FiU 1984/85:31
Finansutskottets betänkande
1984/85:31
om anslag för budgetåret 1985/86 till riksgäldskontoret samt om
ändring i lagen om riksgäldskontoret (prop. 1984/85:100 bil. 16 och
förs. 1984/85:22)
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet frågor om riksgäldskontorets anslag för
budgetåret 1985/86. Utskottet biträder med en smärre jämkning riksgäldsfullmäktiges
förslag till medelsberäkning. Utskottet föreslår också att
riksgäldskontoret skall få möjlighet att bedriva uppdragsverksamhet inom
tre områden, nämligen beträffande
- kreditgivningen till vissa affärsverk,
- vinstdragningar och annan service åt banker som bedriver vinstsparande,
- biträde åt u-länder och internationella organisationer i frågor om
skuldförvaltning.
Inledning
I detta betänkande behandlar utskottet
dels proposition 1984/85:100 bilaga 16 (finansdepartementet) i vad avser
Litt. B Riksdagens myndigheter punkterna B 1 - B 4,
dels fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag 1984/85:22 om ändring i lagen
(1982:1158) om riksgäldskontoret samt komplettering av anslagsframställning
för budgetåret 1985/86.
Det i förslag 22 framlagda lagförslaget har följande lydelse:
1 Riksdagen 1984185.5 sami. Nr 31
FiU 1984/85:31
2
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1982:1158) om riksgäldskontoret
Härigenom föreskrivs att 18 § lagen (1982:1158) om riksgäldskontoret
skall ha nedan angivna lydelse:
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
18 §
Av fullmäktige avgörs
1. viktigare författningsfrågor;
2. viktigare frågor om riksgäldskontorets organisation och arbetsformer;
3. frågor om upptagande av lån mot obligationer eller andra förbindelser;
4. frågor om utfärdande av statlig garanti eller lämnande av annat statligt
stöd som enligt riksdagens beslut skall prövas av riksgäldskontoret;
5. frågor om villkor för 5. frågor om villkor för krediter
rörliga krediter; som sägs i 3 §;
6. frågor om avskrivning, ackord och eftergift rörande fordringar;
7. anslagsfrågor och andra frågor av större ekonomisk betydelse;
8. frågor om inrättande av tjänst samt om tillsättande av tjänst i vilken
lönegrad F 19 eller högre kan tillämpas på innehavaren;
9. frågor om skiljande från tjänst eller uppdrag eller om disciplinsansvar,
åtalsanmälan, avstängning eller läkarundersökning;
10. övriga frågor som enligt denna lag skall avgöras av fullmäktige;
11. andra frågor som fullmäktige finner vara av större vikt eller som
riksgäldsdirektören hänskjuter till fullmäktige.
Fullmäktige får i den utsträckning förhållandena påfordrar överlåta till
riksgäldsdirektören rätten att besluta om upptagande av dagslån och lån mot
skattkammarväxlaroch statsskuldväxlar, att bestämma de närmare villkoren
för andra lån som skall tas upp samt att besluta i ärenden som anges i första
stycket 4,5 och 6. Rätten för riksgäldsdirektören att besluta i de angivna
frågorna får, i den utsträckning fullmäktige medger, av riksgäldsdirektören
överlåtas till annan tjänsteman. Sådana bemyndiganden för riksgäldsdirektören
skall framgå av en av fullmäktige beslutad arbetsordning eller genom
ett särskilt fullmäktiges beslut. Fullmäktige kan bestämma att beslut som
fattas med stöd av fullmäktiges bemyndiganden skall anmälas för fullmäktige.
Ärenden som inte skall avgöras av fullmäktige avgörs av riksgäldsdirektören
ensam. I den mån sådana ärenden inte är av det slag att de behöver prövas
av riksgäldsdirektören får de avgöras av annan tjänsteman i den omfattning
som framgår av arbetsordningen eller särskilda beslut.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985.
FiU 1984/85:31
3
FJORTONDE HUVUDTITELN
Riksdagens myndigheter
1. Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader. Fullmäktige i riksgäldskontoret
har i proposition 100 bilaga 16 (finansdepartementet) under punkt B 1 (s.
7-9) föreslagit riksdagen
1. att en anslagspost för uppdragsverksamhet på ett formellt belopp av
1000 kr. tas upp under anslaget Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1985/86,
2. att till Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader för budgetåret 1985/86
anvisas ett förslagsanslag av 45 712000 kr.
