Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition

1983/84:82

om beskattningen av trygghetsförsäkringar för yrkesflskare m.m.;

beslutad den 1 december 1983.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagils upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar OLOF PALME

KJELL-OLOF FELDT

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag om beskattningsregler för det nyligen införda särskilda försäkringsskyddet för yrkesfiskare. Skyddet omfattar tre försäkringsformer, nämligen grupplivförsäkring genom avtal, avtals-gruppsjukföfsäkring och trygghetsförsäkring vid arbetsskada. Förslaget innebär att dessa försäkringsformer får samma skattemässiga behandling som motsvarande kollekliva försäkringar för anslällda och lantbrukare, dvs. främst att förmånen av fri premie inte behöver tas upp som inkomst.

I propositionen föreslås vidare att livförsäkringsanstalter befrias från beskattning av sådana kapital- och fastighetsinkomster som belöper på avgångsbidragsförsäkringar vilka grundas på kollektivavtal.

Med anledning av att kungörelsen (1926:389) om allmänna grunder angående försäkring med statsbidrag mot förluster pä grund av smitt­samma husdjurssjukdomar har upphävts fr.o.m. uigången avjuni 1983 föresläs slutligen att de försäkringsanstalter som gjort avsättningar till särskilda reservfonder enligl kungörelsen får möjlighet att utan någon beskattningskonsekvens föra över de avsalta medlen till sina resp. utjäm­ningsfonder.

De nya bestämmelserna föreslås i huvudsak bli tillämpliga redan vid 1984 års taxering.

1    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 82


Prop. 1983/84:82


 


Prop. 1983/84:82                                                                 2

1    Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370) dels att 19 §, 30 § 2 mom., punklerna 1 och 2 av anvisningarna till 30 §

samt punkt 1 av anvisningarna till 50 § skall ha nedan angivna lydelse, dels att i anvisningarna till 28 § skall införas en ny punkt, 11, av nedan

angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

19 §'

Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke:

vad som vid bodelning eller eljest på grund av giftorätt tillfallit make eller vad som förvärvals genom arv, testamente, fördel av oskift bo eller gåva;

vinst vid icke yrkesmässig avyttring av lös egendom i andra fall ån som avses i 35 § 3-4 mom.;

vinsl i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på här i riket utfärdade premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri eller vid vinstdragning på utländska premieobligationer, som uppgår till högst 100 kronor;

ersättning, som på grund av försäkring Jämlikt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, om icke er­sättningen grundas på förvärvsinkomst av 6000 kronor eller högre belopp för år eller utgör föräldrapenning, så ock sådan ersättning enligt annan lag eller särskild författning, som utgått annorledes än på grund av sjukförsäk­ring, som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjö­män om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6000 kronor eller högre belopp för år, ävensom ersättning, vilken vid sjukdom eller olycks­fall tillfallit någon på grund av annan försäkring, som icke tagits i samband med tjänst, dock att till skattepliktig inkomst räknas ersättning i form av pension eller i form av livränta i den mån livräntan är skattepliktig enligt 32 § 1 eller 2 mom., så ock ersättning som utgår på grund av trafikförsäk­ring eller, med nedan angivet undantag, annan ansvarighetsförsäkring eller på grund av skadeståndsförsäkring och avser förlorad inkomst av skatte­pliktig natur;

ersättning på grund av ansvarighetsförsäkring enligt grunder som fast­ställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer till den del ersättningen utgår under de första trettio dagarna av den tid den skadade är arbelsoförmögen och beräknas så att ersättningen uppgår för insjuknandedagen till högst 30 kronor och för övriga dagar till högst 6 kronor för dag;

belopp, som lill följd av försäkringsfall eller återköp av försäkringen utgått på grund av kapitalförsåkring;

försäkringsersättning eller annan ersättning för skada på egendom, dock atl skatteplikt föreligger dels i den mån ersättningen avser driftbyggnad på jordbruksfastighet, byggnad på fastighet som avses i 24 § 1 mom., byggnad som är avsedd för användning i ägarens rörelse eller sådan del av värdet av markanläggning som får dras av genom årliga värdeminskningsavdrag, dels

' Lydelse enligt prop. 1983/84:67.


 


Prop. 1983/84:82                                                                    3

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

i den mån köpeskilling, som skulle ha infiutit om den försäkrade eller skadade egendomen i stället hade sålts, hade varit att hänföra till intäkt av fastighet eller av rörelse och dels i den män ersättningen eljest motsvarar skattepliktig intäkt av eller avdragsgill omkostnad för fastighet eller rörel­se;

vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning, som utgått på grund av annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller olycksfallsförsäkring som tagits i samband med tjänst, saml vinstandel, som utgått på grund av skadeförsäkring, och premieåterbetalning på grund av skadeförsäkring, för vilken rätt till avdrag för premie icke förelegat:

ersättning Jämlikt lagen (1956:293) om ersättning ål smittbärare om icke ersättningen grundas pä förvärvsinkomst av 6000 kronor eller högre be­lopp för år;

periodiskt understöd eller därmed Jämförlig periodisk intäkt, i den mån givaren enligt 20 § eller punkt 5 av anvisningarna lill 46 S icke är berättigad till avdrag för utgivet belopp;

stipendier till studerande vid undervisningsanstalter eller eljest avsedda för mottagarens utbildning;

studiestöd enligt 2, 3 eller 4 kap. studiestödslagen (1973:349), internatbi-drag, återbelalningspliktiga studiemedel och resekostnadsersättning enligt 6 och 7 kap. samma lag samt sådant särskilt bidrag vilket enligt av regering­en eller statlig myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sådani bidrag lik­ställda, och äger i följd härav den bidragsberätiigade icke göra avdrag för kostnader som avsetls skola bestridas med bidrag av förevarande slag;

allmänt barnbidrag;

lön eller annan gottgörelse, för vilken skall erläggas skatt enligl lagen (1958: 295) om sjömansskatt;

kontantunderstöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd med bidrag av statsmedel;

handikappersättning enligt 9 kap. 2 och 3 §§ lagen om allmän försäkring, sådan del av vårdbidrag enligl 9 kap. 4 § samma lag som utgör ersättning för merkostnader saml hemsjukvårdsbidrag, som utgår av kommunala eller landstingskommunala medel till den vårdbehövande;

kommunalt bostadstillägg enligl lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension;

kommunalt bostadstillägg till handikappade;

bostadsbidrag som avses i förordningen (1976:263) om statliga bostads­bidrag till barnfamiljer, förordningen (1976:262) om statskommunala bo­stadsbidrag eller förordningen (1977:392) om slatskommunala bostadsbi­drag fill vissa folkpensionärer m.fi.;

sådan gottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit från personalsfiftelse ur medel, för vilka avdrag icke medgivits vid taxering, vid första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen;

gottgörelse som arbetsgivare uppburit frän pensionsstiftelse, till den del stiftelsen ej ägt andra medel för att lämna gottgörelsen än sädana för vilka avdrag icke åtnjutits vid avsättning till stiftelsen;

kompensation av staten för bensinskatt på bensin som förbrukats vid yrkesmässig användning av motorsåg;

intäkter av försäljning av vilt växande bär och svampar som den skatt­skyldige själv plockat till den del intäkterna under ett beskattningsår inte överstiger 5 000 kronor, såvida intäkterna inte kan hänföras lill rörelse som den skatlskyldige driver eller utgör lön eller liknande förmån.


