Försvarsutskottets betänkande

1984/85:5

om kommunerna och civilförsvaret (prop. 1984/85:49)

I betänkandet behandlas de förslag som regeringen (försvarsdepartementet) - efter föredragning av statsrådet Roine Carlsson - har förelagt riksdagen i proposition 1984/85:49. Vidare behandlas motionerna 1984/85:209 och 210 som har väckts med anledning av propositionen.

Sammanfattning

I betänkandet föreslår utskottet att riksdagen skall stifta två lagar som rör civilförsvarets verksamhet på lokal nivå. När lagarna har trätt i kraft den 1 januari 1987 svarar kommunerna i stället för statligt utsedda civilförsvarschefer för ledningen i krig av denna verksamhet. Kommunerna skall redan från och med den 1 januari 1985 svara för den fredstida planläggningen av civilförsvarsverksamheten och får särskild ersättning av statsmedel för detta. En lokal civilförsvarsmyndighet som är verksam i fred tillkommer därmed. Varje kommun skall upprätta och underhålla fem olika planer för civilförsvarsverksamheten, däribland en skyddsplan. Under den tvååriga övergångsperioden införs enligt tidigare beslut en hemskyddsorganisation i alla kommuner.

Betänkandet är enhälligt utom när det gäller avskaffande av den direktivrätt för militär myndighet gentemot civilförsvarsmyndighet som finns i gällande civilförsvarslag (reservation av m och c) samt beträffande ansvaret för kommunens mobiliseringsplan (reservation av fp).

Propositionen

Regeringen har föreslagit riksdagen att anta förslag till

1. lag om ändring av civilförsvarslagen (1960:74),

2. lag om ändring.i lagen (1964:63) om kommunal beredskap. Förslagen är utformade efter granskning av lagrådet.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnas förslag till de ändringar i civilförsvarslagen (1960:74) och lagen (1964:63) om kommunal beredskap som behövs för att kunna genomföra riksdagens beslut om att kommunerna skall ta över ledningen av civilförsvarsverksamheten på lokal nivå i krig och det planläggningsansvar i fred som hänger samman med detta.

I förslagen avspeglar sig dessa principer bl. a. så att de bestämmelser i

1 Riksdagen 1984/85. lOsaml. Nr5

FöU 1984/85:5

:FöU1984/85:5 2

civilförsvarslagen som tidigare reglerat civilförsvarschefernas verksamhet bytts ut mot i stort sett motsvarande bestämmelser för kommunerna. I flera nya paragrafer har också kommunernas planläggningsansvar reglerats. Bl. a. föreskrivs skyldighet för kommunerna att upprätta fem olika planer för verksamheten. Reglerna för skyddsrumsbyggandet'har bl. a. ändrats på så sätt att den nuvarande skyddsrumsplanen har ersatts av en skyddsplan som bl. a. skall innehålla uppgifter om tillgång på och behov av allt skydd inom kommunen och också om andra skadeförebyggande åtgärder för att skydda befolkningen. Vidare regleras i civilförsvarslagen kommunernas ersättning för civilförsvarsverksamheten.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1987. I övergångsbestämmelserna har tagits in föreskrifter om att de nya bestämmelserna får tillämpas från och med den 1 januari 1985 för att dels den planläggning som anges där kan genomföras så att planerna är upprättade och antagna före utgången av år 1986, dels kommunerna för planläggningen skall kunna få ersättning av statsmedel.

De vid propositionen fogade lagförslagen har följande lydelse.

FöU 1984/85:5 3

1 Förslag till

Lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74)

Härigenom föreskrivs i fråga om civilförsvarslagen (1960:74)' ' dels att 9, 19 och 22-26 §§, 40 § 3 mom., 41 § 3 mom. samt 49, 50 och 75 §§ skall upphöra att gälla,

dels att i 8, 20 och 61 §§ samt 79 § 3 mom. ordet "civilförsvaret" skall bytas ut mot "civilförsvarsorganisationen",

dels att i 11, 13 och 16 §§ orden "tjänstgöring i civilförsvaret" skall bytas ut mot "civilförsvarstjänstgöring",

dels att i 3 § ordet "civilförsvaret" skall bytas ut mot "civilförsvarsverksamheten",

dels att nuvarande 10 § skall betecknas 10 a §,

dels att 1, 2, 4-7 och nya 10 a §§, 12 § 1-3 och 5 mom., 14, 15, 17,18, 27, 28, 36 och 38 §§, 40 § 1 och 2 mom., 41 § 1 mom., 42, 44,45, 54, 57-59, 65, 66, 68, 73, 77, 78, 81 och 83 §§ samt kapitelrubrikerna närmast före 3, 40, 47 och 68 §§ skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas nio nya paragrafer, 4 a, 10, 10 b-10 g och 41 a §§, av nedan angivna lydelse,

dels att före nya 10 § skall införas en ny kapitelrubrik av nedan angivna lydelse,

dels att före nya 10, nya 10 a och nya 10 b §§ skall införas nya rubriker av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§

Civilförsvaret har till uppgift att i I denna lag ges föreskrifter om

de hänseenden regeringen bestäm- civilförsvarets verksamhet och or-mer utöva sådan verksamhet för ri- ganisation.

kets försvar, som avser att skydda Civilförsvarsverksamheten har

och rädda liv och egendom vid an- till syfte att vid väpnade angrepp
fall mot riket och som icke åvilar mot riket utifrån skydda och rädda
försvarsmakten, så ock annan lik- civilbefolkningens liv samt enskild
artad verksamhet. och civil allmän egendom.

För olika slag av civilförsvars- Verksamheten omfattar

verksamhet skola finnas särskilda I. alarmering och andra åtgärder

tjänstegrenar. för varning,

2. utrymning, omflyttning och inkvartering,

3. anordnande av skyddsrum och andra skydd,

4. mörkläggning,

5. räddning av liv och egendom, inbegripet första hjälp'åt skadade,

' Lagen omtryckt 1975: 712. Senaste lydelse av 19 § 1984:273 41 §3 mom. 1977:203 75 § 1978:263.

Senaste lydelse 1984:273.

6. brandsläckning.

7. upptäckande och utmärkande av farliga områden,

8. sanering och liknande skyddsåtgärder,

9. förläggning och utspisning av nödställda,

10.kompletterande åtgärder som är nödvändiga för att uppgifterna under 1—9 skall kunna fullgöras,

11 .planläggning och andra för verksamheten behövliga förberedelser.

Civilförsvarsverksamheten omfattar också bistånd åt andra samhällsorgan ifråga om

1. hälso- och sjukvård samt om
händertagande av flyktingar,

2. brådskande åtgärder för att
ordningen i olycksdrabbade områ
den skall kunna återställas och
upprätthållas,

3. brådskande återställande
funktionsdugligt skick av oumbär
liga allmänna anläggningar,

4. brådskande begravningar,

5. bevarande av egendom av väsentlig betydelse för befolkningens överlevnad.

2§

Befinner sig riket i krig eller krigsfara, äger regeringen förordna, att inom riket eller det därav civilförsvaret skall intaga förstärkt beredskap (civilförsvarsberedskap).

Närmare bestämmelser angående olika grader av civilför svarsberedskap (beredskapsgrader) meddelas av regeringen.

2 kap. Grunddragen av civilförsvaret

Regeringen/or förordna att civilförsvarsorganisationen helt eller e/w5 skall inta förstärkt beredskap (civilförsvarsberedskap), om

1. riket är i krig,

2. riket är i krigsfara,

3. det råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara som riket har befunnit sig i.

Närmare bestämmelser om olika grader av civilförsvarsberedskap (beredskapsgrader) och om vilka åtgärder som skall vidtas vid de olika beredskapsgraderna meddelas av regeringen. 2 kap. Grunddragen av civilförsvarsorganisationen

4a §

Inom varje län leder länsstyrelsen civilförsvarsverksamheten. Länsstyrelsen skall därvid

1. inrikta och stödja planlägg
ningen av civilförsvarsverksamhe
ten,

2. se till att statliga myndigheter, kommuner och enskilda fullgör sina skyldigheter i fråga om civilförsvarsverksamheten,

3. se till att civilförsvarsorganisationen har erforderlig beredskap,

4. under civilförsvarsheredskap se till att civilförsvarsorganisationens resurser är fördelade mellan kommunerna på ett ändamålsenligt sätt och vid behov fördela om resurserna,

5. under civilförsvarsheredskap ta över ledningen av eller uppdra åt ett kommunalt organ att leda civilförsvarsverksamhet som berör flera kommuner, om det behövs för att nå en bättre samordning av försvarsansträngningarna,

6. i övrigt svara för sådan civilförsvarsverksamhet som inte ankommer på andra statliga myndigheter, kommunerna eller enskilda.

5§'

Kommunerna skall la till vara möjligheterna att samordna civilförsvarsverksamheten mellan sig.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, länsstyrelserna får, om särskilda förhållanden påkallar det, meddela kommunerna de föreskrifter om civilförsvarsverksamhetens inriktning och bedrivande som behövs för samordningen av försvarsansträngningarna under civilförsvarsberedskap.

Inom civilförsvarsområde utövas ledningen av civilförsvaret under civilförsvarsberedskap samt, om regeringen i fråga om visst civilförsvarsområde så förordnar, även eljest av en civilförsvarschef. För civilförsvarschef skall finnas ställföreträdare.

Civilförsvarschef och ställföreträdare utses av länsstyrelsen, om ej regeringen för visst civilförsvarsområde förordnar annorlunda.

För ledningen under civilförsvarsberedskap av civilförsvaret inom civilförsvarsdistrikt, där ledningsuppgifterna ej kunna fullgöras av civilförsvarschefen, skall länsstyrelsen förordna en distriktschef. För distriktschef skall finnas ställföreträdare.

Det åligger brandbefäl som är anställda hos kommunerna att ta emot uppdrag som avses i denna paragraf

Civilförsvaret skall anordnas dels som allmänt civilförsvar lokalt för varje civilförsvarsområde saml enligt civilförsvarsstyrelsens bestämmande regionalt inom län, dels i den mån det finnes erforderligt med hänsyn till bebyggelsens beskaffenhet eller eljest som verkskydd för särskilda anläggningar ■och byggnader.

Lokalt allmänt civilförsvar och verkskydd må anordnas gemensamt; om det finnes ändamålsenligt med'hänsyn till förhållandena på

" Senaste lydelse 1984:273. ' Senaste lydelse 1977: 111.

Vid anläggningar och förelag, som har stor betydelse för totalförsvaret och kan antas bli särskilt utsatta vid stridshandlingar, skall civilförsvarsverksamheten anordnas i form av verkskydd. Närmare bestämmelser om verkskyddets omfattning och organisation finns i 47, 48 och 51 §§.

10 §

Civilförsvarets omfattning och beskaffenhet inom varje civilförsvarsområde skall till sina huvuddrag angivas i särskild organisationsplan. Uppgifter om skyddsrum och utrymmen som avses i 22 § andra stycket skola dock angivas i skyddsrumsplan. Om sådan plan finnas bestämmelser 14 kap.

Organisationsplan upprättas av länsstyrelsen och skall, liksom ändring däri, antagas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fastställer i vilka tätorter och på vilka platser skyddsrum skall byggas. Sådana orter och platser benämns skyddsrumsorter.

En skyddsrumsorts gränser bestäms enligt grunder som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva att förberedelser skall vidtas i en skyddsrumsort för att lämpliga utrymmen skall kunna ställas i ordning till skyddsrum under civilförsvarsberedskap.

