Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1983/84:67 Regeringens proposition

1983/84:67

om ändrade beskattningsregler för realisationsvinster på bostadsrätter;

beslutad den 4 november 1983.

Regeringen föreslår riksdagen atl antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoli ovannämnda dag.

På regeringens vägnar

OLOF PALME

KJELL-OLOF FELDT

Propositionens huvudsakliga innehåll

Vinster vid överlåtelser av bostadsrätter beskattas f.n. endast om bostadsrätten säljs inom fem år från förvärvet. Under femårsperioden reduceras den skattepliktiga andelen av vinsten enligt en fallande skala.

I propositionen föreslås atl realisafionsvinster på bostadsrätter - på samma sätt som sedan länge gäller för fastigheter och aktier - skall beskattas oavsett innehavstidens längd. Från vederlaget vid avyttringen skall avdrag medges för ingångsvärdet, vissa kapitaltillskott och kostnader för förbättringsarbe­ten. Vinstberäkningen skall liksom hittills vara nominell. Någon rått till indexuppräkning av avdragsposterna föreslås således inte. Förslaget innebär att storleken av den skattepliktiga andelen av vinsten skall bestämmas enligt en fallande skala som ansluter till den nuvarande. För bostadsrätter som vid avyttringstillfället innehafts mer än fyra år skall 25 % av vinsten tas till beskattning.

För bostadsrätter som förvärvats före den 1 januari 1974 föreslås särskilda regler. Som ingångsvärde för en sådan bostadsrätt får 150 % av andelen i föreningens förmögenhet den 1 januari 1974 tas upp. Förbättringskostnader och kapitaltillskott som är hänförliga till en tidigare tidpunki beaktas inte vid vinstberäkningen.

Någon motsvarighel fill de möjligheter fill uppskov med beskattningen som finns vid fastighetsförsäljning föreslås inte för bostadsrätterna.

De nya reglerna blir enligl förslaget tillämpliga på avyttringar som sker efter utgången av är 1983. Särskilda övergångsregler föreslås för de fall då avyttringen avser en bostadsrätt som har innehafts minst fem år vid ikraftträdandet. Dessutom föreslås en bestämmelse som innebär atl vinst­beräkningen under vissa förutsättningar skall göras med bortseende från försäljningar mellan närslående personer under år 1983.

1 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 67


 


Prop. 1983/84:67                                                                  2

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)'

dels att nuvarande punkt 2 c av anvisningarna till 36 § skall betecknas punkt 2d,

dels att 19 §, 35 § 3 och 4 mom., 53 § 1 mom., samt punkt 3 av anvisningarna fill 36 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i 35 § skall införas ett nytt moment, 3 a mom., samt i anvisningarna lill 35 § en ny punkt, 8, och i anvisningarna till 36 § en ny punkt, 2 c, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

19 §2

Till skatteplikfig inkomst enligt denna lag räknas icke:

vad som vid bodelning eller eljest på grund av giftorätt tillfallit make eller vad som förvärvats genom arv, testamente, fördel av oskift bo eller gåva;

vinsl fl icke yrkesmässig avyttring     vinst vid icke yrkesmässig avylt-

av lös egendom i andra fall än som ring av lös egendom i andra fall än
avses i 35 § 5 eller 4 mom.;
        som avses i 35 § 3 mom.;

vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på här i riket utfärdade premieobligationer och ej heller sådan vinsl i utländskt lotteri eller vid, vinstdragning på utländska premieobligationer, som uppgår till högst 100 kronor;

ersättning, som på grund av försäkring jämlikt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6 000 kronor eller högre belopp för år eller utgör föräldrapenning, så ock sådan ersättning enligt annan lag eller särskild författning, som utgått annorledes än på grund av sjukförsäkring, som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänst­göring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän om icke ersätt­ningen grundas på förvärvsinkomst av 6 000 kronor eller högre belopp för är, ävensom ersättning, vilken vid sjukdom eller olycksfall tillfallit någon på grund av annan försäkring, som icke tagits i samband med tjänst, dock att till skattepliktig inkomst räknas ersättning i form av pension eller i form av livränta i den mån livräntan är skaltepliklig enligt 32 § 1 eller 2 mom., sä ock ersättning som utgår på grund av trafikförsäkring eller, med nedan angivet undantag, annan ansvarighetsförsäkring eller pä grund av skadeståndsför­säkring och avser förlorad inkomst av skattepliktig natur;

ersättning på grund av ansvarighetsförsäkring enligt grunder som fast­ställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer till den del ersättningen utgår under de första trettio dagarna av den tid den skadade är arbelsoförmögen och beräknas så att ersättningen uppgår för insjuknande-dagen fill högst 30 kronor och för övriga dagar till högst 6 kronor för dag;

belopp, som fill följd av försäkringsfall eller återköp av försäkringen utgått på grund av kapitalförsäkring;

försäkringsersättning eller annan ersättning för skada på egendom, dock

' Senaste lydelse av förutvarande punkt 2 c av anvisningarna till 36 § 1981:295.  Senaste lydelse 1982:779.


 


Prop. 1983/84:67                                                                     3

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

att skatteplikt föreligger dels i den mån ersättningen avser driftbyggnad på jordbruksfastighet, byggnad på fastighet som avses i 24 § 1 mom., byggnad som är avsedd för användning i ägarens rörelse eller sådan del av värdet av markanläggning som får dras av genorn årliga värdeminskningsavdrag, dels i den mån köpeskilling, som skulle ha influtit om den försäkrade eller skadade egendomen i stället hade sålts, hade varit att hänföra till intäkt av fastighet eller av rörelse och dels i den mån ersättningen eljest motsvarar skattepliktig intäkt av eller avdragsgill omkostnad för faslighet eller rörelse;

vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning, som utgått på grund av annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller olycks­fallsförsäkring som tagits i samband med tjänst, saml vinstandel, som utgått på grund av skadeförsäkring, och premieåterbetalning på grund av skadeför­säkring, för vilken rätt lill avdrag för premie icke förelegat;

ersättning jämlikt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6 000 kronor eller högre belopp för år;

periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, i den mån givaren enligt 20 § eller punkt 5 av anvisningarna till 46 § icke år berättigad till avdrag för utgivet belopp;

sfipendier till studerande vid undervisningsanstalter eller eljest avsedda för mottagarens utbildning;

studiestöd enligt 2, 3 eller 4 kap. studiestödslagen (1973:349), internatbi-drag, återbelalningspliktiga studiemedel och resekostnadsersältning enligl 6 och 7 kap., samma lag samt sådant särskilt bidrag vilket enligt av regeringen eller statlig myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sådant bidrag likställda, och äger i följd härav den bidragsberätiigade icke göra avdrag för kostnader som avsetts skola bestridas med bidrag av förevarande slag;

allmänt barnbidrag;

lön eller annan gottgörelse, för vilken skall erläggas skatt enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt;

kontantunderstöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd med bidrag av statsmedel;

handikappersättning enligt 9 kap. 2 och 3 §§ lagen om allmän försäkring, sådan del av vårdbidrag enligt 9 kap. 4 § samma lag som utgör ersättning för merkostnader samt hemsjukvårdsbidrag, som utgår av kommunala eller landstingskommunala medel till den vårdbehövande;

kommunalt bostadstillägg enligt lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadsfillägg till folkpension;

kommunalt bostadstillägg till handikappade;

bostadsbidrag som avses i förordningen (1976:263) om statliga bostadsbi­drag fill barnfamiljer, förordningen (1976:262) om statskommunala bostads­bidrag eller förordningen (1977:392) om statskommunala bostadsbidrag till vissa folkpensionärer m.fl.;

sådan gottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit från personalstiftelse ur medel, för vilka avdrag icke medgivits vid taxering, vid första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen;

gottgörelse som arbetsgivare uppburit frän pensionsstiftelse, till den del stiftelsen ej ägt andra medel för att lämna gottgörelsen än sädana för vilka avdrag icke åtnjufits vid avsättning lill stiftelsen;

kompensation av slalen för bensinskatt på bensin som förbrukats vid


 


Prop. 1983/84:67                                                                     4

Nuvarande lydelse                       Föreslagen lydelse

yrkesmässig användning av motorsåg;

intäkter av försäljning av vilt växande bär och svampar som den skattskyldige själv plockat fill den del intäkterna under ett beskattningsår inte översfiger 5 000 kronor, såvida intäkterna inte kan hänföras till rörelse som den skattskyldige driver eller utgör lön eller liknande förmån.

Beiräffande vissa försäkringsbelopp som utgår till lantbrukare m.fl. gäller särskilda bestämmelser i punkt 16 av anvisningarna till 21 §.

(Se vidare anvisningarna.)

35                                                                                             §
3 mom."' Realisationsvinst pä
         3 mom. Realisationsvinst på
grund av avyttring av aktie, an-
grund av avyttring av aklie, an­
del i aktiefond, delbevis el-
                del i aktiefond, delbevis el­
ler teckningsrätt till aktie
                      ler teckningsrätt lill aklie
eller andel i ekonomisk
                           eller andel i ekonomisk
förening eller i handelsbo-
                  förening eller i handelsbo­
lag eller annan rättighet som är
lag eller annan rättighet som är
jämförlig med här avsedd andelsrätt
jämföriig med här avsedd andelsrält
eller aktie, dock ej aktie eller andel i
eller aktie är i sin helhet skattpliktig,
bostadsaktiebolag eller i bostadsföre-
om den skattskyldige innehaft egen-
ningsom avses i24 § 3 mom., är i sin
domen mindre ån två år. För vissa
helhet skattepliktig, om den skatt-
aktier och andelar tillämpas /jei/äw-
skyldige innehaft egendomen mind-
           melserna i 3 a mom.
re än två år.

Avyttrar skattskyldig egendom som avses i della moment och som den skattskyldige innehaft två är eller mera, är 40 procent av vinsten skatteplik­tig. Från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke under ett beskattningsår, minskat med avdragsgill del av förlust vid avyttring samma år av egendom som avses i detta stycke, äger skattskyldig åtnjuta avdrag med 3 000 kronor. Har den skattskyldige under beskattnings­året varit gift och levt tillsammans med sin make, får sådant avdrag åtnjutas för dem båda gemensami med 3 000 kronor. I intet fall får dock skattskyldig åtnjuta avdrag med högre belopp än som svarar mot sammanlagda beloppet av skatteplikfig realisationsvinst enligt detta stycke minskat med avdragsgill del av förlust som nyss nämnts.

Kan tillämpning av föregående stycke antas hindra strukturrationalisering som är önskvärd från allmän synpunkt, kan regeringen eller myndighet som regeringen beslämmer medge befrielse därifrån helt eller delvis, om förelag som berörs av strukturrationaliseringen gör framställning om detta senast den dag avyttringen sker.

Har egendom som avses i detta moment avyttrats genom sådan tvångsför­säljning som anges i 2 § första stycket 1) lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisafionsvinst, är - oavsett tidpunkten för förvärvet -endast 40 procent av vinsten skattepliktig.

Bestämmelsen i 2 mom. tredje stycket äger motsvarande tillämpning på egendom som avses i detta moment.

Överlåts aktie i aktiebolag eller andel i handelsbolag, ekonomisk förening eller utländskt bolag fill svenskt företag inom samma koncern, skall - dår ej

Senaste lydelse 1980:1048.


 


Prop. 1983/84:67                                                                     5

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

annat följer av nionde stycket - beskattning av realisationsvinst inte äga rum, om moderföretaget i koncernen är aktiebolag eller ekonomisk förening och den överlåtna aktien eller andelen innehas som ett led i annan koncernens verksamhet än förvaltning av fastighet, värdepapper eller annan därmed likartad lös egendom. I fall som nu avses skall den överlåtna aktien eller andelen anses förvärvad av det övertagande företaget vid den fidpunkt och för den anskaffningskostnad som gällt för det överlåtande företagel. Om överlåtelsen sker till utländskt företag, kan regeringen eller myndighet som regeringen beslämmer medge befrielse från realisationsvinstbeskattningen. Bestämmelserna i detta stycke om beskattning av realisationsvinst fillämpas även i fråga om avdrag för realisationsförlust. Avdrag för realisationsförlust får dock inte i något fall göras på grund av avyttring av aktier eller andelar till utländskt koncernföretag.

Har fasfighel överlåtits på aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening genom fång på vilket lagfart sökts efter den 8 november 1967 av någon som har ett bestämmande inflytande över bolaget eller föreningen, beräknas skattephkfig realisationsvinst vid hans avyttring av aktie eller andel i bolagel eller föreningen som om avyttringen avsett mot aktien eller andelen svarande andel av fastigheten. Vad nu sagts får inte föranleda att skalteplik­lig realisafionsvinst beräknas lägre eller alt avdragsgill realisafionsförlust beräknas högre än enligt reglerna i detta moment. Bestämmelserna i detta stycke gäller endast om sådan fastighet utgör bolagets eller föreningens väsentliga fillgång. De gäller dock inte vid avyttring av aktie i sådant bostadsakfiebolag eller andel i sådan bostadsförening som avses i 24 § 3 morn., om avyttringen avser endast rätt till viss eller vissa men ej alla bostadslägenheter i fastigheten. Lika med lagfartsansökan anses annan ansökan hos myndighet om viss åtgärd med åberopande av fångeshandling­en. Om vinsten vid försäljning av aktie eller andel på grund av bestämmelser­na i detta stycke beräknas enligt de regler, som gäller för beräkning av vinst vid avyttring av fastighet, skall avyttringen anses ha avsett den mol aktien eller andelen svarande andelen av fastigheten.

Avyttrar skattskyldig aktie i aktiebolag och finns vid avyttringen obeskat­tade vinstmedel i bolaget fill följd av att större delen av dess tillgångar före avyttringen av aktien överlåtits pä den skatlskyldige eller annan, skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyldige erhåller för aktien. Vid bedömande av frågan om överlåtelse av större delen av bolagets fillgångar ägt rum skall även beaktas tillgång i bolaget som inom två år efter avyttringen av aktien, direkt eller genom förmedling av annan, överlåts på den skattskyldige eller honom närstående person eller på aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening, vari den skatlskyldige eller honom närstående person har ett bestämmande inflytande. Har överlåtelse av tillgång i bolaget ägt rum efter utgången av del beskattningsår då skattskyl­dighet för realisafionsvinst vid avytiringen av aktie i bolaget uppkom, skall realisationsvinst enligt detta stycke tas till beskattning på samma sätt som vid eftertaxering för nämnda beskattningsår. Vad nu sagts äger motsvarande tillämpning vid avyttring av andel i handelsbolag eller ekonomisk förening. Riksskatteverket får medge undantag från delta stycke, om det kan antas att avytiringen av aktien eller andelen skett i annat syfte än att erhålla obehörig förmån vid beskattningen. Mol beslut av verket i sådan fråga får talan inte föras.

Avyttrar skaltskyldig akfie i ett aktiebolag, vari aktierna till huvudsaklig


 


Prop. 1983/84:67                                                      6

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

del ägs eller på därmed jämförligt sätt innehas - direkt eller genom förmedling av juridisk person - av en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer (fåmansbolag), till ett annat fåmansbolag, vari aktie - direkt eller genom förmedling av annan - ägs eller inom två år efler avyttringen vid någol fillfälle kommer att ägas av den skattskyldige eller honom närstående person, skall som skattepliktig realisafionsvinst räknas vad den skattskyldige erhåller för akfien. Lika med aktieinnehav i det bolag, som förvärvat aktien, anses den skattskyldiges aktieinnehav i ett annat fåmansbolag, som inom två år efter avytiringen förvärvar större delen av tillgångarna i något av fåmansbo-lagen. Har överlåtelse av aktie i det förvärvande bolaget eller i bolag, som förvärvat större delen av fillgångarna i något av fåmansbolagen, ägt rum efter utgången av det beskattningsår då skattskyldighet för realisationsvinst enligt detta stycke uppkom får realisationsvinsten tas till beskattning på samma sätt som vid eftertaxering för nämnda beskattningsår. Vad nu föreskrivits äger motsvarande tillämpning i fråga om handelsbolag eller ekonomisk förening eller andel i sådant bolag eller förening liksom teckningsrätt till aklie eller annan rättighet jämförlig med aktie. Sker avyttringen av organisatoriska eller marknadstekniska skäl eller föreligger andra synnerliga skäl, kan regeringen eller myndighet, som regeringen bestämmer, för särskilt fall medge undantag från fillämpning av detta stycke.

Som närstående person räknas i detta moment föräldrar, far- eller morföräldrar, make, avkomling eller avkomlings make, syskon eller syskons make eller avkomling samt dödsbo vari den skatlskyldige eller någon av nämnda personer är delägare. Med avkomling avses jämväl styvbarn och fosterbarn.

3 a mom.

Realisationsvinst vid avyttring av en bostadsrätt beskattas enligt be­stämmelserna i detta moment om bostadsrättsföreningen är av det slag som anges i punkt 3 av anvisningarna till 24 §.

Som skattepliktig realisationsvinst räknas:

om bostadsrätten innehafts mindreän2år  ...   700 % av vinsten

2 år men mindre

än3år............   75,% av vinsten

3 år men mindre

än 4 år........     50% av vinsten

4årellermera ...     25% av vinsten.

Bestämmelserna i 2 mom. tredje stycket och 4 mom. sista stycket till-lämpas på molsvarande sätt vid avytt­ring av en bostadsrätt.

Har en bostadsrätt avyttrats genom sådan tvångsförsäljning som anges i 2 § lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst, är - oavsett tidpunkten för förvärvet -


 


Prop. 1983/84:67                                                                     7

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

endast 25 procent av vinsten skatte­pliktig om det skäligen kan antas att avytiringen inte skulle ha ägt rum om tvång inte hade förelegat.

Vad som sägs om realisationsvinst vid avyttring av en bostadsrätt tilläm­pas även vid avyttring av andelar i andra svenska ekonomiska förening­ar än bostadsrättsföreningar och ak­tier i svenska aktiebolag om förening­en eller bolaget är av det slag som anges i punkt 3 av anvisningarna till 24 §.

Bedömningen av om en förening
eller ett bolag är av det slag som anges
i punkt 3 av anvisningarna till 24 §
görs på grundval av förhållandena
vid ingången av det år då avyttringen
ägde rum.
4    mom.'*    Avyttras     annan
  4 mom. Avyttras annan eg en-

egendom än som avses 12eller dom än som avses i 2-5 a
J mom., räknas som skattepliktig mom., räknas som skattepliktig
realisationsvinst:
                        realisafionsvinst:

om egendomen innehafts

mindre än 2 är  ............................................... 100 % av vinsten

2 år men mindre än 3 år ...;.............................. 75 % av vinslen

3 är men mindre än 4 år................................... 50 % av vinsten

4 år men mindre än 5 år................................... 25 % av vinsten

Skatteplikt enligl första stycket inträder endast om den skattskyldige förvärvat den avyttrade egendomen genom köp, byte eller därmed jämförligt fång. Har han förvärvat egendomen genom gåva av make eller skyldeman och har egendomen av givaren förvärvats genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, skall dock frågan om och i vad mån skattepliktig realisations­vinst skall anses föreligga bedömas med hånsyn till sistnämnda fång. Motsvarande skall gälla om make vid bodelning i anledning av andra makens död erhållit egendom, som förstnämnda make före äktenskapets ingående eller under äktenskapet förvärvat genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, eller om make vid bodelning av annan anledning ån andra makens död erhållit egendom, som någondera maken före äktenskapets ingående eller under äktenskapet förvärvat genom köp, byte eller därmed jämförligt fång. Har även den skattskyldiges fångesman erhållit egendomen säsom gåva av make eller skyldeman eller vid sådan bodelning som nyss nämnts, skall bedömningen ske som om avytiringen verkställts av den som närmast dessförinnan förvärvat egendomen på annat sätt än genom sådan gåva eller bodelning.

Har egendom som avses i detta moment avyttrats genom sådan tvångsför­säljning som anges i 2 § lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisafionsvinst är vinslen skatteplikfig endast om det skäligen kan antagas,

Senaste lydelse 1978:971.


 


Prop. 1983/84:67                                                                     8

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

att avyttringen skulle ha ägt rum även om tvång icke förelegat.

Avyttras egendom, som avses i detta moment, lill fåmansföretag av delägare eller honom närstående person, skall oavsett bestämmelserna i detta moment som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyldi­ge erhåller för egendomen, såvida denna icke är eller kan antagas bli fill nytta för företagets verksamhet.

53 §

1 mom.' Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger så framt ej annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 §§ sägs:

a) fysisk person:

för tid, under vilken han varit här i riket bosatt:

för all inkomst, som av honom här i riket eller å utländsk ort förvärvats; samt

för tid, under vilken han ej varit här i riket bosatt:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av anställ­ning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställning eller annat uppdrag, i den mån inkomsten uppburits härifrån och förvärvats genom verksamhet här i riket;

för pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring fill den del beloppet överstiger 7 500 kronor och för annan ersättning enligt nämnda lag;

för pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänstepen­sionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven försäk­ringsrörelse;

för ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän;

för dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enhgt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd;

för timstudiestöd och inkomslbidrag enligt studiestödslagen (1973:349);

för annan härifrån uppburen, genom verksamhel här i rikel förvärvad inkomst av tjänst;

för återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgif­ter samt - i den mån avdrag har medgelts för avgifterna - restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter;

för vinst å icke yrkesmässig avytt-   för  vinst   vid  icke   yrkesmässig

ring av fastighet eller rörelse här i     avyttring av fastighet eller rörelse riket eller tillbehör fill sådan fasfig-     här i riket eller fillbehör lill sådan

 Senaste lydelse 1983:452.


 


Prop. 1983/84:67                                                                     9

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

het eller rörelse; samt                  fastighet eller rörelse och av egen-

dom som avses i 35 § 3 a mom. och som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller del av ett hus här i riket; samt

för vinst vid icke yrkesmässig avyttring av aktier och andelar i sådana svenska företag som avses i punkt 4 a av anvisningarna till 41 §, om överlåtaren vid något tillfälle under de tio kalenderår som närmast föregått del år då avyttringen skedde haft sitt egentliga bo och hemvist här i riket eller stadigvarande vistats här;

b)      staten:

för inkomst av jordbruksdomäner, skogar samt uthyrda eller med tomträtt eller vattenfallsrält upplåtna fastigheter; samt

för inkomst av rörelse, som ej härflufit av bank- eller försäkringsrörelse eller av kommunikationsverk med tillhörande byggnader och anläggningar eller av industriell verksamhet, som huvudsakligen avser att fillgodose statens egna behov;

c)    landsfing, kommuner och andra menigheter ävensom hushållningssäll­
skap med stadgar som fastställts av regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer:

för inkomst av fastighet och av rörelse;

d)   akademier, allmänna undervisningsverk, sådana sammanslutningar av
studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de studerande enligt
gällande stadgar är skyldiga att vara medlemmar, samarbelsorgan för sådana
sammanslutningar med ändamål att fullgöra upgifter som enligl nämnda
stadgar ankommer på sammanslutningarna,

sjömanshus, företagareförening som erhåller statsbidrag, regional utveck­lingsfond som avses i förordningen (1978:504) om överförande av vissa uppgifter från företagareförening till regional utvecklingsfond,

allmänna försäkringskassor, erkända arbetslöshetskassor, understödsfö­reningar som inle bedriver till livförsäkring hänförlig verksamhet pensions-sfiftelser som avses i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m., personalstiftelser som avses i samma lag med ändamål uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall, stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål alt utge avgångsersättning till friställd arbetstagare eller främja åtgärder till förmån för arbetstagare som blivit uppsagd eller löper risk att bli uppsagd till följd av driftsinskränkning, företagsnedlåggelse eller rationalise­ring av förelags verksamhet, sådana ömsesidiga försäkringsbolag som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring.

Allmänna pensionsfonden. Allmänna sjukförsäkringsfonden, Alva och Gunnar Myrdals stiftelse, Apotekarsocietetens stiftelse för främjande av farmacins utveckling m. m., Bokbranschens Finansieringsinstitut Aktiebo­lag, Dag Hammarskjölds minnesfond, Fonden för industriellt utvecklingsar­bete, Fonden för industriellt samarbete med u-länder, Fonden för svenskt-norskt industriellt samarbete, Järnkontoret och SIS - Standardiseringskom­missionen i Sverige, så länge kontorets respektive kommissionens vinstmedel används fill allmänt nyttiga ändamål och utdelning inte lämnas till delägare eller medlemmar, Nobelstiftelsen, Norrlandsfonden, Sfiftelsen Industricent­ra, Stiftelsen Industriellt utvecklingscentrum i övre Norrland, Stiftelsen Insfitutet för Företagsutveckling, Stiftelsen för produktutvecklingscentrum i


 


Prop. 1983/84:67                                                                    10

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

Göteborg, Sfiftelsen Landstingens fond för teknikupphandling och produkt­utveckling. Stiftelsen Produktutvecklingscenlrum i Östergötland, Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksanihet. Svenska bibelsällskapets bibelfond, Svenska Penninglotteriet Aktiebolag, Svenska skepphypoteks-kassan, Svenska UNICEF-kommitlén, Sveriges exportråd, Sveriges turist­råd och Akfiebolaget Tipsljänst: för inkomst av fastighet;

e)   kyrkor, sjukvårdsinrättningar vilkas verksamhet ej bedrives i vinstsyfte,
barmhärtighetsinrättningar, stiftelser som hava till huvudsakligt ändamål atl
under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikets försvar
eller att, utan begränsning fill viss familj, vissa familjer eller bestämda
personer, främja vård och uppfostran av barn eller lämna understöd för
beredande av undervisning eller utbildning eller utöva hjälverksamhet bland
behövande eller främja vetenskaplig forskning, ävensom ideella föreningar
som uppfylla i punkt 9 av anvisningarna angivna villkor:

för inkomst av fastighet och av rörelse;

f)    svenska aktiebolag och sådana bolag, som enligt särskild författning äro
skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska föreningar, samebyar, samfund,
sfiftelser, understödsföreningar, .som bedriva till livförsäkring hänförlig
verksamhel, verk, inrättningar och andra inländska juridiska personer, dock
såvitt gäller sådana juridiska personer som enligt författning eller på därmed
jämförligt sätt bildats för alt förvalta samfällighet endast om samfälligheten
har taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser marksamfällighet eller
regleringssamfällighet, samtliga här under f) avsedda bolag, verk och andra
juridiska personer i den män de ej inbegripas under punkterna d) och e):

för all inkomst, som här i riket eller å utländsk ort förvärvats;

g)      utländska bolag:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits; samt
för vinst å icke yrkesmässig avyttring     för vinst vid icke yrkesmässig avytt-
av fastighet eller rörelse här i riket     ring av fastighet eller rörelse här i
eller fillbehör  fill  sådan  fastighet     riket eller fillbehör till sådan fastig-
eller rörelse.
                                 hét eller rörelse och av egendom som

avses i 35 § 3 a mom. och som inne­fattar nyttjanderätt till ett hus eller del av ett hus här i riket.

Riksskatteverket må, om särskilda skäl därtill äro, efter ansökan förklara, atl sfiflelse eller förening, som har till huvudsakhgt ändamål att främja nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet eller eljest vid tillämpning av denna lag skall anses jämställd med stiftelse eller förening, som ovan i första stycket vid e) angives. Sådant beslut må, när omständigheterna det föranle­da, av riksskatleverket återkallas. Över beslut, som riksskatteverket medde­lat enligt detta stycke, må klagan icke föras.'

Anvisningar

till 35 §

8. Vid tillämpning av 3 a mom. gäller följande beträffande beräk­ningen av realisationsvinsten.

Utgår särskild ersättning till den skattskyldige för av honom ägda fö-


 


Prop. 1983/84:67

Nuvarande lydelse


11

Föreslagen lydelse

remål, vilka enligt 2 kap. 2 § jorda­balken eljest skulle ha hört till den byggnad i vdken nyttjanderätten är upplåten, skall denna ersättning räk­nas in i vederlaget för bostadsrätten, andelen eller aktien. Vad nu har sagts gäller dock inle om ersättningen ut­gör intäkt av rörelse enligt punkt I av anvisningarna till 28 §.

Ersättning som utgår till den skatt­skyldige för andel i inre reparations­fond eller någon annan inom före­ningen eller bolaget bildad fond, som är avsedd för reparation och under­håll av upplåtna lägenheter, skall inte räknas in i vederlaget för bostadsrät­ten, andelen eller aktien. Har någon särskild sådan ersättning inte beting­ats skall det utgående vederlaget min­skas med ett belopp motsvarande den del av fonden som vid avyttringen be­löper på bostadsrätten, andelen eller aktien.

fill 36 §

2 c. I fråga om en bostadsrätt som avses 135 § 3 a mom. gäller följande. I ingång.svärdet för bostadsrätten skall enligl punkt 1 räknas in den erlagda köpeskillingen och vissa ut­gifter vid förvärvet. Har bostadsrät­ten förvärvats genom upplåtelse från bostadsrättsföreningen, skall den i upplåtelseavtalet angivna grundav­giften anses som köpeskilling. Sär­skilda avgifter som har belalals till föreningen i samband medförvärv av en bostadsrätt (upplåtelse- och inträ­desavgifter) skall också räknas in i ingångsvärdet. Har grundavgiften för lägenheten satts ned efter det att bostadsrätten har förvärvats, skall ingångsvärdet reduceras med det belopp som har återbetalats på grund av nedsätlningen.

Bestämmelserna i punkt 8 tredje stycket av anvisningarna till 35 § om beräkning av vederlaget vid avyttring av en bostadsrätt tillämpas på mol­svarande sätt vid beräkningen av in­gångsvärdet.


 


Prop. 1983/84:67

Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


12


enligt

Som   förbättringskostnad punkt 1 räknas

a)  kostnad som den skattskyldige har lagt ned på förbättringsarbeten i lägenheten, och

b)  kostnad som han har lagt ned pä reparation och underhåll av lägenhe­ten i den mån lägenheten pä grund av arbetet har kommit i bättre skick än vid förvärvet.

Som förbättringskostnad räknas dock inte i något fall kostnad som vid inkomsttaxeringen har behandlats som omkostnad i någon annan för­värvskälla.

Kostnader enligl tredje stycket a) och b) som har lagts ned under ett visst år räknas som förbättringskost­nader endast under förutsättning att de sammanlagt har uppgått tdl minst 2 000 kronor. Kostnaderna anses normalt nedlagda del år då en faktura eller räkning har erhållits som visar vilka arbeten som har utförts. I fråga om kostnad som avses i tredje stycket b) gäller vidare att kostnaden får dras av endasl till den del arbetet har medfört alt lägenheten vid avyttring­en alltjämt är i båttre skick än vid förvärvet.

A v punkt 8 andra stycket av anvis­ningarna lill 35 § framgår att ersätt­ning för föremål som ägts av den skatlskyldige i vissa fall skall räknas in i vederlaget för bostadsrätten. I sädana fall skall kostnaden för an­skaffning av föremålen räknas in i bostadsrättens ingångsvärde, om fö­remålen har förvärvats tillsammans med bostadsrätten. Har föremålen anskaffats under innehavet, anses an­skaffningskostnaden - allt efter om­ständigheterna - som en kostnad för förbättring eller för reparation och underhåll av lägenheten. Frågan om kostnaden får räknas in i omkost­nadsbeloppet avgörs enligt tredje­femte styckena.

Kapitaltillskott - utöver grundav­gift enligt första stycket - som under innehavet har lämnats till bostads-


 


Prop. 1983/84:67

Nuvarande lydelse


13

Föreslagen lydelse

rättsföreningen får räknas i omkost­nadsbeloppet endast om tillskotten har varit avsedda atl användas av föreningen för amortering av lån eller för finansiering av förbättringsarbe­ten på fastigheten. Tillskotten för amorteringar skall anses ha uppgått till ett belopp motsvarande bostads­rättens andel av de amorteringar som föreningen har gjort under innehavet. Om föreningen har finansierat amor­tering av ett lån genom upptagande av ett nytt lån medräknas inte den amor­teringen vid beräkningen av kapital-tillskoti som skall ingå i omkostnads­beloppet. Beräkningen av tillskotten för amorteringar som belöper på bo­stadsrätten sker med tillämpning av andelsförhållandena vid avyttrings­tidpunkten. För atl ett tillskott för finansiering av förbättringsarbeten skall få beaktas fordras att tillskottet har utdebiterats och använts för ett bestämt förbättringsarbete och att de tillskott som bostadsrätishavarna har lämnat för arbetet ifråga sammanlagt har uppgått till minst 3 000 kronor multtplicerat med anlalel deltagande bostadsrätter.

Vid beräkningen av omkostnads­beloppet skall en bostadsrätt, som har förvärvats före år 1974, anses förvärvad den 1 januari 1974. In­gångsvärdet skall därvid anses utgöra 150 procent av bostadsrättens andel av bostadsrättsföreningens behållna förmögenhet nämnda dag, beräknad med utgångspunkt i taxeringsvärdet för år 1974 på föreningens fastighet och med hänsyn till föreningens övri­ga tillgångar och skulderna enligt bokslutet för det räkenskapsår som har avslutats närmast före ingången av år 1974. Hänsyn får vid vinstbe­räkningen inte tas tdl kostnader och avdrag som belöper på tid före år 1974. Del vid förvärvet erlagda ve­derlaget får dock tas upp som in­gångsvärde, om den skatlskyldige kan visa att det överstiger 150procent av  andelen  i föreningens behållna


 


Prop. 1983/84:67


14


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


förmögenhet den 1 januari 1974. Vid bestämningen av vederlaget i delta fall bortses från om medel fanns innesiående på fond som avses i and­ra stycket vid lidpunkten för förvär­vet. Fanns taxeringsvärde inte åsätt för år 1974, får motsvarande värde uppskattas med ledning av det när­mast därefter åsatta taxeringsvärdet. Vid tillämpning av bestämmelser­na i denna punkl på sådana andelar och aktier som avses 135 § 3 a mom. femte stycket förstås med bostads­rättsförening den förening eller det bolag som andelen respektive aktien hänför sig till. Med den i upplåtelse-avtalet angivna grundavgiften skall i sådana fall likställas den insats i föreningen som var fastställd när an­delen upplåts respektive den inbetal­ning på aktien som gjordes i anslut­ning till att aktien gavs ut. 3.* Förlust genom icke yrkesmässig avyttring (realisationsförlust) får dras

av i den omfattning som anges i punkt 4 nedan.

