Bostadsutskottets betänkande
1984/85:17

om energibesparande åtgärder i bostäder m. m. (prop. 1984/85:100
delvis och prop. 1984/85:125 delvis)
Sammanfattning

I betänkandet behandlas dels vad i budgetpropositionen föreslagits om
stöd till energisparåtgärder inom bostadsbeståndet m. m. samt till information
och utbildning m. m. jämte nio motioner, dels vad i proposition
1984/85:125 bilaga 8 föreslagits om anslag till stöd till energisparåtgärder på
tilläggsbudget III för innevarande budgetår samt om utnyttjande av 25 milj.
kr. av 1984 års ram för beslut om tilläggslån under första halvåret 1985. Två
motionsyrkanden väckta med anledning av det senare förslaget behandlas
också i betänkandet.

Regeringens förslag i sin helhet tillstyrks av utskottet. Häremot stående
motionsyrkanden avstyrks.

Till betänkandet har fogats 15 reservationer och 2 särskilda yttranden.

1 Propositionerna

Regeringen har i proposition 1984/85:100 bilaga 13 (bostadsdepartementet)
under B 17 och 18 föreslagit riksdagen att under elfte huvudtiteln för
budgetåret 1984/85 anvisa

1. till Bidrag till energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m.
ett reservationsanslag av 390 000 000 kr.,

2. till Information och utbildning m. m. ett reservationsanslag av
116 000 000 kr.

Regeringen har i proposition 1984/85:125 bilaga 8 (bostadsdepartementet)
under B 6 och B 17 föreslagit riksdagen att

1. medge att 25 000 000 kr. av 1984 års ram för beslut om tilläggslån som
avser åtgärder för att avhjälpa byggskador och byggfel, ändrad lägenhetssammansättning
eller grundförstärkning får användas för beslut under första
halvåret 1985,

2. till Bidrag till energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m.
på tilläggsbudget III till statsbudgeten under elfte huvudtiteln för budgetåret
1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 62 000 000 kr.

2 Motionerna m. m.

Utskottet har i detta sammanhang behandlat

dels de under allmänna motionstiden väckta motionerna 1984/85:

1 Riksdagen 1984/85.19sami Nr 17

BoU 1984/85:17

651 av Tore Claeson (vpk) och Larz Johansson (c) vari hemställs att
riksdagen beviljar erforderligt anslag av engångskaraktär så att tidigare
beslutat energisparstöd för tiden före den 1 juli 1984 kan utbetalas såsom
riksdagen avsett,

782 av Elis Andersson (c) vari hemställs att riksdagen beslutar att
kakelugnar skall komma in under samma bestämmelser som värmepumpar
då det gäller att få bidrag till energisparåtgärder,

1472 av Birgitta Hambraeus (c) vari hemställs att riksdagen beslutar som
sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om
introduktionen av bättre uppvärmningssystem,

2139 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) vari såvitt nu är i fråga hemställs

16. att riksdagen beslutar att under anslaget B 17 Bidrag till energibesparande
åtgärder för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av
340 000 000 kr.,

17. att riksdagen beslutar att bidragsgivningen till energibesparande
åtgärder avvecklas fr. o. m. den 1 juli 1985,

18. att riksdagen beslutar att avslå det begärda anslaget på 116 000 000 kr.
under B 18 Informationsutbildning m. m.,

2152 av Kjell Mattsson m. fl. (c) vari såvitt nu är i fråga hemställs

15. att riksdagen beslutar att under anslaget B 18 anvisa ett med 53 milj.
kr. förhöjt anslag på 169 000 000 kr.,

16. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om avvecklingsperiod m.m. angående bidraget till
kommunal energirådgivning,

2209 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari - med hänvisning till motion
1984/85:2208 - föreslås att riksdagen med ändring i proposition 1984/85:100
bil. 13 Bostadsdepartementet B 18 Information och utbildning m. m. anvisar
ett i förhållande till regeringens förslag med 67 000 000 kr. förhöjt belopp,

2678 av Marianne Karlsson (c) vari såvitt nu är i fråga hemställs att
riksdagen beslutar begära att regeringen intensifierar forskning och utveckling
av ventilation och värmeåtervinning ur frånluft samt stimulera introduktion
på marknaden av de system som i dag uppvisar den högsta verkningsgraden
(motionsyrkandet i vad avser forskning och utveckling behandlas i
betänkandet BoU 1984/85:16),

2801 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari såvitt nu är i fråga hemställs

31. att riksdagen beslutar att avskaffa energisparbidragen från den 1 juli
1985,

32. att riksdagen beslutar att till Bidrag till vissa energibesparande
åtgärder inom bostadsbeståndet m.m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett
reservationsanslag av 340 000 000 kr.,

BoU 1984/85:17

33. att riksdagen beslutar att inte anvisa något anslag till Information och
utbildning m.m. för budgetåret 1985/86,

dels den med anledning av proposition 1984/85:120 (industridepartementet)
väckta motion 1984185:2878 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) vari såvitt nu
är i fråga hemställs

3. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag innebärande att
till anslaget Bidrag till energibesparande åtgärder i bostadsbeståndet m.m.
anvisa ytterligare 300 000 000 kr.,

dels de med anledning av proposition 1984/85:125 bilaga 8 (bostadsdepartementet)
väckta motionerna 1984185:

3039 av Kerstin Ekman och Olle Grahn (båda fp) vari såvitt nu är i fråga
hemställs

2. att riksdagen beslutar att medge att 17 000 000 kr. av 1984 års ram för
beslut om tilläggslån som avser åtgärder för att avhjälpa byggskador och
byggfel, ändrad lägenhetssammansättning eller grundförstärkning får användas
för beslut under första halvåret 1985,

3041 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) vari såvitt nu är i fråga hemställs att
riksdagen beslutar att inte anvisa ytterligare medel till elfte huvudtiteln
bostadsdepartementet för budgetåret 1984/85 (motionsyrkandet i vad avser
anslag till bostadsstyrelsen behandlas i betänkandet Bou 1984/85:20).

Företrädare för Göteborgsregionens kommunalförbund och Föreningen
Sveriges energirådgivare har lämnat synpunkter på det statliga stödet till
kommunernas besiktnings- och rådgivningsverksamhet. Företrädare för
Industrigruppen för energihushållning i byggnader har lämnat synpunkter på
frågor om energihushållningen i bostadsbeståndet m. m.

3 Utskottet

3.1 Inledning

De nu gällande riktlinjerna för energihushållningen i bebyggelsen lades
fast av riksdagen år 1981 (prop. 1980/81:133, CU 37). Riktlinjerna innebär
bl. a. att verksamheten skall riktas in på att minska den årliga energianvändningen
i 1978 års byggnadsbestånd med ca 48 terrawattimmar (TWh) brutto,
varav en mindre del efter år 1988.1 anslutning härtill aviserades dessutom att
en omprövning av energihushållningsprogrammet i sin helhet avsågs ske
omkring år 1985.

Statens råd för byggnadsforskning (BFR), statens planverk, bostadsstyrelsen
och statens institut för byggnadsforskning (SIB) har haft i uppdrag att
utarbeta ett underlag för omprövningen av riktlinjerna för energisparverksamheten
i byggnader m. m. BFR har planerat och samordnat arbetet som
bl. a. resulterat i rapporten (G26:1984) Energi 85 - Energianvändning i

1* Riksdagen 1984185. 19 sami. Nr 17

BoU 1984/85:17

bebyggelse. Statens energiverk, som har haft i uppdrag att ta fram underlag
för en omprövning av det samlade energihushållningsprogrammet, har
redovisat sina bedömningar i rapporten (1984:2) Energihushållningsprogrammets
effekter. Även i andra sammanhang har frågor kring energihushållningsprogrammets
effekter m. m. uppmärksammats. I den av BFR
nyligen utgivna rapporten (T3:1985) Styr styrmedlen energihushållningen?
tas upp frågan om stimulans och hinder i byggsektorn i vad avser energiåtgärder.

Riksdagen har genom proposition 1984/85:120 om riktlinjer för energipolitiken
förelagts förslag till preciseringar bl. a. av energipolitiken. I propositionen
framförs att de tidigare antagna energipolitiska målen börstå fast. Inom
ramen för de övergripande målen görs vissa preciseringar. Det gäller i första
hand omställningen av energisystemet från olja till förnybara och inhemska
energikällor samt strategin för att avveckla kärnkraften. I strategin för att
avveckla kärnkraften ingår bl. a. en ändamålsenlig elanvändningspolitik,
som innebär att el i framtiden bör reserveras för i första hand de områden där
den är svår eller omöjlig att ersätta. Som exempel på sådana områden nämns
industrins behov, spårbunden trafik, service, belysning och hushållsel.
Under en övergångsperiod bör dock enligt förslaget den goda tillgången på el
kunna utnyttjas för att ersätta olja och kol, främst för uppvärmningsändamål.
I ett längre perspektiv föreslås denna el ersatt genom sparande,
övergång till inhemska bränslen, naturgas, solenergi och annan ny teknik för
uppvärmning. Enligt förslaget i propositionen bör el för uppvärmning i allt
väsentligt endast användas i omställbara flexibla och utvecklingsbara system
eller i kombination med extremt energisnål teknik.

