BoU 1984/85:13

Bostadsutskottets betänkande
1984/85:13

om anslag till bostadsförsörjning m. m. (prop. 1984/85:100 delvis)
Sammanfattning

I betänkandet behandlas vad i budgetpropositionen föreslagits om anslag
till bostadsförsörjningen jämte drygt 40 motioner helt eller delvis.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag på alla punkter. De flesta motioner
avstyrks. Dock gör utskottet med anledning av vissa motionsyrkanden
fyra tillkännagivanden.

Med anledning av en m-motion anser utskottet att det bör övervägas hur
regler skall utformas som förhindrar att bostadslån kan utgå när lånet inte
avser att täcka en verklig kostnad.

Utskottet anser också, med anledning av en s-motion och en vpk-motion,
att lånetillägget beträffande konstnärlig utsmyckning bör höjas. Med
anledning av en annan s-motion anser utskottet att regeringen bör bemyndigas
vidga ramen för beslut om boendemiljöbidrag inte bara av sysselsättningsskäl
utan även av bostadssociala skäl.

Det fjärde tillkännagivandet gäller amorteringstakten för vissa räntelån.
Med anledning av en m-motion förordar utskottet en kartläggning av
frågan.

Bland de många motionsyrkandena som avstyrks kan nämnas moderata
samlingspartiets partimotion i vilken begärs förändringar inom det nuvarande
räntebidragssystemet. Motionsförslaget skulle enligt utskottsmajoritetens
uppfattning innebära så stora ökningar av boendekostnaderna att
det inte bör genomföras. Även i partimotion från centerpartiet förs fram
förslag om ett nytt bostadsfinansieringssystem. Med hänvisning till bostadskommitténs
pågående arbete avstyrks detta yrkande. I folkpartiets
partimotion anförs att ställningstagandet till ett nytt bostadsfinansieringssystem
bör anstå i avvaktan på resultat av bostadskom mitténs arbete.

Till betänkandet har fogats 63 reservationer från m, c, fp och vpk samt
tre särskilda yttranden från m, c och fp.

1 Propositionen

Regeringen har i proposition 1984/85:100 bilaga 13 (bostadsdepartementet)
under B 3 — B 9 m. m. (s. 7—22, 30—74 och 81—82) föreslagit
riksdagen att

1. medge att statligt stöd lämnas för finansiering av gatukostnader i
enlighet med vad i regeringsprotokollet förordats,

2. medge att beslut om lån för ombyggnad av bostadslägenheter i områden
med stor andel outhyrda lägenheter till lokaler får meddelas intill ett
belopp av 60 000 000 kr. under budgetåret 1985/86,

1 Riksdagen 1984/85. 19 sami. Nr 13

BoU 1984/85:13

3. medge att bidrag till åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda
lägenheter för budgetåret 1985/86 får beviljas inom ej utnyttjad del
av ramen för budgetåret 1984/85,

4. medge att ramen för de antikvariska myndigheternas tillstyrkanden
av sådana ombyggnader av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse som bör
komma i fråga för förhöjt låneunderlag och tilläggslån bestäms till
60 000 000 kr. för år 1985 och preliminärt till 30 000 000 kr. för första
halvåret 1986,

5. medge att beslut om tilläggslån som avser åtgärder för att avhjälpa
byggskador och byggfel, ändrad lägenhetssammansättning eller grundförstärkning
får meddelas inom en ram av 60 000 000 kr. för år 1985 och
preliminärt inom en ram av 30 000 000 kr. för första halvåret 1986,

6. medge att de under 4. och 5. angivna ramarna får överskridas om det
behövs av sysselsättningsskäl,

7. medge att förskott för beviljat tilläggslån skall kunna betalas ut i
enlighet med vad i regeringsprotokollet förordats,

8. godkänna en avveckling av statskommunala bostadsbidrag till hushåll
utan barn i enlighet med vad i regeringsprotokollet förordats,

9. godkänna de ändringar i fråga om inkomstgränserna för förbättringslån
som i regeringsprotokollet förordats,

10. medge att beslut om bidrag till förbättring av boendemiljön samt
bidrag till åtgärder i områden med stor andel outhyrda lägenheter meddelas
inom en gemensam ram av 80 000 000 kr. under budgetåret 1985/86,

11. medge att den under 10. angivna ramen får överskridas om det
behövs av sysselsättningsskäl,

12. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om lån till
förvärv av bostadsrätt,

13. under elfte huvudtiteln för budgetåret 1985/86 anvisa

a. till Vissa lån till bostadsbyggande ett förslagsanslag av 110 000 000
kr.,

b. till Räntebidrag m. m. ett förslagsanslag av 10 400 000 000 kr.,

c. till Åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter
m. m. ett förslagsanslag av 125 000 000 kr.,

d. till Tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus m. m. ett förslagsanslag
av 70 000 000 kr.,

e. till Bostadsbidrag m. m. ett förslagsanslag av 1 457 000 000 kr.,

f. till Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m. ett förslagsanslag av
240 000 000 kr.,

g. till Bidrag till förbättring av boendemiljön ett förslagsanslag av
110 000 000 kr.

2 Motionerna m. m.

Utskottet behandlar i detta betänkande motionerna 1984/85:

392 av Lennart Brunander och Sven-Erik Nordin (båda c) vari hem -

BoU 1984/85:13

ställs att riksdagen begär att regeringen framlägger förslag om ändrade
regler för statliga lån till egnahem i enlighet med de synpunkter som
framförts i motionen,

470 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari såvitt nu är i fråga föreslås att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om

(1) ett utökat och permanent program för bostadsförbättringar avseende
även offentliga byggnader m. m.,

(2) att ränte- och amorteringsfria lån till allmännyttiga bostadsföretag
införs fr. o. m. år 1986 för att undvika hyreshöjningar,

(3) att hyresförlustlån enligt tidigare gällande regler skall kunna utgå
för allmännyttiga bostadsföretag,

(4) att förslag om en statlig totalfinansiering i enlighet med vad som
anförts i motionen snarast bör föreläggas riksdagen,

652 av Margareta Gard (m) vari hemställs att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om bostadslån till
nybyggnad efter brandskada,

910 av Margareta Gard (m) vari hemställs att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring i bostadsfinansieringsförordningen,

912 av Martin Olsson (c) vari hemställs att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om vikten av att
renskötande samefamiljer får lånemöjligheter för mer än en bostad med
fullgod standard,

930 av Bengt-Ola Ryttar m. fl. (s) vari — med hänvisning till motion
1984/85:929 — hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om vinterbidrag,

1127 av Monica Andersson m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen sägs om ett särskilt
bidrag till anläggning och drift av bygglekplatser,

1133 av Gunnar Nilsson i Eslöv m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna behovet av åtgärder som syftar
till att bibehålla kommersiella lokaler i samband med ROT-verksamhet,
1136 av Nils Svensson och Sören Lekberg (båda s) vari hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om finansiering av kostnader för parkeringsplatser,

1145 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) vari — med hänvisning till motion
1984/85:1143 — hemställs att riksdagen beslutar ansluta sig till en målsättning
för vissa grupper om minst 15 % sänkt marginaleffekt i skatte- och
bidragssystemet genom minskad marginaleffekt i bostadsbidragssystemet,
1477 av Oskar Lindkvist (s) vari hemställs att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen förordats om lånetillägg för
konstnärlig utsmyckning m. m.,

1479 av Göran Magnusson (s) vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om tillgäng -

BoU 1984/85:13

lighetskrav, bostadslångivning och dispenser vid ombyggnad av äldre
flerbostadshus,

1480 av Sten Sture Paterson (m) vari hemställs att riksdagen beslutar att
vid amortering av räntelån skall samma återbetalningstakt tillämpas som
gäller för bostadslån,

1484 av Bengt Wiklund (s) vari hemställs att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om angelägenheten av att
bevara effekten av riksantikvarieämbetets bidragsgivning för byggnadsvård
som ett led i främjande av den allmänna samhällsmiljön och särskilt
åtgärderna för att förbättra boendemiljön,

1499 av Kerstin Göthberg m. fl. (c) vari — med hänvisning till motion
1984/85:1497 — hemställs att riksdagen beslutar hemställa hos regeringen
om förslag i enlighet med vad som anförts i motionen om förmånliga lån
för upprustning av privata fritidshus som ställs till förfogande för kontrakterad
uthyrning i turistiskt syfte,

2136 av Ingvar Björk och Börje Nilsson (båda s) vari hemställs att
riksdagen anhåller att regeringen i bestämmelser för erhållande av statsbidrag
för ombyggnad av flervåningshus inför krav om att hiss skall
installeras i fastigheten,

2139 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) vari såvitt nu är i fråga hemställs

(1) (delvis) att riksdagen beslutar att under anslaget A 2 Kommittéer
m. m. anvisa ett reservationsanslag av 4 500 000 kr. för budgetåret 1985/86
(yrkandet i övrigt behandlas i betänkandet BoU 1984/85:15),

(2) att riksdagen beslutar att låneformerna reparationslån, särskilda
lokallån, hyresförlustgarantilån och miljöbidragslån upphör fr. o m. den 1
juli 1985,

(3) att riksdagen beslutar att under anslaget B 3 Vissa lån till bostadsbyggande
för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 000
kr.,

(4) att riksdagen beslutar att under anslaget B 4 Räntebidrag m. m.
anvisa 7 500 000 000 kr.,

(5) att riksdagen beslutar att under anslaget B 5 Åtgärder i bostadsområden
med stor andel outhyrda lägenheter m. m. för budgetåret 1985/86
anvisa ett förslagsanslag av 60 000 000 kr.,

(6) att riksdagen beslutar att bidragsgivningen för åtgärder i bostadsområden
med stor andel outhyrda lägenheter upphör fr. o. m. den 1 juli 1985,

(7) att riksdagen beslutar att lånemöjligheter för ändrad lägenhetssammansättning
slopas fr. o. m. den 1 juli 1985 samt att den därigenom frigjorda
låneramen utnyttjas för lån till grundförstärkning,

(8) att riksdagen beslutar att under anslaget B 8 Viss bostadsförbättringsverksamhet
m. m. anvisa ett förslagsanslag av 165 000 000 kr.,

(9) att riksdagen beslutar att bidragsgivningen till hissinstallationer i
bostadshus upphör fr. o. m. den 1 juli 1985,

(10) att riksdagen beslutar att bidragsgivningen till förbättring av boen -

BoU 1984/85:13

demiljön upphör fr. o . m. den 1 juli 1985,

(19) att riksdagen beslutar att avslå förslaget att ramar under B 6, B 9 ...
får överskridas av sysselsättningsskäl (såvitt yrkandet rör allmänna samlingslokaler
behandlas det i betänkande BoU 1984/85:11),

2140 av Barbro Evermo m. fl. (s) vari hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts beträffande en gemensam ram för bidrag som utgår till
bostadssektorn,

2. att riksdagen beslutar att regeringen — utöver sysselsättningsskäl —
även medges rätt att överskrida ramen av bostadssociala skäl,

3. att riksdagen i övrigt som sin mening ger regeringen till känna vad
som i motionen anförts angående förbättring av boende- och fritidsmiljön

1 nyare bostadsområden i tätorterna,

2141 av Helge Hagberg och Håkan Strömberg (båda s) vari hemställs att
riksdagen hos regeringen anhåller om en översyn av bestämmelserna så att
om- och tillbyggnad av hus där garage ingår borde bli belåningsbart om det
anses lämpligare än en nybyggnad,

2144 av Margareta Hemmingsson och Roland Sundgren (båda s) vari
hemställs att riksdagen hos regeringen begär utredning av möjligheterna
att i bostadspolitiskt syfte finna former för att över tiden fördela kostnader
för eventuella framtida ersättningsinstallationer av vatten- och avloppssystem
i gruppbyggda småhus,

2150 av Sören Lekberg m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att statliga
lån med räntesubvention för gatukostnader även lämnas till hyres- och
bostadsrättsfastigheter,

2151 av Sören Lekberg m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet
av åtgärder för att öka tillgången på olika former av fritidsboende,

2152 av Kjell Mattsson m. fl. (c) vari såvitt nu är i fråga hemställs

(1) att riksdagen beslutar upphäva markvillkoret i bostadsfinansieringsförordningen,

(4) (delvis) att riksdagen beslutar att under anslaget A 2 i bilaga 13
anvisa ett med 1 milj. kr. sänkt anslag på 4 500 000 kr. (yrkandet i övrigt
behandlas i betänkandet BoU 1984/85:15),

(6) att riksdagen beslutar att de ändringar i bostadsfinansieringen som
beslutades i samband med att fastighetsskatten infördes upphävs,

(7) att riksdagen beslutar att upphäva hyresrabatterna,

(8) att riksdagen beslutar att under anslaget B 4 bilaga 13 anvisa ett med

2 700 milj. kr. sänkt anslag på 7 700 milj. kr.,

(9) att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om övergång till räntelån för nyproduktionen,

(10) att riksdagen beslutar ändra det kommunala borgensåtagandet på
sätt som i motionen föreslås,

BoU 1984/85:13

(11) att riksdagen beslutar att de av regeringen föreslagna finansieringsmöjligheterna
för gatukostnader utökas att även avse vatten- och avloppskostnader,

(12) att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om en femårig avveckling av statligt stöd tili
åtgärder under anslagen B 5 och B 9,

(13) att riksdagen beslutar att under anslaget B 5 bilaga 13 anvisa ett
med 20 milj. kr. reducerat förslagsanslag på 105 milj. kr.,

(14) att riksdagen beslutar att under anslaget B 9 bilaga 13 anvisa ett
med 30 milj. kr. reducerat förslagsanslag om 80 milj. kr.,

2157 av Ulla Tillander och Ulla Ekelund (båda c) vari hemställs att
riksdagen beslutar att hos regeringen begära en ändring av bestämmelserna
om räntebidrag i bostadsfinansieringsförordningen i syfte att göra det
möjligt för förskolor som drivs av föräldrakooperativ eller i privat regi att
få tillgodoräkna sig räntebidrag,

2158 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari hemställs

1. att riksdagen godkänner vad i denna motion förordats

a. om att bostadsbidrag för hushåll utan barn skall utgå även fr. o. m.
den 1 januari 1986,

b. om bostadsbidrag till barnfamiljer,

c. om reduktionsfaktorn,

d. om att studiemedel inte skall utgöra bidragsgrundande inkomst,

2. att riksdagen till Bostadsbidrag m. m. för budgetåret 1985/86 anvisar
ett i förhållande till regeringens förslag med 533 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag
av 1 990 000 000 kr.,

2159 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari föreslås att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att markförvärvslån och tomträttslån bör
återinföras och hemställer att riksdagen snarast föreläggs förslag härom i
enlighet med vad som anförts i motionen,

2207av Tommy Franzén m. fl. (vpk) vari — med hänvisning till motion
1984/85:2205 — föreslås att riksdagen beslutar att som sin mening ge
regeringen till känna vad som i motionen anförs beträffande ett bostadsbyggnadsprogram
för Stockholms län,

2246 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) vari såvitt nu är i fråga hemställs

(1) att riksdagen beslutar upphäva beslutet om ett särskilt statligt institut
för bostadsfinansiering,

(2) att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om åtgärder för förtida inlösen av mindre lån
inom bostadsfinansieringen,

(3) att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om förenkling av lånereglerna,

2294 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) vari — med hänvisning till motion
1984/85:2291 — hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära
förslag som underlättar ungdomars möjlighet att få bostad i enlighet med
vad som anförts i motionen,

BoU 1984/85:13

2668 av Nils Berndtson (vpk) vari föreslås att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om utvidgning av
ROT-programmet till att omfatta reparations-, ombyggnads- och tillbyggnadsarbeten
vid folkhögskolorna,

2669 av Knut Billing m. fl. (m) vari såvitt nu är i fråga hemställs

(1) att riksdagen hos regeringen begär att 64 § bostadsfinansieringsförordningen
upphävs,

2672 av Tore Claeson m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att förslag snarast bör föreläggas riksdagen
i enlighet med vad som anförs i motionen (i motionen tas upp frågan
om konstnärlig utsmyckning),

2675 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär förslag till ett långsiktigt program i syfte att säkerställa
underhåll och förnyelse av kommunernas VA-nät i enlighet med vad som
har anförts i motionen,

2680 av Inga Lantz m. fl. (vpk) vari såvitt nu är i fråga hemställs

(I) att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder för att förverkliga
utvecklingen av ett socialt inriktat boende i enlighet med vad som
anförs i motionen,

(3) att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder för att åstadkomma
redovisning av planer på experiment med socialt boende inom
ramen för de kommunala bostadsförsörjningsprogrammen,

2682 av Kenth Skårvik och Lars Ernestam (båda fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att möjligheten till lån för förvärv av bostadsrätt
skall behållas,

2. att riksdagen beslutar att anpassa reglerna för behovsprövningen till
den inkomst- och förmögenhetsutveckling som ägt rum sedan lånen infördes,

2683 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen medger att
beslut om bidrag till förbättring av boendemiljön samt bidrag till åtgärder
i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter meddelas inom en
gemensam ram av 360 000 000 kr. under budgetåret 1985/86,

2692 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) vari — med hänvisning till motion
1984/85:2689 — hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad som i motionen anförs om åtgärder för att göra bostadsbidragen
mer rättvisa,

2707 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) vari såvitt nu är i fråga hemställs

(3) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om övertagande av befintliga lån vid ombildning från
hyresrätt till bostadsrätt,

(10) att riksdagen hos regeringen begär att bostadsförsörjningslagen
(1978:397) utvärderas,

(II) att riksdagen beslutar om en upptrappning av den garanterade
räntan i enlighet med vad som anförts i motionen,

BoU 1984/85:13

(12) att riksdagen beslutar att systemet med produktionskostnadsanpassad
belåning avskaffas fr. o. m. den 1 juli 1985,

(13) att riksdagen beslutar att avskaffa det statliga kreditinstitut för
bostadslångivning som avses påbörja sin verksamhet fr. o. m. den 1 juli
1985,

(14) att riksdagen hos regeringen begär förslag om överförande av den
statliga bostadslångivningen till befintliga bottenlåneinstitut,

(18) att riksdagen upphäver de s. k. mark- och konkurrensvillkoren i
enlighet med vad som i motionen anförts,

2734 av Gunnar Hökmark (m) vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om särskilda
bostäder för unga människor,

2757 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp, m, c) vari — med hänvisning till
motion 1984/85:2756 — hemställs om byggnadsvården att riksdagen ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om angelägenheten av att
bevara effekten av riksantikvarieämbetets bidragsgivning för byggnadsvård
som ett led i främjande av den allmänna samhällsmiljön och särskilt
åtgärderna för att förbättra boendemiljön,

2801 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari såvitt nu är i fråga hemställs

(2) att riksdagen beslutar avveckla bostadsförbättringsprogrammet och
att regeringen lägger förslag om ett bostadsförbättringsprogram i enlighet
med vad som anförs i denna motion,

(8) att riksdagen beslutar att avskaffa det nya statliga kreditinstitutet för
bostadslån och att regeringen lägger förslag till överförande av bostadslångivningen
till bostadslåneinstituten,

(10) (delvis) att riksdagen beslutar om att en skyndsam översyn bör
göras av gällande lagstiftning och övrigt regelsystem på bostadsområdet i
syfte att åstadkomma avreglering och minskad detaljstyrning (yrkandet i
övrigt behandlas i ett senare betänkande),

(13) att riksdagen beslutar att avskaffa markvillkoret,

(17) att riksdagen beslutar att regeringen inte skall ges möjlighet att
bevilja dispens från kravet på avsättning till konsolideringsfond i enlighet
med vad som anförs i motionen,

(18) att riksdagen beslutar att något särskilt räntebidrag inte skall utgå
under 1985 som kompensation för fastighetsskatten,

(19) att riksdagen beslutar att höja den garanterade räntan till de nivåer
den hade innan beslut fattades med anledning av proposition 1984/85:85
med justering för den extra upptrappning som då fastställdes,

(20) (delvis) att riksdagen till Kommittéer m. m. förbudgetåret 1985/86
anvisar ett reservationsanslag av 4 500 000 kr. (yrkandet i övrigt behandlas
i betänkandet BoU 1984/85:15),

(21) att riksdagen beslutar att till Vissa lån till bostadsbyggande anvisa
ett förslagsanslag av 100 000 000 kr.,

(22) att riksdagen beslutar att till Tilläggslån till ombyggnad av vissa

BoU 1984/85:13

bostadshus m. m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av
50 000 000 kr.,

(23) att riksdagen beslutar att tilläggslån ej skall utgå för ändrad lägenhetssammansättning
och att den ram vari dessa ingår som en följd fastställs
till 40 000 000 kr. för 1985 och till 20 000 000 kr. för första halvåret 1986,

(24) att riksdagen beslutar att till Räntebidrag m. m. för budgetåret
1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 9 900 000 000 kr.,

(25) att riksdagen beslutar att avskaffa statsbidraget till hyresrabatter
fr. o. m den 1 juli 1985,

(26) att riksdagen beslutar att bidrag till åtgärder i bostadsområden med
stor andel outhyrda lägenheter avskaffas fr. o. m. den 1 juli 1985,

(27) att riksdagen beslutar att möjligheten till eftergift av hyresförlust
skall avskaffas från den 1 juli 1985,

(28) att riksdagen beslutar att Till åtgärder i bostadsområden med stor
andel outhyrda lägenheter m. m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag
av 65 000 000 kr.,

(29) att riksdagen belutar att avskaffa bidrag till förbättring av boendemiljön
och bidrag till åtgärder i områden med stor andel outhyrda lägenheter
från den 1 juli 1985.

Företrädare för bostadsstyrelsen och Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag
har vid föredragningar lämnat synpunkter.

3 Statistiska uppgifter om bostadsförsörjning m. m.

3.1 Bostadsproduktionen

Det har skett en påtaglig förändring i bostadsproduktionens inriktning
under senare år. Sedan 1978 har antalet påbörjade lägenheter i nyproduktionen
minskat för varje år. Samtidigt har emellertid ombyggnads- och
underhållsverksamheten ökat kraftigt i omfattning. I tabellen nedan redovisas
utvecklingen av nyproduktionen av bostäder under perioden 1978 —
1984.

Tabell 1: Antalet påbörjade lägenheter i nyproduktionen samt procentuell fördelning
mellan flerbostadshus och småhus åren 1978—1984

År	Påbörjade lägenheter i nyproduktionen	Procentuell andel påbörjade lägenheter i flerbostadshus småhus
1978	57 300	29	71
1979	56 000	32	68
1980	50 100	35	65
1981	44 500	40	60
1982	41 900	44	56
1983	37 600	48	52
1984'	32 500	49	51

1 Preliminär uppgift
Källa: SCB

BoU 1984/85:13

Förra årets påbörjande av 32 500 lägenheter innebär att nyproduktionen
nu ligger på knappt en tredjedel av de nivåer som uppnåddes under
rekordåren 1967—1972. För de närmast följande åren redovisar kommunerna
i sina bostadsförsörjningsprogram en fortsatt låg nyproduktionsnivå.

Nedgången i nyproduktionen sedan år 1978 har nästan helt och hållet
fallit på småhusen. Under år 1984 minskade för första gången under
perioden även antalet påbörjade lägenheter i flerbostadshus mer påtagligt.
År 1983 påbörjades ca 18 200 lägenheter i flerbostadshus och år 1984
preliminärt 16 000.

Samtidigt med den ovan redovisade nedgången i nyproduktionen av
bostäder har som angivits ovan ombyggnadsverksamheten ökat kraftigt.
Under 1984 ökade antalet påbörjade lägenheter i ombyggnadsverksamheten
med över 20 %.

Tabell 2: Påbörjade lägenheter i moderniserade flerbostadshus före resp. efter
moderniseringen åren 1978—1984

År	Antal lägenheter före modernisering efter modernisering	Avgång i procent
1978	11 308		7 900	28
1979	11 888		8 305	30
1980	12 955		8 944	31
1981	14 598		10881	25
1982	19 685		16 021	19
1983	22 035		19 172	13
1984'	26 712		24 458	8

1 Preliminära uppgifter
Källa: SCB

Lägenhetsavgången till följd av moderniseringsverksamheten beror på
att det är vanligt att vid ombyggnad slå ihop små lägenheter till större. Av
tabellen framgår dock att avgången av lägenheter i samband med moderniseringen
har minskat kraftigt under senare år. Detta beror delvis på att
ombyggnadsverksamheten i allt högre grad har kommit att omfatta redan
moderna hus med en relativt hög andel stora lägenheter. Dessutom har
avgången av smålägenheter relativt sett minskat under de senaste åren.

Till följd av den minskade nyproduktionen av bostadslägenheter och
framför allt den minskade andelen småhus har fördelningen mellan olika
typer av byggherrar resp. upplåtelseformer förändrats kraftigt under senare
år. I tabell 3 nedan redovisas dessa förhållanden för lägenheter i de hus
som färdigställts under perioden 1978—1984.

Andelen nyproducerade lägenheter som upplåtits med bostadsrätt har
ökat under perioden. Denna utveckling gäller både för småhus och flerbostadshus.
Av de lägenheter i flerbostadshus som var inflyttningsklara
under 1984 uppläts 35 % med bostadsrätt. Motsvarande andel för nyproducerade
småhus var 19 %. Förändringarna vad avser lägenheter som
upplåts med äganderätt resp. hyresrätt förklaras förutom av bostadsrätter -

BoU 1984/85:13

Tabell 3: Fördelning mellan olika byggherrar och upplåtelseformer i hus som
färdigställts under perioden 1978—1984

År Antal Fördelning mellan olika bygg- Fördelning mellan

lägen- herrar (%) upplåtelseformer (%)

	heter	Stat/ Landst	Allmän- nyttan	Koope- rativ	Privata	Hyres- rätt	Bostads- Ägande-rätt rätt
1978	53 742	2	18	10	70			_
1979	55 491	2	21	11	66	—	—	—
1980	51 438	3	23	17	57	25	14	61
1981	51 597	2	28	18	52	30	16	54
1982	45 108	2	30	21	47	34	20	46
1983	43 374	2	25	29	44	32	29	39
1984	34 988	2	25	28	45	36	27	37

Källa: SCB

nas ökade andel även med en ökad andel nyproducerade lägenheter i
flerbostadshus och en motsvarande minskning på småhussidan. Dessa
tendenser avspeglas också i förändringen av fördelningen mellan olika
typer av byggherrar. Andelen lägenheter med kooperativ byggherre ökar
och andelen lägenheter med privat byggherre minskar.

Den förändrade fördelningen mellan flerbostadshus och småhus har
också lett till att den genomsnittliga lägenhetsstorleken i nyproduktionen
har minskat något under senare år. Detta beror på att lägenheterna i
genomsnitt är mindre i flerbostadshus än i småhus. Det genomsnittliga
nyproducerade småhuset har dessutom blivit något mindre. I genomsnitt
har den nyproducerade lägenheten i flerbostadshus haft i stort sett oförändrat
antal rumsenheter. Den genomsnittliga lägenhetsytan mätt i kvadratmeter
har emellertid minskat något under senare år både i flerbostadshuset
och småhuset.

Tabell 4: Fördelningen mellan olika lägenhetsstorlekar i lägenheter som färdigställts
1978—1984 samt i bostadsbeståndet som helhet 1980

År Antal lägen- Fördelning mellan olika lägenhetstyper Rumsenhet per

genheter lägenhet

1 Rk 2 Rk 3 Rk 4 Rk 5 Rk 6 Rk

1978	53 742	5	10	14	24	26	21	5,24
1979	55 491	4	11	15	24	26	19	5,16
1980	51 438	4	13	15	25	25	18	5,11
1981	51 597	4	14	19	27	23	13	4,92
1982	45 108	4	18	19	30	20	9	4,71
1983	43 374	4	21	21	28	19	7	4,57
1984	34 988	5	23	20	27	18	7	4,48
Bostads-
beståndet
1980 3 670 000	15	23	24	19	11	8	4,12

Källa: SCB

BoU 1984/85:13

3.2 Bostadsinvesteringar

I tabell 5 redovisas de totala investeringarna i ny- och ombyggnad av
bostäder. I sammanhanget redovisas dessutom underhållskostnaderna för
bostadsbeståndet resp. år.

Av tabellen framgår att nedgången i nyproduktionen av bostäder inte
motsvaras av en lika stor minskning av de reala investeringarna (dvs.
investeringarna mätta i fast penningvärde) i permanentbebyggelse. Detta
beror på att den minskade nyproduktionen har motverkats av en ökande
ombyggnadsverksamhet.

Om hänsyn tas till såväl ny- och ombyggnad som underhåll har dessa
totala investeringar i bostadssektorn varit relativt stabila genom åren. De
ligger, räknat i fast penningvärde, fortfarande på ungefär samma nivå som
under rekordåren i början av 1970-talet. Den ökande ombyggnads- och
underhållsverksamheten har alltså nästan helt kompenserat den kraftiga
nedgången av investeringarna i nyproduktionen.

Tabell 5: Investeringar och underhåll i permanenta bostäder åren 1971 — 1985 i
1980 års priser

År	Nybyggnad milj. kr.	Ombyggnad inkl. energi-sparverk-samhet milj.kr.	Summa Underhåll investeringar milj. kr milj. kr	Totalt milj.kr
1971	26 800	1 550	28 350	5 050	33 400
1972	27 600	1 300	28 900	5 400	34 300
1973	26 450	1 550	28 000	5 850	33 850
1974	23 450	2 000	25 450	6 300	31 750
1975	21 800	3 350	25 150	6 700	31 850
1976	19 800	3 200	23 000	6 950	29 950
1977	19 000	3 450	22 450	7 500	29 950
1978	20 450	5 150	25 600	7 900	33 500
1979	20 400	5 650	26 050	8 200	34 250
1980	19 050	5 450	24 500	8 550	33 050
1981	17 100	6 250	23 350	9 150	32 500
1982	15 600	7 350	22 950	9 850	32 800
1983	14 300	8 200	22 500	10 300	32 800
1984'	12 100	9 900	22 000	—	—
19852	10 500	10 500	21 000	-	-

1 Preliminära uppgifter

2 Prognos

Källa: SCB, konjunkturinstitutet

3.3 Byggnadskostnaderna

Kostnadsutvecklingen i bostadsbyggandet var kraftig under senare delen
av 1970-talet. Den kulminerade år 1980. Under de första åren på
1980-talet var ökningstakten betydligt lägre men kostnaderna ökade på
nytt kraftigt under 1983. Enligt preliminära uppskattningar för 1984 var
kostnadsutvecklingen under detta år något lugnare.

BoU 1984/85:13

Tabell 6: Kostnadsutvecklingen för flerbostadshus inom exploateringsområden
och gruppbyggda småhus åren 1978—1984 samt förhållandet mellan produktionskostnad
(Pk) och pantvärde (Pv)

År Flerbostadshus Gruppbyggda småhus

	Genomsnitt-lig Pk kr./m2 lägenhetsyta	Ökning i % från före-gående år	Pk/Pv %	Genomsnitt- Ökning i % Pk/Pv lig PK kr./m2 från före- % bostadsyta gående år
1978	2 799	17,0	105,8	2 654	15,8	105,8
1979	3214	14,8	106,8	2 996	12,9	107,0
1980	3 844	19,6	110,2	3 592	19,9	108,5
1981	4211	9,5	108,1	4 045	12,6	104,9
1982	4616	9,6	108,2	4 392	8,6	105,6
1983	5 394	16,8	111,6	4 961	12,9	106,9
1984'	5 950	10	110	5 430	9,5	106

' Preliminär uppskattning
Källa: SCB, bostadsstyrelsen

Räknat i fast penningvärde ökade den genomsnittliga produktionskostnaden
per kvadratmeter lägenhetsyta för flerbostadshus i exploateringsområden
med 9% mellan åren 1980 och 1983. Motsvarande ökning för
gruppbyggda småhus var 7 %.

3.4 Bostadskostnaderna

Hyresutvecklingen sedan år 1978 belyses av nedanstående uppgifter
avseende genomsnittliga hyror för bostäder i SABO-företagen.

Tabell 7: Kallhyra, avgifter för värme och varmvatten samt varmhyra för bostäder
i SABO-företagen åren 1978—1985 (kr./m2)

År	Kallhyra bostäder	Avgift värme och varmvatten	Varmhyra bostäder
1978	129	19	148
1979	137	24	161
1980	150	34	183
1981	167	41	208
1982	189	49	238
1983	208	51	258
1984'	222	52	274
1985'	239	55	293

1 Preliminär uppskattning
Källa: SABO

Hyresutvecklingen omräknad i 1984 års penningvärde framgår av tabell

BoU 1984/85:13

Tabell 8: Kallhyra, avgifter för värme och varmvatten samt varmhyra för bostäder
i SABO-företagen åren 1978—1984 omräknat till 1984 års penningvärde
(kr./m2)

År	Kallhyra bostäder	Avgifter för värme och varmvatten	Varmhyra bostäder
1978	224	33	257
1979	223	39	262
1980	214	48	262
1981	213	53	266
1982	222	58	280
1983	224	55	279
1984'	222	52	274

1 Preliminär uppskattning
Källa: SABO

I tabell 9 redovisas en uppdelning av de senaste sju årens procentuella
hyreshöjningar på kallhyra, bränsleavgifter och total varmhyra. Uppgifterna
inkluderar hyrorna i de nytillkomna lägenheterna resp. år. Hyreshöjningarna
i det befintliga beståndet har varit något lägre.

Tabell 9: De procentuella hyresförändringarna sedan 1978 inom SABO-företagen
med fördelning på kallhyra, bränsleavgifter och total varmhyra. (Årsmedelhyra
inkl. årets nyproduktion.)

År Hyresändringar i procent

	Kallhyra	Bränsleavgifter	Varmhyra
1978-79	6,6	24,7	9,0
1979-80	9,1	41,6	13,9
1980-81	11,1	22,8	13,6
1981-82	13,4	18,8	14,5
1982-83	9,9	3,8	8,6
1983-84	7,1	1,5	6,0
1984-85'	7,2	5,8	6,9

1 Preliminär uppskattning
Källa: SABO

Som framgår av tabellen hade bränslekostnaderna stor betydelse för
hyresutvecklingen fram till 1982. Särskilt markant var detta mellan åren
1979 och 1980 då bränsleavgifterna ökade med mer än 40%. Under de
senaste åren har däremot bränsleavgifterna ökat mindre än kallhyran.
Totalhyran uppskattas ha ökat med 6,9 % mellan 1984 och 1985 trots att ett
hyresstopp gällde under större delen av 1984. Anledningen är att 1984 års
hyreshöjningar föll ut först i slutet av året och därigenom endast marginellt
kom att påverka den genomsnittliga årshyran för 1984. Den genomsnittliga
årshyran för år 1985 kommer därigenom att påverkas både av 1984 och
1985 års hyreshöjningar.

BoU 1984/85:13

3.5 Outhyrda lägenheter

Antalet outhyrda lägenheter ökade starkt under perioden 1980— 1983 då
kulmen nåddes. Fram till mättillfället den 1 mars 1984 minskade sedan
antalet lägenheter lediga till uthyrning något och uppgick då till omkring
38 200. Över 80 % av de lägenheter som var lediga till uthyrning den 1 mars
1984 fanns i allmännyttan.

Tabell 10: Antal lägenheter lediga till uthyrning 1980—1984

Tidpunkt	Totalt	Därav i allmän-nyttan	I procent av samtliga lägenheter Totalt Allmännyttan
1980-03-01	15 800	12 300	0,9	1,6
1981-03-01	18 200	14 800	1,0	1,9
1982-03-01	30 000	21 700	1,6	2,8
1983-03-01	39 000	31 000	2,0	3,9
1984-03-01	38 200	30 900	1,9	3,9

Källa: SCB

Den minskning av antalet outhyrda lägenheter som kunde konstateras
i mars 1984 tycks också ha fortsatt under resten av året. Minskningen gäller
både storstadsregionerna och övriga landet.

För allmännyttiga bostadsföretag anslutna till SABO var, som framgår
av tabellen nedan, andelen outhyrda lägenheter i september 1984 för
Storstockholm 0,5 %, Storgöteborg 4,3 %, Stormalmö 6,1 % och för landet
i övrigt 4,4 %.

