KrU 1984/85:10

Kulturutskottets betänkande
1984/85:10

om radio och television (prop. 1984/85:100 bil. 10 delvis)
Inledning

I detta betänkande behandlar utskottet de förslag beträffande Sveriges
Radio och dess verksamhet som lagts fram i budgetpropositionen samt tolv
motioner som väckts i anslutning härtill.

Ett i propositionen framlagt lagförslag om höjning av avgiften för innehav
av televisionsmottagare fogas vid betänkandet som bilaga 1. Som bilaga 2
fogas utskottets lagförslag beträffande nämnda avgift.

Sammanfattning

Riksdagen beslöt hösten 1983 att Sveriges Utbildningsradio AB fr. o.m.
nästa budgetår skall finansieras med avgiftsmedel. Efter förslag av regeringen
beslöt riksdagen samtidigt att Sveriges Radio-koncernen skulle åläggas ett
särskilt besparingskrav på 50 milj. kr. Riksdagen ansåg att besparingen skulle
fördelas på samtliga bolag. Även besparingskravet skulle gälla fr.o.m.
budgetåret 1985/86.

I detta betänkande föreslår utskottet med anledning av motionskrav och
på redovisade skäl att den särskilda besparingen inte skall tas ut med hänsyn
till de negativa konsekvenser för radio- och TV-verksamheten som en sådan
besparing skulle få. Som en följd härav föreslår utskottet att mottagaravgiften
höjs med 72 kr. i stället för med 56 kr., som föreslagits i budgetpropositionen.

Utskottet avstyrker ett antal motioner, som avser bl. a. vissa lokalradiofrågor
och vissa frågor avseende TV-sändningar.

För att det pågående beredningsarbetet rörande den framtida radio- och
TV-verksamheten inte skall föregripas avser utskottet att föreslå riksdagen
att till nästa riksmöte skjuta upp behandlingen av ett antal motioner, vilkas
yrkanden ligger inom ramen för frågor som kan komma att behandlas i
beredningsarbetet.

Vid betänkandet har fogats tre reservationer och ett särskilt yttrande.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1984/85:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet)
under avsnittet Radio och television (s. 562-577) föreslagit riksdagen
att

1. anta ett i propositionen framlagt förslag till lag om ändring i lagen
(1978:478) om avgift för innehav av televisionsmottagare (bilaga 1),

1 Riksdagen 1984185.13sami. Nr 10

KrU 1984/85:10

2. godkänna förlängningen av televerkets investeringsplan med ett år,

3. godkänna i propositionen framlagt förslag till medelsberäkning för
televerkets investeringar,

4. bemyndiga regeringen, eller efter beslut av regeringen televerket, att
föra högst 5 000 000 kr. mellan budgetåren 1985/86 och 1986/87 som skuld
resp. tillgodohavande,

5. medge att regeringen lämnar televerket ett beställningsbemyndigande
om 30 000 000 kr. för budgetåret 1985/86 avseende investeringsändamål,

6. godkänna i propositionen framlagt förslag till medelsberäkning för
televerkets driftskostnader,

7. bemyndiga regeringen att besluta om byggnadsarbeten för radio- och
TV-verksamheten inom de kostnadsramar som förordats i propositionen,

8. bemyndiga regeringen att av konjunkturmässiga eller andra skäl anvisa
ytterligare högst 10 % av föreslagna totala investeringsmedel till televerket
och byggnadsstyrelsen,

9. bemyndiga regeringen att beräkna kompensation för kostnadsökningar
för radio- och TV-verksamhet på det sätt som förordats i propositionen,

10. godkänna i propositionen framlagt förslag till medelsberäkning för den
avgiftsfinansierade verksamheten inom Sveriges Radio-koncernen,

11. bemyndiga regeringen, eller efter beslut av regeringen Sveriges Radio
AB, att rekvirera högst 30 000 000 kr. från rundradiofonden i kostnadsutjämnande
syfte,

12. godkänna i propositionen framlagt förslag till medelsberäkning för
radionämndens verksamhet.

Motioner

I motion 1984/85:510 av Rune Backlund (c) yrkas att riksdagen beslutar
om byggandet av en TV 2-sändare med placering i nordöstra delen av
Jönköpings kommun.

I motion 1984/85:915 av Ingemar Eliasson (fp) och Jan-Erik Wikström (fp)
yrkas - med hänvisning till vad som anförts i motion 1984/85:914 - att
riksdagen beslutar att det extra sparkrav om 50 milj. kr. som tidigare lagts på
Sveriges Radio skjuts på framtiden.

I motion 1984/85:1167 av Lars Werner m.fl. (vpk) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

2. att riksdagen med ändring av tidigare beslut avskriver de 50 milj. kr. som
kommit att åvila SR/TV-koncernen genom utbildningsradions införlivande
och att dessa i stället får användas som reformpengar.

I motion 1984/85:1295 av Åke Gustavsson m. fl. (s) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att lokalradion ges ekonomiska
möjligheter att säkerställa sin framtid med bibehållande av målsättningen om

KrU 1984/85:10

bl. a. ökad decentralisering, mångfald och kvalitativa höjningar av programutbudet.

I motion 1984/85:1306 av Åke Selberg m. fl. (s) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om ytterligare
medel för lokalradions verksamhet.

I motion 1984/85:1795 av Lars Ahlström (m) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om tätare
väderrapporter i lokalradion.

I motion 1984/85:1799 av Karin Andersson m.fl. (c, m, fp) yrkas att
riksdagen begär att regeringen vidtar åtgärder för att göra det möjligt för
finskspråkiga i östra Mellansverige att se TV-program från Finland.

