JoU 1984/85:34
Jordbruksutskottets betänkande
1984/85:34
om lag om kontroll av husdjur m.m. (prop. 1984/85:159)
Sammanfattning
I betänkandet behandlas förslag om att ett antal lagar som reglerar aveln av
husdjur och hälsokontrollen av sådana djur ersätts av en ny lag. Även
seminverksamheten skall kunna regleras med stöd av den nya lagen. Vidare
föreslås styrmedel för att förbättra djurhälsan och djurskyddet inom
slaktsvinsproduktionen.
Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1985.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag utom i vad avser frågan om
obligatorisk avelsvärdering av hingstar. Med anledning av tre följdmotioner
(m, c, vpk) föreslår utskottet härvidlag att regeringen eller lantbruksstyrelsen
bemyndigas att även fortsättningsvis meddela föreskrifter om vissa
villkor för avelsarbetet. Övriga motionsyrkanden avstyrks av utskottet.
Till betänkandet har fogats en reservation (c).
Propositionen
I propositionen har regeringen föreslagit riksdagen att anta ett inom
jordbruksdepartementet upprättat förslag till lag om kontroll av husdjur
m. m. På skäl som närmare redovisas på s. 13 i propositionen har regeringen
ansett att remiss till lagrådet kunnat underlåtas i detta fall.
Lagförslaget har följande lydelse:
Förslag till
Lag om kontroll av husdjur m. m.
Härigenom föreskrivs följande.
1§ Syftet med denna lag är att främja animalieproduktionen och djurs
lämplighet för avel i näringsverksamhet samt att förebygga sjukdomar hos
djur.
Regeringen får i det syfte som anges i första stycket meddela föreskrifter
om kontroll av husdjur och av andra djur, som människan har i sin vård,
samt ge organisationer på jordbruksnäringens område eller andra sammanslutningar
rätt att anordna sådan kontroll.
2§ Regeringen får i det syfte som anges i l§ första stycket meddela
föreskrifter om seminverksamhet och för överföring av befruktade ägg
mellan hondjur.
1 Riksdagen 1984185.16 sami. Nr 34
JoU 1984/85:34
2
3§ Den som innehar djur av sådant slag och inom sådant område för
vilket kontroll enligt 1 § har anordnats har rätt att få djuren anslutna till
kontrollen. Fortsatt anslutning får vägras, om djurens innehavare inte
följer de föreskrifter som gäller för kontrollen.
4 § Djur som omfattas av kontrollen får enligt de föreskrifter som meddelas
av regeringen överlåtas under särskild beteckning som är förbehållen
sådana djur.
5§ Om det finns hälsokontroll anordnad för slaktsvin, får regeringen
föreskriva att en avgift får tas ut vid slakt av svin från sådana besättningar
som inte omfattas av kontrollen och i vilka sjukdomar i särskilt hög grad
förekommer.
Regeringen får överlämna åt innehavare av slakteri att uppbära avgift av
den som lämnar svinen till slakt.
6§ Regeringen får överlämna åt lantbruksstyrelsen att
1. meddela föreskrifter som avses i 1 § andra stycket, 2 och 4 §§ samt 5 §
första stycket,
2. ge organisationer på jordbruksnäringens område eller andra sammanslutningar
rätt att anordna sådan kontroll som avses i 1 §,
3. besluta om sådant överlämnande som avses i 5 § andra stycket.
7 § Den som med uppsåt eller av grov oaktsamhet bryter mot en föreskrift
som har meddelats med stöd av 2 eller 4 § döms till böter, om inte
ansvar för gärningen kan ådömas enligt brottsbalken.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985.
Genom lagen upphävs
1. lagen (1914:451) om hingstbesiktningstvång,
2. lagen (1928:196) om galtbesiktningstvång,
3. lagen (1976:300) med bemyndigande att meddela föreskrifter om
seminverksamhet för avel av vissa husdjur,
4. lagen (1978:878) om överföring av ägg mellan hondjur för avel av
husdjur,
5. lagen (1980:370) om organiserad hälsokontroll av husdjur.
Regeringen eller, efter regeringens bestämmande, lantbruksstyrelsen får
meddela föreskrifter om att handjur får användas till avel endast om de har
avelsvärderats. Sådana föreskrifter får meddelas att gälla längst till och
med utgången av juni 1987. Vid överträdelse av föreskrift om avelsvärdering
gäller 7 § lagen.
