KrU 1984/85:16

Kulturutskottets betänkande
1984/85:16

om anslag till kulturverksamhet m. m. (prop. 1984/85:100 bil. 10
delvis)

Åttonde huvudtiteln

Inledning

Utskottet behandlar i detta betänkande

dels de förslag m. m. i proposition 1984/85:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet)
som under huvudavsnittet F. Kulturverksamhet m. m. lagts
fram under följande rubriker, nämligen

Allmän kulturverksamhet m. m. (anslag F I — F 10),

Teater, dans och musik (anslag F 11 — F 21),

Bildkonst (anslag F 22— F 25),

Arkiv (anslag F 26— F 30),

Kulturminnesvård (anslag F 31 — F 33),

Museer och utställningar (anslag F 34— F 51).

Forskning (anslag F52),

dels motioner med anknytning till de angivna delarna av propositionen
och motioner som avser vissa övergripande kulturfrågor.

Av innehållsförteckningen sist i betänkandet framgår vilka anslag som
behandlas och deras plats i betänkandet, m. m.

I bilaga I redovisas användningen av medlen under anslagen F 5 —F 8.
Ett i propositionen framlagt lagförslag om överlämnande av förvaltningsuppgifter
inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde fogas
vid betänkandet som bilaga 2.

I bilaga 3 lämnas en redovisning över motionerna innehållande dels en
sammanställning av motionärernas/huvudmotionärernas namn och resp.
motionsnummer, dels en tabell som visar var i betänkandet de olika
motionerna behandlas.

Sammanfattning

I betänkandet behandlas de förslag regeringen lagt fram i budgetpropositionen
om teater, dans, musik, bildkonst, arkiv, kulturminnesvård, museer
och utställningar. Ett stort antal motioner behandlas i sammanhanget.
1 vissa av dessa tas upp övergripande kulturfrågor, som bl. a. avser eller har
nära samband med 1974 års kulturpolitiska beslut.

Utskottet tillstyrker i huvudsak regeringens förslag i budgetpropositionen.
Då det gäller ersättningen till författare för utlåning på bibliotek
föreslår utskottet att ersättningen höjs med totalt 2 öre till 42 öre för
hemlån av svenskt originalverk. Regeringen har föreslagit en höjning med
I öre. Utskottet föreslår vidare följande ändringar i förhållande till rege I

Riksdagen 1984/85. 13 sami. Nr 16

Rättelse: S. 1 första stycket tillkommer ny rad efter raden Museer och utställningar.
Skallstå: Forskning (anslag F52),

KrU 1984/85:16

2

ringens förslag. För att inte Drottningholmsteaterns föreställningsverksamhet
skall behöva skäras ned instundande sommar föreslår utskottet en
uppräkning av anslaget till verksamheten. Utskottet föreslår att ett bidrag
skall utgå till Immigrantinstitutet i Borås och att bidragen till Emigrantregistret
i Karlstad och Emigrantinstitutet i Växjö skall höjas. Utskottet
föreslår också en höjning av bidraget till Sveriges konstföreningars riksförbund.
Någon besparing bör enligt utskottets mening inte göras beträffande
forskningsverksamheten vid naturhistoriska riksmuseet. Därför föreslås
en höjning av museets anslag. Enligt utskottets mening bör regeringen
överväga en ökning av bidraget till folkrörelsearkiven. Utskottet föreslår
ett tillkännagivande om sponsring. Vidare förordar utskottet en översyn av
formerna för konstnärsbidrag m. m. Den i propositionen aviserade översynen
av fornlämningsvården bör enligt utskottet ske med största skyndsamhet.

Flertalet motioner avstyrks. I anslagsfrågor sker detta i regel under
hänvisning till den rådande budgetsituationen.

Till betänkandet fogas ett stort antal reservationer. Beträffande dessa
kan, utan att fullständighet åsyftas, nämnas följande. Socialdemokraterna
reserverar sig till förmån för regeringens förslag då det gäller bidrag till
Drottningholmsteatern, Sveriges konstföreningars riksförbund och naturhistoriska
riksmuseet. De avger också en reservation om sponsring. Företrädarna
för centerpartiet, folkpartiet och vänsterpartiet kommunisterna
reserverar sig i fråga om en ny övergripande utredning om kulturarbetarnas
ekonomiska och sociala villkor samt i fråga om en ytterligare höjning
av biblioteksersättningen. Företrädarna för moderata samlingspartiet reserverar
sig till förmån för riktlinjer för kulturpolitiken, vilka syftar till att
främja frihet, mångsidighet och kvalitet, samt för en rad yrkanden som
framställts av bl. a besparingsskäl. Centerpartiets företrädare vill ha en
parlamentarisk utredning som skulle utvärdera resultatet av 1974 års kulturpolitiska
beslut samt vissa frågor om regionalisering inom kulturområdet.
Folkpartiets företrädare vill på en rad områden öka medelsanvisningen
utöver regeringens förslag eller införa nya stödformer. Detta gäller bl. a
utställningsersättning, visningsersättningen, bidrag till tonsättare, inkomstgarantier
för konstnärer, stöd till frilansmusiker och Dramaten.
Vänsterpartiet kommunisternas företrädare avlämnar en reservation om
sponsring och reserverar sig vidare till förmån för införande av utställningsersättning
samt för anslagshöjningar till bl. a. visningsersättningen,
fria grupper, vissa centrumbildningar. Dramaten och fornlämningsvården.

KrU 1984/85:16

3

Allmän kulturverksamhet m. m.

I. övergripande frågor

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1984

I motion 1983/84:1649 av Lars Ernestam (fp) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att de negativa effekterna av förändringen av konstnärsbidrag
till grundersättning prövas så att konstnärerna reellt inte erhåller
minskad ersättning.

1 motion 1983/84:2074 av Linnea Hörlén (fp) och Ulla Tillander (c)
yrkas att riksdagen hos regeringen begär att en ny utredning tillsätts om
kulturarbetarnas situation med i motionen angivet syfte.

Motioner väckta med anledning av proposition 1984/85:93 om kulturarbetarnas
skattefärhållanden m. m.

Skatteutskottet har med eget yttrande i protokoll SkU 1984/85:17 samt
med samtycke av kulturutskottet till detta utskott överflyttat följande två
motionsyrkanden som väckts med anledning av proposition 1984/85:93.

I motion 1984/85:284 av Stig Josefson m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande fortsatt reformarbete för att förbättra kulturarbetarnas
inkomst- och skatteförhållanden.

I motion 1984/85:286 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu
är i fråga,

3. att riksdagen hos regeringen begär en ny utredning av kulturarbetarnas
ställning med sådan inriktning som framgår av motionen.

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1985

1 motion 1984/85:512 av Lars Hjertén (m) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om nödvändigheten
av ett friare system att beräkna statsbidrag till regional kulturverksamhet.

1 motion 1984/85:716 av Eva Hjelmström (vpk) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

I. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att frågan om
utställningsersättning snarast bör få en lösning.

I motion 1984/85:717 av Eva Hjelmström (vpk) yrkas att riksdagen
uttalar sig för att sponsring inom kulturlivet ej bör förekomma.

I motion 1984/85:925 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu är
i fråga.

KrU 1984/85:16

4

5. att riksdagen under ett nytt anslag under åttonde huvudtiteln till
Utställningsersättning för budgetåret 1985/86 anvisar ett anslag av 5 milj.
kr.

I motion 1984/85:1302 av Inga-Britt Johansson m. fl. (s) yrkas

1. att riksdagen beslutar att inom ramen för det i budgetpropositionen
föreslagna bidraget till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner
omfördela medlen så att Stora teatern i Göteborg och Malmö
stadsteater för sin musikteaterverksamhet erhåller de högre grundbeloppen,

2. att riksdagen beslutar att inom ramen för samma bidrag omfördela
medlen så att de i motionen berörda teatrarna i Göteborg, Malmö och
Helsingborg tilldelas fler grundbelopp.

I motion 1984/85:1812 av Nils-Olof Gustafsson m. fl. (s) yrkas att riksdagen
beslutar att hos regeringen begära förslag som möjliggör fortsatt
teaterverksamhet i glesbygd.

I motion 1984/85:2202 av Karl Boo m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är i fråga,

1. att riksdagen hos regeringen begär en samlad, parlamentariskt förankrad
översyn och utvärdering av kulturpolitiken samt överväganden om
förändrat statsbidragssystem enligt de riktlinjer som anges i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag om turnerande
musikteater i enlighet med vad som anges i motionen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande sponsring.

1 motion 1984/85:2220 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är
i fråga,

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om riktlinjer för kulturpolitiken,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna sin positiva
inställning till sponsorskap i kulturlivet,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att kulturorgan i statistiska uppgifter till kulturrådet
och statistiska centralbyrån anger omfattningen av sponsrad verksamhet,

7. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till ett begränsat
antal utställningsersättningar för unga konstnärers första separatutställningar
i enlighet med vad som i motionen anförts.

1 motion 1984/85:2474 av Stig Gustafsson m. fl. (s) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till principöverenskommelse
om utställningsersättning.

I motion 1984/85:2476 av Inga-Britt Johansson (s) och Helge Hagberg
(s) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om barn- och ungdomsteatern.

KrU 1984/85:16

5

I motion 1984/85:2478 av Gunnel Jonäng (c) och Gunnar Björk i Gävle
(c) yrkas att riksdagen hos regeringen begär medel till nästa budgetår för
utbyggnad av Gävleborgs museum.

Utskottet

Riktlinjer för kulturpolitiken

Riksdagen fastställde år 1974 (prop. 1974:28, KrU 1974:15 s. 3 och
19 — 20, rskr. 1974:248) följande mål för kulturpolitiken, nämligen att den
skall

— medverka till att skydda yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar
för att denna frihet skall kunna utnyttjas,

— ge människor möjligheter till egen skapande aktivitet och främja kontakt
mellan människor,

— motverka kommersialismens negativa verkningar inom kulturområdet,

— främja en decentralisering av verksamhet och beslutsfunktioner inom
kulturområdet,

— utformas med hänsyn till eftersatta gruppers erfarenheter och behov,

— möjliggöra konstnärlig och kulturell förnyelse,

— garantera att äldre tiders kultur tas till vara och levandegörs,

— främja ett utbyte av erfarenheter och idéer inom kulturområdet över
språk- och nationsgränserna.

Under de gångna tio åren har de sålunda fastställda målen för kulturpolitiken
fått ett konkret innehåll genom bl. a. beslut i budgetsammanhang
och genom särskilda reformer inom olika kultursektorer.

1 motion 2220 utvecklas moderata samlingspartiets syn på kulturpolitiken
utifrån nyckelorden frihet, mångsidighet och kvalitet. Motionärerna
vill att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna de i
motionen angivna riktlinjerna för kulturpolitiken (yrkande I).

Enighet råder om de ovan redovisade övergripande målen för kulturpolitiken.
Härutöver har i olika sammanhang uttryckts önskemål om att
ytterligare sådana mål bör fastställas eller att de fastställda målen bör
brytas ned i delmål i högre grad än vad som hittills skett. Den ovan
redovisade motionen utgör ett exempel härpå.

Enligt utskottets mening är de fastställda målen väl ägnade att läggas till
grund för kulturpolitiken och det finns enligt utskottets mening inte skäl
att nu ompröva de kulturpolitiska målen.

Det framstår för utskottet som naturligt att olika partier utifrån sina
värderingar kan ha olika uppfattningar om hur alla de eftersträvade målen
bäst skall uppnås. Detta tar sig också uttryck i olika konkreta förslag om
hur kulturlivet skall få de bästa förutsättningarna för fortsatt utveckling.
Utskottet kommer i det följande att ta ställning till åtskilliga sådana förslag,
bl. a. förslag som avser decentraliseringen av kulturlivet, kulturarbe -

KrU 1984/85:16

6

tamas villkor, konsolidering av redan gjorda insatser för olika slag av
kulturinstitutioner och resurserna för kulturminnesvården.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att yrkande 1 i motion
2220 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Parlamentarisk utredning för utvärdering av 1974 års kulturpolitiska
beslut

En parlamentarisk utredning bör enligt motion 2202 (c) tillsättas för att
utvärdera effekterna av 1974 års kulturpolitiska beslut på olika områden
och för olika grupper i samhället (yrkande 1 delvis). Inte minst viktigt är
det att utvärdera hur decentraliseringsmålet uppfyllts. Utredningen bör
syfta till att ge underlag för ett förnyat och vidareutvecklat kulturpolitiskt
ställningstagande.

Utskottet gav med anledning av ett likartat motionsyrkande vid föregående
riksmöte (KrU 1983/84:18 s. 9—11) en utförlig redovisning av den
utredningsverksamhet m. m. som då pågick eller planerades bl. a. inom
statens kulturråd, riksrevisionsverket, 1982 års bokutredning (U 1982:02),
folkbiblioteksutredningen (U 1979:17) och invandrarpolitiska kommittén
(A 1980:04). Utskottet erinrade också om väntade regeringsförslag om den
regionala musikpolitiken. Utskottet ansåg det inte vara motiverat med en
sådan omfattande samt resurs- och tidskrävande utredning som föreslogs
i den då aktuella motionen. Utskottet ansåg också att en sådan utredning
skulle kunna innebära en risk för att angelägna delreformer skjuts på
framtiden under utredningstiden. Utskottet beaktade vid sitt ställningstagande
att utredningen inte syntes syfta till en omprövning av 1974 års
kulturpolitiska beslut utan närmast vara avsedd att ligga till grund för
ställningstaganden till fortsatta insatser på kulturområdet i enlighet med
de fastlagda målen.

Många av de olika utredningar m. m. som redovisades av utskottet vid
föregående riksmöte har nu avslutats, bl. a. arbetet inom kulturrådets
utredning om kommunerna, staten och kulturen (KOSK) som publicerats
i Rapport från kulturrådet 1984:3. I rapporten diskuteras behovet av
åtgärder inom kulturpolitiken under återstoden av 1980-talet. Kulturrådet
uttalar den förhoppningen att rapporten skall göra det möjligt att precisera
och utveckla kulturpolitiken i samspel mellan stat, kommuner och landsting.

Även det i betänkandet KrU 1983/84:18 nämnda arbetet inom riksrevisionsverket
har avslutats. I rapporten Utbud av teater och dans — en
granskning av statlig förvaltning av kultur har olika myndigheters påverkan
på den kvantitativa fördelningen av utbudet av teater och dans i landet
granskats i förhållande tilli 974 års beslut om spridning av kulturverksamhet
till olika delar av landet och till s. k. eftersatta grupper. Riksrevisionsverket
har med utgångspunkt i sin granskning föreslagit olika åtgärder för
att förstärka det regionala och lokala utbudet av teater och dans. Resulta -

KrU 1984/85:16

7

ten av riksrevisonsverkets granskning bearbetas nu vidare av berörda
myndigheter och institutioner.

Riksdagen fattade hösten 1984 principbeslut om omorganisation av
regionmusiken och Rikskonserter (prop. 1984/85:1, KrU 1984/85:7, rskr.
1984/85:53).

Regeringen har nyligen förelagt riksdagen proposition 1984/85:141 om
litteratur och folkbibliotek, som huvudsakligen grundar sig på förslag från
1982 års bokutredning (SOU 1984:30) och folkbiblioteksutredningen
(SOU 1984:23).

Utredningsarbetet inom kulturrådet beträffande kultur i arbetslivet har
avslutats innevarande budgetår. Även arbetet beträffande kultur i boendet
avslutas under 1984/85. Under budgetåret 1985/86 kommer de största
utredningsuppgifterna inom rådet att avse de centrala museernas uppgifter
och ansvar för landets museiväsende (enligt regeringens uppdrag den 20
december 1984), läsfrämjande insatser (enligt regeringens uppdrag den 24
maj 1984) och en utvärdering av den kulturverksamhet i studieförbunden
som bekostas från anslaget Bidrag till studieförbunden m. m.

Utskottet har inte funnit anledning att ändra sitt ovan redovisade ställningstagande
vid föregående riksmöte beträffande en omfattande parlamentarisk
utvärdering av 1974 års kulturpolitiska beslut. Med hänvisning
till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 2202 yrkande
1 i den nu aktuella delen.

Det statliga stödet till regional kulturverksamhet

Ett av målen för kulturpolitiken skall enligt 1974 års riksdagsbeslut vara
att främja en decentralisering av verksamhet och beslutsfunktioner inom
kulturområdet. Ett annat mål är att kulturpolitiken skall utformas med
hänsyn till eftersatta gruppers erfarenheter och behov.

Stöd till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner samt
till regionala museer och regionala bibliotek utgår i form av bidrag till ett
antal grundbelopp. Riksdagen fastställer det totala antalet grundbelopp
för resp. ändamål. Fördelningen på institutioner görs av statens kulturråd.
I enlighet med riksdagens principbeslut hösten 1984 skall huvuddelen av
verksamheten vid regionmusiken och Rikskonserter överföras till landstingen.
Den regionala kulturminnesvården har sedan den I juli 1976 en
organisation med länsantikvarier knutna till länsstyrelserna.

I två motioner tas upp frågan om en förändring av det statliga stödet till
regional kulturverksamhet.

Enligt motion 512 (m) är det nu dags att utarbeta ett förslag till en friare
form av statsbidrag än den som är bunden till ett visst antal grundbelopp.
Ett decenniums erfarenhet visar enligt motionärernas mening att systemet
med grundbelopp missgynnar de regioner som arbetar friare och mera
flexibelt än de som uteslutande satsar på fasta institutioner. Kommunerna

KrU 1984/85:16

8

bör i framtiden kunna få en större frihet i valet av organisation och
inriktning av t. ex. länsteaterverksamheten.

Även enligt motion 2202 (c) bör det nu övervägas om det statliga stödet
i fortsättningen skall ha formen av grundbelopp till vissa bestämda institutioner
eller någon annan form. Det statliga stödet till flera olika regionala
ändamål skulle t. ex. kunna slås samman och utgå i mera schabloniserad
form. Ett framtida bidragssystem kan enligt motionärernas mening
också tänkas få en form som liknar det kommunala skatteutjämningssystemet.
Den i motionen föreslagna parlamentariska kommittén för översyn
och utvärdering av 1974 års kulturpolitiska beslut bör också få i uppdrag
att överväga ett nytt statligt stöd till den regionala kulturverksamheten
(yrkande I delvis).

Utskottet har inledningsvis i detta avsnitt kort redovisat huvuddragen i
det nuvarande stödet till regional kulturverksamhet. Utskottet har vid
tidigare tillfällen kunnat konstatera att systemet med grundbelopp inneburit
en stimulans för landsting och kommuner att starta regionala och
lokala institutioner. Vid de två föregående riksmötena har utskottet dessutom
konstaterat att det råder enighet om att de ytterligare resurser som
kan tillföras institutioner som omfattas av grundbeloppssystemet bör fördelas
under största hänsynstagande till decentraliseringsmålet inom kulturpolitiken.
Utskottet har också framhållit att utbyggnad av kulturverksamheten
i underförsörjda regioner tillhör de uppgifter som måste prioriteras
under de närmaste åren. Utskottet har också påpekat att decentraliseringssträvandena
måste ses i ett relativt långt tidsperspektiv (KrU 1983/
84:18 s. 12—13). I årets budgetproposition (bil. 10 s. 38 — 39) anför föredragande
statsrådet att vissa regionala institutioner fortfarande är för små
och att det är angeläget att dessa ges bättre förutsättningar att verka. Han
räknar t. ex. inte med att staten kan medverka till att skapa nya regionteatrar
förrän situationen för de minsta av dem som redan finns har förbättrats.

Utskottet är för sin del inte berett att förorda en allmän översyn syftande
till en övergång till ett helt nytt statligt stöd till regional kulturverksamhet.
Den ännu pågående uppbyggnaden av denna verksamhet skulle allvarligt
kunna störas av en så omfattande omläggning av det statliga stödet, inom
vissa områden, t. ex. beträffande regional teaterverksamhet, kan det dock
finnas behov av en komplettering av grundbeloppssystemet. En sådan
komplettering föreslås också i årets budgetproposition genom permanentning
av det tidigare utgående stödet till verksamhet med barn- och ungdomsteater
i Hallands och Jämtlands län, vilka båda saknar en regional
teaterinstitution av den typ som erhåller bidrag enligt grundbeloppssystemet.
Utskottet behandlar i det föl jande under punkt 18 denna anslagsfråga.

Utskottet erinrar om att ett statligt stöd skall utformas till den del av
regionmusiken och Rikskonserter som skall överföras till landstingen.
Frågan bereds av en organisationskommitté. Utskottet förutsätter att det

KrU 1984/85:16

9

vid den fortsatta beredningen av detta ärende inom regeringskansliet även
kommer att övervägas huruvida annat statligt stöd till regional kulturverksamhet
kommer att behöva förändras.

Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att riksdagen inte bör
begära en sådan översyn av det statliga stödet till regional kulturverksamhet
som yrkas i motionerna. Riksdagen bör därför avslå motion 512 samt
motion 2202 yrkande I i nu aktuell del.

Det regionala teaterutbudet

De regionala aspekterna på teaterutbudet och statens stöd till olika
former av regional teaterverksamhet tas upp i tre motioner.

Riksdagen bör enligt motion 2202 (c) begära en utredning om turnéverksamhet
för musikteaterx syfte att få ett jämnare utbud över landet. Den nya
regionala musikorganisationens insatser på musikteaterns område bör
enligt motionärernas mening kunna samordnas med verksamhet i Rikskonserters,
Riksteaterns och Operans regi. Kulturrådet bör enligt motionen
få i uppdrag att göra den i motionen begärda utredningen (yrkande 2).

Vid riksdagsbehandlingen hösten 1984 av proposition 1984/85:1 om
omorganisation av regionmusiken och Rikskonserter erinrade utskottet
(KrU 1984/85:7 s. 24—25) om att den centrala musikkommittén som
förbereder omorganisationen har till uppgift att bl. a. utreda frågan om hur
stöd från den centrala musikinstitutionen skall kunna lämnas till olika
turnéer. Denna uppgift för kommittén innebär bl. a. att kommittén i fråga
om musikteater måste ta ställning till avgränsningen gentemot Rikstea;
terns verksamhet. Utskottet konstaterade att kommittén således får anledning
att i viss utsträckning pröva frågan om turnerande musikteater. Med
hänvisning till de många uppgifter som åligger kommittén och den korta
tid som står till dess förfogande var dock utskottet inte berett att förorda
en vidgning av kommitténs uppdrag i enlighet med ett motionsyrkande om
turnerande musikteater. Utskottet erinrade också om kommitténs uppdrag
att utarbeta samverkansmodeller för de nya huvudmännen.

I årets budgetproposition (bil. 10, s. 39 — 40) konstaterar föredragande
statsrådet att teatrarnas turnéverksamhet har minskat beroende på både
anslagsutveckling och intern kostnadsutveckling. En utredning av det slag
som föreslås i motion 2202 om samordning och utveckling av turnéverksamheten
torde komma att resultera i ökade krav på statliga insatser.

Utskottet anser att det arbete som nu görs inom centrala musikkommittén
inte bör föregripas genom att en parallell och mera övergripande
utredning görs av kulturrådet. Först sedan kommitténs arbete avslutats kan
man bedöma huruvida ytterligare utredningsarbete behöver göras beträffande
samordning av musikteaterns turnéverksamhet och beträffande
kostnaderna för en spridning av denna form av teater i landet.

KrU 1984/85:16

10

Utskottet förutsätter att den fortsatta diskussionen om musikteaterns
turnéverksamhet även utgår från analyser av riksrevisionsverkets rapport
Utbud av teater och dans — en granskning av statlig förvaltning av kultur.
Vidare finns ett brett underlag för denna diskussion i kulturrådets rapport
Kommunerna, staten och kulturpolitiken (KOSK). Riksdagen bör med
hänvisning till det anförda avslå yrkande 2 i motion 2202.

Enligt motion 1812 (s) bör riksdagen begära förslag från regeringen som
möjliggör fortsatt teaterverksamhet i glesbygd. Motionärerna hävdar att
Riksteatern befinner sig i en svår ekonomisk situation och att detta kommer
att drabba Jämtlands län mycket hårt eftersom detta län saknar en
regional teaterensemble. Motionärerna anser att vilken modell som än
väljs för en minskning av Riksteaterns kostnader kommer de lokala teaterföreningarnas
verksamhet i länet att försvinna.

I motion 1302 (s) tas upp frågor om det statliga stödet till Malmö
stadsteater. Helsingborgs stadsteater. Göteborgs stadsteater. Folkteatern i
Göteborg och Stora teatern i Göteborg. Motionärerna påpekar att större
delen av tillkommande grundbelopp under senare år har tilldelats de
regionala teatrarna. Med hänvisning härtill och till de ökade satsningar
som kommuner och landsting gjort på de i motionen nämnda fem teatrarna
hemställer motionärerna att medlen till grundbelopp till regionala och
lokala teater-, dans- och musikinstitutioner skall omfördelas till förmån
för dessa fem teatrar (yrkande 2). Vidare hemställer motionärerna att Stora
teatern i Göteborg och Malmö stadsteater skall erhålla det högre grundbelopp
som utgår till musikinstitutioner för den del av dessa två teatrars
verksamhet som är att hänföra till musikteater. Även denna förstärkning
av de två teatrarna skall enligt motionen ske genom omfördelning inom
anslaget (yrkande I).

Utskottet har i det föregående redovisat att föredragande statsrådet i
budgetpropositionen (bil. 10, s. 38 — 40) tar upp frågan om regional utveckling
inom kulturområdet. Statsrådet uttalar därvid att det är angeläget att
framför allt de små, regionala institutionerna — både museer och teatrar
— ges bättre förutsättningar att verka. Den ytterligare satsning som föreslås
i årets budgetproposition på de regionala museerna och teatrarna är
enligt statsrådet ett led i decentraliseringen inom kulturområdet.

Utskottet har åren 1983 och 1984 (KrU 1983/84:18 s. 12) framhållit att
det råder enighet inom utskottet om att de ytterligare resurser som kan
tillföras institutioner som omfattas av grundbeloppssystemet bör fördelas
under stort hänsynstagande av decentraliseringsmålet inom kulturpolitiken.
Utskottet har däremot inte varit berett att omfördela medel från
institutioner i storstadsområdena för att tillgodose dessa mål. Utskottet har
tillstyrkt att tillkommande resurser avsätts för underförsörjda regioner och
uttalat att dessa regioner måste prioriteras under de närmaste åren. Utskottet
kan därför inte nu förorda en omfördelning av medel till de i motion

KrU 1984/85:16

1302 nämnda teatrarna i Göteborg, Malmö och Helsingborg. Utskottet
avstyrker motionen. 1 sammanhanget bör dock nämnas att kulturrådet
avser att under budgetåret 1984/85 göra en ytterligare analys av föreställningsverksamheten,
publikutvecklingen och produktionskostnadsutvecklingen
på de lokala och regionala teatrarna bl. a. mot bakgrund av att
antalet grundbelopp vid flera av dem inte står i paritet med antalet årsverken.

Utskottet kommer i det följande att behandla regeringens förslag om
särskilda medel till regional teaterverksamhet i bl. a. Jämtlands län (s. 44).

I vad gäller Riksteaterns verksamhet uttalar föredragande statsrådet att
behovet av ökade resurser till en del kommer att motsvaras av ökade
intäkter. Vidare begränsas besparingen enligt huvudalternativet till hälften.
1 propositionen (bil. 10, s. 39) uttalas också att Riksteatern genom sin
konstruktion har särskilt goda förutsättningar att nå människor även på de
minsta orterna. Samtidigt konstateras dock att resurser för att allmänt öka
teatrarnas turnéverksamhet för närvarande saknas. Utskottet anser mot
bakgrund av det anförda att det inte är erforderligt med något uttalande i
enlighet med motion 1812.

Barn- och ungdomsteater

Behovet av barn- och ungdomsteater tas upp i motion 2476 (s). Enligt
motionärernas mening måste barn- och ungdomsteatern garanteras minst
en så stor del av de medel som anvisas till teaterinstitutionerna som
motsvarar barnens och ungdomarnas andel av befolkningen. Motionärerna
anför att samtidigt som barn- och ungdomsteatern nått en bredd som
aldrig tidigare, hotas den av den ekonomiska åtstramningen, särskilt som
barn och ungdom har svårare att uttrycka sina behov och bli hörda.
Motionärerna framhåller skolans ansvar för att inom sin resursram tillgodose
barns och ungdoms behov av teater. De nämner därvid de möjligheter
som finns genom samarbetet mellan Riksteatern, Riksutställningar och
Rikskonserter som startats med särskilda medel.

Utskottet erinrar om att ökade resurser för barn- och ungdomsteater
fr. o. m. budgetåret 1984/85 beräknas vid medelsanvisningen till de fria
grupperna och Riksteatern. Utskottet uttalade vid föregående riksmöte att
dessa satsningar på barnteatern är betydelsefulla. Utskottet delade nämligen
det synsätt som då uttryckts i en motion — och som nu åter förs fram
i motion 2476 — om vikten av att barnen tidigt kommer i kontakt med
teater (KrU 1983/84:18 s. 17). Utskottet anser, liksom föregående år, att
det är viktigt att skolorna gör fortsatta insatser för att ge barnen tillfälle att
se teater. 1 årets budgetproposition har under anslaget Bidrag till driften av
grundskolor m. m. 15 milj. kr. beräknats för utvecklingsarbete beträffande
kultur i skolan. Bidraget skall inspirera till ett utvecklingsarbete som i ett
något längre tidsperspektiv skall kunna drivas vidare med reguljära medel.

KrU 1984/85:16

12

Utskottet har i tidigare sammanhang (bl. a. KrU 1978/79:30) uttryckt viss
tveksamhet inför att specialdestinera vissa medel till teaterinstitutionerna
för barn- och ungdomsteater. Utskottet anser dock att det är viktigt att
teaterinstitutionerna i sin planering och produktion beaktar behovet av
barn- och ungdomsteater.

Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen avslår
motion 2476.

Investeringsbidrag till Gävleborgs museum

1 motion 2478 (c) hemställs att riksdagen hos regeringen skall begära
medel för utbyggnad av Gävleborgs museum. I motionen redovisas museets
behov av utbyggnad och en nyligen avslutad tävling om utformningen
av en utbyggnad.

Statligt bidrag till investeringar vid icke statliga museer kan lämnas i
enlighet med riksdagens beslut föregående år om stöd till icke statliga
teater-, konsert- och museilokaler (prop. 1983/84:100, bil. 13 s. 65 — 66,
BoU 1983/84:20 s. 4—5, rskr. 1983/84:194). Medel till dessa ändamål
anvisas av riksdagen av sysselsättningsskäl. Riksdagen beslutar emellertid
inte om vilka lokaler som skall få stöd. Bidrag för enskilda projekt får
ansökas hos regeringen. Under hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motion 2478.

Bidrag från enskilda och företag till kulturinstitutioner

Frågan om sådan bidragsgivning från enskilda och företag till kulturinstitutioner
som kallas sponsorverksamhet har behandlats av utskottet flera
gånger de senaste åren, bl. a. i betänkandet KrU 1983/84:18 (s. 8, 69 — 71)
beträffande vilket riksdagen biföll reservation 3.

Även vid årets riksmöte har motioner väckts om sponsring.

Enligt motion 717 (vpk) bör riksdagen uttala att sponsring inom kulturlivet
ej bör förekomma, då kulturlivet enligt motionärernas mening måste
stå fritt från risken att utsättas för krav och styrning från dem som lämnar
bidragen. Näringslivet bör stödja kulturen på andra vägar, vilka exemplifieras
i motionen.

Riksdagen bör enligt motion 2202 (c), yrkande 7, ge regeringen till
känna att det är viktigt att den verksamhet som får stöd genom sponsring
lätt kan identifieras och skiljas ut från övrig verksamhet vid en institution.
Därmed kan verksamheten avbrytas om stödet upphör. Stödet får inte ha
den utformningen att det binder offentliga anslagsgivare till ett större
åtagande om och när sponsorverksamheten är slut. En sådan bindning
skulle vara oacceptabel ur samhällsekonomisk synvinkel och samtidigt
innebära en förskjutning av initiativ och ansvar från de samhällsorgan som
har kulturpolitiska funktioner. Motionärerna vill inte motsätta sig en kompletterande
finansiering från sponsorer om stödet utvecklas enligt de i
motionen förordade riktlinjerna.

KrU 1984/85:16

13

1 motion 2220 (m) yrkas att riksdagen skall ge regeringen till känna sin
positiva inställning till sponsorskap i kulturlivet (yrkande 4). Motionärernas
principiella strävan är att minska kulturlivets beroende av bidrag
eftersom sådana är styrande. Bidrag är dock nödvändiga för att inte
kulturlivet skall utarmas. Stat och kommun skall stödja kulturellt nyskapande
och garantera det smala kulturutbudets fortbestånd samt bevara
gemensamma kulturvärden. Den viktigaste finansieringskällan inom kultursektorn
är dock vad den enskilde medborgaren själv betalar. Kulturlivets
beroende av stat och kommun kan minska om det finns utrymme för
stöd av kulturverksamhet från enskilda och företag. Därför ser moderata
samlingspartiet positivt på s. k. sponsring som en väg att främja ett dynamiskt
kulturliv. Sponsring bör dock inte vara ett sätt att spara på de statliga
kulturanslagen. I motionen hemställs också att kulturinstitutioner skall
lämna uppgifter till kulturrådet och statistiska centralbyrån om sponsorstöd
(yrkande 5). Enligt motionärernas mening torde flera institutioner
aktivt söka stöd via nya finansieringsvägar om omfattningen av sponsring
blir mera allmänt bekant.