I motion 1984/85:1813 av Rune Gustavsson m.fl. (c, s) yrkas

1. att riksdagen fastställer avgiften för innehav av televisionsmottagare till
ett i förhållande till regeringens förslag med 16 kr. förhöjt belopp av 808 kr.
för färg-TV-mottagare och 648 kr. för svart-vit mottagare,

2. att riksdagen vid medelsberäkningen för verksamheten i Sveriges
Radio-koncernen befriar företaget från det tidigare ålagda besparingskravet
på 50 milj. kr.

I motion 1984/85:2483 av Wiggo Komstedt (m) yrkas att riksdagen uttalar
sig för att nu gällande förbud mot reklam i radio och TV skall tillämpas
konsekvent, även vad gäller sådana produkter som omnämnts i motionen.

I motion 1984/85:2487 av Sven-Erik Nordin m. fl. (c) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vidgade
uppgifter för lokalradion och därmed följande uppdrag till utredningsarbetet
på de aktuella områdena.

I motion 1984/85:2489 av Kenth Skårvik (fp) yrkas att riksdagen begär att
regeringen ger televerket i uppdrag att se över antalet sändningstimmar med
testbild för TV för eventuell uppjustering samt ändra sändningstiden så att
den börjar tidigare på dagen.

I motion 1984/85:2704 av Anders Björck m.fl. (m) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om en förlängning med ett år av avtalen med Sveriges
Radio-koncernens bolag.

Utskottet

Allmänt

I Sveriges Radio-koncernen ingår dels moderbolaget Sveriges Radio AB
(SRAB), dels de fyra programföretagen Sveriges Television AB (SVT),
1* Riksdagen 1984185.13 sami. Nr 10

KrU 1984/85:10

Sveriges Riksradio AB (RR), Sveriges Lokalradio AB (LRAB) och Sveriges
Utbildningsradio AB (UR).

Sedan riksdagen år 1978 lagt fast riktlinjer för radio- och TV-verksamheten,
träffades påföljande år avtal om sändningsrätten och programverksamheten
mellan staten och företagen. Vidare reglerades i ett särskilt avtal med
staten dels SRAB:s uppgifter som moderbolag i koncernen, dels koncernens
verksamhet under krig eller vid krigsfara. Samtliga avtal gäller under sju
budgetår, nämligen den 1 juli 1979-den 30 juni 1986. Möjligheterna till
förlängning av avtalen berörs i det följande.

Riksdagen har således att i detta sammanhang ta ställning till radio- och
TV-verksamheten under det sista budgetåret - 1985/86 - i den period under
vilken verksamheten regleras enligt de nu gällande avtalen. Propositionsförslagen
begränsar sig till frågor av direkt betydelse för medelstilldelningen för
nämnda budgetår.

Sedan budgetpropositionen förelagts riksdagen, har statsrådet Göransson
efter regeringens bemyndigande förordnat företrädare för de i riksdagen
representerade politiska partierna att ingå i en beredningsgrupp inom
utbildningsdepartementet med uppgift att behandla frågor som rör förberedelserna
för en ny avtalsperiod för Sveriges Radio-koncernen. Enligt vad
utskottet inhämtat är avsikten att arbetet inom beredningsgruppen och inom
regeringskansliet skall bedrivas så att förslag rörande en ny avtalsperiod kan
föreläggas riksdagen våren 1986.

Om de gällande avtalen mellan staten och bolagen i Sveriges Radiokoncernen
inte sägs upp senast vid utgången av juni månad i år, förlängs
avtalen automatiskt i fem år. Utskottet har inhämtat att regeringen avser att
för statens räkning säga upp avtalen före angivna tidpunkt.

Genom att avtalen sägs upp kan - om det skulle visa sig lämpligt och
parterna kommer överens därom - en förlängning av avtalen för kortare tid
än fem år komma till stånd.

Med hänsyn till vad utskottet sålunda inhämtat påkallar motion 2704 (m)
inte någon riksdagens åtgärd, såvitt i motionen förordas en förlängning med
ett år av avtalen mellan staten och de bolag som ingår i Sveriges Radiokoncernen
(yrkande 1).

I detta sammanhang vill utskottet nämna att utskottet, för att det pågående
berednings- och utredningsarbetet rörande den framtida radio- och TVverksamheten
inte skall föregripas, avser att föreslå riksdagen att till nästa
riksmöte uppskjuta behandlingen av ett antal motioner, vilkas yrkanden
ligger inom ramen för frågor som kan komma att behandlas i nämnda arbete
(motion 1983/84:2278 i den mån motionen ej behandlats i KrU 1983/84:17
samt följande motioner eller motionsyrkanden, nämligen 1984/85:432,
1984/85:513, 1984/85:806, 1984/85:921 yrkande 2, 1984/85:1017, 1984/
85:1167 yrkande 1,1984/85:1296,1984/85:1300,1984/85:1303,1984/85:1800,
1984/85:1809, 1984/85:1814, 1984/85:1831, 1984/85:2223, 1984/85:2308,
1984/85:2488, 1984/85:2490 och 1984/85:2704 yrkandena 2 och 3).

KrU 1984/85:10

Medelstilldelning för den avgiftsfinansierade verksamheten Regeringens

förslag

Regeringens förslag till medelstilldelning framgår av följande sammanställning.

