JoU 1984/85:10

Jordbruksutskottets betänkande
1984/85:10

om ändring i miljöskyddslagen (1969:387), m. m. (prop. 1984/85:10)

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet proposition 1984/85:10 med förslag
till lag om ändring i miljöskyddslagen och vattenlagen. Genom ändringen
i miljöskyddslagen syftar regeringen bl. a. till att komma till rätta
med vissa problem med övergödning av föroreningskänsliga vattenområden.
Genom en ny paragraf i miljöskyddslagen införs sålunda möjlighet att
föreskriva begränsningar och försiktighetsmått för sådana verksamheter,
bl. a. inom lantbruket, som bidrar till övergödningen av sjöar och vattendrag
m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag i detta hänseende och
avstyrker motionsvis framförda avslagsyrkanden (c och m).

Vidare föreslår utskottet ett riksdagsuttalande - med anledning av motionsyrkanden
(c och fp) - angående användningen av inkomster från
handelsgödsel- och bekämpningsmedelsavgifter i samband med att ett
område förklaras som föroreningskänsligt område enligt den nya paragrafen
i miljöskyddslagen.

Motionsyrkandena i övrigt avstyrks eller föreslås lämnade utan åtgärd.

Yrkandena gäller riksdagsuttalanden om dels ersättning till vissa markägare
som berörs av Ringsjöprojektet (m), dels att samarbetet mellan naturvården
och lantbruket i hithörande frågor bör fortsätta att få statligt stöd
(c).

Utskottet tillstyrker slutligen enhälligt propositionen i de delar som
gäller en rationellare gränsdragning mellan miljöskyddslagen och vattenlagen
m. m.

Till betänkandet har fogats fyra reservationer.

Propositionen

I proposition 1984/85:10 har regeringen (jordbruksdepartementet) föreslagit
riksdagen att anta

1. förslag till lag om ändring i miljöskyddslagen (1969:387),

2. förslag till lag om ändring i vattenlagen (1983:291).

Lagrådet har avgett yttrande över lagförslagen.

För att komma till rätta med vissa akuta problem med övergödning av
föroreningskänsliga vattenområden, bl. a. Ringsjön i Skåne, föreslås i propositionen
ändringar i miljöskyddslagen (1969: 387). Förslaget innebär att
regeringen skall kunna förklara ett vattenområde och angränsande marker
som ett särskilt föroreningskänsligt område. Regeringen och länsstyrelsen
1 Riksdagen 1984185. 16 sami. Nr 10

JoU 1984/85:10

skall ha rätt att ge generella föreskrifter om de skyddsåtgärder, begränsningar
av verksamheter och försiktighetsmått i övrigt som behövs för att
tillgodose syftet med regeringsförordnandet. Sådana föreskrifter kan t. ex.
avse hanteringen av gödsel och avloppsslam inom området.

I syfte att få en bättre samordning mellan miljöskyddslagen och vattenlagen
(1983:291) och undvika onödig dubbelprövning av vissa verksamheter
i vatten, bl. a. musselodlingar, föreslås också ändringar i fråga om miljöskyddslagens
tillämpningsområde och tillståndsplikten enligt vattenlagen.

I propositionen föreslås också vissa förtydligande ändringar rörande
vattenlagens tillämpning på värmeutvinningsföretag.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1985.

JoU 1984/85:10

Lagförslagen är av följande lydelse:

1 Förslag till

Lag om ändring i miljöskyddslagen (1969:387)

Härigenom föreskrivs i fråga om miljöskyddslagen (1969:387)'
dels att 1, 45 och 48 §§ skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i lagen skall införas två nya paragrafer, 8 a och 43a§§, av nedan
angivna lydelse,

dels att närmast före 8 § skall införas en ny rubrik med lydelsen ”Skydd
mot förorening av vissa vattenområden".

Nuvarande lydelse

Denna lag är tillämplig på

1. utsläppande av avloppsvatten,
fast ämne eller gas från mark, byggnad
eller anläggning i vattendrag,
sjö eller annat vattenområde, om
åtgärden inte utgör vattenföretag
enligt vattenlagen (1983:291),

2. användning av mark, byggnad
eller anläggning på sätt som eljest
kan medföra förorening av vattendrag,
sjö eller annat vattenområde,
om användningen inte utgör vattenföretag
enligt vattenlagen
(1983:291),

3. användning av mark, byggnad eller anläggning på sätt som kan medföra
störning för omgivningen genom luftförorening, buller, skakning, ljus
eller annat sådant, om störningen ej är helt tillfällig.

