FiU 1984/85:18
Finansutskottets betänkande
1984/85:18
om alternativa mått på den ekonomiska utvecklingen
Motionerna
I detta betänkande behandlar utskottet motionerna
1984/85:943 av Carl-Henrik Hermansson m.fl. (vpk) om ett alternativt
mått på produktion i samhället och
1984/85:1576 av Birgitta Hambraeus (c) om tävling om en ny ekonomisk
verklighetsbeskrivning.
I motion 943 hemställs att riksdagen hos regeringen begär tillsättande av en
parlamentarisk utredning för att utforma ett alternativt mått på produktionen
i samhället med särskild hänsyn till människans och naturens ekologi.
Det gängse sättet att mäta produktionen framstår, framhåller motionärerna,
som alltmera ofullständigt och oriktigt. Produktion av både varor och
tjänster sker under nuvarande förhållanden ofta på ett sätt som innebär
djupgående skador på såväl miljön som på människorna själva. Men det är
vanligen bara produktionsresultatet som medräknas vid bedömning av
produktionens storlek och av framstegstakten. Avdrag sker icke för de
uppenbara skador som i själva produktionsprocessen kan ha vållats natur och
människor. Det krävs därför ett nytt sätt att beräkna produktionen. Det
räcker inte att redovisa uppnådda resultat. Samtidigt måste man också
redovisa alla ”kostnader” för produktionen i form av effekter på såväl
människorna som miljön. Endast så möjliggörs enligt motionärerna ett
korrekt val mellan olika typer av teknik, mellan olika typer av arbetsprocesser,
mellan olika typer av produktion.
I motion 1576 hemställs att riksdagen beslutar att som sin mening ge
regeringen till känna vad som i motionen anförts om en tävling för att få fram
en bättre ekonomisk beskrivningsmodell för staten.
I motionen anförs att den verklighetsbeskrivning som sker i våra nuvarande
ekonomiska modeller och termer leder oss fel när det gäller att komma till
rätta med vårt lands problem. Vi är alldeles för fixerade vid snävt
budgettekniska tankesätt och behöver nya begrepp som för våra tankar till
väsentligheter snarare än närsynta räkneövningar. Motionären ställer sig
bl. a. kritisk till användningen av BNP-begreppet som karakteriseras som
dåligt och missledande.
Varje regering som träder till måste använda sig av de modeller som
kanslihusets personal behärskar. Enligt motionären räcker inte tiden till att
ändra grundförutsättningarna för modellerna när hela statsmaskineriet
måste hållas i gång. Men många fristående ekonomer och andra samhällstän
1
Riksdagen 1984/85. 5 sami. Nr 18
FiU 1984/85:18
2
kare sysslar med dessa frågor. I motionen föreslås att en riksomfattande
tävling utlyses för att få en samlad uppfattning om de lösningsförslag som
finns och stimulera till nya idéer.
Utskottet
Bruttonationalprodukten skall i princip mäta värdet av allt som produceras
inom landet under en given tidsperiod. BNP-begreppet har en självklar,
central ställning i den ekonomiska analysen. Basen för beräkningarna utgörs
av nationalräkenskaperna.
BNP-måttet är främst avsett för konjunkturanalys och som underlag för
beslut i konjunkturpolitiska frågor. I detta sammanhang är därför relationen
mellan och variationerna i den totala resurstillgången och den samlade
efterfrågan av central betydelse. Nationalräkenskaperna är mot denna
bakgrund uppbyggda utifrån transaktioner som sker på etablerade marknader.
Betydande värderingsproblem uppkommer när det gäller tjänsteproduktionen.
Stora delar av denna måste åsättas beräknade värden eller direkt
mätas med produktionskostnaden (offentlig tjänsteproduktion).
I motion 943 framhålls behovet av ett alternativt mått på produktion i
samhället och att det gängse sättet att mäta produktionen framstår som
alltmera ofullständigt och oriktigt. Motionärerna vill att en parlamentarisk
utredning tillsätts som skall utforma ett vidare begrepp än det nuvarande
BNP som då också skall inkludera de skador som själva produktionsprocessen
vållar natur och människor.
