Kulturutskottets betänkande
1984/85:14
om anslag till kyrkliga ändamål (prop. 1984/85:100 bil. 15 delvis)
TRETTONDE HUVUDTITELN
1. Domkapitlen och stiftsnämnderna m. m. Regeringen har i proposition
1984/85:100 bil. 15 (civildepartementet) underpunkt F1 (s. 132-136) föreslagit
riksdagen att
1. till Domkapitlen och stiftsnämnderna m. m. för budgetåret 1985/86
anvisa ett förslagsanslag av 12 709 000 kr.,
2. bemyndiga regeringen att besluta om ändring av anslaget till ärkebiskopens
kansli och av kyrkofondens bidrag enligt vad som anförts i propositionen.
Motion
I motion 1984/85:2479 av Gunnel Jonäng m.fl. (c) yrkas att riksdagen
beslutar att till Domkapitlen och stiftsnämnderna m.m. för budgetåret
1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 12 509 000 kr.
Utskottet
Med anledning av en begäran från kyrkomötet har en promemoria om
delning av Uppsala stift utarbetats i civildepartementet. Enligt promemorian
har beräknats att en delning av stiftet kommer att medföra en kostnadsökning
för dom kapitlen på ca 400 000 kr., varav hälften faller på statsverket och
hälften på kyrkofonden. Dessa kostnader ryms inom det anslag som i
budgetpropositionen har beräknats för nästa budgetår. Bakgrunden till att
frågan om en delning av Uppsala stift aktualiserats är att det anses angeläget
att ärkebiskopens alltför stora arbetsbörda lättas.
I motion 2479 (c) yrkas att medel inte skall anvisas till delning av Uppsala
stift. Motionärerna anser att frågan om att lätta ärkebiskopens arbetsbörda
bör lösas genom att en assisterande biskop tillsätts i stiftet.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet erinra om att kyrkomötet
nyligen behandlat bl. a. frågan om delning av Uppsala stift (Kyrkolagsutskottets
betänkande 1985:29).
Utskottet anser att medel bör ställas till förfogande för åtgärder som syftar
till att lätta ärkebiskopens arbetsbörda. Med hänsyn härtill och då ett bifall
till regeringens förslag inte föregriper den fortsatta beredningen av frågan om
delning av Uppsala stift tillstyrker utskottet regeringens förslag till medelsberäkning.
1 Riksdagen 1984185.13 sami Nr 14
KrU 1984/85:14
2
Utskottet hemställer
1. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med avslag
på motion 1984/85:2479 till Domkapitlen och stiftsnämnderna
m. m. för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av
12 709 000 kr.,
2. beträffande ändring av anslaget till ärkebiskopens kansli m. m.
att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om ändring av
anslaget till ärkebiskopens kansli och av kyrkofondens bidrag
enligt vad som anförts i proposition 1984/85:100.
2. Bidrag till vissa övriga kyrkliga ändamål. Bidrag till trossamfund.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna F3 och F4
(s. 137-141) och hemställer
1.att riksdagen till Bidrag till vissa övriga kyrkliga ändamål för
budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 1 659 000 kr.,
2. att riksdagen medger att ur kyrkofonden fr. o. m. budgetåret
1985/86 får bestridas kostnader för bidrag till de svenska utlandsförsamlingarna,
3. att riksdagen till Bidrag till trossamfund för budgetåret 1985/86
anvisar ett reservationsanslag av 36 350 000 kr.
3. Byggnadsbidrag på det kyrkliga området. Regeringen har under punkt F 5
(s. 142-145) föreslagit riksdagen att till Byggnadsbidrag på det kyrkliga
området för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 13 075 000
kr.
Motion
I motion 1984/85:1837 av Jan-Erik Wikström (fp) och Ingemar Eliasson
(fp) yrkas att riksdagen bemyndigar regeringen att få överskrida ramen för
anslag till Bidrag till anskaffande av lokaler för trossamfund om det behövs
av sysselsättningsskäl.
Utskottet
Anslaget ersätter de tidigare anslagen Bidrag till restaurering av äldre
domkyrkor och Bidrag till anskaffande av lokaler för trossamfund. För
sistnämnda ändamål föreslås i budgetpropositionen en anslagspost om 11
milj. kr. för budgetåret 1985/86.
För budgetåren 1983/84 och 1984/85 har av sysselsättningsskäl anvisats
extra statsbidrag om sammanlagt 29 milj. kr. till anskaffande av lokaler för
trossamfund. Det totala anslaget för dessa år uppgår därmed till 47 950 000
kr. Detta är nästan dubbelt så mycket som normalt skulle ha utgått till
anskaffande av lokaler för trossamfund.
