FiU 1984/85:25
Finansutskottets betänkande
1984/85:25
om sparande (prop. 1984/85:129 och 1984/85:100 bil. 9, delvis)
Sammanfattning
I proposition 129 föreslås att informationen om allemanssparande! skall
byggas ut och inriktas på mer allmänt sparfrämjande åtgärder. Vidare
föreslås att de till allemanssparande! knutna kapitalsparfonderna skall
erhålla fullständig skattebefrielse för realisationsvinster på aktier och
obligationer. I budgetpropositionen föreslås att 168 milj. kr. skall anvisas till
lönsparandet.
Utskottet tillstyrker dessa åtgärder och avvisar därmed motionskrav från
moderata samlingspartiet på att riksdagen skall gå emot den föreslagna
utökningen av sparinformationen. Däremot biträder utskottet ett moderat
yrkande om att även aktiesparfonderna inom det tidigare skattesparandet
skall befrias från realisationsvinstskatt. Sex socialdemokrater i utskottet
reserverar sig mot detta. Utskottet avstyrker vidare ett yrkande från
vänsterpartiet kommunisterna om att riksdagen skall avvisa den föreslagna
lindringen av kapitalsparfondernas beskattning.
I betänkandet behandlar utskottet ytterligare nio motioner av vilka en tar
upp frågan om de tidigare avskaffade bosättningslånen. Med anledning av
vad som sägs i den motionen anser utskottet att regeringen noggrant bör följa
hur det nya systemet med bosparlån för ungdomar utvecklas och ta de
initiativ som kan visa sig erforderliga. Övriga åtta motioner berör behovet av
olika former av stimulanser för främst bostadssparandet och aktiesparandet.
Dessa motioner avstyrks av utskottet.
I två gemensamma reservationer begär företrädarna för moderata samlingspartiet,
centerpartiet och folkpartiet förslag från regeringen för att
stimulera bostadssparandet och aktiesparandet.
Inledning
I detta betänkande behandlar utskottet
dels proposition 1984/85:100 bilaga 9 Finansdepartementet, i vad avser
Litt. F Övriga ändamål punkt F6,
dels de under allmänna motionstiden väckta motionerna
1984/85:2181 av Nils Åsling (c) om ett ”folksparande” i aktier, m.m.,
1984/85:2247 av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c) om bostadssparandet,
1984/85:2345 av Agne Hansson (c) om hushållssparande i aktier,
1 Riksdagen 1984/85. 5sami. Nr 25
FiU 1984/85:25
2
1984/85:2350 av Lars Tobisson m. fl. (m) om hushållssparande och
ägandespridning,
1984/85:2352 av Nils Svensson (s) och Maj-Lis Lööw (s) om bosättningslån,
1984/85:2709 av Ulf Adelsohn m.fl. (m) om bosparande,
1984/85:2802 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) om allemanssparande!,
1984/85:2803 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) om realisationsvinstbeskattningen
av bostadsrätter, m. m., i vad avser yrkande 2,
dels proposition 1984/85:129 om sparfrämjande åtgärder,
dels de med anledning av proposition 129 väckta motionerna
1984/85:2979 av Rune Torwald (c) och Lennart Brunander (c),
1984/85:2980 av Lars Tobisson m.fl. (m),
1984/85:2981 av Lars Werner m.fl. (vpk),
1984/85:3055 av Lars Tobisson m.fl. (m).
De i proposition 129 framlagda lagförslagen har följande lydelse:
1 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
Härigenom föreskrivs att 7 § 6 och 12 mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt skall ha nedan angivna lydelse.
7 §
Föreslagen lydelse
6 inom. Kyrkor, sjukvårdsinrättningar
vilkas verksamhet inte bedrivs
i vinstsyfte, barmhärtighetsinrättningar,
kapitalsparfonder sorn
avses i lagen (1983:890) om allemanssparande,
stiftelser som har
till huvudsakligt ändamål att under
samverkan med militär eller annan
myndighet stärka rikets försvar eller
att, utan begränsning till viss familj,
vissa familjer eller bestämda
personer, främja vård och uppfostran
av barn eller lämna understöd
för beredande av undervisning eller
utbildning eller utöva hjälpverksamhet
bland behövande eller främja
vetenskaplig forskning samt hushållningssällskap
med stadgar som
har fastställts av regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer
-
Nuvarande lydelse
6 morn.' Kyrkor, sjukvårdsinrättningar
vilkas verksamhet inte
bedrivs i vinstsyfte, barmhärtighetsinrättningar,
stiftelser som har
till huvudsakligt ändamål att under
samverkan med militär eller annan
myndighet stärka rikets försvar eller
att, utan begränsning till viss familj,
vissa familjer eller bestämda
personer, främja vård och uppfostran
av barn eller lämna understöd
för beredande av undervisning eller
utbildning eller utöva hjälpverksamhet
bland behövande eller främja
vetenskaplig forskning samt hushållningssällskap
med stadgar som
har fastställts av regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer
-
1 Senaste lydelse 1984: 1061.
FiU 1984/85:25
3
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
frikallas från skattskyldighet för all annan inkomst än inkomst av fastighet
eller rörelse.
Med kyrka avses en till svenska kyrkan hörande lokalkyrka, domkyrka
e.d. i dess egenskap av ägare till viss för svenska kyrkans verksamhet
avsedd egendom.
Frågan om skattskyldigheten för stiftelse skall bedömas med hänsyn till
det ändamål som tillgodoses i den bedrivna verksamheten.
Stiftelse som i sin verksamhet främjar flera ändamål anses hänförlig
under detta moment, om verksamheten huvudsakligen avser att tillgodose
ändamål av sådan beskaffenhet som sägs i första stycket. Detta anses vara
fallet, om i verksamheten endast i ringa omfattning främjas ändamål av
annan art.
Om stiftelse under längre tid inte bedrivit eller inte kan väntas komma
att bedriva verksamhet i en omfattning som skäligen svarar mot avkastningen
på stiftelsens tillgångar, är stiftelsen oavsett dess ändamål skattskyldig
för all inkomst.
Vad som sägs i 5 mom. nionde stycket har motsvarande tillämpning i
fråga om stiftelse.
12 morn.2 Svensk aktiefond fri- 12 mom. Svensk aktiefond frikalkallas
från skattskyldighet för in- las från skattskyldighet för inkomst
komst av tillfällig förvärvsverksam- av tillfällig förvärvsverksamhet på
het på grund av avyttring av egen- grund av avyttring av egendom som
dom som avses i 35 § 3 mom. kom- avses i 35 § 3 mom. kommunalskat
munalskattelagen
(1928:370), om telagen (1928: 370), om den avytt
den
avyttrade egendomen innehafts rade egendomen innehafts två år el
två
år eller mer. ler mer. För kapitalsparfond som
avses i lagen (1983:890) om allemanssparande
gäller vidare särskilda
bestämmelser i 6 mom.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985 och tillämpas första gången vid
1986 års taxering.
2 Senaste lydelse 1984: 1061.
1 * Riksdagen 1984/85. 5 sami. Nr 25
FiU 1984/85:25
4
2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1983:891) om skattelättnader för allemanssparande
Härigenom
föreskrivs att lagen (1983:891) om skattelättnader för allemanssparande
skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Skattelättnader enligt denna lag medges för sparande enligt lagen
(1983: 890) om allemanssparande.
Räntan på sparmedlen samt bo- Räntan på sparmedlen samt bo
nusräntan
enligt 5 § lagen om alle- nusräntan enligt 5 § lagen om allemanssparande
utgör inte skatteplik- manssparande utgör inte skattepliktig
inkomst vid taxering enligt kom- tig inkomst vid taxering enligt kommunalskattelagen
(1928:370) eller munalskattelagen (1928:370) eller
lagen (1947:576) om statlig in- lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.
Ränta och utdelning komstskatt.
som tillfaller en kapitalsparfond utgör
inte heller skattepliktig inkomst.
Realisationsvinst på andel i kapitalsparfond utgör inte skattepliktig inkomst.
Avdrag får ej göras för realisationsförlust på sådan andel.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985 och tillämpas första gången vid
1986 års taxering.
Propositionerna
I proposition 100 bilaga 9 (finansdepartementet) har regeringen — efter
föredragning av statsrådet Kjell-Olof Feldt - under punkterna F 6 och F 7 (s.