Propositionen har hänvisats till näringsutskottet. I ett yttrande (BoU
1984/85:5 y) till näringsutskottet har bostadsutskottet behandlat propositionens
förslag, bl. a. i vad avser energianvändning och energihushållning i
bebyggelsen.

Det av riksdagen hösten 1983 beslutade bostadsförbättringsprogrammet
(prop. 1983/84:40 bil. 9, BoU 11) syftar bl. a. till att åstadkomma en
nödvändig förbättring och ett ökat underhåll av vårt bostadsbestånd. Bland
målen för programmet ingår också att förbättra energihushållningen i
bostadsbeståndet. Som ett generellt villkor för statligt stöd till underhållsoch
förbättringsåtgärder gäller att åtgärderna skall kombineras med de
energisparåtgärder som skäligen kan krävas.

3.2 Stödet till energibesparande åtgärder i bebyggelsen

I samband med riksdagens beslut om det ovan nämnda bostadsförbättringsprogrammet
ändrades det statliga stödet till energibesparande åtgärder i
bostadsbeståndet. Innebörden av beslutet i vad gäller energisparåtgärder
exkl. stöd till uppvärmningsanläggningaräri korthet följande. Lån tas upp på
den oprioriterade kreditmarknaden, och kommunen förutsätts i förekommande
fall lämna kompletterande borgen. Till kapitalkostnaderna för

BoU 1984/85:17

åtgärderna lämnas statligt räntestöd. Stödet utgörs av ett årligt räntebidrag
som lämnas för åtgärder i hus med hyres- eller bostadsrättslägenheter.
Bidraget beräknas utifrån den godkända kostnaden för de utförda åtgärderna
och utgör för schablonbeskattade fastighetsägare hälften av en räntesats
som är 1,5 procentenheter högre än statslåneräntan. För övriga fastighetsägare
är bidraget två procentenheter lägre. Bidragstidens längd, som högst
kan uppgå till 20 år, är avhängig åtgärdernas beräknade livslängd.

För vissa åtgärder lämnas ett riktat bidrag - energisparbidrag - för att
balansera de ändrade villkoren för räntebidrag. Regeringen har av riksdagen
bemyndigats att besluta om för vilka åtgärder och med vilka belopp som
riktade energisparbidrag skall lämnas. Normalt skall bidrag lämnas endast
för åtgärder i hyres- och bostadsrättshus. Energisparbidraget motsvarar för
närvarande i medeltal 20 % av den godkända kostnaden för åtgärderna.

Förslag om en avveckling av energisparbidragen läggs fram i två motioner.

I motion 2139 (m) yrkande 17 hemställs att bidragsgivningen till energibesparande
åtgärder avvecklas fr. o. m. den 1 juli 1985. Enligt motionärerna
har det statliga stödet till energibesparande åtgärder varit omfattande.
Energianvändningen har också pressats ned. Samtidigt framhålls att mycket
av den uppnådda besparingen hade kommit till stånd det statliga stödet
förutan. Avslutningsvis anför motionärerna att energipriserna nu är så höga
att besparingsåtgärder är direkt fastighetsekonomiskt lönsamma och att
stödsystemet därför bör upphöra.

Även i folkpartiets partimotion 2801 yrkande 31 hemställs att energisparbidragen
skall avskaffas från den 1 juli 1985. I sin motivering härför anför
motionärerna att lönsamheten i energibesparande åtgärder nu är så hög att
något direkt stöd inte krävs.

Som framgår av redovisningen ovan har energisparbidragen tillkommit
bl. a. för att motverka den minskning av räntesubventionerna som följde av
omläggningen av långivningen.

Den nuvarande ordningen trädde i kraft den 1 januari 1984. Även om en
prövning av subventionernas omfattning är motiverad finner bostadsutskottet
inte skäl föreligga att nu - mindre än ett och ett halvt år efter det att
bidragen med den nuvarande utformningen infördes - förorda att de helt
avskaffas. Det är enligt utskottets uppfattning viktigt att de energibesparande
åtgärderna i bostäderna verkligen kommer till utförande. Utskottet kan
inte dela vad i motionerna anförts om att energisparåtgärderna skulle
förverkligas om bidragen helt avskaffades. Utskottet avstyrker med det
anförda motionerna 2139 (m) yrkande 17 och 2801 (fp) yrkande 31. Till
frågan om den genomsnittliga bidragsnivån återkommer utskottet nedan.

I budgetpropositionen (bil. 13 s. 105) tas upp frågan om energisparbidragens
genomsnittliga storlek. Som redovisats ovan gäller för närvarande att
energisparbidragen i medeltal skall svara mot 20 % av den godkända
kostnaden för åtgärderna. Med hänsyn till det statsfinansiella läget men även
mot bakgrund av vad de remissinstanser som yttrat sig över rapporten Energi

BoU 1984/85:17

85 anfört beträffande behovet av statligt ekonomiskt stöd till energisparande
åtgärder anser föredragande statsrådet att det riktade energisparbidraget
nu kan minska. Enligt förslaget i budgetpropositionen bör bidragen under
budgetåret 1985/86 i medeltal svara mot 10 % av den godkända kostnaden
för åtgärderna. De ändrade stödreglerna föreslås gälla för de ansökningar
som kommer in till kommunerna efter det att riksdagen har tagit ställning till
budgetpropositionen i denna del. Avslutningsvis anförs dessutom att det
liksom hittills bör ankomma på regeringen att i övrigt besluta om de närmare
villkoren för stödet.

Centerpartiet föreslår i sin med anledning av proposition 120 väckta
partimotion 2878 yrkande 3 såvitt nu är i fråga att energisparbidragen i vad
avser isolering och värmeåtervinning inte reduceras utan i stället förstärks
och blir tillgängliga också för villaägare. Enligt motionsförslaget bör bidrag
utgå för tilläggsisolering av bjälklag, fasad och fönster samt för värmeåtervinning
genom värmeväxling. Vidare anges att energibidraget bör utgå efter den
energispareffekt som uppnås. Bidraget bör enligt förslaget så långt som
möjligt utgå i kronor per mätenhet och reducerat k-värde. I medeltal
förordas att bidragsnivån bör vara 20 % av verklig kostnad.

Utskottet tillstyrker vad i budgetpropositionen förordats och på de skäl
som där angivits förslaget om att minska den genomsnittliga bidragsnivån för
de riktade energisparbidragen samt tidpunkten för ikraftträdandet av de nya
stödreglerna. Utskottets ställningstagande i denna del innebär att motion
2878 (c) yrkande 3 avstyrks i vad gäller den genomsnittliga bidragsnivån.

Motionsyrkandet innefattar dessutom ett förslag om att energisparbidrag
bör utgå efter den energispareffekt som uppnås, oberoende av vilket slags
åtgärder det gäller. Bostadsutskottet har senast under våren 1984 avvisat ett
motsvarande motionsyrkande (BoU 1983/84:21) med hänvisning till att det
enligt utskottets uppfattning inte fanns tillräcklig anledning för riksdagen att
frångå de riktlinjer för stödsystemet som lades fast i propositionen om ett
bostadsförbättringsprogram. Denna bostadsutskottets uppfattning står fast.
Stödsystemets nuvarande utformning är enligt bostadsutskottets mening att
föredra framför det mera tekniska och administrativt svårhanterliga synsätt
som motionsförslaget ger uttryck för. Motion 2878 (c) yrkande 3 avstyrks
även i denna del.

Frågan om energisparbidrag till kakelugnar tas upp i motion 782 (c).
Förslaget i motionen innebär att kakelugnar skall komma in under samma
bestämmelser som värmepumpar då det gäller att få bidrag till energisparåtgärder.
Enligt motionären uppfyller de kakelugnar som görs i dag de krav
som gäller för värmepumpar i bidragshänseende, och de bör därför bli
bidragsberättigade.

Riksdagen beslutade hösten 1983 om ett särskilt investeringsprogram inom
energiområdet för år 1984. Inom ramen för detta program kunde t. o. m.
utgången av år 1984 ett bidrag om högst 15 % utgå till värmepumpar.
Undantagna var dock sådana anläggningar som utnyttjar avluft i småhus eller

BoU 1984/85:17

flerbostadshus. Bidrag kunde ej heller utgå till fastigheter inom fjärrvärmeoch
naturgasförsörjda områden.

Enligt riksdagens beslut om införande av de riktade energisparbidragen
bemyndigades regeringen att närmare bestämma om för vilka ändamål och
med vilka belopp som bidrag skall lämnas. Bland dessa ändamål ingår inte
kakelugnar eller, som framgår ovan, värmepumpar. Det temporära bidraget
till värmepumpar har numera upphört. Utskottet vill inte förorda att de
ändamål för vilka riktade energisparbidrag används utvidgas till att omfatta
också tillförselåtgärder. Vad utskottet nu anfört innebär att motion 782 (c)
avstyrks.