Motionerna
I motion 1984/85:3071 av Paul Lestander och John Andersson (båda vpk)
yrkas att riksdagen med ändring av proposition 1984/85:159 beslutar att
Lagen om kontroll av husdjur m. m., punkt 5 (1980:370) får följande lydelse:
Hingst som används för avelsändamål skall vara avelsvärderad.
JoU 1984/85:34
3
I motion 1984/85:3072 av Arne Andersson i Ljung och Sven Eric
Lorentzon (båda m) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad som i motionen anförts om att föreskrifter beträffande avelsvärdering
skall gälla tills vidare.
I motion 1984/85:3073 av Einar Larsson m. fl. (c) yrkas
1. att riksdagen beslutar att kravet på avelsvärdering av hingstar behålls
även efter juni 1987,
2. att riksdagen beslutar att kravet på avelsvärdering av galtar behålls även
efter juni 1987 på sätt som redovisas i motionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om SCB:s galt- och betäckningsstatistik, samt
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av ett system för enhetlig kontroll av slaktsvin.
Utskottet
En ny lag om husdjurskontroll m. m.
Innebörden av regeringsförslaget är, som inledningsvis angetts, att de
nuvarande lagarna på husdjurskontrollens område ersätts med en enda lag
som ger stöd för att i administrativ ordning meddela nödvändiga detaljföreskrifter
för husdjurskontrollen. Lagstiftningen bör enligt jordbruksministern
utformas med utgångspunkten att statens medverkan i princip bör inskränka
sig till att vissa ramar och riktlinjer anges i föreskrifter för verksamheten och
att denna ställs under viss tillsyn. Kontrollen bör omhänderhas av organisationer
på jordbruksnäringens område eller andra sammanslutningar, som
alltså bör få rätt att anordna kontroll för visst djurslag. I den nya lagen bör
regeringen eller, i den utsträckning regeringen bestämmer, lantbruksstyrelsen
bemyndigas att meddela de erforderliga föreskrifterna. För de olika
delarna av husdjurskontrollen förordas följande regelsystem i propositionen.
För främst husdjursaveln är det väsentligt att uppgifter om djuren registreras
på ett överskådligt sätt. En form för en sådan registrering är
stambokföring som innebär att avelsdjur och sådana uppgifter om djuren
som är av betydelse för aveln registreras. För vissa djurslag sker en
dataregistrering av alla djur som har uppnått vissa minimiresultat. Liksom
hittills bör såväl stambokföringen som annan motsvarande registrering
skötas av näringens egna organisationer. Föreskrifter bör emellertid finnas
om hur bokföringen eller registreringen skall genomföras. Dessa föreskrifter
bör meddelas av lantbruksstyrelsen som också bör utöva viss tillsyn av
verksamheten.
I fråga om den del av husdjurskontrollen som innebär begränsningar för
att djur skall få användas i aveln har det hittills gällt särskilda regler för
aveln av hästar och svin. Handjuren skall uppfylla vissa kvalitetskrav
enligt föreskrifter meddelade av regeringen eller lantbruksstyrelsen. Vi
1*
Riksdagen 1984/85.16 sami. Nr34
JoU 1984/85:34
4
dare ankommer det på en statlig nämnd resp. en av lantbruksnämnden
utsedd förrättningsman att pröva om de föreskrivna kraven är uppfyllda.
Jordbruksministern anser att statens verksamhet med prövning för godkännande
av avelsdjur nu bör upphöra. I princip finns det inte heller
tillräcklig anledning att från det allmännas sida föreskriva särskilda krav på
de handjur som skall användas i avel. Sådana föreskrifter gäller numera bara
i fråga om hingstar och galtar. Med stöd av den nu föreslagna lagen får
regeringen och lantbruksstyrelsen möjlighet att ge föreskrifter för husdjurskontrollen.
Genom sådana föreskrifter blir det möjligt att ställa upp villkor
även för avelsarbetet. I princip bör det emellertid ankomma på de ansvariga
organisationerna att besluta hur det framtida avelsarbetet skall bedrivas.
Under en övergångsperiod kan det vara nödvändigt att ställa upp krav från
det allmännas sida på en avelsvärdering av handjur som skall användas till
avel. Ett bemyndigande att meddela föreskrifter om ett sådant krav föreslås i
övergångsbestämmelserna till den nya lagen.