	Beräknat för 1984/85	Förslag för 1985/86 Sveriges Radio, Före-televerket, draganden byggnadsstyrel-sen, radionämn-den
Televerket
Investeringskostnader	91,8	105,0	95,3
Driftskostnader	211,6	304,0	304,0
Byggnadsstyrelsen	108,0	95,0	100,0
Sveriges Radio Drifts- och investe-ringskostnader
(prisläge 1983/84)	1 848,0	1 902,3	1 902,3
Summa	2 325,4	2 406,3	2 401,6
Radionämnden	1,653	1,701	1,752

Televerkets kostnader

Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag beträffande
televerkets investerings- och driftskostnader.

Det kan noteras att avsikten är att frågan om användningen av ett fjärde
TV-nät skall behandlas i samband med förberedelserna för det nya radio- och
TV-avtalet.

I slutet av detta betänkande behandlar utskottet vissa motionsyrkanden
som avser bl. a. byggandet av viss TV 2-sändare och televerkets testsändningar.

Medelstilldelning till byggnadsstyrelsen

Som framgår av den i det föregående återgivna sammanställningen
beräknas i propositionen en medelsförbrukning om 100 milj. kr. för nästa
budgetår. Huvuddelen av detta belopp, 80 milj. kr., avser de nya TVlokalerna
inom kvarteret Förrådsbacken i Stockholm.

Utskottet har inte heller något att erinra mot regeringens förslag i denna
del.

KrU 1984/85:10

Medelstilldelning för Sveriges Radio AB
Rationaliseringskrav

För den avgiftsfinansierade verksamheten inom Sveriges Radio-koncernen
gäller fr. o. m. budgetåret 1981/82 ett rationaliseringskrav på 2 %.
Samma krav gäller fr. o. m. budgetåret 1979/80 för UR. Det innebär enligt
SRAB att den avgiftsfinansierade verksamheten för oförändrad verksamhetsnivå
budgetåret 1984/85 har en 8 % lägre medelstilldelning än som var
fallet innan rationaliseringskravet genomfördes. För UR är motsvarande
nivåsänkning 12 %.

Särskilt besparingskrav om 50 milj. kr., m.m.

Riksdagen beslöt hösten 1983 med anledning av förslag i regeringens
proposition om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. (prop. 1983/84:40
bil. 6) att UR fr. o. m. nästa budgetår skall finansieras med avgiftsmedel
(KrU 1983/84:8, rskr. 1983/84:90). Efter förslag av regeringen beslöt
riksdagen i samma ärende att Sveriges Radio-koncernen skulle åläggas ett
besparingskrav på 50 milj. kr. Riksdagen ansåg att besparingen skulle
fördelas på samtliga bolag. Även besparingskravet skulle gälla fr. o. m.
budgetåret 1985/86.

Kompensationssystemet för Sveriges Radio-koncernen

I enlighet med förslag i den nämnda propositionen infördes för kalenderåret
1984 en förändring i planeringsförutsättningarna så till vida att den
kompensation för kostnadsökningar som tidigare beräknades enligt basbeloppsindex
skulle följa en justerad konsumentprisindex upp till 4 %, varefter
medelstilldelningen skulle läggas på denna nivå för resten av kalenderåret.
För första halvåret av kalenderåret 1985 beräknas kostnadsökningen åter
enligt en justerad kostnadsprisindex. I budgetpropositionen förordas att
denna index också skall tillämpas för budgetåret 1985/86. Regeringen bör
dock bemyndigas att justera index ytterligare om den skulle innebära en
över- eller underkompensation för kostnadsökningarna för Sveriges Radiokoncernens
del.

Reformtillskott

Sveriges Radio-koncernen har sedan budgetåret 1981/82 anvisats en
reformram motsvarande 2,3 % av medelstilldelningen. I budgetpropositionen
1981 angavs som en målsättning att denna reformram skulle anvisas för
tiden fram till 1988/89 då det år 1978 beslutade reformprogrammet skulle
vara genomfört. Detta program innefattar dels omfattande regionaliseringsåtgärder,
dels kvalitetsförbättringar i programverksamheten.

KrU 1984/85:10

Medelsbehovet enligt SRAB:s och regeringens beräkningar

SRAB beräknar medelsbehovet för nästa budgetår på följande sätt.

Medelstilldelningen för den avgiftsfinansierade verksamheten under innevarande
budgetår är i 1983/84 års prisläge 1 848,5 milj. kr.

Kostnaderna för UR-verksamhet som skall avgiftsfinansieras beräknas till
98,8 milj. kr. i 1983/84 års prisläge. Av beloppet utgör 96,8 milj. kr.
kostnaderna för programverksamhet och 2 milj. kr. ett fast belopp avseende
investeringar.

Underlaget för beräkningen av medelsbehovet är således
(1 848,5 + 96,8 + 2) = 1 947,3 milj. kr.

Reformtillskottet 2,3 % motsvarar 44,8 milj. kr.

Rationaliseringskravet 2 % motsvarar 39,8 milj. kr.

Om det från den på angivna sätt beräknade summan 1 952,3 milj. kr. dras
det belopp om 50 milj. kr., som avser det särskilda besparingskravet,
framkommer ett medelsbehov på 1 902,3 milj. kr.

Regeringen har i budgetpropositionen föreslagit en medelstilldelning till
SRAB med nämnda belopp, 1 902,3 milj. kr., i 1983/84 års prisläge.

