Prop. 1983/84:75

Regeringens proposition

1983/84:75

om konkurrensneutral redovisning av mervärdeskatt, m.m;

beslutad den 4 november 1983.

Regeringen föreslår" riksdagen att antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoli.

På regeringens vägnar OLOF PALME

KJELL-OLOF FELDT

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att den nuvarande dispensmöjligheten till en kontantmässig redovisning av mervärdeskatt och särreglerna om en kon-tantmåssig redovisning av avbetalningshandeln slopas den 1 mars 1984. Mervärdeskatten kommer då alt redovisas enligt etl enhetligt och konkur-rensneutralt redovisningssystem, som år anknutet till den redovisningsskyldiges bokföring.

I Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 75

Redovisningsskyldighet inträder när affärshändelse, genom vilken skattskyldighet har inlriill. enligl god redovisningssed bokförs eller borde ha bokförts, om ej annat följer iiv andra - fjärde styckena eller av 5 b S. Är den skatlskyldige varken bokföringsskyldig enligl bokföringslagen (1976:125) eller skyldig att föra räkenskaper enligl jordbruksbokföringslagen (1979:141) inträder dock redovisningsskyldighet när skattskyldighet inträder enligt 4 S.

Vid kredilförsälfning med förbehåll om återtaganderält enligt kon-suinentkreditlagen (1977:981) eller lagen (1978:599) om avbetalnings-köp mellan näringsidkare m.fl. får redovisningsskyldigheten anstå llll dess belalning inflyter från köparen. Om fordringen diskonteras eller överlåts utan samband med överlåtelse av verksamheten eller del därav inträder dock redovisningsskyldighet vid diskonteringen eller <')verlålelsen. Ifråga om annal tillhandahällande mot kredit kan länsstyrelsen, när principerna för den skattskyldiges bokföring föranleder det. medge alt redovisningsskyldigheten inträder först vid beskattningsårets utgång, dock senast när betalning inflyter eller fordringen diskonteras eller överläts.

Länsstyrelsen får. når särskilda skäl föreligger, medge att vad som sägs i andra stycket om redovisningsskyldighetens Inträde vid kreditförsäljning med förbehåll om

Redovisningsskyldighet inträder när affärshändelse, genom vilken skattskyldighet h;ir inträtt, enligt god redovisningssed bokförs eller borde ha bokförts, om ej annal följer ;iv andra - tredje styckena eller av 5 b S. Är den skattskyldige varken bokföringsskyldig enligl bokföringslagen (1976:125) eller skyldig att föra räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen (1979:141) inlriider dock redovisningsskyldighet när skattskyldighet inträder enligt 4 S.

Vid tillhandahällande mol kredit kan länsstyrelsen, när principerna för den skatlskyldiges bokföring föranleder det. medge alt redovisningsskyldigheten inträder först vid beskaltningsärels utgång, dock senast när betalning inflyter eller fordringen diskonteras eller överlåts. Ett sådant medgivande omfattar inte kredilförsälfning med för-hehåll om återlaganderätt enligt lagen 11978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl.

återlaganderätt skall tillämpas tills vidare av viss skattskyldig även i annat fall.

Försätts skaltskyldig i konkurs inträder redovisningsskyldighet för kon-kursgäldenären för alla affärshändelser för vilka skattskyldighet men ej redovisningsskyldighet har inträtt före konkursutbrottel. Den som övertar skattskyldigs verksamhet eller del därav är redovisningsskyldig för affärshändelse som inträffar efter övertagandet, i den mån redovisningsskyldighet ej har inträtt för den tidigare ägaren.

(Se vidare anvisningarna.)

15 §''

Redovisning av skatt för viss redovisningsperiod skall omfatta affärshändelser genom vilka redovisningsskyldighet har inträtt enligl 5 a S.

Uppkommer förlust pä fordran, för vilken utgående skatt har redovisats, får ett mot denna skatt svarande belopp avdragas i redovisningen för den period dä förlusten uppkommer. Inflyter därefter betalning för sådan fordran skall beloppel åter upptagas i redovisningen.

Uppkommer förlust på fordran, för vilken utgående skall har redovisats, fär ett mol denna skatt svarande belopp avdragas i redovisningen för den period dä förlusten uppkommer. Inflyter därefter belalning för sådan fordran skall beloppet åter upplagas i redovisningen. Alerlages vara med slöd av förbehåll om återlaganderätt enligl konsumenlkredillagen (1977:981 )el-ler lagen (1978:599) om avbetal-nlngsköp mellan näringsidkare m.fl. får avdrag göras för vad säljaren vid avräkning got t skri ver köparen för värdet in' den återtagna varan, endasl om del kan \'isas att köparen helt saknat rätt till avdrag för ingående skall som hänför sig till dennes förvärv av varan.

Lämnas återbäring, bonus eller annan rabatt, som icke ulgör s,k, villkorlig rabatt, i efterhand och avser förmånen skattepliktig omsättning, för vilken utgående skatt redovisats, får belopp motsvarande den del av den tidigare redovisade skatten sorn belöpt på den utgivna förmånen avdragas i den ordning som gäller för den sktittskyldiges redovisning av utgående skall. Utges förmånen till skaltskyldig skall avdraget grundas på kreditnota eller motsvarande handling. Av handlingen skall framgå minskningen av både vederlag och skatt.

Handling som avses i tredje stycket skall liggti till grund åven för avdrag för annan kundkreditering som avser skattepliktig omsättning.

Uthyr eller upplåter den som är sktiltskyldig enligt 2 S fjäide slyckel, inom tre år från utgången av del kalenderår under vilket beslut om skattskyldighet har meddelats, fastigheten eller del därav till någon som ej bedriver verksamhel som medför skattskyldighet enligl denna lag, skall

' Senaste lydelse 1982:449.

ti Rik.sdagen 1983/84. I saml. Nr 75

Prop. 1983/84:75 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

beloppet av åtnjutna avdrag för ingående skatt för ifrågavarande fastighet eller del därav återföras. Sker sådan uthyrning eller upplåtelse sedan tre men ej sex är har förflutit frän utgången av det kalenderår under vilket beslul om skattskyldighet har meddelats skall återföring göras med hälften av del belopp som nu sagts.

Vad som sågs i femte stycket tillämpas även när fastighetsägaren tar uthyrd eller upplåten faslighet eller del därav i anspråk för användning i verksamhel som ej medför skattskyldighet saml när uthyrd eller upplåten fastighet säljs.

Återföring skall ske i deklarationen för den redovisningsperiod under vilken den skattepliktiga uthyrningen eller upplåtelsen har upphört eller fastigheten har sålts.

Exporteras en vara av det slag som anges nedan, skall den ingående mervärdeskatt som hänför sig lill förvärvet av varan återföras, om den skatlskyldige inte visar att varan har innehafts endast av skattskyldiga. De varor som avses är

1) andra varor än sådana som avses i 18 S fjärde stycket och som helt eller till väsentlig del består av guld, silver eller platina,

2) naturpärlor, naturliga och syntetiska ädelstenar.

3) varor, som helt eller till väsentlig del består av koppar, mässing, tenn, brons eller nysilver,

4) vapen med undantag av sådana skjutvapen som omfatlas av vapenlagen (1973: 1176),

5) alster av bildkonst,

6) konstalster av glas, porslin eller annan keramik,

7) möbler,

8) fartyg eller luftfartyg.

Återföring enligt ättonde stycket skall ske i deklarationen för den redovisningsperiod under vilken varan har exporterats. (Se vidare anvisningarna.)

17 S'

Skattskyldig som är redovis- Skattskyldig som är redovis
ningsskyldig fär med de begräns- ningsskyldig får med de begräns
ningar sonr anges i 18 § vid redovis- ningar som anges i 18 § vid redovis
ning av skatt avdraga ingående ning av skatt avdraga ingående
skatt som hänför sig till förvärv el- skatt som hänför sig till förvärv el
ler införsel för verksamhet som ler införsel för verksamhet som
medför skattskyldighet. Avdrag får medför skattskyldighet. Avdrag får
göras även för ingående skatt som göras även för ingående skatt som
hänför sig till framställning för utgi- hänför sig till framställning för utgi
vares räkning av tryckt upplaga av vares räkning av tryckt upplaga av
sådan publikation som är undanta- sådan publikation som är undanta
gen från skatteplikt enligt 8 § 6. gen från skatteplikt enligt 8 § 6.
Räll till avdrag föreligger för den Rätt till avdrag föreligger för den
redovisningsperiod då förvärvet el- redovisningsperiod då förvärvet el
ler införseln enligt god redovis- ler införseln enligt god redovis
ningssed har bokförts eller borde ha ningssed har bokförts eller borde ha
bokförts om ej annat följer av andra bokförts om ej annat följer av andra

"'Senaste Ivdelse 1982:449.