Realisationsförlust skall beräknas    Realisationsförlust skall beräknas

pä samma sätt som realisationsvinst     på samma sätt som realisationsvinst

enligt punkterna 1-2 d. Vid förlust­beräkningen får en fastighets in­gångsvärde dock inte beräknas på grundval av elt taxeringsvärde enligt punkt 2 a sjätte eller sjunde stycket. Inte heller får omräkning som avses i punkt 2 a tionde stycket ske eller tillägg enligt punkt 2 a tolfte stycket göras. Har den med förlust avyttrade egendomen innehafts under sådan tid att, om vinst i stället hade upp­stått vid avyttringen, endast en del av vinsten skulle ha räknats till skat­tepliktig realisationsvinst, är endasl motsvarande del av förlusten av­dragsgill. Har förlusten uppkommit vid fastighetsreglering i fall som av­ses i punkt 4 av anvisningarna till 35 §, är endast så stor del av förlus­ten avdragsgill som belöper på vad den skattskyldige har erhållit i pengar.

enligt punkterna 1-2 c. Vid förlust­beräkningen får en fastighets in­gångsvärde dock inte beräknas på grundval av ett taxeringsvärde enligt punkl 2 a sjätte eller sjunde stycket. Inte heller får omräkning som avses i punkt 2 a tionde stycket ske eller fillägg enligt punkt 2 a tolfte stycket göras. Har den med förlust avyttrade egendomen innehafts under sådan lid att, om vinst i stället hade upp­stått vid avyttringen, endasl en del av vinslen skulle ha räknats till skat­tepliktig realisationsvinst, år endast motsvarande del av förlusten av­dragsgill. Har förlusten uppkommit vid fastighetsreglering i fall som av­ses i punkt 4 av anvisningarna till 35 §, är endast så stor del av förlus­ten avdragsgill som belöper på vad den skattskyldige har erhållit i pengar.

Att avdrag inte är medgivet för förlust som har uppkommit före eller i samband med vissa företagsöverlåtelser framgår av punkt 6 av anvisningarna fill 20 §. ** Senaste lydelse 1980:1048.


 


Prop. 1983/84:67                                                                    15

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

Denna lag träder i kraft 1 januari 1984.

1.    De nya bestämmelserna tillämpas i fråga om avyttringar som sker efter utgången av år 1983. Därvid iakttas dock punkterna 2-5 nedan.

2.    Avyttras en bostadsrätt som den skatlskyldige har förvärvat under år 1983 från en närstående person genom köp, byte eller något därmed jämförligt fång, skall realisafionsvinst och realisafionsförlust beräknas som om han hade förvärvat bostadsrätten genom det närmast föregående fång av nämnda slag som har skett från någon annan än en närstående person eller som har skett före ingången av år 1983.

Första stycket tillämpas dock inte om det visas

a)    att skattepliktig realisationsvinst uppkom för den närstående personen på grund av överlåtelsen till den skattskyldige eller

b)    att den närstående personens bosättning i lägenheten upphörde eller den skattskyldige bosatte sig i lägenheten i nära anslutning till nämnda överlåtelse.

Som närslående personer räknas den skattskyldiges make, barn och föräldrar.

3.    Avyttras en bostadsrätt, som den skattskyldige den 1 januari 1984 hade
innehaft i fem år eller mera, under år 1984 eller år 1985 skall som skattepliktig
realisationsvinst tas upp 5 procent av vinsten vid avyttring år 1984 och 15
procent av vinsten vid avyttring år 1985.

Första stycket tillämpas dock endast under förutsättning att bostadsrätts­föreningens verksamhel vid ingången av år 1984 var av sådant slag som anges i punkt 3 av anvisningarna till 24 §.

4.    Avyttras en bostadsrätt som den skattskyldige har förvärvat genom arv, testamente, gåva, bodelning eller något annat fång som inte är jämförligt med köp eller byte, skall den skatlskyldige vid tillämpningen av punkterna 2 och 3 anses ha förvärvat bostadsrätten genom det köp, byte eller därmed jämförliga fång som har skett närmast dessförinnan. Frågan om sistnämnda fång har skett från en närstående person enligt punkl 2 avgörs med hänsyn fill förhållandet mellan dem som då avyttrade respektive förvärvade bostads­rätten.

5.    Punkterna 2-4 ovan tillämpas förutom i fråga om bostadsrätter som avses i 35 § 3 a mom. första stycket även beträffande sådana andelar och aktier som anges i femte stycket av nämnda lagrum. Med bostadsrättsföre­ning förstås i sistnämnda fall den förening eller det bolag som andelen respektive aktien hänför sig till.


 


Prop. 1983/84:67                                                                 16

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 6 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

6§ 1 mom. Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger, såframt ej annat föreskrivs i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 20 och 21 §§ sägs:

a) fysisk person:

för inkomst som avses i denna lag enligt de grunder som anges i 53 § 1 mom. första stycket a) kommunalskattelagen (1928:370) saml, såvitt avser tid under vilken han ej varit bosatt här i riket, för inkomst genom utdelning på andelar i svenska ekonomiska föreningar och för pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring även till den del skattskyldighet inte föreligger enligl nyssnämnda lagrum;

b)    svenska aktiebolag och sådana bolag, som enligt särskild författning
äro skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska föreningar, samebyar, samfund,
stiftelser, verk, inrättningar och andra inländska juridiska personer, dock
såvitt gäller sådana juridiska personer som enligt författning eller på därmed
jämförligt sätt bildats för att förvalta samfällighet endast om samfälligheten
taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser marksamfällighet eller
regleringssamfällighet:

för all inkomst, som av dem hår i riket eller å utländsk ort förvärvats;

c) utländska bolag:

för inkomst av här belägen fastighet; för inkomst av rörelse, som här bedrivits;

för vinst å icke yrkesmässig avytt-    för   vinst   vid   icke   yrkesmässig

ring av fastighet eller rörelse här i avyttring av fastighet eller rörelse
riket eller tillbehör till sådan fastig- här i riket eller tillbehör till sådan
het eller rörelse;
                          fastighet eller rörelse och av egen-

dom som avses i 35 § 3 a mom. kommunalskatlelagen och som inne­fattar nyttjanderätt lill elt hus eller del av ett hus här i riket; för slutlig skatt eller tillkommande skatt, som restituerats, avkortats eller avskrivits, i den mån avdrag därför av bolaget åtnjutits vid tidigare års laxeringar; samt

för inkomst genom utdelning å andelar i svenska ekonomiska föreningar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984 och tillämpas i fråga om avyttringar som sker efter utgången av år 1983.

'Senaste lydelse av lagens rubril 1974:770. Senaste Ivdelse 1981:1000.


 


Prop. 1983/84:67


17


3 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (1956:623)'

dels att nuvarande 42 § 3 och 4 mom. skall betecknas 42 § 4 och 5 mom.,

dels att 42 § 1 mom., nya 42 § 4 mom. och 51 § skall ha nedan angivna

lydelse, dels att i lagen skall införas ett nytt moment, 42 § 3 mom., av nedan

angivna lydelse.


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


42 §

/ mom.' Har medlem av bostadsföreningen eller delägare i bostadsak­tiebolag under hela eller större delen av beskattningsåret helt eller till övervägande del till annan upplåtit honom i nämnda egenskap fillkommande lägenhet, skall till ledning för medlemmens eller delägarens taxering varje år av föreningen eller bolaget lämnas uppgift om beloppel av medlemmens eller delägarens inbetalningar till föreningen eller bolagel och huru mycket därav som utgör kapitaltillskott.

Bostadsförening och bostadsaktiebolag skall även lämna uppgift angående värdet av varje medlems eller delägares andel i föreningens eller bolagets behållna förmögenhet beräknat på sätt anges i punkt 2 andra stycket av anvisningarna till 38 § kommunalskatlelagen (1928:370).

Motsvarande   gäller   beträffande   Motsvarande   gäller   beträffande

sådan ekonomisk förening eller så­dant aktiebolag som enligt punkt 3 av anvisningarna till 24 § kommu­nalskattelagen likställes med bo­stadsförening och bostadsaktiebolag vid inkomstbeskattningen.

sådan ekonomisk förening eller så­dant aktiebolag som enligt punkt 3 av anvisningarna till 24 § kommu­nalskattelagen likställes med bo­stadsförening och bostadsaktiebolag vid inkomstbeskattningen. Uppgif­ten skall utan anmaning avlämnas senast den 15 februari under tax­eringsåret i den ordning, som gäller för avlämnande av självdeklara­tionen.

Uppgift om förmögenhetsvärde behöver inte lämnas om föreningen eller bolaget saknar behållen förmögenhet. Skattechefen i det län där föreningen eller bolaget har sitt säte får i andra fall medge befrielse från alt lämna uppgift om förmögenhetsvärde. Beslut som skattechefen meddelat enligt detta stycke får inte överklagas.

Uppgiften skall avfattas på blan­kett enligt faststälh formulär eller på sätt som skattechefen bestämmer.

3 mom. En bostadsrättsförening skall varje år lämna följande uppgif­ter om de överlåtelser av bostadsräi-

Lagen omtryckt 1971:399. Senaste lydelse av förutvarande 42 § 4 mom. 1976:86 lagens rubrik 1974:773. Senaste lydelse 1981:1319.

2 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 67


 


Prop. 1983/84:67

Nuvarande lydelse


18

Föreslagen lydelse

ter under det föregående kalenderåret som har anmälts till föreningen:

a)   lägenhetens beteckning,

b)   överlåtarens och förvärvarens namn samt personnummer, organi­sationsnummer eller adress,

c)    tidpunkten för överlåtelsen och köpeskillingens storlek samt tidpunk­ten för överlåtarens förvärv och vederlaget vid förvärvet,

d)    storleken av sådana kapitaltill­
skott som överlälaren enligt punkt 2 c
av anvisningarna till36 § kommunal­
skattelagen får räkna in i omkost­
nadsbeloppet,

e)    bostadsrättens andel av innesiå­
ende medel på inre reparationsfond
eller liknande fond vid förvärvs- re­
spektive avyttringstidpunkten saml

f)     om överlåtarens förvärv skett
före år 1974, bostadsrättens andel av
föreningens behållna förmögenhet
den I januari 1974 beräknad enligt
punkt 2 c av anvisningarna till 36 §
kommunalskattelagen.

Efter anmaning skall bostadsrätts­föreningen lämna ytterligare upplys­ningar som är av betydelse för beräk­ning av realisationsvinsten vid en medlems avyitring av sin bostadsrätt.

Uppgiftsskyldighel enligl della mo­ment föreligger dock endast om bo­stadsrättsföreningen vid ingången av det beskattningsår som är i fråga var av det slag som anges 1 punkt 3 av anvisningarna tdl 24 § kommunal­skatlelagen.

Vad i detta moment föreskrivs om uppgiftsskyldighel gäller även för an­nan ekonomisk förening än bostads­rättsförening och för aktiebolag om föreningen eller bolagel är av det slag som anges 1 punkt3 av anvisningarna ull 24 § kommunalskattelagen.

1 fråga om uppgifter enligt första stycket c) och e) gäller följande un­dantag från uppgiftsskyldigheten. Avser överlåtelsen en bostadsrätt som har förvärvats före den I juli 1982 behöver uppgift om köpeskillingen vid förvärvet  inte   lämnas.   Avser


 


Prop. 1983/84:67


19


 


Nuvarande lydelse

3 mom. Ifall som avses i I mom. åligger det bostadsföreningen eller bostadsaktiebolaget att i motsvaran­de utsträckning senast den 8 februari under taxeringsåret lillslälla med­lemmen eller delägarna uppgift angå­ende de i nämnda moment angivna förhållandena, i vad medlemmen eller delägaren angår.


Föreslagen lydelse

överlåtelsen en andel eller aktie som avses i fjärde stycket behöver uppgift om köpeskillingen vid förvärvet inte lämnas om förvärvet skett före den 1 januari 1984. Har en bostadsrätt eller en andel eller aktie som nyss nämnts förvärvats före år 1974 behöver upp­gift inte lämnas om innesiående me­del på inre reparationsfond eller hk-nande fond vid förvärvslidpunkten.

Det åligger förening eller bolag att, utöver vad som följer av 20 §, sörja för att erforderligt underlag för upp­giftslämnande enhgt detta moment bevaras.

4 mom. Uppgift enligt I mom. och 3 mom. första stycket skall utan an­maning avlämnas senast den 15 feb­ruari under taxeringsåret till den lo­kala skattemyndighet inom vilkens verksamhetsområde föreningens el­ler bolagets fastighet är belägen. Uppgiften skall avfattas på blankett enligt faststälh formulär eller på sätt som skattechefen bestämmer.

Den som enligt första stycket har att lämna uppgift utan anmaning skall, senast den 8 februari under taxeringsåret underrätta varje med­lem eller delägare om innehållet i uppgiften i vad den angår honom.


51 §"

Anmaning som avses i 22 § 2 mom., 24 § 2 mom., 31 § 2 mom., 33 och 36 §§, 39 § 1 mom. saml 45 § får utfärdas av chef för taxeringsenhet, revisionsenhet eller lokal skattemyndighet, taxeringsnämnd, taxeringsintendent samt tjäns­teman som biträder taxeringsnämnden. Samma rätt tillkommer den, som verkställer taxeringsrevision, dock att han icke får anmana någon atl avlämna självdeklaration.

Anmaning som avses i 39 § 2 mom. utfärdas av skattechefen i det län, där den uppgiflsskyldige är bosalt eller, efter skattechefens förordnande, av annan tjänsteman.

■* Senaste lydelse av förutvarande 3 mom. 1979:1018. ■* Senaste lydelse 1978:316.


 


Prop. 1983/84:67


20


 


Nuvarande lydelse

I de fall som avses i 39 § 3 mom., 41 § samt 42 § 2 mom. får anmaning utfärdas av chef för taxeringsenhet,' revisionsenhet eller lokal skatte­myndighet, taxeringsintendent saml den som får meddela beslut om taxe­ringsrevision.


Föreslagen lydelse

I de fall som avses i 39 § 3 mom., 41 §, 42 § 2 mom. samt 42 § 3 mom. andra stycket får anmaning utfärdas av chef för taxeringsenhet, revisions­enhet eller lokal skattemyndighet, taxeringsintendent samt den som får meddela beslut om taxeringsrevi­sion.


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984. De nya bestämmelserna fillämpas första gången vid 1985 års taxering.


 


Prop. 1983/84:67                                                                21

4 Förslag till

Lag om skyldighet för vissa bostadsföreningar och bostadsaktiebolag

att föra lägenhetsförteckning m.m.

Härigenom föreskrivs följande.

1§ Med bostadsförening och bostadsaktiebolag förstås i denna lag annan svensk ekonomisk förening än bostadsrättsförening och svenskt akfiebolag om det med andelen eller akfien följer en nyttjanderätt fill ett hus eller del av ett hus som ägs av föreningen respektive bolagel.

Avtal om överlåtelse av en andel i en bostadsförening eller en aktie i ett bostadsaktiebolag genom köp skall upprättas skriftligen och skrivas under av säljaren och köparen. Avtalet skall ta upp den lägenhet som överlåtelsen avser samt köpeskillingen. Motsvarande skall gälla överlåtelse av en sådan andel eller aktie genom byte eller gåva.

Överlåtelser som inte uppfyller föreskrifterna i första stycket är ogilti­ga-

En bostadsförening och ett bostadsakfiebolag skall genom styrelsens försorg föra förteckning över de lägenheter som är upplåtna med nyttjande­rätt till andels- respektive aktieägare på det sätt som anges i 1 § (lägenhetsför­teckning). Förteckningen kan bestå av ett betryggande lösblads- eller kortsystem.

Lägenhelsförteckningen skall för varje lägenhet ange

1.    lägenhetens beteckning,

2.    andels- eller aktieägarens namn,

3.    insatsen i föreningen respektive inbetalningen på aktien.

Vid överlåtelse av en andel i en bostadsförening eller en aktie i ett bostadsaktiebolag skall styrkt avskrift av överlåtelseavtalet fogas fill förteck­ningen på lämpHgt sätt.

Dagen för anteckning skall anges.

4§ Andels- eller aktieägaren har rätt att på begäran få utdrag ur lägenhetsför­teckningen beträffande den lägenhet som han innehar. Utdraget skall avse de uppgifter som enligt 3 § skall anges i förteckningen. Dagen för utfärdandet skall anges i utdraget.

5§ En styrelseledamot eller likvidator som inte iakttar föreskrifterna i 3 § döms lill böter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984. Lägenhetsförteckning behöver dock inte vara upprättad förrän den 30 juni 1984. Sker en överlåtelse av en andel eller aktie efter ikraftträdandet men före det att lägenhetsförteckning­en har upprättats, skall avskrift av överlåtelseavtalet fogas till förteckningen når den färdigställts.


 


Prop. 1983/84:67                                                                    22

Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET
                        PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-10-06

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Feldl, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Andersson, Rainer, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R.Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg

Föredragande: statsrådet Feldt

Lagrådsremiss om ändrade beskattningsregler för realisationsvinster på bostadsrätter

1 Inledning

Realisationsvinst vid avyttring av bostadsrätter och andelar i andra s.k. äkta bostadsföretag behandlas f.n. enligt de regler som gäller för annan lös egendom än aktier. Detta innebär bl.a. att skattefrihet föreligger när avyttring sker efter fem års innehav. De nuvarande reglerna har varit oförändrade sedan lång tid fillbaka och har således inte berörts av de genomgripande reformerna på realisafionsvinstbeskattningens område under 1960- och 1970-talet.

Kapitalvinstkommittén tillkallades år 1979. Kommittén fick bl.a. till uppgift atl lägga fram förslag till ändrade beskattningsregler vid försäljning av bostadsrätter. I förslagel skulle anvisas en lämplig metod för en s.k. evig realisationsvinstbeskattning av bostadsrätter, dvs. en beskattning där skattskyldigheten är oberoende av innehavsfiden.

I april förra året lämnade kommittén' delbetänkandet (Ds B 1982:6) Reavinst på bostadsrätter. Kommittén har redovisat tre metoder för en evig beskattning av vinsler vid bostadsrättsförsäljningar och förordat en av dessa. Jag tar i det följande upp frågan om realisationsvinstbeskattningen av bostadsrätter.

Till protokollet i detta ärende bör fogas dels som bilaga 1 sammanfatt­ningen i betänkandet, dels som bilaga 2 kommitténs författningsförslag till den s.k. akliemetoden.

'Ledamöter vid avlämnandet av betänkandet: kammarrättslagmannen Anders Swartling, ordförande, bankdirektören Göran Atterwall, skattedirektören Sigvard Berglöf, professorn Anders Hagstedt och direktören Sten Wikander,


 


Prop. 1983/84:67                                                     23

Betänkandet har remissbehandlats. Till protokollet i ärendet bör som bilaga 3 fogas en förteckning över remissinslanserna och en sammanslällning av remissyttrandena.

2 Nuvarande förhållanden

2.1 Bostadsrättsmarknaden m.m.

Bostadsrättsföreningarnas verksamhel regleras genom bostadsrällslagen (1971:479, omtryckt 1982:353), BRL, som trädde i kraft den 1 juli 1972. De föreskrifter i BRL som har betydelse i beskallningssammanhang tas upp i anslutning till resp. fråga i de följande av-snitten.

Är 1975 fanns 3 530 000 bostadslägenheter i Sverige. Av dessa var 505 000 upplåtna med bostadsrätt, dvs. ca 14 % av det totala beståndet. Huvuddelen av bostadsrätterna fanns i flerbostadshus. Endast 13 000 var belägna i småhus. Genom nyproduktion och omvandling av hyresrätter fill bostads­rätter hade antalet bostadsrätter år 1980 ökat till ca 550 000. Två tredjedelar av dessa avsåg lägenheter inom HSB och Svenska riksbyggen.

År 1978 fanns i Stockholms innerstad ca 10 000 lägenheter i bostadsföre­ningar och bostadsaktiebolag. Utanför Stockholms innerstad torde sådana föreningar och aktiebolag förekomma i mycket begränsad omfattning.

På uppdrag av 1978 års bostadsrältskommitté har institutionen för fastighetsekonomi vid Tekniska högskolan i Stockholm genomfört en undersökning av omsättning och prisutveckling på bostadsrätter. Undersök­ningen har genomförts som en urvalsundersökning i tretton utvalda orter och avser perioden 1969-1980. Resultatet har publicerats i rapporten (DS Bo 1981:2) Priser och omsättning på bostadsrätlslägenheler.

I rapporten anges sammanfattningsvis beträffande lägenheter i flerbos­tadshus att prisskillnaderna mellan de olika orterna var förhållandevis små i början av 1970-talet med klart högre priser bara i Stockholms innerstad och närförorter. Under första hälften av 1970-talet steg priserna nominellt sett ganska långsamt i de flesta orterna. I några orter var det vanligt med prissänkningar i mindre attraktiva områden. Frän ungefär år 1975 har de nominella priserna stigit mycket kraftigt med den största prisökningen för de större lägenheterna. Vad gäller den reala prisutvecklingen i olika orter har priserna sjunkit under tiden mellan 1970 och 1979 i de flesta mindre tätorter, men varit ungefär oförändrade i de större tätorterna och stigit i storstads­områdena. Mellan 1975 och 1979 har det i nästan samtliga orter däremot varit fråga om reala prisökningar om 10 - 20 % per är.

Undersökningen visar att priserna för bostadsrätter i småhus har sfigit relalivi kontinuerligt under hela 1970-talet med realprisökningar under hela undersökningsperioden och då särskilt under åren 1977-1980.

Av rapporten framgår att ungefär 10 % av bostadsrätterna i flerbostadshus har bytt ägare varje år under den studerade perioden.


 


Prop. 1983/84:67                                                               24

2.2 Den löpande inkomstbeskattningen

Inkomstberäkningen för de s.k. äkta bostadsföretagen sker enligt en schablon. Äkta bostadsföretag definieras i punkt 3 av anvisningarna till 24 § kommunalskattelagen (1928:370), KL. Riksskatteverket (RSV) har vidare i anvisningar (senast RSV Dt 1976:43) angett kraven för att ett bostadsföretag skall anses som äkta. Företagels fastigheter måsle inrymma minst tre lägenheter och minsl 60 % av hela taxeringsvärdet skall belöpa på bostadslägenheter som har upplåtits till medlemmar med bostads- eller hyresrätt.

Etl äkta bostadsföretag skall som enda intäkt av fasligheten ta upp 3 % av taxeringsvärdet året före taxeringsåret (24 § 3 mom. KL). Avgifter från medlemmarna och inkomster från uthyrning av lägenheter är således inte skatteplikfiga. Från schablonintäkten får avdrag göras för ränteutgifter pä i fastigheten nedlagt kapital och för tomlrätlsavgäld o.d. Eventuella kapital­inkomster och realisationsvinster är skattepliktiga i vanlig ordning.

Normalt sker ingen beskattning hos medlemmen. I vissa situationer beskattas dock medlemmen som- för utdelning (punkt 2 andra-fjärde styckena av anvisningarna till 38 § KL). Överstiger medlemmens andel av bostadsföretagets förmögenhet 50 000 kr. skall han som intäkt av kapital ta upp 3 % av det överskjutande beloppet. Etl annal fall dä medlemmen skall beskattas är om lägenheten fill övervägande del varit uthyrd-under större delen av året. Uthyrningsinkomslen - och i förekommande fall bostadsvär­det fill den del lägenheten disponerats för egen räkning - skall då redovisas som intäkt av kapital. I uthyrningsfallet får avdrag i princip göras för inbetalningar till bostadsföretaget - i den män inbetalningarna inte avser kapitaltillskott - och utgifter som föranletts av uthyrningen (punkt 3 första stycket av anvisningarna till 39 § KL).

RSV:s anvisningar (RSV Dt 1976:43) tar också upp beskattningen av oäkta bostadsföretag. Sädana företag schablonbeskaltas inte utan beskatt­ning sker enligt konventionell metod. Som intäkt av fastigheten skall företagel bl.a. la upp eventuella hyresintäkter och inbetalningar från medlemmarna. Om en medlems inbetalning understiger normalhyran på den lägenhet medlemmen disponerar, skall förelaget ändå beskattas för etl belopp molsvarande normalhyran. Förelaget får avdrag för reparationskost­nader, värdeminskning m.m. För medlemmarnas del är inbetalningarna avdragsgilla. Kapitalfillskott är dock inte avdragsgilla och föranleder inte heller någon beskattning hos företaget. Vidare gäller atl medlemmen beskattas för värdet av lägenhet som han disponerat (normalhyra) och alt han får avdrag för reparationskostnader o.d. på den egna lägenheten. All beskattning hos medlemmen (delägaren) sker i inkomstslaget kapilal.


 


Prop. 1983/84:67                                                                25

2.3 Realisationsvinstbeskattningen

2.3.1 Historik

Enligt KL:s ursprungliga lydelse var realisationsvinst skattepliktig endast om avyttring skedde inom viss begränsad tid efter förvärvet, nämligen i regel fio år i fråga om fastigheter och fem år beträffande annan egendom. Grunden till detta var att KL:s inkomstbegrepp till en början vilade på uppfattningen all kapitalvinster skulle beskattas endast om de var resultatet av spekulation. Spekulafionssyfte presumerades föreligga om avyttring skedde inom de angivna fidsperioderna. Som en följd av detta synsätt fordrades för skattskyldighet att den avyttrade egendomen hade förvärvals genom köp, byte eller annat oneröst fång.

Genom lagstifining år 1951 infördes fallande skalor för beräkning av skattepliktig realisationsvinst vilket innebar att den skatteplikfiga andelen av vinsten successivt skulle reduceras inom tio- resp. femårsperioden. För att förhindra kringgåendetransaktioner föreskrevs alt skatteplikt skulle inträda även om egendomen förvärvats genom vissa benefika fång från make eller skyldeman (den s.k. skyldemansregeln).

År 1966 infördes särskilda regler för beskattning av realisationsvinst på aktier, andelar i ekonomisk förening m.m. Därmed kom realisationsvinst vid försäljning av andelar i oäkta bostadsföretag att falla under "akliereglerna". Andelar i äkta bostadsföretag betraktades däremot i realisationsvinsthänse­ende som annan lös egendom.

Realisationsvinstkommittén föreslog år 1975 ändringar i beskattningen av reahsationsvinst (SOU 1975:53). Bl.a. föreslogs ändrade regler vid avyttring av andelar och akfier i äkta bostadsföretag.

Enligt kommittén kunde det knappast anföras några bärande skäl för att beskattningen vid försäljning av andelar öch aktier i äkta bostadsföretag skulle vara begränsad i tiden. Kommittén framhöll att det i och för sig fanns anledning att beskatta sådana försäljningar enligt samma regler som försäljningar av egnahemsfasligheter. Kommittén påpekade emellertid att de markpolitiska överväganden som legat till grund för dessa regler inte gärna kunde åberopas i fråga om andelar eller aktier i etl bostadsföretag. Kommittén ansåg därför att beskattningen i princip borde följa de regler som gäller för värdepapper i allmänhet. Kommittén anförde samtidigt att det frän bostadspolitiska synpunkter kunde framstå som önskvärt atl inte försvåra överlåtelser av bostadsrätter och vidare att rättviseskäl kunde tala för att beskattningen av bostadsrätter och egnahem skulle vara någorlunda lika. Vinstbeskattningen borde därför vara något mer gynnsam än enligt de vanliga aktiereglerna.

Vid 1976 års reform av realisationsvinstbeskattningen framhöll departe­mentschefen (prop. 1975/76:180 s. 173) att frågan om beskattning av realisationsvinster pä andelar och aktier i äkta bostadsföretag borde lösas i ett iCörre bostadspolitiskt sammanhang. Något förslag om ändrad beskatt-


 


Prop.  1983/84:67                                                                   26

ning av realisationsvinster vid avyttring av sädana andelar och aktier lades därför inle fram.

2.3.2 Gällande rätt

Vinster vid avyttringar av andelar och akfier i äkta bostadsföretag beskattas normalt enligt beslämmelserna i 35 § 4 mom. KL. Bostadsrätter anses alltså hänförliga till kategorin annan lös egendom. Vid avyttring av en bostadsrätt som utgör omsältningsfillgång i rörelse tas emellerfid vederlaget upp som intäkt av rörelse. Realisationsvinster på andelar och akfier i oäkta bostadsföretag beskallas som nämnts enligt aktiereglerna.

Här och i det följande avses med bostadsrätt förutom andelar i bostadsrättsföreningar även andelar i bostadsföreningar och aktier i bostads­aktiebolag.

Enligt 35 § 4 mom. KL är den skattepliktiga realisafionsvinslen beroende av innehavstidens längd och bestäms enligt följande.

Innehavstid                        Skattepliktig

realisationsvinst

mindre än 2 år             100 % av vinsten

2  år men mindre än 3 är 75 % av vinsten

3  år men mindre än 4 är 50 % av vinsten

4  är men mindre än 5 år 25 % av vinsten

Har avyttringen lett till en realisationsförlust görs motsvarande beräkning. Det framräknade beloppet får dras av mot realisationsvinst m.m. enligt bestämmelserna i punkt 4 av anvisningarna till 36 §.

Som redan nämnts föranleder inte alla försäljningar inom femårsperioden beskattning. Huvudregeln är att en realisationsvinstbeskattning sker om bostadsrätten har förvärvats genom köp, byte eller annat oneröst fång och avyttringen inle har karaktär av tvångsförsäljning. Däremot sker ingen beskattning om bostadsrätten har förvärvats genom arv, testamente eller gåva från annan än närstående. Förvärv genom bodelning eller genom gåva från närstående grundar dock inte utan vidare skattefrihet vid en framtida försäljning. Enligt skyldemansregeln i 35 § 4 mom. andra stycket KL skall man i det fallet gå fillbaka till det närmasle förvärvet av annat slag. Är detta förvärv oneröst kan beskattning ske om den senare innehavaren under en femårsperiod från det förvärvet räknat avyttrar bostadsrätten.

Innehavstiden beräknas normall från det bindande avtal om förvärv av bostadsrätten tecknats till dagen för undertecknandet av ett bindande avtal om försäljning. Tillträdesdag, inflyltningsdag och liknande saknar således betydelse vid bestämmande av innehavstiden.

Har en bostadsrätt förvärvats genom upplåtelse anses som förvärvsdag den dag när den skriftliga upplåtelsehandlingen har upprättals. Om en bostads-


 


Prop. 1983/84:67                                                     27

rättsförening ingår ett förhandsavlal om upplåtelse av bostadsrätt i fråga om annan lägenhet än bostadslägenhet - något som är möjligt enligt 9 § BRL -räknas dagen för detta avtal som förvärvsdag.

Har bostadsrätten förvärvats genom köp är dagen för köpeavtalet således avgörande. Avtalsdagen är avgörande även om köparen enligt 10 § BRL inte får utöva bostadsrätten innan han har antagits fill medlem i föreningen.

Vinsten vid försäljning av en bostadsrätt beräknas som skillnaden mellan å ena sidan försäljningspriset - efter avdrag för eventuella försäljningskostna­der - och å andra sidan del s.k. omkostnadsbeloppet (punkt 1 av anvisningarna till 36 § KL). I omkostnadsbeloppet ingår ingångsvärdet och förbättringskostnader m.m.

Vid upplåtelse av en bostadsrätt utgörs ingångsvärdet i huvudsak av grundavgift, upplålelseavgift och inträdesavgift. Om bostadsrätten förvär­vats genom köp e.d. gäller som ingångsvärde det avtalade vederlaget och andra kostnader vid förvärvet. Ingångsvärdet påverkas inte av om bostads­rätten betalats kontant eller om förvärvet finansierats genom län. Storleken av föreningens fillgångar och skulder saknar också betydelse för ingångsvär­det.

Föreningens hus - och därmed de enskilda lägenheterna - ägs av föreningen. Bostadsrättshavaren har endast en till tiden obegränsad nyttjan-derått fill lägenheten. Det har mol denna bakgrund tidigare varit oklart om de kostnader som bostadsrättshavaren lägger ned på förbättring av lägenheten (förbättringskostnader) skall vara avdragsgilla vid beräkningen av realisationsvinst.

I RÅ 1979 1:79 har regeringsrätten slagit fast att man vid realisationsvinst­beräkningen skall beakta de kostnader som direkt ökat bostadsrättens marknadsvärde. Hänsyn skall tas fill den förslitning eller "konsumfion" som under innehavstiden sker av de arbeten o.d. som kostnaderna avser.

Bostadsrättshavaren är själv ägare till de invenlarier som han installerat i lägenheten. Inventarierna år inte fastighetstillbehör (fill föreningens fastig­het) utan självständig lös egendom. Överlåtelse av en bostadsrätt kan därför anses innefatta dels själva bostadsrätten och dels eventuell lös egendom som har tillförts lägenheten. En särskild realisationsvinslberäkning skulle då egentligen ske beträffande den senare egendomen. 11979 års rättsfall gjordes emellertid resultatberäkningen gemensamt för själva bostadsrätten och övrig egendom.

KL innehåller i och för sig inte några regler om hur kapitaltillskott till föreningen skall behandlas vid realisationsvinstberäkningen. Det torde dock slå klart atl kapitalfillskott skall räknas in i omkostnadsbeloppet. Elt problem i sammanhanget är att det i det enskilda fallet kan vara svårl alt avgöra om en inbetalning till föreningen avsett kapitalfillskott eller ej.

En bostadsrätt kan i vissa fall övergå från medlemmen till föreningen. Tidigare har medlemmen i ett sådant fall beskattats för utdelning från föreningen (RÅ 1960 ref. 19). Enligt senare praxis kan övergången inte leda


 


Prop.  1983/84:67                                                                   28

lill annal än eventuell beskattning för realisationsvinst (RÅ 1962 ref. 39, RÅ 1968 ref. 21, RÅ 1974 ref. 57, RÅ 1978 Aa 277). En förutsättning för detta är dock att vederlaget inte bestämts till högre belopp än marknadspriset.

Överlåtelser av bostadsrätter till föreningen kan ske som ett led i en ombildning från bostadsrättsförening till självständiga fastigheter (friköp). Om medlemmen vid friköpel förvärvar den till bostadsrätten hörande byggnaden med mark fill etl pris som inte är lägre än marknadspriset sker ingen utdelningsbeskaltning hos honom. Som föreningens anskaffningskost­nad torde i det sammanhangel få räknas - förutom anskaffningskostnaden för byggnaden jämte mark - endast den del av vederlaget för bostadsrätten som överstiger bostadsrättshavarens insats och senare kapitaltillskott (RÅ 1970 not. Fi 1590). När den tidigare bostadsrättshavaren sedermera säljer den friköpta fastigheten får han vid vinstberäkningen inte räkna av de kostnader han haft för bostadsrätten (RÅ 1974 ref. 10 och RÅ 1980 1:29).

