JoU 1984/85:32

Jordbruksutskottets betänkande
1984/85:32

om vissa frågor på fiskets område (prop. 1984/85:143)
Sammanfattning

Utskottet behandlar i betänkandet regeringens proposition 1984/85:143
om vissa frågor på fiskets område jämte de motioner som väckts med
anledning av propositionen. Ett antal motioner från allmänna motionstiden
i januari 1985 tas även upp.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i alla delar utom i anslagsfrågan.
Med anledning av motioner föreslår utskottet att förslaget Bidrag till
fiskevård förs upp med 2 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit. Till
betänkandet är fogat nio reservationer (m, c, fp, vpk).

Propositionen

1 propositionen redovisas åtgärder som behöver vidtas för att förbättra
förutsättningarna för det svenska fisket. Bl. a. förordas fortsatta regleringar
av laxfisket för att rädda den naturreproducerande laxen. Internationella
överläggningar har i detta syfte inletts i fråga om havsfisket efter lax i
Östersjön. I propositionen betonas behovet av fiskevårdande åtgärder och
av fortsatta försök med s. k. fördröjd utsättning av laxungar. Vidare förordas
bl. a. att trål skall få användas endast av yrkesfiskare.

Yrkesfiskelicens, som är förutsättningen för statligt ekonomiskt stöd,
skall finnas även i fortsättningen. Vissa förenklingar föreslås i fråga om de
statliga bidragen till fisket.

I propositionen betonas sambandet mellan prisregleringen på fisk och
en samordnad förstahandsmottagning av fisk. Det föreslås att prisstödet
fr. o. m. den 1 januari 1986 skall lämnas endast till fiskeföretag som levererar
till samorganiserade förstahandsmottagare. Förslag läggs fram till
reglering av priserna på fisk under regleringsåret 1985/86.

I syfte att anpassa den statliga administrationen på fiskets område till de
senaste årens förändringar föreslås en omorganisation som bl. a. innebär
att fiskeriintendenterna avvecklas som egen myndighet och inordnas i
fiskeristyrelsen.

Slutligen tas i propositionen upp vissa anslagsfrågor för budgetåret
1985/86.

Regeringens förslag

I proposition 1984/85:143 har regeringen (jordbruksdepartementet) föreslagit
riksdagen att

1. anta förslag till lag om ändring i lagen (1950:596) om rätt till fiske,

1 Riksdagen 1984/85. 16 sami. Nr 32

JoU 1984/85:32

2

2. anta förslag till lag om ändring i vattenlagen (1983:291),

3. godkänna vad som förordats i propositionen om grunderna för det
statliga ekonomiska stödet till fisket (avsnitt 2.4.4),

4. godkänna vad som förordats i propositionen om en samordning av
distribution och marknadsföring av fisk som förutsättning för utbetalning
av prisstöd på fisk (avsnitt 2.4.6),

5. godkänna vad som förordats i propositionen om regleringen av laxfisket
(avsnitt 2.5.1),

6. medge att för tiden den 1 juli 1985 —den 30 juni 1986 regleringen av
priserna på fisk m. m. jämte vad därmed hänger samman samt användningen
av medel får ske enligt de grunder som förordats i propositionen
(avsnitt 2.5.4),

7. godkänna de riktlinjer för fiskeristyrelsens och fiskenämndernas arbetsuppgifter
som förordats i propositionen (avsnitt 2.6),

8. bemyndiga regeringen att vidta de övergångsåtgärder och åtgärder i
övrigt som behövs för att omorganisationen skall kunna genomföras,

9. till Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut för
budgetåret 1985/86 utöver i proposition 1984/85:100 bilaga 8 föreslaget
reservationsanslag anvisa ytterligare 1 445 000 kr.,

10. till Fiskeristyrelsen för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag
av 34 634 000 kr.,

11. till Fiskenämnderna för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag
av 8 110 000 kr.,

12. till Främjande av fiskerinäringen för budgetåret 1985/86 anvisa ett
reservationsanslag av 2 194 000 kr.,

13. till Prisreglerande åtgärder på fiskets område för budgetåret 1985/
86 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

14. till Bidrag till fiskevård m. m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett
reservationsanslag av 2 825 000 kr.

Regeringen har även berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som i
övrigt har anförts i propositionen om fiskepolitiken, administrativ reglering
av fisket, licenser för yrkesfisket, prisregleringen av fisk allmänt,
regleringen av laxfisket, konsumtionsodlingen av fisk och skaldjur, forskning
och utvecklingsverksamhet på fiskets område och om den statliga
administrationen på fiskets område.

Med hänsyn till att lagförslagen är okomplicerade har regeringen inte
ansett det motiverat att inhämta lagrådets yttrande över dem.

Lagförslagen är av följande lydelse

JoU 1984/85:32

3

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1950:596) om rätt till fiske

Härigenom föreskrivs att 39 och 41 §§ lagen (1950:5%) om rätt till fiske
skall ha nedan angivna lydelse.

39 §1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Finnes uppenbart att fiskeredskap utsatts eller anordning vidtagits i strid
med vad som gäller om fiskådra, och följer ej rättelse genast efter det
tillsägelse skett, får på ansökan av den som lider skada kronofogdemyndigheten
i orten, sedan myndigheten med trovärdig person hållit syn på
stället, meddela nödig handräckning på den tredskandes bekostnad. Kostnaden
får tas ut med tillämpning av vad i utsökningsbalken sägs om
uttagande av förrättningskostnader.

Detsamma skall gälla, om någon begagnar av länsstyrelsen fastställt
märke för redskap eller notvarp på sätt som är ägnat att obehörigen avhålla
annan från att fiska.

Berörs allmänt fiskeriintresse, får Om ett allmänt fiskeriintresse beäven
allmän åklagare, statens fis- rörs får ansökan om handräckning

keritjänsteman eller en därtill för- även göras av allmän åklagare, av

ordnad fisketillsynsman göra ansö- fiskeristyrelsen eller av fisketill kan

om handräckning. synsman som särskilt förordnats

för detta.

41 §2

Länsstyrelsens beslut i sådana ärenden som avses i 24, 28 eller 29 § får
överklagas hos kammarrätten genom besvär.

Fiskenämndens beslut i sådant ärende som avses i 30 § får överklagas
hos fiskeristyrelsen genom besvär. Fiskeristyrelsens beslut får överklagas
hos regeringen genom besvär.

Vederbörande fiskeriintendent är
på grund av sin befattning behörig
att föra talan i ärende som avses i
första eller andra stycket.

Då ett beslut som en myndighet meddelar enligt denna lag angår så
många att en avskrift av beslutet inte lämpligen kan tillställas var och en av
dem, skall delgivning ske enligt 17 § delgivningslagen (1970:428).

Beslut, som avses i 28 och 29 §§, skall gälla utan hinder av att det har
överklagats, om inte annat förordnas. Om det finns särskilda skäl, får
fiskenämnden förordna att även sådant beslut, som avses i 30§, skall gälla
med omedelbar verkan.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985.

1 Senaste lydelse 1984: 371.

2 Senaste lydelse 1984: 371.

1* Riksdagen 1984/85. 16 sami. Nr 32

Rättelse: S. 33, rad 18 Står: dels som sin mening Rättat till: dels med avslag på
motion 1984/85:3022 yrkande 2 som sin mening

JoU 1984/85:32

4

2 Förslag till

Lag om ändring i vattenlagen (1983:291)

Härigenom föreskrivs att 18 kap. 7§ vattenlagen (1983:291) skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 kap. 7 §

Den som är beroende av hur ett vattenföretag drivs, allmän åklagare och
tjänsteman vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut har rätt
att få tillträde till platser för vattenståndsmätare, vattenmätare eller observationsrör
samt att ta del av anteckningar som företagaren har ålagts att
föra rörande vattenstånd, vattnets avrinning eller tillgodogjorda vattenmängder.

Tillfälle skall beredas statlig fis- Tjänstemän hos fiskeristyrelsen
keritjänsteman och av fiskeristyrel- och fisketillsynsmän som förord sen

förordnad tillsynsman att utöva näts för detta skall beredas tillfälle

tillsyn över att villkor till skydd för att utöva tillsyn över att villkor till

fisket fullgörs. skydd för fisket fullgörs.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985.

JoU 1984/85:32

5

Motioner väckta med anledning av proposition 1984/85:143

I motion 1984/85:3012 av Rune Ångström (fp) yrkas

1. att riksdagen hos regeringen anhåller att utöver vad som föreslås i
proposition 1984/85:143 omedelbara begränsningar av det svenska laxfisket
i havet införs i enlighet med laxutredningens förslag,

2. att riksdagen hos regeringen anhåller att laxutredningens förslag i
övrigt i sin helhet leder till beslut i den omfattning och ordning som
utredningen föreslagit.

I motion 1984/85:3013 av Rune Jonsson m.fl. (s) yrkas att riksdagen
beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts om bidrag till fiskevård m. m.

I motion 1984/85:3014 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m) yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om licenssystemet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om kommunernas fysiska planering som styrmedel för
lokalisering av fiskodlingar m. m.,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts i fråga om försöksverksamhet med fördröjd utsättning
av lax,

4. att riksdagen till Bidrag till fiskevård m. m. för budgetåret 1985/86
anvisar ett reservationsanslag av 5 325 000 kr.

I motion 1984/85:3015 av Roland Brännström m. fl. (s) yrkas att riksdagen
av regeringen begär åtgärder för att begränsa det svenska laxfisket
i havet.

I motion 1984/85:3016 av Jens Eriksson (m) och Karl-Anders Petersson
(c) yrkas att riksdagen beslutar att avslå förslaget om att avsätta 1,1 milj.
kr. ur prisregleringskassan för fortsatta försök med s. k. fördröjd utsättning
av lax.

I motion 1984/85:3017 av Jens Eriksson (m) och Karl-Anders Petersson
(c) yrkas att riksdagen hos regeringen begär att fiskeristyrelsen får i uppdrag
att utforma en mera effektiv organisation än den som finns för
närvarande och att sekretariatet ombildas och underställs en styrelse så
sammansatt att ett bra resultat i biståndsarbetet kan åstadkommas.

I motion 1984/85:3018 av Marianne Stålberg och Nils-Olof Gustafsson
(båda s) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som i motionen anförts om bidrag till fiskevård m. m.

I motion 1984/85:3019 av Per Israelsson m. fl. (vpk) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
fortsatt utredning och forskning för bevarande av den genetiska variationen
hos hela fiskfaunan och dess livsmiljö i enlighet med vad i motionen
anförs.

I motion 1984/85:3020 av John Andersson m. fl. (vpk) yrkas att riksda -

JoU 1984/85:32

6

gen som mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
uppräkning av anslaget Eli. Bidrag till fiskevård m. m.

I motion 1984/85:3021 av John Andersson m. fl. (vpk, m, c) yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om laxutredningens förslag.