Prop. 1983/84:75

Föreslagen lydelse

stycket. Har medgivande enligt 5 a S andra slyckel erhållits får avdrag för andra förvärv än sådana som skett med förbehåll om återlaganderätt enligt lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. göras försl vid beskaltningsärels utgång eller när belalning dessförinnan har erlagts. Avdrag för ingående skatt som hänför sig lill förskotts- eller a conlolikvid får göras under den redovisningsperiod då belalning har erlagts eller, i fråga om byggnads- eller anläggningsentreprenad, när faktura med uppgift om skallens belopp har mottagits. Har skaltskyldig försalls i konkurs inträder avdragsrätl senast vid konkursutbrottel i fräga om ingående skatt, som hänför sig till förvärv, införsel eller förskolts-eller a conlo-likvid före konkursutbrottel.

Vid förvärv av avverkningsrätt till skog får avdrag för ingående skall göras endasl för vad som har betalats under redovisningsperioden. Rätlen lill avdrag för ingående mervärdeskatt som tas ul vid införsel lill landet inträder lidigasi när en av tullverket utfärdad lullräkning har mottagits av den skattskyldige. Har skaltskyldig övertagit annan skallskyldigs verksamhet eller del därav äger han rätt lill avdrag för ingående skall som hänför sig lill den tidigare ägarens förvärv för verksamheten, i den mån denne skulle haft rätt till avdrag om skatten hade betalats av honom.

Nuvarande lydelse

stycket. Har medgivande enligt 5 a § andra slyckel erhållits fär avdrag göras först vid beskattningsårets utgång eller när belalning dessförinnan har erlagts. Avdrag för ingående skatt som hänför sig lill förskotts- eller a conlolikvid fär göras under den redovisningsperiod då betalning har erlagts eller, i fråga om byggnads- eller anläggningsentreprenad, när faktura med uppgift om skattens belopp har mottagils. Har skattskyldig försatts i konkurs inträder avdragsrätt senast vid konkursutbrottel i fråga om ingående skatt, som hänför sig till förvärv, införsel eller förskotts- eller a con-to-likvid före konkursutbrottel.

Vid kreditköp med förbehåll om återlaganderätt enligt konsumenlkredillagen (1977:981) eller lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. får avdrag för ingående skatt göras endast för skatt som belöper på vad som har belalals under redovisningsperioden. Motsvarande gäller när medgivande enligt 5 a § Iredfe slyckel har lämnats och vid förvärv av avverkningsrätt till skog. Rätlen till avdrag för ingående mervärdeskatt som tas ut vid införsel till landet inträder tidigast när en av tullverket utfärdad lullräkning har mottagits av den skattskyldige. Har skattskyldig övertagit annan skatlskyldigs verksamhet eller del därav äger han rätt till avdrag för ingående skatt som hänför sig till den tidigare ägarens förvärv för verksamheten, i den män denne skulle haft rätt till avdrag om skatten hade betalats av honom.

Delägare i samfällighet för vattenreglering, väghållning eller liknande ändamål får avdraga ingående skatt som hänför sig till samfällighetens förvärv med vad som belöper på hans andel i samfälligheten. Vad som nu

Prop. 1983/84:75 6

Nuvarande lydelse F/ireslagen lydelse

har stigts gäller endasl i den mår i samfälligheten deltagande fastighet används i verksamhet som medför sktittskyldighet.

Äger elt svenskl aktiebolag, en svensk ekonomisk förening eller en svensk ömsesidig skadeförsäkringstinstalt (moderförettig) mer än nio tiondelar av aktierna i ett eller flera svenska aktiebolag (belagda dotterbolag) och tillhandtihäller ell av förelagen nägol annal av företagen en tjänst som inte är skattepliktig fär det andra företaget göra avdrag för den skall som belöper på del förstnämnda förelagels förvärv eller införsel för lillhanda-hällande av tjänsten, i den män avdragsrätt hade förelegat om förvärvet eller införseln hade gjorts av det skattskyldiga företaget. Vad nu har sagts galler även aktiebolag vars aklier till mer iin nio tiondelar ägs av ell eller fieiii belagda dotterbolag.

Förvärvar skaltskyldig mol vederlag skattepliktig vara inom landet från den som ej är skaltskyldig för onisiitlning av varan, skall som ingående mervärdeskatt för den skattskyldige anses det belopp som skulle ha utgjort utgående mervärdeskatt för säljaren om denne hade varit skattskyldig för omsättningen. Vad nu sagts gäller även den som är skattskyldig för förmedling som avses i punkt 3 första stycket ;iv anvisningarna till 2 S.

Skattskyldig, som i annan verkstimhet än serveringsrörelse tillhandahåller kost åt personal, äger rätt till avdrag för ingående skatt som hänför sig till andra förvärv för detta tillhandahällande än sådana som avser livsmedel eller andra förbrukningsvaror, i den män ej annal följer av andra stycket av anvisningarna.

Redovisar skattskyldig olika verksamheter var för sig fär överskjutande ingående skatt i en verksamhet kvittas mol utgående skatt i annan verksamhet.

Om återbetalning av överskjutande ingående skatt som ej kunnat kvittas föreskrivs i 49 S.

(Se vidare anvisningarna.)

70 S Belopp som avser omsättning eller skall enligl denna lag anges i helt krontal så atl öretal bortfaller.

Skattebelopp under 10 kronor be- Skattebelopp under 25 kronor be-

höver icke betalas in till staten och höver icke betalas in till staten och
återbetalas ej heller. återbetalas ej heller.

74 §

I fräga om delgivning av beslut Beslut som avses 133 § denna lag

eller utslag enligt denna lag äger 54 skall sändas till den skattskyldige 1
och 55 SS taxeringslagen motsva- vanligt brev. Sådana försändelser
rande tillämpning, /(;;• / särskilda fall rekommenderas

eller delges den skatlskyldige. 1 fråga om delgivning av beslut eller utslag enligt denna lag äger 54 och 55 SS taxeringslagen (1956:623) motsvarande tillämpning.

Prop. 1983/84:75 7

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar till 17 §'

Avdrag för ingående skatt skall styrkas av skattedebitering på inköpsfaktura, avräkningsnoia eller motsvarande handling. Detta gäller dock inte om säljaren enligt 16 § tredje stycket är undantagen från skyldighet atl på sådan handling ange skattens belopp och inle heller vid inköp från detaljhandeln, om vederiagel understiger 200 kronor. Rätt till avdrag för ingående skatt som anges i 17 § femte stycket föreligger endasl om köpehandlingen innehåller sådan uppgifi som avses i anvisningarna till 16 § sista meningen.

Avdragsrätten för ingående skatt på driftkostnader för personbil eller motorcykel som utgör inventarium i skatlskyldigs verksamhet eller som förhyrs för bruk i sådan verksamhet omfattar alla sådana kostnader oavsett om fordonet helt eller endast delvis används i verksamheten. Används personbil eller motorcykel, som har förhyrts för annat ändamål än yrkesmässig återuthyrning, i mer än ringa omfattning i verksamhet som medför skattskyldighet föreligger avdragsrätt för 50 procent av den ingående skatt som belöper på hyran. Avser ingående skatt i annat fall endast delvis sådant förvärv som omfattas av avdragsrätten eller endast delvis verksamhet som medför skattskyldighet eller verksamhet som endast delvis medför skattskyldighet, skall beloppet av den avdragsgilla ingående skatten bestämmas genom uppdelning efter skälig grund när annat ej följer av 18 § tredje stycket.

Kan det styrkas alt vid leverans av vara till skattskyldig här i landet skatt erlagts för ulländsk ej skattskyldig leverantörs räkning vid varans införsel, föreligger avdragsrätt för köparen med belopp motsvarande den av tullmyndigheten uttagna skatten, om avdragsrätt förelegat om köparen själv erlagt skatten.

Avdragsrätten för ingående skatt på Jordbruksartende omfattar hela skatten, även om i arrendet ingår värdet av bostad.

Finansieringsföretag äger rätt till Finansieringsföretag äger rätt till

avdrag för ingående skatt som hän- avdrag för ingående skatt som hän
för sig till värdet av vara som enligt för sig till värdet av vara som enligt
köpeavtal återtagits av företaget. köpeavtal återtagits av företaget

när det kan visas att köparen helt saknat rätt tid avdrag för Ingående skatt som hänför sig till dennes förvärv av varan.

Skattskyldigs avdragsrätt omfattar även ingående skatt som hänför sig till avhjälpande av skada som han vållat i sin verksamhet.

Förvärv eller införsel för verksamhet föreligger även när skattskyldigs kostnad härför bestrides av skadevällande eller försäkringsgivare.

Har fastighetsägare inom tre år från utgången av det kalenderår under vilket utförts ny-, till- eller ombyggnad av fastighet medgivits skattskyldighet för uthyrning eller upplåtelse av fastigheten eller del därav enligt 2 § fjärde stycket får han vid redovisningen av skatt avdraga ingående skatt som hänför sig till byggnadsarbeten till den del de avser lokaler, som upplåts för verksamhet som medför skattskyldighet enligt denna lag.

