BoU 1984/85:22

Bostadsutskottets betänkande
1984/85:22

om anslag till lokala skattemyndigheterna och
kronofogdemyndigheterna m. m. (prop. 1984/85:100 delvis)
Sammanfattning

I betänkandet behandlas vad i budgetpropositionen föreslagits om anslag
till lokala skattemyndigheterna och till kronofogdemyndigheterna
jämte fem motioner.

I fråga om kronofogdemyndigheterna behandlar och avstyrker utskottet
motioner om kronofogdemyndigheternas struktur, resurstilldelningen till
kronofogdedistrikten samt effektivare indrivning av obetalda reavinster.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag till kronofogdemyndigheterna.

Även i vad avser anslag till lokala skattemyndigheterna tillstyrks regeringsförslaget.
I sammanhanget avslås två motioner (c) och (fp) om minskat
anslag till den del anslaget avser administrationskostnaderna för fastighetsskatten.

Till betänkandet har fogats fyra reservationer.

1 Propositionen

Regeringen har i proposition 1984/85:100 bilaga 9 (finansdepartementet)
under B 2 och B 3 föreslagit riksdagen att för budgetåret 1985/86 under
sjunde huvudtiteln anvisa

1. till Lokala skattemyndigheterna ett förslagsanslag av 838 492 000 kr.,

2. till Kronofogdemyndigheterna ett förslagsanslag av 551 539 000 kr.

2 Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna 1984/85:

470 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari såvitt nu är i fråga hemställs

5. att förslag om skärpt lagstiftning mot fastighetsspekulation och indrivning
av ej betalda reavinster snarast bör föreläggas riksdagen (yrkandet
i vad avser lagstiftning mot fastighetsspekulation behandlas i betänkande
BoU 1984/85:12),

1473 av Jan Hyttring och Bertil Jonasson (båda c) vari hemställs

1. att riksdagen beslutar att endast nettoeffekten 5,4 milj. kr. skall inbesparas
i kronofogdemyndigheternas anslag,

2. att riksdagen beslutar att länsstyrelserna skall fördela anslagen till
sina egna kronofogdedistrikt,

1 Riksdagen 1984/85. 19 sami. Nr 22

BoU 1984/85:22

2145 av Börje Hörnlund (c) vari hemställs att riksdagen beslutar uttala
att den decentraliserade strukturen inom kronofogdemyndigheten upprätthålls,

2152 av Kjell Mattsson m. fl. (c) vari såvitt nu är i fråga hemställs

3. att riksdagen beslutar att under anslaget B 2 i bilaga 9 anvisa ett med

7,2 milj. kr. sänkt anslag på 831 292 000 kr.,

2297 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari — med hänvisning till motion
1984/85:2295 — hemställs att riksdagen till lokala skattemyndigheterna
för budgetåret 1985/86 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag
med 7 200 000 kr. minskat anslag.

3 Yttrande

Bostadsutskottet har från skatteutskottet inhämtat yttrande om skatteförvaltningen
och kronofogdemyndigheterna (SkU 1984/85:4 y). Yttrandet
har som bilaga fogats till betänkande BoU 1984/85:21.

4 Utskottet

4.1 Kronofogdemyndigheterna

Kronofogdemyndigheternas verksamhet avser dels det allmännas fordringar
för skatter, böter och allmänna avgifter m. m., dels ärenden som
anhängiggörs av enskilda rättsägare. Den förra ärendegruppen utgör en
dominerande del av verksamheten.

För den exekutiva verksamheten är landet indelat i kronfogdedistrikt.
Antalet distrikt uppgår till 81.1 varje distrikt Finns en kronofogdemyndighet
med en kronodirektör eller kronofogde som chef. Inom länen åligger
det länsstyrelsen att särskilt ta befattning med bl. a. beskattningsväsendet,
uppbördsväsendet och exekutionsväsendet. Riksskatteverket är centralmyndighet
för administrationen av exekutionsväsendet.

Enligt vad som anges i budgetpropositionen (bil. 9 s. 35) uppgick beloppet
att indriva för statens fordringar till drygt 15 miljarder kronor i oktober
1984.

