JoU 1984/85:25

Jordbruksutskottets betänkande
1984/85:25

om statsbudgeten för budgetåret 1985/86 såvitt avser jordbruksdepartementets
verksamhetsområde (prop. 1984/85:100 bilaga 11)

NIONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslagen under jordbruksdepartementets
huvudtitel i budgetpropositionen 1985 (prop. 1984/85:100 bilaga 11) med
undantag för de anslag som är upptagna under avsnittet I Idrott, rekreation
och turism som behandlas av kulturutskottet.

Sammanfattning

Utskottet tar i förevarande betänkande - med de undantag som inledningsvis
angetts - upp de förslag som regeringen lagt fram under jordbruksdepartementets
huvudtitel. Förslagen rör jordbruksdepartementet m.m., jordbrukets
rationalisering och jordbruksprisregleringen. Vidare avser de skogsbruk,
fiske, service och kontroll samt utbildning och forskning. Slutligen
berör regeringens förslag miljövård och diverse andra frågor. Flera av
huvudtitelns anslag kommer senare att behandlas i samband med särskilda
propositioner rörande fisket, försurningen, livsmedelspolitiken och kemikaliekontrollen.

I anslutning till budgetpropositionen behandlas ett drygt 100-tal motionsyrkanden,
framställda under den allmänna motionstiden.

Utskottet tillstyrker att den rörliga kredit som lantbruksstyrelsen disponerar
för jordfondsändamål förlängs till den 30 juni 1986 varefter den bör tas
bort. Vidare föreslår utskottet att den kredit som styrelsen disponerar för
förvärv av mark från domänverket och skogsbolag av f. n. 75 milj. kr. upphör
den 30 juni 1985.

Inför nästa budgetår förordar utskottet att de kreditramar som tidigare
fastställts årligen i fortsättningen utformas som fleråriga s. k. engagemangsramar.
För garantiramarna på jordbrukets, trädgårdsnäringens och rennäringens
område innebär förslaget att lantbruksstyrelsen i fortsättningen
disponerar totalt 4 000 milj. kr.

I fråga om rennäringen tillstyrker utskottet vissa i propositionen framlagda
förslag till åtgärder i fråga om statens medverkan i rennäringens rationalisering.
Bl. a. bör rennäringens företrädare ges ett ökat inflytande inför
besluten om fördelning av det statliga stödet till näringen. Mot den
bakgrunden biträder utskottet att årliga överläggningar sker mellan rennäringen
och lantbruksstyrelsen om användningen av de anslag som anvisas på
rennäringens område. Vid dessa överläggningar kan även andra för näringen

1 Riksdagen 1984185.16 sami Nr 25

JoU 1984/85:25

angelägna frågor aktualiseras. För att möjliggöra ökade insatser för från
allmän synpunkt viktiga åtgärder för näringen föreslås närmare en fördubbling
av bidragsanslaget. Utskottet framhåller att jordbruksnämnden vid
sidan av lantbruksstyrelsen bör ges en aktiv roll vid överläggningarna i
samband med behandlingen av marknads- och prisfrågor.

På skogsbrukets område förordar utskottet att rambeloppet för översiktliga
skogsinventeringar räknas upp med 9 milj. kr. Ytterligare 1,5 milj. kr. bör
avsättas för bidrag till skötsel av ädellövskogen. Vidare föreslås att programmet
för åtgärder i lågproducerande skogar, s. k. 5:3-skogar, bättre anpassas
till kravet på hänsyn till naturvårdens intressen och till den senaste av
skogsstyrelsen gjorda bedömningen av lämpliga objekt genom att anslaget
räknas ned med 34 milj. kr.

För att täcka den ökade efterfrågan på fler och bättre plantor föreslås att
anslaget till investeringar i skogsplantskolor räknas upp med 10 milj. kr.

Utskottet understryker att det är angeläget att en trygghetsförsäkring för
självverksamma skogsbrukare kommer till stånd och betonar att regeringen
och skogsbrukarnas organisationer i samråd bör söka åstadkomma en lösning
på frågan snarast möjligt.

I fråga om fisket tillstyrker utskottet regeringens förslag om en uppräkning
av bidragen till yrkesfisket från 7,6 till 9 milj. kr. för att stimulera till
investeringar i nya fiskefartyg. Vidare biträder utskottet att fiskeristyrelsen i
fortsättningen i stället för regeringen skall besluta om bidrag till fiskehamnar.
För kreditgarantier för lån till fiskerinäringen och fiskberedningsindustrin
föreslås en engagemangsram av 75 milj. kr.

Utskottet delar inte regeringens uppfattning att villkoren för fiskerilånen
anpassas till vad som gäller för andra statliga lån. Enligt utskottets mening är
lönsamheten i svenskt fiske ännu icke sådan att det stöd som nu erbjuds
genom de förmånliga fiskerilånen kan undvaras.

Under avsnittet Service och kontroll förordas att medelsanvisningen till
den lantbrukskemiska laboratorieverksamheten beräknas mot bakgrund av
den av riksdagen våren 1984 beslutade ändringen av verksamhetsinriktningen.
Bidragsanslaget till djurskyddsfrämjande åtgärder bör enligt förslaget
räknas upp med 600 000 kr. till forskning för att främja alternativa och
kompletterande metoder till djurförsök.

Beträffande utbildning och forskning ansluter sig utskottet till ett i
propositionen redovisat förslag till omfördelning av resurserna för forskning
och forskarutbildning vid Sveriges lantbruksuniversitet. Omfördelningen
uppgår till 4 % av resurserna för dessa ändamål eller ca 10 milj. kr. för två år.
Genom dessa omfördelningar kan den forskning stödjas som prioriterades i
1984 års forskningsproposition. Det gäller främst doktorandtjänster, forskning
rörande biologiska produktionsprocesser och bioteknik, mät-, styr- och
reglerteknik, veterinärmedicin och djurhälsa, skogsproduktion och luftföroreningar,
livsmedel samt u-landsutbildning.

På miljövårdens område förordar utskottet att ansvaret för det fortsatta

JoU 1984/85:25

stödet till miljöskyddsteknik överförs till styrelsen för teknisk utveckling.
Några ytterligare medel föreslås därför inte under anslaget Stöd till
miljöskyddsteknik, m.m.

På naturvårdens område har genom omprioritering skapats utrymme för
ytterligare satsningar. Bl. a. urskogs- och våtmarksinventeringarna visar på
betydande skyddsbehov. I likhet med jordbruksministern finner utskottet
angeläget att ytterligare medel anvisas för att säkerställa mark för naturvård.
Utskottet förordar därför att anslaget för markförvärv och ersättningar höjs
med 20 milj. kr. till 40 milj. kr. För den fortsatta restaureringen av
Hornborgasjön bör anvisas medel. Vården av naturvårdsobjekt är en
betydelsefull del av naturvårdsarbetet och visst medelstillskott härför
föreslås.

På strålskyddsområdet föreslås vissa förstärkningar vad gäller forskning
rörande radon. Uppbyggnaden av beredskapen mot kärnkraftsolyckor
fullföljs.

Utskottets ställningstaganden till här behandlade budgetförslag och motioner
innebär sammanfattningsvis att utskottet med vissa ovan angivna
modifieringar tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionsyrkandena.

Till betänkandet är fogat 37 reservationer och 3 särskilda yttranden.
Jordbruksdepartementet m. rn.

1. Jordbruksdepartementet m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkterna A 1-A 4 (s. 15-16) och hemställer

1.att riksdagen till Jordbruksdepartementet för budgetåret 1985/86
anvisar ett förslagsanslag av 19 083 000 kr.,

2. att riksdagen till Lantbruksråd för budgetåret 1985/86 anvisar ett
förslagsanslag av 4 198 000 kr.,

3. att riksdagen till Kommittéer m. m. för budgetåret 1985/86 anvisar
ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.,

4. att riksdagen till Extra utgifter för budgetåret 1985/86 anvisar ett
reservationsanslag av 500 000 kr.

Jordbrukets rationalisering m. m.

2. Lantbruksstyrelsen. Regeringen har under punkt B 1 (s. 17-20) föreslagit
riksdagen att till Lantbruksstyrelsen för budgetåret 1985/86 anvisa ett
förslagsanslag av 38 088 000 kr.

Motioner

I motion 1984/85:361 av Einar Larsson m. fl. (c) yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den centrala

JoU 1984/85:25

utbildningen av klövvårdare på fyra veckor skall bibehållas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den centrala
klövvårdsutbildningen kompletteras med en kortkursutbildning i lantbruksnämndernas
regi,

3. att riksdagen beslutar att utgifterna för den centrala klövvårdsutbildningen
skall täckas inom ramen för anslaget G 1, Sveriges lantbruksuniversitet,

4. att riksdagen beslutar att utgifterna för den regionala utbildningen skall
täckas inom ramen för anslaget B 1, Lantbruksstyrelsen.

I motion 1984/85:2045 av Åke Selberg m. fl. (s) yrkas

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts beträffande omlokalisering till Jokkmokk av dels den
regionala rennäringsadministrationen, dels den centrala administrationen
för rennäringen,

2. att riksdagen uttalar sig för att förslag om lokaliseringen av rennäringens
administration bör framläggas utan ytterligare dröjsmål.

I motion 1984/85:2168 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkande 9), att riksdagen anvisar ett i förhållande till regeringens
förslag med 3 milj. kr. minskat anslag till Lantbruksstyrelsen på 35,088 milj.
kr.

I motion 1984/85:2317 av Karin Andersson m. fl. (c) yrkas, med hänvisning
till vad som anförts i motion 1984/85:2312, att riksdagen beslutar som sin
mening ge regeringen till känna vad som i motionen sagts om lantbruksnämndernas
och skogsvårdsstyrelsernas ansvar för kvinnosysselsättning i glesbygd.

I motion 1984/85:2604 av Einar Larsson m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 3), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts angående avgiftsfinansiering.

Skrivelse

Till utskottet har inkommit en skrivelse från Sveriges veterinärmedicinska
sällskap rörande utbildning av klövvårdare.

Vidare har till utskottet ingivits en skrivelse från Svenska samernas
riksförbund rörande vissa i budgetpropositionen berörda frågor avseende
rennäringen, m. m.

Utskottet

Lantbruksstyrelsen har i sin anslagsframställning redovisat ett huvudförslag
som omfattar budgetåren 1985/86-1987/88. Medelsbehovet har därvid i
enlighet med regeringens anvisningar beräknats i en prisnivå som utgör pris -

JoU 1984/85:25

och löneomräknat anslag för budgetåret 1984/85 minskat med 5 %. Styrelsen
har redovisat att nedskärningar vid en tillämpning av huvudförslaget bör
fördelas på de tre åren med 2,2 resp. 1 %. Jordbruksministern föreslår att
anslaget beräknas i enlighet härmed. Lantbruksstyrelsens verksamhet anses
således även för nästa budgetår böra beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget.
Jordbruksministern bedömer att detta kan genomföras genom
fortsatta rationaliseringar. Under anslaget har vidare beräknats 110 000 kr.
för vissa uppgifter inom det ekonomiska försvaret.

Växtskyddsverksamheten redovisas som en särskild post under anslaget.

Utskottet har inte något att erinra mot regeringens anslagsberäkning
under förevarande punkt och tillstyrker därför att anslaget till lantbruksstyrelsen
för nästa budgetår förs upp med 38 088 000 kr. Detta innebär bl. a. att
utskottet inte funnit tillräckliga skäl att biträda det i motion 2168 av Bengt
Westerberg m. fl. (fp) framlagda förslaget om minskning av anslaget med 3
milj. kr. Motionen avstyrks alltså i denna del (yrkande 9).

I motion 361 av Einar Larsson m.fl. (c) framhålls att en väl fungerande
klövvård är nödvändig i en rationell och djurvänlig nötkreatursskötsel.
Enligt motionen visar gjorda undersökningar att klövsjukdomar är vanligare
än man tidigare trott och att behovet av väl utbildade klövvårdare är mycket
stort. Tidigare har kurser i ämnet anordnats dels vid lantbruksnämnderna,
dels vid veterinärinrättningen i Skara. Utbildningen har finansierats dels med
regleringsmedel via Svensk husdjursskötsel, dels med medel från lantbruksverkets
anslag. Verksamheten har numera upphört. Enligt motionärernas
mening bör riksdagen uttala sig för att en central utbildning av klövvårdare
bör ske vid veterinärinrättningen i Skara i lantbruksuniversitetets regi. Den
centrala utbildningen skulle kompletteras med en regional kortare utbildning
i lantbruksnämndernas regi. Utgifterna härför skulle enligt motionen täckas
med medel inom ramen för resp. lantbruksstyrelsens och lantbruksuniversitetets
anslag (B 1 och G 1).

Utskottet vill för sin del understryka värdet av en väl fungerande och
effektiv klövvård inom djurhållningen. Klövsjukdomar orsakar inte bara
produktionsförluster utan även i ett stort antal fall avsevärda lidanden för
djuren. Emellertid utgör utbildning i klövvård i och för sig inte sådan
högskoleutbildning som ingår i Sveriges lantbruksuniversitets åligganden.
Kurserna i nyssnämnda ämne får betraktas som sådan utbildning som bedrivs
på uppdrag och som kan anordnas av universitetet endast om uppdragsgivaren
svarar för finansieringen. Utskottet utgår från att man från bl. a.
lantbruksstyrelsens sida har sin uppmärksamhet riktad på hithörande
spörsmål och, eventuellt i samarbete med skolöverstyrelsen m. fl., vidtar de
åtgärder som kan befinnas lämpliga för att tillgodose ifrågavarande utbildningsbehov.
Mot bakgrund av vad utskottet anfört avstyrks motion 361 (c).

Jordbruksministern tar i detta sammanhang upp frågan om den statliga
rennäringsadministrationens lokalisering. Rennäringsfrågorna administreras
f. n. centralt av lantbruksstyrelsen i Jönköping och regionalt av lantbruks -

JoU 1984/85:25

nämnderna i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län.

I propositionen omnämns resultaten av de uppdrag som tidigare, delvis
som följd av riksdagens beslut, lämnats dels åt statskontoret att utreda
förutsättningarna för en lokalisering av den centrala rennäringsadministrationen
till Jokkmokk, dels åt länsstyrelsen i Norrbottens län att utreda hur en
flyttning kan genomföras av den regionala rennäringsadministrationen i
länet från Luleå till Jokkmokk. Statskontoret har bl. a. föreslagit att en ny
central myndighet inrättas för rennäringslagstiftningens tillämpning. Vidare
föreslår statskontoret att länsstyrelsen i fortsättningen bör vara första
besvärsinstans i frågor om upplåtelse av mark ovanför odlingsgränsen och
inom renbetesfjällen.

Som redovisas i propositionen har förslagen fått ett blandat mottagande av
hörda remissinstanser. Statskontoret, statens naturvårdsverk, arbetsmarknadsstyrelsen,
länsstyrelsen i Norrbottens län och Jokkmokks kommun har
tillstyrkt dem. Bl. a. riksrevisionsverket, lantbruksstyrelsen, statens veterinärmedicinska
anstalt (SVA), Svenska samernas riksförbund och flertalet
samebyar i Norrbottens län har avstyrkt. Jordbruksministern för sin del är
inte beredd att nu ta ställning till förslagen. Han framhåller att samerättsutredningens
arbete kan komma att påverka utformningen av rennäringsadministrationen
varför ett slutligt ställningstagande får tas när utredningen har
lämnat sitt förslag.

Utskottet har tidigare haft anledning att beröra frågan om den centrala
rennäringsadministrationens lokalisering med anledning av motionsledes
framförda förslag i ämnet. Utskottet har därvid ansett det motiverat att man i
de fortsatta övervägandena på förevarande område även undersökte möjligheterna
att lokalisera ifrågavarande administration i närmare anslutning till
renskötselområdet. Sambandet med annan viktig verksamhet på området,
såsom forsknings- och försöksverksamheten vid Sveriges lantbruksuniversitet
och SVA, borde även uppmärksammas.

Enligt utskottets mening talar åtskilliga såväl regionalpolitiska som
arbetsmarknadspolitiska skäl för att Jokkmokk prövas som ett allvarligt
alternativ när det gäller att slutgiltigt välja lokaliseringsort för rennäringsadministrationen.
Som ovan anförts ställer sig emellertid ett antal viktiga
remissinstanser kritiska till de redovisade utredningsförslagen. Riksrevisionsverket
pekar bl. a. på att några kostnadsberäkningar inte gjorts och att
konsekvenserna för personal och anhöriga inte belysts. Inte heller har någon
finansiering anvisats. Svenska samernas riksförbund har påpekat att en
eventuell omlokalisering av rennäringsadministrationen bör ske med syfte
att tjäna rennäringens intressen och behov och inte på regionalpolitiska
grunder.

Utskottet är i likhet med jordbruksministern inte berett att nu ta ställning
till förslagen utan anser att ett slutligt ställningstagande till hithörande frågor
får tas när samerättsutredningen har lämnat sitt förslag. Utredningens arbete
kan som anförs i propositionen komma att påverka utformningen av

JoU 1984/85:25

rennäringsadministrationen. Även om åtskilliga beaktansvärda synpunkter
till förmån för ett snabbt beslut i lokaliseringsfrågan har anförts i motion 2045
av Åke Selberg m. fl. (s) kan utskottet sålunda inte yrka bifall till densamma.
Motionen bör därför lämnas utan ytterligare åtgärd av riksdagen.

Under förevarande punkt har utskottet funnit lämpligt att också behandla
ett par mera allmänt hållna motionsyrkanden, som bl. a. berör verksamheten
inom lantbruksorganisationen. I motion 2317 av Karin Andersson m. fl. (c)
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motion
2312 (c) anförts om lantbruksnämndernas och skogsvårdsstyrelsernas ansvar
för kvinnosysselsättning i glesbygderna. Motionärerna åsyftar därvid ett av
jämställdhetskommittén i betänkandet Förvärvsarbete och föräldraskap
(SOU 1982:18) framlagt förslag att lantbruksnämnder och skogsvårdsstyrelser
bör åläggas att ägna ökad uppmärksamhet åt arbetstillfällen för kvinnor
inom resp. verksamhetsområden.

Utskottet vill erinra om att liknande yrkande behandlades av riksdagen vid
föregående års budgetbehandling (JoU 1983/84:25, p. 2). I samband härmed
uttryckte utskottet förståelse för motionens syfte att skapa ökad jämställdhet
i fråga om kvinnors och mäns rätt till eget förvärvsarbete. Utskottet framhöll
att det för att uppnå detta krävdes kraftfulla åtgärder för att stärka
kvinnornas ställning på arbetsmarknaden, bl. a. genom sysselsättningspolitiken.
Vad gällde verksamheten inom lantbruks- och skogsvårdsorganisationerna
hade speciella beslut i hithörande frågor inte tagits men självfallet hade
ifrågavarande myndigheter att iaktta de rekommendationer som allmänt
utfärdats beträffande statlig verksamhet och myndighetsutövning i vad avsåg
jämställdhet mellan kvinnor och män. Utskottet fäste uppmärksamheten på
att regeringen efter föredragning av statsrådet Gradin, som i denna fråga
samrått med jordbruksministern, i förra årets budgetproposition i anslutning
till jämställdhetskommitténs nyss behandlade synpunkter framhöll betydelsen
av att lantbruksnämnder och skogsvårdsstyrelser ägnade särskild uppmärksamhet
åt möjligheterna att skapa sysselsättning för kvinnor. Med
hänsyn till det anförda fann utskottet att syftet med motionsyrkandet torde
bli tillgodosett utan något särskilt initiativ från riksdagens sida.

Utskottet vill ånyo understryka de synpunkter utskottet förra året
framförde vid behandlingen av motsvarande ärende. I samband härmed
förtjänar nämnas att regeringen under hösten 1984 uppdrog åt länsstyrelserna
att i samverkan med länsskolnämnderna och länsarbetsnämnderna
redovisa program för att stärka kvinnornas ställning på arbetsmarknaden och
i utbildningsväsendet. Programmet skall redovisas till regeringen senast den
31 oktober 1985. Motionen bör mot angiven bakgrund kunna lämnas utan
riksdagens ytterligare åtgärd.

I motion 2604 av Einar Larsson m. fl. (c) riktas kritik mot regeringens sätt
att på en rad punkter överföra kostnader från staten till den enskilde
jordbrukaren. Avgiftsfinansiering av rådgivning, veterinärbesök och lån är
några exempel på regeringens förslag. Motionärerna förordar att riksdagen

JoU 1984/85:25

ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående avgiftsfinansieringen.
Utskottet vill med anledning härav anföra följande.

Jordbruksdepartementets budget präglas av den återhållsamhet som det
samhällsekonomiska och statsfinansiella läget kräver. Det begränsade
resursutrymmet har gjort det nödvändigt att med stor noggrannhet pröva
också de mest angelägna behoven. Flertalet myndigheter inom departementets
verksamhetsområde föreslås få sina anslag beräknade enligt det s. k.
huvudförslaget. I vissa fall beräknas myndigheterna kunna täcka ökade
kostnader genom i första hand en ökning av kostnadstäckningen i avgiftsbelagd
verksamhet. Omprioriteringar av disponibla resurser föreslås också
främst på skogsbrukets och naturvårdens områden.

Den avgiftsbeläggning som motionärerna särskilt anger avser områden
som under senare tid varit föremål för riksdagens prövning och där den valda
finansieringsformen inte föranlett någon erinran från riksdagens sida.
Motion 2604 (c) avstyrks därför i förevarande del (yrkande 3).

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1984/85:2168 yrkande 9 till Lantbruksstyrelsen för budgetåret
1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 38 088 000 kr.,

2. beträffande utbildning av klövvårdare

att riksdagen lämnar motion 1984/85:361 utan ytterligare åtgärd,

3. beträffande rennäringsadministrationens lokalisering

att riksdagen lämnar motion 1984/85:2045 utan ytterligare åtgärd,

4. beträffande kvinnosysselsättning i glesbygd

att riksdagen lämnar motion 1984/85:2317 utan ytterligare åtgärd,

5. beträffande avgiftsfinansiering

att riksdagen avslår motion 1984/85:2604 yrkande 3.

3. Markförvärv för jordbrukets rationalisering. Regeringen har under punkt
B 4 (s. 21-23) föreslagit riksdagen att

1. medge att lantbruksstyrelsen för budgetåret 1985/86 får disponera en
rörlig kredit av 25 000 000 kr. i riksgäldskontoret,

2. till Markförvärv för jordbrukets rationalisering för budgetåret 1985/86
anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.

Motioner

I motion 1984/85:2168 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkande 8), att riksdagen hos regeringen begär uppdrag till jordfonden
angående markförsäljning på ca 50 milj. kr.

I motion 1984/85:2604 av Einar Larsson m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 1), att riksdagen beslutar att medge att lantbruksstyrelsen för
förvärv av viss skogsmark under år 1985 får disponera en rörlig kredit av

JoU 1984/85:25

100 000 000 kr. i riksgäldskontoret och under 1986 en rörlig kredit av
50 000 000 kr.

Utskottet

Under detta anslag anvisas medel till jordfonden. Fonden används för att
finansiera lantbruksnämndernas köp av mark i samband med yttre rationalisering
inom jordbruk och skogsbruk. Nämndernas inköps- och försäljningsverksamhet
har stor betydelse för jordbrukets rationalisering. Fonden
uppgår f. n. till närmare 370 milj. kr. Lantbruksstyrelsen disponerar dessutom
en rörlig kredit i riksgäldskontoret intill 25 milj. kr. t. o. m. den 30 juni

1985 för jordfondsändamål.

Härutöver har till lantbruksstyrelsens förfogande ställts en särskild rörlig
kredit för större förvärv av mark som utbjudits till försäljning huvudsakligen
från olika skogsföretag (prop. 1978/79:101, JoU 1978/79:17, rskr 1978/
79:166). För innevarande budgetår uppgår krediten till 75 milj. kr. Den skall
enligt riksdagens beslut successivt avvecklas (prop. 1982/83:100 bil. 11, JoU
1982/83:24, rskr 1982/83:204). Krediten bör enligt propositionen upphöra i
och med utgången av budgetåret 1984/85. Utskottet har inte någon invändning
häremot. Som anförs i propositionen kan det vid nyssnämnda tidpunkt
kvarstå viss osåld mark från ifrågavarande markinköp, varför ett visst behov
av en rörlig kredit kan föreligga även under nästa budgetår. Utskottet
tillstyrker därför regeringens förslag att lantbruksstyrelsen får disponera den
rörliga krediten på 25 milj. kr. även under budgetåret 1985/86. Denna kredit
bör sedan upphöra. Vad här anförts innebär att utskottet inte biträder det i
centerpartiets kommittémotion 2604 av Einar Larsson m.fl. framlagda
förslaget om att kreditramen under 1985 bör uppgå till 100 milj. kr. och under

1986 till 50 milj. kr. Motionen avstyrks alltså i denna del (yrkande 1).

Enligt partimotion 2168 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) bör det vara

möjligt att minska jordfondens tillgångar med ca 50 milj. kr. En utförsäljning
av mark från jordfonden motsvarande detta värde bör därför ske. Motionärerna
hänvisar i sammanhanget till vissa i motionen förordade förändringar i
jordförvärvslagen, innebärande bättre villkor för deltidsjordbruk, m. m.

Som framhålls i propositionen är lantbruksnämndernas inköps- och
försäljningsverksamhet, vilken sker med anlitande av jordfonden, av betydelse
för jordbrukets rationalisering. Lantbruksstyrelsen redovisar i sin
anslagsframställning att omsättningen på fastighetsmarknaden under de —
senaste åren har ökat och f. n. är hög. Detta återspeglas i såväl antalet
ansökningar om jordförvärvstillstånd som antalet till lantbruksnämnderna
hembjudna fastigheter av betydelse för strukturrationalisering. Kravet på
jordfondsmedel kommer därför att vara ökande. Utskottet finner mot bl. a.
angiven bakgrund inte skäl biträda föreliggande motionsförslag, som därför
avstyrks (yrkande 8).

Anslaget bör för nästa budgetår i överensstämmelse med regeringens

JoU 1984/85:25

förslag föras upp med 1 000 kr. Propositionen föranleder i övrigt inte någon
erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1984/85:2604 yrkande 1 medger att lantbruksstyrelsen för
budgetåret 1985/86 får disponera en rörlig kredit av 25 000 000 kr. i
riksgäldskontoret,

2. beträffande utförsäljning av mark

att riksdagen avslår motion 1984/85:2168 yrkande 8,

3. att riksdagen till Markförvärv för jordbrukets rationalisering för
budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr.

4. Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti. Regeringen har
under punkt B 5 (s. 23-26) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad i propositionen anförts om avveckling av stödformen lån
med uppskjuten ränta,

2. fastställa en ram för statlig kreditgaranti för lån till jordbrukets
rationalisering m.m., trädgårdsnäringens rationalisering m.m. och rennäringens
rationalisering m. m. av 4 000 milj. kr.,

3. till Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti för budgetåret
1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 20 000 000 kr.

Motioner

I motion 1984/85:2033 av Einar Larsson m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 1), att riksdagen beslutar att i motionen nämnd avgift på kreditgarantilånen
avvecklas.

I motion 1984/85:2604 av Einar Larsson m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkandena 2 och 4),

2. att riksdagen som sin mening beslutar att kreditgarantiavgift skall
borttas den 1 juli 1985 för kreditgarantier till jordbruk och fiske,

4. att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförts om lån med
uppskjuten ränta.

Utskottet

Från anslaget bestrids utgifter för att täcka förluster på grund av statlig
garanti för lån till jordbrukets yttre och inre rationalisering, förvärv och drift
av jordbruk, maskinhållning inom jordbruket, trädgårdsnäringens rationalisering
m. m., rennäringens rationalisering m. m. samt inköp av avelshästar
och ridhästar.