98-99) föreslagit riksdagen
dels att till Lönsparande m. m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag
av 168000000 kr,
dels att till Information om allemanssparande! för budgetåret 1985/86
anvisa ett reservationsanslag av 7000000 kr.
Vidare har regeringen (finansdepartementet) i proposition 129 - efter
föredragning av statsrådet Bo Holmberg - föreslagit riksdagen
dels att anta i propositionen framlagda förslag till
1. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
2. lag om ändring i lagen (1983:891) om skattelättnader för allemanssparande,
dels att
3. hemställan i proposition 100 bilaga 9 om anslag under sjunde huvudtiteln,
F7 Information om allemanssparandet, återkallas,
4. till Sparfrämjande åtgärder under sjunde huvudtiteln för budgetåret
1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 15000000 kr.
FiU 1984/85:25
5
I proposition 129 föreslås att 15 milj. kr. anvisas för allmänt sparfrämjande
åtgärder inklusive allemanssparande!. Medlen skall anvisas över ett nytt
anslag benämnt Sparfrämjande åtgärder, vilket föreslås ersätta det under
sjunde huvudtiteln upptagna anslaget F7 Information om allemanssparande!.
Detta anslag återkallas genom propositionen.
Den förändring av verksamheten i riktning mot mer allmänt sparfrämjande
åtgärder som nu bör komma till stånd gör enligt propositionen det
motiverat att avveckla den nuvarande delegationen för allemanssparande!. I
stället bör en ny delegation kallad Spardelegationen bildas. Denna bör ha
som huvuduppgift att ta initiativ till och svara för informations- och
utbildningsinsatser i syfte att långsiktigt främja hushållssparande!. Den bör
också svara för nödvändiga förvaltningsuppgifter i anslutning till detta.
I propositionen föreslås också att de kapitalsparfonder som tillkommit
inom ramen för allemanssparande! helt skall befrias från realisationsvinstskatt.
Vinstsparandet har med utgången av år 1984 övertagits av bankerna.
Dessa driver det vidare i egen regi och bekostar också vinstutlottningar.
Enligt gällande övergångsbestämmelser skall dock staten på sedvanligt sätt
bekosta utlottningarna i mars och september 1985. Staten skall också bidra
till de sparpremier som utfaller vid utgången av detta år. I årets budgetproposition
föreslås att 168 milj. kr. anvisas för ändamålet under anslaget F6
Lönsparande m. m.
Motionerna
Motioner om sparfrämjande åtgärder (proposition 129)
I motion 2980 av Lars Tobisson m. fl. (m) hémställs att riksdagen beslutar
1. att avvisa det föreslagna reservationsanslaget av 15 milj. kr. till
sparfrämjande åtgärder under sjunde huvudtiteln för budgetåret 1985/86,
2. att den föreslagna förändringen av reavinstbeskattning för kapitalsparfonderna
även skall omfatta aktiesparfonderna.
I motion 3055 av Lars Tobisson m. fl. (m) hemställs — med hänvisning till
motiveringen i motion 2980 - att riksdagen under huvudtiteln F 7, Information
om allemanssparande!, anvisar ett reservationsanslag om 7 000000 kr.
I motion 2981 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen avslår
proposition 1984/85:129 i vad avser kapitalsparfondernas beskattning.
Motioner om bostadssparandet
I motion 2247 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) hemställs — med hänvisning
till motiveringen i motion 1984/85:2246 — att riksdagen beslutar att som sin
mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om en snabb
utredning angående bostadssparande.
FiU 1984/85:25
6
I motion 2352 av Nils Svensson (s) och Maj-Lis Lööw (s) hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om bosparande och bosättningslån.
I motion 2709 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) hemställs - med hänvisning till
motiveringen i motion 1984/85:2707 - att riksdagen hos regeringen begär
förslag om bosparande i enlighet med vad som i motionen anförts.
I motion 2802 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) hemställs - med hänvisning
till motiveringen i motion 1984/85:2801 - att riksdagen beslutar om ändring i
lagen om allemanssparande i enlighet med vad som anförs i motionen.
I motion 2803 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) hemställs — med hänvisning
till motiveringen i motion 1984/85:2801 -
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om skattefrihet för ungdomars
bosparande i enlighet med vad som anförs i motionen.
Motioner om aktiesparande och övrigt sparande
I motion 2181 av Nils Åsling (c) hemställs att riksdagen anhåller att
regeringen låter utreda förutsättningarna för ett ”folksparande” i aktier och i
motionen anförda förslag till förbättrade villkor för aktiesparandet och
framlägger därav föranledda förslag.
I motion 2345 av Agne Hansson (c) hemställs att riksdagen beslutar att hos
regeringen hemställa om förslag på åtgärder som stärker ett ökat enskilt
hushållssparande i aktier.
I motion 2350 av Lars Tobisson m. fl. (m) hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om vikten av att
stimulera hushållssparande! och öka ägandespridningen.
I motion 2979 av Rune Torwald (c) och Lennart Brunander (c) hemställs
att riksdagen måtte ge regeringen till känna vad i motionen anförts
beträffande förbättrade regler för stimulans åt främst bankspararna.
Motioner rörande förslagen i proposition 129
I motionerna 2980 och 3055 av Lars Tobisson m. fl. (m) avvisas förslaget att
anvisa ytterligare 8 milj. kr. för sparfrämjande åtgärder, främst därför att den
föreslagna anslagshöjningen inte motsvaras av en minskning av något annat
anslag. Motionärerna har tidigare godtagit det ursprungligen föreslagna
anslaget på 7 milj. kr. för information om allemanssparande!. Detta anslag
bör enligt deras mening inte återkallas.
Motionärerna delar regeringens bedömning att kapitalsparfonderna bör
befrias från realisationsvinstbeskattning vad gäller såväl aktier som obligationer.
Denna förändring bör dessutom omfatta aktiesparfonderna, som
FiU 1984/85:25
7
visserligen inte tar emot nya insättningar men som ändå under flera år har att
förvalta insatta medel. Enligt motionärerna bör aktiesparfonderna då ha
samma möjligheter som allemansfonderna att bedriva en aktiv placeringspolitik.
I motion 2981 av Lars Werner m. fl. (vpk) avvisas förslaget att kapitalsparfonderna
helt skall befrias från realisationsvinstskatt.
Motionärerna anser inte de angivna skälen vara giltiga för en lindrad
kapitalbeskattning. Enligt deras mening behövs i stället en skärpt kapitalbeskattning
som ett led i en omfördelning av skattetrycket till förmån för lågoch
medelinkomsttagare utan kapitalinkomster.
Motioner om bostadssparandet
I motion 2247av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) betonas att det är angeläget
att bostadssektorn har tillgång till långfristigt kapital med låg ränta.
Samhällets intresse av ett ökat sparande bör kombineras med detta så att
skatte- och sparstimulanser används för att främja bostadsfinansieringen.
Detta skulle kunna ske genom att allemanssparande! sker i en obligationsfond
för bostadsfinansiering. Bostadsinstituten skulle då för den prioriterade
bostadsfinansieringen låna upp kapital dels genom allemanssparande!, dels
på kapitalmarknaden.
Motionärerna har föreslagit att privata investeringskonton införs. När en
person behöver låna kapital, för att skaffa egen bostad eller bostadsrättslägenhet,
bör det belopp som sparats i obligationsfonden få tas ut utan
skattekonsekvenser. Detta belopp skall då reducera räntebidragsgrundande
lånebelopp i det nuvarande bostadsfinansieringssystemet.
Det belopp som varje person skall kunna få spara bör enligt motionärerna
anpassas till målet att minska behovet av lånat och räntesubventionerat
kapital. Ett belopp motsvarande t. ex. sex basbelopp kan vara lämpligt.
I motion 2709 av Ulf Adelsohn m.fl. (m) förespråkas en stimulans till
bosparandet som bygger på redan existerande ”spara/låna till bostadssystem”.
De villkor som bör omgärda sparformen är i huvudsak följande:
— Bosparande skall ske under en tidsperiod av minst tre år, dvs. detta
sparande får tas i anspråk för bostadsförvärv tidigast tre år efter första
insättningen.
- Sparmedlen får då disponeras mot att låntagaren uppvisar ingånget
köpeavtal för småhus, ägd lägenhet eller bostadsrätt.
— När sparbeloppet lyfts för inköp av bostad utgår en statlig, skattefri
premie om spartiden varit minst tre år. Premien beräknas på den behållning
på kontot som stått inne minst två år. Premien utgår med 10 %, dock högst
10000 kr.