' Senaste lydelse 1982:449.

t2 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 75

Prop. 1983/84:75 8

Denna lag iräder i kraft den 1 Januari 1984, såvitt gäller 70 och 74 SS, och i övrigt den 1 mars 1984.

1. De nya bestämmelserna i 5 a, 15 och 17 SS samt anvisningarna till 17 S fillämpas, om annat inte följer av punkterna 2 och 3 på leveranser och tillhandahållanden som sker efter ikraftträdandet.

2. Etl medgivande som har lämnats enligt de äldre bestämmelserna i 5a § tredje stycket upphör att gälla vid utgången av februari månad 1984. I sådana fall får länsstyrelsen, när synnerliga skäl föreligger, medge anstånd med betalningen av skatt, som hänför sig till fordringar som har uppkommit under perioderna mars - april, maj - Juni, Juli - augusti och september - oktober 1984 och för vilka likvid inte har influtit vid utgången av resp. redovisningsperiod. Sådant anstånd får medges längst till utgången av år 1984.

3. Den som är redovisningsskyldig får vid redovisning av skatt för den första redovisningsperioden efler utgången av februari 1984 redovisa utgående skatt som belöper på gjorda tillhandahållanden före den 1 mars 1984 och samtidigt göra avdrag för ingående skatt som hänför sig lill förvärv eller införsel före sistnämnda tidpunkt, under förutsättning atl redovisningsskyldighet eller avdragsrätt inte har inträtt dessförinnan. Vad nu sagts gäller inte ingående skatt som hänför sig till kreditförvärv med förbehåll om återtaganderält enligt konsumenlkredillagen (1977:981) eller lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl.

Prop. 1983/84:75 9

Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-11-04

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Feldt, Leijon, Peterson, Bodslröm, Holmberg

Föredragande: statsrådet Feldt

Proposition om konkurrensneutral redovisning av mervärdeskatt,m. m.

1 Inledning

Mervärdeskatteutredningen (Fi 1971:05) lämnade i maj 1983 sitt sjunde delbetänkande (Ds Fi 1983: 10) Översyn av mervärdeskatten del VII Konkurrensneutral skatteredovisning'. I betänkandet föreslår utredningen åtgärder som syftar till all mervärdeskatteredovisningen skall bli konkurrensneutral genom att i princip endasl en redovisningsmetod skall få tillämpas. Till protokollet i detta ärende bör som bdaga I fogas utredningens sammanfattning av betänkandet.

Betänkandet har remissbehandlats. En inom finansdepartementet upprättad sammanslällning över remissinstanser och remissyttrandena bör fogas till protokollet som bilaga 2.

Jag avser att i detta sammanhang också ta upp vissa andra ändringsförslag som har aktualiserats.

Hänvisningar till paragrafer avser lagen (1968:430) om mervärdeskatt (ML), om inte annal särskilt anges.

2 Mervärdeskatteutredningens förslag

Mervärdeskatteutredningen behandlade och föreslog i ett tidigare delbetänkande (Ds B 1977:6) en övergång till en enhetlig redovisningsmetod för mervärdeskatt. Den proposition som följde, behandlades av riksdagen våren 1979. De ändrade bestämmelserna om bl.a. skatt- och redovisningsskyldighetens inträde började gälla den 1 Januari 1981.

Utredningsman f.d. depariementsrådet Hans R. Fridolin.

Prop. 1983/84:75 10

Utredningen hade föieslagit en i princip generell övergång lill faklureringsmeloden dvs. atl redovisningen också skall ske för under redovisningsperioden uppkomna skulder och fordringar. Del enda undanlaget gällde avbetalningshandeln. Skälet till detta undanlag var att faklureringsmeloden i detta fall skulle kunna leda till atl en säljare vid återtagande av en vara minskade sin utgående skatt medan köparen som fält göra avdrag för hela den ingående skatten vid förvärvet inte minskade sin ingående skatt. Avdraget skulle därför få göras enbart för den skatt som motsvarade betalningen under redovisningsperioden. Som en följd härav skulle också säljaren få tillämpa kontantmetoden såvitt gällde avbeialningsförsälj-ningar.

Under remissbehandlingen framfördes kritik mot förslaget. Kritiken gick ut på att kredilgivande företag skulle drabbas av allvarliga likviditets-effekter vid övergången från kontantmetoden till faklureringsmeloden. Frågan om övergång till en enda redovisningsmeiod behandlades i tvä propositioner under riksmötet 1978/79 (prop. 1978/79:33 och 141). I den senare propositionen underströk dåvarande departementschefen det principiellt riktiga i att endast en redovisningsmeiod skulle få tillämpas. Mol bakgrund av den kritik som riktats mot en generell övergång lill faklureringsmeloden förordade departementschefen att kontantmetoden även fortsättningsvis skulle få finnas kvar. Det var dock väsentligt bl,a. frän kontroll- och neutralitetssynpunkt att användningen av kontantmetoden kraftigt begränsades. Den mer långsiktiga målsättningen borde vara alt samtliga skattskyldiga tillämpade faklureringsmeloden. För att begränsa tillämpningen föreskrevs att länsstyrelsen skulle medge dispens eller prövning i varje enskill fall.

Vid behandlingen av förslaget i skatteutskottet underströk elt enigt utskott att det vid kontantmetoden kan föreligga uppenbara risker för all skatten utnyttjas som ett konkurrensmedel. Med de i propositionen föreslagna dispensmöjligheterna kan sådan skattekonkurrens i viss män komma alt permanentas. Del var därior av vikl, enligl skalteulskollel, titt ansträngningar gjordes för alt senare avveckla dispensföriarandet. Enligt utskottet borde mervärdeskatteutredningen pröva denna frågti under sitt fortsatta arbete.

Del år mot bakgrund av detta uttalande som mervärdeskatleulredningen återigen behandlat frågan om övergäng till en enhetlig redovisningsmetod för redovisningen av mervärdeskatt.

Ulredningen har inle funnit några skäl lill alt frångå sill tidigare, av riksdagen godkåndti, ställningstagande att mervärdeskalleredovisningen bör ske enligt bokföringsmässiga grunder. Mervårdeskalteulredningen pekar, förutom pä de sktittetekniska skiilen, ocksä på all kiedilgivningen inom niiringslivet undergiitl betydande föriindringar sedan ulredningen senast behtmdkide fiägan. Kundfordringtirnti beltintis i alll siörre iilsiiiick-niiig. vilkel innebär atl redovisniniisskyldigheten fiiranstii tills betalningen

Prop. 1983/84:75 II

inflyter till skillnad mol vad som skulle ske om kontrakten diskonterades eller överläts. Utredningen konstaterar att kontantmetoden ger den redovisningsskyldige en favör i likviditets- och konkurrenshänseende i förhållande lill den som inte får lillämpa kontantmetoden. En övergång till en enda redovisningsmeiod är därför motiverad både av skattetekniska skäl och av hänsyn till konkurrensneutraliteten.

Utredningen har funnit att ca 6 000 dispenser för en fortsatt kontantmässig redovisning har meddelats och att den latenta skatteskulden till staten från dessa skattskyldiga inle torde understiga en miljard kr. Det har vidare framkommit alt det år elt mycket begränsat antal skattskyldiga företag som åtnjuter en skattekredit av betydelse. Flertalet dispensfall rör små eller mycket små belopp. Fördelarna med kontantmetoden är, enligt utredningen, således koncentrerade lill etl fåtal företag inom olika branscher. Kon-tiintmetoclen lillåmpas, enligl utredningen, inte av samtliga företag i någon viss bransch.

Etl metodbyle innebär att berört företag går föriustig den av staten tillhandahållna krediten och att kompensation för detta får sökas genom ändrade kreditvillkor eller priser. Utredningen betonar vikten av att alla skall konkurrera på samma villkor i vart fall så vitt gäller mervärdeskatten. Utredningen konstaterar vidare att en övergång till en enhetlig redovisning av mervärdeskatt mäsle leda till att vissa företag drabbas av en kraftig likviditelsätstramning och att denna effekt uppkommer oavsett när övergången görs. För att sprida övergången föreslår ulredningen atl länsstyrelsen skall få rätt alt i vissa speciella fall medge anstånd under viss kortare tid med betalningen.

