FiU 1984/85:27

Finansutskottets betänkande
1984/85:27

om anslag för budgetåret 1985/86 till byggnadsstyrelsen m. m. (prop.
1984/85:100 bil. 9, delvis)
Sammanfattning

Utskottet godtar regeringens förslag om bemyndigande för viss nedskrivning
av statskapitalet samt förslagen till anslag för byggnadsstyrelsens
underhåll och drift av fastigheter, för inköp av fastigheter samt för
energibesparande åtgärder i statliga byggnader.

I betänkandet behandlas också tre motioner som berör byggnadsstyrelsen.
En motion om avveckling av vissa statliga fastigheter avstyrks. Företrädarna
för moderata samlingspartiet reserverar sig med anledning härav. En motion
om avveckling av byggnadsstyrelsens medverkan i lokalanskaffning till
försäkringskassorna avstyrks. Vidare avstyrks en motion om byggnadsstyrelsens
omvandling till två eller flera fastighetsbolag. Företrädarna för moderata
samlingspartiet reserverar sig mot detta beslut.

Byggnadsstyrelsen har yttrat sig över samtliga tre motioner.

Inledning

I detta betänkande behandlar utskottet

proposition 1984/85:100 bilaga 9 i vad avser Litt. D punkterna D 1, D 2 och
D 15,

de under allmänna motionstiden väckta motionerna
1984/85:947 av Per Petersson m.fl. (m) om avveckling av statens fastighetsinnehav
i vissa fall,

1984/85:1570 av Görel Bohlin (m) om byggnadsstyrelsens roll i lokalfrågor
för försäkringskassorna,

1984/85:1578 av Per-Richard Molén (m) om omvandling av byggnadsstyrelsen
till fastighetsbolag.

Utskottet har inhämtat yttrande från byggnadsstyrelsen över motionerna.
SJUNDE HUVUDTITELN
Finansdepartementet

1. Byggnadsstyrelsen. Regeringen har i proposition 100 bilaga 9 (finansdepartementet)
— efter föredragning av statsrådet Kjell-Olof Feldt - under

1 Riksdagen 1984185. 5 sami. Nr27

FiU 1984/85:27

punkt D 1 (s. 58—67) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att besluta om engångsnedskrivning av statskapitalet
i enlighet med vad som redovisats i propositionen,

2. till Byggnadsstyrelsen för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av
1000 kr.

I motion 947 av Per Petersson m. fl. (m) hemställs att riksdagen begär att
regeringen låter företa en snabb översyn i syfte att avveckla statliga
fastigheter och jord- och skogsmark som ej nyttjas på ett effektivt sätt.

I motion 1570 av Görel Bohlin (m) hemställs att riksdagen hos regeringen
begär att regleringsbrevet den 17 juni 1982 indras och att nytt regleringsbrev
utfärdas varvid den onödiga byråkratin med byggnadsstyrelsens inblandning
slopas.

I motion 1578 av Per-Richard Molén (m) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär förslag om en översyn av byggnadsstyrelsens status och
organisation i linje med vad som anförts i motionen.

Propositionen

Byggnadsstyrelsen är statsförvaltningens expertorgan för bl. a. lokalförsörjning
för civila statliga myndigheter. Ansvaret för fastighetsförvaltning
och anskaffning av lokaler för statlig verksamhet har under senare år i ökad
utsträckning lagts på verket.

Arbetet med att öka effektiviteten i myndigheternas lokalutnyttjande och
att förbättra lokalekonomin pågår fortlöpande. Byggnadsstyrelsen ser av
denna anledning över standard- och normfrågor omfattande bl. a. storleken
på olika rumstyper, möjligheten till större samutnyttjande av lokaler samt
utveckling av effektivare planlösningar. Verket är vidare mer restriktivt i sin
prövning av verksamhetskrav och ökar insatserna för att undvika outhyrda
alltför stora lokaler.

