Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition

1983/84:69

om basenheten för åren 1984 och 1985;

beslutad den 10 november 1983.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

Pä regeringens vägnar

OLOF PALME

KJELL-OLOF FELDT

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås att uppräkningen av basenheten som ligger till grund för skatteskalan'begränsas till ca 4% för år 1984 och ca 3% för år 1985. Basenheten för de båda åren blir dä 7600 kr. resp. 7 800 kr. Vidare föreslås en höjning av skattesatsen i inkomstskikten mellan 18 och 21 basenheter (vilket år 1984 motsvarar 136800-159600 kr.).

1    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 69


Prop. 1983/84: 69


 


Prop. 1983/84:69                                                                 2

1    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982:418) om ändring i lagen (1977:1071) om basenhet enligt 10 § I mom. lagen (1947:576) om statlig inkomst­skatt

Härigenom föreskrivs alt ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (1982:418) om ändring i lagen (1977: 1071) om basenhet enligt 10 § I mom. lagen (1947:576) om slallig inkomstskatt skall ha nedan angivna Ivdelse.


Nuvarande lydelse

Denna lag träder i kraft den I juli 1982 och tillämpas första gången vid 1984 års taxering. Basenheten skall vara 7 300 kronor för taxe­ringsåret 1984, 7700 kronor för taxeringsåret 1985 och 8100 kronor för taxeringsåret 1986.


Föreslagen lydelse

Denna lag' träder i kraft den I juli 1982 och tillämpas första gången vid 1984 års laxering. Basenheten skall vara 7300 kronor för taxe­ringsåret 1984, 7600 kronor för taxeringsåret 1985 och 7800 kronor för taxeringsåret 1986.


Denna lag- träder i kraft den I januari 1984. Skall skattskyldig eller i fr"äga om makar någon av dem taxeras för beskattningsår som har börjat före den 11 november 1983 tillämpas äldre bestämmelser. Med makar avses de som taxeras med tillämpning av 11 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

' 1982:418. - 1983:000.


 


Prop. 1983/84:69                                                                3

2    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1977:1071) om basenhet

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1977: 1071) om basenhet' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                              Föreslagen lydelse

2                                          f
Basenhet utgör för varje taxe-
Basenhet utgör för varje taxe­
ringsår ett belopp som motsvarar
ringsår ett belopp som motsvarar
8100 kronor multiplicerat med
7.800 kronor multiplicerat med'
årets jämförelsetal. Basenheten av-
årets jämförelsetal. Basenheten av­
rundas nedåt till hell hundratal kro-
rundas nedåt till helt hundratal kro­
nor,
                                                                    nor.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984 och tillämpas första gången vid 1987 års taxering.

' Senasle lydelse av lagens rubrik 1982:418. - Senaste lydelse 1982:418.


 


Prop. 1983/84:69

3    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982:417) om ikraftträdande av lagen

(1982:416) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 4§ lagen (1982:417) om ikraftträdande av lagen (1982:416) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse 4§ Vid 1985 års taxering utgör grundbeloppet i stället för vad som anges i 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt:

när beskattningsbar inkomst inte överstiger 4 basenheter enligt lagen (1977: 1071) om basenhet:

3 procent av den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger I basenhet; när beskattningsbar inkomst överstiger

4 men inte 7 base

nheter

grundbeloppet för 4 basenheter

och 4 % av åter

7

 

"    8

 

 

.,   -,

 

'     6% '

 

8

 

    9

 

 

"   8

 

•     7 % '

 

9

 

•   10

 

 

,.   g

 

    17%"

 

10

 

  12

 

 

" 10

 

•   22%'

 

12

 

'  13

 

 

" 12

 

'   23%"

 

13

 

•  14

 

 

• 13

 

•   25 % '

 

14

 

•   15

 

 

" 14

 

   26% •

 

15

 

"  16

 

 

.. 15

 

   28% "

 

16

 

• 20

 

 

"16

 

•   29% '

 

20 "     

' 30

 

 

"20

 

•   30% '

 

30 b

asenl

leter

 

 

"30

 

•   32% •

 

