FiU 1984/85: 37

Finansutskottets betänkande
1984/85:37

om statsbudgetens utgifter för budgetåret 1985/86 och statliga kreditgarantier
(prop. 1984/85:100 bil. 1 och 1984/85:150 bil. 1)

I bilaga I till proposition 1984185:100 (budgetpropositionen) har regeringen
föreslagit riksdagen att
4. för budgetåret 1985/86, i avvaktan på slutliga förslag i kompletteringspropositionen
och i enlighet med vad som förordats i propositionen,

b) beräkna förändringar i anslagsbehållningar,

c) beräkna förändringar i dispositionen av rörliga krediter,

d) beräkna beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto.

I bilaga till proposition 1984185:150 (kompletteringspropositionen) har
regeringen - efter föredragning av statsrådet Kjell-Olof Feldt -dels föreslagit riksdagen att

4. godkänna i propositionen framlagd beräkning av förändringarna i
anslagsbehållningarna för budgetåret 1985/86,

6. godkänna i propositionen framlagd beräkning av förändringarna i
dispositionen av rörliga krediter för budgetåret 1985/86,

7. godkänna i propositionen framlagd beräkning av Beräknat tillkommande
utgiftsbehov, netto för budgetåret 1985/86,

dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts i propositionen
om

19. statliga kreditgarantier.

I kompletteringspropositionen framhålls det beträffande såväl kreditgarantierna
som utgiftsberäkningarna att det får ankomma på riksdagens
finansutskott att göra justeringar för sådana förändringar som inte kunnat
beaktas av föredraganden i de lämnade redovisningarna.

Utskottet

Statsbudgetens utgifter budgetåret 1985/86

De samlade statsutgifterna ett visst budgetår utgör summan av

— alla utgiftsanslag fördelade på 16 huvudtitlar,

— förändringar i behållningar på reservationsanslag,

— förändringar i utnyttjande av rörliga krediter,

— beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto.

1 Riksdagen 1984185. 5 sami. Nr 37

FiU 1984/85:37

Statsbudgetens utgiftsanslag

I budgetpropositionen beräknades medelsbehovet på statsbudgetens utgiftsanslag
under budgetåret 1985/86 till 315,3 miljarder kronor. Regeringen
har därefter i särpropositioner lagt fram förslag för riksdagen som
sammantagna inneburit att anslagsbehovet minskat med 0,6 miljarder kronor.
Å andra sidan föreslås i kompletteringspropositionen vissa anslagsuppräkningar
som ökar medelsbehovet med sammanlagt 3,9 miljarder kronor.
Härav avser 2,6 miljarder kronor en uppjustering av utgifterna för
statsskuldräntor, 1,2 miljarder kronor ökade skatteutjämningsbidrag och
knappt 0,1 miljarder kronor ökat stöd till vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbildning.

Regeringens, riksgäldsfullmäktiges och riksdagens förvaltningsstyrelses
förslag till medelsberäkning på utgiftsanslagen för budgetåret 1985/86 uppgår
därmed till sammanlagt 318,7 miljarder kronor.

Utskottet har i efterföljande tabell ställt samman de av riksdagen beslutade
ändringarna i dessa förslag. En specifikation av anslagsförändringarna
lämnas i en bilaga.

Tabell. Sammanställning av riksdagens beslut med anledning av regeringens förslag
för budgetåret 1985/86