Bedömning av medelsbehovet

SRAB har i sin anslagsframställning framhållit att rationaliseringsarbetet
hittills har kunnat drivas utan att reformarbetet bromsats men att den
ekonomiska åtstramningen samtidigt skapar ett allvarligt läge som inte kan
undgå att återverka på programmen. Besparingskravet om 50 milj. kr.
ovanpå den planmässigt bedrivna rationaliseringsverksamheten inom programföretagen
innebär enligt SRAB att planerna förrycks kraftigt och gjorda
dispositioner måste ändras. SRAB understryker de olägenheter som programföretagen
påtalar som en följd av förändringar i planeringsförutsättningarna
under flera år.

Även i flera motioner - 1813 (c, s), 915 (fp) och 1167 (vpk) - påtalas de
negativa konsekvenserna som skulle bli följden för programföretagen inom
Sveriges Radio-koncernen om beslutet att ta ut en extra besparing om 50
milj. kr. inte upphävs eller skjuts på framtiden. Bl. a. framhålls vikten av att
man slår vakt om programkvaliteten hos det public service-företag som
SRAB utgör i en situation då konkurrensen från den internationella
marknaden ökar.

Utskottet har utöver innehållet i anslagsframställningarna från bolagen
inom Sveriges Radio-koncernen inhämtat kompletterande uppgifter om
konsekvenserna för programbolagen av det extra besparingskravet, bl. a.
genom information som lämnats av moderbolagets VD.

Sedan riksdagen hösten 1983 fattade beslut om 50-miljonersbesparingen,
har omständigheter inträffat som i viss utsträckning rubbat förutsättningarna
för beslutet. I detta hänseende vill utskottet peka på att den kompensations -

KrU 1984/85:10

regel för prisökningar som gällde för SRAB under år 1984 visat sig vara
alltför snäv för att ge koncernen en acceptabel täckning för sådana ökningar.
Vid sidan av de allmänna prisökningarna har särskilt den kraftiga stegringen
av dollarkursen accentuerat svårigheterna för koncernen. Aven andra
omständigheter har inträffat som försvårar möjligheterna för Sveriges
Radio-koncernen att åstadkomma den särskilda besparingen.

Enligt utskottets mening visar det nu föreliggande utredningsmaterialet att
en tillämpning av beslutet om en extra besparing om 50 milj. kr. fr. o. m.
nästa budgetår - i förening med rationaliseringskravet om 2 % och vissa inte
förutsedda kostnadsökningar - skulle få allvarliga konsekvenser för programbolagen
inom Sveriges Radio-koncernen. Förutom icke godtagbara
konsekvenser för personalen skulle genomförandet av besparingen påverka
programverksamhetens kvalitet, sannolikt i icke ringa mån. Med den korta
tid som stått koncernen till buds att planera om sin verksamhet skulle ett
uttag av besparingen nämligen drabba främst de rörliga programmedlen,
vilket bl. a. skulle minska möjligheterna att anlita utomstående medverkande.

I överensstämmelse med vad som anförs motionsvägen vill utskottet
framhålla att förutsättningarna för Sveriges Radio-koncernen att bedriva sin
verksamhet under det sista året i den nu löpande avtalsperioden inte
väsentligt bör få förändras i förhållande till vad som rimligen kunnat förutses
av SRAB.

Utskottet anser att slutsatsen av det i det föregående anförda måste bli att
någon extra besparing om 50 milj. kr. inte skall tas ut vid medelstilldelningen
till Sveriges Radio-koncernen för budgetåret 1985/86. Frågan om medelstilldelningen
för senare budgetår bör prövas i anslutning till fastställandet av
verksamhetsnivån för radio- och TV-verksamheten. I enlighet med det
anförda tillstyrker utskottet motion 1813 i motsvarande del (yrkande 2).
Utskottets ställningstagande innebär också att motion 915 och motion 1167 i
motsvarande del (yrkande 2) i allt väsentligt tillgodoses.

Även två motioner som syftar till att värna om lokalradions verksamhet -1295 (s) och 1306 (s) - tillgodoses i betydande utsträckning genom utskottets
ställningstagande.

Då utskottet inte har något att erinra mot regeringens förslag i övrigt i
denna del bör medelstilldelningen för nästa budgetår till Sveriges Radiokoncernen
fastställas till 1 952,3 milj. kr. i 1983/84 års prisläge.

Radionämnden

Kostnaderna för radionämnden under budgetåret 1985/86 beräknas i
propositionen till 1 752 000 kr. Utskottet godtar beräkningen.

KrU 1984/85:10

Finansiering budgetåret 1985186

Fr. o. m. den 1 juli 1984 är mottagaravgiften 576 kr. och färg-TV-tillägget
160 kr. I budgetpropositionen anses att avgiften för nästa budgetår bör höjas
för att täcka bl. a. kostnadsökningarna och kostnaderna för UR. Det
förordas en höjning av avgiften med 56 kr. Med den föreslagna höjningen
beräknas fondbehållningen vid budgetårets slut uppgå till ca 100 milj. kr.

Utskottets ställningstagande i det föregående innebär att radiofonden
kommer att belastas med ett belopp som med 50 milj. kr. överstiger det av
regeringen beräknade. Eftersom utskottet anser att fondbehållningen vid
budgetårets slut inte bör uppgå till lägre belopp än vad regeringens förslag
leder till, bör mottagaravgiften höjas med ett större belopp än vad som
föreslås i propositionen. En höjning av mottagaravgiften med 16 kr.
motsvarar en intäkt av ca 50 milj. kr. Utskottet, som inte i övrigt har något att
erinra mot regeringens förslag, anser därför att mottagaravgiften bör höjas
med tillhopa (56 + 16) = 72 kr. Det vid propositionen fogade förslaget till
lag om ändring i lagen (1978:478) om avgift för innehav av televisionsmottagare
bör jämkas i enlighet härmed.

