Försvarsutskottets betänkande

1984/85:13

om försörjningsberedskap på naturgasområdet (prop. 1984/85:172)

I betänkandet behandlas de förslag som regeringen - efter föredragning av statsrådet Birgitta Dahl - har förelagt riksdagen i proposition 1984/85:172. I betänkandet behandlas också mofionerna 1984/85:3164 och 1984/85:3165 som väckts med anledning av propositionen. Näringsulskottet har yttrat sig över propositionen och motionerna (bilaga).

Sammanfattning

I betänkandet föreslås en ny lag om försörjningsberedskap på naturgasområdet. Skyldighet att vidta beredskapsåtgärder föreskrivs storförbrukare och gasdistributörer. Beslut om vilka beredskapsåtgärder som de beredskapsskyldiga skall vidta fattas årligen av tillsynsmyndigheten på grundval av regeringens föreskrifter om beredskapsskyldighetens omfattning.

Förslagen innebär att beredskapsfrågan får en provisorisk lösning i avvaktan på att man har färdigutvecklat tekniskt och ekonomiskt godtagbara metoder att lagra naturgas. För vissa gaskunder skjuls beredskapsåtgärderna tills vidare på framliden beroende på att något provisorium som är tekniskt-ekonomiskt rimligt för närvarande inte står till buds.

Betänkandet är inte enhälligt när det gäller frågan om uttagande av beredskapsavgift av de gaskunder som nu undantas från beredskapsåtgärder (reservation m). I en annan reservation (c) föreslås ett uttalande av riksdagen om förbättringar av beredskapen på naturgasområdet genom inhemsk gasproduktion.

Propositionen

Regeringen har föreslagit riksdagen att

dels anta vid propositionen fogade förslag till

1. lag om försörjningsberedskap på naturgasområdet,

2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

3. lag om ändring i lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja och kol,

dels godkänna de riktlinjer som föredragande statsrådet har förordat för försörjningsberedskap på naturgasområdet. Lagförslagen har följande lydelse:

1 Riksdagen 1984/85. lOsaml. Nr 13

FöU 1984/85:13

FöU 1984/85:13 2

1 Förslag till

Lag om försörjningsberedskap på naturgasområdet

Inledande bestämmelser '

1 § För att ersätta bortfall av naturgas under krig och andra allvarliga
försöijningskriser skall förbrukare och säljare av naturgas vidta bered
skapsåtgärder enligt vad som föreskrivs i denna lag.

Lagen tillämpas inte på naturgas som utvinns inom landet.

2 § Tillsyn över efterlevnaden av denna lag och med stöd av lagen meddelade föreskrifter utövas av den myndighet som regeringen bestämmer (tillsynsmyndigheten).

3 § Skyldigheten att vidta beredskapsålgärder fastställs för ett år i taget från och med den 1 juli (lagringsårel) och grundas på förbrukningen eller försäljningen under det närmast förgående kalenderåret (basåret).

4 § Beredskapsålgärder på grund av förbrukning vid en anläggning skall vidtas av den som innehade anläggningen vid basårets utgång. Skyldigheten grundas på hela förbrukningen vid anläggningen under basåret.

Överlåts anläggningen efter basårets utgång, får tillsynsmyndigheten medge att skyldigheten övergår på den nye innehavaren.

Beredskapsålgärdernas omfattning

5 § Skyldig att vidta beredskapsålgärder (beredskapsskyldig) för ett lag
ringsår är den som

1. under basåret vid en anläggning för energiändamål förbrukat

a) minst 5 miljoner kubikmeter naturgas eller

b) naturgas jämte kol, eldningsolja eller dieselbrännolja, motsvarande sammanlagt minst 5 miljoner kubikmeter naturgas, varvid 1 kubikmeter olja eller 1,6 ton kol skall anses motsvara 1 000 kubikmeter naturgas.

2. under basåret till förbrukare sålt natuigas för energiändamål,

3. är skyldig att hålla fastighet anordnad på visst sätt på grund av åläggande enligt 9 § andra stycket.

6 § Förbrukare av naturgas som avses i 5 § 1 skall hålla beredskapslager
av lämpligt ersättningsbränsle för naturgas samt ha sådan utrustning till
gänglig som behövs för att ersättningsbränslet skall kunna användas vid
anläggningen.

7 § Storieken av beredskapslager av ersältningsbränsle som skall hållas enligt 6 § bestäms för varje lagringsår på grundval av den mängd naturgas som har förbrukats under basåret. För varje lagringsskyldig beräknas den mängd ersättningsbränslé {basmängden) som motsvarar den förbrukade mängden naturgas.

8 § Säljare av naturgas som avses i 5 § 2 skall vidta beredskapsåtgärder som gör det möjligt alt, om tillförseln av naturgas avbryts eller försvåras, värma upp bostadsområden som annars uppvärms med naturgas.

Vilka åtgärder som skall vidtas bestäms med utgångspunkt i uppvärm-ningsbehovel för de fastigheter inom distributionsområdet som vid basårets utgång uppvärms med natitrgas.

FöU 1984/85:13 3

9 § För varje säljares distributionsområde skall finnas en beredskaps
plan, varav framgår hur beredskapsbehovet av möjlighet till alternativ
uppvärmning för berörda fastigheter skall tillgodoses.

Fastighetsinnehavare får åläggas att hålla sina fastigheter så anordnade att den alternativa uppvärmning som förutsätts i planen kan komma till stånd.

10 § Med utgångspunkt i landets behov av beredskapslager för förbru
kare som avses i 6 § bestämmer regeringen för varje slag av ersätlnings-
bränsle hur stor andel av basmängderna som skall lagras under lagrings
året.

