JoU 1984/85:36

Jordbruksutskottets betänkande
1984/85:36

om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m. (prop.
1984/85:211)

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1984/85:211 om reglering av priserna på jordbruksprodukter,
m. m.,

dels sex motioner som väckts med anledning av propositionen,

dels en motion som väckts med anledning av proposition 1984/85:166
om livsmedelspolitiken,

dels — helt eller delvis — 14 under allmänna motionstiden år 1985
väckta motioner i hithörande frågor.

Sammanfattning

I betänkandet redovisar utskottet sina ställningstaganden till regeringens
förslag om prisregleringen på sockerbetor och socker för tiden den 1
juli 1985 —den 30 juni 1987 och för övriga jordbruksprodukter för tiden
den 1 juli 1985 —den 30 juni 1986. Vidare behandlas åtgärder för att
stimulera exporten av livsmedel. Frågan om samverkan mellan de regionala
myndigheterna inom jordbruksdepartementets område berörs. Dessutom
tas upp vissa anslagsfrågor rörande lantbruksnämnderna, de prisreglerande
åtgärderna på jordbrukets område, skördeskadeskyddet, djurens
hälso- och sjukvård samt växtförädlingen.

Utskottet tillstyrker propositionen utom i vad avser finansieringen av
samhällets delansvar för överskottsarealens kostnader där utskottet vänder
sig mot att finansieringen sker genom att det beräknade beloppet, 160
milj. kr., tas ut i form av prishöjningar per den 1 januari 1986. 1 överensstämmelse
med sitt ställningstagande till motsvarande fråga i betänkande
1984/85:33 om livsmedelspolitiken föreslår utskottet att samhällets andel
av sagda kostnader får belasta budgeten. Utskottet förordar vidare en
översyn av systemet med djursjukvårdsavgifter.

Utskottet anser att samtliga motioner som här behandlats bör — med
ovan angivna undantag — avslås eller lämnas utan vidare åtgärd från
riksdagens sida.

Till betänkandet är fogat 20 reservationer och 3 särskilda yttranden.
Propositionen

I proposition 1984/85:211 har regeringen föreslagit riksdagen att

1. godkänna de i propositionen förordade grunderna för reglering av
priserna m. m. på sockerbetor och socker för tiden den 1 juli 1985 —den 30
juni 1987,

1 Riksdagen 1984/85. 16 sami. Nr 36

JoU 1984/85:36

2

2. godkänna de i propositionen förordade grunderna för reglering av
priserna m. m. på jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker för
tiden den 1 juli 1985 —den 30 juni 1986,

3. godkänna vad i propositionen förordats i fråga om användningen av
avgiftsmedel, som inflyter under regleringsåret 1985/86 eller har influtit
under tidigare regleringsår,

4. medge att statens jordbruksnämnd för säsongmässig lagring av jordbruksprodukter
under budgetåret 1985/86 får disponera en rörlig kredit på
högst 150 000 000 kr. i riksgäldskontoret,

5. medge att regeringen eller, efter regeringens bestämmande, statens
jordbruksnämnd för ändamål inom jordbruksprisregleringen och regleringen
av sockernäringen för budgetåret 1985/86 får disponera en rörlig
kredit på högst 80 000 000 kr. i riksgäldskontoret,

6. medge att statens jordbruksnämnd för råvarukostnadsutjämning under
budgetåret 1985/86 får disponera en rörlig kredit på högst 20 000 000
kr. i riksgäldskontoret,

7. godkänna vad i propositionen förordats om finansieringen av kostnaderna
för de kvantiteter spannmål som åtgår för att uppfylla Sveriges
utfästelser i det internationella samarbetet mot världssvälten.

Vidare bereder regeringen riksdagen tillfälle att ta del av vad i propositionen
anförts om export av livsmedel.

Regeringen föreslår därjämte riksdagen att

8. till Lantbruksnämnderna för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag
av 219 197 000 kr.,

9. till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret
1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 2 946 000 000 kr.,

10. godkänna vad i propositionen förordats i fråga om medel för täckande
av kostnaderna för skördeskadeskyddets administration,

11. till Bidrag till permanent skördeskadeskydd för budgetåret 1985/86
anvisa ett anslag av 1 000 kr.,

12. till Administration av permanent skördeskadeskydd m. m. för budgetåret
1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 16 956 000 kr.,

13. till Lantbruksstyrelsen, djurens hälso- och sjukvård: Uppdragsverksamhet
för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

14. till Bidrag till djurens hälso- och sjukvård för budgetåret 1985/86
anvisa ett reservationsanslag av 40 470 000 kr.,

15. bemyndiga regeringen att ikläda staten de ekonomiska förpliktelser
som följer av det avtal om bidrag till växtförädling som nämnts i propositionen.

Motionerna

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1985

I motion 1984/85:634 av Jan Hyttring och Rune Torwald (båda c) yrkas
att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om förbud mot
import av hampfrö.

JoU 1984/85:36

3

I motion 1984/85:1078 av Gunnel Jonäng och Gunnar Björk i Gävle
(båda c) yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkande 2), att riksdagen beslutar att
ytterligare en trädgårdskonsulenttjänst tillförs Gävleborgs och Kopparbergs
län.

1 motion 1984/85:1392 av Karin Flodström m. fl. (s) yrkas att riksdagen
begär att regeringen utfärdar föreskrifter så att lantbruksnämnderna utsträcker
sin rådgivning och utbildning till ”alternativa odlare”.

1 motion 1984/85:1395 av Birgitta Hambraeus m. fl. (c) yrkas att riksdagen
beslutar hos regeringen begära utredning och förslag om stöd till
inhemsk odling och beredning av lin i industriell skala.

I motion 1984/85:1643 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkande 1), att riksdagen som ett första steg i slopandet av livsmedelsmomsen
begär att livsmedelssubventionerna höjs med ett i förhållande
till regeringens förslag med 3 000 000 000 kr. förhöjt belopp.

I motion 1984/85:2030 av Elver Jonsson och tredje vice talman Karl
Erik Eriksson (båda fp) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad som anförts om villkoren för gränshandel med hö och
stråfoder mellan Sverige och Norge.

I motion 1984/85:2162 av Christer Skoog (s) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en
konsulent för pälsdjursnäringen vid minkcentret i Sölvesborg.

1 motion 1984/85:2167 av Rune Backlund m. fl. (c) yrkas, med hänvisning
till vad som anförts i motion 1984/85:2166, att riksdagen beslutar att
befria gödselmedlet P 17 från avgifter enligt 7 § lagen om prisreglering på
jordbrukets område.

1 motion 1984/85:2168 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu
är i fråga (yrkande 10), att riksdagen anvisar ett i förhållande till regeringens
förslag med 12 milj. kr. minskat anslag till Lantbruksnämnderna på
200,781 milj. kr.

I motion 1984/85:2289 av Karl Björzén och Anders Andersson (båda m)
yrkas, med hänvisning till vad som anförts i motion 1984/85:2286, att
riksdagen hos regeringen begär förslag om sammanslagning av lantbruksnämnder
och skogsvårdsstyrelser.

I motion 1984/85:2304 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m) yrkas,
såvitt nu är i fråga (yrkande 2), att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad som i motionen anförts om de statliga livsmedelssubventionerna.

1 motion 1984/85:2611 av Einar Larsson m. fl. (c) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att någon ytterligare omfördel -

JoU 1984/85:36

4

ning av kostnadsansvaret mellan staten och djurägarna inte får äga rum
avseende finansieringen av distriktsveterinärorganisationen.

I motion 1984/85:2742 av Karin Israelsson och Pär Granstedt (båda c)
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen sägs om återbetalning av statens momsintäkter på mat.

Motion väckt med anledning av proposition 1984/85:166

I motion 1984/85:3100 av Lennart Pettersson m. fl. (s) yrkas

1. att riksdagen beslutar uttala att mjölksubventionerna i väsentligt
större utsträckning än som nu sker bör användas till att sänka priset på
mjölk,

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag syftande till
att uppnå en för barnfamiljerna förmånligare användning av medel som
i budgeten avsätts för mjölksubventioner.

Motioner väckta med anledning av proposition 1984/85:211

I motion 1984/85:3227 av Sten Svensson (m) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet
av omprövning i finansieringssystemet med djursjukvårdsavgifter.

I motion 1984/85:3228 av Karin Söder m. fl. (c) yrkas

1. att riksdagen beslutar godkänna de i motionen förordade grunderna
för reglering av priserna m. m. på jordbruksprodukter utom sockerbetor
och socker för tiden 1 juli 1985 — 31 december 1985,

2. att riksdagen beslutar hos regeringen begära initiativ till nya jordbruksprisförhandlingar
hösten 1985 i enlighet med det anförda,

3. att riksdagen beslutar att till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets
område för budgetåret 1985/86 anvisa ett i förhållande till regeringens
förslag med 100 milj. kr. förhöjt förslagsanslag av 3 046 000 000 kr.,

4. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag vad gäller utnyttjande
av regleringsmedel för att dämpa priserna på importpotatis,

5. att riksdagen beslutar att avslå förslaget om ändrade regler för
buffertzoner,

6. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som anförts om finansieringen av det utökade Norrlandsstödet,

7. att riksdagen beslutar hos regeringen begära nytt förslag till finansiering
av jordbruksstatistiken i enlighet med det anförda,

8. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag till höjning av djursjukvårdsavgifterna
och att till Bidrag till djurens hälso- och sjukvård
anvisa ett reservationsanslag om 45 470 000 kr.

I motion 1984/85:3229 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m) yrkas

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad

JoU 1984/85:36

5

som i motionen anförts om kostnadskompensationen per den 1 januari
1986,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om vissa införselavgiftsmedel och skördeskadeskyddets
framtida administration,

3. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om finansiering av
samhällets delansvar för överskottsarealen,

4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om avvecklingsersättning till kött-, fläsk- och
smågrisproducenter,

5. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om fördelning av medel från handelsgödsels- och
bekämpningsmedelsskatten,

6. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om djurens hälso- och sjukvård,

7. att riksdagen beslutar att under anslaget C 8 Administration av permanent
skördeskadeskydd m. m. anslå 24 956 000 kr.

1 motion 1984/85:3230 av Jan-Eric Virgin m. fl. (m) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
fördelning av medel från handelsgödsels- och bekämpningsmedelsavgiften.

I motion 1984/85:3231 av Börje Stensson m. fl. (fp) yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kostnadskompensation per den 1 januari 1986,

2. att riksdagen avslår förslaget om finansieringssättet för statens delansvar
för kostnaderna för spannmålsöverskottet,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om användningen av medlen
från gödsel- och bekämpningsmedelsavgifterna i enlighet med vad som
anförts i motionen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om djurens hälso- och sjukvård,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skördeskadeskyddet,

6. att riksdagen avslår regeringens förslag om finansieringen av kostnaderna
för den kvantitet spannmål som åtgår för att uppfylla Sveriges
utfästelser i det internationella samarbetet mot världssvälten.

I motion 1984/85:3232 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts

1. om finansieringen av överskottsarealens kostnader,

2. om prisreglerande åtgärder på jordbrukets område,

3. om särskilda avgifter på gödsel- och bekämpningsmedel,

4. om bidrag till djurens hälso- och sjukvård.

JoU 1984/85:36

6

Inkomna skrivelser

Sveriges veterinärförbund vänder sig i en skrivelse till utskottet mot
regeringens förslag om höjning av djursjukvårdsavgiften och hemställer
att medel tillförs distriktsveterinärorganisationen enligt lantbruksstyrelsens
anslagsframställning. Vidare har nämnden för hemslöjdsfrågor i en
skrivelse till utskottet begärt en förutsättningslös utredning inom spånadslinområdet.

Utskottet

Utskottet följer vid sin behandling av regeringens förslag och de olika
motionsyrkandena den i propositionen valda dispositionen och tar således
först upp de förslag som rör prisregleringen på sockerbetor och socker
samt prisregleringen på övriga jordbruksprodukter. Därefter behandlas
exporten av livsmedel och de olika anslagsfrågorna m. m. Till den del
regeringsförslaget inte närmare kommenteras har det inte föranlett någon
erinran från utskottets sida.

Prisregleringen på socker och sockerbetor

Utskottet kan i allt väsentligt biträda regeringens förslag beträffande
utformningen av prisregleringen på sockerbetor och socker för tvåårsperioden
1985/86—1986/87. Förslaget bygger på att driften vid samtliga nu
existerande sockerbruk bibehålls. Kostnadskompensationen till betodlarna
och sockerbolaget samt betodlarnas inkomstföljsamhet bör bestämmas
en gång per år efter obundna överläggningar. Överläggningarna avseende
regleringsåret 1986/87 bör som jordbruksnämnden har föreslagit äga rum
i slutet av år 1985. Som jordbruksnämnden framhåller behöver vissa frågor
inom prisregleringen ses över med anledning av ändrade kontraktsvillkor
mellan betodlarna och SSA samt övergång till gaseldning vid vissa sockerbruk.

Som anges i propositionen bör det ankomma på regeringen att besluta
om den närmare utformningen av prisregleringen under perioden.

Under innevarande prisregleringsperiod har sockerbetsarealen i enlighet
med riksdagens beslut (prop. 1982/83:162, JoU 35, rskr. 336) minskats
med 500 ha per år med sikte på en areal år 1985 på högst 51 500 ha. Enligt
propositionen bör arealen uppgå till högst 51 300 ha både år 1985 och år
1986. Erforderlig kvotering av odlingen bör utgå från nu gällande principer
och godkännas av nämnden. Prisavdraget vid överodling bör vara
kraftigt.

Vidare föreslås i propositionen oförändrade arealbidrag. Det innebär
500 kr. per ha till odlarna på Gotland, 400 kr. per ha till odlarna på Öland
och 200 kr. per ha till de odlare i Småland och Blekinge som levererar betor
till bruket i Mörbylånga.

JoU 1984/85:36

7

Utskottet biträder de sålunda redovisade förslagen.

Det bör ankomma på regeringen att besluta i dessa frågor under perioden.

Det bör därjämte ankomma på regeringen att besluta om kostnadskompensation
för SSA under regleringsperioden. Utskottet har ingen erinran
mot vad i propositionen anförts i frågan.