- På den del som spararen sedan önskar låna för förvärv av bostad skall
staten ställa borgen.
1 * * Riksdagen 1984/85.5 sami. Nr 25
FiU 1984/85:25
8
— I det fall bosparandet avbryts tidigare än efter tre år eller medlen
disponeras för annat ändamål utgår ingen skattefri statlig premie och beviljas
ingen statlig borgen för lån.
I motionerna 2802 och 2803 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) förordas att
man i stället för att främja ett bosparande för ungdomar inom allemanssparandets
ram skall satsa på det bosparande som bankerna redan har.
Enligt motionärernas uppfattning bör samhället stimulera ungdomars
sparande för bostadsändamål genom att införa skattefrihet även för avkastningen
på ungdomars sparande i bank för bostadsändamål. Härigenom sker
sparandet på bättre villkor än de som gäller inom det till allemanssparande!
knutna bosparandet. Den normala kundrelationen behålls dessutom. Vissa
övergångsproblem, som kan uppstå i och med att lånerätten inom allemanssparande!
upphör vid 28 års ålder, undviks också.
I motion 2352 av Nils Svensson (s) och Maj-Lis Lööw (s) erinras om de
statliga bosättningslån som infördes år 1938 och som avskaffades fr. o. m. den
1 januari 1982.
Det nya, till allemanssparande! knutna systemet med bosparlån är enligt
motionärerna en bra reform som helt visst kommer att visa sig ändamålsenlig
och underlätta för många ungdomar att sätta bo. Samtidigt bidrar den till
ökat sparande.
Till skillnad från det statliga bosättningslånet kräver emellertid bosparlånet
ett eget sparande innan lån kan upptas. Det kan därför ifrågasättas om
detta sparsystem tillräckligt underlättar för de ungdomar som är i särskilt
stort behov av lån för bosättning.
Regeringen måste noggrant följa resultatet av bosparandet så att åtgärder
snabbt kan vidtas för att de som nu har störst behov av stöd verkligen också
får möjlighet till det. En ny och förenklad form av bosättningslån kan enligt
motionärerna vara en lösning.
Motioner om aktiesparande och övrigt sparande
I motion 2181 av Nils Åsling (c) framhålls att det svenska näringslivets
behov av nytt riskkapital från aktiemarknaden för investeringar och utveckling
har ökat markant under senare år.
Vissa framgångar har redan nåtts genom införande av aktiespar- och
allemansfonder. Dessa kollektiva sparformer kan dock inte ersätta den
mångfald och det breda folkligt förankrade företagsägande som ett omfattande
enskilt aktiesparande innebär.
Motionären anser att målet måste vara att göra det möjligt för alla
medborgare att personligen delta i näringslivets utveckling som aktieägare.
För att uppnå detta mål bör följande åtgärder övervägas.
— Trippelbeskattningen av aktier bör provisoriskt minska och skatteavdraget
återinföras för aktieutdelningar på 7500 kr. (15 000 kr. för makar).
- Förmögenhets- och arvsbeskattning av aktier bör lindras.
FiU 1984/85:25
9
- Regeringen bör uppdra åt kapitalvinstkommittén att utarbeta förslag
om trippelbeskattningens slutliga avskaffande.
- Regeringen bör utveckla förslag till nya sparformer, inte minst för
hushållens fortsatta sparande i aktier. Ett exempel härpå är s. k. investeringskonton
på vilka spararen skattefritt kan flytta mellan olika placeringsformer.
I motion 2345 av Agne Hansson (c) uttrycks farhågor för att det enskilda
hushållssparande! i aktier håller på att försvinna. I dag domineras aktiemarknaden
av stora institutioner och starka kapitalägare. För tio år sedan ägde
småspararna nästan hälften av alla aktier. Nu är andelen nere i 20 %. Det är
en mycket allvarlig utveckling som måste stoppas innan det är för sent.
Det enskilda hushållssparande! i aktier måste därför stärkas. Detta bör ske
med bibehållet direktägande och aktivt deltagande från den enskilde
småspararen.
En förstärkning av hushållssparandets ställning på börsen kan inte
genomföras utan att åtgärder vidtas, som förhindrar korsvis ägande och
begränsar uppbyggnaden av stora ägargrupper på aktiemarknaden.
I motion 2350 av Lars Tobisson m. fl. (m) framhålls att staten bör bedriva
en aktiv politik för att stimulera enskilda människors ägande. Målet bör vara
att hushållen skall ha ett sparkapital som motsvarar den genomsnittliga
årslönen för en industiarbetare.
Även om det i sig kan anses motiverat att höja sparavdraget med hänsyn till
penningvärdets fall, bör i första hand åtgärder vidtas som främjar nysparande
och engagerar nya grupper i regelbundet sparande. En höjning av sparavdraget
bör därför övervägas i ett senare sammanhang.
Det är speciellt viktigt att sprida ägandet av bostäder och aktier anser
motionärerna. Att bredda bostadsägandet är det bästa sättet att sprida
förmögenhetstillgångarna i samhället. För att öka möjligheten för hushållen
att i större utsträckning äga sina bostäder är det väsentligt att minska
beskattningen. Motionärerna föreslår därutöver att målsparandet till egen
bostad eller bostadsrätt uppmuntras.
Motionärerna anser att stimulansen till bosparandet bör bygga på redan
existerande ”spara/låna till bostadssystem” i stället för att på ett krångligt sätt
kopplas till allemanssparande!. De redovisar i det sammanhanget den
bosparmodell som presenteras mer utförligt i den tidigare återgivna motionen
2709 (m).
I en marknadsekonomi är det enligt motionärerna särskilt angeläget att
aktiesparandet är väl spritt bland de enskilda medborgarna.
Hela löntagarfondssystemet skall avvecklas och genom att löntagarfondernas
tillgångar används som sparstimulans till deltagande i allemansfonderna
blir avvecklingen den viktigaste enskilda åtgärden för att åstadkomma ett
ökat aktiesparande.
Skattevillkoren för hushållens aktiesparande måste enligt motionärerna
FiU 1984/85:25
10
också kraftigt förbättras och ändras på ett tiotal punkter. Bl. a. föreslår
motionärerna att dubbelbeskattningen på aktieutdelningar avskaffas, att
realisationsvinstskattereglerna både förenklas och mildras, att omsättningsskatten
på aktier avskaffas och att förmögenhets- och arvsbeskattningen
lindras på så sätt att endast 65 % av börsnoterade aktiers marknadsvärde tas
upp till beskattning.
I motion 2979 av Rune Torwald (c) och Lennart Brunander (c) framhålls
att det nu är hög tid att förbättra skatteförmånerna vid vanligt banksparande.
Naturligtvis kan förbättringar ske genom en direkt uppskrivning av sparavdraget,
men motionärerna ifrågasätter ändå om det är den bästa metoden. I
stället föreslår de att sparavdraget knyts till basbeloppet på så sätt att
avdragets storlek skall motsvara vad medeldiskontot skulle ge i avkastning på
det för året aktuella basbeloppet.
Utskottet
Hushållssparandet har under 1980-talets första hälft minskat dramatiskt
från en redan i utgångsläget låg nivå. Mellan åren 1980 och 1982 sjönk
sålunda sparkvoten från 5 till 0,5 % och den har sedan dess legat på denna
låga nivå. Den negativa utvecklingen är en följd av att hushållen fått
vidkännas minskade disponibla inkomster. Den har också sin grund i att
hushållens reala sparande i småhus avtagit samt i en rad andra omständigheter,
såsom att en hög inflation bidragit till att ge en negativ avkastning på
sparandet.
Jämsides med denna stagnation av hushållssparandet har de stora statliga
budgetunderskotten resulterat i att även den offentliga sektorns sparande
minskat markant.
Uppgången i företagens finansiella sparande har inte kunnat uppväga
denna tillbakagång.
Utskottet har i olika sammanhang uttryckt stor oro över denna utveckling.
Enligt utskottets mening bidrar emellertid flera faktorer till att möjligheterna
att komma till rätta med problemen nu förbättrats. Marginalskatterna har
sänkts kraftigt under åren 1983-1985 och närmare 90 % av inkomsttagarna
har nu en marginalskatt på högst 50 %. Realräntan ligger på en hög nivå.
Realinkomstminskningen har upphört och förutsättningar bör nu finnas för
stigande realinkomster. Grunden har därmed enligt utskottets mening lagts
för att hushållssparandet ånyo skall kunna öka.
Sparinformation m. m.