I motion 1984/85:3022 av Einar Larsson m. fl. (c) yrkas

1. att riksdagen beslutar att yrkesmässiga redskap förebehålls yrkesfiskare
på allmänt och enskilt vatten i enlighet med motionen,

2. att riksdagen beslutar anslå 3 milj. kr. ur prisregleringskassan för
utsättning av laxfisk och ål i insjöarna,

3. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
behovet av regional placering av intendentpersonal och konsulentverksamhet
för de stora sjöarna samt utseende av sjönämnder,

4. att riksdagen beslutar anslå 5,4 milj. kr. till anslaget Bidrag till fiskevård
m. m.

I motion 1984/85:3023 av Mats Olsson (s) yrkas att riksdagen ger
regeringen till känna vad som i motionen anförts om licenser för laxfiske,
byte av fiskekvoter och räddning av den vilda laxen.

I motion 1984/85:3024 av Pär Granstedt (c) yrkas

1. att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om
förtur vid tillståndsgivning för vattenbruk till bofasta skärgårdsbor som
avser att bedriva verksamheten som binäring till jordbruk, fiske och andra
skärgårdsnäringar,

2. att riksdagen uttalar att eventuella förändringar av fiskenämndernas
sammansättning inte får gå ut över yrkesfiskets representation.

1 motion 1984/85:3025 av Pär Granstedt (c) yrkas att riksdagen begär att
regeringen uppdrar åt jordbruksnämnden att disponera viss del av regleringsmedlen
för att täcka kostnaderna för fraktstöd åt foderfisk (bifångster)
från Östersjön till fiskmjölsfabrik på västkusten.

I motion 1984/85:3026 av Börje Stensson och Lars Ernestam (båda fp)
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående licenssystemet,

2. att riksdagen avslår förslaget om en samordning av distributionen
och marknadsföringen av fisk som förutsättning för utbetalning av prisstöd
på fisk,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående generösa tillstånd för innehavare av yrkesfiskelicenser
att ersätta befintlig utrustning och fartyg med ny materiel,

4. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående
åtgärder för att öka tillgången på naturreproducerande lax.

I motion 1984/85:3027 av Knut Billing (m) yrkas att riksdagen beslutar
att avslå regeringens förslag om att en samordning av distributionen och
marknadsföringen skall vara en förutsättning för erhållande av prisstöd på
fisk.

JoU 1984/85:32

7

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1985

I motion 1984/85:469 av Bertil Måbrink (vpk) yrkas, med hänvisning till
vad som anförts i motion 1984/85:465, såvitt nu är i fråga (yrkande 1) att
riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder innebärande att ett nytt
havsforskningslaboratorium med inriktning på fiske och vattenbruk i Östersjön
inrättas i Karlskrona.

I motion 1984/85:629 av Elving Andersson och Kjell Mattsson (båda c)
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att fiskeristyrelsens
havsfiskelaboratorium i Lysekil skall bibehållas samt att regeringen
bör ta initiativ till samordning av fiskeristyrelsens och Vetenskapsakademiens
verksamheter när det gäller lokaler m. m. så att ny- och ombyggnader
av lokaler snarast kan påbörjas.

I motion 1984/85:636 av Jan-Eric Virgin och Bertil Danielsson (båda m)
yrkas att riksdagen begär att regeringen vidtar åtgärder för att inrätta
fiskskyddsområden inom ostkustens skärgårdar i enlighet med vad som
anförts i motionen.

I motion 1984/85:750 av Elving Andersson och Kjell Mattsson (båda c)
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om införande av vattenbrukslån,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att verksamheter inom vattenbruket (fisk-, mussel-,
skaldjurs- och algodlingar) generellt skall undantas från avgifter för prövning
och tillsyn enligt miljöskyddslagen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående en referensanläggning för miljöstudier,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om prioritering av forskningsresurser till vattenbruksområdet.

I motion 1984/85:881 av Agne Hansson m. fl. (c) yrkas

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförs om förutsättningarna för ett utvecklat vattenbruk
vid sydostkusten och på Öland,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförs om införande av vattenbrukslån,

3. att riksdagen beslutar begära förslag från regeringen som undantar de
mindre fisk-, mussel-, skaldjurs- och algodlingarna generellt från avgifter
för prövning och tillsyn enligt miljöskyddslagen,

4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförs om referensanläggningar för miljöstudier,

5. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförs om prioritering av forskningsresurser till vattenbruksområdet,

6. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad

JoU 1984/85:32

8

som i motionen anförs om etablering av ett fiskodlingslaboratorium vid
Slingsöviken i Västerviks kommun.

I motion 1984/85:885 av Kenth Skårvik och Kerstin Ekman (båda fp)
yrkas

1. att riksdagen beslutar att fiskeristyrelsens havsforskningslaboratorium
även i fortsättningen skall kvarligga i Lysekil,

2. att riksdagen beslutar att ett samarbete för framtiden med Kristinebergs
marinbiologiska station bör förverkligas,

3. att riksdagen beslutar att en utredning bör igångsättas om möjligheten
att göra Lysekil till ett utbildningscentrum för havsforskning och
vattenbruk på gymnasie- och högskolenivå.

I motion 1984/85:1085 av Karl-Anders Petersson och Pär Granstedt
(båda c) yrkas att riksdagen hos regeringen begär att en snabbutredning
verkställs för att utröna möjligheterna att förhindra rovfisket i ”vita zonen”
öster om Gotland och begränsa skadeverkningarna av det omfattande
fiske som skett de senare åren i området i fråga.

I motion 1984/85:1390 av Rolf Dahlberg och Håkan Stjernlöf (båda m)
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utredning av yrkesfiskets framtid på ostkusten och som
ett led i detta arbete gör en förstudie om möjligheterna att etablera en
fiskberedningsindustri i Söderhamn.

I motion 1984/85:1391 av Kenth Skårvik m. fl (fp) yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
sagts om förenkling av prövningsförfarandet vid vattenbruk,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
sagts om vattenbrukets miljöpåverkan.

I motion 1984/85:1398 av Kurt Ove Johansson m. fl. (s) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
beträffande upprättande av en riksplan för fiskodling i Sverige.

I motion 1984/85:1407 av Rolf Rämgård m. fl. (c) yrkas att riksdagen
hos regeringen begär att anslaget Bidrag till fiskevård, organisationsstöd
och informationsinsatser delas lika mellan organisationerna.

I motion 1984/85:1410 av Håkan Stjernlöf (m) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen framförts om
fiskerikonsulenttjänster i Gävleborgs län.

I motion 1984/85:1524 av Jan Hyttring och Bertil Jonasson (båda c)
yrkas, med hänvisning till vad som anförts i motion 1984/85:1520, såvitt
nu är i fråga (yrkande 4), att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen
till känna vad som i motionen har anförts om behovet av statligt
stöd för centrum för vattenbruk i Munkfors, Värmland.

I motion 1984/85:2012 av Gunhild Bolander m. fl. (c, s, m) yrkas att
riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som
anförts om lokalisering av havsfiskelaboratorium till Gotland.

I motion 1984/85:2016 av Pär Granstedt m. fl. (c) yrkas att riksdagen

JoU 1984/85:32

9

begär att regeringen vidtar åtgärder för att ge yrkesfisket i Norrland ökat
ekonomiskt stöd inom ramen för den prisreglerande verksamheten på
fiskets område.

1 motion 1984/85:2017 av Pär Granstedt m. fl. (c) yrkas att riksdagen
begär att regeringen vidtar åtgärder så att fiskeristyrelsen tillförsäkras
adekvata administrativa resurser för att tillgodose yrkesfiskets behov.

1 motion 1984/85:2037 av Ralf Lindström och Yvonne Sandberg-Fries
(båda s) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som i motionen anförts om placeringen av ett havsfiskelaboratorium.

I motion 1984/85:2039 av Per-Richard Molén (m) yrkas att riksdagen
hemställer om snabba åtgärder från regeringens sida att förenkla handläggningen
av tillstånd på vattenbrukets område.

I motion 1984/85:2043 av Barbro Nilsson i Visby (m) yrkas att riksdagen
hos regeringen begär att fiskeristyrelsen uppdrar åt Fiskenämnden på Gotland
att utreda förutsättningarna för omlastning av fisk till fabriksfartyg
från öststaterna samt förutsättningarna för ökad landning av fisk på Gotland
och möjligheten att göra Gotland till ett centrum för en beredningsindustri
uppbyggd på råvaror från Östersjön.

1 motion 1984/85:2047 av Marianne Stålberg och Nils-Olof Gustafsson
(båda s) yrkas att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till
känna att av medel avsatta för fiskevårdande åtgärder, i årets budgetproposition,
erforderliga resurser ställs till fiskerianstaltens i Kälarne förfogande.

I motion 1984/85:2280 av Eric Hägelmark (fp) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 3), att riksdagen uttalar sig för en utveckling av näringslivet i
Kristianstads län och hos regeringen hemställer om åtgärder innebärande
att stödja och utveckla Fiskerinäringen genom en lokalisering av beredningsindustri
och uppbyggnad av en bättre distributionskedja av färsk fisk.

I motion 1984/85:2597 av Eric Hägelmark (fp) yrkas

1. att riksdagen beslutar uttala sig för att ett bräckvattenslaboratorium
inrättas i Karlskrona,

2. att riksdagen beslutar uttala sig för att medel avsätts för driftskostnader
och personal,

3. att riksdagen beslutar uttala sig för att fiskeristyrelsens undersökningsfartyg
Argos placeras i Karlskrona.

I motion 1984/85:2695 av Karl-Erik Svartberg m. fl. (s) yrkas att riksdagen
beslutar att hos regeringen begära en översyn av stödet till fiskerinäringen
i mellersta och norra Bohuslän.

Uppvaktning

Utskottet har i ärendet uppvaktats av företrädare för Sveriges sportfiskeoch
fiskevårdsförbund samt Sveriges fiskevattensägareförbund. Utskottet
har även mottagit skrivelser i ärendet.

Rättelse: S. 28, Hemställan 24. inledningen Står: att riksdagen till Rättat till: att
riksdagen under sjätte huvudtiteln till

25. inledningen Står: att riksdagen till Rättat till: att riksdagen under nionde
huvudtiteln till

Rättelse på rättelse: S. 28, rad 14 nedifrån Står: fiskenäringen Rättat till: fiskerinäringen -

JoU 1984/85:32

10

Utskottet

Inledning

Utskottet behandlar i betänkandet proposition 1984/85:143 om vissa
frågor på fiskets område jämte dels de motioner som väckts med anledning
av propositionen och dels ett antal motioner som väckts under allmänna
motionstiden 1985.

Under de senaste åren har flera utredningar tillsatts för behandling av
olika fiskefrågor. 1981 års fiskekommitté avlämnade i juni 1984 slutbetänkandet
(Ds Jo 1984:6) Bättre yrkesfiske. 1983 års laxutredning avlämnade
i april 1984 betänkandet (Ds Jo 1984:5) Lax. 1984 års utredning om
fiskeriadministrationen avlämnade i juli 1984 betänkandet (Ds Jo 1984:7)
Fiskeriadministrationen. Betänkandena har remissbehandlats och ligger
till grund för delar av förevarande proposition. I propositionen lämnas
även förslag grundade på en inom fiskeristyrelsen genomförd utredning
om säkerställande av de svenska fiskbeståndens genetiska resurser. Vidare
behandlas en skrivelse från ett antal fiskförsäljningsföreningar med förslag
om hur en samordning av fiskförsäljningen i Sverige bör ske.

