FöU 1984/85:5

Försvarsutskottets betänkande
1984/85:5

om kommunerna och civilförsvaret (prop. 1984/85:49)

I betänkandet behandlas de förslag som regeringen (försvarsdepartementet)
- efter föredragning av statsrådet Roine Carlsson - har förelagt riksdagen
i proposition 1984/85:49. Vidare behandlas motionerna 1984/85:209 och 210
som har väckts med anledning av propositionen.

Sammanfattning

I betänkandet föreslår utskottet att riksdagen skall stifta två lagar som rör
civilförsvarets verksamhet på lokal nivå. När lagarna har trätt i kraft den 1
januari 1987 svarar kommunerna i stället för statligt utsedda civilförsvarschefer
för ledningen i krig av denna verksamhet. Kommunerna skall redan från
och med den 1 januari 1985 svara för den fredstida planläggningen av
civilförsvarsverksamheten och får särskild ersättning av statsmedel för detta.
En lokal civilförsvarsmyndighet som är verksam i fred tillkommer därmed.
Varje kommun skall upprätta och underhålla fem olika planer för civilförsvarsverksamheten,
däribland en skyddsplan. Under den tvååriga övergångsperioden
införs enligt tidigare beslut en hemskyddsorganisation i alla
kommuner.

Betänkandet är enhälligt utom när det gäller avskaffande av den direktivrätt
för militär myndighet gentemot civilförsvarsmyndighet som finns i
gällande civilförsvarslag (reservation av m och c) samt beträffande ansvaret
för kommunens mobiliseringsplan (reservation av fp).

Propositionen

Regeringen har föreslagit riksdagen att anta förslag till

1. lag om ändring av civilförsvarslagen (1960:74),

2. lag om ändring i lagen (1964:63) om kommunal beredskap.

Förslagen är utformade efter granskning av lagrådet.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnas förslag till de ändringar i civilförsvarslagen
(1960:74) och lagen (1964:63) om kommunal beredskap som behövs för att
kunna genomföra riksdagens beslut om att kommunerna skall ta över
ledningen av civilförsvarsverksamheten på lokal nivå i krig och det planläggningsansvar
i fred som hänger samman med detta.

I förslagen avspeglar sig dessa principer bl. a. så att de bestämmelser i

1 Riksdagen 1984185.10sami. Nr5

FöU 1984/85:5

civilförsvarslagen som tidigare reglerat civilförsvarschefernas verksamhet
bytts ut mot i stort sett motsvarande bestämmelser för kommunerna. I flera
nya paragrafer har också kommunernas planläggningsansvar reglerats. Bl. a.
föreskrivs skyldighet för kommunerna att upprätta fem olika planer för
verksamheten. Reglerna för skyddsrumsbyggandet har bl. a. ändrats på så
sätt att den nuvarande skyddsrumsplanen har ersatts av en skyddsplan som
bl. a. skall innehålla uppgifter om tillgång på och behov av allt skydd inom
kommunen och också om andra skadeförebyggande åtgärder för att skydda
befolkningen. Vidare regleras i civilförsvarslagen kommunernas ersättning
för civilförsvarsverksamheten.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1987. I övergångsbestämmelserna
har tagits in föreskrifter om att de nya bestämmelserna får
tillämpas från och med den 1 januari 1985 för att dels den planläggning som
anges där kan genomföras så att planerna är upprättade och antagna före
utgången av år 1986, dels kommunerna för planläggningen skall kunna få
ersättning av statsmedel.

De vid propositionen fogade lagförslagen har följande lydelse.

FöU 1984/85:5

1 Förslag till

Lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74)

Härigenom föreskrivs i fråga om civilförsvarslagen (1960:74)1
dels att 9, 19 och 22-26 §§, 40 § 3 morn., 41 § 3 mom. samt 49, 50 och
75 §§ skall upphöra att gälla,
dels att i 8, 20 och 61 §§ samt 79 § 3 mom. ordet ”civilförsvaret” skall
bytas ut mot ”civilförsvarsorganisationen”,
dels att i 11, 13 och 16 §§ orden ”tjänstgöring i civilförsvaret” skall
bytas ut mot ”civilförsvarstjänstgöring”,
dels att i 3 § ordet ”civilförsvaret” skall bytas ut mot ”civilförsvarsverksamheten”,

dels att nuvarande 10 § skall betecknas 10 a §,

dels att 1, 2, 4-7 och nya 10 a §§, 12 § 1-3 och 5 morn., 14, 15, 17,18,
27,28, 36 och 38 §§,40 § 1 och 2 morn., 41 § 1 morn., 42, 44,45, 54, 57-59,
65, 66, 68, 73, 77, 78, 81 och 83 §§ samt kapitelrubrikerna närmast före 3,
40, 47 och 68 §§ skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas nio nya paragrafer, 4 a, 10, 10 b-10 g och 41
a §§, av nedan angivna lydelse,
dels att före nya 10 § skall införas en ny kapitelrubrik av nedan angivna
lydelse,

dels att före nya 10, nya 10 a och nya 10 b §§ skall införas nya rubriker
av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §2

I denna lag ges föreskrifter om
civilförsvarets verksamhet och organisation.

Civilförsvarsverksamheten har
till syfte att vid väpnade angrepp
mot riket utifrån skydda och rädda
civilbefolkningens liv samt enskild
och civil allmän egendom.
Verksamheten omfattar

1. alarmering och andra åtgärder
för varning,

2. utrymning, omflyttning och inkvartering,

3. anordnande av skyddsrum och
andra skydd,

4. mörkläggning,

5. räddning av liv och egendom,
inbegripet första hjälp åt skadade,

' Lagen omtryckt 1975:712.

Senaste lydelse av
19 § 1984:273
41 § 3 mom. 1977:203
75 § 1978:263.

2 Senaste lydelse 1984: 273.

Civilförsvaret har till uppgift att i
de hänseenden regeringen bestämmer
utöva sådan verksamhet för rikets
försvar, som avser att skydda
och rädda liv och egendom vid anfall
mot riket och som icke åvilar
försvarsmakten, så ock annan likartad
verksamhet.

För olika slag av civilförsvarsverksamhet
skola finnas särskilda
tjänstegrenar.

FöU 1984/85:5

Nuvarande lydelse

Befinner sig riket i krig eller
krigsfara, äger regeringen förordna,
att inom riket eller del därav
civilförsvaret skall intaga förstärkt
beredskap (civilförsvarsberedskap).

Närmare bestämmelser angående
olika grader av civilförsvarsberedskap
(beredskapsgrader)
meddelas av regeringen.

2 kap. Grunddragen av civilförsvaret -

Föreslagen lydelse

6. brandsläckning,

7. upptäckande och utmärkande
av farliga områden,

8. sanering och liknande skyddsåtgärder,

9. förläggning och utspisning av
nödställda,

10.kompletterande åtgärder som
är nödvändiga för att uppgifterna
under 1—9 skall kunna fullgöras,

11 .planläggning och andra för
verksamheten behövliga förberedelser.

Civilförsvarsverksamheten omfattar
också bistånd åt andra samhällsorgan
i fråga om

1. hälso- och sjukvård samt omhändertagande
av flyktingar,

2. brådskande åtgärder för att
ordningen i olycksdrabbade områden
skall kunna återställas och
upprätthållas,

3. brådskande återställande i
funktionsdugligt skick av oumbärliga
allmänna anläggningar,

4. brådskande begravningar,

5. bevarande av egendom av väsentlig
betydelse för befolkningens
överlevnad.

Regeringen får förordna att civilförsvarsorganisationen
helt eller
delvis skall inta förstärkt beredskap
(civilförsvarsberedskap),
om

1. riket är i krig,

2. riket är i krigsfara,

3. det råder sådana utomordentliga
förhållanden som är föranledda
av krig eller av krigsfara som
riket har befunnit sig i.

Närmare bestämmelser om olika
grader av civilförsvarsberedskap
(beredskapsgrader) och om
vilka åtgärder som skall vidtas vid
de olika beredskapsgraderna meddelas
av regeringen.

2 kap. Grunddragen av civilförsvarsorganisationen -

FöU 1984/85:5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 !

Inom varje län handhar länsstyrelsen
ledningen av civilförsvaret.

Om civilbefälhavares befattning
med civilförsvaret stadgas särskilt.

Om kommuns befattning med civilförsvaret
stadgas i 4, 6 och 7
kap.

4 a

Riket indelas i civilförsvarsområden.
Om indelningen förordnar regeringen.

Inom civilförsvarsområde utgör
varje kommun ett civilförsvarsdistrikt.
Om särskilda skäl föreligga,

3 Senaste lydelse 1977: lil.

1* Riksdagen 1984/85.10sami. Nr 5

Om rikets indelning i civilområden
och om civilbefälhavarnas befattning
med civilförsvarsverksamheten
inom civilområdena förordnar
regeringen.

Inom varje län leder länsstyrelsen
civilförsvarsverksamheten.
Länsstyrelsen skall därvid

1. inrikta och stödja planläggningen
av civilförsvarsverksamheten,

2. se till att statliga myndigheter,
kommuner och enskilda fullgör sina
skyldigheter i fråga om civilförsvarsverksamheten,

3. se till att civilförsvarsorganisationen
har erforderlig beredskap,

4. under civilförsvarsberedskap
se till att civilförsvarsorganisationens
resurser är fördelade mellan
kommunerna på ett ändamålsenligt
sätt och vid behov fördela om resurserna,

5. under civilförsvarsberedskap
ta över ledningen av eller uppdra åt
ett kommunalt organ att leda civilförsvarsverksamhet
som berör flera
kommuner, om det behövs för att
nå en bättre samordning av försvarsansträngningarna,

6. i övrigt svara för sådan civilför
sv arsverksamhet som inte ankommer
på andra statliga myndigheter,
kommunerna eller enskilda.

Varje kommun leder civilförsvarsverksamheten
inom sitt område
under civilförsvarsberedskap.
Till kommunens förfogande ställer
staten en civilförsvarschef med en
civilförsvarsstab och de övriga re -

FöU 1984/85:5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

äger länsstyrelsen förordna om annan
indelning av civilförsvarsområde
i civilförsvarsdistrikt.

Inom civilförsvarsområde utövas
ledningen av civilförsvaret under
civilförsvarsberedskap samt, om
regeringen i fråga om visst civilförsvarsområde
så förordnar, även
eljest av en civilförsvarschef. För
civilförsvarschef skall finnas ställföreträdare.

Civilförsvarschef och ställföreträdare
utses av länsstyrelsen, om
ej regeringen för visst civilförsvarsområde
förordnar annorlunda.

För ledningen under civilförsvarsberedskap
av civilförsvaret
inom civilförsvarsdistrikt, där ledningsuppgifterna
ej kunna fullgöras
av civilförsvarschefen, skall länsstyrelsen
förordna en distriktschef.
För distriktschef skall finnas ställföreträdare.

Det åligger brandbefäl som är
anställda hos kommunerna att ta
emot uppdrag som avses i denna
paragraf.

Civilförsvaret skall anordnas
dels som allmänt civilförsvar lokalt
för varje civilförsvarsområde samt
enligt civilförsvarsstyrelsens bestämmande
regionalt inom län,
dels i den mån det finnes erforderligt
med hänsyn till bebyggelsens
beskaffenhet eller eljest som verkskydd
för särskilda anläggningar
■och byggnader.

Lokalt allmänt civilförsvar och
verkskydd må anordnas gemensamt,
om det finnes ändamålsenligt
med hänsyn till förhållandena på

surser som redovisas i den i 10 a §
angivna organisationsplanen.

Om kommunens befattning med
planläggningen och andra förberedelser
finns bestämmelser i 2 a, 4, 6
och 7 kap.

6 §4

Kommunerna skall ta till vara
möjligheterna att samordna civilförsvarsverksamheten
mellan sig.

Regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, länsstyrelserna
får, om särskilda förhållanden påkallar
det, meddela kommunerna
de föreskrifter om civilförsvarsverksamhetens
inriktning och bedrivande
som behövs för samordningen
av försvarsansträngningarna
under civilförsvarsberedskap.

Vid anläggningar och företag,
som har stor betydelse för totalförsvaret
och kan antas bli särskilt
utsatta vid stridshandlingar, skall
civilförsvarsverksamheten anordnas
i form av verkskydd. Närmare
bestämmelser om verkskyddets omfattning
och organisation finns i 47,
48 och 51 §§.

4 Senaste lydelse 1984: 273.

5 Senaste lydelse 1977: 111.

FöU 1984/85:5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

viss ort och kan ske utan minskning
av civilförsvarets förmåga att fullgöra
sina uppgifter.

2 a kap. Planläggning m.m.
Regeringen
10 $

10 §

Civilförsvarets omfattning och
beskaffenhet inom varje civilförsvarsområde
skall till sina huvuddrag
angivas i särskild organisationsplan.
Uppgifter om skyddsrum
och utrymmen som avses i 22 §
andra stycket skola dock angivas i
skyddsrumsplan. Om sådan plan
finnas bestämmelser i 4 kap.

Organisationsplan upprättas av
länsstyrelsen och skall, liksom ändring
däri, antagas av regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer.

Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer fastställer
i vilka tätorter och på vilka
platser skyddsrum skall byggas.
Sådana orter och platser benämns
skyddsrumsorter.

En skyddsrumsorts gränser bestäms
enligt grunder som meddelas
av regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer.

Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får föreskriva
att förberedelser skall vidtas
i en skyddsrumsort för att lämpliga
utrymmen skall kunna ställas i
ordning till skyddsrum under civilförsvars
beredskap .

Länsstyrelsen
10 a §

Civilförsvarsorganisationens omfattning
och uppgifter inom varje
kommun skall till sina huvuddrag
redovisas i en särskild organisationsplan,
som skall upprättas
och antas av länsstylelsen. Länsstyrelsen
skall också för varje kommun
upprätta och anta en mobiliseringsplan.

Länsstyrelsen skall vidare upprätta
och anta länsplaner för civilförsvarsverksamhet
som berör hela
länet och särskilda planer för civilförsvarsverksamhet
som behöver
samordnas mellan kommuner.

Vid planläggningen skall länsstyrelsen
samråda med berörda kommuner.

FöU 1984/85:5

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse
Kommunen
10 b §

Kommunen skall upprätta och
anta

1. ledningsplan,

2. informationsplan,

3. skyddsplan,

4. räddningsplan,

5. personal- och underhållstjänstplan.

Regeringen får föreskriva att
skyddsplanen för att bli gällande
skall helt eller delvis godkännas av
regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer.

Planläggningen skall samordnas
med annan kommunal beredskapsplanläggning.
Vid planläggningen
skall kommunen samråda med
länsstyrelsen.

Kommunen skall minst vart tredje
år se över planerna och företa
därav föranledda ändringar. Om de
förhållanden som legat till grund
för en plan har ändrats väsentligt,
skall kommunen upprätta och anta
en ändrad plan.

10 c §

Ledningsplanen skall innehålla
uppgifter om

1. kommunens krigsorganisation,

2. besluts- och delegationsregler,

3. samverkansbehov,

4. uppehållsplatser,

5. samband,

6. civilförsvarsorganisationens
mobilisering.

10 d §

Informationsplanen skall innehålla
uppgifter om resurser och
samverkansformer för informationen
till befolkningen.

10 e §

Skyddsplanen skall ge underlag
för beslut om de skadeförebyg -

FöU 1984/85:5

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

gande åtgärder som behövs för att
skydda dem som vistas i kommunen.

Skyddsplanen skall innehålla
uppgifter om

1. riskerna för stridshandlingar
och hot om skadegörelse,

2. indelningen i hemskyddsområden,

3. tillgången på och behovet av
skydd,

4. de åtgärder som behövs för
hänvisning till skydd, omflyttning,
byggnadstjänst, utrymning, inkvartering
och utdelning av skyddsmasker.

Om det inom kommunen finns
skyddsrumsorter, skall skyddsplanen
också innehålla uppgifter
om

1. gränserna för skyddsrumsorterna,

2. behovet av skyddsrum med
hänsyn till befintlig och planerad
bebyggelse och med utgångspunkt i
det största antal personer som under
dag eller natt i allmänhet vistas
inom skyddsrumsorten under fred.

10f§

Räddningsplanen skall innehålla
en kartläggning av riskerna för skador
tillföljd av fientlig verksamhet
och andra uppgifter av betydelse
för räddningsverksamheten i krig.
Planen skall också ge underlag för
användningen av resurser för räddning.

10 g §

Personal- och underhållstjänstplanen
skall innehålla uppgifter om

1. personalrekrytering, personaladministration
och personalvård,

2. materiel-, förplägnads-, drivmedels-,
hälsovårds-, sjukvårdsoch
kassatjänst samt postbefordran
och underhållstransporter.

FöU 1984/85:5

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

12 §

1 morn. Civilförsvarsplikt skall
under tid, då civilförsvarsberedskap
råder, fullgöras i den omfattning
som är nödig med hänsyn till
fientlig verksamhet eller fara därför
samt till behovet av utbildning och
övning i civilförsvarstjänst.

Om det är nödvändigt med hänsyn
till försvarsberedskapen äger
regeringen förordna, att civilförsvarsplikt
skall fullgöras även under
tid, då civilförsvarsberedskap
icke råder. I sådant fall får dock
värnpliktig som är inskriven i civilförsvaret
tagas i anspråk sammanlagt
högst etthundraåttio dagar och
annan civilförsvarspliktig sammanlagt
högst trettio dagar.

2 morn.6 I andra fall än i 1 mom.
sägs är civilförsvarspliktig icke
skyldig att tjänstgöra i civilförsvaret
annat än för utbildning och övning.

Civilförsvarspliktig, som jämlikt
17 § är inskriven i civilförsvaret,
må för utbildning tagas i anspråk
under högst trettio dagar; dock må
utbildningstiden för civilförsvarspliktig
som krigsplacerats i högre
befälsbefattning eller i annan befattning,
vilken kräver särskilda insikter
eller färdigheter, utsträckas
till högst sextio dagar.

1 mom. Civilförsvarsplikt skall
under tid, då civilförsvarsberedskap
råder, fullgöras i den omfattning
som krävs för verksamheten
och behovet av utbildning och övning.

Om det är nödvändigt med hänsyn
till försvarsberedskapen äger
regeringen förordna, att civilförsvarsplikt
skall fullgöras även under
tid, då civilförsvarsberedskap
icke råder. I sådant fall får dock
värnpliktig som är inskriven i
civilförsvarsorganisationen tagas i
anspråk sammanlagt högst etthundraåttio
dagar och annan civilförsvarspliktig
sammanlagt högst trettio
dagar.

2 mom. I andra fall än i 1 mom.
sägs är civilförsvarspliktig icke
skyldig att fullgöra civilförsvarsplikt
annat än för utbildning och övning.

Civilförsvarspliktig, som jämlikt
17 § är inskriven i civilförsvarsorganisationen,
får för utbildning tagas
i anspråk under högst trettio dagar;
dock får utbildningstiden för
civilförsvarspliktig som krigsplacerats
i högre befälsbefattning eller
i annan befattning, vilken kräver
särskilda insikter eller färdigheter,
utsträckas till högst sextio dagar.

Envar civilförsvarspliktig är skyldig att under varje följd av fyra kalenderår
deltaga högst tio dagar i övning, som anordnas av civilförsvarsmyndighet.
Enligt regeringens bestämmande må del av nämnda tid användas
uteslutande till utbildning.

3 mom. Utan hinder av vad i 2
mom. stadgas må värnpliktig, som
är inskriven i civilförsvaret, åläggas
att deltaga i utbildning och övning
under den längre tid, som han efter
inskrivningen i civilförsvaret kunnat
åläggas att för motsvarande ändamål
tjänstgöra vid försvarsmakten.

3 mom. Utan hinder av vad i 2
mom. stadgas får värnpliktig, som
är inskriven i civilförsvarsorganisationen,
åläggas att deltaga i utbildning
och övning under den längre
tid, som han efter inskrivningen
kunnat åläggas att för motsvarande
ändamål tjänstgöra vid försvarsmakten.

6 Senaste lydelse 1977: lil.

FöU 1984/85:5

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 morn.7 Om ej annat följer av
tredje stycket, är civilförsvarspliktig
vid fullgörande av civilförsvarsplikt
inom det allmänna civilförsvaret
eller verkskyddet berättigad till
dagpenning, särskild ersättning för
tjänstgöring i viss befattning, reseförmåner,
fri förplägnad, fri inkvartering
och fri sjukvård. När civilförsvarspliktig
tjänstgör enligt 12 §

1 mom. är han dessutom berättigad
till fälttraktamente. Avlider civilförsvarspliktig
under tid då han är
berättigad till fri sjukvård, utgår begravningshjälp
till hans dödsbo.

Under sådan föreskriven tjänstgöring
i det allmänna civilförsvaret
som fullgörs efter inskrivning i civilförsvaret
meddelar staten grupplivförsäkring
för dödsfall åt civilförsvarspliktig.

Om ej regeringen föreskriver annat, utgår förmån enligt första stycket ej
för dygn, under vilket mindre än sju timmar tagas i anspråk för tjänstgöring
och färd till eller från tjänstgöringsplatsen.

Om civilförsvarspliktigs rätt till familjebidrag och ersättning för skada
eller sjukdom som han ådrager sig under tjänstgöring föreskrives i familjebidragslagen
(1978:520), lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd
och lagen (1977: 266) om statlig ersättning vid ideell skada.

14 §8

Om befrielse för vissa befattningshavare eller yrkesgrupper från fullgörande
av civilförsvarsplikt äger regeringen meddela bestämmelser.

5 mom. Om ej annat följer av
tredje stycket, är civilförsvarspliktig
vid fullgörande av civilförsvarsplikt
berättigad till dagpenning, särskild
ersättning för tjänstgöring i
viss befattning, reseförmåner, fri
förplägnad, fri inkvartering och fri
sjukvård. När civilförsvarspliktig
tjänstgör enligt 12 § 1 mom. är han
dessutom berättigad till fälttraktamente.
Avlider civilförsvarspliktig
under tid då han är berättigad till fri
sjukvård, utgår begravningshjälp
till hans dödsbo.

Under civilförsvarspliktigs
tjänstgöring som fullgörs efter inskrivning
meddelar staten grupplivförsäkring
för dödsfall åt honom.
Vad nu sagts gäller dock inte under
tjänstgöring i verkskydd.

Särskilda bestämmelser om
tjänstgöringsskyldighet utanför civilförsvaret
finns i lagen (1984: 272)
om skyldighet för civilförsvarspliktiga
att tjänstgöra utanför civilförsvaret.

Särskilda bestämmelser om
tjänstgöringsskyldighet utanför civilförsvarsorganisationen
finns i lagen
(1984: 272) om skyldighet för civilförsvarspliktiga
att tjänstgöra
utanför civilförsvaret.

15 §

På anmaning av länsstyrelsen eller
civilförsvarschefen är civilförsvarspliktig
skyldig att inom tid,
som föreskrivits i samband med
anmaningen, lämna erforderliga
upplysningar rörande personliga

På anmaning av länsstyrelsen eller
kommunen är civilförsvarspliktig
skyldig att inom tid, som föreskrivits
i samband med anmaningen,
lämna erforderliga upplysningar
rörande personliga förhållanden av

7 Senaste lydelse 1984: 273.

8 Senaste lydelse 1984:273.

FöU 1984/85:5

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

förhållanden av betydelse för frågan
om den civilförsvarspliktiges
tjänstgöring i civilförsvaret.

betydelse för frågan om den civilförsvarspliktiges
civilförsvarstjänstgöring.

17 §

Personal som är avsedd att under
civilförsvarsberedskap tjänstgöra i
det allmänna civilförsvaret eller
verkskyddet må på förhand uttagas
därtill genom inskrivning i den
ordning regeringen bestämmer.

Personal som är avsedd att under
civilförsvarsberedskap fullgöra civilförsvarstjänstgöring
skall på förhand
uttagas därtill genom inskriv
n i n g i den ordning regeringen
bestämmer.

Vid inskrivning skall såvitt möjligt tillses, att personalbehovet fylles med
dem som frivilligt anmäla sig till uttagning, såframt fråga ej är om personer,
som på grund av kommunal anställning eller annan särskild orsak böra
uttagas i första hand.

Inskrivning må kunna avse, förutom civilförsvarspliktig, jämväl annan
som förklarat sig villig därtill, minderårig likväl icke utan samtycke av
vårdnadshavaren.

Har annan än civilförsvarspliktig inskrivits, skall beträffande honom i
tillämpliga delar gälla vad i detta kapitel stadgas om civilförsvarspliktig.

Civilförsvarspliktig åligger att, då
fråga uppkommer om hans inskrivning
i civilförsvaret, efter kallelse
personligen inställa sig å utsatt tid
och plats inom det civilförsvarsområde,
där han vistas. Är han av laga
förfall förhindrad att inställa sig,
skall han så snart ske kan anmäla
förfallet till den civilförsvarsmyndighet,
som utfärdat kallelsen.

Civilförsvarspliktig åligger att, då
fråga uppkommer om hans inskrivning
i civilförsvarsorganisationen,
efter kallelse personligen inställa
sig å tid och plats som civilförsvarsmyndigheten
bestämmer. Är han
av laga förfall förhindrad att inställa
sig, skall han så snart ske kan anmäla
förfallet till myndigheten.

27 §

När skyddsrumsplan har antagits
och i förekommande fall fastställts
åligger det kommunen att
tillse att planen genomföres. Genomförandet
skall ske i den omfattning
som tillgängliga medel och övriga
omständigheter medgiva. Av
varje beslut som föranledes av
planen skall framgå var skyddsrum
skall anordnas och hur många personer
som skola beredas plats där.

Det åligger kommunen att se till
att de skyddsrum som enligt
skyddsplanen behövs i kommunen
byggs i den omfattning som tillgängliga
medel och övriga omständigheter
medger.