Länsstyrelsen 10 a §

Civilförsvarsorganisationens omfattning och uppgifter inom vaije kommun skall till sina huvuddrag rec/ovisas i e« särskild organisationsplan, som skall upprättas och antas av länsstyl'elsen. Länsstyrelsen skall också för varje kommun upprätta och anta en mobiliseringsplan.

Länsstyrelsen skall vidare upprätta och anta länsplaner för civilförsvarsverksamhet som berör hela länet och särskilda planer för civilförsvarsverksamhet som behöver samordnas mellan kommuner.

Vid planläggningen skall länssty-relsen .

FöU 1984/85:5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Kommunen 10 b §

Kommunen skall upprätta och anta

1. ledningsplan,

2. informationsplan,

3. skyddsplan,

4. räddningsplan,

5. personal- och underhålls
tjänst plan.

Regeringen får föreskriva att skyddsplanen för att bli gällande skall helt eller delvis godkännas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Planläggningen skall samordnas med annan kommunal beredskapsplanläggning. Vid planläggningen skall kommunen samråda med länsstyrelsen.

Kommunen skall minst vart tredje år se över planerna och företa därav föranledda ändringar. Om de förhållanden som legat till grund för en plan har ändrats väsentligt, skall kommunen upprätta och anta en ändrad plan.

10 c §

Ledningsplanen skall innehålla uppgifter om

1. kommunens krigsorganisation ,

2. besluts- och delegationsregler,

3. samverkansbehov.

4. uppehållsplatser,

5. samband,

6. civilförsvarsorganisationens mobilisering.

10 d§

Informationsplanen skall innehålla uppgifter om resurser och samverkansformer för informationen till befolkningen.

10 e §

Skyddsplanen skall ge underlag för heslut om de skadeförehyg-

FöU 1984/85:5

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

gande åtgärder som behövs för att skydda dem som vistas i kommunen.

Skyddsplanen skall innehålla uppgifter om

1. riskerna för stridshandlingar
och hot om skadegörelse,

2. indelningen i hemskyddsområden,

3. tillgången på och behovet av skydd,

4. de åtgärder som behövs för
hänvisning till skydd, omflyttning,
byggnadstjänst, utrymning, inkvar
tering och utdelning av skydds
masker.

Om det inom kommunen finns skyddsrumsorter, skall skyddsplanen också innehålla uppgifter om

1. gränserna för skyddsrumsor
terna,

2. behovet av skyddsrum med
hänsyn till befintlig och planerad
bebyggelse och med utgångspunkt i
det största antal personer som un
der dag eller natt i allmänhet vistas
inom skyddsrumsorten under fred.

10f§

Räddningsplanen skall innehålla en kartläggning av riskerna för skador till följd av fientlig verksamhet och andra uppgifter av betydelse för räddningsverksamheten i krig. Planen skall också ge underlag för användningen av resurser för räddning.

10 g §

Personal- och underhållstjänst-planen skall innehålla uppgifter om

1. personalrekrytering, personal
administration och personalvård,

2. materiel-, förplägnads-, driv
medels-, hälsovårds-, sjukvårds-
och kassatjänst samt postbeford
ran och underhållstransporter.

1 mom. Civilförsvarsplikt skall
under tid, då civilförsvarsbered
skap råder, fullgöras i den omfatt
ning som är nödig med hänsyn till
fientlig verksamhet eller fara därför
samt till behovet av utbildning och
övning /' civilförsvarstjänst.

Om det är nödvändigt med hänsyn Ull försvarsberedskapen äger regeringen förordna, att civilförsvarsplikt skall fullgöras även under tid, då civilförsvarsberedskap icke råder. I sådant fall får dock värnpliktig som är inskriven i civilförsvaret tagas i anspråk sammanlagt högst etthundraåttio dagar och annan civilförsvarspliktig sammanlagt högst trettio dagar.

2 mom.* I andra fall än i 1 mom.
sägs är civilförsvarspliktig icke
skyldig att tjänstgöra i civilförsva
ret annat än för utbildning och öv
ning.

Civilförsvarspliktig, som jämlikt 17 § är inskriven i civi/försvarer, må för utbildning tagas i anspråk under högst trettio dagar; dock må utbildningstiden för civilförsvarspliktig som krigsplacerats i högre befälsbefattning eller i annan befattning, vilken kräver särskilda insikter eller färdigheter, utsträckas till högst sextio dagar.

1 mom. Civilförsvarsplikt skall
under tid, då civilförsvarsbered
skap råder, fullgöras i den omfatt
ning som krävs för verksamheten
och behovet av utbildning och öv
ning.

Om det är nödvändigt med hänsyn till försvarsberedskapen äger regeringen förordna, att civilförsvarsplikt skall fullgöras även under tid, då civilförsvarsberedskap icke råder. I sådant fall får dock värnpliktig som är inskriven i civilförsvarsorganisationen tagas i anspråk sammanlagt högst etthund-raättio dagar och annan civilförsvarspliktig sammanlagt högst trettio dagar.

2 mom. I andra fall än i 1 mom.
sägs är civilförsvarspliktig icke
skyldig att fullgöra civilförsvars
plikt annat än för utbildning och öv
ning.

Civilförsvarspliktig, som jämlikt 17 § är inskriven i civilförsvarsorganisationen, får för utbildning tagas i anspråk under högst trettio dagar; dock får utbildningstiden för civilförsvarspliktig som krigsplacerats i högre befälsbefattning eller i annan befattning, vilken kräver särskilda insikter eller färdigheter, utsträckas till högst sextio dagar.

Nuvarande lydelse

5 mom. Om ej annat följer av tredje stycket, är civilförsvarspliktig vid fullgörande av civilförsvarsplikt inom det allmänna civilförsvaret eller verkskyddet berättigad till dagpenning, särskild ersättning för tjänstgöring i viss befattning, reseförmåner, fri förplägnad, fri inkvartering och fri sjukvård. När civilförsvarspliktig tjänstgör enligt 12 § 1 mom. är han dessutom berättigad till fälttraktamente. Avlider civilförsvarspliktig under tid då han är berättigad till fri sjukvård, utgår begravningshjälp till hans dödsbo.

Under sådan föreskriven tjänstgöring i det allmänna civilförsvaret som fullgörs efter inskrivning / civilförsvaret meddelar staten grupplivförsäkring för dödsfall åt civ/7-försvarspliktig.

Föreslagen lydelse

5 mom. Om ej annat följer av tredje stycket, är civilförsvarspliktig vid fullgörande av civilförsvarsplikt berättigad till dagpenning, särskild ersättning för tjänstgöring i viss befattning, reseförmåner, fri förplägnad, fri inkvartering och fri sjukvård. När civilförsvarspliktig tjänstgör enligt 12 § 1 mom. är han dessutom berättigad till fälttraktamente. Avlider civilförsvarspliktig under tid då han är berättigad till fri sjukvård, utgår begravningshjälp till hans dödsbo.

Under civilförsvarspliktigs tjänstgöring som fullgörs efter inskrivning meddelar staten grupplivförsäkring för dödsfall ät honom. Vad nu sagts gäller dock inte under tjänstgöring i verkskydd.

Om ej regeringen föreskriver annat, utgår förmån enligt första stycket ej för dygn, under vilket mindre än sju timmar tagas i anspråk för tjänstgöring och färd till eller från tjänstgöringsplatsen.

Om civilförsvarspliktigs rätt till familjebidrag och ersättning för skada eller sjukdom som han ådrager sig under tjänstgöring föreskrives i familjebidragslagen (1978:520), lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd och lagen (1977:266) om statlig ersättning vid ideell skada.

14 §« Om befrielse för vissa befattningshavare eller yrkesgrupper från fullgörande av civilförsvarsplikt äger regeringen meddela bestämmelser.

Personal som är avsedd att under civilförsvarsberedskap fullgöra civilförsvarstjänstgöring skall på förhand uttagas därtill genom inskriv n i n g i den ordning regeringen bestämmer.

Personal som är avsedd att under civilförsvarsberedskap tjänstgöra i det allmänna civilförsvaret eller verkskyddet må på förhand uttagas därtill genom inskrivning i den ordning regeringen bestämmer.

Vid inskrivning skall såvitt möjligt tillses, att personalbehovet fylles med dem som frivilligt anmäla sig till uttagning, såframt fråga ej är om personer, som på grund av kommunal anställning eller annan särskild orsak böra uttagas i första hand.

Inskrivning må kunna avse, förutom civilförsvarspliktig, jämväl annan som förklarat sig villig därtill, minderårig likväl icke utan samtycke av vårdnadshavaren.

Har annan än civilförsvarspliktig inskrivits, skall beträffande honom i tillämpliga delar gälla vad i detta kapitel stadgas om civilförsvarspliktig.

Civilförsvarspliktig åligger att, då fråga uppkommer om hans inskrivning i civilförsvaret, efter kallelse personligen inställa sig å utsatt tid och plats inom det civilförsvarsområde, där han vistas. Är han av laga förfall förhindrad att inställa sig, skall han så snart ske kan anmäla förfallet till den civilförsvarsmyndighet, som utfärdat kallelsen.

Civilförsvarspliktig åligger att, då fråga uppkommer om hans inskrivning i civilförsvarsorganisationen, efter kallelse personligen inställa sig å tid och plats som civilförsvarsmyndigheten bestämmer. Är han av laga förfall förhindrad att inställa sig, skall han så snart ske kan anmäla förfallet till myndigheten.

Inom civilförsvarsområde skola vidtagas åtgärder för inkvartering och utspisning av samt annat bistånd åt dem, som blivit i behov härav i anledning av krigsskada eller utrymning eller andra med krig eller krigsfara sammanhängande förhållanden.

Då biståndsverksamhet som avses i första stycket övertages av inkvarteringskommunen, skall utrustning, som civilförsvaret anskaffat för verksamheten, i erforderlig omfattning ställas till kommunens förfogande.

Inom kommunen skall vidtagas åtgärder för inkvartering och utspisning av samt annat bistånd åt dem, som blivit i behov härav i anledning av krigsskada eller utrymning eller andra med krig eller krigsfara sammanhängande förhållanden.

En kommun, varifrån utrymning har skett, är skyldig att lämna bistånd åt annan kommun där befolkningen har inkvarterats i större omfattning. Enas ej kommunerna om biståndet, skall länsstyrelsen i det län där förstnämnda kommun är belägen förordna om detta.

Bortflyttningsförbud må meddelas allenast,

a) då det kan befaras, att åtgärder av synneriig betydelse, vilka vidtagas eller sannolikt komma att vidtagas inom området av försvarsmakten eller civilförsvaret, eljest skulle bliva väsentligt försvårade;

b) då tillgängliga transportmedel äro nödvändiga för transporter, som böra äga företräde framför bort flyttningen;

c) då bortflyttning är förenad
med uppenbar livsfara; eller

d) då behovet i orten av arbets
kraft för civilförsvarets verksamhet
eljest icke skulle bliva tillgodosett.

Bortflyttningsförbud får meddelas allenast,

a) då det kan befaras, att åtgärder av synnerlig betydelse, vilka vidtages eller sannolikt kommer att vidtagas inom området av försvarsmakten eller civilförsvarsorganisationen, eljest skulle bliva väsentligt försvårade;

b) dä tillgängliga transportmedel är nödvändiga för transporter, som bör äga företräde framför bortflytt-ningen;

c) då bortflyttning är förenad
med uppenbar livsfara; eller

d) då behovet i orten av arbets
kraft för civilförsvarsverksamheten
eljest icke skulle bliva tillgodosett.

Inflyttningsförbud må meddelas allenast, då förhållande som angivits ovan under a) föreligger eller då inflyttningen är förenad med uppenbar livsfara.

