Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1984/85:7

om ytterligare sysselsättningsåtgärder m. m. (prop. 1984/85:45)
Sammanfattning

I betänkandet behandlas dels förslagen i proposition 1984/85:45 (bilaga 2)
om ytterligare sysselsättningsåtgärder samt nio med anledning härav väckta
motioner, dels regeringens skrivelse 1984/85:88 om verksamheten med
ungdomslag.

Inledningsvis behandlas förutsättningarna för arbetsmarknadspolitiken
liksom inriktningen och finansieringen av åtgärdssystemet. Utskottet framhåller
därvid de positiva effekterna på sysselsättningen av den ekonomiska
politik som förs av regeringen. Moderata samlingspartiet, centerpartiet och
folkpartiet redovisar i en gemensam reservation sin syn på den ekonomiska
politiken och utvecklingen på arbetsmarknaden. Även vänsterpartiet kommunisterna
anmäler en avvikande uppfattning i detta avsnitt av betänkandet.

I skilda reservationer aktualiserar moderata samlingspartiet redovisningen
av arbetslöshetens omfattning, centerpartiet frågan om komplettering av
arbetsmarknadspolitiken med insatser av närings-, regional- och glesbygdspolitik
och folkpartiet en reformering av finansieringen av arbetslöshetsersättningar
och andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder. I sistnämnda fråga
har även moderata samlingspartiet reserverat sig.

Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning att det under innevarande
budgetår bör vidtas ytterligare sysselsättningsåtgärder i form av beredskapsarbeten,
rekryteringsstöd m. m. till en sammanlagd kostnad av 1 750
milj. kr. Tonvikten läggs vid åtgärder till stöd för långtidsarbetslösa.
Moderata samlingspartiet och folkpartiet instämmer i att ytterligare åtgärder
kan vara motiverade men anser att dessa bör kunna bekostas av den
finansfullmakt som står till regeringens förfogande. Enligt moderata samlingspartiet
bör regeringen den vägen nu ställa 750 milj. kr. till AMS
disposition. Centerpartiet föreslår en medelsanvisning av 1 250 milj. kr.
Vänsterpartiet kommunisterna godtar den anslagsförstärkning regeringen
har föreslagit men anser att den bör användas på ett delvis annorlunda sätt.

Förutom en utökning av de traditionella beredskapsarbetena bl. a. på
bygg- och anläggningssidan har utskottet tillstyrkt att åtgärdssystemet
utvidgas med två nya inslag, nämligen skyddat arbete hos offentliga
arbetsgivare som ersättning för de s. k. Tl-arbetena (kommunala beredskapsarbeten
för personer med socialmedicinska problem), samt ett kommunalt
rekryteringsstöd som komplement till det stöd till nyanställningar i
näringslivet som infördes förra hösten. Beträffande det nya skyddade arbetet
har moderata samlingspartiet anfört synpunkter på anvisningsform och
lönesättning. Förslaget om kommunalt rekryteringsstöd avstyrks i en gemen1
Riksdagen 1984/85.18sami. Nr 7

AU 1984/85:7

sam reservation av moderata samlingspartiet, centerpartiet och folkpartiet.

När det gäller de rekryteringsfrämjande åtgärderna i näringslivet i form av
rekryteringsstöd och enskilda beredskapsarbeten gör utskottet liksom regeringen
den bedömningen att det för sådana insatser bör avsättas ytterligare
500 milj. kr. inom den ovan angivna totalramen 1 750 milj. kr. Moderata
samlingspartiet går med på att anslå 400 milj. kr. men anser som ovan sagts
att finansieringen bör ske över finansfullmakten. Centerpartiet förordar att
bidragsandelen i rekryteringsstödet till näringslivet höjs från 50 till 75 % av
lönekostnaderna för de nyanställda samt att det skall vara möjligt att förlänga
den tid under vilken stödet utgår. Vänsterpartiet kommunisterna avvisar de
förstärkta insatserna i näringslivet och föreslår i stället att 1 miljard kronor av
den aktuella anslagsförstärkningen används för att skapa nya fasta arbeten på
den offentliga sektorn.

Efter hörande av socialförsäkringsutskottet föreslår utskottet med anledning
av en motion att 50 milj. kr. används för att förstärka det särskilda
vuxenstudiestödet för arbetslösa. Folkpartiet förordar att regeringen återkommer
i tilläggsbudget II till denna anslagsfråga. Moderata samlingspartiet
hänvisar till möjlighet för regeringen att utnyttja finansfullmakten för
ändamålet.

Avslutningsvis i betänkandet anmäls regeringsskrivelsen 1984/85:88 om
verksamheten med ungdomslag. Efter att ha redogjort för bakgrund och
innehåll föreslår utskottet att skrivelsen läggs till handlingarna.

Propositionen

Regeringen föreslår i proposition 45 efter föredragning av statsrådet
Leijon att riksdagen skall

1. anta det till propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen
(1976:600) om offentlig anställning,

2. godkänna vad i propositionen anförts om medel för uppförandet av ett
Folkets hus i Kiruna,

3. godkänna vad i propositionen anförts om offentlig skyddad sysselsättning,

4. godkänna vad i propositionen anförts om nya regler för kommunala
beredskapsarbeten,

5. godkänna vad i propositionen anförts om ett kommunalt rekryteringsstöd,

6. godkänna vad i propositionen anförts om samordnade insatser mellan
arbetsmarknadsverket och Stockholms kommun,

7. till Sysselsättningsskapande åtgärder på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1984/85 under tionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 1 750 000 000 kr.,

8. godkänna vad i propositionen anförts om utnyttjandet av medlen för
tillfälliga personalförstärkningar inom arbetsförmedlingen.

Det till propositionen fogade lagförslaget har följande lydelse:

AU 1984/85:7

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig anställning

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 6 § lagen (1976:600) om offentlig
anställning1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

6 §2

Lagen gäller inte arbetstagare som Lagen gäller inte arbetstagare som
har anvisats beredskapsarbete eller har anvisats beredskapsarbete, arbearbete
i ungdomslag. te i ungdomslag eller skyddat arbete.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985.

Regeringens skrivelse 1984/85:88

Med skrivelsen överlämnar regeringen redovisning av verksamheten enligt
lagen (1983:1070) om arbete i ungdomslag hos offentliga arbetsgivare.

Yttrande från annat utskott

Socialförsäkringsutskottet har avgivit yttrande (SfU 1984/85:2 y) över den
i ärendet väckta motionen 1984/85:121, se bilaga.

'Lagen omtryckt 1982:100.
2Senaste lydelse 1983:1074.

AU 1984/85:7

Motionerna

1984/85:105 av Ove Eriksson (m)

I motionen yrkas

2. att riksdagen avslår förslaget om kommunalt rekryteringsstöd till
långtidsarbetslösa.

Yrkande 1 behandlas av skatteutskottet.

1984/85:106 av Lars Hedfors m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till
känna vad som anförs i motionen om de föreslagna medlen (250 milj. kr.) till
beredskapsarbeten av investeringskaraktär vintern 1984/85.

1984/85:109 av Yvonne Sandberg-Fries m.fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts beträffande behovet av åtgärder i syfte att stödja
byggsysselsättningen i Blekinge län under vintern 1984/85.

1984/85:110 av Bengt-Ola Ryttar (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om behovet av skyndsamma bygginvesteringsstimulanser
även i andra geografiska områden än de i propositionen angivna.

1984/85:114 av Thorbjörn Fälldin m. fl.(c)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar att med avslag på propositionen vad gäller
rekryteringsstöd till kommunerna ansluta sig till vad som i motionen anförts
om utökat rekryteringsstöd till näringslivet vid anställning av långtidsarbetslösa,

2. att riksdagen beslutar att till sysselsättningsskapande åtgärder på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgtåret 1984/85 under tionde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 1 250 000 kr.,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
beträffande uppförande av Folkets hus i Kiruna.

Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1984/85:131.

1984/85:119 av Bengt Westerberg m. fl. (fp)

I motionen yrkas

1. att riksdagen avslår förslagen 2, 5 och 7 i proposition 1984/85:45 bilaga

2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning av ett system för
arbetslöshetsersättning enligt de riktlinjer som redovisats i motionen.

Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1984/85:117.

1984/85:121 av Lena Öhrsvik m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om behovet av ytterligare resurser till det
särskilda vuxenstudiestödet för arbetslösa.

AU 1984/85:7

1984185:124 av Lars Werner m.fl. (vpk)

I motionen yrkas

9. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag vad avser anvisning
av 500 milj. kr. till rekryteringsstöd,

10. att riksdagen hemställer hos regeringen om förslag till en ungdomsgaranti
med finansiering av företagsvinster enligt vad i motionen anförs,

11. att riksdagen beslutar att anvisa 1 000 000 000 kr. för att finansiera
fasta jobb i kommunerna.

Yrkandena 1 och 8 behandlas av finansutskottet samt yrkandena 2-7 av
skatteutskottet.

1984/85:127 av Alf Wennerfors m. fl. (m)

I motionen yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag att till sysselsättningsskapande
åtgärder på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 under
tionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 1 750 000 000 kr.,

2. att riksdagen som sin mening ger regringen till känna vad som i
motionen anförts om utnyttjande av regeringens finansfullmakt för anslag till
beredskapsarbeten och rekryteringsstöd,

3. att riksdagen som sin mening ger regringen till känna vad som i
motionen anförts om ett kommunalt rekryteringsstöd,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om nya regler för kommunala beredskapsarbeten,

5. att riksdagen som sin mening ger regringen till känna vad som i
motionen anförts om offentlig skyddad sysselsättning.

Utvecklingen på arbetsmarknaden

Antalet sysselsatta har enligt statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar
(AKU) ökat under året och har hittills i år varit i genomsnitt 32 000
fler än under förra året (se fig. 1). I AMS nyligen redovisade rapport om
arbetsmarknadsutsikterna t.o.m. tredje kvartalet 1985 förutses en fortsatt
ökning även under resten av år 1984 och under 1985. Den väntade ökningen
faller i första hand på industrin men positiv utveckling väntas också inom
varuhandel, samfärdsel och privata tjänster.

Antalet arbetslösa uppgick enligt AKU till 138 000 under oktober i år
vilket motsvarade 3,1 % av arbetskraften. Motsvarande värden i oktober
1983 var 149 000 resp. 3,4 %. Antalet arbetslösa ungdomar under 25 år
uppgick i oktober i år till 44 000 vilket är en minskning sedan förra året med
14 000.

Den relativa arbetslösheten totalt och för ungdomar under 25 år i
kvartalsgenomsnitt de senaste åren redovisas i fig. 2. AMS bedömer i ovan
nämnda rapport att arbetslösheten kommer att minska något under resten av
året. En ökning förutses under första kvartalet 1985. Totalt väntas arbetslösheten
för hela år 1985 dock ligga något under nivån för det senaste året. En

AU 1984/85:7

påtaglig försämring förutses på byggarbetsmarknaden under första kvartalet
1985. Arbetslösheten väntas då närma sig nivån under första kvartalet 1984.

I oktober 1984 omfattades drygt 200 000 personer av arbetsmarknadspolitiska
åtgärder i form av beredskapsarbete, arbete i ungdomslag, arbetsmarknadsutbildning,
anställda med rekryteringsstöd eller lönebidrag, i Samhällsföretag
m. m. Detta är en ökning sedan samma månad föregående år med ca
34 000 personer. Bakom förändringen ligger bl. a. anställning i ungdomslag
för 39 500 personer och på rekryteringsplatser för 27 000 personer -åtgärdsformer som saknades vid samma tid förra året - och en minskning av
antalet beredskapsarbetande med 33 000 personer. Övriga åtgärdsformer
har ungefär samma omfattning i år som samma tid förra året.

I fig. 3 redovisas omfattningen av arbetsmarknadsutbildning och beredskapsarbeten
sedan år 1973 samt antalet personer i ungdomslag och anställda
med rekryteringsstöd fr. o. m. början av innevarande år.

Fig. 1 Utbud av arbetskraft och sysselsättning enl. AKU
Antal 1000-tal (Kv. 3 1984)

4 500

4 250

4 000

3 750

3 500

73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83

Kvartal

Säsongrensat

Arbetskraft

Sysselsatta

AU 1984/85:7

Fig. 2 Relativ arbetslöshet totalt och för ungdomar 16-24 är enl. AKU
Procent (Kv. 3 1984)

73 74 75 76 77

78 79 80 81 82 83 84

Totalt

Kvartal

Säsongrensat

Fig. 3 Antal personer i beredskapsarbete, arbetsmarknadsutbildning och
fr. o. m. är 1984 i ungdomslag samt anställda med rekryteringsstöd.
1000-tal. Kvartalsgenomsnitt.

160

140

120

100

73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84

AU 1984/85:7

Utskottet

Förutsättningarna för arbetsmarknadspolitiken m. m.

När det gäller förutsättningarna för arbetsmarknadspolitiken under nästa
år erinras i propositionen om att arbetslösheten minskat successivt sedan
hösten förra året. Denna utveckling ses som en effekt av dels förbättrad
aktivitet inom ekonomin, dels ökade insatser framför allt för ungdomsgrupperna.
Vidare framhålls i propositionen att med den inriktning som man nu
gett den ekonomiska politiken kan en fortsatt förbättring av arbetsmarknadssituationen
väntas även under nästa år.

Balansläget i ekonomin bedöms bli förbättrat i flera hänseenden vilket
bl. a. väntas leda till att arbetslösheten minskar. Samtidigt pekas på
osäkerheten i bedömningarna och arbetsmarknadsministerns slutsats blir att
det finns anledning att komplettera de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna
samt att dessa åtgärder bör inriktas främst mot de långtidsarbetslösa.

I moderata samlingspartiets kommittémotion 127 beskrivs situationen
på arbetsmarknaden som mycket allvarlig. Enligt motionens synsätt
uppgår den totala arbetslösheten i oktober i år till 1,6%. Ca 340 000
personer står utanför den reguljära arbetsmarknaden. Motionärerna gör
också den bedömningen att de förslag regeringen nu lägger fram i form av
skatteökningar får mycket negativa effekter på sysselsättningen. Köpkraftsindragningen
bedöms leda till en utslagning av ungefär samma storleksordning
som det antal nya konstlade arbeten som tillkommer genom regeringens
förslag. Vidare framhålls i motionen att arbetsmarknadsmyndigheterna
hittills i år utnyttjat sina anslag så att man kommer att tvingas till kraftiga
nedskärningar av åtgärderna. Med hänsyn till det aktuella arbetsmarknadsläget
är det enligt motionärerna motiverat att ytterligare medel tillskjuts för
beredskapsarbeten och rekryteringsstöd för långtidsarbetslösa.

Icenterpartiets partimotion 114 framhålls att den höga arbetslösheten
mitt i en högkonjunktur är socialdemokratins allvarligaste misslyckande.
Den är enligt motionärerna mer ett resultat av oförmåga än bristande
ambition. Vidare framhålls att fler människor än någonsin är föremål för
arbetsmarknadspolitiska åtgärder. De åtgärder regeringen nu beskriver är
framtvingade av tidigare misslyckanden att driva en tillräckligt offensiv linje
för fler arbetstillfällen. Centerpartiet tillstyrker att ytterligare arbetsmarknadspolitiska
åtgärder nu sätts in.

Folkpartiet framhåller i motion 119 att eftersom man avvisar regeringens
nu framlagda förslag till skattehöjningar vars främsta kortsiktiga effekt
beskrivs vara att dra in köpkraft och minska antalet arbetstillfällen inom den
privata sektorn så behövs enligt motionärerna heller inte de föreslagna
arbetsmarknadspolitiska insatserna. Den främsta effekten med regeringens
politik är enligt deras mening att enskilda fasta arbetstillfällen ersätts i bästa
fall med lika många jobb inom den offentliga sektorn, framför allt i
kommunerna.

AU 1984/85:7

Vpk lägger i motion 124 fram ett program för arbete, rättvisa och en bättre
miljö. Programmet bör bidra till en maktförskjutning från storfinans och
andra kapitalistiska maktcentra till förmån för de arbetande och föreslås
innehålla bl. a.

- ett nationellt industriprogram i samhällets regi med mål att skapa 100 000
nya arbetstillfällen,

- en planmässig utbyggnad av den offentliga sektorns socialt och samhällsekonomiskt
viktiga delar,

- en arbetsmarknadspolitik som i väsentligt högre grad riktar in sig på att
skapa bestående jobb,

- en allmän arbetstidsförkortning.