Med utgångspunkt i beredskapsbehov bestämmer regeringen också omfattningen av beredskapsåtgärder enligt 8 § andra stycket.

Beredskapslager

11 § Skyldighet enligt 6 § att lagra ersältningsbränsle skall fullgöras med
varor som den lagringsskyldige äger. Den får inte fullgöras med varor som
transiteras.

Beredskapslager av ersältningsbränsle skall hållas inom landet i anläggningar, som de lagringsskyldiga förfogar över, på ett från beredskaps- och kontrollsynpunkt tillfredsställande sätt.

12 § Skyldighet alt vidta beredskapsåtgärder på grund av 8 § skall fullgöras på ett från beredskaps- och kontrollsynpunkt tillfredsställande sätt.

13 § Regeringen får för att tillgodose beredskapsbehov meddela föreskrifter om var beredskapslager skall finnas.

Fastställande av beredskapsskyldighet

14 § Tillsynsmyndigheten skall för varje lagringsår

1. för var och en som är beredskapsskyldig enligt 5 § I fastställa storleken av beredskapslagrel och den utrustning som skall hållas enligt 6 §,

2. fastställa beredskapsplan för varje säljares distributionsområde.

I beredskapsplanen skall anges vilka åtgärder säljaren skall vidta enligt 8 § och vilka särskilda åligganden som skall åvila fastighelsinnehavare enligt 9 § andra stycket. Om säljaren åläggs att hålla visst beredskapslager, skall storleken på detta fastställas.

15 § Till ledning för tillsynsmyndighetens beslut enligt 14 § skall den som
är beredskapsskyldig enligt 5 § 1 eller 2 före den I februari närmast efter
basåret avge en deklaration rörande sin förbrukning eller försäljning av
naturgas under basåret. Därvid skall även lämnas de uppgifter som behövs
för fastställandet av beredskapsplan.

Vaije säljare skall ge in ett förslag till beredskapsplan för sill område.

16 § Tillsynsmyndigheten skall så snart beslutsunderlag föreligger med
dela beslut enligt 14 §.

Ett sådant beslut får ändras om kontroll hos den beredskapsskyldige, begäran av denne eller annan omständighet ger anledning till det.

Lagring ombesörjd av annan

17 § Om särskilda skäl föreligger, får tillsynsmyndigheten för visst fall
medge att någon som är skyldig att lagra ersättningsbränsle uppdrar åt
annan att helt eller delvis ombesörja lagring för hans del.

r Riksdagen 1984/85. lOsaml. Nr 13

FöU 1984/85:13 4

Befrielse från lagringsskyldighet

18 § Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får medge
befrielse helt eller delvis från skyldighet att hälla beredskapslager i visst
fall, om synnerliga skäl föranleder att skyldigheten inte behöver fullgöras
vare sig genom egen lagring eller genom lagring hos någon annan. Om det
föreliggei" synnerliga skäl, får också befrielse medges från annan skyldighet
som ålagts en beredskapsskyldig enligt 14 §.

Ett medgivande får förenas med villkor.

Beredskapslagrens lanspråktagande

19 § Om till följd av krig eller annan allvarlig försöijningskris tillförseln av naturgas till landet avbryts eller försvåras, får regeringen medge att beredskapslager tas i anspråk av den lagringsskyldige i den utsträckning som är påkallad med hänsyn till rådande förhållanden.

20 § Om en lagringsskyldig försätts i konkurs, utgör denna lag inte något hinder mot all hans beredskapslager las i anspråk av konkursförvaliningen för konkursens slutförande.

Lag rings av gift

21 § Den som inte håller fastställt beredskapslager skall till staten er
lägga särskild avgift (lagringsavgift).

Lagringsavgift skall erläggas även av den som utan medgivande enligt 17 § uppdrar åt någon annan att ombesörja lagring av ersättningsbränsle eller som förvarar lagrade varor i strid mot föreskrifter som har meddelats med stöd av 13 §.

22 § Regeringen bestämmer för de ersättningsbränslen och andra varor
som skall lagras det belopp vartill lagringsavgiften skall uppgå för kalen
dermånad. Beloppet skall motsvara en beräknad kapitalkostnad för varan
med tillägg av 60 procent.

Vid försummelse som avses i 21 § första stycket skall lagringsavgift tas ut med fullt belopp. Vid försummelse som avses i 21 § andra stycket skall avgift tas ut med en tredjedel av fullt belopp.

Försummas lagringsskyldighet under en del av en kalendermånad skall avgift utgå för hela månaden.

Om det föreligger synnerliga skäl, får avgiften nedsättas eller efterges.

23 § Frågor om uttagande av lagringsavgift prövas av tillsynsmyndighe
ten.

Tillsynsmyndighetens beslut om uttagande av lagringsavgifi får verkställas enligt utsökningsbalken.

Tillsyn

24 § Den som är beredskapsskyldig skall lämna tillsynsmyndigheten de
uppgifter som behövs för tillsynen av att lagen och med stöd av lagen
meddelade föreskrifter efterievs.

Regeringen får meddela föreskrifter om fullgörandet av uppgiftsskyldigheten.

25 § Den som har förbrukat naturgas skall, även i annat fall än som avses
i 24 §, pä begäran lämna tillsynsmyndigheten de uppgifter om förbriikning,
lager, utrustning och anordningar som behövs för tillsynen av att lagen och
med stöd av lagen meddelade föreskrifter efterlevs.

FöU 1984/85:13 5

26 § Tillsynsmyndigheten eller den som myndigheten utser får undersöka lager, utrustning och anordningar, vilka hålls av den som är uppgiftsskyldig enligt denna lag, och granska dennes bokföring och övriga handlingar som hör till verksamheten. Det åligger den uppgiftsskyldige att lämna tillträde till utrymmen för lager, utrustning och anordningar samt till kontorslokaler.