Det statliga finansieringsstödet till jordbrukets och trädgårdsnäringens
rationalisering lämnas i huvudsak som kreditgarantier. Regering och riksdag
har årligen fastställt storleken av de ramar som lantbruksstyrelsen fått

JoU 1984/85:25

disponera samt för vilka områden ramarna fått disponeras. Förra året beslöt
riksdagen ändra utformningen av statens kreditgarantigivning. Beslutet
innebar att man fr. o. m. nästa budgetår skall gå över till ett system med s. k.
engagemangsramar. Engagemangsram innebär att den kreditgivande myndigheten
beviljas en flerårig ram för garantigivningen med möjlighet till ny
kreditgivning inom denna totalram i mån av utrymme. Systemet medför att
myndigheterna får incitament att dra ned garantiernas löptider och även i
övrigt hålla nere belastningen på garantiramarna. I enlighet med det
riksdagsbeslut som nu redovisats föreslår jordbruksministern att lantbruksstyrelsen
fr. o. m. den 1 juli 1985 i stället för årliga kreditgarantiramar
tilldelas en flerårig ram, s. k. engagemangsram. Jordbruksministern bedömer
att en ram av 4 000 milj. kr. skall vara tillräcklig. Statliga garantier bör
liksom hittills få ges för lån till jordbrukets rationalisering m. m., för lån till
trädgårdsnäringens rationalisering m. m. och för lån till rennäringens rationalisering
m. m.

Utskottet har inte något att erinra mot nyss redovisade förslag. Det bör få
ankomma på lantbruksstyrelsen att fördela garantierna till de olika ändamålen.
Utrymme för ny kreditgivning skapas i fortsättningen huvudsakligen
genom amorteringar av lån med statliga lånegarantier. Förluster till följd av
infriade garantier skall inte utgöra utrymme för ny garantigivning.

Som föreslås i propositionen bör anslaget för nästa budgetår tas upp med
20 milj. kr.

I propositionen föreslås i detta sammanhang att stödformen lån med
uppskjuten ränta upphör med utgången av innevarande budgetår. Jordbruksministern
framhåller att stödet som infördes budgetåret 1978/79
knappast utnyttjats alls under senare år.

Utskottet kan vitsorda att stödformen lån med uppskjuten ränta, som
infördes år 1978 på förslag av 1972 års jordbruksutredning, har utnyttjats i
mycket begränsad utsträckning. Låneformen utarbetades och infördesvid en
tid med betydligt lägre räntenivå än som kommit att råda under den period
stödet hittills har tillämpats. Stödformen har bl. a. med hänsyn till ränte- och
fastighetsprisutvecklingen inte visat sig motsvara förväntningarna. Utskottet
har mot angiven bakgrund inte något att invända mot regeringens förslag att
stödformen lån med uppskjuten ränta avvecklas. Det kan nämnas att 1983 års
livsmedelskommitté i sitt betänkande SOU 1984:86 redovisar samma uppfattning.
Utskottets ställningstagande innebär att utskottet avstyrker
yrkande 4 i centerpartiets kommittémotion 2604 av Einar Larsson m. fl. om
bibehållande av ifrågavarande stödform.

Yrkande 2 i sistnämnda motion och yrkande 1 i motion 2033 av Einar
Larsson m.fl. (c) innebär att den fr. o. m. föregående budgetår införda
kreditgarantiavgiften av 1 % på utestående lånebelopp på jordbrukets,
trädgårdsnäringens och fiskets områden avvecklas. Enligt uttalanden i 1983
års finansplan bör statliga kreditramar i princip inte innehålla något
subventionsmoment. På utestående garantibelopp bör därför normalt tas ut

JoU 1984/85:25

en garantiavgift för att täcka förlustrisken, kostnaderna för administration
m. m. För statliga kreditgarantier bör således i normalfallet utgå en
kreditgarantiavgift, som täcker dessa kostnader. För garantisystem som
tidigare inte var avgiftsbelagda skall fr. o. m. budgetåret 1983/84 en garantiavgift
om normalt 1 % per år på utestående garantibelopp tas ut för de
garantier som fortsättningsvis beviljas.

Utskottet har tidigare (JoU 1982/83:24 och JoU 1983/84:25) anslutit sig till
uppfattningen att en kreditgaranti i princip inte bör vara förknippad med
någon subvention. Utskottet har sålunda för sin del biträtt förslaget att en
avgift av 1 % i likhet med vad som gäller för andra områden fortsättningsvis
tas ut även på kreditgarantier för lån till rationalisering inom utskottets
verksamhetsområde.

Några skäl som motiverar att utskottet ändrar uppfattning på nu ifrågavarande
punkt har enligt utskottets mening inte förebragts. Utskottet anser
därför att motionerna 2033 (c) och 2604 (c) i här berörda delar inte påkallar
någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1984/85:2604 yrkande 4 godkänner vad i propositionen
anförts om avveckling av stödformen lån med uppskjuten ränta,

2. att riksdagen fastställer en ram för statlig kreditgaranti för lån till
jordbrukets rationalisering m. m., trädgårdsnäringens rationalisering
m. m. och rennäringens rationalisering m. m. av 4 000 milj.
kr.,

3. att riksdagen till Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti
för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av
20 000 000 kr.,

4. beträffande kreditgarantiavgift

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:2033 yrkande 1 och 1984/
85:2604 yrkande 2.

5. Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m.m. Regeringen har
under punkt B 6 (s. 26-27) föreslagit riksdagen att

1. medge att under budgetåret 1985/86 statsbidrag beviljas till trädgårdsnäringens
rationaliering, m. m. med sammanlagt högst 7 000 000 kr.,

2.till Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m.m. för budgetåret
1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 7 000 000 kr.

Motioner

I motion 1984/85:1078 av Gunnel Jonäng och Gunnar Björk i Gävle (båda
c) yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkande 1), att riksdagen beslutar att regionalt
stöd till trädgårdsnäringens rationalisering skall utgå till hela Hälsingland.

JoU 1984/85:25

I motion 1984/85:2041 av Bertil Måbrink (vpk) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att det regionala stödet till trädgårdsnäringens
rationalisering bör utgå i hela Hälsingland.

Utskottet

Från anslaget utbetalas bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering och
till energibesparande åtgärder inom trädgårdsföretag enligt förordningen
(1979:427) om statligt stöd till trädgårdsnäringens rationalisering (ändrad
senast 1983:210). Därutöver används anslaget för bidrag till Svenska
fruktfrämjandet, Svenska grönsaksfrämjandet och Svenska blomsterfrämjandet.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under denna punkt och förordar
således att en oförändrad bidragsram på sammanlagt 7 milj. kr. anvisas för
nästa budgetår för ändamål rörande rationalisering och energibesparande
åtgärder inom trädgårdsnäringen. Anslaget bör föras upp med 7 milj. kr.

Statsbidrag till trädgårdsnäringens rationalisering kan enligt gällande
bestämmelser utgå dels som allmänt stöd till investeringar i speciella
rationaliseringsåtgärder, exempelvis ny teknik och samverkan, dels som stöd
till investeringar i regioner, i första hand i Norrland, där det från samhällets
synpunkt är önskvärt att trädgårdsnäringen utvecklas. Det regionalpolitisk!
motiverade statsbidraget utgår i samband med större investeringar i trädgårdsföretag.
Stödet är bl. a. motiverat av sysselsättningsskäl samt av att de
naturliga förutsättningarna i vissa avseenden kan vara mindre goda. Vid den
geografiska avgränsningen av stödet har dessa faktorer vägts samman. När
nuvarande riktlinjer för trädgårdsnäringspolitiken fastställdes (prop. 1978/
79:136, JoU 1978/79:29, rskr 1978/79:399) följdes i allt väsentligt ett förslag
av 1974 års trädgårdsnäringsutredning innebärande att stöd borde lämnas i
de fyra nordligaste länen samt i de delar av landet i övrigt som då tillhörde det
inre stödområdet. Det framhölls att områdesavgränsningen borde prövas
kontinuerligt av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer mot
bakgrund av riktlinjerna för regionalpolitiken.

I motion 1078 av Gunnel Jonäng och Gunnar Björk i Gävle (båda c) och
2041 av Bertil Måbrink (vpk) framhålls beträffande Gävleborgs län att
regionalt stöd endast kan utgå i Ljusdals kommun. Med hänsyn till att de
företag som finns i länet och speciellt i Hälsingland är relativt små och kan
förväntas behöva rusta upp sina anläggningar och i vissa fall bygga ut anser
motionärerna att det regionala stödet bör kunna utgå i hela Hälsingland.

Stödområdesindelningen har ändrats ett par gånger sedan riksdagen år
1979 fattade beslut om trädgårdsnäringens bidragsregler och har numera en
något annorlunda utformning än vid nyssnämnda tidpunkt. Även i den nya
indelningen har Ljusdals kommun emellertid inplacerats i ett stödområde
med mera förmånliga stödmöjligheter än exempelvis övriga delar av
Hälsingland.

JoU 1984/85:25

Utskottet finner mot bakgrund av vad nu anförts inte skäl förorda någon
ytterligare riksdagens åtgärd med anledning av motionerna 1078 och 2041.
De avstyrks därför.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen medger att under budgetåret 1985/86 statsbidrag
beviljas till trädgårdsnäringens rationalisering, m. m. med sammanlagt
7 000 000 kr.,

2. att riksdagen till Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering,
m. m. för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av
7 000 000 kr.,

3. beträffande stöd till trädgårdsnäringen i Hälsingland

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:1078 yrkande 1 och
1984/85:2041.

6. Främjande av trädgårdsnäringen. Regeringen har under punkt B 7
(s. 27-28) föreslagit riksdagen att till Främjande av trädgårdsnäringen för
budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 900 000 kr.

Motion

I motion 1984/85:2033 av Einar Larsson m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 2), att riksdagen till anslaget Främjande av trädgårdsnäringen
beslutar anslå 3 000 000 kr., en ökning med 2,1 milj. kr.

Utskottet

Från detta anslag utbetalas bidrag till vissa för trädgårdsnäringen allmännyttiga
ändamål. Enligt propositionen bör anslaget i likhet med vad
lantbruksstyrelsen förordat föras upp med oförändrat belopp.

Som redovisas i propositionen är det enligt lantbruksstyrelsens uppfattning
av stort värde att medel finns till projekt som varken kan tas upp av
försöksverksamheten eller rådgivningen på förevarande område. Utskottet
delar denna uppfattning. Även om efterfrågan på bidrag hittills varit större
än medelstilldelningen anser utskottet att det i rådande budgetläge inte är
möjligt att höja anslaget. Utskottet godtar regeringens medelsberäkning och
föreslår att motion 2033 av Einar Larsson m. fl. (c) avslås i vad däri yrkas en
uppräkning av anslaget till 3 milj. kr. för nästa budgetår (yrkande 3).

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1984/85:2033 yrkande 2 till Främjande av trädgårdsnäringen
för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 900 000
kr.

JoU 1984/85:25

7. Stöd till innehavare av fjällägenheter m. m. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt B 8 (s. 28) och hemställer

att riksdagen till Stöd till innehavare av fjällägenheter m. m. för
budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 1 300 000 kr.

8. Främjande av husdjursaveln m. m. Regeringen har under punkt B 9
(s. 29) föreslagit riksdagen att till Främjande av husdjursaveln m.m. för
budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 510 000 kr.

Motion

I motion 1984/85:2056 av Nils Åsling och andre vice talman Anders
Dahlgren (båda c) yrkas att riksdagen beslutar att för budgetåret 1985/86
uppräkna anslaget Främjande av husdjursaveln m. m. från 510 000 kr. till 1
milj. kr. Kallblodsuppfödarnas organisationer skall härav tilldelas 500 000
kr. Hingstuppfödningsanstalten Wången skall från anslaget tilldelas 300 000
kr.

LJtskottet

Från anslaget bestrids bidrag till avelsföreningar och liknande organisationer.
Vidare har anslaget använts för åtgärder till stöd åt hästaveln. Detta har
koncentrerats i huvudsak till hästpremiering, hingsthållning och bidrag till
vissa andra kvalitetsbefrämjande åtgärder enligt beslut av 1966 års riksdag.
Under anslaget har under senare tid årligen anvisats ett belopp av 810 000 kr.
till stöd åt hästaveln. Härav har 225 000 kr. avdelats för verksamheten vid
hingstuppfödningsanstalten Wången.

Riksdagen godkände förra året (prop. 1983/84:100 bil. 11, JoU 1983/
84:25, rskr 1983/84:209) ett förslag av regeringen att huvudmannaskapet för
hästavelsarbetet överfördes från lantbruksstyrelsen till en huvudorganisation
bildad av nuvarande hästavelsföreningar. Arbetet borde bedrivas så att
övertagandet kunde ske senast den 1 juli 1985. Det förutsattes i sammanhanget
att verksamheten vid hingstuppfödningsanstalten skulle överlåtas till
en stiftelse med ändamålet att främst i norra Sverige främja hästaveln och
hästens användning. För innevarande budgetår anvisades ett oförändrat
belopp av 810 000 kr. för stöd åt hästaveln att användas för övergång till ny
organisation. Anslaget borde sedan successivt avvecklas. Denna avveckling
borde innefatta såväl det bidrag som lämnades till Wången som bidrag till
andra avelsföreningar och liknande organisationer.

I årets budgetproposition hänvisar jordbruksministern till förra årets
riksdagsbeslut och förordar att anslaget för budgetåret 1985/86 förs upp med
510 000 kr. Det bör ankomma på lantbruksstyrelsen att inom denna ram,
med beaktande av nämnda riksdagsbeslut, disponera medlen på sätt som
styrelsen finner lämpligt.

JoU 1984/85:25

I motion 2056 av Nils Åsling och andre vice talman Anders Dahlgren (båda
c) framhålls att det är ett mycket stort, tidsödande och oerhört kostnadskrävande
program, som den nya huvudmannaorganisationen för hästavelsarbetet
nu eller successivt skall genomföra. Situationen för arbetshästaveln är
enligt motionen särskilt utsatt, då ifrågavarande hästavelsorganisationer inte
tilldelats erforderliga resurser för att kunna utnyttja den nya huvudorganisationen
som avsetts. I motionen påpekas vidare att den nya styrelsen för
hingstuppfödningsanstalten Wången i starten för sin verksamhet enligt
gjorda analyser kommer att möta större både investerings- och driftskostnader
än man tidigare räknat med. Motionärerna föreslår mot angiven
bakgrund att riksdagen räknar upp anslaget från 510 000 kr. till 1 milj. kr.
Härav skulle kallblodsuppfödarnas organisationer tilldelas 500 000 kr.
Hingstuppfödningsanstalten Wången skulle från anslaget tilldelas 300 000
kr. Det påpekas i sammanhanget att 1 milj. kr. till landets hästavel betyder
närmare 2 %c av vad hästsporten erhåller genom totalisatorverksamheten.

Utskottet framhöll förra året i samband med behandlingen av regeringsförslaget
om ändrat huvudmannaskap för hästavelsarbetet att det var ett
samhällsintresse att ett lämpligt hästmaterial finns att tillgå inom lantbruket.
Enligt utskottets uppfattning fanns det anledning att väl förvalta det
kulturarv som hästen och kunskapen om hästen utgör. Den kunskap och
erfarenhet rörande hästavelns villkor som är representerade inom våra
hästavelsorganisationer ansåg utskottet borga för att nyssnämnda mål skulle
kunna uppfyllas.

När det gällde avvecklingen av det statliga stödet till hästaveln förutsatte
utskottet att denna skedde i en takt som ej försvårade för organisationerna
att vidmakthålla ett avelsarbete av minst samma kvalitet som f. n. och på ett
sätt som medgav vederbörligt hänsynstagande till samtliga deltagande
avelsföreningars intressen, alltså såväl varmblods- som kallblodsavelns.
Särskilt framhölls att det självfallet krävdes att verksamheten i övergångsskedet
inte gavs alltför snäva ramar.

Arbetshästarnas betydelse har tidigare uppmärksammats av riksdagen.
Riksdagen har också vid åtskilliga tillfällen, senast förra året, understrukit
angelägenheten av att draghästarnas betydelse inom skogsbruket uppmärksammas
av berörda myndigheter och organ. Utskottet har också i dessa
sammanhang framhållit att hingstuppfödningsanstalten Wången därvidlag
har en angelägen uppgift att fylla. Som även berördes i samband med
riksdagsbehandlingen av detta anslag förra året har staten och trav- och
galoppsportemas centralförbund träffat överenskommelse att Svenska travsportens
centralförbund (STC) och Aktiebolaget Trav och Galopp (ATG)
övertar en stor del av det ekonomiska ansvaret för Wången. Domänverket,
som äger delar av skogen i anslutning till hingstuppfödningsanstalten, har
förklarat sig villigt att ställa mark till förfogande för körarutbildningen i den
utsträckning som skogens tillstånd medger. Vidare kan nämnas att Jämtlands
läns hushållningssällskap, som äger Wången, ställer fastighet, byggnader och

JoU 1984/85:25

inventarier till stiftelsens förfogande utan ersättning.

Utskottet, som vill understryka att de nyss återgivna uttalandena från
föregående riksmöte alltjämt äger giltighet, är för sin del berett godta
regeringens medelsberäkning för nästa budgetår. Som anförs i propositionen
bör det ankomma på lantbruksstyrelsen att inom angiven ram, med
beaktande av föregående års riksdagsbeslut, disponera anslagsmedlen på sätt
som styrelsen finner lämpligt.

Vad utskottet har anfört innebär att propositionen på denna punkt inte
föranleder någon erinran från utskottets sida. Motion 2056 (c) bör således
enligt utskottets mening lämnas utan ytterligare åtgärd av riksdagen.
Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1984/85:2056 till Främjande av husdjursaveln m. m. för
budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 510 000 kr.

9. Särskilt stöd åt biskötsel och växtodling. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt B 10 (s. 29-30) och hemställer

att riksdagen till Särskilt stöd åt biskötsel och växtodling för budgetåret
1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 215 000 kr.

10. Främjande av rennäringen. Regeringen har under punkt B 11 (s. 30-35)
föreslagit riksdagen att till Främjande av rennäringen för budgetåret 1985/86
anvisa ett reservationsanslag av 4 890 000 kr.

Motioner

1 motion 1984/85:756 av Einar Larsson m. fl. (c) yrkas

1. att riksdagen beslutar ställa sig bakom de i motionen anförda målen för
rennäringen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som angivits
om ramen för förhandlingsordningen mellan staten och rennäringen samt att
staten vid dessa förhandlingar bör företrädas av statens jordbruksnämnd,

3. att riksdagen beslutar uppräkna anslaget Bil. Främjande av rennäringen
med 800 000 kr. utöver vad som föreslås i budgetpropositionen.

1 motion 1984/85:1412 av Margareta Winberg och Marianne Stålberg yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om förändring av rösträttsreglerna
i samebyn,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till modernisering av språket i
rennäringslagen.

I motion 1984/85:2000 av Arne Andersson i Ljung m.fl. (m) yrkas att
riksdagen begär att regeringen framlägger förslag om trygghetspaket för
renskötande samer och att det finansieras inom befintlig anslagsram.

2 Riksdagen 1984/85.16 sami. Nr25

JoU 1984/85:25

I motion 1984/85:2168 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkande 14), att riksdagen anvisar ett i förhållande till regeringens
förslag med 800 000 kr. höjt anslag till Främjande av rennäringen för
trygghetspaket för renskötare.

Utskottet

Förevarande anslag används för upplysning, rådgivning och kontaktåtgärder
på rennäringens område samt för bidrag till konsulentverksamhet vid
Svenska samernas riksförbund. Vidare används anslaget för underhåll av
vissa anläggningar i renskötselområdet, för inventering av renbetesmarker
och till bidrag avseende rennäringens katastrofskadeskydd samt för särskilda
ändamål som gagnar renskötande samer. Anslaget används också till
åtgärder till följd av 1972 års svensk-norska renbeteskonvention.

För innevarande budgetår lämnas statligt ekonomiskt stöd till rennäringen
från detta anslag med sammanlagt 2 690 000 kr., varav 1 030 000 kr. avser
underhåll av s. k. riksgränsstängsel och vissa renskötselanläggningar. I övrigt
lämnas bidrag till rådgivningsverksamhet, till katastrofskadeskydd, till
konsulentverksamhet hos Svenska samernas riksförbund, till kartläggning av
renarnas vinterbete och till en liv- och olycksfallsförsäkring för de renskötande
samerna. Fördelningen mellan de olika ändamålen redovisas varje år för
riksdagen och fastställs av regeringen. Inom en årlig ram av f. n. 2 milj. kr.
kan statlig kreditgaranti lämnas för lån till rennäringens rationalisering.
Härutöver lämnas prisstöd med f. n. 190 kr. per slaktad ren. Medel härför
anvisas över anslaget Prisstöd till jordbruket i norra Sverige. För innevarande
budgetår beräknas slakten uppgå till ca 65 000 renar. Med utgångspunkt
häri kan prisstödet beräknas komma att uppgå till drygt 12 milj. kr.

Under punkten lämnas en översiktlig redovisning av rennäringskommitténs
(Jo 1979:08) förslag rörande rennäringens ekonomi. Som framgår av
redovisningen har kommittén behandlat ett flertal frågor som är under
utredning eller som övervägs i regeringskansliet. Enligt jordbruksministerns
mening talar detta i och för sig för att ställningstagandena till alla kommitténs
förslag borde anstå tills en samlad redovisning kan göras. Han anser
emellertid att det är angeläget att vissa frågor tas upp till behandling redan
nu. Det gäller frågor som mera direkt hänger samman med det statliga
ekonomiska stödet till rennäringen samt kommitténs förslag om mer
formaliserade överläggningar mellan staten och företrädare för rennäringen.

Kommittén föreslår att storleken av det statliga prisstödet skall bli föremål
för årliga överläggningar mellan rennäringen och staten. Överläggningarna
skall mynna ut i en överenskommelse om främst för rennäringen viktiga
ekonomiska frågor. Staten bör enligt kommittén företrädas av statens
jordbruksnämnd samt vid behov också av lantbruksstyrelsen och skogsstyrelsen
medan rennäringen bör företrädas av Svenska samernas riksförbund.

JoU 1984/85:25

Kommittén föreslår vidare att en särskild arbetsgrupp tillsätts med uppdrag
att göra en genomgång av rennäringslagstiftningens tillämpning och utarbeta
s. k. allmänna råd beträffande dess tillämpning m. m. Jordbruksministern
delar kommitténs uppfattning att årliga överläggningar mellan staten och
företrädare för rennäringen bör komma till stånd. Överläggningarna bör i
första hand avse ekonomiska frågor. De bör ske inom ramen för de anslag
som riksdagen anvisar. För att överläggningarna skall få en reell innebörd
anses dock den nuvarande uppdelningen av ifrågavarande anslag i anslagsposter
böra slopas så när som i fråga om underhåll av riksgränsstängsel och
renskötselanläggningar. De sistnämnda anslagsposterna avser åtaganden till
följd av konvention och avtal. Jordbruksministern föreslår att anslaget
räknas upp med 2 milj. kr. för att möjliggöra insatser främst för de från
allmän synpunkt angelägna åtgärderna försöksverksamhet med stödutfodring
och kartläggning av renskötselns markanvändning.

Medlen bör enligt propositionen fördelas på användningsområden genom
beslut av lantbruksstyrelsen efter årliga överläggningar mellan staten och
företrädare för rennäringen. Det föreslås att staten vid överläggningarna
företräds av lantbruksstyrelsen medan rennäringen företräds av Svenska
samernas riksförbund. I frågor som rör marknadsåtgärder bör enligt
förslaget samråd ske med statens jordbruksnämnd. En uppräkning av
anslaget bör vidare göras med 200 000 kr. för underhåll av riksgränsstängsel
och för underhåll av vissa renskötselanläggningar.

Sammanlagt innebär regeringens förslag sålunda att anslaget räknas upp
med 2,2 milj. kr. till 4 890 000 kr.

Renskötarnas sociala trygghetssystem tas upp i motionerna 756 av Einar
Larsson m. fl. (c), 2000 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m) och 2168 av
Bengt Westerberg m. fl. (fp). Motionärerna framhåller att rennäringskommittén
föreslagit att försäkringsskyddet för de renskötande samerna byggs ut
genom ett trygghetspaket liknande det som införts för jordbrukare. Kommittén
liksom senare SSR har uttalat att detta förslag framstår som ett av de mest
angelägna av dem som kommittén lagt fram. I c- och fp-motionerna
ifrågasätts om regeringens förslag är tillräckligt för att möjliggöra införandet
av ett trygghetspaket och man föreslår därför att anslaget räknas upp med
800 000 kr. för ändamålet. Enligt m-motionen bör i rådande budgetläge, då
stram anslagsgranskning är angelägen, frågan prioriteras inom den i propositionen
med 2 milj. kr. uppräknade anslagsramen.

Utskottet har tidigare (JoU 1981/82:21, p. 13) för sin del understrukit
angelägenheten av att rennäringsutövarna på sikt tillförsäkras ett socialt
försäkringsskydd som motsvarar det som gäller för andra jämförbara
grupper. Enligt utskottets mening finns starka skäl för att de sociala
trygghetsfrågorna för de renskötande samerna löses efter samma mönster
som gäller för jordbrukare. Rennäringskommitténs förslag står sålunda i god
överensstämmelse med den uppfattning utskottet redovisat.

Utskottet delar i likhet med jordbruksministern rennäringskommitténs

JoU 1984/85:25

uppfattning att årliga överläggningar mellan staten och företrädare för
rennäringen bör komma till stånd, i första hand avseende ekonomiska frågor
och inom ramen för de anslag som riksdagen anvisar. Enligt utskottets
mening bör frågan om införande av en trygghetsförsäkring för renskötare
aktualiseras vid dessa överläggningar. I rådande situation med starka krav på
en restriktiv budgetprövning anser utskottet inte att tillräckliga skäl anförts
som motiverar en ytterligare uppräkning av anslaget utöver de 2,2 milj. kr.
regeringen föreslagit för nästa budgetår. Utskottet tillstyrker för sin del
regeringens förslag och föreslår i enlighet härmed att förslagen om
anslagsuppräkningar i motionerna 756 (c) yrkande 3 och 2168 yrkande 14
avslås. Mot bakgrund av vad nyss anförts anser utskottet något sådant särskilt
uttalande i frågan som begärs i motion 2000 (m) inte erforderligt. Även
denna motion bör sålunda avslås.

Den i propositionen föreslagna överläggningsordningen med lantbruksstyrelsen
som företrädare för staten möter invändningar i ett par av motionerna.
Enligt motion 756 av Einar Larsson m. fl. (c) är det mer ändamålsenligt att
följa rennäringskommitténs förslag att staten skall företrädas av jordbruksnämnden,
något som skulle hindra att lantbruksstyrelsen på lämpligt sätt tog
del i överläggningarna genom att ta fram underlagsmaterial m. m. Motionärerna
anser, oberoende av vem eller vilka som skall företräda staten vid dessa
överläggningar, att det är nödvändigt att fastslå att överläggningarna bör ske
utifrån en helhetssyn på samerna och de samiska näringarna. Samma mening
uttrycks i motion 2168 av Bengt Westerberg (fp) vari också framhålls att
övervägande skäl talar för att jordbruksnämnden bör företräda staten. Det
påpekas att nämnden redan har en utbyggd förhandlingsapparat för ändamålet.
I motionen framläggs dock inte något särskilt yrkande i ämnet.

Utskottet vill i förevarande fråga anföra följande. När det gäller jordbruket
och fisket företräder jordbruksnämnden staten i överläggningar som
berör prisstödsfrågor. Andra för nämnda näringar viktiga frågor handhas av
de myndigheter som har att bevaka dessa frågor. Enligt instruktionen för
lantbruksstyrelsen och lantbruksnämnderna ingår bland lantbruksstyrelsens
särskilda åligganden att leda de statliga åtgärderna för att främja rennäringen.
Som förut redovisats finansieras sådana åtgärder i stor utsträckning från
bl. a. detta anslag som hittills disponerats av lantbruksstyrelsen. Någon
ändring härvidlag är inte avsedd. Jordbruksnämnden handlägger på rennäringens
område frågor som har med prisstöd och marknadsfrågor att göra.
Redan detta förhållande talar för att jordbruksnämnden vid sidan av
lantbruksstyrelsen måste ges en aktiv roll i de föreslagna överläggningarna,
så att nämndens sakkunskap i marknads- och prisfrågor utnyttjas. Enligt
utskottets uppfattning bör de förordade överläggningarna på myndighetsplanet
omfatta såväl lantbruksstyrelsen som jordbruksnämnden med lantbruksstyrelsen
som hvudansvarig och ske inom ramen för de anslag som riksdagen
anvisar på rennäringens område.

