BoU 1984/85:11
Bostadsutskottets betänkande
1984/85:11
om anslag till allmänna samlingslokaler (prop. 1984/85:100 delvis)
1 Propositionen
Regeringen har i proposition 1984/85:100 bilaga 13 (bostadsdepartementet)
under litt. B 10-12 (s. 74—81) föreslagit riksdagen att
1. medge att beslut om anordnings- och inventariebidrag samt lån till
allmänna samlingslokaler under budgetåret 1985/86 meddelas inom en ram
av 30 000 000 kr., varav högst 20 000 000 kr. får tas i anspråk för bidrag,
2. medge att den under 1 angivna ramen får överskridas om det behövs av
sysselsättningsskäl,
3. medge att beslut om upprustningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler
meddelas inom en ram av 24 000 000 kr. under budgetåret 1985/86,
4. medge att den under 3 angivna ramen överskrids om det behövs av
sysselsättningsskäl,
5. medge att beslut om energisparbidrag för vissa lokaler m. m. meddelas
inom en ram av 4 200 000 kr. under budgetåret 1985/86,
6. under elfte huvudtiteln för budgetåret 1985/86 anvisa
a) till Anordningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler ett förslagsanslag
av 73 000 000 kr.,
b) till Lån till allmänna samlingslokaler ett förslagsanslag av 25 000 000
kr.,
c) till Upprustningsbidrag m.m. till allmänna samlingslokaler m.m. ett
förslagsanslag av 85 000 000 kr.
2 Motionerna
Utskottet behandlar i detta sammanhang motionerna 1984/85:
1474 av Thure Jadestig och Göran Magnusson (båda s) vari hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att bestämmelserna om
stöd för handikappanpassning i allmänna samlingslokaler skall utvidgas att
gälla även föreningsägda kursgårdar,
2139 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) vari såvitt nu är i fråga hemställs
11. att riksdagen beslutar att avveckla lån och bidrag till samlingslokaler
fr. o.m. den 1 juli 1985,
12. att riksdagen beslutar att under anslaget B 10 Anordningsbidrag m. m.
till allmänna samlingslokaler för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag
av 70 000 000 kr.,
1 Riksdagen 1984185.19 sami. Nr 11
BoU 1984/85:11
2
13. att riksdagen beslutar att under anslaget B 12 Upprustningsbidrag
m. m. till allmänna samlingslokaler m. m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett
förslagsanslag av 66 000 000 kr.,
19. att riksdagen beslutar att avslå förslaget att anslag under BIO och
B 12 får överskridas av sysselsättningsskäl (yrkandet i övrigt behandlas i
betänkandet BoU 1984/85:13),
2143 av Agne Hansson m. fl. (c, s, fp) vari hemställs att riksdagen beslutar
att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om
stödet till allmänna samlingslokaler,
2801 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari såvitt nu är i fråga hemställs
30. att riksdagen beslutar att ej bemyndiga regeringen höja ramen för
anordnings- och inventariebidrag, lån till allmänna samlingslokaler och
upprustningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler.
3 Utskottet
3.1 Samlingslokalstödets inriktning m. m.
Med hänvisning till den tämligen goda tillgången på välutrustade
samlingslokaler och till en hårt ansträngd offentlig ekonomi läggs i motion
2139 (m) yrkande 11 fram förslag om en avveckling av stödet till allmänna
samlingslokaler fr. o. m. den 1 juli 1985. Enligt motionärerna har
anskaffandet och upprustningen av de allmänna samlingslokalerna mycket
på grund av det statliga stödet haft hög prioritet ute i kommunerna.
Motionärerna ifrågasätter om inte ambitionerna varit alltför höga, då det
visat sig att lokalerna utnyttjas dåligt.
