Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Justitieutskottets betänkande

1984/85:39

om domstolarna och den ekonomiska brottsligheten (prop. 1984/ 85:178 jämte motioner)

Proposifionen m. m.

1 proposition 1984/85:178 har regeringen (justitiedepartementet) före­slagit riksdagen att anta av lagrådet granskade förslag till

1.   lag om ändring i rättegångsbalken,

2.   lag om ändring i skattebrottsiagen (1971:69),

3.   lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig anställning,

4.   lag om behörighet för justitiekanslem att överklaga vissa beslut enligt rättegångsbalken.

Rörande propositionens huvudsakliga innehåll hänvisar utskottet till vad som anförs i det följande under rubriken Utskottet på s. 8.

I samband med propositionen behandlar utskottet de med anledning av propositionen väckta motionerna 1984/85:3126 av Per-Olof Strindberg m. fl. (m), 1984/85:3127 av Hans Petersson i Röstånga m. fl. (fp) och 1984/85:3128 av Gunilla André m.fl. (c). Motionsyrkandena redovisas på s. 8.

De vid propositionen fogade lagförslagen har följande lydelse.

1 Riksdagen 1984/85. 7saml. Nr39


JuU 1984/85:39


 


JuU 1984/85:39                                                                    2

1    Förslag till

Lag om ändring i rättegångsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om rättegångsbalken dels att nuvarande 2 kap, 4 a §' skall betecknas 2 kap. 4 b §, dels att 1 kap. 8 § och 49 kap. 4 § skall ha nedan angivna lydelse, dels att i balken skall införas tre nya paragrafer, 1 kap. 7 §, 2 kap. 4 a § och 4 kap. 10 a §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

1 kap.

Det ankommer företrädesvis på de tingsrätter som regeringen be­stämmer att pröva vidlyftiga eller annars särskilt krävande mål om allmänt åtal i vilka bedömningen av ekonomiska eller skatterättsliga förhållanden har väsentlig betydel­se. Regeringen bestämmer dessa tingsrätters domkretsar i fråga om sådana mål.

När en tingsrätt handlägger mål med stöd av första stycket får den som är nämndeman vid en annan tingsrätt där målet skulle ha kunnat handläggas anlitas som nämnde­man.

8f

Utöver vad som följer av 3 §får i en tingsrätt, som avses i 7 §, vid prövning av där avsedda mål så­som särskilda ledamöter ingå, var för sig eller tillsammans,

1.                                                     en person som förordnats som
ekonomisk expert enligt 4 kap.
10 a §, om det finns behov av sär­
skildfackkunskap inom rätten ifrå­
ga om ekonomiska förhållanden,

2.                                                     en person som är eller har va­
rit lagfaren domare i allmän för­
valtningsdomstol, om det finns be­
hov av särskild fackkunskap inom
rätten i fråga om skatterättsliga
förhållanden.

' Paragrafen införd genom 1976: 560.

- Förutvarande I kap. 7 § upphävd genom 1975: 502.

' Senaste lydelse 1969:244.


 


JuU 1984/85:39                                                                       3

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

Deltar särskild ledamot vid hu­vudförhandlingen, gäller ifråga om antalet nämndemän 3 § andra stycket andra och tredje meningar­na.

Om särskild sammansättning av    Om särskild sammansättning av

tingsrätt vid behandling av vissa     tingsrätt vid behandling av vissa
mål gäller vad därom är stadgat.
         mål gäller / övrigt vad därom är

stadgat.

2 kap.

4a§

Utöver vad som följer av 4 §Jår i hovrätten som särskilda ledamöter ingå, varför sig eller tillsammans,

1.                                                    en person som förordnats sotn
ekonomisk expert enligt 4 kap.
10 a §, om det finns behov av sär­
skildfackkunskap inom hovrätten i
fråga om ekonomiska förhållan­
den,

2.                                                    en person som är eller har va­
rit lagfaren domare i allmän för­
valtningsdomstol, om del finns be­
hov av särskild Jåckkunskap inom
hovrätten ifråga om skatterätlsliga
förhållanden.

4 kap. 10 a §

Regeringen förordnar för tre år i sänder dem som skall tjänstgöra som ekonomiska experter eldigt 1 kap. 8 § och 2 kap. 4 a §. Under treårsperioden får vid behov ytterli­gare personer förordnas för åter­stående del av perioden. Inträffar medan en ekonomisk expert deltar i behandlingen av ett mål en omstän­dighet som medför att förordnan­det skall upphöra all gälla, skall förordnandet oberoende därav anses ha fortsatt gUtighet såvitt avser det pågående målet.

Den som skall tjänstgöra som ekonomisk expert skall vara svensk medborgare och får ej vara omyn­dig eller i konkurstillstånd.

