BoU 1984/85:25

Bostadsutskottets betänkande
1984/85:25

om komplettering av planen för vattenkraftsutbyggnad
(prop. 1984/85:120 delvis)

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens förslag i proposition 1984/85:120
om komplettering av 1984 års plan för fortsatt vattenkraftsutbyggnad samt
motioner i vilka föreslås kompletteringar eller revideringar av planen.

I betänkandet behandlas även en motion (m) om prövningssystemets
utformning i vattenkraftsärenden. Motionen avstyrks bl. a. med hänvisning
till att ett förslag om en naturresurslag kan förväntas komma att
behandlas av riksdagen år 1986.

Utskottet avstyrker motioner (c), (fp) och (vpk) om att bl. a. Klippen,
Fliseryd, Hårkan och Ammersåns överledning skulle föras ur planen.
Beträffande sistnämnda projekt föreslår utskottet med anledning av en
motion (s) en särskild redovisning.

I ett särskilt avsnitt behandlas omfattningen och utformningen av planen
för Gävleborgs län. Utskottet tillstyrker motioner (s) och (m) om att
projektet Edänge i Ljusnan förs till planen. Utskottet föreslår en ändring
av riktlinjerna för den fysiska riksplaneringen och en ändring i vattenlagen
i avsikt att ge prövningen av projektet en reell innebörd.

I reservationer (c), (fp) och (vpk) föreslås att Hårkan och Ammersåns
överledning förs ur planen samt att Edänge inte förs till planen.

1 Propositionen

Regeringen har i proposition 1984/85:120 — efter föredragning av
statsrådet Dahl — bl. a. föreslagit riksdagen att godkänna de riktlinjer som
förordats i regeringsprotokollet i fråga om fortsatt vattenkraftsutbyggnad
(= moment 10 i hemställan).

I detta betänkande behandlas moment 10 i hemställan såvitt det svarar
mot avsnitt 7.3.2 i vad avser åtgärder för vattenkraftsutbyggnad på kort
sikt, dvs. del av ingressen (s. 131 — 134), delavsnitten Ammersåns överledning
(s. 134— 136) och Komplettering av planen för vattenkraftsutbyggnad
(s. 136— 142) samt ifrågavarande del av sammanfattningen (s. 148).

2 Motionerna m. m.

I detta betänkande behandlas

dels de under allmänna motionstiden väckta motionerna 1984/85:

1126 av Stig Alftin och Iris Mårtensson (båda s) vari hemställs

1 Riksdagen 1984/85. 19 sami. Nr 25

BoU 1984/85:25

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om utbyggnad av Edänge kraftverk i Ljusnan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att hänföra Galvån till den kategori av älvsträckor
som har högsta bevarandevärde,

2681 av Bertil Måbrink (vpk) vari hemställs

1. att riksdagen beslutar att Edänge i Mellanljusnan i Ljusdals kommun
och Hylströmmen i Voxnan i Ljusdals och Ovanåkers kommuner ej får
exploateras för vattenkraftsutbyggnad,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
sägs om vattenkraftsutbyggnad i Gävleborgs län och hemställer om åtgärder
i enlighet härmed,

dels de med anledning av propositionen väckta motionerna 1984/85:

2862 av Egon Jacobsson m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen — med
understrykande av vad som uttalats i BoU:s betänkande 1983/84:30 —
beslutarge regeringen till känna vad som anförts i motionen om inhämtande
av beslutsunderlag för ersättnings-, miljö- och fiskefrågor m. m. innan
ställning tas till frågan om Ammersåns överledning,

2866 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari såvitt nu är i fråga hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts beträffande fortsatt vattenkraftsutbyggnad,

2867 av Björn Samuelson m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att Strängsforsen i Klarälven i Värmland
undantas från utbyggnad,

2868av Tore Claeson och Sven Henricsson (båda vpk) vari hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Ammersåns överledning
ej bör komma till stånd,

2870 av Ingemar Eliasson m. fl. (fp) vari såvitt nu är i fråga hemställs

5. att riksdagen beslutar undanta Klippen, Fliseryd, Sikfors och Ammersån
från framtida vattenkraftsutbyggnad,

2876 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) vari såvitt nu är i fråga hemställs

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående vattenkraft,

7. att riksdagen beslutar att ändra riktlinjerna i den fysiska riksplaneringen
så att den i motionen föreslagna utbyggnaden vid Edänge kan
prövas enligt vattenlagen,

2878 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) vari såvitt nu är i fråga hemställs

5. att riksdagen belutar att som sin mening uttala att Ammersåns överledning
ej förs till planen för vattenkraftsutbyggnad och Hårkan förs ur
planen i enlighet med vad som förordas i motionen.

Under beredningen av ärendet har utskottet skriftligen och/eller muntligen
tillförts synpunkter från representanter för vissa företag, intresseorganisationer
och från enskilda.

BoU 1984/85:25

3 Utskottet

3.1 Inledning

Riksdagen tog våren 1984 ställning till ett regeringsförslag (prop. 1983/
84:160, BoU 30) om fortsatt vattenkraftsutbyggnad. I propositionen föreslogs
att en plan för vattenkraftsutbyggnaden lades fast av riksdagen.
Riksdagen som i allt väsentligt godtog planens omfattning anförde att den
borde omfatta ett tillskott om 3,8 terawattimmar (TWh)/år för att uppnå
en utbyggnad om minst 2,5 TWh/år.

Med anledning av motioner beslöt riksdagen om vissa ändringar av
planens utformning. Sålunda beslöts att Nedre Långan i Indalsälven och
Haverö i Ljungan inte skulle tas med i planen men att Hotagsströmmen
och Edsoxforsen i Hårkan i Indalsälven skulle ingå. Beträffande Hylsjöns
reglering och Hylströmmen i Voxnan förordades ytterligare överväganden.

Både såvitt gällde planens omfattning och utformning avgavs reservationer
(c), (fp) och (vpk).

Utskottet har nyligen i yttrande BoU 1984/85:5 y behandlat frågan om
vattenkraftens roll i energibalansen på lång sikt.

I nu föreliggande betänkande kommer utskottet i huvudsak att behandla
vad i proposition 1984/85:120 och i motioner föreslagits om vattenkraftsutbyggnaden
på kort sikt genom komplettering av den år 1984 antagna
planen.

3.2 Prövningssystemet enligt vattenlagen m. m.

I moderata samlingspartiets partimotion 2876 yrkande 6 föreslås riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts
angående vattenkraft. Motionärerna erinrar om vad som anfördes i en
motion (m) år 1984 (mot. 1983/84:2827) om att starka invändningar kunde
resas mot att riksdagen skulle uttala vilka vattendrag som kan eller snarare
bör bli föremål för exploatering. Motionärerna anför att det finns olika
principer för vilka vattendrag som skall exploateras och nämner att i
vattenlagen (VL) finns bestämmelser om och hur vattenkraft kan exploateras
samt att vissa älvar och älvsträckor enligt riktlinjerna i den fysiska
riksplaneringen (FRP) undantas från vattenkraftsutbyggnad. Slutligen
finns vattenkraftsplanen i vilken enligt motionärerna utpekas vissa kraftverksprojekt.
1 motionen framhålls att vattendrag som inte är skyddade
genom FRP-riktlinjerna bör kunna exploateras om detta anses tillåtligt
enligt VL.

Med anledning av vad i motionen föreslagits och mot bakgrund av vissa
frågor om FRP-riktlinjerna som utskottet behandlar nedan finns anledning
att kortfattat beröra prövningssystemets uppbyggnad m. m. Med

BoU 1984/85:25

utgångspunkt i vad bostadsutskottet anförde år 1984 (BoU 1983/84:30) vill
utskottet sammanfatta vissa centrala delar av prövningssystemet på följande
sätt.

Enligt VL 3 kap. 1 § gäller att ett vattenföretag inte får komma till stånd
om det med hänsyn till valet av plats eller på något annat sätt möter hinder
från allmänna planeringssynpunkter. Vid behandlingen av förslaget till VL
anfördes av civilutskottet (CU 1982/83:3 y) att lydelsen av 3 kap. 1 § i
förening med anförda motiv ger garantier mot att tillstånd ges till utbyggnad
av de av riksdagen genom FRP-riktlinjerna undantagna älvarna och
älvsträckorna. I sammanhanget kan erinras om att ett enigt jordbruksutskott
(JoU 1982/83:30 s. 31) vid sin behandling av förslaget till VL anförde
att det borde understrykas att varken regeringen eller övriga prövningsorgan
har befogenhet medge ett företag som strider mot de allmänna planeringssynpunkterna.

De nuvarande FRP-riktlinjerna har inte reglerats i VL på annat sätt än
att berörda älvar och älvsträckor angivits i 11 kap. 1 § VL. Tillåtligheten av
i detta lagrum uppräknade älvar och älvsträckor skall prövas av regeringen.
Dock bör strykas under vad ovan anförts om att företag som strider mot
allmänna planeringssynpunkter inte kan medges av regeringen.

Utskottet har noterat vad i propositionen (s. 141) anförts om att projekt
som omfattas av FRP-riktlinjerna skall prövas enligt VL men att regeringen
i dessa fall alltid skall underställas frågan om tillåtlighet enligt VL. Den
ordningen gäller, som framgått ovan, att företag som strider mot allmänna
planeringssynpunkter inte kan medges av regeringen. Vad i propositionen
i denna del anförts får självfallet inte tolkas som någon ändring i det
gällande prövningssystemet.

Det bör med anledning av vad i moderata samlingspartiets partimotion
2876 anförts erinras om att den omständigheten att ett projekt tas upp i
vattenkraftsplanen inte innebär att det kommer att erhålla tillstånd enligt
VL. Motsatsen gäller även; ett projekt som inte ingår i planen kan vid en
prövning ges tillstånd enligt VL. Det bör även erinras om att riksdagen
inom kort avses föreläggas en proposition med förslag till en naturresurslag.
De älvar och älvsträckor som för närvarande omfattas av FRP-riktlinjer
avses tas upp i förslaget till naturresurslag. Därmed kommer en lagreglering
att ske av de älvar och älvsträckor som genom riksdagens beslut om
en naturresurslag undantas från utbyggnad. Såvitt nu kan bedömas kommer
riksdagen år 1986 att fatta beslut om naturresurslagen.