Huvuddelen av denna del av motionen behandlas inom finansutskottet.
Utskottet kommenterar först det sätt att redovisa arbetslösheten som
görs i moderata samlingspartiets kommittémotion 127.1 motionen redovisas
vad man benämner ”den totala arbetslösheten” vilken består av antalet
öppet arbetslösa enligt vedertagna definitioner jämte dem som omfattas av
arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Moderata samlingspartiet använde samma
beräkningsgrunder under våren 1984. Utskottet anförde då (AU
1983/84:24 s. 18) att huvuduppgiften för arbetsmarknadspolitiken är att ta sig
an de sysselsättningsproblem som inte kan lösas genom enbart den generella
ekonomiska politiken samt att se till att de ofrånkomliga strukturförändringarna
kan ske i socialt acceptabla former. Att ett antal personer, varierande
beroende på sysselsättningsläget, omfattas av arbetsmarknadspolitiska
åtgärder är ett tecken på att det sociala ansvaret fullföljs samtidigt som
åtgärderna utformas så att nya och bättre förutsättningar skapas för den
enskildes återinträde i arbetslivet. Utskottet vill tillägga att den märkbara
skillnad som finns mellan arbetslöshetens storlek i Sverige och i flertalet
andra länder inom t. ex. OECD hänger samman med att den svenska
arbetsmarknadspolitiken getts en omfattning och inriktning som gör att vi tar
ett större socialt ansvar och därmed reducerar den öppna arbetslösheten. De
siffror över arbetslösheten som moderata samlingspartiet redovisar visar
därför vilken omfattning denna skulle haft om vi inte tog vårt sociala ansvar.
Därmed visar också de här siffrorna i vilken riktning den öppna arbetslösheten
skulle utvecklas om man gjorde stora besparingar inom arbetsmarknadspolitiken.
Utskottet noterar därvid att moderata samlingspartiets förslag
hittills i år inneburit neddragningar i fråga om de arbetsmarknadspolitiska
åtgärderna med ca 25 % i förhållande till regeringens förslag och riksdagens
beslut. Motion 127 avstyrks i nu behandlad del.

När det gäller förutsättningarna för arbetsmarknadspolitiken i övrigt kan
utskottet konstatera att det arbete som inleddes hösten 1982 med att
restaurera den svenska ekonomin nu också fått positiva effekter på sysselsättningen
inom industrin. De sysselsatta inom denna näringsgren har ökat med
ca 15 000 personer hittills i år och väntas öka även nästa år. Arbetslösheten

AU 1984/85:7

minskar beroende på dels den förbättrade aktiviteten inom samhällsekonomin,
dels på ökade sysselsättningspolitiska åtgärder för framför allt ungdomsgrupperna.
Det finns emellertid fortfarande kvarstående problem på
arbetsmarknaden. Ett sådant är en ökande långtidsarbetslöshet. En säsongsbetonad
nedgång i sysselsättningen inom byggnadssektorn kan dessutom
förutses under nästa år. Utskottet gör mot denna bakgrund samma bedömning
som arbetsmarknadsministern: de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna
behöver förstärkas under innevarande budgetår utöver vad riksdagen
tidigare beslutat om. Med det anförda avstyrker utskottet aktuella delar av
motionerna 114, 119, 124 och 127.

I fråga om inriktningen av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna framhålls
i propositionen att regeringens grundläggande strategi - arbetslinjen - ligger
fast. Den innebär att de arbetslösa i första hand skall erbjudas arbete eller
utbildning som kan leda till arbete. Grunden härför är en tillväxtorienterad
politik som ger näringslivet goda utvecklingsmöjligheter.

Även i centerpartiets partimotion 114 tas upp arbetslinjen i arbetsmarknadspolitiken.
I motionen påpekas att trots de stora satsningarna på
arbetsmarknadspolitiska åtgärder ökar arbetslösheten vilket medfört att
arbetslöshetsersättningen är en av de snabbast stigande kostnadsposterna.
Enligt motionärerna steg kostnaderna för arbetslöshetsersättning från
25,8 % 1982/83 till 29,1 % år 1983/84 av arbetsmarknadsverkets kostnader.
En kamp mot arbetslösheten på två fronter samtidigt förordas. Det gäller
enligt motionen att dels driva en närings-, regional- och glesbygdspolitik som
ger tillräckligt många arbetstillfällen utan behov av långsiktigt samhällsstöd,
dels med arbetsmarknadspolitiska åtgärder hjälpa människor att ta de
arbetstillfällen som skapas.

Utskottet har samma uppfattning som propositionen och motionen att
arbetslinjen även fortsättningsvis skall ligga till grund för arbetsmarknadspolitiken.
Som utskottet framhöll i sitt betänkande AU 1983/84:24 förra våren
är en ökad användning av kontantstöd, vilket besparingar på de övriga
arbetsmarknadspolitiska åtgärderna leder till, betänkligt från sociala utgångspunkter
med hänsyn till bl. a. arbetets stora betydelse för individen och
åtgärdernas samhällsekonomiska effekter. I det senare sammanhanget
nämndes produktionsvärdet vid ett beredskapsarbete och värdet för framtiden
av en arbetsmarknadsutbildning. Utskottet uttryckte också sin uppfattning
att belastningen på statsbudgeten om arbetslinjen följs inte blir
nämnvärt större än om arbetslöshetsersättning tillgrips som huvudsaklig
åtgärd vartill alltså sedan tillkommer arbetslinjens positiva effekter, både
sociala och samhällsekonomiska. Tyvärr har arbetslöshetsersättningen tagit
en ökad andel av de arbetsmarknadspolitiska kostnaderna sedan mitten av
1970-talet. Den svarar det oaktat vid en internationell jämförelse för en
förhållandevis liten del av kostnaderna för de samlade åtgärderna. Det
förhållandet att tyngdpunkten ligger på aktiva arbetsmarknadspolitiska

AU 1984/85:7

åtgärder är en av förklaringarna till den låga arbetslösheten i Sverige jämfört
med flertalet andra länder.

Grunden för att arbetslinjen skall kunna fullföljas inom arbetsmarknadspolitiken
är som sägs i propositionen en tillväxtorienterad politik som ger
näringslivet goda utvecklingsbetingelser. Utskottet vill i sammanhanget
också erinra om att tyngdpunkten i de arbetsmarknadspolitiska insatserna
sedan föregående år har förskjutits från den offentliga sektorn till näringslivet.
Det anförda innebär att motion 114 i denna del inte bör föranleda någon
åtgärd från riksdagens sida.

Bengt Westerberg m. fl. (fp) föreslår i motion 119 ett reformerat system för
arbetslöshetsersättning m. m. för att bl. a. skapa incitament åt arbetsmarknadens
parter att sluta avtal som inte leder till arbetslöshet. Det framhålls i
motionen att en grundläggande styrka med det svenska systemet är att
arbetslöshetskassorna är knutna till de fackliga organisationerna, varvid
skapas ”raka rör” mellan parternas förhandlingsbord och arbetslöshetens,
dvs. arbetslöshetskassornas kostnader. För att ytterligare markera detta
samband bör enligt motionärerna egenavgifterna till arbetslöshetsförsäkringen
höjas. Även en ökning av arbetsgivarnas ansvar för finansieringen av
försäkringen bör övervägas. Motionen mynnar ut i ett krav på en utredning
enligt dessa riktlinjer varvid också bör övervägas möjligheten att finansiera
andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder än arbetslöshetsersättningen med
försäkringsmedel.

Utskottet delar uppfattningen i motion 119 om fördelarna av en koppling
mellan arbetslöshetskassorna och de fackliga organisationerna, men har när
det gäller förslagen i övrigt en annan mening än motionen. Eftersom
arbetslöshetskassorna är förbundsvis uppbyggda skulle förslaget i motion 119
kunna leda till en kraftig press nedåt på lönerna i fackförbund med
strukturproblem och kraftigt ökade avgifter för arbetslöshetsförsäkringen
samtidigt som lönenivån skulle pressas uppåt och avgifterna till arbetslöshetsförsäkringen
skulle kunna hållas låga i branscher utan sådana problem.
Detta vore ett orimligt sätt att fördela bördorna av den strukturomvandling
som drabbar några grupper i samhället men som är en förutsättning för den
förbättrade ekonomiska utveckling som vi alla får glädje av. Denna orättvisa
skulle bli särskilt stor om - som föreslås i motionen - även andra
arbetsmarknadspolitiska åtgärder skulle bekostas via en sådan arbetslöshetsförsäkring.
Med det anförda avstyrker utskottet motion 119 i motsvarande
del.

Formerna för finansiering av nytillkommande arbetsmarknadspolitiska
åtgärder tas upp i motion 127 av Alf Wennerfors m. fl. (m). I motionen anförs
att det aktuella läget på arbetsmarknaden motiverar att ytterligare medel
tillskjuts för vissa åtgärder. Man finner det emellertid anmärkningsvärt att
regeringen redan så tidigt under budgetåret begär utökade anslag. Motionärerna
erinrar om att regeringen disponerar en finansfullmakt om 2,5
miljarder kronor för sysselsättningskapande åtgärder samt att den ännu inte

AU 1984/85:7

tagits i anspråk. Även i motion 119 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) hänvisas
till regeringens möjligheter att, om särskilda problem uppstår som motiverar
större insatser, utnyttja finansfullmakten och senare återkomma till riksdagen.

Som framhålls i motionerna 119 och 127 har en finansfullmakt på 2,5
miljarder kronor anvisats av riksdagen för budgetåret 1984/85. Fullmakten
står till regeringens disposition och får utnyttjas för att finansiera tidigareläggning,
utvidgning eller påskyndande av statliga investeringar och affärsverksinvesteringar
som normalt finansieras med anslag på statsbudgeten.
Den får också användas för utgifter för beredskapsarbeten samt för att
utvidga existerande bidragsgivning till näringslivet och bostadssektorn.

Enligt utskottets mening bör finansfullmakten emellertid framför allt
förbehållas sådana fall då behovet av åtgärder är så brådskande att den
normala proceduren för anvisande av medel inte kan följas. I här föreliggande
fall kan redan nu förutses att behovet av arbetsmarknadspolitiska insatser
under innevarande budgetår blir större än som motsvaras av de medel
riksdagen hittills har anvisat. Att regeringen på normalt sätt föreslår
riksdagen att anvisa ytterligare medel för dessa åtgärder i stället för att
utnyttja finansfullmakten ligger därför väl i linje med syftet med finansfullmakten.
Utskottet avstyrker därför förslagen i motionerna 119 och 127 att
eventuell förstärkning av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna nu skall
finansieras via finansfullmakten.

Beredskapsarbeten

Riksdagen har för innevarande budgetår anvisat 1 969,1 milj. kr. för
beredskapsarbeten (AU 1983/84:21 och 24). Under hösten 1984 beräknas i
genomsnitt ca 25 000 personer per månad vara sysselsatta. Med hänvisning
till kvarvarande resurser enligt propositionen kommer en kraftig neddragning
av sysselsättningsvolymen att bli nödvändig fr. o.m. januari 1985.
Antalet sysselsatta i genomsnitt per månad väntas således var ca 10 000 under
första halvåret 1985 och så lågt som 5 000 under andra kvartalet 1985.

Regeringen föreslår mot denna bakgrund att ytterligare 500 milj. kr.
anvisas för beredskapsarbeten budgetåret 1984/85. Därav bör enligt förslaget
högst 2 milj. kr. kunna användas för en fortsättning på den förra året
påbörjade uppsökande verksamheten av arbetslösa byggnadsarbetare som
görs i samråd mellan AMS och Svenska byggnadsarbetareförbundet.

Alf Wennerfors m. fl. (m) avvisar i motion 127 regeringens förslag om
ytterligare medel till beredskapsarbeten. Motionärerna framhåller dock att
det kan finnas investeringsobjekt som statsmakterna bedömer som väsentliga
och att en del av dessa kan uppföras som beredskapsarbete. En del av
beredskapsmedlen bör dock användas för projekt som syftar till att förbättra
underhållet av redan existerande anläggningar. Enligt motionärernas be -

AU 1984/85:7

domning bör regeringen tilldela AMS 350 milj. kr. med stöd av finansfullmakten
till beredskapsarbeten.

Enligt motion 119 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) är regeringens förslag
om ytterligare medel till arbetsmarknadspolitiska åtgärder till största delen
framtvingade av de arbetslöshetsskapande skattehöjningar som föreslås i
propositionen. Med hänsyn till att folkpartiet med några undantag avvisar
dessa förslag om höjda skatter sägs behovet av arbetsmarknadspolitiska
åtgärder bli mindre. Mot den bakgrunden avvisar motionärerna regeringens
förslag till ytterligare åtgärder. Om särskilda problem skulle uppstå lokalt
som kan motivera större insatser än vad det finns utrymme för bör regeringen
utnyttja finansfullmakten och senare återkomma till riksdagen.

Utskottet godtar regeringens beräkning av behovet av ytterligare medel till
beredskapsarbeten för första halvåret 1985. Denna förstärkning av anslaget
krävs även vid en fortsatt gynnsam utveckling på arbetsmarknaden. Utskottet
är medvetet om den osäkerhet som alltid präglar bedömningar även på så
pass kort sikt Skulle utvecklingen bli sämre än väntat har regeringen dock
möjlighet att utnyttja finansfullmakten. Den möjligheten bör dock som
utskottet framhållit i det föregående endast tillgripas vid en akut försämring
på arbetsmarknaden då medelsbehovet av tidsskäl inte kan tillgodoses
genom beslut av riksdagen. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna
119 och 127 i motsvarande del.

Byggarbetsmarknaden

Av de anvisade beredskapsmedlen för budgetåret 1984/85 skall 250 milj.
kr. användas för att öka volymen av sådana arbeten som avser ombyggnad,
reparation eller underhåll av fastighet eller anläggning som primär- eller
landstingskommunen ansvarar för och som ligger utöver vad som annars
hade kunnat komma till stånd som beredskapsarbete. Medelsanvändningen
skall bl. a. anpassas med hänsyn till målet att skapa en långsiktig regional
balans för arbetskraften inom byggsektorn.

För att stödja byggsysselsättningen föreslår regeringen nu att ytterligare
250 milj. kr. anvisas till beredskapsarbeten av investeringskaraktär i de sex
nordligaste länen. Av medlen till Norrbottens län begärs att riksdagen skall
godkänna att 14 milj. kr. får användas för att som beredskapsarbete uppföra
ett Folkets hus i Kiruna.

Centerpartiet ger i motion 114 sitt stöd till regeringens förslag om
ytterligare medel till beredskapsarbeten. Motionärerna stryker dock under
det angelägna i att beredskapsarbetena får en sådan inriktning att de
medverkar till att långsiktigt stärka en regions ekonomi och utveckling. Här
sägs infrastrukturella investeringar vara av avgörande betydelse. Projekt av
detta slag bör enligt motionen tas fram. När det gäller de särskilda medel som
föreslås utgå till uppförandet av ett Folkets hus i Kiruna anser motionärerna
att denna fråga i sedvanlig ordning bör prövas av samlingslokaldelegationen

AU 1984/85:7

och inte av riksdagen.

Som en följd av moderata samlingspartiets (motion 127) och folkpartiets
(motion 119) avslag på regeringens förslag om ytterligare medel till
arbetsmarknadspolitiska åtgärder följer att förslaget om utökade insatser för
att stödja byggsysselsättningen i de sex nordligaste länen avvisas. I den förra
motionen anförs att beredskapsarbeten inte är någon lösning på regionala
strukturella problem. Om byggnadsarbetarkåren behöver bantas i vissa
regioner bör detta enligt motionärerna ske redan nu.

I tre motioner anges att byggstimulerande insatser inte bara bör komma de
sex nordligaste länen till del. Lars Hedfors m. fl. (s) framhåller i motion 106
att det också finns andra län som enligt tillgängliga prognoser kommer att
drabbas av en hög byggarbetslöshet under den kommande vintern. Som
exempel anges Kronobergs län. Med hänvisning härtill föreslår motionärerna
att de förordade medlen till beredskapsarbeten av investeringskaraktär
även skall komma andra län med hög befarad byggarbetslöshet till del.

I motion 109 pekar Yvonne Sandberg-Fries m.fl. (s) på den höga
arbetslösheten bland byggnadsarbetare i Blekinge län. Det anslag som länet
erhållit för beredskapsarbeten är otillräckligt. Med hänvisning härill anser
motionärerna att Blekinge län bör bli föremål för kraftfulla åtgärder genom
att flera arbeten tidigareläggs och att ytterligare medel för beredskapsarbeten
tillförs. 1 motionen ges ett antal exempel på objekt som kan tidigareläggas.