Det sagda innebär att motion 1984/85:1813 (c, s) yrkande 1 tillstyrks.

Övriga frågor i propositionen

Utskottet biträder regeringsförslagen.

Reklamförbudet i avtalen med programbolagen

I motion 2483 (m) anförs att det trots det rådande reklamförbudet för
Sveriges Radio-koncernens sändningar förekommer vissa former av reklam,
nämligen för tidningen Röster i Radio TV och för av koncernföretagen
utarbetade almanackor och adventskalendrar. Motionären vill att riksdagen
skall uttala sig för att reklamförbudet skall tillämpas konsekvent även i fråga
om de nämnda produkterna.

Utskottet erinrar om att det i avtalen mellan staten och de olika
programbolagen intagna förbudet mot kommersiell reklam gäller reklam
”mot vederlag”. Radionämnden har under hänvisning härtill i ett antal fall
funnit att olika programinslag inte strider mot detta förbud. Reklambetonade
program eller inslag har också aktualiserat kravet på opartiskhet i 6 §
radiolagen. Nämnden har uttalat att detta krav måste anses innebära att
Sveriges Radio skall vara aktsam med program eller inslag som kan uppfattas
som ett gynnande av visst företag eller av vissa varor.

Utskottet understryker radionämndens uttalande.

Vad särskilt angår programtidningen Röster i Radio TV - som utges av
SRAB och är avsedd att ge allmänheten närmare upplysningar om och kring
kommande veckas program i TV, riksradion och utbildningsradion - har

KrU 1984/85:10

radionämnden senast i ett ärende som avgjorts i oktober 1984 funnit att den
reklam som förekommer för tidningen inte innebär brott mot radiolagen eller
strider mot avtalet mellan staten och SVT. Även i andra fall har reklam för
produkter som säljs av programföretag inom koncernen prövats av radionämnden.

Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda motionen.

Vissa lokalradiofrågor

Motionären bakom motion 1795 (m) vill att de lokalradiostationer som
finns i kustområdena skall lämna tätare väderrapporter under sommarmånaderna
till tjänst för sjöfarande. Särskilt ett ökat antal vindrapporter skulle
vara av värde för mindre båtar, anförs det i motionen.

Utskottet har inhämtat att lokalradiostationerna innevarande budgetår
har fått ökade resurser för att förbättra väderservicen. Tidigare fick varje
station en morgonprognos men nu kan denna kompletteras med ytterligare
prognoser enligt överenskommelse mellan stationen och Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut (SMHI). En begränsning i lokalradions
möjligheter att öka tätheten i prognoserna utgör - förutom de ekonomiska
resurserna - tills vidare den omständigheten att flertalet lokalradiostationer
disponerar endast s. k. fönster för sina sändningar.

Motionen kan således i viss utsträckning bedömas bli tillgodosedd genom
de ökade resurserna för väderprognoser. Utskottet anser att motionen inte
påkallar någon riksdagens åtgärd.

I syfte att stärka den fria opinionsbildningen framställs i motion 2487 (c) ett
förslag om att varje lokalradiostation fem kvällar i veckan skall ställa totalt 30
minuter dagligen till förfogande för de i landstinget representerade partierna
med möjlighet för vart och ett av dem att kommentera en aktuell fråga i län
eller kommun. Under dessa sändningar skall lokalradion enligt motionärerna
inte ha något programansvar utan enbart svara för sändningstekniken.

Med hänsyn till de möjligheter närradion erbjuder för olika meningsyttringar
att komma till tals utan att eljest gällande krav på bl. a. opartiskhet
behöver iakttas anser utskottet att det inte är motiverat att nu förorda en
utredning om en så långtgående förändring av lokalradions sändningar som
motionärerna föreslår. Motionen avstyrks därför.

Vissa frågor avseende TV-sändningar

I motion 510 (c) hemställs att riksdagen skall besluta om byggandet av en
TV 2-sändare med placering i nordöstra delen av Jönköpings kommun.
Motionären framhåller att en sådan sändare måste byggas, eftersom
befolkningen i området inte har möjlighet att se de regionala nyhetssändningarna,
som startades 1983.

Utskottet vill erinra om att riksdagen våren 1981 beslöt att utbyggnaden av

KrU 1984/85:10

särskilda sändare för regional-TV under den kommande femårsperioden
skulle slopas utöver nödvändiga kompletteringar i förbindelser som kunde
föranledas av tillkomsten av nya regioner; televerket hade redovisat att en
komplettering av sändarnätet för att avhjälpa de största problemen i fråga
om regional-TV-täckning kommer att kräva investeringar om 30-35 milj. kr.

God TV 2-mottagning kan som regel erhållas men i överensstämmelse
med det sagda finns det, enligt vad som upplysts av televerket, fortfarande
brister i regional-TV-täckningen på många orter i landet. Detta beror på
bristande överensstämmelse mellan regiongränser och sändarnas täckningsområden,
något som gäller även det område som motionen avser.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motionen.

Enligt motion 1799 (c, m, fp) begärs att regeringen vidtar åtgärder för att
göra det möjligt för finskspråkiga i östra Mellansverige att se TV-program
från Finland.

Statsrådet Göransson har i ett svar på en fråga vid den nyligen avhållna
sessionen med Nordiska rådet i Reykjavik anfört bl. a. följande.

