BoU 1984/85:16
Bostadsutskottets betänkande
1984/85:16
om anslag till byggnadsforskning och experimentbyggande m. m.
(prop. 1984/85:100 delvis)
1 Propositionen
Regeringen har i proposition 1984/85:100 bilaga 13 (bostadsdepartementet)
under B 13 - B 16 (s. 90-101) föreslagit riksdagen att
1. medge att beslut om stöd till byggnadsforskning, exkl. stöd till
experimentbyggande, får meddelas inom en ram av 155 000 000 kr. under
budgetåret 1985/86,
2. medge att beslut om stöd till byggnadsforskning, exkl. stöd till
experimentbyggande, under budgetåren 1986/87 och 1987/88 preliminärt får
meddelas inom en ram av 90 000 000 kr. resp. 50 000 000 kr.,
3. medge att beslut om lån till experimentbyggande får meddelas intill ett
belopp av 34 200 000 kr. under budgetåret 1985/86 och att outnyttjad del av
denna ram får utnyttjas även under budgetåret 1986/87,
4. medge att beslut om lån till experimentbyggande under budgetåren
1986/87 och 1987/88 preliminärt får meddelas intill ett belopp av 22 000 000
kr. resp. 12 000 000 kr.,
5. under elfte huvudtiteln för budgetåret 1985/86 anvisa
a. till Byggnadsforskning ett reservationsanslag av 162 000 000 kr.,
b. till Lån till experimentbyggande ett reservationsanslag av 37 000 000
kr.,
c. till Statens institut för byggnadsforskning ett förslagsanslag av 1 000 kr.,
d. till Bidrag till statens institut för byggnadsforskning ett reservationsanslag
av 34 550 000 kr.
2 Motionerna m. m.
Utskottet behandlar i detta betänkande motionerna 1984185:
911 av Ove Karlsson m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av förstärkt
forskning om fastigheters drift och underhåll,
2139 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) vari såvitt nu är i fråga hemställs
(14) att riksdagen beslutar att under anslaget B 13 Byggnadsforskning
anvisa ett reservationsanslag av 122 000 000 kr. samt att inte bevilja några
anslagsramar för budgetåren 1986/87 och 1987/88,
(15) att riksdagen beslutar att under anslaget B 14 Lån till experimentbyggande
för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 20 000 000 kr.
samt att inte bevilja några anslagsramar för budgetåren 1986/87 och 1987/88,
1 Riksdagen 1984185.19sami. Nr 16
BoU 1984/85:16
2
2678 av Marianne Karlsson (c) vari såvitt nu är i fråga hemställs att
riksdagen beslutar begära att regeringen intensifierar forskning och utveckling
av ventilation och värmeåtervinning ur frånluft (motionsyrkandet i
övrigt behandlas i betänkande BoU 1984/85:17),
2680 av Inga Lantz m. fl. (vpk) vari såvitt nu är i fråga hemställs
(2) att riksdagen uttalar att en sammanställning av olika typer av
socialboendeexperiment bör göras som en service till kommuner och
bostadsföretag,
(4) att riksdagen uttalar att statens råd för byggnadsforskning bör ges i
uppdrag att kontinuerligt utvärdera pågående boendeexperiment,
2707 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) vari såvitt nu är i fråga hemställs
(16) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att byggforskningsrådet
(BFR) skall omorganiseras i enlighet med vad som i motionen
anförts,
(17) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att statens
institut för byggnadsforskning (SIB) skall omorganiseras i enlighet med vad
som i motionen anförts.
Företrädare för statens råd för byggnadsforskning har inför utskottet
lämnat synpunkter.
3 Tidigare riksdagsbehandling
Den nuvarande byggnadsforskningens inriktning och organisatoriska
uppbyggnad lades fast genom av riksdagen fattade beslut åren 1983 och 1984.
Våren 1983 fattade således riksdagen beslut om inriktningen och formerna
för det statliga stödet till den allmänna byggnadsforskningen (CU 1982/
83:30). Beslutet innebär i korthet att statens råd för byggnadsforskning
(BFR) skall ha ansvaret även för den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden för
byggsektorns behov genom att medverka till att bygga upp och stödja
befintliga institutioner, främst vid universitet och högskolor samt andra
långsiktigt arbetande forskningsinstitut. Vidare syftar beslutet till att skapa
en närmare samverkan mellan BFR och byggsektorns intressenter. Avslutningsvis
innebär riksdagens beslut att statens institut för byggnadsforskning
(SIB) fr. o. m. budgetåret 1984/85 finansieras med basanslag över bostadsdepartementets
huvudtitel. Institutet kan dock även söka projektanslag från
BFR och andra forskningsråd samt ta på sig forskningsuppdrag.