 


Prop. 1983/84:82                                                                    4

Nuvarande lydelse                                           Föreslagen lydelse

Beträffande vissa försäkringsbe-  Beiräffande vissa försäkringsbe­
lopp som ulgår till lantbrukare
       lopp som utgår lill lantbrukare,
m. fl. gäller särskilda bestämmelser
yrkesfiskare m.fl. gäller särskilda
i punkt 16 av anvisningarna till
bestämmelser i punkt 16 av anvis-
21 §.
                                     ningarna till 21 § och i punkt 11 av
(Se vidare anvisningarna.)
                       anvisningarna till 28 §.

(Se vidare anvisningarna.)

30 §
2 mom." Såsom nettointäkt av
   2 mom. Såsom nettointäkt av

försäkringsrörelse, sotn drivits av försäkringsrörelse, som drivits av
inländsk livförsäkringsan- inländsk livförsäkringsan­
stalt, anses nettointäkten av an- stall, anses nettointäkten av an­
staltens kapilal- och fastighetsför- stallens kapital- och fastighetsför­
valtning med undantag för den del valtning med undantag för den del
av intäkten som belöper på pen- av intäkten som belöper på dels
sionsförsäkringar, vilka anstalten pensionsförsäkringar, vilka anstal-
meddelat direkt eller meddelat i len meddelat direkt eller meddelat i
äterförsäkring åt annan inländsk återförsäkring åt annan inländsk
försäkringsanstalt.
                       försäkringsanstalt, dels avgångsbi-

dragsförsäkringar meddelade  en­ligt grunder som fastställts i kollek­tivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer. Om värdet av tillgångarna i försäkringsrörelse, som drivits av inländsk livförsäkringsanstalt, vid beskattningsårets utgång understiger summan av dels försäkringstekniska skulder ökade med en tJugot\del därav, dels be­loppet av de skulder som icke grunda sig på meddelade försäkringar, fär ett belopp motsvarande fem gånger skillnaden avdragas från nettointäkten.

Anvisningar

till 28 §

//, Förmån av sådan fri grupp­livförsäkring, a vtalsgruppsjiikför-säkring och Irygghetsförsäkring vid arbetsskada som fastställts enligt grunderna i ett år 1983 träffat avtal mellan Sveriges fiskares riksför­bund och vederbörande försäk­ringsanstalt utgör inte skattepliktig Intäkt. Av 19 § framgår atl ej heller ersättning som — i annan form än pension eller livränta - utgår på grund av sådan livförsäkring eller sjukförsäkring räknas som skatte­pliktig intäkt. Ersättning enligt så­dan trygghetsförsäkring som nyss nämnts ulgör dock skattepliktig in­täkt av rörelse utom till den del er­sättningen utgår under de första - Senaste lydelse 1982: 1087,


 


Prop. 1983/84:82                                                                 5

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

Ire nio dagarna av den lid den ska­dade är arbelsoförmögen och inte överstiger för insjuknandedagen 30 kronor och för övriga tjugonio da­gar 6 kronor för dag.

till 30 §

1. Vid beräkning av nettointäkt av försäkringsrörelse som drivits av livförsäkringsanstalt skall följande iakttagas.

Som bruttointäkt upptages intäkt    Som bruttointäkt upptages intäkt

av kapital- och fastighetsförvalt- av kapital- och fastighetsförvalt­
ning med undantag av den del av ning med undantag av den del av
intäkten som belöper pä pensions- intäkten som belöper på dels pen-
försäkringar, vilka anstalten med- sionsförsäkringar, vilka anstalten
delat direkt eller meddelat i återför- meddelat direkt eller meddelat i
säkring ät inländsk försäkringsan- återförsäkring ät inländsk försäk-
stalt.
                                           ringsanstalt, dels avgångsbidrags-

försäkringar meddelade enligt grunder som fastställts i kollektiv­avtal mellan arbetsmarknadens hu­vudorganisationer.

Som bruttointäkt upptages även vinst vid försäljning av eller vid upp­skrivning av värdel av annan tillgång ån inventarium eller för stadigvaran­de bruk i rörelsen avsedd fastighet. Vid försäljning av fastighet som utgör omsättningstillgång i försäkringsrörelsen skall punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 28 § tillämpas. I bruttointäkten upptages vidare hyres-värde av fastighet, som använts i försäkringsrörelsen. Har livförsäkrings­anstalt hos utländsk försäkringsanstalt återförsäkrat direkt meddelad eller i återförsäkring åt inländsk försåkringsanstalt meddelad annan försäkring än pensionsförsäkring utan att hos sig behålla premiereserven, anses som ränteintäkt ränta pä värdet av äterförsäkringsgivares ansvarighet enligt den räntefot som legat till grund för premieberäkningen.

Från bruttointäkten får avdragas dels ränta på gäld, dels, i fråga om fastighetsförvaltning, annan enligt 25 § avdragsgill omkostnad för fastig­het, dels förlust vid försäljning av annan tillgång än inventarium eller för stadigvarande bruk i rörelsen avsedd fastighet, dels belopp varmed värdet av annan tillgång än inventarium eller för stadigvarande bruk i rörelsen avsedd fastighet enligt denna lag nedskrivits, dels 5 procent av vad som återstår av bruttointäkten efter avdrag enligt detta stycke.

I fråga om individuell livförsäk-   I fråga om individuell livförsäk-

ring, individuell annan personför- ring, individuell annan personför­säkring och gruppförsäkring får i säkring och gruppförsäkring får i varje sådan verksamhet för sig, se- varje sådan verksamhet för sig, se­dan avdrag åtnjutils enligt föregå- dan avdrag åtnjutits enligt föregå­ende stycke, från återstående brut- ende stycke, från återstående brut­tointäkt göras avdrag med belopp lointäkt göras avdrag med belopp molsvarande för varje direkt teck- motsvarande för varje direkt teck­nad personförsäkring, som icke är nad personförsäkring, som icke är pensionsförsäkring, 3 promille av pensionsförsäkrmg eder avgångsbl-det basbelopp som enligt 1 kap, 6 §      dragsförsäkring som avses i andra

' Senasle lydelse 1982: 1087.

11    Riksdagen 1983/84. 1 .saml. Nr 82


 


Prop. 1983/84:82


Nuvarande lydelse

lagen (1962:381) om allmän försäk­ring fastställts för taxeringsåret. Avdraget skall för varje försäkring beräknas till helt krontal så, att öre-tal bortfaller. Som en försäkring anses dels alla individuella livför­säkringar, som samtidigt tecknats på samma persons eller samma per­soners liv, dels alla andra individu­ella personförsäkringar, som samti­digt tecknats med samma person som försäkrad, dels samma persons alla gruppförsäkringar som han har inom en och samma grupp. Sam­manlagt avdrag enligt detta stycke får icke överstiga återstående brut­tointäkt av den verksamhet till vil­ken avdraget hänför sig.

Avdrag får icke ske för sådan ränta försäkringstagare.

2.* Vid beräkning av överskottet av försäkringsrörelse, som drivits av inländsk skadeförsäk­ringsanstall, må från bruttoin­täkten avdrag göras förutom för driftkostnader, som avses i 29 §, för ökning av försäkringstekniska skulder för egen räkning, för ökning av säkerhetsreserv, för utbetald återbäring eller verkställd premie­återbetalning,/ör avsältning tid så­dan reservfond, som av ömsesidig försäkringsanstalt för husdjursför­säkring bildas enligt gällande före­skrifter om allniånna grunder an­gående försäkring med statsbidrag mot förluster på grund av smitt­samma husdjurssjukdomar, för av­sättning till sådan regleringsfond, som av irafikförsäkringsanstalt bil­das enligl gällande villkor och före­skrifter för utövande av trafikför­säkringsrörelse, ävensom för ök­ning av utjämningsfonderna, i den män denna ökning icke överstiger vinsten å själva försäkringsrörel­sen. Denna vinst skall beräknas en­ligt andra, tredje och fjärde styck­ena.


