BoU 1984/85:21
Bostadsutskottets betänkande
1984/85:21
om anslag till länsstyrelserna m. m. (prop. 1984/85:100 delvis)
Sammanfattning
I betänkandet behandlas vad i budgetpropositionen föreslagits om anslag
till länsstyrelserna jämte 12 motioner.
De behandlade motionerna i vad avser resursfördelningen mellan länsstyrelserna,
vissa av länsstyrelsernas enheter m. m. samt dataresurserna vid
vissa länsstyrelser avstyrks av utskottet.
Även två motioner (c) och (m) om avveckling av statsbidraget till
medborgarvittnen avstyrks av utskottet.
Regeringens förslag om anslag till länsstyrelserna m. m. för budgetåret
1985/86 tillstyrks av utskottet. Häremot stående motionsyrkanden avstyrks.
Avslutningsvis behandlar och avstyrker utskottet en motion (c) om
skatteadministrationen.
Till betänkandet har fogats nio reservationer.
1 Propositionen
Regeringen har i proposition 1984/85:100 bilaga 15 (civildepartementet)
under E 1 (s. 84-131) föreslagit riksdagen att till Länsstyrelserna m. m. för
budgetåret 1985/86 under trettonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
1 985 527 000 kr.
2 Motionerna
I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna 1984/85:
371 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari - med hänvisning till motion
1984/85:370 - föreslås att riksdagen till Länsstyrelserna m. m. för budgetåret
1985/86 anvisar ett med 4 000 000 kr. ökat reservationsanslag av
1 989 527 000 kr.,
654 av Karl-Anders Petersson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär att även länsstyrelserna i Blekinge, Gotland och Jämtland
erhåller egen dator i direkt kontakt med den centrala datoranläggningen,
799 av Kjell Mattsson (c) vari - med hänvisning till motion 1984/85:798 -hemställs att riksdagen beslutar att statsbidraget till kostnader för medborgarvittnen
skall upphöra,
1130 av Grethe Lundblad och Birthe Sörestedt (båda s) vari hemställs att
riksdagen hos regeringen anhåller om att det sker en utvärdering av
arbetssituationen vid länsstyrelsens sociala enhet och att en analys görs av
1 Riksdagen 1984/85. 19 sami. Nr 21
BoU 1984/85:21
2
vilka förändringar som behövs för att socialtjänstens intentioner skall kunna
uppfyllas på regional nivå,
1132 av Bertil Måbrink (vpk) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
begär en översyn av länsstyrelsens i Gävleborg naturvårdsenhets ökade
resursbehov för åtgärder i enlighet med miljöskyddslagen och att regeringen
återkommer till riksdagen med förslag på grundval härav,
1476 av Stig Josefson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
begär en redovisning av det pågående arbetet med att se över skatteadministrationen,
2147 av Larz Johansson m. fl. (c) vari föreslås
1. att riksdagen beslutar att lantmäteriverkets förslag till omfördelning
mellan lantmäterienheterna genomförs för 1985/86 som en första etapp,
2. att riksdagen hos regeringen begär att frågan om lantmäterienheternas
resurssituation utreds vidare,
2149 av Sture Korpås (c) och Jörgen Ullenhag (fp) vari hemställs att
riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna att en sådan
fördelning av resurserna för länsstyrelserna i de olika länen bör ske att
förutsättningarna för dessas handläggning blir så långt möjligt lika i de olika
länen,
2155 av Marianne Stålberg m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att regionaldator även bör tillföras
Jämtlands län,
2670 av Gunhild Bolander m.fl. (c, s, m) vari hemställs att riksdagen
beslutar att hos regeringen begära att länsstyrelsen i Gotlands län under
anslagsposten Lantmäterienheten tilldelas ytterligare medel så att även den
gotländska befolkningen ges en acceptabel service från fastighetsregistret,
2673 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen beslutar att
under anslaget E 1. Länsstyrelserna m. m. anslå 1 959 927 000 kr.,
2679 av Göthe Knutson (m) vari hemställs att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om dels inriktningen av
strukturåtgärder, dels behovet av ökad medelstilldelning till lantmäterienheten
vid länsstyrelsen i Värmlands län.
3 Yttranden
Bostadsutskottet har inhämtat yttrande från skatteutskottet om skatteförvaltningen
och kronofogdemyndigheterna (SkU 1984/85:4 y). Från jordbruksutskottet
har yttrande inhämtats om länsstyrelsernas naturvårdsenheter
(JoU 1984/85:2 y).
Yttrandena har som bilagor fogats till detta betänkande.
BoU 1984/85:21
3
4 Utskottet
4.1 Resursfördelningen mellan länsstyrelserna
I motion 2149 (c, fp) hemställs att resursfördelningen mellan länsstyrelserna
bör ske så att förutsättningarna för handläggning vid de olika länsstyrelserna
så långt möjligt blir lika. Enligt motionärerna måste den restriktivitet
beträffande medelstilldelningen till länsstyrelserna som statsmakterna visat
under senare år accepteras. Restriktiviteten anges ha varit motiverad av såväl
det statsfinansiella läget som av de rationaliseringsmöjligheter som fanns i
utgångsläget. Förutsättningarna för länsstyrelserna att hantera situationen
har enligt motionärerna emellertid varierat, då vissa län redan tidigare haft
en sämre resurstilldelning i förhållande till övriga länsstyrelser. Problemet
anges ha varit särskilt markant vid länsstyrelsen i Uppsala län genom ett
sämre utgångsläge vid omorganisationen av länsstyrelserna 1971 och genom
en starkt ökad befolkning.
Bostadsutskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av en så
rättvis fördelning som möjligt av resurserna till länsstyrelserna. Utskottet har
dock inte skäl till annat antagande än att denna grundläggande rättviseprincip
vägleder budgetarbetet i regeringskansliet. Som bostadsutskottet tidigare
anfört (BoU 1983/84:26 s. 6) finns också ett samband bl. a. mellan invånarantalet
i länet och personalresurserna på länsstyrelsen. De befolkningsmässigt
största länen har också flest inrättade tjänster, även om sambandet
mellan antalet tjänster och befolkningstal inte är fullständigt relaterat till
varandra.
Motion 2149 (c, fp) avstyrks med hänvisning till vad som nu anförts.
4.2 Resursfördelningen inom vissa länsstyrelseenheter m. m.
4.2.1 Inledning
Länsstyrelsen svarar för den statliga förvaltningen i länet i den mån den
inte ankommer på annan myndighet. Länsstyrelsen skall främja länets
utveckling och befolkningens bästa samt verka för att statlig, kommunal och
landstingskommunal verksamhet samordnas och anpassas till de regionalpolitiska
målen och de riktlinjer för hushållning med mark och vatten som har
ställts upp för länet. Länsstyrelsens verksamhet är mångskiftande. Arbetsuppgifterna
berör bl. a. samhällsutbyggnaden i vid mening, beskattningsväsendet,
totalförsvaret, den sociala omvårdnaden och räddningstjänsten.
Länsstyrelsen är länets högsta polisorgan samt huvudman för priskontorsverksamheten.
Länsstyrelsen är i sin verksamhet direkt underställd regeringen. Samtidigt
fungerar den i en del frågor som regionalt organ åt vissa centrala ämbetsverk.
Länsstyrelsen leds av en styrelse. Landshövdingen är styrelsens ordförande.
Länsstyrelsens styrelse består, förutom av landshövdingen, av 14
ledamöter. Dessa utses genom val som i princip förrättas av landstinget.
1* Riksdagen 1984185. 19 sami. Nr 21
BoU 1984/85:21
4
Länsstyrelsen är, med undantag för Stockholms län, organiserad i två
avdelningar - planeringsavdelningen och skatteavdelningen - samt en allmän
och en administrativ enhet. Länsstyrelsen i Stockholms län är indelad i fyra
avdelningar, nämligen planeringsavdelningen, förvaltningsavdelningen, taxeringsavdelningen
och administrativa avdelningen.
I planeringsavdelningen ingår bl. a. planenheten, naturvårdsenheten och
lantmäterienheten. Priskontoret är organisatoriskt knutet till planeringskansliet
inom planeringsavdelningen. Vid länsstyrelsen i Stockholms län finns
dock inget priskontor.
Den sociala funktionen ingår organisatoriskt i den allmänna enheten. Vid
länsstyrelsen i Stockholms län finns en självständig social enhet inom
förvaltningsavdelningen.
4.2.2 Lantmäterienheterna
Den partiella omorganisationen av länsstyrelserna den 1 juli 1971 innebar
bl. a. att verksamheten vid de tidigare länslantmäterikontoren delades upp
dels på en enhet - lantmäterienheten - inom länsstyrelsens planeringsavdelning,
dels på en regional serviceenhet inom lantmäteriet - sedan den 1
januari 1972 benämnd överlantmätarmyndigheten. Överlantmätaren, som
är tjänsteman vid länsstyrelsen, är chef för båda enheterna.