Utskottet biträder vidare regeringens förslag om gränsskyddet för socker.
Detta innebär att en införselavgift tas ut för importerade kvantiteter
under perioden då världsmarknadspriset understiger det fastställda avräkningspriset
på socker ur svenska betor. De uppburna medlen bör — liksom
hittills — tillföras sockerregleringsfonden.

Likaså biträder utskottet vad i propositionen anförts beträffande regleringsekonomin
under regleringsperioden 1985/86—1986/87. Liksom hittills
bör även stödet till merkostnaderna för öbruken finansieras inom
ramen för regleringen.

Prisregleringen på jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker

Sammanlagt innebär regeringens förslag att jordbruket och den del av
livsmedelsindustrin som omfattas av jordbruksprisregleringen (främst mejerier
och slakterier) genom att prisnivån i prisregleringsledet höjs den 1
juli 1985 tillförs 465 miljoner kr. Beloppets storlek har inte accepterats av
Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och jordbruksnämndens konsumentdelegation.

Jordbruksministern framhåller för sin del att det är ett viktigt mål för
regeringens ekonomiska politik att pressa ned inflationen under år 1985 till
3 %. Att pressa ned inflationen är nödvändigt om vi skall kunna fortsätta
den ekonomiska återhämtning som inletts under de senaste åren, bibehålla
vår internationella konkurrenskraft och bevara konsumenternas köpkraft.
Att denna politik lyckas är också av stor betydelse för jordbruket. En
fortsatt framgångsrik ekonomisk politik är enligt jordbruksministerns mening
en förutsättning för att vi skall kunna komma till rätta med de
problem som för närvarande råder inom livsmedelssektorn, inte minst
med överskotten av jordbruksprodukter.

Föreliggande förslag innebär att jordbruket får kompensation för ökade
kostnader i produktionen och dessutom en inkomstökning med 5 %. Den
föreslagna inkomstökningen motsvarar således vad löntagarna får för år
1985. Även i fråga om det totala beloppet ligger jordbruksnämndens
förslag inom ramen för det inflationsmål på 3 % som regeringen ställt upp.
Utskottet kan därför biträda regeringens förslag.

Förslaget innebär som nämnts att jordbruket och viss förädlingsindustri
genom ändrade mittpriser m. m. per den 1 juli 1985 tillerkänns 465 milj. kr.
Jordbruksnämnden bör ta upp överläggningar med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation
och nämndens konsumentdelegation om fördelning -

1 * Riksdagen 1984/85. 16 sami. Nr 36

JoU 1984/85:36

en av beloppet på produkter och inkomma med förslag härom till regeringen.
Som anförs i propositionen ankommer det på regeringen att besluta i
denna fråga.

Vad här anförts innebär att utskottet inte funnit skäl biträda yrkandet i
centerns partimotion 3228 av Karin Söder m. fl. att jordbruket under andra
halvåret 1985 skall tillföras ytterligare 100 miljoner kr. Sagda motionsyrkande
avstyrks alltså (yrkande 3 i motsvarande del). Ej heller anser utskottet
att det finns skäl att biträda nyssnämnda motionärers förslag att riksdagen
nu skall ta beslut om prisregleringen enbart för perioden den 1 juli
— den 30 december 1985 med sikte på att proposition skall föreläggas
riksdagen i höst beträffande första halvåret 1986. Även detta förslag (yrkandena
1 och 2 i motionen) bör således lämnas utan bifall.

I fråga om kompensationen per den 1 januari 1986 förordar jordbruksministern
i enlighet med jordbruksnämndens förslag ett preliminärt belopp
av 348 milj. kr. Nyssnämnda belopp har godtagits av konsumentdelegationen
men inte av Lantbrukarnas förhandlingsdelegation. Det definitiva
beloppet bör enligt propositionen få fastställas av regeringen på
förslag av jordbruksnämnden, som bör ta upp överläggningar om beloppet
med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen i
slutet av år 1985.

Utskottet förordar att riksdagen godkänner regeringens förslag i vad
avser kompensationen till jordbruket och viss förädlingsindustri per den
1 januari 1986. Vid de överläggningar som förutses ske i november/december
1985 bör, som föreslås i propositionen, få tas upp s. k. överhängsfrågor,
frågan om fördelningen på produkter, liksom övriga frågor som enligt
regeringens förslag bör få åberopas vid detta tillfälle. Med hänsyn till det
rådande prisstoppet har den prismässiga kostnadsutvecklingen för jordbruket
och viss livsmedelsindustri beräknats uppgå till 1,5 % under perioden
april — oktober 1985. Från beloppet 348 miljoner kr. bör enligt nu
föreliggande förslag göras ett avdrag för ett halvt års produktivitetsutveckling
inom livsmedelsindustrin. Den förnyade bedömningen i höst får göras
på basis av då tillgängligt material över prisutveckling m. m. och med
beaktande av de riktlinjer som tillämpats för övriga företag. Verkan av den
senaste ränteförändringen och liknande faktorer kommer här naturligen
att vägas in i bilden.

Såväl i moderata samlingspartiets kommittémotion 3229 av Arne Andersson
Ljung m. fl. som i motion 3231 av Börje Stensson m. fl. (fp)
framhålls att jordbruket måste få kompensation för den verkliga kostnadsutvecklingen
enligt det s. k. PM-index under andra halvåret 1985 (beräknad
för tiden april — oktober). 1 den förra motionen påpekas bl. a. att det
är omotiverat att med hänvisning till ett prisstopp som inträffat efter det
uppgörelse träffats vägra livsmedelsindustrin kompensation för inträffade
löneökningar. I den moderata motionen kritiseras också att jordbruket ej
fått kompensation för höjda lantarbetarlöner. Enligt folkpartimotionen är

JoU 1984/85:36

9

det uppenbart att det nuvarande förhandlingssystemet lider av brister,
vilket inte minst framgår av att parterna denna gång inte kunnat enas. En
utgångspunkt i PM-index skulle enligt ifrågavarande motionärer skapa
bättre förutsättningar för att parterna skall komma överens.

I fråga om kompensationsmetod vill utskottet erinra om att utskottet helt
nyligen vid behandlingen av proposition 1984/85:166 om livsmedelspolitiken
anslöt sig till regeringens förslag att den av riksdagen förra året
fastställda ordningen med obundna överläggningar om priserna på jordbruksprodukter
bör bibehållas (JoU 1984/85:33). Som därvid framhölls
skall övergången till denna ordning ses som ett led i regeringens strävan att
bekämpa inflationsutvecklingen och minska riskerna för en ur jordbrukets
synvinkel ogynnsam kostnadsutveckling på produktionsmedel. I sådana
överläggningar kan även andra faktorer än kostnadsutvecklingen beaktas,
t. ex. marknadsförhållandena och förhållandena i jordbruket och samhällsekonomin
i övrigt. Hänsyn kan också tas till angelägenheten av att
kunna begränsa jordbrukets starka beroende av importerade produktionsmedel
för att därigenom minska sårbarheten vid en avspärrning. Som
jordbruksministern i nämnda sammanhang framhöll är det orimligt att
tolka innebörden av en ordning med obundna överläggningar så, att
jordbruket därmed inte längre skulle få någon kompensation för ökade
kostnader.

Utskottet har inte funnit skäl ändra ståndpunkt i denna fråga och
föreslår därför att motionerna 3229 (m) och 3231 (fp) avslås i motsvarande
delar (båda i vad avser yrkande 1).

Det särskilda etableringsstödet, som syftar till att underlätta generationsskifte
och till att nystartade jordbrukare skall kunna etablera sig
föreslås få utgå även under regleringsåret 1985/86. Utgifterna härför har
av lantbruksstyrelsen beräknats till 40 milj. kr. Lantbrukarnas förhandlingsdelegation
har inte accepterat att mer än 32 milj. kr. får utgå om
jordbruksministern förslag läggs till grund för kompensationen. Jordbruksnämnden
föreslår därför att 32 milj. kr. får utgå för etableringsstöd
inom den ram som tilldelas jordbruket.

Utskottet biträder regeringens förslag. Liksom hittills bör de medel som
åtgår för etableringsstöd få finansieras inom ramen för jordbruksprisregleringen.
Det bör få ankomma på regeringen att besluta i denna fråga.
Utskottets tidigare redovisade ställningstagande till yrkandet i motion
3228 (c) om att jordbruket skulle tillföras ytterligare 100 miljoner kr. utöver
regeringens förslag innefattade bl. a. att ett i samma motion framfört
förslag om att 8 miljoner kr. av sistnämnda belopp skulle användas för att
öka anslaget till etableringsstöd ej ansetts kunna bifallas.

I propositionen framläggs vissa förslag rörande räntestödet som bl. a.
innebär att stödet enligt förslag av LRF och lantbruksstyrelsen bör avvecklas
enligt fastställd plan, dock med ett års förskjutning för norra Sverige.
Utskottet biträder förslagen rörande räntestödet.

1* Riksdagen 1984/85. 16 sami. Nr 36

Rättelse: S. 10, rad 17 Står: ta ställning till Utgår: till

JoU 1984/85:36

10

Utskottet biträder vidare regeringens förslag att avvecklingsersättningen
till äldre mjölkproducenter bibehålls under regleringsåret 1985/86.

Av propositionen framgår att jordbruksnämnden i likhet med LRF
föreslagit att möjlighet ges att införa avvecklings- eller uppehållsersättning
även för producenter inom kött- och fläsk/smågrisproduktionen. Medel
härför förutsätts utgå från delposten produktionsanpassningsåtgärder.

Jordbruksministern framhåller att det allmänt sett är angeläget att näringen
ges möjligheter till att vidta behövliga åtgärder för anpassning av
produktionen. Några konkreta förslag till åtgärder av det slag jordbruksnämnden
tagit upp för produktionsanpassning i fråga om kött- och fläskproduktionen
föreligger enligt propositionen inte.

Enligt motion 3229 (m) bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna att jordbruksnämnden bör få möjlighet att använda medel för
låginkomstsatsning även för en avvecklingsersättning till kött-, fläsk- och
smågrisproducenter.

Utskottet anser i likhet med jordbruksministern att det bör ankomma på
regeringen att ta ställning när konkreta förslag i förevarande fråga
redovisats. Som nyss nämnts föreligger ännu inte några sådana förslag.
Motionen avstyrks därför i denna del (yrkande 4).

Jordbruksnämnden har tagit upp vissa frågor rörande prisregleringen
på olika produkter m. m. Bland dessa märks bl. a. ett förslag om importstödjande
åtgärder vid brist på potatis och ett förslag om temporärt avskaffande
av buffertzoner för nötkött och fläsk.

Vid påtaglig brist på potatis i Sverige och samtidig brist ute i Europa
tenderar priserna att stiga mycket kraftigt. En dämpning av prisutvecklingen
i Sverige kan i sådana lägen vara möjlig om en begränsad subventionering
och samordning vidtas vid import.

Jordbruksnämnden föreslår därför att nämnden bemyndigas att ge regleringsföreningen
Sveriges Potatisintressenter (SP1) möjlighet att vid påtagliga
bristsituationer genom olika åtgärder försöka påverka importen så
att utvecklingen av priserna i Sverige dämpas samt att använda högst 5
miljoner kr. av SPI:s regleringsmedel för detta ändamål.

Vad gäller prisregleringssystemet för nötkött och fläsk kan det vid den
marknadssituation för nötkött och fläsk som för närvarande råder enligt
jordbruksnämndens mening vara motiverat med en något större prisrörlighet
än tidigare. Skäl finns därför att nu under ett år prova ett system utan
buffertzongränser och att samtidigt krympa prisgränserna till 95 % resp.
105 % av mittpriserna. Nämnden föreslår därför att under regleringsåret
1985/86 ett sådant system prövas.

Utskottet vill framhålla att det ankommer på regeringen att besluta i
dessa frågor. Jordbruksministern nämner i propositionen för riksdagens
information att han har för avsikt att föreslå regeringen att besluta i
enlighet med jordbruksnämndens förslag. Utskottet har för sin del inte
något att erinra mot vad jordbruksministern sålunda anfört. Detta innebär

JoU 1984/85:36

bl. a. att utskottet inte finnér anledning påfordra någon riksdagens vidare
åtgärd med anledning av de i motion 3228 (c) framförda yrkandena om att
de båda föreliggande förslagen från jordbruksnämnden bör avslås. Motionen
avstyrks således i motsvarande delar (yrkandena 4 och 5).

1 proposition 1984/85:166 om livsmedelspolitiken föreslog regeringen
att samhället under en femårsperiod tar ett delansvar för överskottsarealens
kostnader. Jordbruksministern tar nu upp frågan om finansieringen
av samhällets delansvar. Som han anförde i sin anmälan till nämnda
proposition bör en totalfinansiering av samhällets kostnader ske. Denna
bör ske inom jordbrukssektorns ram. Mot denna bakgrund föreslår jordbruksministern
att samhällets delansvar finansieras genom att det beräknade
beloppet, 160 miljoner kr., tas ut i form av prishöjningar per den 1
januari 1986. Det bör få ankomma på regeringen att besluta i frågan.
Jordbruksministern avser att senare föreslå regeringen att uppdra åt jordbruksnämnden
att efter överläggningar med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation
och konsumentdelegationen lämna förslag om hur beloppet
skall tas ut och användas för ifrågavarande ändamål.

I motionerna från såväl moderata samlingspartiet, folkpartiet som vänsterpartiet
kommunisterna tar man avstånd från tanken på att samhällets
delansvar för överskottsarealens kostnader skall finansieras genom prishöjningar
på jordbruksprodukterna och anser att kostnaderna i stället bör
belasta statsbudgeten. Samma tanke förs fram i centerpartimotionen.

Utskottet vill erinra om att utskottet vid behandlingen av propositionen
om livsmedelspolitiken vände sig mot att finansieringen av samhällets
andel av överskottsarealens kostnader skall ske genom t. ex. minskade
livsmedelssubventioner eller prispåslag med avräkning av mervärdeskatteeffekterna
på prishöjningarna. Enligt utskottets mening kunde åtskilliga
invändningar, bl. a. av principiell natur, riktas mot ett förslag i denna
riktning. Utskottet har inte ändrat uppfattning härvidlag utan föreslår som
i sitt tidigare avgivna betänkande 1984/85:33 om livsmedelspolitiken att
samhällets andel av angivna kostnader får belasta statsbudgeten. Detta
innebär att utskottet avstyrker propositionen på nu förevarande punkt och
tillstyrker bifall till motionerna 3229 (m) yrkande 3, 3231 (fp) yrkande 2
och 3232 (vpk) yrkande 1.

