FiU 1984/85:22

Finansutskottets betänkande
1984/85:22

om offentlig upphandling
Sammanfattning

Utskottet tar i detta betänkande ställning till tio motioner rörande frågor
om offentlig upphandling. Fem motioner behandlar frågor som rör val av
regiform, dvs. om verksamhet skall bedrivas i egen regi eller på entreprenad.
I de återstående fem motionerna krävs en översyn av upphandlingsförordningen
för att möjliggöra att offentlig upphandling kan utnyttjas som
styrmedel i arbetsmarknads- och regionalpolitiken.

Motioner med motsvarande innebörd behandlades av utskottet hösten
1984 (FiU 1984/85:1). Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning och
avstyrker samtliga tio motioner. Företrädare för moderata samlingspartiet,
centerpartiet, folkpartiet och vänsterpartiet kommunisterna reserverar sig
på olika punkter.

Inledning

I detta betänkande behandlar utskottet motionerna

1984/85:291 av Arne Fransson m. fl. (c) om översyn av upphandlingskungörelsen,

1984/85:309 av Gunnel Jonäng (c) och Gunnar Björk i Gävle (c) om
översyn av upphandlingsförordningen,

1984/85:561 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) om en gemensam nordisk
aktiemarknad, m. m., i vad avser yrkande 2,

1984/85:919 av Lennart Brunander (c) och Inger Josefsson (c) om den
statliga upphandlingen, m. m., i vad avser yrkande 1,

1984/85:1185 av Christer Eirefelt (fp) och Lars Ahlström (m) om offentlig
upphandling,

1984/85:1186 av Eric Hägelmark m. fl. (fp, m, c) om enhetlig redovisning
av den kommunala egenregiverksamheten,

1984/85:2226 av Lars Ernestam (fp) och Karin Ahrland (fp) om vidgad rätt
till kommunal entreprenadverksamhet,

1984/85:2348 av Hans Nyhage (m) om översyn av upphandlingskungörelsen,

1 Riksdagen 1984/85. 5 sami. Nr22

FiU 1984/85:22

1984/85:2349 av Hans Petersson i Hallstahammar (vpk) om översyn av
upphandlingskungörelsen,

1984/85:2806 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) om offentlig upphandling,
m. m., i vad avser yrkande 2.

Val av regiform

I motion 561 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) hemställs — efter hänvisning till
motiveringen i motion 1984/85:559 —

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om avmonopolisering och offentlig upphandling.

I motion 1185 av Christer Eirefelt (fp) och Lars Ahlström (m) hemställs att
riksdagen beslutar att hos regeringen begära att en utredning tillsätts för att
behandla de i motionen aktualiserade frågorna.

I motion 1186 av Eric Hägelmark m. fl. (fp, m, c) hemställs att riksdagen
uttalar sig för att regeringen bör verka för en enhetlig redovisning av den
kommunala egenregin.

I motion 2226 av Lars Ernestam (fp) och Karin Ahrland (fp) hemställs -efter hänvisning till motiveringen i motion 1984/85:2225 — att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om ökad
möjlighet för entreprenader och privata initiativ.

I motion 2806 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) hemställs — efter hänvisning
till motiveringen i motion 1984/85:2805 -

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om offentlig upphandling på affärsmässiga grunder, översyn av
momsreglerna samt rättvisande kalkylsystem för jämförelse mellan egenregi
och entreprenad.

I motion 561 framhålls att stat och kommun upphandlar varor och tjänster
för mer än 100 miljarder kronor. Detta är för många företag en viktig
marknad, vilken inte bör reduceras genom att det offentliga av doktrinära
skäl bedriver en dyrbar egenregiverksamhet eller favoriserar statliga företag.
En breddad och fri marknad ger små och medelstora företag ökade
förutsättningar. Näringsfrihetsombudsmannen bör ges större möjligheter att
övervaka upphandlingsförordningen och dess tillämpning. För att ytterligare
stimulera den fria konkurrensen och för att se till att offentliga organ
verkligen bemödar sig om en upphandling till lägsta pris bör, enligt
motionärerna, upphandlingsförordningens bestämmelser skärpas.

I motion 1185 konstateras att en frivillig anslutning till upphandlingsförordningen,
som reglerar upphandlingen inom det statliga området, skett på
praktiskt taget hela det primär- och landstingskommunala området. Men all
offentlig upphandling borde ske i affärsmässiga former.