Av vad i detta avsnitt anförts om vattenkraftsplanens roll i prövningssystemet
framgår sålunda att i princip inga förändringar i prövningssystemet
inträffat. Fortfarande gäller beslutsordningen enligt VL. I sak råder
sålunda den ordning som motionärerna förordar och som alltså innebär att
utbyggnad av vattenföretag skall prövas enligt VL. En ökad klarhet om
lagstiftningens uppbyggnad på detta område kommer för övrigt också att
bli en följd av en lagreglering av FRP-riktlinjerna.

BoU 1984/85:25

Ett tillkännagivande enligt motionärernas förslag kan i nuvarande läge
inte anses erforderligt. Det finns dessutom grundad anledning förutsätta
att frågan om beslutsordningen m. m. kommer att aktualiseras vid riksdagens
behandling av den kommande propositionen med förslag till naturresurslag.
Med hänvisning till vad nu anförts avstyrker utskottet bifall till
moderata samlingspartiets partimotion 2876 yrkande 6.

3.3 Förändringar i 1984 års vattenkraftsplan

I detta avsnitt behandlar utskottet vad i motioner förordats om förändringar
i 1984 års plan samt förslag i propositionen och i motioner till
kompletteringar av planen allt utom såvitt avser planen beträffande Gävleborgs
län och Ammersåns överledning.

I avsikt att erhålla underlag för bedömning om komplettering av planen
har en promemoria Komplettering av planen för vattenkraftsutbyggnad
(Ds I 1984:26) utarbetats inom industridepartementet. Promemorian har
remissbehandlats.

I partimotionerna 2866 (vpk) yrkande 1, 2870 (fp) yrkande 5 och 2878
(c) yrkande 5 förs fram delvis skilda förslag om revideringar av 1984 års
vattenkraftsplan. Motionsförslagen innebär att vissa projekt bör föras ur
planen. 1 vänsterpartiet kommunisternas partimotion föreslås även att
vissa projekt förs till planen. Dessutom förs i motion 2867 (vpk) fram
förslag om att ett projekt som inte ingår i planen bör undantas från
utbyggnad.

I motionerna 2870 (fp) yrkande 5 och 2866 (vpk) yrkande 1 föreslås att
Klippen och Fliseryd förs ur planen. Även Sikfors behandlas i dessa
motioner. I den förstnämnda föreslås att projektet förs ur planen medan
i den sistnämnda förordas att det modifieras.

Att projektet Hårkan skall föras ur planen föreslås i motionerna 2866
(vpk) yrkande 1 och 2878 (c) yrkande 5.

Strängsforsen behandlas i motion 2867 (vpk). Motionärerna föreslår att
riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna att Strängsforsen
i Klarälven undantas från utbyggnad.

Slutligen föreslås i motion 2866 (vpk) yrkande 1 att även följande
projekt förs ur planen, nämligen Råneälven, Övre Gideälven, Hinnsjöån
i Nätraån, Vojmån och Meåforsen i Ångermanälven, Brunnsberg och Van
i Dalälven, Hallstahammar i Kolbäcksån och Värsjö i Klarälven. Dessutom
föreslås modifiering av projektet Slagnäs i Skellefteälven.

Inledningsvis bör erinras om att samtliga nu uppräknade projekt utom
Slagnäs övervägdes vid riksdagens behandling av vattenkraftsplanen år
1984 (BoU 1983/84:30). Riksdagen beslöt att de nu i motionerna 2866
(vpk), 2867 (vpk), 2870 (fp) och 2878 (c) aktualiserade projekten utom
Strängsforsen skulle ingå i planen. Med anledning av vad i motionerna
föreslagits vill utskottet beträffande vissa projekt anföra följande.

BoU 1984/85:25

Frågan om utbyggnad av Strängsforsen är föremål för regeringens prövning.
Utskottet har tidigare — bl. a. år 1982 och 1984 (CU 1982/83:33 resp.
BoU 1983/84:30) — haft att behandla motioner (s) och (vpk) i vilka yrkats
att gällande FRP-riktlinjer skulle ändras i avsikt att undanta älvsträckan
från utbyggnad. Motionerna har avstyrkts av utskottet och avslagits av
riksdagen. Vid 1982 års behandling anfördes i en reservation (s) att
Strängsforsen borde undantas i avvaktan på att vattenkraftsberedningen
skulle färdigställas.

Nu liksom vid behandlingen av frågan år 1984 förutsätter utskottet att
regeringen vid sin förestående bedömning av frågan beaktar vad i motioner
och av en stor minoritet av riksdagen anförts om Strängsforsen. Av
denna utskottets uppfattning följer att det nu inte kan anses finnas tillräckliga
skäl föreslå att riksdagen gör det i motionen 2867 (vpk) föreslagna
tillkännagivandet. Motionen avstyrks sålunda.

Motionerna 2866 (vpk) och 2870 (fp) har, som framgått ovan, det gemensamt
att i dem föreslås att Klippen i Umeälven och Fliseryd i Emån
skall utgå ur planen samt att Sikfors i Piteälven skall modifieras (vpk-motionen)
eller utgå ur planen (fp-motionen).

Med hänvisning till vad utskottet tidigare anfört om vikten av att planen
ges en omfattning som gör det möjligt att uppnå den av riksdagen angivna
utbyggnadsnivån för vattenkraften avstyrker utskottet vad i motionerna
2866 (vpk) yrkande 1 och 2870 (fp) yrkande 5, båda yrkandena såvitt nu är
i fråga, föreslagits om Klippen och Fliseryd.

Vad rör Sikfors vill utskottet erinra om vad i propositionen (s. 134)
anförts om att regeringen prövat projektet enligt VL och därvid funnit att
hinder inte mötte mot att det kom till utförande. Med hänvisning till detta
regeringsbeslut bör inte komma i fråga att nu undanta eller modifiera
projektet. Motionerna avstyrks även såvitt rör Sikfors.

Hårkan i Indalsälven fördes av riksdagen till planen år 1984. Som motiv
härför anförde bostadsutskottet att den omfattning av planen som utskottet
uttalat sig för i förening med av utskottet förordat undantag — Nedre
Långan — innebar att anledning fanns att föra Hårkan till planen. Utskottet
vidhåller denna bedömning. Motionerna 2866 (vpk) yrkande 1 och 2878
(c) yrkande 5, båda yrkandena såvitt nu är i fråga, avstyrks.

Inte heller är utskottet berett att föreslå riksdagen att ändra planen enligt
vad i motion 2866 (vpk) yrkande 1 förordats såvitt yrkandet i övrigt
behandlas i detta avsnitt. Som motionärerna anför hade riksdagen år 1984
att ta ställning till i stort sett samtliga de projekt varom nu är fråga.
Projekten har uppräknats ovan i detta avsnitt. Utskottet finnér att de nu
diskuterade projekten, Råneälven m.fl. projekt, sammantaget representerar
ett så stort produktionstillskott att det inte finns realistiska möjligheter
att med bibehållande av den förutsatta omfattningen av planen förorda att
de av motionärerna uppräknade projekten förs ur planen.

Vad i föregående stycke anförts innebär bl. a. att utskottet tillstyrker vad

BoU 1984/85:25

i propositionen föreslagits om att Slagnäs i Skellefteälven bör föras till
planen. Motion 2866 (vpk) yrkande 1 såvitt nu är i fråga avstyrks sålunda.

1 propositionen föreslås att Mangen — Viggen i Klarälven förs till planen.
Projektet fanns inte med i 1984 års förslag till plan. Torsby kommun
som berörs av projektet och länsstyrelsen i Värmlands län tillstyrker projektet
förutsatt att vissa krav på minimitappningar tillgodoses. Naturvårdsverket
och Fältbiologerna Mellansverige anser att projektet bör utgå
ur planen. Kammarkollegiet anser det vara ekonomiskt otillåtligt. Regeringen
avser att, enligt vad i propositionen anges, inom kort ta ställning till
förslaget. Projektet anges ge 41 GWh/år och ge en sysselsättning om 300
årsverken.

I motion 2866 (vpk) yrkande 1 såvitt nu är i fråga föreslås att projektet
inte tas med i planen.

Som framgår av propositionen ämnar regeringen inom kort ta ställning
till projektet. 1 sammanhanget anges att de av länsstyrelsen och kommunen
framförda kraven på minimitappning därvid får beaktas.

Utskottet anser att den i regeringens kansli pågående handläggningen
bör fortgå och att projektet sålunda bör tillföras planen. Motion 2866 (vpk)
yrkande 1 avstyrks såvitt nu är i fråga.

I motion 2866 (vpk) tas också upp vissa projekt som — i stället för de
som motionärerna anser bör föras ur planen — föreslås tas med i planen.
Exempel på sådana är Ajaure, Kvarnsveden och Avestaforsen m.fl. projekt.

Aven om det i och för sig kan hävdas att motiv Finns att ytterligare föra
vissa projekt till planen kan det inte anses erforderligt att göra det i motion
2866 (vpk) yrkande 1 begärda tillkännagivandet om utökning av planen.
En prövning enligt VL kan göras även om projektet inte tagits upp i
planen.

Vad i propositionen i övrigt (s. 137—142) förordats om komplettering av
vattenkraftsplanen utom såvitt avser Gävleborgs län har inte mött gensaga
i motioner. Inte heller utskottet har funnit anledning till erinran eller
särskilt uttalande. Förslaget i propositionen i denna del bör sålunda godkännas
av riksdagen.

3.4 Den fortsatta vattenkraftsutbyggnaden i Gävleborgs län

1 1984 års proposition (prop. 1983/84:160) om fortsatt vattenkraftsutbyggnad
föreslogs att Hylsjöns reglering och Hylströmmen, båda i Voxnan,
fördes till planen. Vid sin behandling av propositionen i denna del
anförde bostadsutskottet (BoU 1983/84:30 s. 18) att en sammanvägning av
olika synpunkter gav vid handen att ytterligare överväganden borde göras.
Utskottet förordade att regeringen i 1985 års proposition om energipolitiken
redovisade sin syn på frågan mot bakgrund av de föreslagna ytterligare

BoU 1984/85:25

övervägandena. Vad utskottet anfört gav riksdagen som sin mening regeringen
till känna.