I motion 2167 av Rune Backlund m. fl. (c) föreslås att riksdagen beslutar
befria gödselmedlet P 17 från avgifter enligt 7 § lagen (1967:340) om prisreglering
på jordbrukets område. Enligt motionen består ifrågavarande
gödselmedel av svensk apatit som inte innehåller för mark eller växter
skadliga syror. Jämfört med superfosfaten innehåller medlet nästan inga
tungmetaller. Medlet är vidare svårlösligt vilket minskar urlakningen.

Utskottet vill erinra om att riksdagen år 1982 genom en ändring i lagen
(1967:340) om prisreglering på jordbrukets område bemyndigade regeringen
eller, efter regeringens bemyndigande, statens jordbruksnämnd att
ta ut en avgift på handelsgödsel. Avgiften tas ut vid inhemsk tillverkning

JoU 1984/85:36

12

och vid import. Enligt riksdagsbeslutet skall influtna avgiftsmedel användas
inom jordbruksprisregleringen. Enligt 25 § ifrågavarande lag får regeringen
eller, efter bemyndigande av regeringen, statens jordbruksnämnd
medge befrielse från avgift eller återbetalning av avgift.

Frågan om befrielse från den i motionen åsyftade avgiften är enligt vad
utskottet inhämtat föremål för prövning inom regeringskansliet med anledning
av ingiven framställning härom.

Med hänsyn till vad nu anförts finnér utskottet inte skäl förorda någon
riksdagens vidare åtgärd med anledning av motionen. Den avstyrks således.

I motion 2030 anför Elver Jonsson och tredje vice talman Karl Erik
Eriksson (båda fp) att det sedan många år har skett handel med hö och
stråfoder mellan Sverige och Norge främst i gränstrakterna i Dalsland och
Värmland. Samtidigt som det finns ett stort överskott av hö på den svenska
sidan och intresserade köpare på den norska är handeln emellertid starkt
begränsad genom den importkvot som gäller för närvarande. På svenska
sidan finns det tusentals ton prima hö som skulle vara avsättningsbara till
köpare inom närhåll på den norska sidan. Enligt motionärernas mening är
det angeläget att berörda svenska myndigheter snabbt agerar mot onödiga
inskränkningar i den traditionella gränshandeln med foder mellan Sverige
och Norge. En fri handel kommer både de svenska jordbrukarna till godo
samt är gynnsam för vår handelsbalans.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att gränshandeln mellan Sverige
och Norge med hö och annat stråfoder är av betydelse för åtskilliga
lantbrukare på ömse sidor om gränsen. Det är därför önskvärt att ifrågavarande
gränshandel inte i onödan drabbas av några inskränkningar.
Enligt vad utskottet erfarit är bakgrunden till den tillfälliga importbegränsningen
det norska jordbrukets överproduktion på animalier. En
obegränsad import har ansetts försvåra eller omöjliggöra en styrning mot
en bättre balans mellan produktion och konsumtion. Från svensk sida har
markerats den principiella ståndpunkten att denna traditionella handel
skall vara fri. De svenska lantbrukarna har genom LRF förklarat sig
beredda att godta en tillfällig begränsning av den svenska exporten av hö
till Norge på en nivå som med 5 000 ton understiger en överenskommen
kvot för innevarande kvotår om 25 000 ton. Denna kvantitet ligger enligt
uppgift historiskt sett högt, om man bortser från de senaste årens mycket
kraftiga exportökning för hö till Norge. Utvecklingen följs emellertid
noga, och krav på en avveckling av restriktionerna kommer att framföras
så snart förutsättningarna härför anses föreligga. Utskottet finner det
under angivna förhållanden inte påkallat med något särskilt uttalande från
riksdagens sida med anledning av motionen. Den avstyrks alltså.

Enligt motion 634 av Jan Hyttring och Rune Torwald (båda c) bör ett
omedelbart importförbud för hampfrö införas. Det framhålls i motionen
att hampfrö, som saluförs som fågelmat i praktiskt taget samtliga livsme -

JoU 1984/85:36

13

delsbutiker, också utnyttjas för odling av växten Cannabis sativa L, av
vilken det är lätt att framställa hasch, marijuana och cannabisolja. Motionärerna
påpekar att många alternativ för fågelmat föreligger utan inblandning
av hampfrö.

Från jordbruks- eller viltvårdssynpunkt finner utskottet att det knappast
föreligger något skäl för att påyrka förbud mot import av hampfrö. En
eventuell reglering av sagda import torde falla inom ramen för narkotikalagstiftningen.
Utskottet vill härvidlag erinra om att regeringen hösten
1984 föreläde riksdagen förslag om en samordnad och intensifierad narkotikapolitik
(prop. 1984/85:19). Förslagen avsåg en rad åtgärder för att
dels hindra införsel och spridning av narkotika, dels förbättra det förebyggande
arbetet och skapa en mer heltäckande vård- och behandlingskedja.
I sammanhanget presenterades ett samlat program som innehöll såväl helt
nya som redan realiserade satsningar och omfördelningar av befintliga
resurser inom bl. a. tull, polis och socialtjänst. Det får förutsättas att
behovet av åtgärder av den typ motionärerna föreslår beaktas av vederbörande
myndigheter utan något särskilt uttalande härom från riksdagens
sida. Motionen bör därför i detta sammanhang lämnas utan ytterligare
åtgärd från riksdagens sida.

Export av livsmedel

Enligt jordbruksministerns mening bör det nuvarande organet för främjande
av exporten av högförädlade livsmedel inom Sveriges exportråd
ombildas och utgöra ett centralt organ med uppgift att främja exporten av
svenska livsmedel, såväl råvaror från jordbruket, trädgårdsnäringen och
fisket som mera bearbetade livsmedel. Det nya organet bör tillhandahålla
de uppgifter om exportmarknaderna och den service som företagen behöver
för en framgångsrik exportsatsning.

I begränsad utsträckning bör också ekonomiskt stöd kunna lämnas till
marknadsföringsaktiviteter. Stödet bör emellertid inte få avse subventionering
av produkter. Organet bör vara en del av Sveriges exportråd och få
del av dess samlade resurser både i Sverige och utomlands. De ekonomiska
resurserna för de åtgärder som förordas bör utgöras av dels medel som
företagen betalar för utförda tjänster, dels medel som tillförs kollektivt av
de näringsgrenar som har intresse av verksamheten, dels ock medel som
exportrådet inom ramen för sina resurser tilldelar verksamheten.

För budgetåret 1985/86 bör staten av prisregleringsmedel utanför den
s. k. fördelningsplanen tillskjuta 1,5 milj. kr. Jordbruksministern har därvid
förutsatt att jordbruket tillskjuter minst samma belopp av prisregleringsmedel
inom fördelningsplanen. Enligt vad jordbruksministern har
inhämtat kommer Sveriges exportråd att tillskjuta ett belopp som motsvarar
vad som tillförs av prisregleringsmedel. Detta innebär sammantaget att
minst 6 milj. kr. kommer att stå till förfogande för verksamheten under
budgetåret 1985/86.

JoU 1984/85:36

14

De i propositionen sålunda gjorda uttalandena på denna punkt föranleder
ingen erinran från utskottets sida. Som anförs i propositionen ankommer
det på regeringen eller efter dess bemyndigande på Sveriges
exportråd att besluta om den närmare organisationen av främjandeorganet.

Införselavgiftsmedel m. m.

I följande tabell redovisas användningen av införselavgiftsmedel m. m.
under regleringsåret 1983/84 liksom också en beräkning av införselavgiftsmedel
som inflyter under regleringsåren 1984/85 och 1985/86. I tabellen
redovisas även regeringens förslag till användning av införselavgiftsmedlen
för regleringsåret 1985/86.

Huvudsaklig medelsdisposition av införselavgiftsmedel m. m. regleringsären 1983/84,
1984/85 och 1985/86

	1983/84 1 000-tal kr.	1984/85 1 000-tal kr. prel.	1985/86 1 000-tal kr. prel.
Inkomster Från föregående regleringsår kvarstående införselavgifter	25 342'	18 8552	0
Under resp. regleringsår influtna införselavgifter exkl. fodermedel	318 109	285 000	305 000
fodermedel	173 048	230 000	250 000
Summa	516 499	533 855	555 000
Utgifter a) Av medel inom fördelningsplanen Svensk spannmålshandel	2 000	77 000
Sveriges potatisintressenter	29 500	29 500
Sveriges oljeväxtintressenter	0	0
Svensk kötthandel	10 798	56 202
Svensk kötthandel, utbyteshandel	50 000	50 000
Föreningen för mejeriprodukter	167 000	97 000
Svensk ägghandel	75 000	68 000
Regleringskassan för fågelkött	3 700	4 500
Regionalt kostnadsbidrag norra Sverige — mjölk	45 500	20 500
— kött	5 000	5 000
- ägg	1 700	1 700
Upplysningsverksamhet och utvecklingsarbete	10 850	10 500
Djurhälsovård, kontrollverksamhet m. m.	29 000	29 575
Stöd till odling av konservärter och and-ra köksväxter	4 500	4 500
Stöd till odling av bruna bönor	1 700	1 700
Stöd till odling av vallväxtfrö	2 000	8 000
Fonden för kollektiva åtgärder inom bi-odlingen	500	500
Sveriges exportråd	1 500	1 500
Sveriges potatisodlares riksförbund	0	2 780
Reserv till jordbruksnämndens förfo-gande	0	28 743
Summa	440 248	497 200	517 2003
Härefter kvarstående införselavgiftsmedel	76 251	36 655	37 800

1 Ränta 1982.

2 Ränta 1983 och 1984 samt ej utnyttjade medel Prisåterbäring pälsdjursuppfödare
1983/84.

3 Förslag till preliminär fördelning av medel inom fördelningsplanen lämnas av
jordbruksnämnden i juni månad.

JoU 1984/85:36

15

1983/84 1 000-tal kr.	1984/85 1 000-tal kr. prel.	1985/86 1 000-tal kr. prel.
b) Av medel utanför fördelningsplanen 4 Utbyteshandel nötkött, öststaterna	20318	20 000	20 000
Utbyteshandel kött och fläsk	0	0	0
Pristillägg får- och lammkött	16 328	16 500	8 500
Svensk matpotatiskontroll	5 378	5 7395	5 500
Sveriges potatisodlares riksförbund	2 799	—	—
Bidrag till Stiftelsen för ackordhästor-ganisationens bevarande	475	475	475
Bidrag till fraktkostnader för mjölk och grädde	300	300	300
Prisåterbäring till pälsdjursuppfödare	6 000	—	—
Stöd till odling av vallväxtfrö	6 000	—	—
Fonden för kollektiva åtgärder inom bi-odlingen	300	500	6
Kollektiva åtgärder inom odlingen av konsumtionsfisk	300
Restitution av införselavgifter för styck-ningsdetaljer av kött och fläsk samt av införselavgifter för ost	29 795
Stöd till maltproduktionen	2 000	3 000	3 000
Sveriges exportråd	1 500	1 500	1 500
Kostnader för statistik på jordbrukets område	—	_	8 000
Summa	91 493	48 014	47 275
Summa utgifter	531 741	545 214	564 475
Årets saldo	-15 242	-11 359	-9 475
Ackumulerat saldo vid utgången av resp. regleringsår	-35 835	-47 194	-56 669

4 Anmärkning: Budgetåren är inte jämförbara på grund av att vissa poster från
1983/84 utgått 1984/85. Sålunda finansieras fr. o. m. detta budgetår posterna Sveriges
potatisodlares riksförbund och Stöd till odling av vallväxtfrö av medel inom
fördelningsplanen. Posten Restitution av införselavgifter för styckningsdetaljer av
kött och fläsk samt av införselavgifter för ost bokförs fr. o. m. samma budgetår som
ett avdrag på införselavgifter på slaktvaror resp. mjölk- och mejeriprodukter.
Posterna Prisåterbäring till pälsdjursuppfödare och Kollektiva åtgärder inom odlingen
av konsumtionsfisk slutligen finansieras inom spannmålsregleringen samt
som restitution av införselavgifter.

5 Härav avser 323 000 kr. tilläggsanslag för täckande av lönehöjningar under 1984/
85.

6 500 000 kr. föreslås tas ur sockerfonden.

Utskottet har inte något att erinra mot vad i propositionen anförts
rörande införselavgiftsmedlens disposition under regleringsåren 1983/85
och 1984/85.

Enligt propositionen bör fördelningsplanen för regleringsåret 1985/86
omfatta 267,2 milj. kr. jämte inflytande fodermedelsavgifter, vilket totalt
ger 517,2 milj. kr. Utskottet biträder regeringens förslag.

Beträffande medelsbehovet under regleringsåret 1985/86 för de ändamål
som bör täckas av införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen för
innevarande regleringsår disponeras medel för pristillägg för får- och
lammkött med högst 330 öre per kg. Nämnden föreslår ett oförändrat
pristillägg, vilket beräknas innebära en kostnad av 16,5 milj. kr. Enligt
jordbruksministerns mening bör ett belopp motsvarande 8,5 milj. kr. dis -

JoU 1984/85:36

16

poneras för pristillägg på får- och lammkött, vilket innebär ett pristillägg
av ca 170 öre per kg. Samtidigt föreslås att för statistik på jordbrukets
område bör anvisas ett belopp av 8 milj. kr., vilket bör tas upp som inkomst
under anslaget Administration av permanent skördeskadeskydd m. m.

I centermotionen 3228 anför motionärerna att de inte kan godta att
subventionen på får- och lammkött minskas med 8 milj. kr. och att beloppet
används för att täcka kostnader för insamling av skördestatistik. Förslaget
bör avslås och medel anvisas på vanligt sätt, varvid också möjligheterna
att rationalisera verksamheten bör prövas. Även i den moderata
motionen 3229 vänder man sig mot att administrationen av skördeskadeskyddet
på föreslaget sätt delvis skall bekostas av införselavgiftsmedel och
föreslår i stället en uppräkning av anslaget för ändamålet med 8 milj. kr.
utöver regeringens förslag.