Inom byggnadsstyrelsens verksamhetsområde Förvaltning av fastigheter
och lokaler beräknas de sammanlagda kostnaderna för drift, reparations- och
underhållsarbeten samt energibesparande åtgärder m. m. till 1182 milj. kr.

Byggnadsstyrelsen har vidare, med hänvisning till de avskrivningsregler
som gäller för byggnader som används för försvarsändamål, hemställt att få
engångsnedskriva statskapitalet med 3997716 kr. avseende mark för förrådsanläggningar
och förråd för civilförsvaret. Föredraganden har inget att
erinra mot byggnadsstyrelsens förslag.

För verksamhetsområdet Anskaffning av fastigheter och lokaler innebär
de förslag till anslag för byggnadsverksamhet som redovisas under olika
huvudtitlar i budgetpropositionen en viss minskning av investeringsvolymen
för nästa budgetår. Mot denna bakgrund anser föredraganden i likhet med
byggnadsstyrelsen att medel för myndighetens verksamhet bör beräknas
enligt ett ettårigt huvudförslag med en reduktion om 2 %. Kostnaderna för

FiU 1984/85:27

byggnadsstyrelsens administration beräknas till ca 207 milj. kr., en ökning
med knappt 3 milj. kr.

Yttrandena

Byggnadsstyrelsen har yttrat sig över samtliga här redovisade motioner.

I sitt yttrande över motion 947 framhåller byggnadsstyrelsen att huvuddelen
av fastighetsinnehavet består av fastigheter bebyggda med förvaltningsbyggnader
av olika slag, byggnader för universitet och högskolor, domstolsbyggnader,
muséer m. m. Därutöver förvaltar byggnadsstyrelsen ett antal
byggnadsminnesmärken utan lokalförsörjningsfunktion.

Byggnadsstyrelsens innehav av obehövliga fastigheter är ringa. I den mån
staten inte behöver någon fastighet söker verket försälja densamma. I fråga
om bostadshus gäller riksdagens beslut från år 1981, vilket innebär att statens
bestånd av uthyrningsbostäder skall avvecklas.

I yttrandet över motion 1570 framhålls att överenskomna riktlinjer med
riksförsäkringsverket för anskaffning av lokaler för försäkringskassorna
endast har tillämpats sedan 1983—84, vilket innebär att erfarenheterna
fortfarande är begränsade. Riktlinjernas anvisning för bedömning av lokalbehov
är identisk med riksförsäkringsverkets tidigare gällande interna
föreskrifter.

Hjälp vid hyresförhandlingar har enligt byggnadsstyrelsens uppfattning i
flera fall på väsentligt sätt bidragit till att ge kassorna bättre hyresvillkor.
Överenskommen handläggningsordning för försäkringskassornas inhyrningsverksamhet
har inneburit ett utökat samarbete vid anskaffning och
avveckling av lokaler för statens verksamheter samt ett enhetligare uppträdande
på hyresmarknaden. Detta torde främst gynna den mindre parten -försäkringskassan.

Byggnadsstyrelsen framhåller i yttrandet över motion 1578 att de frågor
som tas upp i motionen är beroende av vilket system som tillämpas för
statsförvaltningens lokalförsörjning och av den närmare rollfördelningen.
Byggnadsstyrelsen har där ålagts olika ”koncernuppgifter” vid sidan av
enskilda lokalförsörjningsärenden. Genom en samlad förvaltning av statliga
lokaler kan myndigheterna betrakta sina lokaler som en förhyrd resurs.
Lokalförsörjning för den civila statsförvaltningen har karaktären av en
koncernfråga. Detta synsätt får enligt styrelsen en kraftigare betoning i tider
av omprövning och besparing, där bl. a. val av lokalförsörjningsalternativ,
samordning mellan olika lösningar och en samlad prövning av areastandard
och teknisk standard är viktiga inslag.