Genom 1984 års forskningspolitiska proposition (prop. 1983/84:107 bil. 8)
bereddes riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts om bl. a. forskningsoch
utvecklingsverksamheten på byggområdet. Vad som härvid anfördes var
i korthet följande. Regering och riksdag bör ange de övergripande prioriteringarna
i fråga om forskningens inriktning. Inom denna politiskt definierade
ram bör sedan forskarvärlden ha stor frihet att välja vilka problem som skall
undersökas och med vilka metoder som problemen skall angripas.
BoU 1984/85:16
3
Vidare uttalades att en rimlig balans bör upprätthållas mellan den
långsiktiga kunskapsuppbyggnaden och den mer tillämpade forskningen. En
strävan angavs härvid vara att arbeta med hela forskningsprocessen, men
med en tyngdpunktsförskjutning mot en mer långsiktig kunskapsuppbyggnad.
Vad som i propositionen i dessa delar anförts gav inte bostadsutskottet
anledning till erinran eller särskilt uttalande, utan förslaget föreslogs lagt till
handlingarna (BoU 1983/84:31). Riksdagen följde utskottet.
4 Utskottet
4-1 Byggnadsforskningens inriktning och verksamhetsformer
Föredragande statsrådet konstaterar vid sin bedömning av anslag till
byggforskningsrådet att rådets verksamhetsplan med de ändringar som förs
fram av BFR i dess anslagsframställning ligger i linje med vad som angavs i
den forskningspolitiska propositionen våren 1984. Det finns enligt statsrådet
därför inte skäl att i detalj diskutera planen. Två frågor berörs dock. Den ena
gäller gestaltnings- och miljöfrågorna, som enligt statsrådets uppfattning i
ökande utsträckning bör uppmärksammas, vilket också BFR föreslagit. Den
andra är byggforskningsrådets ambition att integrera informations- och
forskningsverksamheten. Enligt föredragande statsrådets uppfattning ger en
sådan integrering bättre möjlighet att välja informationsvägar och dokumentationsform
m. m. efter varje projekts art.
I budgetpropositionen (bil. 13 s. 83) tas upp frågan om den långsiktiga
kunskapsuppbyggnaden för byggsektorns behov och forskningssamverkan
med intressenterna på området. Härvid anförs bl. a. att den ökade inriktningen
på forskningssamverkan med intressenterna inte får leda till en tyngdpunktsförskjutning
mot den alltför markerat tekniskt inriktade forskningen.
Det anges vidare som angeläget att man även framöver slår vakt om den
humanistiskt och samhällsvetenskapligt inriktade forsknings- och utvecklingsverksamheten.
Enligt föredragande statsrådet bör mot bakgrund härav
humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, HSFR, ta ett större
ansvar för den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden inom de områden som har
relevans för byggforskningen. Ett sådant ökat ansvarstagande kan enligt
statsrådet inte åstadkommas utan att särskilda resurser ställs till HSFR:s
förfogande. Med hänvisning härtill förordas att under återstoden av den nu
löpande planeringsperioden (t. o. m. budgetåret 1986/87) sammanlagt 5
milj. kr. per år av de medel som anvisas till byggnadsforskning och
experimentbyggande skall disponeras av HSFR. Härav avser 4 milj. kr.
byggnadsforskning och 1 milj. kr. experimentbyggande.
Den av byggforskningsrådet stödda forskningen täcker ett mycket vidsträckt
ämnesområde där både teknisk, naturvetenskaplig, humanistisk och
samhällsvetenskaplig forskning ingår. Genom att bebyggelsen och den
fysiska miljön påverkar de flesta av samhällets aktiviteter är det också
BoU 1984/85:16
4
naturligt och nödvändigt att byggnadsforskningen har stor bredd. Detta
innebär också att det måste finnas en rimlig balans mellan forskningsinsatserna
inom olika ämnesområden. Bostadsutskottet som delar föredragande
statsrådets uppfattning att byggnadsforskningen inte får förskjutas mot en
alltför tekniskt inriktad forskning, utan att den humanistiskt samhällsvetenskapliga
forskningen måste värnas, vill dock erinra om att BFR redan för
närvarande i inte ringa omfattning stödjer sådan forskning. Utskottet kan
därmed också ställa sig bakom förslaget om att en begränsad del av de medel
som under den nu löpande planeringsperioden anvisas till byggnadsforskning
disponeras av humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet. Ett större
ansvarstagande från HSFR:s sida för den humanistiskt och samhällsekonomiskt
inriktade byggnadsforskningen får emellertid inte leda till att forskningsresurserna
splittras. För att den samlade byggnadsforskningsverksamheten
med sin sektorsövergripande karaktär på ett kontinuerligt och effektivt
sätt skall leda till uppsatta forskningsmål fordras även fortsättningsvis en
övergripande samordning av hur de samlade tillgängliga forskningsresurserna
på området fördelas. Statens råd för byggnadsforskning har i dag ett
övergripande ansvar härför. Det måste anses naturligt att rådet även
fortsättningsvis ges en centralt samordnande roll. Detta betyder att ett väl
fungerande samråd måste etableras mellan byggforskningsrådet och HSFR
när det gäller fördelningen av de byggforskningsmedel som disponeras av
HSFR. Enligt bostadsutskottets uppfattning är detta en förutsättning för att
den humanistiska och samhällsvetenskapliga byggnadsforskningen ger den
avsedda relevansen för och knytningen till byggnadsforskningen i övrigt. Vad
utskottet nu anfört om den humanistiskt och samhällsvetenskapligt inriktade
byggnadsforskningen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
I motion 911 (s) begärs ett riksdagens tillkännagivande om behovet av
förstärkt forskning om fastigheters drift och underhåll. Enligt motionärerna
har kostnaderna för drift och underhåll relativt sett ökat sin andel av de totala
förvaltningskostnaderna. Det anges mot bakgrund härav vara nödvändigt att
en större andel av byggforskningens resurser används till forskning om drift
och underhåll. Kan dessa kostnader pressas ned torde också benägenheten
att bygga nytt och att reparera och bygga om fastigheter komma att öka.