Lantmäterienheten svarar i första hand för fastighetsregistreringen i länet.
Denna arbesuppgift dominerar enhetens arbete. Enhetens övriga uppgifter
avser bl. a. vissa fastighetsbildningsfrågor samt vissa plan- och bebyggelseärenden.
Lantmäteriverket (LMV) har på regeringens uppdrag undersökt lantmäterienheternas
resursläge. Uppdraget har i september 1984 redovisats till
regeringen i rapporten Lantmäterienheternas framtida resurser. I rapporten
konstaterar lantmäteriverket att viss obalans råder mellan länen. För att
komma till rätta med denna obalans föreslår verket i första hand att vissa
lantmäterienheter tillförs medel genom att expeditionsavgifterna inom
inskrivningsväsendet höjs. I andra hand föreslås att en omfördelning görs så
att de relativt sett mest gynnade länen får avstå resurser till förmån för de
sämst lottade. Ett förslag till en sådan omfördelning redovisas också i
rapporten.
I budgetpropositionen (bil. 15 s. 97) anför civilministern att han delar
lantmäteriverkets uppfattning att det råder obalans mellan länens lantmäterienheter.
Någon ökning av inskrivningsmyndigheternas expeditionsavgifter
för att täcka ett resurstillskott är han dock inte beredd förorda. Enligt hans
uppfattning visar emellertid verkets utredning att en viss omfördelning
mellan länen är önskvärd för att man skall nå en jämnare standard och
servicenivå i riket. Bl. a. med hänsyn till remissyttrandena över utredningen
anförs i budgetpropositionen att det inte är lämpligt att gå fullt så långt i en
omfördelning som lantmäteriverket föreslagit. Förslaget har därför utfor
-
BoU 1984/85:21
5
mats så att endast de mest resurssvaga länen tillförs medel och att
medelstilldelningen vid de mer gynnade länen reduceras i motsvarande mån.
För att möjliggöra en planerad förändring av verksamheten vid berörda
länsstyrelser förordas att förändringarna genomförs under tre budgetår
(1985/86-1987/88). Enligt förslaget bör dock resurstillskotten tillföras under
periodens början, vilket medför en viss temporär kostnadsökning under
dessa år.
Regeringens förslag till omfördelning mellan lantmäterienheterna tas upp i
två motioner.
I motion 2147 (c) framhålls att lantmäteriverkets utredning visar att
anslagen till lantmäterienheterna varierar avsevärt mellan länen i förhållande
till uppgifterna. Enligt motionärerna torde lantmäterienheternas resursbehov
i förhållande till vad som skall produceras inte variera nämnvärt
mellan länen. Behoven bör enligt motionsförslaget därför tillgodoses strikt i
förhållande till de olika länens relativa resursläge och godtyckliga urval
uteslutas. Med hänsyn härtill föreslås i motionens yrkande 1 att lantmäteriverkets
förslag till omfördelning mellan lantmäterienheterna genomförs för
1985/86 som en första etapp. I motionens yrkande 2 föreslås att frågan om
lantmäterienheternas resurssituation utreds vidare.
Med hänvisning till situationen i Gotlands län hemställs i motion 2670 (c, s,
m) att lantmäterienheten i länet tilldelas ytterligare medel, så att även den
gotländska befolkningen ges en acceptabel service från fastighetsregistret. I
sin motivering pekar motionärerna på de långa handläggningstiderna vid
enheten. Kritik riktas också mot den beräkningsmodell som lantmäteriverket
använt för att i sin utredning jämföra resurssituationen vid länens
lantmäterienheter. Trots den förstärkning som i budgetpropositionen föreslås
för lantmäterienheten vid länsstyrelsen i Gotlands län kommer enligt
motionärerna ärendebalansen att öka.
Som framhålls i regeringsförslaget visar lantmäteriverkets utredning att en
viss omfördelning mellan länens lantmäterienheter är önskvärd för att en
jämnare standard och servicenivå skall uppnås i riket. Behovet av en
omfördelning har i sig inte heller ifrågasatts i de nu aktuella motionerna.
Bostadsutskottet är berett att förorda en omfördelning så att de mest
resurssvaga länen tillförs medel och att medelstilldelningen vid de mer
gynnade länen reduceras i motsvarande mån. Det av regeringen framlagda
förslaget till omfördelning kan godtas. Den förordade omfördelningen
innebär bl. a. att lantmäterienheten vid länsstyrelsen i Gotlands län årligen
tillförs ytterligare 150 000 kr. fr. o. m. budgetåret 1985/86. Utskottet är inte
nu berett förorda ytterligare omfördelningar i enlighet med förslagen i
motionerna 2147 (c) yrkande 1 och 2670 (c, s, m). De nu aktuella
motionsförslagen avstyrks med hänvisning till vad som anförts.
Utskottet är, med hänvisning till den av lantmäteriverket nyligen genomförda
utredningen, inte berett att nu förorda ytterligare utredningsinsatser i
vad avser resurssituationen vid lantmäterienheten. Motion 2147 (c)
BoU 1984/85:21
6
yrkande 2 avstyrks sålunda. Det får förutsättas att regeringen bl. a. i
anslutning till budgetarbetet fortlöpande beaktar lantmäterienheternas
resurssituation.
Resursbehovet vid lantmäterienheterna tas också upp i motion 2673 (m). I
motionen framhålls såvitt nu är i fråga att belastningen på länsstyrelsernas
olika verksamhetsområden varierar från tid till annan. När bostadsbyggandet
sjunkit till ca 30 000 lägenheter från ca 100 000 lägenheter per år måste
enligt motionärerna resursbehovet för enheter och avdelningar som handhar
hithörande frågor minska avsevärt. Enligt motionärerna gäller detta bl. a.
lantmäterienheterna. Motionsförslaget innebär såvitt nu är i fråga att
besparingar kan göras vid dessa enheter. Förutom besparingar inom
lantmäterienheterna föreslår motionärerna besparingar inom planenheten
och avskaffande av priskontoren. Genom dessa besparingar anses det möjligt
att minska länsstyrelseanslaget med 25 milj. kr. avseende nästa budgetår.
Förslaget i motionen både såvitt rör lantmäterienheterna men även i övrigt
är alltför allmänt hållet för att kunna läggas till grund ens för en översiktlig
diskussion. Bl. a. saknas i motionen uppgifter om hur stor del av den av
motionärerna förordade besparingen om 25 milj. kr. som skall anses falla på
lantmäterienheterna. Utskottet anser att redan detta konstaterande gör det
svårt att meningsfullt överväga de grunder som kan ha väglett motionärernas
förslag. Utskottet vill erinra om att anslagsberäkningen för nästa budgetår
medför en utgiftsminskning jämfört med innevarande budgetår. Att därutöver
och mot bakgrund av de översiktliga och kortfattade motiven för
besparingsförslagen avseende lantmäterienheterna förorda ytterligare besparingar
på enheterna kan inte anses försvarligt eller lämpligt. Motionen
avstyrks såvitt nu är i fråga.
Medelstilldelning till lantmäterienheten i Värmlands län aktualiseras i
motion 2679 (m).
Mot bakgrund av strukturförhållandena i Värmlands län i första hand när
det gäller skogsmarken förs i motion 2679 (m) fram förslag dels om
inriktningen av erforderliga strukturåtgärder, dels om ökad medelstilldelning
till lantmäterienheten vid länsstyrelsen i länet. Enligt motionären syns
behovet av strukturförändringar helt klart i flera områden i Värmland.
Utskottet har ovan ställt sig bakom regeringens förslag till omfördelning
mellan länsstyrelsernas lantmäterienheter. Förslaget innebär i vad gäller
Värmlands län att länsstyrelsens lantmäterienhet årligen tillförs ytterligare
200 000 kr., varav 50 000 kr. fr. o. m. budgetåret 1985/86 och resterande
150 000 kr. fr. o. m. budgetåret 1986/87. Vad i motion 2679 (m) föreslagits
om ökad medelstilldelning torde enligt utskottets uppfattning härigenom
vara i inte ringa grad tillgodosett. Motionen avstyrks såvitt nu är i fråga. Inte
heller vad i motionen anförts om insatser m. m. avseende strukturverksamheten
bör enligt bostadsutskottets mening vinna riksdagens bifall. Motionen
avstyrks även i denna del.
BoU 1984/85:21
7
4.2.3 Naturvårdsenheterna
Frågan om verksamheten vid länsstyrelsernas naturvårdsenheter tas upp i
två motioner.
Med hänvisning till motion 370 (fp) förordas i motion 371 (fp) såvitt nu är i
fråga att ytterligare medel skall tillföras länsstyrelsernas naturvårdsenheter.
Enligt motiven i den förra motionen har naturvårdsenheterna drabbats av
betydande nedskärningar till följd av direktiven till länsstyrelserna att spara.
