BoU 1984/85:14
Bostadsutskottets betänkande
1984/85:14
om anslag till bostads- och planadministrationen m. m. (prop. 1984/
85:100 delvis och 1984/85:101 delvis)
1 Propositionerna
Regeringen har i proposition 1984/85:100 bilaga 13 (bostadsdepartementet)
under B 1, B 2 och C (s. 22-30 och s. 110-115) föreslagit riksdagen att
under elfte huvudtiteln för budgetåret 1985/86 anvisa
1. till Bostadsstyrelsen ett förslagsanslag av 49 094 000 kr.,
2. till Länsbostadsnämnderna ett förslagsanslag av 48 858 000 kr.,
3. till Statens planverk ett förslagsanslag av 36 379 000 kr.
Regeringen häri proposition 1984/85:101 bilaga 6 (bostadsdepartementet)
(s. 13-14) föreslagit riksdagen att under elfte huvudtiteln på tilläggsbudget II
till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 till Bostadsstyrelsen anvisa ett
förslagsanslag av sammanlagt 4 915 000 kr.
2 Motionerna m. m.
Utskottet behandlar i detta betänkande motionerna 1984/85:
2138 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen beslutar att
med avslag på regeringens förslag till bostadsstyrelsen på tilläggsbudget II
anvisa 3 415 000 kr.,
2246 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) vari såvitt nu är i fråga hemställs
(4) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om en decentralisering av lånebeslut,
(5) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om en sammanslagning av bostadsstyrelsen och statens
planverk,
2286 av Karl Björzén och Anders Andersson (båda m) vari hemställs att
riksdagen hos regeringen begär förslag till avveckling av länsbostadsnämnderna,
2707 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) vari såvitt nu är i fråga hemställs
(15) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att statens planverk skall avskaffas.
Företrädare för bostadsverket och planverket har lämnat synpunkter på
vissa av motionerna.
3 Utskottet
I detta betänkande behandlas vad i budgetpropositionen föreslagits om
anslag till bostadsstyrelsen, länsbostadsnämnderna och statens planverk
1 Riksdagen 1984/85.19 sami. Nr 14
BoU 1984/85:14
2
samt vad i proposition 1984/85:101 bilaga 6 föreslagits om anslag till
bostadsstyrelsen på tilläggsbudget II till statsbudgeten för innevarande
budgetår. Vidare behandlas inriktningen och utformningen av den statliga
bostads- och planadministrationen m. m. såvitt dessa frågor tagits upp i vissa
motioner.
Även år 1984 behandlade utskottet (BoU 1983/84:24) motioner om den
statliga bostads- och planadministrationen. I betänkandet lämnades uppgifter
om denna administrations organisation m. m. samt redogjordes för vissa
tidigare riksdagsbeslut avseende ansvarsfördelningen inom bostadsförsörjningen
m. m.
Tre av de motionsyrkanden som nu behandlas överensstämmer med vissa
av de motionsyrkanden utskottet hade att behandla år 1984. Det gäller bl. a.
förslaget i motion 2707 (m) yrkande 15 om ett riksdagens tillkännagivande
till regeringen om att statens planverk skall avskaffas.
De motiv för förslaget som finns i årets motion överensstämmer praktiskt
taget ordagrant med de motiv som vägledde förslaget i 1984 års motion. I
motionen anförs att Svensk byggnorm bör ersättas med enkla funktionskrav
och att ansvaret för arbetet bör ligga direkt på riksdag eller regering, att
planverkets typgodkännandeverksamhet bör kunna privatiseras samt att
verkets information till kommunerna bör kunna överföras till länsstyrelserna.
Utskottet redovisade år 1984 tämligen ingående sin syn på statens
planverks verksamhet och anförde sammanfattningsvis att planverket har
tillagts ansvar för väsentliga uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet och
att det enligt utskottets uppfattning inte är möjligt att i större omfattning
avveckla denna verksamhet.
Utskottet vill nu tillägga att verket fått i uppdrag att utarbeta föreskrifter
som kan behövas för tillämpningen av en plan- och bygglag. Detta uppdrag
omfattar en fullständig revidering av Svensk byggnorm. Enligt vad utskottet
erfarit tar revisionen sikte på en delvis ny uppbyggnad av normkomplexet.
Motionärerna anför att den typgodkännandeverksamhet som planverket
ålagts att ansvara för bör kunna privatiseras t. ex. genom ett auktorisationsförfarande.
