Bostadsutskottets betänkande

1984/85:10

om anslag till lantmäteriet och centralnämnden för fastighetsdata
m. m. (prop. 1984/85:100 delvis)
Propositionen

Regeringen har i proposition 1984/85:100 bilaga 13 (bostadsdepartementet)
under D och E (s. 116-133) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats om avveckling av
nyttoutj ämningsbidragen,

2. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats om ett ortnamnsråd vid
lantmäteriverket,

3. godkänna de i regeringsprotokollet förordade riktlinjerna för den
fortsatta fastighetsdataverksamheten,

4. under elfte huvudtiteln för budgetåret 1985/86 anvisa

a. till Lantmäteriet ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

b. till Plangenomförande ett förslagsanslag av 45 484 000 kr.,

c. till Landskapsinformation ett reservationsanslag av 126 841 000 kr.,

d. till Försvarsberedskap ett reservationsanslag av 2 886 000 kr.,

e. till Utrustning m. m. ett reservationsanslag av 6 900 000 kr.,

f. till Centralnämnden för fastighetsdata ett förslagsanslag av 40 207 000
kr.

Utskottet

Lantmäteriet

Nyttoutjämningsbidragen

Vid lantmäteriförrättning som utförs av kommunal fastighetsbildningsmyndighet
debiteras förrättningsavgifter enligt lantmäteritaxan. De debiterade
avgifterna skall därefter betalas in till statens lantmäteriverk, som i sin
tur betalar ut ersättning till kommunen med belopp som fastställts i särskilt
regeringsbeslut. Dessa ersättningar är så konstruerade att de ger en
utjämning i inkomsterna från förrättningarna mellan det statliga lantmäteriet
och kommuner med egna fastighetsbildningsmyndigheter, s. k. nyttoutjämningsbidrag.
Bakgrunden till nyttoutjämningsbidragens nuvarande utformning
är att kostnaderna per nybildad fastighet vid avstyckning och klyvning är
lägre per fastighet ju fler fastigheter som nybildas vid samma förrättning.
Genom att skillnaderna i taxeavgift varit liten mellan en- och flerlottsavstyckningar
har flerlottsavstyckningarna inte sällan givit överskott, medan enlottsavstyckningarna
ofta inte varit lönsamma. De kommunala fastighetsbild -

1 Riksdagen 1984/85.19 sami. Nr 10

BoU 1984/85:10

ningsmyndigheterna har genomsnittligt haft en större andel fler lottsavstyckningar
än de statliga fastighetsbildningsmyndigheterna. Det överskott som
lantmäteritaxan givit för de kommunala fastighetsbildningsmyndigheterna
har genom nyttoutjämningsbidragen tillförts den statliga organisationen, där
kostnaderna överstiger de debiterade avgifterna.

På förslag av regeringen beslutade riksdagen år 1984 om vissa ändringar i
riktlinjerna för lantmäteritaxan. Beslutet innebar bl. a. att taxan för avstyckningar
skall vara bättre anpassad till de faktiska kostnaderna. Taxan för
enlottsavstyckningar har också höjts i förhållande till den för flerlottsavstyckningar.
Ändringarna i taxan innebär dock inte att fullständig kostnadsanpassning
kommit till stånd. Enligt vad föredragande statsrådet anför övervägs
dock fortsatta justeringar i lantmäteritaxan så att kostnadsanpassningen
förbättras ytterligare. Under förutsättning av att en sådan ytterligare
kostnadsanpassning kan komma till stånd bedöms den nuvarande ordningen
med utjämningar i inkomsterna mellan det statliga lantmäteriet och kommuner
med egen fastighetsbildningsmyndighet kunna upphöra. Regeringen har
också i december 1984 uppdragit åt lantmäteriverket att utreda under vilka
förutsättningar som nyttoutjämningsbidragen kan avvecklas. Skulle utredningen
visa att förutsättningar finns att avveckla nyttoutjämningsbidragen
redan efter utgången av år 1985 bör enligt förslaget i budgetpropositionen
bidragen slopas.