Föreslagen lydelse

4S

Vid 1985 års taxering utgör grundbeloppet i stället för vad som anges i 10 S I mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt:

när beskattningsbar inkomst inte överstiger 4 basenheter enligt lagen (1977: 1071) om basenhet:

3 procent av den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger I basenhet;

när beskattningsbar inkomst överstiger

4 men inte 7 basenheter: grundb

)eloppet för 4 basenheter

och 4% av äter

7  '

 

    8        '•         :

"   7

 

     6% "

 

8  '

 

'    9        •         :

,,   g

 

"     7% '

 

9

 

   10        '         :

,,       g

 

'    17%"

 

10 '

 

'   12        "        :

.,    ,g

 

   22 %

 

12 

 

'   13        "        :

" 12

 

'   23 % •

 

13  '

 

'  14       "        :

., ,3

 

'   25 % '

 

14 

 

•  15        "        :

•" 14

 

'   26%'

 

15 

 

"  16       ""        :

„ ,5

 

"   28 % '

 

16  

 

  18

•16

 

   29%

 

18 

 

20

"18

 

   33 % '

 

20

 

21

"20

 

•   32%

 

21  

 

30

"21

 

   30%

 

30 b

åsen

leter                   :

.. 3Q

 

•    32%

 


 


Prop. 1983/84:69

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984. Skall skattskyldig eller i fräga om makar någon av dem taxeras för beskattningsår som har börjat före den 11 november 1983 tillämpas äldre bestämmelser. Med makar avses de som taxeras med fillämpning av 11 § I mom. lagen (1947:576) om statlig in­komstskatt.


 


Prop. 1983/84:69                                                                 6

4    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 10 § I mom. lagen (1947:576) om statlig in­komstskatt' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

10 S / mom.- För fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser beräknas grundbelopp och tilläggsbelopp enligt följande skalor. Grundbeloppet ulgör:

när beskattningsbar inkomst inte överstiger 4 basenheter enligt lagen (1977:1071) om basenhet:

3 procent av den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger I basenhet;

när beskattningsbar inkomst överstiger
4 men inte 9 basenheter: grundbeloppet för 4 basenheter och 4% av återstoden;
9
"     ""  10        "'        :        "                 "9       "'    "    15% "

10 basenheter         .           "'    "10       "      "20%"

Tilläggsbeloppet utgör:

när underlaget för tilläggsbelopp enligt 3 mom. inte överstiger 19 basen­heter: 5 procent av den del av underlaget som överstiger 16 basenheter;

när underlaget överstiger

19 men inte 21 basenheter: 21   ""     ""   23 23  "     '"   26 26 "     ■■   45 45 basenheter

tilläggsbeloppet för 19 basenheter och 10% av återstoden
21       "
    "     15%"

23       "    "    20%"

26      "     "    25%"

45       "    "    30%."


Föreslagen lydelse 10 §

/ mom. För fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser beräknas grundbelopp och tilläggsbelopp enligt följande skalor.

Grundbeloppet utgör:

när beskattningsbar inkomst inte överstiger 4 basenheter enligt lagen (1977: 1071) om basenhet:

3 procent av den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger I basenhet;

när beskattningsbar inkomst överstiger
4 men inte 9 basenheter: grundbeloppet för 4 basenheter och 4 % av återstoden;
9  ""      "'   10        "'
      :          "                 "9       "     "    15% '

'10

"   20%c

'18

"   24%:

'21

"   20%o

10 " " 18 18 " " 21 21 busenheler

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770. - Senaste lydelse 1982:416.


 


Prop. 1983/84:69


Tilläggsbeloppet utgör:

när underlaget för tilläggsbelopp enligt 3 mom. inte överstiger 19 basen­heter:

5 procent av den del av underlaget som överstiger 16 basenheter;

när underiagel överstiger 19 men inte 21 basenheter: tilläggsbeloppet för 19 basenheter och 10% av återstoden;

21

23 26 45

15% 20% 25% 30%.