Särregeln om en kontantmässig redovisning av avbetalningsköpen och försäljningen infördes med verkan fr.o.m. den 1 Januari 1981. Regeln tillkom för all förhindra ett skattebortfall som annars skulle uppkomma när ett avdrag som tillfallit en skattskyldig köpare inte kunde korrigeras vid ett återtagande. Samtidigt medgavs säljaren ocksä rätt att redovisa skatt i takt med avbetalningarna. Av praktiska skäl gäller samma regler både för konsumenlkreditköp och kreditköp mellan näringsidkare. Utredningen har angett atl dessa beslämmelser utnyttjats på ett ej avsett sätt vid försäljning fill köpare som inte är mervärdeskattskyldiga. De tidigare missförhållandena vid försäljning mellan skattskyldiga försvann genom att samma redovisningsmetod, kontantmetoden, tillämpades hos både säljare och köpare. Del nya missbruket består, enligt ulredningen, i att säljaren vid avbetalningsförsäljning villkorslöst och räntefritt kan förfoga över den skatt som skall utgå pä leveransen till dess betalning inflyter. Vid andra kreditförsäljningar skall hela skatten redovisas omedelbart. Erfarenheterna visar atl avbetalningsliderna blir längre och volymen stadigt ökar och att nuvarande mervärdeskatleregler bidragit till denna negativa utveckling. Eftersom ränlan fr.o.m. den 1 juli 1979 inte heller ingår i beskattningsvärdet innebär gällande regler vid fleråriga avbetalningskontrakt i realiteten en reducering

Prop. 1983/84:75 12

av beskattningen. Till detta skattebortfall kommer att de gällande beslämmelserna, enligl utredningen, innebär redovisningstekniska olägenheter. Den skattskyldige måste under hela betalningstiden, som i vissa fall är myckel lång, hålla reda på leveransdagens skattesats, eftersom varje avbetalning skall skattebeläggas med denna procentsats. Utredningen har funnit att särteglerna om en kontantmässig redovisning snarast bör slopas. För att inte det tidigare missbruket skall återuppstå föreslår utredningen alt skatleredovisningen inte skall justeras när en vara som har sålts på avbetalning alertas från en köpare som är skattskyldig till mervärdeskatt. Säljaren föreslås alltså inte längre ha räll till avdrag för den skatt som motsvarar vad köparen gottskrivs vid återtagandet. Vid försäljning lill privatpersoner uppkommer inga sådana problem och någon ändring av gällande bestämmelser behövs därför inte i dessa fall.

Utredningen har föreslagit att dispensregeln och särbestämmelsen för avbelalningshandeln snarast slopas och alt della skall ske med verkan fr.o.m. den 1 mars 1984. Bokföringsmässig redovisning föreslås gälla för leveranser fr.o.m. nämnda dag medan äldre bestämmelser - dvs. kontantmetoden - får tillämpas för tidigare tillhandahållanden.

3 Remissyttrandena

Utredningens förslag om övergång till i princip en enda redovisningsmetod har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av i det närmaste sarntliga hörda myndigheter och näringslivsorganisationer.

Sveriges grossistförbund och Svenska postorderföreningen har dock bestämt avstyrkt avvecklingen av den s.k. dispensregeln och Motorbranschens riksförbund och Bilindustriföreningen har motsatt sig avvecklingen av särtegeln för avbetalningshandeln. Föreningen auktoriserade revisorer och Sveriges bokförings- och revisionsbyråers förbund har varit negativa till bägge förslagen. Skrivelser med elt avstyrkande av förslaget har också inkommit från några enskilda företag. Som skäl för ett bibehållande av kontantmetoden åberopas framför allt den kraftiga likviditelsbelastning som drabbar vissa av de företag som nu har dispens och som tvingas över från kontantmetoden lill bokföringsmässig redovisning. De skäl som utredningen anfört för en övergång anses inte tillräckliga.

Flertalet av de remissinstanser som tillstyrkt utredningens förslag har betonat nödvändigheten av att skattesystemet blir neutralt och att denna åtgärd snarast bör genomföras. Vidare har betonats att åtgärden stärker statens likviditet.

För alt mildra övergången har några remissinslanser förordat elt något senare ikraftträdande eller något förmånligare anståndsregler. Krifik har också riklats mot atl reglerna vid återgång av köp blir svårtillämpade.

Prop. 1983/84:75 13

4 Föredragandens överväganden

Vid övergången lill ett räkenskapsenligt redovisningssystem fick kontantmetoden fortfarande gälla dels för vissa företag som efter dispens kunde fortsätta att tillämpa den, dels för avbetalningshandeln.

Den s. k. dispensregeln, får anses ha utgjort ett provisorium. Redan när dispensregeln infördes uttalade föredragande departementschefen och ett enigt skatteutskott atl målsättningen var ett enhetligt redovisningssystem för mervärdeskatten. Skatteutskottet uttalade att ansträngningar borde göras för alt avveckla kontantmetoden och skapa ett enhetligt redovisningssystem som minskade riskerna för snedvridning av konkurrensen.

Utredningen har visat att dispensregeln gett vissa företag betydande förmåner jämfört med konkurrenter som inte lyckats uppfylla kraven för att fä dispens. När kraven för dispens fastställdes var önskemålet atl endasl de som verkligen skulle drabbas av allvarliga likvidiletspåfreslningar skulle omfattas av dispensen. Utredningen har emellertid visat att de formella förutsättningarna ocksä har kunnat uppfyllas av vissa företag med mycket små netlokredilbelopp. Totalt har ca 6 000 företag fått dispens. Av ilessii förelag torde fierlalet dock vara mycket små och ha små nettokredit-belopp. Vidare har ulredningen framhållit atl ingen bransch i sin helhet har fält behålla kontantmetoden vilket innebär att mervärdeskattekonsekven-sernii för företagen blir helt beroende pä hur företagen lämnar och finansierar sin kredit till kunderna. Mot bakgrund av skatteutskottets tidigare eniga uppfattning och utredningens genomgäng har Jag funnit att de nuvarande reglerna inte längre kan behållas. Det är inte minst av rättviseskäl vikligl all alla skallskyldiga får arbeta under samma villkor när det gäller mervärdesktitlen. dvs. atl reglerna är konkurrensneutrala. Det är givet att ett genomförande av förslaget leder till kraftiga likviditetspåfrestningar för vissit skattskyldiga men det är också dessa skattskyldiga som har de största förmånerna av de nuvarande regierna.

Sammanfattningsvis har jag den bestämda uppfattningen att kontantmetoden inle är förenlig med ett konkurrensneutralt skattesystem vad gäller kredithandeln. I all synnerhet gäller detta om, som nu har skett, redovisningsbestämmelserna är så utformade all rätten till kontaniredovisning är förbehållen ett mycket begrän.sat antal skattskyldiga.

Medgivna dispenser för tillämpning av kontantmetoden har också utnyttjats bl. a. av stora finansieringsföretag för nya former av kreditgivning som endasl kan förklaras av de favörer redovisningsmetoden ger. Företag vars egentliga verksamhel hittills har varit att lämna penningkrediter har gått in som mellanled mellan den taktiske leverantören och dennes faktiske köpare når fråga varit om exempelvis investeringar i mångmiljonklassen hos industrin och hos kommunerna. Det kredilgivande mellanledet får sina lämnade varukrediter finansierade till 19 procent av allmänna medel, medan denna förmån inte står den taktiske leverantören till buds i de fall då denne tillämpar fiiktureringsmetoden.

Prop. 1983/84:75 14

De lämnade varukrediterna är i vissa fall mångåriga. Exempel finns pä 15-20 års amorteringstid. Får systemet fortsätta kan statens ränteförluster bli avsevärda. Det är angeläget att uppbördsbestämmelserna inte ger förmåner ät ett fåtal företag. Det kraftiga utslaget för ett slopande av dispensregeln vid remissbehandlingen har också övertygat mig om atl utredningens förslag är riktigt. Vidare bör återigen betonas riksdagens principiella uppfattning som redovisades redan år 1978. Det bör ha stått klart för alla som har fått dispens att detta förfarande enbart var ett provisorium.

Mot bakgrund av det anförda bör möjligheten till redovisning av mervärdeskatt enligl kontantmetoden efler dispens snarast upphävas. Jag återkommer senare lill hur och när avveckligen bör göras.

Vid omläggningen till räkenskapsenlig redovisning den 1 Januari 1981 fick avbetalningshandeln generell möjlighet till kontantmässig redovisning av skatt som hänförde sig till varor som sålts med förbehåll om återtaganderält. Samtidigt föreskrevs att köparens avdrag för ingående skatt skulle göras i takt med amorteringarna. Ändringen motiverades främst av önskemålet att förhindra etl skattebortfall som annars skulle uppkomma när ett avdrag som hade medgetts en köpare inle i praktiken kunde återkrävas när godset återtogs av säljaren på grund av köparens bristande betalning, medan säljaren redovisade skatt endast på vad köparen faktiskt betalade. Utredningen har föreslagit att särbestämmelserna för avbetalningshandeln slopas eftersom systemet lett till oberättigade fördelar för denna kreditform Jämfört med andra. Reglerna har också ulnylljats på ett sätt som inte var förutsett vid införandet. Antalet avbetalningsköp med mycket långa avbetalningstider har ökat. Detta gäller exempelvis vissa delar av båthandeln.

