BoU 1984/85:9

Bostadsutskottets betänkande
1984/85:9

efter förnyad behandling av ärende om ändringar i bestämmelserna
om räntebidrag till följd av fastighetsskatten m. m. (prop. 1984/85:85
bil. 1)
Ärendet m. m.

I betänkandet BoU 1984/85:8 behandlas proposition 1984/85:85 bilaga 1
om ändringar i bestämmelserna om räntebidrag till följd av fastighetsskatten
m.m. jämte motioner (m), (c), (fp) och (vpk). Vid kammarbehandling av
betänkandet den 11 december 1984 beslöt riksdagen att till bostadsutskottet
återförvisa ärendet.

Förutom de skrivelser som nämnts i betänkandet BoU 1984/85:8 har
skrivelser i ärendet inkommit från Sveriges hotell- och restaurangförbund,
Sveriges fastighetsägareförbund och Svenska byggnadsentreprenörföreningen.

Utskottet

Med anledning av beslutet om återförvisning får utskottet anföra följande.

Kompensationen för fastighetsskatten sker som framgår av prositionen
genom ökade räntebidrag. I kommunalskattelagen finns regler om hur
sådana bidrag skattemässigt skall behandlas. Dessa regler kan sammanfattas
sålunda.

Enligt punkt 7 i anvisningarna till 24 § kommunalskattelagen (1928:370),
KL, skall inte sådant räntebidrag som avses i 36-38 §§ bostadsfinansieringsförordningen
(1974:946) tas upp som skattepliktig intäkt av fastigheten. I
20 § KL anges bl. a. att avdrag inte får göras för ränta på lånat kapital till den
del räntan täcks av sådant statligt bidrag som avses i punkt 7 av anvisningarna
till 24 § KL. Av punkt 6 av anvisningarna till 25 § KL framgår att avdrag för
räntekostnader endast får ske med belopp som överstiger räntebidraget.

Det räntebidrag som är en kompensation för fastighetsskatten bör enligt
utskottets uppfattning i skattesammanhang behandlas som sådant räntebidrag
som avses i 36-38 §§ bostadsfinansieringsförordningen. Enligt vad
utskottet erfarit är också regeringens avsikt att ta in bestämmelserna i dessa
paragrafer. Särskilda regler om hur kompensationen för fastighetsskatten
skall behandlas vid beskattningen behövs sålunda inte.

Det ökade räntebidrag som fastighetsägarna erhåller som en kompensation
för fastighetsskatten leder som framgått ovan till att fastighetsägarnas
avdragsgilla räntekostnader minskar med ett belopp som motsvarar det
ökade räntebidraget. Emellertid bör erinras om att fastighetsskatten för

1 Riksdagen 1984/85. 19 sami. Nr 9

BoU 1984/85:9

konventionellt beskattade fastigheter är en avdragsgill kostnad. När storleken
av det ökade räntebidraget för sådana fastigheter motsvarar fastighetsskatten
uppkommer ingen resultatförändring jämfört med nuvarande ordning
vid i övrigt oförändrade förutsättningar.

För schablonbeskattade fastigheter är fastighetsskatten inte avdragsgill.
För flerfamiljshusen saknar den skattemässiga behandlingen av räntebidragen
oftast praktisk betydelse eftersom fastigheterna oftast utvisar ett
underskott och detta inte kan avräknas mot andra inkomster. För egnahemmen
har i proposition 1984/85:85 (se s. 13) hänsyn tagits till att de
räntekostnader som det ökade räntebidraget är avsett att täcka i skattesammanhang
utgör avdragsgilla kostnader. Som framgår av propositionen och av
bostadsutskottets betänkande BoU 1984/85:8 (s. 3) har i propositionen vid
beräkningen av egnahemsägarens kompensationsbehov antagits att denne
har en marginalskatt om 50 %.

Sammanfattningsvis vidhåller utskottet sin uppfattning som den kommit
till uttryck i betänkandet BoU 1984/85:8 och som innebär att vad där anförts
får anses vara en godtagbar kompensation för fastighetsskatten. Några regler
som speciellt rör beskattningen av det ökade räntebidraget behövs sålunda
inte.

Ett beslut av riksdagen bör enligt utskottets uppfattning av bostadspolitiska
skäl fattas under år 1984. Ett dröjsmål skulle leda till avsevärda men.

Utskottet hemställer- med hänvisning till betänkandet BoU 1984/85:8 och
till vad ovan anförts -

1. beträffande avslag pä propositionen att riksdagen avslår motionerna
1984/85:234 yrkande 1, 235 yrkande 1 och 237 yrkande 1
samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

2. beträffande ett särskilt räntebidrag för år 1985 att riksdagen med
anledning av proposition 1984/85:85 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört i betänkandet BoU 1984/85:8,

3. beträffande sänkning av den garanterade räntan att riksdagen med
anledning av proposition 1984/85:85 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört i betänkandet BoU 1984/85:8,

4. beträffande kompensation till låginkomsttagare m. fl. att riksdagen
avslår motion 1984/85:59 yrkande 2 b såvitt nu är i fråga,

5. beträffande stöd till allmännyttiga bostadsföretag m. m. att riksdagen
avslår motion 1984/85:59 yrkande 2 c,

6. beträffande dispens från kravet på avsättning till konsolideringsfond
att riksdagen med godkännande av vad i proposition 1984/
85:85 föreslagits avslår motionerna 1984/85:234 yrkande 1, 235
yrkande 1 och 237 yrkande 1 samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

7. beträffande den redovisningsmässiga hanteringen av konsolideringsfond
m. m. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört i betänkandet BoU 1984/85:8,

BoU 1984/85:9

8. beträffande behandlingen av visst överskjutande grundkapital att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört i betänkandet BoU 1984/85:8.

