FiU 1984/85:36

Finansutskottets betänkande
1984/85:36

om anslag till räntor på statsskulden, m.m. (prop. 1984/85:100 bil.
17 och 1984/85:150 bil. 1)

FEMTONDE HUVUDTITELN

Regeringen har i proposition 1984/85: 100 bilaga 17 (finansdepartementet)
föreslagit riksdagen att

1. godkänna vid propositionen fogat förslag till räntor på statsskulden,
m.m. för budgetåret 1985/86,

2. till Räntor på statsskulden, m.m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett
förslagsanslag av 71 200000000 kr.

Därefter har regeringen i proposition 1984/85:150 med förslag till slutlig
reglering av statsbudgeten för budgetåret 1985/86, m.m. (kompletteringspropositionen)
bilaga 1 såvitt nu är i fråga föreslagit riksdagen att - med
ändring av förslag i proposition 1984/85: 100 bilaga 17 - till Räntor på
statsskulden, m.m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av
73 800000000 kr.

Den i proposition 150 föreslagna medelstilldelningen grundar sig på
beräkningar gjorda inom riksgäldskontoret. Riksgäldskontoret har därefter
den 20 maj 1985 tillställt utskottet en promemoria med en förnyad beräkning,
i vilken man beaktat effekterna av den sedan mitten av maj 1985
höjda inhemska räntenivån. Denna beräkning visar att medelsbehovet för
räntor på statsskulden m.m. nu kan uppskattas till 77400000000 kronor
för budgetåret 1985/86. I jämförelse med vad som föreslås i kompletteringspropositionen
innebär detta att anslaget behöver räknas upp med 3,6
miljarder kronor. Jämfört med budgetpropositionen uppgår det ökade medelsbehovet
till 6,2 miljarder kronor.

De olika beräkningarna kan sammanfattas på följande sätt.

Räntor på statsskulden budgetåret 1985/86

Miljarder kronor

	Budget- prop.		Kompf prop.		Nuv. beräkn.
Räntor på inhemska lån m. m.	51,9	+ 1.8	53,7	+3.2	56,9
Räntor på utländska lån	13,5	+0.2	13,7	+0.4	14,1
Valutaförluster	5,8	+0,6	6,4	-	6,4
Summa	71,2	+2.6	73,8	+3.6	77,4

1 Riksdagen 1984185. 5 sami. Nr 36

FiU 1984/85:36

I kompletteringspropositionen har alltså ränteutgifterna tagits upp med
ett belopp som är 2,6 miljarder kronor högre än vad som angavs i budgetpropositionen.
Härav avser 1,8 miljarder kronor en uppräkning av de
inhemska räntorna. Denna justering är föranledd av en rad faktorer. Bl. a.
har en större del av upplåningen förutsatts komma att ske mot statsskuldväxlar.
Detta medför, allt annat lika, ökad belastning på statsbudgeten på
kort sikt, eftersom räntan på dessa låneformer bokförs vid emissionstillfället
och inte i efterskott som fallet är med bl. a. obligationer. Dessutom har
man i kompletteringspropositionen utgått från en högre räntenivå för
statsskuldväxlar än vid beräkningarna till budgetpropositionen.

I den förnyade beräkning som riksgäldskontoret därefter har gjort är det
återigen framför allt räntekostnaden för statsskuldväxlar som får genomslag.
Enbart dessa ränteutgifter beräknas nu öka med ytterligare 2,8 miljarder
kronor. Räntor på utländska lån har tagits upp med ett 0,4 miljarder
kronor högre belopp än i kompletteringspropositionen. Detta sammanhänger
med att utlandsupplåningen under innevarande budgetår antas öka
mer än förutsatt.

Utskottet

Riksbanken beslöt den 13 maj 1985 att vidta ett antal åtgärder för att
åstadkomma en allmän penningpolitisk åtstramning. Bl. a. höjdes diskontot
och straffräntan.

Höjningen av räntenivån slår i betydande utsträckning igenom på utgifterna
för riksgäldskontorets inhemska upplåning och då främst på den del
av upplåningen som sker mot statsskuldväxlar. Riksgäldskontoret har
därför gjort en ny beräkning av utgifterna för räntor på statsskulden för
budgetåret 1985/86. Den nya beräkningen utvisar ett medelsbehov på 77,4
miljarder kronor, dvs. 6,2 miljarder kronor mer än vad som satts av för
samma ändamål i budgetpropositionen.