Statens jordbruksnämnd överlämnade den 27 februari 1985 förslag om
prisregleringen på fisk under budgetåret 1985/86 efter överläggningar med
fiskets förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation. I
propositionen framläggs förslag grundade på jordbruksnämndens förslag.

Vissa anslagsfrågor för budgetåret 1985/86 tas även upp i propositionen.

Utskottet tar upp motionsyrkandena i anslutning till propositionens
olika delar. I huvudsak kommer behandlingen att följa dispositionen av
propositionen.

Regleringen av havsfisket

Väsentliga förändringar har skett i det internationella fisket de senaste
åren. Den mest påtagliga förändringen är att sillfisket i Nordsjön åter har
kommit i gång efter att ha varit stoppat sedan år 1977. Detta innebär en
starkt ökad konkurrens för det svenska sillfisket som traditionellt har varit
vårt mest betydelsefulla fiske. Sedan mitten av 1970-talet är vårt fiske
också begränsat genom den indelning av haven i nationella fiskezoner som
då skedde. Genom avtal med andra länder kan ändå ett visst fiske upprätthållas
i andra länders zoner. Europeiska gemenskapen (EG) upphävde år
1982 tullsuspensionen på sill. EG:s tullfria import har därefter krympts
successivt. Fisket efter lax och torsk i Östersjön har sådan omfattning att
beståndssituationen har försämrats. Detta sammanhänger med avsaknaden
av överenskommelser om detta fiske inom ramen för fiskerikommissionen
för Östersjön. Sverige för därför nu direkta förhandlingar med
andra östersjöländer i denna fråga.

JoU 1984/85:32

11

I motion 1085 erinrar Karl-Anders Petersson och Pär Granstedt (båda
c) om att det öster om Gotland finns en s. k. vit zon om vilken överenskommelse
ej kunnat nås vid de förhandlingar som ägde rum under 1970-talet
om uppdelning av Östersjön i fiskezoner, emedan Sveriges anspråk på
zonen ej godtagits av Sovjetunionen resp. Polen. Enligt motionen pågår
inom denna zon ett omfattande rovfiske efter torsk och tidvis också efter
lax. Motionärerna yrkar att en snabbutredning verkställs för att utröna
möjligheterna att förhindra rovfisket i området i fråga och begränsa skadeverkningarna
av det omfattande fiske som skett där under de senare
åren.

Utskottet får framhålla att frågan om fisket i zonen har förbindelse med
frågan om gränsdragningen mellan de olika strandstaternas fiskezoner i
Östersjön. För närvarande och till dess överenskommelse om fiskezonerna
kan träffas, betraktas den ”vita zonen” som internationellt vatten. Inom
ramen för 1973 års Gdanskkonvention om fisket och bevarandet av de
levande tillgångarna i Östersjön och Bälten äger årliga överläggningar rum
om fisket i Östersjön mellan berörda länder. Sverige har i dessa förhandlingar
verkat för en begränsning av fisket av såväl torsk som lax i Östersjön
under en följd av år. Någon överenskommelse har ännu icke kunnat träffas
i dessa frågor. Frågan är föremål för regeringens fortsatta uppmärksamhet.
Någon ytterligare riksdagens åtgärd med anledning av motionen är med
hänsyn härtill icke påkallad. Motionen avstyrks således.

Fiskeripolitikens medel m. m.

Enligt den bedömning av fiskets framtidsutsikter som görs i propositionen,
kommer utvecklingen framöver, såvitt nu kan bedömas, att kännetecknas
av ökade svårigheter att avsätta oberedd sill till rimliga priser på
våra traditionella exportmarknader. Vidare kan fortsatt tryck utifrån väntas
på den svenska marknaden för torskprodukter och lax. Något utrymme
för volymmässiga ökningar totalt för det svenska fisket kommer enligt
fiskeristyrelsens prognos inte att finnas under överskådlig tid. Däremot
bör det finnas möjligheter att öka beredningen inom landet av svenskfångad
fisk och öka avsättningen av denna. Konsumtionsodlingen av fisk i
svenska vatten kommer att få ökad betydelse. Fiskets, fiskodlingens och
fiskberedningens betydelse för sysselsättningen i kust- och skärgårdsbygder
i glesbygden kommer att bestå.

Regeringen föreslår vissa ändringar av de fiskepolitiska medlen.

När det gäller regleringen av fisket med stöd av fiskeriförordningen
förutses inga inskränkningar i rätten till fiske på allmänt vatten och frifiskevatten
så länge tillgången på fisk så medger. Om en begränsning av fisket
är nödvändigt av fiskevårdsskäl bör den vara generell. Fiske med trål får
bedrivas endast av den för vars försörjning fisket är av väsentlig betydelse.

1** Riksdagen 1984/85. 16 sami. Nr 32

JoU 1984/85:32

12

Enligt centerns kommittémotion 3022 av Einar Larsson m. fl. bör yrkesmässiga
redskap förbehållas yrkesfiskare på allmänt och enskilt vatten.
Motionärerna anser att de förslag som på sin tid lades fram av 1973 års
fiskevattensutredning i betänkandet Fiska på fritid (SOU 1978:75) bör
genomföras.

Utskottet får erinra om att fiskekommittén, utöver den reglering av
trålfisket som nämnts i det föregående, icke har framlagt några förslag i
den riktning som motionärerna anvisar. Jordbruksministern bedömer att
de begränsningar av fisket som må vara nödvändiga huvudsakligen görs
generella, såsom har varit fallet hittills. Utskottet finnér icke skäl att inta
en annan ståndpunkt. Motionen avstyrks således såvitt nu är i fråga
(yrkande 1).

I motion 636 av Jan-Eric Virgin och Bertil Danielsson (båda m) begärs
åtgärder för att inrätta fiskskyddsområden inom ostkustens skärgårdar.
Utskottet får härvidlag erinra om att möjlighet finns att lägga ut s. k.
fredningsområden i särskilt känsliga vatten genom de föreskrifter för
fiskets vård och bedrivande som fiskeristyrelsen resp. länsstyrelsen meddelar
med stöd av 5 och 6 §§ fiskeriförordningen (1982:126). Någon ytterligare
riksdagens åtgärd med anledning av motionen synes mot den bakgrunden
icke påkallad.

Licens för yrkesfiske

Enligt regeringens bedömning skall licens för yrkesfiske även i fortsättningen
vara en förutsättning för att statligt ekonomiskt stöd skall erhållas.
Jordbruksministern anser att licenssystemet bör förenklas. Endast en typ
av licens bör eftersträvas, nämligen licens för fiske med visst fartyg. En
sådan licens skulle kunna utfärdas för skepparen som då skall uppfylla
kravet att vara yrkesfiskare eller ha fisket som en väsentlig del av sin
försörjning.

Regeringens förslag kommenteras i två motioner.

I kommittémotion 3014 framhåller Arne Andersson i Ljung m. fl. (m) att
licens för fartyg liksom hittills bör följa fartyget. Förslaget att binda licensen
till skepparens person avvisas (yrkande 1). Samma uppfattning ges till
känna i kommittémotion 3026 av Börje Stensson och Lars Ernestam (båda
fp). Om licensen utfärdas för skepparen kan fiske inte ske med ett visst
fartyg om skepparen av en eller annan anledning är frånvarande, anser
motionärerna (yrkande 1).

Utskottet finner icke att de invändningar som framförs i motionerna
mot regeringens förslag är bärkraftiga. Om skepparen av någon anledning
icke är närvarande måste en annan person ha rätt att fungera som skeppare.
Licensbestämmelserna får självfallet utfärdas så att fartygets drift
icke hindras av att den ordinarie skepparen tillfälligtvis är borta. Utskottet
avstyrker således motionerna i hithörande delar.

JoU 1984/85:32

13

Statligt ekonomiskt stöd

Enligt propositionen bör det statliga ekonomiska stödet till näringen
anpassas så att det bättre främjar ett rationellt fiske. Vissa stödformer
mönstras ut. Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag. Det
tillstyrks således.

1 motion 3025 hemställer Pär Granstedt (c) att jordbruksnämnden skall
disponera viss del av regleringsmedlen för att täcka kostnaderna för fraktstöd
åt foderfisk (bifångster) från Östersjön till fiskmjölsfabrik på västkusten.

Motionen bygger enligt utskottets mening på ett missförstånd. Fraktstöd
av det slag som avses i motionen lämnas enligt förordningen (1984:63) om
prisreglering på fiskets område. Medel till stödet har för nästa budgetår
anvisats av budgetmedel, från anslaget E 6. Bidrag till fiskets rationalisering
m. m. (prop. 1984/85:100 bil. 11, JoU 1984/85:25). Motionen avstyrks.

Stödet till fiskerinäringen aktualiseras i fyra motioner från den allmänna
motionstiden. Utskottet har funnit lämpligt att ta upp dem i förevarande
sammanhang.

Enligt motion 1390 av Rolf Dahlberg och Håkan Stjernlöf (båda m) bör
yrkesfiskets framtid på ostkusten utredas. En förstudie bör göras om
möjligheterna att etablera en fiskberedningsindustri i Söderhamn. I motion
2043 begär Barbro Nilsson i Visby (m) att möjligheterna utreds för
omlastning av fisk till fabriksfartyg från öststaterna. Gotland borde göras
till ett centrum för en beredningsindustri uppbyggd på råvaror från Östersjön.
Eric Hägelmark (fp) yrkar i motion 2280, såvitt nu är i fråga (yrkande
3), på åtgärder för att stödja och utveckla fiskerinäringen i Kristianstads
län genom en lokalisering av beredningsindustri och uppbyggnad av en
bättre distributionskedja av färsk fisk. I motion 2695 begär Karl-Erik
Svartberg m. fl. (s) en översyn av stödet till fiskerinäringen i mellersta och
norra Bohuslän. Fiskelagen där är i huvudsak inriktade på fiske efter
konsumtionsfisk, havskräfta och räkor. De har nästan utan undantag äldre
Fiskefartyg och är därmed utestängda från fiskerilån, rationaliseringsstöd
och liknande, anför motionärerna.

Utskottet får med anledning av motionerna erinra om att det enligt
regeringens bedömning bör finnas möjlighet att öka beredningen inom
landet av svenskfångad fisk och att öka avsättningen av denna. Som
jordbruksministern framhåller är en ökad inhemsk beredning av fisk ett
viktigt led i strävan att stärka fisknäringen. Det finns olika typer av statligt
stöd för att stimulera till ökad företagsamhet, t. ex. stöd via länens utvecklingsfonder.
Det stöd i form av lånegarantier och lån som kan lämnas inom
ramen för fiskeripolitiken bör koncentreras till utveckling av nya produkter
eller till andra åtgärder som främjar avsättningen av svenskfångad fisk.
Därutöver bör det i fortsättningen vara möjligt att ge motsvarande stöd om
fisken är odlad i svenska vatten.