Som redovisats ovan gäller fr. o. m. den 1 januari 1984 ett nytt system för
finansiering bl. a. av energisparåtgärder. I samband med införandet av detta
nya system kunde statligt stöd övergångsvis utgå även enligt äldre regler.
Riksdagen beslöt våren 1984 (BoU 1983/84:33) att ramen för lån och bidrag
till energibesparande åtgärder i bostadshus m. m. för budgetåret 1983/84 får
disponeras även efter halvårsskiftet 1984.

I motion 651 (vpk, c) framhålls att det vid övergångstidens slut visade sig
att de av riksdagen anslagna medlen tog slut innan alla inkomna ansökningar
om stöd enligt de äldre stödformerna hunnit behandlas. Motionärerna
redovisar också ett exempel på en sökande som fått sin ansökan avslagen med
hänvisning till bristen på medel. Det kan enligt motionärerna rimligen inte
vara riksdagens mening att medborgare som uppfyller alla de ställda kraven
blir utan utlovat energisparstöd på grund av medelsbrist. Med hänvisning
härtill hemställs att riksdagen skall bevilja erforderligt anslag av engångskaraktär
så att tidigare beslutat energisparstöd för tiden före den 1 juli 1984 kan
utbetalas såsom riksdagen avsett.

Med anledning av det nu nämnda riksdagsbeslutet beslöt regeringen att
ramen för beslut om lån och bidrag till energibesparande åtgärder i
bostadshus m. m. vid brist på medel skulle användas i första hand för sådana
bidrag som avsågs i förordningen (1982:1273) om statsbidrag till energibesparande
åtgärder i bostadshus m.m. De vidtagna åtgärderna har enligt vad
utskottet erfarit inneburit att så gott som alla efter den 1 juli 1984 kvarstående
sökande har kunnat erhålla energibidrag enligt de äldre bestämmelserna.
Däremot har dessa bidragstagare när det gäller finansieringen av åtgärderna i
övrigt i huvudsak varit hänvisade till lån på den oprioriterade marknaden.

Vad ovan anförts innebär enligt bostadsutskottets mening att förslaget i
motion 651 (vpk, c) får anses i inte ringa grad tillgodosett. Energibidrag har
utgått i så gott som alla aktuella fall. Den finansiering som i övrigt kunnat
erhållas på den oprioriterade marknaden tillgodoser enligt utskottets uppfattning
i rimlig grad ett berättigat behov av krediter för åtgärderna.
Utskottet vill i detta sammanhang också upplysa om att regeringens ovan
nämnda beslut även innebar att myndigheterna på lämpligt sätt skulle hjälpa
de sökande att för finansieringen utöver bidragen få tillgång till lån på den
oprioriterade marknaden. Motion 651 (vpk, c) avstyrks med hänvisning till

1** Riksdagen 1984/85. 19saml. Nr 17

BoU 1984/85:17

det anförda. Vad rör det av motionärerna speciellt aktualiserade ärendet
kommer detta enligt uppgift från bostadsstyrelsen att omprövas.

Avslutningsvis tar utskottet i detta avsnitt upp en motion som berör
introduktionen av bättre system för uppvärmning.

I motion 1472 (c) hemställs om ett riksdagens tillkännagivande om
introduktionen av bättre uppvärmningssystem. Enligt motionären bör direktiven
till bostadsverket utformas tydligare så att bostadsuppvärmningen
anpassas till ett energisystem byggt på hushållning och inhemska förnybara
energikällor i enlighet med riksdagens beslut. Som ett exempel på nuvarande
förhållanden redovisas en bostadslåneblankett som enligt motionärens
uppfattning ger intryck av att bara vissa värmeproducerande anläggningar är
av samhället erkända lösningar.

Nu gällande energipolitiska mål innebär bl. a. att samhällets och industrins
behov av billig och säker energiförsörjning skall tryggas genom ett energisystem
som i största möjliga utsträckning är grundat på varaktiga, helst
förnybara och inhemska energikällor. En effektiv energianvändning och ett
intensifierat energisparande skall främjas inom ramen för en allmänt god
hushållning med begränsade resurser. Det åligger naturligtvis myndigheter
och andra att verka inom ramen för dessa övergripande mål. I sak torde vad i
motionen förordats om energisystemets utformning väl kunna förenas med
gällande energipolitiska mål. Såvitt i motionen tas upp utformningen av
blanketter för ansökan om lån och bidrag till energisparåtgärder bör ansvaret
härför liksom hittills åvila bostadsstyrelsen. Utskottet förutsätter att styrelsen
- inom ramen för av statsmakterna fattade beslut - utformar tillämpningsbestämmelser
m. m. så att de av motionären framförda farhågorna kan
undanröjas. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1472

(c).

3.3 Information och utbildning m. m.

Inom bostadsdepartementets verksamhetsområde har informations- och
utbildningsinsatserna t. o. m. år 1983 varit inriktade enbart på energisparande
i byggnader. Tillkomsten av bostadsförbättringsprogrammet innebär
emellertid att insatserna därefter också har riktats in mot att allmänt
förbättra bostadsmiljön. Verksamheten har härigenom fått en bredare
inriktning än tidigare.

För den statliga informationen m. m. svarar i första hand bostadsstyrelsen,
statens planverk och statens energiverk. Ansvarsfördelningen mellan dessa
myndigheter har främst praktiska grunder och anpassas fortlöpande till hur
målgrupperna och verksamhetens innehåll förändrats. För att bl. a. initiera
ROT-verksamheten i länen har dessutom på regional nivå bildats särskilda
samordningsgrupper.

Kommunerna har för sin besiktnings- och rådgivningsverksamhet enligt
beslut av riksdagen garanterats ett statligt bidrag t. o. m. budgetåret 1985/86.

BoU 1984/85:17

Sedan budgetåret 1977/78 har statligt stöd till denna verksamhet utgått med
sammanlagt omkring 800 milj. kr.

Även till de större bostadsförvaltarna och deras organisationer utgår stöd
för bl. a. rådgivnings- och besiktningsverksamhet. Avsikten med stödet är att
bostadsförvaltarna effektivt och genom egna kanaler skall medverka till ett
ökat intresse för energisparande och annan bostadsförbättring.

I budgetpropositionen (bil. 13 s. 89) erinrar föredragande statsrådet om
att det statliga bidraget till kommunerna för deras besiktnings- och rådgivningsverksamhet
främst har tillkommit för att stimulera uppbyggnaden av en
långsiktig verksamhet av tillräcklig omfattning under kommunalt ansvar.
Vidare anförs att statsmakternas beslut innebär att kommunernas rådgivning
och övriga service inom energiområdet förutsätts svara mot de behov som
finns lokalt ute i kommunerna även efter den 1 juli 1986 - dvs. efter den
tidpunkt då stödet enligt det ursprungliga beslutet skall upphöra att utgå.

När det gäller statens bidrag till kommunerna m. fl. anförs i budgetpropositionen
att bidragen i hög grad måste bli beroende av tillgängliga resurser.
Enligt vad som anförs i budgetpropositionen måste frågan om statens stöd till
fortsatt besiktnings- och rådgivningsverksamhet prövas i ett samlat samhällsekonomiskt
och statsfinansiellt perspektiv. Bl. a. mot bakgrund av det
statsfinansiella läget finns det enligt föredragande statsrådet skäl att redan nu
minska stödets omfattning.

I fråga om besiktningsverksamheten anförs att denna är en naturlig del av
ett underhålls- och ombyggnadsprojekt. Kostnaderna för besiktning räknas
därför in i underlaget för räntestöd och i låneunderlaget för bostadslån. Bl. a.
av detta skäl bedömer föredragande statsrådet att ytterligare statligt stöd till
besiktning inte är motiverat. Kommunerna bör kunna överväga en avgiftsfinansiering
av de besiktningar som utförs i kommunal regi. Det statliga stödet
till den kommunala besiktningsverksamheten bör enligt förslaget därför
upphöra redan vid utgången av år 1985.

Även i fråga om kommunernas rådgivningsverksamhet finner föredragande
statsrådet att övervägande skäl talar mot ett fortsatt statligt stöd. Enligt
förslaget bör även stödet till kommunernas allmänna rådgivning upphöra vid
utgången av år 1985.

Avslutningsvis tas i budgetpropositionen i denna del upp stödet till de
större bostadsförvaltarna och deras organisationer. Föredragande statsrådet
förordar att stöd i begränsad omfattning skall kunna lämnas till andra än
kommunerna under budgetåret 1985/86. I sammanhanget anförs dock att
besiktningar kan finansieras på annat sätt än genom bidrag. Stöd bör enligt
förslaget därför inte lämnas för besiktningsverksamhet för tiden efter år
1985.