Den ekonomiska politiken syftar till att förbättra bytesbalansen och att
öka industriinvesteringarna. I takt med att det allmänna ekonomiska läget
förbättras bör också reallönerna och hushållens disponibla inkomster kunna
öka.
FiU 1984/85:25
11
Såsom påpekas i proposition 129 kommer företagens finansiella sparande
sannolikt att försvagas vid en fortsatt investeringsexpansion. Om hushållen
samtidigt i allt för hög utsträckning använder sina stigande disponibla
inkomster till privat konsumtion i stället för till sparande kan en kraftig
försämring av bytesbalansen uppkomma. En sådan utveckling skulle visserligen
kunna motverkas genom en stram budgetpolitik, dvs. genom en ökning
av sparandet i den offentliga sektorn. Om inte budgetåtstramningen skall bli
alltför kraftig och riskera att leda till en påtaglig uppgång i skattetrycket, är
det emellertid angeläget att hushållen medverkar till den nödvändiga
sparandeökningen i ekonomin. Starka samhällsekonomiska skäl talar alltså
för att hushållssparande! bör öka från nuvarande mycket låga nivå.
Med hänsyn härtill föreslår föredraganden att ytterligare medel skall
anvisas för sparfrämjande åtgärder under budgetåret 1985/86. Regeringen
har tidigare i budgetpropositionen föreslagit att 7 milj. kr. skall anvisas under
ett särskilt anslag på sjunde huvudtiteln för information om allemanssparande!.
Detta anslag har återkallats. I stället förordas att 15 milj. kr. skall anslås
för allmänt sparfrämjande åtgärder inklusive allemanssparande!. Medlen
skall utnyttjas för brett inriktade informations- och utbildningsinsatser i syfte
att långsiktigt öka hushållssparande! i olika former.
Den nya inriktning som verksamheten avses få, gör det enligt föredraganden
motiverat att ersätta den nuvarande delegationen för allemanssparande!
med en ny delegation, benämnd Spardelegationen. Denna skall vara knuten
till finansdepartementet och ha en sammansättning som avspeglar arbetets
nya inriktning.
Förslaget avvisas i denna del i motionerna 2980 och 3055 av Lars Tobisson
m. fl. (m). Motionärerna har tidigare godtagit att 7 milj. kr. skall anslås för
information om allemanssparande!. De har i och för sig inte heller några
invändningar mot att denna information nu vidgas till en allmän sparupplysning
även om de anser att det i första hand inte är en uppgift för staten att
bedriva sparpropaganda. Deras avslagsyrkande grundas i stället på den
omständigheten att den föreslagna anslagshöjningen inte motsvaras av någon
minskning av annat anslag.
Såsom också framhålls i propositionen har det under senare år skett
kraftiga förändringar i de sparformer som hushållen har att välja mellan.
Allemanssparande! har införts. Vinstsparandet har förts över i bankernas
regi och olika förändringar har genomförts i syfte att göra denna sparform
mera attraktiv. Obligationsfonder har startats och dragit till sig betydande
belopp. Intresset för privata kapital- och pensionsförsäkringar har ökat.
Aktieplaceringar har givit ökad avkastning. Bankernas inlåningsräkningar
har förändrats m. m.
De snabba förändringarna av hushållens sparformer har ökat behovet av
information och utbildning, om vilka villkor som är förknippade med de olika
sparformerna och vad som passar hushåll i olika ekonomiska situationer bäst.
Det finns också ett ökat informations- och utbildningsbehov om frågor som
FiU 1984/85:25
12
rör sparandets roll i hushållsbudgeten och sparandets betydelse för bosättning
etc.
Mot denna bakgrund finner utskottet regeringens förslag om ökad satsning
på sparinformation både nödvändig och välmotiverad. Utskottet tillstyrker
att 15 milj. kr. anvisas till sparfrämjande åtgärder under budgetåret 1985/86.
Detta ställningstagande innebär samtidigt att utskottet avstyrker motionerna
2980 yrkande 1 och 3055.
Kapitalsparfondernas beskattning
I en under hösten 1984 framlagd proposition om bosparande för ungdomar
och om andra sparfrågor aviserade regeringen ett förslag om ändringar i
beskattningen av de till allemanssparandet knutna kapitalsparfonderna
(prop. 1984/85:51 s. 34 ff). Det angavs att kapitalsparfonderna borde helt
befrias från skattskyldighet för realisationsvinster på aktier och obligationer.
Kapitalsparfonderna är liksom aktiefonder i övrigt befriade från skattskyldighet
för realisationsvinst på aktier som innehafts i minst två år (7 § 12 mom.
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL). Däremot är kapitalsparfonderna
som vanliga aktiefonder skattskyldiga för realisationsvinster på aktier
som innehafts i mindre än två år samt för realisationsvinster på obligationer.
I proposition 129 föreslås nu att kapitalsparfonderna skall befrias från
skattskyldighet för all annan inkomst än inkomst av fastighet eller rörelse.
Förslaget föranleder en ändring av 7 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
och av lagen (1983:891) om skattelättnader för allemanssparande.
Den föreslagna åtgärden tillstyrks i motion 2980 (m). Motionärerna anser
emellertid att en sådan förändring dessutom bör omfatta aktiesparfondema
vilka bör ges samma möjligheter som allemansfonderna att bedriva en aktiv
placeringspolitik.
I motion 2981 (vpk) avvisas däremot förslaget att befria kapitalsparfonderna
från realisationsvinstskatt. I stället behövs enligt motionärernas mening
en generellt sett skärpt kapitalbeskattning som ett led i en omfördelning av
skattetrycket till förmån för låg- och medelinkomsttagare.
Utskottet gör för egen del följande bedömning. Nuvarande regler för
kapitalsparfondernas realisationsvinstbeskattning hämmar i viss utsträckning
fondernas möjligheter till mer kortfristiga placeringar. Det är också
önskvärt att olika former av allemanssparande behandlas likvärdigt i
beskattningshänseende. Utskottet tillstyrker därför propositionens förslag i
denna del och avstyrker kraven i motion 2981 (vpk).
Såsom framhålls i motion 2980 (m) bör denna förändring dessutom
omfatta aktiesparfondema, som visserligen inte tar emot nya insättningar
men som ändå under flera år har att förvalta insatta medel. De bör då ha
samma möjligheter som allemansfonderna att bedriva en aktiv placeringspolitik.
Utskottet delar alltså motionärernas uppfattning att även aktiesparfondema
bör befrias från realisationsvinstskatt och tillstyrker motion 2980
yrkande 2 (m).
FiU 1984/85:25
13
Lönsparande m. m.
Riksdagen beslöt i slutet av år 1984 att statens premiering av vinstsparandet
skall avvecklas (prop. 1984/85:51, FiU 1984/85:7, rskr 1984/85:59 och 60).
Bankerna har emellertid givits möjlighet att överta denna sparform och
driver den sedan årsskiftet vidare i egen regi. De svarar också själva för
vinstutlottningarna som finansieras genom att viss del av sparandets avkastning
tas i anspråk.
Enligt gällande övergångsbestämmelser skall staten på sedvanligt sätt
bekosta utlottningarna i mars och september 1985 samt de sparpremier som
utfaller per den 31 december 1985. Någon av staten finansierad vinstutlottning
kommer däremot inte att hållas i mars 1986.
Medelsbehovet för vinstutlottningen i september 1985 och för sparpremieringen
vid utgången av året har i proposition 1984/85:100, bilaga 9, punkt
F 6 Lönsparande m. m. beräknats till 168 milj. kr. Utskottet tillstyrker att det
angivna beloppet anvisas på anslaget.
Bostadssparandet m. m.
Under allmänna motionstiden i år har i partimotioner lagts fram olika
förslag som syftar till att främja ett ökat bostadssparande.
I motion 2247 (c) begärs en skyndsam utredning av ett förslag till
bostadssparande som bygger på systemet med privata investeringskonton
dvs. på utgiftsskattens principer. Den som bosparar skall sålunda berättigas
till en skattereduktion med 50 % av insatt belopp. I motsats till utgiftsskattens
övriga principer skall emellertid uttag som görs för bostadsändamål inte
beskattas. Å andra sidan skall varje sådant uttag resultera i att det lånebelopp
som berättigar till räntebidrag reduceras med ett belopp som är lika stort som
uttaget. Statens kostnader för räntebidrag skulle därmed sjunka. Insatta
sparmedel skall enligt förslaget kanaliseras till en särskild obligationsfond av
vilken bostadsfinansieringsinstituten kan låna upp långfristigt kapital med
låg ränta.
