FiU 1984/85:23
Finansutskottets betänkande
1984/85:23
angående verkställd granskning av riksbankens förvaltning år 1984
samt disposition av riksbankens vinst (redog. 1984/85:15 och 19 samt
förs. 1984/85:16)
I detta betänkande behandlar utskottet
redogörelse 1984/85:15 Fullmäktiges i riksbanken förvaltningsberättelse
för år 1984,
motion 1984/85:2847 av Lars Tobisson m.fl. (m) med anledning av
fullmäktiges i riksbanken förvaltningsberättelse för år 1984 (redog. 1984/
85:15),
redogörelse 1984/85:19 Riksdagens revisorers berättelse över granskningen
av riksbankens verksamhet under år 1984 samt
förslag 1984/85:16 Fullmäktiges i riksbanken förslag om disposition av
riksbankens vinstmedel för år 1984.
1. Motion 2847 rörande riksbankens förvaltning
I motion 2847 hemställs att riksdagen som sin mening skall ge fullmäktige i
riksbanken till känna vad som anförs i motionen.
Motionärerna framhåller att de i enlighet med tidigare ställningstaganden
anser att det gamla systemet med prioriterade statsobligationer till konstlat
låg ränta och den nya ordningen med likviditetsindragningar från företagen
bör upphöra och ersättas med en marknadsmässig finansiering av statsskulden.
Motionärerna påpekar också att motivet för dessa s. k. likviditetsindragningar
har varit att de skulle verka nedhållande på lönerörelsen. Från
finansieringssynpunkt framstår de emellertid som ett slags temporära skatter
på näringslivet. Under år 1985 ökar företagens tvångsmässiga avsättningar i
riksbanken ytterligare, men så småningom blir medlen fria och skall
återbetalas till sina rätta ägare. Konsekvenserna för penningpolitiken av
detta flöde i motsatt riktning bör enligt motionärerna noggrant övervägas.
Utskottet vill inledningsvis erinra om att de frågor som tas upp i motion
2847 har behandlats av utskottet vid upprepade tillfällen under senare tid.
I ett av riksdagen godkänt betänkande om allmän placeringsplikt och
utlåningsreglering m. m. (FiU 1984/85:8) har utskottet sålunda avvisat krav
från samma motionärer om en avreglering av kreditmarknaden och en
övergång till en mer marknadskonform ordning. Även i det sammanhanget
hade motionärerna begärt att ytterligare emissioner av statsobligationer till
konstlat låg ränta inte skulle genomföras.
Utskottet konstaterade att inslaget av regleringar på kreditmarknaden
1 Riksdagen 1984/85. 5 sami. Nr 23
FiU 1984/85:23
2
hade lättats eller mjukats upp i betydande utsträckning under senare år.
Fortsatta förändringar av kreditpolitiken måste, som utskottet såg det,
anpassas till de förutsättningar och de ekonomisk-politiska mål som gäller i
varje situation. Utskottet slog fast att det ankommer på riksbanken att inom
de ramar som riksdagen har dragit upp svara för utformningen av kreditpolitiken.
I betänkandet framhöll utskottet också att det inte fanns anledning för
utskottet att göra något uttalande rörande det sätt på vilket riksbanken hade
tillämpat placeringsplikten enligt lagen om kreditpolitiska medel.
Frågan om likviditetsindragningar från näringslivet behandlade utskottet
senast i samband med en ändring av lagen om exportdepositioner för
skogsprodukter (FiU 1984/85:11). Utskottet avvisade då med riksdagens
gillande krav på att systemet med exportdepositioner skulle avvecklas helt.
Utskottet har inte ändrat uppfattning i dessa frågor.
Utskottet har i sina betänkanden om den ekonomiska politiken under år
1984 angett riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetregleringen,
som riksdagen ställt sig bakom och som fullmäktige i riksbanken följt i
aktuella delar. Mot bakgrund härav avstyrker utskottet bifall till motion
2847.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motion 1984/85:2847.
2. Riksbankens förvaltning
Utskottet har tagit del av riksbanksfullmäktiges förvaltningsberättelse för
år 1984 (redogörelse 1984/85:15) samt av de protokoll som förts hos
fullmäktige och direktionen under året.
Riksdagens revisorer har vid sin granskning av riksbankens verksamhet
under år 1984 (redogörelse 1984/85:19) inte funnit anledning till anmärkning.
Utskottet har vid sin granskning av riksbankens förvaltning inte funnit
något förhållande som påkallat särskilt uttalande från utskottets sida, vilket
utskottet härmed får för riksdagen
anmäla.
3. Ansvarsfrihet
Riksdagens revisorer har tillstyrkt att fullmäktige beviljas ansvarsfrihet för
riksbankens förvaltning under år 1984.
Utskottet får med hänvisning till vad revisorerna anfört och till vad
utskottet anfört under punkt 2 i det föregående hemställa
att riksdagen beviljar fullmäktige i .riksbanken ansvarsfrihet för
förvaltningen av riksbanken under år 1984.
FiU 1984/85:23
3
4. Disposition av riksbankens vinst
Fullmäktige föreslår att av riksbankens tillgängliga vinstmedel på
6889704979 kr. skall 5000000000 kr. levereras in till statsverket under
budgetåret 1984/85 och 1889704979 kr. överföras till dispositionsfonden.