Utskottet har under senare år vid flera tillfällen haft att ta ställning till
motionsyrkanden om en avveckling av samlingslokalstödet (CU 1981/82:15
s. 2, CU 1982/83:15 s. 2 samt BoU 1983/84:20 s. 2). Dessa yrkanden har
avstyrkts av utskottet och avslagits av riksdagen. Vad utskottet härvid anfört
bl. a. om de allmänna samlingslokalernas betydelse i samhället och om
statens ansvar i sammanhanget står fast. Det nu föreliggande motionsyrkandet
avstyrks såvitt nu är i fråga med hänvisning till tidigare
ställningstaganden. Enligt utskottets mening bör samhället även fortsättningsvis
ge ett stöd som möjliggör att allmänna samlingslokaler kommer till
stånd, förbättras och bevaras.
I motion 1474 (s) föreslås att stöd till handikappanpassning i föreningsägda
kursgårdar skall kunna utgå enligt de bestämmelser som gäller för allmänna
samlingslokaler. Enligt motionärerna bedrivs en betydande och viktig del av
föreningslivets verksamhet numera på de egna kursgårdarna. Det anges
angeläget att ingen utestängs från möjligheten att delta i denna verksamhet.
Handikappade har naturligtvis samma rättigheter som andra att kunna
leva ett fritt och oberoende liv som ger möjlighet till självförverkligande och
gemenskap med andra. Det är därför både viktigt och nödvändigt att miljön
BoU 1984/85:11
3
så långt möjligt anpassas så att också personer med funktionsnedsättningar
ges reella möjligheter att aktivt delta i förenings- och samhällslivet.
Betydande insatser med detta uttalade syfte har gjorts från samhällets sida.
Utskottet vill i detta sammanhang erinra om de regler för handikappanpassning
av bostäder och lokaler som nu gäller samt om samhällets ekonomiska
stöd för olika handikappanpassningsåtgärder.
Enligt utskottets mening har bl. a. genom de ovan redovisade åtgärderna
förutsättningar skapats för de handikappade att i ökad utsträckning ta del i
såväl föreningsaktiviteter som andra gemensamma aktiviteter. I takt med att
nya lokaler kommer till förbättras också tillgängligheten i lokalbeståndet.
Även i samband med ombyggnad av olika lokaler sker inte sällan en ökad
anpassning till de handikappades behov. Som motionärerna också erinrar om
utgår numera statligt stöd för handikappbetingade åtgärder i allmänna
samlingslokaler. Utskottet delar självfallet motionärernas uppfattning om
det angelägna i att ingen på grund av handikapp utestängs från möjligheten
att delta i föreningslivet. Utskottet kan emellertid inte tillstyrka förslaget i
motionen om att ekonomiskt stöd för handikappanpassning av föreningsägda
kursgårdar skall finansieras inom ramen för samlingslokalstödet bl. a. med
hänsyn till de anspråk som redan nu ställs på samlingslokalstödet. Motion
1474 (s) avstyrks.
Inledningsvis framhålls i motion 2143 (c, s, fp) att de folkrörelseägda
allmänna samlingslokalerna har spelat och fortfarande spelar en väsentlig
roll i samhället. Motionärerna pekar på de fördelar som ligger i att
folkrörelserna äger och förvaltar de allmänna samlingslokalerna jämfört med
andra former av huvudmannaskap. Härvid framhålls särskilt den roll för de
allmänna samlingslokalerna i vårt land som tre av riksorganisationerna för
allmänna samlingslokaler - Bygdegårdarnas riksförbund, Folkets husföreningarnas
riksorganisation samt Riksföreningen Våra gårdar - spelar. Med
hänvisning härtill förordar motionärerna en ökning av stödet till de tre
riksorganisationernas verksamhet inom ramen för ett oförändrat totalt
samlingslokalstöd. I sammanhanget framhålls dessutom att behovet av
centrala insatser har ökat under senare år bl. a. som en följd av de
ramvidgningar som gjorts av sysselsättningsskäl.
Inom bostadsstyrelsen handläggs ärenden angående stöd till allmänna
samlingslokaler av en särskild samlingslokaldelegation med av regeringen
utsedda ledamöter. I delegationen ingår bl. a. företrädare för de fyra
riksorganisationerna - Folkets husföreningarnas riksorganisation, Bygdegårdarnas
riksförbund, Riksföreningen våra gårdar samt Folkparkernas
centralorganisation. Delegationen handlägger ärenden om statligt stöd till
allmänna samlingslokaler. Ärenden som gäller viktigare författningsfrågor
eller frågor om anslagsframställning skall dock handläggas av bostadsstyrelsen.