Inom varje skyddsrumsområde
skola finnas ett eller flera skyddsrum.
Skyddsrums belägenhet och
utformning skall bestämmas med

Ett skyddsrums belägenhet och
utformning skall bestämmas med
hänsyn till befolkningens möjligheter
att uppsöka skyddsrummet vid

FöU 1984/85:5

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

hänsyn till befolkningens möjligheter
att uppsöka skyddsrummet vid
alarmering och att stadigvarande
uppehålla sig där.

alarmering och att
uppehålla sig där.

stadigvarande

36 §

Inom civilförsvarsområde skola
vidtagas åtgärder för inkvartering
och utspisning av samt annat bistånd
åt dem, som blivit i behov
härav i anledning av krigsskada eller
utrymning eller andra med krig
eller krigsfara sammanhängande
förhållanden.

Då biståndsverksamhet som
avses i första stycket övertages av
inkvarteringskommunen, skall utrustning,
som civilförsvaret anskaffat
för verksamheten, i erforderlig
omfattning ställas till kommunens
förfogande.

Inom kommunen skall vidtagas
åtgärder för inkvartering och utspisning
av samt annat bistånd åt
dem, som blivit i behov härav i anledning
av krigsskada eller utrymning
eller andra med krig eller
krigsfara sammanhängande förhållanden.

En kommun, varifrån utrymning
har skett, är skyldig att lämna bistånd
åt annan kommun där befolkningen
har inkvarterats i större omfattning.
Enas ej kommunerna om
biståndet, skall länsstyrelsen i det
län där förstnämnda kommun är
belägen förordna om detta.

38 §

Bortflyttningsförbud må meddelas
allenast,

a) då det kan befaras, att åtgärder
av synnerlig betydelse, vilka vidtagas
eller sannolikt komma att vidtagas
inom området av försvarsmakten
eller civilförsvaret, eljest skulle
bliva väsentligt försvårade;

b) då tillgängliga transportmedel
äro nödvändiga för transporter,
som böra äga företräde framför
bort flyttningen;

c) då bortflyttning är förenad
med uppenbar livsfara; eller

d) då behovet i orten av arbetskraft
för civilförsvarets verksamhet
eljest icke skulle bliva tillgodosett.

Bortflyttningsförbud får meddelas
allenast,

a) då det kan befaras, att åtgärder
av synnerlig betydelse, vilka vidtages
eller sannolikt kommer att
vidtagas inom området av försvarsmakten
eller civilförsvarsorganisationen,
eljest skulle bliva väsentligt
försvårade;

b) då tillgängliga transportmedel
är nödvändiga för transporter, som
bör äga företräde framför bortflyttningen; c)

då bortflyttning är förenad
med uppenbar livsfara; eller

d) då behovet i orten av arbetskraft
för civilförsvarsverksamheten
eljest icke skulle bliva tillgodosett.

Inflyttningsförbud må meddelas allenast, då förhållande som angivits
ovan under a) föreligger eller då inflyttningen är förenad med uppenbar
livsfara.

6 kap. Kommunerna och civilförsvaret -

6 kap. Särskilda uppgifter för kommunerna -

1** Riksdagen 1984185.10sami. Nr5

FöU 1984/85:5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

40 §

l morn.9 Utöver de uppgifter som
ankomma på kommun enligt 4 och
7 kap. åligger det kommun att

a) genom sina myndigheter lämna
länsstyrelsen och civilförsvarschefen
biträde i sådana frågor rörande
civilförsvaret som hava samband
med de särskilda myndigheternas
verksamhetsområden, varvid kommun
bland annat har att på därom
gjord framställning tillhandahålla
tillgängliga, för civilförsvaret erforderliga
byggnadsritningar, kartor
och dylikt;

b) i enlighet med gällande organisationsplan
inrätta och utrusta ledningscentraler
och andra skyddade
uppehållsplatser för det allmänna
civilförsvaret samt vidtaga andra
byggnadsanordningar ävensom reservanordningar
som äro avsedda
uteslutande för brandförsvarets
försörjning med vatten så ock under
civilförsvarsberedskap, i den
omfattning civilförsvarsstyrelsen
eller efter dennas allmänna anvisningar
länsstyrelsen bestämmer,
utföra ledningscentraler och andra
skyddade uppehållsplatser samt
vidtaga andra byggnadstekniska åtgärder
avseende det lokala civilförsvaret,
oaktat åtgärderna icke upptagits
i organisationsplanen;

c) inrätta och utrusta skyddsrum
som på grund av beslut enligt 27 §
skall anordnas i befintlig anläggning
eller byggnad utan samband med
tillbyggnad eller på mark, som är
avsedd för gata, torg, park eller annan
allmän plats, ävensom vidtaga
förberedelser som avses i 22 § andra
stycket och, enligt vad regeringen
eller myndighet som regeringen
utser därom förordnar, under civilförsvarsberedskap
iordningställa
utrymmen som där avses till
skyddsrum;

1 mom. Det åligger kommunen
att

a) genom sina myndigheter lämna
länsstyrelsen biträde i sådana frågor
rörande kommunens civilförsvarsverksamhet
som har samband
med de särskilda myndigheternas
verksamhetsområden, varvid kommunen
bland annat har att på därom
gjord framställning tillhandahålla
tillgängliga, för civilförsvarsverksamheten
erforderliga byggnadsritningar,
kartor och dylikt;

b) i enlighet med gällande organisationsplan
inrätta och utrusta ledningscentraler
och andra skyddade
uppehållsplatser för civilförsvarsorganisationen
utom verkskyddet
samt vidtaga andra byggnadsanordningar
ävensom reservanordningar
som är avsedda uteslutande för civilförsvarsverksamhetens
försörjning
med vatten så ock under civilförsvarsberedskap,
i den omfattning
civilförsvarsstyrelsen eller efter
dennas beslut länsstyrelsen bestämmer,
utföra ledningscentraler
och andra skyddade uppehållsplatser
samt vidtaga andra byggnadstekniska
åtgärder avseende civilförsvarsverksamheten,
oaktat åtgärderna
icke upptagits i organisationsplanen; c)

inrätta och utrusta skyddsrum
som skall anordnas i befintlig anläggning
eller byggnad utan samband
med tillbyggnad eller på mark,
som är avsedd för gata, torg, park
eller annan allmän plats, ävensom
vidtaga förberedelser som avses i
10 § tredje stycket och, enligt vad
regeringen eller myndighet som regeringen
utser därom förordnar,
under civilförsvarsberedskap iordningställa
utrymmen som där avses
till skyddsrum;

9 Senaste lydelse 1984:271.

FöU 1984/85:5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

d) vårda och underhålla de under b) och c) omförmälda anordningarna;

e) i den omfattning som tillgängliga medel medger genom återkommande
besiktningar kontrollera att skyddsrummen i kommunen har en tillfredsställande
skyddsförmåga och se till att fel och brister åtgärdas;

f) tillhandahålla lämpliga lokaler
för civilförsvarets administration
samt, i den mån skyldighet härutinnan
icke åvilar ägare eller innehavare
av anläggning eller byggnad,
för förvaring av materiel och utrustning
för civilförsvaret ävensom för
utbildningsverksamheten inom civilförsvaret; g)

svara för avlöning och annan
ersättning till personal, vars tjänstgöring
i civilförsvaret enligt 20 §
skall anses fullgjord i kommunal anställning; h)

under civilförsvarsberedskap
samt vid utbildning och övning, i
den omfattning organisationsplanen
angiver, till allmänna civilförsvarets
förfogande ställa kommunen
tillhörig materiel och annan egendom;
samt

i) å trafikled eller annan allmän
plats, där kommunen ansvarar för
gatu- eller vägbelysning, vidtaga
erforderliga anordningar för den
vägledande belysning, som enligt
organisationsplanen skall finnas
där under mörkläggning.

2 mom. Därest åtgärd, som avses
i 1 mom. b) och d), enligt organisationsplanen
hänför sig till flera i
samma civilförsvarsområde helt eller
delvis ingående kommuner,
skall den kommun länsstyrelsen bestämmer
vidtaga åtgärden och förskjuta
kostnaderna därför.

f) tillhandahålla lämpliga lokaler
för administration av civilförsvarsverksamheten
samt, i den mån skyldighet
härutinnan icke åvilar ägare
eller innehavare av anläggning eller
byggnad, för förvaring av materiel
och utrustning för civilförsvarsverksamheten
ävensom för utbildning
och övning;

g) svara för avlöning och annan
ersättning till personal, vars civilförsvarstjänstgöring
enligt 20 §
skall anses fullgjord i kommunal anställning; h)

under civilförsvarsberedskap
samt vid utbildning och övning, i
den omfattning organisationsplanen
angiver, till civilförsvarsorganisationens
förfogande ställa kommunen
tillhörig materiel och annan
egendom; samt

i) förbereda utbyggnaden av
skyddade utrymmen som avses i
57 § första stycket d) samt bistå
fastighetsägaren med att förse anläggningen
eller byggnaden med
sådana utrymmen.

2 mom. Därest åtgärd, som avses
i 1 mom. b) och d), enligt organisationsplanen
hänför sig till flera
kommuner, skall den kommun länsstyrelsen
bestämmer vidtaga åtgärden
och förskjuta kostnaderna därför.

I den mån kostnaderna icke täckas av statsmedel, skola kostnaderna
eller, om dessa hava bestritts genom lån, amortering och ränta på lånet
årligen fördelas mellan kommunerna i förhållande till det antal skattekronor
och skatteören, som inom varje kommun eller del av kommun
påförts de skattskyldiga vid nästföregående års taxering till allmän kommunalskatt.
Påstår kommun, att särskilda skäl finnas för annan fördelningsgrund,
såsom att vidtagen åtgärd kan antagas bliva till särskilt gagn
för viss kommun, eller uppkommer eljest tvist mellan kommunerna beträffande
skyldigheten att bidraga till kostnaderna, äger länsstyrelsen efter

FöU 1984/85:5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

framställning förordna, hur fördelningen skall ske. Sådan framställning
skall göras sist inom tre månader efter det kommun anmodats erlägga sin
kostnadsandel eller, orfi framställningen göres av kommun, som förskjutit
kostnaderna, efter utgången av det kalenderår, under vilket desamma
förskjutits. Till den kommun, som förskjutit kostnaderna, hava övriga
kommuner att i överensstämmelse med fördelning som nu sagts utgiva på
dem belöpande andelar.

Vad i andra stycket stadgas skall
äga motsvarande tillämpning beträffande
sådan i 1 mom. g) avsedd
kostnad som uppkommit under civilförsvarsberedskap
och hänför sig
till ändamål, vilket angivits i organisationsplanen
såsom gemensamt
för flera kommuner, samt beträffande
förlust i anledning av skada å
kommun tillhörig materiel eller annan
egendom, som jämlikt 1 mom.

h) under civilförsvarsberedskap
ställts till civilförsvarets förfogande
för ändamål som nu sagts.

1 morn.10 1 varje kommun skola
de kommunen med avseende å civilförsvaret
åvilande uppgifterna
handhavas av en civilförsvarsnämnd,
om ej annat följer av andra
stycket eller av sådant beslut
som avses i 3 kap. 14 § kommunallagen
(1977: 179).

Kommunfullmäktige äger uppdraga
åt annan nämnd än civilförsvarsnämnden
att upprätta skyddsrumsplan
och att lämna besked enligt
32 § och godkännande enligt 33
a §. Har enligt 23 § överlämnats ät
kommunen att antaga skyddsrumsplan,
fattas beslutet härom av kommunfullmäktige.

Kommun får tillsätta särskild civilförsvarsnämnd
eller uppdraga åt
annan nämnd att vara civilförsvarsnämnd.
Har så ej skett är kommunstyrelsen
civilförsvarsnämnd. Under
civilförsvarsberedskap får regeringen
förordna, att särskild civilförsvarsnämnd
skall tillsättas.

h) under civilförsvarsberedskap
ställts till civilförsvarsorganisationens
förfogande för ändamål som
nu sagts.

1 mom. I varje kommun skall den
planläggning och de andra förberedelser
som enligt denna lag ankommer
på kommunen handhavas av en
civilförsvarsnämnd, om ej
annat följer av andra stycket eller
av sådant beslut som avses i 3 kap.
14 § kommunallagen (1977: 179).

Kommunfullmäktige äger uppdraga
åt annan nämnd än civilförsvarsnämnden
att upprätta de civilförsvarsplaner
som avses i 10 b §
samt lämna besked enligt 32 § och
godkännande enligt 33 a §. Beslut
om antagande av civilförsvarsplanerna
fattas av kommunfullmäktige.

Kommun får tillsätta särskild civilförsvarsnämnd
eller uppdraga åt
annan nämnd att vara civilförsvarsnämnd.
Har så ej skett är kommunstyrelsen
civilförsvarsnämnd.

10 Senaste lydelse 1983: 334.

FöU 1984/85:5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

41 a §.

I varje kommun skall den ledning
av civilförsvarsverksamheten som
ankommer på kommunen under civilförsvarsberedskap
utövas av
kommunstyrelsen.

Linder kommunstyrelsen leds civilförsvarsverksamheten
av civilförsvarschefen.