Kostnadsutvecklingen för fastigheters drift och underhåll har sedan
1970-talet varit snabb. Det får anses viktigt att insatser görs för att ta fram
kunskaper och lösningar som kan minska dessa kostnader utan att avkall görs
på förvaltningens kvalitet. Betydande statliga insatser har också gjorts på
området under senare år. Sedan slutet av 1970-talet har sålunda statens råd
för byggnadsforskning gjort kontinuerliga satsningar på forskning kring
drifts- och underhållsfrågor. Fr. o. m. budgetåret 1984/85 har byggforskningsrådet
ägnat ytterligare uppmärksamhet åt denna forskning. Under den
nu löpande treåriga verksamhetsperioden beräknas drygt 7 milj. kr. per
budgetår komma att satsas på forskning kring drift och underhåll.
Genom samfinansierade forskningsprojekt mellan BFR och olika intres -
BoU 1984/85:16
5
senter på området har dessutom ytterligare medel kunnat tillföras forskningen
kring förvaltningsfrågor i vid mening. Enligt rådets bedömning torde
därtill forskningsvolymen kunna ökas ytterligare genom en utökad samfinansiering
med intressenterna.
Mot bakgrund av vad som ovan anförts kan utskottet konstatera att
betydande statliga forskningsinsatser görs och även planeras inom området
för fastigheters drift och underhåll. Samtidigt kan den samfinansierade
forskningsvolymen förväntas öka. Utskottet är med hänvisning härtill inte
berett att nu förorda en ytterligare ökning av forskningsinsatserna på detta
område. Motion 911 (s) avstyrks.
I motion 2678 (c) framhålls att täta och välventilerade hus med värmeåtervinning
ur frånluft är en framkomlig väg att minska behovet av uppvärmningsenergi.
Med hänvisning härtill hemställs i motionen, såvitt nu är i fråga,
att regeringen skall få till stånd en intensifierad forskning och utveckling av
ventilation och värmeåtervinning ur frånluft.
Frågor kring ventilation och värmeåtervinning har uppmärksammats i en
rad forskningsprojekt som stötts och stöds av BFR. Även flera med stöd av
rådet uppförda experimentbyggnadsprojekt innefattar lösningar på området
som bedömts som tekniskt intressanta. Motion 2678 (c) avstyrks med
hänvisning till pågående forskningsarbete m.m.
Enligt motion 2680 (vpk) behövs ett riktat stöd till kollektiva boendeformer,
satsning på erfarenhetsåterföring, information och fler försök med nya
boendeformer. Som ett led i förverkligandet av denna utveckling bör enligt
motionärerna en sammanställning av olika typer av sociala boendeexperiment
göras som en service till kommuner och företag - yrkande 2. Vidare
föreslås riksdagen uttala att statens råd för byggnadsforskning kontinuerligt
bör göra en utvärdering av pågående boendeexperiment - yrkande 4.
En förutsättning för att erhålla stöd från statens råd för byggnadsforskning
är bl. a. att det aktuella forskningsprojektet skriftligen redovisas i en
forskningsrapport eller motsvarande. Detta betyder att en dokumentation
sker av varje enskilt projekt. Flertalet av dessa rapporter återges också i
notisform i någon av de publikationer som rådet kontinuerligt ger ut. För
vissa ämnes- och problemområden görs dessutom av och till sammanställningar
av avslutade och pågående projekt.