21 '" "" 23 23 " "" 26 26 " "" 45 45 basenheter

Denna lag träder i kraft den I januari 1984 och tillämpas första gängen vid 1986 års taxering. Skall skattskyldig eller i fråga om makar någon av dem taxeras för beskattningsår som har börjat före den 11 november 1983 tillämpas äldre bestämmelser. Med makar avses de som laxeras med tillämpning av 11 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.


 


Prop. 1983/84:69

Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET
                        PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-11-10

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och stalsråden 1. Carlsson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson. Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Anders­son, Rainer, Boström. Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg

Föredragande: statsrådet Feldt

Proposition om basenheten för åren 1984 och 1985

1    Inledning

1 den nyligen framlagda propositionen (1983/84:40) om vissa ekonomisk­politiska åtgärder, m.m. lämnade jag en redogörelse för det ekonomiska läget och inriktningen av arbetet för att nedbringa inflationen. 1 propositio­nen redovisades en lång rad ålgärder för att bryta automatiken i utgiftsök-ningarna. Dessa innebår i huvudsak atl kompensationen för prisstegringar förär 1984 skulle begränsas till 4%. Jag avser nu att ta uppen motsvarande fråga på inkomstbeskattningens område.

2    Föredragandens överväganden

Den överenskommelse som träffades mellan centerpartiet, folkpartiet och socialdemokraterna i april 1981 innehöll fem punkter, nämligen sänk­ning av marginalskatterna, begränsning av underskottsavdragens skatte­mässiga värde, ersättande av den dåvarande utformningen av indexregle­ringen med en annan form av skydd mot inflationen, totalfinansiering av skallereformen genom en höjning av arbetsgivaravgifterna eller införande av en vidare produktionsfaktorskatt samt intensifierad kamp mot skatte­fusk och skatteflykt.

Del förslag till närmare utformning av skattereformen som utarbetats av en särskild expertgrupp innebar i fråga om inflationsskyddets utformning att basenheten, som ligger lill grund för beräkning av skiktgränser m.m.. skulle bestämmas i förväg förde tre genomförandeären 1983- 1985. Basen-


 


Prop. 1983/84:69                                                                    9

heten, som för är 1982 var 6900 kr., föreslogs bli uppräknad med 400 kr. varje är och alltså bli 7 300 kr. för år 1983, 7 700 kr. för år 1984 och 8 100 kr. för är 1985. I genomsnitt motsvarar detta en ärlig uppräkning med 5,5%. I anslutning härtill uttalades i den pä grundval av expertgruppens övervä­ganden upprättade promemorian:

Under reformperioden, dvs. åren 1983-85, kommer särskilda förhållan­den all gälla. Marginalskaltesänkningen ger dä avsevärda bidrag till hus­hållens disponibla inkomster och detta måste med nödvändighet påverka löneutvecklingen. Bruttoinkomsterna måste under perioden öka långsam­mare än de skulle göra reformen förutan. Särskilt gäller detta för de högre inkomsterna. Detta innebär i sin tur att indexuppräkningen av skatteskalan också bör hållas pä en låg nivå. Sker nämligen inte detta, ulan indexupp­räkningen görs i en takt som avsevärt överstiger inkomsternas ökning, kommer inkomsterna alt successivt förskjutas nedåt i skatteskalan. Detta innebär i sin tur dels att det genomsnittliga skatteuttaget sjunker och statens inkomster blir mindre, dels att inkomstfördelningen efter skatt påverkas utöver vad som ligger i själva marginalskaitereformen.

För innevarande år har skatten sänkts som planerat och skattebortfallet har fullt ut finansier"ats med höjd arbetsgivaravgift. Härjämte lidigarelades en mindre del av 1984 års skattesänkning utan att finansieras.

1 kompletteringspropositionen våren 1983 framlade regeringen förslag till finansiering av andra steget i skattereformen år 1984. Förslagen innefat­tade inkomstförstärkningar om ca 3,5 miljarder kr. genom höjning av skatterna på bensin, olja och el.