Även Bengt-Ola Ryttar (s) framhåller i motion 110 behovet av skyndsamma
bygginvesteringsstimulanser i andra regioner än i dem som anges i
propositionen. Motionärerna pekar bl. a. på de regionala variationerna i
tillgång och behov av byggarbetskraft. För att i någon mån motverka detta
föreslås att byggstimulerande åtgärder vidtas. Insatserna bör enligt motionären
finansieras av de särskilda medel på 500 milj. kr. som föreslås i
propositionen. Yrkandet tas upp senare i betänkandet i samband med
behandlingen av propositionens medelsförslag. I motionen föreslås även som
ytterligare byggstimulans att projekteringsstödet återinförs i lämplig form.
Den projekterade objektreserven sägs nu vara för liten.

Utskottet kan konstatera att sysselsättningen på byggarbetsmarknaden
har förbättrats under det senaste året. Satsningarna inom ROT-sektorn
(reparationer, om- och tillbyggnader) har medfört god sysselsättning för
målare, rörarbetare, elektriker m. fl. Dessa insatser kommer dock inte att
märkbart påverka den förväntade höga arbetslösheten bland de egentliga
byggnadsarbetarna under kommande vinter. Arbetslösheten kommer enligt
arbetsmarknadsverkets prognoser att bli minst lika stor som förra året (ca
12 %) för trä- och betongarbetare. Fortfarande har skogslänen och därav
främst Norrbottens län de sämsta utsikterna.

Enligt utskottets mening kommer den nuvarande byggkapaciteten att
behövas. Det står emellertid klart att den framtida byggarbetsmarknaden
ställer stora krav på omställning av både byggindustrin och byggarbetskraften.
Detta motiveras bl. a. av att en större del av byggandet i fortsättningen

AU 1984/85:7

kommer att bestå av s. k. ROT-åtgärder.

De regionala olikheterna i fråga om byggbehov och arbetskraftstillgång
har också blivit större. I några av skogslänen är byggnadsarbetarkåren
väsentligt större än i andra delar av landet samtidigt som byggnads- och
anläggningsbehoven i dessa län har minskat. Här föreligger på sikt uppenbara
behov av en omstrukturering av byggarbetarkåren. Utskottet delar dock
regeringens uppfattning att det på kort sikt behövs åtgärder för att underlätta
omställningen. Med hänvisning härtill tillstyrker utskottet propositionens
förslag att 250 milj. kr. skall anvisas till beredskapsarbeten av investeringskaraktär
i de sex nordligaste länen. Därmed avstyrks motionerna 119 och 127 i
motsvarande del.

Enligt utskottets mening är det i rådande statsfinansiella läge viktigt att det
nu aktuella tillskottet av beredskapsmedel koncentreras till det sammanhängande
område som är värst utsatt. En uppdelning av de begränsade
resurserna på flera regioner skulle sannolikt ge en mindre samlad effekt.
Detta får dock inte tas som intäkt för att situationen på byggarbetsmarknaden
är tillfredsställande i övriga delar av landet. Utskottet är helt klart över
att även andra regioner utöver de sex nordligaste länen riskerar att drabbas
av svår arbetslöshet på byggområdet under kommande vinter. I motionerna
106 och 109 pekas på Kronobergs och Blekinge län, men även Kristianstads
och Uppsala län är exempel härpå. Utskottet förutsätter att regeringen
mycket noga följer utvecklingen i dessa och övriga byggsvaga regioner och
vid behov snabbt vidtar de åtgärder som krävs för att hålla arbetslösheten
nere. Därutöver bör riksdagen inte göra något uttalande om insatsernas
storlek och fördelning. Med hänvisning härtill avstyrks motionerna 106 och
109 samt 110 i aktuell del.

Förslaget om att beredskapsmedel skall få användas för uppförande av ett
Folkets hus i Kiruna tillstyrks av utskottet. Det är väl motiverat på grund av
dels att byggnationen inte skulle kunna komma till stånd med enbart bidrag
från samlingslokaldelegationen, dels den höga byggarbetslösheten i kommunen.
Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna 114 och 119 i
föreliggande delar.

När det gäller frågan omprojekteringsstöd i någon form vill utskottet erinra
om att det s. k. detaljplaneringsbidraget av besparingsskäl upphörde fr. o. m.
år 1982 (AU 1981/82:1). Vid beslutet framhölls bl. a. att bidragets betydelse
för arbetsmarknadspolitikens effektivitet var obetydlig. Projekteringskostnaden
utgör normalt en relativt liten del av hela kostnaden för investeringen.
Härtill kommer att bidrag utgår för projektering när ett objekt antagits som
beredskapsarbete. Det bör också erinras om att de s. k. ROT-programmen
kan leda till en inriktning från kommunernas sida på objekt som inte kräver
projektering av samma omfattning som tidigare. Utskottet vill samtidigt inte
förneka att vissa kommuner med ansträngd ekonomi kan ha svårigheter att
bekosta projektering av nya objekt. I dessa fall kan stöd till projekteringskostnaden
vara en välbehövlig stimulans. Riksdagen har också beslutat (AU

AU 1984/85:7

1982/83:24) att de ordinarie medlen för beredskapsarbeten i Norrbottens län
får användas även för att ge bidrag till projektering. För detta bidrag finns en
ram på totalt 10 milj. kr. under budgetåren 1983/84-1985/86. Mot bakgrund
av rådande statsfinansiella läge saknas också enligt utskottets mening
möjligheten att vidga denna stödmöjlighet till andra län. Tillgängliga
resurser bör som regeringen framhåller först inriktas på åtgärder som snabbt
kan lösa de långtidsarbetslösas situation. Utskottet förutsätter dock liksom i
våras, då motioner om återinförande av statliga projekteringsbidrag behandlades,
att regeringen uppmärksamt följer arbetet med framtagande av
investeringsreserven och vid behov återkommer till riksdagen med förslag i
frågan. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion 110 i motsvarande
del.

Skyddad sysselsättning hos offentliga arbetsgivare

Sedan gammalt bedrivs särskilda kommunala beredskapsarbeten för
arbetshandikappade med socialmedicinska problem av missbrukskaraktär.
Tidigare benämndes dessa arbeten T 1-arbeten (efter ett AMS-cirkulär med
beteckningen T 1). Det antal personer det gäller beräknas uppgå till minst
5 000. I praktiken är dessa personer undantagna från regeln att placering i
beredskapsarbete gäller längst sex månader. Det finns personer som varit
sysselsatta på detta sätt sedan 1960-talet. För flertalet har dock beredskapsarbetet
pågått under väsentligt kortare tid, och vårdperioder och andra avbrott
är vanligt förekommande.

Regeringen föreslår mot denna bakgrund att man för den aktuella gruppen
socialmedicinskt handikappade ersätter de i princip kortfristiga beredskapsarbetena
med ett skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare. Främst avses
därmed kommunerna, men sådant arbete skall också kunna anordnas av
landsting och inom statsförvaltningen. Arbetsplaceringen är avsedd att
samordnas med andra sociala rehabiliteringsinsatser.

Huvudmännen för verksamheten föreslås få statsbidrag motsvarande
75 % av den totala lönekostnaden för arbetstagarna. Som statsbidragsvillkor
skall gälla bl. a. att platserna tillsätts med sökande som har anvisats av
arbetsförmedlingen.

Den nya verksamheten är avsedd att börja budgetåret 1985/86. Regeringen
avser att återkomma med förslag om anslagstilldelning m. m. Redan nu
föreslås en lagändring, nämligen i 1 kap. 6 § lagen (1976:600) om offentlig
anställning, varigenom skall fastslås att den lagen inte skall gälla för det nu
föreslagna skyddade arbetet. Vad gäller anställningsskyddslagen utgår
propositionen från att den nya formen av skyddat arbete skall vara
undantagen från denna lag i likhet med vad som nu är fallet med det skyddade
arbetet på Samhällsföretags arbetsplatser.

Alf Wennerfors m. fl. (m) konstaterar i motion 127 att det är uppenbart att
det för de missbrukare det här gäller krävs speciella arbets- och anställnings -

AU 1984/85:7

former. Arbetet måste vara ett led i ett socialt omhändertagande som syftar
till rehabilitering. De sociala myndigheterna måste ta det primära ansvaret
för dessa människors situation. Därför bör dessa myndigheter och inte
arbetsförmedlingarna svara för placeringarna i det skyddade arbete som
föreslås tillkomma.

Vidare anförs att för den typ av arbeten det här gäller krävs vissa
förändringar i den arbetsrättsliga lagstiftningen. I princip bör arbetstagarna
stå till arbetsmarknadens förfogande. Beträffande lönesättningen framhålls
att det med tanke på den aktuella gruppens missbruksproblem är väsentligt
att lönen knyts till den enskildes sociala situation och utformas på ett sådant
sätt att missbruket inte främjas. Regeringen bör återkomma med förslag till
lönesättning enligt dessa principer.

Regeringsförslaget att de s. k. T 1-arbetena skall ersättas med skyddat
arbete hos offentliga arbetsgivare, främst kommunerna, har i stort inte mött
någon gensaga i de föreliggande motionerna, och utskottet ansluter sig för sin
del till förslagets allmänna uppläggning.

Det gäller här personer som i omgångar och under lång tid har varit
sysselsatta i kommunala beredskapsarbeten. I vissa fall har detta varit deras
enda kontakt med arbetslivet sedan decennier. Övergången till skyddat
arbete innebär bl. a. att arbetsplaceringen inte behöver omprövas varje
halvår såsom vid beredskapsarbetena. I de fall rehabiliteringsinsatserna
leder till framgång bör dock dessa arbetstagare så snart som möjligt beredas
anställning på den öppna arbetsmarknaden. Med denna inriktning, att det
gäller ett skyddat arbete som anordnas i rehabiliteringssyfte med målsättningen
att leda till utslussning till reguljära anställningar på den öppna
marknaden, bör det kunna anses att det är fråga om ett sådant skyddat arbete
som är undantaget från anställningsskyddslagens tillämpningsområde enligt
lagens 1 §. Såsom föreslås i propositionen bör det nya skyddade arbetet även
undantas från tillämpningsområdet för lagen om offentlig anställning genom
ändring i den lagen. Vad nu anförts torde tillgodose vad som anförs i motion
127 om behovet av ändringar i den arbetsrättsliga lagstiftningen.

I samma motion föreslås den ändringen i propositionens riktlinjer att
placering i det skyddade arbetet skall göras av de sociala myndigheterna och
inte av arbetsförmedlingarna. Med tanke på att det förutsätts utgå ett
betydande statsbidrag till kommunerna och övriga huvudmän är det naturligt
att arbetsförmedlingen liksom vid beredskapsarbeten och andra lönesubventionerade
arbetsmarknadsåtgärder har ett bestämmande inflytande över
placeringarna. Det är f. ö. förmedlingen som svarar för placeringarna i det
skyddade arbete som bedrivs i Samhällsföretags verkstäder.

Även om det inte direkt utsägs i propositionen får det förutsättas att lön till
de berörda arbetstagarna skall utgå enligt avtal. I motion 127 tänker man sig
att de sociala myndigheterna får möjlighet att fastställa en individuell
lönesättning avvägd efter missbruksproblemen i de enskilda fallen. Utskottet
har i ett tidigare sammanhang, AU 1983/84:2 y, tagit ställning till ett liknande

2 Riksdagen 1984185.18sami. Nr 7

AU 1984/85:7

spörsmål. Det gällde den gången ett förslag om kontraktslön vid rehabilitering
av missbrukare. Utskottet uttalade då som sin mening att lön och andra
anställningsförmåner till handikappade bör utgå enligt avtal oavsett handikappets
art. Denna uppfattning vidhålls, och utskottet anser följaktligen att
riksdagen inte bör göra någon framställning i frågan till regeringen såsom
motionärerna begär.

Med avstyrkande av motion 127 i förevarande del föreslår utskottet att
riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om offentlig skyddad
sysselsättning.

Nya regler för beslut om kommunala beredskapsarbeten

Den nuvarande ordningen för beslut om primär- och landstingskommunala
beredskapsarbeten av icke investeringskaraktär innebär i korthet att
kommunerna tar fram arbetsuppgifter som är lämpliga att utföra som
beredskapsarbete. Utifrån denna s. k. objektreserv och sammansättningen
av de arbetslösa diskuterar länsarbetsnämnden och huvudmännen om
lämpliga objekt. Därefter fattas särskilda beslut för varje enskilt objekt. En
förutsättning för att objekt skall kunna utföras som beredskapsarbete är dels
att det är ett angeläget arbete, dels att det inte är avsett att utföras inom
ramen för ordinarie årsbudget.

I propositionen framhålls att denna metod för beslut om kommunala
beredskapsarbeten i många delar är otymplig. Det är bl. a. mycket svårt att
fastställa vad som för varje aktuellt objekt är uppgifter som ligger utanför
ordinarie arbetsuppgifter. Ordningen kräver även att en rad enskilda beslut
måste fattas. Den är inte heller helt tillfredsställande från medbestämmandesynpunkt.

För att komma till rätta med dessa problem föreslår regeringen vissa
förenklingar. I enlighet därmed skall huvudmannen (kommun eller landstingskommun)
i förhandling med berörda personalorganisationer fastställa
vilken verksamhet som skall komma i fråga för sysselsättningsskapande
åtgärder samt vilken högsta omfattning det skall röra sig om, den s. k.
sysselsättningsreserven. Utifrån denna överenskommelse skall länsarbetsnämnden
kunna avtala om en viss sysselsättningsvolym fördelad på huvudverksamheter.
Arbetsförmedlingen kan sedan inom den kvot som den fått sig
tilldelad av länsarbetsnämnden anvisa sökande utan ytterligare formella
beslut.

Alf Wennerfors m. fl. (m) framhåller i motion 127 det i och för sig positiva i
att regeringen har tagit initiativ för att reformera det nuvarande beslutssystemet.
Förslaget sägs dock ha många nackdelar. En risk är att en stor andel
beredskapsarbeten kommer att permanentas inom kommunernas personalorganisation.
Skillnaden mellan beredskapsarbetare och övrig kommunal
personal kommer i det närmaste att försvinna. Samtidigt anser motionärerna
att förslaget kommer att leda till en stark knytning mellan AMS och

AU 1984/85:7

kommunerna som är djupt olycklig. Med hänvisning härtill bör regeringens
förslag avslås. I stället föreslås regeringen få i uppdrag att återkomma till
riksdagen med förslag som syftar till att förenkla den nuvarande handläggningsordningen
samtidigt som man undviker att integrera beredskapsarbetare
i kommunens normala arbetskår.

Utskottet har ingenting att erinra mot regeringens förslag om nya regler för
beslut om kommunala beredskapsarbeten. Den nuvarande ordningen för
framtagande av beredskapsarbeten rymmer utan tvivel problem i olika
hänseenden, inte minst av administrativ art. De föreslagna förändringarna är
huvudsakligen en anpassning till rådande förhållanden. Det är exempelvis
ofta omöjligt att i dag ange vilka arbetsuppgifter i en verksamhet som är
ordinarie och vilka som ligger utanför ramen för ordinarie budget. Det
avgörande bör som framhålls i propositionen vara att uppgifterna är
angelägna och att antalet anställda blir fler än vad som ryms inom
kommunens egen budget. Den nya ordningen ger vidare en förenklad
administration och effektivare handläggningsordning. Samtidigt bör en
högre sysselsättningseffekt kunna uppnås. Utskottet tillstyrker med hänvisning
härtill regeringens förslag och avstyrker därmed motion 127 i motsvarande
del.

Kommunalt rekryteringsstöd för långtidsarbetslösa

Genom riksdagens beslut förra hösten infördes ett rekryteringsstöd till
näringslivet, avsett att främja anställning av främst ungdomar och långtidsarbetslösa
och därmed ge dem en fast förankring på arbetsmarknaden.
Bidragsverksamheten började den 1 januari 1984 och omfattar efter en
successiv uppbyggnad f. n. 27 000 personer.