Med forskningsstöd från BFR har sålunda vid institutionen för byggnadsfunktionslära
vid tekniska högskolan i Stockholm senast år 1982 gjorts en
sammanställning av såväl genomförda som projekterade kollektivhusprojekt
i vid mening. Vad i motion 2680 (vpk) yrkande 2 föreslagits är därmed i inte
ringa grad tillgodosett utan någon riksdagens åtgärd. Utskottet vill i detta
sammanhang erinra om den av byggforskningsrådet uttryckta ambitionen att
söka integrera informations- och forskningsverksamheten - en integrering
som enligt vad föredragande statsrådet anger i budgetpropositionen (bil. 13
s. 95) ger bättre möjlighet att välja informationsvägar och dokumentationsform
efter varje projekts art. Bostadsutskottet delar denna bedömning. Det
BoU 1984/85:16
6
är inte i första hand informationsmängden, utan snarare informationens
utformning, inriktning och spridning som avgör hur effektiv den blir. Motion
2680 (vpk) avstyrks med hänvisning till det anförda.
I sitt betänkande BoU 1983/84:31 (s. 7) redovisade bostadsutskottet
utvärderingsverksamheten med anknytning till den av statens råd för
byggnadsforskning finansierade forskningen. Med utgångspunkt i denna
redovisning uttalade utskottet att det pågick en omfattande utvärderingsverksamhet
med anknytning till den av byggforskningsrådet finansierade
forskningen. Denna utskottets bedömning står fast och motion 2680 yrkande
4 avstyrks med hänvisning härtill.
4.2 Byggnadsforskningens organisation
Moderata samlingspartiet tar i sin partimotion 2707 upp frågan om
verksamheten vid statens råd för byggnadsforskning samt vid statens institut
för byggnadsforskning.
I motionens yrkande 16 hemställs att verksamheten vid byggforskningsrådet
skall omorganiseras. Enligt motionärerna bör rådet som institution under
kommande femårsperiod starkt minskas (eller möjligen avvecklas). Ansvaret
för den relevanta verksamheten bör överflyttas till andra huvudmän och
övrig verksamhet skall enligt förslaget läggas ned. Samtidigt förordas att
högskolan bör ges ett ökat inflytande över byggforskningen.
I motionens yrkande 17 hemställs om en motsvarande omorganisation av
byggforskningsinstitutet. I sin motivering härför anför motionärerna att den
samhällsvetenskapliga forskning som utförs bl. a. vid byggforskningsinstitutet
bör överföras till humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet.
Institutets övriga verksamhet kan enligt förslaget antingen organiseras i
aktiebolagsform och bedrivas i privat regi eller läggas direkt under de
tekniska högskolorna.
Det av riksdagen år 1983 fattade beslutet om inriktningen och formerna för
statens stöd till den allmänna byggnadsforskningen innebär bl. a. att
byggforskningsverksamheten i framtiden skall knytas närmare till högskolor
och institut. Vad i motion 2707 anförts i denna del får mot bakgrund härav
mera anses vara en markering av innebörden av riksdagens beslut än en i
principfrågan annorlunda inställning.
Det ovan refererade riksdagsbeslutet innebär bl. a. att byggforskningsrådet
tilldelats en central roll när det gäller byggnadsforskningens framtida
utveckling och uppbyggnad. Det är enligt utskottets uppfattning mot
bakgrund härav varken realistiskt eller önskvärt att vidta de organisatoriska
ändringar i verksamheten vid rådet som föreslås i motion 2707 (m) yrkande
16. Motionsyrkandet avstyrks med hänvisning till vad utskottet ovan anfört.
Statens institut för byggnadsforskning har genom 1983 års riksdagsbeslut
givits ställningen av en självständig institution med eget ansvar för en
långsiktig kunskapsuppbyggnad inom byggnadsforskningen. Institutets
BoU 1984/85:16
7
verksamhet skall bl. a. riktas in mot stora och tvärvetenskapliga frågeställningar
som kräver ett långsiktigt inriktat arbete. Även byggforskningsinstitutet
har alltså tilldelats en viktig och central roll i den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden
för byggsektorns behov. Bostadsutskottet är med hänvisning
härtill inte berett att biträda motionsyrkandet om att institutet skall
omorganiseras och på sikt överföras i privat ägo. Motion 2707 (m) yrkande 17
avstyrks sålunda även i denna del.
4.3 Ramar och anslag
Vad i budgetpropositionen föreslagits beträffande ramar för budgetåret
1985/86 tillstyrks av utskottet.
Beträffande ramar för budgetåren 1986187 samt 1987/88 föreslås i budgetpropositionen
dels att beslut om stöd till byggnadsforskning under budgetåren
1986/87 och 1987/88 preliminärt skall få meddelas inom en ram av 90
resp. 50 milj. kr., dels att beslut om stöd till experimentbyggande under
budgetåren 1986/87 och 1987/88 preliminärt skall få meddelas inom en ram av
22 resp. 12 milj. kr.
I motion 2139 (m) motsätter sig motionärerna att några ramar fastställs för
de aktuella budgetåren. Vad beträffar byggforskningsrådet sker detta med
hänvisning till att stor osäkerhet råder om hur verksamhetens inriktning och
omfattning bör vara i framtiden. Vidare åberopar motionärerna- yrkande 14
såvitt nu är i fråga - det samhällsekonomiska läget och ett kraftigt minskat
bostadsbyggande. Vad gäller byggforskningsinstitutet anför motionärernayrkande
15 såvitt nu är i fråga - att de reserverade medlen är stora och att en
viss minskning av verksamheten av samhällsekonomiska skäl bör ske.