Utskottet kan för sin del ansluta sig till regeringens förslag i förevarande
avseende. 1 rådande budgetläge är det nödvändigt att utnyttja resurserna
så ändamålsenligt som möjligt. Den av regeringen förordade ändringen i
medelsdispositionen bör enligt utskottets mening mot angiven bakgrund
anses godtagbar. Utskottet föreslår därför att motionerna 3228 (c) och 3229
(m) i vad avser finansieringen av jordbruksstatistiken bör lämnas utan
vidare åtgärd av riksdagen.

I fråga om de övriga ändamål som enligt propositionen bör täckas med
medel utanför fördelningsplanen har utskottet inte något att erinra mot
regeringens förslag.

Utskottet ansluter sig likaså till de i propositionen gjorda bedömningarna
i fråga om behovet av rörliga krediter m. m. i riksgäldskontoret för
olika ändamål under nästkommande budgetår.

Övrigt

I syfte att uppnå en från hälso- och miljösynpunkt nödvändig minskad
användning av gödsel- och bekämpningsmedel föreslog regeringen våren
1984 (prop. 1983/84:176) införandet av särskilda avgifter på sådana medel
fr. o. m. den 1 juli 1984. Avgiften på handelsgödsel skulle motsvara 5 % av
försäljningsvärdet och avgiften på bekämpningsmedel 4 kr. per kg verksam
beståndsdel.

Riksdagen beslutade att avgifterna skall tas ut enligt regeringens förslag
(SkU 1983/84:47, rskr. 383). Riksdagen gav vidare regeringen till känna att
de influtna medlen borde användas till utökade insatser i fråga om forskning,
rådgivning och miljöförbättrande åtgärder.

Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) har regeringens uppdrag
att senast den 1 juni 1985 redovisa bl. a. nuläget i fråga om forskning
rörande alternativa produktionsformer inom jordbruket och trädgårdsnäringen.
SJFR skall därvid inkomma med förslag till ett sammanhållet
forskningsprogram på området.

JoU 1984/85:36

17

Utskottet vill erinra om att frågan om alternativa produktionsformer var
en av dem som ägnades ingående uppmärksamhet i samband med 1984 års
forskningspolitiska riksdagsbeslut, såvitt avsåg jordbruksutskottets område.
Det framhölls i nämnda sammanhang att de problem vi står inför när
det gäller de nuvarande produktionsformernas risker för hälsa och miljö
är av den art och omfattning att vi allvarligt måste överväga möjligheterna
till sådana produktionsformer som med bibehållande av hög effektivitet
motverkar dessa risker. Som beslutsunderlag måste vi bl. a. skaffa oss
ökade och bättre kunskaper om alternativ till dagens produktionsformer.
Det borde ske genom en samlad och medveten satsning på FoU-arbete
rörande sådana alternativ.

Det forskningsprogram som SJFR fått i uppdrag att lägga fram skall
utgöra underlaget för bl. a. utformningen av vår jordbruksproduktion i
fortsättningen. Avsikten med att ge forskningsrådet uppdraget har varit att
få förevarande angelägna forskningsområde närmare definierat. Programmet
skall vidare kunna ge underlag för en bedömning var önskemål om
förstärkta resurser är mest motiverade.

Utskottet vill för egen del starkt understryka vikten av att det snarast
möjligt skapas erforderligt underlag för berörda forskningsorgans och
myndigheters beslut i fråga om prioriteringar mellan olika åtgärder inom
forskningen rörande alternativa produktionsformer inom jordbruket och
trädgårdsnäringen.

I moderata samlingspartiets kommittémotion 3229 och motion 3230 av
Jan-Eric Virgin m. fl. (m) samt i partimotion 3231 (fp) liksom i vänsterpartiet
kommunisternas partimotion 3232 riktas kritik mot att regeringen
ännu inte framlagt något förslag rörande den närmare användningen av
influtna medel av handelsgödsel- och bekämpningsmedelsavgifter. De
moderata motionärerna anser i och för sig att ifrågavarande avgifter snarast
bör avskaffas. I avvaktan härpå bör riksdagen nu kunna fatta beslut
om att inflytande medel skall användas till bl. a. utbyggnad av gödselvårdsanläggningar
i miljöförbättrande syfte. Även folkpartimotionen innehåller
krav på att riksdagen redan nu tar ställning till hur en del av
avgiftsmedlen skall användas. Motionärerna föreslår sålunda att medel
bl. a. bör ställas till lantbruksuniversitetets förfogande för forskning inom
områden av stor betydelse för alternativ odling och möjligheter att minska
jordbrukets miljöpåverkan. Vidare anser motionärerna att medel bör ställas
till naturvårdsverkets förfogande för bidrag till fortsatt hävd av nedläggningshotad
betesmark av stort allmänt värde. Enligt vpk-motionen är
det klart otillfredsställande att frågan om avgiftsmedlens användning åter
skjuts på framtiden. Motionärerna, som dock utgår från att förslag kommer
att läggas fram i början av nästa riksmöte, föreslår redan nu vissa
åtgärder som bör kunna finansieras med angivna medel. Sålunda måste det
enligt motionärernas mening ses som mycket angeläget att åtgärder snabbt
vidtas för att rådgivning i alternativ odling skall bli tillgänglig på alla

1 ** Riksdagen 1984/85. 16 sami. Nr 36

JoU 1984/85:36

18

lantbruksnämnder. Vidare bör skapas en särskild fond för att därigenom
underlätta en omläggning av jordbruksdriften till en alternativ odlingsform.

Utskottet finner att de i motionerna framförda förslagen i och för sig är
välmotiverade och att de även står i god överensstämmelse med de allmänna
riktlinjer för avgiftsmedlens användning som riksdagen angivit. Som
framgår av den föregående redogörelsen kan emellertid beslutsunderlaget,
när det gäller inriktning på specifika insatser, väntas bli väsentligt bättre
när SJFR:s förslag framlagts, vilket beräknas ske inom de närmaste dagarna.
I avvaktan härpå finnér sig utskottet inte nu böra förorda någon
riksdagens vidare åtgärd med anledning av ifrågavarande motionsyrkanden.
I enlighet härmed avstyrker utskottet motionerna 3229 (m) yrkande 5,
3230 (m), 3231 (fp) yrkande 3 och 3232 (vpk) yrkande 3.

I det föregående har utskottet avstyrkt förslaget i motion 3228 (c) att 100
milj. kr. utöver regeringens förslag skulle tillföras jordbruket under andra
halvåret 1985. Därigenom saknar det i samma motion framlagda förslaget
att utnyttja influtna avgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel som
finansieringskälla aktualitet. Motionen avstyrks således även på denna
punkt (yrkande 3 i motsvarande del).

Utskottet har tidigare vid sin behandling av proposition 1984/85:166 om
livsmedelspolitiken tillstyrkt regeringens förslag att de kvantiteter spannmål
som åtgår för att uppfylla Sveriges utfästelser i det internationella
samarbetet mot världssvälten bör ingå i den prisreglerade volymen. Kostnaderna
för dessa åtaganden bör enligt nu framlagd proposition finansieras
från biståndsanslagen. Utskottet har för sin del inte något att erinra
häremot och tillstyrker alltså regeringens förslag i förevarande avseende.
1 motion 3231 (fp) framlagt avslagsyrkande bör i enlighet härmed avslås.

Anslagsfrågor

I propositionen tas upp anslag rörande lantbruksnämnderna, prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område, skördeskadeskyddet, djurens hälso-
och sjukvård och växtförädlingen. Utskottet, som behandlar anslagen
i den ordning de redovisas i propositionen, tar i samband härmed upp
vissa motionsvis väckta förslag i närliggande frågor.

I sin anslagsframställning beträffande lantbruksnämnderna för budgetåret
1985/86 har lantbruksstyrelsen redovisat ett huvudförslag som omfattar
budgetåren 1985/86—1987/88. Styrelsen har redovisat att nedskärningar
vid en tillämpning av huvudförslaget bör fördelas på de tre åren
med 2,2 resp. 1 %. Enligt jordbruksministerns bedömning bör det vara
möjligt att tidigarelägga en del av dessa utgiftsbegränsningar. Viare bör
verksamheten få tillföras även de inkomster som överstiger 16 milj. kr.
Vidare har beräknats 0,4 milj. kr. för vissa uppgifter inom det ekonomiska
försvaret.

JoU 1984/85:36

19

Utskottet har inte något att erinra mot regeringens anslagsberäkning och
förordar med hänvisning till i propositionen redovisad sammanställning
att till Lantbruksnämnderna för nästa budgetår anvisas ett förslagsanslag
av 219 197 000 kr. Den i motion 2168 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vid
årets början yrkade minskningen av anslaget med 12 milj. kr. bör alltså inte
ske.

I motion 1078 begär Gunnel Jonäng och Gunnar Björk i Gävle (båda c)
att ytterligare en trädgårdskonsulenttjänst tillförs Gävleborgs och Kopparbergs
län. Motionärerna påpekar att de båda länen för närvarande delar
på en sådan tjänst. Inte minst mot bakgrund av de långa avstånden anser
motionärerna detta vara för litet.

Utskottet får erinra om att det ankommer på lantbruksstyrelsen att vid
sin fördelning av de medel som anvisas för verksamheten prioritera rådgivningsresurserna
så att insatserna kan väntas få störst effekt. Utskottet,
som utgår från att man från lantbruksstyrelsens sida har sin uppmärksamhet
riktad på det förhållande som berörs i motionen, finner mot bakgrund
av det anförda inte att motion 1078 (c) bör föranleda någon riksdagens
ytterligare åtgärd, såvitt nu är i fråga (yrkande 2).

I motion 2162 av Christer Skoog (s) hemställs att riksdagen uttalar sig för
att en tjänst som konsulent för pälsdjursnäringen i Blekinge inrättas med
placering vid minkcentret i Sölvesborg. Ifrågavarande befattningshavare
skulle bl. a. svara för viss rådgivningsverksamhet som komplettering till
planerad gymnasieutbildning på området.

Utskottet får med anledning härav erinra om att riksdagen de båda
senaste åren haft att pröva motsvarande yrkanden. Det har i nämnda
sammanhang framhållits att pälsdjursuppfödningen enligt gällande regler
ej räknas till jordbruksproduktionen och därför inte faller inom ramen för
lantbruksorganisationens normala rådgivningsverksamhet. I sammanhanget
har vidare nämnts att det inom ramen för utvecklingsfondens
verksamhet bör vara möjligt att pröva frågor av det slag som anges i
motionen. Motionerna har avslagits av riksdagen (JoU 1982/83:24 och
1983/84:37).

Även om utskottet för sin del inte finner att någon ytterligare åtgärd från
riksdagens sida påfordras med anledning av motionen vill utskottet understryka
det angelägna i att lantbruksstyrelsen i sin planering av rådgivningsverksamheten
har sin uppmärksamhet riktad på frågan om pälsdjursuppfödning.

Enligt motion 1392 av Karin Flodström m. fl. (s) bör regeringen utfärda
föreskrifter så att lantbruksnämnderna utsträcker sin rådgivning och utbildning
till ”alternativa odlare”.

Utskottet finner i och för sig önskvärt att samtliga lantbruksnämnder
erhåller erforderlig kompetens att jämväl svara för rådgivningen rörande
alternativa produktionsformer. Under hänvisning till vad utskottet i det
föregående anfört beträffande användningen av vissa avgiftsmedel för

Rättelse: S. 20, rad 21 Står: motion 2287 Rättat till: motion 2289

JoU 1984/85:36

20

bl. a. sådan rådgivning som här avses föreslår utskottet emellertid att
riksdagen lämnar motionen utan vidare åtgärd.

1 motion 2289 av Karl Björzén och Anders Andersson (båda m) hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag om sammanslagning av
lantbruksnämnder och skogsvårdsstyrelser. I sin i motion 2286 lämnade
motivering till förslaget anför motionärerna att lantbruksnämndernas och
skogsvårdsstyrelsernas arbetsuppgifter ofta går i varandra. Som remissinstanser
handlägger de ofta samma ärenden. En sammanslagning av dessa
myndigheter skulle därför minska dubbelarbete och medföra besparingar.
Till dessa sammanslagna myndigheter kunde lämpligen samtidigt från
länsstyrelsernas naturvårdsenheter överföras de areella miljö- och naturvårdsfrågor,
som hör nära samman med jord- och skogsbruk, anser motionärerna.

Enligt utskottets mening utgör den i propositionen förordade samverkan
mellan de regionala länsmyndigheterna i fråga om den administrativa
verksamheten och ADB-användningen ett viktigt led i strävandena att
åstadkomma besparingar inom myndigheterna. Den föreslagna försöksverksamheten
i fråga om utökad samverkan mellan lantbruksnämnden
och skogsvårdsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län torde kunna ge värdefulla
erfarenheter som underlag för vidare beslut i frågan.

Ett väsentligt syfte med motion 2289 (m) synes härigenom uppfyllt.
Utskottet föreslår att riksdagen i avvaktan på resultatet av bl. a. ovan
berörda försöksverksamhet lämnar motionen utan vidare åtgärd.

Under anslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område anvisas
medel för olika prisreglerande åtgärder. Från anslaget bestrids kostnaderna
för livsmedelssubventioneringen. Vidare utgår medel till låginkomstsatsningen,
avbytarverksamheten och andra sociala satsningar inom jordbruket
samt medel som ersättning för införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen.
Från anslaget bestrids även vissa kostnader för prisutjämning.

För nästa budgetår beräknas anslaget till 2 946 milj. kr. Av beloppet
avser 2 475 milj. kr. livsmedelssubventioner för mjölk. Subventionseffekten
på konsumentpriset vid oförändrade öresmarginaler i handeln är ca
2:10 kr. per liter.

För låginkomstsatsning m. m. inom jordbruket beräknas i enlighet med
jordbruksnämndens förslag 435 milj. kr.