JoU 1984/85:32

14

Enligt utskottets bedömning föreligger även möjligheter att öka fiskets
volym. Detta gäller främst torsk och vissa andra fiskslag, men i viss mån
även sill/strömming. Utskottet instämmer i jordbruksministerns yttrande,
att möjligheterna att lämna stöd till förvärv av begagnade fartyg med hög
standard bör utnyttjas bättre. Vid prövningen av en fråga om stöd bör
alltid göras en bedömning av om kraven på arbetsmiljö blir tillräckligt
tillgodosedda i samband med den tänkta investeringen. Vidare må erinras
om att de fiskeripolitiska målen innehåller ett hänsynstagande till kravet
på sysselsättning i kust- och skärgårdsområden där fiskerinäringen har
stor regionalpolitisk betydelse.

Utskottet är icke berett att tillstyrka de förslag som framställs i motionerna
om utredningar i olika avseenden. Av den lämnade redogörelsen
framgår att olika möjligheter står till buds för att främja de syften som
åberopas i motionerna. Dessa möjligheter torde ytterligare ha förbättrats
genom den anpassning av stödvillkoren som föreslås i propositionen och
som utskottet anslutit sig till. Med det anförda avstyrks motionerna 1390,
2043, 2280 yrkande 3 och 2695.

Distribution och marknadsföring av fisk

Regeringen föreslår att prisstödet på fisk i fortsättningen skall lämnas
endast till de licensierade fiskeföretag som levererar sin fisk till uppköpare
som deltar i en organiserad samordning av distributionen av fisk. Jordbruksministern
erinrar om att statsmakterna i åtskilliga år efterlyst ett
vidgat samarbete mellan fiskerinäringens utövare och en effekti visering av
fiskdistributionen genom en bättre samordning av förstahandsmottagningen
och den därpå följande vidareförsäljningen. Det bör nu vara möjligt
att organisera en samordning på fiskförsäljningens områden i regi av
fiskarnas egna organisationer. Samordningen skall kunna ske utan direkt
medverkan av statsmakterna.

Förslaget kritiseras i två motioner. Enligt motion 3026 (fp) skulle det
kunna få den effekten att konkurrensen minskar med därpå följande
konsekvenser i form av minskad effektivitet. Motionärerna hävdar med
åberopande av näringsfrihetsombudsmannens och statens pris- och kartellnämnds
remissvar att det finns betydande risk att konsumenternas
tillgång till färsk fisk minskar om förslaget genomförs (yrkande 2). Knut
Billing (m) hävdar i motion 3027 att förslaget kommer att medföra att
konsumentpriserna blir högre än vad som eljest blivit fallet.

Utskottet finner i likhet med jordbruksministern att näringens karaktär
och dess beroende av förhållanden i andra länder samt den starka konkurrensen
på den internationella marknaden för fiskprodukter kräver effektivitet
och en begränsning av kostnaderna.

Ett område inom näringen som fortfarande drar alltför höga kostnader
är leden mellan själva fisket och försäljningen i detaljistledet. Om kostnaderna
för denna del av kedjan mellan fiskaren och konsumenten kan

JoU 1984/85:32

15

minskas skapas utrymme för dels rimliga konsumentpriser, dels tillräckliga
inkomster för fiskaren. En rationell marknadsföring och distribution av
fiskprodukter är dessutom en garanti för en hög kvalitet på varorna. Enligt
utskottets mening kan betydande fördelar vinnas om förslaget genomförs.
Utskottet tillstyrker således regeringens förslag och avstyrker motionerna
i berörd del.

Laxfisket

Laxfiskets problematik är speciell beroende dels på laxens livsmönster,
dels på fiskens höga matvärde. Totalt sett har laxfisket jämförelsevis liten
betydelse för yrkesfisket. Av det svenska havsfiskets sammanlagda fångst
om 247 000 ton utgjordes år 1983 blott 0,2 % av lax. Värdemässigt är den
större och uppgick år 1982 till 3 % av den yrkesmässiga fångsten. Lokalt
har laxfisket väsentligt större betydelse. I Västerbottens län och Västernorrlands
län svarade laxfisket år 1982 för ca hälften av yrkesfiskets
inkomster och på Gotland för ca 25 % av det totala fångstvärdet. Även i
regionen kring Vänern, där förekomsten av lax är riklig, är yrkesfisket av
stor betydelse som näring.

Laxens egenskap av vandringsfisk får till följd att fiskare i olika regioner
konkurrerar om samma laxar.

Tack vare att en omfattande utsättning sker av odlad laxsmolt (ungar)
i de reglerade vattendragens mynningar är tillgången på lax god i Östersjön.
I de outbyggda älvarna har emellertid lekbestånden reducerats kraftigt.
Minskningen är störst i fråga om Östersjölaxen. 1 vissa älvar finns nu
bara smårester av de tidigare bestånden. Enligt propositionen är skälen för
att bevara en naturlig laxproduktion som bas för odlingsverksamhet starka.

Jordbruksministern framhåller att det är nödvändigt att åtgärder snarast
vidtas som innebär att bestånden av naturreproducerande lax kan byggas
upp igen. Endast härigenom kan ett bra fiske efter lax säkras för framtiden.

Enligt regeringens bedömning behöver fisket efter lax i öppna havet
begränsas. Begränsningen bör omfatta alla länder.

Laxutredningens förslag om begränsning av havsfisket tillgodoses endast
delvis i propositionen. Utredningen har föreslagit redskapsbegränsning
och begränsning av antalet fiskande under tiden som nya metoder för
utsättning av lax utvecklas och internationella överenskommelser om begränsning
nås. Utredningen föreslår även att allt fiske efter lax utanför 12
nautiska mil från kusten förbjuds. Jordbruksministern framhåller i anslutning
härtill att även om han är enig med utredningen om behovet av
begränsningar i havsfisket efter lax vill han inte förorda en svensk, ensidig
begränsning. Han framhåller i detta sammanhang att han tagit initiativet
till särskilda överläggningar med övriga berörda länder om gemensamma
begränsningar av laxfisket. Jämsides härmed bör pågående försök med
fördröjd utsättning av lax fortsätta. Denna typ av laxutsättning kan sålun -

Joll 1984/85:32

16

da direkt komma att gynna det svenska laxfisket och därmed utgöra en god
kompensation för de begränsningar som internationella överenskommelser
kan resultera i. Insatser från svensk sida på detta område borde i det
sammanhanget också kunna intressera de övriga strandstaterna i Östersjön
för motsvarande åtgärder. Han finner även rimligt att yrkesfisket medverkar
i finansieringen.

När det gäller laxfisket vid kusten ansluter sig regeringen till utredningens
förslag som för övrigt i stor utsträckning tillämpas redan i dag. Förslagen
innebär att laxfisket minskas genom olika begränsningar i tillståndsgivningen
beträffande redskap resp. genom säsongsvisa fiskeförbud. Fiskådran
hävdas. Även älvfisket efter lax begränsas så att lekvandringen
inte äventyras.

Som inledningsvis antytts ger laxens vandringsmönster upphov till intressekonflikter
mellan havs-, kust- och älvfiskare. Intressekonflikterna
återspeglas i de motioner som framlagts.

I tre motioner yrkas att laxutredningens förslag om inskränkning av
havsfisket antas av riksdagen. Rune Ångström (fp) framhåller i motion
3012 att laxfisket vid kusten utanför de ej utbyggda älvarna utgör ett
värdefullt underlag för det yrkesmässiga fisket. Norrlandskustens yrkesfiske
är enligt motionen till största delen ett kombinationsfiske efter flera
fiskarter. Där utgör laxen en viktig del för att full försörjning via fisket
skall vara möjlig. En motsvarande argumentation förs av Roland Brännström
m. fl. (s) i motion 3015. Riksdagen bör kunna ge sitt stöd åt utredningens
förslag om avveckling av laxfisket utanför 12 nautiska mil. Motsvarande
förslag återfinns även i motion 3021 av John Andersson m. fl.
(vpk, m, c). Enligt motionen har kommunerna vid de ej utbyggda älvarna
nu alltmera insett sportfiskets roll i den expanderande turismen. Intresset
är därför starkt att de naturligt reproducerande laxbestånden räddas och
kan återuppbyggas.

I tre motioner framställs yrkanden till förmån för havsfisket. Arne
Andersson i Ljung m. fl. (m) vänder sig i motion 3014 mot förslaget att
finansiera försöksverksamheten med fördröjd utsättning från prisregleringskassan
(yrkande 3). Enligt motion 3023 av Mats Olsson (s) har laxen
ökat så att det ena fångstrekordet efter det andra slås. Sysselsättningsmässiga
och regionalpolitiska skäl motiverar att licenser för yrkesfiskare beviljas
för byte av båt eller skepp även om fisket sedan lång tid är helt eller
delvis inriktat på laxfiske. Enligt motion 3026 (fp) bör den restriktivitet
med beviljande av laxfiskelicenser som anbefallts av föredraganden inte
bli total. Innehavare av yrkesfiskelicenser måste få möjlighet att byta sina
gamla båtar mot nya. Likaså bör det vara möjligt att utdela ett visst antal
nya fiskelicenser till ungdomar (yrkande 3).

Utskottet får för sin del anföra följande.

Riksdagen begärde hösten 1982 en snar utredning av frågan om hur vårt

JoU 1984/85:32

17

land bäst skall utnyttja den naturtillgång vi har i den naturligt reproducerande
laxen (JoU 1982/83:7). Regeringens förslag är grundat på den
utredning som företagits med anledning av riksdagens begäran. Som jordbruksministern
framhåller är det nu angeläget att havsfisket efter lax
begränsas. Vid fiske till havs kan nämligen åtskillnad inte göras mellan
naturligt reproducerad lax och den lax som satts ut efter odling. Laxfisket
är intensivt från de flesta länders sida. Utskottet finner det angeläget att de
internationella överläggningar som inletts om en begränsning av laxfisket
i Östersjön drivs till ett framgångsrikt slut. Under tiden bör de omedelbara
åtgärder som förordats av utredningen inte komma till stånd. Utskottet
ansluter sig vidare till bedömningen att restriktivitet iakttas vid prövning
av fråga om yrkesfiskelicens då den sökande har för avsikt att fiska lax.
Utskottet ser positivt på de ansträngningar som görs att genom införande
av ny teknik för utsättning av laxungar pröva nya vägar för laxfisket.
Utskottet tillstyrker därför förslaget att stödja vidareutvecklingen av pågående
försök med fördröjd utsättning på andra platser än de traditionella.
Som jordbruksministern påpekar måste alla berörda parter medverka i
åtgärder för att rädda laxen. Utskottet kan med hänsyn härtill och till att
några redskapsbegränsningar m. m. inte föreslås icke finna fog för uppfattningen
att prisregleringsmedel icke bör användas för finansieringen av
försöksverksamheten. Utskottet återkommer till finansieringsfrågan i samband
med behandlingen av regeringens förslag om prisregleringen. Utskottet
tillstyrker även regeringens övriga förslag om regleringen av laxfisket.
Det anförda innebär att utskottet avstyrker motionerna 3012, 3014,
3015, 3021, 3023 och 3026 i nu berörda delar.