Utskottet tillstyrker regeringsförslaget i denna del.

Ortnamnsråd

I utbildningsdepartementets bilaga (bil. 10 s. 468) till årets budgetproposition
tas upp frågan om den framtida statliga ortnamnsverksamheten. I stor
utsträckning saknas allmänt godtagna riktlinjer för ortnamnssättning. Beslutsbefogenheterna
på området är dessutom splittrade. I sammanhanget
framhålls också det stora kulturhistoriska och sociala värdet av att nedärvda
ortnamn bevaras och att ny namngivning sker på ett sådant sätt så att
kulturarvet skyddas.

I bilagan redovisas också principerna och målen för en god ortnamnspolitik
och organisationen för att förverkliga en sådan politik. Härvid förordas
bl. a. att statens lantmäteriverk ges en allmänt samordnande uppgift när det
gäller ortnamnsfrågorna, dock utan att berörda statliga myndigheter fråntas
de befogenheter de nu har. För att skapa förutsättningar för en bättre vård av
våra ortnamn bör enligt regeringsförslaget ett särskilt ortnamnsråd inrättas.
Rådet skall utgöra ett samarbetsorgan för de myndigheter och intressen som
bör ha ett inflytande över utformningen av ortnamnsverksamheten. En av
rådets främsta uppgifter föreslås vara att utforma principerna och målen för
en god ortnamnspolitik. Vidare bör rådet enligt förslaget ges en sammansättning
som speglar de intressen som finns inom ortnamnsverksamheten. Detta
innebär bl. a. att dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv och

BoU 1984/85:10

riksantikvarieämbetet tillsammans med lantmäteriverket, postverket och
kommunerna föreslås representerade. Vidare framhålls att de samiska
intressena bör vara företrädda i rådet. Av organisatoriska och praktiska skäl
förordas att rådet knyts till lantmäteriverket.

Med hänvisning till vad som under utbildningsdepartementets huvudtitel
anförts om ortnamnsfrågorna tas frågan om inrättande av ett ortnamnsråd
upp i bostadsdepartementets bilaga till budgetpropositionen. Härvid framhålls
att statens lantmäteriverk redan i dag har samordnande uppgifter vad
gäller ortnamnsfrågor och att frågor om ortnamn i stor omfattning aktualiseras
i samband med arbetet med de allmänna kartorna och i fastighetsbeteckningsreformen.
Det är enligt föredragande statsrådet därför naturligt att ett
råd som har till uppgift att verka för en god ortnamnsvård knyts till
lantmäteriverket. Med hänvisning härtill föreslås att ett ortnamnsråd inrättas
vid lantmäteriverket fr. o. m. den 1 juli 1985. Kostnaderna för verksamheten
beräknas till 100 000 kr. för budgetåret 1985/86. Genom att personalresurser
för ortnamnsfrågor redan finns inom lantmäteriverket görs dock bedömningen
att verket kan svara för uppgifterna utan särskilda medelstillskott.

Bostadsutskottet tillstyrker förslaget om att inrätta ett ortnamnsråd
fr. o. m. den 1 juli 1985.

Fastighetsdataverksamheten

År 1968 fattade riksdagen beslut om att ett nytt ADB-baserat fastighetsregister
skulle läggas upp och att samtidigt ett enhetligt fastighetsbeteckningssystem
skulle införas (den s. k. fastighetsbeteckningsreformen). Detta beslut
följdes år 1970 av ett beslut om införandet av ett likaledes ADB-baserat
inskrivningsregister. Arbetet med införandet har sedan budgetåret 1977/78
bedrivits i två femårsetapper varav den senaste sträcker sig fram t. o. m.
budgetåret 1986/87. Enligt föredragande statsrådet kan man numera konstatera
att reformarbetet byggt på realistiska bedömningar och att driftsystemet
väl uppfyller de krav som kan ställas på det. Beslut föreslås nu fattas om en
tredje femårsetapp. Arbetet under denna etapp bör enligt regeringsförslaget
inriktas på ett snabbt och säkert genomförande av fastighetsdatareformen
med utgångspunkt i den inriktning och de systemlösningar m. m. som f. n.
gäller.