I den i förra avsnittat nämnda promemorian Komplettering av planen
för vattenkraftsutbyggnad (Ds I 1984:26) läggs fram förslag om fortsatt
vattenkraftsutbyggnad i Gävleborgs län.

I promemorian föreslås att till planen förs Edänge i Ljusnan och Hylströmmen
med Hylsjöns reglering i Voxnan. Enligt promemorian bör
Galvån samt Finnstuga och Vinströmmen i Voxnan inte föras till planen.

I promemorian anges beträffande Edänge att projektet innebär en utbyggnad
av Edeforsen och den uppströms liggande Edängeforsen. Vid
Edeforsen finns ett befintligt kraftverk som utnyttjar en del av vattenföringen
i älven. En utbyggnad anges vara ett relativt stort ingrepp men
bedöms kunna ge vissa fördelar för Ljusdals tätort genom att man erhåller
ett relativt högt och jämnt vattenstånd. Projektet beräknas ge en produktion
om 119 GWh/år. Anläggningskostnaden har beräknats till 1,3 kr. per
kWh och år. Utbyggnaden beräknas ge en sysselsättning om 300 årsverken.

Projektet avstyrks av en lång rad remissinstanser, bland dem Ljusdals
kommun. Projektet tillstyrks bl. a. av Svenska byggnadsarbetareförbundets
avdelning 27. Länsstyrelsen i Gävleborgs län anser att en utbyggnad
av Edänge bör komma i fråga före en utbyggnad av Galvån och Voxnan
men efter en utbyggnad av Ängraån.

I propositionen anges bl. a. att vattenkraftsutbyggnaden i Gävleborgs
län är den som varit mest omstridd i den lokala debatten och det konstateras
att vissa lokala organisationer som motsätter sig utbyggnad stått mot
andra lokala organisationer som kräver utbyggnad. Föredragande statsrådet
finner att remissutfallet är mycket splittrat och anser att det för närvarande
saknas förutsättningar för att föra projekten Hylströmmen, Edänge
och Galvån till planen medan däremot projekten Losbron och Ängra i
Ljusnan och Mackmyra i Gavleån bör kunna genomföras.

Utskottet behandlar inledningsvis frågan om Edänge skall föras till
planen. Förutom i propositionen har projektet behandlats även i de under
allmänna motionstiden väckta motionerna 1126 (s) och 2681 (vpk) samt i
den med anledning av propositionen väckta partimotionen 2876 från
moderata samlingspartiet.

1 motion 1126 (s) yrkande 1 begärs ett riksdagens tillkännagivande till
regeringen av vad i motionen anförts om utbyggnad av Edänge. Motionärerna
hävdar att alternativa utbyggnadsmöjligheter av projektet finns,
alternativ som anpassar utförandet till de naturliga förhållandena som
råder inom området och som kan väntas innebära att älvens attraktionskraft
ökar, t. ex. när det gäller turism och allmänhetens möjligheter att i
övrigt utnyttja älven i större utsträckning.

1 moderata samlingspartiets partimotion 2876 yrkande 7 anförs att en
ändring av FRP-riktlinjerna är motiverad så att Edängeprojektet kan
prövas enligt VL.

BoU 1984/85:25

Ett riksdagens beslut om att Edänge inte bör komma till utförande
föreslås i motion 2681 (vpk) yrkande 1 såvitt nu är i fråga. Bl. a. anges att
Edängeområdets botaniska kvaliteter bör tillmätas riksintresse och att
projektet därför inte bör bli föremål för exploatering.

Med anledning av vad i propositionen och i motionerna anförts om
Edänge vill utskottet anföra följande. Inledningsvis kan konstateras att
projektet är kontroversiellt. Förutom vad ovan anförts om ställningstagandet
till projektet i propositionen, promemorian och av remissinstanserna
bör särskilt erinras om att i den lokala debatten starka opinioner finns både
för och emot en utbyggnad. Det nu anförda belyser enligt utskottets uppfattning
ytterligare att delade meningar verkligen råder i frågan. Under
beredning av nu föreliggande betänkande har utskottet tillförts synpunkter
både för och emot att föra projektet till planen.

Vid en sammanvägning av de olika synpunkterna har dock utskottet
stannat för uppfattningen att projektet bör föras till planen. För ett sådant
ställningstagande talar såväl kraftekonomiska som sysselsättningsmässiga
aspekter. Även om det naturligtvis kan hävdas att sysselsättningsfrågan
bör ses i ett längre perspektiv måste det bedömas som utomordentligt
betydelsefullt att sysselsättningen i Ljusdalsområdet inte oväsentligt förbättras
under utbyggnadsperioden. Sysselsättningssituationen i området
måste för närvarande anses vara besvärlig. Utskottet förutsätter därvid att
ett eventuellt förverkligande av projektet planeras så att den lokala sysselsättningseffekten
blir så positiv som möjligt, bl. a. genom att utbyggnaden
görs så att projektet utsträcks över en inte alltför kort tidsperiod.

Utskottet, som vid sin bedömning givetvis också vägt in de miljömässiga
synpunkterna, förutsätter att det i den kommande prövningen enligt VL
också övervägs hur de miljömässiga aspekterna skall kunna beaktas i
rimlig omfattning utan att kraftnyttan därför eftersätts i alltför stor omfattning.
Dock måste noteras att utbyggnaden kommer att medföra visa miljömässiga
konsekvenser. Utskottet har dock inte ansett dessa konsekvenser
vara av sådan omfattning att det enbart av detta skäl finns anledning hävda
att projektet inte skulle tillföras planen. För övrigt bör erinras om vad i
motion 1126 (s) anförts om att alternativa utbyggnadsmöjligheter för projektet
förts fram, alternativ som enligt motionärerna bättre än tidigare
förslag anpassar utförandet till de naturliga förhållandena som råder inom
området. Utskottet utgår från att även detta alternativ kommer att övervägas
vid en prövning enligt VL.

Beträffande vissa kommunalekonomiska frågor i sammanhanget har
utskottet erfarit att samtal hösten 1984 ägt rum mellan Ljusdals kommun
och fallrättsägaren AB Hälsingekraft. Därvid har bolaget — med vissa
förbehåll — erbjudit kommunen visst bidrag. Enligt ett av de alternativ
som därvid övervägts har från bolagets sida framförts att man utan vederlag
till kommunens förfogande ställer ett årligt energibelopp på 2 % av
nettoproduktionen i Edänge, mätt och levererat vid 132 kV vid kraftverket.

1* Riksdagen 1984/85. 19 sami. Nr 25

BoU 1984/85:25

Energileveransen skall gälla så länge kraftverket är i drift, dock högst i 50
år. Förutom detta åtagande har bolaget förbundit sig att företa vissa
rensningar i Edängeforsens nacke m. m.

Utan att här gå in på omfattningen av det erbjudande som bolaget under
hand givit till kommunen finner utskottet det positivt att diskussioner förs
med den utgångspunkt som nu angivits. En lösning enligt de principer som
vägleder diskussionerna mellan kommunen och bolaget låter sig väl förena
med uppfattningen om ett ökat samhälleligt inflytande över kraftproduktionen,
något som i sin tur väl överensstämmer med vad som upptogs på
valsedeln för linje 2 vid folkomröstningen om kärnkraft 1980.

Sammanfattningsvis förordar utskottet sålunda att projektet Edänge
förs till planen. Eftersom projektet omfattas av FRP-riktlinjerna är det
nödvändigt att dessa ändras. För närvarande gäller beträffande Ljusnan
att FRP-riktlinjerna omfattar sträckan mellan Hede och Svegsjön (Härjedalsljusnan)
och sträckan mellan Laforsen och Arbråsjöarna (Mellanljusnan).
Med hänvisning till vad ovan anförts föreslås beträffande
Ljusnan FRP-riktlinjerna omfatta sträckan mellan Hede och Svegsjön
(Härjedalsljusnan) och sträckan mellan Laforsen och Malmyrströmmen
(Mellanljusnan). Som ovan (avsnitt 3.2) framgått är
FRP-skyddade älvar och älvsträckor uppräknade i 11 kap. 1 § VL. Med
den inställning utskottet nu redovisat föreslås en ändring i detta lagrum ske
motsvarande den som förordats beträffande FRP-riktlinjerna. I bilaga till
detta betänkande lägger utskottet fram ett sådant förslag till ändring i VL.
Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1985.

Vad nu anförts innebor att utskottet föreslår riksdagen att med anledning
av motionerna 1126 (s) yrkande 1 och 2876 (m) yrkande 7 anta det vid
detta betänkande fogade förslaget till lag om ändring i VL samt godkänna
den ändring i FRP-riktlinjerna som i föregående stycke angivits. Vad i
propositionen och i motion 2681 (vpk) yrkande 1 såvitt nu är i fråga
föreslagits låter sig inte förenas med utskottets inställning. Dessa förslag
avstyrks.

Som framgått ovan föreslås i propositionen att Hylströmmen inte skall
föras till planen. I den under allmänna motionstiden 1985 väckta motionen
2681 (vpk) yrkande 1 såvitt nu är i fråga föreslås riksdagen besluta att
Hylströmmen ej får exploateras för vattenkraftsutbyggnad.

Utskottet delar vad i propositionen föreslagits. I princip får motionärens
förslag därmed anses tillgodosett. Emellertid bör riksdagens beslut enligt
utskottets uppfattning inte ges den formen som motionären föreslagit.
Med hänvisning härtill avstyrks motion 2681 (vpk) yrkande 1 såvitt nu är

1 fråga.

