FiU 1984/85:16

Finansutskottets betänkande
1984/85:16

om anslag till statlig rationalisering och revision, statistik, m. m.
(prop. 1984/85:100 bil. 15 Litt. B)

I detta betänkande behandlar utskottet

dels proposition 1984/85:100 bilaga 15 (civildepartementet) i vad avser
Litt. B Statlig rationalisering och revision, statistik, m.m.,

dels de under allmänna motionstiden väckta motionerna
1984/85:402 av Rune Torwald (c) och Ingemar Hallenius (c) om väljaropinionsundersökningar
utförda av SCB, m. m.,

1984/85:561 av Ulf Adelsohn m.fl. (m) om en gemensam nordisk
aktiemarknad, m. m., i vad avser yrkande 3,

1984/85:944 av Marie-Ann Johansson (vpk) om förbättring av arbetsmarknadsstatistiken,

1984/85:945 av Elvy Nilsson m. fl. (s) om förtydligande av sysselsättningsstatistiken,

1984/85:1189 av Kenth Skårvik m. fl. (fp, m, c) om företagens uppgiftslämnande,

1984/85:1572 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) om statistiska centralbyråns
partisympatiundersökningar, m. m.,

1984/85:2295 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) om den ekonomiska
politiken, i vad avser yrkande 6,

1984/85:2347 av Olof Johansson (c) om slopande av anslaget till folk- och
bostadsräkningen 1985, m.m.

TRETTONDE HUVUDTITELN

Statlig rationalisering och revision, statistik, m. m.

1. Statskontoret. Utskottet tillstyrker regeringens i proposition 1984/85:100
bilaga 15 (civildepartementet) under punkt B 1 (s. 25—27) framlagda förslag
och hemställer

att riksdagen till Statskontoret för budgetåret 1985/86 anvisar ett
förslagsanslag av 67339000 kr.

2. Anskaffning av ADB-utrustning. Utskottet tillstyrker regeringens under
punkt B 2 (s. 27—30) framlagda förslag och hemställer

1 Riksdagen 1984/85. 5 sami. Nr 16

FiU 1984/85:16

1. att riksdagen till Anskaffning av ADB-utrustning för budgetåret
1985/86 anvisar ett reservationsanslag av 275000000 kr.,

2. att riksdagen medger att datorutrustning beställs — utöver tidigare
medgivet belopp — till en kostnad av högst 300000000 kr.

3. Riksrevisionsverket. Utskottet tillstyrker regeringens under punkt B 3 (s.
30-31) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen till Riksrevisionsverket för budgetåret 1985/86 anvisar
ett förslagsanslag av 65 142000 kr.

4. Kammarkollegiet. Utskottet tillstyrker regeringens under punkt B 4 (s.
32—33) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen till Kammarkollegiet för budgetåret 1985/86 anvisar ett
förslagsanslag av 17549000 kr.

5. Datamaskincentralen för administrativ databehandling. Utskottet tillstyrker
regeringens under punkt B 5 (s. 34—35) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen till Datamaskincentralen för administrativ databehandling
för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 1000 kr.

6. Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet. Utskottet tillstyrker
regeringens under punkt B 6 (s. 35-36) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen till Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet för
budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 1000 000 kr.

7. Statistik. Regeringen har under avsnittet Statistik (s. 37—43) - efter
föredragning av statsrådet Bo Holmberg -

dels föreslagit riksdagen att besluta att en ny avdelning för arbetsmarknadsstatistik
inrättas inom SCB den 1 juli 1985,
dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som har anförts i
propositionen om den statliga statistikens allmänna inriktning.