Den i husdjurskontrollen ingående hälsokontrollen har behandlats av
riksdagen år 1980 då lagen om sådan kontroll beslutades (prop. 1979/80:61,
JoU 31, rskr 265). Bestämmelserna i 1980 års lag bör i huvudsak oförändrade
föras över till den nya lagen. Kontrollen bör genomföras i enlighet med
de föreskrifter som lantbruksstyrelsen meddelar. 1 överensstämmelse med
vad som gäller enligt 1980 års lag bör det enligt de nya bestämmelserna
vara möjligt att anordna hälsokontroll även för andra djur än husdjur inom
jordbruksnäringen.
I förevarande avsnitt berörs vidare bl. a. semin verksamhet och överföring
av befruktade ägg. Enligt jordbruksministern är det befogat att det i den nya
lagen förs in en bestämmelse som ger regeringen möjlighet att meddela
föreskrifter även för den verksamheten.
I samtliga följdmotioner (m, c, vpk) yrkas att föreskrifter om avelsvärdering
av hingstar skall gälla även i fortsättningen. Yrkandet motiveras med att
vårt svenska hästavelssystem internationellt åtnjuter mycket högt anseende.
I exportsammanhang har det visat sig vara en erkänd kvalitetsgaranti om
hästen är godkänd för avel enligt det svenska hästpremieringssystemet. Den
officiella husdjurskontrollens särskilda krav på handjur som skall användas i
aveln har garanterat egenskaper hos djuren som är viktiga från både
konsument- och producentsynpunkt.
Utskottet anser i likhet med motionärerna att en fortsatt avelsvärdering av
hingstar under viss statlig kontroll är en viktig förutsättning för att kvaliteten i
den svenska hästaveln skall vidmakthållas och ytterligare förbättras. Visserligen
har riksdagen vid föregående riksmöte godkänt ett regeringsförslag att
huvudmannaskapet för hästavelsarbetet överförs på hästavelsorganisationerna
(JoU 1983/84:25 p. 10). I nyssnämnda sammanhang underströks
emellertid också det angelägna i att den höga kvaliteten i hästavelsarbetet
kunde vidmakthållas. Beslutet om huvudmannaskap för hästavelsarbetet i
stort bör inte hindra att staten även i fortsättningen utövar viss kontroll över
JoU 1984/85:34
5
aveln genom att meddela föreskrifter om avelsvärdering.
Nuvarande regler i lagen (1914:451) om hingstbesiktningstvång innebär
bl. a. att en statlig hingstpremieringsnämnd prövar huruvida en hingst är
lämplig att användas för avel eller ej. Vidare finns i olika författningar
bestämmelser om stambokföring och premiering av hästar m. m. En
utgångspunkt för den fortsatta verksamheten bör enligt utskottets mening
vara att avelshingstar genomgår obligatorisk avelsvärdering. Det bör i första
hand ankomma på de ansvariga organisationerna att utforma ett system för
avelsvärderingen. Statens medverkan torde inte behöva avse annat än en
prövning av det sätt på vilket avelsvärdering avses ske. Utskottet förutsätter
att berörda myndigheter i samråd med hästavelns organisationer kan komma
fram till en ändamålsenlig lösning, med beaktande av vad utskottet anfört.
Lagtekniskt innebär utskottets ställningstagande med anledning av motionerna
3071, 3072 och 3073 yrkande 1 att 2 § lagförslaget kompletteras med
ett andra stycke enligt vilket regeringen får meddela föreskrifter om att
hingstar får användas till avel endast om de har avelsvärderats. Bestämmelsen
i 6 § 1. innebär med oförändrad lydelse att regeringen får överlämna åt
lantbruksstyrelsen att meddela föreskrifter i nu aktuellt hänseende.
Sista stycket i övergångsbestämmelserna bör i enlighet med det anförda
ändras på så sätt att det kommer att avse andra handjur än hingstar.
I c-motionen 3073 framställs ytterligare yrkanden som bl. a. innebär att
den officiella kontrollen av svinaveln liksom SCB:s galt- och betäckningsstatistik
bibehålls enligt nuvarande regler (yrkandena 2 och 3).