Utskottet delar uppfattningen att när BNP-begreppet används i andra
sammanhang - utanför den rena konjunkturanalysen, exempelvis i vissa
delar av analysen i långtidsutredningarna eller som ett i vid mening mått på
välfärden - skulle det innebära en avsevärd förbättring om BNP-begreppet
inkluderade sådana faktorer som nämns i motionen. Rent principiellt är det
givetvis möjligt att utvidga BNP-måttet på detta sätt. På grund av de mycket
svåra värderingsproblem som då uppstår är det knappast meningsfullt att
förorda en sådan utvidgning av BNP-begreppet. I stället bör man lösa detta
problem genom att jämsides med beskrivningen av den ekonomiska utvecklingen
mätt med BNP redovisa utvecklingen av olika välfärdskomponenter.
För att belysa och utforma ett underlag för politiska beslut inom sådana
områden som nämns i motionen kan exempelvis SCB:s miljöstatistik
och/eller en kvalitativ analys av den typ som presenteras i statens naturvårdsverks
långtidsbedömning från år 1982 (SNV PM 1591) utnyttjas. Inom detta
statistikområde pågår ett kontinuerligt utvecklingsarbete.
Mot bakgrund av vad som här anförts avstyrks motion 943.
I motion 1576 föreslås att en tävling om en ny ekonomisk verklighetsbeskrivning
utlyses av riksdagen. Motiveringen är att de nuvarande ekonomiska
modellerna och de i dessa sammanhang använda termerna enligt
FiU 1984/85:18
3
motionären leder oss fel när det gäller att komma till rätta med vårt lands
problem.
Enligt utskottets mening behandlas i motionen viktiga frågeställningar för
att förbättra det statistiska underlaget för den ekonomiska politiken. Det
pågår ett intensivt arbete såväl i kanslihuset som på andra håll för att utveckla
prognos- och planeringsmetodiken. Detta gäller inte minst vid arbetet med
långtidsutredningarna. Vad gäller möjligheterna att mer ingående behandla
miljöproblemen och inbegripa även den informella sektorn i BNP-beräkningar
hänvisar utskottet till vad som ovan anförts om värderingsproblemen.
Utskottet vill i detta sammanhang också nämna att FN bedriver ett
utvecklingsarbete inom detta område (Statistical Commission of the United
Nations). Utskottet delar inte motionärens uppfattning att en tävling om en
ny ekonomisk verklighetsbeskrivning skulle påskynda eller på annat sätt
stimulera det arbete som redan bedrivs på detta område.
Mot här angiven bakgrund avstyrker utskottet motion 1576.
Utskottet hemställer
1. beträffande ett alternativt mätt på produktion i samhället
att riksdagen avslår motion 1984/85:943,
2. beträffande tävling om en ny ekonomisk verklighetsbeskrivning
att riksdagen avslår motion 1984/85:1576.
Stockholm den 21 mars 1985
På finansutskottets vägnar
ARNE GADD
Närvarande: Arne Gadd (s), Per-Axel Nilsson (s), Rune Rydén (m), Filip
Fridolfsson (m). Rolf Rämgård (c). Torsten Karlsson (s), Bo Södersten (s),
Hugo Hegeland (m), Carl-Henrik Hermansson (vpk), Gunnar Nilsson i
Eslöv (s), Margit Gennser (m), Gerd Engman (s), Karl-Anders Petersson
(c), Arne Andersson i Gamleby (s) och Jörgen Ullenhag (fp).
Reservationer
1. Ett alternativt mått på produktion i samhället
Carl-Henrik Hermansson (vpk) anser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 2 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”motion 943” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det otillfredsställande att det i stort endast är
produktionsresultatet som medräknas vid bedömning av produktionens
storlek och av framstegstakten. Avdrag sker icke för uppenbara skador som
exempelvis olycksfall i arbetet, yrkesskador vållade t. ex. genom hantering
FiU 1984/85:18
4
med kemiska ämnen, förslitning av de arbetande människorna vållad av
själva arbetsprocessen, ökad sjukdomsfrekvens sammanhängande med
förhållanden i produktionslivet, hämmad utveckling genom ensidiga arbetsprocesser,
förbrukning av oersättliga råvaror, förstörelse av luft, vatten och
mark genom olika utsläpp härrörande ur produktionsprocessen, förintande
av naturtillgångar genom anläggning av produktionsplatser och samhällen,
genom avverkning, genom utbyggnad för energiändamål osv., brytande av
viktiga ekologiska kedjor. Exemplen kan mångfaldigas.