Etablerandet av en sändare för finska program i Stockholm innebär att en
del av för Sverige tillgängligt frekvensutrymme sätts av för detta ändamål.
Naturligtvis måste därvid hänsyn tas även till andra önskemål om användning
av tillgängliga frekvenser. Därtill kommer att juridiska frågor av bl. a.
radiorättslig och upphovsrättslig art måste lösas.

Med en sändare i Stockholm skulle endast en del av de i Sverige boende
finländarna nås av finska TV-program. Såväl Finlands som Sveriges regering
har ett ansvar för att insatser av det här slaget sker för sverigefinnarna i så
rättvisa former som möjligt. Det är därför angeläget att även värdera hur de
som bor i andra områden kan nås. Vi kan konstatera att sändningar från
direktsändande satellit kommer att kunna tas emot i hela landet.

Den svenska regeringen har för avsikt att pröva hur etersändningar av
finska TV-program i Sverige kan arrangeras vad gäller bl. a. tekniska och
juridiska lösningar. Med hänsyn till tillgängligt frekvensutrymme och de
olika önskemål om utnyttjande som reses måste emellertid eventuella
sändningar begränsas till en TV-kanal.

För att alla sverigefinnar, inte bara de som bor i Stockholmsområdet, skall
kunna nås av TV-program på finska är det som framhållits viktigt att
programsamarbetet via Tele-X kommer till stånd. Ett beslut i den frågan är
därför en naturlig förutsättning för åtgärder i Sverige i form av särskilda
etersändare.

Utskottet anser under hänvisning till det anförda att någon riksdagens
åtgärd med anledning av motionen inte är påkallad.

Frågan om televerkets testbildsändningar tas upp i motion 2489 (fp).
Motionären erinrar om att televerket skurit ned testbildsändningarna och att
detta vållat problem för TV-tekniker och radiohandlare som arbetar med
TV-antenner och TV-reparationer. Motionären, som påpekar att nedskärningen
inte drabbat storstadsområdena, vill att televerket skall få i uppdrag
att överväga en ökning av sändningstiden samt att tidigarelägga sändningarna
på dagen.

KrU 1984/85:10

Sedan motionen väcktes, har näringsfrihetsombudsmannen (NO) avgjort
ett ärende, där ett företag anmält att televerket kraftigt skurit ned testbildsändningarna
till landsorten och att nedskärningen medför att företaget
diskrimineras och att företagets näringsutövning försvåras.

Riksdagen beslutade våren 1981 att reducera televerkets resurser för
testbildsändningar avsevärt fr. o. m. budgetåret 1981/82. På hösten samma år
beviljades ett tilläggsanslag som i viss mån begränsade nedskärningarna. I
NO-beslutet anges att det sändningsschema som tillämpas sedan sommaren
1981 är baserat på synpunkter som framförts i de samråd televerket haft med
radiobranschen och Sveriges Radio.

NO anför i sitt beslut att i och för sig kan den till landsorten avgränsade
inriktningen på besparingarna sägas vara rationell genom att den ger en hög
besparing räknat per invånare. Samtidigt, anför NO vidare, ger dock
utredningen vid handen att detta sätt att spara medför diskriminerande
effekter. NO finner att de negativa effekterna i landsorten från konkurrenssynpunkt
är otillfredsställande. Bl. a. med hänsyn till att det inte finns så
mycket att vinna genom att göra motsvarande besparingar i storstadsområdena
som i landsorten nöjer sig NO med att fästa utbildningsdepartementets
och televerkets uppmärksamhet på de påvisade konkurrensrättsliga olägenheterna.

Utskottet konstaterar att utbildningsdepartementet genom NO:s beslut
uppmärksammats på det problem i fråga om sändningarnas omfattning som
motionären tar upp. Tidpunkterna för testsändningarna får liksom hitintills
prövas i första hand av televerket efter samråd med bl. a. radiobranschen.
Med hänsyn till det anförda och till det förberedelsearbete som i enlighet med
det tidigare anförda påbörjats inför en ny avtalsperiod för Sveriges Radiokoncernen
anser utskottet att det inte är erforderligt med någon riksdagens
åtgärd med anledning av motionen. Denna avstyrks därför.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande förlängning av radioavtalen

att riksdagen avslår motion 1984/85:2704 yrkande 1,

2. beträffande televerkets investeringsplan

att riksdagen godkänner förlängningen av televerkets investeringsplan
med ett år,

3. beträffande medelsberäkning för televerkets investeringar

att riksdagen godkänner i proposition 1984/85:100 framlagt förslag
till medelsberäkning för televerkets investeringar,

4. beträffande överföring av medel mellan olika budgetår

att riksdagen bemyndigar regeringen, eller efter beslut av regeringen
televerket, att föra högst 5 000 000 kr. mellan budgetåren
1985/86 och 1986/87 som skuld resp. tillgodohavande,

KrU 1984/85:10

5. beträffande visst beställningsbemyndigande

att riksdagen medger att regeringen lämnar televerket ett beställningsbemyndigande
om 30 000 000 kr. för budgetåret 1985/86
avseende investeringsändamål,

6. beträffande medelsberäkning för televerkets driftskostnader

att riksdagen godkänner i proposition 1984/85:100 framlagt förslag
till medelsberäkning för televerkets driftskostnader,

7. beträffande byggnadsarbeten för radio- och TV-verksamheten
att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om byggnadsarbeten
för radio- och TV-verksamheten inom de kostnadsramar som
förordats i proposition 1984/85:100,

8. beträffande ytterligare investeringsmedel

att riksdagen bemyndigar regeringen att av konjunkturmässiga
eller andra skäl anvisa ytterligare högst 10 % av föreslagna totala
investeringsmedel till televerket och byggnadsstyrelsen,