Utskottet ansluter sig under angivna villkor till regeringens uppfattning

JoU 1984/85:25

när det gäller formerna för de årliga överläggningarna mellan staten och
rennäringen. Motion 756 (c) yrkande 2 bör i överensstämmelse härmed inte
föranleda någon riksdagens ytterligare åtgärd.

Likaledes föreslår utskottet att nyssnämnda motion inte nu föranleder
någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida i vad den avser yrkande om att
riksdagen skulle uttala sig för vissa delmål för rennäringen (yrkande 1).
Bättre underlag för att pröva hithörande spörsmål bör föreligga när
samerättsutredningen framlagt sitt betänkande.

I motion 1412 av Margareta Winberg och Marianne Stålberg (båda s) yrkas
att riksdagen hos regeringen begär förslag om förändring av rösträttsreglerna
i sameby, syftande till en ökad jämställdhet mellan könen. Vidare föreslås en
modernisering av språket i rennäringslagen.

Kravet på ändrade rösträttsregler inom samebyn motsvarar ett förslag som
reservationsvis fogades till rennäringskommitténs betänkande. Som bl. a.
SSR har framhållit i skrivelse till utskottet bör det vara möjligt att inom
ramen för rennäringslagen i dess nuvarande lydelse tillgodose motionärernas
syfte. Utskottet finner självfallet den väckta frågan värd att beakta. Det
torde dock krävas vissa närmare överväganden innan frågan om en ändring
av rösträttsreglerna kan avgöras. Enligt utskottets mening synes naturligt att
frågan tas upp i samband med de överläggningar mellan staten och
rennäringen som tidigare berörts.

Rennäringslagens språk bör, i likhet med vad som tillämpas för andra
lagar, moderniseras efter hand som ändringar av andra skäl sker i lagen.
Frågan bör, om inte förr, komma upp i samband med behandlingen av
samerättsutredningens kommande förslag.

Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att motion 1412 (s)
lämnas utan ytterligare åtgärd av riksdagen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1984/85:756 yrkande 3 och 1984/85:2168 yrkande 14
till Främjande av rennäringen för budgetåret 1985/86 anvisar ett
reservationsanslag av 4 890 000 kr.,

2. beträffande trygghetspaket för renskötande samer

att riksdagen lämnar motion 1984/85:2000 utan ytterligare åtgärd,

3. beträffande överläggningar mellan staten och företrädare för
rennäringen

att riksdagen lämnar motion 1984/85:756 yrkande 2 utan ytterligare
åtgärd,

4. beträffande delmål för rennäringen

att riksdagen lämnar motion 1984/85:756 yrkande 1 utan ytterligare
åtgärd,

5. beträffande rösträttsregler inom sameby, m. m.

att riksdagen lämnar motion 1984/85:1412 utan ytterligare åtgärd.

JoU 1984/85:25

Jordbruksprisreglering

11. Statens jordbruksnämnd och Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna C 1 - C 2 (s.
36-38) och hemställer

1. att riksdagen till Stålens jordbruksnämnd för budgetåret 1985/86
anvisar ett förslagsanslag av 27 220 000 kr.,

2. att riksdagen till Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden för
budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 2 507 000 kr.

12. Inköp av livsmedel m. m. för beredskapslagring och Kostnader för
beredskapslagring av livsmedel m. m. Regeringen har under punkterna C 4 -C 5 (s. 38-42) föreslagit riksdagen att

1. till Inköp av livsmedel m.m. för beredskapslagring för budgetåret
1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 46 379 000 kr.,

2. till Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m. m. för budgetåret
1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 211 808 000 kr.

Motion

I motion 1984/85:2168 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkandena 12 och 13),

12. att riksdagen anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 6,3
milj. kr. minskat anslag till Inköp av livsmedel m. m. för beredskapslagring
på 40,079 milj. kr.,

13. att riksdagen anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 10
milj. kr. minskat anslag till Kostnader för beredskapslagring av livsmedel
m. m.

Utskottet

Regeringens förslag under nu förevarande båda anslag innebär att för
nästa budgetår 46 379 000 kr. anvisas för inköp av livsmedel m. m. för
beredskapslagring och andra beredskapsåtgärder och att anslaget till kostnader
för beredskapslagring av livsmedel m. m. förs upp med 211 808 000 kr.

I motion 2168 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) förordas en minskning av
anslagen med resp. 6,3 milj. kr. och 10 milj. kr. i förhållande till regeringens
förslag.

Som anförs i propositionen har mot bakgrund av 1982 års försvarsbeslut
(prop. 1981/82:102, FöU 1981/82:18 och 20, rskr 1981/82:374 och 403) samt
anvisningar från regeringen programplanering genomförts för det ekonomiska
försvaret under perioden 1985/86 - 1989/90.

I försvarsbeslutet anges att minimibehovet av livsmedel måste kunna
tillgodoses med hög säkerhet även i långvariga försörjningskriser. Målet för

JoU 1984/85:25

livsmedelsprogrammet är att livsmedelsproduktionen skall kunna ställas om
till i huvudsak självförsörjning. Sådana varor som inte kan produceras i eller
importeras till landet vid en kris och som erfordras för att klara en
omställningsperiod och för att ge erforderlig uthållighet i övrigt bör
beredskapslagras.

Av redovisningen för statens jordbruksnämnds anslagsframställning framgår
att regeringens förslag bl. a. innebär att lagringsmålen för beredskapslagringen
av produktionsmedel för jordbruket inte nås förrän i början av
budgetåret 1994/95. Utskottet anser att riksdagen i rådande budgetläge bör
acceptera i propositionen gjorda medelsberäkningar under ifrågavarande
båda anslag. Den ytterligare fördröjning i uppnåendet av lagringsmålen som
skulle bli följden av ett bifall till yrkandena i motion 2168 kan utskottet
däremot inte godta. Motionen avstyrks därför i berörda delar (yrkandena 12
och 13).

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1984/85:2168 yrkande 12 till Inköp av livsmedel m. m. för
beredskapslagring för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag
av 46 379 000 kr.,

2. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1984/85:2168 yrkande 13 till Kostnader för beredskapslagring
av livsmedel m. m. för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag
av 211 808 000 kr.

Skogsbruk

13. Skogsstyrelsen och Skogsvårdsstyrelserna. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkterna D 1 - D 2 (s. 44—47) och hemställer

1. att riksdagen till Skogsstyrelsen för budgetåret 1985/86 anvisar ett
förslagsanslag av 30 567 000 kr.,

2. att riksdagen medger att skogsstyrelsen under budgetåret 1985/86
får disponera en rörlig kredit av 65 000 000 kr. i riksgäldskontoret,

3. att riksdagen till Skogsvårdsstyrelserna för budgetåret 1985/86
anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

14. Skogsvårdsstyrelserna: Myndighetsuppgifter. Regeringen har under
punkt D 3 (s. 47) föreslagit riksdagen att till Skogsvårdsstyrelserna:
Myndighetsuppgifter för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av
138 370 000 kr.

Motion

I motion 1984/85:443 av John Andersson (vpk) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 1), att riksdagen under bil. 11 D 3 Skogsvårdsstyrelserna:

JoU 1984/85:25

Myndighetsuppgifter beslutar anvisa ett med 10 000 000 kr. till 148 370 000
kr. förhöjt belopp.

Utskottet

Över anslaget anvisas medel förskogsvårdsstyrelsernas myndighetsuppgifter.
Regeringen föreslår att medel härför beräknas med utgångspunkt i ett
ettårigt huvudförslag för nästa budgetår. Det innebär enligt jordbruksministern
att skogsvårdsstyrelserna får mindre resurser för verksamheten inom de
områden som skogsstyrelsen redovisat.

I motion 443 framhåller John Andersson (vpk) att en förutsättning för att
den skogspolitiska målsättningen skall uppnås och att de problem som finns
inom skogsbruket skall kunna lösas är att tillsynsmyndigheten får erforderliga
resurser. Mot bakgrund av skogsnäringens betydelse ter det sig enligt
motionären märkligt att föredragande departementschefen anser att skogsvårdsstyrelsen
bör få mindre resurser för denna tillsyn. Anslaget bör därför
ökas med 10 milj. kr. utöver förslaget i propositionen.

Utskottet får för sin del betona vikten av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet.
Enligt utskottets mening bör det vara möjligt för styrelserna att fullgöra
sina uppgifter inom ramen för de resurser som anges i propositionen.
Utskottet tillstyrker således regeringens förslag och avstyrker motionen
såvitt nu är i fråga (yrkande 1).

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1984/85:443 yrkande 1 till Skogsvårdsstyrelserna: Myndighetsuppgifter
för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av
138 370 000 kr.

15. Skogsvårdsstyrelserna: Frö- och plantverksamhet. Regeringen har under
punkt D 4 (s. 47-48) föreslagit riksdagen att till Skogsvårdsstyrelserna: Fröoch
plantverksamhet för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av
1 000 kr.

Motion

I motion 1984/85:635 av Gunnel Jonäng och Gunnar Björk i Gävle (båda c)
yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en allsidig utredning om skogsvårdsorganisationens
plantverksamhet,

2. att riksdagen uttalar sig för att en plantskola för barrotsplantor bör
finnas i Norrland och att därför plantskolan i Kratte Masugn bör fortsätta sin
verksamhet.

JoU 1984/85:25

Utskottet

Under anslaget tas upp ett formellt belopp av 1 000 kr. till skogsvårdsstyrelsernas
frö- och plantverksamhet. Utskottet har ingen erinran mot detta
och tillstyrker således regeringens förslag.

I motion 635 erinrar Gunnel Jonäng och Gunnar Björk i Gävle (båda c) om
att skogsstyrelsen har beslutat att plantskolan i Kratte Masugn i Hofors
kommun skall läggas ned år 1989. Motionärerna vänder sig mot detta beslut
som enligt deras mening är ägnat att försämra den regionala balansen och
sysselsättningen. Beslutet har dessutom tillkommit på ett bristfälligt underlag,
hävdar de. Motionärerna yrkar på en allsidig utredning av skogsvårdsorganisationens
plantverksamhet. En plantskola för barrotsplantor bör finnas i
Norrland, anser de. Plantskolan i Kratte Masugn bör fortsätta sin verksamhet.

Skogsstyrelsen har beslutat om en strukturrationalisering av plantskoleverksamheten
för att kunna genomföra nödvändiga investeringar under
1980-talet. Utskottet redogjorde för denna strukturrationalisering i samband
med budgetbehandlingen år 1984 (prop. 1983/84:100, JoU 1983/84:25 s. 29).
Utskottet fann då i likhet med jordbruksministern att skogsstyrelsens
samlade plan för frö- och plantproduktionen borde genomföras. Planen hade
utformats efter en ingående och omfattande analys av förhållandena,
undergått remissbehandling och varit föremål för förhandlingar med personalorganisationerna
före beslutet. Riksdagen avslog i enlighet med utskottets
förslag ett motionsyrkande om ändring av planen.

Utskottet kan, mot bakgrund bl. a. av att skogsstyrelsen sålunda nyligen
genomfört ett omfattande utredningsarbete, icke finna fog för motionärernas
krav på ännu en utredning av skogsvårdsorganisationens plantverksamhet.

Utskottet får vidare erinra om att nedläggningen av plantskolan i Kratte
Masugn ingår som ett led i den tidigare nämnda strukturrationaliseringen.
Det må f. ö. framhållas att ytterligare en plantskola i Norrland, nämligen
Vidsel i Norrbottens län, producerar barrotsplantor. Så gör även Deje
plantskola i Värmland, som i klimathänseende kanske ligger närmare Kratte
Masugn.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Skogsvårdsstyrelserna: Frö- och plantverksamhet
för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

2. beträffande utredning om plantverksamheten m. m.
att riksdagen avslår motion 1984/85:635.

16. Skogsvårdsstyrelserna: Investeringar. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt D 5 (s. 48-49) och hemställer

att riksdagen till Skogsvårdsstyrelserna: Investeringar för budgetåret
1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 65 000 000 kr.

JoU 1984/85:25

17. Bidrag till skogsvård m. m. Regeringen har under punkt D 6 (s. 49-51)
föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad i propositionen förordats om det statliga ekonomiska
stödet till skogsvård m. m.,

2. medge att under budgetåret 1985/86 statsbidrag beviljas med sammanlagt
högst 324 000 000 kr. till skogsvård m. m.,

3. till Bidrag till skogsvård m.m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett
förslagsanslag av 320 000 000 kr.

Motioner

I motion 1984/85:667 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) yrkas

1.att riksdagen beslutar att bidragsformerna 2, 3 och 5 under D 6 i
proposition 1984/85:100 avvecklas fr. o. m. den 1 juli 1985,

2. att riksdagen beslutar att i proposition 1984/85:100 föreslaget anslag till
bidrag till skogsvård minskas med 200 milj. kr. och att riksdagen anvisar ett
förslagsanslag om 120 milj. kr.,

3. att riksdagen beslutar hos regeringen begära att skogsstyrelsen får i
uppdrag att snarast göra en översyn av möjligheterna till personalminskning
vid styrelsen och skogsvårdsstyrelserna när det skogliga bidragssystemet tas
bort,

4. att riksdagen beslutar att det regionalpolitiska stödet till skogsbruket
skall utgå i huvudsak i enlighet med tidigare ordning,

5. att riksdagen beslutar att begära att regeringen upptar förhandlingar
med representanter för skogsägarna och skogsindustrin hur för skogsbruket
gemensamma angelägenheter fortsättningsvis skall finansieras.

I motion 1984/85:752 av John Andersson och Paul Lestander (båda vpk)
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om ett trygghetspaket för skogsbrukare.

I motion 1984/85:1400 av Einar Larsson m. fl. (c) yrkas att riksdagen
beslutar att ett försäkringsskydd för skogsbrukare skall införas.

I motion 1984/85:2001 av Arne Andersson m.fl. (m) yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om utredning rörande skogsvårdsavgiftens användningsområde,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om trygghetsförsäkring för skogsbrukare,

3. att riksdagen beslutar att anslag till skogsodling efter avverkning av
lågproducerande bestånd (5:3) inte skall utgå fr.o.m. budgetåret 1985/86,

4. att riksdagen beslutar att till Bidrag till skogsvård m. m. för budgetåret
1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 173 000 000 kr.

I motion 1984/85:2011 av Gunhild Bolander m.fl. (c, s, m) yrkas att

JoU 1984/85:25

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
åtgärd för att övergångsvis ersätta skador på nyplanterad skog.

I motion 1984/85:2018 av Nils-Olof Gustafsson (s) yrkas att riksdagen
beslutar att hos regeringen begära förslag om trygghetspaket för självverksamma
skogsbrukare.

I motion 1984/85:2168 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkandena 15-17),

15. att riksdagen beslutar anvisa 15 milj. kr. till trygghetspaket för
skogsbrukare,

16. att riksdagen anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 20
milj. kr. minskat anslag till Bidrag till skogsvård m. m.,

17. att riksdagen beslutar att ramen för statsbidrag till skogsvård m. m.
uppgår till 300 milj. kr. för budgetåret 1985/86.

I motion 1984/85:2580 av Bo Arvidson m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 2), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts angående behovet av en översyn av tillämpningen av
ädellövskogslagen och skogsvårdslagen vad avser 5 § 3-skogar och anslagsfördelningen.

I motion 1984/85:2618 av Ivar Virgin m. fl. (m) yrkas att riksdagen beslutar
att hos regeringen anhålla om förslag till ändrade bidragsvillkor för de s. k.
5:3-skogarna i enlighet med vad som i motionen anförts.

I motion 1984/85:2745 av Gunnel Jonäng och Gunnar Björk i Gävle (båda
c) yrkas, med hänvisning till vad som anförts i motion 1984/85:2744, såvitt nu
är i fråga (yrkande 2), att riksdagen hos regeringen begär att det införs ett
klenvirkesstöd för utförande av förstagallring.

Utskottet

Från anslaget bekostas bidrag till särskilda skogsvårdsåtgärder inom det
skogliga stödområdet, skogsodling efter avverkning av lågproducerande
bestånd, dikning, ädellövskogsbruk och åtgärder mot skadegörelse av
skogsinsekter. Vidare bekostas översiktliga skogsinventeringar från anslaget.
Bidragsbestämmelserna finns i förordningen (1979:792) om statligt stöd
till skogsbruket och i ädellövskogsförordningen (1984:120).

Enligt propositionen bör rambeloppet för särskilda skogsvårdsåtgärder
inom det skogliga stödområdet räknas ned med 4,5 milj. kr. sedan
röjningsskyldigheten enligt skogsvårdslagen (1979:429) numera slagit igenom
helt och bidrag till eftersatt röjning därför inte längre bör lämnas.
Jordbruksministern anför bl. a. följande om de övriga delposterna under
anslaget. Programmet för åtgärder i lågproducerande skogar bör bättre
anpassas till bedömningen av lämpliga objekt för åtgärder. Rambeloppet för
skogsodling efter avverkning av lågproducerande bestånd bör med hänsyn

JoU 1984/85:25

härtill räknas ned med 34 milj. kr. Ramen för bidrag till skötsel av
ädellövskog bör räknas upp från 3 till 4,5 milj. kr. och rambeloppet för
dikningsbidrag med 2 milj. kr. Med hänsyn till behovet av bl. a. underlag för
nya skogsbruksplaner bör rambeloppet för översiktliga skogsinventeringar
räknas upp med 9 milj. kr.

Med stöd av förordningen om statligt stöd till skogsbruket har statsbidrag
lämnats för skador på plantering till följd av frost- och sorkangrepp. Sådana
skador omfattas numera av skogsförsäkring. Mot bakgrund härav bör
statsbidrag för dessa ändamål i likhet med för andra försäkringsbara skador
inte lämnas i fortsättningen.

Regeringen föreslår att en sammanlagd ram av 324 milj. kr. för bidrag till
skogsvård m. m. tas upp för budgetåret 1985/86. Regeringen bör kunna
jämka fördelningen mellan de olika ändamålen. För utbetalning under
anslaget beräknar jordbruksministern 320 milj. kr.

I motioner från tre partier föreslås nedskärning av anslaget.

Thorbjörn Fälldin m.fl. (c) kräver i partimotion 667 att de skogliga
bidragen med undantag för dem som har regionalpolitisk karaktär skall
avskaffas. I följdmotion 668 yrkas att skogsvårdsavgiften avskaffas. Sistnämnda
yrkande bereds av skatteutskottet (SkU 1984/85:39). Enligt motionärerna
har skogsvårdsavgiften från att ha varit en skäligen betydelselös
avgift kommit att framstå som en djupt orättvis och betydande skatt som
sedermera fått karaktären av en oskälig punktskatt på skogsbruket. Den är
också ett medel för en statlig byråkrati att transferera pengar mellan olika
skogsägare på ett sätt som inte är till gagn för skogsnäringen som helhet.
Motionärerna anser att bidrag till ”Särskilda skogsvårdsåtgärder inom det
skogliga stödområdet” har rent regionalpolitisk karaktär. Bidragen skall då
enligt centerpartiets uppfattning finansieras genom statsmedel som inte
speciellt belastar näringen. Inte heller ädellövskogsbruk är en angelägenhet
av speciellt värde för skogsbruket. Bidrag för detta ändamål får därför ses
som ett allmänt anslag för naturvården. I enlighet med det anförda yrkas i
motionen att bidragsformerna 2 (skogsodling efter avverkning av lågproducerande
bestånd), 3 (dikning) och 5 (översiktliga skogsinventeringar) under
anslaget avvecklas från den 1 juli 1985. Anslaget kan därigenom minskas med
200 milj. kr. och sammanlagt utgå med 120 milj. kr. Det regionalpolitiska
stödet till skogsbruket bör utgå i huvudsak i enlighet med tidigare ordning.
Riksdagen bör begära att regeringen tar upp förhandlingar med representanter
för skogsägarna och skogsindustrin om hur de för skogsbruket gemensamma
angelägenheterna skall finansieras fortsättningsvis. Samtidigt bör skogsstyrelsen
få i uppdrag att snarast göra en översyn av möjligheterna till
personalminskning vid styrelsen och skogsvårdsstyrelserna, när det skogliga
bidragssystemet tas bort.

Likartade tankegångar redovisas i den moderata kommittémotionen 2001
av Arne Andersson i Ljung m.fl. Motionärerna anser att skogsnäringens
ställning bör stärkas vilket enligt deras mening bäst sker i största möjliga

JoU 1984/85:25

frihet och inte genom regleringar och styrningar från statens sida. Förslagen
är dock mindre långtgående än dem som lagts fram i motion 667. De utgår
från en sänkning i ett första steg av skogsvårdsavgiften till 0,3 % av
skogsbruksvärdet - från nuvarande nivå om 0,8 % - den 1 juli 1985.
Inflytande avgiftsmedel bör då användas för att finansiera de för skogsbruket
mest angelägna gemensamma åtgärderna, såsom branschinstitutet, information
och trygghetspaket för skogsbruket. Av de bidrag som finansieras med
medel under förevarande anslag bör bidragen till avveckling av lågproducerande
bestånd, s. k. 5 § 3-skogar, utgå, anser motionärerna. De är heller inte
beredda att, som föreslås i propositionen, öka anslaget till översiktliga
skogsinventeringar utöver den ram av 37 milj. kr. som anvisats i innevarande
års budget. Motionärerna yrkar att riksdagen anvisar 173 milj. kr. vilket
innebär en minskning med 147 milj. kr. jämfört med regeringens förslag. I
folkpartiets partimotion 2168 av Bengt Westerberg m. fl. yrkas en minskning
av anslaget med 20 milj. kr. till 300 milj. kr. Förslaget motiveras av att
anslaget hittills inte har utnyttjats helt ut och relateras även till partiets övriga
förslag angående skogsbruket och förändringar i skogsvårdslagen.

Bidragen till avveckling av lågproducerande bestånd, s. k. 5:3-skogar, bör
utgå, anser Ivar Virgin m. fl. (m) i motion 2618. Den enskilde skogsägaren
bör ha så stor frihet som möjligt att bestämma över hur skogsbruket skall
bedrivas. De åtgärder han bör vidta skall inte styras av statliga bidrag, anför
motionärerna.

Riksdagen avslog vid budgetbehandlingen för ett år sedan motionsyrkanden
av samma karaktär som dem vilka berörts i det föregående (prop.
1983/84:100, JoU 1983/84:25). Utskottet framhöll därvid bl. a. att ett bifall
till motionskravet att avskaffa skogsvårdsavgiften skulle innebära att man
avvecklade ett av de medel som under lång tid finansierat svensk skogsvård.
En sådan åtgärd skulle på sikt bli till skada för skogsnäringen. Sett över en
längre tidsperiod borde flertalet skogsägare dra fördel av de åtgärder som
finansieras genom avgiften. Enligt utskottets mening var det heller inte
rimligt att beröva staten inkomsterna från skogsvårdsavgiften och samtidigt
låta det regionalpolitiska stödet utgå som förut.

Utskottet får i detta sammanhang erinra om att skogsvårdsavgifterna
enligt riksdagens beslut skall användas för sådana ändamål som är till nytta
för skogsbruket som sådant eller på sådant sätt att alla skogsägare kan få del
av dem. Riksdagen har även uttalat att avgiften skall betraktas som
skogsägarnas bidrag till de allmänna insatserna i vid mening för det svenska
skogsbruket. De argument som utskottet anförde för ett år sedan mot
förslagen att avveckla eller minska olika bidrag till skogsvård resp. avveckla
skogsvårdsavgiften helt eller delvis äger full giltighet i dag. På sikt skulle ett
bifall till motionskraven bli till skada för skogsnäringen. För nästa budgetår
behöver, som jordbruksministern framhållit, resurserna för de översiktliga
skogsinventeringarna ökas med hänsyn till behovet av bl. a. underlag för nya
skogsbruksplaner. Likaså bör ramen för bidrag till skötsel av ädellövskogar

JoU 1984/85:25

vidgas. Anslaget till bidrag till åtgärder i lågproducerande skogar, s. k.
5:3-skogar, har räknats ned i regeringens förslag. Programmet för dessa
åtgärder bör som jordbruksministern framhållit bättre anpassas till kravet på
hänsyn till naturvårdens intressen. Utskottet finner sammanfattningsvis att
regeringens förslag beträffande anslagets storlek och fördelning på olika
stödprogram är väl avvägt. Riksdagen bör således godkänna vad jordbruksministern
förordat om det statliga ekonomiska stödet till skogsbruket såvitt
nu är i fråga samt anvisa medel i enlighet med regeringens förslag. Det sagda
innebär att utskottet avstyrker motionerna 676 i dess helhet, 2001 såvitt nu är
i fråga (yrkandena 1, 3 och 4), 2168 såvitt nu är i fråga (yrkandena 16 och 17)
samt 2618.

I motion 2580 betonar Bo Arvidson m. fl. (m) det inbördes sambandet
mellan bidragen till ädellövskog och till avveckling av lågproducerande
bestånd. Enligt motionen är det för skogsbruket i Skåne mycket angeläget att
frågan om utveckling av ädellövskogsbruket uppmärksammas. Frågan om de
konflikter som kan uppstå vid tillämpningen av ädellövskogslagen och
skogsvårdslagen (5:3) bör bli föremål för en översyn, anser motionärerna.

Utskottet får erinra om att ädellövskog på skogsmark liksom annan skog
skall skötas i enlighet med skogsvårdslagens bestämmelser. Detta innebär
bl. a. att skogsvårdslagens bestämmelser om avverkning, anläggning av ny
skog och naturvårdshänsyn är tillämpliga för ädellövskog på skogsmark. För
vissa lågproducerande ädellövskogar föreligger inte skyldighet enligt 5 § 3
skogsvårdslagen att avverka den ädla lövskogen och anlägga ny skog. Detta
gäller bl. a. marker som är av särskilt intresse av naturvårds- eller kulturminnesvårdsskäl.
Frågan om gränsdragningen mellan skogsvårdslagens och
ädellövskogslagens bestämmelser har behandlats i samband med beslutet om
införande av ädellövskogslagen (prop. 1983/84:94, JoU 1983/84:23). Motionens
syfte såvitt nu är i fråga (yrkande 2) är således i det väsentliga
tillgodosett. Yrkandet avstyrks på den grunden.

Som framgår av den inledningsvis lämnade redogörelsen för regeringens
förslag bör statsbidrag inte lämnas i fortsättningen för skador på plantering
till följd av frost- och sorkangrepp. Dessa skador omfattas nämligen numera
av skogsförsäkring. I motion 2011 hävdar Gunhild Bolander m. fl. (c, m, s)
att det från rättvisesynpunkt vore viktigt att ersätta skador på vissa
planteringar på Gotland som drabbades av frost i juni 1983. Dessa skador har
enligt motionen endast delvis kunnat åtgärdas på grund av brist på plantor
och bidragsmedel.

Regeringens förslag i nu berört hänseende gäller enbart framtida skador,
som inträffar efter den 1 juli 1985. De nya bestämmelserna får således ingen
inverkan på skador som redan inträffat. De skador som motionärerna talar
om har enligt vad utskottet erfarit f. ö. varit föremål för regeringens
bedömning. Regeringen avslog nämligen i oktober 1984 ansökningar från ett
stort antal fastighetsägare på Gotland om särskilt bidrag till följd av
naturskada. Av den utredning som gjorts i ärendet framgick att särskilda

JoU 1984/85:25

åtgärder redan hade vidtagits dels genom att särskilda bidragsmedel hade
avsatts för ändamålet, dels i form av beslut om bidrag i enskilda fall. Någon
anledning för riksdagen att vidta någon ytterligare åtgärd med anledning av
motionen föreligger icke. Motionen avstyrks således.