En bostadsrättshavare beskattas i hemortskommunen för sina inkomster från bostadsrätten. Detta gäller både för löpande inkomster och realisations­vinst. Är bostadsrättshavaren inskränkt skallskyldig kan inkomsten dock vara undantagen från beskattning. Ett utländskt bolag eller en utomlands bosatt fysisk person beskattas sålunda inle för realisationsvinst på bostads­rätter. Inle heller vid den löpande beskattningen torde någon beskattning bli aktuell. I och för sig skall utländska bolag och utomlands bosatta fysiska personer beskattas för utdelning pä andelar i svenska ekonomiska föreningar vid laxeringen till statlig inkomstskatt. Denna bestämmelse torde emellertid inte omfatta utdelning i form av bostadsförmån, schablonintäkt o.d.

2.3.3 Tillämpningen

Under hösten 1979 genomförde kapitalvinstkommittén en enkät bland skattecheferna. Enkäten avsåg eventuella kontrollaktioner rörande bostads­rättsförsäljningar. I samtliga län utom två hade någon form av kontrollaktion företagits. Granskningarna avsåg i huvudsak taxeringsåren 1978-1979. Sammanfattningsvis framgår av svaren att redovisningen av försäljningarna var myckel bristfällig. På sina håll hade endast en bråkdel av försäljningarna deklarerats. Kontrollakfionerna hade således lett till avsevärda höjningar av taxeringarna.

Av skattechefernas svar framgår också att del rådde viss osäkerhet i fråga om behandlingen av olika inbetalningar och kostnader vid vinstberäkningen.

Kommittén har låtit utföra vissa beräkningar avseende det totala utfallet av bl.a. nuvarande skatteregler. Av beräkningarna framgår att de totala skatteplikfiga vinsterna på grund av försäljningar år 1980 kan uppskattas till 150 - 200 milj. kr. Enligt kommittén finns del - mot bakgrund av svaren på den nyssnämnda enkäten - anledning atl anta att de faktiskt deklarerade vinsterna var betydligt lägre.


 


Prop.  1983/84:67                                                               29

3 Allmän motivering

3.1 Övergång till en evig realisationsvinstbeskattning

Beskattning av vinster vid icke yrkesmässig avyttring av fast eller lös egendom har sedan läng fid tillbaka skett inom ramen för den vanliga inkomstbeskattningen. De ursprungliga reglerna i KL grundades på uppfatt­ningen att realisationsvinstbeskattningen endast skulle träffa kapitalvinster som uppkommit genom spekulafion. Del ansågs att den tid under vilken egendomen innehafts typiskt sett angav om spekulationssyfte hade förelegat eller ej. För fasl egendom gällde därför att vinster vid försäljning inom tio år från förvärvet var i sin helhet skattepliktiga medan vinster vid längre innehav var skattefria. Motsvarande tid för lös egendom var fem år. Med hänsyn lill att en beskattning ansågs motiverad endast når ett spekulationssyfte förelåg, inträdde skattskyldighet bara om den avyttrade egendomen hade förvärvats genom ett oneröst fång.

Genom lagstiftning år 1951 ändrades reglerna så att den skattepliktiga andelen av vinsten successivt reducerades inom tio- resp. femårsperioden. Samtidigt begränsades skattefriheten för viss benefikt förvärvad egendom genom den s.k. skyldemansregeln.

Med tiden har synen på realisafionsvinstbeskatlningen förändrats. Reali­sationsvinsterna har i större utsträckning kommit att jämställas med andra inkomster. År 1966 infördes s.k. evig beskattning av aktievinsterna. Året därpå avskaffades tidsbegränsningen i fråga om fastigheterna samtidigt som bl.a. regler om indexuppräkning och 3 000-kronorstillägg infördes.

Skatteplikten gjordes i båda fallen oberoende av om egendomen hade förvärvats genom ett oneröst eller ett benefikt fång. Övrig lös egendom berördes inte av omläggningarna åren 1966 och 1967. Inte heller ändringarna i realisationsvinstbeskattningen åren 1976 och 1980 omfattade dennna grupp av tillgångar.

De nuvarande reglerna för beskattning av realisationsvinster vid avyttring av bostadsrätter och andra tillgångar som inte behandlas enligt aktiereglerna har således i sina huvuddrag varit oförändrade sedan KL:s tillkomst. Samtidigt har realisationsvinstbeskattningen för andra tillgångsslag ändrats vid flera tillfällen. Detta har bidragit till att göra detta skatteområde allt mer tekniskt komplicerat.

Som tidigare nämnts hade realisationsvinstkommittén bl.a. i uppdrag att försöka samordna realisationsvinstbeskattningen för de olika slagen av tillgångar. Kommittén fann emellertid att de grundläggande kraven i fråga om beskattning av å ena sidan vinster vid fastighetsavyltringar och å andra sidan vinster vid försäljning av aktier, andelar och annan lös egendom medförde att det inte var möjligt att införa ett enhetligt system för alla tillgångsslag.

Det är också min uppfattning att det bl.a. med hånsyn till de vitt skilda slag av tillgångar det här är fråga om torde vara svårt att utforma ett enhetligt


 


Prop. 1983/84:67                                                                    30

system för realisationsvinstbeskattningen som uppfyller allmänna krav på rättvisa. Däremot bör beskattningsreglerna i möjUgaste mån samordnas med utgångspunkt i vissa övergripande syften med beskattningen. Den gällande ordningen i fråga om bl.a. bostadsrätterna, som innebär atl försäljningsvin­sterna är skattefria efter fem år, har sin grund i etl synsätt pä beskattningen som sedan länge övergivits. Rättvisesynpunkter och fördelningspolifiska mofiv lalar för att en evig vinstbeskattning av bostadsrätterna införs.

Kapitalvinstkommittén har i det föreliggande betänkandet redovisat sitt förslag till utformning av en evig beskattning av realisationsvinster vid avyttring av bostadsrätter. Kommittén har ingående analyserat de frågor av främst teknisk natur som uppställer sig vid en sådan omläggning av beskattningen.

De flesta remissinstanser har begränsat sina yttranden till att avse frågan om den lämpligaste beskattningsmetoden för det fall all en omläggning skall genomföras. Några instanser har dock diskuterat frågan om det lämpliga i atl införa en evig beskattning. Flertalet av dessa - bl.a. länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands och Jämtlands län, bankinspektionen, bostads­styrelsen. Centralorganisationen SACO/SR (SACO/SR), Landsorganisatio­nen i Sverige (LO), Svenska kommunförbundet och Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) - förordar att en sådan beskattning nu införs. Sveriges bostadsrättsföreningars centralorganisation ek för (SBC) motsätter sig en omläggning och hävdar att en sådan åtgärd måste föregås av en översyn av skattereglerna i stort för bostadsrätter, eventuellt för hela bostadssektorn. Även HSB:s riksförbund anser att ytterligare ulredning krävs.

Kapitalvinstkommitténs förslag och remissyttrandena över det utgör enligl min mening etl bra underlag för att ta ställning till frågan om en evig realisationsvinstbeskattning skall införas för bostadsrätterna. I likhet med flera remissinstanser anser jag alt det inte längre finns några hållbara skäl för att behålla den nuvarande tidsbegränsade beskattningen. Som framgått av del föregående har utvecklingen på övriga delar av realisationsvinstskatte­området lett till att den gällande ordningen för bostadsrätter kommit att att framstå som alltmer otidsenlig. En övergång till evig beskattning bör därför nu ske. När jag kommit fram till denna slutsats har jag också beaktat att frågan om realisationsvinstbeskattningen utgör en del av den större frågan om bostadsbeskattningens utformning. Bostadsbeskattningen är f.n. föremål för en översyn inom ramen för bostadskommitténs (Bo 1982:02) arbete. Det förhållandet kan emellertid enligt min mening inte utgöra ett hinder för att nu genomföra en skattepolitiskt väl mofiverad ändring av vinstbeskatlningen för bostadsrätter.

Sammanfattningsvis anser jag att en övergång till evig beskattning av realisationsvinster vid avyttring av bostadsrätter bör genomföras. Valet av beskattningsmetod behandlar jag i närmast följande avsnitt.


 


Prop. 1983/84:67                                                                31

3.2 Valet av beskattningsmetod

Kapitalvinstkommittén har undersökt tre olika metoder för en evig realisationsvinstbeskattning vid avyttring av bostadsrätter. Metoderna har kallats fastighetsmetoden, den förenklade fastighetsmeloden och aklieme­toden. För alla tre metoderna gäller att en bostadsrätt som har förvärvats genom elt benefikt fång skall anses förvärvad genom närmast föregående onerösa fång och att ett föremål som lillhör bostadsrättshavaren och överlåts samtidigt med bostadsrätten skall anses tillhöra lägenheten om föremålet år av sådant slag att det skulle ha utgjort byggnadsfillbehör om det hade ägts av föreningen.

Vid tillämpningen av fastighetsmetoden skall följande poster beaktas vid vinstberäkningen.

Intäkt

Som intäkt redovisas försäljningslikviden plus en andel i föreningens nettoskuld vid överlätelsetillfället.

A vdragsposter

Ingångsvärdet utgörs av det vederlag som erlades vid förvärvet (grundav­gift eller köpeskilling) plus en andel i föreningens nettoskuld vid förvärvs-fillfället.

Avdrag medges för bostadsrättens andel i föreningens förbättringskostna­der, dock endasl för de år då kostnaderna har uppgått till ett belopp som motsvarar 3 000 kr. mulfiplicerat med antalet bostadsrätter i föreningen.

Avdrag medges vidare för bostadsrättshavarens egna kostnader för förbättringsarbeten och värdehöjande reparationer, dock endast för de år då kostnaderna har uppgått till minsl 1 000 kr.

Ingångsvärdet och övriga avdragsposter får indexuppräknas enligt samma regler som gäller för fastigheter (en fyraårig initialperiod iakttas).

Vinsten

Hela den framräknade vinsten är skattepliktig oberoende av innehavsti­dens längd.

För den förenklade fastighetsmetoden och aktiemetoden gäller att följande poster beaktas.

Intäkt

Som intäkt redovisas endast försäljningslikviden.

Avdragsposter

Ingångsvärdet utgörs av det faktiska vederlaget vid förvärvet.

Avdrag medges för kapitaltillskott. Avdraget motsvarar bostadsrättens andel i föreningens totala amorteringar under innehavet plus de tillskott som har lämnats för att direki bestrida föreningens förbättringskostnader (ett förbättringsarbete grundar dock rätt till avdrag endast under förutsättning att


 


Prop. 1983/84:67                                                                    32

de kapitaltillskott som har lämnats för att finansiera arbetet har uppgått till minst 3 000 kr. mulfiplicerat med antalet bostadsrätter).

Avdrag medges vidare för bostadsrättshavarens egna kostnader för förbättringsarbeten och värdehöjande reparationer i samma omfattning som enligl fastighetsmeloden.

När det gäller den fortsatta beräkningen skiljer sig de båda metoderna ål.

Enligl den förenklade fastighetsmeloden medges etl särskilt inflationstill-lägg. Detta beräknas på ett underlag som motsvarar summan av det faktiska vederlaget vid förvärvet och andelen i föreningens nettoskuld vid förvärvs-fillfället. Tillägget erhålls om underlaget multipliceras med en faktor som motsvarar den vanliga omräkningsfaktorn (den faktor som används enligt fastighetsmetoden) minskad med 1. Vidare medges indexuppräkning av bostadsrättshavarens egna förbättringskostnader. Kapitaltillskott får däre­mot inte indexuppräknas. Hela den framräknade vinsten är skattepliktig oberoende av innehavstidens längd.

Vid en tillämpning av aktiemetoden medges inte något särskilt inflations-tillägg eller indexuppräkning. Den skattepliktiga andelen av vinsten reduce­ras enligt följande skala.

Innehavstid, år                   Skattepliktig andel

av vinsten, %

0-2                                    100

2-3                                      75

3-4                                      50

4 eller mera                         25

För samtliga metoder gäller vidare att man vid vinstberäkningen skall bortse från vederlag som lämnas för övertagna medel på den inre reparationsfonden, att intäkten skall minskas med omkostnader vid försälj­ningen, att man i ingångsvärdet skall räkna in omkostnader vid förvärvet samt att bostadsrätter som har förvärvats före den 1 januari 1970 skall anses förvärvade den dagen för ett vederlag som motsvarar 150 % av andelen i 1970 års taxeringsvärde (fastighetsmetoden) resp. 150 % av andelen i föreningens behållna förmögenhet, beräknad med utgångspunkt i 1970 års taxeringsvär­de (den förenklade fastighetsmetoden och aktiemetoden).

Vid valet mellan metoderna har kommittén haft utgångspunkten att det är önskvärt med ett system för evig beskattning som ger effekter likvärdiga med dem som erhålls enligt fastighelsreglerna. Från denna utgångspunkt har man redovisat principiella och praktiska synpunkter på metodvalet.

Kommitténs samlade bedömning resulterar i att man förordar den förenklade fastighetsmetoden.

Som nämnts i avsnitt 3.1 är det endast HSB:s riksförbund och SBC som har motsatt sig att en omläggning av realisationsvinstbeskattningen genomförs nu. RSV har inte godtagit någon av de diskuterade beskattningsmetoder­na.


 


Prop. 1983/84:67                                                                    33

Två av remissinstanserna, riksrevisionsverket (RRV) och Svenska spar­banksföreningen, har förordat fastighetsmetoden. För den händelse en omläggning skall göras anser också HSB:s riksförbund att fastighetsmetoden är lämpligast. Nästan alla övriga instanser som tar ställning i metodfrågan har mer eller mindre bestämt avvisat fastighetsmeloden.

I valet mellan den förenklade fastighetsmetoden och aktiemetoden har remissinstansernas inställning främst betingats av hur de prioriterar kravet på enkelhet i lagstiftningen. Aktiemetoden förordas av tio remissinstanser -kammarrätten i Sundsvall, länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands, Göteborgs och Bohus, Kopparbergs samt Jämtlands län, Föreningen aukto­riserade revisorer (FAR), Svenska revisorsamfundet, Sveriges advokatsam­fund och Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund(TOR). Lika många instanser - länsstyrelsen i Uppsala län, bankinspektionen, bostadsstyrelsen. Auktoriserade fastighetsmäklares riksförbund (AFR), LO, Näringslivets byggnadsdelegation (NBD), Svenska kommunförbundet, Sveriges allmännyt­tiga bostadsföretag (SABO), Svenska riksbyggen och TCO - delar kapital­vinstkommitténs uppfattning att den förenklade fastighetsmetoden är lämpligast.

För egen del får jag anföra följande.

Omläggningen måste enligt min mening uppfylla vissa grundläggande krav. En strävan här liksom på andra delar av skatteområdet måste vara att göra reglerna lätta att förstå och fillämpa. Att de praktiska synpunkterna här måste tillrnätas särskild betydelse är betingat av att antalet taxeringsärenden där en vinstberäkning aktualiseras blir mycket stort. Det torde också vara en allmän uppfattning att de nuvarande reglerna för beskattning av realisations­vinster på fastigheter och aktier år mycket komplicerade. Det är därför naturligt att först granska de av kommittén redovisade metoderna från praktiska synpunkter.

Jag kan då till att börja med konstatera att fastighetsmeloden ställer oacceptabla krav vid den praktiska tillämpningen på skattskyldiga, bostads­företag och taxeringsmyndigheter - främst till följd av behovet av genomsyn. Fastighetsmeloden bör därför inte genomföras.

Även den förenklade fastighetsmeloden rymmer visst inslag av genomsyn. Inflationstillägget skall nämligen beräknas på summan av vederlaget vid förvärvet och andelen i föreningens nettoskuld vid förvärvstillfället. En annan komplicerande faktor vid vinstberäkningen är att bostadsrättshava­rens egna förbättringskostnader skall indexuppräknas. Vidare är den förenklade fastighetsmetoden - liksom fastighetsmetoden - förenad med påtagliga tillämpningssvårigheter vid flera på varandra följande innehav. Inte heller den förenklade fastighetsmetoden kan därför sägas uppfylla kraven på enkelhet.

Aktiemetoden kan däremot accepteras från praktiska utgångspunkter. Den medför inte andra komplikationer än de som under alla förhållanden

3 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 67


 


Prop. 1983/84:67                                                                    34

uppkommer genom att den tidsbegränsade beskattningen ersätts av en evig. En omläggning i enlighet med kommitténs förslag skulle dessulom innebära vissa förenklingar av vinstberäkningen jämfört med i dag. Jag tänker då närmast på förslaget om beräkningen av kapitaltillskott och beloppsgränsen för bostadsrättshavarens egna förbättringskostnader.

De praktiska synpunkterna talar således entydigt för att aktiemetoden bör väljas. Det är den enda av metoderna som enligt min mening är förenlig med den strävan efler enkelhet som bör känneteckna lagstiftningen pä skatteom­rådet. Frågan blir då om det från principiella utgångspunkter möter betänkligheter att stanna för aktiemetoden.

Jag ansluter mig i och för sig till kapitalvinstkommitténs bedömning att den fullständiga fastighetsmeloden torde ge det principellt riktigaste beskatt­ningsresultatet. Det är samtidigt klarl att aktiemetoden med sitt schabloni-serade inflationsskydd i vissa fall kan leda till mindre tillfredsställande resultat. Som kommittén påpekar är emellertid inte heller fastighetsmetoden invändningsfri i det avseendet. Det bör också framhållas att akliemetoden i flertalet fall kan anses ge ett godtagbart materiellt beskaltningsresullat.

Det har hävdats att aktiemetoden innebär en alltför mild beskattning jämfört med fastighetsmetoderna genom atl de utpräglade spekulationsfal­len träffas mindre kraftfullt. I sammanhanget bör emellertid noteras att vinsterna vid korttidsspekulation även i akfiemetoden träffas av en 100-procentig beskattning. Jag vill också påminna om att regeringen under våren 1983 tillsatt en kommitté (Ju 1983:06) som skall göra en översyn av BRL. Kommitténs huvuduppgift är att överväga om ett system med hembudsskyldighet kombinerad med prisföreskrifter bör införas vid överl­åtelser av bostadsrätter i nybildade föreningar. Syftet med ett sådant system skulle vara att komma till rätta med en från bostadssocial och fördelnings­politisk synpunkt oacceptabel prisutveckling på bostadsrättsmarknaden. Slutligen vill jag i det här sammanhanget peka på att det finns anledning att - i något högre grad än kapitalvinstkommittén gjort - beakta de juridiska och ekonomiska skillnader som föreligger mellan bostadsrättsinnehavet och egnahemsägandet.

Min slutsats blir att några avgörande principiella hinder mot aktiemetoden inte kan uppställas. Metoden ger på det hela taget ett rimligt beskattnings­resultat och är den enda av metoderna som är godtagbar från tillämpnings­synpunkt.

Jag kommer således fram till att övervägande skäl talar för att den eviga beskattningen av bostadsrätter bör utformas i enlighet med aktiemeto­den.

Som kapitalvinstkommittén har föreslagit bör den eviga realisationsvinst­beskattningen omfatta också bostadsrätter som har förvärvats genom arv, gåva eller annat benefikt fång. Vid avyttring av en sådan bostadsrätt skall vinstberäkningen göras som om bostadsrätten hade förvärvats genom det


 


Prop. 1983/84:67                                                                    35

närmast föregående onerösa fånget.

Jag skall här också ta upp frågan om beskattningsnivån. De flesta av remissinstanserna som förordar aktiemetoden har också godtagit förslaget till reducerande skala för beräkning av den skattepliktiga andelen av den nominella vinsten. Den föreslagna skalan ansluter till den nuvarande med den skillnaden att 25-procentsnivån utsträcks till att gälla avyttringar av bostadsrätter som innehafts längre fid än fem år. Några remissinstanser ifrågasätter om inle en hårdare beskattning är motiverad och förordar en skala med längre beskattning av hela vinsten och långsammare avtrappning. Vissa instanser hävdar också att den slutliga beskattningsnivån i likhet med vad som gäller för aktierna inte bör understiga 40 %. Jag delar emellertid kommitténs bedömningar i dessa frågor. En viss försiktighet är påkallad med hänsyn till vinstberäkningens schablonmässiga utformning. Det år dessutom värdefullt att de nya reglerna sä långt som möjligt kan ansluta till de gällande.

Mitt förslag kan beräknas medföra en ökning av skatteintäkterna med 150 miljoner kr.

Den närmare utformningen av den eviga realisafionsvinstbeskatlningen, konlrollfrågor och frågor rörande övergången lill de nya reglerna tas upp i det följande. Jag behandlar där också frågan om uppskov med beskattning-

3.3 Vinstberäkningens närmare utformning

3.3.1 Behandlingen av utrustning

En lägenhet som innehas med nyttjanderätt genom bostadsrätt är i allmänhet försedd med olika slag av utrustning. Civilrättsligt är utrustningen antingen tillbehör till lägenheten eller bostadsrättshavarens lösa egendom. Det är främst i fråga om det sistnämnda slaget av utrustning som problem uppkommer vid realisationsvinstberäkningen. Föremål utan tidigare mot­svarighet som bostadsrättshavaren tillfört lägenheten är hans egendom. De nuvarande reglerna för beskattning av bostadsrätter och lösöre är visserligen lika men frågan om separat eller gemensam vinstberäkning kan ändock få betydelse. Vid en evig beskattning av bostadsrätterna får frågan ökad betydelse. Väljs en ordning med separat beräkning blir säljaren i vissa fall benägen att hänföra sä stor del av försäljningspriset som möjligt fill den lösa egendomen.

Kapilalvinstkommillén har föreslagit en regel om gemensam vinstberäk­ning. Enligt förslagel skall föremål som överlåts tillsammans med en bostadsrätt och som skulle utgöra tillbehör lill lågenheten om de hade ägts av föreningen, vid realisafionsvinstbeskatlningen behandlas som om de faktiskt utgjorde fillbehör och således omfattades av bostadsrätten.

Det år enligt  min mening angelägel alt undanröja den  nuvarande


 


Prop. 1983/84:67                                                                    36

ovissheten i fråga om behandlingen av bosladsrältssäljarens lösa egendom vid realisationsvinstbeskattningen. Kommittéförslaget har inte mötts av några invändningar i remissyttrandena. I likhet med kommittén finner jag att så betydande praktiska fördelar talar för en gemensam beräkning att det alternativet bör väljas.

3.3.2 Försäljningspriset, m.m.

Några problem att fastställa försäljningspriset torde inte uppkomma. Vid vinstberäkningen får detta pris reduceras med eventuella kostnader i samband med försäljningen.

I detta sammanhang tar jag upp några frågor som rör den s.k. inre reparationsfonden. Det är vanligt att bostadsrättsföreningarna i sina stadgar har en föreskrift om viss årlig avsättning till denna fond. Den enskilde bostadsrättshavaren får i regel använda den pä hans lägenhet belöpande delen av fonden för att bekosta inre underhåll. Det förekommer ofta atl den som köper en bostadsrätt också övertar säljarens rätt att disponera över de medel pä den inre reparationsfonden som vid överlåtelsetillfället belöper på lägenheten. I vissa fall lämnas ett särskilt vederlag för detta men det vanligaste torde vara att den överenskomna köpeskillingen inkluderar ersättning för de övertagna fondmedlen.

Kapitalvinstkommittén har föreslagil atl realisationsvinstberäkningen skall göras med bortseende från den ersättning som avser övertagna medel på den inre reparafionsfonden. Det innebär atl särskild ersättning för övertagna fondmedel inte skall räknas in i ingångsvärdet resp. försäljningspriset. Om parterna har kommit överens om en köpeskilling som är avsedd att täcka även fondmedlen, skall köpeskillingen reduceras med ett belopp som molsvarar de medel på den inre reparationsfonden som vid överlåtelsetill­fället belöpte på bostadsrätten. Enligt kommittén krävs en sådan ordning för alt resultatet av vinstberäkningen skall bli riktigt. I annat fall skulle nämligen en minskning av fondbehållningen under innehavstiden leda till indirekt avdrag för reparationskostnader eller dubbelavdrag för förbättringskostna­der. Har i stället behållningen ökal blir bostadsrättshavaren beskattad för den neltoinbelalning lill reparafionsfonden som han har gjort under innehavet med beskattade medel.

Av remissinslanserna är det endast SBC som har berört frågan om behandlingen av medel på inre reparationsfonden. SBC hävdar att det kommer att uppstå problem när det gäller att få fram uppgifter om innesiående medel på inre reparationsfond vid förvärvstidpunkten.

Enligt min mening är det nödvändigt alt vid vinstberäkningen bortse frän särskild ersättning för medel pä inre reparationsfond resp. reducera köpeskillingen med etl belopp som motsvarar fondmedlen. Kommitténs förslag i den delen bör således genomföras. Även om vissa praktiska problem av det slag SBC har pekat på kan uppkomma, bör del vara möjligt att nå en tillfredsställande tillämpning av en sådan regel. Genom mitt förslag om s.k.


 


Prop. 1983/84:67                                                                    37

stickdag, avsnitt 3.3.6, behöver man vid beräkningarna inte heller gå längre tillbaka i tiden än till år 1974.

3.3.3    Ingångsvärdet

Vid vinstberäkningen tas det i föregående avsnitt beskrivna försäljnings­priset upp som intäkt. Från denna inläkt får sedan vissa avdrag göras. Sådant avdrag medges alltid för bostadsrättens ingångsvärde. Har bostadsrätten förvärvats genom upplåtelse utgörs detta värde av den grundavgift och de eventuella upplåtelse- och inträdesavgifter som erlades vid förvärvet. Om förvärvet har skett genom köp räknas köpeskillingen och eventuell inträdesavgift in i ingångsvärdet. En nedsättning av grundavgiften efler förvärvet bör föranleda reducering av ingångsvärdet. En höjning av grundavgiften under innehavet bör däremot bedömas enligt bestämmelserna om avdrag för kapitaltillskott, se avsnitt 3.3.4. Eventuella omkostnader i samband med förvärvet ingår också. Vederlag som hänför sig till övertagna medel på den inre reparationsfonden skall som nämnts inte räknas in i ingångsvärdet.

3.3.4    Avdrag för kapitaltillskott

Aktiemetoden innebär att vinstberäkningen görs ulan att man beaktar bostadsrättsföreningens ekonomiska förhållanden. När någon sådan s.k. genomsyn inte företas blir det nödvändigt att medge avdrag för vissa inbetalningar som bostadsrättshavaren gör till föreningen under innehavsfi­den.

Frågan om gränsdragningen mellan inbetalningar som bör beaktas vid realisalionsvinstberäkningen och andra inbetalningar har utförligt diskute­rats av kapitalvinstkommittén. Kommittén stannar för att avdrag vid vinstberäkningen bör begränsas till inbetalningar för två bestämda ändamål, nämligen amorteringar och förbättringsarbeten. Förslagel innebär att man under åberopande av praktiska skål förordar en bestämning av kapitaltill­skottsbegreppet som något avviker från vad som gäller vid den löpande inkomstbeskattningen. Enligt kommitténs förslag skall avdrag medges för bostadsrättens andel i föreningens totala amorteringar under innehavet. Vidare medges avdrag för tillskott som har utdebiterats och använts för att direkt bestrida kostnader för ett visst förbättringsarbete. I del sistnämnda fallet krävs dessulom för avdragsrätt att de sammanlagda fillskotten för arbetet har uppgått till minsl 3 000 kr. multiplicerat med antalet deltagande bostadsrätter. Enligt kommittén är en beloppsgräns påkallad av praktiska skäl. Det skulle vara förenat med påtagliga utrednings- och kontrollproblem att beakta kostnaderna för smärre arbeten särskill som beräkningarna kan bH aktuella långt i efterhand.

Endasl ell fåtal remissinstanser har kommenterat förslaget om avdrags-rätten för kapitaltillskott. Länsstyrelsen i Östergötlands län ifrågasätter om


 


Prop. 1983/84:67                                                                    38

inte förenklingsvinster skulle kunna uppnås genom att avdrag för kapitaltill­skott medges med fast ärligt minimibelopp, förslagsvis 2 000 kr. SBC hävdar bl.a. att den föreslagna schablonbestämningen av avdragsgilla kapitaltill­skoll skulle kunna leda fill avdragsrätt om etl lån har amorterats genom upptagande av ett nytt lån. Några instanser pekar pä de problem som kan uppkomma för bostadsrättshavaren att visa att ett kapitaltillskott utdebite­rats särskilt för att direkt bestrida förbättringskostnader. Även i övrigt har ett anlal remissinstanser, bl.a. kammarrätten i Sundsvall, tagit upp frågan om de beviskrav som i dessa hänseenden bör slällas på de skattskyldiga när det gäller omständigheter som inträffat före ikraftträdandet av de nya regler­na.

En riktig beräkning av realisationsvinsten kräver att hänsyn tas till vissa inbetalningar som den skattskyldige gjort fill föreningen. Jag kan ansluta mig fill det principiella resonemang som kommittén fört i fråga om gränsdrag­ningen mellan avdragsgilla och icke avdragsgilla inbetalningar lill förening­en. Mot bakgrund av den vikt som bör tillmätas enkelhet hos de nya reglerna kan jag också ansluta mig till den föreslagna avgränsningen av kapitaltillskott som får dras av vid vinstberäkningen. Jag vill i sammanhanget påpeka att när man här talar om alt ell kapitalfillskott utdebiterats och använts för ett visst förbättringsarbete så har man därmed inte tagit ställning lill formerna för utdebiteringen. Eftersom BRL, bortsett från upplåtelse- och inträdesavgif­ter, endast anvisar två former för inbetalningar från medlemmarna till föreningen - grundavgift och årsavgift - måste givetvis i sådana fall den ifrågavarande utdebiteringen ske genom höjning av någon av dessa avgifter. Når det däremot gäller företag som inte omfattas av BRL kan särskilda utdebiteringar vara möjliga.

Enligt min mening är del tveksamt om en ordning med ett årligt minimibelopp som får dras av som kapitalfillskott skulle ge några mera påtagliga förenklingsvinster. Dessulom torde del vara svårt all motivera valet av belopp med hänsyn till stora skillnader i föreningsförhållandena.

Den tolkning av kommiltéförslaget som SBC gett uttryck för är inle avsedd. Jag föreslår alt bestämmelsen ges en utformning som förhindrar avdrag för kapitalfillskott i de fall då amortering av befintliga lån har finansierats genom upplagande av nya lån.

Det finns här också anledning att något beröra frågan om de krav som skall ställas pä den skattskyldige när del gäller att styrka olika avdragsposter vid vinstberäkningen. Mot bakgrund av att det med hittillsvarande regler har saknats anledning för bostadsrättshavare och föreningar att iaktta vissa av de uppgiftskrav som en omläggning skulle innehålla är jag medveten om atl bevisproblem kan uppkomma. I fråga om kapitaltillskott och förbättrings­kostnader som hänför sig till fiden före ikraftträdandet bör det därför enligt min mening ställas något lägre krav på bevisningen än när det gäller sädana inbetalningar och kostnader efter denna tidpunkt.


 


Prop. 1983/84:67                                                                    39

3.3.5    Avdrag för egna förbättringskostnader

Redan enligt nuvarande ordning medges avdrag vid realisationsvinstbe­räkningen för förbättringskostnader som bostadsrättshavaren lagt ner på lägenheten. Det finns emellertid anledning att i samband med införandet av en evig beskattning närmare reglera avdragsrätten för sådana kostnader. Kapitalvinstkommittén har därför diskuterat även denna fråga tämligen utförligt.

Enligt kommitténs förslag skall avdrag medges för förbättringskostnader och även för vissa kostnader för värdehöjande reparafioner. En förutsättning för avdragsrätten är enligt förslaget att kostnaderna för ett visst år uppgått till minst 1 000 kr. När det gäller egentliga förbättringskostnader - bl.a. ombyggnadskostnader, kostnader för anskaffning av utrustning som inte funnits tidigare i lägenheten och sådana kostnader för utbyte av äldre föremål som medför standardhöjning - har kommittén stannat för att någon reducering med hänsyn till konsumtion under innehavet inte bör ske. Hänsyn till sådan konsumtion bör däremot tas i fråga om kostnader för s.k. värdehöjande reparationer.

Remissinstanserna har i allmänhet godtagit kommitténs förslag om avdragsrätt för kostnader för förbättringsarbeten och värdehöjande repara­fioner. RSV anser dock att den föreslagna beloppsgränsen är för låg. Samma inställning har länsstyrelsen i Östergötlands län som föreslår att gränsen höjs till 2 000 kr.

Kommitténs förslag innebär enligl min mening i huvudsak en lämplig avgränsning av de avdragsgilla förbättrings- och reparafionskostnaderna. När del gäller den valda beloppsgränsen anser jag emellertid i likhet med några remissinstanser att en höjning är påkallad. För att förenkla fillämp-ningen bör beloppsgränsen enligt min mening kunna fördubblas utan att det i nämnvärd grad inverkar på de skattepliktiga vinsternas storlek. Jag föreslår således att avdrag för ifrågavarande kostnader skall medges endast för år då de uppgått fill minst 2 000 kr.

3.3.6    Behovet av en stickdag

Utredningstekniska skäl talar för en avgränsning av den period som skall beaktas vid vinstberäkningen. I fråga om realisationsvinster vid fastighets­avyltringar gäller att fastigheter som har förvärvats före den 1 januari 1952 (stickdagen) skall anses förvärvade på stickdagen för en köpeskilling som motsvarar 150 % av 1952 års taxeringsvärde. Kapitalvinstkommittén har föreslagit en motsvarande regel för bostadsrätterna. Vid tillämpning av aktiemetoden innebär förslaget att den 1 januari 1970 skall vara stickdag och alt äldre bostadsrätter skall anses förvärvade den dagen för ett värde som motsvarar 150 % av andelen i föreningens förmögenhet. Förmögenheten bör enligt kommittén beräknas på grundval av 1970 års taxeringsvärde och i övrigt med ledning av bokslutet för det räkenskapsår som har avslutats närmast före stickdagen. Har det faktiska vederlaget vid förvärv före


 


Prop. 1983/84:67                                                                    40

stickdagen varit högre än schablonvärdel får detta vederlag användas som ingångsvärde. Även i del fallet skall dock bostadsrätten anses förvärvad den 1 januari 1970.

