Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Kulturutskottets betänkande 1984/85:16

om anslag till kulturverksamhet m. m. (prop. 1984/85:100 bil. 10 delvis)

ÅTTONDE HUVUDTITELN

inledning

Utskottet behandlar i detta belänkande

dels de förslag in. m. i proposition 1984/85:100 bilaga 10 (utbildnings­departementet) som under huvudavsnittet F. Kulturverksamhet m. m. lagts fram under följande rubriker, nämligen

Allmän kullurverksamhel m. m. (anslag F 1 — F 10),

Teaier, dans och musik (anslag F I 1 — F 21),

Bildkonsl (anslag F 22-F 25),

Arkiv (anslag F26-F30).

Kulturminnesvård (anslag F 3 1 — F 33),

Museer och utställningar (anslag F 34—F 51).

Forskning (anslag F52),

dels motioner med anknytning lill de angivna delarna av propositionen och motioner som avser vissa övergripande kulturfrågor.

Av innehållsförteckningen sist i betänkandet framgår vilka anslag som behandlas och deras plats i betänkandet, m. m.

I bilaga I redovisas användningen av medlen under anslagen F 5 —F 8.

Ett i propositionen framlagt lagförslag om överlämnande av förvalt­ningsuppgifter inom ulbildningsdeparlementets verksamhetsområde fo­gas vid betänkandet som bilaga 2.

1 bilaga 3 lämnas en redovisning över motionerna innehållande dels en sammanställning av motionärernas/huvudmoiionärernas namn och resp. motionsnummer, dels en tabell som visar var i betänkandet de olika motionerna behandlas.

Sammanfattning

I betänkandet behandlas de förslag regeringen lagt fram i budgetpropo­sitionen om teaier, dans, musik, bildkonst, arkiv, kulturminnesvård, mu­seer och utslällningar. Ett stort antal motioner behandlas i sammanhanget. I vissa av dessa tas uppövergripande kulturfrågor, som bl. a. avser eller har nära samband med 1974 års kulturpolitiska beslut.

Utskottet tillstyrker i huvudsak regeringens förslag i budgetpropositio­nen. Då del gäller ersättningen till författare för utlåning pä bibliotek föreslär utskottet att ersättningen höjs med totalt 2 öre till 42 öre för hemlån av svenskt originalverk. Regeringen har föreslagit en höjning med I öre. Utskottet föreslår vidare följande ändringar i förhållande till rege-

1     Riksdagen 1984/85. 13 sand. Nr 16

Rättelse: S. 1 första stycket tillkommer ny rad efter raden Museer och utställningar. Skallstå: Forskning (anslag F52),

KrU 1984/85:16

KrU 1984/85:16                                                                        2

ringens förslag. För att inte Drottningholmsteaterns föreställningsverk-samhel skall behöva skäras ned instundande sommar föreslår utskottet en uppräkning av anslaget till verksamheten. Utskottet föreslåratt ett bidrag skall utgå till Immigrantinstitutet i Borås och att bidragen till Emigrantre-gistrel i Karlstad och Emigrantinstitutet i Växjö skall höjas. Utskottet föreslär också en höjning av bidraget till Sveriges konstföreningars riksför­bund. Någon besparing bör enligt utskottets mening inte göras beträffande forskningsverksamheten vid naturhistoriska riksmuseet. Därför föreslås en höjning av museets anslag. Enligt utskottets mening bör regeringen överväga en ökning av bidraget till folkrörelsearkiven. Utskottet föreslår ett tillkännagivande om sponsring. Vidare förordar utskottet en översyn av formerna för konstnärsbidrag m. m. Den i propositionen aviserade över­synen av fornlämningsvården bör enligt utskottet ske med största skynd­samhet.

Flertalet motioner avstyrks. I anslagsfrågor sker detta i regel under hänvisning lill den rådande budgetsituationen.

Till betänkandet fogas ett stort antal reservationer. Beträffande dessa kan, utan att fullständighet åsyftas, nämnas följande. Socialdemokraterna reserverar sig till förmån för regeringens förslag då det gäller bidrag till Drottningholmsteatern, Sveriges konstföreningars riksförbund och natur­historiska riksmuseet. De avger också en reservation om sponsring. Före­trädarna för centerpartiet, folkpartiet och vänsterpartiet kommunisterna reserverar sig i fråga om en ny övergripande utredning om kulturarbetar­nas ekonomiska och sociala villkor saml i fråga om en ytterligare höjning av biblioteksersättningen. Företrädarna för moderata samlingspartiet re­serverar sig till förmån för riktlinjer för kulturpolitiken, vilka syftar till att främja frihet, mångsidighet och kvalitet, samt för en rad yrkanden som framställts av bl. a besparingsskäl. Centerpartiets företrädare vill ha en parlamentarisk utredning som skulle utvärdera resultatet av 1974 års kul­turpolitiska beslut samt vissa frågor om regionalisering inom kulturområ­det. Folkpartiets företrädare vill på en rad områden öka medelsanvisning­en utöver regeringens förslag eller införa nya stödformer. Detta gäller bl. a utstätlningsersättning, visningsersättningen, bidrag till tonsättare, in­komstgarantier för konstnärer, stöd till frilansmusiker och Dramaten. Vänsterpartiet kommunisternas företrädare avlämnar en reservation om sponsring och reserverar sig vidare till förmån för införande av utställ­ningsersättning samt för anslagshöjningar till bl, a, visningsersättningen, fria grupper, vissa centrumbildningar, Dramaten och fornlämningsvår­den.

 

KrU 1984/85:16                                                                    3

Allmän kulturverksamhet m. m. I. övergripande frågor

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1984

I motion 1983/84:1649 av Lars Ernestam (fp) yrkas att riksdagen hos regeringen begär att de negativa effekterna av förändringen av konstnärs­bidrag till grundersättning prövas så att konstnärerna reellt inte erhåller minskad ersättning.

1 motion 1983/84:2074 av Linnea Hörlén (fp) och Ulla Tilländer (c) yrkas alt riksdagen hos regeringen begär att en ny utredning tillsätts om kulturarbetarnas situation med i motionen angivet syfte.

Mi/lioner väckta med anledning av proposition 1984/85:93 om kulturarbe­tarnas skalleförhållanden m. m.

Skatteutskottet har med eget yttrande i protokoll SkU 1984/85:17 samt med samtycke av kulturutskoltel till detta utskott överflyttat följande två motionsyrkanden som väckts med anledning av proposition 1984/85:93.

I motion 1984/85:284 av Stig Josefson m. 11 (c) yrkas, såvitt nu är i fråga,

4. all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs rörande fortsatt reformarbete för att förbättra kulturarbetarnas inkomst- och skatteförhällanden.

I motion 1984/85:286 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu är i fråga,

3. alt riksdagen hos regeringen begär en ny utredning av kulturarbetar­nas ställning med sådan inriktning som framgår av motionen.

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1985

I motion 1984/85:512 av Lars Hjertén (m) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om nödvän­digheten av ett friare system att beräkna statsbidrag till regional kultur­verksamhet.

1 motion 1984/85:716 av Eva Hjelmström (vpk) yrkas, såvitt nu är i fråga,

I. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna alt frågan om utställningsersätlning snarast bör få en lösning.

I motion 1984/85:717 av Eva Hjelmström (vpk) yrkas all riksdagen uttalar sig för att sponsring inom kulturlivet ej bör förekomma.

1 motion 1984/85:925 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu är i fråga.

 

KrU 1984/85:16                                                                        4

5. all riksdagen under ett nytt anslag under åttonde huvudtiteln till Utställningsersätlning för budgetåret 1985/86 anvisar ell anslag av 5 milj. kr.

I motion 1984/85:1302 av Inga-Britt Johansson m. 11. (s) yrkas

1.   alt riksdagen beslutar alt inom ramen för det i budgetpropositionen föreslagna bidraget till regionala och lokala teaier-, dans- och musikinsti-lutioner omfördela medlen så att Stora teatern i Göteborg och Malmö stadsteater för sin musikteaterverksamhel erhåller de högre grundbelop­pen,

2.   att riksdagen beslutar att inom ramen för samma bidrag omfördela medlen sä alt de i motionen berörda teatrarna i Göteborg, Malmö och Helsingborg tilldelas fler grundbelopp.

I motion 1984/85:1812 av Nils-Olof Gustafsson m. fl. (s) yrkas att riks­dagen beslutar att hos regeringen begära förslag som möjliggör fortsatt teaterverksamhet i glesbygd.

I motion 1984/85:2202 av Karl Boo m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är i fråga,

1.   all riksdagen hos regeringen begär en samlad, parlamentariskt för­ankrad översyn och utvärdering av kulturpolitiken samt överväganden om förändrat statsbidragssystem enligt de riktlinjer som anges i motionen,

2.   att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag om turne­rande musikteater i enlighet med vad som anges i motionen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs rörande sponsring.

I motion 1984/85:2220 av Ingrid Sundberg m. 11 (m) yrkas, såvitt nu är i fråga,

1. all riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad som i
motionen anförts om riktlinjer för kulturpolitiken,

4.    all riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna sin positiva inställning till sponsorskap i kullurlivet,

5.    alt riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad som i motionen anförts om att kulturorgan i statistiska uppgifter till kulturrådet och statistiska centralbyrån anger omfattningen av sponsrad verksamhet,

7. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till etl begränsat antal utställningsersättningar för unga konstnärers första separatutställ­ningar i enlighet med vad som i motionen anförts.

I motion 1984/85:2474 av Stig Gustafsson m. fl. (s) yrkas, såvitt nu är i fråga,

2. all riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till princip­
överenskommelse om utställningsersätlning.

I motion 1984/85:2476 av Inga-Britt Johansson (s) och Helge Hagberg (s) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om barn- och ungdomsteatern.

 

KrU 1984/85:16                                                                       5

I motion 1984/85:2478 av Gunnel Jonäng (c) och Gunnar Björk i Gävle (c) yrkas all riksdagen hos regeringen begär medel lill nästa budgetår för utbyggnad av Gävleborgs museum.

Utskottet

Riktlinjer för kulturpolitiken

Riksdagen fastställde år 1974 (prop. 1974:28, KrU 1974:15 s. 3 och 19 — 20, rskr. 1974:248) följande mål för kulturpolitiken, nämligen att den skall

—   medverka till att skydda yttrandefriheten och skapa reella förutsätt­ningar för all denna frihet skall kunna utnyttjas,

—   ge människor möjligheter till egen skapande aktivitet och främja kon-lakl mellan människor,

—   motverka kommersialismens negativa verkningar inom kulturområdet,

—   främja en decentralisering av verksamhet och beslutsfunktioner inom kulturområdet,

—   utformas med hänsyn lill eftersatta gruppers erfarenheter och behov,

—   möjliggöra konstnärlig och kulturell förnyelse,

—   garantera att äldre tiders kultur las lill vara och levandegörs,

—   främja ett utbyte av erfarenheter och idéer inom kulturområdet över språk- och nationsgränserna.

Under de gångna tio åren har de sålunda fastställda målen för kultur­politiken fått ett konkret innehåll genom bl. a. beslut i budgelsammanhang och genom särskilda reformer inom olika kultursektorer.

I motion 2220 utvecklas moderata samlingspartiets syn pä kulturpoliti­ken utifrån nyckelorden frihet, mångsidighet och kvalitet. Motionärerna vill all riksdagen som sin mening skall ge regeringen lill känna de i motionen angivna riktlinjerna för kulturpolitiken (yrkande 1).

Enighet råder om de ovan redovisade övergripande målen för kullurpo-liliken. Härutöver har i olika sammanhang ullryckis önskemål om all ytterligare sådana mål bör fasislällas eller alt de fastställda målen bör brytas ned i delmål i högre grad än vad som hittills skell. Den ovan redovisade motionen utgör ell e.xempel härpå.

Enligt utskottets mening är de fastställda målen väl ägnade att läggas till grund för kulturpolitiken och del finns enligt utskoiieis mening inle skäl att nu ompröva de kulturpoliliska målen.

Det framstår för utskottet som naturligt att olika partier utifrån sina värderingar kan ha olika uppfattningar om hur alla de eftersträvade målen bäst skall uppnås. Delta tar sig också uttryck i olika konkreta förslag om hur kulturlivet skall få de bästa förutsättningarna för fortsatt utveckling. Utskottet kommer i det följande att ta ställning till åtskilliga sådana för­slag, bl. a. förslag som avser decentraliseringen av kullurlivet, kulturarbe-

 

KrU 1984/85:16                                                                       6

tärnas villkor, konsolidering av redan gjorda insatser för olika slag av kulturinstitutioner och resurserna för kulturminnesvården.

Med hänvisning lill det anförda anser utskottet alt yrkande 1 i motion 2220 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Parlamentarisk utredning för utvärdering av 1974 års kulturpolitiska beslut

En parlamentarisk utredning bör enligt motion 2202 (c) tillsättas för att utvärdera effekterna av 1974 års kulturpoliliska beslut på olika områden och för olika grupper i samhället (yrkande I delvis). Inte minst viktigt är del alt utvärdera hur decenlraliseringsmålet uppfyllts. Utredningen bör syfta till att ge underlag för ett förnyat och vidareutvecklat kulturpolitiskt ställningstagande.

Utskottei gav med anledning av ett likartal motionsyrkande vid föregå­ende riksmöte (KrU 1983/84:18 s. 9— 1 I) en utförlig redovisning av den utredningsverksamhet m. m. som då pågick eller planerades bl. a. inom statens kulturråd, riksrevisionsverket, 1982 års bokutredning (U 1982:02), folkbiblioteksutredningen (U 1979:17) och invandrarpolitiska kommittén (A 1980:04). Utskottet erinrade också om väntade regeringsförslag om den regionala musikpolitiken. Utskottet ansåg det inte vara motiverat med en sådan omfattande samt resurs- och tidskrävande utredning som föreslogs i den då aktuella motionen. Utskottet ansåg också att en sådan utredning skulle kunna innebära en risk för att angelägna delreformer skjuts på framliden under utredningstiden. Utskottet beaktade vid sitt ställningsta­gande att utredningen inte syntes syfla till en omprövning av 1974 års kulturpolitiska beslut utan närmast vara avsedd alt ligga till grund för ställningstaganden till fortsatta insatser pä kulturområdet i enlighet med de fastlagda målen.

Många av de olika utredningar m. m. som redovisades av utskottei vid föregående riksmöte har nu avslutats, bl. a. arbetet inom kulturrådets utredning om kommunerna, siaten och kulturen ( KOSK) som publicerats i Rapport från kulturrådet 1984:3. I rapporten diskuteras behovet av åtgärder inom kulturpolitiken under återstoden av 19S0-talet. Kulturrådet ullalar den förhoppningen att rapporten skall göra del möjligt att precisera och utveckla kulturpolitiken i samspel mellan siat, kommuner och lands­ting.

Även det i betänkandet KrU 1983/84:18 nämnda arbetet inom riksre­visionsverket har avslutats. I rapporten Utbud av teater och dans — en granskning av statlig förvaltning av kultur har olika myndigheters påver­kan på den kvantitativa fördelningen av utbudet av teater och dans i landet granskats i förhållande lill 1974 års beslut om spridning av kulturverksam­het lill olika delar av landet och till s. k. eftersatta grupper. Riksrevisions-verkei har med utgångspunkt i sin granskning föreslagit olika åtgärder för att förstärka det regionala och lokala utbudet av teater och dans. Resulta-

 

KrU 1984/85:16                                                                       7

ten av riksrevisonsverkets granskning bearbetas nu vidare av berörda myndigheter och institutioner.

Riksdagen fattade hösten 1984 principbeslut om omorganisation av regionmusiken och Rikskonserter (prop. 1984/85:1, KrU 1984/85:7, rskr. 1984/85:53).

Regeringen har nyligen förelagt riksdagen proposition 1984/85:141 om litteratur och folkbibliotek, som huvudsakligen grundar sig på förslag från 1982 års bokulredning (SOU 1984:30) och folkbiblioteksutredningen (SOU 1984:23).

Utredningsarbetet inom kulturrådet beträffande kultur i arbetslivet har avslutats innevarande budgetår. Även arbetet beträffande kultur i boendet avslutas under 1984/85. Under budgetåret 1985/86 kommer de största utredningsuppgifterna inom rådet att avse de centrala museernas uppgifter och ansvar för landets museiväsende (enligt regeringens uppdrag den 20 december 1984), läsfrämjande insatser (enligt regeringens uppdrag den 24 maj 1984) och en utvärdering av den kulturverksamhet i studieförbunden som bekostas från anslaget Bidrag till studieförbunden m. m.

Utskottet har inte funnit anledning alt ändra sitt ovan redovisade ställ­ningstagande vid föregående riksmöte beträffande en omfattande parla­mentarisk utvärdering av 1974 års kulturpoliliska beslut. Med hänvisning till del anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 2202 yrkande 1 i den nu aktuella delen.

Del statliga stödet till regional kulturverksamhet

Ell av målen för kulturpolitiken skall enligt 1974 års riksdagsbeslut vara att främja en decentralisering av verksamhet och beslutsfunktioner inom kulturområdet. Ell annat mål är all kulturpolitiken skall utformas med hänsyn till eftersatta gruppers erfarenheter och behov.

Stöd lill regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner samt till regionala museer och regionala bibliotek utgår i form av bidrag lill ell antal grundbelopp. Riksdagen fastställer det totala antalet grundbelopp för resp. ändamål. Fördelningen på institutioner görs av statens kulturråd. I enlighet med riksdagens principbeslut hösten 1984 skall huvuddelen av verksamheten vid regiönmusiken och Rikskonserter överföras till lands­lingen. Den regionala kulturminnesvården har sedan den I juli 1976 en organisation med länsanlikvarier knutna till länsstyrelserna.

I två motioner las upp frågan om en förändring av det statliga stödet till regional kullurverksamhel.

Enligt motion 512 (m) är del nu dags alt utarbeta ett förslag lill en friare form av statsbidrag än den som är bunden lill ell visst antal grundbelopp. Ett decenniums erfarenhet visar enligt motionärernas mening att systemet med grundbelopp missgynnar de regioner som arbetar friare och mera flexibelt än de som uteslutande satsar på fasta institutioner. Kommunerna

 

KrU 1984/85:16                                                                       8

bör i framtiden kunna få en större frihet i valet av organisation och inriktning av t. ex. länsteaterverksamhelen.

Även enligt motion 2202 (c) bör det nu övervägas om del statliga slödel i fortsättningen skall ha formen av grundbelopp till vissa bestämda insti­tutioner eller någon annan form. Det statliga stödet lill flera olika regio­nala ändamål skulle t. ex. kunna slås samman.och utgå i mera schabloni­serad form. Elt framlida bidragssystem kan enligt motionärernas mening också länkas fä en form som liknar det kommunala skalteutjämningssyste-mel. Den i motionen föreslagna parlamentariska kommittén för översyn och utvärdering av 1974 års kulturpolitiska beslut bör också fä i uppdrag att överväga ett nytt statligt stöd till den regionala kulturverksamheten (yrkande 1 delvis).

Utskottet har inledningsvis i detta avsnitt kort redovisat huvuddragen i del nuvarande stödet till regional kulturverksamhet. Utskottet har vid tidigare tillfällen kunnat konstatera att systemet med grundbelopp inne­burit en stimulans för landsting och kommuner att starta regionala och lokala institutioner. Vid de två föregående riksmötena har utskottet dess­utom konstaterat att det råder enighet om all de ytterligare resurser som kan tillföras institutioner som omfattas av grundbeloppssystemet bör för­delas under största hänsynstagande till decentraliseringsmålet inom kul­turpolitiken. Utskottet har också framhållit all utbyggnad av kulturverk­samheten i underförsörjda regioner tillhör de uppgifter som måste priori­teras under de närmaste åren. Utskottet har också påpekat att decentrali-seringssträvandena måste ses i ett relativt långt tidsperspektiv (KrU 1983/ 84:18 s. 12— 13). 1 årets budgetproposition (bil. 10 s. 38 — 39) anför före­dragande statsrådet att vissa regionala institutioner fortfarande är för små och att det är angeläget all dessa ges bättre förutsättningar att verka. Han räknar t. ex. inte med att staten kan medverka till alt skapa nya regionteal-rar förrän situationen för de minsta av dem som redan finns har förbätt-rats.

Utskottet är för sin del inle berett att förorda en allmän översyn syftande till en övergäng till ett helt nytt statligt stöd till regional kulturverksamhet. Den ännu pågående uppbyggnaden av denna verksamhet skulle allvarligt kunna störas av en så omfattande omläggning av det statliga stödet. Inom vissa områden, t. ex. beträffande regional teaterverksamhet, kan det dock finnas behov av en komplettering av grundbeloppssystemet. En sådan komplettering föreslås också i årets budgetproposition genom permanent-ning av det tidigare utgående stödet till verksamhet med barn- och ung­domsteater i Hallands och Jämtlands län, vilka båda saknar en regional teaterinstitution av den typ som erhåller bidrag enligt grundbeloppssysle-met. Utskottet behandlar i det följande under punkt 18 denna anslagsfråga.

Ulskottet erinrar om att ett statligt stöd skall utformas till den del av regionmusiken och Rikskonserter som skall överföras till landslingen. Frågan bereds av en organisationskommitté. Utskottei förutsäller au del

 

KrU 1984/85:16                                                                       9

vid den forisatta beredningen av detta ärende inom regeringskansliet även kommer att övervägas huruvida annat statligt stöd till regional kulturverk­samhet kommer att behöva förändras.

Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att riksdagen inte bör begära en sådan översyn av det statliga stödet lill regional kulturverksam­het som yrkas i motionerna. Riksdagen bör därför avslå motion 5 12 saml motion 2202 yrkande 1 i nu aktuell del.

Det regionala leaterulbudet

De regionala aspekterna på leaterulbudet och stålens stöd lill olika former av regional teaterverksamhet tas upp i tre motioner.

Riksdagen bör enligt motion 2202 (c) begära en utredning om turnéverk-samhei för miisiktealerl syfte att få ett jämnare utbud över landet. Den nya regionala musikorganisationens insatser på musikteaterns område bör enligt motionärernas mening kunna samordnas med verksamhet i Riks-konserters, Riksteaterns och Operans regi. Kulturrådet bör enligt motio­nen få i uppdrag all göra den i motionen begärda utredningen (yrkande 2).

Vid riksdagsbehandlingen hösten 1984 av proposition 1984/85:1 om omorganisation av regionmusiken och Rikskonserter erinrade utskottet (KrU 1984/85:7 s. 24 — 25) om att den centrala musikkommittén som förbereder omorganisationen har lill uppgift att bl. a. utreda frågan om hur slöd från den centrala musikinstitutionen skall kunna lämnas till olika turnéer. Denna uppgift för kommittén innebär bl. a. att kommittén i fråga om musikteater måste la ställning till avgränsningen gentemot Rikstea­terns verksamhet. Utskottet konstaterade att kommittén således får anled­ning alt i viss utsträckning pröva frågan om turnerande musikleater. Med hänvisning till de mänga uppgifter som åligger kommittén och den korta lid som står till dess förfogande var dock utskottet inle berett alt förorda en vidgning av kommitténs uppdrag i enlighet med ett motionsyrkande om turnerande musikteater. Utskottet erinrade också om kommitténs uppdrag alt utarbeta samverkansmodeller för de nya huvudmännen.

I årets budgetproposition (bil. 10, s. 39 — 40) konstaterar föredragande statsrådet att teatrarnas lurnéverksamhet har minskat beroende pä både anslagsutveckling och intern kostnadsutveckling. En utredning av del slag som föreslås i motion 2202 om samordning och utveckling av turnéverk-samhelen torde komma att resultera i ökade krav på statliga insatser.

Ulskottet anser all del arbele som nu görs inom centrala musikkommit-tén inte bör föregripas genom att en parallell och mera övergripande utredning görs av kulturrådet. Först sedan kommitténs arbete avslutats kan man bedöma huruvida ytterligare utredningsarbete behöver göras beträf­fande samordning av musikteaterns lurnéverksamhet och beträffande kostnaderna för en spridning av denna form av lealer i landet.

 

KrU 1984/85:16                                                                      10

Ulskottet förutsätter au den fortsatta diskussionen om musikiealerns turnéverksamhet även utgår från analyser av riksrevisionsverkets rapport Utbud av teaier och dans — en granskning av slailig förvahning av kultur. Vidare finns etl brett underlag för denna diskussion i kulturrådets rapport Kommunerna, staten och kulturpolitiken (KOSK). Riksdagen bör med hänvisning till del anförda avslå yrkande 2 i motion 2202.

Enligi motion 1812 (s) bör riksdagen begära förslag från regeringen som möjliggör /(-r/.s-fl// teaterve/ksa/nhei i glesbygd. Motionärerna hävdar all Riksteatern befinner sig i en svår ekonomisk situation och att detta kom­mer att drabba Jämtlands län mycket hårt eftersom detta län saknar en regional tealerensemble. Motionärerna anser att vilken modell som än väljs för en minskning av Riksteaterns kostnader kommer de lokala teater­föreningarnas verksamhet i länet alt försvinna.

1 motion 1302 (s) tas upp frågor om det statliga stödet till Malmö stadsteater. Helsingborgs stadsteater. Göteborgs stadsteater. Folkteatern i Göteborg och Stora teatern i Göteborg. Motionärerna påpekar all större delen av tillkommande grundbelopp under senare är har tilldelats de regionala teatrarna. Med hänvisning härtill och till de ökade satsningar som kommuner och landsting gjort pä de i motionen nämnda fem teatrar­na hemställer motionärerna att medlen till grundbelopp lill regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitulioner skall omfördelas till förmån för dessa fem teatrar (yrkande 2). Vidare hemställer motionärerna att Stora teatern i Göteborg och Malmö stadsteater skall erhålla det högre grund­belopp som utgår till musikinstitulioner för den del av dessa tvä teatrars verksamhet som är att hänföra lill musikteater. Även denna förstärkning av de två teatrarna skall enligt motionen ske genom omfördelning inom anslaget (yrkande 1).

Utskottet har i del föregående redovisat att föredragande statsrådet i budgetpropositionen (bil. 10, s. 38 —40) lar upp frågan om regional utveck­ling inom kulturområdet. Statsrådet uttalar därvid att det är angeläget att framför allt de små, regionala institutionerna — både museer och teatrar — ges bättre förutsättningar att verka. Den ytterligare satsning som före­slås i årets budgetproposition pä de regionala museerna och teatrarna är enligt statsrådet etl led i decentraliseringen inom kulturområdet;

Utskottet har åren 1983 och 1984 (KrU 1983/84:18 s. 12) framhållit all det råder enighet inom utskottet om all de ytterligare resurser som kan tillföras institutioner som omfattas av grundbeloppssyslemet bör fördelas under stort hänsynstagande av decenlraliseringsmålet inom kulturpoliti­ken. Utskottet har däremot inte varit berett att omfördela medel från institutioner i storstadsområdena för att tillgodose dessa mål. Utskottet har lillslyrkl all lillkommande resurser avsätts för underförsörjda regioner och uttalat att dessa regioner måste prioriteras under de närmaste åren. Utskot­tet kan därför inle nu förorda en omfördelning av medel till de i motion

 

KrU 1984/85:16                                                                      M

1302 nämnda teatrarna i Göteborg, Malmö och Helsingborg. Utskottet avstyrker motionen. I sammanhanget bör dock nämnas att kulturrådet avser all under budgetåret 1984/85 göra en ytterligare analys av föreställ-ningsverksamheten, publikutvecklingen och produkiionskoslnadsuiveck-lingen på de lokala och regionala teatrarna bl. a. mol bakgrund av all antalet grundbelopp vid fiera av dem inle står i paritet med antalet årsver­ken.

Utskottei kommer i det följande alt behandla regeringens förslag om särskilda medel till regional teaterverksamhet i bl. a. Jämtlands län (s. 44). I vad gäller Riksteaterns verksamhet uttalar föredragande statsrådet att behovet av ökade resurser till en del kommer att motsvaras av ökade intäkter. Vidare begränsas besparingen enligt huvudalternativet lill hälf­ten. I propositionen (bil. 10, s. 39) uttalas också att Riksteatern genom sin konstruktion har särskilt goda förutsättningar att nå människor även på de minsta orterna. Samtidigt konstateras dock att resurser för att allmänt öka teatrarnas turnéverksamhet för närvarande saknas. Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att det inte är erforderligt med något uttalande i enlighet med motion 1812.

Barn- och ungdomstealer

Behovet av barn- och ungdomstealer tas upp i motion 2476 (s). Enligt motionärernas mening måste barn- och ungdomsleaiern garanteras minst en så stor del av de medel som anvisas lill lealerinstilulionerna som motsvarar barnens och ungdomarnas andel av befolkningen. Motionärer­na anför att samtidigt som barn- och ungdomsleaiern nått en bredd som aldrig tidigare, hotas den av den ekonomiska åtstramningen, särskilt som barn och ungdom har svårare att uttrycka sina behov och bli hörda. Motionärerna framhåller skolans ansvar för att inom sin resursram tillgo­dose barns och ungdoms behov av teater. De nämner därvid de möjligheter som finns genom samarbetet mellan Riksteatern, Riksutställningar och Rikskonserter som startals med särskilda medel.

Utskottei erinrar om att ökade resurser för barn- och ungdomstealer fr. o. m. budgetåret 1984/85 beräknas vid medelsanvisningen till de fria grupperna och Riksteatern. Utskottet uttalade vid föregående riksmöte att dessa satsningar på barnteatern är betydelsefulla. Utskottei delade nämli­gen del synsätt som dä uttryckts i en motion — och som nu åter förs fram i motion 2476 — om vikten av all barnen tidigt kommer i kontakt med teaier (KrU 1983/84:18 s. 17). Utskottet anser, liksom föregående år, att det är viktigt att skolorna gör fortsatta insatser för att ge barnen tillfälle all se teaier. 1 årets budgetproposition har under anslaget Bidrag till driften av grundskolor m.m. 15 milj. kr. beräknats för utvecklingsarbete beträffande kultur i skolan. Bidraget skall inspirera till elt utvecklingsarbete som i etl något längre tidsperspektiv skall kunna drivas vidare med reguljära medel.

 

KrU 1984/85:16                                                                       12

Utskottet har i tidigare sammanhang (bl. a. KrU 1978/79:30) uttryckt viss tveksamhet inför att specialdesiinera vissa medel lill teaterinstitutionerna för barn- och ungdomstealer. Utskottet anser dock att del är viktigt att teaterinstitutionerna i sin planering och produktion beaktar behovet av barn- och ungdomsteater.

Utskottet föreslår med hänvisning till del anförda att riksdagen avslår motion 2476.

Investeringsbidrag till Gävleborgs museum

I motion 2478 (c) hemställs all riksdagen hos regeringen skall begära medel för utbyggnad av Gävleborgs museum. I motionen redovisas mu­seels behov av utbyggnad och en nyligen avslutad tävling om utformning­en av en utbyggnad.

Statligt bidrag till investeringar vid icke statliga museer kan lämnas i enlighet med riksdagens beslut föregående år om slöd lill icke statliga teater-, konsert- och museilokaler (prop. 1983/84:100, bil. 13 s. 65 — 66, BoU 1983/84:20 s. 4-5, rskr. 1983/84:194). Medel lill dessa ändamål anvisas av riksdagen av sysselsättningsskäl. Riksdagen beslutar emellertid inle om vilka lokaler som skall få stöd. Bidrag för enskilda projekt får ansökas hos regeringen. Under hänvisning till det anförda avstyrker ut­skottet motion 2478.

Bidrag från enskilda och förelag till kulturinstitutioner

Frågan om sådan bidragsgivning från enskilda och företag till kulturin­stitutioner som kallas sponsorverksamhel har behandlats av utskottet fiera gånger de senaste åren, bl. a. i betänkandet KrU 1983/84:18 (s. 8, 6971) beträffande vilket riksdagen biföll reservation 3.

Även vid årets riksmöte har motioner väckts om sponsring.

Enligt motion 717 (vpk) bör riksdagen uttala att sponsring inom kullur­livet ej bör förekomma, då kulturlivet enligt motionärernas mening måste slå fritt från risken att utsättas för krav och styrning från dem som lämnar bidragen. Näringslivet bör stödja kulturen på andra vägar, vilka exempli­fieras i motionen.

Riksdagen bör enligt motion 2202 (c), yrkande 7, ge regeringen till känna all det är viktigt att den verksamhet som får stöd genom sponsring lätt kan identifieras och skiljas ut från övrig verksamhet vid en institution. Därmed kan verksamheten avbrytas om stödet upphör. Stödet får inte ha den utformningen att del binder offentliga anslagsgivare till etl större åtagande om och när sponsorverksamheten är slut. En sådan bindning skulle vara oacceptabel ur samhällsekonomisk synvinkel och samtidigt innebära en förskjutning av initiativ och ansvar från de samhällsorgan som har kulturpolitiska funktioner. Motionärerna vill inte motsätta sig en kom­pletterande finansiering från sponsorer om stödet utvecklas enligt de i motionen förordade riktlinjerna.

 

KrU 1984/85:16                                                                      13

I motion 2220 (m) yrkas all riksdagen skall ge regeringen lill känna sin positiva inställning till sponsorskap i kulturlivet (yrkande 4). Motionärer­nas principiella strävan är att minska kulturlivets beroende av bidrag eftersom sådana är styrande. Bidrag år dock nödvändiga för att inte kulturlivet skall utarmas. Stat och kommun skall stödja kulturellt nyska­pande och garantera det smala kulturutbudets fortbestånd samt bevara gemensamma kulturvärden. Den viktigaste finansieringskällan inom kul­tursektorn är dock vad den enskilde medborgaren själv betalar. Kullurli­vets beroende av stat och kommun kan minska om det finns utrymme för stöd av kullurverksamhel från enskilda och företag. Därför ser moderata samlingspartiet positivt på s. k. sponsring som en väg att främja ett dyna­miskt kullurliv. Sponsring bör dock inle vara ett sätt att spara på de statliga kulluranslagen. I motionen hemställs också att kulturinstitutioner skall lämna uppgifter lill kulturrådet och statistiska centralbyrån om sponsor­stöd (yrkande 5). Enligt motionärernas mening torde fiera institutioner aktivt söka slöd via nya finansieringsvägar om omfattningen av sponsring blir mera allmänt bekant.

I utskottets belänkande KrU 1983/84:18 (s. 8) återgavs del uttalande om sponsring frän föredragande statsrådet som fanns intaget i 1984 års bud­getproposition. Statsrådet hade bl. a. anfört att det inom vissa områden såsom industriminnesvården och kultur i arbetslivet kan vara motiverat att företagen stöder eller helt svarar för kulturverksamheten. Inom andra områden kan man enligt statsrådets mening inte underskatta riskerna för en snedvridning av kulturinstitutionernas verksamhet om t. ex. tillfälliga evenemang gynnas på bekostnad av basarbelel.

Ulskottet anser nu, liksom föregående är, att gåvor, donationer och depositioner vilka ej är förenade med belastande villkor samt en riktigt utformad sponsorverksamhet som ej står i strid med de kulturpolitiska målen bör välkomnas inom kulturområdet. Sådant stöd kan ge ökat utrym­me för exempelvis gästspel, internationelll utbyte och inköp av eljest svåröverkomliga nyförvärv.

