Justitieutskottets betänkande
1984/85:7

om delegerad beslutanderätt i förmynderskapsärenden (prop. 1984/
85:4 jämte motion)

Propositionen m. m.

I proposition 1984/85:4 har regeringen (justitiedepartementet) föreslagit
riksdagen att anta ett i propositionen framlagt förslag till lag om ändring i
lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden.

Rörande propositionens huvudsakliga innehåll hänvisar utskottet till vad
som anförs i det följande under rubriken Utskottet på s. 2.

I samband med propositionen behandlar utskottet den med anledning av
propositionen väckta motionen 1984/85:31 av Per-Olof Strindberg m. fl. (m).
Motionsyrkandet redovisas på s. 2.

Det lagförslag som är fogat till propositionen har följande lydelse:

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden

Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1946:807) om handläggning av
domstolsärenden skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 §‘

Underrätt är vid handläggning av ärende domför med en lagfaren domare,
om ej annat följer av vad som föreskrives nedan i denna paragraf.

Vid annan handläggning än som sägs i 3 eller 4 § skall rätten hava den
sammansättning som anges i tredje stycket,
om ärendet är tvistigt,

om eljest särskild anledning föreligger därtill, eller
om ärendet angår

1. medgivande till äktenskap enligt 2 kap. 2 § giftermålsbalken eller till
åtgärd beträffande makars egendom enligt 6 kap. 6 § nämnda balk eller
förordnande angående sådan egendoms förvaltning i andra fall,

2. talan mot överförmyndares beslut,

3. nedsättning av bolags aktiekapital eller grundfond eller tillstånd till
vinstutdelning i bolag eller till fusion,

4. förvaltning av stiftelse, eller

5. tillstånd till viss förvaltningsåtgärd i annat fall än som avses ovan i detta
stycke.

I fall som avses i andra stycket skall rätten bestå av en lagfaren domare och
nämndemän, när ärendet skall prövas enligt giftermålsbalken eller föräldra -

1 Senaste lydelse 1983:375.

1 Riksdagen 1984/85. 7sami. Nr 7

JuU 1984/85:7

2

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

balken, samt eljest av minst tre och högst fyra lagfarna domare. Har
nämndemän säte i rätten äger 15 kap. 29 och 30 §§ giftermålsbalken
motsvarande tillämpning.

Regeringen får för andra fall än
som avses i andra stycket föreskriva
att ärenden som avser förordnande
eller entledigande av förmyndare eller
god man eller inskrivning av förmynderskap
eller godmanskap får
handläggas av en tjänsteman som inte
är lagfaren.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

Motionen

I motion 1984/85:31 av Per-Olof Strindberg m. fl. (m) hemställs

1. att riksdagen avslår propositionen i dess helhet,

2. att riksdagen hos regeringen begär nytt förslag i enlighet med de
riktlinjer som framförts i motionen.

Utskottet

Inledning

Domstolsverket har i en skrivelse till regeringen föreslagit en försöksverksamhet
med delegering av beslutanderätten i förmynderskapsärenden i
tingsrätt till personal som inte är lagfaren. Förslaget grundar sig på en rapport
som utarbetats inom verket. Den har remissbehandlats. Propositionen
bygger på rapporten och remissbehandlingen.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att beslutanderätten i vissa ärenden om förmynderskap
och godmanskap i tingsrätt skall kunna delegeras till icke lagfaren
personal.

Överväganden

Vid tingsrätterna handläggs årligen ca 35 000 ärenden om förmynderskap
och godmanskap. Föreskrifter om vilken sammansättning rätten skall ha vid
behandlingen av sådana ärenden finns i lagen (1946:807) om handläggning av
domstolsärenden (ärendelagen). Huvudregeln är att rätten är domför med
en lagfaren domare. I vissa fall skall rätten bestå av en lagfaren domare och
nämndemän. Det gäller när ärendet är tvistigt. Den mera kvalificerade

JuU 1984/85:7

3

sammansättningen krävs också bl. a. när det annars finns särskild anledning
att ha en sådan sammansättning. Som riktmärke för tillämpningen av den sist
nämnda regeln gäller att ärenden av vidlyftig, svår eller ömtålig beskaffenhet
inte bör handläggas av ensamdomare (prop. 1969:44 s. 384).