Behovet av en stickdag har betonats av de remissinstanser som har tagit upp frågan. Flera av dessa har emellertid riktat invändningar mot kommit­téns val av stickdag. En återkommande kritik går ut på all det torde bh svårt att få uppgifter om föreningarnas förmögenhelsställning den 1 januari 1970 beroende på att skyldigheten atl bevara räkenskaper från den tiden numera har upphört. Sådan skyldighet är nämligen begränsad fill tio år. Några av de krifiska instanserna föreslår alt endast 1970 års taxeringsvärde skall läggas till grund för schablonvärdet. RSV föreslär att slickdagen i stället bestäms fill den 1 januari 1975. Några remissinstanser, bl.a. RRV, anser att uppräkning­en av det valda förmögenhetsvärdet bör vara mindre än enligt förslaget.

Det är enligt min uppfattning nödvändigl atl arbeta med en stickdag vid vinstberäkningen. Jag har också förståelse för kommitténs val av tidpunkt. Som man framhåller torde 1970 års taxeringsvärden inte nämnvärt avvika från marknadsvärdena beroende på all bostadsrätterna ända fram lill utgången av är 1968 var underkastade priskoniroll. Jag delar uppfattningen att schablonvärdet bör spegla föreningens förmögenhetsförhållanden. Med det synsättet blir emellerfid förslaget om stickdag mindre lämpligt från praktisk synpunkt. Del är enligt min mening inte försvarligt att föreslå en regel om vilken man vet alt en korrekt tillämpning i vissa fall kan vara utesluten. Även om möjligheten att använda det verkliga vederlaget i och för sig slår öppen måste sfickdagen bestämmas så att det finns tillgång fill det bokföringsmaterial som krävs för beräkning av föreningens förmögenhet. Den tidigaste dag som då kan komma ifråga är den 1 januari 1974. Prisutvecklingstakten för bostadsrätterna var generellt setl relativt måttlig under de första åren på 1970-talet. Väljs den 1 januari 1974 som stickdag och bestäms schablonvärdet fill 150 % av bostadsrättens andel i föreningens förmögenhet vid den tidpunkten bör man enligl min mening kunna få ett ingångsvärde som i de flesta fall inte i allt för hög grad avviker från marknadsvärdet. Förmögenhetsberäkningen bör göras på basis av 1974 års taxeringsvärde. Jag finner det sannolikt att den som under perioden 1969-1973 har förvärvat en bostadsrätt för en köpeskilling som avsevårt översfiger schablonvärdet också har möjlighet alt styrka detta högre ingångsvärde vid vinstberäkningen. Det blir därmed inte aktuellt att tillämpa schablonvärdet.

3.4 Frågan om uppskov med beskattning

Jag övergår nu fill att behandla frågan om man bör införa en möjlighet till uppskov med beskattning av vinst vid försäljning av bostadsrätter. Innan jag går in på kommitténs förslag skall jag kortfattat beröra de regler om uppskov med beskattning som gäller på fastighetsområdet.

Vid realisationsvinstbeskattningen gäller som en allmän princip att en


 


Prop.  1983/84:67                                                    41

realiserad vinst skall beskallas oberoende av om vinsten reinvesteras eller inte. Ett vikfigt undantag från denna princip har emellertid gjorts i fråga om vinster vid fastighetsförsäljningar. När det gäller fasfighetsvinster kan nämligen uppskov medges med beskattningen bl.a. under förutsättning atl en fastighet anskaffas som ersättning för den avyttrade fastigheten. Uppskov kan medges dels vid vissa närmast tvångsvisa fastighetsavyltringar, dels vid försäljningar av villa- och jordbruksfasfigheter. Reglerna om uppskov med beskattning i tvångsfallen tillkom år 1968 i anslutning till att den eviga realisationsvinstbeskattningen för fastigheter infördes. Möjligheterna till uppskov utvidgades vid 1976 års reform av realisalionsvinsibeskatlningen till atl omfatta även de nyss angivna frivilliga fastighetsavyttringarna. Uppskovs­reglerna finns numera efter en huvudsakligen teknisk omarbetning år 1978 i lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst, UppskL.

Del saknas här anledning att i detalj gå in på uppskovsreglernas uppbyggnad. Jag skall emellertid i korthet beröra förutsättningarna för uppskov i de fall som i detta sammanhang är av intresse, nämligen vid avyttringar av villa-och jordbruksfastigheter. Som redan nämnts krävs att den skattskyldige anskaffar en fastighet som ersättning för den avyttrade fastigheten. Detta måste ske inom fyra år frän avyttringen av den ursprungliga fasligheten (5 § UppskL). Tidsfristen kan om särskilda skäl föreligger förlängas med tre år efter medgivande av RSV. För uppskov krävs vidare atl den skatlskyldige varit bosatt på den sålda fastigheten i minst tre år under den femårsperiod som gått till ända närmast före avyttringen. RSV kan även medge undantag från bosältningskravet (3 § UppskL).

Av betydelse för uppskovsfrågan är vidare förhållandet mellan vederlaget för den avyttrade fastigheten och vederlaget för ersättningsfastigheten. Uppskov med beskattning av hela vinsten medges om inköpspriset för ersättningsfastigheten minsl motsvarar försäljningspriset för den ursprung­liga fastigheten. Överstiger sistnämnda belopp vederlaget för ersättningsfas­tigheten medges uppskov med skillnaden mellan realisationsvinsten och det överskjutande beloppet (6 § UppskL). För alt uppskov över huvud taget skall komma i fråga måste den skattephkfiga vinsten enligt 3 § UppskL minst uppgå fill 15 000 kr.

När ersättningsfasfigheten avyttras beaktas uppskovet genom att de sammanlagda avdragsposterna (omkostnadsbeloppet) minskas med upp-skovsbeloppel omräknat med hänsyn till förändringarna i del allmänna prisläget räknat från fjärde året efter förvärvet av ersättningsfastigheten (11 § UppskL).

I kapilalvinstkommitténs ursprungliga uppdrag ingick alt överväga möjligheterna all införa etl system motsvarande del som finns för fastigheter för uppskov med beskattning också på bostadsrättsområdet. När en särskild kommitté tillkallades för att - efter begäran från riksdagen - göra en översyn av reglerna om uppskov med beskattningen av fastighetsvinsler överfördes


 


Prop.  1983/84:67                                                                   42

också uppskovsfrågan såvitt avser bostadsrätterna frän kapilalvinstkommil­lén fill den nya kommittén (B 1981:01) för reavinstuppskov, KRU, (Dir. 1980:78 och 79). I sammanhanget angavs emellertid att kapitalvinstkommit­tén borde sträva efter att utforma sitt förslag fill realisafionsvinstregler för bostadsrätter så att reglerna inte försvårar att ett uppskovssystem för bostadsrätter införs.

Kommittén har i betänkandet redovisat hur de olika alternativen för evig realisationsvinstbeskattning kan samordnas med regler om uppskov med beskattning. De föreslagna reglerna är till sitt materiella innehåll i stort sett identiska med fastighetsreglerna. Förslagen läcker försäljningar och köp inom bostadsrättsseklorn saml även övergång från bostadsrätt till villa och från villa till bostadsrätt. I en promemoria upprättad inom KRU:s sekretariat, som tagits in som bilaga i belänkandet, har vidare administrafiva synpunkter redovisats pä etl uppskovssystem för bostadsrätter utformat enligt den lösning som presenterats av kapilalvinstkommillén.

I det föregående har jag föreslagit att beskattningen av vinster på bostadsrätter skall ske enligt aktiemetoden. Jag inskränker mig därför här till att redogöra för kommitténs förslag fill uppskovsregler kombinerade med denna metod.

Förutsättningarna för uppskov överensstämmer, som jag nyss nämnt, i princip med dem som uppställs i fastighetsreglerna. Särskilda regler har emellertid föreslagits i två hänseenden, nämligen i fråga om jämförelsen mellan vederlaget för en avyttrad resp. förvärvad bostadsrätt samt beträf­fande återföringen till beskattning av uppskovsbeloppet vid avyttringen av ersåttningsobjektet.

När det gäller bestämningen av vederlagets storlek föreslås att detta förutom den avtalade köpeskillingen även skall innefatta ett belopp som molsvarar bostadsrättens andel i föreningens skulder minskat med värdet av föreningens fillgångar vid sidan av fasligheten. Kommittén framhåller alt etl sådant hänsynstagande av på bostadsrätten belöpande andel av föreningens skulder är nödvändigt för att uppnå en rättvisande jämförelse mellan vederlaget för en bostadsrätt och för en villa och mellan olika bostadsrät­ter.

I fräga om återföring fill beskattning av uppskovsbeloppet föreslår kommittén alt beloppel inle skall indexeras när ersätlningsobjektet utgörs av en bostadsrätt. Motivet för detta är att vinstberäkningen i övrigt vid tillämpningen av akfiemetoden är nominell. Om ersätlningsobjektet i stället utgörs av en fasfighel skall uppskovsbeloppet däremot - i enlighet med nuvarande uppskovsregler - räknas upp. I belänkandet framhålls vidare att särskilda åtgärder måste vidtas för att upprätthålla kontrollen av ett uppskovssystem på bostadsrätter.

Når man har atl ta ställning till om uppskovsregler skall införas för bostadsrätterna måste förhållanden av vilt skilda slag vägas in. Vid remissbehandlingen har också mycket skiftande synpunkter framförts. Från


 


Prop. 1983/84:67                                                                    43

skallemyndigheternas sida har man i allmänhet ställt sig tveksam fill att utvidga tillämpningsområdet för uppskovsreglerna. Svårigheterna att iden­tifiera och registrera enskilda bostadsrätter i avsaknad av ett allmänt bostad.srättsregister har särskilt framhållits. Farhågor har framförts om att medgivna uppskov med beskattning inte skall komma att beaktas när ersättningsobjektet avyttras. Några av de hörda myndigheterna anser att ett uppskovssystem inte bör införas nu ulan all ett ställningstagande bör anstå fill dess resultatet av utredningsarbetet inom KRU föreligger.

Vissa remissinstanser med andra utgångspunkter för sina ställningstagan­den anser det däremot önskvärt - eller rent av nödvändigt - att evig beskattning av vinster på bostadsrätter kombineras med möjhgheter till uppskov med beskattningen. Sådana synpunkter har framfört bl.a. från AFR, SBC, NBD och Sveriges advokatsamfund. Även HSB.s riksförbund och TCO fillstyrker att möjligheter fill uppskov med beskattningen införs.

För egen del gör jag följande bedömning. Från vissa remissinstanser har den synpunkten framförts alt ett definifivt ställningstagande i uppskovsfrå­gan bör anstå fill dess resultatet av KRU:s arbete föreligger. Enligt min mening förutsätter detta att hela frågan om evig beskattning av vinster på bostadsrätter skjuts på framfiden. Av skäl som jag fidigare redovisat bör emellertid en anpassning av reglerna för bostadsrätterna till ett numera sedan läng tid allmänt vedertaget synsätt på realisationsvinstbeskattningen inte ytterligare fördröjas. Man bör därför nu ta ställning även i uppskovsfrå­gan.

Jag har i del föregående förordat att realisationsvinstbeskattningen av bostadsrätter skall ske enligt aktiemetoden. När jag stannat för denna metod har jag lagt den största vikl vid alt reglerna skall vara enkla att förstå och lillämpa för såväl de berörda skattskyldiga som taxeringsmyndigheterna. Önskemålet om lättillämpade regler måste tillmätas stor betydelse också vid prövningen av uppskovsfrågan. Det kan utan tvekan sågas att de vinster vid fillämpningen som följer av akfiemetoden till stor del skulle gå förlorade om denna metod kombineras med uppskovsregler. Vidlyftiga registerings- och kontrollsystem skulle krävas för att upprätthålla en rimlig kontroll av uppskovsbestämmelserna på bostadsrältssidan. Det framstår som mycket tveksamt om de begränsade resurser som f.n. står fill förfogande bör tas i anspråk för sådana uppgifter.

Valet av akfiemetoden innebår också att skatteuttaget allmänt sett kommer att ligga på en förhållandevis låg nivå. Detta är särskilt fallet i fråga om medellänga bostadsrättsinnehav.

De två förhållanden som jag nu nämnt - önskemålet om enkla regler och en måttlig skattebelastning på bostadsrättsvinster- talar emot etl uppskovs-syslem för bostadsrätterna.

Även andra förhållanden bör emellerfid beaktas. Till grund för uppskovs­reglerna  på  fastighetssidan   ligger  tanken  att  en  vinstbeskatlning  vid


 


Prop. 1983/84:67                                                                    44

överlåtelser av villafastigheter kan ge upphov lill inlåsningseffekter på bostadsmarknaden vilka i sin tur kan hämma en från allmän synpunkt önskvärd rörlighet på arbetsmarknaden. Sådana överväganden måste givetvis komma med i bilden även beträffande bostadsrätterna.

Vid en samlad bedömning har jag kommit till den slutsatsen att uppskovsregler inte bör införas för vinster på bostadsrättsområdet. Jag har således även vid prövningen av uppskovsfrågan tillmätt önskemålet om enkla och lättillämpade regler avgörande betydelse. Härtill kommer, som jag tidigare påpekat, skatteuttaget enligt mitt förslag att bli relafivt begränsat. Några beaktansvärda negativa effekter för rörligheten på bostads- och arbetsmarknaden bör därför inte uppkomma till följd av att uppskov med beskattning inte kan medges.

Som en följd av mitt ställningstagande bör KRU få filläggsdirektiv. Jag återkommer senare denna dag till den frågan.

3.5 Kontrollfrågor

Enligl bestämmelser i 42 § TL skall bostadsföreningar och bostadsaktie­bolag, som underlag för medlemmens eller delägarens taxering, lämna vissa uppgifter till taxeringsmyndigheterna. Uppgiftsskyldigheten omfattar i regel bara lägenhetens förmögenhetsvärde men om lägenheten är uthyrd skall ytterligare uppgifter lämnas. Förmögenhetsvärdet skall för medlemmens eller delägarens andel i föreningens eller bolagets behållna förmögenhet redovisas så att schablonintäkt kan beräknas enligl punkt 2 av anvisningarna lill 38 § KL. Uppgift om förmögenhetsvärde behöver inte lämnas om föreningen eller bolaget saknar behållen förmögenhet. Skattechefen kan åven i andra fall medge befrielse från skyldigheten att lämna uppgift om förmögenhetsvärdet. I uthyrningsfallen skall föreningen eller bolaget lämna uppgift om medlemmens eller delägarens inbetalningar fill föreningen eller bolaget och då särskilt ange hur stor del som är kapitaltillskott.

BRL innehåller bestämmelser om skyldighet för bostadsrättsföreningar att föra förteckning över föreningens medlemmar och de lägenheter som upplåtits med bostadsrätt. Medlemsförleckningen skall för varje medlem innehålla uppgift om namn och hemvist samt om bostadsrätt som han innehar. I lägenhetsförteckningen skall för varje lägenhet redovisas bl.a. lägenhetens beteckning och andel, bostadsrättshavarens namn samt grund­avgiften för bostadsrätten.

Tidigare saknades krav pä skriftlig form vid överlåtelse av en bostadsrätt. En överlåtelse kunde därför ske genom ett muntligt avtal. Genom en nyligen införd bestämmelse i BRL skall fr.o.m. den 1 juli 1982 avtal om överlåtelse av en bostadsrätt genom köp upprättas skriftligen och skrivas under av säljaren och köparen. Avtalet skall la upp den lägenhet som överlåtelsen avser samt köpeskillingen. Motsvarande gäller vid byte och gåva. Överlåtelser som inte uppfyller dessa föreskrifter är ogiltiga. En styrkt avskrift av överlåtelseav­talet skall fogas fill bostadsrättsföreningens lägenhetsförteckning.


 


Prop.  1983/84:67                                                                  45

Motsvarande krav på lägenhetsförleckning och skriftligt överlåtelseavtal gäller inte för bostadsföreningar och bostadsaktiebolag.

Av kapitalvinslkommilténs redovisning av svaren på en enkät fill skattecheferna framgår bl.a. alt nuvarande realisationsvinstregler på bostadsrättsområdet efterlevs dåligt av de skattskyldiga. En betydande andel av de skattepliktiga avyttringarna deklareras inte. Ett skäl till detta uppges vara bristande kunskap om beskattningsreglerna. Del är sannoHkt atl en övergång till evig beskattning kommer att förändra den bilden. Alla som avyttrar en bostadsrätt bör för framtiden vara medvetna om att transaktionen i princip är skattepliktig. En omläggning måste emellertid förenas med en uppgiftsskyldighet för bostadsrättsföreningarna som gör det möjligt atl kontrollera reglernas efterlevnad på ett tillfredsställande sätt.

Kommittén anser att 42 § TL bör kompletteras så att taxeringsmyndighe­terna i samband med att en evig realisationsvinstbeskattning på bostadsrätter införs får tillgång lill bättre underiag för en kontroll av realisationsvinsterna. Kommittén föreslär att bostadsrättsföreningar o.d. åriigen skall lämna vissa uppgifter till taxeringsmyndigheterna. Uppgiftsskyldigheten, som föreslås gälla vid såväl onerösa som benefika förvärv, skall enUgl förslaget omfatta uppgifter angående överlåtare, förvärvare, lägenheten, överlåtelsedatum, köpeskilling och tidpunkten för överlåtarens förvärv samt erlagda kapital­tillskott. Om bostadsrätten förvärvats före stickdagen erfordras enligt kommittén också uppgifter om föreningens eller bolagets behållna förmö­genhet per stickdagen.

För egen del ansluter jag mig till kommitténs förslag om en utvidgad uppgiftsskyldighel för bostadsrättsföreningar. Uppgiftsskyldigheten bör av prakfiska skäl omfatta alla överlåtelser under beskattningsåret som anmäls till föreningen .

För att begränsa föreningarnas uppgiftslämnande bör uppgiftsplikten i huvudsak endast avse sådana upplysningar som kan hämtas från de numera obligatoriska skriftliga överlåtelseavtalen.

Därutöver bör uppgift lämnas om de kapitaltillskott som överlåtaren erlagt under sin innehavstid. Jag har tidigare föreslagit att medel som finns på s.k. inre reparationsfond eller liknande fond inte skall ingå i realisations­vinstberäkningen. I de fall då det inte utgår någon särskild ersättning för dessa fondmedel skall köpeskillingen reduceras med ett belopp som motsvarar bostadsrättens andel av fonden. Liknande reduktion skall ske beträffande ingångsvärdet. Taxeringsmyndigheterna - liksom den skattskyl­dige - behöver därför få veta fondens storiek vid förvärvet och överiätelsen. Uppgifi härom bör ingå i den obligatoriska uppgiftsskyldigheten. Enligt 22 § bokföringslagen (1976:125) skall en förenings räkenskapsmaterial bevaras i minst tio år. Motsvarande bestämmelse fanns inlagen i 1929 års bokförings­lag. Jag har i avsnitt 3.3.6 föreslagit att den s.k. stickdagen skall vara den 1 januari 1974. Det bör därför vid ikraftträdandet finnas räkenskapsmaterial fr.o.m. slickdagen som kan utgöra underlag för föreningarnas uppgiftsläm-


 


Prop.  1983/84:67                                                                   46

nande beiräffande exempelvis kapitalfillskott och innesiående medel på inre reparationsfond. För framfiden åligger det föreningarna enligt 20 § första stycket TL att sörja för atl sådant räkenskapsmaterial bevaras som behövs för att fullgöra uppgiftsskyldigheten.

I de fall då förvärvet skett före år 1974 bör av kontrolluppgiften även framgå bostadsrättens andel av föreningens behållna förmögenhet per den 1 januari 1974.

I ett hänseende anser jag alt uppgiftskyldigheten bör gå längre än vad kommittén förordat. För att underlätta taxeringsarbetet bör uppgifi också lämnas om överiätarens anskaffningskostnad för en avyttrad bostadsrätt samt om anskaffningstidpunkten. Uppgift om köpeskillingen vid förvärvet bör dock inte behöva lämnas om den avyttrade bostadsrätten förvärvats före den 1 juli 1982 med hänsyn fill att krav på skriftlig form vid överlåtelse av en bostadsrätt inte gällde före nämnda tidpunkt. Etl motsvarande undantag från skyldigheten att ange överlåtarens anskaffningskostnad bör gälla i fråga om andelar i bostadsföreningar och akfier i bostadsaktiebolag som förvärvats före utgången av år 1983.

Jag föreslår all kontrolluppgiften skall innehålla uppgift om överlåtarens och förvärvarens namn samt personnummer eller adress, lägenhetens beteckning, tidpunkten för överiätelsen och köpeskillingens storiek, fid­punkten för förvärvet och köpeskillingen vid förvärvet, kapitaltillskott som får dras av vid vinstberäkningen, innesiående medel på inre reparationsfond o.d. vid förvärvet och överlåtelsen saml vid förvärv före år 1974 lågenhetens andel av föreningens behållna förmögenhet den 1 januari 1974. Övriga uppgifter som kan erfordras i kontrollarbetet bör föreningen ha att lämna först efter särskild anmaning.

De uppgifter som föreningen utan anmaning skall lämna lill taxerings­myndigheterna skall även tillställas andels- och delägarna.

För alt uppgiftsskyldigheten skall kunna fullgöras av bostadsföreningar och bostadsaktiebolag på samma sätt som för bostadsrättsföreningar måste de ha tillgång till motsvarande uppgiftsunderlag. Jag finner därför, efter samråd med chefen för jusfitiedepartementet, att samma krav på skriftligt överlåtelseavtal och lägenhetsförteckning som i dag gäller enligt BRL även bör gälla för bostadsföreningar och bostadsaktiebolag. En sådan reglering bör ske i en särskild lag.

3.6 Övriga frågor

3.6.1 Oäkta bostadsföretag

Med äkta bostadsföretag avses dels allmännyttiga bostadsföretag dels sädana bostadsrättsföreningar, bostadsföreningar och bostadsakfiebolag vilkas verksamhet uteslutande eller huvudsakligen består i att ät medlem­marna eller delägarna bereda bostäder i hus som ägs av föreningen eller bolaget. Även garageföreningar o.d. kan betraktas som äkta bostadsföretag.


 


Prop. 1983/84:67                                                                    47

Enligl RSV:s anvisningar, senast RSV Dt 1976:43, bör för atl ett bostads­företag skall anses som äkta krävas att företagets fastighet inrymmer minst tre lägenheter och alt minst 60 % av hela taxeringsvärdet belöper på bostadslägenheter upplåtna till medlemmarna eller delägarna. Övriga bostadsförelag benämns oäkta bostadsföretag.

Vid den löpande beskattningen schablonbeskaltas de äkta bostadsföreta­gens fastigheter. Medlemmen eller delägaren redovisar schablonintäkt endast i de fall då andelen i företagels behållna förmögenhet överstiger 50 000 kr.

De oäkta bostadsföretagens fastigheter beskattas enligt konventionell metod. Hyror och andra inbetalningar - utom kapitaltillskott - från medlemmar eller delägare skall redovisas som intäkt. Undersliger inbetal­ningarna fill bostadsföretaget en normalhyra beskattas företaget dessutom för skillnaden mellan normalhyran och erlagd hyra. Medlemmen eller delägaren beskattas för en normalhyra när han använder lägenheten som egen bostad. Han har rätt till avdrag för inbetalningar fill bostadsföretaget utom den del som utgör kapitaltillskott. Vidare får han göra avdrag för bl.a. reparafions- och underhållskostnader.

Medan vinstbeskattningen av andelar eller aktier i äkta bostadsföretag sker enligt de regler som gäller för annan lös egendom än aktier m.m. omfattas däremot andelar och aktier i oäkta bostadsföretag av aktievinstreg-lerna.

Kommittén föreslår att samma realisafionsvinstregler i princip bör gälla för både äkta och oäkta bostadsföretag. En medlem eller delägare skall enligt förslagel vid realisationsvinstbeskattningen medges avdrag för reparations-och underhållskostnader enbart under förutsättning atl han inte fått avdrag för denna kostnad vid den löpande beskattningen. Kommittén anser att denna regel skall tillämpas endast i de fall då företaget har varit ett oäkta bostadsföretag under den större delen av innehavstiden.

För egen del vill jag anföra följande

Genom beslämmelserna i punkt 3 av anvisningarna till 24 § KL och i anvisningar från RSV har precisa krav uppställts för atl en bostadsrättsfö­rening, en bostadsförening eller ett bostadsaktiebolag skall anses som ett äkta bostadsföretag. Begreppet oäkta bostadsföretag är däremot negativt definierat som ett bostadsföretag vilkel inte är alt anse som äkta. Detta medför all ett oäkta bostadsföretag kan bedriva en verksamhet som mera har karaktären av kommersiell fastighetsförvaltning än att fullgöra en bostads­rättsförenings primära uppgift. Å andra sidan kan givetvis en bostadsrätts­förening som har ett visst mått av lokaler för uthyrning, och därför anses som ett oäkta bostadsföretag, skilja sig relativt obetydligt från en förening som klassas som ett äkta bostadsföretag.

Vid den löpande inkomstbeskattningen har del ansetts motiverat att begränsa rätten atl tillämpa en schablonmässig inkomstberäkning till bostadsföretag  som  inte   alls  eller  i   begränsad  utsträckning  bedriver


 


Prop. 1983/84:67                                                                    48

kommersiell uthyrningsverksamhet medan andra bostadsföretag träffas av dubbelbeskattning. Även på realisationsvinstbeskattningens område slår denna gränsdragning f.n. igenom. Frågan är då om detta även bör vara fallet framdeles när evig vinstbeskatlning också införs för bostadsrätter. Enligt min mening talar myckel för det även om skillnaderna minskar mellan vinstbeskattningen av bostadsrätter och aktier.

För atl andelarna eller aktierna i ett oäkta bostadsföretag i reavinstsam­manhang skall likställas med andelar i äkta bostadsföretag bör krävas betydligt mer än atl delägarskapet i företaget år förenat med nyttjanderätt till en företaget tillhörig fastighet eller en del av en sådan fastighet. Den delen av verksamheten - att förse delägarna med bostadslägenheter - bör inte vara alltför obetydlig jämfört med den kommersiella verksamhet som förelaget bedriver. En sådan gränsdragning kräver emellertid en självständig reglering i realisafionsvinstbeslämmelserna som syftar till att avgränsa de företag som i så beiydande omfattning bedriver annan verksamhet ån atl förse delägarna med bostäder alt aktiereglerna bör bli lillämpliga när andelarna eller aktierna avyttras.

Det framstår bl.a. från tillämpningssynpunkl som tveksamt om olika regler bör gälla för den löpande inkomstbeskattningen och realisationsvinst­beskattningen när det gäller att dra gränsen mellan äkta bostadsföretag och andra företag som i större eller mindre utsträckning har som föremål för sin verksamhet alt förse delägarna med lägenheter. Vid mina överväganden har jag slutligen stannat för att inte föreslå någon ändring i fråga om realisationsvinstbeskattningen av andelar och aktier i oäkta bostadsföretag. Dessa bör således åven framdeles behandlas enligt aktievinstreglerna.

3.6.2 Uthyrnings- och rörelsefallen

Har en lägenhet helt eller till övervägande del varit uthyrd under hela eller siörre delen av ett beskattningsår, skall bostadsrättshavaren redovisa hyresinkomsten som intäkt av kapital och dessutom värdet av bostadsförmån om han själv förfogat över lägenheten. Å andra sidan får han göra avdrag för de inbetalningar till föreningen som inte är kapitaltillskott. Avdrag medges också för de reparations- och underhållskostnader som lagts ner för att avhjälpa brist eller skada, som uppkommit under upplåtelsetiden.

När det gäller de fall där en bostadsrätlslägenhet används som rörelselokal (anläggningstillgäng) torde den löpande beskattningen ske pä följande sätt. Bostadsrättshavaren redovisar inte något förmånsvärde. Avdrag medges för inbetalningar till föreningen i den mån de inte utgör kapitaltillskott. Kostnaderna för reparations- och underhållsarbeten är avdragsgilla.

Kommittén framhåller att förslaget angående lågenhelsfillbehör måste modifieras något när det gäller rörelseinventarier. Sådan utrustning som vid den löpande beskattningen har behandlats som inventarier skall enligt förslaget inte ingå i realisationsvinstbeskattningen. Vid en försäljning av dessa inventarier beskattas vinsten i stället enligt rörelsereglerna.


 


Prop. 1983/84:67                                                                   49

Kommittén föreslår för uthyrnings- och rörelsefallen, att avdrag skall medges för reparafions- och underhällskostnader endast under förutsättning att avdrag tidigare inte erhålhts vid den löpande beskattningen.

Kommittén berör i detta sammanhang även sådana förbättringskostnader som en rörelseidkare nedlagt på en bostadsrätt. Kommittén konstaterar att rättsläget är något oklart beträffande avdragsrällen för förbättringskostna­der vid den löpande beskattningen. Kommittén anser atl sådan avdragsrätt föreligger och föreslår atl denna begränsas på molsvarande sätt som för reparations- och underhållskostnader, dvs. avdrag medges bara under förutsättning att sådant tidigare inte erhållits vid den löpande beskattningen.

Kommitténs förslag i de nu berörda delarna har inte mött några invändningar från remissinstansernas sida. Jag ansluter mig också till förslagel och föreslår alt det genomförs.

3.6.3 Den subjektiva skattskyldigheten

Fysiska personer som är bosatta utomlands och utländska juridiska personer beskattas inte för realisafionsvinster på bostadsrätter.

Kommitténs majoritet föreslår alt skattskyldigheten för realisationsvinster på bostadsrätter utvidgas att gälla även utomlands bosatta fysiska personer och utländska juridiska personer. Minoriteten anser att gällande regler beträffande den territoriella skattskyldigheten skall behållas.

Kommitténs förslag har pä denna punkt fått ett blandat mottagande. De remissinstanser som avstyrker förslaget framhåller att föreslagen utvidgning av skattskyldigheten synes strida mot OECD:s modellavtal som anger att realisationsvinst pä lös egendom skall beskattas i hemviststaten.

För egen del får jag anföra följande.

Under senare tid har frågor om utvidgning av den svenska beskattnings­rätten av det slag kapitalvinstkommittén har föreslagit aktualiserats i olika sammanhang. Såväl i samband med intern lagstiftning som vid förhandlingar om dubbelbeskattningsavtal har det varit en strävan att i högre grad än tidigare säkerställa svensk beskattning av vinster som kan hänföras till avyttring av egendom med anknytning till Sverige. Jag syftar då bl.a. på den utvidgning av skattskyldigheten i Sverige för aktievinster, m.m. som genomfördes i våras (prop. 1982/83:144, SkU 51, rskr 388, SFS 1983:452). En svensk beskattningsrätt efter samma riktlinjer har uppnåtts i nyligen ingångna dubbelbeskattningsavtal bl.a. med Storbritannien.

De berörda åtgärderna har främst syftat fill att säkerställa svensk beskattning av realisationsvinster vid avyttring av aktier och andelar i svenska företag i samband med flyttning utomlands. Vid den nyssnämnda utvidgningen av skattskyldigheten i Sverige för aktievinsler, m.m. undantogs vinster vid avyttring av aktier och andelar i s.k. äkta bostadsföretag från tillämpningen av de nya reglerna i avvaktan på att den framfida realisations­vinstbeskattningen av sådan egendom skulle få sin lösning.

4 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 67


 


Prop. 1983/84:67                                                                    50

Mot den nu angivna bakgrunden och med hänsyn till bostadsrätternas anknytning till fasfigheter i Sverige talar enligt min mening övervägande skäl för en utvidgning av de svenska skattskyldighetsreglerna. Jag delar kapitalvinstkommitténs uppfattning att utvidgningen bör ges en generell utformning. Några sädana samband med utflyttning frän Sverige som förutsätts i de tidigare redovisade åtgärderna beträffande aktievinstbeskatl­ningen bör således inte upprätthällas i fråga om vinster på bostadsrätter. Jag föreslår att kommitténs förslag i huvudsak genomförs. I en detalj förordar jag dock en avvikelse. Jag har i det föregående kommit fram till att andelar och aktier i oäkta bostadsföretag även framdeles bör behandlas enligt aktievin­streglerna. 1 konsekvens med detta bör sådana andelar och akfier även i del nu aktuella hänseendet behandlas enligt de regler som gäller för aktier. De i våras beslutade reglerna om aktievinstbeskattning i utflyttningsfallen bör således åven fortsättningsvis gälla för andelar och aktier i oäkta bostadsfö­retag.

3.6.4    Beskattningsorten

Både löpande inkomster på grund av innehav av en bostadsrätt och realisafionsvinst vid avyitring av en bostadsrätt beskattas i hemortskommu­nen.

Kommittén framhåller att det får anses stå i bäst överensstämmelse med principerna för den kommunala beskattningen att all avkastning av en tillgäng beskattas i en och samma kommun oberoende av om det är fråga om löpande avkastning eller en värdestegringsvinst. Kommittén föreslår därför att nuvarande regler behålls.

Jag delar kommitténs uppfattning och föreslår därför ingen ändring av gällande regler.

3.6.5    Ackumulerad inkomst

Kommittén föreslår att realisafionsvinst på bostadsrätter skall få behand­las som ackumulerad inkomst på samma sätt som nu gäller för fastigheter dvs. en fördelning av vinsten på innehavstiden dock högst fyra år.

För egen del vill jag anföra följande. Nuvarande regler angående ackumulerad inkomst vid realisationsvinst på fastighet är komplicerade. De medför, som kommittén , påpekar, stora praktiska och administrativa problem. Mot bakgrund av de betydande svårigheter som redan gällande bestämmelser medför anser jag det mindre lämpligt att utvidga tillämpningen av reglerna för ackumulerad inkomst till att avse även bostadsrätter. Mitt ställningstagande grundas även på den förhållandevis låga beskattningsnivå som valts för bostadsrätternas del. Jag är därför inte beredd att genomföra kommitténs förslag i denna del.


 


Prop. 1983/84:67                                                                    51

3.6.6 Friköp m.m.

Ett s.k. friköp från en bostadsrättsförening tillgår så alt bostadsrätisha­varna först säljer sina bostadsrätter fill föreningen och därefter köper ut fastigheten från föreningen.

