FiU 1984/85:17
Finansutskottets betänkande
1984/85:17
om betalningar till och från staten
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande två motioner som tar upp
PK-bankens och postgirots särställning när det gäller statliga betalningar.
Utskottet avstyrker motionärernas krav att denna särställning skall avskaffas
med motivering att det skulle få avsevärda konsekvenser för postverkets
ekonomi och förutsättningar att upprätthålla ett rikstäckande servicenät och
svara för en effektiv betalningsförmedling. Företrädarna för moderata
samlingspartiet, centerpartiet och folkpartiet i utskottet reserverar sig mot
beslutet.
Motionerna
Postgirots och PK-bankens särställning
I motion 1984/85:822 av Lars Tobisson m.fl. (m) hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att postgirots och
PK-bankens monopolställning vid statliga betalningar bör upphöra.
1 motion 1984/85:1190 av Knut Wachtmeister (m) hemställs att riksdagen
beslutar upphäva PK-bankens nuvarande monopolställning såvitt gäller
förvaltningen av postgiromedlen.
Statliga in- och utbetalningar
I motion 1984/85:822 av Lars Tobisson m.fl. (m) hemställs
2. att riksdagen begär att regeringen ändrar bestämmelserna om inbetalning
och återbetalning av mervärdeskatt och punktskatter så att sådan
betalning kan ske via bank,
3. att riksdagen begär att regeringen framlägger förslag om utbetalning av
överskjutande skatt i enlighet med vad i motionen anförts,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbetalning av statliga bidrag och förmåner,
5. att riksdagen begär att regeringen uppdrar åt statens löne- och
pensionsverk att föranstalta om upphandling avseende förmedling av statliga
löner, pensioner och utfallande belopp på grupplivförsäkringen till kontohavare
i andra banker än PK-banken.
1 Riksdagen 1984/85. 5 sami. Nr 17
FiU 1984/85:17
2
Den statliga kassahållningen
I motion 1984/85:822 av Lars Tobisson m. fl. (m) hemställs
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om snabbare överföring till och från riksbanken av statens betalningar.
Utskottet
Postgirots och PK-bankens särställning
I motion 1190 anförs att PK-bankens monopol på förvaltningen av
postgiromedlen bör avskaffas. Genom sin börsintroduktion har PK-banken
fått en sådan likställighet med övriga affärsbanker att monopolställningen
när det gäller postgiromedlen, enligt motionären, ter sig direkt stötande.
Den bryter helt mot principer i banklagstiftningen som syftar till konkurrensneutralitet
mellan bankerna. Även i motion 822 anförs att kvardröjande
rester av postgirots och PK-bankens monopolställning bör upphöra.
Utskottet vill med anledning härav anföra följande. Den nuvarande
ordningen tillkom 1974 vid sammanslagningen av Postbanken och Kreditbanken.
Den nya PK-banken övertog då Postbankens tillgångar och skulder.
Om PK-banken inte längre skulle få förvalta postgiromedlen skulle det få
stor betydelse för PK-bankens balansomslutning. Postgiromedlen utgör en
betydande del av den totala omslutningen. Frågan har också betydelse för
postgirots ekonomi. Förhandlingar pågår mellan PK-banken och postgirot
om ett nytt avtal om ersättningen för förvaltningen av postgiromedlen.
Utskottet ser inte anledning att göra några ingrepp som påtagligt skulle
förändra förutsättningarna för PK-bankens och postgirots verksamhet.
Beträffande postgirots speciella ställning vad gäller de statliga betalningarna
vill utskottet anföra följande. Det statliga redovisningssystemet, system S,
har utvecklats av riksrevisionsverket (RRV) och omfattar samtliga statliga
myndigheter utom affärsverken. Betalningsrutinerna i systemet har utvecklats
i samarbete med postgirot. De har som främsta syfte att utgöra
direktunderlag för löpande bokföring och avstämning av in- och utbetalningar
i statsförvaltningen. Normalt medför en utgiftsbokföring i system S
automatiskt en utbetalning från postgirot. Utbetalningarna överensstämmer
därmed automatiskt med myndigheternas bokföring i system S.
Enligt vad RRV anförde till utskottet våren 1983, med anledning av ett
motionsyrkande identiskt med det nu framförda, underlättar integrationen
med postgirot som betalningssystem för system S i hög grad intern kontroll
och säkerhet för betalningarna samt revision. Integrationen med postgirot
innebär också att överblicken över den statliga kassahållningen förenklas.