I utskottets betänkande KrU 1983/84:18 (s. 8) återgavs det uttalande om
sponsring från föredragande statsrådet som fanns intaget i 1984 års budgetproposition.
Statsrådet hade bl. a. anfört att det inom vissa områden
såsom industriminnesvården och kultur i arbetslivet kan vara motiverat att
företagen stöder eller helt svarar för kulturverksamheten. Inom andra
områden kan man enligt statsrådets mening inte underskatta riskerna för
en snedvridning av kulturinstitutionernas verksamhet om t. ex. tillfälliga
evenemang gynnas på bekostnad av basarbetet.

Utskottet anser nu, liksom föregående år, att gåvor, donationer och
depositioner vilka ej är förenade med belastande villkor samt en riktigt
utformad sponsorverksamhet som ej står i strid med de kulturpolitiska
målen bör välkomnas inom kulturområdet. Sådant stöd kan ge ökat utrymme
för exempelvis gästspel, internationellt utbyte och inköp av eljest
svåröverkomliga nyförvärv.

Viss försiktighet måste naturligtvis iakttas då det gäller stöd till basresurserna
för kulturinstitutioner. Stat eller kommun får nämligen inte bli
bundna av att fortsätta en verksamhet eller att hålla den på viss nivå som
en följd av att en sponsor drar tillbaka sitt stöd.

Det sagda hindrar naturligtvis inte att det finns fall där stöd till en
basresurs bör kunna accepteras. Om en huvudman bedömer att den aktuella
verksamheten är kulturpolitiskt motiverad och att det budgetmässigt
kommer att bli möjligt att efter en tid fortsätta verksamheten utan sådant
stöd utifrån, kan det enligt utskottets mening inte finnas några vägande
invändningar mot ett sponsorskap. I ett sådant fall leder sponsringen till
att utbyggnaden av basresursen tidigareläggs, vilket måste hälsas med
tillfredsställelse.

I enlighet med det anförda avstyrker utskottet motion 717. Vad utskottet

KrU 1984/85:16

14

anfört om sponsring bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna
med anledning av motionerna 2202 yrkande 7 och 2220 yrkande 4.

I vad gäller yrkande 5 i motion 2220 om att kulturinstitutionerna skall
lämna uppgifter om förekomsten av sponsring vill utskottet erinra om att
kulturrådet inför anslagsframställningen för budgetåret 1985/86 ställde
frågor till kulturinstitutionerna om sponsring. Kulturrådet sammanfattar
i långtidsbedömningen i sin anslagsframställning för budgetåret 1985/86
(s. 137) att bidragen från näringslivet hittills haft begränsad omfattning.
Utskottet förutsätter att kulturrådet även i fortsättningen håller sig underrättat
om sponsorverksamheten inom rådets verksamhetsområde. Utskottet
förutsätter också att rådet och statistiska centralbyrån uppmärksammar
denna form av kulturstöd och undersöker möjligheterna att införa en mera
reguljär rapportering i samband med arbetet beträffande utveckling av
kulturstatistiken. Med det anförda anser utskottet att yrkande 5 i motion
2220 inte bör föranleda någon särskild riksdagens åtgärd, varför yrkandet
avstyrks.

Kulturarbetarnas villkor

Vid innevarande riksmöte har regeringen förelagt riksdagen proposition
1984/85:93 om kulturarbetarnas skatteförhållanden m. m., vilken grundas
på kulturskattekommitténs betänkande (SOU 1983:53) Kulturarbetare och
uppfinnare — skatter och avgifter. Kommittén tillsattes år 1979 på hemställan
av riksdagen efter förslag av kulturutskottet. I proposition 1984/
85:93 konstateras att ett levande kulturliv är beroende av kulturarbetarnas
insatser och att kulturarbetarna berikar vår tillvaro och skapar bestående
värden. 1 propositionen erinras också om att samhället på det ekonomiska
planet stöder kulturarbetarna genom bl. a. ersättningar och bidrag, utsmyckningsuppdrag
och inkomstgarantier. Varken från kulturarbetarnas
sida eller från kommittén har gjorts gällande att statsmakterna skall stödja
kulturarbetarna ekonomiskt via beskattningen; avsikten med de framlagda
förslagen har i stället sagts vara att få till stånd en rättvis beskattning av
denna yrkesgrupp.

Kulturutskottet har i yttrande (KrU 1984/85:4y) till skatteutskottet tillstyrkt
de förslag som lagts fram i propositionen och därvid anfört vissa
synpunkter rörande tillämpningen av de föreslagna skattereglerna. Skatteutskottet
har i sitt betänkande SkU 1984/85:28 tillstyrkt förslagen i
propositionen. Dessa innebär bl. a. att vissa avgifter från tiden innan en
verksamhet utvecklats till rörelse skall få dras av i efterhand. Vidare skall
kulturarbetare och andra rörelseidkare få göra avdrag i vissa fall för
arbetslokal i den egna bostaden. Ali inkomst av tjänst skall utgöra A-inkomst,
vilket har betydelse bl. a. för kulturarbetare som mottar bidrag och
stipendier från Sveriges författarfond och konstnärsnämnden. Slutligen
förutsätts taxeringen för kulturarbetarna bli mera enhetlig.

KrU 1984/85:16

15

I en motion väckt under allmänna motionstiden år 1984, nämligen
1983/84:2074 (fp, c), samt i två motioner väckta med anledning av proposition
93, nämligen 284 (c) och 286 (fp), föreslås att en ny utredning om
kulturarbetarnas villkor skall tillsättas. Skatteutskottet har överlämnat
sistnämnda två motioner i denna del till kulturutskottet och har därvid för
sin del inte haft något att erinra mot att en eventuell utredning av det slag
som förordas i motionerna prövar även skattefrågor (prot. SkU 1984/
85:17 4 §).

Enligt motionärerna skall den av dem begärda nya utredningen vara
mera övergripande än den som gjordes av kulturskattekommittén. 1 skattefrågor
skall den syfta till mera långtgående förändringar än vad som
blivit resultatet av kulturskattekommitténs arbete. Motionärerna betonar
att resultaten av kulturskattekommitténs arbete inte får ses som slutpunkten
i reformarbetet. Kulturarbetarnas ekonomiska och sociala villkor bör
kartläggas och förutsättningslöst granskas och värderas. Resultaten bör
läggas till grund för förslag som skapar större ekonomisk och social
rättvisa för kulturarbetarna. Enligt motion 284 har kulturarbetarnas skatte-
och inkomstförhållanden stor betydelse för deras allmänna arbetssituation,
vilken i sin tur påverkar kulturklimatet i stort. Enligt motion 286
måste skattereglerna utformas så att hänsyn tas till de särskilda förhållanden
under vilka kulturarbetarna verkar. Den i motionen begärda nya
utredningen bör därför ingående pröva även frågan om införandet av ett
särskilt inkomstslag för kulturarbetare.

Utskottet vill erinra om att vissa fakta om kulturarbetarnas villkor har
presenterats i kulturskattekommitténs betänkande (s. 63 — 66). Detta bygger
i sin tur på en undersökning publicerad av konstnärsnämnden och
Sveriges författarfond år 1981. Utskottet är medvetet om att de ekonomiska
förhållandena för kulturarbetare sannolikt inte har ändrats i någon
större utsträckning sedan undersökningen gjordes. Statens bidrag till stöd
åt kulturarbetarna har dock ökat totalt sett under de senaste tio åren.
Denna ökning har dock för den enskilda kulturarbetaren i genomsnitt inte
inneburit motsvarande ökning av inkomsterna. Olika förklaringar finns
härtill. En orsak är att antalet kulturarbetare ökat. 1 detta sammanhang
finns skäl nämna att t. ex. inom bildkonstnärsfonden diskuteras principfrågan
om tillgängliga medel skall fördelas till ett stort antal mottagare,
vilket medför att varje mottagare får ett mindre belopp eller till ett färre
antal mottagare, vilket å andra sidan medför att bidragsbeloppet i genomsnitt
blir större.

Uppgifter om kulturarbetarnas villkor kan erhållas från en rad källor,
exempelvis statistiska centralbyråns folk- och bostadsräkningar och arbetsmarknadsstyrelsens
statistik. Uppgifter kan också fås genom enkäter
och andra urvalsundersökningar, som görs av organ som ger stöd till
kulturarbetare. En kulturstatistik för åren 1960—1971 gavs ut år 1981 av
statens kulturråd och statistiska centralbyrån. En ny utgåva publiceras

KrU 1984/85:16

16

under år 1985, hl. a. grundad på uppgifter i 1980 års folk- och bostadsräkning.
Utskottet förutsätter att kulturstatistiken i framtiden utformas så att
kulturarbetarnas villkor bättre kan belysas än som nu är fallet. Utskottet
utgår självfallet från att kulturrådet, konstnärsnämnden, styrelsen för
bildkonstnärsfonden, styrelsen för Sveriges författarfond och andra organ
på grundval av tillgängliga källor håller sig väl underrättade om utvecklingen
av kulturarbetarnas ekonomiska och sociala villkor.

Möjligheterna för kulturarbetarna att få sysselsättning inom det egna
yrkesområdet är i hög grad beroende av att det finns en väl fungerande
arbets- och uppdragsförmedling för dem. Enligt vad utskottet inhämtat
kommer AMS-kommittén (A 1981:02) i sitt huvudbetänkande, som inom
kort avges, att belysa frågor som har betydelse för samhällets insatser på
detta område och framlägga förslag om förändringar av dessa insatser.

Frågan om införandet av ett särskilt inkomstslag för kulturarbetare har
ingående prövats av kulturskattekommittén. Denna har redovisat en rad
skäl som talar mot att kulturarbetarna skulle särbehandlas genom att ett
sådant inkomstslag infördes.

I kulturutskottets yttrande KrU 1984/85:4 y till skatteutskottet över
proposition 1984/85:93 har kulturutskottet anfört att denna utredning inte
kan läggas till grund för ett införande av ett särskilt inkomstslag av litterär
och konstnärlig verksamhet. Skatteutskottet anser för sin del i betänkandet
SkU 1984/85:28 att kulturarbetarnas speciella situation bör lösas på annat
sätt än genom införande av ett särskilt inkomstslag eller ett särskilt rörelsebegrepp
för kulturarbetare.

Kulturutskottet anser att det inte finns anledning anta att en förnyad
utredning av frågan om ett särskilt inkomstslag för kulturarbetare skulle
leda till en annan slutsats än den vartill kulturskattekommittén kommit.
Utskottet anser också att de förändringar av skattereglerna för bl. a. kulturarbetarna
som nu genomförs på grundval av förslagen i proposition
1984/85:93 bör vara i kraft en tid innan en ny, omfattande utredning om
skatteförhållandena för dessa grupper övervägs.

Sammanfattningsvis anser utskottet att en ny utredning, som skulle avse
kulturarbetarnas ekonomiska och sociala villkor, inte är den väg som nu
bör väljas för att åstadkomma förbättringar av kulturarbetarnas villkor i
angivna hänseende. En rad förbättringar har genomförts under den gångna
tioårsperioden. Den samhällsekonomiska situationen begränsar för
närvarande möjligheterna att väsentligt öka insatserna för kulturarbetarna.
Detta får dock inte hindra statsmakterna, kommunerna och landstingen
att direkt och indirekt göra fortsatta insatser för att kulturarbetarna
skall få möjlighet att leva och skapa under drägliga villkor, något som
gagnar hela samhället. Självfallet är det inte minst i ett läge då resurserna
är särskilt knappa av vikt att dessa sätts in för åtgärder som är särskilt
angelägna. För statsmakternas del är det av stor betydelse att kulturrådet
och andra berörda myndigheter och organ nära följer utvecklingen inom

KrU 1984/85:16

17

sitt kompetensområde och föreslår de åtgärder som bedöms nödvändiga.
Det får därefter ankomma på regering och riksdag att ta ställning till
förslagen och därvid göra erforderliga prioriteringar i fråga om användningen
av tillgängliga reformmedel.

Under hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1983/
84:2074 samt 284 yrkande 4 och 286 yrkande 3.

Statliga insatser för konstnärer och andra kulturarbetare från vissa anslag
på kulturbudgeten m. m.

Statligt stöd till konstnärer och andra kulturarbetare via kulturbudgeten
utgår från anslagen Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer, Bidrag
till konstnärer, Inkomstgarantier för konstnärer och Ersättning åt författare
m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m. m. samt Ersättning
till rättighetshavare på musikområdet. Det bör också nämnas att inköp av
konst genom statens konstråd görs varje år med betydande belopp och att
staten ger stöd till vissa organisationer för konstförmedling och formgivning.
Möjligheten att få statliga lån till konstnärlig utsmyckning och utformning
av bostadsområden är en hittills inte tillräckligt uppmärksammad
och utnyttjad möjlighet att berika vår miljö och samtidigt skapa
arbetstillfällen för kulturarbetare. Bostadsutskottet har under innevarande
riksmöte förordat att lånetillägget för konstnärlig utsmyckning i bostadsområden
skall höjas (BoU 1984/85:13). Slutligen bör också nämnas att
kulturarbetare sysselsätts genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder inom
kultursektorn.

De bidrag till konstnärer m. fl. via kulturbudgeten som har nämnts
administreras av flera olika organ och utgår i olika former. För att få en
överblick över dessa bidragsformer har inom utskottskansliet upprättats
en tablå över dem och över de administrerande organen. Tablån fogas till
betänkandet som bilaga I. Som framgår av tablån är systemet inte enhetligt
utformat. Detta har delvis sin förklaring i att olika bidragsformer vuxit
fram vid olika tidpunkter och efter olika önskemål från de berörda grupperna
av konstnärliga yrkesutövare.

Medlen under anslaget Bidrag till konstnärer används till konstnärsbidrag,
projektbidrag m. m. Konstnärsbidragen utgår för närvarande under
ett, två eller fem år. Ett- och tvååriga bidrag inkomstbeskattas inte. Däremot
utgör de femåriga konstnärsbidragen beskattningsbar inkomst.

Vid en av de delreformer som bidragit till dagens utformning av statsbidragssystemet
fördes de medel som dittills utgått i form av konstnärsbidrag
till bild- och formkonstnärer under anslaget Bidrag till konstnärer
m. m. över till en fond benämnd Sveriges bildkonstnärsfond. Fondmedlen
skall användas till ersättning åt bild- och formkonstnärer för att konst av
deras hand som är i statlig ägo visas offentligt. Medel till fonden anvisas
varje år under anslaget Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer.

2 Riksdagen 1984/85. 13 sami. Nr 16

KrU 1984/85:16

Fördelningen av fondmedlen sköts av en inom konstnärsnämnden verksam
styrelse för bildkonstnärsfonden. Styrelsen för bildkonstnärsfonden
har i enlighet med önskemål från konstnärernas organisationer beslutat att
fondmedlen skall användas på olika sätt för bildkonstnärer och för övriga
grupper, dvs. för konsthantverkare, tecknare/illustratörer, fotografer och
arkitekter. För de senare grupperna utgår bidrag i form av arbetsbidrag, att
jämföras med de konstnärsbidrag som utgår under anslaget Bidrag till
konstnärer. För bildkonstnärerna inleddes den I juli 1982 en treårig försöksverksamhet
med s. k. grundersättning från bildkonstnärsfonden. Ersättningen
utgår för närvarande med ca 2 000 kr. — ca 12 000 kr. per år
beroende på mottagarens inkomst. Maximal årsinkomst för att erhålla
grundersättningen är för närvarande 50 000 kr. Principen för grundersättningen
är att den, om systemet bibehålls, skall utgå till dess mottagaren får
pension med omprövning vart femte år. Grundersättningen är beskattningsbar
inkomst. Bild- och formkonstnärerna kan liksom tidigare erhålla
projektbidrag från anslaget Bidrag till konstnärer. (Se tablån i bilaga 1.)

Styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond har regeringens uppdrag att
utvärdera försöksverksamheten med grundersättning. De dittills gjorda
erfarenheterna redovisades i anslagsframställningen för budgetåret 1985/
86. Efter bl. a. en mindre enkät till konstnärer som erhållit grundersättning
görs en summering av det nya systemets fördelar och nackdelar. Bland
systemets fördelar framhålls det faktum att konstnärerna får stöd i form av
ersättning i stället för bidrag, att flera får stöd, att utbetalning i princip
skall ske till uppnådd pensionsålder samt att ersättningen är inkomstrelaterad
och pensionsgrundande. Till nackdelarna hör, anförs det, att ersättningsbeloppen
för närvarande är låga, att ersättningen är skattepliktig, att
den kan missgynna den som arbetar mer samt att det är svårt att bedöma
kriteriet ”dokumenterad femårig konstnärlig yrkesverksamhet”. Styrelsen
för bildkonstnärsfonden avser att göra en kompletterande utvärdering
under våren 1985 och därefter besluta om hur ersättningarna till bildkonstnärer
skall vara utformade fr. o. m. budgetåret 1985/86.

Riksdagen bör enligt motion 1983/84:1649 (fp) begära att de negativa
effekterna av förändringen av bidragen till bild- och formkonstnärerna
prövas så att konstnärerna inte får minskad ersättning totalt sett, sedan
visningsersättning i form av grundersättning införts. Motionärerna påtalar
att, eftersom den nya grundersättningen är beskattningsbar inkomst, en
del av bidraget återgår till staten. Detta var inte fallet innan grundersättningen
infördes och då statsbidraget utgick i form av konstnärsbidrag, dvs.
ett- eller tvååriga konstnärsbidrag. Vidare betalar konstnärerna ytterligare
en del av grundersättningen i sociala avgifter. Regeringen bör därför enligt
motionärernas mening pröva dessa effekter i samband med den pågående
utvärderingen av det nya systemet.

Utskottet vill först erinra om att riksdagen (prop. 1984/85:93) förelagts

KrU 1984/85:16

19

ett förslag till nya skatteregler som innebär att bidrag bl. a. i form av
grundersättning fr. o. m. 1986 års taxering skall beskattas som A-inkomst
och inte längre som B-inkomst vilken sambeskattas med makes/makas
B-inkomst. Förslaget har tillstyrkts av kulturutskottet (KrU 1984/85:4 y)
och skatteutskottet (SkU 1984/85:28). Utskottet vill också erinra om att
systemet med beskattningsbar grundersättning införts i enlighet med önskemål
framförda av konstnärernas representanter i styrelsen för bildkonstnärsfonden.
Utskottet utgår från att alla faktorer som påverkar bidragen
till konstnärerna tas med i den ännu pågående utvärderingen av försöksverksamheten.
Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 1983/
84:1649.

Utskottet vill i detta sammanhang ta upp frågan om de olika bidragsformer
som växt fram och de olika organ som handlägger bidragsfrågorna.
Som framgår av vad utskottet redovisat i det föregående och av tablån i
bilaga 1 är det system i vilket bidragsformerna administreras svåröverskådligt.
Utskottet är medvetet om att det nuvarande systemet vuxit fram
under en följd av år med olika delreformer och att de olika bidragen
utformats under medverkan av konstnärernas representanter. Det är dock
enligt utskottet önskvärt att regeringen exempelvis i samband med utvärderingen
av bidragsformerna inom bildkonstnärsfondens verksamhetsområde
överväger om en annan och mera överskådlig organisation än den
nuvarande och en mera enhetlig benämning av likartade bidrag skulle vara
till gagn för konstnärerna och kunna innebära en rationalisering. Om en
sådan översyn leder till förändringar är det viktigt att detta, liksom hittills
varit fallet, sker under hänsynstagande till konstnärernas önskemål. Riksdagen
bör som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om
formerna för vissa bidrag till konstnärer m. fl.

Ersättning utgår till konstnärer då deras verk ställs ut i de statliga
museerna m. m. enligt avtal mellan staten och konstnärsorganisationerna
på bild- och formområdet. Frågan om ersättning till konstnärer vid utställningar
i kommunala och privata lokaler har diskuterats de senaste åren. I
årets budgetproposition (bil. 10, s. 465) anmäls att denna fråga bereds inom
regeringskansliet bl. a. genom kontakter med berörda intressenter.

Frågan om ulslällningsersällning tas upp i fyra motioner. Enligt motion
716 (vpk), yrkande 1, bör den snarast få en lösning. Motionären hänvisar
till att kulturutskottet redan för tio år sedan ställt sig bakom principen att
konstnärer bör ersättas för sin medverkan i utställningar och att ett statligt
stöd därvid är motiverat och nödvändigt för att principen om utställningsersättning
skall kunna realiseras. Enligt motion 2474 (s) bör förutsättningar
nu finnas för en principöverenskommelse om utställningsersättning
mellan företrädare för konstnärerna, utställningsarrangörerna och staten.
Riksdagen bör därför hos regeringen begära förslag om en sådan principöverenskommelse
(yrkande 2). Ett förslag till utformning av utställningser -

KrU 1984/85:16

20

sättning lämnas i motion 925 (fp). Ersättning bör gå direkt till konstnärer
som kan dokumentera sitt konstnärskap genom seriös yrkesverksamhet
och som ställer ut i kommunal regi eller genom konstförening eller annan
seriös utställningsarrangör. Ersättning bör utgå endast till utställning med
högst tre deltagande konstnärer. Riksdagen bör för budgetåret 1985/86
under ett nytt anslag benämnt Utställningsersättning anvisa 5 000 000 kr.
för ändamålet (yrkande 5). I motion 2220 (m) slutligen hemställs om
förslag om utställningsersättning för ett antal unga nya lovande konstnärers
första separatutställningar (yrkande 7). Reformen bör finansieras
genom omprioritering inom det statliga stödet till kulturverksamhet. Det
ankommer enligt motionärernas mening på kommunerna att bedöma förutsättningarna
för en allmän utställningsersättning.

Utskottet vidhåller sin tidigare uttalade uppfattning att konstnärer bör
ersättas för sin medverkan i utställningar. Som utskottet nyss redovisat har
också ersättning för utställningar vid statliga museer m. m. införts. Som
framgår av budgetpropositionen pågår överläggningar i den aktuella frågan
inom regeringskansliet med berörda parter. Utskottet förutsätter att
överläggningarna bedrivs så att resultatet av dem kan redovisas för riksdagen
senast i 1986 års budgetproposition. Överläggningarna bör inte
föregripas genom något uttalande från riksdagens sida. Motionerna 716
yrkande 1 och 2474 yrkande 2 bör därför inte föranleda någon riksdagens
åtgärd. Utskottet kan inte heller tillstyrka att riksdagen nu föreslår hur ett
system för utställningsersättning bör utformas. Riksdagen bör därför avslå
motionerna 925 yrkande 5 och 2220 yrkande 7.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande uttalande om riktlinjer för kulturpolitiken
att riksdagen avslår motion 1984/85:2220 yrkande I,

2. beträffande en parlamentarisk utredning för utvärdering av 1974
års kulturpolitiska beslut

att riksdagen avslår motion 1984/85:2202 yrkande I i denna
del,

3. beträffande översyn av det statliga stödet till regional kulturverksamhet att

riksdagen avslår motionerna 1984/85:512 och 1984/
85:2202 yrkande 1 i denna del,

4. beträffande samordning av turnéverksamhet med musikteater
att riksdagen avslår motion 1984/85:2202 yrkande 2,

5. beträffande omfördelning av medel till vissa teatrar
att riksdagen avslår motion 1984/85:1302,

6. beträffande fortsatt teaterverksamhet i glesbygd
att riksdagen avslår motion 1984/85:1812,

KrU 1984/85:16

21

7. beträffande riktat stöd till barn- oell ungdomsteater
att riksdagen avslår motion 1984/85:2476,

8. beträffande investeringsbidrag till Gävleborgs museum
att riksdagen avslår motion 1984/85:2478,

9. beträffande sponsring

att riksdagen med anledning av motionerna 1984/85:2202 yrkande
7 och 1984/85:2220 yrkande 4 samt med avslag på
motion 1984/85:717 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

10. beträffande uppgifter om förekomsten av sponsring
att riksdagen avslår motion 1984/85:2220 yrkande 5,

11. beträffande utredning om kulturarbetarnas ekonomiska och sociala
villkor

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:2074, 1984/85:284
yrkande 4 och 1984/85:286 yrkande 3,

12. beträffande prövning av effekterna av försöksverksamheten med
s. k. grundersättning till konstnärer

att riksdagen avslår motion 1983/84:1649,

13. beträffande prövning av frågan om organisationen av och formerna
för det statliga stödet till konstnärer m. fl.

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

14. beträffande uttalande om utställningsersättning

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:716 yrkande 1, 1984/
85:925 yrkande 5 i denna del, 1984/85:2220 yrkande 7 och
1984/85:2474 yrkande 2,

15. beträffande medelsanvisning till utställningsersättning

att riksdagen avslår motion 1984/85:925 yrkande 5 i denna del.

2. Statens kulturråd. Regeringen häri proposition 1984/85:100 bilaga 10
(utbildningsdepartementet) under punkt F I (s. 425 och 426) föreslagit
riksdagen att till Statens kulturråd för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag
av 15 957 000 kr.

Motion

I motion 1984/85:2220 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är
i fråga,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om en begränsning av kulturrådets utredningsverksamhet,

8. att riksdagen till Statens kulturråd för budgetåret 1985/86 anvisar ett
förslagsanslag av 15 398 000 kr.

KrU 1984/85:16

22

Utskottet

Regeringen föreslår att anslaget Statens kulturråd förs upp med
15 957 000 kr. Därvid har huvudförslaget tillämpats, dvs. en besparing på
2 % tagits ut.

Kulturrådet har enligt motion 2220 (m) med tiden fått en oformlig
organisation genom att allt fler uppgifter lagts på rådet, t. ex. att planera,
samla in statistik, utreda verksamhet, fördela anslag och utvärdera aktiviteterna.
Dess utredningsverksamhet bör enligt motionen begränsas nästa
budgetår som ett led i en avveckling av myndigheten på sikt (yrkande 6).
Enligt motionen bör riksdagen, som en följd av de begränsade uppgifterna
för kulturrådet, anvisa 559 000 kr. mindre för budgetåret 1985/86 än vad
regeringen föreslagit (yrkande 8).

Vid föregående riksmöte redovisade utskottet (KrU 1983/84:18 s. 14—
16) att vissa ändringar i kulturrådets organisation gjorts i syfte att uppnå
förenklingar i arbetet. Utskottet utgick från att fortsatta ansträngningar
görs för att effektivisera kulturrådets administration. Utskottet kunde inte
biträda ett då aktuellt motionsförslag om avveckling av kulturrådet och
uttalade att det behövs en central myndighet även på kulturområdet lika
väl som på andra områden. Utskottet har inhämtat att regeringen avser att
inom kort tillkalla en särskild utredningsman för att precisera kulturrådets
framtida roll och uppgifter.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet yrkandena 6 och 8
i motion 2220 och föreslår att riksdagen anvisar de medel till kulturrådet
som beräknats i budgetpropositionen.

Utskottet hemställer

1. beträffande kulturrådets uppgifter m. m.

att riksdagen avslår motion 1984/85:2220 yrkande 6,

2. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med
avslag på motion 1984/85:2220 yrkande 8 till Statens kulturråd
för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 15 957 000
kr.

3. Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer m. m. Regeringen har
under punkt F2 (s. 82 — 86 samt 426 — 428) föreslagit riksdagen att till
Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer m. m. för budgetåret
1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 15 725 000 kr.

Motioner

I motion 1984/85:719 av Eva Hjelmström m. fl. (vpk) yrkas, såvitt nu är
i fråga,

2. att riksdagen med ändring av proposition 1984/85:100 beslutar att
under anslaget Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer m. m.

KrU 1984/85:16

23

uppta ett i förhållande till regeringens förslag med 3 500 000 kr. förhöjt
belopp avseende centrumbildningar inom dansens, musikens, filmens,
litteraturens och bildkonstens område.

I motion 1984/85:1826 av Gunnar Nilsson i Stockholm m. fl. (s) yrkas
att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna att inom
ramen för de medel som på utbildningsdepartementets huvudtitel uppförts
för arbetsplatsbibliotek, för utveckling av kulturverksamhet på arbetsplatserna
och för kulturprogram i föreningslivet bör avsättas dels 1,5 milj. kr.
till de fackliga organisationernas kulturverksamhet på arbetsplatserna,
dels 500 000 kr. — utöver vad som i budgeten angivits — till Arbetarrörelsens
arkiv och folkrörelsearkiven att fördelas på sätt som framgår av
motionen.

1 motion 1984/85:2220 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är
i fråga,

9. att riksdagen till Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer
m. m. för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag om 12 850 000
kr.

Utskottet

Under anslaget utgår från ett antal anslagsposter bidrag dels till organisationer
som bedriver en omfattande kulturverksamhet, dels till statens
kulturråd för fördelning till olika kulturprojekt inom organisationslivet
m. m.

En av anslagsposterna avser bidrag till centrumbildningar på teaterns,
dansens, musikens, filmens, bildkonstens och litteraturens områden. Innevarande
budgetår är denna anslagspost uppförd med 3 185 000 kr. I
budgetpropositionen föreslås en uppräkning med 90 000 kr. till 3 275 000
kr.

I motion 719 (vpk) hemställs att riksdagen skall beräkna 3 500 000 kr.
mer än vad regeringen föreslagit för centrumbildningarna (yrkande 2).
Motionärerna framhåller att centrumbildningarna under senare år drabbats
av kraftiga hyres- och andra kostnadshöjningar.

Utskottet erinrar om att den av regeringen föreslagna uppräkningen av
den nu aktuella anslagsposten är av samma storleksordning som motsvarande
uppräkning av andra likartade anslag, eller ca 3 %. Utskottet vill
också erinra om att arbetsmarknadsstyrelsen ställer ett antal särskilda
arbetsförmedlare till centrumbildningarnas förfogande. Innevarande budgetår
finns sådana vid tio centrumbildningar. Mot bakgrund av det anförda
och med hänsyn till den rådande budgetsituationen avstyrker utskottet
motion 719 yrkande 2.

En annan anslagspost avser medel till kulturrådets disposition för kulturella
ändamål. Ur denna anslagspost har utgått medel bl. a. till seminarier

KrU 1984/85:16

24

kring konstnärlig utveckling, erfarenhetsutbyte mellan institutioner samt
invandrarnas kulturfestivaler. Anslagsposten föreslås i budgetpropositionen
räknas upp med 80 000 kr. till 2 875 000 kr.

Enligt motion 2220 (m) bör besparingar på statsutgifterna i första hand
gå ut över ospecificerade anslag. Därför föreslås i motionen att riksdagen
skall beräkna 2 000 000 kr. för anslagsposten till kulturrådets disposition
(yrkande 9 delvis).

Utskottet anser att de verksamheter som stöds med medel ur anslagsposten
till kulturrådets disposition inte bör vidkännas en sådan minskning av
medlen som föreslås i motion 2220. Det är nödvändigt att det finns medel
till att stödja kulturella ändamål som är angelägna men som inte får stöd
i annan ordning. Utskottet avstyrker därför motion 2220 yrkande 9 i den
del som avser minskning av anslagsposten till kulturrådets disposition.

I det inledande avsnittet av utbildningshuvudtiteln (s. 82 — 86) redovisas
kulturrådets förslag till handlingsprogram för kulturverksamhet i arbetslivet
kallat Verktyg för förändring (Rapport från kulturrådet 1984:1).
Föredragande statsrådet anför att det är naturligt att den statliga insatsen
för att stimulera kultur i arbetslivet koncentreras till åtgärder som syftar till
att få i gång en utvecklingsprocess i vilken många medverkar. På ett antal
områden nämns insatser som har betydelse i sammanhanget.

Under anslaget Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer m. m.
beräknas i budgetpropositionen 2 milj. kr. under en särskild anslagspost
Utveckling av kulturverksamhet på arbetsplatserna. Medlen skall enligt
propositionen användas för aktiviteter inom bl. a. främjandeorganisationerna.
Det bör ankomma på regeringen att fördela dessa medel. Vid
fördelningen bör prioritet ges åt verksamhet med konstutställningar på
arbetsplatser. Detta område är enligt föredragande statsrådets mening
eftersatt. Vidare bör hänsyn tas till hur väl aktiviteten är lokalt förankrad
och i vilken utsträckning de medlemsorganisationer som står bakom organisationerna
med främjande uppgifter är villiga att engagera sig, anförs det
vidare i propositionen.

Kulturella aktiviteter på arbetsplatserna bygger enligt motion 2220 (m)
i stor utsträckning på de anställdas frivilliga, ideella arbete. Denna verksamhet
bör enligt motionärernas mening inte byråkratiseras genom ett
statligt bidrag av det slag som föreslås i budgetpropositionen och inte
heller styras av de fackliga organisationerna. Riksdagen bör därför enligt
motionen avslå regeringens förslag om medelsanvisning till utveckling av
kulturverksamhet på arbetsplatserna (yrkande 9 delvis).

I motion 1826 (s) föreslås att sammanlagt 1,5 milj. kr. skall användas för
de fackliga organisationernas kulturverksamhet under dels förevarande
anslag under anslagsposten Utveckling av kulturverksamhet på arbetsplatserna,
dels anslaget Bidrag till studieförbunden m. m. under anslagsposten
Kulturverksamhet, dels den anslagspost i proposition 1984/85:141 om

KrU 1984/85:16

25

litteratur och folkbibliotek som avser arbetsplatsbibliotek. Det anges inte
i motionen hur stor del av de 1,5 milj. kr. som skall avsättas under resp.
anslag. Medlen bör enligt motionen användas för utbildnings- och informationsinsatser
för ombud och organisatörer inom de fackliga organisationerna
och studieförbunden samt till stimulans av fackliga kulturprojekt.
Dessutom bör under förevarande anslag under anslagsposten Utveckling
av kulturverksamhet på arbetsplatserna 170 000 kr. användas för personalförstärkningar
vid de lokala folkrörelsearkiven och 330 000 kr. för centrala
arkivinsatser vid Arbetarrörelsens arkiv.