27 § Underiåter en beredskapsskyldig att

1. hålla beredskapslager av den omfattning eller på det sätt som åligger honom enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen,

2. iaktta villkor Som avses i 18 §,

3. lämna deklaration eller förslag till beredskapsplan enligt 15 § eller

4. hålla utrustning och anordningar på det sätt som åligger honom enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen,

får tillsynsmyndigheten förelägga honom vid vite att fullgöra sina åligganden.

Tillsynsmyndigheten får också vid vite meddela föreläggande som behövs för att uppgiftsskyldigheten enligt 24 eller 25 § skall fullgöras eller för att undersökning eller granskning enligt 26 § skall kunna utföras.

Vitesföreläggande skall delges. Ett utdömt vite får inte förvandlas till fängelse.

28 § Polismyndigheten skall lämna det biträde som behövs för utövande
av tillsyn enligt denna lag.

Ansvarsbestämmelser

19 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms, om gärningen ej är

belagd med straff i brottsbalken, den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

1. underlåter att på annat sätt än som anges i 21 § iaktta vad som åligger
honom genom beslut enligt 14 §,

2. underiåter att fullgöra skyldighet som avses i 15, 24 eller 25 § eller vid fullgörandet av sådan skyldighet lämnar oriklig uppgift,

3. underlåter att lämna tillträde till lager, utrustning, anordningar eller kontorslokaler enligt 26 § eller annars hindrar undersökning eller granskning som avses där.

I ringa fall döms inte till ansvar.

Den som har åsidosatt vitesföreläggande enligt 27 § döms inte till straff för gärning som omfattas av föreläggandet.

30 § Brott som avses i 29 § får åtalas av allmän åklagare endast efter
anmälan av tillsynsmyndigheten.

Besvär m.m.

31 § Tillsynsmyndighetens beslut i frågor som avses i 14 § första stycket
samt 23 och 27 §§ får överklagas genom besvär hos kammarrätten.

I övrigt överklagas tillsynsmyndighetens beslut genom besvär hos regeringen.

32 § Beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats
med stöd av lagen skall gälla omedelbart, om inte annat förordnas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.

FöU 1984/85:13 6

2 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att 20 § kommunalskattelagen (1928: 370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

20 §'

Vid beräkningen av inkomsten från särskild förvärvskälla skall alla omkostnader under beskattningsåret för intäkternas förvärvande och bibehållande avräknas från samtliga intäkter i pengar eller pengars värde (bruttointäkt) som har infiutit i förvärvskällan under beskattningsåret.

Avdrag får inte göras för:

den skattskyldiges levnadskostnader och därtill hänförliga utgifter, såsom vad skattskyldig utgett som gåva eller som periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning till person i sitt hushåll;

kostnader i samband med plockning av vilt växande bär och svampar till den del kostnaderna inte överstiger de intäkter som är skattefria enligt 19 §;

värdet av arbete, som i den skattskyldiges förvärvsverksamhet utförts av den skattskyldige själv eller andre maken eller av den skattskyldiges barn som ej fyllt 16 år;

ränta på den skattskyldiges eget kapital som har nedlagts i hans förvärvsverksamhet;

svenska allmänna skatter;

kapitalavbetalning på skuld;

avgift enligt 8 kap. studiestödslagen (1973: 349);

avgift enligt lagen (1972:435) om överlastavgift;

avgift enligt lagen (1976:666) om påföljder och ingripanden vid olovligt byggande m. m.;

avgift enligt 99 a § utlänningslagen (1980: 376);

avgift enligt 26 § arbetstidslagen (1982:673);

skadestånd, som grundas på lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet eller annan lag som gäller förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, när skadeståndet avser annat än ekonomisk skada;

straffavgift enligt 8 kap. 7 § tredje stycket rättegångsbalken;

belopp, för vilket arbetsgivare är betalningsskyldig enligt 75 § uppbördslagen (1953:272) eller för vilket betalningsskyldighet föreligger på grund av underlåtenhet att göra avdrag enligt lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar;

avgift enligt lagen (1976: 206) om felparkeringsavgift;

kontrollavgift enligt lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering;

överförbrukningsavgift enligt ransoneringslagen (1978:268);

vattenföroreningsavgift enligt lagen (1980:424) om åtgärder mot vattenförorening från fartyg;

avgift enligt 3 § lagen (1975:85) med bemyndigande att meddela föreskrifter om in- eller utförsel av varor;

' Senaste lydelse 19S4: 1086.

lagringsavgift enligt lagen (1984: lagringsavgift enligt lagen

1049) om beredskapslagring av olja (1984:1049) om beredskapslagring
och kol; av olja och kol eller lagen

(1985:000) om försörjningsberedskap på naturgasområdet:

ränta på lånat kapital till den del räntan täcks av sådant statligt bidrag som avses i punkt 7 av anvisningarna till 24 §; kapitalförlust m. m. i vidare mån än som får ske enligt 36 §.

(Se vidare anvisningarna.)

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.