Motionärerna hävdar att inkomsterna av verksamheten i dag inte
- såsom avsikten är - täcker kostnaderna för densamma.
Enligt vad utskottet erfarit är detta påstående inte korrekt. I budgetpropositionen
(bil. 13 s. 115) räknar föredragande statsrådet med att typgodkännandeverksamheten
i likhet med föregående budgetår helt skall finansieras
med avgifter.
Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning och anser att verket under en
överblickbar framtid kommer att ha så viktiga uppgifter att det måste anses
orimligt att hävda att verket skulle avskaffas.
Med hänvisning till vad nu anförts avstyrker utskottet bifall till motion
2707 (m) yrkande 15.
I motion 2246 (c) yrkande 5 föreslås riksdagen ge regeringen till känna vad
BoU 1984/85:14
3
i motionen anförts om sammanslagning av bostadsstyrelsen och statens
planverk. En sådan åtgärd anges av motionärerna vara rationell då planfrågor
har mycket gemensamt med bostadsplanering och bostadsbyggande.
Även år 1984 (BoU 1983/84:24) behandlade utskottet ett motionsyrkande
med denna innebörd. I det sammanhanget erinrade utskottet om att frågan
om sammanslagning prövats år 1978 och avvisats. Även om det kunde
hävdas, anförde utskottet, att det under tiden därefter inträffat omständigheter
som skulle kunna motivera en översyn av frågan fann utskottet inte skäl
förorda att en översyn gjordes.
Utskottet anser att frågan genom motionärernas nu framlagda förslag inte
tillförts några nya omständigheter som ger utskottet anledning att frångå sin
tidigare uppfattning. Med hänvisning till tidigare ställningstagande avstyrker
utskottet även motion 2246 (c) yrkande 5.
I samma motion - yrkande 4 - föreslås riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna vad i motionen anförts om en decentralisering av
lånebeslut bl. a. genom att besluten delegeras till läns- och kommunnivå.
Motionärernas nu behandlade förslag utgår bl. a. från ett av dem framfört
förslag om att överföra låneverksamheten till bottenlåneinstituten och från
förslag om väsentligt förenklade regler för bostadslångivningen underlättar
en kommunalisering.
Utskottet har i betänkandet BoU 1984/85:13 avstyrkt motionärernas
förslag om att överföra den statliga låneverksamheten till bottenlåneinstituten.
Redan på denna grund avstyrker utskottet motion 2246 (c) yrkande 4.
Det bör dessutom framhållas att frågan om en kommunalisering tidigare
prövats men avvisats av regering och riksdag. Vidare kan i sammanhanget
nämnas att försöksverksamhet pågår med kommunal beslutanderätt i frågor
om statligt stöd för vissa förbättringsåtgärder i bostadshus. Denna försöksverksamhet,
som avslutas vid halvårsskiftet 1986, bör kunna ligga till grund
för ställningstaganden om de framtida beslutsformerna m. m. Slutligen bör
erinras om att riksdagen år 1984 (prop. 1983/84:152, KU 32) fattat beslut om
riktlinjer för en försöksverksamhet med ökad kommunal självstyrelse. I
proposition 1984/85:142 om förbättrade boendeförhållanden för gamla,
handikappade och långvarigt sjuka anför föredragande statsrådet (s. 23) att i
försöksverksamheten bör kunna ingå också att pröva möjligheterna till
avsteg från vissa regler i det statliga bostadsfinansieringssystemet. Det finns
anledning att avvakta resultatet av försöksverksamheten. Vidare bör erinras
om att åt kommunerna uppdragits att fatta beslut i ärenden om bostadsbidrag
samt i vissa fall i ärenden om bostadsanpassningsbidrag och energisparbidrag.
Ett förslag om avveckling av länsbostadsnämnderna förs fram i motion
2286 (m). Riksdagen bör enligt motionärernas uppfattning hos regeringen
begära förslag om en avveckling. Nämnderna bör kunna avskaffas då
erforderlig granskningskompetens torde finnas i kommunerna och då
lånehanteringen kan överföras till banker och finansieringsinstitut.
1* Riksdagen 1984185.19sami. Nr 14
BoU 1984/85:14
4
Sorn framgått ovan pågår en försöksverksamhet med viss kommunal
beslutanderätt. Vad beträffar frågan om att överföra lånebesluten till banker
och finansieringsinstitut har utskottet, som framgått ovan, förordat att
nuvarande beslutsordning består. I detta sammanhang kan även nämnas att
inriktningen av länsbostadsnämndernas arbete behandlas i det s. k. Norrbottenprojektet.
