JuU 1984/85:37

Justitieutskottets betänkande
1984/85:37

om vissa kostnader för häktade m. m. (förs. 1984/85:12 jämte
motion)

Förslaget m. m.

Riksdagens revisorer har på förslag av justitieutskottet granskat vissa
kostnader för förvaring av anhållna och häktade. I första hand har beläggningssituationen,
driftkostnaderna och transportverksamheten vid häktena
granskats.

Med hänvisning till resultatet av granskningen hemställer revisorerna i
förslag 1984/85:12 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad revisorerna har förordat angående

1. fördjupad kostnadsanalys,

2. förbättrad kostnadsuppföljning,

3. redovisning av kostnadsutvecklingen och

4. transportverksamheten.

1 samband med förslaget behandlas den med anledning av förslaget
väckta motionen 1984/85:472 av Hans Petersson i Röstånga (fp). 1 motionen
hemställs att riksdagen uttalar att biblioteksservicen även i fortsättningen
skall omfatta minst bibehållen nivå för häktesorganisationen.

Utskottet

Inledning

På förslag av utskottet har riksdagens revisorer företagit en granskning
av vissa kostnader för anhållna och häktade. Granskningen har begränsats
till att avse kostnader som i huvudsak är hänförliga till kriminalvårdens
häktesorganisation. I första hand har beläggningssituationen, driftkostnaderna
och transportverksamheten granskats. I granskningsarbetet har speciell
uppmärksamhet ägnats åt de förpassningsresor som handhas av kriminalvårdens
transportorganisation. Tio häkten av varierande storlek och
med geografisk spridning över hela landet har studerats närmare vid
granskningen (häktena i Stockholm, Göteborg, Luleå, Norrköping, Härnösand,
Kristianstad, Västerås, Umeå, Växjö och Visby). Granskningsarbetet
har i huvudsak omfattat budgetåren 1979/80— 1982/83.

Över granskningen har upprättats en rapport (1983/84:7) Vissa kostnader
för förvaring m. m. av anhållna, häktade och andra omhändertagna.
Det av revisorerna för riksdagen nu framlagda förslaget bygger på rapporten
och de remissyttranden som avgetts över den.

1 Riksdagen 1984/85. 7 sami. Nr 37

Juli 1984/85:37

2

Förslagets huvudsakliga innehåll

I förslaget redovisas revisorernas överväganden beträffande vissa kostnader
för häktena och beträffande transportverksamheten.

När det gäller kostnaderna tas särskilt upp vissa frågor som rör driftkostnaderna,
nämligen kostnaden för personalen, bespisningskostnaden
och kostnaden för biblioteksverksamheten. I sistnämnda hänseende ifrågasätter
revisorerna om den nuvarande målsättningen för en personlig
biblioteksservice bör bibehållas i full omfattning.

Den av revisorerna konstaterade stora variationen i dygnskostnader per
intagen mellan häktena föreslås föranleda en mera fördjupad kostnadsanalys
och bättre uppföljning av kostnaderna än som hittills gjorts.

Beträffande transportverksamheten förordar revisorerna flera åtgärder
som syftar till förbättringar på området. Bl. a. föreslås en ökad samordning
av de transporter som sker för domstolarnas räkning.

Utskottets överväganden
Allmänna synpunkter

Utskottet vill mera allmänt uttala att revisorernas granskning har innefattat
en värdefull genomgång från ekonomiska synpunkter av kriminalvårdens
kostnader för häktena. Särskilt angelägen har enligt utskottets
mening varit den granskning av transportverksamheten som revisorerna
gjort. Utskottet kan också notera att revisorernas påpekanden i viss utsträckning
redan har initierat åtgärder från bl. a. kriminalvårdens sida i
den riktning som revisorerna föreslagit.

I det följande tar utskottet upp till närmare behandling de påpekanden
och förslag i enskilda ämnen som förs fram av revisorerna och i den i
ärendet väckta motionen.

Kostnaden för personalen m. m.

Revisorernas förslag innefattar en bedömning av driftkostnaderna vid
de utvalda häktena utifrån en på grundval av medelbeläggning framräknad
dygnskostnad per häktesplats vid de olika häktena. Därvid har konstaterats
att stora variationer föreligger i häktenas kostnadsbild. Sålunda
varierade dygnskostnaden vid de tio häktena från lägst 508 kr. per intagen
i Göteborg till högst 1 026 kr. per intagen i Härnösand. Beloppen avser
budgetåret 1982/83.