Frågan om verksamheten under anslaget till information och utbildning
m.m. tas upp i fyra motioner. I två av motionerna föreslås verksamheten
avvecklad i sin helhet - motionerna 2139 (m) och 2801 (fp). I motion 2152 (c)
föreslås stödet till kommunerna avvecklat under en femårsperiod. Slutligen

BoU 1984/85:17

föreslås i motion 2209 (vpk) att stödet till kommunerna bör utgå även
fortsättningsvis.

Förslaget i motion 2139 (m) yrkande 18 såvitt nu är i fråga innebär att det
statliga stödet till information och utbildning m. m. skall upphöra i sin helhet
fr. o. m. budgetåret 1985/86. När det gäller bidragen till kommunernas
besiktnings- och rådgivningsverksamhet anför motionärerna att statsbidragen
till kommunal verksamhet måste minska. Motionärerna framhåller
också att de flesta av de ändamål som verksamheten avser är sådana som de
antingen motsatt sig eller föreslagit avskaffade.

Även i motion 2801 (fp) yrkande 33 förordas såvitt nu är i fråga att det
aktuella stödet till information och utbildning i sin helhet bör upphöra att
utgå den 30 juni 1985.

I motion 2152 (c) yrkande 16 föreslås att statsbidrag till kommunernas
besiktnings- och rådgivningsverksamhet bör utgå även under nästa femårsperiod,
men att bidraget under denna period skall avvecklas med en femtedel
varje år. Enligt motionärerna har den kommunala verksamheten på området
fyllt och kommer att fylla en viktig funktion. En värdefull kunskap har byggts
upp, och det är enligt motionärerna nu som de verkligt goda resultaten kan
nås. En abrupt avveckling i enlighet med regeringsförslaget anges därför som
negativ. Avslutningsvis förordas i motionen att regeringen bör överlägga
med kommunförbundet så att kommunerna är medvetna om avvecklingen av
det statliga stödet och bygger upp egna resurser för verksamheten.

Med hänvisning till motion 2208 (vpk) förordas i motion 2209 (vpk) såvitt
nu är i fråga att statligt stöd till den kommunala energirådgivningen bör utgå
även i fortsättningen. Enligt motiven i den förra motionen påpekas att den
kommunala energirådgivningen även fortsättningsvis självfallet är i behov av
statligt ekonomiskt stöd. Många kommuner skulle enligt motionärerna
tvingas avveckla denna viktiga verksamhet om regeringens förslag om att
stödet skall upphöra fr. o. m. år 1986 antas av riksdagen.

Inledningsvis behandlar utskottet det statliga stödet till kommunernas
besiktnings- och rådgivningsverksamhet m. m.

Enligt vad som framgår av framställningen ovan har kommunerna för sin
besiktnings- och rådgivningsverksamhet inom energiområdet genom beslut
av riksdagen år 1981 garanterats ett statligt bidrag t.o.m. budgetåret
1985/86. Några utfästelser om statligt stöd för tiden därefter har däremot inte
gjorts av statsmakterna. Som föredragande statsrådet erinrar om i budgetpropositionen
(bil. 13 s. 89) har det statliga bidraget till kommunerna främst
tillkommit för att stimulera uppbyggnaden av en långsiktig verksamhet av
tillräcklig omfattning under kommunalt ansvar. Det får därför förutsättas att
kommunerna sedan uppbyggnadsskedet avslutats dimensionerar besiktningsverksamheten
m. m. så att denna motsvarar de varaktiga lokala
behoven.

När det gäller kommunernas rådgivning på energiområdet bör betonas att
kommunerna genom nyligen vidtagna ändringar i bostadsförsörjningslagen

BoU 1984/85:17

och i lagen om kommunal energiplanering givits ett ökat ansvar på
bostadsförsörjningens och energihushållningens område. Bostadsutskottet
vill, i likhet med föredragande statsrådet, också erinra om att dessa lagar ger
stort utrymme för en anpassning till varje kommuns förutsättningar i skilda
sammanhang.

Med hänvisning till de av föredragande statsrådet åberopade skälen och till
vad utskottet ovan anfört bör enligt bostadsutskottets mening de statliga
bidragen till kommunernas besiktnings- och rådgivningsverksamhet kunna
avvecklas i och med utgången av år 1985 i enlighet med regeringens förslag.
Regeringsförslaget tillstyrks såvitt nu är i fråga. Utskottets ställningstagande
i denna del innebär att motionerna 2139 (m) yrkande 18 såvitt nu är i fråga,
2152 (c) yrkande 16, 2209 (vpk) såvitt nu är i fråga och 2801 (fp) yrkande 33
såvitt nu är i fråga avstyrks.

Utskottet övergår nu till att behandla det statliga stödet till information och
utbildning i övrigt - dvs. stödet till annan verksamhet än kommunernas
besiktnings- och rådgivningsverksamhet.

Till de större bostadsförvaltarna och deras organisationer har stöd lämnats
från anslaget för information och utbildning m. fl. för att dessa effektivt och
genom egna kanaler skall medverka till ett ökat intresse för energisparande
och annan bostadsförbättring. Enligt regeringsförslaget är det värdefullt om
stöd kan lämnas till olika initiativ också under nästa budgetår.

Även enligt bostadsutskottets mening bör stöd i begränsad omfattning
kunna lämnas till de större bostadsförvaltarna och deras organisationer m. fl.
under budgetåret 1985/86. I enlighet med regeringsförslaget bör dock stöd
inte lämnas till besiktningsverksamhet, utan främst till sådan rådgivning och
utvecklingsverksamhet som bedrivs av andra än kommunerna i syfte att
främja nytänkande och initiativ som påskyndar en nödvändig förbättring av
bostadsbebyggelsen. Vad i regeringsprotokollet förordats tillstyrks sålunda
av utskottet. Vad i motionerna 2139 (m) yrkande 18 och 2801 (fp)
yrkande 33 föreslagits om avskaffande av bidraget avstyrks såvitt nu är i
fråga. Utskottet är inte heller berett biträda de aktuella motionsyrkandena i
vad avser ett avskaffande av stödet till vissa myndigheters informationsverksamhet
m. m. Motionsyrkandena avstyrks även i denna del.

Till frågan om anslag till information och utbildning återkommer utskottet
nedan (avsnitt 3.5).

I motion 2678 (c) hemställs såvitt nu är i fråga att regeringen skall stimulera
introduktionen av de system för ventilation och värmeåtervinning ur fränluft
som i dag uppvisar den högsta verkningsgraden. I sin motivering härför anför
motionären att samhällets information till husägarna ofta varit missriktad
och ägnat alltför stort intresse till överisolering och kostnadskrävande
uppvärmningsanordningar utan att husens täthet och tillfredsställande
ventilation med värmeåtervinning ur frånluft blivit tillräckligt beaktade.

De statliga informationsinsatserna på energiområdet är som framgått ovan
betydande. Utskottet förutsätter att de informationsåtgärder som motionä -

BoU 1984/85:17

ren aktualiserat förverkligas inom ramen för oförändrade resurser om
ansvariga myndigheter finner att så bör ske. Motion 2678 (c) avstyrks såvitt
nu är i fråga med hänvisning till det anförda.

3.4 Anslag

Inledningsvis behandlar utskottet i detta avsnitt förslag om anslag på
tilläggsbudget III på statsbudgeten för budgetåret 1984/85 i vad avser bidrag
till energisparåtgärder i bostadsbeståndet.

Med utgångspunkt i av bostadsstyrelsen och av byggnadsstyrelsen gjorda
bedömningar beräknar bostadsministern i proposition 125 (bil. 8 s. 38) att
ytterligare 62 milj. kr. behöver föras upp på anslaget Bidrag till energibesparande
åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. för innevarande budgetår.

I motion 3041 (m) anförs såvitt nu är i fråga att motionärerna i motion 2139
(m) föreslagit att energisparbidragen skall upphöra fr. o. m. den 1 juli 1985
och att inga ytterligare medel därför nu bör beviljas till bidrag till
energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. Enligt motionärerna
får en summering av behovet av medel göras när samtliga lån har beviljats.
Först då kan enligt motionsförslaget ställning tas till hur mycket som behöver
tillskjutas.

Det i proposition 125 redovisade anslagsbehovet är ett utflöde av de av
riksdagen anvisade beslutsramarna och reservationer på anslaget. Tilläggsanslaget
är därmed en förutsättning för att av statsmakterna gjorda
åtaganden skall kunna fullföljas. Utskottet kan också notera att anslagsbehovet
i sig inte ifrågasatts i motion 3041 (m). Motionärernas invändningar mot
förslaget synes därmed snarast avse tidpunkten för när anslag skall beviljas.
Enligt bostadsutskottets mening bör anslag beviljas redan nu i enlighet med
regeringsförslaget så att utbetalningarna av lån och bidrag kan ske utan
onödigt dröjsmål. Riksdagen bör enligt bostadsutskottets mening inte
medverka till att utbetalningarna av redan beviljat stöd försenas med de
olägenheter och kostnader det medför för de berörda.

Vad utskottet ovan anfört innebär att förslaget i proposition 125 om anslag
på tilläggsbudget III för innevarande budgetår till bidrag till energibesparande
åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. tillstyrks av utskottet. Motion 3041
(m) avstyrks såvitt nu är i fråga.