Som utskottet tidigare anfört är det primära målet för statens stöd till
byggnadsforskningen att åstadkomma en långsiktig kunskapsuppbyggnad
för byggsektorns behov. För att nå detta mål fordras enligt bostadsutskottets
mening dels långsiktiga ställningstaganden, dels att medel till viss del
reserveras för längre tid än ett år i taget. Endast härigenom kan en nödvändig
fasthet i forskningsinstitutionernas verksamhet garanteras. En osäkerhet om
medelstilldelningen skulle dessutom kunna öka risken för en alltför kortsiktig
anpassning av forskningen. Genom det system med preliminära ramar
som hittills tillämpats får enligt utskottets mening godtagbara förutsättningar
anses ha skapats för en fast och långsiktig finansiering av de forskningsprojekt
som kräver detta.
Enligt utskottets mening bör därför även fortsättningsvis en långsiktig
medelstilldelning garanteras genom preliminära beslutsramar. Regeringsförslaget
tillstyrks i vad avser preliminära ramar för budgetåren 1986/87 och
1987/88. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 2139 (m)
yrkandena 14 och 15, båda motionsyrkandena såvitt nu är i fråga.
I budgetpropositionen föreslås att till anslag till byggnadsforskning anvisas
ett reservationsanslag av 162 milj.kr. för budgetåret 1985/86.
BoU 1984/85:16
8
Med hänvisning till ett minskat bostadsbyggande och det samhällsekonomiska
läget föreslås i motion 2139 (m) yrkande 14 såvitt nu är i fråga att
anslaget till byggnadsforskning för 1985/86 skall minskas med 40 milj. kr. till
122 milj. kr.
Bostadsutskottet delar inte motionärernas bedömning av möjligheterna
att minska anslaget till byggnadsforskning. Det i budgetpropositionen
förordade anslagsbeloppet är bl. a. ett utfall av tidigare beviljade ramar och
av tidigare fattade beslut om byggnadsforskningens inriktning och verksamhetsformer.
Motion 2139 (m) yrkande 14 avstyrks såvitt nu är i fråga.
Regeringsförslaget tillstyrks av utskottet.
Regeringen förordar i budgetpropositionen att till anslag till lån till
experimentbyggande för budgetåret 1985/86 skall anvisas ett reservationsanslag
av 37 milj. kr.
I motion 2139 (m) yrkande 15 såvitt nu är i fråga hävdas att anslaget till
experimentbyggande kan minskas med 17 milj. kr. till 20 milj. kr. Detta sker
med åberopande av att de reserverade medlen på anslaget är stora och att en
minskning av verksamheten vid rådet bör ske av samhällsekonomiska skäl.
Bostadsutskottet har tidigare (BoU 1983/84:31 s. 8) hävdat uppfattningen
att experimentbyggnadsverksamheten är ett värdefullt medel att omsätta
resultaten av forsknings- och utvecklingsarbetet i praktisk tillämpning. Det
är därför nödvändigt att stödet till experimentbyggande ligger på en nivå som
motsvarar de insatser som görs på forskningssidan. Utskottet tillstyrker med
hänvisning till detta sitt tidigare ställningstagande vad i budgetpropositionen
föreslagits beträffande anslag till experimentbyggande. Motion 2139 (m)
yrkande 15 avstyrks därmed såvitt nu är i fråga.
Vad i budgetpropositionen föreslagits beträffande anslag i övrigt tillstyrks
av utskottet.
4.4 Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande den humanistiskt och samhällsvetenskapligt inriktade
forsknings- och utvecklingsverksamheten att riksdagen med anledning
av vad som i regeringsprotokollet anförts som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. beträffande förstärkt forskning om fastigheters drift och underhäll
att riksdagen avslår motion 1984/85:911,
3. beträffande intensifierad forskning och utveckling av ventilation
och värmeåtervinning ur frånluft att riksdagen avslår motion
1984/85:2678,
4. beträffande kollektiva boendeformer att riksdagen avslår motion
1984/85:2680 yrkandena 2 och 4,
5. beträffande verksamheten vid statens råd för byggnadsforskning
samt vid statens institut för byggnadsforskning att riksdagen avslår
motion 1984/85:2707 yrkandena 16 och 17,
BoU 1984/85:16
9
6. beträffande ramar för budgetåret 1985/86 att riksdagen med bifall
till regeringens förslag medger att beslut
a. om stöd till byggnadsforskning, exkl. stöd till experimentbyggande,
får meddelas inom en ram av 155 000 000 kr. under
budgetåret 1985/86,
b. om lån till experimentbyggande får meddelas intill ett belopp av
34 200 000 kr. under budgetåret 1985/86 och att outnyttjad del av
denna ram får utnyttjas även under budgetåret 1986/87,
7. beträffande ramar för budgetåren 1986/87 samt 1987/88 att riksdagen
med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion
1984/85:2139 yrkandena 14 och 15, båda motionsyrkandena såvitt
nu är i fråga, medger att beslut
a. om stöd till byggnadsforskning, exkl. stöd till experimentbyggande,
under budgetåren 1986/87 och 1987/88 preliminärt får
meddelas inom en ram av 90 000 000 kr. resp. 50 000 000 kr.,
b. om lån till experimentbyggande under budgetåren 1986/87 och
1987/88 preliminärt får meddelas intill ett belopp av 22 000 000 kr.