Enligt utskottets mening kan uppjusteringen av ränteutgifterna ses som
en god illustration på den mycket stora osäkerhet som utmärker dessa
beräkningar. Även om man utgår från oförändrat upplåningsbehov kan
förhållandevis små ändringar i antagandena få långtgående återverkningar
på beräkningsresultatet.

Eftersom någon periodisering inte tillämpas kan t. ex. en ändrad upplåningsprofil
kortsiktigt leda till att ränteutgifterna förskjuts från ett budgetår
till ett annat. En ökad satsning på stora obligationslån leder t. ex. till att
ränteutgifterna senareläggs. En finansiering med statsskuldväxlar eller
skattkammarväxlar, som för närvarande har kommit till ökat utnyttjande,
leder å andra sidan till att utgifterna tidigareläggs.

Därtill kommer att ändrade räntenivåer snabbt kan göra prognoserna
inaktuella.

FiU 1984/85:36

Ett annat osäkerhetsmoment är valutakursutvecklingen. Ändrade valutakurser
får återverkningar dels på ränteutbetalningarna till utlandet, dels
på de kursförluster som med nuvarande bokföringsprinciper uppkommer
när utländska lån löses in för betalning.

Erfarenheterna från framför allt föregående och innevarande budgetår
visar också att det är svårt att i förväg uppskatta, i vilken utsträckning man
kommer att förtidsinlösa utländska lån, och vilka valutaförluster som
därigenom kommer att bokföras.

Att valutaförluster över huvud taget tas upp i dessa sammanhang kan
också diskuteras utifrån redovisningsmässiga principer. Enligt nuvarande
praxis bokförs valutaförluster i samband med att utlandslån omsätts och
ersätts med nya lån. Valutaförlusterna får visserligen till följd att utlandsskuldens
bokförda värde i svenska kronor ökar, men de inverkar inte på
statens löpande utgifter och inkomster. Däremot minskar de löpande ränteutgifterna
när ett lån ersätts av ett annat med fördelaktigare villkor. En
sådan faktisk förbättring döljs emellertid bakom den skenbara försämring
som valutaförlusterna ger på våra löpande betalningar. Redovisningen av
valutaförlusterna kan t. o. m. ge det felaktiga intrycket att det är ofördelaktigt
för Sverige att förtidsinlösa lån för att byta ut dem mot lån med
fördelaktigare villkor.

Utskottet har mot denna bakgrund tidigare ifrågasatt de nuvarande
principerna för redovisningen. Det är därför med tillfredsställelse som
utskottet noterar att riksgäldskontoret för närvarande håller på att se över
denna fråga i samråd med andra berörda myndigheter. Enligt utskottets
mening är det angeläget att frågan snabbt får en lösning.

För att belysa känsligheten i beräkningarna kan följande överslagsmässiga
riktvärden användas.

En under hela budgetåret 1985/86 bestående förändring av dollarkursen
med 10 öre - från beräkningsantagandet 8:96 kr. per dollar - skulle
medföra att ränteutgifterna ökar eller minskar med ca 100 milj. kr. Samtidigt
skulle valutaförlusterna för lån som förfaller till betalning under budgetåret
ändras med ca 70 milj. kr.

På motsvarande sätt kan man räkna med att en förändring av de kortfristiga
dollarmarknadsräntorna med 1 procentenhet, som blir bestående under
hela budgetåret, ökar eller minskar ränteutgifterna med ca 700 milj. kr.

För den inhemska upplåningen skulle en bestående förskjutning av räntenivån
på 1 procentenhet per den 1 juli 1985 leda till att utgifterna för
budgetåret 1985/86 ändras med ca 1600 milj. kr. Inträffar ränteförändringen
i stället den 1 januari 1986 ökar eller minskar utgifterna med ca 600 milj.
kr.

Med understrykande av osäkerheten i beräkningarna tillstyrker utskottet
att anslaget för räntor på statsskulden beräknas i enlighet med förslaget
i riksgäldskontorets skrivelse den 20 maj 1985.