Föreslagen lydelse

stycket, 3 promille av det basbelopp som enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring fastställts för taxeringsåret. Avdra­get skall för varje försäkring beräk­nas till hell krontal så, att öretal bortfaller. Som en försäkring anses dels alla individuella livförsäkring­ar, som samfidigt tecknats på sam­ma persons eller samma personers liv, dels alla andra individuella per­sonförsäkringar, som samtidigt tecknats med samma person som försäkrad, dels samma persons alla gruppförsäkringar som han har inom en och sarnma grupp. Sam­manlagt avdrag enligt detta stycke får icke överstiga återstående brut­tointäkt av den verksamhet till vil­ken avdraget hänför sig. på återbäringsmedel som tillkommer

2. Vid beräkning av överskottet av försäkringsrörelse, som drivits av inländsk skadeförsäk­ringsanstalt, må från bruttoin­täkten avdrag göras förutom för driftkostnader, som avses i 29 §, för ökning av försäkringstekniska skulder för egen räkning, för ökning av säkerhetsreserv, för utbetald återbäring eller verkställd premie­återbetalning, för avsättning till så­dan regleringsfond, som av irafik­försäkringsanstalt bildas enligt gäl­lande villkor och föreskrifter för ut­övande av trafikförsäkringsrörelse, ävensom för ökning av utjämnings­fonderna, i den mån denna ökning icke överstiger vinsten å själva för­säkringsrörelsen. Denna vinst skall beräknas enligt andra, tredje och Qärde styckena.


Senasle lydelse 1982:1087.


 


Prop. 1983/84:82                                                                    7

Nuvarande lydelse                       Föreslagen lydelse

Vinsten utgör, om ej annat följer av tredje eller fjärde stycket, skillnaden mellan å ena sidan summan av följande inkomstposter, nämligen:

a)    försäkringstekniska skulder för egen räkning vid årets ingång,

b)   säkerhetsreserv vid årets ingång,

c)    premieinkomst för egen räkning,

d) 4 procent ränta på posterna a) och b);

å andra sidan summan av följande utgiftsposter, nämligen:

e) utbetalningar för egen räkning för försäkringsfall,

O utgiven vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning,

g) förvaltningskostnader för egen räkning oavsett om de äro avdrags­gilla i skattehänseende,

h) beräknad hyra för fasfighel som tillhör anstalten och ingår i rörelsen,

i) försåkringstekniska skulder för egen räkning vid årets utgång,

J) säkerhetsreserv vid årets utgång.

Från sålunda framräknad vinst skall avräknas ökning av föreskriven regleringsfond för trafikförsäkringsrörelse eller, om fonden nedsatts, tilläg­gas belopp molsvarande nedsättningen.

Driver anstalt försäkringsrörelse även från fast driftställe i annan stat och är inkomst av rörelse som år hänförlig till del fasta driftstället på grund av avtal för undvikande av dubbelbeskattning.undantagen från beskattning här i riket skall vinsten vidare minskas med överskott av den genom driftstället bedrivna verksamheten. Uppkommer underskott i sådan verk­samhet får till vinsten läggas etl belopp motsvarande underskottet.

Med försäkringstekniska skulder för egen räkning förstås sådana skulder enligt 7 kap. 1 § första stycket försäkringsrörelselagen (1982:713) (pre­miereserv, ersätlningsreserv, skadebehandlingsreserv och tilldelad återbä­ring) minskade med värdet av äterförsäkringsgivares ansvarighet.

Med säkerhetsreserv förslås den reserv skadeförsäkringsanstalt får re­dovisa enligl en av regeringen eller efter regeringens bemyndigande av försäkringsinspeklionen fastställd normalplan.

Med premieinkomst, förvaltningskostnader m. m. för egen räkning för­stås anstaltens premieinkomst, förvaltningskostnader m. m. minskade med äterförsäkringsgivares andelar.

Med utjämningsfond förstås här fond, som enligt bolagsordningen eller, i fråga om sådani ömsesidigt bolag på vilket försäkringsrörelselagen icke äger tillämpning, stadgarna för bolaget må användas endast till att helt eller delvis täcka förlust å själva försäkringsrörelsen samt efter sådan disposi­tion kvarstående förlust ä rörelsen i dess helhet i den mån icke förenämnda bolagsordning eller stadgar föreskriver förlustläckning genom ianspråkla­gande av andra till framtida förfogande avsatta medel.

Minskning    av    försäkringstek-     Minskning    av    försäkringstek-

niska skulder för egen räkning, av niska skulder för egen räkning, av säkerhetsreserv och av / första säkerhetsreserv och av sårskild re-stycket omnämnd reservfond för servfond för ömsesidig försäkrings-ömsesidig försåkringsanstalt för anstalt för husdjursförsäkring och husdjursförsäkring och reglerings- regleringsfond för trafikförsäk-fond för trafikförsäkringsanstalt ringsanstalt ävensom minskning av ävensom minskning av utjämnings- utjämningsfonderna skall anses fonderna skall anses som intäkt. som intäkt. Sker ändring av bolags-Sker ändring av bolagsordningen,     ordningen, varigenom anstalten får


 


Prop. 1983/84:82

Nuvarande lydelse

varigenom anstalten får rätt att på annat sätt än ovan sagts disponera en den 1 Januari 1929 befintlig ut­jämningsfond, för vilken bestäm­melser om inskränkt dispositions­rätt funnits, eller utjämningsfond, som bildats efter nämnda dag, skall fonden anses härigenom undergå minskning med hela det belopp, vartill den uppgick före ändringen.


Föreslagen lydelse

rätt att på annat sätt än ovan sagts disponera en den 1 Januari 1929 be­fintlig utjämningsfond, för vilken beslämmelser om inskränkt dispo­sitionsrätt funnits, eller utjämnings­fond, som bildals efter nämnda dag, skall fonden anses härigenom un­dergå minskning med hela det be­lopp, vartill den uppgick före änd­ringen.


Utöver vad ovan stadgats må avdrag icke ske för avsältning till omedel­bar eller framtida vinstutdelning lill försäkringstagare.


till 50 §

1.' Den skattskyldiges skatteförmåga bedöms med hänsyn, å ena sidan, till hans inkomst och förmögenhet samt, å andra sidan, lill vad han kan anses ha behövt till nödvändigt underhåll för sig själv och för make och oförsörjda barn (existensminimum). Om inle särskilda förhållanden moti­verar det skall existensminimum bedömas med hänsyn till förhållandena under hela beskattningsåret. Sådana särskilda förhållanden får anses före­ligga l.ex. om en skaltskyldig under året börjat i förvärvsarbete eller upphört med sådani arbete och inkomsten utslagen på hela året därför undersfigil exislensminimibeloppet. I sådana fall bör existensminimum bedömas med hänsyn till den tid inkomsten åtnjutits.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar närma­re föreskrifter om existensminimum enligt de grunder som anges i det följande.

Existensminimum i det särskilda fallet bestäms med ledning av normal­belopp för existensminimum. Normalbeloppen utgör för ensamstående skattskyldig 15 300 kronor, för sammanlevande makar 26600 kronor och för varje barn 6500 kronor multiplicerade med del tal (Jämförelsetal) som anger förhällandet mellan det allmänna prisläget i oktober månad året före inkomståret och prisläget i oktober 1980. Förändringarna i det allmänna prisläget skall därvid beräknas på grundval av konsumentprisindex. Nor­malbeloppen skall avrundas uppåt till helt hundratal kronor. Normalbelop­pen skall anses innefatta alla vanliga levnadskostnader utom bostadskost­nad, som beräknas sårskilt och läggs till normalbeloppen.