Utskottet

I propositionen anförs att statistiken ständigt måste anpassas till samhällsutvecklingen
och användarnas behov. Vissa tyngdpunktsförskjutningar
förordas för att bättre belysa aktuella områden som tjänstesamhället,
välfärdsutvecklingen, miljön och den offentliga sektorn. Vidare anförs att
engångsundersökningar och undersökningar utförda med längre mellanrum i
ökad utsträckning bör kunna ersätta löpande statistik. Vilken statistik som
skall produceras och hur den skall finansieras bör enligt föredragande
statsrådet avgöras löpande inom ramen för budgetprocessen. Myndigheternas
anslagsäskanden för statistiska ändamål behandlas i budgetprocessen. I
enlighet med statistikutredningens förslag har fackdepartementens inflytande
ökat på statistik som huvudsakligen används inom en viss sektor.

FiU 1984/85:16

Utskottet har inte något att erinra mot den föreslagna allmänna inriktningen
av den statliga statistiken. Det är värdefullt om statistiken görs mer
flexibel för att anpassas till nya informationsbehov som framkommer till följd
av samhällsutvecklingen. Den fortlöpande statistiken bör i ökad utsträckning
kunna ersättas med engångsundersökningar eller undersökningar som
upprepas vid behov med längre mellanrum. En beredskap bör finnas för att
kunna ta fram ny information. Utskottet återkommer under anslaget till
Statistiska centralbyrån till innehållet i vissa delar av statistikproduktionen.

I propositionen föreslås att SCB:s organisation ändras så att en ny
avdelning för arbetsmarknadsstatistik inrättas. Därigenom åstadkommes en
bättre användarorientering och samordning av statistiken. Förändringen
förutsätts ske inom nuvarande kostnadsramar. Utskottet tillstyrker mot
denna bakgrund den föreslagna omorganisationen av arbetsmarknadsstatistiken.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beslutar att en ny avdelning för arbetsmarknadsstatistik
inrättas inom SCB den 1 juli 1985,

2. att riksdagen lägger till handlingarna vad som anförs i propositionen
om den statliga statistikens allmänna inriktning.

8. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser. Regeringen har
under punkt B 7 (s. 51—55) föreslagit riksdagen att till Statistiska centralbyrån:
Statistik, register och prognoser för budgetåret 1985/86 anvisa ett
förslagsanslag av 274 697000 kr.

Motionerna

Partisympatiundersökningarna

I motion 402 av Rune Torwald (c) och Ingemar Hallenius (c) hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen beträffande behovet av välj arundersökningar utförda av SCB även
efter maj 1985,

2. att riksdagen uttalar sig för att i framtiden inte några väljaropinionsundersökningar
publiceras senare än 1 månad före aktuell valdag.

I motion 1572 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) hemställs

1. att riksdagen beslutar att under anslaget B 7 Statistiska centralbyrån:
Statistik, register och prognoser anslå 271377 000 kr.

Arbetsmarknadsstatistik

I motion 944 av Marie-Ann Johansson (vpk) hemställs att riksdagen vid sin
behandling av anslagen under punkten B 7 Statistiska centralbyrån: Statistik,
register och prognoser som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i motionen om behovet av en fullgod arbetsmarknadsstatistik.

FiU 1984/85:16

I motion 945 av Elvy Nilsson m. fl. (s) hemställs att riksdagen måtte besluta
att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om
förtydligande av sysselsättningsstatistiken.

Miljöstatistik

I motion 2347 av Olof Johansson (c) hemställs

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som anförts i motionen angående krav på förbättrad statistik angående olja
och oljeprodukter.

Företagens uppgiftslämnande

I motion 561 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) hemställs - med hänvisning till
motiveringen i motion 1984/85:559 —

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om minskat uppgiftslämnande för företag.

I motion 1189 av Kenth Skårvik m. fl. (fp, m, c) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
angående en precisering i lagar och förordningar av de uppgifter myndigheter
har rätt att samla in.

Utskottet

Under budgetbehandlingen av anslaget Statistik, register och prognoser
har den planenliga utgiftsminskningen på 3 % för budgetåret 1985/86
utvidgats med ytterligare en procentenhet. Detta har möjliggjorts genom
omfördelningar mellan SCB:s olika anslag under kommande budgetår. Den
totala ramen kommer att öka kraftigt till följd av att FoB 85 kommer att
genomföras.