Tabell 11: Antalet outhyrda lägenheter inom SABO-företagen sedan den 1 mars
1983

Antal outhyrda lägenheter per

	1983-09-01	1984-03-01	1984-09-011
Absolut	Procent	Absolut	Procent	Absolut	Procent
Totalt	30 072	4,2	27 626	3,8	25 538	3,5
Storstockholm	989	0,5	959	0,5	911	0,5
Storgöteborg	4 667	5,1	4 492	4,9	3 904	4,3
Stormalmö	2 227	7,0	2 045	6,5	1 975	6,1
Ovr. landet	22 189	5,5	20 130	4,9	18 748	4,4

1 Preliminära uppgifter.
Källa: SABO

4 Utskottet

4.1 Inledning

Som konstateras i budgetpropositionen (bil. 13 s. 10) pågår sedan mitten
av 1970-talet en strukturomvandling inom bostadssektorn, som innebär att
nyproduktionen av bostäder minskat och ersatts av en ökad ombyggnads -

BoU 1984/85:13

och underhållsverksamhet. Den totala byggproduktionen i form av investeringar
och underhåll i permanenta bostäder i bostadssektorn mätt i 1980
års priser var år 1983 enligt SCB:s nationalräkenskaper dock av nästan
samma omfattning som i början av 1970-talet eller ca 33 miljarder kronor.
Sistnämnda år färdigställdes 100 000 nya lägenheter. År 1983 färdigställdes
ca 43 400 lägenheter och för ca 26 000 beviljades ombyggnadslån.
Motsvarande siffror (preliminära) för år 1984 var 35 000 resp. 36 000
lägenheter. År 1983 påbörjades enligt SCB byggandet av ca 36 800 lägenheter
medan påbörjandet under 1984 preliminärt kan beräknas till ca
33 000.

Enligt kommunernas bedömningar i bostadsförsörjningsprogrammen
för perioden 1984—1988 kommer nybyggandet att minska jämfört med år

1983. För de tre första åren av programperioden har kommunerna redovisat
ett planerat påbörjande av i genomsnitt 34 400 lägenheter per år.
Erfarenhetsmässigt blir det faktiska påbörjandet lägre. Med utgångspunkt
i uppgifter om långivningens omfattning kan påbörjandet år 1985 beräknas
bli av ungefär samma omfattning som år 1984.

Vad nu kortfattat redovisats om omstruktureringen m. m. inom bostadssektorn
har gjort det nödvändigt för statsmakterna att — med bibehållande
av ett bostadssocialt synsätt — fatta vissa beslut i avsikt att påverka och
underlätta en strukturomvandling. I sammanhanget kan erinras om att
riksdagen i december 1983 (prop. 1983/84:40 bil. 9, BoU 11) beslöt om ett
särskilt program för att förbättra bostadsbeståndet. Vid samma tillfälle
beslöts också om vissa ändringar för planeringen av bostadsbyggandet och
i bostadsfinansieringssystemet m. m.

Det bör också erinras om att bostadskommittén har i uppdrag att göra
en översyn av bostadspolitiken. Kommittén avgav år 1984 ett delbetänkande.
Kommitténs arbete beräknas i budgetpropositionen vara avslutat under
år 1985.

I detta inledande avsnitt bör även vissa uppgifter om samhällets stöd till
bostadsproduktionen något beröras. Subventionerna till bostadssektorn
beräknade såsom bostadsbidrag, räntebidrag och skattesubventioner till
egnahemsägare har ökat kraftigt sedan mitten av 1970-talet. Totalt har
stödet ökat från ca 8 miljarder kronor år 1975 till drygt 27 miljarder kronor
år 1984. Förhållandet mellan de olika stödformerna har också ändrats.
Skattesubventionerna har ökat mest medan bostadsbidragen svarar för
den minsta ökningen. Skattesubventionernas andel har ökat från en tredjedel
till drygt 40% av de totala subventionerna under perioden 1975 —

1984. Räntebidragens andel har ökat från en fjärdedel till drygt en tredjedel
under perioden. De generella inte inkomstprövade subventionerna
svarar sålunda för en allt större del av det totala bostadsstödet. Det bör
erinras om att staten erhåller vissa inkomster i form av hyreshusavgift och
fr. o. m. 1985 i form av statlig fastighetsskatt.

I budgetpropositionen (bil. 13 s. 9) anförs att bostadssektorns belastning

BoU 1984/85:13

på statsbudgeten i nuvarande statsfinansiella läge alltjämt är för hög. En
omfördelning inom hela bostadssektorn anges i budgetpropositionen vara
önskvärd för att en social bostadspolitik skall kunna bedrivas även i
framtiden. En omfördelning skall ta sikte på en rättvis fördelning av
samhällets bostadsstöd. Införandet av den statliga fastighetsskatten anses
vara det instrument som tillsammans med räntebidragssystemet bäst svarar
mot kravet på ett rättvist och solidariskt omfördelningssystem inom
bostadssektorn.

Nedan behandlar utskottet i anslutning till förslag i budgetpropositionen
och i motioner frågor om utformningen av samhällets stöd till bostadsbyggandet
och om inriktning m. m. av detta byggande.

4.2 Bostadsbyggandets inriktning m. m.

I detta avsnitt behandlar utskottet sex motioner i vilka tas upp frågor om
bostadsbyggandets inriktning.

I budgetpropositionen (bil. 13, s. 19—22) aktualiseras frågan om ungdomens
bostadssituation. Föredragande statsrådet redovisar sammanfattningsvis
det arbete med ungdomsboendefrågorna som utförts av en arbetsgrupp
inom bostadsdepartementet. Gruppen har i betänkandet (Ds Bo
1984:10) Bostäder åt unga redovisat förslag till hur man kan underlätta för
ungdomar att få sin första egna bostad.

Arbetsgruppen föreslår åtgärder som syftar till att underlätta för kommunerna
att få fram bostäder åt unga upp till 25 år. Bostäderna avses i
första hand fungera som en ”första bostad” för dem fram till dess att de kan
få en bostad på den vanliga bostadsmarknaden. Tillkomsten av sådana
bostäder föreslås underlättas genom s. k. ungdomskontrakt, ekonomiskt
stöd från staten till ny- och ombyggnad samt vissa ändringar i normkraven
i fråga om tillgänglighet m. m.

Vidare föreslår arbetsgruppen att bostadsstyrelsen ges i uppdrag att i
samråd med planverket sammanställa exempel på hur boende för ungdomar
kan åstadkommas vid ombyggnader i olika typer av bebyggelse.

Arbetsgruppens förslag har remissbehandlats. Förslaget anges i budgetpropositionen
ha fått ett blandat mottagande. Med hänsyn härtill föreslås
inte några ändringar i gällande hyres- och byggnadslagstiftning. Därmed
anges det av arbetsgruppen föreslagna produktionsstödet inte vara aktuellt.
Beträffande förslaget om lättnader i vissa normkrav erinras om att
kommunerna enligt förslaget till ny plan- och bygglag genom planbestämmelser
får möjligheter att differentiera kvalitetskraven för ombyggnad
inom ett bostadsområde om området ändå får långsiktigt godtagbara
egenskaper.

I budgetpropositionen föreslås ett statligt stimulansbidrag för en försöksverksamhet
rörande bostäder åt unga. Försöksverksamheten bör enligt
föredragandens uppfattning gälla bl. a. nya former för ungdomsbostä -

2 Riksdagen 1984/85. 19 sami. Nr 13

BoU 1984/85:13

der och ungdomsboende, formerna för ungas deltagande i planeringen
m. m. samt åtgärder för att förmedla bostäder åt unga. Bidraget som
föreslås vara ett engångsbidrag utbetalas till kommuner som vidtar extra
ordinära åtgärder för att förbättra ungdomars boende. Medel för verksamheten
föreslås belasta anslaget A 2 Kommittéer m. m.

I motionerna 2139 (m) yrkande 1, 2152 (c) yrkande 4 och 2801 (fp)
yrkande 20 samtliga motioner såvitt nu är i fråga föreslås riksdagen besluta
att medel för en försöksverksamhet inte skall avsättas. I den förstnämnda
motionen anförs att en förenkling av lånereglerna och byggnormerna
skulle vara till verklig hjälp för de unga i deras möjligheter att komma in
på bostadsmarknaden. I motion 2152 (c) betonas vikten av att små och
billiga bostäder finns att tillgå. I denna motion förordas även vissa lättnader
i normkraven i fråga om tillgänglighet. 1 fp-motionen framförs uppfattningen
att kommunerna bör ta ansvar för åtgärder i avsikt att förbättra
ungdomars boende.

Även i motionerna 2734 (m) och 2294 (c) tas upp frågan om de ungas
boende. Motiveringen för förslaget i motion 2294 återfinns i motion 2291

(c).

I motion 2734 (m) anförs att unga människor inte skall hänvisas till en
bostadsmarknad vid sidan av den ordinarie. En avreglering av bostadsmarknaden
och ett bevarande av mindre lägenheter innebär enligt motionärerna
att större möjligheter skapas för unga människor att på likvärdiga
villkor med andra medborgare skaffa sig en egen bostad. En sektorisering
av bostadsmarknaden till unga människors nackdel finns det anledning att
motsätta sig. Ett riksdagens tillkännagivande av vad i motionen förordats
föreslås.

Yrkandet i motion 2294 (c) går ut på att riksdagen bör besluta att hos
regeringen begära förslag som underlättar ungdomars möjlighet att få
bostad i enlighet med vad i motionen anförts. Motionärerna anser bl. a. att
saneringstakten måste sänkas och hållas på en nivå så att avgången av
billiga lägenheter inte överstiger nytillskottet av sådana lägenheter. Fler
smålägenheter bör byggas. Kommunerna bör aktivt verka för att områden
med brist på smålägenheter kompletteras med sådana.

Utskottet delar vad i de två sistnämnda motionerna anförts om vikten av
att kommunerna aktivt medverkar när det gäller att förbättra ungdomars
situation på bostadsmarknaden. Vad i dessa motioner förordats ligger
också i linje med vad i budgetpropositionen angivits om utformningen
m. m. av olika åtgärder för att förbättra de ungas boende. Det finns
anledning att erinra om vad i budgetpropositionen angivits om att det
finns skäl att gå vidare i riktning mot att ge kommunerna en alltmera
självständig ställning i förhållande till staten i frågor som bl. a. rör bostadsförsörjning.
Utskottet vill för egen del tillägga att en sådan inriktning
sedan länge varit en av utgångspunkterna för bostadspolitiken och att det
givetvis i olika sammanhang finns anledning att vidta åtgärder i avsikt att

BoU 1984/85:13

ytterligare stärka det kommunala inflytandet på bostadsförsörjningen.
Med beaktande av de olika övergripande beslut för verksamheten som
naturligen faller på statsmakterna är det både önskvärt och lämpligt att
frågor om bostadsförsörjningens närmare utformning anförtros kommunerna.
Utskottet har inte anledning till annan uppfattning än att kommunerna
i sin planering och vid genomförandet av de kommunala bostadsförsörjningsprogrammen
även beaktar sådana frågor som anhängiggjorts
i motionerna 2734 (m) och 2294 (c). Vad i motionerna föreslagits kan
därför väntas övervägas i den kommunala planeringen och utan något
riksdagens särskilda beslut.

Vad nu anförts innebär emellertid att det finns skäl att stödja en försöksverksamhet
rörande bostäder åt unga. Som framgått av budgetpropositionen
finns motiv för en sådan försöksverksamhet. Utskottet ansluter sig till
vad i budgetpropositionen anförts om verksamhetens inriktning och avstyrker
motionerna 2139 (m) yrkande 1, 2152 (c) yrkande 4 och 2801 (fp)
yrkande 20 samtliga yrkanden såvitt nu är i fråga. Anslagsfrågan behandlar
utskottet i betänkande BoU 1984/85:15.

Förslag som syftar till att skapa ett socialt inriktat boende förs fram i
motion 2680 (vpk). I motionens yrkande 1 begärs förslag till åtgärder för
att förverkliga utvecklingen av ett sådant boende. 1 yrkande 3 föreslås
åtgärder för att åstadkomma en redovisning av planer på experiment med
socialt boende inom ramen för de kommunala bostadsförsörjningsprogrammen.
Motionärerna betonar vikten av särskilda insatser i samband
med bostadsförbättring när det gäller miljön och framhåller att nya boendeformer
behövs som gör det möjligt att förverkliga ett boende som ger
större gemenskap än dagens.

Utskottet har tidigare (se bl. a.CU 1982/83:22 s. 22 och BoU 1983/84:23
s. 17—18) behandlat yrkanden med samma innebörd som de nu redovisade
och därvid bl. a. anfört att det finns behov av ett sådant socialt boende
som motionärerna aktualiserat samt att ett sådant boende är möjligt att
förverkliga inom ramen för nuvarande norm- och lånesystem. Beträffande
frågan om redovisning av experiment med socialt boende i de kommunala
bostadsförsörjningsprogrammen anförde utskottet vid den tidigare behandlingen
att det kunde antas att kommunerna om så befanns lämpligt
redovisade de av motionärerna begärda uppgifterna.

Utöver vad nu anförts bör framhållas att kollektivboende i Sverige har
prövats i många olika former. Under de senaste åren har ett trettiotal
kollektivhusprojekt förverkligats. Statens råd för byggnadsforskning har
tagit initiativ till en kunskapsöversikt i vilken bl. a. skall ingå en redovisning
av alternativa boendeformer. Denna kunskapsöversikt kommer enligt
vad utskottet erfarit att publiceras hösten 1985. Dessutom bör erinras
om att vid den bostadsmässa (Bo 85) som kommer att äga rum våren 1985
olika frågor om framtidens boende kommer att debatteras och diskuteras.
I detta sammanhang kan på goda grunder antas att även frågor om kollektiva
boendeformer kommer att uppmärksammas.

BoU 1984/85:13

Med hänvisning till tidigare ställningstaganden och till pågående aktiviteter
finner utskottet det inte erforderligt eller meningsfullt att föreslå
riksdagen vad motionärerna påyrkat. Som framgått av vad nu anförts har
vissa av de förslag som tagits upp i motionen uppmärksammats medan
andra kommer att behandlas. Motion 2680 (vpk) yrkandena 1 och 3 avstyrks
därför.

Planeringen av bostadsbyggandet i Stockholms län tas upp i motion 2207
(vpk). Med hänvisning till vad i motion 2205 (vpk) anförts föreslås ett
riksdagens tillkännagivande beträffande ett bostadsbyggnadsprogram för
Stockholm län. I den sistnämnda motionen framhålls bl. a. vikten av att
kompetensfördelningen mellan staten, landstinget och kommunerna omprövas
grundligt. Motionärerna anser bl. a. att landstinget på sikt bör
kunna ta över vissa uppgifter som i dag handläggs av kommunerna och
nämner som exempel bostadsbyggandet. Landstinget skulle enligt motionärernas
uppfattning ha ansvar för att kommunerna tar fram övergripande
bostadsbyggnadsplaner medan kommunerna liksom för närvarande bör
ha ansvar för detaljplaneringen. Landstinget föreslås få möjlighet att tillgripa
sanktioner mot en kommun som vägrar att följa det regionala bostadsbyggnadsprogrammet.

År 1958 bildades Stor-Stockholms planeringsnämnd. En huvuduppgift
för nämnden är att i samråd med kommunerna och länsmyndigheterna
upprätta ett regionalt bostadsförsörjningsprogram. Huvudmän för planeringsnämnden
är Stockholms kommun och Stockholms förorters samarbetsnämnd.
Kommunerna deltar frivilligt i nämndens arbete.

Av vad nu kortfattat redovisats framgår att bostadsförsörjningsprogram
omfattande praktiskt taget hela Stockholms län utarbetats inom ramen för
planeringsnämndens verksamhet. Redan på denna grund avstyrker utskottet
yrkandet i motion 2207 (vpk). Därutöver vill utskottet uttrycka uppfattningen
att eventuella förändringar i nu gällande ansvarsfördelning bör
initieras av kommunerna själva och genomföras endast om kommunerna
är överens om önskvärdheten av förändringarna. Ett sådant synsätt låter
sig väl förenas med uppfattningen om att kommunerna har det primära
ansvaret för planeringen och genomförandet av bostadsbyggandet.

4.3 Finansieringen av bostadslångivningen

Riksdagen beslöt år 1984 (BoU 1983/84:28) om ett nytt system för
finansiering av bostadslån. Sammanfattningsvis innebar beslutet följande.
Ett särskilt statsägt kreditaktiebolag, numera Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag,
inrättades med uppgift att låna upp de medel som behövs
för utlåning genom bostadsverket avseende lån för nybyggnad och ombyggnad.
Bostadsverket kommer liksom för närvarande att ansvara för
låneprövningen och låneförvaltningen, dock med den ändringen att verket
kommer att sköta dessa åligganden för kreditaktiebolagets räkning. Över -

BoU 1984/85:13

gången till det nya systemet sker så att bolaget fr. o. m. den 1 juli 1985 skall
tillhandahålla medel för utbetalningar som sker fr. o. m. detta datum.

Vid sin behandling förra året av frågan om ett nytt finansieringssystem
m. m. hade bostadsutskottet att behandla motioner (m), (c) och (fp) i vilka
yrkades avslag på regeringens förslag om ett nytt finansieringssystem
m. m.

Även i motioner till årets riksmöte tas upp frågan om finansieringen av
bostadslångivningen. I motionerna 2246 (c) yrkande 1, 2707 (m) yrkandena
13 och 14 samt 2801 (fp) yrkande 8 föreslås riksdagen besluta avskaffa
det statliga kreditaktiebolaget fr. o. m. den 1 juli 1985.1 samtliga motioner
föreslås också att finansieringen skall ske genom bottenlåneinstituten BOFAB,
Spintab och Stadshypotekskassan. I c- och fp-motionerna anges
bl. a. att rationaliseringsvinster skulle stå att vinna om bottenlångivningen
och den statliga bostadslångivningen integrerades. I m-motionen anförs
att bottenlåneinstituten bättre och billigare än det statliga kreditaktiebolaget
sköter den statliga bostadslångivningen. Vissa av motionärerna föreslår
att statens ekonomiska stöd till bostadsfinansieringen i fortsättningen
skall ha formen av en kreditgaranti för den del av finansieringen som i dag
omfattas av statligt bostadslån.

Med anledning av vad i motionerna föreslagits och anförts får bostadsutskottet
anföra följande. Riksdagen har vid flera tillfällen tidigare behandlat
frågan om finansieringen av bostadskreditgivningen. En genomgång
av frågan gjordes dessutom år 1981 av bostadslånekommittén. Kommittén
undersökte bl. a. förutsättningarna för och möjligheterna till ett
statligt kreditgarantisystem och konstaterade därvid att ett sådant system
hade flera nackdelar än fördelar. Bl. a. anfördes att den statliga bostadslångivningen
till sin karaktär är mera komplex än bottenlångivningen och
att den kompetens som bostadsverket genom åren förvärvat i fråga om
långivningen liksom kunskapen om de problem som kan inträffa under
förvaltningsskedet är en mycket värdefull tillgång inte minst för låntagarna.
Slutligen anfördes i sammanhanget att staten i ett kreditgarantisystem
går miste om betydande intäkter medan minskningen av statens kostnader
kunde betraktas som jämförelsevis liten. Vad bostadslånekommittén anfört
delades år 1983 av dåvarande civilutskottet (CU 1982/83:26) och av
riksdagen.

Den ordning som fr. o. m. den 1 juli 1985 kommer att gälla för finansieringen
har sålunda vid flera tidigare tillfällen prövats av utskottet och
riksdagen. Utskottet har inte genom de nu framlagda motionerna eller på
annat sätt förelagts förslag som ger utskottet anledning frångå sitt år 1984
fattade beslut i frågan (BoU 1983/84:28). Detta innebär bl. a. att den
huvudsakliga upplåningen avseende krediter för bostadslångivningen bör
handhas av det statliga kreditaktiebolaget om vilket riksdagen beslöt vid
samma tillfälle. Utskottet kan sålunda inte dela vad i motion 2707 (m)
framförts om att bottenlåneinstituten bättre och billigare än kreditaktie -

BoU 1984/85:13

bolaget och bostadsverket skulle sköta vad som i dag motsvaras av den
statliga bostadslångivningen. Bolaget har tilldelats uppgiften att låna upp
de medel som behövs för den av bostadsverket administrerade utlåningen
för ny- och ombyggnad m. m. Kostnaderna för bolagets verksamhet får
betecknas som mycket små inte minst i förhållande till statens intäkter för
administrationen m. m. av bostadslångivningen. Bostadskommittén redovisade
år 1981 att det ur ekonomisk och låneadministrativ synpunkt är
större nackdelar än fördelar förknippade med ett kreditgarantisystem än
med ett lånesystem i huvudsak administrerat av bostadsverket. Med hänvisning
till vad nu anförts avstyrker utskottet motionerna 2246 (c) yrkande
1, 2707 (m) yrkandena 13 och 14 och 2801 (fp) yrkande 8.

I motion 470 (vpk) yrkande 4 föreslås riksdagen ge regeringen till känna
att förslag om statlig totalfinansiering snarast bör föreläggas riksdagen.
Motionärerna reser kravet på en statlig bostads- och samhällsbyggnadsbank
för totalfinansiering av bostadsbyggandet och dess följdinvesteringar
varvid såväl fullständig som integrerad finansiering bör gälla.

Vad i vpk-motionen föreslagits är oförenligt med förslaget i motionerna
2246 (c), 2707 (m) och 2801 (fp) om ett upphävande av riksdagens beslut
om ett nytt system för finansiering av bostadslån m. m. Motion 470 (vpk)
yrkande 4 avstyrks med hänvisning härtill.

4.4 Ändring i bostadsförsörjningslagen, utformning av lånereglerna m. m.

I motion 2707 (m) yrkande 10 föreslås riksdagen begära en utvärdering
av lagen (1947:523) om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens
främjande, vanligen kallad bostadsförsörjningslagen.

Lagen ändrades senast i samband med riksdagens beslut om ett bostadsförbättringsprogram.
Denna ändring trädde i kraft för mindre än ett år
sedan, den I juli 1984.

Det nu pågående bostadsförbättringsprogrammet kommer att utvärderas
år 1986. I samband med denna utvärdering finns anledning anta att
även bostadsförsörjningslagens utformning m. m. kommer att överses.
Utskottet är inte berett att nu förorda en översyn av lagen som ju i sin
senaste lydelse varit i kraft endast en kort tid. Motion 2707 (m) yrkande 10
avstyrks.

I två motioner — motionerna 2246 (c) yrkande 3 och 2801 (fp) yrkande
10 det sistnämnda yrkandet såvitt nu är i fråga — behandlas lånebestämmelsernas
detaljeringsgrad m. m. I den förstnämnda motionen framhålls
att centerns förslag att föra över låneverksamheten till bottenlåneinstituten
tillsammans med förslagen om väsentligt förenklade regler för bostadslångivningen
gör att låneverksamheten kan rationaliseras. I fp-motionen anges
att bl. a. bostadslångivningssystemet är så omfattande och svåröverskådligt
att tillfredsställande överblick saknas. I motion 2707 (m) anförs

BoU 1984/85:13

motivledes att bl. a. bostadslånesystemet bör ses över i avsikt att minska
krångel och regleringar.

Utskottet har vid behandlingen av motsvarande motionsyrkanden tidigare
och senast 1984 (BoU 1983/84:23 s. 20—21) framhållit värdet av ett
enkelt och lättöverskådligt lånesystem. De principiella utgångspunkterna
om ett enklare finansieringssystem torde delas av alla. Enligt vad utskottet
erfarit pågår i bostadsdepartementet och inom bostadsstyrelsen olika projekt
som syftar till att göra lånesystemet överskådligare. Enligt utskottets
uppfattning torde bl. a. ökade informationsinsatser verksamt kunna bidra
till att göra bostadslånesystemet mindre svårbegripligt för låntagarna.
Utskottet, som sålunda inte har någon annan uppfattning än motionärerna
beträffande vikten av ett enkelt lånesystem, finner det, bl. a. mot bakgrund
av pågående arbete, inte meningsfullt med ett riksdagens tillkännagivande.
Pågående arbete bör ge utgångspunkt för överväganden om förenklingar.
Utskottet förutsätter för övrigt att regeringen kontinuerligt beaktar olika
möjligheter till förenklingar och förelägger riksdagen de förslag i frågan
som kan visa sig lämpliga. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna
2246 (c) yrkande 3 och 2801 (fp) yrkande 10 det sistnämnda yrkandet såvitt
nu är i fråga.

Förslag om förtida inlösen av mindre lån tas upp i motion 2246 (c). I
yrkande 2 i motionen föreslås ett riksdagens tillkännagivande om att vissa
lånetyper på tillhopa ca 10 miljarder kronor bör kunna lösas in i förtid.
Frågan om förtida inlösen tas motivledes upp i motion 2707 (m) och i
budgetpropositionen (bil. 13 s. 43). I budgetpropositionen erinras om att
riksdagen tidigare anmodat regeringen att redovisa hur förtida inlösen
skulle kunna ske. Bostadsstyrelsen har i november 1984 redovisat sin syn
på frågan och därvid bl. a. funnit skäl föreligga för en verksamhet med
förtida inlösen av bl. a. vissa av de låneformer som nämnts i motion 2246
(c).

Enligt vad utskottet erfarit kommer bostadsdepartementet att i samarbete
med finansdepartementet, bostadsstyrelsen och riksrevisionsverket
ytterligare överväga hur ett system med förtida inlösen skall utformas.
Avsikten är att regeringen senast i 1986 års budgetproposition skall lämna
förslag i frågan. Utskottet förutsätter att så sker och vill understryka vikten
av att förslaget föreläggs riksdagen utan ytterligare tidsutdräkt. I avvaktan
på pågående överväganden bör riksdagen inte nu göra det i motion 2246
(c) yrkande 2 förordade tillkännagivandet.

4.5 Vissa förutsättningar och villkor för statliga bostadslån m. m.

Under denna rubrik behandlar utskottet 17 motionsyrkanden i vilka förs
fram förslag om ändringar huvudsakligen i bostadsfinansieringsförordningen
(BFF).

Inledningsvis behandlar utskottet motion 2707 (m) yrkande 12 vari

BoU 1984/85:13

hemställs att riksdagen beslutar att systemet med produktionskostnadsanpassad
belåning (pk-belåning) avskaffas fr. o. m. den 1 juli 1985.1 motion
2139 (m) anges att minskningen på räntebidragsanslaget blir 100 milj. kr.
för nästa år om pk-långivningen avskaffas.

Pk-belåningen, som tillämpas vid nybyggnad av andra hus än styckebyggda
småhus, innebär att lån och räntebidrag kan baseras på den faktiska
produktionskostnaden i stället för på det schablonberäknade låneunderlaget.

1 motion 2139 (m) anförs att pk-belåningen leder till sämre kostnadsmedvetande
hos byggherrar och att systemet resulterat i ökade kostnader.
Ett avskaffande av pk-belåningen behöver enligt motionärernas uppfattning
inte leda till ökade boendekostnader eftersom effektivare produktion
och ändrade byggnormer kan kompensera effekterna av en slopad pk-belåning.

Enligt utskottets uppfattning kan finnas fog för uppfattningen att systemet
med pk-belåningen medför att låntagaren blir relativt okänslig för
ändringar i produktionskostnadsnivån. Det kan dock hävdas att belåningsmetoden
är en förutsättning för att många projekt över huvud taget
skall kunna förverkligas med tanke på de s. k. överkostnaderna. Utskottet
vill i sammanhanget erinra om att metoden för fastställande av tidskoefficienten
ändrades i december 1983 och att bostadsstyrelsen tilldelats
tillfälliga resurser för att utreda formerna för en utvidgad kostnadsuppföljning
så att begränsningen av uppräkningen av tidskoefficienten inte kompenseras
via pk-belåningen. Enligt vad utskottet erfarit kommer bostadsstyrelsen
senare under våren 1985 att redovisa resultatet av sitt uppdrag.
Slutligen bör erinras om att regeringen har beslutat att uppräkningen av
tidskoefficienten skall begränsas till 3 % under år 1985.

Som framgår av vad nu anförts har olika åtgärder vidtagits i avsikt att
begränsa ökningarna och byggkostnaderna. Resultatet av vissa pågående
överväganden m. m. bör avvaktas. Utskottet avstyrker sålunda motion
2707 (m) yrkande 12.

Markvillkoret i samband med statlig bostadslångivning innebär enligt
huvudregeln att bostadslån i princip endast beviljas om kommun har
förmedlat den mark på vilken byggnadsföretaget skall genomföras. Bostadslån
får dock lämnas även i annat fall om kommun tillstyrkt det. Från
huvudregeln gäller vissa undantag från markvillkoret i saneringsområden.
Under viss förutsättning gäller inte villkoret om ansökan om lån ges in före
den 1 juli 1985. Inte heller gäller villkoret för ny- och ombyggnad av
styckebyggda småhus i ärenden som kommer in till förmedlingsorganet i
kommunen före utgången av juni 1987.

I motionerna 2152 (c) yrkande 1,2707 (m) yrkande 18 såvitt nu är i fråga
och 2801 (fp) yrkande 13 föreslås att markvillkoret helt avskaffas. I m-motionen
föreslås markvillkoret avskaffas fr. o. m. den 1 juli 1985. 1 denna
motion anförs att syftet bl. a. med markvillkoret är att starkt försämra

BoU 1984/85:13

för enskilt byggande. I c-motionen framförs uppfattningen att markvillkoret
bromsar bostadsbyggandet och att det i dag inte fyller någon viktig
funktion. I fp-motionen hävdas att förhållandena på bostadsmarknaden
har förändrats avsevärt sedan markvillkoret infördes.

Utskottet kan inte dela motionärernas uppfattning om det lämpliga i att
avskaffa markvillkoret. Utskottet har tidigare och senast våren 1984 (BoU
1983/84:23 s. 22) haft att behandla motioner i vilka yrkats att markvillkoret
helt skulle avskaffas. Utskottets majoritet (s, c, fp, vpk) har avstyrkt
dessa förslag. Inte heller nu finns tillräckliga skäl tillstyrka motionerna.
Enligt utskottets uppfattning är det viktigt att kommunerna, som tillagts
väsentliga uppgifter avseende bostadsförsörjningen, också ges reella möjligheter
att genomföra bostadsbyggnadsprogrammen. Markvillkoret är ett
instrument bland flera när det gäller möjligheterna för kommunerna att
förverkliga den bostadspolitiska målsättningen. Utskottet kan inte dela
vad i motionerna framförts som motiv för yrkandet att avskaffa markvillkoret.
Motionerna 2152 (c) yrkande 1, 2707 (m) yrkande 18 såvitt nu är i
fråga och 2801 (fp) yrkande 13 avstyrks.

I motion 2707 (m) yrkande 18 såvitt nu är i fråga hemställs att konkurrensvillkoret
avskaffas.

Bostadslån för nybyggnad av annat hus än småhus som skall bebos av
lånesökanden utgår i princip endast om byggnadsarbetena upphandlats
genom infordrande av anbud och genom prövning och antagande av
anbud utan föregående förhandling med anbudsgivare; det s. k. konkurrensvillkoret.

Beträffande konkurrensvillkoret finns anledning hävda uppfattningen
att detta låneförbehåll ökar kommunernas möjligheter att aktivt ta det
ansvar för bostadsförsörjningen de tilldelats. Utskottet kan inte dela motionärernas
mening om att villkoret skall avskaffas. Motion 2707 (m)
yrkande 18 såvitt nu är i fråga avstyrks.

Bostadslån till nybyggnad efter brandskada behandlas i motion 652 (m).
Som motionären redovisar gäller enligt bostadsstyrelsens tillämpningsföreskrifter
att när bostadslån till ombyggnad efter brandskada beviljas
ersättning från försäkringsbolag skall frånräknas den i bostadslåneärendet
godkända kostnaden. Någon regel om avräkning finns inte vid nybyggnad
efter brand. Motionären anser att även i nybyggnadsfallen ersättning från
försäkringsbolag skall frånräknas.

Utskottet finner det rimligt att samma ordning tillämpas i såväl nybyggnads-
som ombyggnadsfallen. Enligt vad utskottet erfarit avser bostadsstyrelsen
komplettera regelsystemet i enlighet med vad i motionen förordats.
Det i motionen begärda tillkännagivandet tjänar därmed inget reellt syfte
varför utskottet avstyrker motion 652 (m). Vad i motionen föreslagits
kommer sålunda att tillgodoses utan någon riksdagens åtgärd.

I motion 910 (m) förordas ett förtydligande av bostadsfinansieringsförordningen
(BFF) i avsikt att uppnå en reducering av bostadslån vid bene -

BoU 1984/85:13

fika förvärv m. m. 1 motionen anförs att exempel finns där kommun genom
bidrag och ränte- och amorteringsfritt lån i praktiken skänkt tomter till de
presumtiva husägarna. Motionären hävdar att det kan anses att tomterna
är en gåva från kommunen. I formell mening beräknas dock ”kostnaden”
för tomten när bostadslånet bestäms. Låntagarna erhåller sålunda ett
statligt bostadslån t. o. m. förenat med räntebidrag för kostnader de inte
haft. Enligt motionärens uppfattning kan det inte ha varit avsikten att så
skulle kunna ske. Uppenbarligen bör gällande förordning ändras så att det
inte längre blir möjligt att erhålla bostadslån som inte motsvaras av någon
reell kostnad.

Utskottet vill anföra följande. Som anges i motionen har i tillämpningsföreskrifterna
till 27 § BFF angivits att reducering av bostadslån skall göras
vid benefikt förvärv t. ex. genom gåva. Innebörden av 27 § är att hindra att
egnahemsägare får mer i lån än vad som behövs för att täcka den verkliga
kostnaden. I detta sammanhang kan erinras om att riksdagen på förslag av
civilutskottet (CU 1982/83:22) medverkat till en ändring av BFF så att det
numera inte är möjligt att få bostadslån för styckebyggda småhus med
högre belopp än som behövs för att lånet tillsammans med underliggande
kredit skall motsvara produktionskostnaden. Vad i motionen tas upp ger
sålunda uttryck för samma principiella uppfattning; bostadslån skall inte
utgå om lånet inte avser att täcka en verklig kostnad. Förtydliganden har
som framgått ovan tagits in i BFF om reducering av bostadslån vid vissa
benefika förvärv. Svårigheter kan vara förknippade bl. a. med att avgöra
huruvida vissa lånekonstruktioner i realiteten kommer att ge upphov till
kostnader för låntagaren. Det är därför enligt utskottets uppfattning angeläget
att vissa ytterligare överväganden vidtas i avsikt att så långt möjligt
motverka att den situation som beskrivs i motionen uppstår. Vad utskottet
nu med anledning av motion 910 (m) anfört bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna. Utskottet förutsätter att — om så befinns lämpligt
— åtgärder i linje med vad nu förordats vidtas utan någon ytterligare
redovisning till riksdagen.

I två motioner — motionerna 1136 (s) och 2141 (s) — behandlas finansieringen
av kostnader för parkeringsplatser och garage. I den förstnämnda
motionen föreslås en ändring av nuvarande bestämmelser så att bostadsfinansieringssystemet
anpassas för att de boende inte skall belastas med
orimligt höga kostnader för parkeringsplatser. I den sistnämnda motionen
begärs en översyn av BFF så att vid ombyggnad av flerbostadshus garage
blir belåningsbart.

Med anledning av en motion (s) begärde riksdagen år 1981 (CU 1980/
81:29) en översyn av lånereglerna för garage i avsikt att samordna dessa
regler för olika upplåtelseformer. Med anledning av riksdagens begäran
gjordes vissa ändringar i BFF. Utskottet är inte berett att nu förorda
ytterligare ändringar i bestämmelserna om garage. Motionerna 1136 (s)
och 2141 (s) avstyrks.

BoU 1984/85:13

Frågan om konstnärlig utsmyckning i bostadsområden tas upp i motionerna
1477 (s) och 2672 (vpk). I båda motionerna föreslås en höjning av det
schablonmässigt beräknade tillägget som enligt BFF kan utgå till konstnärlig
utsmyckning och gestaltning.

Statens stöd till konstnärlig utsmyckning behandlades av bostadsutskottet
år 1984 (BoU 1983/84:23 s. 28 — 29). Efter att ha redovisat vad i en
motion (s) anförts om skäl för ett ökat statligt stöd till konstnärlig utsmyckning
i bostadsområdena anförde utskottet följande.