Utskottet är inte berett att tillstyrka motionen i dessa delar. När det gäller
uppgiftsskyldigheten kommer det, enligt vad utskottet erfarit, även i
fortsättningen att finnas bestämmelser om skyldighet att lämna statistiska
uppgifter som behövs för SCB:s galt- och betäckningsstatistik. Beträffande
kontrollen av svinaveln ger de föreslagna övergångsbestämmelserna möjlighet
att under en övergångsperiod ställa upp vissa krav från det allmännas
sida.
Åtgärder för att förbättra djurhälsan och djurskyddet inom slaktsvinsproduktionen
Jordbruksministern
anför i detta avsnitt av propositionen, med hänvisning
till av lantbruksstyrelsen genomförda utredningar, att det finns betydande
brister i slaktsvinens nuvarande hälsotillstånd. Nuvarande förhållanden kan
inte anses godtagbara vare sig från djurskyddssynpunkt eller med hänsyn till
kraven på god kvalitet på livsmedel. Jordbruksministern delar lantbruksstyrelsens
och flertalet remissinstansers uppfattning att en förbättring av
förhållandena i första hand bör åstadkommas genom att en hälsokontroll
införs inom slaktsvinsuppfödningen. En sådan kontroll kan anordnas enligt
förslaget till lag om kontroll av husdjur. Sedan flera år tillbaka finns en
organiserad hälsokontroll för avelsbesättningar och smågrisproducerande
JoU 1984/85:34
6
besättningar. I praktiken förmedlas endast djur från besättningar som är
anslutna till hälsokontrollen och denna omfattar följaktligen praktiskt taget
alla uppfödare av dessa djurkategorier.
Från näringens sida har man uttalat ett starkt intresse för att utvidga
nuvarande hälsokontroll inom svinskötseln till att omfatta även slaktsvinsbesättningar.
Jordbruksministern bedömer att en sådan kontroll bör kunna
vara fullt utbyggd senast den 1 januari 1987. Kostnaderna för kontrollen bör
betalas av uppfödarna.
En hälsokontroll inom slaktsvinsproduktionen bör grunda sig på att
slaktsvinsbesättningarnas hälsotillstånd fortlöpande följs som ett moment i
köttbesiktningen. En sjukdomsregistrering är i dag genomförd vid ett flertal
slakterier och den bör kunna byggas ut till att omfatta samtliga slakterier.
Det framhålls som angeläget att en organiserad hälsokontroll för slaktsvinsbesättningar
snarast anordnas och att kontrollen får en så stor anslutning
som möjligt. Speciellt viktigt är att sådana besättningar som har en hög
sjukdomsbelastning blir föremål för åtgärder inom ramen för en organiserad
hälsokontroll. De kostnader som kontrollen kan medföra bör enligt propositionen
uppvägas genom en förbättrad djurhälsa och därigenom ett bättre
ekonomiskt utbyte för producenterna.
Om det visar sig att en en önskvärd anslutning till kontrollen inte har
uppnåtts den 1 januari 1987, bör det därefter finnas en möjlighet att sätta in
ett styrmedel som främjar ett deltagande i kontrollen. Jordbruksministern
föreslår mot den bakgrunden ett bemyndigande i den nya lagen som gör det
möjligt att meddela föreskrifter om en särskild avgift för vissa djurägare som
inte ansluter sig till kontrollen.
Avgiften avses tas ut bara av de djurägare som står utanför kontrollen och
som samtidigt har besättningar i vilka det förekommer sjukdomar i särskilt
hög grad. Den bör bestämmas så att det för uppfödaren framstår som en klar
ekonomisk nackdel att stå utanför kontrollen. Konstaterandet av sjukdomsgraden
i en besättning bör ske på grundval av sjukdomsregistreringen vid
slakteriet. Avgiften bör tas ut genom ett avdrag på den ersättning djurägaren
får från slakteriet när han lämnar sina svin för slakt. Slakteriet bör få
uppdraget att ombesörja avgiftsuttaget. Avgiftsskyldigheten bör upphöra
när djurägaren ansluter sig till hälsokontrollen. Skulle djurägaren inte följa
de föreskrifter som gäller för hälsokontrollen riskerar han att bli utesluten
och därmed återigen avgiftsskyldig under förutsättning att sjukdomsförekomsten
i hans besättning består.