Utskottet anser det mycket värdefullt att en satsning på kulturverksamhet
i arbetslivet nu inleds. Som föredragande statsrådet anför bör det vara
en uppgift för staten att stimulera tillkomsten av kulturaktiviteter med
anknytning till arbetsplatserna, medan ansvaret för verksamheten ytterst
måste vila på de fackliga organisationerna och organisationer av det slag
som Litteraturfrämjandet, Konstfrämjandet, Skådebanan och Sveriges
konstföreningars riksförbund utgör. Statens kulturråd, som ansvarar för
fördelningen av bidraget till kulturverksamhet i studieförbunden m. m.,
bör, som föredragande statsrådet anför, särskilt uppmärksamma behovet
av kulturinsatser på arbetsplatserna. Statens kulturråds förslag till handlingsprogram
för kultur i arbetslivet bör kunna utgöra underlag för diskussioner
om den fortsatta utvecklingen av kulturverksamheten på arbetsplatser.
Denna verksamhet kan få betydelse inte bara för de anställda utan
också för de anställdas familjer. Under våren 1985 avslutar kulturrådet ett
annat utredningsprojekt, nämligen om kultur i boendet. Kulturverksamhet
på arbetsplatserna och i boendet kan i framtiden, än mera än i dag, bli
betydelsefulla komplement till varandra och samverka till att fler människor
blir delaktiga i kulturaktiviteter.

Utskottet kan således inte dela de uppfattningar som förs fram i motion
2220 om kultur i arbetslivet och avstyrker motionens yrkande 9 i nu aktuell
del.

Utskottet anser vidare att de medel som i budgetpropositionen beräknas
för kulturverksamhet på arbetsplatser bör få användas på det sätt som
regeringen föreslår. Det måste, särskilt i ett initialskede, få finnas en viss
flexibilitet i användningen av medlen för att t. ex. nya idéer skall kunna
prövas. Det är för utskottet naturligt att de fackliga organisationerna
engageras i verksamheten utan något särskilt riksdagsbeslut vare sig i fråga
om det nu aktuella anslaget eller beträffande bidraget till studieförbundens
kulturverksamhet. Utskottet anser vidare att riksdagen inte nu bör göra
något uttalande om hur medel föreslagna i proposition 1984/85:141 om
litteratur och folkbibliotek skall användas. Utskottet kan inte heller tillstyrka
att de medel som nu beräknas för kulturverksamhet på arbetsplatserna
minskas med 500 000 kr. för att i stället avsättas för i motion 1826
angivna arkivändamål. Rikdagen bör med hänvisning till det anförda
avslå motion 1826.

KrU 1984/85:16

26

Utskottet har i övrigt inget att erinra mot medelsberäkningen.

Utskottet hemställer

1. beträffande beräknande av medel under anslaget för centrumbildningar
på teaterns, dansens, musikens, filmens, bildkonstens och
litteraturens områden

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med
avslag på motion 1984/85:719 yrkande 2 i denna del beslutar att
för angivna ändamål under anslaget skall beräknas 3 275 000
kr.,

2. beträffande beräknande av medel under anslaget till kulturrådets
disposition för kulturella ändamål

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med
avslag på motion 1984/85:2220 yrkande 9 i denna del beslutar
att för angivna ändamål under anslaget skall beräknas 2 875 000
kr.,

3. beträffande beräknande av medel under anslaget för utveckling av
kulturverksamhet på arbetsplatserna

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 samt med
avslag på motionerna 1984/85:1826 i denna del och 1984/
85:2220 yrkande 9 i denna del beslutar att för angivna ändamål
under anslaget skall beräknas 2 000 000 kr.,

4. beträffande medel i övrigt till de fackliga organisationernas kulturverksamhet
m. m.

att riksdagen avslår motion 1984/85:1826 i denna del,

5. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 samt med
avslag på motionerna 1984/85:719 yrkande 2 i denna del, 1984/
85:1826 i denna del och 1984/85:2220 yrkande 9 i denna del till
Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer m. m. för budgetåret
1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 15 725 000 kr.

4. Bidrag till särskilda kulturella ändamål. Regeringen har under punkt
F 3 (s. 428 och 429) föreslagit riksdagen att till Bidrag till särskilda kulturella
ändamål för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av
6 051 000 kr.

Motioner

I motion 1984/85:2190 av Sture Korpås m. fl. (c) yrkas — med hänvisning
till vad som anförts i motion 1984/85:2189 — att riksdagen beslutar
att från reservationsanslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål anvisa
240 000 kr. till Baltiska institutet för föreståndarens lönekostnader.

I motion 1984/85:2220 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är
i fråga,

KrU 1984/85:16

27

10. att riksdagen till Bidrag till särskilda kulturella ändamål för budgetåret
1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 5 051 000 kr.

I motion 1984/85:2471 av Karin Ahrland m. fl. (fp, s, m, c) yrkas att
riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om Baltiska
institutets behov av ökade resurser.

I motion 1984/85:2472 av Karin Andersson m. fl. (c, m, fp, vpk) yrkas
att riksdagen uttalar att av disponibla medel under anslaget Bidrag till
särskilda kulturella ändamål ett anslag på 200 000 kr. bör beviljas Immigrantinstitutets
arkiv- och dokumentationsverksamhet.

Utskottet

Från förevarande anslag utgår bidrag för skilda ändamål till organisationer
och institutioner på kulturområdet. En viss del av medlen står till
regeringens disposition.

I motion 2472 (c, m, fp, vpk) yrkas att 200 000 kr. av de under anslaget
tillgängliga medlen skall avsättas för Immigrantinstitutets arkiv- och dokumentationsverksamhet.
1 motionen redovisas att Immigrantinstitutet funnits
sedan år 1973 och att det byggt upp en omfattande dokumentation i
frågor som rör migrations- och minoritetspolitik såväl i Sverige som i
andra länder. Vidare har institutet enligt motionen under senare år börjat
bygga upp ett arkiv med brev, fotografier, manuskript m. m. av invandrare.
Med det insamlade materialet som grund bedriver institutet informationsoch
upplysningsverksamhet kring invandrare och invandrarfrågor riktad
både till invandrare och svenskar. Immigrantinstitutet är en fristående
sammanslutning och inte ansluten till någon bidragsberättigad huvudorganisation.
Institutet har därför svårt att finansiera sin verksamhet. Motionärerna
anser att kommande förslag till riksdagen i invandrarpolitiska
frågor inte kan avvaktas innan beslut om eventuellt bidrag till Immigrantinstitutet
tas eftersom dessa förslag inte kan resultera i några konkreta
åtgärder förrän budgetåret 1986/87. Institutet behöver nämligen enligt
motionärernas mening få bidrag redan fr. o. m. budgetåret 1985/86.

Utskottet erinrar om att statsrådet Göransson i svar på en fråga i riksdagen
(prot. 1984/85:23 s. 31—33) anfört att regeringen ser delar av
Immigrantinstitutets verksamhet som värdefull och att den anser att visst
stöd från staten kan vara motiverat för sådan verksamhet.

Utskottet instämmer i uppfattningen att Immigrantinstitutets arkiv- och
dokumentationsverksamhet är av sådant riksintresse att den motiverar ett
statligt stöd.

Utskottet har inhämtat att Immigrantinstitutet vid något tillfälle erhållit
bidrag från statens invandrarverk för avgränsade ändamål av projektkaraktär.
Vidare har institutet erhållit bidrag från kulturrådet för viss publiceringsverksamhet.
Det har också utgått lönebidrag till anställda vid insti -

KrU 1984/85:16

28

tutet. Borås kommun har den 19 mars 1985 beslutat ge institutet ett särskilt
bidrag om 30 000 kr. Utskottet anser att i avvaktan på regeringens kommande
proposition om invandrarfrågor medel över statsbudgeten bör utgå
till institutet. Utskottet föreslår därför att riksdagen med anledning av
motion 2472 som sin mening bör ge regeringen till känna att av de medel
som under förevarande anslag för budgetåret 1985/86 står till regeringens
disposition 200 000 kr. bör avsättas för bidrag till Immigrantinstitutets
arkiv- och dokumentationsverksamhet.

Från medlen till regeringens disposition har bidrag tidigare beviljats för
Baltiska institutets verksamhet. Regeringen föreslår nu att bidrag till Baltiska
institutet skall beräknas under en särskild anslagspost fr. o. m. budgetåret
1985/86. Den nya posten beräknas föras upp med 300 000 kr.
samtidigt som posten till regeringens disposition minskas med motsvarande
belopp.

I motionerna 2190 (c) och 2471 (fp, c, m, s) anförs att Baltiska institutets
verksamhet inte kan bedrivas utan en heltidsanställd föreståndare. I motion
2471 begärs att riksdagen skall ge regeringen till känna institutets
behov av bidrag till föreståndarens lön. Enligt motion 2190 avgår den
nuvarande föreståndaren med pension under innevarande år. Eftersom
staten bidragit till denna föreståndares lön genom lönebidrag, och lönebidraget
är knutet till person och inte till institution, får institutet således
stå för lönekostnaderna för föreståndarens efterträdare. I motionen yrkas
att riksdagen skall anvisa 240 000 kr. till Baltiska institutet utöver vad som
föreslagits i budgetpropositionen.

Utskottet noterar med tillfredsställelse att Baltiska institutet nu får ett
permanent bidrag i och med att medel beräknas under en särskild anslagspost.
Utskottet kan emellertid inte tillstyrka den ytterligare medelsanvisning
som föreslås i motionerna 2190 och 2471 varför de avstyrks.

Enligt motion 2220 (m) bör besparingar i första hand göras på ospecificerade
anslag. Därför föreslås i motionen (yrkande 10) att medlen till
regeringens disposition under förevarande anslag skall minskas med 1
milj. kr.

Utskottet anser att det är av värde om regeringen har vissa medel till sin
disposition för att kunna tillgodose tillfälliga bidragsbehov på kulturområdet,
bl. a. för att insatser skall kunna göras då ett angeläget bidragsbehov
uppstår och särskild medelsanvisning över statsbudget eller tilläggsbudget
inte kan avvaktas. Riksdagen bör därför avslå yrkande 10 i motion 2220.

Utskottet har inte något att erinra mot medelsberäkningen i övrigt.

Utskottet hemställer

1. beträffande bidrag till Immigrantinstitutets arkiv- och dokumentationsverksamhet att

riksdagen med anledning av motion 1984/85:2472 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

KrU 1984/85:16

29

2. beträffande beräknande av medel under anslaget för Baltiska
institutet

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med
avslag på motion 1984/85:2190 i denna del och motion 1984/
85:2471 beslutar att för angivna ändamål under anslaget skall
beräknas 300 000 kr.,

3. beträffande besparing under anslagsposten Till regeringens disposition att

riksdagen avslår motion 1984/85:2220 yrkande 10 i denna
del,

4. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 samt med
avslag på motionerna 1984/85:2190 och 1984/85:2220 yrkande
10, båda i denna del, till Bidrag till särskilda kulturella ändamål
för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av
6 051 000 kr.

5. Bidrag till samisk kultur. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkt F 4 (s. 429 och 430) och hemställer

att riksdagen till Bidrag lill samisk kultur för budgetåret 1985/86
anvisar ett anslag av 2 029 000 kr.

6. Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer. Regeringen har under
punkt F 5 (s. 430 och 431) föreslagit riksdagen att till Visningsersättning åt
bild- och formkonstnärer för budgetåret 1985/86 anvisa ett anslag av
21 556 000 kr.

Motioner

I motion 1984/85:716 av Eva Hjelmström (vpk) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

2. att riksdagen med ändring av regeringens proposition 1984/85:100
under anslaget Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer upptar ett
i förhållande till regeringens förslag med 2 600 000 kr. förhöjt belopp.

I motion 1984/85:925 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu är
i fråga,

4. att riksdagen till Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer för
budgetåret 1985/86 anvisar 2 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit.

Utskottet

I det föregående har utskottet redogjort för användningen av medlen
under förevarande anslag (s. 17—18 och bilaga 1). Utskottet har också
redovisat en pågående utvärdering av försöksverksamheten med s. k. grundersättning
från bildkonstnärsfonden.

KrU 1984/85:16

30

Anslaget föreslås i budgetpropositionen räknas upp från 20 928 000 kr.
till 21 556 000 kr., dvs. med ca 3 %. Styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond
har föreslagit en uppräkning till 43 milj. kr. för att anslaget skall
komma i nivå med anslaget till ersättning åt författare för biblioteksutlåning.

I motion 716 (vpk) yrkas att anslaget skall räknas upp med 2 600 000 kr.
i förhållande till regeringens förslag (yrkande 2).

Även i motion 925 (fp) förordas en uppräkning av det i propositionen
föreslagna anslaget, nämligen med 2 milj. kr. (yrkande 4). Höjningen bör
göras i avvaktan på kommande förslag från upphovsrättsutredningen,
varefter ersättningen enligt motionärernas mening bör bygga på lagstadgad
förhandlingsrätt.

Med hänvisning till det rådande budgetläget kan utskottet inte förorda
en större uppräkning av anslaget än vad regeringen förordat varför utskottet
avstyrker yrkande 2 i motion 716 och yrkande 4 i motion 925.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 samt med
avslag på motionerna 1984/85:716 yrkande 2 och 1984/85:925
yrkande 4 till Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer för
budgetåret 1985/86 anvisar ett anslag av 21 556 000 kr.

7. Bidrag till konstnärer. Regeringen har under punkt F6 (s. 431—433)
föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen förordats angående konstnärsnämndens
organisation,

2. till Bidrag till konstnärer för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag
av 14 730 000 kr.

Motioner

I motion 1984/85:925 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu är
i fråga,

6. att riksdagen under ett nytt anslag under åttonde huvudtiteln till
Sveriges tonsättarfond för budgetåret 1985/86 anvisar ett anslag av
3 000 000 kr.

1 motion 1984/85:2470 av Lars Ahlström (m) och Inger Wickzén (m)
yrkas att riksdagen uttalar sig för att även grupperna konsthantverkare och
hantverkare skall kunna erhålla bidrag under anslaget Bidrag till konstnärer.

Utskottet

1 det föregående har redovisats handläggningen av ärenden rörande
bidrag från anslaget Bidrag till konstnärer och vilka olika bidragsformer
som finns (s. 17 och bilaga I). Den anslagspost som innevarande budgetår

KrU 1984/85:16

31

avser stöd till ton-, scen- och bildkonstnärer, och från vilken bidrag beslutas
och handläggs av konstnärsnämnden, föreslås i budgetpropositionen
bli delad nästa budgetår så att bidrag lill musikaliska upphovsmän beräknas
under en särskild anslagspost. Genom denna delning avser regeringen att
tillgodose de önskemål som framförts av Konstnärliga och litterära yrkesutövares
samarbetsnämnd (K LYS) och Föreningen Svenska tonsättare om
särskilt anvisade medel till tonsättare. Ärenden rörande upphovsmän på
musikområdet skall enligt regeringens förslag fr. o. m. budgetåret 1985/86
handläggas av en särskild arbetsgrupp inom konstnärsnämnden och inte
längre av konstnärsnämnden själv. Arbetsgruppen skall vara sammansatt
av i huvudsak företrädare för de berörda upphovsmännens organisationer.
Riksdagen föreslås godkänna vad som anförts om konstnärsnämndens
organisation. Förslaget om en särskild anslagspost för bidrag till tonsättare
och en särskild arbetsgrupp för dessa ärenden innebär inte någon principiell
förändring av statens insatser för tonsättarna.

Anslaget som helhet, och därmed också de däri ingående anslagsposterna,
räknas upp så att en viss kompensation för prisstegringar lämnas.
Vidare beräknas 100 000 kr. för höjda bidrag till de musikaliska upphovsmännen.

I avvaktan på en mera "beräkningsbar" lösning på problemen med
ersättning till svenska tonsättare för allmänhetens utnyttjande av deras
verk bör enligt motion 925 (fp) riksdagen anvisa 3 milj. kr. till en Sveriges
tonsättarfond (yrkande 6). Fonden bör ledas av en styrelse på samma sätt
som är fallet med Sveriges författarfond.

Utskottet har förståelse för tonsättarnas önskemål om att undvika konkurrens
om bidragsmedlen från andra bidragsberättigade yrkesgrupper.
Utskottet tillstyrker därför att deras önskemål tillgodoses på det sätt som
föreslås i budgetpropositionen. Därmed blir även motsvarande önskemål
i motion 925 tillgodosett. Riksdagen bör således godkänna vad som förordats
i propositionen om konstnärsnämndens organisation. Utskottet
erinrar i sammanhanget om det uttalande som utskottet i det föregående
gjort om en översyn av administrationen av vissa bidrag till konstnärer
m. fl. (s. 19).

Utskottet har inhämtat att tonsättarnas andel av den nuvarande anslagsposten
för bidrag till ton-, scen- och filmkonstnärer m. m. innevarande
budgetår uppgår till omkring 2 milj. kr. Utskottet förutsätter att den nya,
särskilda anslagsposten för bidrag till tonsättarna tillförs motsvarande
belopp nästa budgetår till vilket kommer den av regeringen föreslagna
förstärkningen med 100 000 kr. för höjda bidrag till tonsättarna. Utskottet
kan däremot inte tillstyrka att 3 milj. kr. avsätts till en särskild tonsättarfond
med egen styrelse såsom föreslås i motion 925 (yrkande 6).

Riksdagen bör enligt motion 2470 (m) uttala sig för att konsthantverkare
samt hantverkare som har ett högt yrkeskunnande och stor yrkesskicklighet

KrU 1984/85:16

32

skall kunna erhålla bidrag under anslaget Bidrag till konstnärer. I motionen
framhålls också att dessa grupper bör kunna komma i fråga för
inkomstgaranti för konstnärer. Motionärerna påtalar att särskilda åtgärder
av detta och andra slag behövs för att ett traditionellt och i många fall
hotat yrkeskunnande skall kunna bevaras.

Utskottet erinrar om att stöd till konsthantverkare redan nu kan utgå
under anslagen Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer, Bidrag till
konstnärer och Inkomstgarantier för konstnärer. Utskottet anser inte att
stöd som syftar till att bevara yrkeskunnande inom olika hantverk bör
lämnas från de förhållandevis begränsade medel som finns på kulturbudgeten
för stöd till konstnärer och konsthantverkare samt andra kulturarbetare.
Stöd till hantverkare och till bevarandet av hotade hantverksyrken
ges i andra former, bl. a. som utbildningsinsatser. Inom gymnasieskolans
ram finns ett nytt system för lärlingsutbildning. Vidare finns specialkurser
för utbildning inom många traditionella hantverksyrken. Även vid folkhögskolor
ges viss utbildning i hantverk av mera traditionellt slag och i
olika slöjdarter, ofta med anknytning till den bygd där folkhögskolan
verkar. Kurser för hantverkare ges också av statens institut för företagsutveckling
(S1FU), t. ex. i marmoreringsmålning och förgyllning. Med hänvisning
till det anförda avstyrker utskottet motion 2470.

Utskottet hemställer

1. beträffande konstnärsnämndens organisation

att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1984/
85:100,

2. beträffande tonsättarfond

att riksdagen avslår motion 1984/85:925 yrkande 6,

3. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen till Bidrag lill konstnärer för budgetåret 1985/86
anvisar ett reservationsanslag av 14 730 000 kr.,

4. beträffande bidrag till konsthantverkare och hantverkare att riksdagen
avslår motion 1984/85:2470.

8. Inkomstgarantier för konstnärer. Regeringen har under punkt F 7 (s.
434) föreslagit riksdagen att till Inkomstgarantier för konstnärer för budgetåret
1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 6 844 000 kr.

Motioner

I motion 1984/85:925 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu är
i fråga,

1. att riksdagen till Inkomstgarantier för konstnärer för budgetåret
1985/86 anvisar I 125 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit.

KrU 1984/85:16

33

I motion 1984/85:2202 av Karl Boo m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är i fråga,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om möjlighet att frivilligt
avstå från statlig inkomstgaranti för konstnärer.

1 motion 1984/85:2220 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är
i fråga,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till förstärkning av
konstnärsstipendierna i enlighet med vad som i motionen anförts.

Utskottet

Inkomstgarantier beviljas konstnärer som står för konstnärlig verksamhet
av hög kvalitet och stor betydelse för svenskt kulturliv. Beslut om
innehavare av inkomstgaranti fattas av regeringen efter gemensamt förslag
av konstnärsnämnden och styrelsen för Sveriges författarfond eller efter
yttrande av dessa organ.

Inkomstgaranti kan uppgå till högst fem gånger det basbelopp som
enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring gällde vid kalenderårets
ingång. Det för kalenderåret 1985 fastställda basbeloppet är 21 800 kr.
Garantins maximibelopp för år 1985 uppgår således till 109 000 kr. Detta
maximibelopp minskas med innehavarens årsinkomst upp till ett basbelopp
och med 75 % av årsinkomsten i övrigt.

Antalet inkomstgarantier är innevarande budgetår 122. Härav avser två
garantirum personer som innehaft tjänst som professor vid konsthögskolan
resp. huvudlärare vid konstfackskolan.

I årets budgetproposition föreslås att antalet garantirum skall ökas med
tre, vilka avses tilldelas f. d. innehavare av tidsbegränsade lärartjänster vid
konstnärlig högskoleutbildning. Anslaget föreslås föras upp med 6 844 000
kr.

1 motion 925 (fp) hemställs att antalet garantirum skall öka till 140 i
enlighet med konstnärsnämndens förslag (yrkande 1). För ändamålet bör
riksdagen anvisa ett med 1 125 000 kr. förhöjt anslag.

Utskottet anser att riksdagen av statsfinansiella skäl inte kan besluta om
en så stor ökning av antalet garantirum nästa budgetår som föreslås i
motionen. Däremot tillstyrker utskottet den ökning med tre garantirum
som föreslås i budgetpropositionen. Utskottet föreslår att riksdagen anvisar
de av regeringen begärda medlen under anslaget.

Som nyss redovisats utgår inkomstgaranti i relation till innehavarens
inkomst. Detta betyder att den totala summa som beräknas och anvisas
varje år inte motsvarar antalet garantirum multiplicerat med det maximala
garantibeloppet. Enligt vad utskottet inhämtat utnyttjar innehavarna för
närvarande inkomstgarantierna med i genomsnitt drygt 50 % av det maximala
inkomstgarantibeloppet.

3 Riksdagen 1984/85. 13 sami. Nr 16

KrU 1984/85:16

34

I motionerna 2202 (c) och 2220 (m) uppmärksammas att inte alla garantiinnehavare
utnyttjar inkomstgarantin fullt ut och att vissa andra inte
utnyttjar den till någon del, vilket beror på att de har höga inkomster. I
motion 2202 hemställs att riksdagen skall begära förslag som gör det
möjligt för innehavare att avstå från statlig inkomstgaranti (yrkande 3).
Enligt motion 2220 bör riksdagen hemställa om förslag till förstärkning av
medlen till inkomstgarantier så att den totala disponibla summan motsvarar
antalet nuvarande inkomstgarantier multiplicerat med den maximala
inkomstgarantin (yrkande 2). Eftersom innehavarna inte utnyttjar det
maximala inkomstgarantibeloppet bör de outnyttjade resurserna användas
till ett ökat antal garantirum. Denna förstärkning bör finansieras
genom en omföring av medel på kulturbudgeten.

Utskottet erinrar om att enligt 2 § förordningen (1976:504) om inkomstgarantier
för konstnärer utser regeringen innehavare av inkomstgaranti för
ett kalenderår eller återstående del därav. Den som innehar inkomstgaranti
utses årligen under sin återstående livstid åter till innehavare av inkomstgaranti
om inte synnerliga skäl föranleder annat. Tanken bakom systemet
med inkomstgaranti är att konstnären skall vara tillförsäkrad en ekonomisk
trygghet oavsett inkomstnivå vid en särskild tidpunkt. Utskottet vill
framhålla att om någon skulle vilja avstå från fortsatt inkomstgaranti kan
han eller hon underrätta regeringen om detta inför nästa års beslut. Med
hänvisning till det anförda anser utskottet att yrkande 3 i motion 2202 inte
bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

I anslutning till yrkande 2 i motion 2220 vill utskottet framhålla att, om
anslaget skall beräknas och budgeteras utifrån förutsättningen att alla
garantirum utnyttjas till fullo och om medlen därefter skall fördelas på
flera garantirum när de ursprungliga inte utnyttjas till fullo, innebär detta
att anslaget i dagens läge skulle behöva fördubblas. Dessutom skulle
anslaget behöva ökas ytterligare om och när de befintliga garantirummen
börjar utnyttjas till en större del än vad som är fallet i dag. Utskottet kan
inte tillstyrka den fördubbling av anslaget som förordas i motionen, särskilt
som det inte anges från vilka andra anslag medel skall omfördelas för
ändamålet.

Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
yrkande 2 i motion 2220.

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med
avslag på motion 1984/85:925 yrkande 1 till lnkomstgarantier
för konstnärer {'öv budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag
av 6 844 000 kr.,

2. beträffande möjlighet att avstå från inkomstgaranti
att riksdagen avslår motion 1984/85:2202 yrkande 3,

3. beträffande ökning av antalet inkomstgarantirum

att riksdagen avslår motion 1984/85:2220 yrkande 2.

KrU 1984/85:16

35

9. Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek

m. m. Regeringen har under punkt F 8 (s. 435 — 437) föreslagit riksdagen
att

1. godkänna vad som i propositionen anförts om biblioteksersättningens
grundbelopp,

2. till Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom
bibliotek m. m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av
45 707 000 kr.

Motion er

I motion 1984/85:349 av Eva Hjelmström m. fl. (vpk) yrkas

1. att riksdagen uttalar att frågan om förhandlingsrätt beträffande biblioteksersättningen
bör behandlas med förtur och i positiv anda och hemställer
hos regeringen om åtgärder i enlighet härmed,

2. att riksdagen beslutar att ersättningen åt författare m. fl. för utlåning
av deras verk genom bibliotek m. m. för budgetåret 1985/86 skall utgå med
44 öre,

3. att riksdagen beslutar att med ändring av proposition 1984/85:100
under anslaget Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk
genom bibliotek m. m. uppta ett i förhållande till regeringens förslag med
3 000 000 kr. förhöjt belopp.

I motion 1984/85:925 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu är
i fråga,

2. att riksdagen beslutar att biblioteksersättningens grundbelopp för
hemlån av svenskt originalverk skall räknas upp med 3 öre utöver vad
regeringen föreslagit eller således till 44 öre samt att övriga grundbelopp
skall höjas i motsvarande mån,

3. att riksdagen till Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras
verk genom bibliotek m. m. för budgetåret 1985/86 anvisar 3 210 000 kr.
utöver vad regeringen föreslagit.

1 motion 1984/85:2202 av Karl Boo m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är i fråga,

4. att riksdagen fastställer grundmultipeln i författarersättningen till 44
öre,

5. att riksdagen till Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras
verk genom bibliotek m. m. för budgetåret 1985/86 anvisar ett i förhållande
till regeringens förslag med 3 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag om
48 707 000 kr.

1 motion 1984/85:2220 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är
i fråga,

11. att riksdagen till Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras
verk genom bibliotek m. m. för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag
av 46 807 000 kr.

KrU 1984/85:16

36

I motion 1984/85:2474 av Stig Gustafsson m. fl. (s) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

1. att riksdagen beslutar att genom omfördelning av medel från anslaget
Litteraturstöd samt övriga ändamål inom litteratur- och folkbiblioteksområdet
under anslaget Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras
verk genom bibliotek m. m. höja biblioteksersättningen till författare med
I öre utöver vad som föreslagits i budgetpropositionen.

1 detta sammanhang behandlas yrkandet såvitt däri föreslås höjd biblioteksersättning.
Yrkandet i övrigt kommer att behandlas i samband med
behandlingen av proposition 1984/85:141 om litteratur och bibliotek.

Utskottet

Vid föregående riksmöte gav utskottet en utförlig redovisning av gällande
bestämmelser om biblioteksersättningen (KrU 1983/84:18 s. 32).

Regeringens förslag i fråga om biblioteksersättningens grundbelopp
innebär att grundbeloppet för hemlån av svenskt originalverk höjs med I
öre och övriga grundbelopp i motsvarande mån. Detta innebär att grundbeloppen
föreslås bli i fråga om svenska originalverk 41 öre för hemlån och
1 kr. 64 öre för referensexemplar samt i fråga om översatta verk 20:5 öre
för hemlån och 82 öre för referensexemplar. Medelsbehovet för biblioteksersättningen
beräknas till 43 907 000 kr. för nästa budgetår. För ersättning
åt författare och översättare för utnyttjande av deras verk i form av
talböcker och taltidningar beräknas 1 800 000 kr., vilket innebär en ökning
av detta bidrag med 52 000 kr.

1 flera motioner föreslås en större uppräkning av biblioteksersättningen
än vad regeringen föreslagit. Sålunda föreslås att — utöver vad som
förordas i propositionen — grundbeloppen för hemlån av svenskt originalverk
höjs med följande belopp, nämligen i motionerna 349 (vpk), 925
(fp) samt 2202 (c), 3 öre och i motionerna 2220 (m) och 2474 (s) 1 öre. Enligt
motion 2474 bör höjningen av biblioteksersättningen finansieras genom
motsvarande nedskärning av medelsanvisningen till ändamål på litteraturoch
folkbiblioteksområdet.

Då kostnaden för höjning av grundbeloppet med I öre beräknas vara
1 071 000 kr. för budgetåret 1985/86 skulle den i motionerna föreslagna
höjningen till 42 öre innebära att anslaget bör ökas med 1 071 000 kr. och
höjningen till 44 öre med 3 213 000 kr. i förhållande till regeringens förslag.

Utskottet uttalade vid föregående riksmöte att det är viktigt att man
strävar efter att — i avvaktan på resultaten av upphovsrättsutredningens
arbete — räkna upp biblioteksersättningens grundbelopp med beaktande
av löneutvecklingen för andra grupper. Utskottet framhöll också att man
med hänsyn till budgetläget samtidigt måste iaktta stor återhållsamhet med
ökade statsutgifter. Regeringen har uttalat att det tillgängliga löneutrymmet
för år 1985 är 5 %. Med beaktande härav och under hänvisning till vad

KrU 1984/85:16

37

utskottet uttalade föregående år anser utskottet att biblioteksersättningens
grundbelopp för hemlån av svenskt originalverk bör höjas med I öre
utöver regeringens förslag eller således från 40 öre till 42 öre. Övriga
grundbelopp bör höjas i motsvarande mån. Vad utskottet här anfört om
storleken av grundbeloppen bör riksdagen med anledning av proposition
1984/85:100, med bifall till motionerna 2220 yrkande 11 och 2474 yrkande
I, båda i denna del, samt med anledning av motionerna 349 yrkandena 2
och 3,925 yrkandena 2 och 3 samt 2202 yrkandena 4 och 5 som sin mening
ge regeringen till känna samt vid medelsanvisningen beräkna 1 071 000 kr.
för ändamålet.

Utskottet anser att riksdagen inte nu bör göra något uttalande beträffande
medelsanvisningen till ändamål på litteratur- och folkbiblioteksområdet.
Motion 2474 i motsvarande del (yrkande 1 delvis) kommer att behandlas
i samband med behandlingen av proposition 1984/85:141 om litteratur
och folkbibliotek.

Enligt motion 349 (vpk) bör riksdagen uttala att frågan om förhandlingsrätt
beträffande biblioteksersättningen bör behandlas med förtur och
i positiv anda (yrkande 1).

Kontakter och informella överläggningar av förhandlingsliknande karaktär
med företrädare för konstnärliga yrkesutövare har sedan länge varit
ett återkommande inslag i det årliga budgetarbetet inom regeringskansliet.
Det är därför enligt utskottets mening naturligt att frågan om regelrätta
förhandlingar aktualiserats i olika sammanhang. Vid riksmötet 1981/82
konstaterades i budgetpropositionen (bil. 12 s. 32—33) att frågan i hög
grad var beroende av den upphovsrättsliga lagstiftningens utformning.
Mot bakgrund av det pågående utredningsarbetet (Ju 1976:02) beträffande
upphovsrätten var det dock inte aktuellt med någon principiell förändring
i karaktären av de informella överläggningarna med konstnärsorganisationerna.
Utskottet måste nu konstatera att de upphovsrättsliga frågorna är
av sådan natur att ett utredningsarbete inte låter sig forceras. Då utredningsarbetet
ännu pågår kan utskottet därför inte förorda att någon förändring
sker av dagens system. Utskottet är medvetet om att frågekomplexet
inte endast innehåller problem av upphovsrättslig art utan att den
även rymmer frågor om relationer mellan författares och andra gruppers
inkomster och relationer mellan författarnas inkomster av biblioteksersättning
och andra inkomster.

Utskottet, som vill understryka vikten av den av motionärerna aktualiserade
frågan, förutsätter att det fortsatta utredningsarbetet inom upphovsrättsutredningen
bedrivs med all den skyndsamhet som är möjlig. Ett
riksdagsuttalande är därför ej erforderligt. Utskottet avstyrker yrkande I
i motion 349.

Utskottet hemställer

1. beträffande biblioteksersättningens grundbelopp

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100, med

KrU 1984/85:16

38

bifall till motionerna 1984/85:2220 yrkande 11 i denna del och
1984/85:2474 yrkande 1 i denna del samt med anledning av
motionerna 1984/85:349 yrkande 2, 1984/85:925 yrkande 2 och
1984/85:2202 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

2. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100 samt
motionerna 1984/85:349 yrkande 3, 1984/85:925 yrkande 3,
1984/85:2202 yrkande 5, 1984/85:2220 yrkande 11 i denna del
samt 1984/85:2474 yrkande 1 i denna del till Ersättning åt författare
m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m. m. för
budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 46 778 000 kr.,

3. beträffande uttalande om förhandlingsrätt beträffande biblioteksersättningen att

riksdagen avslår motion 1984/85:349 yrkande 1.