1000-tal

	Av regeringen föreslaget belopp	Av riksdagen beslutat belopp	Förändring Ökning (+) Minskning (-)
Utgiftsanslag: Kungl, hov- och slottsstaterna	31468	31468		0
Justitiedepartementet	9 096197	9096197		0
Utrikesdepartementet	9728154	9720454	-	7700
Försvarsdepartementet	25 081657	25085382	+	3 725
Socialdepartementet	79346542	79346542		0
Kommunikationsdepartementet	11974084	11974084		0
Finansdepartementet	16418698	16423 398	+	4700
Utbildningsdepartementet	38082506	38096647	+	14141
Jordbruksdepartementet	6376808	6486 308	+	109500
Arbetsmarknadsdepartementet	17 869624	17 869624		0
Bostadsdepartementet	13 843 463	13 843463		0
Industridepartementet	10 888408	10888408		0
Civildepartementet	5 695361	5695 361		0
Riksdagen och dess myndigheter Räntor på statsskulden, m. m.	430910	430678	-	232
73 800000	77400000	+3 600000
Oförutsedda utgifter	1000	1000		0
Summa utgiftsanslag	318664880	322389014	+3 724134

Av specifikationen framgår att riksdagen beslutat öka anslaget för räntor
på statsskulden med 3600 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit i
kompletteringspropositionen. Riksdagen har dessutom beslutat öka 17
andra anslag med sammanlagt 132,6 milj. kr. och minska 4 anslag med
sammantaget 8,5 milj. kr. I ett fall som avser utvecklingsbiståndet har
föreslagna belopp omfördelats mellan två anslag. Sammantaget kommer
således statsutgifterna, exkl. statsskuldräntorna att på riksdagens initiativ
öka med 124,1 milj. kr. under budgetåret 1985/86.

FiU 1984/85:37

De förändringar som gjorts i utgiftsanslagen för budgetåret 1985/86 se-
dan budgetpropositionen lades fram kan sammanfattas på följande sätt
(milj. kr.).
Utgiftsanslag enligt budgetpropositionen	315325
Förslag lämnade i särpropositioner	- 558
Förslag lämnade i kompletteringspropositionen
ändrad beräkning av statsskuldräntor	+2600
skatteutjämningsbidrag m. m.	+ 1298
Av riksdagen beslutade ändringar
avseende statsskuldräntor	+3600
övriga anslag (se specifikation)	+ 124
Summa utgiftsanslag i statsbudgeten	322389
Av ökningen på sammanlagt 7 miljarder kronor svarar sålunda uppjuste-

ringen av utgifterna för statsskuldräntor för 6,2 miljarder kronor.

Förändring av anslagsbehållningar

För reservationsanslag kan utbetalningarna komma att avsevärt avvika
från det anslagna beloppet. Detta registreras som en förändring av anslagsbehållningarna.

De totala anslagsbehållningarna och deras förändring sedan budgetåret
1981/82 framgår av efterföljande tabell, där beloppen är angivna i miljarder
kronor.

Budgetår	Anslagsbehåll-ning vid bud-getårets slut	Förändring under bud-getåret
1981/82	19,7	-0,3
1982/83	24,6	+4,9
1983/84	26,4	+ 1,8
1984/85 (prel.)	23,7	-2,7

En minskning av anslagsbehållningarna är liktydigt med att utnyttjandet
av reservationsmedel överstiger vad som anvisats i form av reservationsanslag
för det aktuella budgetåret. Minskningen registreras därför som en
ökad belastning på statsbudgetens utgiftssida. Omvänt gäller att en ökning
av anslagsbehållningarna innebär att utbetalningarna blir lägre än de belopp
som anvisats. Detta tas upp som en negativ post på utgiftssidan.

I det reviderade budgetförslaget räknar föredraganden med att anslagsbehållningarna
skall minska med 1,5 miljarder kronor under budgetåret
1985/86.

Hänsyn har därvid inte tagits till att regeringen i proposition 217 om
vissa ekonomisk-politiska åtgärder m. m. har förklarat sig ha för avsikt att
hålla inne medel eller senarelägga utbetalningar för att begränsa den efterfrågan
som skapas via statsbudgeten. Mot bakgrund av dessa åtgärder

FiU 1984/85:37

räknar utskottet med att anslagsbehållningarna skall öka med 0,5 miljarder
kronor under budgetåret 1985/86.