Delegationen yttrar sig emellertid till styrelsen i dessa fall. För
verksamhetsbidragen till riksorganisationerna gäller att regeringen efter
förslag från bostadsstyrelsen (samlingslokaldelegationen) fastställer fördel
1*
Riksdagen 1984185.19sami. Nr 11
BoU 1984/85:11
4
ningen av medlen mellan organisationerna. Bidraget till riksorganisationerna
belastar anslaget Anordningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler.
I budgetpropositionen föreslås sammanlagt 2,75 milj. kr. som bidrag till
riksorganisationerna för samlingslokaler. Detta belopp motsvarar vad bostadsstyrelsen
i enlighet med förslag från samlingslokaldelegationen i sin
anslagsframställning för budgetåret 1985/86 begärt för ändamålet. Regeringsförslaget
innebär även att Folkparkernas centralorganisation föreslås
ingå i den bidragsberättigade kretsen av samlingslokalägande riksorganisationer,
och att bidraget räknats upp något.
Mot bakgrund av vad som ovan anförts kan således konstateras att en viss
uppräkning skett av bidraget till riksorganisationerna för samlingslokaler.
Utskottet är inte berett förorda en ytterligare ökning av stödet till de tre
ursprungliga riksorganisationernas verksamhet i enlighet med förslaget i
motion 2143 (c, s, fp). Som ovan framgått överensstämmer regeringens
förslag med samlingslokaldelegationens om stödets omfattning. Motionen
avstyrks med hänvisning till vad utskottet ovan anfört. Vid en eventuell
ramvidgning för samlingslokalstödet av sysselsättningsskäl bör det enligt
utskottets mening kunna övervägas huruvida ytterligare medel skall tillföras
riksorganisationernas centrala verksamhet. Det bör ankomma på regeringen
att överväga omfattningen och tidpunkten för en sådan eventuell ökning av
bidraget.
3.2 Ramar och anslag
Vad i budgetpropositionen föreslagits om ramar för beslut om anordningsoch
inventariebidrag samt lån, upprustningsbidrag m. m. samt energisparbidrag
till allmänna samlingslokaler tillstyrks av utskottet. Motion 2139 (m)
yrkande 11 avstyrks såvitt nu är i fråga med hänvisning till vad ovan (s. 2)
anförts.
I budgetpropositionen begär regeringen dessutom ett riksdagens
bemyndigande att få överskrida ramarna av sysselsättningsskäl i vad gäller
anordnings- och inventariebidrag samt lån och upprustningsbidrag. Enligt
föredragande statsrådet bör den långsiktiga investeringsnivå som de
ordinarie ramarna ger uttryck för kunna frångås när det behövs av
sysselsättningsskäl. Sådana ställningstaganden bör enligt statrådet göras i ett
samlat sysselsättningspolitiskt perspektiv.
I motion 2139 (m) framhålls att om medel till allmänna samlingslokaler -mot motionärernas vilja - även fortsättningsvis kommer att beviljas, så bör
dock möjligheten att vidga ramarna av sysselsättningsskäl inte finnas.
Regeringen bör i stället i vanlig ordning genom särskild proposition förelägga
riksdagen förslag härom. Endast därigenom kan enligt motionärerna
riksdagen ges möjlighet att pröva långivningens omfattning. Med hänvisning
härtill hemställs i motionens yrkande 19, såvitt nu är i fråga, att ramarna för
anordnings- och inventariebidrag samt lån och upprustningsbidrag m. m. inte
BoU 1984/85:11
5
skall få överskridas av sysselsättningsskäl.
Också i motion 2801 (fp) yrkande 30 hemställs att regeringen inte skall
bemyndigas att vidga de aktuella ramarna av sysselsättningsskäl. Enligt
motionärerna bör regeringen inte ges mandat att höja ramarna. Denna fråga
bör underställas riksdagens prövning.