Besparingar görs inom industristatistiken och genom att varustatistiken
läggs ned. Likaså läggs konjunkturbarometern för varuhandeln ned liksom
investeringsenkäter för kommuner och industrier i augusti. Vidare berörs
export- och importenkäter.

Inom delprogrammet befolkning och hushåll har partisympatiundersökningarna
återupptagits i enlighet med det beslut riksdagen fattade våren 1984
på finansutskottets förslag (FiU 1983/84:35). Tre undersökningar samt en
metodundersökning kommer att genomföras under år 1985. Våren 1986
planeras ytterligare en undersökning. Kostnaderna under budgetåret 1985/
86 beräknas till 2,4 milj. kr. och finansieras genom besparingar på andra
områden.

I motion 1572 yrkas att partisympatiundersökningarna inte skall genomföras.
Som motiv anförs att seriösa opinionsinstitut sedan länge genomför
opinions- och partisympatiundersökningar som fyller rimliga krav på nödvändig
information. SCB:s undersökningar är därför onödiga.

FiU 1984/85:16

I motion 402 hävdas en motsatt uppfattning. Det anförs att det är angeläget
att det finns åtminstone en undersökning där politiker och andra intresserade
kan få direkt insyn i materialet. SCB redovisar sitt material mycket utförligt
och anger på vilket sätt man gör korrigeringar i grundmaterialet. SCB:s
undersökningar bör därför enligt motionärerna genomföras även för tiden
efter maj 1985.

Utskottet anser i likhet med vad som anfördes förra året att SCB bör
genomföra partisympatiundersökningarna. Dessa undersökningar är av hög
kvalitet vetenskapligt sett. Genom det relativt stora urvalet är det möjligt att
få uppgifter om väljarsympatier även på regional nivå. I likhet med vad som
anförs i motion 402 anser utskottet det värdefullt att undersökningar görs
med full insyn i materialet. Utskottet avstyrker därför motion 1572.

Utskottet anser att undersökningar bör genomföras planenligt budgetåret
1985/86. Yrkande 1 i motion 402 är således tillgodosett i detta avseende.
Något beslut om undersökningar för åren därefter finns det inte anledning att
fatta nu. Utskottet anser därför att motion 402 yrkande 1 inte behöver
föranleda något initiativ från riksdagens sida. Motionen avstyrks.

I samma motion 402 anförs att publiceringen av opinionssiffror alltför nära
inpå ett val reducerar debatten i sakfrågor till förmån för en debatt om
opinionssiffror som sådana. Motionärerna yrkar därför att riksdagen uttalar
sig för att väljaropinionsundersökningar i framtiden inte skall publiceras
senare än en månad före aktuell valdag.

Konstitutionsutskottet behandlade vid 1983/84 års riksmöte en motion
med liknande krav (KU 1983/84:11). Konstitutionsutskottet som avstyrkte
motionen anförde att frågan även har tryckfrihetsrättsliga aspekter och att
riksdagen inte utan lagstiftning kan ge bindande direktiv i frågan. Enligt
konstitutionsutskottet vore det olämpligt att med förbigående av den
beslutsform som anvisas i regeringsformen göra uttalanden angående
publicering av väljaropinionsundersökningar på det sätt om föreslogs i
motion. Riksdagen ställde sig bakom konstitutionsutskottets ställningstagande.
Det finns enligt finansutskottet inte någon anledning att riksdagen nu
ändrar sin uppfattning. Utskottet avstyrker därför motion 402 yrkande 2.

Inom delprogrammet arbetsmarknad föreslås i propositionen vissa utgiftsminskningar
inom bl. a. arbetskraftsundersökningarna. Dessa bedöms vara
möjliga att genomföra därför att sysselsättningsregistret byggs upp baserat på
kontrolluppgifterna. SCB har fått ett uppdrag att till regeringen särskilt
redovisa de besparingar inom olika områden som sysselsättningsregistret
tillåter.