Förändringar i dispositionen av rörliga krediter

Vissa myndigheter och bolag har enligt riksdagens beslut möjlighet att
utnyttja rörliga krediter hos riksgäldskontoret. Förändringar i den utestående
lånestocken, dvs. förändringar i nettoutlåningen, registreras på
statsbudgeten i form av förändringar i dispositionen av rörliga krediter. I
det reviderade budgetförslaget beräknas utnyttjandet av rörliga krediter
komma att öka med 0,5 miljarder kronor. Utskottet gör ingen annan
bedömning än föredraganden.

Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto

För att redan i statsbudgeten kunna redovisa en total budgetbelastning,
som så nära som möjligt ansluter sig till det väntade utfallet, används en
ospecificerad post kallad Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto. På
den förs sådana utgifter och inkomster upp, för vilka konkreta förslag ännu
inte föreligger eller där beloppen inte exakt kan beräknas.

I det reviderade budgetförslaget föreslås att posten Beräknat tillkommande
utgiftsbehov, netto förs upp med ett belopp om 1 miljard kronor för
budgetåret 1985/86. Av propositionen framgår att bakom detta belopp —
som alltså utgör skillnaden mellan vissa förväntade inkomster och utgifter
- döljer sig inkomstförstärkningar av vissa fondupplösningar, bl. a. av
sjukförsäkringsfonde n.

Utskottet gör med hänsyn härtill ingen annan bedömning än föredraganden
utan föreslår att 1 miljard kronor sätts av på denna post.

De samlade statsutgifterna

Sammanfattningsvis beräknar utskottet statsutgifterna för budgetåret
1985/86 på följande sätt (milj. kr.).

Statsutgifter 1985/86	Budgetförslag i prop. 150	Utskottet
Utgiftsanslag	318599	322389
Förändringar i anslagsbehållningar	1500	-500
Okad disposition av rörliga krediter	500	500
Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto	1000	1000
Summa statsutgifter	321599	323389

Statliga kreditgarantier m. m.

Den statliga garantigivningen är av betydande omfattning. Av den redogörelse
som lämnas i kompletteringspropositionen (s. 54—59) framgår att
staten vid utgången av år 1984 stod som garant för en samlad kapitalskuld
på 95,5 miljarder kronor. Därmed hade den garanterade kapitalskulden
ökat med 3,8 miljarder kronor på ett halvt år.

FiU 1984/85:37

De ramar inom vilka olika myndigheter får bevilja kreditgarantier m. m.
är dock väsentligt större och uppgick vid årsskiftet till 142,7 miljarder
kronor. Föredraganden räknar med att garantiramarna per den 1 juli 1985
skall ha ökat med ytterligare drygt 0,5 miljarder kronor för att då uppgå till
143,2 miljarder kronor.

En statlig garanti kan i vissa sammanhang vara ett direkt alternativ till
ett statligt lån. Garantierna har den fördelen att de i sig inte innebär någon
utgift för staten och därför inte belastar statsbudgeten. Att låta garantier
ersätta statliga lån är således ett sätt att begränsa budgetunderskottet. Det
bör dock noteras att sådana åtgärder endast har en rent budgetavlastande
effekt. De utgör inga besparingar. Långivningen förs nämligen endast över
från staten till annan part, och för samhället som helhet uppkommer inte
något ökat kreditutrymme.

Det finns också skäl att uppmärksamma att vaije garanti utgör en potentiell
skuld som utlöses så snart garantin måste infrias. Staten drabbas då av
en utgift som belastar statsbudgeten.

Eftersom garantier innebär åtaganden som har många likheter med vanliga
utgifter, bör förslag om nya garantiformer underkastas samma restriktiva
prövning som gäller för vanliga utgiftsåtaganden. Vid en sådan prövning
bör särskilt uppmärksammas de risker som är förknippade med den
tilltänkta garantigivningen.

Det regelsystem som i dag används för den statliga garantigivningen är
invecklat och svårt att överblicka. Utskottet anser det därför motiverat att
regeringen som föreslås i propositionen låter en särskild utredare undersöka
möjligheterna att utforma enhetligare regler för verksamheten.