Riksskatteverket har år 1983 lämnat förslag till ändrad arbetsorganisation
för kronofogdemyndigheterna. Även riksdagens revisorer har genomfört
en granskning av exekutionsväsendet. På grundval av denna granskning
har revisorerna förelagt riksdagen ett förslag (Förs. 1983/84:24) om
vissa åtgärder på beskattnings- och indrivningsområdet. Revisorernas förslag
har behandlats av riksdagen (SkU 1984/85:3). I sitt betänkande underströk
skatteutskottet bl. a. att det i första hand är angeläget att snabbt
få till stånd en mera välfungerande och effektiv skatteförvaltning. I avvaktan
på kompletterande utredningar borde enligt skatteutskottet frågan om

BoU 1984/85:22

landets indelning i kronofogdedistrikt anstå. Däremot kunde enligt skatteutskottets
mening exekutionsväsendets arbets- och personalorganisation
under tiden successivt anpassas till nya förutsättningar.

I budgetpropositionen (bil. 9 s. 36) anför finansministern att frågan om
exekutionsväsendets framtida organisation bör anstå tills vidare. Eftersom
ett eventuellt beslut om ändrad arbetsorganisation således dröjer bör enligt
statsrådet åtgärder vidtas — inom ramen för nuvarande organisation —
för att lindra effekterna av den ojämna resursfördelningen myndigheterna
emellan. Mot bakgrund härav förordar finansministern att 5 milj. kr. bör
ställas till riksskatteverkets disposition för att av verket tillföras de mest
resurssvaga kronofogdemyndigheterna. Dessa medel är delvis en återföring
av den besparing som skall göras på anslaget enligt ett ettårigt huvudförslag,
som innebär att anslaget efter pris- och löneomräkning skall
minskas med 2 % eller med 10,4 milj. kr.

Enligt finansministern kan de ovan redovisade åtgärderna visa sig otillräckliga.
1 vissa mindre distrikt med endast en kronofogdetjänst kan det
enligt statsrådet av olika skäl vara förenat med svårighet att återbesätta
tjänsten som kronofogde när denna blivit vakant. Ett lämpligt tillvägagångssätt
anges, i dessa och liknande situationer, vara att den lediga
chefstjänsten vakantsätts. Vissa administrativa funktioner, t. ex. den övergripande
ledningsfunktionen, planering och budgetfrågor, bör förläggas
till en annan kronofogdemyndighet i länet. Chefen för denna myndighet
bör enligt finansministern samtidigt förordnas att fullgöra de uppgifter
som åvilar kronofogde vid myndigheten där chefstjänsten är vakant.

Frågan om kronofogdemyndigheternas struktur tas upp i motion 2145 (c).
I motionen hemställs att riksdagen skall uttala att den decentraliserade
strukturen inom kronofogdemyndigheterna skall upprätthållas. Enligt
motionären bör inte de i budgetpropositionen förordade åtgärderna med
avseende på mindre distrikt där kronofogdetjänsten är vakant genomföras.
Åtgärderna syftar enligt motionsförslaget till en indragning av kronofogdedistrikt.

Skatteutskottet erinrar i sitt yttrande till bostadsutskottet om sitt uttalande
från hösten 1984 (SkU 1984/85:3) att frågan om landets indelning i
kronofogdedistrikt bör anstå i avvaktan på att kompletterande utredningar
genomförs och att exekutionsväsendets arbets- och personalorganisation
under tiden successivt får anpassas till nya förutsättningar. Enligt
skatteutskottet får de i budgetpropositionen förutskickade åtgärderna beträffande
vissa mindre distrikt ses mot bakgrund av just de förutsättningar
som finns att inom ramen av tillgängliga resurser och befintlig organisation
bedriva verksamheten så rationellt som möjligt. Eftersom åtgärderna
inte innebär någon indragning av distrikt finner skatteutskottet att de inte
strider mot det förenämnda uttalandet om den framtida organisationen.