10. Ersättning till rättighetshavare på musikområdet. Regeringen härunder
punkt F 9 (s. 437 och 438) föreslagit riksdagen att till Ersättning till rättighetshavare
på musikområdet för budgetåret 1985/86 anvisa ett anslag av
3 000 000 kr.

Motion

1 motion 1984/85:460 av Sten Svensson (m) och Anders Björck (m)
yrkas — med hänvisning till vad som anförts i motion 1984/85:459 — att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om kompensation till upphovsrättsinnehavare.

Utskottet

Från förevarande anslag utgår ekonomisk kompensation till rättighetsinnehavare
på musikområdet för verkningarna av privatkopiering av fonogram.

Den redovisade försäljningen av oinspelade kassettband fortsätter att
understiga de prognoser som gjorts. Mot bakgrund av det samband som
finns mellan försäljningen av tomkassetter och privatkopieringen av fonogram
bör därför enligt propositionen ersättningen till rättighetsinnehavarna
under anslaget minska. Regeringen föreslår att anslaget minskas
från 5 milj. kr. innevarande budgetår till 3 milj. kr. nästa budgetår.

Statens åtagande att kompensera upphovsrättsinnehavarna för
verkningarna av privat kopiering av fonogram bör enligt motion 460 (med
motivering i motion 459) upphävas fr. o. m. den 1 juli 1985. Motionärerna
föreslår i motion 459, vilken tillsammans med andra motioner i samma
fråga remitterats till skatteutskottet, att den skatt som tas ut på tomkassetter
skall avskaffas från samma tidpunkt. 1 stället för det statliga åtagandet

KrU 1984/85:16

39

bör en frivillig överenskommelse träffas mellan berörda intressenter för att
ersätta upphovsrättsinnehavare för hemkopiering.

Upphovsrättsutredningen (Ju 1976:02) har i delbetänkandet (SOU
1983:65) Översyn av upphovsrättslagstiftningen föreslagit en civilrättslig
reglering av kompensationen för privatkopieringens verkningar. Denna
fråga bereds ännu i regeringskansliet. Motionsyrkandet om kassettskatten
behandlas av skatteutskottet i betänkandet SkU 1984/85:46. Skatteutskottet
hänvisar till att riksskatteverket utvärderat kassettskatten och avstyrker
motionerna i avvaktan på resultatet av beredningsarbetet. Riksdagen beslöt
i enlighet med skatteutskottets betänkande den 29 mars 1985.

Kulturutskottet anser att pågående beredningsarbete inom regeringskansliet
inte bör föregripas och föreslår att riksdagen för nästa budgetår
anvisar de medel som regeringen begärt under anslaget Ersättning till
rättighetshavare på musikområdet och avslår motion 460.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med avslag
på motion 1984/85:460 till Ersättning till rättighetshavare på
musikområdet för budgetåret 1985/86 anvisar ett anslag av
3 000 000 kr.

11. Lotterinämnden. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt
F 10 (s. 438 och 439) och hemställer

att riksdagen till Lotterinämnden för budgetåret 1985/86 anvisar ett
förslagsanslag av 1 246 000 kr.

Teater, dans och musik

12. Bidrag till Svenska riksteatern. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkt F 11 (s. 440 — 443) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till Svenska riksteatern för budgetåret
1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 115 158 000 kr.

13. Bidrag till Operan. Regeringen har under punkt F 12 (s. 443—446)
föreslagit riksdagen att till Bidrag till Operan för budgetåret 1985/86
anvisa ett reservationsanslag av 131 606 000 kr.

Motion

I motion 1984/85:2202 av Karl Boo m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är i fråga,

6. att riksdagen till Bidrag till Operan för budgetåret 1985/86 anvisar ett
reservationsanslag av 128 606 000 kr.

Utskottet

För budgetåret 1985/86 beräknar föredragande statsrådet med en omslutning
av verksamheten vid Operan av 158 206 000 kr. Den faktiska

KrU 1984/85:16

40

omslutningen innevarande budgetår ligger högre än vad som förutsatts i
budgetproposition och regleringsbrev, vilket möjliggjorts genom delvis
utnyttjande av fonderade medel. En anpassning av verksamheten till de
förutsättningar som statsbidraget och ordinarie inkomster uppställer måste
enligt föredragande statsrådets mening ske. Med hänsyn till de åtaganden
som Operan har till följd av denna högre omslutning bör dock anpassningen
ske successivt. Operans inkomster nästa budgetår beräknas till 26,6
milj. kr., varav 16,6 milj. kr. i form av recetter, ränteinkomster m. m. och
10 milj. kr. genom ianspråktagande av fonderade medel. Det kvarstående
anslagsbehovet är därmed 131 606 000 kr.

Utskottet har fått närmare information i ärendet från Operans ledning.

Enligt motion 2202 (c) bör riksdagen anvisa ett 3 milj. kr. lägre belopp
än vad regeringen föreslagit (yrkande 6). Motsvarande belopp bör tillföras
verksamheten genom ytterligare uttag av fonderade medel. Motionärernas
syfte med reduceringen av medlen till Operan är att frigöra resurser för
ökad biblioteksersättning åt författare m. fl.

Utskottet har i det föregående föreslagit en mindre höjning av
biblioteksersättningen än vad motionärerna yrkat. Utskottet, som inte har
något att erinra mot vad föredragande statsrådet anfört om omslutningen
och ianspråktagande av fonderade medel vid Operan, anser att det inte
finns skäl att låta en höjning av biblioteksersättningen påverka medelsanvisningen
till Operan. Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda
yrkande 6 i motion 2202 och föreslår att riksdagen anvisar de medel
regeringen begärt under anslaget.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med avslag
på motion 1984/85:2202 yrkande 6 till Bidrag lill Operan för
budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 131 606 000
kr.

14. Täckning av merkostnader för löner m. m. vid Operan. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt F 13 (s. 446 och 447) och hemställer

att riksdagen till Täckning av merkostnader för löner m. m. vid
Operan för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av
1 000 kr.

15. Bidrag till Dramatiska teatern. Regeringen har under punkt F 14
(s. 447 och 448) föreslagit riksdagen att till Bidrag till Dramatiska teatern
för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 77 239 000 kr.

Motioner

I motion 1984/85:925 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu är
i fråga.

KrU 1984/85:16

41

8. att riksdagen till Bidrag till Dramatiska teatern för budgetåret 1985/
86 anvisar 2 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit.

I motion 1984/85:1816 av Carl-Henrik Hermansson (vpk) och Eva
Hjelmström (vpk) yrkas att riksdagen beslutar att med ändring av proposition
1984/85:100 under anslaget Bidrag till Dramatiska teatern uppta ett

1 förhållande till regeringens förslag med 2 800 000 kr. förhöjt belopp.

Utskottet

Regeringen räknar under anslaget Bidrag till Dramatiska teatern med
en utgiftsökning om 7 755 000 kr. för budgetåret 1985/86. De egna inkomsterna
beräknas kunna öka med 875 000 kr. Det återstående behovet av
ökade inkomster om 6 880 000 kr. föreslås täckas genom statligt bidrag.
Det totala statliga bidraget föreslås uppgå till 77 239 000 kr. Vid anslagsberäkningen
har regeringen utgått från att besparingen enligt huvudförslaget
endast tas ut till hälften eller med 875 000 kr.

Regeringens förslag till medelsanvisning till Dramatiska teatern innebär
enligt motionerna 925 (fp) och 1816 (vpk) att teatern i fortsättningen
knappast kommer att kunna motsvara de förväntningar man har rätt att
ställa på en nationalscen. Enligt motion 925 bör därför anslaget räknas
upp med 2 milj. kr. (yrkande 8). Motionärerna hänvisar bl. a. till att
kompensation för ökade lönekostnader till följd av ingångna löneavtal
inte beräknats fullt ut. I motion 1816 yrkas att anslaget skall höjas med

2 800 000 kr. vilket, tillsammans med ett i motionen förutsatt lika stort
bidrag följande budgetår, skall återställa teaterns anslag till den nivå som
gällde budgetåret 1982/83.

1 vad gäller kompensation för kostnader för ingångna löneavtal erinrar
utskottet om att regeringen i budgetpropositionen 1983/84 (bil. 10 s. 307)
uttalade att avtalen i framtiden skulle kompenseras i en utsträckning som
motsvarar löneutvecklingen på det statligt reglerade avtalsområdet. Detta
har också skett vid medelsberäkningen för nästa budgetår. Utskottet anser
i likhet med föredragande statsrådet att en halvering av besparingen enligt
huvudförslaget bör göras. Utskottet, som inte heller i övrigt har något att
erinra mot vad som förordats i propositionen, föreslår att riksdagen med
avslag på motionerna 925 yrkande 8 och 1816 anvisar 77 239 000 kr. till
Dramatiska teatern för budgetåret 1985/86.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med avslag
på motionerna 1984/85:925 yrkande 8 och 1984/85:1816 till
Bidrag till Dramatiska teatern för budgetåret 1985/86 anvisar ett
reservationsanslag av 77 239 000 kr.

16. Rikskonsertverksamhet. Regeringen har under punkt F 15 (s. 449 —
451) föreslagit riksdagen att till Rikskonsertverksamhet för budgetåret
1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 51 822 000 kr.

KrU 1984/85:16

42

Motioner

I motion 1984/85:925 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu är
i fråga,

7. att riksdagen till Rikskonsertverksamhet för anslagsposten Offentlig
konsertverksamhet för budgetåret 1985/86 anvisar 3 milj. kr. utöver vad
regeringen föreslagit.

1 motion 1984/85:1832 av Sten Svensson (m) yrkas att riksdagen beslutar
att hos regeringen anhålla om förslag till ändrad inriktning av statens
stöd till fonogramproduktion i enlighet med vad som anförts i motionen.

1 motion 1984/85:2220 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är
i fråga,

12. att riksdagen till Rikskonsertverksamhet för budgetåret 1985/86
anvisar ett reservationsanslag av 46 822 000 kr.

Utskottet

Riksdagen har med anledning av proposition 1984/85:1 fattat principbeslut
om omorganisation av regionmusiken och Rikskonserter (KrU
1984/85:7, rskr. 1984/85:53). En organisationskommitté (U 1984:01) har
tillsatts för att förbereda omorganisationen. Regeringen har vidare uppdragit
åt statens förhandlingsnämnd att förhandla med berörda landstingskommuner
och kommuner för att bl. a. träffa överenskommelser med
anledning av nämnda riksdagsbeslut. Med hänsyn härtill bör enligt regeringens
förslag huvudförslaget inte tillämpas vid beräkningen av anslaget
till Rikskonserter. Anslaget föreslås föras upp med 51 882 000 kr., vilket
innebär en ökning med 5 284 000 kr.

Enligt motion 925 (fp) bör riksdagen anvisa 3 milj. kr. utöver regeringens
förslag i syfte att öka Rikskonserters möjlighet att utnyttja svenska frilansmusiker
i flera produktioner (yrkande 7). Dessa musikers arbetssituation
är enligt motionärernas mening bekymmersam.

Vid riksdagsbehandlingen hösten 1984 av frågan om omorganisation av
regionmusiken och Rikskonserter uttalade utskottet att frilansmusikernas
situation måste förbättras vid den fortsatta regionaliseringen av musiklivet
(KrU 1984/85:7 s. 13 — 14). Utskottet kan dock med hänsyn till budgetläget
inte nu förorda att statliga medel anvisas för särskilda insatser för denna
grupp utöver vad den av regeringen föreslagna medelsramen ger utrymme
för. Utskottet avstyrker därför yrkande 7 i motion 925.

1 motion 2220 (m) yrkas att stödet till Rikskonserters fonogramutgi vning
skall upphöra och att anslaget Rikskonsertverksamhet därför skall minskas
med 5 milj. kr. (yrkande 12). 1 stället föreslår motionärerna en ökning
av anslaget Stöd till fonogramutgivning med I milj. kr. i syfte att stödja

KrU 1984/85:16

43

sådan utgivning som tillgodoser en smal och begränsad marknad. Detta
senare förslag behandlar utskottet i det följande (s. 48).

Även i motion 1832 (m) tas frågan upp om Rikskonserters fonogramutgivning.
Motionären vill att regeringen skall lägga fram förslag om att den
fonogramutgivning som Rikskonserter bedriver på märket Caprice skall
brytas ut och i fortsättningen bedrivas av ett självständigt statligt fonogrambolag
i konkurrens med övriga bolag på marknaden.

Utskottet erinrar först om att utskottet hade att ta ställning till motioner
om Rikskonserters fonogramutgivning även i sina betänkanden 1983/
84:18 s. 36 och 1984/85:7 s. 21. Utskottet erinrar också om att regeringen
i september 1984 beslöt uppdra åt Rikskonserter att se över och avge
förslag beträffande inriktningen och omfattningen av Rikskonserters fonogramutgivning.
Utredningen skall ha till syfte att begränsa kostnaderna
för utgivningen och knyta denna närmare till Rikskonserters övriga verksamhet.
Förslag skall lämnas om vilken utgivning som är möjlig inom en
kostnadsram som är minskad till två tredjedelar av den kostnad som
fonogramverksamheten uppgick till budgetåret 1983/84, dvs. med i runt
tal 3 milj. kr. Inom denna ram skall produktionen i första hand inriktas på
fonogram som står i ett direkt samband med Rikskonserters konsertproduktion,
fonogram som är ett led i presentationen utomlands av svensk
musik och svenska artister och fonogram med pedagogisk inriktning.
Utredningsarbetet skall slutföras i sådan tid att förslaget kan ingå i anslagsframställningen
inför budgetåret 1986/87. Utredningsarbetet bör inte föregripas.
Det finns inte heller skäl att ändra utredningsuppdragets innebörd.
Utskottet avstyrker därför motionerna 1832 och 2220 yrkande 12.

Utskottet tillstyrker således regeringens förslag till medelsanvisning om
51 822 000 kr. till Rikskonsertverksamhet budgetåret 1985/86.

Utskottet hemställer

1. beträffande stöd tillfrilansmusiker

att riksdagen avslår motion 1984/85:925 yrkande 7 i denna del,

2. beträffande Rikskonserters fonogramutgivning

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:1832 och 1984/
85:2220 yrkande 12 i denna del,

3. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med
avslag på motionerna 1984/85:925 yrkande 7 i denna del och
1984/85:2220 yrkande 12 i denna del till Rikskonsertverksamhet
för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av
51 822 000 kr.

17. Regionmusiken. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt
F 16 (s. 451 och 452) och hemställer

att riksdagen till Regionmusiken för budgetåret 1985/86 anvisar ett
förslagsanslag av 103 152 000 kr.

KrU 1984/85:16

44

18. Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner.

Regeringen har under punkt F 17 (s. 453 — 456) föreslagit riksdagen att till
Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner för
budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 215 581 000 kr.

Motion

I motion 1984/85:2220 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är
i fråga,

14. att riksdagen till Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av
212 181 000 kr.

Utskottet

Utskottet har i det föregående behandlat frågor om regionaliseringen av
kulturverksamheten (s. 7—11), bl. a. en motion om omfördelning av
grundbelopp till vissa teatrars förmån, vilken inte påverkar medelsanvisningen
under förevarande anslag. Där har utskottet också redovisat vad
föredragande statsrådet i utbildningshuvudtiteln inledningsvis anfört om
angelägenheten av att framför allt de små institutionerna ges bättre förutsättningar
att verka (prop. 1984/85:100 bil. 10 s. 38—40).

För att ge kulturrådet möjlighet att öka antalet grundbelopp för vissa av
de små regionala teater- och dansinstitutionerna beräknas under förevarande
anslag medel för ytterligare 28 grundbelopp. För musikinstitutioner
och regionala skådebanor beräknas inte något förändrat antal grundbelopp.
För fortsatt verksamhet med barn- och ungdomsteater i Hallands och
Jämtlands län beräknas 180 000 kr. resp. 200 000 kr.

I motion 2220 (m) föreslås att några medel inte skall beräknas nästa
budgetår för de regionala skådebanornas verksamhet (yrkande 14). Anslaget
föreslås därför minskas med 4 400 000 kr. Som en kompensation för det
bortfall i marknadsföringen förslaget skulle innebära, föreslår motionärerna
att I milj. kr. skall anvisas för att fördelas av statens kulturråd till
regionala och lokala teaterinstitutioner för marknadsföringsåtgärder. Förslagen
i motionen innebär således en nettobesparing av 3 400 000 kr.

Det nuvarande statliga stödet till Skådebanan — Stiftelsen Riksskådebanan
och sju regionala skådebanor — infördes fr. o. m. budgetåret 1978/
79 efter ett utredningsarbete av kulturrådet (prop. 1977/78:100 bil. 12 s. 41,
KrU 1977/78:18, rskr. 1977/78:153). Därvid framhölls bl. a. att Skådebanans
möjligheter att samordna publikarbetet i regionerna och att göra
särskilda insatser för att intressera nya grupper att delta i kulturlivet
motiverar ett stöd från samhället. Mot nu angivna bakgrund och med
hänsyn till den värdefulla insats som görs av bl. a. de regionala skådebanorna
kan utskottet inte biträda kravet i motion 2220 på att dessa inte
skulle få stöd i form av bidrag till grundbelopp under nästa budgetår. Som

KrU 1984/85:16

45

en följd härav avstyrks också att medel till en särskild anslagspost för
marknadsföringsåtgärder anvisas.

Utskottet har inte något att erinra mot vad som i övrigt förordats i
budgetpropositionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med avslag
på motion 1984/85:2220 yrkande 14 till Bidrag lill regionala
och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner för budgetåret
1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 215 581 000 kr.

19. Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper. Regeringen har under
punkt F 18 (s. 456) föreslagit riksdagen att till Bidrag till fria teater-, dansoch
musikgrupper för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av
28 325 000 kr.

Motioner

I motion 1984/85:719 av Eva Hjelmström m. fl. (vpk) yrkas, såvitt nu är
i fråga,

1. att riksdagen med ändring av proposition 1984/85:100 under anslaget
Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper upptar ett i förhållande
till regeringens förslag med 5 000 000 kr. förhöjt belopp.

I motion 1984/85:1020 av Björn Samuelson (vpk) och Eva Hjelmström
(vpk) yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om en översyn av de
mindre teatergruppernas behov ute i landet och därvidlag särskilt beaktar
TUR-teatern.

I motion 1984/85:2220 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är
i fråga,

15. att riksdagen till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper för
budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 27 500 000 kr.

Utskottet

Anslaget Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper föreslås räknas
upp med 825 000 kr. till 28 325 000 kr.

Av besparingsskäl bör anslaget enligt motion 2220 (m) utgå med oförändrat
belopp nästa budgetår (yrkande 15).

1 motion 719 (vpk) föreslås däremot att riksdagen skall anvisa 5 milj. kr.
utöver vad regeringen föreslagit (yrkande 1). Utan denna ökning måste
enligt motionärernas uppfattning ett antal grupper minska eller lägga ned
sin verksamhet.

Utskottet erinrar om att stödet till de fria grupperna ökat de senaste åren
trots det budgetmässiga läget. Utskottet tillstyrker nu den uppräkning av

KrU 1984/85:16

46

anslaget med 825 000 kr. som regeringen föreslår för nästa budgetår. Det
innebär att motionsyrkandena avstyrks.

Enligt motion 1020 (vpk) bör en översyn göras av behoven hos de
mindre teatergrupperna ute i landet. Därvid bör särskilt beaktas behoven
hos TUR-teatern i Värmland. Motionärerna påpekar att den — liksom
andra mindre teatrar — har problem med låga löner, höga hyror och behov
av investeringar. Till detta kommer för TUR-teaterns del investeringsbehov
för turnéverksamhet.

Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att de fria grupperna
har haft stor betydelse då det gäller att nå nya grupper, bl. a. barn och
ungdomar, med teater. Värdet av de fria gruppernas insatser har också
återspeglats i de senaste årens ökningar av förevarande anslag. Utskottet
erinrar om att det ankommer på kulturrådet att bedöma hur stödet till de
fria grupperna skall fördelas så att det inriktas mot grupper vilkas verksamhet
kan bedömas vara av stort konstnärligt eller kulturpolitiskt värde.
Utskottet anser inte att det behövs någon särskild översyn i syfte att belysa
behoven speciellt hos fria grupper ute i landet. Kulturrådet måste självfallet
för att kunna fullgöra bl. a. sin uppgift att fördela medlen under anslaget
skaffa sig en total överblick över läget i hela landet. Med hänvisning till
det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1020.

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med
avslag på motionerna 1984/85:719 yrkande 1 och 1984/85:2220
yrkande 15 till Bidrag lill fria teater-, dans- och musikgrupper för
budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 28 325 000
kr.,

2. beträffande översyn av vissa teatrars medelshehov
att riksdagen avslår motion 1984/85:1020.

20. Bidrag till Musikaliska akademien. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt F 19 (s. 457) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till Musikaliska akademien för budgetåret
1985/86 anvisar ett anslag av I 637 000 kr.

21. Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet. Regeringen har
under punkt F 20 (s. 458 och 459) föreslagit riksdagen att till Vissa bidrag
till teater-, dans- och musikverksamhet för budgetåret 1985/86 anvisa ett
reservationsanslag av 10 350 000 kr.

Motioner

1 motion 1984/85:1308 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp, m, c, vpk) yrkas
att riksdagen till Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet för

KrU 1984/85:16

47

budgetåret 1985/86 anvisar, utöver vad som föreslås i budgetpropositionen,
ett avseende föreställningsverksamheten vid Drottningholmsteatern
med 350 000 kr. förhöjt reservationsanslag.

I motion 1984/85:2220 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är
i fråga,

16. att riksdagen till Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet
för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 9 142 000 kr.

Utskottet

Under anslaget finns innevarande budgetår sex anslagsposter. En av
dem, som avser Stiftelsen Rikskådebanan för verksamheten, föreslås höjas
med 20 000 kr. till sammanlagt 1 208 000 kr. Anslagsposten Stiftelsen
Drottningholms teatermuseum för föreställningsverksamheten uppgår innevarande
budgetår till 2 269 000 kr. Den föreslås öka med 68 000 kr.
Anslaget föreslås totalt föras upp med 10 350 000 kr.

Bidrag till Riksskådebanan bör enligt motion 2220 (m) inte utgå nästa
budgetår varför förevarande anslag bör minskas med I 208 000 kr. (yrkande
16).

Utskottet hänvisar till vad som anförts under punkt 18 i det föregående
om betydelsen av Skådebanans verksamhet. Med hänvisning härtill anser
utskottet att riksdagen bör avslå yrkande 16 i motion 2220.

1 motion 1308 erinras om utvecklingen på senare år av teaterverksamheten
vid Drottningholms teatermuseum. I motionen erinras också om att
bidrag utgått till teaterverksamheten från Stockholms kommun och Stockholms
läns landsting och att riksdagen föregående år räknade upp det
statliga bidraget med 325 000 kr. sedan Stockholms kommun slopat sitt
bidrag fr. o. m. år 1984. Utskottet utgick i sitt betänkande från att förhandlingar
skulle tas upp mellan staten och Stockholms kommun om föreställningsverksamheten
på Drottningholmsteatern. Motionärerna anför att sedan
nu även Stockholms läns landsting meddelat att dess bidrag skall
slopas fr. o. m. år 1985 bör enligt motionen riksdagen räkna upp anslaget
för budgetåret 1985/86 med 350 000 kr. i förhållande till regeringens
förslag.

Inför budgetåret och spelåret 1985/86 måste utskottet konstatera att
verksamheten skulle allvarligt försvåras om riksdagen inte tillskjuter de
medel som behövs. Riksdagen bör därför med bifall till motion 1308 vid
medelsanvisningen beräkna 350 000 kr. mer än vad regeringen gjort för
föreställningsverksamheten vid Drottningholms teatermuseum, dvs. totalt
2 687 000 kr.

Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag i övrigt.

KrU 1984/85:16

48

Utskottet hemställer

1. beträffande beräknande av medel under anslaget för Stiftelsen
Riksskådebanan för verksamheten

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med
avslag på motion 1984/85:2220 yrkande 16 i denna del beslutar
att för angivna ändamål under anslaget skall beräknas 1 208 000
kr.,

2. beträffande beräknande av medel under anslaget för Stiftelsen
Drottningholms teatermuseum för föreställningsverksamheten
att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100 och
med bifall till motion 1984/85:1308 i denna del beslutar att för
angivna ändamål under anslaget skall beräknas 2 687 000 kr.,

3. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100, med
bifall till motion 1984/85:1308 i denna del samt med avslag på
motion 1984/85:2220 yrkande 16 i denna del till Vissa bidrag till
teater-, dans- och musikverksamhet för budgetåret 1985/86 anvisar
ett reservationsanslag av 10 700 000 kr.

22. Stöd till fonogramverksamhet. Regeringen har under punkt F 21 (s. 459
och 460) föreslagit riksdagen att till Stöd till fonogramverksamhet för
budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 7 679 000 kr.

Motion

I motion 1984/85:2220 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är
i fråga,

13. att riksdagen till Stöd till fonogramverksamhet för budgetåret
1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 8 679 000 kr.

Utskottet

Anslaget Stöd till fonogramverksamhet föreslås föras upp med 7 679 000
kr. nästa budgetår, dvs. ökas med 79 000 kr. Ökningen avser stödet till
utgivningen av en musikhistorisk fonogramantologi.

1 motion 2220 (m) hemställs att anslaget skall ökas med I milj. kr. i
förhållande till regeringens förslag (yrkande 13). Detta är ett följdyrkande
till krav i samma motion om att Rikskonserters fonogramutgivning skall
upphöra.

Eftersom utskottet under punkt 16 avstyrkt yrkandet om Rikskonserters
fonogramutgivning föreslår utskottet att riksdagen avslår även det nu
aktuella yrkandet om en ökning av förevarande anslag med 1 milj. kr.

KrU 1984/85:16

49

Utskottet har i övrigt inte något att erinra mot regeringens medelsberäkning
och hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med avslag
på motion 1984/85:2220 yrkande 13 till Stöd till fonogramverksamhet
för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag
av 7 679 000 kr.

Bildkonst

23. Statens konstråd. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt
F 22 (s. 461 och 462) och hemställer

att riksdagen till Statens konstråd för budgetåret 1985/86 anvisar
ett förslagsanslag av 2 337 000 kr.

24. Förvärv av konst för statens byggnader m. m. Regeringen har under
punkt F 23 (s. 462 och 463) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen anförts om beställningar av konst
som föranleder utgifter under senare budgetår än budgetåret 1985/86,

2. till Förvärv av konst för statens byggnader m. m. för budgetåret
1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 26 520 000 kr.

Motion

I motion 1984/85:2220 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är
i fråga,

17. att riksdagen till Förvärv av konst för statens byggnader m. m. för
budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 23 410 000 kr.

Utskottet

För statens konstråds inköp av konst beräknar regeringen 26 520 000 kr.
nästa budgetår. Föredragande statsrådet förordar att Föreningen Handarbetets
vänner skall tillförsäkras stöd genom att ett visst belopp av de medel
för konstinköp som statens konstråd disponerar används för beställningar
hos Handarbetets vänner.

Utskottet tillstyrker vad som förordas om medel till statens konstråds
inköp nästa budgetår och har inte något att erinra mot att konstrådet
medges att beställa konst till ett belopp av högst 6,8 milj. kr. för betalning
under följande budgetår.

Bidraget till konstförvärv till samlingslokaler och folkparker beräknas
till 3 110 000 kr. vilket innebär en ökning med 60 000 kr.

Enligt motion 2220 (m) bör riksdagen inte anvisa några medel för
konstförvärv till samlingslokaler och folkparker. Anslaget bör därför
minskas med 3 110 000 kr. i förhållande till regeringens förslag (yrkande
17).

4 Riksdagen 1984/85. 13 sami Nr 16

KrU 1984/85:16

50

Den bidragsdel som är avsedd för folkparkerna disponeras av Folkparkernas
centralorganisation. Samlingslokalorganisationernas samarbetskommitté
får bidrag som används för allmänna samlingslokaler anslutna
till Folkets husföreningarnas riksorganisation (FHR), Bygdegårdarnas
riksförbund och Riksföreningen Våra gårdar.

Utskottet, som vid föregående riksmöte (KrU 1983/84:18 s. 46) med
anledning av ett likartat motionsyrkande inhämtade närmare uppgifter om
dispositionen av anslagsposten till konstförvärv till samlingslokaler och
folkparker, anser liksom förra året att bidragen till folkparker och samlingslokaler
är viktiga för att stimulera det lokala konstlivet. Utskottet vill
i sammanhanget framhålla att FFIR, Bygdegårdarnas riksförbund och
Riksföreningen Våra gårdar ordnar gemensamma inköpsutställningar på
olika håll i landet. Utställningarna — KONST ÅT ALLA — har förutom
att vara organisationernas huvudsakliga inköpskälia för konst, en viktig
funktion bl. .a. som konstorientering för en stor publik. Utskottet avstyrker
motionsyrkandet och tillstyrker regeringens förslag även i denna del.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen godkänner vad som i proposition 1984/85:100
anförts om beställningar av konst som föranleder utgifter under
senare budgetår än budgetåret 1985/86,

2. att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med
avslag på motion 1984/85:2220 yrkande 17 till Förvärv av konst
för statens byggnader m. m. för budgetåret 1985/86 anvisar ett
reservationsanslag av 26 520 000 kr.

25. Bidrag till Akademien för de fria konsterna. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt F 24 (s. 463 och 464) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till Akademien för de fria konsterna för
budgetåret 1985/86 anvisar ett anslag av 1 172 000 kr.

26. Vissa bidrag till bildkonst. Regeringen har under punkt F 25 (s. 464 och

465) föreslagit riksdagen att till Vissa bidrag till bildkonst för budgetåret
1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 7 789 000 kr.

Motioner

1 motion 1984/85:607 av Karin Ahrland(fp)och Jan-Erik Wikström(fp)
yrkas att riksdagen under anslaget Vissa bidrag till bildkonst, anslagsposten
Sveriges konstföreningars riksförbund, för budgetåret 1985/86 anvisar
200 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit.

I motion 1984/85:718 av Eva Fljelmström m. fl. (vpk) yrkas att riksdagen
under anslaget Vissa bidrag till bildkonst, anslagsposten Sveriges
konstföreningars riksförbund, för budgetåret 1985/86 anvisar 200 000 kr.
utöver regeringens förslag.

KrU 1984/85:16

51

1 motion 1984/85:1830 av Olle Svensson (s) och Lars Andersson (s)
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av statliga insatser för att garantera Svenskt
barnbildarkivs framtid.

Utskottet

Under anslaget Vissa bidrag till bildkonst finns innevarande budgetår
åtta anslagsposter. En av dessa avser bidrag till Sveriges konstföreningars
riksförbund. Regeringen föreslår en uppräkning av denna post med 32 000
kr. till 1 112 000 kr.

Riksdagen bör enligt motionerna 607 (fp) och 718 (vpk) ytterligare öka
bidraget till Sveriges konstföreningars riksförbund med 200 000 kr. Medlen
behövs för att bygga ut förbundets verksamhet inom konstbildningsområdet.
Bl. a. behöver förbundet hjälpa konstföreningarna i landet att
utbilda och stödja de 15 000 ideellt arbetande funktionärer som finns i
föreningarna.

Utskottet anser att Sveriges konstföreningars riksförbunds konstbildningsverksamhet
bör få ett ytterligare stöd. Därför bör riksdagen med
bifall till motionerna 607 och 718 beräkna 1312 000 kr. under förevarande
anslag för anslagsposten Sveriges konstföreningars riksförbund.

En av anslagsposterna avser bidrag till Eskilstuna kommun för svenskt
barnbildarkiv. Bidraget är innevarande budgetår 80 000 kr. och föreslås
räknas upp med 15 000 kr.

Utskottet tillstyrker att denna anslagspost liksom övriga, här ej berörda,
anslagsposter beräknas i enlighet med propositionen. Anslaget bör föras
upp med 7 989 000 kr.

Enligt motion 1830 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna att ett ökat ekonomiskt engagemang från statens sida bör planeras
beträffande barnbildarkivet i Eskilstuna.

Utskottet vill framhålla att riksdagen vid föregående riksmöte (KrU
1983/84:18 s. 47, rskr. 1983/84:268) uttalade sig för ett ökat stöd till arkivet
och att detta önskemål så till vida tillgodosetts i årets budgetproposition att
en uppräkning med 18 % av bidraget föreslagits, något som utskottet ovan
tillstyrkt. Utskottet, som anser att det inte är påkallat med ett nytt uttalande
rörande arkivets resursbehov, förutsätter att regeringen vid kommande
budgetprövningar beaktar bidragsbehovet för barnbildarkivet. Motion
1830 avstyrks under hänvisning till det anförda.

Utskottet hemställer

1. beträffande beräknande av medel under anslaget för Sveriges
konstföreningars riksförbund

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100 och
med bifall till motionerna 1984/85:607 och 1984/85:718, båda
i denna del, beslutar att för angivna ändamål under anslaget
skall beräknas 1312 000 kr.,

KrU 1984/85:16

52

2. beträffande beräknande av medel under anslaget för Konstfrämjandet att

riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 beslutar att
för angivna ändamål under anslaget skall beräknas 4 752 000
kr.,

3. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100 och
med bifall till motionerna 1984/85:607 och 1984/85:718, båda
i denna del, till Vissa bidrag till bildkonst för budgetåret 1985/86
anvisar ett reservationsanslag av 7 989 000 kr.,

4. beträffande uttalande om bidraget till Eskilstuna kommun för
Svenskt barnbildarkiv

att riksdagen avslår motion 1984/85:1830.

Arkiv

27. Riksarkivet och landsarkiven. Regeringen har under punkt F 26 (s. 466
och 467) föreslagit riksdagen att till Riksarkivet och landsarkiven för
budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 72 440 000 kr.