Skyldig att hålla beredskapslager under ett lagringsår är den som

1. importerat lagringsbränsle och under basåret sålt eller förbrukat sådant bränsle,

2. drivit oljeraffinaderi inom landet och under basåret sålt lagringsbränsle,

3. av lagringsskyldig som avses i I eller 2 köpt samt under basåret sålt

a) minst 30000 ton kol,

b) minst 1 000 ton gasol eller

c) minst 20000 kubikmeter andra lagringsbränslen,

4. i annat fall än som avses i I
under basåret vid en anläggning för
brukat

a) minst 8000 ton kol,

b) minst 5000 kubikmeter eldningsolja eller dieselbrännolja eller

c) kol och eldningsolja eller dieselbrännolja, motsvarande sammanlagt minst 5000 kubikmeter olja, varvid ett ton kol skall anses motsvara fem åttondels kubikmeter olja,

5. a) inom landet framställt och under basåret sålt kolpulver, som malts för vidareförsäljning, eller någon kol-välskeblandning eller

Skyldig att hålla beredskapslager under ett lagringsår är den som

1. importerat lagringsbränsle och under basåret sålt eller förbrukat sådant bränsle,

2. drivit oljeraffinaderi inom landet och under basåret sålt lagringsbränsle,

3. av lagringsskyldig som avses i I eller 2 köpt samt under basåret sålt

a) minst 30000 ton kol,

b) minst 1 000 lon gasol eller

c) minst 20000 kubikmeter andra lagringsbränslen,

4. i annat fall än som avses i 1
under basåret vid anläggning för
brukat

a) minst 8000 ton kol,

b) minst 5000 kubikmeter eldningsolja eller dieselbrännolja,

c) kol och eldningsolja eller dieselbrännolja, motsvarande sammanlagt minst 5000 kubikmeter olja, varvid ett lon kol skall anses motsvara fem åttondels kubikmeter olja eller

d) kol jämte naturgas, motsvarande sammanlagt 8000 ton kol, varvid 1,6 ton kol skall anses motsvara 1000 kubikmeter naturgas, eller eldningsolja eller dieselbrännolja jämte naturgas, motsvarande minst 5000 kubikmeter olja, varvid I kubikmeter olja skall anses motsvara 1000 kubikmeter naturgas,

5. a) inom landet framställt och
under basåret sålt kolpulver, som
malts för vidareförsäljning, eller nå
gon kol-våtskeblandning eller

FöU 1984/85:13 9

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

b) under basåret sålt eller förbru- b) under basåret sålt eller förbru
kat utom landet framställda pro- kat inom landet framställda pro
dukter som avses i a. dukter som avses i a.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.

Bakgrund

År 1982 fattade riksdagen (prop. 1981/82:102, FöU 18, rskr, 374) ett principbeslut om beredskapslagring på nalurgasområdel. Beslutet innebar att beredskapen endast skulle avse krig och avspärrning. Huvuddelen av naturgasen avsågs inom ramen för det s. k. Sydgasprojekiet (prop. 1979/ 80:170, NU 70, rskr. 410) tillföras från källor i Nordsjön. Eftersom risken för frédskriser inom delta område bedömdes som ringa ansågs del inte vara nödvändigt med en beredskap för fredskriser. Med hänsyn till att naturgas i huvudsak ersätter eldningsolja, stadsgas och gasol borde, ansågs det, samma försörjningsberedskap inför krigs- och avspärrningssituationer eftersträvas för naturgas som för dessa bränslen. Enligt de år 1982 redovisade principerna skulle distributörer och storförbrukare av naturgas vara skyldiga att fr. o. m. år 1986 hålla beredskapslager av naturgas eller av ersättningsbränsle härför motsvarande 40 % av den volym som sålts eller förbrukats under närmast föregående år. Det ingick mot denna bakgrund i förutsättningarna för Sydgasprojekiet att ett särskilt beredskapslager av propån (en form av gasol) skulle uppföras.

I proposition 1983/84:47 (NU 10, rskr. 125) om vissa nalurgasfrågor, som innebar en viss omprövning av Sydgasprojekiet, anmälde föredragande statsrådet att den tänkta lösningen av beredskapen i fråga om naturgas skulle bli komplicerad och alltför kostsam. För att trots de redovisade problemen kunna uppnå en försörjningsberedskap inom området var det enligt föredragande statsrådet nödvändigt att tillgripa provisoriska lösningar.

Utredningen (H 1982:04) för prövning av det löpande oljelagringsprogrammet gavs i uppdrag att lämna förslag till hur försörjningsberedskapen för nalurgasanvändarna tills vidare borde tillgodoses. Resultatet av utredningens arbete har redovisats i betänkandet (Ds 11984:13) Energiberedskap för krisfid. Sammanfattningar av utredningsförslaget och remissyttrandena över detta finns i en bilaga till propositionen.

På grundval av utredningens förslag läggs i proposittonen fram förslag till en provisorisk lösning av ifrågavarande beredskapsfråga.

Föredragande statsrådet

Statsrådet Birgitta Dahl behandlar - efter att ha anfört allmänna synpunkter på förslagen i propositionen - riktlinjerna för en försörjningsberedskap

FöU 1984/85:13 10

på naturgasområdet (s. 11-16). Hon kommenterar vidare del förslag till lag i ämnet som genom propositionen (s. 2-5, 16-30) föreläggs riksdagen. Lagförslagets regler stämmer, anför hon, i stor utsträckning överens med den lag (1984:1049) om beredskapslagring av olja och kol som riksdagen antog i slutet av år 1984 (prop. 1984/85:53, FöU 6, rskr. 94). Hon uppger vidare att den nya lagen föranleder vissa detaljändringar i nyssnämnda lag om beredskapslagring av olja och kol och i kommunalskattelagen (1928:370), vilka också föreläggs riksdagen för antagande (s. 6-9, 30-32).

Motioner

1984/85:3164 av Ivar Franzén (c) och Börje Hörnlund (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i motionen beträffande åtgärder i syfte att förbättra försörjningsberedskapen genom en inhemsk gasproduktion.

1984/85:3165 av Per Richard Molén (m) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen kompletterar lagen om försörjningsberedskap med en skyldighet för Sydgas AB att utta en beredskapslageravgift av konsumenter som förbrukar högst 5 miljoner m naturgas och att detta belopp ställs till ÖEF:s förfogande att användas för framtagning av lagringsutrymmen för naturgas.