Det finns även andra situationer där en bostadsrättsförening förvärvar en bostadsrätt. Förutom vanliga köp förekommer det förvärv till följd av bestämmelser i BRL om lösenskyldighet m.m. Har en bostadsrätt övergått till föreningen, skall den enligt BRL överlåtas så snart det kan ske utan förlust, om inte föreningen på föreningsstämma beslutar att bostadsrätten skall upphöra.Kommittén anser att det är obehövligt med särbestämmelser i dessa fall.

Jag instämmer i kommitténs uppfattning att några särregler inte skall införas för beskattningen vid friköp. Detsamma gäller för bostadsrättsföre­ningarnas del vid förvärv enligt BRL. Realisationsvinstberäkningen bör ske enligt vanliga regler. Den omständigheten att en eventuell hembudsskyldig­het innebär att de fall där bostadsrättsföreningar kan bli beskattade för realisationsvinst ökar ändrar inte detta förhållande.

3.7 Ikraftträdandebestämmelser

3.7.1    Ikraftträdandetidpunkten

De nya bestämmelserna bör träda i kraft den 1 januari 1984 och fillämpas på avyttringar som sker efter utgången av år 1983.

3.7.2    Särskilda övergångsbestämmelser

Kommittén har föreslagit särskilda övergångsbestämmelser i tre skilda hänseenden. I fråga om bostadsrätter som vid ikraftträdandet innehafts i minst fem år och därför enligl nuvarande regler kan säljas helt utan beskattning föreslås bestämmelser som syftar fill att undanta värdestegring före ikraftträdandet frän beskattning. Vidare föreslås speciella bestämmelser i fråga om andelar i s.k. oäkta bostadsföretag som vid ikraftträdandet innehafts i minst två men mindre än fyra år. Avsikten är atl undvika en plötslig skärpning av beskattningen i samband med ätTde nya reglerna blir tillämpliga. För alt möta vissa befarade skatteflyktstransaktioner mellan närstående inför den väntade skärpningen av beskattningen föreslås slutligen att man vid en framtida försäljning skall kunna bortse frän överlåtelser som ägt rum mellan nära anhöriga under åren 1980-1982.

Jag lar först upp frågan om en eventuell sårbehandling av bostadsrätter som nu kan säljas utan beskattning, dvs. de fall då innehavstiden uppgår till minsl fem år.

Jag delar kommitténs uppfattning atl det är mofiverat med särskilda regler för de aktuella fallen. Kommittéförslaget medför emellerfid att särreglerna för de bostadsrätter som nu kan säljas helt utan beskattning kommer att vara


 


Prop. 1983/84:67                                                     52

tillämpliga utan någon begränsning i tiden. Närmare bestämt innebär förslaget att en så stor del av den skattepliktiga vinsten beräknad enligt de nya reglerna skall beskattas som antalet påbörjade kalenderår fr.o.m. år 1984 utgör av det totala antalet påbörjade kalenderår under innehavet. Enligt min mening bör en lämplig övergång från skattefrihet till beskattning kunna uppnås med en regel av begränsad giltighetstid. Ett rimligt hänsyn­stagande till den förändring i beskallningssituationen som de nya reglerna medför åstadkoms om den eljest skattepliktiga vinsten får reduceras vid avyttringar under de två närmast följande åren efter ikraftträdandet. En på så sätt utformad övergångsregel medför givetvis att även värdestegring som uppkommit men inte realiserats före ikraftträdandet kommer alt bli föremål för beskattning. Några vägande invändningar kan enligl min mening inte anföras mot detta.

Jag föreslär att regeln utformas på följande säll. Vid avyttringar under är 1984 skall endasl 5 % av vinsten beskattas medan 15 % av vinsten tas till beskattning vid avyttringar under är 1985. Avyttringar som sker efter utgången av år 1985 kommer fullt ut att behandlas enligt de nya reglerna.

Jag vill vidare erinra om att endast avyttringar av bostadsrätter som vid ingången av år 1984 innehafts i minst fem år skall förmånsbehandlas.

Genom mitt ställningstagande i det föregående beträffande behandlingen av de oäkta bostadsföretagen är kommittéförslagel om särskilda övergångs­regler för dessa inle längre aktuellt.

Kommittén har slutligen föreslagit särskilda bestämmelser som riktar sig mot vissa skatleundandragande transakfioner mellan närstående inför den väntade övergången till evig beskattning. Den i sammanhanget aktuella situationen kan vara följande.

En bostadsrätt har innehafts i mer än fem år och en överlåtelse av bostadsrätten kan således ske ulan beskattning oberoende av köpeskillingens storlek. Sker avyttringen före ikraftträdandet lill en familjemedlem - utan någon ändring av de faktiska boendeförhållandena - till marknadspris eller för en köpeskilling överstigande marknadspriset kan, åven sedan de nya reglerna har införts, en försäljning till utomstående göras utan att beskatt­ning inträder. Det är som kommittén konstaterar inte möjligt att ange vilken omfattning sådana transakfioner har haft. Enligt kommitténs uppfattning kan man emellertid av uppgifter i pressen och annan information dra den slutsatsen att det inte är fråga om någon helt ovanlig företeelse.

För att möta transaktioner av det angivna slaget föreslår kommittén en särskild regel som innebär att man vid en framtida avyttring av en bostadsrätt som har förvärvats från en nära anhörig genom ett oneröst fång under perioden 1980 -1982 skall bortse från närståendelransaklionen. I stället skall man vid vinstberäkningen gå tillbaka till det närmast föregående onerösa fång som har skett från annan än närstående person eller som har skett före ingången av år 1980. En överlåtelse lill närstående under den angivna perioden skall emellerfid inte alltid få den effekten. Undantag föreslås för


 


Prop.  1983/84:67                                                    53

sådana överlåtelser mellan närstående som har givit upphov till skattepliktig realisationsvinst. Har säljaren i samband med överlåtelsen flyttat från lägenheten eller har köparen i samband med förvärvet flyttat in i lägenheten skall regeln heller inte tillämpas. Som närstående skall i sammanhanget anses den skattskyldiges make, föräldrar och barn.

Sedan kommitténs förslag offentliggjorts torde intresset för transaktioner av del angivna slaget ha upphört. Detta innebär emellerfid inte att frågan om särskilda regler i det aktuella hänseendet skulle vara inaktuell. Ett behov av sådana bestämmelser föreligger utan tvivel för den tidsperiod som kommer att förflyta från det att lagrådsremissen offentliggörs till dess att de nya reglerna träder i kraft. Frågan är emellertid om reglerna bör vara tillämpliga även på transaktioner av del angivna slaget under en tidsperiod som sträcker sig så långt fillbaka som till är 1980. Som jag redan påpekat torde de aktuella närståendeöverlätelserna ha upphört i och med att kommittébetänkandet blev allmänt känt (april 1982). Mot den bakgrunden och då det torde vara myckel svårt att i det praktiska taxeringsarbetet upprätthålla en regel av det angivna slaget för avyttringar under en längre tidsperiod anser jag att regelns fillämplighel bör begränsas till överlåtelser under en period i anslutning fill att de nya reglerna träder i kraft. Jag föreslår att regeln fillämpas när överlåtelser mellan närstående gjorts efter utgången av år 1982. Genom att bestämmelsen blir tillämplig för överlåtelser under en inte allt för kort period som föregår offentliggörandet av förslaget kan vissa otillbörliga försök att kringgå bestämmelsen förhindras. Frånsett den tidsperiod under vilken närståendeöverlätelser bör träffas av regeln bör bestämmelsen utformas pä det sått som kommittén förordat.

4 Upprättade lagförslag

I enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats förslag till

1.  lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2.  lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

3.  lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

4.  lag om skyldighet för bostadsföreningar och bostadsaktiebolag all föra lägenhetsförleckning m.m.

Förslagen bör fogas fill protokollet i detta ärende som bilaga 4.


 


Prop. 1983/84:67                                                                54

5 Specialmotivering

5.1 Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

19§

Uppräkningen av icke skatteplikfiga inkomster har ändrats med hänsyn till den föreslagna nya momentindelningen i 35 §.

35 § 3 mom.

I första stycket har gjorts den ändring som behövs för att frän aktievin-streglernas tillämpningsområde utesluta bostadsrätter och de övriga andelar och aklier som omfattas av de föreslagna nya reglerna i 3 a mom.

35 § 3 a mom.

Det är lämpligast att samla de nya bestämmelserna om bostadsrätter m.m. i ett nytt moment som tas in efter aktievinstreglerna.

I första stycket anges - genom en hänvisning fill 24 § 3 mom. - att de nya reglerna skall gälla för bostadsrätter i äkta bostadsrättsföreningar.

Andra stycket innehåller de grundläggande föreskrifterna om reducering av skatteplikten från 100 % av den nominella vinsten vid avyttring inom två år från förvärvet fill 25 % vid avyttring efter ett innehav pä fyra år eller mera.

Genom tredje stycket görs de regler som gäller vid benefika förvärv av fastigheter tillämpliga också på bostadsrätter. I detta stycke har också tagits in en hänvisning till 4 mom. sista stycket. Det innebär att en avyttring av en bostadsrätt från en delägare i ett fåmansföretag eller honom närstående person till företaget även i fortsättningen skall föranleda beskattning av hela vederlaget om inte bostadsrätten är eller kan antas bli till nytta för företagets verksamhet

För såväl aktievinster som vinster vid avyttring av annan lös egendom finns f.n. särskilda regler för det fall att avyttringen skett under tvång. Bl.a. med hänsyn lill att den omläggning jag förordat för bostadsrätterna inte har förenats med någon uppskovsmöjlighet, bör även framdeles sådana regler finnas. Beträffande aktievinster gäller i tvångsavyttringsfallen en begräns­ning av beskattningen till 40 % av vinsten oavsett innehavsfiden. Det förefaller lämpligt att också beträffande bostadsrättsvinsterna tillämpa den lindrigaste beskattningsnivån om tvångsavyttring skett. En sådan bestäm­melse har tagits i i fjärde stycket Liksom hittills görs bestämningen av tvångsförsäljningsfallen genom en hänvisning fill 2 § UppskL.

Som framgått av avsnitt 3.6.1 skall de nya realisationsvinstreglerna för bostadsrätter också omfatta andelar och aktier i andra äkta bostadsföretag än bostadsrättsföreningar. Detta regleras i femte stycket. Det skall vara fråga om


 


Prop. 1983/84:67                                                                    55

ett svenskt förelag. Inte heller uttrycket bostadsrätt omfattar andelar i utländska bostadsförelag. Vinster vid avyttring av sådana andelar kommer således att beskattas enligt aktievinstreglerna i 3 mom.

I anvisningarna till 35 och 36 §§ har - i överensstämmelse med terminologin i BRL och jordabalken - använts uttrycket "lägenhet" för att beteckna nyttjanderättsobjektet. Detta uttryck omfattar således såväl ett helt hus (l.ex. ell radhus som är upplåtet med bostadsrätt) som en bostadslägenhet eller "våning" enligt vanligt språkbruk och en rörelselokal. Även l.ex. en garageplats är en "lägenhet" i denna mening.

I sjätte stycket anges alt bedömningen av om en förening eller ett bolag är ett äkta bostadsföretag skall grundas på förhållandena vid avyttringssårets ingång.

35 § 4 mom.

Förslaget innebär endast en redaktionell ändring föranledd av det nya 3 a mom.

53 § I mom.

Ändringarna i detta lagrum föranleds av milt förslag i avsnitt 3.6.3. Ulomlands bosatta fysiska personer och utländska bolag blir enligt förslaget skattskyldiga för realisationsvinster på bostadsrätter som avser lägenheter i Sverige. De nya skatlskyldighetsreglerna blir på grund av bestämmelsen i 35 § 3 a mom. femte stycket tillämpliga också vid en försäljning av där avsedda andelar och aktier.

Punkt 8 av anvisningarna lill 35 §

1 första stycket finns de bestämmelser om lägenhetsutrustning m.m. som jag tidigare har behandlat (avsnitt 3.3.1). Omen bostadsrätt avyttras och om köparen också övertar utrustning som ägs av säljaren men skulle ha utgjort tillbehör till lägenheten (byggnadstillbehör) om den hade tillhört fastighets­ägaren (dvs. föreningen), skall utrustningen behandlas som om den faktiskt hörde till lägenheten och omfattades av bostadsrätten. Har den som köper en bostadsrätt i samband därmed också övertagit utrustning av det nu aktuella slaget, bör utrustningen anses ingå i överlåtelsen oberoende av om ett gemensamt eller två separata överlåtelseavtal har träffals.

En konsekvens av de nu återgivna reglerna är atl den ersättning som uppbärs för utrustningen i fråga skall räknas in i vederlaget för bostadsrätten. Frågan om hur anskaffningskostnaden skall behandlas regleras i anvisning­arna till 36 §.

Etl undanlag har föreskrivits. Om utrustningen utgör inventarium i en rörelse som säljaren bedrivit, skall ersättningen tas upp som intäkt av rörelse (jämför punkl 1 av anvisningarna till 28 §).

Andra stycket innehåller beslämmelser om hur man skall behandla de


 


Prop. 1983/84:67                                                                    56

fonder som är avsedda för reparafion och underhäll av bostadsrättslägenhe­terna. Sådana fonder kan ha olika benämningar (inre reparationsfond, fond för inre underhåll, bostadsråttshavarnas reparationsfond e.d.). Det före­kommer att en fond är avsedd för underhåll av såväl bostadsrätlslägenheler som andra lägenheter i föreningens fastighet. I sådana fall skall andra stycket fillämpas endast på den del av fonden som belöper på bostadsråttslägenhe-terna.

I 35 § 3 a mom. femte stycket har föreskrivits att bestämmelserna om beskattning av realisationsvinster pä bostadsrätter skall fillämpas också vid avyttring av vissa föreningsandelar och aktier i andra äkta bostadsföretag ån bostadsrättsföreningar. Detta innebär bl.a. att anvisningarna till 35 § blir tillämpliga. I tredje stycket har tagits in en erinran om delta samt vissa ylleriigare förtydliganden.

Punkt 2 c av anvisningarna till 36 §

I första stycket finns de grundläggande beslämmelserna om beräkning av ingångsvärdet. Har bostadsrätten förvärvats genom köp skall givetvis köpeskillingen räknas in i ingångsvärdet. Har den förvärvals genom upplåtelse frän föreningen skall den i upplätelseavtalet angivna grundavgif­ten (jfr 6 § BRL) betraktas som köpeskilling. En återbetalning av grundav­gift fill följd av att den i upplätelseavtalet angivna avgiften sätts ner under innehavet skall allfid leda fill en molsvarande reducering av ingångsvärdet. En höjning av grundavgiften får däremot beaktas enligl reglerna för avdragsgilla kapitalfillskott i sjunde stycket.

Av andra stycket framgår att de beslämmelser om inre reparationsfond (eller motsvarande) som gäller vid beräkningen av försäljningspriset skall fillämpas också vid beräkningen av ingångsvärdet.

Beslämmelser om förbättringskostnader finns i tredje - femte styckena.

Som förbättringskostnader skall enligt tredje stycket räknas dels de egentliga förbättringskostnader som bostadsrättshavaren under sitt innehav har lagt ner pä lägenheten (punkt a), dels hans kostnader för s.k. värdehöjande reparafioner (punkt b). Det bör framhållas att en reparafions-koslnad skall behandlas som förbättringskostnad enligt punkt b) så snart lägenheten på grund av arbetet har försatts i bättre skick än vid förvärvet. Därmed är dock inte sagt att hela kostnaden får dras av vid realisations-vinstberäkningen. Av femte stycket följer nämligen att en redukfion skall göras med hänsyn till den förslitning (konsumtion) som har hunnit ske under fiden mellan reparafionen och försäljningen.

Jag har tidigare påpekat att en bostadsrättshavare som har använt lägenheten som rörelselokal eller hyrt ut den kan ha fått avdrag vid den löpande beskattningen för vissa förbättrings- eller reparafionskostnader. Detsamma kan ha varit fallet när en föreningen har utgjort ett oäkta bostadsföretag. Av fjärde stycket följer att sådana kostnader inte får dras av vid realisationsvinstberäkningen.


 


Prop. 1983/84:67                                                                    57

I femte stycket finns vissa begränsningsregler. Bostadsrättshavarens förbättringskostnader får dras av endast för de år dä kostnaderna har uppgått till sammanlagt minst 2 000 kr. Om minimibeloppet har uppnåtts etl visst år, är de under året nedlagda kostnaderna i princip avdragsgilla. När det är fråga om kostnader för värdehöjande reparationer tillkommer emellertid den nyss berörda reduceringsregeln. Endast den del av kostnaden som belöper på en vid försäljningen bestående värdehöjning får dras av. Innebörden av det sagda kan belysas med ett exempel. Antag att bostadsrättshavaren ett visst år har lagt ner 900 kr. på egentliga förbättringsarbeten (punkt a) och 1 200 kr pä värdehöjande reparafioner (punkt b). Beloppskravet är således uppfyllt. När bostadsrätten senare säljs, består endast en fjärdedel (300 kr.) av den värdehöjning som reparationen medförde. Avdrag för förbättringskostnader medges då med totalt (900 -I- 300) 1 200 kr.

I sjätte stycket finns bestämmelser som avser kostnaderna för anskaffning av sådan utrustning som enligl punkl 8 första stycket av anvisningarna fill 35 § skall behandlas som lägenhetstillbehör. Om utrustningen har anskaffats tillsammans med bostadsrätten, räknas anskaffningskostnaden in i ingång­svärdet. Har utrustningen anskaffats under innehavet, blir avdragsrätten beroende av omständigheterna i det enskilda fallet. Fanns det tidigare inte någon motsvarighet till utrustningen, blir anskaffningen normalt atl betrakta som en förbättringsåtgärd i egentlig mening. I de fall då en äldre utrustning har bytts ut mot en ny, kan åtgärden betraktas som förbättring endasl i den mån den leder till en standardökning. I övrigt blir den att betrakta som reparation. Även i sådana fall kan avdrag bli aktuellt vid realisationsvinst­beräkningen, nämligen om det är fråga om en åtgärd som omfattas av punkten b i tredje stycket (en redan vid förvärvet nersliten utrustning har ersatts med ny).

Beslämmelserna om kapitaltillskott har tagits in i sjunde stycket. Endast fillskott för amorteringar och förbättringskostnader är avdragsgilla. Tillskot­ten för amorteringar beräknas schablonmässigt till ett belopp som motsvarar bostadsrättens andel i amorteringarna under innehavstiden. Det kan vara fråga om amorteringar både pä län som fanns vid förvärvet och på lån som har tagits upp under innehavet. I klargörande syfte har det angivits atl endasl verkliga amorteringar kan läggas till grund för beräkningen av avdragsgilla kapitaltillskott. Betalning av ett lån genom upptagande av etl nylt lån innebär ingen reell amortering. För all tillskott för förbättringsarbeten skall få dras av krävs alt tillskotten har utdebiterats för ett visst bestämt förbättringsarbete och dessutom att de tillskott som bostadsrätishavarna har lämnat för arbetet i fråga når upp till minst 3 000 kr. multiplicerat med det antal bostadsrätter som har bidragit med tillskott. Som framgått av den allmänna motiveringen, avsnitt 3.3.4, måste givetvis utdebiteringen av fillskott göras i de former som BRL anvisar.

I åttonde stycket finns föreskrifter om stickdag. En bostadsrätt som har förvärvats före ingången av år 1974 skall anses förvärvad den 1 januari 1974.


 


Prop. 1983/84:67                                                                    58

Ingångsvärdet skall enligt huvudregeln tas upp till 150 % av andelen i föreningens behållna förmögenhet per den 1 januari 1974. Om det faktiska vederlaget vid förvärvet har varit större, får det dock tas upp som ingångsvärde. En särskild bestämmelse har tagits in om att vederlaget skall beräknas utan hänsyn till eventuella medel innesiående i reparationsfond vid förvärvstillfället.

Nionde stycket innehåller en erinran om att bestämmelserna om bostads­rätter skall tillämpas även vid avyttring av sådana andelar och aktier som avses i 35 § 3 a mom. femte stycket. I dessa fall skall med grundavgift enligt upplåtelseavtalet tillställas den insats som var fastställd när andelen i föreningen upplåts resp. del belopp som skulle inbetalas fill bolaget för en nyemitterad aklie.

Punkt 3 av anvisningarna till 36 §

I andra stycket har gjorts en följdändring med hänsyn till den föreslagna nya punktindelningen.

Övergångsbestämmelserna

Enligt punkt 1 är huvudregeln atl de nya bestämmelserna skall tillämpas fullt ut pä avyttringar som sker efter utgången av år 1983. Detta betyder bl.a. att den som är 1984 eller senare avyttrar en bostadsrätt blir skattskyldig för den eventuella realisationsvinsten även om bostadsrätten har förvärvats före ingången av år 1984 genom etl sådant benefikt fång som enligt nuvarande regler utesluter beskattning (arv, gåva från annan än make eller skyldeman m.m.).

I punkt 2 finns bestämmelserna om s.k. närståendetransaktioner. Frågan har behandlats i avsnitt 3.7.2. Enligt första stycket skall en bostadsrätt som har förvärvats under år 1983 genom oneröst fång från en närstående (make, barn eller förälder) anses förvärvad genom det närmast föregående onerösa fång som har skett från någon annan än en närstående eller som har skett före ingången av år 1983. Enligt andra stycket skall delta dock inte gälla om skatteplikfig realisafionsvinst uppkom vid närstående transaktioner. Regeln blir inte heller tillämplig om den närstående avflyttade från eller den skatlskyldige flyttade in i lägenheten i nära anslutning till överlåtelsen.

Den särskilda övergångsregeln för bostadsrätter som innehafts mer än fem år vid ikraftträdandet har tagits in i punkt 3. Vinsten vid avyttringar under år 1984 tas till beskattning med 5 % medan 15 % av vinsten beskattas vid avyttringar under 1985. Efter utgången av år 1985 omfattas således även de gamla bostadsrätterna fullt ut av de nya beslämmelserna. Den föreslagna övergångsregeln är enligt andra stycket tillämphg endast i de fallHå bostadsrättsföreningen vid ingången av år 1984 var ett äkta bostadsföre­tag.

Om en bostadsrätt har förvärvats genom etl benefikt fång, gäller enligl


 


Prop. 1983/84:67                                                                    59

35 § 2 mom. att man vid den realisafionsvinstberäkning som görs enligt de nya bestämmelserna skall anse bostadsrätten förvärvad genom närmast föregående onerösa fång. Genom/jmm/:/4 klargörs all samma principer gäller vid tillämpningen av punkterna 2 och 3 av övergångsbestämmmelserna. Har den som avyttrar en bostadsrätt efter utgången av år 1983 förvärvat den genom ett benefikt fång skall han således också vid tillämpningen av övergångsbestämmelserna anses ha förvärvat den genom närmast föregåen­de onerösa överlåtelse. Skedde denna mellan närstående personer blir punkt 2 tillämplig. Vid bedömningen av om den i punkt 3 angivna innehavstiden har uppnåtts skall den skattskyldige anses ha innehaft bostadsrätten från fidpunkten för den senaste onerösa överiätelsen eller - när punkt 2 fillämpas - från den onerösa överlåtelse som föregick närståendetransaktionen.

Av punkt 5 framgår att de övergångsbeslämmelser som gäller för bostadsrätter skall tillämpas även vid avyttring av sädana andelar och akfier som avses i 35 § 3 a mom. tredje stycket.

5.2       Förslaget till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Mitt förslag om att även utomlands bosatta fysiska personer och ufiändska juridiska personer skall vara skattskyldiga för realisationsvinster på bostads­rätter i Sverige (avsnitt 3.6.3) kräver en ändring i 6§ 1 mom.

5.3       Förslaget till lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Bestämmelserna i 42 § 1 mom. angående tidpunkten för uppgiftsskyldig­hetens fullgörande och utformningen av blanketter för denna överförs till 42 § 4 mom. De nya bestämmelserna i 42 § 3 mom. har behandlats i den allmänna mofiveringen (avsnitt 3.5). I 42 § 4 mom. anges när föreskrivna obligatoriska uppgifter skall lämnas till taxeringsmyndigheterna respektive tillställas medlemmen eller delägaren.

Genom ett tillägg till 51 § anges vem som är behörig att utfärda anmaning enligt 42 § 3 mom. andra stycket.

De nya bestämmelserna föresläs träda i kraft den 1 januari 1984 och fillämpas första gången vid 1985 års taxering. I övergångsbestämmelserna har de regler tagils in som begränsar föreningarnas skyldighet att lämna uppgift om anskaffningskostnad i fråga om vissa äldre förvärv av bostads­rätter.

5.4       Förslaget till lag om skyldighet för bostadsföreningar och bostadsaktie­
bolag att föra lägenhetsförteckning m.m.

Lagen är tillämplig pä sådana ekonomiska föreningar (bostadsföreningar) och bostadsaktiebolag där det med delägarskap i föreningen eller bolaget följer en nyttjanderätt till ett av förelaget ägt hus eller del av ett sådant hus.


 


Prop.  1983/84:67                                                                   60

En förutsättning för alt lagen skall bli tillämplig år att nyttjanderätten är knuten till själva andelen eller aktien pä ett sådant sätt att en överlåtelse av andelen eller aktien direkt medför att nyttjanderätten övergår till den nye andels- eller aktieägaren. Genom det kravet - som efter förebild i 79 § BRL uttrycks så att det med aktien eller andelen skall följa en nyttjanderätt -utesluts bl.a. Stockholms kooperativa bostadsförening från lagens fillämp-ningsområde. Del saknas skäl att utsträcka lagens tillämpning fill företag där ett direkt samband mellan delägarskapet och nyttjanderätten inte föreligger. Inte heller finns det anledning att låta de nya skyldigheterna också omfatta handelsbolag.

Paragrafen motsvarar 12 a § BRL.

I denna paragraf föreskrivs i princip samma skyldighet att föra lägenhets­förteckning m.m. som enligt 47 och 49 §§ BRL gäller för bostadsrättsföre­ningar.

Paragrafen överensstämmer i huvudsak med 50 § BRL. I samband med införandet av BRL utgick både departementschefen och lagutskottet från att bostadsrättsföreningen skulle tillhandahålla även andra uppgifter såsom storleken av erlagda kapitaltillskott m.m. utan uttrycklig föreskrift i lagen (prop. 1971:12 s. 147, LU 1971:9 s. 52). Jag utgår från att bostadsföreningen och bostadsakfiebolaget på samma sätt lämnar andels- eller aktieägaren de uppgifter - utöver vad som anges i 4 § - som han erfordrar för att göra en realisationsvinstberäkning utan att detta särskilt behöver anges i lagen.

I paragrafen har tagits in en straffbestämmelse som molsvarar 71 § 1 BRL. Någon motsvarighet till 71 § 3 BRL har inte ansetts erforderlig.

Övergångsbestämmelser

Föreningarna och bolagen ges en viss tid efter lagens ikraftträdande - sex månader - under vilken lägenhetsförteckningen skall upprättas. Sker överlåtelser under den tiden skall en kopia av överlåtelseavtalet fogas till förteckningen när denna upprättas.


 


Prop. 1983/84:67                                                               61

6 Hemställan

Jag hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över förslagen fill

1.   lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2.   lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

3.   lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

4.   lag om skyldighet för bostadsföreningar och bostadsaktiebolag att föra lägenhetsförteckning m.m.

7 Beslut

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.


 


Prop. 1983/84:67                                                                62

Bilaga 1

Sammanfattningen i betänkandet(Ds B 1982:6) Reavinst på bostadsrätter

1 Vårt uppdrag

Våren 1979 fick vi våra första direktiv. De frågor som togs upp där rörde huvudsakligen beskaltningen, av realisafionsvinster på akfier och andra värdepapper. Vi fick dock också i uppdrag att lägga fram förslag om en övergång till en i tiden obegränsad (evig) beskattning av realisafionsvinster på bostadsrätter. Eftersom kraven på nya realisationsvinstregler för bostads­rätter har förstärkts ytterligare under de senasle åren, har vi ansett det motiverat atl bryta ut frågan och behandla den med förtur.

I vårt ursprungliga uppdrag ingick också att undersöka möjligheterna att låta den som säljer en bostadsrätt och reinvesterar vinsten i en ny bostadsrätt få samma möjligheter fill uppskov med realisationsvinstbeskattningen som föreligger vid fastighelsförsäljningar. När regeringen senare på riksdagens begäran tillsatte en särskild kommitté för alt se över uppskovslagsfiftningen (kommittén för reavinsluppskov), ansågs det lämpligt att lägga också frågan om uppskov vid försäljning av bostadsrätter hos den nya kommittén. Genom filläggsdirektiv hösten 1980 befriades vi därför frän denna uppgift. Enligt filläggsdirekfiven skall vi dock sträva efter att ge de nya realisafionsvinstreg-lerna en sådan utformning att de inte försvårar införandet av uppskovsreler. För att lösa den uppgiften har vi ansett det nödvändigt att ganska utförligt redovisa vilka ändringar som behöver göras i nuvarande uppskovsregler om bostadsrätterna i detta hänseende skall bli likställda med fastigheterna.

2 Nuvarande förhållanden

År 1975 fanns det 3 530 000 bostadslägenheter i Sverige. Av dessa var 505 000 (drygt 14 %) upplåtna med bostadsrätt. Genom nyproduktiorioch omvandling av hyresrätter till bostadsrätter hade antalet bostadsrätter år 1980 ökat till ca 550 000.

På uppdrag av 1978 års bostadsrättskommitté har institutionen för fastighetsekonomi vid Tekniska högskolan i Stockholm gjort en undersök­ning av omsättning och prisutveckling på bostadsrättsmarknaden under perioden 1969- 1980. Resultatel har publicerats i rapporten Priser och omsättning pä bostadsrättslägenheter (Ds Bo 1981: 2). Elt kortfattat referat av rapporten lämnar vi i avsnitt 2.6.

Av rapporten framgår att de regionala variationerna är mycket stora pä bostadsrättsmarknaden. Generellt kan dock konstateras att priserna realt sett sjönk eller stod stilla under perioden 1970-1975 men att det därefter pä


 


Prop. 1983/84:67                                                                    63

de flesta orter har förekommit stora reala prisökningar. Del nu sagda gäller sä länge man lar hänsyn endast fill de erlagda köpeskillingarna. Ser man i stället på utvecklingen av bostadsrätternas "bruttovärde", beräknat som summan av köpeskillingen och en andel av föreningens skulder, blir bilden en annan. På grundval av det material som togs fram av arbetsgruppen vid Tekniska högskolan har vi gjort beräkningar som visar bl.a. att "bruttovär­dena" under perioden 1975-1979 har stigit reall enbart i Stockholm och vissa av dess förorter. Även dessa beräkningar redovisas i avsnitt 2.6.

En redogörelse för nuvarande regler för beskattning av realisationsvinster på bostadsrätter lämnas i avsnitt 2.3. Reglerna innebär att en beskattning blir aktuell endast i de fall då bostadsrätten säljs inom fem år från förvärvet. Under femårsperioden reduceras den skattepliktiga andelen av vinsten enligt följande.

Innehavstid, år                   Skattepliktig andel

av vinsten, %

0-2                                    100

2-3                                      75

3-4                                      50

4-5                                      25

När försäljningen skett senare är således hela vinsten skattefri. Även vinster som uppkommer vid försäljningar inom femårsperioden är helt skattefria, om bostadsrätten har förvärvats genom l.ex. arv eller genom gåva från annan än närstående.

Dessa regler gäller inte bara vid avyttring av bostadsrätter utan också vid försäljning av andelar och aktier i vissa andra bostadsföretag (bostadsföre­ningar och bostadsakfiebolag). En genomgående förutsättning för att reglerna skall fillämpas är att företaget är ett s.k. äkta bostadsföretag. För detta fordras i princip att företagets verksamhet till minst 60 % avser upplåtelse av bostadslägenheter till medlemmar eller delägare. För bostads­rätter i de föreningar som betraktas som oäkta bostadsföretag och för andelar och aktier i andra oäkta bostadsföretag gäller samma realisationsvinstregler som föt-akfier i allmätihet, vilket betyder atl hela vinsten beskattas vid en försäljning inom två år från förvärvet och att därefter 40 % av vinsten beskattas oberoende av den fortsatta innehavstidens längd.

Med hjälp av det grundmaterial som arbetsgruppen vid Tekniska högskolan tog fram har för vår räkning gjorts vissa beräkningar avseende bl.a. det totala utfallet av nuvarande regler. Resultatet redovisas i bilaga 1 till betänkandet. Enligt dessa beräkningar kan de totala skattepliktiga vinsterna på grund av försäljningar under är 1980 uppskattas till 150-200 milj. kr.

Som framhållits i bilaga 1 finns det anledning att anta all de fakfiskt deklarerade vinsterna var betydligt lägre. Vi har gjort en enkät hos skattecheferna vid samtliga länsstyrelser för att få uppgifter om bl.a. de


 


Prop. 1983/84:67                                                                    64

konlrollaktioner som genomförts beträffande försäljningar av bostadsrätter. Enkäten redovisas i avsnill 2.4. Av svaren framgår att säljarna i stor utsträckning har underlåtit att deklarera sina skatteplikfiga vinster. En orsak till detta kan givetvis vara den bristande kunskapen om beskattningsregler­na. Av enkäten framgår också att det bland de tillämpande myndigheterna har rått viss osäkerhet om hur reglerna skall tillämpas i vissa fall, l.ex. när del gäller avdrag för reparations- och förbättringskoslnader.

3 Våra överväganden och förslag

3.1 Tillämpningsområdet för nya regler

Våra förslag gäller inte bara bostadsrätter. Med bostadsrätter bör i fortsättningen - liksom i dag - likställas andelar och aklier i andra bostadsföretag. En förutsättning för detta bör dock vara atl en nyttjanderätt till en lägenhet i föreningens eller bolagets hus - genom l.ex. föreskrifter i stadgar eller bolagsordning - har knutits fill andelen eller akfien på ett sådant sätt att en överlåtelse av andelen eller akfien direkt medför att också nytljanderätlen går över på köparen.

Vid inkomstbeskattningen går i dag en viktig skiljeUnje mellan äkta och oäkta bostadsföretag. Olikheter föreligger såväl vid den löpande inkomstbe­skattningen som vid realisationsvinstbeskattningen. Realisationsvinster på andelar i de äkta bostadsföretagen beskattas endast vid en försäljning inom fem år från förvärvet medan vinster pä andelar i de oäkta företagen är föremål för en evig beskattning (se ovan under 2). När nya regler om evig beskattning införs för bostadsrätter m.m. inställer sig frågan om det fortfarande är motiverat att vid realisationsvinstbeskattningen göra skillnad mellan äkta och oäkta företag. Vi har behandlat frågan i avsnitt 3.3.9.2 och har kommit till slutsatsen att de nya reglerna bör vara gemensamma för de båda slagen avföretag. Vårt förslag i denna del - liksom våra förslag i övrigt - berör inte den löpande beskattningen.