Motioner

I motion 1984/85:301 av Arne Fransson m. fl. (c) yrkas att riksdagen
begär att regeringen låter inrätta ett centralt journalarkiv och att detsamma
förläggs till Jönköping.

I motion 1984/85:348 av Sven Henricsson (vpk) yrkas att riksdagen hos
regeringen hemställer om åtgärder för att tillskjuta resurser i sådan omfattning
att verksamheten vid Svensk arkivinformation i Ramsele (SVAR) kan
drivas i den ordning som ursprungligen fastställdes av regeringen.

I motion 1984/85:1307 av Rune Torwald (c) och Ingemar Hallenius (c)
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts beträffande konsekvenserna av eventuella besparingar vid
landsarkiven i Göteborg m. fl. orter.

I motion 1984/85:1803 av Ingemar Eliasson (fp) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande
Svensk arkivinformation i Ramsele (SVAR).

I motion 1984/85:1824 av Sture Korpås (c) och Rosa Östh (c) yrkas att
riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om anvisning av
ytterligare 90 000 kr. på tilläggsbudget för budgetåret 1985/86 till riksarkivet
för lönebidrag till föreståndare för länsomfattande folkrörelsearkiv.

KrU 1984/85:16

53

I motion 1984/85:1827 av Sven-Erik Nordin (c) och Martin Olsson (c)
yrkas att riksdagen beslutar anvisa ett med 900 000 kr. ökat anslag av
1 637 000 kr. till verksamheten vid Svensk arkivinformation i Ramsele
m. m.

1 motion 1984/85:2473 av Pär Granstedt (c) yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om medel för ytterligare ett
lönebidrag till arkivföreståndare vid folkrörelsearkiv i samband med att
tilläggsbudget I för budgetåret 1985/86 läggs,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om behovet av en översyn av grunderna för
beviljande av ekonomiskt stöd till arkivföreståndare vid länsomfattande
folkrörelsearkiv.

I motion 1984/85:2481 av Marianne Karlsson (c) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att byggnadsstyrelsen omgående
bör få i uppdrag att projektera utbyggnaden av mellanvallen vid Vadstena
slott.

I motion 1984/85:2486 av Tore Nilsson (m) yrkas att riksdagen begär att
regeringen reformerar den statliga heraldiska verksamheten i syfte att
förenkla och förbilliga den.

Utskottet

För riksarkivet och landsarkiven föreslås en begränsad tillämpning av
huvudalternativet nästa budgetår, varvid besparingen återförs till anslaget
för att användas till särskilda arkivprojekt hos ett antal myndigheter.
Enligt föredragande statsrådet bör riksarkivet i anslagsframställningen för
budgetåret 1986/87 redovisa dels effekterna av detta projektarbete, dels
konsekvenserna av en samlad tillämpning av huvudförslaget för en treårsperiod
med början innevarande budgetår.

Anslaget Riksarkivet och landsarkiven föreslås föras upp med
72 440 000 kr., vilket innebär en ökning med 9 253 000 kr.

De allmänna besparingskraven inom statsförvaltningen kommer enligt
motion 1307 (c) att få olyckliga konsekvenser för landsarkivens möjligheter
att upprätthålla sin service mot forskare och allmänhet. Om landsarkiven
skall spara kommer det att dels innebära minskade öppethållandetider,
dels medföra personalminskningar som i många fall drabbar personal
med lönebidrag vilka har svårt att få andra arbeten. Besparingarna drabbar
också landsarkivens bokbinderi- och konserveringsverksamhet. Riksdagen
bör därför ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om
konsekvenserna av eventuella besparingar vid landsarkiven i Göteborg
m. fl. orter.

Som utskottet redovisat skall riksarkivet inför nästa budgetår redovisa
konsekvenserna av en samlad tillämpning av huvudförslaget för en treårs -

KrU 1984/85:16

54

period. Utskottet har i dag inte underlag för att bedöma vilka effekter detta
kommer att få fört. ex. servicen till allmänheten och forskarna. Det är dock
givet att besparingar måste innebära omprövningar av verksamhetens
omfattning och art. Enligt vad utskottet inhämtat planerar regeringen att
tillsätta en kommitté med uppgift att precisera målen och ambitionsnivåerna
för det offentliga arkivväsendet. Utskottet anser med hänvisning till det
anförda att motion 1307 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Verksamheten vid Svensk arkivinformation i Ramsele m.m. (SVAR)
permanentades fr. o. m. den 1 juli 1984 och fick ett reguljärt statsbidrag
under anslaget Riksarkivet och landsarkiven (KrU 1983/84:18 s. 49—50).
Den verksamhet som fr. o. m. innevarande budgetår sammanförts inom
SVAR har tidigare bekostats med sysselsättningsmedel. När verksamheten
permanentades avsågs den inte få samma omfattning som den tidigare
verksamheten. Däremot utgick föredragande statsrådet från att de personer
som dittills haft tjänster med lönebidrag och varit knutna till landsarkivet
i Härnösand skulle finnas kvar vid SVAR och efter den 1 juli 1984
knytas till Riksarkivet.

Det reguljära bidraget till SVAR är innevarande budgetår 700 000 kr.
och föreslås i budgetpropositionen öka med 37 000 kr.

Yrkandet i motion 1803 (fp) om permanentning av SVAR och finansiering
av verksamheten från ordinarie anslag är tillgodosett genom riksdagens
beslut vid föregående riksmöte. Motionen avstyrks därför.

Verksamheten vid SVAR bör enligt motionerna 348 (vpk) och 1827 (c)
få sådana resurser att den kan utvidgas till den omfattning som förutsatts
i riksarkivets organisationsförslag inför permanentningen den 1 juli 1984.

I motion 1827 hemställs att riksdagen skall anvisa 900 000 kr. till SVAR
utöver de 737 000 kr. som regeringen föreslagit.

1 det organisationsförslag som riksarkivet utarbetade för SVAR inför
budgetåret 1984/85 ingick dels den permanenta del av verksamheten som
bekostas under förevarande anslag, dels den verksamhet som bekostas
med sysselsättningsmedel, dels verksamhet bekostad med medel från inkomster
av verksamheten. Som utskottet påpekade redan vid föregående
riksmöte har avsikten inte varit att den nya permanenta organisationen
skulle ha samma omfattning som den tidigare. Verksamheten bedrivs nu i
huvudsak i enlighet med riksarkivets organisationsförslag, vilket innebär
att det finns tre fasta tjänster och att det dessutom finns 19 lönebidragstjänster.
Till detta kommer ett antal tillfälligt sysselsatta med beredskapsarbete
vilkas antal varierar beroende på arbetsmarknadssituationen. Utskottet
kan inte tillstyrka den ökning av den permanenta organisationen
som föreslås i motionerna. Den fortsatta utbyggnaden får prövas i det
årliga budgetarbetet. Storleken på den del av verksamheten som bedrivs
med sysselsättningsmedel måste givetvis även i fortsättningen bedömas
utifrån rådande arbetsmarknadssituation. Med hänvisning till det anförda

KrU 1984/85:16

55

avstyrker utskottet motionerna 348 och 1827 och föreslår att riksdagen
beräknar medel för SVAR i enlighet med regeringens förslag.

Under anslagsposten Riksarkivets nämnd för enskilda arkiv beräknas
medel för bidrag till arvode åt depåföreståndare vid folkrörelsearkiv, vars
verksamhet riktar sig till alla folkrörelser och som har län eller landskap
till verksamhetsfält samt är den enda läns- eller landskapsdepån bland
folkrörelsearkiven inom länet eller landskapet. Medel beräknas även för
bidrag till andra arkivdepåer och för inventering av enskilda arkiv.

I motionerna 1824 (c) och 2473 (c) (yrkande I) yrkas att medel skall
anvisas på tilläggsbudget för bidrag till föreståndararvode vid ytterligare
ett folkrörelsearkiv. Motionärerna anser att när möjligheten att få statsbidrag
till föreståndararvode infördes förutsattes det att även nytillkommande
folkrörelsearkiv skulle få bidrag. Nu har flera nya arkiv av detta slag
bildats utan att bidrag till föreståndararvode anvisats. Enligt motion 2473
bör en översyn av det ekonomiska stödet till de länsomfattande folkrörelsearkiven
göras i syfte att öka antalet bidragsberättigade arkiv (yrkande 2).

De länsomfattande folkrörelsearkiven har enligt utskottets uppfattning
en viktig uppgift att fylla. Arkiven garanterar att en betydelsefull del av
landets folkrörelsehistoria bevaras för framtiden. Utskottet anser därför
att regeringen inför kommande budgetåret bör överväga bidrag till föreståndararvode
vid ytterligare arkiv. Någon översyn av bidragssystemet i
syfte att bygga ut det anser utskottet däremot inte påkallad. Utskottet
föreslår att riksdagen med anledning av motionerna 1824 och 2473 yrkande
I som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört. Yrkande
2 i motion 2473 avstyrks.

Utskottet har inget att erinra mot vad som i övrigt förordas under
anslaget Riksarkivet och landsarkiven.

Enligt motion 2486 (m) bör riksdagen begära att regeringen reformerar
ilen statliga heraldiska verksamheten i syfte att förenkla och förbilliga den.

Utskottet hade att behandla ett likartat motionsyrkande vid föregående
riksmöte (KrU 1983/84:18 s. 50—51). Med hänvisning till vad utskottet
där anförde bl. a. om den omorganisation som skett fr. o. m. den I juli 1983
beträffande riksarkivets heraldiska verksamhet avstyrker utskottet motion
2486.

Regeringen bör enligt motion 301 (c) låta inrätta ett centralt journalarkiv
för bevarande av medicinska journaler och lokalisera detta till Jönköping.

Ett motionsyrkande i frågan har på kulturutskottets hemställan avslagits
av riksdagen tidigare under innevarande riksmöte (KrU 1984/85:2). Som
redovisas i motionen har frågor om patientjournaler och om journalarkiv
nyligen utretts av journalutredningen (S 1980:02). Utredningens betänkanden(DsS
1982:5 och SOU 1984:73) bereds för närvarande inom regeringskansliet.
En proposition beräknas avlämnas under april månad i år. Med
hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 301.

KrU 1984/85:16

56

I motion 2481 (c) yrkas att byggnadsstyrelsen omgående bör få i uppdrag
att projektera utbyggnaden av mellanvallen vid Vadstena slott i syfte
att kunna erbjuda landsarkivet i Vadstena ökade utrymmen.

Utskottet behandlade vid föregående riksmöte (KrU 1983/84:4 samt
1983/84:18 s. 51) motionsyrkanden om fortsatt utbyggnad av Vadstena
slott. Utskottet utgick från att berörda myndigheter kommer att uppmärksamma
frågan om en fortsatt återuppbyggnad av vallarna vid Vadstena
slott och avstyrkte de då aktuella motionsyrkandena. Utskottet finner
ingen anledning till annan bedömning med anledning av den nu aktuella
motionen och föreslår att riksdagen avslår densamma. Utskottet vill i
sammanhanget nämna att byggnadsstyrelsen i sin anslagsframställning för
budgetåret 1985/86 tagit upp återuppbyggnaden av vallarna vid Vadstena
slott bland projekt som är möjliga att starta före år 1992. Det finns dock
anledning påpeka att många andra projekt finns som har givits en högre
angelägenhetsgrad.

Utskottet hemställer

1. beträffande uttalande om effekterna av besparingar vid landsarkivet
i Göteborg m.Jl. landsarkiv

att riksdagen avslår motion 1984/85:1307,

2. beträffande permanentning av SVAR

att riksdagen avslår motion 1984/85:1803,

3. beträffande utbyggnad av den permanenta verksamheten vid
SVAR

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:348 och 1984/
85:1827 i denna del,

4. beträffande beräknande av medel under anslaget för S VA R
att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med
avslag på motion 1984/85:1827 i denna del beslutar att för
angivna ändamål under anslaget skall beräknas 737 000 kr.,

5. beträffande bidrag till folkrörelsearkiv

att riksdagen med anledning av motionerna 1984/85:1824 och
1984/85:2473 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

6. beträffande översyn av bidraget till folkrörelsearkiven
att riksdagen avslår motion 1984/85:2473 yrkande 2,

7. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med
avslag på motion 1984/85:1827 i denna del till Riksarkivet och
landsarkiven för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag
av 72 440 000 kr.,

8. beträffande den heraldiska verksamheten
att riksdagen avslår motion 1984/85:2486,

KrU 1984/85:16

57

9. beträffande medicinskt journalarkiv i Jönköping
att riksdagen avslår motion 1984/85:301,

10. beträffande utbyggnad av vallarna vid Vadstena slott
att riksdagen avslår motion 1984/85:2481.

28. Ortnamns värde och vård. Regeringen har (s. 467 — 475) berett riksdagen
tillfälle att ta del av vad som i propositionen anförts om principer för
ortnamnsverksamheten.

Motioner

I motion 1984/85:921 av Lennart Brunander (c) och Inger Josefsson (c)
yrkas — med hänvisning till vad som anförts i motion 1984/85:918 —
såvitt nu är i fråga

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om postens ortsadresser.

I motion 1984/85:1822 av Bengt Kindbom m. fl. (c) yrkas att riksdagen
beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts om språkregler, postadresser och ortnamnsråd.

Utskottet

1 enlighet med riksdagens uttalande vid riksmötet 1978/79 (KrU 1978/
79:5, rskr. 1978/79:22) om en allsidig utredning på ortnamnsområdet
tillkallades en särskild utredare för att utreda frågor om ortnamnsverksamheten
m. m. i riket. Utredningen avgav betänkandet (SOU 1982:45) Ortnamns
värde och vård.

1 årets budgetproposition framhåller föredragande statsrådet att flertalet
av de åtgärder som ortnamnsutredningen föreslagit kan vidtas av regeringen
eller av myndigheter utan godkännande av riksdagen. Statsrådet
anser ändå att förslagen är av så stor principiell vikt att riksdagen bör
beredas tillfälle att ta del av vad som enligt hans mening bör vara vägledande
för ortnamnsverksamheten.

Det framhålls i propositionen att det är av stort kulturhistoriskt och
socialt värde att de nedärvda ortnamnen vårdas och bevaras och att ny
namngivning sker så att kulturarvet skyddas. För att åstadkomma en bättre
enhetlighet och samordning i ortnamnsverksamheten förordas att statens
lantmäteriverk (LMV) ges en allmänt samordnande uppgift när det gäller
ortnamnsfrågorna. LMV skall samråda med dialekt- och ortnamnsarkiven
samt svenskt visarkiv (DOVA) och riksantikvarieämbetet (RAÄ). Namngivningen
på de allmänna kartorna bör vara normerande. Postverket,
televerket, statens järnvägar, sjöfartsverket, luftfartsverket, byggnadsstyrelsen
och vattenfallsverket bör i förekommande fall samråda med berörda
kommuner i namngivningsfrågor. Ett särskilt ortnamnsråd bör inrättas.

KrU 1984/85:16

58

Det bör av organisatoriska och praktiska skäl knytas till LMV. Rådet bör
utgöra ett samarbetsorgan för de myndigheter och intressen som bör ha ett
inflytande på utformningen av ortnamnsverksamheten. Det bör utforma
principerna och målen för en god ortnamnspolitik och medverka till att
information därom sprids. Det bör också kunna lämna råd i enskilda
ortnamnsfrågor av principiell betydelse. Rådet bör också kunna lämna
kommunerna stöd när de fastställer riktlinjer för namngivning och namnvård
inom sina områden. Ortnamnsrådet bör enligt föredragande statsrådets
mening även spela en viktig rådgivande roll när postverket i samråd
med kommuner överväger frågor om vilka system för utdelningsadresser
(gata, väg, gård, by, etc.) som skall användas. Rådet bör också överväga
utredningens förslag om utgivning av ortnamnsförteckningar. Beträffande
ortnamn i flerspråkiga områden uttalar föredragande statsrådet att ortnamn
skall återges på de språk som talas i området. Därvid bör även det
av minoriteterna tillämpade skrivsättet användas. Detta innebär att i de
områden där ursprungliga samiska namn finns bör dessa användas och
återges med adekvat samisk ortografi. Samma synsätt bör användas i fråga
om de finska ortnamnen i Tornedalen.

Ortnamnsfrågor tas upp i två motioner. I motion 1822 (c) hemställs att
i ortnamnsrådet skall ingå representanter för Riksförbundet för Hembygdsvård,
DOVA, RAÄ, kommunerna, samerna samt de statliga myndigheter
som har avgörande i ortnamnsfrågor. Vid stavningen av ortnamn bör
enligt motionen målsättningen vara att hänsyn tas till det lokala och
regionala namnskicket och att detta ges försteg framför rikssvenskans.
Motionärerna tar också upp frågan om postverkets adressering. Den
grundläggande principen för postverkets adresseringssystem skall enligt
motionen vara att gårds-, by- och/eller sockennamn skall få finnas kvar i
utdelningsadresserna på landsbygden och inte ersättas av enbart postlådenummer.
Både i denna motion och i motion 921 (c) (yrkande 1) yrkas
också att det skall vara möjligt att återinföra tidigare använda, men indragna
poststationers namn som ortsadress.

Utskottet instämmer i den uppfattning som kommer till uttryck i propositionen
och motionerna att det är av stort kulturhistoriskt och socialt
värde att nedärvda ortnamn vårdas och bevaras. Utskottet har därför inte
funnit något att erinra mot vad som anförts i propositionen om allmänna
principer för ortnamnsverksamheten. Det är betydelsefullt att LMV nu får
en allmänt samordnande uppgift när det gäller ortnamnsfrågorna och att
ett ortnamnsråd inrättas.

I fråga om sammansättningen av ortnamnsrådet konstaterar utskottet
att önskemålen i motion 921 blir tillgodosedda genom vad föredragande
statsrådet anfört. Motionen bör inte föranleda någon riksdagens åtgärd i
denna fråga.

Ortnamn bör, såsom framhålls i propositionen, vara funktionella, vilket
innebär att de bör vara språkligt korrekta, lätthanterliga och identifieran -

KrU 1984/85:16

59

de. Det svenska riksspråket bör enligt föredragande statsrådet ligga till
grund för stavning av svenska ortnamn i alla officiella sammanhang vilket
inte utesluter att en avvägning mellan riksspråk och dialekt måste göras i
åtskilliga fall. Utskottet anser liksom föredragande statsrådet och motionärerna
att det från kulturhistoriska utgångspunkter är viktigt att slå vakt
om de existerande ortnamnen och ta hänsyn till det lokala och regionala
namnskicket vid ny namngivning. Genom ett sådant synsätt torde motionärernas
önskemål om hänsynstagande till lokala och dialektala namnformer
i stor utsträckning kunna tillgodoses utan att riksdagen gör något
särskilt uttalande med anledning av motionen. Utskottet kan dock inte
ställa sig bakom något uttalande att det lokala och regionala namnskicket
skall ges försteg framför rikssvenskans. Det får bli en uppgift för ortnamnsrådet
att närmare utveckla och avväga principerna och målen för en
god ortnamnspolitik.

I vad gäller frågan om de adresseringssystem och ortsadresser som
används av postverket vill utskottet först erinra om att riksdagens beslut år
1978 att begära en allsidig ortnamnsutredning till viss del hade sin grund
i den oro som uttryckts i en motion över postverkets försök med nya
utdelningsadresser på landsbygden. Utskottet noterar därför att föredragande
statsrådet i budgetpropositionen uttrycker sin förståelse för den oro
och olust som människor kan känna när ett invant namn eller en känd
adress ändras.

Utskottet fäster mycket stor vikt vid vad som uttalas i propositionen om
att det är önskvärt att gårds-, by- och sockennamn i största möjliga utsträckning
bör användas i adresserna på landsbygden och att lokala förhållanden
bör vara avgörande när postverket samråder med kommuner
om vilket adresseringssystem som skall tillämpas. Utskottet erinrar i detta
sammanhang om att postverket i sitt remissyttrande över ortnamnsutredningens
betänkande uttalat att postverket gärna medverkar till att gårds-,
by- och, då så är möjligt och lämpligt, sockennamn i största möjliga
utsträckning används i adresser. Det är också viktigt att framhålla att ett
för riket enhetligt adresseringssystem inte bör eftersträvas. Utskottet vill
också understryka betydelsen av att människor informeras om möjligheten
att, i de fall en ändring av utdelningsadresserna redan skett, anmäla en
kompletterande adress till kyrkobokföringen resp. lokala skattemyndigheten
för att på så sätt bevara t. ex. gårds- och bynamn i utdelningsadresser.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att riksdagen inte behöver
göra något uttalande med anledning av vad som yrkas i motion 921 om
utdelningsadresser.

Frågan om postadresser, dvs. ortsadresser, behandlade utskottet under
hösten 1984 i betänkandet KrU 1984/85:6. Utskottet redovisade då att
postverket efter år 1973 beslutat att det skall vara möjligt att behålla den
gamla ortsadressen när en poststation dras in och utdelningen sker från en
annan station. Som påpekas i budgetpropositionen är det lämpligt att

KrU 1984/85:16

60

kommunerna inhämtar den lokala uppfattningen i namnfrågan innan ett
ärende om ändrad ortsadress avgörs av postverket. Det finns annars en
stor risk att allmänheten inte får kunskap om förslaget innan det är genomfört.

Som utskottet redovisade i betänkandet 1984/85:6 har ekonomiska och
servicemässiga konsekvenser anförts mot att återinföra ortsadresser i fall
där ändringen redan skett. Även i dessa fall kan emellertid en anmälan om
komplettering av utdelningsadressen göras till kyrkobokföringen resp.
lokala skattemyndigheten för att på detta sätt bevara den tidigare ortsadressen.
Utskottet kan således inte tillstyrka yrkandena i motionerna 921
och 1822 om rätt att återfå tidigare använda ortsadresser.

Utskottet hemställer

att riksdagen med avslag på motionerna 1984/85:921 yrkande I
och 1984/85:1822 utan erinran lägger till handlingarna vad som
anförts i proposition 1984/85:100 om principer för ortnamnsverksamheten.

29. Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv. Regeringen har
under punkt F 27 (s. 476 och 477) föreslagit riksdagen att till Dialekt- och
ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv för budgetåret 1985/86 anvisa ett
förslagsanslag av 13 845 000 kr.

Motion

1 motion 1984/85:1305 av Bruno Poromaa m. fl. (s) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
behovet av att inrätta en arkivarietjänst med inriktning på finska vid
arkivet i Umeå.

Utskottet

Regeringen föreslår att anslaget för myndigheten dialekt- och ortnamnsarkiven
samt svenskt visarkiv (DOVA) skall ökas med 789 000 kr. till totalt
13 845 000 kr. nästa budgetår. Därvid har inga ändringar av personalstyrkan
förutsatts, vilket överensstämmer med myndighetens anslagsframställning.

1 motion 1984/85:1305 (s) yrkas att behovet av att inrätta en tjänst i
Umeå som arkivarie med inriktning på finska skall ges till känna för
regeringen. Motionärerna hänvisar till att myndighetens verksamhet avser
inte bara material på svenska språket utan även på finska och samiska
språken och till att det redan finns en tjänst med inriktning på samiska.

Utskottet kan inte tillstyrka att riksdagen begär någon ny tjänst vid
DOVA. Utskottet förutsätter att DOVA bevakar att myndigheten inom
sina resursramar har den kompetens i vad gäller t. ex. finska språket som
bedöms nödvändig för verksamheten och att myndigheten annars om den

KrU 1984/85:16

61

finner detta påkallat i sin anslagsframställning redovisar de förslag om
förändringar som är önskvärda. Mot bakgrund av det anförda avstyrker
utskottet motion 1305.

Utskottet har inget att erinra mot medelsberäkningen och hemställer

1. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen till Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv
för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av
13 845 000 kr.,

2. beträffande uttalande om tjänst med inriktning pä finska
att riksdagen avslår motion 1984/85:1305.

30. Svenskt biografiskt lexikon. Statliga arkiv: Vissa kostnader församlingar
och materiel m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna
F 28 och F 29 (s. 477 — 480) och hemställer

1. att riksdagen till Svenskt biografiskt lexikon för budgetåret
1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 1 960 000 kr.,

2. att riksdagen till Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och
materiel m. m. för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag
av 2 798 000 kr.

31. Bidrag till vissa arkiv. Regeringen har under punkt F 30 (s. 480—482)
föreslagit riksdagen att till Bidrag till vissa arkiv för budgetåret 1985/86
anvisa ett anslag av 2 205 000 kr.

Motioner

I motion 1984/85:608 av Gunnar Olsson (s) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om Emigrantregistret
i Värmland.

I motion 1984/85:1299 av Jan Hyttring (c) yrkas att riksdagen beslutar
ge Emigrantregistret i Karlstad 280 000 kr. i statsbidrag.

1 motion 1984/85:2220 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är
i fråga,

18. att riksdagen till Bidrag till vissa arkiv för budgetåret 1985/86 anvisar
ett anslag av 2 280 000 kr.

I motion 1984/85:2475 av Stina Gustavsson (c) yrkas att riksdagen
anvisar ett med 100 000 kr. förhöjt anslag till Stiftelsen Emigrantinstitutet.

Utskottet

Från anslaget utgår bidrag under sju anslagsposter till olika arkivs
verksamhet. Två av dessa arkiv är Emigrantregistret i Karlstad som innevarande
budgetår får ett bidrag av 80 000 kr. och Stiftelsen Emigrantinsti -

KrU 1984/85:16

62

tulei i Växjö som får 331 000 kr. Båda arkiven har begärt höjningar av
bidragen bl. a. för ökade löne- och driftskostnader. Emigrantregistret i
Karlstad har även hemställt om medel för att göra det möjligt att anställa
en föreståndare på heltid.

Regeringen föreslår en bidragsomräkning för samtliga anslagsposter
som i stort motsvarar 3 %. För Emigrantregistret i Karlstad innebär detta
en ökning med 2 000 kr. och för Emigrantinstitutet i Växjö 10 000 kr.

1 tre motioner påtalas att dessa båda arkiv har välmotiverade behov av
ökat statsbidrag. I motion 608 (s) framhålls svårigheterna vid Emigrantregistret
i Karlstad, sedan statens bidrag till lönebidragstjänster minskat från
100% till 90%. Detta registers behov av en heltidsanställd föreståndare
framhålls i motion 1299 (c). I den senare motionen yrkas att bidraget till
registret skall ökas med 198 000 kr. i förhållande till regeringens förslag till
sammanlagt 280 000 kr. I motionen framhålls registrets karaktär av riksinstitution
och även dess ökade betydelse för besökare från Amerika. I
motion 2475 (c) yrkas att bidraget till Stiftelsen Emigrantinstitutet i Växjö
skall ökas med 100 000 kr. i förhållande till regeringens förslag i syfte att
förbättra institutets möjligheter att fullfölja sin vetenskapliga serviceinriktade
målsättning. Motionärerna erinrar om att institutet har ett mycket
stort och delvis unikt bibliotek med tyngdpunkt på migrationsfrågor och
om att institutet har betydelse både för vetenskaplig forskning och för
hembygdsforskning m. m.

Utskottet anser att verksamheten vid Emigrantregistret i Karlstad och
Emigrantinstitutet i Växjö är av sådan karaktär att det är ett riksintresse att
den utvecklas. För att detta skall vara möjligt föreslår utskottet att riksdagen
dels med anledning av motionerna 608 och 1299 ökar bidraget till
Emigrantregistret i Karlstad med 50 000 kr. till 132 000 kr., dels med
anledning av motion 2475 ökar bidraget till Stiftelsen Emigrantinstitutet i
Växjö med 50 000 kr. till 391 000 kr.

Ett särskilt bidrag från förevarande anslag till Baltiska arkivet bör enligt
motion 2220 (m) utgå med 75 000 kr. (yrkande 18).

Utskottet har inhämtat att statens invandrarverk lämnar organisationsbidrag
till Estniska kommittén. Denna kommitté har i sin tur beslutat att
lämna bidrag bl. a. till Baltiska arkivet. Utskottet utgår från att ingen
ändring därvidlag sker nästa budgetår. Mot denna bakgrund bör riksdagen
avslå motion 2220 yrkande 18 om bidrag till Baltiska arkivet under förevarande
anslag.

Utskottet har i övrigt inget att erinra mot medelsberäkningarna under
förevarande anslag och hemställer

1. beträffande beräknande av medel under anslaget för bidrag till
Emigrantregistret i Karlstad

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100 samt
motionerna 1984/85:608 och 1984/85:1299, båda i denna del,

KrU 1984/85:16

63

beslutar att för angivna ändamål under anslaget skall beräknas
132 000 kr.,

2. beträffande beräknande av medel under anslaget för bidrag till
Stiftelsen Emigrantinstitutet

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100 och
motion 1984/85:2475 i denna del beslutar att för angivna ändamål
under anslaget skall beräknas 391 000 kr.,

3. beträffande beräknande av medel under anslaget för Baltiska
arkivet

att riksdagen avslår motion 1984/85:2220 yrkande 18 i denna
del,

4. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100 samt
motionerna 1984/85:608, 1984/85:1299 och 1984/85:2475,
samtliga motioner i denna del, samt med avslag på motion
1984/85:2220 yrkande 18 i denna del till Bidrag till vissa arkiv för
budgetåret 1985/86 anvisar ett anslag av 2 305 000 kr.

Kulturminnesvård

32. Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader. Regeringen har under
punkt F 31 (s. 483—486) föreslagit riksdagen att till Riksantikvarieämbetet:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag
av 43 034 000 kr.

Motioner

I motion 1984/85:1836 av Bengt Wiklund (s) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fullföljande
av fornminnesinventeringen enligt hittillsvarande principer som ett led i
produktionen av ekonomiska kartan enligt Kartpolitik 1985.

I motion 1984/85:2756 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp, m, c) yrkas,
såvitt nu är i fråga,

I. om fornminnesinventeringens framtid — att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fullföljande av
fornminnesinventeringen enligt hittillsvarande principer som ett led i produktionen
av ekonomiska kartan enligt Kartpolitik 1985.

Utskottet

I sin anslagsframställning för budgetåret 1985/86 har riksantikvarieämbetet
framhållit att oförändrade personalresurser för ämbetets huvuduppgifter
som sektorsmyndighet är en nödvändig förutsättning för att verksamheten
skall kunna hållas på en godtagbar nivå. Ytterligare nedskärningar
måste därför inriktas på de verkställande uppgifter som åvilar

KrU 1984/85:16

64

ämbetet, t. ex. arkeologiska och byggnadshistoriska undersökningar, projektering
för vård av kulturminnen eller inventering av fornlämningar.
Den enda verkställande uppgift som finansieras över riksantikvarieämbetets
anslag och som är av sådan omfattning att den har betydelse i sammanhanget
är fornminnesinventeringen. Ämbetet avvisar emellertid en
besparing på fornminnesinventeringen och föreslår att besparingen enligt
huvudalternativet skall tas ut på anslaget Kulturminnesvård.

Besparingen enligt huvudförslaget beräknas i budgetpropositionen till
859 000 kr. och föreslås tas ut under anslaget Kulturminnesvård. Därmed
behöver fornminnesinventeringen inte drabbas av någon besparing. Föredragande
statsrådet är inte beredd att ta ställning till fornminnesinventeringen
i ett längre perspektiv än de närmaste två budgetåren. Under denna
tid är det enligt statsrådets mening att föredra att besparingarna tas ut på
byggnadsvårdsanslaget.

Fornminnesinventeringen bör enligt motionerna 1836 (s) och 2756 (fp)
yrkande I fullföljas enligt hittillsvarande principer som ett led i produktionen
av ekonomiska kartan enligt Kartpolitik 1985. Motionärerna anser att
riksdagen nu bör ta ett principbeslut för en tioårsperiod om att fornminnesinventeringen
under denna tid skall ha den omfattning som föreslås i
riksantikvarieämbetets anslagsframställning. Inventeringen bör ske i den
takt som gäller för utgivningen av den ekonomiska kartan under denna
period. Motionärerna erinrar om att motiveringen till att fornminnesinventeringen
görs dels är att kunskap om fornminnen behövs för att kunna
iaktta fornminneslagens bestämmelser om skydd för fornlämningar, dels
att registreringen av fornminnen ger en vetenskaplig grund för forskning.

Utskottet erinrar om att riksdagen vid föregående riksmöte (prop.
1983/84:100, BoU 1983/84:18, rskr. 1983/84:192) beslöt om kartpolitiken
för den närmaste tioårsperioden. Under denna period skall bl. a. en fortsatt
nyutgåva av den ekonomiska kartan ske. Om fornminnesinventeringen
skall kunna bidra till kompletteringar av kunskaperna om fornminnen
på de nya ekonomiska kartbladen måste inventeringen således ske i den
takt som kartutgivningen sker och avse de områden som står i tur att
kartläggas. Kostnaderna för denna inventering har i riksantikvarieämbetets
anslagsframställning för budgetåret 1985/86 angivits till totalt ca 84
milj. kr. under tioårsperioden.

Utskottet förutsätter att inventeringen sker i sådan takt att den föregår
kartutgivningen. Ämbetet får inom den tillgängliga resursramen bestämma
med vilken ambitionsnivå inventeringen skall göras. Utskottet har för
sin del inget att invända mot att fornminnesinventeringen undantas från
besparingar under de två närmaste budgetåren i enlighet med vad som
förordas i propositionen. Utskottet kan emellertid inte tillstyrka att riksdagen
nu skulle göra det principuttalande för hela tioårsperioden som
yrkas i motionerna. Konsekvenser av att i stället ta ut besparingarna enbart
under kulturminnesvårdsanslaget under en så lång period måste även
beaktas. Riksdagen bör således avslå motionerna 1836 och 2756 yrkande 1.