Viss försiktighet måste naturligtvis iakttas dä det gäller stöd till basresur­serna för kulturinstitutioner. Stal eller kommun får nämligen inle bli bundna av att fortsätta en verksamhet eller all hålla den pä viss nivå som en följd av att en sponsor drar tillbaka sitt slöd.

Det sagda hindrar naturligtvis inte att del finns fall där slöd till en basresurs bör kunna accepteras. Om en huvudman bedömer all den aktu­ella verksamheten är kulturpolitiskt motiverad och all del budgetmässigt kommer all bli möjligt att efter en lid fortsätta verksamheten utan sådant stöd utifrån, kan del enligt utskottets mening inte finnas några vägande invändningar mot etl sponsorskap. 1 ell sådanl fall leder sponsringen lill att utbyggnaden av basresursen tidigareläggs, vilket måste hälsas med tillfredsställelse.

I enlighet med det anförda avstyrker utskottet motion 717. Vad ulskottet

 

KrU 1984/85:16                                                                       14

anförl om sponsring bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna med anledning av motionerna 2202 yrkande 7 och 2220 yrkande 4.

I vad gäller yrkande 5 i motion 2220 om att kulturinstitutionerna skall lämna uppgifter om förekomsten av sponsring vill ulskottet erinra om all kulturrådet inför anslagsframställningen för budgetåret 1985/86 ställde frågor till kulturinstitutionerna om sponsring. Kulturrådet sammanfattar i långtidsbedömningen i sin anslagsframställning för budgetåret 1985/86 (s. 137) att bidragen frän näringslivet hittills haft begränsad omfattning. Utskottet förutsätter att kulturrådet även i fortsättningen håller sig under­rättat om sponsorverksamheten inom rådets verksamhetsområde. Utskot­tet förutsätter också att rådet och statistiska centralbyrån uppmärksammar denna form av kulturslöd och undersöker möjligheterna att införa en mera reguljär rapportering i samband med arbetet beträffande utveckling av kulturstatistiken. Med det anförda anser utskottet att yrkande 5 i motion 2220 inle bör föranleda någon särskild riksdagens åtgärd, varför yrkandet avstyrks.

Kulturarbetarnas villkor

Vid innevarande riksmöte har regeringen förelagt riksdagen proposition 1984/85:93 om kulturarbetarnas skatteförhällanden m. m., vilken grundas på kulturskatlekommilténs belänkande (SOU 1983:53) Kulturarbetare och uppfinnare — skatter och avgifter. Kommittén tillsattes år 1979 pä hem­ställan av riksdagen efter förslag av kulturutskottet. I proposition 1984/ 85:93 konstaleras att ett levande kullurliv är beroende av kulturarbetarnas insatser och att kulturarbetarna berikar vår tillvaro och skapar beslående värden. 1 propositionen erinras också om att samhället på det ekonomiska planet stöder kulturarbetarna genom bl. a. ersättningar och bidrag, ul-smyckningsuppdrag och inkomstgarantier. Varken från kulturarbetarnas sida eller från kommittén har gjorts gällande att statsmakterna skall stödja kulturarbetarna ekonomiskt via beskattningen; avsikten med de framlag­da förslagen har i stället sagts vara att få till stånd en rättvis beskattning av denna yrkesgrupp.

Kulturutskottet har i yttrande (KrU 1984/85:4y) till skatteutskottet till­styrkt de förslag som lagts fram i propositionen och därvid anfört vissa synpunkter rörande tillämpningen av de föreslagna skattereglerna. Skat­teutskottet har i sitt betänkande SkU 1984/85:28 tillstyrkt förslagen i propositionen. Dessa innebär bl. a. alt vissa avgifter från liden innan en verksamhet utvecklats lill rörelse skall få dras av i efterhand. Vidare skall kulturarbetare och andra rörelseidkare få göra avdrag i vissa fall för arbetslokal i den egna bostaden. All inkomst av tjänst skall utgöra A-in­komst, vilket har betydelse bl. a. för kulturarbetare som mottar bidrag och stipendier frän Sveriges författarfond och konstnärsnämnden. Slutligen förutsätts laxeringen för kulturarbetarna bli mera enhetlig.

 

KrU 1984/85:16                                                                       15

I en motion väckt under allmänna motionstiden är 1984, nämligen 1983/84:2074 (fp, c), samt i två motioner väckta med anledning av propo­sition 93, nämligen 284 (c) och 286 (fp), föresläs att en ny utredning om kulturarbetarnas villkor skall tillsättas. Skatleulskottet har överlämnat sistnämnda två motioner i denna del till kulturutskoltel och har därvid för sin del inte haft något att erinra mot att en eventuell utredning av det slag som förordas i motionerna prövar även skattefrågor (prot. SkU 1984/ 85:I74§).

Enligt motionärerna skall den av dem begärda nya utredningen vara mera övergripande än den som gjordes av kulturskattekommittén. 1 skat­tefrågor skall den syfta till mera långtgående förändringar än vad som blivit resultatet av kulturskattekommitténs arbete. Motionärerna betonar att resultaten av kulturskattekommitténs arbete inte får ses som slutpunk-. ten i reformarbetet. Kulturarbetarnas ekonomiska och sociala villkor bör kartläggas och förutsättningslöst granskas och värderas. Resultaten bör läggas till grund för förslag som skapar större ekonomisk och social rättvisa för kulturarbetarna. Enligt motion 284 har kulturarbetarnas skat­te- och inkomstförhällanden stor betydelse för deras allmänna arbetssitua­tion, vilken i sin tur påverkar kulturklimatet i stort. Enligt motion 286 måste skattereglerna utformas så att hänsyn tas till de särskilda förhållan­den under vilka kulturarbetarna verkar. Den i motionen begärda nya utredningen bör därför ingående pröva även frågan om införandet av ett särskilt inkomstslag för kulturarbetare.

Utskottet vill erinra om att vissa fakta om kulturarbetarnas villkor har presenterats i kulturskattekommitténs betänkande (s. 63 — 66). Detta byg­ger i sin tur på en undersökning publicerad av konstnärsnämnden och Sveriges författarfond år 1981. Utskottet är medvetet om att de ekonomis­ka förhållandena för kulturarbetare sannolikt inte har ändrats i någon större utsträckning sedan undersökningen gjordes. Statens bidrag till stöd åt kulturarbetarna har dock ökat totalt sett under de senaste tio åren. Denna ökning har dock för den enskilda kulturarbetaren i genomsnitt inte inneburit motsvarande ökning av inkomsterna. Olika förklaringar finns härtill. En orsak är att antalet kulturarbetare ökat. I detta sammanhang finns skäl nämna att t. ex. inom bildkonstnärsfonden diskuteras princip­frågan om tillgängliga medel skall fördelas till ett stort antal mottagare, vilket medför att varje mottagare får ett mindre belopp eller till ett färre antal mottagare, vilket å andra sidan medför att bidragsbeloppet i genom­snitt blir större.

Uppgifter om kulturarbetarnas villkor kan erhållas från en rad källor, exempelvis statistiska centralbyråns folk- och bostadsräkningar och ar­betsmarknadsstyrelsens statistik. Uppgifter kan också fås genom enkäter och andra urvalsundersökningar, som görs av organ som ger stöd till kulturarbetare. En kulturstatistik för åren 1960— 1971 gavs ut är 1981 av statens kulturråd och statistiska centralbyrån. En ny utgåva publiceras

 

KrU 1984/85:16                                                                      16

under år 1985. bl. a. grundad på uppgifter i 1980 års folk- och bostadsräk­ning. Ulskotlet rörulsätter all kullurstalistiken i framtiden utformas så att kulturarbetarnas villkor bättre kan belysas än som nu är fallet. Utskottet utgår självfallet från att kulturrådet, konstnärsnämnden, styrelsen för bildkonstnärsfonden, styrelsen för Sveriges författarfond och andra organ på grundval av tillgängliga källor håller sig väl underrättade om utveck­lingen av kulturarbetarnas ekonomiska och sociala villkor.

Möjlighelerna för kulturarbetarna att få sysselsättning inom det egna yrkesområdet är i hög grad beroende av all det finns en väl fungerande arbets- och uppdragsförmedling för dem. Enligt vad utskottet inhämtat kommer AMS-kommillén (A 1981:02) i sitt huvudbetänkande, som inom kon avges, alt belysa frågor som har betydelse för samhällets insatser på detia område och framlägga förslag om förändringar av dessa insatser.

Frågan om införandet av ett särskilt inkomstslag för kulturarbetare har ingående prövats av kulturskattekommittén. Denna har redovisat en rad skäl som talar mol att kulturarbetarna skulle särbehandlas genom all ell sådanl inkomstslag infördes.

1 kulturutskottets yttrande KrU 1984/85:4 y till skatteutskottet över proposition 1984/85:93 har kulturutskottet anfört att denna utredning inte kan läggas lill grund för ett införande av ett särskilt inkomstslag av litterär och konstnärlig verksamhet. Skatteutskottet anser för sin del i betänkandet SkU 1984/85:28 all kulturarbetarnas speciella situation bör lösas pä annat sätt än genom införande av ett särskilt inkomstslag eller ett särskilt rörel­sebegrepp för kulturarbetare.

Kulturutskottet anser all del inte finns anledning anta att en förnyad utredning av frågan om ett särskilt inkomstslag för kulturarbetare skulle leda lill en annan slutsats än den vartill kulturskattekommittén kommit. Ulskottet anser också all de förändringar av skattereglerna för bl. a. kul­turarbetarna som nu genomförs på grundval av förslagen i proposition 1984/85:93 bör vara i kraft en tid innan en ny, omfattande utredning om skatleförhållandena för dessa grupper övervägs.

Sammanfattningsvis anser utskottet att en ny utredning, som skulle avse kulturarbetarnas ekonomiska och sociala villkor, inte är den väg som nu bör väljas för att åstadkomma förbättringar av kulturarbetarnas villkor i angivna hänseende. En rad förbättringar har genomförts under den gång­na tioårsperioden. Den samhällsekonomiska situationen begränsar för närvarande möjligheterna all väsentligt öka insatserna för kulturarbetar­na. Detta får dock inte hindra statsmakterna, kommunerna och landsting­en att direkt och indirekt göra fortsatta insatser för att kulturarbetarna skall få möjlighet att leva och skapa under drägliga villkor, något som gagnar hela samhället. Självfallet är det inte minst i ett läge då resurserna är särskilt knappa av vikt att dessa sätts in för åtgärder som är särskilt angelägna. För statsmakternas del är det av stor betydelse alt kulturrådet och andra berörda myndigheter och organ nära följer utvecklingen inom

 

KrU 1984/85:16                                                                      17

sitt kompetensområde och föreslår de åtgärder som bedöms nödvändiga. Det får därefter ankomma pä regering och riksdag all ta ställning till ' förslagen och därvid göra erforderliga prioriteringar i fråga om använd­ningen av tillgängliga reformmedel.

Under hänvisning lill del anförda avstyrker utskottet motionerna 1983/ 84:2074 samt 284 yrkande4 och 286 yrkande 3.

Statliga insatser för konstnärer och andra kulturarbetare från vissa anslag på kulturbudgeten m. m.

Statligt stöd till konstnärer och andra kulturarbetare via kulturbudgeten utgår från anslagen Visningsersättning ät bild- och formkonstnärer. Bidrag lill konstnärer, Inkomstgaranlier för konstnärer och Ersättning ål förfat­tare m. fi. för utlåning av deras verk genom bibliotek m. m. samt Ersättning till rättighelshavare på musikomrädet. Det bör också nämnas att inköp av konst genom statens konstråd görs varje år med betydande belopp och att staten ger slöd lill vissa organisationer för konstförmedling och formgiv­ning. Möjligheten att fä statliga lån till konstnärlig utsmyckning och ut­formning av bostadsområden är en hittills inle tillräckligt uppmärksam­mad och utnyttjad möjlighet att berika vår miljö och samtidigt skapa arbetstillfällen för kulturarbetare. Bostadsutskottet har under innevarande riksmöte förordat att lånetilläggel för konstnärlig utsmyckning i bostads­områden skall höjas (BoU 1984/85:13). Slutligen bör också nämnas att kulturarbetare sysselsätts genom arbelsmarknadspoliiiska åtgärder inom kultursektorn.

De bidrag lill konstnärer m. fi. via kulturbudgeten som har nämnts administreras av Rera olika organ och utgår i olika former. För all fä en överblick över dessa bidragsformer har inom ulskottskansliet upprättats en tablå över dem och över de administrerande organen. Tablån fogas till betänkandet som bilaga 1. Som framgår av tablån är systemet inte enhetligt utformat. Detta har delvis sin förklaring i att olika bidragsformer vuxit fram vid olika tidpunkter och efter olika önskemål från de berörda grup­perna av konstnärliga yrkesutövare.

Medlen under anslaget Bidrag till konstnärer används till konstnärsbi­drag, projektbidrag m. m. Konslnärsbidragen utgår för närvarande under ett, två eller fem år. Ett- och tvååriga bidrag inkomstbeskattas inte. Där­emot utgör de femåriga konstnärsbidragen beskattningsbar inkomst.

Vid en av de delreformer som bidragit lill dagens utformning av stats­bidragssystemet fördes de medel som dittills utgått i form av konstnärsbi­drag till bild- och formkonstnärer under anslaget Bidrag till konstnärer m. m. över lill en fond benämnd Sveriges bildkonstnärsfond. Fondmedlen skall användas till ersättning ål bild- och formkonslnärer för att konst av deras hand som är i statlig ägo visas offentligt. Medel lill fonden anvisas varje år under anslaget Visningsersätlning åt bild- och formkonslnärer.

2    Riksdagen 1984/85. 13.sa/nl. Nr 16

 

KrU 1984/85:16                                                                       18

Fördelningen av fondmedlen sköts av en inom konstnärsnämnden verk­sam styrelse för bildkonstnärsfonden. Styrelsen för bildkonstnärsfonden har i enlighet med önskemål från konstnärernas organisationer beslutat att fondmedlen skall användas pä olika sätt för bildkonstnärer och för övriga grupper, dvs. för konsthantverkare, tecknare/illustratörer, fotografer och arkitekter. För de senare grupperna ulgår bidrag i form av arbetsbidrag, all jämföras med de konstnärsbidrag som ulgår under anslaget Bidrag lill konstnärer. För bildkonstnärerna inleddes den 1 Juli 1982 en treårig för­söksverksamhet med s. k. grundersättning frän bildkonslnärsfonden. Er­sättningen utgår för närvarande med ca 2 000 kr. — ca 12 000 kr. per år beroende pä mottagarens inkomst. Maximal årsinkomst för att erhålla grundersättningen är för närvarande 50 000 kr. Principen för grundersätt­ningen är all den, om systemet bibehålls, skall utgå till dess mottagaren får pension med omprövning vart femte år. Grundersättningen är beskatt­ningsbar inkomst. Bild- och formkonstnärerna kan liksom tidigare erhålla projektbidrag frän anslaget Bidrag till konstnärer. (Se tablån i bilaga 1.)

Styrelsen för Sveriges bildkonslnärsfond har regeringens uppdrag att utvärdera försöksverksamheten med grundersättning. De dittills gjorda erfarenheterna redovisades i anslagsframställningen för budgetåret 1985/ 86. Efter bl. a. en mindre enkät till konstnärer som erhållit grundersättning görs en summering av det nya systemets fördelar och nackdelar. Bland systemets fördelar framhålls det faktum att konstnärerna får stöd i form av ersättning i stället för bidrag, att fiera får slöd, att utbetalning i princip skall ske till uppnådd pensionsålder saml att ersättningen är inkomstrela-terad och pensionsgrundande. Till nackdelarna hör, anförs det, att ersätt­ningsbeloppen för närvarande är låga, all ersättningen är skattepliktig, att den kan missgynna den som arbetar mer samt att det är svårt att bedöma kriteriet "dokumenterad femårig konstnärlig yrkesverksamhet". Styrelsen för bildkonstnärsfonden avser att göra en kompletterande utvärdering under våren 1985 och därefter besluta om hur ersättningarna till bildkonst­närer skall vara utformade fr. o. m. budgetåret 1985/86.

Riksdagen bör enligt motion 1983/84:1649 (fp) begära att de negativa effekterna av förändringen av bidragen till bild- och formkonstnärerna prövas sä att konstnärerna inte får minskad ersättning totalt sett, sedan visningsersättning i form av grundersättning \nförts. Motionärerna påtalar all, eftersom den nya grundersättningen är beskattningsbar inkomst, en del av bidraget återgår till staten. Detta var inte fallet innan grundersätt­ningen infördes och då statsbidraget utgick i form av konstnärsbidrag, dvs. ett- eller tvååriga konstnärsbidrag. Vidare betalar konstnärerna ytterligare en del av grundersättningen i sociala avgifter. Regeringen bör därför enligt motionärernas mening pröva dessa effekter i samband med den pågående utvärderingen av det nya systemet.

Utskottet vill försl erinra om att riksdagen (prop. 1984/85:93) förelagts

 

KrU 1984/85:16                                                                      19

ett förslag till nya skatteregler som innebär att bidrag bl. a. i form av grundersättning fr. o. m. 1986 års taxering skall beskattas som A-inkomst och inte längre som B-inkomsi vilken sambeskattas med makes/makas B-inkomsl. Förslaget har tillstyrkts av kulturutskottet (KrU 1984/85:4 y) och skatteutskottel (SkU 1984/85:28). Utskottet vill också erinra om all systemet med beskattningsbar grundersättning införts i enlighet med öns­kemål framförda av konstnärernas representanter i styrelsen för bildkonst­närsfonden. Utskottet utgår från att alla faktorer som påverkar bidragen till konstnärerna tas med i den ännu pågående utvärderingen av försöks­verksamheten. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 1983/ 84:1649.

Utskottet vill i detta sammanhang ta upp frågan om de olika bidragsfor-/ner som växt fram och de olika organ som handlägger bidragsfrågorna. Som framgår av vad utskottet redovisat i det föregående och av tablån i bilaga 1 är det system i vilket bidragsformerna administreras svåröver­skådligt. Utskottei är medvetet om alt det nuvarande systemet vuxit fram under en följd av år med olika delreformer och all de olika bidragen utformats under medverkan av konstnärernas representanter. Det är dock enligt utskottet önskvärt att regeringen exempelvis i samband med utvär­deringen av bidragsformerna inom bildkonstnärsfondens verksamhetsom­råde överväger om en annan och mera överskådlig organisation än den nuvarande och en mera enhetlig benämning av likartade bidrag skulle vara lill gagn för konstnärerna och kunna innebära en rationalisering. Om en sådan översyn leder till förändringar är det viktigt att delta, liksom hittills varit fallet, sker under hänsynstagande till konstnärernas önskemål. Riks­dagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anförl om formerna för vissa bidrag till konstnärer m. fi.

Ersättning utgår till konstnärer då deras verk ställs ut i de statliga museerna m. m. enligt avtal mellan staten och konstnärsorganisationerna pä bild- och formområdel. Frågan om ersättning till konstnärer vid utsläll­ningar i kommunala och privata lokaler har diskuterats de senaste åren. I årets budgetproposition (bil. 10, s. 465) anmäls att denna fråga bereds inom regeringskansliet bl. a. genom kontakter med berörda intressenter.

Frågan om utställningsersätlning tas upp i fyra motioner. Enligt motion 716 (vpk), yrkande 1, bör den snarast fä en lösning. Motionären hänvisar till att kulturutskottet redan för tio år sedan ställt sig bakom principen alt konstnärer bör ersättas för sin medverkan i utställningar och att etl statligt stöd därvid är motiverat och nödvändigt för att principen om utställnings­ersättning skall kunna realiseras. Enligt motion 2474 (s) bör förutsättning­ar nu finnas för en principöverenskommelse om utställningsersättning mellan företrädare för konstnärerna, utställningsarrangörerna och staten. Riksdagen bör därför hos regeringen begära förslag om en sådan princip­överenskommelse (yrkande 2). Etl förslag till utformning av utställningser-

 

KrU 1984/85:16                                                                      20

sättning lämnas i motion 925 (fp). Ersättning bör gä direkt till konstnärer som kan dokumentera sitt konstnärskap genom seriös yrkesverksamhet och som ställer ut i kommunal regi eller genom konstförening eller annan seriös utställningsarrangör. Ersättning bör utgå endast till utställning med högst tre deltagande konstnärer. Riksdagen bör för budgetåret 1985/86 under ett nytt anslag benämnt Utställningsersätlning anvisa 5 000 000 kr. för ändamålet (yrkande 5). I motion 2220 (m) slutligen hemställs om förslag om utställningsersättning för ett antal unga nya lovande konstnä­rers första separatutställningar (yrkande 7). Reformen bör finansieras genom ompriorilering inom det statliga stödet lill kulturverksamhet. Det ankommer enligt motionärernas mening pä kommunerna au bedöma för-ulsållningarna för en allmän utställningsersätlning.

Utskottet vidhåller sin tidigare uttalade uppfattning att konstnärer bör ersättas för sin medverkan i utställningar. Som utskottet nyss redovisat har också ersättning för utställningar vid statliga museer m. m. införts. Som framgår av budgetpropositionen pågår överläggningar i den aktuella frå­gan inom regeringskansliet med berörda parter. Utskottet förutsätter att överläggningarna bedrivs så att resultatet av dem kan redovisas för riks­dagen senast i 1986 års budgetproposition. Överläggningarna bör inle föregripas genom något uttalande från riksdagens sida. Motionerna 716 yrkande 1 och 2474 yrkande 2 bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd. Utskottet kan inle heller tillstyrka all riksdagen nu föreslär hur etl system för ulställningsersättning bör utformas. Riksdagen bör därför avslå inotionerna 925 yrkande 5 och 2220 yrkande 7.

Hemställan

Ulskottet hemställer

1.   beträffande uttalande om riktlinjer för kulturpolitiken att riksdagen avslår motion 1984/85:2220 yrkande I,

2.   beträffande en parla/neniarisk utredning för utvärdering av 1974 års kulturpoliliska beslut

att riksdagen avslår motion 1984/85:2202 yrkande I i denna del,

3. beträffande översyn av del statliga stödet till regional kulturverk­
samhet

alt   riksdagen   avslår   motionerna   1984/85:512   och   1984/ 85:2202 yrkande 1 i denna del,

4.   beträffande samo/dning av lurnéverksamhet /ned musikleater all riksdagen avslår motion 1984/85:2202 yrkande 2,

5.   beträffande o/nfö/delning av medel till vissa teatrar att riksdagen avslår motion 1984/85:1302,

6.   beträffande./ijia// teaterverksamhet i glesbygd attriksdagenavslårmotiön 1984/85:1812,

 

KrU 1984/85:16                                                                      21

7.    beträffande riktat stöd till barn- och ungdomstealer att riksdagen avslår motion 1984/85:2476,

8.    beträffande invesieri/igsbid/ag tdl Gävleborgs museum attriksdagenavslårmotiön 1984/85:2478,

9.    beträffande .sponsring

att riksdagen med anledning av motionerna 1984/85:2202 yr­kande 7 och 1984/85:2220 yrkande 4 samt med avslag på motion 1984/85:717 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10.   beträffande uppgifter om förekomsten av sponsring all riksdagen avslår motion 1984/85:2220 yrkande 5,

11.   beträffande utredning om kulturarbetarnas ekono/niska och so­ciala villkor

all riksdagen avslår motionerna 1983/84:2074, 1984/85:284 yrkande 4 och 1984/85:286 yrkande 3,

12.          beträffande p/iivning av effekterna av försöksverksa/nheien med
s. k. grundersättning till konstnärer

att riksdagen avslår motion 1983/84:1649,

13.          beträffande prövning av frågan om organisationen av och for-
me/-na för det statliga stödet till konstnärer m.fl.

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anförl,

14.          beträffande uttalande om utställningsersättning

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:716 yrkande 1, 1984/ 85:925 yrkande 5 i denna del, 1984/85:2220 yrkande 7 och 1984/85:2474 yrkande 2,

15.          beträffande /nedelsanvisning till utställningsersätlning

all riksdagen avslår motion 1984/85:925 yrkande 5 i denna del.

2. Statens kulturråd. Regeringen häri proposition 1984/85:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under punkt F 1 (s. 425 och 426) föreslagit riksdagen att lill Statens kulturråd för budgetåret 1985/86 anvisa ett för­slagsanslag av 15 957 000 kr.

Motion

I motion 1984/85:2220 av Ingrid Sundberg m. fi. (m) yrkas, såvitt nu är i fråga,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om en begränsning av kulturrådets utredningsverksam­het,

8. all riksdagen till Slaiens kullurråd för budgeiårei 1985/86 anvisar ell förslagsanslag av 15 398 000 kr.

 

KrU 1984/85:16                                                                      22

Utskottet

Regeringen föreslår all anslaget Statens kullurråd förs upp med 15 957 000 kr. Därvid har huvudförslaget tillämpats, dvs. en besparing på 2 % lagils ut.

Kulturrådet har enligt motion 2220 (m) med tiden fått en oformlig organisation genom att allt fier uppgifter lagts på rådet, t. ex. att planera, samla in statistik, utreda verksamhet, fördela anslag och utvärdera aktivi­teterna. Dess utredningsverksamhet bör enligt motionen begränsas nästa budgetår som ett led i en avveckling av myndigheten på sikt (yrkande 6). Enligt motionen bör riksdagen, som en följd av de begränsade uppgifterna för kulturrådet, anvisa 559 000 kr. mindre för budgetåret 1985/86 än vad regeringen föreslagit (yrkande 8).

Vid föregående riksmöte redovisade utskottet (KrU 1983/84:18 s. 14— 16) att vissa ändringar i kulturrådets organisation gjorts i syfte att uppnå förenklingar i arbetet. Utskottet utgick frän att fortsalla ansträngningar görs för alt effektivisera kulturrådets administration. Utskottet kunde inte biträda ell då aktuellt motionsförslag om avveckling av kulturrådet och uttalade att del behövs en central myndighet även pä kulturområdet lika väl som pä andra områden. Utskottet har inhämtat att regeringen avser att inom kort tillkalla en särskild utredningsman för att precisera kulturrådets framtida roll och uppgifter.

Med hänvisning till del anförda avstyrker utskottet yrkandena 6 och 8 i motion 2220 och föreslår att riksdagen anvisar de medel till kulturrådet som beräknats i budgetpropositionen.

Utskottei hemställer

1.   beträffande kulturrådets uppgifter m. m. attriksdagenavslårmotiön 1984/85:2220 yrkande 6,

2.   beträffande /nedelsanvisningen

att riksdagen med bifall lill proposition 1984/85:100 och med avslag på motion 1984/85:2220 yrkande 8 lill Statens kulturråd för budgetåret 1985/86 anvisar ell förslagsanslag av 15 957 000 kr.

3. Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer m. m. Regeringen har

under punkt F2 (s. 82 — 86 saml 426 — 428) föreslagit riksdagen att till Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer m. m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av I 5 725 000 kr.

Motioner

I motion 1984/85:719 av Eva Hjelmström m. n.(vpk) yrkas, såvitt nu är i fråga,

2. att riksdagen med ändring av proposition 1984/85:100 beslutar att under anslaget Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer m. m.

 

KrU 1984/85:16                                                                      23

uppta ett i förhållande till regeringens förslag med 3 500 000 kr. förhöjt belopp avseende centrumbildningar inom dansens, musikens, filmens, litteraturens och bildkonstens område.

I motion 1984/85:1826 av Gunnar Nilsson i Stockholm m. fl. (s) yrkas att riksdagen beslutar all som sin mening ge regeringen lill känna att inom ramen för de medel som på utbildningsdepartementets huvudtitel uppförts för arbetsplatsbibliotek, för utveckling av kulturverksamhet på arbetsplat­serna och för kulturprogram i föreningslivet bör avsättas dels 1,5 milj. kr. till de fackliga organisationernas kulturverksamhet pä arbetsplatserna, dels 500 000 kr. — utöver vad som i budgeten angivits — till Arbetarrörel­sens arkiv och folkrörelsearkiven att fördelas på sätt som framgår av motionen.

I motion 1984/85:2220 av Ingrid Sundberg m. fi. (m) yrkas, såvitt nu är i fråga,

9. att riksdagen till Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer m. m. för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag om 12 850 000 kr.

Utskottei

Under anslaget utgår från ett antal anslagsposter bidrag dels till orga­nisationer som bedriver en omfattande kulturverksamhet, dels till statens kulturråd för fördelning lill olika kulturprojekt inom organisationslivet m. m.

En av anslagsposterna avser bidrag till centrumbildningar pä teaterns, dansens, musikens, filmens, bildkonstens och litteraturens områden. In­nevarande budgetär är denna anslagspost uppförd med 3 185 000 kr. I budgetpropositionen föreslås en uppräkning med 90 000 kr. till 3 275 000 kr.

I motion 719 (vpk) hemställs att riksdagen skall beräkna 3 500 000 kr. mer än vad regeringen föreslagit för centrumbildningarna (yrkande 2). Motionärerna framhåller att centrumbildningarna under senare år drab­bats av kraftiga hyres- och andra kostnadshöjningar.

Utskottet erinrar om att den av regeringen föreslagna uppräkningen av den nu aktuella anslagsposten är av samma storleksordning som molsva­rande uppräkning av andra likartade anslag, eller ca 3 %. Utskottet vill också erinra om att arbetsmarknadsstyrelsen ställer ett antal särskilda arbetsförmedlare till centrumbildningarnas förfogande. Innevarande bud­getår finns sådana vid tio centrumbildningar. Mot bakgrund av det anför­da och med hänsyn till den rådande budgetsilualionen avstyrker utskottet motion 719 yrkande 2.

En annan anslagspost avser medel till kulturrådets disposition för kultu­rella ändamål. Ur denna anslagspost har utgått medel bl. a. till seminarier

 

KrU 1984/85:16                                                                      24

kring konstnärlig utveckling, erfarenhetsutbyte mellan institutioner samt invandrarnas kulturfestivaler. Anslagsposten föreslås i budgetpropositio­nen räknas upp med 80 000 kr. lill 2 875 000 kr.

Enligt motion 2220 (m) bör besparingar pä statsutgifterna i första hand gå ut över ospecificerade anslag. Därför föreslås i motionen all riksdagen skall beräkna 2 000 000 kr. för anslagsposten lill kulturrådets disposition (yrkande 9 delvis).

Utskottet anser att de verksamheter som stöds med medel ur anslagspos­ten lill kulturrådets disposition inle bör vidkännas en sådan minskning av medlen som föresläs i motion 2220. Del är nödvändigt all del finns medel till att stödja kulturella ändamål som är angelägna men som inte får stöd i annan ordning. Utskottet avstyrker därför motion 2220 yrkande 9 i den del som avser minskning av anslagsposten till kulturrådets disposition.

I det inledande avsnittet av utbildningshuvudtiieln (s. 82 — 86) redovisas kulturrådets förslag till handlingsprogram för kulturverksamhet i arbets­livet kallat Verktyg för förändring (Rapport från kulturrådet 1984:1). Föredragande statsrådet anför all del är naturligt alt den statliga insatsen för att stimulera kultur i arbetslivet koncentreras till åtgärder som syftar lill att fä i gäng en utvecklingsprocess i vilken många medverkar. På ett antal områden nämns insatser som har betydelse i sammanhanget.

Under anslaget Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer m. m. beräknas i budgetpropositionen 2 milj. kr. under en särskild anslagspost Utveckling av kulturverksamhet pä arbetsplatserna. Medlen skall enligt propositionen användas för aktiviteter inom bl. a. främjandeorganisatio­nerna. Det bör ankomma på regeringen all fördela dessa medel. Vid fördelningen bör prioritet ges ät verksamhet med konstutställningar på arbetsplatser. Detta område är enligt föredragande statsrådets mening eftersatt. Vidare bör hänsyn tas till hur väl aktiviteten är lokalt förankrad och i vilken utsträckning de medlemsorganisationer som står bakom orga­nisationerna med främjande uppgifter är villiga att engagera sig, anförs det vidare i propositionen.

Kulturella aktiviteter på arbetsplatserna bygger enligt motion 2220 (m) i slor utsträckning pä de anställdas frivilliga, ideella arbete. Denna verk­samhet bör enligt motionärernas mening inte byråkratiseras genom ett statligt bidrag av det slag som föreslås i budgetpropositionen och inte heller styras av de fackliga organisationerna. Riksdagen bör därför enligt motionen avslå regeringens förslag om medelsanvisning till utveckling av kulturverksamhet pä arbetsplatserna (yrkande 9 delvis).

I motion 1826 (s) föreslås att sammanlagt 1,5 milj. kr. skall användas för de fackliga organisationernas kulturverksamhet under dels förevarande anslag under anslagsposten Utveckling av kulturverksamhet pä arbetsplat­serna, dels anslaget Bidrag till studieförbunden m. m. under anslagsposten Kulturverksamhet, dels den anslagspost i proposition 1984/85:141 om

 

KrU 1984/85:16                                                                      25

litteratur och folkbibliotek som avser arbelsplalsbibliotek. Del anges inte i motionen hur stor del av de 1,5 milj. kr. som skall avsättas under resp. anslag. Medlen bör enligt motionen användas för utbildnings- och infor­mationsinsatser för ombud och organisatörer inom de fackliga organisa­tionerna och studieförbunden samt till stimulans av fackliga kulturprojekt. Dessutom bör under förevarande anslag under anslagsposten Utveckling av kulturverksamhet på arbetsplatserna 170 000 kr. användas för personal­förstärkningar vid de lokala folkrörelsearkiven och 330 000 kr. för centrala arkivinsalser vid Arbetarröi-elsens arkiv.

Utskottet anser det mycket värdefullt att en satsning på kulturverksam­het i arbetslivet nu inleds. Som föredragande statsrådet anför bör det vara en uppgift för staten att stimulera tillkomsten av kulturaktiviteter med anknytning till arbetsplatserna, medan ansvaret för verksamheten ytterst måste vila på de fackliga organisationerna och organisationer av det slag som Litteraturfrämjandet, Konstfrämjandet, Skådebanan och Sveriges konstföreningars riksförbund utgör. Statens kulturråd, som ansvarar för fördelningen av bidraget till kulturverksamhet i studieförbunden m.m., bör, som föredragande statsrådet anför, särskilt uppmärksamma behovet av kulturinsatser på arbetsplatserna. Statens kulturråds förslag till hand­lingsprogram för kultur i arbetslivet bör kunna utgöra underlag för diskus­sioner om den fortsatta utvecklingen av kulturverksamheten på arbetsplat­ser. Denna verksamhet kan få betydelse inte bara för de anställda utan också för de anställdas familjer. Under våren 1985 avslutar kulturrådet elt annat utredningsprojekt, nämligen om kultur i boendet. Kulturverksamhet på arbetsplatserna och i boendet kan i framtiden, än mera än i dag, bli betydelsefulla komplement lill varandra och samverka lill alt fier männi­skor blir delaktiga i kulturaktiviteter.

Utskottet kan således inte dela de uppfattningar som förs fram i motion 2220 om kultur i arbetslivet och avstyrker motionens yrkande 9 i nu aktuell del.