I den under allmänna motionstiden väckta motionen 1126 (s) yrkande

2 föreslås ett riksdagens tillkännagivande till regeringen att Galvån bör
föras till den kategori älvsträckor som har högsta bevarandevärde. Som
framgått ovan har regeringen i propositionen sedermera angivit att förut -

BoU 1984/85:25

sättningar för närvarande saknas att föra Galvån till planen. Utskottet
delar vad i propositionen anförts. Ett tillkännagivande enligt förslaget i
motionen kan därvid inte anses tjäna något verkligt syfte, varför motionen
avstyrks.

I motion 2866 (vpk) yrkande 1 såvitt nu är i fråga föreslås att Hamre i
Ljusnan förs ur planen. Av propositionen (s. 134) framgår att projektet av
regeringen prövats enligt VL och att regeringen därvid fann att företaget
stred mot allmänna planeringssynpunkter och att det därför var otillåtet
enligt VL. Ett accepterande av detta synsätt innebär att det inte föreligger
tillräckliga skäl göra det i motion 2866 (vpk) yrkande 1, såvitt nu är i fråga,
föreslagna tillkännagivandet. Utskottet har inte funnit anledning till annat
ställningstagande än det som görs i propositionen. Med hänvisning härtill
avstyrker utskottet förslaget i motionen.

Projektet Runemo fördes år 1984 till planen. 1 motion 2866 (vpk) yrkande
1 såvitt nu är i fråga föreslås att det förs ur planen.

Utskottet finner inte anledning föreslå riksdagen att ändra sitt tidigare
ställningstagande. Motionen avstyrks i motsvarande del.

I motionerna 2681 (vpk) yrkande 2 och 2866 (vpk) yrkande 1 såvitt nu
är i fråga föreslås ett riksdagens tillkännagivande till regeringen om att
vissa övriga projekt i Gävleborgs län bör föras till planen. 1 motionerna
anges att, som framgått ovan, Hylströmmen och Edänge inte bör ingå i
planen. I stället bör vissa andra projekt ingå. Som exempel nämns i de
båda motionerna bl. a. Alfta, Höljebro och Bergvik. I den förstnämnda
motionen anförs också att en utbyggnad av minikraftverk bör vara möjlig.

De tre ovannämnda projekten ingick bland dem som övervägdes av
vattenkraftsberedningen år 1983. De togs dock inte med i beredningens
förslag och inte heller i regeringens. Om de ovan namngivna projekten
eller andra som förs fram i motionerna är av den karaktären att de bör
komma till utförande får en prövning av dem ske i den ordning VL
föreskriver. Ett tillkännagivande enligt förslaget i motionerna är, vid en
anslutning till denna uppfattning, inte erforderligt. Motionerna avstyrks
såvitt nu är i fråga.

3.5 Ammersåns överledning

I betänkandet BoU 1983/84:30 behandlade utskottet våren 1984 Ammersåns
överledning. Vad i den då behandlade propositionen och i motioner
föreslagits kan sammanfattas på följande sätt.

Projektet innebär att vattnet i åns nedre del överleds genom en tunnel till
sjön Gesunden. Samtidigt skall om- och tillbyggnader av fem kraftstationer
i Indalsälven nedströms Gesunden göras. I dessa stationer avses det
överledda vattnet utnyttjas. Stationerna är Krångede-Gammalänge, Hammarforsen,
Svarthålsforsen och Stadsforsen. På förslag av bostadsutskottet
beslöt riksdagen att överledningen och om- och tillbyggnaderna skulle

BoU 1984/85:25

ingå i planen. Utskottet anförde emellertid att vissa särskilda förutsättningar
borde beaktas och att vissa frågor ytterligare borde klarläggas.
Exempel på sådana frågor är hur Ragunda kommun skall kunna tillföras
ekonomisk ersättning utöver den som kan bli följden av prövningen enligt
VL. Vidare borde övervägas hur utbyggnaden skall ske så att sysselsättningseffekten
kan fördelas över en period om ungefär sex år. Frågor om
fisket och vissa miljöfrågor borde också behandlas i de förordade övervägandena.
Slutligen borde klargöras att nuvarande FRP-riktlinjer avseende
Ammersån inte skall ändras, något som sålunda innebär att ytterligare
utbyggnad av Ammersån inte kommer att ske.

I den i detta betänkande behandlade propositionen anförs att Vattenfall
fått tillstånd enligt VL till Stadsforsen 4 och att Bålforsens Kraft AB
(BÅKAB) avser lämna in en ansökan avseende Ammersåns överledning
till vattendomstolen under våren 1985. Det anges vidare i propositionen att
övriga kraftföretag som berörs av överledningen också kommer att lämna
in sina ansökningar till vattendomstolen. Föredragande statsrådet anför
att hon erfarit att berörda företag inte vill föregripa den kommande prövningen
enligt VL genom att dessförinnan träffa avtal om ekonomisk gottgörelse
med kommunen men att företagen som en förberedelse för prövningen
enligt VL inlett överläggningar om överledningen med kommunen.

Föredraganden, som uttrycker uppfattningen att det är väsentligt att
kommunen kan ges en rimlig ersättning för det intrång som Ammersåns
överledning medför vid en prövning enligt VL, erinrar om att enligt VL
bygdeavgifter kan utgå. Dessa avgifter skall användas till allmänna ändamål
i den berörda bygden. 1 propositionen anges att kommunerna blir
huvudmottagare av bygdeavgifterna. Det anges även att avgiftsmedel kan
ställas till kommunernas förfogande för framtida ändamål — medel som
kan tas i anspråk för bildande av t. ex. en kommunal fond för bygdens
näringsliv.

Slutsatsen av vad i propositionen redovisats innebär enligt föredraganden
att tillräckliga möjligheter finns att inom ramen för VL kompensera
kommunen enligt riksdagens beslut. En samordnad prövning enligt VL av
överledningen och om- och tillbyggnaderna anges sålunda i propositionen
böra ske. Regeringen bör enligt föredragande statsrådet förbehålla sig
prövningen enligt VL både av överledningen och av om- och tillbyggnaderna.
Genom denna samordning anser föredraganden att tillräckliga
garantier skapats för att reglera bl. a. de ekonomiska frågor riksdagen
särskilt pekat på.

Slutligen anges att vissa miljöfrågor utretts av Umeå universitet. Vad rör
frågan om FRP-riktlinjerna beträffande Ammersån ovan Överammer anförs
att det inte är aktuellt från regeringens sida att föreslå någon ändring
av dessa riktlinjer.

Sammanfattningsvis anser föredraganden att riksdagens önskemål om
särskild redovisning från regeringen tillgodosetts samt att de slutliga vill -

BoU 1984/85:25

koren för att beakta fiskets intressen, särskilda villkorsmedel m. m. slutligt
kan regleras först i samband med regeringens prövning enligt VL. Genom
projekten skapas sysselsättning under flera år.

Frågan om Ammersåns överledning tas upp i fem motioner. I fyra av
dem, motionerna 2866 (vpk) yrkande I, 2870 (fp) yrkande 5 och 2878 (c)
yrkande 5, samtliga motionsyrkanden såvitt nu är i fråga, samt 2868 (vpk)
föreslås att Ammersåns överledning tas ur planen. I korthet motiveras
förslagen i motionerna med att skadorna på miljön är av den omfattningen
att projektet inte bör komma till stånd. 1 motion 2868 anförs bl. a. att
överledningen inte är en förutsättning för att om- och tillbyggnaderna skall
vara ekonomiskt motiverade.

1 den femte motionen — motion 2862 (s) — hemställs att riksdagen, med
understrykande av vad i betänkandet BoU 1983/84:30 uttalats, beslutarge
regeringen till känna vad som anförts i motionen om inhämtande av
beslutsunderlag för ersättnings-, miljö- och fiskefrågorna m. m. innan
ställning tas till Ammersåns överledning. Motionärerna delar inte den i
propositionen framförda uppfattningen att riksdagens beslut om en redovisning
är tillgodosett. Bl. a. anförs att den utredning som Ragunda kommun
begärt inte har utförts såvitt motionärerna har kunnat finna. Kommunen
har inte heller fått några garantier om ekonomisk gottgörelse; den
negativa påverkan på fisket och miljön som överledningen medfört har
inte tillräckligt belysts.

Utskottet behandlar inledningsvis frågan om Ammersåns överledning
skall tas ur planen. Utskottet, som även förra året hade att ta ställning till
motioner i vilka motsvarande förslag fördes fram, vill erinra om att projektet
förordades av vattenkraftsberedningen och att det är det kraftekonomiskt
mest gynnsamma som presenterades för beredningen. Utskottet
konstaterade emellertid vid 1984 års behandling att ytterligare redovisningar
borde göras men att det trots denna inställning fanns tillräckliga
skäl för uppfattningen att Ammersåns överledning kunde och borde ingå
i vattenkraftsplanen. Utskottet, som vidhåller sitt ställningstagande om att
överledningen bör ingå i planen, kommer i det följande att behandla
behovet av dessa ytterligare redovisningar m. m. Vad nu anförts innebär ett
avslag på motionerna 2866 (vpk) yrkande 1, 2868 (vpk), 2870 (fp) yrkande 5
och 2878 (c) yrkande 5, det förstnämnda och de båda sistnämnda yrkandena
såvitt nu är i fråga.

Såvitt rör vad i propositionen och i motion 2862 (s) anförts om särskild
redovisning angående Ammersåns överledning bör inledningsvis framhållas
att i propositionen den uppfattningen förs fram att en överenskommelse
om ekonomisk ersättning till Ragunda kommun bör bedömas inom ramen
för VL. Bostadsutskottet anförde förra året att den särskilda redovisningen
i denna del skulle syfta till att klarlägga hur ekonomisk ersättning skulle
kunna tillföras kommunen utöver vad som kan bli följden av en prövning
enligt VL. Utskottet vill betona vad i propositionen anförts om vikten av

BoU 1984/85:25

att kommunen kan ges rimlig ersättning för intrånget av överledningen.
Utskottet delar naturligtvis denna uppfattning och konstaterar att frågan
uppenbarligen gäller utifrån vilken utgångspunkt kommande överväganden
skall göras. Vad det närmast gäller är om dessa överväganden skall
göras enligt VL eller i annan ordning. Vid en sådan bedömning finner
utskottet anledning att upprepa sitt tidigare ställningstagande om att överläggningarna
mellan parterna bör ske såsom utskottet förordade år 1984
och som nu redovisats. Utskottet kan sålunda inte ställa sig bakom den
uppfattning som i propositionen tillskrivs de av överledningen berörda
företagen och som går ut på att dessa företag inte vill föregripa kommande
prövning enligt VL genom att dessförinnan träffa avtal om ekonomisk
gottgörelse med kommunen. Huruvida en ekonomisk gottgörelse verkligen
kommer att träffas inom ramen för VL eller i annan ordning kan
avgöras först när parterna verkligen överlagt i frågan. Med den uppläggning
av ärendet som de berörda företagen tydligen förespråkar utesluts
denna valmöjlighet, något som knappast kan anses lämpligt och som i vart
fall inte ligger i linje med den ordning som utskottet förra året förespråkade
och som riksdagen då ställde sig bakom.