1 mom.' Utöver de uppgifter som ankomma på kommun enligt 4 och 7 kap. åligger det kommun att

a) genom sina myndigheter lämna länsstyrelsen och civilförsvarschefen biträde i sådana frågor rörande civilförsvaret som hava samband med de särskilda myndigheternas verksamhetsområden, varvid kommun bland annat har att på därom gjord framställning tillhandahålla tillgängliga, för civilförsvaret erforderliga byggnadsritningar, kartor och dylikt;

b) i enlighet med gällande organisationsplan inrätta och utrusta ledningscentraler och andra skyddade uppehållsplatser för det allmänna civilförsvaret samt vidtaga andra byggnadsanordningar ävensom reservanordningar som äro avsedda uteslutande för brandförsvarets försörjning med vatten så ock under civilförsvarsberedskap, i den omfattning civilförsvarsstyrelsen eller efter dennas allmänna anvisningar länsstyrelsen bestämmer, utföra ledningscentraler och andra skyddade uppehållsplatser samt vidtaga andra byggnadstekniska åtgärder avseende det lokala civilförsvaret, oaktat åtgärderna icke upptagits i organisationsplanen;

c) inrätta och utrusta skyddsrum
som på grund av beslut enligt 27 §
skall anordnas i befintlig anläggning
eller byggnad utan samband med
tillbyggnad eller pä mark, som är
avsedd för gata, torg, park eller an
nan allmän plats, ävensom vidtaga
förberedelser som avses i 22 § and
ra stycket och, enligt vad regering
en eller myndighet som regeringen
ut.ser därom förordnar, under civil
försvarsberedskap iordningställa
utrymmen som där avses till
skyddsrum;

1 mom. Det åligger kommunen

att

a) genom sina myndigheter lämna länsstyrelsen biträde i sädana frågor rörande kommunens civilförsvarsverksamhet som har samband med de särskilda myndigheternas verksamhetsområden, varvid kommunen bland annat har att på därom gjord framställning tillhandahålla tillgängliga, för civilförsvarsverksamheten erforderliga byggnadsritningar, kartor och dylikt;

b) i enlighet med gällande organisationsplan inrätta och utrusta ledningscentraler och andra skyddade uppehållsplatser för civilförsvarsorganisationen utom verkskyddet samt vidtaga andra byggnadsanordningar ävensom reservanordningar som är avsedda uteslutande för civilförsvarsverksamhetens försörjning med vatten så ock under civilförsvarsberedskap, i den omfattning civilförsvarsstyrelsen eller efter dennas beslut länsstyrelsen bestämmer, utföra ledningscentraler och andra skyddade uppehållsplatser samt vidtaga andra byggnadstekniska åtgärder avseende civilförsvarsverksamheten, oaktat åtgärderna icke upptagits i organisationsplanen;

c) inrätta och utrusta skyddsrum
som skall anordnas i befintlig an
läggning eller byggnad ulan sam
band med tillbyggnad eller på mark,
som är avsedd för gata, torg, park
eller annan allmän plats, ävensom
vidtaga förberedelser som avses i
10 § tredje stycket och, enligt vad
regeringen eller myndighet som re
geringen utser därom förordnar,
under civilförsvarsberedskap iord
ningställa utrymmen som där avses
till skyddsrum;

O tillhandahålla lämpliga lokaler för administration av civilförsvarsverksamheten samt, i den mån skyldighet härutinnan icke åvilar ägare eller innehavare av anläggning eller byggnad, för förvaring av materiel och utrustning för civilförsvarsverksamheten ävensom för utbildning och övning;

g) svara för avlöning och annan ersättning till personal, vars c/vi7-försvarstjänstgöring enligt 20 § skall anses fullgjord i kommunal anställning;

h) under civilförsvarsberedskap samt vid utbildning och övning, i den omfattning organisationsplanen angiver, till civilförsvarsorganisationens förfogande ställa kommunen tillhörig materiel och annan egendom; samt

i) förbereda utbyggnaden av skyddade utrymmen som avses i 57 § första stycket d) samt bistå fastighetsägaren med att förse anläggningen eller byggnaden med sådana utrymmen.

2 mom. Därest åtgärd, som avses i I mom. b) och d), enligt organisationsplanen hänför sig till flera kommuner, skall den kommun länsstyrelsen bestämmer vidtaga åtgärden och förskjuta kostnaderna därför.

f) tillhandahålla lämpliga lokaler
för civilförsvarets administration
samt, i den mån skyldighet härutin;;-j
nan icke åvilar ägare eller inneha
vare av anläggning eller byggnad,
för förvaring av materiel och utrust
ning för civilförsvaret ävensom för
utbildningsverksamheten inom ci
vilförsvaret;

g) svara för avlöning och annan
ersättning till personal, vars tjänst
göring i civilförsvaret enligt 20 §
skall anses fullgjord i kommunal an
ställning;

h) under civilförsvarsberedskap samt vid utbildning och övning, i den omfattning organisationsplanen angiver, till allmänna civilförsvarets förfogande ställa kommunen tillhörig materiel och annan egendom; samt

() å trafikled eller annan allmän plats, där kommunen ansvarar för ga tu- eller vägbelysning, vidtaga erforderliga anordningar för den vägledande belysning, som enligt organisationsplanen skall finnas där under mörkläggning.

2 mom. Därest åtgärd, som avses i I mom. b) och d), enligt organisationsplanen hänför sig till flera i samma civilförsvarsområde helt eller delvis ingående kommuner, skall den kommun länsstyrelsen bestämmer vidtaga åtgärden och förskjuta kostnaderna därför.

I den mån kostnaderna icke täckas av statsmedel, skola kostnaderna eller, om dessa hava bestritts genom lån, amortering och ränta på lånet ärligen fördelas mellan kommunerna i förhällande till det antal skattekronor och skatteören, som inom varje kommun eller del av kommun påförts de skattskyldiga vid nästföregående års taxering till allmän kommunalskatt. Påstår kommun, att särskilda skäl finnas för annan fördel-ningsgrund, såsom att vidtagen åtgärd kan antagas bliva till särskilt gagn för viss kommun, eller uppkommer eljest tvist mellan kommunerna beträffande skyldigheten att bidraga till kostnaderna, äger länsstyrelsen efter

Vad i andra stycket stadgas skall äga motsvarande tillämpning beträffande sådan i 1 mom, g) avsedd kostnad som uppkommit under civilförsvarsberedskap och hänför sig till ändamål, vilket angivits i organisationsplanen såsom gemensamt för flera kommuner, samt beträffande förlust i anledning av skada å kommun tillhörig materiel eller annan egendom, som jämlikt 1 mom. h) under civilförsvarsberedskap ställts till civilförsvarets förfogande för ändamål som nu sagts.

Vad i andra stycket stadgas skall äga motsvarande tillämpning beträffande sådan i I mom, g) avsedd kostnad som uppkommit under civilförsvarsberedskap och hänför sig till ändamål, vilket angivits i organisationsplanen såsom gemensamt för flera kommuner, samt beträffande förlust i anledning av skada å kommun tillhörig materiel eller annan egendom, som jämlikt 1 mom. h) under civilförsvarsberedskap ställts till civilförsvarsorganisationens förfogande för ändamål som nu sagts.

1 mom.'" I varje kommun skola de kommunen med avseende å civilförsvaret åvilande uppgifterna handhavas även civilförsvars-nämnd, om ej annat följer av andra stycket eller av sådant beslut som avses i 3 kap. 14 § kommunallagen (1977; 179).

Kommunfullmäktige äger uppdraga åt annan nämnd än civilförsvarsnämnden att upprätta skyddsrumsplan och alt lämna besked enligt 32 § och godkännande enligt 33 a §. Har enligt 23 § överlämnats åt kommunen att antaga skyddsrumsplan, fattas heslutet härom av kommunfullmäktige.

Kommun får tillsätta särskild civilförsvarsnämnd eller uppdraga åt annan nämnd att vara civilförsvarsnämnd. Har så ej skett är kommunstyrelsen civilförsvarsnämnd. Under civilförsvarsberedskap får regeringen förordna, att särskild civilförsvarsnämnd skall tillsättas.

1 mom. I varje kommun skall den planläggning och de andra förberedelser som enligt denna lag ankommer på kommunen handhavas av en civilförsvarsnämnd, om ej annat följer av andra stycket eller av sådant beslut som avses i 3 kap. 14 § kommunallagen (1977; 179).

Kommunfullmäktige äger uppdraga ät annan nämnd än civilförsvarsnämnden att upprätta de civilförsvarsplaner som avses i 10 b § samt lämna besked enligt 32 § och godkännande enligt 33 a §, Beslut om antagande av civilförsvarsplanerna fattas av kommunfullmäktige.

Kommun får tillsätta särskild civilförsvarsnämnd eller uppdraga åt annan nämnd att vara civilförsvarsnämnd. Har så ej skett är kommunstyrelsen civilförsvarsnämnd,

FöU 1984/85:5 17

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4la§.

I varje kommun skall den ledning av civilförsvarsverksamheten som ankommer på kommunen under civilförsvarsberedskap utövas av kommunstyrelsen.

Under kommunstyrelsen leds civilförsvarsverksamheten av civilförsvarschefen .

Det ankommer på civilförsvarschefen att

1. vidta åtgärder för varning och
räddning,

2. genomföra kommunstyrelsens beslut i fråga om befolkningsförflyttningar,

3. utöva den ledning av civilförsvarsverksamheten som kommunstyrelsen bestämmer,

4. bereda ärenden om civilförsvarsverksamheten för beslut av kommunstyrelsen,

5. samverka med andra myndigheter samt organisationer och företag som berörs av civilförsvarsverksamhet inom kommunen.

42 §"
För kostnad, som kommun fått För kostnad, som kommun fått
vidkännas på grund av åtgärd enligt vidkännas på grund av åtgärd enligt
40 § 1 mom. b), c) eller e) eller 54 § 40 § I mom. b), c), e) eller i) eller
första stycket eller för vård och un- 54 § första stycket eller för värd
derhåll av de i 40 § 1 mom. c) och underhåll av de i 40 § 1 mom, c)
nämnda anordningarna, äger kom- nämnda anordningarna, äger kom
munen erhålla ersättning av stats- munen erhålla ersättning av stats
medel, i den mån kostnaden kan medel, i den män kostnaden kan
anses skälig. Vid ersättningens be- anses skälig. Vid ersättningens be
stämmande skall hänsyn i skälig ut- stämmande skall hänsyn i skälig ut
sträckning tagas till det värde som sträckning tagas till det värde som
åtgärden kan ha för anläggningens åtgärden kan ha för anläggningens
eller byggnadens användning i fred. eller byggnadens användning i fred.

Innan medel finns tillgängliga för beräknad ersättning får skyldighet för kommun att vidtaga åtgärd enligt 40 § 1 mom. b) eller c) ej göras gällande mot kommunen.

Ersättningen bestäms och betalas ut av regeringen eller myndighet som regeringen utser.

Kommunen har rätt att erhålla förskott på ersättningen i enlighet med de närmare föreskrifter som regeringen meddelar.

" Senaste lydelse 1984:271.

Har kommunalt anställd personal, tillhörande det allmänna civilförsvaret, jämlikt 8 § tagits i anspråk för uppgifter som ej röra det egna civilförsvarsområdet, äger kommunen av statsmedel erhålla skälig gottgörelse för avlöning och annan ersättning, som kommunen till följd av bestämmelserna i 20 § utgivit för tjänstgöringen.