Utskottet anser vidare att de medel som i budgetpropositionen beräknas för kulturverksamhet på arbetsplatser bör fä användas på det sätt som regeringen föreslår. Det måste, särskilt i etl initialskede, fä finnas en viss fiexibilitet i användningen av medlen för att l. ex. nya idéer skall kunna prövas. Det är för utskottet naturligt all de fackliga organisationerna engageras i verksamheten utan något särskilt riksdagsbeslut vare sig i fråga om det nu aktuella anslaget eller beträffande bidraget till studieförbundens kulturverksamhet. Utskottet anser vidare att riksdagen inte nu bör göra något uttalande om hur medel föreslagna i proposition 1984/85:141 om litteratur och folkbibliotek skall användas. Utskottet kan inte heller till­styrka att de medel som nu beräknas för kulturverksamhet på arbetsplat­serna minskas med 500 000 kr. för att i stället avsättas för i motion 1826 angivna arkivändamål. Rikdagen bör med hänvisning lill del anförda avslå motion 1826.

 

KrU 1984/85:16                                                                      26

Ulskottet har i övrigt inget att erinra mot medelsberäkningen.

Utskottet hemställer

1. beträffande beräknande av medel under anslaget för centrumbild­
ningar på teaterns, dansens, musikens, fil/nens, bildkonstens och
litteraturens områden

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med avslag på motion 1984/85:719 yrkande 2 i denna del beslutaratt för angivna ändamål under anslaget skall beräknas 3 275 000 kr.,

2. beträffande beräknande av medel under anslaget lill kulturrådets
disposition för kulturella ändamål

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med avslag pä motion 1984/85:2220 yrkande 9 i denna del beslutar att för angivna ändamål under anslaget skall beräknas 2 875 000 kr.,

3. beträffande beräknande av medel under anslaget för utveckling av
kulturverksamhet på arbetsplatserna

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 samt med avslag på motionerna 1984/85:1826 i denna del och 1984/ 85:2220 yrkande 9 i denna del beslutar att för angivna ändamål under anslaget skall beräknas 2 000 000 kr.,

4. beträffande medel i övrigt till de fackliga o/ganisatio/xernas kul­
turverksamhet m. m.

att riksdagen avslår motion 1984/85:1826 i denna del,

5.          beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 samt med avslag pä motionerna 1984/85:719 yrkande 2 i denna del, 1984/ 85:1826 i denna del och 1984/85:2220 yrkande 9 i denna del lill Bidrag till kuhurverksamhet ino/n organisationer m. m. för bud­getåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 15 725 000 kr.

4. Bidrag till särskilda kulturella ändamål. Regeringen har under punkt F 3 (s. 428 och 429) föreslagit riksdagen alt till Bidrag till särskilda kultu­rella ändamål för budgetåret 1985/86 anvisa elt reservationsanslag av 6 051000 kr.     ,

Motioner

I motion 1984/85:2190 av Sture Korpås m. fi. (c) yrkas — med hänvis­ning till vad som anförts i motion 1984/85:2189 — att riksdagen beslutar all från reservationsanslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål an­visa 240 000 kr. till Baltiska institutet för föreståndarens lönekostnader.

I motion 1984/85:2220 av Ingrid Sundberg m. fi. (m) yrkas, såvitt nu är i fråga.

 

KrU 1984/85:16                                                                      27

10. att riksdagen till Bidrag till särskilda kulturella ändamål för budget­året 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 5 051 000 kr.

1 motion 1984/85:2471 av Karin Ahrland m. fi. (fp, s, m, c) yrkas att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om Baltis­ka institutets behov av ökade resurser.

I motion 1984/85:2472 av Karin Andersson m. fi. (c, m, fp, vpk) yrkas att riksdagen uttalar att av disponibla medel under anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål ett anslag på 200 000 kr. bör beviljas Immi­grantinstitutets arkiv- och dokumentationsverksamhet.

Utskottet

Från förevarande anslag utgår bidrag för skilda ändamål till organisa­tioner och institutioner pä kulturområdet. En viss del av medlen står till regeringens disposition.

I motion 2472 (c, m, fp, vpk) yrkas att 200 000 kr. av de under anslaget tillgängliga medlen skall avsättas för Immigrantinstitutets arkiv- och doku­mentationsverksamhet. 1 motionen redovisas att Immigrantinstitutet fun­nits sedan är 1973 och att det byggt upp en omfattande dokumentation i frågor som rör migrations- och minoriletspolitik såväl i Sverige som i andra länder. Vidare har institutet enligt motionen under senare år börjat bygga upp ett arkiv med brev, fotografier, manuskript m. m. av invandrare. Med det insamlade materialet som grund bedriver institutet informalions-och upplysningsverksamhet kring invandrare och invandrarfrågor riktad både lill invandrare och svenskar. Immigrantinslitutet är en fristående sammanslutning och inte ansluten till någon bidragsberättigad huvudor­ganisation. Institutet har därför svårl att finansiera sin verksamhet. Motio­närerna anser att kommande förslag till riksdagen i invandrarpolitiska frågor inte kan avvaktas innan beslut om eventuellt bidrag till Immigrant-institutet tas eftersom dessa förslag inte kan resultera i några konkreta åtgärder förrän budgetåret 1986/87. Institutet behöver nämligen enligt motionärernas mening fä bidrag redan fr. o. m. budgetåret 1985/86.

Utskottet erinrar om att statsrådet Göransson i svar på en fråga i riks­dagen (prot. 1984/85:23 s. 31—33) anfört att regeringen ser delar av Immigrantinstitutets verksamhet som värdefull och att den anser att visst stöd från staten kan vara motiverat för sådan verksamhet.

Utskottet instämmer i uppfattningen att Immigrantinstitutets arkiv- och dokumentationsverksamhet är av sådant riksintresse att den motiverar etl statligt stöd.

Utskottet har inhämtat att Immigrantinstitutet vid något tillfälle erhållit bidrag från statens invandrarverk för avgränsade ändamål av projektka­raktär. Vidare har institutet erhållit bidrag från kulturrådet för viss publi­ceringsverksamhet. Det har också utgått lönebidrag till anställda vid insti-

 

KrU 1984/85:16                                                                      28

lutet. Borås kommun har den 19 mars 1985 beslutat ge institutet ett särskilt bidrag om 30 000 kr. Utskottet anser att i avvaktan på regeringens kom­mande proposition om invandrarfrågor medel över statsbudgeten bör utgå till institutet. Utskottet föreslår därför att riksdagen med anledning av motion 2472 som sin mening bör ge regeringen till känna att av de medel som under förevarande anslag för budgetåret 1985/86 står till regeringens disposition 200 000 kr. bör avsättas för bidrag till Immigrantinstituiels arkiv- och dokumentationsverksamhet.

Från medlen till regeringens disposition har bidrag tidigare beviljats för Baltiska institutets verksamhet. Regeringen föreslår nu att bidrag till Bal­tiska institutet skall beräknas under en särskild anslagspost fr. o. m. bud­getåret 1985/86. Den nya poslen beräknas föras upp med 300 000 kr. samtidigt som posten till regeringens disposition minskas med motsvaran­de belopp.

I motionerna 2190 (c) och 2471 (fp, c, m, s) anförs att Baltiska institutets verksamhet inte kan bedrivas utan en heltidsanställd föreståndare. 1 mo­tion 2471 begärs all riksdagen skall ge regeringen till känna institutets behov av bidrag till föreståndarens lön. Enligt motion 2190 avgår den nuvarande föreståndaren med pension under innevarande år. Eftersom staten bidragit till denna föreståndares lön genom lönebidrag, och löne-bidragel är knutet till person och inte till institution, får institutet således slå för lönekostnaderna för föreståndarens efterträdare. I motionen yrkas att riksdagen skall anvisa 240 000 kr. lill Baltiska institutet utöver vad som föreslagils i budgetpropositionen.

Ulskottet noterar med tillfredsställelse att Baltiska institutet nu får ett permanent bidrag i och med all medel beräknas under en särskild anslags­post. Utskottet kan emellertid inte tillstyrka den ytterligare medelsanvis­ning som föreslås i motionerna 2190 och 2471 varför de avstyrks.

Enligt motion 2220 (m) bör besparingar i första hand göras på ospeci­ficerade anslag. Därför föreslås i motionen (yrkande 10) alt medlen lill regeringens disposition under förevarande anslag skall minskas med 1 milj. kr.

Utskottet anser att del är av värde om regeringen har vissa medel till sin disposition för att kunna tillgodose tillfälliga bidragsbehov på kulturom­rådet, bl. a. för att insatser skall kunna göras dä ett angeläget bidragsbehov uppstår och särskild medelsanvisning över statsbudget eller tilläggsbudget inte kan avvaktas. Riksdagen bör därför avslå yrkande 10 i motion 2220. Utskottet har inte något att erinra mot medelsberäkningen i övrigt. Utskottet hemställer

1. beträffande bidrag till Im/nigrantinstitutets arkiv- och dokumen­tationsverksamhet

all riksdagen med anledning av motion 1984/85:2472 som sin mening ger regeringen lill känna vad utskottet anfört.

 

KrU 1984/85:16                                                                      29

2. beträffande beräknande av /nedel under anslaget för Baltiska
institutet

att riksdagen med bifall lill proposition 1984/85:100 och med avslag pä motion 1984/85:2190 i denna del och motion 1984/ 85:2471 beslutar att för angivna ändamål under anslaget skall beräknas 300 000 kr.,

3. beträffande besparing under anslagsposten Till regeringens dispo­
sition

att riksdagen avslår motion 1984/85:2220 yrkande 10 i denna del,

4.           beträffande medelsanvisningen

alt riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 samt med avslag på motionerna 1984/85:2190 och 1984/85:2220 yrkande 10, båda i denna del, till Bidrag lill särskilda kulturella ändamål för budgeiårei 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 6 051 000 kr.

5.  Bidrag till samisk kultur. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkt F4 (s. 429 och 430) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till samisk kultur för budgetåret 1985/86 anvisar ett anslag av 2 029 000 kr.

6.  Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer. Regeringen har under
punkt F 5 (s. 430 och 431) föreslagit riksdagen att till Visningsersättning åt
bild- och formkonstnärer för budgetåret 1985/86 anvisa ett anslag av
21 556 000 kr.

Motioner

I motion 1984/85:716 av Eva Hjelmström (vpk) yrkas, såvitt nu är i fråga,

2. att riksdagen med ändring av regeringens proposition 1984/85:100 under anslaget Visningsersättning ål bild- och formkonslnärer upptar ell i förhällande till regeringens förslag med 2 600 000 kr. förhöjt belopp.

1 motion 1984/85:925 av Bengt Westerberg m. fi. (fp) yrkas, såvitt nu är i fråga,

4. att riksdagen till Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer för budgetåret 1985/86 anvisar 2 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit.

Utskottei

I det föregående har utskottet redogjort för användningen av medlen under förevarande anslag (s. 17—18 och bilaga 1). Utskottet har också redovisat en pågående utvärdering av försöksverksamheten med s. k. grund­ersättning från bildkonstnärsfonden.

 

KrU 1984/85:16                                                                      30

Anslaget föresläs i budgetpropositionen räknas upp frän 20 928 000 kr. till 21 556 000 kr., dvs. med ca 3 %. Styrelsen för Sveriges bildkonstnärs­fond har föreslagit en uppräkning lill 43 milj. kr. för att anslaget skall komma i nivå med anslaget till ersättning åt författare för biblioieksutlå-ning.

I motion 716 (vpk) yrkas att anslaget skall räknas upp med 2 600 000 kr. i förhållande till regeringens förslag (yrkande 2).

Även i motion 925 (fp) förordas en uppräkning av det i propositionen föreslagna anslaget, nämligen med 2 milj. kr. (yrkande 4). Höjningen bör göras i avvaktan på kommande förslag från upphovsrättsutredningen, varefter ersättningen enligt motionärernas mening bör bygga pä lagstad­gad förhandlingsrätt.

Med hänvisning till det rådande budgetläget kan utskottet inte förorda en större uppräkning av anslaget än vad regeringen förordat varför utskot­tet avstyrker yrkande 2 i motion 716 och yrkande 4 i motion 925.

Utskottet hemställer

all riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 samt med avslag på motionerna 1984/85:716 yrkande 2 och 1984/85:925 yrkande 4 till Visningsersätlning åt bild- och formkonslnärer för budgetåret 1985/86 anvisar ett anslag av 21 556 000 kr.

7. Bidrag till konstnärer. Regeringen har under punkt F6 (s. 431—433) föreslagit riksdagen att

1.   godkänna vad som i propositionen förordats angående konstnärs­nämndens organisation,

2.   till Bidrag lill konstnärer för budgetåret 1985/86 anvisa ett reserva­tionsanslag av 14 730 000 kr.

Motic/ner

I motion 1984/85:925 av Bengt Westerberg m. fi. (fp) yrkas, såvitt nu är i fråga,

6. att fiksdagen under ett nytt anslag under ättonde huvudtiteln lill Sveriges lonsällarfond för budgetåret 1985/86 anvisar ett anslag av 3 000 000 kr.

I motion 1984/85:2470 av Lars Ahlström (m) och Inger Wickzén (m) yrkas alt riksdagen uttalar sig för att även grupperna konsthantverkare och hantverkare skall kunna erhålla bidrag under anslaget Bidrag till konstnä­rer.

Utskottet

I det föregående har redovisats handläggningen av ärenden rörande bidrag från anslaget Bidrag till konstnärer och vilka olika bidragsformer som finns (s. 17 och bilaga 1). Den anslagspost som innevarande budgetår

 

KrU 1984/85:16                                                                      31

avser slöd till ton-, scen- och bildkonstnärer, och frän vilken bidrag beslu­tas och handläggs av konstnärsnämnden, föreslås i budgetpropositionen bli delad nästa budgetår så alt bidrag till/nusikaliska upphovsmän beräknas under en särskild anslagspost. Genom denna delning avser regeringen att tillgodose de önskemål som framförts av Konstnärliga och litterära yrkes­utövares samarbelsnämnd (KLYS)och Föreningen Svenska tonsättare om särskilt anvisade medel till tonsättare. Ärenden rörande upphovsmän på musikområdet skall enligt regeringens förslag fr. o. m. budgetåret 1985/86 handläggas av en särskild arbetsgrupp inom konstnärsnämnden och inte längre av konstnärsnämnden själv. Arbetsgruppen skall vara sammansatt av i huvudsak företrädare för de berörda upphovsmännens organisationer. Riksdagen föreslås godkänna vad som anförts om konstnärsnämndens organisation. Förslaget om en särskild anslagspost för bidrag till tonsättare och en särskild arbetsgrupp för dessa ärenden innebär inte någon princi­piell förändring av statens insatser för tonsättarna.

Anslaget som helhet, och därmed också de däri ingående anslagsposter­na, räknas upp så att en viss kompensation för prisstegringar lämnas. Vidare beräknas 100 000 kr. för höjda bidrag till de musikaliska upphovs­männen.

I avvaktan på en mera "beräkningsbar" lösning pä problemen med ersättning till svenska tonsättare för allmänhetens utnyttjande av deras verk bör enligt motion 925 (fp) riksdagen anvisa 3 milj. kr. till en Sveriges lonsällarfond (yrkande 6). Fonden bör ledas av en styrelse på samma sätt som är fallet med Sveriges författarfond.

Utskottet har förståelse för tonsättarnas önskemål om att undvika kon­kurrens om bidragsmedlen från andra bidragsberättigade yrkesgrupper. Utskottet tillstyrker därför att deras önskemål tillgodoses på det sätt som föreslås i budgetpropositionen. Därmed blir även motsvarande önskemål i motion 925 tillgodosett. Riksdagen bör således godkänna vad som för­ordats i propositionen om konstnärsnämndens organisation. Utskottet erinrar i sammanhanget om det uttalande som ulskotlet i det föregående gjort om en översyn av administrationen av vissa bidrag till konstnärer m. n.(s. 19).

Utskottet har inhämtat att tonsättarnas andel av den nuvarande anslags­posten för bidrag till ton-, scen- och filmkonstnärer m. m. innevarande budgetår uppgår till omkring 2 milj. kr. Utskottet förutsätter att den nya, särskilda anslagsposten för bidrag till tonsättarna tillförs motsvarande belopp nästa budgetår till vilket kommer den av regeringen föreslagna förstärkningen med 100 000 kr. för höjda bidrag till tonsättarna. Utskottet kan däremot inte tillstyrka att 3 milj. kr. avsätts till en särskild lonsällar­fond med egen styrelse såsom föreslås i motion 925 (yrkande 6).

Riksdagen bör enligt motion 2470 (m) uttala sig för att konsthantverkare samt hantverkare som har ett högt yrkeskunnande och stor yrkesskicklighet

 

KrU 1984/85:16                                                                      32

skall kunna erhålla bidrag under anslaget Bidrag till konstnärer. 1 motio­nen framhålls också att dessa grupper bör kunna komma i fråga för inkomslgaranti för konstnärer. Motionärerna påtalar att särskilda åtgär­der av detta och andra slag behövs för att ett traditionellt och i många fall hotat yrkeskunnande skall kunna bevaras.

Utskottei erinrar om all slöd till konslhaniverkare redan nu kan ulgå under anslagen Visningsersältning ät bild- och formkonslnärer. Bidrag till konstnärer och Inkomstgarantier för konstnärer. Utskottei anser inte att stöd som syftar till att bevara yrkeskunnande inom olika hantverk bör lämnas från de förhållandevis begränsade medel som finns på kulturbud­geten för stöd till konstnärer och konsthantverkare samt andra kulturar­betare. Stöd till hantverkare och till bevarandet av hotade hantverksyrken ges i andra former, bl. a. som utbildningsinsatser. Inom gymnasieskolans ram finns ett nytt system för lärlingsutbildning. Vidare finns specialkurser för utbildning inom många traditionella hantverksyrken. Även vid folk­högskolor ges viss utbildning i hantverk av mera traditionellt slag och i olika slöjdarter, ofta med anknytning till den bygd där folkhögskolan verkar. Kurser för hantverkare ges också av statens institut för förelagsut­veckling (SIFU), t. ex. i marmoreringsmälning och förgyllning. Med hän­visning till det anförda avstyrker utskottet motion 2470.

Utskottei hemställer

1.          beträffande konstnärs/iämndens o/ganisation

all riksdagen godkänner vad som förordals i proposition 1984/ 85:100,

2.    beträffande tonsättarfond attriksdagenavslårmotiön 1984/85:925 yrkande 6,

3.   beträffande medelsanvisningen

alt riksdagen till Bidrag till konstnärer för budgetåret 1985/86 anvisar ell reservationsanslag av 14 730 000 kr.,

4. beträffande bidrag till konsthantverkare och hantverkare alt riks­
dagen avslårmotion 1984/85:2470.

8. Inkomstgarantier för konstnärer. Regeringen har under punkt F7 (s. 434) föreslagit riksdagen att till Inkomstgaranlier för konstnärer för bud­getåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 6 844 000 kr.

Motioner

1 motion 1984/85:925 av Bengt Westerberg m. fi. (fp) yrkas, såvitt nu är i fråga,

1. att riksdagen till Inkomstgaranlier för konstnärer för budgetåret 1985/86 anvisar 1 125 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit.

 

KrU 1984/85:16                                                                      33

I motion 1984/85:2202 av Karl Boo m. fi. (c) yrkas, såviii nu är i fråga, 3. alt riksdagen hos regeringen begär förslag om möjlighet att frivilligt avstå från statlig inkomslgaranti för konstnärer.

I motion 1984/85:2220 av Ingrid Sundberg m. fi. (m) yrkas, såviii nu är i fråga,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till förstärkning av konstnärsstipendierna i enlighet med vad som i motionen anförts.

Utskottet

Inkomstgarantier beviljas konstnärer som står för konstnärlig verksam­het av hög kvalitet och stor betydelse för svenskt kullurliv. Beslut om innehavare av inkomslgaranti fallas av regeringen efter gemensamt förslag av konstnärsnämnden och styrelsen för Sveriges författarfond eller efter yttrande av dessa organ.

Inkomslgaranti kan uppgå till högst fem gånger det basbelopp som enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring gällde vid kalenderårets ingång. Det för kalenderåret 1985 fastställda basbeloppet är 21 800 kr. Garantins maximibelopp för år 1985 uppgår således lill 109 000 kr. Detta maximibelopp minskas med innehavarens årsinkomst upp till elt basbe­lopp och med 75 % av årsinkomsten i övrigt.

Antalet inkomstgarantier är innevarande budgetår 122. Härav avser två garanlirum personer som innehaft tjänsl som professor vid konsthögsko­lan resp. huvudlärare vid konstfackskolan.

I årets budgetproposition föreslås att antalet garantirum skall ökas med tre, vilka avses tilldelas f. d. innehavare av tidsbegränsade lärartjänster vid konstnärlig högskoleutbildning. Anslaget föreslås föras upp med 6 844 000 kr.

I motion 925 (fp) hemställs att antalet garantirum skall öka till 140 i enlighet med konstnärsnämndens förslag (yrkande 1). För ändamålet bör riksdagen anvisa ell med 1 125 000 kr. förhöjt anslag.

Utskottet anser att riksdagen av statsfinansiella skäl inte kan besluta om en så stor ökning av antalet garantirum nästa budgetår som föreslås i motionen. Däremot tillstyrker utskottet den ökning med tre garantirum som föreslås i budgetpropositionen. Utskottet föreslår att riksdagen anvi­sar de av regeringen begärda medlen under anslaget.

Som nyss redovisats utgår inkomstgaranti i relation till innehavarens inkomst. Detta betyder att den totala summa som beräknas och anvisas varje år inte motsvarar antalet garantirum multiplicerat med det maximala garanlibeloppet. Enligt vad utskottei inhämtat utnyttjar innehavarna för närvarande inkomstgaranlierna med i genomsnitt drygt 50 % av det maxi­mala inkomstgarantibeloppet.

3    Rik.sdagen 1984/85. /.i saml. Nr 16

 

KrU 1984/85:16                                                                      34

I motionerna 2202 (c) och 2220 (m) uppmärksammas att inle alla garan-liinnehavare ulnytljar inkomstgarantin fullt ut och att vissa andra inle utnyttjar den lill någon del, vilket beror på att de har höga inkomster. I motion 2202 hemställs att riksdagen skall begära förslag som gör del möjligt för innehavare att avslå frän statlig inkomstgaranti (yrkande 3). Enligt motion 2220 bör riksdagen hemställa om förslag till förstärkning av medlen lill inkomstgarantier så all den totala disponibla summan motsva­rar antalet nuvarande inkomstgaranlier multiplicerat med den maximala inkomstgaranlin (yrkande 2). Eftersom innehavarna inte utnyttjar det maximala inkomstgarantibeloppet bör de outnyttjade resurserna använ­das till ell ökat antal garantirum. Denna förstärkning bör finansieras genom en omföring av medel på kulturbudgeten.

Ulskottet erinrar om att enligt 2 § förordningen (1976:504) om inkomst­garantier för konstnärer utser regeringen innehavare av inkomslgaranti för ett kalenderår eller återstående del därav. Den som innehar inkomstgaran­ti utses årligen under sin återstående livstid äter till innehavare av inkomst­garanti om inte synnerliga skäl föranleder annal. Tanken bakom systemet med inkomstgaranti är alt konstnären skall vara tillförsäkrad en ekono­misk trygghet oavsett inkomstnivå vid en särskild tidpunkt. Utskottet vill framhålla att om någon skulle vilja avstå från fortsatt inkomslgaranti kan han eller hon underrätta regeringen om detta inför nästa års beslut. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att yrkande 3 i motion 2202 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

I anslutning lill yrkande 2 i.motion 2220 vill utskottet framhålla att, om anslaget skall beräknas och budgeteras utifrån förutsättningen att alla garantirum utnyttjas till fullo och om medlen därefter skall fördelas pä fiera garantirum när de ursprungliga inte utnyttjas till fullo, innebär detta att anslaget i dagens läge skulle behöva fördubblas. Dessutom skulle anslaget behöva ökas ytterligare om och nar de befintliga garantirummen börjar utnyttjas till en större del än vad som är fallet i dag. Utskottet kan inte tillstyrka den fördubbling av anslaget som förordas i motionen, sär­skilt som del inte anges från vilka andra anslag medel skall omfördelas för ändamålet.

Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår yrkande 2 i motion 2220.

Utskottet hemställer

1.           beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med avslag på motion 1984/85:925 yrkande I till Inkomstgarantier för konstnärer för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 6 844 000 kr.,

2.    beträffande möjlighet att avstå från inkomstgaranti alt riksdagen avslår motion 1984/85:2202 yrkande 3,

3.    beträffande ökning av antalet iixkomstgarantirum

att riksdagen avslår motion 1984/85:2220 yrkande 2.

 

KrU 1984/85:16                                                                     35

9.  Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek

m. m. Regeringen har under punkt F8 (s. 435 — 437) föreslagit riksdagen att

1.   godkänna vad som i propositionen anförts om biblioteksersättning­ens grundbelopp,

2.   till Ersättning åt författare m. fi. för utlåning av deras verk genom bibliotek m. m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 45 707 000 kr.

Motioner

I motion 1984/85:349 av Eva Hjelmslröm m. fi. (vpk) yrkas

1.   att riksdagen uttalar att frågan om förhandlingsrätt beträffande bib-lioleksersällningen bör behandlas med förtur och i positiv anda och hem­ställer hos regeringen om åtgärder i enlighet härmed,

2.   att riksdagen beslutar att ersättningen ål författare m. fi. för utlåning av deras verk genom bibliotek m. m. för budgetåret 1985/86 skall utgå med 44 öre,

3.   att riksdagen beslutar att med ändring av proposition 1984/85:100 under anslaget Ersättning ät författare m. fi. för utlåning av deras verk genom bibliotek m. m. uppta ell i förhällande till regeringens förslag med 3 000 000 kr. förhöjt belopp.

I motion 1984/85:925 av Bengt Westerberg m. fi. (fp) yrkas, såvitt nu är i fråga,

2.   att riksdagen beslutar att biblioteksersättningens grundbelopp för hemlån av svenskt originalverk skall räknas upp med 3 öre utöver vad regeringen föreslagit eller således till 44 öre saml att övriga grundbelopp skall höjas i molsvarande män,

3.   alt riksdagen till Ersättning ät författare m. fi. för utlåning av deras verk genom bibliotek m. m. för budgetåret 1985/86 anvisar 3 210 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit.

I motion 1984/85:2202 av Karl Boo m. fi. (c) yrkas, såvitt nu är i fråga,

4.   att riksdagen fastställer grundmullipeln i förfatiarersättningen till 44 öre,

5.   att riksdagen till Ersättning åt författare m. fi. för utlåning av deras verk genom bibliotek m. m. för budgetåret 1985/86 anvisar ett i förhållan­de till regeringens förslag med 3 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag om 48 707 000 kr.

I motion 1984/85:2220 av Ingrid Sundberg m. fi. (m) yrkas, såvitt nu är i fråga,

II. att riksdagen till Ersättning åt författare m. fi. för utlåning av deras verk genom bibliotek m. m. för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsan­slag av 46 807 000 kr.

 

KrU 1984/85:16                                                                      36

I motion 1984/85:2474 av Stig Gustafsson m. fi. (s) yrkas, såvitt nu är i fråga,

I. alt riksdagen beslutar all genom omfördelning av medel från anslaget Litteraturstöd samt övriga ändamål inom litteratur- och folkbiblioteksom-rådet under anslaget Ersättning åt författare m. fi. för utlåning av deras verk genom bibliotek m. m. höja biblioteksersättningen till författare med 1 öre utöver vad som föreslagils i budgetpropositionen.

1 detta sammanhang behandlas yrkandet såvitt däri föreslås höjd biblio­teksersättning. Yrkandet i övrigt kommer att behandlas i samband med behandlingen av proposition 1984/85:141 om litteratur och bibliotek.

Utskottet

Vid föregående riksmöte gav utskottet en utförlig redovisning av gällan­de bestämmelser om biblioleksersättningen (KrU 1983/84:18 s. 32).

Regeringens förslag i fråga om biblioteksersättningens grundbelopp innebär att grundbeloppet för hemlån av svenskt originalverk höjs med 1 öre och övriga grundbelopp i motsvarande mår\. Detta innebär att grund­beloppen föreslås bli i fråga om svenska originalverk 41 öre för hemlän och 1 kr. 64 öre för referensexemplar sami i fråga om översatta verk 20:5 öre för hemlån och 82 öre för referensexemplar. Medelsbehovel för bibliolek­sersättningen beräknas till 43 907 000 kr. för nästa budgetår. För ersättning ål författare och översättare för utnyttjande av deras verk i form av talböcker och taltidningar beräknas 1 800 000 kr., vilket innebär en ökning av detta bidrag med 52 000 kr.

I fiera motioner föreslås en större uppräkning av biblioleksersättningen än vad regeringen föreslagit. Sålunda föreslås att — utöver vad som förordas i propositionen — grundbeloppen för hemlån av svenskt origi­nalverk höjs med följande belopp, nämligen i motionerna 349 (vpk), 925 (fp) samt 2202 (c), 3 öre och i motionerna 2220 (m) och 2474 (s) 1 öre. Enligt motion 2474 bör höjningen av biblioteksersättningen finansieras genoin motsvarande nedskärning av medelsanvisningen till ändamål på litteralur-och folkbiblioteksomrädel.

Dä kostnaden för höjning av grundbeloppet med 1 öre beräknas vara I 071 000 kr. för budgetåret 1985/86 skulle den i motionerna föreslagna höjningen till 42 öre innebära att anslaget bör ökas med 1 071 000 kr. och höjningen lill 44 öre med 3 213 000 kr. i förhållande till regeringens förslag.

Utskottei uttalade vid föregående riksmöte att del är viktigt att man strävar efter att — i avvaktan på resultaten av upphovsrättsutredningens arbete — räkna upp biblioteksersättningens grundbelopp med beaktande av löneutvecklingen för andra grupper. Utskottet framhöll också att man med hänsyn lill budgetläget samtidigt måste iaktta stor återhållsamhel med ökade statsutgifter. Regeringen har uttalat att det tillgängliga löneutrym­met förär 1985 är 5 %. Med beaktande härav och under hänvisning till vad

 

KrU 1984/85:16                                                                      37

utskottet uttalade föregående år anser utskottet att biblioteksersättningens grundbelopp för hemlån av svenskt originalverk bör höjas med I öre utöver regeringens förslag eller således från 40 öre lill 42 öre. Övriga grundbelopp bör höjas i molsvarande mån. Vad ulskottet här anförl om storleken av grundbeloppen bör riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100, med bifall lill motionerna 2220 yrkande 1 1 och 2474 yrkande 1, båda i denna del, samt med anledning av motionerna 349 yrkandena 2 och 3, 925 yrkandena 2 och 3 samt 2202 yrkandena 4 och 5 som sin mening ge regeringen till känna samt vid medelsanvisningen beräkna I 071 000 kr. för ändamålet.

Ulskottet anser all riksdagen inte nu bör göra något uttalande beträffan­de medelsanvisningen till ändamål pä litteratur- och folkbiblioteksområ­det. Motion 2474 i motsvarande del (yrkande 1 delvis) kommer all behand­las i samband med behandlingen av proposition 1984/85:141 om litteratur och folkbibliotek.

Enligt moiion 349 (vpk) bör riksdagen uttala att frågan om förhand­lingsrätt beträffande biblioteksersältningen bör behandlas med förtur och i positiv anda (yrkande 1).

Kontakter och informella överläggningar av förhandlingsliknande ka­raktär med företrädare för konstnärliga yrkesutövare har sedan länge varit ell återkommande inslag i det ärliga budgetarbetet inom regeringskansliet. Det är därför enligt utskottels mening naturligt all frågan om regelrätta förhandlingar aktualiserats i olika sammanhang. Vid riksmötet 1981/82 konstaterades i budgelpropositionen (bil. 12 s. 32 — 33) att frågan i hög grad var beroende av den upphovsrättsliga lagstiftningens utformning. Mot bakgrund av det pågående utredningsarbetet (Ju 1976:02) beträffande upphovsrätten var det dock inle aktuellt med någon principiell förändring i karaktären av de informella överläggningarna med konstnärsorganisatio­nerna. Utskottet måste nu konstatera all de upphovsrättsliga frågorna är av sådan natur att ett utredningsarbete inte låter sig forceras. Då utred­ningsarbetet ännu pågår kan utskottet därför inle förorda all någon för­ändring sker av dagens syslem. Utskottet är medvetet om all frågekom-plexet inte endast innehåller problem av upphovsräitslig art ulan alt den även rymmer frågor om relationer mellan författares och andra gruppers inkomster och relationer mellan författarnas inkomster av bibliotekser-sätlning och andra inkomster.

Utskottet, som vill understryka viklen av den av motionärerna aktuali­serade frågan, förutsäller alt del fortsatta utredningsarbetet inom upp-hovsrältsutredningen bedrivs med all den skyndsamhet som är möjlig. Ett riksdagsuilalande är därför ej erforderligt. Ulskoilel avstyrker yrkande 1 i motion 349.

Utskottei hemställer

I. beträffande biblioieksersäliningens grundbelopp

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100, med

 

KrU 1984/85:16                                                                      38

bifall till motionerna 1984/85:2220 yrkande 11 i denna del och 1984/85:2474 yrkande 1 i denna del samt med anledning av motionerna 1984/85:349 yrkande 2, 1984/85:925 yrkande 2 och 1984/85:2202 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2.          beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100 samt motionerna 1984/85:349 yrkande 3, 1984/85:925 yrkande 3, 1984/85:2202 yrkande 5, 1984/85:2220 yrkande 1 I i denna del samt 1984/85:2474 yrkande 1 i denna del lill Ersättning åt för­fattare /n.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m. m. för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 46 778 000 kr.,

3. beträffande uttalande om förhandlingsrätt beträffande biblioteks­
ersättningen

att riksdagen avslår moiion 1984/85:349 yrkande I.

10. Ersättning til| rättighetshavarepå musikområdet. Regeringen har under punkt F 9 (s. 437 och 438) föreslagit riksdagen att till Ersättning till rättig­helshavare på musikomrädet för budgetåret 1985/86 anvisa ett anslag av 3 000 000 kr.

Moiion

I motion 1984/85:460 av Sten Svensson (m) och Anders Björck (m) yrkas — med hänvisning till vad som anförts i motion 1984/85:459 — all riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om kompensation till upphovsrättsinnehavare.

Utskottet

Från förevarande anslag ulgår ekonomisk kompensation lill rättighets­innehavare pä musikområdet för verkningarna av privatkopiering av fo­nogram.

Den redovisade försäljningen av oinspelade kassettband fortsätter att understiga'de prognoser som gjorts. Mot bakgrund av det samband som finns mellan försäljningen av tomkassetter och privatkopieringen av fo­nogram bör därför enligt propositionen ersättningen till rättighetsinneha­varna under anslaget minska. Regeringen föreslår att anslaget minskas från 5 milj. kr. innevarande budgetår lill 3 milj. kr. nästa budgetår.

