JoU 1984/85:29
Jordbruksutskottets betänkande
1984/85:29
om lag om foder (prop. 1984/85:149)
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande ett regeringsförslag som innebär
att 1961 års lag om tillverkning av och handel med fodermedel m. m. ersätts
med en ny lag om foder. Den nya lagen tar i större utsträckning än gällande
lag sikte på att skydda både djurs och människors hälsa. I detta syfte uppställs
i förslaget bl. a. vissa grundläggande krav på beskaffenheten av foder.
Användningen av fodertillsatser som innehåller antibiotika eller andra
kemoterapeutiska medel i tillväxtbefrämjande syfte förbjuds. För övriga
fodertillsatser uppställs ett generellt krav på godkännande.
Gällande regler om anmälningsplikt för importörer och tillverkare av
foder och om skyldighet att lämna uppgifter om fodret vid försäljningen
bibehålls i huvudsak oförändrade.
Lagens tillämpningsområde föreslås utvidgat till att omfatta även foder åt
vissa sällskapsdjur.
Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1986.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och konstaterar att två under
riksmötet 1983/84 väckta motioner tillgodoses genom förslaget. Två med
anledning av propositionen väckta motioner (c och m) avstyrks av utskottet
eller föreslås lämnade utan åtgärd med hänvisning till vissa uttalanden i
propositionen m. m.
Till betänkandet har fogats två reservationer (m och c) och två särskilda
yttranden (c och vpk).
Propositionen
I proposition 1984/85:149 har regeringen föreslagit riksdagen att anta inom
jordbruksdepartementet upprättade förslag till
1. lag om foder,
2. lag om ändring i läkemedelsförordningen (1962:701).
Över lagförslagen har yttrande avgetts av lagrådet.
Lagförslagen
De till utskottet remitterade lagförslagen har följande lydelse:
1 Riksdagen 1984/85.16 sami. Nr 29
JoU 1984/85:29
2
1 Förslag till
Lag om foder
Härigenom föreskrivs följande.
Inledande bestämmelser
1 § 1 denna lag avses med
foder: vara, däri inbegripet vatten, som är avsedd att användas för
utfodring av djur,
fodertillsats: dels berikningsmedel som är avsett att tillföras foder för att
förbättra dess näringsvärde, dels annan vara eller ämne som är avsett att
tillföras foder för att påverka dess hållbarhet, konsistens, färg, smak eller
lukt eller åstadkomma annan bestämd egenskap hos fodret.
Med foder eller fodertillsats avses dock inte vara på vilken läkemedelsförordningen
(1962:701) skall tillämpas.
2 § Lagen gäller foder och fodertillsatser avsedda för hästar, renar,
nötkreatur, svin, får, getter, kaniner, fjäderfä, pälsdjur, hundar, katter och
odlad fisk.
Lagen gäller inte hanteringen i enskilda hem av foder avsett för hundar,
katter eller kaniner, vilka hålls som sällskapsdjur.
Foders och fodertillsatsers beskaffenhet
3 § Foder får inte ha en sådan sammansättning eller beskaffenhet i övrigt
att det kan antas att det
1. är skadligt eller annars otjänligt för djuret,
2. gör livsmedel från djur som utfodrats med fodret skadligt eller otjänligt
som människoföda, eller
3. vid hanteringen medför hälsorisker för människor.
4 § Antibiotika och andra kemoterapeutiska medel får tillsättas foder
endast för att förebygga, lindra eller bota sjukdom eller sjukdomssymtom.
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, lantbruksstyrelsen
får meddela föreskrifter eller uppställa villkor för användningen av foder
som innehåller medel som avses i första stycket.
5 § Som fodertillsats får användas endast vara eller ämne som godkänts
för ändamålet i fråga. Frågor om godkännande prövas av regeringen eller,
efter regeringens bemyndigande, av lantbruksstyrelsen. Ett godkännande
får förenas med villkor.
Hantering m. m.