Beträffande de nu förordade överläggningarna vill utskottet — utan att
här närmare gå in på uppläggningarna av dem — erinra om vad ovan
anförts om vissa inledande överläggningar som förts beträffande Edänge
kraftverk mellan Ljusdals kommun och berört kraftföretag om ett vederlag
till kommunen beräknat som viss andel av nettoproduktionen levererad
kraft. En sådan ordning låter sig, som utskottet ser det, väl förena med vad
som vid folkomröstningen om kärnkraft 1980 upptogs på valsedeln för
linje 2 och som bl. a. innebar att samhällets inflytande över kraftproduktionen
borde stärkas.

Vad nu anförts om kommande förhandlingar beträffande ekonomisk
gottgörelse till Ragunda kommun innebär sålunda att utskottet vidhåller
sin tidigare uppfattning om utgångspunkterna för hur förhandlingarna bör
bedrivas.

Vad beträffar övriga frågor som utskottet aktualiserade förra året —
miljöfrågorna, fisket och sysselsättningsfrågorna — utgår utskottet från att
även dessa görs till föremål för ytterligare bedömningar. Utskottet har
noterat vad i propositionen anförts om att vissa utredningar om bl. a.
miljöfrågor gjorts men finner det motiverat att ytterligare överväganden
görs beträffande de i detta stycke nämnda områdena. Även dessa överväganden
bör med fördel kunna genomföras fristående från prövningen
enligt VL även om ersättningsanspråk m. m. naturligen sker inom ramen
för VL.

Såvitt rör sysselsättningsfrågorna är dessa av stor vikt i sammanhanget.
Utskottet finner det också beträffande dessa frågor angeläget att särskilda
överväganden skyndsamt genomförs.

Vad utskottet nu med anledning av propositionen och motionen 2862 (s)

BolJ 1984/85:25

anfört om ytterligare överläggningar beträffande ekonomisk gottgörelse,
sysselsättnings-, miljö- och fiskefrågorna bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Utskottet, som förutsätter att de förordade överläggningarna
sker skyndsamt, anser att regeringen för riksdagen i lämpligt
sammanhang redovisar resultatet av överläggningarna.

3.6 övriga frågor

Vad i propositionen i övrigt anförts har — såvitt propositionen behandlas
i detta betänkande — inte givit utskottet anledning till erinran eller särskilt
uttalande.

3.7 Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande prövningssystemets uppbyggnad att riksdagen avslår
motion 1984/85:2876 yrkande 6,

2. beträffande Strängsforsen att riksdagen avslår motion 1984/
85:2867,

3. beträffande Klippen och Fliseryd att riksdagen avslår motionerna
1984/85:2866 yrkande 1 och 2870 yrkande 5 båda yrkandena
såvitt nu är i fråga,

4. beträffande Sikfors att riksdagen avslår motionerna 1984/
85:2866 yrkande I och 2870 yrkande 5 båda yrkandena såvitt
nu är i fråga,

5. beträffande Hårkan att riksdagen avslår motionerna 1984/
85:2866 yrkande 1 och 2878 yrkande 5 båda yrkandena såvitt
nu är i fråga,

6. beträffande Råneälven m.fl. projekt att riksdagen avslår motion
1984/85:2866 yrkande I såvitt nu är i fråga,

7. beträffande Slagnäs att riksdagen med bifall till regeringens
förslag avslår motion 1984/85:2866 yrkande 1 såvitt nu är i
fråga,

8. beträffande Mangen— Viggen att riksdagen med bifall till regeringens
förslag avslår motion 1984/85:2866 yrkande 1 såvitt nu
är i fråga,

9. beträffande Ajaure m.fl. projekt att riksdagen avslår motion
1984/85:2866 yrkande 1 såvitt nu är i fråga,

10. beträffande Edänge att riksdagen med anledning av motionerna
1984/85:1126 yrkande 1 och 2876 yrkande 7 samt med
avslag på regeringens förslag och motion 1984/85:2681 yrkande
1, detta yrkande såvitt nu är i fråga, antar i bilaga till detta
betänkande fogat och som utskottets lydelse betecknat förslag
till lag om ändring i vattenlagen (1983:291) och godkänner vad

BoU 1984/85:25

utskottet förordat om ändring av riktlinjerna i den fysiska
riksplaneringen,

11. beträffande Hylströmmen att riksdagen med bifall till regeringens
förslag avslår motion 1984/85:2681 yrkande 1 såvitt nu är
i fråga,

12. beträffande Galvån att riksdagen med bifall till regeringens
förslag avslår motion 1984/85:1126 yrkande 2,

13. beträffande Hamre att riksdagen avslår motion 1984/85:2866
yrkande I såvitt nu är i fråga,

14. beträffande Runemo att riksdagen avslårmotion 1984/85:2866
yrkande 1 såvitt nu är i fråga,

15. beträffande vissa övriga projekt i Gävleborgs län såvitt de inte
behandlats under 10—14 ovan att riksdagen med bifall till
regeringens förslag avslår motionerna 1984/85:2681 yrkande 2
och 2866 yrkande 1, det sistnämnda yrkandet såvitt nu är i
fråga,

16. beträffande Ammersåns överledning att riksdagen avslår motionerna
1984/85:2866 yrkande 1, 2868, 2870 yrkande 5 och 2878
yrkande 5, det förstnämnda och de båda sistnämnda yrkandena
såvitt nu är i fråga,

17. beträffande särskild redovisning angående Ammersåns överledning
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och
motion 1984/85:2862 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

18. beträffande propositionen i övrigt såvitt den behandlas i detta
betänkande att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet
förordats.

Stockholm den 9 maj 1985

På bostadsutskottets vägnar
OSKAR LINDKVIST

Närvarande: Oskar Lindkvist (s), Rolf Dahlberg (m), Thure Jadestig (s),
Knut Billing (m), Magnus Persson (s), Bertil Danielsson (m), Birgitta
Hambraeus (c), Per Olof Håkansson (s), Lennart Nilsson (s), Margareta
Gard (m), Kerstin Ekman (fp), Tore Claeson (vpk), Margareta Palmqvist
(s), Rune Evensson (s) och Agne Hansson (c).

BoU 1984/85:25

Reservationer

1 Strängsforsen (mom. 2)

Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 6 som börjar ”Nu liksom” och
slutar ”avstyrks sålunda” bort lyda:

För ungefär ett år sedan konstaterade bostadsutskottet i betänkandet
BoU 1983/84:30 (s. 21) att projektet Strängsforsen i Klarälven var föremål
för regeringens prövning. Ännu har inget beslut i ärendet fattats. Det finns
anledning att erinra om att representativa lokala politiska organisationer
klart och entydigt tagit ställning mot en utbyggnad av Strängsforsen. I
riksdagen har (s) och (vpk) förordat att projektet inte borde komma till
utförande.

Det finns med den prövningsordning som gäller därför övertygande
motiv att hävda att FRP-riktlinjerna skall ändras så att Strängsforsen
undantas från utbyggnad. En ändring av riktlinjerna innebär att tillstånd
till utbyggnad inte kan ges av regeringen eller annat prövningsorgan. För
närvarande omfattas i Klarälven sträckan mellan Kärrbäcksstrand och
Edebäck. Riktlinjerna bör ändras så att sträckan mellan Höljes och Edebäck
omfattas av dem. En motsvarande ändring av VL 11 kap. 1 § bör
göras. Förslag om ändringar bör skyndsamt föreläggas riksdagen.

Vad utskottet nu med anledning av motion 2867 (vpk) anfört om ändring
av FRP-riktlinjerna och VL bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

dels utskottet under 2 bort hemställa

2. beträffande Strängsforsen att riksdagen med anledning av motion
1984/85:2867 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

2 Klippen och Fliseryd (mom. 3)

Kerstin Ekman (fp) och Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 6 som börjar ”Med hänvisning”
och slutar ”och Fliseryd” bort lyda:

I reservation 6 av (fp) och (vpk) till bostadsutskottets betänkande BoU
1983/84:30 behandlades bl. a. projekten Klippen och Fliseryd.

Beträffande Klippen i Umeälven bör erinras om att projektet avvisades
av folkpartiregeringen i ett beslut år 1979. Miljöskadorna av en utbyggnad
blir stora. Inga nya omständigheter har tillkommit som gör det motiverat
att förorda att projektet skall vara kvar i planen. En lång rad remissinstanser
har dessutom avstyrkt projektet.

BoU 1984/85:25

Projektet Fliseryd i Emån bör undantas från planen bl. a. på grund av de
stora miljöskador en utbyggnad skulle medföra. Projektet har stora negativa
verkningar för fisket. I proposition 1983/84:160 angavs att planverket
och länsstyrelsen i Kalmar län förordade ytterligare utredning. Vid beredningen
av ärendet förra året framkom vid uppvaktningar inför utskottet
ytterligare synpunkter som ger underlag för ställningstagandet att projektet
bör undantas.