Normalbeloppen för existensminimum är i första hand avsedda för skatt­skyldiga, vilkas inkomst huvudsakligen hänför sig till förvärvskällan tjänst.

Vid  bestämning av avdrag för    Vid  bestämning av  avdrag för

nedsatt skatleförmåga vid existens­minimum skall såsom inkomst av tjänst upptas den skatlskyldiges bruttointäkter - inklusive biin­komster - minskade med sådana nödvändiga utgifter för inkomstens förvärvande som är avdragsgilla vid taxeringen, l.ex. avgifter för sjuk-

nedsatt skatleförmåga vid existens­minimum skall säsom inkomst av tjänst upptas den skatlskyldiges bruttointäkter - inklusive biin­komster - minskade med sådana nödvändiga utgifter för inkomstens förvärvande som är avdragsgilla vid taxeringen, l.ex. avgifter för sjuk-

' Senasle lydelse 1981:999.


 


Prop. 1983/84:82


Nuvarande lydelse

eller olycksfallsförsäkring som ta­gits i samband med tjänst, avgifter som den skattskyldige har erlagt i samband med tjänsten för egen el­ler efterlevandes pensionering på annat sätt än genom försäkring, el­ler kostnader för resor till och från arbetet. Består inkomsten av sådan livränta som avses i 32 § 2 mom. skall livräntan inräknas i inkomsten med oreducerat belopp. Även så­dan livränta till följd av personska­da som inte är av skattepliktig natur skall inräknas i inkomsten. Vid be­stämning av avdrag för nedsatt skatteförmåga vid existensmini­mum skall hänsyn vidare tas till om den skattskyldige uppburit skattefri ersättning på grund av sådan kol­lektiv sjukförsäkring som avses i 32 § 3 mom. tredje stycket. Barnbi­drag medräknas inle i inkomsten.

Föreslagen lydelse

eller olycksfallsförsäkring som ta­gits i samband med tjänst, avgifter som den skattskyldige har eriagl i samband med tjänsten för egen el­ler efterlevandes pensionering på annat sätt än genom försäkring, el­ler kostnader för resor till och från arbetet. Består inkomsten av sådan livränta som avses i 32 § 2 mom. skall livräntan inräknas i inkomsten med oreducerat belopp. Även så­dan livränta till följd av personska­da som inte är av skattepliktig natur skall inräknas i inkomsten. Vid be­stämning av avdrag för nedsatt skatleförmåga vid existensmini­mum skall hänsyn vidare tas till om den skattskyldige uppburit skattefri ersättning på grund av sådan kol­lektiv sjukförsäkring som avses i 32 § 3 mom. tredje stycket, punkt 16 av anvisningarna tUl 21 § eller punkl II av anvisningarna llll 28 §. Barnbidrag medräknas inte i in­komsten. Når frågan om avdrag för nedsatt skatteförmåga vid existensminimum bedöms skall särskild vikt läggas vid alt inkomstförhållandena uppskattas pä ett riktigt sätt, speciellt med hänsyn till omfattningen av eventuella naturaförmåner och deras värde.

Har den skattskyldige haft lägre levnadskostnader än normalt skall den skattskyldiges existensminimum anses ha understigit normalbeloppet i motsvarande män, l.ex. om han är ogift och har haft gemensamt hushåll med anhöriga eller andra eller om han har haft särskilda förmåner i form av billiga livsmedel eller andra liknande förmåner. I regel torde det inte finnas anledning att bevilja avdrag för nedsatt skatleförmåga vid existensmini­mum ål s. k. hemmasöner eller hemmadöttrar. EJ heller får avdrag medges om den skattskyldige ägt fillgångar. Härvid bortses från sedvanliga hus-geråd, möbler och kläder, arbetsredskap, en mindre bostadsfastighet av enklaste beskaffenhet osv. A andra sidan får existensminimum beräknas ha överstigit normalbeloppet om den skattskyldige haft utgifter för under­håll av make och barn som han inte levt tillsammans med under beskatt­ningsåret. Existensminimum för den skattskyldige får även i andra fall bestämmas högre än normalbeloppet, om det är motiverat av särskilda skäl.

Har den skatlskyldige under beskattningsåret enligt beslut av den lokala skaltemyndigheten fått befrielse från eller nedsättning av den preliminära skatten på grund av nedsatt skatteförmåga vid existensminimum, bör vid prövning av frågan om avdrag vid taxeringen för nedsatt skatleförmåga avvikelse inte ske från det av den lokala skattemyndigheten fastställda existensminimibeloppet, om inte nya omständigheter framkommit. Som exempel pä sådana omständigheter kan nämnas att den skatlskyldige äger


 


Prop. 1983/84:82                                                                   10

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

tillgångar, som den lokala skattemyndigheten saknat kännedom om, eller atl den skatlskyldiges ekonomiska ställning påtagligt förbättrats efter den lokala skattemyndighetens beslut.

Om den skattskyldige inte har haft högre inkomst än det för honom beräknade existensminimibeloppet och detta beror pä sådana förhållanden som anges i 50 § 2 mom. tredje stycket, bör avdrag för nedsatt skatteför­måga medges med så stort belopp att den skattskyldige inte påförs beskatt­ningsbar inkomst. Har den skattskyldige rätt till skattereduktion enligl 2 § 4 mom. uppbördslagen (1953:272), skall detta beaktas då avdraget för nedsatt skatteförmåga beräknas.

Är inkomsten högre men inte så stor, alt inkomsten minskad med skat­ten uppgår till existensminimum, bör avdrag för nedsatt skatleförmåga beviljas med så stort belopp, att störte skatt inte kommer att tas ut än att inkomsten, minskad med skatten, uppgår till beloppel av existensmini­mum.

Nedsatt arbetsförmåga skall även anses föreligga om den skattskyldige på grund av arbetsskygghet eller missanpassning eller annars av psykiska skäl här svårt att förvärva normal arbetsinkomst.

Denna lag Iräder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgifi på den har kommil ut från trycket i Svensk författningssamling.

De nya bestämmelserna i 19 §, 30 § 2 mom., punkt 11 av anvisningarna fill 28 § samt punkterna 1 och 2 av anvisningarna till 30 § tillämpas första gången vid 1984 års taxering. De nya bestämmelserna i punkl 1 av anvis­ningarna till 50 § tillämpas första gången vid 1985 års taxering.

En ömsesidig försäkringsanstalt för husdjursförsåkring medges vid 1984 års taxering avdrag för avsättning till anstaltens utjämningsfond utöver vad som följer av punkt 2 första stycket av anvisningarna till 30 § med etl belopp motsvarande minskningen av en sådan reservfond som bildats enligt tidigare gällande föreskrifter om allmänna grunder angående försäk­ring med statsbidrag mot förluster på grund av smittsamma husdjurssjuk­domar.


 


Prop. 1983/84:82 2    Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs alt 37 § 1 mom. taxeringslagen (1956:623)' skall ha nedan angivna lydelse.

37 § Nuvarande lydelse I mom.- Till ledning vid inkomsttaxering och registrering av preliminär A-skalt, som har innehållits genom skatteavdrag, skall varje år utan an­maning avlämnas uppgifter (kontrolluppgifter) för det föregående kalen­deråret enligt följande uppställning.