Vidare föreslås att riksdagen skall godkänna fullmäktiges förslag till
riktlinjer för inleveranser till statsverket av beräknade nettoöverskott på
medel som står inne på särskilda räkningar i riksbanken.
Dessa medel utgörs av de insättningar som i första hand företag gör på
konton i riksbanken enligt skilda lagar om inbetalning på särskilt investeringskonto,
likviditetskonto m.m. Medlen redovisas över riksbankens
balansräkning och vinsterna därav på vinst- och förlusträkningen trots att de
inte är att betrakta som en del av riksbankens egen rörelse. Det nettoöverskott
som uppstår på dessa medel väntas under år 1985 bli betydande. Enligt
fullmäktige bör det i sin helhet levereras in till statsverket. För att påskynda
inleveranserna av överskottet på dessa medel föreslår fullmäktige att
preliminära inleveranser görs en gång i kvartalet till statsverket. Överföringarna
under år 1985 räknar fullmäktige med skall uppgå till 500 milj. kr. per
kvartal.
Utskottet tillstyrker riksbanksfullmäktiges förslag och hemställer
1. att riksdagen beslutar att av riksbankens tillgängliga vinstmedel -6 889 704 979 kr. - skall 5 000 000 000 kr. inlevereras till statsverket
under budgetåret 1984/85 och 1 889 704 979 kr. överföras till
dispositionsfonden,
2. att riksdagen godkänner de riktlinjer som redovisats i förslag
1984/85:16 för inleverans till statsverket av beräknade nettoöverskott
på medel som innestår på särskilda räkningar i riksbanken.
Stockholm den 28 mars 1985
På finansutskottets vägnar
ARNE GADD
Närvarande: Arne Gadd (s), Björn Molin (fp), Nils Åsling (c), Per-Axel
Nilsson (s), Rune Rydén (m), Roland Sundgren (s), Christer Nilsson (s),
Filip Fridolfsson (m), Torsten Karlsson (s), Hugo Hegeland (m), Gunnar
Nilsson i Eslöv (s), Margit Gennser (m), Britta Hammarbacken (c), Hans
Petersson i Hallstahammar (vpk) och Nina Jarlbäck (s).
Reservation
Punkt 1. Motion 2847 rörande riksbankens förvaltning
Rune Rydén, Filip Fridolfsson, Hugo Hegeland och Margit Gennser (alla
m) anser att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
FiU 1984/85:23
4
Utskottet konstaterar i likhet med vad som sägs i motion 2847 att de s. k.
likviditetsindragningarna från näringslivet inte är utan problem för riksbankens
del. Som motiv för indragningarna har angetts att de skulle verka
nedhållande på löneutvecklingen. Från finansieringssynpunkt framstår de
emellertid som ett slags temporära skatter på näringslivet. Dessa stabiliseringspolitiskt
motiverade ingrepp intar därmed ett mellanläge mellan finansoch
penningpolitiken.
När riksbanken omsätter företagens räntelösa fondavsättningar i statspapper,
uppstår ”oförtjänta” vinster i rörelsen. Att det i realiteten rör sig om en
form av dold beskattning framgår av att riksbanken nu vill påskynda
överslussningen av fondmedlen till statskassan. Den under senare tid
praktiserade metoden att köpa statsskuldväxlar hos riksgäldskontoret till
12 % ränta och sälja dem på andrahandsmarknaden som ger en avkastning
om 14 % torde inte i längden kunna lösa problemet.
Under år 1985 ökar företagens tvångsmässiga avsättningar i riksbanken
ytterligare. Men så småningom blir medlen fria och skall återbetalas till sina
rätta ägare. Konsekvenserna för penningpolitiken av detta flöde i motsatt
riktning bör enligt utskottets mening noggrant övervägas.
Över huvud taget bör riksbanken sträva efter att så långt det går föra en
marknadskonform penningpolitik. Nya regleringar för att bemästra de
påfrestningar som följer av de stora budgetunderskotten skjuter inte bara
problemen på framtiden utan förvärrar dem också. Det gamla systemet med
prioriterade statsobligationer till konstlat låg ränta och den nya ordningen
med likviditetsindragningar från företagen bör enligt utskottet upphöra och
ersättas med en marknadsmässig finansiering av statsskulden.
Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2847 som sin mening ger
fullmäktige i riksbanken till känna vad utskottet anfört.
Särskilt yttrande
Punkt 1. Motion 2847 rörande riksbankens förvaltning
Björn Molin (fp), Nils Åsling (c) och Britta Hammarbacken (c) anför:
Utskottet hänvisar i motiveringen till sitt avstyrkande av motionen till vad
man anfört tidigare om placeringsplikt, likviditetsindragningar och riktlinjer
för den ekonomiska politiken. Vi har i dessa sammanhang reserverat oss mot
utskottets beslut. Vi vill därför i dessa frågor hänvisa till de avgivna
reservationerna. Vi anser inte att det nu föreligger behov av någon ytterligare
meningsyttring till riksbanksfullmäktige.
minab/gotab Stockholm 1985 82520