KrU 1984/85:16

65

Utskottet har inte något att erinra mot vad som i övrigt anförts under
anslaget och hemställer

1. beträffande uttalande om fornminnesinventeringen

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:1836 och 1984/
85:2756 yrkande 1,

2. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen till Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 43 034 000
kr.

33. Kulturminnesvård. Regeringen har under punkt F 32 (s. 486 — 488)
föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen anförts angående beslut om bidrag
som föranleder utgifter under senare år än budgetåret 1985/86,

2. till Kulturminnesvård förbudgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag
av 23 163 000 kr.

Motioner

I motion 1984/85:609 av Sten Svensson (m) och Barbro Nilsson i Visby
(m) yrkas

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om formerna för statens stöd till arkeologiska
utgrävningar,

2. att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till nya riktlinjer för
arkeologiska utgrävningar i enlighet med vad som anförts i motionen.

I motion 1984/85:720 av Barbro Nilsson i Visby (m) yrkas att riksdagen
hos regeringen begär en översyn av finansieringsformerna för vården av
landets fornlämningar.

I motion 1984/85:1014 av Eva Hjelmström m. fl. (vpk) yrkas

1. att riksdagen i avvaktan på regeringens kommande förslag beträffande
fornminnesvårdens finansiering beslutar att under anslaget Kulturminnesvård
anvisa ett fast anslag om 10 000 000 kr. avseende forn vård,

2. att riksdagen uttalar att fornminnesvårdens verksamhet skyndsamt
ges en bättre lösning än nuvarande konstruktion och att regeringen återkommer
till riksdagen om ett sådant förslag.

I motion 1984/85:1810 av Elisabeth Fleetwood (m) och Barbro Nilsson
i Visby (m) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om behovet av att inrätta ett regionalt byggnadskontor,
en s. k. byggnadshytta, på Gotland.

I motion 1984/85:1811 av Jan Fransson (s) och Sylvia Pettersson (s)
yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om resurser för fornvårdsarbeten.

5 Riksdagen 1984/85. 13 sami. Nr 16

KrU 1984/85:16

66

I motion 1984/85:1835 av Bengt Wiklund (s) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att den i budgetpropositionen aviserade
översynen av finansieringen av fornlämningsvården bör bedrivas med stor
skyndsamhet.

I motion 1984/85:2220 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är
i fråga,

3. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
behovet av enhetliga regler för utnyttjandet av anslaget till kulturminnesvård.

I motion 1984/85:2756 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp, m, c) yrkas,
såvitt nu är i fråga,

2. om fornvården — att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna att den i propositionen aviserade översynen bör bedrivas med stor
skyndsamhet.

Utskottet

Riksantikvarieämbetet har påtalat de problem som är förknippade med
de nuvarande finansieringsformerna för vården av landets fornlämningar.
Trots att denna vård i huvudsak är permanent och en årligt löpande
verksamhet är den huvudsakligen bekostad med sysselsättningsmedel.
Budgetåret 1983/84 disponerade ämbetet ca 600 000 kr. för verksamheten,
medan sysselsättningsmedlen uppgick till drygt 44 milj. kr. Under innevarande
budgetår har sysselsättningsmedlen minskat, vilket bl. a. inneburit
att det i vissa län helt saknats ekonomiska resurser för fornlämningsvården.
I syfte att motverka sådana plötsliga fluktuationer har ämbetet föreslagit
att 10 milj. kr. förs över från sysselsättningsmedlen till en fast anslagspost
under kulturminnesvårdsanslaget.

Mot bakgrund av vad riksantikvarieämbetet anfört meddelar föredragande
statsrådet i propositionen sin avsikt att återkomma till regeringen
med förslag att uppdra åt en arbetsgrupp inom regeringskansliet att överväga
formerna för finansieringen av fornlämningsvården.

Frågan om finansieringen av fornlämningsvården tas upp i fem motioner,
nämligen 720(m), I014(vpk)yrkande2, 1811 (s), 1835(s)och 2756(fp)
yrkande 2. 1 samtliga motioner betonas vikten av kontinuitet i fornlämningsvården
och av att reguljära medel står till kulturminnesvårdens förfogande
så att inte redan gjorda insatser spolieras av en tids brist på
resurser. I flera av motionerna diskuteras också frågan huruvida fornlämningsvården
skall vara ett helt statligt ansvar. Motionärerna diskuterar
också olika modeller för finansieringen av fornlämningsvården via reguljära
anslag i kombination med sysselsättningsmedel. Motionärerna betonar
vikten av att den arbetsgrupp som avses tillkallas arbetar snabbt då det

KrU 1984/85:16

67

annars är risk för att den organisation som för närvarande finns för
forniämningsvården kan brytas sönder och behöva byggas upp på nytt.

Utskottet anser att den situation som inträtt beträffande forniämningsvården
är bekymmersam. Det är därför av största vikt att det utredningsarbete
som skall göras beträffande forniämningsvården sker utan dröjsmål
och att resultat av arbetet om möjligt kan presenteras senast i nästa års
budgetproposition. Utskottet anser därför att riksdagen med anledning av
motionerna 720, 1014 yrkande 2, 1811, 1835 och 2756 yrkande 2 som sin
mening bör ge regeringen till känna att arbetet bör ske med största skyndsamhet.

Enligt motion 1014 (vpk) bör riksdagen i avvaktan på regeringens kommande
förslag om fornlämningsvårdens finansiering anvisa 10 milj. kr.
under anslaget Kulturminnesvård för vård av fornlämningar (yrkande 1).

Utskottet anser att det kommande utredningsarbetet beträffande forniämningsvården
inte bör föregripas varför yrkande 1 i motion 1014 avstyrks.

Utskottet har inte heller i övrigt något att erinra mot regeringens förslag
till medelsberäkning och föreslår att riksdagen anvisar 23 163 000 kr. under
anslaget och godkänner vad som anförts om beslut om bidrag som
föranleder utgifter under senare år än budgetåret 1985/86.

Vid föregående riksmöte redovisade utskottet (KrU 1983/84:18 s. 55 —
57 och 59 — 60) med anledning av motionsyrkanden bakgrunden till arkeologiutredningens
(U 1982:04) uppdrag och innehållet i dess direktiv.

I motion 609 (m) återkommer motionärerna bakom föregående års
motion med yrkanden om formerna för statens stöd till arkeologiska utgrävningar
och om förslag till nya riktlinjer för arkeologiska utgrävningar.

Utskottet har inhämtat att arkeologiutredningen avser avlämna sitt slutbetänkande
inom kort. Utskottet anser att riksdagen inte bör föregripa
detta förslag och den fortsatta beredningen av det genom att göra något
uttalande om riktlinjerna för arkeologiska utgrävningar m. m. Motion 609
avstyrks därför.

Bidrag till restaurering av kyrkorna m. m. på Gotland beräknas under
förevarande anslag sedan budgetåret 1983/84 under en särskild anslagspost.
Den uppgår till drygt 2,5 milj. kr. innevarande budgetår. Medlen
disponeras av riksantikvarieämbetet. Vid riksmötet 1980/81 uttalade sig
riksdagen för uppbyggandet av en verksamhet beträffande restaureringsarbetet
på Gotland med karaktär av byggnadshytta. Med den organisation
och de arbetsformer som ligger i begreppet byggnadshytta skulle man
enligt utskottets mening få de bästa garantierna för bevarandet av en
hantverksskicklighet och materialkännedom m. m. som är en förutsättning
för det viktiga byggnadsvårdsarbete det här är fråga om. Om man får ett
sådant byggnadsvårdscentrum skulle förutsättningarna vara goda för att
kunskaper och erfarenheter på området både kan spridas till andra delar

Krli 1984/85:16

68

av landet och föras vidare till kommande generationer (Krli 1980/81:23
s. 6—7).

I svar på en fråga den 8 november 1984 (prot. 1984/85:23 s. 32 — 33)
anförde statsrådet Göransson att förslag från AMS-kommittén (A 1981:02)
om viss verksamhet på Gotland i AMS regi bör avvaktas innan slutlig
ställning tas till förslaget om byggnadshytta på Gotland.

1 motion 1810 (m) hemställs att riksdagen skall ge regeringen till känna
behovet av att inrätta en byggnadshytta på Gotland. Motionärerna påpekar
att risken är stor att det yrkeskunnande som nu finns inom restaureringskonsten
kan hinna försvinna om inte en byggnadshytta inrättas snart.

Utskottet har inhämtat att AMS-kommitténs förslag kommer att presenteras
under våren 1985 och vill erinra om att inriktningen av dess förslag
beträffande verksamhet av betydelse för restaureringsarbetet på Gotland
redan offentliggjorts. Utskottet förutsätter därför att det förberedelsearbete
som sker inom regeringskansliet för inrättande av en byggnadshytta nu
kan fortsätta. Utskottet förutsätter också att frågan får sin snara lösning i
enlighet med riksdagens uttalade önskemål år 1981. Utskottet anser med
hänvisning till det anförda att motion 1810 inte bör föranleda någon
åtgärd från riksdagens sida.

1 motion 2220 (m) framhålls behovet av enhetliga regler för utnyttjande
av anslaget till kulturminnesvård, särskilt vården av kulturhistoriskt värdefull
bebyggelse (yrkande 3). Då tillgängliga medel är knappa är det angeläget
med en enhetlig bedöming av vilka åtgärder som förorsakar överkostnader
på grund av kulturminnesvården.

Riksdagen fastlade de nu gällande riktlinjerna för byggnadsminnesvården
vid riksmötet 1980/81 (prop. 1980/81:122, KrU 1980/81:23, rskr.
1980/81:265). Föreskrifter om bidrag till vård av kulturhistoriskt värdefull
bebyggelse har utfärdats i en särskild förordning (1981:447). Till denna
förordning finns tillämpningsföreskrifter utfärdade av riksantikvarieämbetet
och statens historiska museer (intagna i KRFS 1983:12). Riksantikvarieämbetet
har vidare utarbetat allmänna råd vilka publicerats i Underrättelser
från RAÄ 1983:5. Enligt vad utskottet inhämtat pågår för närvarande
ett arbete inom riksantikvarieämbetet som syftar till att en exempelsamling
beträffande bidrag till vård av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse
skall tas fram. Den skall vara till ytterligare ledning vid de bedömningar
som görs i länen innan beslut i bidragsfrågor tas av riksantikvarieämbetet.
Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att det inte är erforderligt
med någon riksdagens åtgärd med anledning av motion 2220 yrkande 3.
Motionsyrkandet avstyrks således av utskottet.

Utskottet hemställer

I. beträffande finansieringen av fornlämningsvården

att riksdagen med anledning av motionerna 1984/85:720,
1984/85:1014 yrkande 2, 1984/85:1811, 1984/85:1835 och

KrU 1984/85:16

69

1984/85:2756 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till
känna att aviserat utredningsarbete bör ske med största skyndsamhet,

2. beträffande beräknande av särskilda medel under anslaget för
forn lämn ings vården

att riksdagen avslårmotion 1984/85:l014yrkande 1 idennadel,

3. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med
avslag på motion 1984/85:1014yrkande I i denna del till Kulturminnesvård
för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag
av 23 163 000 kr.,

4. beträffande beslut om bidrag sorn föranleder utgifter under senare
år än budgetåret 1985/86

att riksdagen godkänner vad som anförts i proposition 1984/
85:100,

5. beträffande formerna för statens stöd till arkeologiska undersökningar
m. m.

att riksdagen avslår motion 1984/85:609,

6. beträffande byggnadshytta på Gotland

att riksdagen avslår motion 1984/85:1810,

7. beträffande enhetliga regler för utnyttjandet av bidrag till vård av
kulturhistoriskt värdefulla byggnader

att riksdagen avslår motion 1984/85:2220 yrkande 3.

34. Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt F 33 (s. 488 och 489) och hemställer

att riksdagen till Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet för
budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

Museer och utställningar

35. Statens historiska museer m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkterna F 34—F 37 (s. 491—499) och hemställer

1. att riksdagen till Statens historiska museer för budgetåret 1985/
86 anvisar ett förslagsanslag av 32 216 000 kr.,

2. att riksdagen godkänner vad som i proposition 1984/85:100
anförts angående staten tillhörig konst i samband med byte av
huvudman,

3. att riksdagen till Statens konstmuseer för budgetåret 1985/86
anvisar ett förslagsanslag av 35 911 000 kr.,

4. att riksdagen till Utställningar av svensk konst i utlandet för
budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 1 113 000
kr.,

KrU 1984/85:16

70

5. att riksdagen till Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska
museet för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av
13 867 000 kr.

36. Naturhistoriska riksmuseet. Regeringen har under punkt F 38 (s.
499—501) föreslagit riksdagen att till Naturhistoriska riksmuseet förbudgetåret
1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 36 509 000 kr.

Motioner

I motion 1984/85:514 av Magnus Persson (s) och Oskar Lindkvist (s)
yrkas att riksdagen hos regeringen begär att arbetet med utbyggnaden av
naturhistoriska riksmuseet påskyndas och att ett bergartsmuseum snarast
inrättas i de utbyggda lokalerna.

I motion 1984/85:1808 av Elisabeth Fleetwood (m) och Birgitta Rydle
(m) yrkas att riksdagen beslutar att naturhistoriska riksmuseets forskningsverksamhet
för budgetåret 1985/86 icke skall belastas med den enligt
huvudförslaget föreslagna 2-procentiga nedskärningen.

I motion 1984/85:1815 av Flelge Flagberg (s) och Ingvar Johnsson (s)
yrkas att riksdagen beslutar att naturhistoriska riksmuseet genom omfördelningar
inte skall vidkännas någon besparing.

I motion 1984/85:2220 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är
i fråga,

19. att riksdagen till Naturhistoriska riksmuseet förbudgetåret 1985/86
anvisar ett förslagsanslag av 36 632 000 kr.

Utskottet

Vid beräkningen av anslaget Naturhistoriska riksmuseet har regeringen
inte funnit det möjligt att ta sådan särskild hänsyn till museets anknytning
till forskningsverksamhet som tagits beträffande forskningsverksamhet
vid forskningsråd, universitet, högskolor m. m. Huvudförslaget som innebär
en besparing om 711 000 kr. har dock inte tillämpats fullt ut. I stället
görs en begränsad besparing om 261 000 kr. under anslaget Statliga museer:
Vissa kostnader för utställning och samlingar m. m. Anslaget till
museet föreslås föras upp med totalt 36 509 000 kr.

Naturhistoriska riksmuseets forskningsverksamhetbör enligt motionerna
1808 (m), 1815 (s) och 2220 (m) inte vidkännas någon besparing. I motion
2220 yrkas därför att riksdagen under anslaget Naturhistoriska riksmuseet
bör beräkna 123 000 kr. mer än vad regeringen föreslagit (yrkande 19).

Utskottet anser att forskningsverksamheten vid naturhistoriska riksmuseet
inte skall behandlas annorlunda i besparingshänseende än forskning
vid högskolor. Därför bör någon besparing på museets forskningsverksamhet
inte tas ut. Vid medelsanvisningen bör riksdagen med bifall till

KrU 1984/85:16

71

motion 2220 yrkande 19 och med anledning av motionerna 1808 och 1815
beräkna 123 000 kr. mer än vad regeringen gjort.

I motion 514 (s) yrkas att arbetet med utbyggnaden av naturhistoriska
riksmuseet skall påskyndas och att ett bergartsmuseum snarast skall inrättas
i de utbyggda lokalerna som ersättning för den bergartsutställning i
Sveriges geologiska undersöknings (SGU) ägo som tidigare funnits inom
museets lokaler.

När SGU flyttade från Stockholm till Uppsala blev SGU:s geologiska
samlingar kvar i naturhistoriska riksmuseets lokaler. I samband med den
pågående ombyggnaden av museets lokaler har dessa samlingar flyttats
därifrån. Den planerade om- och utbyggnaden av museet syftar till en
omläggning och modernisering av utställningsverksamheten. Enligt vad
utskottet erfarit är avsikten inte att exponera museets samlingar enbart
ämnesvis som tidigare utan att de skall ingå i en helhetsredovisning av
geologiska, ekologiska och andra sammanhang. Något separat bergartsmuseum
inom naturhistoriska riksmuseet avses inte byggas. I vad avser
SGU:s samlingar ankommer det på denna myndighet att disponera och
eventuellt exponera dem. Utskottet — som inte anser det erforderligt med
något riksdagens initiativ för att påskynda utbyggnaden av museet —
föreslår mot bakgrund av det anförda att riksdagen avslår motion 514.

Utskottet hemställer

1. beträffande besparing på medel avsedda för forskning vid naturhistoriska
riksmuseet

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2220 yrkande 19 i
denna del och med anledning av proposition 1984/85:100 samt
motionerna 1984/85:1808 och 1984/85:1815 som sinmeningger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100 och
med bifall till motion 1984/85:2220 yrkande 19 i denna del till
Naturhistoriska riksmuseet för budgetåret 1985/86 anvisar ett
förslagsanslag av 36 632 000 kr.,

3. beträffande bergartsmuseum m. m.

att riksdagen avslår motion 1984/85:514.

37. Statens sjöhistoriska museum: Förvaltningskostnader m. fl. anslag. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkterna F 39—F 47 (s.
501—516) och hemställer

1. att riksdagen till Statens sjöhistoriska museum: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av
15 052 000 kr.,

2. att riksdagen till Statens sjöhistoriska museum: Underhållskostnader
m. m. för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag
av 1 000 kr.,

KrU 1984/85:16

72

3. att riksdagen till Etnografiska museet för budgetåret 1985/86
anvisar ett förslagsanslag av 13 735 000 kr.,

4. att riksdagen till Arkitekturmuseet för budgetåret 1985/86 anvisar
ett förslagsanslag av 1 540 000 kr.,

5. att riksdagen till Statens musiksamlingar för budgetåret 1985/
86 anvisar ett förslagsanslag av 11 273 000 kr.,

6. att riksdagen till Statliga museer: Vissa kostnader för utställningar
och samlingar m. m. för budgetåret 1985/86 anvisar ett
reservationsanslag av 5 126 000 kr.,

7. att riksdagen till Bidrag till Nordiska museet för budgetåret
1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 37 002 000 kr.,

8. att riksdagen antar till proposition 1984/85:100 fogat förslag
till lag om ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av
förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde
(bil. 2 till betänkandet),

9. att riksdagen till Bidrag till Sveriges Tekniska museum för budgetåret
1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 8 216 000 kr.,

10. att riksdagen till Bidrag till Skansen för budgetåret 1985/86
anvisar ett förslagsanslag av 8 784 000 kr.

38. Bidrag till vissa museer. Regeringen har under punkt F 48 (s. 516 —519)
föreslagit riksdagen att till Bidrag till vissa museer för budgetåret 1985/86
anvisa ett anslag av 12 051 000 kr.

Motioner

I motion 1984/85:1807 av Elisabeth Fleetwood (m) och Gunnel Liljegren
(m) yrkas att riksdagen under anslaget Bidrag till vissa museer beviljar
Marionetteatern ett anslag av 140 000 kr. för budgetåret 1985/86.

I motion 1984/85:2220 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är
i fråga,

20. att riksdagen till Bidrag till vissa museer för budgetåret 1985/86
anvisar ett anslag av 7 051 000 kr.

Utskottet

Under anslaget Bidrag till vissa museer beräknas medel under särskilda
anslagsposter för åtta olika museer samt, under ytterligare en anslagspost,
medel för bidrag till film- och videogramproduktion inom museerna.

Bildandet av Stiftelsen Arbetets museum i Norrköping har enligt föredragande
statsrådets mening stor betydelse för det växande intresset för att
utforska arbetets historia. Denna historia är inte enbart teknikhistoria utan
framför allt en skildring av människans insatser och upplevelser på arbetsplatser.
Museet bör kunna få en stor betydelse när det gäller en samlad

KrU 1984/85:16

73

dokumentation av arbetets historia och arbetslivets förändring. Innevarande
budgetår utgår ett bidrag om 2,5 milj. kr. till Arbetets museum. Detta
bidrag är enligt föredragande statsrådet en viktig del av statens åtgärder för
att främja kulturaktiviteter i de fackliga organisationerna. För nästa budgetår
föreslår regeringen att bidraget fördubblas till 5 milj. kr.

Enligt motion 2220 (m) är Arbetets museum i första hand ett ansvarsområde
för stiftelsenämnden och arbetsmarknadens parter. Statligt bidrag till
museet bör sökas inom ramen för bidraget till regionala museer. Däremot
bör inte några medel utgå från förevarande anslag. Motionärerna föreslår
därför att medelsanvisningen under anslaget skall minskas med 5 milj. kr.
(yrkande 20).

Utskottet delar regeringens bedömning rörande Arbetets museum. Staten
bör således lämna bidrag till museet med det belopp som föreslås i
propositionen. Riksdagen bör därför med avslag på motion 2220 yrkande
20 vid medelsanvisningen beräkna 5 milj. kr. under förevarande anslag för
Arbetets museum.

En av de institutioner som erhåller bidrag är Marionetteatern för museiverksamheten.
Bidraget är innevarande budgetår 100 000 kr. Regeringen
beräknar en bidragsomräkning av 3 000 kr. för nästa budgetår.

Marionetteatern bör enligt motion 1807 (m) erhålla ett bidrag av 140 000
kr. nästa budgetår i enlighet med dess anslagsframställning.

Utskottet noterar att Marionetteatern fått nya lokaler och utökat sin
museiverksamhet. Då det gäller nästa budgetår kan utskottet inte tillstyrka
annan bidragsomräkning för Marionetteatern än vad regeringen föreslagit.
Riksdagen bör därför med avslag på motion 1807 anvisa de medel för
Marionetteatern som beräknas i propositionen.

Utskottet tillstyrker regeringens medelsberäkningar i övrigt och hemställer.

1. beträffande beräknande av medeI under anslaget för Arbetets
museum

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med
avslag på motion 1984/85:2220 yrkande 20 i denna del beslutar
att för angivna ändamål under anslaget skall beräknas 5 000 000
kr.,

2. beträffande beräknande av medel under anslaget för Marionettteatern att

riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med
avslag på motion 1984/85:1807 i denna del beslutar att för
angivna ändamål under anslaget skall beräknas 103 000 kr.,

3. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med
avslag på motionerna 1984/85:1807 i denna del och 1984/
85:2220 yrkande 20 i denna del till Bidrag till vissa museer för
budgetåret 1985/86 anvisar ett anslag av 12 051 000 kr.

KrU 1984/85:16

74

39. Bidrag till regionala museer m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkterna F 49 — F 51 (s. 519 — 523) och hemställer

1. att riksdagen till Bidrag lill regionala museer för budgetåret
1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 31 728 000 kr.,

2. att riksdagen till Riksutställningar för budgetåret 1985/86 anvisar
ett reservationsanslag av 19 327 000 kr.,

3. att riksdagen till Inköp av vissa kulturföremål för budgetåret
1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 100 000 kr.

Forskning

40. Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt F 52 (s. 524 och 525) och hemställer att

riksdagen till Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet
för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av
618 000 kr.

Stockholm den 9 april 1985

På kulturutskottets vägnar
INGRID SUNDBERG

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Ing-Marie Hansson (s), Tyra Johansson
(s). Karl Boo (c), Tore Nilsson (m), Maja Bäckström (s), Lars Ahlmark (m),
Stina Gustavsson (c), Berit Oscarsson (s), Gunnar Thollander (s), Gunnel
Liljegren (m), Jan-Erik Wikström (fp). Eva Hjelmström (vpk), Mona Sahlin
(s) och Anders Nilsson (s).

Reservationer

I. Riktlinjer för kulturpolitiken (punkt 1, mom. 1)

Ingrid Sundberg, Tore Nilsson, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar "Med hänvisning”
och slutar "riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

Utskottet ställer sig bakom den i motion 2220 utvecklade synen på
kulturpolitiken utifrån nyckelorden frihet, mångsidighet och kvalitet. Vad
utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motion 2220 yrkande 1 som
sin mening ge regeringen till känna.

KrU 1984/85:16

75

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande riktlinjer för kulturpolitiken

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2220 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Parlamentarisk utredning för utvärdering av 1974 års kulturpolitiska
beslut (punkt 1, mom. 2)

Karl Boo (c) och Stina Gustavsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar ”Utskottet har”
och slutar "aktuella delen" bort ha följande lydelse:

Ett antal utredningar som avser olika delfrågor inom kulturpolitiken har
nyligen avslutats, bl. a. inom statens kulturråd, riksrevisionsverket och
olika statliga kommittéer. Vissa utredningar inom kulturrådet, t. ex. beträffande
de statliga museerna, kultur i boendet och läsfrämjande åtgärder
pågår ännu. Någon övergripande bild av hur 1974 års kulturpolitiska
beslut genomförts ger emellertid inte alla dessa olika utredningar och
undersökningar. Utskottet anser därför att en parlamentarisk kommitté
bör tillsättas för att göra en övergripande utvärdering i enlighet med vad
som yrkas i motion 2202. Det är nämligen enligt utskottets mening viktigt
att vi får en samlad översikt av effekterna av beslutet så att det blir möjligt
bl. a. att göra jämförelser mellan olika kultursektorer. Eftersom insatserna
inom olika sektorer skilt sig från varandra både till omfattning och inriktning
bör vi genom en övergripande utredning av det slag som föreslås av
motionärerna kunna skaffa oss en god bild av bl. a. lämpliga metoder för
att främja en utveckling av kulturpolitiken. De delutredningar som nu
pågår eller nyligen avslutats är enligt utskottet mening inte ägnade att
läggas till grund för jämförelser mellan insatsernas effektivitet inom olika
sektorer. Det utredningsarbete m. m. som gjorts beträffande olika delar av
kulturlivet bör dock kunna bli av stort värde för den av utskottet sålunda
förordade parlamentariska utredningen. Den parlamentariska utredningens
arbete — både resurs- och tidsmässigt — torde därför kunna begränsas
avsevärt, eftersom materialinsamlingen i väsentliga avseenden redan har
gjorts. I motion 2202 yrkande 1 i denna del framförda tankegångar bör
beaktas i direktiven till den förordade utredningen. Resultatet av utredningsarbetet
bör kunna ge en god grund för fortsatta insatser på kulturområdet.

Utskottet tillstyrker således motion 2202 yrkande I i denna del.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande en parlamentarisk utredning för utvärdering av 1974
års kulturpolitiska beslut

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2202 yrkande 1 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

KrU 1984/85:16

76

3. översyn av det statliga stödet till regional kulturverksamhet (punkt 1,
mom. 3)

Ingrid Sundberg, Tore Nilsson, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Utskottet är”
och på s. 9 slutar ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den i motion 512 framförda uppfattningen att staten bör
ha så stort förtroende för kommunerna att man är beredd att ge dem en
större frihet i valet av organisation och inriktning av t. ex. en länsteaterverksamhet.
Det nuvarande grundbeloppssystemet hämmar en sådan utveckling
och bör därför ses över. Därmed tillgodoses väsentliga delar av
önskemålen i motion 2202 i här aktuell del, utan att en samlad parlamentariskt
förankrad översyn och utvärdering av hela kulturpolitiken behöver
ske.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 512 och
med anledning av motion 2202 yrkande 1 i nu aktuell del ge regeringen till
känna.

dels au utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande översyn av del statliga stödet till regional kulturverksamhet att

riksdagen med bifall till motion 1984/85:512 och med anledning
av motion 1984/85:2202 yrkande 1 i denna del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. översyn av det statliga stödet till regional kulturverksamhet (punkt I,
mom. 3)

Karl Boo (c) och Stina Gustavsson (c) anser

dets att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Utskottet är”
och på s. 9 slutar ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Utvecklingen av de regionala kulturinstitutionerna har nu pågått så lång
tid att verksamheten nått en viss stabilitet och erfarenheter av det tillämpade
statsbidragssystemet hunnit vinnas. Enligt utskottets mening bör nu
övervägas om statsbidrag även fortsättningsvis skall utgå i form av bidrag
till grundbelopp till vissa bestämda institutioner eller i någon annan form.
Utskottet har i det föregående (reservation 2) förordat att en parlamentariskt
sammansatt kommitté skall utvärdera 1974 års kulturpolitiska beslut.
Enligt utskottets mening bör denna kommitté även få i uppdrag att överväga
de framtida formerna för statsbidrag till det regionala kulturlivet. 1
utredningsarbetet bör bl. a. övervägas huruvida flera av de nu utgående
bidragen skall föras samman till ett schablonbidrag eller om det är lämpligt
att i statsbidragssystemet bygga in utjämningseffekter av samma slag som

KrU 1984/85:16

77

finns i det kommunala skatteutjämningssystemet. Riksdagen bör således
med bifall till motion 2202 yrkande I i denna del som sin mening ge
regeringen till känna vad utskottet anfört om en översyn av det statliga
stödet till regional kulturverksamhet.

dels au utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande översyn av del statliga stödet till regional kulturverksamhet att

riksdagen med bifall till motion 1984/85:2202 yrkande 1 i
denna del och med anledning av motion 1984/85:512 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Samordning av turnéverksamhet med musikteater (punkt 1, mom. 4)

Karl Boo (c) och Stina Gustavsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar "Vid riksdagsbehandlingen”
och på s. 10 slutar ”motion 2202” bort ha följande lydelse:

Som föredragande statsrådet påpekar i årets budgetproposition (bil. 10
s. 39—40) har teatrarnas turnéverksamhet minskat under senare år. Till
detta kommer, när det gäller musikteatern, att utbudet inte är jämnt fördelat
över landet. Utskottet anser därför att kulturrådet bör få i uppgift att
i enlighet med motion 2202 utreda hur musikteatrarnas turnéverksamhet
kan samordnas på bästa sätt. Vid fullgörandet av uppdraget bör kulturrådet
självfallet samråda med de berörda institutionerna och den centrala
musikkommittén och bl. a. utifrån resultaten av kommitténs arbete komma
med de mera övergripande förslag som är nödvändiga för att bättre sprida
musikteaterutbudet i landet. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med
bifall till yrkande 2 i motion 2202 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande samordning av turnéverksamhet med musikteater
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2202 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Sponsring (punkt 1, moni. 9)

Ing-Marie Hansson, Tyra Johansson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson,
Gunnar Thollander, Mona Sahlin och Anders Nilsson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar ”Utskottet
anser” och på s. 14 slutar ”yrkande 4" bort ha följande lydelse:

Utskottet erinrar om att riksdagen föregående år anslöt sig till vad
föredragande statsrådet då anförde i budgetpropositionen om sponsring.
Riksdagen avslog samtidigt motionsyrkanden av likartat slag som de nu
aktuella yrkandena (KrU 1983/84:18, reservation 3). Utskottet vill åter
betona vikten av att olika former av stöd till kulturverksamhet från enskil -

KrU 1984/85:16

78

da och från näringslivet inte leder till att verksamheten påverkas. Som
utskottet tidigare framhållit (se bl. a. KrU 1982/83:24 s. 5) visar erfarenheterna
från andra länder att det främst är kulturinstitutionerna och den
etablerade konsten som får sponsorstöd. Om så skulle bli fallet även i
Sverige skulle ytterligare ekonomisk obalans kunna uppstå till nackdel för
konst som söker nya vägar.

Som kulturrådet framhållit kan bidragsgivningen i form av sponsring
sannolikt inte på ett väsentligt sätt bidra till ändrade ekonomiska förutsättningar
för kulturverksamheten. Enligt vad utskottet tidigare uttalat anser
utskottet att regeringen noga bör följa utvecklingen beträffande sponsorverksamhet.
Det är härvidlag viktigt att de kulturpolitiska målen beaktas
och att man uppmärksammar effekterna på kulturlivet.

I enlighet med det anförda avstyrker utskottet motionerna 717, 2202
yrkande 7 och 2220 yrkande 4.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande sponsring

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:717, 1984/85:2202 yrkande
7 och 1984/85:2220 yrkande 4,

7. Sponsring (punkt 1, mom. 9)

Eva Hjelmström (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar "Utskottet
anser” och på s. 14 slutar "yrkande 4” bort ha följande lydelse:

Då det gäller s. k. sponsorverksamhet vill utskottet anföra följande.

Näringslivet visar ett allt större intresse av att avsätta kapital för kulturändamål.
Motiven för detta är att skaffa en kulturprofil, som kan ge ett
bättre anseende hemma och utomlands. Vidare kan näringslivet genom
sponsring öka kontrollen över kulturlivet genom att olika kultursatsningar
görs beroende av företagens tycke och smak.

Uppkäftiga experiment, politiska manifestationer, kollektiva arbetarspel
med stark dagsaktualitet skulle knappast få bidrag från näringslivet.
Snarare ligger den trendmässiga och spektakulära kulturen i företagens
intresse.

Företagens bidrag genom sponsring skall inte förväxlas med den konstälskande
mecenatens personliga engagemang i kulturlivet. Alla eldsjälar är
välkomna att bidra till kulturlivets utveckling. Däremot verkar stöd från
enskilda företag med nödvändighet på ett nyckfullt sätt. Huruvida konsten
skall kunna överleva ett ekonomiskt kärvt klimat kan inte få göras till en
privatangelägenhet, vare sig det är företagen som skall stå för fiolerna eller
enskilda med sitt privata engagemang.

S. k. sponsring är ett led i den marknadsföring som spelar en allt större
roll i de transnationella företagens verksamhet. Denna avser bl. a. att

KrU 1984/85:16

79

påverka hela kulturmönstret och därmed företagens avsättningsmöjligheter.
Att inbilla sig själv och andra att de stora företagens sponsring av
kulturlivet inte skulle påverka detta förefaller alltför ljusblått.