Anledningen till att denna finansieringsväg valdes var att en höjning av arbetsgivaravgifterna eller en produklionsfaktorskatt - som lill största delen innebär en skatt på arbetskraften - skulle innebära antingen en kraftig fördyring av arbetskraftskostnaderna eller en kraftig minskning av ulrymmet för avtalsenliga löneökningar. Härtill kom de fallande oljepri­serna och del förhållandet alt den föreslagna finansieringen - till skillnad frän en höjning av arbetsgivaravgifterna - inle ensidigt träffar lönlagarna och egenföretagarna (prop. 1982/83: 150 bil. I s. 7 f.).

Vid riksdagsbehandlingen bifölls förslagen om höjning av skatterna pä olja och el för att finansiera andra steget i skaltereformen. Däremot av­slogs förslaget om höjning av skatten på bensin, sedan samtliga övriga riksdagspartier motsatt sig förslagel. De beslutade skattehöjningarna inne­bär en inkomstförstärkning på ca 2,2 miljarder kr. I sammanhanget under­strök såväl finansutskottet som skatteutskottet att skattereformen utgör en omläggning av beskattningen som enligt den träffade överenskommelsen fullt ut skall finansieras vid beskattningen samt atl en sådan finansiering med hänsyn till det statsfinansiella läget var absolul nödvändig (SkU 1982/ 83:55 s. 26 och 52 ff.). Eftersom förutsättningar för en sådan finansiering inte förelåg ansåg skatteutskottet (s. 27) att ställningstagande till andra alternativa finansieringsmöjligheter borde anstå till i höst.


 


Prop. 1983/84:69                                                                   10

Därefter har regeringen vid två tillfällen haft överläggningar med center­partiet och folkpartiet i finansieringsfrågan. Någon enighet har dock inte kunnat uppnås.

Ett fullföljande av skattereformen är ytterst angelägen. Den syftar lill att uppmuntra arbete, produktiva insalser och sparande samt bekämpa infla­tion, spekulation och skattefusk och ulgör därför elt viktigt inslag i en offensiv ekonomisk politik. Skattereformen måsle därför fullföljas.

Eftersom förutsättningar för en fullständig finansiering av skatterefor­mens andra steg inte nu föreligger, framstår det som nödvändigt att vidta sådana åtgärder alt finansieringsbehovet nedbringas.

Vid valet av åtgärd bör stor vikt tillmätas det förhållandet alt regeringen genomgående har utformat förslag om ändrade bidrag och fastställt taxor utifrån förutsättningen all prisstegringen under loppet av 1984 skall uppgå till 4%. En närmare redovisning härom har lämnats i prop. 1983/84:40.

I konsekvens härmed framstår det som befogat att begr-ånsa uppräkning­en av basenheten till ca 4%, medan somjag redovisat i det föregående det tidigare beslutet innebär en uppräkning med ca 5,5%. Om man räknar upp basenheten med ca 4 %, blir den 7 600 kr. Jag föreslär alt basenheten för är 1984 fastställs till detta belopp.

Jag vill erinra om atl en viktig förutsättning för skatteomläggningen är att skattereformen påverkar löneutvecklingen under de år då sänkningen av marginalskatten sker. Kravet pä återhållsamhet riktar sig med särskild styrka mol höginkomsttagarna. I etl gemensami uttalande från centerpar­tiet, folkpartiet och socialdemokraterna förutsattes att arbetsmarknadens parter är beredda att verka för en sådan inriktning av lönepolitiken att tillgängligt utrymme för löneförbättringar i huvudsak tillfaller de inkomst­tagare som i begränsad utsträckning får fördelar av de sänkta marginalskat­terna.

Det kan nu konstateras att dessa förutsättningar för skatteomläggningen inte genomgående har uppfyllts vad gäller löneutvecklingen under år 1983. På viktiga områden föreligger uppgifter om att utvecklingen blivit den rakt motsatta. Mot bakgrund härav bör därför en viss korrigering ske av de beslutade stegen i marginalskaltesänkningarna. Jag föreslår alt procentsal-sen för grundbeloppet för 1984 höjs med fyra procentenheter i inkomst-skiktet 18-20 basenheter (136800-152000 kr.) och med två procentenhe­ter i inkomstskiljtet 20-21 basenheter (152000-159600 kr.).