FiU 1984/85:22

I stället för att upphandla kan emellertid myndigheterna själva producera
varor och tjänster. Då behöver inte något krav på affärsmässighet uppfyllas.
Det är enligt motionärerna anmärkningsvärt att lagstiftarna sålunda å ena
sidan fastlagt strikta, bestämda och utförligt motiverade regler för den
statliga upphandlingen samtidigt som man föga bekymrat sig om att reglerna i
praktiken kan sättas ur spel.

Genom att lägga över viss verksamhet i av kommunen ägda aktiebolag
ökar risken för en uttunning av den insyn kommunens invånare skall ha över
förvaltningen av sitt samhälle.

Kommunal affärsverksamhet ligger normalt utanför den kommunala
kompetensen. Vid ett överklagande upphävs därför beslut om sådan
verksamhet. Det förekommer dock att kommuner snabbt åter fattar ett
likartat beslut trots att beslutsfattarna vet att beslutet upphävs vid ett
överklagande. Det finns i sådana fall anledning att överväga någon typ av
straffsanktionering för trots mot domstol.

Kalkylmetoder för att få fram fullständiga uppgifter om kostnadssituationen
i olika fall där egen regi och upphandling utgjort alternativa valmöjligheter
saknas för närvarande. Särskilt anmärkningsvärt är att varken kommunerna
eller Kommunförbundet vidtagit åtgärder för att möjliggöra och
underlätta nödvändiga kostnadsjämförelser. Motionärerna vill att de i
motionen behandlade frågorna utreds.

I motion 1186 understryks att det ur såväl skatte- som konkurrenssynpunkt
är viktigt att den kommunala egenregiverksamheten ges en ordentlig
redovisningsform. Därtill bör kommunerna åläggas att med jämna mellanrum
gå ut på den öppna marknaden och ta in anbud på den verksamhet som
drivs i egen regi.

Vid valet av regiform bör av riksrevisionsverket (RRV) utarbetade
anvisningar för val av regiform även kunna användas för den kommunala
verksamheten. Motionärerna vill att regeringen aktivt vid sina överläggningar
med kommunförbunden och kommunerna skall verka för att få en enhetlig
redovisning till stånd.

I motion 2226 framhålls att ett sätt att minska den stelhet som inte sällan
präglar kommunal egenverksamhet är att lämpliga delar av verksamheten
utläggs på entreprenad. Vid entreprenaden bibehåller kommunen ansvaret
för verksamheten och bestämmer regler och ev. taxor. Det är troligt att
ökade inslag av entreprenadverksamhet kan verka vitaliserande för kommunens
egen verksamhet.

På senare tid har speciellt uppmärksammats förslag till privat barnstugeverksamhet.
Det är angeläget att privata initiativ får större möjligheter att
komplettera kommunens egenservice. Enligt motionärerna bör av lagstiftningen
framgå att kommunen har full frihet att bedriva entreprenadverksamhet
och alternativt stödja privata initiativ.

FiU 1984/85:22

I motion 2806 framhålls att myndigheters och förvaltningars omfattande
egenproduktion av varor och tjänster bör begränsas. Inom områden där det
finns en fungerande konkurrens skulle effektivitet och service påverkas
positivt om privata företag anlitades i större utsträckning än nu. Det gäller
t. ex. transporter, renhållning, byggnation och underhåll av fastigheter samt
restaurangverksamhet.

Men också när det gäller mer traditionella samhällsuppgifter som vård och
utbildning borde privata initiativ tas till vara mer än vad som nu sker. I
motionen krävs även att bestämmelserna för mervärdeskatten, som i vissa
fall ger konkurrensnackdelar för de privata företagen, bör ses över.

Offentlig upphandling som styrmedel i arbetsmarknads- och regionalpolitiken

I motion 291 av Arne Fransson m. fl. (c) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär utredning om översyn av upphandlingskungörelsen i
enlighet med de synpunkter som framförts i motionen.

I motion 309 av Gunnel Jonäng (c) och Gunnar Björk i Gävle (c) hemställs
att riksdagen hos regeringen begär översyn av upphandlingsförordningen
enligt motionens intentioner.

I motion 919 av Lennart Brunander (c) och Inger Josefsson (c) hemställs -efter hänvisning till motiveringen i motion 1984/85:918 -

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
om det statliga upphandlingsreglementet.