resp. 12 000 000 kr.,
8. beträffande anslag till byggnadsforskning att riksdagen med bifall
till regeringens förslag och med avslag på motion 1984/85:2139
yrkande 14 såvitt nu är i fråga till Byggnadsforskning för budgetåret
1985/86 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 162 000 000 kr.,
9. beträffande anslag till lån till experimentbyggande att riksdagen
med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion
1984/85:2139 yrkande 15 såvitt nu är i fråga till Lån till experimentbyggande
för budgetåret 1985/86 under elfte huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag av 37 000 000 kr.,
10. beträffande anslag i övrigt att riksdagen med bifall till regeringens
förslag för budgetåret 1985/86 under elfte huvudtiteln anvisar
a. till Statens institut för byggnadsforskning ett förslagsanslag av
1 000 kr.,
b. till Bidrag till statens institut för byggnadsforskning ett reservationsanslag
av 34 550 000 kr.
Stockholm den 21 mars 1985
På bostadsutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON
Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Oskar Lindkvist (s), Rolf Dahlberg (m),
Thure Jadestig (s), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Birgitta
Hambraeus (c), Kerstin Ekman (fp), Tore Claeson (vpk), Margareta
Palmqvist (s), Erik Olsson (m), Rune Evensson (s), Nils Nordh (s), Lars
Andersson (s) och Bengt-Ola Ryttar (s).
BoU 1984/85:16
10
Reservationer
1. Kollektiva boendeformer (mom. 4)
Tore Claeson (vpk) anser att
dels den del av utskottets betänkande som på s. 5 börjar ”En förutsättning”
och på s. 6 slutar ”hänvisning härtill” bort lyda:
Det har under senare år skett en markant förändring av hushållsstrukturen.
Antalet småhushåll har ökat kraftigt, och hushåll som består av en eller
två personer är i dag den dominerande hushållstypen. Särskilt uttalad har
denna utveckling varit i storstadsområdena. Det kan mot bakgrund härav
vara motiverat att som företrädare för vänsterpartiet kommunisterna gör i sin
motion 2680 ställa frågan: Var finns de bostäder som passar för framtidens
familjer?
Runt om i vårt land pågår en rad experiment och försök där nya
boendeformer prövas. Det gäller bl. a. samordning av servicehus för äldre
med vanliga lägenheter, små flerbostadshus med 5-6 lägenheter och en rad
gemensamma utrymmen, bostäder för storfamiljer och kollektivhus med
service. Någonting som kan betecknas som en mellanform mellan de stora
kollektivhusen med service och storfamilj sbostaden har utvecklats av den
s. k. BIG-gruppen (arbetsgruppen bo i gemenskap) med stöd från byggforskningsrådet.
I fastigheter för mellar^ 15 och 40 hushåll har de enskilda
lägenheterna gjorts mindre än normalt, och härigenom frigjorda ytor har
använts till gemensamma utrymmen.
Som framgår av ovanstående kortfattade framställning har redan en rad
alternativa - kollektivt inriktade - boendeformer kommit till stånd varifrån
inspiration och erfarenheter kan hämtas. Detta fordrar dock att kunskapen
om och erfarenheterna från dessa genomförda projekt sprids till berörda
parter, dvs. boende, beslutsfattare, arkitekter, bostadsföretag och byggare.
Informationsinsatser är nödvändiga för att sprida kunskap om redan vunna
erfarenheter av alternativa - kollektiva - boendeformer. Ett första steg i en
sådan informationsinsats är enligt bostadsutskottets mening att en sammanställning
görs av olika typer av boendeexperiment i enlighet med vad som
föreslås i motion 2680 (vpk) yrkande 2. Denna sammanställning bör sedan
kunna bilda grund för en fortsatt information i hithörande frågor.
Det är dock inte tillräckligt att bara passivt registrera vilka boendeexperiment
som tillkommer genom insatser från olika intressenter. För att öka
kunskaperna om alternativa boendeformer bör enligt utskottets uppfattning
dessutom pågående och tillkommande boendeexperiment utvärderas i
enlighet med förslaget i yrkande 4 i motion 2680 (vpk). Ansvaret för denna
utvärdering, som bör ske kontinuerligt, bör lämpligen åvila statens råd för
byggnadsforskning. Bostadsutskottet vill i detta sammanhang framhålla
nödvändigheten av att denna utvärdering sker i nära samarbete med de
boende. Endast härigenom kan de boendes kunskaper och erfarenheter tas
BoU 1984/85:16
11
till vara och därmed bidra till utvecklingen och förbättringen av alternativa
boendeformer.