Jordbruksministern tar under anslaget D 6 även upp frågan om en s. k.
trygghetsförsäkring för skogsbrukare. Han erinrar om att regeringen i
december 1981 avvisat en framställning från Lantbrukarnas riksförbund om
att medel via skogsvårdsavgiften skulle avdelas för att täcka en sådan
försäkring. Vidare erinras om att riksdagen år 1982 uttalat att det vore
värdefullt om även de yrkesverksamma skogsbrukarna kunde erhålla den
trygghet som erbjuds genom arbetsmarknadsförsäkringarna. Riksdagen
ansåg att frågan borde få en snar lösning och att det torde ankomma på
regeringen att lägga förslag i ämnet (JoU 1982/83:5, rskr 64). För egen del
anser jordbruksministern att det är angeläget att alla som arbetar i
skogsbruket har ett bra försäkringsskydd. Oavsett vilken försäkringsform
som väljs för dem som inte är arbetstagare är det enligt hans mening inte
nödvändigt att statsmakterna medverkar. Han är av principiella skäl inte
beredd att förorda att försäkringen finansieras genom att medel anvisas över
statsbudgeten och att dessa skall anses utgöra skogsvårdsavgifter.

Frågan om trygghetsförsäkring är föremål för ett antal motioner vilka
samtliga utmynnar i yrkanden om att regeringen bör lägga fram förslag om
försäkringsskydd. I motion 752 av John Andersson och Paul Lestander (båda
vpk) ställs som villkor härför dels att finansieringen ryms inom ramen för
influtna medel från skogsvårdsavgiften, dels även att krav inte ställs om
borttagande av skogsvårdsavgiften. Enligt centerns kommittémotion 1400 av
Einar Larsson m. fl. bör riksdagen besluta att ett försäkringsskydd för
skogsbrukare skall införas. Arne Andersson i Ljung m. fl. (m) yrkar i motion
2001 (yrkande 2) att en försäkring införs och att finansieringen sker genom
skogsvårdsavgiftsmedel. Enligt motion 2018 av Nils-Olof Gustafsson (s) bör
riksdagen begära förslag om trygghetspaket för självverksamma skogsbrukare
hos regeringen. Slutligen yrkar Bengt Westerberg m. fl. (fp) i motion 2168
(yrkande 15) att riksdagen anvisar 15 milj. kr. för ändamålet.

Utskottet vill för sin del framhålla att det är angeläget att självverksamma
skogsbrukare blir delaktiga av en trygghetsförsäkring. Samma uppfattning
har - som framgår av den lämnade redogörelsen - såväl regeringen som
motionärerna givit uttryck för. Utskottet vidhåller härvidlag den inställning
som intogs hösten 1982.

Eftersom flera goda skäl kan anföras för uppfattningen att försäkringen
bör finansieras med medel som flyter in genom skogsvårdsavgiften bör denna
väg prövas som finansiering. Oavsett hur finansieringsfrågan slutligen löses
är det emellertid enligt utskottets mening angeläget att en trygghetsförsäkring
för självverksamma skogsbrukare snarast möjligt kommer till stånd.
Regeringen och skogsbrukarnas organisationer bör därför i samråd söka
åstadkomma en lösning på hela frågan snarast möjligt. Riksdagen bör hållas

JoU 1984/85:25

underrättad om resultatet av de överväganden som kommer att göras i
frågan. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionerna 752,
1400, 2001 yrkande 2, 2018 och 2168 yrkande 15 bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

I motion 2745 yrkar Gunnel Jonäng och Gunnar Björk i Gävle (båda c) att
ett klenvirkesstöd införs för utförande av förstagallring. Utskottet får med
anledning av motionen erinra om att riksdagen våren 1983 beslöt att avskaffa
klenvirkesstödet från den 1 juli 1983. Utskottet är icke berett att förorda ett
återinförande av denna stödform. Motionen avstyrks såvitt nu är i fråga
(yrkande 2).

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på

a) motion 1984/85:667 yrkandena 1, 3, 4 och 5,

b) motion 1984/85:2001 yrkandena 1 och 3,

c) motion 1984/85:2618

godkänner vad som förordats i propositionen om det statliga
ekonomiska stödet till skogsvård m. m.,

2. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på

a) motion 1984/85:667 yrkande 2,

b) motion 1984/85:2001 yrkande 4,

c) motion 1984/85:2168 yrkandena 16 och 17,

dels medger att under budgetåret 1985/86 statsbidrag beviljas med
sammanlagt högst 324 000 000 kr. till skogsvård m. m.,
dels till Bidrag till skogsvård m. m. för budgetåret 1985/86 anvisar
ett förslagsanslag av 320 000 000 kr.,

3. beträffande skogsbruket i Skåne

att riksdagen avslår motion 1984/85:2580 yrkande 2,

4. beträffande skogsskador på Gotland

att riksdagen avslår motion 1984/85:2011,

5. beträffande trygghetsförsäkring för skogsbrukare

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motionerna 1984/85:752, 1984/
85:1400, 1984/85:2001 yrkande 2, 1984/85:2018 och 1984/85:2168
yrkande 15,

6. beträffande klenvirkesstöd

att riksdagen avslår motion 1984/85:2745 yrkande 2.

18. Stöd till byggande av skogsvägar. Regeringen har under punkt D 7
(s. 52-53) föreslagit riksdagen att

1. medge att under budgetåret 1985/86 statsbidrag beviljas med sammanlagt
högst 55 000 000 kr. till byggande av skogsvägar,

2. till Stöd till byggande av skogsvägar för budgetåret 1985/86 anvisa ett
förslagsanslag av 50 000 000 kr.

Joll 1984/85:25

Motioner

I motion 1984/85:443 av John Andersson (vpk) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkandena 2 a-b och 3),

2. att riksdagen under bil. 11, D 7 Stöd till byggande av skogsvägar
beslutar

a) att medge att under budgetåret 1985/86 statsbidrag beviljas med
sammanlagt högst 45 000 000 kr. till byggande av skogsvägar,

b) att till Stöd till byggande av skogsvägar för budgetåret 1985/86 anvisa ett
förslagsanslag av 40 000 000 kr.,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fördelning av bidrag ur anslaget Stöd till byggande av skogsvägar.

I motion 1984/85:2606 av Einar Larsson m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkandena 2 och 3),

2. att riksdagen uttalar att medel från anslaget Byggande av skogsbilvägar
ej skall användas till vägar inom den nuvarande skogsodlingsgränsen,

3. att riksdagen beslutar att anslaget Stöd till byggande av skogsbilvägar
beviljas med 45 milj. kr. - en minskning med 5 milj. kr.

Utskottet

Enligt propositionen bör verksamheten med byggande av skogsvägar för
nästa budgetår planeras för en omfattning motsvarande ett bidragsbelopp av
ca 65 milj. kr. Härav bör projekt motsvarande ca 10 milj. kr. hållas i reserv
för eventuella sysselsättningsskapande åtgärder. Av rambeloppet avser 5
milj. kr. särskilda insatser i Norrbotten. I övrigt bör stödet från detta anslag i
större utsträckning än hittills inriktas mot angelägna, billigare vägbyggnadsprojekt
i södra och mellersta Sverige, framhåller jordbruksministern.

Enligt motion 443 av John Andersson (vpk) kan anslaget till byggande av
skogsvägar minskas med 10 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag för
att möjliggöra en i motionen föreslagen ökning av anslaget till skogsvårdsstyrelsernas
myndighetsutövning (se under p. 14). Enligt motionären är det helt
klart att storskogsbruket självt kan bära de kostnader som byggande av
skogsvägarna innebär. Den föreslagna anslagsminskningen bör därför få
bäras av storskogsbruket. En minskning av det äskade anslaget - med 5 milj.
kr. - förordas även i centerns kommittémotion 2606 av Einar Larsson m. fl.
Motiveringen är i detta fall att anslaget enligt motionärernas mening inte bör
få användas för vägar i fjällnära skogar ovan den gamla skogsodlingsgränsen.
Motionärerna yrkar även att riksdagen gör ett uttalande härom.

Riksdagen avslog våren 1984 en motion med yrkanden av samma innehåll
som dem vilka nu framförs i motion 443 (prop. 1983/84:100, JoU 1983/84:25
p. 21). Utskottet erinrade därvid om att stöd till byggande av skogsvägar
enligt förordningen (1979:792) om statligt stöd till skogsbruket i första hand
får ges till enskilda skogsägare. Endast om enskilda ägare av skogsmark har

3 Riksdagen 1984185.16 sami Nr 25

JoU 1984/85:25

del i vägföretaget eller om vägen har stor andel av främmande trafik utgår
statligt stöd till staten, förvaltare av kyrklig jord eller juridiska personer som
driver en skogsindustriell verksamhet. Enligt uppgift tillfördes blott en
tredjedel av anslaget storskogsbruket. Utskottet finner icke att motionärerna
föreburit skäl för riksdagen att i dagens läge inta annan ståndpunkt än den
som intogs för ett år sedan. Motionen avstyrks således, såvitt nu är i fråga
(yrkandena 2 a, 2 b och 3).

När det gäller den i motion 2606 väckta frågan om bidrag till skogsvägar i
fjällnära skogar får utskottet erinra om att riksdagen nyligen uttalat att det
finns anledning att iaktta stor återhållsamhet med bedrivande av skogsbruk i
de fjällnära skogarna (JoU 1984/85:20). Utskottet framhöll i det sammanhanget
att en bedömning av vägprojekten ingår i skogsvårdsstyrelsernas
tillståndsprövning enligt 19 § skogsvårdslagen (1979:429). Enligt nämnda
lagrum får avverkning inte ske i svårföryngrad skog utan skogsvårdsstyrelsens
tillstånd. Utskottet finner icke skäl att ändra på ett uttalande som
riksdagen avgivit nyligen i stor enighet, efter noggrann avvägning av
hänsynstaganden till olika intressen. Icke heller finner utskottet meningsfullt
att vidta någon minskning av anslagen till bidrag till skogsvägar. Utskottet
ansluter sig till jordbruksministerns uttalande, att stödet i större utsträckning
än hittills skall inriktas mot angelägna och mindre kostnadskrävande projekt
i södra och mellersta Sverige medan 5 milj. kr. reserveras för särskilda
insatser i Norrbotten. Motionen avstyrks såvitt nu är i fråga (yrkandena 2 och
3).

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1984/85:443 yrkandena 2 a och b och motion 1984/85:2606
yrkande 3 dels medger att under budgetåret 1985/86 statsbidrag
beviljas med sammanlagt högst 55 000 000 kr. till byggande av
skogsvägar, dels till Stöd till byggande av skogsvägar för budgetåret
1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 50 000 000 kr.,

2. beträffande bidrag till vissa ägarkategorier

att riksdagen avslår motion 1984/85:443 yrkande 3,

3. beträffande bidrag till vissa vägbyggen

att riksdagen avslår motion 1984/85:2606 yrkande 2.

19. Främjande av skogsvård m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkt D 8 (s. 53) och hemställer

att riksdagen till Främjande av skogsvård m. m. för budgetåret
1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 10 000 000 kr.

JoU 1984/85:25

Fiske

20. Bidrag till fiskehamnar m. m. Regeringen har under punkt E 4 (s. 54—56)
föreslagit riksdagen att

1. medge att under budgetåret 1985/86 statsbidrag beviljas till fiskehamnar
m. m. med sammanlagt högst 4 657 000 kr.,

2. till Bidrag till fiskehamnar m. m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett
förslagsanslag av 4 657 000 kr.

Motioner

I motion 1984/85:1084 av Karl-Anders Petersson (c) yrkas att riksdagen
hos regeringen begär att anslaget under E 4. Bidrag till fiskehamnar m. m.
förstärks med 2 milj. kr. i enlighet med fiskeristyrelsens äskande.

I motion 1984/85:1409 av Christer Skoog m. fl. (s) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
angelägenheten av en snabb upprustning av fiskehamnarna i Blekinge.

Utskottet

Från anslaget lämnas bidrag enligt kungörelsen (1971:384) om statsbidrag
till fiskehamnar. Från anslaget täcks också underskott vid driften av statliga
fiskehamnar och kostnader för underhåll och drift av fiskefyrar samt för
utmärkning av fiskegränser. Vidare bestrids kostnaderna för fiskets andel i
sjöfartsverkets kostnader för farledsverksamheten, sjöräddningsväsendet,
fyrar och andra säkerhetsanordningar m.m. från detta anslag.

Beslut om bidrag till fiskehamnar har hittills fattats av regeringen.
Jordbruksministern föreslår att det fr. o. m. nästa år blir fiskeristyrelsen som
beslutar om dessa bidrag. Samtidigt bör den högsta bidragsprocenten som
tillämpas om särskilda skäl föreligger sänkas från 90 till 70. Fiskeristyrelsen
bör vara mycket restriktiv i fråga om tillämpning av förhöjt bidrag,
framhåller jordbruksministern. Det bör således inte komma i fråga att sådant
bidrag ges till kommun eller om hamnen i fråga även utnyttjas som
fritidsbåtshamn.

I samband med föreslagen omläggning bör även anslagskonstruktionen
ändras. En ytterligare förändring av budgetteknisk karaktär som föreslås är
att medel för sjöfartsverkets kostnader för fisket i fortsättningen bör anvisas
direkt till sjöfartsverket under sjätte huvudtiteln. Sammanlagt föreslår
regeringen att det för bidrag till fiskehamnar m.m. tas upp en ram av
sammanlagt 4 657 000 kr.

I två motioner förordas åtgärder för utbyggnad av fiskehamnar i Blekinge.
Karl-Anders Petersson (c) yrkar i motion 1084, att anslaget förstärks med 2
milj. kr. i detta syfte. Enligt motionären är jordbruksministerns förslag om
ökad restriktivitet illavarslande. Den långa kö av ansökningar om bidrag som

JoU 1984/85:25

uppstått borde ge anledning att förstärka anslaget. Enligt motion 1409 av
Christer Skoog m.fl. (s) bör de statliga fiskehamnarna ges hög prioritet i
fiskeristyrelsens verksamhet. Även de kommunala fiskehamnarna behöver
rustas upp. Med hänsyn till den höga arbetslösheten bland länets anläggnings-
och byggnadsarbetare bör detta kunna ske genom att arbetet utförs
som statskommunala beredskapsarbeten, anför motionärerna.

Utskottet har ingen erinran mot förslaget i propositionen om ändrad
beslutsordning för bidragen till fiskehamnar m. m. och de budgettekniska
ändringar som föreslås. När det gäller anslagets storlek får utskottet
framhålla att fiskeristyrelsen enligt propositionen bör få disponera eventuell
reservation på det gamla anslaget för ifrågavarande ändamål vid ingången av
budgetåret 1985/86. Någon ytterligare ökning av anslaget är utskottet icke
berett att förorda. Med det anförda tillstyrks regeringens förslag. Motionerna
avstyrks.

Utskottet hemställer

1.att riksdagen medger att under budgetåret 1985/86 statsbidrag
beviljas till fiskehamnar m. m. med sammanlagt högst 4 657 000
kr.,

2. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1984/85:1084 till Bidrag till fiskehamnar m. m. för budgetåret
1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 4 657 000 kr.,

3. beträffande utbyggnad av vissa fiskehamnar
att riksdagen avslår motion 1984/85:1409.

21. Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen och Bidrag till fiskets rationalisering

m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna E 5-E 6
(s. 56-57) och hemställer

1. att riksdagen till Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen för budgetåret
1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

2. att riksdagen medger att under budgetåret 1985/86 statsbidrag
beviljas till fiskets rationalisering med sammanlagt högst 8 500 000
kr.,

3. att riksdagen till Bidrag till fiskets rationalisering m. m. för budgetåret
1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 9 000 000 kr.

22. Lån till fiskerinäringen. Regeringen har under punkt E 7 (s. 57-58)
föreslagit riksdagen att till Lån till fiskerinäringen för budgetåret 1985/86
anvisa ett reservationsanslag av 35 000 000 kr.

Motioner

I motion 1984/85:751 av Elving Andersson och Kjell A. Mattsson (båda c)
yrkas

JoU 1984/85:25

1. att riksdagen beslutar anslå 50 milj. kr. till fiskerilån för budgetåret

1985/86,

2. att riksdagen beslutar att de nu gällande villkoren för fiskerilån skall
bibehållas.

1 motion 1984/85:753 av John Andersson m. fl. (vpk) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
villkor för fiskerilån.

I motion 1984/85:1405 av Karl-Anders Petersson (c) yrkas att riksdagen
hos regeringen begär att anslaget under punkt E 7. Lån till fiskerinäringen
förstärks med 20 milj. kr. till 55 milj. kr. enligt fiskeristyrelsens äskande samt
att villkoren för fiskerilånen bibehålls oförändrade.

I motion 1984/85:2003 av Arne Andersson i Ljung m.fl. (m) yrkas att
riksdagen beslutar att villkoren för fiskerilånen bibehålls oförändrade.

I motion 1984/85:2613 av Kenth Skårvik och Christer Eirefelt (båda fp)
yrkas

1. att riksdagen beslutar att de statliga fiskerilånen skall beviljas på samma
villkor som gäller f. n.,

2. att riksdagen hos regeringen begär en undersökning om möjlighet finns
att även vid köp av bättre begagnad fiskebåt de statliga fiskerilånen kan få
utnyttjas med de i dag gällande lånevillkoren.

Utskottet

Från anslaget beviljas fiskerilån och fiskberedningslån. Bestämmelser
härom finns i förordningen (1978:516) om stöd till fiskets rationalisering,
m. m. För fiskerilånen gäller upp till 20 års amorteringstid och möjlighet att
medge högst två års amorteringsfrihet. Ett fiskerilån är räntefritt under de
två första åren. Räntan uppgår till två tredjedelar av riksbankens diskonto
vilket f. n. innebär 7,5 %. För fiskberedningslån gäller i huvudsak samma
bestämmelser utom i fråga om räntan som är fast och uppgår till 5 %.

Regeringen anmäler i propositionen sin avsikt att anpassa bestämmelserna
om fiskerilån till dem som allmänt tillämpas vid statlig långivning. Jordbruksministern
framhåller att en sådan anpassning bör vara möjlig genom den
kraftiga förstärkning av bidragen till fiskets rationalisering som regeringen
föreslagit under punkt E 6. - En förstärkning med 1,4 milj. kr. av nämnda
anslag har tillstyrkts av utskottet (se ovan p. 21 mom. 3). - I fråga om
fiskberedningslånen föreslås inga ändringar i propositionen. För nästa
budgetår beräknas 25 milj. kr. för fiskerilån och 10 milj. kr. för fiskberedningslån.
Regeringen bör kunna jämka fördelningen mellan de båda
ändamålen.

I fem motioner yrkas oförändrade villkor för fiskerilånen. Enligt motion
751 av Elving Andersson och Kjell Mattsson (båda c) är en successiv

JoU 1984/85:25

upprustning av fiskeflottan nödvändig för att ett rationellt fiske skall kunna
bedrivas. Därför bör anslaget höjas till 50 milj. kr. Villkoren för fiskerilån
bör bibehållas. John Andersson m. fl. (vpk) anför i motion 753 att de inte kan
acceptera den föreslagna försämringen. De anser i stället att fisket borde ges
bättre villkor och förutsättningar. Karl-Anders Petersson (c) framhåller i
motion 1405 att kapitalkostnaderna kommer att öka så markant, om fiskaren
i fortsättningen skall vara hänvisad till nästan enbart banklånevillkor, att det
blir omöjligt för många unga fiskare att starta fiskeföretag. Motionären anser
även att anslaget bör förstärkas med 20 milj. kr. utöver regeringens förslag.
Enligt motion 2003 av Arne Andersson i Ljung m.fl. (m) kommer
försämringen av fiskerilånen att huvudsakligen drabba det mindre tonnaget
som används för fiske efter bl. a. skaldjur och plattfisk, fiskslag av vilka vi har
en stor import. Likartade argument anförs i motion 2613 av Kenth Skårvik
och Christer Eirefelt (fp). I sistnämnda motion yrkas dessutom på en
undersökning om möjlighet finns att utnyttja de statliga fiskerilånen även vid
köp av bättre begagnad fiskebåt (yrkande 2).

Utskottet finner i likhet med motionärerna att övervägande skäl talar för
att fiskerilån även i fortsättningen bör kunna ges till de fördelaktiga villkor
som f. n. gäller. Enligt utskottets mening är lönsamheten i svenskt fiske ännu
icke sådan att näringens företrädare kan genomföra nödvändiga investeringar
i nya fiskefartyg och fiskeredskap utan det stöd som erbjuds genom de
förmånliga fiskerilånen. Utskottet delar således icke den i propositionen
uttryckta uppfattningen att det nu är möjligt att anpassa bestämmelserna om
fiskerilån till dem som allmänt tillämpas vid statlig långivning. Vad utskottet
sålunda anfört med anledning av motionerna bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag om anslagets storlek.
Förslaget tillstyrks således. Motion 751 yrkande 1 liksom delyrkandet i
motion 1405 avstyrks. Likaså avstyrks motion 2613 yrkande 2. Möjlighet
finns redan enligt nuvarande bestämmelser att erhålla fiskerilån vid köp av
bättre begagnad fiskebåt. Motionsyrkandets syfte är således redan i väsentlig
grad tillgodosett.

Utskottet hemställer

1. beträffande bestämmelserna om fiskerilån

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motionerna 1984/85:751
yrkande 2, 1984/85:753, 1984/85:1405 delvis, 1984/85:2003 och
1984/85:2613 yrkande 1,

2. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1984/85:751 yrkande 1 och 1984/85:1405 delvis till Lån
till fiskerinäringen för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag
av 35 000 000 kr.,

3. beträffande fiskerilån till begagnade båtar

att riksdagen avslår motion 1984/85:2613 yrkande 2.

JoU 1984/85:25

23. Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske. Regeringen har
under punkt E 8 (s. 58-59) föreslagit riksdagen att

1. fastställa en ram för statlig kreditgaranti för lån till fisket och för
främjande av försöksfiske av 75 milj. kr.,

2. till Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske för budgetåret
1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

Motion

I motion 1984/85:2604 av Einar Larsson m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 2), att riksdagen som sin mening beslutar att kreditgarantiavgift
skall tas bort den 1 juli 1985 för kreditgarantier till jordbruk och fiske.

Utskottet

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag och tillstyrker således
detta.

Utskottet har behandlat motion 2604 yrkande 2 i det föregående, under
p. 4.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen fastställer en ram för statlig kreditgaranti för lån till
fisket och för främjande av försöksfiske av 75 milj. kr.,

2. att riksdagen till Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till
fiske för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

Service och kontroll

24. Statens livsmedelsverk. Regeringen har under punkt F 1 (s. 60-61)
föreslagit riksdagen att till Statens livsmedelsverk för budgetåret 1985/86
anvisa ett förslagsanslag av 57 913 000 kr.

Motion

I motion 1984/85:2588 av Ingvar Eriksson och Bertil Danielsson (båda m)
yrkas

1. att riksdagen beslutar att trädgårdsnäringens handelsgödselavgifter inte
skall tas i anspråk för livsmedelsverkets pesticidkontroll,

2. att riksdagen beslutar att kostnaderna för denna kontroll skall täckas
inom ramen för livsmedelsverkets anslag.

Utskottet

Regeringens förslag innebär bl. a. att medel för statens livsmedelsverk för
nästa budgetår beräknas med utgångspunkt i ett ettårigt huvudförslag. Den

JoU 1984/85:25

avgiftsbelagda undersökningsverksamheten avses i fortsättningen redovisas
som en särskild post under anslaget.

I motion 2588 av Ingvar Eriksson och Bertil Danielsson (båda m) hemställs
att kostnaderna för livsmedelsverkets pesticidkontroll av inhemska trädgårdsprodukter
täcks inom ramen för förevarande anslag och att medel från
handelsgödselavgiften ej används för detta ändamål. Yrkandet motiveras
bl. a. med att Sverige i jämförelse med de flesta andra länder har en mycket
sträng kemikaliekontroll och en författningsmässigt noggrann reglering av
kemikalieanvändningen. Livsmedelsverkets provtagningar visar f. ö. att
svenska produkter ligger bättre till än importerade när det gäller överskridanden
av godkända värden. Mot denna bakgrund anser motionärerna det
inte rimligt att den svenska odlingen belastas av kostnaderna för pesticidkontrollen.

Utskottet erinrar om att riksdagen vid 1984 års budgetbehandling godtog
principen att pesticidkontrollen av inhemska vegetabilier borde bekostas av
trädgårdsnäringen kollektivt (JoU 1983/84:25 p. 30). För budgetåret 1984/85
skulle livsmedelsverket i enlighet härmed tillföras 1 milj. kr. av medel som
flyter in av handelsgödselavgifter. Utskottet har inte funnit anledning att
med anledning av den nu aktuella motionen förorda ändrade principer för
finansieringen av kontrollverksamheten i fråga. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag om medelsanvisning till livsmedelsverket samt avstyrker
motion 2588.

Utskottet hemställer

1.att riksdagen till Statens livsmedelsverk för budgetåret 1985/86
anvisar ett förslagsanslag av 57 913 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motion 1984/85:2588.

25. Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning m.fl. anslag. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkterna F 2-F 4 (s. 61-64) och
hemställer

1.att riksdagen till Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning
m. m. för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 1 000
kr.,

2. att riksdagen till Statens veterinärmedicinska anstalt: Uppdragsverksamhet
för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av
1 000 kr.,

3. att riksdagen till Bidrag till statens veterinärmedicinska anstalt för
budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 46 998 000 kr.

26. Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m. m. Regeringen har
under punkt F 5 (s. 64) föreslagit riksdagen att till Bekämpande av smittsamma
husdjurssjukdomar, m. m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag
av 5 000 000 kr.

JoU 1984/85:25

Motion

I motion 1984/85:2036 av Einar Larsson m. fl. (c) yrkas

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna att
oförändrade ersättningsregler skall gälla för bekämpande av salmonella i
specialiserad slaktnötsproduktion,

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en utvärdering av det
gällande ersättningssystemet avseende slaktkycklingsproduktionen.

Utskottet

Anslaget är avsett för kostnader och ersättningar i samband med bekämpande
av eller beredskap mot smittsamma husdjurssjukdomar. Från anslaget
utbetalas också ersättning för kostnader som uppkommit genom beslut om
förintande av bisamhällen, för bitillsynsmännens arvoden m. m. För budgetåret
1985/86 föreslås ett förslagsanslag om 5 milj. kr.

Enligt motion 2036 av Einar Larsson m. fl. (c) har det nya ersättningssystemet
avseende åtgärder för bekämpande av salmonella i djurbesättningar
vållat olägenheter av olika slag. Den slopade ersättningen för åtgärder i
större kycklingbesättningar har inneburit en betydande kostnadsövervältring
på djurägarna, vilket också drabbar konsumenterna i form av prishöjningar
m. m. Motionärernas principiella uppfattning är att staten skall stå för
kostnader som producenterna åsamkas på grund av statliga beslut och
åtgärder i humanpreventivt syfte. Det finns enligt motionen skäl att
utvärdera det nya systemet och undersöka kostnadskonsekvenser, smittospridningsrisker
m. m. Vad beträffar slaktnötsproduktionen anförs i motionen
att det av olika skäl inte finns förutsättningar att genomföra ett nytt
system den 1 juli 1985 i enlighet med tidigare riksdagsbeslut. Bl. a. föreligger
svårigheter att till angivna tidpunkt etablera en rikstäckande hälsokontroll
och införa ett rättvist och någorlunda heltäckande försäkringssystem.

Utskottet erinrar om att riksdagen under riksmötet 1983/84 gjort ställningstaganden
som bl. a. innebar godkännande av att nya ersättningsregler
infördes för bekämpning av salmonella hos djur (JoU 1983/84:15, rskr 93). I
samband med behandlingen av regeringens förslag om medelsanvisning till
bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar för budgetåret 1984/85
behandlade utskottet en motion (c, fp) med krav på oförändrade regler om
statlig ersättning för salmonellabekämpande åtgärder (JoU 1983/84:27). I
detta sammanhang fann utskottet inte skäl att motsätta sig att nya ersättningsregler
infördes fr. o. m. den 1 juli 1984, såvitt avsåg slaktkycklingsproduktionen.
Vad däremot beträffade slaktnötsproduktionen förordade utskottet,
av skäl som närmare redovisas i betänkandet JoU 1983/84:27, ett
uppskov med ikraftträdandet av ett nytt ersättningssystem, utom såvitt avsåg
den aviserade sänkningen av ersättningsnivån till 70 %. Utskottet utgick i
nämnda betänkande från att det fortsatta planeringsarbetet inriktades på ett

JoU 1984/85:25

genomförande av försäkringsskydd m. m. för slaktnötsproduktionen vid
ingången av budgetåret 1985/86. Riksdagen följde utskottet (rskr 274).