I motion 2348 av Hans Nyhage (m) hemställs att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av
upphandlingskungörelsen.

I motion 2349 av Hans Petersson i Hallstahammar (vpk) hemställs att
riksdagen hos regeringen begär en översyn av upphandlingskungörelsen.

I motion 291 framhålls att det är nödvändigt att det skapas ökad
sysselsättning inom olika delar av landet, och då inte minst i de regioner som
har det allra besvärligast sett ur sysselsättningssynpunkt. Därför måste
staten, kommunerna och landstingen i ökad utsträckning också ta hänsyn till
detta vid upphandling. Enligt motionärernas uppfattning är det nödvändigt
att en ändring kommer till stånd som skapar förutsättningar för att också
andra värderingar än rent affärsmässiga kan finnas med när beställningar
placeras hos olika leverantörer.

I motion 309 framhålls att det vid arbetsmarknadspolitiska åtgärder ofta
händer att det inte blir den aktuella regionens egen arbetskraft som tas till
vara eller den egna ortens entreprenörer och maskiner. Anbud läggs in på
arbetet i fråga och uppdraget kan gå till entreprenörer från andra delar av
landet. Enligt motionärerna förfelar det arbetsmarknadspolitiska stödet
därmed sin uppgift.

FiU 1984/85:22

I motion 919 konstateras att antalet sysselsatta inom tekoindustrin minskat
kraftigt vilket ej enligt motionärerna stämmer överens med de mål som
riksdagen ställt upp för tekobranschen. Samhället borde därför stödja
åtgärder för att stimulera till att köpa svenska produkter. Detta gäller, menar
motionärerna, i högsta grad offentlig upphandling.

Den av statsmakterna fastställda självförsörjningsnivån på tekoområdet
borde, sägs det i motion 2348, rimligen ha stor betydelse vid bedömningen av
statliga myndigheters upphandling av tekovaror. De negativa konsekvenserna
av att förlägga en order till utlandet kan vara av betydligt större
omfattning än de siffermässiga ekonomiska fördelar som kan uppnås. Inte
minst gäller detta i ett långsiktigt perspektiv. Som exempel nämns i motionen
postverkets beställning av våruniformer. Genom postverkets ställningstagande
gick denna order förlorad för svensk tekoindustri. En värdefull
möjlighet att i betydande omfattning kunna trygga sysselsättningen vid ett
svenskt tekoföretag har gått förlorad. Situationen är sålunda den att statliga
verk inte handlar svenskt samtidigt som nivån för svensktillverkningen av
konfektionsvaror inte ens når upp till hälften av vad statsmakterna fastställt.
Detta är enligt motionären ett förhållande, som kräver skärpt uppmärksamhet
och som rimligen måste åtgärdas.

I motion 2349 framhålls att folkomflyttningar ger — förutom stora
omställningsproblem för individen och dennes anhöriga - påfrestningar på
samhällsekonomin genom att gjorda offentliga och enskilda investeringar på
hemorten inte kan utnyttjas. En möjlighet att motverka folkomflyttningar
och utarmning av redan drabbade regioner är att försöka skapa arbetstillfällen
i dessa regioner, vilket är regionalpolitikens mål.

Ett medel för att uppnå denna regionalpolitiska målsättning är, enligt
motionären, att den offentliga upphandlingen i högre grad inriktas på att
göra upphandlingen inom landet och i regioner där en offentlig beställning
kan få stor betydelse.

Utskottet

Val av regiform

I motionerna 561 (m), 2806 (fp), 1185 och 2226 framhålls att myndigheters
och förvaltningars egenproduktion av varor och tjänster bör begränsas och att
privata företag bör anlitas i större utsträckning än vad som i dag sker. I
motion 561 understryks att kommunernas upphandling är en viktig marknad
för många företag som inte bör reduceras genom att det offentliga av
doktrinära skäl bedriver en dyrbar egenregiverksamhet. I motion 2806
framhålls att all offentlig upphandling måste ske på affärsmässiga grunder.