Bostadsutskottet har inte funnit anledning till annan bedömning. Det
får anses naturligt att åtgärder — inom ramen för nuvarande organisato -

1* Riksdagen 1984/85. 19 sami. Nr 22

BoU 1984/85:22

riska uppbyggnad — vidtas för att effektivisera verksamheten med avseende
på rådande förutsättningar. Motion 2145 (c) avstyrks med hänvisning
till det anförda. Regeringen bör i lämpligt sammanhang för riksdagen
redovisa effekterna av de i budgetpropositionen förordade åtgärderna.

Frågan om resurstilldelningen till särskilt arbetstyngda kronofogdedistrikt
tas upp i motion 1473 (c). I motionen kritiseras den i budgetpropositionen
föreslagna ordningen för fördelningen av extra resurser till särskilt
arbetstyngda distrikt genom riksskatteverkets försorg. Motionärerna
yrkar dels — yrkande 1 — att endast nettoeffekten, 5,4 milj. kr., skall
inbesparas i kronofogdemyndigheternas anslag, dels — yrkande 2 — att
länsstyrelserna skall fördela anslagen till sina egna kronofogdedistrikt.

Enligt vad som framgår av framställningen ovan innebär regeringens
förslag att av den framräknade besparingen på anslaget till kronofogdemyndigheterna
om 10,4 milj. kr. skall 5 milj. kr. återföras till myndigheterna.
Vad i motion 1473 (c) föreslagits om att endast 5,4 milj. kr. skall inbesparas
av anslaget är därmed redan tillgodosett. Motion 1473 (c) yrkande 1
avstyrks.

I vad gäller förslaget i motion 1473 (c) om anslagsfördelningen till kronofogdemyndigheterna
vill utskottet anföra följande.

Som framhålls i budgetpropositionen har riksskatteverket under innevarande
budgetår haft i uppdrag att fördela 6 milj. kr. mellan kronofogdemyndigheterna.
Dessa medel har av verket tillförts de mest resurssvaga
kronofogdemyndigheterna. Enligt vad föredragande statsrådet erfarit har
metoden fungerat väl och det är bl. a. mot bakgrund härav som riksskatteverket
föreslås få disponera 5 milj. kr. för samma ändamål även under
budgetåret 1985/86. Vad i motion 1473 (c) anförts har inte givit bostadsutskottet
anledning till annan bedömning än att den föreslagna metoden
bör kunna användas även under budgetåret 1985/86. Även skatteutskottet
har i sitt yttrande ställt sig bakom den föreslagna fördelningsmodellen. I
sammanhanget framhåller skatteutskottet att riksskatteverket som central
myndighet torde ha den erforderliga överblicken över var resurserna bäst
behövs och därmed snabbt kan sätta in dem. Motion 1473 (c) yrkande 2
avstyrks med hänvisning till vad ovan anförts.

Avslutningsvis tar utskottet i detta avsnitt upp vad i motion 470 (vpk)
föreslagits beträffande indrivningsväsendet. 1 motionens yrkande 5 hemställs
såvitt nu är i fråga att förslag om en effektivare indrivning av obetalda
reavinster snarast bör föreläggas riksdagen. En sådan åtgärd bör enligt
motionärerna ingå som ett led i en social bostadspolitik.

Som framhålls i skatteutskottets yttrande har man vid indrivning inte
olika rutiner beroende på varifrån restförda skatter härrör. Skatteutskottet
pekar i sammanhanget på de åtgärder som på ett allmänt plan vidtagits för
att effektivisera indrivningsverksamheten och förbättra indrivningsresultatet.
Till dessa åtgärder hör ökade satsningar på komplicerade indrivningsfall
och införande av det ADB-baserade redovisningssystemet för

BoU 1984/85:22

exekutionsväsendet— REX. Vidare nämner skatteutskottet det av riksdagen
nyligen (SkU 1984/85:40) antagna förslaget till utvidgningar av det
allmännas möjligheter att ta i anspråk återbetalningar av skatter och
avgifter för betalning av fordringar som det allmänna har på återbetalningspliktiga
personer. På utredningssidan erinrar skatteutskottet om skatteindrivningsutredningens
arbete som syftar till att effektivisera kronofogdemyndigheternas
verksamhet. Mot bakgrund av det anförda bör enligt
skatteutskottets uppfattning motion 470 (vpk) avstyrkas såvitt nu är i fråga.