FiU 1984/85:36

Utskottet hemställer

1. att riksdagen godkänner bilagda förslag till räntor på statsskulden,
m. m. för budgetåret 1985/86 (bilaga),

2. att riksdagen med anledning av proposition 1984/85: 150 bilaga 1
moment 8 till Räntor på statsskulden, m.m. för budgetåret
1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 77400000000 kr.

Utskottet hemställer att ärendet avgörs efter endast en bordläggning.

Stockholm den 30 maj 1985

På finansutskottets vägnar
ARNE GADD

Närvarande: Arne Gadd (s). Björn Molin (fp). Lars Tobisson (m), Paul
Jansson (s), Nils Åsling (c), Rune Rydén (m). Roland Sundgren (s), Christer
Nilsson (s), Filip Fridolfsson (m), Rolf Rämgård (c). Torsten Karlsson
(s), Hugo Hegeland (m), Gunnar Nilsson i Eslöv (s), Gerd Engman (s) och
Hans Petersson i Hallstahammar (vpk).

FiU 1984/85:36

Bilaga

Förslag till räntor på statsskulden, m. m. för budgetåret 1985/86

Utgifter

A Räntor på statsskulden

a Räntor på upplåning inom landet Kr.

1 Ränta på räntelöpande obligationslån,

förslagsvis 22400000000

2 Ränta på riksobligationer,/örs/ng.sv/s 4748000000

3 Vinster på premieobligationslån,

förslagsvis 2881000000

4 Ränta på statsskuldförbindelser, förslagsvis 29500000

5 Ränta på sparobligationer,/örs/agivis 4750000000

6 Ränta på av staten övertagna lån, förslagsvis 40000

7 Ränta på lån hos statsinstitutioner och fonder m. m.,

förslagsvis 1 125000000

8 Ränta på allemanssparande!, förslagsvis 1500000000

9 Ränta på köpeskillingen för fastigheten nr I

i kv. Lejonet i Stockholm 90000

10 Ränta på Konung Carl XIII:s hemgiftskapital 8000

11 Ränta på kortfristig upplåning hos banker m. fl.förslagsvis 100000000

12 Ränta på skattkammarväxlar, förslagsvis 2275000000

13 Ränta på statsskuld växlar, förslagsvis 15 300000000

b Ränta på upplåning i utlandet, förslagsvis

c Ränta på beräknad ny upplåning inom landet, förslagsvis
d Ränta på beräknad ny upplåning utom landet, förslagsvis

B Kapitalrabatter, kursförluster m. m.

1. Kapitalrabatter, förslagsvis 1000

2. Kursförluster, förslagsvis 1000

3. Valutaförluster, förslagsvis 6400000000

C Diverse utgifter

1. Försäljningsprovisioner m. m., förslagsvis 1000000000

2. Inlösningsprovisioner m. m., förslagsvis 185000000

3. Kostnad för börsnotering av obligationslån, förslags vis 6800000

4. Officiella dragningslistor för premielånen, förslagsvis .. 7200000

5. Särskilda dragningslistor för premielånens 100-brev,/ör slagsvis

300000

6. Övriga diverse utgifter, förslagsvis 100000

Summa

55 108638000

12100000000

905964000

2000000000

70114602000

6400002000

1199400000

77714004000

Anm. Valutaomvandling har skett till medelvärdet av valutakurserna under april 1985.

FiU 1984/85:36

Inkomster

A Räntor Kr.

1 Ränta på uppköpta obligationer 70000000

2 Ränta på rörliga krediter 200000000

3 Ränta på checkräkningsmedel i riksbanken 1 000

4 Ränta på övriga utlånade medel 1000000

B Uppgäld, kursvinster m. m.

1 Uppgäld 1000

2 Kursvinster 1000

3 Valutavinster 1000

C Diverse inkomster

1 Preskriberade obligationer och kuponger m. m 35 000000

2 Officiella dragningslistor för premielånen 7900000

3 Övriga diverse inkomster 100000

Summa

Underskott att föras av på statsbudgeten

Summa

271001000

3000

43000000

314004000

77400000000

77714004000

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985