Utskottet har tidigare vid ett flertal tillfällen behandlat motioner med
samma innebörd som i föreliggande motioner. Senast i betänkandet FiU

FiU 1984/85:22

1984/85:1 avstyrkte utskottet och avslog riksdagen en motion med motsvarande
innebörd. Vad gäller affärsmässigheten vid upphandling hänvisade
utskottet till riksrevisionsverkets (RRV) promemoria Vägledning för beslut
om egen regi och entreprenad (Dnr 1982:927). Enligt utskottets mening
utgör de i RRV:s promemoria angivna principerna en god vägledning för
avvägning mellan egen regi och utomstående leverantörer. Ett uppföljningsarbete
med utgångspunkt från promemorian pågår inom RRV och en
reviderad promemoria kommer att presenteras under sommaren 1985. Vad
gäller krav på ett rättvisande kalkylsystem vid val av regiform, som tas upp i
motionerna 1185 och 2806, vill utskottet peka på att en handbok i kalkylering
har utarbetats av Kommunförbundet (Handbok i kalkylering. Kommunförbundet
1978). I denna berörs även val av regiform. Denna handbok håller för
närvarande på att revideras.

Utskottet finner ingen anledning att i dessa frågor ändra det ställningstagande
som redovisats i betänkande 1984/85:1. Utskottet avstyrker därför
motionerna 561 yrkande 2 och 2806 yrkande 2 i berörda delar samt
motionerna 1185 och 2226.

Med hänvisning till en skrivelse från näringsfrihetsombudsmannen (NO)
till DAFA anförs i motion 561 att NO bör ges större möjligheter att övervaka
upphandlingsförordningen och dess tillämpning. Bestämmelserna bör skärpas
enligt motionärerna som kräver en översyn av förordningen.

Utskottet vill med anledning härav anföra följande. Det ärende som
åsyftas i motion 561 gäller en upphandling vid DAFA av datatjänster år 1983.
Ärendet är ännu inte avslutat. I den nämnda skrivelsen begär NO kompletterande
information från DAFA.

Utskottet vill vad gäller myndigheters redovisningsskyldighet vid upphandling
framhålla att denna skyldighet är entydigt reglerad i upphandlingsförordningen
(jfr 3 och 18 §§ i upphandlingsförordningen SFS 1973:600).
Någon uppstramning av bestämmelserna synes därför inte behövas. I den
mån efterlevnaden av reglerna brister åligger det RRV att övervaka att
bestämmelserna följs av myndigheterna.

Utskottet finner inget skäl till att på denna punkt begära en skärpning av
bestämmelserna i förordningen och avstyrker därför motion 561 yrkande 2 i
berörd del.

I motion 2806 krävs att gällande momsregler ses över så att konkurrensneutralitet
mellan offentliga myndigheter och enskilda företag uppnås vid val
av regiform.

Skatteutskottet har vid åtskilliga tillfällen under de senaste åren haft
anledning att återkomma till denna fråga. Senast i betänkandet SkU
1984/85:42 behandlade skatteutskottet vissa motionsyrkanden om konkurrensutjämnande
åtgärder i fråga om mervärdeskatten på detta område.
Motionerna avstyrktes med hänsyn till att mervärdeskatteutredningen håller
på att kartlägga den kommunala verksamhet där skatten kan verka konkurrensbegränsande.

FiU 1984/85:22

Utredningen har, enligt vad utskottet erfarit, ännu inte slutbehandlat
frågan. Utskottet förutsätter att utredningen utan dröjsmål behandlar
frågan. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motion 2806 yrkande 2 i
berörd del.

I motion 1186 framhålls att regeringen bör verka för en enhetlig redovisning
för den kommunala egenregin. Även denna fråga behandlades av utskottet
hösten 1984 i betänkandet 1984/85:1.

Utskottet framhöll vid detta tillfälle att RRV:s promemoria Vägledning
för beslut om egen regi och entreprenad (Dnr 1982:927) borde kunna
användas även i den kommunala verksamheten och förutsatte att kommunförbunden
noga följer RRV:s uppföljningsarbete. Det kan tilläggas att det
inom kommunförbunden pågår ett utvecklingsarbete vars målsättning är att
skapa förutsättningar för en enhetligare och enklare kommunal redovisning.

Utskottet finner mot denna bakgrund inte anledning för riksdagen att göra
ett uttalande med den innebörd som anges i motionen. Motion 1186 avstyrks
sålunda.

Offentlig upphandling som styrmedel i arbetsmarknads- och regionalpolitiken

I fem motioner begärs en översyn av upphandlingsförordningen för att
möjliggöra att offentlig upphandling kan utnyttjas som styrmedel i arbetsmarknads-
och regionalpolitiken.