En förändring av basenheten och skatteskalan för år 1984 påverkar utformningen av inkomstskatten också för år 1985. Även med hänsyn till arbetsmarknadens parters behov att vid avtalsförhandlingarna kunna över­blicka en tväårsperiod, är det önskvärt atl redan nu la upp frågan om inkomstskatten för är 1985. Med hänsyn till önskvärdheten av alt för detta år ytterligare sänka inflationstakten till en nivå som motsvarar våra viktiga konkurrentländer bör iippräkningen för är 1985 begränsas till ca 3% och basenheten alltså bestämmas till 7800 kr. Vidare bör procentsatserna för


 


Prop. 1983/84:69                                                                11

grundbeloppet i inkomslskiklen mellan 18 och 21 basenheter ändras på i huvudsak motsvarande sätt som förär 1984.

För är 1984 innebär förslagen beträffande basenheten och ändringarna i skatteskalan en viss minskning av den eljest utgående skattesänkningen. Della gäller också för år 1985. Följande uppställning ger några exempel på effekterna för inkomsttagare utan underskoltsavdrag jämfört med det tidi­gare beslutet.

 

Inkomst

Skillnad i

skatt

 

Ar 1984

Ar 1985

60000

21

21

90000

169

468

120000

251

468

150000

919

1 182

200000

1398

2 589

300000

1466

2979

Skatten för de båda åren framgår av tabellerna I och 2.

Tabell 1. Skatten år 1984 för Inkomsttagare med olika stora underskottsavdrag vid en kommunal utdebitering av 30 kr.

 

 

Inkomst

Underskoltsavdrag. 1 000-kr.

 

 

 

 

 

 

 

före un­derskott

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 000-kr.

0

10

20

30

40

50

60

80

100

120

150

30

7 422

4 122

822

0

0

0

0

0

0

0

0

40

10818

7422

4 122

822

0

0

0

0

0

0

0

50

14218

10818

7422

4 122

822

0

0

0

0

0

0

60

17 7.54

14218

10818

7422

. 4 122

822

0

0

0

0

0

70

21606

17 754

14218

10818

7 422

4 122

822

0

0

0

0

80

26506

21606

17754

14218

10818

7422

4 122

0

0

0

0

90

31 706

26 506

21606

17 754

14218

10818

7422

822

0

0

0

100

37018

31 706

26 506

21606

17 754

14218

10818

4 122

0

0

0

110

42 554

37018

31706

26 506

21606

17 754

14218

7 422

822

0

0

120

48 274

42 554

37018

31706

26.506

21606

17 7.54

10818

4 122

0

0

130

54410

48 526

42 806

37 270

31 958

26758

21858

14470

7 674

1074

252

140

60738

54 710

48826

43 106

37 570

32 258

27 058

18 306

11370

4 674

552

150

67 562

61262

55 234

49350

43630

38094

32782

22682

15 294

8498

1076

160

74 562

68350

62050

56022

50 138

44418

38882

28 370

19618

12682

2 686

180

88718

82718

76718

70506

64 206

58 178

52 294

41038

30 526

21774

11442

200

103414

97414

91414

85 414

79414

73 202

66902

54 990

43 734

33 222

20934

2.50

142 3.54

136 1.54

129954

123914

117914

111914

105914

93914

81702

69 374

52 234

300

181854

1756.54

169454

163 254

1.57 054

L50854

144 654

132414

120414

108414

90 202


 


Prop. 1983/84:69


12


Tabell 2. Skatten år 1985 för inkomsttagare med olika stora underskoltsavdrag vid en kommunal utdebitering av 30 kr.

 

 

Inkomst

Underskottsavdrag. 1 000-kr.

 

 

 

 

 

 

 

före un­derskott

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 000-kr.