De nya reglerna skall således omfatta bostadsrätter och andelar i andra bostadsföretag, delta oberoende av om företaget är ett äkta eller oäkta bostadsföretag. Det är inte ovanligt att försäljningen av l.ex. en bostadsrätt omfattar också viss utrustning som säljaren själv har anskaffat till lägenheten. Egentligen borde sådan utrustning behandlas för sig vid realisationsvinstbe­skattningen. Av skäl som utvecklats i avsnitt 3.3.3 har vi emellertid föreslagit att utrustningen under vissa förutsättningar skall behandlas som om den utgjorde tillbehör till lägenheten och ingick i bostadsrätten. I försäljnings­intäkten skall i sådana fall inräknas den ersättning som erhålls för utrustningen. Å andra sidan gäller alt koslnaden för anskaffning av utrustningen får räknas in i säljarens ingångsvärde om utrustningen fanns i lägenheten redan när han förvärvade bostadsrätten och att kostnaden skall


 


Prop. 1983/84:67                                                                    65

behandlas som  reparations-  eller förbättringskostnad om utrustningen anskaffats under innehavet.

När vi i fortsättningen av denna sammanfattning talar om bostadsrätter syftar vi också på de övriga andelar och aktier som enhgt det nyss sagda omfatlas av våra förslag.

3.2      Förutsättningar för beskattning

Nuvarande regler om en tidsbegränsad beskattning och om skattefrihet i de fall då bostadsrätten har förvärvats genom t.ex. arv eller gåva från annan än närslående går tillbaka på tanken atl realisationsvinstbeskattning skall ske bara när egendomen har förvärvats i spekulationssyfte. Beträffande fastig­heter och aktier har man senare övergett detta synsätt och gått över till olika system för evig beskattning. Även när det gäller bostadsrätterna har frågan om en övergång till en evig beskattning aktualiserats vid olika fillfällen. Till stöd för en sådan övergång har anförts bl.a. fördelningspoUtiska och bostadspolitiska argument. Det bör framhållas att det inte ingår i vårt uppdrag att pröva skålen för och emot en evig beskattning. Vår uppgift är begränsad fill att anvisa en lämplig teknik för en sådan beskattning.

En övergång till en evig beskattning innebär att skatteplikten inte längre är beroende av att försäljningen sker inom viss fid efter förvärvet. Med ett sådant system har man definitivt övergett tanken på att begränsa beskatt­ningen till de fall där ett spekulationssyfte kan antas ha förelegat. I linje med detta ligger att beskattningen i fortsättningen bör vara oberoende av om bostadsrätten har förvärvats genom ett oneröst fång (köp, byte eller motsvarande) eller genom ett benefikt fång (l.ex. arv eller gåva). När förvärvet varit benefikt får realisationsvinstberäkningen göras som om bostadsrätten hade förvärvats genom det närmast föregående onerösa fånget.

En förutsättning för att realisationsvinsten vid en försäljning av en bostadsrätt skall beskattas är i dag att säljaren är bosatt i Sverige eller är en svensk juridisk person. Den som säljer en fastighet i Sverige är däremot alltid skattskyldig här för realisationsvinsten. Med hänsyn till att bostadsrätten har en direkt anknytning till en fastighet i Sverige har vi i avsnitt 3.3.9.4 föreslagit att även utomlands bosatta fysiska personer och utländska juridiska personer i fortsättningen skall vara skattskyldiga för realisafionsvinster på bostadsrät­ter.

3.3      Beskattningsmetoden

I dag finns det två olika system för evig realisationsvinstbeskattning. För fastigheter gäller att anskaffnings- och förbättringskoslnader får räknas upp med hänsyn fill förändringarna i konsumentprisindex från det fjärde året efter del år då förvärvet resp. förbättringen ägde rum till det år dä försäljningen sker (indexuppräkning). Hela den efter indexuppräkningen

5 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 67


 


Prop.  1983/84:67                                                                   66

framräknade vinsten beskattas oberoende av innehavstidens längd. Vid försäljning av aktier medges inle någon indexuppräkning. Anskaffningsvär­det dras av med sitt nominella belopp, men å andra sidan är bara 40 % av den framräknade vinsten skattepliktig när försäljningen sker efter minst två års innehav.

Våra direktiv nämner både fastighelsreglerna och akliereglerna som länkbara alternativ för bostadsrätternas del men binder oss inle vid något av dem. Även om vi således har frihet att föreslå andra lösningar, har det varit naturligt att i första hand pröva möjligheterna att använda något av de befinlliga systemen.

När frågan om en evig beskattning av realisationsvinster på bostadsrätter tidigare har diskuterats, har man ibland förordat att aktiereglerna skall tillämpas. Bl.a. företrädare för de rikskooperativa riksorganisafionerna har dock hävdat att det ligger närmare till.hands att använda fastighelsregler­na.

För vår del har vi funnit att starka principiella skäl lalar för det sistnämnda alternativet. Det är angeläget att åstadkomma ett fungerande inflafions-skydd och delta sker bäst genom en indexuppräkning av det slag som medges enligt fastighetsreglerna. Även bortsett från detta finns det mycket som talar för en nära anknytning till fastighelsreglerna. Bostadsrättshavaren befinner sig i en situation som mycket påminner om egnahemsägarens. Han svarar normalt för lägenhetens underhåll och har rätt atl vidta vissa förändringar i lägenheten. Genom förvärvet av bostadsrätten tar han på sig en skyldighet att delta i bestridandet av driftutgifler och amorteringar och som medlem i föreningen deltar han i beslut om fastighetens förvaltning och användning. Vidare har han möjlighet att förfoga över bostadsrätten genom överlåtelse eller pantsättning. Den sakliga överensstämmelsen med egnahemsägarens situation är så stor atl det från rättvisesynpunkt är önskvärt att bostadsrätts­havaren träffas av en realisationsvinstbeskattning som är likvärdig med den som sker vid en fastighelsförsäljning. En likformig beskattning av egnahem och bostadsrätter bör dessutom vara ägnad att underlätta de bostadspolitiska strävandena efter kostnadsneutralitet mellan olika boendeformer.

Fastighetsmetoden

Vi har därför fill en början inriktat vårt arbete på att utforma en melod som så nära som möjligt anknyter till fasfighetsreglerna. Skall man uppnå elt resultat som är likvärdigt med det som erhålls enligt fastighetsreglerna, är det som redan antytts nödvändigt att medge någon form av indexuppräkning. Här uppkommer dock vissa svårigheter. Ingångsvärdet för en bostadsrätt molsvarar enligt nuvarande regler den grundavgift eller köpeskilling som betalades vid förvärvet! Någon hänsyn tas däremot inte till föreningens lån. Lägger man detta ingångsvärde till grund för indexuppräkningen, blir resultatet ojämnt. Detta sammanhänger med att föreningarna finansierar sina produktionskostnader pä mycket olika sätt. Del vanligaste är visserligen


 


Prop. 1983/84:67                                                                    67

att föreningen finaniserar större delen av kostnaderna med egna lån och endast en mindre del med grundavgifter. Det förekommer emellertid inte så sällan alt föreningen tar ut mycket stora grundavgifter som bostadsrätisha­varna i sin tur finansierar med s.k. fördelade eller strimlade län. Om ingångsvärdet bestäms enligt nuvarande regler, blir det relafivt lågt i del förra och högt i det senare fallet. Skillnaderna i finansieringsform leder i och med detta fill att också underlaget för indexuppräkning blir olika stort i de båda fallen, vilket i sin tur får avgörande betydelse för beskaltningsresulialet. Reglerna kommer i hög grad att gynna en finansiering med hjälp av fördelade lån.

Enligl vår bedömning är det inte möjligt att acceptera ett system som innebär att olikheter i låneförhållandena får sä stor betydelse vid beskatt­ningen. För att åstadkomma att beskattningsresultatet skall bli oberoende av om lånen läggs hos föreningen eller hos bostadsrätishavarna är det nödvändigt att i ingångsvärdet räkna in den på bostadsrätten belöpande andelen av föreningens s.k. nettoskuld (skulderna minus värdet av förening­ens fillgångar vid sidan av fastigheten). Det är emellertid inte möjligt atl stanna vid detta. Skall man få ett fullvärdigt inflationsskydd för de kapitalinsatser som bostadsrätishavarna gör i föreningen och uppnå att produktions- och förbättringskoslnader beaktas på samma sätt som vid en fasfighetsförsäljning, är det nödvändigt att konsekvent behandla säljaren av en bostadsrätt som om han sålde en andel i själva fastigheten. Det måste fingeras att bostadsrättshavaren vid sitt förvärv övertar ansvaret för en andel av föreningens nettoskuld och att den som köper bostadsrätten i sin tur övertar della ansvar. I ingångsvärdet måste räknas in en andel av föreningens nettoskuld vid förvärvstillfället och i försäljningsintäkten måsle på motsva­rande sätt inkluderas en andel av nettoskulden vid tiden för försäljningen. Vidare är det nödvändigt att vid realisationsvinstberäkningen medge bostadsrättshavaren avdrag för en andel av de förbättringskostnader som föreningen under hans innehavstid har lagt ner på fastigheten.

En metod som bygger på dessa prmciper, fastighetsmetoden, har utförligt beskrivits i avsnitt 3.3.4 och vi har ansett det angeläget att också utforma ett författningsförslag för metoden i fråga (bil. 5 avdelning A). När vi därefter i avsnitt 3.3.11 gjort en slutlig bedömning av metoden har vi konstaterat att den ganska väl uppfyller kravet på en nära överensstämmelse med fasfighetsreglerna. Den blir å andra sidan relativt komplicerad. Man kan befara att problem uppkommer vid den praktiska fillämpningen och att det blir svårl för de enskilda bostadsråttshavarna att förstå hur reglerna fungerar. För vår del har vi därför kommit till slutsatsen att en fullständig fastighetsmetod - trots sina principiella fördelar - bör avvisas med hänsyn till de befarade fillämpningsproblemen.


 


Prop. 1983/84:67                                                                    68

Andra metoder

I detta läge har det varit nödvändigt att utarbeta ett system som mer anknyter till de principer som f.n. tillämpas vid försäljning av aktier och andelar i ekonomiska föreningar. Man får ta fasta på att det som är föremål för överlåtelse inte är en del av själva fastigheten ulan en andel i bostadsrättsföreningen och en till den knuten nyttjanderätt. I ett sådant system skall ingångsvärde och försäljningspris inte innefatta någon andel av föreningens nettoskuld och avdrag inte medges för föreningens förbättrings­kostnader.

Med denna utgångspunkt har vi i avsnitt 3.3.5 beskrivit två olika metoder. Den ena bygger på en form av indexuppräkning, om än mer begränsad än enligl den fullständiga fastighetsmeloden. Med hänsyn fill detta och också till den tekniska utformningen i övrigt och metodens effekter har vi betecknat den som en förenklad fastighetsmetod. Den andra metoden innebär att man hell avstår från indexuppräkning och i stället ger kompensation för inflationen genom atl reducera den skattepliktiga andelen av vinsten efter viss tids innehav. Denna melod kallar vi aktiemetoden. Vi har ansett oss böra utforma förfallningsförslag för båda metoderna (bil. 5 avd. B och C).

När vi i avsnitt 3.3.11 har gjort den slutliga bedömningen av den förenklade fastighetsmetoden och aktiemetoden, har vi funnit att båda i och för sig är användbara. Den förenklade fastighetsmetoden ger effekter som i de flesla fall är likvärdiga med dem som skulle erhållas med en fullständig fasfighetsmelod. Aktiemetoden ger som alla nominella metoder ett ojämnt resultat när inflafionstakten är hög men den är å andra sidan enklare alt tillämpa. För vår del har vi funnit att den förenklade fastighetsmetoden bör ges visst förord.

Den förenklade fastighetsmeloden har följande utformning.

Intäkt

Som inläkt redovisas den köpeskilling som erhålls vid försäljningen (minskad med omkostnaderna vid försäljningen).

A vdragsposter

Ingångsvärdet utgörs av den grundavgift eller köpeskilling som erlades vid förvärvet (plus omkostnaderna i samband med förvärvet).

Avdrag medges för de förbättringskostnader och de kostnader för s.k. värdehöjande reparationer som bostadsrättshavaren har lagt ner i lägenheten under sitt innehav. Avdrag medges dock endast för de år dä kostnaderna har uppgått till minst 1 000 kr.

Avdrag medges vidare för s.k. kapitaltillskott, dvs. de inbetalningar till föreningen som har varit avsedda att användas för amortering av föreningens lån eller finansiering av föreningens kostnader för förbättring av fastigheten. Av praktiska skäl har dock vissa begränsningar och schabloniseringar varit


 


Prop. 1983/84:67                                                                    69

nödvändiga. Avdraget för tillskott för amorteringar motsvarar bostadsrät­tens andel i föreningens totala amorteringar under innehavstiden. För tillskott som avser förbättringsarbeten medges avdrag endast under förut­sättning att tillskotten har utdebiterats och faktiskt också använts för ett visst bestämt arbete och att de tillskott som bostadsrätishavarna har lämnat för arbeiet i fråga har uppgått till minst 3 000 kr. mulitiplicerat med antalet bostadsrätter som bidragit med tillskott.

Bostadsrättens andel av medel på den inre reparationsfonden (eller liknande fond) räknas av från både försäljningsintäkt och ingångsvärdet.

Kompensafion för den inflatoriska värdeförändringen av ingångsvärdet ges genom ett särskilt inflationslillägg. Detta beräknas på etl underlag som motsvarar summan av ingångsvärdet och bostadsrättens andel av föreningens s.k. nettoskuld (skulder minus värdet av tillgångar vid sidan av fastigheten) vid tiden för förvärvet. Tillägget erhålls om underlaget mulfipliceras med det vanliga uppräkningstalet (det uppräkningstal som används vid fastighetsför­säljningar) minskat med 1.

Vidare medges indexuppräkning av bostadsrättshavarens förbättringskost­nader. Här används samma uppräkningstal som för fastigheter. Av skäl som utvecklas i avsnitt 3.3.5.3 får kapitalfillskolten inte indexuppräknas.

Har bostadsrätten förvärvats före ingången av år 1970, skall den anses förvärvad den I januari 1970 (den s.k. sfickdagen). Som ingångsvärde las upp 150 % av bostadsrättens andel av föreningens behållna förmögenhet per den 1 januari 1970. Har det faktiska vederlaget vid förvärvet varit större, får det dock tas upp som ingångsvärde.

Skattepliktig vinst

Hela den vinst som framkommer sedan avdragsposterna räknats av frän försäljningsintäkten är skattephktig oberoende av innehavstidens längd.

Aktiemetoden överensstämmer med den förenklade fastighetsmetoden utom i ett par avseenden. Något inflationstillägg beräknas inte och inte heller medges indexuppräkning av förbättringskostnaderna. I stället reduceras den skattepliktiga andelen av vinsten efler viss fids innehav. Vi har ansett att följande skala, som anknyter fill nuvarande regler, kan vara låmpUg.

Innehavstid, år                   Skattepliktig andel

av vinsten, %

0-2                                    100

2-3                                      75

3-4                                      50

4 eller mera                         25

I bilaga 1 har gjorts vissa beräkningar för atl belysa del länkbara utfallet av de föreslagna reglerna. Det framgår att en evig beskattning kan väntas medföra etl åtminstone dubbelt så stort totalt skatteuttag som nuvarande


 


Prop.  1983/84:67                                                    70

regler. Den förenklade fastighetsmetoden (närmast modell E i bilagan) skulle under de förhållanden som faktiskt har rätt pä 1970-lalet ha gett ett mer än 50 % högre totalt uttag än akliemetoden (modell B i bilagan). Det bör understrykas att relationerna kan bli helt annorlunda vid en annan marknadsutveckling.

3.4      Samordningen med uppskovsreglerna

Som nämnts under 1 har vi inte längre i uppdrag att självständigt pröva frågan om uppskov vid försäljning av bostadsrätter. För att visa att de föreslagna realisafionsvinstreglerna kan samordnas med uppskovsreglerna har vi dock ansett det nödvändigt att relativt utförligt redovisa vilka ändringar i nuvarande uppskovslagstiftning som behöver göras om denna skall omfatta även bostadsrätterna. Vi har då antagit att bostadsrätter och fastigheter skall behandlas som likvärdiga objekt. Det betyder alt uppskov bör medges inle bara när någon säljer en bostadsfätt och ersätter den med en ny bostadsrätt utan även vid övergång från en bostadsrätt till en fastighet eller vid övergång i motsatt riktning.

Eftersom det är tänkbart att statsmakterna gör bedömningen att uppskovsregler bör införas samtidigt med regler om evig beskattning, har vi också velat ge underlag för en ätrhinstone provisorisk lösning av de kontrolltekniska och administrafiva frågorna. För det ändamålet har sekretariatet i kommittén för reavinstuppskov gjort en särskild utredning som presenteras i bilaga 3.

3.5      Ackumulerad inkomst

Realisationsvinster på fastigheter får vid beräkningen av statlig inkornst-skatt fördelas på den tid fastigheten har innehafts, dock högst fyra år. Vi har i avsnitt 3.3.9.6 föreslagit att samma regler skall gälla beträffande bostadsrät­terna.

3.6      Kontrollfrågor

F.n. finns det inte något krav på att överlåtelser av bostadsrätter skall ha skriftlig form. I sitt slutbetänkande har 1978 års bostadsrättskommitté framhållit att ett krav pä skriftlig form skulle ha stor betydelse från bl.a. kontrollsynpunkt. Vi har i avsnitt 3.4 anslufit oss till denna uppfattning och antagit atl ett sådant krav kommer att införas.

I samma avsnitt har vi föreslagit atl bostadsföretagen skall åläggas att i fortsättningen lämna kontrolluppgifter angående samtliga överlåtelser av bostadsrätter. Uppgift skall också lämnas om vissa förhållanden som har betydelse för vinstberäkningen.


 


Prop.  1983/84:67                                                               71

3.7 Övergångsbestämmelser

Med hänsyn lill den tid som behövs för en sedvanlig remissbehandling och för proposilionsarbete och riksdagsbehandling har vi vid utformningen av våra förslag utgått från att de nya reglerna skall tillämpas endast på försäljningar som sker efter utgången av år 1982. Vi har samtidigt erinrat om att riksdagen har vissa möjligheter att välja en tidigare dag.

Vi har i avsnitt 3.5.2 ägnat särskild uppmärksamhet åt de fall där bostadsrätten vid övergången till de nya reglerna har innehafts så läng fid atl hela den redan inträdda värdestegringen skulle ha kunnat realiseras skailefritt genom en försäljning omedelbart före övergängen. Enligl vår mening bör man undvika en övergång som innebär full skattefrihet vid en försäljning den ena dagen och beskattning helt enligt de nya reglerna vid en försäljning den andra dagen. En dämpning av effekterna är önskvärd. För vår del har vi stannat för uppfattningen att övergångsreglerna bör utformas så atl den värdestegring som har inträtt före övergången och som då skulle ha kunnat realiseras skattefritt blir obeskattad även i framtiden. Det är emellertid inte möjligt alt utforma en metod som alltid ger exakt detta resultat. Någon form av schablon är nödvändig. Vi har föreslagit en proportioneringsregel som har följande innebörd. När en försäljning sker efter övergången beräknas först vinslen helt enligt de nya reglerna. Om bostadsrätten vid övergångsfillfället hade innehafts minst fem år, skall bara en viss del av den framräknande vinsten beskattas. Det belopp som skall beskattas ulgör så stor del av den framräknade vinslen som antalet påbörjade kalenderår fr.o.m. är 1983 utgör av det totala antalet påbörjade kalenderår under innehavet (år före 1970 får dock inte medräknas). Ett exempel belyser det sagda. Antag att en bostadsrätt förvärvats år 1972 och säljs år 1985. Av den vinst som är skaltepliklig enligt de nya reglerna skall, om proportioner­ingsregeln är tillämplig, endast 3/14 beskattas. Det bör understrykas att proportioneringsregeln får tillämpas endast under förutsättning att bostads­rättsföreningen vid ingången av år 1983 var ett äkta bostadsföretag.

I bilaga 4 till betänkandet har vi med några konkreta exempel belyst effekterna av övergångsbestämmelserna.

Det har sedan etl par år varit känt att statsmakterna avser att införa regler om en evig beskattning av realisationsvinster på bostadsrätter. Många uppgifter tyder på att vissa bostadsrättshavare har företagit överlåtelser inom den närmaste familjekretsen enbart i syfte att motverka effekterna av de väntade nya reglerna (s.k. närståendetransaktioner). Om priset vid närstå­endetransaktionen har satts högt och om detta pris vid en framfida realisationsvinstbeskattning godtas som ingångsvärde för köparen, blir resultatet i vissa fall alt även den värdestegring som sker efter övergången undandras beskattning. För att hindra della har vi föreslagit en särskild övergångsregel. Den blir tillämplig när en bostadsrätt som säljs efter övergången har förvärvals under perioden 1980-1982 genom köp eller annat


 


Prop. 1983/84:67                                                     72

oneröst fång från en närstående person (make, barn, förälder). Den skall dock inte tillämpas om närståendetransakfionen gav upphov fill en skatte­pliktig realisafionsvinst för säljaren och inte heller om säljaren avflyttade från lägenheten eller köparen flyttade in i lägenheten i nära anslutning till överlåtelsen. När regeln enligt det nu sagda är tillämplig, skall det pris som betalades vid närståendetransakfionen inte godtas som ingångsvärde vid den realisationsvinstberäkning som görs enligt de nya reglerna. I stället utgår man från det pris som betalades vid närmast föregående köp som skedde frän någon annan än en närstående person eller som har skett före ingången av år 1980.


 


Prop. 1983/84:67                                                                    73

Bilaga 2

Författningsförslaget till aktiemetoden i betänkandet (Ds B 1982:6) Reavinst på bostadsrätter

Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)

dels att nuvarande punkt 2 c av anvisningarna till 36 § skall betecknas punkl 2 d,

dels att 35 § 3 och 4 mom., 53 § 1 mom. samt punkt 3 av anvisningarna till 36 § skall ha nedan angivna lydelse.

dels att i 35 § skall införas ett nytt moment, 3 a mom., samt i anvisningarna fill 35 § en ny punkt, 8, och i anvisningarna till 36 § en ny punkt, 2 c, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

35                                                                                            §
3 mom.' Realisationsvinst pä
          3 mom. Realisationsvinst på
grund av avyttring av aktie, an-
grund av avyttring av aktie, an­
del i aktiefond, delbevis el-
               del i aktiefond, delbevis el­
ler teckningsrätt till aktie
                    ler teckningsrätt till aktie
eller andel i ekonomisk
                          eller andel i ekonomisk
förening eller i handelsbo-
                 förening eller i handelsbo­
lag eller annan rättighet som är
lag eller annan rättighet som är
jämförlig med här avsedd andelsrätt
jämförlig med här avsedd andelsrätt
eller aktie, dock ej flA://'e e//er fl«Je/1
eller aktie, dock ej egendom som
bostadsaktiebolag eller i bostadsföre-
avses 13 a mom., år i sin helhet
ning som avses i 24 §3 mom., 'är i sin
skattepliktig, om den skattskyldige
helhet skattepliktig, om den skatt-
innehaft egendomen mindre än två
skyldige innehaft egendomen mind-
                                      år.
re ån två är.

Avyttrar skattskyldig egendom som avses i detta moment och som den skattskyldige innehaft två år eller rtiera, är 40 procent av vinsten skatteplik­fig. Från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke under etl beskattningsår, minskat med avdragsgill del av förlust vid avyttring samma år av egendom som avses i detta stycke, äger skattskyldig åtnjuta avdrag med 3 000 kronor. Har den skatlskyldige under beskattnings­året varil gift och levt tillsammans med sin make, får sådant avdrag åtnjutas för dem båda gemensamt med 3 000 kronor. I intet fall får dock skattskyldig åtnjuta avdrag med högre belopp än som svarar mot sammanlagda beloppet av skatteplikfig realisationsvinst enligt detta stycke minskat med avdragsgill del av förlust som nyss nämnts.

Kan tillämpning av föregående stycke antas hindra strukturrationalisering som är önskvärd från allmän synpunkt, kan regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer medge befrielse därifrån helt eller delvis, om företag

'Senaste lydelse 1980:1048.


 


Prop. 1983/84:67                                                     74

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

som berörs av strukturrationaliseringen gör framställning om detta senast den dag avyttringen sker.

Har egendom som avses i detta moment avyttrats genom sådan tvångsför­säljning som anges i 2 § första stycket 1) lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst, är - oavsett tidpunkten för förvärvet -endasl 40 procent av vinsten skattepliktig.

Bestämmelsen i 2 mom. tredje stycket äger motsvarande fillämpning på egendom som avses i detta moment.

Överläts aktie i akfiebolag eller andel i handelsbolag, ekonomisk förening eller utländskt bolag till svenskt företag inom samma koncern, skall - där ej annal följer av nionde stycket - beskattning av realisafionsvinst inte äga rum, om moderföretaget i koncernen är aktiebolag eller ekonomisk förening och den överlåtna aktien eller andelen innehas som ett led i annan koncernens verksamhel än förvaltning av fastighet, värdepapper eller annan därmed likartad lös egendom. I fall som nu avses skall den överlåtna aktien eller andelen anses förvärvad av det övertagande företagel vid den tidpunkt och för den anskaffningskostnad som gällt för det överlåtande företaget. Om överlåtelsen sker till ufiändskt företag, kan regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer medge befrielse från realisationsvinstbeskattningen. Bestämmelserna i detta stycke om beskattning av realisationsvinst tillämpas även i fråga om avdrag för realisationsförlust. Avdrag för realisafionsförlust får dock inle i någol fall göras på grund av avyttring av aktier eller andelar lill utländskt koncernföretag.

Har fastighet överlåfits på aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening genom fång på vilket lagfart sökts efter den 8 november 1967 av någon som har ett bestämmande inflytande över bolaget eller föreningen, beräknas skattepHktig realisationsvinst vid hans avyttring av aklie eller andel i bolaget eller föreningen som om avytiringen avsett mot aktien eller andelen svarande andel av fastigheten. Vad nu sagts får inle föranleda atl skatteplik­fig realisafionsvinst beräknas lägre eller att avdragsgill realisationsförlust beräknas högre än enligl reglerna i della moment. Beslämmelserna i detta stycke gäller endasl om sådan fastighet utgör bolagets eller föreningens väsentliga tillgång. De gäller dock inte vid avyttring av aktie i sådant bostadsaktiebolag eller andel i sådan bostadsförening som avses i 24 § 3 mom., om avyitring avser endast rätt till viss eller vissa men ej alla bostadslägenheter i fastigheten. Lika med lagfartsansökan anses annan ansökan hos myndighet om viss åtgärd med åberopande av fångeshandling­en. Om vinslen vid försäljning av aklie eller andel på grund av beslämmelser­na i detta stycke beräknas enligt de regler, som gäller för beräkning av vinst vid avyttring av fastighet, skall avyttringen anses ha avsett den mot aktien eller andelen svarande andelen av fastigheten.

Avyttrar skattskyldig aklie i aktiebolag och finns vid avyttringen obeskat­tade vinstmedel i bolaget till följd av alt större delen av dess tillgångar före avyttringen av aktien överiåtits på den skattskyldige eller annan, skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyldige erhåller för aktien. Vid bedömande av frågan om överlåtelse av större delen av bolagets tillgångar ägt rum skall även beaktas tillgång i bolaget som inom två år efler avyttringen av aktien, direkt eller genom förmedling av annan, överlåts på den skattskyldige eller honom närstående person eller på aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening, vari den skattskyldige eller honom


 


Prop. 1983/84:67                                                                    75

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

närstående person har etl bestämmande inflylande. Har överlåtelse av fillgång i bolaget ägt rum efter utgången av det beskattningsår då skattskyl­dighet för realisationsvinst vid avyttringen av akfie i bolaget uppkom, skall realisationsvinst enligt detta stycke tas till beskattning på samma sätt som vid eftertaxering för nämnda beskattningsår. Vad nu sagts äger motsvarande fillämpning vid avyttring av andel i handelsbolag eller ekonomisk förening. Riksskatteverket får medge undantag från detta stycke, om det kan antas atl avytiringen av aktien eller andelen skett i annat syfte ån atl erhålla obehörig förmån vid beskattningen. Mol beslul av verket i sådan fråga får talan inte föras.

Avyttrar skattskyldig akfie i etl akfiebolag, vari aktierna fill huvudsaklig del ägs eller pä därmed jämförligt sätt innehas - direkt eller genom förmedling av juridisk person - av en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer (fåmansbolag), till ett annat fåmansbolag, vari aktie - direkt eller genom förmedling av annan - ägs eller inom två år efler avyttringen vid något lillfälle kommer alt ägas av den skattskyldige eller honom närstående person, skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyldige erhåller för aktien. Lika med aktieinnehav i det bolag, som förvärvat aktien, anses den skallskyldiges aktieinnehav i ett annat fåmansbolag, som inom två år efler avyttringen förvärvar större delen av tillgångarna i något av fåmansbo­lagen. Har överiåtelse av aktie i del förvärvande bolagel eller i bolag, som förvärvat större delen av tillgångarna i något av fåmansbolagen, ägt rum efter utgången av det beskattningsår då skattskyldighet för realisationsvinst enligt della stycke uppkom, får realisationsvinsten tas till beskattning på samma sätt som vid eftertaxering för nämnda beskattningsår. Vad nu föreskrivits äger motsvarande tillämpning i fråga om handelsbolag eller ekonomisk förening eller andel i sådant bolag eller förening liksom teckningsrätt till aklie eller annan rätfighel jämförlig med aktie. Sker avyttringen av organisatoriska eller marknadstekniska skäl eller föreligger andra synnerliga skäl, kan regeringen eller myndighet, som regeringen bestämmer, för särskilt fall medge undanlag från tillämpning av detta stycke.

Som närstående person räknas i detta moment föräldrar, far- eller morföräldrar, make, avkomling eller avkomlings make, syskon eller syskons make eller avkomling samt dödsbo vari den skatlskyldige eller någori av nämnda personer är delägare. Med avkomling avses jämväl styvbarn och fosterbarn.

3 a mom.

Avyitrasen b o stad s r äii, räk­nas som skattephktig realisations­vinst:

om bostadsrätten innehafts mindre än 2 år . .   100 % av vinsten

2       år men mindre

än 3 år   .... '...    75 % av vinsten

3       år men mindre

än 4 år   ....... '.    50 % av vinsten

4     år eller mera  . .   25 % av vinsten.
Skattskyldig som har avyttrat en

bostadsrätt kan urider vissa förutsätt­ningar få uppskov med beskattningen


 


Prop. 1983/84:67                                                                    76

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

av realisationsvinsten. Närmare be­stämmelser om detta finns i lagen (1978:970) om uppskov med beskatt­ning av realisationsvinst

Bestämmelsen i 2 mom. tredje stycket tillämpas på motsvarande sätt vid avyitring av en bostadsrätt.

Vad som sägs om realisationsvinst genom avyttring av en bostadsrätt ullämpas även vid avyttring av ande­lar i andra svenska ekonomiska före­ningar än bostadsrättsföreningar och aktier i svenska aktiebolag, om det med andelen eller aktien följer en nyttjanderätt till ett hus eller del av ett hus som ägs av föreningen respektive bolaget.

4 mom. Avyttras annan egen-      4 mom. Avyttras annan egen­
dom än som avses i 2 eller 3 mom.,
dom än som avses i 2-3 a mom.,
räknas som skattepliktig realisa-
räknas som skatteplikfig realisa­
tionsvinst:
                                                                 tionsvinst:

om egendomen innehafts

mindre än 2 år  ............................................... 100% av vinsten

2 år men mindre än 3 år...................................   75% av vinslen

3 år men mindre än 4 år................................... 50% av vinsten

4 år men mindre än 5 år................................... 25% av vinsten

Skatteplikt enligt första stycket inträder endast om den skattskyldige förvärvat den avyttrade egendomen genom köp, byte eller därmed jämförligt fång. Har han förvärvat egendomen genom gåva av make eller skyldeman och har egendomen av givaren förvärvats genom köp, byte eller därmed jämföriigt fång, skall dock frågan om och i vad män skattepliktig realisations­vinst skall anses föreligga bedömas med hänsyn till sistnämnda fång. Motsvarande skall gälla om make vid bodelning i anledning av andra makens död erhållit egendom, som förstnämnda make före äktenskapets ingående eller under äktenskapet förvärvat genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, eller om make vid bodelnng av annan anledning än andra makens död erhållit egendom, som någondera maken före äktenskapets ingående eller under äktenskapet förvärvat genom köp, byte eller därmed jämförligt fång. Har även den skattskyldiges fångesman erhållit egendomen såsom gåva av make eller skyldeman eller vid sådan bodelning som nyss nämnts, skall bedömningen ske som om avyttringen verkställts av den som närmast dessförinnan förvärvat egendomen på annat sätt än genom sådan gåva eller bodelning.

Har egendom som avses i detta moment avyttrats genom sådan tvångsför­säljning som anges i 2 § lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst är vinsten skattepliktig endast om det skäligen kan antagas, att avyttringen skulle ha ägt rum även om tvång icke förelegat. Avyttras egendom, som avses i detta moment, till fåmansföretag av delägare

 Senaste lydelse 1978:971.


 


Prop. 1983/84:67                                                                    77

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

eller honom närstående person, skall oavsett bestämmelserna i detta moment som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyldige erhåller för egenodmen, såvida denna icke är eller kan antagas bli till nytta för företagets verksamhet.