Vidare har fullmäktige i riksgäldskontoret i förslag 22 föreslagit riksdagen
1. att — under förutsättning att riksdagen bifaller vad regeringen anfört om
finansiering av vissa affärsverks verksamhet - anta det förslag till lag om
ändring i lagen (1982:1158) om riksgäldskontoret som upprättats inom
riksgäldskontoret,
2. att godkänna vad som anförts om principer för redovisning av
uppdragsverksamhet,
3. att medge att tillfälliga likviditetsunderskott i uppdragsverksamheten
får täckas genom medelstillskott från upplåningen, varvid räntevillkoren för
rörlig kredit tillämpas och att tillfälliga likviditetsöverskott i uppdragsverksamheten
tillgodoförs ränteintäkter enligt samma grunder som för övriga
uppdragsmyndigheter,
4. att godkänna vad som anförts om tjänsteexport från riksgäldskontoret.
Propositionen och förslaget
Fullmäktige i riksgäldskontoret föreslår att 45,7 milj. kr. skall anvisas till
kontorets förvaltningskostnader för budgetåret 1985/86. Av äskandena
ligger 0,8 milj. kr. eller 1,8% utanför ramen för det s.k. huvudförslaget.
Fullmäktige föreslår också att det i staten för förvaltningskostnadsanslaget
skall föras upp ett formellt belopp på 1 000 kr. under en ny anslagspost för
uppdragsverksamhet.
I förslag 22 utvecklar fullmäktige närmare vilka verksamhetsområden som
enligt deras mening bör innefattas i den nya uppdragsverksamheten. Det är
— riksgäldskontorets utökade kreditgivning till luftfartsverket och statens
järnvägar,
— service åt banker som tagit över det av staten tidigare premierade
vinstsparandet,
— biträde i frågor om skuldförvaltning åt enskilda u-länder, internationella
organisationer och svenska biståndsmyndigheter.
1* Riksdagen 1984185. 5 sami. Nr31
FiU 1984/85:31
4
Utskottet
Fullmäktiges budgetförslag innebär att riksgäldskontorets förvaltningskostnadsanslag
i princip förs upp med ett realt sett närmast oförändrat
belopp under budgetåret 1985/86. Inom detta belopp föreslår fullmäktige
besparingar och inkomstförstärkningar på i runt tal 1,2 milj. kr. Huvuddelen
av dessa medel begär man att få utnyttja förvissa resursförstärkningar. Dessa
innefattar bl. a. förslag om fem nya tjänster, varav fyra på handläggarnivå.
Riksgäldskontoret har under senare år utvecklat nya finansieringsinstrument,
såväl för institutionella placerare som för hushållssektorn. Kontoret
har därigenom fått ett ökat behov av att i direkt kontakt med olika
återförsäljare sprida information om låneinstrumenten och bistå med olika
säljinsatser. För att möta detta behov föreslår fullmäktige att upplåningsenheten
tillförs en ny handläggartjänst.
Utskottet vill erinra om att riksbanksfullmäktige nyligen föreslagit en ny
teknik för emission av vissa statspapper. Förslaget förs fram i det yttrande
som riksbanksfullmäktige lämnat över statsskuldspolitiska kommitténs delbetänkande
Statsskuldspolitiken - samordningsfrågor (SOU 1984:89). Det
går ut på att riksbanken ensam skall förvärva de emissioner som riksgäldskontoret
gör av statspapper med penningpolitisk anknytning, dvs. för
närvarande statsskuldväxlar och riksobligationer. Dessa statspapper skall
riksbanken sedan i sin tur sälja på marknaden som ett led i sina penningpolitiska
operationer. Förslaget, som för närvarande bereds inom regeringskansliet,
berör direkt det resursbehov som aktualiseras av riksgäldsfullmäktige.
Med hänsyn härtill föreslår utskottet att riksdagen, i avvaktan på att denna
fråga fått en lösning, inte anvisar medel för den begärda tjänsten.
Riksgäldsfullmäktiges medelsberäkning i övrigt har utskottet inget att
erinra mot.
Riksdagen har tidigare i år beslutat att finansieringen av luftfartsverkets
och statens järnvägars verksamhet skall ändras (FiU 1984/85:10, rskr.