Frågan om ersättning m. m. i angivna sammanhang har därefter författningsreglerats
i förordningen (1984:306) om bekämpning av salmonella hos
djur. Förordningen trädde i kraft den 1 juli 1984.

Utskottet anser ej att den nu aktuella motionen ger anledning att frångå
tidigare gjorda ställningstaganden rörande ersättning för salmonellabekämpande
åtgärder i slaktnötsproduktionen. Det får förutsättas att näringen och
berörda myndigheter erhållit tillräckligt rådrum att genomföra de åtgärder
avseende slaktnötsproduktionen som krävs för att det nya ersättningssystemet
skall kunna träda i kraft i enlighet med tidigare riksdagsbeslut. Vad
gäller kravet på en utvärdering av ersättningssystemet avseende slaktkycklingsproduktionen
får utskottet påpeka att de nya bestämmelserna trädde i
kraft först den 1 juli 1984, varför frågan om en utvärdering knappast kan vara
aktuell för närvarande.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 2036.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar,
m. m. för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av
5 000 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motion 1984/85:2036.

27. Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet m. fl. anslag. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkterna F 6-F 9 (s. 64-68) och
hemställer

1. att riksdagen till Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet för
budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

2. att riksdagen till Bidrag till statens utsädeskontroll för budgetåret
1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.,

3. att riksdagen till Bekämpande av växtsjukdomar för budgetåret
1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 250 000 kr.,

4. att riksdagen till Lantbrukskemisk laboratorieverksamhet för budgetåret
1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 6 992 000 kr.

28. Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet och Bidrag till statens
maskinprovningar. Regeringen har under punkterna F 10-F 11 (s. 68-70)
föreslagit riksdagen att

1. till Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet för budgetåret
1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

2. till Bidrag till statens maskinprovningar för budgetåret 1985/86 anvisa
ett reservationsanslag av 4 995 000 kr.

JoU 1984/85:25

Motion

I motion 1984/85:2619 av Rosa Östh och Kerstin Göthberg (båda c) yrkas
att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen anförts om anslaget till Statens maskinprovningar.

Uppvaktning

Vid behandlingen av dessa anslagspunkter har utskottet uppvaktats av
föreståndaren för statens maskinprovningar.

Utskottet

Statens maskinprovningar har till uppgift att åt allmänheten prova
maskiner, fordon och redskap inom jordbruket, skogsbruket, trädgårdsnäringen
och vården av grönytor samt publicera resultaten. Maskinprovningarna
skall vidare enligt särskilda föreskrifter utföra officiell provning som avses
i lagen (1974:896) om riksprovplatser m. m. Maskinprovningarna utför också
uppdragsprovning på begäran av myndighet eller enskild. Maskinprovningarna
har också att tillhandagå allmänheten och berörda myndigheter med råd
och upplysningar inom maskinprovningarnas verksamhetsområde samt
verka för upplysning om en ändamålsenlig maskinanvändning.

Maskinprovningarna leds av en styrelse. Chef för maskinprovningarna är
en föreståndare. Inom maskinprovningarna finns en enhet för allmän
provning, en för officiell provning, en för uppdragsprovning samt en
administrativ enhet.

Under punkt F 10 anförs att RRV undersökt möjligheten till ökad
avgiftsfinansiering av maskinprovningarnas verksamhet och bl. a. funnit att
kostnadstäckningen i den frivilliga s. k. allmänna provningen är låg. Enligt
jordbruksministerns mening är det rimligt att en större andel av kostnaderna
för denna verksamhet betalas av beställarna. Vid anslagsberäkningen under
punkterna F 10 och Fil har han räknat med att kostnadstäckningsgraden i
maskinprovningarnas verksamhet med allmän provning ökar.

I motion 2619 av Rosa Östh och Kerstin Göthberg (båda c) anförs farhågor
för att en höjning av avgifterna hos statens maskinprovningar kan få negativa
konsekvenser i olika hänseenden. En så snabb ökning av inkomsterna som
man räknat med i propositionen är enligt motionärerna inte realistisk. I
motionen yrkas därför en höjning av driftbidraget till maskinprovningarna
med 690 000 kr.

Med hänsyn bl. a. till rådande budgetläge delar utskottet föredragandens
uppfattning angående möjligheterna att i högre grad än hittills avgiftsfinansiera
verksamheten vid statens maskinprovningar. Utskottet har ingen
erinran mot den i propositionen gjorda anslagsberäkningen under förevarande
punkter. Motion 2619 avstyrks således.

JoU 1984/85:25

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet
för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

2. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1984/85:2619 till Bidrag till statens maskinprovningar för
budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 4 995 000 kr.

29. Statens växtsortnämnd. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkt F 12 (s. 70-71) och hemställer

att riksdagen till Statens växtsortnämnd för budgetåret 1985/86
anvisar ett förslagsanslag av 301 000 kr.

30. Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård och Bidrag till
djurskyddsfrämjande åtgärder. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkterna F 15-F 16 (s. 72-73) och hemställer

1. att riksdagen till Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård
för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 1 810 000
kr.,

2. att riksdagen till Bidrag till djurskyddsfrämjande åtgärder för
budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 2 418 000 kr.

Utbildning och forskning

31. Sveriges lantbruksuniversitet. Regeringen har under punkt G 1 (s. 74-

78) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att inrätta tjänst som professor (L 24/26) i
enlighet med vad som förordats i propositionen,

2. till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1985/86 anvisa ett
reservationsanslag av 380 854 000 kr.

Motioner

I motion 1984/85:538 av Anita Johansson m. fl. (c, s) yrkas att riksdagen
beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i
motionen beträffande ändring av ikraftträdande av behörighetsbestämmelser
för inträde vid Sveriges lantbruksuniversitet.

I motion 1984/85:1347 av Åke Selberg m. fl. (s) yrkas att riksdagen hos
regeringen anhåller att åtgärder vidtas för att möjliggöra för förmän med lång
yrkeserfarenhet och med den gymnasiala högre specialkursen som grund att
vidareutbilda sig till skogstekniker och att denna utbildning lokaliseras till
skogsbruksskolorna i Norrbotten.

JoU 1984/85:25

I motion 1984/85:2608 av Einar Larsson m. fl. (c) yrkas att riksdagen
beslutar anvisa 383 054 000 kr. till anslaget G 1. Sveriges lantbruksuniversitet,
vilket innebär en uppräkning av anslaget med 2,2 milj. kr. i förhållande
till regeringens förslag.

Utskottet

Från detta anslag bekostas utbildning, forskning och försöksverksamhet
samt djursjukvård vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Lantbruksuniversitetets verksamhet bedrivs vid 51 institutioner, elva
försöksdistrikt, en till Skara förlagd försöksgård, fem försöksparker samt ett
antal jordbruksegendomar och fältstationer.

För nästa budgetår bör enligt propositionen medel för verksamheten vid
SLU beräknas med utgångspunkt i ett begränsat ettårigt huvudförslag.
Liksom tidigare bör inte forskningsresurserna omfattas av den resursminskning
som huvudförslaget innebär. Enligt jordbruksministerns bedömning
bör resursminskningen kunna klaras genom rationaliseringar inom den
centrala förvaltningen och inom grundutbildningen. Det bör kunna ske bl. a.
genom att utbudet av kurser ses över och genom förändring av enskilda
ämnens omfattning.

Regeringens förslag och uttalanden under denna punkt föranleder ingen
erinran från utskottets sida. Utskottet tillstyrker i enlighet härmed att
förevarande anslag för nästa budgetår förs upp med 380 854 000 kr.
Yrkandet i motion 2608 av Einar Larsson m.fl. (c) om en uppräkning av
anslaget med 2,2 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag anser sig
utskottet sålunda inte kunna biträda.

Sedan slutet på 1970-talet ingår skogsteknikerutbildning som en del av
verksamheten vid SLU. Skogsteknikerutbildningen är en yrkesutbildning för
arbetsledar-, planläggnings- och rådgivningsuppgifter inom skogsbruket och
angränsande sektorer av näringslivet. Utbildningen är lokaliserad till skogsinstituten
i Bispgården och Värnamo. Stiftelsen Värmlands och Örebro läns
skogsskola i Gammelkroppa, som står under tillsyn av SLU, meddelar också
skogsteknikerutbildning.

Föregående år beslutades vissa ändringar i skogsteknikerutbildningen vid
lantbruksuniversitetet (prop. 1983/84:131, JoU 1983/84:33, rskr 1983/
84:291). Ändringarna innebar bl. a. att antalet nybörjarplatser på skogsteknikerlinjen
utökades från 90 till 120 per år. Utbildningen förlängdes med en
termin till att omfatta fyra terminer (80 poäng) varvid skogsmästarutbildningen
samtidigt förkortades med en termin till att omfatta sammanlagt två
terminer (40 poäng). I sammanhanget föreslogs vissa ändringar i behörighetskraven
för skogstekniska linjen. Frigjorda utbildningsresurser från
skogsmästarutbildningen borde användas för den förordade utökningen av
skogsteknikerlinjen med 30 nybörjarplatser. Denna utbildning borde komma
till stånd i Skinnskatteberg. Skogsteknikerutbildningen i Bispgården och

JoU 1984/85:25

Värnamo skulle bibehållas med tidigare omfattning. Skogsteknikerutbildning
förutsattes även fortsättningsvis meddelas vid Gammelkroppa skogsskola.

Skogsteknikerutbildningen tas upp i två motioner vid innevarande riksmöte.
1 motion 538 av Anita Johansson m. fl. (c, s) påpekas att läroplanerna vid
gymnasieskolans skogsbrukslinje ej har anpassats till de skärpta inträdeskrav
som nu beslutats till skogsteknikerutbildningen. Detta medför att de elever
som har för avsikt att söka inträde vid skogsteknikerutbildningen efter
genomgången gymnasieutbildning samt 12 månaders skoglig praktik måste
komplettera två årskurser matematik vid t. ex. komvux. Detta får mycket
negativa konsekvenser för dessa elever. Enligt motionärernas mening bör
läroplanen för gymnasieskolans skogsbrukslinje snarast ändras så att den
svarar mot de skärpta inträdeskraven till skogsteknikerutbildningen.

I motion 1347 (s) yrkar Åke Selberg m. fl. att riksdagen hos regeringen
anhåller om åtgärder för att möjliggöra för förmän med lång yrkeserfarenhet
och med den gymnasiala högre specialkursen som grund att vidareutbilda sig
till skogstekniker och att denna utbildning lokaliseras till skogsbruksskolorna
i Norrbotten. Enligt motionen vore det bra med en lokal utbildning på grund
av de speciella problem som förekommer i länets skogsbruk. Det gäller
speciellt på svårföryngrade områden, fjällnära skogar och de ökande kraven
från allmänheten på naturvårdshänsyn i skogsbruket. Undervisningen borde
organiseras så att kunskapskraven uppfylls genom möjlighet till deltentamen
utan krav på obligatorisk bunden skolundervisning.

I vad avser behörighetskraven till skogsteknikerutbildningen vill utskottet
framhålla att det är lantbruksuniversitetets styrelse som har att besluta
därom. Enligt de regler som f. n. tillämpas krävs minst två årskurser
matematik vid tvåårig linje i gymnasieskolan. Detta krav börjar dock gälla
först för dem som skall söka till skogsteknikerutbildning fr. o. m. den 1
januari 1988. Denna tidpunkt har valts för att ett arbete som nu pågår inom
skolöverstyrelsen med att se över läroplanen på skogsbrukslinjen skall hinna
bli klart. Om så skulle behövas har lantbruksuniversitetet möjlighet att ge
dispens. Med hänsyn till vad här anförts finner utskottet inte motion 538
påkalla någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida.

Skogsteknikerutbildningen följer en bunden undervisningsplan som är så
upplagd att den i princip kräver närvaro på undervisningsorten under hela
utbildningsperioden. En undervisning av det slag man tänkt sig i motion 1347
torde sålunda inte utan väsentliga omdispositioner kunna inordnas i skogsteknikerutbildningen.
Den torde därför i förekommande fall få anordnas på
annat sätt, förslagsvis i form av kurser för vidareutbildning, finansierade i
särskild ordning genom avgifter e.d. Inte heller motion 1347 synes under
angivna förhållanden böra föranleda någon riksdagens ytterligare åtgärd.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en tjänst som
professor (L 24/26) i enlighet med vad som i propositionen
förordats,

JoU 1984/85:25

2. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1984/85:2608 till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret
1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 380 854 000 kr.,

3. beträffande skogsteknikerutbildningen

att riksdagen lämnar utan ytterligare åtgärd motionerna

a) 1984/85:538,

b) 1984/85:1347.

32. Lokalkostnader m. m. vid Sveriges lantbruksuniversitet m. fl. anslag.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna G 2-G 4(s. 78-88)
och hemställer

1. att riksdagen till Lokalkostnader m. m. vid Sveriges lantbruksuniversitet
för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av
191 472 000 kr.,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om byggnadsarbeten
vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m. inom de kostnadsramar
som förordats i propositionen,

3. att riksdagen till Byggnadsarbeten vid Sveriges lantbruksuniversitet
m. m. för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av
14 800 000 kr.,

4. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning av
inredning och utrustning för lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet
m. m. inom de kostnadsramar som förordats i propositionen,

5. att riksdagen till Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges
lantbruksuniversitet m. m. för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag
av 29 900 000 kr.

33. Skogs- och jordbrukets forskningsråd. Regeringen har under punkt G 5
(s. 89) föreslagit riksdagen att till Skogs- och jordbrukets forskningsråd för
budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 58 613 000 kr.

Motioner

I motion 1984/85:446 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (båda
s) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts beträffande behovet av ökad forskning med klar regional
inriktning mot skogsbruket i södra Sverige.

I motion 1984/85:469 yrkas, med hänvisning till vad som anförts i motion
1984/85:465, att riksdagen uttalar sig för en utveckling av näringslivet i
Blekinge län och hos regeringen hemställer om åtgärder innebärande, såvitt
nu är i fråga (yrkande 3), att en forskningsstation för forskning om
miljöskador på skogen förläggs till Ronneby.

JoU 1984/85:25

I motion 1984/85:1080 av Helge Klöver m. fl. (s) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående
lokalisering av skogsforskning till Södra skogsinstitutet.

I motion 1984/85:1088 av Bengt Silfverstrand m. fl. (s) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
behovet av ökad satsning på alternativa odlingsmetoder.

I motion 1984/85:1093 av Rune Ångström (fp) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av
skogsforskning som regionalpolitisk! instrument.

I motion 1984/85:1524 av Jan Hyttring och Bertil Jonasson (båda c) yrkas,
med hänvisning till vad som anförts i motion 1984/85:1520, såvitt nu är i fråga
(yrkande 3), att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till
försök med alternativ odling i Värmland i enlighet med vad som anförts i
motion 1520.

I motion 1984/85:1527 av Anders Svärd och Britta Hammarbacken (båda

c) yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkande 2), att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att ökade forskningsinsatser skall sättas in för att
utveckla befintliga och ta fram alternativa produkter lämpliga för den
svenska åkermarken, men också för att minska behovet av gift-, kemikalieoch
antibiotikaanvändning vid livsmedelsproduktion.

I motion 1984/85:2008 av Rune Backlund m.fl. (c) yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts rörande behovet av skogsforskning i södra Sverige,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts rörande möjligheterna att lokalisera forsknings- och
utvecklingsprojekt till skogsinstitutet i Värnamo.

I motion 1984/85:2020 av Rune Gustavsson och Stina Gustavsson (båda c)
yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen begära åtgärder i syfte att
lokalisera skoglig forskning i anslutning till Växjö högskola.

I motion 1984/85:2023 av Inger Hestvik m. fl. (s) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konsumentkrav
vid alternativ odling.

I motion 1984/85:2580 av Bo Arvidson m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 3), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ökad satsning på skogsforskning i södra Sverige.

I motion 1984/85:2609 av Einar Larsson m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkandena 2 och 5),

2. att riksdagen beslutar hos regeringen begära att ett forskningsprogram
framtas om jordbrukets utvecklingsmöjligheter samt att rådgivning, utbildning
och marknadsåtgärder stimuleras i enlighet med motionen,

JoU 1984/85:25

5. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som anförts om inrättande av professur för alternativa produktionsformer.

I motion 1984/85:2612 av Kerstin Nilsson m. fl. (s) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en skyndsam utredning av förutsättningarna för att inrätta
en skogsforskningsanstalt i östra Norrbotten.

I motion 1984/85:2614 av Börje Stensson och Lars Ernestam (båda fp)
yrkas att riksdagen i ett uttalande understryker vikten av att forskningen
kring alternativa produktionsformer inom jordbruket ges hög prioritet.

Utskottet

Anslaget disponeras av skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) för
bidrag till i första hand sådan grundläggande och långsiktig forskning som
gagnar skogsbruket, jordbruket och trädgårdsnäringen. Under anslaget är
också räknat medel för forskartjänster och doktorandtjänster.

Riksdagen beslutade våren 1984 om en ökning av anslaget till skogs- och
jordbrukets forskningsråd för förstärkning och fördjupning av prioriterade
forskningsområden inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde
(prop. 1983/84:107 bil. 6, JoU 30, rskr406). Förbudgetåret 1985/86bedömer
jordbruksministern att resursförstärkningar på angelägna forskningsområden
utöver pris- och lönekompensation måste ske genom omfördelning av
befintliga resurser.

I propositionen föreslås att anslaget för nästa budgetår förs upp med
58 613 000 kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

I detta sammanhang vill utskottet erinra om att regeringen nyligen lagt
fram en proposition om livsmedelsforskning (prop. 1984/85:121), vari bl. a.
föreslås att ytterligare medel anvisas under förevarande anslag. Till denna
fråga återkommer utskottet i ett senare betänkande.

Utskottet har funnit lämpligt att i samband med budgetpropositionen
behandla ett antal under allmänna motionstiden i år väckta motioner om
forskning m. m. på jord- och skogsbrukets områden. Motionerna avser dels
forskning om alternativa produktionsformer inom jordbruket, dels olika
spörsmål på skogsforskningens område.

Enligt motion 1088 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s) är det angeläget att
forsknings- och försöksprojekt med alternativa och miljöanpassade odlingsmetoder
skall kunna erhålla anslag från såväl jordbrukets forskningsfond
som lantbrukets fond samt att större resurser också i övrigt ställs till
förfogande från samhällets sida till förmån för ökad satsning på alternativa
odlingsformer. I motion 1524 av Jan Ffyttring och Bertil Jonasson (båda c)
begärs att försök med alternativ odling genomförs i Värmland. Finansieringen
bör ske genom den av riksdagen beslutade handelsgödselavgiften. Enligt
motion 1527 av Anders Svärd och Britta Hammarbacken (båda c) torde

4 Riksdagen 1984185. lösaml. Nr25

JoU 1984/85:25

genom ökade forskningsinsatser möjligheterna vara goda att ta fram
alternativa grödor, som minskar vårt importbehov och ökar vårt säkerhetspolitiska
oberoende såväl i freds- som ofredstid. I motion 2023 av Inger
Hestvik m. fl. (s) betonas att forskningen gällande spannmål och grönsaker
bör inriktas på nya sorter, mindre känsliga för angrepp av olika slag.
Forskningen bör även ta fram mindre klimatkänsliga sorter. I motionen
framförs även olika konsumentkrav i samband med alternativ odling. I
motion 2609 av Einar Larsson m. fl. (c) ges olika exempel på användningsområden
för jordbruksprodukter som skulle bidra till att förbättra miljön, t. ex.
odlingen av energigrödor. Enligt motionärernas mening bör ett samlat
forskningsprogram tas fram om jordbrukets utvecklingsmöjligheter. Vidare
bör utredas hur rådgivning, utbildningsinsatser och marknadsanpassning kan
utformas. Behovet av ökade forskningsinsatser kring alternativa produktionsformer
betonas slutligen också i motion 2614 av Börje Stensson och Lars
Ernestam (båda fp) som hemställer att riksdagen i ett uttalande understryker
vikten av att ifrågavarande forskningsområde ges hög prioritet.

Flertalet av de motioner som väckts på skogsforskningens område tar upp
behovet av ökade forskningsinsatser beträffande skogsbrukets förhållanden i
södra Sverige. Bakgrunden är bl. a. de under senare tid konstaterade
skogsskadorna till följd av luftförorening m.m. I motion 446 framhåller
sålunda Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (båda s) att situationens
allvar motiverar att resurser styrs över mot en ökad forskning om problemen i
södra Sverige. Bertil Måbrink (vpk) påpekar att det i Blekinge finns
förutsättningar för forskning kring miljöskador på skogen och föreslår i
motion 469 att en forskningsstation för ändamålet förläggs till Ronneby.
Helge Klöver m. fl. (s) anser enligt motion 1080 att lantbruksuniversitetet
bör ägna ytterligare intresse åt skogsbruket i södra Sverige. Detta skulle bl. a.
kunna komma till uttryck genom att forskning med inriktning på sagda
skogsbruk samlokaliserades med skogsinstitutet i Värnamo. Ett motsvarande
förslag läggs fram i motion 2008 av Rune Backlund m.fl. (c). I motion
2020 av Rune Gustavsson och Stina Gustavsson (båda c) framhålls att
uppgifter från riksskogstaxeringen visar att produktionen i Götaland motsvarar
65-70 % av den optimala medan Svealand och Norrland ligger på
70-75 %. Trots de relativt höga virkesförråden och tillväxten i Götaland har
vi alltså där fortfarande den största, outnyttjade kapaciteten. Detta talar för
att investering i skoglig forskning i Götaland måste ge de största och
snabbaste vinsterna. Enligt motionen talar alla skäl för att man snabbt bör
lokalisera forskarresurser även till Sydsverige där enligt motionärernas
mening Växjö högskola bör vara den naturliga lokaliseringsorten. I motion
2580 påpekar Bo Arvidson m. fl. (m) att det inom den skogsvetenskapliga
fakulteten vid lantbruksuniversitetet nu pågår ett intensivt arbete för att
klarlägga hur den nödvändiga satsningen på en ökad forskning på skogsområdet
i södra Sverige skall utformas och även lokaliseras. Finansieringsfrågan
måste också lösas. De forskningsinsatser som berörts bedömer motionärerna

JoU 1984/85:25

vara både angelägna och nödvändiga för en god utveckling av skogsbruket i
södra Sverige. Vid lokaliseringen av en sådan enhet måste beaktas de krav
som kommer att ställas på densamma utan hänsyn till lokaliseringspolitiska
ställningstaganden. Det är enligt motionärernas mening angeläget att frågan
om ökad skogsforskning i södra Sverige får en positiv behandling på olika
nivåer i den fortsatta handläggningen av ärendet.

Behovet av forskning rörande det norrländska skogsbrukets problem tas
upp i två motioner. I motion 1093 påpekar Rune Ångström (fp) att
skogsnäringen spelar en viktig roll i den svenska regionalpolitiken. Det är en
av de få näringar där produktionsprocessen av naturliga skäl i huvudsak sker i
glesbygd och som samtidigt har en god ekonomisk lönsamhet och goda
framtidsutsikter. Många viktiga regionalpolitiska problem har också sitt
ursprung i skogsbruket. Hit hör t. ex. markanvändningsproblem i utsatta
områden som de fjällnära skogarna, sysselsättningsproblem till följd av
näringens rationalisering m.m. Enligt motionärens mening bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om
betydelsen av skogsforskning som regionalpolitisk! instrument. Enligt motion
2612 av Kerstin Nilsson m. fl. (s) är väldiga skogsarealer i Norrbottens
inland inte på långt när rätt och riktigt utnyttjade. För att påvisa lönsamhet i
satsningar för effektivt skogsbruk är forskning och utvecklingsarbete en
absolut förutsättning. Därför bör möjligheterna för en skogsforskningsanstalt
- lokaliserad till östra Norrbottens inland - omgående undersökas.

Utskottet vill erinra om att frågan om alternativa produktionsformer var
en av dem som ägnades ingående uppmärksamhet i samband med 1984 års
forskningspolitiska riksdagsbeslut, såvitt avsåg jordbruksutskottets område.
Det framhölls i nämnda sammanhang att de problem vi står inför när det
gäller de nuvarande produktionsformernas risker för hälsa och miljö är av
den art och omfattning att vi allvarligt måste överväga möjligheterna till
sådana produktionsformer som med bibehållande av hög effektivitet motverkar
dessa risker. Som beslutsunderlag måste vi bl. a. skaffa oss ökade och
bättre kunskaper om alternativ till dagens produktionsformer. Det borde ske
genom en samlad och medveten satsning på FoU-arbete rörande sådana
alternativ.

Alternativen till dagens produktionsformer bör kännetecknas av att de
bevarar markens produktionsförmåga och att de minimerar användningen av
kemikalier. I sådana produktionssystem för växtodling bör strävan vara att
kontrollera sjukdomar, skadegörare och ogräs med förebyggande åtgärder.
Inom djurhållningen bör produktionstekniken inriktas på att minska sjukdomsfrekvensen
genom bättre stallmiljöer. Det betonas att frågan om
alternativa produktionsformer rymmer inte endast naturvetenskapliga frågor
utan även frågor av samhällsvetenskaplig natur. Det är viktigt att
forskning rörande alternativa produktionsformer sker med tillämpning av
denna helhetssyn.

Denna satsning på en integrerad forsknings- och utvecklingsverksamhet

JoU 1984/85:25

om alternativa produktionsmetoder på jordbrukets och trädgårdsnäringens
områden bör enligt riksdagens beslut åstadkommas inom ett sammanhållet
program. Huvudansvaret för att upprätta ett sådant program och att stödja
FoU-verksamheten inom detta borde läggas på SJFR som hade att samråda
med bl. a. SLU och naturvårdsverket.

Den 11 juli 1984 fick SJFR i uppdrag att lägga fram ett sammanhållet
forskningsprogram med utgångspunkt i de riktlinjer som angavs i 1984 års
forskningsproposition. Uppdraget skall redovisas senast den 1 juni 1985.

Även skogsforskningen var ett av de områden som ägnades en särskild
uppmärksamhet i samband med 1984 års forskningsbeslut. Det framhölls att
skogsforskningen spelar en väsentlig roll när det gäller att utveckla metoderna
och målen för skötseln av våra skogar i syfte att nå den största samlade
samhällsnyttan. 1 sammanhanget diskuterades bl. a. olika möjligheter att
höja och förbättra skogsproduktionen. Det betonades sålunda att virkesproduktionen
kunde ökas genom att man förbättrar utnyttjandet av skogsmarkens
naturliga produktionsförmåga. Beräkningar utförda vid SLU pekade på
att det var möjligt att genom tätare föryngringar och bättre beståndsvård
höja tillväxten från nuvarande ca 80 % till närmare 90 % av skogsmarkens
beräknade naturliga produktionsförmåga i norra Sverige och från nuvarande
ca 65 % till 80 % i södra Sverige. För detta krävs i första hand att
beståndsanläggningen lyckas väl. Stora insatser borde därför även i fortsättningen
göras inom föryngringsforskningen. Av speciellt intresse var här att
finna förbättrade föryngringsmetoder för de bördigare markerna. Utöver
insatser för en ökad överlevnad för plantorna borde föryngringsarbetet
inriktas mot att utveckla metoder för att etablera föryngringen så snabbt som
möjligt. I sammanhanget anfördes vidare bl. a. att ökade insatser inom
skogsforskningen borde göras för att finna produktionsformer som förenar
önskemålen om att öka tillgången på virkes- och energiråvara och att
förbättra möjligheterna att utnyttja skogen för andra väsentliga ändamål
såsom t. ex. rekreation och friluftsliv. Det förutskickades att regeringen
skulle uppdra åt SJFR att upprätta ett långsiktigt program för skogsforskning
med denna tvärvetenskapliga inriktning. Programmet skulle utarbetas i
samarbete med SLU, skogsstyrelsen och naturvårdsverket.