1* Riksdagen 1984185. 7saml. Nr39


 


JuU 1984/85:39                                                                        4

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

49 kap, 4 §•* Talan mot undertätts beslut under rättegången skall föras särskilt, om rätlen

1. avvisat ombud, biträde eller      I. avvisat ombud, biträde eller
försvarare;                                              försvarare eller ogillat ett yrkande

härom;

2.    ogillat tredje mans yrkande att få som intervenient deltaga i råtte­gången:

3.    förelagt en part eller någon annan att förete skriftligt bevis eller alt tillhandahålla föremål för syn eller besiktning eller också enligt 3 kap. 3 § 5 tryckfrihetsförordningen, 9 § första stycket 5 radioansvarighetslagen (1966:756) eller 11 § 5 lagen (1982:521) om ansvarighet för radio- och kassettidningar funnit det vara av synnerlig vikt all en uppgift som avses där lämnas vid vittnesförhör eller förhör med en part under sanningsför­säkran;

4.    utlåtit sig angående ådömande av förelagt vite eller häkte eller om ansvar för förseelse i rättegången eller angående skyldighet för någon, som ej är part eller intervenient, att gottgöra i rättegången vållad kostnad;

5.    utlåtit sig angående ersättning eller förskott av allmänna medel till målsägande eller angående ersättning eller förskott till biträde, försvarare, sakkunnig eller annan, som ej är part eller intervenient;

6.    utlåtit sig i tvistemål angående kvarstad eller annan åtgärd enligt 15 kap. eller i brottmål angående häktning eller åtgärd, som avses i 25-28 kap.;

7.    avslagit begäran om biträde eller försvarare eller till sådant uppdrag förordnat annan än part föreslagit;

8.    utlåtit sig i annat fall än som avses i 5 eller 7 i fråga som gäller allmän rättshjälp; eller

9.    avslagit begäran om rättshjälp åt misstänkt i brottmål eller om ersätt­ning eller förskott till part, som åtnjuter sådan förmån.

Särskild talan skall föras genom besvär. Är fråga om beslut, som avses i 1,2,3,7,8 eller 9, åligge den som vill föra talan att, om beslutet meddelats vid sammanträde för förhandling, genast och eljest inom en vecka från den dag, då han erhöll del därav, anmäla missnöje; försummas det, äge han ej vidare rätt till talan. Rätten pröve genast, om anmälan rätteligen gjorts.

Ifråga om missnöjesanmälan av myndigheter, som enligt lag eller förordnande med stöd av lag är be­höriga all överklaga beslut som avses i andra stycket, gäller föl­jande. Har beslutet meddelats vid sammanträde för förhandling vid vilken myndigheten inte har varit företrädd, skall missnöje anmälas senast en vecka från dagen för be­slutet.

Denna lag träder i kraft den I juli 1985. " Senaste lydelse 1983:497.


 


JuU 1984/85:39                                                                    5

2    Förslag till

Lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69)

Härigenom föreskrivs att 15 § skattebrottsiagen (1971:69) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

15 §' Har ett mål om brott enligt denna lag samband med en fråga om skatt eller avgift som är anhängig vid en förvaltningsdomstol eller en förvalt­ningsmyndighet, får handläggningen av brottmålet vila i avvaktan på ut­gången i skalle- eller avgiftsfrågan endast om del är av avgörande betydel­se för prövningen av målet att den frågan avgörs först.

/ mål som avses i första stycket skall rätten samråda med förvalt­ningsdomstolen eller förvaltnings­myndigheten rörande målels hand­läggning, om del inte är obehöv­ligt-

Denna lag tråder i kraft den 1 juli 1985.

Paragrafen införd genom 1983:460,


 


JuU 1984/85:39

3    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig anställning

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 1 § lagen (1976:600) om offentlig anställning' skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande lydelse

Innehavare av ordinarie domar-tjänst är ej skyldig att utöva annan statlig tjänst än jämställd eller hög­re domartjänst vid den domstol han tillhör. Annan ordinarie underrätts-domare än lagman är dock skyldig all dessutom tjänstgöra som leda­mot i annan underrätt inom samma hovrättsområde vid handläggning, som kräver flera lagfarna domare än en.


Föreslagen lydelse

kap.

1 §

En ordinarie domare är skyldig att utöva en annan tjänst än sin egen bara om del gäller en jäm­ställd eller högre domartjänst vid den domstol som han tillhör. Dock föreligger dessutom skyldighet att lillfälligt tjänstgöra i en annan dom­stol

1.   för en rådman i ting.srätl: som ledamot i en annan tingsrätt inom samma hovrättsområde vid sådan handläggning som kräver flera lag­farna domare än en,

2.   för en rådman i länsrätt: som särskild ledamot i en tingsrätt eller' en hovrätt,

3.   för ett kammarrättsråd: som .särskild ledamot i en hovrätt.


Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985.

L.igen omtryckt 1982: 100.


 


JuU 1984/85:39                                                                    7

4    Förslag till

Lag om behörighet för justitiekanslem att överklaga vissa beslut enligt rättegångsbalken

Härigenom föreskrivs följande.

Har en domstol avvisat en försvarare eller ogillat en framställning om att avvisa en försvarare, får jusliiiekanslern, vid sidan av den rätt till överkla­gande som fillkommer annan, överklaga beslutet. Delsamma gäller beslut varigenom domstolen har återkallat ett förordnande av offentlig försvarare eller ogillat en fiamslällning om att ett sådant förordnande skall återkallas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985.