Regeringen föreslår att ett motsvarande rekryteringsstöd införs till kommuner
och landsting för att stimulera nyanställning av långtidsarbetslösa.
Stödnivån skall vara oförändrad, 50 % av de totala lönekostnaderna. Också
stödperioden skall vara densamma, sex månader, men för äldre långtidsarbetslösa
skall perioden i särskilda fall kunna sträckas ut till tolv månader.
Rekryteringsstödet till näringslivet utgår oberoende av anställningsformen
och kan således gälla även tidsbegränsade anställningar. Det kommunala
stödet avses endast för anställningar tills vidare, dvs. fasta anställningar.
Platserna skall tillsättas med sökande som anvisas av arbetsförmedlingen.
Det sistnämnda överensstämmer med den ordning som gäller för rekryteringsstödet
till näringslivet.

Moderata samlingspartiet, centerpartiet och folkpartiet yrkar i motionerna
127, 114 resp. 119 avslag på regeringens förslag. Avslag yrkas också i
motion 105 av Ove Eriksson (m).

I motion 127 (m) sägs att kommunerna inte behöver fler utan snarare färre
tjänster. Ett system att med subventioner stimulera kommunerna att utöka
sin personal kan inte accepteras. Det skulle snabbt kunna få negativa

AU 1984/85:7

konsekvenser för den totala sysselsättningen och måste således avvisas.

De invändningar som görs i motion 114 (c) är att kommunerna har kvar sin
skyldighet att anställa efter meriter och att det kan allvarligt ifrågasättas om
en stimulans av den kommunala tillväxtvolymen överensstämmer med de
övergripande ekonomiska målen. Som redovisas i följande avsnitt förordar
centerpartiet som alternativ en förstärkning av rekryteringsstödet till näringslivet.

Avslagsyrkandet i motion 119 (fp) baseras på den generella motiveringen
att eftersom folkpartiet avvisar regeringens förslag till skattehöjningar med
hänsyn till deras negativa effekter på sysselsättningen så behövs inte denna
och övriga föreslagna arbetsmarknadspolitiska insatser.

Den förstärkning av de arbetsmarknadspolitiska insatserna som regeringen
föreslår tar särskilt sikte på att motverka den tilltagande långtidsarbetslösheten.
Detta är en utomordentligt angelägen uppgift. Det kan inte accepteras
att en växande grupp arbetstagare riskerar att ständigt få stå utanför den
ordinarie arbetsmarknaden. I strävandena att komma till rätta med detta
allvarliga problem måste man vara beredd att finna nya utvägar. Regeringsförslaget
om kommunalt rekryteringsstöd är direkt inriktat på de långtidsarbetslösa
och utgör således ett komplement till rekryteringsstödet till näringslivet.
Utskottet anser att man inte bör avstå från att pröva denna möjlighet att
bereda fasta anställningar åt arbetssökande vilkas alternativa sysselsättning i
många fall skulle vara fortsatt beredskapsarbete. Med hänsyn härtill biträder
utskottet regeringens förslag och avstyrker de yrkanden om avslag som har
framställts i motionerna.

Omfattningen av det nya rekryteringsstödet är enligt propositionen svår
att beräkna på förhand, bl. a. därför att kommunerna och landstingen kan
välja mellan detta stöd och stöd i form av beredskapsarbete. Därtill kommer
de hänsyn huvudmännen har att ta till sin medverkan i andra sysselsättningsinsatser,
t. ex. för ungdomslagen och för arbetshandikappade. Omfattningen
blir därför beroende av de prioriteringar som huvudmännen kommer att
göra. Fördelningen av medel mellan det nya rekryteringsstödet och övriga
åtgärder inom anslagets ram är avsedd att göras senare i vinter. Tanken är att
AMS skall tillhandahålla underlag för denna medelsfördelning.

Vad som anförts om finansieringen av den nya stödformen godtas av
utskottet. Inte heller i övrigt har utskottet någon erinran mot framställningen
i förevarande avsnitt av propositionen i den mån dessa inte behandlats i det
föregående. Riksdagen bör sålunda godkänna vad som anförs i propositionen
om ett kommunalt rekryteringsstöd.

Rekryteringsstöd till näringslivet och enskilda beredskapsarbeten

Såsom nämnts i det föregående infördes förra hösten ett rekryteringsstöd
riktat till näringslivet för att främja nyanställning av i första hand ungdomar
och långtidsarbetslösa. Stödet motsvarar 50 % av de totala lönekostnaderna

AU 1984/85:7

för den nyanställde under en tid av sex månader.

Centerpartiet föreslår i motion 114 att grunderna för rekryteringsstödet till
näringslivet ändras. Bidragsandelen bör således höjas till 75 % och tiden, om
så behövs, förlängas med ytterligare sex månader varunder bidragsandelen
förutsätts återgå till 50 %. Rekryteringsstödet bör enligt centerpartiet på
detta sätt kunna bereda sysselsättning åt fler långtidsarbetslösa och ger
därmed arbetslinjen inom arbetsmarknadspolitiken ett offensivt och framtidspräglat
innehåll med inriktning på den privata sektorn. Som tidigare
nämnts ser centerpartiet detta förslag som ett alternativ till regeringens
förslag om ett kommunalt sysselsättningsstöd.

Redan den nuvarande bidragsandelen i rekryteringsstödet innefattar en
betydande lönesubvention till företagen. Det är enligt utskottets mening
olämpligt att utöka denna andel, inte minst i ett skede då efterfrågan på
arbetskraft har ökat. Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandet.

I propositionen erinras om att det för innevarande budgetår har beräknats
675 milj. kr. för rekryteringsstöd till näringslivet och till enskilda beredskapsarbeten.
Medelsanvisningen till dessa ändamål behöver emellertid ökas. De
hittills anvisade medlen uppges redan vid utgången av augusti vara intecknade
till 65 %. Regeringen föreslår att ytterligare 500 milj. kr. anslås för de
nämnda åtgärderna. Dessa bör enligt vad som understryks i propositionen i
fortsättningen huvudsakligen utnyttjas för långtidsarbetslösa.

Moderata samlingspartiet föreslår i kommittémotion 127 en medelsanvisning
av 400 milj. kr. från finansfullmakten.

Folkpartiet yrkar i motion 119 att regeringsförslaget skall avslås och
hänvisar till att om ett ökat medelsbehov uppstår bör detta kunna tillgodoses
genom att regeringen anlitar finansfullmakten.

Ett avslagsyrkande föreligger också från vpk:s sida. Vad vpk i motion 124
vänder sig mot är att regeringen avser att använda anslagsförstärkningen för
insatser inom näringslivet. Vpk förordar att denna anslagsförstärkning jämte
det belopp om likaledes 500 milj. kr. som enligt ett följande avsnitt i
propositionen skall avsättas för senare användning eller sammanlagt 1
miljard kronor anvisas för att skapa nya fasta jobb inom den offentliga
sektorns olika delar.

Utskottet delar regeringens uppfattning att de ökade möjligheter som visat
sig föreligga att med hjälp av rekryteringsstöd och enskilda beredskapsarbeten
placera långtidsarbetslösa i anställningar på den öppna arbetsmarknaden
inte bör bromsas av brist på medel. Det belopp regeringen föreslagit, 500
milj. kr., bör sålunda anvisas. Därmed avstyrks förslaget om det lägre belopp
som förordats i motion 127 (m) och avslagsyrkandet i motion 119 (fp). Likaså
avstyrker utskottet vpk:s förslag i motion 124 om att de medel som anvisas i
stället skall användas till bidrag för att skapa nya fasta arbeten på den
offentliga sektorn.

I motion 124 föreslår vpk en sysselsättningsgaranti för arbetslösa ungdomar.
Vpk anser att man särskilt på större företag, som gör vinster på

AU 1984/85:7

omfördelningen i ekonomin, bör kunna ställa krav att de garanterar
sysselsättning åt arbetslösa ungdomar i proportion till arbetsstyrkan på
företagen. Regeringen bör få i uppdrag att lägga fram förslag till en sådan
ungdomsgaranti. Förslaget ses av vpk som ett alternativ till rekryteringsstödet
till näringlivet.

Utskottet har vid två tidigare tillfällen (AU 1983/84:8 och 1983/84:21)
avstyrkt liknande förslag att ersätta rekryteringsstödet med en ungdomsgaranti
av det slag vpk förordar. Vad som nu anförts från vpk:s sida ger inte
utskottet anledning att ändra ståndpunkt, utan motionen avstyrks i den
föreliggande delen.

Försöksverksamhet avseende långtidsarbetslösa i Stockholms kommun

AMS och Stockholms kommun har träffat en överenskommelse om
samordnade insatser för långtidsarbetslösa i kommunen. Det gäller en
tvåårig försöksverksamhet. Staten och kommunen skall dela kostnaderna
lika sinsemellan. I anslutning härtill föreslår regeringen att av det belopp om
4 milj. kr. som innevarande budgetår avsatts för tillfälliga förstärkningar
inom arbetsförmedlingen i krisdrabbade branscher och regioner skall 1 milj.
kr. få användas för den nu aktuella försöksverksamheten.

Utskottet lämnar utan erinran vad som anförs i propositionen i dessa delar.
Särskilda medel

I det föregående har utskottet behandlat förslag från regeringen om
anslagsförstärkningar med sammanlagt 1 250 milj. kr. för olika former av
beredskapsarbeten och rekryteringsstöd. Regeringen föreslår dessutom att
ytterligare 500 milj. kr. anslås, att senare under budgetåret användas för
dessa och andra ändamål under anslaget om behov härav uppkommer.

Regeringens förslag om en ytterligare anslagsförstärkning med 500 milj.
kr. avstyrks i motionerna 114 (c), 119 (fp) och 127 (m). Bengt-Ola Ryttar (s)
föreslår i motion 110 att en del av dessa medel omgående används till
byggstimulerande åtgärder. Ett förslag från vpk i motion 124 att det aktuella
beloppet i kombination med en annan medelsanvisning skall användas till att
skapa nya fasta jobb inom olika delar av den offentliga sektorn har
behandlats i ett föregående avsnitt.

Utskottet godtar regeringens förslag på denna punkt. Mot bakgrund av
den osäkerhet som råder beträffande behovet av arbetsmarknadspolitiska
åtgärder under det första halvåret 1985 är det motiverat med den föreslagna
reserven. Ianspråktagandet av denna reserv för de olika ändamålen under
anslaget bör ankomma på regeringens bestämmande med ledning av den
reviderade bedömning av arbetsmarknadsläget som kan göras senare.
Utskottets ställningstagande leder till att motionerna 110, 114, 119 och 127
avstyrks i motsvarande delar.

AU 1984/85:7

Anslagsberäkning m. m.

Utskottet redovisar först i detta avsnitt ett förslag om medelstilldelning till
det särskilda vuxenstudiestödet för arbetslösa.

Det särskilda vuxenstudiestödet utgår med i princip samma summa per dag
som utbildningsbidraget vid arbetsmarknadsutbildning. Skillnaden mellan
dessa former av studiesocialt stöd är att utbildningsbidraget med ett smärre
undantag i sin helhet är återbetalningsfritt under det att det särskilda
vuxenstudiestödet till 65 % utgörs av bidrag och i övrigt av återbetalningspliktiga
studiemedel.

Föregående höst inrättades ett särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa.
Detta nya studiestöd är utformat på samma sätt som det särskilda vuxenstudiestödet
men är, som namnet anger, förbehållet arbetslösa sökande. För det
nya ändamålet anvisade riksdagen - efter beredning i socialförsäkringsutskottet-50
milj. kr. förbudgetåret 1983/84 och 100 milj. kr. för innevarande
budgetår (SfU 1983/84:13, rskr 57 resp. SfU 1983/84:33, rskr 398).

Lena Öhrsvik m. fl. (s) anför i motion 121 att det särskilda vuxenstudiestödet
för arbetslösa har visat sig vara en mycket efterfrågad stödform. Det för
innevarande budgetår anvisade anslaget sägs redan vara förbrukat. Om inte
ytterligare medel ställs till förfogande måste en del studerande avbryta sina
studier, och dessutom väntar f. n. ca 1 000 arbetslösa på besked om de kan få
detta studiestöd. Det synes därför önskvärt att även studiestödet ges
ytterligare resurser i samband med satsningarna på olika arbetsmarknadspolitiska
åtgärder. Motionärerna begär att detta skall ges regeringen till känna.

I yttrande (SfU 1984/85:2 y) över motionen anför socialförsäkringsutskottet
att trots att bidraget ofta uppgår till ett lägre belopp än vad vederbörande
får i arbetslöshetsersättning eller hade kunnat få i utbildningsbidrag vid
arbetsmarknadsutbildning har stödet varit attraktivt. Utskottet finner det
positivt om ytterligare medel kan användas under innevarande budgetår för
särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa som ett led i de arbetsmarknadspolitiska
åtgärderna. Utskottet förutsätter därvid att vuxenutbildningsavgiftsmedel
inte tas i anspråk för ändamålet.

Vad härefter beträffar anvisning av medel på anslaget Sysselsättningsskapande
åtgärder erinras om att arbetsmarknadsutskottet i den föregående
framställningen har behandlat regeringens förslag beträffande beredskapsarbeten
(500 milj. kr.), beredskapsarbeten av investeringskaraktär (250 milj.
kr.), rekryteringsstöd och enskilda beredskapsarbeten (500 milj. kr.) och
särskilda medel (500 milj. kr.). Det återstår nu att pröva regeringens begäran
om att uppräkningarna av de olika delposterna skall täckas av en motsvarande
förstärkning av anslaget Sysselsättningsskapande åtgärder med 1 750 milj.
kr.

Ställningstagandena i motionerna 119 (fp) och 127 (m) innebär att
anslagsförstärkningen avvisas i sin helhet, medan anslaget enligt motion 114
(c) bör förstärkas med 1 250 milj. kr.

AU 1984/85:7

När det gäller frågan om medelstilldelning till det särskilda studiestödet för
arbetslösa anser arbetsmarknadsutskottet liksom socialförsäkringsutskottet
att man bör se positivt på förslaget att vidga studiemöjligheterna för
arbetslösa vuxenstuderande. Utskottet föreslår därför att ett belopp om 50
milj. kr. anvisas för ändamålet på tilläggsbudget I under åttonde huvudtitelns
reservationsanslag Vuxenstudiestöd m. m. Beloppet bör avräknas mot den
av regeringen begärda förstärkningen av anslaget Sysselsättningsskapande
åtgärder, som utskottet i övrigt tillstyrker. Det anslaget bör sålunda för
innevarande budgetår tillföras ytterligare 1 700 milj. kr. Med dessa ställningstaganden
avstyrks motionerna 114, 119 och 127 i motsvarande delar.

Regeringens redovisning av verksamheten med ungdomslag

Med skrivelsen 1984/85:88 har regeringen överlämnat redovisning för
verksamheten med ungdomslag. Bakgrunden är följande.

Verksamheten med ungdomslag innebär att arbetslösa ungdomar i åldern
18-19 år tillförsäkras anställning i ungdomslag hos offentliga arbetsgivare. I
sista hand är hemkommunerna skyldiga att tillhandahålla arbete i denna
form. Ungdomarna arbetar normalt på halvtid. Lön utgår enligt avtal.
Rätten till arbetslöshetsersättning påverkas.

Ungdomslagen började i januari 1984. De grundläggande bestämmelserna
om verksamheten ges i lagen (1983:1070) om arbete i ungdomslag hos
offentliga arbetsgivare och i förordningen (1983:1079) om statsbidrag till
verksamhet med ungdomslag m. m. Vid behandlingen på hösten 1983 av
regeringens förslag till lagstiftning och grunder för statsbidragsgivningen
anförde utskottet (AU 1983/84:12 s. 14-15), att det snabba utarbetandet av
de föreliggande förslagen ställde krav på en fortlöpande uppföljning så att
regeringen vid behov kunde lägga fram förslag till modifieringar av det
regelsystem som skall styra verksamheten. Regeringen borde därför återkomma
med redovisning för verksamheten i ungdomslag under hösten 1984.
Förslag till ändringar i regelsystemet förutsattes av utskottet därefter kunna
lämnas senast i budgetpropositionen 1985.

Riksdagen anslöt sig till vad utskottet anfört om utvärderingen av
verksamheten med ungdomslag (rskr 1983/84:104).

I betänkandet AU 1983/84:12 anförde utskottet att det var särskilt två
frågor som borde uppmärksammas vid utvärderingen, nämligen arbetstidens
längd och den krets av arbetsgivare som får driva ungdomslag. Vidare
pekade utskottet på de samordningsproblem som kan föreligga i fråga om
medelsarsenalen för 18-19-åringar i form av rekryteringsplatser hos näringslivet,
enskilda beredskapsarbeten och de nya ungdomslagen. Vidare borde
beaktas de särskilda samordningsproblemen i förhållande till ungdomsplatserna
för 16-17-åringarna inom skolans uppföljningsansvar.