Det är enligt utskottets mening också angeläget att garantigivningen
knyts till ett fast redovisningssystem som omfattar alla garantiformer. I
kompletteringspropositionen anmäls att riksrevisionsverket skall få i uppdrag
att utarbeta en förbättrad redovisning. Detta uppdrag berör dock inte
riksgäldskontoret direkt, sägs det.

Riksgäldskontoret svarar för en mycket betydande del av den statliga
garantigivningen. Med hänsyn härtill är det, som utskottet ser det, nödvändigt
att redovisningen av riksgäldskontorets garantigivning samordnas med
redovisningen av andra garantiformer. Riksgäldskontoret bör därför ges
möjlighet att medverka i riksrevisionsverkets översyn i syfte att få till
stånd en sådan samordning.

Den garanterade kapitalskulden har på några få år vuxit mycket kraftigt i
omfattning. Delvis sammanhänger detta med devalveringarna 1981 och
1982. En fortsatt snabb ökning av garantiengagemangen kan emellertid få
återverkningar på samhällsekonomin. Förskjutningar i garantiåtagandena
bör därför kunna beaktas vid utformningen av den ekonomiska politiken.

Riksdagen tar två gånger varje år ställning till vilken inriktning budgetpolitiken
och den ekonomiska politiken bör ha under efterföljande budgetår.
Detta sker i februari och i maj/juni.

FiU 1984/85:37

I propositionen anmäls att regeringen har för avsikt att i fortsättningen
lämna riksdagen endast en årlig sammanställning över garantiverksamheten.
Detta kommer att ske i budgetpropositionen, och redovisningen skall
därvid omfatta det gångna budgetåret.

Omläggningen skulle innebära att de uppgifter om garantigivningen som
riksdagen har som underlag vid behandlingen av den reviderade finansplanen
skulle vara närmare ett år gamla. Detta är enligt utskottets mening inte
tillfredsställande. Om arbetet med sammanställningarna är mycket betungande,
och det av den anledningen anses önskvärt att begränsa antalet
rapporttillfällen, bör redovisningen i stället lämnas i kompletteringspropositionen
och då avse det senast förflutna kalenderåret.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen lägger till handlingarna vad som anförts i proposition
1984/85: 150 bilaga 1 moment 19 om statliga kreditgarantier,

2. att riksdagen med anledning av i proposition 1984/85:150 bilaga 1
moment 4 framlagd beräkning av förändringar i anslagsbehållningarna
för budgetåret 1985/86 godkänner vad utskottet anfört,

3. att riksdagen godkänner i proposition 1984/85:150 bilaga 1 moment
6 framlagd beräkning av förändringar i dispositionen av
rörliga krediter för budgetåret 1985/86,

4. att riksdagen godkänner i proposition 1984/85:150 bilaga 1 moment
7 framlagd beräkning av Beräknat tillkommande utgiftsbehov,
netto för budgetåret 1985/86.

Utskottet hemställer att ärendet avgörs efter endast en bordläggning.

Stockholm den 11 juni 1985

På finansutskottets vägnar
ARNE GADD

Närvarande: Arne Gadd (s), Björn Molin (fp), Lars Tobisson (m), Paul
Jansson (s), Nils Åsling (c), Per-Axel Nilsson (s), Rune Rydén (m), Roland
Sundgren (s). Christer Nilsson (s), Filip Fridolfsson (m), Rolf Rämgård (c),
Torsten Karlsson (s), Hugo Hegeland (m), Carl-Henrik Hermansson (vpk)
och Gunnar Nilsson i Eslöv (s).