Sammanfattningsvis anför byggnadsstyrelsen att ett samlat ansvar för
lokalförsörjningen inom koncernen staten hos byggnadsstyrelsen innebär

att de ökade kraven på statsförvaltningen när det gäller planering, samråd,
samordning, angelägenhetsgradering och besparing kan tillgodoses enklare
och effektivare,

FiU 1984/85:27

att det samlade lokalbeståndet kan utnyttjas mer effektivt samt

att fastighetsförvaltningen kan bedrivas med en teknisk och ekonomisk
helhetssyn och kompetens.

I yttrandet betonas att de övergripande frågorna kring systemet för
statsförvaltningens lokalförsörjning och kring den närmare rollfördelningen
mellan berörda intressenter bör som hittills diskuteras och prövas fortlöpande
i anslutning till statsförvaltningens förändring.

Utskottet

Utskottet anser det angeläget att byggnadsstyrelsen fortsätter arbetet med
att effektivisera och hålla nere kostnaderna för fastighetsdrift och fastighetsunderhåll,
bl. a. genom ökad samordning av den statliga fastighetsdriften,
ytterligare åtgärder för att begränsa energiförbrukningen samt utveckling av
system för planering på längre sikt av fastighetsunderhåll.

I motion 947 krävs en översyn av olika myndigheters ägande av fastigheter i
syfte att avveckla den del av beståndet som inte nyttjas på ett effektivt sätt.
Som framgår av byggnadsstyrelsens yttrande är styrelsens innehav av
obehövliga fastigheter ringa. I den mån staten inte behöver en fastighet söker
verket försälja densamma.

Enligt utskottets mening arbetar redan byggnadsstyrelsen enligt riktlinjer
som innebär ett effektivt fastighetsutnyttjande. Utskottet förutsätter att den
allmänna inriktning av fastighetsförvaltningen som redovisas i byggnadsstyrelsens
yttrande är densamma även för fortifikationsförvaltningen, domänverket
och andra myndigheter som äger fastigheter. Det bör även nämnas att
riksdagen våren 1981 beslutade (CU 1980/81:35) att statens bestånd av
uthyrningsfastigheter skulle avvecklas. Avvecklingen skall vara genomförd
inom en tioårsperiod. Någon översyn av det statliga fastighetsbeståndet
enligt de intentioner som anges i motion 947 anser utskottet inte påkallad.

I motion 1570 krävs att byggnadsstyrelsens medverkan i lokalfrågor som
rör försäkringskassorna skall avvecklas. Utskottet vill framhålla att fr. o. m.
budgetåret 1982/83 gäller för anskaffning av lokaler till försäkringskassorna
samma villkor som för statsförvaltningen i övrigt (jfr SfU 1982/83:24 s. 19).
De riktlinjer som därvid upprättats innebär ett ökat samarbete mellan
försäkringskassorna och byggnadsstyrelsen vid anskaffning och avveckling
av lokaler för statens verksamheter. Som anförts i byggnadsstyrelsens
yttrande över motionen har dessa riktlinjer emellertid endast tillämpats
sedan 1983-84, vilket innebär att erfarenheterna är begränsade. Utskottet ser
mot bakgrund härav inte skäl att nu ompröva beslutet. Försäkringskassorna
bör inte ges någon särställning. Utskottet avstyrker därför motion 1570.

I motion 1578 föreslås att byggnadsstyrelsen omvandlas till två eller flera
fastighetsbolag för att därigenom nå en effektivare förvaltning, minska
belastningen på statens budget och dra ned statens låneskuld samt underlätta
fastighetsbyten och försäljningar.

FiU 1984/85:27

Utskottet delar inte uppfattningen som framförs i motion 1578 att
byggnadsstyrelsens fastighetsförvaltning skulle bli effektivare om den delades
upp på flera fastighetsbolag. I yttrandet från byggnadsstyrelsen framhålls
att de ökade kraven på statsförvaltningen när det gäller planering, samråd,
angelägenhetsgradering och besparing kan tillgodoses både enklare och
effektivare när förvaltningen är samlad under en enhet. Utskottet anser i
likhet med byggnadsstyrelsen att den nuvarande samlade förvaltningen av
statens lokaler underlättar en samordnad planering som innebär att lokalerna
kan utnyttjas effektivt.