I motion 944 anförs att det är viktigt att vi har en fullgod arbetsmarknadsstatistik.
Motionären är inte övertygad om att det tillkommande sysselsättningsregistret
redan under kommande budgetår kan kompensera de försämringar
man nu avser att vidta. Motionären påtalar bl. a. att sysselsättningsregistret
skall baseras på kontrolluppgifter som skall lämnas först i januari

FiU 1984/85:16

1986. Det är därför viktigt, anför motionären, att riksdagen noga prövar
anslagsposten med utgångspunkten att arbetsmarknadsstatistiken inte skall
försämras.

Utskottet anser i likhet med motionären att det är viktigt att ha tillgång till
en fullgod sysselsättningsstatistik. På sikt kommer sannolikt sysselsättningsregistret
att leda till vissa förbättringar. Det innebär ju att man gör en
totalundersökning i stället för en baserad på urval. Som motionären påtalar
kommer emellertid kontrolluppgifterna med t. ex. arbetsställeuppgifterna
inte att vara tillgängliga förrän nästa år. De kan inte heller ersätta den
korttidsstatistik som produceras för närvarande. Det är emellertid viktigt att
i nuvarande läge ha tillgång till fullgod information om sysselsättningssituationen.
Utskottet anser det därför angeläget att regeringen och SCB noga
följer utvecklingen för att se till att viktig sysselsättningsinformation inte går
förlorad i och med övergången till den nya arbetsmarknadsstatistiken. Om så
skulle vara fallet bör omprioriteringar göras inom SCB:s totala ram. Vad
utskottet anfört om en fullgod arbetsmarknadsstatistik med anledning av
motion 944 bör ges regeringen till känna.

Även i motion 945 tas sysselsättningsstatistiken upp. Motionärerna anför
att vi har mycket förnämlig sysselsättningsstatistik som redovisar antalet
sysselsatta, arbetslösa samt personer sysselsatta genom olika arbetsmarknadspolitiska
åtgärder. Trots detta är redovisningen i olika massmedia
liksom i vissa politiska sammanhang enligt motionärerna ofta missvisande
genom att personer sysselsatta genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder
felaktigt räknas ihop med de öppet arbetslösa. Motionärerna önskar därför
vissa förtydliganden av sysselsättningsstatistiken.

Det är viktigt att sysselsättningssituationen beskrivs på ett korrekt sätt.
Enligt utskottets mening tillgodoser den statistik som publiceras de krav som
motionärerna ställer. Den tendens som ibland finns i massmedia och i andra
sammanhang att sammanföra olika grupper sysselsatta med öppet arbetslösa
torde inte sammanhänga med redovisningen av statistiken eller dess innehåll.
Det torde snarare bero på faktorer som inte låter sig påverkas av de
statistiska redovisningarna. Utskottet ser därför inte anledning att av det
skälet förorda någon förändring av sysselsättningsstatistiken. Med det
anförda avstyrker utskottet motion 945.

I motion 2347 anförs att miljöstatistiken borde förbättras på så sätt att man
klart kan utläsa oljeprodukternas väg från inköp via behandling (raffinering,
avsvavling etc.) till förbrukning. Det bör t. ex. vara möjligt att ur statistiken
kunna utläsa om det skett en anpassning till den högsta tillåtna svavelhalten
genom blandning av oljor med olika svavelhalter. För att kunna motverka en
sådan utveckling måste statistiken enligt motionären förbättras.

Som utskottet anfört kommer den statistiska belysningen av miljön att
tillhöra de prioriterade områdena under nästa budgetår. Arbetet med att
förbättra vår miljö förutsätter en förbättrad statistik på flera sätt. Detta
kommer till uttryck i den framtida inriktningen av den statliga statistiken,

FiU 1984/85:16

som föreslås i propositionen och som utskottet ställt sig bakom. Utskottet
anser det inte lämpligt att riksdagen med preciserade krav binder på vilket
sätt statistiken skall utformas för att bäst främja miljövårdsarbetet. Utskottet
avstyrker med det anförda motion 2347 yrkande 2.