I motionerna 291, 309 och 2349 hävdas att det otillfredsställande läget på
arbetsmarknaden liksom de stora regionala obalanserna motiverar en
ändring av upphandlingsförordningen. I motion 309 framhålls särskilt att vid
arbetsmarknadspolitiskt stöd måste den egna regionens arbetskraft och
maskintjänster tas till vara. I motionerna 919 och 2348 krävs att offentlig
upphandling utnyttjas för att vidmakthålla sysselsättningen inom tekobranschen.
Motionärerna framhåller att det av statsmakterna uppställda självförsörjningsmålet
för tekoindustrin rimligen borde ha stor betydelse vid
bedömningen av statliga myndigheters upphandling av tekovaror.

Enligt utskottets mening bör det ankomma på regeringen att göra sådana
bedömningar som innebär avsteg från principen om affärsmässighet vid
offentlig upphandling. Detta är också möjligt inom ramen för de regler som
anges i upphandlingsförordningen. Det är enligt utskottets mening olämpligt
att statliga myndigheter ålägges att göra bedömningar av politisk natur.

Utskottet vill även understryka att utländska upphandlingsmarknader är
av stor betydelse för svensk export och därigenom också för sysselsättningen
inom landet. Det är därför av stor vikt att de internationella avtal som träffats
inom t. ex. GATT om internationell konkurrens vid statlig upphandling
respekteras.

Utskottet anser inte att det finns anledning begära någon översyn av
upphandlingsförordningen med utgångspunkt från de synpunkter som
framförs i motionerna 291, 309, 919 yrkande 1, 2348 och 2349.

FiU 1984/85:22

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande begränsning av myndigheters och förvaltningars egenproduktion att

riksdagen avslår motionerna 1984/85:561 yrkande 2 såvitt nu är i
fråga, 1984/85:1185,1984/85:2806 yrkande 2 såvitt nu ärifråga och
1984/85:2226,

2. beträffande möjlighet att övervaka upphandlingsförordningen
att riksdagen avslår motion 1984/85:561 yrkande 2 såvitt nu är i
fråga,

3. beträffande översyn av momsregler vid upphandling

att riksdagen avslår motion 1984/85:2806 yrkande 2 såvitt nu är i
fråga,

4. beträffande enhetlig redovisning för den kommunala egenregin
att riksdagen avslår motion 1984/85:1186,

5. beträffande offentlig upphandling som styrmedel i arbetsmarknadsoch
regionalpolitiken

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:291, 1984/85:309, 1984/
85:919 yrkande 1, 1984/85:2348 och 1984/85:2349.

Stockholm den 26 mars 1985

På finansutskottets vägnar
ARNE GADD

Närvarande: Arne Gadd (s), Björn Molin (fp), Lars Tobisson (m), Paul
Jansson (s), Nils Åsling (c), Per-Axel Nilsson (s), Rune Rydén (m), Roland
Sundgren (s), Filip Fridolfsson (m), Rolf Rämgård (c), Torsten Karlsson (s),
Bo Södersten (s), Hugo Hegeland (m), Gerd Engman (s) och Hans Petersson
i Hallstahammar (vpk).

Reservationer

1. Begränsning av myndigheters och förvaltningars egenproduktion

Björn Molin (fp), Lars Tobisson (m), Nils Åsling (c), Rune Rydén (m),
Filip Fridolfsson (m), Rolf Rämgård (c) och Hugo Hegeland (m) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Utskottet har”
och på s. 6 slutar med ”och 2226” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motionerna att ökad
konkurrens mellan den offentliga och den privata sektorn inom en rad olika

FiU 1984/85:22

samhällsområden skulle förbättra den offentliga sektorns effektivitet och
service. Detta kan ske genom att den offentliga sektorns egenregiproduktion
av varor och tjänster begränsas och genom att denna produktion fortlöpande
prövas och vägs mot alternativ i privat regi. Den produktion som här avses
gäller t. ex. transporter, renhållning, byggnation och underhåll av fastigheter
men även mer traditionella samhällsuppgifter som vård och utbildning. En
upphandling av dessa tjänster under konkurrens öppnar möjligheter för
många företag att nå en viktig marknad som i dag är begränsad på grund av
att det offentliga bedriver en dyrbar egenregiverksamhet. Utskottet vill
vidare understryka vikten av att den offentliga upphandlingen sker på
affärsmässiga grunder och att man utgår ifrån kalkylsystem som möjliggör
rättvisa jämförelser mellan egenregi och entreprenad.