9. beträffande bemyndigande att beräkna kompensation för kostnadsökningar att

riksdagen bemyndigar regeringen att beräkna kompensation för
kostnadsökningar för radio- och TV-verksamhet på det sätt som
förordats i proposition 1984/85:100,

10. beträffande medelsberäkning för den avgiftsfinansierade verksamheten att

riksdagen med bifall till motion 1984/85:1813 yrkande 2 samt
med anledning av regeringens förslag i proposition 1984/85:100,
motion 1984/85:915, motion 1984/85:1167 yrkande 2, motion 1984/
85:1295 och motion 1984/85:1306 godkänner utskottets förslag till
medelsberäkning för den avgiftsfinansierade verksamheten inom
Sveriges Radio-koncernen,

11. beträffande bemyndigande att rekvirera medel från rundradiofonden att

riksdagen bemyndigar regeringen, eller efter beslut av regeringen
Sveriges Radio AB, att rekvirera högst 30 000 000 kr. från
rundradiofonden i kostnadsutjämnande syfte,

12. beträffande medelsberäkning för radionämnden

att riksdagen godkänner i proposition 1984/85:100 framlagt förslag
till medelsberäkning för radionämndens verksamhet,

13. beträffande höjning av mottagaravgiften

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:1813 yrkande 1 och
med anledning av regeringens förslag i proposition 1984/85:100
antar ett vid betänkandet som bilaga 2 fogat förslag till lag om
ändring i lagen (1978:478) om avgift för innehav av televisionsmottagare,

14. beträffande reklamförbudet i radioavtalen
att riksdagen avslår motion 1984/85:2483,

KrU 1984/85:10

15. beträffande lokalradions väderrapporter
att riksdagen avslår motion 1984/85:1795,

16. beträffande vissa program i lokalradion
att riksdagen avslår motion 1984/85:2487,

17. beträffande TV-sändare i nordöstra delen av Jönköpings kommun
att riksdagen avslår motion 1984/85:510,

18. beträffande sändning av TV -program från Finland
att riksdagen avslår motion 1984/85:1799,

19. beträffande televerkets testbildsändningar
att riksdagen avslår motion 1984/85:2489.

Stockholm den 19 mars 1985

På kulturutskottets vägnar

INGRID SUNDBERG

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Ing-Marie Hansson (s), Tyra Johansson
(s), Karl Boo (c), Lars-Ingvar Sörenson (s), Catarina Rönnung (s), Maja
Bäckström (s), Lars Ahlmark (m), Stina Gustavsson (c), Berit Oscarsson (s),
Gunnel Liljegren (m), Jan-Erik Wikström (fp), Eva Hjelmström (vpk),
Anders Nilsson (s) och Håkan Stjernlöf (m).

Reservationer

1. Medelsberäkning för den avgiftsfinansierade verksamheten (mom. 10)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark, Gunnel Liljegren och Håkan Stjernlöf
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar ”Sedan
riksdagen” och på s. 8 slutar ”års prisläge” bort ha följande lydelse:

Då utskottet hösten 1983 tillstyrkte att Sveriges Radio-koncernen fr. o. m.
budgetåret 1985/86 skulle göra en extra besparing om 50 milj. kr. var
utskottet väl medvetet om att uttaget av besparingen skulle ställa stora krav
på koncernen.

Med hänsyn till att riksdagsbeslutet om besparingen fattades mer än ett
och ett halvt år innan denna skulle träda i kraft fanns det emellertid goda
förutsättningar för koncernen att i sin planering ta hänsyn till besparingskravet.

Enligt utskottets mening har någon omständighet inte inträffat efter 1983
års beslut som ger anledning till omprövning av detta. I enlighet med vad som
förordats i propositionen anser utskottet därför att medelstilldelningen till
Sveriges Radio-koncernen för nästa budgetår bör grundas på att det tas ut en

KrU 1984/85:10

extra besparing om 50 milj. kr. Utskottet avstyrker därför motion 1813 (c, s) i
motsvarande del (yrkande 2), motion 915 (fp) och motion 1167 (vpk) i
motsvarande del (yrkande 2). Även två motioner som berör lokalradions
verksamhet - 1295 (s) och 1306 (s) - avstyrks.

Då utskottet inte heller har något att erinra mot regeringens förslag i övrigt
i denna del bör medelstilldelningen för nästa budgetår till Sveriges Radiokoncernen
fastställas till 1 902,3 milj. kr. i 1983/84 års prisläge.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande medelsberäkning för den avgiftsfinansierade verksamheten att

riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition
1984/85:100 samt med avslag på motion 1984/85:915, motion
1984/85:1167 yrkande 2, motion 1984/85:1295, motion 1984/
85:1306 och motion 1984/85:1813 yrkande 2 godkänner i propositionen
framlagt förslag till medelsberäkning för den avgiftsfinansierade
verksamheten inom Sveriges Radio-koncernen,

2. Höjning av mottagaravgiften (mom. 13)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark, Gunnel Liljegren och Håkan Stjernlöf
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar ”Utskottets
ställningstagande” och slutar ”yrkande 1 tillstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottets ställningstagande då det gäller medelstilldelningen för nästa
budgetår till Sveriges Radio-koncernen innebär att utskottet tillstyrker
förslaget i budgetpropositionen (reservation 1). Som en följd härav och då
utskottet inte heller har något att erinra mot regeringens förslag till
finansiering tillstyrker utskottet det i propositionen framlagda förslaget till
lag om ändring i lagen (1978:478) om avgift för innehav av televisionsmottagare.