Enligt 10 § förordningen (1978:384) om beräkning av låneunderlag och
pantvärde för bostadslån får i fråga om flerfamiljshus och vissa småhus ett
tillägg till låneunderlaget vid ny- och ombyggnad göras för skälig kostnad
för konstnärlig utsmyckning eller gestaltning med högst 10 kr. per m2
våningsyta. Av tillgängliga uppgifter framgår emellertid att denna möjlighet
endast utnyttjats i mindre omfattning. Enligt en av bostadsstyrelsen
genomförd undersökning utnyttjades sålunda långivningen till konstnärlig
utsmyckning och gestaltning för perioden 1976— 1978 endast till 13 %
av ett maximalt utnyttjande.

Det finns enligt utskottets uppfattning mot bakgrund av de ovan lämnade
uppgifterna anledning att göra en översyn av gällande finansieringsbestämmelser
avseende den konstnärliga utsmyckningen m. m. i våra bostadsområden.
Denna översyn bör i enlighet med vad som föreslås i
motion 2416 (s) syfta till att som ett komplement till den nuvarande
långivningen införa ett bidrag för konstnärlig utsmyckning m. m. En utgångspunkt
för övervägandena i denna del bör enligt utskottets mening
vara att det statliga bidraget skall förutsätta ekonomiska insatser också
från berörda bostadsföretag och/eller kommuner. Utskottet vill i detta
sammanhang erinra om att som förutsättning för de i december 1983
beslutade statliga bidragen för vissa tillgänglighetsskapande åtgärder gäller
att kommunen förbinder sig att lämna ett bidrag. Även i den nyligen
avlämnade propositionen 1983/84:145 bil. 2 har föreslagits ett statligt
bidrag under förutsättning att kommunerna bidrar med ett belopp som är
minst lika stort som det statliga bidraget. Detta förslag behandlas nedan
(avsnitt 4.14.1). Den nu förordade översynen bör ske skyndsamt och regeringen
bör snarast för riksdagen redovisa sin syn på hur frågan bör lösas.
Utskottet vill i detta sammanhang också betona vikten av att berörda
myndigheter på ett aktivt sätt medverkar till en bättre information om
gällande regler för konstnärlig utsmyckning m. m.

Vad utskottet med anledning av förslaget i motion 2416 (s) anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Riksdagen följde utskottet.

Frågan om stödet till konstnärlig utsmyckning behandlas — med anledning
av riksdagens nu nämnda beslut — i budgetpropositionen (bil. 13 s.
40 — 41). I propositionen anförs att bostadsstyrelsen föreslagit en höjning
av det maximala beloppet för lånetillägg till 25 kr./m2 primär bruksarea
och görs bedömningen att det statliga stödets storlek inte är den enda, eller
kanske ens den främsta förklaringen till att stödet utnyttjas dåligt. Möjligheten
att erhålla s. k. produktionskostnadsanpassad belåning gör enligt
föredragande statsrådets uppfattning att lånetillägget för konstnärlig ut -

BoU 1984/85:13

smyckning inte utgör taket för vad som kan finansieras med statligt bostadslån.
Mot denna bakgrund och med hänsyn till det statsfinansiella
läget förordas ingen höjning av det statliga stödet till konstnärlig utsmyckning.

Även om stor hänsyn bör tas till vad i budgetpropositionen anförts
främst om det statsfinansiella läget kan erinras om vad i motion 1477 (s)
angivits om den relativt begränsade kostnadsökning som väntas bli följden
av en höjning av lånetillägget i enlighet med bostadsstyrelsens förslag. Den
relativt begränsade ökningen av de samhälleliga kostnaderna i form av
bostadslån och räntebidrag får ge vika vid en jämförelse med det angelägna
i att tillföra våra bostadsområden konstverk m. m. som skänker liv åt
miljön.

Som anförs i motion 1477 (s) kan den förordade höjningen av lånetillägget
anses vara en första åtgärd. När resultatet av vad motionärerna och
utskottet förordat föreligger kan finnas anledning att åter aktualisera
frågan. Utskottet förutsätter att regeringen fortlöpande följer utvecklingen
och lämnar riksdagen förslag till eventuella ytterligare åtgärder.

Vad i motionerna 1477 (s) och 2672 (vpk) föreslagits om höjningen av det
maximala lånetillägget till 25 kr. per m2 primär bruksarea samt om vissa
ytterligare åtgärder bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Den av motionärerna och utskottet nu förordade höjningen av lånetillägget
bör gälla i låneärenden i vilka preliminära beslut fattas efter den 30 juni

1985.

Ändringar i bostadsfinansieringsförordningen begärs också i motionerna
2707 (m) yrkande 3, 2669 (m) yrkande 1 och 2152 (c) yrkande 10.

1 motion 2707 (m) yrkande 3 föreslås ett riksdagens tillkännagivande om
att staten vid ombildning av fastighet från hyresrätt till bostadsrätt skall
erbjuda bostadsrättsföreningarna rätt att överta befintliga bostadslån.

Enligt bestämmelser i BFF kan bostadslån övertas för sådana förvärv
som en bostadsrättsförening gör vid ombildning från hyresrätt till bostadsrätt.
Låneandelen blir den för bostadsrättsföreningar gällande.

Bostadsutskottet som hade att behandla ett motsvarande motionsyrkande
år 1984 (BoU 1983/84:23 s. 22) avstyrkte då enhälligt yrkandet med
hänvisning till gällande ordning.

Utskottet, som vidhåller sitt nu redovisade ställningstagande, finner det
rimligt att även vid ombildning från hyresrätt till bostadsrätt låneandelen
bestäms enligt vad som eljest gäller för bostadsrätter. Motion 2707 (m)
yrkande 3 avstyrks.

I 64 § bostadsfinansieringsförordningen (BFF) finns regler om förmedling
av bostäder när statliga bostadslån utgår. Bl. a. anges att bostadslån
avseende flerfamiljshus och småhus som upplåts med hyresrätt kommer att
beviljas och får övertas endast om lånesökanden tillförsäkrar kommunen
rätt att förmedla upplåtelse av bostäder. Länsbostadsnämnden kan på
kommunens begäran besluta att den nu beskrivna ordningen skall gälla.

BoU 1984/85:13

I motion 2669 (m) yrkande 1 föreslås att 64 § BFF upphävs.

Enligt utskottets uppfattning Finns goda skäl att på olika sätt göra det
möjligt för kommunerna att — inom ramen för det ansvar för bostadsförsörjningen
de tillagts — föra en aktiv politik vid förmedling och fördelning
av nytillkommande och ledigblivna lägenheter. För att förverkliga en
sådan politik har som bl. a. framgår av motionen olika åtgärder vidtagits.
Med exempel från Stockholm anför motionärerna att praktiskt taget alla
lediga lägenheter utom direkta byten ställs till bostadsförmedlingens förfogande.
Detta perspektiv inger enligt motionärerna oro. Utskottet kan
inte dela denna uppfattning. En aktiv kommunal bostadsförmedling är ett
viktigt inslag när det gäller att förverkliga målsättningen om en social
bostadspolitik; en politik som utskottet ansett och fortfarande anser bör
vägleda olika bostadspolitiska reformer. Den närmare uttolkningen av
denna politik har som framgått ovan anförtrotts kommunerna. Utskottet
Finnér bl. a. mot bakgrund av vad nu anförts inte skäl förorda den ändring
av BFF som motionärerna föreslår. Motion 2669 (m) yrkande 1 avstyrks
sålunda.

Kommuns ansvar för förlust på bostadslån på småhus och fördelningen
av uppkomna förluster mellan stat och kommun tas upp i motion 2152 (c)
yrkande 10.

Enligt 19 § BFF utgår bostadslån för småhus som skall bebos av låntagaren
endast om kommun åtar sig att, om förlust uppkommer på lånet,
svara gentemot staten för sådan förlust intill ett belopp som motsvarar
40 % av låneskulden vid förlusttillfället. Enligt bostadsstyrelsens föreskrift
till paragrafen ansvarar kommun i första hand för uppkommen förlust.

Motionärerna föreslår att borgensåtagandet utformas så att staten och
kommunerna solidariskt svarar för 60 resp. 40 % av den verkliga förlusten.

Utskottet har erfarit att bostadsstyrelsen vid överläggningar med Kommunförbundet
tagit upp frågan om det kommunala ansvarstagandet bl. a.
i samband med exekutiva auktioner. Resultat av dessa överläggningar bör
avvaktas, varför utskottet avstyrker bifall till motion 2152 (c) yrkande 10.

Slutligen behandlas i detta avsnitt sex motioner i vilka föreslås att den
låneverksamhet som bostadsstyrelsen administrerar skall ges ökad omfattning
eller att tidigare avskaffade låne- och bidragsformer skall införas.

Ett återinförande av vinterbidragen begärs i motion 930 (s) — motiveringen
för yrkandet återFinns i motion 929 (s).

Dessa bidrag avskaffades vid halvårsskiftet 1977. Bidragen hade främst
sysselsättningspolitisk karaktär. Ett motiv för att avskaffa dem angavs i
1977 års budgetproposition vara att det inom ramen för bostadslångivningen
fanns andra instrument att begränsa säsongsvariationerna i byggandet.
Bostadsstyrelsen har förordat att vinterbidrag av administrativa
skäl återinförs för styckebyggda småhus.

Det Finns enligt utskottets uppfattning inte tillräckliga skäl för riksdagen
att förorda att vinterbidragen åter införs. Vad år 1977 anfördes i frågan får

BoU 1984/85:13

alltjämt anses äga giltighet. Motion 930 (s) avstyrks. Utskottet vill i sammanhanget
erinra om att ett s. k. vintertillägg kan utgå med hänsyn till
tidpunkten för när byggnadsarbetena påbörjas.

Ett återinförande av mark- och tomträttslånen föreslås i motion 2159
(vpk). Dessa båda låneformer avskaffades vid halvårsskiftet 1981. Utskottet
som flera gånger tidigare och senast år 1984 (BoU 1983/84:23 s. 35) haft
att behandla motioner (vpk) i vilka föreslagits ett återinförande av låneformerna
har inte funnit tillräckliga skäl föreligga att tillstyrka förslagen.
Utskottet vidhåller sin uppfattning. Motion 2159 (vpk) avstyrks.

Bostadslångivningen till renskötande samer tas upp i motion 912 (c).
Yrkandet i motionen är att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till
känna vikten av att renskötande samefamiljer får lånemöjligheter för mer
än en bostad med fullgod standard.

Som i motionen anförts fanns till halvårsskiftet 1982 vissa speciella
regler inom det bostadspolitiska stödsystemet som tog sikte på samernas
och övriga fjällbors bostadsförhållanden. Bl. a. kunde de i undantagsfall
få förbättringslån för att bygga en ersättningsbostad när bostadsbehovet
lämpligen inte kunde tillgodoses på annat sätt. I avsikt att snabbt lösa
samernas bostadsfråga föreslogs i 1977 års budgetproposition tidsbegränsade
förbättringar i stödsystemet. De särskilda reglerna upphörde som
ovan framgått vid halvårsskiftet 1982.

Utskottet vill anföra följande. Självfallet har samer och övriga fjällbor
samma rätt till goda bostäder som andra människor i vårt land. Emellertid
finns anledning för anslutning till en uppfattning som innebär att lösningen
av dessa gruppers bostadsfråga får ske inom ramen för det bostadslångivningssystem
som finns för befolkningen i övrigt. Utskottet förutsätter
att berörda kommuner i sin bostadsförsörjningsplanering ägnar uppmärksamhet
åt den av motionären aktualiserade frågan. Utskottet är inte berett
föreslå riksdagen göra det i motionen begärda tillkännagivandet. Motion
912 (c) avstyrks med hänvisning härtill.

I motion 392 (c) begärs förslag till ändrade låneregler vid förvärv av
befintliga egnahem. Motionärerna förordar förbättrade finansieringsförutsättningar
så att bostadslån kan ges även till mindre genomgripande
upprustning av småhus samt vid förvärv av äldre småhus. Enligt deras
uppfattning bör lånebestämmelserna ändras så att även de som köper äldre
småhus kan erhålla statliga lån. Sistnämnda fråga har också tagits upp av
bostadsstyrelsen i anslagsframställningen för budgetåret 1985/86. Med
anledning härav behandlas den i budgetpropositionen (bil. 13 s. 36 och
39-40).

I budgetpropositionen erinras om att riksdagen flera gånger tidigare och
senast år 1984 (BoU 1983/84:23 s. 21) behandlat förslag om statliga lån vid
köp av äldre småhus och därvid avvisat förslagen med hänvisning till
möjligheterna att på kreditmarknaden få långfristiga lån för ändamålet.

Enligt föredragande statsrådet finns med anledning av vad bostadssty -

BolJ 1984/85:13

reisen anfört inte anledning ompröva tidigare ställningstaganden.

Även utskottet vidhåller sitt ställningstagande i frågan. Som utskottet i
enighet framhöll förra året bör berättigade lånebehov tillgodoses på kreditmarknaden.
De ändringar i reglerna för bostadslån vid ombyggnad som
beslöts bl. a. i samband med införandet av bostadsförbättringsprogrammet
får anses i allt väsentligt tillgodose möjligheterna att erhålla bostadslån till
mindre omfattande ombyggnader. Motion 392 (c) avstyrks med hänvisning
till tidigare ställningstaganden och till vad nu anförts.

I motionerna 1499 (c) och 2151 (s) anhängiggörs frågan om lån m. m.för
att öka tillgången på och upprustningen av fritidshus.

1 c-motionen föreslås förmånliga lån för upprustning av privata fritidshus.
1 ett yttrande till kulturutskottet våren 1984 (BoU 1983/84:3 y) behandlade
bostadsutskottet ett motionsyrkande (c) av samma lydelse som
det nu aktuella. Bostadsutskottet, som erinrade om att betydande statliga
insatser inom turist- och rekreationssektorn gjorts, framhöll att stöd inom
ramen för intensifierade kommunala sysselsättningsinsatser i glesbygder
(IKS) utgått bl. a. till restaurering och upprustning av enskilda uthyrningsstugor.
Vidare anförde bostadsutskottet att statliga insatser för utbyggnad
och kompletteringar av turistanläggningar kommit till stånd delvis med
statliga medel. Bostadsutskottet kan tillägga att inom ramen för glesbygdsstödet
såväl avskrivningslån som kreditgarantier utgått till sådana fritidshus
som behandlas i motion 1499 (c).

Utskottet avstyrker med hänvisning till vad nu anförts motionerna 1499
(c) och 2151 (s) den sistnämnda motionen såvitt nu är i fråga.

Förutom lånefrågan förordas i motion 2151 (s) en översyn av reglerna
för planbestämmelser för byggande av fritidshus.

Vad rör den i motion 2151 (s) aktualiserade frågan om planbestämmelserna
är detta främst en kommunal fråga. Åtgärder av det slag motionärerna
förordar är dessutom alltför oprecisa för att kunna läggas till grund för
en riksdagens begäran. För övrigt bör erinras om att riksdagen våren 1985
kommer att föreläggas förslag om en ny plan- och bygglag. I detta förslag
kan bl. a. den av motionärerna aktualiserade planfrågan komma att behandlas.
Utskottet avstyrker sålunda motion 2151 (s) även såvitt nu är i
fråga.

4.6 Statlig finansiering av vissa gatukostnader

I budgetpropositionen (bil. 13, s. 18 och 43 — 44) föreslås riksdagen
medge att statligt stöd lämnas för finansiering av gatukostnader i enlighet
med vad i regeringsprotokoll^ förordats. Regeringsförslaget innebär sammanfattningsvis
följande. Lån för finansiering av gatukostnader föreslås
lämnas för småhus som bebos permanent av ägaren. Lånet föreslås normalt
motsvara 95 % av den avgift kommunen tar ut för gatukostnader
under förutsättning att avgiften överstiger 20 000 kr. Den maximala amor -

BoU 1984/85:13

teringstiden för lånen som skall amorteras enligt annuitetsprincipen föreslås
vara 25 år. Som säkerhet för lånet skall ställas kommunal proprieborgen.
Lånet får inte övertas om fastigheten byter ägare. Räntesubventioner
föreslås lämnas enligt de regler som gäller för lån till ombyggnad av
småhus som skall bebos av låntagaren. De föreslagna finansieringsbestämmelserna
föreslås träda i kraft den 1 juli 1985 och gälla gatukostnader som
kommunen debiterar fr. o. m. detta datum.

I motion 2150 (s) föreslås att den i budgetpropositionen förordade
lånemöjligheten skall omfatta även hyres- och bostadsrättsfastigheter medan
i motion 2152 (c) yrkande 11 föreslås att lånemöjligheten skall utvidgas
till att avse även kostnader för vatten- och avloppsanläggningar.

Enligt utskottets uppfattning är det viktigt att åtgärder vidtas som innebär
bättre möjligheter än för närvarande att i vissa fall finansiera gatukostnader.
Det torde nämligen med fog kunna hävdas att, såsom görs i budgetpropositionen,
statligt stöd till täckning av gatukostnader i andra sammanhang
än vid nybyggnad är motiverade främst av att fastighetsägaren
ställs inför utgifter som han haft små möjligheter att påverka eller förutse.
Vad i propositionen föreslagits får anses vara en acceptabel utformning av
de statliga finansieringsbestämmelsernas omfattning och inriktning. Utskottet
tillstyrker sålunda regeringens förslag.

Som anförts av den arbetsgrupp som utarbetat förslag till finansieringsbestämmelser
är kostnadernas storlek per lägenhet störst för egnahemsägarna.
Det stora flertalet fastigheter som på några års sikt, enligt arbetsgruppen,
kan komma att beröras av gatukostnadsersättningen utgörs av egnahem.
Det kan i och för sig ur ett längre perspektiv finnas skäl att ge
finansieringsbestämmelserna den omfattning som förordas i motion 2150
(s). Emellertid får vid konkurrens om begränsade resurser den omfattning
som arbetsgruppen förordat och regeringen föreslagit anses rimlig.

Inte heller kan utskottet ställa sig bakom förslaget i motion 2152 (c)
yrkande 11 om att kostnaderna för va-anläggningar skulle omfattas av de
i propositionen föreslagna finansieringsbestämmelserna. Vad motionärerna
anfört är alltför allmänt hållet för att kunna utgöra underlag för en
riksdagens bedömning. Ett eventuellt stöd i form av statliga lån för sådana
kostnader som aktualiserats i motionen bör under alla förhållanden inte
ske inom ramen för den statliga bostadslångivningen. I avsnitt 4.8 behandlar
utskottet frågan om kommunernas va-nät.

Slutligen bör erinras om att frågan om gatukostnadsbestämmelser kommer
att behandlas i regeringens förslag till ny plan- och bygglag.

4.7 Hyresrabatter m. m.

Statsbidrag till hyresrabatter lämnas till ägare av bostadshus med hyreseller
bostadsrättslägenheter om lån lämnats enligt BFF och om byggnadsarbetena
påbörjats under åren 1983 eller 1984. I vissa fall kan bidrag

BoU 1984/85:13

lämnas även om byggnadsarbetena påbörjats under år 1982. Statsbidraget
som utgår med visst belopp per m2 bostadslägenhetsyta minskas årligen
med en femtedel av det ursprungliga bidragsbeloppet.

I motionerna 2152 (c) yrkande 7 och 2801 (fp) yrkande 25 föreslås att
riksdagen beslutar upphäva hyresrabatterna. I den sistnämnda motionen
föreslås att statsbidraget avskaffas fr. o. m. den 1 juli 1985.

Med undantag för Norrbottens län, där rabatter i samband med ombyggnader
utgår under 1985, lämnas inte nya hyresrabatter efter utgången
av år 1984. Statsbidrag för hus i Norrbottens län bör kunna lämnas enligt
gällande ordning. Det måste dessutom anses rimligt att statsmakterna står
kvar vid sitt beslut om att hyresrabatter skall kunna utgå under den relativt
begränsade tid som ursprungligen avsetts. Vad i motionerna 2152 (c)
yrkande 7 och 2801 (fp) yrkande 25 föreslagits bör inte tillstyrkas.

Statlig hyresförlustgaranti lämnas i form av lån om huset uppförts med
stöd av bostadslån enligt BFF och om statsbidrag till hyresrabatter kan
lämnas. Hyresförlustgarantilån lämnas under en tid av högst tre år räknat
från dagen för husets färdigställande.

I motion 2139 (m) yrkande 2 såvitt nu är i fråga föreslås att hyresförlustgarantilånen
avvecklas vid halvårsskiftet 1985. Ett liknande förslag förs —
såsom utskottet uppfattat det — fram även i motion 2801 (fp) yrkande 21
såvitt nu är i fråga.

Inte heller dessa yrkanden bör bifallas. Låntagarna bör kunna utgå ifrån
att givna tidsbegränsade åtaganden infrias av statsmakterna.

I detta avsnitt behandlar utskottet även motion 470 (vpk) yrkande 2 i
vilket föreslås att ränte- och amorterings/na lån till allmännyttiga bostadsföretag
skall införas fr. o. m. år 1986 för att undvika hyreshöjningar. Motionärerna
anför att de allmännyttiga bostadsföretagens uppgifter och
verksamhet motiverar ett särskilt riktat stöd från stat och kommun.

Utskottet har vid åtskilliga tillfällen under senare år (CU 1980/81:6, CU
1980/81:29, CU 1981/82:3, CU 1981/82:24, CU 1982/83:8, CU 1982/
83:22 och BoU 1983/84:23) tagit ställning till och avstyrkt motsvarande
motionsyrkande. Utskottet har därvid bl. a anfört att även bortsett från
frågan huruvida sociala problem i vissa bostadsföretags förvaltning skall
mötas med samhälleliga driftbidrag det är uppenbart orimligt att staten
resp. de enskilda fastighetsägarna skulle ta på sig ett generellt betalningsansvar
för vissa uppkomna och även framtida kostnadsökningar inom
hyreshussektorn. Med hänvisning till tidigare ställningstaganden avstyrker
utskottet motion 470 (vpk) yrkande 2.

4.8 Reparation, om- och tillbyggnad

I tio motionsyrkanden behandlas förslag om behovet, inriktningen och
omfattningen av ett bostadsförbättringsprogram m. m. Riksdagen beslöt
hösten 1983 om ett s. k. ROT-program. ROT står för reparationer, om -

3 Riksdagen 1984/85. 19 sami. Nr 13

BoU 1984/85:13

byggnader och tillbyggnader. Under en tioårsperiod t. o. m. år 1993 avses
275 000 lägenheter i flerbostadshus byggas om samtidigt som ett stort antal
lägenheter behöver ökat underhåll.

Avsikten är att genom bostadsförbättringsprogrammet skapa ett samordnat
system för finansiering av gemensamt underhåll, reparationer och
energisparåtgärder i flerbostadshus. Systemet bygger på att åtgärderna
finansieras i samspel mellan staten och kreditinstituten på den s. k. oprioriterade
kreditmarknaden. Staten lämnar räntestöd och i vissa fall energisparbidrag
till åtgärderna. För ombyggnad av bostäder som är äldre än
30 år kan statligt bostadslån i kombination med prioriterade bottenlån
sökas på samma sätt som tidigare. Då lämnas också räntebidrag som täcker
en del av räntekostnaden på båda lånen.

För att öka tillgängligheten kan under vissa förutsättningar bidrag lämnas
för installation av hiss.

För åtgärder mot radon, röta, fukt, mögel, rost, vissa åtgärder i kulturhus
samt ändrad lägenhetssammansättning i hus med många outhyrda
lägenheter kan tilläggslån sökas. Lånet ges för att täcka kostnader som
överstiger husets ekonomiska bärkraft. Som regel är lånet ränte- och amorteringsfritt
i minst fem år. Den årliga ramen för tilläggslån är begränsad.

I motion 2801 (fp) yrkande 2 föreslås en avveckling av ROT-programmet
och att ett nytt införs. I motion 2707 (m) anförs motivledes att ROTprogrammet
bör avvecklas.

I samband med att ROT-programmet beslöts i december 1983 (BoU
1983/84:11) och vid behandlingen av anslag till bostadsförsörjningen
våren 1984 (BoU 1983/84:23) hade utskottet att ta ställning till motioner
i vilka yrkades att programmet inte skulle införas resp. att det skulle
avskaffas. Dessa motioner avstyrktes av utskottet och avslogs av riksdagen.

Det nu pågående bostadsförbättringsprogrammet är av grundläggande
betydelse när det gäller att mera än tidigare ge bostadspolitiken en inriktning
på bostädernas fördelning, förnyelse och förvaltning. Programmet
har som framgått ovan varit i kraft endast en relativt kort tid. Programmet
är upplagt på tio år. Det bör erinras om att programmet löpande skall
utvärderas. Resultatet av en första utvärdering avses publiceras under år
1986. Det bör också erinras om att på regional nivå samordningsgrupper
skapats med uppgift bl. a. att initiera ROT-verksamheten i länen. Såvitt
utskottet har sig bekant har gruppernas arbete mötts med positivt intresse.
Som ovan (avsnitt 4.1) redovisats har den kraftiga ökningen av moderniseringen
av flerbostadshus som varit för handen under några år fortsatt
även under år 1984. Ombyggnadslångivningen mätt i antalet lägenheter
ökade med mera än 50 % år 1984.

Som framgått ovan har olika åtgärder vidtagits i avsikt att inom ramen
för ROT-programmet öka ombyggnads- och reparationsverksamheten.
Resultatet av detta arbete har redan — ca ett år efter programmets införande
— inneburit en stor ökning av moderniseringen av bostäderna. Utskot -

BoU 1984/85:13

tet kan inte ansluta sig till motionärernas pessimistiska uppfattning av
möjligheterna att genomföra programmet och om att effekterna av programmet
skulle bli så begränsade som de anser. Tvärtom finner utskottet
det tillfredsställande att programmet redan nu, drygt ett år efter införandet,
fått så relativt stor omfattning och i huvudsak bemötts positivt. Utskottet
kan dessutom inte finna att motionärernas förslag är av den karaktären
att det skulle kunna läggas till grund ens för en översiktlig diskussion av
utformningen och inriktningen av ett alternativt ROT-program. Med hänvisning
till vad nu anförts avstyrker utskottet motion 2801 (fp) yrkande 2.

I bostadsförbättringsprogrammet som riksdagen alltså antog år 1983
(BoU 1983/84:11) intar frågan om tillgängligheten i bostadsbeståndet en
central betydelse.

I samband med beslutet om bostadsförbättringsprogrammet infördes ett
s. k. hissbidrag med i sammanfattning följande inriktning. Statsbidrag
lämnas i första hand till installationer av hissar och andra lyftanordningar
i hus med högst tre våningar. I andra hand ges bidrag till andra åtgärder
som ökar tillgängligheten. Som exempel kan nämnas handikappvänliga
entréer, åtgärder för att göra det första våningsplanet tillgängligt, lyftplattor
samt loftgångar från hiss till lägenhetsdörr. I hus med flera än tre
våningar ges bidrag till hiss endast om det finns särskilda skäl. Vid prövningen
av om sådana skäl föreligger, beaktas t. ex. kostnaderna för hissen
i förhållande till den yta den betjänar, projektets angelägenhetsgrad och
totala ekonomi. Statsbidraget är högst 30 % av den kostnad som kommunen
godkänner och uppgivit i ansökan. Även mindre bidrag kan komma
i fråga t. ex. om kostnaderna är förhållandevis låga. Kommunen förutsätts
lämna ett bidrag på minst 20 % av kostnaden. Fastighetsägaren får således
i normalfallet 50 % av kostnaden täckt av bidrag. För den del av kostnaden
som inte täcks av bidrag kan bostadslån för ombyggnad beviljas. Hissbidragen
kan erhållas under åren 1984,1985 och 1986. En beslutsram om 100
milj. kr. finns för vart och ett av åren. Om efterfrågan på hissbidrag blir så
stor att de statliga pengarna inte räcker prioriteras insatser i bostadsområden,
för vilka kommunen upprättat planer för förbättring av tillgängligheten.
Ej förbrukad ram under ett av åren får utnyttjas även under påföljande
år t. o. m. år 1986.

Bostadsstyrelsen har genom en enkät till 117 kommuner undersökt i
vilken omfattning hissbidraget har utnyttjats under 1984 resp. hur det kan
väntas bli utnyttjat. Av enkäten framgår bl. a. att mellan 70 och 80 statliga
miljoner beräknas bli utnyttjade för installationer av hissar i befintliga hus
under 1985. Kommunerna beräknar att ca 450 nya hissar kommer att
installeras med statligt stöd. Det betyder enligt bostadsstyrelsen att verksamheten
för att förbättra tillgängligheten i bostäder och bostadsområden
för äldre och rörelsehindrade nu börjat komma i gång. Över hälften av
kommunerna har påbörjat eller kommer att påbörja en planeringsverksamhet
för hur tillgängligheten skall förbättras. En tredjedel av de tillfrå -

BoU 1984/85:13

gade kommunerna har reserverat pengar i 1985 års budget för installation
av hissar m. m. Under år 1984 utnyttjades 6,5 miljoner.

Vidare har bostadsstyrelsen i en skrivelse till regeringen i februari 1985
tagit upp frågan om hissbidragets utformning. Bl. a. föreslås i skrivelsen
åtgärder som syftar till att stimulera den tekniska utvecklingen inom
hissområdet samt till att pressa kostnaderna. Verksamheten föreslås få
formen av samupphandling av hissar till vilken knyts en teknikutveckling.

I motionerna 1479 (s) och 2136 (s) tas upp frågan om hur tillgänglighetskravet
skall tillgodoses vid ombyggnad av äldre flerbostadshus. Speciellt
behandlas i motionerna kravet på att hiss skall installeras i äldre flervåningshus.
I den förstnämnda motionen anförs bl. a. att osäkerhet råder om
möjligheten att dispensera från hisskravet medan i den senare motionen
framhålls att kravet på att hiss installeras i flervåningshus bör införas efter
den nu pågående treåriga försöksperiodens slut.

Med anledning av vad i motionerna framhållits och ovan redovisats vill
utskottet anföra följande. Betydelsen av att öka tillgängligheten i bostadsområdena
och i samhället i övrigt torde vara obestridd. I avsikt att göra det
möjligt bl. a. för personer med funktionsnedsättningar att leva ett så självständigt
liv som möjligt har olika åtgärder vidtagits från samhällets sida.
Med anledning av vad i motionerna förordats behandlas i detta betänkande
främst tillgängligheten i våra bostadsområden. Utskottet anser i likhet
med motionärerna att tillgång till hiss i flervåningshus är av central betydelse
för att tillgodose rimliga tillgänglighetskrav. Det är dock av stor vikt
att bostadsområdet ses som en helhet där även andra åtgärder måste vidtas.

Vad beträffar den i motionerna behandlade frågan om dispens från
hisskravet i samband med ombyggnad av äldre flervåningshus kan konstateras
att frågan om i vilken omfattning kravet skall hävdas främst ligger på
kommunerna som ju både beträffande byggnadslagstiftningen och bostadslångivningen
tillagts väsentliga uppgifter. Det kan emellertid finnas
anledning att betona och stryka under vikten av att en eventuell dispensgivning
sker efter noggrann prövning och med beaktande av att tillgänglighetskravet
tillgodoses i rimlig omfattning. Utskottet vill också stryka
under vikten av att kommunerna skyndsamt utarbetar s. k. tillgänglighetsplaner
så att bedömningarna av förbättringar av den fysiska miljöns utformning
kan göras i ett så kommunalt heltäckande perspektiv som möjligt.
Det torde dock inte vara lämpligt och önskvärt att helt utmönstra
dispensregeln ur byggnadslagstiftningen.

Det bör erinras om att frågan bl. a. om tillgänglighetskravets omfattning
och statens ekonomiska insatser kommer att ingå bland de överväganden
som kommer att göras i samband med den ovan nämnda utvärderingen år

1986. Det kan även nämnas att i en nyligen avlämnad proposition om de
äldres boende m. m. vissa frågor om tillgängligheten i boendet behandlas.
I denna proposition tas bl. a. upp frågan om teknisk utveckling av hissar.
Utskottet kommer senare under våren att behandla denna proposition.

BoU 1984/85:13

Vad i motionerna 1479 (s) och 2136 (s) förordats om dispensgivningens
omfattning och utformning och om hisskravet bör mot bakgrund av pågående
verksamhet och nyligen aktualiserade förslag samt med hänvisning
till den kommande utvärderingen inte nu tillstyrkas av riksdagen.

1 motion 2139 (m) yrkande 9 föreslås att hissbidraget avskaffas fr. o. m.
halvårsskiftet 1985.

Av vad utskottet anfört ovan framgår att utskottet har en annan uppfattning
än motionärerna om behovet av samhälleliga ekonomiska insatser för
att öka antalet hissinstallationer. Denna uppfattning låter sig inte alls
förenas med vad i motion 2139 (m) yrkande 9 föreslagits. Motionsyrkandet
avstyrks.

1 motion 470 (vpk) yrkande 1 föreslås ett utökat och permanent ROTprogram
även för offentliga byggnader m. m. Underhålls- och förbättringsverksamheten
i landstingskommunala och kommunala byggnader uppvisar
enligt motionärerna en betydande eftersläpning.

Den av motionärerna aktualiserade frågan är viktig. Som framgår av
budgetpropositionen (bil. 13 s. 12) följer den av regeringen tillsatta ledningsgruppen
för byggsektorfrågor utvecklingen i hela byggsektorn. En
rapport om byggsektorns långsiktiga utveckling presenterades hösten

1984. Av rapporten framgår bl. a. att avsikten är att regeringen i samråd
bl. a. med kommunerna skall verka för en väsentligt utökad ROT-verksamhet
i den kommunala sektorn. Det finns anledning att erinra om att
regeringen beslutade om ett tillfälligt ROT-program för kommunerna
under 1984 bl. a. i form av statliga bidrag om knappt 400 milj. kr. och i form
av vidgade lånemöjligheter. Stimulanserna innebar ytterligare investeringsutrymme
på ca 1 500 milj. kr.

Vidare bör erinras om vad i budgetpropositionen (bil. 13 s. 87) anförts
om att en betydande eftersläpning beträffande kommunernas och landstingskommunernas
underhålls- och förbättringsverksamhet kan konstateras.
Föredragande statsrådet, som anser det väsentligt att kommunernas
insatser på området ökar, framhåller att kommunernas möjligheter att
planera och genomföra en utökad ROT-verksamhet kan behöva ses över.

Av det ovan redovisade framgår att regeringen har sin uppmärksamhet
riktad på det av motionärerna behandlade spörsmålet. Resultatet av pågående
aktiviteter och planerade åtgärder m. m. får avvaktas. Motion 470
(vpk) yrkande 1 avstyrks. Utskottet utgår från att kommunerna i sin planering
behandlar ROT-frågorna och att kommunerna genomför sådana
åtgärder som bl. a. nämnts i motionen.

Förslag till ett långsiktigt program för att säkerställa underhåll och förnyelse
av kommunernas VA-nät behandlas i motion 2675 (c). Motionärerna
föreslår en inventering i kommunerna för att klarlägga behovet av underhåll
när det gäller VA-nätet och hemställer att riksdagen hos regeringen
begär förslag till ett sådant program.

Enligt vad utskottet erfarit kommer vad i motionen föreslagits att över -

BoU 1984/85:13

vägas inom ramen för det arbete med byggfrågor i vid mening som pågår
i regeringens kansli. Det finns sålunda anledning anta att vad motionärerna
förordat kommer att i inte ringa grad beaktas av regeringen. Ett riksdagens
beslut enligt vad i motion 2675 (c) förordats skulle därför inte nu
tjäna något reellt intresse. Pågående överväganden får avvaktas.

I motion 2668 (vpk) föreslås att R O T-programmet utvidgas till att omfattas
av byggnadsarbeten vid folkhögskolorna.

ROT-programmet omfattar personal- och elevbostäderna vid folkhögskolorna.
Utskottet är inte berett förorda en utvidgning av programmet vid
dessa skolor såsom förordats i motion 2668 (vpk).

Åtgärder för att behålla kommersiella lokaler i samband med ROTverksamheten
förordas i motion 1133 (s). Motionärerna anför att hyresnivån
för centralt belägna lokaler drastiskt höjs till följd av en omfattande
reparation eller ombyggnad. Enligt motionärerna föredrar fastighetsägaren
att vid ombyggnaden göra om lokalerna till bostäder.