1984/85:134-136). Enligt beslutet skall riksgäldskontoret tillhandahålla
medel vid sidan av statsbudgeten för finansiering av dessa verks rörelsekapital
och investeringar. Såväl löpande som långfristiga krediter skall alltså
kunna lämnas. Kreditgivningen skall ske under en försöksperiod och
resultatet skall utvärderas efter två år.
Enligt fullmäktiges uppfattning bör denna kreditgivning bedrivas som
uppdragsverksamhet. Fullmäktige finner det naturligt att i detta sammanhang
också se över och marknadsanpassa kontorets övriga rörliga krediter
vilka bör redovisas på samma sätt.
Utskottet vill erinra om att kreditgivningen till affärsverken inte är avsedd
att inrymma något subventionsmoment. Det är därför viktigt att kontoret
kan tillhandahålla krediterna på så långt möjligt marknadsmässiga villkor
och att verksamheten läggs upp på ett administrativt rationellt sätt. Den av
FiU 1984/85:31
5
fullmäktige föreslagna uppdragsformen och det sätt på vilket uppkomna
likviditetsunderskott och likviditetsöverskott avses bli reglerade ger som
utskottet ser det förutsättningar för att dessa krav skall kunna tillgodoses.
Utskottet tillstyrker med hänsyn härtill den föreslagna lösningen och har
inget att erinra mot att även övriga rörliga krediter marknadsanpassas och
redovisas på motsvarande sätt.
Den ändrade inriktningen av riksgäldskontorets kreditgivning bör enligt
fullmäktige komma till uttryck i lagen (1982:1158) om riksgäldskontoret.
Fullmäktige föreslår därför att en smärre ändring görs i 18 § första stycket,
dvs. i det lagrum där föreskrifter finns intagna om vilka ärenden som skall
avgöras av fullmäktige. Den i andra stycket reglerade delegationsrätten bör
kvarstå oförändrad, påpekar fullmäktige. Utskottet är i det avseendet av
samma uppfattning som fullmäktige. För att denna synpunkt skall kunna
tillgodoses bör enligt utskottets mening en mindre ändring göras även i 18 §
andra stycket. Utskottets ändringsförslag framgår av den bilaga som har
fogats till detta betänkande.
Fullmäktige har vidare föreslagit att ytterligare två verksamhetsområden
skall kunna inordnas i uppdragsverksamheten. Sålunda bör kontoret på
uppdragsbasis kunna lämna viss service till banker som bedriver det nya
vinstsparandet i egen regi. Kontoret bör också, anser fullmäktige, kunna åta
sig att i form av uppdragsverksamhet bistå bl. a. u-länder och internationella
organisationer med råd och anvisningar i frågor som rör skuldförvaltning,
skuldkonsolidering, upplåning m. m. Fullmäktige betonar att tjänsteexporten
är avsedd att ske i begränsad omfattning och på ett sätt som inte leder till
men för den egna verksamheten.
Förslaget om biträde åt banker som bedriver vinstsparande har utskottet
inget att erinra mot. Vad beträffar den föreslagna tjänsteexporten vill
utskottet för sin del inte motsätta sig att riksgäldskontoret på angivet sätt
bistår u-länder och internationella organisationer i dessa frågor så länge
verksamheten ges endast begränsad omfattning. Utskottet förutsätter därvid
att insatserna samordnas med Sveriges övriga utrikespolitiska aktiviteter.
Skulle efterfrågan på denna typ av tjänster visa sig bli stor får det enligt
utskottets mening övervägas om inte verksamheten lämpligen bör bedrivas i
andra former, utan organisatorisk anknytning till svenska statens utlandsupplåning.
Fullmäktige föreslår att det i staten för anslaget B1 Riksgäldskontoret:
Förvaltningskostnader förs upp en anslagspost för uppdragsverksamhet med
ett formellt belopp på 1000 kr. Under denna anslagspost avses de tre
formerna av uppdragsverksamhet bli redovisade. Vid redovisningen av
uppdragsverksamheten och vid utformningen av budgetförslag och långtidsbedömningar
ämnar fullmäktige följa budgethandbokens regler för myndigheter
med uppdragsmodell. Detta innebär, framhåller fullmäktige, bl. a.
att utfall och prognoser över intäkter, kostnader och resultat skall analyseras
och specificeras per verksamhetsgren.
FiU 1984/85:31
6
Med hänsyn till att den beslutade kreditgivningen till vissa affärsverk har
formen av försöksverksamhet, kan utskottet ansluta sig till denna lösning.