Det ankommer på civilförsvarschefen
att

1. vidta åtgärder för varning och
räddning,

2. genomföra kommunstyrelsens
beslut i fråga om befolkningsförJlyttningar,

3. utöva den ledning av civilförsvarsverksamheten
som kommunstyrelsen
bestämmer,

4. bereda ärenden om civilförsvarsverksamheten
för beslut av
kommunstyrelsen,

5. samverka med andra myndigheter
samt organisationer och företag
som berörs av civilförsvarsverksamhet
inom kommunen.

42 §"

För kostnad, som kommun fått För kostnad, som kommun fått
vidkännas på grund av åtgärd enligt vidkännas på grund av åtgärd enligt

40 § 1 mom. b), c) eller e) eller 54 § 40 § 1 mom. b), c), e) eller i) eller

första stycket eller för vård och un- 54 § första stycket eller för vård

derhåll av de i 40 § 1 mom. c) och underhåll av de i 40 § 1 mom. c)

nämnda anordningarna, äger kom- nämnda anordningarna, äger kommunen
erhålla ersättning av stats- munen erhålla ersättning av statsmedel,
i den mån kostnaden kan medel, i den mån kostnaden kan

anses skälig. Vid ersättningens be- anses skälig. Vid ersättningens bestämmande
skall hänsyn i skälig ut- stämmande skall hänsyn i skälig utsträckning
tagas till det värde som sträckning tagas till det värde som

åtgärden kan ha för anläggningens åtgärden kan ha för anläggningens

eller byggnadens användning i fred. eller byggnadens användning i fred.

Innan medel finns tillgängliga för beräknad ersättning får skyldighet för
kommun att vidtaga åtgärd enligt 40 § 1 mom. b) eller c) ej göras gällande
mot kommunen.

Ersättningen bestäms och betalas ut av regeringen eller myndighet som
regeringen utser.

Kommunen har rätt att erhålla förskott på ersättningen i enlighet med de
närmare föreskrifter som regeringen meddelar.

11 Senaste lydelse 1984:271.

FöU 1984/85:5

Nuvarande lydelse

Tillhandahåller kommun lokaler
för civilförsvarets administration,
för förvaring av materiel eller utrustning
för civilförsvaret eller för
annan civilförsvarsutbildning än
sådan som avser det egna civilförsvarsområdets
personal, skall skälig
ersättning därför utgivas av
statsmedel.

Har kommunalt anställd personal,
tillhörande det allmänna civilförsvaret,
jämlikt 8 § tagits i anspråk
för uppgifter som ej röra det
egna civilförsvarsområdet, äger
kommunen av statsmedel erhålla
skälig gottgörelse för avlöning och
annan ersättning, som kommunen
till följd av bestämmelserna i 20 §
utgivit för tjänstgöringen.

Om under högsta civilförsvarsberedskap
materiel eller annan
egendom, som kommun enligt gällande
organisationsplan ställt till
allmänna civilförsvarets förfogande,
avsevärt skadats på grund av
fientlig verksamhet eller ock under
användning utom det egna civilförsvarsområdet,
äger kommunen
erhålla skälig gottgörelse av statsmedel.

Gottgörelse enligt denna paragraf
bestämmes av länsstyrelsen i
det län, där den ersättningsberättigade
kommunen är belägen.

7 kap. Fastighetsägarna och civilförsvaret,
m.m.

Föreslagen lydelse
§

Kommunen har rätt till ersättning
av statsmedel även för andra
kostnader för civilförsvarsverksamheten
än som anges i 42 §. Vad nu
sagts gäller dock inte kostnader
som avses i 40 § 1 mom. g).

Ersättningen bestäms och betalas
ut av regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer.

Har kommunalt anställd personal,
tillhörande civilförsvarsorganisationen,
jämlikt 8 § tagits i anspråk
för uppgifter som ej rör den
egna kommunen, äger kommunen
av statsmedel erhålla skälig gottgörelse
för avlöning och annan ersättning,
som kommunen enligt
40 § 1 mom. g) utgivit för tjänstgöringen.

Ersättningen bestäms och betalas
ut av regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer.

7 kap. Fastighetsägarna och civilförsvarsverksamheten,
m.m.

54 §

Skall en ledningscentral eller annan
skyddad uppehållsplats för det
allmänna civilförsvaret enligt gällande
organisationsplan anordnas i
anläggning eller byggnad eller på
mark, som äges eller nyttjas av annan
än kommun, må länsstyrelsen
medgiva honom att i stället för

Skall en ledningscentral eller annan
skyddad uppehållsplats för civilförsvarsorganisationen
utom
verkskyddet enligt gällande organisationsplan
anordnas i anläggning
eller byggnad eller på mark, som
äges eller nyttjas av annan än kommun,
får länsstyrelsen medgiva ho -

FöU 1984/85:5

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

kommunen inrätta och utrusta uppehållsplatsen,
därest det kan ske
utan olägenhet för frågans ordnande.
Anordnaren äger för sådant
fall att enligt de allmänna föreskrifter
regeringen meddelar av kommunen
utfå den del av anläggningskostnaden,
som överstiger skäligt
fredsanvändningsvärde. Fördelningen
av kostnaden i fall som här
avses bestämmes av länsstyrelsen.

nom att i stället för kommunen inrätta
och utrusta uppehållsplatsen,
därest det kan ske utan olägenhet
för frågans ordnande. Anordnaren
äger för sådant fall att enligt de allmänna
föreskrifter regeringen meddelar
av kommunen utfå den del av
anläggningskostnaden, som överstiger
skäligt fredsanvändningsvärde.
Fördelningen av kostnaden i
fall som här avses bestämmes av
länsstyrelsen.

Skall åtgärd enligt 40 § 1 mom. c) vidtagas i sådan anläggning eller
byggnad eller på sådan mark som äges eller nyttjas av annan än kommun,
må länsstyrelsen medgiva honom att i stället för kommunen vidtaga åtgärden,
därest det kan ske utan olägenhet för frågans ordnande. Den som
vidtager åtgärden äger erhålla ersättning av statsmedel för skäliga kostnader.

57 §

Ägare av anläggning eller byggnad är pliktig

a) att vidtaga erforderliga anordningar för alarmering av dem som vistas i
eller vid anläggningen eller byggnaden;

b) att vidtaga erforderliga anordningar för mörkläggning av anläggningen
eller byggnaden;

c) att, om det finnes vara av särskild betydelse att anläggningen eller
byggnaden maskeras, under civilförsvarsberedskap tåla eller vidtaga sådan
härför erforderlig åtgärd, som anbefalles av regeringen eller myndighet
som regeringen bestämmer;

d) att, enligt vad regeringen eller
myndighet som regeringen utser
därom förordnar, förbereda och
under civilförsvarsberedskap förse
anläggningen eller byggnaden med
skyddat utrymme, i vilket de som
vistas i anläggningen eller byggnaden
kunna beredas skäligt skydd
mot radioaktiv strålning, kemiska
stridsmedel samt splitter och byggnadsras;
samt

e) att, om skyddsrum finnes i anläggningen
eller byggnaden, under
civilförsvarsberedskap upplåta detta
åt befolkningen enligt vad som
föreskrives av regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer.

Är anläggningen eller byggnaden
helt eller delvis upplåten till annan,
skall i fråga om skyldighet som an -

di att, enligt vad regeringen eller
myndighet som regeringen utser
därom förordnar, förse anläggningen
eller byggnaden med skyddat utrymme,
som skall ge skäligt skydd
mot radioaktiv strålning, kemiska
stridsmedel samt splitter och byggnadsras;
samt

e) att, om skyddsrum eller skyddat
utrymme finnes i anläggningen
eller byggnaden, under civilförsvarsberedskap
upplåta detta åt befolkningen
enligt vad som föreskrives
av regeringen eller myndighet
som regeringen bestämmer.

Är anläggningen eller byggnaden
helt eller delvis upplåten till annan,
skall i fråga om skyldighet som an -

FöU 1984/85:5

Nuvarande lydelse

gives under b) och d) ägaren vara
ansvarig för anskaffning och tillpassning
av materielen ävensom för
anskaffning och uppsättning av anordningar
för dess anbringande,
medan innehavaren skall svara för
materielens anbringande och övriga
åtgärder för dess användning. Vad
under c) eller e) stadgas skall gälla
jämväl innehavare.

Föreslagen lydelse

gives under b) ägaren vara ansvarig
för anskaffning och tillpassning av
materielen ävensom för anskaffning
och uppsättning av anordningar för
dess anbringande, medan innehavaren
skall svara för materielens anbringande
och övriga åtgärder för
dess användning. Vad under c) eller

e) stadgas skall gälla jämväl innehavare.

För åtgärd enligt d) har ägaren
rätt till ersättning av statsmedel för
skäliga kostnader. Ersättningen bestäms
och betalas ut av regeringen
eller den myndighet som regeringen
bestämmer.

58 §

Har byggnad, som användes eller
lämpligen kan användas för bostadsändamål,
skadats genom fientlig
verksamhet, är byggnadens
ägare eller innehavare under högsta
civilförsvarsberedskap pliktig att
följa de föreskrifter i fråga om byggnadens
iordningställande, som
meddelas av länsstyrelsen eller civilförsvarschefen.
Ej må dock någon
åläggas att ombesöija åtgärd,
som skulle medföra oskälig kostnad
eiler väsentlig olägenhet för honom.

Har byggnad, som användes eller
lämpligen kan användas för bostadsändamål,
skadats genom fientlig
verksamhet, är byggnadens
ägare eller innehavare under högsta
civilförsvarsberedskap pliktig att
följa de föreskrifter i fråga om byggnadens
iordningställande, som
meddelas av länsstyrelsen eller
kommunen. Ingen får dock åläggas
att ombesörja åtgärd, som skulle
medföra oskälig kostnad eller väsentlig
olägenhet för honom.

59 §

Har beslut meddelats om
utrymning av visst område, åligger
det envar, som omfattas av beslutet,
att följa de särskilda föreskrifter,
som utfärdas i anledning härav.

Har beslut meddelats om
utrymning av eller omflyttning
inom visst område, åligger det envar,
som omfattas av beslutet, att
följa de särskilda föreskrifter, som
utfärdas i anledning härav.

Den som inom området driver sjukhus, barnhem, ålderdomshem eller
annan vårdsanstalt är skyldig att utan ersättning tillhandahålla civilförsvarsmyndighet
utrustning, som efter utrymningen icke erfordras för anstaltens
verksamhet inom området, för förläggning, i vilken personer från
anstalten skola inkvarteras.

Om skyldighet att upplåta bostad
för inkvartering föreskrivs i lagen
<1964:64) om skyldighet att upplåta
inkvarteringsbostad i krig m.m.

FöU 1984/85:5

Nuvarande lydelse

Civilförsvarsmyndigheten får besikta
en anläggning eller byggnad
för att ta reda på vilka åtgärder som
har vidtagits eller bör vidtas där till
skydd mot skada av fientlig verksamhet
eller för att se om anläggningen
eller byggnaden lämpligen
kan användas för civilförsvaret.

Kommunen får besikta en anläggning
eller byggnad för att ta
reda på om skyddsrum bör anordnas
eller förberedas inom anläggningen
eller byggnaden eller för att
kunna kontrollera skyddsrummen
enligt 40 § 1 mom. e).

Det åligger envar att vid förfrågan
av vederbörlig myndighet lämna
upplysning, huruvida och till vilken
myckenhet han innehar egendom
som kan komma att erfordras
för civilförsvaret eller bliva föremål
för åtgärd enligt denna lag.

Vägrar någon att lämna begärd
upplysning eller finnes skälig anledning
misstänka att han söker vilseleda
myndighet rörande förhållanden,
om vilka upplysning begärts,
må under civilförsvarsberedskap
hans kontor, lagerlokal eller annan
lägenhet, varöver han förfogar, undersökas
och hans handelsböcker
och affärshandlingar granskas. Vid
sådan undersökning skall vad i 28
kap. rättegångsbalken är stadgat
om husrannsakan gälla i tillämpliga
delar, varvid länsstyrelsen eller civilförsvarschefen
skall utöva den
befogenhet, som vid husrannsakan
tillkommer undersökningsledaren,
åklagaren eller rätten.

8 kap. Förfoganderätt för civilför svarets

behov

Föreslagen lydelse
§12

Kommunen får besikta en anläggning
eller byggnad för att ta
reda på om skyddsrum eller skyddade
utrymmen bör anordnas eller
förberedas inom anläggningen eller
byggnaden eller för att kunna kontrollera
skyddsrummen enligt 40 § 1
mom. e).

Det åligger envar att vid förfrågan
av vederbörlig myndighet lämna
upplysning, huruvida och till vilken
myckenhet han innehar egendom
som kan komma att erfordras
för civilförsvarsverksamheten eller
bliva föremål för åtgärd enligt denna
lag.

Vägrar någon att lämna begärd
upplysning eller finnes skälig anledning
misstänka att han söker vilseleda
myndighet rörande förhållanden,
om vilka upplysning begärts,
får under civilförsvarsberedskap
hans kontor, lagerlokal eller annan
lägenhet, varöver han förfogar, undersökas
och hans handelsböcker
och affärshandlingar granskas. Vid
sådan undersökning skall vad i 28
kap. rättegångsbalken är stadgat
om husrannsakan gälla i tillämpliga
delar, varvid länsstyrelsen eller
kommunen skall utöva den befogenhet,
som vid husrannsakan tillkommer
undersökningsledaren,
åklagaren eller rätten.