Utskottet vill erinra om att en kommitté hösten 1984 tillsatts och fått i
uppdrag att utreda frågan om lokalhyresgästernas ställning på bostadsmarknaden.
Resultat av kommitténs överväganden bör avvaktas. Motion
1133 (s) avstyrks med hänvisning till pågående utredningsarbete.

Riksdagen godkände (BoU 1984/85:8 och 9) hösten 1985 ett regeringsförslag
om att dispens från kravet på avsättning till konsolideringsfond under
år 1985 skulle kunna medges om avsättningskravet verkar hyreshöjande.
I samband därmed prövade och avstyrkte utskottet motionsförslag om att
dispens inte skulle medges. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets
förslag.

I motion 2801 (fp) yrkande 17 föreslås att dispensmöjligheten avskaffas.

Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning. Motion 2801 (fp) yrkande
17 avstyrks sålunda.

En avveckling av reparationslångivningen föreslås i motion 2139 (m)
yrkande 2 såvitt nu är i fråga. Reparationslån lämnas i mån av tillgång på
medel för åtgärder som behövs för att undanröja mögel-, röt-, fukt- eller
korrosionsskador eller andra väsentliga byggnadstekniska brister. Numera
lämnas lån endast för åtgärder i Norrbottens län under förutsättning att
åtgärderna påbörjas senast den 31 december 1985.

Av vad nu redovisats framgår att låneformen är avvecklad utom i vad
avser Norrbottens län. Vad i motion 2139 (m) yrkande 2 såvitt nu är i fråga
föreslagits är i realiteten redan tillgodosett. Långivningen för åtgärder i
Norrbottens län bör medges för projekt som påbörjas under år 1985.
Motionsyrkandet avstyrks.

En utredning av möjligheterna att i bostadspolitiskt syfte finna former
för att över tiden fördela kostnader för ersättning av VA-nät i gruppbyggda
småhus begärs i motion 2144 (s).

Ett liknande yrkande behandlades av skatteutskottet år 1984 (SkU
1983/84:42 s. 18). Därvid uttryckte skatteutskottet förståelse för syftet med

BoU 1984/85:13

motionen. Förslaget i motionen ansågs emellertid strida mot gällande
principer vid beskattningen och skulle sätta gruppbebyggelse med gemensamhetsanläggningar
i en bättre ställning vid beskattningen än andra
bostadsformer. Till en del torde emellertid yrkandet enligt skatteutskottets
uppfattning kunna tillgodoses genom höjda beloppsgränser för beskattningen
av delägarna. Med hänvisning härtill och till vad utskottet tidigare
anfört om en uppräkning av dessa beloppsgränser avstyrkte utskottet
motionen.

Utöver vad skatteutskottet anförde vill bostadsutskottet erinra om att
bostadskommittén har att utreda bl. a. bostadsbeskattningen i vid mening.
Även om kommitténs arbete i denna del inte speciellt berör den av motionärerna
behandlade frågan finns enligt utskottets uppfattning anledning
avvakta resultatet av kommitténs arbete. Motion 2144 (s) avstyrks sålunda.

4.9 Tilläggslån m. m.

Som framgått av föregående avsnitt kan tilläggslån utgå för åtgärder mot
radon, röta, fukt, mögel, rost, vissa åtgärder i kulturhus samt ändrad
lägenhetssammansättning i hus med många outhyrda lägenheter. Lånet ges
för att täcka kostnader som överstiger husets ekonomiska bärkraft. Som
regel är lånet ränte- och amorteringsfritt i minst fem år. Den årliga beslutsramen
är begränsad. En särskild s. k. tillstyrkanderam finns beträffande
vissa ombyggnader av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.

I budgetpropositionen föreslås riksdagen medge att tillstyrkanderamen
bestäms till 60 milj. kr. för år 1985 och preliminärt till 30 milj. kr. för första
halvåret 1986 samt att beslutsramen för att avhjälpa byggskador och byggfel,
ändrad lägenhetssammansättning eller grundförstärkning får meddelas
inom en ram av 60 milj. kr. för år 1985 och preliminärt inom en ram av
30 milj. kr. för första halvåret 1986. Regeringen föreslår vidare att riksdagen
skall medge att ramarna får överskridas av sysselsättningsskäl och att
tilläggslån skall kunna betalas ut i förskott.

I motion 2801 (fp) yrkande 23 föreslås att tilläggslån inte skall utgå för
ändrad lägenhetssammansättning och att beslutsramen för år 1985 minskas
med 20 milj. kr. och med 10 milj. kr. för första halvåret 1986. Även i motion
2139 (m) yrkande 7 föreslås att tilläggslån inte skall utgå för ändrad
lägenhetssammansättning. De lånemedel som frigörs bör användas för
tilläggslån till grundförstärkningsåtgärder.

Enligt utskottets mening bör även i fortsättningen tilläggslån kunna
beviljas för ändrad lägenhetssammansättning. Det har inte sällan visat sig
att åtgärder som tar sikte på ändrad lägenhetssammansättning innebär
ökade möjligheter att minska antalet outhyrda lägenheter och medverkar
till att ge bostadsområdena en mer varierad befolkningssammansättning.
Den av motionärerna behandlade lånemöjligheten är sålunda viktig. Utskottet
kan inte dela vad i motionerna anförts om att lånemöjligheten skall

BoU 1984/85:13

avskaffas. Motion 2139 (m) yrkande 7 och motion 2801 (fp) yrkande 23
båda yrkandena såvitt nu är i fråga avstyrks.

Även vad i motionerna 2139 (m) yrkande 7 och 2801 (fp) yrkande 23
båda yrkandena såvitt nu är i fråga föreslagits om inriktningen och omfattningen
av beslutsramen för tilläggslån avstyrks. Regeringens förslag tillstyrks.

Regeringens förslag om storleken av tillstyrkanderamen tillstyrks liksom
förslaget om möjligheter att medge förskott för beviljat tilläggslån.

Vad i motion 2139 (m) yrkande 19 såvitt nu är i fråga föreslagits om att
ramarna för tilläggslån inte skall få överskridas av sysselsättningsskäl avstyrks.
Utskottet kan inte dela motionärernas uppfattning om sysselsättningseffektens
ringa betydelse beträffande tilläggslångivningen. Regeringens
förslag om att ramarna får överskridas av sysselsättningsskäl tillstyrks
av utskottet.

4.10 Åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter

Särskilda lokallån kan lämnas till åtgärder i bostadsområden med outhyrda
lägenheter för ombyggnad av bostäder till lokaler för kontor m. m.
För lånen gäller i övrigt i princip samma regler som för bostadslån till
lokaler. Särskilda låneregler har införts för att underlätta ombyggnad av
bostäder. Enligt dessa regler får bostadslån och räntebidrag behållas även
när bostäderna används för annat ändamål t. ex. efter en ombyggnad. Stöd
till bostadsföretag lämnas under vissa förutsättningar i form av bidrag till
åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter m. m. Bostadslån,
s. k. miljöbidragslån, kan beviljas för miljöåtgärder för vilka
boendemiljöbidrag beviljats.

För budgetåret 1984/85 har en ram om 75 milj. kr. fastställts för den i
föregående stycke nämnda bidragsgivningen. Regeringen föreslår att riksdagen
medger att den del av ramen som ej utnyttjas för bidragsgivningen
för innevarande budgetår skall få utnyttjas för nästa budgetår.

Vidare föreslår regeringen att riksdagen medger att särskilda lokallån
dvs. beslut om lån för ombyggnad av bostadslägenheter i områden med stor
andel outhyrda lägenheter till lokaler får meddelas intill ett belopp om 60
milj. kr. under budgetåret 1985/86.

I motion 2139 (m) yrkande 2 såvitt nu är i fråga föreslås att miljöbidragslånen
och de särskilda lokallånen avvecklas.

I budgetpropositionen (bil. 13 s. 45) anges att den långivning som de
särskilda lokallånen avses att medverka till att lösa kan beräknas kvarstå
även efter år 1985. Bostadsstyrelsen har givit uttryck för en liknande
uppfattning. Utskottet som inte genom motion 2139 (m) eller eljest erhållit
information som ger uttryck för ett annorlunda ställningstagande än regeringens
beträffande ramen för särskilda lokallån tillstyrker på i budgetpropositionen
anförda skäl en ny låneram för budgetåret 1985/86.

BoU 1984/85:13

Också möjligheterna att bevilja s. k. miljöbidragslån bör finnas kvar.
Motion 2139 (m) yrkande 2 såvitt nu är i fråga avstyrks därför.

I motion 2139 (m) yrkande 6, 2801 (fp) yrkandena 26 och 29 det sistnämnda
yrkandet såvitt nu är i fråga föreslås bidragsgivningen till åtgärder
i bostadsområden avvecklas.

Utskottet delar uppfattningen i budgetpropositionen (bil. 13 s. 58) om att
under innevarande budgetår ej utnyttjad ram avseende bidrag till åtgärder
i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter skall få utnyttjas
under budgetåret 1985/86. Behovet av bidrag för tiden därefter får bedömas
vid den årliga riksdagsbehandlingen av anslag till bostadsförsörjningen.
Denna fråga behandlar utskottet nedan (avsnitt 4.11). Motionerna 2139
(m) yrkande 6 och 2801 (fp) yrkandena 26 och 29 det sistnämnda yrkandet
såvitt nu är i fråga avstyrks med hänvisning till vad nu anförts.

Hyresförlustlån utgick för hyresförluster hänförliga till åren 1971 —1980.

1 motion 470 (vpk) yrkande 3 föreslås ett återinförande av hyresförlustlånen
för de allmännyttiga bostadsföretagen. Utskottet som hade att behandla
ett motsvarande yrkande år 1984 anförde då (BoU 1983/84:23 s.
32).

Sedan hyresförlustlångivningen upphört har flera åtgärder vidtagits för
att söka minska antalet outhyrda lägenheter och därmed också hyresförlusterna.
Riksdagen har bl. a. beslutat (CU 1982/83:8) om vissa stödåtgärder
för bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter. Stödet innefattar
dels särskilda låneregler för att underlätta att bostäderna skall kunna
byggas om och utnyttjas för andra ändamål, dels ett direkt stöd till de värst
drabbade företagen. Stödet syftar till att stimulera tillkomsten av ett aktivt
arbete i företag och kommuner med hithörande frågor. En förutsättning
för stöd är därför att konkreta åtgärder vidtas. Enligt utskottets mening
torde ett stöd med denna ”aktiva” utformning vara det effektivaste sättet
att på sikt komma till rätta med problemen med outhyrda lägenheter och
därigenom också minska hyresförlusterna. Ett återinförande av ett mera
”passivt” stöd av den typ som hyresförlustlånen representerar är enligt
utskottets mening därmed inte motiverat. Motion 2010 (vpk) yrkande 4
avstyrks med hänvisning till vad nu anförts.

Utskottet vidhåller sitt ställningstagande. Motion 470 (vpk) yrkande 3
avstyrks därför.

Slutligen föreslås i motion 2801 (fp) yrkande 27 att riksdagen beslutar att
möjligheter till eftergift av hyresförlustlån skall avskaffas fr. o. m. den 1 juli

1985.

Som framgått ovan upphörde hyresförlustlångivningen vid utgången av
år 1980. Bestämmelserna om eftergift gäller fortfarande. Kommunerna
och bostadsföretagen har haft anledning att räkna med att statsmakterna
fullföljer sitt ansvar även beträffande möjligheterna att erhålla eftergift.
Utskottet kan inte stödja förslaget i motion 2801 (fp) yrkande 27. Ett
tillmötesgående av detta förslag kan väntas medföra stora och inte beräknade
ytterligare kostnadsökningar för bostadsföretagen och kommunerna.

BoU 1984/85:13

4.11 Boendemiljöbidrag m. m.

Bidrag till förbättring av boendemiljön kan lämnas för åtgärder som
förbättrar boendemiljön i flerbostadshusområden, som har färdigställts
före år 1975. Ytterligare förutsättningar för bidrag är att åtgärderna behövs
på grund av de sociala förhållandena i området eller avser ett bostadsområde
där det finns betydande svårigheter att få avsättning för lägenheterna.
För bidragsansökningar inlämnade under perioden den 10 november
1982—den 30 juni 1983 gällde undantag från bestämmelserna om särskilda
sociala förhållanden eller uthyrningsproblem som förutsättning för bidrag.
Fr. o. m. den 1 juli 1983 gäller att om hyresgästerna i det berörda
området har ett inflytande över den ekonomiska förvaltningen och om
förvaltningen sker i begränsade förvaltningsenheter kan bidrag lämnas
även om det inte föreligger sociala problem eller problem med outhyrda
lägenheter. Bidrag lämnas med högst 75 % av den godkända kostnaden för
åtgärden, dock högst med 4 500 kr. per lägenhet. Bostadslån och räntebidrag
kan lämnas för de bidragsgrundande kostnader som inte täcks av
bidraget.

För bidragsgivningen fastställer riksdagen ramar budgetårsvis. Regeringen
har riksdagens bemyndigande att överskrida ramen om det behövs
av sysselsättningsskäl. I de fall ramen vidgas av sysselsättningsskäl gäller
för folkrörelsekooperativa bostadsrättsföreningar ett undantag från bestämmelserna
om särskilda sociala förhållanden eller uthyrningsproblem
som förutsättning för bidrag.

I budgetpropositionen föreslås för nästa budgetår en gemensam beslutsram
av 80 milj. kr. för bidrag till förbättring av boendemiljön och för
bidrag till åtgärder i områden med stor andel outhyrda lägenheter. Utformningen
av det sist nämnda bidragssystemet har kortfattat beskrivits i föregående
avsnitt.

Föredragande statsrådet anser enligt vad i budgetpropositionen angetts
(bil. 13 s. 73) att inneliggande ansökningar om boendemiljöbidrag i och för
sig skulle motivera att bidragsramen vidgades. I nuvarande statsfinansiella
läge anges detta dock inte möjligt att göra.

I motionerna 2139 (m) yrkande 10 och 2801 (fp) yrkande 29 det sistnämnda
yrkandet såvitt nu är i fråga föreslås att bidragsgivningen avseende
förbättring av boendemiljön upphör. Någon ram för nästa budgetår bör
sålunda inte medges av riksdagen. I motion 2152 (c) yrkande 12 föreslås att
bidragsgivningen avvecklas under en femårsperiod.

Yrkandet i motion 2683 (vpk) innebär att bidragsramen bör ökas med
280 milj. kr. och sålunda bestämmas till 360 milj. kr. för nästa budgetår.

Bidragsgivningen avseende förbättring av boendemiljön har gjort det
möjligt att tillföra många bostadsområden — inte minst sådana i vilka
sociala problem finns — ökade kvaliteter. Som framgår av vad ovan
anförts och av bostadsstyrelsens anslagsframställning finns från bostads -

BoU 1984/85:13

företagen och de boende fortfarande ett stort intresse för förbättringar av
boendemiljön. Detta intresse bör mötas av ett positivt gensvar från statsmakterna.
Utskottet kan inte dela vad t. ex. i motion 2139 (m) anförts om
att satsningar på boendemiljöförbättringar skall bedömas väsentligen utifrån
ett företagsekonomiskt perspektiv. Ett sådant synsätt kommer enligt
utskottets uppfattning i många fall att innebära att de bostadsföretag som
har störst behov av att vidta åtgärder för förbättringar i boendemiljön
troligen är de som kommer att få de största svårigheterna att genomföra
förbättringarna om bidragsgivningen upphör. Det anförda innebär att
utskottet avstyrker motionerna 2139 (m) yrkande 10 och 2801 (fp) yrkande
29 det sistnämnda yrkandet såvitt nu är i fråga.

Utskottet delar vad i motion 2683 (vpk) anförts om vikten och nödvändigheten
av att de boendes inflytande över sin boendemiljö stärks och
förbättras. Som också anförs i budgetpropositionen finns det i och för sig
behov av vidgning av ramen. Utskottet ansluter sig emellertid till vad i
budgetpropositionen anförts om att det av statsfinansiella skäl inte är
möjligt att med utgångspunkt i antalet inneliggande ansökningar bestämma
omfattningen av ramen. På skäl som anförts i budgetpropositionen
avstyrker utskottet motion 2683 (vpk). Det bör i sammanhanget erinras om
att möjligheter finns att som komplement till boendemiljöbidragen få
bostadslån (miljöbidragslån) med räntebidrag för åtgärder som syftar till
att förbättra boendemiljön.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om gemensam ram för beslut om
bidrag till förbättring av boendemiljön samt för bidrag till åtgärder i
områden med outhyrda lägenheter och om ramens omfattning.

Vad i motion 2152 (c) yrkande 12 såvitt nu är i fråga föreslagits om en
femårig avvecklingsperiod av boendemiljöbidrag bör inte vinna riksdagens
bifall. Bidragsgivningens omfattning m. m. får prövas årligen vid riksdagens
behandling av frågan. Riksdagen bör inte genom ett bifall till motionsyrkandet
binda det framtida handlandet på det sätt motionärerna föreslår.

Som framgått ovan har riksdagen tidigare givit regeringen möjlighet att
vidga ramen för beslut om boendemiljöbidrag om det behövs av sysselsättningsskäl.
1 budgetpropositionen förordas att den i det föregående beskrivna
gemensamma ramen skall få överskridas om det behövs av sysselsättningsskäl.
I motion 2139 (m) yrkande 19 såvitt nu är i fråga avstyrks detta
förslag. I motion 2140 (s) yrkande 2 föreslås att ramen skall få överskridas
även av bostadssociala skäl. Med utgångspunkt i vissa förhållanden i
Stockholmsregionen erinras i denna motion om att bostadsområden som
redan tidigare haft brister i miljön bl. a. genom stor omflyttning utsätts för
kraftig förslitning med ytterligare försämrad boendemiljö som följd. Andelen
tomma lägenheter har fortsatt att öka.

Även enligt utskottets uppfattning kan det finnas anledning att öka
möjligheterna att med användande av stödet till förbättring av boendemiljön
i högre grad än för närvarande göra det möjligt att ta hänsyn till

BoU 1984/85:13

bostadssociala skäl på sätt som förordas i motion 2140 (s) yrkande 2.
Riksdagen bör med anledning av regeringens förslag och det nu behandlade
motionsyrkandet genom ett tillkännagivande medge att den gemensamma
ramen får överskridas inte bara av sysselsättningsskäl utan även av
bostadssociala skäl. Vad nu förordats låter sig inte förenas med motion
2139 (m) yrkande 19 såvitt nu är i fråga. Detta yrkande avstyrks.

I motion 2140 (s) yrkande 1 föreslås ett riksdagens tillkännagivande av
vad i motionen anförts om gemensam ram för bidrag som utgår till bostadssektorn
och i yrkande 3 ett tillkännagivande av vad i motionen
anförts om förbättring av boende- och fritidsmiljön i nyare bostadsområden
i tätorterna. Motionärerna anför bl. a. att en översyn av bidragsgivningen
inom bostadssektorn bör göras så att bättre möjligheter än för närvarande
skapas att ge bidrag som stimulerar till förbättring av brister i boende- och
fritidsmiljön. Anslag bör mera direkt kunna riktas till anordnande av
allmänna samlingslokaler, kolonistugeområden och odlingslotter i tätorternas
nyare bostadsområden.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av en ytterligare
förbättring av miljön i flera av våra bostadsområden. För flera av de
ändamål som enligt motionärernas mening bör stödjas ekonomiskt utgår
stöd redan i dag. Det gäller stöd till allmänna samlingslokaler och till
anordnande av odlingslotter. Det kan i och för sig hävdas att skäl finns att
förorda den av motionärerna begärda översynen. Emellertid bör erinras
om att i bostadskommitténs uppdrag bl. a. ingår att göra en översyn av de
ekonomiska förutsättningarna vid bostadsförnyelse särskilt i fråga om
komplettering av den yttre miljön. Kommitténs arbete beräknas avslutas
under år 1985. Det är enligt utskottets mening lämpligt att avvakta resultatet
av detta arbete innan beslut om en eventuellt kompletterande översyn
fattas. Motion 2140 (s) yrkandena 1 och 3 avstyrks med hänvisning härtill.

Bostadsstyrelsen föreslår att ett särskilt tidsbegränsat bidrag inrättas för
anläggande och drift av bygglekplatser. Bidraget föreslås lämnas i form av
ett engångsbelopp till en del av kostnaden för anläggande och drift. Bidragstagarkategorier
skall vara desamma som för boendemiljöbidragen.
Bostadsstyrelsens förslag avvisas i budgetpropositionen med hänvisning
till det statsfinansiella läget.

I motion 1127 (s) begärs ett riksdagens tillkännagivande av innebörden
att en del av boendemiljöbidraget kan användas som bidrag till anläggande
av bygglekplatser med personal under de första åren. Bidraget bör
kunna inrättas på försök under förslagsvis tre år.

Den av motionärerna behandlade frågan har behandlats i budgetarbetet
men avvisats på ovan anförda skäl. Utskottet har inte genom motionen
tillförts motiv för att frångå ställningstagandet i budgetpropositionen.
Motion 1127 (s) avstyrks.

I två motioner med likalydande yrkanden — motionerna 1484 (s) och
2757 (fp, m, c) — föreslås ett tillkännagivande om angelägenheten av att

BoU 1984/85:13

bevara effekten av riksantikvarieämbetets bidragsgivning för byggnadsvård
och särskilt åtgärderna för att förbättra boendemiljön.

Motionärerna, som bl. a. tar upp de s. k. antikvariska överkostnaderna
vid upprustning av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, erinrar om att
med utnyttjande av den s. k. tillstyrkanderamen för tilläggslån till kulturhistoriskt
värdefull bebyggelse det finns möjligheter att göra insatser för
byggnadsvården. Motionärerna finner det också rimligt att boendemiljöbidragen
utnyttjas för att stödja upprustning av äldre värdefull bebyggelse.
Ramen för boendemiljöbidragen är enligt motionärernas uppfattning av
stor omfattning.

Beträffande sistnämnda fråga förhåller det sig tvärtom; ansökningar om
bidrag överstiger som framgått ovan kraftigt beslutanderamen. Redan på
denna grund avstyrker utskottet bifall till motionerna 1484 (s) och 2757 (fp,
m, c). Det kan dessutom erinras om att den s. k. tillstyrkanderamen för
tilläggslån ökade kraftigt mellan 1984 och 1985.

4.12 Räntebidrag m. m.

Räntebidrag enligt bostadsfinansieringsförordningen (1974:946) lämnas
med belopp som motsvarar skillnaden mellan den verkliga räntekostnaden
för bostadslån och underliggande kredit inom låneunderlaget för
bostäder och en garanterad ränta beräknad på det ursprungliga beloppet
för samma lånedelar. För vissa låntagarkategorier, s. k. privata fastighetsägare,
lämnas räntebidrag även för en viss del av den beräknade kostnaden
för eget kapital. Vid ombyggnad av andra hus än egnahem kan räntebidrag
lämnas för markkostnader, även om de inte ingår i låneunderlaget.

Den garanterade räntesatsen för det första året av lånetiden utgör för
närvarande 4,8 % för egnahemsägare och mellan 2,15 och 2,60 % för övriga
låntagarkategorier. Den höjs årligen på visst sätt genom s. k. upptrappningar.
Dessa utgör 0,5 procentenheter för egnahemsägare och 0,25 procentenheter
för övriga låntagarkategorier. Under senare år har också genomförts
vissa extra upptrappningar av den garanterade räntan.

Räntebidragssystemet omfattar för närvarande hyres- och bostadsrättshus
byggda eller ombyggda senare än år 1957. I fråga om egnahem omfattar
systemet endast sådana hus för vilka bostadslånet har utbetalats efter
år 1974, dvs. i huvudsak hus byggda efter 1974. Systemet omfattar för
närvarande hyres- och bostadsrättshus med ca 1 300 000 lägenheter och
300 000 egnahem. I detta antal ingår inte lägenheter i hus som enbart har
energisparlån.

Räntebidragssystemet omfattar vid sidan av lån till reguljär ny- och
ombyggnadsverksamhet även lån som har lämnats för åtgärder för en
bättre hushållning med energi, s. k. energisparlån, och lån för åtgärder
vilka behövs för att minska radondotterhalten i bostäder, s. k. radonlån.
Räntebidrag lämnas också för vissa typer av underhållslån och i vissa fall

BoU 1984/85:13

vid förbättring av bostadshus genom underhålls-, reparations- och energisparåtgärder.

I motion 2707 (m) yrkande 11 och motivledes i motion 2139 (m) förordas
förändringar inom räntebidragssystemet. Med utgångspunkt i vad i den
sistnämnda motionen anförts kan motionärernas förslag sammanfattas på
följande sätt. Motionärerna föreslår för nyproducerade och
ombyggda hyres- och bostadsrättshus en årlig
uppräkning av den garanterade räntan med 10 %. Höjningen görs från en
garanterad ränta på 3,0% för hus där bostadslån betalas ut år 1985. För
följande nytillkommande årgångar räknas den lägsta garanterade räntan
upp enligt motionärernas förslag och blir då för år 1986 3,3 %, för år 1987
3,63 %, för år 1988 3,99 % osv. För äldre årgångar beräknas en
garanterad ränta för år 1985. Höjningen görs för varje år av husets ålder
eller ombyggnadsår t. o. m. år 1985 med utgångspunkt i en garanterad
ränta om 3,4 % under byggnadsåret. Fr. o. m. år 1986 höjs den garanterade
räntan med 10 % liksom för nya hus.

För att förhindra alltför stora boendekostnadsökningar i det enskilda
fallet föreslås införandet av en spärregel. Denna skall innebära, att fastighetsägarna,
till följd av förändringarna i räntebidragssystemet, får höja
hyran med maximalt 30 kr./m2. Detta innebär att hyreshöjningen för en
trerummare på 80 m2 begränsas till högst 200 kr./mån. För bostadsrätter
föreslås motsvarande spärregel. För dessa innebär förslaget att upptrappningen
av den garanterade räntan begränsas till maximalt 30 kr./m2.
Motionärerna beräknar att ”taket” för bostadsrätter minskar statens besparing
med maximalt 50 milj. kr.

Motionärerna beräknar den årliga besparingen av förslaget till ca
1,95 miljarder kronor. Av motionen kan utläsas att ca hälften av besparingen
faller på nästa budgetår. För beståndet av ägda småhus föreslås
ingen förändring. Däremot föreslås att ingångsräntan för nyproduktionen
skall höjas i takt med uppräkningstakten för denna upplåtelseform, dvs.
hus som byggs 1986 erhåller en ingångsränta på 6,0%.

Med anledning av vad ovan redovisats vill utskottet anföra följande. Det
förslag som motionärerna lägger fram överensstämmer i princip med vad
i motioner (m) behandlats av civilutskottet åren 1982 och 1983 (CU 1981/
82:26 s. 10 och 1982/83:22 s. 30—32) och av bostadsutskottet år 1984 (BoU
1983/84:23 s. 29 — 30). Vad i dessa betänkanden anförts kan sammanfattas
sålunda. Ett genomförande av motionsförslaget skulle medföra så stora
kostnadsökningar för de boende och dessutom leda till sådana olikheter i
boendekostnaderna med hänsyn till olika upplåtelseformer att stora delar
av den sociala bostadspolitiken skulle raseras. Mot vad nu sammanfattningsvis
redovisats har utskottets ledamöter från moderata samlingspartiet
reserverat sig.

Utskottet kan inte heller finna att i den nu aktuella motionen angivits
några nya motiv som innebär att utskottet skulle frångå sin tidigare upp -

BoU 1984/85:13

fattning. Tvärtom kan det med fog hävdas att ett accepterande av motionärernas
förslag inte sällan innebär att hyrorna kommer att höjas med
2 400 kr. nästa år utöver ”den normala” hyreshöjningen och därpå följande
år med ytterligare 1 000 kr. per år. Det kan också hävdas att den av
motionärerna föreslagna spärregeln snarare blir en huvudregel än ett
undantag. Motionärernas målsättning är bl. a. avveckling av de generella
subventionerna. Denna målsättning förverkligas till inte ringa del redan
vid införandet av det av dem förordade systemet. Sålunda kommer praktiskt
taget alla hyres- och bostadsrättshus byggda före år 1975 att slås ut ur
systemet.

Spärregeln innebär att kostnadsökningar utöver 30 kr./m2 avses belasta
fastighetsägaren. Hur denne skall täcka sina ökade kostnader framgår inte
av motionen. I de fall fastigheten ägs av ett allmännyttigt företag torde de
ökade kostnaderna i de flesta fallen komma att få täckas genom ökade
kommunalskatter. Denna effekt låter sig inte förenas med vad i motioner
(m) föreslagits om nödvändigheten av att sänka skatterna. Spärregeln låter
sig knappast heller förenas med motionsförslag (m) om ”ett marknadsanpassat
hyressättningssystem”. Den reflexionen kan också göras att ett
genomförande av motionärernas förslag förmodligen torde innebära att
nyproduktionen av hyres- och bostadsrättshus i det närmaste upphör.

Ytterligare kan anföras att genom bruksvärdessystemet stora förmögenhetsomfördelningar
till förmån för de privata fastighetsägarna skulle bli
följden av ett förverkligande av motionsförslaget.

Utskottet (s, c, fp, vpk) har tidigare i skilda sammanhang (se bl. a. BoU
1983/84:23 s. 30) och även inledningsvis i detta betänkande givit sin
anslutning till ett finansieringssystem med klar bostadssocial prägel. Det
måste nu konstateras, liksom vid tidigare behandling av motsvarande
motioner, att ett förverkligande av motionärernas förslag inte gör det
möjligt att bibehålla denna målsättning.

Slutligen vill utskottet erinra om att bostadskommittén har som en av
sina huvuduppgifter att överväga hur ett nytt finansieringssystem skall
utformas. Enligt utredningens direktiv finns inte anledning att ändra utgångspunkterna
för det bostadspolitiska stödsystemet som lades fast år
1974. En central uppgift för bostadspolitiken anges i direktiven vara att
medverka till att bostadsbeståndet i större utsträckning än hittills fördelas
till hushållen efter deras behov.

Med hänvisning till vad nu anförts och till att ett förverkligande av
motionärernas synpunkter praktiskt taget skulle rasera möjligheterna att
genomföra och vidmakthålla den sociala bostadspolitiken avstyrker utskottet
bifall till motion 2707 (m) yrkande 11.

I motion 2801 (fp) anförs att bostadsfinansieringssystemet studeras av
bostadskommittén. Eftersom de fullständiga konsekvenserna av kommitténs
studier inte är klarlagda för kapitalmarknad, statsbudget och de
boende vill inte motionärerna binda sig för något alternativ men anger att

BoU 1984/85:13

inriktningen måste vara att avveckla subventionssystemet. Inom loppet av
några år bör en minskning av subventionerna med 4—6 miljarder kronor
vara möjlig.

Motionärerna har sålunda inte underställt riksdagen något konkret
förslag om subventionssystemets framtida utformning. Utskottet delar,
utan att ta ställning till vad motionärerna anfört om minskning av subventionerna,
uppfattningen i motion 2801 (fp) om att resultatet av bostadskommitténs
arbete bör avvaktas.

I motion 2152 (c) yrkande 8 såvitt nu är i fråga tas upp frågan om
upptrappningen av räntebidrag till äldre låneformer. Fastigheter som omfattas
av dessa låneformer har enligt motionärerna uppförts i ett väsentligt
annorlunda kostnadsläge än dagens. Upptrappningstakten bör därför
kunna öka.

Även finansieringens utformning för de bostadshus som motionärerna
tagit upp torde komma att övervägas av bostadskommittén. Motion 2152
(c) yrkande 8 såvitt nu är i fråga avstyrks med hänvisning till pågående
överväganden.

I motion 2157 (c) föreslås en ändring av räntebidragsreglerna i bostadsfinansieringsförordningen
så att för förskolor som drivs i föräldrakooperativ
eller privat regi långivningen skall förenas med räntebidrag.

Bostad kan under högst tio år få användas som barnstuga. Räntebidrag
utgår då inte. Oavsett huvudmannaskapet för barnstugan gäller sålunda att
räntebidrag inte utgår.

Utskottet finner inte tillräcklig anledning föreligga att föreslå en ändring
av bostadsfinansieringsförordningen enligt vad i motion 2157 (c) föreslagits.

I motionerna 2139 (m) yrkande 4 såvitt nu är i fråga, 2152 (c) yrkande
6 och 2801 (fp) yrkandena 18 och 19 föreslås att de förändringar inom
räntebidragssystemet som riksdagen beslöt om i december 1984 med anledning
av beslutet om en statlig fastighetsskatt avskaffas. I motioner (m), (c)
och (fp) som hänvisats till skatteutskottet föreslås att fastighetsskatten
avskaffas. Dessa motioner har avstyrkts av skatteutskottet (SkU 1984/
85:36).

Med hänvisning till skatteutskottets beslut och till vad bostadsutskottet
anförde hösten 1984 (BoU 1984/85:8 och 9) om behovet av förändringar
inom räntebidragssystemet med anledning av en fastighetsskatt avstyrker
utskottet motionerna 2139 (m) yrkande 4 såvitt nu är i fråga, 2152 (c)
yrkande 6 och 2801 (fp) yrkandena 18 och 19.

Slutligen behandlas i detta avsnitt två motionsyrkanden om räntelån.

I motion 2152 (c) yrkande 9 och motivledes i motion 2246 (c) föreslås ett
riksdagens tillkännagivande om en övergång till räntelån för nyproduktionen.

Enligt vad utskottet erfarit övervägs inom bostadskommittén i anslutning
till arbetet med ett reviderat bostadsfinansieringssystem även frågan

BoU 1984/85:13

om räntelån. Även beträffande förslaget i motion 2152 (c) yrkande 9 bör
bostadskommitténs överväganden samt beredningen av dem avvaktas.

Slutligen behandlar utskottet i detta avsnitt motion 1480 (m). I denna
motion behandlas frågan om amorteringstakten för befintliga räntelån.

År 1975 övergavs det på 1960-talet införda paritetslånesystemet till
förmån för det nuvarande systemet med bostadslån och räntebidrag. I
samband därmed ändrades också reglerna för betalning av ränta och
amortering på utestående paritetslån. Systemet med omfördelning av ränta
och amortering på det statliga lånet genom att en del av den årliga räntan
på lånet lades till låneskulden avskaffades. I stället infördes en ordning för
omfördelning i tiden av räntebetalningar och amortering som baserar sig
på att räntebidrag ges till en del av kapitalkostnaderna på samtliga lån i
fastigheten.

Samtidigt med att paritetslånesystemet infördes öppnades en möjlighet
för vissa äldre låneformertill uppskjuten ränta och amortering. Ett särskilt
räntelån infördes. Räntelån ges för en del av låntagarens räntekostnader
för statliga bostadslån enligt 1962 års bostadslånekungörelse (1962:537),
egnahemslån eller tertiärlån och för underliggande kredit. Räntelån ges
dessutom till ägare av sådana bostadshus som har uppförts utan statliga
lån, om ägaren tidigare har beviljats räntebidrag enligt vissa äldre bestämmelser.

År 1982 (prop. 1981/82:124, CU 26) tog regeringen upp frågan om
ändrade lånevillkor för vissa paritets- och räntelån för egnahem. Efter att
ha konstaterat att det då gällande systemet mot bakgrund av vissa tidigare
(prop. 1980/81:63, CU 7) ändringar i räntebidragsreglerna skulle innebära
kraftiga ökningar av de årliga amorteringarna på utestående lån föreslogs
att ordningen med omfördelning i tiden av räntebetalningar och amorteringar
för paritets- och räntelån skulle överges. Efter utgången av år 1983
gäller att återbetalning av sådana lån görs med lika stora årliga belopp.
Återbetalningstiden för lån till de egnahem varom nu är i fråga bestämdes
till tio år.

Beträffande hyres- och bostadsrättshus gjordes år 1982 inga ändringar
av amorteringsreglerna. För lån avseende sådana fastigheter gäller sålunda
det ovan beskrivna amorteringssystemet.

1 motion 1480 (m) ges exempel på att gällande amorteringssystem kan
innebära att ett räntelån kan komma att amorteras på mycket kort tid.
Motionären föreslår att vid amortering av räntelån skall tillämpas samma
återbetalningstakt som gäller för bostadslån.