Statens åtagande att kompensera upphovsrättsinnehavarna för verkningarna av privat kopiering av fonogram bör enligt motion 460 (med motivering i motion 459) upphävas fr. o. m. den I juli 1985. Motionärerna föreslår i motion 459, vilken tillsammans med andra motioner i samma fråga remitterats till skatteutskottet, alt den skatt som tas ut pä tomkassel-ter skall avskaffas från samma tidpunkt. I stället för det statliga åtagandet

 

KrU 1984/85:16                                                                      39

bör en frivillig överenskommelse träffas mellan berörda intressenter för att ersätta upphovsrättsinnehavare för hemkopiering.

Upphovsrättsutredningen (Ju 1976:02) har i delbetänkandet (SOU 1983:65) Översyn av upphovsrättslagstiftningen föreslagit en civilrättslig reglering av kompensationen för privatkopieringens verkningar. Denna fråga bereds ännu i regeringskansliet. Motionsyrkandet om kassettskatten behandlas av skatleulskottet i betänkandet SkU 1984/85:46. Skatteutskot­tet hänvisar till att riksskatteverket utvärderat kassettskatten och avstyrker motionerna i avvaktan pä resultatet av beredningsarbetet. Riksdagen be­slöt i enlighet med skatteutskottets betänkande den 29 mars 1985.

Kulturutskottet anser att pågående beredningsarbete inom regerings­kansliet inle bör föregripas och föreslår att riksdagen för nästa budgetär anvisar de medel som regeringen begärt under anslaget Ersättning till rättighelshavare på musikområdet och avslår motion 460. Utskottet hemställer

all riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med av­slag på motion 1984/85:460 till Ersättning till rättighelshavare på musikområdet för budgetåret 1985/86 anvisar ell anslag av 3 000 000 kr.

1 1. Lotterinämnden. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt F 10 (s. 438 och 439) och hemställer

att riksdagen till Lotierinä/n/iden för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 1 246 000 kr.

Teater, dans och musik

12. Bidrag till Svenska riksteatern. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkt F 11 (s. 440 — 443) och hemställer

all riksdagen lill Bidrag till Svenska riksteatern för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 115 158 000 kr.

13. Bidrag till Operan. Regeringen har under punkt F 12 (s. 443 — 446)
föreslagit riksdagen att till Bidrag till Operan för budgetåret 1985/86
anvisa ett reservationsanslag av 131 606 000 kr.

Motion

1 moiion 1984/85:2202 av Karl Boo m. fi. (c) yrkas, såvitt nu är i fråga, 6. att riksdagen lill Bidrag lill Operan för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 128 606 000 kr.

Utskottet

För budgetåret 1985/86 beräknar föredragande statsrådet med en om­slutning av verksamheten vid Operan av  158 206 000 kr. Den faktiska

 

KrU 1984/85:16                                                                      40

omslutningen innevarande budgetår ligger högre än vad som förutsatts i budgetproposition och regleringsbrev, vilket möjliggjorts genoin delvis utnyttjande av fonderade medel. En anpassning av verksamheten till de förutsättningar som statsbidraget och ordinarie inkomster uppställer mås­te enligt föredragande statsrådets mening ske. Med hänsyn till de åtagan­den som Operan har till följd av denna högre omslutning bör dock anpass­ningen ske successivt. Operans inkomster nästa budgetår beräknas lill 26,6 milj. kr., varav 16,6 milj. kr. i form av recetter, ränteinkomster m. m. och 10 milj. kr. genom ianspråktagande av fonderade medel. Det kvarstående anslagsbehovet är därmed 131 606 000 kr.

Utskottet har fält närmare information i ärendet från Operans ledning.

Enligt moiion 2202 (c) bör riksdagen anvisa ett 3 milj. kr. lägre belopp än vad regeringen föreslagit (yrkande 6). Motsvarande belopp bör tillföras verksamheten genom ytterligare uttag av fonderade medel. Motionärernas syfte med reduceringen av medlen till Operan är att frigöra resurser för ökad biblioteksersättning åt författare m. fi.

Utskottet har i det föregående föreslagit en mindre höjning av biblioleksersättningen än vad motionärerna yrkat. Utskottet, som inle har något att erinra mot vad föredragande statsrådet anfört om omslutningen och ianspråktagande av fonderade medel vid Operan, anser att det inte finns skäl att låta en höjning av biblioteksersältningen påverka medelsan­visningen till Operan. Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda yrkande 6 i motion 2202 och föreslår att riksdagen anvisar de medel regeringen begärt under anslaget.

Utskottet hemställer

all riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med av­slag på motion 1984/85:2202 yrkande 6 lill Bidrag till Operan för budgetåret 1985/86 anvisarett reservationsanslagav 131 606 000 kr.

14. Täckning av merkostnader för löner m. m. vid Operan, Utskottet tillstyr­
ker regeringens förslag under punkt F 13 (s. 446 och 447) och hemställer

all riksdagen till Täckning av merkostnader för löner m.m. vid Operan för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

15. Bidrag till Dramatiska teatern. Regeringen har under punkt F 14
(s. 447 och 448) föreslagit riksdagen att till Bidrag lill Dramatiska teatern
för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 77 239 000 kr.

Motioner

I motion 1984/85:925 av Bengi Westerberg m. fi. (fp) yrkas, såviii nu är i fråga.

 

KrU 1984/85:16                                                                      41

8. all riksdagen till Bidrag lill Dramatiska teatern för budgetåret 1985/ 86 anvisar 2 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit.

I motion 1984/85:1816 av Carl-Henrik Hermansson (vpk) och Eva Hjelmström (vpk) yrkas all riksdagen beslutar att med ändring av propo­sition 1984/85:100 under anslaget Bidrag till Dramatiska teatern uppta etl i förhällande till regeringens förslag med 2 800 000 kr. förhöjt belopp.

Utskottet

Regeringen räknar under anslaget Bidrag lill Dramatiska teatern med en utgiftsökning om 7 755 000 kr. för budgeiårei 1985/86. De egna inkoms­terna beräknas kunna öka med 875 000 kr. Det återstående behovet av ökade inkomster om 6 880 000 kr. föreslås täckas genom statligt bidrag. Del totala statliga bidraget föreslås uppgå till 77 239 000 kr. Vid anslags­beräkningen har regeringen utgått från att besparingen enligt huvudförsla­get endast las ut till hälften eller med 875 000 kr.

Regeringens förslag lill medelsanvisning till Dramatiska teatern innebär enligt motionerna 925 (fp) och 1816 (vpk) att teatern i fortsättningen knappast kommer att kunna motsvara de förväntningar man har rätt all ställa på en nalionalscen. Enligt motion 925 bör därför anslaget räknas upp med 2 milj. kr. (yrkande 8). Motionärerna hänvisar bl. a. till att kompensation för ökade lönekostnader till följd av ingångna löneavtal inte beräknats fullt ut. I motion 1816 yrkas att anslaget skall höjas med 2 800 000 kr. vilket, tillsammans med elt i motionen förutsatt lika stort bidrag följande budgetär, skall återställa teaterns anslag till den nivå som gällde budgetåret 1982/83.

I vad gäller kompensation för kostnader för ingångna löneavtal erinrar utskottet om att regeringen i budgetpropositionen 1983/84 (bil. 10 s. 307) uttalade att avtalen i framtiden skulle kompenseras i en utsträckning som motsvarar löneutvecklingen på det statligt reglerade avtalsområdet. Detta har också skett vid medelsberäkningen för nästa budgetår. Ulskottet anser i likhet med föredragande statsrådet att en halvering av besparingen enligt huvudförslaget bör göras. Utskottei. som inte heller i övrigt har något att erinra mol vad som förordats i propositionen, föreslår all riksdagen med avslag på motionerna 925 yrkande 8 och 1816 anvisar 77 239 000 kr. till Dramatiska teatern för budgetåret 1985/86.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med av­slag på motionerna 1984/85:925 yrkande 8 och 1984/85:1816 lill Bidrag till Dramatiska teatern för budgetåret 1985/86 anvisar ell reservationsanslag av 77 239 000 kr.

16. Rikskonsertverksamhet. Regeringen har under punkl F 15 (s. 449 — 451) föreslagit riksdagen all lill Rikskonserlverksamhet för budgetåret 1985/86 anvisa ell reservationsanslag av 51 822 000 kr.

 

KrU 1984/85:16                                                                      42

Motioner

I motion 1984/85:925 av Bengt Westerberg m. fi. (fp) yrkas, såvitt nu är i fråga,

7. att riksdagen till Rikskonserlverksamhet för anslagsposten Offentlig konsertverksamhet för budgetåret 1985/86 anvisar 3 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit.

I moiion 1984/85:1832 av Sten Svensson (m) yrkas all riksdagen beslu­tar att hos regeringen anhålla om förslag till ändrad inriktning av statens stöd lill fonogramproduktion i enlighet med vad som anförts i motionen.

I moiion 1984/85:2220 av Ingrid Sundberg m. fi. (m) yrkas, såvitt nu är i fråga,

12. all riksdagen till Rikskonsertverksamhet för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 46 822 000 kr.

Utskottet

Riksdagen har med anledning av proposition 1984/85:1 fattat princip­beslut om omorganisation av regionmusiken och Rikskonserter (KrU 1984/85:7, rskr. 1984/85:53). En organisationskommitté (U 1984:01) har tillsatts för att förbereda omorganisationen. Regeringen har vidare upp­dragit åt statens förhandlingsnämnd att förhandla med berörda lands­tingskommuner och kommuner för att bl. a. träffa överenskommelser med anledning av nämnda riksdagsbeslut. Med hänsyn härtill bör enligt rege­ringens förslag huvudförslaget inle tillämpas vid beräkningen av anslaget till Rikskonserter. Anslaget föresläs föras upp med 51 882 000 kr., vilket innebär en ökning med 5 284 000 kr.

Enligt motion 925 (fp) bör riksdagen anvisa 3 milj. kr. utöver regeringens förslag i syfte att öka Rikskonseriers möjlighet att utnyttja svenska frilans­musiker i fiera produktioner (yrkande 7). Dessa musikers arbetssituation är enligt motionärernas mening bekymmersam.

Vid riksdagsbehandlingen hösten 1984 av frågan om omorganisation av regionmusiken och Rikskonserter uttalade utskottet att frilansmusikernas situation måste förbättras vid den fortsatta regionaliseringen av musiklivet (KrU 1984/85:7 s. 13 — 14). Utskottet kan dock med hänsyn till budgetläget inte nu förorda att statliga medel anvisas för särskilda insatser för denna grupp utöver vad den av regeringen föreslagna medelsramen ger utrymme för. Utskottet avstyrker därför yrkande 7 i motion 925.

I motion 2220 (m) yrkas att stödet till Rikskonserters fonogramutgivning skall upphöra och att anslaget Rikskonsertverksamhet därför skall mins­kas med 5 milj. kr. (yrkande 12). I stället föreslår motionärerna en ökning av anslaget Stöd till fonogramutgivning med 1 milj. kr. i syfte all stödja

 

KrU 1984/85:16                                                                      43

sådan utgivning som tillgodoser en smal och begränsad marknad. Detta senare förslag behandlar ulskottet i det följande (s. 48).

Även i motion 1832 (m) las frågan upp om Rikskonseriers fonogramut­givning. Motionären vill att regeringen skall lägga fram förslag om att den fonogramutgivning som Rikskonserter bedriver på märket Caprice skall brytas ut och i fortsättningen bedrivas av ett självständigt statligt fono-grambolag i konkurrens med övriga bolag på marknaden.

Utskottet erinrar först om att utskottet hade att ta ställning till motioner om Rikskonserters fonogramutgivning även i sina betänkanden 1983/ 84:18 s. 36 och 1984/85:7 s. 21. Utskottet erinrar också om all regeringen i september 1984 beslöt uppdra åt Rikskonserter att se över och avge förslag beträffande inriktningen och omfattningen av Rikskonseriers fo­nogramutgivning. Utredningen skall ha lill syfte att begränsa kostnaderna för utgivningen och knyta denna närmare till Rikskonserters övriga verk­samhet. Förslag skall lämnas om vilken utgivning som är möjlig inom en kostnadsram som är minskad till tvä tredjedelar av den kostnad som fonogramverksamheten uppgick lill budgetåret 1983/84, dvs. med i runt tal 3 milj. kr. Inom denna ram skall produktionen i första hand inriktas på fonogram som står i ett direkt samband med Rikskonserters konsertprö-duktion, fonogram som är etl led i presentationen utomlands av svensk musik och svenska artister och fonogram med pedagogisk inriktning. Utredningsarbetet skall slutföras i sådan tid att förslaget kan ingå i anslags­framställningen inför budgetåret 1986/87. Utredningsarbetet bör inte fö­regripas. Det finns inte heller skäl att ändra utredningsuppdragets inne­börd. Utskottet avstyrker därför motionerna 1832 och 2220 yrkande 12.

Utskottet tillstyrker således regeringens förslag till medelsanvisning om 51 822 000 kr. lill Rikskonsertverksamhet budgetåret 1985/86.

Utskottet hemställer

1.           beträffande stöd till frilansixiusiker

att riksdagen avslår motion 1984/85:925 yrkande 7 i denna del,

2.           beträffande Rikskonserters fonogramutgivning

alt riksdagen avslår motionerna 1984/85:1832 och 1984/ 85:2220 yrkande 12 i denna del,

3.           beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med avslag på motionerna 1984/85:925 yrkande 7 i denna del och 1984/85:2220 yrkande 12 i denna del till Rikskonsertverksamhet för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 51 822 000 kr:

17. Regionmusiken. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkl F 16 (s. 451 och 452) och hemställer

att riksdagen till Region/nusiken för budgetåret 1985/86 anvisar etl förslagsanslag av 103 152 000 kr.

 

KrU 1984/85:16                                                                      44

18. Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner.

Regeringen har under punkt F I 7 (s. 453—456) föreslagit riksdagen alt lill Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner för budgetåret 1985/86 anvisa etl lörslagsanslag av 215 581 000 kr.

Moiion

I moiion 1984/85:2220 av Ingrid Sundberg m. fi. (m) yrkas, såvitt nu år i fråga,

14. alt riksdagen till Bidrag lill regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitulioner för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 212 181 000 kr.

Utskottei

Utskottei har i det föregående behandlat frågor om regionaliseringen av kulturverksamheten (s. 7—11), bl. a. en moiion om omfördelning av grundbelopp lill vissa teatrars förmån, vilken inte påverkar medelsanvis­ningen under förevarande anslag. Där har utskottet också redovisat vad föredragande statsrådet i utbildningshuvudtiteln inledningsvis anfört om angelägenheten av att framför allt de små institutionerna ges bättre förut­sättningar au verka (prop. 1984/85:100 bil. 10 s. 38-40).

För att ge kulturrådet möjlighet att öka antalet grundbelopp för vissa av de små regionala teaier- och dansinstitutionerna beräknas under föreva­rande anslag medel för ytterligare 28 grundbelopp. För musikinstitulioner och regionala skådebanor beräknas inte något förändrat antal grundbe­lopp. För fortsatt verksamhet med barn- och ungdomsteater i Hallands och Jämtlands län beräknas 180 000 kr. resp. 200 000 kr.

I moiion 2220 (m) föreslås alt några medel inte skall beräknas nästa budgetär för de regionala skådebanornas verksamhet (yrkande 14). Ansla­get föreslås därför minskas med 4 400 000 kr. Som en kompensation för del bortfall i marknadsföringen förslaget skulle innebära, föreslår motionärer­na all I milj. kr. skall anvisas för att fördelas av statens kulturråd till regionala och lokala tealerinslilulioner för marknadsföringsåtgärder. För­slagen i motionen innebär således en nettobesparing av 3 400 000 kr.

Det nuvarande statliga stödet till Skådebanan — Stiftelsen Riksskåde­banan och sju regionala skådebanor — infördes fr. o. m. budgetåret 1978/ 79 efter ett utredningsarbete av kulturrådet (prop. 1977/78:100 bil. 12s. 41, KrU 1977/78:18, rskr. 1977/78:153). Därvid framhölls bl. a. att Skådeba­nans möjligheter all samordna publikarbelel i regionerna och att göra särskilda insatser för att intressera nya grupper all delta i kullurlivet motiverar elt stöd från samhället. Mot nu angivna bakgrund och med hänsyn till den värdefulla insats som görs av bl. a. de regionala skådeba­norna kan ulskottet inte biträda kravet i moiion 2220 på att dessa inle skulle få slöd i form av bidrag till grundbelopp under näsla budgetär. Som

 

KrU 1984/85:16                                                                      45

en följd härav avstyrks också alt medel lill en särskild anslagspost för marknadsföringsåtgärder anvisas.

Utskottet har inte något att erinra mot vad som i övrigt förordals i budgetpropositionen. Utskottei hemställer

att riksdagen med bifall lill proposition 1984/85:100 och med av­slag på moiion 1984/85:2220 yrkande 14lill Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinsiitutioner för budgeiårei 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 215 581 000 kr.

19. Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper. Regeringen har under punkt F 18 (s. 456) föreslagit riksdagen all lill Bidrag lill fria teater-, dans-och musikgrupper för budgetåret 1985/86 anvisa ell reservationsanslag av 28 325 000 kr.

Motioner

1 motion 1984/85:719 av Eva Hjelmström m. fi. (vpk) yrkas, såvitt nu är i fråga,

1. alt riksdagen med ändring av proposition 1984/85:100 under ansla­get Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper upptar ell i förhållande lill regeringens förslag med 5 000 000 kr. förhöjt belopp.

I moiion 1984/85:1020 av Björn Samuelson (vpk) och Eva Hjelmström (vpk) yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om en översyn av de mindre teatergruppernas behov ute i landet och därvidlag särskilt beaktar TUR-teatern.

I motion 1984/85:2220 av Ingrid Sundberg m. fi. (m) yrkas, såvitt nu är i fråga,

15. att riksdagen till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 27 500 000 kr.

Utskottet

Anslaget Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper föreslås räknas upp med 825 000 kr. lill 28 325 000 kr.

Av besparingsskäl bör anslaget enligt motion 2220 (m) utgå med oför­ändrat belopp nästa budgetär (yrkande 15).

I motion 719 (vpk) föreslås däremot att riksdagen skall anvisa 5 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit (yrkande I). Utan denna ökning måste enligt motionärernas uppfattning ell antal grupper minska eller lägga ned sin verksamhet.

Utskottet erinrar om att stödet till de fria grupperna ökat de senaste åren trots det budgetmässiga läget. Utskottet tillstyrker nu den uppräkning av

 

KrU 1984/85:16                                                                      46

anslaget med 825 000 kr. som regeringen föreslår för näsla budgetår. Det innebär alt motionsyrkandena avstyrks.

Enligt motion 1020 (vpk) bör en översyn göras av behoven hos de mindre teatergrupperna ute i landet. Därvid bör särskilt beaktas behoven hos TUR-teatern i Värmland. Motionärerna påpekar att den — liksom andra mindre teatrar — har problem med låga löner, höga hyror och behov av investeringar. Till detta kommer för TUR-tealerns del investeringsbe­hov för turnéverksamhet.

Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att de fria grupperna har haft stor betydelse då det gäller att nå nya grupper, bl. a. barn och ungdomar, med teater. Värdet av de fria gruppernas insatser har också återspeglats i de senaste årens ökningar av förevarande anslag. Utskottet erinrar om att det ankommer på kulturrådet att bedöma hur stödet till de fria grupperna skall fördelas så all det inriktas mot grupper vilkas verk­samhet kan bedömas vara av stort konstnärligt eller kulturpolitiskt värde. Utskottet anser inle att det behövs någon särskild översyn i syfte alt belysa behoven speciellt hos fria grupper ute i landet. Kulturrådet måste självfal­let för att kunna fullgöra bl. a. sin uppgift att fördela medlen under ansla­get skaffa sig en total överblick över läget i hela landet. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1020.

Utskottet hemställer

1.           beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med avslag på motionerna 1984/85:7 19 yrkande 1 och 1984/85:2220 yrkande 15 till Bidrag till fria teater-, dans- och /nusikgrupper för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 28 325 000 kr.,

2. beträffande översyn av vissa teatrars medelsbehov
att riksdagen avslår motion 1984/85:1020.

20. Bidrag till Musikaliska akademien. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt F 19 (s. 457) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till Musikaliska akademien för budgetåret 1985/86 anvisar ett anslag av I 637 000 kr.

21. Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet. Regeringen har
under punkt F 20 (s. 458 och 459) föreslagit riksdagen att till Vissa bidrag
till teater-, dans- och musikverksamhet för budgetåret 1985/86 anvisa ett
reservationsanslag av 10 350 000 kr.

Motioner

1 motion 1984/85:1308 av Jan-Erik Wikström m. fi. (fp, m, c, vpk) yrkas att riksdagen till Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet för

 

KrU 1984/85:16                                                                      47

budgetåret 1985/86 anvisar, utöver vad som föreslås i budgetpropositio­nen, ett avseende föreställningsverksamheten vid Drottningholmsteatern med 350 000 kr. förhöjt reservationsanslag.

I motion 1984/85:2220 av Ingrid Sundberg m. fi. (m) yrkas, såvitt nu är i fråga,

16. att riksdagen till Vissa bidrag lill teaier-, dans- och musikverksamhet för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 9 142 000 kr.

Utskottet

Under anslaget finns innevarande budgetår sex anslagsposter. En av dem, som avser Stiftelsen Rikskädebanan för verksamheten, föresläs höjas med 20 000 kr. till sammanlagt 1 208 000 kr. Anslagsposten Stiftelsen Drottningholms teatermuseum för föreställningsverksamheten uppgår in­nevarande budgetår till 2 269 000 kr. Den föreslås öka med 68 000 kr. Anslaget föreslås totalt föras upp med 10 350 000 kr.

Bidrag till Riksskädebanan bör enligt motion 2220 (m) inle utgå nästa budgetår varför förevarande anslag bör minskas med I 208 000 kr. (yrkan­de 16).

Utskottet hänvisar till vad som anförts under punkl 18 i del föregående om betydelsen av Skådebanans verksamhet. Med hänvisning härtill anser utskottet att riksdagen bör avslå yrkande 16 i motion 2220.

I motion 1308 erinras om utvecklingen på senare år av teaterverksam­heten vid Drottningholms tealermuseum. I motionen erinras också om all bidrag utgått till teaterverksamheten från Stockholms kommun och Stock­holms läns landsting och att riksdagen föregående år räknade upp det statliga bidraget med 325 000 kr. sedan Stockholms kommun slopat sill bidrag fr. o. m. är 1984. Utskottet utgick i sitt belänkande från all förhand­lingar skulle tas upp mellan staten och Stockholms kommun om föreställ­ningsverksamheten pä Drottningholmsteatern. Motionärerna anför all se­dan nu även Stockholms läns landsting meddelat att dess bidrag skall slopas fr. o. m. år 1985 bör enligt motionen riksdagen räkna upp anslaget för budgetåret 1985/86 med 350 000 kr. i förhållande lill regeringens förslag.

Inför budgetåret och spelåret 1985/86 måste utskottet konstatera alt verksamheten skulle allvarligt försvåras om riksdagen inte tillskjuter de medel som behövs. Riksdagen bör därför med bifall till motion 1308 vid medelsanvisningen beräkna 350 000 kr. mer än vad regeringen gjort för föreställningsverksamheien vid Drottningholms teatermuseum, dvs. totalt 2 687 000 kr.

Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag i övrigt.

 

KrU 1984/85:16                                                                      48

Ulskottet hemställer

1. beträffande beräknande av /nedel under anslaget för Stiftelsen
Riksskädebanan för verksamheten

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med avslag på motion 1984/85:2220 yrkande 16 i denna del beslutar all för angivna ändamål under anslaget skall beräknas 1 208 000 kr.,

2.    beträffande beräknande av /nedel under anslaget för Stiftelsen Drottningholms teatermuseum för föreställningsverksa/xiheten all riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100 och med bifall till motion 1984/85:1308 i denna del beslutar att för angivna ändamål under anslaget skall beräknas 2 687 000 kr.,

3.   beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100, med bifall till motion 1984/85:1308 i denna del saml med avslag på moiion 1984/85:2220 yrkande 16 i denna del lill Vissa bidrag till teater-, dans- och musikve/ksamhet för budgetåret 1985/86 an­visar elt reservationsanslag av 10 700 000 kr.

22. Stöd till fonogramverksamhet. Regeringen har under punkt F 21 (s. 459 och 460) föreslagit riksdagen alt till Stöd till fonogramverksamhet för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 7 679 000 kr.

Motion

I motion 1984/85:2220 av Ingrid Sundberg m. fi. (m) yrkas, såvitt nu är i fråga,

13. att riksdagen till Stöd till fonogramverksamhet för budgetåret 1985/86 anvisar etl reservationsanslag av 8 679 000 kr.

Ulskottet

Anslaget Stöd till fonogramverksamhet föreslås föras upp med 7 679 000 kr. nästa budgetår, dvs. ökas med 79 000 kr. Ökningen avser slödel lill utgivningen av en musikhislorisk fonogramantologi.

I motion 2220 (m) hemställs all anslaget skall ökas med I milj. kr. i förhållande till regeringens förslag (yrkande 13). Detta är ett följdyrkande lill krav i samma motion om att Rikskonserters fonogramutgivning skall upphöra.

Eftersom ulskottet under punkt 16 avstyrkt yrkandet om Rikskonserters fonogramutgivning föreslår ulskottet att riksdagen avslår även det nu aktuella yrkandet om en ökning av förevarande anslag med 1 milj. kr.

 

KrU 1984/85:16                                                                      49

Utskottet har i övrigt inte något att erinra mot regeringens medelsberäk­ning och hemställer

att riksdagen med bifall lill proposition 1984/85:100 och med av­slag på motion 1984/85:2220 yrkande 13 lill Stöd till fonogram­verksamhet för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 7 679 000 kr.

Bildkonst

23. Statens konstråd. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt
F 22 (s. 461 och 462) och hemställer

att riksdagen till Statens konstråd för budgetåret 1985/86 anvisar ell förslagsanslag av 2 337 000 kr.

24. Förvärv av konst för statens byggnader m. m. Regeringen har under
punkl F 23 (s. 462 och 463) föreslagit riksdagen att

1.   godkänna vad som i propositionen anförts om beställningar av konst som föranleder utgifter under senare budgetår än budgetåret 1985/86,

2.   till Förvärv av konst för statens byggnader m. m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 26 520 000 kr.

Motion

1 motion 1984/85:2220 av Ingrid Sundberg m. fi. (m) yrkas, såvitt nu är i fråga,

17. att riksdagen till Förvärv av konst för statens byggnader m. m. för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 23 410 000 kr.

Ulskotlet

För statens konstråds inköp av konst beräknar regeringen 26 520 000 kr. nästa budgetår. Föredragande statsrådet förordar att Föreningen Handar­betets vänner skall tillförsäkras stöd genom all etl visst belopp av de medel för konstinköp som statens konstråd disponerar används för beställningar hos Handarbetets vänner.

Utskottet tillstyrker vad som förordas om medel till statens konstråds inköp nästa budgetår och har inte något alt erinra mot att konstrådet medges att beställa konst till ett belopp av högst 6,8 milj. kr. för betalning under följande budgetår.

Bidraget till konstförvärv till samlingslokaler och folkparker beräknas till 3 110 000 kr. vilket innebär en ökning med 60 000 kr.

Enligt motion 2220 (m) bör riksdagen inte anvisa några medel för konstförvärv till samlingslokaler och folkparker. Anslaget bör därför minskas med 3 110 000 kr. i förhällande till regeringens förslag (yrkande 17).

4    Riksdagen 1984/85. 13 saitd. Nr 16

 

KrU 1984/85:16                                                                      50

Den bidragsdel som är avsedd för folkparkerna disponeras av Folkpar­kernas centralorganisation. Samlingslokalorganisationernas samarbets­kommitté får bidrag som används för allmänna samlingslokaler anslutna lill Folkets husföreningarnas riksorganisation (FHR), Bygdegårdarnas rik.sförbund och Riksföreningen Våra gårdar.

Utskottei, som vid föregående riksmöte (KrU 1983/84:18 s. 46) med anledning av ett likartat motionsyrkande inhämtade närmare uppgifterom dispositionen av anslagsposten till konstförvärv till samlingslokaler och folkparker, anser liksom förra året att bidragen till folkparker och sam­lingslokaler är viktiga för att stimulera det lokala konstlivet. Utskottei vill i sammanhanget framhålla att FHR, Bygdegårdarnas riksförbund och Riksföreningen Våra gårdar ordnar gemensamma inköpsulställningar på olika håll i landet. Utställningarna — KONST ÅT ALLA — har förutom all vara organisationernas huvudsakliga inköpskälla för konst, en viktig funktion bl. .a. som konslorientering för en stor publik. Utskottet avstyrker moiionsyrkandet och tillstyrker regeringens förslag även i denna del.

Utskottet hemställer

1.   att riksdagen godkänner vad som i proposition 1984/85:100 anförts om beställningar av konst som föranleder utgifter under senare budgetår än budgetåret 1985/86,

2.   att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med avslag på motion 1984/85:2220 yrkande 17 till Förvärv av konst för statens byggnader m. m. för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 26 520 000 kr.

25. Bidrag till Akademien för de fria konsterna. Utskottet tillstyrker rege­
ringens förslag under punkt F 24 (s. 463 och 464) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till Akademien för de fria konsterna för budgetåret 1985/86 anvisar ett anslag av 1 172 000 kr.

26. Vissa bidrag till bildkonst. Regeringen har under punkt F 25 (s. 464 och

465) föreslagit riksdagen att till Vissa bidrag till bildkonst för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 7 789 000 kr.

Motio/ier

1 motion 1984/85:607 av Karin Ahrland (fp) och Jan-Erik Wikström (fp) yrkas alt riksdagen under anslaget Vissa bidrag till bildkonst, anslagspos­ten Sveriges konstföreningars riksförbund, för budgetåret 1985/86 anvisar 200 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit.

I motion 1984/85:718 av Eva Hjelmström m. fi. (vpk) yrkas att riksda­gen under anslaget Vissa bidrag till bildkonst, anslagsposten Sveriges konstföreningars riksförbund, för budgetåret 1985/86 anvisar 200 000 kr. utöver regeringens förslag.

 

KrU 1984/85:16                                                                      51

I motion 1984/85:1830 av Olle Svensson (s) och Lars Andersson (s) yrkas all riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad som i motionen anförts om behovel av statliga insatser för att garantera Svenskt barnbildarkivs framlid.

Utskottet

Under anslaget Vissa bidrag till bildkonst finns innevarande budgetår åtta anslagsposter. En av dessa avser bidrag till Sveriges konstföreningars riksförbund. Regeringen föreslär en uppräkning av denna post med 32 000 kr. till I 112 000 kr.

Riksdagen bör enligt motionerna 607 (fp) och 718 (vpk) ytterligare öka bidraget lill Sveriges konstföreningars riksförbund med 200 000 kr. Med­len behövs för att bygga ut förbundets verksamhet inom konstbildnings­området. Bl. a. behöver förbundet hjälpa konstföreningarna i landet att utbilda och stödja de 15 000 ideellt arbetande funktionärer som finns i föreningarna.

Utskottet anser att Sveriges konstföreningars riksförbunds konslbild-ningsverksamhet bör få ett ytterligare stöd. Därför bör riksdagen med bifall till motionerna 607 och 718 beräkna 1312 000 kr. under förevarande anslag för anslagsposten Sveriges konstföreningars riksförbund.

En av anslagsposterna avser bidrag till Eskilstuna kommun för svenskt barnbildarkiv. Bidraget är innevarande budgetår 80 000 kr. och föresläs räknas upp med 15 000 kr.

Utskottet tillstyrker all denna anslagspost liksom övriga, här ej berörda, anslagsposter beräknas i enlighet med propositionen. Anslaget bör föras upp med 7 989 000 kr.

Enligt motion 1830 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna alt ett ökat ekonomiskt engagemang frän statens sida bör planeras beträffande barnbildarkivet i Eskilstuna.

Utskottet vill framhålla att riksdagen vid föregående riksmöte (KrU 1983/84:18 s. 47, rskr. 1983/84:268) uttalade sig för ett ökat stöd till arkivet och att detta önskemål sä till vida tillgodoselts i årets budgetproposition alt en uppräkning med 18 % av bidraget föreslagits, något som utskottet ovan tillstyrkt. Utskottet, som anser att det inte är påkallat med ett nytt uttalande rörande arkivels resursbehov, förutsätter att regeringen vid kommande budgetprövningar beaktar bidragsbehovet för barnbildarkivet. Motion 1830 avstyrks under hänvisning till det anförda.

Utskottet hemställer

1. beträffande beräknande av medel under anslaget för Sveriges konstföreningars riksförbund

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100 och med bifall lill motionerna 1984/85:607 och 1984/85:718, båda i denna del, beslutar alt för angivna ändamål under anslaget skall beräknas I 312 000 kr.,

 

KrU 1984/85:16                                                                      52

2.          beträffande beräknande av medel under anslaget för Konstfräm­
jandet

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 beslutar all för angivna ändamål under anslaget skall beräknas 4 752 000 kr.,

3.          beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100 och med bifall till motionerna 1984/85:607 och 1984/85:718, båda i denna del, lill Vissa bidrag till bildkonsl för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 7 989 000 kr.,

4.          beträffande uttalande om bidraget lill Eskilstuna kommun för
Svenskt barnbildarkiv

att riksdagen avslår motion 1984/85:1830.

Arkiv

27. Riksarkivet och landsarkiven. Regeringen har under punkt F 26 (s. 466 och 467) föreslagit riksdagen all till Riksarkivet och landsarkiven för budgetåret 1985/86 anvisa etl förslagsanslag av 72 440 000 kr.

Motioner

I motion 1984/85:301 av Arne Fransson m. fi. (c) yrkas att riksdagen begär att regeringen låter inrätta ell centralt journalarkiv och att detsamma förläggs till Jönköping.

I moiion 1984/85:348 av Sven Henricsson (vpk) yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder för all tillskjuta resurser i sådan omfatt­ning att verksamheten vid Svensk arkivinformation i Ramsele (SVAR) kan drivas i den ordning som ursprungligen fastställdes av regeringen.

I motion 1984/85:1307 av Rune Torwald (c) och Ingemar Hallenius (c) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio­nen anförts beträffande konsekvenserna av eventuella besparingar vid landsarkiven i Göteborg m. fi. orter.

I moiion 1984/85:1803 av Ingemar Eliasson (fp) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad i motionen anförts beträffande Svensk arkivinformation i Ramsele (SVAR).

1 motion 1984/85:1824 av Sture Korpås (c) och Rosa Östh (c) yrkas att riksdagen beslutar alt hos regeringen begära förslag om anvisning av ytterligare 90 000 kr. på tilläggsbudget för budgetåret 1985/86 till riksar­kivet för lönebidrag till föreståndare för länsomfattande folkrörelsearkiv.

 

KrU 1984/85:16                                                                      53

1 motion 1984/85:1827 av Sven-Erik Nordin (c) och Martin Olsson (c) yrkas att riksdagen beslutar anvisa ett med 900 000 kr. ökat anslag av 1 637 000 kr. till verksamheten vid Svensk arkivinformation i Ramsele m. m.