I proposition 1984/85:166 om livsmedelspolitiken anförde jordbruksministern
att det ökade prisstödet till jordbruket i norra Sverige på ca 22
milj. kr. för budgetåret 1985/86 borde finansieras genom en minskning av
vissa budgetmedel som anslagits till prisreglerande åtgärder på jordbrukets
område. I enlighet härmed föreslås nu en minskning av posten Ersättning
för införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen med 22 milj. kr.
Detta förslag innebär, vid oförändrade öresmarginaler i efterföljande ied,
en prishöjning med inemot 2 öre per liter mjölk i konsumentledet.

JoU 1984/85:36

21

I enlighet med sitt tidigare avstyrkande av förslaget i centermotionen
3228 om ytterligare medel till jordbruket under nästa halvår förelår utskottet
att motionen avslås, såvitt avser uppräkning av detta anslag för ändamålet
(yrkande 3 i motsvarande del). Då utskottet i övrigt inte har någon
erinran mot den i propositionen redovisade anslagsberäkningen under
förevarande punkt förordar utskottet sålunda att anslaget för nästa budgetår
förs upp med 2 946 milj. kr.

Det sagda innebär att utskottet avstyrker det yrkande om minskning av
livsmedelssubventionerna som lagts fram i motion 2304 (m) yrkande 2.
Likaså avstyrks de yrkanden om ökning av livsmedelssubventionerna som
framförts i vpk-motionerna 1643 yrkande 1 och 3232 yrkande 2 i motsvarande
del samt i motion 2742 (c).

Utskottets ställningstagande innebär också att motionerna 3228 (c) och
3232 (vpk) avstyrks, såvitt desamma avser posten Ersättning för införselavgiftsmedel
utanför fördelningsplanen (yrkandena 6 resp. 2 i motsvarande
del).

I motion 3100 av Lennart Pettersson m. fl. (s) påtalas att mjölksubventionerna
som de utformats i praktiken haft en mindre återhållande effekt
på priset på konsumtionsmjölk än på andra mejeriprodukter. Motionärerna
framhåller att den sneda prisutveckling som blivit följden inte åsyftades
när beslutet om mjölksubventionernas införande togs på sin tid. En utredning
bör därför snarast tillsättas med uppdrag att komma med förslag till
hur mjölksubventionerna verkligen skall leda till ett för barnfamiljerna
angeläget sänkt mjölkpris och inte till låga relativpriser på andra mejeriprodukter,
såsom smör och ost där fullgoda alternativ finns på marknaden.

Utskottet vill för egen del understryka att angelägenheten av att hålla
nere priset på konsumtionsmjölk är det avgörande motivet för bibehållandet
av livsmedelssubventionerna. Det är därför givetvis inte tillfredsställande
om prisregleringen ges en utformning som inte motsvarar detta syfte.
Utskottet har inte tillräckligt underlag för att kunna avgöra om motionärernas
kritik av nuvarande förhållanden är berättigad eller ej. Det bör
emellertid enligt utskottets mening ankomma på jordbruksnämnden och
övriga berörda myndigheter att fortlöpande följa utvecklingen och framlägga
erforderliga förslag i ämnet. Någon ytterligare åtgärd med anledning
av motionen anser utskottet inte vara nödvändig.

Utskottet biträder regeringens förslag att kostnaderna för skördeskadeskyddets
administration för budgetåret 1985/86 liksom för innevarande
budgetår bör bestridas av medel ur skördeskadefonden. Dessa kostnader
beräknas i propositionen till 15 miljoner kr. Några ytterligare medel,
utöver räntan, bedöms inte behöva tillföras fonden för nästa budgetår.

Enligt propositionen bör medel under anslaget till Administration av
permanent skördeskadeskydd för nästa budgetår beräknas med utgångspunkt
i huvudförslaget. I enlighet med vad utskottet nyss har anfört bör för
budgetåret 1985/86 15 miljoner kr. av medel ur skördeskadefonden tillfö -

JoU 1984/85:36

22

ras anslaget. Av dessa medel avses 4 151 000 kr. användas för skördeskadeskyddets
tekniska administration och resterande för de objektiva skördeuppskattningarna.
Vidare bör som utskottet angett i det föregående
anslaget tillföras 8 milj. kr. från införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen.
Motion 3229 bör i överensstämmelse härmed avslås, såvitt avser
anslagsuppräkning med 8 miljoner kr. (yrkande 7 i motsvarande del).

I folkpartimotionen 3231 anmärks mot att regeringen inte heller i denna
proposition lagt fram något förslag till permanent lösning av skördeskadeskyddet.
Motionärerna upprepar tidigare framförda krav på att regeringen
måste presentera förslag i detta avseende för riksdagen. Samma
krav framförs i moderata samlingspartiets motion 3229.

Utskottet vill för sin del framhålla önskvärdheten av att frågan om
skördeskadeskyddets framtida utformning snarast bringas till en lösning.

Enligt vad utskottet inhämtat har emellertid långtgående överläggningar
förts i frågan mellan företrädare för staten och jordbruksnäringen. Frågor
som ännu återstår att lösa avser bl. a. formerna för ett permanent skördeskadeskydd
samt frågan om huvudmannaskapet för verksamheten. Diskussionerna
fortsätter med sikte på att slutligt förslag i ämnet så snart som
möjligt skall kunna framläggas.

Utskottet finner mot angiven bakgrund inte skäl för riksdagen att nu
göra någon särskild framställning i ämnet och avstyrker således föreliggande
båda motioner, såvitt nu är i fråga (yrkande 5 resp. yrkande 7 i
motsvarande del).

Kostnaderna för djurens hälso- och sjukvård beräknar jordbruksministern
för budgetåret 1985/86 till 75 470 000 kr. Finansieringen av dessa
kostnader bör ske enligt en i propositionen redovisad plan. Detta innebär
oförändrade belopp i fråga om statens bidrag och i fråga om kollektiva
medel från jordbruksnäringen samt en viss ökning av beloppet i fråga om
djursjukvårdsavgifter. Det ankommer på regeringen att besluta om behövlig
justering av dessa avgifter.

Den förordade höjningen av djursjukvårdsavgiften beräknas tillföra
verksamheten ökade intäkter med sammanlagt 5 milj. kr. för nästa budgetår.
Förslaget om avgiftshöjning möts av kritik i flertalet följdmotioner.
Centerpartiet accepterar enligt sin partimotion 3228 yrkande 8 inte förslaget
utan föreslår i stället en höjning av anslaget till bidrag till djurens hälsooch
sjukvård med 5 milj. kr. utöver regeringens förslag. Inte heller vänsterpartiet
kommunisterna kan enligt partimotion 3232 yrkande 4 biträda den
föreslagna höjningen av djursjukvårdsavgifterna. De vill i stället införa en
omsättningsavgift inom trav- och galoppsporten. I andra hand anser motionärerna
att ytterligare budgetmedel bör anslås i stället för höjda avgifter.
Enligt den moderata kommittémotionen 3229 yrkande 6 utgör den
omfördelning av kostnader mellan staten och djurägarna som nu föreslås
ett avsteg från riksdagens år 1982 fattade beslut om kostnadsfördelningen
inom distriktsveterinärorganisationen. Motionärerna upprepar därför tidigare
ställda krav om en översyn av distriktsveterinärorganisationen, där

JoU 1984/85:36

23

riksdagen ges tillfälle att fatta ett mera långsiktigt beslut om hur djursjukvården
skall vara såväl finansierad som organiserad. Även i folkpartimotion
3231 yrkande 4 pläderas för en ordentlig översyn av distriktsorganisationen
såväl i vad avser finansieringen som övrig organisation. Behovet
att ompröva finansieringssystemet med djursjukvårdsavgifter är angeläget
hävdas vidare i motion 3227 av Sten Svensson (m). Kritik mot en ökad
övervältring av ifrågavarande kostnader på djurägarna förs slutligen fram
i den vid årets början väckta motionen 2611 av Einar Larsson m. fl. (c).

Utskottet vill erinra om att riksdagen som också anförs i propositionen
tidigare uttalat att ökad finansiering med avgifter kunde medföra risk för
att enskilda djurägare av kostnadsskäl drog sig för att tillkalla veterinär
även i fall där en insats av veterinär skulle erfordras. Enligt riksdagen
kunde också risk föreligga att en höjd avgift främjade en privatisering av
veterinärväsendet, som på sikt kunde bryta sönder den nuvarande statliga
organisationen på området. Utskottet delar dock jordbruksministerns mening
att den nu föreslagna höjningen av uttaget av djursjukvårdsavgifter
får mycket marginell påverkan på ett jordbruksföretag av normal storlek
och inte heller medför risk för att distriktsveterinärorganisationen skall
brytas sönder. Regeringens förslag beträffande anslagen till djurens hälsooch
sjukvård tillstyrks därför av utskottet. Detta innebär bl. a. att utskottet
finnér att anslaget Bidrag till djurens hälso- och sjukvård bör tas upp med
i propositionen förordat belopp eller med 40 470 000 kr. Motionerna 2611
(c), 3228 (c) yrkande 8 samt 3232 (vpk) yrkande 4 avstyrks således.

Med anledning av de motionsvis framförda utredningsyrkandena och i
belysning av vad riksdagen tidigare uttalat kan det enligt utskottets mening
vara lämpligt att nu låta närmare undersöka vilka slutsatser som kan dras
av erfarenheterna från den hittillsvarande tillämpningen av systemet med
avgiftsfinansiering. Resultatet av en sådan översyn bör lämpligen kunna
redovisas för riksdagen i samband med budgetprövningen. Det bör ankomma
på regeringen att bestämma de närmare formerna för översynen.

Utskottet hemställer att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet här anfört med anledning av regeringens förslag och
motionerna 3227 (m), 3229 (m) yrkande 6 och 3231 (fp) yrkande 4.

Vad i propositionen anförts beträffande anslaget bidrag till växtförädling
föranleder ingen erinran från utskottets sida.

Utskottet tar i detta sammanhang upp den vid årets början väckta
motionen 1395 av Birgitta Hambraeus m. fl. (c) om statligt stöd till linodling.
Enligt motionen bör riksdagen hos regeringen begära utredning och
förslag om sådant stöd till inhemsk odling och beredning av lin i industriell
skala.

Utskottet vill erinra om att frågan om statligt stöd till inhemsk produktion
av ull och fiberväxter, såsom lin m. m., under senare år flera gånger
varit föremål för riksdagens prövning med anledning av motioner i ämnet.
Därvid har visats en allmänt positiv inställning till motionsyrkandena.

JoU 1984/85:36

24

Sålunda har jordbruksutskottet framhållit att linhanteringen för husbehov
bör tillmätas ett värde för upprätthållande av gamla kulturtraditioner och
att mycket talar för att stöd i någon form är påkallat om hanteringen skall
kunna upprätthållas i nämnvärd omfattning. Utskottet har emellertid förutsatt
att regeringen och berörda myndigheter och organisationer har sin
uppmärksamhet riktad på frågan. Bl. a. har utskottet ansett att frågan om
åtgärder för att trygga en fortsatt inhemsk linodling bör kunna ägnas
uppmärksamhet inom ramen för växtförädlingsnämndens verksamhet.
Även näringsutskottet har haft anledning att beröra hithörande frågor.
Sistnämnda utskott har anfört att det enligt utskottets mening ligger ett värde
i sig att ha en viss produktion av ull och fiberväxter kvar inom landet.
Hösten 1983 när hithörande frågor senast var uppe till prövning med
anledning av en motion av motsvarande innebörd som den nu föreliggande
konstaterade utskottet att intresset för linodling och för linhanteringen
i övrigt ökar starkt för närvarande. Ett tecken på detta var den konferens
om lin och linets framtid som hösten 1983 anordnades i Järvsö på initiativ
av Riksförbundet för hembygdsvård. Bakom konferensen, som omfattade
ett hundratal deltagare, stod också bl. a. glesbygdsdelegationen, Studieförbundet
Vuxenskolan och nämnden för hemslöjdsfrågor. Vid konferensen
diskuterades linets framtid i Sverige och möjligheterna att utveckla en
småskalig linodling inom landet. Vid konferensen redovisades bl. a. projekt
där glesbygdsstöd lämnats för uppbyggnad av ett mindre linberedningsverk.
Vidare redovisades resultatet av en utredning rörande rationalisering
och effektivisering av husbehovsodling av lin som förutvarande
sekreteraren vid Skogs- och lantbruksakademien, professor emeritus Kåre
Fröier gjort med stöd av bidrag från nämnden för hemslöjdsfrågor.

Konferensen utmynnade i beslut att ge nyssnämnda nämnd i uppdrag
att följa upp frågorna kring linet. Nämnden skulle tillsatta en arbetsgrupp
som kartlade behoven och arbetade fram konkreta förslag på hur frågorna
skall lösas.

Inom nämnden för hemslöjdsfrågor avsåg man att organisera uppföljningen
av konferensbeslutet med sikte på att snabbt få fram konkreta
resultat när det gäller förbättrade möjligheter för linodling och linhantering
inom landet.

I den nu väckta motionen anförs att den av nämnden för hemslöjdsfrågor
inrättade arbetsgruppen klargjort att behovet är mycket stort av att
samhället stöder inhemsk produktion av textilfibrer. Det är dock inte
möjligt att begära en mera omfattande utredning inom ramen för nämndens
begränsade resurser.

Utskottet anser att det positiva intresse som från riksdagens sida visats
när det gäller en inhemsk produktion och vidarebearbetning av lin alltjämt
har starkt fog för sig. Utskottet, som i och för sig inte finner omotiverat att
en i motionen åsyftad utredning kommer till stånd, anser emellertid att det
närmast ankommer på regeringen att avgöra frågan.

JoU 1984/85:36 25

Utskottet anser att motionen inte bör föranleda någon riksdagens vidare
åtgärd.