Beträffande de i dygnskostnaden ingående delposterna konstaterar revisorerna
att kostnaden för personalen är den helt dominerande. Vissa
skillnader i personalbemanningen vid häktena och därmed också i kostnadsbilden
kan enligt revisorerna hänföras till organisatoriska orsaker; så
är fallet med de mellan häktena varierande kostnaderna för transportförare.
Även efter erforderlig justering för sådana organisatoriskt betingade

JuU 1984/85:37

3

orsaker kvarstår dock bilden av en påtaglig skillnad i personaltäthet om
man sätter den i relation till den genomsnittliga utnyttjandegraden av
tillgängliga häktesplatser. Revisorerna noterar sålunda att häktet i Stockholm
har ca 80 % och häktet i Luleå ca 110 % högre personalbemanning,
exkl. transportförare, per plats än häktet i Göteborg.

Även bespisningskostnaderna vid häktena utvisar enligt revisorerna
påfallande stora variationer när de uttrycks i dygnskostnad per plats.
Högsta utspisningskostnad för budgetåret 1982/83 utvisar häktet i Norrköping
med 63 kr. per dygn och intagen, medan huvudparten av häktena
redovisar kostnader understigande 50 kr. per dygn och intagen. Lägsta
kostnaden noteras för häktet i Visby med 27 kr. per intagen.

Revisorerna anför att orsaken till skillnaderna i utspisningskostnad har
visat sig vara att det i häktena saknas möjlighet att tillaga kosten och att
man därför är hänvisad till att anlita olika utomstående leverantörer eller
närliggande kriminalvårdsanstalters utspisningsavdelningar.

De stora variationerna i dygnskostnaden per intagen mellan häktena
bör enligt revisorerna föranleda en mera fördjupad kostnadsanalys och
bättre uppföljning av kostnaderna för häktena än som hittills gjorts. Revisorerna
anser att resultaten av den förbättrade kontrollen och uppföljningen
av kostnadsutvecklingen bör redovisas för riksdagen i kommande
budgetpropositioner.

När det först gäller bespisningskostnaden vill utskottet peka på att kriminalvårdsstyrelsen
i sitt remissvar över revisorernas rapport förklarat att
den söker att efter hand låta sådana kriminalvårdsanstalter som ligger nära
häkten i möjligaste mån överta mathållningen för häktena. Med anledning
av en sedermera gjord framställning i saken från styrelsen har regeringen
den 11 april 1985 beslutat om en förstärkning av häktespersonalen vid
anstalts- och häktesorganisationen med fyra tjänster för att maten till sex
häkten och en kriminalvårdsanstalt skall kunna levereras från närbelägna
kriminalvårdsanstalter i stället för av utomstående entreprenörer. — 1
sammanhanget vill utskottet också nämna den nya förplägnadsinstruktion
som avses bli beslutad av styrelsen inom kort och som syftar till en förbättrad
hushållning i fråga om kostnaderna för mathållningen inom kriminalvården.
Kostnadsbesparingar uppnås också genom de omförhandlingar
beträffande upphandlingsavtal som sker med leverantörerna av färdiglagad
mat.

Som framgår av det anförda ägnas frågan om bespisningskostnaderna
vid häktesorganisationen uppmärksamhet inom kriminalvården och regeringskansliet.
Enligt utskottets mening är syftet med revisorernas förslag i
denna del i allt väsentligt tillgodosett. Utskottet anser därför att något
tillkännagivande från riksdagens sida av det slag som revisorerna begärt
inte är erforderligt. I här behandlad del bör därför förslaget läggas till
handlingarna.

JuU 1984/85:37

4

När det sedan gäller kostnaden för personalen vid häktena vill utskottet
erinra om att det vid häktena måste finnas en viss grundbemanning oavsett
hur många intagna som finns. En kostnadsjämförelse med utgångspunkt
i dygnskostnad per häktesplats räknad på medelbeläggning är därför
enligt utskottets mening inte helt rättvisande. Utskottet anser dock att det
finns goda skäl att, såsom revisorerna föreslår, företa en mera fördjupad
analys och förbättrad uppföljning av utvecklingen beträffande personalkostnaderna
vid häktena; att så sker torde för övrigt vara naturligt i
kriminalvårdens verksamhetsplanering. Enligt utskottets mening finns ett
intresse för riksdagen att få del av resultatet av analys- och uppföljningsarbetet
på området. En redovisning av saken kan lämpligen göras i en
kommande budgetproposition.

