AU 1984/85:20
Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1984/85:20
om det statliga arbetsgivaransvaret i vissa rättstvister (prop. 1984/
85:134)
Sammanfattning
Utskottet biträder ett regeringsförslag om ändring i lagen om offentlig
anställning (15 kap. 8§). Ändringen innebär att staten i vidgad omfattning
skall anses som arbetsgivare i tvister om statligt reglerade anställningar hos
någon annan än staten. En motion med begäran om avslag på lagändringen
avstyrks.
Propositionen
I proposition 1984/85:134 föreslår regeringen efter föredragning av
statsrådet Holmberg att riksdagen skall anta ett inom civildepartementet
upprättat och av lagrådet granskat förslag till lag om ändring i lagen
(1976:600) om offentlig anställning med i propositionen vidtagen, redaktionell
ändring.
Det till propositionen fogade lagförslaget har följande lydelse:
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig anställning
Härigenom föreskrivs att 15 kap. 8§ lagen (1976:600) om offentlig
anställning1 skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
15 kap.
8§
Även om en arbetstagare är an- I en sådan tvist med anledning av
ställd hos någon annan än staten, beslut av en statlig myndighet, som
skall staten anses som hans arbetsgi- skall handläggas enligt lagen
vare i tvister som rör beslut av en (1974:371) om rättegången i arbetsstatlig
myndighet om anställnings tvister, skall staten anses som arbets
upphörande
eller om disciplinan- givare även när tvisten avser en an
svar,
avstängning eller läkarunder- ställning hos någon annan än staten,
sökning enligt denna lag.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985.
2. I mål som har anhängiggjorts vid en domstol före ikraftträdandet skall
äldre bestämmelser tillämpas.
1 Lagen omtryckt 1982:100
1 Riksdagen 1984/85.18sami. Nr 20
AU 1984/85:20
2
Motion
I motion 1984/85:3044 av Börje Hörnlund (c) yrkas att riksdagen beslutar
avslå proposition 1984/85:134 med förslag om ändring i lagen (1976:600) om
offentlig anställning.
Utskottet
Propositionen behandlar arbetsgivaransvaret i vissa rättstvister på det
statligt reglerade området.
På den offentliga sektorn gäller för vissa grupper anställda ett s. k. dubbelt
huvudmannaskap. Härmed avses arbetstagare som har statligt reglerade
anställningar hos andra arbetsgivare än staten. Den största gruppen av
sådana arbetstagare är lärare och skolledare m. fl. med kommunerna som
arbetsgivare. En annan betydande grupp utgörs av tjänstemän hos försäkringskassorna.
Att dessa icke-statligt anställda har anställningar som är
statligt reglerade innebär att deras avlöningsförmåner fastställs under
medverkan av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer (i
allmänhet statens arbetsgivarverk).
Det dubbla huvudmannaskapet innebär vidare att det i vissa fall ankommer
på statliga myndigheter att fatta beslut beträffande de personalkategorier
det här gäller. Om det nu uppstår en tvist om ett sådant beslut, skall
tvisten i en del av fallen avgöras enligt lagen om rättegången i arbetstvister
(arbetstvistlagen), dvs. av arbetsdomstolen eller en tingsrätt. Det kan
förefalla naturligt att det är staten som i sådana fall uppträder som part i
målet i stället för den icke-statlige arbetsgivaren, som inte haft med beslutet
att göra.
Med nuvarande regler i 15 kap. 8 § i lagen om offentlig anställning (LOA)
är det också staten som i situationer av detta slag anses såsom arbetsgivare.
Statens arbetsgivaransvar är dock begränsat till arbetstvister som gäller en
anställnings upphörande, disciplinansvar, avstängning samt läkarundersökning
(vid utredning om bristande tjänstduglighet). Skulle en arbetstvist gälla
ett annat ärende än nu nämnts, blir det den icke-statlige arbetsgivaren, t. ex.
en kommun eller en försäkringskassa, som får inträda som part i målet. Detta
kan inträffa om - för att illustrera det sagda med ett par exempel -skolöverstyrelsen tillsätter en lektorstjänst i en gymnasieskola eller riksförsäkringsverket
tillsätter en tjänst vid en försäkringskassa, varefter beslutet
angrips av en medsökande, som påstår att beslutet är könsdiskriminerande
enligt jämställdhetslagen.
I propositionen föreslås att den nu gällande begränsningen av det statliga
arbetsgivaransvaret till vissa ärendetyper slopas genom ändring i den
ovannämnda paragrafen i LOA. Börje Hörnlund (c) motsätter sig i motion
3044 den föreslagna lagändringen. Han hänvisar till att kommun- och
landstingsförbunden ställt sig avvisande till lagändringen och anser att det
vore bättre att lösa frågan om ställföreträdarskapet i arbetstvister genom att
AU 1984/85:20
3
klart ange att den sorn har arbetsgivaransvaret för anställd personal också
skall vara arbetsgivarföreträdare vid arbetstvister.
Formellt innebär motionens avslagsyrkande att staten som hittills skall ha
det efterföljande arbetsgivaransvaret vid tvister om statliga myndigheters
beslut i de fall som nu anges i LOA, dvs. i uppsägnings- och disciplinärenden
m. m., medan de icke-statliga arbetsgivarna, kommuner, försäkringskassor
m. fl., får motsvarande ansvar för statliga myndigheters beslut i andra typer
av ärenden. Utskottet anser för sin del att en sådan ordning är otillfredsställande
och instämmer i regeringens bedömning att det måste anses rimligt att
staten tar ett efterföljande avsvar för beslut i alla ärenden som meddelas av
statliga myndigheter och som leder till arbetstvister av nu åsyftat slag.
Det bör tilläggas att med det dubbla huvudmannaskapet på bl. a.
lärarområdet följer problem vilka kan ställa kommuner och andra huvudmän
i svårhanterliga situationer, bl. a. såsom motionären exemplifierat. Men -som framhålls i propositionen - även staten kan av motsvarande skäl få
svårigheter vid fullgörandet av arbetsgivaransvaret. Det föreliggande lagstiftningsärendet
ger dock enligt regeringens bedömning inte utrymme att
lösa sådana med det dubbla huvudmannaskapet sammanhängande problem.
Utskottet instämmer häri och anser att ärendet inte heller ger underlag för att
initiera överväganden i den vittsyftande frågan att ersätta rådande huvudmannaskapsförhållanden
med en annan ordning. Det för dagen aktuella
ärendet har det begränsade syftet att få till stånd en mer konsekvent och
lätthanterlig reglering av partsförhållandet på arbetsgivarsidan i de arbetstvister
det här gäller. En regeländring med den inriktningen bör kunna
genomföras oavsett inställning till de nyss berörda problemen med det
dubbla huvudmannaskapet. Därför tillstyrker utskottet regeringens förslag
till lagändring och avstyrker följaktligen motionens avslagsyrkande.
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till proposition 1984/85:134 samt med avslag
på motion 1984/85:3044 antar det genom propositionen framlagda
förslaget till lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig
anställning.
Stockholm den 2 maj 1985
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
FRIDA BERGLUND
Närvarande: Frida Berglund (s), Erik Johansson (s), Karin Andersson (c),
Anders Högmark (m), Marianne Stålberg (s), Karin Flodström (s), Lahja
Exner (s), Gustav Persson (s), Sonja Rembo (m), Elver Jonsson (fp),
Lars-Ove Hagberg (vpk), Sten Östlund (s), Ingrid Hemmingsson (m),
Håkan Stjernlöf (m) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c).
minab/gotab Stockholm 1985 82755