Vad i budgetpropositionen förordats beträffande energisparbidragen
m. m. har biträtts av utskottet. Häremot stående motionsyrkanden har
avstyrkts. Utskottet tillstyrker med hänvisning härtill regeringsförslaget även
i vad avser anslag till energisparbidrag m. m. Utskottets ställningstagande i
denna del innebär att motionerna 2139 (m) yrkande 16,2801 (fp) yrkande 32
och 2878 (c) yrkande 3 såvitt nu är i fråga avstyrks.

Även i vad avser inriktningen m. m. av det statliga stödet till information
och utbildning m.m. har utskottet biträtt förslagen i budgetpropositionen.
Häremot stående motionsyrkanden har avstyrkts. Mot bakgrund härav

BoU 1984/85:17

tillstyrker utskottet regeringsförslaget också i vad avser anslag till information
och utbildning m. m. Motionerna 2139 (m) yrkande 18 såvitt nu är i fråga,
2152 (c) yrkande 15, 2209 (vpk) såvitt nu är i fråga och 2801 (fp) yrkande 33
såvitt nu är i fråga avstyrks därmed.

3.5 Ram för tilläggslån

För åtgärder som avser att avhjälpa byggskador och byggfel samt för
ändrad lägenhetssammansättning och grundförstärkning i vissa fall kan
tilläggslån utgå enligt bestämmelserna i förordningen (1983:1021) om
tilläggslån för ombyggnad av bostadshus m. m. Riksdagen har för beslut om
sådana lån fastställt en ram på 60 milj. kr. för år 1984 och preliminärt samma
belopp för år 1985.

I proposition 125 med förslag om tilläggsbudget III för budgetåret 1984/85
framhålls att verksamheten i vad gäller de nu aktuella tilläggslånen var
begränsad år 1984 och att hela ramen därför inte togs i anspråk. Däremot
förväntas verksamheten öka i omfattning under år 1985. Mot bakgrund härav
föreslås i propositionen att 25 milj. kr. som inte utnyttjades av ramen för år
1984 skall få användas för beslut under första halvåret 1985.

Med anledning av det nu aktuella förslaget i propositionen har två
motionsyrkanden framställts.

I motion 3039 (fp) yrkande 2 förordar motionärerna att endast 17 milj. kr.
av den för år 1984 ej utnyttjade ramen skall få användas för beslut under
första halvåret 1985.1 sin motivering härför hänvisar motionärerna till att de
nu liksom tidigare motsätter sig att tilläggslån skall kunna utgå för ändrad
lägenhetssammansättning.

Förslaget i motion 3041 (m) innebär såvitt nu är i fråga att den outnyttjade
ramen för tilläggslån för budgetåret 1984/85 inte skall få användas under
första halvåret 1985. Enligt motionärerna får ett eventuellt underskott för
budgetåret 1985/86 täckas vid budgetårets slut när beloppen är kända.

Vad i motion 3039 (fp) yrkande 2 anförts om att endast 17 milj. kr. av den
kvarstående ramen skall få användas under första halvåret 1985 har utskottet
inte funnit bärande. Bostadsutskottet har också nyligen (BoU 1984/85:13
s. 39) avstyrkt ett motionsförslag (fp) om att tilläggslån inte skall utgå för
ändrad lägenhetssammansättning. Vad utskottet härvid anfört om att det
inte sällan har visat sig att åtgärder som tar sikte på ändrad lägenhetssammansättning
innebär ökade möjligheter att minska antalet outhyrda lägenheter
och medverkar till att ge bostadsområdena en mer varierad befolkningssammansättning
står fast. Även den nu aktuella ramen bör kunna användas
för tilläggslån för ändrad lägenhetssammansättning. Motion 3039 (fp)
yrkande 2 avstyrks.

Utskottet kan inte heller ställa sig bakom förslaget i motion 3041 (m) om
att den kvarstående ramen inte skall få användas för beslut under första
halvåret 1985. Systemet med ramar syftar till att i förväg fastställa det högsta

BoU 1984/85:17

belopp inom vilket staten åtar sig ett ekonomiskt ansvar. Detta innebär att
när ramen tagits i anspråk fullt ut inga ytterligare beslut får fattas om
ekonomiska åtaganden. Något ”underskott” kan därmed inte uppkomma.
Den av motionärerna föreslagna budgettekniken att eventuella ”underskott”
får täckas vid budgetårets slut när beloppen är kända är därmed inte
möjlig att tillämpa.

Ett budgettekniskt förfarande i enlighet med motionsförslaget skulle enligt
bostadsutskottets mening förutsätta att riksdagen ger regeringen vida
ekonomiska bemyndiganden - något som motionärerna i andra sammanhang
konsekvent motsatt sig. Motion 3041 (m) avstyrks såvitt nu är i fråga med
hänvisning till det ovan anförda.

Vad utskottet ovan anfört innebär att förslaget i proposition 125 beträffande
utnyttjande under första halvåret 1985 av kvarstående ram för tilläggslån
tillstyrks.

3.6 Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avveckling av energisparbidragen

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:2139 yrkande 17 och 2801
yrkande 31,

2. beträffande energisparbidragens genomsnittliga storlek

att riksdagen avslår motion 1984/85:2878 yrkande 3 såvitt nu är i
fråga,

3. beträffande riktlinjer för stödsystemet

att riksdagen avslår motion 1984/85:2878 yrkande 3 såvitt nu är i
fråga,

4. beträffande energisparbidrag till kakelugnar
att riksdagen avslår motion 1984/85:782,

5. beträffande anslag av engångskaraktär
att riksdagen avslår motion 1984/85:651,

6. beträffande introduktionen av bättre uppvärmningssystem
att riksdagen avslår motion 1984/85:1472,

7. beträffande det statliga stödet till kommunernas besiktnings- och
rådgivningsverksamhet m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:2139 yrkande 18 såvitt nu
är i fråga, 2152 yrkande 16, 2209 såvitt nu är i fråga och 2801
yrkande 33 såvitt nu är i fråga,

8. beträffande det statliga stödet till information och utbildning i övrigt
att riksdagen avslår motionerna 1984/85:2139 yrkande 18 och 2801
yrkande 33, båda motionsyrkandena såvitt nu är i fråga,

9. beträffande introduktionen av system för ventilation och värmeåtervinning
ur frånluft

att riksdagen avslår motion 1984/85:2678 såvitt nu är i fråga,

BoU 1984/85:17

10. beträffande anslag på tilläggsbudget lil

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition
1984/85:125 bil. 8 och med avslag på motion 1984/85:3041 såvitt nu
är i fråga till Bidrag till energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet
m.m. på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret
1984/85 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
62 000 000 kr.,

11. beträffande anslag till energisparbidrag m. m.

att riksdagen med bifall till vad i budgetpropositionen föreslagits
och med avslag på motionerna 1984/85:2139 yrkande 16, 2801
yrkande 32 och 2878 yrkande 3 det sistnämnda yrkandet såvitt nu är
i fråga till Bidrag till energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet
m. m. för budgetåret 1985/86 under elfte huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 390 000 000 kr.,

12. beträffande anslag till information och utbildning m. m.

att riksdagen med bifall till vad i budgetpropositionen föreslagits
och med avslag på motionerna 1984/85:2139 yrkande 18 såvitt nu är
i fråga, 2152 yrkande 15,2209 såvitt nu är i fråga och 2801 yrkande
33 såvitt nu är i fråga till Information och utbildning m. m. för
budgetåret 1985/86 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 116 000 000 kr.,

13. beträffande ram för tilläggslån

att riksdagen med bifall till vad i proposition 1984/85:125 bil. 8
föreslagits och med avslag på motionerna 1984/85:3039 yrkande 2
och 3041 det sistnämnda yrkandet såvitt nu är i fråga medger att
25 000 000 kr. av 1984 års ram för beslut om tilläggslån som avser
åtgärder för att avhjälpa byggskador och byggfel, ändrad lägenhetssammansättning
eller grundförstärkning får användas för
beslut under första halvåret 1985.

Stockholm den 17 april 1985

På bostadsutskottets vägnar
OSKAR LINDKVIST

Närvarande: Oskar Lindkvist (s), Rolf Dahlberg (m), Thure Jadestig (s),
Maj-Lis Landberg (s), Magnus Persson (s), Bertil Danielsson (m). Birgitta
Hambraeus (c), Per Olof Håkansson (s), Lennart Nilsson (s), Margareta
Gard (m), Kerstin Ekman (fp), Margareta Palmqvist (s), Erik Olsson (m),
Agne Hansson (c) och Oswald Söderqvist (vpk).