Dock bör efter den tvååriga försöksperiodens utgång prövas om inte denna
kreditgivning bör redovisas över ett särskilt anslag. Utskottet förutsätter att
riksgäldskontoret för riksdagen i avvaktan härpå utförligt redovisar omfattningen
och utvecklingen av de olika formerna av uppdragsverksamhet.
Sammanfattning av utskottets förslag till medelsanvisning för riksgäldskontoret
1985/86
varav revisionsenhetens |
||
1. Förvaltningskostnader |
37 893 000 |
1 030 000 |
2. Lokalkostnader |
7 466 000 |
- |
3. Extraordinära utgifter |
500 000 |
- |
4. Uppdragsverksamhet |
1 000 |
- |
Summa kr. |
45 860 000 |
1 030 000 |
5. Uppbördsmedel |
380 000 |
- |
Summa kr. |
45 480 000 |
1 030 000 |
Av anslagsposten 1 får högst 25041000 kr. användas för att bestrida
lönekostnader inkl. lönekostnadspålägg för den personal som finns vid
kontoret enligt organisationsplanen.
Följande riktlinjer bör ligga till grund för utformningen av riksgäldsfullmäktiges
anslagsframställning för budgetåret 1986/87. De anvisningar som
finansdepartementet utfärdat för statsmyndigheternas anslagsframställningar
avseende detta budgetår skall också gälla för riksgäldskontoret. Vid
utformningen av sin framställning skall fullmäktige pröva medelsbehovet
utifrån samma krav som regeringen ställer på statsmyndigheternas anslagsframställningar.
Särskild vikt skall läggas vid de mer långsiktiga bedömningarna
av verksamheten. Det bör sålunda ankomma på fullmäktige att i
anslutning till budgetförslaget för 1986/87 dels redovisa en bedömning av
resursbehoven under den kommande femårsperioden, dels ange vilka
omdisponeringar och andra åtgärder som fullmäktige anser nödvändiga för
att tillgodose dessa behov.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen medger att en anslagspost för uppdragsverksamhet
på ett formellt belopp av 1000 kr. tas upp under anslaget
Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader för budgetåret 1985/86,
2. att riksdagen med anledning av proposition 1984/85:100 bilaga 16
punkt B 1 moment 2 till Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 45 480 000 kr.,
FiU 1984/85:31
7
3. att riksdagen antar i förslag 1984/85:22 framlagt förslag till lag om
ändring i lagen (1982:1158) om riksgäldskontoret med den ändringen
att 18 § erhåller i bilaga till detta betänkande som Utskottets
förslag betecknade lydelse,
4. att riksdagen med anledning av förslag 1984/85:22 godkänner vad
utskottet anfört om principer för redovisning av uppdragsverksamhet,
5. att riksdagen medger att tillfälliga likviditetsunderskott i uppdragsverksamheten
får täckas genom medelstillskott från upplåningen,
varvid räntevillkoren för rörlig kredit tillämpas och att tillfälliga
likviditetsöverskott i uppdragsverksamheten tillgodoförs ränteintäkter
enligt samma grunder som för övriga uppdragsmyndigheter,
6. att riksdagen med anledning av förslag 1984/85:22 godkänner vad
utskottet anfört om tjänsteexport från riksgäldskontoret.
2. Riksgäldskontoret: Vissa kostnader vid emission av statslån m. m. Utskottet
tillstyrker fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag under punkt B 2 (s.
9-11) och hemställer
att riksdagen till Riksgäldskontoret: Vissa kostnader vid emission av
statslån m. m. för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av
57400000 kr.
3. Riksgäldskontoret: Administrationskostnader för lönsparandet. Utskottet
tillstyrker fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag under punkt B 3 (s. 11) och
hemställer
att riksdagen till Riksgäldskontoret: Administrationskostnader för
lönsparandet för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av
890000 kr.
4. Riksgäldskontoret: Administrationskostnader i samband med premiering
av frivilligt sparande av överskjutande preliminär skatt. Utskottet tillstyrker
fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag under punkt B 4 (s. 12) och hemställer
att
riksdagen till Riksgäldskontoret: Administrationskostnader i samband
med premiering av frivilligt sparande av överskjutande
preliminär skatt för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av
1000 kr.