 


JuU 1984/85:39                                                                    8

Motionerna

I moiion 1984/85:3126 av Per-Olof Strindberg m.fl. (m) hemställs all riksdagen - med avslag på regeringens förslag om särskilda domstolar för eko-brott - hos regeringen anhåller om förslag till ändring av rättegångsbal­ken i syfte att samtliga tingsrätter och hovrätter skall få möjlighet all låta experter på ekonomiska och skatterätlsliga frågor ingå i rätlen.

I motion 1984/85:3127 av Hans Petersson i Röstånga m. fl. (fp) hemställs alt riksdagen avslår propositionens hemställan 1, 2 och 3.

I moiion 1984/85:3128 av Gunilla André m.fl. (c) hemställs

1.   att riksdagen avslår proposition 1984/85:178 vad gäller koncentration av vissa eko-brott lill vissa tingsrätter,

2.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om expertmedverkan i underrätt,

3.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om det allmänna domstolsväsendets generella kompelens.

Utskottet

Inledning

De allmänna domstolarnas möjligheter alt på ett ändamålsenligt sätt handlägga mål om ekonomisk brottslighet (eko-mål) har behandlats dels av kommissionen mot ekonomisk brottslighet (Ju 1982:05) i betänkandet (SOU 1984:3) Domstolar och eko-brott, dels av rältegångsutredningen (Ju 1977:06) i betänkandet (Ds Ju 1984:1) Domstolarna och deras sammansätt­ning i mål om ekonomisk brottslighet. Betänkandena har remissbehandlats gemensamt.

De förslag i propositionen som gäller domstolarna och den ekonomiska brottsligheten grundar sig på betänkandena och remissyttrandena däröver.

En annan fråga i propositionen gäller rätten all i vissa fall överklaga allmänna domstolars beslut om avvisande av partsrepresentanter. I denna del bygger propositionen på en skrivelse från riksåklagaren och remissyttran­den över den.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås åtgärder för att förslärka de allmänna domstolar­nas kompetens i mål om ekonomisk brottslighet. Vidlyftiga eller komplicera­de brottmål, i vilka ekonomiska eller skallerällsliga förhållanden har väsentlig betydelse för bedömningen, skall enligt förslaget företrädesvis handläggas av vissa tingsrätter som särskilt utsetts av regeringen. Avsikten är alt i princip en tingsrätt för var och en av de 13 åklagarregioner som landet delas in i fr, o, m, den 1 juli 1985 skall utses. Dessa tingsrätter föreslås få


 


JuU 1984/85:39                                                                        9

möjlighet all i brottmål låta experter på ekonomiska och skallerällsliga frågor ingå i rätten som särskilda ledamöter. De ekonomiska experterna skall utses av domstolen bland personer som i förväg förordnals av regeringen. Som ekonomiska experter skall främst kvalificerade revisorer anlitas. Som skallerällsliga experter skall tjänstgöra domare från främst länsrätterna och kammarrätterna.

Även hovrätterna får enligt förslaget möjlighet all anlita ekonomiska och skatterätlsliga experter,

1 fråga om de allmänna domstolarnas handläggning av skatlebrottmål föreslås en uttrycklig skyldighet för domstolen all i sådana mål samråda med en allmän förvaltningsdomstol eller en förvaltningsmyndighet, där en fråga om skall eller avgift som har samband med skaltebrollmålel är anhängig,

I propositionen tas också upp frågor om rätten att överklaga allmänna domstolars beslut rörande avvisning av partsrepresentanter i rättegångar, t, ex, försvarare. Bl, a, föreslås att justitiekanslem skall få rätt alt överklaga beslut som rör avvisning av försvarare.

Lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 juli 1985,

Allmänna överväganden

Den ekonomiska brottsligheten har på senare tid kommit alt bli ett centralt kriminalpolitiskt problem. Stora ansträngningar läggs ned på alt komma lill rätta med brottsligheten. Riksdagen har nyligen med anledning av proposi­tion 1984/85:32 bl, a, godkänt riktlinjer för det framtida arbetet mot ekonomisk brottslighet m, m, (JuU 28, rskr, 270). För en ulföriig redogörelse för brottslighetens omfattning, skadeverkningar m. m. saml för genomförda och planerade åtgärder hänvisar utskottet till det ärendet.

Såsom departementschefen framhåller i den nu aktuella propositionen är del av avgörande betydelse vid bekämpningen av den ekonomiska brottslig­heten att de samhällsorgan som har till uppgift all upptäcka, utreda och beivra sådan brottslighet kan fullgöra dessa uppgifter på ett ändamålsenligt sätt. Inte minst av det skälet att kvalificerad ekonomisk brottslighet ofta är svår all upptäcka och utreda samtidigt som hela liden nya och mer sofistikerade brottstyper tillkommer är det enligt utskottets mening naturligt att höga anspråk ställs på de berörda myndigheterna. Här vill utskottet också peka på all statsmakterna under senare tid har satsat stora resurser på all göra polis- och åklagarorganisationerna slagkraftiga når del gäller att beivra den ekonomiska brottsligheten. Bl. a. har såväl polisen som åklagarväsendet tillförts ett antal tjänster för kvalificerade ekonomer.