I ett senare betänkande, AU 1983/84:21 s. 50, tillädes att utskottet utgick
från att utvärderingen inte strikt omfattade enbart frågor som tagits upp i det

AU 1984/85:7

nyssnämnda betänkandet AU 12. Detta senare uttalande gjordes med
anledning av två motioner. I den ena begärdes en belysning av effekterna av
de förändringar som vid riksdagsbehandlingen hösten 1983 gjordes i de
föreliggande regeringsförslagen. I den andra motionen ställdes frågan hur
det går för ungdomar som måste lämna ungdomslagen därför att de fyllt 20
år. Utskottet reste för egen del frågan om ungdomslagen på grund av sin
betydande omfattning medförde problem vid anskaffning av platser för
obligatorisk praktik och om verksamheten fått undanträngningseffekter på
andra former av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Utskottet underströk i
sammanhanget ungdomslagens karaktär av övergångsanordning eller sluss
till arbeten på öppna marknaden samt att en bred enighet råder om att
inlåsningseffekter skall undvikas och att ungdomslagen skall utgöra ett
temporärt stöd åt de ungdomar som av olika skäl har särskilda problem att
klara övergången mellan skola och arbetsliv.

Det är mot den bakgrunden som regeringen nu lämnar redogörelsen för
verksamheten med ungdomslag. Redogörelsen gäller verksamheten under
det första halvåret 1984 och utgör en sammanfattning av det material som har
framkommit vid studier av verksamheten som genomförts på regeringens och
arbetsmarknadsdepartementets uppdrag. Detta material har fogats som
bilagor till regeringsskrivelsen och utgörs av följande:

1. AMS redovisning för verksamheten med ungdomslag under första
halvåret 1984.

2. Rapport från konsultföretaget Sinova AB om ungdomslagens inverkan
på det kommunala uppföljningsansvaret, utförd på uppdrag av skolöverstyrelsen.

3. Undersökning av ungdomslagen i nio kommuner, utförd av sociologiska
institutionen vid Göteborgs universitet.

4. Rapport från Sinova AB om ungdomslagens inverkan på utslussningen
av ungdomar till den öppna marknaden.

Dessutom läggs fram synpunkter på verksamheten i en gemensam
skrivelse till utbildnings- och arbetsmarknadsdepartementen från skolöverstyrelsen
och arbetsmarknadsstyrelsen, varmed de båda verken överlämnar
rapporterna 1 och 2 ovan.

I regeringsskrivelsen läggs inte fram några förslag till förändringar. Det
sägs att det emellertid finns vissa frågor som bl. a. har belysts i studierna och
som bör övervägas närmare. Arbetsmarknadsministern anmäler att hon har
för avsikt att återkomma till regeringen med sådana förslag i budgetpropositionen.

Den gjorda utvärderingen innebär att verksamheten med ungdomslag har
studerats från olika infallsvinklar och av skilda organ som därtill har använt
olika metoder. Uppläggningen har medfört att en del av de frågor som
utskottet ställde blivit allsidigt belysta, andra mer knapphändigt behandlade.
Den har också inneburit att i de fall samma företeelse tagits upp i två eller
flera rapporter är slutsatserna i en del av fallen gemensamma, i andra åter

AU 1984/85:7

motstridiga. Det samlade intrycket är dock att de framlagda rapporterna
kompletterar varandra och ger statsmakterna en värdefull första avstämning
av erfarenheterna av verksamheten.

Utskottet utgår från att regeringen fullföljer den anmälan som görs i
skrivelsen och i enlighet med riksdagens önskemål i budgetpropositionen i
januari 1985 återkommer med de förslag till ändringar i verksamheten som
den redovisade utvärderingen och andra erfarenheter ger anledning till. Till
detta vill utskottet avslutningsvis anknyta frågan om ett fortsatt uppföljningsarbete.

Som framhålls i ett par av rapporterna får de iakttagelser som gjorts ses
som preliminära. Det bör understrykas att studierna gjordes under de första
månaderna av verksamheten, dvs. i dess uppbyggnadsskede. Det skulle vara
av stor betydelse att låta det inledda utvärderingsarbetet få en fortsättning. I
rapporterna från Göteborgs universitet och från Sinova AB läggs fram
program för fortsatt forskning och utvärdering. Utskottet går inte närmare in
på de uppslag som innefattas i dessa program men vill allmänt uttala att det
förefaller naturligt att fortsättningsvis följa en verksamhet som snabbt fått en
sådan volym som det här är fråga om och se vilka effekter den får för
ungdomarna själva vid deras inträde i arbetslivet och de återverkningar den
har på det arbetsmarknadspolitiska åtgärdssystemet och på samhällsverksamheten
i stort.

Med det anförda föreslår utskottet att regeringsskrivelsen av riksdagen
läggs till handlingarna.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande redovisning av arbetslösheten

att riksdagen med avslag på motion 1984/85:127 yrkande 1 i
motsvarande del godkänner vad utskottet anfört,

2. beträffande förutsättningarna för arbetsmarknadspolitiken

att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:45 bilaga 2 i
motsvarande del avslår motionerna 1984/85:114 yrkande 2 i
motsvarande del, 1984/85:119 yrkande 1 i motsvarande del,
1984/85:124 yrkande 9 i motsvarande del och 1984/85:127 yrkande
1 i motsvarande del,

3. beträffande inriktningen av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna
att riksdagen med bifall till regeringens förslag avslår motion
1984/85:114 yrkande 2 i motsvarande del,

4. beträffande reformerat system för arbetslöshetsersättning
att riksdagen avslår motion 1984/85:119 yrkande 2,

5. beträffande finansiering av nytillkommande arbetsmarknadspolitiska
åtgärder

AU 1984/85:7

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:119 yrkande 1 i motsvarande
del och 1984/85:127 yrkande 2,

6. beträffande beredskapsarbeten

att riksdagen med bifall till regeringens förslag avslår motionerna
1984/85:119 yrkande 1 i motsvarande del och 1984/85:127 yrkande
1 i motsvarande del,

7. beträffande beredskapsarbeten av investeringskaraktär i de sex
nordligaste länen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag avslår motionerna
1984/85:119 yrkande 1 i motsvarande del och 1984/85:127 yrkande
. 1 i motsvarande del,

8. beträffande övriga byggsvaga regioner

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:106, 1984/85:109 och
1984/85:110 i motsvarande del,

9. beträffande ett Folkets hus i Kiruna

att riksdagen med godkännande av vad som anförts i propositionen
avslår motionerna 1984/85:114 yrkande 3 och 1984/84:119 yrkande
1 i motsvarande del,

10. beträffande projekteringsstöd

att riksdagen avslår motion 1984/85:110 i motsvarande del,

11. beträffande skyddad sysselsättning hos offentliga arbetsgivare

att riksdagen med avslag på motion 1984/85:127 yrkande 5
godkänner vad som anförts i propositionen om offentlig skyddad
sysselsättning,

12. beträffande tillämpningsområdet för lagen om offentlig anställning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag antar i arbetsmarknadsdepartementet
upprättat förslag till lag om ändring i lagen
(1976:600) om offentlig anställning,

13. beträffande nya regler för beslut om kommunala beredskapsarbeten
att riksdagen med godkännande av vad som anförts i propositionen
avslår motion 1984/85:127 yrkande 4,

14. beträffande kommunalt rekryteringsstöd för långtidsarbetslösa
att riksdagen med avslag på motionerna 1984/85:105 yrkande 2,
1984/85:114 yrkande 1 i motsvarande del, 1984/85:119 yrkande 1 i
motsvarande del och 1984/85:127 yrkande 3 godkänner vad som
anförts i propositionen om ett kommunalt rekryteringsstöd,

15. beträffande ändrade grunder för rekryteringsstödet till näringslivet
att riksdagen avslår motion 1984/85:114 yrkande 1 i motsvarande
del,

16. beträffande medelsanvisning till rekryteringsstöd till näringslivet
och enskilda beredskapsarbeten

att riksdagen med bifall till regeringens förslag avslår motionerna
1984/85:119 yrkande 1 i motsvarande del, 1984/85:124 yrkandena 9
i motsvarande del och 11 samt 1984/85:127 yrkande 1 i motsvarande
del,

ÅU 1984/85:7

17. beträffande sysselsättningsgaranti för arbetslösa ungdomar
att riksdagen avslår motion 1984/85:124 yrkande 10,

18. beträffande försöksverksamhet avseende långtidsarbetslösa i Stockholms
kommun

att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om
dels samordnade insatser mellan arbetsmarknadsverket och Stockholms
kommun,

dels utnyttjandet av medlen för tillfälliga personalförstärkningar
inom arbetsförmedlingen,

19. beträffande särskilda medel

att riksdagen med bifall till regeringens förslag avslår motionerna
1984/85:110 i motsvarande del, 1984/85:114 yrkande 2 i motsvarande
del, 1984/85:119 yrkande 1 i motsvarande del och 1984/85:127
yrkande 1 i motsvarande del,

20. beträffande anslagsberäkning m. m.
att riksdagen

dels med bifall till regeringens förslag samt med avslag på
motionerna 1984/85:114 yrkande 2 i motsvarande del, 1984/85:119
yrkande 1 i motsvarande del och 1984/85:127 yrkande 1 i motsvarande
del till Sysselsättningsskapande åtgärder på tilläggsbudget I
till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 under tionde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 1 700 000 000 kr.,
dels med anledning av motion 1984/85:121 till Vuxenstudiestöd
m. m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1984/85
under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
50 000 000 kr.,

21. beträffande regeringsskrivelse om ungdomslag

att riksdagen lägger till handlingarna regeringens skrivelse 1984/
85:88 med redovisning av verksamheten enligt lagen (1983:1070)
om arbete i ungdomslag hos offentliga arbetsgivare.

Stockholm den 4 december 1984

På arbetsmarknadsutskottets vägnar
FRIDA BERGLUND

Närvarande: Frida Berglund (s), Alf Wennerfors (m), Erik Johansson (s),
Anders Högmark (m), Marianne Stålberg (s), Karin Flodström (s), Arne
Fransson (c), Lahja Exner (s), Sonja Rembo (m), Elver Jonsson (fp),
Lars-Ove Hagberg (vpk), Sten Östlund (s), Håkan Stjernlöf (m), Ingvar
Karlsson i Bengtsfors (c) och Sven Lundberg (s).

AU 1984/85:7

Reservationer

1. Redovisning av arbetslösheten (moni. 1)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Sonja Rembo och Håkan Stjernlöf
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar ”Utskottet
kommenterar” och slutar ”riksdagens beslut” bort ha följande lydelse:

I moderata samlingspartiets kommittémotion 127 förs resonemangen om
utvecklingen på arbetsmarknaden på grundval av siffror över den totala
arbetslösheten. Det är missvisande att som sker i regeringens dokument
hänvisa till en arbetslöshet i oktober på 138 000 eller 3,1 % av arbetskraften
när inemot 340 000 personer eller 7,6 % står utanför den reguljära arbetsmarknaden.
Men dessa i och för sig höga värden ger inte heller de en
rättvisande bild. Både bland anställda inom Samhällsföretagsgruppen och
bland de lönebidragsberättigade finns många som fått sina arbeten snarare på
grund av situationen på arbetsmarknaden än på grund av deras personligt
relaterade handikapp. Även bland dem som är förtidspensionerade finns
många som egentligen kan betraktas som arbetslösa. Ett sådant synsätt som
bl. a. LO redovisat leder till att den egentliga arbetslösheten skulle uppgå till
närmare 600 000. Situationens allvar understryks dessutom av att de
reguljära arbetstillfällena inte ökat de senaste åren medan länder i vår
omvärld med fri marknadsekonomi och en stor enskild sektor visar en mera
positiv utveckling på arbetsmarknaden.

Vad utskottet anfört ovan med anledning av motion 127 bör ges regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande redovisning av arbetslösheten
att riksdagen med anledning av motion 1984/85:127 yrkande 1 i
motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

2. Förutsättningarna för arbetsmarknadspolitiken (mom. 2)

Alf Wennerfors (m). Anders Högmark (m), Arne Fransson (c). Sonja
Rembo (m). Elver Jonsson (fp), Håkan Stjernlöf (m) och Ingvar Karlsson i
Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar ”När det” och på
s. 10 slutar ”och 127” bort ha följande lydelse:

Utskottet kan först konstatera att den socialdemokratiska politikens
misslyckande demonstreras tydligt i utvecklingen på arbetsmarknaden. Trots
den kraftiga högkonjunkturen har sysselsättningen i landet inte förbättrats
under de senaste två åren. Den öppna arbetslösheten är högre än i någon
tidigare högkonjunktur och dessutom högre än i tidigare lågkonjunkturer.

AU 1984/85:7

Summan av antalet öppet arbetslösa och antalet sysselsatta genom arbetsmarknadspolitiska
insatser uppgick i oktober i år till 339 000 personer, vilket
utgjorde drygt 7,6 % av arbetskraften. Det är en ökning med hela 82 000
personer sedan oktober 1982.

Skälet till denna ofördelaktiga situation är enligt utskottets mening att den
socialdemokratiska regeringen bedriver en ekonomisk politik som motverkar
en mera positiv utveckling på arbetsmarknaden. I finansutskottets
betänkande 1984/85:5 har de icke-socialistiska partiernas representanter
närmare utvecklat hur den ekonomiska politiken bör formas för att
samhällsekonomisk balans skall uppnås och därmed en långsiktigt tryggad
sysselsättning.

Först kan då konstateras att det skattehöjningspaket som riksdagen
nyligen beslutat går stick i stäv med den politik som måste föras. Skattehöjningen
innebär att sysselsättningen inom den privata sektorn minskar. Att en
del av skattehöjningarna används för att ordna sysselsättning utanför den
reguljära arbetsmarknaden kan inte dölja att den totala arbetsmarknadssituationen
långsiktigt förvärras genom regeringens förslag. Utskottet konstaterar
att behovet av arbetsmarknadspolitiska åtgärder blir mindre om skatterna
inte höjs. Det är en felaktig inriktning av politiken att samtidigt strama åt
genom höjda skatter och stimulera genom ökade AMS-utgifter. Efterfrågan
på arbetskraft bör i stället stimuleras genom sänkta skatter på produktionen
och avreglering av näringslivet.

Den ekonomiska politik som utskottet förordar för att främja utvecklingen
på arbetsmarknaden måste ha följande huvudinriktning.

• De offentliga utgifterna måste reduceras.

• Ytterligare skattehöjningar kan inte accepteras. I stället måste vissa
skattesänkningar genomföras.

• De kollektiva löntagarfonderna måste avskaffas,

• Den offentliga sektorns organisation och finansiering måste omprövas så
att det ges ökat utrymme för privata initiativ,

• Näringslivet måste avregleras. Av särskild vikt är därvid åtgärder som
förbättrar arbetsmarknadens och kapitalmarknadens funktionssätt.

Vad utskottet anfört ovan med anledning av motionerna 114,119 och 127

bör ges regeringen till känna. Motion 124 avstyrks i motsvarande del.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande förutsättningarna för arbetsmarknadspolitiken

att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:114 yrkande 2 i
motsvarande del, 1984/85:119 yrkande 1 i motsvarande del och
1984/85:127 yrkande 1 i motsvarande del samt med avslag på
proposition 1984/85:45 bilaga 2 i motsvarande del och motion
1984/85:124 yrkande 9 i motsvarande del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

AU 1984/85:7

3. Förutsättningarna för arbetsmarknadspolitiken (mom. 2)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar ”När det” och på
s. 10 slutar ”och 127” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i vpk:s partimotion 124 måste en mera effektiv krispolitik
utformas som bidrar till en maktförskjutning från storfinans och andra
kapitalistiska maktcentra till förmån för de arbetande. Graden av folkligt
inflytande och planmässighet i utvecklingen måste öka samtidigt som man
banar väg för ett jämlikt och socialt rättfärdigt samhälle där livskvalitén höjs.

Ett huvudmål för en sådan politik måste enligt utskottets mening vara att
avskaffa arbetslösheten och samtidigt vidta åtgärder som förbättrar arbetsmiljö
och yttre miljö. Därför är det inte en hållbar strategi att i så hög grad
som nu sker förlita sig på att kapitalets exportindustri skall vara motor och
centrum i den utvecklingen. En politik för arbete, rättvisa och en bättre miljö
måste förutom att gripa sig an uppgiften att skapa nya arbetstillfällen utgå
från ekologisk och medicinsk kunskap. Detta måste ske genom samhälleliga
investerings- och utbyggnadsprogram som grundas på hushållning med
mänskliga och miljömässiga resurser. Därigenom kan man trygga de
arbetandes levnadsstandard och höja livskvalitén samtidigt som den ekonomiska
aktiviteten i samhället höjs.