Om under högsta civilförsvarsberedskap materiel eller annan egendom, som kommun enligt gällande organisationsplan ställt till allmänna civilförsvarets förfogande, avsevärt skadats på grund av fientlig verksamhet eller ock under användning utom det egna civilförsvarsområdet, äger kommunen erhålla skälig gottgörelse av statsmedel.

Gottgörelse enligt denna paragraf bestämmes av länsstyrelsen i det län, där den ersättningsberätti-gade kommunen är belägen.

7 kap. Fastighetsägarna och civilförsvaret, m.m.

Har kommunalt anställd personal, tillhörande civilförsvarsorganisationen, jämlikt 8 § tagits i anspråk för uppgifter som ej rör den egna kommunen, äger kommunen av statsmedel erhålla skälig gottgörelse för avlöning och annan ersättning, som kommunen enligt 40 § 1 mom. g) utgivit för tjänstgöringen.

Ersättningen bestäms och betalas ut av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

1 kap. Fastighetsägarna och civilförsvarsverksamheten, m.m.

Nuvarande lydelse

kommunen inrätta och utrusta up-pehällsplatsen, därest det kan ske utan olägenhet för frågans ordnande. Anordnaren äger för sådant fall att enligt de allmänna föreskrifter regeringen meddelar av kommunen utfå den del av anläggningskostnaden, som överstiger skäligt fredsanvändningsvärde. Fördelningen av kostnaden i fall som här avses bestämmes av länsstyrelsen.

Föreslagen lydelse

nom att i stället för kommunen inrätta och utrusta uppehållsplatsen, därest det kan ske utan olägenhet för frågans ordnande. Anordnaren äger för sådant fall att enligt de allmänna föreskrifter regeringen meddelar av kommunen utfå den del av anläggningskostnaden, som överstiger skäligt fredsanvändningsvärde. Fördelningen av kostnaden i fall som här avses bestämmes av länsstyrelsen.

Skall åtgärd enligt 40 § I mom. c) vidtagas i sådan anläggning eller byggnad eller på sådan mark som äges eller nyttjas av annan än kommun, må länsstyrelsen medgiva honom att i stället för kommunen vidtaga åtgärden, därest det kan ske utan olägenhet för frågans ordnande. Den som vidtager åtgärden äger erhålla ersättning av statsmedel för skäliga kostnader.

57 § Ägare av anläggning eller byggnad är pliktig

a) att vidtaga erforderliga anordningar för alarmering av dem som vistas i eller vid anläggningen eller byggnaden;

b) att vidtaga erforderliga anordningar för mörkläggning av anläggningen eller byggnaden;

c) att, om det finnes vara av särskild betydelse att anläggningen eller byggnaden maskeras, under civilförsvarsberedskap tåla eller vidtaga sådan härför erforderlig åtgärd, som anbefalles av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer;

d) att, enligt vad regeringen eller
myndighet som regeringen utser
därom förordnar, förbereda och
under civilförsvarsberedskap förse
anläggningen eller byggnaden med
skyddat utrymme, / vilket de som
vistas i anläggningen eller byggna
den kunna beredas skäligt skydd
mot radioaktiv strålning, kemiska
stridsmedel samt splitter och bygg
nadsras; samt

e) att, om skyddsrum firines i an
läggningen eller byggnaden, under
civilförsvarsberedskap upplåta det
ta åt befolkningen enligt vad som
föreskrives av regeringen eller
myndighet som regeringen bestäm
mer.

Är anläggningen eller byggnaden helt eller delvis upplåten till annan, skall i fråga om skyldighet som an-

d) att, enligt vad regeringen eller myndighet som regeringen utser därom förordnar, förse anläggningen eller byggnaden med skyddat utrymme, som skall ge skäligt skydd mot radioaktiv strålning, kemiska stridsmedel samt splitter och byggnadsras; samt

e) att, om skyddsrum eller skyddat utrymme finnes i anläggningen eller byggnaden, under civilförsvarsberedskap upplåta detta åt befolkningen enligt vad som föreskrives av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.

Är anläggningen eller byggnaden helt eller delvis upplåten till annan, skall i fråga om skyldighet som an-

Nuvarande lydelse

gives under b) och d) ägaren vara ansvarig för anskaffning och tillpassning av materielen ävensom för anskaffning och uppsättning av anordningar för dess anbringande, medan innehavaren skall svara för materielens anbringande och övriga åtgärder för dess användning. Vad under c) eller e) stadgas skall gälla jämväl innehavare.

Föreslagen lydelse

gives under b) ägaren vara ansvarig för anskaffning och tillpassning av materielen ävensom för anskaffning och uppsättning av anordningar för dess anbringande, medan innehavaren skall svara för materielens anbringande och övriga åtgärder för dess användning. Vad under c) eller e) stadgas skall gälla jämväl innehavare.

För åtgärd enligt d) har ägaren rätt till ersättning av statsmedel för skäliga kostnader. Ersättningen bestäms och betalas ut av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Har byggnad, som användes eller lämpligen kan användas för bostadsändamål, skadats genom fientlig verksamhet, är byggnadens ägare eller innehavare under högsta civilförsvarsberedskap pliktig att följa de föreskrifter i fråga om byggnadens iordningställande, som meddelas av länsstyrelsen eller civilförsvarschefen. Ej må dock någon åläggas att ombesörja åtgärd, som skulle medföra oskälig kostnad eller väsentlig olägenhet för ho-

nom.

Har byggnad, som användes eller lämpligen kan användas för bostadsändamål, skadats genom fientlig verksamhet, är byggnadens ägare eller innehavare under högsta civilförsvarsberedskap pliktig att följa de föreskrifter i fråga om byggnadens iordningställande, som meddelas av länsstyrelsen eller kommunen. Ingen får dock åläggas att ombesörja åtgärd, som skulle medföra oskälig kostnad eller väsentlig olägenhet för honom.

Har beslut meddelats om utrymning av visst område, åligger det envar, som omfattas av beslutet, att följa de särskilda föreskrifter, som utfärdas i anledning härav.

Har beslut meddelats om utrymning av eller omflyttning inom visst område, åligger det envar, som omfattas av beslutet, att följa de särskilda föreskrifter, som utfärdas i anledning härav.

Den som inom området driver sjukhus, barnhem, ålderdomshem eller annan vårdsanstalt är skyldig att utan ersättning tillhandahålla civilförsvarsmyndighet utrustning, som efter utrymningen icke erfordras för anstaltens verksamhet inom området, för förläggning, i vilken personer från anstalten skola inkvarteras.

Om skyldighet att upplåta bostad för inkvartering föreskrivs i lagen (1964:64) om skyldighet att upplåta inkvarteringsbostad i krig m.m.

Civilförsvarsmyndigheten får besikta en anläggning eller byggnad för att ta reda på vilka åtgärder som har vidtagits eller bör vidtas där till skydd mot skada av fientlig verksamhet eller för att se om anläggningen eller byggnaden lämpligen kan användas för civilförsvaret.

Kommunen får besikta en anläggning eller byggnad för att ta reda på om skyddsrum bör anordnas eller förberedas inom anläggningen eller byggnaden eller för att kunna kontrollera skyddsrummen enligt 40 § 1 mom. e).

Kommunen får besikta en anläggning eller byggnad för att ta reda på om skyddsrum eller skyddade utrymmen bör anordnas eller förberedas inom anläggningen eller byggnaden eller för att kunna kontrollera skyddsrummen enligt 40 § 1 mom. e).

Det åligger envar att vid förfrågan av vederbörlig myndighet lämna upplysning, huruvida och till vilken myckenhet han innehar egendom som kan komma alt erfordras för civilförsvaret eller bliva föremål för åtgärd enligt denna lag.

Vägrar någon att lämna begärd upplysning eller finnes skälig anledning misstänka att han söker vilseleda myndighet rörande förhållanden, om vilka upplysning begärts, må under civilförsvarsberedskap hans kontor, lagerlokal eller annan lägenhet, varöver han förfogar, undersökas och hans handelsböcker och affärshandlingar granskas. Vid sådan undersökning skall vad i 28 kap. rättegångsbalken är stadgat om husrannsakan gälla i tillämpliga delar, varvid länsstyrelsen eller civilförsvarschefen skall utöva den befogenhet, som vid husrannsakan tillkommer undersökningsledaren, åklagaren eller rätten.

Det åligger envar att vid förfrågan av vederbörlig myndighet lämna upplysning, huruvida och till vilken myckenhet han innehar egendom som kan komma att erfordras för civilförsvarsverksamheten eller bliva föremål för åtgärd enligt denna lag.

Vägrar någon att lämna begärd upplysning eller finnes skälig anledning misstänka att han söker vilseleda myndighet rörande förhållanden, om vilka upplysning begärts, får under civilförsvarsberedskap hans kontor, lageriokal eller annan lägenhet, varöver han förfogar, undersökas och hans handelsböcker och affärshandlingar granskas. Vid sådan undersökning skall vad i 28 kap. rättegångsbalken är stadgat om husrannsakan gälla i tillämpliga delar, varvid länsstyrelsen eller kommunen skall utöva den befogenhet, som vid husrannsakan tillkommer undersökningsledaren, åklagaren eller rätten.

Civilförsvarschef och länsstyrelse äga under civilförsvarsberedskap genom förfogande som avses i 5 § första stycket 1 och 2 förfogandelagen (1978:262) taga i anspråk markområden, byggnader, utrymmen, livsmedel, transportmedel, utrustningspersedlar, materiel och annan egendom, som innehaves av annan än staten, därest det finnes erforderligt för att statlig civilförsvarsuppgift skall kunna fullgöras och överenskommelse om egendomens avstående ej kan träffas tillräckligt skyndsamt. Civilförsvarschef och länsstyrelse äga härvid endast taga i anspråk sådan egendom, som finnes inom deras verksamhetsområde. Om särskilda skäl föreligga, får dock länsstyrelse eller, efter länsstyrelsens medgivan-de, civilförsvarschef laga. i anspråk motordrivna fordon, släpfordon och motorredskap utom området, om de enligt vad därom föreskrives ha uttagits för civilförsvarets behov,

lanspråktagande enligt första stycket av byggnad eller del därav för inkvartering av vårdbehövande i särskild förläggning ävensom lanspråktagande av utrustning, som erfordras för sådan förläggning, må bestå intill två veckor från det att driften av förläggningen upphört att vara en civilförsvarsuppgift.

I den mån det prövas nödigt för fullgörande av kommuns skyldigheter enligt 40 § 1 mom. b) och c) att egendom tages i anspråk för kommuns räkning, skall vad i första stycket sägs äga motsvarande tillämpning såvitt gäller egendom, som finnes inom kommunen. Vad sålunda stadgats skall i fråga om utförande av byggnadsanordning gälla jämväl under tid, då civilför-

Kommunen och länsstyrelsen får under civilförsvarsberedskap genom förfogande som avses i 5 § första stycket 1 och 2 förfogandelagen (1978: 262) taga i anspråk markområden, byggnader, utrymmen, livsmedel, transportmedel, utrustningspersedlar, materiel och annan egendom, som innehaves av annan än staten, därest det finnes erforderligt för att civilförsvarsverksamheten skall kunna fullgöras och överenskommelse om egendomens avstående ej kan träffas tillräckligt skyndsamt. Kommunen och länsstyrelsen får härvid endast taga i anspråk sådan egendom, som finnes inom deras verksamhetsområde. Om särskilda skäl föreligga, får dock länsstyrelsen eller, efter länsstyrelsens medgivande, kommunen taga i anspråk motordrivna fordon, släpfordon och motorredskap utom området, om de enligt vad därom föreskrives har uttagits för civilförsvarsorganisationens behov.