Samtidigt har nya uppgifter tillkommit. Detta har enligt motionärerna
inneburit att lagreglerade uppgifter på många håll inte kunnat utföras.
Jordbruksutskottet, som yttrat sig över motion 371 (fp), understryker i sitt
yttrande att prövning och tillsyn enligt miljöskyddslagen är en viktig del i en
aktiv miljöpolitik. Med hänsyn till det statsfinansiella läget är det enligt
jordbruksutskottet emellertid också nödvändigt att fortlöpande pröva länsstyrelsernas
arbetsuppgifter och se om vissa uppgifter kan slopas eller
förenklas. Jordbruksutskottet påtalar också av regeringen aviserade utredningsinsatser
som torde komma att beröra naturvårdsenheternas verksamhet.
Det gäller bl. a. den av jordbruksministern i budgetpropositionen (bil.
11 s. 97) aviserade särskilda översynen av naturvårdsförvaltningens organisation
och funktion. Avslutningsvis tillägger jordbruksutskottet att kostnaderna
för länsstyrelsernas verksamhet på miljöskyddsområdet i icke oväsentlig
utsträckning täcks med avgifter, med verkan fr. o. m. den 1 juli 1984. Med
hänvisning till det anförda bör bostadsutskottet enligt jordbruksutskottets
mening avstyrka motion 371 (fp).
Bostadsutskottet delar vad jordbruksutskottet anfört om att tillsynen
m. m. av miljöskyddslagen är en viktig del i en aktiv miljöskyddspolitik.
Även vad jordbruksutskottet i övrigt anfört delas av bostadsutskottet.
Motion 371 (fp) såvitt nu är i fråga avstyrks sålunda med hänvisning till det
statsfinansiella läget och aviserade utredningsinsatser m. m.
I motion 1132 (vpk) begärs en översyn av det ökade resursbehovet för
åtgärder i enlighet med miljöskyddslagen för naturvårdsenheten i Gävleborgs
län. I sin motivering pekar motionären på att kvicksilverproblematiken i
länet behöver ägnas mer tid samtidigt som problem med miljöfarliga
kemikalier uppmärksammats. Enligt motionären är de uppräknade problemen
allvarliga och måste därför snabbt åtgärdas.
Jordbruksutskottets yttrande omfattar även motion 1132 (vpk). 1 yttrandet
instämmer jordbruksutskottet i påståendet att de angivna miljöproblemen är
allvarliga och bör bli föremål för åtgärder i olika sammanhang. Inom ramen
för den mera övergripande bedömning av länsstyrelsernas resursbehov, som
det ankommer på riksdagen att göra, finns dock enligt jordbruksutskottets
mening inte tillräckligt underlag för att peka ut ett visst län såsom mera
belastat av miljöstörningar än andra. Jordbruksutskottet anser med hänsyn
härtill att motion 1132 (c) inte bör föranleda någon särskild åtgärd från
riksdagens sida.
1** Riksdagen 1984185.19sami. Nr21
BoU 1984/85:21
8
Bostadsutskottet delar jordbruksutskottets uppfattning. Motion 1132
(vpk) avstyrks med hänvisning härtill.
4.2.4 Vissa enheter i övrigt
De enheter m. m. vid länsstyrelserna som, utöver de ovan behandlade
lantmäterienheterna och naturvårdsenheterna, berörs av motionsförslagen
är de sociala funktionerna, planenheterna samt priskontoren.
Riksdagen beslutade år 1980 bl. a. att socialkonsulentorganisationen
skulle upphöra och att sociala enheter skulle tillskapas vid länsstyrelserna
(prop. 1979/80:6, SoU 45). Beslutet var bl. a. en följd av de nya uppgifter som
tilldelades länsstyrelserna genom den samma år antagna socialtjänstlagen.
Enligt beslutet skall det ankomma på de sociala enheterna att utföra
länsstyrelsens tillsynsarbete rörande socialtjänsten och att bistå länsrätten
med sociala bedömningar. Därutöver angavs uppgiften vara att råda och
upplysa enskilda samt att medverka som socialexperter i den regionala
samhällsplaneringen. Handläggningen av de alkoholärenden som länsstyrelsen
redan svarade för förutsattes handläggas inom de sociala enheterna.
Frågan om den sociala funktionens organisatoriska inplacering i länsstyrelsen
löstes dock inte genom 1980 års riksdagsbeslut. Med utgångspunkt i ett av
organisationskommittén (S 1979:12) för socialstyrelsen upprättat förslag
föreslogs i 1981 års budgetproposition (prop. 1980/81:100 bil. 18 s. 25) att
arbetsuppgifterna enligt socialtjänstlagstiftningen borde samordnas med
arbetsuppgifterna enligt alkohollagstiftningen och samlas hos länsstyrelserna
i en organisatorisk enhet. Den sociala funktionen föreslogs knuten till den
allmänna enheten - utom i Stockholms län där arbetsuppgifterna enligt
förslaget borde inordnas i förvaltningsavdelningen. Regeringsförslaget biträddes
(CU 1980/81:24) av riksdagen.
Riksdagens ovan relaterade beslut innebar att länsstyrelsens sociala
funktion för närvarande utgör en av de tre huvudfunktionerna inom den
allmänna enheten. Någon formell sektionsindelning finns inte inom denna
enhet. I Stockholms län finns en social enhet inom förvaltningsavdelningen.
I motion 1130 (s) hemställs att en utvärdering skall ske av arbetssituationen
vid de sociala funktionerna och att en analys görs av vilka förändringar som
behövs för att socialtjänstens intentioner skall kunna uppfyllas på regional
nivå. Vid bildandet av länsstyrelsernas sociala funktioner den 1 juli 1981 hade
man enligt motionärerna förhoppningen att mera sammanhållna administrativa
resurser hos länsstyrelserna skulle ge en slagkraftig social enhet som
kunde hantera personliga ärenden utan längre dröjsmål, men också få tid att
följa viktiga sociala planeringsuppgifter inom länen. Dessa förhoppningar
synes inte ha uppfyllts och handläggningstiderna är enligt motionärerna nu i
vissa ärenden olämpligt långa. Avslutningsvis framhålls i motionen att nya
utredningar tycks föreslå att ytterligare sociala uppgifter läggs på länsförvaltningarna.
Om inte ökade resurser då tillförs de sociala enheterna torde enligt
BoU 1984/85:21
9
motionärerna enheternas funktioner allvarligt komma att skadas.
Som framgår av framställningen ovan har länsstyrelsernas sociala funktion
haft sin nuvarande utformning under en förhållandevis kort tid. Det kan mot
bakgrund härav antas att verksamheten i alla delar ännu inte funnit sin
slutliga form. Nya arbetsuppgifter har också tillförts den sociala funktionen
sedan dess tillkomst. Utskottet noterar att verksamheten i den del den avser
länsstyrelsens arbetsuppgifter enligt alkohollagstiftningen är föremål för
överväganden i den år 1984 tillsatta utredningen (S 1984:02) för översyn av
vissa regler inom alkohollagstiftningen. Bostadsutskottet är med hänvisning
till vad ovan anförts inte nu berett förorda en utvärdering av arbetssituationen
vid länsstyrelsernas sociala funktioner. Motion 1130 (s) avstyrks.
Utskottet får emellertid förutsätta att regeringen med uppmärksamhet följer
utvecklingen vid de sociala funktionerna och om så visar sig erforderligt för
riksdagen redovisar förslag till förändringar i frågan.
Med hänvisning till det minskade bostadsbyggandet hävdas i motion 2673
(m) såvitt nu är i fråga att verksamheten vid planenheterna kan minskas. I
samma motion hävdas såvitt nu är i fråga dessutom att verksamheten vid
priskontoren starkt kan ifrågasättas. Enligt motionärerna påverkar priskontorens
insatser inte prisutvecklingen, varför de utan olägenhet kan avvecklas.
Utskottet har ovan (avsnitt 4.2.2) avstyrkt motion 2673 (m) i vad avser
minskade resurser till länsstyrelsernas lantmäterienheter. Vad utskottet
härvid anfört om att förslaget är alltför opreciserat för att kunna läggas till
grund för ställningstaganden om förändringar vid länsstyrelserna gäller även
motionsförslaget i nu aktuell del. Motion 2673 (m) avstyrks även i vad avser
planenheterna och priskontoren.
4.2.5 Dataresurserna vid vissa länsstyrelser
Regeringen beslutade våren 1975 att det fortsatta utvecklingsarbetet med
ett ADB-system för folkbokföring och beskattning skulle inriktas på ett
system med blandad regional och central registerföring och att de regionala
datorernas kapacitet och antal skulle fastställas efter fortsatt utredning av
frågan. På grundval av det förordade utredningsarbetet förelädes riksdagen
våren 1976 förslag bl. a. om antalet regionala datoranläggningar. Riksdagens
beslut i denna del innebar att antalet s. k. datorlän skulle uppgå till 21 (SkU
1975/76:35). Det praktiska utfallet av riksdagens beslut blev att s. k.
länsdatorer installerades i lika många län - undantagna blev Jämtlands,
Blekinge och Gotlands län. De undantagna länen utnyttjar i stället länsdatorn
i ett angränsande län.