Utskottet

De förslag rörande försörjningsberedskap på naturgasområdet som läggs fram i propositionen föranleds av att kommersiell distribution av naturgas avses komma i gång sommaren 1985 i västra Skåne inom ramen för det s. k. Sydgasprojekiet. Förslagen innebär - som framgår av det föregående - en provisorisk lösning för den närmaste framtiden. Beredskapsålgärder vidtas för förbrukare av mer än 5 miljoner m/år inom industrin och för förbrukare som i huvusak använder naturgasen för bostadsuppvärmning. Ansvariga för beredskapsåtgärderna är storförbrukarna för egen del och i övrigt distributörerna.

.Storförbrukarna inom industrin beräknas använda 40 % av naturgasen. För de flesta av dem bedöms lagring av olja sammankopplat med ett vidmakthållande av utrustning för oljeanvändning vara den lämpligaste korttidslösningen. Beträffande vissa av dessa förbrukare kan också inlagring av gasol i oljeföretagens anläggningar bli aktuell.

De förbrukare som väsentligen använder naturgasen för anläggningar som värmer upp bostadsområden väntas ta ca 20 % av naturgasen i anspråk. För dessa beräknas beredskapsfrågan tills vidare lösas genom oljelagring och lagring av elutrustning genom gasdistributörens försorg.

Återstående 40 % av naturgasen används-huvudsakligen inom småindustrin - för processändamål och ugnar. Beredskapsåtgärder för dessa använ-

FöU 1984/85:13 11

dåre föreslås anstå till dess att det finns tekniska och ekonomiska lösningar som är bättre än de hittills övervägda.

För närvarande finns, framhåller föredragande statsrådet, inte tillräckligt beslutsunderlag för ett definitivt ställningstagande till en permanent lösning av försörjningsberedskapen på naturgasområdet. Enligt statsrådet Dahl måste en sådan lösning tas fram så snart som möjligt. Därvid måste ansvaret för det tekniska utvecklingsarbetet i första hand vila på berörda gasintressenter. Hon avser återkomma till denna fråga och dess vidare behandling.

De föreslagna lagarna avses träda i kraft den 1 januari 1986. Skyldigheten att vidta beredskapsålgärder avses gälla fr. o. m. lagringsårel 1986/87.

Även om förslagen har provisorisk karaktär är riktlinjerna och lagen generellt utformade. De kan således, framhålls det i propositionen, tillämpas om del blir aktuellt att utvidga gasdistribulionen utöver vad som redan beslutats innan en permanent lösning av beredskapsfrågan föreligger.

Den provisoriska lösning som föreslås får till följd att förbrukare av mindre än 5 miljoner m naturgas per år - för vilka det enligt lagförslaget inte föreskrivs skyldighet att vidta beredskapsåtgärder- inte blir belastade med några beredskapskostnader. Detta förhållande medför enligt motion 3165 (m) bristande konkurrensneutralitet mellan t. ex. mindre konsumenter av olja (upp till 5 000 m) och här berörda konsumenter av naturgas. Dessa oljekonsumenter har, framhåller motionären - även om de inte är lagringsskyldiga-oljeleverantörernas lagringskostnader, beräknade till 150-180 kr. per m, inräknade i sina inköpspriser. Motionären anser att Sydgas AB bör som gasdistribulör åläggas att för förbrukare av högst 5 miljoner m' naturgas i försäljningspriset inkludera en lagringsavgift motsvarande den kostnad per m'' som storkonsumenter har för sin lagringsskyldighet. Summan av dessa avgifter bör enligt motionen ställas till vederbörande myndighets förfogande att användas för framtagning av lagringsutrymmen för naturgas.

Näringsutskottet lar i sitt yttrande fasta på att föredragande statsrådet i propositionen har framhållit att den provisoriska lösning som förordas får till följd att kostnaderna för beredskapen till viss del inte slår igenom förrän senare. I yttrandet citeras också hennes uttalande alt detta inte får medföra att vissa gasförbrukare på grund därav befrias från beredskapskostnader liksom hennes redogörelser för det arbete med denna fråga som för närvarande pågår i departementet.

Mot denna bakgrund anför näringsulskottet bl. a.:

------- Lagen om försörjningsberedskap på nalurgasområdel avses träda i

kraft den 1 januari 1986. Det kan förutsättas att regeringen dessförinnan åstadkommer en lämplig ordning - genom en särskild avgift eller på annat sätt - för den kostnadsutjämning som blir erforderlig. De naturgaskonsumenter som tills vidare undantas från krav på beredskapsålgärder kan av föredragande statsrådets uttalande - som riksdagen uttryckligen bör ställa sig bakom - redan nu sluta sig till att undantaget inte ger dem anledning att räkna med fördelakttgare kostnader för naturgas än vad de lagringsskyldiga storkonsumenterna får betala. Riksdagen har, menar näringsulskottet, mot

FöU 1984/85:13 12

här angiven bakgrund inte skäl alt nu ge regeringen någon anvisning om vilken metod som bör användas för alt åstadkomma lämpliga relationer mellan naiurgaspriserna för olika förbrukarkategorier. Näringsulskottet avstyrker alltså motion 1984/85:3165 (m).

Försvarsutskottet anser liksom näringsutskottet att det är angelägel att kostnaderna utjämnas mellan de naturgaskonsumenter som tills vidare undantas från krav på beredskapsåtgärder och övriga förbrukare av naturgas. Av föredragande statsrådets uttalande framgår att i regeringskansliet övervägs åtgärder i syfte att åstadkomma en sådan utjämning. Som resultat av detta arbete kan ett regeringsförslag i frågan väntas föreläggas riksdagen innan den nu behandlade lagstiftningen träder i kraft. Försvarsutskottet anser i likhet med näringsutskottet att riksdagen inte bör ge regeringen någon anvisning om vilken metod som bör användas för all åstadkomma lämpliga relationer mellan naturgaspriserna för olika förbrukarkategorier. Motion 3165 (m) bör avslås.