I den män det prövas nödigt för fullgörande av kommuns skyldigheter enligt 40 § 1 mom. b), c) och i) att egendom tages i anspråk för kommuns räkning, skall vad i första stycket sägs äga motsvarande tillämpning såvitt gäller egendom, som finnes inom kommunen. Vad sålunda stadgats skall i fråga om utförande av byggnadsanordning gälla jämväl under tid, då civilför-

Har under tid, då civilförsvarsberedskap icke råder, egendom tagits i anspråk jämlikt 68 § tredje stycket andra meningen eller har i anslutning härtill åtgärd vidtagits jämlikt 12 § förfogandelagen (1978:262), bestämmes ersättning med tillämpning av expropriationslagen (1972:719).

Ersättning gäldas, om egendomen tagits i anspråk för kommuns räkning, av kommunen och eljest av staten. Vid fortsatt lanspråktagande enligt 68 § andra stycket gäldas ersättningen av staten.

Har under tid, då civilförsvarsberedskap icke råder, egendom tagits i anspråk jämlikt 68 § andra stycket andra meningen eller har i anslutning härtill åtgärd vidtagits jämlikt 12 § förfogandelagen (1978:262), bestämmes ersättning med tillämpning av expropriationslagen (1972:719).

Ersättning gäldas, om egendomen tagits i anspråk för kommuns räkning, av kommunen och eljest av staten.

Uteblir någon utan anmält laga förfall från tjänstgöring i civilförsvaret, som jämlikt denna lag åvilar honom och vartill han blivit kallad i vederbörlig ordning, eller avviker någon olovligen därifrån, må han på framställning av länsstyrelsen eller civilförsvarschefen omedelbart hämtas på egen bekostnad genom polismyndighetens försorg. Detsamma skall gälla om civilförsvarspliktig utan anmält laga förfall underlåter att efterkomma jämlikt 18 § utfärdad kallelse till personlig inställelse.

Uteblir någon utan anmält laga förfall frän civilförsvarstjänstgöring, som jämlikt denna lag åvilar honom och vartill han blivit kallad i vederbörlig ordning, eller avviker någon olovligen därifrån,/år han på framställning av länsstyrelsen eller kommunen omedelbart hämtas pä egen bekostnad genom polismyndighetens försorg. Detsamma skall gälla om civilförsvarspliktig utan anmält laga förfall underlåter att efterkomma jämlikt 18 § utfärdad kallelse till personlig inställelse.

Är någon jämlikt 15 § eller bestämmelse i 4, 6 eller 7 kap. eller föreskrift, som meddelats med stöd av dylik bestämmelse, eller jämlikt 80 § andra stycket skyldig att fullgöra något och underlåter han det, äger länsstyrelsen förelägga honom lämpligt vite. Länsstyrelsen må ock i sådant fall lämna erforderiig hand-

'■* Senaste lydelse 1978:263. " Senaste lydelse 1977: 111.

Är någon jämlikt 15 § eller bestämmelse i 2 ö, 4, 6 eller 7 kap. eller föreskrift, som meddelats med stöd av dylik bestämmelse, eller jämlikt 80 § andra stycket skyldig att fullgöra något och underlåter han det,/år länsstyrelsen eller kommunen, om denna har att besluta i saken, förelägga honom lämpligt

1. den som är civilförsvarspliktig
eller eljest inskriven i civilförsvaret
och som, i avsikt att undandraga sig
sina skyldigheter, underlåter att ef
ter vederbörlig kallelse inställa sig
till tjänstgöring i civilförsvaret eller
eljest olovligen undanhåller sig där
ifrån ;

2. den som under tjänstgöring i
civilförsvaret vägrar att ätlyda vad
vederbörande befäl under tjänsten
befallt honom rörande denna eller
som eljest under tjänstgöring i civil
försvaret uppsåtligen eller av oakt-
samhet, som ej är ringa, åsidosätter
vad som åligger honom enligt regle
menten, instruktioner eller andra
allmänna bestämmelser eller sär
skilda föreskrifter;

1. den som är civilförsvarspliktig
eller eljest inskriven i civilförsvars
organisationen och som, i avsikt att
undandraga sig sina skyldigheter,
underlåter att efter vederbörlig kal
lelse inställa sig till civilför
svarstjänstgöring eller eljest olovli
gen undanhåller sig från tjänstgö
ring;

2. den som under civilförsvars
tjänstgöring vägrar att åtlyda vad
vederbörande befäl iinder tjänsten
befallt honom rörande denna eller
som eljest under civitförsvarstjänst-
göring uppsåtligen eller av oakt-
samhet. som ej är ringa, åsidosätter
vad som åligger honom enligt regle
menten, instruktioner eller andra
allmänna bestämmelser eller sär
skilda föreskrifter;

3. den som uppsåtligen lämnar oriktig uppgift om förhållande, varom han enligt 15 § eller 47 § första stycket e) är pliktig att lämna upplysning;

4. den som i strid mot särskilt meddelat bortflyttningsförbud lämnar sin vistelseort eller som överträder särskilt meddelat inflyttningsförbud;

4. den som i strid mot föreskriften i 19 § eller särskilt meddelat bortflyttningsförbud lämnar sin vistelseort ävensom den som överträder särskilt meddelat inflytt-ningsförbud;

5. den som uppenbart vanvårdar materiel, utrustning eller annan egendom, som han mottagit av civilförsvarsmyndighet för förvaring;

6. den som utan skälig anledning vägrar att låta civilförsvarsmyndighet eller kommun besiktiga anläggning eller byggnad efter vad i 65 § sägs;

7. den som vid förfrågan jämlikt 66 § vägrar att lämna upplysning eller som vid sådan förfrågan eller i samband med undersökning eller granskning som avses i nämnda paragraf söker vilseleda myndighet rörande förhällande, som avses i samma paragrafs första stycke;

8. den som med vetskap om att civilförsvarsmyndighet jämlikt 8 kap. beslutat taga i anspråk egendom, som innehaves av honom, vägrar eller försummar att behörigen eller i rätt tid tillhandahålla myndigheten egendomen eller genom att avhända sig egendomen eller på annat sätt omöjliggör egendomens tagande i anspråk; samt

9. den som eljest åsidosätter föreskrift, som meddelats med stöd av bemyndigande i denna lag, eller föreläggande eller liknande beslut, som meddelats enligt lagen eller enligt föreskrift som nyss sades, dock ej om därmed avses åliggande, för vars fullgörande vite kan föreläggas enligt 78 S,

Har någon övertygats om gärning, som enligt denna paragraf är belagd med straff, må rätten, i den mån det finnes skäligt, förklara egendom, som undanhållits genom gärningen, förverkad. I stället för egendomen kan dess värde förklaras förverkat.

Över beslut av kommun eller polismyndighet i ärende, som avses i denna lag, får besvär anföras hos länsstyrelsen, om ej annat följer av 69 §.

83 §' Över beslut av civilförsvarschef eller polismyndighet i ärende, som avses i denna lag, må besvär anföras hos länsstyrelsen, om ej annat följer av 69 S. Talan mot kommunal myndighets heslut enligt 27 och 32 §§ föres hos länsstyrelsen genom besvär.

Mot länsstyrelses beslut om kostnadsfördelning enligt 54 §, om ersättning enligt 53, 55 a eller 56 S eller om föreläggande av vite vid underlåtenhet att fullgöra skyldig-'het enligt 15 S föres talan hos kammarrätten genom besvär. 1 samma ordning föres talan mot beslut, som länsstyrelse enligt denna lag eller med stöd därav utfärdade bestämmelser i särskilt fall meddelat om föreläggande, föreskrift, tillstånd eller godkännande i vad angår inrättande, utrustning, värd eller underhåll av eller andra åtgärder i fråga om skyddsrum, dock ej heslut enligt 31 §.

s beslut enligt denna lag hos regering-av 69 S. Detsamma gäller i fråga om ut enligt lagen.

Talan/'ir icke föras mot beslut, som meddelats enligt 33 a, 34, 35, 37 eller 58 §,

. Mot länsstyrelses beslut om kostnadsfördelning enligt 49 eller .'>4 S, om ersättning enligt 53, 55 a eller 56 S eller om föreläggande av vite vid underlåtenhet att fullgöra skyldighet enligt 15 S föres talan hos kammanätlen genom besvär. I samma ordning föres talan mot beslut, som länsstyrelse enligt denna lag eller med stöd därav utfärdade bestämmelser i särskilt fall meddelat om föreläggande, föreskrift, tillstånd eller godkännande i vad angår inrättande, utrustning, vård eller underhåll av eller andra åtgärder i fråga om skyddsrum, dock ej beslut enligt 31 §.

1 övrigt föres talan mot länsstyrelse en genom besvär, om ej annat följer talan mot civilförsvarsstyrelsens besi

Talan må icke föras mot beslut som meddelats enligt 19, 33 a, 34 35, 37 eller 58 §.

Senaste lydelse 1984:271.

FöU 1984/85:5 26

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Under högsta civilförsvarsberedskap så ock eljest när särskilda skäl äro därtill må myndighet, som meddelat beslut enligt denna lag, förordna att beslutet omedelbart skall lända till efterrättelse.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

Med tillämpning av de nya bestämmelserna från och med den 1 januari 1985 skall dock dels den planläggning som anges i 2 a kap. genomföras så att planerna är upprättade och antagna före utgången av år 1986, dels kommunerna för planläggningen ha rätt till ersättning.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1964:63) om kommunal beredskap

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1964:63) om kommunal beredskap'

dels att 3 § skall upphöra att gälla,

dels att i 2 § ordet "civilförsvarets" skall bytas ut mot "civilförsvarsorganisationens",

dels att 6, 7, 14 och 16 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6§
Det åligger kommun och lands- / den mån det inte följer av sär-

tingskommun att redan i fredstid skilda bestämmelser åligger det
vidtaga de förberedelser som er- kommun och landstingskommun att
fordras för att kommunen eller . redan i fredstid vidtaga de förbere-
landstingskommunen skall kunna delser som erfordras för att kom-
såväl fullgöra sina uppgifter enligt munen eller landstingskommunen
1, 2 och 4 §§ samt 5 § första stycket skall kunna såväl fullgöra sina upp-
denna lag som upprätthålla eller ut- gifter enligt 1, 2 och 4 §§ samt 5 §
öva annan för totalförsvaret viktig första stycket denna lag som upp-
verksamhet, vilken åligger kom- rätthälla eller utöva annan för total-
munen eller landstingskommunen försvaret viktig verksamhet, vilken
enligt särskild lag eller författning åligger kommunen eller landstings-
eller eljest bedrives av kommunen kommunen enligt särskild lag eller
eller landstingskommunen. författning eller eljest bedrives av

kommunen eller landstingskommunen.

Kommun eller landstingskommun, som ombesörjer distribution av gas, värme, vatten eller elektricitet eller ombesörjer renhållning eller ansvarar för samfärdsleder, kommunikationer eller avlopp eller som utövar annan därmed jämförlig verksamhet, skall även vidtaga förberedelser för att verksamheten i erforderlig omfattning skall kunna återupptagas efter krigsskador.

Lagen omtryckt 1977:417.

Nuvarande lydelse

Efter länsstyrelsens förordnande äro kommun och landstingskommun skyldiga att vidtaga reservanordningar för gas-, vatten- och elek-tricitetsförsöijningen samt de särskilda anordningar eller förberedelser för vattenförsörjningen och den allmänna hälsovården som behövs med hänsyn till planlagd inkvartering i kommunen eller landstingskommunen. I fråga om kommuns skyldighet att vidta reservanordningar som äro avsedda uteslutande för brandförsvarets försörjning med vatten gäller dock 40 § 1 mom. b) civilförsvarslagen (1960: 74).