De s. k. länsdatorerna används i mycket stor utsträckning för skatteändamål.
Endast en mindre del av datorernas kapacitet används för andra
ändamål. Datorernas ”skatteanvändning” har också prioritet framför annan
användning.
Frågan om dataresurserna vid vissa länsstyrelser tas upp i två motioner.
BoU 1984/85:21
10
I motion 654 (c) begärs att även länsstyrelserna i Blekinge, Gotlands och
Jämtlands län erhåller egen dator i direkt kontakt med den centrala
datoranläggningen. För de tre län som saknar egna datorer blir enligt
motionärerna denna brist alltmer uppenbar.
I motion 2155 (s) begärs ett riksdagens tillkännagivande om att en
regionaldator även bör tillföras Jämtlands län. Ett tungt vägande skäl för
behovet av en egen dator till länet är enligt motionärerna att kunna
vidmakthålla och vidareutveckla kompetensen inom dataområdet. Vidare
anförs att med en egen dator skapas även tidsvinster för övriga arbetsuppgifter.
Utskottet vill inledningsvis slå fast att den omständigheten att vid vissa
länsstyrelser inte har placerats datorer inte innebär att dessa länsstyrelser
saknar datorkraft. Utskottet vill inte förneka att det kan vara vissa
olägenheter förknippade med den nuvarande ordningen men vill inte tillmäta
detta förhållande den vikt som görs i motionerna. Utskottet är inte berett att
tillstyrka vad i motionerna föreslagits om att datorer nu skulle tillföras län
som för närvarande inte har sådana. Beslutet om utformningen av länsstyrelsernas
ADB-system fattades av riksdagen år 1975 (SkU 1975:32). Under den
senaste tioårsperioden har utvecklingen på det dataadministrativa området
varit snabb. Dessutom pågår utredningar m. m. beträffande den regionala
statsförvaltningens organisation som kan komma att få betydelse för frågan
om länsstyrelsernas framtida databehov. Utskottet vill i sammanhanget
erinra om att i samband med den s. k. Norrbottensstudien statskontoret givits
i uppdrag att undersöka lämpliga former för en från länsstyrelsen fristående
skatteförvaltning. Statskontoret har lagt fram förslag i ärendet till regeringen.
Regeringen har lämnat förslaget vidare till skatteförvaltningsutredningen.
Slutsatsen av vad utskottet nu anfört blir att frågan om behovet av datorer
vid länsstyrelserna bör ses i ett vidare perspektiv än vad som görs i
motionerna. Resultatet av vissa pågående överväganden bör avvaktas.
Motionerna 654 (c) och 2155 (s) avstyrks med hänvisning till vad ovan
anförts.
4.3 Statsbidrag till medborgarvittnen
Statsbidragen till kostnader för medborgarvittnen föreslås slopade i
motionerna 799 (c) och 2673 (m). I budgetpropositionen har 600 000 kr.
beräknats för verksamheten nästa budgetår.
I motiveringen till förslaget i motion 799 (c) - som återfinns i motion 798 (c)
- anför motionären att systemet med medborgarvittnen är felaktigt som
princip. Uppgiften att svara för insynen i polisarbetet bör i stället ankomma
på polisstyrelsen. Alldeles oavsett om systemet med medborgarvittnen
avskaffas bör dock enligt motionären statsbidraget avvecklas.
I motion 2673 (m), såvitt nu är i fråga, föreslås statsbidraget till
BoU 1984/85:21
11
medborgarvittnen avvecklat med hänvisning till att motionärerna redan när
medborgarvittnena infördes var motståndare till förslaget.
Förslaget i motion 798 (c) om att systemet med medborgarvittnen skall
avvecklas har avslagits av riksdagen (Juli 1984/85:18). Ett fortsatt behov av
statsbidrag till verksamheten föreligger enligt bostadsutskottets mening även
under budgetåret 1985/86. Motionerna 799 (c) och 2673 (m) såvitt nu är i
fråga avstyrks sålunda.
4.4 Anslag till länsstyrelserna
Utskottet har ovan avstyrkt motionerna 371 (fp), 799 (c) och 2673 (m) i vad
avser de i samma motioner framlagda förslagen till organisatoriska förändringar
m. m. inom den under länsstyrelseanslaget finansierade verksamheten.
Motionerna avstyrks med hänvisning härtill även i vad avser anslag till
länsstyrelserna m. m.
Regeringens anslagsberäkning tillstyrks.
4.5 Skatteadministrationen
Med anledning av vad i en motion (c) under föregående riksmöte
föreslagits om inrättande av lokala samhällsmyndigheter redovisade bostadsutskottet
i sitt betänkande BoU 1983/84:26 pågående utredningsarbete m. m.
avseende skatteadministrationen. I den under allmänna motionstiden 1985
väckta motionen 1476 (c) hävdas att det i bostadsutskottets betänkande
redovisade utredningsarbetet inom regeringskansliet inte har avsatt något
märkbart resultat. Det finns därför enligt motionärernas uppfattning skäl för
riksdagen att hos regeringen begära en redovisning av arbetet med att se över
skatteadministrationen.
Skatteutskottet anför i sitt yttrande över motionen att frågor som rör den
regionala och lokala organisationen på beskattningsområdet övervägs eller
nyligen har övervägts i skilda sammanhang. Vidare erinrar skatteutskottet
om att skatteförvaltningsutredningen senast den 1 juli 1985 skall lägga fram
förslag hur en effektiv styrning och samordning av skatteförvaltningen bör
utformas. Skatteutskottet pekar också på det arbete som pågår inom
deklarationskontrollutredningen och skatteförenklingskommittén. Avslutningsvis
nämner skatteutskottet också att statskontoret nyligen har lagt fram
förslag till regeringen om hur en från länsstyrelsen fristående skatteförvaltning
i Norrbottens län bör vara inrättad. Regeringen har i sin tur lämnat
förslaget vidare till skatteförvaltningsutredningen.
Enligt vad skatteutskottet erfarit fortskrider skatteförvaltningsutredningens
arbete planenligt. Utredningen avser att lägga fram ett betänkande före
halvårsskiftet 1985. Mot den bakgrunden anser ett enhälligt skatteutskott att
det inte finns någon anledning att begära en redovisning av utredningsarbetet.
BoU 1984/85:21
12
Bostadsutskottet har inte funnit anledning till annan bedömning än
skatteutskottet. Med avseende på den korta tid som återstår till dess att
skatteförvaltningsutredningen skall lägga fram sitt betänkande skulle det
enligt utskottets mening inte tjäna något reellt syfte att nu begära en särskild
redovisning av utredningsarbetet. Motion 1476 (c) avstyrks med hänvisning
till det anförda.
4.6 Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande resursfördelningen mellan länsstyrelserna att riksdagen
avslår motion 1984/85:2149,
2. beträffande omfördelning mellan lantmäterienheterna att riksdagen
avslår motionerna 1984/85:2147 och 2670,
3. beträffande resursbehovet vid lantmäterienheterna att riksdagen
avslår motion 1984/85:2673 såvitt nu är i fråga,
4. beträffande lantmäterienheten i Värmlands län att riksdagen avslår
motion 1984/85:2679,
5. beträffande länsstyrelsernas naturvårdsenheter att riksdagen avslår
motion 1984/85:371 såvitt nu är i fråga,
6. beträffande naturvärdsenheten i Gävleborgs län att riksdagen
avslår motion 1984/85:1132,
7. beträffande de sociala funktionerna att riksdagen avslår motion
1984/85:1130,
8. beträffande planenheterna och priskontoren att riksdagen avslår
motion 1984/85:2673 såvitt nu är i fråga,
9. beträffande dataresurserna vid vissa länsstyrelser att riksdagen
avslår motionerna 1984/85:654 och 2155,
10. beträffande statsbidrag till medborgarvittnen att riksdagen avslår
motionerna 1984/85:799 och 2673, båda motionsyrkandena såvitt
nu är i fråga,
11. beträffande anslag till länsstyrelserna att riksdagen med bifall till
regeringens förslag och med avslag på motionerna 1984/85:371,799
och 2673, samtliga motionsyrkanden såvitt nu är i fråga, till
Länsstyrelserna m. m. för budgetåret 1985/86 under trettonde
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 1 985 527 000 kr.,
12. beträffande skatteadministrationen att riksdagen avslår motion
1984/85:1476.