Utredningen har också framhållit alt det ur redovisnings- och kontrollsynpunkt är en nackdel med särbestämmelser och att det i dag finns nya finansieringsformer som ändå möjliggör omedelbar avdragsrätl för köparen.

I likhei med i det närmaste samtliga remissinstanser har Jag funnit att utredningens förslag är välmotiverat. Detta gäller också förslaget att redovisningen hos mervärdeskalteskyldig säljare och köpare inte skall ändras vid återtagande av en vara som sålts på avbetalning. De synpunkter som några remissmyndigheter framfört om svårigheterna för säljaren att kontrollera om köparen haft rätt till avdrag för ingående skatt eller ej är enligt min mening överdrivna. Det torde snarare vara så att säljaren oftast är väl medveten om köparens avdragsrätt, eftersom detta förhållande kan påverka betalningsplanen m.m. När det gäller l.ex. försäljning av personbilar, som ofta säljs på avbetalning, har köparen nästan aldrig rätt till avdrag för ingående skatt. Det bör enligt min mening kunna krävas atl säljaren kan visa att köparen inte haft rätt till avdrag för ingående skatt på förvärvet för att säljaren skall kunna få korrigera sin skatt vid ett återtagande. Delta förhållande bör enkelt kunna klariäggas redan vid kontraktstecknandet.

Samma regler bör. som ocksä flera remissinstanser' påpekat, gälki iiven i de fall dä kontrakt överläts till etl finiinsieringsföreUig och da köparen enikisl delvis haft avdragsrätl. Utredningens förslag till nyti regler i ML bör förtydligas pä denna punkt.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört förordar jag att den s,k, dispensregeln slopas, att avbetalningshandeln också skall redovisas enligl räkenskapsenlig redovisningsmetod och titt säljtiiens och köptirens redovisning av mervärdeskatt inle ändras vid återtagande av vara som sålts pä avbetalning när köparen helt eller delvis haft rätt lill tivdrtig för ingående mervärdeskall vid förvärvet.

Vid remissbehandlingen har framhållits ;ill det kan uppstå problem vid återtagande av vara när antingen säljaren eller köptiren redovisar skatt enligt bokslutsmeioden. dvs. använder kontantmetoden under ätet och beaktar fordringar och skulder endast vid räkenskapsårets utgång, 1 dessa fall föreligger inle kongruens i redovisningsskyldighetens inträde och tiv-dragsrättens inträde. För atl komma lill rätta med della problem, som också kan leda lill ett skaltebortfall, och för atl underlälla redovisningeri förordar Jag i likhet med vad vissa remissinslanser föreslagil atl redovisningsskyldighet resp. avdragsrätt vid avbettilningsaffärer mellan näringsidkare skall, hos den som har redovisning enligt bokslutsmeioden. ske i den redovisningsperiod under vilken varan har levererats.

Som utredningen framhållit torde övergångsproblemen i likviditelshän-seende för dem som tvingas övergå från en kontaniredovisning till en redovisning enligt faktureringsmetoden bli lika stora oavsett når övergängen sker, förutsatt att kreditvillkor, priser m.m. inle ändras innan eller i samband med övergången. I administrativt hånseende underlättas självfallet övergången om lång tid förfiyter mellan beslul och ikraftträdande.

Såsom framgått tidigare har både dispensregeln och särregeln för avbetalningshandeln kommit att utnyltas pä ett sålt som inte var avsetl då reglerna infördes. Försäljningar med mycket långa kredittider är numera inte ovanliga. En del konstlade transaktioner har gjorts enbart för all dra nytta av de förmånliga mervärdeskallereglerna. Delta innebär att etl omfattande missbruk och skattebortfall sannolikt skulle uppkomma om de nuvarande reglerna behölls under en längre tid för alt ge de skattskyldiga god lid alt anpassa sig till eller förbereda sig för de nya reglerna. Ju längre lid de nuvarande reglerna behålls desto fler transaktioner kommer alt omfattas av nuvarande regler och desto större blir också de redovisnings-och kontrollmässiga nackdelarna. Jag har mot denna bakgrund funnit det mycket angelägel att utredningens förslag genomförs snarast möjligt. Den av utredningen föreslagna ikraftträdandetidpunklen, den I mars 1984, är enligt min mening en rimlig avvägning mellan de olika intressen som gör sig gällande då det gäller alt fastställa ikraftlrädandetidpunklen. De nya reglerna bör som utredningen framhållit enbart gälla lillhandahållanden som görs efter utgången av februari månad 1984.

Prop. 1983/84:75 ' 16

Vid remissbehandlingen har hävdats att vissa förettig eller grupper av företag skulle drabbas särskilt hart av övergången. Till dessa hör bl.a. postortlerlöreliigen. Del finns enligl min mening inte någon retilistisk möjlighet till skiipti särskilda regler fiir l.ex. företag i en viss bransch eller av viss typ. Däremot bör det under en övergångstid vara möjligt ;rtt ge anstånd meil betalning av skatten, 1 likhet med flera remissinslanser har jaa funnit att de av utredningen föreslagna reglerna ar onödigt komplicerade. Länsstyrelsen bör medges rätt atl medge anstånd med sktittebetalning-en under viss lid för ett enskilt företag som lär övergå frän konttintmetoden till faklureringsmeloden. Anstånd bör dock koniniii ifråga endasl i de fall där ncttokredilerna beloppsmässigt är av bctydiindc storlek. Anståndet bör omfatta endtist sktitten pä sädana fordringtir som har uppkommit under periodernti mars-april. maj-Jtrni. juli-iiugusli eller september-oktober 1984 och som inte har belalals före utgången av redovisningsperioden. Anstånd bör inle kunna medges längre än fram till årsskiftet 1984/85. Del bör bciiktas i delta samniiinhiing all de nya reglerna endasl gäller lillhanda-hällanden efter ikr;iftlräd;mdcl. Leveranser som ägt rum före ikraftträdandet lär redovisas även fortsättningsvis enligl de gamla bestämmelserna.

1 likhei med vad som föreslagits av några länsstyrelser och Svenska revisorsamfundel bör möjlighel införas atl avskalta utestående fordringar och skulder i samband med övergängen. Detta bör dock inte gälla ingående skiilt pä avbcliilningsköp eftersom den utgående skatten hos säljaren i enlighet med de gamla bestämmelserna fortfarande skulle kunna minskas med den beräknade skatten pä ätertagningsvärdel. Den föreslagna av-driigsbegränsningen gäller enbart levertmser som gjorts efler ikraftträdandet.

Vidare bör i övergångsbestämmelserna uttryckligen föreskrivas atl de dispenser som medgetts för en fortsatt redovisning enligt kontantmetoden upphör alt gälla den I mars 1984.

5 Övriga frågor

Genom en hänvisning i 49 S sista stycket ML till uppbördslagens beslämmelser om restitution av skatt skall belopp understigande 25 kr. inte återbetalas. I 70 S ML föreskrivs emellertid alt skattebelopp under 10 kr. inle behöver betalas in till staten och inte heller behöver ålerbelalas. Sistnämnda beslämmelse bör ändras så atl den överensstämmer med uppbördslagens beloppsgräns.

Enligt 74 S gäller, genom en hänvisning till 54 S taxeringslagen, att beslul enligt ML skall tillställas den skatlskyldige genom delgivning om del är av betydelse att bevis om mottagandet erhålls. Beslut enligt 33 S om ändring av fastställd skatt kan numera omprövas under en sexårsperiod och slutligt beslut kan också meddelas under lika läng lid. Det finns därför

Prop. 1983/84:75 17

knappast någon anledning att behålla denna regel i ML. Att slopa regeln skulle dessutom innebära vissa fördelar när det gäller övergängen lill del nya ADB-systemet för mervärdesktitten. Beslul enligt 33 S bör fortsättningsvis normalt kunna sändas till den skattskyldige i vanligt brev. 74 S bör ändras i enlighet härmed och utformas i överensstämmelse med vad som gäller enligt 69 S 4 mom. taxeringslagen (1956: 623).

Ändringarna i 70 och 74 SS bör träda i krtift den I januari 1984.

6 Lagrådets hörande

Med hänsyn till lagstiftningsfrägorntis enkhi beskaffenhet tinser j;ig titt en lagrådsgranskning bör kunna underlättis.

7 Hemställan

Med hånvisning till vad jag nu har anfört hemstiiller jag all regeringen föreslår riksdagen att antaga ett inom finansdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1968: 430) om mervärdeskatt.

8 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar atl genom proposition föreslå riksdagen all antagti del förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop. 1983/84:75 18

Bilaga 1

Mervärdeskatteutredningens sammanfattning av betänkandet (Ds Fi 1983:10) Översyn av mervärdeskatten Del VII Konkurrensneutral skatteredovisning

Genom riksdagsbeslut våren 1979 infördes med verktm fr.o.m. den I januari 1981 v;isenlligl iindrtide bestämmelser om redovisningen av mer-viirdeskatl.