' Vad gäller frågan om att minska budgetbelastningen och statens låneskuld
genom en privatisering av byggnadsstyrelsen vill utskottet hänvisa till
utskottets ställningstagande till förslag om försäljning av statliga företag (FiU
1984/85:10 s. 56-58 och FiU 1984/85:2 y). Utskottet framhöll vid dessa
tillfällen att det är en direkt felaktig politik att sälja ut reala tillgångar för att
täcka ett underskott i statens löpande verksamhet. Detta hindrar naturligtvis
inte att byggnadsstyrelsen som ett led i en effektiv fastighetsförvaltning i vissa
fall bör överväga försäljning av fastigheter. Det kan vara motiverat antingen
av att lokalerna är obehövliga eller av att inhyrning av lokaler är fördelaktigare
ur kostnadssynpunkt.

Utskottet avstyrker med det anförda motion 1578.

Utskottet har inte något att invända mot föredragandens beräkning av
byggnadsstyrelsens kostnader och anslag. Utskottet har inte heller något att
erinra mot förslaget att en engångsnedskrivning av statskapitalet med knappt
4 milj. kr. avseende mark för förrådsanläggningar och förråd för civilförsvaret
görs.

Utskottet hemställer

1. beträffande översyn i syfte att avveckla statliga fastigheter
att riksdagen avslår motion 1984/85:947,

2. beträffande byggnadsstyrelsens roll i lokalfrågor för försäkringskassorna att

riksdagen avslår motion 1984/85:1570,

3. beträffande översyn av byggnadsstyrelsens status
att riksdagen avslår motion 1984/85:1578,

4. beträffande anslag

att riksdagen till Byggnadsstyrelsen för budgetåret 1985/86 anvisar
ett förslagsanslag av 1000 kr.,

5. beträffande bemyndigande

att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om engångsnedskrivning
av statskapitalet i enlighet med vad som redovisats i
proposition 1984/85:100 bilaga 9 punkt D 1 moment 1.

FiU 1984/85:27

2. Inköp av fastigheter m. m. Utskottet tillstyrker regeringens under punkt
D2 (s. 67-68) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen till Inköp av fastigheter m. m. för budgetåret 1985/86
anvisar ett reservationsanslag av 30000000 kr.

3. Energibesparande åtgärder i statliga byggnader. Regeringen har under
punkt D15 (s. 90—91) föreslagit riksdagen att

1. medge att beslut om energibesparande åtgärder i statliga byggnader
meddelas inom en ram av 75000000 kr. under budgetåret 1985/86,

2. till Energibesparande åtgärder i statliga byggnader för budgetåret
1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 50000000 kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag men anser att en introduktion av
ett nytt anslag kunde vara skäl för en mer utförlig presentation än den som
lämnats i propositionen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen medger att beslut om energibesparande åtgärder i
statliga byggnader meddelas inom en ram av 75000000 kr. under
budgetåret 1985/86,

2. att riksdagen till Energibesparande åtgärder i statliga byggnader för
budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 50 000 000 kr.

Stockholm den 23 april 1985

På finansutskottets vägnar
ARNE GADD

Närvarande: Arne Gadd (s), Björn Molin (fp), Paul Jansson (s), Nils Åsling
(c), Per-Axel Nilsson (s), Rune Rydén (m), Christer Nilsson (s), Filip
Fridolfsson (m), Torsten Karlsson (s), Bo Södersten (s), Hugo Hegeland
(m), Carl-Henrik Hermansson (vpk), Gunnar Nilsson i Eslöv (s), Margit
Gennser (m) och Karl-Anders Petersson (c).