Stockholm den 25 april 1985
På bostadsutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON
BoU 1984/85:21
13
Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Oskar Lindkvist (s), Rolf Dahlberg (m),
Thure Jadestig (s), Magnus Persson (s), Ivar Nordberg (s), Bertil Danielsson
(m), Birgitta Hambraeus (c), Margareta Gard (m), Tore Claeson (vpk),
Margareta Palmqvist (s), Erik Olsson (m), Rune Evensson (s), Nils Nordh
(s) och Olle Grahn (fp).
Reservationer
1. Resursbehovet vid lantmäterienheterna (mom. 3)
Rolf Dahlberg, Bertil Danielsson, Margareta Gard och Erik Olsson (alla
m) anser att
dels den del av utskottets betänkande på s. 6 som börjar ”Förslaget i” och
slutar ”i fråga” bort lyda:
Den statliga verksamheten måste, liksom all annan verksamhet, dimensioneras
med utgångspunkt i de grundläggande och varaktiga behov som finns.
Detta kan dock inte ske en gång för alla, utan verksamheten måste
fortlöpande anpassas till uppkomna förändringar. Inte minst i ett statsfinansiellt
ansträngt läge är det viktigt att en överprövning sker med syfte att
åstadkomma effektiviseringar och rationaliseringar.
Utifrån ovan redovisade principiella synpunkter måste även länsstyrelsernas
verksamhet kontinuerligt ses över. Genom att länsstyrelsernas myndighetsuppgifter
täcker många skilda områden kommer av naturliga skäl
belastningen på de olika enheterna inom länsstyrelserna att variera från tid
till annan. Ett påtagligt exempel härpå är, som nämns i motion 2673 (m), de
effekter det minskade bostadsbyggandet haft på arbetsbelastningen vid vissa
länsstyrelseenheter. Nedgången i bostadsproduktionen sedan 1970-talets
början har medfört en minskad ärendetillströmning till framför allt lantmäteri-
och planenheterna. Utskottet delar mot bakgrund härav uppfattningen i
motion 2673 (m) att besparingar kan göras vid lantmäterienheterna.
Besparingens storlek och dess fördelning bör det ankomma på regeringen att
bestämma. I enlighet med förslaget i motion 2673 (m) skall dock den
sammanlagda besparingen vid lantmäterienheterna, planenheterna och
priskontoren uppgå till 25 milj. kr. för budgetåret 1985/86.
Vad utskottet med anledning av motion 2673 (m) såvitt nu är i fråga anfört
om besparingar vid länsstyrelsernas lantmäterienheter bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels utskottet under 3 bort hemställa
3. beträffande resursbehovet vid lantmäterienheterna att riksdagen
med anledning av motion 1984/85:2673 såvitt nu är i fråga som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
BoU 1984/85:21
14
2. Länsstyrelsernas naturvårdsenheter (moni. 5)
Olle Grahn (fp) anser att
dels den del av utskottets betänkande på s. 7 som börjar ”Bostadsutskottet
delar” och slutar ”utredningsinsatser m. m.” bort lyda:
I en avvikande mening (fp) till jordbruksutskottets yttrande framhålls att
såväl miljöskydds- som naturvårdsfrågor uppenbart har blivit lidande av de
generella sparmetoder som tillämpats under senare år. Behovet av t. ex.
personalförstärkningar, som anges vara mycket stort har med tillämpning av
dessa principer därmed inte kunnat tillgodoses genom omprioriteringar inom
den redan starkt nedskurna miljö- och naturvårdssektorn. Bostadsutskottet
delar denna uppfattning. Det är otvetydigt så att naturvårdsenheterna har
drabbats särskilt hårt av vidtagna besparingar inom länsstyrelserna. Samtidigt
har länsstyrelserna och dess naturvårdsenheter tillagts en rad nya
uppgifter på bl. a. miljövårdsområdet. Detta har i många fall skapat
svårigheter att utföra de lagreglerade uppgifterna på området. Än svårare
har det varit att på ett tillfredsställande sätt ombesörja den förebyggande
miljövården. Det finns mot bakgrund härav en uppenbar risk för att av
besparingsskäl framtvingade insatsminskningar på sikt kan ge skador som
både blir dyra och svåra eller t. o. m. omöjliga att åtgärda.
Vad utskottet ovan anfört innebär en anslutning till vad som i motion 371
(fp) föreslagits om att ytterligare resurser skall tillföras länsstyrelsernas
naturvårdsenheter. Även i ett utsatt statsfinansiellt läge måste enligt
bostadsutskottets mening miljön, som är grundvalen för hela vår existens,
värnas. Utskottet vill i detta sammanhang dessutom peka på de finansieringsmöjligheter
som miljöavgifterna erbjuder.
Vad utskottet ovan med anledning av motion 371 (fp) såvitt nu är i fråga
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels utskottet under 5 bort hemställa
5. beträffande länsstyrelsernas naturvårdsenheter att riksdagen med
anledning av motion 1984/85:371 såvitt nu är i fråga som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Naturvårdsenheten i Gävleborgs län (mom. 6)
Tore Claeson (vpk) anser att
dels den del av utskottets betänkande på s. 8 som börjar ”Bostadsutskottet
delar” och slutar ”hänvisning härtill” bort lyda:
Bostadsutskottet delar jordbruksutskottets uppfattning att de i motion
1132 (vpk) angivna miljöproblemen är allvarliga och bör bli föremål för
överväganden i skilda sammanhang. Samtidigt kan det, som även jordbruksutskottet
framhåller, vara svårt att utifrån den mera övergripande bedömning
av länsstyrelsernas resursbehov som det ankommer på riksdagen att
BoU 1984/85:21
15
göra peka ut ett visst län som mer belastats av miljöstörningar än andra. Den i
motion 1132 (vpk) förordade översynen bör enligt bostadsutskottets mening
därför utsträckas till att gälla det ökade resursbehovet vid samtliga läns
naturvårdsenheter. Genom en sådan allmän översyn tillgodoses också
förslaget i motion 1132 (vpk) i allt väsentligt. Översynen bör genomföras
skyndsamt så att medel kan tillföras enheterna redan under budgetåret
1985/86.
Vad utskottet med anledning av motion 1132 (vpk) anfört om utredning av
naturvårdsenheternas resursbehov bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
dels utskottet under 6 bort hemställa
6. beträffande naturvårdsenheten i Gävleborgs län att riksdagen med
anledning av motion 1984/85:1132 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
4. Naturvårdsenheten i Gävleborgs län (mom. 6, motiveringen)
Olle Grahn (fp) anser att den del av utskottets betänkande på s. 8 som
börjar ”Bostadsutskottet delar” och slutar ”hänvisning härtill” bort lyda:
Vad utskottet ovan anfört om att ytterligare resurser skall tillföras
länsstyrelsernas naturvårdsenheter innebär att förslaget i motion 1132 (vpk)
är i allt väsentligt tillgodosett. Motionen avstyrks med hänvisning härtill.
5. Planenheterna och priskontoren (mom. 8)
Rolf Dahlberg, Bertil Danielsson, Margareta Gard och Erik Olsson (alla
m) anser att
dels den del av utskottets betänkande på s. 9 som börjar ”Utskottet har”
och slutar ”och priskontoren” bort lyda:
Vad utskottet ovan anfört beträffande möjligheterna att göra besparingar
vid lantmäterienheterna gäller i tillämpliga delar också planenheterna. Även
vid dessa senare enheter bör sålunda verksamheten kunna minskas i enlighet
med förslaget i motion 2673 (m).
Som framhålls i motion 2673 (m) kan även priskontorens verksamhet
starkt ifrågasättas. Utskottet vill i detta sammahang peka på det dubbelarbete
som utförs genom att priskontoren samlar in prisuppgifter för statens prisoch
kartellnämnds statistik över prisutvecklingen samtidigt som statistiska
centralbyrån samlar in motsvarande uppgifter för beräkningen av konsumentprisindex.
Mot bakgrund av vad utskottet ovan anfört och vad som i motion 2673 (m)
förordats bör enligt utskottets mening priskontoren avvecklas.
Vad utskottet med anledning av motion 2673 (m) såvitt nu är i fråga anfört
om verksamheten vid planenheterna och priskontoren bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
BoU 1984/85:21
16
dels utskottet under 8 bort hemställa
8. beträffande planenheterna och priskontoren att riksdagen med
anledning av motion 1984/85:2673 såvitt nu är i fråga som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Statsbidrag till medborgarvittnen (mom. 10)
Kjell A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m). Bertil Danielsson (m),
Margareta Gard (m) och Erik Olsson (m) anser att
dels den del av utskottets betänkande på s. 11 som börjar ”Förslaget i” och
slutar ”avstyrks sålunda” bort lyda:
Trots de principiella invändningar som kan resas mot systemet med
medborgarvittnen som sådant har riksdagen avslagit (JuU 1984/85:18)
förslag om att systemet skall avvecklas. Detta oaktat bör dock statsbidragen
till kostnader för medborgarvittnen upphöra att utgå fr. o. m. budgetåret
1985/86 i enlighet med förslaget i motionerna 799 (c) och 2673 (m). Utskottet
vill i detta sammanhang erinra om att lagen om medborgarvittnen ger
kommunerna rätt men inte skyldighet att utse medborgarvittnen för insyn i
den lokala polisverksamheten. Det är enligt utskottets mening mot bakgrund
härav rimligt att de kommuner som utser medborgarvittnen också svarar för
kostnaderna härför. Även det faktum att det till kommunerna utgående
statsbidraget för budgetåret 1985/86 totalt sett har beräknats till endast
600 000 kr. talar för en kommunal finansiering av verksamheten.