Utskottet vill i detta sammanhang också behandla två motioner som kräver
begränsningar i företagens uppgiftslämnande. I motion 561 (m) anförs att
myndigheterna infordrar mängder av meningslösa uppgifter som är mycket
kostsamma för företagen att ta fram. Behovet av ett gott statistiskt material
kan enligt motionärernas mening till stor del tas fram genom enkätundersökningar.
I motion 1189 anförs att de uppgifter som myndigheterna skall ha rätt
att samla in skall anges i lagar och förordningar.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att onödigt uppgiftsinsamlande
måste undvikas. Regeringen har utfärdat en förordning om statliga myndigheters
inhämtande av uppgifter från näringsidkare och kommuner (SFS
1982:688). Enligt denna skall de uppgifter som skall lämnas vara utvalda och
definierade så att uppgiftslämnandet begränsas till den information som
behövs med hänsyn till ändamålet och så att uppgiftslämnandet underlättas
så långt möjligt. Myndigheten har också skyldighet att samråda med
organisation eller annan som kan anses företräda uppgiftslämnarna.

Utskottet anser inte att några ytterligare åtgärder bör vidtas med
anledning av vad som anförs i motion 561 (m). Motionen avstyrks.

Beträffande motion 1189 vill utskottet anföra följande. Myndigheternas
behov av uppgifter förändras över tiden. Det finns därför skäl att med jämna
mellanrum ompröva behovet av uppgifter. Delegationen för företagens
uppgiftslämnande medverkade på sin tid verksamt till detta. Med kravet att
myndigheterna skall anpassa sin verksamhet till förändringar i omvärlden
följer att också uppgiftsbehovet varierar. Det torde därför vara omöjligt att i
en lagtext göra en fullständig uppräkning av vilka uppgifter myndigheten får
samla in. Utskottet kan således inte tillstyrka yrkandet i motion 1189.

Utskottet har utöver vad som här anförts inte något att erinra mot
medelsberäkningen av anslaget för Statistik, register och prognoser.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande partisympatiundersökningar

a) att riksdagen avslår motion 1984/85:402 yrkande 1,

b) att riksdagen avslår motion 1984/85:402 yrkande 2,

2. beträffande arbetsmarknadsstatistik

a) att riksdagen med anledning av motion 1984/85:944 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) att riksdagen avslår motion 1984/85:945,

3. beträffande miljöstatistik

att riksdagen avslår motion 1984/85:2347 yrkande 2,

FiU 1984/85:16

4. beträffande företagens uppgiftslämnande

a) att riksdagen avslår motion 1984/85:561 yrkande 3,

b) att riksdagen avslår motion 1984/85:1189,

5. beträffande anslag

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 bilaga 15 punkt
B 7 samt med avslag på motion 1984/85:1572 yrkande 1 till
Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser för budgetåret
1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 274 697 000 kr.

9. Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet. Utskottet tillstyrker regeringens
under punkt B 8 (s. 55-56) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen till Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet för
budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 1000 kr.

10. Folk- och bostadsräkningar. Regeringen har under punkt B 9 (s. 56-57)
föreslagit riksdagen att till Folk- och bostadsräkningar för budgetåret 1985/86
anvisa ett förslagsanslag av 36317000 kr.

Motionerna

I motion 1572 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) hemställs

2. att riksdagen beslutar att under anslaget B 9 Folk- och bostadsräkningar
avslå regeringens förslag.

I motion 2295 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) hemställs

6. att riksdagen avslår förslaget att anvisa 36317000 kr. till Folk- och
bostadsräkningar.

I motion 2347 av Olof Johansson (c) hemställs

1. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag att till Folk- och
bostadsräkningar för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av
36317000 kr.

Utskottet

Riksdagen beslutade våren 1984 att en folk- och bostadsräkning skulle
genomföras i Sverige år 1985 (FiU 1983/84:35). Bestämmelserna härom finns
angivna i en särskild lag (1984:531). Räkningen skall genomföras av SCB
med i princip samma metod som vid de senaste folk-och bostadsräkningarna
men med en fortsatt begränsning av antalet uppgifter som inhämtas från
allmänheten.