I motion 3164 (c) förklarar sig motionärerna till nöds kunna acceptera den lösning som föreslås i propositionen. De anser del dock vara önskvärt att åtgärder vidtas i syfte all förbättra försörjningsberedskapen genom en inhemsk gasproduktion. Motionärerna förespråkar dels utvinning av me-langas ur torvmossar genom den s. k. vyrmetanmetoden, dels gasproduktion genom metanjäsning av organiskt avfall från jordbruket. Samtidigt med att arbetet på att utveckla metoder för beredskapslagring av naturgas fortsätter borde enligt deras mening satsas på att åstadkomma en mera omfattande inhemsk produktion.

Näringsulskottet har vid behandlingen av motion 3164 av motionärerna upplysts om att deras tanke att lagringsskyldighet enligt den nu föreslagna lagen skulle kunna fullgöras genom att erforderlig mängd organiskt material finns lagrad i anslutning till en lämpligt placerad anläggning för melanjäs-ning. Näringsutskottet pekar i sill yttrande på att det enligt förslaget till lag om försörjningsberedskap på naturgasområdet ankommer på de lagringsskyldiga att själva bestämma vilket slag av ersältningsbränsle med därtill hörande utrustning som de vill salsa på. öm en fortsatt utveckling av vyrmetanmetoden leder till alt denna kommer att användas i större skala kan metoden enligt näringsutskottets uppfattning väntas tilldra sig uppmärksamhet bland de lagringsskyldiga. Motsvarande gäller, framhåller näringsulskottet, i fråga om melanjäsning av organiskt material. Frågan om åtgärder för att främja utvecklingen av de nu nämnda metoderna för gasframslällning bör enligt näringsutskottets mening även framgent prövas i ett allmänt energipo-litiskt sammanhang. Utskottet betonar att vyrmetanmetoden ännu befinner sig på försöksstadiet. Näringsutskottet finner mot här angiven bakgrund att del inte finns skäl för riksdagen att göra en sådan framställning till regeringen som föreslås i motion 1984/85:3164 (c).

Försvarsutskottet ser det från beredskapssynpunkt önskvärt med en inhemsk gasproduktion. Frågan om åtgärder för att främja utvecklingen av

FöU 1984/85:13 13

en sådan gasframställning bör dock, som näringsulskottet framhåller, prövas i ett allmänt energipolitiskt sammanhang. Motion 3164 bör avslås av riksdagen.

I de delar som utskottet inte kommenterat har utskottet inte något all invända mot de riktlinjer för försörjningsberedskap på naturgasområdet som riksdagen föreslagits godkänna. Det gäller också lagförslagen. Dessa är utformade i linje med den lag som riksdagen nyligen antagit rörande beredskapslagring av olja och kol (prop. 1984/85:53, FöU 6, rskr. 14). Del förhållandet all de föreslagna åtgärderna är av provisorisk karaktär innebär självklart vissa olägenheter. Det är emellertid angeläget all det finns en försörjningsberedskap på naturgasområdet redan när denna energiform börjar introduceras i vårt land. Förslagen i propositionen är under rådande förutsättning en rimlig första lösning på denna beredskapsfråga.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

l.att riksdagen antar vid proposition fogat förslag till lag om försörjningsberedskap på naturgasområdet,

2. att riksdagen antar vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i kommunalskallelagen (1928:370),

3. att riksdagen antar vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja och kol,

4. att riksdagen avslår motion 1984/85:3165 om kompletterande bestämmelser rörande beredskapsavgifter för vissa konsumenter av naturgas,

5. att riksdagen avslår motion 1984/85:3164 om förbättringar av försörjningsberedskapen på naturgasområdet genom inhemsk gasproduktion,

6. att riksdagen godkänner de riktlinjer som föredragande statsrådet har förordat för försörjningsberedskap på naturgasområdet.

Stockholm den 21 maj 1985

På försvarsutskottets vägnar PER PETERSSON

Närvarande: Per Petersson (m), Roland Brännström (s), Gunnar Björk i Gävle (c), Åke Gustavsson (s), Göthe Knutson (m), Evert Hedberg (s), Karl-Erik Svartberg (s), Olle Aulin (m), Mals Olsson (s), Anita Bråkenhielm (m), Eric Hägelmark (fp), Inge Cadsson (s), Ingvar Björk (s), Irene Vestlund (s) och Anders Svärd (c).

FöU 1984/85:13 14

Reservationer

1 Kostnadsutjämning mellan olika förbrukare av naturgas

Per Petersson, Göthe Knutson, Olle Aulin och Anita Bråkenhielm (alla m) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 12 börjar "Försvarsutskottet anser" och slutar "bör avslås" bort ha följande lydelse:

Försvarsutskottet vill i likhet med vad som framförs i en avvikande mening (avvikande mening 1) till näringsutskottets yttrande starkt understryka risken för alt regeringens förslag medför en prissättning på naturgas som inte är konkurrensneutral. Av föredragande statsrådets uttalande framgår visserligen att man i regeringskansliet överväger åtgärder för att åstadkomma en kostnadsutjämning mellan nalurgaskonsumenter som tills vidare undantas från krav på beredskapsåtgärder och övriga förbrukare av naturgas. Dessa uttalanden är emellertid enligt utskottets mening så vaga att riksdagen bör begära att regeringen i enlighet med vad som föreslås i motion 1984/85:3165 snarast lägger fram förslag till kompletterande bestämmelser som föreskriver skyldighet för konsumenter som förbrukar högst 5 miljoner m' naturgas att erlägga beredskapsavgift. Ett sådant uttalande skulle i god tid ge de naturgaskonsumenter som enligt föreliggande förslag inte åläggs vidta beredskapsåtgärder säker kännedom om vilka kostnader de har att räkna med vid utnyttjande av denna energikälla. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets yrkande i moment 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen med anledning av proposittonen och med bifall till motion 1984/85:3165 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om kompletterande bestämmelser rörande beredskapsavgift för vissa konsumenter av naturgas.