Reservationer

1. Punkt 1. Byggnadsstyrelsen (moment 1)

Rune Rydén, Filip Fridolfsson, Hugo Hegeland och Margit Gennser (alla
m) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”1 motion 947'
och slutar med ”inte påkallad” bort ha följande lydelse:

FiU 1984/85:27

I motion 947 krävs en översyn av det statliga ägandet av mark och
fastigheter med innebörd att icke effektivt nyttjade enheter bör överföras till
enskilda eller till kommuner.

Utskottet delar uppfattningen att en sådan översyn bör genomföras.
Byggnadsstyrelsen framhåller visserligen i sitt yttrande över motionen att
styrelsens innehav av obehövliga fastigheter är ringa, men även om en
myndighets fastighetsbestånd anses vara effektivt utnyttjat från myndighetens
synpunkt kan skäl föreligga för en överföring till enskild ägo. Som
exempel kan här nämnas domänverkets tillgångar (jfr NU 1984/85:3
reservation 2 s. 20). Enligt utskottets mening bör dessa avyttras. Detta är
också ett viktigt led i strävandena att förstärka och komplettera det enskilda
jord- och skogsbruket. Huruvida dessa eller liknande skäl kan åberopas även
för andra myndigheter bör vara en av frågeställningarna i den översyn som
föreslås i motionen.

Utskottet yrkar bifall till motion 947.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande översyn i syfte att avveckla statliga fastigheter

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:947 hos regeringen
hemställer om en snabb översyn i syfte att avveckla statliga
fastigheter och jord- och skogsmark som ej nyttjas på ett effektivt
sätt,

2. Punkt 1. Byggnadsstyrelsen (moment 3)

Rune Rydén, Filip Fridolfsson, Hugo Hegeland och Margit Gennser (alla
m) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”motion 1578” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen som framförs i motion 1578 att byggnadsstyrelsens
förvaltande verksamhet bör överföras till två eller flera fastighetsbolag.
Fördelarna med en sådan förändring av byggnadsstyrelsens status är dels
att effektiviteten kan förväntas öka genom konkurrens med andra förvaltningsbolag,
dels att en utförsäljning av fastighetsbeståndet kan bidra till
förbättrade statsfinanser. Av byggnadsstyrelsens yttrande över motionen
framgår att värdet av de fastigheter som ägs av staten och som förvaltas av
styrelsen är av storleksordningen 20 miljarder kronor. Det bör även
framhållas att genom överföring av statens fastighetsinnehav till fastighetsbolag
kan kapitalmarknaden direkt tas i anspråk för investeringar. Detta är
ett sätt att undvika att den statliga budgeten belastas.

I en avvikande mening till utskottets yttrande rörande försäljning av
statliga företag (FiU 1984/85:2 y) framhölls att statligt ägande aldrig får vara
ett självändamål. Staten har enligt utskottets mening en självklar roll när det

FiU 1984/85:27

gäller ansvaret för viss grundläggande samhällsservice, men statlig företagsamhet
bör begränsas till områden där staten har särskilda skäl att bedriva
verksamhet.

Mot bakgrund av vad utskottet här anfört tillstyrker utskottet motion 1578.

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande översyn av byggnadsstyrelsens status

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:1578 hos regeringen
begär förslag om en översyn av byggnadsstyrelsens status och
organisation i linje med vad som anförts av utskottet,

3. Punkt 1. Byggnadsstyrelsen (moment 3)

Björn Molin (fp), Nils Åsling (c) och Karl-Anders Petersson (c) anser att
den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Vad gäller” och slutar
med ”ur kostnadssynpunkt” bort ha följande lydelse:

När det allmänt gäller principen att minska budgetbelastningen genom
utförsäljning av statliga tillgångar vill utskottet hänvisa till den avvikande
meningen i finansutskottets yttrande till näringsutskottet om försäljning av
statliga företag (FiU 1984/85:2 y).

minab/gotab Stockholm 1985 82691