Rådet erhöll den 11 juli 1984 uppdraget att lägga fram ett sammanhållet
långsiktigt program för skogsforskningen. Även detta bör redovisas senast
den 1 juni 1985.

I inledningen till jordbruksdepartementets del av årets budgetproposition
framhåller jordbruksministern att hans avsikt med att ge forskningsrådet nu
berörda båda uppdrag är att få angelägna forskningsområden närmare
definierade. Programmen skall vidare kunna ge underlag för att bedöma var
önskemål om förstärkta resurser är mest motiverade.

Utskottet vill i anslutning till motionsyrkandena om ökade forskningsinsatser
beträffande skogsbruket i södra Sverige nämna att man, som även
framhållits i en av motionerna, inom Sveriges lantbruksuniversitet särskilt

JoU 1984/85:25

uppmärksammat behovet av en sådan forskning. Med anledning härav
arbetar man inom universitetets skogsvetenskapliga fakultet med att ta fram
program för att intensifiera forskningen rörande sydsvensk skogsskötsel
m. m.

Vad utskottet anfört i anslutning till de under denna punkt redovisade
motionerna är enligt utskottets mening ägnat att i allt väsentligt tillgodose
syftet med desamma. Någon ytterligare riksdagens åtgärd med anledning av
motionerna torde därför inte vara påkallad.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Skogs- och jordbrukets forskningsråd för budgetåret
1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 58 613 000 kr.,

2. beträffande forskning om alternativa produktionsformer
att riksdagen lämnar utan ytterligare åtgärd motionerna

a) 1984/85:1088,

b) 1984/85:1524 yrkande 3,

c) 1984/85:1527 yrkande 2,

d) 1984/85:2023,

e) 1984/85:2609 yrkandena 2 och 5,

f) 1984/85:2614,

3. beträffande skogsforskning

att riksdagen lämnar utan ytterligare åtgärd motionerna

a) 1984/85:446,

b) 1984/85:469 yrkande 3,

c) 1984/85:1080,

d) 1984/85:1093,

e) 1984/85:2008,

f) 1984/85:2020,

g) 1984/85:2580 yrkande 3,

h) 1984/85:2612.

34. Stöd till kollektiv forskning m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkterna G 6 - G 8 (s. 89-92) och hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att ikläda sig de ekonomiska
förpliktelser som följer av det avtal angående stöd till kollektiv
skogsteknisk forskning som förordats i propositionen,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att ikläda sig de förpliktelser
som följer av det avtal angående stöd till kollektiv forskning
rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling m. m. som nämnts i
propositionen,

3. att riksdagen till Stöd till kollektiv forskning för budgetåret 1985/86
anvisar ett reservationsanslag av 20 400 000 kr.,

4. att riksdagen till Bidrag till växtförädling för budgetåret 1985/86
anvisar ett reservationsanslag av 26 500 000 kr.,

JoU 1984/85:25

5. att riksdagen till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien för
budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 602 000 kr.

Miljövård

35. Koncessionsnämnden för miljöskydd. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt H 2 (s. 93-94) och hemställer

att riksdagen till Koncessionsnämnden för miljöskydd för budgetåret
1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 8 638 000 kr.

36. Miljövårdsinformation. Regeringen har under punkt H 3 (s. 94) föreslagit
riksdagen att till Miljövårdsinformation för budgetåret 1985/86 anvisa ett
reservationsanslag av 3 500 000 kr.

Motioner

I motion 1984/85:370 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkande 5), att riksdagen till Miljövårdsinformation för budgetåret
1985/86 anvisar ett med 490 000 kr. ökat reservationsanslag av 3 990 000 kr.

I motion 1984/85:755 av Einar Larsson m. fl. (c) yrkas att riksdagen
beslutar att hos regeringen begära att den återkommer med förslag om
generellt stöd till miljöorganisationer.

Utskottet

Från förevarande anslag ställs medel till förfogande för statens naturvårdsverk
för information inom miljövårdsområdet. Från anslaget utgår också av
regeringen bestämda bidrag till upplysningsverksamhet bedriven av Svenska
naturskyddsföreningen och Riksförbundet för hembygdsvård. Vidare kan
från en särskild anslagspost för ”viss övrig information” utgå bidrag även till
andra miljöorganisationers informationsverksamhet. Sistnämnda medel disponeras
av naturvårdsverket efter beslut av regeringen i varje enskilt fall.
Under de senaste åren har anslag tilldelats bl. a. Jordens vänner, Miljöförbundet
och Miljöcentrum.

Enligt motion 370 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) är opinionsbildning på
miljö- och naturvårdsområdet mycket viktig, inte minst i nuvarande ekonomiska
situation. De insatser som görs, bl. a. av naturvårdsverket och de
ideella organisationerna, med medel från anslaget har stor genomslagskraft.
Motionärerna föreslår att anslaget höjs med 490 000 kr. till 3 990 000 kr.

I motion 755 av Einar Larsson m. fl. (c) anförs principiella synpunkter på
statens stöd till miljöorganisationerna med utgångspunkt i regeringsarbetet
åren 1976-1982 med folkrörelsefrågorna. Bl. a. hänvisas till ett utredningsförslag
i betänkandet (SOU 1979:60) Bidrag till folkrörelser. Till den del

JoU 1984/85:25

utredningsverksamheten omfattade ett generellt statligt stöd till miljöorganisationerna
har enligt motionen det planerade arbetet inte fullföljts på
regeringsnivå. Motionärerna föreslår att riksdagen hos regeringen begär
förslag om generellt stöd till miljöorganisationer utformat på sätt som
närmare anges i motionen.

Utskottet är för sin del, med hänsyn till vikten av en restriktiv budgetprövning,
inte berett att förorda någon uppräkning av anslaget utöver den
regeringen föreslagit. Motion 370 yrkande 5 avstyrks således.

Som utskottet inledningsvis anfört står under detta anslag vissa medel till
förfogande för miljöorganisationernas informationsverksamhet. Utskottet
är f. n. inte berett att tillstyrka yrkandet i motion 755 rörande ett generellt
statligt stöd till miljöorganisationerna. Motionen avstyrks.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1984/85:370 yrkande 5 till Miljövårdsinformation för budgetåret
1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 3 500 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motion 1984/85:755.

37. Mark för naturvård och Vård av naturreservat, m. m. Regeringen har
under punkterna H 4-H 5 (s. 95-97) föreslagit riksdagen att

1. till Mark för naturvård för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag
av 40 000 000 kr.,

2. till Vård av naturreservat m. m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett
reservationsanslag av 32 200 000 kr.

Motioner

I motion 1984/85:370 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkande 4), att riksdagen beslutar att mark motsvarande ett värde av
15 milj. kr. årligen skall överföras från domänfonden till naturvårdsfonden i
syfte att underlätta bildandet av naturreservat på privat mark.

I motion 1984/85:372 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkande 13), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om principer för finansiering av mark för
naturvård.

I motion 1984/85:1413 av Anna Wohlin-Andersson m.fl. (c) yrkas att
riksdagen beslutar om omdisponering av medel till förmån för anslaget H 5.
Vård av naturreservat m.m. i enlighet med motionen.

I motion 1984/85:2002 av Arne Andersson m.fl. (m) yrkas

1. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag till anslag för inköp av
mark för naturvård (prop. 1984/85:100, bil. 11, H 4) och i stället anslå
20 000 000 kr.,

JoU 1984/85:25

2. att riksdagen beslutar att anslå 42 200 000 kr. till vård av naturreservat
(prop. 1984/85:100, bil. 11, H 5).

1 motion 1984/85:2590 av Lars Ernestam och Börje Stensson (båda fp)
yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om en översyn av formerna för
säkerställandet av naturvårdsobjekt enligt vad som i motionen anförts i syfte
att möjliggöra avsättningar i en omfattning som svarar mot samhällets
långsiktiga intresse.

I motion 1984/85:2606 av Ernar Larsson m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkandena 5-8),

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
angående inlösen av mark för avsättande till urskogsreservat,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
om upprättande av avtal för skötsel av naturreservat,

7. att riksdagen beslutar att från domänfonden överföra 10 milj. kr. till
förmån för inköp av mark för naturvård, H 4,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om omdisponering av medel till förmån för anslagen H 4
och H 5.

Utskottet

Regeringens förslag under dessa avsnitt innebär bl. a. att anslaget Mark för
naturvård fördubblas, från 20 milj. kr. till 40 milj. kr. Härigenom avses
naturvårdsverket få möjlighet att tillgodose vissa, särskilt angelägna behov. I
övrigt hänvisar jordbruksministern bl. a. (prop. s. 96) till vissa regeringsbeslut
resp. överenskommelser mellan domänverket och naturvårdsverket som
resulterat i att betydande arealer statlig skogsmark av betydelse från
naturvårdssynpunkt kommer att bevaras för framtiden.

Enligt jordbruksministern måste bevarandearbetet även i framtiden bygga
på en noggrann planering och prioritering på alla plan. Verksamheten måste
bl. a. bedrivas och planeras med utgångspunkt i den årliga medelstilldelningen.
Avtal eller utfästelser som avser nyförvärv eller motsvarande bör inte
göras förrän medel anvisats. Liksom tidigare år framhåller jordbruksministern
att möjligheterna att i första hand bilda naturvårdsområden bör tas till
vara.

I de här behandlade motionerna framställs yrkanden om dels vissa
omfördelningar mellan de båda anslagen H 4 och H 5, dels återinförande av
ett tidigare tillämpat system för överföring av mark från domänfonden till
naturvårdsfonden genom ned- resp. uppskrivning av dessa fonder. Vidare tas
upp vissa principiella frågor rörande bevarandet av mark för naturvårdsändamål
och finansieringen av markförvärv m. m. i samband härmed.

I motion 1413 av Anna Wohlin-Andersson m. fl. (c) föreslås att anslaget
H 4 bestäms till 30 milj. kr. och att återstående, av regeringen föreslagen

JoU 1984/85:25

höjning med 10 milj. kr. i stället tillförs anslaget H 5. Samma yrkande
framförs i motion 2606 av Einar Larsson m. fl. (c). Yrkandena motiveras med
att vården och förvaltningen av naturvårdsobjekten blivit alltmera eftersatt.
Vidare uttalas farhågor för att den i arbetsmarknadsdepartementets avsnitt
av budgetpropositionen föreslagna nedskärningen i fråga om beredskapsarbeten
kan få negativa följder inom naturvårdssektorn (se prop. 1984/85:100,
bilaga 12 s. 82).

I de nyssnämnda c-motionerna framförs vidare ett yrkande om ”överföring
av 10 milj. kr. från domänfonden till H 4”. Yrkandet innebär att överföring
av mark bör ske från domänfonden till naturvårdsfonden till ett värde av 10
milj. kr. genom upp- och nedskrivning av resp. fonder. Frågan om
marköverföring utvecklas närmare i motion 2606, där bl. a. anförs att
huvuddelen av den skogsmark som ansetts skyddsvärd - t. ex. de fjällnära
skogarna - tillhör domänverket och att överföringen till naturvårdsverket
bör göras genom nedskrivning av domänverkets stamkapital. För marker
som är i enskild ägo bör staten lämna ersättningsmark genom domänverket. I
motion 2606 förordas vidare att staten i större utsträckning utnyttjar
möjligheten till s. k. skötselavtal med enskilda markägare.

I motion 2002 av Arne Andersson i Ljung m.fl. (m) avstyrks den av
regeringen föreslagna anslagshöjningen under H 4 och yrkas att i stället
anslaget till vård av naturreservat (H 5) höjs till 42,2 milj. kr. Motionärerna
påpekar att vårdbehovet redan i dag är eftersatt och att det vore slöseri med
statliga medel att ytterligare utvidga det statliga markinnehavet utan att öka
vårdresurserna. Ett mindre kostnadskrävande alternativ är f. ö. enligt
motionen att bilda naturvårdsområden kombinerade med s. k. skötselavtal
med markägaren.

I motion 370 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) hemställs att, utöver det
belopp som regeringen föreslår under H 4, ett belopp om 15 milj. kr. årligen
överförs från domänfonden till naturvårdsfonden för att underlätta reservatsbildning.
I fp-motionerna 372 av Bengt Westerberg m.fl. och 2590 av
Lars Ernestam och Börje Stensson utvecklas närmare frågan om finansiering
av markförvärv resp. intrångsersättningar i naturvårdsarbetet. Enligt motionerna
bör man anlägga ett mera långsiktigt synsätt på hithörande kostnader.
Eftersom det oftast är fråga om investeringar med i princip obegränsad
livslängd är det orimligt att markägarersättning omedelbart belastar statens
budget. I stället bör man införa ett långsiktigt avskrivningsförfarande
liknande det för andra långsiktiga samhällsinvesteringar, med någon form av
periodiserad ersättning till berörda markägare. Andra principer, som främst
utvecklas i motion 372, tar sikte på möjligheten att utan särskilt vederlag
överföra statlig mark till naturvårdsfonden. Domänverksmark bör kunna
erbjudas enskilda markägare som ersättningsmark i samband med reservatsbildning.
Vidare förordas att skogsbruket kollektivt finansierar bevarandet
av urskogar m. m. Anslaget bör under en femårsperiod bibehållas på en hög
nivå.

JoU 1984/85:25

Utskottet delar jordbruksministerns och naturvårdsverkets bedömning att
anslaget H 4 Mark för naturvård bör räknas upp med 20 milj. kr. för att vissa,
särskilt angelägna behov skall kunna tillgodoses. Vad beträffar vårdanslaget
(H 5) bör framhållas att regeringens förslag innebär en inte obetydlig
uppräkning av detta anslag. Enligt vad utskottet erfarit kräver f. ö. de
områden som enligt naturvårdsverkets anslagsframställning skulle i första
hand skyddas genom den föreslagna resursförstärkningen under H 4 mycket
begränsade insatser i fråga om vård och förvaltning m. m. I likhet med
jordbruksministern utgår utskottet från att alla möjligheter att förenkla
administrationen och rationalisera insatserna prövas. I sammanhanget bör
nämnas att en särskild översyn av bl. a. naturvårdsförvaltningens organisation
och funktion övervägs i jordbruksdepartementet. Jordbruksministern
anmäler att han avser att återkomma till regeringen i denna fråga.

Samtidigt som utskottet sålunda tillstyrker regeringens förslag om medelsanvisning
måste det understrykas att anslagen till beredskapsarbeten på
naturvårdens område har stor betydelse när det gäller vård och skötsel av
naturvårdsobjekt som säkerställs med medel från förevarande anslag. Som
framhållits i motionerna 1413 och 2606 kan det befaras att den i budgetpropositionen,
bil. 12, föreslagna minskningen av anslaget till sysselsättningsskapande
åtgärder kan inverka på möjligheterna att upprätthålla en hög
ambitionsnivå i naturvårdsarbetet (prop. 1984/85:100 bil. 12 s. 82 f.).
Utskottet vill därför understryka det angelägna i att andelen naturvårdsåtgärder
som finansieras med AMS-medel även i fortsättningen hålls på en så
hög nivå som möjligt.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag om medelsanvisning
i förevarande avsnitt och avstyrker motionerna 1413 i motsvarande del,
2002 samt 2606 yrkande 8. Till den del motionerna avser AMS-medel till
naturvårdsarbeten får syftet anses tillgodosett genom vad utskottet anfört
ovan.

Utskottet övergår härefter till att behandla de motionsyrkanden som
framförts rörande principerna för finansiering av markförvärv, intrångsersättningar
m. m. i naturvårdsarbetet.

Frågan om överföring av mark från domänfonden till naturvårdsfonden
har behandlats vid ett flertal tillfällen. Senast under riksmötet 1983/84 anslöt
sig riksdagen till principen att ersättningsfrågor - då produktiv skogsmark tas
i anspråk för naturvårdsändamål - bör bedömas på samma sätt när det gäller
domänverkets mark som i fråga om annan mark (JoU 1983/84:25 p. 43). De
nu aktuella motionerna ger enligt utskottets mening inte anledning till ändrat
ställningstagande från riksdagens sida. Som framgår av budgetpropositionen
har regeringsbeslut fattats resp. överenskommelser träffats mellan domänverket
och naturvårdsverket om skydd av högst betydande arealer statlig
mark av urskogskaraktär. Frågan om skötsel och förvaltning av dessa
områden skall bli föremål för överläggningar mellan de båda verken.
Utskottet kan inte anse det ändamålsenligt för naturvården att riksdagen -

JoU 1984/85:25

helt utan anknytning till specifika markområden eller utredning om dessas
bevarandevärde - skulle förorda ett generellt system med årliga marköverföringar
från domänfonden till naturvårdsfonden till i förväg bestämda belopp.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 370 yrkande 4,1413 i denna
del och 2606 yrkandena 5 och 7.

När det gäller formerna för finansiering av markförvärv och intrångse rsättningar
m. m. får utskottet påpeka att gällande bestämmelser i naturvårdslagen
(1964:822) ger vissa möjligheter att dela upp ersättningen till markägare
under en längre tidsrymd. Även om huvudregeln enligt lagens ersättningsbestämmelser
kan sägas vara att ersättningen skall utgå med en engångssumma
har såväl staten som markägaren i vissa fall möjlighet att välja mellan
periodiserad ersättning och engångsersättning. Utskottet utgår från att
naturvårdsverket har sin uppmärksamhet riktad på ersättningsproblematiken
och tar de initiativ som kan anses påkallade. Med hänvisning till det
anförda föreslår utskottet att motion 372 yrkande 13 och motion 2590 lämnas
utan vidare åtgärd.

Möjligheten att kombinera förordnanden enligt naturvårdslagen med s. k.
skötselavtal med berörda markägare har tidigare behandlats av utskottet,
bl. a. i betänkandet JoU 1979/80:19. Utskottet utgår självfallet från att de
naturvårdande myndigheterna är medvetna om möjligheten att träffa
skötselavtal med markägare i naturvårdsarbetet och att denna möjlighet
tillvaratas när förutsättningar härför föreligger i det enskilda fallet. Något
särskilt uttalande från riksdagens sida i denna fråga kan inte anses nödvändigt.
Motion 2606 yrkande 6 påkallar således ingen vidare åtgärd.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1984/85:1413 i motsvarande del, motion 1984/85:2002
yrkande 1 och motion 1984/85:2606 yrkande 8 i motsvarande del till
Mark för naturvärd för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag
av 40 000 000 kr.,

2. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1984/85:1413 i motsvarande del, motion 1984/85:2002
yrkande 2 och motion 1984/85:2606 yrkande 8 i motsvarande del till
Vård av naturreservat m. m. för budgetåret 1985/86 anvisar ett
reservationsanslag av 32 200 000 kr.,

3. beträffande överföring av mark från domänfonden till naturvårdsfonden
m. m.

att riksdagen avslår motion 1984/85:370 yrkande 4, motion 1984/
85:1413 i motsvarande del och motion 1984/85:2606 yrkandena 5
och 7,

4. beträffande vissa finansieringsfrågor i övrigt m. m.

a) att riksdagen lämnar motionerna 1984/85:372 yrkande 13 och
1984/85:2590 utan vidare åtgärd,

b) att riksdagen lämnar motion 1984/85:2606 yrkande 6 utan vidare
åtgärd.

JoU 1984/85:25

38. Miljövårdsforskning. Regeringen har under punkt H 6 (s. 97-99)
föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad i propositionen anförts om det fortsatta stödet till
miljöskyddsteknik, m. m.,

2. bemyndiga regeringen att ikläda sig de förpliktelser som följer av det
avtal angående stöd till kollektiv forskning inom miljövårdsområdet som
nämnts i propositionen,

3. till Miljövårdsforskning för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag
av 63 600 000 kr.

Motioner

I motion 1984/85:370 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkandena 8 och 9),

8. att riksdagen avslår regeringens förslag avseende stödet till miljöskyddsteknik,

9. att riksdagen till Stöd till miljöskyddsteknik m.m. för budgetåret
1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 20 000 000 kr. samt beslutar att de
medel som för ändamålet föreslås användas inom STU överförs till detta
anslag.

I motion 1984/85:2604 av Einar Larsson m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 5), att riksdagen beslutar tillföra anslaget H 6, Stöd till
miljöskyddsteknik 20 milj. kr. i enlighet med motionen.

Utskottet

Från anslaget till miljövårdsforskning bestrids kostnader för tillämpad
forskning inom miljövårdsområdet. En särskild forskningsnämnd med
företrädare för såväl forskare som avnämare beslutar om anslagets närmare
användning.

Jordbruksministern tar i detta sammanhang upp frågan om statens
fortsatta stöd till kollektiv forskning inom miljövårdsområdet. Medel för
sådan forskning föreslås i fortsättningen anvisade under detta anslag.
Företrädare för staten har den 14 december 1984 under förbehåll för
regeringens godkännande träffat avtal med företrädare för Föreningen för
industriell miljövårdsforskning om gemensam finansiering av forsknings- och
utvecklingsverksamhet inom miljövårdsområdet. Enligt avtalet, som avser
budgetåret 1985/86, skall staten under avtalsperioden tillskjuta 9,3 milj. kr.
och föreningen 10,9 milj. kr. Verksamheten skall bedrivas i enlighet med ett
till avtalet fogat ramprogram. Ansvaret för programmets genomförande
avses liksom hittills åvila Stiftelsen Institutet för vatten- och luftvårdsforskning.
Jordbruksministern hemställer att riksdagen bemyndigar regeringen
att ikläda sig ekonomiska förpliktelser i enlighet med avtalet. Utskottet har
ingen erinran mot regeringens förslag i angivet hänseende.

JoU 1984/85:25

Jordbruksministern tar vidare upp frågan om det fortsatta stödet till
utveckling och utprovning av ny teknik inom miljövårdsområdet. Medel för
detta ändamål har hittills anvisats under nionde huvudtiteln och är för
innevarande budgetår uppfört med 20 milj. kr. Enligt jordbruksministern
behöver det fortsatta statliga stödet inom det miljötekniska området
samordnas på ett så effektivt sätt som möjligt. Han förordar därför, efter
samråd med chefen för industridepartementet, att styrelsen för teknisk
utveckling (STU) nu ges det samlade ansvaret för detta stöd. Det förutsätts
att ett nära samarbete äger rum i dessa frågor mellan STU och naturvårdsverket.

I motionerna 370 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) och 2604 av Einar
Larsson m. fl. (c) anförs att regeringens förslag i praktiken torde innebära att
anslaget till stöd till miljöskyddsteknik avvecklas. Medelstilldelningen till
STU är sådan att det knappast finns något större utrymme för nya satsningar.
Motionärerna föreslår att stödet till miljöskyddsteknik bibehålls oförändrat i
jordbruksdepartementets huvudtitel och att riksdagen anvisar 20 milj. kr. för
detta ändamål.

Utskottet får i likhet med jordbruksministern erinra om att stöd till
industriellt utvecklingsarbete i första hand utgår genom STU. Det är i
rådande statsfinansiella läge viktigt att de samlade resurserna samordnas på
ett så effektivt sätt som möjligt. Det ligger väl i linje med STU:s allmänna
uppgift att med hjälp av tillgänglig eller ny teknik främja utvecklingen inom
viktiga samhällssektorer, bl. a. miljövårdssektorn. Utskottet utgår från att
STU inom ramen för sitt utvidgade ansvarsområde ägnar stor uppmärksamhet
åt den fortsatta utvecklingen av nya tekniska metoder m.m. på
miljövårdsområdet. Som jordbruksministern anfört är det viktigt att ett nära
samarbete med naturvårdsverket äger rum i hithörande frågor. Med det
anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag rörande det fortsatta stödet
till miljöskyddsteknik m.m. samt avstyrker motionerna 370 och 2604 i
berörda delar.

Regeringens förslag i övrigt under detta avsnitt föranleder ingen erinran
från utskottets sida.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1984/85:370 yrkande 8 och motion 1984/85:2604 yrkande 5 i
motsvarande del godkänner vad i propositionen anförts om det
fortsatta statliga stödet till miljöskyddsteknik, m.m.,

2. beträffande särskilda medel till stöd till miljöskyddsteknik, m. m.
att riksdagen avslår motion 1984/85:370 yrkande 9 och motion
1984/85:2604 yrkande 5 i motsvarande del,

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att ikläda sig de ekonomiska
förpliktelser som följer av det avtal angående stöd till kollektiv
forskning inom miljövårdsområdet som nämnts i propositionen,

4. att riksdagen till Miljövårdsforskning för budgetåret 1985/86
anvisar ett reservationsanslag av 63 600 000 kr.

JoU 1984/85:25

39. Övervakning av miljöförändringar, m. m. Regeringen har under punkt
H 8 (s. 100-101) föreslagit riksdagen att till Övervakning av miljöförändringar,
m.m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av
27 000 000 kr.

Motion

I motion 1984/85:370 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkande 6), att riksdagen till Övervakning av miljöförändringar, m. m.
för budgetåret 1985/86 anvisar ett med 3 000 000 kr. ökat reservationsanslag
av 30 000 000 kr.

Utskottet

Regeringen föreslår under denna punkt att anslagen Särskilda undersökningar
på miljövårdsområdet, m.m. och Program för övervakning av
miljökvalitet förs samman till ett anslag benämnt Övervakning av miljöförändringar,
m. m. Därmed bör enligt jordbruksministern möjligheterna öka
för en samlad bedömning av hur resurserna för undersöknings- och
övervakningsverksamhet på miljövårdsområdet bäst skall användas. Anslaget
bör för nästa budgetår föras upp med 27 milj. kr.

I motion 370 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) yrkas att anslaget förs upp
med 30 milj. kr. Motionärerna hänvisar bl. a. till naturvårdsverkets anslagsframställning
och understryker behovet av ytterligare inventeringar på
miljövårdens område.

Utskottet delar jordbruksministerns bedömning rörande fördelarna med
en sammanslagning av de båda anslagen Särskilda undersökningar på
miljövårdsområdet, m. m. och Program för övervakning av miljökvalitet.
Med hänsyn till det statsfinansiella läget är utskottet inte berett att förorda
någon anslagsuppräkning utöver den regeringen föreslagit. Motion 370
yrkande 6 avstyrks således.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1984/85:370 yrkande 6 till Övervakning av miljöförändringar,
m. m. för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av
27 000 000 kr.

40. Bidrag till Förenta Nationernas miljöfond och Restaurering av Hornborgasjön.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna H 10-H 11
(s. 102-103) och hemställer

1.att riksdagen till Bidrag till Förenta Nationernas miljöfond för
budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 16 660 000 kr.,

2. att riksdagen till Restaurering av Hornborgasjön för budgetåret
1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 4 500 000 kr.

JoU 1984/85:25

41. Statens strålskyddsinstitut: Uppdragsverksamhet och Bidrag till statens
strålskyddsinstitut. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna
H 13-H 14 (s. 103-105) och hemställer

1.att riksdagen till Statens strålskyddsinstitut: Uppdragsverksamhet
för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

2. att riksdagen till Bidrag till statens strålskyddsinstitut för budgetåret
1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 19 986 000 kr.

Diverse

42. Bidrag till vissa internationella organisationer m. m. och Ersättningar för
vissa köttbesiktningar och syneförrättningar. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkterna J 1-J 2 (s. 113-114) och hemställer

1.att riksdagen till Bidrag till vissa internationella organisationer
m. m. för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av
38 464 000 kr.,

2. att riksdagen till Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrättningar
för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 5 000 kr.

43. Ersättning för vissa skador förorsakade av vilt, m. m. Regeringen har
under punkt J 3 (s. 114-115) föreslagit riksdagen att till Ersättning för vissa
skador förorsakade av vilt, m. m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag
av 6 220 000 kr.

Motioner

I motion 1984/85:327 av Agne Hansson och Gösta Andersson (båda c)
yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om en ändring av viltskadeförordningen
så att möjligheterna till ersättning för älgskador utökas.

I motion 1984/85:370 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkande 7), att riksdagen till Flora- och faunavård för budgetåret
1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.

I motion 1984/85:631 av Ove Eriksson (m) yrkas

1. att riksdagen beslutar att ersättning för återställande av skogsmark som
skadats av vilt skall utgå ur de länsvisa viltskadefonderna,

2. att riksdagen beslutar att hälften av influtna licensmedel skall avsättas
för ersättning av viltskador inom det egna länet.