Lagen är icke tillämplig på sådant utsläppande av avfall som avses i
lagen (1971:1154) om förbud mot dumpning av avfall i vatten eller på
störning i radiomottagningsapparat. Ej heller är lagen tillämplig i fråga om
joniserande strålning eller inverkan av elektrisk ström från elektrisk anläggning,
varom särskilda bestämmelser gäller.

Åtgärd eller användning som enligt vad nu sagts omfattas av lagen kallas
miljöfarlig verksamhet.

Föreslagen lydelse

Denna lag är tillämplig på
1. utsläppande av avloppsvatten,
fast ämne eller gas från mark, byggnad
eller anläggning i vattendrag,
sjö eller annat vattenområde.

2. användning av mark, byggnad
eller anläggning på sätt som eljest
kan medföra förorening av vattendrag,
sjö eller annat vattenområde,

8a§

Om det från allmän synpunkt är
särskilt angeläget att skydda ett
vattendrag, en sjö eller ett annat
vattenområde mot förorening, får
regeringen förklara vattenområdet
och angränsande marker som ett
särskilt föroreningskänsligt område.

För ett sådant område skall regeringen
eller, efter regeringens be -

' Lagen omtryckt 1981:420.
2 Senaste lydelse 1983:656.

JoU 1984/85:10

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

myndigande, länsstyrelsen ge närmare
föreskrifter om skyddsåtgärder,
begränsningar och försiktighetsmått
i övrigt för verksamheter
inom området. Sådana föreskrifter
innebär inte ändring i tidigare
meddelade lillståndsbeslut.

Länsstyrelsen får i särskilda fall
medge undantag från föreskrifter
som har meddelats med stöd av
andra stycket.

43 a §

Bestämmelserna i 38—40, 42 och
43 §§ gäller också i fråga om sådan
verksamhet som omfattas av föreskrifter
enligt 8 a § andra stycket.

45 §J

Till böter eller fängelse i högst Till böter eller fängelse i högst

två år döms den som uppsåtligen två år döms den som med uppsåt

eller av oaktsamhet eller av oaktsamhet

1. bryter mot förbud som har meddelats med stöd av 8, 23 eller 41 § eller
åsidosätter sådana bestämmelser som har meddelats med stöd av 2 § tredje
stycket,

2. underlåter att iakttaga föreskrift som regeringen har meddelat med
stöd av 10 §,

3. åsidosätter villkor eller före- 3. åsidosätter villkor eller före skrifter

som meddelats med stöd av skrifter som meddelats med stöd av
17 §, 18 § första stycket, 19—21 8, 8a§ andra stycket. 17§, 18 § första
21 a § andra stycket, 23-25, 27§, stycket, 19—21 §, 21 a § andra

29§ andra stycket eller41 §, stycket, 23—25, 27§, 29§ andra

stycket eller 41 §,

4. underlåter att fullgöra vad som åligger honom enligt 43 § första stycket
eller i ansökan eller annan handling som avges enligt denna lag eller enligt
föreskrift som har meddelats med stöd av lagen lämnar vederbörande
myndighet oriktiga uppgifter rörande ett förhållande av betydelse för prövning
av en fråga om tillstånd eller för tillsynen.

I ringa fall döms inte till ansvar.

Till ansvar enligt första stycket döms inte, om ansvar för gärningen kan
ådömas enligt brottsbalken.

Beslut enligt denna lag får överklagas genom besvär hos länsstyrelsen,
om beslutet har meddelats av miljö- och hälsoskyddsnämnden, och hos
regeringen, om beslutet har meddelats av länsstyrelsen, koncessionsnämnden
eller statens naturvårdsverk. Dock överklagas beslut om ersättning för

3 Senaste lydelse 1983:656.

4 Senaste lydelse 1983:296.

JoU 1984/85:10

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

kostnader enligt 14 § femte stycket andra meningen eller 43 § tredje stycket
eller beslut om förbud vid vite enligt 51 § hos kammarrätten genom besvär.
Om klagan över beslut i frågor om miljöskyddsavgift finns särskilda bestämmelser
i 59-62 §§.