Vad utskottet med anledning av motionerna 799 (c) och 2673 (m), båda
motionsyrkandena såvitt nu är i fråga, anfört om statsbidragen till medborgarvittnen
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels utskottet under 10 bort hemställa
10. beträffande statsbidrag till medborgarvittnen att riksdagen med
anledning av motionerna 1984/85:799 och 2673, båda motionsyrkandena
såvitt nu är i fråga, som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
7. Anslag till länsstyrelserna (mom. 11)
Rolf Dahlberg, Bertil Danielsson, Margareta Gard och Erik Olsson (alla
m) anser - under förutsättning av bifall till reservationerna 1, 5 och 6 - att
dels den del av utskottets betänkande på s. 11 som börjar ”Utskottet har”
och slutar ”anslagsberäkning tillstyrks” bort lyda:
Utskottet har ovan ställt sig bakom förslagen i motion 2673 (m) i vad avser
besparingar vid länsstyrelsernas lantmäteri- och planenheter samt avveckling
av länsstyrelsernas priskontor och statsbidraget till medborgarvittnen. Mot
bakgrund härav kan även anslaget till länsstyrelserna minskas med 25,6
milj. kr. i enlighet med förslaget i samma motion.
BoU 1984/85:21
17
Utskottets ställningstagande i denna del innebär att regeringens förslag
samt motionerna 371 (fp) och 799 (c), båda motionsyrkandena såvitt nu är i
fråga, avstyrks.
dels utskottet under 11 bort hemställa
11. beträffande anslag till länsstyrelserna att riksdagen med bifall till
motion 1984/85:2673 såvitt nu är i fråga och med anledning av
regeringens förslag och motion 1984/85:799 såvitt nu är i fråga samt
med avslag på motion 1984/85:371 såvitt nu är i fråga till Länsstyrelserna
m. m. för budgetåret 1985/86 under trettionde huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag av 1 959 927 000 kr.,
8. Anslag till länsstyrelserna (mom. 11)
Kjell A. Mattsson (c) anser - under förutsättning av bifall till reservation 6
- att
dels den del av utskottets betänkande på s. 11 som börjar ”Utskottet har”
och slutar ”anslagsberäkning tillstyrks” bort lyda:
Utskottet har ovan tillstyrkt förslaget i motion 799 (c) om att statsbidraget
för medborgarvittnen skall avvecklas. Därmed kan anslaget till länsstyrelserna
m. m. minskas med statens beräknade kostnad härför, dvs. med 0,6
milj. kr. Motion 799 (c) tillstyrks såvitt nu är i fråga. Regeringsförslaget samt
motionerna 371 (fp) och 2673 (m), båda motionsyrkandena såvitt nu är i
fråga, avstyrks.
dels utskottet under 11 bort hemställa
11. beträffande anslag till länsstyrelserna att riksdagen med bifall till
motion 1984/85:799 såvitt nu är i fråga, med anledning av
regeringens förslag och motion 1984/85:2673 såvitt nu är i fråga
samt med avslag på motion 1984/85:371 såvitt nu är i fråga till
Länsstyrelserna m. m. för budgetåret 1985/86 under trettonde
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 1 984 927 000 kr.,
9. Anslag till länsstyrelserna (mom. 11)
Olle Grahn (fp) anser - under förutsättning av bifall till reservation 2 - att
dels den del av utskottets betänkande på s. 11 som börjar ”Utskottet har”
och slutar ”anslagsberäkning tillstyrks” bort lyda:
Utskottet har ovan tillstyrkt förslaget i motion 371 (fp) om att ytterligare
resurser behöver tillföras länsstyrelsernas naturvårdsenheter. Mot bakgrund
härav bör även anslaget till länsstyrelserna ökas med 4 milj. kr. för
budgetåret 1985/86 enligt förslaget i samma motion.
Utskottets ställningstagande i denna del innebär att regeringens förslag
samt motionerna 799 (c) och 2673 (m), båda motionsyrkandena såvitt nu är i
fråga, avstyrks.
BoU 1984/85:21
18
dels utskottet under 11 bort hemställa
11. beträffande anslag till länsstyrelserna att riksdagen med bifall till
motion 1984/85:371 såvitt nu är i fråga och med anledning av
regeringens förslag samt med avslag på motionerna 1984/85:799
och 2673, båda motionsyrkandena såvitt nu är i fråga, till Länsstyrelserna
m. m. för budgetåret 1985/86 under trettonde huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag av 1 989 527 000 kr.,
BoU 1984/85:4 y
19
Skatteutskottets yttrande Bilaga i
1984/85:4 y
om skatteförvaltningen och kronofogdemyndigheterna
Till bostadsutskottet
Bostadsutskottet har berett skatteutskottet tillfälle att yttra sig över
proposition 1984/85:100 bilaga 9 såvitt avser anslag till de lokala skattemyndigheterna
och kronofogdemyndigheterna samt bilaga 15 såvitt avser länsstyrelsernas
skatteförvaltningar jämte motioner. Skatteutskottet får med anledning
härav anföra följande.
Länsstyrelsernas skatteförvaltning och de lokala skattemyndigheterna
Anslagsfrågor
Anslagen
till länsstyrelsernas skatteförvaltning behandlas i bilaga 15 till
budgetpropositionen (civildepartementet). Budgetförslaget innebär att länsstyrelsernas
skatteavdelningar samt taxeringsavdelningen och uppbörds- och
dataenheterna vid länsstyrelsen i Stockholms län tilldelas medel utan
utgiftsminskningar på 2 %. Bl. a. tillskjuts 12,7 milj. kr. för arbetet med en
samordnad uppbörd av källskatt och arbetsgivaravgift. Eftersom denna
samordnade uppbörd även medför en utökad registrering av uppbördsdeklarationer
vid länsstyrelsernas dataenheter har också en tillfällig förstärkning
av 2,5 milj. kr. beräknats för detta merarbete. Av den för skatteavdelningarna
beräknade lönesumman ställs 5 milj. kr. till regeringens disposition för att
fördelas på de länsstyrelser som har särskilda svårigheter att finansiera sitt
rekryteringsbehov i vad avser handläggare på skatteavdelningarna.
För de lokala skattemyndigheternas vidkommande föreslås i bilaga 9 till
budgetpropositionen (budgetdepartementet) ett förslagsanslag av
838492000 kr. för budgetåret 1985/86. Förslaget innebär att även dessa
myndigheter undantas från den generella besparingen på 2 % och att hänsyn
har tagits till de nya arbetsuppgifterna avseende den samordnade uppbörden
av källskatt och arbetsgivaravgifter. Sammanlagt 35 milj. kr. har beräknats
för knappt 250 tjänster som inrättats vid myndigheterna för detta ändamål.
De lokala skattemyndigheterna tillförs dessutom extra resurser - 7,2
milj. kr., varav 4 milj. kr. i viss mån är av engångskaraktär — för arbetet med
den nya fastighetsskatten. Av den för de lokala skattemyndigheterna
beräknade lönesumman ställs en viss del, totalt 5 milj. kr., till riksskatteverkets
(RSV) förfogande att fördelas till de län som på grund av stora avgångar
har svårigheter att tillgodose sitt rekryteringsbehov av handläggare. Därut
-
BoU 1984/85:4 y
20
över föreslås att 15 milj. kr., som myndigheterna disponerar under innevarande
budgetår för arbetet med den reformerade inkomstbeskattningen,
skall stå till myndigheternas förfogande även under budgetåret 1985/86.
I motionerna 2297 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) och 2152 av Kjell
Mattsson m. fl. (c) yrkas att anslaget till de lokala skattemyndigheterna skall
minskas med 7,2 milj. kr. eller med ett belopp som motsvarar kostnaderna
för den nya fastighetsskatten. Motionärerna hänvisar till att de i annat
sammanhang yrkat att fastighetsskatten skall avskaffas.
Den nya statliga fastighetsskatten beslutades av riksdagen den 14 december
1984. Under innevarande riksmöte har skatteutskottet avstyrkt ett antal
motionsyrkanden om skattens omedelbara avskaffande (SkU 1984/85:36).
Mot den bakgrunden anser utskottet att de lokala skattemyndigheterna bör
tilldelas de medel som behövs för arbetet med den nya skatten, och utskottet
har ingen erinran mot det belopp om 7,2 milj. kr. som beräknats för
budgetåret 1985/86.