De nya bestämmelserna innebai'. att den dittills giillande huvudregeln om kontantmiissig skalteredovisning ersattes med en redovisning enligl bokföringsmässiga grunder. 1 stället för redovisning enligt kontant influtna likvider och kontant betaldti förvärv under redovisnings- eller deklara-tionspcriodcn stadgades som ny huvudregel ;itt skalteredovisningen skall avse under perioden verkslälklti leveranser och förvärv, varvid redovisningsskyldigheten inträder när transaktionen bokförs eller bortle ha bokförts, dock senast vid beskallningsårels utgång.

Av särskilda skiil. bl. a. för alt motverka negativa konsekvenser i likviditetshänseende för de skattskyldiga, gjordes vissa undantag frän regeln om bokföringsmässig skatteredovisning varigenom elt begränsat inslag av kontantmässig redovisning blev kvar. Sålunda tillkom en dispensregel enligl vilken länsstyrelsen under vissa förutsättningar ägde medge kontantmässig skalleredovisning för skallskyldiga med kreditförsåljning. Vidare bibehölls, främst av andra än likviditetsskål. en rätt till sådan skatleredo-visning för omsättning i viss avbetalningshandel.

I del av riksdagen godkända utskollsbetänkandet. som låg till grund för riksdtigsbeslutet (SkU 1978/79:52) uttalades emellertid också, atl medgivande av kontantmässig redovisning av skatt innebär uppenbara risker för atl skallen utnyttjas som elt konkurrensmedel. Ansträngningtir borde därför göras för att avveckla dispensförfarandet och atl skapa ett enhetligt redovisningssystem. I enlighet med riskdagens beslut fick vi i uppdrag att pröva denna fråga.

I arbetet därmed fann vi att det förelåg omständigheter som gav anledning att pröva frågan om en avveckling inte endast av dispensregeln utan även rätten lill kontantmässig redovisning av skatten på omsättning i avbetalningshandeln. Behandlingen av dessa frågor har ocksä lett lill alt även pröva frågan om den skattemässiga behandlingen av återtagande av vara pä grund av bristande betalning.

Avveckling av dispensregeln

Dispensregeln, som finns intagen i 5 a S tredje stycket lagen om mervärdeskatt (ML), tillkom som nämnts för alt motverka annars uppkommande ej acceptabla "likviditetspåfrestningar. Enligt inhämtade uppgifter visade det sig att knappt 6000 av de drygt 420000 registrerade skattskyldiga har

Prop. 1983/84:75 19

medgelts dispens för kontantmässig sktitteredovisning. Dessa skattskyldiga dominerar inte antalsmässigl i någon bransch. Av inhänilade uppgifter franigär vidare att del i fräga om flerlalel dispenser rör sig om beloppsmässigt föga beiydande skallekrediter och alt därmed behovet av dispens friin likvidiletssynpunkl är av underordnad betydelse. 1 vissa fall rör det sig emellertid om beiydande sådana krediter och därmed ocksä om beiydande förmåner i förhållande till andra skaltskyldigii inom samma bransch som inle medgetts dispens oaktat en omlätlande kreditgivning till kundernti. Del är angelägel atl samtliga skattskyldiga som har alt redovisa skall ;iv den storlek det är fråga om skall göra det pä liktt villkor. Detta är en grundförutsättning för all neutralitet i beskaltningen skall uppnäs. Detta i förening med de uppenbara fördehirna med ett enhetligt redovisningssystem för mervärdeskallen motiverar enligt vår mening att dispensregeln slopas.

Vi är medvetna om atl en övergäng från kontantmässig lill bokföringsmässig skalteredovisning för vissa skallskyldiga kommer att niedförti en beiydande likviditelsätstramning. Detta är ofrånkomligt. Förde skattskyldiga som genom dispensregeln åtnjuter betydande skallekrediler måste det dock genom riksdagens uttalande ha slätt klart alt dispensregeln var all se som elt temporärt provisorium. Vi anser därför att beslul nu bör fattas om elt slopande av dispensregeln och vi föreslär atl övergäng lill bokföringsmässig skalteredovisning för de skattskyldiga som erhållit dispens bör ske frän den 1 mars 1984. Denna redovisningsform bör därvid gälhi i fråga om omsättning och förvärv fr. o. m. den dagen, medan skatteredovisningen för de berörda skattskyldigas dä utestående kundfordringar och leveranlörsskulder lår ske med forlsall tillämpning av den s. k. kontantmetoden.

Del kan emellertid inte uteslutas atl omläggningen i vissa fall kan skapa likvidiletsproblem av sådan omfattning att betalningssvärigheter skulle uppkomma. Vi föreslår därför att länsstyrelsen, när synnerliga skäl föreligger, skall kunna medge visst anstånd med inbetalningen av skall för den första redovisningsperioden efter omläggningen, dvs. perioden mars-april 1984, för vilken skatt skall redovisas senast den 5 juni 1984. Vi föreslår att anståndet skall avse den ytterligare skiitl som den skatlskyldige har titt erlägga genom omläggningen, dvs. den skall som skall redovisas enligt bokföringsmässiga grunder utöver vad som enligl tidigare omsättning och förvärv fär redovisas kontantmässigt. Delta tillkommande belopp föresläs fä erläggas med en tredjedel i den första redovisningen efler omläggningen och resten lika fördelal pä de därpå följande tvä ordinarie redovisningarnii.

Skatleredovisningen för avbelalningshandeln

Rätten till kontantmässig skatleredovisning för iivbelalningshandeln regleras i 5 a S andrti slyckel ML. Den omfattar skatleredovisningen för kredilförsäljning med förbehåll om ätertaganderäll enligt konsumenlkredillagen (1977:981) eller lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan nä-

Prop. 1983/84:75 20

ringsidkare m.ll. och innebär att redovisningen av skatten för sådan omsättning fär anstå till eller ske i takl med all betalningen inflyter. Av bestämmelsen i 17 S andra stycket ML följer, alt skattskyldig köpares rätt lill avdi";ig för ingående skatt för förvärv mot avbetalning fär ulnyltjas först i takt med all belalning sker lill leverantören. Atl märka är atl leverantören kan tillämpa huvudregeln om bokföringsmässig skatleredovisning vad gäller rätten lill avdrag för ingående skatt förändra förvärv än sädana avbetalningsköp som den aktuella bestämmelsen avser. Detta innebär att leverantörerna normalt inte har någon outnyttjad avdragsrätt.

Vi har kunnat konstaterti att särbestämmelserna för avbelalningshandeln kommit att ulnyltjas pä etl ej avsett säll. Genom transaktioner i förening med länefinansiering uppnås ränte- och likviditetsförmäner för parterna och samtidigt en uppskjuten beskattning som leder lill faktiska eller i vart fall ränlemiissiga förluster för sliiten. Exempel pä sädana transaktioner som hell bygger pä möjligheten till kontantmässig skalteredovisning lämnas i belänkandet.

Rätlen till kontantmässig redovisning av omsättning i avbelalningshandeln och den därtill kopplade konlanlmässiga avdragsrällen för skattskyldiga köpare ger dessutom upphov lill betydande redovisningslekniska och kontrollmässiga problem.

Enligl vår mening ger särbestämmelserna avbelalningshandeln fördelar genlemol annan krediihandel som har att lillämpa bokföringsmässig skatleredovisning och att därmed uppkommer en brisltinde konkurrensneutralitet i beskattningen. Vi menar ocksä att ett slopande av dessa särbestämmelser inle kan sägas påverka likviditeten totalt sett när det gäller transaktioner mellan skattskyldiga. 1 dessa fiill gäller - med bortseende frän alt parterna kan ha olika långa redovisningsperioder för skallen - alt säljarens skyldighet att redovisa hela skatten redan vid bokföringen av den fakturerade leveransen motsvaras av en rätt för köparen till avdrag för samma belopp i sin skalteredovisning för stimma period.

Vid avbetalningsförsäljningar lill ej skattskyldiga köpare föreligger ingen avdragsrätl för ingående skatt hos köparen och effekten av ett slopande av kontantmässig skatteredovisning för säljaren blir därmed en annan. Enligt vår uppfattning bör del dock i princip ankomma pä företagen att finansiera beviljade avbetalningskrediter ulan hjälp av skallekrediler som inverkar pä konkurrensförhällandena. Vi erinrar om alt pristillägg i form av ränta vid kreditförsäljningen numera inle inräknas i beskattningsvärdet.