I motionerna 1572, 2295 (fp) och 2347 anförs att någon folk- och
bostadsräkning inte bör genomföras år 1985. Denna typ av undersökningar
behöver inte genomföras så ofta som vart femte år, anför motionärerna.
Vissa av de behov som räkningarna tillgodosett kan klaras genom andra

FiU 1984/85:16

undersökningar på urvalsbasis. Integritetsfrågorna i samband med FoB 1985
har enligt motion 2347 ännu inte klarats ut. Detta bör enligt motionärerna
ske innan beslut fattas om att genomföra undersökningen.

Liksom tidigare anser utskottet att starka skäl talar för att genomföra folkoch
bostadsräkningar vart femte år. Materialet från folk- och bostadsräkningarna
utgör ett viktigt underlag för samhällsplaneringen framför allt på
regional och kommunal nivå. Det gäller främst för planering av sysselsättning,
arbetspendling, utbildning, barnomsorg, äldreomsorg, boende, energi
och försvar.

Kommunerna har ålagts allt större ansvar för den regionala planeringen
och för olika samhällsuppgifter. Behovet av ett på regional nivå tillförlitligt
statistiskt material har därmed ökat. Folk- och bostadsräkningen är den enda
undersökning av detta slag som omfattar hela befolkningen. Genom denna
totalundersökning erhålls en avstämning av förhållandena vart femte år. Den
ger dessutom ett basregister som kan utgöra urvalsram för andra undersökningar.
Av detta följer att man inte kan göra folk- och bostadsräkningar i
form av urvalsundersökningar. Däremot kan olika typer av urvals- och
specialundersökningar genomföras under den mellanliggande perioden för
att få en uppfattning om vissa utvecklingstendenser.

I motionerna har anförts att totalundersökningar kan genomföras med
större intervall än fem år. Med beaktande av den tid bearbetning av
materialet tar skulle det innebära att planeringsorganen skulle få arbeta med
ett mycket gammalt material. Samhället tenderar att förändras i allt snabbare
takt. Ett längre tidsintervall mellan folk- och bostadsräkningarna skulle leda
till en kraftig försämring av den kommunala handlingsberedskapen. Det
finns risk för att man skulle tvingas att genomföra andra typer av undersökningar
i stället, som i så fall skulle öka de totala samhällskostnaderna.

I motion 2347 anförs vidare som skäl för att inte genomföra någon folk- och
bostadsräkning år 1985 att integritets- och sekretessfrågorna inte blivit
tillfredsställande lösta.

Regleringen av integritets- och sekretessfrågorna i FoB 85 är densamma
som i de närmast föregående undersökningarna. Regeringen har i proposition
1984/85:133 föreslagit vissa skärpningar av nu gällande sekretess- och
datalagstiftning. Ett genomförande av propositionens förslag kommer att
omfatta de uppgifter som insamlas i FoB 1985.

Utskottet ser därför inte skäl att av integritetsskäl avstå från att genomföra
en folk- och bostadsräkning år 1985.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1572 yrkande 2, 2295
yrkande 6 och 2347 yrkande 1.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 bilaga 15 punkt B
9 och med avslag på motionerna 1984/85:1572 yrkande 2, 1984/
85:2295 yrkande 6 och 1984/85:2347 yrkande 1 till Folk- och

FiU 1984/85:16

bostadsräkningar för budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag
av 36317 000 kr.

11. Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering. Utskottet tillstyrker
regeringens under punkt B 10 (s. 57—58) framlagda förslag och hemställer att

riksdagen till Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering
för budgetåret 1985/86 anvisar ett anslag av 659000 kr.