0

10

20

30

40

50

60

80

100

120

1.50

30

7416

4116

816

0

0

0

0

0

0

0

0

40

10 804

7416

4 116

816

0

0

0

0

0

0

0

50

14 204

10 804

7416

4116

816

0

0

0

0

0

0

60

17 604

14 204

10804

7416

4116

816

0

0

0

0

0

70

21004

17 604

14 204

10 804

7416

4116

816

0

0

0

0

80

25 582

21004

17604

14 204

10 804

7416

4116

0

0

0

0

90

30.582

25 582

21004

17604

14 204

10804

7416

816

0

0

0

100

35 582

30582

25 582

21004

17 604

14 204

10804

4116

0

0

0

110

40 582

35 582

30582

25 582

21004

17 604

14 204

7416

816

0

0

120

45 582

40 582

35 582

30 582

25 582

21004

17 604

10804

4116

0

0

130

.50842

45 842

40842

35 842

30842

25 842

21264

14464

7 676

1076

260

140

56 342

51 342

46 342

41 342

36 342

31 342

26 342

18 364

11 564

4 876

760

150

62 316

56932

51932

46 932

41932

.36932

31932

22 354

15 5.54

8 766

1 350

160

68716

63 316

57 932

52 932

47 932

42 932

37 932

27932

19 954

13 154

3 166

180

81708

76 708

71556

66 156

60772

55 772

50 772

40 772

30 772

22 794

12 606

200

95 708

90708

85 708

80708

75 556

70156

64 772

54 772

44 772

34 772

23 394

250

133 068

128068

123 068

118068

113068

108 068

103 068

93068

82 516

72 132

57 132

300

170 568

165 568

160568

155 568

150 568

145,568

140568

130.568

120568

110 568

95 016

De föreslagna förändringarna för är 1984 minskar givelvis finansierings­behovet. Ett visst finansieringsbehov kvarstår dock. Detta bör lösas i samband med finansieringen av det sista steget, år 1985. Del bör dock redan nu slås fast, att finansieringen för detta år skall ske i enlighet med någol av de ursprungligen angivna alternativen, nämligen genom höjd arbetsgivaravgift eller en vidare produklionsfaktorskatt.

Med de hår föreslagna jämkningarna har enligt min mening de ursprung­liga villkoren uppfyllts för att genomföra skattereformen 1983-85 i dess helhet. Del bör således klargöras att reformen härmed fält sin slutliga utformning.

Basenheterna för åren 1984 och 1985 finns intagna i övergångsbestäm­melserna till lagen (1982:418) om ändring i lagen (1977: 1071) om basenhet enligt 10 § I mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Skatteskalan för grundbeloppet finns för år 1984 i 4 § lagen (1982; 417) om ikraftträdande av lagen (1982:416) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och för är 1985 i 10 § I mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Dessa lagrum får alltså ändras. De nya reglerna kan inte tillämpas i fråga om beskattningsår som har börjat tidigare än dagen efter den då propositio­nen avlämnas till riksdagen. Jag beräknar att detta kan ske den 10 novem­ber 1983. Skall den skattskyldige - eller i fråga om makar någon av dem -taxeras för tidigare beskattningsår får således de äldre bestämmelserna tillämpas.

1 samband med skattereformen togs inte ställning till basenheten för år 1986 och senare år. Detta medförde lagtekniska problem som löstes pä så


 


Prop. 1983/84:69                                                                   13

sätt att den tidigare regleringen i princip fick kvarstå oförändrad men med basenheten för är 1985 som utgångspunkt. Jag är inte beredd all nu ta ställning lill frågorna rörande basenheten för tiden efler år 1985. Den i 2 § lagen (1977: 1071) om basenhet angivna utgångspunkten för den fortsatta beräkningen. 8 100 kr., bör dock i enlighet med mina nu framlagda förslag ändras lill 7800 kr. .

3    Upprättade lagförslag

1 enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats förslag lill

1.    lag om ändring i lagen (1982:418) om ändring i lagen (1977: 1071) om basenhet enligt 10 § I mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

2.    lag om ändring i lagen (1977: 1071) om basenhet.

3.    lag  om  ändring  i  lagen  (1982:417)  om  ikraftträdande  av  lagen (1982:416) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

4. lag om ändring i lagen (1947: 576) om stailig inkomstskatt.
Förslagen är av den beskaffenheten atl lagrådels hörande skulle sakna

betydelse.

4   Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen atl antaga förslagen.

5   Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredra­ganden har lagl fram.

Norstedts Tryciceri, Stocicholm 1983