Utskottet anser i likhet med vad ett enigt finansutskott anförde 1977 (FiU
1976/77:23) att myndigheternas skyldighet att anlita postgirot för utbetalningar
är en grundläggande förutsättning för att man skall kunna upprätthål
-
FiU 1984/85:17
3
la rationella betalningsrutiner i statsförvaltningen.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 822 yrkande 1 och 1190.
Statliga in- och utbetalningar
I motion 822 begärs ändringar i gällande bestämmelser för betalning av
moms och punktskatter så att inbetalning kan ske via bank på motsvarande
sätt som gäller för inkomst- och förmögenhetsskatt samt arbetsgivaravgifter.
Vidare begärs förändringar så att överskjutande skatt och vissa sociala
förmåner kan betalas ut direkt till konto i post eller bank. Uppdraget att
betala ut statliga löner och pensioner bör beslutas först efter ett sedvanligt
upphandlingsförfarande, anför motionärerna.
Utskottet får i likhet med föregående år anföra följande. Det är angeläget
att staten medverkar till att skapa rationella och bekväma betalningsrutiner i
samhället. Genom att staten utnyttjar postgirot för sina betalningar får man
tillgång till ett rikstäckande nät som når alla företag och privatpersoner varje
dag. Det finns således starka samhällsekonomiska och regionalpolitiska skäl
för staten att utnyttja postgirot.
En väsentlig del av postverkets rörelseintäkter kommer från betalningsförmedlingen.
Enligt postverket är den stora omfattningen av verkets betalningsförmedling
en förutsättning för att kunna upprätthålla dagens höga
servicenivå. Det skulle inte vara möjligt att bibehålla antalet postkontor och
lantbrevbärare enbart för postdistributionens behov med intäkter endast
från denna verksamhet. Utskottet anser att frågorna om ändring av
bestämmelserna om vissa statliga in- och utbetalningar måste ses i ett
sammanhang. Om vissa lönsamma delar av betalningssystemet skulle tas om
hand av banksystemet förändras självfallet förutsättningarna för postverkets
övriga verksamhet.
Det är enligt utskottet nödvändigt att ekonomiska förutsättningar bibehålls
för att kunna upprätthålla en rikstäckande postservice- och betalningsförmedling.
En avgörande förutsättning för detta är att staten utnyttjar sitt
eget betalningsförmedlande institut.
Med det anförda avstyrker utskottet motion 822 yrkandena 2, 3, 4 och 5.
Den statliga kassahållningen
I motion 822 yrkas också att överföringarna till och från riksbanken av
statens betalningar bör ske snabbare för att minska räntekostnaderna på
statsskulden.
Vad först gäller utbetalningar frän statsverkets checkräkning i riksbanken
över postgirokonton synes det inte vara möjligt att göra någon tidsvinst
genom en snabbare överföring. Enligt vad RRV uppger sker redan dessa
utbetalningar utan någon fördröjning.
Vad gäller överföringar till statsverkets checkräkning synes det finnas
FiU 1984/85:17
4
möjligheter till betydande räntevinster genom en snabbare hantering. Två
tredjedelar av inbetalningarna till staten utgörs av källskatter, arbetsgivaravgifter
och mervärdeskatt. Dessa inbetalningar handhas av postverket under
två bokföringsdagar (bankdagar). Övriga inbetalningar, utgörande en tredjedel,
hanteras under tre bokföringsdagar i postgirot. Den längre hanteringstiden
för dessa uppbördsmedel förklaras av att dessa omfattar ett mycket
stort antal postgirokonton med många berörda bokföringsenheter.
Som utskottet konstaterat redan tidigare finns det tekniska möjligheter att
minska genomloppstiden för inbetalningarna i det statliga redovisningssystemet.
Om genomloppstiden minskas, uppkommer emellertid frågan om
postgirots ersättning för sin förmedling av in- och utbetalningar för statsverket
bör ske på annat sätt än via räntegottgörelse för behållningarna på
inbetalningspostgirokonton. Alternativet vore t. ex. att höja portot eller
minska den rikstäckande postkontorsservicen och betalningsförmedlingen.
Utskottet anser att detta vore olämpligt. Det finns därför inte anledning att
ändra nuvarande ordning beträffande betalningarna till och från staten. Med
det anförda avstyrker utskottet motion 822 yrkande 6.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande postgirots och PK-bankens särställning
att riksdagen avslår motionerna 1984/85:822 yrkande 1 och 1984/
85:1190,
2. beträffande statliga in- och utbetalningar
att riksdagen avslår motion 1984/85:822 yrkandena 2-5,
3. beträffande den statliga kassahållningen
att riksdagen avslår motion 1984/85:822 yrkande 6.