Utskottet har tidigare behandlat motionsyrkanden av snarlik innebörd,
senast i ett under hösten 1984 framlagt och av riksdagen godkänt betänkande
om bosparande för ungdomar och om andra sparfrågor (FiU 1984/85:7).
Utskottet har i dessa sammanhang framhållit att ett system med privata
investeringskonton skulle få till omedelbar effekt att statsbudgeten försvagades
med flera miljarder kronor. Även om det innebar att en skatteskuld
skulle skjutas på framtiden, har utskottet inte ansett det möjligt att i rådande
läge införa ett system med sådana statsfinansiella effekter. Utskottet har
därför avstyrkt motionärernas tidigare yrkanden.
Det förslag som motionärerna nu redovisar skulle leda till en ytterligare
försvagning av statsbudgeten eftersom den uppskjutna skatteskulden helt
skrivs av. Till viss del skulle denna skatteeftergift balanseras av att statens
utgifter för räntebidrag minskar, eller alternativt att underskottsavdragen
FiU 1984/85:25
14
minskar, vilket medför ökade skatteintäkter för stat och kommun. Vissa
andra fördelar skulle också kunna uppnås genom systemet. Kvar står
emellertid det förhållandet att förslagets budgetmässiga effekter blir mycket
betydande. Utskottet finner det därför inte möjligt att i nuvarande statsfinansiella
läge införa ett bosparsystem enligt den av motionärerna förespråkade
lösningen. Motion 2247 (c) avstyrks.
I motion 2709 (m) föreslås att det till allemanssparande knutna bosparandet
för ungdomar skall avvecklas. I stället skall staten premiera bankernas
egna bostadslånesystern. Premien skall vara skattefri och utgå med ett belopp
motsvarande 10 % av den behållning som stått inne i minst två år, dock med
högst 10000 kr. Sparformen skall stå öppen för alla oavsett ålder.
Riksdagen har så sent som i december 1984 beslutat om formerna för
ungdomens bosparande. Något skäl att nu, så kort tid efter beslutet,
ompröva denna sparform föreligger enligt utskottets mening inte. Utskottet
anser därför att riksdagen bör avslå motion 2709 (m).
Liknande invändningar kan resas mot vad som förs fram i motionerna 2802
och 2803 yrkande 2 (fp). Enligt motionärernas uppfattning är det viktigt att
stimulera ungdomars regelbundna sparande för bostadsändamål liksom för
andra syften. Ett bättre alternativ än bosparandet inom allemanssparande! är
därvid, anser motionärerna, att införa en stimulans för ungdomars bostadssparande
i bank. Stimulansen skall ha formen av skattefrihet för avkastningen
på sådant sparande.
Utskottet vill erinra om att avkastningen på allemanssparande! är helt
skattefri. Upp till 30000 kr. kan sättas in i denna sparform. För annat
sparande medges vid taxeringen ett avdrag under inkomst av kapital på 800
kr. (för makar 1600 kr.) Sedan motionen väckts har regeringen i proposition
1984/85:180 om förenklad självdeklaration föreslagit att sparavdraget skall
individualiseras och fördubblas. Om detta förslag genomförs kommer
motionärernas förslag till stimulans att få endast begränsad betydelse i och
med att det ger effekt först när sparandet är av sådan omfattning att
avkastningen överstiger 1600 kr. Detta motsvarar en sparad behållning på i
runt tal 20 000 kr.
Mot denna bakgrund kan utskottet inte finna att motionärernas förslag ger
ungdomar det incitament som erfordras för att få till stånd ett ökat sparande.
Utskottet avstyrker därför motionerna 2802 och 2803 yrkande 2.
I motion 2352 tar Nils Svensson (s) och Maj-Lis Lööw (s) upp frågan om de
bosättningslån som avskaffades år 1981. Det till allemanssparande! knutna
systemet med bosparlån för ungdomar anser motionärerna vara en bra och
ändamålsenlig reform. De ifrågasätter emellertid om detta sparsystem
tillräckligt underlättar för de ungdomar som är i särskilt stort behov av lån för
bosättning. Många ungdomar saknar fast inkomst och har därmed begränsade
möjligheter att delta i programmet. En ny och förenklad form av
bosättningslån kan enligt motionärerna vara en lösning för dessa personer.
FiU 1984/85:25
15
Utskottet vill med anledning härav framhålla följande. Såsom påpekas i
motionen har statens förluster för de tidigare bosättningslånen varit små och
förhållandevis få lån har behövts skrivas av. En av anledningarna till detta är
att riksbanken dels hade en omsorgsfull prövning av låntagarnas återbetalningsförmåga,
dels bedrev och alltjämt bedriver en noggrann bevakning av
lån som förfallit till betalning. Den som saknade eller som inte bedömdes
kunna få betalningsförmåga beviljades således inte lån. Högsta lånebelopp
var 10 000 kr. som normalt skulle amorteras på fem år, dvs. med 2 000 kr. per
år.
Systemet med bosparlån för ungdomar börjar fungera fullt ut nästa år då
lånerätten inträder. Några praktiska erfarenheter av hur denna låneform
fungerar har därför ännu inte kunnat vinnas. Såsom motionärerna påpekar
kan ungdomar som är i särskilt behov av stöd hamna vid sidan av systemet.
Utskottet anser därför att regeringen noggrant bör följa utvecklingen och ta
de initiativ som kan visa sig erforderliga. Vad utskottet här anfört bör ges
regeringen till känna.
Stimulans av aktiesparandet och andra sparfrämjande åtgärder
I motion 2181 av Nils Åsling (c) diskuteras behovet av att stimulera till ett
brett folkligt sparande i aktier. Hushållens andel av det samlade börsvärdet
har under senare år minskat kraftigt till förmån för det institutionella
ägandet. Detta är, anser motionären, en följd av att hushållen är diskriminerade
i förhållande till institutionerna när det gäller aktiebeskattning och
formerna för aktiehantering. För att motverka detta bör ett antal åtgärder
vidtas. Förmögenhets- och arvsbeskattningen av aktier bör lindras. Trippelbeskattning
av aktier bör avvecklas och i avvaktan på att så sker bör
skatteavdraget återinföras för aktieutdelningar på upp till 7 500 kr. Regeringen
bör också utveckla förslag till nya sparformer, inte minst för hushållens
fortsatta sparande i aktier.
Även i motion 2345 av Agne Hansson (c) uttalas oro för den dominans som
de stora aktieägarna i dag har fått på aktiemarknaden. Motionären efterlyser
åtgärder som stärker ett ökat enskilt hushållssparande i aktier. Bl. a. anser
motionären att man bör motverka det korsvisa ägandet och begränsa
uppbyggnaden av stora ägargrupper på aktiemarknaden.
Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är angeläget att
uppmuntra hushållssparande i aktier och att även på annat sätt öka
företagens tillgång på riskkapital. Så sker redan i dag. Om riksdagen ställer
sig bakom finansutskottets förslag beträffande kapitalsparfondernas beskattning
kommer såväl avkastning som värdeökning på aktier i allemanssparandet
att bli helt befriade från skatt. Allemanssparandet i aktier uppgår till ca 2
miljarder kronor per år, och i denna sparform har på mindre än ett år
närmare 540000 konton öppnats. Ett betydande tillskott av riskkapital
lämnas också av löntagarfonderna som nu varit verksamma i drygt ett år.
Enskilt aktiesparande gynnas även av andra skatteregler. Så t. ex.
FiU 1984/85:25
16
beskattas inte avkastning i form av värdeökning på aktier annat än om
aktierna avyttras, och när så sker beskattas endast en del av vinsten. Vissa
förslag till ytterligare lättnader i realisationsvinstbeskattningen av aktier
återfinns i propositionen om förenklad självdeklaration. Där föreslås bl. a.
att ett nytt avdrag på 1000 kr. skall få göras mot vinster vid försäljning av
aktier som innehafts mindre än två år.
Såsom skatteutskottet konstaterar i sitt av riksdagen nyligen godkända
betänkande om realisationsvinstbeskattningen m.m. (SkU 1984/85:45) erbjuder
skattereglerna för aktier avsevärda fördelar jämfört med vad som
gäller för vanligt banksparande. Dessutom beskattas arbetsfria inkomster
väsentligt förmånligare än arbetsinkomster. Skatteutskottet har med hänsyn
härtill avvisat krav på en ytterligare lindring av aktievinstbeskattningen.