Vad här anförts med anledning av motionerna 561 yrkande 2 och 2806
yrkande 2 i berörda delar samt motionerna 1185 och 2226 bör ges regeringen
till känna.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande begränsning av myndigheters och förvaltningars egenproduktion att

riksdagen med anledning av motionerna 1984/85:561 yrkande 2
såvitt nu är i fråga, 1984/85:1185,1984/85:2806 yrkande 2 såvitt nu
är i fråga och 1984/85:2226 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

2. Möjlighet att övervaka upphandlingsförordningen

Lars Tobisson, Rune Rydén, Filip Fridolfsson och Hugo Hegeland (alla m)
anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Utskottet vill
med” och slutar med ”berörd del” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är datatjänster ett område som förtjänar särskild
uppmärksamhet vid statens upphandling. Utskottet har bl. a. noterat att
näringsfrihetsombudsmannen (NO), i en skrivelse till DAFA, påpekat att
det är svårt att kunna klarlägga ”hur upphandlingarna skett”.

För att ytterligare stimulera den fria konkurrensen och för att se till att
offentliga organ verkligen bemödar sig om en upphandling till lägsta pris bör
RRV och NO i större utsträckning än hittills övervaka att bestämmelserna i
upphandlingsförordningen följs.

Vad här anförts med anledning av motion 561 yrkande 2 i berörd del bör
ges regeringen till känna.

FiU 1984/85:22

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande möjlighet att övervaka upphandlingsförordningen
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:561 yrkande 2 såvitt nu
är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

3. Översyn av momsregler vid upphandling

Björn Molin (fp), Lars Tobisson (m), Nils Åsling (c), Rune Rydén (m),
Filip Fridolfsson (m), Rolf Rämgård (c) och Hugo Hegeland (m) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Skatteutskottet
har” och på s. 7 slutar med ”berörd del” bort ha följande lydelse:

Offentliga myndigheter betalar mervärdeskatt vid köp av tjänster från
företag men inte om motsvarande tjänster produceras inom myndigheten.
Momsreglerna förhindrar i detta fall fri konkurrens och bidrar till att öka
myndigheternas benägenhet till egenregiverksamhet - utan att detta totalt
sett från affärsmässiga principer är billigast.

I flera motioner som tidigare behandlats av skatteutskottet har påtalats
den snedvridning av konkurrensen inom den kommunala upphandlingen
som har sin grund i gällande bestämmelser om mervärdeskatt på tjänster.
Senast i en reservation till betänkandet SkU 1984/85:42 krävde utskottets
borgerliga ledamöter att mervärdeskatteutredningen skyndsamt skulle behandla
denna fråga. Den sedan år 1971 arbetande utredningen har i ett
delbetänkande föreslagit åtgärder för att lösa problemen. Dessa förslag har
dock inte lett till någon påtaglig ändring i lagstiftningen.

Utredningen har på nytt tagit upp frågan, och finansutskottet vill liksom
reservanterna i skatteutskottet kraftigt understryka vikten av att snabbt få till
stånd en konkurrens på lika villkor inom den kommunala upphandlingen.
Utskottet yrkar därför bifall till motion 2806 yrkande 2 i berörd del.

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande översyn av momsregler vid upphandling

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2806 yrkande 2 såvitt
nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

FiU 1984/85:22

4. Enhetlig redovisning för den kommunala egenregin

Björn Molin (fp), Lars Tobisson (m), Nils Åsling (c), Rune Rydén (m),
Filip Fridolfsson (m), Rolf Rämgård (c) och Hugo Hegeland (m) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Utskottet
framhöll” och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att om myndigheternas verksamhet
i stor utsträckning bedrivs i egen regi innebär det att de privata
företagen utestängs från en marknad som skulle tjäna som underlag för
expansion, såväl inom ett visst område som inom hela landet och t. o. m. på
vissa exportmarknader.

Ur såväl skatte- som konkurrenssynpunkt är det viktigt att den kommunala
egenregiverksamheten ges en enhetlig redovisningsform. Annars inträffar
det lätt att egenregiverksamheten fortsätter år efter år utan att upphandlingsalternativet
prövas.