8 kap. Förfoganderätt för civilförsvarsorganisationens
behov

12 Senaste lydelse 1984: 273.

Föll 1984/85:5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

68 §13

Civilförsvarschef och länsstyrelse
äga under civilförsvarsberedskap
genom förfogande som avses i
5 § första stycket 1 och 2 förfogandelagen
(1978:262) taga i anspråk
markområden, byggnader, utrymmen,
livsmedel, transportmedel,
utrustningspersedlar, materiel och
annan egendom, som innehaves av
annan än staten, därest det Finnes
erforderligt för att statlig civilförsvarsuppgift
skall kunna fullgöras
och överenskommelse om egendomens
avstående ej kan träffas tillräckligt
skyndsamt. Civilförsvarschef
och länsstyrelse äga härvid
endast taga i anspråk sådan egendom,
som finnes inom deras verksamhetsområde.
Om särskilda skäl
föreligga, får dock länsstyrelse eller,
efter länsstyrelsens medgivande,
civilförsvarschef taga i anspråk
motordrivna fordon, släpfordon
och motorredskap utom området,
om de enligt vad därom föreskrives
ha uttagits för civilförsvarets behov.

Ianspråktagande enligt första
stycket av byggnad eller del därav
för inkvartering av vårdbehövande
i särskild förläggning ävensom ianspråktagande
av utrustning, som
erfordras för sådan förläggning,
må bestå intill två veckor från det
att driften av förläggningen upphört
att vara en civilförsvarsupp gifi 1

den mån det prövas nödigt för
fullgörande av kommuns skyldigheter
enligt 40 § 1 mom. b) och c) att
egendom tages i anspråk för kommuns
räkning, skall vad i första
stycket sägs äga motsvarande
tillämpning såvitt gäller egendom,
som Finnes inom kommunen. Vad
sålunda stadgats skall i fråga om
utförande av byggnadsanordning
gälla jämväl under tid, då civilför -

Kommunen och länsstyrelsen får
under civilförsvarsberedskap genom
förfogande som avses i 5 §
första stycket 1 och 2 förfogandelagen
(1978:262) taga i anspråk markområden,
byggnader, utrymmen,
livsmedel, transportmedel, utrustningspersedlar,
materiel och annan
egendom, som innehaves av annan
än staten, därest det Finnes erforderligt
för att civilförsvarsverksamheten
skall kunna fullgöras och
överenskommelse om egendomens
avstående ej kan träffas tillräckligt
skyndsamt. Kommunen och länsstyrelsen
får härvid endast taga i
anspråk sådan egendom, som
finnes inom deras verksamhetsområde.
Om särskilda skäl föreligga,
får dock länsstyrelsen eller, efter
länsstyrelsens medgivande, kommunen
taga i anspråk motordrivna
fordon, släpfordon och motorredskap
utom området, om de enligt
vad därom föreskrives har uttagits
för civilförsvarsorganisationens behov.

I den mån det prövas nödigt för
fullgörande av kommuns skyldigheter
enligt 40 § 1 mom. b), c) och i)
att egendom tages i anspråk för
kommuns räkning, skall vad i första
stycket sägs äga motsvarande
tillämpning såvitt gäller egendom,
som Finnes inom kommunen. Vad
sålunda stadgats skall i fråga om
utförande av byggnadsanordning
gälla jämväl under tid, då civilför -

13 Senaste lydelse 1978: 263.

FöU 1984/85:5

Nuvarande lydelse

svarsberedskap icke råder; förfoganderätten
må härvid dock endast
utövas av länsstyrelsen.

Har under tid, då civilförsvarsberedskap
icke råder, egendom tagits
i anspråk jämlikt 68 § tredje
stycket andra meningen eller har i
anslutning härtill åtgärd vidtagits
jämlikt 12 § förfogandelagen
(1978:262), bestämmes ersättning
med tillämpning av expropriationslagen
(1972:719).

Ersättning gäldas, om egendomen
tagits i anspråk för kommuns
räkning, av kommunen och eljest
av staten. Vid fortsatt ianspråktagande
enligt 68 § andra stycket gäldas
ersättningen av staten.

Uteblir någon utan anmält laga
förfall från tjänstgöring i civilförsvaret,
som jämlikt denna lag åvilar
honom och vartill han blivit kallad i
vederbörlig ordning, eller avviker
någon olovligen därifrån, må han
på framställning av länsstyrelsen eller
civilförsvarschefen omedelbart
hämtas på egen bekostnad genom
polismyndighetens försorg. Detsamma
skall gälla om civilförsvarspliktig
utan anmält laga förfall underlåter
att efterkomma jämlikt
18 § utfärdad kallelse till personlig
inställelse.

Föreslagen lydelse

svarsberedskap icke råder; förfoganderätten
får härvid dock endast
utövas av länsstyrelsen.

§14

Har under tid, då civilförsvarsberedskap
icke råder, egendom tagits
i anspråk jämlikt 68 § andra
stycket andra meningen eller har i
anslutning härtill åtgärd vidtagits
jämlikt 12 § förfogandelagen
(1978:262), bestämmes ersättning
med tillämpning av expropriationslagen
(1972:719).

Ersättning gäldas, om egendomen
tagits i anspråk för kommuns
räkning, av kommunen och eljest
av staten.

§15

Uteblir någon utan anmält laga
förfall från civilförsvarstjänstgöring,
som jämlikt denna lag åvilar
honom och vartill han blivit kallad i
vederbörlig ordning, eller avviker
någon olovligen därifrån, får han på
framställning av länsstyrelsen eller
kommunen omedelbart hämtas på
egen bekostnad genom polismyndighetens
försorg. Detsamma skall
gälla om civilförsvarspliktig utan
anmält laga förfall underlåter att efterkomma
jämlikt 18 § utfärdad kallelse
till personlig inställelse.

78 §

Är någon jämlikt 15 § eller bestämmelse
i 4, 6 eller 7 kap. eller
föreskrift, som meddelats med stöd
av dylik bestämmelse, eller jämlikt
80 § andra stycket skyldig att fullgöra
något och underlåter han det,
äger länsstyrelsen förelägga honom
lämpligt vite. Länsstyrelsen må ock
i sådant fall lämna erforderlig hand 14

Senaste lydelse 1978: 263.

15 Senaste lydelse 1977: lil.

Är någon jämlikt 15 § eller bestämmelse
i 2 a, 4, 6 eller 7 kap.
eller föreskrift, som meddelats med
stöd av dylik bestämmelse, eller
jämlikt 80 § andra stycket skyldig
att fullgöra något och underlåter
han det, får länsstyrelsen eller kommunen,
om denna har att besluta i
saken, förelägga honom lämpligt

FöU 1984/85:5

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

räckning eller ombesörja föreskriven
åtgärd samt uttaga kostnaden
härför av den försumlige, i den mån
han icke på grund av stadgande i
denna lag är berättigad till ersättning
för kostnaden.

vite. Länsstyrelsen får också i sådant
fall lämna erforderlig handräckning
eller ombesörja föreskriven
åtgärd samt uttaga kostnaden
härför av den försumlige, i den mån
han icke på grund av stadgande i
denna lag är berättigad till ersättning
för kostnaden.

Till böter eller fängelse i högst ett år eller, om brottet begåtts under
högsta civilförsvarsberedskap och är att anse som grovt, till fängelse i
högst två år dömes

1. den som är civilförsvarspliktig
eller eljest inskriven i civilförsvaret
och som, i avsikt att undandraga sig
sina skyldigheter, underlåter att efter
vederbörlig kallelse inställa sig
till tjänstgöring i civilförsvaret eller
eljest olovligen undanhåller sig därifrån-,

2. den som under tjänstgöring i
civilförsvaret vägrar att åtlyda vad
vederbörande befäl under tjänsten
befallt honom rörande denna eller
som eljest under tjänstgöring i civilförsvaret
uppsåtligen eller av oaktsamhet,
som ej är ringa, åsidosätter
vad som åligger honom enligt reglementen,
instruktioner eller andra
allmänna bestämmelser eller särskilda
föreskrifter;

1. den som är civilförsvarspliktig
eller eljest inskriven i civilförsvarsorganisationen
och som, i avsikt att
undandraga sig sina skyldigheter,
underlåter att efter vederbörlig kallelse
inställa sig till civilförsvarstjänstgöring
eller eljest olovligen
undanhåller sig från tjänstgöring; 2.

den som under civilförsvarstjänstgöring
vägrar att åtlyda vad
vederbörande befäl under tjänsten
befallt honom rörande denna eller
som eljest under civilförsvarstjänstgöring
uppsåtligen eller av oaktsamhet,
som ej är ringa, åsidosätter
vad som åligger honom enligt reglementen,
instruktioner eller andra
allmänna bestämmelser eller särskilda
föreskrifter;

3. den som uppsåtligen lämnar oriktig uppgift om förhållande, varom han
enligt 15 § eller 47 § första stycket e) är pliktig att lämna upplysning;

4. den som i strid mot särskilt
meddelat bortflyttningsförbud lämnar
sin vistelseort eller som överträder
särskilt meddelat inflyttningsförbud; -

4. den som i strid mot föreskriften
i 19 § eller särskilt meddelat

bortflyttningsförbud lämnar sin vistelseort
ävensom den som överträder
särskilt meddelat inflyttningsförbud; 5.

den som uppenbart vanvårdar materiel, utrustning eller annan egendom,
som han mottagit av civilförsvarsmyndighet för förvaring;

6. den som utan skälig anledning vägrar att låta civilförsvarsmyndighet
eller kommun besiktiga anläggning eller byggnad efter vad i 65 § sägs;

7. den som vid förfrågan jämlikt 66 § vägrar att lämna upplysning eller

som vid sådan förfrågan eller i samband med undersökning eller gransk ning

som avses i nämnda paragraf söker vilseleda myndighet rörande
förhållande, som avses i samma paragrafs första stycke;

FöU 1984/85:5

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

8. den som med vetskap om att civilförsvarsmyndighet jämlikt 8 kap.
beslutat taga i anspråk egendom, som innehaves av honom, vägrar eller
försummar att behörigen eller i rätt tid tillhandahålla myndigheten egendomen
eller genom att avhända sig egendomen eller på annat sätt omöjliggör
egendomens tagande i anspråk; samt

9. den som eljest åsidosätter föreskrift, som meddelats med stöd av
bemyndigande i denna lag, eller föreläggande eller liknande beslut, som
meddelats enligt lagen eller enligt föreskrift som nyss sades, dock ej om
därmed avses åliggande, för vars fullgörande vite kan föreläggas enligt
78 §.

Har någon övertygats om gärning, som enligt denna paragraf är belagd
med straff, må rätten, i den mån det finnes skäligt, förklara egendom, som
undanhållits genom gärningen, förverkad. 1 stället för egendomen kan dess
värde förklaras förverkat.

83 §'

Över beslut av civilförsvarschef
eller polismyndighet i ärende, som
avses i denna lag, må besvär anföras
hos länsstyrelsen, om ej annat
följer av 69 §. Talan mot kommunal
myndighets beslut enligt 21 och
32 §§ föres hos länsstyrelsen genom
besvär.

Mot länsstyrelses beslut om kostnadsfördelning
enligt 49 eller 54 §,
om ersättning enligt 53, 55 a eller
56 § eller om föreläggande av vite
vid underlåtenhet att fullgöra skyldighet
enligt 15 § föres talan hos
kammarrätten genom besvär. 1
samma ordning föres talan mot beslut,
som länsstyrelse enligt denna
lag eller med stöd därav utfärdade
bestämmelser i särskilt fall meddelat
om föreläggande, föreskrift, tillstånd
eller godkännande i vad angår
inrättande, utrustning, vård eller
underhåll av eller andra åtgärder i
fråga om skyddsrum, dock ej beslut
enligt 31 §.

Över beslut av kommun eller polismyndighet
i ärende, som avses i
denna lag, får besvär anföras hos
länsstyrelsen, om ej annat följer av
69 §.

Mot länsstyrelses beslut om kostnadsfördelning
enligt 54 §, om ersättning
enligt 53, 55 a eller 56 §
eller om föreläggande av vite vid
underlåtenhet att fullgöra skyldighet
enligt 15 § föres talan hos kammarrätten
genom besvär. 1 samma
ordning föres talan mot beslut, som
länsstyrelse enligt denna lag eller
med stöd därav utfärdade bestämmelser
i särskilt fall meddelat om
föreläggande, föreskrift, tillstånd
eller godkännande i vad angår inrättande,
utrustning, vård eller underhåll
av eller andra åtgärder i fråga
om skyddsrum, dock ej beslut enligt
31 §.

I övrigt föres talan mot länsstyrelses beslut enligt denna lag hos regeringen
genom besvär, om ej annat följer av 69 §. Detsamma gäller i fråga om
talan mot civilförsvarsstyrelsens beslut enligt lagen.