I motion 2143 (c, s, fp) förordas, såvitt nu är i fråga, att riksdagen skall
lämna regeringen begärda bemyndiganden att av sysselsättningsskäl vidga
vissa ramar.
I budgetpropositionen framhålls att samhällets insatser för att främja
investeringarna inom samlingslokalsektorn måste bli beroende av de samhällsekonomiska
resurserna och sysselsättningsläget på byggarbetsmarknaden.
Bostadsutskottet delar denna uppfattning liksom uppfattningen att den
långsiktiga nivån som de ordinarie ramarna är uttryck för bör kunna frångås
när det behövs av sysselsättningsskäl. Regeringen bör med hänsyn härtill
lämnas det begärda bemyndigandet att vidga ramarna för anordnings- och
inventariebidrag samt lån och upprustningsbidrag om det behövs av sysselsättningsskäl.
Regeringsförslaget tillstyrks sålunda i denna del. Förslaget i
motion 2143 (c, s, fp) är därmed tillgodosett i nu aktuell del. Motionerna 2139
(m) yrkande 19 såvitt nu är i fråga samt 2801 (fp) yrkande 30 avstyrks.
Avslutningsvis behandlar utskottet frågan om vissa anslag till allmänna
samlingslokaler för budgetåret 1985/86.
Regeringen föreslår att till anordningsbidrag m. m. samt till upprustningsbidrag
m. m. anvisas ett förslagsanslag av 73 resp. 85 milj. kr.
Med hänvisning till förslaget om en avveckling av samlingslokalstödet
föreslås i motion 2139 (m) yrkandena 12 och 13 till anordningsbidrag m. m.
ett anslag om 70 milj. kr. och till upprustningsbidrag m. m. ett anslag om 66
milj. kr.
De i motion 2139 (m) framförda förslagen om minskade anslag till
allmänna samlingslokaler är en följd av motionärernas inställning i huvudfrågan;
samlingslokalstödet skall avvecklas. Utskottet har ovan avstyrkt
motionen i denna del. Med hänvisning härtill avstyrks motionen även såvitt
nu är i fråga.
Vad i regeringsprotokollet föreslagits beträffande anslag i övrigt tillstyrks
av utskottet.
3.3 Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande avveckling av stödet till allmänna samlingslokaler att
riksdagen avslår motion 1984/85:2139 yrkande 11 såvitt nu är i
fråga,
2. beträffande stöd till handikappanpassning iföreningsägda kursgårdar
att riksdagen avslår motion 1984/85:1474,
Rättelse: S. 7, rad 4 och 5 nedifrån Står: 1-5 Rättat till: 1-4
BoU 1984/85:11
6
3. beträffande ökning av stödet till vissa riksorganisationers verksamhet
att riksdagen avslår motion 1984/85:2143 såvitt nu är i fråga,
4. beträffande ramar att riksdagen med bifall till vad i regeringsprotokollet
förordats och med avslag på motion 1984/85:2139 yrkande 11
såvitt nu är i fråga medger att beslut
a) om anordnings- och inventariebidrag samt lån till allmänna
samlingslokaler under budgetåret 1985/86 får meddelas inom en
ram av 30 000 000 kr., varav högst 20 000 000 kr. får tas i anspråk
för bidrag,
b) om upprustningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler får
meddelas inom en ram av 24 000 000 kr. under budgetåret
1985/86,
c) om energisparbidrag för vissa lokaler m. m. får meddelas inom en
ram av 4 200 000 kr. under budgetåret 1985/86,
5. beträffande bemyndigande att fä överskrida ramarna av sysselsättningsskäl
att riksdagen med bifall till vad i regeringsprotokollet
förordats samt motion 1984/85:2143 såvitt nu är i fråga och med
avslag på motionerna 1984/85:2139 yrkande 19 såvitt nu är i fråga
samt 2801 yrkande 30 medger att de under 4 a och 4 b angivna
ramarna får överskridas om det behövs av sysselsättningsskäl,
6. beträffande vissa anslag att riksdagen med bifall till vad i regeringsprotokollet
förordats och med avslag på motion 1984/85:2139
yrkandena 12 och 13 för budgetåret 1985/86 under elfte huvudtiteln
anvisar
a) till Anordningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler ett
förslagsanslag av 73 000 000 kr.,
b) till Upprustningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler
m. m. ett förslagsanslag av 85 000 000 kr.,
7. beträffande anslag i övrigt att riksdagen med bifall till vad i
regeringsprotokollet förordats till Lån till allmänna samlingslokaler
för budgetåret 1985/86 under elfte huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag av 25 000 000 kr.