6 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, lantbruksstyrelsen
får föreskriva att den som yrkesmässigt för försäljning importerar,
tillverkar eller förpackar foder eller fodertillsatser skall
1. göra anmälan om sin verksamhet till lantbruksstyrelsen,
2. föra sådana anteckningar över lager, tillverkning, inköp och försäljning
eller annat förfogande som behövs för kontroll av att denna lag eller
med stöd av lagen meddelade föreskrifter följs,
JoU 1984/85:29
3
3. lämna uppgifter om varan i samband med överlåtelse genom märkning
eller på annat sätt.
7 § Foder skall hanteras på ett sådant sätt att det inte blir av sådan
beskaffenhet som anges i 3 §.
8 § Om det behövs med hänsyn till människors eller djurs hälsa, kan
regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, lantbruksstyrelsen förbjuda
eller uppställa villkor för importen, tillverkningen, försäljningen,
användningen eller hanteringen i övrigt av foder eller av ett visst parti av
ett foder.
9 § Ett foder får inte försäljas eller användas
1. om det har en sådan beskaffenhet som inte är tillåten enligt 3 §, eller
2. om det har tillförts någon vara eller ämne i strid mot 4 eller 5 §.
10 § En vara får inte försäljas som fodertillsats, om den inte får användas
enligt 4 eller 5 §.
11 § Den som förvärvat vara för vilken skyldighet att lämna uppgift
enligt 6 § 3 inte fullgjorts får inte sälja varan vidare utan att uppgiftsskyldigheten
fullgörs.
Tillsyn
12 § Lantbruksstyrelsen utövar tillsynen över efterlevnaden av denna
lag och med stöd av lagen meddelade föreskrifter. Lantbruksstyrelsen får
överlåta åt lantbruksnämnden att utöva viss tillsyn inom länet. Sker sådan
överlåtelse, skall vad som sägs i lagen om tillsynsmyndighet gälla även
lantbruksnämnden.
13 § För tillsynen har tillsynsmyndigheten rätt att komma in i lokaler
eller andra utrymmen där foder och fodertillsatser hanteras och får där
göra undersökningar och ta prover. Tillsynsmyndigheten har rätt att på
begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen.
Polismyndigheten skall lämna det biträde som behövs för tillsynen.
14 § Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden och förbud som
behövs för att denna lag eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen
skall efterlevas.
I beslut om föreläggande eller förbud kan tillsynsmyndigheten sätta ut
vite.
Underlåter någon att vidta en åtgärd som åligger honom enligt denna lag
eller enligt föreskrifter eller villkor som meddelats med stöd av lagen eller
enligt tillsynsmyndighetens föreläggande, får myndigheten förordna om
rättelse på hans bekostnad.
15 § Tillsynsmyndigheten får ta hand om foder och fodertillsatser som
uppenbart är avsedda att försäljas eller användas i strid med 9— 11 §.
Tillsynsmyndigheten får vidare ta hand om foder och fodertillsatser som
avses med ett föreläggande eller ett förbud enligt 14 §, om föreläggandet
eller förbudet inte efterkoms.
Har ett foder eller en fodertillsats tagits om hand, får ägaren under
JoU 1984/85:29
4
tillsynsmyndighetens kontroll göra varan duglig till utfodring eller använda
den för något annat lovligt ändamål. I annat fall skall varan förstöras
genom tillsynsmyndighetens försorg på ägarens bekostnad.
Avgifter
16 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, lantbruksstyrelsen
får föreskriva att särskilda avgifter får tas ut för kontroll som utövas
enligt denna lag eller med stöd av lagen meddelade föreskrifter.
Ansvar och besvär m. m.
17 § Till böter döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet
1. bryter mot 4 § första stycket, 5 eller 9— 11 §,
2. bryter mot en föreskrift som meddelats med stöd av 4 8 andra stycket
eller 6 §,
3. åsidosätter förbud eller villkor som meddelats med stöd av 4§ andra
stycket, 5 eller 8 §, eller
4. underlåter att fullgöra sin skyldighet enligt 13 § första stycket andra
meningen.
I ringa fall skall inte dömas till ansvar.
Den som har överträtt vitesföreläggande eller vitesförbud döms inte till
ansvar enligt denna lag för gärning som omfattas av föreläggandet eller
förbudet.