Naturvårdsverket får föra talan
mot beslut som har meddelats i frågor
om tillstånd och i frågor som
avses i 40. 41 eller 43 § andra
stycket.

Rätt att föra talan mot beslut
som har meddelats i frågor om tillstånd
har också kommuner och sådana
lokala arbetstagarorganisationer
som organiserar arbetstagare i
den verksamhet som avses med beslutet.

Naturvårdsverket får överklaga
beslut som har meddelats i frågor
om tillstånd och i frågor som avses i
8a § andra eller tredje styckena, 40,
41 §§ eller 43 § andra stycket.

Rätt att överklaga beslut som har
meddelats i frågor om tillstånd och i
frågor som avses i 8a § andra eller
tredje styckena har också kommuner
och sådana lokala arbetstagarorganisationer
som organiserar
arbetstagare i den verksamhet som
avses med beslutet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

2 Förslag till

Lag om ändring i vattenlagen (1983:291)

Härigenom föreskrivs i fråga om vattenlagen (1983:291)
dels att I kap. 4§, 2 kap. 4§ och 4 kap. 1§ skall ha nedan angivna
lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 4 kap. 1 a §, av nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I kap.

4§

I denna lag avses med

1. vattenreglering: ändring av vattenföringen i ett vattendrag till förmån
för annat vattenföretag,

2. vattenöverledning: vattenreglering genom överföring av ytvatten från
ett vattenområde till ett annat,

3. vattentäkt: bortledande av yt- 3. vattentäkt: bortledande av yteller
grundvatten för vattenför- eller grundvatten för vattenförsörjning
eller bevattning, sörjning, värmeutvinning eller be vattning,

4. markavvattning: åtgärder enligt 3 § första stycket 4,

5. avloppsvatten: spillvatten eller annan flytande orenlighet, vatten som
använts för kylning vid driften av en fabrik eller annan inrättning, vatten

JoU 1984/85:10

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

som avleds för sådan avvattning inom stadsplan eller byggnadsplan som
inte sker för en viss eller vissa fastigheters räkning samt vatten som avleds
för avvattning av en begravningsplats.

2 kap.

4§

Den som vill utföra

1. en vattenreglering,

2. en vattentäkt för allmän vat- 2. en vattentäkt för allmän vattenförsörjning
eller bevattning, tenförsöijning, allmän värmeför sörjning

eller bevattning,

3. ett markavvattningsföretag,

4. ett vattenföretag som behövs för allmän väg, allmän farled, allmän
hamn eller allmän flottled eller

5. ett vattenföretag som behövs för att motverka förorening genom
avloppsvatten

har för ändamålet rådighet som anges i 1 §.

4 kap.

1§

För vattenföretag krävs tillstånd För vattenföretag krävs tillstånd

enligt denna lag. Tillstånd behövs enligt denna lag, om inte annat

dock inte, om det endast är fråga följer av I a §, 2§ första stycket, 3

om vattentäkt för att förse en viss eller 4§.

fastighet med vatten för husbehovsförbrukning.
Inte heller behövs
tillstånd i fall som avses i 2 § första
stycket, 3 eller 4 §.

När det krävs tillstånd till ett vattenföretag får arbeten av större omfattning
i anslutning till företaget inte påbörjas innan sådant tillstånd har
meddelats.

Den som vill utföra ett vattenföretag har rätt att begära prövning även
om tillstånd inte krävs.

I 14 kap. 5 § finns bestämmelser om skyldighet att begära prövning innan
en anläggning för bortledande av grundvatten tas ur bruk.

1 a§

Tillstånd krävs inte för

1. vattentäkt för en en- eller tvåfamiljsfastighets
eller jordbruksfastighets
hushehovsförbrukning eller
värmeförsörjning,

2. utförande av anläggningar för
odling av fisk, musslor eller kräftdjur,

3. utförande av anläggningar för
utvinning av värme, om åtgärden
inte avser vattentäkt.

JoU 1984/85:10

Denna lag träder i kraft den I januari 1985.

1 fråga om vattentäkter för andra fastigheter än sådana som anges i 4
kap. 1 a § I som pågår vid ikraftträdandet samt före ikraftträdandet utförda
vattenanläggningar för sådana täkter gäller 4 kap. I § första stycket i dess
äldre lydelse.