Föreslagen lydelse

Efter länsstyrelsens förordnande är kommun och landstingskommun skyldiga att vidtaga reservanordningar för gas-, vatten- och elektricitetsförsörjningen samt de särskilda anordningar eller förberedelser för vattenförsörjningen och den allmänna hälsovården som behövs med hänsyn till planlagd inkvartering i kommunen eller landstingskommunen. I fråga om kommuns skyldighet att vidta reservanordningar som är avsedda uteslutande för civilförsvarsverksamhetens försörjning med vatten gäller dock 40 § 1 mom. b) civilförsvarslagen (1960:74).

Såvitt avser förberedelser enligt andra stycket skola förberedelserna ske under beaktande av den risk för krigsskador, för vilken verksamheten kan antagas vara utsatt.

7 §2

Finner länsstyrelsen det erfor-deriigt med hänsyn till beredskapsuppgifternas omfattning eller betydelse i viss kommun eller landstingskommun, att dennas förberedelser redovisas i särskild plan, skall kommunen eller landstingskommunen efter länsstyrelsens förordnande upprätta och anta sådan plan. Vid planläggningen skall kommunen eller landstingskommunen samräda med länsstyrelsen. När planen har antagits, skall den insändas till länsstyrelsen.

Finner länsstyrelsen det erforderligt med hänsyn till beredskapsuppgifternas omfattning eller betydelse i viss kommun eller landstingskommun, att dennas förberedelser redovisas i särskild plan, skall kommunen eller landstingskommunen efter länsstyrelsens förordnande upprätta och anta sådan plan. Vid planläggningen skall kommunen eller landstingskommunen samråda med länsstyrelsen. Om samordning av planläggningen med den kommunala civilförsvarsplanläggningen finns föreskrifter i 10 b § tredje stycket civilförsvarslagen (1960; 74). När planen har antagits, skall den insändas till länsstyrelsen.

Länsstyrelsen får förordna om revision av kommunala och landstingskommunala beredskapsplaner, när det påkallas av ändrade förhållanden. Om länsstyrelsen har förordnat om revision av plan, gäller föreskrifterna i första stycket.

Senaste lydelse 1981; 166.

14 S

Inom varje län åligger det länsstyrelsen att följa tillämpningen av denna lag. Länsstyrelsen skall därvid tillse att såväl förberedelsearbetet som själva verksamheten bedrives på ett ändamålsenligt sätt samt samordnas med annan beredskapsplanläggning och försvarsverksamhet.

Under beredskapstillstånd äger länsstyrelsen, om det anses oundgängligt för samordning av föi;svarsansträngningarna, meddela kornmun och landstingskommun förskrift i avseende å verksamhetens bedrivande och inriktning.

När materiel eller personal som är avsedd för kommuns tekniska verksamhet oundgängligen behövs i civilförsvarets räddningsarbete, äger civilförsvarschefen under he-redskapstillstånd meddela före- '' skrifterom inriktningen av kommunens nämnda verksamhet. Delta gäller dock ej i den mån länsstyrelsen enligt undra slyckel meddelat föreskrift om samma verksamhet.

16 §-'

Har kommun efter förordnande av länsstyrelsen enligt 7 § upprättat särskild plan, har kommunen rätt till sttiishidrag med 90 procent eller den större del av planläggningskostnadens belopp som regeringen medger. Planläggningskostnaden skidi beräknas efler grunder som regeringen jäslsläller. Om kommunen gör framsUillning därom till länsstyrelsen inom två månader från den dag då kommunen fick det CIV Jörordnandet om planläggning, skatt siatshidraget dock beräknas efler de redovisade planläggningskostnaderna, i den mån dessa kan anses skäliga. Kommun har ej rätt titt slalshidrag jiir revision av beredskapsplan.

Vad i första slyckel sugs om kommun litlämpas också ifråga om landstingskommun.

Har kommun efter förordnande av länsstyrelsen enligt 7 § upprättat särskild plan, har kommunen rätt till ersättning av statsmedel, om inte unnat följer av tredje stycket.

Titt landstingskommun som har upprättat särskild plan enligt 7§ lämnas ersättning av statsmedel med 90 procent av planläggnings-kostnaden eller den större det som regeringen medger. Planläggnings-kostnaden skall beräknas efler

grunder som regeringen fastställer. Efter framställning till länsstyrelsen Inom två månader från den dag då landstingskommunen fick del av förordnandet om planläggning beräknas dock ersättningen efler de redovisade planläggningskoslna-derna, i den mån kostnaderna kan anses skäliga. För revision av planen lämnas ingen ersättning.

Vad som sägs i andra stycket om landstingskommun tillämpas också på sådana kommuner, som inte tillhör någon landstingskommun, fråga om planläggningskoslnader för hälso- och sjukvården samt annan verksamhet som normalt ombesörjs av landstingskommunen.

Ersättningen bestäms och betalas ut av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Denna lag träder i kraft, såvitt avser 16 §, den I januari 1985, och i övrigt den 1 januari 1987.

FöU 1984/85:5 30

Motionerna

1984/85:209 av Eric Hägelmark m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar att kommunernas ansvar för civilförsvarsverksamheten även skall omfatta mobiliseringsplanläggningen och att den föreslagna lagen ändras i enlighet med detta.

1984/85:210 av Per Petersson m. fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen med avslag på propositionens förslag i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om den militära direktivrätten,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om kommunal beredskapsplanering,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om länsstyrelserna.

Utskottet

1982 års försvarsbeslut (prop. 1981/82:102 bil. 2, FöU 18, rskr 374) innebar bl. a. att kommunerna med början senast under budgetåret 1984/85 skall ta över ansvaret för ledningen av civilförsvarsverksamheten på lokal nivå i krig och det planläggningsansvar i fred som hänger samman härmed. Övertagandet skall samordnas med att en hemskyddsorganisation införs och med att arbetet med skyddsplaner påbörjas i kommunerna. Riksdagen har senare beslutat (prop. 1982/83:100 bil. 6, FöU 9, rskr 271) att övergången till kommunal ledning och planläggning i huvudsak skall genomföras under perioden 1984/85-1986/87. Övergången skall påbörjas samtidigt i alla län. Vid övergången skall kraven på beredskap beaktas.

Lagförslagen i proposition 1984/85:49 innebär i en rad avseenden preciseringar som behövs för att riksdagens tidigare beslut skall kunna genomföras. Regeringens förslag bygger på utredningsförslag, främst från den s. k. provplanläggningskommittén (Ds Fö 1983:10 och SOU 1983:68). Provplan-läggningskommittén har avslutat sitt arbete med att i juli 1984 avge betänkandet (SOU 1984:57) Kommunerna i totalförsvaret. Betänkandet har nyligen remissbehandlats.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1987 men börja tillämpas från och med den 1 januari 1985 för att ny planläggning skall kunna göras och kommunerna för planläggningen skall kunna få ersättning av statsmedel. Informations- och utbildningsaktiviteter har påbörjats redan under 1984 och bedrivs nu med bl, a. propositionen som grund.

Utskottet har inte något att invända mot regeringens förslag till lagteknisk lösning för att reglera kommunernas nya uppgifter. Som föredragande statsrådet uttalar (s. 36) blir det inom kort nödvändigt med en genomgripande översyn av de författningar som berörs av förslagen.

Beträffande sakinnehållet i propositionen vill utskottet understryka vikten

av att den civilförsvarsplanläggning som kommunen åläggs att utföra i största möjliga utsträckning samordnas med den kommunala beredskapsplanläggningen. Båda slagen av planläggning bör ses som uttryck för kommunens ansvar för sina invånare även i svåra tider. Särskilt kraven på beredskap mot överraskande angrepp gör att utskottet liksom föredragande statsrådet (s. 42) vill framhålla den nära kopplingen mellan den fredstida räddningstjänsten och civilförsvarsverksamheten.

Enligt riksdagsbeslutet 1982 skall hemskydd organiseras för alla människor. Hemskyddsorganisationen skall bygga på en geografisk indelning av kommunerna i hemskyddsområden. Organisationen är avsedd att under beredskap och i krig fungera som en länk mellan invånare och kommunens ledning främst i fråga om civilförsvarsverksamheten men också beträffande andra kommunala myndigheters verksamhet. Varje hemskyddsområde avses bli ett planeringsområde för befolkningsskydd i vid bemärkelse. Hemskyddet kan enligt utskottets mening komma att få stor betydelse för det civila försvaret på lokal nivå. Rekrytering och utbildning av s. k. hemskyddsombud avses ske med frivilliga insatser av föreningar inom Sveriges civilförsvarsförbund. Hemskyddsorganisationen illustreras av provplanläggningskommittén på följande sätt.

_{HEMSKYDDSORGANISATIONEN}

FöU 1984/85:5 32

I propositionen föreslås (s. 45) att kommunen skall ansvara för följande fredstida civilförsvarsplanläggning:

- Plan för kommunens övergripande ledning av verksamheten under beredskap och i krig (ledningsplan),

- Plan för kommunal information (informationsplan),

- Plan för personal- och underhållstjänst för civilförsvarsorganisationen,

- Skyddsplan, inkl. åtgärdsplaner,

- Räddningsplan för kommunen.

Övrig erforderlig civilförsvarsplanläggning för kommun- och länsnivån föreslås åvila länsstyrelsen. Förslaget överensstämmer med förslag från provplanläggningskommittén utom såvitt avser mobiliseringsplanläggningen. Enligt kommittén bör kommunen ansvara för denna. Som skäl härför anger kommittén sammanfattningsvis (Ds Fö 1983:110 s. 129) att ett kommunalt ansvar för mobiliseringsplanläggningen bättre än någon annan lösning tillgodoser kravet på hög beredskap mot överraskande angrepp. Den anser också att mobiliseringsplanläggningens förankring i en lokal ledningsorganisation är av stort värde i den pressade situation som kan råda då mobiliseringen genomförs. Flera remissinstanser - däribland kommuner -anser emellertid att länsstyrelsen bör ansvara för kommunens mobiliserings-plan.

Regeringens förslag till lag om ändring i civilförsvarslagen (10 a §) innebär att kommunens mobiliseringsplan upprättas och antas av länsstyrelsen i samråd med kommunen. Föredragande statsrådet uttalar (s. 47-48) följande i denna fråga.

Underlagen för stora delar av mobiliseringsplanen utgörs av centralt datorproducerat material som ofta måste förnyas. Genomförandet av den planlagda mobiliseringen åvilar civilförsvarsbefäl vilka, som tillägg till sina ordinarie uppgifter, utsetts till mobiliseringschefer medan länsstyrelserna har ansvaret för att genomföra mobiliseringsövningar. Revidering av mobiliseringsplanen före en sådan övning och uppföljning av det som kan komma fram under övningen bör lämpligen också göras av länsstyrelsen. Länsstyrelsen bör därför åtminstone t. v. vara den myndighet som upprättar och ansvarar för mobiliseringsplanen. Kommunerna bör dock medverka i mobiliseringsplanläggningen så till vida att de med underlag som länsstyrelsen lämnar bör vara skyldiga att upprätta en översikt över civilförsvarsorganisationens mobilisering inom kommunen. Denna mobiliseringsöversikt kan bilda underlag för samordning med kommunens egen krigsorganisering och övrig totalförsvarsverksamhet inom kommunen. Översikten bör tas in i ledningsplanen. När ytterligare erfarenheter vunnits kan kommunernas ansvar för mobiliseringsplanläggningen ändras till en omfattning som då kan befinnas vara önskvärd och ändamålsenlig.