Stockholm den 21 mars 1985

På finansutskottets vägnar
ARNE GADD

Närvarande: Arne Gadd (s), Per-Axel Nilsson (s), Rune Rydén (m), Filip
Fridolfsson (m), Rolf Rämgård (c), Torsten Karlsson (s), Bo Södersten (s),
Hugo Hegeland (m), Carl-Henrik Hermansson (vpk), Gunnar Nilsson i
Eslöv (s), Gerd Engman (s), Karl-Anders Petersson (c), Arne Andersson i
Gamleby (s) och Jörgen Ullenhag (fp).

Reservationer

1. Punkt 8. Statistiska Centralbyrån: Statistik, register och prognoser
(moment 1 a)

Rune Rydén, Filip Fridolfsson och Hugo Hegeland (alla m) anser att den
del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Utskottet anser i” och
slutar med ”Motionen avstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att SCB bör genomföra partisympatiundersökningar
endast i den utsträckning de kan uppdragsfinansieras. SCB skulle därigenom
få konkurrera på samma villkor som opinionsinstituten. Det finns inte skäl
att i nuvarande statsfinansiella läge belasta statsbudgeten med kostnader för
denna typ av undersökningar. Utskottet anser i likhet med vad som anförs i
motion 1572 att de partisympatiundersökningar som utförs av seriösa
opinionsinstitut tillgodoser rimliga krav på nödvändig information om
opinionsutvecklingen. Utskottet avstyrker motion 402 yrkande 1 och tillstyrker
motion 1572 yrkande 1 och anser att anslaget Statistiska Centralbyrån:
Statistik, register och prognoser bör justeras ned med 3,3 milj. kr. i
förhållande till förslaget i budgetpropositionen.

FiU 1984/85:16

2. Punkt 8. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och progonoser
(moment 3)

Rolf Rämgård och Karl-Anders Petersson (båda c) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Sorn utskottet”
och på s. 7 slutar med ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Förutsättningen för att vi i god tid skall kunna upptäcka och vidta åtgärder
mot försämringen i vår miljö är att vi har tillgång till statistik som utvisar
förändringarna. Detta börjar bli uppenbart för allt flera. Det är med
tillfredsställelse som utskottet konstaterar att miljöstatistik i propositionen
upptas som ett av de särskilt prioriterade områdena.

Som anförs i motion 2347 är försurningen ett av de mer akuta hoten mot
människor och natur. För att motverka den har den högsta tillåtna halten
svavel i eldningsolja sänkts den 1 oktober 1984 till 1 % i hela landet. Det är
enligt motionären viktigt att denna gräns uppfattas som den högsta tillåtna
och inte som en rekommenderad nivå. Det är därför angeläget att med hjälp
av statistik kunna kontrollera oljans svavelhalter från inköp till förbrukning
och härav följande utsläpp. Utskottet anser i likhet med motionären att ur
statistiken bör vara möjligt att utläsa om det finns en anpassning till den
nämnda förbudsgränsen genom blandning av oljor med olika svavelhalter.
Utskottet anser att det är angeläget att förbättra statistiken inom detta
område.

Vad utskottet nu anfört om förbättrad oljestatistik med anledning av
motion 2347 bör ges regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande miljöstatistik

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2347 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om krav på
förbättrad statistik angående olja och oljeprodukter,

3. Punkt 8. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser
(moment 4)

Rune Rydén (m), Filip Fridolfsson (m), Rolf Rämgård (c), Hugo
Hegeland (m), Karl-Anders Petersson (c) och Jörgen Ullenhag (fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Utskottet anser
i” och slutar med ”motion 1189” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att onödigt uppgiftsinsamlande
måste undvikas. Det medför annars stora kostnader för företagen, särskilt
för småföretagare. Enligt utskottets mening bör man oftare överväga att

FiU 1984/85:16

ersätta totalundersökningar med urvalsundersökningar. Man bör också mer
noggrant pröva frekvensen av olika undersökningar. Många insamlingar
behöver inte upprepas varje månad eller varje år utan de kan göras med
längre intervall. Dessutom måste de uppgiftsinsamlande myndigheterna
noga pröva i varje enskilt fall om uppgifterna verkligen behövs. Vad
utskottet anfört med anledning av motion 561 yrkande 3 och motion 1189 bör
ges regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande företagens uppgiftslämnande

att riksdagen med anledning av motionerna 1984/85:561 yrkande 3
och 1984/85:1189 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