Uppgiftsskyldig


Vem uppgiften skall avse      Vad uppgiften skall avse


 


3. Försåkringsanstalt och understödsför­ening.


Den som från anstalten eller föreningen uppburit belopp, ej understigande 200 kronor för hela året, på grund av försäkring av den arl alt skatteplikt för belop­pet föreligger, dock att om livränta utgivits lill följd av personskada eller om er­sättning utgått på grund av sådan kollektiv sjukförsäk­ring som avses i 32 § 3 mom. tredje stycket kom­munalskattelagen (1928: 370), uppgifi skall lämnas även om belopp som icke är av skattepliktig natur och som för hela året överstiger 200 kronor.


Utgivet belopp. Har till följd av personskada utgivits skattepliktigt engångsbelopp skall särskill anmärkas om skattepliktigt engångsbelopp utgivits tidigare pä grund av samma skada. Om så är fallet skall angivas beloppets stor­lek och ulbetalningsåret.


Föreslagen lydelse I mom. Till ledning vid inkomsttaxering och registrering av preliminär A-skatt, som har innehållils genom skatteavdrag, skall varje år utan an­maning avlämnas uppgifter (kontrolluppgifter) för det föregående kalen­deråret enligt följande uppställning.


Uppgiflsskyldig


Vem uppgiften skall avse      Vad uppgiften skall avse


 


3. Försäkringsanstalt och understödsför­ening.


Den som från anstalten eller föreningen uppburit belopp, ej understigande 200 kronor för hela året, på grund av försäkring av den arl atl skatteplikt för belop­pet föreligger, dock att om livränta utgivits till följd av personskada eller om er-


Utgivet belopp. Har till följd av personskada utgivits skattepliktigt engångsbelopp skall särskilt anmärkas om skattepliktigt engångsbelopp utgivits tidigare pä grund av samma skada. Om så är fallel skall angivas beloppets stor­lek och ulbetalningsåret.


' Lagen omtryckt 1971:399.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 773. - Lydelse enligl prop. 1983/84:46.


 


Prop. 1983/84:82                                                                   12

Uppgiftsskyldig        Vem uppgiften skall avse      Vad uppgiften skall avse

sättning utgått på grund av sådan kollektiv sjukförsäk­ring som avses i 32 § 3 mom. Iredje stycket, punkt 16 av anvisningarna till 21 § eller punkt 11 av an­visningarna till 28 § kom­munalskattelagen (1928:370). uppgifi skall lämnas även om belopp som icke är av skatlepliktig natur och som för hela året överstiger 200 kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1984 och tillämpas första gången i fråga om kontrolluppgift till ledning vid 1985 års laxering.


 


Prop. 1983/84:82                                                    13

Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET
                 PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-12-01

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Görans­son, Gradin, Dahl, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande: statsrådet Feldt

Proposition om beskattningen av trygghetsförsäkringar för yrkesfiskare m.m.

1    Inledning

Fr.o.m. den 1 Juli 1983 gäller ett särskill socialt försäkringsskydd för landets yrkesfiskare. Det omfaltar tre delar, nämligen arbetsskadeförsäk­ring, grupplivförsäkring och gruppsjukförsäkring. Motsvarande försäk­ringar finns på lantbrukets område sedan år 1978. Samma år reglerades beskattningen av försäkringsskyddet (prop. 1978/79:44, SkU 21, rskr 89, SFS 1978:944). Regleringen anknyter lill vad som redan före år 1978 gällde för liknande kollektiva försäkringar på arbetsmarknaden.

Sveriges fiskares riksförbund och statens Jordbruksnämnd har hemställt atl yrkesfiskarnas försäkringar vid beskattningen skall behandlas på sam­ma sätt som lantbrukarnas. Jag kommer här att ta upp denna fråga.

I detta sammanhang avser jag att äveri ta upp en framställning från Arbetsmarknadens försäkringsaktiebolag om frihet från beskattning av sådan kapital- och faslighetsavkastning som är hänföriig lill avgångsbi­dragsförsäkringar som grundas på kollektivavtal. Vidare skall jag ta upp en fråga som aktualiserats av att kungörelsen (1926: 389) om allmänna grunder angående försäkring med statsbidrag mot förluster på grund av smitt­samma husdjurssjukdomar har upphävts fr. o. m. uigången avjuni 1983.

2    Beskattningen av trygghetsförsäkringar för yrkesflskare

2.1 Inledning

Genom beslut den 20 januari 1983 överlämnade regeringen till Jordbruks­nämnden en framställning från Sveriges fiskares riksförbund angående finansiering av en irygghetsförsäkring för yrkesfiskare. Försäkringen av-


 


Prop. 1983/84:82                                                                14

sägs omfatta ett kompletterande socialt försäkringsskydd bestående av tre delar, nämligen gruppsjukförsäkring, arbetsskadeförsäkring och gruppliv­försäkring.

Framställningen togs upp vid Jordbruksnämndens överiäggningar med fiskets förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen angående pris­regleringen på fisk under perioden 1 juli 1983 - 30 juni 1984. Parterna enades om alt föreslå alt finansieringen skulle få ske inom ramen för de medel som tillfördes regleringen.

I propositionen (1982/83: 171) om regleringen av priserna på fisk, m.m. biträdde departementschefen förslagel och anförde bl. a. följande. Medlen skulle anslås ur prisregleringskassan för fisk fr.o.m. regleringsåret 1983/84. Finansieringen av försäkringen skulle ske på så sätt att premierna betalades kollektivt av prisregleringsmedel. Försäkringen borde ge de verksamma inom yrkesfisket ett försäkringsskydd som motsvarade det som anslällda i allmänhet åtnjuter genom kollektivavtal och som också tillkommer lantbrukare. Jordbruksnämnden borde efter samråd med för­säkringsinspektionen pröva försäkringsvillkoren. Riksdagen beslutade i enlighet med propositionen (JoU 1982/83:38, rskr 337).

Härefter har avtal träffats om avtalsgruppsjukförsäkring (AGS), trygg­hetsförsäkring vid arbetsskada (TEA) och grupplivförsäkring genom avtal (GLA) för yrkesfiskare. Avlalsslutande parter är Sveriges fiskares riksför­bund för yrkesfiskarnas räkning och Arbetsmarknadsförsäkringar, sjukför­säkringsaktiebolag beträffande AGS, Arbelsmarknadsförsäkringar, trygg­hetsförsäkring beträffande TFA och Folksam och Skandia grupplivförsäk­ring för yrkesfiskare beträffande GLA. Jordbruksnämnden har - efter samråd med försäkringsinspektionen - godkänt försäkringsvillkoren.

2.2 Utformningen av det sociala försäkringsskyddet för yrkesfiskare

Syftet med det särskilda sociala försäkringsskyddet för yrkesfiskare är alt ge ett kompletterande skydd utöver det som föreligger enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, AFL, och lagen (1976:380) om arbets­skadeförsäkring, LAF. Det kompletterande skyddet avses motsvara det skydd som anställda i allmänhet har på grund av kollektivavtal och som tillkommer lantbrukare.

Skyddet omfattar företagare inom yrkesfisket. Vissa kvalifikationer skall vara uppfyllda med avseende främst på intäkten från fisket. Alla som uppfyller kraven omfattas automatiskt - dvs. utan egen åtgärd - av skyddet och får en individuell rätt gentemot försäkringsgivaren.

Den enskilde behöver inte betala några premier. Dessa betalas i stället kollektivt inom ramen för de medel som tillförs fiskprisregleringen.