Det finns enligt utskottets uppfattning anledning att se över reglerna för
amortering av paritetslån och räntelån för fierbostadshus. Utskottet finner
det lämpligt att regeringen kartlägger den nuvarande ordningen och dess
effekter och redovisar resultatet därav i riksdagen. Utskottet förordar
sålunda att riksdagen med anledning av motion 1480 (m) som sin mening
ger regeringen till känna vad nu anförts om en kartläggning.

4 Riksdagen 1984/85. 19 sami. Nr 13

BoU 1984/85:13

4.13 Bostadsbidrag

Med anledning av riksdagens beslut våren 1984 (BoU 1983/84:32) ändrades
hyres- och inkomstgränserna för bostadsbidrag till barnfamiljer,
något som i sin tur innebar vissa höjningar av bostadsbidragen till denna
grupp fr. o. m. den 1 januari 1985. Med hänvisning till de nyss genomförda
höjningarna föreslås i budgetpropositionen ingen ändring av bostadsbidragen
till barnfamiljerna för år 1986. Frågan om bidragens utformning på
längre sikt utreds för närvarande inom bostadskommittén.

Beträffande statskommunala bostadsbidrag till hushåll utan barn föreslås
riksdagen godkänna regeringens förslag att bostadsbidragen för denna
grupp avvecklas vid utgången av år 1985. Dock föreslås ingen avveckling
ske för hushåll med s. k. umgängesrättsbarn som enligt nuvarande regler
kan få medräkna dessa barn när den övre hyresgränsen för statskommunalt
bostadsbidrag beräknas. Vissa av de medel som frigörs vid avvecklingen
avses komma studiemedelstagarna till godo.

I budgetpropositionen motiveras förslaget att avveckla bostadsbidragen
till hushåll utan barn med att bostadsstandarden för dessa hushåll höjts
och med hänvisning till det statsfinansiella läget. Föredragande statsrådet
hänvisar också till att bostadsbidraget för denna kategori för närvarande
endast täcker 14% av bostadskostnaden samt att administrationen är
förenad med icke oväsentliga kostnader.

I motion 2158 (vpk) yrkande 1 a föreslås att bostadsbidrag till hushåll
utan barn skall utgå även efter den 31 december 1985.

Beträffande avveckling av statskommunala bostadsbidrag till hushåll utan
barn delar utskottet förslaget i budgetpropositionen.

På de skäl som där anförts föreslår utskottet att riksdagen godkänner en
avveckling av de statskommunala bostadsbidragen till hushåll utan barn.
En sådan ståndpunkt kan inte förenas med förslaget i motion 2158 (vpk)
yrkande 1 a. Detta yrkande avstyrks alltså.

I samma motion föreslås ändrade hyres- och inkomstgränser m. m. för
bostadsbidrag till barnfamiljer. I yrkande 1 b läggs fram förslag om höjda
övre hyresgränser och om inkomstgränser. I yrkande 1 c föreslås en ändring
av den s. k. reduktionsfaktorn i avsikt att minska systemets marginaleffekter.
Slutligen föreslås i yrkande 1 d i motionen att inte någon del av
sådana studiemedel som utgår enligt 4 kap. studiestödslagen skall räknas
in i den bidragsgrundande inkomsten.

Som framgått ovan utreds bidragens utformning på längre sikt för
närvarande av bostadskommittén vars arbete angivits (bil. 13 s. 8) komma
att avslutas under år 1985. 1 avvaktan härpå kan utskottet inte förorda
sådana förändringar som föreslås i motion 2158 (vpk) yrkandena 1 b, 1 c
och 1 d. Dessa yrkanden avstyrks.

1 motion 2692 (m) föreslås ett riksdagens tillkännagivande av vad i
motion 2689 (m) anförts om åtgärder för att göra bostadsbidragen mera

BoU 1984/85:13

rättvisa. Motionärernas nu behandlade förslag är en del av deras förslag
till hur familjepolitiken bör utformas. Såvitt rör bostadsbidragen föreslås
bl. a. ändring av inkomstprövningsreglerna och ändring av reduktionsreglerna
i avsikt att minska de marginaleffekter som finns inbyggda i systemet.

Frågan om marginaleffekterna i bostadsbidragssystemet tas upp även i
motion 1145 (c). Motionärerna hemställer med hänvisning till vad i motion
1143 (c) anförts att riksdagen beslutar ansluta sig till en målsättning för
vissa grupper om minst 15 % sänkt marginaleffekt. Motionärerna anser att
bostadsbidragssystemet måste ses över i syfte att minska systemets marginaleffekter.

I motionerna 1145 (c) och 2692 (m) begärs sålunda tillkännagivanden
om vissa åtgärder inom bostadsbidragssystemet. Vad i motionerna förordats
kan antas ingå i de överväganden om bostadsbidragen som för närvarande
görs av bostadskommittén. Ett tillkännagivande enligt motionärernas
förslag kan därför i nuvarande läge inte anses erforderligt. Motionerna
avstyrks med hänvisning till pågående utredningsarbete.

4.14 Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m.

Riksdagen föreslås godkänna de ändringar i fråga om inkomstgränserna
för förbättringslån som förordats i budgetpropositionen.

Detta förslag som inte har mött någon gensaga i motioner eller eljest
tillstyrks av utskottet.

4.15 Lån till förvärv av bostadsrätt

Sedan år 1982 har funnits möjlighet att få statliga behovsprövade lån till
att betala grundavgiften vid ombildning av hyresrätt till bostadsrätt.

Endast två lån har beviljats under den tid låneformen funnits. Den ringa
efterfrågan kan förklaras med att banker och kreditinstitut alltmera medverkar
vid finansiering av bostadsrätter samt att de kategorier för vilka
långivningen är avsedd inte i någon större utsträckning deltar i ombildningar.

Med hänvisning till den låga efterfrågan föreslås i budgetpropositionen
att låneformen avvecklas.

Utskottet tillstyrker förslaget på i budgetpropositionen angivna grunder
och avstyrker motion 2682 (fp) i vilken föreslås att låneformen skall
behållas och att reglerna för långivningen skall anpassas till inkomst- och
förmögenhetsutvecklingen.

4.16 Anslagsfrågor

Med anledning av vad i vissa ovan behandlade motioner föreslagits om
ändringar i låne- och bidragsgivningens omfattning och inriktning har i

BoU 1984/85:13

motioner föreslagits en anslagsberäkning som avviker från vad i budgetpropositionen
förordats.

Utskottet, som ovan har avstyrkt vad i dessa motioner anförts om
ändrade principer m. m., tillstyrker på samtliga punkter regeringens anslagsberäkning
såvitt anslagen behandlas i detta betänkande. Detta innebär
avslag på följande motioner.

Beträffande anslaget B 3 Vissa lån lill bostadsbyggande avslag på motionerna
2139 (m) yrkande 3 och 2801 (fp) yrkande 21 det sistnämnda yrkandet
såvitt nu är i fråga.

Beträffande anslaget B 4 Räntebidrag m. m. avslag på motionerna 2139
(m) yrkande 4, 2152 (c) yrkande 8 och 2801 (fp) yrkande 24 de båda
förstnämnda yrkandena såvitt nu är i fråga.

Beträffande anslaget B 5 Åtgärder i bostadsområden med stor andel
outhyrda lägenheter m. m. avslag på motionerna 2139 (m) yrkande 5, 2152
(c) yrkande 13 och 2801 (fp) yrkande 28.

Beträffande anslaget B 6 Tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus
m. m. avslag på motion 2801 (fp) yrkande 22.

Beträffande anslaget B 7 Bostadsbidrag m. m. avslag på motion 2158
(vpk) yrkande 2.

Beträffande anslaget B 8 Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m. avslag
på motion 2139 (m) yrkande 8.

Beträffande anslaget B 9 Bidrag tillförbättring av boendemiljön avslag på
motion 2152 (c) yrkande 14.

4.17 Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ungdomens bostadssituation att riksdagen avslår
motionerna 1984/85:2294 och 2734,

2. beträffande försöksverksamhet rörande bostäder åt unga att
riksdagen avslår motionerna 1984/85:2139 yrkande 1, 2152
yrkande 4 samt 2801 yrkande 20 samtliga yrkanden såvitt nu är
i fråga,

3. beträffande ett socialt inriktat boende att riksdagen avslår motion
1984/85:2680 yrkandena 1 och 3,

4. beträffande planeringen av bostadsbyggandet i Stockholms län
att riksdagen avslår motion 1984/85:2207,

5. beträffande ett nytt system för finansiering av bostadslån att
riksdagen avslår motionerna 1984/85:2246 yrkande 1, 2707
yrkandena 13 och 14 samt 2801 yrkande 8,

6. beträffande statlig totalfinansiering att riksdagen avslår motion
1984/85:470 yrkande 4,

7. beträffande utvärdering av bostadsförsörjningslagen att riksdagen
avslår motion 1984/85:2707 yrkande 10,

BoU 1984/85:13

8. beträffande lånebestämmelsernas detaljeringsgrad att riksdagen
avslår motionerna 1984/85:2246 yrkande 3 samt 2801
yrkande 10 det sistnämnda yrkandet såvitt nu är i fråga,

9. beträffande förtida inlösen av mindre lån att riksdagen avslår
motion 1984/85:2246 yrkande 2,

10. beträffande produktionskostnadsanpassad belåning att riksdagen
avslår motion 1984/85:2707 yrkande 12,

11. beträffande avskaffande av markvillkoret att riksdagen avslår
motionerna 1984/85:2152 yrkande 1, 2707 yrkande 18 detta
yrkande såvitt nu är i fråga samt 2801 yrkande 13,

12. beträffande avskaffande av konkurrensvillkoret att riksdagen
avslår motion 1984/85:2707 yrkande 18 såvitt nu är i fråga,

13. beträffande bostadslån till nybyggnad efter brandskada att riksdagen
avslår motion 1984/85:652,

14. beträffande bostadslån vid benefika förvärv m. m. att riksdagen
med anledning av motion 1984/85:910 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. beträffande kostnader för parkeringsplatser och garage att riksdagen
avslår motionerna 1984/85:1136 samt 2141,

16. beträffande konstnärlig utsmyckning i bostadsområden att riksdagen
med anledning av motionerna 1984/85:1477 samt 2672
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. beträffande rätt att överta befintliga bostadslån att riksdagen
avslår motion 1984/85:2707 yrkande 3,

18. beträffande 64 § bostadsfinansieringsförordningen att riksdagen
avslår motion 1984/85:2669 yrkande 1,

19. beträffande kommuns ansvar för förlust på bostadslån att riksdagen
avslår motion 1984/85:2152 yrkande 10,

20. beträffande återinförande av vinterbidragen att riksdagen avslår
motion 1984/85:930,

21. beträffande återinförande av markförvärvs- och tomträttslånen
att riksdagen avslår motion 1984/85:2159,

22. beträffande bostadsldngivningen till renskötande samer att riksdagen
avslår motion 1984/85:912,

23. beträffande förvärv av befintliga egnahem att riksdagen avslår
motion 1984/85:392,

24. beträffande lån m. m.för upprustning av fritidshus att riksdagen
avslår motionerna 1984/85:1499 samt 2151 den sistnämnda
motionen såvitt nu är i fråga,

25. beträffande planbestämmelser för byggande av fritidshus att
riksdagen avslår motion 1984/85:2151 såvitt nu är i fråga,

26. beträffande statligt stöd för finansiering av gatukostnader att
riksdagen medger att sådant stöd lämnas i enlighet med vad i
regeringsprotokollet förordas och avslår motionerna 1984/
85:2150 samt 2152 yrkande 11,

BoU 1984/85:13

27. beträffande hyresrabatter att riksdagen avslår motionerna
1984/85:2152 yrkande 7 samt 2801 yrkande 25,

28. beträffande hyresförlustgaranti att riksdagen avslår motionerna
1984/85:2139 yrkande 2 samt 2801 yrkande 21 båda yrkandena
såvitt nu är i fråga,

29. beträffande ränte- och amorteringsfria lån att riksdagen avslår
motion 1984/85:470 yrkande 2,

30. beträffande avveckling av ROT-programmet att riksdagen avslår
motion 1984/85:2801 yrkande 2,

31. beträffande tillgängligheten i bostadsbeståndet att riksdagen
avslår motionerna 1984/85:1479 samt 2136,

32. beträffande avskaffande av hissbidraget att riksdagen avslår
motion 1984/85:2139 yrkande 9,

33. beträffande ROT-program för offentliga byggnader att riksdagen
avslår motion 1984/85:470 yrkande 1,

34. beträffande program för underhåll och förnyelse av kommunernas
va-nät att riksdagen avslår motion 1984/85:2675,

35. beträffande ROT-program vid folkhögskolorna att riksdagen
avslår motion 1984/85:2668,

36. beträffande kommersiella lokaler i samband med ROT-verksamheten
att riksdagen avslår motion 1984/85:1133,

37. beträffande dispens från kravet på avsättning till konsolideringsfondatt
riksdagen avslår motion 1984/85:2801 yrkande 17,

38. beträffande avveckling av reparationslångivningen att riksdagen
avslår motion 1984/85:2139 yrkande 2 såvitt nu är i fråga,

39. beträffande kostnader för ersättning av va-nät att riksdagen
avslår motion 1984/85:2144,

40. beträffande tilläggslån förändrad lägenhetssammansättning att
riksdagen avslår motionerna 1984/85:2139 yrkande 7 samt
2801 yrkande 23 båda yrkandena såvitt nu är i fråga,

41. beträffande beslutsramen för tilläggslån att riksdagen med bifall
till vad i regeringsprotokollet föreslagits och med avslag på
motionerna 1984/85:2139 yrkande 7 samt 2801 yrkande 23
båda yrkandena såvitt nu är i fråga medger att beslut om
tilläggslån som avser åtgärder för att avhjälpa byggskador och
byggfel, ändrad lägenhetssammansättning eller grundförstärkning
får meddelas inom en ram av 60 000 000 kr. för år 1985 och
preliminärt inom en ram av 30 000 000 kr. för första halvåret
1986,

42. beträffande den s. k. tillstyrkanderamen att riksdagen med bifall
till vad i regeringsprotokollet föreslagits medger att ramen
för de antikvariska myndigheternas tillstyrkanden av sådana
ombyggnader av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse som bör
komma i fråga för förhöjt låneunderlag och tilläggslån bestäms

BoU 1984/85:13

till 60 000 000 kr. för år 1985 och preliminärt till 30 000 000 kr.
för första halvåret 1986,

43. beträffande förskott för beviljat tilläggslån att riksdagen medger
att förskott skall kunna betalas ut i enlighet med vad i regeringsprotokollet
föreslagits,

44. beträffande överskridande av ramarna för tilläggslån av sysselsättningsskäl
att riksdagen med bifall till vad i regeringsprotokollet
föreslagits och med avslag på motion 1984/85:2139 yrkande
19 såvitt nu är i fråga medger att de under 41 och 42
angivna ramarna får överskridas om det behövs av sysselsättningsskäl,

45. beträffande beslut om vissa ombyggnadslån att riksdagen med
bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1984/
85:2139 yrkande 2 såvitt nu är i fråga medger att beslut om lån
för ombyggnad av bostadslägenheter i områden med stor andel
outhyrda lägenheter till lokaler får meddelas intill ett belopp av
60 000 000 kr. under budgetåret 1985/86,

46. beträffande s. k. miljöbidragslån att riksdagen avslår motion
1984/85:2139 yrkande 2 såvitt nu är i fråga,

47. beträffande bidrag till vissa ombyggnadsåtgärder att riksdagen
med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna
1984/85:2139 yrkande 6 samt 2801 yrkandena 26 och 29 det
sistnämnda yrkandet såvitt nu är i fråga medger att bidrag till
åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter
för budgetåret 1985/86 får beviljas inom. ej utnyttjad del av
ramen för budgetåret 1984/85,

48. beträffande hyresförlustlån att riksdagen avslår motion 1984/
85:470 yrkande 3,

49. beträffande eftergift av hyresförlustlån att riksdagen avslår motion
1984/85:2801 yrkande 27,

50. beträffande ram för boendemiljöbidrag m. m. att riksdagen med
bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna
1984/85:2139 yrkande 10, 2801 yrkande 29 det sistnämnda
yrkandet såvitt nu är i fråga samt 2683 medger att beslut om
bidrag till förbättring av boendemiljön samt bidrag till åtgärder
i områden med stor andel outhyrda lägenheter får meddelas
inom en gemensam ram av 80 000 000 kr. under budgetåret
1985/86,

51. beträffande femårig avvecklingsperiod av boendemiljöbidragen
att riksdagen avslår motion 1984/85:2152 yrkande 12,

52. beträffande vidgning av boendemiljöramen att riksdagen med
anledning av regeringens förslag och motion 1984/85:2140
yrkande 2 samt med avslag på motion 1984/85:2139 yrkande
19 det sistnämnda yrkandet såvitt nu är i fråga som sin mening

BoU 1984/85:13

ger regeringen till känna att den under 50 angivna ramen får
överskridas om det behövs av sysselsättningsskäl och av bostadssociala
skäl,

53. beträffande boende- och fritidsmiljön i nyare bostadsområden att
riksdagen avslår motion 1984/85:2140 yrkandena 1 och 3,

54. beträffande bygglekplatser att. riksdagen avslår motion 1984/
85:1127,

55. beträffande bidragsgivning för byggnadsvård att riksdagen avslår
motionerna 1984/85:1484 samt 2757,

56. beträffande förändringar inom räntebidragssystemet att riksdagen
avslår motion 1984/85:2707 yrkande 11,

57. beträffande räntebidrag till äldre låneformer att riksdagen avslår
motion 1984/85:2152 yrkande 8 såvitt nu är i fråga,

58. beträffande räntebidragsreglerna för förskolor att riksdagen avslår
motionerna 1984/85:2157,

59. beträffande ändring av räntebidragsreglerna med anledning av
fastighetsskatten att riksdagen avslår motionerna 1984/85:2139
yrkande 4 såvitt nu är i fråga, 2152 yrkande 6 samt 2801 yrkandena
18 och 19,

60. beträffande övergång till räntelån att riksdagen avslår motion
1984/85:2152 yrkande 9,

61. beträffande amorteringstakten för befintliga räntelån att riksdagen
med anledning av motion 1984/85:1480 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

62. beträffande avveckling av statskommunala bostadsbidrag till
hushåll utan barn att riksdagen med bifall till vad i regeringsprotokollet
föreslagits och med avslag på motion 1984/85:2158
yrkande 1 a godkänner en avveckling,

63. beträffande ändrade hyres- och inkomstgränser m. m. för bostadsbidrag
att riksdagen avslår motion 1984/85:2158 yrkandena
1 b, 1 c och 1 d,

64. beträffande ändrade inkomstprövningsregler och ändring av reduktionsregeln
för bostadsbidrag att riksdagen avslår motionerna
1984/85:1145 samt 2692,

65. beträffande inkomstgränserna för förbättringslån att riksdagen
med bifall till vad i regeringsprotokollet föreslagits godkänner
de ändringar av gränserna som där förordats,

66. beträffande lån till förvärv av bostadsrätt att riksdagen med
bifall till vad i regeringsprotokollet föreslagits och med avslag
på motion 1984/85:2682 yrkandena 1 och 2 godkänner vad i
regeringsprotokollet förordats,

67. beträffande anslag till vissa lån till bostadsbyggande att riksdagen
med bifall till vad i regeringsprotokollet föreslagits och
med avslag på motionerna 1984/85:2139 yrkande 3 samt 2801

BoU 1984/85:13

yrkande 21 det sistnämnda yrkandet såvitt nu är i fråga till
Vissa lån till bostadsbyggande för budgetåret 1985/86 under
elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 110 000 000 kr.,

68. beträffande anslag till räntebidrag m. m. att riksdagen med
bifall till vad i regeringsprotokollet föreslagits och med avslag
på motionerna 1984/85:2139 yrkande 4, 2152 yrkande 8 samt
2801 yrkande 24 de båda förstnämnda yrkandena såvitt nu är
i fråga till Räntebidrag m. m. för budgetåret 1985/86 under
elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 10 400 000 000
kr.,

69. beträffande anslag till åtgärder i bostadsområden med stor andel
outhyrda lägenheter m. m. att riksdagen med bifall till vad i
regeringsprotokollet föreslagits och med avslag på motionerna
1984/85:2139 yrkande 5, 2152 yrkande 13 samt 2801 yrkande
28 till Åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter
m. m. för budgetåret 1985/86 under elfte huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag av 125 000 000 kr.,

70. beträffande anslag till tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus
m. m. att riksdagen med bifall till vad i regeringsprotokollet
föreslagits och med avslag på motion 1984/85:2801
yrkande 22 till Tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus
m. m. för budgetåret 1985/86 under elfte huvudtiteln anvisar
ett förslagsanslag av 70 000 000 kr.,

71. beträffande anslag till bostadsbidrag m. m. att riksdagen med
bifall till vad i regeringsprotokollet föreslagits och med avslag
på motion 1984/85:2158 yrkande 2 till Bostadsbidrag m. m. för
budgetåret 1985/86 under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
av 1 457 000 000 kr.,

72. beträffande anslag till viss bostadsförbättringsverksamhet m. m.
att riksdagen med bifall till vad i regeringsprotokollet föreslagits
och med avslag på motion 1984/85:2139 yrkande 8 till F/ss
bostadsförbättringsverksamhet m. m. för budgetåret 1985/86
under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av
240 000 000 kr.,

73. beträffande anslag till bidrag till förbättring av boendemiljön att
riksdagen med bifall till vad i regeringsprotokollet föreslagits
och med avslag på motion 1984/85:2152 yrkande 14 till Bidrag
till förbättring av boendemiljön för budgetåret 1985/86 under
elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 110 000 000 kr.

BoU 1984/85:13

Stockholm den 21 mars 1985

På bostadsutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Oskar Lindkvist (s), Rolf Dahlberg
(m), Thure Jadestig (s), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Birgitta
Hambraeus (c), Lennart Nilsson (s), Kerstin Ekman (fp), Tore Claeson
(vpk), Margareta Palmqvist (s), Erik Olsson (m), Rune Evensson (s), Nils
Nordh (s) och Lars Andersson (s).

Reservationer

1. Omstruktureringen m. m. inom bostadssektorn

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Erik Olsson (alla m)
anser att den del av utskottets betänkande som på s. 16 börjar ”Vad nu” och
på s. 17 slutar ”inom bostadssektorn” bort lyda:

Inledningsvis finns anledning att något diskutera utgångspunkterna för
bostadspolitiken. Nyproduktionens ringa andel av det totala bostadsbeståndet
gör att omsättningen på bostadsmarknaden kommer att spela
betydligt större roll än hittills. I dagens situation bör bostadspolitiken
inriktas på att öka rörligheten på bostadsmarknaden. En fungerande bostadsmarknad
förutsätter att de boende får större möjligheter än för närvarande
att förverkliga sina önskemål. Detta kan åstadkommas endast
med ett större utrymme för prisbildning och marknadskrafter. Ett sådant
synsätt skall bygga på neutrala bostadslåne- och skatteregler. Bostadsfinansieringssystemet
måste därför reformeras liksom skattesystemet.

En bostadspolitik måste utformas så att äganderätten stärks. Den enskilde
medborgaren skall ges ökade möjligheter att påverka sitt boende.

Bostadssektorn är det område där offentlig reglering, byråkrati och
seleKtiva subventioner fått störst utbredning. Den är därför också den
sektor där avreglering och avveckling är särskilt angelägen. Det statliga
bostadslånesystemet innehåller ett nätverk av regleringar och bidrar till att
sådana bostäder byggs som ger en optimal belåning. Huruvida bostäderna
överensstämmer med konsumenternas värderingar och efterfrågan blir
därvid av mindre betydelse. En bostadspolitik som ger sådana konsekvenser
måste starkt kritiseras. Bostädernas utformning, standard och utrustning
skall, som framgått ovan, bygga på konsumenternas önskemål och
inte på bostadsfinansieringssystemets regleringar.

BoU 1984/85:13

Sammanfattningsvis anser utskottet att bostadspolitiken bör omstruktureras
så att den anpassas till konsumenternas efterfrågan. Bostadsfinansieringssystemet
och andra administrativa regleringar skall utformas utifrån
detta synsätt. Olika upplåtelseformer — ägarlägenheter, bostadsrätter,
ägda småhus och hyresrätt — skall finnas på marknaden. Därmed ges det
marknadsanpassade synsätt som bör prägla bostadspolitiken ett verkligt
innehåll.

Utskottet har med anledning av m-motioner i sitt betänkande BoU
1984/85:12 föreslagit vissa ändringar i den fastighetsrättsliga lagstiftningen
i syfte att förverkliga den nu beskrivna bostadspolitiken. Utskottet
kommer i nu föreliggande betänkande att behandla m-motioner i vilka
föreslås ändringar i bostadsfinansieringssystemet m. m. i avsikt att förverkliga
en bostadspolitik där bostadskonsumenternas önskemål sätts i
centrum.

2. Ungdomens bostadssituation (mom. 1)

Kjell Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson
(m), Birgitta Hambraeus (c), Kerstin Ekman (fp) och Erik Olsson (m)
anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 18 börjar ”Utskottet
delar” och på s. 19 slutar ”särskilda beslut” bort lyda:

I motionerna 2294 (c) och 2734 (m) betonas vikten av att mindre lägenheter
i ökad utsträckning bibehålls. Därigenom skapas bättre möjligheter
för unga människor att på lika villkor med andra medborgare skaffa sig en
bostad. I dag motsvarar inte utbudet av små billiga lägenheter efterfrågan.
De senaste årens bostadssaneringar har dessutom kraftigt minskat utbudet.
En annan orsak är den bristande rörligheten på bostadsmarknaden som
blivit resultatet av den socialdemokratiska regleringspolitiken. Avreglering
och byggbestämmelser, avskaffande av markvillkoret och större möjligheter
att inreda bostäder på vindar är exempel på åtgärder som skapar
förutsättningar för fastighetsförvaltare och byggherrar att tillgodose unga
människors efterfrågan på bostäder.

Vad nu anförts om de ungas boende bör riksdagen med anledning av
motionerna 2294 (c) och 2734 (m) som sin mening ge regeringen till känna.

Den försöksverksamhet beträffande de ungas boende som föreslagits i
budgetpropositionen bör inte genomföras. Denna fråga behandlas ytterligare
nedan.

dels utskottet under 1 bort hemställa

1. beträffande ungdomens bostadssituation att riksdagen med anledning
av motionerna 1984/85:2294 och 2734 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

BoU 1984/85:13

3. Försöksverksamhet rörande bostäder åt unga (mom. 2)

Kjell Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson
(m), Birgitta Hambraeus (c), Kerstin Ekman (fp) och Erik Olsson (m)
anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 19 som börjar ”Vad nu” och
slutar ”BoU 1984/85:15” bort lyda:

Som framgår av motionerna 2139 (m), 2152 (c) och 2801 (fp) finns inte
tillräckliga skäl tillstyrka förslaget i budgetpropositionen om en försöksverksamhet
rörande bostäder åt unga. I förlängningen kommer regeringens
förslag att innebära en sektorisering av bostadsmarknaden för de unga
som inte bör accepteras. I reservation 2 till nu föreliggande betänkande har
översiktligt redovisats hur ytterligare överväganden m. m. bör utformas
beträffande bostäder åt unga. Utskottet anser att riksdagen genom en
anslutning till de ovannämnda motionerna som sin mening bör ge regeringen
till känna vad nu anförts om att någon försöksverksamhet rörande
bostäder åt unga med den inriktning som förordats i budgetpropositionen
inte bör komma till stånd.

dels utskottet under 2 bort hemställa

2. beträffande försöksverksamhet rörande bostäder åt unga att riksdagen
med anledning av motionerna 1984/85:2139 yrkande 1,
2152 yrkande 4 samt 2801 yrkande 20 samtliga yrkanden såvitt
nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

4. Ett socialt inriktat boende (mom. 3)

Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 19 börjar ”Utskottet har”
och på s. 20 slutar ”avstyrks därför” bort lyda:

I en reservation (vpk) till betänkandet BoU 1983/84:23 om ett socialt
inriktat boende anfördes våren 1984 bl. a.

Det hösten 1983 av riksdagen antagna bostadsförbättringsprogrammet
är inriktat på tekniska åtgärder som i och för sig är nödvändiga. För att
programmet skall leda till en i vid mening social bostadsförnyelse måste
det emellertid, i enlighet med vad vänsterpartiet kommunisterna förordar
i sin partimotion 2009, kompletteras med åtgärder som utgår från vardagslivets
villkor.

Människors levnadsvillkor i vår tid har förändrats på ett mycket påtagligt
sätt. Hushållen har minskat i storlek och det sociala kontaktnätet har
härigenom inte sällan blivit mindre. Det förhållandet att människor i ökad
utsträckning lever ensamma eller i par innebär att en rad mänskliga behov
inte längre kan tillgodoses inom hushållet. Kontakten med andra människor
i bostadsområdet och i arbetet blir därmed allt viktigare. Inte minst

Boij 1984/85:13

riskerar pensionärshushållen en social isolering som har sin grund i bostädernas
och bostadsområdenas utformning. Även barnfamiljerna är i detta
avseende i ett särskilt utsatt läge.

De hittillsvarande planeringsmodellerna som utgått från arbetslivets
och näringslivets behov måste därför ersättas av nya modeller som sätter
vardagslivets villkor i centrum. Planeringens effekter på vardagslivet får
inte längre betraktas som ett privat problem, som var och en skall lösa
själv. I stället måste former utvecklas så att människor gemensamt skall
kunna ta ansvar för olika uppgifter. Ett viktigt steg i denna utveckling är
att verka för ett socialt inriktat boende.

I ett samhälle som alltmer utmärks av privatisering och individualism
måste det gemensamma — det kollektiva — utgöra en motvikt. Ett led i
dessa strävanden är att utveckla alternativa boendeformer. Olika typer av
kollektivt boende måste därför stödjas och stimuleras. Detta gäller inom
såväl nyproduktionen som det befintliga bostadsbeståndet. Som en utgångspunkt
för detta arbete bör bl. a. kommunerna inom ramen för de
kommunala bostadsförsörjningsprogrammen redovisa planer på experiment
med socialt boende.

Den sociala bostadsförnyelsen måste dessutom innefatta åtgärder som
stärker samverkan i boendet. Det gäller bl. a. gemensamhetslokaler och
andra gemensamma anläggningar som de boende har ett eget ansvar för
och boendeinflytande på alla nivåer.

Ett genomförande av de ovan angivna åtgärderna för att åstadkomma
ett nytt socialt inriktat boende fordrar insatser från samhället. Dessa insatser
måste bl. a. innefatta redovisning av förebilder och exempel som kan
ge inspiration till utveckling av det egna boendet och satsning på experiment
med nya boendeformer vid både ny- och ombyggnad.

Vad i denna reservation anfördes äger alltjämt giltighet. Utskottet, som
delar vad i reservationen framförts, anser att riksdagen med anslutning till
den under allmänna motionstiden 1985 väckta motionen 2680 (vpk) yrkandena
1 och 3 som sin mening bör ge regeringen till känna vad nu anförts.

dels utskottet under 3 bort hemställa

3. beträffande ett socialt inriktat boende att riksdagen med anledning
av motion 1984/85:2680 yrkandena 1 och 3 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Planeringen av bostadsbyggandet i Stockholms län

Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 20 som börjar ”Av vad” och
slutar ”av bostadsbyggandet” bort lyda:

Som framgår av motion 2207 (vpk) är den regionala obalansen svår i
Stockholmsområdet. I motionen görs en omfattande genomgång av frågan.
Utskottet, som hänvisar till vad där anförts, behandlar i nu föreliggande
betänkande bostadsbyggandet i Stockholmsregionen. Som framgår av
motionen har vissa av regionens kommuner i betydligt högre grad än andra

BoU 1984/85:13

deltagit i bostadsbyggandet när det gäller att förverkliga det s. k. miljonprogrammet.
Denna skillnad beträffande det kommunala engagemanget
har i sin tur inneburit stora regionala olikheter i skattebelastning och
skattekraft. Ojämlikheten i boendet accentueras dessutom av att de som
bor i småhus gynnats och gynnas av förmånliga avdragsregler.

Till detta skall läggas att näringslivet på olika sätt understött segregationspolitiken.
De mest attraktiva arbetsplatserna har placerats i socialt
attraktiva områden oftast norr om Stockholm.

Beträffande ansvaret för bostadspolitiken i Stockholms län bör en omfördelning
i första hand mellan kommuner och landsting övervägas grundligt.

Ovan har redovisats den nuvarande ordningen. Landstinget bör enligt
utskottets uppfattning ansvara för den översiktliga planeringen av bostadsbyggandet
medan kommunerna liksom för närvarande bör ta ansvaret
för genomförandet. Det bör också övervägas om inte landstinget skall
ges möjligheter att tillgripa sanktioner mot en kommun som vägrar att följa
det regionala bostadsbyggnadsprogrammet.

Vad nu anförts om överväganden avseende beslutsformerna beträffande
bostadsbyggandets planering i Stockholms län bör riksdagen med anledning
av motion 2207 (vpk) som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottet under 4 bort hemställa

4. beträffande planeringen av bostadsbyggandet i Stockholms län att
riksdagen med anledning av motion 1984/85:2207 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Ett nytt system för finansiering av bostadslån

Kjell Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson
(m), Birgitta Hambraeus (c), Kerstin Ekman (fp) och Erik Olsson (m)
anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 21 börjar ”Med anledning”
och på s. 22 slutar ”2801 (fp) yrkande 8” bort lyda:

Som tidigare föreslagits bl. a. i motioner m, c och fp finns starka skäl
som talar för att bostadslångivningen lyfts ut ur statsbudgeten och att ett
kreditsystem, administrerat av bottenlåneinstituten — stadshypotekskassan,
Spintab och BOFAB — införs.

Riksdagen har beslutat att bostadslångivningen i allt väsentligt skall
finansieras på kreditmarknaden. Däremot har, som framgått ovan, riksdagen
tidigare avvisat förslag om införande av ett kreditgarantisystem för
den del av bostadslångivningen i en fastighet som i dag utgörs av statligt
bostadslån. Det finns emellertid så stora fördelar förknippade med ett
kreditgarantisystem administrerat av bottenlåneinstituten att ett sådant

BoU 1984/85:13

system bör införas. Av bostadslånekommitténs betänkande, som avgavs i
december år 1981, framgår att det är möjligt — och enligt utskottets
uppfattning också lämpligt — att inom ramen för ett kreditgarantisystem
föra över de statliga bostadslånen till bottenlåneinstituten. Det finns sålunda
uppenbara fördelar med en sådan ordning.

Som tidigare anförts är det såväl ur låntagarens som ur långivarens
synvinkel en fördel om topp- och bottenfinansieringen kan ligga hos
samma institut. Det bör särskilt noteras att bostadsinstituten tillagts uppgiften
att för vissa ändamål lämna oprioriterade lån; lån som ligger ovanför
det statliga bostadslånet. Inom ramen för ett kreditgarantisystem skulle
avsevärda förenklingar vara att vinna jämfört med den nuvarande ordningen
eller jämfört med det system som riksdagen beslöt om år 1984. Det
bör dessutom tilläggas att tilläggsbelåningen av det existerande fastighetsbeståndet
kan väntas bli en viktig del avseende bostadssektorns finansiering.
Det kan vidare med fog hävdas att bottenlåneinstituten har nödvändig
kapacitet att administrera ett kreditgarantisystem. Redan i dag är ju
bottenlåneinstituten långivare i princip till alla som får statliga bostadslån.

Det finns sålunda goda motiv för uppfattningen att det statliga kreditaktiebolaget
som givits uppgiften att låna upp de medel som behövs för
den statliga bostadslångivningen skall avskaffas. Ordningen med ett kreditgarantisystem,
som utskottet sålunda förordar, innebär att kreditaktiebolagets
uppgift blir överflödig.