I motion 1984/85:2473 av Pär Granstedt (c) yrkas

1.   all riksdagen hos regeringen begär förslagom medel för ytterligare ell lönebidrag till arkivföreslåndare vid folkrörelsearkiv i samband med att tilläggsbudget I för budgetåret 1985/86 läggs,

2.   att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av en översyn av grunderna för beviljande av ekonomiskt stöd lill arkivföreståndare vid länsomfattande folkrörelsearkiv.

I motion 1984/85:2481 av Marianne Karlsson (c) yrkas alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att byggnadsstyrelsen omgående bör få i uppdrag att projektera utbyggnaden av mellanvallen vid Vadstena slott.

I motion 1984/85:2486 av Tore Nilsson (m) yrkas att riksdagen begär att regeringen reformerar den statliga heraldiska verksamheten i syfte att förenkla och förbilliga den.

Utsk(/iiet

För riksarkivet och landsarkiven föreslås en begränsad tillämpning av huvudalternalivel nästa budgetår, varvid besparingen återförs till anslaget för att användas till särskilda arkivprojekt hos etl antal myndigheter. Enligt föredragande statsrådet bör riksarkivet i anslagsframställningen för budgetåret 1986/87 redovisa dels effekterna av detta projektarbete, dels konsekvenserna av en samlad tillämpning av huvudförslaget för en treårs­period med början innevarande budgetår.

Anslaget Riksarkivet och landsarkiven föreslås föras upp med 72 440 000 kr., vilket innebär en ökning med 9 253 000 kr.

De allmänna besparingskraven inom statsförvaltningen kommer enligt moiion 1307 (c) att få olyckliga konsekvenser för landsarkivens möjlighe­ter att upprätthålla sin service mot forskare och allmänhet. Om landsarki­ven skall spara kommer del all dels innebära minskade öppethållandeti­der, dels medföra personalminskningar som i många fall drabbar personal med lönebidrag vilka har svårt att få andra arbeten. Besparingarna drab­bar också landsarkivens bokbinderi- och konserveringsverksamhet. Riks­dagen bör därför ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om konsekvenserna av eventuella besparingar vid landsarkiven i Göteborg m. n. orter.

Som utskottet redovisat skall riksarkivet inför näsia budgetår redovisa konsekvenserna av en samlad tillämpning av huvudförslaget för en treårs-

 

KrU 1984/85:16                                                                      54

period. Ulskottet har i dag inle underlag för att bedöma vilka effekter delta kommer att få fört. ex. servicen till allmänheten och forskarna. Det är dock givet att besparingar måste innebära omprövningar av verksamhetens omfattning och art. Enligt vad utskottei inhämtat planerar regeringen att tillsätta en kommitté med uppgift att precisera målen och ambitionsnivåer­na för det offentliga arkivväsendet. Ulskottet anser med hänvisning till det anförda att motion 1307 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Verksamheten vid Svensk arkivin/ör/naiion i Ramsele m.m. (SVAR) permanentades fr. o. m. den 1 juli 1984 och fick ett reguljärt statsbidrag under anslaget Riksarkivet och landsarkiven (KrU 1983/84:18 s. 49 —50). Den verksamhet som fr. o. m. innevarande budgetår sammanförts inom SVAR har tidigare bekostats med sysselsättningsmedel. När verksamheten permanentades avsågs den inte fä samma omfattning som den tidigare verksamheten. Däremot utgick föredragande statsrådet från att de perso­ner som dittills haft tjänster med lönebidrag och varit knutna lill landsar­kivet i Härnösand skulle finnas kvar vid SVAR och efter den 1 juli 1984 knytas lill Riksarkivet.

Det reguljära bidraget till SVAR är innevarande budgetår 700 000 kr. och föreslås i budgetpropositionen öka med 37 000 kr.

Yrkandet i moiion 1803 (fp) om permanentning av SVAR och finansie­ring av verksamheten från ordinarie anslag är tillgodosett genom riksda­gens beslut vid föregående riksmöte. Motionen avstyrks därför.

Verksamheten vid SVAR bör enligt motionerna 348 (vpk) och 1827 (c) få sådana resurser att den kan utvidgas till den omfattning som förutsatts i riksarkivets organisationsförslag inför permanentningen den 1 juli 1984. I motion 1827 hemställs att riksdagen skall anvisa 900 000 kr. till SVAR utöver de 737 000 kr. som regeringen föreslagit.

I del organisalionsförslag som riksarkivet utarbetade för SVAR inför budgetåret 1984/85 ingick dels den permanenta del av verksamheten som bekostas under förevarande anslag, dels den verksamhet som bekostas med sysselsättningsmedel, dels verksamhet bekostad med medel från in­komster av verksamheten. Som utskottet påpekade redan vid föregående riksmöte har avsikten inte varit alt den nya permanenta organisationen skulle ha samma omfattning som den tidigare. Verksamheten bedrivs nu i huvudsak i enlighet med riksarkivets organisationsförslag, vilket innebär att det finns tre fasta tjänster och att det dessutom finns 19 lönebidrags-ijänsier. Till detta kominer ell antal tillfälligt sysselsatta med beredskaps­arbete vilkas antal varierar beroende på arbetsmarknadssituationen. Ut­skottet kan inte tillstyrka den ökning av den permanenta organisationen som föreslås i motionerna. Den fortsatta utbyggnaden får prövas i det årliga budgetarbetet. Storleken på den del av verksamheten som bedrivs med sysselsättningsmedel måste givetvis även i fortsättningen bedömas utifrån rådande arbetsmarknadssituation. Med hänvisning till det anförda

 

KrU 1984/85:16                                                                      55

avstyrker utskottet motionerna 348 och 1827 och föreslär att riksdagen beräknar medel för SVAR i enlighet med regeringens förslag.

Under anslagsposten Riksarkivets nämnd för enskilda arkiv beräknas medel för bidrag lill arvode ät depåföreståndare vid folkrörelseaiklv. vars verksamhet riktar sig till alla folkrörelser och som har län eller landskap till verksamhetsfält samt är den enda läns- eller landskapsdepån bland folkrörelsearkiven inom länet eller landskapet. Medel beräknas även för bidrag till andra arkivdepåer och för inventering av enskilda arkiv.

I motionerna 1824 (c) och 2473 (c) (yrkande 1) yrkas att medel skall anvisas på tilläggsbudget för bidrag till föreståndararvode vid ytterligare ett folkrörelsearkiv. Motionärerna anser att när möjligheten att få statsbi­drag till föreståndararvode infördes förutsattes det att även nytillkomman­de folkrörelsearkiv skulle få bidrag. Nu har fiera nya arkiv av detta slag bildats utan att bidrag till föreståndararvode anvisats. Enligt motion 2473 bör en översyn av det ekonomiska stödet lill de länsomfattande folkrörel­searkiven göras i syfte att öka antalet bidragsberättigade arkiv (yrkande 2).

De länsomfattande folkrörelsearkiven har enligt utskottets uppfattning en viktig uppgift att fylla. Arkiven garanterar att en betydelsefull del av landets folkrörelsehistoria bevaras för framtiden. Utskottet anser därför att regeringen inför kommande budgetåret bör överväga bidrag till före­ståndararvode vid ytterligare arkiv. Någon översyn av bidragssystemet i syfte all bygga ut det anser utskottet däremot inte påkallad. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionerna 1824 och 2473 yrkan­de 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottei anfört. Yrkan­de 2 i motion 2473 avstyrks.

Utskottet har inget att erinra mot vad som i övrigt förordas under anslaget Riksarkivet och landsarkiven.

Enligt motion 2486 (m) bör riksdagen begära att regeringen reformerar den statliga heraldiska verksamheten i syfte att förenkla och förbilliga den.

Utskottet hade att behandla ett likartat motionsyrkande vid föregående riksmöte (KrU 1983/84:18 s. 50 — 51). Med hänvisning lill vad ulskotlet där anförde bl. a. om den omorganisation som skett fr. o. m. den 1 Juli 1983 beträffande riksarkivets heraldiska verksamhet avstyrker utskottet motion 2486.

Regeringen bör enligt motion 301 (c) låta inrätta ett centralt journalarkiv för bevarande av medicinska journaler och lokalisera detta till Jönköping.

Ett motionsyrkande i frågan har pä kulturutskottets hemställan avslagits av riksdagen tidigare under innevarande riksmöte (KrU 1984/85:2). Som redovisas i motionen har frågor om patientjournaler och om journalarkiv nyligen utretts av journalutredningen (S 1980:02). Utredningens betänkan­den (Ds S 1982:5 och SOU 1984:73) bereds för närvarande inom regerings­kansliet. En proposition beräknas avlämnas under april månad i år. Med hänvisning til! det anförda avstyrker utskottet motion 301.

 

KrU 1984/85:16                                                                      56

I motion 2481 (c) yrkas att byggnadsstyrelsen omgående bör få i upp­drag att projektera utbyggnaden av mellanvallen vid Vadstena slott i syfte att kunna erbjuda landsarkivet i Vadstena ökade utrymmen.

Utskottet behandlade vid föregående riksmöte (KrU 1983/84:4 saml 1983/84:18 s. 5 I) motionsyrkanden om fortsall utbyggnad av Vadstena slott. Utskottet utgick frän att berörda myndigheter kommer att uppmärk­samma frågan om en fortsatt återuppbyggnad av vallarna vid Vadslena slott och avstyrkte de då aktuella motionsyrkandena. Utskottet finner ingen anledning till annan bedömning med anledning av den nu aktuella motionen och föreslår all riksdagen avslår densamma. Ulskottet vill i sammanhanget nämna att byggnadsstyrelsen i sin anslagsframställning för budgetåret 1985/86 tagit upp återuppbyggnaden av vallarna vid Vadstena slott bland projekt som är möjliga all starta före år 1992. Del finns dock anledning påpeka att många andra projekt finns som har givits en högre angelägenhelsgrad.

Utskottet hemställer

1. beträffande uttalande om effekterna av besparingar vid lands­
arkivet i Göteborg m.fl. landsa/kiv

att riksdagen avslår motion 1984/85:1307,

2.            beträffande permanentning av SVAR

att riksdagen avslårmotion 1984/85:1803',

3. beträffande utbyggnad av den per/xxanenta verksamheten vid
SVAR

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:348 och 1984/ 85:1827 i denna del,

4.   beträffande beräknande av medel under anslaget för SVAR att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med avslag på motion J984/85:1827 i denna del beslutar att för angivna ändamål under anslaget skall beräknas 737 000 kr.,

5.   beträffande bidrag till folkrörelsearkiv

all riksdagen med anledning av motionerna 1984/85:1824 och 1984/85:2473 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6.   beträffande översyn av bidraget till folkrörelsearkiven all riksdagen avslår moiion 1984/85:2473 yrkande 2,

7.   beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med avslag på motion 1984/85:1827 i denna del till Riksarkivet och landsarkiven för budgetåret 1985/86 anvisar ell förslagsanslag av 72 440 000 kr.,

8. beträffande den heraldiska ve/ksa/nheien
att riksdagen avslår motion 1984/85:2486,

 

KrU 1984/85:16                                                                      57

9. beträffande medicinskt journalarkiv i Jönköping

all riksdagen avslår moiion 1984/85:301, 10. beträffande utbyggnad av vallarna vid Vadstena slott att riksdagen avslår moiion 1984/85:2481.

28. Ortnamns värde och vård. Regeringen har (s. 467 — 475) berett riksda­gen tillfälle att ta del av vad,som i propositionen anförts om principer för ortnamnsverksam heten.

Motioner

I motion 1984/85:921 av Lennart Brunander (c) och Inger Josefsson (c) yrkas — med hänvisning lill vad som anförts i motion 1984/85:918 — såvitt nu är i fråga

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad som i motionen anförts om postens ortsadresser.

I motion 1984/85:1822 av Bengt Kindbom m. fi. (c) yrkas att riksdagen beslutar all som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om språkregler, postadresser och orlnamnsråd.

Utskottet

I enlighet med riksdagens uttalande vid riksmötet 1978/79 (KrU 1978/ 79:5, rskr. 1978/79:22) om en allsidig utredning på ortnamnsomrädel tillkallades en särskild utredare för att utreda frågorom ortnamnsverksam­heten m. m. i riket. Utredningen avgav betänkandet (SOU 1982:45) Ort­namns värde och vård.

I årets budgetproposition framhåller föredragande statsrådet all fierta-lel av de åtgärder som orlnamnsulredningen föreslagit kan vidtas av rege­ringen eller av myndigheter utan godkännande av riksdagen. Statsrådet anser ändå alt förslagen är av så stor principiell vikt alt riksdagen bör beredas tillfälle att ta del av vad som enligt hans mening bör vara vägle­dande för ortnamnsverksamheten.

Det framhålls i propositionen all det är av stort kulturhistoriskt och socialt värde att de nedärvda ortnamnen värdas och bevaras och att ny namngivningskerså att kulturarvet skyddas. För att åstadkomma en bättre enhetlighet och samordning i orlnamnsverksamheten förordas att statens lantmäteriverk (LMV) ges en allmänt samordnande uppgift när det gäller orlnamnsfrågorna. LMV skall samråda med dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv (DOVA) och riksantikvarieämbetet (RAÄ). Namn-givningen på de allmänna kartorna bör vara normerande. Postverket, televerket, statens järnvägar, sjöfartsverket, luftfartsverket, byggnadssty­relsen och vallenfallsverkei bör i förekommande fall samråda med berörda kommuner i namngivningsfrägor. Ett särskilt orlnamnsråd bör inrättas.

 

KrU 1984/85:16                                                                      58

Del bör av organisatoriska och praktiska skäl knytas till LMV. Rådet bör utgöra ell samarbetsorgan för de myndigheter och intressen som bör ha etl infiytande på utformningen av orlnamnsverksamheten. Del bör ulforma principerna och målen för en god ortnamnspolilik och medverka till att information därom sprids. Det bör också kunna lämna råd i enskilda ortnamnsfrågor av principiell betydelse. Rådet bör också kunna lämna kommunerna slöd när de fastställer riktlinjer för namngivning och namn­vård inom sina områden. Orlnamnsrådel bör enligt föredragande statsrå­dets mening även spela en viktig rådgivande roll när postverket i samråd med kommuner överväger frågor om vilka syslem för utdelningsadresser (gata, väg, gård, by, etc.) som skall användas. Rådet bör också överväga utredningens förslag om utgivning av ortnamnsförteckningar. Beträffande ortnamn i fierspråkiga områden uttalar föredragande statsrådet att ort­namn skall återges på de språk som talas i området. Därvid bör även det av minoriteterna tillämpade skrivsättet användas. Detta innebär all i de områden där ursprungliga samiska namn finns bör dessa användas och återges med adekvat samisk ortografi. Samma synsätt bör användas i fråga om de finska ortnamnen i Tornedalen.

Ortnamnsfrägor tas upp i tvä motioner. I motion 1822 (c) hemställs att i orlnamnsrädet skall ingå representanter för Riksförbundet för Hem­bygdsvård, DOVA, RAÄ, kommunerna, samerna samt de statliga myndig­heter som har avgörande i ortnamnsfrågor. Vid stavningen av ortnamn bör enligt motionen målsättningen vara att hänsyn las till del lokala och regionala namnskicket och all detta ges försteg framför rikssvenskans. Motionärerna lar också upp frågan om postverkets adressering. Den grundläggande principen för postverkets adresseringssyslem skall enligt motionen vara all gärds-, by- och/eller sockennamn skall få finnas kvar i uldelningsadresserna pä landsbygden och inle ersättas av enbart posllå-denumrner. Både i denna motion och i motion 921 (c) (yrkande 1) yrkas också alt det skall vara möjligt att återinföra tidigare använda, men indrag­na postslalioners namn som ortsadress.

Ulskoilel inslämmer i den uppfattning som kommer lill uttryck i pro­positionen och motionerna alt del är av stort kulturhistoriskt och socialt värde alt nedärvda ortnamn vårdas och bevaras. Utskottet har därför inte funnit något att erinra mol vad som anförts i propositionen om allmänna principer för ortnamnsverksamheten. Det är betydelsefullt att LMV nu får en allmänt samordnande uppgift när det gäller orlnamnsfrågorna och att ett ortnamnsråd inrättas.

I fråga om sammansättningen av ortnamnsrådet konstaterar utskottet alt önskemålen i motion 921 blir tillgodosedda genom vad föredragande statsrådet anfört. Motionen bör inle föranleda någon riksdagens åtgärd i denna fråga.

Ortnamn bör, såsom framhålls i propositionen, vara funktionella, vilket innebär att de bör vara språkligt korrekta, lätthanterliga och idenlifieran-

 

KrU 1984/85:16                                                                      59

de. Del svenska riksspråket bör enligt föredragande stalsrådel ligga lill grund för stavning av svenska ortnamn i alla officiella sammanhang vilket inle utesluter att en avvägning mellan riksspråk och dialekt måste göras i åtskilliga fall. Utskottet anser liksom föredragande statsrådet och motio­närerna alt det frän kulturhistoriska utgångspunkter är viktigt att slå vakt om de existerande ortnamnen och ta hänsyn till det lokala och regionala namnskicket vid ny namngivning. Genom ett sådanl synsätt torde motio­närernas önskemål om hänsynstagande till lokala och dialektala namnfor­mer i stor utsträckning kunna tillgodoses utan att riksdagen gör något särskilt uttalande med anledning av motionen. Utskottet kan dock inle ställa sig bakom något uttalande att del lokala och regionala namnskicket skall ges försteg framför rikssvenskans. Det får bli en uppgift för ort­namnsrådet att närmare utveckla och avväga principerna och målen för en god ortnamnspolitik.

I vad gäller frågan om de adresseringssyslem och ortsadresser som används av postverket vill utskottet först erinra om att riksdagens beslut år 1978 att begära en allsidig ortnamnsulredning till viss del hade sin grund i den oro som uttryckts i en motion över postverkets försök med nya utdelningsadresser på landsbygden. Utskottet noterar därför all föredra­gande statsrådet i budgetpropositionen uttrycker sin förståelse för den oro och olust som människor kan känna när etl invant namn eller en känd adress ändras.

Utskottet fäster mycket stor vikt vid vad som uttalas i propositionen om att det är önskvärt att gårds-, by- och sockennamn i största möjliga ut­sträckning bör användas i adresserna pä landsbygden och all lokala för­hållanden bör vara avgörande när postverket samråder med kommuner om vilket adresseringssystem som skall tillämpas. Utskottei erinrar i detta sammanhang om att postverket i sitt remissyttrande över ortnamnsutred­ningens betänkande uttalat att postverket gärna medverkar till att gårds-, by- och, då så är möjligt och lämpligt, sockennamn i största möjliga utsträckning används i adresser. Det är också viktigt all framhålla att elt för riket enhetligt adresseringssyslem inte bör eftersträvas. Utskottei vill också understryka betydelsen av all människor informeras om möjligheten att, i de fall en ändring av utdelningsadresserna redan skett, anmäla en kompletterande adress till kyrkobokföringen resp. lokala skattemyndighe­ten för att på så sätt bevara t. ex. gårds- och bynamn i utdelningsadresser. Med hänvisning till det anförda anser utskottet alt riksdagen inte behöver göra något uttalande med anledning av vad som yrkas i motion 921 om utdelningsadresser.

Frågan om postadresser, dvs. ortsadresser, behandlade utskottet under hösten 1984 i betänkandet KrU 1984/85:6. Utskottet redovisade då all postverket efter år 1973 beslutat all det skall vara möjligt att behälla den gamla orlsadressen när en poslsialion dras in och utdelningen sker frän en annan station. Som påpekas i budgetpropositionen är del lämpligt att

 

KrU 1984/85:16                                                                      60

kommunerna inhämtar den lokala uppfattningen i namnfrågan innan elt ärende om ändrad ortsadress avgörs av postverket. Del finns annars en slor risk att allmänheten inte får kunskap om förslaget innan det årgenom-fört.

Som ulskottet redovisade i betänkandet 1984/85:6 har ekonomiska och servicemässiga konsekvenser anförts mot att återinföra ortsadresser i fall där ändringen redan skett. Även i dessa fall kan emellertid en anmälan om komplettering av utdelningsadressen göras till kyrkobokföringen resp. lokala skattemyndigheten för att pä detta sätt bevara den tidigare orls­adressen. Utskottet kan således inte tillstyrka yrkandena i motionerna 921 och 1822 om rätt att återfå tidigare använda ortsadresser. Utskottet hemställer

att riksdagen med avslag på motionerna 1984/85:921 yrkande 1 och 1984/85:1822 utan erinran lägger till handlingarna vad som anförts i proposition 1984/85:100 om principer för orlnamns­verksamheten.

29. Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv. Regeringen har under punkl F 27 (s. 476 och 477) föreslagit riksdagen att till Dialekt- och ortnamnsarkiven saml svenskt visarkiv för budgetåret 1985/86 anvisa ell förslagsanslag av 13 845 000 kr.

Motion

1 motion 1984/85:1305 av Bruno Poromaa m. fi. (s) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovel av att inrätta en arkivarietjänst med inriktning pä finska vid arkivet i Umeå.

Utskottet

Regeringen föreslår att anslaget för myndigheten dialekt- och ortnamns­arkiven samt svenskt visarkiv (DOVA) skall ökas med 789 000 kr. till totalt 13 845 000 kr. nästa budgetår. Därvid har inga ändringar av personalstyr­kan förutsatts, vilket överensstämmer med myndighetens anslagsfram­ställning.

I motion 1984/85:1305 (s) yrkas att behovet av att inrätta en tjänst i Umeå som arkivarie med inriktning på finska skall ges till känna för regeringen. Motionärerna hänvisar lill all myndighetens verksamhet avser inte bara material på svenska språket utan även på finska och samiska språken och till att det redan finns en tjänst med inriktning på samiska.

Utskottei kan inte tillstyrka att riksdagen begär någon ny tjänst vid DOVA. Utskottet förutsätter att DOVA bevakar att myndigheten inom sina resursramar har den kompetens i vad gäller t. ex. finska språket som bedöms nödvändig för verksamheten och att myndigheten annars om den

 

KrU 1984/85:16                                                                      61

finner detta påkallat i sin anslagsframställning redovisar de förslag om förändringar som ar önskvärda. Mol bakgrund av del anförda avstyrker utskottet motion 1305.

Ulskottet har inget att erinra mot medelsberäkningen och hemställer

1.           beträffande medelsanvisningen

all riksdagen till Dialekt- och ortnamnsarkiven saml svenskt vis­arkiv för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 13 845 000 kr.,

2. beträffande uttalande om tjänst med inriktning på finska
att riksdagen avslår moiion 198-4/85:1305.

30. Svenskt biografiskt lexikon. Statliga arkiv: Vissa kostnader för samling­
ar och materiel m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punk­
terna F 28 och F 29 (s. 477-480) och hemställer

1.    att riksdagen till Svenskt biografiskt lexikon för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av I 960 000 kr.,

2.    att riksdagen till Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och materiel tn. /n. för budgetåret 1985/86 anvisar etl reservations­anslag av 2 798 000 kr.

31. Bidrag till vissa arkiv. Regeringen har under punkt F 30 (s. 480 — 482)
föreslagit riksdagen att lill Bidrag lill vissa arkiv för budgeiårei 1985/86
anvisa ett anslag av 2 205 000 kr.

Motioner

I motion 1984/85:608 av Gunnar Olsson (s) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om Emigrant-registret i Värmland.

I moiion 1984/85:1299 av Jan Hyttring (c) yrkas att riksdagen beslutar ge Emigrantregistret i Karlstad 280 000 kr. i statsbidrag.

I moiion 1984/85:2220 av Ingrid Sundberg m. fi. (m) yrkas, såvitt nu är i fråga,

18. att riksdagen till Bidrag lill vissa arkiv för budgetåret 1985/86 an­visar etl anslag av 2 280 000 kr.

1 moiion 1984/85:2475 av Stina Gustavsson (c) yrkas att riksdagen anvisar etl med 100 000 kr. förhöjt anslag till Stiftelsen Emigrantinstitulel.

Utskottet

Från anslaget utgår bidrag under sju anslagsposter till olika arkivs verksamhet. Två av dessa arkiv är Emigrantregistret i Karlstad som inne­varande budgetär får etl bidrag av 80 000 kr. och Stiftelsen Emigrantinsti-

 

KrU 1984/85:16                                                                      62

lutet i Växjö som får 331 000 kr. Båda arkiven har begärt höjningar av bidragen bl. a. för ökade löne- och driftskostnader. Emigrantregislret i Karlstad har även hemställt om medel för att göra det möjligt att anställa en föreståndare på hellid.

Regeringen föreslår en bidragsomräkning för samtliga anslagsposter som i stort motsvarar 3 %. För Emigrantregistret i Karlstad innebär detta en ökning med 2 000 kr. och för Emigrantinstitulel i Växjö 10 000 kr.

I tre motioner påtalas att dessa båda arkiv har välmotiverade behov av ökat statsbidrag. I moiion 608 (s) framhålls svårigheterna vid Emigrantre­gislret i Karlstad, sedan stålens bidrag till lönebidragstjänsler minskat från 100% till 90'M). Detta registers behov av en heltidsanställd föreståndare framhålls i moiion 1299 (c). I den senare motionen yrkas all bidraget till registret skall ökas med 198 000 kr. i förhållande till regeringens förslag till sammanlagt 280 000 kr. I motionen framhålls registrets karaktär av riksin-stiiution och även dess ökade betydelse för besökare från Amerika. 1 moiion 2475 (c) yrkas all bidraget lill Stiftelsen Emigranlinstiluiei i Vä.Jö skall ökas med 100 000 kr. i förhällande lill regeringens förslag i syfte alt förbättra inslilulets möjligheler att fullfölja sin vetenskapliga serviceinrik-tade målsättning. Motionärerna erinrar om att institutet har ett mycket stort och delvis unikt bibliotek med tyngdpunkt på migrationsfrågor och om att institutet har betydelse både för vetenskaplig forskning och för hembygdsforskning m. m.

Utskottet anser all verksamheten vid Emigrantregislret i Karlstad och Emigrantinstitutet i Vä.xjö är av sådan karaktär att det är ett riksintresse alt den utvecklas. För att detta skall vara möjligt föreslår ulskottet att riksda­gen dels med anledning av motionerna 608 och 1299 ökar bidraget till Emigrantregistret i Karlstad med 50 000 kr. till 132 000 kr., dels med anledning av motion 2475 ökar bidraget till Stiftelsen Emigranlinstiluiei i Växjö med 50 000 kr. till 391 000 kr.

Etl särskilt bidrag från förevarande anslag till Baltiska arkivetbör enligt moiion 2220 (m) utgå med 75 000 kr. (yrkande 18).

Utskottet har inhämtat att statens invandrarverk lämnar organisations­bidrag till Estniska kommittén. Denna kommitté har i sin tur beslutat att lämna bidrag bl. a. lill Baltiska arkivet. Ulskottet utgår från all ingen ändring därvidlag sker nästa budgetår. Mot denna bakgrund bör riksdagen avslå motion 2220 yrkande 18 om bidrag till Baltiska arkivet under före­varande anslag.

Ulskottet har i övrigt inget att erinra mol medelsberäkningarna under förevarande anslag och hemställer

I. beträffande beräknande av medel under anslaget för bidrag till E/nig/-antregistret i Karlstad

all riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100 samt motionerna 1984/85:608 och 1984/85:1299, båda i denna del.

 

KrU 1984/85:16                                                                      63

beslutar att för angivna ändamål under anslaget skall beräknas 132 000 kr.,

2. beträffande beräknande av medel under anslaget för bidrag till
Stiftelsen Emigrantinstitutet

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100 och moiion 1984/85:2475 i denna del beslutar att för angivna ända­mål under anslaget skall beräknas 391 000 kr.,

3. beträffande beräknande av medel under anslaget för Baltiska
arkivet

att riksdagen avslår moiion 1984/85:2220 yrkande 18 i denna del,

4.           beträffande /nedelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100 samt motionerna 1984/85:608, 1984/85:1299 och 1984/85:2475, samtliga motioner i denna del, samt med avslag på moiion 1984/85:2220 yrkande 18 i denna del lill Bidrag lill vissa arkiv (öv budgeiårei 1985/86 anvisar ell anslag av 2 305 000 kr.

Kulturminnesvård

32. Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader. Regeringen har under punkl F3I (s. 483—486) föreslagit riksdagen att till Riksantikvarieämbe­tet: Förvaltningskostnader för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsan­slag av 43 034 000 kr.

Motioner

I moiion 1984/85:1836 av Bengl Wiklund (s) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fullföljande av fornminnesinventeringen eriligt hittillsvarande principer som ett led i produktionen av ekonomiska kartan enligt Kartpolitik 1985.

I motion 1984/85:2756 av Jan-Erik Wikström m. fi. (fp, m, c) yrkas, såvitt nu är i fråga,

I. om fornminnesinventeringens framtid — att riksdagen som sin me­ning ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fullföljande av fornminnesinventeringen enligt hittillsvarande principer som ell led i pro­duktionen av ekonomiska kartan enligt Kartpolitik 1985.

Utskottei

I sin anslagsframställning för budgetåret 1985/86 har riksantikvarieäm­betet framhållit all oförändrade personalresurser för ämbetets huvudupp­gifter som sektorsmyndighet är en nödvändig förutsättning för all verk­samheten skall kunna hållas på en godtagbar nivå. Ytterligare nedskär­ningar måste därför inriktas på de verkställande uppgifter som åvilar

 

KrU 1984/85:16                                                                      64

ämbetet, t. ex. arkeologiska och byggnadshisloriska undersökningar, pro­jektering för värd av kulturminnen eller inventering av fornlämningar. Den enda verkställande uppgift som finansieras över riksantikvarieämbe­tets anslag och som är av sådan omfattning all den har betydelse i sam­manhanget är fornminnesinventeringen. Ämbetet avvisar emellertid en besparing på fornminnesinventeringen och föreslår att besparingen enligt huvudalternativet skall tas ut på anslaget Kulturminnesvärd.

Besparingen enligt huvudförslaget beräknas i budgetpropositionen lill 859 000 kr. och föreslås tas ut under anslaget Kulturminnesvård. Därmed behöver fornminnesinventeringen inte drabbas av någon besparing. Före­dragande statsrådet är inle beredd att ta ställning till fornminnesinvente­ringen i ett längre perspektiv än de närmaste två budgetåren. Under denna tid är det enligt statsrådets mening all föredra all besparingarna tas ut på byggnadsvårdsanslaget.

Fornminnesinventeringen bör enligt motionerna 1836 (s) och 2756 (fp) yrkande I fullföljas enligt hittillsvarande principer som ett led i produktio­nen av ekonomiska kartan enligt Kartpolitik 1985. Motionärerna anser att riksdagen nu bör ta ett principbeslut för en tioårsperiod om att fornmin­nesinventeringen under denna tid skall ha den omfattning som föreslås i riksantikvarieämbetets anslagsframställning. Inventeringen bör ske i den takt som gäller för utgivningen av den ekonomiska kartan under denna period. Motionärerna erinrar om att motiveringen till att fornminnesin­venteringen görs dels är all kunskap om fornminnen behövs för alt kunna iaktta fornminneslagens bestämmelser om skydd för fornlämningar, dels att registreringen av fornminnen ger en vetenskaplig grund för forskning.

Ulskottet erinrar om att riksdagen vid föregående riksmöte (prop. 1983/84:100, BoU 1983/84:18, rskr. 1983/84:192) beslöt om kartpolitiken för den närmaste tioårsperioden. Under denna period skall bl. a. en fort­satt nyutgåva av den ekonomiska kartan ske. Om fornminnesinventering­en skall kunna bidra lill kompletteringar av kunskaperna om fornminnen på de nya ekonomiska kartbladen måste inventeringen således ske i den takt som kartulgivningen sker och avse de områden som står i tur att kartläggas. Kostnaderna för denna inventering har i riksantikvarieämbe­tets anslagsframställning för budgetåret 1985/86 angivits till totalt ca 84 milj. kr. under tioårsperioden.

Utskottet förutsätter att inventeringen sker i sådan takt att den föregår kartutgivningen. Ämbetet får inom den tillgängliga resursramen bestäm­ma med vilken ambitionsnivå inventeringen skall göras. Utskottet har för sin del inget att invända mot att fornminnesinventeringen undantas från besparingar under de två närmaste budgetåren i enlighet med vad som förordas i propositionen. Utskottei kan emellertid inte tillstyrka att riks­dagen nu skulle göra det principuttalande för hela tioårsperioden som yrkas i motionerna. Konsekvenser av att i stället ta ut besparingarna enbart under kulturminnesvårdsanslaget under en så lång period måste även beaktas. Riksdagen bör således avslå motionerna 1836 och 2756 yrkande 1.

 

KrU 1984/85:16                                                                       65

Utskottei har inle något att erinra mot vad som i övrigt anförts under anslaget och hemställer

1.            beträffande uttalande om fornminnesinventeringen

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:1836 och 1984/ 85:2756 yrkande I,

2.            beträffande medelsanvisningen

alt riksdagen lill Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 43 034 000 kr.

33. Kulturminnesvård.  Regeringen har under punkt F32 (s. 486 — 488) föreslagit riksdagen att

1.   godkänna vad som i propositionen anförts angående beslut om bi­drag som föranleder utgifter under senare år än budgetåret 1985/86,

2.   till Kulturminnesvård för budgetåret 1985/86 anvisa elt reservations­anslag av 23 163 000 kr.

Motioner

1 moiion 1984/85:609 av Sten Svensson (m) och Barbro Nilsson i Visby ■ (m) yrkas

1.   att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om formerna för statens stöd lill arkeologiska
utgrävningar,

2.   att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till nya riktlinjer för
arkeologiska utgrävningar i enlighet med vad som anförts i motionen.

1 moiion 1984/85:720 av Barbro Nilsson i Visby (m) yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av finansieringsformerna för värden av landets fornlämningar.

1 motion 1984/85:1014 av Eva Hjelmström m. fi. (vpk) yrkas

1.  att riksdagen i avvaktan pä regeringens kommande förslag beträffan­
de fornminnesvärdens finansiering beslutar att under anslaget Kulturmin­
nesvård anvisa ell fast anslag om 10 000 000 kr. avseende fornvård,

2.  att riksdagen uttalar att fornminnesvärdens verksamhet skyndsamt
ges en bättre lösning än nuvarande konstruktion och att regeringen åter­
kommer till riksdagen om ett sådant förslag.

I motion 1984/85:1810 av Elisabeth Fleetwood (m) och Barbro Nilsson i Visby (m) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av att inrätta ett regionalt bygg­nadskontor, en s. k. byggnadshytta, på Gotland.

I motion 1984/85:1811 av Jan Fransson (s) och Sylvia Pettersson (s) yrkasalt riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om resurser för fornvårdsarbeten.

5    Riksdagen 1984/85. 13 saml. Nr 16

 

KrU 1984/85:16                                                                      66

I moiion 1984/85:1835 av Bengt Wiklund (s) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den i budgetpropositionen aviserade översynen av finansieringen av fornlämningsvården bör bedrivas med stor skyndsamhel.