Försäkringsavtalen omfattar yrkesfiskare som är verksamma som före­tagare fr. o. m. det år då fiskaren uppnår 16 års ålder t. o. m. den kalender­månad som föregår den under vilken fiskaren fyller 65 år. I fråga om AGS


 


Prop. 1983/84:82                                                    15

gäller avtalet fr.o.m. den kalendermånad fiskaren uppnår 16 års ålder. Med yrkesfiskare avses dels den som antingen har licens enligl förordning­en (1978:517) om licens för yrkesfiskare eller som är medlem i fiskelag som har sådan licens, dels den som inte har licens men under större delen av året har fisket som enda yrke eller huvudyrke.

Rätt till ersättning har den yrkesfiskare som för något av de två närmast föregående beskattningsåren har deklarerat en nettointäkt av fiske (mans-lott) som överstiger 22000 kr. eller en kontant bruttointäkt av fiske som uppgår till lägst 40000 kr. Rätt till ersättning enligl TFA har också en yrkesfiskare som ingår som tillfällig medlem i ett fiskelag om han som ordinarie medlem skulle ha uppfyllt inkomslkravet. Även en nyetablerad yrkesfiskare som inle uppfyllt något av inkomstkraven, men som med hänsyn till arbetsinsatsen kan antas komma att upppfylla inkomstkravet under något av de tvä första hela beskattningsåren, har rätt lill ersättning.

Om en yrkesfiskare på grund av sjukdom eller arbetsskada haft rätt till ersättning från AGS eller TFA och om han till följd av sjukdomen eller arbetsskadan inte kunnat uppfylla inkomslkravet anses han ändock ha uppfyllt detta krav.

Ersättningen enligt AGS lämnas under samma tid som sjukpenning eller förtidspension enligt AFL utgår. Under sjukpenningtid utgår då enligt AGS dagersättning med högst 3 kr. per dag. Månadsersättning under förtidspensionstid bestäms med hänsyn till sjukpenninggrundande inkomst och uppgår till högst 784 kr. per månad.

Vid arbetsskada kan ersättning för förlorad inkomst utgå enligt TFA. Under akut sjukdomstid utgår enligt huvudregeln en dagersättning som bestäms schablonmässigt med hånsyn till storleken av den sjukpenning­grundande inkomsten. För insjuknandedagen lämnas högst 30 kr. i ersätt­ning och för övriga dagar under den första månaden högst 6 kr. per dag. Därefter ersätts det faktiska inkomstbortfallet. Under den akuta sjukdoms­tiden kan ersättning lämnas även för vissa värdkostnader och andra ut­gifter. Ersättning kan också lämnas för sveda och värk. Vid bestående invaliditet kan den skadade få rätt till bl. a. livränta och ersättning för lyte och annat stadigvarande men.

Försäkringsersättningen enligt GLA kan ulfalla vid yrkesfiskarens från­fälle och när fiskarens make eller person som stadigvarande sammanbor med fiskaren avlider. Vid fiskarens frånfälle utgår ersättning med etl grundbelopp som fastställs med hänsyn lill fiskarens ålder. Grundbeloppet motsvarar sex basbelopp vid en ålder mellan 16 och 54 år och sjunker enligt huvudregeln sedan successivt lill ett basbelopp vid 64 års ålder. För efterlevande barn under 20 år utgår barnbelopp. Avlider fiskarens make eller sammanboende utgår ersättning med elt halvt basbelopp plus barnbe­lopp.

Försäkringsvillkoren för yrkesfiskarna stämmer i allt väsentligt överens med de villkor som gäller för motsvarande försäkringar på arbetsmarkna­den och inom lantbruket.


 


Prop. 1983/84:82                                                               16

2.3 Nuvarande beskattningsregler

Det särskilda sociala försäkringsskyddet för yrkesfiskare innebär att fiskaren får etl kompletterande försäkringsskydd vid sjukdom, arbetsska­da och dödsfall utan att göra några egna premiebetalningar. Härigenom aktualiseras två beskattningsfrågor, nämligen hur förmånen av fri försäk­ring och utfallande försäkringsbelopp skall behandlas vid inkomsttaxering­en. Frågorna bör bedömas mol bakgrund av de beskattningsregler som f. n. gäller för andra kollektiva livförsäkringar, sjukförsäkringar och s.k. trygg­hetsförsäkringar vid arbetsskada. Av särskilt intresse är reglerna för de kollektiva försäkringar som tillämpas på arbetsmarknaden och för de för­säkringar som gäller för lantbrukare, eftersom yrkesfiskarnas särskilda försäkringskydd i allt väsentligl överenstämmer med dessa.

I det följande sammanfattas de avdragsregler som gäller för sådana premier för kollekliva försäkringar som betalas av den försäkrade själv. Vidare redogörs för den skattemässiga behandlingen av de belopp som faller ut på grund av de kollektiva försäkringarna, och av den förmån som en anställd får i de fall då arbetsgivaren betalar premierna för sådana försäkringar. För arbetsgivaren är i dessa fall premierna i regel avdragsgilla som driftskostnad i förvärvskällan. Slutligen behandlas den skattemässiga regleringen av försäkringsskyddet inom lantbruket.

Grupplivförsäkringar

Premier för grupplivförsäkringar som betalas av de försäkrade själva är i allmänhet inte avdragsgilla. För en egenföretagare eller lantbrukare gäller dock att premier för en sådan grupplivförsäkring som han tecknar i sin egenskap av företagare betraktas som avdragsgill driftskostnad i förvärvs­källan (punkt 2 av anvisningarna lill 22 § och punkl 9 av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen (1928:370), KL). Om den ersättning som kan komma att utfalla på grund av försäkringen ulgår efler förmånligare grun­der än dem som gäller för statstjänstemän är dock endast så stor del av premien som kan anses motsvara förmåner enligt grupplivförsäkring för statstjänstemän avdragsgill.

Om en arbetsgivare betalar premierna gäller enligl 32 § 3 mom. tredje stycket KL att förmånen av fri grupplivförsäkring inte beskattas hos de anställda . Är den skatlskyldige privalanställd och är försäkringen väsent­ligt förmånligare än vad som gäller för statsanställda skall förmånen dock tas upp som skattepliktig intäkt till den del den utgått efter förmånligare villkor än dem som gäller för de statligt anställda.

En grupplivförsäkring är i KL: s mening en kapitalförsåkring. Det inne­bär att de belopp som faller ut på försäkringen är skattefria.

Beträffande grupplivförsäkringen för lantbrukare gäller att förmånen av fri sådan försäkring uttryckligen undantagits från beskattning (punkt 16 av anvisningarna till 21 § KL).


 


Prop. 1983/84:82                                                                   17

Gruppsjukförsäkringar

Premier för en gruppsjukförsäkring som betalas av den försäkrade själv är inte avdragsgilla.

I juni 1971 träffade LO och SAF en överenskommelse om sjukförmåner för anställda. För ändamålet utformades den s.k. avialsgruppsjukförsäk-ringen (AGS), som trädde i kraft i september samma år. Kollektivavtal om AGS har slutits mellan olika LO-förbund och SAF, sedermera också inom det kommunala och kooperativa området. Premierna betalas av arbetsgi­varna. Enligt 32 § 3 mom. tredje stycket KL skall förmånen av den fria gruppsjukför"säkringen inte tas upp som intäkt av tjänst.

Ersättning på grund av sjukförsäkring som har tagits i samband med tjänst är i regel skattepliktig, medan ersättning som utgår på grund av annan sjukförsäkring är skattefri om den inte utgår i form av livränta. För att en sjukförsäkring skall anses ha tagits i samband med tjänst fordras atl det enligt anställningsavtalet föreligger skyldighet för arbetstagaren att ha en sådan försäkring eller, om någon sådan skyldighet inte föreligger, att premierna för försäkringen skall betalas av arbetsgivaren eller av arbetsgi­varen och arbetstagaren gemensamt. Dessutom krävs det en anmälan till försäkringsanstalten om att försäkringen har tagits i samband med tjänst. Någon sådan anmälan har inle gjorts i fråga om AGS varför de förmåner som utgår enligt försäkringen är skattefria för mottagaren. Ersättningen beaktas emellertid vid beräkning av avdrag för väsentligen nedsatt skatle­förmåga.