I motion 1984/85:209 (fp) yrkas att riksdagen beslutar att kommunernas ansvar för civilförsvarsplanläggningen även skall omfatta mobiliseringsplanläggningen. Motionärerna påpekar att detta föreslogs av provplanläggningskommittén, som var enig om förslaget och hade studerat mobiliseringsplanläggningen särskilt noga genom att låta pröva båda alternativen. Med stöd av

FöU 1984/85:5 33

vad kommittén har uttalat anser motionärerna att beredskapen vid överraskande anfall förbättras och lokala förhållanden tillgodoses bättre om kommunerna får ansvaret för mobiliseringsplanläggningen.

Företrädare för civilförsvarsstyrelsen har inför utskottet hävdat att övervägande skäl talar för det alternativ som regeringen föreslår.

Utskottet har för sin del funnit att regeringens förslag när det gäller ansvaret för mobiliseringsplanläggningen innebär en lämplig avvägning. Enligt gällande förutsättningar är det staten som i fredstid rekryterar, utbildar och övar personalen i civilförsvarsenheterna (undsättningsplutoner m. m.) samt anskaffar, förrådshåller och underhåller enheternas utrustning. Vid civilförsvarsberedskap ställer staten enheterna till kommunens förfogande. Detta talar för att staten, dvs. länsstyrelsen, också planlägger för civilförsvarsenheternas mobilisering. Kraven på mobiliseringsplanläggningens aktualitet samt de system och arbetsinsatser som krävs för att ständigt hålla krigsorganisationen aktuell är enligt utskottets mening skäl för att länsstyrelsen t. v. fortsätter att svara för den del av nuvarande mobiliseringsplaner som består av en eller flera s. k. mobiliseringskalendrar. Varje kalender utgör underlag för att genomföra mobilisering av en mobiliseringsenhet och innehåller detaljerade uppgifter om åtgärder, handhavande av viss utrustning, m. m. Liksom föredragande statsrådet anser utskottet att denna planering bör genomföras i samråd med kommunen.

Som motionärerna framhåller bör mobiliseringsplanläggningen vara lokalt förankrad. Det finns därför goda skäl för att den andra delen av nuvarande mobiliseringsplan - mobiliseringsöversikten - i det nya systemet upprättas av kommunen. Mobiliseringsöversikten utgör en samlad redovisning av de väsentligaste delarna av de olika mobiliseringskalendrarna. Översikten behövs för att leda och genomföra mobilisering av civilförsvarsorganisationen inom kommunen men ger också underlag för samordning med kommunens egen krigsorganisation och med övrig totalförsvarsverksamhet inom kommunen. Länsstyrelsen tillhandahåller underlag för att upprätta mobiliseringsöversikten. Denna ingår lämpligen i kommunens ledningsplan.

Sammanfattningsvis stöder utskottet propositionsförslaget att länsstyrelsen även i fortsättningen ansvarar för den del av nuvarande mobiliseringsplan som behåller detta namn och utgörs av en eller flera mobiliseringskalendrar. Planen skall upprättas i samråd med kommunen (10 a §). Motion 1984/ 85:209 (fp) bör inte bifallas.

Förslaget till lag om ändring i civilförsvarslagen innebär också att man avskaffar den nuvarande bestämmelsen i 9 § om militär direktivräit. Bestämmelsen har följande lydelse.

Om det för nödig samordning av civilförsvaret och försvarsmakten prövas oundgängligt, må regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, överbefälhavaren förordna, att under högsta civilförsvarsberedskap militär myndighet må för särskilda fall meddela civilförsvarsmyndighet föreskrift om fullgörandet av civilförsvaret åvilande uppgifter.

FöU 1984/85:5 34

Regeringens förslag i denna del överensstämmer med förslag av en utredare (Ds Fö 1983:7). Under remissbehandlingen har överbefälhavaren, civilförsvarsstyrelsen och en länsstyrelse hävdat att en militär direktivrätt bör behållas på lokal nivå. Som exempel på områden där en direktivrätt kan behövas anges vägtrafiken och avspärrningar. Överbefälhavaren anser att det sannolikt kan uppstå lägen då en samordnad syn inom totalförsvaret inte kan skapas tillräckligt snabbt för att kunna ligga till grund för nödvändiga beslut. Överbefälhavaren och länsstyrelsen förordar att frågan utreds ytterligare.

Föredragande statsrådet uttalar att den militära direktivrätten kan sägas vara tänkt som en nödfallsutväg då det militära försvarets effektivitet äventyras av oenighet mellan militära och civila myndigheter i situationer när direktiv från högre instans inte kan avvaktas. Allteftersom de civila delarna av totalförsvaret har vunnit ökad organisatorisk stadga och hunnit förbereda sig bättre för sin krigstida verksamhet har - uttalar statsrådet vidare - från civilt håll hävdats att den militära direktivrätten saknar berättigande. Med hänvisning till militära vägtrafikkungörelsen (1974:97) och till lagen (1940:358) med vissa bestämmelser till skydd för försvaret m. m. (skyddslagen) anser föredragande statsrådet att behoven av militär direktivrätt för vägtrafiken och i fråga om rätten att vistas inom stridszoner och liknande områden är tillgodosedda. Hans slutsats blir att den militära direktivrätten sådan den kommer till uttryck i civilförsvarslagen kan avskaffas. Han anser dock att det är angeläget att överbefälhavaren och civilförsvarsstyrelsen i sin planering ägnar ökad uppmärksamhet åt frågan om samverkan på den lokala nivån mellan de militära och de civila delarna av totalförsvaret.

Motion 1984/85:210 (m) behandlar bl. a. den militära direktivrätten. Med åberopande av nämnda remissyttranden anser motionärerna att behovet av militär direktivrätt på lokal nivå f. n. inte är tillräckligt utrett. Enligt deras uppfattning finns det situationer när en direktivrätt är att föredra framför de lösningar som anges i propositionen. De anser därför att frågan bör utredas vidare, bl. a. i samband med utredningen (Fö 1982:03) om tillträdesskydd.

Utskottet anser liksom föredragande statsrådet (s. 64—66) att den militära direktivrätten sådan den kommer till uttryck i civilförsvarslagen - dvs. som en rätt gentemot civilförsvarsmyndighet - kan avskaffas. Bestämmelsen tillkom år 1944. Beträffande central och regional nivå råder enighet om att den bör avskaffas. När kommunerna om två år tar över ledningen av civilförsvarsverksamheten på lokal nivå i krig finns hos dem av allt att döma både vilja och förmåga att fatta snabba beslut som kan påkallas av det militära läget. Utskottet delar statsrådets uppfattning att frågan om samverkan på den lokala nivån mellan de civila och militära delarna av försvaret bör ägnas ökad uppmärksamhet. I likhet med vad som har skett pä regional nivå bör det vara möjligt att ytterligare befästa en gemensam grundsyn i fred. Motion 1984/85:210 (m) bör inte bifallas i denna del.

Beträffande lagförslagen i övrigt har utskottet inte något att invända.

FöU 1984/85:5 35

Enligt utskottets mening kommer utbildning och övningsverksamhet att få mycket stor betydelse för det nya system till vilket lagändringarna lägger en grund.

Motion 1984/85:210 (m) innehåller också ett par yrkanden som inte utgör motförslag till propositionen. Beträffande den kommunala beredskapsplaneringen hävdar motionärerna att staten bör ägna större uppmärksamhet åt behovet av reservanordningar för den kommunala försörjningen med el, vatten, avlopp och värme. Motionärerna anser att riksnämnden för kommunal beredskap (RKB) bör ges i uppdrag att i samråd med berörda myndigheter utarbeta förslag för att förbättra driftsäkerheten inom den kommunaltekniska försörjningen under beredskap och i krig. I motionen framhålls också länsstyrelsernas viktiga roll i det framtida civilförsvaret. För att kunna utföra sina uppgifter måste länsstyrelserna enligt motionärerna planlägga och genomföra sitt arbete effektivt samt genom omprioriteringar inom myndigheterna ges tillräckliga resurser för sin verksamhet.

Utskottet anser att åtgärder bör vidtas för att så snart som möjligt börja minska sårbarheten inom den kommunaltekniska försörjningen. Motionärernas förslag om uppdrag till RKB sammanfaller med förslag av provplanläggningskommittén i dess slutbetänkande (SOU 1984:57 s. 50-54). Betänkandet bereds f, n. i regeringens kansli. Andra förslag med anknytning till detta område är också under beredning. Utskottet syftar här på betänkandet (SOU 1984:69) Säker elförsörjning (s. 51-52) och på förslag till regeringen från överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) i maj 1984. I syfte att tillgodose behovet av åtgärder för krigsskydd när det gäller fjärrvärme har ÖEF föreslagit vissa lagändringar. ÖEF har också i sin anslagsframställning för budgetåret 1985/86 och i programplanen för perioden 1985-1990 begärt medel för skyddsanordningar till fjärrvärme. Mot denna bakgrund måste förutsättas att regeringen överväger åtgärder på området. Något uttalande av riksdagen enligt motionsförslaget är därför nu inte påkallat.

Även länsstyrelsernas resurser för olika uppgifter inom räddningstjänsten och totalförsvaret behandlas av provplanläggningskommittén i dess slutbetänkande (SOU 1984:57 s. 114-116). Såvitt kommittén kunnat finna har varken regeringens eller de centrala uppgiftsställande myndigheternas anspråk på länsstyrelsens (försvarsenhetens) insatser reducerats i förhållande till genomförda personalminskningar. Tvärtom har enligt kommitténs bedömning ytterligare arbetsuppgifter och ett ökat ansvar lagts på länsstyrelserna.

Uppgifter och organisation för länsstyrelsernas försvarsenheter behandlas också av försvarets rationaliseringsinstitut (FRI) i dess rapport Ledningen av det civila försvaret, som lämnades till regeringen i september 1984. I rapporten lämnas förslag (s. 151-156) beträffande försvarsenheternas personalresurser. Rapporten remissbehandlas f. n.

Riksdagen beslutade år 1977 (prop. 1976/77:74, FöU 13, rskr 311) om riktlinjer för omorganisation av länsstyrelsernas försvarsenheter. Regering-

FöU 1984/85:5 36

en föreskrev i maj 1978 hur dessa enheter skulle vara organiserade fr. o. m. den 1 juli samma år. Riksdagens beslut innebar att försvarsenheterna totalt skulle få disponera 608 tjänster. Dimensioneringen förutsatte ett betydande datorstöd till försvarsenheterna. Enligt FRI:s nyss nämnda rapport har detta stöd kommit till stånd i endast ringa omfattning. Institutet redovisar att enheterna den 1 juli 1983 sammanlagt disponerade 492 personår. FRI föreslår en personalram om 558 personår.

Länsstyrelsens försvarsverksamhet i fred omfattar den egna krigsorganisationen, civilförsvar, kommunal beredskap, hälso- och sjukvård, veterinärtjänst, psykologiskt försvar, information om totalförsvaret, säkerhet och bevakning, räddningstjänst och ekonomiskt försvar. Länsstyrelsen skall också bevaka att beredskapshänsyn tas i samhällsplaneringen. En beskrivning av den sistnämnda uppgiften lämnas i betänkandet från totalförsvarets chefsnämnd Beredskapshänsyn i samhällsplaneringen (Ds Fö 1984:4 s. 44-5).