I motion 1984/85:2220 av Ingrid Sundberg m. fi. (m) yrkas, såvitt nu är i fråga,

3. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av enhetliga regler för utnyttjandet av anslaget till kulturminnes­vård.

I motion 1984/85:2756 av Jan-Erik Wikström m. fi. (fp, m, c) yrkas, såvitt nu är i fråga,

2. om fornvärden — att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den i propositionen aviserade översynen bör bedrivas med stor skyndsamhet.

Ulskottet

Riksantikvarieämbetet har påtalat de problem som är förknippade med de nuvarande finansieringsformerna för vården av landets fornlämningar. Trots att denna vård i huvudsak är permanent och en årligt löpande verksamhet är den huvudsakligen bekostad med sysselsättningsmedel. Budgetåret 1983/84 disponerade ämbetet ca 600 000 kr. för verksamheten, medan sysselsättningsmedlen uppgick lill drygt 44 milj. kr. Under inneva­rande budgetår har sysselsättningsmedlen minskat, vilket bl. a. inneburit att det i vissa län helt saknats ekonomiska resurser för fornlämningsvården. I syfte att motverka sådana plötsliga fiuktuationer har ämbetet föreslagit att 10 milj. kr. förs över från sysselsättningsmedlen till en fast anslagspost under kuliurminnesvårdsanslaget.

Mot bakgrund av vad riksantikvarieämbetet anfört meddelar föredra­gande statsrådet i propositionen sin avsikt att återkomma lill regeringen med förslag att uppdra åt en arbetsgrupp inom regeringskansliet att över­väga formerna för finansieringen av fornlämningsvården.

Frågan om finansieringen av fornlämningsvården las upp i fem motio­ner, nämligen 720(m), 10l4(vpk)yrkande2, 1811 (s), l835(s)och 2756(fp) yrkande 2. I samtliga motioner betonas vikten av kontinuitet i fornläm­ningsvården och av att reguljära medel står till kulturminnesvårdens för­fogande så all inte redan gjorda insatser spolieras av en tids brist på resurser. I fiera av motionerna diskuteras också frågan huruvida fornläm­ningsvården skall vara ell helt statligt ansvar. Motionärerna diskuterar också olika modeller för finansieringen av fornlämningsvården via regul­jära anslag i kombination med sysselsättningsmedel. Motionärerna beto­nar vikten av att den arbetsgrupp som avses tillkallas arbetar snabbt då det

 

KrU 1984/85:16                                                                      67

annars är risk för alt den organisation som för närvarande finns för fornlämningsvården kan brytas sönder och behöva byggas upp på nyit.

Utskottet anser all den situation som inträtt beträffande fornlämnings­vården är bekymmersam. Del är därför av slörsia viki all det utrednings­arbete som skall göras beträffande fornlämningsvården sker utan dröjsmål och all resultat av arbetet om möjligt kan presenteras senasl i näsla års budgetproposition. Utskottet anser därför att riksdagen med anledning av motionerna 720, 1014 yrkande 2, 1811, 1835 och 2756 yrkande 2 som sin mening bör ge regeringen till känna att arbetet bör ske med största skynd­samhel.

Enligt motion 1014 (vpk) bör riksdagen i avvaktan på regeringens kom­mande förslag om fornlåmningsvårdens finansiering anvisa 10 milj. kr. under anslaget Kulturminnesvård för vård av fornlämningar (yrkande I).

Utskottet anser att del kommande utredningsarbetet beträffande forn­lämningsvården inte bör föregripas varför yrkande 1 i motion 1014 av­styrks.

Utskottet har inte heller i övrigt något att erinra mot regeringens förslag till medelsberäkning och föreslår att riksdagen anvisar 23 163 000 kr. un­der anslaget och godkänner vad som anförts om beslut om bidrag som föranleder utgifter under senare år än budgetåret 1985/86.

Vid föregående riksmöte redovisade utskottet (KrU 1983/84:18 s. 55 — 57 och 59 — 60) med anledningav motionsyrkanden bakgrunden till arkeo­logiutredningens (U 1982:04) uppdrag och innehållet i dess direktiv.

I motion 609 (m) återkommer motionärerna bakom föregående års motion med yrkanden om former/ia för statens stöd till arkeologiska utgräv­ningar och om förslag till nya riktlinjer för arkeologiska utgrävningar.

Utskottet har inhämtat att arkeologiutredningen avser avlämna sill slut­betänkande inom kort. Utskottet anser att riksdagen inte bör föregripa detta förslag och den fortsatta beredningen av del genom att göra något uttalande om riktlinjerna för arkeologiska utgrävningar m. m. Motion 609 avstyrks därför.

Bidrag till restaurering av kyrkorna m. m. på Gotland beräknas under förevarande anslag sedan budgetåret 1983/84 under en särskild anslags­post. Den uppgår till drygt 2,5 milj. kr. innevarande budgetår. Medlen disponeras av riksantikvarieämbetet. Vid riksmötet 1980/81 uttalade sig riksdagen för uppbyggandet av en verksamhet beträffande restaurerings­arbetet på Gotland med karaktär av byggnadshytta. Med den organisation och de arbetsformer som ligger i begreppet byggnadshytta skulle man enligt utskottets mening få de bästa garantierna för bevarandet av en hantverksskicklighet och materialkännedom m. m. som är en förutsättning för det viktiga byggnadsvårdsarbete del här är fråga om. Om man får ett sådant byggnadsvårdscentrum skulle förutsättningarna vara goda för att kunskaper och erfarenheter på området både kan spridas till andra delar

 

KrU 1984/85:16                                                                      68

av landet och föras vidare till kommande generationer (KrU 1980/81:23 s. 6-7).

I svar på en fråga den 8 november 1984 (prot. 1984/85:23 s. 32-33) anförde stalsrådel Göransson att förslag från AMS-kommillén (A 1981:02) om viss verksamhet på Gotland i AMS regi bör avvaktas innan slutlig ställning tas till förslaget om byggnadshytla på Gotland.

I motion 1810 (m) hemställs att riksdagen skall ge regeringen lill känna behovet av att inråtta en byggnadshytta på Gotland. Motionärerna påpe­kar all risken är slor all del yrkeskunnande som nu finns inom reslaure-ringskonsten kan hinna försvinna om inte en byggnadshytta inrättas snart.

Utskottei har inhämtat att AMS-kommilléns förslag kommer att presen­teras under våren 1985 och vill erinra om att inriktningen av dess förslag beträffande verksamhet av betydelse för reslaureringsarbetet på Gotland redan offentliggjorts. Utskottet förutsätter därför all del förberedelsearbe­te som sker inom regeringskansliet för inrättande av en byggnadshytla nu kan fortsätta. Utskottet förutsätter också att frågan får sin snara lösning i enlighet med riksdagens uttalade önskemål år 1981. Utskottet anser med hänvisning till del anförda att motion 1810 inte bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

1 motion 2220 (m) framhålls behovet av enhetliga regler för utnyttjande av anslaget till kulturminnesvård, särskilt vården av kulturhistoriskt värde­full bebyggelse (yrkande 3). Dä tillgängliga medel är knappa är del ange­läget med en enhetlig bedöming av vilka åtgärder som förorsakar överkost­nader på grund av kulturminnesvården.

Riksdagen fastlade de nu gällande riktlinjerna för byggnadsminnesvår­den vid riksmötet 1980/81 (prop. 1980/81:122, KrU 1980/81:23, rskr. 1980/81:265). Föreskrifterom bidrag till vård av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse har utfärdats i en särskild förordning (1981:447). Till denna förordning finns tillämpningsföreskrifter utfärdade av riksantikvarieäm­betet och statens historiska museer (intagna i KRFS 1983:12). Riksanti­kvarieämbetet har vidare utarbetat allmänna råd vilka publicerats i Under­rättelser från RAÄ 1983:5. Enligt,vad utskottet inhämtat pågår för närva­rande etl arbele inom riksanlikvarieämbelet som syftar till att en exempel­samling beträffande bidrag till vård av kulturhistoriskt värdefull bebyggel­se skall tas fram. Den skall vara lill ytterligare ledning vid de bedömningar som görs i länen innan beslut i bidragsfrågor tas av riksantikvarieämbetet. Mol bakgrund av del anförda anser utskottet att del inle är erforderligt med någon riksdagens åtgärd med anledning av motion 2220 yrkande 3. Motionsyrkandet avstyrks således av ulskottet.

Utskottet hemställer

I. beträffande finansieringen av for/dämningsvården

att   riksdagen   med   anledning   av   motionerna   1984/85:720, 1984/85:1014  yrkande   2,   1984/85:181 I,   1984/85:1835   och

 

KrU 1984/85:16                                                                      69

1984/85:2756 yrkande 2 som sin mening ger regeringen lill känna att aviserat utredningsarbete bör ske med slörsia skynd­samhet,

2. beträffande beräknande av särskilda medel under anslaget för
fornlämningsvården

all riksdagen avslår motion 1984/85:1014 yrkande I i denna del,

3.          belräffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med avslag på motion 1984/85:1014 yrkande 1 i denna del till Kultur­minnesvård för budgetåret 1985/86 anvisar ell reservationsan­slagav 23 163 000 kr.,

4. belräffande beslut om bidrag som föra/deder utgifter under senare
år än budgetåret 1985/86

att riksdagen godkänner vad som anförts i proposition 1984/ 85:100,

5. beträffande/onnenin/ör stålens stöd till arkeologiska undersök­
ningar m. rn.

att riksdagen avslår motion 1984/85:609,

6.          belräffande byggnadshytla på Golland

att riksdagen avslår motion 1984/85:1810,

7. belräffande enhetliga regler för utnyttjandet av bidrag till vä/:d av
kulturhistoriskt värdefulla byggnader

all riksdagen avslår motion 1984/85:2220 yrkande 3.

34. Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet. Utskottei tillstyrker re­geringens förslag under punkl F 33 (s. 488 och 489) och hemställer

att riksdagen till Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1985/86 anvisar elt förslagsanslag av I 000 kr.

Museer och utställningar

35. Statens historiska museer m. fl. anslag. Utskottet tillslyrker regeringens förslag under punkterna F 34— F 37 (s. 491 —499) och hemställer

1.    att riksdagen till Statens historiska museer för budgetåret 1985/ 86 anvisar ett förslagsanslag av 32 216 000 kr.,

2.    att riksdagen godkänner vad som i proposition 1984/85:100 anförts angående staten tillhörig konst i samband med byte av huvudman,

3.    att riksdagen till Statens konstmuseer för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 35 91 1 000 kr.,

4.    att riksdagen lill Utslällningar av svensk konst i ullandel för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 1 113 000 kr..

 

KrU 1984/85:16                                                                      70

5. all riksdagen till Liv/ustkammaren. Skoklosters slott och Hallwyl-ska museet för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 13 867 000 kr.

36. Naturhistoriska riksmuseet. Regeringen har under punkl F 38 (s. 499 — 501) föreslagit riksdagen att till Naturhistoriska riksmuseet för bud­getåret 1985/86 anvisa ell förslagsanslag av 36 509 000 kr.

Motioner

I motion 1984/85:514 av Magnus Persson (s) och Oskar Lindkvist (s) yrkas att riksdagen hos regeringen begär att arbetet med utbyggnaden av naturhistoriska riksmuseet påskyndas och alt etl bergarlsmuseum snarast inrättas i de utbyggda lokalerna.

I motion 1984/85:1808 av Elisabeth Fleetwood (m) och Birgitta Rydle (m) yrkas att riksdagen beslutar all naturhistoriska riksmuseets forsknings­verksamhet för budgetåret 1985/86 icke skall belastas med den enligt huvudförslaget föreslagna 2-procentiga nedskärningen.

i motion 1984/85:1815 av Helge Hagberg (s) och Ingvar Johnsson (s) yrkas att riksdagen beslutar att naturhistoriska riksmuseet genom omför­delningar inte skall vidkännas någon besparing.

I motion 1984/85:2220 av Ingrid Sundberg m. fi. (m) yrkas, såvitt nu är i fråga,

19. att riksdagen till Naturhistoriska riksmuseet för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 36 632 000 kr.

Utskottet

Vid beräkningen av anslaget Naturhistoriska riksmuseet har regeringen inte funnit det möjligt att la sådan särskild hänsyn till museets anknytning till forskningsverksamhet som tagits beträffande forskningsverksamhet vid forskningsråd, universitet, högskolor m. m. Huvudförslaget som inne­bär en besparing om 711 000 kr. har dock inle tillämpats fullt ut. I stället görs en begränsad besparing om 261 000 kr. under anslaget Statliga mu­seer: Vissa kostnader för utställning och samlingar m. m. Anslaget till museet föreslås föras upp med totalt 36 509 000 kr.

Naturhistoriska riksmuseets forskningsverksamhet bör enligt motionerna 1808 (m), 1815 (s) och 2220 (m) inte vidkännas någon besparing. 1 motion 2220 yrkas därför att riksdagen under anslaget Naturhistoriska riksmuseet bör beräkna 123 000 kr. mer än vad regeringen föreslagit (yrkande 19).

Utskottet anser att forskningsverksamheten vid naturhistoriska riksmu­seet inte skall behandlas annorlunda i besparingshänseende än forskning vid högskolor. Därför bör någon besparing på museets forskningsverk­samhet inte tas ut. Vid medelsanvisningen bör riksdagen med bifall lill

 

KrU 1984/85:16                                                                      71

motion 2220 yrkande 19 och med anledning av motionerna 1808 och 1815 beräkna 123 000 kr. mer än vad regeringen gjort.

I motion 514 (s) yrkas att arbetet med utbyggnaden av naturhistoriska riksmuseet skall påskyndas och att ett berga/tsmuseu/n snarast skall inrät­tas i de utbyggda lokalerna som ersättning för den bergartsulslällning i Sveriges geologiska undersöknings (SGU) ägo som tidigare funnits inom museets lokaler.

När SGU fiyttade frän Stockholm till Uppsala blev SGU:s geologiska samlingar kvar i naturhistoriska riksmuseets lokaler. I samband med den pågående ombyggnaden av museets lokaler har dessa samlingar fiyttats därifrån. Den planerade om- och utbyggnaden av museet syftar lill en omläggning och modernisering av utställningsverksamheten. Enligt vad utskottet erfarit är avsikten inte att exponera museets samlingar enbart ämnesvis som tidigare utan att de skall ingå i en helhelsredovisning av geologiska, ekologiska och andra sammanhang. Något separat bergarts­museum inom naturhistoriska riksmuseet avses inle byggas. I vad avser SGU:s samlingar ankommer del på denna myndighet all disponera och eventuellt exponera dem. Utskottet — som inte anser det erforderligt med något riksdagens initiativ för alt påskynda utbyggnaden av museet — föreslår mol bakgrund av det anförda att riksdagen avslår moiion 514.

Utskottet hemställer

1. beträffande besparing på medel avsedda för forskning vid natur­
historiska riksmuseet

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2220 yrkande 19 i denna del och med anledning av proposition 1984/85:100 samt motionerna 1984/85:1808 och 1984/85:1815 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2.           belräffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100 och med bifall till motion 1984/85:2220 yrkande 19 i denna del till Naturhistoriska riksmuseet för budgetåret 1985/86 anvisar elt förslagsanslag av 36 632 000 kr.,

3.           beträffande bergarlsmuseum m. m.

alt riksdagen avslår motion 1984/85:514.

37. Statens sjöhistoriska museum: Förvaltningskostnader m. fl. anslag. Ut­skottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna F 39 —F 47 (s. 501—516) och hemställer

1.   att riksdagen lill Statens sjöhistoriska museum: Förvaltnings­kostnader för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 15 052 000 kr.,

2.   att riksdagen till Statens sjöhistoriska museum: Underhållskost­nader m. m. för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsan­slag av I 000 kr..

 

KrU 1984/85:16                                                                      72

3.    att riksdagen till Etnografiska museet för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 13 735 000 kr.,

4.    all riksdagen till Arkitekturmuseet för budgetåret 1985/86 an­visar etl förslagsanslag av 1 540 000 kr.,

5.    att riksdagen till Statens //lusiksa/nlingar för budgetåret 1985/ 86 anvisar ett förslagsanslag av 1 I 273 000 kr.,

6.    att riksdagen till Statliga museer: Vissa kostnader för utställ­ningar och samlingar /n. m. för budgetåret 1985/86 anvisar ell reservationsanslag av 5 126 000 kr.,

7.    all riksdagen till Bidrag till Nordiska /nuseet för budgetåret 1985/86 anvisar etl förslagsanslag av 37 002 000 kr.,

8.    att riksdagen antar till proposition 1984/85:100 fogat förslag lill lag om ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets verk­samhetsområde (bil. 2 lill betänkandet),

9.    att riksdagen till Bidrag till Sveriges Tekniska museu/n för bud­getåret 1985/86 anvisar etl förslagsanslag av 8 216 000 kr.,

10. att riksdagen till Bidrag till Skansen för budgetåret 1985/86 anvisar etl förslagsanslag av 8 784 000 kr.

38. Bidrag till vissa museer. Regeringen härunder punkl F 48 (s. 516 —519) föreslagit riksdagen alt till Bidrag lill vissa museer för budgetåret 1985/86 anvisa ett anslag av 12 051 000 kr.

Motioner

1 moiion 1984/85:1807 av Elisabeth Fleetwood (m) och Gunnel Lilje­gren (m) yrkas att riksdagen under anslaget Bidrag till vissa museer beviljar Marionetteatern ett anslag av 140 000 kr. för budgetåret 1985/86.

I motion 1984/85:2220 av Ingrid Sundberg m. fi. (m) yrkas, såvitt nu är i fråga,

20. att riksdagen till Bidrag till vissa museer för budgetåret 1985/86 anvisar elt anslag av 7 051 000 kr.

Ulskottet

Under anslaget Bidrag till vissa miiseer beräknas medel under särskilda anslagsposter för åtta olika museer samt, under ytterligare en anslagspost, medel för bidrag till film- och videogramproduktion inom museerna.

Bildandet av Stiftelsen Arbetets museumi Norrköping har enligt föredra­gande statsrådets mening slor betydelse för det växande intresset för att utforska arbetets historia. Denna historia är inte enbart teknikhistoria ulan framför allt en skildring av människans insatser och upplevelser på arbets­platser. Museet bör kunna fä en stor betydelse när det gäller en samlad

 

KrU 1984/85:16                                                                      73

dokumentation av arbetets historia och arbetslivets förändring. Inneva­rande budgetår utgår ett bidrag om 2,5 milj. kr. till Arbetets museum. Detta bidrag är enligt föredragande statsrådet en viktig del av statens åtgärder för alt främja kulturaktiviteter i de fackliga organisationerna. För nästa bud­getår föreslår regeringen att bidraget fördubblas till 5 milj. kr.

Enligt motion 2220 (m) är Arbetets museum i första hand elt ansvarsom­råde för stiflelsenämnden och arbetsmarknadens parter. Statligt bidrag till museet bör sökas inom ramen för bidraget lill regionala museer. Däremot bör inte några medel utgå från förevarande anslag. Motionärerna föreslår därför att medelsanvisningen under anslaget skall minskas med 5 milj. kr. (yrkande 20).

Ulskottet delar regeringens bedömning rörande Arbetets museum. Sta­ten bör således lämna bidrag till museet med det belopp som föreslås i propositionen. Riksdagen bör därför med avslag på motion 2220 yrkande 20 vid medelsanvisningen beräkna 5 milj. kr. under förevarande anslag för Arbetets museum.

En av de institutioner som erhåller bidrag är Marionetteatern för musei­verksamheten. Bidraget är innevarande budgetår 100 000 kr. Regeringen beräknar en bidragsomräkning av 3 000 kr. för nästa budgetår.

Marionettealern bör enligt motion 1807 (m) erhålla ell bidrag av 140 000 kr. nästa budgetår i enlighet med dess anslagsframställning.

Utskottet noterar alt Marionetteatern fäll nya lokaler och utökat sin museiverksamhet. Då det gäller näsla budgetår kan utskottet inle tillstyrka annan bidragsomräkning för Marionetteatern än vad regeringen föresla­git. Riksdagen bör därför med avslag på motion 1807 anvisa de medel för Marionetteatern som beräknas i propositionen;

Utskottet tillslyrker regeringens medelsberäkningar i övrigt och hem­ställer.

1. beträffande beräknande av medel under anslaget för Arbetets
museum

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med avslag pä moiion 1984/85:2220 yrkande 20 i denna del beslutar att för angivna ändamål under anslaget skall beräknas 5 000 000 kr.,

2. beträffande beräknande av /nedel under anslaget för Marionett-
teatern

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med avslag på motion 1984/85:1807 i denna del beslutar att för angivna ändamål under anslaget skall beräknas 103 000 kr., ,

3.           beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med avslag pä motionerna 1984/85:1807 i denna del och 1984/ 85:2220 yrkande 20 i denna del till Bidrag till vissa museer för budgetåret 1985/86 anvisar ett anslag av 12 051 000 kr.

 

KrU 1984/85:16                                                                   74

39. Bidrag till regionala museer m. fl. anslag. Utskottet tillslyrker regering­
ens förslag under punkterna F 49 —F 51 (s. 519 — 523) och hemställer

1.    att riksdagen till  Bidrag lill regionala /nuseer för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 31 728 000 kr.,

2.    att riksdagen till Riksutställningar för budgetåret 1985/86 anvi­sar ett reservationsanslag av 19 327 000 kr.,

3.    att riksdagen till Inköp av vissa kulturföremål för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 100 000 kr.

Forskning

40. Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet. Utskottet till­
styrker regeringens förslag under punkt F 52 (s. 524 och 525) och hemstäl­
ler

att riksdagen till Forsknings- och utvecklingsinsatser ino/n kulturom­rådet för budgetåret 1985/86 anvisar etl reservationsanslag av 618 000 kr.

Stockholm den 9 april 1985

Pä kulturutskottets vägnar INGRID SUNDBERG

A/ä'rvara«(/e: Ingrid Sundberg(m), Ing-Marie Hansson (s),Tyra Johansson (s), Karl Boo (c), Tore Nilsson (m), Maja Bäckström (s), Lars Ahlmark (m), Stina Gustavsson (c), Berit Oscarsson (s), Gunnar Thollander (s), Gunnel Liljegren (m), Jan-Erik Wikström (fp), Eva Hjelmström (vpk), Mona Sah­lin (s) och Anders Nilsson (s).

Reservationer

1. Riktlinjer för kulturpolitiken (punkt 1, mom. 1)

Ingrid Sundberg, Tore Nilsson, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar "Med hänvis­ning" och slutar "riksdagens åtgärd" bort ha följande lydelse;

Utskottet ställer sig bakom den i motion 2220 utvecklade synen på kulturpolitiken utifrån nyckelorden frihet, mångsidighet och kvalitet. Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till moiion 2220 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.

 

KrU 1984/85:16                                                                      75

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande riktlinjer för kulturpolitiken

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2220 yrkande I som sin mening ger regeringen lill känna vad utskottet anfört,

2. Parlamentarisk utredning för utvärdering av 1974 års kulturpolitiska beslut (punkt 1, mom. 2)

Karl Boo (c) och Stina Gustavsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar "Ulskoilel har" och slutar "aktuella delen" bort ha följande lydelse;

Ett antal utredningar som avser olika delfrågor inom kulturpolitiken har nyligen avslutats, bl. a. inom statens kullurråd, riksrevisionsverkel och olika statliga kommittéer. Vissa utredningar inom kulturrådet, t. ex. beträf­fande de statliga museerna, kultur i boendel och läsfrämjande åtgärder pågår ännu. Någon övergripande bild av hur 1974 års kulturpoliliska beslut genomförts ger emellertid inte alla dessa olika utredningar och undersökningar. Utskottet anser därför att en parlamentarisk kommitté bör tillsättas för att göra en övergripande utvärdering i enlighet med vad som yrkas i motion 2202. Det är nämligen enligt utskottets mening viktigt att vi får en samlad översikt av effekterna av beslutet så att det blir möjligt bl. a. att göra jämförelser mellan olika kultursektorer. Eftersom insatserna inom olika sektorer skilt sig frän varandra både till omfattning och inrikt­ning bör vi genom en övergripande utredning av del slag som föreslås av motionärerna kunna skaffa oss en god bild av bl. a. lämpliga metoder för att främja en utveckling av kulturpolitiken. De delutredningar som nu pågår eller nyligen avslutats är enligt utskottet mening inle ägnade att läggas till grund för Jämförelser mellan insatsernas effektivitet inom olika sektorer. Det utredningsarbete m. m. som gjorts beträffande olika delar av kullurlivet bör dock kunna bli av stort värde för den av ulskottet sålunda förordade parlamentariska utredningen. Den parlamentariska utredning­ens arbete — både resurs- och tidsmässigt — torde därför kunna begränsas avsevärt, eftersom materialinsamlingen i väsentliga avseenden redan har gjorts. I motion 2202 yrkande 1 i denna del framförda tankegångar bör beaktas i direktiven till den förordade utredningen. Resultatet av utred­ningsarbetet bör kunna ge en god grund för fortsatta insatser på kulturom­rådet.

Utskottet tillstyrker således motion 2202 yrkande 1 i denna del.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande en parlamentarisk utredning för utvärdering av 1974 års kulturpolitiska beslut

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2202 yrkande 1 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

 

KrU 1984/85:16                                                                  76

3. Översyn av det statliga stödet till regional kulturverksamhet (punkt 1,
mom. 3)

Ingrid Sundberg, Tore Nilsson, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar "Ulskottet är" och på s. 9 slutar "aktuell del" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den i motion 512 framförda uppfattningen att staten bör ha så stort förtroende för kommunerna all man är beredd att ge dem en större frihet i valet av organisation och inriktning av t. ex. en länsteater­verksamhet. Det nuvarande grundbeloppssyslemet hämmar en sådan ut­veckling och bör därför ses över. Därmed tillgodoses väsentliga delar av önskemålen i motion 2202 i här aktuell del, ulan att en samlad parlamen­tariskt förankrad översyn och utvärdering av hela kulturpolitiken behöver ske.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till moiion 512 och med anledning av motion 2202 yrkande 1 i nu aktuell del ge regeringen lill känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse;

3. beträffande över.svn av det statliga stödet lill regional kulturverk­samhet

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:512 och med anled­ning av motion 1984/85:2202 yrkande I i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Översyn av det statliga stödet till regional kulturverksamhet (punkt 1,
mom. 3)

Karl Boo (c) och Stina Gustavsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar "Ulskottet är" och på s. 9 slutar "aktuell del" bort ha följande lydelse:

Utvecklingen av de regionala kulturinstitutionerna har nu pågått så lång tid att verksamheten nått en viss stabilitet och erfarenheter av det tilläm­pade statsbidragssystemet hunnit vinnas. Enligt utskottets mening bör nu övervägas om statsbidrag även fortsättningsvis skall utgå i form av bidrag till grundbelopp lill vissa bestämda institutioner eller i någon annan form. Utskottet har i det föregående (reservation 2) förordat att en parlamenta­riskt sammansatt kommitté skall utvärdera 1974 års kulturpolitiska beslut. Enligt utskottets mening bör denna kommitté åven få i uppdrag att över­väga de framtida formerna för statsbidrag till det regionala kulturlivet. I utredningsarbetet bör bl. a. övervägas huruvida fiera av de nu utgående bidragen skall föras samman till ett schablonbidrag eller om del är lämpligt att i statsbidragssystemet bygga in utjämningseffekter av samma slag som

 

KrU 1984/85:16                                                                      77

finns i det kommunala skatleutjämningssyslemel. Riksdagen bör således med bifall till motion 2202 yrkande 1 i denna del som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anförl om en översyn av det statliga stödet lill regional kullurverksamhel.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande översyn av det statliga stödet till regional kulturverk­
samhet

all riksdagen med bifall till motion 1984/85:2202 yrkande 1 i denna del och med anledning av moiion 1984/85:512 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Samordning av turnéverksamhet med musikteater (punkt 1, mom. 4)

Karl Boo (c) och Stina Gustavsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar "Vid riksdags­behandlingen" och på s. 10 slutar "motion 2202" bort ha följande lydelse:

Som föredragande statsrådet påpekar i årets budgetproposition (bil. 10 s. 39 — 40) har teatrarnas turnéverksamhet minskat under senare är. Till detta kommer, när det gäller musikteatern, att utbudet inte är jämnt för­delat över landet. Utskottet anser därför all kulturrådet bör få i uppgift att i enlighet med motion 2202 utreda hur musikiealrarnas lurnéverksamhet kan samordnas på bästa sätt. Vid fullgörandet av uppdraget bör kulturrå­det självfallet samråda med de berörda institutionerna och den centrala musikkommittén och bl. a. utifrån resultaten av kommitténs arbele komma med de mera övergripande förslag som är nödvändiga för all bättre sprida musikieaterutbudet i landet. Vad ulskottet här anfört bör riksdagen med bifall till yrkande 2 i motion 2202 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande samordning av turnéverksamhet med musikleater
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2202 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Sponsring (punkt I, mom. 9)

Ing-Marie Hansson, Tyra Johansson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Gunnar Thollander, Mona Sahlin och Anders Nilsson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar "Utskottet anser" och på s. 14 slutar "yrkande 4" bort ha följande lydelse:

Utskottet erinrar om all riksdagen föregående år anslöt sig lill vad föredragande statsrådet då anförde i budgetpropositionen om sponsring. Riksdagen avslog samtidigt motionsyrkanden av likartat slag som de nu aktuella yrkandena (KrU 1983/84:18, reservation 3). Ulskottet vill åter betona vikten av att olika former av stöd till kulturverksamhet från enskil-

 

KrU 1984/85:16                                                                      78

da och från näringslivet inte leder till att verksamheten påverkas. Som utskottet tidigare framhållit (se bl. a. KrU 1982/83:24 s. 5) visar erfaren­heterna från andra länder all det främst är kulturinstitutionerna och den etablerade konsten som får sponsorstöd. Om så skulle bli fallet även i Sverige skulle ytterligare ekonomisk obalans kunna uppstå till nackdel för konst som söker nya vägar.

Som kulturrådet framhållit kan bidragsgivningen i form av sponsring sannolikt inte på ett väsentligt sätt bidra till ändrade ekonomiska förutsätt­ningar för kulturverksamheten. Enligt vad ulskottet tidigare ullalat anser utskottet att regeringen noga bör följa utvecklingen beträffande sponsor­verksamhel. Det är härvidlag viktigt att de kulturpolitiska målen beaktas och all man uppmärksammar effekterna på kulturlivet.

1 enlighet med del anförda avstyrker utskottet motionerna 717, 2202 yrkande 7 och 2220 yrkande 4.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse: 9. beträffande sponsring

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:717, 1984/85:2202 yr­kande 7 och 1984/85:2220 yrkande 4,

7. Sponsring (punkt 1, mom. 9)

Eva Hjelmslröm (vpk) anser

dels alt den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar "Utskottet anser" och på s. 14 slutar "yrkande 4" bort ha följande lydelse;

Då det gäller s. k. sponsorverksamhet vill ulskottet anföra följande.

Näringslivet visar ett allt större intresse av att avsätta kapital för kultur­ändamål. Motiven för detta är att skaffa en kulturprofil, som kan ge ett bättre anseende hemma och utomlands. Vidare kan näringslivet genom sponsring öka kontrollen över kulturlivet genom att olika kultursatsningar görs beroende av företagens tycke och smak.

Uppkäftiga experiment, politiska manifestationer, kollektiva arbetar-spel med stark dagsaklualitet skulle knappast få bidrag från näringslivet. Snarare ligger den trendmässiga och spektakulära kulturen i företagens intresse.

Företagens bidrag genom sponsring skall inte förväxlas med den konst-älskande mecenatens personliga engagemang i kulturlivet. Alla eldsjälar är välkomna att bidra till kulturlivets utveckling. Däremot verkar stöd från enskilda förelag med nödvändighet på ett nyckfullt sätt. Huruvida konsten skall kunna överleva ett ekonomiskt kärvt klimat kan inte få göras till en privatangelägenhel, vare sig det är företagen som skall stå för fiolerna eller enskilda med sitt privata engagemang.

S. k. sponsring är ett led i den marknadsföring som spelar en allt större roll i de Iransnationella företagens verksamhet. Denna avser bl. a. att

 

KrU 1984/85:16                                                                      79

påverka hela kulturmönstret och därmed företagens avsättningsmöjlighe­ter. All inbilla sig själv och andra att de stora företagens sponsring av kulturlivet inte skulle påverka detta förefaller alltför ljusblått.

Utskottet avvisar därför bestämt förslaget i motion 2220 all riksdagen skulle uttrycka en positiv inställning till sponsorskap i kulturlivet och ansluter sig till kravet i motion 717 att riksdagen bör uttala att sponsring ej är förenligt med de antagna kulturpolitiska målsättningarna. Utskottets ställningstagande innebär att även motion 2202 yrkande 7 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse: 9. beträffande sponsring

att riksdagen med bifall till moiion 1984/85:717 samt med av­slag på motionerna 1984/85:2202 yrkande 7 och 1984/85:2220 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna all sponsring inte är förenligt med de av riksdagen antagna kulturpoliliska målsättningarna.

8. Utredning om kulturarbetarnas ekonomiska och sociala villkor (punkt I, mom. 11)

Karl Boo (c), Stina Gustavsson (c), Jan-Erik Wikström (fp) och Eva Hjelmslröm (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar "Ulskottet vill" och pä s. 17 slutar "yrkande 3" bort ha följande lydelse;

Utskottet erinrar om att de förslag som läggs i proposition 1984/85:93 är generella och således gäller alla berörda skattskyldiga. Därmed har regeringen frångått huvudförslaget i kulturskatlekommilténs betänkande som innebar att litterär och konstnärlig verksamhet inte längre skall klas­sificeras som en verksamhet i vinstsyfte. Bl. a. kulturarbetarna har krävt att skattereglerna måste vara utformade så att hänsyn tas lill de särskilda förhållanden under vilka de arbetar. Dessa krav är fortfarande inte tillgo­dosedda. Regeringens förslag innebär att konstnärer alltjämt i skattehän­seende skall betraktas som vanliga företagare.

Kulturarbetarna har sedan början av 1970-talet försökt få till stånd en offentlig utredning med uppgift att granska kulturarbetarnas situation och föreslå sådana ändringar i lagstiftningen på olika områden att de i likhet med andra grupper av yrkesutövare får möjlighet att i någorlunda trygghet utöva sina yrken. Detta har för kulturarbetarna framstått som ett rimligt rättvisekrav.

Skatte- och avgiftsfrågorna intar en framträdande plats i detta problem­komplex och de bör därför belysas ytterligare. Det faktum att kulturarbe­tarna hänförs till gruppen rörelseidkare/egenföretagare får emellertid konsekvenser också utanför skatteområdet. Det krävs därför längre gåen­de ingrepp i lagstiftningen om man vill skapa rättvisa åt kulturarbetarna.

 

KrU 1984/85:16                                                                      80

Kulturarbetarnas situation har försämrats avsevärt under senare år. Inkomstutvecklingen har varit ogynnsam i Jämförelse med de mera kom­mersiellt inriktade yrkesutövarna, som ju har möjlighet till rationalisering av verksamheten. Kulturarbetarna har sålunda t. ex. inle kunnat kompen­sera sig för stigande sociala avgifter genom att ta ut högre ersättningar för sina produkter. De har heller inte kunnat komma i åtnjutande av de förmåner som erbjudils praktiskt taget alla andra yrkesgrupper i form av förkortad arbetstid och längre semester.

Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen bör begära att rege­ringen tillsätter en kommitté för att förutsättningslöst utreda de konstnär­liga och litterära yrkesutövarnas belägenhet i våra dagars svenska samhäl­le. Därvid bör även frågan om ett särskilt inkomstslag ingående prövas. Utredningsarbetet bör inledas med en studie/kartläggning av kulturarbe­tarna och deras möjligheter att utöva sina yrken. Med en sådan kartlägg­ning som bakgrund bör det vara möjligt att föreslå åtgärder ägnade att skapa social och ekonomisk rättvisa för kulturarbetarna i förhällande till andra yrkesgrupper i samhället. En förbättrad ställning för kulturarbetar­na är nämligen en av förutsällningarna för att samhällets kullurpolitiska mål skall kunna förverkligas — dvs. elt rikare kullurliv för alla.

Riksdagen bör med bifall lill motion 1984/85:286 yrkande 3 samt med anledning av motionerna 1983/84:2074 och 1984/85:284 yrkande 4 som sin mening ge regeringen lill känna vad utskottet anförl.

dels att utskottets hemställan under I 1 bort ha följande lydelse:

11. beträffande utredning om kulturarbetarnas ekonomiska och so­ciala villkor

att riksdagen med bifall till moiion 1984/85:286 yrkande 3 samt med anledning av motionerna 1983/84:2074 och 1984/85:284 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskot­tet anförl.

9. Utställningsersättning (punkt 1, mom. 14 och 15)

Jan-Erik Wikström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar "Utskottei vidhåller" och slutar "yrkande 7" bort ha följande lydelse;

Riksdagen har redan för nio år sedan uttalat sig för principen all konstnärerna bör ersättas för sin medverkan i utställningar (KrU 1975/ 76:35 s. 37 — 38, rskr. 1975/76:355). Ulskottet anser all ulställningsersätt­ning nu måste införas i enlighet med vad som anförs i motion 925. Detta innebär att ur ett statligt konstutställningsanslag skall ersättningar utbeta­las direkt till de konstnärer som kan dokumentera sill konstnärsskap genom seriös yrkesverksamhet och som ställer ut i kommunal regi eller genom konstförening eller annan seriös utställningsarrangör.

 

KrU 1984/85:16                                                                     81

Under den första tiden bör ersättningen begränsas till utställningar där högst tre konstnärer deltar.

Ersättningen bör administreras av konstnärsnämnden.

Enligt uppgifter från KRO och Sveriges konstföreningars riksförbund beräknas antalet separatutställningar som kan förväntas bli ersällningsbe-räitigadetill omkring 3 000 per år. Med en ersättning om drygt I 500 kr. per utställning blir årskostnaden ca 5 milj. kr. Viss del av anslaget bör fä användas för all täcka de administrativa kostnader vid konstnärsnämnden som utställningsersättningen medför.

Med hänvisning till del anförda föreslår utskottei att riksdagen med bifall till motion 925 yrkande 5 under elt nytt anslag anvisar 5 milj. kr. för utställningsersätlning.

dels att utskottets hemställan under 14 och 15 bort ha följande lydelse:

14.          beträffande uttalande om ulställningsersättning

alt riksdagen med bifall till motion 1984/85:925 yrkande 5 i denna del samt med anledning av motionerna 1984/85:716 yrkande 1, 1984/85:2220 yrkande 7 och 1984/85:2474 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15.          belräffande medelsanvisning till utställningsersättning

att riksdagen med bifall lill motion 1984/85:925 yrkande 5 i denna del under åttonde huvudtiteln till Utställningsersätlning för budgetåret 1985/86 anvisar ell anslag av 5 000 000 kr.

10. Uttalande om utställningsersättning (punkt 1, mom. 14)

Eva Hjelmström (vpk) anser

dels alt den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar "Utskottei vidhåller" och slutar "yrkande 7" bort ha följande lydelse:

Utskottet uttalade vid riksmötet 1975/76 att utskottet ställde sig helt bakom principen att konstnärerna bör ersättas för sin medverkan i utställ­ningar. Utskottet delade också den i olika sammanhang framförda upp­fattningen att ell statligt stöd är motiverat och nödvändigt för all principen om utställningsersättning skall kunna realiseras (KrU 1975/76:35 s. 37 — 38, rskr. 1975/76:355). Utskottet vidhåller denna sin uppfattning. Därför anser utskottet att riksdagen med bifall lill motion 716 yrkande I bör uttala att frågan om utställningsersättning snarast bör lösas.

dels att utskottels hemställan under 14 bort ha följande lydelse: 14. beträffande uttalande om utställningsersättning

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:716 yrkande I samt med anledning av motionerna 1984/85:925 yrkande 5 i denna del, 1984/85:2220 yrkande 7 och 1984/85:2474 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6    Rik.sdagen 1984/85. 13 sand. Nr 16

 

KrU 1984/85:16                                                                      82

11.       Kulturrådets uppgifter m. m. samt medelsanvisningen till Statens
kulturråd (punkt 2)

Ingrid Sundberg, Tore Nilsson, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar "Med hänvis­ning" och slutar "i budgetpropositionen" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att mångfalden och kvalite­ten inom kulturlivet skall främjas och att förutsättningarna för detta bl. a. är beroende av formerna för statens bidragsgivning. Statens kulturråds dominerande ställning är i detta sammanhang en fara. Flera — av varand­ra oberoende — bidragsgivare med skilda bedömningar, ambitioner och värderingar kan på ett bättre sätt garantera mångfalden och kvaliteten. Utskottet anser därför att statens kulturråd på sikt bör avskaffas. Vad utskottet här anfört bör sålunda vara grundförutsättningen för den avise­rade översynen. Den första åtgärd som bör övervägas är en begränsning av kulturrådets utredningsverksamhet. I de fall regeringen har behov av ut­redningar kan dessa ske inom departementet eller genom tillsättning av särskilda utredare. Vad som nu anförts om avveckling av statens kullurråd m. m. bör riksdagen med bifall till motion 2220 yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna.

Vid medelsanvisningen bör riksdagen med bifall till yrkande 8 i motion 2220 beräkna ett med 559 000 kr. minskat belopp i förhållande till rege­ringens förslag.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1.           beträffande kulturrådets uppgifter m. m.

att riksdagen med bifall till moiion 1984/85:2220 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2.           beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100 och med bifall till motion 1984/85:2220 yrkande Still Statens kultur­råd för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 15 398 000 kr.,

12. Bidrag till centrumbildningar (punkt 3, mom. I)

Eva Hjelmström (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar "Utskottet erinrar" och slutar "yrkande 2" bort ha följande lydelse;

Utskottet anser att centrumbildningarna är ett nödvändigt komplement till de fria gruppernas verksamhet. De är samtidigt en omistlig kulturpoli­tisk resurs. Utskottet menar mot bakgrund av delta alt en ökad satsning på centrumbildningarna är angelägen för att möjliggöra en utökad verksam-

 

KrU 1984/85:16                                                                      83

het och anser del därför befogal med en ytterligare höjning av anslagspos­ten med 3,5 milj. kr. Ulskottet tillstyrker således motion 719 i detta avseen­de (yrkande 2).

dels att utskottels hemställan under I bort ha följande lydelse:

1. beträffande beräknande av /nedel under anslaget för centrumbild­ningar på teaterns, dansens, musikens, filmens, bildkonstens och litteraturens områden

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100 och med bifall till motion 1984/85:719 yrkande 2 i denna del beslu­tar att för angivna ändamål under anslaget skall beräknas 6 775 000 kr..

13. Medel till kulturrådets disposition för kulturella ändamål (punkt 3, mom. 2)

Ingrid Sundberg, Tore Nilsson, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar "Utskottei anser" och slutar "kulturrådets disposition" bort ha följande lydelse:

Ulskottet anser i likhet med vad som anförs i motion 2220 alt besparing­ar i första hand bör göras på ospecificerade anslag eller anslagsposter. Därför bör riksdagen under förevarande anslag inle beräkna de medel under anslagsposten Till kulturrådels disposition för kulturella ändamål som föreslås i budgetpropositionen. Anslagsposten bör föras upp med 2 000 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande beräknande av medel under anslaget till kulturrådets disposition för kulturella ändamål

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100 och med bifall till motion 1984/85:2220 yrkande 9 i denna del beslu­tar att för angivna ändamål under anslaget skall beräknas 2 000 000 kr..

14. Beräknande av medel för utveckling av kulturverksamhet på arbetsplat­serna (punkt 3, mom.3)

Ingrid Sundberg, Tore Nilsson, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar "Ulskottet anser det" och slutar "motion 1826" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i de synpunkter som framförts i motion 2220 an­gående kultur i arbetslivet. Sådana aktiviteter bör främst bygga på frivilliga

 

KrU 1984/85:16                                                                       84

insatser och ej vara elt utfiöde av de fackliga organisationernas verksam­het. Del är också olyckligt om en växande del av samhällets resurser till slöd för kulturen går till arbetsplatserna och därmed bort från grupper som erfarenhetsmässigt är kulturellt mer eftersatta.

Utskottet tillstyrker med hänvisning till det anförda motion 2220 yrkan­de 9 i nu aktuell del och avstyrker moiion 1826.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande beräknande av /nedel under anslaget för utveckling av kulturverksamhet på arbetsplatserna

att riksdagen med bifall lill motion 1984/85:2220 yrkande 9 i denna del samt med avslag på proposition 1984/85:100 och moiion 1984/85:1826 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anförl.

15. Beräknande av medel för utveckling av kulturverksamhet på arbetsplat­serna (motiveringen till punkt 3, mom. 3)

Karl Boo (c), Stina Gustavsson (c) och Jan-Erik Wikström (fp) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar "Ulskoilel anser vidare" och slular "motion 1826" bort ha följande lydelse:

Utskottei anser vidare att de medel som i budgetpropositionen beräknas för kulturverksamhet på arbetsplatserna bör fä användas så att de i ett initialskede ger utrymme för fiexibilitet och gör det möjligt att pröva nya idéer. Del är för utskottet naturligt att de fackliga organisationerna enga­geras i verksamheten utan något särskilt riksdagsbeslut vare sig i fråga om det nu aktuella anslaget eller beträffande anslaget till studieförbundens kulturverksamhet. Utskottet anser vidare att riksdagen inte nu bör göra något uttalande om hur medel föreslagna i proposition 1984/85:141 om litteratur och folkbibliotek skall användas. Utskottet kan inle heller till­styrka att de medel som nu beräknas för kulturverksamhet på arbetsplat­serna minskas med 500 000 kr. för att i stället avsättas för i motion 1826 angivna arkivändamål. Riksdagen bör med hänvisning till det anförda avslå motion 1826.

16. Medelsanvisningen till Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer m. m. (punkt 3, mom. 5)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 13 och 14

.   Ingrid Sundberg, Tore Nilsson, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar "Utskottet har" och slutar "mot medelsberäkningen" bort ha följande lydelse:

 

KrU 1984/85:16                                                                      85

Utskottet har i det föregående (reservation 13) tillstyrkt vad som anförts i motion 2220 om alt anslagsposten Till kulturrådets disposition för kultu­rella ändamål skall föras upp med 2 000 000 kr. nästa budgetår. Vidare har utskottei (reservation 14) avstyrkt regeringens förslag att 2 000 000 kr. skall anvisas för utveckling av kulturverksamhet på arbetsplatserna. Utskottet som i övrigt inte har något att erinra mot vad som anförts under förevaran­de anslag föreslår att riksdagen i enlighet med motion 2220 anvisar 12 850 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse: 5. beträffande medelsanvisningen

alt riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100, med bifall till motion 1984/85:2220 yrkande 9 i denna del samt med avslag på motionerna 1984/85:719 yrkande 2 i denna del och 1984/85:1826 i denna del till Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer m. m. för budgetåret 1985/86 anvisar ett reserva­tionsanslag av 12 850 000 kr.,

17. Medelsanvisningen till Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer m. m. (punkt 3, mom. 5)

Under förutsättning av bifall till reservation 12 Eva Hjelmslröm (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar "Utskottet har" och slular "mol medelsberäkningen" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående (reservation 12) tillstyrkt alt bidraget lill centrumbildningarna utgår med 6 775 000 kr. nästa budgetår. Ulskottet föreslär med hänvisning härtill att riksdagen under förevarande anslag anvisar sammanlagt 19 225 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse: 5. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100, med bifall till moiion 1984/85:719 yrkande 2 i denna del saml med avslag på motionerna 1984/85:1826 i denna del och 1984/ 85:2220 yrkande 9 i denna del till Bidrag lill kulturverksamhet inom organisationer m.m. för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 19 225 000 kr..

18. Bidrag till Immigrantinstitutets arkiv- och dokumentationsverksamhet (punkt 4, mom. 1)

Ing-Marie Hansson, Tyra Johansson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Gunnar Thollander, Mona Sahlin och Anders Nilsson (alla s) anser

 

KrU 1984/85:16                                                                      86

dels alt den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar "Utskottei instämmer" och på s. 28 slular "och dokumentationsverksamhet" bort ha följande lydelse:

Utskottet erinrar också om att statsrådet Göransson anfört att frågan om bidrag till Immigrantinstitutets arkiv- och dokumentationsverksamhet bör övervägas i ett större sammanhang. Utskottet anser att riksdagen inle nu bör föregripa den kommande prövningen av frågor om bidrag till invand-rarorganisationer m. m. i samband med proposition grundad på bl. a. invandrarpolitiska kommitténs förslag. Utskottet är således inte berett förorda all bidrag lämnas institutet från förevarande anslag och avstyrker motion 2472.

dels att utskottets hemställan under I bort ha följande lydelse;

1. beträffande bidrag till Immigrantinstitutets arkiv- och dokumen­tationsverksamhet att riksdagen avslår motion 1984/85:2472,

19. Besparing under anslagsposten Till regeringens disposition under ansla­get Bidrag till särskilda kulturella ändamål (punkt 4, mom.3)

Ingrid Sundberg, Tore Nilsson, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar "Utskottet anser" och slutar "motion 2220" bort ha följande lydelse;

Utskottet anser att besparingar i första hand bör göras pä ospecificerade medel. Därför bör riksdagen vid medelsanvisningen beräkna 1 milj. kr. mindre än vad regeringen gjort beträffande medel ti|l regeringens dispo­sition.

dels all utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande besparing under anslagsposten Till regeringens dispo­sition

att riksdagen med bifall lill motion 1984/85:2220 yrkande 10 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

20. Medelsanvisningen till Bidrag till särskilda kulturella ändamål (punkt 4, mom. 4)

Under förutsättning av bifall till reservation 19

Ingrid Sundberg, Tore Nilsson, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse; 4. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100, med

 

KrU 1984/85:16                                                                      87

bifall lill moiion 1984/85:2220 yrkande 10 i denna del samt med avslag pä moiion 1984/85:2190 i denna del till Bidrag till särskil­da kulturella ändamål för budgetåret 1985/86 anvisar ett reser­vationsanslag av 5 051 000 kr..

21. Medelsanvisningen till Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer (punkt 6)

Jan-Erik Wikström (fp) och Eva Hjelmström (vpk) anser

dels all den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar "Med hänvis­ning" och slutar "motion 925" bort ha följande lydelse:

I avvaktan pä resultaten av arbetet inom upphovsrättsutredningen och beredningen av frågor om förhandlingsrätt för bild- och formkonstnärer bör enligt utskottets mening anslaget Visningsersättning ät bild- och form­konstnärer räknas upp med 2 milj. kr. i förhållande till vad regeringen föreslagit för nästa budgetår.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100, med bifall lill motion 1984/85:925 yrkande 4 och med anledning av motion 1984/85:716 yrkande 2 till Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer för budgetåret 1985/86 anvisar ett anslag av 23 556 000 kr.

22. Tonsättarfond (punkt 7, mom. 2)

Jan-Erik Wikström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar "Utskottet har" och slutar "(yrkande 6)" bort ha följande lydelse:

Frågan om all avsälla ett rimligt belopp som ersättning för allmänhetens utnyttjande ay svenska tonsättares verk har länge diskuterats i musikkret­sar. I år har Konstnärliga och litterära yrkesutövares sarnarbetsnämnd (KLYS) satt detta önskemål först pä sin prioriteringslista.

1 avvaktan på en definitiv och mera beräkningsbar lösning av ersält-ningsproblemen bör riksdagen i enlighet med motion 925 anslå ett belopp till en tonsättarfond såsom kompensation för allmänhetens utnyttjande av svenska tonsättares verk. Fonden bör ledas av en styrelse sammansatt enligt samma principer som nu gäller för Sveriges författarfond.

Som ett första steg och i avvaktan på en mera permanent lösning bör riksdagen för nästa budgetår anvisa 3 milj. kr. att tillföras en sådan tonsät­tarfond.

Utskottet har inte något att erinra mot all medel till konstnärsbidrag åt tonsättare beräknas under anslaget Bidrag till konstnärer i enlighet med regeringens förslag.

 

KrU 1984/85:16                                                                      88

dels att utskottels hemställan under 2 bort ha följande lydelse: 2. beträffande tonsättarfond

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:925 yrkande 6 un­der åttonde huvudtiteln lill Sveriges tonsättarfond för budgetåret 1985/86 anvisar ett anslag av 3 000 000 kr.,

23. Medelsanvisningen till Inkomstgarantier för konstnärer (punkt 8, mom. 1)

Jan-Erik Wikström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar "Utskottet anser" och slutar "under anslaget" bort ha följande lydelse;

Utskottet anser att antalet garantirum nästa budgetår bör uppgå till 140 såsom föreslagits i motion 925 och även i konstnärsnämndens anslags­framställning. Riksdagen bör därför vid medelsanvisningen beräkna I 125 000 kr. för denna ökning med 15 garantirum utöver regeringens förslag.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: I. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100 och med bifall till motion 1984/85:925 yrkande I till Inkomstgaran­tier for konstnärer för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsan­slag av 7 969 000 kr..

24. Ökning av antalet inkomstgarantirum (punkt 8, mom. 3)

Ingrid Sundberg, Tore Nilsson, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar "I anslutning" och slutar "motion 2220" bon ha följande lydelse:

Ulskottet vill med anledning av yrkande 2 i motion 2220 framhålla betydelsen av att del stöd till konstnärer som ligger i inkomstgarantierna inte urholkas. Många konstnärer med inkomstgaranti har sådana inkoms­ter att det är troligt att de inte inom överblickbar tid kan förväntas utnyttja garantin. Regeringen bör ta hänsyn till detta förhållande och — inom ramen för det totala kulturstödet — se till att utnytljandegraden närmar sig del belopp som de aktuella 125 garantirunimen maximalt skulle kunna ge utrymme för.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse: 3. beträffande ökning av antalet inkomstgarantirum

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2220 yrkande 2 som

 

KrU 1984/85:16                                                                      89

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

25.       Biblioteksersättningens grundbelopp (punkt 9, mom. I)

Karl Boo (c), Stina Gustavsson (c), Jan-Erik Wikström (fp) och Eva Hjelmström (vpk) anser

dels att det del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar "Utskottet uttalade" och pä s. 37 slutar "för ändamålet" bort ha följande lydelse;

Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motionerna 349, 925 och 2202 att biblioleksersättningen bör vara högre än vad regeringen föreslagit och att strävan bör vara att bevara ersättningens realvärde. Mot bakgrund av kostnadsutvecklingen bör ersättningen nästa budgetår vara 44 öre och inte som regeringen föreslagit 41 öre för hemlån av svenskt originalverk. Övriga grundbelopp bör höjas i motsvarande mån. Vad utskottei här anfört om storleken av grundbeloppen bör riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100, med bifall till motionerna 349 yrkande 2, 925 yrkande 2 och 2202 yrkande 4 samt med anledning av motionerna 2220 yrkande 11 i denna del och 2474 yrkande 1 i denna del som sin mening ge regeringen till känna. Vid medelsanvisningen bör riksdagen beräkna 3 213 000 kr. för den av utskottet förordade höjningen av grundbeloppet.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande hiblioteksersättningens grundbelopp

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100, med bifall lill motionerna 1984/85:349 yrkande 2, 1984/85:925 yr­kande 2 och 1984/85:2202 yrkande 4, samt med anledning av motionerna 1984/85:2220 yrkande 11 i denna del och 1984/ 85:2474 yrkande I i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

26.       Medelsanvisningen till Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av
deras verk genom bibliotek m. m. (punkt 9, mom. 2)

Under förutsättning av bifall till reservation 25

Karl Boo (c), Stina Gustavsson (c), Jan-Erik Wikström (fp) och Eva Hjelmström (vpk) anser att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100 saml motionerna 1984/85:349 yrkande 3, 1984/85:925 yrkande 3, 1984/85:2202 yrkande 5, 1984/85:2220 yrkande 11 i denna del och 1984/85:2474 yrkande I i denna del till Ersättning åt förfat­tare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m. m. för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 48 920 000 kr.,

 

KrU 1984/85:16                                                                      90

27.       Medelsanvisningen till Ersättning till rättighetshavare på musikområdet
(punkt 10)

Ingrid Sundberg, Tore Nilsson, Lars Ahlmark och Gunnel Liljengren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39 börjar "Kulturutskot­tet anser" och slutar "motion 460" bort ha följande lydelse:

Sedan riksdagen avslagit yrkanden om avskaffande av kassettskatten (SkU 1984/85:46) — vilken motiverades bl. a. med behov av medel till förevarande anslag — bör medel anvisas även för nästa budgetår. Utskot­tet anser emellertid att den pågående beredningen bör resultera i avveck­ling av anslaget och införande av civilrätlslig reglering av kompensation för privatkopieringens verkningar. Detta bör riksdagen med anledning av motion 460 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottei hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100 och med avslag på motion 1984/85:460 i denna del till Ersättning till rättighetshavare på musikområdet för budgetåret 1985/86 anvisar ett anslag av 3 000 000 kr. samt med anledning av motion 1984/ 85:460 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om avveckling av anslaget och införande av civilrättslig reglering av ersättningen på området.

28.       Medelsanvisningen till Bidrag till Operan (punkt 13)

Under förutsättning av bifall till reservation 25 Karl Boo (c) och Stina Gustavsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40 börjar "Ulskottet har i" och slutar "under anslaget" bort ha följande lydelse:

Ulskottet har i det föregående (reservation 25) föreslagit riksdagen att höja biblioteksersättningen till 44 öre, vilket medför ell ökat medelsbehov av 3 213 000 kr. under anslaget. Ersättning lill författare m. fi. för utlåning av deras verk genom bibliotek m. m. Ulskottet anser i likhet med vad som förordas i motion 2202 alt denna höjning av biblioteksersättningen till största delen bör finansieras genom all anslaget Bidrag till Operan minskas i motsvarande mån eller med 3 milj. kr. Operan bör enligt utskottets mening i stället ta i anspråk ytterligare 3 milj. kr. av de fonderade medlen.

delsalt utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100 saml med bifall till motion 1984/85:2202 yrkande 6 till Bidrag lill Operan för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 128 606 000 kr.

 

KrU 1984/85:16                                                                      91

29. Medelsanvisningen till Bidrag till Dramatiska teatern (punkt 15)

Jan-Erik Wikström (fp) och Eva Hjelmström (vpk) anser

dels att den de! av utskottets yttrande som pä s. 41 börjar "1 vad" och slutar "budgetåret 1985/86" bort ha följande lydelse:

Dramatiska teatern har under senare är inte fått tillräcklig kompensa­tion för de ökade kostnaderna. Detta kan enligt utskottets uppfattning medföra svårigheter för teatern att bibehålla kvaliteten och omfattningen på verksamheten. Utskottet anser all Dramatiska teatern bör erhålla ett högre bidrag nästa budgetår än vad regeringen föreslagit i syfte att teatern även fortsättningsvis skall kunna fylla sin uppgift som nalionalscen. Där­för bör riksdagen vid medelsanvisningen beräkna 2 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit.

dels att utskottels hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100 och mo­tion 1984/85:1816 samt med bifall till motion 1984/85:925 yr­kande 8 lill Bidrag lill Dramatiska teatern för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 79 239 000 kr.

30. Stöd till frilansmusiker (punkt 16, mom. 1)

Jan-Erik Wikström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som pä s. 42 börjar "Vid riksdags­behandlingen" och slutar "motion 925" bort ha följande lydelse:

Vid riksdagsbehandlingen hösten 1984 av frågan om omorganisation av regionmusiken och Rikskonserter uttalade utskottet att frilansmusikernas situation måste förbättras vid den fortsatta regionaliseringen av musiklivet (KrU 1984/85:7 s. 13— 14). Arbetssituationen för de musiker som ej ärfast anställda har inte förbättrats sedan dess, snarare har musikinstitutionernas resurser för utnyttjande av frilansmusiker ytterligare minskal. Utskottet anser all det därför är nödvändigt alt redan nästa budgetår ge ett ökat stöd till produktioner med svenska musiker. Riksdagen bör med bifall till motion 925 yrkande 7 vid medelsanvisningen under anslaget Rikskonsert­verksamhet beräkna 3 milj. kr. för detta ändamål.

dels att utskottels hemställan under I bort ha följande lydelse:

I. beträffande beräknande av medel under anslaget för stöd till frilansmusiker

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:925 yrkande 7 i denna del beslutar att för angivna ändamål under anslaget be­räkna 3 000 000 kr..

 

KrU 1984/85:16                                                                      92

31.  Rikskonserters fonogramutgivning (punkt 16, mom. 2)

Ingrid Sundberg, Tore Nilsson, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43 börjar "Utskottet erinrar" och slutar "yrkande 12" bort ha följande lydelse;

Det statliga stödet till Rikskonserters fonogramutgivning har enligt ut­skottets uppfattning visat sig vara ett dyrbart och föga verksamt sätt att främja utgivning av fonogram som tillgodoser en smal och begränsad marknad. Anslaget till Rikskonserter bör därför minskas med 5 milj. kr. Moiion 2220 yrkande 12 i denna del tillstyrks således. Del bör ankomma på Rikskonserter att utveckla former för fortsatt fonogramutgivning i ovannämnda syfte. Medel kan därvid sökas ur anslaget Stöd till fonogram­verksamhet. Vad utskottet anfört om Rikskonseriers fonogramutgivning bör med anledning av moiion 1832 ges regeringen lill känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse: 2. beträffande Rikskonserteis fonogramutgivning

all riksdagen med bifall till motion 1984/85:2220 yrkande 12 i denna del samt med anledning av motion 1984/85:1832 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottei anfört om av­veckling av Rikskonserters fonogramutgivning och om utred­ning av den forisatta fonogramverksamheten.

32. Medelsanvisningen till Rikskonsertverksamhet (punkt 16, mom. 3)

Under förutsättning av bifall till rese/-vation 31

Ingrid Sundberg, Tore Nilsson, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser

dels alt den del av utskottets yttrande som på s. 43 börjar "Utskottet tillstyrker" och slular "budgetåret 1985/86" bort ha följande lydelse:

I enlighet med vad utskottet anfört i det föregående (reservation 31) bör riksdagen under anslaget Rikskonsertverksamhet anvisa 5 milj. kr. mindre än vad regeringen föreslagit.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse; 3. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100, med bifall lill moiion 1984/85:2220 yrkande 12 i denna del och med avslag på motion 1984/85:925 yrkande 7 i denna del till Riks-konsertverksamhet för budgetåret 1985/86 anvisar ett reserva­tionsanslag av 46 822 000 kr.

 

KrU 1984/85:16                                                                   93

33. Medelsanvisningen till Rikskonserlverksamhet (punkt 16, mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservation 30 Jan-Erik Wikström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43 börjar "Utskottet tillstyrker" och slutar "budgetåret 1985/86" bort ha följande lydelse:

I enlighet med vad utskottet anfört i det föregående (reservation 30) bör riksdagen vid medelsanvisningen beräkna 3 milj. kr. för stöd till frilans­musiker.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse: 3. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100, med bifall till motion 1984/85:925 yrkande 7 i denna del samt med avslag på moiion 1984/85:2220 yrkande 12 i denna del till Rikskonserlverksamhet för budgetåret 1985/86 anvisar ett reser­vationsanslag av 54 822 000 kr.

34. Medelsanvisningen till Bidrag till regionala och lokala teater-, dans-
och musikinstitutioner (punkt 18)

Ingrid Sundberg, Tore Nilsson, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44 börjar "Den nuvaran­de" och på s. 45 slutar "marknadsföringsåtgärder anvisas" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att bidraget i form av 62 basbelopp till regionala skådebanor bör upphöra. Marknadsföringsinsat­ser i institutionernas egen regi torde på ell effektivare sätt kunna bidra lill utvidgade publikkonlakler. Ulskottet biträder därför förslaget i motionen att statens kulturråd tillförs 1 milj. kr. att fördelas lill regionala och lokala teaterinstitutioner för marknadsföringsåtgärder.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse;

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100 och med bifall till motion 1984/85:2220 yrkande 14 till Bidrag till regio­nala och lokala teater-, da/i.s- och musikinstitulioner för budget­året 1985/86 anvisarett förslagsanslag av 212 181 000 kr.

35. Medelsanvisningen till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper (punkt 19, mom. I)

Ingrid Sundberg, Tore Nilsson, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser

 

KrU 1984/85:16                                                                      94

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 45 börjar "Utskottei erinrar" och pä s. 46 slutar "motionsyrkandena avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet erinrar om att delta område tidigare blivit väl tillgodosett. Enligt utskottets mening bör förevarande anslag av besparingsskäl utgå med oförändrat belopp nästa budgetår i enlighet med vad som förordas i motion 2220.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1 .beträffande medelsanvisningen all riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100, med bifall till motion 1984/85:2220 yrkande 15 samt med avslag på motion 1984/85:719 yrkande 1 l\\Bidrag till fria leater-, dans-och musikgrupper för budgetåret 1985/86 anvisar etl reserva­tionsanslag av 27 500 000 kr.,

36.       Medelsanvisningen till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper
(punkt 19, mom. 1)

Eva Hjelmström (vpk) anser

dels all den del av utskottets yttrande som på s. 45 börjar "Utskottet erinrar" och pä s. 46 slutar "motionsyrkandena avstyrks" bort ha följande lydelse:

De fria grupperna har blivit ett permanent inslag i det svenska kulturli­vet och har kommit att innebära en unik förnyelse. Det är av stort värde för kulturen i sin helhet all dessa grupper kan fortsätta sin verksamhet, inte minst den som är inriktad mot eftersatta grupper, t. ex. barn och ungdom. Kostnadsutvecklingen har emellertid inneburit ett hot mot gruppernas fortsatta verksamhet. För att de inte skall tvingas inskränka verksamheten, minska turnéerna och inrikta sig pä storstadsområdena måste bidraget ökas mera än vad regeringen föreslår. Riksdagen bör därför med bifall till motion 719 yrkande 1 vid medelsanvisningen beräkna 5 milj! kr. mer än vad regeringen gjort.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. belräffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100, med bifall till motion 1984/85:719 yrkande I och med avslag pä motion 1984/85:2220 yrkande 15 till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper för budgetåret 1985/86 anvisar ett re­servationsanslag av 33 325 000 kr.,

37.       Översyn av vissa teatrars medelsbehov (punkt 19, mom. 2)

Eva Hjelmström (vpk) anser

 

KrU 1984/85:16                                                                     95

dels all den del av ulskoltels yttrande som på s. 46 börjar "Utskottet instämmer" och slutar "motion 1020" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer med vad som anförs i motion 1020 om värdet av de fria gruppernas verksamhet och om deras betydelse för förnyelsen inom kulturlivet, inte minst deras ambitioner och förmåga all nä ut lill nya grupper i samhället. Elt exempel på en sådan verksamhet är den som bedrivs vid TUR-tealern i Värmland. Kostnadsutvecklingen för de fria grupperna hotar emellertid omfattningen av dessa gruppers verksamhet. Det är därför enligt utskottets mening nödvändigt att en översyn görs av medelsbehoven särskilt hos de fria grupperna utanför storstadsområdena. Vid denna översyn bör särskilt beaktas gruppernas lurnéverksamhet och de extra kostnader delta medför, såsom vid exempelvis TUR-teatern i Värmland.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse: 2. beträffande översyn av vissa teatrars medelsbehov

att riksdagen med anledning av motion 1984/85:1020 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anförl.

38. Beräknande av medel för Stiftelsen Riksskådebanan för verksamheten (punkt 21, mom. 1)

Ingrid Sundberg, Tore Nilsson, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 47 börjar "Utskottet hänvisar" och slular "motion 2220" bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker motion 2220 såvitt däri föreslås att bidrag inte skall utgå till Stiftelsen Riksskädebanan för verksamheten (yrkande 16 delvis). Utskottet hänvisar till vad som anförts vid anslaget Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner (reservation 34).

dels att utskollets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. belräffande beräknande av medel under anslaget för Stiftelsen Riksskädebanan för verksamheten

att riksdagen med avslag på proposition 1984/85:100 och med bifall till motion 1984/85:2220 yrkande 16 i denna del beslutar att medel för angivna ändamål inte skall beräknas under ansla­get.

39. Beräknande av medel för Stiftelsen Drottningholmsteatermuseum för föreställningsverksamheten (punkt 21, mom. 2)

Ing-Mari Hansson, Tyra Johansson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Gunnar Thollander, Mona Sahlin och Anders Nilsson (alla s) anser

 

KrU 1984/85:16                                                                      96

delsatt den del av utskollets yttrande som på s. 47 börjar "Inför budget­året" och slutar "2 687 000 kr." bort ha följande lydelse:

Ulskotlet anser all staten inte bör öka sill ansvarstagande för teaterverk­samheten vid Drottningholms teatermuseum utöver vad som redan skett. Riksdagen bör därför enligt utskottets mening med avslag på motion 1308 beräkna medel för denna teaterverksamhet i enlighet med regeringens förslag.

dels alt utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande beräknande av medel under anslaget för Stiftelsen Drottningholms teatermuseu/n för föreställningsverksamheien att riksdagen med bifall lill proposition 1984/85:100 och med avslag på moiion   1984/85:1308 i denna del beslutar att för angivna ändamål under anslaget skall beräknas 2 337 000 kr..

40. Medelsanvisningen till Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverk­samhet (punkt 21, mom. 3)

Under fö/utsättning av bifall till reservation 39

Ing-Mari Hansson, Tyra Johansson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Gunnar Thollander, Mona Sahlin och Anders Nilsson (alla s) anser all utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse: 3. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 samt med avslag på motionerna 1984/85:1308 i denna del och 1984/ 85:2220 yrkande 16 i denna del lill Vissa bidrag till teater-, dan.s-och musikverksamhet för budgetåret 1985/86 anvisar ell reserva­tionsanslag av 10 350 000 kr.

41. Medelsanvisningen till Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverk­samhet (punkt 21, mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservation 38

Ingrid Sundberg, Tore Nilsson, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse: 3. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100, med bifall till motion 1984/85:1308 i denna del samt med anledning av motion 1984/85:2220 yrkande 16 i denna del till Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 9 492 000 kr.