Konsumtionsodling av fisk, skaldjur m. m.

En stor del av vattenbruket består av konsumtionsodling av fisk och
musslor. Enligt propositionen bör utvecklingen av fisk- och skaldjursodlingen
ske i planerade former där hänsyn tas till marknaden för produkterna
och till det traditionella yrkesfisket samt till miljön. Som underlag för
val av platser för denna verksamhet behövs planering, lämpligen inom
ramen för kommunernas fysiska planering. Nya former för fiskeripolitiskt
stöd till fisk- och skaldjursodling behövs inte.

I två motioner yrkas på ändringar av regeringens program. Enligt motion
3014 (m) bör lokaliseringen av fiskodling m. m. prövas efter miljöskyddslagen
och vattenlagen och inte efter en kommunal fysisk planering
som kan riskera att bli godtycklig (yrkande 2). 1 motion 3024 av Pär
Granstedt (c) yrkas att bofasta skärgårdsbor som avser att bedriva verksamheten
som binäring till jordbruk, fiske och andra skärgårdsnäringar
skall ges förtursrätt vid tillståndsgivningen (yrkande 1).

Utskottet får för sin del anföra följande.

JoU 1984/85:32

Fiskeristyrelsen har totalansvar för den traditionella fiskerinäringen och
för vattenbruket. Den har även att göra den fiskbiologiska prövningen i
samband med tillståndsansökan för vattenbruksanläggningar. Det är mot
den bakgrunden naturligt att, som jordbruksministern påpekar, styrelsen
får ansvaret för den övergripande planeringen på området. Därvid bör
samråd ske med berörda myndigheter och organisationer. När det gäller
motionärernas krav om att vattenbruksanläggningar skall prövas efter
miljöskyddslagen och vattenlagen får utskottet erinra om att riksdagen
nyligen — för att förenkla handläggningen av prövningen — beslutat
undanta anläggningar för odling av fisk, musslor eller kräftdjur från
tillståndsprövning enligt vattenlagen (1983:291; VL). Samma anläggningar
omfattas däremot av anmälnings- resp. tillståndsplikt enligt
miljöskyddslagen (1969:387; ML) beroende på storleken av det aktuella
företaget m. m. (prop. 1984/85:10, JoU 1984/85:10).

Utskottet finnér även, liksom jordbruksministern, att inventeringen av
vattnen bör påskyndas inom ramen för den fysiska planeringen för att man
bättre än hittills skall kunna avgöra frågor om lämplig lokalisering av
odlingar och om de åtgärder som blir nödvändiga från miljöskyddssynpunkt.
Vissa kommuner har redan utrett vattenanvändningsfrågor i sin
fysiska planering. Av det anförda framgår enligt utskottets mening att
någon risk för godtycklig planering icke torde föreligga enligt regeringsförslaget.
Med hänvisning till det anförda avstyrks motion 3014 i berörd
del.

När det gäller det förslag som framförs i motion 3024 får utskottet erinra
om att vattenbruket prioriteras enligt årets regionalpolitiska proposition
(prop. 1984/85:115). Jordbruksministern framhåller i förevarande proposition
att behovet av fasta normer för prövning av stödärenden är stort och
att det ankommer på regeringen att besluta om handläggningsformerna.
Han redovisar även ett förslag från statens industriverk om att formellt
samråd bör införas med fiskeristyrelsen i länsstyrelsernas, utvecklingsfondernas
och industriverkets beredning av stödärenden på detta område.
Vattenbrukets betydelse i sysselsättnings- och regionalpolitiska sammanhang
får såsom framgår av den lämnade redogörelsen anses beaktad.
Någon ytterligare riksdagens åtgärd med anledning av motionen i nu
berörd del är enligt utskottets mening icke påkallad.

Utskottet har icke heller i övrigt någon erinran mot vad i propositionen
anförts under detta avsnitt.

Utskottet har funnit lämpligt att i detta sammanhang behandla ett antal
motioner från allmänna motionstiden 1985.

I ett par motioner begärs införande av en ny stödform, vattenbrukslån,
som skulle ges till samma förmånliga villkor som fiskerilånen. Yrkanden
härom framställs i motion 750 (yrkande 1) av Elving Andersson och Kjell
Mattsson (båda c) samt i motion 881 (yrkande 1) av Agne Hansson m. fl.
(c). I samma motioner yrkas att verksamheter inom vattenbruket generellt

JoU 1984/85:32

19

skall undantas från avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöskyddslagen
(motion 750 yrkande 2, motion 881 yrkande 3). 1 motion 881 yrkas
vidare, att vattenbruket utvecklas vid sydostkusten och på Öland (yrkande
1). Förenklade regler för prövningsförfarandet vid vattenbruk efterlyses i
motionerna 1391 (yrkande 1) av Christer Eirefelt (fp) och 2039 av PerRichard
Molén (m). Enligt förstnämnda motion är riskerna för negativa
miljöeffekter betydligt överdrivna (yrkande 2). Enligt motion 1398 (s) bör
en riksplan upprättas för fiskodling i Sverige.

Utskottet får anföra följande med anledning av de nämnda motionerna.

Jordbruksministern anför i propositionen, med hänvisning till en kartläggning
som utförts av fiskeristyrelsen, att det inte behövs fler former för
statligt stöd till konsumtionsodling än de nuvarande. Utskottet har ingen
annan bedömning. När det gäller förslagen om befrielse från avgift vid
prövning och tillstånd enligt miljöskyddslagen får utskottet erinra om att
särskilda, lägre taxor gäller för mindre fisk- och musselodlingar enligt
förordningen (1984:380) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöskyddslagen.
Vad beträffar yrkandena om förenkling av prövningsförfarandet
har, som utskottet nämnt i det föregående, vissa förenklingar redan
genomförts. Ytterligare försök till förenklingar aviseras i propositionen,
bl. a. när det gäller anknytningen till fiskeristyrelsens prövning av fiskbiologiska
frågor samt till strandskyddsreglerna i naturvårdslagen (1964:822).
Förslaget i motion 1524 om en riksplan för fiskodling, slutligen, får anses
tillgodsett genom de åtgärder som aviseras i propositionen om en övergripande
planering och som utskottet redovisat i det föregående.

Som framgår av det anförda får motionernas olika syften i viss utsträckning
anses tillgodosedda genom åtgärder som redan vidtagits resp. planeras.
Utskottet är icke berett att därutöver föreslå någon ytterligare riksdagens
åtgärd med anledning av motionerna såvitt nu är i fråga. De avstyrks
således.

Forskning och utvecklingsverksamhet

Jordbruksministern anför i propositionen att det behövs ett samlat program
för forskning och utvecklingsverksamhet på fiskets område. Forskning
kring laxfisk måste därvid ägnas särskild uppmärksamhet. Arbetet
med att bevara naturliga fiskbestånd och dess gener skall fortsätta. Skogsoch
jordbrukets forskningsråd har i uppgift att utarbeta ett samlat program
för FoU på konsumtionsodlingens område. Detta görs i samarbete med
bl. a. fiskeristyrelsen, SLU och naturvårdsverket. Motsvarande program
för FoU i övrigt på fiskets område bör utarbetas i nära samarbete mellan
SJFR och fiskeristyrelsen efter samråd med övriga berörda organ.

Fiskeristyrelsen har på regeringens uppdrag utrett frågan om säkerställande
av de svenska fiskbeståndens genetiska resurser och framlagt vissa
förslag. Förslagen är av olika karaktär och innebär bl. a. administrativa
regleringar, forskning och fortsatt utredning.

JoU 1984/85:32

20

Enligt motion 3019 av Per Israelsson m. fl. (vpk) är de frågor som tas upp
i fiskeristyrelsens rapport av stor vikt. Motionärerna anser dock att den
inriktning som frågorna fått i rapporten är för snäv och behöver omfatta
ett vidare fält. Därför bör regeringen vid fastläggande av ett forskningsoch
utvecklingsprogram på det aktuella området ta vederbörlig hänsyn till
de synpunkter som angivits i en skrivelse som upprättats mot bakgrund av
en diskussion av rapporten i Svenska naturskyddsföreningens kommitté
för bevarande av genetiska resurser.

Utskottet har ingen erinran mot vad som anförs i propositionen om
utarbetandet av ett samlat och övergripande FoU-program på Fiskets område.
Inom ramen för ett sådant program har de av fiskeristyrelsen föreslagna
åtgärderna för bevarande av resurserna hos det svenska Fiskbeståndet
sin givna plats. Utskottet utgår från att därvid även de synpunkter beaktas
som lämnats i den av motionärerna citerade skrivelsen. Någon ytterligare
riksdagens åtgärd med anledning av motionen torde icke böra påkallas.

I flera motioner från allmänna motionstiden yrkas på ökade forskningsresurser
på vattenbrukets område. Enligt motion 750 bör en prioritering
ske av forskningsresurser till vattenbruksområdet. Det gäller framför allt
elementär grundforskning men också forskning inom speciella områden
som t. ex. förekomsten av algblomningar och dessas inverkan på bl. a.
musslor (yrkande 4). Ett likartat yrkande återFinns i motion 881 (yrkande
5). I båda motionerna yrkas att referensanläggningar byggs för att utröna
om vattenbruk med nu känd teknik har någon påverkan på miljön och hur
en sådan påverkan kan undanröjas (motion 750 yrkande 3 och motion 881
yrkande 4). I motion 881 yrkas vidare att ett planerat fiskodlingslaboratorium
vid Slingsöviken i Västervik även tillgodoser vattenbrukets behov
(yrkande 6). I motion 1524 yrkar slutligen Jan Hyttring och Bertil Jonasson
(båda c) att ett planerat centrum för vattenbruk i Munkfors, Värmland, får
största möjliga statliga stöd.

Utskottet får med anledning av de nu behandlade motionerna erinra om
att SJ FR som tidigare framhållits har i uppdrag att utarbeta ett program för
FoU på vattenbrukets område. Programmet kommer att ligga till grund för
lämpliga prioriteringar av resurser på området inom staten och näringslivet.
Frågan om behovet av en referensanläggning kan enligt vad utskottet
erfarit komma att aktualiseras i programarbetet. I övrigt torde outnyttjad
kapacitet på området kunna utnyttjas. De frågor som väckts i de olika
yrkandena är således i väsentlig utsträckning föremål för det ansvariga
forskningsorganets uppmärksamhet. I sammanhanget förtjänar även att
framhållas att de resurser som står till statens — och även näringslivets —
förfogande är begränsade. Därför måste angelägna resursbehov som jordbruksministern
påpekat i stor utsträckning tillgodoses genom omprioriteringar.
Utskottet finner mot den sålunda tecknade bakgrunden icke att
motionerna bör föranleda någon ytterligare riksdagens åtgärd. De avstyrks
således.