Tingsnotarier kan utföra vissa domargöromål på eget ansvar. Sådana
förmynderskapsärenden som får handläggas av ensamdomare hör till de
ärenden som tingsnotarier kan få handlägga. Detta gäller dock inte ärenden
som är vidlyftiga eller svåra eller som av annan orsak kräver särskild
erfarenhet (19 § förordningen [1979:572] med tingsrättsinstruktion).

De ärenden som man i propositionen föreslår skall kunna delegeras till
personal utan juristutbildning är sådana som hör till den grupp som i dag
handläggs av tingsnotarier. Delegering skall ske på försök. Enligt vad
utskottet inhämtat är avsikten att försöksverksamheten skall äga rum vid
några tingsrätter och att de domstolsbiträden till vilka delegering skall kunna
ske skall ha gått igenom särskild utbildning.

Motionärerna anlägger bl. a. rättssäkerhetsaspekter på förslaget och
ifrågasätter om utrymmet för delegering är så stort som görs gällande i
propositionen.

Enligt utskottets mening torde det råda allmän enighet om att det är
angeläget att mål och ärenden inte handläggs av mer kvalificerad personal än
nödvändigt. Att det är lämpligt att vissa förmynderskapsärenden delegeras
torde också vara oomtvistat. Vad frågan gäller är i vilken utsträckning det bör
ske.

Förslaget i propositionen innebär att riksdagen genom ett bemyndigande i
ärendelagen skall överlåta åt regeringen att besluta om i vilken utsträckning
delegering skall få ske. Motionärerna riktar invändningar också mot denna
lagstiftningsteknik. De anser att den innebär att riksdagen inte får tillräckliga
möjligheter att överblicka vilka följder dess beslut får.

Domstolsverkets förslag innebär att beslutanderätten skall kunna delegeras
i följande ärendegrupper:

1. Förordnande av

- förmyndare för underårig

- förmyndare för omyndigförklarad

- god man enligt 18 kap. 1 och 2 §§ samt 4 § första stycket p. 1-4
föräldrabalken (FB).

2. Entledigande av

- särskilt förordnad förmyndare

- god man enligt 18 kap. 1 och 2 §§ samt 4 § första stycket p. 1-4 FB.

3. Inskrivning av

- förmynderskap för underårig enligt 12 kap. 1 § första stycket p. 1 och 2
FB

- förmynderskap för omyndigförklarad

- godmanskap.

Juli 1984/85:7

4

Departementschefen anser att omfattningen av delegeringen under försöksverksamheten
bör kunna bestämmas med utgångspunkt i verkets
förslag.

Enligt utskottets uppfattning är inte någon av dessa ärendetyper till sin
natur sådan att en delegering inte bör komma i fråga.

En annan sak är att det bland dessa typer av ärenden givetvis finns enskilda
ärenden som är sådana att en delegering inte bör ske.

Redan föreskrifterna i ärendelagen om att vissa ärenden skall handläggas
av en lagfaren domare och nämndemän innebär en begränsning av möjligheterna
att delegera beslutanderätten. Ytterligare begränsningar behövs och
det förutsätts också i propositionen. För det första bör det som departementschefen
anger finnas en allmän regel om att delegering inte får ske av
ärenden som är av vidlyftig eller svår beskaffenhet eller vars handläggning av
annan orsak kräver särskild kunskap eller erfarenhet. Det bör enligt
utskottets mening vidare föreskrivas att delegering endast skall få ske till
domstolsbiträden som har tillräcklig kunskap och erfarenhet.

Genom att sådana allmänt utformade föreskrifter utfärdas i förordningsform
skapas enligt utskottets mening en garanti för att delegering inte sker
när det kan äventyra rättssäkerheten. Naturligtvis finns det ett visst fog för
invändningen att riksdagen inte får klart för sig vilka följder lagstiftningen får
när den inte ges en mera detaljerad utformning. Å andra sidan är det enligt
utskottets mening inte påkallat med en mera detaljerad normgivning från
riksdagens sida på detta område, särskilt som det inte krävs av rättssäkerhetsskäl.

Vad som nu har sagts hindrar inte att utskottet här vill göra vissa
uttalanden som kan tjäna till vägledning vid kommande beslut om delegering.