Talan må icke föras mot beslut. Talan får icke föras mot beslut,
som meddelats enligt 19, 33 a, 34. som meddelats enligt 33 a. 34. 35,
35, 37 eller 58 §. 37 eller 58 §.

16 Senaste lydelse 1984:271

FöU 1984/85:5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Under högsta civilförsvarsberedskap så ock eljest när särskilda skäl äro
därtill må myndighet, som meddelat beslut enligt denna lag, förordna att
beslutet omedelbart skall lända till efterrättelse.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

Med tillämpning av de nya bestämmelserna från och med den 1 januari
1985 skall dock dels den planläggning som anges i 2 a kap. genomföras så
att planerna är upprättade och antagna före utgången av år 1986, dels
kommunerna för planläggningen ha rätt till ersättning.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1964:63) om kommunal beredskap

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1964:63) om kommunal beredskap1 dels

att 3 § skall upphöra att gälla,

dels att i 2 § ordet ”civilförsvarets” skall bytas ut mot ”civilförsvarsorganisationens”,

dels att 6, 7, 14 och 16 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 §

Det åligger kommun och lands- I den mån det inte följer av sär tingskommun

att redan i fredstid skilda bestämmelser åligger det

vidtaga de förberedelser som er- kommun och landstingskommun att

fordras för att kommunen eller redan i fredstid vidtaga de förbere landstingskommunen

skall kunna delser som erfordras för att kom såväl

fullgöra sina uppgifter enligt munen eller landstingskommunen

1, 2 och 4 §§ samt 5 § första stycket skall kunna såväl fullgöra sina upp denna

lag som upprätthålla eller ut- gifter enligt 1, 2 och 4 §§ samt 5 §

öva annan för totalförsvaret viktig första stycket denna lag som upp verksamhet,

vilken åligger kom- rätthålla eller utöva annan för total munen

eller landstingskommunen försvaret viktig verksamhet, vilken

enligt särskild lag eller författning åligger kommunen eller landstings eller

eljest bedrives av kommunen kommunen enligt särskild lag eller

eller landstingskommunen. författning eller eljest bedrives av

kommunen eller landstingskommunen.

Kommun eller landstingskommun, som ombesörjer distribution av gas,
värme, vatten eller elektricitet eller ombesörjer renhållning eller ansvarar
för samfardsleder, kommunikationer eller avlopp eller som utövar annan
därmed jämförlig verksamhet, skall även vidtaga förberedelser för att
verksamheten i erforderlig omfattning skall kunna återupptagas efter
krigsskador.

1 Lagen omtryckt 1977:417.

FöU 1984/85:5

Nuvarande lydelse

Efter länsstyrelsens förordnande
äro kommun och landstingskommun
skyldiga att vidtaga reservanordningar
för gas-, vatten- och elektricitetsförsöijningen
samt de särskilda
anordningar eller förberedelser
för vattenförsöijningen och den
allmänna hälsovården som behövs
med hänsyn till planlagd inkvartering
i kommunen eller landstingskommunen.
I fråga om kommuns
skyldighet att vidta reservanordningar
som äro avsedda uteslutande
för brandförsvarets försörjning
med vatten gäller dock 40 § 1 mom.
b) civilförsvarslagen (1960:74).

Föreslagen lydelse

Efter länsstyrelsens förordnande
är kommun och landstingskommun
skyldiga att vidtaga reservanordningar
för gas-, vatten- och elektricitetsförsörjningen
samt de särskilda
anordningar eller förberedelser
för vattenförsörjningen och den allmänna
hälsovården som behövs
med hänsyn till planlagd inkvartering
i kommunen eller landstingskommunen.
1 fråga om kommuns
skyldighet att vidta reservanordningar
som är avsedda uteslutande
för civilförsvarsverksamhetens försörjning
med vatten gäller dock
40 § 1 mom. b) civilförsvarslagen
(1960:74).

Såvitt avser förberedelser enligt andra stycket skola förberedelserna ske
under beaktande av den risk för krigsskador, för vilken verksamheten kan
antagas vara utsatt.

7 §2

Finner länsstyrelsen det erforderligt
med hänsyn till beredskapsuppgifternas
omfattning eller betydelse
i viss kommun eller landstingskommun,
att dennas förberedelser
redovisas i särskild plan,
skall kommunen eller landstingskommunen
efter länsstyrelsens förordnande
upprätta och anta sådan
plan. Vid planläggningen skall kommunen
eller landstingskommunen
samråda med länsstyrelsen. När
planen har antagits, skall den insändas
till länsstyrelsen.

Finner länsstyrelsen det erforderligt
med hänsyn till beredskapsuppgifternas
omfattning eller betydelse
i viss kommun eller landstingskommun,
att dennas förberedelser
redovisas i särskild plan,
skall kommunen eller landstingskommunen
efter länsstyrelsens förordnande
upprätta och anta sådan
plan. Vid planläggningen skall kommunen
eller landstingskommunen
samråda med länsstyrelsen. Om
samordning av planläggningen
med den kommunala civilförsvarsplanläggningen
finns föreskrifter i
10 b § tredje stycket civilförsvarslagen
(1960\ 74). När planen har antagits,
skall den insändas till länsstyrelsen.

Länsstyrelsen får förordna om revision av kommunala och landstingskommunala
beredskapsplaner, när det påkallas av ändrade förhållanden.
Om länsstyrelsen har förordnat om revision av plan, gäller föreskrifterna i
första stycket.

2 Senaste lydelse 1981: 166.

FöU 1984/85:5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14 §

Inom varje län åligger det länsstyrelsen att följa tillämpningen av denna
lag. Länsstyrelsen skall därvid tillse att såväl förberedelsearbetet som
själva verksamheten bedrives på ett ändamålsenligt sätt samt samordnas
med annan beredskapsplanläggning och försvarsverksamhet.

Under beredskapstillstånd äger länsstyrelsen, om det anses oundgängligt
för samordning av försvarsansträngningarna, meddela kommun och
landstingskommun förskrift i avseende å verksamhetens bedrivande och
inriktning.

När materiel eller personal som
är avsedd för kommuns tekniska
verksamhet oundgängligen behövs
i civilförsvarets räddningsarbete,
äger civilförsvarschefen under beredskapstillstånd
meddela föreskrifter
om inriktningen av kommunens
nämnda verksamhet. Detta
gäller dock ej i den mån länsstyrelsen
enligt andra stycket meddelat
föreskrift om samma verksamhet.

Har kommun efter förordnande
av länsstyrelsen enligt 7 § upprättat
särskild plan, har kommunen rätt
till statsbidrag med 90 procent eller
den större del av planläggningskostnadens
belopp som regeringen
medger. Planläggningskos maden
skall beräknas efter grunder som
regeringen fastställer. Om kommunen
gör framställning därom lill
länsstyrelsen inom två månader
från den dag då kommunen fick del
av förordnandet om planläggning,
skall statsbidraget dock beräknas
efter de redovisade p/anläggningskostnaderna,
i den mån dessa kan
anses skäliga. Kommun har ej rätt
till statsbidrag för revision av beredskapsplan.

Vad i första stycket sägs om
kommun tillämpas också i fråga om
landstingskommun.

§3

Har kommun efter förordnande
av länsstyrelsen enligt 7 § upprättat
särskild plan, har kommunen rätt
till ersättning av statsmedel, om
inte annat föijer av tredje stycket.

Till landstingskommun som har
upprättat särskild plan enligt 7 §
lämnas ersättning av statsmedel
med 90 procent av p/anläggningskostnaden
eller den större del som
regeringen medger. Planläggningskostnaden
skall beräknas efter

1 Senaste lydelse 1981: 166.

FöU 1984/85:5

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

grunder som regeringen fastställer.
Efter framställning till länsstyrelsen
inom två månader från den dag
då landstingskommunen fick del av
förordnandet om planläggning beräknas
dock ersättningen efter de
redovisade planläggnings kostnaderna,
i den mån kostnaderna kan
anses skäliga. För revision av
planen lämnas ingen ersättning.

Vad som sägs i andra stycket om
landstingskommun tillämpas också
på sådana kommuner, som inte tillhör
någon landstingskommun, i
fråga om planläggningskostnader
för hälso- och sjukvården samt annan
verksamhet som normalt ombesörjs
av landstingskommunen.

Ersättningen bestäms och betalas
ut av regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer.

Denna lag träder i kraft, såvitt avser 16§, den 1 januari 1985, och i övrigt
den 1 januari 1987.

FöU 1984/85:5

Motionerna

1984/85:209 av Eric Hägelmark m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar
att kommunernas ansvar för civilförsvarsverksamheten även skall omfatta
mobiliseringsplanläggningen och att den föreslagna lagen ändras i enlighet
med detta.

1984/85:210 av Per Petersson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen med avslag på propositionens förslag i denna del som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om den militära
direktivrätten,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om kommunal beredskapsplanering,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om länsstyrelserna.

Utskottet

1982 års försvarsbeslut (prop. 1981/82:102 bil. 2, FöU 18, rskr374) innebar
bl. a. att kommunerna med början senast under budgetåret 1984/85 skall ta
över ansvaret för ledningen av civilförsvarsverksamheten på lokal nivå i krig
och det planläggningsansvar i fred som hänger samman härmed. Övertagandet
skall samordnas med att en hemskyddsorganisation införs och med att
arbetet med skyddsplaner påbörjas i kommunerna. Riksdagen har senare
beslutat (prop. 1982/83:100 bil. 6, FöU 9, rskr 271) att övergången till
kommunal ledning och planläggning i huvudsak skall genomföras under
perioden 1984/85-1986/87. Övergången skall påbörjas samtidigt i alla län.
Vid övergången skall kraven på beredskap beaktas.

Lagförslagen i proposition 1984/85:49 innebär i en rad avseenden preciseringar
som behövs för att riksdagens tidigare beslut skall kunna genomföras.
Regeringens förslag bygger på utredningsförslag, främst från den s. k.
provplanläggningskommittén (Ds Fö 1983:10 och SOU 1983:68). Provplanläggningskommittén
har avslutat sitt arbete med att i juli 1984 avge
betänkandet (SOU 1984:57) Kommunerna i totalförsvaret. Betänkandet har
nyligen remissbehandlats.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1987 men börja
tillämpas från och med den 1 januari 1985 för att ny planläggning skall kunna
göras och kommunerna för planläggningen skall kunna få ersättning av
statsmedel. Informations- och utbildningsaktiviteter har påbörjats redan
under 1984 och bedrivs nu med bl. a. propositionen som grund.

Utskottet har inte något att invända mot regeringens förslag till lagteknisk
lösning för att reglera kommunernas nya uppgifter. Som föredragande
statsrådet uttalar (s. 36) blir det inom kort nödvändigt med en genomgripande
översyn av de författningar som berörs av förslagen.

Beträffande sakinnehållet i propositionen vill utskottet understryka vikten

Föll 1984/85:5

av att den civilförsvarsplanläggning som kommunen åläggs att utföra i största
möjliga utsträckning samordnas med den kommunala beredskapsplanläggningen.
Båda slagen av planläggning bör ses som uttryck för kommunens
ansvar för sina invånare även i svåra tider. Särskilt kraven på beredskap mot
överraskande angrepp gör att utskottet liksom föredragande statsrådet
(s. 42) vill framhålla den nära kopplingen mellan den fredstida räddningstjänsten
och civilförsvarsverksamheten.

Enligt riksdagsbeslutet 1982 skall hemskydd organiseras för alla människor.
Hemskyddsorganisationen skall bygga på en geografisk indelning av
kommunerna i hemskyddsområden. Organisationen är avsedd att under
beredskap och i krig fungera som en länk mellan invånare och kommunens
ledning främst i fråga om civilförsvarsverksamheten men också beträffande
andra kommunala myndigheters verksamhet. Varje hemskyddsområde
avses bli ett planeringsområde för befolkningsskydd i vid bemärkelse.
Hemskyddet kan enligt utskottets mening komma att få stor betydelse för det
civila försvaret på lokal nivå. Rekrytering och utbildning av s. k. hemskyddsombud
avses ske med frivilliga insatser av föreningar inom Sveriges
civilförsvarsförbund. Hemskyddsorganisationen illustreras av provplanläggningskommittén
på följande sätt.

HEMSKYDDSORGANISATIONEN

försvars*

staben

skydds -

Kommun -

styrelsen

En hemskyddsgrupp
svarar för verksamheten
inom sitt
hemskyddsomr&de
(500 - 2000 inv)

Andra kommunala
förvaltningar
i
kommunens
krigsorganisation -

H= Ett hemskyddsombud
svarar för verksamheten
inom sitt hemskydd
(50 - 200 inv)

Föll 1984/85:5

I propositionen föreslås (s. 45) att kommunen skall ansvara för följande
fredstida civilförsvarsplanläggning:

- Plan för kommunens övergripande ledning av verksamheten under

beredskap och i krig (ledningsplan),

- Plan för kommunal information (informationsplan),

- Plan för personal- och underhållstjänst för civilförsvarsorganisationen,

- Skyddsplan, inkl. åtgärdsplaner,

- Räddningsplan för kommunen.