Såvitt gäller lantbrukarna har förmånen av fri gruppsjukförsäkring, i likhet med vad som gäller beträffande förmånen av fri grupplivförsäkring, uttryckligen undantagits från beskattning. Vid lagstiftningens tillkomst förutsattes dock att ersättningen beaktades vid beräkning av avdrag för väsentligen nedsatt skatteförmåga.

Tiygghelsförsäkringar vid arbetsskada

I maj 1974 träffade SAF, LO och PTK överenskommelse om en Irygg­hetsförsäkring vid yrkesskada (TFY). Till dessa organisationer anslutna förbund slöt därefter kollektivavtal om TFY i enlighet med överenskom­melsen. Även andra arbetstagarorganisationer har senare slutit kollekfiv­avlal om TFY med arbetsgivare både inom och utanför SAF. TFY kom sä småningom att omfatta i princip hela arbetsmarknaden utanför området för statens personskadeförsäkring. Även inom sistnämda område var dock TFY normerande. Med anledning av att LAF fr.o.m. den 1 Juli 1977 ersatte den tidigare gällande lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring har SAF, LO och PTK träffat överenskommelse om försäkringsvillkor för trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA). TFA gäller från den 1 juli 1977 och överensstämmer i huvudsak med TFY.

TFA är en ansvarighetsförsäkring. Avsikten är att den som skadas i arbeiet skall fä ersättning för ideell och ekonomisk skada enligt skade-


 


Prop. 1983/84:82                                                                   18

ståndsräilens normer utan atl behöva visa atl arbetsgivaren eller annan är skadeståndsskyldig.

Arbetsgivaren är försäkringstagare och erlägger premierna för TFA. Någon beskattning av förmån av fri försäkring blir inte aktuell för de anställda.

Den ersättning som ulgår till den skadelidande för ideell skada, sjuk­vårdskostnader o.d. är skattefri. Ersättningen för inkomstförlust är emel­lertid skattepliktig enligt huvudregeln. Enligt särskilda bestämmelser i 19 § KL är dock ersättning på grund av TFA - liksom annan ansvarighetsför­säkring som utformas enligt grunder som fastställs i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer - skattefri till den del ersättning­en utgår under de första trettio dagarna av sjukdomstiden och uppgår till högst 30 kr. för insjuknandedagen och högsl 6 kr. för var och en av de resterande dagarna.

Beiräffande TFA pä lantbrukets område har förmånen av fri sådan försäkring undantagits från beskattning. Ersättningen år skattefri i samma utsträckning som pä kollektivavtalsområdet.

2.4 Överväganden

Det nya sociala försäkringsskyddet för yrkesfiskarna motsvarar de kol­lektiva försäkringar som finns på arbetsmarknaden och inom lantbruket. Enligt min mening bör därför yrkesfiskarnas försäkringar få en skailemäs­sig behandling som motsvarar den som gäller för försäkringarna på nyss nämnda områden.

2.4.1 Förmånen av fria premier

Nuvarande beskattningsregler innebär att de anställda och Jordbrukarna i princip inle beskattas för förmån av fri GLA och fri AGS.

TFA är uppbyggd som en av arbetsgivarna tagen ansvarighetsförsäk­ring. Någon förmänsbeskaltning hos de anställda blir över huvud taget inte aktuell i fråga om den försäkringen. För Jordbrukarnas del har förmånen av fri försäkring undantagits från beskattning genom en uttrycklig bestämmel­se.

Den som i viss omfattning är verksam som egenföretagare inom fisket kommer i denna egenskap alt utan egen premiebetalning få etl försäkrings­skydd enligt GLA, AGS och TFA. Det kan hävdas att denna förmån i princip skall anses som skattepliktig intäkt i förvärvskällan. För att uppnå den avsedda likformigheten bör därför bestämmelser införas som medför atl yrkesfiskarens förmån blir skattefri i samma utsträckning som lantbru­karens och den anställdes.

Inkomster av yrkesmässigt fiske redovisas i inkomstslaget rörelse. Be­stämmelserna om skattefrihet för förmånen av de fria försäkringarna bör tas in i en ny anvisningspunkt, 11, lill 28 § KL. Fiske kan också utgöra


 


Prop. 1983/84:82                                                                   19

binäring till Jordbruk. I dessa fall omfattas emellertid egenföretagaren av det särskilda försäkringsskyddet för lantbrukare. Några kompletterande bestämmelser för inkomstslaget Jordbruksfastighet är därför inte behöv­liga.

2.4.2    Utfallande belopp

Anställda och lantbrukare beskattas inte för de belopp som faller ut pä grund av GLA och AGS. Beträffande TFA är huvudregeln att ersättning för inkomstförlust är skattepliktig. Enligt särskilda bestämmelser i 19 § och i punkt 16 av anvisningarna till 21 § KL år dock den ersättning som utgår under de första trettio dagarna av sjukdomstiden skattefri till den del den inte överstiger 30 kr. för insjuknandedagen och 6 kr. för var och en av de resterande dagarna.

För yrkesfiskare kommer redan enligt nuvarande regler sådana belopp som ulgår på grund av GLA och AGS att bli skattefria. Den förstnämnda försäkringen är nämligen skattemässigt en kapitalförsäkring och den sist­nämnda en sådan sjukförsäkring som inte har tagits i samband med tjänst. Om ingen lagändring görs kommer däremot den ersättning för inkomstför­lust som utfaller på grund av TFA att bli skattepliktig utan inskränkningar. För att den avsedda likställigheten skall uppnås behövs en uttrycklig föreskrift som gör atl dagersättning under den första sjukdomstiden blir skattefri i samma utsträckning som molsvarande ersättning enligl TFA för lantbrukare och anställda. Jag föreslår att bestämmelser om detta tas in i 19 § KL samt i den nyss föreslagna nya anvisningspunkten till 28 § KL.

2.4.3    Avdrag för nedsatt skatteförmåga 1 samband med ersättning enligt
AGS

I samband med att lantbrukets trygghetsförsäkringar reglerades skatte­mässigt infördes en bestämmelse i punkt 1 av anvisningarna till 50 § KL som innebar att ersättning på grund av kollektiv sjukförsäkring skulle beaktas vid beräkning av avdrag för nedsatt skatteförmåga. Bestämmelsen tillkom efter förslag av livförsäkringsskaltekommittén i dess slutbetän­kande (Ds B 1977:4) Kapitalförsåkring m. m. och tog sikte på AGS- ersätt­ning. Departementschefen uttalade alt bestämmelsen givetvis skulle gälla även i fråga om AGS för Jordbrukare (prop. 1978/79:44 s 50).

Genom lagstiftning året därpå (prop. 1979/80:77, SkU 23, rskr 164, SFS 1980:72) ändrades bestämmelsen efter framställningar till budgeldeparte-mentet av Folksam och Svenska försäkringsbolags riksförbund. I fram­ställningen påtalades att bestämmelsen hade fåll en sådan utformning att den omfattade inte bara ersättning på grund av AGS utan även ersättningar enligt andra kollektiva sjukförsäkringar vilkas skatlemässiga behandling i övrigt skiljde sig från AGS.