JoU 1984/85:32

21

Prisreglering på fisk under budgetåret 1985/86

Jordbruksministern anför att prisregleringen på fisk bör återges den roll
i fiskeripolitiken som innebär att den medverkar till att åstadkomma ett
rationellt och lönsamt fiske. För att detta skall bli möjligt måste en översyn
göras av prisregleringssystemet. Utskottet har ingen erinran häremot.

Jordbruksnämndens förslag om regleringen av priserna på fisk m. m.
under budgetåret 1985/86 har biträtts av fiskets förhandlingsdelegation
och konsumentdelegationen. Av förslaget framgår bl. a. att normkvantiteten
för sill/strömming sänks med 4 000 ton till 76 000 ton. Någon normkvantitet
för torsk föreslås icke för kommande regleringsår eftersom fångsterna
av torsk är för små i förhållande till efterfrågan och en ökning av
torskfisket således är i linje med de fiskeripolitiska målen. Ett ökat torskfiske
bör enligt nämnden på sikt förbättra fiskets inkomster utan att konsumentpriserna
behöver stiga.

Enligt propositionen bör 2 315 000 kr. avsättas av medlen i prisregleringskassan
för utsättning av laxfisk, ål och hummer. Vidare bör i enlighet
med vad som anförts under avsnittet Laxfisket 1 100 000 kr. avsättas för
fortsatt försöksverksamhet med fördröjd utsättning av lax i havet.

I tre motioner yrkas ändringar av regeringens förslag. Jens Eriksson (m)
och Karl-Anders Petersson (c) uttalar i motion 3016 kritik över regeringens
förslag att avsätta 1,1 milj. kr. för fördröjd laxutsättning. Enligt motionen
förelåg förslag från regeringens sida härom redan i direktiven till årets
prisöverläggningar, men sedan näringens företrädare motsatt sig förslaget
hade jordbruksnämnden icke tagit upp det i sin skrivelse till regeringen.
Enligt motionärerna är det allvarligt att regeringen nu enligt deras mening
satt sig över vad parterna kommit överens om. De hävdar att respekten för
ingångna avtal härigenom minskar. Riksdagen bör därför enligt motionen
avslå förslaget att avsätta 1,1 milj. kr. ur prisregleringskassan för fortsatta
försök med s. k. fördröjd utsättning av lax. Enligt motion 3026 (fp) borde
särskilda åtgärder vidtas för att slå vakt om den naturreproducerande
laxen, exempelvis genom att en särskild avgift tas ut vid förstahandsförsäljningen
av lax (yrkande 4). Enligt motion 3022 (c) bör riksdagen anslå
3 milj. kr. ur prisregleringskassan för utsättning av laxfisk och ål i insjöarna
(yrkande 2).

Utskottet får för sin del anföra följande.

I likhet med regeringen kan utskottet biträda jordbruksnämndens förslag
till prisreglering på fisk under budgetåret 1985/86. Utskottet delar inte
den uppfattning som framförs i motion 3016 att regeringen genom att
lägga fram förslag om avsättning av ytterligare medel ur prisregleringskassan
undergräver respekten för ingångna avtal. Regeringen och riksdagen
har aldrig avstått från rätten och skyldigheten att ta det yttersta ansvaret
för prisregleringens utformning. Utskottet finnér regeringens förslag rimligt
och avstyrker således motionen. Förslaget om en särskild avgift på lax

JoU 1984/85:32

22

har i olika omgångar tagits upp i prisöverläggningarna men har avvisats av
handelspolitiska skäl. Utskottet avstyrker mot bakgrund härav yrkandet i
motion 3026. Utskottet avstyrker även motion 3022 såvitt nu är i fråga
(yrkande 2). Regeringens förslag beträffande prisregleringen på fisk m. m.
under budgetåret 1985/86 tillstyrks.

Utskottet finner lämpligt att i detta sammanhang även ta upp motion
2016 av Pär Granstedt m. fl. (c). Enligt motionen bör yrkesfisket i Norrland
ges ökat ekonomiskt stöd inom ramen för den prisreglerande verksamheten
på fiskets område.

Utskottet får framhålla att ett särskilt stöd till yrkesfisket i Norrland
utgår sedan en följd av år inom ramen för fiskprisregleringen. Stödet
kommer att höjas under nästa regleringsår. Motionens syfte är således
redan tillgodosett. Utskottet avstyrker motionen.

Fiskeristyrelsen

Jordbruksministern anför att det nu är nödvändigt att skapa en modern
och effektiv statlig fiskeriadministration. Det förslag till ändringar i organisationen
som har lämnats i betänkandet (Ds Jo 1984:7) Fiskeriadministrationen
är väl ägnat att tjäna som utgångspunkt för en omorganisation.
Särskilt angeläget är det att få till stånd en organisation vars detaljutformning
inte regleras av statsmakterna. I enlighet härmed föreslås i propositionen
en revidering av målsättningen för fiskeriadministrationens verksamhet
liksom vissa organisatoriska ändringar. Förslagen innebär bl. a. att
de uppgifter som åvilar fiskeriintendenterna, fiskeriingenjören samt fiskodlings-
och fiskeriförsöksanstalterna inordnas i fiskeristyrelsen. Den hydrografiska
verksamheten överförs till SMHI. Fiskeristyrelsens organisation
skall tills vidare bestå av fyra huvudenheter, nämligen en administrativ
enhet, en enhet för yrkesfiske och fiskodling m. m., en enhet för fritidsfiske
och fiskevård samt en enhet för undersökningar och utvecklingsverksamhet.
Därtill bör det om regeringen eller fiskeristyrelsen så finner lämpligt
inrättas stabsorgan eller rådgivande grupper. Biståndsfrågor bör handläggas
på sakenheterna. Den ändrade organisationen föranleder vissa
smärre ändringar av lagen (1950:595) om rätt till fiske och av vattenlagen
(1983:291).

Fiskeristyrelsens organisation är föremål för yrkanden i tre motioner.
Pär Granstedt m. fl. (c) anser enligt motion 2017 att det av flera skäl är
olämpligt att föra samman yrkesfiske och vattenbruk i en gemensam enhet.
Vattenbruket bör enligt motionärernas åsikt tilldelas egna resurser. Yrkesfiskets
frågor bör handläggas av en särskild enhet. Jens Eriksson (m) och
Karl-Anders Petersson (c) hälsar enligt motion 3017 med tillfredsställelse
att fiskeristyrelsens biståndssekretariat avvecklas som självständig enhet.
Enligt motionen bör det vara möjligt att finna en organisation som fungerar
bättre och som utnyttjar den kunskapsbas som finns inom svenskt fiske.

JoU 1984/85:32

23

I motion 2047 yrkar Marianne Stålberg och Nils-Olof Gustafsson (båda s)
att erforderliga medel ställs till fiskerianstaltens i Kälarne förfogande.

Utskottet får för sin del anföra följande.

Det förslag som regeringen framlagt synes i det stora hela väl avvägt.
Utskottet finnér icke de invändningar bärkraftiga som riktas i motion 2017
mot den föreslagna enhetsindelningen av fiskeristyrelsen. Motionen avstyrks
på den grunden.

När det gäller organisationen av biståndsfrågorna får utskottet påpeka
att det enligt propositionen bör finnas särskilda stabsorgan eller rådgivande
grupper med företrädare för näringen för att stödja handläggningen av
frågor där särskilda insikter om yrkesfiskets förhållanden kan behövas.
Som exempel på sådana frågor nämns bl. a. u-landsbiståndet. Organisationens
detaljutformning bör som jordbruksministern framhåller inte regleras
av statsmakterna. Utskottet utgår från att ett sådant styrande organ
för biståndsfrågor kan organiseras så att dessa frågor får en effektiv behandling.
Enligt utskottets mening bör i detta arbete den kunskapsbas
kunna utnyttjas som finns inom det svenska fisket. Med det anförda får
syftet med motion 3017 anses vara i det väsentliga tillgodosett. Någon
ytterligare riksdagens åtgärd med anledning av motionen synes med hänsyn
härtill icke påkallad.

Fiskeriförsöksanstalten i Kälarne bör enligt regeringens förslag ingå i en
underenhet inom fiskeristyrelsens nya enhet för undersökningar och» utvecklingsverksamhet.
Som nämnts i den föregående framställningen Dör
tillgänglig kapacitet utnyttjas vid prioriteringen av forskningsanslagen.
Kostnaderna för driften av fiskeriförsöksanstalten har hittills i stor utsträckning
täckts med vattenavgiftsmedel enligt 10 kap- 6§ vattenlagen
(1983:291 och motsvarande äldre bestämmelse). Sedan något år gäller nya
bestämmelser för beräkning av avgiftsmedlen. Härigenom ökar tillgången
på medel för finansiering av forskning och utvecklingsverksamhet inom
fiskevården. Vad utskottet sålunda anfört synes ägnat att i viss mån tillgodose
syftet med motionen. Denna avstyrks mot den bakgrunden.

I propositionen erinras om att utredningen föreslagit att havsfiskelaboratoriet
i Lysekil omlokaliseras till Karlskrona. Enligt jordbruksministern
har förslaget fått ett i huvudsak negativt bemötande av remissinstanserna.
En samlad bedömning har lett till att han inte aktualiserar frågan om en
omlokalisering av havsfiskelaboratoriet.

Frågan om havsfiskelaboratoriets lokalisering är föremål för ett antal
motioner från allmänna motionstiden. Enligt motion 629 av Elving Andersson
och Kjell Mattsson (båda c) och 885 av Kenth Skårvik och Kerstin
Ekman (båda fp) bör havsfiskelaboratoriet ligga kvar i Lysekil. Motionärerna
anser att ett samarbete bör etableras med Vetenskapsakademiens
verksamheter. Enligt motion 2037 av Ralf Lindström och Yvonne Sandberg-Fries
(båda s) bör havsfiskelaboratoriet förläggas till Karlskrona
medan Bertil Måbrink (vpk) i motion 469 yrkande 1 och Eric Hägelmark

JoU 1984/85:32

24

(fp) i motion 2597 yrkar att ett nytt havsforskningslaboratorium (bräckvattenslaboratorium)
skall förläggas till Karlskrona. I sistnämnda motion
yrkas även att fiskeristyrelsens undersökningsfartyg Argos placeras i
Karlskrona. Slutligen yrkar Gunhild Bolander m. fl. (c, s, m) i motion 2012
att havsfiskelaboratoriet lokaliseras till Gotland.

Utskottet delar jordbruksministerns bedömning att någon omlokalisering
av havsfiskelaboratoriet icke bör ske. Utskottet finner icke skäl att
närmare ta upp frågan om samarbete med Vetenskapsakademien med
hänsyn till att jordbruksministern aviserat sin avsikt att senare återkomma
till regeringen i fråga om laboratoriet.

Den i ett par motioner väckta frågan om upprättande av ett särskilt
bräckvattenslaboratorium i Karlskrona saknar aktualitet. Motionerna bör
mot den angivna bakgrunden inte föranleda någon riksdagens vidare
åtgärd.