För att de gjorda insatserna skall få avsedd verkan krävs del emellertid alt hela det rättsliga förfarandet i mål om sådana brott är ändamålsenligt utformat; ettvari av de olika leden - polis, åklagare, domstol - måste tillföras resurser, kompetens, erfarenhet m. m. som svarar mot de andra ledens och som i samspel med dem verkar för en effektiv brottsbekämpning.


 


JuU 1984/85:39                                                                       10

Expertmedverkan i vissa eko-mål Gällande ordning

Vid handläggningen av brottmål består de allmänna domstolarna med några få undantag, bl. a. i fråga om tryckfrihetsmål, avenbart jurister eller av jurister och nämndemän. Om domstolen i ett enskilt fall behöver tillgång fill sakkunskap inom ett visst ämnesområde skaffas det genom sakkunnigbevis­ning enligt 40 kap. rättegångsbalken (RB). En sakkunnig person avger då ett yttrande till domstolen skriffiigen eller vid förhör inför domstolen. En sakkunnig kan anlitas av rätlen eller åberopas av parterna.

Inom det svenska domstolssystemet finns också den ordningen att experter knutits som särskilda ledamöter till rätten. Här kan fastighetsdomstolarna och vattendomstolarna nämnas. Också i patentmål och sjömål ingår experter i rätten. Ett exempel på en ordning där experten har en lösare anknytning utgör den möjlighet som hyresnämnd har alt anlita expert i vissa fall.

I princip har alla tingsrätter lika kompetens att handlägga och pröva mål. Koncentration till vissa tingsrätter av speciella mållyper förekommer endast undanlagsvis i vårt land. Som exempel på mål som skall avgöras av särskilt utsedda tingsrätter kan nämnas patentmål, tryckfrihetsmål, vattenmål, fastighetsmål och sjömål.

Förslag

1 propositionen föreslås att vidlyftiga eller annars särskilt krävande mål om allmänt åtal, i vilka bedömningen av ekonomiska eller skatterätlsliga förhållanden har väsentlig betydelse, företrädesvis skall prövas av vissa tingsrätter som regeringen utser.

Vid prövningen av de nu nämnda målen får enligt förslaget i tingsrätten ingå såsom särskilda ledamöter, var för sig eller tillsammans, dels en person som av regeringen förordnats som ekonomisk expert, om det finns behov av särskild fackkunskap inom rätten i fråga om ekonomiska förhållanden, dels en person som är eller har varit lagfaren domare i allmän förvaltningsdom­stol, om det finns behov av särskild fackkunskap inom rätten i fråga om skatterättsliga förhållanden.

När en eller två särskilda ledamöter ingår i tingsrätten skall antalet nämndemän alllid. vara minsl fem.

Även hovrätt får enligt förslaget förstärkas med särskilda ledamöter på samma sätt som tingsrätt.

När det gäller valet av personer som skall medverka som ekonomiska experter uttalar departementschefen alt i första hand godkända eller auktoriserade revisorer bör komma i fråga. Även andra personer med tillräcklig insikt och erfarenhet av företagsekonomiska frågor nämns, t. ex. advokater med specialkunskaper på det ekonomiska området.


 


JuU 1984/85:39                                                                       11

1 fråga om skallerällsliga experter är avsikten att domare från förvaltnings­domstol skall anlitas.

För handläggningen av de mål det här gäller är avsikten all utse i princip en tingsrätt för var och en av de 13 åklagarregioner som tillskapas den 1 juli 1985. Delta skall ankomma på regeringen som också skall bestämma särskilda domkretsar i fråga om sådana mål.

Urvalet av mål som skall gå lill de särskilt utsedda tingsrätterna skall i princip göras av åklagaren - i praktiken nästan alltid av åklagare på den regionala myndigheten - i samband med att åtal väcks. Åklagaren har således alt avgöra om han skall stämma in målet enligt ordningen för kvalificerade eko-mål eller enligt de vanliga forumreglerna. De nuvarande bestämmelser­na om överflyttning av brottmål föreslås gälla oförändrade.

1 motionerna yrkas avslag på förslaget all eko-mål koncentreras till vissa tingsrätter. Motionärerna anför att den föreslagna ordningen innebär ett viktigt avsteg från principen om att alla tingsrätter har lika kompelens. Om förslaget genomförs skulle tingsrätterna skiktas i en mer kvalificerad grupp -de domstolar som prövar de speciellt krävande eko-målen - och en mindre kvalificerad grupp - de domstolar som inte särskilt utsetts för sådana mål. Delta kan motionärerna inte godta. Del anförs vidare som en icke acceptabel konsekvens alt de domare som inte tjänstgör i de särskilt utsedda domstolar­na och som därför inte får erfarenhet av de kvalificerade eko-målen på sikt kommer all få sämre kunskaper, mer begränsade erfarenheter och sämre överblick än sina kolleger i de särskilt utsedda tingsrätterna.