Inom ramen för detta projekt behandlas även frågan om en
försöksverksamhet med kommunal beslutanderätt i bostadslåneärenden.
Länsbostadsnämndernas framtida organisation m.m. överses för närvarande.
Med hänvisning härtill och mot bakgrund av den pågående försöksverksamheten
avstyrker utskottet motion 2286 (m).
I proposition 1984/85:101 bilaga 6 föreslås riksdagen anvisa eU förslagsanslag
till bostadsstyrelsen på tilläggsbudget //till statsbudgeten för innevarande
budgetår av 4 915 000 kr. Av medelsberäkningen avses 1,5 milj. kr. ställas till
styrelsens förfogande för ändringar av det nuvarande datasystemet så att
utbetalning av bostadslån enligt den nya ordningen kan ske fr. o. m. den 1 juli
1985. Denna nya ordning innebär bl. a. att de medel som behövs för den
statliga bostadslångivningen lånas upp av ett särskilt av staten helägt
kreditaktiebolag.
Med hänvisning till att moderata samlingspartiet föreslagit att kreditaktiebolaget
avskaffas föreslås i motion 2138 (m) att det nu behandlade anslaget
minskas med 1,5 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag.
Utskottet har i betänkandet BoU 1983/84:13 behandlat och avstyrkt
motioner (m), (c) och (fp) om att kreditaktiebolaget skall avskaffas. Den nya
ordningen bör införas såsom tidigare (BoU 1983/84:28) beslutats av riksdagen.
Motion 2138 (m) avstyrks sålunda. Regeringens förslag till medelsberäkning
godtas.
Vad i propositionerna föreslagits om anslag till bostadsstyrelsen i övrigt
samt i budgetpropositionen om anslag till länsbostadsnämnderna och statens
planverk tillstyrks av utskottet.
Utskottet hemställer
1. beträffande avskaffande av statens planverk att riksdagen avslår
motion 1984/85:2707 yrkande 15,
2. beträffande sammanslagning av bostadsstyrelsen och statens planverk
att riksdagen avslår motion 1984/85:2246 yrkande 5,
3. beträffande decentralisering av lånebeslut att riksdagen avslår
motion 1984/85:2246 yrkande 4,
4. beträffande avveckling av länsbostadsnämnderna att riksdagen
avslår motion 1984/85:2286,
5. beträffande anslag på tilläggsbudget II att riksdagen med bifall till
regeringens förslag och med avslag på motion 1984/85:2138 på
tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 under
elfte huvudtiteln anvisar till Bostadsstyrelsen ett förslagsanslag av
4 915 000 kr.,
BoU 1984/85:14
5
6. beträffande anslag i budgetpropositionen att riksdagen med bifall
till regeringens förslag för budgetåret 1985/86 under elfte huvudtiteln
anvisar
a. till Bostadsstyrelsen ett förslagsanslag av 49 094 000 kr.,
b. till Länsbostadsnämnderna ett förslagsanslag av 48 858 000 kr.,
c. till Statens planverk ett förslagsanslag av 36 379 000 kr.
Stockholm den 21 mars 1985
På bostadsutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON
Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Oskar Lindkvist (s), Rolf Dahlberg (m),
Thure Jadestig (s), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Birgitta
Hambraeus (c), Kerstin Ekman (fp), Tore Claeson (vpk), Margareta
Palmqvist (s), Erik Olsson (m), Rune Evensson (s), Nils Nordh (s), Lars
Andersson (s) och Bengt-Ola Ryttar (s).
Reservationer
1. Avskaffande av statens planverk (mom. 1)
Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Erik Olsson (alla m)
anser att
dels den del av utskottets betänkande på s. 2 som börjar ”De motiv” och
slutar ”yrkande 15” bort lyda:
Bostadssektorn är det område där offentlig reglering, byråkrati, generella
och selektiva subventioner fått störst utbredning. Det är också den samhällssektor
där en avreglering och avbyråkratisering är särskilt angelägen.
Grunden för en sådan omprövning måste enligt bostadsutskottets mening
vara ett övergripande reformprogram för strukturella förändringar inom den
offentliga sektorn i sin helhet. För varje offentlig verksamhet måste starka
motiv finnas. Vid en sådan omprövning måste naturligtvis även den
pågående verksamheten övervägas. Lämpliga metoder för att begränsa och
effektivisera den offentliga sektorn är bl. a. privatisering, rationalisering
och/eller överföring av uppgifter till annan myndighet samt avreglering och
avveckling.