Vad skatteutskottet anfört delas av bostadsutskottet. Redan vidtagna
åtgärder och fattade beslut torde även enligt bostadsutskottets mening
kunna bidra till en effektivare indrivning av statens fordringar och då även
av fordringar avseende realisationsvinstskatt. Att vidta särskilda åtgärder
med avseende på dessa senare fordringar torde enligt bostadsutskottets
uppfattning inte vara befogat. Motion 470 (vpk) avstyrks med hänvisning
till det anförda.

4.2 Anslag

4.2.1 Anslag till kronofogdemyndigheterna

I budgetpropositionen föreslås att till kronofogdemyndigheterna skall
anvisas ett förslagsanslag av 551 539 000 kr. för budgetåret 1985/86. Detta
innebär att kronofogdemyndigheterna i viss mån undantas från den allmänna
2-procentiga besparingen. Av den framräknade besparingen på 2 %
eller totalt 10,4 milj. kr. återförs nämligen 5 milj. kr. till anslaget och ställs
till riksskatteverkets disposition för att av verket fördelas mellan de resurssvagaste
myndigheterna.

Anslagsbeloppet har i sig inte ifrågasatts i de nu aktuella motionerna. De
motionsledes aktualiserade frågorna har gällt hur anslagen — inom ramen
för det av regeringen föreslagna anslaget — skall fördelas mellan kronofogdemyndigheterna.

Bostadsutskottet tillstyrker vad i budgetpropositionen föreslagits om
anslag till kronofogdemyndigheterna.

4.2.2 Anslag till lokala skattemyndigheterna

Till de lokala skattemyndigheterna föreslås i budgetpropositionen att ett
förslagsanslag av 838 492 000 kr. skall anvisas för budgetåret 1985/86.
Förslaget innebär att de lokala skattemyndigheterna undantas från den
generella besparingen på 2 % och att hänsyn har tagits till de nya arbetsuppgifterna
avseende den samordnade uppbörden av källskatt och arbetsgivaravgifter.
Medel har sålunda beräknats för knappt 250 tjänster som
inrättas för detta ändamål. Av den för de lokala skattemyndigheterna
beräknade lönesumman ställs en viss del, totalt 5 milj. kr., till riksskatte -

BoU 1984/85:22

verkets (RSV) förfogande att fördelas till de län som på grund av stora
avgångar har svårigheter att tillgodose sitt rekryteringsbehov av handläggare.
Därutöver föreslås att 15 milj. kr., som myndigheterna disponerar
under innevarande budgetår för arbetet med den reformerade inkomstbeskattningen,
skall stå till myndigheternas förfogande även under budgetåret
1985/86.

För arbetsuppgifterna med den nya fastighetsskatten tillförs de lokala
skattemyndigheterna dessutom extra resurser. Kostnaden härför beräknas
för budgetåret 1985/86 till 7,2 milj. kr. varav 4 milj. kr. i viss mån är av
engångskaraktär.

Anslaget till lokala skattemyndigheterna i den del det avser administrationskostnaderna
för fastighetsskatten tas upp i två motioner.

I motionerna 2152 (c) och 2297 (fp) yrkas att anslaget till de lokala
skattemyndigheterna skall minskas med 7,2 milj. kr. eller det belopp som
motsvarar kostnaderna för den nya fastighetsskatten. Motionärerna hänvisar
till att de i annat sammanhang föreslagit att fastighetsskatten skall
avskaffas.

De av motionärerna i motionerna 2152 (c) och 2297 (fp) åberopade
förslagen om att fastighetsskatten skall avskaffas har avslagits av riksdagen
(SkU 1984/85:36). Förutsättningar saknas därmed att minska anslaget
till lokala skattemyndigheterna i enlighet med motionsförslagen. Motionerna
2152 (c) yrkande 3 och 2297 (fp) avstyrks med hänvisning härtill.