JoU 1984/85:10

Motioner

I motion 1984/85:46 av Einar Larsson m. fl. (c) yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens proposition 1984/85:10 vad gäller
ändring av miljöskyddslagen med anledning av övergödning av föroreningskänsliga
vattenområden,

2. att riksdagen begär att regeringen anvisar medel från handelsgödselavgiften
för att åtgärda näringsläckageproblem vid Ringsjön,

3. att riksdagen uttalar sig för att det samarbete som pågår mellan
naturvårdsmyndigheter, lantbruksnämnder och jordbrukets företrädare
bör fortsätta och fa samhällets stöd.

I motion 1984/85:47 av Lars Emestam och Boije Stensson (båda fp)
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående särskilda insatser för forskning och rådgivning i de
län där 8 a § i lagen om ändring i miljöskyddslagen kommer till användning.

I motion 1984/85:48 av Arne Andersson i Ljung m.fl. (m) yrkas

1. att riksdagen beslutar att avslå förslaget till lag om ändring i miljöskyddslagen
(1969:387),

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om ersättning till berörda markägare.

Utskottet

Åtgärder mot eutrofiering

Propositionen innebär i denna del att regeringen bemyndigas förklara att
ett visst vattenområde, som från allmän synpunkt anses särskilt angeläget
att skydda mot föroreningar, skall utgöra "särskilt föroreningskänsligt
område” och att regeringen eller, efter bemyndigande, länsstyrelsen skall
kunna utfärda allmänna föreskrifter om de skyddsåtgärder, begränsningar
och försiktighetsmått i övrigt för verksamheter inom området som behövs
för ändamålet. Bestämmelser härom har intagits i en ny paragraf i miljöskyddslagen,
8a§. Regleringen syftar enligt propositionen främst till att
komma till rätta med de på sina håll betydande övergivoma av gödsel inom
jordbruket. Föreskrifter enligt 8a§ skall ej innebära ändring i tidigare
meddelade tillståndsbeslut. I särskilda fall får länsstyrelsen, enligt förslaget,
medge undantag från föreskrifter som har meddelats med stöd av 8a§.

I motiveringen anför jordbruksministern bl. a. att en rad åtgärder måste
sättas in i syfte att komma till rätta med övergödningsproblemen på både
kort och lång sikt. De lagstiftningsåtgärder som tas upp i propositionen
måste således ses som ett led i ett större åtgärd sprogram. Jordbruksministern
redovisar i korthet även vissa andra åtgärder som nu anses nödvändiga
även om dessa inte kräver något ställningstagande av riksdagen.
Dessa åtgärder berör de areella näringarna, främst jordbruket (prop. s. 10
f.). Bl. a. anförs att rådgivning och tillsyn är viktiga samhällsuppgifter som

JoU 1984/85:10

bör kunna medverka till att ökad hänsyn tas till miljöskyddet inom jordoch
skogsbruket. I första hand är det, enligt jordbruksministern, nödvändigt
att miljöskyddet ges en ökad uppmärksamhet i lantbruksnämndernas
rådgivning. Det är också nödvändigt att länsstyrelserna inom ramen för
den vanliga miljöskyddstillsynen intensifierar sin tillsyn över miljöskyddet
inom jord- och skogsbruket. Ett närmare samarbete mellan länsstyrelserna
och lantbruksnämnderna bör komma till stånd i dessa frågor.

De föreskrifter som avses komma i fråga vid tillämpningen av den nya
paragrafen kan t. ex. avse lagring av stallgödsel, spridning av gödsel på
åkermark, doseringen vid sådan spridning, användning av avloppsslam på
åkermark samt utsläpp av avloppsvatten från permanentbostäder och fritidshus.
Länsstyrelsen bör samråda med lantbruksnämnden vid utarbetande
av föreskrifter som rör jordbruket.

Föreskrifterna bör enligt propositionen inte gå längre än som är nödvändigt
för att tillgodose syftet med regeringens förordnande. Som tidigare
berörts syftar förslagen framför allt till att komma till rätta med de på sina
håll betydande övergivorna av gödsel inom jordbruket. Jordbruksministern
räknar därför med att det skall vara möjligt att nå betydande förbättringar
från miljöskyddssynpunkt utan att produktionsresultatet för den
skull påverkas negativt. Minskade gödselgivor kan i stället innebära besparingar
av gödslingskostnaderna utan någon negativ inverkan på produktionen.
Detta utesluter naturligtvis inte att längre gående föreskrifter kan
behövas i vissa fall. De avvägningar som i sådana fall behöver göras får ske
med stöd av ML:s allmänna tillåtlighetsregler. Eftersom dessa föreskrifter
är betingade av miljöskydds- och hälsoskäl, kan inte de som drabbas av
inskränkande föreskrifter hävda någon rätt till ersättning.