Finansutskottet instämmer i den uppfattning som skatteutskottet givit
uttryck åt i denna fråga. Enligt finansutskottets mening är det från
fördelningspolitiska utgångspunkter inte rimligt att i nuvarande statsfinansiella
läge lindra förhållandena för aktieägare vilka under senare år har
kunnat tillgodoräkna sig en betydande förmögenhetstillväxt samtidigt som
andra grupper tvingats visa återhållsamhet och göra uppoffringar för att
balansen i ekonomin skall kunna återställas.
Utskottet avstyrker motionerna 2181 och 2345.
De invändningar som kan resas mot de båda föregående motionerna kan
med än större styrka riktas mot förslagen i motion 2350 av Lars Tobisson
m.fl. (m). I syfte att stimulera hushållssparandet och öka ägarspridningen
föreslås i motionen dels att ett nytt bosparlånesystem införs, dels att
aktiebeskattningen lindras i en lång rad avseenden. Förslaget till bosparlånesystem
är detsamma som förs fram i partimotionen 2709 (m) och som
utskottet redan har avstyrkt i det föregående. Vad beträffar de i vissa
avseenden mycket långtgående förslagen till lättnader i aktiebeskattningen
finner utskottet dem inte bara fördelningspolitiskt utmanande. De rimmar
dessutom illa mot motionärernas egna uttalanden. I motionen sägs nämligen
att man i första hand bör vidta åtgärder som främjar nysparande och
engagerar nya grupper i regelbundet sparande. Utskottet kan dock inte finna
annat än att aktieägare med redan uppbyggda tillgångar i första hand skulle
gynnas av de skattelättnader som motionärerna pläderar för. Med det
anförda avstyrks motion 2350.
I motion 2979 av Rune Torwald (c) och Lennart Brunander (c) föreslås en
höjning av sparavdraget vid taxeringen så att det motsvarar avkastningen på
ett basbelopp. Förslaget innebär att sparavdraget på grundval av nuvarande
basbelopp skulle uppgå till 2000-2100 kr.
Utskottet har tidigare avstyrkt motionsyrkanden av snarlik innebörd med
hänvisning till att ett indexanknutet sparavdrag skulle medföra ett administrativt
komplicerat förfarande. Med den föreslagna lösningen skulle
sparavdragets storlek dessutom kunna fastställas först mot slutet av beskatt
-
FiU 1984/85:25
17
ningsåret. Förslaget strider dessutom mot strävandena att förenkla deklarationssystemet.
Utskottet vill i detta sammanhang också erinra om att
regeringen i proposition 180 bl. a. föreslagit att nuvarande sparavdrag under
inkomst av kapital i princip skall fördubblas. Med det anförda avstyrker
utskottet motion 2979.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag till sparfrämjande åtgärder
att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:129 moment 4 och
med avslag på motionerna 1984/85:2980 yrkande 1 och 1984/
85:3055 till Sparfrämjande åtgärder för budgetåret 1985/86 under
sjunde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 15 000 000 kr.
2. beträffande kapitalsparfondernas beskattning
att riksdagen med avslag på motion 1984/85:2981 samt med bifall
till motion 1984/85:2980 yrkande 2 antar i proposition 1984/85:129
momenten 1 och 2 framlagda förslag till
a) lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt med
den ändringen att 7 § 6 och 12 mom. erhåller i bilaga till detta
betänkande som Utskottets förslag betecknade lydelse,
b) lag om ändring i lagen (1983:891) om skattelättnader för
allemanssparande,
3. beträffande anslag till lönsparande m. m.
att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:100 bilaga 9 punkt
F 6 till Lönsparande m. m. för budgetåret 1985/86 under sjunde
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 168000000 kr.,
4. beträffande utredning om bostadssparande
att riksdagen avslår motion 1984/85:2247,
5. beträffande premiering av bankernas bostadslånesystem
att riksdagen avslår motion 1984/85:2709,
6. beträffande stimulans för ungdomars bostadssparande i bank
att riksdagen avslår motionerna 1984/85:2802 och 1984/85:2803
yrkande 2,
7. beträffande bosättningslån
att riksdagen med anledning av motion 1984/85:2352 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. beträffande stimulans för sparande i aktier
att riksdagen avslår motionerna 1984/85:2181 och 1984/85:2345,
9. beträffande stimulans för hushållssparande och ökad ägarspridning
via lån och beskattning
att riksdagen avslår motion 1984/85:2350,
FiU 1984/85:25
18
10. beträffande höjning av sparavdraget
att riksdagen avslår motion 1984/85:2979.
Stockholm den 16 april 1985
På finansutskottets vägnar
ARNE GADD
Närvarande: Arne Gadd (s), Lars Tobisson (m), Paul Jansson (s), Rune
Rydén (m), Filip Fridolfsson (m), Rolf Rämgård (c), Torsten Karlsson (s),
Bo Södersten (s), Hugo Hegeland (m), Gerd Engman (s), Karl-Anders
Petersson (c), Jörgen Ullenhag (fp), Nina Jarlbäck (s) och Jan-Olof
Ragnarsson (vpk).
Reservationer
1. Sparfrämjande åtgärder
Lars Tobisson, Rune Rydén, Filip Fridolfsson och Hugo Hegeland (alla m)
anser att
dels den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Utskottet har”
och på s. 12 slutar med ”och 3055” bort ha följande lydelse:
Utskottet har i olika sammanhang uttryckt stor oro över denna utveckling.
Enligt utskottets mening är en väl avvägd ekonomisk politik som ökar
tillväxten och därmed hushållens disponibla inkomster avgörande för
möjligheten att öka hushållens sparande. Förutom ökade realinkomster
krävs också en höjd realavkastning efter skatt på sparande. En höjd
lönsamhet förutsätter i sin tur en nedgång i inflationen och sänkta marginalskatter.
Utskottet anser att staten bör bedriva en aktiv politik för att stimulera
enskilda människors ägande. Målet bör vara att hushållen skall ha ett
sparkapital som motsvarar den genomsnittliga årslönen för en industriarbetare.
Att staten stimulerar till enskild förmögenhetsbildning kan ses som ett
led i en politik syftande till att flytta en del av ansvaret för den framtida
tryggheten från det allmänna till de enskilda hushållen.
Sparinformation m. m.
I årets budgetproposition har föreslagits att ett reservationsanslag av 7
milj. kr. skall anvisas till information om allemanssparandet för budgetåret
1985/86. Regeringen föreslår nu att ytterligare 8 milj. kr. anslås för
sparfrämjande åtgärder. Såsom påpekas i motion 2980 av Lars Tobisson
FiU 1984/85:25
19
m. fl. (m) är det enligt utskottets mening inte i första hand en uppgift för
staten att bedriva sparpropaganda. Utskottet förutsätter att banker och
andra institutioner för sparmedel informerar om sina tjänster. Beträffande
allemanssparandet är staten huvudman, och utskottet kan därför godta att
medel motsvarande det ursprungligen föreslagna beloppet på 7 milj. kr.
anvisas för detta ändamål. Skulle budskapet inom denna ram vidgas till
allmän sparupplysning, har utskottet i och för sig ingen invändning mot en
sådan lösning. Den föreslagna anslagshöjningen motsvaras emellertid inte av
någon minskning av annat anslag. Uppräkningen med 8 milj. kr. strider
därmed mot de budgetpolitiska riktlinjer som riksdagen på förslag av
utskottet tidigare har lagt fast. Utskottet kan därför inte godta den föreslagna
uppräkningen.
dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande anslag till sparfrämjande åtgärder
att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:2980 yrkande 1 och
1984/85:3055 samt med avslag på på proposition 1984/85:129
moment 4 till Information om allemanssparandet för budgetåret
1985/86 under sjunde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
7000000 kr.,
2. Kapitalsparfondernas beskattning
Arne Gadd, Paul Jansson, Torsten Karlsson, Bo Södersten, Gerd Engman
och Nina Jarlbäck (alla s) anser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Såsom
framhålls” och slutar med ”yrkande 2 (m)” bort ha följande lydelse:
Vad gäller den i motion 2980 aktualiserade frågan om att även aktiesparfonderna
bör befrias från skatt vill utskottet erinra om följande. Den
föreslagna ändringen av kapitalsparfondernas realisationsvinstbeskattning
har sin grund i att man vill åstadkomma en fullständig neutralitet i
beskattningshänseende mellan å ena sidan allemanssparande på rikssparkonto
och å andra sidan allemanssparande i kapitalsparfond. Motsvarande
neutralitetsaspekter kan enligt utskottets mening inte läggas på skattesparandet.