Stockholm den 12 december 1984

På bostadsutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Oskar Lindkvist (s), Rolf Dahlberg (m),
Thure Jadestig (s), Magnus Persson (s), Bertil Danielsson (m), Lennart
Nilsson (s), Kerstin Ekman (fp), Tore Claeson (vpk), Margareta Palmqvist
(s), Erik Olsson (m), Agne Hansson (c), Lars Andersson (s), Bengt-Ola
Ryttar (s) och Göte Jonsson (m).

Reservationer

Kjell Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Bertil Danielsson (m), Kerstin
Ekman (fp), Erik Olsson (m), Agne Hansson (c) och Göte Jonsson (m) har
till betänkandet avgivit följande reservationer.

1. Avslag på propositionen (mom. 1-3)

Reservanterna anser att till reservation 1 i betänkandet BoU 1984/85:8
följande tillägg bör göras:

Ytterligare material har kommit utskottet till handa. Av detta framgår att
det på mycket goda grunder kan hävdas att den sammantagna underkompensationen
för konventionellt beskattade juridiska personer uppgår till ca
15^10 % av fastighetsskatten vilket i sin tur kan beräknas ge en för låg
kompensation om 7-12 kr. per m2. Även för övriga privata fastighetsägare av
flerbostadshus innebär förslaget i propositionen en mycket stor systematisk
underkompensation. Som tidigare framhållits beror underkompensationen
främst på att de i propositionen tillämpade genomsnittliga taxeringsvärdena
liksom bidragsunderlagen för nu berörda fastighetsägarkategorier ger mycket
för låg och systematisk underkompensation. Beräkningar visar att
taxeringsvärdena skulle behövt ökas med i genomsnitt minst 10 % och att
bidragsunderlagen skulle behövt räknas upp med 41-303 kr. per m2 om den
av regeringen eftersträvade målsättningen om kompensation krona för krona
skulle tillämpas. Vidare måste hänsyn tas till det faktum att den kommunala
garantiskatten endast i undantagsfall är effektiv för privata juridiska
personer. Om en fastighetsskatt över huvud taget skall införas måste
naturligtvis målsättningen om kompensation krona för krona tillämpas.

BoU 1984/85:9

Vidare bör framhållas att i proposition 1984/85:85 om ändringar i
bestämmelserna om räntebidrag till följd av fastighetsskatten m. m. inga
uppgifter lämnas om hur det ökade räntebidraget skall behandlas i skattesammanhang.
Detta är ytterligare ett uttryck för hur ofullständig och
summarisk propositionen är. Även om det antagandet görs att det ökade
räntebidraget vid beskattningen skall behandlas enligt de regler i kommunalskattelagen
(1928:370) som gäller för räntebidrag som utgår enligt 36-38 §§
bostadsfinansieringsförordningen kan på goda grunder hävdas att det
schematiska och schabloniserade kompensationssystem som valts i propositionen
inte sällan innebär att delar av det ökade räntebidraget de facto
kommer att beskattas genom att räntekostnaderna för fastigheten reduceras
även med detta bidrag.

Vad nu anförts är enligt utskottets uppfattning ytterligare ett motiv för att
återigen föreslå att åtgärder vidtas så att kompletterande beräkningsunderlag
underställs riksdagen. Vid ärendebehandlingen i utskottet avvisades
förslaget om att begära ytterligare genomgång av beräkningsförutsättningarna.
Det återstår därför endast att yrka avslag på propositionen.

Reservanterna yrkar på skäl som anförts i reservation 1 i betänkandet BoU
1984/85:8 och med hänvisning till vad ovan anförts att utskottet under 1 bort
hemställa

l.1 beträffande avslag på propositionen att riksdagen med bifall till
motionerna 1984/85:234 yrkande 1, 235 yrkande 1 och 237 yrkande
1 samtliga motioner såvitt nu är i fråga avslår proposition 1984/
85:85 yrkandena 1 och 2,

2. Kompensation till låginkomsttagare m. fl. (mom. 4, motiveringen)

Reservanterna anför på skäl som angivits i reservation 2 i betänkandet
BoU 1984/85:8 följande.

Någon fastighetsskatt bör enligt utskottets uppfattning inte införas.
Anledning saknas därför att diskutera hur kompensationen för fastighetsskatten
skall utformas. Motion 59 (vpk) yrkande 2 avstyrks sålunda såvitt nu
är i fråga.