Även balansen i rättegången berörs. I motion 3127 las upp del förhållandel all bara åklagaren och inte den tilltalade enligt förslaget har något formellt inflytande på frågan om ett mål skall handläggas av en specialiserad domstol. I moiion 3126 anförs vidare all samtliga tingsrätter bör få möjlighet att låta experter på ekonomiska och skalterältsliga frågor ingå i rätten. I moiion 3128 förespråkas möjlighet för domstolen all till sig knyta viss sakkunskap även inom andra områden än eko-mål, t. ex. i fråga om databrotl och miljöbrolt.

Utskottets överväganden

Inledningsvis vill utskottet ansluta sig till departementschefens uttalanden om att expertmedverkan, som redan förekommer i t. ex. fastigheismål och sjömål, är värdefull framför allt på det sättet all en expert inom sitt specialområde kan tillföra övriga ledamöter ökade kunskaper på ett mer allmänt plan. Som exempel kan för eko-målens del nämnas de insikter rörande innebörd och konsekvenser av olika transaktioner från ekonomiska och skatterätlsliga synpunkter som en expert kan bibringa övriga ledamöter. Enligt utskottets mening är det av stort värde att del på delta sätt skapas ökade förutsättningar för domstolens ledamöter att förstå och objektivt analysera det av parterna framlagda processmaterialet. Utskottet delar således departementschefens uppfattning att medverkan av experter på


 


JuU 1984/85:39                                                                      12

ekonomiska och skallerällsliga frågor kan underlätta domstolsarbelel och öka förutsättningarna för materiellt riktiga domslut i de aktuella målen.

Hur en reform som den föreslagna kommer all verka i praktiken är i myckel beroende på del sätt på vilkel den närmare utformas. Så är det t. ex. viktigt att reglerna för experldellagande inte underslöder utan i stället motverkar den risk som alllid föreligger för alt en experts uppfattning i en specialfråga okritiskt godtas av icke-experterna. Den ordning som väljs måste därför enligt utskottets uppfattning vara sådan all samspelet mellan experterna och rättens övriga ledamöter kommer alt kännetecknas av en samverkan i balans.

Del är en allmän erfarenhet från domstolar där expertledamöler för närvarande deltar att samarbetet främjas av all även de lagfarna ledamöterna har specialkunskaper på del aktuella området. För all de lagfarna ledamöter­na skall förvärva sådan speciell insikt krävs alt de har någorlunda regelbun­den kontakt med specialområdet. Utskottet bedömer det vidare som i hög grad önskvärt att även experterna deltar i rätlen relativt regelbundet. Härigenom kan experterna skaffa sig erfarenhet av de frågor- inte bara inom det egna specialområdet - som brukar förekomma i brottmål, något som i sin lurger dem förutsättningar all på ett bättre sätt utöva sin dömande funktion.

Vad nu sagts innebär, kort uttryckt, altutskotlet anser alt del för att expertmedverkan i de aktuella eko-målen skall fungera på ett ändamålsenligt sätt bör råda en sådan ordning att experterna och rättens övriga ledamöter förvärvar särskilda kunskaper i och erfarenheter av dylika mål och av att samarbeta i rätten med varandra. Sådana arbetsformer leder till en balans mellan experter och lagfarna ledamöter som utskottet anser vara av betydelse från rättssäkerhetssynpunkt.

En förutsättning för att en sådan ordning som nyss sagts skall kunna åstadkommas är all handläggning i dessa former blir någorlunda frekvent. Del antal brottmål som den föreslagna lagstiftningen tar sikte på är emellertid förhållandevis litet. Del torde röra sig om något hundratal mål om året för hela landet. Enligt utskottets bedömning blir därför den naturliga slutsatsen all de aktuella eko-målen bör handläggas vid ett begränsat antal tingsrätter, såsom föreslås i propositionen. På delta sätt kan de förutsättning­ar uppfyllas för samarbetet mellan experter och övriga ledamöter som utskottet nyss har uppställt.

Till belysning av de argument som motionsvägen framförts mot en koncentration av de kvalificerade eko-målen till vissa tingsrätter vill utskot­tet anföra följande.

Med all rätt är förtroendet för våra domstolar stort. Den rättskipning som bedrivs i domstolarna ligger på hög nivå. Del är en främmande tanke för vårt rättssystem all vissa domstolar skulle vara av högre kvalitet än andra. Utskottet vill framhålla all påståenden om all tingsrätter som handlägger exempelvis fastigheismål eller sjömål skulle tillhöra en "bättre klass" än andra tingsrätter, beroende på all vissa målgrupper koncentrerats dit, inte


 


JuU 1984/85:39                                                                       13

torde ha framförts i tidigare lagstiftningsärenden. Inte heller i övrigt torde i seriös debatt sådana synpunkter ha föresvävat någon med kunskaper om vårt rättsväsende.