Hemställan

Utskottet hemställer

Prisregleringen på sockerbetor och socker

I. att riksdagen godkänner de i propositionen förordade grunderna
för reglering av priserna m. m. på sockerbetor och socker för
tiden den 1 juli 1985 —den 30 juni 1987,

Prisregleringen på jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker

2. att riksdagen med avslag på motion 1984/85:3228 yrkande 3 i
motsvarande del godkänner regeringens förslag att jordbruket
och viss förädlingsindustri genom ändrade mittpriser m. m. per
den 1 juli 1985 tillerkänns 465 milj. kr.,

3. att riksdagen avslår motion 1984/85:3228 yrkandena 1 och 2,

4. att riksdagen med avslag på motionerna 1984/85:3229 yrkande
1 och 1984/85:3231 yrkande 1 godkänner vad i propositionen
förordats i fråga om kompensation per den 1 januari 1986,

5. beträffande viss avvecklingsersättning m. m.

att riksdagen avslår motion 1984/85:3229 yrkande 4,

6. beträffande vissa prisdämpande åtgärder i fråga om importpotatis att

riksdagen avslår motion 1984/85:3228 yrkande 4,

7. beträffande ändrade regler i fråga om buffertzoner
att riksdagen avslår motion 1984/85:3228 yrkande 5,

8. beträffande samhällets delansvar för överskottsarealens kostnader att

riksdagen med avslag på regeringens förslag och med bifall
till motionerna 1984/85:3229 yrkande 3, 1984/85:3231 yrkande
2 och 1984/85:3232 yrkande 1 godkänner vad utskottet
förordat,

9. beträffande befrielse från handelsgödselavgift
att riksdagen avslår motion 1984/85:2167,

10. beträffande gränshandel med hö och stråfoder
att riksdagen avslår motion 1984/85:2030,

II. beträffande förbud mot import av hampfrö
att riksdagen avslår motion 1984/85:634,

12. att riksdagen godkänner de i övrigt förordade grunderna för
reglering av priserna m. m. på jordbruksprodukter utom sockerbetor
och socker för tiden den 1 juli 1985 —den 30 juni 1986,

JoU 1984/85:36

26

Införselavgiftsmedel m. m.

13. beträffande pristillägg för får- och lammkött m. m. samt statistik
på jordbrukets område

att riksdagen med avslag på motionerna 1984/85:3228 yrkande
7 i motsvarande del och 1984/85:3229 yrkande 2 godkänner
vad som förordats i propositionen,

14. att riksdagen godkänner vad i propositionen i övrigt förordats
i fråga om användningen av avgiftsmedel som inflyter under
regleringsåret 1985/86 eller har influtit under tidigare regleringsår,

Rörliga krediter

15. att riksdagen medger att statens jordbruksnämnd för säsongsmässig
lagring av jordbruksprodukter under budgetåret 1985/
86 får disponera en rörlig kredit på högst 150 milj. kr. i riksgäldskontoret,

16. att riksdagen medger att regeringen eller, efter regeringens
bestämmande, statens jordbruksnämnd för ändamål inom
jordbruksprisregleringen och regleringen av sockernäringen
för budgetåret 1985/86 får disponera en rörlig kredit på högst
80 milj. kr. i riksgäldskontoret,

17. att riksdagen medger att statens jordbruksnämnd för råvarukostnadsutjämning
under budgetåret 1985/86 får disponera en
rörlig kredit på högst 20 milj. kr. i riksgäldskontoret,

Övrigt

18. beträffande dispositionen av gödsel- och bekämpningsavgiftsm
edlen

a) att riksdagen avslår motion 1984/85:3228 yrkande 3 i motsvarande
del,

b) att riksdagen avslår motion 1984/85:3229 yrkande 5,

c) att riksdagen avslår motion 1984/85:3230,

d) att riksdagen avslår motion 1984/85:3231 yrkande 3,

e) att riksdagen avslår motion 1984/85:3232 yrkande 3,

19. att riksdagen med avslag på motion 1984/85:3231 yrkande 6
godkänner vad i propositionen förordats om finansieringen av
kostnaderna för de kvantiteter spannmål som åtgår för att
uppfylla Sveriges utfästelser i det internationella samarbetet
mot världssvälten,

Anslagsfrågor

20. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1984/85:2168 yrkande 10 till Lantbruksnämnderna

JoU 1984/85:36

27

för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 219
197 000 kr.,

21. beträffande tjänst som trädgårdskonsulent i Gävleborgs och
Kopparbergs län

att riksdagen avslår motion 1984/85:1078 yrkande 2,

22. beträffande tjänst som konsulent för pälsdjursnäringen
att riksdagen avslår motion 1984/85:2162,

23. beträffande rådgivning om alternativ odling
att riksdagen avslår motion 1984/85:1392,

24. beträffande sammanslagning av lantbruksnämnder och skogsvårdsstyrelser att

riksdagen lämnar motion 1984/85:2289 utan vidare åtgärd,

25. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionerna 1984/85:1643 yrkande 1, 1984/85:2304yrkande
2, 1984/85:2742, 1984/85:3228 yrkandena 3 i motsvarande del
och 6 samt 1984/85:3232 yrkande 2 till Prisreglerande åtgärder
på jordbrukets område för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag
av 2 946 000 000 kr.,

26. beträffande mjölkprissubventionerna

att riksdagen lämnar motion 1984/85:3100 utan vidare åtgärd,

27. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga
om medel för täckande av kostnaderna för skördeskadeskyddets
administration,

28. att riksdagen till Bidrag till permanent skördeskadeskydd för
budgetåret 1985/86 anvisar ett anslag av 1 000 kr.,

29. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1984/85:3229 yrkande 7 i motsvarande del till Administration
av permanent skördeskadeskydd m. m. för budgetåret
1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 16 956 000 kr.,

30. beträffande permanent lösning av skördeskadeskyddet

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:3229 yrkande 7 i motsvarande
del och 1984/85:3231 yrkande 5,

31. beträffande djurens hälso- och sjukvård

a) att riksdagen till Lantbruksstyrelsen, djurens hälso- och sjukvård:
Uppdragsverksamhet för budgetåret 1985/86 anvisar ett
förslagsanslag av 1 000 kr.,

b) att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1984/85:2611, 1984/85:3228 yrkande 8
och 1984/85:3232 yrkande 4 till Bidrag till djurens hälso- och
sjukvård för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag
av 40 470 000 kr.,

c) beträffande översyn av systemet med avgiftsfinansiering

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionerna
1984/85:3227, 1984/85:3229 yrkande 6 och 1984/85:3231

JoU 1984/85:36

28

yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

32. beträffande bidrag till växtförädling

att riksdagen bemyndigar regeringen att ikläda staten de ekonomiska
förpliktelser som följer av det avtal om bidrag till
växtförädling som nämnts i propositionen,

33. beträffande stöd till linodling m. m.

att riksdagen lämnar motion 1984/85:1395 utan vidare åtgärd.

Stockholm den 3 juni 1985
På jordbruksutskottets vägnar

ANDERS DAHLGREN

Närvarande: andre vice talman Anders Dahlgren (c), Håkan Strömberg (s),
Arne Andersson i Ljung (m), Grethe Lundblad (s), Ove Karlsson (s), Hans
Wachtmeister (m), Gunnar Olsson (s), Jan Fransson (s), Jens Eriksson (m),
Börje Stensson (fp), John Andersson (vpk), Åke Selberg (s), Jan-Eric
Virgin (m), Bengt Kronblad (s) och Karl Erik Olsson (c).

Reservationer

1. Prisreglering på jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker den 1
juli—den 31 december 1985 (mom. 2 och 3)

Andre vice talman Anders Dahlgren och Karl Erik Olsson (båda c) anser
att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Jordbruksministern
framhåller” och på s. 8 slutar med ”utan bifall” bort ha följande
lydelse:

Utgångspunkter för jordbruksnämndens förslag som ligger till grund för
propositionen har varit statsmakternas mål om en inflation på högst 3 %
för år 1985 och att löneökningarna under 1985 skall hållas inom ramen
5 %. Dessa mål saknar numera aktualitet. Inflationsmålet kommer inte på
långa vägar att kunna infrias, allra minst efter den kraftiga räntehöjningen.
Lönetaket har genombrutits under aktiv medverkan av landets statsminister.
Räntehöjningen är en särskilt svår belastning för en kapitalkrävande
näring som jordbruket.

Den ekonomiska utvecklingen under senare år och nu senast den kraftiga
räntehöjningen har lett till en allvarlig och grundad oro i jordbrukskretsar.
Från olika grupper i samhället och från regeringen har redovisats
en allt mer negativ attityd till jordbruket.

JoU 1984/85:36

29

De flesta jordbrukare är inte bara företagare i vanlig mening. De känner
sig även som förvaltare av svenskt land. Som sådana upplever de nu en
stark ovisshet om förmågan att kunna bevara det svenska kulturlandskapet
och den odlade jorden som en av framtidens viktigaste resursbaser. Många
känner även en tilltagande oro för sin egen och familjens ekonomi och för
att tvingas upphöra med jordbruk och i stället öka antalet arbetslösa i en
kommande lågkonjunktur. Det är bl. a. dessa faktorer som för en kort tid
sedan resulterat i en historisk manifestation där ca 25 000 ur bondebefolkningen
tågade till riksdagshuset och överlämnade ett upprop till riksdagspartierna.

Regeringens förslag innebär enligt utskottets mening att jordbruket inte
får rimlig kompensation för kostnadsökningarna och att reglerna för inkomstföljsamhet
tillämpats så snävt att syftet inte på långa vägar kan
uppnås. Det är t. ex. inte rimligt att räkna med att produktivitetsutvecklingen
i jordbruket skall kunna fortgå i snabb takt samtidigt som produktionen
måste krympas och viktiga produktionsmedel beläggs med skatter
och avgifter.

Regeringens förslag innebär vidare att materiellt viktiga frågor skjutits
på framtiden. Det gäller bl. a. behandlingen av det ekonomiska utbytet av
vissa biprodukter och hur det uppkomna underskottet i spannmålskassan
skall täckas.

De förutsättningar som ställdes upp när prisöverläggningarna startade
gäller alltså inte längre. Det kunde motivera att nya överläggningar togs
upp utifrån de nu aktuella förutsättningarna. För detta finns dock inte tid.
Även på detta område har statsmakternas senfärdighet medfört allvarliga
problem.

Mot den bakgrunden anser utskottet att riksdagen nu skall ta beslut om
prisregleringen enbart för perioden den 1 juli—den 31 december 1985.
Tidigt i höst bör nya överläggningar tas upp om prisregleringen för tiden
därefter. Propositionen bör föreläggas riksdagen så att beslut kan tas i
december. Därmed kan det ”avtalslösa” tillståndet förhoppningsvis begränsas
till ett halvår.

Det material som presenterats för riksdagen ger inte underlag för en
prövning av de enskilda posterna i det kompensationsbelopp som nu
borde tillföras jordbruket. I detta läge är det inte heller möjligt att tillföra
jordbruket ett så stort belopp att det skulle ge full kompensation. Utskottet
anser därför att en provisorisk lösning nu bör väljas för andra halvåret
1985. För att motverka den inkomstsvacka för jordbruket, som ett godkännande
av propositionen skulle innebära bör jordbruket tillföras 100 milj.
kr. under andra halvåret 1985. Beloppet bör tillföras regleringsekonomin
och användas på sådant sätt att det främst kommer mjölk- och köttproducenterna
till godo. Bl. a. bör därigenom slaktdjursavgiften för nötboskap
kunna begränsas. Av beloppet bör 8 miljoner kr. användas för att öka
anslaget till etableringsstöd från 32 till 40 milj. kr.

JoU 1984/85:36

30

dels den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Utskottet
biträder” och slutar med ”kunna bifallas” bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder regeringens förslag med den ändringen att utskottet
anser att etableringsstöd för nästa regleringsår i enlighet med lantbruksstyrelsen
beräkningar bör få utgå inom ramen för ett sammanlagt belopp av
40 milj. kr.

dets utskottets hemställan under 2 och 3 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1984/85:3228 yrkande 3 i motsvarande del godkänner vad utskottet
anfört rörande ersättning till jordbruket och viss förädlingsindustri
genom ändrade mittpriser m. m. per den 1 juli
1985,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet med anledning av motion 1984/85:3228 yrkandena 1
och 2 anfört rörande grunderna för regleringen av priserna
m. m. på jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker för
tiden den 1 juli —den 31 december 1985, m. m.,

2. Kompensationen per den 1 januari 1986 (mom. 4)

Arne Andersson i Ljung (m), Hans Wachtmeister (m), Jens Eriksson (m),
Börje Stensson (fp) och Jan-Eric Virgin (m) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”1 fråga” och
slutar med ”yrkande 1)” bort ha följande lydelse:

I fråga om kompensationsmetod vill utskottet liksom motionärerna
förorda att en återgång sker till den kompensationsmodell som tillämpades
i samband med prisöverläggningarna under större delen av 1970-talet
och fram t. o. m. år 1980. Denna modell innebar att en automatisk kostnadskompensation
utgick för fördyringen av produktionsmedlen i jordbruket,
mätt enligt s. k. PM-index, samt för den faktiska kostnadsutvecklingen
inom berörd livsmedelsindustri. Eftersom produktionsmedlen svarar för
den helt övervägande delen av jordbrukets totala kostnader är systemet
med obundna överläggningar enligt utskottets uppfattning ägnat att skapa
osäkerhet bland jordbrukarna, vilket bl. a. lägger hinder i vägen för en
rationell planering av den framtida verksamheten.

Hur stort kompensationsbeloppet den 1 januari 1986 blir kan inte nu
beräknas. Det torde föreligga avsevärda risker att det väsentligt kommer
att överstiga de 348 milj. kr. som regeringen preliminärt anger. Enbart den
nyligen genomförda diskontohöjningen torde medföra att beloppet ökar
med ytterligare ca 200 milj. kr.

I enlighet med det anförda delar utskottet den i motionerna 3229 och
3231 uttryckta uppfattningen att jordbruket per den 1 januari 1986 tiller -

JoU 1984/85:36

31

känns kompensation för den faktiska kostnadsutvecklingen enligt PM-index
under andra halvåret 1985 (dvs. april —oktober).

dels utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:3229 yrkande
1 och 1984/85:3231 yrkande 1 godkänner vad utskottet förordat
i fråga om kompensation per den 1 januari 1986,

3. Viss avvecklingsersättning m. m. (mom. 5)

Arne Andersson i Ljung (m), Hans Wachtmeister (m), Jens Eriksson (m),
Börje Stensson (fp) och Jan-Eric Virgin (m) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”yrkande 4)” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening kan en sådan avvecklingsersättning bidra till
att obalansen mellan konsumtion och produktion kan minska. Jordbruksnämnden
bör därför få möjlighet att använda dessa medel även för en
avvecklingsersättning till kött- och smågrisproducenter. Utskottet tillstyrker
alltså motion 3229 i förevarande avseende (yrkande 4),

dels utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande viss avvecklingsersättning m. m.