3. Dispens från kravet på avsättning till konsolideringsfond (mom. 6)

Reservanterna yrkar på skäl som anförts i reservation 3 till betänkandet
BoU 1984/85:8 att utskottet under 6 bort hemställa

6. beträffande dispens frän kravet på avsättning till konsolideringsfond
att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:234 yrkande
1, 235 yrkande 1 och 237 yrkande 1 samtliga motioner såvitt nu är i
fråga avslår proposition 1984/85:85 yrkande 3,

'Vid bifall till denna hemställan förfaller utskottets hemställan under 2 och 3.

BoU 1984/85:9

4. Den redovisningsmässiga hanteringen av konsolideringsfond m. m. samt
behandlingen av visst överskjutande grundkapital (mom. 7 och 8)

Reservanterna yrkar med hänvisning till reservation 4 till betänkandet
BoU 1984/85:8

att utskottets hemställan under 7 och 8 bort utgå.

Särskilda yttranden

1. Behandlingsfråga

Kjell Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Bertil Danielsson (m), Kerstin
Ekman (fp), Erik Olsson (m), Agne Hansson (c) och Göte Jonsson (m) avger
följande särskilda yttrande.

Den proposition om ändringar i bestämmelserna om räntebidrag till följd
av fastighetsskatten som behandlas i detta betänkande har utarbetats under
stor brådska. Som framgår av reservation (m, c, fp) till betänkandet BoU
1984/85:8 kunde på goda grunder förmodas att räntebidragsreglerna utformats
så att kompensationen leder till systematisk underkompensation.

Att denna förmodan visade sig korrekt har sedermera bekräftats av
statssekreteraren i bostadsdepartementet. Detta faktum innebar i sin tur att
utskottet beslutat vidta den unika åtgärden att ånyo behandla en fråga som
övervägts i ett redan justerat betänkande innan detta betänkande förelagts
riksdagen för avgörande. Det av utskottet den 29 november 1984 justerade
betänkandet har sålunda upphävts. Ett nytt justeringsbeslut fattades den 5
december 1984 uppenbarligen efter den tillkommande informationen från
statssekreteraren i bostadsdepartementet.

Vid detta sammanträde begärde vi ytterligare kompletteringar beträffande
beräkningsunderlaget.

I detta särskilda yttrande skall inte det nya beslutets sakliga innebörd
diskuteras. Det görs i reservationerna som avgivits. Vi vill emellertid
understryka att regeringens brådska i förevarande ärende ytterligare är ett
belägg för hur dåligt genomtänkta regeringsförslagen om en fastighetsskatt
och om kompensatoriska åtgärder är. Den handläggningsordning som
utskottet ansett sig böra medverka till är ytterligare ett belägg för denna
uppfattning. Det finns återigen anledning att med kraft reagera mot att
regeringen inte bereder sina förslag med den omsorg som skäligen kan
begäras.

Vid den förnyade behandlingen i utskottet den 12 december föredrogs nytt
beräkningsmaterial utarbetat av en av byggnadsindustrins branschorganisationer.
Detta material är det mest genomarbetade som kommit utskottet till
handa. Det är att beklaga att regeringens beräkningsunderlag inte hade den
kvaliteten som rimligen kan begäras.

De beräkningar som tillställs utskottet är komplicerade, liksom f. ö. de
flesta beräkningar som rör förändringar inom bostadsfinansieringssystemet.

BoU 1984/85:9

Det är viktigt att de nu diskuterade beräkningarna görs till förmål för en
noggrann genomgång. Vid utskottsbehandlingen framförde vi ett yrkande
om ytterligare överväganden avseende utformningen av kompensationsreglerna.
Detta yrkande avvisades emellertid av utskottsmajoriteten (s, vpk)
som därvid anförde att ett uppskov med beslut i ärendet till år 1985 från
bostadspolitisk utgångspunkt skulle innebära allvarliga men. Detta innebär
att utskottsmajoriteten anser att förslaget i propositionen huvudsakligen
tillkommit för att infria regeringens överenskommelse med SABO och
Hyresgästernas riksförbund om 1985 års hyror. Att så är fallet torde numera
vara ett välkänt faktum. Frågan om 1985 års hyresöverenskommelse berörs
inte alls i propositionen. Denna fråga har uppenbarligen spelat stor roll när
kompensationen beräknats. Som framgår av reservation 1 till utskottets
betänkande BoU 1984/85:8 beräknas de allmännyttiga bostadsföretagen bli
överkompenserade med ca en kvarts miljard kronor under år 1985.
Regeringens agerande för att få till stånd den träffade överenskommelsen
kan och får inte innebära att riksdagens grundlagsenliga möjligheter att
pröva statsutgifterna beskärs.

Det finns nämligen inga bärande motiv att inte uppskjuta riksdagsbehandlingen
till våren 1985.

2. 1985 års hyresöverenskommelse m. m.

Tore Claeson (vpk) avger särskilt yttrande i enlighet med det särskilda
yttrandet 2 i betänkandet BoU 1984/85:8.