Detta sparsystem utgick nämligen från principen att sparande i aktier
skulle erhålla en större skattereduktion än sparande i bank. Då dessutom
skattefondsparandet är under avveckling anser utskottet att det inte är
påkallat med någon ändring av aktiesparfondernas realisationsvinstbeskattning.
Utskottet avstyrker således motion 2980 yrkande 2 (m).
dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande kapitalsparfondernas beskattning
att riksdagen med avslag på motionerna 1984/85:2980 yrkande 2
och 1984/85:2981 antar i proposition 1984/85:129 momenten 1 och
FiU 1984/85:25
20
2 framlagda förslag till
a) lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
b) lag om ändring i lagen (1983:891) om skattelättnader för
allemanssparande,
3. Kapitalsparfondernas beskattning
Jan-Olof Ragnarsson (vpk) anser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Utskottet gör”
och slutar med ”yrkande 2 (m)” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i den bedömning som görs i motion 2981 (vpk). Enligt
utskottets mening bör sålunda kapitalbeskattningen snarast skärpas för att
man skall få till stånd en omfördelning av skattetrycket till förmån för låg- och
medelinkomsttagare utan kapitalinkomster. Utskottet avvisar därför den
föreslagna skattelindringen för kapitalsparfonderna liksom den i motion
2980 (m) förordade skattebefrielsen för aktiesparfonderna.
dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande kapitalsparfondernas beskattning
att riksdagen med med avslag på motion 1984/85:2980 yrkande 2
samt med bifall till motion 1984/85:2981 avslår i proposition
1984/85:129 momenten 1 och 2 framlagda förslag till ändringar i
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och (1983:891) om
skattelättnader för allemanssparande,
4. Bostadssparandet m. m.
Lars Tobisson (m), Rune Rydén (m), Filip Fridolfsson (m), Rolf Rämgård
(c), Hugo Hegeland (m), Karl-Anders Petersson (c) och Jörgen Ullenhag
(fp) anser att
dels den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”1 motion 224T'
och på s. 14 slutar med ”2803 yrkande 2” bort ha följande lydelse:
I motion 2247 (c) begärs en skyndsam utredning av ett förslag till
bostadssparande som bygger på systemet med privata investeringskonton
dvs. på utgiftsskattens principer. I motion 2709 (m) föreslås att staten på visst
sätt skall premiera bankernas egna bostadslånesystem. Liknande synpunkter
förs fram i motionerna 2802 och 2803 yrkande 2 (fp). Enligt motionärernas
uppfattning bör det införas en stimulans för ungdomars bostadssparande i
bank. Stimulansen skall ha formen av skattefrihet för avkastningen på sådant
sparande.
Utskottet vill med anledning härav framhålla följande. Flertalet banker
FiU 1984/85:25
21
har sedan länge kunnat erbjuda sparlån och bosparformer med likvärdiga
eller bättre villkor än de som lämnas i det till allemanssparande! knutna
bosparandet. Utskottet finner det naturligt att stimulanser av ett bosparande
ges inom ramen för dessa redan existerande ”spara/låna till bostadssystem”.
Någon krånglig och helt onödig koppling via allemanssparande! behöver
därmed inte ske. De eftersträvade stimulanserna kan åstadkommas exempelvis
genom att avkastningen på bosparandet blir skattefri genom en särskild
premie eller genom privata investeringskonton. Då vinner man samma
fördelar som med bosparandet inom allemanssparande! men undviker dess
nackdelar. I ett sådant system skulle dessutom de sparade medlen stanna
kvar i banken och liksom hittills bilda grunden för bankens utlåning till
bospararna. Härigenom skulle en enligt utskottets mening viktig koppling
mellan sparande och bostadsanskaffning uppnås.
Regeringen bör ges i uppdrag att för riksdagen framlägga ett nytt förslag
om stimulans av bosparandet i enlighet med vad utskottet anfört. Förslaget
bör bygga på bankernas egna bosparsystem och föreläggas riksdagen i så god
tid att systemet kan införas fr. o. m. den 1 januari 1986. Detta bör ges
regeringen till känna.
dels utskottets hemställan under 4-6 bort ha följande lydelse:
4—6. beträffande utredning om bostadssparande m. m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1984/85:2247, 1984/
85:2709, 1984/85:2802 och 1984/85:2803 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Bosättningslån
LarsTobisson (m), Rune Rydén (m), Filip Fridolfsson (m), Rolf Rämgård
(c), Hugo Hegeland (m), Karl-Anders Petersson (c) och Jörgen Ullenhag
(fp) anser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Utskottet vill
med” och slutar med ”till känna” bort ha följande lydelse:
På förslag av dåvarande regeringen beslöt riksdagen år 1981 att den statliga
bosättningslånegivningen skulle upphöra vid årsskiftet 1981/1982 (SoU
1981/82:19, rskr 1981/82:72). Förslaget ingick i ett större samlat paket om
ekonomisk-politiska åtgärder och utgjorde ett led i strävandena att begränsa
budgetunderskottet. Det tillstyrktes av socialutskottet med hänvisning till att
den sociala sektorn inte kan undantas då man skall överväga besparingsåtgärder
på statsbudgeten. Socialutskottet accepterade mot denna bakgrund
förslaget att bosättningslånegivningen skulle upphöra. Riksdagen följde
utskottet.
Enligt finansutskottets mening har det inte framkommit något som gör det
motiverat att i detta avseende inta en förändrad ståndpunkt. Utskottet
avstyrker därför bifall till motion 2352.
FiU 1984/85:25
22
dels utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande bosättnings/än
att riksdagen avslår motion 1984/85:2352,
6. Stimulanser för sparande i aktier m. m.
Lars Tobisson (m), Rune Rydén (m), Filip Fridolfsson (m), Rolf Rämgård
(c), Hugo Hegeland (m), Karl-Anders Petersson (c) och Jörgen Ullenhag
(fp) anser att
dels den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”1 motion" och
på s. 16 slutar med ”motion 2350” bort ha följande lydelse:
I motion 2181 av Nils Åsling (c) diskuteras behovet av att stimulera till ett
brett folkligt sparande i aktier. Hushållens andel av det samlade börsvärdet
har under senare år minskat kraftigt till förmån för det institutionella
ägandet. Detta är, anser motionären, en följd av att hushållen är diskriminerade
i förhållande till institutionerna när det gäller aktiebeskattning och
formerna för aktiehantering. För att motverka detta bör ett antal åtgärder
vidtas. Förmögenhets- och arvsbeskattningen av aktier bör lindras. Trippelbeskattning
av aktier bör avvecklas och i avvaktan på att så sker bör
skatteavdraget återinföras för aktieutdelningar på upp till 7 500 kr. Regeringen
bör också utveckla förslag till nya sparformer, inte minst för hushållens
fortsatta sparande i aktier.
Även i motion 2345 av Agne Hansson (c) uttalas oro för den dominans som
de stora aktieägarna i dag har fått på aktiemarknaden. Motionären efterlyser
åtgärder som stärker ett ökat enskilt hushållssparande i aktier. Bl. a. anser
motionären att man bör motverka det korsvisa ägandet och begränsa
uppbyggnaden av stora ägargrupper på aktiemarknaden.
I motion 2350 av Lars Tobisson m. fl. (m) föreslås olika åtgärder i syfte att
stimulera hushållssparandet och öka ägarspridningen. Bl. a. förordas att
aktiebeskattningen lindras i en lång rad avseenden.
Utskottet vill med anledning härav framhålla följande. Såsom påpekas i
motionerna har hushållssparande! i aktier minskat kraftigt. Detta är en följd
av att det enskilda aktiesparandet under lång tid har straffbeskattats.
Resultatet har blivit att privatpersoners aktieinnehav minskat. I början av
1950-talet ägde enskilda hushåll 70 % av börsaktierna. År 1970 hade andelen
sjunkit till 55—60 %. Enligt de senaste uppgifterna äger hushållen i dag inte
mer än ca 20 % av börsvärdet genom direkt ägande. Därtill kommer ca 5 %
ägande i aktiefonder. Institutionernas aktieinnehav har i motsvarande
utsträckning ökat. Denna utveckling måste brytas.