Förslaget avses träda i kraft den 1 januari 1985.

I två motioner, nr 46 av Einar Larsson m. fl. (c) och nr 48 av Arne
Andersson i Ljung m.fl. (m) yrkas avslag på propositionen i vad gäller
ändring i miljöskyddslagen. I båda motionerna understryks att eutrofieringen
har flera delvis samverkande orsaker och att det ännu ej är helt
klarlagt vad som orsakar föroreningarna eller vilka föroreningskällor som
bär den största skulden till övergödningsproblemen. Man framhåller vidare
att forskningen på området är omfattande och att viss undersöknings- och
försöksverksamhet pågår avseende bl. a. Ringsjön i Skåne. Enligt motionerna
ger miljöskyddslagen i sin nuvarande utformning tillräckliga möjligheter
att komma till rätta med övergödningsproblemen.

I motion 46 yrkas vidare att medel från den nyligen införda handelsgödselavgiften
bör användas till åtgärder mot problemen med växtnäringsläckage
vid Ringsjön. Detta ligger i linje med riksdagens uttalande rörande
användningen av ifrågavarande medel. Enligt motionen bör riksdagen
dessutom uttala att det samarbete som pågår mellan naturvårdsmyndigheter,
lantbruksnämnder och jordbrukets företrädare bör fortsätta och få
statligt stöd.

JoU 1984/85:10

Även i motion 48 förekommer uttalanden med syftning på den avgift på
handelsgödsel och bekämpningsmedel som riksdagen beslutat införa. Vidare
föreslås (yrkande 2) ett riksdagsuttalande angående ersättning till
berörda markägare. Såvitt kan utläsas av motiveringen syftar motionärerna
på lantbrukare som berörs av den försöksverksamhet som pågår inom
ramen för Ringsjöprojektet. Dessa bör enligt motionen hållas ekonomiskt
skadeslösa.

I motion 47 av Boije Stensson och Lars Ernestam (båda fp) föreslås ett
riksdagsuttalande att medel från handelsgödsel- och bekämpningsmedelsavgiften
bör användas till särskilda insatser för forskning och rådgivning
m. m. inom de län där den föreslagna paragrafen kommer till användning.

Utskottet instämmer i vad jordbruksministern anfört om behovet av att
vidta åtgärder mot övergödningsproblemen på både kort och lång sikt.
Som anförts i propositionen har verksamheten inom de areella näringarna
ett betydande inflytande på beskaffenheten av mark och vatten. På motsvarande
sätt som gäller för annan näringsutövning ankommer det i första
hand på dem som bedriver jord- och skogsbruk att själva svara för att
miljöskyddshänsyn integreras i jord- och skogsbrukets driftsformer. Utskottet
ansluter sig till propositionens uttalanden angående behovet av
insatser av skilda slag, bl. a. rådgivning och tillsyn, på förevarande område.
Såvitt gäller behovet av lagstiftning kan konstateras att gällande lagar
ger vissa möjligheter att kontrollera och ingripa mot verksamheter som
förorenar vattenområden. Som i propositionen anförts bör emellertid skapas
ytterligare möjligheter i lagstiftningen till ett mera generellt skydd mot
förorening av särskilt föroreningskänsliga vattenområden. Utskottet tillstyrker
därför regeringens förslag om ändring av miljöskyddslagen i angivet
hänseende samt avstyrker i motionerna 46 och 48 framförda avslagsyrkanden.

I samtliga tre följdmotioner förekommer hänvisningar till ett riksdagsuttalande
om användningen av medel från den under riksmötet 1983/84
beslutade handelsgödselavgiften m.m. Utskottet vill härvidlag erinra om
att regeringen vid nämnda riksmöte i proposition 1983/84: 176 framlade
förslag till lagstiftning om avgift på gödselmedel och bekämpningsmedel, i
syfte att uppnå en från hälso- och miljösynpunkt nödvändig minskad
användning av dessa medel. Förslaget behandlades av skatteutskottet i
dess betänkande SkU 1983/84:47. Vid riksdagsbehandlingen antogs de
framlagda lagförslagen, varjämte gjordes ett uttalande om användningen
av inkomsterna från berörda avgifter. Enligt detta uttalande skulle de
influtna medlen användas till utökade insatser i fråga om forskning, rådgivning
och miljöförbättrande åtgärder. Avgifterna borde således i stor utsträckning
användas för sådan forskning och rådgivning som kan främja en
minskning av behovet av handelsgödsel och bekämpningsmedel i jordbruket.
Vidare borde speciellt beaktas arbetsmiljön för dem som hanterar
preparaten.