Utskottet avvisar därför bestämt förslaget i motion 2220 att riksdagen
skulle uttrycka en positiv inställning till sponsorskap i kulturlivet och
ansluter sig till kravet i motion 717 att riksdagen bör uttala att sponsring
ej är förenligt med de antagna kulturpolitiska målsättningarna. Utskottets
ställningstagande innebär att även motion 2202 yrkande 7 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande sponsring

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:717 samt med avslag
på motionerna 1984/85:2202 yrkande 7 och 1984/85:2220
yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna att sponsring
inte är förenligt med de av riksdagen antagna kulturpolitiska
målsättningarna,

8. Utredning om kulturarbetarnas ekonomiska och sociala villkor (punkt
1, mom. 11)

Karl Boo (c), Stina Gustavsson (c), Jan-Erik Wikström (fp) och Eva
Hjelmström (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar ”Utskottet vill”
och på s. 17 slutar ”yrkande 3” bort ha följande lydelse:

Utskottet erinrar om att de förslag som läggs i proposition 1984/85:93
är generella och således gäller alla berörda skattskyldiga. Därmed har
regeringen frångått huvudförslaget i kulturskattekommitténs betänkande
som innebar att litterär och konstnärlig verksamhet inte längre skall klassificeras
som en verksamhet i vinstsyfte. Bl. a. kulturarbetarna har krävt att
skattereglerna måste vara utformade så att hänsyn tas till de särskilda
förhållanden under vilka de arbetar. Dessa krav är fortfarande inte tillgodosedda.
Regeringens förslag innebär att konstnärer alltjämt i skattehänseende
skall betraktas som vanliga företagare.

Kulturarbetarna har sedan början av 1970-talet försökt få till stånd en
offentlig utredning med uppgift att granska kulturarbetarnas situation och
föreslå sådana ändringar i lagstiftningen på olika områden att de i likhet
med andra grupper av yrkesutövare får möjlighet att i någorlunda trygghet
utöva sina yrken. Detta har för kulturarbetarna framstått som ett rimligt
rättvisekrav.

Skatte- och avgiftsfrågorna intar en framträdande plats i detta problemkomplex
och de bör därför belysas ytterligare. Det faktum att kulturarbetarna
hänförs till gruppen rörelseidkare/egenföretagare får emellertid
konsekvenser också utanför skatteområdet. Det krävs därför längre gående
ingrepp i lagstiftningen om man vill skapa rättvisa åt kulturarbetarna.

KrU 1984/85:16

80

Kulturarbetarnas situation har försämrats avsevärt under senare år.
Inkomstutvecklingen har varit ogynnsam i jämförelse med de mera kommersiellt
inriktade yrkesutövarna, som ju har möjlighet till rationalisering
av verksamheten. Kulturarbetarna har sålunda t. ex. inte kunnat kompensera
sig för stigande sociala avgifter genom att ta ut högre ersättningar för
sina produkter. De har heller inte kunnat komma i åtnjutande av de
förmåner som erbjudits praktiskt taget alla andra yrkesgrupper i form av
förkortad arbetstid och längre semester.

Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen bör begära att regeringen
tillsätter en kommitté för att förutsättningslöst utreda de konstnärliga
och litterära yrkesutövarnas belägenhet i våra dagars svenska samhälle.
Därvid bör även frågan om ett särskilt inkomstslag ingående prövas.
Utredningsarbetet bör inledas med en studie/kartläggning av kulturarbetarna
och deras möjligheter att utöva sina yrken. Med en sådan kartläggning
som bakgrund bör det vara möjligt att föreslå åtgärder ägnade att
skapa social och ekonomisk rättvisa för kulturarbetarna i förhållande till
andra yrkesgrupper i samhället. En förbättrad ställning för kulturarbetarna
är nämligen en av förutsättningarna för att samhällets kulturpolitiska
mål skall kunna förverkligas — dvs. ett rikare kulturliv för alla.

Riksdagen bör med bifall till motion 1984/85:286 yrkande 3 samt med
anledning av motionerna 1983/84:2074 och 1984/85:284 yrkande 4 som
sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels au utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande utredning om kulturarbetarnas ekonomiska och sociala
villkor

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:286 yrkande 3 samt
med anledning av motionerna 1983/84:2074 och 1984/85:284
yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

9. Utställningsersättning (punkt I, mom. 14 och 15)

Jan-Erik Wikström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar ”Utskottet
vidhåller” och slutar ”yrkande 7" bort ha följande lydelse:

Riksdagen har redan för nio år sedan uttalat sig för principen att
konstnärerna bör ersättas för sin medverkan i utställningar (KrU 1975/
76:35 s. 37 — 38, rskr. 1975/76:355). Utskottet anser att utställningsersättning
nu måste införas i enlighet med vad som anförs i motion 925. Detta
innebär att ur ett statligt konstutställningsanslag skall ersättningar utbetalas
direkt till de konstnärer som kan dokumentera sitt konstnärsskap
genom seriös yrkesverksamhet och som ställer ut i kommunal regi eller
genom konstförening eller annan seriös utställningsarrangör.

KrU 1984/85:16

81

Under den första tiden bör ersättningen begränsas till utställningar där
högst tre konstnärer deltar.

Ersättningen bör administreras av konstnärsnämnden.

Enligt uppgifter från KRO och Sveriges konstföreningars riksförbund
beräknas antalet separatutställningar som kan förväntas bli ersättningsberättigade
till omkring 3 000 per år. Med en ersättning om drygt 1 500 kr. per
utställning blir årskostnaden ca 5 milj. kr. Viss del av anslaget bör få
användas för att täcka de administrativa kostnader vid konstnärsnämnden
som utställningsersättningen medför.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med
bifall till motion 925 yrkande 5 under ett nytt anslag anvisar 5 milj. kr. för
utställningsersättning.

dels au utskottets hemställan under 14 och 15 bort ha följande lydelse:

14. beträffande uttalande om utställningsersättning

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:925 yrkande 5 i
denna del samt med anledning av motionerna 1984/85:716
yrkande I, 1984/85:2220 yrkande 7 och 1984/85:2474 yrkande
2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. beträffande medelsanvisning till utställningsersättning

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:925 yrkande 5 i
denna del under åttonde huvudtiteln till Utställningsersättning
för budgetåret 1985/86 anvisar ett anslag av 5 000 000 kr.

10. Uttalande om utställningsersättning (punkt I, mom. 14)

Eva Hjelmström (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar ”Utskottet
vidhåller” och slutar "yrkande 7" bort ha följande lydelse:

Utskottet uttalade vid riksmötet 1975/76 att utskottet ställde sig helt
bakom principen att konstnärerna bör ersättas för sin medverkan i utställningar.
Utskottet delade också den i olika sammanhang framförda uppfattningen
att ett statligt stöd är motiverat och nödvändigt för att principen
om utställningsersättning skall kunna realiseras (KrU 1975/76:35 s. 37 —
38, rskr. 1975/76:355). Utskottet vidhåller denna sin uppfattning. Därför
anser utskottet att riksdagen med bifall till motion 716 yrkande I bör uttala
att frågan om utställningsersättning snarast bör lösas.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande uttalande om utställningsersättning

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:716 yrkande I
samt med anledning av motionerna 1984/85:925 yrkande 5 i
denna del, 1984/85:2220 yrkande 7 och 1984/85:2474 yrkande
2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6 Riksdagen 1984/85. 13 sami. Nr 16

KrU 1984/85:16

82

11. Kulturrådets uppgifter m. m. samt medelsanvisningen till Statens
kulturråd (punkt 2)

Ingrid Sundberg, Tore Nilsson, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar ”Med hänvisning”
och slutar "i budgetpropositionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att mångfalden och kvaliteten
inom kulturlivet skall främjas och att förutsättningarna för detta bl. a.
är beroende av formerna för statens bidragsgivning. Statens kulturråds
dominerande ställning är i detta sammanhang en fara. Flera — av varandra
oberoende — bidragsgivare med skilda bedömningar, ambitioner och
värderingar kan på ett bättre sätt garantera mångfalden och kvaliteten.
Utskottet anser därför att statens kulturråd på sikt bör avskaffas. Vad
utskottet här anfört bör sålunda vara grundförutsättningen för den aviserade
översynen. Den första åtgärd som bör övervägas är en begränsning av
kulturrådets utredningsverksamhet. I de fall regeringen har behov av utredningar
kan dessa ske inom departementet eller genom tillsättning av
särskilda utredare. Vad som nu anförts om avveckling av statens kulturråd
m. m. bör riksdagen med bifall till motion 2220 yrkande 6 som sin mening
ge regeringen till känna.

Vid medelsanvisningen bör riksdagen med bifall till yrkande 8 i motion
2220 beräkna ett med 559 000 kr. minskat belopp i förhållande till regeringens
förslag.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande kulturrådets uppgifter m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2220 yrkande 6 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100 och
med bifall till motion 1984/85:2220 yrkande 8 till Statens kulturråd
för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av
15 398 000 kr.,

12. Bidrag till centrumbildningar (punkt 3, mom. I)

Eva Hjelmström (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar ”Utskottet
erinrar” och slutar ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att centrumbildningarna är ett nödvändigt komplement
till de fria gruppernas verksamhet. De är samtidigt en omistlig kulturpolitisk
resurs. Utskottet menar mot bakgrund av detta att en ökad satsning på
centrumbildningarna är angelägen för att möjliggöra en utökad verksam -

KrL 1984/85:16

83

het och anser det därför befogat med en ytterligare höjning av anslagsposten
med 3,5 milj. kr. Utskottet tillstyrker således motion 719 i detta avseende
(yrkande 2).

dels att utskottets hemställan under I bort ha följande lydelse:

1. beträffande beräknande av medel under anslaget för centrumbildningar
på teaterns, dansens, musikens, filmens, bildkonstens och
litteraturens områden

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100 och
med bifall till motion 1984/85:719 yrkande 2 i denna del beslutar
att för angivna ändamål under anslaget skall beräknas
6 775 000 kr.,

13. Medel till kulturrådets disposition för kulturella ändamål (punkt 3,
mom. 2)

Ingrid Sundberg, Tore Nilsson, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar "Utskottet
anser" och slutar "kulturrådets disposition" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motion 2220 att besparingar
i första hand bör göras på ospecificerade anslag eller anslagsposter.
Därför bör riksdagen under förevarande anslag inte beräkna de medel
under anslagsposten Till kulturrådets disposition för kulturella ändamål
som föreslås i budgetpropositionen. Anslagsposten bör föras upp med
2 000 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande beräknande av medel under anslaget till kulturrådets
disposition för kulturella ändamål

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100 och
med bifall till motion 1984/85:2220 yrkande 9 i denna del beslutar
att för angivna ändamål under anslaget skall beräknas
2 000 000 kr.,

14. Beräknande av medel för utveckling av kulturverksamhet på arbetsplatserna
(punkt 3, mom.3)

Ingrid Sundberg, Tore Nilsson, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar "Utskottet
anser det” och slutar "motion 1826” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i de synpunkter som framförts i motion 2220 angående
kultur i arbetslivet. Sådana aktiviteter bör främst bygga på frivilliga

KrU 1984/85:16

84

insatser och ej vara ett utflöde av de fackliga organisationernas verksamhet.
Det är också olyckligt om en växande del av samhällets resurser till
stöd för kulturen går till arbetsplatserna och därmed bort från grupper som
erfarenhetsmässigt är kulturellt mer eftersatta.

Utskottet tillstyrker med hänvisning till det anförda motion 2220 yrkande
9 i nu aktuell del och avstyrker motion 1826.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande beräknande av medel under anslaget för utveckling av
kulturverksamhet på arbetsplatserna

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2220 yrkande 9 i
denna del samt med avslag på proposition 1984/85:100 och
motion 1984/85:1826 i denna del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

15. Beräknande av medel för utveckling av kulturverksamhet på arbetsplatserna
(motiveringen till punkt 3, mom. 3)

Karl Boo (c), Stina Gustavsson (c) och Jan-Erik Wikström (fp) anser att
den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar "Utskottet anser vidare”
och slutar "motion 1826” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser vidare att de medel som i budgetpropositionen beräknas
för kulturverksamhet på arbetsplatserna bör få användas så att de i ett
initialskede ger utrymme för flexibilitet och gör det möjligt att pröva nya
idéer. Det är för utskottet naturligt att de fackliga organisationerna engageras
i verksamheten utan något särskilt riksdagsbeslut vare sig i fråga om
det nu aktuella anslaget eller beträffande anslaget till studieförbundens
kulturverksamhet. Utskottet anser vidare att riksdagen inte nu bör göra
något uttalande om hur medel föreslagna i proposition 1984/85:141 om
litteratur och folkbibliotek skall användas. Utskottet kan inte heller tillstyrka
att de medel som nu beräknas för kulturverksamhet på arbetsplatserna
minskas med 500 000 kr. för att i stället avsättas för i motion 1826
angivna arkivändamål. Riksdagen bör med hänvisning till det anförda
avslå motion 1826.

16. Medelsanvisningen till Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer
m. m. (punkt 3, mom. 5)

Under förutsättning av bifall lill reservationerna 13 och 14

Ingrid Sundberg, Tore Nilsson, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar ”Utskottet har”
och slutar "mot medelsberäkningen" bort ha följande lydelse:

KrU 1984/85:16

85

Utskottet har i det föregående (reservation 13) tillstyrkt vad som anförts
i motion 2220 om att anslagsposten Till kulturrådets disposition för kulturella
ändamål skall föras upp med 2 000 000 kr. nästa budgetår. Vidare har
utskottet (reservation 14) avstyrkt regeringens förslag att 2 000 000 kr. skall
anvisas för utveckling av kulturverksamhet på arbetsplatserna. Utskottet
som i övrigt inte har något att erinra mot vad som anförts under förevarande
anslag föreslår att riksdagen i enlighet med motion 2220 anvisar
12 850 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100, med
bifall till motion 1984/85:2220 yrkande 9 i denna del samt med
avslag på motionerna 1984/85:719 yrkande 2 i denna del och
1984/85:1826 i denna del till Bidrag till kulturverksamhet inom
organisationer m. m. för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag
av 12 850 000 kr.,

17. Medelsanvisningen till Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer
m. m. (punkt 3, mom. 5)

Under förutsättning av bifall till reservation 12

Eva Hjelmström (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar ”Utskottet har"
och slutar ”mot medelsberäkningen” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående (reservation 12) tillstyrkt att bidraget till
centrumbildningarna utgår med 6 775 000 kr. nästa budgetår. Utskottet
föreslår med hänvisning härtill att riksdagen under förevarande anslag
anvisar sammanlagt 19 225 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100, med
bifall till motion 1984/85:719 yrkande 2 i denna del samt med
avslag på motionerna 1984/85:1826 i denna del och 1984/
85:2220 yrkande 9 i denna del till Bidrag till kulturverksamhet
inom organisationer m. m. för budgetåret 1985/86 anvisar ett
reservationsanslag av 19 225 000 kr.,

18. Bidrag till Immigrantinstitutets arkiv- och dokumentationsverksamhet
(punkt 4, mom. 1)

Ing-Marie Hansson, Tyra Johansson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson,
Gunnar Thollander, Mona Sahlin och Anders Nilsson (alla s) anser

KrU 1984/85:16

86

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar "Utskottet
instämmer” och på s. 28 slutar "och dokumentationsverksamhet” bort ha
följande lydelse:

Utskottet erinrar också om att statsrådet Göransson anfört att frågan om
bidrag till Immigrantinstitutets arkiv- och dokumentationsverksamhet bör
övervägas i ett större sammanhang. Utskottet anser att riksdagen inte nu
bör föregripa den kommande prövningen av frågor om bidrag till invandrarorganisationer
m. m. i samband med proposition grundad på bl. a.
invandrarpolitiska kommitténs förslag. Utskottet är således inte berett
förorda att bidrag lämnas institutet från förevarande anslag och avstyrker
motion 2472.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande bidrag lill Immigrantinstitutets arkiv- och dokumentationsverksamhet att

riksdagen avslår motion 1984/85:2472,

19. Besparing under anslagsposten Till regeringens disposition under anslaget
Bidrag till särskilda kulturella ändamål (punkt 4, mom.3)

Ingrid Sundberg, Tore Nilsson, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar ”Utskottet
anser” och slutar ”motion 2220” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att besparingar i första hand bör göras på ospecificerade
medel. Därför bör riksdagen vid medelsanvisningen beräkna I milj. kr.
mindre än vad regeringen gjort beträffande medel till regeringens disposition.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande besparing under anslagsposten Till regeringens disposition att

riksdagen med bifall till motion 1984/85:2220 yrkande 10 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

20. Medelsanvisningen till Bidrag till särskilda kulturella ändamål (punkt
4, mom. 4)

Under förutsättning av bifall till reservation 19

Ingrid Sundberg, Tore Nilsson, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren
(alla m) anser att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100, med

KrU 1984/85:16

87

bifall till motion 1984/85:2220 yrkande 10 i denna del samt med
avslag på motion 1984/85:2190 i denna del till Bidrag lill särskilda
kulturella ändamål för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag
av 5 051 000 kr.,

21. Medelsanvisningen till Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer
(punkt 6)

Jan-Erik Wikström (fp) och Eva Hjelmström (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar ”Med hänvisning”
och slutar ”motion 925” bort ha följande lydelse:

I avvaktan på resultaten av arbetet inom upphovsrättsutredningen och
beredningen av frågor om förhandlingsrätt för bild- och formkonstnärer
bör enligt utskottets mening anslaget Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer
räknas upp med 2 milj. kr. i förhållande till vad regeringen
föreslagit för nästa budgetår.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100, med
bifall till motion 1984/85:925 yrkande 4 och med anledning av
motion 1984/85:716 yrkande 2 till Visningsersättning åt bild- och
formkonstnärer för budgetåret 1985/86 anvisar ett anslag av
23 556 000 kr.

22. Tonsättarfond (punkt 7, mom. 2)

Jan-Erik Wikström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar ”Utskottet har”
och slutar "(yrkande 6)” bort ha följande lydelse:

Frågan om att avsätta ett rimligt belopp som ersättning för allmänhetens
utnyttjande av svenska tonsättares verk har länge diskuterats i musikkretsar.
I år har Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd
(KLYS) satt detta önskemål först på sin prioriteringslista.

I avvaktan på en definitiv och mera beräkningsbar lösning av ersättningsproblemen
bör riksdagen i enlighet med motion 925 anslå ett belopp
till en tonsättarfond såsom kompensation för allmänhetens utnyttjande av
svenska tonsättares verk. Fonden bör ledas av en styrelse sammansatt
enligt samma principer som nu gäller för Sveriges författarfond.

Som ett första steg och i avvaktan på en mera permanent lösning bör
riksdagen för nästa budgetår anvisa 3 milj. kr. att tillföras en sådan tonsättarfond.

Utskottet har inte något att erinra mot att medel till konstnärsbidrag åt
tonsättare beräknas under anslaget Bidrag till konstnärer i enlighet med
regeringens förslag.

KrU 1984/85:16

88

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande tonsättarfond

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:925 yrkande 6 under
åttonde huvudtiteln till Sveriges tonsättarfond för budgetåret
1985/86 anvisar ett anslag av 3 000 000 kr.,

23. Medelsanvisningen till Inkomstgarantier för konstnärer (punkt 8, mom.

1)

Jan-Erik Wikström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar ”Utskottet
anser” och slutar ”under anslaget” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att antalet garantirum nästa budgetår bör uppgå till 140
såsom föreslagits i motion 925 och även i konstnärsnämndens anslagsframställning.
Riksdagen bör därför vid medelsanvisningen beräkna
I 125 000 kr. för denna ökning med 15 garantirum utöver regeringens
förslag.

dels att utskottets hemställan under I bort ha följande lydelse:

I. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100 och
med bifall till motion 1984/85:925 yrkande I till Inkomstgarantier
för konstnärer för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag
av 7 969 000 kr.,

24. ökning av antalet inkomstgarantirum (punkt 8, mom. 3)

Ingrid Sundberg, Tore Nilsson, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar ”1 anslutning”
och slutar ”motion 2220” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill med anledning av yrkande 2 i motion 2220 framhålla
betydelsen av att det stöd till konstnärer som ligger i inkomstgarantierna
inte urholkas. Många konstnärer med inkomstgaranti har sådana inkomster
att det är troligt att de inte inom överblickbar tid kan förväntas utnyttja
garantin. Regeringen bör ta hänsyn till detta förhållande och — inom
ramen för det totala kulturstödet — se till att utnyttjandegraden närmar sig
det belopp som de aktuella 125 garantirummen maximalt skulle kunna ge
utrymme för.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande ökning av antalet inkomstgarantirum

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2220yrkande 2 som

KrU 1984/85:16

89

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

25. Biblioteksersättningens grundbelopp (punkt 9, mom. I)

Karl Boo (c), Stina Gustavsson (c), Jan-Erik Wikström (fp) och Eva
Hjelmström (vpk) anser

dels att det del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar ”Utskottet
uttalade” och på s. 37 slutar ”för ändamålet” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motionerna 349, 925 och
2202 att biblioteksersättningen bör vara högre än vad regeringen föreslagit
och att strävan bör vara att bevara ersättningens realvärde. Mot bakgrund
av kostnadsutvecklingen bör ersättningen nästa budgetår vara 44 öre och
inte som regeringen föreslagit 41 öre för hemlån av svenskt originalverk.
Övriga grundbelopp bör höjas i motsvarande mån. Vad utskottet här
anfört om storleken av grundbeloppen bör riksdagen med anledning av
proposition 1984/85:100, med bifall till motionerna 349 yrkande 2, 925
yrkande 2 och 2202 yrkande 4 samt med anledning av motionerna 2220
yrkande 11 i denna del och 2474 yrkande 1 i denna del som sin mening ge
regeringen till känna. Vid medelsanvisningen bör riksdagen beräkna
3 213 000 kr. för den av utskottet förordade höjningen av grundbeloppet.

dels att utskottets hemställan under I bort ha följande lydelse:

1. beträffande biblioteksersättningens grundbelopp

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100, med
bifall till motionerna 1984/85:349 yrkande 2, 1984/85:925 yrkande
2 och 1984/85:2202 yrkande 4, samt med anledning av
motionerna 1984/85:2220 yrkande 11 i denna del och 1984/
85:2474 yrkande 1 i denna del som sin mening ger regeringen till
känna vad Utskottet anfört,

26. Medelsanvisningen till Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av
deras verk genom bibliotek m. m. (punkt 9, mom. 2)

Under förutsättning av bifall till reservation 25

Karl Boo (c), Stina Gustavsson (c), Jan-Erik Wikström (fp) och Eva
Hjelmström (vpk) anser att utskottets hemställan under 2 bort ha följande
lydelse:

2. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100 samt
motionerna 1984/85:349 yrkande 3, 1984/85:925 yrkande 3,
1984/85:2202 yrkande 5, 1984/85:2220 yrkande 11 i denna del
och 1984/85:2474 yrkande I i denna del till Ersättning åt författare
m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m. m. för
budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 48 920 000 kr.,

KrU 1984/85:16

90

27. Medelsanvisningen till Ersättning till rättighetshavare på musikområdet
(punkt 10)

Ingrid Sundberg, Tore Nilsson, Lars Ahlmark och Gunnel Liljengren
(alla m) anser

dels dU den del av utskottets yttrande som på s. 39 börjar ”Kulturutskottet
anser” och slutar ”motion 460" bort ha följande lydelse:

Sedan riksdagen avslagit yrkanden om avskaffande av kassettskatten
(SkU 1984/85:46) — vilken motiverades bl. a. med behov av medel till
förevarande anslag — bör medel anvisas även för nästa budgetår. Utskottet
anser emellertid att den pågående beredningen bör resultera i avveckling
av anslaget och införande av civilrättslig reglering av kompensation
för privatkopieringens verkningar. Detta bör riksdagen med anledning av
motion 460 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottet hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100 och med
avslag på motion 1984/85:460 i denna del till Ersättning till
rättighetshavare på musikområdet för budgetåret 1985/86 anvisar
ett anslag av 3 000 000 kr. samt med anledning av motion 1984/
85:460 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om avveckling av anslaget och införande av
civilrättslig reglering av ersättningen på området.

28. Medelsanvisningen till Bidrag till Operan (punkt 13)

Under förutsättning av bifall till reservation 25

Karl Boo (c) och Stina Gustavsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40 börjar ”Utskottet har
i” och slutar ”under anslaget” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående (reservation 25) föreslagit riksdagen att
höja biblioteksersättningen till 44 öre, vilket medför ett ökat medelsbehov
av 3 213 000 kr. under anslaget. Ersättning till författare m. fl. för utlåning
av deras verk genom bibliotek m. m. Utskottet anser i likhet med vad som
förordas i motion 2202 att denna höjning av biblioteksersättningen till
största delen bör finansieras genom att anslaget Bidrag till Operan minskas
i motsvarande mån eller med 3 milj. kr. Operan bör enligt utskottets
mening i stället ta i anspråk ytterligare 3 milj. kr. av de fonderade medlen.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100 samt med
bifall till motion 1984/85:2202 yrkande 6 till Bidrag till Operan
för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av
128 606 000 kr.

KrU 1984/85:16

91

29. Medelsanvisningen till Bidrag till Dramatiska teatern (punkt 15)

Jan-Erik Wikström (fp) och Eva Hjelmström (vpk) anser

dels att den de! av utskottets yttrande som på s. 41 börjar ”1 vad” och
slutar ”budgetåret 1985/86” bort ha följande lydelse:

Dramatiska teatern har under senare år inte fått tillräcklig kompensation
för de ökade kostnaderna. Detta kan enligt utskottets uppfattning
medföra svårigheter för teatern att bibehålla kvaliteten och omfattningen
på verksamheten. Utskottet anser att Dramatiska teatern bör erhålla ett
högre bidrag nästa budgetår än vad regeringen föreslagit i syfte att teatern
även fortsättningsvis skall kunna fylla sin uppgift som nationalscen. Därför
bör riksdagen vid medelsanvisningen beräkna 2 milj. kr. utöver vad
regeringen föreslagit.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100 och motion
1984/85:1816 samt med bifall till motion 1984/85:925 yrkande
8 till Bidrag lill Dramatiska teatern för budgetåret 1985/86
anvisar ett reservationsanslag av 79 239 000 kr.

30. Stöd till frilansmusiker (punkt 16, mom. 1)

Jan-Erik Wikström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42 börjar ”Vid riksdagsbehandlingen”
och slutar ”motion 925” bort ha följande lydelse:

Vid riksdagsbehandlingen hösten 1984 av frågan om omorganisation av
regionmusiken och Rikskonserter uttalade utskottet att frilansmusikernas
situation måste förbättras vid den fortsatta regionaliseringen av musiklivet
(KrU 1984/85:7 s. 13—14). Arbetssituationen för de musiker som ej är fast
anställda har inte förbättrats sedan dess, snarare har musikinstitutionernas
resurser för utnyttjande av frilansmusiker ytterligare minskat. Utskottet
anser att det därför är nödvändigt att redan nästa budgetår ge ett ökat stöd
till produktioner med svenska musiker. Riksdagen bör med bifall till
motion 925 yrkande 7 vid medelsanvisningen under anslaget Rikskonsertverksamhet
beräkna 3 milj. kr. för detta ändamål.

dels au utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande beräknande av medel under anslaget för stöd till
frilansmusiker

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:925 yrkande 7 i
denna del beslutar att för angivna ändamål under anslaget beräkna
3 000 000 kr.,

KrU 1984/85:16

92

31. Rikskonserters fonogramutgivning (punkt 16, morn. 2)

Ingrid Sundberg, Tore Nilsson, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43 börjar ”Utskottet
erinrar” och slutar ”yrkande 12” bort ha följande lydelse:

Det statliga stödet till Rikskonserters fonogramutgivning har enligt utskottets
uppfattning visat sig vara ett dyrbart och föga verksamt sätt att
främja utgivning av fonogram som tillgodoser en smal och begränsad
marknad. Anslaget till Rikskonserter bör därför minskas med 5 milj. kr.
Motion 2220 yrkande 12 i denna del tillstyrks således. Det bör ankomma
på Rikskonserter att utveckla former för fortsatt fonogramutgivning i
ovannämnda syfte. Medel kan därvid sökas ur anslaget Stöd till fonogramverksamhet.
Vad utskottet anfört om Rikskonserters fonogramutgivning
bör med anledning av motion 1832 ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande Rikskonserters fonogramutgivning

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2220 yrkande 12 i
denna del samt med anledning av motion 1984/85:1832 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om avveckling
av Rikskonserters fonogramutgivning och om utredning
av den fortsatta fonogramverksamheten,

32. Medelsanvisningen till Rikskonsertverksamhet (punkt 16, mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservation 31

Ingrid Sundberg, Tore Nilsson, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43 börjar ”Utskottet
tillstyrker" och slutar ”budgetåret 1985/86" bort ha följande lydelse:

I enlighet med vad utskottet anfört i det föregående (reservation 31) bör
riksdagen under anslaget Rikskonsertverksamhet anvisa 5 milj. kr. mindre
än vad regeringen föreslagit.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100, med
bifall till motion 1984/85:2220 yrkande 12 i denna del och med
avslag på motion 1984/85:925 yrkande 7 i denna del till Rikskonsertverksamhet
för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag
av 46 822 000 kr.

KrU 1984/85:16

93

33. Medelsanvisningen till Rikskonsertverksamhet (punkt 16, morn. 3)

Under förutsättning av bifall till reservation 30
Jan-Erik Wikström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43 börjar ”Utskottet
tillstyrker” och slutar ”budgetåret 1985/86" bort ha följande lydelse:

I enlighet med vad utskottet anfört i det föregående (reservation 30) bör
riksdagen vid medelsanvisningen beräkna 3 milj. kr. för stöd till frilansmusiker.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100, med
bifall till motion 1984/85:925 yrkande 7 i denna del samt med
avslag på motion 1984/85:2220 yrkande 12 i denna del till
Rikskonsertverksamhet för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag
av 54 822 000 kr.

34. Medelsanvisningen till Bidrag till regionala och lokala teater-, dansoch
musikinstitutioner (punkt 18)

Ingrid Sundberg, Tore Nilsson, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44 börjar ”Den nuvarande”
och på s. 45 slutar ”marknadsföringsåtgärder anvisas” bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att bidraget i form av 62
basbelopp till regionala skådebanor bör upphöra. Marknadsföringsinsatser
i institutionernas egen regi torde på ett effektivare sätt kunna bidra till
utvidgade publikkontakter. Utskottet biträder därför förslaget i motionen
att statens kulturråd tillförs 1 milj. kr. att fördelas till regionala och lokala
teaterinstitutioner för marknadsföringsåtgärder.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100 och med
bifall till motion 1984/85:2220 yrkande 14 till Bidrag till regionala
och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner för budgetåret
1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 212 181 000 kr.

35. Medelsanvisningen till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper
(punkt 19, mom. 1)

Ingrid Sundberg, Tore Nilsson, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren
(alla m) anser

KrU 1984/85:16

94

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 45 börjar ”Utskottet
erinrar” och på s. 46 slutar ”motionsyrkandena avstyrks" bort ha följande
lydelse:

Utskottet erinrar om att detta område tidigare blivit väl tillgodosett.
Enligt utskottets mening bör förevarande anslag av besparingsskäl utgå
med oförändrat belopp nästa budgetår i enlighet med vad som förordas i
motion 2220.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1 .beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100, med
bifall till motion 1984/85:2220 yrkande 15 samt med avslag på
motion 1984/85:719 yrkande 1 till Bidrag lill fria teater-, dansoch
musikgrupper för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag
av 27 500 000 kr.,

36. Medelsanvisningen till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper
(punkt 19, mom. 1)

Eva Hjelmström (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 45 börjar "Utskottet
erinrar" och på s. 46 slutar ”motionsyrkandena avstyrks" bort ha följande
lydelse:

De fria grupperna har blivit ett permanent inslag i det svenska kulturlivet
och har kommit att innebära en unik förnyelse. Det är av stort värde för
kulturen i sin helhet att dessa grupper kan fortsätta sin verksamhet, inte
minst den som är inriktad mot eftersatta grupper, t. ex. barn och ungdom.
Kostnadsutvecklingen har emellertid inneburit ett hot mot gruppernas
fortsatta verksamhet. För att de inte skall tvingas inskränka verksamheten,
minska turnéerna och inrikta sig på storstadsområdena måste bidraget
ökas mera än vad regeringen föreslår. Riksdagen bör därför med bifall till
motion 719 yrkande 1 vid medelsanvisningen beräkna 5 milj. kr. mer än
vad regeringen gjort.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

I. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100, med
bifall till motion 1984/85:719 yrkande 1 och med avslag på
motion 1984/85:2220 yrkande 15 till Bidrag till fria teater-,
dans- och musikgrupper för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag
av 33 325 000 kr.,

37. översyn av vissa teatrars medelsbehov (punkt 19, mom. 2)

Eva Hjelmström (vpk) anser

KrU 1984/85:16

95

dels att den del av utskottets yttrande sorn på s. 46 börjar "Utskottet
instämmer” och slutar "motion 1020” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer med vad som anförs i motion 1020 om värdet av de
fria gruppernas verksamhet och om deras betydelse för förnyelsen inom
kulturlivet, inte minst deras ambitioner och förmåga att nå ut till nya
grupper i samhället. Ett exempel på en sådan verksamhet är den som
bedrivs vid TUR-teatern i Värmland. Kostnadsutvecklingen för de fria
grupperna hotar emellertid omfattningen av dessa gruppers verksamhet.
Det är därför enligt utskottets mening nödvändigt att en översyn görs av
medelsbehoven särskilt hos de fria grupperna utanför storstadsområdena.
Vid denna översyn bör särskilt beaktas gruppernas turnéverksamhet och
de extra kostnader detta medför, såsom vid exempelvis TUR-teatern i
Värmland.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande översyn av vissa teatrars medelsbehov

att riksdagen med anledning av motion 1984/85:1020 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

38. Beräknande av medel för Stiftelsen Riksskådebanan för verksamheten
(punkt 21, mom. 1)

Ingrid Sundberg, Tore Nilsson, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 47 börjar "Utskottet
hänvisar” och slutar "motion 2220” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker motion 2220 såvitt däri föreslås att bidrag inte skall
utgå till Stiftelsen Riksskådebanan för verksamheten (yrkande 16 delvis).
Utskottet hänvisar till vad som anförts vid anslaget Bidrag till regionala
och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner (reservation 34).

dels att utskottets hemställan under I bort ha följande lydelse:

I. beträffande beräknande av medel under anslaget för Stiftelsen
Riksskådebanan för verksamheten

att riksdagen med avslag på proposition 1984/85:100 och med
bifall till motion 1984/85:2220 yrkande 16 i denna del beslutar
att medel för angivna ändamål inte skall beräknas under anslaget,

39. Beräknande av medel för Stiftelsen Drottningholmsteatermuseum för
föreställningsverksamheten (punkt 21, mom. 2)

Ing-Mari Hansson, Tyra Johansson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson,
Gunnar Thollander, Mona Sahlin och Anders Nilsson (alla s) anser

KrU 1984/85:16

96

dels au den del av utskottets yttrande som på s. 47 börjar ”Inför budgetåret"
och slutar ”2 687 000 kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att staten inte bör öka sitt ansvarstagande för teaterverksamheten
vid Drottningholms teatermuseum utöver vad som redan skett.
Riksdagen bör därför enligt utskottets mening med avslag på motion 1308
beräkna medel för denna teaterverksamhet i enlighet med regeringens
förslag.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande beräknande av medel under anslaget för Stiftelsen
Drottningholms teatermuseum för föreställningsverksamheten
att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med
avslag på motion 1984/85:1308 i denna del beslutar att för
angivna ändamål under anslaget skall beräknas 2 337 000 kr.,

40. Medelsanvisningen till Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet
(punkt 21, mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservation 39

Ing-Mari Hansson, Tyra Johansson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson,
Gunnar Thollander, Mona Sahlin och Anders Nilsson (alla s) anser att
utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 samt med
avslag på motionerna 1984/85:1308 i denna del och 1984/
85:2220 yrkande 16 i denna del till Vissa bidrag till teater-, dansoch
musikverksamhet för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag
av 10 350 000 kr.