Ansvar enligt första stycket inträder inte om ansvar för gärningen kan
ådömas enligt brottsbalken eller enligt lagen (1960:418) om straff för varusmuggling.
18 § Foder och fodertillsatser som varit föremål för brott enligt denna lag
eller värdet av sådana varor samt utbyte av sådant brott skall förklaras
förverkade, om det inte är uppenbart oskäligt.
19 § Beslut av lantbruksstyrelsen i ärende som avses i 13 § första
stycket, 14 eller 15 § får överklagas hos kammarrätten genom besvär.
Föreskrifter om överklagande av beslut av lantbruksstyrelsen med stöd av
ett bemyndigande enligt 4-6 och 8 §§ meddelas av regeringen.
Beslut av lantbruksnämnden får överklagas hos lantbruksstyrelsen genom
besvär. Lantbruksstyrelsens beslut i ett sådant ärende får överklagas
hos kammarrätten.
20 § En tillsynsmyndighet får bestämma att dess beslut skall gälla även
om det överklagas.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.
2. Genom lagen upphävs lagen (1961:381) om tillverkning av och handel
med fodermedel m. m.
3. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till bestämmelser
som ersatts genom bestämmelser i denna lag, tillämpas i stället de nya
bestämmelserna.
4. Beslut om förbud, föreskrift, tillstånd eller medgivande som fattats
enligt äldre bestämmelser skall anses meddelat med stöd av motsvarande
bestämmelser i denna lag om inte regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer förordnar annat.
JoU 1984/85:29
5
5. Regeringen eller myndighet som regeringen bestiimmer får föreskriva
de avvikelser från denna lag som behövs med hänsyn till övergångssvårigheter
för näringslivet.
2 Förslag till
Lag om ändring i läkemedelsförordningen (1962:701)
Härigenom föreskrivs att I § 4 mom. läkemedelsförordningen (1962:701)
skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
I § 4 morn.'
4 moni.1 Denna förordning skall
inte tillämpas på
1. de varor som avses i lagen
(1981:289) om radioaktiva läkemedel,
2. djurfoder sorn innehåller antibiotika
eller andra kemoterapeutiska
medel och som har tillverkats
vid foderfabrik eller liknande anläggning.
Beträffande narkotiska läkemedel tillämpas bestämmelserna i denna
förordning, om de inte strider mot vad som är särskilt stadgat om narkotika.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.
Motionerna
Motioner väckta med anledning av propositionen
I motion 1984/85:3028 av Einar Larsson m. fl. (c) yrkas
1. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
behovet av övergångsbestämmelser och kompletterande utredningar,
2. att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförts om tillämpningen
av 5 § i lagen om djurfoder,
3. att riksdagen beslutar att import av kött från djur som utfodras med
kemoterapeutika i tillväxtbefrämjande syfte förbjuds, i likhet med kraven på
svenskt kött,
4. att riksdagen beslutar att lagens 3 § utökas i enlighet med vad som
anförts om livsmedlens kvalitet,
4 moni.1 Denna förordning skall
inte tillämpas på de varor som
avses i lagen (1981:289) om radioaktiva
läkemedel.
1 Senaste lydelse 1981:290.
JoU 1984/85:29
6
5. att riksdagen i övrigt ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen.
I motion 1984/85:3029 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m) yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om inblandning av kemoterapeutika i tillväxtbefrämjande
syfte,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om konstruktionen av en avgift för foderkontrollen.
Motioner väckta under riksmötet 1983184
I motion 1983/84:684 av Einar Larsson m. fl. (c) yrkas att riksdagen
beslutar om att tillståndet för att använda kemoterapeutika i tillväxtbefrämjande
syfte i foder skall upphöra att gälla fr. o. m. den 1 januari 1985.
I motion 1983/84:1022 av Per Israelsson m. fl. (vpk) yrkas såvitt nu är i
fråga (yrkande 2)
2. att riksdagen hos regeringen begär att tillståndet för att använda
kemoterapeutika i tillväxtbefrämjande syfte i djurfodret upphör att gälla
fr. o. m. den 1 januari 1985.
Utskottet
Föreliggande regeringsförslag innebär att lagen (1961:381) om tillverkning
av och handel med fodermedel m. m. ersätts med en ny lag om foder. Den
nya lagstiftningen innebär sammanfattningsvis bl. a. följande.