KrU 1984/85:14
3
I motion 1837 (fp) framställs ett yrkande som innebär att regeringen skall
bemyndigas överskrida anslagsramen om belopp utöver det angivna, 11 milj.
kr., av sysselsättningsskäl behöver tas i anspråk för bidrag till anskaffande av
lokaler för trossamfund.
Motionärerna framhåller att regeringen i budgetpropositionen avstyrkt
förslag av Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund att för nästa
budgetår lägga in medel för sysselsättningsåtgärder i det ordinarie anslaget.
Samarbetsnämnden ställs därmed inför svåra planerings- och prioriteringsproblem,
anför motionärerna. De förutsätter att regeringen har beredskap
för att kanalisera sysselsättningsmedel till lokaler för trossamfund även nästa
budgetår. Både för församlingarnas och Samarbetsnämndens planering är
det av vikt, anser motionärerna, att förutsättningarna för sådana tilläggsmedel
klarläggs så tidigt som möjligt. Motionärerna anser att möjligheter också
bör finnas för Samarbetsnämnden att inom ramen för sysselsättningsskapande
åtgärder ge bidrag till handikappanpassning av äldre frikyrkolokaler.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
Som ovan redovisats har under de senaste budgetåren extra statsbidrag om
betydande belopp anvisats till anskaffande av lokaler för trossamfund.
Utskottet utgår från att om det visar sig erforderligt av sysselsättningsskäl
regeringen även under nästa budgetår framlägger förslag för riksdagen om
sådana extra medel. Utskottet avstyrker med hänvisning härtill motionen.
Utskottet hemställer
1. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen till Byggnadsbidrag på det kyrkliga området för
budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 13 075 000
kr.,
2. beträffande bemyndigande att överskrida anslaget av sysselsättningsskäl
att
riksdagen avslår motion 1984/85:1837.
4. Fråga om bidrag till kyrkofonden på grund av indragna skatteutjämningsmedel
Motion
I
motion 1984/85:1571 av Karl Boom. fl. (c) yrkas att riksdagen beslutar att
till ett nyinrättat anslag Bidrag till kyrkofonden för skatteutjämning anvisa
88 000 000 kr. att fördelas enligt grunderna i 1982 års riksdagsbeslut om
skatteutjämning på det kyrkliga området.
Motionen har överflyttats från finansutskottet till kulturutskottet.
Utskottet
Fr. o. m. den 1 januari 1983 har dels de statliga skatteutjämningsbidragen
till de kyrkliga kommunerna, dels tidigare system för utjämning av vissa
KrU 1984/85:14
4
avlöningskostnader mellan pastoraten via kyrkofonden upphört. I stället har
införts ett nytt system för ekonomisk utjämning mellan de kyrkliga kommunerna
via kyrkofonden. Som ersättning för det statliga skatteutjämningsbidraget
utgick under två år statliga bidrag till kyrkofonden, nämligen för år
1983 88 milj. kr. och för år 1984 44 milj. kr.
I motion 1571 (c) yrkas att även för nästa budgetår bidrag skall utgå till
kyrkofonden för skatteutjämning på det kyrkliga området, nämligen med 88
milj. kr. Motionärerna framhåller att styrkan i det solidariska fördelningssystem
som byggts upp hotas att allvarligt försvagas som en följd av att
statsbidraget till kyrkofonden för skatteutjämning avvecklas. Om statsbidrag
inte utgår i fortsättningen blir detta förödande för de små församlingarna och
deras verksamhet. Det framstår dessutom som okänsligt att på detta sätt
rasera grunderna för en betydelsefull reform innan den ens har fått börja
verka fullt ut, anser motionärerna. Det är angeläget att de ursprungliga
intentionerna med utjämningsreformen kan fullföljas. Ovan angivna belopp
bör därför tillföras kyrkofonden som inomkyrklig skatteutjämning, anför
motionärerna.
I förra årets budgetproposition angavs att avsikten var att bidraget till
kyrkofonden för indragna skatteutjämningsmedel skulle upphöra efter år
1984. Uttalandet föranledde inte någon kommentar från riksdagens sida.
Utskottet är inte berett att nu återinföra ett anslag som avser bidrag till
kyrkofonden för inomkyrklig skatteutjämning. Motion 1571 avstyrks därför.
Utskottet hemställer
beträffande Bidrag till kyrkofonden på grund av indragna skatteutjämningsmedel
att
riksdagen avslår motion 1984/85:1571.
Stockholm den 26 mars 1985
På kulturutskottets vägnar
ING-MARIE HANSSON
Närvarande: Ing-Marie Hansson (s), Tyra Johansson (s), Karl Boo (c),
Lars-Ingvar Sörenson (s), Catarina Rönnung (s), Maja Bäckström (s), Lars
Ahlmark (m), Stina Gustavsson (c), Berit Oscarsson (s), Gunnel Liljegren
(m), Jan-Erik Wikström (fp), Eva Hjelmström (vpk), Anders Nilsson (s),
Håkan Stjernlöf (m) och Lars Hjertén (m).