 

KrU 1984/85:16                                                                  97

42.       Medelsanvisningen till Stöd till fonogramverksamhet (punkt 22)

Under förutsättning av bifall till reservation 31

Ingrid Sundberg, Tore Nilsson, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som pä s. 48 börjar "Eftersom ulskotlet" och slutar "milj. kr." bort ha följande lydelse:

I motion 2220 (m) framställs ett yrkande om uppräkning av fonogram-stödei med I milj. kr. (yrkandet 16). Yrkandet har framställts som ett följdyrkande till krav om all Rikskonserters basresurser för fonogramut­givning skall upphöra. Eftersorn utskottet tillstyrkt nämnda yrkande (se reservation 31) bör även det nu aktuella yrkandet bifallas.

delsatt utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100 och med bifall till motion 1984/85:2220 yrkande 13 till Stöd till fonogram­verksamhet för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 8 679 000 kr.

43.       Medelsanvisningen till Förvärv av konst för statens byggnader m. m,
(punkt 24, mom. 2)

Ingrid Sundberg, Tore Nilsson, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser

dels all den del av utskottets yttrande som på s 49 börjar "Utskottet, som" och slutar "denna del" bort ha följande lydelse;

Ulskottet anser att Folkparkernas centralorganisation. Folkets husföre­ningarnas riksorganisation. Bygdegårdarnas riksförbund och Riksföre­ningen Våra Gårdar själva bör finansiera sina konstinköp. Något statsbi­drag bör därför inte utgå. Detta innebär en besparing under förevarande anslag med 3 1 10 000 kr.

dels att utskottels hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100 och med bifall till motion 1984/85:2220 yrkande 17 till Förvä/-v av konst för statens byggnader m. m. för budgetåret 1985/86 anvisar ell reservationsanslag av 23 410 000 kr.

44.       Beräknande av medel för Sveriges konstföreningars riksförbund (punkt
26, mom. 1)

(ng-Mari Hansson, Tyra Johansson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Gunnar Thollander, Mona Sahlin och Anders Nilsson (alla s) anser

dels att den del av utskottels yttrande som pä s. 51 börjar "Ulskottet

7    Riksdagen 1984/85. 13 sand. Nr 16

 

KrU 1984/85:16                                                                      98

anser" och slular "konstföreningars riksförbund" bort ha följande lydelse: Vid föregående riksmöte beslöt riksdagen om en förstärkning av bidra­get till Sveriges konstföreningars riksförbund för att möjliggöra en ökad konstpedagogisk verksamhet (prop. 1983/84:100, KrU 1983/84:18, rskr. 1983/84:268). I vad gäller nästa budgetår kan utskottet för sin del inte tillstyrka den ytterligare förstärkning av bidraget som föreslås i motioner­na 607 och 718. Utskottet tillstyrker således den av regeringen föreslagna bidragsomräkningen, vilket innebär att bidraget till Sveriges konstföre­ningars riksförbund bör föras upp med 1112 000 kr.

delsatt utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse;

1.           beträffande beräkna/xde av medel under anslaget för Sveriges
konstföreningars /-iksförbund

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med avslag på motionerna 1984/85:607 och 1984/85:718, båda i denna del, beslutar att för angivna ändamål under anslaget skall beräknas I 112 000 kr.,

45. Beräknande av medel för Konstfrämjandet (punkt 26, mom. 2)

Ingrid Sundberg, Tore Nilsson, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51 börjar "Utskottet tillstyrker" och slular "7 989 000 kr." bort ha följande lydelse:

Utskottet har i del föregående tillstyrkt en ökning av bidraget till Sveri­ges konstföreningars riksförbund med 200 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit. Utskottet anser att denna bidragsförstärkning bör finansieras genom en molsvarande minskning av bidraget till Konstfrämjandet. Den senare anslagsposten bör beräknas till 4 552 000 kr. Det totala anslagsbe-loppel under Vissa bidrag till bildkonsl blir således oförändrat i förhållan­de till vad regeringen föreslagit i budgetpropositionen.

delsatt utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2.           beträffande beräknande av medel under anslaget för Konstfräm­
jandet

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100 beslu­tar att för angivna ändamål under anslaget skall beräknas 4 552 000 kr..

46. Medelsanvisningen till Vissa bidrag till bildkonst (punkt 26, mom. 3)

Under förutsättning av bifall lill reservation 44

Ing-Mari Hansson, Tyra Johansson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Gunnar Thollander, Mona Sahlin och Anders Nilsson (alla s) anser att

 

KrU 1984/85:16                                                                      99

utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse: 3. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 samt med avslag pä motionerna 1984/85:607 och 1984/85:718, båda i denna del, till Vissa bidrag lill bildkonst för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 7 789 000 kr.,

47.       Medelsanvisningen till Vissa bidrag till bildkonst (punkt 26, mom. 3)

Under förutsättning av bifall till resevaiion 45

Ingrid Sundberg, Tore Nilsson, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser alt utskottels hemställan under 3 bort ha följande lydelse: 3. belräffande medelsa/ivisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100 och med bifall till motionerna,1984/85:607 och 1984/85:718, båda i denna del, till Vissa bidrag till bildkonst för budgetåret 1985/86 anvisar etl reservationsanslag av 7 789 000 kr.,

48.       Beräknande av särskilda medel för fornlämningsvården (punkt 33, mom.

2)

Eva Hjelmslröm (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 67 börjar "Utskottet anser att det" och slutar "budgetåret 1985/86" bort ha följande lydelse:

Den situation som inträffat och som innebär all sysselsättningsmedlen lill fornlämningsvården skurits ned, i vissa län helt och hållet, är enligt utskottels uppfattning allvarlig. Den aviserade översynen av det statliga stödet till fornlämningsvården skall visserligen ske med största skyndsam­het, men om redan gjorda vårdinsater inte skall spolieras bör riksdagen för budgetåret 1985/86 — utöver de medel för fornlämningsvård som beräk­nas under förevarande anslag — beräkna särskilda medel för fornläm­ningsvård i enlighet med vad som förordas i motion 1014. Riksdagen bör således vid medelsanvisningen beräkna 10 milj. kr härför.

Utskottet har i övrigt inte något all erinra mot regeringens förslag till medelsberäkning och föreslår att riksdagen anivsar 33 163 000 kr. under anslaget och godkänner vad som anförts i propositionen om bidrag som föranleder utgifter under senare år än budgetåret 1985/86.

delsalt utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande beräknande av särskilda /nedel under anslaget för fornlä/nningsvården

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:1014 yrkande I i denna del beslutar att för angivna ändamål under anslaget skall beräknas 10 000 000 kr.

 

KrU 1984/85:16                                                                     100

49. Medelsanvisningen till Kulturminnesvård (punkt 33, mom. 3)

Under förutsättning av bifall lill reservation 48

Eva Hjelmslröm (vpk) anser alt utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse;

3. beträffande medelsanvisningen

alt riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100 och med bifall till motion 1984/85:1014 yrkande 1 i denna del till Kultur/ninnesvård för budgetåret 1985/86 anvisar ett reserva­tionsanslag av 33 163 000 kr..

50.  Besparing på medel avsedda för forskning vid naturhistoriska riksmuseet (punkt 36, mom. I)

Ing-Mari Hansson, Tyra Johansson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Gunnar Thollander, Mona Sahlin och Anders Nilsson (alla s) anser

dels all den del av ulskoltels yttrande som på s. 70 börjar "Utskottei anser" och på s. 71 slutar "regeringen gjort" bort ha följande lydelse:

Utskottet har inte funnit det möjligt att för naturhistoriska riksmuseet avvika från huvudalternativet i vidare mån ån vad regeringen föreslagit för detta och andra museer. Riksdagen bör därför med avslag på motionerna anvisa de medel regeringen begärt. Utskottet förutsätter emellertid att regeringen inför kommande budgetår överväger om samma princip beträf­fande besparingar som tillämpas beträffande forskningsverksamhet vid universitet och högskolor skall tillämpas även beträffande forskningsverk­samhet vid vissa museer.

dels all utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande hespa/-ing på medel avsedda för forskning vid natur­historiska riks/nuseei

att riksdagen med avslag på motionerna 1984/85:1808, 1984/ 85:1815 och 1984/85:2220 yrkande 19 i denna del godkänner vad som förordats i proposition 1984/85:100,

51. Medelsanvisningen till Naturhistoriska riksmuseet (punkt 36, mom. 2)

Under föruisälining av bifall lill /e.servalion 50

Ing-Mari Hansson, Tyra Johansson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson, Gunnar Thollander, Mona Sahlin och Anders Nilsson (alla s) anser all utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse: 2. belräffande medelsa/ivisningen

all riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med avslag pä moiion   1984/85:2220 yrkande  19 i denna del till

 

KrU 1984/85:16                                                                     101

Naturhistoriska riksmuseet för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 36 509 000 kr.,

52.       Beräknande av medel för Arbetets museum (punkt 38, mom. 1)

Ingrid Sundberg, Tore Nilsson, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 73 börjar "Utskottet delar" och slutar "Arbetets museum" bort ha följande lydelse:

Utskottet noterar att Arbetets museum i såväl statens kulturråd som regeringskansliet blivit föremål för en för museet gynnsam särbehandling i förhållande till andra, likartade institutioner. Detta är, enligt utskottets uppfattning, inte motiverat. Arbetets museum är i första hand ett ansvar för stiflelsenämnden och arbetsmarknadens parter. Frågan om statligt bidrag till denna verksamhet bör beredas i sedvanlig ordning och bidrag ges inom ramen för stödet till regionala museer. Riksdagen bör därför med bifall till motion 2220 yrkande 20 avslå regeringens förslag om anvisande av 5 milj. kr. under en särskild anslagspost för Arbetets museum.

dels all utskottets hemställan under I bort ha följande lydelse:

1. beträffande beräknande av medel under anslaget för Arbetets
museum

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2220 yrkande 20 i denna del avslår proposition 1984/85:100,

53.       Beräknande av medel för Marionetteatern (punkt 38, mom. 2)

Under förutsättning av bifall till reservation 52 Gunnel Liljegren (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 73 börjar "Utskottet noterar" och slutar "i propositionen" bort ha följande lydelse:

Marionetteatern som under etl kvarts sekel bedrivit dockteaterverksam­het inom ett mycket brett register har såväl genom sin teater som sitt museum uppnått internationell ryktbarhet. Det äskande om en ökning med 40 000 kr. för museiverksamheten nästa budgetår som teatern fram­fört bör därför enligt utskottets mening beviljas. Delta innebär en ökning med 37 000 kr. i förhållande till regeringens förslag. Denna ökning bör enligt utskottets mening finansieras genom att 37 000 kr. återförs till ansla­get av de 5 milj. kr. som utskottet föreslagit sparas beträffande Arbetets museum (reservation 52).

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande beräknande av medel under anslaget för Marionett­
teatern

8    Rik.sdagen 1984/85. 13 sa/nl. Nr 16

 

KrU 1984/85:16                                                                    102

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100 och med bifall till motion 1984/85:1807 i denna del beslutar all för angivna ändamål under anslaget skall beräknas 140 000 kr.,

54. Medelsanvisningen till Bidrag till vissa museer (punkt 38, mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservation 52

Ingrid Sundberg, Tore Nilsson och Lars Ahlmark (alla m) anser all utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse: 3. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100 och med bifall till motion 1984/85:2220 yrkande 20 i denna del saml med avslag på motion 1984/85:1807 i denna del till Bidrag till vissa museer för budgetåret 1985/86 anvisar ett anslag av 7 051 000 kr.

55. Medelsanvisningen till Bidrag till vissa museer (punkt 38, mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 52 och 53

Gunnel Liljegren (m) anser att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100 och med bifall till motionerna 1984/85:1807 i denna del och 1984/ 85:2220 yrkande 20 i denna del lill Bidrag till vissa museer för budgetåret 1985/86 anvisar ett anslag av 7 088 000 kr.

Särskilt yttrande

Ortnamns värde och vård (punkt 28)

Karl Boo (c) och Stina Gustavsson (c) anför:

Enligt vår mening är det angeläget att ortnamn med anor och förankring i en bygd kan bevaras. Datatekniken torde kunna underlätta en sådan strävan. Dessa förutsättningar borde föreligga även när det gäller bevaran­de av postadresser. Under senare år har poststationsnamn vid omorgani­sation fått behållas utan servicemässiga eller ekonomiska konsekvenser. Vi anser att också tidigare ändrade poststationsnamn borde kunna återfås då lokala opinioner finns för detta.

 

KrU 1984/85:16

103

Bilaga 1

 

c/5 in

= £ ° ca   I   I

•- =      F £ I' 5] ■;«

£2 i

 u.'£.

Ils

= 2 E§

•a M ra  o

ii E

cq    O

o

J2  o  Q. i i: c

 

:.E S E   I

c75 '

*- w ii,

~ t/3  5,

ad 2

Q.  "O    ui   o

•2? !=

— c 2
•« tS =

-   c 17

2    o   -L) ,£ Ji Xl   ,

s = ' iu:E J!

-a    c

ti       

:ra   1- o

    >       t/1

2 -O .!:

.ss

 

 

 

 

 

 

°t

OJ

ra

 

—        XI   0"

o       c/1 ro

 

"'>

:0

 

§    §:2

 

~   C

ra

ra

00

 

o '-■3;x

 

 

3

 

gpäl gsl2å 2, pen: älliga

 

."

UTi

 

 

OJ

 

 

ro :o ra i:

yl ra

15 zi

ra c -ii O

ob

 

artbid Itillsl sebid iig, ii

.:

ra «

4J

o

ra

ts:£ li-s

||x E

- E

 

(/I

.c

Ot)

o

c

o

 

 

c

•u

 

 

 

 

> 

'

 

 

•

 

00

:ro

ro

tiO

ro

 

c

ra

•a

ro c

•5

'm

> ■o

3

o

'ffl

< 

__;

 

 

o

 

 

 

 

 

KrU 1984/85:16

104

,    :0                                                                                                           1-

r- —  OX) ro

P- a c .-

_.  ro —  c

2  T-  :rö TS

4; .-

ro      

SI      c

OJ            O

c _:*:

.5t5

f; ' " = c

u_ E -o

£"r 2

o   Cl  

>-    ■£ 2 E "

■- CQ  c X

 

 

 

C

 

■nj

 

c

 

C

 

d

■D

c

 

 

o

F

 

 

:W

ir.

 

4    w ftOsC

> O

 

•D

 

 

 

C

a

ct:

-C

"T

00

3

DO \r.

4J ■O

c fr

E O

*7

 

re

:0

3

E

 

 

 

t

a-i

E

o/

oo "

ro X

o

ra

ra

■o

X c

3

 

:ra u-,

 

-:-:

 

o '/".   o

< I

 

 

*-£ 'o

 T5 '

00

'o" 3 I

Ei3 c-5 o 2  X i. £

_ c ra i/i uo C — c U      ■   3   1,

cQ E ';:s Q.

 

•o Ex

II'

• o.

CO   I    I

' 4j

'-■1 ro ro   t:

—  w  S   ra

i-g..3 S

. '- tn o »ro : oo J; .a; ■" •  ra X  _  _

0±= ro.Eo I   y   00   o

X -c   _   u.

,/..„.£   

".i

ort.

;ro 1/-

c —

c .ro O v-,

y ;o ro

E !;

v; — ts '

JU :ra j= ra tn  »u

= E =

ra ra .3 ■

E-O

c .2?

c-o ro U.

OJ

a>

Q..i:'2

Q. 1-   5

3 o E

1-.    00:ro

oo a c -   ra   ;.

U-     ra     i/l

:n   1/1  —•

c/3 ra

i-E

O0:O i2

_ra — > 1/1 c   aj i_ :0 > ro U. :ro J=

 

:ra v,

■o

c   !/->

 

 

 

 

T3

x-S

2 c >" — o

 

II

— .  v

00

- E-o

00-= -

2 F

S E

■o

■a •=

'm E

'£5£

fflE

■ x:  c: 0

j cj c j - O « •- 3   7   un  <

G  £    E

 "3   t?i   t

: ■— C D : 00 o !-

rH     .>     ro

>o S  00
o -o c c
------- .ra

i/i

T3 X i

op S

i/i :ra

E £

o   ' .

■ I,

2 > :3 S  " :S

't: 2?x £|e

w .ro  o .ra - c

«-= ä

■— :r _:

'ss-s

;ra

OJ                                     -

>          E

;    .  t/1       .

uj E 2   E

oo

 

KrU 1984/85:16                                                                    105

Bilaga 2

Förslag lill lagändring som framlagts av regeringen och som tillstyrkts av ulskottet (vid F 46. Bidrag till Sveriges Tekniska museum)

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av

förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets

verksamhetsområde

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets verksamhetsområ­de

dels alt 12 b § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 9 a §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande Ivdelse                       Föreslagen Ivdelse

9a§ Svenska institutet prövar frågor o/n statliga stipendier för all fränxja utbyte av forskarstuderande och forskare /nellan Sverige och andra länder och frågor o/n fördelning av statliga medel för andra åtgärder som syftar till att stärka forsknings-och forskarutbildningssamarbeie /nellan Sverige och and/a länder.

12b§'
Tekniska museet får, i fråga om     Sveriges Tekniska museum får, i

vid museet anställd personal, fatta fråga om vid museet anställd perso-
sådana beslut som avser myndig- nal, fatta sådana beslut som avser
hetsutövning i den mån inte annat myndighetsutövning i den mån inte
år föreskrivet.                             annat är föreskrivet.

Denna lag träder i kraft, såvitt avser 12 b §, två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författnings­samling, och i övrigt den I juli 1985.

' Senaste lydelse 1983:512.

 

KrU 1984/85:16

106 Bilaga 3

Sammanställning av motlonärernas/huvudmotionärernas namn och resp. motionsnummer

Namn

Motion nr

(1984/85 om ej annat anges)

 

Ahrland, Karin (fp) Ahlström, Lars (m) Andersson, Karin (c) Andersson, Lars (s) Björck, Anders (m) Björk, Gunnar, i Gävle (c) Boo, Karl (c) Brunander, Lennart (c) Eliasson, Ingemar (fp) Ernestam, Lars (fp) Fleetwood, Elisabeth (m) Fransson, Arne (c) Fransson, Jan (s) Granstedt, Pär (c) Gustafsson, Nils-Olof (s) Gustafsson, Stig (s) Gustavsson, Stina (c) Hagberg, Helge (s) Hallenius, Ingemar (c) Henricsson, Sven (vpk) Hermansson, Carl-Henrik (vpk) Hjelmström, Eva (vpk)

Hjertén, Lars (m) Hyttring, Jan (c) Hörlén, Linnea (fp) Johansson, Inga-Britt (s) Johnsson, Ingvar (s) Jonäng, Gunnel (c) Josefsson, Inger (c) Josefsson, Stig (c) Karlsson, Marianne (c) Kindbom, Bengt (c) Korpås, Sture (c) Liljegren, Gunnel (m) Lindkvist, Oskar (s)

607, 2471

2470

2472

1830

460

2478

2202

921

1803

1983/84:1649

1807,1808, 1810

301

1811

2473

1812

2474

2475

1815, 2476

1307

348

1816

349, 716, 717, 718, 719, 1014,

1020, 1816

512

1299

1983/84:2074

1302,2476

1815

2478

921

284

2481

1822

1824, 2190

1807

514

 

KrU 1984/85:16

107

 

Namn

Motion nr

(1984/85 om ej annat anges)

 

Nilsson, Barbro, i Visby (m) Nilsson, Gunnar, i Stockholm (s) Nilsson, Tore (m) Nordin, Sven-Erik (c) Olsson, Gunnar (s) Olsson, Martin (c) Persson, Magnus (s) Pettersson, Sylvia (s) Poromaa, Bruno (s) Rydle, Birgitta (m) Samuelson, Björn (vpk) Sundberg, Ingrid (m) Svensson, Olle (s) Svensson, Sten (m) Tilländer, Ulla (c) Torwald, Rune (c) Westerberg, Bengl (fp) Wickzén, Inger (m) Wiklund, Bengl (s) Wikström, Jan-Erik (fp) Östh, Rosa (c)

609,720, 1810

1826

2486

1827

608

1827

514

1811

1305

1808

1020

2220

1830

460,609, 1832

1983/84:2074

1307

925

2470

1835, 1836

286,607, 1308,2756

1824

 

KrU 1984/85:16

108

översikt över motionernas behandling

 

 

Motion

 

Motionsyi

kandena behandlas på nedan

angivna ställen i

nr

ulskottets

ulskottets hemställan

reservation      särskilt

 

 

yttrande

pun

kl och moment

nr                     yttrande

 

 

s.

 

 

nr

1983/84:

 

 

 

 

 

1649

 

18-19

1

mom. 12

 

2074

 

15-17

1

mom. 1 1

8

1984/85:

 

 

 

 

 

284 yrk.

4

15-17

1

mom. 1 1

8

286 yrk.

3

15-17

1

mom. 1 1

8

301

 

55

27

mom. 9

 

348

 

54-55

27

mom. 3

 

349 yrk.

1

37

9

mom. 3

 

yrk.

2

J6-37

9

mom. 1

25

yrk.

3

36-37

9

mom. 2

26

460

 

38-39

.     10

 

27

512

 

7-9

1

mom. 3

3,4

514

 

71

36

mom. 3

 

607

 

51

26

mom. 1, 3

44, 46, 47

608

 

62

31

mom. 1, 4

 

609

 

67

33

mom. 5

 

716 yrk.

1

19-20

1

mom. 14

9, 10

yrk.

2

30

6

 

21

717

 

12-13

1

mom. 9

6,7

718

 

51

26

mom. 1, 3

44, 46, 47

719 yrk.

1

45-46

19

mom. 1

35,36

yrk.

9

23

3

mom. 1, 5

12, 16, 17

720

 

66-67

33

mom. 1

 

921 yrk.

1

58-60

28

 

1

925 yrk.

1

33

8

mom. 1

23

yrk.

2

36-37

9

mom. 1

25

yrk.

3

36-37

9

mom. 2

26

yrk.

4

30

6

 

21

yrk.

5

20

1

mom. 14, 1 5

9, 10

yrk.

6

31

7

mom. 2

22

yrk.

7

42

16

mom. 1, 3

30, 32, 33

yrk.

8

41

15

 

29

1014 yrk.

1

67

33

mom. 2,3

48,49

yrk.

2

66-67

33

mom. 1

 

1020

 

46

19

mom. 2

37

1299

 

62

31

mom. 1, 4

 

1302

 

10-11

1

mom. 5

 

1305

 

60-61

29

mom. 2

 

1307

 

53-54

27

mom. 1

 

1308

 

47

21

mom. 2, 3

39,40,41

1803

 

54

27

mom. 2

 

1807

 

73

38

mom. 2, 3

53, 54, 55

1808

 

70-71

36

mom. 1

50

1810

 

68

33

mom. 6

 

1811

 

66-67

33

mom. 1

 

1812

 

10-11

1

mom. 6

 

1815

 

70-71

36

mom. 1

50

1816

 

41

15

 

29

1822

 

58-60

28

 

1

1824

 

55

27

mom. 5

 

1826

 

24-25

3

mom. 3, 4, 5

14, 15, 16, 17

1827

 

.54-55

27

mom. 3, 4, 7

 

1830

 

51

26

mom. 4

 

1832

 

43

16

mom. 2

31

1835

 

66-67

33

mom. 1

 

1836

 

64

32

mom. 1

 

 

KrU 1984/85:16

109

 

Motion

Motionsyrk:

ande bet-

landlas på nedan

angivna ställen i

nr

utskottets

utskottets hemställan

reservation     särskill

 

yttrande

punkt

och moment

nr                    yttrande

 

s.

 

 

nr

2190

28

4

mom. 2, 4

20

2202 yrk. I

6-7,8-9

1

mom. 2, 3

2,3,4

yrk. 2

9-10

1

mom. 4

5

yrk. 3

34

8

mom. 2

 

yrk. 4

36-37

9

mom. 1

25

yrk. 5

36-37

9

mom. 2

26

yrk. 6

40

13

 

28

yrk. 7

12-14

1

mom. 9

6,7

2220 yrk. 1

5-6

1

mom. 1

1

yrk. 2

34

8

mom. 3

24

yrk. 3

68

33

mom. !■

 

yrk. 4

13-14

1

mom. 9

6,7

yrk. 5

13-14

1

mom. 10

 

yrk. 6

22

2

mom. 1

11

yrk. 7

20

1

mom. 14

9, 10

yrk. 8

22

2

mom. 2

II

yrk. 9

24-25

3

mom. 2, 3, 5

13, 14, 16, 17

yrk. 10

28

4

mom. 3,4

19,20

yrk. 11

36-37

9

mom. 1, 2

25, 26

yrk. 12

42-43

16

mom. 2, 3

31,32,33

yrk. 13

48

22

 

42

yrk. 14

44-45

18

 

34

yrk. 15

45-46

19

mom. 1

35,36

yrk. 16

47

21

mom. 1, 3

38,40,41

yrk. 17

49

24

mom. 2

43

yrk. 18

62

31

mom. 3, 4

 

yrk. 19

70-71

36

mom. 1, 2

50,51

yrk. 20

73

38

mom. 1, 3

52, 54, 55

2470

31-32

7

mom. 4

 

2471

28

4

mom. 2

 

2472

27-28

4

mom. 1

18

2473 yrk. 1

55

27

mom. 5

 

yrk. 2

55

27

mom. 6

 

2474 yrk. 1

 

 

 

 

delvis

36-37

9

mom. 1, 2

25,26

yrk. 2

19-20

1

mom. 14

9, 10

2475

62

31

mom. 2, 4

 

2476

11-12

1

mom. 7

 

2478

12

1

mom. 8

 

2481

56

27

mom. 10

 

2486

55

27

mom. 8

 

2756 yrk. 1

64

32

mom. 1

 

yrk. 2

66-67

33

mom. 1

 

 

KrU 1984/85:16                                                                   110

Innehåll

Inledning...........................................................................       1

Sammanfattning...............................................................       1

Allmän kulturverksamhet m. m.

Övergripande frågor.......................................................... ..... 3

Motioner............................................................................ ..... 3

Utskottet

Riktlinjer för kulturpolitiken................................................ ..... 5

Parlamentarisk utredning för utvärdering av 1974 års kulturpo­
litiska beslut......................................................................       6

Det statliga stödet till regional kulturverksamhet..............       7

Det regionala leaterulbudet..............................................       9

Barn- och ungdomstealer..................................................      II

Investeringsbidrag lill Gävleborgs museum.......................     12

Bidrag från enskilda och företag till kulturinstitutioner......     12

Kulturarbetarnas villkor.....................................................     14

Statliga insatser lill konstnärer och andra kulturarbetare från

vissa anslag på kulturbudgeten m. m................................    17

Hemställan........................................................................     20

Statens kulturråd..............................................................     21

Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer m.m.......     22

Bidrag till särskilda kulturella ändamål..............................     26

Bidrag till samisk kultur.....................................................     29

Visningsersätlning åt bild- och formkonstnärer................. ... 29

Bidrag lill konstnärer......................................................... ... 30

Inkomstgarantier för konstnärer....................................... ... 32

Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bib­
liotek m.m.......................................................................... ... 35

Ersättning till rättighetshavare på musikområdet............. ... 38

Lotterinåmnden................................................................. ... 39

Teater, dans och musik

Bidrag till Svenska riksteatern........................................... ... 39

Bidrag till Operan...............................................................     39

Täckning av merkostnader för löner m. m. vid Operan...... ... 40

Bidrag lill Dramatiska teatern............................................ ... 40

Rikskonsertverksamhet.....................................................     41

Regionmusiken..................................................................     43

Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitulioner.  44

Bidrag lill fria leater-, dans- och musikgrupper..................     45

Bidrag till Musikaliska akademien......................................     46

Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet........     46

Stöd till fonogramverksamhet............................................     48

 

KrU 1984/85:16                                                                   111

Bildkonst

Statens konstråd..............................................................     49

Förvärv av konst för statens byggnader m. m...................     49

Bidrag lill Akademien för de fria konsterna................ ........... 50

Vissa bidrag till bildkonsl................................................... ... 50

Arkiv

Riksarkivet och landsarkiven.............................................     51

Ortnamns värde och vård.................................................     57

Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv.........     60

Svenskt biografiskt le.xikon..............................................     61

Statliga arkiv; Vissa kostnader för samlingar och materiel m. m. . . .   61

Bidrag till vissa arkiv.........................................................     61

Kulturminnesvård

Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader.................     63

Kulturminnesvård.............................................................. ... 65

Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet.................. ... 69

Museer och utställningar

Statens historiska museer................................................     69

Statens konstmuseer........................................................     69

Utställningar av svensk konst i utlandet........................... ... 69

Livrustkammaren, Skoklosters slott och Haliwylska museet                70

Naturhistoriska riksmuseet...............................................     70

Statens sjöhistoriska museum:

Förvaltningskostnader...................................................... ... 71

Underhällskostnader m. m................................................     71

Etnografiska museet.........................................................     72

Arkitekturmuseet...............................................................     72

Statens musiksamlingar.................................................... ... 72

Statliga museer: Vissa kostnader för utställningar och samlingar

m. m..................................................................................... 72

Bidrag lill Nordiska museet................................................ ... 72

Bidrag till Sveriges Tekniska museum............................... ... 72

Bidrag lill Skansen............................................................. ... 72

Bidrag lill vissa museer...................................................... ... 72

Bidrag till regionala museer.............................................. ... 74

Riksutställningar............................................................... ... 74

Inköp av vissa kulturföremål.............................................     74

Forskning

Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet..     74

 

KrU 1984/85:16                                                               112
Reservationer

1.      Riktlinjer för kulturpolitiken (m)....................................     74

2.      Parlamentarisk utredning för utvärdering av 1974 års kullurpo­litiska beslut (c)                 75

3.      Översyn av det statliga stödet till regional kulturverksamhet (m)  76

4.      Översyn av det statliga stödet till regional kulturverksamhet (c)   76

5.      Samordning av turnéverksamhet med musikleater (c).     77

6.      Sponsring (s)...............................................................     77

7.      Sponsring (vpk)............................................................     78

8.      Utredning om kulturarbetarnas ekonomiska och sociala villkor

(c, fp, vpk).........................................................................     79

9.   Utställningsersättning (fp).......................................... ... 80

10.     Uttalande om utställningsersättning (vpk).................     81

11.     Kulturrådets uppgifter m.m. samt medelsanvisningen till Sta­tens kulturråd (m)               82

12.     Bidrag till centrumbildningar (vpk)..............................     82

13.     Medel till kulturrådets disposition för kulturella ändamål (m) .      83

14.     Beräknande av medel för utveckling av kulturverksamhet på arbetsplatserna (m)                       83

15.     Beräknande av medel för utveckling av kulturverksamhet på arbetsplatserna (c, fp)                   84

16.     Medelsanvisningen till Bidrag till kulturverksamhet inom orga­nisationer m. m. (m)                       84

17.     Medelsanvisningen till Bidrag till kulturverksamhet inom orga­nisationer m. m. (vpk)                    85

18.     Bidrag till Immigrantinstitutets arkiv och dokumentationsverk­samhet (s)             85

19.     Besparing under anslagsposten Till regeringens disposition un­der anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål (m).............................................................................. ... 86

20.     Medelsanvisningen till Bidrag till särskilda kulturella ändamål (m) 86

21.     Medelsanvisningen till  Visningsersättning ål bild- och form­konstnärer (fp, vpk)               87

22.     Tonsättarfond (fp)....................................... ,............. ... 87

23.     Medelsanvisningen till Inkomstgarantier för konstnärer (fp)...      88

24.     Ökning av antalet inkomstgarantirum (m).................. ... 88

25.     Biblioteksersättningens grundbelopp (c, fp, vpk)........ ... 89

26.     Medelsanvisningen till Ersättning åt författare m. fl. för utlåning

av deras verk genom bibliotek m. m. (c, fp. vpk)............... ... 89

27.     Medelsanvisningen till Ersättning till rättighetshavare på musik­området (m)                    90

28.     Medelsanvisningen till Bidrag till Operan (c)............... ... 90

29.     Medelsanvisningen till Bidrag till Dramatiska teatern (fp, vpk)      91

30.     Stöd till frilansmusiker (fp) :.......................................     91

 

KrU 1984/85:16                                                                   113

31.      Rikskonseriers fonogramutgivning (m)....................... ... 92

32.      Medelsanvisningen till Rikskonserlverksamhet (m)..... ... 92

33.      Medelsanvisningen lill Rikskonserlverksamhet (fp).....     93

34.      Medelsanvisningen till Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitulioner (m)               93

35.      Medelsanvisningen till Bidrag lill fria teater-, dans- och musik­grupper (m)                        93

36.      Medelsanvisningen till Bidrag till fria teater-, dans- och musik­grupper (vpk)                     94

37.      Översyn av vissa teatrars medelsbehov (vpk)...........     94

38.      Beräknande av medel för Stiftelsen Riksskådebanan för verk­samheten (m)                     95

39.      Beräknande   av   medel   för   Stiftelsen   Drottningholmsteater­museum för föreställningsverksamheten (s)                                                                                         95

40.      Medelsanvisningen lill Vissa bidrag lill lealer-, dans- och musik­verksamhet (s)                 96

41.      Medelsanvisningen till Vissa bidrag till lealer-, dans- och musik­verksamhet (m)               96

42.      Medelsanvisningen till Stöd till fonogramverksamhet (m)              97

43.      Medelsanvisningen till Förvärv av konst för statens byggnader

m. m. (m)...........................................................................     97

44.  Beräknande av medel för Sveriges konstföreningars riksförbund

(s).............................................................................. :....      97

45.      Beräknande av medel för Konstfrämjandet (m)..........     98

46.      Medelsanvisningen till Vissa bidrag lill bildkonst (s)....     98

47.      Medelsanvisningen till Vissa bidrag till bildkonsl (m)...     99

48.      Beräknande av särskilda medel för fornlämningsvården (vpk).     99

49.      Medelsanvisningen till Kulturminnesvård (vpk)...........   100

50.      Besparing pä medel avsedda för forskning vid naturhistoriska riksmuseet (s)                 100

51.      Medelsanvisningen till Naturhistoriska riksmuseet (s)   100

52.      Beräknande av medel för Arbetets museum (m)........   101

53.      Beräknande av medel för Marionettealern (m)...........   101

54.      Medelsanvisningen till Bidrag till vissa museer (m).....   102

55.      Medelsanvisningen till Bidrag till vissa museer (m).....   102

Särskilt yttrande

Ortnamns värde och vård (c)............................................   102

 

KrU 1984/85:16                                                                    114

Bilagor

Tablå över användningen av medlen under anslagen F 5 —F 8. 103
Förslag till lag om ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande
av förvaltningsuppgifter inom utbildningsdeparlementels verk­
samhetsområde som framlagts av regeringen och som tillstyrkts
av utskottet (vid F 46. Bidrag till Sveriges Tekniska museum).. 105
Sammanställning av motionärernas/huvudmolionärernas namn
och resp. motionsnummer samt översikt över motionernas be­
handling............................................................................     106