Vad utskottet ovan med bifall till motion 2680 (vpk) yrkandena 2 och 4
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels utskottet under 4 bort hemställa
4. beträffande kollektiva boendeformer att riksdagen med bifall till
motion 1984/85:2680 yrkandena 2 och 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Verksamheten vid statens råd för byggnadsforskning samt vid statens
institut för byggnadsforskning (mom. 5)
Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Erik Olsson (alla m)
anser att
dels den del av utskottets betänkande som på s. 6 börjar ”Det av” och på
s. 7 slutar ”denna del” bort lyda:
Moderata samlingspartiet har konsekvent och med skärpa hävdat en
inriktning av byggnadsforskningen som innebär att den forskning som sker
inom högskolan skall ges ett vidgat utrymme. Även enligt bostadsutskottets
mening bör högskoleforskningen ges en mer central roll inom byggnadsforskningen.
En integrering av byggnadsforskningen i högskolans ordinarie
verksamhet är enligt utskottets uppfattning en förutsättning för att forskningen
skall få erforderlig kontinuitet och knytning till övrig forskning. I särskilt
hög grad gäller detta den samhällsvetenskapliga och ekonomiska delen av
byggnadsforskningen. Genom en integrering bryts också den tilltagande
sektoriseringen på byggforskningsområdet som i många fall lett till olyckliga
prioriteringar.
Med utgångspunkt i vad utskottet ovan anfört bör statens råd för
byggnadsforskning starkt minskas (eller möjligen avvecklas) under den
kommande femårsperioden. Ansvaret för den relevanta verksamhet som
rådet bedriver kan därmed flyttas över på andra huvudmän, och då i första
hand högskolorna. Övrig del av rådets nuvarande verksamhet kan läggas
ned.
En ytterligare konsekvens av vad utskottet ovan anfört om byggnadsforskningens
inriktning är att verksamheten vid statens institut för byggnadsforskning
måste omprövas. Enligt bostadsutskottets uppfattning bör den samhällsvetenskapliga
forskning som i dag bedrivs vid byggforskningsinstitutet
överföras till humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet och därmed
knytas närmare till högskoleforskningen på området. Den övriga
byggforskningsverksamheten vid institutet kan därefter antingen organiseras
i aktiebolagsform och bedrivas i privat regi i konkurrens med andra
forskningsinstitutioner eller läggas direkt under de tekniska högskolorna.
När det gäller den teknikorienterade forskningen bör ansvaret för denna i
BoU 1984/85:16
12
större utsträckning än hittills åvila byggbranschen. Härigenom skapas
garantier för att forskningen får den avsedda relevansen för byggsektorn och
byggproduktionen. Samtidigt torde enligt utskottets mening bättre förutsättningar
skapas för att forskningsresultaten verkligen når ut till byggbranschen
i sin helhet och kommer denna till godo.
Vad utskottet ovan med anledning av motion 2707 (m) yrkandena 16 och
17 anfört om verksamheten vid byggforskningsrådet och byggforskningsinstitutet
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels utskottet under 5 bort hemställa
5. beträffande verksamheten vid statens råd för byggnadsforskning
samt vid statens institut för byggnadsforskning att riksdagen med
anledning av motion 1984/85:2707 yrkandena 16 och 17 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Ramar för budgetåren 1986/87 samt 1987/88 (mom. 7)
Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Erik Olsson (alla m)
anser att
dels den del av utskottets betänkande på s. 7 som börjar ”Sorn utskottet”
och slutar ”i fråga” bort lyda:
Det har blivit allt vanligare att regeringen begär att riksdagen skall
fastställa beslutsramar inte bara för det närmast följande budgetåret utan
också för de budgetår som ligger både två och tre år framåt i tiden. Moderata
samlingspartiet har tidigare pekat på de låsningar som uppkommer genom
den tillämpade budgettekniken med beslutsramar. Denna principiella kritik
står fast. Riksdagen får inte genom ett budgettekniskt förfarande fråntas
rätten att inför varje budgetår pröva en viss verksamhets omfattning.