Stockholm den 21 mars 1985
På finansutskottet vägnar
ARNE GADD
Närvarande: Arne Gadd (s), Per-Axel Nilsson (s), Rune Rydén (m), Filip
Fridolfsson (m), Rolf Rämgård (c), Torsten Karlsson (s), Bo Södersten (s),
Hugo Hegeland (m), Carl-Henrik Hermansson (vpk), Gunnar Nilsson i
Eslöv (s), Margit Gennser (m), Gerd Engman (s), Karl-Anders Petersson
(c), Arne Andersson i Gamleby (s) och Jörgen Ullenhag (fp).
FiU 1984/85:17
5
Reservationer
1. Postgirots och PK-bankens särställning
Rune Rydén (m), Filip Fridolfsson (m), Rolf Rämgård (c), Hugo
Hegeland (m), Margit Gennser (m), Karl-Anders Petersson (c) och Jörgen
Ullenhag (fp) anser att
dels den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar med ”Utskottet vill”
och på s. 3 slutar med ”1 och 1190” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att staten måste medverka till att skapa rationella och
bekväma betalningsrutiner i samhället. En väsentlig förutsättning härför är
att fri konkurrens skapas mellan olika institutioner och betalningsformer.
Det är därför nödvändigt att såväl formella som praktiska hinder för en sådan
konkurrens snarast möjligt undanröjs. Genom att staten för sina betalningar
endast anlitar postgirot saknas en av förutsättningarna för att låta olika
betalningsrutiner konkurrera på lika villkor med varandra. Enligt utskottets
mening borde denna typ av banktjänster upphandlas på samma villkor som
övriga tjänster och varor i statsförvaltningen, dvs. i enlighet med upphandlingsförordningens
krav på affärsmässighet. Genom ett sådant förfarande
skulle olika betalningsförmedlare kunna jämställas i konkurrenshänseende.
Ett avskaffande av PK-bankens monopol på förvaltningen av postgiromedlen
har yrkats i motionerna 822 yrkande 1 och 1190. Även i motion 1505
(fp), som remitterats till andra utskott, anförs att alla banker bör kunna
konkurrera om postgiromedlens förvaltning och om att få sköta statens
utbetalningar. Utskottet vill med anledning härav anföra följande. Vid
PK-bankens tillkomst år 1974 uttalade regeringen att syftet med den nya
banken var att den skulle konkurrera med övriga banker på effektivast
möjliga sätt.
I den proposition (prop. 1983/84:70) där PK-bankens aktiekapital föreslogs
ökas och aktierna försäljas på Stockholms fondbörs anfördes att
PK-banken konkurrerar med övriga banker i fråga om kreditgivning och
andra banktjänster på näringslivets område.
Utskottet vill i sammanhanget framhålla att en betydande del av PKbankens
inlåning härstammar från postverket, som PK-banken förvaltar med
ensamrätt. Enligt utskottets mening finns det inte anledning att skydda
denna del av PK-bankens verksamhet genom ett sådant monopol. I och med
att PK-banken börsintroduceras skärps också kravet på likställighet med
övriga affärsbanker. För att förverkliga banklagstiftningens grundläggande
princip om konkurrensneutralitet mellan de olika bankerna bör enligt
utskottets mening PK-bankens monopolställning såvitt avser förvaltningen
av postgiromedlen avskaffas. Utskottet tillstyrker med det anförda motionerna
822 yrkande 1 och 1190.
FiU 1984/85:17
6
dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande postgirots och PK-bankens särställning
att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:822 yrkande 1 och
1984/85:1190 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om upphävande av PK-bankens monopolställning,
2. Statliga in- och utbetalningar
Rune Rydén (m), Filip Fridolfsson (m). Rolf Rämgård (c), Hugo
Hegeland (m), Margit Gennser (m), Karl-Anders Petersson (c) och Jörgen
Ullenhag (fp) anser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”Utskottet får”
och slutar med ”4 och 5” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att i begreppet rationell betalningsförmedling måste
inbegripas att rutinerna utformas på ett för enskilda personer och företag
smidigt sätt. Därvid bör beaktas möjligheterna för betalningsmottagare eller
inbetalare att fritt kunna välja betalningsform. Eftersom huvuddelen av de
anställda, över 80%, erhåller lön via kontoinsättning i bank och praktiskt
taget hela den vuxna befolkningen i vårt land har bankkonton från vilka
betalningar kan utföras smidigt och enkelt framstår det som närmast
självklart att också betalningar till staten borde kunna få göras från dessa
konton. Om denna möjlighet öppnades skulle det underlätta för många
företag. Onödiga inbetalningar till postgirot med ränteförluster som följd
skulle kunna undvikas. Medlen skulle inte behöva flyttas flera gånger mellan
olika konton. Utskottet tillstyrker därför förslaget i motion 822 yrkande 2 om
att möjliggöra inbetalningar av mervärdeskatt och punktskatter även via
bankgiro på motsvarande sätt som för direkta skatter.