Vad nu anförts om att Klippen och Fliseryd skall föras ur planen bör
riksdagen med bifall till motionerna 2866 (vpk) och 2870 (fp) som sin
mening ge regeringen till känna.

dels utskottet under 3 bort hemställa

3. beträffande Klippen och Fliseryd att riksdagen med anledning av
motionerna 1984/85:2866 yrkande 1 och 2870 yrkande 5 båda
yrkandena såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

3 Hårkan (mom. 5)

Birgitta Hambraeus (c), Kerstin Ekman (fp), Tore Claeson (vpk) och
Agne Hansson (c) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 6 som börjar "Hårkan i” och
slutar ”fråga, avstyrks” bort lyda:

I reservationerna 9 och 10 (c), (fp) och (vpk) till bostadsutskottets
yttrande BoU 1984/85:5 y behandlas den omfattning av tillskottet till
vattenkraftsplanen som behövs för att planen skall ge en vattenkraftsproduktion
om ca 66 TWh/år, vilket är den nivå som riksdagen beslutat att
vattenkraften bör bidra med i vår energibalans.

Som bl. a. i dessa reservationer visas finns goda möjligheter att ge planen
en mindre omfattning än enligt regeringens uppfattning.

Vad i reservationerna anförts innebär att vissa av de projekt som en
majoritet (s), (m) av riksdagen förra året beslöt skulle ingå i planen kan
utgå. Ett sådant projekt är Hårkan i Indalsälven.

När utskottet förra året behandlade frågan anfördes att de berörda
kommunerna liksom länsstyrelsen i Jämtlands län, fiskeristyrelsen, naturvårdsverket,
planverket, kammarkollegiet, Älvräddarnas samorganisation,
Vetenskapsakademien, Centerns ungdomsförbund, folkpartiet och
vänsterpartiet kommunisterna i Jämtland, Aktionsgruppen Rädda Hårkan
m. fl. ansett att projektet borde utgå ur planen. Skäl att motsätta sig
projektet är bl. a. älvsträckans läge nära Östersund, dess tillgänglighet och
dess betydelse för fiske och kulturminnesvård.

Utskottet delar vad remissinstanserna anfört något som också innebär
en anslutning till reservation 3 av (c), (fp) och (vpk) till betänkandet BoU
1983/84:30 (s. 32—33) och till de nu aktuella motionerna 2866 (vpk) och

Boij 1984/85:25

2878 (c). Riksdagen bör med anledning av motionerna som sin mening ge
regeringen till känna vad nu anförts.

dels utskottet under 5 bort hemställa

5. beträffande Hårkan att riksdagen med anledning av motionerna
1984/85:2866 yrkande 1 och 2878 yrkande 5 båda yrkandena
såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

4 Råneälven m. fl. projekt (mom. 6—9)

Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 6 börjar ”Inte heller” och
på s. 7 slutar ”avstyrks sålunda”,

dels den del av utskottets betänkande på s. 7 som börjar ”Sorn framgår”
och slutar ”i fråga” och

dels den del av utskottets betänkande på s. 7 som börjar ”Även om” och
slutar ”i planen” bort lyda:

Som framgår av motion 2866 (vpk) finns goda möjligheter att erhålla en
vattenkraftsutbyggnad av 2,5 TWh/år om planen ges en omfattning av 3,0
TWh. Såvitt planen inte behandlats ovan och såvitt den inte avser Gävleborgs
län som behandlas nedan bör följande projekt utgå ur planen nämligen
Råneälven, Övre Gideälven, Hinnsjöån i Nätraån, Vojmån och
Meåforsen i Ångermanälven, Brunnsberg och Van i Dalälven, Hallstahammar
i Kolbäcksån samt Värsjö och Mangen —Viggen i Klarälven.
Dessutom bör Slagnäs i Skellefteälven modifieras.

För att den erforderliga omfattningen skall uppnås bör följande projekt
föras till planen nämligen Ajaure i Umeälven, Kvarnsveden, Domnarvet
och Avestaforsen i Dalälven, Björnåsen i Klarälven och tillsatsaggregat
vid ett flertal kraftverk i Klarälven, vidare projekten Vilhelmina, Borgå
och Borgsjö i Ångermanälven samt Kimstad i Motala ström. Dessutom bör
vissa projekt i Gävleborgs län föras till planen. Dessa projekt behandlas i
reservation 8.

Vad i motionen förordats om planens omfattning såvitt denna nu behandlas
samt vid en anslutning till vad i motionen förordats om planernas
utformning för Gävleborgs län innebär att planen kommer att innehålla
projekt med en omfattning om drygt 3,0 TWh. Denna omfattning är, som
framgått ovan, fullt tillräcklig för att uppnå ett tillskott om 2,5 TWh/år.

Den utformning av planen som nu förordas är i allt väsentligt en uppföljning
av motsvarande förslag från vpk år 1984 (mot. 1983/84:2826).
Jämfört med 1984 års förslag har i motionen förordats att Mangen —
Viggen i Klarälven utgår ur planen. Detta projekt föreslås nu av regeringen
tas med i planen. Beträffande projektet kan sammanfattningsvis anföras
att de vattendrag som kan komma att exploateras ligger i ett mycket

BoU 1984/85:25

attraktivt friluftsområde. En utbyggnad enligt de presenterade planerna
innebär att Viggensjöarna korttidsregleras något som i sin tur medför att
strandzonen praktiskt taget blir utarmad på växt- och djurliv. Likaledes
innebär den föreslagna regleringen i sjön Mangen bl. a. att sjöns biologiska
liv skadas allvarligt samt att strandvegetationen utarmas. Sjöns betydelse
för turismen kommer att minska betydligt. Sammantaget finns goda motiv
för att utbyggnaden inte förverkligas.

Utskottet ställer sig sålunda bakom förslaget i motion 2866 yrkande 1
såvitt nu är i fråga och förordar att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna att en alternativ plan enligt motionärernas förslag bör utarbetas.

dels utskottet under 6—9 bort hemställa

6—9. beträffande Råneälven m. fl. projekt att riksdagen med bifall
till motion 1984/85:2866 yrkande 1 såvitt nu är i fråga som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5 Edänge (mom. 10)

Birgitta Hambraeus (c), Kerstin Ekman (fp), Tore Claeson (vpk) och
Agne Hansson (c) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 9 börjar ”Med anledning”
och på s. 10 slutar ”förslag avstyrks” bort lyda:

Som framgår av utskottets betänkande avstyrks projektet Edänge av
många av de remissinstanser som yttrat sig över promemorian (Ds I
1984:26) Komplettering av planen för vattenkraftsutbyggnad. Dessa remissinstanser
är bl. a. den berörda kommunen, Ljusdal, samt fiskeristyrelsen,
naturvårdsverket, planverket, kammarkollegiet, Vetenskapsakademien,
Svenska naturskyddsföreningen, Gävleborgs naturvårdsförbund,
Älvräddarnas samorganisation, Bollnäs kommun, Sportfiskarna, Rädda
Ljusnan, Uppsalagruppen Rädda Ljusnan, LRF i Järvsö, Ljusdals miljövårdsförening,
Flugfiskarna i Gävle, Gävleborgs botaniska sällskap, flera
privatpersoner samt vpk, fp, kds och Rädda Ljusdalsbygden i Ljusdal. För
en utbyggnad talar endast AB Hälsingekraft, Byggnads avdelning 27 och
Svenska kraftverksföreningen. Länsstyrelsen i Gävleborgs län anser att en
utbyggnad av Edänge bör komma i fråga före en utbyggnad av Galvån och
Voxnan, men efter en utbyggnad av Ängraån.

Som framgår av det ovan redovisade har en massiv remissopinion tagit
ställning mot en utbyggnad. Nedan redovisas vissa av motiven för ett
sådant ställningstagande.

Den aktuella älvsträckan har ett så högt bevarandevärde att den omfattas
av riktlinjerna i den fysiska riksplaneringen. Därmed är det inte möjligt
att bygga Edänge kraftverk. Projektet har tidigare prövats enligt vattenlagen.
Ett genomförande av projektet strider därför mot allmänna plane -

BoU 1984/85:25

ringssynpunkter. Det är sålunda otillåtet enligt vattenlagen. Det avslogs
därför av den dåvarande regeringen år 1979.

Edängeområdet har en natur av riksintresse. Naturvårdsverket har
framhållit att ett för landet representativt men samtidigt unikt storälvlandskap
stympas om området exploateras. Området är också av intresse för
kulturminnesvården och för det rörliga friluftslivet. Ljusdals kommunfullmäktige
har flera gånger beslutat uttala att Mellanljusnan även fortsättningsvis
bör ingå i den fysiska riksplaneringen och därmed undantas från
utbyggnad.

Ett förverkligande av projektet innebär bl. a. att tre åretruntbostäder och
nio fritidshus däms över och att stora arealer mark sätts under vatten samt
att Edeforsen och Edängeforsen försvinner för alltid. Flora och fauna
förändras genom att många växt- och djurarter försvinner.

En upprustning och effektivisering av det befintliga kraftverket i Edeforsen
skulle innebära att de ovan uppräknade konsekvenserna inte uppstår.
En upprustning av kraftverket ger såväl arbetstillfällen som ett inte
obetydligt energitillskott.

Slutligen kan nämnas att projektet Edänge inte föreslogs ingå i vattenkraftsplanen
vare sig av vattenkraftberedningen år 1983 eller av regeringen
1984 och 1985. Utskottet delar den uppfattning som beredningen hade i
ärendet en uppfattning som sålunda också fått stöd av regeringen och i den
under allmänna motionstiden 1985 väckta motionen 2681 (vpk).

Utskottet tillstyrker med hänvisning till vad som anförts regeringens
förslag och motion 2681 (vpk). Motionerna 1126 (s) och 2876 (m) i vilka
yrkas att projektet skall föras till planen avstyrks sålunda.

dels utskottet under 10 bort hemställa

10. beträffande Edänge att riksdagen med bifall till regeringens
förslag och motion 1984/85:2681 yrkande 1 såvitt nu är i fråga
avslår motionerna 1984/85:1126 yrkande 1 och 2876 yrkande
7,

6 Edänge (mom. 10, motiveringen)

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gard
(alla m) anser att den del av utskottets betänkande på s. 10 som börjar
”Utan att” och slutar ”kärnkraft 1980” bort utgå.