Vad nu anförts om bostadsbyggandets finansiering och om avskaffande
av det ovannämnda kreditaktiebolaget bör riksdagen med anledning av
motionerna 2246 (c) yrkande 1,2707 (m) yrkandena 13 och 14 och 2801 (fp)
yrkande 8 som sin mening ge regeringen till känna. Kreditaktiebolaget bör
avskaffas redan fr. o. m. den 1 juli 1985. Utskottet förutsätter att regeringen
i samband med avvecklingen vidtar sådana åtgärder att säkerheten för de
obligationer bolaget emitterat före halvårsskiftet år 1985 inte försämras.

dels utskottet under 5 bort hemställa

5. beträffande ett nytt system för finansiering av bostadslån att
riksdagen med anledning av motionerna 1984/85:2246 yrkande
1, 2707 yrkandena 13 och 14 samt 2801 yrkande 8 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Statlig totalfinansiering (mom. 6, motiveringen)

Oskar Lindkvist, Thure Jadestig, Margareta Palmqvist, Rune Evensson,
Nils Nordh, Lars Andersson och Bengt-Ola Ryttar (alla s) anser att den del
av utskottets betänkande på s. 22 som börjar ”Vad i” och slutar ”hänvisning
härtill” bort lyda:

Utskottet avstyrker motion 470 (vpk) yrkande 4 med hänvisning till
tidigare ställningstagande (BoU 1983/84:28).

BoU 1984/85:13

8. Statlig totalfinansiering (morn. 6)

Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 22 som börjar ”Vad i” och
slutar ”hänvisning härtill” bort lyda:

Utskottet delar motionärernas uppfattning om att förslag om statlig
totalfinansiering snarast bör föreläggas riksdagen. Utskottet vill erinra om
att riksdagen tidigare (CU 1971:12 s. 53 och CU 1972:9 s. 15—16) godkänt
uttalanden om att fördelarna med en statlig totalfinansiering ”är så påtagliga
att de bör avstås endast av mycket tungt vägande skäl”.

Det finns grundad anledning för riksdagen att förorda att regeringen tar
ansvar för att en översyn görs varvid bör övervägas såväl s. k. fullständig
finansiering dvs. samordning av bottenlån och bostadslån som s. k. integrerad
finansiering dvs. samordning av byggnadskrediter och fastighetslån.

Upplåningen i en ordning med statlig totalfinansiering bör anförtros
Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag medan bostadsverket bör svara för
utlåningen och de övriga funktioner som verket har i dag.

Vad utskottet nu med anledning av motion 470 (vpk) yrkande 4 anfört
om överväganden om statlig totalfinansiering bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.

dels utskottet under 6 bort hemställa

6. beträffande statlig total/inansiering att riksdagen med bifall till
motion 1984/85:470 yrkande 4 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

9. Utvärdering av bostadsförsörjningslagen (mom. 7)

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Erik Olsson (alla m)
anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 22 som börjar ”Lagen ändrades”
och slutar ”yrkande 10 avstyrks” bort lyda:

Bostadsförsörjningslagen bör ses över. Lagen är främst avpassad för en
helt annan planeringssituation än den som nu råder och som på goda
grunder kan antas komma att bestå under överblickbar framtid. Bostadsbyggandets
omfattning och inriktning är i dag helt annorlunda än tidigare.
Nyproduktionen av bostäder minskar. Ombyggnadsverksamheten och
förvaltningen av våra bostäder intar en mera framskjuten roll än tidigare.
Bostadsförsörjningslagen har dåligt anpassats till denna förändrade situation.
Den bör därför ses över. I motion 2707 (m) yrkande 10 föreslås att en
översyn görs. Riksdagen bör med bifall till detta yrkande som sin mening
ge regeringen till känna vad utskottet anfört om en översyn.

BoU 1984/85:13

dels utskottet under 7 bort hemställa

7. beträffande utvärdering av bostadsförsörjningslagen att riksdagen
med bifall till motion 1984/85:2707 yrkande 10 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Lånebestämmelsernas detaljeringsgrad (mom. 8)

Kjell Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson
(m), Birgitta Hambraeus (c), Kerstin Ekman (fp) och Erik Olsson (m)
anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 23 som börjar ”Utskottet har”
och slutar ”i fråga" bort lyda:

Utskottet har ovan anslutit sig till motionsförslag av m, c och fp om att
bostadslångivningen inom ramen för ett kreditgarantisystem bör föras
över till bottenlåneinstituten. Bl. a. i samband härmed finns möjligheter att
minska detaljeringsgraden i lånebestämmelserna. Det är allmänt känt att
bostadsfinansieringssystemet är så omfattande och svåröverskådligt att det
är praktiskt taget omöjligt för den enskilde att på egen hand kunna tolka
bestämmelserna. Lånebestämmelsernas detaljeringsgrad kan också göras
mindre omfattande genom att vissa av de byggnormer som styr byggandet
inte skall utgöra bindande föreskrifter. Genomförda projekt med s. k.
”normfritt” byggande visar dessutom att det är möjligt att pressa byggkostnaderna
i inte ringa omfattning.

Sammanfattningsvis kan anföras att såväl den bostadsadministrativa
förvaltningsapparaten som tillämpningen av finansieringsbestämmelserna
medför stora kostnader. En skyndsam översyn av regelsystemet på
bostadsområdet bör göras.

Riksdagen bör med anledning av motionerna 2246 (c) yrkande 3 och
2801 (fp) yrkande 10 det sistnämnda yrkandet såvitt nu är i fråga som sin
mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels utskottet under 8 bort hemställa

8. beträffande lånebestämmelsernas detaljeringsgrad att riksdagen
med anledning av motionerna 1984/85:2246 yrkande 3 och 2801
yrkande 10 det sistnämnda yrkandet såvitt nu är i fråga som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Förtida inlösen av mindre lån (mom. 9)

Kjell Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson
(m), Birgitta Hambraeus (c), Kerstin Ekman (fp) och Erik Olsson (m)
anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 23 som börjar ”Enligt vad”

och slutar ”förordade tillkännagivandet” bort lyda:

5 Riksdagen 1984/85. 19 sami. Nr 13

BoU 1984/85:13

Riksdagen beslöt våren 1983 som sin mening ge regeringen till känna
vad civilutskottet med anledning av motioner från centerpartiet förordat
om övervägande beträffande förtida inlösen av vissa typer av de statliga
lån som administreras av bostadsverket. Vid sin behandling av ett motsvarande
motionsyrkande från centerpartiet år 1984 strök bostadsutskottet
under vikten av att ett förslag utarbetades skyndsamt. Frågan har även
tagits upp i en interpellation hösten 1984. Bostadsministern angav i svaret
att regeringen avser vidta åtgärder närbostadsstyrelsen redovisat resultatet
av ett regeringen givet uppdrag. Detta uppdrag har, som framgått ovan,
redovisats till regeringen. Trots att redovisningen lämnats och trots att två
år förflutit sedan riksdagen beslöt anhängiggöra frågan hos regeringen har
något förslag ännu inte presenterats för riksdagen. Detta måste betraktas
som anmärkningsvärt. Riksdagen bör med anledning av motion 2246 (c)
yrkande 2 som sin mening ånyo ge regeringen till känna att förslag om
inlösen skyndsamt bör föreläggas riksdagen.

dels utskottet under 9 bort hemställa

9. beträffande förtida inlösen och mindre lån att riksdagen med
anledning av motion 1984/85:2246 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Produktionskostnadsanpassad belåning (mom. 10)

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Erik Olsson (alla m)
anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 24 som börjar ”Enligt utskottets”
och slutar ”2707 (m) yrkande 12” bort lyda:

Som angivits i motion 2139 (m) leder metoden med produktionskostnadsanpassad
belåning till ett sämre kostnadsmedvetande i produktionsledet.
Systemet har också resulterat i ökade kostnader. Ett avskaffande av
belåningsmetoden fr. o. m. den 1 juli 1985 förordas av utskottet. Detta
behöver inte innebära ökade boendekostnader då det får anses fullt möjligt
att genom en effektivare produktion och ändrade byggnormer kompensera
den nu föreslagna förändringen. Vad nu anförts innebär en anslutning till
motion 2707 (m) yrkande 12. Besparingen av förslaget har av motionärerna
beräknats till 100 milj. kr. för nästa budgetår. Anslagsfrågan behandlas
nedan.

dels utskottet under 10 bort hemställa

10. beträffande produktionskostnadsanpassad belåning att riksdagen
med bifall till motion 1984/85:2707 yrkande 12 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

BoU 1984/85:13

13. Avskaffande av markvillkoret (mom. 11)

Kjell Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson
(m), Birgitta Hambraeus (c), Kerstin Ekman (fp) och Erik Olsson (m)
anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 25 som börjar ”Utskottet
kan” och slutar ”yrkande 13 avstyrks” bort lyda:

Genom markvillkoret har byggföretag och byggherrar förlorat möjligheten
att genom planering av eget markinnehav få fram egna plan- och
projekteringsalternativ. Villkoret har skapat en total kommunal planhushållning
som starkt försämrat möjligheterna för enskilt byggande. Markvillkoret
har också temporärt upphävts vid olika tillfällen.

Skall smidigheten och anpassningsförmågan i bostadsbyggandet kunna
stärkas förutsätter det att enskilda markägare och byggnadsföretag ges
ökade möjligheter att medverka i byggandet.

Vid byggandet i förnyelseområden är det orealistiskt att kommunen
först skall lösa in marken för att därefter fördela den efter kommunalt
beslut. Detta förfaringssätt endast förlänger och fördyrar bostadsproduktionen
utan att några fördelar vinns. Markvillkoret motverkar härigenom
sitt avsedda syfte och bör därmed avskaffas per den 1 juli 1985. Vad
utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motionerna 2152 (c)
yrkande 1, 2707 (m) yrkande 18, detta yrkande såvitt nu är i fråga och 2801
(fp) yrkande 13 som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottet under 11 bort hemställa

11. beträffande avskaffande av markvillkoret att riksdagen med
anledning av motionerna 1984/85:2152 yrkande 1,2707 yrkande
18 detta yrkande såvitt nu är i fråga och 2801 yrkande 13
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Avskaffande av konkurrensvillkoret (mom. 12)

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Erik Olsson (alla m)
anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 25 som börjar ”Beträffande
konkurrensvillkoret” och slutar ”i fråga avstyrks” bort lyda:

Utskottet har ovan anslutit sig till motionsförslag m, c och fp om avskaffande
av markvillkoret. Vad som härvid anförts bl. a. om effekterna i form
av ett starkt försämrat enskilt byggande och en fördyrad byggnadsproduktion
äger giltighet även i vad avser konkurrensvillkoret. För att öka flexibiliteten
och förbättra produktutvecklingen inom byggsektorn bör därför
även konkurrensvillkoret avskaffas fr. o . m. den 1 juli 1985 i enlighet med
förslaget i motion 2707 (m) yrkande 18 såvitt nu är i fråga. Vad utskottet
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

BoU 1984/85:13

dels utskottet under 12 bort hemställa

12. beträffande avskaffande av konkurrensvillkoret att riksdagen
med bifall till motion 1984/85:2707 yrkande 18 såvitt nu är i
fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

15. Konstnärlig utsmyckning i bostadsområden (mom. 16)

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Erik Olsson (alla m)
anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 28 som börjar ”Även om” och
slutar ”30 juni 1985” bort lyda:

Vad i motionerna 1477 (s) och 2672 (vpk) föreslagits om höjning av det
maximala lånetillägget till konstnärlig utsmyckning avstyrks. Som framgått
ovan finns redan möjligheter att inom ramen för bostadsfinansieringsförordningen
finansiera åtgärder avseende konstnärlig utsmyckning eller
gestaltning. Ett riksdagens bifall till motionerna kan beräknas medföra en
ökad årlig belastning på räntebidragsanslaget om ca 1 milj. kr. Utskottet
vill inte medverka till ytterligare ökning av räntesubventionerna. Dessa
bör tvärtom minskas. Utskottet återkommer nedan till frågan om räntebidragssystemets
utformning.

dels utskottet under 16 bort hemställa

16. beträffande konstnärlig utsmyckning i bostadsområden att riksdagen
avslår motionerna 1984/85:1477 och 2672,

16. Konstnärlig utsmyckning i bostadsområden (mom. 16, motiveringen)

Kjell Mattsson (c), Birgitta Hambraeus (c) och Kerstin Ekman (fp) anser

att

dels den del av utskottets betänkande på s. 28 som börjar ”Även om” och
slutar ”30 juni 1985” bort lyda:

Som framgår av ovanstående framställning har lånemöjligheterna till
konstnärlig utsmyckning utnyttjats endast i mindre omfattning under senare
år. Det finns enligt utskottets mening mot bakgrund härav anledning
att göra en översyn av finansieringsbestämmelserna avseende den konstnärliga
utsmyckningen m. m. i våra bostadsområden. Översynen bör i
första hand syfta till att få ett bättre utnyttjande av befintliga lånemöjligheter.
I sammanhanget bör bl. a. övervägas erforderliga informationsåtgärder.
En höjning av det s. k. lånetillägget kan utskottet bl. a. av statsfinansiella
skäl inte ställa sig bakom.

Vad utskottet med anledning av motionerna 1477 (s) och 2762 (vpk)
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

BoU 1984/85:13

17. 64 § bostadsfinansieringsförordningen (morn. 18)

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Erik Olsson (alla m)
anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 29 som börjar ”Enligt utskottets”
och slutar ”avstyrks sålunda” bort lyda:

Som anförs i motion 2669 (m) minskar inte bristen på lägenheter i
attraktiva områden genom en utökad kommunal förmedlingsrätt. Däremot
minskar människors möjligheter att själva lösa sin bostadsfråga.
Varken kommunala eller privata monopol ligger i bostadskonsumenternas
intresse. Tvärtom bör eftersträvas en ökad konkurrens som främjar valfriheten.
Slutsatsen av ett sådant synsätt på det bostadspolitiska området blir
att den kommunala bostadsförmedlingens inflytande skall minska i stället
för att öka. Allmännyttiga bostadsföretag skall i större utsträckning själva
förmedla sina lägenheter, fastighetsägarna skulle kunna driva egna förmedlingar
osv.

Vad nu anförts innebär en anslutning till uppfattningen i motionen att
det lånevillkor bör upphöra som innebär att kommunal bostadsförmedling
kan ställas som villkor för att bostadslån skall beviljas eller få övertas. 64 §
i bostadsfinansieringsförordningen bör sålunda upphävas. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottet under 18 bort hemställa

18. beträffande 64 § bostadsfmansieringsförordningen att riksdagen
med bifall till motion 1984/85:2669 (m) yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

18. Kommuns ansvar för förlust på bostadslån (mom. 19)

Kjell Mattsson och Birgitta Hambraeus (båda c) anser att

de/s den del av utskottets betänkande på s. 29 som börjar ”Utskottet har”
och slutar ”2152 (c) yrkande 10” bort lyda:

Den nuvarande ordningen beträffande fördelningen av förluster mellan
stat och kommun avseende borgensansvar för lån till småhus bör ersättas
med den ordning som förordas i motion 2152 (c). Utskottet föreslår att
orgensåtagandet utformas så att staten och kommunen svarar för 60 resp.
0 % av den verkliga förlusten på det statliga bostadslånet.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottet under 19 bort hemställa

19. beträffande kommuns ansvar för förlust på bostadslån att riksdagen
med bifall till motion 1984/85:2152 yrkande 10 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

BoU 1984/85:13

19. Återinförande av markförvärvs- och tomträttslånen (mom. 21)

Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 30 som börjar ”Ett återinförande”
och slutar ”2159 (vpk) avstyrks” bort lyda:

Vänsterpartiet kommunisterna har under en lång rad av år hävdat att
kommunernas möjligheter att bedriva en aktiv markpolitik måste förbättras.
Bostadsutskottet delar denna uppfatttning. En aktiv kommunal markpolitik
är enligt utskottets mening en förutsättning för att viktiga sociala
målsättningar skall kunna uppfyllas vid samhällsbyggandet. Att kommunerna
skall ha ett avgörande inflytande över markanvändningen har också
många gånger betonats av såväl regering som riksdag.

Genom ett kommunalt markägande ges kommunerna ett avgörande
inflytande på bostads- och samhällsbyggandet. Den ekonomiska situationen
för många kommuner är emellertid sådan att kommunerna tvingats
sälja ut kommunal mark och/eller tvingats att avstå från att köpa in mark
som skulle behövas för genomförandet av en aktiv kommunal markpolitik.
Dessa svårigheter har ytterligare accentuerats genom avvecklingen av
markförvärvslånen och tomträttslånen. Kommunerna måste ges ekonomiska
möjligheter att behålla och öka innehavet av mark. Enligt bostadsutskottets
mening skall målet vara att ge kommunerna ökade möjligheter
att förvärva mark för samhällsbyggande och att upplåta mark med tomträtt.

Med hänvisning till det anförda förordar utskottet i enlighet med vad
som föreslagits i vänsterpartiet kommunisternas partimotion 2159 att de
tidigare markförvärvslånen och tomträttslånen återinförs.

Markförvärvslånen bör vara amorteringsfria under fem år för att därefter
amorteras under de följande tio åren. Tomträttslån bör lämnas till
kommunerna på samma villkor som gäller för statliga bostadslån till
allmännyttiga bostadsföretag och kunna utgå även till andra ändamål än
bostäder, dvs. även till tomträtt för industri, affärsändamål, mark för
fritidshus m. m.

Vad utskottet nu anfört om markförvärvslån och tomträttslån bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottet under 21 bort hemställa

21. beträffande återinförande av markförvärvs- och tomträttslånen
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2159 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

20. Förvärv av befintliga egnahem (mom. 23, motiveringen)

Kjell Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson
(m), Birgitta Hambraeus (c), Kerstin Ekman (fp) och Erik Olsson (m)

BoU 1984/85:13

anser att den del av utskottets betänkande på s. 31 som börjar ”Även
utskottet” och slutar ”nu anförts” bort lyda:

Som framgått ovan har bostadskommittén som en av sina huvuduppgifter
att utreda och lämna förslag till ett nytt bostadsfinansieringssystem. I
ett sådant nytt system kommer subventionernas omfattning att minska.
Kommitténs arbete kommer att avslutas under år 1985. Ett nytt förslag
måste efter vederbörlig remissbehandling skyndsamt föreläggas riksdagen.
Även i m-, c- och fp-motioner har lagts fram förslag om ett system där
subventionernas roll minskas eller helt upphör samt förslag om att ersätta
bostadsfinansieringssystemet med ett av bottenlåneinstituten administrerat
kreditgarantisystem.

Ett sådant nytt finansieringssystem innebär att den olikhet i subventionsgraden
som finns mellan nyproduktionen av egnahem och befintliga
sådana i princip kommer att upphöra. Därmed finns inte heller anledning
att införa speciella låneregler för förvärv av befintliga egnahem.

Med hänvisning till vad nu anförts avstyrker utskottet motion 392 (c).

21. Statligt stöd för finansiering av gatukostnader (mom. 26)

Kjell Mattsson och Birgitta Hambraeus (båda c) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 32 som börjar ”Inte heller”
och slutar ”ny plan- och bygglag” bort lyda:

Utskottet delar vad i motion 2152 (c) förordats om att för småhus lån till
investeringar i det vatten- och avloppssystem som behövs för fastigheten
skall kunna beviljas enligt de regler som kommer att gälla för lån till
gatukostnader. Som motionärerna anför kan en lånemöjlighet för vattenoch
avloppsinvesteringar vara mycket motiverad. Riksdagen bör genom
en anslutning till yrkande 11 i motionen som sin mening ge regeringen till
känna vad utskottet nu anfört,

dels utskottet under 26 bort hemställa

26. beträffande statligt stöd för finansiering av gatukostnader att
riksdagen med anledning av vad i regeringsprotokollet och i
motion 1984/85:2152 yrkande 11 föreslagits samt med avslag
på motion 1984/85:2150 som sin mening ger regeringen till
känna utskottet anfört.

22. Hyresrabatter (mom. 27)

Kjell Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson
(m), Birgitta Hambraeus (c), Kerstin Ekman (fp) och Erik Olsson (m)
anser att

BoU 1984/85:13

dels den del av utskottets betänkande på s. 33 som börjar med "Med
undantag” och slutar ”inte tillstyrkas” bort lyda:

Redan i samband med riksdagsbeslutet hösten 1982 om införande av de
temporära stimulansåtgärderna i form av statsbidrag för hyresrabatter och
hyresförlustgarantilån restes invändningar mot regeringsförslaget i motioner
m, c och fp. Därvid anfördes att eventuella stimulansåtgärder avseende
bostadsbyggandet borde ges en inriktning som innebär att produktionen
kommer att avse bostäder som verkligen efterfrågas. Även om statsbidrag
för hyresrabatter såvitt avser den nyproduktion som påbörjas efter utgången
av år 1984 upphört och i allt väsentligt även i vad avser rabatterna vid
ombyggnad finns anledning hävda att statsbidragsgivningen avseende
utgående rabatter upphör vid halvårsskiftet år 1985. Detta innebär en
minskning på räntebidragsanslaget om 500 milj. kr. för nästa budgetår.
Anslagsfrågan behandlas nedan.

Utskottet bör med anslutning till förslagen i motionerna 2152 (c) yrkande
7 och 2801 (fp) yrkande 25 som sin mening ge regeringen till känna vad
utskottet anfört.

dels utskottet under 27 bort hemställa

27. beträffande hyresrabatter att riksdagen med anledning av motionerna
1984/85:2152yrkande 7 samt 2801 yrkande25 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

23. Hyresförlustgaranti (mom. 28)

Kjell Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson
(m), Birgitta Hambraeus (c), Kerstin Ekman (fp) och Erik Olsson (m)
anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 33 som börjar ”Inte heller”
och slutar ”av statsmakterna” bort lyda:

Utskottet har ovan anslutit sig till uppfattningen att statsbidrag till
hyresrabatter och hyresförlustgarantilån inte bör lämnas efter halvårsskiftet
år 1985.

I vad rör hyresförlustgarantilånen innebär utskottets ställningstagande
en anslutning till motionerna 2139 (m) yrkande 2 och 2801 (fp) yrkande 21
båda yrkandena såvitt nu är i fråga.

dels utskottet under 28 bort hemställa

28. beträffande hyresförlustgaranti att riksdagen med anledning av
motionerna 1984/85:2139 yrkande 2 samt 2801 yrkande 21
båda yrkandena såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

BoU 1984/85:13

24. Ränte- och amorteringsfria lån (morn. 29)

Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 33 som börjar ”Utskottet har”
och slutar ”470 (vpk) yrkande 2” bort lyda:

De allmännyttiga bostadsföretagen har genom sin karaktär och genom
sin verksamhet kommit att spela en helt omistlig roll som ett led i en social
bostadspolitik. Det är mot bakgrund härav nödvändigt att stärka dessa
företags ställning och härigenom förhindra att den sociala bostadspolitiken
urholkas och försämras. Utan ett statligt stöd till dessa företag finns det
enligt utskottets mening stor risk för ökad trångboddhet, sämre och dyrare
bostäder samt en utarmad boendemiljö för de grupper i samhället som
allra bäst behöver en förbättring.

Ett ökat statligt stöd till de allmännyttiga bostadsföretagen är den enda
realistiska vägen att snabbt åstadkomma ett stopp för hyreshöjningar och
skapa ökad rättvisa på bostadsmarknaden. Ränte- och amorteringsfria lån
till allmännyttan kan stoppa hyresökningar i såväl nybyggda som äldre
lägenheter. Genom bruksvärdebestämmelserna i hyreslagen medför de
föreslagna lånen lägre hyror även för boende hos privata hyresvärdar.
Härigenom hindras också privata hyresvärdar att göra ökade vinster på
hyresgästernas bekostnad.

Vad utskottet ovan anfört innebär en anslutning till vad i motion 470
(vpk) yrkande 2 föreslagits.

dels utskottet under 29 bort hemställa

29. beträffande ränte- och amorteringsfria lån att riksdagen med
bifall till motion 1984/85:470 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

25. Avveckling av ROT-programmet (mom. 30)

Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Kerstin
Ekman (fp) och Erik Olsson (m) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 34 börjar ”1 samband”
och på s. 35 slutar ”2801 (fp) yrkande 2” bort lyda:

Vid sin behandling år 1984 av motioner m och fp om avveckling av
bostadsförbättringsprogrammet anfördes reservationsvis följande (BoU
1983/84:23 s. 54).

Riksdagen behandlade hösten 1983 (BoU 1983/84:11) ett regeringsförslag
om ett bostadsförbättringsprogram. 1 samband härmed behandlades
partimotioner (m), (fp) om avslag på regeringens förslag. Utskottet konstaterar
att vad i dessa motioner anförts som motiv för avslag på programmet

BoU 1984/85:13

fortfarande äger giltighet och att dessa motiv snarast vunnit i styrka under
den korta tid programmet varit i kraft.

Det finns sålunda all anledning anta att sysselsättningseffekterna av
programmet blir väsentligt lägre än vad regeringen förmodade eller helt
uteblir. Vidare är finansieringsbestämmelserna som är en förutsättning för
programmet i många fall så otillfredsställande att det finns skäl hävda att
de inte utgör ett incitament för den av regeringen önskade bostadsförbättringsverksamheten.

Vidare vill utskottet erinra om vad i reservationer (m), (fp) till det ovan
nämnda betänkandet anfördes om att en bostadsproduktion grundad på
fri konkurrens på lika villkor är en förutsättning för en sund och effektiv
bostadsmarknad samt att ytterligare planering och reglering inte är den
väg som bör väljas för att nå en ökad reparations- och ombyggnadsverksamhet
av våra bostäder.

Utskottet vidhåller vad ovan anförts och föreslår att riksdagen med
anledning av motion 2801 (fp) yrkande 2 som sin mening ger regeringen
till känna om avveckling av ROT-programmet. En anslutning till detta
yrkande innebär också att utskottet delar vad i motion 2707 (m) motionsledes
anfört om avveckling av programmet.

dels utskottet under 30 bort hemställa

30. beträffande avveckling av ROT-programmet att riksdagen med
anledning av motion 1984/85:2801 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

26. Avskaffande av hissbidraget (mom. 32)

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Erik Olsson (alla m)
anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 37 som börjar ”Av vad” och
slutar ”Motionsyrkandet avstyrks” bort lyda:

Ovan har utskottet framfört uppfattningen att bostadsförbättringsprogrammet
bör avskaffas. Inom ramen för programmet utgår statsbidrag till
installation av hiss i flerbostadshus. Bidraget är så konstruerat att ett
kommunalt bidrag är en förutsättning för att statsbidraget skall utgå. Det
finns enligt utskottets uppfattning anledning inte bara ur statsfinansiell
utan även ur kommunalekonomisk synpunkt att hävda att hissbidraget
skall upphöra. Bidraget bör upphöra fr. o. m. den 1 juli 1985, vilket innebär
att anslaget till Viss bostadsförbättringsverksamhet kan minska med 75
milj. kr. nästa budgetår. Motion 2139 (m) yrkande 9 tillstyrks sålunda.

dels utskottet under 32 bort hemställa

32. beträffande avskaffande av hissbidraget att riksdagen med bifall
till motion 1984/85:2139 yrkande 9 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

BoU 1984/85:13

27. ROT-program för offentliga byggnader (moni. 33)

Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 37 som börjar ”Den av” och
slutar ”i motionen" bort lyda:

I budgetpropositionen (bil. 13 s. 87) anför föredragande statsrådet att en
betydande eftersläpning beträffande kommunernas och landstingskommunernas
underhålls- och förbättringsverksamhet kan konstateras. Bostadsutskottet
delar denna uppfattning. Det finns i dag ett eftersatt underhåll
i ett stort antal offentliga byggnader. Det gäller bl. a. skolor, sjukhus,
bibliotek, barnstugor, idrottsanläggningar, förvaltningsbyggnader, vattenoch
avloppsanläggningar, broar, gator och vägar. Att föredragande statsrådet
mot bakgrund härav aviserar att kommunernas möjligheter att planera
och genomföra en utökad ROT-verksamhet kan behöva ses över är
enligt bostadsutskottets mening positivt. Dock behövs ytterligare initiativ
tas. En översyn — hur heltäckande och noggrann den än må vara — kan
inte lösa de allvarliga problem kommunerna har att brottas med på detta
område.

Det ovan redovisade eftersatta underhållet m. m. representerar en stor
och viktig sysselsättningspotential främst inom byggnads- och byggnadsmaterielindustrin.
Denna potential måste enligt bostadsutskottets mening
tas till vara. Det är varken rimligt eller möjligt att begära att kommunerna
ensamma skall svara för finansieringen. Staten bör därför ta sitt ekonomiska
ansvar genom att utvidga det tioåriga bostadsförbättringsprogrammet
till att omfatta också åtgärder i kommunala byggnader och anläggningar
m. m. Enligt bostadsutskottets mening är detta dessutom en förutsättning
för att insatserna skall få en kontinuitet och varaktighet som gör
att bl. a. de eftersträvade sysselsättningseffekterna uppnås.

Vad utskottet med anledning av motion 470 (vpk) yrkande 1 anfört om
ett ROT-program för offentliga byggnader bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.

dels utskottet under 33 bort hemställa

33. beträffande ROT-program för offentliga byggnader att riksdagen
med bifall till motion 1984/85:470 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

28. Program för underhåll och förnyelse av kommunernas va-nät (mom. 34)

Kjell Mattsson (c), Birgitta Hambraeus (c) och Tore Claeson (vpk) anser

att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 37 börjar ”Enligt vad”

och på s. 38 slutar ”får avvaktas” bort lyda:

BoU 1984/85:13

Samhällets basinvesteringar — den s. k. infrastrukturen — har kommit
att få allt större betydelse för den ekonomiska utvecklingen och för miljön.
Under 1970-talet fick samhällsbyggandet starkare inriktning på underhåll
och förnyelse än tidigare. Det gällde t. ex. bostadsbyggandet, vägnätet och
telenätet.

Ett mindre uppmärksammat område är vatten- och avloppssystemet i
många tätorter. I Sverige finns va-system av mycket varierande ålder. I dag
— då avloppsnätet i våra tätorter i princip är färdigbyggt — är drygt
hälften av avloppsnätet byggt i mitten av 1960-talet eller senare. Den
sårbaraste delen av avloppsledningarna som till 85 % består av betongrör
är mer än 20 år gamla. Betongrören har en begränsad livslängd. Nästan
alla äldre rör av betong läcker i fogarna. Dessutom finns det ofta sprickor
i rörsystemen. Läckage från och till avloppssystem medför inte sällan
erosion i omgivande markskikt och till följd därav sättningar i vägar och
gator.

Förnyelse av de äldre systemen är kostnadskrävande medan underhållskostnaden
sjunker på grund av de nya materialens större hållbarhet. Bristande
underhåll av va-näten innebär slöseri med vattenresurserna och
läckage som menligt kan påverka grundvattnet.

Värdet på det svenska va-nätet har uppskattats till ca 150—200 miljarder
kronor. Nuvarande renoveringstakt om 150 milj. kr. per år är orimligt låg.

Ett målmedvetet åtgärdsprogram för att undanröja ett framtida sammanbrott
av va-nätet skulle kunna innebära att man inriktar sig på att fram
till år 2000 förnya det va-nät som anlagts före år 1965. Ett sådant program
skulle ha betydande sysselsättningseffekt. Beräkningar finns som innebär
att ca tiotusen arbetstillfällen kan skapas vid årliga investeringar i va-nätet
om ca 3 miljarder kronor.

En inventering i kommunerna för att klarlägga behovet av underhåll i
va-nätet föreslås i motion 2675 (c). I en sådan inventering måste klarläggas
hur ekonomiskt utrymme för insatserna skall skapas. Genom revidering av
va-taxorna bör det vara möjligt att skapa kommunalekonomiskt utrymme
för reinvesteringar i va-nätet.

Mot bakgrund av vad ovan anförts om behovet av underhåll och förnyelse
av va-näten bör riksdagen ge sin anslutning till motion 2675 (c) och
hos regeringen begära förslag till ett långsiktigt program i syfte att säkerställa
att detta underhållsarbete förverkligas.

dels utskottet under 34 bort hemställa

34. beträffande program för underhåll för förnyelse av kommunernas
va-när att riksdagen med anledning av motion 1984/
85:2675 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

BoU 1984/85:13

29. ROT-program vid folkhögskolorna (mom. 35, motiveringen)

Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Kerstin
Ekman (fp) och Erik Olsson (m) anser att den del av utskottets betänkande
på s. 38 som börjar ”ROT-programmet omfattar” och slutar ”motion 2668
(vpk)” bort lyda:

Utskottet har ovan föreslagit att ROT-programmet avvecklas. Skäl saknas
därför att i sak överväga vad i motion 2668 (vpk) föreslagits om att
ROT-programmet skulle utvidgas till att omfatta även folkhögskolorna.

30. ROT-program vid folkhögskolorna (mom. 35)

Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 38 som börjar ”ROT-programmet
omfattar” och slutar ”motion 2668 (vpk)” bort lyda:

Landets folkhögskolor disponerar ett omfattande lokalbestånd som i
betydande omfattning består av äldre lokaler. Detta har medfört att lokalerna
i många fall är i behov av underhålls- och renoveringsåtgärder, vilket
bl. a. har bekräftats genom en enkät till de s. k. rörelsefolkhögskolorna.
Samtidigt saknas emellertid i stor utsträckning resurser att genomföra
erforderliga åtgärder.

För att inte riskera bestående skador på folkhögskolornas lokaler fordras
i många fall omedelbara åtgärder. Det är enligt utskottets mening
rimligt att ROT-programmet utvidgas till att omfatta även folkhögskolorna.
Ett statligt stöd bör enligt utskottets mening sålunda införas för underhålls-
och tillbyggnadsarbeten vid folkhögskolorna. Åtgärder i lokalbeståndet
kan därmed kombineras med åtgärder i folkhögskolornas personal-
och elevbostäder som redan omfattas av ROT-programmet.

Vad utskottet nu anfört talar enligt bostadsutskottets mening för att
bostadsförbättringsprogrammet bör utvidgas till att omfatta folkhögskolornas
hela lokalbestånd i enlighet med förslaget i motion 2668 (vpk). För
en sådan vidgning talar också starka sysselsättningsskäl inte minst mot
bakgrund av att folkhögskolorna ofta är belägna i bygder där arbetstillgången
för byggnadsarbetare är begränsad.

Vad utskottet med anledning av motion 2668 (vpk) anfört bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottet under 35 bort hemställa

35. beträffande ROT-program vid folkhögskolorna att riksdagen
med bifall till motion 1984/85:2668 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

BoU 1984/85:13

31. Kommersiella lokaler i samband med ROT-verksamheten (mom. 36,
motiveringen)

Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Kerstin
Ekman (fp) och Erik Olsson (m) anser att den del av utskottets betänkande
på s. 38 som börjar ”Utskottet vill” och slutar ”pågående utredningsarbete”
bort lyda:

Vad i motion 1133 (s) föreslagits om kommersiella lokaler i samband
med ROT-verksamheten avstyrks av utskottet med hänvisning till att utskottet
ovan förordat att ROT-programmet bör avvecklas.

32. Dispens från kravet på avsättning till konsolideringsfond (mom. 37)

Kjell Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m). Bertil Danielsson
(m). Birgitta Hambraeus (c), Kerstin Ekman (fp) och Erik Olsson (m)
anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 38 som börjar ”Utskottet
vidhåller” och slutar ”avstyrks sålunda” bort lyda:

En stor majoritet av riksdagen beslöt på förslag av bostadsutskottet i
december 1983 godkänna ett regeringsförslag om att de allmännyttiga
bostadsföretagen vid sidan av sitt grundkapital inrättade en särskild konsolideringsfond
som skulle uppgå till minst 2 % av det fastighetskapital
företaget förvaltar. Den fondavsättning som nyligen påbörjats är värdefull.
Utskottet vidhåller denna sin uppfattning. Skäl saknas sålunda att
dispensera från avsättningskravet. Enligt utskottets uppfattning måste det
anses vara av allmänt intresse att de allmännyttiga bostadsföretagen har
tillräcklig soliditet för att bevara sin ekonomiska handlingsfrihet.

Enligt utskottets mening bör sålunda dispensmöjligheten beträffande
avsättning till konsolideringsfond under år 1985 avskaffas. Utskottet ansluter
sig sålunda till motion 2801 (fp) yrkande 17.

dels utskottet under 37 bort hemställa

37. beträffande dispens från kravel på avsättning till konsolideringsfond
att riksdagen med anledning av motion 1984/85:2801
yrkande 17 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

33. Avveckling av reparationslångivningen (mom. 38)

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Erik Olsson (alla m)
anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 38 som börjar ”Av vad” och

slutar ”Motionsyrkandet avstyrks” bort lyda:

BoU 1984/85:13

Den reparationslångivning som ännu pågår bör avvecklas vid halvårsskiftet
1985.