Stundom har man sökt lösa detta problem om att på ett rättvisande sätt
beräkna produktionen och framstegsutvecklingen genom att jämsides med
resonemang grundade på bruttonationalprodukten redovisa utvecklingen av
olika välfärdskomponenter. Det är naturligtvis ett framsteg att hänsyn tas till
andra faktorer än produktionens rent kvantitativa resultat, men denna
kompletterande redovisning löser ändå inte det grundläggande problemet.
Det är nämligen uppenbart, även om ekonomer ofta understryker att
BNP-begreppet inte skall tolkas som ett välfärdsmått, att en hög tillväxttakt
mätt med BNP likväl är ett prioriterat mål för den ekonomiska politiken.
Därvid tas ingen hänsyn till vilka storheter som ingår i BNP-måttet.
Vad som här anförts gäller inte endast vid konjunkturpolitiska överväganden
utan även vid överväganden som rör den ekonomiska politiken på längre
sikt (jfr analysen i 1984 års långtidsutredning, SOU 1984:4). Denna
utgångspunkt blir sedan bestämmande för det resursutrymme som står till
förfogande för arbetarskydd och andra miljöpolitiska åtgärder. Följden blir
att nödvändiga satsningar inom dessa områden blir av alltför ringa omfattning.
Här kan som exempel nämnas de åtgärder som föreslås för att förhindra
skogsdöd. Denna är inom många områden av Europa i dag så utbredd att den
är mycket svår att stoppa. I den nu aktuella miljöpropositionen (prop.
1984/85:127) föreslås för att avvärja det hittills svåraste hotet mot vårt
skogsbestånd en ökning av anslaget för åtgärder mot luftföroreningar och
försurning med endast 50 milj. kr. till nivån 135 milj. kr. för budgetåret
1985/86.
En allt starkare opinion vänder sig bestämt mot att man växlar förstörelse
av människor och natur mot produktionsresultat. Det krävs därför ett nytt
sätt att beräkna produktionen. Det räcker inte att redovisa uppnådda
resultat. Samtidigt måste man också redovisa alla ”kostnader” för produktionen
i form av effekter på såväl människorna som miljön. Endast så
möjliggörs ett korrekt val mellan olika typer av teknik, mellan olika typer av
arbetsprocesser, mellan olika typer av produktion.
Utskottet tillstyrker motion 943 och föreslår att en parlamentarisk
utredning tillsätts för att utforma ett alternativt mått på produktionen.
dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande ett alternativt mått på produktion i samhället
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:943 hos regeringen
FiU 1984/85:18
5
begär tillsättande av en parlamentarisk utredning för att utforma
ett alternativt mått på produktionen i samhället med särskild
hänsyn till människans och naturens ekologi,
2. Tävling om en ny ekonomisk verklighetsbeskrivning
Carl-Henrik Hermansson (vpk) anser att den del av utskottets yttrande på
s. 3 som börjar med ”Enligt utskottets” och slutar med ”detta område” bort
ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärens uppfattning att de ekonomiska modeller som
i dag utnyttjas som underlag för politiska beslut måste utvecklas. Däremot
finner utskottet det mindre lämpligt att riksdagen utlyser en tävling om en ny
ekonomisk verklighetsbeskrivning. De synpunkter som förs fram i motion
1576 bör i stället kunna beaktas i det utredningsarbete som föreslås i motion
943.
Särskilt yttrande
Rolf Rämgård (c) och Karl-Anders Petersson (c) anför:
BNP-begreppet är alltför snävt för att utnyttjas utanför konjunkturanalysens
ram. En sådan kritik kan även riktas mot de modeller som i dag används
för att beskriva och analysera utvecklingen på längre sikt. En utvidgning av
välfärdsbegreppet har visserligen skett under de senaste decennierna för att
belysa utvecklingen av olika sociala indikatorer såsom miljö, hälsa, utbildning
m. m. Men enligt vår mening är denna breddning av analysen endast
marginell. I likhet med vad som framfördes i en reservation till finansutskottets
betänkande FiU 1983/84:9 om utveckling för livskvalitet menar vi att
livskvalitetsfrågorna bör utgöra en angelägen del i en övergripande målsättning
för samhällsutvecklingen. För att möta 1980-talets utmaning mot
politiken, att skapa bättre levnadsvillkor för människorna, krävs ett bredare
angreppssätt.
Arbetet med att utveckla beslutsunderlaget i här nämnda frågor bör kunna
vara en uppgift för bl. a. sekretariatet för framtidsstudier.
%
minab/gotab Stockholm 1985 82457