JoU 1984/85:10

Jordbruksministern har i ett frågesvar den 23 oktober 1984 meddelat att
frågan om användningen av influtna avgiftsmedel bereds i regeringskansliet
och att ärendet efter slutförd beredning kommer att redovisas för
riksdagen. Utskottet har inte funnit anledning att i detta sammanhang peka
ut några konkreta projekt som i högre grad än andra verksamheter borde
bli föremål för insatser i enlighet med riksdagsbeslutet i fråga. Emellertid
kan utskottet instämma med motionärerna så till vida att det ligger väl i
linje med ifrågavarande riksdagsbeslut att avgiftsmedlen utnyttjas för
forskning, rådgivning och andra åtgärder med anknytning till de områden
som kan komma att förklaras som särskilt föroreningskänsliga områden
vid tillämpningen av de nya bestämmelserna. Vad utskottet anfört med
anledning av motion 46 i motsvarande del (yrkande 2) och motion 47 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

I anslutning till yrkande 2 i motion 48 om ersättning till markägare som
berörs av Ringsjöprojektet får utskottet framhålla att inskränkningar som
betingas av hälso- och miljöskyddsskäl i princip ej medför rätt till ersättning.
Som framgår av propositionen kommer ingen ersättningsrätt att
föreligga i de fall inskränkande föreskrifter meddelas med stöd av den
föreslagna 8a§ ML. Eventuellt uppkommande ersättningsfrågor inom ramen
för Ringsjöprojektet får givetvis bedömas med utgångspunkt i den
lagstiftning som kan vara tillämplig. Utskottet finnér ingen anledning att
förorda någon särreglering beträffande de markägare som berörs av nu
ifrågavarande projekt. Med det anförda avstyrker utskottet yrkande 2 i
motion 48.

Utskottet anser det vidare ej nödvändigt att riksdagen, enligt yrkande 3 i
motion 46, särskilt framhåller vikten av ett fortsatt samarbete mellan
naturvårdsmyndigheter, lantbruksnämnder och jordbrukets företrädare.
De uttalanden som görs i propositionen (s. 11-12) angående hithörande
samarbetsfrågor och som av utskottet delvis redovisats ovan är väl ägnade
att tillgodose motionens önskemål härvidlag. Nämnda motionsyrkande
påkallar därför ingen särskild åtgärd från riksdagens sida. Det kan i sammanhanget
tilläggas att eutrofieringen och frågan om alternativa odlingsmetoder
m. m. ägnats särskild uppmärksamhet i samband med riksdagens
forskningspolitiska beslut (prop. 1983/84:107, JoU 1983/84: 30).

Samordningen mellan miljöskyddslagen och vattenlagen

Som närmare framgår av propositionen (s. 19 f.) har frågan om en
rationellare gränsdragning mellan ML och VL varit aktuell i olika sammanhang.
Därvid har bl. a. framförts önskemål om att man bör undvika en
onödig dubbelprövning av vissa verksamheter i vatten. 1 propositionen
redovisas utskottets synpunkter på frågan i samband med behandlingen av
proposition 1981/82:130 med förslag till ny vattenlag m.m. (JoU 1982/
83:30) samt miljöskyddsutredningens förslag i betänkandet Ds Jo 1983: 1.
Vidare hänvisas till en rapport av styrgruppen för vattenbruk och till vissa

JoU 1984/85:10

förslag av statens naturvårdsverk angående förprövningen av musselodlingar.
De fall som enligt propositionen närmast motiverar en ändring i
hithörande lagstiftning är muddrings- och muddertippningsföretag, fiskoch
musselodlingar samt vissa anläggningar för utvinning av värme ur ytoch
grundvatten.