2 Inhemsk gasproduktion

Gunnar Björk i Gävle (c) och Anders Svärd (c) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 12 börjar "Försvarsutskottet ser" och på s. 13 slutar "av riksdagen" bort ha följande lydelse:

Försvarsutskottet anser i likhet med vad som anförs i en avvikande mening (avvikande mening 2) till näringsutskottets yttrande att möjligheterna att förbättra försörjningsberedskapen på naturgasområdet genom inhemsk produktion bör bli föremål för ingående uppmärksamhet. En beredskap för produktion av gas genom den s. k. vyrmetanmetoden - liksom metoder att framställa gas genom metanjäsning av organiskt material, t. ex. jordbruksavfall - kan vara av stor betydelse i detta sammanhang. Vad utskottet nu anfört om förbättringar av beredskapen på naturgasområdet genom inhemsk gasproduktion bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

FöU 1984/85:13 16

TkT • Bilaga

Naringsutskottets yttrande 1984/85:11 y

om försörjningsberedskap på naturgasområdet (prop. 1984/85:172)

Till försvarsutskottet

Försvarsutskottet har berett näringsulskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1984/85:172 om försörjningsberedskap på nalurgasområdel jämte motioner, dvs. motionerna 1984/85:3164 av Ivar Franzén (c) och Börje Hörnlund (c) och 1984/85:3165 av Per-Richard Molén (m).

Näringsulskottet lar i sitt yttrande upp de frågor som behandlas i motionerna. I den mån propositionen inte berörs i detta sammanhang föranleder den inga kommentarer från näringsutskottets sida.

Beredskapskostnadernas genomslag i kostnaderna för naturgaskonsumtion

Regeringens förslag innebär att frågan om beredskapslagring av naturgas löses provisoriskt. Skyldighet alt vidta beredskapsåtgärder åläggs dels storförbrukare av naturgas, dels de distributörer som säljer naturgas till övriga förbrukare. Som storförbrukare räknas den som under det basår som föregår lagringsåret har förbrukat minst 5 miljoner kubikmeter naturgas eller en däremot svarande kombination av naturgas samt olja eller kol. För distributörernas del begränsas kravet på beredskapsåtgärder till all avse naturgas som används för uppvärmning av bostäder.

Storförbrukarna, dvs. huvudsakligen större industriföretag, väntas komma att svara för ca 40 % av naturgaskonsumtionen inom det område där naturgas nu introduceras. Uppvärmningskundernas andel beräknas bli ca 20 %. Återstående ca 40 % kommer i huvudsak att gå till småindustrin. Denna blir enligt de ovan antydda reglerna tills vidare undantagen från kravet på beredskapsåtgärder. Anledningen härtill är följande. De ifrågavarande företagen använder i allmänhet naturgasen i processer där den svårligen kan ersättas med olja. Den beredskapsåtgärd som står till buds, en central lagring avgasol, har avvisats som alltför komplicerad och dyrbar. Det pågår arbete på att finna andra lösningar av beredskapslagringsfrågan för dessa företags del.

I detta sammanhang anför föredragande statsrådet (s. 15):

Den provisoriska lösning som jag nu förordar får till följd alt kostnaderna för beredskapen till viss del inte slår igenom förrän senare. Delta får inte medföra att vissa gasförbrukare på grund härav befrias från beredskapskostnader. Hur denna fråga skall lösas bör övervägas under frågans fortsatta beredning i departementet. I detta sammanhang bör beaktas den nuvarande prissättningen, möjligheten alt införa en särskild avgift m.m.

FöU 1984/85:13 17

I motion 1984/85:3165 (m) anförs att de provisoriska bestämmelserna om beredskapsåtgärder, med skillnad mellan industriföretag som är storkonsumenter och övriga industriföretag, medför bristande konkurrensneutralitet pä bränslemarknaden. Naturgasen blir föremål för en förtäckt subventione-ring. Motionären anser alt Sydgas AB, vars gasleveranser det nu är fråga om, borde åläggas skyldighet att ta ut en beredskapslagringsavgift av de kunder som inte är storkonsumenter. Avgiftsmedlen skulle disponeras av överstyrelsen för ekonomiskt försvar för investeringari lagringsutrymmen för naturgas. Enligt yrkandet i motionen bör riksdagen hos regeringen begära förslag till kompletterande lagbestämmelser av nu angiven innebörd.

Näringsulskottet tar fasta på föredragande statsrådets nyss citerade uttalande, varav framgår att regeringen kommer att sörja för att den nu föreslagna provisoriska lösningen inte får till följd all vissa nalurgasförbruka-re befrias från beredskapskostnader. Lagen om försörjningsberedskap på naturgasområdet avses träda i kraft den 1 januari 1986. Det kan förutsättas att regeringen dessförinnan åstadkommer en lämplig ordning - genom en särskild avgift eller på annat sätt - för den kostnadsutjämning som blir erforderlig. De naturgaskonsumenter som tills vidare undantas från krav på beredskapsåtgärder kan av föredragande statsrådets uttalande - som riksdagen uttryckligen bör ställa sig bakom - redan nu sluta sig till att undantaget inte ger dem anledning att räkna med fördelaktigare kostnader för naturgas än vad de lagringsskyldiga storkonsumenterna får betala. Riksdagen har, menar näringsulskottet, mot här angiven bakgrund inte skäl att nu ge regeringen någon anvisning om vilken metod som bör användas för att åstadkomma lämpliga relationer mellan naturgaspriserna för olika förbrukarkategorier. Näringsutskoltet avstyrker alltså motion 1984/85:3165 (m).