Utskottet

Från anslaget utbetalas ersättning för förluster som uppkommer till följd
av angrepp av vissa rovdjur på renar, får och andra tamdjur. Bestämmelser
om ersättning finns i 16 § jaktstadgan (1938:279, omtryckt 1981:678) och

JoU 1984/85:25

förordningen (1976:430) om ersättning vid vissa skador av rovdjur (ändrad
1980:374). Från anslaget utgår vidare viss ersättning enligt förordningen
(1980:400) om ersättning vid vissa viltskador, m.m. (ändrad senast
1982:980). Dessutom bekostas från anslaget vissa åtgärder för att förebygga
skador av vilt m.m.

Enligt motion 370 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) behövs ökade insatser
till skydd för flora och fauna. För detta ändamål bör ett särskilt anslag
inrättas. Motionärerna föreslår att 2 milj. kr. anvisas för flora- och
faunavård.

1 motionerna 327 av Agne Hansson och Gösta Andersson (båda c) och 631
av Ove Eriksson (m) behandlas de ökande skogsskadorna på grund av
älgbetning. Enligt den förra motionen har t. ex. i Kalmar län beräknats att
kostnaderna för omplantering m. m. på grund av älgskador uppgår till 20
milj. kr. Trots att länsstyrelsen medgivit en generös älgtilldelning har man
konstaterat en markant ökning av älgskadorna. I motion 631 hänvisas till
motsvarande missförhållanden i norra Klarälvsdalen. Båda motionerna
utmynnar i förslag om ändringar i ersättningssystemet så att möjligheterna
till skadeersättning i nu åsyftade fall förbättras. Enligt motion 631 bör vidare
utgångspunkten vara att åtminstone hälften av influtna fällavgifter i ett län
reserveras för skadereglering inom det länet.

Utskottet har senast vid föregående års budgetberedning avstyrkt ett
motionsyrkande (fp) om särskilda medel till flora- och faunavård (JoU
1983/84:25 p. 51). I sammanhanget hänvisades bl. a. till att jakt- och
viltvårdsberedningens förslag ännu inte slutbehandlats i jordbruksdepartementet.
Utskottet är inte heller detta år berett föreslå särskilda medel för
flora- och faunavård och avstyrker således motion 370 yrkande 7.

Vad beträffar ersättning för älgskador på skog m. m. får utskottet erinra
om att hithörande frågor författningsreglerats i förordningen (1980:400) om
ersättning vid vissa viltskador, m. m. För varje län finns en viltskadefond som
bildas av vissa fällavgifter enligt 9 § viltskadeförordningen. För länen finns
en gemensam regleringsfond som förvaltas av kammarkollegiet. Regeringen
beslutar om överföring av medel från länsfonderna till regleringsfonden samt
om överföring från sistnämnda fond till länsfond som behöver tillskott (12
och 13 §§). När det gäller sådana skador som anges i motionerna 327 och 631
gäller särskilda ersättningsregler enligt 17 § viltskadeförordningen. I stadgandet
anges bl. a. att ersättning får för särskilt fall lämnas av statsmedel eller
ur jaktvårdsfonden om det är uppenbart oskäligt att den skadelidande själv
svarar för de kostnader som skadan föranleder.

Till varje länsstyrelse är knuten en länsälgnämnd med uppgift att vara
rådgivande organ åt länsstyrelsen i frågor om älgvård och i ärenden om
åtgärder för att motverka älgskador.

I anslutning till motionskraven på ett mera generöst ersättningssystem får
utskottet framhålla att en av grundtankarna bakom viltskadeförordningen är
att viltskador i första hand skall förebyggas eller begränsas genom jakt på den

JoU 1984/85:25

skadegörande djurarten. Betningsskador av älg skall således motverkas i
huvudsak genom en älgtilldelning som innebär att stammen hålls på en från
nu aktuella synpunkter lämplig nivå. Det kan tilläggas att jakt- och
viltvårdsberedningen i sitt slutbetänkande (SOU 1983:21) Vilt och jakt
behandlat såväl viltskadeproblemen som systemet med länsvisa viltskadefonder.
I ett avsnitt rörande vården av älgstammen anför beredningen (s. 262)
att uppgifterna om skador på skog tyder på en markant skadeökning de
senaste åren. Otvivelaktigt beror en del av dessa skador på områdesvis alltför
täta älgstammar. Även säsongsvandringar påverkar dock skadesituationen.

Som framgår av motionerna kan det givetvis förekomma fall då det med
beaktande av samtliga omständigheter framstår som oskäligt att den
skadelidande själv svarar för de kostnader som skadan föranleder. I dessa fall
ger 17 § viltskadeförordningen en - visserligen restriktivt utformad -möjlighet till ersättning av statsmedel eller ur jaktvårdsfonden. Med hänsyn
till det anförda och till det förhållandet att jakt- och viltvårdsberedningens
slutbetänkande-innefattande bl. a. förslag om den framtida älgjakten-f. n.
bereds i regeringskansliet anser utskottet att motionerna 327 och 631 inte f. n.
påkallar någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

Utskottet hemställer

1.att riksdagen till Ersättning för vissa skador förorsakade av vilt,
m. m. för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av
6 220 000 kr.,

2. beträffande särskilda medel till flora- och faunavård m. m.
att riksdagen avslår motion 1984/85:370 yrkande 7,

3. beträffande ändrade regler om viltskadeersättning m.m.

att riksdagen lämnar motionerna 1984/85:327 och 1984/85:631 utan
vidare åtgärd.

Stockholm den 13 mars 1985

På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON

Närvarande: Einar Larsson (c), Håkan Strömberg (s). Grethe Lundblad (s),
Ove Karlsson (s), Gunnar Olsson (s), Martin Segerstedt (s), Sven Eric
Lorentzon (m), Kerstin Andersson (c), Margareta Winberg (s), Jens
Eriksson (m), Börje Stensson (fp), Jan-Eric Virgin (m), Bengt Kronblad (s)
och Paul Lestander (vpk),

dock att vid behandlingen av punkterna

1-30 och punkterna 10 och 17, såvitt avser mom. 5 i utskottets hemställan,
Ulf Lönnqvist (s) deltagit i stället för Margareta Winberg (s), samt vid
behandlingen av de två sistnämnda punkterna dessutom deltagit Hans
Wachtmeister (m).

5 Riksdagen 1984185.16 sami. Nr25

JoU 1984/85:25

Reservationer

1. Lantbruksstyrelsen (punkt 2 moni. 1)

Börje Stensson (fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”del (yrkande 9)” bort ha följande lydelse:

Det samhällsekonomiska och statsfinansiella läget motiverar stor restriktivitet
vid budgetprövningen. Utskottet anser för sin del att anslagsanvisningen
under denna punkt bör minskas med 3 milj. kr. i förhållande till
regeringens förslag. Detta kräver fortsatta rationaliseringar i lantbruksstyrelsens
verksamhet. Förenklingar av jordförvärvslagen och upphävande av
investeringsförbudet inom animalieproduktionen är exempel på ytterligare
åtgärder som kan nedbringa utgifterna inom verksamheten. Detta innebär
att utskottet biträder det i motion 2168 av Bengt Westerberg m.fl. (fp)
framlagda förslaget (yrkande 9) om en medelsanvisning med 35 088 000 kr.
under anslaget för nästa budgetår. Motionen tillstyrks alltså i denna del.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1984/85:2168 yrkande 9 till Lantbruksstyrelsen för
budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 35 088 000 kr.,

2. Lantbruksstyrelsen (punkt 2 mom. 2)

Einar Larsson och Kerstin Andersson (båda c) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Utskottet vill”
och slutar med ”motion 361 (c)” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill (= utskottet) för djuren. Som anförs i motion 361

(c) är behovet av välutbildade klövvårdare mycket stort. Tyvärr är antalet
verksamma klövvårdare litet, vilket medför att många kor får en bristfällig
klövvård. Ett uppdämt utbildningsbehov föreligger därför inom detta
verksamhetsområde. Motionärerna pekar på vissa vägar att lösa utbildningsfrågan,
bl. a. genom att utnyttja kompetensen och utrustningen vid veterinärinrättningen
i Skara. Utskottet vill med hänvisning till vad i motionen
anförs framhålla angelägenheten av att erforderliga åtgärder vidtas i syfte att
åstadkomma en ändamålsenlig utbildning i klövvård. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande utbildning av klövvårdare

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1984/85:361,

JoU 1984/85:25

3. Lantbruksstyrelsen (punkt 2 mom. 5)

Einar Larsson och Kerstin Andersson (båda c) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Jordbruksdepartementets
budget” och slutar med ”del (yrkande 3)” bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar den i motion 2604 av Einar Larsson m. fl. (c) uttryckta
uppfattningen att det är felaktigt att, som under senare tid skett på en rad
punkter, överföra kostnader från staten till den enskilde jordbrukaren.
Exempel på sådana åtgärder är som nämnts avgiftsbeläggningen av lantbruksnämndernas
rådgivningsverksamhet, veterinärbesök och lån. Följden
av dessa åtgärder blir att en hårt pressad jordbruksnäring blir ännu mera
pressad. Enligt utskottets mening bör riksdagen uttala att regeringen bör
söka andra vägar för finansiering av ifrågavarande åtgärder på jordbrukets
område.

dels hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande avgiftsfinansiering

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1984/85:2604 yrkande 3,

4. Markförvärv för jordbrukets rationalisering (punkt 3 mom. 1)

Einar Larsson och Kerstin Andersson (båda c) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Härutöver har”
och slutar med ”del (yrkande 1)” bort ha följande lydelse:

Härutöver har (= utskottet) budgetåret 1984/85. Enligt

utskottets mening är regeringens förslag ägnat att tvinga fram en snabb och
illa övervägd utförsäljning av ifrågavarande mark. Syftet med verksamheten
skulle härigenom förfelas. Utskottet anser i likhet med Einar Larsson m. fl.
(c) i motion 2604 att den rörliga krediten under år 1985 bör få uppgå till högst
100 milj. kr. och under år 1986 till högst 50 milj. kr. Därvid kan också en viss
inköpsverksamhet bibehållas. Detta innebär att utskottet ställer sig bakom
det i motionen framförda yrkandet härom (yrkande 1).

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1984/85:2604 yrkande 1 medger att lantbruksstyrelsen
för år 1985 får disponera en rörlig kredit av 100 000 000 kr. i
riksgäldskontoret och under år 1986 en rörlig kredit av 50 000 000
kr.,

Rättelse: S. 67, rad 1, 3. Står: (punkt 1 Rättat till: (punkt 2

JoU 1984/85:25

5. Markförvärv för jordbrukets rationalisering (punkt 3 mom. 2)

Börje Stensson (fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Sorn framhålls"
och slutar med ”avstyrks (yrkande 8)" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den i motion 2168 av Bengt Westerberg m.fl. (fp)
framförda åsikten att det bör vara möjligt att under vissa i motionen närmare
angivna omständigheter sälja ut drygt en tiondel av det under jordfonden
redovisade markinnehavet. Utskottet tillstyrker därför motionärernas förslag
att riksdagen uttalar sig för att jordfondens tillgångar minskas med ca 50
milj. kr. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande utförsäljning av mark

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1984/85:2168 yrkande 8.

6. Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti (punkt 4 mom. 1

och 4)

Einar Larsson och Kerstin Andersson (båda c) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Utskottet
kan” och på s. 12 slutar med ”riksdagens sida” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning finns det fortfarande motiv för att bibehålla
stödformen lån med uppskjuten ränta. Lånet syftar till att minska behovet av
eget kapital så att personer med i övrigt goda förutsättningar skall kunna
etablera sig som jordbrukare. Innan det visats att andra stödåtgärder, som är
ägnade att bättre tillgodose angivna syfte föreligger, bör stödformen lån med
uppskjuten ränta finnas kvar. Vad nu anförts innebär att utskottet biträder
motion 2604 av Einar Larsson m.fl. (c) i denna del (yrkande 4).

Utskottet anser för sin del att det är olyckligt att en särskild kreditgarantiavgift
läggs till de kostnader som redan mycket hårt drabbar framför allt dem
som nyligen startat företag eller som avser att nyetablera sig inom vederbörande
näring. På skäl som motionärerna anför bör riksdagen bestämt uttala
sig för att den enprocentiga avgift som utgår på utestående lånebelopp för lån
till jordbrukets, trädgårdsnäringens och fiskets rationalisering snarast möjligt
avvecklas.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motionerna 2033 (c) och 2604 (c)
i förevarande delar bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

JoU 1984/85:25

dels utskottets hemställan under 1 och 4 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1984/85:2604 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört om bibehållande av stödformen lån med
uppskjuten ränta,

4. beträffande kreditgarantiavgift

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1984/85:2033 yrkande 1
och motion 1984/85:2604 yrkande 2.

7. Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering (punkt 5 mom. 3)

Paul Lestander (vpk) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Stödområdesindelningen
har” och på s. 14 slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser för sin del att förutsättningarna för trädgårdsnäringen i
Hälsingland är så likartade inom området att regionalt rationaliseringsstöd
bör utgå i hela denna del av Gävleborgs län och inte som för närvarande
endast i Ljusdals kommun. Detta innebär att utskottet delar den i motionerna
1078 (c) och 2041 (vpk) framförda uppfattningen i frågan. Vad utskottet
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande stöd till trädgårdsnäringen i Hälsingland

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motionerna 1984/85:1078 och
1984/85:2041.

8. Främjande av trädgårdsnäringen (punkt 6)

Einar Larsson och Kerstin Andersson (båda c) anser att utskottets
yttrande på s. 14 fr. o. m. den del som börjar med ”Sorn redovisas” och
utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

Som redovisas (= utskottet) denna uppfattning.

I propositionen redovisas att efterfrågan på bidrag under budgetåret
1983/84 var dubbelt så stor som tillgången på medel. Lantbruksstyrelsen var
därför tvungen att prioritera kraftigt bland objekten. Trots detta föreslår
regeringen inte någon ökning av anslaget. Även om det i och för sig är
angeläget att iaktta stor restriktivitet vid anslagstilldelningen vill utskottet
dock hålla före att en väsentligt generösare inställning här är starkt
motiverad. Utskottet vill erinra om att trädgårdsnäringen är en näringsgren
med små företag och begränsade möjligheter till marknadsföring i konkurrens
med import och jordbruksreglerade livsmedel. Enligt utskottets mening

JoU 1984/85:25

bör anslaget för nästa budgetår räknas upp till 3 milj. kr. eller 2,1 milj. kr.
mer än vad regeringen föreslagit. Utskottet tillstyrker alltså motion 2033 av
Einar Larsson m. fl. (c) i denna del (yrkande 2).

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till
motion 1984/85:2033 yrkande 2 till Främjande av trädgårdsnäringen
för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av
3 000 000 kr.

9. Främjande av husdjursaveln m. m. (punkt 8)

Einar Larsson och Kerstin Andersson (båda c) anser att utskottets
yttrande fr. o. m. den del som på s. 17 börjar med ”Utskottet, som” och
utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

Utskottet vill starkt understryka att nyss återgivna uttalanden från
föregående riksmöte alltjämt äger full giltighet. Särskilt vill utskottet därvid
trycka på riksdagens uttalande att avvecklingen av det statliga stödet till
hästaveln bör ske i en takt som ej försvårar för hästavelsorganisationerna att
vidmakthålla ett avelsarbete av minst samma kvalitet som för närvarande och
på ett sätt som medger vederbörligt hänsynstagande till samtliga deltagande
avelsföreningars intressen, alltså såväl varmblods- som kallblodsavelns.
Vidare krävs att verksamheten i övergångsskedet inte ges alltför snäva
ramar. Enligt utskottets mening kan regeringens nu framlagda förslag inte
anses motsvara vad man mot bakgrund av riksdagens sålunda uttalade
mening kunde ha anledning att vänta sig. Som anförs i motion 2056 av Nils
Åsling och andre vice talman Anders Dahlgren (båda c) står den nya
huvudmannaorganisationen för hästavelsarbetet inför ett mycket stort,
tidsödande och kostnadskrävande program som successivt skall genomföras.
Vidare kommer den nya stiftelsen för Wången att i starten för sin verksamhet
möta både större investerings- och driftkostnader än man tidigare räknat
med. Allt detta talar för att den av regeringen förordade anslagstilldelningen
för nästa budgetår är otillräcklig. Utskottet vill för sin del ansluta sig till det i
motion 2056 (c) framlagda förslaget att anslaget för nästa budgetår förs upp
med 1 milj. kr., varav kallblodsuppfödarnas organisationer bör tilldelas
500 000 kr. Hingstuppfödningsanstalten bör av anslaget tilldelas 300 000 kr.
Utskottet tillstyrker således motionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till
motion 1984/85:2056 till Främjande av husdjursaveln m. m. för
budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.

JoU 1984/85:25

10. Främjande av rennäringen (punkt 10 mom. 3)

Håkan Strömberg, Grethe Lundblad, Ove Karlsson, Gunnar Olsson,
Martin Segerstedt, Bengt Kronblad och Ulf Lönnqvist (alla s) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med "Utskottet vill”
och på s. 21 slutar med ”ytterligare åtgärd” bort ha följande lydelse:
Utskottet (= utskottet) inte avsedd. Jordbruksnämnden handlägger
på rennäringens område i huvudsak endast de frågor som har med
prisstödet att göra. Utskottet finner för sin del övervägande skäl för att
statens företrädare i de årliga överläggningarna blir lantbruksstyrelsen,
såsom regeringen föreslagit. Givetvis bör jordbruksnämndens sakkunskap i
marknads- och prisfrågor utnyttjas vid dessa överläggningar. Därför är det
naturligt att, såsom anförs i propositionen, samråd sker med jordbruksnämnden
i sådana frågor.

Utskottet ansluter sig alltså till regeringens uppfattning när det gäller
formerna för de årliga överläggningarna mellan staten och rennäringen och
avstyrker i överensstämmelse härmed motion 756 (c) yrkande 2.

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande överläggningar mellan staten och företrädare för
rennäringen

att riksdagen avslår motion 1984/85:756 yrkande 2,

11. Främjande av rennäringen (punkt 10 mom. 4)

Einar Larsson (c), Kerstin Andersson (c) och Börje Stensson (fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med ”Likaledes
föreslår” och slutar med ”sitt betänkande” bort ha följande lydelse:
Däremot anser utskottet att riksdagen, som föreslås i yrkande 1 i motion
756 av Einar Larsson m. fl. (c), i detta sammanhang bör ställa sig bakom de
målformuleringar som rennäringskommittén avgav i sitt våren 1984 avlämnade
betänkande (SOU 1983:67) Rennäringen i Sverige. Kommittén presenterade
den programmatiska grundvalen för sina förslag i följande fyra delmål:

- Minoritetspolitiskt mål, som innebär att rennäringen är en förutsättning för
den samiska kulturen och därför måste förbli en samisk näring.

- Regionalpolitisk! mål, som innebär att bosättning och sysselsättning i de
samiska bosättningsområdena upprätthålls.

- Näringspolitiskt mål, som innebär en rationell och lönsam produktion inom
näringen - baserad på för näringen bestämmande förhållanden och genom
tillvaratagande av naturresurser.

- Inkomstmål, som innebär att rennäringsutövarna skall ha en ekonomisk
och social trygghet och standard i arbetet som inte avviker från vad som gäller
i samhället i övrigt.

JoU 1984/85:25

Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet här
anfört.

dels utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande delmål för rennäringen

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1984/85:756 yrkande 1,

12. Skogsvårdsstyrelserna: Myndighetsuppgifter (punkt 14)

John Andersson (vpk) anser att den del av utskottets yttrande på s. 24 som
börjar med "Utskottet får” och utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

Som framhålls i motionen skulle en ökning av skogsvårdsstyrelsernas
resurser resultera i bättre skötsel av våra skogstillgångar. En resursförstärkning
skulle även ge positiva effekter till sysselsättningsmöjligheterna i
skogsbygderna samt inom skogsnäringen i stort. Utskottet tillstyrker mot den
bakgrunden motionen såvitt nu är i fråga (yrkande 1).

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till
motion 1984/85:443 yrkande 1 till Skogsvårdsstyrelserna: Myndighetsuppgifter
för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av
148 370 000 kr.

13. Skogsvårdsstyrelserna: Frö- och plantverksamhet (punkt 15 mom. 2)

Einar Larsson och Kerstin Andersson (båda c) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 25 som börjar med "Utskottet kan”
och slutar med "utskottet motionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner motionärernas krav på utredning berättigad. Utskottet
anser även de synpunkter som i motionen anlagts till förmån för bibehållande
av plantskolan i Kratte Masugn bärkraftiga. Vad utskottet sålunda anfört
med anledning av motionen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande utredning om plantverksamheten m.m.

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1984/85:635.

JoU 1984/85:25

14. Bidrag till skogsvård m. m. (punkt 17 moni. 1 och 2)

Einar Larsson och Kerstin Andersson (båda c) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 29 som börjar med ”Riksdagen
avslog” och på s. 30 slutar med ”samt 2618” bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder den uppfattning som redovisas i centerns partimotion
667 att, såsom det skogliga bidragssystemet nu visat sig fungera, det för
skogsbruket är bättre att skogsvårdsavgifter och samtliga bidragsformer med
undantag av sådana som är av regionalpolitisk karaktär avvecklas.

Utskottet finner alltså att bidragsformerna 2, 3 och 5 under D 6 i
budgetpropostionen bör avvecklas fr.o.m. den 1 juli 1985. Skogsstyrelsen
bör av regeringen få i uppdrag att snarast göra en översyn av möjligheterna
till personalminskning vid styrelsen och skogsvårdsstyrelserna när det
skogliga bidragssystemet tas bort. Som motionärerna framhållit bör det
regionalpolitiska stödet till skogsbruket utgå i huvudsak i enlighet med
tidigare ordning. Regeringen bör uppta förhandlingar med representanter
för skogsägarna och skogsindustrin hur för skogsbruket gemensamma
angelägenheter fortsättningsvis skall finansieras. Vad utskottet sålunda
anfört med anledning av motionen såvitt nu är i fråga (yrkandena 1,3,4 och
5) bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet
tillstyrker vidare yrkande 2 i motionen om minskning av anslaget med 200
milj. kr. i förhållande till regeringens förslag.

Det anförda innebär att utskottet avstyrker motionerna 2001 såvitt nu är i
fråga (yrkandena 1, 3 och 4), 2168 såvitt nu är i fråga (yrkandena 16 och 17)
samt 2618.

dels utskottets hemställan under 1 och 2 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av vad som förordats i propositionen
om det statliga stödet till skogsvård m. m. och med avslag på
motionerna 1984/85:2001 yrkandena 1 och 3 samt 1984/85:2618
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med
anledning av motion 1984/85:667 yrkandena 1, 3, 4 och 5,

2. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1984/85:667 yrkande 2 samt med avslag på motionerna
2001 yrkande 4 och 2168 yrkandena 16 och 17 till Bidrag till
skogsvård m. m. för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag
av 120 000 000 kr.,

15. Bidrag till skogsvård m. m. (punkt 17 mom. 1, 2 och 3)

Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Jan-Eric Virgin (samtliga m) anser
att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med ”Riksdagen
avslog” och på s. 30 slutar med ”samt 2618”, bort ha följande lydelse:

6 Riksdagen 1984/85.16 sami. Nr 25

JoU 1984/85:25

Som framhålls i moderata samlingspartiets kommittémotion är det djupt
otillfredsställande att merparten av skogsvårdsavgiften kommit att bli en
extra skatt som tas ut av skogsnäringen. Inflytande medel från en sänkt
skogsvårdsavgift bör som motionärerna föreslår användas för att finansiera
de för skogsbruket mest angelägna gemensamma åtgärderna. Vilka dessa är
bör utredas av representanter för näringen och regeringen gemensamt.
Utskottet biträder även förslaget i motionen att anslag till skogsodling av
lågproducerande bestånd inte längre skall utgå. Därmed tillgodoses även
syftet med motion 2618.

Utskottet tillstyrker vidare förslaget i motion 2001 om anslagets storlek.
Det sagda innebär att utskottet avstyrker motion 676 i dess helhet och motion
2168 såvitt nu är i fråga (yrkandena 16 och 17).

dels den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar med "Utskottet får"
och slutar med "den grunden” bort ha följande lydelse:

Utskottet får (= utskottet) eller kulturminnesvårdsskäl. Som

motionärerna påpekar kan emellertid konflikter uppstå vid tillämpningen av
ädellövskogslagen och skogsvårdslagen i detta hänseende. Frågan bör bli
föremål för en översyn. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av
motionen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 1, 2 och 3 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av vad som förordas i propositionen
om det statliga stödet till skogsvård m.m. samt med avslag på
motionerna 1984/85:667 yrkandena 1, 3, 4 och 5 och 1984/85:2618
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med
anledning av motion 1984/85:2001 yrkandena 1 och 3,

2. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1984/85:2001 yrkande 4 samt med avslag på motionerna
1984/85:667 yrkande 2 och 1984/85:2168 yrkandena 16 och 17 till
Bidrag till skogsvård m. m. för budgetåret 1985/86 anvisar ett
förslagsanslag av 173 000 000 kr.,

3. beträffande skogsbruket i Skåne

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1984/85:2580 yrkande 2,

16. Bidrag till skogsvård m. m. (punkt 17 mom. 2)

Börje Stensson (fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande som börjar på s. 29 med "Utskottet får”
och slutar på s. 30 med "samt 2618” bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder folkpartiets förslag i motion 2168 att anslaget bör kunna
minskas med 20 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag med hänsyn till
att det hittills inte har utnyttjats helt ut och med hänsyn till folkpartiets övriga

JoU 1984/85:25

förslag angående skogsbruket och förändringar i skogsvårdslagen. Det sagda
innebär att motionerna 1984/85:667 yrkande 2 och 1984/85:2001 yrkande 4
avstyrks.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1984/85:2168 yrkandena 16 och 17 samt med avslag på
motionerna 1984/85:667 yrkande 2 och 1984/85:2001 yrkande 4 dels
medger att under budgetåret 1985/86 statsbidrag beviljas med
sammanlagt högst 300 000 000 kr. till skogsvård m.m., dels till
Bidrag till skogsvård m. m. för budgetåret 1985/86 anvisar ett
förslagsanslag om 300 000 000 kr.,

17. Trygghetsförsäkring för skogsbrukare (punkt 17 mom. 5)

Einar Larsson (c), Hans Wachtmeister (m), Sven Eric Lorentzon (m),
Kerstin Andersson (c), Jens Eriksson (m), Börje Stensson (fp) och Jan-Eric
Virgin (m) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med ”Eftersom
flera” och på s. 32 slutar med ”till känna” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att frågan om en trygghetsförsäkring för självverksamma
skogsbrukare nu bör lösas. Det är över två år sedan en enhällig riksdag
begärde förslag av regeringen härom. Som flertalet motionärer föreslagit bör
ett trygghetspaket utformas efter de linjer som utarbetats av LRF m. fl. och
finansieras med skogsvårdsavgiftsmedel. Riksdagen bör således med anledning
av motionerna besluta om införande av en trygghetsförsäkring för
skogsbrukare.