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1984/85:3229 yrkande
4,

4. Användningen av vissa införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen
(mom. 6 och 7)

Andre vice talman Anders Dahlgren (c), Arne Andersson i Ljung (m),
Hans Wachtmeister (m), Jens Eriksson (m), Jan-Eric Virgin (m) och Karl
Erik Olsson (c) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Utskottet
vill” och på s. 11 slutar med ”yrkandena 4 och 5)” bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att förslaget att 5 milj. kr. av SPI:s regleringsmedel
skall få användas för att dämpa priserna på importpotatis inte har stöd
i någon överenskommelse. Utskottet anser att förslaget bör avslås.

Inte heller förslaget om ändrade regler för buffertzoner har stöd i någon
överenskommelse. Det är svårt att överblicka konsekvenserna av de föreslagna
ändringarna. Jordbruksnämndens uppfattning att det nu är motiverat
med en något större prisrörlighet än tidigare bör inte godtas på så
lösa grunder och utan stöd i en överenskommelse. Utskottet yrkar därför
avslag även på denna punkt.

JoU 1984/85:36

32

Det anförda innebär att utskottet biträder den uppfattning som uttrycks
i motion 3228 i nu förevarande avseenden (yrkandena 4 resp. 5).

dels utskottets hemställan under 6 och 7 bort ha följande lydelse:

6. beträffande vissa prisdämpande åtgärder i fråga om importpotatis
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1984/85:3228 yrkande
4,

7. beträffande ändrade regler i fråga om buffertzoner

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1984/85:3228 yrkande
5,

5. Samhällets delansvar för överskottsarealens kostnader (mom. 8)

Håkan Strömberg, Grethe Lundblad, Ove Karlsson, Gunnar Olsson,
Jan Fransson, Åke Selberg och Bengt Kronblad (alla s) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”vpk) yrkande 1” bort ha följande lydelse:

Utskottet kan för sin del biträda det i propositionen framlagda förslaget
att en totalfinansiering av samhällets kostnader för överskottsarealen bör
ske. Likaså tillstyrker utskottet att denna finansiering sker inom jordbrukssektorns
ram. Samhällets delansvar bör i enlighet med regeringens förslag
finansieras genom att det beräknade beloppet, 160 miljoner kr., tas ut i
form av prisjusteringar per den 1 januari 1986. Det bör få ankomma på
regeringen att besluta i frågan.

Detta innebär att utskottet tillstyrker propositionen på nu ifrågavarande
punkt och avstyrker motionerna 3229 (m) yrkande 3, 3231 (fp) yrkande 2
och 3232 yrkande 1.

dels utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande samhällets delansvar för överskottsarealens kostnader att

riksdagen med avslag på motionerna 1984/85:3229 yrkande
3,1984/85:3231 yrkande2och 1984/85:3232 yrkande 1 godkänner
vad utskottet anfört,

6. Pristillägg för får- och lammkött m. m. samt statistik på jordbrukets
område (mom. 13)

Andre vice talman Anders Dahlgren (c), Arne Andersson i Ljung (m),
Hans Wachtmeister (m), Jens Eriksson (m), Börje Stensson (fp), Jan-Erik
Virgin (m) och Karl Erik Olsson (c) anser att

JoU 1984/85:36

33

dels den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Utskottet
kan” och slutar med ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Utskottet kan för sin del inte godta att subventionen på får- och lammkött
minskas med 8 miljoner kr. och att beloppet används för att täcka
kostnader för insamling av skördestatistik. Förslaget bör avslås och medel
anvisas på vanligt sätt, varvid också möjligheterna att rationalisera verksamheten
bör prövas. Utskottet biträder därför yrkandena härom i motionerna
3228 (c) och 3229 (m)!

dels utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande pristillägg på får- och lammkött m. m. samt statistik
på jordbrukets område

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionerna
1984/85:3228 yrkande 7 i motsvarande del och 1984/
85:3229 yrkande 2 godkänner vad utskottet förordat,

7. Dispositionen av gödsel- och bekämpningsavgiftsmedlen (mom. 18 a)

Andre vice talman Anders Dahlgren och Karl Erik Olsson (båda c) anser
att

dels den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ”1 det” och
slutar med ”motsvarande del” bort ha följande lydelse:

I propositionen erinras om att riksdagen våren 1984 tog beslut om
införande av särskilda avgifter på gödsel- och bekämpningsmedel. Utskottet
anser att dessa särskilda avgifter bör avskaffas. Så länge de finns kvar
bör de i enlighet med riksdagens beslut användas till forskning, rådgivning
och miljöförbättrande åtgärder. Regeringen har emellertid inte vidtagit
åtgärder för att efterkomma detta beslut. Medlen, drygt 100 miljoner kr.,
kvarstår därför oförbrukade. Utskottet anser att riksdagen som en tillfällig
åtgärd bör föreskriva att 100 miljoner kr. av dessa medel bör användas för
att täcka det tillskott till regleringsekonomin för andra halvåret 1985 som
utskottet tidigare föreslagit. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

dels utskottets hemställan under 18 a bort ha följande lydelse:

18. beträffande dispositionen av gödsel- och bekämpningsavgiftsmedlen a)

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1984/85:3228 yrkande
3 i motsvarande del om tillskott till regleringsekonomin,

JoU 1984/85:36

34

8. Dispositionen av gödsel- och bekämpningsavgiftsmedlen (moni. 18 b och

c)

Arne Andersson i Ljung, Hans Wachtmeister, Jens Eriksson och JanEric
Virgin (alla m) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”(vpk) yrkande 3” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill erinra om att avgifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel
har tagits ut i nästan ett år. Utskottet anser att dessa avgifter
snarast bör tas bort. Enbart under innevarande budgetår har ca 120 miljoner
kr. influtit. Enligt riksdagens beslut skall dessa medel användas till
forskning, rådgivning och miljöförbättrande åtgärder. Under det år som
gått har regeringen inte kunnat redovisa hur medlen skall användas. Från
moderat håll har såväl i partimotion 3229 som i motion 3230 av Jan-Eric
Virgin m. fl. föreslagits att medlen skall användas till bl. a. utbyggnad av
gödselvårdsanläggningar. Utskottet biträder detta krav och föreslår att
regeringen skyndsamt låter lantbruksstyrelsen utarbeta direktiv för en
sådan bidragsgivning samt snarast återkommer till riksdagen med förslag
om hur resten av medlen skall användas.

dels utskottets hemställan under 18 b och c bort ha följande lydelse:

18. beträffande dispositionen av gödsel- och bekämpningsavgiftsmedlen b)

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1984/85:3229 yrkande
5 om bidrag till gödselvårdsanläggningar m. m.,

c) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1984/85:3230 om
bidrag till gödselvårdsanläggningar m. m.,

9. Dispositionen av gödsel- och bekämpningsavgiftsmedlen (mom. 18 d)

Börje Stensson (fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”(vpk) yrkande 3” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser för sin del att riksdagen redan nu bör ta ställning till hur
en del av dessa avgiftsmedel skall användas.

Vid Sveriges lantbruksuniversitet pågår forskning inom många områden
av stor betydelse för alternativ odling och möjligheten att minska jordbrukets
miljöpåverkan. Långt framskridna planer finns också på att utvidga
verksamheten på dessa områden. Emellertid saknas medel, framför allt för
de forskartjänster som måste tillskapas. Vidare föreligger en risk för att
universitetets mikrobiologiska institut måste minskas, vilket skulle vara

JoU 1984/85:36

35

förödande för bl. a. sådan forskning som kan anvisa alternativ till dagens
jordbruk.

Hagmark och andra naturliga betesmarker representerar vidare stora
värden för naturvården och friluftslivet men har under lång tid minskat i
areal på grund av rationalisering inom jordbruket. En ytterligare minskning,
som är att vänta med nu rådande förutsättningar för jordbruket, ter
sig oacceptabel från naturvårdssynpunkt. Därför bör medel ställas till
naturvårdsverkets förfogande för bidrag till fortsatt hävd av nedläggningshotad
betesmark av stort allmänt värde. Bidragen bör ha formen av arealbidrag
och utgå enligt de principer som redan tillämpas vid s. k. landskapsvård
av odlingsbruk.

Dessutom bör medel kunna anvisas för direkt stöd till experimentverksamheter
med alternativa odlingsmetoder liksom till inkörningskostnader
vid sådana odlingsmetoder på olika brukningsenheter.

Det anförda innebär att utskottet ansluter sig till de synpunkter som
framlagts i motion 3231 (fp) i förevarande sammanhang.

dels utskottets hemställan under 18 d bort ha följande lydelse:

18. beträffande dispositionen av gödsel- och bekämpningsavgiftsmedlen d)

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1984/85:3231 yrkande
3 om bidrag till forskning m. m.,

10. Dispositionen av gödsel- och bekämpningsavgiftsmedlen (moni. 18 e)

John Andersson (vpk) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”(vpk) yrkande 3” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är klart otillfredsställande att frågan om dessa
avgiftsmedels användnng åter skjuts på framtiden. Utskottet utgår dock
ifrån att förslag kommer att läggas fram i början av nästa riksmöte.

Emellertid vill utskottet nu föreslå vissa åtgärder som bör kunna finansieras
av dessa medel. Dessa bör ingå i det underlag på vilket regeringen
skall göra sina överväganden.

I dag kan sålunda ingen lantbruksnämnd i landet stå till tjänst med
rådgivning i alternativ odling, eftersom dessa kunskaper inte finns tillgängliga
på nämnderna. Det måste därför ses som mycket angeläget att
denna brist snabbt åtgärdas genom att sådan rådgivning finns tillgänglig
på alla lantbruksnämnder.

Det finns också en kostnadströskel när en omläggning skall ske till en
alternativ odlingsform. Det bör därför skapas en särskild fond för att
därigenom underlätta en omläggning av jordbruksdriften. En sådan fond
bör regeringen redan nu få i uppdrag att inrätta; den skulle då mycket

JoU 1984/85:36

36

snabbt kunna bli en stimulans för en utveckling inom den alternativa
odlingen. Vad utskottet här med anledning av motion 3232 (vpk) anfört om
användningen av den särskilda avgiften på gödsel- och bekämpningsmedlen
bör riksdagen ge regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 18 e bort ha följande lydelse:

18. beträffande dispositionen av gödsel- och bekämpningsavgiftsmedlen e)

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1984/85:3232 yrkande
3 om viss rådgivning m. m.,

11. Det internationella samarbetet mot världssvälten (mom. 19)

Börje Stensson (fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”härmed avslås” bort ha följande lydelse:

Utskottet har ( = utskottet) prisreglerade volymen.

Förslaget innebär att SIDA skall betala inhemskt avräkningspris för det
vete som utgör Sveriges bidrag till dels 1980 års konvention om livsmedelshjälp,
dels Internationella beredskapslagret av livsmedel för katastrofinsatser.
Hittills har SIDA avräknat mot världsmarknadspriser, och utskottet
anser att det även i fortsättningen skall vara principen.

Utskottet biträder således motion 3231 (fp) i denna del och avstyrker i
enlighet härmed regeringens förslag i förevarande avseende.

dels utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:

19. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1984/85:3231 yrkande 6 godkänner vad utskottet anfört i fråga
om finansieringen av kostnaderna för de kvantiteter spannmål
som åtgår för att uppfylla Sveriges utfästelser i det internationella
samarbetet mot världssvälten,

12. Lantbruksnämnderna (mom. 20)

Börje Stensson (fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”inte ske” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker för sin del förslaget i motion 2168 av Bengt Westerberg
m. fl. (fp) att anslaget till Lantbruksnämnderna bör kunna minskas
med 12 miljoner kr. i förhållande till regeringens förslag. I övrigt har
utskottet inte något att erinra ( = utskottet) ett förslags anslag

av 207 197 000 kr.

JoU 1984/85:36

37

dels utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1984/85:2168 yrkande 10 till Lantbruksnämnderna Lör budgtXåret
1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 207 197 000 kr.,

13. Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område (mom. 25)

Arne Andersson i Ljung, Hans Wachtmeister, Jens Eriksson och JanEric
Virgin (alla m) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med ”1 enlighet”
och slutar med ”motsvarande del” bort ha följande lydelse:

I enlighet (= utskottet) motsvarande del). Utskottet

vill i övrigt framhålla att den samhällsekonomiska utvecklingen liksom
jordbruksprisregleringen har stor betydelse för jordbrukarnas inkomster.
Vår grundläggande inställning till de ekonomiska frågorna har stor betydelse
också för jordbruket. Strävanden till ekonomisk sanering, innebärande
långtgående besparingar, kan i det kortare perspektivet te sig hårdhänta.
Att vi med detta skapar förutsättning för ett rimligt skatteuttag, som

1 sin tur har betydelse för människornas köpkraft, är emellertid gynnsamt
också för jordbruket.

Utskottet vill speciellt understryka att vi bör föra en sådan politik att den
ekonomiska situationen förbättras för barnfamiljerna, vilka är stora matkonsumenter.
Detta medför ökade inkomster för jordbruket genom ökad
livsmedelskonsumtion. Vi bör också nedbringa budgetunderskottet, vilket
minskar påfrestningarna på kapitalmarknaden. Detta medför att räntenivån
kan sänkas. För jordbruket, som är en kapitalintensiv näring, betyder
detta mycket i sänkta kostnader.