Reservationer
1. Bemyndigande att överskrida anslaget av sysselsättningsskäl (motiveringen
till punkt 3, mom. 2)
Lars Ahlmark, Gunnel Liljegren, Håkan Stjernlöf och Lars Hjertén (alla
m) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar ”Sorn ovan” och
KrU 1984/85:14
5
slutar ”härtill motionen” bort ha följande lydelse:
Utskottet är inte berett att bemyndiga regeringen att överskrida anslaget.
Utskottet är inte heller berett att föregripa riksdagens behandling av
eventuella regeringsförslag om extra statsbidrag till anskaffande av lokaler
för trossamfund. Det statsfinansiella läget är sådant att behovet av besparingar
på statsbudgeten är viktigare att tillgodose än behovet av extra statsbidrag.
Utskottet avstyrker således motion 1837.
2. Bemyndigande att överskrida anslaget av sysselsättningsskäl (punkt 3,
mom. 2)
Karl Boo (c), Stina Gustavsson (c) och Jan-Erik Wikström (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 början "Som ovan” och
slutar ”härtill motionen” bort ha följande lydelse:
Det är beklagligt att regeringen inte ansett sig kunna villfara önskemålet
från Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund om att det för nästa
budgetår skall läggas in medel för sysselsättningsåtgärder i det ordinarie
anslaget. Detta medför, som framhålls i motionen, att Samarbetsnämnden
ställs inför svåra planerings- och prioriteringsproblem. Utskottet vill i
sammanhanget också hänvisa till vad kulturutskottet anförde och redovisade
vid budgetbehandlingen förra året i sitt betänkande KrU 1983/84:14 (s. 2-6).
Regeringens budgetförslag, som utskottet ansett sig böra godta, förutsätter
enligt utskottets mening att regeringen har beredskap för att kanalisera
sysselsättningsmedel till lokaler för trossamfund även under nästa budgetår.
Både för församlingarnas och Samarbetsnämndens planering är det av vikt
att förutsättningarna för sådana tilläggsmedel klarläggs så tidigt som möjligt.
Regeringen bör därför, som föreslås i motion 1837 (fp), bemyndigas att
överskrida anslagsramen om detta behövs av sysselsättningsskäl. Om ett
sådant bemyndigande ges kan snabba insatser göras utan att beslut av
riksdagen behöver avvaktas. Utskottet tillstyrker således motionen.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande bemyndigande att överskrida anslaget av sysselsättningsskäl
att
riksdagen med bifall till motion 1984/85:1837 medger att
regeringen får överskrida anslaget Byggnadsbidrag på det kyrkliga
området om det behövs av sysselsättningsskäl.
KrU 1984/85:14
6
3. Bidrag till kyrkofonden på grund av indragna skatteutjämningsmedel
(punkt 4)
Karl Boo (c) och Stina Gustavsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande sorn på s. 4 börjar ”1 förra” och slutar
”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:
Utskottet vill framhålla att det nya inomkyrkliga skatteutjämningssystemet
är så konstruerat att dess förutsättningar rubbas om bidrag från staten
inte utgår i fortsättningen. Det mest naturliga enligt utskottets mening är
därför att, i likhet med vad som yrkas i motion 1571 medel anvisas i den
utsträckning som riksdagen förutsatte vid sitt beslut i frågan då systemet
infördes. Om statsbidrag inte utgår kan den skatteutjämningseffekt utebli
som eftersträvades då det nya systemet infördes. Uteblivna statsbidrag
kommer därför att drabba de små församlingarna med dåligt skatteunderlag
särskilt hårt. Den meningsyttring som 1983 års kyrkomöte enhälligt gjort i
frågan understryker ytterligare det angelägna i att bidrag utgår enligt det
ursprungliga beslutet. Även 1984 och 1985 års kyrkomöten har intagit samma
ståndpunkt. Ett ytterligare skäl för att bidrag till kyrkofonden skall utgå i
enlighet med förslaget i motionen är att de kyrkliga kommunerna får ett
betydande inkomstbortfall genom att den kommunala beskattningen av
juridiska personer upphör fr. o. m. innevarande inkomstår.
I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet motion 1571.
dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:1571 under trettonde
huvudtiteln till Bidrag till kyrkofonden på grund av indragna
skatteutjämningsmedel för budgetåret 1985/86 anvisar ett anslag av
88 000 000 kr.
.
.
minab/gotab Stockholm 1985 82487