För utskottet, som ansluter sig lill den grundläggande uppfattningen om tingsrätternas inbördes likvärdighet, ter det sig svårförståeligt all det föreliggande förslaget kan framställas som en systematisk nyhet med principiellt allvarliga negativa verkningar för domstolsväsendet.

Enligt utskottets bedömning saknas del anledning att anta all en reform som kommer all röra något hundratal mål om året av de totalt ca 80 000 brottmål som avgörs i landet kan få sådana negativa konsekvenser för förtroendet för domstolarna, för domarnas kompetens m. m, som motionä­rerna befarar. All sannolikhet talar enligt utskottets uppfattning för all de skäl för en koncentration som utskottet berört i del föregående allmänt uppfattas som naturliga och rimliga; en reform där koncentration av målen till vissa domstolar motiveras huvudsakligen av alt experter skall medverka i dömandet ger inte fog för påslåendet all målen i själva verket tas undan från en viss tingsrätt därför alt denna inte skulle hålla måttet. Och inte heller kan det gärna hävdas alt ett så litet antal mål som del här är fråga om kommer all för arbetet vid en viss domstol eller för en viss domare få någon dominerande roll. Såsom departementschefen framhåller skall en sådan ordning eftersträ­vas all domaren å ena sidan sysslar i sådan utsträckning med eko-mål all han får tillräcklig erfarenhet och vidmakthåller sina kunskaper och å andra sidan har så många arbetsuppgiifler vid sidan av detta att han håller kontakt med andra rättsområden.

Vad gäller domare som inte tjänstgör vid särskilt utsedda domstolar vill ulskoilet påpeka att förslaget inte innebär all dessa skulle skäras av från erfarenheter av vissa måltyper; del är ju inte mål angående vissa typer av brott som föreslås bli koncentrerade till vissa tingsrätter utan individuella må) rörande särskilt kvalificerade brott. Likartade sakfrågor kan sålunda mycket väl komma att prövas både i de särskilt utsedda tingsrätterna och i övriga tingsrätter. Det må vidare betonas all kritik inte brukar riktas mot den omständigheten att vissa domare tidvis avgör exempelvis fastigheismål medan andra inte har möjlighet till del. 1 sammanhanget bör påpekas att det här är fråga om ett mycket litet antal mål. Som framgår av vad departements­chefen uttalar skulle nämligen de flesta av de mål lagstiftningen lar sikte på redan med de ordinarie forumreglerna - och alltså utan någon särskild regel om koncentration - komma att handläggas vid de särskilt utsedda tingsrät­terna.

Utskottet vill sammanfattningsvis uttala att utskottet ställer sig bakom förslaget lill koncentration av kvalificerade eko-mål till vissa tingsrätter och avstyrker motionerna i motsvarande delar.

Av ställningstagandet i del föregående följer enligt uiskollels mening all några sådana uttalanden av riksdagen om experlmedverkan som begärs motionsvägen inte påkallas.


 


JuU 1984/85:39                                                                      14

Vad beträffar molionsinvändningen om alt den tilltalade enligt förslaget inte getts något formellt inflytande på valet av domstol vill utskottet hänvisa lill departementschefens uttalanden i frågan (s. 61), Såsom han framhåller torde i praktiken befogade önskemål från den tilltalades sida bli tillgodosed­da antingen genom alt åklagaren beaktar dem innan målet stäms in till domstol eller genom att åklagaren efter anhängiggörandel har möjlighet att begära överflyttning av målet. Utskottet utgår från alt riksåklagaren i sill arbete uppmärksammar vad nu sagts samt på lämpligt sätt sörjer för önskvärd enhetlighet i den praktiska tillämpningen. Utskottet vill tillägga att utskottet delar departementschefens uppfattning all, om del skulle visa sig vara påkallat, frågan senare bör las upp till förnyat övervägande.

Samråd i skallebrolimål

Del föreslås i propositionen att allmän domstol i skallebrolimål skall samråda rörande handläggningen av målet med den allmänna förvaltnings­domstol eller den förvaltningsmyndighet där en fråga om skall eller avgifi som har samband med brottmålet handläggs. Undanlag från denna skyldig-hel föreslås gälla om samråd är obehövligt.

Kritik mot förslaget förs fram i motion 3127. Del pekas på all många remissinstanser varit negativa lill samrådsskyldighel bl. a. därför alt en sådan skulle vara onödig eller därför all del skulle finnas risk för all genom samrådet processmaierial förs in i målet över huvudet på parterna.

Den 1 juli 1983 infördes en regel i 15 § skattebrottsiagen (1971:69) som innebär all vilandeförklaring av ett skallebrolimål i avvaktan på utgången av skalteprocessen får äga rum endast om det är av avgörande betydelse för prövningen av brottmålet att frågan om skattskyldighet i skalteprocessen avgörs först. Samtidigt infördes i 16 och 17 §§ skattebrottsiagen bestämmel­ser om bl. a. förlursbehandling av skallefrågor när dessa är av väsentlig betydelse för förundersökning eller åtal angående skattebrott. De nya reglerna har haft effekt när det gäller att nedbringa de ofta långa handlägg­ningstiderna i främst de berörda skallemålen men även i skaltebroltmålen.