Utskottet tillstyrker sålunda motion 2139 (m) yrkande 2 såvitt nu är i
fråga.

dels utskottet under 38 bort hemställa

38. beträffande avveckling av reparationslångivningen att riksdagen
med anledning av motion 1984/85:2139 yrkande 2 såvitt nu är
i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

34. Tilläggslån för ändrad lägenhetssammansättning (morn. 40)

Kjell Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson
(m), Birgitta Hambraeus (c), Kerstin Ekman (fp) och Erik Olsson (m)
anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 39 börjar ”Enligt utskottets”
och på s. 40 slutar ”i fråga avstyrks” bort lyda:

Vid bostadsutskottets behandling (BoU 1983/84:11) av ROT-programmet
anfördes i motioner att tilläggslån för ändrad lägenhetssammansättning
inte skulle få medges.

Ansvaret för eventuella behov av förändringar av lägenhetssammansättningen
får anses åvila fastighetsägarna. Det kan inte i en konkurrenssituation
anses angeläget att tilläggslån skall utgå för detta ändamål.

Riksdagen bör med anledning av motionerna 2139 (m) yrkande 7 och
2801 (fp) yrkande 23 båda yrkandena såvitt nu är i fråga som sin mening
ge regeringen till känna vad nu anförts. Möjligheten att erhålla tilläggslån
för ändrad lägenhetssammansäjtning bör avskaffas vid utgången av innevarande
budgetår.

dels utskottet under 40 bort hemställa

40. beträffande tilläggslån för ändrad lägenhetssammansättning att
riksdagen med anledning av motionerna 1984/85:2139 yrkande
7 och 2801 yrkande 23 båda yrkandena såvitt nu är i fråga
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

35. Beslutsramen för tilläggslån (mom. 41)

Kjell Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson
(m), Birgitta Hambraeus (c) och Erik Olsson (m) anser — under
förutsättning av bifall till reservation 34 — att

dels den del av utskottets betänkande på s. 40 som börjar ”Även vad” och

slutar ”förslag tillstyrks” bort lyda:

BoU 1984/85:13

Utskottet har ovan förordat att tilläggslån inte skall medges för ändrad
lägenhetssammansättning. Utskottet föreslår att därvid frigjord del av
beslutsramen för tilläggslån tillförs delramen för beslut om tilläggslån till
grundförstärkningsåtgärder. Genom en sådan omfördelning bör det bli
möjligt att ramen för tilläggslån för grundförstärkning kan öka med ca 20
milj. kr.

Detta ställningstagande innebär en anslutning till motion 2139 (m)
yrkande 7 såvitt nu är i fråga.

dels utskottet under 41 bort hemställa

41. beträffande beslutsramen för tilläggslån att riksdagen med bifall
till motion 1984/85:2139 yrkande 7 såvitt nu är i fråga samt
med anledning av regeringens förslag och motion 1984/
85:2801 yrkande 23 såvitt nu är i fråga medger att beslut om
tilläggslån som avser åtgärder för att avhjälpa byggskador och
byggfel eller grundförstärkning får meddelas inom en ram av
60 000 000 kr. för år 1985 och preliminärt inom en ram av
30 000 000 kr. för första halvåret 1986,

36. Beslutsramen för tilläggslån (mom. 41)

Kerstin Ekman (fp) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 40 som börjar ”Även vad” och
slutar ”förslag tillstyrks” bort lyda:

Utskottet har ovan förordat att tilläggslån för ändrad lägenhetssammansättning
inte beviljas efter utgången av innevarande budgetår.

Oavsett om tilläggslån kommer att beviljas för ändrad lägenhetssammansättning
bör beslutsramen minskas med 20 milj. kr. för år 1985 och
med 10 milj. kr. för 1986.

Motion 2801 (fp) yrkande 23 tillstyrks såvitt nu är i fråga.

dels utskottet under 41 bort hemställa

41. beträffande beslutsramen för tilläggslån att riksdagen med bifall
till motion 1984/85:2801 yrkande 23 såvitt nu är i fråga samt
med anledning av regeringens förslag och motion 1984/
85:2139 yrkande 7 såvitt nu är i fråga medger att beslut om
tilläggslån som avser åtgärder för att avhjälpa byggskador och
byggfel eller grundförstärkning får meddelas inom en ram av
40 000 000 kr. för år 1985 och preliminärt inom en ram av
20 000 000 kr. för första halvåret 1986,

37. överskridande av ramarna för tilläggslån av sysselsättningsskäl (mom.
44)

Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Kerstin
Ekman (fp) och Erik Olsson (m) anser att

Boll 1984/85:13

dels den del av utskottets betänkande på s. 40 som börjar "Vad i” och
slutar ”av utskottet” bort lyda:

I betänkandet BoU 1984/85:11 behandlades anslag till allmänna samlingslokaler.
1 detta sammanhang behandlade utskottet motionerna 2139
(m) och 2801 (fp) i vilka föreslogs att riksdagen skulle avslå ett regeringsförslag
om att vissa beslutsramar skulle få överskridas om det behövdes av
sysselsättningsskäl.

I en reservation från m- och fp-ledamöterna i bostadsutskottet anfördes
därvid följande.

Det har under senare år blivit allt vanligare att regeringen begär riksdagens
bemyndigande att få vidga vissa ramar av sysselsättningsskäl. Detta
betyder enligt utskottets uppfattning att riksdagen på ett oacceptabelt sätt
frånsäger sig möjligheten att pröva stödgivningens totala omfattning och
ibland också inriktning. Inte minst när det gäller stödet till de allmänna
samlingslokalerna har de av sysselsättningsskäl vidtagna ramvidgningarna
fått en sådan omfattning att de beloppsmässigt ofta vida överstiger de
ordinarie och av riksdagen fastställda ramarna för resp. budgetår. Denna
beslutsordning bör enligt utskottets uppfattning upphöra. I den mån ramvidgningar
kan komma att aktualiseras av sysselsättningsskäl eller av
andra skäl bör förslag härom i vanlig ordning underställas riksdagen.
Endast härigenom ges riksdagen möjlighet att förutsättningslöst pröva
långivningens omfattning.

Vad ovan anförts äger giltighet även vad beträffar överskridande av
ramarna för tilläggslån av sysselsättningsskäl.

Utskottet tillstyrker motion 2319 (m) yrkande 19 såvitt nu är i fråga och
avstyrker regeringens förslag om ramöverskridande av sysselsättningsskäl.

dels utskottet under 44 bort hemställa

44. beträffande överskridande av ramarna för tilläggslån av sysselsättningsskäl
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2319
yrkande 19 såvitt nu är i fråga och med avslag på vad i regeringsprotokollet
föreslagits inte medger att ramarna under 41
och 42 får överskridas av sysselsättningsskäl,

38. Beslut om vissa ombyggnadslån (mom. 45)

Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Kerstin
Ekman (fp) och Erik Olsson (m) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 40 börjar ”1 budgetpropositionen"
och slutar "budgetåret 1985/86” bort lyda:

Utskottet har tidigare (CU 1979/80:1 y s. 7) anfört att grunderna för de
regler som gäller för räntebidrag till lokaler bör vara att lokalerna har till
ändamål att förse de boende inom ett bostadsområde med varor och
tjänster. Ett klart behov av lokalerna har också krävts. Utifrån denna

6 Riksdagen 1984/85. 19 sami. Nr 13

BoU 1984/85:13

grundläggande principiella ståndpunkt har företrädare för m och fp motsatt
sig såväl införandet av de särskilda lokallånen som därpå följande
ramvidgningar m. m. 1 dessa sammanhang har också framhållits att de
särskilda lokallånen snedvrider konkurrensförhållandena mellan subventionerade
och icke subventionerade lokaler beroende på om lokalerna
ligger i ett område med lediga lägenheter eller inte.

Vad ovan anförts äger enligt bostadsutskottets mening alltjämt i hög
grad giltighet. Utskottet har mot bakgrund härav inte funnit skäl föreslå
riksdagen att tillstyrka regeringens förslag om ram förbudgetåret 1985/86.
Långivning bör upphöra vid halvårsskiftet 1985. Utskottet tillstyrker motion
2139 (m) yrkande 2 såvitt nu är i fråga.

dels utskottet under 45 bort hemställa

45. beträffande beslut om vissa ombyggnadslån att riksdagen med
bifall till motion 1984/85:2139 yrkande 2 såvitt nu är i fråga
och med avslag på regeringens förslag inte medger att beslut för
ombyggnad av bostadslägenheter till lokaler får meddelas under
budgetåret 1985/86,

39. S. k. miljöbidragslån (mom. 46)

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Erik Olsson (alla m)
anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 41 som börjar "Också möjligheterna”
och slutar ”avstyrks därför” bort lyda:

Som anförs i motion 2139 (m) bör boendemiljöbidragen avskaffas. Denna
fråga behandlar utskottet nedan.

Inte heller bör de s. k. miljöbidragslånen finnas kvar efter halvårsskiftet
1985. De förändringar av boendemiljöerna som kan behöva vidtas får
finansieras av fastighetsägarna.

Vad i motion 2139 (m) yrkande 2 såvitt nu är i fråga föreslagits tillstyrks
av utskottet.

dels utskottet under 46 bort hemställa

46. beträffande s. k. miljöbidragslån att riksdagen med bifall till
motion 1948/85:2139 yrkande 2 såvitt nu är i fråga som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

40. Bidrag till vissa ombyggnadsåtgärder (mom. 47)

Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Kerstin
Ekman (fp) och Erik Olsson (m) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 41 som börjar ”Utskottet

delar” och slutar ”nu anförts” bort lyda:

BoU 1984/85:13

Nedan behandlar utskottet i anslutning till frågan om boendemiljöbidragen
motioner om att bidragsgivningen till åtgärder i bostadsområden
med stor andel outhyrda lägenheter skall avskaffas. Utan att nu föregripa
behandlingen av dessa motioner anser utskottet att riksdagen inte bör
medge att den befintliga ramen får utnyttjas även under nästa budgetår.

Bidragsgivningen bör snarast upphöra. De bostadsföretag för vilka bidragsgivningen
avsetts måste själva ta ansvar för fattade beslut och söka
finna varaktiga lösningar för framtiden.

Med det anförda tillstyrks motionerna 2139 (m) yrkande 6 samt 2801 (fp)
yrkandena 26 och 29, det sistnämnda yrkandet såvitt nu är i fråga.

dels utskottet under 47 bort hemställa

47. beträffande bidrag lill vissa ombyggnadsåtgärder att riksdagen
med bifall till motionerna 1984/85:2139 yrkande 6 samt 2801
yrkandena 26 och 29, det sistnämnda yrkandet såvitt nu är i
fråga avslår regeringens förslag beträffande möjligheten att
under budgetåret 1985/86 få ta i anspråk ej utnyttjad del av
ramen förbudgetåret 1984/85,

41. Hyresförlustlån (mom. 48)

Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 41 som börjar "Sedan hyresförlustlångivningen”
och slutar "avstyrks därför” bort lyda:

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion 470 läggs fram flera förslag
som syftar till att stärka de allmännyttiga bostadsföretagens ställning.
Utskottet har ovan behandlat ett förslag om ränte- och amorteringsfria lån
till de allmännyttiga företagen. Med hänvisning till vad utskottet i samband
härmed anfört bl. a. om de allmännyttiga bostadsföretagens roll i en
social bostadspolitik tillstyrks motion 470 (vpk) även i vad avser ett återinförande
av hyresförlustlångivningen till de allmännyttiga bostadsföretagen.

Problemen med outhyrda lägenheter har sin huvudsakliga grund i situationen
på arbetsmarknaden och de orimligt höga hyrorna. Det är enligt
bostadsutskottets mening inte rimligt att de allmännyttiga bostadsföretagen
och därigenom deras hyresgäster ensamma skall svara för uppkomna
hyresförluster.

Med hänvisning till vad utskottet nu anfört bör hyresförlustlångivningen
återinföras till de allmännyttiga bostadsföretagen i enlighet med förslaget
i motion 470 (vpk) yrkande 3.

dels utskottet under 48 bort hemställa

48. beträffande hyresförlustlån att riksdagen med bifall till motion
1984/85:470 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

BoU 1984/85:13

42. Eftergift av hyresförlustlån (moni. 49)

Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m). Kerstin
Ekman (fp) och Erik Olsson (m) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 41 som börjar ”Sorn framgått”
och slutar ”och kommunerna” bort lyda:

Statsutgifternas omfattning och inriktning måste prövas noga. Som
framgått ovan upphörde hyresförlustlångivningen vid utgången av år
1980. Enligt utskottets uppfattning bör möjligheten att få eftergift avskaffas
vid utgången av innevarande budgetår. Därigenom finns möjlighet att
för nästa budgetår förstärka statsbudgeten med 60 milj. kr.

Utskottet tillstyrker med det anförda motion 2801 (fp) yrkande 27.

dels utskottet under 49 bort hemställa

49. beträffande eftergift av hyresförlustlån att riksdagen med bifall
till motion 1984/85:2801 yrkande 27 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

43. Ram för boendemiljöbidrag m. m. (mom. 50—52)

Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Kerstin
Ekman (fp) och Erik Olsson (m) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 42 som börjar ”Bidragsgivningen
avseende” och på s. 43 slutar ”motionärerna föreslår”,

dels den del av utskottets betänkande som på s. 43 börjar ”Även enligt”
och på s. 44 slutar ”yrkande avstyrks”,

dels den del av utskottets betänkande på s. 44 som börjar ”Utskottet
delar” och slutar ”hänvisning härtill" bort lyda:

Bidragen till förbättring av boendemiljön samt till områden med stor
andel outhyrda lägenheter bör upphöra. Nya bidrag bör inte beviljas efter
den 30 juni 1985.

Förbättringar av boendemiljön ökar ett bostadsområdes attraktionsvärde.
Är miljöförbättringen motiverad är det ofta företagsekonomiskt lönsamt
att vidta den. Då kommer den till stånd utan statliga medel. Är
satsningen inte företagsekonomiskt motiverad bör den över huvud taget
inte förverkligas.

Inte heller bör bidrag utgå för bostadsområden med stor andel outhyrda
lägenheter. Den yttersta konsekvensen för bostadsföretag med många
tomma lägenheter och därför med stor skuldbörda kan vara att dessa
företag rekonstrueras. I detta sammanhang kan det vara aktuellt att överväga
en övergång från hyresrätt till bostadsrätt.

Den inställning som utskottet nu givit uttryck för innebär en anslutning
till motionerna 2139 (m) yrkande 10 och 2801 (fp) yrkande 29, det sist -

BoU 1984/85:13

nämnda yrkandet såvitt nu är i fråga. Yrkande 12 i motion 2152 (c) om en
femårig avvecklingstid är delvis tillgodosett.

Det nu anförda innebär att motion 2139 (m) yrkande 19 såvitt nu är i
fråga om att vidgning av ramar av sysselsättningsskäl inte skall medges inte
längre är aktuellt.

Regeringens förslag om ramens storlek, om möjligheter till ramvidgning
liksom motionerna 2140 (s) och 2683 (vpk) avstyrks sålunda.

dels utskottet under 50—52 bort hemställa

50—52. beträffande ram för boendemiljöbidrag m. m. att riksdagen
med bifall till motionerna 1984/85:2139 yrkande 10, 2801 yrkande
29 det sistnämnda yrkandet såvitt nu är i fråga och med
anledning av motion 1984/85:2152 yrkande 12 samt med avslag
på regeringens förslag och motionerna 1984/85:2139 yrkande 19
såvitt nu är i fråga, 2140 yrkande 2 och 2683 inte medger att
beslut om bidrag till förbättring av boendemiljön samt bidrag till
åtgärder i områden med stor andel outhyrda lägenheter får beviljas
under budgetåret 1985/86,

44. Ram för boendemiljöbidrag m. m. (mom. 50)

Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 43 som börjar "Utskottet
delar” och slutar "rämens omfattning” bort lyda:

Bostadsutskottet delar den i vänsterpartiet kommunisternas partimotion
2683 framförda uppfattningen att det är både viktigt och nödvändigt att de
boendes inflytande över boendemiljön stärks och förbättras. Reglerna om
ett reellt boendeinflytande som förutsättning för boendemiljöbidrag i vissa
fall är därför ett steg i rätt riktning. Genom tillkomsten av dessa regler har
ansökningarna om boendemiljöbidrag kommit att utarbetas i samarbete
eller i samråd mellan de boende och fastighetsägarna.

Det är enligt bostadsutskottets mening viktigt att den verksamhet kring
boendemiljöns utformning som nu kommit igång på många håll inte
begränsas av brist på medel. En tillstyrkan av regeringens förslag till ramar
för boendemiljöbidragen skulle emellertid leda till att verksamheten i det
närmaste skulle komma att upphöra. Redan i dag kan de inneliggande
ansökningarna om boendemiljöbidrag beräknas uppgå till ett belopp av
270 milj. kr. Detta betyder att väntetiderna för bidrag med nuvarande
ramtilldelning blir orimligt långa. De ansökningar med förslag till förbättringar
av den egna boendemiljön som de boende och fastighetsägarna
gemensamt arbetat fram kan därmed bli liggande på bostadsstyrelsen i
flera år i brist på medel. Det är mot bakgrund härav helt förståeligt att det
har blivit allt svårare att skapa ett intresse och ett engagemang kring dessa
frågor.

BoU 1984/85:13

Med hänvisning till vad utskottet ovan anfört bör enligt utskottets mening
ramen för boendemiljöbidrag höjas med 270 milj. kr. för budgetåret
1985/86 i enlighet med förslaget i motion 2683 (vpk). Denna ramvidgning
får därmed inte tolkas som att alla ansökningar med automatik skall
beviljas. Sedvanlig prövning av ansökningarna skall naturligtvis ske. Ramvidgningen
skall enligt utskottets uppfattning i stället ses som ett uttryck
för det stora behov av miljöförbättringar som finns i många bostadsområden.
Samtidigt manifesteras genom ramvidgningen den positiva inställningen
till ett ökat boendeinflytande som bör vägleda boendemiljöförbättringarna.

Regeringen föreslår att en gemensam ram skall fastställas för beslut om
bidrag till förbättring av boendemiljön samt för stöd till åtgärder i områden
med stor andel outhyrda lägenheter. Utskottet tillstyrker regeringsförslaget
i denna del. Däremot bör enligt utskottets mening den gemensamma
ramen räknas upp i förhållande till regeringsförslaget. Till den del ramen
avser boendemiljöbidragen har skälen härför redovisats ovan. I vad ramen
avser stöd till åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter
vill utskottet anföra följande.

Det statliga stödet till åtgärder i områden med outhyrda lägenheter har
visat sig fylla ett stort och viktigt behov. Det är enligt bostadsutskottets
mening därför betydelsefullt att detta stöd även fortsättningsvis kan utgå
i sådan omfattning att åtgärder kan vidtas i de områden som kan bli
aktuella. Bostadsutskottet vill, i enlighet med vad som anförs i vänsterpartiet
kommunisternas partimotion 2683, i detta sammanhang peka på vikten
av att den del av stödet som avser odlingslotter och koloniträdgårdar inte
begränsas till vissa bostadsområden. Inte heller är det enligt utskottets
mening motiverat att som villkor för stöd kräva att kommunen bidrar med
ett minst lika stort belopp som det statliga bidraget. Bostadsutskottet ställer
sig bakom förslaget i motionen om att stödet till åtgärder i bostadsområden
med stor andel outhyrda lägenheter bör beräknas till 90 milj. kr. för
budgetåret 1985/86.

Vad utskottet ovan anfört innebär sammanfattningsvis att den gemensamma
ramen för boendemiljöbidrag och stöd till åtgärder i områden med
outhyrda lägenheter bör fastställas till 360 milj. kr. för budgetåret 1985/86
i enlighet med förslaget i motion 2683 (vpk). Härav skall 270 milj. kr. avse
boendemiljöstödet och 90 milj. kr. stödet till åtgärder i bostadsområden
med stor andel outhyrda lägenheter.

dels utskottet under 50 bort hemställa

50. beträffande ram för boendemiljöbidrag m. m. att riksdagen med
bifall till motion 1984/85:2683 och med anledning av regeringens
förslag samt med avslag på motionerna 1984/85:2139 yrkande
10 och 2801 yrkande 29 det sistnämnda yrkandet såvitt
nu är i fråga medger att beslut om bidrag till förbättring av

BoU 1984/85:13

boendemiljön samt bidrag till åtgärder i områden med stor
andel outhyrda lägenheter får meddelas inom en gemensam
ram av 360 000 000 kr. under budgetåret 1985/86,

45. Femårig avvecklingsperiod av boendemiljöbidragen m. m. (mom. 51 och
52)

Kjell Mattsson och Birgitta Hambraeus (båda c) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 43 som börjar ”Utskottet
delar” och slutar ”motionärerna föreslår”,

dels den del av utskottets betänkande på s. 43 som börjar ”Även enligt”
och på s. 44 slutar ”yrkande avstyrks”,

dels den del av utskottets betänkande på s. 44 som börjar ”Utskottet
delar” och slutar ”hänvisning härtill” bort lyda:

Boendemiljöbidragsgivningen tillkom främst för att göra många av de
bostadsområden som tillkom under miljonprogrammets tid mer attraktiva.
Bidragsgivningen som varit värdefull får emellertid nu anses ha fyllt sin
viktigaste uppgift. Skäl finns därför att fatta beslut om dess avveckling.
Som anges i motion 2152 (c) bör avvecklingsperioden bestämmas till fem
år. Ett beslut i enlighet med motionärernas förslag innebär att berörda
bostadsföretag får goda möjligheter att anpassa sina åtgärder avseende
boendemiijöförbättringar till den situation som kommer att inträffa när
bidrag inte längre utgår.

Vad beträffar bidragsramen för nästa budgetår samt möjligheter till
överskridande av sysselsättningsskäl tillstyrks regeringens förslag och avstyrks
däremot ställda motioner.

dels utskottet under 51 och 52 bort hemställa

51—52. beträffande femårig avvecklingsperiod av boendemiljöbidragen
m. m. att riksdagen med bifall till motion 1984/
85:2152 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört om avveckling av boendemiljöbidragen
och med bifall till regeringens förslag samt
med avslag på motionerna 1984/85:2139 yrkande 19 såvitt
nu är i fråga och 2140 yrkande 2 medger att den under 50
angivna ramen får överskridas om det behövs av sysselsättningsskäl,

46. Bygglekplatser

Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets betänkande på s. 44 som börjar ”Den av”

och slutar ”1127 (s) avstyrks” bort lyda:

BoU 1984/85:13

Barns fysiska miljö har under senare år uppmärksammats i en rad
sammanhang. En fråga som härvid ägnats betydande uppmärksamhet och
intresse är frågan om inrättande av s. k. bygglekplatser. 1 en skrivelse till
bostadsstyrelsen anför sålunda barnmiljörådet följande.

Barn i mellan- och högstadieåldrarna är på många sätt en försummad
grupp i brytningen mellan att vara barn och bli vuxen. För stor för småbarnslek
men inte stor nog för vuxenvärlden. Många barn i den åldern
upphör också för gott med aktiviteter de tidigare sysslat med, t. ex. olika
sporter.

Barn i den här åldern behöver aktiviteter som ger spänning, avskildhet
likaväl som kontakter. De behöver få ta ansvar, arbeta konstruktivt samt
utveckla självständighet och en egen identitet.

En verksamhet som för just dessa åldrar visat sig fungera väl är bygglek.
Byggleken sker inom ett avgränsat område, där barn får leka konstruktiva
lekar med byggmaterial. Verksamheten sker med hjälp och ledning av
vuxna ledare.

Mot bakgrund av vad barnmiljörådet anfört har bostadsstyrelsen i anslagsframställningen
för budgetåret 1985/86 tagit upp frågan om ett ökat
stöd till bygglekplatser. Bostadsstyrelsen har i detta sammanhang också
erinrat om att barn- och ungdomsdelegationen har framhållit vikten av att
förbättra barns fysiska miljö genom att ge barnen större inflytande och
ansvar. Delegationen har föreslagit att det internationella ungdomsåret
1985 görs till ett kampanjår för bättre barn- och ungdomsmiljöer.

Bostadsstyrelsens förslag innebär att ett särskilt tidsbegränsat bidrag för
anläggande och drift av bygglekplatser inrättas och att detta bidrag blir ett
led i en kampanj för bygglekplatser som startar under världsungdomsåret
1985.

Vad i motion 1127 (s) föreslagits har sin grund i bostadsstyrelsens förslag
till stöd för bygglekplatser — ett förslag som i sin tur grundas på ställningstaganden
i barnmiljörådet samt i barn- och ungdomsdelegationen. Förslaget
kan därmed sägas ha en bred förankring hos myndigheter och andra
som har att särskilt bevaka frågor kring barns fysiska miljö. Utskottet anser
liksom motionärerna att en del av boendemiljöbidraget bör användas som
bidrag till bygglekplatser med personal. Verksamheten bör bedrivas under
en försöksperiod på tre år.

Vad utskottet med anledning av motion 1127 (s) anfört om stöd till
bygglekplatser bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottet under 54 bort hemställa

54. beträffande bygglekplatser ali riksdagen med anledning av motion
1984/85:1127 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

BoU 1984/85:13

47. Bidragsgivning för byggnadsvård (mom. 55, motiveringen)

Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Kerstin
Ekman (fp) och Erik Olsson (m) anser att den del av utskottets betänkande
på s. 45 som börjar ”Beträffande sistnämnda” och slutar ”och 1985" bort
lyda:

Utskottet delar motionärernas uppfattning om att byggnadsvårdande
insatser inte bara får ses som ett instrument för att från kulturhistoriska
utgångspunkter bevara viktiga delar av kulturarvet utan även till stor del
måste betraktas som en investering i vår offentliga miljö. Utskottet kan
sålunda ansluta sig till utgångspunkten för motionärernas överväganden
men måste — liksom för övrigt motionärerna — konstatera att de statliga
medlen för den byggnadsvårdande verksamheten är otillräckliga. Bl. a. är
den s. k. tillstyrkanderamen för lån till kulturhistoriskt värdefull bebyggelse
alltför knapp.

Utskottet tvingas dock — med hänvisning till det statsfinansiella läget
— avstyrka motionärernas i och för sig välmotiverade förslag om ytterligare
medel inom ramen för de anslag m. m. som behandlas i bostadsdepartementets
del av budgetpropositionen.

48. Förändringar inom räntebidragssystemet (mom. 56)

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Erik Olsson (alla m)
anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 46 börjar ”1 motion” och
på s. 47 slutar ”2707 (m) yrkande 11” bort lyda:

1 motion 2707 (m) yrkande 11 och motivledes i motion 2139 (m) förordas
förändringar inom räntebidragssystemet. Med utgångspunkt från vad i den
sistnämnda motionen anförts och vad utskottet upplysts kan motionärernas
förslag sammanfattas på följande sätt. Motionärerna föreslår för nyproducerade
och ombyggda hyres- och bostadsrätt
s h u s en årlig uppräkning av den garanterade räntan med 10 %.
Höjningen görs från en garanterad ränta på 3,0 % för hus där bostadslån
betalas ut fr. o. m. halvårsskiftet år 1985. För följande nytillkommande
årgångar räknas den lägsta garanterade räntan upp med en tiondel och blir
då för år 1986 3,3 %, för år 1987 3,63 %, för år 1988 3,99 osv. För äldre
årgångar beräknas en garanterad ränta för år 1985. Höjningen görs
för varje år av husets ålder eller ombyggnadsår t. o. m. år 1985 med utgångspunkt
i en garanterad ränta om 3,0 % under byggnadsåret. Fr. o. m.
år 1986 höjs den garanterade räntan med 10% liksom för nya hus. När
bostadslåneränta uppnås avbryts uppräkningen och lånen skrivs om till
bottenlån med 30 års amorteringstid. Amortering sker enligt låntagarens
önskan enligt annuitetsprincipen eller med rak amortering.

BoU 1984/85:13

För att förhindra alltför stora boendekostnadsökningar i det enskilda
fallet föreslås införandet av en spärregel år 1986. Denna skall innebära, att
fastighetsägarna, till följd av förändringarna i räntebidragssystemet, får
höja hyran med maximalt 30 kr./m2. Detta innebär att hyreshöjningen för
en trerummare på 80 m2 begränsas till högst 200 kr./mån. För bostadsrätter
föreslås motsvarande spärregel. För dessa innebär förslaget att upptrappningen
av den garanterade räntan begränsas till maximalt 30 kr./m:. År
1987 och senare är spärregeln obehövlig eftersom kostnadsökningarna då
blir väsentligt lägre.

För beståndet av ägda småhus föreslås ingen förändring eftersom subventionerna
i dessa hus redan nu avvecklas snabbt. Däremot föreslås att
ingångsräntan för nyproduktionen skall höjas i takt med uppräkningstakten
för denna upplåtelseform, dvs. hus som byggts 1986 erhåller en ingångsränta
på 6,0 %.

De nu förordade förändringarna föreslås införda vid halvårsskiftet år
1985.

Med anledning av vad nu redovisats vill utskottet liksom motionärerna
inledningsvis konstatera att regeringen och en stor majoritet av riksdagen
är eniga om att bostadssubventionerna inte kan fortsätta att öka. Sålunda
anförs i årets budgetproposition (bil. 13 s. 9) att bostadssektorns belastning
på statsbudgeten alltjämt är för hög och att en begränsning av denna
belastning är önskvärd. Det kan erinras om att statens kostnader för
räntebidragen ökat mycket kraftigt sedan mitten av 1970-talet. År 1975
betalades 1,8 miljarder kronor i räntebidrag. År 1984 beräknas kostnaderna
för räntebidragen till 9,5 miljarder kronor. Denna utveckling måste
brytas.

Bostadskommittén har i uppdrag att lägga fram förslag till ett reformerat
bostadsfinansieringssystem. Kommitténs arbete anges i budgetpropositionen
vara avslutat under år 1985.1 avvaktan på att ett nytt system kan träda
i kraft måste förändringar snarast vidtas inom ramen för det nu gällande
räntebidragssystemet.

Härvid finnér utskottet att den reformering av räntebidragssystemet som
nu redovisats bör genomföras och i första hand gälla tills riksdagen på
grundval av bostadskommitténs förslag och beredningen av det fattat
beslut om ett nytt finansieringssystem så utformat att den önskade minskningen
av subventionerna uppnås. Målet skall vara att de generella subventionerna
helt skall upphöra. Det bör i detta sammanhang erinras om att
även ett system utformat enligt motionärernas förslag på sikt innebär att
så kommer att ske. Utskottet vill också erinra om att motionärernas förslag
om bostadsfinansieringen måste ses som en del av förslag från moderata
samlingspartiet om utformningen bl. a. av skattesystemet, bostadsbidragssystemet
och familjepolitiken. Det är sålunda varken lämpligt eller realistiskt
att med utgångspunkt endast från en av de i en framsynt ekonomisk
politik ingående delarna diskutera vilka boendekostnader m. m. som för -

BoU 1984/85:13

slaget kan ge upphov till. Tvärtom måste i en sådan bedömning ingå
överväganden av effekterna om högst 40 procents marginalskatt för flertalet
medborgare, införande av grundavdrag med 15 000 kr. per barn på
kommunalskatten, avskaffande av fastighetsskatten m. m.

Även om ett sådant mera heltäckande synsätt bör prägla övervägandena
vill utskottet något redogöra för effekterna av vad i motionerna 2139 (m)
och 2707 (m) anförts och föreslagits om bostadsfinansieringssystemets
utformning.

Motionärernas förslag överensstämmer i princip med vad i m-motioner
föreslagits åren 1982, 1983 och 1984. Årets motioner skiljer sig från de
tidigare främst däri att nu föreslås en spärregel av ovan redovisad utformning.
Enligt gjord beräkning kommer spärregeln att bli aktuell endast år
1986 och då i begränsad omfattning (4 årgångar).

Enligt utskottets uppfattning bör riksdagen besluta om ett finansieringssystem
med den utformning som redovisats ovan, något som i sin tur i
princip innebär en anslutning till motionerna 2139 (m) och 2707 (m).
Härigenom minskar belastningen på räntebidragsanslaget med ca 550 milj.
kr. för nästa budgetår jämfört med regeringens förslag. Anslagsfrågan
behandlas ytterligare nedan.

dels utskottet under 56 bort hemställa

56. beträffande förändringar inom räntebidragssystemet att riksdagen
med anledning av motion 1983/84:2707 yrkande 11 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

49. Räntebidrag till äldre låneformer (morn. 57)

Kjell Mattsson och Birgitta Hambraeus (båda c) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 48 som börjar ”Även finansieringens”
och slutar ”pågående överväganden” bort lyda:

Utskottet delar uppfattningen i motion 2152 (c) om att upptrappningstakten
avseende räntebidrag för äldre låneformer bör ökas så att belastningen
på statsbudgeten för fastigheter som omfattas av dessa låneformer
kan minskas med hälften eller 420 milj. kr. för nästa budgetår.

Riksdagen bör genom en anslutning till yrkande 8 i motion 2152 (c) som
sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.

De nu förordade ändringarna bör träda i kraft vid halvårsskiftet år 1985.

dels utskottet under 57 bort hemställa

57. beträffande räntebidrag till äldre låneformer att riksdagen med
bifall till motion 1984/85:2152 yrkande 8 såvitt nu är i fråga
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

BoU 1984/85:13

50. Ändring av räntebidragsreglerna med anledning av fastighetsskatten
(mom. 59)

Kjell Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson
(m), Birgitta Hambraeus (c), Kerstin Ekman (fp) och Erik Olsson (m)
anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 48 som börjar ”Med hänvisning”
och slutar ”yrkandena 18 och 19” bort lyda:

I motioner (m), (c) och (fp) hösten 1984 motiverades utförligt skälen mot
att införa en fastighetsskatt. Denna uppfattning innebär naturligtvis att
skäl saknades att införa en kompensation för skatten inom räntebidragssystemet.
När bostadsutskottet hade att behandla frågan hösten 1984 (BoU
1984/85:8) anfördes i en reservation (m), (c) och (fp) följande:

Inledningsvis vill utskottet anföra att det i propositionen förordade
kompensationssystemet är så schematiskt och schabloniserat att stora risker
finns att kompensationen leder till en systematisk underkompensation.
I skrivelser och vid muntliga föredragningar inför utskottet från vissa
organisationer har farhågor framförts och material lagts fram som går i
samma riktning. Utskottet finner att dessa farhågor bör tillmätas stor vikt.
Att det i propositionen förordade systemet med stor sannolikhet ger detta
av regeringen förmodligen inte förutsedda utfall kan troligen bero på att
propositionen utarbetats under stor brådska och utan sedvanlig beredning.
Några empiriska undersökningar om utfallet av det av regeringen framlagda
förslaget har såvitt utskottet har sig bekant inte gjorts.

Vad i ovanstående stycke förmodats har sedermera besannats. Beräkningarna
i propositionen var behäftade med ett systematiskt fel som leder
till underkompensation för fastigheter tillhörande kategorierna övriga
juridiska personer och fysiska personer. Även om de beräkningar som nu
gjorts ger ett bättre resultat kan utskottet inte ställa sig bakom förslagen i
propositionen, eftersom utskottet har den uppfattningen att någon fastighetsskatt
inte skall införas.

Till vad nu anförts bör läggas att räntebidragssystemet vid ett förverkligande
av regeringens förslag kompliceras ytterligare. Det är redan i dag
alltför svårgenomträngligt. Ett genomförande av regeringsförslaget, som
ju innehåller såväl s. k. extra upptrappning av den garanterade räntan som
sänkning av den, gör det praktiskt taget omöjligt för en enskild låntagare
att beräkna effekterna av fastighetsskatten och av kompensationen.