Det sagda innebär att motion 1813 (c, s) yrkande 1 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande höjning av mottagaravgiften

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 och med avslag
på motion 1984/85:1813 yrkande 1 antar i propositionen framlagt
förslag till lag om ändring i lagen (1978:478) om avgift för innehav
av televisionsmottagare (bil. 1 till betänkandet),

3. Sändning av TV-program från Finland (mom. 18)

Ingrid Sundberg (m), Karl Boo (c), Lars Ahlmark (m), Stina Gustavsson
(c), Gunnel Liljegren (m), Jan-Erik Wikström (fp) och Håkan Stjernlöf (m)
anser

KrU 1984/85:10

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar ”Statsrådet
Göransson” och slutar ”är påkallad” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är angeläget att regeringen vidtar snabba åtgärder
så att det blir möjligt för finskspråkiga i östra Mellansverige att se
TV-program från Finland. Det finns inte skäl att nu göra en sammankoppling
med Tele-X-frågan, eftersom detta kan innebära förseningar.

Utskottet tillstyrker således motion 1799 (c, m, fp).

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. beträffande sändning av TV-program från Finland

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:1799 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilt yttrande

Vissa program i lokalradion (mom. 16)

Karl Boo (c) och Stina Gustavsson (c) anför:

Motionärerna bakom motion 2487 (c) har lagt fram ett intressant förslag
om att de politiska partierna skall få möjlighet att ett antal dagar varje vecka
få disponera sändningstid inom lokalradions ram. Om motionsförslaget
genomförs, skulle partierna få möjlighet att på lika villkor framföra sina
budskap utan att det skulle ställas något krav på lokalradion att övervaka att
lokalradioavtalets och radiolagens särskilda villkor uppfylls. Förslaget utgör
ett bra komplement till de möjligheter närradion erbjuder. Vi förutsätter att
man under det pågående beredningsarbetet rörande bl. a. ett nytt avtal för
lokalradion överväger motionsförslaget.

KrU 1984/85:10

Bilaga 1

Förslag till lagändring som framlagts av regeringen och som tillstyrks i
reservation 2.

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1978:478) om avgift för innehav av
televisionsmottagare

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1978:478) om avgift för innehav av
televisionsmottagare skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §*

Den som innehar mottagare som Den som innehar mottagare som
är avsedd för mottagning av bild- är avsedd för mottagning av bildsändning
med eller utan ljud (televi- sändning med eller utan ljud (televisionsmottagare)
skall erlägga allmän sionsmottagare) skall erlägga allmän

mottagaravgift med 144 kronor per mottagaravgift med 158 kronor per

kalenderkvartal. Är mottagaren av- kalenderkvartal. Är mottagaren avsedd
för färgmottagning av bildsänd- sedd för färgmottagning av bildsändning
med eller utan ljud skall inneha- ning med eller utan ljud skall innehavaren
dessutom erlägga tilläggsav- varén dessutom erlägga tilläggsavgift
med 40 kronor per kalender- gift med 40 kronor per kalenderkvartal.
kvartal.

Skall avgift första gången erläggas under löpande avgiftsperiod, skall
avgiften sättas ned till det belopp som svarar mot antalet kvarvarande dagar
av perioden.

Avgift erläggs till myndighet som regeringen bestämmer.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985.

1 Senaste lydelse 1984:311.

KrU 1984/85:10

Bilaga 2

Förslag till lagändring som framlagts av utskottet.

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978:478) om avgift för innehav av
televisionsmottagare

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1978:478) om avgift för innehav av
televisionsmottagare skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

1 §‘

mottagaravgift med 144 kronor per mottagaravgift med 162 kronor per

Skall avgift första gången erläggas under löpande avgiftsperiod, skall
avgiften sättas ned till det belopp som svarar mot antalet kvarvarande dagar
av perioden.

Avgift erläggs till myndighet som regeringen bestämmer.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985.

1 Senaste lydelse 1984:311.

KrU 1984/85:10

Innehåll

Inledning 1

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Motioner 2

Utskottet

Allmänt 3

Medelstilldelning för den avgiftsfinansierade verksamheten

Regeringens förslag 5

Televerkets kostnader 5

Medelstilldelning till byggnadsstyrelsen 5

Medelstilldelning för Sveriges Radio AB

Rationaliseringskrav 6

Särskilt besparingskrav om 50 milj. kr., m. m 6

Kompensationssystemet för Sveriges Radio-koncernen ... 6

Reformtillskott 6

Medelsbehovet enligt SRAB :s och regeringens beräkningar 7

Bedömning av medelsbehovet 7

Radionämnden 8

Finansiering budgetåret 1985/86 9

Övriga frågor i propositionen 9

Reklamförbudet i avtalen med programbolagen 9

Vissa lokalradiofrågor 10

Vissa frågor avseende TV-sändningar 10

Hemställan 12

Reservationer

1. Medelsberäkning för den avgiftsfinansierade verksamheten (m) 14

2. Höjning av mottagaravgiften (m) 15

3. Sändning av TV-program från Finland (m, c, fp) 15

Särskilt yttrande

Vissa program i lokalradion (c) 16

Bilagor

1. Förslag till lag om ändring i lagen (1978:478) om avgift för

innehav av televisionsmottagare som framlagts av regeringen och
tillstyrks i reservation 2 17

2. Förslag till lag om ändring i lagen (1978:478) om avgift för

innehav av televisionsmottagare som framlagts av utskottet .... 18

minab/gotab Stockholm 1985 82383