Utskottet har inte heller i övrigt funnit anledning till erinran mot
propositionen i berörda delar. Det föreslagna anslaget till de lokala
skattemyndigheterna finner utskottet väl avvägt. Utskottet föreslår därför
att bostadsutskottet tillstyrker propositionen i nu aktuella delar och avstyrker
motionerna.
Organisationsfrågor
I motion 1476 av Stig Josefson m. fl. (c) begärs en redovisning av den
pågående översynen av skatteadministrationen. Motionärerna anser att
regeringen dröjt för länge med att ge sin syn på hur administrationen på
skatte- och avgiftsområdet bör organiseras i framtiden.
Frågor som rör den regionala och lokala organisationen på beskattningsområdet
övervägs eller har nyligen övervägts i skilda sammanhang. Bl. a.
skall skatteförvaltningsutredningen (Fi 1984:03) - med utgångspunkt i att
det skall finnas en fristående länsskattemyndighet - senast den 1 juli 1985
lägga fram förslag hur en effektiv styrning och samordning av skatteförvaltningen
bör utformas. Vidare undersöker deklarationskontrollsutredningen
(B 1982:06) möjligheterna att decentralisera viss del av skatteadministrationen
till de lokala skattemyndigheterna. Även skatteförenklingskommitténs
(B 1982:03) fortsatta arbete torde vara av intresse i detta sammanhang.
Nämnas kan också att statskontoret nyligen har lagt fram förslag till
regeringen om hur en från länsstyrelsen fristående skatteförvaltning i
Norrbottens län bör vara inrättad. Regeringen har lämnat förslaget vidare till
skatteförvaltningsutredningen.
Enligt vad utskottet erfarit fortskrider skatteförvaltningsutredningens
arbete planenligt med sikte på att lägga fram ett betänkande före halvårsskif
-
BoU 1984/85:4 y
21
tet. Mot den bakgrunden anser utskottet att det inte finns någon anledning
att begära en redovisning av utredningsarbetet.
Kronofogdemyndigheterna
I bilaga 9 till budgetpropositionen (finansdepartementet) föreslår regeringen
ett förslagsanslag till kronofogdemyndigheterna av 551539000 kr.
Detta innebär att kronofogdemyndigheterna i viss mån undantas från den
allmänna 2-procentiga besparingen. Anslaget minskas visserligen med 2%
eller totalt 10,4 milj. kr. men samtidigt återförs 5 milj. kr. och ställs till RSV:s
disposition för att av verket fördelas mellan de resurssvagaste myndigheterna.
Vidare förutskickas vissa åtgärder när det gäller mindre distrikt med
endast en kronofogdetjänst som blivit vakant. Om det är förenat med
svårigheter att återbesätta tjänsten bör den enligt propositionen vakantsättas.
Vidare bör vissa administrativa funktioner - t. ex. den övergripande
ledningsfunktionen samt planering och budgetfrågor — förläggas till en
annan kronofogdemyndighet i länet. Chefen för den myndigheten bör
samtidigt förordnas att fullgöra uppgifter som åvilar kronofogden vid den
myndighet där chefstjänsten är vakantsatt.
Börje Hörnlund (c) anser att åtgärderna med avseende på mindre distrikt
där kronofogdetjänsten är vakant inte bör genomföras. Enligt motionärens
mening syftar åtgärderna till en indragning av kronofogdedistrikt. Han begär
i motion 2145 ett uttalande att den decentraliserade strukturen inom
kronofogdemyndigheterna skall upprätthållas.
Jan Hyttring och Bertil Jonasson (båda c) kritiserar den i propositionen
föreslagna ordningen för extratilldelning till vissa distrikt genom RSV:s
försorg. De yrkar i motion 1473 att länsstyrelserna skall fördela anslagen till
sina egna kronofogdedistrikt och att således endast nettoeffekten —
5,4milj. kr. - skall inbesparas i kronofogdemyndigheternas anslag. Genom
RSV:s fördelning kommer enligt motionärernas mening endast de större
distrikten att få ekonomisk förstärkning.
Vad först gäller frågan om kronofogdemyndigheternas struktur vill
utskottet erinra om sitt uttalande i höstas att frågan om landets indelning i
kronofogdedistrikt bör anstå i avvaktan på att kompletterande utredningar
genomförts (SkU 1984/85:3). Som finansministern påpekat kan, utöver de
ovan nämnda utredningarna om skatteväsendets framtida organisation, även
skatteindrivningsutredningens arbete komma att bidra till att denna fråga
ytterligare belyses. I samma betänkande framhöll utskottet att exekutionsväsendets
arbets- och personalorganisation under tiden kunde successivt
anpassas till nya förutsättningar. De i propositionen förutskickade åtgärderna
beträffande vissa mindre distrikt får enligt utskottets mening ses mot
bakgrund av just de förutsättningar som finns att inom ramen av tillgängliga
resurser och befintlig organisation bedriva verksamheten så effektivt och
rationellt som möjligt. Eftersom åtgärderna inte innebär någon indragning
BoU 1984/85:4 y
22
av distrikt finner utskottet att de inte strider mot det förenämnda uttalandet
om den framtida organisationen. Till följd av det sagda anser utskottet att
bostadsutskottet bör avstyrka motion 2145.
Vad härefter gäller frågan i vilken ordning extra resurser skall tillskjutas
vissa arbetstyngda distrikt vill utskottet understryka att den av finansministern
aviserade metoden har prövats under innevarande budgetår och
befunnits fungera väl. Detta torde hänga samman med att RSV, som är
centralmyndighet för administrationen av exekutionsväsendet, har den
erforderliga överblicken över var resurserna bäst behövs och snabbt kan sätta
in dem. Utskottet anser därför att bostadsutskottet även bör avstyrka motion
1473.
I övrigt finner utskottet det föreslagna anslaget till kronofogdemyndigheterna
väl avvägt. Utskottet föreslår därför att bostadsutskottet tillstyrker
propositionen.
En annan fråga som berör indrivningsväsendet har tagits upp av vpk i
motion 470. Vpk yrkar att förslag om en effektivare indrivning av obetalda
reavinstskatter snarast bör föreläggas riksdagen. En sådan åtgärd bör enligt
motionärerna ingå som ett led i en social bostadspolitik.
Utskottet vill med anledning härav erinra om att man vid indrivning inte
har olika rutiner beroende på varifrån restförda skatter härrör. Utskottet vill
också peka på de olika åtgärder som man på ett allmänt plan vidtagit för att
effektivera verksamheten och förbättra indrivningsresultatet. Hit hör, som
nämns i propositionen, ökade satsningar på komplicerade indrivningsfall och
införandet av det ADB-baserade redovisningssystemet för exekutionsväsendet
— REX. Vidare kan nämnas regeringens förslag till utvidgning av det
allmännas möjligheter att ta i anspråk återbetalningar av skatter och avgifter
för betalning av fordringar som det allmänna har på återbetalningsberättigade
personer. Detta förslag har riksdagen ännu inte tagit ställning till men det
har tillstyrkts av utskottet, dock icke av moderata samlingspartiets representanter.
På utredningssidan kan erinras om skatteindrivningsutredningens
arbete som syftar till att effektivera kronofogdemyndigheternas verksamhet.
Mot bakgrund av det anförda bör bostadsutskottet enligt skatteutskottets
uppfattning avstyrka motionen såvitt nu är i fråga.
Stockholm den 12 mars 1985
På skatteutskottets vägnar
RUNE CARLSTEIN
Närvarande: Rune Carlstein (s). Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c),
förste vice talman Ingegerd Troedsson (m), Olle Westberg (s), Hagar
Normark (s), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s),
Kjell Johansson (fp), Anita Johansson (s)*, Ewy Möller (m), Bruno
Poromaa (s), Erkki Tammenoksa (s) och Torgny Larsson (s).
* Ej närvarande vid justeringen.
BoU 1984/85:4 y
23
Avvikande meningar
Länsstyrelsernas skatteförvaltning och de lokala skattemyndigheterna. Anslagsfrågor
1.
Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), förste vice talman Ingegerd
Troedsson (m), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Kjell Johansson
(fp) och Ewy Möller (m) anför:
Moderata samlingspartiet, centerpartiet och folkpartiet motsatte sig
bestämt införandet av den nya statliga fastighetsskatten. Partierna har under
våren fullföljt sin linje i motioner under allmänna motionstiden. Skulle
kravet på fastighetsskattens avskaffande vinna riksdagens bifall förutsätter vi
att anslaget för administrationen av skatten bortfaller.