Vi anser att särbestämmelserna om kontantmässig skatleredovisning för avbelalningshandeln enligt 5 a S andra stycket ML bör slopas snarast och föreslår atl detta skall ske med verkan fr.o.m. den 1 mars 1984. Bokföringsmässig skalteredovisning föreslås gälla för omsättning och avdragsgilla förvärv fr.o.m. den dagen, medan kontantmetoden fär tillämpas för redovisningen av dä utestående kundfordringar och härtill knuten avdrags-rätt för köparna.

Prop. 1983/84:75

Återtagande av vara

I betänkandet behandlas även skalleredovisningen för del fall en vara tas tillbaka pä grund av bristande belalning från köparen. Enligt rättspraxis betraktas en sådan åtgärd som återgång av köp och därmed fiir s;iljaren göra avdrag för skatt som han har redovistil vid försäljningen lill sådan del som svarar mot utebliven betalning. Vi föreslär alt sädana avdrag inte skiill fä göras i fortsättningen i fråga om sådana fall dår köparen är skaltskyldig och har rätt till omedelbart och fullt avdrag för skallen på förvärvet.

Våra i betänkandet framlagda förslag föranleder ändringar i 5 a, 15 och 17 SS.

Prop. 1983/84:75 22

Bilaga 2

Sammanställning av remissyttrandena över mervärdeskatteutredningens betänkande (Ds Fi 1983:10) Översyn av mervärdeskatten del VO Konkurrensneutral skatteredovisning

Remissinstanser

Remissyttranden htir inkommit frän kammarrällen i Stockholm, riksrevisionsverkel (RRV), riksskalteverkel (RSV). k(numerskollegiuni. samtliga länsstyrelser, fullmäktige i Sveriges riksbank. Elektriska installalörsor-ganisationen ElO. Finansb

Skrivelser med synpunkler på utredningens förslag har dessutom inkommit frän Västsvenska handelskammaren. Hagenfeldt-Affärerna AB. SSAB Svenskl Stål AB. Föreningen för köpinunnakonton. Strömbergs Idrottsböcker och Pappersgriippen AB.

1 Avveckling av dispensregeln och särregler för avbetalningshandeln

Mervärdeskatteutredningen har föreslagil en övergång till ett i princip enhetligt redovisningssystem. Utredningen föreslår att den nuvarande dis-pensmöjlighelen från en bokföringsmässig redovisning slopas och atl särbestämmelserna om en kontantmässig redovisning av avbetalningshandeln också slopas.

Dessa förslag har tillstyrkts eller lämnats ulan erinran av i det närmaste samtliga hörda remissinslanser. Sålunda tillstyrks ulredningens bägge förslag av kammarrätten 1 Stockludm. RSV. samtliga länsstyrelser utom länsstyrelsen 1 Skaraborgs län saml av RRV. kommerskollegium. fulhnäk-tige i Sveriges riksbank. ElO. Finansbolagens förening. KF. LO. Lands-

Prop. 1983/84:75 23

ting.sförhundet. LRF. SHIO-Familjeföretagen. Swehoat - Båthranschens riksförbund. Företagarförhiindet SFR. Svenska kommunförbundet. Svenska revisorsamfundel SRS. Svenska åkeriförbiindel. Sveriges Indii-striförbund, SAF och Sveriges redovisningskonsullers förhund.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län tillstyrker att den s.k. dispensregeln avskaffas men föreslår en fortsalt kontaniredovisning för köparen vid avbetalningsaffärer.

Svensk indiistriförening har pekat på möjligheterna att lösa den bristande konkurrensneutraliteten genom en schabloniserad kreditavgift, Lik-viditelsproblemen skulle då bortfalla samtidigt som kapilalet hälls kvar i företagen.

FAR biträder tanken pä ett enhetligt och förenklat redovisningssystem men framhåller, med hänvisning till likviditetseffeklerna, att kontantredo-visningen bör finnas kvar. Sveriges bokförings- och revisionsbyråers förhund har avstyrkt förslaget, eftersom det fär allvarliga följder i likviditets-hänseende för vissa skallskyldiga.

Beiräffande de ändrade reglerna för avbelalningshandeln anser FAR att konsekvenserna inte är tillräckligt utredda och Sveriges bokförings- och revisionsbyråers förbund alt förslaget leder lill en otillbörlig styrning av företagens finansieringsprinciper.

Sveriges grossislförbund och Svenska postorderföreningen, som enbart behandlat den s.k. dispensregelns avskaffande, avstyrker della förslag. Grossistförbundet menar att elt genomförande av förslaget för vissa företag innebär en allvarlig belastning både likviditets- och resultatmässigt. Den kredilgivande partihandeln blir tvungen atl förskottera skatten, vilket leder till högre priser. Förbundet framhåller vidare att de förslag som enligt utredningen skulle vara missgynnande inte varit särskilt högljudda i sina protester. Den konkurrensbild som ulredningen målar upp finns inte enligt förbundet. De tidigare framförda farhågorna att den konlanlmässiga redovisningen skulle utnyttjas som ett konkurrensmedel har inle besannats. Enligt förbundet finns det ingen anledning att avveckla dispensregeln. Inte heller några kontrollmässiga aspekter kan anföras för förslaget.

Postorderföreningen anser alt utredningen inte förebragt några skål för atl avskaffa den konlanlmässiga redovisningen. Allmänt måste det enligt föreningen anses som en logisk och ändamålsenlig princip att den skattskyldige innan skatt erlägges till staten själv har uppburit den intäkt som föranleder skatten. Den skatlskyldige skall inle behöva förskottera skatten. Ulredningen har enligt föreningen inte beaktat detta. En enhetlig tillämpning av bokföringsmässig redovisning kan inte enligt föreningen innebära någon neutralitet. Föreningen anser att det inle finns någon grund för utredningens påstående om att riksdagen uttalat sig för en redovisningsmeiod och alt hänsynstagandet lill likviditetsproblemen av riksdagen skulle ha betraktats som etl provisorium. Den likviditetsåtstramning som skulle drabba postorderbandeln. 100 milj. kr., skulle bli mycket betungan-

Prop. 1983/84:75 24

de och fa konsekvenser för företagens sysselsättning och vidareutveckling. Den ökade räntebelastningen, till följd av likviditetspåkänningen, blir i dagsläget 20 milj. kr. per år. Föreningen protesterar - oavsett vilka regler som skall gälla avbetalningshandeln - bestämt mot förslaget att upphäva dispensregeln.

SSAB Svenskl Stål AB, Västsvenska handelskammaren, Hagenfeldt-affärerna AB, Föreningen för köpmannakonton. Pappersgruppen AB och Strömbergs Idrottsböcker har i var sin skrivelse, under åberopande av de allvarliga likviditetseffekter, som kan uppstå, framhållit nödvändigheten av alt dispensregeln som möjliggör en fortsatt kontantmässig redovisning får finnas kvar.

I ett gemensamt remissvar har Motorbranschens riksförbund och Bilindustriföreningen framhållit nödvändigheten av atl den konlanlmässiga redovisningen bibehålls såvitt gäller avbetalningshandeln, I remissvaret hävdas alt den kontantmässiga skatteredovisningen inte lett lill något omotiverat och beiydande skattebortfall som utredningen påstått. En övergång till bokföringsmässig redovisning innebär för statsverket inga som helst fördelar. Förslaget leder inte, som utredningen påslår, till några förenklingar av skatteredovisningen. I remissvaret framhålls de stora likviditets-påfrestningar som uppstår hos itvbetalningssäljarna. Likvidiletsförsäm-ringen uppskattas till 600 milj. kr. enbart för bilhandeln. Vidare framhålls att förslaget leder till alt statsverkets förlustrisk för utebliven betalning övervältras på säljaren.

Länsstyrelsen I Stockholms län framhåller att det även efter ett genomförande av utredningens förslag föreligger skillnader mellan redovisningsskyldighetens inträde resp. avdragsrältens inträde. Detta gäller i de fall där köpare och säljare har faktureringsmetoden och den andra parten bokslutsmetoden. För att komma tillrätta med detta problem förordar länsstyrelsen - i avvaktan på en fullständig övergång till faklureringsmeloden - att den som har bokslutsmetoden får ett omedelbart avdrag för de förvärv som görs på avbetalning. Analogt föreslås samma gälla för säljare som har bokslutsmetoden. Liknande synpunkter har framförts av länsstyrelsen i Kronobergs län. Även länsstyrelsen i Jönköpings län framhåller atl redovisningen under löpande år bör göras likformig oberoende av fakturerings-eller bokslutsmetod hos säljare och köpare. Länsstyrelsen i Malmöhus län ifrågasätter om inte all mervärdeskatt bör redovisas i dessa fall i sin helhet vid första betalningslillfället. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län menar att redovisningen skall ske då fakturan bokförs eller borde ha bokförts enligt god redovisningssed. Liknande synpunkter har framförts av länsstyrelsen i Älvsborgs län. Länsstyrelsen 1 Blekinge län anser atl redovisning resp avdragsrätl skall göras för den period då varan levereras.