BoU 1984/85:17

Reservationer

1. Avveckling av energisparbidragen (moni. 1-4)

Rolf Dahlberg (m), Bertil Danielsson (m), Margareta Gard (m), Kerstin
Ekman (fp) och Erik Olsson (m) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 5 som börjar ”Sorn framgår”
och slutar ”utskottet nedan”

dels den del av utskottets betänkande på s. 6 som börjar ”Utskottet
tillstyrker” och slutar ”denna del”

dels den del av utskottets betänkande på s. 7 som börjar ”Enligt
riksdagens” och slutar ”782 (c) avstyrks” bort lyda:

Det statliga stödet till energi besparande åtgärder har varit omfattande.
Energianvändningen har också pressats ned. Samtidigt kan dock konstateras
att en stor del av den uppnådda energibesparingen har tillkommit utan någon
som helst form av statligt stöd. I sin rapport Energihushållningsprogrammets
effekter redovisar sålunda statens energiverk att ungefär 25 % av det totala
antalet energihushållningsåtgärder i småhusen har genomförts med statligt
stöd. Om man enbart ser till de stödberättigade åtgärderna beräknas andelen
vara 35-40 %. När det gäller flerbostadshusen anges en rimlig bedömning
vara att omkring hälften av det totala antalet åtgärder i dessa byggnader
tillkommit med hjälp av statligt stöd. Däremot har inte angivits hur stor andel
av de stödberättigade åtgärderna som har fått stöd.

Den främsta förklaringen till att en så stor del av samtliga energihushållningsåtgärder
kommer till stånd utan statligt stöd torde, såsom framhålls i
motionerna 2139 (m) och 2801 (fp), vara att energipriserna nu är så höga att
energisparåtgärder uppvisar en god fastighetsekonomisk lönsamhet även
utan stöd.

Med hänvisning till vad utskottet ovan anfört bör de särskilda energisparbidragen
avvecklas fr. o. m. juli 1985. Utskottets ställningstagande i denna
del innebär att motionerna 2139 (m) yrkande 17 och 2801 (fp) yrkande 31
tillstyrks av utskottet. Förslagen i motionerna 782 (c) och 2878 (c) såvitt nu är
i fråga saknar därmed aktualitet. Likaledes saknar vad i budgetpropositionen
i denna del anförts aktualitet. De aktuella förslagen avstyrks såvitt nu är i
fråga.

dels utskottet under 1-4 bort hemställa

1—4. beträffande avveckling av energisparbidragen att riksdagen med
bifall till motionerna 1984/85:2139 yrkande 17 och 2801
yrkande 31 avslår motionerna 1984/85:782 och 2878 yrkande 3,
det sistnämnda motionsyrkandet såvitt nu är i fråga,

Boll 1984/85:17

2. Energisparbidragens genomsnittliga storlek (mom. 2)

Birgitta Hambraeus och Agne Hansson (båda c) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 6 som börjar ”Utskottet
tillstyrker” och slutar ”genomsnittliga bidragsnivån” bort lyda:

Som framhålls i centerpartiets partimotion 2878 är det av stor betydelse att
energisparverksamheten fortsätter och att återstående sparmöjligheter tas
till vara. Detta har både stor energipolitisk betydelse och väsentliga
sysselsättningspolitiska fördelar. Enligt bostadsutskottets mening kan ekonomiska
insatser för att stimulera energisparåtgärder skapa arbetstillfällen
bl. a. inom byggnads- och byggnadsmaterialindustrin. Utifrån dessa övergripande
utgångspunkter bör därför, enligt bostadsutskottets mening, stödet
för energisparinsatser i bebyggelsen förstärkas. En i detta sammanhang
lämplig åtgärd är att i enlighet med förslaget i motion 2878 (c) bibehålla den
nuvarande genomsnittliga bidragsnivån på 20 % för energisparbidragen i vad
avser isolering och värmeåtervinning. Energisparbidrag bör sålunda fortsättningsvis
kunna utgå för tilläggsisolering av bjälklag och fasad, tilläggsrutor
m. m. samt för värmeåtervinning genom värmeväxling. Samtidigt bör
tillämpningsområdet för energisparbidragen utökas till att också omfatta
småhus med äganderätt.

Vad utskottet med anledning av motion 2878 (c) yrkande 3 såvitt nu är i
fråga anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottets ställningstagande innebär att regeringsförslaget avstyrks i nu
aktuell del.

dels utskottet under 2 bort hemställa

2. beträffande energisparbidragens genomsnitdiga storlek att riksdagen
med anledning av motion 1984/85:2878 yrkande 3 såvitt nu är i
fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Riktlinjer för stödsystemet (mom. 3)

Birgitta Hambraeus och Agne Hansson (båda c) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 6 som börjar ”Motionsyrkandet
innefattar” och slutar ”denna del” bort lyda:

Motion 2878 (c) yrkande 3 innefattar dessutom ett förslag om att
energisparbidrag bör utgå efter den energispareffekt som uppnås, oberoende
av vilket slags åtgärder det gäller. Utskottet biträder motionsförslaget även i
denna del. Ett bidrag som utgår efter den nu förordade principen bör enligt
bostadsutskottets mening kunna medverka till en effektivare bidragsanvändning
genom att styra över bidragen till de energisparåtgärder som i sin tur är
mest energieffektiva. För att göra systemet så enkelt som möjligt bör
energisparbidragen, i enlighet med vad som förordats i motion 2878 (c),
fortsättningsvis utgå i kronor per mätenhet (t. ex. m2) och reducerat k-värde.

BoU 1984/85:17

Dessa beräkningar kan med bibehållen rimlig exakthet schabloniseras och
därmed medföra en administrativ förenkling jämfört med dagens system.

Vad utskottet med anledning av förslaget i motion 2878 (c) yrkande 3 såvitt
nu är i fråga anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottet under 3 bort hemställa

3. beträffande riktlinjer för stödsystemet att riksdagen med anledning
av motion 1984/85:2878 yrkande 3 såvitt nu är i fråga som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Det statliga stödet till kommunernas besiktnings- och rådgivningsverksamhet
m. m. (mom. 7)

Rolf Dahlberg (m), Bertil Danielsson (m). Margareta Gard (m). Kerstin
Ekman (fp) och Erik Olsson (m) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 10 börjar ”När det” och på
s. 11 slutar ”fråga avstyrks” bort lyda:

Vad i motionerna 2139 (m) och 2801 (fp) anförts om att det statliga stödet
till kommunernas besiktnings- och rådgivningsverksamhet bör avvecklas har
utskottet funnit bärande. Inte minst statsfinansiella skäl talar för att en
avveckling bör komma till stånd i och med utgången av innevarande
budgetår. Principiella skäl talar dessutom för att statsbidragen till kommunerna
allmänt sett bör minska. Utskottet har självfallet ingen erinran mot att
information och utbildning ges i energifrågor men anser att kommunerna bör
finansiera verksamheten inom ramen för ordinarie resurser eller genom att
omprioritera mellan i sig angelägna arbetsuppgifter.

Vad utskottet ovan anfört innebär att motionerna 2139 (m) yrkande 18 och
2801 (fp) yrkande 33, båda motionsyrkandena såvitt nu är i fråga, tillstyrks.
Utskottets ställningstagande i denna del innebär att vad i regeringsförslaget
anförts och i motionerna 2152 (c) yrkande 16 samt 2209 (vpk) såvitt nu är i
fråga föreslagits avstyrks.

dels utskottet under 7 bort hemställa

7. beträffande det statliga stödet till kommunernas besiktnings- och
rådgivningsverksamhet m. m. att riksdagen med bifall till motionerna
1984/85:2139 yrkande 18 och 2801 yrkande 33,båda motionsyrkandena
såvitt nu är i fråga,avslår motionerna 1984/85:2152
yrkande 16 och 2209 det sistnämnda motionsyrkandet såvitt nu är i
fråga.

BoU 1984/85:17

5. Det statliga stödet tilli kommunernas besiktnings- och rådgivningsverksamhet
m. m. (mom. 7)

Birgitta Hambraeus och Agne Hansson (båda c) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 10 börjar "När det” och på
s. 11 slutar ”fråga avstyrks” bort lyda:

Som framhålls i motion 2152 (c) har den kommunala energirådgivningen
fyllt och kommer att fylla en viktig funktion. På den kommunala nivån har en
värdefull kunskap och erfarenhet byggts upp i energifrågor - en kunskap som
har och framför allt kommer att ha stor betydelse för att uppsatta
energisparmål skall kunna uppnås. Att mot bakgrund härav avveckla
energisparbidragen redan fr. o.m. år 1986 såsom regeringen föreslagit är
enligt utskottets mening därför varken lämpligt eller möjligt. Det statliga
stödet till den kommunala besiktnings- och rådgivningsverksamheten bör
övergångsvis kunna utgå även under den kommande femårsperioden. Under
denna period bör stödet, i enlighet med förslaget i motion 2152 (c) yrkande
16, avvecklas med en femtedel varje år. Härigenom skapas enligt bostadsutskottets
uppfattning förutsättningar för en planmässig uppbyggnad av de
kommunala resurserna på området. För att under avvecklingsperioden
underlätta uppbyggnaden av den kommunala verksamheten på området bör
regeringen redan nu inleda överläggningar med Kommunförbundet i hithörande
frågor.