7 Hylströmmen och Hamre (mom. 11 och 13)

Kerstin Ekman (fp) och Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 10 som börjar ”Utskottet
delar” och slutar ”i fråga”,

BoU 1984/85:25

dels den del av utskottets betänkande på s. 11 som börjar ”1 motion” och
slutar ”i motionen” bort lyda:

Regeringen har funnit att projektet Hamre i Ljusnan strider mot allmänna
planeringssynpunkter och att det därför är otillåtet enligt VL. För att
emellertid undanröja all tvekan bör den berörda älvsträckan undantas
genom att den omfattas av FRP-riktlinjerna och sedermera kommer att
skyddas enligt naturresurslagen.

Samma bedömning gäller beträffande Hylströmmen i Voxnan. Projektet
har visserligen av regeringen inte förts till planen. För ökad klarhet och
visshet om att detta projekt inte kommer att förverkligas bör även detta
projekt omfattas av FRP-riktlinjerna och skyddas enligt naturresurslagen.

Vad utskottet nu anfört om dessa båda projekt bör riksdagen med
anledning av motionerna 2681 (vpk) och 2866 (vpk) som sin mening ge
regeringen till känna.

dels utskottet under 11 och 13 bort hemställa

11 och 13. beträffande Hylströmmen och Hamre att riksdagen med
anledning av motionerna 1984/85:2681 yrkande 1 och 2866 yrkande
1 båda yrkandena såvitt nu är i fråga som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

8 Vissa projekt i Gävleborgs län (morn. 14 och 15)

Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 11 som börjar ”Utskottet
finner” och slutar ”i fråga” bort lyda:

Utskottet har ovan godkänt regeringens förslag och förslaget i motion
2681 (vpk) om att Edänge inte skall ingå i vattenkraftsplanen och avstyrkt
de däremot ställda motionerna 1126 (s) och 2876 (m).

I (vpk)-motionerna 2681 och 2866 läggs fram alternativa förslag till
utformningen och omfattningen av vattenkraftsplanen för Gävleborgs län.
De av motionärerna framförda alternativen har utformats så att den beräknade
sysselsättningen blir minst lika stor som om Edänge skulle byggts.
Kraftnyttan blir praktiskt taget lika stor vid den alternativa utformningen
som den skulle blivit om Edängeprojektet förverkligats. Alternativet bör
ges en utformning som innebär att till vattenkraftsplanen för Gävleborgs
län förs Edeforsen, Alfta, Bergvik, Höljebro, Krokströmmen, Forsbacka,
Sunnerstaholm, tio minikraftverk samt diverse vardagsrationaliseringar.

Ur planen bör föras Runemo i Voxnan eftersom det inte behövs för att
planen skall ges den erforderliga omfattningen och då det av miljömässiga
skäl inte bör komma till utförande.

Vad utskottet nu anfört om omfattningen och utformningen av vattenkraftsplanen
för Gävleborgs län bör riksdagen med anledning av motionerna
2681 (vpk) och 2866 (vpk) som sin mening ge regeringen till känna.

BoU 1984/85:25

dels utskottet under 14 och 15 bort hemställa

14—15. beträffande vissa projekt i Gävleborgs län att riksdagen
med anledning av motionerna 1984/85: 2681 yrkande 2 och 2866
yrkande 1 det sistnämnda yrkandet såvitt nu är i fråga som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9 Ammeråns överledning (mom. 16)

Birgitta Hambraeus (c), Kerstin Ekman (fp), Tore Claeson (vpk) och
Agne Hansson (c) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 13 som börjar ”Utskottet
behandlar” och slutar ”i fråga” bort lyda:

I reservation 4 (c), (fp) och (vpk) till betänkandet BoU 1983/84:30
erinrades om att projektet avstyrktes bl. a. av fiskeristyrelsen, naturvårdsverket,
riksantikvarieämbetet, kammarkollegiet och Älvräddarnas samorganisation.
Ammerån, som i dag är helt outbyggd har bedömts vara en av
de mest skyddsvärda älvsträckorna i hela landet. Ragunda kommun har
framhållit vikten av att ytterligare utredningar görs om projektet. Vattenkraftberedningen
konstaterade år 1983 att projektet medförde konflikter
med motstående intressen. Ammerån är landets kalkrikaste älv och det
vattendrag som längst kan motstå försurningen.

Utskottet delar vad remissinstanserna och vattenkraftberedningen anfört
om att projektet är i högsta grad skyddsvärt. Den uppfattningen som
i skilda sammanhang förts fram och som går ut på att överledningen är en
förutsättning för om- och tillbyggnad av kraftstationerna Krångede —
Gammalänge, Hammarforsen, Svarthålsforsen och Stadsforsen i Indalsälven
nedströms Gesunden har tidigare tillbakavisats. Att effektiviseringarna
kan ske och kommer att ske även om Ammeråns överledning inte
genomförs anfördes i den ovannämnda reservationen. Där anfördes att
moderniseringen av Svarthålsforsen pågår. Det kan nu tilläggas att i propositionen
anges att vattenfallsverket fått tillstånd enligt VL till ombyggnad
m. m. av Stadsforsen 4. Det nu anförda visar att vad som anfördes i
reservationen i denna del har besannats. Liknande synpunkter förs fram
i den nu aktuella motionen 2868 (vpk). I sammanhanget kan erinras om att
sysselsättningseffekten av om- och tillbyggnaderna i vattenkraftsplanen
har beräknats vara ca tio gånger större än vid överledningen.

Utskottet konstaterar att delvis nya förutsättningar beträffande överledningen
föreligger och att därmed ytterligare motiv finns att föra Ammeråns
överledning ur planen. Det kan inte heller med hänvisning till behovet av
energi anses motiverat att överledningen ligger kvar i planen. Behovet av
energi minskar nämligen. Tidigare beräknades behovet av energi öka.
Vidare råder en stor osäkerhet om den minimitappning som måste bli
följden om inte helt oersättliga miljö- och naturvärden skall gå till spillo.

BoU 1984/85:25

Det bör också erinras om att kraftbolagen redan förfogar över 96 % av
vattendragen i Ragunda kommun.

Slutligen bör erinras om att en delvis ny syn på rekreationspolitiken
föreligger, något som får stor betydelse inte minst beträffande Jämtlands
län där turismen redan nu är den största näringsgrenen. Denna nya syn på
turism och rekreation är ytterligare ett motiv att undanta överledningen.

Vad utskottet nu anfört innebär en anslutning till motionerna 2866
(vpk), 2868 (vpk), 2870 (fp) och 2878 (c). Riksdagen bör med anledning av
dessa motioner som sin mening ge regeringen till känna att överledningen
bör föras ur planen.

dels utskottet under 16 bort hemställa

16. beträffande Ammeråns överledning att riksdagen med anledning
av motionerna 1984/85:2866 yrkande 1,2868,2870 yrkande
5 och 2878 yrkande 5 det förstnämnda och de båda sistnämnda
såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

10 Särskild redovisning angående Ammeråns överledning (mom. 17)

Birgitta Hambraeus (c), Kerstin Ekman (fp), Tore Claeson (vpk) och
Agne Hansson (c) anser — vid bifall till reservation 9 — att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 13 börjar ”Såvitt rör” och
på s. 15 slutar ”av överläggningarna” bort lyda:

Utskottet har ovan tillstyrkt motionsförslag (c), (fp) och (vpk) om att
Ammeråns överledning bort föras ur planen. Skäl saknas därför att tillstyrka
vad i propositionen förordats om den fortsatta handläggningen av
projektet eller motion 2862 (s) med dess begäran om ytterligare överväganden
i ärendet. Frågan om ekonomisk gottgörelse är mot denna bakgrund
ointressant. Den lokala opinionen anser att ”Ammerån inte är till salu och
därför skall bevaras orörd”.

dels utskottet under 17 bort hemställa

17. beträffande särskild redovisning angående Ammeråns överledning
att riksdagen inte godkänner vad i regeringsprotokollet
förordats och avslår motion 1984/85:2862,

11 Särskild redovisning angående Ammersåns överledning (mom. 17)

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gard
(alla m) anser — vid bifall till utskottets hemställan under 16 — att den del
av utskottets betänkande som på s. 13 börjar ”Såvitt rör” och på s. 15 slutar
”av överläggningarna” bort lyda:

BoU 1984/85:25

Utskottet som enligt vad som framgått ovan vidhåller sin uppfattning
från 1984 om att Ammersåns överledning skall ingå i planen delar den i
propositionen framförda uppfattningen att VL ger tillräckliga möjligheter
att kompensera kommunen.

Det är sålunda inte erforderligt med någon särskild redovisning i ärendet.
Med hänvisning till vad nu anförts avstyrker utskottet motion 2862 (s)
med dessa begäran om inhämtande av särskilt beslutsunderlag. Den ordning
som i propositionen angivits för prövningen av Ammersåns överledning
godtas således av utskottet.

dels utskottet under 17 bort hemställa

17. beträffande särskild redovisning angående Ammersåns överledning
att riksdagen med bifall till vad i regeringsprotokollet
förordats avslår motion 1984/85:2862,

Särskilda yttranden

1 Planens omfattning

Birgitta Hambraeus och Agne Hansson (c) anför:

1 ett särskilt yttrande till bostadsutskottets betänkande BoU 1983/84:30
erinrades om att representanter för centerpartiet och folkpartiet reserverade
sig mot riksdagens beslut (CU 1981/82:33) att hos regeringen begära
den plan för vattenkraftsutbyggnad som behandlas i det ovannämnda
betänkandet från bostadsutskottet och i nu föreliggande betänkande. I det
särskilda yttrandet anfördes även att den nivå — 66 TWh — till vilken
vattenkraften skulle byggas ut utgick från prognoserna för elförbrukningen
på 1970-talets mitt. I dessa prognoser beräknades en elförbrukning som
enligt vad som sedermera visats vida översteg den faktiska.

Dessutom bör erinras om att ett tillskott till planen om 2,5 TWh är
tillräckligt för att ge planen en erforderlig omfattning. Vi har givit uttryck
för denna uppfattning tidigare och senast i en avvikande mening i det
nyligen avlämnade yttrandet BoU 1984/85:5 y.