53 §

I mom. Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger så framt ej annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 §§ sägs:

a) fysisk person:

för tid, under vilken han varit här i riket bosatt:

för all inkomst, som av honom här i riket eller å utländsk ort förvärvats; samt

för tid, under vilken han ej varit här i riket bosatt:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av anställ­ning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställning eller annat uppdrag, i den mån inkomsten uppburits härifrån och förvärvats genom verksamhet här i riket;

för pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del beloppet överstiger 7 500 kronor och för annan ersättning enligt nämnda lag;

för pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för belopp, som utgår pä grund av annan pensionsförsäkring än tjänstepen­sionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven försäk-ringsrörels»;

för ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän;

för dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd;

för timstudiestöd och inkomstbidrag enligt studiestödslagen (1973:349);

för annan härifrän uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad inkomst av tjänst;

för vinst å icke yrkesmässig avytt-   för realisationsvinst vid avyttring

ring av fastighet eller rörelse här i av fastighet eller rörelse här i riket
riket eller tillbehör lill sådan fastig- eller tillbehör till sådan fastighet
het eller rörelse; samt
                  eller rörelse och av bostadsrätt som

innefattar nyttjanderätt till ett hus eller del av ett hus här i riket; samt

för återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgif­ter samt - i den män avdrag har medgelts för avgifterna - restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter;

■Senaste lydelse 1981:1150,


 


Prop. 1983/84:67                                                                    78

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

b)      staten:

för inkomst av jordbruksdomäner, skogar samt uthyrda eller med tomträtt eller vattenfallsrätl upplåtna fasfigheter; samt

för inkomst av rörelse, som ej härflulil av bank- eller försäkringsrörelse eller av kommunikafionsverk med tillhörande byggnader och anläggningar eller av industriell verksamhet, som huvudsakligen avser att tillgodose statens egna behov;

c)    landsting, kommuner och andra menigheter ävensom hushållningssäll­
skap med stadgar som fastställts av regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer:

för inkomst av fastighet och av rörelse;

d)   akademier, allmänna undervisningsverk, sådana sammanslutningar av
studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de studerande enligt
gällande stadgar är skyldiga att vara medlemmar, samarbelsorgan för sådana
sammanslutningar med ändamål att fullgöra uppgifter som enligt nämnda
stadgar ankommer pä sammanslutningarna,

sjömanshus, företagareförening som erhåller statsbidrag, regional utveck­lingsfond som avses i förordningen (1978:504) om överförande av vissa uppgifter från företagareförening till regional utvecklingsfond,

allmänna försäkringskassor, erkända arbetslöshetskassor, understödsfö­reningar som inte bedriver till livförsäkring hänförlig verksamhet, pensions­stiftelser som avses i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m., personalstiftelser som avses i samma lag med ändamål uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall, sfiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål att utge avgångsersättning till friställd arbetstagare eller främja ålgärder till förmån för arbetstagare som blivit uppsagd eller löper risk att bli uppsagd fill följd av driftsinskränkning, företagsnedlåggelse eller rationalise­ring av företags verksamhet, sådana ömsesidiga försäkringsbolag som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring,

Allmänna pensionsfonden. Allmänna sjukförsäkringsfonden, Apotekar­societetens stiftelse för främjande av farmacins utveckling m. m.. Bok­branschens Finansieringsinstitut Aktiebolag, Dag Hammarskjölds minnes­fond. Fonden för industriellt utvecklingsarbete, Fonden för industriellt samarbete med u-länder. Järnkontoret och SlS-Standardiseringskommissio-nen i Sverige, så länge kontorets respektive kommissionens vinstmedel används fill allmänt nyttiga ändamål och utdelning inte lämnas till delägare eller medlemmar, Nobelstiftelsen, Norrlandsfonden, Stiftelsen Industricent­ra, Stiftelsen Industriellt utvecklingscentrum i övre Norrland, Stiftelsen för produktutvecklingscenlrum i Göteborg, Svenska bibelsällskapets bibelfond, Svenska Penninglotteriet Aktiebolag, Svenska skeppshypotekskassan, Sven­ska UNICEF-kommitlén, Sveriges exportråd, Sveriges turistråd och Ak­tiebolaget Tipstjänst:

för inkomst av fastighet;

e)   kyrkor, sjukvårdsinrättningar vilkas verksamhet ej bedrives i vinstsyfte,
barmhärtighetsinrättningar, stiftelser som hava till huvudsakligt ändamål alt
under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikets försvar
eller att, utan begränsning till'viss familj, vissa familjer eller bestämda
personer, främja vård och uppfostran av barn eller lämna understöd för
beredande av undervisning eller utbildning eller utöva hjälpverksamhet
bland behövande eller främja vetenskaplig forskning, ävensom ideella


 


Prop. 1983/84:67                                                                    79

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

föreningar som uppfylla i punkt 9 av anvisningarna angivna villkor: för inkomst av fastighet och av rörelse;

f)   svenska aktiebolag och sädana bolag, som enligt särskild författning äro
skyldiga atl avslå sin vinsl, ekonomiska föreningar, samebyar, samfund,
sfiftelser, understödsföreningar, som bedriva fill livförsäkring hänförlig
verksamhet, verk, inrättningar och andra inländska juridiska personer, dock
såvitt gäller sådana juridiska personer som enligt författning eller på därmed
jämförligt sått bildats för atl förvalta samfällighet endast om samfälligheten
har taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser marksamfällighet eller
regleringssamfällighet, samtliga här under f) avsedda bolag, verk och andra
juridiska personer i den mån de ej inbegripas under punkterna d) och e):

för all inkomst, som hår i riket eller å utländsk ort förvärvats;

g)     utländska bolag:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits; samt

för vinsf å icke yrkesmässig avytt-   för realisationsvinst vid avyttring

ring av fasfighel eller rörelse här i av fastighet eller rörelse här i riket
riket eller tillbehör till sådan fastig- eller tillbehör till sådan fastighet
het eller rörelse.
                           eller rörelse och av bostadsrätt som

innefattar nyttjanderätt till ett hus eller del av ett hus här i rikel. Riksskatteverket må. om särskilda skäl därtill äro, efter ansökan förklara, att stiftelse eller förening, som har till huvudsakligt ändamål att främja nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet eller eljest vid tillämpning av denna lag skall anses jämställd med stiftelse eller förening, som' ovan i första stycket vid e) angives. Sådant beslut må, när omständigheterna det föranle­da, av riksskatleverket återkallas. Över beslut, som riksskatteverket medde­lat enligt detta stycke, mä klagan icke föras.

Anvisningar till 35 §

8. Avyttras en bostadsrätt och övertar förvärvaren också utrust­ning, som ägs av den skattskyldige men enligl 2 kap. 2 § jordabalken skulle ha hört tdl lägenheten om den hade ägts av bostadsrättsföreningen, skall realisationsvinsten beräknas som om utrustningen hörde lill lägen­heten. I sädana falt skall den ersätt­ning som den skattskyldige erhåller för utrustningen räknas in i vederla­get för bostadsrätten. Vad nu har sagts gäller dock inte om ersättningen Ulgör intäkt av rörelse enligt punkt I av anvisningarna tdl 28 §.

Ersättning, som den skattskyldige erhåller för bostadsrättens andel av en inre reparationsfond eller någon annan inom föreningen bildad fond


 


Prop. 1983/84:67

Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


80


som är avsedd för reparation och underhåll av bostadsrättslägenheter, skall inte räknas in i vederlaget för bostadsrätten. Har någon särskild sådan ersättning inle betingats, skall det för bostadsrätten överenskomna vederlaget vid realisalionsvinstberäk­ningen minskas med ett belopp mot­svarande den del av fonden som vid avyttringen belöper på bostadsrätten. Av 3 a mom. fjärde stycket följer att bestämmelserna 1 denna anvis­ningspunkt om bostadsrätter skall tillämpas även vid avyttring av såda­na andelar och aktier som avses i förstnämnda lagrum. Därvid förstås med bostadsrättsförening den före­ning eller det bolag som andelen respektive aktlen hänför sig till och med bostadsrättslägenhet den lägen­het lill vilken andels- respektive aktie­ägaren har nyttjanderätt.

till 36 §

2 c. I ingångsvärdet för en bostads­rätt skall enligt punkl I räknas in den erlagda köpeskillingen och vissa ut­gifter vid förvärvet. Har bostadsrät­ten förvärvats genom upplåtelse från bostadsrättsföreningen, skall den i upplåtelseavtalet angivna grundav­giften anses som köpeskilling. Tdl de utgifter som skall räknas in i ingångs­värdet hör särskilda avgifter som har betalats tdl föreningen 1 samband med förvärvet (upplåtelse- och inträ­desavgifter). Har grundavgiften för lägenheten satts ned efler förvärvet, skall ingångsvärdet reduceras med det belopp som har återbetalats på grund av nedsättningen.

Beslämmelserna i punkt 8 andra stycket av anvisningarna tdl 35 § om beräkning av vederlaget vid avyttring av en bostadsrätt ullämpas på mot­svarande sätt vid beräkningen av in­gångsvärdet.

Som förbättringskostnad enligt punkl 1 räknas


 


Prop. 1983/84:67

Nuvarande lydelse


81

Föreslagen lydelse

a) kostnad som den skatlskyldige har lagt ned på förbättringsarbeten i lägenheten, och

bjkostnad som han har lagt ned på reparation och underhåll av lägenhe­ten i den mån lägenheten på grund av arbetet har kommit i bättre skick än vid förvärvet.

Som förbättringskostnad räknas dock inte i något fall kostnad som vid inkomsttaxeringen har behandlats som omkostnad i någon annan för­värvskälla.

De förbättringskostnader som har lagts ned under ett visst år berättigar till avdrag vid realisationsvinstberäk-ningen endast under förutsättning att de sammanlagl har uppgått tdl minst 1 000 kronor. Kostnaderna anses normalt nedlagda när en faktura eller räkning har erhållits som visar vilka arbeten som har utförts. I fråga om kostnad som avses i tredje stycket b) gäller vidare att kostnaden får räknas in i omkostnadsbeloppet endast i den mån arbetet har medfört alt lägenhe­ten vid avyttringen alltjämt är i bättre skick än vid förvärvet.

Av punkt 8 första stycket av anvis­ningarna till 35 § framgår att realisa­tionsvinsten vid avyttring av en bo­stadsrätt i vissa fall skall beräknas som om utrustning som ägs av den skattskyldige hörde till lägenheten. I sådana fall skall koslnaden för an­skaffning av utrustningen räknas in i bostadsrättens ingångsvärde, om ut­rustningen har förvärvals tillsam­mans med bostadsrätten. Har utrust­ningen anskaffats under innehavet, anses anskaffningskostnaden - alll efter omständigheterna - som en kostnad för förbättring eller för re­paration och underhåll av lägenhe­ten. Frågan om kostnaden får räknas in i omkostnadsbeloppet avgörs en­ligt tredje-femte styckena.

Kapitaltillskott - utöver grundav­gift enligt första stycket - som under innehavet       har       lämnats       till


6 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 67


 


Prop. 1983/84:67

Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


82


bostadsrättsföreningen får räknas in i omkostnadsbeloppet endast om till­skotten har vartt avsedda att använ­das av föreningen för amortering av lån eller för finansiering av förbätt­ringsarbeten på fastigheten. Tillskot­ten för amorteringar skall anses ha uppgått till ett belopp motsvarande bostadsrättens andel av de amorte­ringar som föreningen har gjort un­der innehavet. Vid beräkningen av detta belopp tillämpas det andelstal som gäller vid avyttringen. För att ett tillskott för finansiering av förbätt­ringsarbeten skall få beaktas fordras att tillskottet har utdebiterats och använts för elt bestämt förättringsar-bete och att de tillskott som bostads­rätishavarna har lämnat för arbetet i fråga sammanlagt har uppgått till minst 3 000 kronor muhiplicerat med antalet deltagande bostadsrätler.

Vid beräkningen av omkostnads­beloppet skall en bostadsrätt, som har förvärvats före år 1970, anses förvärvad den I januari 1970. In­gångsvärdet skall därvid anses utgöra 150 procent av bostadsrättens andel av bostadsrättsföreningens behållna förmögenhet nämnda dag, beräknad med utgångspunkt i taxeringsvärdet för år 1970 på föreningens fastighet och med hänsyn till föreningens övri­ga tillgångar och skulder enligt bok­slutet för del senaste räkenskapsår som har avslutats före ingången av år 1970. Hänsyn får vid vinstberäkning­en inte las till kostnader och avdrag som belöper på tid före år 1970. Det vid förvärvet erlagda vederlaget får dock tas upp som ingångsvärde, om den skattskyldige kan visa att det överstiger 150 procent av andelen i föreningens behållna förmögenhet den 1 januari 1970. Fanns taxerings­värde inte åsätt för år 1970, får mot­svarande värde uppskattas med led­ning av det närmast därefter åsatta taxeringsvärdet.

Av 35 § 3 a mom. fjärde stycket


 


Prop. 1983/84:67


83


Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

följer att bestämmelserna i denna anvisningspunkt om bostadsrätter tillämpas även vid avyttring av sådana andelar och aktier som avses i förstnämnda lagrum. Med bostads­rättsförening förslås i sådana fall den förening eller det bolag som andelen respektive aktien hänför sig till. Med den i upplåtelseavtalet angivna grundavgiften skall därvid likställas den insats i föreningen som var fast­ställd när andelen upplåts respektive den inbetalning på aktien som gjor­des i anslutning tdl att aktien gavs ut.

3.' Förlust genom icke yrkesmässig avyttring (realisafionsförlust) får dras av i den omfattning som anges i punkt 4 nedan.


Reahsationsförlust skall beräknas på samma sätt som realisationsvinst enligt punkterna 1-2 c. Vid förlust­beräkningen får en fastighets in­gångsvärde dock inte beräknas på grundval av ett taxeringsvärde enligt punkt 2 a sjätte eller sjunde stycket. Inte heller får omräkning som avses i punkt 2 a tionde stycket ske eller till-lägg enligt punkt 2 a tolfte stycket göras. Har den med förlust avyttrade egendomen innehafts under sådan tid att, om vinst i stället hade upp­stått vid avyttringen, endast en del av vinsten skulle ha räknats till skat­tepliktig realisationsvinst, år endast motsvarande del av förlusten av­dragsgill. Har förlusten uppkommit vid fastighetsreglering i fall som av­ses i punkl 4 av anvisningarna till 35 §, är endast så stor del av förlus­ten avdragsgill som belöper på vad den skattskyldige har erhållit i pengar.


Realisationsförlust skall beräknas på samma sätt som realisafionsvinst enligt punkterna 1-2 d. Vid förlust­beräkningen får en fastighets in­gångsvärde dock inte beräknas på grundval av etl taxeringsvärde enligt punkt 2 a sjätte eller sjunde stycket. Inte heller får omräkning som avses i punkt 2 a tionde stycket ske eller till-lägg enligt punkt 2 a tolfte stycket göras. Har den med förlust avyttrade egendomen innehafts under sådan tid att, om vinst i stället hade upp­stått vid avyttringen, endast en del av vinsten skulle ha räknats till skat­tepliktig realisationsvinst, är endast motsvarande del av förlusten av­dragsgill. Har förlusten uppkommit vid fastighetsreglering i fall som av­ses i punkt 4 av anvisningarna lill 35 §, är endast så stor del av förlus­ten avdragsgill som belöper på vad den skattskyldige har erhållit i pengar.


Att avdrag inte är medgivet för förlust som har uppkommit före eller i samband med vissa företagsöveriåtelser framgår av punkt 6 av anvisningarna fill 20 §.

Senaste lydelse 1980:1048.


 


Prop. 1983/84:67                                                                    84

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag då lagen enligl uppgift på den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling.

1.  De nya beslämmelserna tillämpas i fråga om avyttringar som sker efter utgången av år 1982. Därvid iakttas dock punkterna 2-6 nedan.

2.  Avyttras en bostadsrätt som den skatlskyldige den 1 januari 1983 hade innehaft i två år eller mera och var bostadsrättsföreningens verksamhel vid ingången av år 1983 inte av det slag som anges i punkt 3 av anvisningarna till 24 § skall den skattepliktiga vinsten inle i något fall överstiga 40 procent av vinsten.

3.  Avyttras en bostadsrätt som den skattskyldige har förvärvat under perioden 1980-1982 från en närslående person genom köp, byte eller något därmed jämförligt fång, skall realisationsvinst och realisationsförlust beräk­nas som om han hade förvärvat bostadsrätten genom det närmast föregående fång av nämnda slag som har skett från någon annan än en närstående person eller som har skett före ingången av år 1980.

Första stycket tillämpas dock inte om det visas

a)   att skattepliktig realisationsvinst uppkom för den närstående personen på grund av överlåtelsen till den skattskyldige eller

b)  att den närstående personens bosättning i lägenheten upphörde eller den skattskyldige bosatte sig i lågenheten i nära anslutning till nämnda överlåtelse.

Som närstående personer räknas den skattskyldiges make, barn och föräldrar.

4.   Avyttras en bostadsrätt som den skattskyldige den 1 januari 1983 hade
innehaft i fem år eller mera skall skattepliktig realisationsvinst som beräknas
enligt de nya bestämmelserna tas till beskattning endast till så stor del som
antalet påbörjade kalenderår efter utgången av är 1982 utgör av hela antalet
påbörjade kalenderår under innehavsliden.

Första stycket tillämpas dock endast under förutsättning att bostadsrätts­föreningens verksamhet vid ingången av år 1983 var av sådant slag som anges i punkt 3 av anvisningarna till 24 §.

5.  Avyttras en bostadsrätt som den skattskyldige har förvärvat genom arv, testamente, gåva, bodelning eller något annat fång som inte är jämförligt med köp eller byte, skall den skattskyldige vid tillämpningen av punkterna 3 och 4 ovan anses ha förvärvat bostadsrätten genom det köp, byte eller därmed jämförliga fång som har skett närmast dessförinnan. Frågan om sistnämnda fång har skett från en närstående person enligt punkt 3 avgörs med hänsyn till förhållandet mellan dem som då avyttrade respektive förvärvade bostadsrätten.

6.  Punkterna 2-5 ovan tillämpas även vid avyttring av sådana andelar och aktier som avses i 35 § 3 a mom. fjärde stycket. Med bostadsrättsförening förslås i sådana fall den förening eller det bolag som andelen respekfive aktien hänför sig till.


 


Prop. 1983/84:67                                                     85

Bilaga 3

Sammanställning av remissyttranden över betänkandet (Ds 1982:6) Reavinst på bostadsrätter

Efter remiss har yttranden avgetts av kammarrätten i Sundsvall, riksskat­teverket (RSV), riksrevisionsverket (RRV), bankinspektionen, bostads­styrelsen, länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Östergötlands, Göteborgs ochBohus, Kopparbergs samt Jämtlands län, kommittén (B 1981:01) för reavinstuppskov (KRU), Auktoriserade fastighetsmäklares riksförbund. Centralorganisationen SACO/SR (SACO/SR), Föreningen auktoriserade revisorer (FAR), HSB:s riksförbund, Landsorganisationen i Sverige (LO), Näringslivets byggnadsdelegation (NBD), Svenska kommunförbundet, Svenska riksbyggen, Svenska revisorsamfundet. Svenska sparbanksföre­ningen, Sveriges advokatsamfund, Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO), Sveriges bostadsrättsföreningars centralorganisation ek.för. (SBC), Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund (TOR) samt Tjänste­männens centralorganisation (TCO).

Länsstyrelsen i Stockholms län har bifogat ett yttrande från lokala skattemyndigheten i Stockholms fögderi. LO har bifogat ett yttrande från Svenska byggnadsarbetarförbundet.

1 Allmänna synpunkter

Kapilalvinstkommitténs uppgift har närmast varil alt utreda formerna för en evig beskattning av realisationsvinster på bostadsrätter, inte atl ta ställning till om den bör införas. De flesta remissinstanserna har också begränsat sina yttranden till att avse frågan om den lämpligaste beskattnings­metoden för det fall att en omläggning skall genomföras. Några har dock synpunkter på del lämpliga i att införa en evig beskattning. Flertalet av dessa förordar att en sådan beskattning nu införs.

Länsstyrelsen i Stockholms län:

För atl underlätta de bostadspolitiska strävandena efter kostnadsneutrali­tet mellan olika boendeformer är det önskvärt med en mera likformig realisafionsvinstbeskattning. Eftersom till bostadsrätten är knuten en i fiden obegränsad tillgång fill en bostadslägenhet är en närmare anknytning fi.l de regler som gäller vid försäljning av egnahemsfasligheter naturlig. Länsstyrel­sen tillstyrker därför att s. k. evig realisafionsvinstbeskattning införs för bostadsrätter och att vinsten pä samma sått, som gäller för fastigheter, i princip beräknas med utgångspunkt från närmast föregående köp även då bostadsrätten förvärvats genom arv eller gåva.


 


Prop. 1983/84:67                                                     86

Länsstyrelsen i Östergötlands län:

Enligt nuvarande regler sker ingen realisationsvinstbeskattning vid överlå­telse av bostadsrätt som innehafts mer än fem år. Även avyttring inom femårsperioden är skattefri om bostadsrätten förvärvals genom arv eller genom gåva från annan än närslående.

För fasfigheter, aktier och andelar i andra föreningar än bostadsföreningar finns ingen tidsgräns för realisationsvinstbeskattning längre. Den tidsgräns som tidigare gällde togs för fastigheter bort år 1968 och för nämnda aktier och andelar år 1966.

Vid överlåtelser av bostadsrätter fanns en priskontroll fram till och med år 1968, då kontrollagen upphävdes. Därefter föreligger fri prissättning på bostadsrätter. En eventuell vinst vid försäljning av en bostadsrätt blir som ovan sagts med nuvarande regler skattefri efter fem års innehavstid.

Enligt länsstyrelsens mening finns det inte längre tillräckliga skäl för att undanta bostadsrätter frän evig realisationsvinstbeskattning. Det finns i så fall inte heller skäl att undanta benefikt förvärvade bostadsrätter frän realisafionsvinstbeskattning.

Länsstyrelsen i Jämtlands län:

Bostadsrättshavaren har en i fiden obegränsad nyttjanderätt fill en bestämd lägenhet. Han svarar själv för lägenhetens underhåll och sin andel av fastighetens driftutgifter och han kan överlåta bostadsrätten m. m. Bostadsrättshavarens innehav av lägenhet företer således stora likheter med egnahemsägarens innehav av fastighet. Del är därför naturligt atl beskatt­ning sker enligt samma principer vilket också förbättrar möjligheterna att nå en kostnadsneutralitet mellan olika boendeformer. Den eviga realisations­vinstbeskattningen är den dominerande principen för beskattning av reavins­ter. Länsstyrelsen, som finner denna princip ur rättvisesynpunkt mest tilltalande tillstyrker därför att en evig reavinstbeskattning för bostadsrätter införs.

Bankinspektionen:

Bostadsrätterna har med fiden fått en allt större betydelse på bostadsmark­naden som en mellanform mellan ägande- och hyresrätt. Del är väl känt att priserna på bostadsrätter, särskilt i centrala lägen i storstäderna, sfigit till betydande belopp. Behov har också framträtt av reguljära möjligheter att belåna bostadsrätter. Ett uttryck härför är del nybildade akfiebolaget Spabo, Sparbankernas Bostadsfinansierings AB, som enligt vad inspektionen till­styrkt i yllrande fill ekonomidepartementel 1982-06-10 skall ägas av Spar­bankernas Bank. Det är mot den nu skisserade bakgrunden följdriktigt atl nuvarande "primitiva" beskattningsregler på bostadsrätter ersätts av nya regler, som närmare ansluter sig lill vad som gäller för fasfigheter.

Bostadsstyrelsen:

Frågan om realisationsvinstbeskattning vid överlåtelse av bostadsrätter har samband med bl. a. de åtgärder i prisdämpande syfte som föreslogs av bostadsrättskommittén i betänkandet "Frän hyresrätt till bostadsrätt" (SOU


 


Prop. 1983/84:67                                                     87

1981:74). Kommiltéförslaget som bl. a. innefattade prisföreskrifter vid överlåtelse i vissa fall tillstyrktes av bostadsstyrelsen men avvisades sederme­ra av regeringen bl. a. med hänsyn fill den särbehandling av vissa bostadsrät­ter som härigenom skulle uppkomma.

Bostadsstyrelsen framhöll i sitt yttrande över bostadsrältskommitténs betänkande att ett alternativ till metoden med prisföreskrifter för alt lösa de långsiktiga problemen med höga överlåtelsepriser på bostadsrätter var en skärpning av realisationsvinstbeskattningen. Styrelsen framhöll också förde­len med denna metod som skulle medföra enhetliga regler inom hela bostadsrättsområdet. I avvaktan på de beslut om skärpt beskattning som styrelsen förväntade, biträddes kommittéförslaget.

Mot bakgrund av bl. a. de stimulansåtgärder för att främja en ökad övergång från hyresrätt till bostadsrätt som vidtagits är det angelägel alt prisutvecklingen på bostadsrättsmarknaden blir sådan alt den reella valfrihe­ten i boendet så långt möjligt tryggas. Eftersom de av bosladsrätlskommittén föreslagna åtgärderna har avvisats av regeringen är det nu ännu angelägnare att snabbt vidta åtgärder för att komma till rätta med oskäligt höga överlåtelsepriser och därmed möjligheter till, i förhållande fill framför allt överlåtelser av fast egendom, omotiverade kapitalvinster. Bostadsstyrelsen får därför framhålla del från bostadspolitisk synpunkt angelägna i att realisafionsvinstbeskatlningen för bostadsrätter snarast ändras. En utgångs­punkt bör därvid vara att reglerna så långt möjligt anpassas till vad som gäller vid överlåtelse av egnahem. Härigenom tillgodoses syftet att uppnå kost­nadsneutralitet mellan olika upplåtelseformer.

SACO/SR:

Den nuvarande ordningen med fullständig skattefrihet vid försäljning efter 5 års innehav av en bostadsrätt ter sig orättvis vid jämförelse med villkoren vid försäljning av t. ex. småhus. Bostadsrättshavarens situation påminner i många avseenden om egnahemsägarens. Det finns därför enligt organisatio­nens mening mycket som talar för att man strävar efter likformiga beskatt­ningsregler av realisafionsvinster. En strävan bör givelvis också vara att uppnå kostnadsneutralitet mellan olika upplåtelseformer. Del skulle eventu­ellt kunna motivera en översyn också av den löpande inkomstbeskattningen av egnahem och bostadsrätter.

LO:

LO finner det önskvärt och naturligt att bostadsrätter i likhei med fastigheter och värdepapper omfattas av en evig realisationsvinstskatt.

Svenska kommunförbundet:

Styrelsen anser att bostadsrättshavarens situation liknar villaägarens såväl under innehavstiden som vid avyttringen. Styrelsen förordar därför atl likartade skatteregler gäller för de båda kategorierna för att inte förhindra ett fullföljande av bostadspolitikens mäl. Skillnaderna vad gäller behandlingen av småhus och bostadsrätter bör begränsas. Bl. a. bör de regler för uppskov om skatteskyldighet som finns när man flyttar mellan småhus utvidgas till att gälla även bostadsrätter.


 


Prop. 1983/84:67                                                                    88

Styrelsens ställningstagande innebär förord för att en evig reavinstbeskatt­ning av bostadsrätter införs och att vinstberäkningsreglerna görs helst identiska med de som nu gäller för villaförsåljningar.

TCO:

TCO har sedan länge påtalat nödvändigheten av förändringar inom ramen för realisationsvinstbeskattningen. Det är därför med tillfredsställelse som TCO hälsar förslaget att samma regler skall gälla vid försäljningen av bostadsrätter som nu gäller för villafastigheter.

SBC kan däremot inte godta en omläggning av beskaltningen f. n.

SBC:

SBC finner del anmärkningsvärt att frågan om formerna för evig beskatt­ning utreds innan skälen för och emot sådan beskattning försl grundligt analyserats och diskuterats. SBC har inte kunnat finna alt en sådan analys gjorts eller offentlig diskussion förts i denna fråga. Under årens lopp har förslag lagts fram att i olika avseenden jämställa bostadsrätten med småhus och villor. SBC är i princip positiv till sådana strävanden men anser atl sådant "jämställdhetsarbete" även bör innefatta åtgärder som ger bostadsrätten sädana fördelar som småhus har, och inle enbart - som hittills varit fallet -försämra villkoren för bostadsrätten. SBC vill hår erinra om att sedan 1980 i tre olika omgångar införts eller föreslagils åtgärder inom skatte- och bidragsomrädet som slår särskilt hårt mot bostadsrätten. SBC vill hånvisa till vad som anförts dels i yttrande över "Reformerad inkomstbeskattning" dels i skrivelse till Regeringen med anledning av propositionen "Om ändrade regler för räntebidrag m. m. samt om införande av en hyreshusavgift".

SBC:s uppfattning är att översyn av skattereglerna för bostadsrätterna, och eventuellt för hela bostadssektorn, bör göras i ett sammanhang och att genomgående ändringar av en skatteform - i delta fall reavinstbeskattningen - inte bör göras förrän en sådan översyn år gjord. Vid en sådan översyn bör enligt SBC:s mening beaktas följande skillnader mellan bostadsrätter och småhus:

1.    Bostadsrätten dubbelskatlas; dels betalar föreningen skatt, dels ska den enskilde bostadsrättshavaren ta upp till beskattning 3 % av den del av sitt förmögenhetsvärde som överstiger 50 000 kronor.

2.    Villaägarna får dra av alla låneräntor i löpande beskattning. Bostadsrätt­sägare får inte dra av föreningens låneräntor.

3.    Bostadsrätter har lägre beläningsgrad än villor. Länen år mindre och amorteringarna sker i snabbare takt. Det betyder att eventuella värdestegringar på lånat kapital blir mindre.

4.    Bostadsrätler har oftast inte lika förmånliga räntor som villor och är därmed bättre anpassade fill inflationstakten. Den annorlunda skuld­strukturen som bostadsrätter har jämfört med villor beror på den sämre kreditsäkerhet de anses utgöra.

5.    Bostadsrätter har en snabbare genomsnittlig omsättningstakt än villor -för villor är den cirka 5 % per år och för bostadsrätt 10 % per år. Det betyder att relativt större del av innehavsliden för villor jämfört med bostadsrätter får indexuppräknas.


 


Prop.  1983/84:67                                                               89

Krav på ändrade skatteregler

Kraven på en evig beskattning av reavinster på bostadsrätter har i stor utsträckning motiverats av de stora nominella prisökningar på bostadsrätter som ägt rum under 1970-tålets andra hälft. Vid den diskussion om behovet av evig beskattning som SBC efterlyser bör hänsyn tas till att bruttovärdena under denna period stigit realt enbart i Stockholm och i vissa av dess förorter. Även kapitalvinslkommittén understryker önskvärdheten av att man vid en övergång till ändrade regler tar hänsyn till infiationen under innehavstiden. Enligt SBC:s mening bör del därför fastslås att en eventuell övergång till ändrade regler för reavinslbeskattningen inle får medföra att nominella realisationsvinster beskattas.

Eft ytterligare krav som bör ställas är att ett ändrat skattesystem bör ge ett jämnt skatteuttag - dvs. systemet får inte över liden medföra sprängvisa förändringar. En övergång fill nya regler bör göras mjuk. Ett ändrat system bör inte heller utgöra hinder för rörligheten pä bostads- och arbetsmarkna­den. Slutligen bör skattereglerna vara enkla och lättadministrerade för den enskilde skattebetalaren, bostads- och bostadsrättsföreningen och även skattemyndigheterna.

När det sedan gäller de allmänna utgångspunkterna för en evig realisa­tionsvinstbeskattning för bostadsrätler kräver många remissinstanser enkla och överskådliga regler som också skall möjliggöra en effektiv skattekon­troll.

Kammarrätten i Sundsvall:

Del framstår som utomordentligt angeläget att man når fråga år om ändringar i gällande skattesystem och införande av nya skatteregler strävar efter att åstadkomma så enkla och överskådliga regler som möjligt. Nya skatteregler bör i görligaste mån utformas så att de skattskyldiga kan förstå och tillämpa dem. Vidare bör redan vid utformningen av reglerna möjlighe­terna till en effektiv skattekontroll beaktas. Nya regler bör sålunda vara sä konstruerade att de från kontrollsynpunkt vållar så få problem som möjligt.

Nu gällande regler för beskattning av realisationsvinster på bostadsrätter kan sägas vara tämligen enkla och lättförståeliga för bostadsrätishavarna. Av vad som redovisats i betänkandet framgår emellertid att det nuvarande systemet från kontrollsynpunkt är förenat med svagheter. Om etl nytt regelsystem innefattande evig beskattning införs bör man söka undvika att skapa etl system som framstår som svårförståeligt för den enskilde bostads­rättshavaren och komplicerat från kontrollsynpunkt.

Länsstyrelsen i Östergötlands län:

Länsstyrelsen vill först påpeka vikten av att beskattningsreglerna utformas sä att de blir enkla att förstå och tillämpa och lätta att kontrollera. Detta är angeläget för bostadsinnehavarna, bostadsrättsföreningarna och skattemyn­digheterna. Vid en evig realisationsvinstbeskattning av bostadsrätter kom­mer antalet fall där reglerna skall tillämpas att bli betydligt flera än i dag.


 


Prop.  1983/84:67                                                               90

Länsstyrelsen i Jämtlands län:

Länsstyrelsen har under senare år så snart tillfälle givits påtalat, att det är nödvändigt att förenkla beskattningsreglerna om bestämmelserna om en rättvis och likformig laxering skall kunna upprätthållas utan kraftiga personalförstärkningar. I stället för utökning av personalresurserna har nedskärningar av anslagen gjorts även för skatteförvaltningens del. Därige­nom har ytterligare accentuerats behovet av förenklingar av skattereglerna, vilket även allmänt uppfattas som den naturliga lösningen på dessa problem.

Att ändra i invanda och kända regelsystem innebär alltid omställningspro­blem vid fillämpningen såväl för skattskyldiga som för skalleförvaltningen. Den fortgående ökningen av alltmer komplicerade nya och ändrade skatte­bestämmelser måste enligt länsstyrelsens uppfattning dämpas. Stor försiktig­het måste iakttagas innan principändringar genomförs och förenklingsaspek­ter och möjligheter till schabloniseringar måste ständigt beaktas.

FAR:

FAR har inte funnit anledning att i alla detaljer granska förslaget. Rent allmänt bör det dock noteras alt de föreslagna reglerna berör vanhga skattskyldiga, som ofta saknar mera ingående kunskaper i skattelagstiftning­en. Det är angeläget att sådana regler får en så enkel utformning som möjligt. Enligt FAR:s mening kan det finnas skäl att i sädana sammanhang av förenklingsskål arbeta med schabloner och ge avkall på skatlerältsliga principer.

Liknande uttalanden görs av Svenska kommunförbundet och Svenska revisorsamfundet.