I propositionen redogörs för de överväganden som gjorts och som fortfarande pågår i fråga om integration av domstolsförfarandena i sådana skattemål och skallebrolimål som har samband med varandra.

När del gäller mer begränsade förslag om samordning mellan skaltepro­cessen och skaltebroilsprocessen som nu läggs fram vill utskottet understry­ka all samrådet främst skall syfta lill att skapa underlag för den allmänna domstolens ställningstagande till frågan om vilandeförklaring. Härjämte får skattedomaren genom den kontakt som samrådet innebär på en konkret sätt upp ögonen för att den allmänna domstolen kan ha behov av ett snabbt avgörande av målet i skattefrågan.

Såsom också framhålls av departementschefen skall samrådet i princip endast avse upplysningar om befintligt processmaierial och om planerna för


 


JuU 1984/85:39                                                                      15

handläggningen. Utskottet vill särskilt framhålla alt genom samrådsförfaran­det självfallet inte i målen får införas något nytt processmaierial över huvudet på parterna. Givetvis bör parterna få redovisning för yad som kommit fram vid sådant samrådsförfarande.

Utskottel, som inte har något all erinra mot departementschefens uttalanden om hur samrådet praktiskt kan komma att gestaltas, godtar förslaget om ändring i skattebrottsiagen. Bifall till motionsyrkandet avstyrks därför.

Övrigt

Utöver vad som sagts i det föregående har utskottet inte något att anföra med anledning av propositionen eller motionerna.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1.          beträffande avslag på lagförslaget om koncentration av eko-mål till
vissa tingsrätter, m. m.

att riksdagen med bifall lill proposition 1984/85:178 i denna del och med avslag på motion 1984/85:3126 i motsvarande del, motion 1984/85:3127 i motsvarande del och moiion 1984/85:3128 i motsva­rande del (yrkandena 1 och 3) godkänner vad utskottet anfört i detta avseende,

2.          beträffande tillkännagivande om experlmedverkan

att riksdagen avslår moiion 1984/85:3126 i denna del och motion 1984/85:3128 i denna del (yrkande 2),

3.  alt riksdagen antar det genom propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken,

4.  att riksdagen antar det genom propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig anställning,

5.  alt riksdagen antar det genom propositionen framlagda förslaget till lag om behörighet för justitiekanslem att överklaga vissa beslut enligt rättegångsbalken,

6.  beträffande samråd i skatlebrottmål

att riksdagen med avslag på motion 1984/85:3127 i denna del antar det genom propositionen framlagda förslaget lill lag om ändring i skattebrottsiagen (1971:69),

Stockholm den 14 maj 1985

På justitieutskottets vägnar LENNART BLOM


 


JuU 1984/85:39                                                                       16

Närvarande: Lennart Blom (m), Lisa Mattson (s), Arne Nygren (s), Hans Pettersson i Helsingborg (s), Helge Klöver (s), Ulla-Britt Åbark (s). Arne Svensson (m), Gunilla André (c), Lars-Erik Lövdén (s), Hans Göran Franck (s), Sven Munke (m), Hans Petersson i Röslånga (fp), Birthe Sörestedt (s), Inger Wickzén (m) och Elving Andersson (c).

Reservation

Lennart Blom (m), Arne Svensson (m), Gunilla André (c), Sven Munke (m), Hans Petersson i Röstånga (fp), Inger Wickzén (m) och Elving Andersson (c) anser

dels all den del av utskottets yttrande som börjar på s, 11 med "Inlednings­vis vill" och slutar på s, 14 med "förnyat övervägande" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill inledningsvis betona alt vår rättsordning bygger på grundin­ställningen all alla tingsrätter har lika kompelens all handlägga och pröva mål. Denna uppfattning om tingsrätternas inbördes likvärdighet är allmänt omfattad. Del är sålunda en för vårt rättssystem främmande tanke all vissa domstolar skulle vara av högre kvalitet än andra.

Del förslag om koncentration av eko-målen lill vissa tingsrätter som nu föreligger innebär en nyskapelse i svensk broltmålsprocess. Som nyss sagts har det hittills inte rått någon principiell skillnad mellan våra tingsrätter; alla typer av brottmål handläggs vid varje tingsrätt, och fördelningen av målen mellan domstolarna sker helt utan beaktande av målens karaktär. Regerings­förslagets innebörd är all endast ca 13 av landets 97 tingsrätter fortsättnings­vis skall avgöra mål om kvalificerad ekonomisk brottslighet, I drygt 80 tingsrätter kommer således inga eko-mål av större omfaltning all hand­läggas.

Mycket stark kritik har riktats mot förslaget om koncentration av eko-målen lill vissa tingsrätter. En överväldigande majoritet av remissinstan­serna har avstyrkt en sådan ordning. Lagrådet har förklarat sig inte kunna tillstyrka förslaget.

Utskottet gör följande bedömning av förslaget i denna del.