Förslaget i motion 822 yrkandena 3 och 4 om att göra det möjligt för staten
att utbetala överskjutande skatt samt statliga bidrag och förmåner direkt till
konto i bank eller postgiro ligger väl i linje med vad utskottet anfört om att
skapa en för allmänheten smidig betalningsförmedling och ge utrymme för
frihet att välja betalningsform. Genom ett sådant förfarande minskas
mottagarnas hantering av medlen påtagligt. Mottagarna slipper att lösa in
utbetalningsavin i post eller bank och därmed att göra ränteförluster. Sedan
några år tillbaka gäller att t.ex. barnbidrag och studiemedel kan sättas in
direkt på konto i bank om mottagaren begär det. Detta bör enligt utskottet
vara möjligt med alla statliga bidrag. Regeringen bör ges i uppdrag att
utarbeta förslag härom. Utskottet vill också understryka vad som anförs i
motion 822 om ökad användning av kontantlösa betalningsrutiner i samband
med återbetalningen av den överskjutande skatten. Vad utskottet anfört
med anledning av motion 822 yrkandena 3 och 4 om utbetalning av
överskjutande skatt och statliga bidrag och förmåner direkt till konto i bank
FiU 1984/85:17
7
eller post bör ges regeringen till känna.
När det gäller utbetalningen av löner och pensioner finns det, som anförs i
motion 822 yrkande 5, besparingsmöjligheter för statsverket genom att låta
olika betalningsförmedlare konkurrera om betalningsuppdraget. Regeringen
bör uppdra åt statens löne- och pensionsverk att föranstalta om
upphandling avseende förmedling av statliga löner, pensioner och utfallande
belopp på grupplivförsäkringen till kontohavare i andra banker än PKbanken.
Vad utskottet nu anfört bör ges regeringen till känna.
dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande statliga in- och utbetalningar
a) att riksdagen med bifall till motion 1984/85:822 yrkande 2 begär
att regeringen ändrar bestämmelserna om inbetalning och återbetalning
av mervärdeskatt och punktskatter så att sådan betalning
kan ske via bank,
b) att riksdagen med bifall till motion 1984/85:822 yrkande 3 begär
att regeringen framlägger förslag om utbetalning av överskjutande
skatt i enlighet med vad utskottet anfört,
c) att riksdagen med bifall till motion 1984/85:822 yrkande 4 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
utbetalning av statliga bidrag och förmåner,
d) att riksdagen med bifall till motion 1984/85:822 yrkande 5 begär
att regeringen uppdrar åt statens löne- och pensionsverk att
föranstalta om upphandling avseende förmedling av statliga löner,
pensioner och utfallande belopp på grupplivförsäkringen till
kontohavare i andra banker än PK-banken,
3. Den statliga kassahållningen
Rune Rydén, Filip Fridolfsson, Hugo Hegeland och Margit Gennser (alla
m) anser att
dels den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”Vad först” och
på s. 4 slutar med ”yrkande 6” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det angeläget att alla möjligheter att minska
statens upplåningsbehov och därmed minska räntekostnaderna prövas.
Eftersom det tycks finnas tekniska möjligheter att minska postgirots
handhavandetid för inbetalningarna och därmed minska statens räntekostnader
bör denna möjlighet prövas. Liknande förslag till förändringar som
behandlas här har framförts under en följd av år. Arbetet med att förverkliga
dessa tämligen självklara förbättringar har emellertid gått trögt. Vid förra
riksmötet avslogs en likalydande motion (1983/84:590) med motiveringen att
FiU 1984/85:17
en arbetsgrupp tillsatts i regeringskansliet med uppgift att se över hanteringen
av de statliga betalningarna och den statliga uppbörden i postgirosystemet.
Riksdagsmajoriteten förutsatte att utredningsarbetet skulle bedrivas
skyndsamt.
Arbetsgruppen har därefter inte vidare avhörts, och dess verksamhet synes
ha upphört. Utskottet anser därför att riksdagen nu har särskild anledning att
klargöra sin positiva inställning till förenklingar och förbättringar i rutinerna
för betalningar från och till staten. Vad utskottet anfört med anledning av
motion 822 yrkande 6 bör ges regeringen till känna.
dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande den statliga kassahållningen
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:822 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om snabbare
överföring till och från riksbanken av statens betalningar.
minab/gotab Stockholm 1985 82456