Lagförslaget inleds med en definition av begreppen foder och fodertillsatser
(1 §). Enligt 2 § utvidgas tillämpningsområdet för lagen jämfört med nu
gällande lag så att den omfattar, förutom foder åt djur i produktionen, även
foder åt hundar och katter.
Den nya lagen tar i större utsträckning än gällande lag sikte på att skydda
både djurs och människors hälsa. I detta syfte ställs krav på beskaffenheten
av foder. Som grundläggande krav anges i 3 § att ett foder inte får vara
skadligt eller annars otjänligt som djurföda, göra livsmedel från djur som
utfodrats med fodret skadligt eller otjänligt som människoföda eller vid
hanteringen medföra hälsorisker för människor.
I motsats till nu gällande lag skall den nya foderlagen reglera även
användningen av foder och fodertillsatser i jordbruksföretagen.
För användningen av fodertillsatser uppställs i 5 § krav på godkännande av
regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, lantbruksstyrelsen. För
att en tillsats skall godkännas skall krävas, förutom att användningen är
riskfri, att tillsatsen är av värde för djuret eller att den annars bör tillåtas av
särskilda skäl.
En viktig nyhet i förhållande till gällande bestämmelser är att användning -
JoU 1984/85:29
7
en av fodertillsatser som innehåller antibiotika och andra kemoterapeutiska
medel i tillväxtbefrämjande syfte förbjuds. Fodertillsats som innehåller
kemoterapeutika för att förebygga eller bota sjukdom skall vara underkastad
läkemedelsförordningens bestämmelser. På foder som tillsatts kemoterapeutika
skall däremot foderlagstiftningen vara tillämplig. Kemoterapeutika
skall få blandas i foder endast vid foderfabrik eller jämförbar anläggning.
Ansvaret för tillsynen överflyttas enligt förslaget från jordbruksnämnden
till lantbruksstyrelsen. Lantbruksstyrelsen får överlåta åt lantbruksnämnd
att utöva viss tillsyn inom länet. Kostnaden för foderkontrollen avses täckas
genom avgifter.
I motion 3028 av Einar Larsson m. fl. (c) noteras med tillfredsställelse
förslaget att kemoterapeutika ej längre skall få användas i tillväxtbefrämjande
syfte. Enligt motionärerna bör emellertid den föreslagna lagtexten och
motivuttalandena kompletteras i några avseenden. Innan lagen i sin helhet
träder i kraft krävs viss utredning och dokumentation, varför vissa övergångsbestämmelser
är nödvändiga. Det är angeläget att man gör en rimlig
gränsdragning mellan foder och fodertillsatser så att man inte får en
ohanterlig procedur vid godkännandet av fodertillsatser som fördyrar
foderhanteringen. I förekommande fall bör godkännande kunna ges generellt
för vissa typer av beredningar. Motionärerna förutsätter vidare att foder
som blandas utomlands prövas enligt samma normer som avses gälla för
inhemsk foderblandning. Import av kött från djur som utfodrats med
kemoterapeutika i tillväxtbefrämjande syfte bör förbjudas. Till de allmänna
kraven på foder bör även läggas att det ej får leda till försämrad livsmedelskvalitet.
Enligt motiveringen åsyftas härmed främst en för stor inblandning
av fiskmjöl i djurfoder, vilket leder till att livsmedels hållbarhet och smak
påverkas negativt. Motionen innehåller i detta hänseende förslag till
komplettering av 3 § lagförslaget. Slutligen förordas att man från Sveriges
sida i exportsammanhang utnyttjar det kvalitetsmedvetande och den efterfrågan
som finns på livsmedel som producerats utan rutinmässig användning
av kemoterapeutika.
Enligt motion 3029 av Arne Andersson m. fl. (m) blir effekterna av ett
förbud mot kemoterapeutika försämrad djurhälsa, sämre lönsamhet i
slaktsvins- och slaktkycklingsproduktionen och en försämrad konkurrenssituation
gentemot utlandet. Motionen innehåller i denna del ett yrkande som
innebär avslag på regeringsförslaget i motsvarande del (yrkande 1). Vidare
föreslås ett riksdagsuttalande att den i propositionen angivna avgiften inte får
utformas så att den täcker fortlöpande myndighetstillsyn. Sådan verksamhet
bör i stället enligt motionen bestridas med allmänna medel.
Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning att antibiotika och andra
kemoterapeutiska medel i fortsättningen bör få användas som fodertillsats
endast när det är påkallat av strikt veterinärmedicinska skäl. Som närmare
utvecklats i propositionen kan användningen av dessa medel i tillväxtbefrämjande
syfte få negativa effekter i olika avseenden, såvitt avser både djurs och
JolJ 1984/85:29
8
människors hälsa. Det anförda innebär att utskottet tillstyrker regeringens
förslag i motsvarande del och avstyrker motion 3029 yrkande 1 (m).
Genom utskottets ställningstagande tillgodoses två under riksmötet 1983/
84 väckta motioner om förbud mot vissa tillsatser i djurfoder, nämligen
1983/84:684 av Einar Larsson m.fl. (c) och 1983/84:1022 av Per Israelsson
m. fl., yrkande 2 (vpk).
Även i övrigt tillstyrker utskottet regeringens förslag om ny foderlagstiftning
m. m. Beträffande kravet i motion 3028 (c) på komplettering av 3 §
lagförslaget får utskottet erinra om att foderbranschen för närvarande
tillämpar en frivillig begränsning av andelen fiskmjölsråfett i djurfoder. En
framställning från Lantbrukarnas riksförbund i ämnet prövas för närvarande
i regeringen. Framställningen har remitterats till bl. a. jordbruksnämnden.
Utskottet är för sin del inte berett att förorda att man lagstiftningsvägen
begränsar eller förbjuder användningen av råvaror som i första hand är
ägnade att påverka livsmedlens kvalitet men inte medför hälsorisker eller
liknande negativa effekter för djur eller människor. Självfallet har animalieproducenterna
möjlighet att välja foderblandningar som är invändningsfria
i nu berört hänseende. Utskottet avstyrker med det anförda yrkande 4 i
motion 3028.
Frågan om import av kött från länder där kemoterapeutika används i
tillväxtbefrämjande syfte tas upp i propositionen på s. 14-15. Utskottet delar
regeringens bedömning att ett importförbud skulle kunna betraktas som ett
oacceptabelt handelshinder och dessutom vålla betydande kontrollsvårigheter.
Några analysmetoder som i efterhand kan påvisa att kemoterapeutika i
låga doser använts vid utfodringen finns enligt propositionen inte. Enligt
utskottets mening torde det för övrigt vara praktiskt ogenomförbart att vid
gränskontrollen skilja mellan fall där kemoterapeutika använts av veterinärmedicinska
skäl och fall där sådana medel använts enbart i tillväxtbefrämjande
syfte. Det kan tilläggas att importen av kött till Sverige, såsom också
framhålls i propositionen, är förhållandevis liten. Med det anförda avstyrker
utskottet yrkande 3 i motion 3028.
Yrkandena 1 och 2 i nyssnämnda motion gäller behovet av övergångsbestämmelser
resp. tillämpningen av 5 § nya foderlagen såvitt avser importerade
foderblandningar. Som framgår av punkt 5 i övergångsbestämmelserna
till foderlagen får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
föreskriva de avvikelser från lagen som behövs med hänsyn till övergångssvårigheter
för näringslivet. Vidare gäller (punkt 4) att förbud, föreskrift,
tillstånd eller medgivande som lämnats enligt äldre bestämmelser skall anses
meddelat med stöd av motsvarande bestämmelser i den nya lagen, om inte
regeringen eller behörig myndighet förordnar annat. Motionärernas önskemål
om övergångsbestämmelser m. m. får därför anses i huvudsak tillgodosedda.
När det gäller importen av foder som tillsatts kemoterapeutika
utomlands ger 4 § andra stycket i förslaget till foderlag möjlighet att meddela
föreskrifter eller uppställa villkor för användningen av sådant foder (se prop.