Del är, som nyss sagts, en viktig principiell förändring av underrätternas kompetens all pröva vissa brottmål som föreslås i propositionen. Även om del är ett relativt litet antal mål som skulle komma alt beröras av reformen och sålunda avlägsnas från de fiesia tingsrätternas målområde slår del enligt utskottets uppfattning klart att verkningarna blir allvarliga och långtgående. Såsom lagrådet anfört kan den föreslagna ordningen lätt leda till uppfattning­en att somliga tingsrätter är av högre kvalitet än andra. En sådan föreställ­ning hos allmänheten och inom rättsväsendet självt skulle enligt utskottets mening kunna få skadliga konsekvenser; två sorters tingsrätter skulle komma att finnas, dels en mer kvalificerad som dömer i de vidlyftiga eko-målen, dels


 


JuU 1984/85:39                                                                      17

en mindre kvalificerad som inte anförtros sådana mål. En sådan föreställning om tingsrätter av olika kvalitet skulle framstå som än mer berättigad eftersom de utvalda domstolarna förutses besitta sådan kompetens att de -men ej de övriga - kan döma i komplicerade mål också ulan medverkan av experter. Expertmedverkan föreslås nämligen inte bli obligatorisk i alla eko-mål ulan beroende av domstolens egen bedömning. Enligt utskottets bestämda uppfattning kan det inte godtas att underrätisorganisationen, som är ryggraden i vårt rättsväsende, utsätts för en så negativ förändring i grundläggande avseende som skulle bli följden av förslaget,

1 sammanhanget vill utskottet ytterligare framhålla vissa konsekvenser av förslaget.

Del är oundvikligt alt varje domares skicklighet i tjänsten påverkas av de arbetsuppgifter som han eller hon har. Otvivelaktigt är det en fördel med varierade arbetsuppgifter och erfarenheter från olika rättsområden. Doma­ren förvärvar därigenom överblick och kunskap, något som utgör en god grund för en konsekvent och kvalificerad rättstillämpning. Utskottet ser del som en myckel olycklig utveckling om de kvalificerade eko-målen styrs till ett fåtal domstolar och därmed också till ett litet antal av landels domare. På sikt synes del inte kunna undvikas all kvaliteten hos den större delen av den svenska domarkåren blir påverkad negativt härigenom.

Utskottet vill också framhålla all förslaget med all säkerhet kommer alt leda lill ökade kostnader för domstolsväsendet. De insatser som kommer all vara nödvändiga vid de specialiserade domstolarna för handläggningen av eko-målen kommer inte alt kunna motsvaras av några personalindragningar vid övriga tingsrätter enligt utskottets bedömning, och slutresultatet kan därför förväntas bli en ökad anslagsbelastning.

Sammanfattningsvis anser utskottet alt så starka skäl talar mot förslaget alt koncentrera handläggningen av kvalificerade eko-mål lill vissa tingsrätter all propositionen bör avslås i denna del.

Vad gäller frågan om medverkan av experter i broltmålsprocess, bl. a. i de kvalificerade eko-målen, anser utskottel att många skäl talar för att en sådan medverkan skulle kunna vara av godo. Även på andra områden, t. ex. i mål om databrotl och miljöbrotl, kan en medverkan av experter länkas vara värdefull. Expertmedverkan bör emellertid enligt utskottets mening i princip inte förbehållas vissa specialiserade domstolar, såsom i förslaget, ulan mer generellt kunna komma lill användning när det finns behov därav.

Del finns i och för sig skäl som talar för att en möjlighet för domstolarna till expertmedverkan i lämplig utsträckning bör öppnas redan nu. Samtidigt bör del dock beaktas all denna fråga behandlas av rältegångsutredningen, som inom den närmaste tiden kommer all redovisa sina överväganden. Därige­nom kommer ett fylligare underlag för ställningstagande i frågan att föreligga. Enligt utskottets mening talar övervägande skäl för all riksdagen inte omedelbart bör ta ställning till hur och när experlmedverkan i rättegång bör införas, 1 stället bör det ankomma på regeringen alt, så snart rättegångs-


 


JuU 1984/85:39                                                                      18

utredningens förslag i ämnet har beretts, för riksdagen lägga fram lagförslag om expertmedverkan i de allmänna domstolarna. Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen lill känna,

dels att utskottets hemställan under momenten 1 bort ha följande lydelse:

1,          beträffande avslag på lagförslaget om koncentration av eko-mål lill
vissa tingsrätter, mm.

att riksdagen med avslag på proposition 1984/85:178 i denna del och med bifall till moiion 1984/85:3126 i motsvarande del, moiion 1984/85:3127 i motsvarande del och mofion 1984/85:3128 i motsva­rande del (yrkandena 1 och 3) godkänner vad utskottet anfört i delta avseende,

2,          beträffande tillkännagivande om experlmedverkan

alt riksdagen med anledning av moiion 1984/85:3126 i denna del och motion 1984/85:3128 i denna del (yrkande 2) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i detta avseende,

3,  att riksdagen avslår del genom propositionen framlagda förslaget lill lag om ändring i rättegångsbalken,

4,  att riksdagen avslår det genom propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig anställning.