Detta bör enligt utskottets mening kunna ske genom att all kommunal
egenregiverksamhet och kostnaden härför noga redovisas varje år. Speciellt
viktigt är att kommunerna också redovisar de redovisningstekniska principer
som man tillämpar när man beräknar de totala kostnaderna för egenregiverksamheten.
Därtill bör kommunerna åläggas att med jämna mellanrum gå ut
på den öppna marknaden och ta in anbud på den verksamhet som drivs i egen
regi.

Kommunförbunden har en viktig uppgift när det gäller att åstadkomma
enhetliga principer för att värdera underlaget för val av regiform. I det
pågående utvecklingsarbetet för att utforma en mer enhetlig och enklare
redovisning bör de synpunkter som framförs i motion 1186 kunna beaktas.
Riksrevisionsverkets (RRV) erfarenheter av de nyligen utarbetade anvisningarna
för val av regiform bör kunna vara en god utgångspunkt för en
nödvändig förbättring av den kommunala redovisningen av egenregiverksamheten.
Utskottet anser att regeringen aktivt vid sina överläggningar med
kommunförbunden och kommunerna bör verka för detta och tillstyrker
därför bifall till motion 1186.

dels utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande enhetlig redovisning för den kommunala egenregin
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:1186 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

FiU 1984/85:22

5. Offentlig upphandling som styrmedel i arbetsmarknads- och regionalpolitiken Nils

Åsling (c) och Rolf Rämgård (c) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”och 2349” bort ha följande lydelse:

Sedan den socialdemokratiska regeringen tillträdde har arbetslöshetssituationen
inte förbättrats. Den öppna arbetslösheten har gått ned något medan
antalet sysselsatta i arbetsmarknadspolitiska åtgärder har stigit. Detta trots
att ekonomin för närvarande är inne i en högkonjunktur. Utskottet måste
emellertid konstatera att förväntningarna att detta skulle leda till full
sysselsättning inte har infriats. Många faktorer pekar i stället på att en
strukturarbetslöshet håller på att utvecklas, där andelen långtidsarbetslösa
ligger kvar på en hög nivå. Obalansen mellan olika regioner förstärks. Detta
är en utveckling som går stick i stäv mot regionalpolitikens mål.

Utskottet anser att statliga myndigheter och kommuner framgent, mot
bakgrund av vad som här anförts, bör kunna utnyttja upphandling som
regional- och sysselsättningspolitiskt medel. Därvid bör också övervägas
inom vilka områden det är lämpligt att lokala och regionala företag tar över
kommunal egenregiverksamhet. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla
att det självklart faller inom myndigheternas ansvarsområde att uppfylla
de mål för regionalpolitiken som uppställts av regering och riksdag.
Utskottet delar den uppfattning som förs fram i motionerna 291, 309, 919
yrkande 1,2348 och 2349 att det mot denna bakgrund bör göras en översyn av
upphandlingsförordningen. Vad utskottet här anfört bör ges regeringen till
känna.

dels utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande offentlig upphandling som styrmedel i arbetsmarknadsoch
regionalpolitiken

att riksdagen med anledning av motionerna 1984/85:291, 1984/
85:309,1984/85:919 yrkande 1,1984/85:2348 och 1984/85:2349 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

FiU 1984/85:22

6. Offentlig upphandling sorn styrmedel i arbetsmarknads- och regionalpolitiken Hans

Petersson i Hallstahammar (vpk) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”och 2349” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att statliga myndigheter och kommuner framgent, mot
bakgrund av vad som här anförts, måste planmässigt kunna utnyttja
upphandling som regional- och sysselsättningspolitiskt medel. Utskottet
delar den uppfattning som förs fram i flera motioner att det bör göras en
översyn av upphandlingsförordningen. Vad utskottet anfört med anledning
av motionerna 291, 309, 919 yrkande 1, 2348 och 2349 bör därför ges
regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande offentlig upphandling som styrmedel i arbetsmarknadsoch
regionalpolitiken

att riksdagen med anledning av motionerna 1984/85:291, 1984/
85:309,1984/85:919 yrkande 1,1984/85:2348 och 1984/85:2349 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

minab/gotab Stockholm 1985 82500