Efter denna ändring har emellertid innebörden i bestämmelsen blivit


 


Prop. 1983/84:82                                                                   20

något oklar. Jag föreslår därför att bestämmelsen kompletteras sä att det uttryckligen framgår att den är tillämplig på ersättningar enligt trygghets­avtalen på såväl Jordbrukets som fiskets område. 37 § I mom. 3 taxerings­lagen (1956:623) bör kompletteras på samma sätt.

3    Beskattningen av viss försäkringsrörelse

Jag övergår till frågan om beskattningen av försäkringsrörelse som avser avgångsbidragsförsäkring. Bestämmelserna om försäkringsföretagens be­skattningfinns i 30 § 2-5 mom. KL med anvisningar. En försåkringsanstalt anses i sin helhet antingen som livförsäkringsanstalt eller skadeförsäk­ringsanstall. Skilda regler gäller för de båda typerna av företag.

För livförsäkringsanstalter gäller att nettointäkten av försäkringsrörel­sen beräknas till nettointäkten av anstaltens kapital- och fastighetsför­valtning med undantag för vad som belöper på pensionsförsäkringar (s.k. räntebeskattning). Skadeförsäkringsanstaller beskattas i stället för över­skottet av försäkringsrörelsen varvid emellertid särskild hänsyn tas till avsältning till vissa fonder (s.k. överskottsbeskatlning). Som en livförsäk­ringsanstalt anses en anstalt vars försäkringsrörelse uteslutande eller sä gott som uteslutande avser personförsäkringar. Andra försäkringsanstalter anses som skadeförsäkringsanstalter.

Kollektiv försäkring om avgängsbidrag (AGB) är en försäkring som grundas på avtal mellan arbetsmarknadens parter. Den utgår till arbetsta­gare som förlorar sin anställning i samband med företagsnedläggningar, driftsinskränkningar och liknande. En stor del av ersättningen går till dem som blivit långvarigt arbetslösa. AGB meddelas f. n. endast av Folksam Ömsesidig sakförsäkring och Arbetsmarknadens försäkringsaktiebolag (AFA). AFA, som vid sidan av avgångsbidragsförsäkring endast meddelar tjänstegrupplivförsäkring, är en livförsäkringsanstalt, varför försäkringen räntebeskattas hos detta bolag.

I en framställning till regeringen har AFA hemställt att den del av kapital- och fastighetsavkastningen som är hänförlig till AGB skall undan­tas frän beskattning. AFA anför att utvecklingen på arbetsmarknaden har gjort det nödvändigt alt förstärka uppbyggnaden av bolagets reserver. Uppbyggnaden har medfört alt avkastningen blivit betydligt högre än det avdrag - s.k. antalsavdrag - som medges vid vinstberäkningen i livför­säkringsrörelse. AFA anför vidare att en sådan beskattning som blir följ­den av nuvarande beskattningsregler för försäkringsrörelse inte är avsedd.

Framställningen har remissbehandlats. Samtliga remissinstanser, nämli­gen/ör5fln"«g5m5peÄ:n"ö«e/j, riksskatleverket, länsstyrelsen 1 Stockholms län. Arbetsmarknadsstyrelsen, Folksam, och Svenska försäkringsbolags riksförbund har tillstyrkt framställningen eller lämnat den utan erinran, Riksskatteverket har emellertid erinrat om att verket i skilda sammanhang


 


Prop. 1983/84:82                                                                   21

framfört att varje avsteg från de principer som bär upp skattelagstiftningen medför att systemet blir mer svåröverskådligt och komplicerat.

För egen del får jag anföra följande. Vid tillkomsten av gällande ordning för beskattning av försäkringsrörelse ansåg man sig kunna acceptera en enhetlig ränlebeskattning åven för avgångsbidragsförsäkringar som med­delades av en livförsäkringsanstalt Den dåvarande departementschefen uttalade att tillämpningen av del s.k. antalsavdraget i praktiken skulle leda till att något skattepliktigt överskott inte skulle uppkomma (prop. 1969:120 s. 84). Det har emellertid visat sig att avdraget numera inte täcker de skattepliktiga intäkterna. Härigenom uppkommer en icke åsyftad beskatt­ning. Det kan vidare påpekas att de mot avgångsbidrag svarande ersätt­ningar som utgår på SAF/PTK- området administreras av en stiftelse som enligl ett uttryckligt stadgande i 53 § 1 mom. KL är undantagen från beskattning. Jag föreslår att bestämmelserna om beskattning av försäk­ringsrörelse kompletteras sä att den del av kapital- och fastighetsinkom­sterna som belöper på AGB i likhet med vad som gäller beträffande pensionsförsäkringar undantas från beskattning.

De nya bestämmelserna bör las in i 30 § 2 mom. första stycket KL samt i punkt 1 av anvisningarna till samma lagrum.

4   Överföring av vissa fonder i försäkringsrörelse

Avsättningar lill sådana reservfonder som enligt kungörelsen (1926: 389) om allmänna grunder angående försäkring med statsbidrag mot förluster på grund av smittsamma husdjurssjukdomar har bildals av ömsesidiga försäk­ringsanstalter för husdjursförsäkring har enligt särskilda beslämmelser i punkt 2 av anvisningarna till 30 § KL kunnat göras med obeskattade medel. Reservfonder för ändamålet finns f.n. hos Jordbrukets Försäk­ringsbolag och Sydsvensk djurförsäkring.

Genom förordning (1983:218) har den nyss nämnda förordningen upp­hävts fr.o.m. uigången avjuni 1983. Kravet på avsättning till särskilda reservfonder har därför bortfallit och någon avsättning till sådana fonder kommer fortsättningsvis inte att ske.

Mot denna bakgrund har försäkringsinspektionen hemställt att den nyss nämnda anvisningspunkten ändras. Inspektionen har vidare uttalat att det enligl dess mening vore en lämplig lösning för bolagen att de ulan skatte­konsekvenser tilläts föra över de aktuella reservfonderna till sina resp. utjämningsfonder.

Jag instämmer i vad försäkringsinspektionen uttalat. I punkt 2 första stycket av anvisningarna till 30 § KL bör bestämmelsen om avdrag för avsättning till de aktuella reservfonderna utgå. Beslämmelser om alt med­len får överföras till utjämningsfonden utan några beskattningskonse­kvenser bör tas in i övergångsbestämmelserna.


 


Prop. 1983/84:82                                                              22

5   Ikraftträdande

Det nya försäkringskyddet för yrkesfiskarna gäller fr. o. m. den 1 juli 1983. De nya bestämmelserna i 19 § och punkt 11 av anvisningarna till 28 § KL angående skattefrihet för dels förmånen av fri försäkring, dels vissa utfallande belopp bör därför tillämpas första gången redan vid 1984 års laxering. Punkt I av anvisningarna fill 50 § KL i dess nya lydelse bör gälla fr.o.m. 1985 års taxering. Även den föreslagna nya lydelsen av 37 § 1 mom. TL tillämpas första gången vid 1985 års taxering.

Ändringarna i 30 § KL och i punklerna 1 och 2 av anvisningarna till samma lagmm angående skattefrihet för livförsäkringsanstalter beträffan­de AGB m. m. bör tillämpas första gången vid 1984 års taxering.

6   Lagrådets hörande

Lagförslagen är enligt min mening av sådan okomplicerad beskaffenhet att lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Jag anser därför att lagrådets yttrande inte bör inhämtas.

7   Hemställan

Med hånvisning till vad Jag nu har anfört hemställer Jag alt regeringen föreslår riksdagen alt anta inom finansdepartementet upprättade förslag till

1.  lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370),

2.  lag om ändring i taxeringslagen (1956:623).

8    Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragan­den har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983