Den lagtekniska principlösning som föreslås i propositionen innebär att
man avskaffar den nuvarande gränsen mellan ML:s och VL:s tillämpningsområden
och i stället drar gränsen mellan lagarna såvitt gäller förprövningsplikten.
En förprövning som företas enligt endera av de båda lagarna
skulle alltså medföra att någon motsvarande förprövning inte skall behöva
vidtas enligt den andra lagen. De praktiska och juridiska konsekvenserna
härav utvecklas närmare i propositionen (s. 21 f.).

För de verksamheter som berörs av förslaget innebär detta sammanfattningsvis
att tillstånd till muddring och muddertippning m.m. inte skall
behöva sökas enligt ML om åtgärden prövats i samband med ett vattenföretag
enligt VL. Anläggningar för odling av fisk, musslor eller kräftdjur
undantas däremot från tillståndsprövning enligt VL och kommer att omfattas
av anmälnings- resp. tillståndsplikt enligt ML, beroende på storleken
av det aktuella företaget m. m. Anläggningar för utvinning av värme ur
vatten prövas enligt VL om företaget innefattar vattentäkt (s. k. öppna
system) och i övrigt enligt ML (s. k. slutna system).

Vidare föreslås vissa förtydliganden i VL rörande dess tillämpning på
värmeutvinningsföretag och rörande tillståndsplikten för olika typer av
vattentäkter m.m. Beträffande den närmare innebörden härav hänvisar
utskottet till propositionens allmänna motivering och specialmotivering.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag i de avseenden som
här redovisats.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med avslag på motion 1984/85:46 yrkande 1 och
motion 1984/85:48 yrkande I antar förslaget till lag om ändring i
miljöskyddslagen (1969:387) såvitt avser 8a§, 43a§, 45 § och
48 §,

2. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i miljöskyddslagen
(1969: 387) i de delar som ej omfattas av utskottets hemställan
under 1 ovan,

3. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i vattenlagen
(1983:291),

4. beträffande inkomster från handelsgödsel- och hekämpningsmedelsavgiften att

riksdagen med anledning av motion 1984/85:46 yrkande 2 och
motion 1984/85:47 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

JoU 1984/85:10

5. beträffande ersättning till vissa markägare

att riksdagen avslår motion 1984/85:48 yrkande 2,

6. beträffande samarbete mellan naturvård och jordbruk m.m.

att riksdagen lämnar motion 1984/85:46 yrkande 3 utan vidare
åtgärd.

Stockholm den 6 november 1984

På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON

Närvarande: Einar Larsson (c). Håkan Strömberg (s), Grethe Lundblad
(s), Ove Karlsson (s), Hans Wachtmeister (m), Gunnar Olsson (s), Martin
Segerstedt (s). Sven Eric Lorentzon (m), Kerstin Andersson (c), Jan
Fransson (s). Margareta Winberg (s). Jens Eriksson (m). Börje Stensson
(fp), John Andersson (vpk) och Jan-Eric Virgin (m).

Reservationer

1. Åtgärder mot eutrofiering (mom. 1)

Einar Larsson (c), Hans Wachtmeister (m), Sven Eric Lorentzon (m),
Kerstin Andersson (c). Jens Eriksson (m) och Jan-Eric Virgin (m) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Utskottet
instämmer” och slutar med ”framförda avslagsyrkanden” bort ha följande
lydelse:

Utskottet vill för sin del framhålla att frågan om eutrofieringen och dess
orsaker under lång tid varit föremål för diskussioner och undersökningar i
olika sammanhang. En omfattande forsknings- och försöksverksamhet har
initierats bl. a. i lantbruksuniversitetets, naturvårdsverkets och forskningsrådens
regi och i samband med det s.k. Ringsjöprojektet. Verksamheten
bygger i hög grad på ett förtroendefullt samarbete mellan naturvårdens och
lantbrukets myndigheter samt aktiva lantbrukare som berörs av inventerings-
och' försöksprojekt av olika slag. Det är, som också understrukits i
motionerna 46 och 48, angeläget att denna verksamhet får fortsätta och att
ökade kunskaper vinns om det komplicerade samspelet mellan de olika
faktorer som var för sig och tillsammans bidrar till övergödningsproblemen.
En fortsatt intensiv rådgivning rörande miljöfrågor i jordbruket är
också nödvändig. Det i propositionen framlagda lagförslaget innebär enligt
utskottets mening att jordbruket utpekas som den huvudsakliga föroreningskällan.
Härigenom riskerar man att allvarligt försvåra förutsättningarna
för ett fortsatt förtroendefullt samarbete mellan jordbruket och miljöintressena.
Härtill kommer att gällande lagstiftning enligt utskottets me -