Ett program för arbete, rättvisa och en bättre miljö bör innehålla bl. a.
följande:

- Upprättande av ett nationellt industriprogram i samhällelig regi med mål
att skapa ca 100 000 nya arbetstillfällen inom bl. a. miljö-, energi- och
transportteknik under en tioårsperiod.

- En planmässig utbyggnad av den offentliga sektorns socialt och samhällsekonomiskt
viktiga delar. En satsning på statens järnvägar och en starkt
förbättrad kollektivtrafik och överflyttning av tung trafik och långväga
transporter till järnväg.

- En arbetsmarknadspolitik som i väsentligt högre grad riktar in sig på att
skapa bestående arbeten.

- Åtgärder för att ställa viktiga kapitalistiska maktcentra under folkets
kontroll samtidigt som snabba åtgärder görs för att se till att vinster och
förmögenheter fördelas på ett fördelningspolitiskt riktigt sätt.

- En allmän arbetstidsförkortning måste påbörjas. Det är en socialpolitisk
åtgärd som har betydelse också för sysselsättningen.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett sysselsättningspolitiskt
program enligt dessa riktlinjer samt med förslag om anvisande av medel på
tilläggsbudget under våren 1985. Vad utskottet anfört med bifall till motion
124 bör regeringen underrättas om. Motionerna 114, 119 och 127 avstyrks i
motsvarande delar.

AU 1984/85:7

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande förutsättningarna för arbetsmarknadspolitiken

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:124 yrkande 9 i
motsvarande del samt med avslag på proposition 1984/85:45 bilaga
2 i motsvarande del och motionerna 1984/85:114 yrkande 2 i
motsvarande del, 1984/85:119 yrkande 1 i motsvarande del och
1984/85:127 yrkande 1 i motsvarande del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Inriktningen av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna (mom. 3)

Arne Fransson (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar ”Utskottet har”
och på s. 11 slutar ”riksdagens sida” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion 114 om att arbetslinjen i sysselsättningspolitiken
måste fullföljas mer aktivt än som nu sker. Trots vad som sägs i
propositionen på denna punkt har kostnaderna för arbetslöshetsersättningar
under de senaste åren tagit en ökande andel av de arbetsmarknadspolitiska
åtgärderna. Utskottet finner detta olyckligt med hänsyn till den stora
betydelse för individen som arbetet har. Härtill kommer det samhällsekonomiska
värdet av de insatser som görs i form av t. ex. beredskapsarbete och
arbetsmarknadsutbildning. Samtidigt vill utskottet betona betydelsen av att
arbetslinjen fullföljs även utanför det snävt arbetsmarknadspolitiska sammanhanget.

Som framhålls i motion 114 måste kampen mot arbetslösheten föras på två
fronter samtidigt. Det gäller dels att driva en närings-, regional- och
glesbygdspolitik som ger tillräckligt många arbetstillfällen utan behov av
långsiktigt samhällsstöd, dels att hjälpa människorna genom arbetsmarknadspolitiska
åtgärder att ta de arbetstillfällen som skapas. Åtgärderna bör
särskilt inriktas på nytiilträdande på arbetsmarknaden och på långtidsarbetslösa.

Regeringen bör underrättas om vad utskottet här anfört med bifall till
motion 114 i denna del.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande inriktningen av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:114 yrkande 2 i
motsvarande del samt med avslag på regeringens förslag som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

AU 1984/85:7

5. Inriktningen av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna (mom. 3 - motiveringen) Alf

Wennerfors, Anders Högmark, Sonja Rembo och Håkan Stjernlöf
(alla m) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar
”Utskottets har” och på s. 11 slutar ”riksdagens sida” bort ha följande
lydelse:

För en framgångsrik arbetsmarknadspolitik krävs att det från regeringens
sida förs en politik som på alla områden samfällt gagnar tillväxten i den
svenska ekonomin. En sådan politik ger generellt sett de bästa förutsättningarna
för en hög och jämn sysselsättning samtidigt som den ger arbetsmarknadspolitiken
dess rätta proportioner och bästa möjlighet att uppnå sitt syfte
- att dels erbjuda arbetssökande arbeten, dels underlätta rekryteringen av
arbetskraft.

Det är, som utskottet ser det, angeläget att understryka att arbetsmarknadspolitikens
främsta uppgift är att sammanföra arbetssökande med lediga
arbeten. Vidare har den till uppgift att söka utjämna efterfrågan på
arbetskraft i konjunktursvängningarna samt stimulera arbetskraftens rörlighet.
Det finns, enligt utskottets mening, också skäl att ånyo understryka
betydelsen av en väl fungerande, effektiv och serviceinriktad arbetsförmedling.
En reformerad arbetsmarknadsutbildning med ökade inslag av flexibilitet,
kvalitetstänkande och mångfald utgör också en väsentlig resurs inom
arbetsmarknadspolitiken. Med dessa uttalanden finner utskottet inte skäl att
föreslå riksdagen någon åtgärd med anledning av motion 114 i den
föreliggande delen.

6. Reformerat system för arbetslöshetsersättning (mom. 4)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Sonja Rembo och Håkan Stjernlöf
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar ”Utskottet
delar” och slutar "motsvarande del” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill först understryka nödvändigheten av att den ekonomiska
politik som moderata samlingspartiet i andra sammanhang förordar följs upp
med mycket återhållsamma löneavtal och med en förändrad profil på
lönebildningen. Större spridning av lönerna i förhållande till enskilda
branschers och företags konkurrensförhållanden och lönebetalningsförmåga
är en förutsättning för långsiktigt tryggad sysselsättning. Som framhålls i
motion 119 är det nödvändigt att finna en förhandlingsuppläggning där
arbetsmarknadens parter ges incitament att sluta löneavtal som inte skapar
arbetslöshet. Samtidigt bör statsmakterna stå fast vid ett ansvar för dem som
ändå blir arbetslösa. Det är också nödvändigt att utforma systemet så, att
incitamenten byggs in i systemet och inte är beroende av de beslut som efter
förhandlingar kan komma att fattas av statsmakterna. Det är med andra ord

3 Riksdagen 1984/85. 18 sami. Nr 7

AU 1984/85:7

nödvändigt att klara trovärdighetsproblemet utan att behöva gå vägen över
ökad öppen arbetslöshet.

Utskottet menar att en reformering av systemet för arbetslöshetsersättning
kan bidra till att lösa detta problem. Det är därför angeläget att skapa ”raka
rör” mellan parternas förhandlingsbord och utgifterna för att bekämpa
arbetslösheten.

Sådana ”raka rör” införs om egenavgifterna till arbetslöshetsförsäkringen
höjs. Samtidigt bör man överväga att öka arbetsgivarnas ansvar för
finansieringen av försäkringen. Detta kan ske antingen genom lagstiftning
eller avtalsvägen. Även gentemot arbetsgivarna finns nämligen ett trovärdighetsproblem.
Om de räknar med att statsmakterna genom successiva
devalveringar tar ansvaret för konkurrenskraften minskar deras incitament
att stå emot lönekostnadsökningar som skulle försvaga konkurrenskraften.

Moderata samlingspartiet har mot bl. a. denna bakgrund i samband med
utskottets behandling av frågor rörande arbetslöshetsförsäkringen (se AU
1983/84:7 och 18) föreslagit en ny utredning om allmän arbetslöshetsförsäkring.
I motion 119 har nu folkpartiet anslutit sig till detta krav. Det begärda
utredningsarbetet bör enligt utskottets mening komma till stånd enligt de
ovan angivna riktlinjerna och med samtidigt beaktande av de i motion 119
framförda synpunkterna. Det anförda bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande reformerat system för arbetslöshetsersättning

att riksdagen med anledning av motion 1984/85:119 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

7. Reformerat system för arbetslöshetsersättning (mom. 4)

Elver Jonsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar ”Utskottet
delar” och slutar ”motsvarande del” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill först stryka under vad som sägs i folkpartiets motion 119 om
nödvändigheten av att finna en förhandlingsuppläggning där arbetsmarknadens
parter ges incitament att sluta löneavtal som inte skapar arbetslöshet.
Samtidigt bör statsmakterna stå fast vid ett ansvar för dem som ändå blir
arbetslösa. Det är också nödvändigt att utforma systemet så att incitamenten
byggs in i systemet och inte är beroende av de beslut som efter förhandlingarna
kan komma att fattas av statsmakterna. Utskottet menar liksom motionärerna
att en reformering av systemet för arbetslöshetsersättning kan bidra till
att lösa detta problem. En grundläggande styrka med det svenska systemet är
att arbetslöshetskassorna är knutna till de fackliga organisationerna. Ansvaret
för parternas förhandlingar och för arbetslöshetskassorna ligger alltså på
samma händer.

Ett ökat ansvar för kopplingen mellan löneförhandlingarnas utfall och

AU 1984/85:7

utvecklingen av arbetslösheten skulle uppnås om egenavgifterna till arbetslöshetsförsäkringen
höjs.

I debatten har hävdats att detta skulle leda till en ökad press på
fackförbund med strukturproblem och till att förbund med låga löner skulle
tvingas att höja avgifterna till arbetslöshetskassorna. Utskottet vill med
hänvisning därtill framhålla att statsmakterna givetvis fortfarande skall ha
kvar sitt ansvar för sysselsättningen. Det kan ske genom att de ersättningar
som förs över till arbetslöshetskassorna i form av statliga medel eller
arbetsgivaravgifter fördelas så att kassor som är knutna till branscher med
stora strukturproblem får ett kompenserande stöd. Som sägs i motionen bör
man därvid överväga att öka arbetsgivarnas ansvar för finansieringen av
försäkringen. För detta finns också ett allmän-ekonomiskt motiv. Om
arbetsgivarna nämligen räknar med att statsmakterna genom successiva
devalveringar tar ansvaret för konkurrenskraften minskar deras incitament
att stå emot lönekostnadsökningar som skulle kunna försvaga konkurrenskraften
och öka arbetslösheten.

Utskottet har i det föregående förordat att arbetslinjen liksom hittills bör
ligga till grund för utformningen av arbetsmarknadspolitiken. För att man
skall kunna göra denna avvägning inom det samlade åtgärdssystemet bör
man som sägs i motionen överväga möjligheten att finansiera även andra
arbetsmarknadspolitiska åtgärder än arbetslöshetsersättning med försäkringsmedel.
En person som drabbas av arbetslöshet behöver inte bara
försäkringsskydd som ersätter den förlorade inkomsten. Han eller hon kan
också behöva stöd i form av arbetsmarknadsutbildning, flyttningsbidrag och
arbetsförmedlingsinsatser för att på nytt vinna inträde på arbetsmarknaden.

Det bör betonas att den finansieringsmodell för de arbetsmarknadspolitiska
åtgärderna som skisserats ovan inte avser att befria statsmakterna från
deras sociala ansvar i sammanhanget. Avsikten måste vara att få en sådan
fördelning av ansvaret - och därmed kostnaderna - mellan de anställda,
arbetsgivarna och staten som mer än nu knyter an till de faktorer som leder
till arbetslöshet och vilka dessa parter på skilda sätt har ansvar för.
Arbetslösheten kan inte bara betraktas som ett följdproblem som staten har
ansvaret för oberoende av hur de andra parterna handlar.

Mot denna bakgrund förordar utskottet med bifall till motion 114 att en
utredning om ett försäkringssystem enligt de riktlinjer som angetts ovan
genomförs. Det anförda bör ges regeringen till känna.

dels att hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande reformerat system för arbetslöshetsersättning

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:119 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

AU 1984/85:7

8. Finansiering av nytillkommande arbetsmarknadspolitiska åtgärder
(mom. 5)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Sonja Rembo och Håkan Stjernlöf
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar ”Enligt
utskottets” och slutar ”via finansfullmakten” bort ha följande lydelse:

Utskottet har samma uppfattning som framförs i moderata samlingspartiets
kommittémotion 127 att det är anmärkningsvärt att regeringen i ett så
tidigt skede under budgetåret kommer till riksdagen med begäran om
utökade anslag. Vid behandlingen av proposition 1983/84:150, kompletteringspropositionen,
anvisades en finansfullmakt om 2,5 miljarder kronor,
som disponeras av regeringen för bl. a. sysselsättningsskapande åtgärder.
Regeringen borde ha utnyttjat denna fullmakt innan den anhåller om nya
medel. Det ankommer på regeringen att själv besluta när och i vilken
utsträckning finansfullmakten skall användas för sysselsättningsskapande
åtgärder. Utskottet menar emellertid för sin del att vissa av de åtgärder som
utskottet förordar i det följande bör bekostas genom att finansfullmakten
används.

Det anförda innebär att utskottet tillstyrker motion 127 i denna del.
Ställningstagandet innebär samtidigt att motion 119 tillgodoses i motsvarande
del. Regeringen bör underrättas om utskottets uttalande på denna punkt.

dels att hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande finansiering av nytillkommande arbetsmarknadspolitiska
åtgärder

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:127 yrkande 2 och med
anledning av motion 1984/85:119 yrkande 1 i motsvarande del som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

9. Finansiering av nytillkommande arbetsmarknadspolitiska åtgärder
(mom. 5)

Elver Jonsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar ”Enligt
utskottets” och slutar ”via finansfullmakten” bort ha följande lydelse:

I propositionen sägs att det finns ”förutsättningar för en förbättring av
arbetsmarknadssituationen under det närmaste året”. Utskottet anser att
möjligheten till en sådan förbättring av arbetslöshetsläget starkt har försämrats
genom de av riksdagen beslutade skattehöjningarna. Därigenom indras
köpkraft i storleksordningen 4 miljarder kronor. Gjorda beräkningar tyder
på att antalet permanenta arbetstillfällen därigenom kommer att minska med
ca 15 000. Utskottet beklagar att åtgärder satts in som på detta sätt aktivt
ökar arbetslösheten.

AU 1984/85:7

I det läge som nu uppkommit är frågan vilka arbetsmarknadspolitiska
insatser som måste vidtas svårbedömd. Utskottet anser att det underlag som
nu föreligger är otillräckligt för att avgöra omfattningen av och inriktningen
på de åtgärder som krävs för att bekämpa arbetslösheten, även om utskottet
fruktar att behovet av insatser kan bli betydande. Regeringen bör omgående
göra en förnyad bedömning av vilka sysselsättningsproblem som kan förutses
med hänsyn till fattade beslut om skattehöjningar och därefter snarast
återkomma till riksdagen med begäran om medel. I avvaktan på detta bör
finansfullmakten användas. Vad utskottet har anfört med anledning av
motion 119 bör ges regeringen till känna. Motion 127 avstyrks i motsvarande
delar.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande finansiering av nytillkommande arbetsmarknadspolitiska
åtgärder

att riksdagen med anledning av motion 1984/85:119 yrkande 1 i
motsvarande del samt med avslag på motion 1984/85:127 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

10. Beredskapsarbeten (mom. 6)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Sonja Rembo och Håkan Stjernlöf
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar ”Utskottet
godtar” och slutar ”motsvarande del” bort ha följande lydelse:

Den förda regeringspolitiken har allvarligt försvårat situationen på
arbetsmarknaden. En redan hög arbetslöshet kommer att ytterligare förvärras
under kommande vinter till följd av bl. a. de arbetslöshetsskapande
skattehöjningar som riksdagen just beslutat om. Behovet av statliga insatser
för att skapa nya konstlade arbeten ökar i motsvarande takt. Redan anvisade
medel till beredskapsarbeten har emellertid utnyttjats på ett sådant sätt att
nya krav på resurstillskott nu måste resas för att den uppkomna situationen
skall kunna klaras.