Stockholm den 28 februari 1985
På bostadsutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON
Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Oskar Lindkvist (s), Rolf Dahlberg (m),
Thure Jadestig (s), Knut Billing (m), Magnus Persson (s), Bertil Danielsson
(m), Per Olof Håkansson (s), Margareta Gard (m), Kerstin Ekman (fp),
Tore Claeson (vpk), Margareta Palmqvist (s), Agne Hansson (c), Nils Nordh
(s) och Nina Jarlbäck (s).
BoU 1984/85:11
7
Reservationer
1. Avveckling av stödet till allmänna samlingslokaler
Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gard (alla
m) anser att
dels den del av utskottets betänkande som på s. 2 börjar ”Utskottet har”
och på s. 4 slutar ”ovan (s. 2) anförts” bort lyda:
Redan år 1942 fattade statsmakterna beslut om ett statligt ekonomiskt stöd
till de allmänna samlingslokalerna. Alltsedan dess har samhället genom
generösa bidrag och lån stimulerat byggandet och underhållet av sådana
lokaler. Denna långvariga och kontinuerliga stödgivning har fått till följd att
vi i dag har ett rikligt samlingslokalbestånd av i huvudsak mycket god
standard .Det framstår därmed som klart att stödet i stor utsträckning haft sin
avsedda verkan att genom lokalerna praktiskt främja föreningslivet. Som
framhålls i motion 2139 (m) har stödet bidragit till att åtgärder i samlingslokalbeståndet
fått hög prioritet i kommunerna. Det kan ifrågasättas om inte
ambitionerna varit alltför höga. Inte minst har de under senare år av
sysselsättningsskäl vidtagna ramvidgningarna medverkat härtill. Den höga
ambitionsnivån har i många fall lett till en överetablering som medfört att
lokalerna utnyttjas dåligt, vilket i sin tur skapat ekonomiska problem för
många samlingslokalägande föreningar och stiftelser. Kommunerna har
därför i allt större utsträckning tvingats att ta över ansvaret för samlingslokalerna.
Det framstår mot bakgrund härav som nödvändigt att få till stånd en
ökad användning av det befintliga lokalbeståndet. Detta kan t. ex. ske genom
ett ökat samarbete och samutnyttjande mellan olika föreningar. Det torde
enligt utskottets uppfattning finnas goda möjligheter att använda nuvarande
lokaler på ett effektivare sätt. Utskottet vill i detta sammanhang också peka
på den resurs som skolans lokalbestånd utgör. Skolans lokaler bör utanför
ordinarie skoltid i ökad utsträckning kunna användas för föreningslivets
behov.
Med hänvisning till vad som ovan anförts och med hänsyn till en hårt
ansträngd offentlig ekonomi bör enligt utskottets mening samlingslokalstödet
avvecklas fr. o. m. den 1 juli 1985 i enlighet med förslaget i motion 2139
(m) yrkande 11 såvitt nu är i fråga. Några ramar för samlingslokalstödet
behöver därmed inte fastställas. Regeringsförslaget avstyrks i denna del.
Utskottets ställningstagande i huvudfrågan - att samlingslokalstödet skall
avvecklas - innebär att yrkandena i motionerna 1474 (s) och 2143 (c, s, fp)
såvitt nu är i fråga saknar aktualitet. Motionsyrkandena avstyrks.
dels utskottet under 1-4 bort hemställa
1-4. beträffande avveckling av stödet till allmänna samlingslokaler
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:2139 yrkande 11 avslår
regeringens förslag samt motionerna 1984/85:1474 och 2143 såvitt
nu är i fråga.