JoU 1984/85:29
9
s. 23). Med stöd av dessa bestämmelser blir det möjligt att närmare ange om
speciella förutsättningar bör vara uppfyllda för att ett foder skall få användas,
t. ex. i fråga om djurslag, ålder, vikt eller liknande. Även krav på
veterinärintyg kan uppställas med stöd av bestämmelserna i detta stycke. Det
bör påpekas att bestämmelserna i 9 och 10 §§ förhindrar att foder och
fodertillsatser som ej uppfyller uppställda krav kommer ut på marknaden
eller används. Med stöd av 8 § kan under vissa förutsättningar meddelas
förbud eller villkor i fråga om importerat foder. Det finns således möjlighet
att meddela sådana föreskrifter och villkor som innebär att importerade
foderblandningar blir underkastade tillfredsställande reglering och kontroll.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att yrkandena 1 och 2 i
motion 3028 lämnas utan vidare åtgärd.
Yrkande 5 i motion 3028 syftar bl. a. på de i motionen framförda
önskemålen att man i exportsammanhang utnyttjar konsumenternas kvalitetsmedvetande
och krav på livsmedel som så långt möjligt är fria från
främmande ämnen. Utskottet utgår från att det ligger i näringens och de
exportfrämjande organens intresse att man vid marknadsföringen av svenska
produkter tillvaratar det ökande intresset från konsumenternas sida för
hithörande frågor. Yrkandet bör kunna tillgodoses utan något särskilt
uttalande från riksdagens sida. Motsvarande gäller önskemålet om en smidig
procedur vid godkännandet av fodertillsatser m. m. Utskottet vill härvidlag
framhålla att den föreslagna lagstiftningen ger möjlighet att lämna generellt
godkännande för vissa typer av varor eller ämnen som används som
fodertillsatser.
Yrkande 2 i motion 3029 går ut på att riksdagen bör uttala att fortlöpande
myndighetstillsyn inte får täckas med avgifter utan bestridas av allmänna
medel.
Enligt 16 § förslaget till foderlag får regeringen eller - efter bemyndigande
- lantbruksstyrelsen föreskriva att särskilda avgifter får tas ut för att täcka
kostnaden för foderkontrollen. Av propositionen framgår att kostnaderna
skall tas ut efter i huvudsak samma principer som gäller i nuvarande
foderlagstiftning. Det innebär bl. a. att analyskostnader betalas direkt och
övriga kostnader fördelas efter omsättningsvolym e. d. Enligt jordbruksministerns
bedömning kommer kostnaderna för foderkontrollen praktiskt taget
i sin helhet att hänföra sig till handelsledet. Foderhandeln avses dock belastas
enbart med de kontrollkostnader som rör branschens egen verksamhet.
Kontrollen i andra led än handelsledet bör berörda myndigheter enligt
propositionen kunna klara inom givna ramar. Utskottet ansluter sig till
regeringens överväganden i detta avseende och avstyrker yrkande 2 i motion
3029.
JoU 1984/85:29
10
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande användningen av kemoterapeutika i tillväxtbefrämjande
syfte att riksdagen med avslag på motion 1984/85:3029
yrkande 1 dels antar förslaget till lag om foder i motsvarande del,
dels lämnar motionerna 1983/84:684 och 1983/84:1022 yrkande 2
utan vidare åtgärd,
2. beträffande kvalitetsaspekter på djurfoder att riksdagen med avslag
på motion 1984/85:3028 yrkande 4 antar det i mom. 1 angivna
lagförslaget såvitt avser 3 §,
3. att riksdagen antar det i mom. 1 angivna lagförslaget i de delar som
ej omfattas av utskottets hemställan ovan,
4. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i läkemedelsförordningen
(1962:701),
5. beträffande övergångsbestämmelser m.m. att riksdagen lämnar
motion 1984/85:3028 yrkande 1 utan vidare åtgärd,
6. beträffande kontroll av importerade foderblandningar att riksdagen
lämnar motion 1984/85:3028 yrkande 2 utan vidare åtgärd,
7. beträffande importförbud för vissa köttvaror att riksdagen avslår
motion 1984/85:3028 yrkande 3,
8. beträffande export av svenska produkter m. m. att riksdagen
lämnar motion 1984/85:3028 yrkande 5 utan vidare åtgärd,
9. beträffande avgiftsfinansiering av foderkontrollen att riksdagen
avslår motion 1984/85:3029 yrkande 2.