Vad utskottet sålunda med anledning av revisorernas förslag anfört om
analys m. m. beträffande personalkostnaderna vid häktena samt redovisning
härav bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Kostnaden för biblioteksverksamheten

Revisorerna anför att kostnaden för biblioteksverksamheten vid häktena
är mycket hög jämfört med motsvarande kostnad för övriga anstaltsplatser
inom kriminalvården. Med hänsyn till att kommunerna i allt större
utsträckning har börjat kräva full täckning för sina kostnader för biblioteksservicen
befarar revisorerna att häktenas kostnad för denna kan komma
att stiga avsevärt. Revisorerna vill därför sätta i fråga om det är
realistiskt att för häktenas del bibehålla nuvarande målsättning för en
personlig biblioteksservice i full omfattning.

I motion 472 begärs att biblioteksservicen även framdeles skall omfatta
minst bibehållen nivå för häktesorganisationen.

Biblioteksverksamheten i anstalter och häkten sköts av folkbiblioteken
mot ersättning och enligt avtal, som träffas mellan kriminalvårdsstyrelsen
och kommunerna. Fr. o. m. budgetåret 1983/84 utgår ingen ersättning för
den biblioteksservice som bedrivs vid öppna riks- och lokalanstalter.

Medel för biblioteksverksamheten anvisas under anslaget E 2. Kriminalvårdsanstalterna.
Under budgetåret 1982/83 uppgick totalkostnaderna
för biblioteksverksamheten till ca 1,5 milj. kr. För budgetåren 1983/84 och
1984/85 anvisades i regleringsbrev ca 2 resp. 2,8 milj. kr.

Vid bedömningen av frågan om kostnaderna för biblioteksverksamheten
kan utskottet så till vida instämma i revisorernas uppfattning att
kostnaderna för verksamheten onekligen ökar ganska kraftigt. Denna
kostnadsökning skall ses i belysning av att utskottet vid flera tillfällen
under senare år har framhållit det önskvärda i att de intagna på kriminalvårdens
anstalter och häkten åtnjuter samma biblioteksservice som andra
medborgare (se bl. a. JuU 1980/81:35 s. 3 f, 1981/82:44 s. 3).

Biblioteksverksamheten vid kriminalvårdsanstalterna har tagits upp i en

JuU 1984/85:37

5

för riksdagen nyligen framlagd proposition (1984/85:141) om litteratur
och folkbibliotek. Propositionen bereds för närvarande av kulturutskottet.

1 propositionen erinrar föredraganden, statsrådet Göransson, inledningsvis
om att de intagna i häkten och på anstalter kan betraktas som socialt
handikappade och tillhör de eftersatta grupper som den statliga kulturpolitiken
skall ta särskild hänsyn till. De som vistas på slutna anstalter och i
häkten kan inte själva ta sig till folkbibliotek och andra kulturella institutioner.
Det är därför enligt föredragande statsrådets uppfattning synnerligen
angeläget att dessa människor ges tillgång till den service som folkbiblioteken
kan förmedla. Verksamheten vid häktena är särskilt viktig, eftersom
de häktade är mer isolerade än andra intagna och läsning ofta är den
enda sysselsättning som står till buds. Detta återspeglas i en hög genomsnittlig
utlåning per häktesplats. Vidare bör, framhåller han, beaktas de
behov av mer kostnadskrävande biblioteksservice som intagna och häktade
med andra modersmål än svenska kan ha.

Föredragande statsrådet slår vidare fast att biblioteksverksamheten
inom kriminalvården är en statlig angelägenhet. Kriminalvårdens resurser
medger dock enligt hans uppfattning för närvarande inte att mer än
omkring hälften av de kommuner som ger biblioteksservice till anstalter
och häkten kan få full ersättning härför. Flan anser dock att staten successivt
bör kunna ersätta även de övriga kommunerna fullt ut för deras
folkbiblioteksinsatser i häkten och på slutna anstalter.

Vad sålunda anförts i propositionen ligger helt i linje med den uppfattning
i saken utskottet har. I överensstämmelse med vad som sägs i motionen
och till skillnad från den uppfattning revisorerna har gett uttryck för
anser utskottet att biblioteksverksamheten vid häktena även framdeles bör
hållas på minst samma nivå som hittills.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna. Revisorernas förslag i här behandlad del bör inte föranleda någon
riksdagens åtgärd.

Transportverksamheten

Transportverksamheten inom kriminalvården har i sin nuvarande form
bedrivits som en försöksverksamhet sedan år 1966. Den innebär bl. a. att
kriminalvårdsstyrelsen ansvarar för transporterna beträffande häktena
och till häktena anslutna polisarrester samt att transportverksamheten i
princip skall ombesörjas av befattningshavare vid kriminalvården. Även
förpassningsresorna, dvs. resorna till utlandet med personer som inte får
kvarstanna i riket, skall i allt väsentligt ombesörjas av kriminalvårdens
transportorganisation; polisens uppgifter i sammanhanget skall vara begränsade
till vissa undantagsfall.