Som i en motion anförts är förslagen i propositionen ett utmärkt exempel
på hur krångligt bostadsfinansieringssystemet blir när man tvingas
kompensera vissa grupper för att ha infört en alltför hög beskattning. Till
detta kan läggas att de fastighetsägare som inte har statliga lån med
räntebidrag och som sålunda inte erhållit några subventioner inte med
regeringens förslag kommer att omfattas av kompensationssystemet. Dessa
fastighetsägare kommer dock att få erlägga fastighetsskatten enligt
regeringens förslag. De har dock högre kapitalkostnader än de som får lån
med räntebidrag vid i övrigt lika förutsättningar. En sådan ordning måste
te sig stötande och upplevas som orättvis.

Slutligen vill utskottet framföra den uppfattningen att de nu presenterade
kompensationsåtgärderna tillsammans med förslaget i proposition

BoU 1984/85:13

1984/85:70 om att garantibeskattningen av juridiska personers fastighetsinnehav
bör upphöra innebär att de allmännyttiga bostadsföretagen kommer
att gynnas i hög grad. Beräkningar har gjorts som visar att de allmännyttiga
bostadsföretagen blir överkompenserade med ca en kvarts miljard
kronor under år 1985.

Riksdagen beslöt återförvisa betänkandet BoU 1984/85:8 till utskottet
för förnyad behandling. Vid denna förnyade behandling (BoU 1984/85:9)
gjordes i en reservation (m), (c) och (fp) följande tillägg:

Ytterligare material har kommit utskottet till handa. Av detta framgår att
det på mycket goda grunder kan hävdas att den sammantagna underkompensationen
för konventionellt beskattade juridiska personer uppgår till
ca 15 — 40 % av fastighetsskatten vilket i sin tur kan beräknas ge en för låg
kompensation om 7 — 12 kr. per m2. Även för övriga privata fastighetsägare
av flerbostadshus innebär förslaget i propositionen en mycket stor systematisk
underkompensation. Som tidigare framhållits beror underkompensationen
främst på att de i propositionen tillämpade genomsnittliga taxeringsvärdena
liksom bidragsunderlagen för nu berörda fastighetsägarkategorier
ger mycket för låg och systematisk underkompensation. Beräkningar
visar att taxeringsvärdena skulle behövt ökas med i genomsnitt
minst 10 % och att bidragsunderlagen skulle behövt räknas upp med 41 —
303 kr. per m2 om den av regeringen eftersträvade målsättningen om
kompensation krona för krona skulle tillämpas. Vidare måste hänsyn tas
till det faktum att den kommunala garantiskatten endast i undantagsfall är
effektiv för privata juridiska personer. Om en fastighetsskatt över huvud
taget skall införas måste naturligtvis målsättningen om kompensation
krona för krona tillämpas.

Vidare bör framhållas att i proposition 1984/85:85 om ändringar i
bestämmelserna om räntebidrag till följd av fastighetsskatten m. m. inga
uppgifter lämnas om hur det ökade räntebidraget skall behandlas i skattesammanhang.
Detta är ytterligare ett uttryck för hur ofullständig och
summarisk propositionen är. Även om det antagandet görs att det ökade
räntebidraget vid beskattningen skall behandlas enligt de regler i kommunalskattelagen
(1928:370) som gäller för räntebidrag som utgår enligt
36 — 38 §§ bostadsfinansieringsförordningen kan på goda grunder hävdas
att det schematiska och schabloniserade kompensationssystem som valts
i propositionen inte sällan innebär att delar av det ökade räntebidraget de
facto kommer att beskattas genom att räntekostnaderna för fastigheten
reduceras även med detta bidrag.

Vad nu anförts är enligt utskottets uppfattning ytterligare ett motiv för
att återigen föreslå att åtgärder vidtas så att kompletterande beräkningsunderlag
underställs riksdagen. Vid ärendebehandlingen i utskottet avvisades
förslaget om att begära ytterligare genomgång av beräkningsförutsättningarna.
Det återstår därför endast att yrka avslag på propositionen.

I ett särskilt yttrande (m), (c) och (fp) till betänkandet konstaterades att
kompensationen inte enbart och huvudsakligen förestavades av motivet
att balansera de kostnadsökningar fastighetsskatten kunde komma att ge
uttryck för. Kompensationen hade utformats så att den kommer att utgöra
en förutsättning för att infria regeringens hyresöverenskommelse med
SABO och hyresgästernas riksförbund om 1985 års hyror.

8 Riksdagen 1984/85. 19 sami. Nr 13

BoU 1984/85:13

Sammanfattningsvis vill utskottet anföra följande. Fastighetsskatten
som beslöts hösten 1984 skall avskaffas liksom de kompensationsåtgärder
inom räntebidragssystemet som beslöts vid samma tillfälle. Även om fastighetsskatten
inte avskaffas bör kompensationsreglerna omprövas bl. a.
mot bakgrund av att dessa regler delvis hade ett annat syfte än att kompensera
för fastighetsskatten.

Utskottet tillstyrker motionerna 2139 (m), 2152 (c) och 2801 (fp) såvitt
däri förordas att kompensationsreglerna avskaffas. Härigenom kan anslaget
till räntebidrag minskas med ca 600 milj. kr.

dels utskottet under 59 bort hemställa

59. beträffande ändring av räntebidragsreglerna med anledning av
fastighetsskatten att riksdagen med anledning av motionerna
1984/85:2139 yrkande 4 såvitt nu är i fråga, 2152 yrkande 6
samt 2801 yrkandena 18 och 19 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

51. övergång till räntelån (mom. 60)

Kjell Mattsson och Birgitta Hambraeus (båda c) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 48 börjar ”Enligt vad”
och på s. 49 slutar ”dem avvaktas" bort lyda:

Inom bostadskommittén pågår ett arbete med att reformera bostadsfinansieringssystemet.
Därvid övervägs bl. a. en övergång till räntelån. Utan
att föregripa kommande reformer bör det vara möjligt att omgående, dvs.
vid halvårsskiftet 1985, övergå till räntelån för nyproduktionen. Därigenom
kan räntebidragsanslaget minska med 1 200 milj. kr. för nästa budgetår.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 2152 (c) yrkande
9 som sin mening ger regeringen till känna vad nu anförts.

dels utskottet under 60 bort hemställa

60. beträffande övergång till räntelån att riksdagen med bifall till
motion 1984/85:2152 yrkande9som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

52. Avveckling av statskommunala bostadsbidrag till hushåll utan barn
(mom. 62)

Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 50 som börjar ”Beträffande
avveckling” och slutar ”avstyrks alltså” bort lyda:

Som ett argument för att bostadsbidragen till hushåll utan barn skall
avskaffas anges i budgetpropositionen (bil. 13 s. 66) att bidragen till dessa

BoU 1984/85:13

hushåll endast täcker omkring 14% av bostadskostnaden. Att som regeringen
gör härav dra slutsatsen att bidragen skall avskaffas är enligt bostadsutskottets
mening inte riktigt. Om bostadsbidragens täckning är för
låg finns det tvärtom anledning att höja bidragen. Utskottet kan därmed
inte ställa sig bakom regeringsförslaget om att avveckla bostadsbidragen
till hushåll utan barn.

För att inte ytterligare urholka bostadsbidragen till hushåll utan barn,
utan i stället ta ett första steg mot en större genomsnittlig täckningsgrad
måste enligt utskottets mening bidragen förbättras i enlighet med förslaget
i motion 2158 (vpk) yrkande la. Utskottet ställer sig därmed bakom motionens
förslag om att inkomstgränserna höjs med 3 000 kr. till 29 000 kr.
för ensamstående och till 32 000 kr. för makar. Vidare bör reduktionsfaktorn
bestämmas till 18 % och den övre inkomstgränsen slopas.

dels utskottet under 62 bort hemställa

62. beträffande avveckling av statskommunala bostadsbidrag till
hushåll utan barn att riksdagen med bifall till motion 1984/
85:2158 yrkande 1 a och med avslag på vad i regeringsprotokollet
föreslagits inte godkänner en avveckling,

53. Ändrade hyres- och inkomstgränser m. m. för bostadsbidrag (mom. 63)

Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 50 som börjar ”Sorn framgått”
och slutar ”yrkanden avstyrks” bort lyda:

För tio år sedan, dvs. år 1975, utgick bostadsbidrag till omkring 660 000
hushåll, varav ca 570 000 var hushåll med barn. I maj 1984 hade antalet
hushåll som uppbar bostadsbidrag sjunkit till nästan hälften. Vid denna
tidpunkt utgick bostadsbidrag till sammanlagt omkring 345 000 hushåll av
vilka ca 315 000 utgjordes av hushåll med barn. Den här redovisade utvecklingen
bör enligt bostadsutskottets mening brytas. Ett arbete med att
höja bostadsbidragen och ge dem en mera central bostadssocial roll måste
påbörjas.

Bostadsutskottet kan inte acceptera den uppgivenhet som präglar regeringens
förslag i vad avser bostadsbidragens utformning. Det faktum att
bostadskommittén för närvarande överväger bostadsbidragens framtida
utformning är enligt bostadsutskottets mening inget skäl för att under tiden
låta bidragen urholkas ytterligare.

Med hänvisning till vad som ovan anförts bör enligt bostadsutskottets
mening bostadsbidragen till hushåll med barn förbättras fr. o. m. den I
januari 1986. Utskottet har härvid funnit de i vänsterpartiet kommunisternas
partimotion 2158 föreslagna ändringarna av hyresgränserna och inkomstgränserna
väl avvägda. De nu förordade höjningarna innebär i allt
väsentligt också en anslutning till vad bostadsstyrelsen i denna del föreslå -

BoU 1984/85:13

git i sin anslagsframställning för budgetåret 1985/86. Som ett led i en
allmän förbättring av bostadsbidragen bör enligt bostadsutskottets mening
dessutom bidragsreglerna ändras så att ingen del av studiemedel utgör
bostadsbidragsgrundande inkomst.

Utskottet tillstyrker med det ovan anförda förslagen i motion 2158 (vpk)
yrkandena lb, lcoch Id.

dels utskottet under 63 bort hemställa

63. beträffande ändrade hyres- och inkomstgränser m. m. för bostadsbidrag
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2158
yrkandena lb, lc och ld som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

54. Ändrade inkomstprövningsregler och ändring av reduktionsregeln för
bostadsbidrag (mom. 64)

Kjell Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson
(m), Birgitta Hambraeus (c), Kerstin Ekman (fp) och Erik Olsson (m)
anser att

dets den del av utskottets betänkande på s. 51 som börjar ”1 motionerna”
och slutar ”pågående utredningsarbete” bort lyda:

För att minska de besvärande marginaleffekternas påverkan på bostadsbidrag
behövs som anförs i motionerna 1145 (c) och 2692 (m) vissa åtgärder
vidtas. Bl. a. bör inkomstprövningsreglerna reformeras så att inkomstprövningen
sker mot familjens inkomst efter skatt. Som systemet är utformat
för närvarande innebär inte sällan förbättrade inkomster starkt nedskurna
bostadsbidrag. På grund av marginalskatteeffekten är det mycket
svårt för ett hushåll att självt kunna förbättra sin ekonomi. Genom avtrappningsreglerna
i bostadsbidragssystemet blir tillskottet till familjeekonomin
mindre ju flera barn och därmed ju större behov av inkomstförstärkning
en familj har.

Det finns som anförs i motionerna starka skäl att begära ändringar i
bostadsbidragssystemet i avsikt att minska marginaleffekternas inflytande
på bostadsbidragsgivningen. Ändringar av reduktionsregeln och av inkomstprövningsreglerna
i övrigt bör också övervägas.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionerna 1145 (c)
och 2692 (m) som sin mening ger regeringen till känna att riksdagen
skyndsamt bör föreläggas förslag så att marginaleffekterna i bostadsbidragssystemet
minskar bl. a. genom förändringar av inkomstprövningsreglerna.

dels utskottet under 64 bort hemställa

64. beträffande ändrade inkomstprövningsregler för bostadsbidrag
och ändring av reduktionsregeln för bostadsbidrag att riksdagen

BoU 1984/85:13

med anledning av motionerna 1984/85:1145 och 2692 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

55. Lån till förvärv av bostadsrätt (mom. 66)

Kerstin Ekman (fp) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 51 som börjar ”Utskottet
tillstyrker” och slutar ”inkomst- och förmögenhetsutvecklingen" bort lyda: Riksdagen

har betonat vikten av att olika åtgärder vidtas i avsikt att öka
övergången från hyresrätt till bostadsrätt. På förslag av förra regeringen
beslöt riksdagen om vissa lagstiftningsåtgärder i avsikt att underlätta en
sådan övergång. Bl. a. infördes möjligheter att få lån vid förvärv av bo1-stadsrätt vid ombildning från hyresrätt.

Även om låneformen kommit att efterfrågas mycket blygsamt bör den
finnas kvar. För att göra låneformen mera attraktiv bör de inkomstprövningsregler
som gäller för behovsprövningen ses över. Bostadsstyrelsen
har i anslagsframställningen för budgetåret 1985/86 också föreslagit ändrade
inkomstgränser.

Vad utskottet nu med anledning av motion 2682 (fp) förordat bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Förslaget i budgetpropositionen
om att avskaffa låneformen bör avslås av riksdagen.

dels utskottet under 66 bort hemställa

66. beträffande län till förvärv av bostadsrätt att riksdagen med
bifall till motion 1984/85:2682 yrkandena 1 och 2 och med
avslag på vad i regeringsprotokollet föreslagits som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

56. Beräkning av vissa anslag

Kjell Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m). Knut Billing (m), Bertil Danielsson
(m), Birgitta Hambraeus (c), Kerstin Ekman (fp) och Erik Olsson (m)
anser att den del av utskottets betänkande på s. 52 som börjar ”Utskottet,
som” och slutar ”följande motioner” bort lyda:

Utskottet som emellertid helt eller delvis har tillstyrkt motionerna 2139
(m), 2152 (c) och 2801 (fp) om vissa förändringar i bostadsfinansieringssystemet
behandlar nedan de förändringar i anslagsberäkningen som blir
följden därav.

57. Beräkning av visst anslag

Tore Claeson (vpk) anser att den del av utskottets betänkande på s. 52

som börjar ”Utskottet, som” och slutar ”följande motioner” bort lyda:

BoU 1984/85:13

Utskottet har dock ovan tillstyrkt motion 2158 (vpk) om förbättringar i
bostadsbidragssystemet. Med anledning härav bör anslagsberäkningen
göras enligt vad i motionen föreslagits. Denna fråga behandlar utskottet
nedan.

58. Vissa anslag (mom. 67)

Kjell Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson
(m), Birgitta Hambraeus (c), Kerstin Ekman (fp) och Erik Olsson (m)

— som under förutsättning av bifall till reservation 23 — anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 52 som börjar ”Beträffande
anslaget B 3” och slutar ”det sistnämnda yrkandet såvitt nu är i fråga” bort
lyda:

Utskottet har ovan tillstyrkt motioner från m och fp i vilka föreslås att
hyresförlustgarantilångivningen skall upphöra vid utgången av innevarande
budgetår. Detta innebär en reducering av anslaget B 3 under bostadsdepartementets
huvudtitel med 10 milj. kr.

dels utskottet under 67 bort hemställa

67. beträffande anslag till vissa län till bostadsbyggande att riksdagen
med bifall till motion 1984/85:2139 yrkande 3 samt 2801
yrkande 21, det sistnämnda yrkandet såvitt nu är i fråga och
med anledning av vad i regeringsprotokollet föreslagits till
Vissa lån till bostadsbyggande för budgetåret 1985/86 under
elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 100 000 000 kr.,

59. Vissa anslag (mom. 68 och 72)

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Erik Olsson (alla m)

— som under förutsättning av bifall till reservationerna 12, 22, 26, 48 och
50 — anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 52 som börjar "Beträffande
anslaget B 4” och slutar ”förstnämnda yrkandena såvitt nu är i fråga”,

dels den del av utskottets betänkande på s. 52 som börjar ”Beträffande
anslaget B 8” och slutar ”2139 (m) yrkande 8” bort lyda:

Utskottet har ovan tillstyrkt (m)-motioner om besparingar på räntebidragsanslaget
om ca 1 750 milj. kr. för nästa budgetår och besparingar på
anslaget till viss bostadsförbättringsverksamhet om 75 milj. kr.,

dels utskottet under 68 och 72 bort hemställa

68. beträffande anslag till räntebidrag m. m. att riksdagen med
bifall till motion 1984/85:2139 yrkande 4 såvitt nu är i fråga
och med anledning av vad i regeringsprotokollet föreslagits
och motionerna 1984/85:2152 yrkande 8 såvitt nu är i fråga

BoU 1984/85:13

samt 2801 yrkande 24 till Räntebidrag m. m. för budgetåret
1985/86 under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av
8 650 000 000 kr.,

72. beträffande anslag till viss bostadsförbättringsverksamhet m. m.
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2139 yrkande 8
och med anledning av vad i regeringsprotokollet föreslagits till
kiss bostadsförbättringsverksamhet m. m. för budgetåret 1985/
86 under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av
165 000 000 kr.,

60. Visst anslag (mom. 69)

Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Kerstin
Ekman (fp) och Erik Olsson (m) — som under förutsättning av bifall till
reservationerna 38 och 42 — anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 52 som börjar ”Beträffande
anslaget B 5” och slutar ”2801 (fp) yrkande 28” bort lyda:

Utskottet har tillstyrkt motioner (m) och (fp) som innebär att något
anslag till Åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter
inte bör anvisas för nästa budgetår. Dessa ställningstaganden innebär en
besparing om 125 milj. kr.

dels utskottet under 69 bort hemställa

69. beträffande anslag till åtgärder i bostadsområden med stor andel
outhyrda lägenheter m. m. att riksdagen med anledning av
motionerna 1984/85:2139 yrkande 5, 2152 yrkande 13 samt
2801 yrkande 28 och med avslag på regeringens förslag inte
anvisar något anslag till Åtgärder i bostadsområden med stor
andel outhyrda lägenheter m. m. för budgetåret 1985/86,

61. Vissa anslag (mom. 68, 69 och 73)

Kjell Mattsson och Birgitta Hambraeus (båda c) — som under förutsättning
av bifall till reservationerna 22, 49, 50 och 51 — anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 52 som börjar ”Beträffande
anslaget B 4” och slutar ”2801 (fp) yrkande 28”,

dels den del av utskottets betänkande på s. 52 som börjar ”Beträffande
anslaget B 9” och slutar ”2152 (c) yrkande 14” bort lyda:

Genom utskottets tillstyrkan i det föregående av vissa motioner från
centerpartiet kan besparingar göras på räntebidragsanslaget med ca 2 700
milj. kr. för nästa budgetår.

BoU 1984/85:13

100

På anslaget B 5 Åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda
lägenheter kan en besparing av 20 milj. kr. göras. På anslaget B 9 Bidrag
till förbättring av boendemiljön kan besparingen beräknas till 30 milj. kr.

dels utskottet under 68, 69 och 73 bort hemställa

68. beträffande anslag till räntebidrag m. m. att riksdagen med
bifall till motion 1984/85:2152 yrkande 8 såvitt nu är i fråga
och med anledning av vad i regeringsprotokollet föreslagits
och motionerna 1984/85:2139 yrkande 4 såvitt nu är i fråga
samt 2801 yrkande 24 till Räntebidrag nt. m. för budgetåret
1985/86 under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av
7 700 000 000 kr.,

69. beträffande anslag till åtgärder i bostadsområden med storandel
outhyrda lägenheter m. m. att riksdagen med bifall till motion
1984/85:2152 yrkande 13 och med anledning av vad i regeringsprotokollet
föreslagits och motionerna 1984/85:2139 yrkande
5 samt 2801 yrkande 28 till Åtgärder i bostadsområden
med stor ande! outhyrda lägenheter m. m. för budgetåret 1985/
86 under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av
105 000 000 kr.,

73. beträffande anslag till bidrag till förbättring av boendemiljön att
riksdagen med bifall till motion 1984/85:2152 yrkande 14 och
med anledning av vad i regeringsprotokollet föreslagits till
Bidrag till förbättring av boendemiljön för budgetåret 1985/86
under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 80 000 000
kr.,

62. Vissa anslag (mom. 68 och 70)

Kerstin Ekman (fp) — som under förutsättning av bifall till reservationerna
22, 34 och 50 — anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 52 som börjar ”Beträffande
anslaget B 4” och slutar ”förstnämnda yrkandena såvitt nu är i fråga”,

dels den del av utskottets betänkande på s. 52 som börjar ”Beträffande
anslaget B 6” och slutar ”2801 (fp) yrkande 22” bort lyda:

Genom anslutning till motion 2801 (fp) bör följande anslagsberäkning
göras såvitt avser bilaga 13 anslagen B 4 och B 6 avseende budgetåret
1985/86. Anslaget B 4 Räntebidrag minskas med ca 1 100 milj. kr. i förhållande
till regeringens förslag. Anslaget B 6 Tilläggslån till ombyggnad av
vissa bostadshus minskas med 20 milj. kr. i förhållande till regeringens
förslag.

dels utskottet under 68 och 70 bort hemställa

68. beträffande anslag till räntebidrag m. m. att riksdagen med
anledning av vad i regeringsprotokollet och motionerna 1984/

BoU 1984/85:13

101

85:2139 yrkande 4, 2152 yrkande 8 samt 2801 yrkande 24 de
båda förstnämnda motionsyrkandena såvitt nu är i fråga föreslagits
till Räntebidrag m. m. förbudgetåret 1985/86 under elfte
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 9 300 000 000 kr.,

70. beträffande anslag till tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus
m. m. att riksdagen med bifall till motion 1984/
85:2801 yrkande 22 och med anledning av vad i regeringsprotokollet
föreslagits till Tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus
m. m. anvisar ett förslagsanslag av 50 000 000 kr.,

63. Anslag till bostadsbidrag m. m. (mom. 71)

Tore Claeson (vpk) — som under förutsättning av bifall till reservationerna
52 och 53 — anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 52 som börjar ”Beträffande
anslaget B 7” och slutar ”2158 (vpk) yrkande 2” bort lyda:

Vad utskottet ovan med bifall till motion 2158 (vpk) föreslagit om
utformningen av bostadsbidragen fr. o. m. den 1 januari 1986 innebär en
anslagsökning om 533 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag.

dels utskottet under 71 bort hemställa

71. beträffande anslag till bostadsbidrag m. m. att riksdagen med
bifall till motion 1984/85:2158 yrkande 2 och med anledning
av vad i regeringsprotokollet föreslagits till Bostadsbidrag
m. m. för budgetåret 1985/86 under elfte huvudtiteln anvisar
ett förslagsanslag av 1 990 000 000 kr.,

Särskilda yttranden

1. Förändringar i bostadsfinansieringssystemet m. m.

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Erik Olsson (alla m)
anför:

I motionerna 2139 (m) och 2707 (m) behandlas frågan om förändringar
i nuvarande bostadsfinansieringssystem. I motionerna och reservation 48
(m) till detta betänkande har ingående redogjorts för hur systemet bör
utformas. Bl. a. har betonats vikten av minskade räntebidrag och på sikt ett
subventionsfritt bostadsfinansieringssystem. 1 reservationen erinras också
om att bostadskommittén har i uppdrag att överväga hur ett framtida
bostadsfinansieringssystem bör utformas. 1 budgetpropositionen (bil. 13 s.
8) anges att kommittén beräknas avsluta sitt arbete under år 1985.

BolJ 1984/85:13

102

Inledningsvis kan framhållas att i motionerna 2139 (m) och 2707 (m)
lagts fram genomarbetade förslag om ökad upptrappning av den garanterade
räntan i avvaktan på resultatet av bostadskommitténs arbete med ett
nytt finansieringssystem.

1 motion 2801 (fp) anges — utan att något yrkande därom framställs —
att en minskning av bostadssubventionerna med 4 — 6 miljarder kronor bör
vara möjlig inom loppet av några år. I motion 2152 (c) föreslås en ökad
upptrappning och räntebidrag till äldre låneformer samt en övergång till
räntelån för nyproduktionen.

Utan att nu ta ställning till hur snabbt och i vilken omfattning en
minskning av subventionerna bör ske instämmer vi — med hänvisning till
vad ovan anförts — i princip med vad i motion 2801 (fp) förordats.
Bostadsutskottet har dock enhälligt anfört att resultatet av bostadskommitténs
arbete bör avvaktas. Något förslag om subventionssystemets utformning
har f. ö. inte genom motion 2801 (fp) förelagts riksdagen.

Vad beträffar förslaget i c-motionen om en ökad upptrappning av räntebidrag
för äldre låneformer är motionärernas förslag alltför allmänt för att
kunna läggas till grund för ett förslag till riksdagen. Vidare kan, som
framgått ovan, erinras om att i motionerna 2139 (m) och 2707 (m) lagts
fram väl underbyggda förslag om hur en ökad upptrappning av den
garanterade räntan även för de fastigheter som tas upp i c-motionen bör
göras.

Vad slutligen rör förslaget i c-motionen om övergång till räntelån har vi
instämt i utskottets bedömning att resultatet av bostadskommitténs arbete
bör avvaktas.

Ett bifall till vad i m-motionerna föreslagits tillgodoser i inte ringa del
också vad i de nu nämnda c- och fp-motionerna förordats.

2. Förändringar i bostadsfinansieringssystemet m. m.

Kjell Mattsson och Birgitta Hambraeus (båda c) anför:

I reservationer från bostadsutskottets ledamöter från centerpartiet har
med anledning av motion 2152 (c) föreslagits en ökad upptrappningstakt
av den garanterade räntan för äldre låneformer samt en övergång till räntelån
för nyproduktionen fr. o. m. halvårsskiftet år 1985.

Dessa förslag bör ses som en första åtgärd för att — i avvaktan på
resultatet av bostadskommitténs överväganden — utforma ett bostadsfinansieringssystem
i vilket subventionerna har betydligt mindre omfattning
än i dag. Förslagen i motionen är att föredra framför nuvarande ordning
och framför vad ett förverkligande av förslaget i motionerna 2139 (m) och
2707 (m) om ett reviderat bostadsfinansieringssystem skulle innebära.
Utskottets majoritet — i vilken även ingår utskottets ledamöter från centerpartiet
— har ingående diskuterat effekterna av förslaget i m-motionerna
och avvisat det. Vi hänvisar i denna del till vad i betänkandet anförs.

BoU 1984/85:13

103

Slutligen vill vi framhålla vikten av att bostadskommittén skyndsamt
lägger fram sitt slutbetänkande och att regeringen, efter remissbehandling,
därefter utan dröjsmål lämnar riksdagen förslag om ett nytt bostadsfinansieringssystem.

3. Förändringar i bostadsfinansieringssystemet m. m.

Kerstin Ekman (fp) anför:

I motion 2801 (fp) framförs motivledes uppfattningen att det inte nu —
i avvaktan på bostadskommitténs arbete — är lämpligt att binda sig för hur
bostadsfinansieringssystemet skall reformeras. Utskottet delar denna uppfattning.
Jag har naturligtvis ingen anledning invända häremot. Som motionärerna
framhåller bör en subventionsminskning med ca 4—6 miljarder
kronor vara möjlig inom loppet av några år. Det är viktigt att bostadskommittén
snabbt lägger fram sitt slutbetänkande och att regeringen efter
remissbehandling av betänkandet skyndsamt förelägger riksdagen förslag
om hur finansieringssystemet m. m. skall utformas så att den av motionärerna
eftersträvade minskningen av subventionerna nås.

Jag delar utskottets uppfattning om att förslaget i motionerna 2139 (m)
och 2707 (m) om räntebidragssystemets utformning inte bör genomföras.
I denna del hänvisar jag till vad i betänkandet anförts.

Utskottet har inledningsvis refererat regeringens uppfattning att införandet
av en statlig fastighetsskatt anses vara det instrument som tillsammans
med räntebidragssystemet bäst svarar mot kravet på ett rättvist och
solidariskt omfördelningssystem inom bostadssektorn. Jag delar inte denna
uppfattning men har — mot bakgrund av att utskottet endast refererar
regeringens uppfattning — avstått från att reservera mig. Beträffande
frågan om fastighetsskatten hänvisar jag till vad folkpartiets representant
i skatteutskottet anfört i betänkandet SkU 1984/85:36.

BoU 1984/85:13

104

Bilaga

Motionsyrkandenas behandling

Motion nr	Yrkande nr	Utskottets yttrande s.	Utskottets hemställan namn	Reservation nr
392		30-31	23	20
470	1	37	33	27
	2	33	29	24
	3	41	48	41
	4	22	6	7, 8
652		25	13
910		25-26	14
912		30	22
930		29-30	20
1127		44	54	46
1133		38	36	31
1136		26	15
1145		51	64	54
1477		27-28	16	15, 16
1479		34-37	31
1480		49	61
1484		44-45	55	47
1499		31	24
2136		34-37	31
2139	1	18-19	2	3
	2	33, 38,40,41	28, 38, 45, 46	23, 33, 38, 39
	3	52	67	58
	4	48, 52	59, 68	50, 59, 61, 62
	5	52	69	60,61
	6	41	47	40
	7	39-40	40, 41	34, 35, 36
	8	52	72	59
	9	37	32	26
	10	42-43	50	43, 44
	19	40, 43-44	44, 52	37, 43, 45
2140	1	44	53
	2	43-44	52	43,45
	3	44	53
2141		26	15
2144		38-39	39
2150		32	26	21
2151		31	24, 25
2152	1	24-25	11	13
	4	18-19	2	3
	6	48	59	50
	7	32-33	27	22
	8	48, 52	57, 68	49, 59,61,62
	9	48-49	60	51
	10	29	19	18
	11	32	26	21
	12	42-43	51	43, 45
	13	52	69	60, 61
	14	52	73	61
2157		48	58
2158	1 a	50	62	52
	1 b	50	63	53
	1 c	50	63	53
	1 d	50	63	53
	2	52	71	63
2159		30	21	19

BoU 1984/85:13

105

Motion Yrkande Utskottets Utskottets Reservation

nr nr yttrande s. hemställan nr

namn

2207		20	4	5
2246	1	21-22	5	6
	2	23	9	II
	3	22-23	8	10
2294		18-19	1	2
2668		38	35	29, 30
2669	1	28-29	18	17
2672		27-28	16	15, 16
2675		37-38	34	28
2680	1	19-20	3	4
	3	19-20	3	4
2682	1	51	66	55
	2	51	66	55
2683		42-43	50	43, 44
2692		50-51	64	54
2707	3	28	17
	10	22	7	9
	11	46-47	56	48
	12	23-24	10	12
	13	21-22	5	6
	14	21-22	5	6
	18	24-25	11,12	13, 14
2734		18-19	1	2
2757		44-45	55	47
2801	2	33-35	30	25
	8	21-22	5	6
	10	22-23	8	10
	13	24-25	11	13
	17	38	37	37
	18	48	59	50
	19	48	59	50
	20	18-19	2	3
	21	33, 52	28, 67	23, 58
	22	52	70	62
	23	39-40	40, 41	34, 35, 36
	24	52	68	59, 61, 62
	25	32-33	27	22
	26	41	47	40
	27	41	49	42
	28	52	69	60,61
	29	41, 42-43	47, 50	40, 43, 44

BoU 1984/85:13

106

Innehåll

Sammanfattning I

1 Proposition 1

2 Motionerna m. m 2

3 Statistiska uppgifter om bostadsförsörjningen m. m 9

3.1 Bostadsproduktionen 9

3.2 Bostadsinvesteringar 12

3.3 Byggnadskostnaderna 12

3.4 Bostadskostnaderna 13

3.5 Outhyrda lägenheter 15

4 Utskottet 15

4.1 Inledning 15

4.2 Bostadsbyggandets inriktning m. m 17

4.3 Finansieringen av bostadslångivningen 20

4.4 Ändring i bostadsförsörjningslagen, utformning av lånereglerna
m. m 22

4.5 Vissa förutsättningar och villkor för statliga bostadslån m. m. . 23

4.6 Statlig finansiering av vissa gatukostnader 31

4.7 Hyresrabatter m. m 32

4.8 Reparation, om- och tillbyggnad 33

4.9 Tilläggslån m. m 39

4.10 Åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter .. 40

4.11 Boendemiljöbidrag m. m 42

4.12 Räntebidrag m. m 45

4.13 Bostadsbidrag 50

4.14 Vissbostadsförbättringsverksamhet 51

4.15 Lån till förvärv av bostadsrätt 51

4.16 Anslagsfrågor 51

4.17 Hemställan 52

Reservationer

1. Omstrukturering m. m. inom bostadssektorn m 58

2. Ungdomens bostadssituation m, c, fp 59

3. Försöksverksamhet rörande bostäder åt unga m, c, fp 60

4. Ett socialt inriktat boende vpk 60

5. Planering av bostadsbyggande i Stockholms län vpk 61

6. Ett nytt system för finansiering av bostadslån m, c, fp 62

7. Statlig totalfinansiering s 63

8. Statlig totalfinansiering vpk 64

9. Utvärdering av bostadsförsörjningslagen m 64

10. Lånebestämmelsernas detaljeringsgrad m, c, fp 65

11. Förtida inlösen av mindre lån m, c, fp 65

12. Produktionskostnadsanpassad belåning m 66

13. Avskaffande av markvillkoret m, c, fp 67

14. Avskaffande av konkurrensvillkoret m 67

15. Konstnärlig utsmyckning i bostadsområden m 68

16. Konstnärlig utsmyckning i bostadsområden c, fp 68

17. 64 § bostadsfinansieringsförordningen m 69

18. Kommuns ansvar för förlust på bostadslån c 69

19. Återinförande av markförvärvs- och tomträttslånen vpk 70

20. Förvärv av befintliga egnahem m, c, fp 70

21. Statligt stöd för finansiering av gatukostnader c 71

BoU 1984/85:13

107

22. Hyresrabatter m, c, fp 71

23. Hyresförlustgaranti m, c, fp 72

24. Ränte- och amorteringsfria lån vpk 73

25. Avveckling av ROT-programmet m, fp 73

26. Avskaffande av hissbidragen m 74

27. ROT-program för offentliga byggnader vpk 75

28. Program för underhåll och förnyelse av kommunernas va-nät c, vpk . 75

29. ROT-program vid folkhögskolorna m, fp 77

30. ROT-program vid folkhögskolorna vpk 77

31. Kommersiella lokaler i samband med ROT-verksamheten m .. 78

32. Dispens från kravet på ersättning till konsolideringsfond m, c, fp ... 78

33. Avveckling av reparationslångivningen m 78

34. Tilläggsplan för ändrad lägenhetssammansättning m, c, fp .... 79

35. Beslutsramen för tilläggslån m, c 79

36. Beslutsramen för tilläggslån fp 80

37. Överskridande av ramarna för tilläggslån av sysselsättningsskäl

m, fp 80

38. Beslut om vissa ombyggnadslån m, fp 81

39. S. k. miljöbidragslån m 82

40. Bidrag till vissa ombyggnadsåtgärder m, fp 82

41. Hyresförlustlån vpk 83

42. Eftergift av hyresförlustlån m, fp 84

43. Ram för boendemiljöbidrag m. m. m, fp 84

44. Ram för boendemiljöbidrag m. m. vpk 85

45. Femårig avvecklingsperiod av boendemiljöbidragen c 87

46. Bygglekplatser vpk 87

47. Bidragsgivning för byggnadsvård m, fp 89

48. Förändringar inom räntebidragssystemet m 89

49. Räntebidrag till äldre låneformer c 91

50. Ändring av räntebidragsreglerna med anledning av fastighetsskatten
m, c, fp 92

51. Övergång till räntelån 94

52. Avveckling av statskommunala bostadsbidrag till hushåll utan

barn vpk 94

53. Ändrade hyres-och inkomstgränser m. m. för bostadsbidrag vpk 95

54. Ändrade inkomstprövningsregler och ändring av reduktionsregeln
för bostadsbidrag m, c, fp 96

55. Lån till förvärv av bostadsrätt fp 97

56. Beräkning av vissa anslag m, c, fp 97

57. Beräkning av visst anslag vpk 97

58. Vissa anslag m, c, fp 98

59. Vissa anslag m 98

60. Vissa anslag m, fp 99

61. Vissa anslag c 99

62. Vissa anslag fp 100

63. Anslag till bostadsbidrag m. m. vpk 101

Särskilda yttranden

1. Förändring i bostadsfinansieringsprogrammet m. m. m 101

2. Förändringar i bostadsfinansieringssystemet m. m. c 102

3. Förändringar i bostadsfinansieringssystemet m. m. fp 103

Motionsyrkandenas behandling 104

Liber Tryck AB Stockholm 1985