FiU 1984/85:37

Bilaga

Specifikation av anslagsförändringar i förhållande till regeringens förslag avseende budgetåret 1985/86
Kronor

Bet./ Prop. Huvudtitel Av regeringen Av riksdagen Förändring

rskr. nr Anslag föreslaget beslutat Ökning (+)

nr belopp belopp Minskning (—)

		lil.	Utrikesdepartementet
UU 8	100	A 13	Lån till personal inom
	bil. 5		utrikesförvaltningen m. m.	7700000	0	-	7700000
UU 12	100	C 2	Utvecklingssamarbete
	bil. 5		genom SIDA	4 196735 000	4 226135 000	+	29400000
UU 12	100	C 8	Övriga u-landspolitiska
	bil. 5		insatser m. m.	1029350000	999950000	-	29400 000
						-	7700000
		IV. Försvarsdepartementet
FöU 9	100	A 2	Vissa nämnder m. m.
	bil. 6		inom totalförsvaret	6150000	6625 000	+	475000
FöU 9	100	F 16	Frivilliga försvarsorga-
	bil. 6		nisationer m. m.	75000000	78250000	+	3 250000
						+	3725000
		VII. Finansdepartementet
Rskr.	100	D 3	Tullverket:
330	bil. 9		Förvaltningskostnader	724102000	728802000	+	4700000
						+	4700000
		VIII. Utbildningsdepartementet
UbU 30	100	D 13	Lokala och individuella
	bil. 10		linjer och enstaka kurser	378005 000	377935000	—	70000
UbU 32	100	D 15	Forskningsanknytning av
	bil. 10		grundläggande högskoleut-
			bildning samt konstnärligt
			utvecklingsarbete	16001000	17601000	+	1600000
UbU 33	100	D 16	Humanistiska fakulteterna	172774000	177774000	+	5000000
	bil. 10
UbU 33	100	D 19	Samhällsvetenskapliga
	bil. 10		fakulteterna	201945 000	206945000	+	5000000
UbU 33	100	D 20	Medicinska fakulteterna	455418000	456168000	+	750000
	bil. 10
KrU 16	100	F 8	Ersättning åt författare
	bil. 10		m. fl. för utlåning av
			deras verk genom biblio-
			tek m. m.	45707 000	46 778000	+	1071000
KrU 16	100	F 20	Vissa bidrag till teater-,
	bil. 10		dans- och musikverksamhet	10350000	10700000	+	350000
KrU 16	100	F 25	Vissa bidrag till bild-
	bil. 10		konst	7789000	7989000	+	200000
KrU 16	100	F 30	Bidrag till vissa arkiv	2205000	2 305 000	+	100000
	bil. 10
KrU 16	100	F 38	Naturhistoriska riks-
	bil. 10		museet	36 509000	36632000	+	123000
KrU 21	141	G 15	Litteraturstöd	34671000	34 688000	+	17000

+ 14 141000

FiU 1984/85:37

Bet./ rskr. nr	Prop. nr	Huvudtitel Anslag	Av regeringen föreslaget belopp	Av riksdagen beslutat belopp	Förändring Ökning (+) Minskning (—)
		IX. Jordbruksdepartementet
JoU 33	166	B 3	Bidrag till jordbrukets
			rationalisering, m. m.	50000000	90000000	+	40000000
JoU 33	166	C 6	Prisstöd till jordbruket
			i norra Sverige	352 000000	412000000	+	60 000000
JoU 36	211	C 8	Administration av per-
res. 17			manent skördeskadeskydd
			m. m.	16956000	24956000	+	8000000
JoU 32	143	Eli	Bidrag till fiskevård	2825000	4825000	+	2000000
KrU 12	100	I 1	Stöd till turism och
	bil. 11		rekreation	75 800000	75 300000	-	500000
						+	109 500000
		XIV. Riksdagen och dess myndigheter
FiU 31	100	B 1	Riksgäldskontoret:
	bil. 16		Förvaltningskostnader	45 712000	45 480000	-	232000
						-	232000
		XV. Räntor på statsskulden
FiU 36	150	1	Räntor på statsskulden,
			m. m.	73 800000000	77400000000	+ 3 600000000

+ 3 600000 000

Summa förändringar +3 724134 000

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985