JoU 1984/85:10

ning ger tillräckliga möjligheter att ingripa mot föroreningar av det slag
som propositionen åsyftar. Mot angivna bakgrund avstyrker utskottet
propositionen i nu aktuell del samt tillstyrker motionerna 46 och 48 i
motsvarande delar.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med bifall till motion 1984/85:46 yrkande 1 och
motion 1984/85:48 yrkande 1 avslår förslaget till lag om ändring i
miljöskyddslagen (1969:387) såvitt avser 8 a §, 43 a §, 45 § och
48 §,

2. Inkomster från handelsgödsel- och bekämpningsmedelsavgiften (mom. 4)

Boije Stensson (fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 11 som böljar med ”Jordbruksministern
har” och slutar med ”till känna” bort ha följande lydelse:

Den nu föreslagna lagstiftningen ger möjlighet till ingripanden mot jordbruket
som kan påverka enskildas ekonomiska intressen och bör därför
tillämpas restriktivt. Det är vidare viktigt att jordbrukarna ges möjlighet att
genom alternativa metoder bibehålla produktionen. Detta kräver, som
anförs i motion 47, särskilda insatser i fråga om forskning och rådgivning i
de aktuella områdena. Det bör åligga berörda lantbruksnämnder och länsstyrelser
att ta ansvaret för att sådana insatser görs. Av de resurser som
finns tillgängliga genom avgiften på handelsgödsel och bekämpningsmedel
bör anslås särskilda medel för ändamålet till de berörda länen. Detta bör
riksdagen, med bifall till motion 47, som sin mening ge regeringen till
känna. Härigenom tillgodoses även yrkande 2 i motion 46.

dels utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande inkomster från handelsgödsel- och bekämpningsmedelsavgiften att

riksdagen med bifall till motion 1984/85:47 och med anledning
av motion 1984/85:46 yrkande 2 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

3. Ersättning till vissa markägare (mom. 5)

Einar Larsson (c), Hans Wachtmeister (m), Sven Eric Lorentzon (m),
Kerstin Andersson (c), Jens Eriksson (m) och Jan-Eric Virgin (m) anser —
för den händelse riksdagen avslår reservation 1 ovan — att

dels den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”1 anslutning”
och slutar med ”motion 48” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att en grundprincip vid tillämpningen av den föreslagna
8a § ML bör vara att föreskrifter enligt denna paragraf inte får innebära att

JoU 1984/85:10

pågående markanvändning avsevärt försvåras. Detta överensstämmer med
lagrådets inställning i ersättningsfrågan (prop. s. 76). Om det i undantagsfall
skulle bli nödvändigt att utfärda mera långtgående föreskrifter bör
ersättning till berörda markägare utgå. Kostnaderna för sådan ersättning
kan bestridas av influtna medel från handelsgödsel- och bekämpningsmedelsavgiften.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad utskottet
sålunda anfört. Härigenom torde syftet med motion 48 yrkande 2 bli
tillgodosett.

dels utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande ersätt ning till vissa markägare

att riksdagen med anledning av motion 1984/85:48 yrkande 2
godkänner vad utskottet anfört om tillämpningen av 8 a § miljöskyddslagen
i förevarande avseende,

4. Samarbete mellan naturvård och jordbruk m. m. (mom. 6)

Einar Larsson (c), Hans Wachtmeister (m), Sven Eric Lorentzon (m),
Kerstin Andersson (c), Jens Eriksson (m) och Jan-Eric Virgin (m) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”JoU 1983/84:30)” bort ha följande lydelse:

Som utskottet anfört ovan (reservation 1) är det viktigt att den verksamhet
som f. n. pågår i olika sammanhang i anslutning till övergödningsproblemen
fortsätter och intensifieras. Utskottet föreslår att riksdagen, i enlighet
med yrkande 3 i motion 46, i ett uttalande understryker vikten av att
det samarbete som pågår mellan naturvårdsmyndigheter, lantbruksnämnder
och jordbrukets företrädare fortsätter och får stöd av samhället.

dels utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande samarbete mellan naturvård oell jordbruk m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:46 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984