Vår uppfattning innebär att det finns grundad anledning att hävda att
flera av projekten som ingår i planen inte bör bli aktuella för utbyggnad.
Ett sådant projekt är Fliseryd i Emån. Ett förverkligande av detta projekt
skulle innebära ett så ringa krafttillskott att det inte bör komma till utförande.
Miljöskadorna vid en utbyggnad skulle däremot bli stora. Det är
möjligt att spara även andra projekt som ingår i planen utan att för den
skull planens omfattning överges.

BoU 1984/85:25

2 Sikfors

Kerstin Ekman (fp) och Tore Claeson (vpk) anför:

1 motionerna 2866 (vpk) och 2870 (fp) behandlas projektet Sikfors i
Piteälven. I motionerna föreslås att det modifieras (vpk-motionen) eller att
det förs ur planen (fp-motionen). Som framgår av propositionen (s. 134)
har regeringen prövat projektet enligt vattenlagen och funnit att hinder
inte mötte mot att det genomförs. Vi delar inte denna uppfattning men i det
läge som uppkommit anser vi det inte meningsfullt att genom motioner i
riksdagen i vanlig ordning begära att projektet förändras eller helt utgår ur
vattenkraftsplanen.

3 Ett ökat samhälleligt inflytande över vattenkraftsproduktionen

Tore Claeson (vpk) anför:

I betänkandet anför utskottsmajoriteten (s), (m) att projektet Edänge i
Ljusnan bör föras till planen samt att projektet Ammeråns överledning
fortfarande bör ingå i planen. I reservationer (c), (fp) och (vpk) har
utförligt motiverats att båda projekten lämnas utanför planen.

Vid en behandling av de båda projekten finner utskottets s-ledamöter
det positivt att vid kommande prövning enligt vattenlagen m. m. det övervägs
hur projekten skall förverkligas med inriktningen på ett ökat samhällsinflytande
över den produktion av vattenkraft som blir följden av en
utbyggnad.

Jag har ingen anledning att motsätta mig ett ökat samhälleligt inflytande
över vattenkraftsproduktionen, tvärtom, en sådan inriktning ligger helt i
linje med vad i vpk-motioner tidigare förordats. I sammanhanget kan
erinras om vad i en vpk-reservation i bostadsutskottet (BoU 1983/84:30
s. 44) år 1984 anfördes i frågan. I reservationen föreslogs bl. a. att regeringen
snarast skulle ta upp överläggningar med AB Hälsingekraft i syfte att
överföra Edeforsens kraftverk till statens vattenfallsverk. 1 motion 1983/
84:1057 (vpk) som behandlades av bostadsutskottet år 1984 anfördes att ett
ökat samhälleligt inflytande i Krångede bör innebära att överledningen
inte kommer till stånd.

Vpk:s ställningstagande i det nu aktuella betänkandet beträffande
Edänge och Ammeråns överledning innebär således inte att vpk släppt
kravet om ett ökat samhälleligt inflytande. Emellertid måste naturligtvis
den primära bedömningen om utbyggnad eller ej bli avgörande. Först vid
ett ställningstagande för en utbyggnad blir det aktuellt att hävda kravet om
ett ökat samhälleligt inflytande. Vid den bedömning som (vpk) med anledning
av motioner (c), (fp) och (vpk) gjort om att projekten inte skall byggas
ut saknas anledning att diskutera hur ett ökat samhällsinflytande skall
förverkligas beträffande dessa projekt.

BoU 1984/85:25

4 Älvars namnformer

Birgitta Hambraeus (c), Kerstin Ekman (fp) samt Tore Claeson (vpk)
anför:

Vid beredningen av förslaget till ny vattenlag hösten 1982 tog civilutskottet
upp frågan om namnformer på de älvar och älvsträckor som då var
aktuella att räkna upp i vattenlagen. Civilutskottet hade inhämtat yttrande
i frågan från lantmäteriverket, som i sin tur hört ortnamnsarkivet i Uppsala.
Lantmäteriverket anförde att de allmänna kartorna borde vara vägledande
vid återgivningen av ortnamn i officiella sammanhang.

Beträffande Ammerån anfördes att formen Ammersån borde användas
då denna form enligt ortnamnsarkivet är den vanligaste.

Vi kan ansluta oss till den princip som lantmäteriverket anser bör
tillämpas beträffande älvar och älvsträckors namnformer. Emellertid måste
stor hänsyn tas till vilken namnform som faktiskt används i det område
där den aktuella älven finns. Beträffande Ammerån har utskottet under
beredningen av ärendet från lokalbefolkningen fått upplysningar om att
namnformen skall vara Ammerån. Denna namnform finns också på de
flesta kartor. Enligt vår uppfattning bör namnformen fortfarande vara
Ammerån. Vi förutsätter att regeringen innan förslag till naturresurslagen
läggs fram låter det lokala namnskicket i detta fall tillmätas stor vikt.

BoU 1984/85:25

Av utskottet tillstyrkt (mom. 10)

Förslag till
Lag om ändring i vattenlagen (1983:291)

Bilaga

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 1 § VL (1983:291) skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

11 kap.

1 § Regeringen skall pröva tillåtligheten av följande slag av vattenföretag,
nämligen

1. vattenkraftverk som är avsedda för en installerad generatorefTekt av
minst 20000 kilowatt,

2. vattenregleringar med en större vattenståndsskillnad mellan dämnings-
och sänkningsgränserna än två meter under året eller.en meter
under veckan samt regleringar med mindre vattenståndsskillnad än som
har angetts nu, om därigenom skall utnyttjas ett vattenmagasin av minst
100 miljoner kubikmeter under året eller tio miljoner kubikmeter under
veckan.

3. vattenöverledningar eller andra vattenbortledningar från vattendrag
eller sjöar med en normal oreglerad lågvattenföring av minst en kubikmeter
i sekunden i bortledningspunkten respektive utloppet, om den vattenföring
som skall tas i anspråk överstiger en femtedel av den normala
oreglerade lågvattenföringen och det inte är uppenbart att bortledningen
kan ske utan olägenhet av betydelse för allmänna intressen,

4. andra vattenkraftverk och 4. andra vattenkraftverk och

andra vattenregleringar eller vat- andra vattenregleringar eller vat -

tenöverledningar för vattenkraftändamål.
om

a) företaget avser någon av följande
älvar, nämligen Torne älv.
Kalix älv, Pite älv och Vindelälven,

b) företaget avser någon av de
älvar eller älvsträckor som anges i
följande uppställning

tenöverledningar för vattenkraftändamål,
om

a) företaget avser någon av följande
älvar, nämligen Torne älv,
Kalix älv. Pite älv och Vindelälven.

b) företaget avser någon av de
älvar eller älvsträckor som anges i
följande uppställning

Älv Sträcka

Klär- sträckan mellan Kärrälven
backstrand och Ede bäck Dalälven

Västerdalälven upp ströms

Hummelforsen
och nedströms Skifsforsen,
Österdalälven uppströms
Trängsle! samt
sträckan mellan Näs
och Hedesundafjärdarna Ljusnan

sträckan mellan Hede

och Svegsjön (Härjedalsljusnan)
och

Alv Sträcka

Klaräl- sträckan mellan Kärrven
backstrand och Ede bäck Dalälven

Västerdalälven upp ströms

Hummelforsen
och nedströms Skifsforsen,
Österdalälven uppströms
Trängsle! samt
sträckan mellan Näs
och Hedesundafjärdama Ljusnan

sträckan mellan Hede

och Svegsjön (Härjedalsljusnan)
och

Boij 1984/85:25

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Ljungan

Indalsäl -

Änger manälven -

Vapstäl ven Moälven Lögde älv Öre

älv
Umeäl -

Skellef teälven Byske älv Lule

älv

Råne älv

sträckan mellan Laforsen
och Arbråsjöarna
(Mellanljusnan)
uppströms Storsjön
Areälven, Ammerån
ovan Överammer, Storån-Dammån
samt
Hårkan uppströms Hotagen Lejarälven,

Storån uppströms
Klumpvattnet,
LångseleånRörströmsälven,
Saxån,
Ransarån uppströms
Ransaren samt Vojmån
uppströms Vojmsjön

Ljungan

Indalsäl ven -

Änger manälven -

Tärnaån och Girjesån,
Juktån uppströms Fjosokken
samt Tärnaforsen
mellan Laisan och
Gäutan

källflödena uppströms
Sädvajaure respektive
Rebnisjaure

Stora Lule älv uppströms
Akkajaure, Lilla
Lule älv uppströms
Skalka och Tjaktjajaure
samt Päriälven
Rörån-Livas älv,

Vapstäl ven Moälven Lögde älv Öre

älv
Umeälven -

Skellef teälven Byske älv Lule

älv

Råne älv

sträckan mellan Laforsen
och Malmyrströmmen
(Mellanljusnan)
uppströms Storsjön
Areälven, Ammerån
ovan Överammer, Storån—Dammån
samt

Hårkan uppströms Hotagen Lejarälven,

Storån uppströms
Klumpvattnet,
LångseleånRörströmsälven,
Saxån,
Ransarån uppströms
Ransaren samt Vojmån
uppströms Vojmsjön

Tämaån och Girjesån,
Juktån uppströms Fjosokken
samt Tärnaforsen
mellan Laisan och
Gäutan

källflödena uppströms
Sädvajaure respektive
Rebnisjaure

Stora Lule älv uppströms
Akkajaure, Lilla
Lule älv uppströms
Skalka och Tjaktjajaure
samt Päriälven
Rörån—Livas älv,

5. grundvattentäkter för tillgodogörande av en större vattenmängd än
10000 kubikmeter om dygnet,

6. andra vattenregleringar, vattenöverledningar och vattenbortiedningar
än som har angetts förut, om företaget avser någon av sjöarna Vänern,
Vättern, Mälaren, Hjälmaren, Storsjön i Jämtland eller Siljan och företaget
kan inverka märkbart på vattenståndet i eller vattenavrinningen ur sjön.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985.

Liber Tryck AB Stockholm 1985