BoU 1984/85:11
8
2. Bemyndigande att få överskrida ramarna av sysselsättningsskäl
Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Margareta
Gard (m) och Kerstin Ekman (fp) anser - under förutsättning av bifall till
utskottets hemställan under 1 - att
dels den del av utskottets betänkande på s. 5 som börjar ”1 budgetpropositionen”
och slutar ”yrkande 30 avstyrks” bort lyda:
Det har under senare år blivit allt vanligare att regeringen begär riksdagens
bemyndigande att få vidga vissa ramar av sysselsättningsskäl. Detta betyder
enligt utskottets uppfattning att riksdagen på ett oacceptabelt sätt frånsäger
sig möjligheten att pröva stödgivningens totala omfattning och ibland också
inriktning. Inte minst när det gäller stödet till de allmänna samlingslokalerna
har de av sysselsättningsskäl vidtagna ramvidgningarna fått en sådan
omfattning att de beloppsmässigt ofta vida överstiger de ordinarie och av
riksdagen fastställda ramarna för resp. budgetår. Denna beslutsordning bör
enligt utskottets uppfattning upphöra. I den mån ramvidgningar kan komma
att aktualiseras av sysselsättningsskäl eller av andra skäl bör förslag härom i
vanlig ordning underställas riksdagen. Endast härigenom ges riksdagen
möjlighet att förutsättningslöst pröva långivningens omfattning.
Med hänvisning till vad nu anförts tillstyrks förslagen i motionerna 2139
(m) yrkande 19 såvitt nu är i fråga samt 2801 (fp) yrkande 30. Regeringsförslaget
samt motion 2143 (s, c, fp) avstyrks i motsvarande delar.
dels utskottet under 5 bort hemställa
5. beträffande bemyndigande att få överskrida ramarna av sysselsättningsskäl
att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:2139
yrkande 19 såvitt nu är i fråga samt 2801 yrkande 30 avslår
regeringens förslag och motion 1984/85:2143 såvitt nu är i fråga.
3. Vissa anslag
Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gard (alla
m) anser - under förutsättning av bifall till reservation 1 - att
dels den del av utskottets betänkande på s. 5 som börjar ”De i” och slutar
”i fråga” bort lyda:
Bostadsutskottet har ovan på goda grunder tillstyrkt motion 2139 (m) i
huvudfrågan - att samlingslokalstödet skall avvecklas. Härigenom kan också
anslagen tillanordningsbidragm. m. samt upprustningsbidragm. m. minskas
i enlighet med förslagen i samma motion. Motion 2139 (m) yrkandena 12 och
13 tillstyrks. Regeringsförslaget avstyrks därmed i motsvarande del.
dels utskottet under 6 bort hemställa
6. beträffande vissa anslag att riksdagen med bifall till motion
1984/85:2139 yrkandena 12 och 13 och med anledning av vad i
BoU 1984/85:11
9
regeringsprotokollet förordats för budgetåret 1985/86 under elfte
huvudtiteln anvisar
a) till Anordningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler ett
förslagsanslag av 70 000 000 kr.,
b) till Upprustningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler
m. m. ett förslagsanslag av 66 000 000 kr.
Särskilt yttrande
Kerstin Ekman (fp) anför:
I föreliggande betänkande behandlar utskottet bl. a. motion 2143 (c, s, fp)
om bidrag till riksorganisationerna för samlingslokaler. Utskottet har därvid
anfört att eventuella överväganden om ytterligare medel till organisationerna
bör göras i samband med att ställning tas till frågan om eventuell
ramvidgning av sysselsättningsskäl. Jag delar denna utskottets uppfattning
men förutsätter att frågan i enlighet med vad i motion 2801 (fp) förordats
underställs riksdagens prövning.
minab/gotab Stockholm 1985 82135