Mot denna bakgrund föreslår utskottet att en avveckling av mjölksubventionerna
bör ske. Dessa subventioner är för närvarande ett stöd som
utgår till alla mjölkkonsumenter, oavsett om de behöver det eller inte. För
att minskningen inte skall få negativa effekter på konsumtionen bör subventionerna
avvecklas under en tioårsperiod. För budgetåret 1985/86 bör
minskningen röra sig om 250 milj. kr. Med denna ändring finnér sig
utskottet böra godta regeringens medelsberäkning under detta anslag.
Utskottet förordar sålunda att anslaget för nästa budgetår förs upp med

2 696 miljoner kr. Detta innebär att utskottet tillstyrker motion 2304 (m) i
denna del.

dels utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:

25. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1984/85:1643 yrkande I, 1984/85:2742,
1984/85:3228 yrkandena 3 i motsvarande del och 6 samt 1984/
85:3232 yrkande 2 ävensom med bifall till motion 1984/
85:2304 yrkande 2 till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets

Joli 1984/85:36

38

område för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av
2 696 000 000 kr.,

14. Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område (mom. 25)

Andre vice talman Anders Dahlgren och Karl Erik Olsson (båda c) anser
att

dels den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med ”1 enlighet”
och slutar med ”motsvarande del” bort ha följande lydelse:

Utskottet kan inte godta att det regionalpolitisk! betingade Norrlandsstödet
finansieras genom höjda livsmedelspriser. Riksdagen har för övrigt
tidigare tagit avstånd från en sådan princip. Utskottet yrkar för avslag på
förslaget att överföra 22 milj. kr. till Norrlandsstödet. Det bör finansieras
med budgetmedel. Anslaget bör i enlighet härmed räknas upp med sagda
22 milj. kr.

I enlighet med utskottets tidigare tillstyrkande av förslaget i centermotion
3228 om ytterligare medel till jordbruket under nästa halvår bör
anslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område härutöver räknas
upp med 100 milj. kr. utöver regeringens förslag.

dels utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:

25. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionerna
1984/85:1643 yrkande 1, 1984/85:2742, 1984/85:3228
yrkande 3 i motsvarande del och 6 samt 1984/85:3232 yrkande
2 ävensom med avslag på motion 1984/85:2304 yrkande 2 till
Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret
1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 3 068 000 000 kr.,

15. Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område (mom. 25)

Börje Stensson (fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med ”1 enlighet”
och slutar med ”motsvarande del” bort ha följande lydelse:

Utskottet kan för sin del inte godta att det regional politiskt betingade
Norrlandsstödet finansieras genom höjda livsmedelspriser. Riksdagen har
för övrigt tidigare tagit avstånd från en sådan princip. Utskottet yrkar
därför avslag på förslaget att överföra 22 milj. kr. till Norrlandsstödet. Det
bör finansieras med budgetmedel. Anslaget bör i enlighet härmed räknas
upp med 22 milj. kr.

Vad gäller livsmedelssubventionerna vill utskottet erinra om att dessa en
gång infördes för att skydda barnfamiljerna mot snabba prisökningar på
baslivsmedel. Subventionerna kommer emellertid alla hushåll, och inte
endast barnfamiljer, till del. Om man vill förbättra barnfamiljernas eko -

JoU 1984/85:36

39

nomiska situation är det bättre att ge hela stödet direkt till dem i form av
barnbidrag och småbarnstillägg/vårdnadsbidrag såsom folkpartiet föreslagit
bl. a. i en motion till innevarande riksmöte. Med denna reform skulle
alla flerbarnsfamiljer (familjer med två barn eller fler) få ett betydande
nettotillskott efter skatt och efter hänsyn till de prishöjningar på mjölk som
blir effekten av att subventionerna tas bort. Utskottet anser mot angiven
bakgrund att livsmedelssubventionerna bör avvecklas. Avvecklingen bör
ske över en treårsperiod. För nästa budgetår bör minskning av livsmedelssubventionerna
ske med förslagsvis 1 miljard kronor.

Under hänvisning till det anförda förordar utskottet att anslaget till
prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för nästa budgetår förs upp
med 1 968 miljarder kronor.

dels utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:

25. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionerna
1984/85:2304 yrkande 2, 1984/85:3228 yrkande 6 och
1984/85:3232 yrkande 2 samt med avslag på motionerna
1984/85:1643 yrkande 1, 1984/85:2742 och 1984/85:3228 yrkande
3 i motsvarande del till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets
område för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag
av 1 968 000 000 kr.,

16. Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område (mom. 25)

John Andersson (vpk) anser att

dels åen del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med ”1 enlighet”
och slutar med ”motsvarande del” bort ha följande lydelse:

Vänsterpartiet kommunisterna förordar i sin partimotion 3232 att mervärdeskatten
på livsmedel slopas i tre etapper. De två första bör innefatta
kraftiga ökningar av livsmedelssubventionerna och det tredje steget bör
innebära att hela matmomsen slopas. Som ett led i denna plan föreslår
motionärerna en ökning av livsmedelssubventionerna med 3 000 milj. kr.
I motionen framhålls att de i propositionen föreslagna prishöjningarna på
maten visar hur nödvändigt det är att matskatten avvecklas, om man
strävar efter rimliga priser på vår mat. Regeringen föreslår nu matprishöjningar
på sammanlagt 973 milj. kr. fram t. o. m. den 1 januari 1986. Om
man utgår från att överskottets kostnad på 160 milj. kr. tas av budgetmedel,
så handlar det om 813 milj. kr. som skall läggas ut på matpriserna. Det
kommer inte att stanna med dessa kostnader för konsumenterna. Till dessa
813 milj. kr. skall sedan handelsleden lägga på sin del och ovanpå allt detta
kommer den orättvisa matskatten.

Det blir alltmer ohållbart med denna beskattning av maten. Eftersom
skatten läggs ovanpå alla andra höjningar så blir skattens andel av varans
pris allt större. Det finns enligt motionen även andra skäl till att nu börja

JoU 1984/85:36

40

avveckla matskatten. Bl. a. bidrar lägre matpriser till att dämpa inflationstakten.

Motionärerna yrkar även avslag på framställningen att finansiera den
av regeringen föreslagna höjningen av Norrlandsstödet genom en minskning
av anslaget C 3 med 22 milj. kr.

Utskottet ansluter sig till motionärernas uppfattning och förordar således
att anslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för
nästa budgetår förs upp med 5 968 milj. kr.

dels utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:

25. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionerna
1984/85:2742 och 1984/85:3228 yrkande 3 i motsvarande
del samt med bifall till motionerna 1984/85:1643 yrkande 1,
1984/85:3228 yrkande 6 och 1984/85:3232 yrkande 2 ävensom
med avslag på motion 1984/85:2304 yrkande 2 till Prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1984/85 anvisar
ett förslagsanslag av 5 968 000 000 kr.,

17. Administration av permanent skördeskadeskydd m. m. (mom. 29)

Under förutsättning av riksdagens bifall till reservation 6

Andre vice talman Anders Dahlgren (c), Arne Andersson i Ljung (m),
Hans Wachtmeister (m), Jens Eriksson (m), Börje Stensson (fp), Jan-Eric
Virgin (m) och Karl Erik Olsson (c) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ”Enligt
propositionen” och på s. 22 slutar med ”(yrkande 7 i motsvarande del)”
bort ha följande lydelse:

Enligt propositionen (= utskottet) objektiva skör deuppskattningarna.

Vidare bör anslaget i enlighet med vad utskottet
tidigare anfört med anledning av motion 3229 yrkande 7 räknas upp med
8 milj. kr. utöver regeringens förslag för täckande av vissa utgifter för
statistik på jordbrukets område.

dels utskottets hemställan under 29 bort ha följande lydelse:

29. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1984/85:3229 yrkande 7 i motsvarande del till
Administration av permanent skördeskadeskydd m. m. för budgetåret
1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 24 956 000 kr.,

18. Permanent lösning av skördeskadeskyddet (mom. 30)

Andre vice talman Anders Dahlgren (c), Arne Andersson i Ljung (m),
Hans Wachtmeister (m), Jens Eriksson (m), Börje Stensson (fp), Jan-Eric
Virgin (m) och Karl Erik Olsson (c) anser att

JoU 1984/85:36

41

dels den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”resp. yrkande 7 i motsvarande del” bort ha följande
lydelse:

Utskottet vill för sin del understryka nödvändigheten av att frågan om
skördeskadeskyddets framtida utformning snarast bringas till en lösning.
Utskottet biträder därför de krav på förslag i ämnet som framförts i
motionena 3229 (m) och 3231 (fp).

dels utskottets hemställan under 30 bort ha följande lydelse:

30. beträffande permanent lösning av skördeskadeskyddet

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motionerna 1984/85:3229
yrkande 7 i motsvarande del och 1984/85:3231 yrkande 5,

19. Djurens hälso- och sjukvård (mom. 31 b)

Andre vice talman Anders Dahlgren (c), John Andersson (vpk) och Karl
Erik Olsson (c) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill ( = utskottet) på området. Mot angiven

bakgrund finner utskottet sig inte kunna tillstyrka den i propositionen
förordade höjningen av djursjukvårdsavgiften. Som föreslås i centerpartiets
motion 3228 bör i stället anslaget räknas upp med 5 milj. kr. till
45 470 000 kr.

dels utskottets hemställan under 31 b bort ha följande lydelse:

31. beträffande djurens hälso- och sjukvård

b) att riksdagen med anledning av regeringens förslag och
motionerna 1984/85:2611 och 1984/85:3232 yrkande 4 samt
med bifall till motion 1984/85:3228 yrkande 8 till Bidrag till
djurens hälso- och sjukvård för budgetåret 1985/86 anvisar ett
reservationsanslag av 45 470 000 kr.,

20. Stöd till linodling m. m. (mom. 33)

Andre vice talman Anders Dahlgren (c), Arne Andersson i Ljung (m),
Hans Wachtmeister (m), Jens Eriksson (m), John Andersson (vpk), JanEric
Virgin (m) och Karl Erik Olsson (c) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med ”Utskottet
anser” och på s. 25 slutar med ”vidare åtgärd” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det positiva intresse som från riksdagens sida visats
när det gäller en inhemsk produktion och vidarebearbetning av lin alltjämt

JoU 1984/85:36

42

har mycket starkt fog för sig. Nämnden för hemslöjdsfrågor har som
framgår av det föregående nedlagt ett värdefullt arbete när det gäller att
kartlägga behoven av stödinsatser för att upprätthålla och vidareutveckla
linodlingen och linhanteringen i vårt land. Den särskilda arbetsgrupp
inom nämnden som arbetat med dessa frågor har klargjort att behovet är
mycket stort av att samhället stöder inhemsk produktion av textilfibrer.
Som nämnts i motion 1395 (c) är det inte möjligt att begära någon mer
omfattande utredning inom nämndens ytterst begränsade resurser. Utskottet
delar motionärernas uppfattning att en särskild utredning bör tillsättas
som klargör vad som behövs för att linodlingen skall återupptas i industriell
skala i vårt land. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

dels utskottets hemställan under 33 bort ha följande lydelse:

33. beträffande stöd till linodling m. m.

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1984/85:1395.

Särskilda yttranden

1. Ersättning för införselavgiftsmedel (mom. 25)

Arne Andersson i Ljung, Hans Wachtmeister, Jens Eriksson och JanEric
Virgin (alla m) anför:

Moderata samlingspartiet har tidigare i reservation till jordbruksutskottets
betänkande 1984/85:33 redovisat sin principiella uppfattning om att
Norrlandsstödet skall finansieras med budgetmedel och inte påverka jordbrukets
prisreglering. Denna uppfattning kvarstår.

Vid jordbruksutskottets behandling av föreliggande proposition har den
situationen uppstått, att vi har olika partikonstellationer när det gäller
stödets storlek och dess finansiering. Vi anser det ytterst otillfredsställande
att socialdemokraterna och kommunisterna på sätt som nu skett har kommit
att diktera beloppets storlek, medan de borgerliga partierna plus
kommunisterna har bestämt principen om dess finansiering.

1 jordbruksutskottet har socialdemokraterna och kommunisterna enats
om att tillföra Norrlandsstödet 60 miljoner kr. utöver regeringens i proposition
framförda förslag. Det innebär att Norrlandsjordbruket får ett budgetfinansierat
stöd med 32 miljoner kr. utöver vad moderata samlingspartiet
har ansett sig kunna förorda. Vi kommer för den skull inte att motsätta
oss regeringens förslag under anslaget C 3 posten Ersättning för införselavgiftsmedel.

JoU 1984/85:36

43

2. Livsmedelssubventioner (mom. 25)

Andre vice talman Anders Dahlgren och Karl Erik Olsson (båda c)
anför:

Hög inflation i kombination med höjd moms har medfört att statens
momsintäkter minus matsubventioner ökade från drygt 3 miljarder kronor
år 1978 till närmare 13 miljarder kronor år 1984.

Under de sex senaste åren har nettoskatten på mat ökat med 210%.
Rensat från moms och subventioner ökade priset på maten med bara 71 %.

Sverige har i dagsläget med 23,46 % sannolikt västvärldens högsta matskatt.
En antal länder i Västeuropa har en matmoms på 4— 10 %.

Ur fördelningssynpunkt borde inte skatten få fördyra maten på det sätt
som nu sker. Om momsen på mat kompenserades med en ökad återbäring
av matmomsen — genom en ökning av matsubventionerna — skulle
matkostnaderna inte stiga så snabbt som de gör.

Utskottet anser det angeläget att konstruera ett system där nya påslag av
matskatt återfördes så att skatten på sikt blev en mindre del av den totala
matkostnaden. Enligt den statliga utredningen om differentierad mervärdeskatt
är livsmedelssubventioner att föredra framför differentierad
moms. Skulle riksdagen ändå besluta att minska eller t. o. m. helt slopa
livsmedelssubventionerna måste emellertid frågan om differentiering av
momsen åter aktualiseras.

3. Bidrag till djurens hälso- och sjukvård (mom. 31 b)

John Andersson (vpk) anför:

1 stället för att höja djursjukvårdsavgifterna föreslog vpk i sin motion att
i första hand en omsättningsavgift inom trav och galopp skulle införas för
att finansiera det underskott som väntas uppstå. Om detta inte vann
riksdagens bifall ansåg vi att ytterligare budgetmedel anslogs i stället för
höjda avgifter.

Vid utskottsbehandlingen fick vårt förslag om en omsättningsavgift inte
stöd varför jag anslutit mig till centerns förslag om ytterligare 5 milj. kr. i
budgetmedel.

Liber Tryck AB Stockholm 1985