Den väsentligaste orsaken till institutionaliseringen av aktieägandet är
hushållens ogynnsamma skattesituation. Alla institutioner beskattas lindrigare
än privatpersoner. Enligt utskottets mening bör följande åtgärder vidtas
för att stimulera enskilt aktiesparande.
FiU 1984/85:25
23
— Dubbelbeskattningen av aktieutdelningar bör avskaffas. Kapitalvinstkommittén
bör ges i uppdrag att skyndsamt utarbeta ett förslag med detta
syfte. Någon skillnad bör inte göras mellan börsnoterade och icke börsnoterade
företagsaktier. I avvaktan på att denna fråga får en slutgiltig lösning bör
dubbelbeskattningen temporärt lindras genom att den 30-procentiga skattereduktionen
på aktieutdelningen återinförs fr. o. m. år 1986.
— Vidare bör förmögenhetsskatten på arbetande kapital i familjeföretag
slopas. För att undvika problem i samband med arvsskiften bör även
arvsskatten på arbetande kapital sänkas.
— Taxeringsvärdet på börsaktier bör sänkas. Vid förmögenhets- och
arvsbeskattningen bör börsaktier åsättas ett värde på 65 % av marknadsvärdet.
På så sätt elimineras beskattning av den latenta skatteskulden.
— Aktievinstbeskattningen bör ändras så att omplaceringar inom en
aktieportfölj inte blir realisationsvinstbeskattade. Först vid nettoförsäljning
av aktier bör aktieägaren drabbas av realisationsvinstskatt. På så sätt kan
ökad rörlighet och återinvesteringar i aktier stimuleras. Likaså bör värdestegringen
på andelar i aktiesparfonder befrias från realisationsvinstskatt
även efter den femåriga bindningstidens utgång. Det innebär att reglerna för
denna sparform likställs med sparande i kapitalsparfonder.
Bl. a. av dessa skäl bör en översyn ske av realisationsvinstskattereglerna
vid försäljning av aktierna. Vad utskottet här anfört bör ges regeringen till
känna.
dels utskottets hemställan under 8—9 bort ha följande lydelse:
8—9. beträffande stimulans för sparande i aktier m. m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1984/85:2181, 1984/
85:2345 och 1984/85:2350 hos regeringen begär förslag i enlighet
med vad utskottet förordat,
Särskilda yttranden
1. Sparfrämjande åtgärder
Rolf Rämgård (c), Karl-Anders Petersson (c) och Jörgen Ullenhag (fp)
anför:
Om obalanserna i ekonomin skall kunna undanröjas måste hushållssparande!
öka från nuvarande oacceptabelt låga nivå. Vi ser en ökad satsning på
sparinformation som en av många angelägna åtgärder för att åstadkomma en
sådan utveckling. Det är emellertid också nödvändigt att vidta kraftfulla
åtgärder för att komma till rätta med det stora sparandeunderskottet i den
offentliga sektorn. Hur detta bör ske har vi närmare utvecklat i en för de tre
borgerliga partierna gemensam reservation om de allmänna riktlinjerna för
den ekonomiska politiken (FiU 1984/85:10).
FiU 1984/85:25
24
2. Höjning av spara vdraget
Rolf Rämgård (c) och Karl-Anders Petersson (c) anför:
Regeringen har i proposition 1984/85:180 om förenklad självdeklaration
föreslagit en höjning av sparavdraget. Propositionen har remitterats till
skatteutskottet som kommer att ta ställning till denna fråga. Vi har därför i
detta sammanhang avstått från att biträda yrkandet i motion 2979.
FiU 1984/85:25
25
Bilaga
1. Utskottets förslag till ändring i regeringens förslag till
Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
Regeringens förslag
Utskottets förslag
7 §
6 mom. Kyrkor, sjukvårdsinrättningar
vilkas verksamhet inte bedrivs
i vinstsyfte, barmhärtighetsinrättningar,
kapitalsparfonder som
avses i lagen (1983:890) om allemanssparande,
stiftelser som har till
huvudsakligt ändamål att under
samverkan med militär eller annan
myndighet stärka rikets försvar eller
att, utan begränsning till viss familj,
vissa familjer eller bestämda personer,
främja vård och uppfostran av
barn eller lämna understöd för beredande
av undervisning eller utbildning
eller utöva hjälpverksamhet
bland behövande eller främja vetenskaplig
forskning samt hushållningssällskap
med stadgar som har fastställts
av regeringen eller myndighet
som regeringen bestämmer
6 mom. Kyrkor, sjukvårdsinrättningar
vilkas verksamhet inte bedrivs
i vinstsyfte, barmhärtighetsinrättningar,
kapitalsparfonder som
avses i lagen (1983:890) om allemanssparande,
aktiesparfonder som
avses i lagen (1978:428) om aktiesparfonder,
stiftelser som har till
huvudsakligt ändamål att under
samverkan med militär eller annan
myndighet stärka rikets försvar eller
att, utan begränsning till viss familj,
vissa familjer eller bestämda personer,
främja vård och uppfostran av
barn eller lämna understöd för beredande
av undervisning eller utbildning
eller utöva hjälpverksamhet
bland behövande eller främja vetenskaplig
forskning samt hushållningssällskap
med stadgar som har fastställts
av regeringen eller myndighet
som regeringen bestämmer
frikallas från skattskyldighet för all annan inkomst än inkomst av fastighet
eller rörelse.
Med kyrka avses en till svenska kyrkan hörande lokalkyrka, domkyrka
e. d. i dess egenskap av ägare till viss för svenska kyrkans verksamhet avsedd
egendom.
Frågan om skattskyldigheten för stiftelse skall bedömas med hänsyn till det
ändamål som tillgodoses i den bedrivna verksamheten.
Stiftelse som i sin verksamhet främjar flera ändamål anses hänförlig under
detta moment, om verksamheten huvudsakligen avser att tillgodose ändamål
av sådan beskaffenhet som sägs i första stycket. Detta anses vara fallet, om i
verksamheten endast i ringa omfattning främjas ändamål av annan art.
Om stiftelse under längre tid inte bedrivit eller inte kan väntas komma att
bedriva verksamhet i en omfattning som skäligen svarar mot avkastningen på
stiftelsens tillgångar, är stiftelsen oavsett dess ändamål skattskyldig för all
inkomst.
Vad som sägs i 5 mom. nionde stycket har motsvarande tillämpning i fråga
om stiftelse.
FiU 1984/85:25
26
Regeringens förslag
12 mom. Svensk aktiefond frikallas
från skattskyldighet för inkomst
av tillfällig förvärvsverksamhet på
grund av avyttring av egendom som
avses i 35 § 3 mom. kommunalskattelagen
(1928:370), om den avyttrade
egendomen innehafts två år eller
mer. För kapitalsparfond som avses i
lagen (1983:890) om allemanssparande
gäller vidare särskilda bestämmelser
i 6 mom.
Utskottets förslag
12 mom. Svensk aktiefond frikallas
från skattskyldighet för inkomst
av tillfällig förvärvsverksamhet på
grund av avyttring av egendom som
avses i 35 § 3 mom. kommunalskattelagen
(1928:370), om den avyttrade
egendomen innehafts två år eller
mer. För kapitalsparfond som avses i
lagen (1983:890) om allemanssparande
och aktiesparfond som avses i
lagen (1978:428) om aktiesparfonder
gäller vidare särskilda bestämmelser
i 6 mom.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985 och tillämpas första gången vid 1986
års taxering.
FiU 1984/85:25 27
Innehåll
Sammanfattning 1
Inledning 1
Propositionerna 4
Motionerna 5
Utskottet 10
Sparinformationm. m 10
Kapitalsparfondernas beskattning 12
Lönsparande m.m 13
Bostadssparandet m.m 13
Stimulans av aktiesparandet och andra sparfrämjande åtgärder ... 15
Hemställan 17
Reservationer
1. Sparfrämjande åtgärder (m) 18
2. Kapitalsparfondernas beskattning (s) 19
3. Kapitalsparfondernas beskattning (vpk) 20
4. Bostadssparandet m. m. (m, c, fp) 20
5. Bosättningslån (m, c, fp) 21
6. Stimulanser för sparande i aktier m.m. (m, c, fp) 22
Särskilda yttranden
1. Sparfrämj ande åtgärder (c, fp) 23
2. Höjning av sparavdraget (c) 24
Bilaga
Utskottets förslag till ändring i regeringens lagförslag 25
minab/gotab Stockholm 1985 82621