I motion 3073 (c) anförs synpunkter på frågan om utbyggd hälsokontroll
för svinuppfödningen. Enligt motionärerna är det viktigt att systemet sätts i
gång samtidigt i hela landet. Det medför att sjukdomsregistreringen först bör
byggas ut vid de slakterier som i dag inte har sådan. Vidare måste statens
livsmedelsverk och besiktningsveterinärerna tillsammans med lantbruksstyrelsen
utarbeta system för en enhetlig kontroll och bestämma avgifternas
storlek och administration m. m. Dessa myndighetsbetingade åtgärder måste
JoU 1984/85:34
7
vara klara och kunna vidtas samtidigt och enhetligt. I annat fall kan en slapp
hantering bli en konkurrensfördel. Den tidsmässiga hanteringen av dessa
frågor får avgöra om hälsokontrollen kan vara fullt utbyggd den 1 januari
1987. Vidare understryks i motionen att kostnaderna för slakterierna bör
minimeras och bli rättvist utformade. Detta är speciellt angeläget för
slakterikooperationen som bl. a. har mottagningsplikt och nästan ensam
ansvarar för de djurglesa områdena i landet.
Utskottet ansluter sig till regeringens överväganden rörande behovet av
åtgärder för att förbättra djurhälsan och djurskyddet inom slaktsvinsproduktionen.
Mot förslaget att en särskild avgift skall uttas av vissa djurägare som
står utanför kontrollen synes inga invändningar kunna resas. Enligt utskottets
bedömning faller avgiften inom det delegeringsbara området enligt 8
kap. 7 § regeringsformen. Det får ankomma på regeringen eller lantbruksstyrelsen
att fastställa avgiftens storlek och även i övrigt meddela nödvändiga
detaljföreskrifter rörande hälsokontrollen. Utskottet utgår från att den
föreslagna tidsramen bl. a. gör det möjligt att beakta de synpunkter som
anförts i motion 3073. Enligt utskottets mening påkallar motionen i denna del
(yrkande 4) ingen särskild åtgärd från riksdagens sida.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande statliga föreskrifter rörande avelsvärdering m. m.
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionerna
1984/85:3071, 1984/85:3072 och 1984/85:3073 yrkande 1 samt med
avslag på motion 1984/85:3073 yrkande 2
a) antar förslaget till lag om kontroll av husdjur m. m. med den
ändringen att 2 § samt övergångsbestämmelserna erhåller följande
som utskottets förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
2 §
Regeringen får i det syfte som Regeringen får i det syfte som
anges i 1 § första stycket meddela anges i 1 § första stycket meddela
föreskrifter om seminverksamhet föreskrifter om seminverksamhet
och för överföring av befruktade ägg och för överföring av befruktade ägg
mellan hondjur. mellan hondjur.
Regeringen får meddela föreskrifter
om att hingstar får användas till
avel endast om de har avelsvärderats.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985.
Genom lagen upphävs
1. lagen (1914:451) om hingstbesiktningstvång,
2. lagen (1928:196) om galtbesiktningstvång,
3. lagen (1976:300) med bemyndigande att meddela föreskrifter om
seminverksamhet för avel av vissa husdjur,
JoU 1984/85:34
8
Regeringens förslag Utskottets förslag
4. lagen (1978:878) om överföring av ägg mellan hondjur för avel av
husdjur,
5. lagen (1980:370) om organiserad hälsokontroll av husdjur.
Regeringen eller, efter regering- Regeringen eller, efter regeringens
bestämmande, lantbruksstyrel- ens bestämmande, lantbruksstyrelsen
får meddela föreskrifter om att sen får meddela föreskrifter om att
handjur får användas till avel endast andra handjur än sådana som avses i
om de har avelsvärderats. Sådana 2 § får användas till avel endast om
föreskrifter får meddelas att gälla de har avelsvärderats. Sådana före
längst
till och med utgången av juni skrifter får meddelas att gälla längst
1987. Vid överträdelse av föreskrift till och med utgången av juni 1987.
om avelsvärdering gäller 7 § lagen. Vid överträdelse av föreskrift om
avelsvärdering gäller 7 § lagen.
b) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
avelsvärdering av hingstar,
2. att riksdagen antar förslaget till lag om kontroll av husdjur m. m. i
de delar som ej omfattas av utskottets hemställan ovan,
3. beträffande vissa statistiska uppgifter
att riksdagen lämnar motion 1984/85:3073 yrkande 3 utan vidare
åtgärd,
4. beträffande hälsokontroll av slaktsvin
att riksdagen lämnar motion 1984/85:3073 yrkande 4 utan vidare
åtgärd.