Stockholm den 2 maj 1985
På finansutskottets vägnar
ARNE GADD
FiU 1984/85:31
8
Närvarande: Arne Gadd (s), Björn Molin (fp), Nils Åsling (c), Per-Axel
Nilsson (s), Rune Rydén (m), Roland Sundgren (s), Christer Nilsson (s),
Filip Fridolfsson (m), Rolf Rämgård (c), Torsten Karlsson (s), Bo Södersten
(s), Hugo Hegeland (m), Margit Gennser (m), Gerd Engman (s) och
Jan-Olof Ragnarsson (vpk).
Särskilt yttrande
Punkt 1. Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader
Rune Rydén, Filip Fridolfsson, Hugo Hegeland och Margit Gennser (alla
m) anför:
Vi har i andra sammanhang avvisat den föreslagna kreditgivningen från
riksgäldskontoret till affärsverken. I själva principfrågan hänvisar vi till
reservation 16 i FiU 1984/85:10.
FiU 1984/85:31
i
9
Bilaga
Utskottets förslag till ändring i riksgäldsfullmäktiges förslag till
Lag om ändring i lagen (1982:1158) om riksgäldskontoret
Riksgäldsfullmäktiges förslag Utskottets förslag
18 §
Av fullmäktige avgörs
1. viktigare författningsfrågor;
2. viktigare frågor om riksgäldskontorets organisation och arbetsformer;
3. frågor om upptagande av lån mot obligationer eller andra förbindelser;
4. frågor om utfärdande av statlig garanti eller lämnande av annat statligt
stöd som enligt riksdagens beslut skall prövas av riksgäldskontoret;
5. frågor om villkor för krediter som sägs i 3 §;
6. frågor om avskrivning, ackord och eftergift rörande fordringar;
7. anslagsfrågor och andra frågor av större ekonomisk betydelse;
8. frågor om inrättande av tjänst samt om tillsättande av tjänst i vilken
lönegrad F19 eller högre kan tillämpas på innehavaren;
9. frågor om skiljande från tjänst eller uppdrag eller om disciplinansvar,
åtalsanmälan, avstängning eller läkarundersökning;
10. övriga frågor som enligt denna lag skall avgöras av fullmäktige;
11. andra frågor som fullmäktige finner vara av större vikt eller som
riksgäldsdirektören hänskjuter till fullmäktige.
Fullmäktige får i den utsträckning Fullmäktige får i den utsträckning
förhållandena påfordrar överlåta till förhållandena påfordrar överlåta till
riksgäldsdirektören rätten att beslu- riksgäldsdirektören rätten att besluta
om upptagande av dagslån och lån ta om upptagande av dagslån och lån
mot skattkammarväxlar och stats- mot skattkammarväxlar och statsskuldväxlar,
att bestämma de när- skuldväxlar, att bestämma de närmare
villkoren för andra lån som mare villkoren för andra lån som
skall tas upp samt att besluta i ären- skall tas upp samt att besluta i ärenden
som anges i första stycket 4, 5 den som anges i första stycket 4 och 6
och 6. Rätten för riksgäldsdirektö- samt i frågor om villkor för rörliga
ren att besluta i de angivna frågorna krediter och andra krediter till affärs
får,
i den utsträckning fullmäktige verk. Rätten för riksgäldsdirektören
medger, av riksgäldsdirektören att besluta i de angivna frågorna får,
överlåtas till annan tjänsteman. Så- i den utsträckning fullmäktige med
dana
bemyndiganden för riksgälds- ger, av riksgäldsdirektören överlåtas
direktören skall framgå av en av till annan tjänsteman. Sådana be
fullmäktige
beslutad arbetsordning myndiganden för riksgäldsdirektö
eller
genom ett särskilt fullmäktiges ren skall framgå av en av fullmäktige
beslut. Fullmäktige kan bestämma beslutad arbetsordning eller genom
att beslut som fattas med stöd av ett särskilt fullmäktiges beslut. Fullfullmäktiges
bemyndiganden skall mäktige kan bestämma att beslut
anmälas för fullmäktige. som fattas med stöd av fullmäktiges
bemyndiganden skall anmälas för
fullmäktige.
Ärenden som inte skall avgöras av fullmäktige avgörs av riksgäldsdirektören
ensam. I den mån sådana ärenden inte är av det slag att de behöver prövas
FiU 1984/85:31
10
av riksgäldsdirektören får de avgöras av annan tjänsteman i den omfattning
som framgår av arbetsordningen eller särskilda beslut.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985.