Beträffande bostads- och planadministrationen finns en rad verksamheter
som bör ses över utifrån här redovisade principiella utgångspunkter. Inte
minst gäller detta verksamheten vid statens planverk. Som anförs i motion
2707 (m) bör det vara möjligt att ersätta den av planverket utfärdade Svensk
BoU 1984/85:14
6
byggnorm (SBN) med tekniska funktionskrav och ett fåtal bindande
föreskrifter. Ansvaret för detta arbete kan läggas på riksdag eller regering.
En sådan ordning skulle med stor säkerhet innebära att vi får ett regelsystem
som står i bättre samklang med statsmakternas intentioner. Nuvarande
ordning innebär inte sällan att reglerna görs alltför omfattande och onödigt
detaljerade. Varje norm innebär en fördyring av byggprocessen och det är
därför viktigt, inte minst från de boendes synpunkt, att de kostnadsdrivande
normerna nedbringas till ett absolut minimum. Försök med s. k. normfritt
byggande visar också att goda möjligheter finns att pressa byggkostnaderna.
Också den av planverket bedrivna typgodkännandeverksamheten måste
omprövas. I dag godkänns en lång rad produkter utan att behovet av ett
typgodkännande av den produkten tillräckligt noga övervägs och prövas.
Spännvidden på de typgodkända produkterna är också stor och omfattar allt
från dörrar till hela småhus. Enligt bostadsutskottets mening bör typgodkännandeverksamheten
i enlighet med vad som föreslås i motion 2707 (m)
omorganiseras genom att den relevanta delen av verksamheten privatiseras,
exempelvis i form av ett auktorisationsförfarande.
Vidare saknas enligt utskottets uppfattning anledning för planverket att
bedriva direktinformation till kommunerna. Denna verksamhet kan med
fördel överföras till länsstyrelserna. Utskottet vill i detta sammanhang peka
på att kommunerna redan i dag bedriver en omfattande översiktlig planering
i samråd med bl. a. länsstyrelserna. Därmed behövs inte heller någon
ytterligare fysisk riksplanering.
Bostadsutskottet har ovan redovisat hur den nuvarande verksamheten vid
statens planverk till en del kan avvecklas, till en del privatiseras och till en del
överföras till andra myndigheter m.fl. Enligt utskottets mening kan mot
bakgrund härav statens planverk avskaffas i enlighet med förslaget i motion
2707 (m) yrkande 15.
dels utskottet under 1 bort hemställa
1. beträffande avskaffande av statens planverk att riksdagen med
bifall till motion 1984/85:2707 yrkande 15 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Sammanslagning av bostadsstyrelsen och statens planverk (mom. 2)
Kjell Mattsson och Birgitta Hambraeus (båda c) anser - vid bifall till
utskottets hemställan under 1 - att
dels den del av utskottets betänkande på s. 3 som börjar ”Även år 1984”
och slutar ”yrkande 5” bort lyda:
Utformningen av alla samhällsaktiviteter måste bygga på att den enskilde
skall ges ett ansvar för sin situation och möjlighet att i samarbete med andra,
bl. a. i kooperativa former, tillgodose gemensamma intressen. En förutsättning
för ett sådant ansvarstagande är dock att den enskilde samtidigt ges ett
Boll 1984/85:14
7
reellt inflytande. Inte minst gäller detta inom bostadssektorn där politiken
måste utformas med utgångspunkt i att den enskilde medborgaren båda kan
och vill svara för väsentliga uppgifter utan onödig detaljstyrning.
Mot bakgrund av ovan redovisade principiella synpunkter har centerpartiet
i sin bostadspolitiska partimotion 2246 lagt fram en rad förslag som syftar
till att ge den enskilde ett ökat inflytande på bostadsområdet samtidigt som
förenklingar åstadkoms. Det gäller bl. a. förenklingar i låneregler och av det
regelsystem i övrigt som styr byggandet. De föreslagna reformerna ger enligt
bostadsutskottets mening utrymme för en översyn och omprövning av
samhällets bostadsadministration i sin helhet.