Vad utskottet ovan, med anledning av motion 2152 (c) yrkande 16, anfört
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottets ställningstagande
i denna del innebär att motionerna 2139 (m) yrkande 18 och 2801
(fp) yrkande 33, båda motionsyrkandena såvitt nu är i fråga, avstyrks.

dels utskottet under 7 bort hemställa

7. beträffande det statliga stödet till kommunernas besiktnings- och
rådgivningsverksamhet m. m. att riksdagen med anledning av
motion 1984/85:2152 yrkande 16 och med avslag på motionerna
1984/85:2139 yrkande 18, 2209 samt 2801 yrkande 33, de tre
sistnämnda motionsyrkandena såvitt nu är i fråga, som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Det statliga stödet till kommunernas besiktnings- och rådgivningsverksamhet
m. m. (mom. 7)

Oswald Söderqvist (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 10 börjar ”När det” och på
s. 11 slutar ”fråga avstyrks” bort lyda:

Det statliga stödet till kommunernas besiktnings- och rådgivningsverksamhet
har varit och är en förutsättning för att kommunernas verksamhet på
området skall få en omfattning som svarar mot de stora behov som finns ute i

BoU 1984/85:17

kommunerna. En avveckling av stödet skulle enligt bostadsutskottets
bedömning kunna leda till att kommunerna i stor utsträckning tvingades
avveckla denna viktiga verksamhet. Detta får enligt bostadsutskottets
mening inte ske. Kommunerna bör, i enlighet med förslaget i vänsterpartiet
kommunisternas partimotion 2209, även fortsättningsvis erhålla statligt stöd
för sin besiktnings- och rådgivningsverksamhet i en omfattning som motsvarar
det stöd som nu utgår. Den kommunala verksamheten på området utgör
enligt bostadsutskottets mening en nödvändig motvikt till den reklam och
den kommersiellt inriktade information som konsumenten - energispararen
- annars skulle vara så gott som helt hänvisad till.

Vad utskottet med anledning av motion 2209 (vpk) såvitt nu är i fråga
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottets
ställningstagande i denna del innebär att motionerna 2139 (m) yrkande 18
såvitt nu är i fråga, 2152 (c) yrkande 16 och 2801 (fp) yrkande 33 såvitt nu är i
fråga avstyrks.

dels utskottet under 7 bort hemställa

7. beträffande det statliga stödet till kommunernas besiktnings- och
rådgivningsverksamhet m. m. att riksdagen med anledning av
motion 1984/85:2209 såvitt nu är i fråga och med avslag på
motionerna 1984/85:2139 yrkande 18 såvitt nu är i fråga, 2152
yrkande 16 samt 2801 yrkande 33 såvitt nu är i fråga som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Det statliga stödet till information och utbildning i övrigt (mom. 8)

Rolf Dahlberg (m), Bertil Danielsson (m), Margareta Gard (m), Kerstin
Ekman (fp) och Erik Olsson (m) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 11 som börjar ”Till de” och
slutar ”denna del” bort lyda:

Utskottet har ovan ställt sig bakom förslagen i motionerna 2139 (m) och
2801 (fp) om att det statliga stödet till kommunernas besiktnings- och
rådgivningsverksamhet skall avvecklas i och med utgången av budgetåret
1984/85. Vad utskottet härvid anfört gäller i tillämpliga delar även förslagen i
samma motioner om att också det statliga stödet till information och
utbildning i övrigt bör avvecklas. Utskottet har självfallet ingen erinran mot
att information och utbildning i energifrågor ges men anser att berörda
myndigheter m. fl. bör finansiera verksamheten inom ramen för ordinarie
resurser eller omprioritera mellan i sig angelägna arbetsuppgifter. Inte minst
statsfinansiella skäl talar för en avveckling av det statliga stödet i denna del.

Vad utskottet nu anfört innebär att motionerna 2139 (m) yrkande 18 och
2801 (fp) yrkande 33 tillstyrks i vad gäller en avveckling av det statliga stödet
till information och utbildning även i den del det inte avser kommunerna.

BoU 1984/85:17

Vad i budgetpropositionen föreslagits avstyrks i nu aktuell del. Vad utskottet
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottet under 8 bort hemställa

8. beträffande del statliga stödet till information och utbildning i övrigt
att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:2139 yrkande 18
och 2801 yrkande 33, båda motionsyrkandena såvitt nu är i fråga,
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Anslag på tilläggsbudget III (mom. 10)

Rolf Dahlberg, Bertil Danielsson, Margareta Gard och Erik Olsson (alla
m) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 12 som börjar ”Det i” och
slutar ”i fråga” bort lyda:

Bostadsutskottet delar vad moderata samlingspartiet tidigare anfört om att
energisparbidragen bör avvecklas fr. o. m. den 1 juli 1985. Utskottet kan
därmed också ställa sig bakom förslaget i motion 3041 (m) om att inga
ytterligare medel nu bör anslås ens för innevarande budgetår till bidrag till
energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m.m. Motion 3041 (m)
såvitt nu är i fråga tillstyrks. Förslaget i proposition 125 avstyrks i
motsvarande del.

dels utskottet under 10 bort hemställa

10. beträffande anslag på tilläggsbudget lil att riksdagen med bifall till
motion 1984/85:3041 såvitt nu är i fråga och med avslag på
regeringens förslag i proposition 1984/85:125 inte anvisar något
anslag till Bidrag till energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet
på tilläggsbudget III,

9. Anslag till energisparbidrag m. m. (mom. 11)

Rolf Dahlberg (m), Bertil Danielsson (m). Margareta Gard (m). Kerstin
Ekman (fp) och Erik Olsson (m) anser - under förutsättning av bifall till
reservation 1 - att

dels den del av utskottets betänkande på s. 12 som börjar ”Vad i” och
slutar ”fråga avstyrks” bort lyda:

Utskottet har ovan tillstyrkt förslagen i motionerna 2139 (m) och 2801 (fp)
om att energisparbidragen skall avvecklas. Anslaget till energisparbidrag
m. m. kan därmed beräknas enligt förslagen i motionerna 2139 (m) yrkande
16 och 2801 (fp) yrkande 32, som tillstyrks av utskottet. Regeringsförslaget
och motion 2878 (c) yrkande 3 såvitt nu är i fråga avstyrks.

BoU 1984/85:17

dels utskottet under 11 bort hemställa

11. beträffande anslag till energisparbidrag m.m. att riksdagen med
bifall till motionerna 1984/85:2139 yrkande 16 och 2801 yrkande 32
och med anledning av vad i budgetpropositionen föreslagits samt
med avslag på motion 1984/85:2878 yrkande 3 såvitt nu är i fråga till
Bidrag till energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m.
för budgetåret 1985/86 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 340 000 000 kr.,

10. Anslag till energisparbidrag m. m. (morn. 11)

Birgitta Hambraeus och Agne Hansson (båda c) anser - under förutsättning
av bifall till reservationerna 2 och 3 - att

dels den del av utskottets betänkande på s. 12 som börjar ”Vad i” och
slutar ”fråga avstyrks” bort lyda:

Utskottet har ovan bl. a. tillstyrkt förslagen i motion 2878 (c) om att
energisparbidragen även fortsättningsvis i genomsnitt skall svara mot 20 %
av den godkända kostnaden för åtgärderna samt att bidrag skall kunna utgå
även till småhus med äganderätt. Därmed bör även anslaget till energisparbidrag
m. m. beräknas enligt förslaget i motion 2878 (c) yrkande 3.
Motionsyrkandet tillstyrks såvitt nu är i fråga. Utskottets ställningstagande i
denna del innebär att motionerna 2139 (m) yrkande 16 och 2801 (fp) yrkande
32 avstyrks.

dels utskottet under 11 bort hemställa

11. beträffande anslag till energisparbidrag m.m. att riksdagen med
bifall till motion 1984/85:2878 yrkande 3 såvitt nu är i fråga och med
anledning av regeringens förslag samt med avslag på motionerna
1984/85:2139 yrkande 16 samt 2801 yrkande 32 till Bidrag till
energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. för budgetåret
1985/86 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 690 000 000 kr.,

11. Anslag till information och utbildning m.m. (mom. 12)

Rolf Dahlberg (m). Bertil Danielsson (m). Margareta Gard (m), Kerstin
Ekman (fp) och Erik Olsson (m) anser - under förutsättning av bifall till
reservationerna 4 och 7 - att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 12 börjar ”Även i” och på
s. 13 slutar ”avstyrks därmed” bort lyda:

Utskottet har ovan tillstyrkt förslagen i motionerna 2139 (m) och 2801 (fp)
om att det statliga stödet till information och utbildning skall avvecklas i sin
helhet. Därmed kan även anslaget till information och utbildning avvecklas i

BoU 1984/85:17

enlighet med förslagen i motionerna 2139 (m) yrkande 18 och 2801 (fp)
yrkande 33, båda motionsyrkandena såvitt nu är i fråga. Utskottets
ställningstagande i denna del innebär att regeringens förslag samt motionerna
2152 (c) yrkande 15 och 2209 (vpk) såvitt nu är i fråga avstyrks.