Metangas som ersättning för naturgas

Den bästa försörjningsberedskapen på nalurgasområdel skapas genom insatser för alt få till stånd en inhemsk gasproduktion, anförs det i motion 1984/85:3164 (c). Motionärerna förespråkar dels utvinning av metangas ur torvmossar genom den s. k. vyrmetanmetoden, dels gasproduktion genom metanjäsning av organiskt avfall från jordbruket. Samtidigt med alt arbetet på att utveckla metoder för beredskapslagring av naturgas fortsätter borde, menar de, satsningar göras på att åstadkomma en mera omfattande inhemsk gasproduktion. Motionärerna föreslår att riksdagen skall rikta ett uttalande av denna innebörd till regeringen.

Det är givet att gas som utvinns genom någon av de metoder som motionärerna berör kan lagras som ersättning för naturgas. Vid näringsutskottets behandling av motion 1984/85:3164 (c) har emellertid från motionärernas sida upplysts om alt deras tanke snarare är att lagringsskyldighet enligt den nu föreslagna lagen skulle kunna fullgöras genom att en anläggning som möjliggör omedelbar utvinning av erforderlig mängd metangas finns installe-

FöU 1984/85:13 18

rad vid en lämpligt belägen mosse eller genom att erforderlig mängd organiskt material finns lagrad i anslutning till en lämpligt placerad anläggning för metanjäsning. Med en generös tolkningskulle, finner näringsulskottet, en åtgärd enligt något av dessa alternativ kunna anses svara mot de krav i fråga om beredskapslagring som anges i 6 § lagförslaget.

Det ankommer på dem som skall fullgöra lagringsskyldighel enligt den föreslagna lagen att själva bestämma vilket slag av ersättningsbränsle med därtill hörande utrustning som de vill salsa på. Om en fortsatt utveckling av vyrmetanmetoden leder till att denna kommer att användas i större skala kan metoden väntas tilldra sig uppmärksamhet bland de lagringsskyldiga; motsvarande gäller i fråga om metanjäsning av organiskt material. Frågan om åtgärder för att främja utvecklingen av de nu nämnda metoderna för gasframställning bör enligt näringsutskottets mening även framgent prövas i ett allmänt energipolitiskt sammanhang. Utskottet vill betona att vyrmetanmetoden ännu befinner sig på försöksstadiet.

Näringsutskottet finner mot här angiven bakgrund att del inte finns skäl för riksdagen att göra en sådan framställning till regeringen som föreslås i motion 1984/85:3164 (c).

Stockholm den 14 maj 1985

På näringsutskottets vägnar NILS ERIK WÅÅG

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Lilly Hansson (s), Erik Hovhammar (m), Lennart Pettersson (s), Rune Jonsson (s), Sten Svensson (m), Olof Johansson (c), Karl-Erik Häll (s), Per Westerberg (m), Birgitta Johansson (s), Per-Richard Molén (m), Ivar Franzén (c), Lars Andersson (s), Hugo Bergdahl (fp) och Oswald Söderqvist (vpk).

Avvikande meningar

1. Beredskapskostnadernas genomslag i kostnaderna för naturgaskonsumtion

Erik Hovhammar, Sten Svensson, Per Westerberg och Per-Richard Molén (alla m) anser all yttrandet under rubriken Beredskapskostnadernas genomslag i kostnaderna för naiurgaskonsumtion bort ha följande lydelse:

Regeringens förslag--- (=utskottet)--- angiven innebörd.

Näringsutskottet vill starkt understryka de risker för en icke konkurrensneutral prissättning på naturgas som de av regeringen föreslagna bestämmelserna medför. Föredragande statsrådets vaga uttalande om fortsatta överväganden i denna fråga kan inte godtas som skäl för att riksdagen skulle avstå från alt nu uttryckligen kräva en ordning som undanröjer dessa risker.

FöU 1984/85:13 19

Riksdagen bör följaktligen begära att regeringen med det snaraste framlägger förslag till kompletterande bestämmelser i lagen om försörjningsberedskap på naturgasområdet av den innebörd som anges i motion 1984/85:3165 (m).

2. Metangas som ersättning för naturgas

Olof Johansson (c) och Ivar Franzén (c) anser att yttrandet under rubriken Metangas som ersättning för naturgas bort ha följande lydelse:

Den bästa----- (=utskottet)---- 6 § lagförslaget.

Introduktionen av naturgas i Sverige och det därmed sammanhängande kravet på beredskapsåtgärder medför alt vyrmetanmetoden - liksom metoden att framställa gas genom metanjäsning av organiskt material, t. ex. jordbruksavfall - tilldrar sig ett kraftigt ökat intresse. De svårigheter att ersätta naturgas i industriella processer som näringsulskottet har berört i del föregående skulle kunna bemästras genom en omfattande framställning av metangas. En beredskap för en sådan produktion kan vara ett alternativ till beredskapslagring av naturgas eller andra bränslen.

Vad här sagts talar för att möjligheterna att förbättra försörjningsberedskapen på naturgasområdet genom inhemsk gasproduktton bör bli föremål för ingående uppmärksamhet. Riksdagen bör i enlighet med vad som yrkas i motion 1984/85:3164 (c) göra ett uttalande till regeringen av nu angiven innebörd.