Övrig erforderlig civilförsvarsplanläggning för kommun- och länsnivån
föreslås åvila länsstyrelsen. Förslaget överensstämmer med förslag från
provplanläggningskommittén utom såvitt avser mobiliseringsplanläggningen.
Enligt kommittén bör kommunen ansvara för denna. Som skäl härför
anger kommittén sammanfattningsvis (Ds Fö 1983:110 s. 129) att ett
kommunalt ansvar för mobiliseringsplanläggningen bättre än någon annan
lösning tillgodoser kravet på hög beredskap mot överraskande angrepp. Den
anser också att mobiliseringsplanläggningens förankring i en lokal ledningsorganisation
är av stort värde i den pressade situation som kan råda då
mobiliseringen genomförs. Flera remissinstanser - däribland kommuner -anser emellertid att länsstyrelsen bör ansvara för kommunens mobiliseringsplan.

Regeringens förslag till lag om ändring i civilförsvarslagen (10 a §) innebär
att kommunens mobiliseringsplan upprättas och antas av länsstyrelsen i
samråd med kommunen. Föredragande statsrådet uttalar (s. 47—48) följande
i denna fråga.

Underlagen för stora delar av mobiliseringsplanen utgörs av centralt
datorproducerat material som ofta måste förnyas. Genomförandet av den
planlagda mobiliseringen åvilar civilförsvarsbefäl vilka, som tillägg till sina
ordinarie uppgifter, utsetts till mobiliseringschefer medan länsstyrelserna
har ansvaret för att genomföra mobiliseringsövningar. Revidering av mobiliseringsplanen
före en sådan övning och uppföljning av det som kan komma
fram under övningen bör lämpligen också göras av länsstyrelsen. Länsstyrelsen
bör därför åtminstone t. v. vara den myndighet som upprättar och
ansvarar för mobiliseringsplanen. Kommunerna bör dock medverka i
mobiliseringsplanläggningen så till vida att de med underlag som länsstyrelsen
lämnar bör vara skyldiga att upprätta en översikt över civilförsvarsorganisationens
mobilisering inom kommunen. Denna mobiliseringsöversikt kan
bilda underlag för samordning med kommunens egen krigsorganisering och
övrig totalförsvarsverksamhet inom kommunen. Översikten bör tas in i
ledningsplanen. När ytterligare erfarenheter vunnits kan kommunernas
ansvar för mobiliseringsplanläggningen ändras till en omfattning som då kan
befinnas vara önskvärd och ändamålsenlig.

I motion 1984/85:209 (fp) yrkas att riksdagen beslutar att kommunernas
ansvar för civilförsvarsplanläggningen även skall omfatta mobiliseringsplanläggningen.
Motionärerna påpekar att detta föreslogs av provplanläggningskommittén,
som var enig om förslaget och hade studerat mobiliseringsplanläggningen
särskilt noga genom att låta pröva båda alternativen. Med stöd av

FöU 1984/85:5

vad kommittén har uttalat anser motionärerna att beredskapen vid överraskande
anfall förbättras och lokala förhållanden tillgodoses bättre om
kommunerna får ansvaret för mobiliseringsplanläggningen.

Företrädare för civilförsvarsstyrelsen har inför utskottet hävdat att övervägande
skäl talar för det alternativ som regeringen föreslår.

Utskottet har för sin del funnit att regeringens förslag när det gäller
ansvaret för mobiliseringsplanläggningen innebär en lämplig avvägning.
Enligt gällande förutsättningar är det staten som i fredstid rekryterar,
utbildar och övar personalen i civilförsvarsenheterna (undsättningsplutoner
m. m.) samt anskaffar, förrådshåller och underhåller enheternas utrustning.
Vid civilförsvarsberedskap ställer staten enheterna till kommunens förfogande.
Detta talar för att staten, dvs. länsstyrelsen, också planlägger för
civilförsvarsenheternas mobilisering. Kraven på mobiliseringsplanläggningens
aktualitet samt de system och arbetsinsatser som krävs för att ständigt
hålla krigsorganisationen aktuell är enligt utskottets mening skäl för att
länsstyrelsen t. v. fortsätter att svara för den del av nuvarande mobiliseringsplaner
som består av en eller flera s. k. mobiliseringskalendrar. Varje
kalender utgör underlag för att genomföra mobilisering av en mobiliseringsenhet
och innehåller detaljerade uppgifter om åtgärder, handhavande av viss
utrustning, m. m. Liksom föredragande statsrådet anser utskottet att denna
planering bör genomföras i samråd med kommunen.

Som motionärerna framhåller bör mobiliseringsplanläggningen vara lokalt
förankrad. Det finns därför goda skäl för att den andra delen av nuvarande
mobiliseringsplan - mobiliseringsöversikten - i det nya systemet upprättas av
kommunen. Mobiliseringsöversikten utgör en samlad redovisning av de
väsentligaste delarna av de olika mobiliseringskalendrarna. Översikten
behövs för att leda och genomföra mobilisering av civilförsvarsorganisationen
inom kommunen men ger också underlag för samordning med kommunens
egen krigsorganisation och med övrig totalförsvarsverksamhet inom
kommunen. Länsstyrelsen tillhandahåller underlag för att upprätta mobiliseringsöversikten.
Denna ingår lämpligen i kommunens ledningsplan.

Sammanfattningsvis stöder utskottet propositionsförslaget att länsstyrelsen
även i fortsättningen ansvarar för den del av nuvarande mobiliseringsplan
som behåller detta namn och utgörs av en eller flera mobiliseringskalendrar.
Planen skall upprättas i samråd med kommunen (10 a §). Motion 1984/
85:209 (fp) bör inte bifallas.

Förslaget till lag om ändring i civilförsvarslagen innebär också att man
avskaffar den nuvarande bestämmelsen i 9 § om militär direktivrätt. Bestämmelsen
har följande lydelse.

Om det för nödig samordning av civilförsvaret och försvarsmakten prövas
oundgängligt, må regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, överbefälhavaren
förordna, att under högsta civilförsvarsberedskap militär myndighet
må för särskilda fall meddela civilförsvarsmyndighet föreskrift om
fullgörandet av civilförsvaret åvilande uppgifter.

FöU 1984/85:5

Regeringens förslag i denna del överensstämmer med förslag av en
utredare (Ds Fö 1983:7). Under remissbehandlingen har överbefälhavaren,
civilförsvarsstyrelsen och en länsstyrelse hävdat att en militär direktivrätt bör
behållas på lokal nivå. Som exempel på områden där en direktivrätt kan
behövas anges vägtrafiken och avspärrningar. Överbefälhavaren anser att
det sannolikt kan uppstå lägen då en samordnad syn inom totalförsvaret inte
kan skapas tillräckligt snabbt för att kunna ligga till grund för nödvändiga
beslut. Överbefälhavaren och länsstyrelsen förordar att frågan utreds
ytterligare.

Föredragande statsrådet uttalar att den militära direktivrätten kan sägas
vara tänkt som en nödfallsutväg då det militära försvarets effektivitet
äventyras av oenighet mellan militära och civila myndigheter i situationer när
direktiv från högre instans inte kan avvaktas. Allteftersom de civila delarna
av totalförsvaret har vunnit ökad organisatorisk stadga och hunnit förbereda
sig bättre för sin krigstida verksamhet har - uttalar statsrådet vidare - från
civilt håll hävdats att den militära direktivrätten saknar berättigande. Med
hänvisning till militära vägtrafikkungörelsen (1974:97) och till lagen
(1940:358) med vissa bestämmelser till skydd för försvaret m. m. (skyddslagen)
anser föredragande statsrådet att behoven av militär direktivrätt för
vägtrafiken och i fråga om rätten att vistas inom stridszoner och liknande
områden är tillgodosedda. Hans slutsats blir att den militära direktivrätten
sådan den kommer till uttryck i civilförsvarslagen kan avskaffas. Han anser
dock att det är angeläget att överbefälhavaren och civilförsvarsstyrelsen i sin
planering ägnar ökad uppmärksamhet åt frågan om samverkan på den lokala
nivån mellan de militära och de civila delarna av totalförsvaret.

Motion 1984/85:210 (m) behandlar bl. a. den militära direktivrätten. Med
åberopande av nämnda remissyttranden anser motionärerna att behovet av
militär direktivrätt på lokal nivå f. n. inte är tillräckligt utrett. Enligt deras
uppfattning finns det situationer när en direktivrätt är att föredra framför de
lösningar som anges i propositionen. De anser därför att frågan bör utredas
vidare, bl. a. i samband med utredningen (Fö 1982:03) om tillträdesskydd.

Utskottet anser liksom föredragande statsrådet (s. 64-66) att den militära
direktivrätten sådan den kommer till uttryck i civilförsvarslagen - dvs. som
en rätt gentemot civilförsvarsmyndighet - kan avskaffas. Bestämmelsen
tillkom år 1944. Beträffande central och regional nivå råder enighet om att
den bör avskaffas. När kommunerna om två år tar över ledningen av
civilförsvarsverksamheten på lokal nivå i krig finns hos dem av allt att döma
både vilja och förmåga att fatta snabba beslut som kan påkallas av det
militära läget. Utskottet delar statsrådets uppfattning att frågan om samverkan
på den lokala nivån mellan de civila och militära delarna av försvaret bör
ägnas ökad uppmärksamhet. I likhet med vad som har skett på regional nivå
bör det vara möjligt att ytterligare befästa en gemensam grundsyn i fred.
Motion 1984/85:210 (m) bör inte bifallas i denna del.

Beträffande lagförslagen i övrigt har utskottet inte något att invända.

FöU 1984/85:5

Enligt utskottets mening kommer utbildning och övningsverksamhet att få
mycket stor betydelse för det nya system till vilket lagändringarna lägger en
grund.

Motion 1984/85:210 (m) innehåller också ett par yrkanden som inte utgör
motförslag till propositionen. Beträffande den kommunala beredskapsplaneringen
hävdar motionärerna att staten bör ägna större uppmärksamhet åt
behovet av reservanordningar för den kommunala försörjningen med el,
vatten, avlopp och värme. Motionärerna anser att riksnämnden för kommunal
beredskap (RKB) bör ges i uppdrag att i samråd med berörda
myndigheter utarbeta förslag för att förbättra driftsäkerheten inom den
kommunaltekniska försörjningen under beredskap och i krig. I motionen
framhålls också länsstyrelsernas viktiga roll i det framtida civilförsvaret. För
att kunna utföra sina uppgifter måste länsstyrelserna enligt motionärerna
planlägga och genomföra sitt arbete effektivt samt genom omprioriteringar
inom myndigheterna ges tillräckliga resurser för sin verksamhet.

Utskottet anser att åtgärder bör vidtas för att så snart som möjligt börja
minska sårbarheten inom den kommunaltekniska försörjningen. Motionärernas
förslag om uppdrag till RKB sammanfaller med förslag av
provplanläggningskommittén i dess slutbetänkande (SOU 1984:57 s. 50-54).
Betänkandet bereds f. n. i regeringens kansli. Andra förslag med anknytning
till detta område är också under beredning. Utskottet syftar här på
betänkandet (SOU 1984:69) Säker elförsörjning (s. 51-52) och på förslag till
regeringen från överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) i maj 1984. I
syfte att tillgodose behovet av åtgärder för krigsskydd när det gäller
fjärrvärme har ÖEF föreslagit vissa lagändringar. ÖEF har också i sin
anslagsframställning för budgetåret 1985/86 och i programplanen för perioden
1985-1990 begärt medel för skyddsanordningar till fjärrvärme. Mot
denna bakgrund måste förutsättas att regeringen överväger åtgärder på
området. Något uttalande av riksdagen enligt motionsförslaget är därför nu
inte påkallat.

Aven länsstyrelsernas resurser för olika uppgifter inom räddningstjänsten
och totalförsvaret behandlas av provplanläggningskommittén i dess slutbetänkande
(SOU 1984:57 s. 114-116). Såvitt kommittén kunnat finna har
varken regeringens eller de centrala uppgiftsställande myndigheternas
anspråk på länsstyrelsens (försvarsenhetens) insatser reducerats i förhållande
till genomförda personalminskningar. Tvärtom har enligt kommitténs
bedömning ytterligare arbetsuppgifter och ett ökat ansvar lagts på länsstyrelserna.

Uppgifter och organisation för länsstyrelsernas försvarsenheter behandlas
också av försvarets rationaliseringsinstitut (FRI) i dess rapport Ledningen av
det civila försvaret, som lämnades till regeringen i september 1984. I
rapporten lämnas förslag (s. 151-156) beträffande försvarsenheternas personalresurser.
Rapporten remissbehandlas f. n.

Riksdagen beslutade år 1977 (prop. 1976/77:74, FöU 13, rskr 311) om
riktlinjer för omorganisation av länsstyrelsernas försvarsenheter. Regering -

FöU 1984/85:5

en föreskrev i maj 1978 hur dessa enheter skulle vara organiserade fr. o. m.
den 1 juli samma år. Riksdagens beslut innebar att försvarsenheterna totalt
skulle få disponera 608 tjänster. Dimensioneringen förutsatte ett betydande
datorstöd till försvarsenheterna. Enligt FRI:s nyss nämnda rapport har detta
stöd kommit till stånd i endast ringa omfattning. Institutet redovisar att
enheterna den 1 juli 1983 sammanlagt disponerade 492 personår. FRI
föreslår en personalram om 558 personår.