Utskottet är djupt kritiskt till den förda regeringspolitiken och har förordat
åtgärder som skulle ha medfört flera fasta arbeten på den ordinarie
arbetsmarknaden och mindre krav på arbetsmarknadspolitiska insatser. I det
uppkomna läget är utskottet trots allt berett att förorda att ytterligare medel
tas i anspråk för bl. a. beredskapsarbeten. Utskottet kan emellertid liksom
moderata samlingspartiet i detta läge inte godta en förstärkning av anslaget
till sysselsättningsskapande åtgärder. I stället bör regeringen i första hand
utnyttja finansfullmakten. Det ankommer på regeringen själv att besluta när
och i vilken omfattning detta skall ske. Utskottet vill dock liksom moderata
samlingspartiet i motion 127 göra bedömningen att det aktuella behovet av
ytterligare beredskapsmedel uppgår till ca 350 milj. kr. Med det anförda

AU 1984/85:7

avstyrker utskottet således regeringens förslag på denna punkt. Utskottets
ställningstagande tillgodoser i huvudsak även motion 119 i denna del.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande beredskapsarbeten
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:127 yrkande 1 i
motsvarande del och med anledning av motion 1984/85:119
yrkande 1 i motsvarande del samt med avslag på regeringens
förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

11. Beredskapsarbeten (mom. 6)

Elver Jonsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar ”Utskottet
godtar” och slutar ”motsvarande del” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser liksom folkpartiet i motion 119 att redan anvisade medel
för t. ex. beredskapsarbeten med hänsyn till det allmänna konjunkturläget i
och för sig borde vara till fyllest samt att regeringen vid akuta behov av
förstärkta åtgärder borde kunna utnyttja finansfullmakten. Som framhållits i
det föregående har genom riksdagens nyligen fattade beslut om skattehöjningar
av skilda slag förutsättningarna för arbetsmarknadspolitiken försämrats.
Regeringen bör mot bakgrund av dessa ändrade förhållanden göra en
förnyad bedömning av behovet av sysselsättningsskapande åtgärder och
återkomma senare under budgetåret med begäran om erforderliga medel.
Förslaget i propositionen om att ytterligare 500 milj. kr. skall anvisas för
beredskapsarbeten avstyrks därför av utskottet liksom förslaget i motion 127
om att en viss summa av finansfullmakten skulle anvisas för beredskapsarbeten.

Vad utskottet här anfört med anledning av motion 119 bör ges regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande beredskapsarbeten
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:119 yrkande 1 i
motsvarande del samt med avslag på regeringens förslag och
motion 1984/85:127 yrkande 1 i motsvarande del som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

AU 1984/85:7

12. Beredskapsarbeten av investeringskaraktär i de sex nordligaste länen
(mom. 7)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Sonja Rembo och Håkan Stjernlöf
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar ”Utskottet kan”
och på s. 15 slutar ”motsvarande del” bort ha följande lydelse:

Förslaget om ytterligare medel till beredskapsarbeten av investeringskaraktär
i de sex nordligaste länen tyder på att regeringen inser att man
misslyckats med att infria löftet om en växande byggarbetsmarknad. Det är
illavarslande att regeringen inte är beredd att ta itu med omstruktureringen
av den överdimensionerade byggnadsapparaten. Mot bakgrund av uppfattningen
att ”arbetslösheten beräknas bli störst i de län som på sikt kan ha
behov av att minska byggnadsarbetarkåren” är det obegripligt att regeringen
satsar på ytterligare beredskapsarbeten för byggnadsarbetare. Reduceringen
av byggnadsarbetarkåren behöver ske redan nu. Den i många fall överambitiösa
investeringsverksamheten som bl. a. resulterar i ytterligare belastning
av den kommunala ekonomin måste upphöra.

Utskottet är dock liksom Alf Wennerfors m. fl. i motion 127 medvetet om
att vissa väsentliga investeringsobjekt kan utföras som beredskapsarbeten.
En del av beredskapsmedlen bör också användas till att förbättra underhållet
av redan existerande anläggningar. Något skäl att knyta denna verksamhet
till enbart de sex nordligaste länen finns dock inte.

Med det anförda avstyrker utskottet regeringens förslag om ytterligare
medel till beredskapsarbeten av investeringskaraktär. Samtidigt vill utskottet
hänvisa till vad som tidigare anförts om behovet av medel till beredskapsarbeten
finansierade med hjälp av finansfullmakten som riksdagen redan
fattat beslut om. Det anförda innebär att motion 127 tillstyrks i denna del.
Därmed tillgodoses även motion 119 i huvudsak på denna punkt.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande beredskapsarbeten av investeringskaraktär i de sex
nordligaste länen

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:127 yrkande 1 i
motsvarande del och med anledning av motion 1984/85:119
yrkande 1 i motsvarande del samt med avslag på regeringens
förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

13. Beredskapsarbeten av investeringskaraktär i de sex nordligaste länen
(mom. 7)

Elver Jonsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar ”Utskottet kan”
och på s. 15 slutar ”motsvarande del” bort ha följande lydelse:

AU 1984/85:7

Utskottet har i det föregående med anledning av folkpartiets motion 119
avstyrkt regeringens förslag till medelsanvisning för beredskapsarbeten av
icke-investeringskaraktär samt föreslagit att regeringen återkommer till
riksdagen efter förnyad bedömning. Utskottet förordar samma ställningstagande
till regeringens förslag i fråga om beredskapsarbeten av investeringskaraktär.
Propositionen avstyrks alltså i denna del. Motion 127 bör inte
föranleda någon åtgärd. Regeringen bör underrättas om vad utskottet här
framhållit med tillstyrkan av motion 119.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande beredskapsarbeten av investeringskaraktär i de sex
nordligaste länen

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:119 yrkande 1 i
motsvarande del samt med avslag på regeringens förslag och
motion 1984/85:127 yrkande 1 i motsvarande del som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

14. Beredskapsarbeten av investeringskaraktär i de sex nordligaste länen
(moni. 7 - motiveringen)

Arne Fransson (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser att den del av
utskottets yttrande som på s. 14 börjar ”Utskottet kan” och på s. 15 slutar
”motsvarande del” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker förslaget att 250 milj. kr. skall anvisas till beredskapsarbeten
av investeringskaraktär i de sex nordligaste länen. Det är nödvändigt
mot bakgrund av att regeringen hittills misslyckats att driva en tillräckligt
offensiv linje för fler arbeten. Det är emellertid viktigt som centerpartiet
framhåller i motion 114 att dessa resurser används till att långsiktigt stärka
regionernas ekonomi och utveckling. I det sammanhanget är infrastrukturella
investeringar av avgörande betydelse. Det skall således vara investeringar
som skapar nya förutsättningar och inte i första hand drar nya driftskostnader.
En projektlista med detta innehåll bör tas fram. Exempel på lämpliga
projekt är en upprustning av järnvägslinjer, särskilt norra stambanan, samt
underhåll och byggande av broar.

Med det anförda avstyrks samtidigt motionerna 119 och 127 i motsvarande
delar.

15. Övriga byggsvaga regioner (mom. 8)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar ”Enligt
utskottets” och slutar ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Som framgår av motionerna 106,109 och 110 och av länsarbetsnämndernas
bedömningar av sysselsättningsutvecklingen det närmaste året kommer

AU 1984/85:7

byggarbetslösheten att under början av år 1985 att bli hög i många andra län
än dem som omfattas av regeringens förslag om extra beredskapsmedel.
Detta gäller bl. a. Blekinge och Kronobergs län. Utskottet förordar att
regeringen skyndsamt återkommer till riksdagen med förslag till stimulans av
byggnadsverksamheten innefattande även beredskapsarbeten i en sådan
omfattning att arbetslösheten inom byggnadssektorn kan bringas ned i hela
landet. Härigenom tillgodoses motionerna 106,109 och 110. Det anförda bör
ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande övriga byggsvaga regioner

att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:106, 1984/85:109
och 1984/85:110 i motsvarande del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

16. Övriga byggsvaga regioner (mom. 8 - motiveringen)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Sonja Rembo och Håkan Stjernlöf
(alla m) anser att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar ”Enligt
utskottets” och slutar ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Som utskottet tidigare anfört finns det mot bakgrund av den förväntade
försämringen på arbetsmarknaden skäl för regeringen att utnyttja medel från
finansfullmakten för att möjliggöra beredskapsarbeten för långtidsarbetslösa.
Utskottet har liksom moderata samlingspartiet bedömt behovet till ca 350
milj. kr. Något uttalande från riksdagens sida om exempelvis medlens
regionala fördelning bör därutöver inte göras. Med hänvisning härtill
avstyrks motionerna 106 och 109 samt 110 i motsvarande del.

17. Ett Folkets hus i Kiruna (mom. 9)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Sonja Rembo och Håkan Stjernlöf
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar ”Förslaget om”
och slutar ”föreliggande delar” bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till vad som anförts om beredskapsarbeten av
investeringskaraktär i de sex nordligaste länen och till kommunens möjligheter
att i vanlig ordning få statligt stöd till projektet från bostadsstyrelsens
samlingslokaldelegation avstyrks regeringens förslag om tillskott av medel
för beredskapsarbeten. Med det anförda biträds samtidigt avslagsyrkandena
i motionerna 114 och 119.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande ett Folkets hus i Kiruna

att riksdagen med anledning av motionerna 1984/85:114 yrkande 3

4 Riksdagen 1984/85. 18sami. Nr7

AU 1984/85:7

och 1984/85:119 yrkande 1 i motsvarande del avslår regeringens
begäran om ett godkännande av vad som anförts i propositionen
om medel för uppförande av ett Folkets hus i Kiruna.

18. Ett Folkets hus i Kiruna (mom. 9)

Arne Fransson (c), Elver Jonsson (fp) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar ”Förslaget om”
och slutar ”föreliggande delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som redovisas i motionerna 114 och 119
beträffande regeringens förslag om att beredskapsmedel skall få användas
för uppförande av ett Folkets hus i Kiruna. Utskottet har i och för sig ingen
anledning att ifrågasätta behovet av statligt stöd till objektet i fråga men
anser att ärenden av detta slag i sedvanlig ordning bör handläggas av
bostadsstyrelsens samlingslokaldelegation enligt de bestämmelser som finns
om statligt stöd till allmänna samlingslokaler. Därmed ges förutsättningar för
den bästa avvägningen mellan olika objekt med hänsyn till bl. a. tillgängliga
resurser och sysselsättningsläget på byggarbetsmarknaden. Regeringens
förslag bör således avslås på denna punkt.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande ett Folkets hus i Kiruna
att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:114 yrkande 3 och
1984/85:119 yrkande 1 i motsvarande del samt med avslag på
regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

19. Skyddad sysselsättning hos offentliga arbetsgivare (mom. 11)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Sonja Rembo och Håkan Stjernlöf
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar ”1 samma” och på
s. 18 slutar ”skyddad sysselsättning” bort ha följande lydelse:

Den föreslagna skyddade sysselsättningen hos kommuner och andra
offentliga arbetsgivare tar sikte på att lösa problem som snarare är av social
än arbetsmarknadspolitisk karaktär. Sysselsättningen utgör ett led i en social
rehabilitering, för vilken de sociala myndigheterna har ansvaret. Därför är
det dessa myndigheter och inte arbetsförmedlingen som bör ha initiativrätten
beträffande placering i den form av skyddat arbete det här gäller.

Med tanke på att de personer som placeras i den nya formen av skyddat
arbete i många fall har svåra missbruksproblem är det väsentligt att
lönesättningen utformas med hänsyn till den enskildes sociala situation, så att

AU 1984/85:7

missbruket inte främjas. Regeringen bör återkomma till riksdagen med
förslag till lönesättning enligt dessa principer.

I övrigt godtas vad som anförts i propositionen om offentlig skyddad
sysselsättning.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande skyddad sysselsättning hos offentliga arbetsgivare
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:127 yrkande 5 och med
anledning av vad som anförts i propositionen om offentlig skyddad
sysselsättning som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

20. Nya regler för beslut om kommunala beredskapsarbeten (mom. 13)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Sonja Rembo och Håkan Stjernlöf
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar ”Utskottet har”
och slutar ”motsvarande del” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är det motiverat med en ändring av reglerna
för beslut om beredskapsarbeten av icke investeringskaraktär i primär- och
landstingskommunal regi. Den nuvarande ordningen är i många avseenden
både otymplig och svåröverskådlig. Utskottet delar dock moderata samlingspartiets
kritik av regeringens förslag till nytt beslutssystem. Det riskerar att
medföra en permanentning av en stor andel beredskapsarbeten inom
kommunernas personalorganisation. Förslaget innebär att man från kommunens
sida alltid kan förvänta sig att en stor del av de ordinarie arbetsuppgifterna
kan bli utförda med AMS-medel. Skillnaden mellan beredskapsarbetare
och övrig kommunal personal kommer i det närmaste att försvinna.
Samtidigt kommer banden mellan AMS och kommunerna att på olika sätt
ytterligare förstärkas vilket enligt utskottets mening vore en djupt olycklig
utveckling.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet propositionen i denna
del. Regeringen bör i stället, som föreslås i motion 127, få i uppdrag att
skyndsamt utforma ett nytt förslag till förenklad handläggningsordning för
beredskapsarbeten som inte ger de negativa effekter som visats på ovan. Vad
utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande nya regler för beslut om kommunala beredskapsarbeten
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:127 yrkande 4 och med
avslag på regeringens förslag som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

AU 1984/85:7

21. Kommunalt rekryteringsstöd för långtidsarbetslösa (mom. 14)

Alf Wennerfors (m), Anders Högmark (m), Arne Fransson (c), Sonja
Rembo (m), Elver Jonsson (fp), Håkan Stjernlöf (m) och Ingvar Karlsson i
Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar ”Den
förstärkning” och slutar ”kommunalt rekryteringsstöd” bort ha följande
lydelse:

Det kan inte accepteras att man som regeringen föreslår stimulerar
kommunerna att med statliga subventioner utöka sin personal. Att på detta
sätt främja den kommunala tillväxtvolymen överensstämmer inte med den
ekonomiska politikens övergripande mål och skulle dessutom snabbt få
negativa konsekvenser för den totala sysselsättningen. Regeringens förslag
om kommunalt rekryteringsstöd kan inte i någon väsentlig mån bidra till att
lösa de långtidsarbetslösas problem. Med hänsyn härtill och till de starka
invändningar som kan riktas mot förslaget bör detsamma avvisas av
riksdagen.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande kommunalt rekryteringsstöd till långtidsarbetslösa
att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:105 yrkande2,
1984/85:114 yrkande 1 i motsvarande del, 1984/85:119 yrkande 1 i
motsvarande del och 1984/85:127 yrkande 3 avslår regeringens
förslag om införande av ett kommunalt rekryteringsstöd.

22. Ändrade grunder för rekryteringsstödet till näringslivet

Arne Fransson (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar ”Redan den” och
slutar ”därmed motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:

Arbetslinjen inom arbetsmarknadspolitiken bör ges ett offensivt och
framtidspräglat innehåll genom att man i ökad grad inriktar denna linje på
den privata sektorn. Detta bör även gälla strävandena att komma till rätta
med de växande problemen för de långtidsarbetslösa. Dessa problem
motiverar att man förstärker det nuvarande rekryteringsstödet på det sätt
centerpartiet föreslår i motion 114, dvs. från 50 till 75% av den totala
lönekostnaden för de nyanställda med möjlighet att förlänga den tid under
vilken stödet utgår. En sådan ökad stimulans till rekryteringar inom det
enskilda näringslivet är att föredra framför det kommunala rekryteringsstöd
regeringen har föreslagit.

Vad nu anförts om en förstärkning av rekryteringsstödet till näringslivet
bör delges regeringen.

AU 1984/85:7

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande ändrade grunder för rekryteringsstödet till näringslivet
att riksdagen med bifall till motion 1984/85:114 yrkande 1 i
motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

23. Medelsanvisning till rekryteringsstöd till näringslivet och enskilda beredskapsarbeten
(mom. 16)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Sonja Rembo och Håkan Stjernlöf
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar ”Utskottet delar”
och slutar ”offentliga sektorn” bort ha följande lydelse:

Arbetsmarknadsmyndigheterna har hittills under året utnyttjat sina anslag
på ett sådant sätt att man kommer att tvingas till kraftiga nedskärningar av
såväl antalet beredskapsarbeten som antalet placeringar med rekryteringsstöd
om man inte får någon anslagsökning. Med hänsyn till det aktuella läget
på arbetsmarknaden anser vi det motiverat att regeringen via finansfullmakten
tillskjuter ytterligare ca 400 milj. kr. till rekryteringsstöd till näringslivet.