Kronofogdemyndigheterna
2. Stig Josefson och Ingemar Hallenius (båda c) anser att det avsnitt av
utskottets yttrande som börjar på s. 21 med ”Vad först” och slutar på s. 22
med ”tillstyrker propositionen” bort ha följande lydelse:
I budgetpropositionen framhåller finansministern att frågan om exekutionsväsendets
framtida organisation bör anstå tills vidare. Denna ståndpunkt
rimmar enligt utskottet väl med utskottets uttalande i höstas att frågan
om landets indelning i kronofogdedistrikt bör anstå i avvaktan på att
kompletterande utredningar genomförts. Detta innebär vidare enligt utskottets
uppfattning att inga åtgärder bör vidtas i syfte att föregripa eller bereda
väg för ett senare beslut om distriktsindragningar. De mindre distrikten bör
således behållas som självständiga och arbetsdugliga enheter, och de bör få
tillräckliga resurser för att utföra en meningsfull verksamhet.
Vissa åtgärder som föreslås i propositionen avviker på ett betänkligt sätt
från de ovan angivna riktlinjerna. Metoden att låta RSV fördela medel till
vissa distrikt torde, som påpekas i motion 1473, leda till att endast de större
distrikten får ekonomisk förstärkning, trots att det i skilda sammanhang har
visats att de minsta och medelstora distrikten är de mest effektiva. Utskottet
anser därför att länsstyrelserna även fortsättningsvis bör fördela anslagen till
sina egna kronofogdedistrikt.
Aven de åtgärder som aviserats i fråga om mindre distrikt med vakant
kronofogdetjänst har utskottet svårt att acceptera. Åtgärderna riskerar
enligt utskottets mening att utarma dessa distrikt på ett sätt som omöjliggör
för dem att fortsätta som självständiga enheter. Utskottet anser vidare att
åtgärderna innebär en organisationsförändring som strider mot uttalandet att
distriktsorganisationen tills vidare skall bestå. Utskottet motsätter sig därför
att åtgärderna genomförs och förordar i stället att även de mindre distrikten
tillförs resurser som gör det möjligt för dem att fungera meningsfullt och
effektivt.
BoU 1984/85:4 y
24
På grund av det anförda anser utskottet att bostadsutskottet bör tillstyrka
motionerna 2145 och 1473 och avstyrka propositionen i motsvarande del.
BoU 1984/85:4 y
25
Jordbruksutskottets yttrande Bilaga 2
1984/85:2 y
om anslaget till länsstyrelserna, m. m.
Till bostadsutskottet
Genom beslut den 5 februari 1985 har bostadsutskottet berett jordbruksutskottet
tillfälle att yttra sig över proposition 1984/85:100 bil. 15 rörande
anslag till länsstyrelsernas naturvårdsenheter jämte motionerna 1984/85:371
och 1984/85:1132.
Utskottet
Regeringen har i proposition 1984/85:100 bil. 15 (s. 84 ff.) under punkt B 1
länsstyrelserna m.m. föreslagit att riksdagen till Länsstyrelserna m.m. för
budgetåret 1985/86 anvisar ett förslagsanslag av 1 985 527 000 kr.
Enligt motion 370 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) har länsstyrelsernas
naturvårdsenheter drabbats av betydande nedskärningar, samtidigt som en
rad nya uppgifter tillkommit. Detta har inneburit att lagreglerade uppgifter
på många håll inte kunnat utföras. Än svårare har det varit att sköta den
förebyggande miljövården. Med hänvisning till det anförda föreslår motionärerna
i en följdmotion, nr 371, att ytterligare 4 milj. kr. tillförs länsstyrelsernas
naturvårdsenheter.
I motion 1132 av Bertil Måbrink (vpk) anförs att Gävleborgs län drabbats i
särskilt hög grad av kvicksilverförekomst i insjöfisk men också av problem
med nedgrävda miljöfarliga kemikalier. Detta ställer krav på statsmakterna
att se till att naturvårdsenheten i länet får tillräckliga resurser. Motionen
utmynnar i förslag om en översyn av länsstyrelsens ökade resursbehov för
åtgärder i enlighet med miljöskyddslagen.
Utskottet vill inledningsvis erinra om att länsstyrelserna vid 1984 års
budgetbehandling tilldelades ökade resurser för arbete inom miljöskyddsområdet.
I ett yttrande till bostadsutskottet vid riksmötet 1983/84 över bl. a.
ett motionsyrkande (fp) om ytterligare resursförstärkningar hänvisade
jordbruksutskottet till den nyssnämnda anslagsuppräkningen och till vissa
förstärkningar i övrigt under jordbruksdepartementets huvudtitel (JoU
1983/84:2 y).
I anslutning till det nu aktuella regeringsförslaget jämte motioner vill
utskottet liksom tidigare understryka att prövning och tillsyn enligt miljöskyddslagen
är en viktig del i en aktiv miljöpolitik. Med hänsyn till det
statsfinansiella läget är det emellertid också - som föredragande departementschefen
anför i bil. 15 till budgetpropositionen - nödvändigt att
fortlöpande pröva länsstyrelsernas arbetsuppgifter och se om vissa uppgifter
kan slopas eller förenklas. För att intensifiera denna prövning avser
BoU 1984/85:4 y
26
föredraganden återkomma med förslag om att statskontoret får i uppdrag att
i samverkan med bl. a. länsstyrelsernas organisationsnämnd göra en genomgång
av länsstyrelsernas arbetsuppgifter exkl. skatteförvaltningen. Utskottet
vill i anslutning härtill nämna att jordbruksministern i bilaga 11 till
budgetpropositionen aviserat en särskild översyn av naturvårdsförvaltningens
organisation och funktion (bil. lis. 97). Det bör tilläggas att kostnaderna
för länsstyrelsernas verksamhet på miljöskyddsområdet i icke oväsentlig
utsträckning täcks med avgifter, med verkan fr. o. m. den 1 juli 1984.
Närmare bestämmelser finns i förordningen (1984:380) om avgifter för
prövning och tillsyn enligt miljöskyddslagen samt i förordningen (1984:381)
om täktavgift.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att bostadsutskottet
tillstyrker regeringens förslag i nu aktuellt hänseende och avstyrker motion
371.
Vad beträffar motion 1132 kan utskottet i och för sig instämma i påståendet
att de angivna miljöproblemen är allvarliga och bör bli föremål för åtgärder i
olika sammanhang. Inom ramen för den mera övergripande bedömning av
länsstyrelsernas resursbehov som det ankommer på riksdagen att göra finns
dock enligt utskottets mening inte tillräckligt underlag för att peka ut ett visst
län såsom mera belastat av miljöstörningar än andra. Utskottet anser med
hänsyn härtill att motion 1132 inte bör föranleda någon särskild åtgärd från
riksdagens sida.
Stockholm den 26 februari 1985
På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON
Närvarande: Einar Larsson (c), Håkan Strömberg (s), Grethe Lundblad (s),
Ove Karlsson (s), Hans Wachtmeister (m), Martin Segerstedt (s), Sven Eric
Lorentzon (m), Jan Fransson (s), Margareta Winberg (s), Jens Eriksson (m),
Börje Stensson (fp), John Andersson (vpk), Bengt Kronblad (s), Lennart
Brunander (c) och Bo Arvidson (m).
Avvikande meningar
1. Börje Stensson (fp) anser att den del av utskottets yttrande på s. 26 som
börjar med ”Med hänvisning” och slutar med ”motion 371” bort ha följande
lydelse:
Vad utskottet nu anfört innebär inte att resursbehovet hos länsstyrelsernas
naturvårdsenheter kan anses ha blivit tillgodosett. Som bl. a. framgår av
motion 370 och av naturvårdsverkets anslagsframställning har såväl miljöskydds-
som naturvårdsfrågor uppenbart blivit lidande av de generella
BoU 1984/85:4 y
27
sparmetoder som tillämpats under senare år. Behovet av t. ex. personalförstärkningar
är mycket stort och kan inte tillgodoses genom omprioriteringar
inom den redan nedskurna miljö- och naturvårdssektorn. Med hänsyn härtill
ansluter sig utskottet till motionsyrkandet om en uppräkning av anslaget till
länsstyrelsernas naturvårdsenheter med 4 milj. kr.
2. John Andersson (vpk) anser att den del av utskottets yttrande på s. 26 som
börjar med ”Vad beträffar” och slutar med ”riksdagens sida” bort ha
följande lydelse:
Vad beträffar motion 1132 kan utskottet instämma i påståendet att de
angivna miljöproblemen är allvarliga och bör bli föremål för åtgärder i olika
sammanhang. Inom ramen för den mera övergripande bedömning av
länsstyrelsernas resursbehov som det ankommer på riksdagen att göra finns
dock enligt utskottets mening inte tillräckligt underlag för att peka ut ett visst
län såsom mera belastat av miljöstörningar än andra. Utskottet anser därför
att regeringen bör göra en översyn i vad gäller ökade resursbehov hos
samtliga läns naturvårdsenheter. Genom en sådan översyn skulle yrkandet i
motion 1132 till stor del bli tillgodosett.