Länsstyrelsens försvarsverksamhet i fred omfattar den egna krigsorganisationen,
civilförsvar, kommunal beredskap, hälso- och sjukvård, veterinärtjänst,
psykologiskt försvar, information om totalförsvaret, säkerhet och
bevakning, räddningstjänst och ekonomiskt försvar. Länsstyrelsen skall
också bevaka att beredskapshänsyn tas i samhällsplaneringen. En beskrivning
av den sistnämnda uppgiften lämnas i betänkandet från totalförsvarets
chefsnämnd Beredskapshänsyn i samhällsplaneringen (Ds Fö 1984:4 s.
44-45).

Länsstyrelsen har alltså viktiga och mångskiftande försvarsuppgifter.
Arbetet med dessa utförs i huvudsak inom försvarsenheten, som självfallet
behöver resurser i förhållande till uppgifterna. Utskottet har uttalat sig om
försvarsenhetemas uppgifter och resurser senast i FöU 1981/82:2 y. Den
minskning i fråga om arbetsuppgifter som har bedömts sannolik på sikt blir av
allt att döma inte någon realitet under 1980-talet. Försvarsbesluten 1977 och
1982 samt utredningsarbetet under de senaste åren - delvis inriktat på ett nytt
försvarsbeslut år 1987 - innebär ambitionsökningar och förändringar för det
civila försvaret som till stor del berör länsstyrelserna. De förändringar inom
civilförsvarsverksamheten som regeringen föreslår i proposition 1984/85:49
medför ett betydande arbete för dessa, inte minst när det gäller utbildning
och övningar.

Mot den angivna bakgrunden instämmer utskottet i syftet med yrkande 3 i
motion 1984/85:210. Eftersom regeringen f. n. behandlar utredningsförslag
om resurserna för länsstyrelsernas försvarsuppgifter bör riksdagen dock inte
nu uttala sig härom. Motionsyrkandet bör alltså inte bifallas.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. beträffande ingressen till lag om ändring i civilförsvarslagen
(1960:74) att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag
på motion 1984/85:210, yrkande 1 om den militära direktivrätten,
antar regeringens förslag,

2. beträffande 10 a och 10 b §§ i lag om ändring i civilförsvarslagen
(1960:74) att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag
på motion 1984/85:209 om ansvaret för kommunens mobiliseringsplan
antar regeringens förslag,

3. beträffande lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74) i övrigt att
riksdagen antar regeringens förslag,

4. beträffande lag om ändring i lagen (1964:63) om kommunal
beredskap att riksdagen antar regeringens förslag,

FöU 1984/85:5

5. beträffande kommunernas försörjning med el, vatten, avlopp och
värme att riksdagen avslår motion 1984/85:210, yrkande 2,

6. beträffande länsstyrelsernas uppgifter och resurser för civilförsvarsverksamheten
att riksdagen avslår motion 1984/85:210, yrkande 3.

Stockholm den 4 december 1984

På försvarsutskottets vägnar
OLLE GÖRANSSON

Närvarande: Olle Göransson (s), Gunnar Björk i Gävle (c), Åke Gustavsson
(s), Olle Aulin (m), Mats Olsson (s), Anita Bråkenhielm (m), Eric
Hägelmark (fp), Inge Carlsson (s), Ingvar Björk (s), Iréne Vestlund (s),
Anders Svärd (c), Nils T. Svensson (s), Erik Olsson (m). Barbro Evermo (s)
och Sten Andersson i Malmö (m).

Reservationer

1. Den militära direktivrätten enligt civilförsvarslagen (1960:74)

Gunnar Björk i Gävle (c), Olle Aulin (m), Anita Bråkenhielm (m),
Anders Svärd (c), Erik Olsson (m) och Sten Andersson i Malmö (m) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 34 börjar ”Utskottet
anser” och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen att den militära direktivrätten enligt 9 §
civilförsvarslagen kan avskaffas såvitt gäller central och regional nivå.
Beträffande den lokala nivån är frågan mer komplicerad. När kommunerna
om två år tar över ledningen av civilförsvarsverksamheten på lokal nivå finns
hos dem av allt att döma både vilja och förmåga att fatta snabba beslut som
kan påkallas av det militära läget. Invändningarna i remissvar från bl. a.
överbefälhavaren och civilförsvarsstyrelsen motiverar emellertid ytterligare
utredning rörande lägen då en militär chef inte hinner samråda med en
civilförsvarsmyndighet eller en polismyndighet. Enligt utskottets mening kan
inte uteslutas att det finns ett behov att låta en militär chef vända sig direkt till
civilpersoner. I områden som utsätts för fientligt anfall eller som omedelbart
berörs av egna militära operationer kan det t. ex. finnas behov för en lokal
militär chef att meddela föreskrifter om civilförsvarsverksamhetens inriktning
så att militära operationer inte fördröjs eller försvåras. Det råder enligt
utskottets mening osäkerhet om de författningar som föredragande statsrådet
hänvisar till ger tillräckliga möjligheter att tillgodose sådana behov.
Liksom motionärerna anser utskottet att frågan bör utredas vidare, t. ex. i
samband med utredningen om tillträdesskydd. Innan en utredning har
genomförts bör bestämmelsen inte avskaffas.

FöU 1984/85:5

Fortsatta överväganden om en militär direktiv- eller föreskriftsrätt pa lokal
nivå torde kunna slutföras i sådan tid att en ändring eller ett avskaffande av
9 § civilförsvarslagen kan träda i kraft den 1 januari 1987, dvs. vid samma
tidpunkt som föreslås i propositionen.

Utskottet anser alltså att motion 1984/85:210 (m) bör bifallas såvitt gäller
yrkande 1.

dels att utskottets hemställan i moment 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande ingressen till lag om ändring i civilförsvarslagen
(1960:74) att riksdagen med bifall till motion 1984/85:210, yrkande
1, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört
om den militära direktivrätten och med avslag på propositionen i

denna del antar följande
lydelse:

Regeringens förslag

Härigenom föreskrivs i fråga om
civilförsvarslagen (1960:74)
dels att 9, 19 och 22-26 §§, 40 §
3 morn., 41 §3mom. samt 49,50och
75 §§ skall upphöra att gälla,
dels att i 8, 20 och 61 §§ samt 79 §
3 mom. ordet ”civilförsvaret” skall
bytas ut mot ”civilförsvarsorganisationen”,

dels att i 11, 13 och 16 §§ orden
”tjänstgöring i civilförsvaret” skall
bytas ut mot ”civilförsvarstjänstgöring”,

dels att i lagen skall införas nio nya
paragrafer, 4a, 10, lOb-lOgoch 41 a
§§, av nedan angivna lydelse,
dels att före nya 10 § skall införas
en ny kapitelrubrik av nedan angivna
lydelse,
dels att före nya 10, nya 10 a och
nya 10 b §§ skall införas nya rubriker
av nedan angivna lydelse.

som Utskottets förslag betecknande

Utskottets förslag

Härigenom föreskrivs i fråga om
civilförsvarslagen (1960:74)
dels att 19 och 22-26 §§, 40 §
3 morn., 41 § 3 mom. samt 49, 50
och 75 §§ skall upphöra att gälla,
dels att i 8, 20 och 61 §§ samt 79 §
3 mom. ordet ”civilförsvaret” skall
bytas ut mot ”civilförsvarsorganisationen”,

dels att i 11, 13 och 16 §§ orden
”tjänstgöring i civilförsvaret” skall
bytas ut mot ”civilförsvarstjänstgönng
,

dels att i 3 § ordet ”civilförsvaret”
skall bytas ut mot ”civilförsvarsverksamheten”,

dels att nuvarande 10 § skall betecknas
10 a §,
dels att 1, 2, 4-7 och nya 10 a §§,
12 § 1-3 och 5 morn., 14,15,17,18,
27, 28, 36 och 38 §§, 40 § 1 och 2
morn., 41 § 1 morn., 42, 44, 45, 54,
57-59, 65, 66, 68, 73, 77, 78, 81 och
83 §§ samt kapitelrubrikerna närmast
före 3,40,47 och 68 §§ skall ha
nedan angivna lydelse,
dels att i lagen skall införas nio nya
paragrafer, 4 a, 10,10b-10goch41 a
§§, av nedan angivna lydelse,
dels att före nya 10 § skall införas
en ny kapitelrubrik av nedan angivna
lydelse,
dels att före nya 10, nya 10 a och
nya 10 b §§ skall införas nya rubriker
av nedan angivna lydelse.

Föll 1984/85:5

2. Ansvaret för kommunens mobiliseringsplan

Eric Hägelmark (fp) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 33 börjar ”Utskottet har”
och slutar ”inte bifallas” bort ha följande lydelse:

Utskottet har för sin del funnit att kommunen bör ges ett större ansvar för
mobiliseringsplanläggningen än regeringens förslag innebär. Enligt gällande
förutsättningar är det staten som i fredstid rekryterar, utbildar och övar
personalen i civilförsvarsenheterna (undsättningsplutoner m. m.) samt anskaffar,
förrådshåller och underhåller enheternas utrustning. Vid civilförsvarsberedskap
ställer staten enheterna till kommunens förfogande. Detta
talar för att staten, dvs. länsstyrelsen, lämnar underlag till kommunen för
civilförsvarsenheternas mobilisering. Planerna - s. k. mobiliseringskalendrar,
en för varje mobiliseringsenhet, och en mobiliseringsöversikt för
kommunen - bör dock upprättas av kommunen. En sådan ordning har
rekommenderats av provplanläggningskommittén och motsvarar bäst det
nya ansvar som kommunerna får för civilförsvarets verksamhet på lokal nivå.
Planläggningen blir mer lokalt förankrad än enligt regeringens förslag, vilket
bör öka känslan av ansvar i fredstid och få stort värde om en mobilisering av
enheterna skall genomföras.

Enligt utskottets mening bör alltså motion 1984/85:209 (fp) bifallas av
riksdagen.

dels att utskottets hemställan i moment 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande 10 a och 10 b §§ i lag om ändring i civilförsvarslagen
(1960:74) att riksdagen med bifall till motion 1984/85:209 om
ansvaret för kommunens mobiliseringsplan och med avslag på
propositionen i denna del antar följande som Utskottets förslag
betecknade lydelse:

Regeringens förslag

Civilförsvarsorganisationens omfattning
och uppgifter inom varje
kommun skall till sina huvuddrag
redovisas i en särskild organisationsplan,
som skall upprättas och antas
av länsstyrelsen. Länsstyrelsen skall
också för varje kommun upprätta
och anta en mobiliseringsplan.

Länsstyrelsen skall vidare upprätta
och anta länsplaner för civilförsvarsverksamhet
som berör hela länet
och särskilda planer för civilför -

Utskottets förslag
a §

Civilförsvarsorganisationens omfattning
och uppgifter inom varje
kommun skall till sina huvuddrag
redovisas i en särskild organisationsplan,
som skall upprättas och antas
av länsstyrelsen.

Länsstyrelsen skall vidare upprätta
och anta länsplaner för civilförsvarsverksamhet
som berör hela länet
och särskilda planer för civilförsvarsverksamhet
som behöver samordnas
mellan kommuner.

FöU 1984/85:5

Regeringens förslag

svarsverksamhet som behöver samordnas
mellan kommuner.

Vid planläggningen skall länsstyrelsen
samråda med berörda kommuner.

Kommunen skall upprätta och
anta

1. ledningsplan,

2. informationsplan,

3. skyddsplan,

4. räddningsplan,

5. personal- och underhållstjänstplan.

Regeringen får föreskriva att
skyddsplanen för att bli gällande
skall helt eller delvis godkännas av
regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer.

Planläggningen skall samordnas
med annan kommunal beredskapsplanläggning.
Vid planläggningen
skall kommunen samråda med länsstyrelsen.

Kommunen skall minst vart tredje
år se över planerna och företa därav
föranledda ändringar. Om de förhållanden
som legat till grund för en
plan har ändrats väsentligt, skall
kommunen upprätta och anta en
ändrad plan.

Utskottets förslag

Vid planläggningen skall länsstyrelsen
samråda med berörda kommuner.

Kommunen skall upprätta och
anta

1. ledningsplan,

2. mobiliseringsplan,

3. informationsplan,

4. skyddsplan,

5. räddningsplan,

6. personal- och underhållstjänstplan.

Regeringen får föreskriva att
skyddsplanen för att bli gällande
skall helt eller delvis godkännas av
regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer.

Planläggningen skall samordnas
med annan kommunal beredskapsplanläggning.
Vid planläggningen
skall kommunen samråda med länsstyrelsen.

Kommunen skall minst vart tredje
år se över planerna och företa därav
föranledda ändringar. Om de förhållanden
som legat till grund för en
plan har ändrats väsentligt, skall
kommunen upprätta och anta en
ändrad plan.

mlnmb/gotmb Stockholm 1984 79411