41. Medelsanvisningen till Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet
(punkt 21, mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservation 38

Ingrid Sundberg, Tore Nilsson, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren
(alla m) anser att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100, med
bifall till motion 1984/85:1308 i denna del samt med anledning
av motion 1984/85:2220 yrkande 16 i denna del till Vissa bidrag
till teater-, dans- och musikverksamhet för budgetåret 1985/86
anvisar ett reservationsanslag av 9 492 000 kr.

KrU 1984/85:16

97

42. Medelsanvisningen till Stöd till fonogramverksamhet (punkt 22)

Under förutsättning av bifall till reservation 31

Ingrid Sundberg, Tore Nilsson, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 48 börjar ”Eftersom
utskottet” och slutar ”milj. kr.” bort ha följande lydelse:

I motion 2220 (m) framställs ett yrkande om uppräkning av fonogramstödet
med 1 milj. kr. (yrkandet 16). Yrkandet har framställts som ett
följdyrkande till krav om att Rikskonserters basresurser för fonogramutgivning
skall upphöra. Eftersom utskottet tillstyrkt nämnda yrkande (se
reservation 31) bör även det nu aktuella yrkandet bifallas.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100 och med
bifall till motion 1984/85:2220 yrkande 13 till Stöd till fonogramverksamhet
för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag
av 8 679 000 kr.

43. Medelsanvisningen till Förvärv av konst för statens byggnader m. m.
(punkt 24, mom. 2)

Ingrid Sundberg, Tore Nilsson, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s 49 börjar "Utskottet,
som" och slutar "denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att Folkparkernas centralorganisation, Folkets husföreningarnas
riksorganisation, Bygdegårdarnas riksförbund och Riksföreningen
Våra Gårdar själva bör finansiera sina konstinköp. Något statsbidrag
bör därför inte utgå. Detta innebär en besparing under förevarande
anslag med 3 110 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100 och
med bifall till motion 1984/85:2220 yrkande 17 till Förvärv av
konst för statens byggnader m. m. förbudgetåret 1985/86 anvisar
ett reservationsanslag av 23 410 000 kr.

44. Beräknande av medel för Sveriges konstföreningars riksförbund (punkt
26, mom. I)

Ing-Mari Flansson, Tyra Johansson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson,
Gunnar Thollander, Mona Sahlin och Anders Nilsson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51 börjar ”Utskottet

7 Riksdagen 1984/85. 13 sami. Nr 16

KrU 1984/85:16

98

anser" och slutar "konstföreningars riksförbund” bort ha följande lydelse:
Vid föregående riksmöte beslöt riksdagen om en förstärkning av bidraget
till Sveriges konstföreningars riksförbund för att möjliggöra en ökad
konstpedagogisk verksamhet (prop. 1983/84:100, KrU 1983/84:18, rskr.
1983/84:268). I vad gäller nästa budgetår kan utskottet för sin del inte
tillstyrka den ytterligare förstärkning av bidraget som föreslås i motionerna
607 och 718. Utskottet tillstyrker således den av regeringen föreslagna
bidragsomräkningen, vilket innebär att bidraget till Sveriges konstföreningars
riksförbund bör föras upp med 1112 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande beräknande av medel under anslaget för Sveriges
konstföreningars riksförbund

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med
avslag på motionerna 1984/85:607 och 1984/85:718, båda i
denna del, beslutar att för angivna ändamål under anslaget skall
beräknas 1112 000 kr.,

45. Beräknande av medel för Konstfrämjandet (punkt 26, mom. 2)

Ingrid Sundberg, Tore Nilsson, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51 börjar "Utskottet
tillstyrker” och slutar "7 989 000 kr." bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt en ökning av bidraget till Sveriges
konstföreningars riksförbund med 200 000 kr. utöver vad regeringen
föreslagit. Utskottet anser att denna bidragsförstärkning bör finansieras
genom en motsvarande minskning av bidraget till Konstfrämjandet. Den
senare anslagsposten bör beräknas till 4 552 000 kr. Det totala anslagsbeloppet
under Vissa bidrag till bildkonst blir således oförändrat i förhållande
till vad regeringen föreslagit i budgetpropositionen.

dels au utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande beräknande av medel under anslaget för Konstfrämjandet att

riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100 beslutar
att för angivna ändamål under anslaget skall beräknas
4 552 000 kr.,

46. lYIedelsanvisningen till Vissa bidrag till bildkonst (punkt 26, mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservation 44

Ing-Mari Hansson, Tyra Johansson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson,
Gunnar Thollander, Mona Sahlin och Anders Nilsson (alla s) anser att

KrU 1984/85:16

99

utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 samt med
avslag på motionerna 1984/85:607 och 1984/85:718, båda i
denna del, till F/sm bidrag lill bildkonst för budgetåret 1985/86
anvisar ett reservationsanslag av 7 789 000 kr.,

47. Medelsanvisningen till Vissa bidrag till bildkonst (punkt 26, mom. 3)

Under förutsättning av bifall till resevation 45

Ingrid Sundberg, Tore Nilsson, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren
(alla m) anser att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100 och
med bifall till motionerna 1984/85:607 och 1984/85:718, båda
i denna del, till Vissa bidrag till bildkonst för budgetåret 1985/86
anvisar ett reservationsanslag av 7 789 000 kr.,

48. Beräknande av särskilda medel för fornlämningsvården (punkt 33, mom.

2)

Eva Hjelmström (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 67 börjar ”Utskottet
anser att det" och slutar "budgetåret 1985/86" bort ha följande lydelse:

Den situation som inträffat och som innebär att sysselsättningsmedlen
till fornlämningsvården skurits ned, i vissa län helt och hållet, är enligt
utskottets uppfattning allvarlig. Den aviserade översynen av det statliga
stödet till fornlämningsvården skall visserligen ske med största skyndsamhet,
men om redan gjorda vårdinsater inte skall spolieras bör riksdagen för
budgetåret 1985/86 — utöver de medel för fornlämningsvård som beräknas
under förevarande anslag — beräkna särskilda medel för fornlämningsvård
i enlighet med vad som förordas i motion 1014. Riksdagen bör
således vid medelsanvisningen beräkna 10 milj. kr härför.

Utskottet har i övrigt inte något att erinra mot regeringens förslag till
medelsberäkning och föreslår att riksdagen anivsar 33 163 000 kr. under
anslaget och godkänner vad som anförts i propositionen om bidrag som
föranleder utgifter under senare år än budgetåret 1985/86.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande beräknande av särskilda medel under anslaget för
fornlämningsvården

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:1014 yrkande I i
denna del beslutar att för angivna ändamål under anslaget skall
beräknas 10 000 000 kr.

KrU 1984/85:16

100

49. Medelsanvisningen till Kulturminnesvård (punkt 33, mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservation 48

Eva Hjelmström (vpk) anser att utskottets hemställan under 3 bort ha
följande lydelse:

3. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100 och
med bifall till motion 1984/85:1014 yrkande I i denna del till
Kulturminnesvård för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag
av 33 163 000 kr.,

50. Besparing på medel avsedda för forskning vid naturhistoriska riksmuseet
(punkt 36, mom. I)

Ing-Mari Hansson, Tyra Johansson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson,
Gunnar Thollander, Mona Sahlin och Anders Nilsson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 70 börjar "Utskottet
anser" och på s. 71 slutar "regeringen gjort" bort ha följande lydelse:
Utskottet har inte funnit det möjligt att för naturhistoriska riksmuseet
avvika från huvudalternativet i vidare mån än vad regeringen föreslagit för
detta och andra museer. Riksdagen bör därför med avslag på motionerna
anvisa de medel regeringen begärt. Utskottet förutsätter emellertid att
regeringen inför kommande budgetår överväger om samma princip beträffande
besparingar som tillämpas beträffande forskningsverksamhet vid
universitet och högskolor skall tillämpas även beträffande forskningsverksamhet
vid vissa museer.

dels att utskottets hemställan under I bort ha följande lydelse:

1. beträffande besparing på medel avsedda för forskning vid naturhistoriska
riksmuseet

att riksdagen med avslag på motionerna 1984/85:1808, 1984/
85:1815 och 1984/85:2220 yrkande 19 i denna del godkänner
vad som förordats i proposition 1984/85:100,

51. Medelsanvisningen till Naturhistoriska riksmuseet (punkt 36, mom. 2)

Under förutsättning av bifall till reservation 50

Ing-Mari Hansson, Tyra Johansson, Maja Bäckström, Berit Oscarsson,
Gunnar Thollander, Mona Sahlin och Anders Nilsson (alla s) anser att
utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med
avslag på motion 1984/85:2220 yrkande 19 i denna del till

KrU 1984/85:16

101

Naturhistoriska riksmuseet för budgetåret 1985/86 anvisar ett
förslagsanslag av 36 509 000 kr.,

52. Beräknande av medel för Arbetets museum (punkt 38, mom. 1)

Ingrid Sundberg, Tore Nilsson, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 73 börjar "Utskottet
delar” och slutar "Arbetets museum” bort ha följande lydelse:

Utskottet noterar att Arbetets museum i såväl statens kulturråd som
regeringskansliet blivit föremål för en för museet gynnsam särbehandling
i förhållande till andra, likartade institutioner. Detta är, enligt utskottets
uppfattning, inte motiverat. Arbetets museum är i första hand ett ansvar
för stiftelsenämnden och arbetsmarknadens parter. Frågan om statligt
bidrag till denna verksamhet bör beredas i sedvanlig ordning och bidrag
ges inom ramen för stödet till regionala museer. Riksdagen bör därför med
bifall till motion 2220 yrkande 20 avslå regeringens förslag om anvisande
av 5 milj. kr. under en särskild anslagspost för Arbetets museum.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande beräknande av medel under anslaget för Arbetets
museum

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2220 yrkande 20 i
denna del avslår proposition 1984/85:100,

53. Beräknande av medel för Marionetteatern (punkt 38, mom. 2)

Under förutsättning av bifall till reservation 52

Gunnel Liljegren (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 73 börjar "Utskottet
noterar" och slutar ”i propositionen” bort ha följande lydelse:

Marionetteatern som under ett kvarts sekel bedrivit dockteaterverksamhet
inom ett mycket brett register har såväl genom sin teater som sitt
museum uppnått internationell ryktbarhet. Det äskande om en ökning
med 40 000 kr. för museiverksamheten nästa budgetår som teatern framfört
bör därför enligt utskottets mening beviljas. Detta innebär en ökning
med 37 000 kr. i förhållande till regeringens förslag. Denna ökning bör
enligt utskottets mening finansieras genom att 37 000 kr. återförs till anslaget
av de 5 milj. kr. som utskottet föreslagit sparas beträffande Arbetets
museum (reservation 52).

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande beräknande av medel under anslaget för Marionettteatern -

8 Riksdagen 1984/85. 13 sami. Nr 16

KrU 1984/85:16

102

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100 och
med bifall till motion 1984/85:1807 i denna del beslutar att för
angivna ändamål under anslaget skall beräknas 140 000 kr.,

54. Medelsanvisningen till Bidrag till vissa museer (punkt 38, mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservation 52

Ingrid Sundberg, Tore Nilsson och Lars Ahlmark (alla m) anser att
utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100 och
med bifall till motion 1984/85:2220 yrkande 20 i denna del samt
med avslag på motion 1984/85:1807 i denna del till Bidrag till
vissa museer för budgetåret 1985/86 anvisar ett anslag av
7 051 000 kr.

55. Medelsanvisningen till Bidrag till vissa museer (punkt 38, mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 52 och 53

Gunnel Liljegren (m) anser att utskottets hemställan under 3 bort ha
följande lydelse:

3. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100 och
med bifall till motionerna 1984/85:1807 i denna del och 1984/
85:2220 yrkande 20 i denna del till Bidrag till vissa museer för
budgetåret 1985/86 anvisar ett anslag av 7 088 000 kr.

Särskilt yttrande

Ortnamns värde och vård (punkt 28)

Karl Boo (c) och Stina Gustavsson (c) anför:

Enligt vår mening är det angeläget att ortnamn med anor och förankring
i en bygd kan bevaras. Datatekniken torde kunna underlätta en sådan
strävan. Dessa förutsättningar borde föreligga även när det gäller bevarande
av postadresser. Under senare år har poststationsnamn vid omorganisation
fått behållas utan servicemässiga eller ekonomiska konsekvenser. Vi
anser att också tidigare ändrade poststationsnamn borde kunna återfås då
lokala opinioner finns för detta.

TABLÅ ÖVER ANVÄNDNINGEN AV MEDLEN UNDER ANSLAGEN F5-F8

	Konstnärsnämnden	Styrelsen för Sveriges författarfond
		Styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond	Förslag i budgetprop. om arbetsgrupp för ärenden rörande upphovsmän på musikområdet
F 5 Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer F 6 Bidrag till konstnärer Anslagsposter: 1. Bidrag till författare, översättare och kultur-journalister m. m.	Disponeras av konstnärs-nämnden som för över med-len till bildkonstnärsfonden	Ett fast årligt belopp tillförs bildkonstnärsfonden. Styrel-sen beslutar om bidragsfor-mer: — inkomstrelaterad grund-ersättning om ca 2 000— 12 000 kr. per år till måla-re, grafiker, skulptörer, vissa textilkonstnärer (be-skattas) — arbetsbidrag på 1,2 och 5 år till konsthantverkare, tecknare/illustratörer, fo-tografer (5-åriga beskat-tas) — startbidrag på 10 000 kr. hittills högst 2 år — resebidrag, pensionsbi-drag, tillfälliga bidrag		Beslutar om — projektbidrag m. m. — konstnärsbidrag på 1 och 2 år

KrU 1984/85:16

Konstnärsnämnden

Styrelsen för Sveriges
bildkonstnärsfond

Förslag i budgetprop. om
arbetsgrupp för ärenden
rörande upphovsmän på
musikområdet

Styrelsen för
Sveriges författarfond

2. Bidrag till dramatiker
m. m.

3. Bidrag till bild- och
formkonstnärer

4. Bidrag till ton-, scenoch
filmkonstnärer
m. m. (delas 85/86 i bidrag
till tonsättare och
bidrag till scen- och
filmkonstnärer samt
sångare och musiker)

F 7 Inkomstgarantier för
konstnärer

Beslutas av regeringen

F 8 Ersättning åt författare
m. fl. för utlåning av deras
verk genom bibliotek
m. m.

Beslutar om projektbidrag
m.m„ betalar ut tidigare beslutade
konstnärsbidrag och
pensionsbidrag

Beslutar om

— projektbidrag m. m.

— konstnärsbidrag på 1,2
och 5 år (5-åriga beskattas)
för scen- och filmkonstnärer
samt musiker och sångare1

Föreslår antalet garantier i
anslagsframställning
Föreslår innehavare tillsammans
med styrelsen för Sveriges
författarfond

Avses besluta om

— projektbidrag m. m.

— konstnärsbidrag på 1,2
och 5 år (5-åriga beskattas)
till tonsättare

Beslutarom konstnärsbidrag

Föreslår innehavare tillsammans
med konstnärsnämnden -

Beslutar om författarpenning
m. m. (Sv. författarförbund
utbetalar ersättning för
talböcker och taltidningar)

1 Förslag om arbetsgrupper
även för dessa kategorier
har avlämnats av nämnden

Krli 1984/85:16

KrU 1984/85:16

105

Bilaga 2

Förslag till lagändring som framlagts av regeringen och som tillstyrkts
av utskottet (vid F 46. Bidrag till Sveriges Tekniska museum)

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av
förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde

Flärigenom föreskrivs i fråga om lagen (1976:1046) om överlämnande av
förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde dels

att 12 b § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 9 a §, av nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9a §

Svenska inslinnel prövar frågor
om statliga stipendier för att främja
utbyte av forskarstuderande och
forskare mellan Sverige och andra
länder och frågor om fördelning av
statliga medel för andra åtgärder
som syftar till att stärka forskningsoch
forskarutbildningssamarbete
mellan Sverige och andra tänder.

b §'

Sveriges Tekniska museum får, i
fråga om vid museet anställd personal,
fatta sådana beslut som avser
myndighetsutövning i den mån inte
annat är föreskrivet.

Denna lag träder i kraft, såvitt avser 12 b §, två veckor efter den dag, då
lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling,
och i övrigt den 1 juli 1985.

1 Senaste lydelse 1983:512.

12

Tekniska museet får, i fråga om
vid museet anställd personal, fatta
sådana beslut som avser myndighetsutövning
i den mån inte annat
är föreskrivet.

KrU 1984/85:16 106

Bilaga 3

Sammanställning av motionärernas/huvudmotionärernas namn och resp.
motionsnummer

Namn	Motion nr (1984/85 om ej annat anges)
Ahrland, Karin (fp)	607, 2471
Ahlström, Lars (m)	2470
Andersson, Karin (c)	2472
Andersson, Lars (s)	1830
Björck, Anders (m)	460
Björk, Gunnar, i Gävle (c)	2478
Boo, Karl (c)	2202
Brunander, Lennart (c)	921
Eliasson, Ingemar (fp)	1803
Ernestam, Lars (fp)	1983/84:1649
Fleetwood, Elisabeth (m)	1807,1808, 1810
Fransson, Arne (c)	301
Fransson, Jan (s)	1811
Granstedt, Pär (c)	2473
Gustafsson, Nils-Olof (s)	1812
Gustafsson, Stig (s)	2474
Gustavsson, Stina (c)	2475
Hagberg, Helge (s)	1815, 2476
Hallenius, Ingemar (c)	1307
Henricsson, Sven (vpk)	348
Hermansson, Carl-Henrik (vpk)	1816
Hjelmström, Eva (vpk)	349, 716, 717, 718, 719, 1014, 1020, 1816
Hjertén, Lars (m)	512
Hyttring, Jan (c)	1299
Hörlén, Linnea (fp)	1983/84:2074
Johansson, Inga-Britt (s)	1302, 2476
Johnsson, Ingvar (s)	1815
Jonäng, Gunnel (c)	2478
Josefsson, Inger (c)	921
Josefsson, Stig (c)	284
Karlsson, Marianne (c)	2481
Kindbom, Bengt (c)	1822
Korpås, Sture (c)	1824, 2190
Liljegren, Gunnel (m)	1807
Lindkvist, Oskar (s)	514

KrU 1984/85:16

107

Namn	Motion nr (1984/85 om ej annat anges)
Nilsson, Barbro, i Visby (m)	609, 720, 1810
Nilsson, Gunnar, i Stockholm (s)	1826
Nilsson, Tore (m)	2486
Nordin, Sven-Erik (c)	1827
Olsson, Gunnar (s)	608
Olsson, Martin (c)	1827
Persson, Magnus (s)	514
Pettersson, Sylvia (s)	1811
Poromaa, Bruno (s)	1305
Rydle, Birgitta (m)	1808
Samuelson, Björn (vpk)	1020
Sundberg, Ingrid (m)	2220
Svensson, Olle (s)	1830
Svensson, Sten (m)	460, 609, 1832
Tillander, Ulla (c)	1983/84:2074
Torwald, Rune (c)	1307
Westerberg, Bengt (fp)	925
Wickzén, Inger (m)	2470
Wiklund, Bengt (s)	1835,1836
Wikström, Jan-Erik (fp)	286, 607, 1308, 2756
Östh, Rosa (c)	1824

KrU 1984/85:16

översikt över motionernas behandling

108

Motion	Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen	i
nr	utskottets utskottets hemställan	reservation	särskilt
	yttrande punkt och moment	nr	yttrande
	s.		nr

1983/84:
1649	18-19	1	mom. 12
2074	15-17	1	mom. 11	8
1984/85:
284 yrk.4	15-17	1	mom. 11	8
286 yrk. 3	15-17	1	mom. 11	8
301	55	27	mom. 9
348	54-55	27	mom. 3
349 yrk. 1	37	9	mom. 3
yrk. 2	36-37	9	mom. 1	25
yrk. 3	36-37	9	mom. 2	26
460	38-39	10		27
512	7-9	1	mom. 3	3,4
514	71	36	mom. 3
607	51	26	mom. 1, 3	44, 46, 47
608	62	31	mom. 1, 4
609	67	33	mom. 5
716 yrk. 1	19-20	1	mom. 14	9, 10
yrk. 2	30	6		21
717	12-13	1	mom. 9	6, 7
718	51	26	mom. 1, 3	44, 46, 47
719 yrk. 1	45-46	19	mom. 1	35, 36
yrk. 2	23	3	mom. 1, 5	12, 16, 17
720	66-67	33	mom. 1
921 yrk. 1 925 yrk. 1	58-60 33	28 8	mom. 1	23
yrk. 2	36-37	9	mom. 1	25
yrk. 3	36-37	9	mom. 2	26
yrk. 4	30	6		21
yrk. 5	20	1	mom. 14, 15	9, 10
yrk. 6	31	7	mom. 2	22
yrk. 7	42	16	mom. 1, 3	30, 32, 33
yrk. 8	41	15		29
1014 yrk. 1	67	33	mom. 2,3	48, 49
yrk. 2	66-67	33	mom. 1
1020	46	19	mom. 2	37
1299	62	31	mom. 1, 4
1302	10-11	1	mom. 5
1305	60-61	29	mom. 2
1307	53-54	27	mom. 1
1308	47	21	mom. 2, 3	39, 40,41
1803	54	27	mom. 2
1807	73	38	mom. 2, 3	53, 54, 55
1808	70-71	36	mom. 1	50
1810	68	33	mom. 6
1811	66-67	33	mom. 1
1812	10-11	1	mom. 6
1815	70-71	36	mom. 1	50
1816	41	15		29
1822 1824	58-60 55	28 27	mom. 5
1826	24-25	3	mom. 3, 4, 5	14, 15, 16.
1827	54-55	27	mom. 3, 4, 7
1830	51	26	mom. 4
1832	43	16	mom. 2	31
1835	66-67	33	mom. 1
1836	64	32	mom. 1

KrU 1984/85:16

109

Motion	Motionsyrkande behandlas på nedan angivna ställen i
nr	utskottets utskottets hemställan	reservation	särskilt
	yttrande punkt och moment	nr	yttrande
	s.		nr

2190	28	4	mom. 2, 4	20
2202 yrk. 1	6-7, 8-9	1	mom. 2, 3	2, 3,4
yrk. 2	9-10	1	mom. 4	5
yrk. 3	34	8	mom. 2
yrk. 4	36-37	9	mom. 1	25
yrk. 5	36-37	9	mom. 2	26
yrk. 6	40	13		28
yrk. 7	12-14	1	mom. 9	6, 7
2220 yrk. 1	5-6	1	mom. 1	1
yrk. 2	34	8	mom. 3	24
yrk. 3	68	33	mom. 7
yrk. 4	13-14	1	mom. 9	6, 7
yrk. 5	13-14	1	mom. 10
yrk. 6	22	2	mom. 1	11
yrk. 7	20	1	mom. 14	9, 10
yrk. 8	22	2	mom. 2	II
yrk. 9	24-25	3	mom. 2, 3, 5	13, 14, 16,17
yrk. 10	28	4	mom. 3,4	19,20
yrk. 1 1	36-37	9	mom. 1, 2	25, 26
yrk. 12	42-43	16	mom. 2, 3	31, 32, 33
yrk. 13	48	22		42
yrk. 14	44-45	18		34
yrk. 15	45-46	19	mom. 1	35, 36
yrk. 16	47	21	mom. 1, 3	38, 40, 41
yrk. 17	49	24	mom. 2	43
yrk. 18	62	31	mom. 3, 4
yrk. 19	70-71	36	mom. 1, 2	50, 51
yrk. 20	73	38	mom. 1, 3	52, 54, 55
2470	31-32	7	mom. 4
2471	28	4	mom. 2
2472	27-28	4	mom. 1	18
2473 yrk. 1	55	27	mom. 5
yrk. 2	55	27	mom. 6
2474 yrk. 1 delvis	36-37	9	mom. 1, 2	25, 26
yrk. 2	19-20	1	mom. 14	9, 10
2475	62	31	mom. 2, 4
2476	11-12	1	mom. 7
2478	12	1	mom. 8
2481	56	27	mom. 10
2486	55	27	mom. 8
2756 yrk. 1	64	32	mom. 1
yrk. 2	66-67	33	mom. 1

KrU 1984/85:16

Innehåll

Inledning I

Sammanfattning i

Allmän kulturverksamhet m. m.

Övergripande frågor 3

Motioner 3

Utskottet

Riktlinjer för kulturpolitiken 5

Parlamentarisk utredning för utvärdering av 1974 års kulturpolitiska
beslut 6

Det statliga stödet till regional kulturverksamhet 7

Det regionala teaterutbudet 9

Barn- och ungdomsteater II

Investeringsbidrag till Gävleborgs museum 12

Bidrag från enskilda och företag till kulturinstitutioner 12

Kulturarbetarnas villkor 14

Statliga insatser till konstnärer och andra kulturarbetare från

vissa anslag på kulturbudgeten m. m 17

Hemställan 20

Statens kulturråd 21

Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer m. m 22

Bidrag till särskilda kulturella ändamål 26

Bidrag till samisk kultur 29

Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer 29

Bidrag till konstnärer 30

Inkomstgarantier för konstnärer 32

Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek
m. m 35

Ersättning till rättighetshavare på musikområdet 38

Lotterinämnden 39

Teater, dans och musik

Bidrag till Svenska riksteatern 39

Bidrag till Operan 39

Täckning av merkostnader för löner m. m. vid Operan 40

Bidrag till Dramatiska teatern 40

Rikskonsertverksamhet 41

Regionmusiken 43

Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner. 44

Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper 45

Bidrag till Musikaliska akademien 46

Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet 46

Stöd till fonogramverksamhet 48

KrU 1984/85:16

Bildkonst

Statens konstråd 49

Förvärv av konst för statens byggnader m. m 49

Bidrag till Akademien för de fria konsterna 50

Vissa bidrag till bildkonst 50

Arkiv

Riksarkivet och landsarkiven 51

Ortnamns värde och vård 57

Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv 60

Svenskt biografiskt lexikon 61

Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och materiel m. m. ... 61

Bidrag till vissa arkiv 61

Kulturminnesvård

Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader 63

Kulturminnesvård 65

Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet 69

Museer och utställningar

Statens historiska museer 69

Statens konstmuseer 69

Utställningar av svensk konst i utlandet 69

Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet 70

Naturhistoriska riksmuseet 70

Statens sjöhistoriska museum:

Förvaltningskostnader 71

Underhållskostnader m. m 71

Etnografiska museet 72

Arkitekturmuseet 72

Statens musiksamlingar 72

Statliga museer: Vissa kostnader för utställningar och samlingar

m. m 72

Bidrag till Nordiska museet 72

Bidrag till Sveriges Tekniska museum 72

Bidrag till Skansen 72

Bidrag till vissa museer 72

Bidrag till regionala museer 74

Riksutställningar 74

Inköp av vissa kulturföremål 74

Forskning

Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet

74

KrU 1984/85:16

112

Reservationer

1. Riktlinjer för kulturpolitiken (m) 74

2. Parlamentarisk utredning för utvärdering av 1974 års kulturpolitiska
beslut (c) 75

3. Översyn av det statliga stödet till regional kulturverksamhet (m) 76

4. Översyn av det statliga stödet till regional kulturverksamhet (c) 76

5. Samordning av turnéverksamhet med musikteater (c) 77

6. Sponsring (s) 77

7. Sponsring (vpk) 78

8. Utredning om kulturarbetarnas ekonomiska och sociala villkor

(c, fp, vpk) 79

9. Utställningsersättning (fp) 80

10. Uttalande om utställningsersättning (vpk) 81

11. Kulturrådets uppgifter m. m. samt medelsanvisningen till Statens
kulturråd (m) 82

12. Bidrag till centrumbildningar (vpk) 82

13. Medel till kulturrådets disposition för kulturella ändamål (m) . 83

14. Beräknande av medel för utveckling av kulturverksamhet på

arbetsplatserna (m) 83

15. Beräknande av medel för utveckling av kulturverksamhet på

arbetsplatserna (c, fp) 84

16. Medelsanvisningen till Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer
m. m. (m) 84

17. Medelsanvisningen till Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer
m. m. (vpk) 85

18. Bidrag till Immigrantinstitutets arkiv och dokumentationsverksamhet
(s) 85

19. Besparing under anslagsposten Till regeringens disposition under
anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål (m) 86

20. Medelsanvisningen till Bidrag till särskilda kulturella ändamål (m) 86

21. Medelsanvisningen till Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer
(fp, vpk) 87

22. Tonsättarfond (fp) 87

23. Medelsanvisningen till Inkomstgarantier för konstnärer (fp)... 88

24. Ökning av antalet inkomstgarantirum (m) 88

25. Biblioteksersättningens grundbelopp (c, fp, vpk) 89

26. Medelsanvisningen till Ersättning åt författare m. fl. för utlåning

av deras verk genom bibliotek m. m. (c, fp. vpk) 89

27. Medelsanvisningen till Ersättning till rättighetshavare på musikområdet
(m) 90

28. Medelsanvisningen till Bidrag till Operan (c) 90

29. Medelsanvisningen till Bidrag till Dramatiska teatern (fp, vpk) 91

30. Stöd till frilansmusiker (fp) 91

KrU 1984/85:16

31. Rikskonserters fonogramutgivning (m) 92

32. Medelsanvisningen till Rikskonsertverksamhet (m) 92

33. Medelsanvisningen till Rikskonsertverksamhet (fp) 93

34. Medelsanvisningen till Bidrag till regionala och lokala teater-,
dans- och musikinstitutioner (m) 93

35. Medelsanvisningen till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper
(m) 93

36. Medelsanvisningen till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper
(vpk) 94

37. Översyn av vissa teatrars medelsbehov (vpk) 94

38. Beräknande av medel för Stiftelsen Riksskådebanan för verksamheten
(m) 95

39. Beräknande av medel för Stiftelsen Drottningholmsteatermuseum
för föreställningsverksamheten (s) 95

40. Medelsanvisningen till Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet
(s) 96

41. Medelsanvisningen till Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet
(m) 96

42. Medelsanvisningen till Stöd till fonogramverksamhet (m) 97

43. Medelsanvisningen till Förvärv av konst för statens byggnader

m. m. (m) 97

44. Beräknande av medel för Sveriges konstföreningars riksförbund

(s) 97

45. Beräknande av medel för Konstfrämjandet (m) 98

46. Medelsanvisningen till Vissa bidrag till bildkonst (s) 98

47. Medelsanvisningen till Vissa bidrag till bildkonst (m) 99

48. Beräknande av särskilda medel för fornlämningsvården (vpk). 99

49. Medelsanvisningen till Kulturminnesvård (vpk) 100

50. Besparing på medel avsedda för forskning vid naturhistoriska
riksmuseet (s) 100

51. Medelsanvisningen till Naturhistoriska riksmuseet (s) 100

52. Beräknande av medel för Arbetets museum (m) 101

53. Beräknande av medel för Marionetteatern (m) 101

54. Medelsanvisningen till Bidrag till vissa museer (m) 102

55. Medelsanvisningen till Bidrag till vissa museer (m) 102

Särskilt yttrande

Ortnamns värde och vård (c)

102

KrU 1984/85:16

I 14

Bilagor

1. Tablå över användningen av medlen under anslagen F 5—F 8. 103

2. Förslag till lag om ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande
av förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde
som framlagts av regeringen och som tillstyrkts

av utskottet (vid F 46. Bidrag till Sveriges Tekniska museum).. 105

3. Sammanställning av motionärernas/huvudmotionärernas namn
och resp. motionsnummer samt översikt över motionernas behandling
106

—

Liber Tryck AB Stockholm 1985