Stockholm den 23 april 1985
På jordbruksutskottets vägnar
HANS WACHTMEISTER
Närvarande: Arne Andersson i Ljung (m), Grethe Lundblad (s), Ove
Karlsson (s), Hans Wachtmeister (m), Gunnar Olsson (s), Sven Eric
Lorentzon (m), Kerstin Andersson (c), Margareta Winberg (s), Jens
Eriksson (m), John Andersson (vpk), Åke Selberg (s), Bengt Kronblad (s),
Lennart Brunander (c) och Lars Ernestam (fp).
JoU 1984/85:29
11
Reservationer
1. Användningen av kemoterapeutika i tillväxtbefrämjande syfte (moni. 1)
Arne Andersson i Ljung, Hans Wachtmeister, Sven Eric Lorentzon och
Jens Eriksson (alla m) anser att
dels den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Utskottet
ansluter” och på s. 8 slutar med "yrkande 2 (vpk)” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med vad som anförts i motion 3029, att ett förbud
mot användning av kemoterapeutika i tillväxtbefrämjande syfte inte kan
motiveras med hänsyn till eventuella negativa effekter på djurs och
människors hälsa. Som framhålls i motionen har dessa medel i stället bidragit
till att förbättra djurhälsan. Kemoterapeutikan kan inte upptas i kroppen vid
djurens matsmältning utan passerar ut genom tarmen och bryts sedan ned.
Detta är skälet till att det inte går att finna några restsubstanser i kött.
Effekterna av det i propositionen föreslagna förbudet skulle bli en försämrad
djurhälsa, en försämrad lönsamhet i slaktsvins- och slaktkycklingproduktionen
och en försämrad konkurrenssituation gentemot utlandet. Med hänvisning
till det anförda avstyrker utskottet regeringens förslag i nu berört
avseende. Utskottets ställningstagande, som tillgodoser motion 3029
yrkande 1, innebär att 4 § lagförslaget ändras på så sätt att regeringen eller
lantbruksstyrelsen endast får meddela föreskrift eller uppställa villkor för
användningen av kemoterapeutika som fodertillsats. Första stycket i den
aktuella paragrafen, som avser generellt förbud mot användning av kemoterapeutika
i tillväxtbefrämjande syfte, utgår enligt utskottets förslag. Ändringen
föranleder vidare vissa redaktionella jämkningar i lagförslaget.
dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande användningen av kemoterapeutika i tillväxtbefrämjande
syfte att riksdagen med anledning av regeringens förslag och
motion 1984/85:3029 yrkande 1 samt med avslag på motionerna
1983/84:684 och 1983/84:1022 yrkande 2 antar förslaget till lag om
foder med den ändringen
dels att 4 § erhåller följande som Reservanternas förslag betecknade
lydelse
Regeringens förslag Reservanternas förslag
4 §
Antibiotika och andra kemoterapeutiska
medel får tillsättas foder
endast för att förebygga, lindra eller
bota sjukdom eller sjukdomssymtom.
Regeringen eller, efter regering -
Regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, lantbruksstyrelsen
får meddela föreskrifter eller
uppställa villkor för användningen
av foder som innehåller antibiotika
och andra kemoterapeutiska medel.
JoU 1984/85:29
12
Regeringens förslag Reservanternas förslag
ens bemyndigande, lantbruksstyrelsen
får meddela föreskrifter eller
uppställa villkor för användningen
av foder som innehåller medel som
avses i första stycket.