Länsstyrelsen i Hallands län befarar att en ändring av reglerna innebär atl fler skattskyldiga kommer att begära en övergång till redovisning enligt bokslutsmetoden. Länsstyrelsen föreslår för att motverka en sådan över-

Prop. 1983/84:75 25

gång att reglerna om rätt till redovisning enligt bokslutsmetoden skärps. Denna metod bör endast få tillämpas om god redovisningssed medger detta. Länsstyrelsen i Gävleborgs län befarar också atl åtskilliga skattskyldiga begär en övergång till bokslutsmetoden. Länsstyrelsen föreslår att sådan övergång endasl skall få göras i samband med räkenskapsårels utgång.

Vid ett slopande av kontantmetoden bör, enligt länsstyrelsen 1 Jämtlands län, möjligheten till användning av bokslutsmetoden ökas.

2 Återtagande av vara

För att motverka missbruk och skattebortfall har utredningen föreslagit att en säljare som återtar en vara från mervärdeskattskyldig köpare i fortsättningen inte skall har rätt atl göra avdrag för den skatt som svarar mot det belopp som gottskrivs köparen.

Förslaget har i allmänhet tillstyrkts eller lämnats utan erinran av remissinstanserna. Endasl länsstyrelsen i Jämtlands län, Sweboat - Båtbranschens riksförbund och Finansbolagens förening har uttryckt tveksamhet mot förslaget. Dessa menar att särtegeln leder till att olika former av köp kommer att behandlas olika vid återtåg eller eller återgång av köp. Kammarrätten i Stockholm och några länsstyrelser har riklat uppmärksamheten på att säljaren vid återtåg av vara måste ha ingående kännedom om köparens verksamhet och dennes skatteredovisning för att rätt kunna tillämpa utredningens förslag till reglering av avdragsrällen vid återtåg. Detta är främmande för mervärdeskatten men de föreslår ingen annan lösning. Även Svenska revisorsamfundel pekar på nu nämnda svårigheter. Länsstyrelserna i Uppsala, Södermanlands, Värmlands och Örebro län framhåller att sekretess torde lägga hinder i vägen för en kontroll av säljaren om köparens skatteredovisning. Länsstyrelserna i Uppsala och Örebro län ifrågasätter om det inte räcker om säljaren kontrollerar alt köparen var registrerad som redovisningsskyldig vid tidpunkten för köpet. Länsstyrelserna i Södermanlands och Västmanlands län har förslagit att kontrollen inriktas på om köparen är registerad vid fidpunkten för återtagandet. Även länsstyrelsen i Östergötlands lån föreslär en anknytning till registreringen.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län anser att bestämmelser bör införas som ålägger köparen att i samband med ett återtagande i avräkningen till säljaren redovisa hur tidigare debiterad skatt har behandlats.

Länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Blekinge, Göteborgs och Bohus samt Värmlands län har funnit att bestämmelserna inte ger etl önskat resultat i de fall där säljaren överiåter sina kundfordringar till elt finansieringsföretag. Avdragsrätten vid bristande betalning tillkommer i dessa fall enligt gällande bestämmelser finansieringsföretaget. Denna be-

Prop. 1983/84:75 26

stämmelse bör ändras så att inte heller finansieringsförelagei får avdrags-rått vid återtagande från den som haft rätt till avdrag vid förvärvet. Det har vidare påpekats att bestämmelserna kan kringgås genom andra avtalskonstruktioner ån de tvä avbetalningslagarna. Länsstyrelsen 1 Östergötlands län föreslår att reglerna om återtagande bör göras generella och gälla allt återtagande av varor där köparen inte fullgjort sina förpliktelser enligt köpeavtalet. Liknande synpunkter har framförts av länsstyrelsen i Värmlands län.

I förtydligande syfle föreslår några länsstyrelser och RSV all del uttryckligen av lagen framgår att förbudel mol avdrag vid återtagande av vara också skall gälla i de fall köparen endast delvis haft avdragsrätl för förvärvet.

Kammarrätten i Stockholm och RSV förslår för att undvika oklarheter atl uttryckliga regler införs om hur värderingen skall göras vid återtagande av köp. RSV föreslår att sådana regler införs i konsumenlkredillagen och lagen om avbetalningsköp mellan näringsidkare m. fl. Finansbolagens förening hemställer att det skall vara försäljningsvärdet och inte värderings-värdet som skall ligga till grund fiir mervärdeskatleavdrageis storlek.

3 Anstånd

För att underlätta övergången har utredningen föreslagit atl länsstyrelsen ges möjlighel att medge anstånd med betalningen.

Flera länsstyrelser har ansett att utredningens förslag till anständsbe-stämmelser är onödigt komplicerade och oprecisa. Detta skulle enligl dessa lånsstyrelser leda till etl administrativt resurskrävande mer';irbete hos länsstyrelserna. Ett enklare system bör skapas. En senareläggning av ikraftträdandet minskar behovet av anstånd. Länsstyrelserna i Östergötlands och Kopparbergs län anför alt de ordinarie anständsbeslämmelserna i 45 S ML efter hänvisning bör kunna tillämpas i dessa fall. Länsstyrelserna i Uppsala, Gotlands, Värmlands. Örebro och Västmanlands län har föreslagit alt anståndet endast skall avse en senare inbetalning vid etl enda lillfälle. Lånsstyrelsen i Södermanlands lan föreslår en månads anstånd med redovisningen under tre pä varandra följande redovisningsperioder. SHIO-Familjeföretagen anser att de föreslagna anständsbeslämmelserna är klart otillräckliga. Organisalionen har pekat på de övergångsbestämmelser som fanns vid övergängen 1981 och som gav länsstyrelsen incijiighel att medge anstånd med inbetalningen under två kalenderår och föreslagit atl liknande bestämmelser införs nu.

Svenska posiorderföreningen anser tilt övergångsbestämmelserna, om förslagel genomförs, måsle tivse hell andra belopp och helt andrti tider, om man inle allvarligt vill skada de företag som drabbas av bestämmelserna.

Prop. 1983/84:75 27

4 Ikraftträdande

Länsstyrelserna i Uppsala. Södermanlands. Östergötlands. Gotlands, Örebro, Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Jämtlands och Norrbottens län har föreslagit atl de nya bestämmelserna sätts i kraft i samband med ett ordinarie bokslutsdalum. En frainfiyttning till den 1 maj eller 1 Juli 1984 ger enligt dessa remissinstanser också bättre rådrum för de skattskyldiga och bättre möjligheter för skattemyndigheterna att hinna informera de skattskyldiga om de nya reglerna. Genom att skjuta fram ikraftträdandet minskar också behovel av anstånd. Kammarrätten i Stockholm anser att de som drabbas av likviditetsbelastningen bör erhålla en något längre respit för all förbereda sig för omställningen, förslagsvis till den 1 juli 1984. Även Svenska revisorsamfundet och Sveriges industriförbund föreslår atl de nya reglerna skall tillämpas fr. o. m. nämnda dag. Fullmäktige i Sveriges riksbank anför att övergången, med hänsyn till den kraftiga likviditetsbe-laslningen. kan få la en nägol längre tid än den som utredningen föreslagit. Kommerskollegium liksom SHIO-Familfeföretagen förordar ett ikraftträdande den 1 Januari 1985.

Sveriges grossislförbund liksom Motorbranschens riksförbund och Bil-industriföreniiigen, förordar, om förslagen ändå genomförs, ett ikraftträdande först den 1 Januari 1985.

RSV och länsstyrelsen i Stockholms län har framhållit att slopandet av de nuvarande förmånliga beskattningsreglerna kan medföra att långa avbetalningsköp ökar språngvis inför lagändringen. RSV föreslår att de gamla reglernas giltighet begränsas till tillhandahållanden som skett före den I december 1983 eller med anknytning lill dagen för propositionens avlämnande. Länsstyrelsen föreslår att äldre bestämmelser enbart skall gälla leveranser som ägt rum före den tidpunkt då propositionen läggs fram.

Finansbolagens förening anser att de nya reglerna kan komma att omfatta förvärv som avtalats redan innan betänkandet avlämnades men som inte levereras förrän efter den 29 februari 1984. Föreningen anser att leveranser som sker efter den 1 mars 1984 men där avtal tecknats före den dag då den nya författningen kommit frän trycket skall redovisas enligt kontantmetoden.

Kammarrätten i Stockholm och länsstyrelsen i Stockholms län sätter ifråga om del inte uttryckligen måste föreskrivas alt tillstånd till kontantmässig redovisning upphör att gälla i samband med att möjligheten att medge dispens upphävs.

Länsstyrelserna 1 Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Västmanlands och Jämtlands län samt Svenska revisorsamfundel har föreslagil att möjlighet införs, för den som så önskar, till avskattning av utestående fordringar och skulder i samband med övergången. Undantag skulle dock göras för ingående skatt som hänför sig till avbetalningsköp eftersom den