Fiskenämnderna

Av instruktionen för fiskeristyrelsen (1977:464) framgår att det finns en
fiskenämnd i varje län. Tre fiskenämnder, nämligen de i Värmlands,
Jönköpings och Västmanlands län, har ett utökat verksamhetsområde
vilket omfattar även hela Vänern, Vättern resp. Mälaren —Hjälmaren.
Fiskenämnderna utses av länsstyrelserna och består av fem ledamöter med
suppleanter. Vid handläggning av ärende som rör fisket i de stora sjöarna
är vederbörande fiskenämnd sammansatt av två fiskenämndsledamöter
från vartdera berört län, med ordföranden i den fiskenämnd till vars
område sjön hör som ordförande. I övrigt fungerar de på samma sätt som
andra fiskenämnder.

Regeringens förslag innebär bl. a. att fiskenämnden skall verkställa samhällets
politik för Fiskerinäringen, fritidsfiskare och fiskevården. Fiskenämndens
kansli skall bestå av minst en fiskerikonsulent. Några väsentliga
förändringar av formerna för nämndernas utseende aktualiseras inte nu,
i avvaktan på verksledningskommitténs förslag som beräknas bli framlagda
i juni i år.

Den lokala fiskeriadministrationen är föremål för yrkanden i tre motioner.
Enligt motion 3022 (c) är det angeläget att den föreslagna ordningen
att fiskeriintendenterna inordnas i fiskeristyrelsen ej får innebära försämrade
resurser vad avser den regionala bevakningen. Intendenternas nuvarande
regionala placering bör därför bibehållas även om intendentorganisationen
inordnas i fiskeristyrelsen. Motionärerna finner även att organisationen
med särskilda konsulenter för sjöarna bör bibehållas och förstärkas.
Sammansättningen av sjönämnderna bör vara sådan att de olika
fiskeintressena tillvaratas på ett bättre sätt, anser motionärerna (yrkande
3). Enligt motion 3024 bör riksdagen uttala sig för att eventuella förändringar
av fiskenämndernas sammansättning inte får gå ut över yrkesfiskets
representation (yrkande 2).

JoU 1984/85:32

25

Utskottet får för sin del anföra följande.

Med hänsyn till att det statsfinansiella läget inte medger att ytterligare
personalresurser kan tillföras nämnderna finner utskottet i likhet med
regeringen angeläget att de samlade resurser som för närvarande finns
inom organisationen fördelas på det sätt som är mest ändamålsenligt i ett
landsövergripande perspektiv. Det ankommer på fiskeristyrelsen att göra
detta. Utskottet uppmärksammar att de resurser som för närvarande finns
inom intendentorganisationen och som enligt förslaget skall organisatoriskt
knytas till fiskeristyrelsen kan utnyttjas för att underlätta denna
fördelning. Vad utskottet anfört om fördelningen av resurserna gäller även
fiskerikonsulenterna med den preciseringen att, som framhålls i propositionen,
mindre än en fiskerikonsulent för varje fiskenämnd i län inte bör
förekomma. Utskottet finner i likhet med jordbruksministern att fiskenämnderna
både i länsfrågor och i sjönämndsfrågor bör få en sammansättning
som bättre än hittills speglar fiskets och fiskodlingens omfattning och
inriktning inom resp. nämnders ansvarsområden. Med det anförda får
motionerna anses besvarade i nu berörd del.

Utskottet har icke heller i övrigt någon erinran mot regeringens förslag
till riktlinjer för fiskeristyrelsens och fiskenämndernas arbetsuppgifter och
organisation. Riksdagen bör således godkänna vad som förordats i propositionen
i detta avseende och lämna erforderligt bemyndigande om
övergångsåtgärder m. m. Lagförslagen bör antas.

Utskottet finner lämpligt att i detta sammanhang ta upp även motion
1410 av Håkan Stjernlöf (m) vari yrkas att en vakant tjänst som fiskerikonsulent
i Gävleborgs län återbesätts. Som framhållits i det föregående har
fiskeristyrelsen ansvaret för fördelningen av resurserna inom fiskeriadministrationen.
Utskottet avstyrker med hänsyn härtill motionen.

Anslagsfrågor

1 propositionen tas upp anslag rörande de olika verksamheter som
berörts i det föregående. Utskottet tillstyrker förslagen, såvitt avser följande
punkter:

Sjätte huvudtiteln

K. 2. Bidrag till Sveriges meterologiska och hydrologiska institut
Nionde huvudtiteln
E 1. Fiskeristyrelsen

E 2. Statens lokala fiskeadministration

E 3. Främjande av fiskerinäringen

E 10. Prisreglerande åtgärder på fiskets område

Under anslaget E 11. Bidrag till fiskevård m. m. lämnas bidrag till
fiskevård och till kostnader för bildande av fiskevårdsområden. I anslutning
till sitt förslag om fritt handredskapsfiske (prop. 1984/85:107, JoU
1984/85:26) förordade regeringen att finansieringen av kostnaderna härför
skall ske bl. a. genom en avräkning med 2,5 milj. kr. från fiskevårds -

JoU 1984/85:32

26

anslaget. Utskottet anförde i sitt yttrande, att frågan om detta anslag fick
tas upp i samband med anslagsbehandlingen.

Regeringen föreslår att anslaget förs upp med 2 825 000 kr.

1 flera motioner uttalas kritik mot nedskärningen av anslaget. Enligt
motion 3013 av Rune Jonsson m. fl. (s) är ett fortsatt stöd till fiskevård en
angelägen statlig uppgift. Om sådant stöd fortsättningsvis inte kan komma
att utgå kommer planerade satsningar i Västernorrlands län att senareläggas
eller helt avskrivas till men för såväl innevånarna som tillresande
turister. I motion 3018 görs ett likartat uttalande med utgångspunkt från
situationen i Jämtlands län. Enligt kommittémotion 3014 (m) bör ett anslag
av 5 325 000 kr. anvisas (yrkande 4). Regeringens förslag bör enligt kommittémotion
3020 av John Andersson m. fl. (vpk) räknas upp med 2,4 milj.
kr. Enligt centerns kommittémotion 3022 bör anslaget föras upp med 5,4
milj. kr. (yrkande 4).

Utskottet finner för sin del angeläget att fiskevården i de olika länen
även fortsättningsvis skall kunna påräkna statligt stöd. Utskottet förordar
med hänsyn härtill och med anledning av motionerna att anslaget för
budgetåret 1985/86 förs upp med 2 milj. kr. utöver det belopp som regeringen
föreslagit.

I motion 1407 yrkar Rolf Rämgård m. fl. (c) att bidraget till organisationsstöd
och informationsinsatser som utgår från anslaget skall delas lika
mellan sportfiskarnas och fiskevattensägarnas organisationer.

Utskottet får med anledning av motionen framhålla att fördelningen av
bidragen fastställs av regeringen på förslag av fiskeristyrelsen. Motionen
avstyrks mot den bakgrunden.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande regleringen av havsfisket

att riksdagen avslår motion 1984/85:1085,

2. beträffande begränsning av yrkesmässiga redskap

att riksdagen avslår motion 1984/85:3022 yrkande 1,

3. beträffande fiskskyddsområden

att riksdagen avslår motion 1984/85:636,

4. beträffande licens för yrkesfiske

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:3014 yrkande 1 och

1984/85:3026 yrkande 1,

5. att riksdagen godkänner vad som förordats i propositionen om

grunderna för det statliga ekonomiska stödet till fisket,

6. beträffande fraktstöd för foderfisk

att riksdagen avslår motion 1984/85:3025,

7. beträffande yrkesfisket på ostkusten

att riksdagen avslår motion 1984/85:1390,

JoU 1984/85:32

27

8. beträffande beredningsindustri på Gotland
att riksdagen avslår motion 1984/85:2043,

9. beträffande fiskerinäringen i Kristianstads län

att riksdagen avslår motion 1984/85:2280 yrkande 3,

10. beträffande fiskerinäringen i Bohuslän

att riksdagen avslår motion 1984/85:2695,

11. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionerna 1984/85:3026 yrkande 2 och 1984/85:3027 godkänner
vad som förordats i propositionen om en samordning av
distribution och marknadsföring av fisk som förutsättning för
utbetalning av prisstöd på fisk,

12. beträffande laxfisket

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionerna 1984/85:3012, 1984/85:3015 och 1984/85:3021,
1984/85:3014 yrkande 3, 1984/85:3023 och 1984/85:3026 yrkande
3

godkänner vad som förordats i propositionen om regleringen
av laxfisket,

13. beträffande konsumtionsodling av fisk, skaldjur m. m.

a) att riksdagen avslår motion 1984/85:3014 yrkande 2,

b) att riksdagen avslår motion 1984/85:3024 yrkande 1,

c) att riksdagen avslår motion 1984/85:750 yrkandena 1 och 2
samt motion 1984/85:881 yrkandena 1—3,

d) att riksdagen avslår motion 1984/85:1391 yrkande 1 och
motion 1984/85:2039 och

e) att riksdagen avslår motion 1984/85:1398,

14. beträffande forskning och utvecklingsverksamhet

a) att riksdagen avslår motion 1984/85:3019,

b) att riksdagen avslår motion 1984/85:750 yrkandena 3 och 4
samt motion 1984/85:881 yrkandena 4—6 och

c) att riksdagen avslår motion 1984/85:1524,

15. beträffande prisregleringen på fisk

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på

a) motionerna 1984/85:3016 och 1984/85:3026 yrkande 4

b) motion 1984/85:3022 yrkande 2

medger att för tiden den 1 juli 1985 —den 30juni 1986 regleringen
av priserna på fisk m. m. jämte vad därmed hänger samman
samt användningen av medel får ske enligt de grunder som har
förordats i propositionen,

16. beträffande Norrlandsstöd

att riksdagen avslår motion 1984/85:2016,

JoU 1984/85:32

28

17. beträffande den statliga fiskeriadministrationen

att riksdagen med avslag på motionerna 1984/85:2017, 1984/
85:3017, 1984/85:2047, 1984/85:3022 yrkande 3 och 1984/
85:3024 yrkande 2

godkänner de riktlinjer för fiskeristyrelsens och fiskenämndernas
arbetsuppgifter och organisation som har förordats i propositionen,

18. att riksdagen bemyndigar regeringen att vidta de övergångsåtgärder
och åtgärder i övrigt som behövs för att omorganisationen
skall kunna genomföras,

19. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen
(1950:596) om rätt till fiske,

20. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i vattenlagen
(1983:291),

21. beträffande havsfiskelaboratoriet

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:629, 1984/85:885,
1984/85:2037 och 1984/85:2012,

22. beträffande inrättande av ett nytt havsfiskelaboratorium i Karlskrona att

riksdagen avslår motionerna 1984/85:469 yrkande 1 och
1984/85:2597,

23. beträffande fiskerikonsulenttjänsten i Gävleborgs län
att riksdagen avslår motion 1984/85:1410,

24. att riksdagen under sjätte huvudtiteln till Bidrag till Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut för budgetåret 1985/86
anvisar ytterligare 1 445 000 kr.,

25. att riksdagen under nionde huvudtiteln till Fiskeristyrelsen för
budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 34 634 000 kr.,

26. att riksdagen till Fiskenämnderna för budgetåret 1985/86 anvisar
ett förslagsanslag av 8 110 000 kr.,

27. att riksdagen till Främjande av fiskerinäringen för budgetåret
1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 2 194 000 kr.,

28. att riksdagen till Prisreglerande åtgärder på fiskets område för
budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

29. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionerna
1984/85:3013, 1984/85:3014 yrkande 4, 1984/85:3018,
1984/85:3020 och 1984/85:3022 yrkande 4 till Bidrag till fiskevård
m. m. för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag
av 4 825 000 kr.,

30. beträffande fördelningen av bidrag

att riksdagen avslår motion 1984/85:1407,

31. att riksdagen lämnar utan erinran vad som i övrigt anförts i
propositionen om fiskepolitiken, administrativ reglering av fisket,
licenser för yrkesfisket, prisregleringen av fisk allmänt,

JoU 1984/85:32

29

regleringen av laxfisket, konsumtionsodlingen av fisk och skaldjur,
forskning och utvecklingsverksamhet på fiskets område
samt om den statliga administrationen på fiskets område.