I budgetpropositionen framhålls att fastighetsdatareformen har en betydande
samhällsekonomisk lönsamhet. Föredragande statsrådet pekar härvid
bl. a. på de besparingar som kan göras inom inskrivningsväsendet och att
systemet för användarna innebär en betydligt förbättrad service. Mot
bakgrund härav föreslås att takten i reformarbetet under nästa femårsperiod
ökas i enlighet med ett av centralnämnden för fastighetsdata, domstolsverket
och lantmäteriverket gemensamt framlagt förslag. Förslaget innebär att
under budgetåren 1987/88 - 1991/92 omkring 330 000 fastigheter per år skall
överföras till det nya systemet, jämfört med de 230 000 fastigheter som

BoU 1984/85:10

överförs årligen under den nu löpande femårsperioden. Merkostnaderna för
den ökade överföringstakten beräknas i budgetpropositionen till 7,6 milj. kr.
per år. Därtill kommer merkostnader för den ökade driften med totalt ca 6
milj. kr. för femårsperioden. Kostnadsökningarna föreslås liksom f. n.
kostnaderna för fastighetsdatareformen finansierade genom inskrivningsmyndigheternas
expeditionsavgifter.

Redan kommande budgetår måste dock vissa förberedelsearbeten påbörjas
av i första hand lantmäteriverket. Medel härför har också beräknats över
lantmäteriverkets anslag.

Bostadsutskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att det hittillsvarande
arbetet visat att fastighetsdatasystemet uppfyller kraven på ett
bra och säkert ADB-system. Enligt utskottets mening bör därför arbetet med
fastighetsdatareformen under den kommande femårsperioden inriktas på ett
snabbt och säkert genomförande med utgångspunkt i den inriktning och de
systemlösningar m. m. som f. n. gäller. Utskottet ställer sig därmed bakom
regeringsförslaget om en ökad takt i reformarbetet - något som också
gemensamt förordats av centralnämnden för fastighetsdata, domstolsverket
och statens lantmäteriverk.

Anslag

Utskottet tillstyrker regeringsförslaget i vad avser anslag till lantmäteriet
och centralnämnden för fastighetsdata.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avveckling av nyttoutjämningsbidragen att riksdagen
godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

2. beträffande ett ortnamnsråd att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet
förordats,

3. beträffande riktlinjerna för den fortsatta fastighetsdataverksamheten
att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

4. beträffande anslag att riksdagen med bifall till regeringens förslag
för budgetåret 1985/86 under elfte huvudtiteln anvisar

a. till Lantmäteriet ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

b. till Plangenomförande ett förslagsanslag av 45 484 000 kr.,

c. till Landskapsinformation ett reservationsanslag av 126 841 000
kr.,

d. till Försvarsberedskap ett reservationsanslag av 2 886 000 kr.,

e. till Utrustning m. m. ett reservationsanslag av 6 900 000 kr.,

BoU 1984/85:10

f. till Centralnämnden för fastighetsdata ett förslagsanslag av
40 207 000 kr.

Stockholm den 19 februari 1985

På bostadsutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Oskar Lindkvist (s), Rolf Dahlberg (m),
Thure Jadestig (s), Maj-Lis Landberg (s), Knut Billing (m), Magnus Persson
(s), Bertil Danielsson (m), Per Olof Håkansson (s), Margareta Gard (m),
Kerstin Ekman (fp), Tore Claeson (vpk), Margareta Palmqvist (s), Rune
Evensson (s) och Agne Hansson (c).

minab/gotab Stockholm 1985 82041