För att samordna och effektivisera transporterna inom kriminalvården
har landet indelats i fyra transportområden. Inom varje transportområde

JuU 1984/85:37

6

finns en transportcentral för samordning av speciellt de längre transporterna.
Dessa centraler är belägna i Härnösand, Stockholm, Göteborg och
Malmö. Transportverksamheten var fullt utbyggd år 1972. — För att
effektivisera transporterna framför allt på de längre transportsträckorna
har för några år sedan ett system med fasta turer införts inom kriminalvården.

Revisorerna konstaterar att systemet med fasta turer har medfört ett
påtagligt förbättrat utnyttjande av tillgänglig transportkapacitet. Samtidigt
framhåller revisorerna att transportcentralerna inte kan planera sin
verksamhet på ett rationellt sätt på grund av att transporter skall utföras
också för andra myndigheter, bl. a. fördomstolarna. — Enligt revisorernas
uppfattning bör man undersöka möjligheterna att i rationaliseringssyfte
förbättra samarbetet mellan domstolarna och kriminalvården.

Beträffande förpassningsresorna konstaterar revisorerna att man i praktiken
inte följer de anvisningar som utfärdats; detta gäller såväl genomförande
som bevakning vid resorna. Enligt revisorerna föreligger påtagliga
skillnader mellan polisdistrikten i fråga om praxis vad gäller polismedverkan
vid utomnordiska förpassningsresor.

Sammanfattningsvis förordar revisorerna att den nuvarande försöksvis
anordnade transportverksamheten ges mer permanenta former, att samordningen
av myndigheternas behov av transporter och kriminalvårdsverkets
transportverksamhet byggs ut och att åtgärder vidtas för genomförande
av mer enhetliga former för förpassningsresorna. Revisorerna förutsätter
att de åtgärder som kommer att vidtas anmäls för riksdagen.

Utskottet vill för sin del till en början peka på att, såsom kriminalvårdsstyrelsen
anfört i sitt remissyttrande, kriminalvårdens transportverksamhet
har varit föremål för en omfattande utredning och utvärdering inom
styrelsen. Den rapport som arbetet mynnat ut i har remissbehandlats.
Kriminalvårdsstyrelsen avser att i en framställning till regeringen inom
kort redovisa resultatet av det utredningsarbete som sålunda skett. De
frågor som berörs av revisorerna kommer därvid enligt styrelsen att behandlas
på ett sätt som i betydande utsträckning tillgodoser revisorernas
synpunkter beträffande transportverksamheten.

Med hänvisning till det anförda kan utskottet sålunda konstatera att de
av revisorerna berörda frågorna rörande transportorganisationens slutliga
utformning, samarbetet i transportfrågor mellan kriminalvården och rättsväsendets
övriga myndigheter samt förpassningsresorna till utlandet snart
kommer att aktualiseras för regeringen. Utskottet anser sig kunna utgå från
att resultatet av de aktuella övervägandena, som gäller viktiga frågor,
kommer att inom kort i lämpligt sammanhang bekantgöras för riksdagen.
I detta läge saknas det enligt utskottets mening skäl för riksdagen till någon
åtgärd med anledning av revisorernas förslag. Detta bör därför i denna del
läggas till handlingarna.

JuU 1984/85:37

7

Övrigt

Revisornas förslag föranleder i övrigt inget uttalande från utskottets
sida.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande bespisningskostnaderna

att riksdagen lägger revisorernas förslag 1984/85:12 i denna del
till handlingarna,

2. beträffande personalkostnaderna

att riksdagen med anledning av revisorenas förslag i denna del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i
detta hänseende,

3. beträffande biblioteksverksamheten

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:472 och med avslag
på revisorernas förslag i denna del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört i detta hänseende,

4. beträffande transportverksamheten

att riksdagen lägger revisorernas förslag i denna del till handlingarna.

Stockholm den 7 maj 1985

På justitieutskottets vägnar
LENNART BLOM

Närvarande: Lennart Blom (m), Lisa Mattson (s), Arne Nygren (s), Hans
Pettersson i Helsingborg (s), Björn Körlof (m), Helge Klöver (s), Ulla-Britt
Åbark (s), Arne Svensson (m), Gunilla André (c), Lars-Erik Lövdén (s),
Hans Göran Franck (s), Sven Munke (m), Hans Petersson i Röstånga (fp),
Birthe Sörestedt (s) och Ella Johnsson (c).

Liber Tryck AB Stockholm 1985