Stockholm den 25 april 1985
På jordbruksutskottets vägnar

HÅKAN STRÖMBERG

Närvarande: Håkan Strömberg (s), Arne Andersson i Ljung (m), Ove
Karlsson (s), Gunnar Olsson (s), Sven Eric Lorentzon (m), Kerstin Andersson
(c), Margareta Winberg (s), Jens Eriksson (m), Börje Stensson (fp),
John Andersson (vpk), Åke Selberg (s), Jan-Eric Virgin (m), Bengt Kronblad
(s), Lennart Brunander (c) och Ulf Lönnqvist (s).

Reservationer

1. Regleringen av havsfisket (mom. 1)

Kerstin Andersson och Lennart Brunander (båda c) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Utskottet
får” och slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:

Utskottet får (lika med utskottet) — — — dessa frågor. Utskot tet

biträder mot den bakgrunden förslagen i motion 1085 att en utredning
bör verkställas i frågan. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande regleringen av havsfisket

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1984/85:1085,

2. Begränsning av yrkesmässiga redskap (mom. 2)

Kerstin Andersson och Lennart Brunander (båda c) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”utskottet får”
och slutar med ”fråga (yrkande 1)” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till motionärernas uppfattning att näringen bör

JoU 1984/85:32

30

tillförsäkras möjlighet till ett rationellt fiske. Yrkesmässiga redkspa bör
därför förbehållas yrkesfiskare. Regeringen bör återkomma med förslag
härom. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionen i berörd
del bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande begränsning av yrkesmässiga redskap

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1984/85:3022 yrkande
1,

3. Licens för yrkesfiske (mom. 4)

Arne Andersson i Ljung (m), Sven Eric Lorentzon (m), Jens Eriksson
(m), Börje Stensson (fp) och Jan Eric Virgin (m) anser att

dets den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”hithörande delar” bort ha följande lydelse:
Utskottet biträder motionärernas förslag, att licensen för fiskefartyg
även fortsättningsvis bör följa fartyget och icke bindas till person. Detta
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande licens för yrkesfiske

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motionerna 1984/85:3014 yrkande 1 och
1984/85:3026 yrkande 1,

4. Samordning av distribution och marknadsföring (mom. 11)

Börje Stensson (fp) anser att

dels utskottets yttrande som börjar på s. 14 med ”Utskottet finner” och
slutar på s. 15 med ”berörd del” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner att de invändningar som anförs mot förslaget i motionerna
och som bygger bl. a. på remissyttranden från NO och SPK. bör
tillmätas avgörande vikt. Riksdagen bör således med bifall till motionsyrkandena
avslå regeringens förslag i denna del.

dels utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:3026 yrkande
2 och 1984/85:3027 avslår regeringens förslag om en samordning
av distribution och marknadsföring av fisk som förutsättning
för utbetalning av prisstöd på fisk,

JoU 1984/85:32

31

5. Laxfisket (mom. 12)

John Andersson (vpk) anser att

dels den del av utskottets yttrande som börjar på s. 16 med ”Riksdagen
begärde” och slutar på s. 17 med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:

Riksdagen begärde (lika med utskottet) riksdagens

begäran. Regeringen föreslår nu att vissa delar av laxutredningens förslag
genomförs, dvs. de som gäller kust- och älvfisket, men lämnar utredningens
förslag om begränsning av havsfisket i stort sett utan åtgärd. De nu
framlagda förslagen torde enligt utskottets mening inte komma att medföra
någon nämnvärd förbättring för den självreproducerande laxens situation.
Utsättningar i stor skala enligt metoden med fördröjd utsättning
innebär med stor sannolikhet ett ännu högre fångsttryck på de nu hotade
laxbestånden från älvarna med naturlig reproduktion om det inte samtidigt
genomförs begränsningar i havsfisket. Utskottet biträder sålunda kravet
på att hela utredningsförslaget bör genomföras i ett sammanhang. Vad
utskottet sålunda anfört med anledning av motionerna 3012, 3015 och
3021 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motioner
om laxfisket avstyrks.

dels utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. att riksdagen beträffande laxfisket

med avslag på motionerna 1984/85:3014 yrkande 3, 1984/
85:3023 och 1984/85:3026 yrkande 3 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört med anledning av motionerna
1984/85:3012, 1984/85:3015 och 1984/85:3021,

6. Laxfisket (mom. 12)

Arne Andersson i Ljung (m), Sven Eric Lorentzon (m), Jens Eriksson
(m), Börje Stensson (fp) och Jan-Eric Virgin (m) anser att

dels den del av utskottets yttrande som börjar på s. 16 med ”Riksdagen
begärde” och slutar på s. 17 med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:

Riksdagen begärde (lika med utskottet) till stånd.

Som jordbruksministern framhåller bör viss restriktivitet iakttas vid
beviljande av yrkesfiskelicens då den sökande har för avsikt att fiska lax.
Denna restriktivitet får emellertid inte bli så total att nuvarande innehavare
av yrkesfiskelicenser förhindras att byta sina gamla båtar mot nya.
Det måste också vara möjligt att utdela ett antal nya fiskelicenser för att
kunna tillvarata det stora intresse för fiske som för närvarande finns bland
ungdomar.

Utskottet kan heller icke godta jordbruksministerns förslag om att stödja
en fortsatt försöksverksamhet med fördröjd utsättning av lax genom att
utan grund i överenskommelsen om fiskprisregleringen anvisa medel ur
prisregleringskassan på fisk. Eftersom den övervägande delen av den lax

JoU 1984/85:32

32

som sätts ut inte kommer att fiskas av svenska yrkesfiskare är det förståeligt
att ett av fiskarnas krav vid prisöverläggningarna var att prisregleringsmedel
inte skulle användas för denna försöksverksamhet. Vad utskottet sålunda
anfört med anledning av motionerna 3014 och 3026 i berörda delar bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motion 3023 kommer
därigenom i väsentlig utsträckning att tillgodoses. Det anförda innebär
vidare att motionerna 3012, 3015 och 3021 avstyrks.

dels utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. att riksdagen med avslag på motionerna 1984/85:3012, 1984/
85:3015, 1984/85:3021 och 1984/85:3023 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av
regeringens förslag och motionerna 1984/85:3014 yrkande 3
och 1984/85:3026 yrkande 3,

7. Vattenbruk som binäring (mom. 13 b)

Arne Andersson i Ljung (m), Sven Eric Lorentzon (m), Kerstin Andersson
(c), Jens Eriksson (m), Börje Svensson (fp), Jan-Eric Virgin (m) och
Lennart Brunander (c) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ”När det” och
slutar med ”icke påkallad” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker förslaget i motion 3024 om att bofasta skärgårdsbor
bör ges förtursrätt vid tillståndsgivning för vattenbruk om de avser att
bedriva verksamheten som binäring till jordbruk, fiske och andra skärgårdsnäringar.
I kustområden kan vattenbruket bli ett värdefullt komplement
till befintliga näringar och därmed bidra till strävandena att slå vakt
om levande skärgårdar. Om däremot vattenbruket kommer i händerna på
storföretag finns det risk att vattenbruket blir en farlig konkurrent till
yrkesfisket och i stället leder till försämrade utkomstmöjligheter för den
bofasta skärgårdsbefolkningen. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 13 b bort ha följande lydelse:

13. b) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört med anledning av motion 1984/85:3024
yrkande 1,

8. Prisregleringen på fisk (mom. 15)

Arne Andersson i Ljung (m), Sven Eric Lorentzon (m), Kerstin Andersson
(c), Jens Eriksson (m), Börje Stensson (fp), Jan-Eric Virgin (m) och
Lennart Brunander (c) anser att

dels den del av utskottets yttrande som börjar på s. 21 med ”1 likhet” och
slutar på s. 22 med ”1985/86 tillstyrks” bort ha följande lydelse:

JoU 1984/85:32

33

Utskottet biträder, liksom regeringen, jordbruksnämndens förslag till
prisreglering på fisk under budgetåret 1985/86. Riksdagen bör således
godkänna regeringens förslag till den del de bygger på överenskommelsen
i jordbruksnämnden.

Däremot bör riksdagen enligt utskottets mening icke godkänna regeringens
förslag att 1,1 milj. kr. avsätts för fortsatt försöksverksamhet med
fördröjd utsättning av lax i havet. Som framhålls i motion 3016 har regeringen
i detta avseende satt sig över vad parterna kommit överens om vilket
kan medföra att respekten för ingångna avtal minskar. Om stöd skall utgå
till fortsatt försöksverksamhet bör enligt utskottets mening andra finansieringsvägar
anvisas, exempelvis införande av en särskild prisregleringsavgift
på lax. Förslag härom har vid olika tillfällen lagts fram av fiskets
företrädare i jordbruksnämndens överläggningar. Vad utskottet sålunda
anfört med anledning av motionerna 3016 och 3026 yrkande 4 bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. att riksdagen
dels med avslag på motion 1984/85:3022 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning
av motionerna 1984/85:3016 och 1984/85:3026 yrkande 4,
dels medger att för tiden den 1 juli 1985 —den 30 juni 1986
regleringen av priserna på fisk m. m. jämte vad därmed hänger
samman samt användningen av medel i övrigt får ske enligt de
grunder som har förordats i propositionen,

9. Bräckvattenslaboratorium till Karlskrona (mom. 22)

John Andersson (vpk) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 24 som börjar med ”Den i” och
slutar med ”vidare åtgärd” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig emellertid å andra sidan till det förslag som framläggs
i motionerna 469 och 2597 om inrättande av ett nytt havsfiskelaboratorium
i Karlskrona, inriktat på forskning i och om Östersjöns fiske och
vattenbruk. Riksdagen bör enligt utskottets mening hemställa att regeringen
vidtar åtgärder för inrättande av ett sådant laboratorium.

dels utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

22. beträffande inrättande av ett nytt havsfiskelaboratorium i Karlskrona att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motionerna 1984/85:469 och
1984/85:2597,