dels att hänvisningen i 17 § 1. till 4§ första stycket utgår samt
hänvisningen i 17 § 2. och 3. till 4 § andra stycket ändras till 4 §,
2. Kvalitetsaspekter på djurfoder (mom. 2) och Importförbud för vissa
köttvaror (mom. 7)
Kerstin Andersson och Lennart Brunander (båda c) anser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Även i” och
slutar med ”yrkande 3 i motion 3028” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med vad som anförts i motion 3028, att berättigad
kritik kan riktas mot användningen av fiskmjöl i djurfoder. Sådan inblandning
kan leda till att livsmedlens hållbarhet och smak påverkas negativt. Det
ökade medvetandet från konsumenternas sida för kvalitetsfrågor m. m. bör
återspeglas i lagstiftningen på foderområdet. Utskottet tillstyrker motionen
såvitt avser ändrad lydelse av 3 § lagförslaget. Vidare ansluter sig utskottet
till yrkandet att även importerat kött måste omfattas av förbudet mot
användning av kemoterapeutika i tillväxtbefrämjande syfte. Som motionärerna
anfört måste konsumenternas säkerhet tryggas oberoende av varifrån
livsmedlet kommer. Det får ankomma på regeringen att föranstalta om
åtgärder mot importvaror i enlighet med motion 3028 i motsvarande del.
dels utskottets hemställan under 2 och 7 bort ha följande lydelse:
2. beträffande kvalitetsaspekter på djurfoder att riksdagen med anledning
av regeringens förslag och med bifall till motion 1984/85:3028
yrkande 4 antar det i mom. 1 angivna lagförslaget med den
ändringen att 3 § erhåller följande som Reservanternas förslag
betecknade lydelse:
Regeringens förslag
Foder får inte ha en sådan sammansättning
eller beskaffenhet i
övrigt att det kan antas att det
1. är skadligt eller annars otjänligt
för djuret,
2. gör livsmedel från djur som
utfodrats med fodret skadligt eller
otjänligt som människoföda, eller
Reservanternas förslag
Foder får inte ha en sådan sammansättning
eller beskaffenhet i
övrigt att det kan antas att det
1. är skadligt eller annars otjänligt
för djuret,
2. gör livsmedel från djur som
utfodrats med fodret skadligt eller
otjänligt som människoföda, eller
leder till försämrad livsmedelskvalitet,
JoU 1984/85:29
13
Regeringens förslag Reservanternas förslag
3. vid hanteringen medför hälso- 3. vid hanteringen medför hälsorisker
för människor. risker för människor.
7. beträffande importförbud för vissa köttvaror att riksdagen med
anledning av motion 1984/85:3028 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Kerstin Andersson och Lennart Brunander (båda c) anför:
Det bör noteras att man från bl. a. centerpartiets sida redan under
riksmötet 1983/84 väckte en motion om förbud mot användning av kemoterapeutika
i tillväxtbefrämjande syfte. Enligt c-motionen borde förbudet träda i
kraft den 1 januari 1985. Vi anser det självfallet tillfredsställande att
motionen nu tillgodoses, även om ikraftträdandet av förbudet enligt
propositionen inte kan ske förrän den 1 januari 1986, dvs. med ett års
försening i förhållande till vårt tidigare yrkande.
När man nu från Sveriges sida beslutat inskränka användningen av
kemoterapeutika är det enligt vår mening viktigt att man i exportsammanhang
verkligen tillvaratar och utnyttjar det ökande medvetandet hos
konsumenterna för kvalitetsfrågor. Genom att införa ett förbud mot
användning av kemoterapeutika i tillväxtbefrämjande syfte har Sverige tagit
ett i internationell jämförelse unikt steg. Vi vill understryka det angelägna i
att man i samtliga organ som handlägger frågor om utrikeshandel utnyttjar
situationen vid marknadsföringen av svenska varor utomlands och tillvaratar
den konkurrensfördel som det innebär att kunna erbjuda livsmedel som har
högre kvalitet i nu aktuellt avseende.
2. John Andersson (vpk) anför:
När det gäller import av kött från länder där kemoterapeutika används i
tillväxtbefrämjande syfte framgår av betänkandet att ett importförbud icke i
dag synes vara möjligt att införa, bl. a. av praktiska skäl.
Detta bör enligt min mening inte utesluta att initiativ tas för att uppnå ett
sådant mål. Jag vill också i detta sammanhang påpeka att det bör vara möjligt
för våra inhemska livsmedelsproducenter att i marknadsföringen tillvarata
möjligheten att i varuinformationen särskilt erinra om att tillväxtbefrämjande
medel inte används i Sverige.