4.3 Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande kronofogdemyndigheternas struktur
att riksdagen avslår motion 1984/85:2145,

2. beträffande besparingen på anslaget till kronofogdemyndigheterna att

riksdagen avslår motion 1984/85:1473 yrkande 1,

3. beträffande anslagsfördelningen till kronofogdemyndigheterna
att riksdagen avslår motion 1984/85:1473 yrkande 2,

4. beträffande effektivare indrivning av obetalda reavinster

att riksdagen avslår motion 1984/85:470 yrkande 5 såvitt nu är
i fråga,

5. beträffande anslag till kronofogdemyndigheterna

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Kronofogdemyndigheterna
för budgetåret 1985/86 under sjunde huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag av 551 539 000 kr.,

6. beträffande anslag till lokala skattemyndigheterna

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag

BoU 1984/85:22

på motionerna 1984/85:2152 yrkande 3 samt 2297 till Lokala
skattemyndigheterna för budgetåret 1985/86 under sjunde huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag av 838 492 000 kr.

Stockholm den 25 april 1985

På bostadsutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Oskar Lindkvist (s), Rolf Dahlberg (m),
Thure Jadestig (s), Magnus Persson (s), Ivar Nordberg (s), Bertil Danielsson
(m), Margareta Gard (m), Tore Claeson (vpk), Margareta Palmqvist
(s), Erik Olsson (m), Rune Elensson (s), Agne Hansson (c), Nils Nordh (s)
och Olle Grahn (fp).

Reservationer

1. Kronofogdemyndigheternas struktur (mom. 1)

Kjell Mattsson och Agne Hansson (båda c) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 3 börjar ”Bostadsutskottet
har" och på s. 4 slutar ”förordade åtgärderna” bort lyda:

Det råder en bred enighet om att frågan om exekutionsväsendets framtida
organisation bör anstå tills vidare. Som framgår av framställningen
ovan har riksdagen anslutit sig till denna ståndpunkt och även finansministern
framhåller i budgetpropositionen att frågan bör anstå. Också bostadsutskottet
delar denna uppfattning. Frågan om landets indelning i
kronofogdedistrikt bör enligt utskottets mening anstå i avvaktan på att
kompletterande utredningar genomförs. Detta innebär enligt bostadsutskottets
mening att inga åtgärder bör vidtas i syfte att föregripa eller bereda
väg för ett senare beslut om distriktsindragningar. De mindre distrikten
måste således behållas som självständiga och arbetsdugliga enheter, och de
bör få tillräckliga resurser för att utföra en meningsfull verksamhet.

Vissa av de i budgetpropositionen angivna åtgärderna avviker enligt
utskottets uppfattning på ett betänkligt sätt från de ovan angivna riktlinjerna.
Detta gäller bl. a. vad som i propositionen föreslagits beträffande
vissa mindre distrikt med endast en kronofogde. De föreslagna åtgärderna
riskerar enligt utskottets mening att utarma dessa distrikt på ett sätt som
omöjliggör för dem att fortsätta som självständiga enheter. I enlighet med
förslaget i motion 2145 (c) bör därför inte de i budgetpropositionen förordade
åtgärderna med avseende på mindre distrikt där kronofogdetjänsten
är vakant genomföras. Vad utskottet med anledning av motion 2145 (c)
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

BoU 1984/85:22

dels utskottet under 1 bort hemställa

1. beträffande kronofogdemyndigheternas struktur

att riksdagen med anledning av motion 1984/85:2145 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Resurstilldelningen till kronofogdemyndigheterna (mom. 2 och 3)

Kjell Mattsson och Agne Hansson (båda c) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 4 som börjar ”Enligt vad" och
slutar ”ovan anförts” bort lyda:

Även förslagen i budgetpropositionen avseende resurstilldelningen till
särskilt arbetstyngda kronofogdedistrikt måste bedömas med utgångspunkt
i de övergripande riktlinjer beträffande bl. a. de mindre distriktens
ställning som utskottet ovan redovisat. Utskottet kan härvid konstatera att
regeringens förslag även i vad avser resurstilldelningen till särskilt arbetstyngt
distrikt missgynnar de mindre distrikten. Som framhålls i motion
1473 (c) torde metoden att låta riksskatteverket fördela medel till vissa
distrikt leda till att endast de större distrikten får ekonomisk förstärkning.
Detta trots att det i skilda sammanhang har visats att de mindre och
medelstora distrikten är de mest effektiva. Det är enligt utskottets uppfattning
därför av stor vikt att de mindre distrikten tillförs resurser i en
omfattning som gör det möjligt också för dessa distrikt att bedriva sin
verksamhet på effektivt och ändamålsenligt sätt.