4. Punkt 8. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser
(moment 5)

Rune Rydén, Filip Fridolfsson och Hugo Hegeland (alla m) anser — under
förutsättning av bifall till reservation 1 - att utskottets hemställan under 5
bort ha följande lydelse:

5. beträffande anslag

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:1572 yrkande 1 och
med anledning av proposition 1984/85:100 bilaga 15 punkt B 7 till
Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser för budgetåret
1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 271377000 kr.

5. Punkt 10. Folk- och bostadsräkningar

Rune Rydén (m), Filip Fridolfsson (m), Rolf Rämgård (c), Hugo
Hegeland (m), Karl-Anders Petersson (c) och Jörgen Ullenhag (fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Liksom
tidigare” och slutar med ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:

Folk- och bostadsräkningar har under senare decennier genomförts vart
femte år i Sverige. Syftet har varit att insamla statistik för planeringsändamål,
forskning och allmän information. Dessa allmänna syften har gjort att
materialet inte varit anpassat till konkreta beslutssituationer.

Många frågeställningar som folk- och bostadsräkningsuppgifterna hittills
har lämnat underlag för, torde kunna åskådliggöras bättre och mer ändamålsenligt
med specialundersökningar. Behovet av aktuell regional och
kommunal statistik kan tillgodoses bättre genom specialundersökningar.
Bearbetningen av materialet från folk- och bostadsräkningarna tar flera år,

FiU 1984/85:16

vilket gör uppgifterna mindre lämpade för planeringsändamål. Det finns
t. o. m. risk för att de leder till en sämre planering.

Ett av de ursprungliga motiven för att genomföra folk- och bostadsräkningar
var att det fanns behov av vissa demografiska grunduppgifter, bl. a.
för internationellt bruk. Vidare användes dessa register som urvalsramar för
olika typer av urvalsundersökningar. Numera finns emellertid register för
olika typer av urvalsundersökningar och register över hela befolkningen
uppbyggt på annat sätt, vilket gör att ett av de viktigare ursprungliga motiven
för folk- och bostadsräkningar bortfallit.

Utskottet ställer sig tveksamt till de femåriga intervaller som f. n.
tillämpas.

Folk- och bostadsräkningar är mycket kostsamma. Statens och kommunernas
kostnader för FoB 85 beräknas till 105 milj. kr., därav 30 milj. kr. för
kommunerna. Därtill kommer kostnader för uppgiftslämnarna. Vid tidigare
folk- och bostadsräkningar har kostnaderna kraftigt underskattats.

Uppgiftslämnandet till stora personregister har under senare år i ökad
utsträckning börjat ifrågasättas. Många människor känner oro att lämna
uppgifter om sina personliga och ekonomiska förhållanden till denna typ av
register. I takt med datateknikens ökade möjligheter att bearbeta och
sammanställa information om personliga förhållanden har integritets- och
sekretessfrågorna fått ökad betydelse. Genom samköming mellan olika
register och av uppgifter lämnade vid olika tillfällen för skilda ändamål kan
information sammanställas om den enskilde individen som uppfattas som
intrång i den personliga integriteten. Till detta kommer ökade risker för
felregistrering vid samköming av uppgifter inhämtade för olika ändamål och
vid olika tidpunkter.

Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna 1572 yrkande 2, 2295
yrkande 6 och 2347 yrkande 1 och avstyrker propositionens förslag om en
folk- och bostadsräkning år 1985.

dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:1572 yrkande 2,
1984/85:2295 yrkande 6 och 1984/85:2347 yrkande 1 avslår i
proposition 1984/85:100 bilaga 15 punkt B 9 framlagt förslag om att
till Folk- och bostadsräkningar för budgetåret 1985/86 anvisa ett
förslagsanslag av 36317 000 kr.