Aktuella yrkanden i motionerna 119 och 124 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande medelsanvisning till rekryteringsstöd till näringslivet
och enskilda beredskapsarbeten

att riksdagen dels med bifall till motion 1984/85:127 yrkande 1 i
motsvarande del, dels med avslag på regeringens förslag samt
motionerna 1984/85:119 yrkande 1 i motsvarande del och 1984/
85:124 yrkande 9 i motsvarande del och 11 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

24. Medelsanvisning till rekryteringsstöd till näringslivet och enskilda beredskapsarbeten
(mom. 16)

Elver Jonsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar ”Utskottet delar”
och slutar ”offentliga sektorn” bort ha följande lydelse:

I linje med de tidigare ställningstagandena till behovet av ytterligare
sysselsättningsinsatser avstyrks föreliggande förslag om att nu ge en ökad
medelsanvisning till rekryteringsstöd inom näringslivet m. m. liksom vpkförslaget
att i stället använda medlen till utbyggnad av den offentliga sektorn.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande medelsanvisning till rekryteringsstöd till näringslivet
och enskilda beredskapsarbeten

AU 1984/85:7

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:119 yrkande 1 i
motsvarande del avslår regeringens förslag samt motionerna
1984/85:124 yrkandena9 i motsvarande del och 11 och 1984/85:127
yrkande 1 i motsvarande del.

25. Medelsanvisning till rekryteringsstöd till näringslivet och enskida beredskapsarbeten
(mom. 16)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar ”Utskottet delar”
och slutar ”offentliga sektorn” bort ha följande lydelse:

Utskottet motsätter sig den fortsatta subventionering av det privata
näringslivet som regeringen föreslår i form av en kraftigt ökad medelstilldelning
till rekryteringsstöd. Det belopp det här gäller, 500 milj. kr., bör
tillsammans med den medelsreserv med samma belopp som regeringen
förordar i ett annat avsnitt av propositionen i stället användas för att skapa
nya fasta arbeten på den offentliga sektorn. En sådan medelsanvändning
skulle ge en verksam hjälp åt långtidsarbetslösa och skulle även bidra till att
ge en meningsfull och mer framtidsinriktad sysselsättning åt ungdomar som
nu får acceptera att bli hänvisade till ungdomslag och liknande kortsiktiga
åtgärder.

Motionerna 119 (fp) och 127 (m) avstyrks samtidigt i aktuella delar.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande medelsanvisning till rekryteringsstöd till näringslivet
och enskilda beredskapsarbeten

att riksdagen dels med bifall till motion 1984/85:124 yrkandena 9 i
motsvarande del och 11, dels med avslag på regeringens förslag
samt motionerna 1984/85:119 yrkande 1 i motsvarande del och
1984/85:127 yrkande 1 i motsvarande del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

26. Sysselsättningsgaranti för arbetslösa ungdomar (mom. 17)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar ”Utskottet har”
och slutar ”föreliggande delen” bort ha följande lydelse:

Med det vid årsskiftet införda rekryteringsstödet fick floran av statliga
lönesubventioner ett nytt tillskott. Denna subventionspolitik är i grunden
felaktig och bör avvecklas. Vid rekryteringsstödets tillkomst förutsattes att
arbetslösa ungdomar skulle vara en av målgrupperna. När det gäller dem bör
samhället i stället kunna kräva att de större och vinstgivande företagen
garanterar anställning av ungdomar till ett antal som står i proportion till
arbetsstyrkan. Regeringen bör, som föreslås i motion 124, få i uppdrag att

AU 1984/85:7

utarbeta förslag till en ungdomsgaranti med denna utformning.

Det anförda bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande sysselsättningsgaranti för arbetslösa ungdomar

att riksdagen med bifall till motion 1984/85:124 yrkande 10 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

27. Särskilda medel (mom. 19)

Alf Wennerfors (m), Anders Högmark (m), Arne Fransson (c), Sonja
Rembo (m), Elver Jonsson (fp), Håkan Stjernlöf (m) och Ingvar Karlsson i
Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar ”Utskottet
godtar” och slutar ”motsvarande delar” bort ha följande lydelse:

Regeringens förslag innebär att en medelsreserv om 500 milj. kr. skall stå
till förfogande på anslaget för icke närmare specificerade behov. Motiveringen
är knapphändig och föga övertygande. Skulle sysselsättningssituationen
längre fram i vinter nödvändiggöra nya och snabba insatser kan regeringen,
som tidigare framhållits, utnyttja det vida större belopp som finns tillgängligt
genom finansfullmakten. Regeringsförslaget är obehövligt och bör således
avslås. I enlighet med detta ställningstagande avstyrks även förslaget i
motion 110 om användningen av den nu avstyrkta medelsreserven.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:

19. beträffande särskilda medel

att riksdagen med bifall till motionerna 1984/85:114 yrkande 2 i
motsvarande del, 1984/85:119 yrkande 1 i motsvarande del och
1984/85:127 yrkande 1 i motsvarande del avslår regeringens förslag
samt motion 1984/85:110 i motsvarande del.

28. Anslagsberäkning m. m. (morn. 20)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Sonja Rembo och Håkan Stjernlöf
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som börjar ”När det” och
slutar ”motsvarande delar” bort ha följande lydelse:

När det först gäller frågan om medelstilldelning till det särskilda vuxenstudiestödet
för arbetslösa anser utskottet att även den frågan kan lösas genom
att regeringen tillskjuter erforderliga medel genom finansfullmakten. Såsom
anförs i den till socialförsäkringsutskottet fogade avvikande meningen tjänar
motion 121 inte något syfte och den avstyrks sålunda.

Vad härefter beträffar regeringens framställning om anslag med 1 750
milj. kr. på tilläggsbudget I till Sysselsättningsskapande åtgärder så följer av

AU 1984/85:7

de tidigare redovisade ställningstagandena att den framställningen i enlighet
med motsvarande yrkanden i motionerna 119 och 127 bör avslås av
riksdagen. I konsekvens härmed avstyrks även anslagsframställningen i
motion 114.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20. beträffande anslagsberäkning m. m.
att riksdagen

a. med bifall till motionerna 1984/85:119 yrkande 1 i motsvarande
del och 1984/85:127 yrkande 1 i motsvarande del avslår dels
regeringens förslag om anvisande av medel på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1984/85 på reservationsanslaget Sysselsättningsskapande
åtgärder, dels motion 1984/85:114yrkande2i
motsvarande del,

b. avslår motion 1984/85:121.

29. Anslagsberäkning m. m. (mom. 20)

Arne Fransson (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som börjar ”När det” och
slutar ”motsvarande delar” bort ha följande lydelse:

När det gäller frågan om medelstilldelning till det särskilda studiestödet för
arbetslösa anser arbetsmarknadsutskottet liksom socialförsäkringsutskottet
att man bör se positivt på förslaget att vidga studiemöjligheterna för
arbetslösa vuxenstuderande. Utskottet föreslår därför att ett belopp om 50
milj. kr. anvisas för ändamålet på tilläggsbudget I under åttonde huvudtitelns
reservationsanslag Vuxenstudiestöd m. m. Beloppet bör räknas av mot den
aktuella förstärkningen av medlen till sysselsättningsskapande åtgärder.
Denna har i det föregående med anslutning till motion 114 angetts till
sammanlagt 1 250 milj. kr. Med hänsyn till den nu förordade medelsöverföringen
till vuxenstudiestödet bör det ytterligare belopp som skall tillföras
anslaget Sysselsättningsskapande åtgärder nu fastställas till 1 200 milj. kr.
Utskottet förordar att riksdagen beslutar uppföra ett sådant anslag på
tilläggsbudget I och avstyrker samtidigt motionerna 119 och 127 i motsvarande
delar.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20. beträffande anslagsberäkning m. m.
att riksdagen

dels med bifall till motion 1984/85:114 yrkande 2 i motsvarande del
och med anledning av regeringens förslag samt med avslag på
motionerna 1984/85:119 yrkande 1 i motsvarande del och 1984/
85:127 yrkande 1 i motsvarande del till Sysselsättningsskapande
åtgärder på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret

AU 1984/85:7

1984/85 under tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
1 200 000 000 kr.,

dels med anledning av motion 1984/85:121 till Vuxenstudiestöd
m. m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1984/85
under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
50 000 000 kr.

30. Anslagsberäkning m. m. (mom. 20)

Elver Jonsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som börjar ”När det” och
slutar ”motsvarande delar” bort ha följande lydelse:

Vad härefter beträffar regeringens framställning om anslag med 1 750
milj. kr. på tilläggsbudget I till sysselsättningsskapande åtgärder så följer av
de tidigare redovisade ställningstagandena att den framställningen i enlighet
med motsvarande yrkanden i motionerna 119 och 127 bör avslås av
riksdagen. I konsekvens härmed avstyrks även anslagsframställningen i
motion 114.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20. beträffande anslagsberäkning m. m. \

att riksdagen

b. med anledning av motion 1984/85:121 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om en ytterligare
medelsanvisning till det särskilda vuxenstudiestödet för arbetslösa.

AU 1984/85:7

Särskilt yttrande

Reformerat system för arbetslöshetsersättning (mom. 4)

Arne Fransson (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anför:

Det är centerpartiets uppfattning att medlemmarna i arbetslöshetskassorna
bör öka den s. k. egenandelen i finansieringen av arbetslöshetsersättningarna.
Förslag i den riktningen har framförts bl. a. i partimotionerna 2528 och
2941 till riksmötet 1983/84. Bakgrunden är att medlemmarnas egenandel
även efter reformeringen av arbetslöshetsförsäkringen vid mitten av 1970-talet låg vid ca 20 % av kostnaderna för försäkringen. I dag har denna andel
sjunkit till 5 %.

En höjning av egenandelen har motiverats med att de som har ett arbete
bör visa sin solidaritet med kamrater som saknar arbete. En sådan höjning
skulle inte behöva bli särskilt kännbar för kassamedlemmarna, men den
skulle ge ett vidgat utrymme för en utbyggnad av försäkringsskyddet, i vad
avser såväl ersättningsnivåer som grupper som omfattas av detta skydd.
Redan detta innefattar betydande reformbehov, och därför anser vi att det
saknar aktualitet att låta ändrade finansieringsformer för arbetslöshetsförsäkringen
innesluta även andra delar av det arbetsmarknadspolitiska
åtgärdssystemet.

AU 1984/85:7 51

Bilaga

Socialförsäkringsutskottets yttrande
1984/85:2 y

över motion 1984/85:121 om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa

Till arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet har den 20 november 1984 beslutat inhämta
socialförsäkringsutskottets yttrande över motion 1984/85:121 av Lena
Öhrsvik m. fl. vari begärs ett tillkännagivande till regeringen om vad i
motionen anförts om behovet av ytterligare resurser till det särskilda
vuxenstudiestödet för arbetslösa. Motionärerna framhåller att det särskilda
vuxenstudiestöd för arbetslösa, som infördes den 1 januari 1984, inneburit att
drygt 4 000 personer som annars skulle ha varit arbetslösa kunnat beredas en
meningsfull sysselsättning genom studier. Med hänsyn till att anslaget för
innevarande budgetår redan är förbrukat finns risk för att en del av de
studerande måste avbryta sin utbildning om inte ytterligare medel ställs till
förfogande för ändamålet. Ytterligare arbetslösa väntar dessutom på besked
om de kan erhålla vuxenstudiestöd. Motionärerna anser att det är önskvärt
att även vuxenstudiestöd kan komma i fråga bland de satsningar som enligt
proposition 1984/85:45 skall göras på olika arbetsmarknadspolitiska
åtgärder.

Utskottet har tidigare tillstyrkt förslagen om att till särskilt vuxenstudiestöd
till arbetslösa skulle användas 50 milj. kr. för budgetåret 1983/84 och
100 milj. kr. för budgetåret 1984/85. (Se SfU 1983/84:13, rskr 57 och SfU
1983/84:33, rskr 398.) Trots att bidraget ofta uppgår till ett lägre belopp än
vad vederbörande får i arbetslöshetsersättning eller hade kunnat få i
utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning har stödet varit attraktivt.
Utskottet finner det positivt om ytterligare medel kan användas under
innevarande budgetår för särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa som ett led i
de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Utskottet förutsätter därvid att
vuxenutbildningsavgiftsmedel inte tas i anspråk för ändamålet.

Stockholm den 27 november 1984

På socialförsäkringsutskottets vägnar
SVEN ASPLING

Närvarande: Sven Aspling (s), Nils Carlshamre (m), Doris Håvik (s), Elis
Andersson (c), Allan Åkerlind (m), Ralf Lindström (s), Lars-Åke Larsson
(s), Karin Israelsson (c), Gunhild Bolander (c), Margö Ingvardsson (vpk),
Nils-Olof Gustafsson (s), Barbro Nilsson i Visby (m), Ingegerd Elm (s),
Inger Hestvik (s) och Kenth Skårvik (fp).

AU 1984/85:7

Avvikande mening

Nils Carlshamre, Allan Åkerlind och Barbro Nilsson i Visby (alla m)
anser:

Den förevarande motionen syftar till en ökad medelstilldelning för särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa som ett led i de arbetsmarknadspolitiska
åtgärderna. Eftersom regeringen genom finansfullmakten har möjlighet att
tillskjuta erforderliga medel för sådana ändamål anser utskottet att motionen
inte tjänar något syfte.

Arbetsmarknadsutskottet bör därför avstyrka bifall till motionen.

AU 1984/85:7

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 2

Regeringens skrivelse 1984/85:88 3

Yttrande från annat utskott 3

Motionerna 4

Utvecklingen på arbetsmarknaden 5

Utskottet 8

Förutsättningarna för arbetsmarknadspolitiken m. m 8

Beredskapsarbeten 12

Byggarbetsmarknaden 13

Skyddad sysselsättning hos offentliga arbetsgivare 16

Nya reglerför beslut om kommunala beredskapsarbeten 18

Kommunalt rekryteringsstöd för långtidsarbetslösa 19

Rekryteringsstöd till näringslivet och enskilda beredskapsarbeten ... 20

Försöksverksamhet avseende långtidsarbetslösa i Stockholms kommun
22

Särskilda medel 22

Anslagsberäkningm. m 23

Regeringens redovisning av verksamheten med ungdomslag 24

Utskottets hemställan 26

Reservationer 29

1. Redovisning av arbetslösheten (m) 29

2. Förutsättningarna för arbetsmarknadspolitiken (m, c, fp) 29

3. Förutsättningarna för arbetsmarknadspolitiken (vpk) 31

4. Inriktningen av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna (c) 32

5. Inriktningen av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna (m) ... . 33

6. Reformerat system för arbetslöshetsersättning (m) 33

7. Reformerat system för arbetslöshetsersättning (fp) 34

8. Finansiering av nytillkommande arbetsmarknadspolitiska åtgärder
(m) 36

9. Finansiering av nytillkommande arbetsmarknadspolitiska åtgärder
(fp) 36

10. Beredskapsarbeten (m) 37

11. Beredskapsarbeten (fp) 38

12. Beredskapsarbeten av investeringskaraktär i de sex nordligaste

länden (m) 39

13. Beredskapsarbeten av investeringskaraktär i de sex nordligaste

länen (fp) 39

14. Beredskapsarbeten av investeringskaraktär i de sex nordligaste

länen (c) 40

15. Övriga byggsvaga regioner (vpk) 40

16. Övriga byggsvaga regioner (m) 41

17. Ett Folkets hus i Kiruna (m) 41

AU 1984/85:7 54

18. Ett Folkets hus i Kiruna (c, fp) 42

19. Skyddad sysselsättning hos offentliga arbetsgivare (m) 42

20. Nya regler för beslut om kommunala beredskapsarbeten (m) ... 43

21. Kommunalt rekryteringsstöd för långtidsarbetslösa(m, c, fp) .. 44

22. Ändrade grunder för rekryteringsstödet till näringslivet (c) 44

23. Medelsanvisning till rekryteringsstöd till näringslivet och enskilda
beredskapsarbeten (m) 45

24. Medelsanvisning till rekryteringsstöd till näringslivet och enskilda
beredskapsarbeten (fp) 45

25. Medelsanvisning till rekryteringsstöd till näringslivet och enskilda
beredskapsarbeten (vpk) 46

26. Sysselsättningsgaranti för arbetslösa ungdomar (vpk) 46

27. Särskilda medel (m, c, fp) 47

28. Anslagsberäkningm. m. (m) 47

29. Anslagsberäkningm. m. (c) 48

30. Anslagsberäkningm. m. (fp) 49

Särskilt yttrande 50

Reformerat system för arbetslöshetsersättning (c) 50

Bilaga

Socialförsäkringsutskottets yttrande SfU 1984/85:2 y 51

minab/gotab Stockholm 1984 79394