De ovan anförda principiella skälen mot att fastställa beslutsramar som för
en lång tid framåt binder omfattningen av en viss verksamhet gäller inte minst
byggforskningsverksamheten och experimentbyggandet. Som utskottet ovan
anfört talar starka skäl för en genomgripande omorganisation av denna
verksamhet. Stor osäkerhet råder därmed om verksamhetens omfattning och
inriktning under de närmaste åren. För att möjliggöra en förutsättningslös
och obunden prövning av den fortsatta byggnadsforsknings- och experimentbyggnadsverksamheten
bör därför inte några ramar nu fastställas för denna
verksamhet för budgetåren 1986/87 och 1987/88. Utskottet avvisar med
hänvisning härtill regeringsförslaget i denna del. Motion 2139 (m) yrkandena
14 och 15, båda motionsyrkandena såvitt nu är i fråga, tillstyrks därmed.
dels utskottet under 7 bort hemställa
7. beträffande ramar för budgetåren 1986/87 samt 1987/88 att riksdagen
med bifall till motion 1984/85:2139 yrkandena 14 och 15, båda
motionsyrkandena såvitt nu är i fråga, avslår regeringens förslag i
BoU 1984/85:16
13
vad gäller ramar för stöd till byggnadsforskning, exkl. experimentbyggande,
samt lån till experimentbyggande för budgetåren 1986/
87 samt 1987/88,
4. Anslag till byggnadsforskning (mom. 8)
Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Erik Olsson (alla m)
anser att
dels den del av utskottets betänkande på s. 8 som börjar ”Bostadsutskottet
delar” och slutar ”av utskottet” bort lyda:
Som en följd av att vi i Sverige nu har ett modernt bostadsbestånd och att
tillgången på bostäder i stort sett motsvarar efterfrågan har bostadsbyggandet
kraftigt minskat under de senaste åren. Det är enligt utskottets mening
naturligt att detta förhållande också avspeglar sig i insatserna på byggforskningsområdet.
Med hänsyn till det minskade bostadsbyggandet och det
statsfinansiella läget bör alltså anslaget till byggnadsforskning kunna minskas
i enlighet med förslaget i motion 2139 (m) yrkande 14 såvitt nu är i fråga. För
en sådan anslagsminskning talar också vad utskottet anfört angående en
omprövning av byggnadsforskningens framtida omfattning och inriktning.
dels utskottet under 8 bort hemställa
8. beträffande anslag till byggnadsforskning att riksdagen med bifall
till motion 1984/85:2139 yrkande 14 såvitt nu är i fråga och med
anledning av regeringens förslag till Byggnadsforskning för budgetåret
1985/86 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 122 000 000 kr.,
5. Anslag till lån till experimentbyggande (mom. 9)
Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Erik Olsson (alla m)
anser att
dels den del av utskottets betänkande på s. 8 som börjar ”Bostadsutskottet
har” och slutar ”i fråga” bort lyda:
Vad utskottet ovan anfört beträffande skälen för en minskning av anslaget
till byggnadsforskning gäller i tillämpliga delar också anslaget till lån till
experimentbyggande. Experimentbyggandet måste av naturliga skäl ges en
inriktning och omfattning som svarar mot den forskningsverksamhet som
bedrivs. Med hänvisning till vad som nu anförts och med hänsyn till den stora
ingående behållningen på anslaget bör anslaget till lån till experimentbyggande
minskas i enlighet med förslaget i motion 2139 (m) yrkande 15 såvitt nu är i
fråga.
BoU 1984/85:16
14
dels utskottet under 9 bort hemställa
9. beträffande anslag till lån till experimentbyggande
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2139 yrkande 15 såvitt
nu är i fråga och med anledning av regeringens förslag till Lån till
experimentbyggande för budgetåret 1985/86 under elfte huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 20 000 000 kr.,
Särskilt yttrande
Den humanistiskt och samhällsvetenskapligt inriktade byggnadsforskningen
m. m.
Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Erik Olsson (alla m)
anför:
Som framhålls i reservation 2 till detta betänkande har moderata samlingspartiet
konsekvent hävdat en inriktning av byggnadsforskningen som
innebär att den forskning som sker inom högskolan skall ges ett vidgat
utrymme. Vi har också bl. a. mot bakgrund härav föreslagit att verksamheten
vid såväl byggforskningsrådet som byggforskningsinstitutet skall omprövas. I
detta sammanhang har vi särskilt poängterat att den samhällsvetenskapliga
forskningen bör överföras till humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet,
HSFR. Regeringens förslag om att en del av de medel som
anvisas till byggnadsforskning och experimentbyggande under den nu
löpande planeringsperioden skall disponeras av HSFR ligger därmed helt i
linje med vad som moderata samlingspartiet föreslagit. Bostadsutskottet har
tillstyrkt regeringsförslaget i denna del. Samtidigt har dock utskottet förordat
ett riksdagens tillkännagivande om att ett väl fungerande samråd måste
etableras mellan HSFR och byggforskningsrådet. Ett sådant samråd kan
enligt vår mening övergångsvis vara motiverat. På sikt bör dock humanistisksamhällsvetenskapliga
forskningsrådet ges en helt självständig dispositionsrätt
över dessa forskningsmedel. Enligt vår mening bör samtidigt de
forskningsmedel som avser den relevanta delen av den samhällsvetenskapligt
inriktade byggnadsforskningen överföras till HSFR.
minab/gotab Stockholm 1985 82432