dels utskottet under 12 bort hemställa

12. beträffande anslag lill information och utbildning m. rn. att riksdagen
med bifall till motionerna 1984/85:2139 yrkande 18 och 2801
yrkande 33, båda motionsyrkandena såvitt nu är i fråga, samt med
avslag på vad i budgetpropositionen föreslagits och motionerna
1984/85:2152 yrkande 15 samt 2209, det sistnämnda motionsyrkandet
såvitt nu är i fråga, inte anvisar något anslag till Information och
utbildning m. m. för budgetåret 1985/86,

12. Anslag till information och utbildning m. m. (mom. 12)

Birgitta Hambraeus och Agne Hansson (båda c) anser - under förutsättning
av bifall till reservation 5 - att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 12 börjar ”Även i” och på
s. 13 slutar ”avstyrks därmed” bort lyda:

Utskottet har ovan biträtt förslaget i motion 2152 (c) om att statsbidraget
till kommunernas besiktnings- och rådgivningsverksamhet skall avvecklas
under en femårsperiod. Anslaget till information och utbildning m. m. för
budgetåret 1985/86 bör därmed beräknas till 169 milj. kr. i enlighet med
förslaget i motion 2152 (c) yrkande 15. Utskottets ställningstagande i denna
del innebär att motionerna 2139 (m) yrkande 18, 2209 (vpk) och 2801 (fp)
yrkande 33, samtliga motionsyrkanden såvitt nu är i fråga, avstyrks.

dels utskottet under 12 bort hemställa

12. beträffande anslag till information och utbildning m. m. att riksdagen
med bifall till motion 1984/85:2152 yrkande 15 och med
anledning av regeringens förslag samt med avslag på motionerna
1984/85:2139 yrkande 18, 2209 och 2801 yrkande 33, samtliga
motionsyrkanden såvitt nu är i fråga, till Information och utbildning
m. m. för budgetåret 1985/86 under elfte huvudtiteln anvisar
ett reservationsanslag av 169 000 000 kr.,

13. Anslag till information och utbildning m. m. (mom. 12)

Oswald Söderqvist (vpk) anser - under förutsättning av bifall till reservation
6 - att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 12 börjar ”Även i” och på
s. 13 slutar ”avstyrks därmed” bort lyda:

Utskottet har ovan tillstyrkt förslaget i motion 2209 (vpk) om att bidrag till

BoU 1984/85:17

kommunernas besiktnings- och rådgivningsverksamhet skall utgå även efter
utgången av budgetåret 1984/85. Anslaget till information och utbildning
m. m. bör mot bakgrund härav föras upp med 183 milj. kr. för budgetåret
1985/86 enligt förslaget i samma motion. Vad utskottet nu anfört innebär att
motionerna 2139 (m) yrkande 18 och 2801 (fp) yrkande 33, båda motionsyrkandena
såvitt nu är i fråga, avstyrks.

dels utskottet under 12 bort hemställa

12. beträffande anslag till information och utbildning m. m. att riksdagen
med bifall till motion 1984/85:2209 såvitt nu är i fråga och med
anledning av regeringens förslag samt med avslag på motionerna
1984/85:2139 yrkande 18 såvitt nu är i fråga, 2152 yrkande 15 och
2801 yrkande 33 såvitt nu är i fråga till Information och utbildning
m. m. för budgetåret 1985/86 under elfte huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag av 183 000 000 kr.,

14. Ram för tilläggslån (mom. 13)

Rolf Dahlberg, Bertil Danielsson, Margareta Gard och Erik Olsson (alla
m) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 13 börjar ”Vad i” och på
s. 14 slutar ”tilläggslån tillstyrks” bort lyda:

På de skäl som anförs i motion 3041 (m) bör, enligt bostadsutskottets
mening, förslaget i proposition 125 beträffande utnyttjande under första
halvåret 1985 av kvarstående ram för tilläggslån avstyrkas. I den mån den av
riksdagen för år 1985 beviljade ramen framgent visar sig otillräcklig bör
regeringen underställa riksdagen förslag om en eventuell ramvidgning.

Vad utskottet ovan anfört innebär att motion 3041 (m) såvitt nu är i fråga
tillstyrks. Förslaget i proposition 125 och i motion 3039 (fp) yrkande 2
avstyrks.

dels utskottet under 13 bort hemställa

13. beträffande ram för tilläggslån att riksdagen med bifall till motion
1984/85:3041 såvitt nu är i fråga och med avslag på proposition
1984/85:125 bilaga 8 samt motion 1984/85:3039 yrkande 2 inte
medger att 1984 års ram för beslut om tilläggslån som avser
åtgärder för att avhjälpa byggskador och byggfel, ändrad lägenhetssammansättning
eller grundförstärkning får användas för
beslut under första halvåret 1985.

BoU 1984/85:17

15. Ram för tilläggslån (mom. 13)

Kerstin Ekman (fp) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 13 börjar ”Vad i ” och på s.
14 slutar ”tilläggslån tillstyrks” bort lyda:

Bostadsutskottet delar vad folkpartiet tidigare anfört om att ansvaret för
eventuella behov av förändringar av lägenhetssammansättningen får anses
åvila fastighetsägaren. Utskottet kan därmed också ställa sig bakom förslaget
i motion 3039 (fp) om att den av regeringen föreslagna ramöverföringen från
1984 till första halvåret 1985 endast skall omfatta den del av ramen som inte
avser tilläggslån för ändrad lägenhetssammansättning. Bostadsutskottet
tillstyrker med hänvisning till det anförda förslaget i motion 3039 (fp)
yrkande 2 om att endast 17 milj. kr. av den outnyttjade ramen för tilläggslån
för år 1984 skall få utnyttjas under första halvåret 1985.

Utskottets ställningstagande i denna del innebär att regeringens förslag i
proposition 125 och motion 3041 (m) såvitt nu är i fråga avstyrks.

dels utskottet under 13 bort hemställa

13. beträffande ram för tilläggslån att riksdagen med bifall till motion
1984/85:3039 yrkande 2 och med anledning av proposition 1984/
85:125 bilaga 8 samt med avslag på motion 1984/85:3041 såvitt nu
är i fråga medger att 17 000 000 kr. av 1984 års ram för beslut om
tilläggslån som avser åtgärder för att avhjälpa byggskador och
byggfel, eller grundförstärkning får användas för beslut under
första halvåret 1985.

Särskilda yttranden

1. Anslag av engångskaraktär

Oswald Söderqvist (vpk) anför:

Sedan den 1 januari 1984 gäller ett nytt system för finansiering bl. a. av
energisparåtgärder. I samband med införandet av detta nya system kunde
statligt stöd övergångsvis utgå även enligt äldre regler.

Vid den ovan nämnda övergångstidens slut fanns det ett stort antal
inneliggande ansökningar om stöd enligt de äldre reglerna som ännu inte
hunnit slutbehandlas. Samtidigt tog de av riksdagen beviljade medlen för
stödet slut, och sökande fick sina ansökningar avslagna med hänvisning till
bristen på medel. Sökande som uppfyllde alla av statsmakterna uppställda
krav kom därmed att bli utan utfäst stöd. Detta är enligt vänsterpartiet
kommunisternas mening inte acceptabelt. Staten måste naturligtvis uppfylla
ställda löften. Mot bakgrund av de åtgärder som trots allt vidtogs vid
övergångstidens slut för att något minska de ekonomiska effekterna för den
enskilde har vi dock nu avstått från att yrka bifall till motion 651 (vpk, c).

BoU 1984/85:17

Det får förutsättas att liknande situationer inte uppstår i framtiden. Den
enskilde måste kunna lita på att staten fullföljer gjorda utfästelser.

2. Vissa energisparåtgärder m. m.

Birgitta Hambraeus och Agne Hansson (båda c) anför:
Energisparbidrag till kakelugnar

Det finns som framhålls i motion 782 av Elis Andersson (c) flera goda skäl
att främja en ökad installation av de kakelugnar och bränslekaminer som ger
goda förbränningsresultat. Dels innebär det ökad användning av förnybar
och inhemsk energi, dels bidrar det till minskad sårbarhet. I ett modernt
välisolerat hus med kontrollerad ventilation och värmeväxling kan sådana
eldningsanordningar vara den idealiska värmekällan. Med nu gällande
bestämmelser kan kostnader för kakelugn och bränslekamin tas med i
underlaget för statliga bostadslån under rubriken Annat uppvärmningssystern.

System för ventilation och värmeåtervinning

Det är som Marianne Karlsson (c) påpekar i motion 2678 väsentligt att
samhällets information inriktas på de system för ventilation och värmeåtervinning
ur frånluft som visar den högsta verkningsgraden. Vi utgår från att
berörda myndigheter kommer att förverkliga detta utan ytterligare åtgärder
från riksdagens sida.

minab/gotab Stockholm 1985 82648