Enligt vad som ovan redovisats har genom förslagen i motion 2246 (c)
förutsättningar skapats för en rationalisering av den statliga administrationen
på området. En enligt utskottets mening i detta sammanhang möjlig och
lämplig åtgärd är att sammanslå bostadsstyrelsen och planverket till en
myndighet. Även andra skäl talar för en sammanläggning. I en reservation
(c) till bostadsutskottets betänkande Boll 1983/84:24 anfördes sålunda bl. a.
följande.
Det finns, som redan byggadministrationsutredningen anförde år 1976,
goda motiv för att slå samman bostadsstyrelsen och planverket till en
myndighet. En nödvändig samordning mellan bostadspolitisk verksamhet,
fysisk planering och byggnadsväsen tillgodoses enligt utredningen bäst om
dessa verksamheter handläggs inom samma organisatoriska enhet.
Utredningens förslag fick ett mycket positivt gensvar under remissbehandlingen.
Såväl Svenska kommunförbundet som en majoritet av de kommuner
som yttrade sig i frågan var liksom planverket positiva till en sammanläggning.
En önskvärd minskning av den centrala bostads- och planadministrationen
skulle uppnås om sammanläggningen förverkligades. Genom en kommunalisering
av ärenden som bostadslån m. m. skulle en ytterligare minskning
av den centrala administrationen kunna genomföras.
Vad i reservationen i denna del anförts delas av utskottet. Starka skäl talar
sålunda för en sammanslagning av bostadsstyrelsen och planverket i enlighet
med förslaget i motion 2246 (c) yrkande 5. Utskottet ansluter sig därmed till
vad i motionen föreslagits i denna del.
dels utskottet under 2 bort hemställa
2. beträffande sammanslagning av bostadsstyrelsen och statens planverk
att riksdagen med anledning av motion 1984/85:2246 yrkande
5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Decentralisering av lånebeslut (mom. 3)
Kjell Mattsson och Birgitta Hambraeus (båda c) anser att
dels den del av utskottets betänkande på s. 3 som börjar ”Utskottet har”
och slutar ”och energisparbidrag” bort lyda:
Utskottet har i skilda sammanhang redovisat vilka rationaliseringsvinster
BoU 1984/85:14
8
som kan göras i den centrala bostadsadministrationen bl. a. genom att
minska antalet bostadslån och förenkla bostadslånereglerna. Åtgärder av
detta slag skapar dessutom förutsättningar för en decentralisering av
lånebeslut m. m. till kommunal nivå. Fördelarna med en sådan decentralisering
är många, bl. a. skulle den med stor säkerhet medföra en snabbare
handläggning och lägre administrationskostnader samt dessutom innebära
att besluten kommer närmare de berörda. En decentralisering av besluten till
kommunal nivå innebär dessutom att verksamheten vid bostadsverket kan
minskas avsevärt och i huvudsak begränsas till att avse vissa övergripande
bostadspolitiska frågor jämte viss informationsverksamhet.
Med hänvisning till vad som ovan anförts bör riksdagen hos regeringen
begära förslag om en decentraliserad hantering av bostadslångivningen.
Utskottets ställningstagande i denna del innebär en anslutning till vad i
motion 2246 (c) yrkande 4 föreslagits.
dels utskottet under 3 bort hemställa
3. beträffande decentralisering av lånebeslut att riksdagen med anledning
av motion 1984/85:2246 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Anslag på tilläggsbudget II (mom. 5)
Kjell Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson
(m), Birgitta Hambraeus (c), Kerstin Ekman (fp) och Erik Olsson (m) anser
att
dels den del av utskottets betänkande på s. 4 som börjar ”Utskottet har”
och slutar ”medelsberäkning godtas” bort lyda:
Såväl moderata samlingspartiet som centerpartiet och folkpartiet har
motsatt sig inrättandet av ett särskilt statligt kreditaktiebolag. I motioner till
årets riksmöte har också dessa partier lagt fram förslag om att det statliga
kreditaktiebolaget skall avskaffas fr. o. m. den 1 juli 1985. Vad motionärerna
i samband härmed anfört bl. a. om att långivningen kan föras över till
befintliga bottenlåneinstitut har utskottet funnit bärande. Det finns mot
bakgrund härav inte anledning att ställa medel till bostadsstyrelsens förfogande
för ändringar av styrelsens datasystem så att det kan anpassas till
kreditaktiebolagets verksamhet; en ordning som alltså inte bör genomföras.