I ärenden om förordnande av förmyndare för en omyndig där förmyndaren
samtidigt skall vara vårdnadshavare för den omyndige torde, som några
remissinstanser har påpekat, avgörandet sällan vara av sådan karaktär att
delegering är lämplig. Ärenden som innefattar val mellan olika alternativ när
det gäller att utse en förmyndare eller god man är också, som departementschefen
anför, sådana som bör handläggas av lagfaren personal. Detta gäller
också entledigande av förmyndare eller gode män på grund av olämplighet.
Att, som departementschefen anför, viss försiktighet iakttas när det gäller
ärenden med internationell anknytning är också lämpligt. Vidare delar
utskottet den uppfattningen som har framförts under remissbehandlingen att
ärenden med interimistiska yrkanden inte bör delegeras. Vid den delegering
av handläggningen av ärenden om betalningsförelägganden som nu förekommer
på försök vid vissa tingsrätter har man undantagit avvisningsbeslut (SFS
1984:184). Sådana beslut kan också inom det rättsområde som nu är aktuellt
kräva komplicerade juridiska bedömningar, och det kan enligt utskottets
mening vara mindre lämpligt att sådana beslut fattas av personal utan juridisk
utbildning.

JuU 1984/85:7

5

Med dessa uttalanden tillstyrker utskottet bifall till propositionen och
avstyrker bifall till motionen.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag pä propositionen

att riksdagen med avslag på motion 1984/85:31 i denna del
(yrkande 1) antar det genom proposition 1984/85:4 framlagda
förslaget till lag om ändring i lagen (1946:807) om handläggning av
domstolsärenden,

2. beträffande nytt lagförslag

att riksdagen avslår motion 1984/85:31 i denna del (yrkande 2).

Stockholm den 20 november 1984

På justitieutskottets vägnar
LISA MATTSON

Närvarande: Lisa Mattson (s), Eric Jönsson (s), Karin Söder (c), Björn
Körlof (m), Hans Pettersson i Helsingborg (s), Helge Klöver (s), Arne
Svensson (m), Gunilla André (c), Ulla-Britt Åbark (s), Lars-Erik Lövdén
(s), Hans Petersson i Röstånga (fp), Hans Göran Franck (s), Birthe Sörestedt
(s), Inger Wickzén (m) och Göran Ericsson (m).

Reservation

Björn Körlof (m), Arne Svensson (m), Inger Wickzén (m) och Göran
Ericsson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 4 med ”Enligt
utskottets” och som slutar på s. 5 med ”till motionen” bort ha följande
lydelse:

Utskottet kan konstatera att domstolsverkets förslag innefattar många
olika typer av ärenden. Avgörande för frågan vilka ärendekategorier en
delegering kan avse måste enligt utskottets mening vara om den kan ske
under upprätthållande av sedvanliga krav på rättssäkerhet. Med rätta
förväntar sig allmänheten att ärenden vid domstol handläggs med den
skicklighet som ärendenas art kräver. En alltför långtgående delegering till
personal som inte är lagfaren kan leda till felaktiga beslut och därmed
resultera i ett ökat antal överklaganden.

Enligt utskottets uppfattning torde vissa av de typer av ärenden som tas
upp i domstolsverkets förslag vara av sådan beskaffenhet att de lämpligen
kan handläggas av personal som inte är lagfaren. Beträffande andra kan

Juli 1984/85:7

6

utskottet inte göra denna bedömning, utan anser att de kan innefatta så
känsliga och svåra avgöranden att de för sin handläggning kräver juridiskt
utbildad personal. Utskottet kan således inte tillstyrka förslaget i propositionen.

Som framgår av vad som tidigare har sagts anser utskottet dock att det finns
visst utrymme för delegering av förmynderskapsärenden. Enligt utskottets
mening bör regeringen utarbeta ett nytt förslag och därvid låta
rättssäkerhetsaspekterna vara vägledande för frågan i vilken omfattning
delegering bör ske. För att riksdagen skall få tillräckliga möjligheter att
överblicka vilka följder det nya lagförslaget kan få är det nödvändigt att
regeringen noggrannare än som skett i detta ärende anger vilken omfattning
delegeringen skall ha och hur försöksverksamheten beräknas ske. Vad
utskottet nu har anfört om ett nytt lagförslag bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande avslag på propositionen

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:31 i denna del (yrkande
1) avslår det genom proposition 1984/85:4 framlagda förslaget till
lag om ändring i lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden,

2. beträffande nytt lagförslag

att riksdagen med anledning av motion 1984/85:31 i denna del
(yrkande 2) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört i detta hänseende.