Länsstyrelsen har alltså viktiga och mångskiftande försvarsuppgifter. Arbetet med dessa utförs i huvudsak inom försvarsenheten, som självfallet behöver resurser i förhållande till uppgifterna. Utskottet har uttalat sig om försvarsenheternas uppgifter och resurser senast i FöU 1981/82:2 y. Den minskning i fråga om arbetsuppgifter som har bedömts sannolik på sikt blir av allt att döma inte någon realitet under 1980-talet. Försvarsbesluten 1977 och 1982 samt utredningsarbetet under de senaste åren - delvis inriktat på ett nytt försvarsbeslut år 1987 - innebär ambitionsökningar och förändringar för det civila försvaret som till stor del berör länsstyrelserna. De förändringar inom civilförsvarsverksamheten som regeringen föreslår i proposition 1984/85:49 medför ett betydande arbete för dessa, inte minst när det gäller utbildning och övningar.

Mot den angivna bakgrunden instämmer utskottet i syftet med yrkande 3 i motion 1984/85:210. Eftersom regeringen f. n. behandlar utredningsförslag om resurserna för länsstyrelsernas försvarsuppgifter bör riksdagen dock inte nu uttala sig härom. Motionsyrkandet bör alltså inte bifallas.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. beträffande ingressen till lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74) att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motion 1984/85:210, yrkande 1 om den militära direktivrätten, antar regeringens förslag,

2. beträffande 10 a och 10 b §§ i lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74) att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motion 1984/85:209 om ansvaret för kommunens mobiliseringsplan antar regeringens förslag,

3. beträffande lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74) i övrigt att riksdagen antar regeringens förslag,

4. beträffande lag om ändring i lagen (1964:63) om kommunal beredskap att riksdagen antar regeringens förslag,

FöU 1984/85:5 37

5, beträffande kommunernas försörjning med el, vatten, avlopp och värme att riksdagen avslår motion 1984/85:210, yrkande 2,

6, beträffande länsstyrelsernas uppgifter och resurser för civilförsvarsverksamheten att riksdagen avslår motion 1984/85:210, yrkande 3.

Stockholm den 4 december 1984

På försvarsutskottets vägnar OLLE GÖRANSSON

Närvarande: Olle Göransson (s), Gunnar Björk i Gävle (c), Åke Gustavsson (s), Olle Aulin (m), Mats Olsson (s), Anita Bråkenhielm (m), Eric Hägelmark (fp), Inge Carlsson (s), Ingvar Björk (s), Irene Vestlund (s), Anders Svärd (c), Nils T. Svensson (s), Erik Olsson (m), Barbro Evermo (s) och Sten Andersson i Malmö (m).

Reservationer

1. Den militära direktivrätten enligt civilförsvarslagen (1960:74)

Gunnar Björk i Gävle (c), Olle Aulin (m), Anita Bråkenhielm (m), Anders Svärd (c), Erik Olsson (m) och Sten Andersson i Malmö (m) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s, 34 börjar "Utskottet anser" och slutar "denna del" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen att den militära direktivrätten enligt 9 § civilförsvarslagen kan avskaffas såvitt gäller central och regional nivå. Beträffande den lokala nivån är frågan mer komplicerad. När kommunerna om två år tar över ledningen av civilförsvarsverksamheten på lokal nivå finns hos dem av allt att döma både vilja och förmåga att fatta snabba beslut som kan påkallas av det militära läget. Invändningarna i remissvar från bl, a. överbefälhavaren och civilförsvarsstyrelsen motiverar emellertid ytterligare utredning rörande lägen då en militär chef inte hinner samråda med en civilförsvarsmyndighet eller en polismyndighet, Enhgt utskottets mening kan inte uteslutas att det finns ett behov att låta en militär chef vända sig direkt till civilpersoner, I områden som utsätts för fientligt anfall eller som omedelbart berörs av egna militära operationer kan det t, ex, finnas behov för en lokal militär chef att meddela föreskrifter om civilförsvarsverksamhetens inriktning så att militära operationer inte fördröjs eller försvåras. Det råder enligt utskottets mening osäkerhet om de författningar som föredragande statsrådet hänvisar till ger tillräckliga möjligheter att tillgodose sådana behov. Liksom motionärerna anser utskottet att frågan bör utredas vidare, t. ex. i samband med utredningen om tillträdesskydd. Innan en utredning har genomförts bör bestämmelsen inte avskaffas.

Fortsatta överväganden om en militär direktiv- eller föreskriftsrätt på lokal nivå torde kunna slutföras i sådan tid att en ändring eller ett avskaffande av 9 § civilförsvarslagen kan träda i kraft den 1 januari 1987, dvs. vid samma tidpunkt som föreslås i propositionen.

Utskottet anser alltså att motion 1984/85:210 (m) bör bifallas såvitt gäller yrkande 1.

dels att utskottets hemställan i moment 1 bort ha följande lydelse:

1, beträffande ingressen till lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74) att riksdagen med bifall till motion 1984/85:210, yrkande 1, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om den militära direktivrätten och med avslag på propositionen i denna del antar följande som Utskottets förslag betecknande lydelse:

Regeringens förslag

Härigenom föreskrivs i fråga om civilförsvarslagen (1960:74)

dels att 9, 19 och 22-26 §§, 40 § 3 mom,, 41 § 3 mom. samt 49,50 och 75 §§ skall upphöra att gälla,

dels att i 8, 20 och 61 §§ samt 79 § 3 mom. ordet "civilförsvaret" skall bytas ut mot "civilförsvarsorganisationen",

dels att i 11, 13 och 16 §§ orden "tjänstgöring i civilförsvaret" skall bytas ut mot "civilförsvarstjänstgöring",

dels att i 3 § ordet "civilförsvaret" skall bytas ut mot "civilförsvarsverksamheten",

dels att nuvarande 10 § skall betecknas 10 a §,

dels att 1, 2, 4-7 och nya 10 a §§, 12 § 1-3 och 5 mom., 14,15,17,18, 27, 28, 36 och 38 §§, 40 § 1 och 2 mom.,41 § 1 mom,,42,44,45,54, 57-59, 65, 66, 68, 73, 77, 78, 81 och 83 §§ samt kapitelrubrikerna närmast före 3,40,47 och 68 §§ skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas nio nya paragrafer, 4 a, 10,10 b-10 g och 41 a §§, av nedan angivna lydelse,

dels att före nya 10 § skall införas en ny kapitelrubrik av nedan angivna lydelse,

dels att före nya 10, nya 10 a och nya 10 b §§ skall införas nya rubriker av nedan angivna lydelse.

Utskottets förslag

Härigenom föreskrivs i fråga om civilförsvarslagen (1960:74)

dels att 19 och 22-26 §§, 40 § 3 mom,, 41 § 3 mom, samt 49, 50 och 75 §§ skall upphöra att gälla,

dels att i 8, 20 och 61 §§ samt 79 § 3 mom, ordet "civilförsvaret" skall bytas ut mot "civilförsvarsorganisationen",

dels att i 11, 13 och 16 §§ orden "tjänstgöring i civilförsvaret" skall bytas ut mot "civilförsvarstjänstgöring",

dels att i 3 § ordet "civilförsvaret" skall bytas ut mot "civilförsvarsverksamheten",

dels att nuvarande 10 § skall betecknas 10 a §,

dels att 1, 2, 4-7 och nya 10 a §§, 12 § 1-3 och 5 mom,, 14,15,17,18, 27, 28, 36 och 38 §§, 40 § 1 och 2 mom., 41 § 1 mom., 42, 44, 45, 54, 57-59, 65, 66, 68, 73, 77, 78, 81 och 83 §§ samt kapitelrubrikerna närmast före 3,40,47 och 68 §§ skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas nio nya paragrafer, 4 a, 10,10 b-10 g och 41 a §§, av nedan angivna lydelse,

dels att före nya 10 § skall införas en ny kapitelrubrik av nedan angivna lydelse,

dels att före nya 10, nya 10 a och nya 10 b §§ skall införas nya rubriker av nedan angivna lydelse.

FöU 1984/85:5 39

2. Ansvaret för kommunens mobiliseringsplan

Eric Hägelmark (fp) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s, 33 börjar "Utskottet har" och slutar "inte bifallas" bort ha följande lydelse:

Utskottet har för sin del funnit att kommunen bör ges ett större ansvar för mobiliseringsplanläggningen än regeringens förslag innebär. Enligt gällande förutsättningar är det staten som i fredstid rekryterar, utbildar och övar personalen i civilförsvarsenheterna (undsättningsplutoner m. m.) samt anskaffar, förrådshåller och underhåller enheternas utrustning. Vid civilförsvarsberedskap ställer staten enheterna till kommunens förfogande. Detta talar för att staten, dvs. länsstyrelsen, lämnar underlag till kommunen för civilförsvarsenheternas mobilisering. Planerna - s. k. mobiliseringskalendrar, en för varje mobiliseringsenhet, och en mobiliseringsöversikt för kommunen - bör dock upprättas av kommunen. En sådan ordning har rekommenderats av provplanläggningskommittén och motsvarar bäst det nya ansvar som kommunerna får för civilförsvarets verksamhet på lokal nivå. Planläggningen bUr mer lokalt förankrad än enligt regeringens förslag, vilket bör öka känslan av ansvar i fredstid och få stort värde om en mobilisering av enheterna skall genomföras.

Enhgt utskottets mening bör alltså motion 1984/85:209 (fp) bifallas av riksdagen.

dels att utskottets hemställan i moment 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande 10 a och 10 b §§ i lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74) att riksdagen med bifall till motion 1984/85:209 om ansvaret för kommunens mobiliseringsplan och med avslag på propositionen i denna del antar följande som Utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

10 a §

Civilförsvarsorganisationens om- Civilförsvarsorganisationens om
fattning och uppgifter inom varje fattning och uppgifter inom varje
kommun skall till sina huvuddrag kommun skall till sina huvuddrag
redovisas i en särskild organisations- redovisas i en särskild organisations
plan, som skall upprättas och antas plan, som skall upprättas och antas
av länsstyrelsen. Länsstyrelsen skall av länsstyrelsen,
också för varje kommun upprätta Länsstyrelsen skall vidare upprät-
och anta en mobiliseringsplan. ta och anta länsplaner för civilför-

Länsstyrelsen skall vidare upprat- svarsverksamhet som berör hela lä-
ta och anta länsplaner för civilför- net och särskilda planer för civilför
svarsverksamhet som berör hela lä- svarsverksamhet som behöver sam-
net och särskilda planer för civilför- ordnas mellan kommuner.

10 b §

Kommunen skall upprätta och anta

1. ledningsplan,

2. informationsplan,

3. skyddsplan,

4. räddningsplan,

5. personal- och underhållstjänst-plan.

Regeringen får föreskriva att skyddsplanen för att bli gällande skall helt eller delvis godkännas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Planläggningen skall samordnas
med annan kommunal beredskaps
planläggning. Vid planläggningen
skall kommunen samråda med läns
styrelsen. '

Kommunen skall upprätta och anta

1, ledningsplan,

2, mobiliseringsplan,

3, informationsplan,

4, skyddsplan,

5, räddningsplan,

6, personal- och underhållstjänst-plan.

Regeringen får föreskriva att skyddsplanen för att bli gällande skall helt eller delvis godkännas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Planläggningen skall samordnas med annan kommunal beredskapsplanläggning. Vid planläggningen skall kommunen samråda med länsstyrelsen.

Kommunen skall minst vart tredje år se över planerna och företa därav föranledda ändringar. Om de förhållanden som legat till grund för en plan har ändrats väsentUgt, skall kommunen upprätta och anta en ändrad plan.