Kostnaderna för försäkringen kan enligt motion 2168 uppskattas till ca 15
milj. kr. Utskottet finner att riksdagen med bifall till motionen såvitt nu är i
fråga (yrkande 15) bör anvisa 15 milj. kr. till finansiering av reformen under
det kommande budgetåret.

dels utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande trygghetsförsäkring för skogsbrukare

a) att riksdagen med anledning av motionerna 1984/85:752,1984/
85:1400, 1984/85:2001 och 1984/85:2018 beslutar som sin mening
ge regeringen till känna att en trygghetsförsäkring för skogsbrukare
bör inrättas,

b) att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2168 yrkande 15 till
Trygghetsförsäkring för skogsbrukare för budgetåret 1985/86 anvisar
ett förslagsanslag av 15 000 000 kr.,

JoU 1984/85:25

18. Stöd till byggande av skogsvägar (punkt 18 morn. 1 och 2)

John Andersson (vpk) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar med ”Riksdagen
avslog” och på s. 34 slutar med ”2 b och 3)” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer med motionärerna att bidrag till byggande av
skogsvägar för privatskogsbruket kan ha en positiv verkan på avverkningsbenägenheten
genom att avverkningarna kan samordnas på splittrade ägor.
Däremot är det enligt utskottets mening inte nödvändigt att storskogsbruket
erhåller detta stöd. Utskottet tillstyrker mot den bakgrunden förslagen i
motionen att minska ifrågavarande bidragsram och anslag (yrkandena 2 a
och b). Bidrag till byggande av skogsbilvägar bör således endast utgå till det
privata skogsbruket. Förordningen (1979:792) om statligt stöd till skogsbruket
bör ändras i enlighet härmed. Vad utskottet sålunda anfört med
anledning av motionen såvitt nu är i fråga (yrkande 3) bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 1 och 2 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1984/85:443 yrkandena 2 a och b samt med avslag på
motion 1984/85:2606 yrkande 3 dels medger att under budgetåret
1985/86 statsbidrag beviljas med sammanlagt högst 45 000 000 kr.
till byggande av skogsvägar, dels till Stöd till byggande av skogsvägar
för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 40 000 000
kr.,

2. beträffande bidrag till vissa ägarkategorier

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1984/85:443 yrkande 3,

19. Stöd till byggande av skogsvägar (punkt 18 mom. 1 och 3)

Einar Larsson och Kerstin Andersson (båda c) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 34 börjar med ”När det” och slutar
med ”regeringens förslag" bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder den i motion 2606 uttalade åsikten att något stöd till
vägbyggen ovan den gamla skogsodlingsgränsen i fjällnära skogar icke bör
utgå. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet
tillstyrker även motionärernas förslag om en smärre minskning av anslaget.

dels utskottets hemställan under 1 och 3 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1984/85:2606 yrkande 3 samt med avslag på motion
1984/85:443 yrkandena 2 a och b dels medger att under budgetåret
1985/86 statsbidrag beviljas med sammanlagt högst 55 000 000 kr.

JoU 1984/85:25

till byggande av skogsvägar, dels till Stöd till byggande av skogsvägar
för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 45 000 000
kr.,

3. beträffande bidrag till vissa vägbyggen

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1984/85:2606 yrkande 2.

20. Bidrag till fiskehamnar (punkt 20 mom. 2)

Einar Larsson och Kerstin Andersson (båda c) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 36 som börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”motionen avstyrks” bort ha följande lydelse:

Med tanke på det stora behov av utbyggnad av fiskehamnar som föreligger
på olika håll är regeringens förslag illavarslande. Anslaget bör som föreslås i
motion 1084 förstärkas i enlighet med fiskeristyrelsens förslag. Utskottet
tillstyrker således nämnda motion. Motion 1409 bör icke föranleda någon
ytterligare riksdagens åtgärd.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1984/85:1084 till Bidrag till fiskehamnar m.m. för
budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 6 657 000 kr.,

21. Lån till fiskerinäringen (punkt 22 mom. 1)

Håkan Strömberg, Grethe Lundblad, Ove Karlsson, Gunnar Olsson,
Martin Segerstedt, Bengt Kronblad och Ulf Lönnqvist (alla s) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 38 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”till känna” bort ha följande lydelse:

Utskottet får erinra om att regeringen föreslagit - och utskottet har
tillstyrkt - en förstärkning med 1,4 milj. kr. av bidragen till fiskets rationalisering
(jfr. punkt 21 mom. 3). Enligt utskottets mening har stödet till näringen
därigenom erhållit en sådan styrka att det nu bör vara möjligt att anpassa
bestämmelserna om fiskerilån till de regler som allmänt tillämpas vid statlig
långivning. I fråga om fiskberedningslånen görs däremot inga ändringar.
Utskottet har således ingen erinran mot den av jordbruksministern aviserade
ändringen av bestämmelserna. De i motionerna framförda yrkandena om
bibehållande av nuvarande regler för fiskerilånen avstyrks.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande bestämmelserna om fiskerilån

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:751 yrkande 2, 1984/
85:753,1984/85:1405 delvis, 1984/85:2003 och 1984/85:2613 yrkande
1,

JoU 1984/85:25

22. Lån till fiskerinäringen (punkt 22 morn. 2)

Einar Larsson och Kerstin Andersson (båda c) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 38 som börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”2613 yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motionerna 751 och 1405 bör behovet av ökat statligt stöd
till fiskeflottans upprustning även mötas genom höjda anslag. Utskottet
biträder förslaget i motion 751 om en höjning av beloppet till 50 milj. kr.
Därigenom tillgodoses i väsentlig mån även motion 1405. Däremot avstyrks
motion 2613 yrkande 2.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1984/85:1405 delvis samt med bifall till motion 1984/85:751 yrkande
1 till Lån till fiskerinäringen för budgetåret 1985/86 anvisar ett
reservationsanslag av 50 000 000 kr.,

23. Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar m. m. (punkt 26 mom.

Einar Larsson (c), Sven Eric Lorentzon (m), Kerstin Andersson (c), Jens
Eriksson (m). Börje Stensson (fp) och Jan-Eric Virgin (m) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 42 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”motion 2036” bort ha följande lydelse:

Som framgår av motion 2036 är antalet insjuknanden och dödsfall i
salmonella mycket lägre i Sverige än i andra länder med jämförbar hygienisk
standard. Detta positiva förhållande beror till avgörande del på att vi i
Sverige satt in salmonellabekämpningen i livsmedelskedjans primärproduktionsled
- utslaktning av smittade besättningar, omfattande saneringsåtgärder,
avstängning, noggrann kontroll osv. Därigenom har smittspridningen
till människor kunnat begränsas mycket effektivt.

De ändrade ersättningsreglerna, innebärande att man slopat ersättningen
för beordrade obduktioner, utslaktningar och saneringar vid salmonellaangrepp
i kycklingbesättningarna, jämte försäkringspremier och hälsokontroller
har inneburit en betydande kostnadsövervältring på djurägarna, men
också på konsumenterna. Genom dessa kostnadspåläggningar och moms på
detta har konsumenterna drabbats av prishöjningar som är flera gånger
högre än statens besparingar på att dra in salmonellaersättningen till
slaktkycklingproduktionen. Det har vidare varit mycket svårt att konstruera
en försäkring med rätt avgifter. Den är fortfarande preliminär.

Utskottet delar motionärernas principiella uppfattning att staten skall stå
för de kostnader som producenterna åsamkas på grund av statliga beslut och
åtgärder i slaktproduktionen i humanpreventivt syfte. Som anförts i motion
2036 har detta system varit mycket effektivt och till låg kostnad hindrat

JoU 1984/85:25

salmonellaspridning till människa. Smittskyddsutredningen, som inom kort
avlämnar sitt slutbetänkande, behandlar dessa frågor. Detta borde avvaktas i
stället för att nu driva igenom ett beslut. Eftersom systemet nu är ändrat för
slaktkycklingproduktionen finns det skäl att utvärdera det nya systemet för
att få ett bättre begrepp om de verkliga kostnadskonsekvenserna och ökade
smittspridningsriskerna.

Vad beträffar slaktnötsproduktionen vill utskottet framhålla att denna
produktionsgren är ekonomiskt mycket hårt pressad genom att konsumtionen
av nötkött minskat. Ett kommande tvåprissystem i mjölkproduktionen
kommer troligen att förvärra situationen för den specialiserade nötköttsproduktionen
ytterligare. Sannolikt kommer många att se sig tvingade att lägga
ned eller starkt krympa produktionen. Bl. a. den beskrivna situationen har
medfört att det inte funnits förutsättningar att lösa de grundläggande
frågorna angående huvudmannaskap och organisation för hälsokontroll
liksom former för och finansiering av ett försäkringsskydd.

Salmonellarisken är svår att försäkra, dels för att gruppen är så liten, dels
på grund av att salmonella på nöt nästan helt är lokaliserad till vissa
geografiska områden. Det torde vara svårt att motivera en dyr försäkring i
andra delar av landet. Konsekvenserna blir då att försäkringen och hälsokontrollen
skall betalas av ännu färre producenter. Detta innebär högre
premier för den enskilda besättningen och risk att ännu fler ställer sig
utanför.

En rikstäckande organiserad hälsokontroll kan därför enligt utskottets
bedömning inte vara etablerad den 1 juli 1985. Det finns ej heller någon
huvudman för en sådan hälsokontroll. För att få ett förtroendefullt samarbete
mellan djurägare och en eventuell hälsovård måste anslutningen vara
frivillig. Det går inte heller att enbart organisera en hälsovård för att
administrera en salmonellaförsäkring. De i propositionen uppställda förutsättningarna
för ett slopande av salmonellaersättningen finns alltså inte. Ett
genomdrivande av ett beslut enligt propositionen skulle skapa stor förvirring
på grund av de oklarheter som föreligger.

Regeringens motiv för att ta bort ersättningen för kostnader i den
specialiserade nötköttsproduktionen på grund av beordrade statliga åtgärder
är att minska statens utgifter. Det finns då anledning att påpeka att
besparingar i storleksordningen 7 milj. kr. redan gjorts i vad gäller ersättning
till djurägare på grund av förändrade bekämpningsmetoder m.m. (se
proposition 1983/84:40 bilaga 7 s. 6).

Med hänsyn till att ersättningen för salmonellakostnader i köttdjursproduktionen
med nuvarande regler inte beräknas uppgå till mer än ca 0,5
milj. kr. per år och detta ställs mot de problem, risker och kostnader som
tidigare redovisats framstår det som klart fördelaktigt att permanenta
nuvarande system för den specialiserade slaktnötsproduktionen.

JoU 1984/85:25

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med anledning av motion 1984/85:2036 dels som sin
mening ger regeringen till känna att oförändrade ersättningsregler
bör gälla för bekämpande av salmonella i specialiserad slaktnötsproduktion,
dels hos regeringen hemställer om en utvärdering av
gällande ersättningssystem avseende slaktkycklingsproduktionen.

24. Statens maskinprovningar m. m. (punkt 28 mom. 2)

Einar Larsson (c), Kerstin Andersson (c) och Paul Lestander (vpk) anser
att

dels den del av utskottets yttrande på s. 43 som börjar med ”Med hänsyn”
och slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:

Målet för maskinprovningarnas verksamhet vid sidan av den obligatoriska
kontrollen enligt lagen om riksprovplatser är att genom frivillig provning,
som är förbunden med obligatorisk publicering, av traktorers, maskiners och
redskaps egenskaper bidra till effektivisering av jordbruket, skogsbruket,
trädgårdsnäringen och vården av kommunernas grönytor samt till miljöförbättring
och energibesparing. Regeringens förslag om ökad kostnadstäckning
innebär, enligt vad utskottet erfarit, att avgifterna för den berörda
provningsverksamheten måste höjas mycket kraftigt. Utskottet delar bedömningen
i motion 2619 om nackdelarna med en sådan förändring. Som
motionärerna framhållit har både producenterna inom de areella näringarna
och konsumenterna nytta av provningsverksamheten. Utskottet föreslår
därför att driftbidraget till statens maskinprovningar räknas upp med 690 000
kr. i enlighet med anslagsframställningen.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1984/85:2619 till Bidrag till statens maskinprovningar för budgetåret
1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 5 685 000 kr.,

25. Sveriges lantbruksuniversitet (punkt 31 mom. 2)

Einar Larsson och Kerstin Andersson (båda c) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 45 som börjar med ”Regeringens
förslag” och slutar med ”kunna biträda” bort ha följande lydelse:

Styrelsen för lantbruksuniversitetet föreslår i sin anslagsframställning att
huvudförslaget inte skall tillämpas på grundutbildningen. I motion 2608 ger
Einar Larsson m. fl. (c) uttryck för samma uppfattning. Motionärerna
föreslår mot bakgrund av i motionen närmare angivna skäl att under
förevarande anslag för nästa budgetår anvisas 383 054 000 kr., vilket innebär
en uppräkning med 2,2 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag.

JoU 1984/85:25

Utskottet ansluter sig till motionärernas förslag och förordar sålunda bifall
till motionen.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1984/85:2608 till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret
1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 383 054 000 kr.,

26. Skogs- och jordbrukets forskningsråd (punkt 33 morn. 2 e)

Einar Larsson och Kerstin Andersson (båda c) anser att

dels efter det stycke i utskottets yttrande på s. 53 som slutar med
”sydsvensk skogsskötsel m. m.” bort införas ett avsnitt av följande lydelse:

I motion 2609 av Einar Larsson m. fl. (c) förordas bl. a. att ett handlingsprogram
tas fram om jordbrukets utvecklingsmöjligheter samt att rådgivning,
utbildning och marknadsåtgärder stimuleras med stöd av åtgärder,
finansierade med handelsgödselavgifter och bekämpningsmedelsavgifter.
Motionärerna uttalar sig vidare för inrättandet av en professur för alternativa
produktionsformer. Utskottet finner det angeläget att angivna frågor
beaktas i det fortsatta programarbetet på forskningens område. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 2 e bort ha följande lydelse:

2. beträffande forskning om alternativa produktionsformer

e) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1984/85:2609 yrkandena
2 och 5,

27. Skogs- och jordbrukets forskningsråd (punkt 33 mom. 3 b)

Paul Lestander (vpk) anser att

dels efter det stycke i utskottets yttrande på s. 53 som slutar med
”sydsvensk skogsskötsel m. m.” bort införas ett avsnitt av följande lydelse:

Utskottet vill i detta sammanhang vidare framhålla angelägenheten av att
det i det fortsatta programarbetet på skogsforskningens område bl. a.
beaktas förutsättningarna för att förlägga en forskningsstation till Ronneby
med inriktning på forskning rörande miljöskador på skogen. Utskottet
biträder så till vida det förslag som framlagts i motion 469 av Bertil Måbrink
(vpk) i denna fråga (yrkande 3). Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 3 b bort ha följande lydelse:

3. beträffande skogsforskning

b) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1984/85:469 yrkande 3,

JoU 1984/85:25

28. Miljövårdsinformation (punkt 36 morn. 1)

Börje Stensson (fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 55 som börjar med ”Utskottet är”
och slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med vad som anförts i motion 370, att opinionsbildning
och information på miljövårdens område är viktiga angelägenheter.
De insatser som görs av naturvårdsverket och vissa ideella organisationer
med medel från förevarande anslag har stor genomslagskraft. Utskottet delar
motionärernas bedömning att anslaget, i enlighet med naturvårdsverkets
yrkande, bör räknas upp till 3 990 000 kr.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1984/85:370 yrkande 5 till Miljövårdsinformation för
budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 3 990 000 kr.,

29. Miljövårdsinformation (punkt 36 mom. 2)

Einar Larsson och Kerstin Andersson (båda c) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 55 som börjar med ”Sorn
utskottet” och slutar med ”Motionen avstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det finns starka skäl som talar för att ett generellt
statligt stöd till miljöorganisationerna införs. Som framgår av motion 755 har
frågan behandlats i betänkandet (SOU 1979:60) Bidrag till folkrörelser. Till
den del betänkandet avser stöd till miljörörelsen har arbetet ej fullföljts på
regeringsnivå. Utskottet ansluter sig till yrkandet i motion 755 och föreslår
att regeringen fullföljer frågan om stöd till miljöorganisationerna i enlighet
med de riktlinjer som anges i motionen.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med bifall till motion 1984/85:755 hos regeringen
hemställer om förslag om generellt statligt stöd till miljöorganisationer.

30. Mark för naturvård m. m. (punkt 37 mom. 1 och 2)

Einar Larsson och Kerstin Andersson (båda c) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 58 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”anfort ovan” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförts i motionerna 1413 och 2606
rörande fördelningen mellan anslagen H 4 och H 5. Det kan inte anses
meningsfullt att öka resurserna för inköp av mark samtidigt som vårdanslaget
i reala termer urholkas alltmer. Den bristande balansen mellan de båda

JoU 1984/85:25

anslagen accentueras ytterligare av det faktum att naturvården till stor del
finansierats genom arbetsmarknadspolitiska insatser. Som framgår av motion
1413 har kraftiga nedskärningar gjorts vad beträffar AMS-medel till
naturvårdsarbeten. Vissa län har under innevarande budgetår blivit helt
utan. Enligt regeringens förslag i bilaga 12 till årets budgetproposition
kommer ytterligare nedskärningar att göras. Allt detta omöjliggör en
långsiktig planering av naturvårdsarbetet. Utskottet anser att problemet i
rådande budgetläge inte kan lösas på annat sätt än genom en omfördelning
mellan anslagen H 4 och H 5 i enlighet med motionerna 1413 och 2606.
Härigenom tillgodoses i viss utsträckning även motion 2002.

dels utskottets hemställan under 1 och 2 bort ha följande lydelse:

1.att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1984/85:2002 yrkande 1 samt med bifall till motion 1984/85:1413 i
motsvarande del och motion 1984/85:2606 yrkande 8 i motsvarande
del till Mark för naturvård för budgetåret 1985/86 anvisar ett
reservationsanslag av 30 000 000 kr.,

2. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1984/85:2002 yrkande 2 samt med bifall till motion 1984/85:1413 i
motsvarande del och motion 1984/85:2606 yrkande 8 i motsvarande
del till Vård av naturreservat m. m. för budgetåret 1985/86
anvisar ett reservationsanslag av 42 200 000 kr.

31. Mark för naturvård m. m. (punkt 37 mom. 1 och 2)

Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Jan-Eric Virgin (alla m) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 58 börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”anfort ovan” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den åsikt som framförts i motion 2002 att det av olika skäl
är olämpligt att nu öka resurserna för markförvärv för naturvårdsändamål.
Ett viktigt skäl är att det redan i dagsläget föreligger svårigheter att sköta
många av de områden som avsatts för sådana ändamål. En ökning av
resurserna för förvärv utan att man samtidigt anvisar ytterligare medel för
vård och skötsel av områdena är slöseri med statliga medel. Utskottet vill i
sammanhanget påpeka att det finns ett mindre kostnadskrävande sätt att
säkerställa mark för naturvårdsändamål, nämligen att upprätta skötselavtal
med enskilda markägare. Mot angivna bakgrund ansluter sig utskottet till
yrkandet i motion 2002 om oförändrat anslag till H 4 Mark för naturvård och
om höjning av vårdanslaget. Motionerna 1413 och 2606 tillgodoses delvis
genom utskottets ställningstagande.

dels utskottets hemställan under 1 och 2 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionerna
1984/85:1413 i motsvarande del och 1984/85:2606 yrkande 8 i
motsvarande del samt med bifall till motion 1984/85:2002 yrkande

JoU 1984/85:25

1 till Mark för naturvård för budgetåret 1985/86 anvisar ett
reservationsanslag av 20 000 000 kr.,

2. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1984/85:1413 i motsvarande del och motion 1984/85:2606
yrkande 8 i motsvarande del samt med bifall till motion 1984/
85:2002 yrkande 2 till Vård av naturreservat m. m. för budgetåret
1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 42 000 000 kr.,

32. Mark för naturvård m. m. (punkt 37 mom. 3)

Einar Larsson (c), Kerstin Andersson (c) och Börje Stensson (fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 58 börjar med ”Frågan om”
och på s. 59 slutar med ”5 och 7” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförts i motionerna 370,1413 och
2606 rörande formerna för överföring av mark mellan statliga myndigheter.
Eftersom huvuddelen av den mark som klassats som skyddsvärd - bl. a. i
samband med besluten om fjällnära skogar och urskogar - tillhör staten
genom domänverket förutsätter utskottet att marken överförs till naturvårdsförvaltningen
genom upp- och nedskrivning av berörda fonder. I den
mån områdena ägs av privatpersoner och bolag bör ersättningsmark lämnas
genom domänverkets försorg. Om man förfar på detta sätt kan t. ex. hela
avsättningen av de fjällnära urskogarna ske genom nedskrivning av domänverkets
stamkapital. Det innebär bl. a. att man inte behöver ytterligare
belasta de anslag som gäller förvärv av mark för naturvårdsändamål. Vidare
instämmer utskottet i motionärernas yrkande att man återinför ett tidigare
tillämpat system med årliga överföringar av mark från domänfonden till
naturvårdsfonden i syfte att underlätta reservatsbildning. Överföringen bör
tills vidare gälla mark till ett värde av lägst 10 milj. kr. och högst 15 milj. kr.
Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motionerna 370,1413 och 2606 i berörda
delar.

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande överföring av mark från domänfonden till naturvårdsfonden
m. m.

att riksdagen med anledning av motion 1984/85:370 yrkande 4,
motion 1984/85:1413 i motsvarande del och motion 1984/85:2606
yrkandena 5 och 7 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

JoU 1984/85:25

33. Vissa finansieringsfrågor i övrigt m. m. (punkt 37 morn. 4 a)

Börje Stensson (fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 59 som börjar med ”När det” och
slutar med ”vidare åtgärd” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det ofrånkomligt att man i rådande statsfinansiella läge
måste ompröva gällande regler om ersättning för mark som avsätts för
naturvårdsändamål m. m. I annat fall finns det risk för en av ekonomiska skäl
framtvingad sänkning av ambitionsnivån i naturvårdsarbetet. Utskottet
ansluter sig till vad som i motionerna 372 och 2590 anförts om långsiktiga
principer och riktlinjer för naturvårdsplaneringen. Som motionärerna anfört
handlar det ofta om mycket långsiktiga investeringar, som lämpligen borde
kunna fördelas på en längre tidsperiod. Utskottet föreslår att riksdagen hos
regeringen hemställer om en översyn av formerna för säkerställande av
naturvårdsobjekt enligt de riktlinjer som anges i motionerna 372
(yrkande 13) och 2590.

dels utskottets hemställan under 4 a bort ha följande lydelse:

4. a) beträffande vissa finansieringsfrågor i övrigt m. m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1984/85:372
yrkande 13 och 1984/85:2590 hos regeringen hemställer om en
översyn i enlighet med vad utskottet anfört,

34. Vissa finansieringsfrågor i övrigt m. m. (punkt 37 mom. 4 b)

Einar Larsson och Kerstin Andersson (båda c) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 59 som börjar med ”Möjligheten
att” och slutar med ”vidare åtgärd” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, mot bakgrund av vad som anförts ovan (res.) om
bristande resurser i naturvårdsarbetet, att möjligheten att ingå skötselavtal
med berörda markägare bör utnyttjas i större utsträckning. Detta skulle vara
till gagn både för naturvården och för enskilda som äger eller nyttjar
skyddsvärd mark. Vad utskottet anfört med anledning av motion 2606
yrkande 6 bör ges regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 4 b bort ha följande lydelse:

4. b) att riksdagen med anledning av motion 1984/85:2606 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

35. Miljövårdsforskning (punkt 38 mom. 1 och 2)

Einar Larsson (c). Kerstin Andersson (c) och Börje Stensson (fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 61 som börjar med ”Utskottet får”
och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:

JoU 1984/85:25

Enligt utskottets mening finns det risk för en betydande sänkning av
ambitionsnivån i fråga om det miljötekniska utvecklingsarbetet om regeringens
förslag rörande avveckling av det särskilda anslaget till detta ändamål
godtas. Härvidlag ansluter sig utskottet till den bedömning som görs i
motionerna 370 och 2604. Det bör anmärkas att chefen för industridepartementet
under anslaget till STU inte uttryckligen beräknat medel för
ifrågavarande ändamål. Utskottet avstyrker således regeringens förslag om
det fortsatta statliga stödet till miljöskyddsteknik och föreslår att anslaget
Stöd till miljöskyddsteknik bibehålls under nionde huvudtiteln. Anslaget bör
föras upp med samma belopp som för innevarande budgetår, 20 milj. kr.
Även i övrigt bör oförändrade regler gälla.

dels utskottets hemställan under 1 och 2 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med avslag på regeringens förslag i denna del och med
bifall till motion 1984/85:370 yrkande 8 och motion 1984/85:2604
yrkande 5 i motsvarande del godkänner vad utskottet anfört om
det fortsatta stödet till miljöskyddsteknik, m. m.,

2. beträffande särskilda medel till stöd till miljöskyddsteknik m. m.
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:370 yrkande 9 och
motion 1984/85:2605 yrkande 5 i motsvarande del till Stöd till
miljöskyddsteknik, m. m. för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag
av 20 000 000 kr.,

36. Övervakning av miljöförändringar, m. m. (punkt 39)

Börje Stensson (fp) anser att utskottets yttrande fr. o. m. det stycke på
s. 62 som börjar med ”Utskottet delar” och utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

Utskottet delar (= utskottet) av miljökvalitet. Vidare ansluter

sig utskottet till bedömningen i motion 370 att anslaget, som bl. a. utnyttjas
för viktiga inventeringar, bör räknas upp med ytterligare 3 milj. kr.

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till
motion 1984/85:370 yrkande 6 till Övervakning av miljöförändringar,
m. m. för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag
av 30 000 000 kr.,

37. Ersättning för vissa skador förorsakade av vilt, m. m. (punkt 43 mom. 2)

Börje Stensson (fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 64 som börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”yrkande 7” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker yrkandet i motion 370 om inrättande av ett särskilt
anslag för flora- och faunavård. För budgetåret 1985/86 bör anvisas 2 milj. kr.

JoU 1984/85:25

för detta ändamål. Det bör ankomma på regeringen att ge närmare
föreskrifter om anslagets fördelning.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med bifall till motion 1984/85:370 yrkande 7 till
Flora- och faunavård för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag
av 2 000 000 kr.

Särskilda yttranden

1. Främjande av rennäringen (punkt 10 mom. 1)

Einar Larsson (c), Kerstin Andersson (c) och Börje Stensson (fp) anför:

Utskottet understryker i nu framlagt betänkande liksom tidigare att det
finns starka skäl för att de sociala trygghetsfrågorna för de renskötande
samerna löses efter samma mönster som gäller för jordbrukare. Frågan om
att införa en trygghetsförsäkring för renskötare bör aktualiseras vid de
överläggningar som i fortsättningen skall äga rum mellan staten och
företrädare för rennäringen. I motionerna 756 av Einar Larsson m. fl. (c) och
2168 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) ifrågasätts om trygghetsfrågan kan lösas
utan att anslaget till främjande av rennäringen kan räknas upp med 800 000
kr. för ändamålet.

Som utskottet framhållit bör de förordade överläggningarna på myndighetsplanet
omfatta såväl lantbruksstyrelsen som jordbruksnämnden med
lantbruksstyrelsen som huvudansvarig och ske inom ramen för de anslag som
riksdagen anvisar på rennäringens område. Detta innebär att överläggningarna
skall omfatta ett vidare område än som representeras av nu förevarande
anslag till rennäringens främjande. Vi har med anledning härav ansett oss
kunna avstå från att yrka bifall till nyssnämnda motionsyrkanden om
ytterligare anslagsökningar under detta anslag och i stället avvakta resultatet
av de kommande överläggningarna.

2. Kostnaderna för livsmedelsverkets pesticidkontroll (punkt 24 mom. 2)

Einar Larsson (c) och Kerstin Andersson (c) anför:

I princip instämmer vi med synpunkterna i motion 2599 rörande kostnaderna
för livsmedelsverkets pesticidkontroll. Som framgår av motionen är
den svenska kemikaliekontrollen mycket noggrann. Stränga regler gäller för
användningen av kemikalier i den inhemska trädgårdsodlingen. Jämfört med
importerade produkter har den inhemska odlingen kunnat visa mycket goda
resultat i livsmedelsverkets kontroll av bekämpningsmedelsrester m. m.
Dessa omständigheter borde utgöra tillräcklig anledning att avlasta trädgårdsnäringen
det kollektiva kostnadsansvaret för kontrollverksamheten.

Vi vill påpeka att centerpartiets representanter i reservation 8 ovan yrkat

JoU 1984/85:25

en uppräkning av anslaget till främjande av trädgårdsnäringen med 2,1
milj. kr. Vid bifall till denna reservation finns ekonomiskt utrymme att
tillgodose motion 2599.

3. Kostnaderna för livsmedelsverkets pesticidkontroll (punkt 24 mom. 2)

Sven Eric Lorentzon (m), Jens Eriksson (m). Börje Stensson (fp) och
Jan-Eric Virgin (m) anför:

minab/gotab Stockholm 1985 82187