Vad utskottet ovan anfört innebär att utskottet delar vad som i motion
1473 (c) anförts om resurstilldelningen till kronofogdemyndigheterna såväl
i vad avser besparingen på anslaget som anslagsfördelningen till de
olika myndigheterna. Vad utskottet med anledning av motionen anfört bör
riksdagen därför som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottet under 2 bort hemställa

2. beträffande besparingen på anslaget till kronofogdemyndigheterna att

riksdagen med anledning av motion 1984/85:1473 yrkande

1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

dels utskottet under 3 bort hemställa

3. beträffande anslagsfördelningen till kronofogdemyndigheterna
att riksdagen med anledning av motion 1984/85:1473 yrkande

2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Effektivare indrivning av obetalda reavinster (mom. 4)

Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 4 börjar ”Sorn framhålls”
och på s. 5 slutar ”i fråga” bort lyda:

BoU 1984/85:22

De spekulativa tendenserna på bostadsmarknaden har under de senaste
åren förstärkts i en omfattning som väcker oro. Bostäder och bostadsfastigheter
byter ägare till priser som i många fall är högt uppdrivna. För att
säkra en social bostadspolitik där alla människor har rätt till en bra bostad
till rimlig kostnad måste det uttalade vinstintresset och det spekulativa
inslaget på bostadsmarknaden hållas tillbaka och motverkas. En rad förslag
till åtgärder med detta uttalade syfte har också lagts fram i vänsterpartiet
kommunisternas partimotion 470. Förslagen avser bl. a. kraftåtgärder
mot fastighetsspekulation och svarthandel samt skärpt realisationsvinstbeskattning.

Förslaget i motion 470 (vpk) om att effektivisera indrivningen av obetalda
realisationsvinster måste enligt bostadsutskottets uppfattning ses mot
bakgrund av vad utskottet ovan anfört. En effektivare indrivning av i
samband med fastighetsförsäljningar uppkomna obetalda realisationsvinster
bör enligt utskottets mening utgöra en i raden av åtgärder för att
motverka spekulation i bostäder.

Vad utskottet med anledning av motion 470 (vpk) yrkande 5 såvitt nu är
i fråga anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottet under 4 bort hemställa

4. beträffande effektivare indrivning av obetalda reavinster

att riksdagen med anledning av motion 1984/85:470 yrkande 5
såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

4. Anslag till lokala skattemyndigheterna (mom. 6)

Kjell Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Bertil Danielsson (m), Margareta
Gard (m), Erik Olsson (m), Agne Hansson (c) och Olle Grahn (fp) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 6 som börjar ”De av” och
slutar ”hänvisning härtill” bort lyda:

Såväl moderata samlingspartiet som centerpartiet och folkpartiet har
med bestämdhet motsatt sig införandet av den nya statliga fastighetsskatten.
I motioner till årets riksdag har också partierna fullföljt denna linje
genom att föreslå att fastighetsskatten skall avskaffas. Dessa förslag har
avslagits av riksdagens socialistiska majoritet. Detta oaktat bör dock anslaget
till lokala skattemyndigheterna minskas med kostnaderna för administrationen
av fastighetsskatten. De tillkommande arbetsuppgifterna
får enligt bostadsutskottets mening lösas inom ramen för en oförändrad
resurstilldelning.

Vad utskottet ovan anfört innebär att anslaget till lokala skattemyndigheterna
bör minskas med 7,2 milj. kr. i enlighet med förslagen i motionerna
2152 (c) yrkande 3 och 2297 (fp). Regeringsförslaget avstyrks sålunda.

BoU 1984/85:22

dels utskottet under 6 bort hemställa

6. beträffande anslag till lokala skattemyndigheterna

att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:2152 yrkande
3 och 2297 samt med anledning av regeringens förslag till Lokala
skattemyndigheterna för budgetåret 1985/86 under sjunde huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag av 831 292 000 kr.,

Liber Tryck AB Stockholm 1985