Utskottet tillstyrker med det anförda förslaget i motion 2138 (m) om att
anslaget till bostadsstyrelsen på tilläggsbudget II för budgetåret 1984/85
minskas med 1,5 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag.
dels utskottet under 5 bort hemställa
5. beträffande anslag på tilläggsbudget II att riksdagen med bifall till
motion 1984/85:2138 och med anledning av regeringens förslag på
tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 under
BoU 1984/85:14
9
elfte huvudtiteln anvisar till Bostadsstyrelsen ett förslagsanslag av
sammanlagt 3 415 000 kr.,
Särskilda yttranden
1. Avskaffande av statens planverk m. m.
Kerstin Ekman (fp) anför:
Folkpartiet har konsekvent drivit kravet på att regelsystemet på bostadsområdet
skall ses över för att åstadkomma en avreglering och minskad
detaljstyrning. I detta sammanhang har vi bl. a. framhållit vikten av att den
av planverket utfärdade Svensk byggnorm ges en utformning som gör den lätt
att tillämpa. Enligt folkpartiets uppfattning är normerna för närvarande
alltför detaljerade och rigorösa. Det har dessutom i tillämpningen av SBN
visat sig vara svårt att skilja mellan föreskrifter och råd.
Inom planverket har påbörjats en översyn av SBN enligt delvis nya
principer, som bl. a. innebär att normerna skall ges en mera generell
utformning än de hittills haft. Enligt folkpartiets uppfattning bör planverkets
arbete med de nya normerna läggas upp och organiseras på ett sådant sätt att
normernas detaljeringsgrad och därmed också deras kostnadspåverkande
effekt minskas.
Med avseende på de uppgifter planverket tilldelats i det fortsatta
normarbetet m. m. finns det enligt min mening inte tillräckliga skäl att nu
vidta de organisatoriska ändringar i verkets verksamhet som föreslagits i
motioner (m) och (c). Jag har därför anslutit mig till ståndpunkten att såväl
motion 2707 (m) om att statens planverk skall avskaffas som motion 2246 (c)
om att planverket och bostadsstyrelsen skall slås samman bör avslås av
riksdagen. Enligt min mening bör dock hela bostadsadministrationen kunna
ses över och omprövas så snart de av folkpartiet förordade förenklingarna
m. m. av regelsystemet på bostadsområdet genomförts.
2. Verksamheten vid bostadsverket m. m.
Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Erik Olsson (alla m)
anför:
Moderata samlingspartiet har i sin bostadspolitiska partimotion 2707 lagt
fram en rad förslag som syftar till en avreglering och avbyråkratisering av
hela bostadssektorn. Förslagen avser bl. a. förenklingar av det lag- och
normkomplex som styr byggandet och bostadsproduktionen. De innefattar
även förenklingar inom det statliga bostadsfinansieringssystemet dels genom
förenklade låneregler, dels genom ett överförande av låneförvaltningen till
befintliga kreditinstitut. Sammantaget ger de av oss föreslagna förenklingarna
utrymme för genomgripande förändringar av den nuvarande bostadsadministrationen.
BoU 1984/85:14
10
När det gäller statens planverk innefattar motionen ett förslag till
avveckling som kan genomföras med omedelbar verkan. Förslaget bygger på
att delar av verkets verksamhet upphör, privatiseras eller förs över till andra
myndigheter. Detta betyder bl. a. att kvarstående relevanta delar av
verksamheten vid planverket kan komma att överföras exempelvis till
bostadsstyrelsen. Ett genomförande av vårt förslag innebär därmed att den i
motion 2246 (c) förordade sammanslagningen av planverket och bostadsstyrelsen
i princip förverkligas.
För bostadsverkets del innebär de ovan redovisade förslagen att förutsättningar
skapas för genomgripande förändringar av såväl den centrala
administrationen som av länsbostadsnämnderna. Enligt vår mening torde
våra förslag kunna leda till att länsbostadsnämnderna på sikt kan avvecklas
och att verksamheten vid bostadsstyrelsen kan bantas. Vi har mot bakgrund
härav avstått från att nu yrka bifall till motion 2286 (m).
I första hand bör länsbostadsnämnderna avvecklas genom att långivningen
förs över till befintliga kreditinstitut. Någon decentralisering av långivningen
till kommunerna skulle därmed inte vara erforderlig. Vi har mot bakgrund
härav avstått från att biträda förslaget i motion 2246 (c) om en decentralisering
av lånebeslut till kommunal nivå. Detta trots att vi delar vad motionärerna
i övrigt anfört om behovet av rationaliseringar och förenklingar av
låneadministrationen.
minab/gotab Stockholm 1985 82434