Stockholm den 30 april 1985
På jordbruksutskottets vägnar
HÅKAN STRÖMBERG
Närvarande: Håkan Strömberg (s), Arne Andersson i Ljung (m), Hans
Wachtmeister (m), Gunnar Olsson (s). Martin Segerstedt (s), Kerstin
Andersson (c), Jan Fransson (s), Margareta Winberg (s), Jens Eriksson (m),
Börje Stensson (fp), John Andersson (vpk), Åke Selberg (s), Jan-Eric Virgin
(m), Lennart Brunander (c) och Ulf Lönnqvist (s).
JoU 1984/85:34
9
Reservation
Statliga föreskrifter rörande avelsvärdering rn. m. (morn. 1)
Kerstin Andersson och Lennart Brunander (båda c) anser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Utskottet är”
och slutar med ”allmännas sida” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med vad som anförts i motion 3073, att det också
finns starka skäl som talar för en fortsatt statlig kontroll av svinaveln. Den
officiella husdjurskontrollens särskilda krav på handjur som skall användas i
aveln har garanterat en utveckling mot bättre hälsa, produktionsförmåga och
köttkvalitet - egenskaper som är mycket viktiga från såväl konsument- som
producentsynpunkt. De mycket hårda kraven på handjuren för avel har
accentuerats av seminverksamhetens utveckling.
Inom svinaveln bör gälla att handjur får användas till avel endast om de har
genomgått avelsvärdering grundad på
1. att de är födda i besättning ansluten till officiell suggkontroll och
svinstamskontroll, och
2. att de har föräldrar som avelsvärderats i officiell suggkontroll och
svinstamskontroll.
Det är angeläget att systemet med specialiserade avelsbesättningar
godkända för galtproduktion kan bibehållas. Att riskera att sämre galtar
används i avelsarbetet kan medföra en sämre produktivitets- och kvalitetsutveckling.
Vidare kan slaktkroppsegenskaper och köttkvalitet försämras om
föräldradjuren inte är prövade i svinstamskontrollen med den slaktkroppsvärdering
och försöksstyckning som där sker.
Utskottet vill mot angivna bakgrund förorda att den statliga officiella
kontrollen av svinaveln bibehålls och att lantbruksstyrelsen även efter juni
1987 får meddela föreskrifter om att handjur får användas till avel endast om
de har avelsvärderats. Lagtekniskt innebär utskottets ställningstagande vissa
ytterligare ändringar i 2 § lagförslaget och i övergångsbestämmelserna.
När det gäller uppgiftsskyldigheten (lika med utskottet) galt
och
betäckningsstatistik.
dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande statliga föreskrifter rörande avelsvärdering m. m.
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionerna
1984/85:3071, 1984/85:3072 och 1984/85:3073 yrkandena 1 och 2
a) antar förslaget till lag om kontroll av husdjur m. m. med den
ändringen att 2 § samt övergångsbestämmelserna erhåller följande
som Reservanternas förslag betecknade lydelse:
JoU 1984/85:34
10
Regeringens förslag Reservanternas förslag
2§
Regeringen får i det syfte som Regeringen får i det syfte som
anges i 1 § första stycket meddela anges i 1 § första stycket meddela
föreskrifter om seminverksamhet föreskrifter om seminverksamhet
och för överföring av befruktade ägg och för överföring av befruktade ägg
mellan hondjur. mellan hondjur.
Regeringen får meddela föreskrifter
om att handjur får användas till
avel endast om de har avelsvärderats.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985.
Genom lagen upphävs
1. lagen (1914:451) om hingstbesiktningstvång,
2. lagen (1928:196) om galtbesiktningstvång,
3. lagen (1976:300) med bemyndigande att meddela föreskrifter om
seminverksamhet för avel av vissa husdjur,
4. lagen (1978:878) om överföring av ägg mellan hondjur för avel av
husdjur,
5. lagen (1980:370) om organiserad hälsokontroll av husdjur.
Regeringen eller, efter regeringens
bestämmande, lantbruksstyrelsen får
meddela föreskrifter om att handjur
får användas till avel endast om de
har avelsvärderats. Sådana föreskrifter
får meddelas att gälla längst till
och med utgången av juni 1987. Vid
överträdelse av föreskrift om avelsvärdering
gäller 7 § lagen.
b) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om avelsvärdering av hingstar och galtar,
■
'