Ett annat återkommande allmänt krav på en omläggning av beskattningen är att den skall utformas så att kostnadsneutralitet uppnås mellan olika boendeformer.

RRV:

Frän bostadspolitiska utgångspunkter anser RRV att starka skål talar för en anknytning fill fastighetsreglerna. Genom att i detta avseende likställa beskattningsreglerna för oHka upplåtelseformer kommer reavinslbeskatt­ningen av bostadsrätter och fastigheter att ge upphov till likvärdiga effekler. Detta främjar kostnadsneutraliteten mellan olika boendeformer och kan bidraga fill ett bättre kapacitetsutnyttjande av den mycket betydande kapitalstock som bostadsbeståndet utgör.

Länsstyrelsen i Uppsala län:

Vad kommittén anfört om att bostadsrättshavarens situation till sitt reella innehåll praktiskt taget överensstämmer med fastighetsägarens situation medför enligt länsstyrelsens uppfattning att en melod som så nära som


 


Prop. 1983/84:67                                                                    91

möjligt överensstämmer med vad som gäller vid realisalionsvinstberäkning­en för fasfighetsförsäljningar är alt föredra.

LO:

Utgångspunkten för beskattningen bör, såsom både kommittén och Svenska Byggnadsarbetareförbundet framhåller, vara att reglerna så nära som möjligt ansluter till fastighetsreglerna. Såväl rättviseskäl som önskvärd­heten att uppnå kostnadsneutralitet mellan olika upplåtelseformer lalar för detta.

NBD:

NBD:s principiella inställning år atl bostadsrättsboende och småhusboen-de bör jämställas så långt som möjligt. Mot den bakgrunden är den fullständiga fastighetsmetoden mest tillfredsställande. Den blir dock - som kommittén påpekar - komplicerad att tillämpa.

Svenska sparbanksföreningen:

Föreningen vill inledningsvis som sin uppfattning framhålla att beskatt­ningsregler avseende bostäder bör medföra att bostadskonsumenten vid val av boendeform inte påverkas av snedvridande beskattningsregler utan att bostadsbeskattningen karaktäriseras av neutralitet i största möjliga utsträck­ning. Strävan efter neutralitet (eller likformighet) bör naturligtvis gälla såväl den löpande beskattningen som reavinslbeskattningen.

2 Val av beskattningsmetod

Kapitalvinstkommittén har diskuterat tre metoder för beskattningen -fastighetsmetoden, den förenklade fasfighetsmetoden och akliemetoden. Med undantag för RSV, SACO/SR och SBC har remissinstanserna angett vilken av metoderna de föredrar. I det följande redovisas yttrandena med uppdelning på metoderna. De avvikelser från kommitténs förslag som några remissinslanser för fram tas upp samtidigt.

2.1 Remissinstanser som förordar fastighetsmetoden

RRV:

RRV har studerat metodernas effekter på skatteutfall, bostadsmarknad och skatteadministration. Utifrån dessa utgångspunkter, som utvecklas i det följande, förordar RRV fasfighetsmetoden.

RRV instämmer således inte i att den förenklade fasfighetmetoden skulle ha praktiska fördelar. Den förenklade fastighetsmetoden kan dessutom, som även kommittén konstaterar, i vissa fall leda fill för hög skattepliktig reavinst.

Akliemetoden leder till en mindre höjning av de adminislraliva kostnader­na än övriga metoder. Med hänsyn till effekterna på skatteutfall och bostadsmarknad anser dock RRV att fastighetsmeloden är att föredra. De


 


Prop. 1983/84:67                                                                    92

högre administrativa kostnaderna för fasfighetsmetoden  kan  sannolikt täckas av högre skatteintäkter.

Kommittén har inte presenterat beräkningar av hur de olika metoderna påverkat taxeringsmyndigheternas arbete. En evig reavinstbeskattning leder till att skattepliktig reavinst kan uppkomma vid alla överlåtelser oavsett innehavsfid. Antalet fall där skatteplikfig reavinst uppkommer kommer att öka. Oavsett vilken metod som väljs ökar således taxeringsmyndigheternas arbete. Fastighetsmetoden och den förenklade fastighetsmetoden kan antas leda till en större ökning i arbetsmängd till följd av svårigheter att fä fram och kontrollera de uppgifter som behövs för beräkning av skattepliktig reavinst. RRV anser däremot inte att de finns någon skillnad mellan fastighetsmelo­den och den förenklade fasfighetsmetoden. Detta kan åskådliggöras på följande sätt:

Förenklad fastighetsmetod         Fastighetsmetod

Föreningens  totala  amorteringar     Föreningens    förbättringskoslna-

under innehavsfiden                 der under innehavstiden

Tillskott lill all direki bestrida fö-     Nettoskuld vid överlåtelse

reningens     förbättringskostnader

under innehavstiden

Ev föreningens förmögenhet 1 ja-     Ev 1970 års taxeringsvärde

nuari 1970

RRV instämmer således inte i kommitténs slutsats att fastighetsmetoden ger större praktiska svårigheter ån den förenklade fastighetsmetoden.

Svenska sparbanksföreningen:

Vad först gäller val av metod vill föreningen ansluta sig lill kommitténs uppfattning att den principiellt rikfiga metoden är den s. k. fullständiga fasfighetsmetoden. Vad kommittén anfört om de befarade praktiska tillåmp-ningssvårigheterna är naturligtvis i och för sig riktigt. Emellertid kommer nära nog hka stora praktiska svårigheter att vara förenade med den s. k. förenklade fastighetsmetoden. Föreningen anser vidare all praktiska svå­righeter inte utan mycket tungt vägande skäl får medföra att en principiellt tveksam metod väljes. Föreningen tror vidare att tillämpningssvårigheterna gärna överdrivs i anslutning till att ett helt nytt synsätt anläggs i en särskild beskatlningsfråga. Relativt snart torde, sä som visats i åtskilliga andra fall, såväl allmänhet som berörda myndigheter förvärva tillräcklig kunskap och erfarenhet i ämnet.

Utöver av kommiltéen anförda argument för den fullständiga faslighels-metoden vill föreningen peka på att det övervägande antalet överlåtelser av bostadsrätter genomförs med biträde av fackmän såsom advokater, bank­tjänstemän och mäklare. Dessa besitter redan i dag erfarenhet av realisa­tionsvinstbeskattning vid fastighetsöverlåtelse och fullt tillräckliga kunska­per för att utan svårighet hantera och förklara den fullständiga fasfighetsme­toden. Allmänhetens intresse av skattereglernas utformning och sårskilt deras innebörd i del enskilda fallet uppkommer typiskt sett vid tidpunkten för avyttringen då just medverkan av fackman är regel. Självdeklarationen framstår sedan mer som en formell bekräftelse på redan införskaffad kunskap om utfallet av överlåtelsen.

Föreningen vill också understryka att med full genomsyn tvingas säljare


 


Prop.  1983/84:67                                                                  93

och köpare vid överlåtelse av bostadsrätt ta del av föreningens ekonomi och låta denna ingå i förhandlingsunderlaget och prissättningen. Föreningen ser detta som utomordentligt värdefullt eftersom bostadsrättsföreningens eko­nomi erfarenhetsmässigt märkligt nog inte synes beaktas i fillräcklig utsträck­ning vid överlåtelser. Eftersom föreningen utgår från att någon form av uppskov införs och detta i så fall även i den mest schabloniserade metoden (akfiemetoden) nödvändiggör - åtminstone näst intill - full genomsyn kommer likväl de befarade tillämpningssvärigheterna att oundvikligen uppstå.

Föreningen förordar under hånvisning till det anförda den fullständiga fasfighetsmetoden.

HSB:s riksförbund, som motsätter sig en omläggning av realisationsvinst­beskattningen f. n., anför:

HSB kan inte tillstyrka alt någon av de föreslagna metoderna utan ytterligare översyn läggs lill grund för ändrad lagstiftning. Förslagen är svåröverskådliga och för den enskilde skattskyldige praktiskt taget omöjliga att lillämpa utan en enligt HSB:s mening alltför långtgående medverkan av bostadsrättsföreningen eller bostadsföretaget. Ur rättssäkerhetssynpunkt är det otillfredsställande, att den skattskyldige innan han företar den disposi­tion, som eventuellt grundar skatteplikt, inte utan stora svårigheter skall kunna bedöma dispositionens skatterättsliga konsekvenser.

Om nu ändå statsmakterna stannar för att genomföra en lagsfiftning grundad på någon av de av kapitalvinstkommittén framlagda tre metoderna förordar HSB den fullständiga fastighetsmeloden, vilken ur saklig synpunkt trots tillämpningssvårigheterna ändå ger de rättvisaste resultaten av de tre metoderna och även i förhållande till den realisationsvinstbeskattning som tillämpas vid försäljning av fastigheter.

Den fullständiga fasfighetsmetoden är visserligen delvis komplicerad men metodens fördelar är atl den i realisationsvinstskattehänseende principiellt jämställer bostadsrätter (motsvarande) med fastigheter, att ett visst infla­tionsskydd uppnås och att den särskilt effektivt träffar spekulationsfallen.

Beräkningsarbetet måste i alla tre metoderna i praktiken läggas på bostadsrättsföreningarna (motsvarande) och torde bortsett från de initialsvå­righeter som kan förväntas i samband med övergången till ett nytt system, framgent inte vara av den omfattningen eller svårigheten, att de skall styra valet av metod. Med hånsyn framför allt till det viktiga kravet, att beskattningsmetoderna vid realisationsvinstbeskattning så långt det år möjligt också skall syfta till neutralitet mellan olika upplåtelseformer kan dock som metod endast den fullständiga fastighetsmetoden förordas.

Ytterligare överväganden måste emellertid göras beträffande metodens närmare tekniska utformning i syfte att åstadkomma de förenklingar, som dels ger ökad rättssäkerhet för den skatlskyldige, dels befriar bostadsrättsfö­reningarna (motsvarande) från vissa arbetsuppgifter, som systemet i den föreslagna utformningen synes pålägga föreningarna och som inte syns rimliga i förhällande till de skattevinster samhället kan göra. HSB fäster därvid särskild vikt vid att den fullständiga fastighetsmetoden, som utformats i direktivens syfte atl ge en evig beskattning med effekter likvärdiga dem som erhålls enligt gällande fastighetsregler, innebär att hela den i fastigheten nedlagda produktionskostnaden beaktas oberoende av finansieringsformen. Metoden innebär också att inbetalningar till föreningen och föreningens fonderingar av överskott på verksamheten får i huvudsak samma verkan som om fastigheten hade ägts av bostadsrätishavarna. Som kommittén själv


 


Prop. 1983/84:67                                                                    94

påpekar kan en bostadsrättshavare som skattepliktig realisafionsvinst få inräkna även andel av medel som fanns fonderade när bostadsrätten förvärvades och som av föreningen använts för finansiering av reparafions-och underhållsarbeten. Effekten för bostadsrättshavaren blir i sådant fall all nettoskulden ökar och detsamma gäller om föreningen under bostadsrättsha­varens innehavstid tar upp etl lån för att finansiera sädana arbeten. Denna och hknande effekter bör emellerfid kunna nedbringas och kanske helt elimineras om förslaget ytterligare överarbetas i förenklande syfte.

2.2 Remissinstanser som förordar den förenklade fastighetsmetoden

Länsstyrelsen i Uppsala län:

Vid tillämpning av en evig realisationsvinstbeskattning måste ett infla­tionsskydd införas. Av de två metoder för undvikande av beskattning av rena inflationsvinster som finns i nuvarande system för beskattning av realisa­tionsvinster ger den nominella metoden med en successiv avtrappning av vinsten en dålig anpassning lill varierande inflafionstakt. Tillämpning av en sådan nominell metod vid beskattning av realisationsvinster medför t. ex. beskattning även om bostadsrätten har varit föremål för en real värdened­gång. Även om den av kommittén föreslagna (nominella) akfiemetoden i normalfallet är den metod som kanske år lättast alt tillämpa, anser länsstyrelsen att metoden inte är lämplig av ovan angivna skäl. Ett stort antal fall av försäljningar av bostadsrätter kommer förmodligen att bli föremål för uppskovsansökningar. Dessa fall medför att prisjämförelse skall ske pä samma sätt som i de två andra föreslagna metoderna. Den kritik mol komplicerad fillämpning som kan riktas mot dessa andra förslag kan alltså om än i mindre omfallning riktas även mot aktiemetoden. Detta förhållande samt att även återföringen av uppskovsbeloppen kan vålla problem förstär­ker enbart länsstyrelsens uppfattning att aktiemetoden inte kan förordas.

Kommittén har själv givit visst förord för den förenklade fastighetsmeto­den och redogjort för de samlade skälen för sitt val. Utöver dessa skäl, i vilka länsstyrelse instämmer, vill länsstyrelsen peka på de problem som angivits ovan med konsekvenserna av ändringen av nettoskulden vid fillämpning av fasfighetsmetoden.

Härutöver tillkommer alt den förenklade fastighetsmeloden, om man bortser frän inflafionsskyddet, prakfiskl taget helt överensstämmer med gällande rätt, som dock inte finns kodifierad såsom i förslaget.

Ett system som sä lite som möjligt skiljer sig från vad som redan gäller måste innebära uppenbara fördelar såväl vad avser tillämpningen som kontrollen. Även förståelsen för regelsystemet måste gynnas av så små ändringar som möjligt. Att ett relativt komplicerat system ändå måste införas för atl ge elt inflationsskydd, som är nödvändigt vid införandet av en evig beskallning liksom för att möjliggöra de fördelar som uppskovsmöjlighelen innebär, anser länsstyrelsen kan accepteras.

Med hänsyn lill den kontrolluppgiftsskyldighet som föreslås bli införd kan länsstyrelsen inte finna att några avgörande svårigheter uppkommer som ur kontrollsynpunkt medför hinder mol införande av den förenklade fastighets­metoden.

Länsstyrelsen förordar således den förenklade fastighetsmetoden, om en evig realisafionsvinstbeskattning införes.


 


Prop. 1983/84:67                                                                    95

Auktoriserade fastighetsmäklares riksförbund:

Med utgångspunkt i de direktiv, som kommittén erhållit, nämligen att föreslå regler för en evig beskallning av bostadsrätter, anser förbundet - i Hkhet med kommittén - att en metod bör förordas, som i princip anknyter till de realisationsvinstregler, som gäller för fasligheter. En sådan melod förutsätter även enligt förbundet en genomsyn av föreningen och bör behandla bostadsrätten i försäljningsögonblicket, som om den vore en del av själva fastigheten. Förbundet vill därför i denna del avstyrka en nominell beräkningsmetod, dvs. den i belänkandet redovisade akliemetoden.

Principiellt har förbundet invändningar mol införandet av komplicerade beräkningssystem. När del gäller realisafionsvinslberäkningar vid försälj­ning av fastigheter har emellertid reglerna i hög grad komplicerats i samband med att ändringar trätt i kraft fr. o. m. 1981. En anpassning av bostadsrät­ternas regelsystem till fastigheternas måste därför redan i sig innebära mer komplicerade regler än de nu rådande för bostadsrätternas del.

Med detta synsätt nödgas förbundet därför konstatera, atl ett till reglerna för fastighetsförsäljningar anpassat regelsystem avseende bostadsrätter blir ytterst komplicerat i jämförelse med det rådande nominella systemet.

Efler atl förbundet granskat både fastighetsmetoden och den förenklade fastighetsmetoden samt ställt metoderna mot varandra, anser förbundet att den förenklade fastighetsmetoden av de båda föreslagna s.k. fasfighetsme-toderna bäst kombinerar praktisk hanterbarhet med rättvisande utfall.

Förbundet vill således förorda den förenklade fastighetsmetoden.

Förbundet inskränker därför sitt yttrande till att endast avse den förenkla­de fasfighetsmetoden.

Avdragsposter - förenklade fastighetsmetoden

Ingångsvärde

För att i högre grad nå en parallellisering av beräkningsmetoderna vid fastighetsförsäljning föreslår förbundet den tekniska justeringen, att in­gångsvärdet indexuppräknas i sin helhet. Kommitténs förslag är, att ingångs­värdet först skall upptagas till nominellt belopp, varefter inflationsfillägg på detsamma får göras. Förbundets förslag i denna del ger samma utfall men anknyter närmare till fastighetsreglerna, där indexuppräkning av ingångsvär­det sker direkt.

Kapitaltillskott - föreningens förbättringskostnader samt amorteringar

Metoden medger avdrag för föreningens förbättringskostnader endast i den mån de bestridits genom kapitalfillskott. Förbundet befarar att många föreningar under årens lopp utdebiterat kapitaltillskott utan att ange all ändamålet har varil att företaga ett visst bestämt förbättringsarbete resp. all amortera på lån. Avsikten vid utdebiteringen kan emellertid har varit just atl företaga ett bestämt förbättringsarbete. Med en rigid tolkning av kommitténs förslag kan bostadsrättshavare i sådana fall icke styrka, alt kapitaltillskottet avsett ett visst bestämt förbättringsarbete och därmed få avdrag för detsamma.

Förbundet föreslår därför att bostadsrättshavare endast skall behöva göra troligt att kapitaltillskottet har varit avsett att finansiera förbättringsarbete i


 


Prop. 1983/84:67                                                                    96

de fall att kapitaltillskottet utdebiterats före lagens ikraftträdande. Förbun­dets förslag i denna del omfattar även när fråga är om amortering.

Egna förbättringskostnader och värdehöjande reparationer

De flesta bostadsrättshavare, som låtit utföra förbättringsarbeten i sina lägenheter har p. g. a. nuvarande realisationsvinstregler ej arkiverat kvitton el. dyl. enär oklarhet rådit huruvida avdrag för sådana kostnader medges vid en försäljning.

Förbundet föreslår därför, att övergångsregler tillskapas med innebörd att förbättringskostnader, nedlagda före lagens ikraftträdande, icke skall behö­va styrkas, ulan endast skall göras troliga.

LO:

I likhet med Byggnadsarbetareförbundet förordar LO därför den s. k. förenklade fastighetsmeloden. Den innebär att samma uppräkningstal för inflationen tillämpas som för fasligheter. Den skattskyldige får inflations­kompensation (utom för de första 4 åren) för sitt inköpsbelopp, egna nedlagda förbättringskostnader av någon omfattning samt för sin andel av föreningens nettolän då den skattskyldige köpte sin bostadsrätt. Kapitaltill­skott som betalas till föreningen får räknas av från eventuell vinst, dock utan inflaiionsuppräkning.

Det enda fall där denna metod ger mera påtagliga avvikelser i förhållande till fastighelsreglerna är om föreningen gör omfattande förbättringsarbeten och för delta ändamål tar upp stora län. Med hänsyn till den uppnådda förenklingen och eftersom del torde vara ett ovanligt fall och dessutom fullt möjligt all välja andra och mera gynnsamma vägar att finansiera en eventuell ombyggnad får detta emellertid anses godtagbart.

NBD:

Den förenklade fastighetsmetoden skiljer sig väsentligt från fastighetsme­toden når det gäller sättet att beräkna reavinst. Skatteutfallet blir dock i det närmaste detsamma. Den förenklade metoden kommer även den att medföra vissa problem vid tillämpningen, framför allt i initialskedet. Dessa problem bedömer vi dock som överkomliga. Denna beskattningsmetod syns därför mest realistisk.

Aktiemetoden år helt nominell och är därför okänslig för förändring i inflationstakten. Utfallet av metoden blir godtyckligt. Metoden kan därför ej rekommenderas.

2:2 Initialt bortfall

Är 1980 ändrades fastighetsreglerna på så sått alt ingen hänsyn lill prisutvecklingen tas under de fyra första åren vid indexuppräkning av anskaffningsvärde och förbättringskostnader. Kommittén föreslår att detta skall gälla vid tillämpning av fastighetsmetod på bostadsrätter. NBD anser att den begränsade indexuppråkningen försvårar rörligheten pä bostads­marknaden. Helst borde därför en fullständig indexuppräkning återinföras i fasfighetsreglerna.


 


Prop. 1983/84:67                                                                    97

Andra remissinstanser som förordar den förenklade fastighetsmetoden är bankinspektionen, bostadsstyrelsen, Svenska kommunförbundet. Svenska riksbyggen och TCO.

2.3 Remissinstanser som förordar aktiemetoden

Kammarrätten i Sundsvall:

När det gäller de övriga två diskuterade metoderna - den förenklade fasfighetsmetoden och aktiemetoden - vill kammarrätten framhålla följan­de. Det är i och för sig önskvärt med en metod som så långt som möjligt eliminerar inflationens verkningar. Den förenklade fastighetsmetoden år från den synpunkten att föredra framför akliemetoden. Den förra metoden innehåller emellertid, såsom kommittén påpekar, två nya arbetsmoment i förhällande till nuvarande regler, nämligen beräkningen av inflationstilläg­get samt indexuppräkning av egna förbättringskostnader. EnUgt kammarrät­tens bedömning kommer framför allt beräkningen av inflationsfilläggel för den enskilde skattskyldige att blir svårbegriplig. Här krävs dessutom medverkan ifrån bostadsföretaget, som måste tillhandahälla såväl den skatlskyldige som taxeringsmyndigheterna vissa uppgifter för beräkningen av tillägget.

Aktiemetoden innebär däremot inga nya moment i förhållande till nuva­rande regler förutom vad som följer av alt beskaltningen föreslås bli evig. Reglerna enligt denna metod bör fastmera bli något enklare att fillämpa än nuvarande regler med hänsyn till bestämmelserna om beräkning av kapital­fillskott, förbättringsarbeten och värdeförhöjande reparafioner. Denna metod bör också, som påpekas i betänkandet, för såväl de skattskyldiga som taxeringsmyndigheterna vara lättast att förstå och tillämpa. Även om akfiemetoden i vissa situationer kan medföra otillfredsställande resultat på grund av att den saknar inflationsskydd finner dock kammarrätten att den frän rent praktiska synpunkter är att förorda framför den förenklade fastighetsmetoden.

Länsstyrelsen i Stockholms län:

Länsstyrelsen är av den uppfattningen att den förenklade fastighetsmeto­den innehåller alltför många moment för att kunna anses uppfylla kravet på enkelhet. Det är framför allt beräkningen av inflationstillägget som försvårar tillämpningen. Länsstyrelsen anser att den skatlskyldige skall kunna göra realisafionsvinstberäkningen pä grundval av - förulom anskaffnings- och försäljningspris för andelen - uppgifter som ärligen las upp på kontrollupp­gift från föreningen. Den skattskyldige skall således inle vid deklarationstill-fällel behöva kontakta föreningen och ta reda på den s. k. nettoskulden. Regler av det slaget leder lätt till önskemål om anstånd med att lämna in deklarafionen och i sin tur svårigheter med planeringen för skatteadministra-fionen.

Kommitténs preferens för den förenklade fastighetsmeloden har föresta­vats av att man då kan beakta inflationen pä samma sätt som vid fastighetsförsäljningar. Länsstyrelsen anser att man kan nä det målet med en modifierad aktiemelod, som dessutom är enkel vid tillämpningen.

För att nå överensstämmelse med fastighetsförsäljningar bör den skatte­pliktiga vinsten de fyra första åren las upp lill 100 %. Därefter sker en avtrappning.

7 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 67


 


Prop. 1983/84:67                                                                    98

Den fallande skalan bör anpassas till skattepliktig andel av normala fastighetsvinster. Om exempelvis en fastighets värde antas ha förändrats i takt med byggnadskonstadsindex (faktorprisindex)

Årsmedeltal, faktorsprisindex

Flerbostadshus

Total
År
                                              Index

1968                                                                                    100

1969                                                                                    104

1970                                                                                    112

1971                                                                                    117

1972                                                                                    125

1973                                                                                    139

1974                                                                                    162

1975                                                                                    181

1976                                                                                    204

1977                                                                                    228

1978                                                                                    244

1979                                                                                    264

1980                                                                                    301

1981                                                                                    332

leder nuvarande realisationsvinstregler för fastigheter (om de antas ha nått full effekt med indexbortfall under fyra är) till att nedanstående andel av bruttovinsten upptas till beskattning vid varierande innehavstider.

Innehavstid                              Skallepl. vinst i % av bruttovinst

högst   4 år                             100 %

7 år                                  65 %

10 år                                 54 %

13 år                                 40 %

Uppgift om kapitaltillskott och medel pä den inre reparationsfonden krävs även vid aktiemetoden. Som länsstyrelsefi antytt ovan skall dock den skattskyldige inte i särskild ordning behöva ta reda på dessa uppgifter när han skall upprätta sin deklaration. Del bör vara obligatoriskt att föreningen, förutom förmögenhetsvärdet, årligen lämnar dessa uppgifter.

För att ytterligare understryka behovet av enkla regler för vinstberäkning­en kan nämnas att det enligt uppgift från HSB:s Riksförbund fanns 65 485 bostadsrätter i HSB-föreningar inom Stockholms län år 1981. Riksförbundet ansåg att HSB representerar ca 50 % av bostadsrättsmarknaden i länet. Antalet överlåtelser hade samma år varit 6 362.

Med ledning av dessa uppgifter kan antalet bostadsrätter inom länet beräknas fill ca 130 000 och antalet överlåtelser till ca 13 000 per år.

I sammanhanget kan nämnas att antalet överlåtelser av egnahemsfastighe­ter (en- och tvåfamiljsvillor samt rad- och kedjehus) inom länet under senare


 


Prop. 1983/84:67                                                     99

år enligt lagfartsstafisfiken varit ca 9 000 per är. De regler som fr. o. m. 1981 gäller för realisafionsvinstberäkning av fasfighel är synnerligen krångliga. De är svårförståeliga för de skattskyldiga och förorsakar taxeringsmyndigheter­na ett betydande merarbete. Länsstyrelsen har i annat sammanhang lämnat förslag om hur reglerna bör förenklas. Nu får inte elt krångligt regelkomplex införas även för bostadsrätler, där antalet överlåtelser alltså är fler.

Länsstyrelsen i Östergötlands län:

Beskattning av realisationsvinster sker efter olika principer för olika slag av tillgångar. Här kan nämnas att realisationsvinst på fastigheter utgår i princip från realbeskatlning. Realisafionsvinst på aktier är uppbyggd efter en nominell beskattning. Samma gäller för bostadsrätter och lös egendom enligt nuvarande regler. Vid beskattning av löpande inkomster och utgifter är utgångspunkten en nominell beskattning, där ingen hänsyn las fill infla­tionen.

Skattesystemet har således genomgående varit uppbyggt efter principen om nominell beskattning. Symmetrin har dock brufits genom den realbe­skatlning som gäller för avyttring av fastigheter, även om den senaste ändringen av reglerna för realisationsvinstbeskattning av fastigheter innebär avsteg från realbeskattningsprincipen.

Frågan om realbeskatlning i större utsträckning skall ske inom skatlesysle- ■ mel i framliden utreds för närvarande av realbeskaltningsutredningen. I avvaktan på ställningstagande från denna utredning bör enligt lånsstyrelsens mening inte utan vidare en utvidgad användning av realbeskatlning ske.

Två av kommitténs metoder, fasfighetsmetoden och den förenklade fasfighetsmetoden, bygger på de regler som gäller för beskattning av realisationsvinst på fasfigheter. Dessa regler är som ovan nämnts mycket komplicerade. Den tredje metoden, akfiemetoden, följer nuvarande princi­per för beräkning av realisationsvinster pä bostadsrätter, men beskattningen utvidgas genom att fidsgränsen slopas. Denna metod är enklare att tillämpa och förstå.

Länsstyrelsen förordar mot bakgrund av vad ovan sagts aktiemetoden.

Aktiemetoden

Vid utformning av aktiemetoden har kommittén föreslagit att kapitaltillskott skall beaktas vid realisafionsvinstbeskatlningen i likhet med vad som gäller i dag. Som kapitaltillskott skall räknas summan av bostadsrättens andel i föreningens totala amorteringar under innehavsfiden och de tillskott som lämnats för att direkt bestrida föreningens förbättringskostnader. Tillskott för att finansiera föreningens förbättringskostnader får dock endast medräk­nas om de uppgår till minst 3 000 kr multiplicerat med antalet bostadsrätter i föreningen.

Länsstyrelsen godtar i princip förslaget till beräkning av kapitaltillskott. Enligt länsstyrelsens mening kan det dock övervägas att som kapitaltillskott alltid medge ett visst minimibelopp som avdrag. Della skulle förenkla tillämpningen och samtidigt innebära att mindre vinster kunde undantas från beskattning. Minimibeloppet bör förslagsvis bestämmas till ett årligt fast belopp på 2 000 kr. Om kapitaltillskotten sammanlagt under innehavstiden är större än de sammanlagda minimibeloppen medges avdrag med faktiskt belopp.


 


Prop. 1983/84:67                                                                  100

Kommitténs förslag om avdrag för egna kostnader för förbättringsarbeten och värdehöjande reparationer godtas av länsstyrelsen. Den föreslagna beloppsgränsen 1 000 kr bör dock i förenklingssyfte höjas till 2 000 kr per år.

Beskattningsnivån vid aktiemetoden

Kommittén har föreslagit att beskattningsnivån skall bestämmas enligt en reducerad skala som överensstämmer med nuvarande regler men med det tillägget att 25 % av vinsten beskattas vid mer än fem års innehav.

Länsstyrelsen anser att vid bestämmande av beskattningsnivån bör jämförelse ske med vad som gäller för fasfigheter resp. akfier.

Den första frågan är under hur lång fid den nominella vinsten skall beskattas fill 100 %. För fasfigheter gäller att realisationsvinsten är skattep­liktig fill 100 % vid högst fyra års innehavsfid. För aktier gäller motsvarande endast vid högst två års innehavstid. Den tidsperiod under vilken beskattning av realisationsvinst på bostadsrätter skall ske lill 100 % bör enligt länsstyrel­sens mening överensstämma med vad som gäller för fasligheter och bestämmas fill fyra år.

Den andra frågan är var den slutliga beskattningsnivän bör ligga. Länsstyrelsen anser att denna inte bör bestämmas lägre än vad som gäller för akfier, f. n. 40 %. I annat fall kommer stora nominella vinster att bh för lågt beskattade. Vid vilken fidpunkt denna slutliga beskattningsnivå skall inträda blir beroende av om man vill ha flera steg mellan 100 % och 40 %. Enligt länsstyrelsens mening finns det skäl för en fallande skala. Denna kan utformas pä olika sätt. Ett alternafiv är successiv avtrappning i steg om 20 % och där varje steg avser en tvåårsperiod. Beskattningsnivån skulle då se ul på följande sätt.

Innehavstid                               Skattepliktig andel av vinsten

0-4 år                                      100 %

4-6 år                                        80 %

6-8 år                                        60 %

8 år eller mera                           40 %

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län:

Den enklaste och mest framkomliga vägen är att anknyta realisationsvinst­reglerna vid försäljning av bostadsrätter till de regler som nu gäller för aktier. Bostadsrätterna har liksom aktier karaktären av lös egendom. Att då såsom kommittén föreslär anknyta till reglerna om försäljning av fast egendom synes knappast motiverat. Redan i dag beskattas försäljning av andel i oåkta bostadsföretag enligl reglerna för aktier. Atl nu ändra detta förhållande synes inte motiverat.

Länsstyrelsen anser således att reglerna bör anknytas till de som i dag gäller för aktier. Kommittén har också utarbetat förslag till en sådan metod kallad aktiemetoden. Denna är i princip uppbyggd på samma sätt som den förenklade fasfighetsmetoden. Inflationstillägg och uppräkning av förbätt­ringskostnaderna medges dock inte. Vinstberäkningen är således helt nominell. Inflationen beaktas på så sätt att den skattepliktiga andelen av vinsten reduceras efter viss lids innehav. Således skall hela vinsten upptagas


 


Prop. 1983/84:67                                                    101

till beskattning vid försäljning inom tvä år. Efler ett innehav på två år men inte tre beskattas 75 procent av vinsten och efter tre år men inte fyra 50 procent. Efter fyra år eller mera beskattas alltid 25 procent av vinsten oavsett hur lång tid bostadsrätten innehafts.

Aktiemetoden är förhållandevis enkel att lillämpa. Den är i detta hänseende överlägsen övriga metoder som kommittén tagit fram. Länsstyrel­sen förordar därför aktiemetoden som teknisk lösning för evig beskattning av realisationsvinsten på bostadsrätter.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län:

Mot bakgrund av denna erfarenhet av evig beskattning av reavinst vid avyttring av fasfighel är del nödvändigt alt välja en melod för beskattning som är prakfisk och enkel alt fillämpa och som fakfiskt leder till en önskad skärpning av beskattningen såtillvida att vinst beskattas även efler 5 års innehav av bostadsrätt. Det ligger därför närmast tillhands alt välja akfiemetoden eftersom den är enklast att fillämpa och mindre kontroversiell. Det är ovanligt med skatteprocesser avseende vanliga akfieöverlätelser i börsnoterade företag.

Länsstyrelsen i Jämtlands län:

I Jåmfiands län finns totalt ca 7 300 bostadsrättslägenheter. Antalet överlåtelser per år uppgår till ca 800. Dessutom tillkommer att betydande antal andelslägenheter i fritidshus upplåtna med bostadsrätt. De nya reglerna medför med detta antal ett betydande merarbete för såväl de skattskyldiga som skatteförvaltningen. ReaHsationsreglerna för fasfigheter tillhör den mest komplicerade skattelagstiftningen. Länsstyrelsen anser att en utökning av motsvarande komplicerade bestämmelser till andra områden bör undvi­kas och avvisar därför även den förenklade fastighetsmetoden. Länsstyrelsen vill i stället framför allt av förenklingsskäl förorda aktiemetoden.

Som framgår av betänkandet återspeglar konsumentprisindex inte allfid prisförändringar på fastigheter och bostadsrätter. Det kan därför vara skäl att förutsättningslöst pröva om inflationsskydet kan lösas på annat sätt än med anknytning till konsumentprisindex.

Reavinst vid försäljning av bostadsrätter beskattas för närvarande enligt en nominell metod. Minsta ingreppet vid en övergång till en evig beskattning är enligt länsstyrelsens mening att använda denna metod. Hänsyn fill inflafionen får liksom för närvarande tas genom att den skattepliktiga andelen av vinsten reduceras efter viss tids innehav. Att inte heller denna metod ger någon god anpassning lill prisutvecklingen pä lägenheter motvågs dock av den relativa enkelheten i lillämpningen.

Länsstyrelsen anser det angeläget att inflafionsskyddet för akliemetoden och fastighetsreglerna konstrueras så att de ger beskattningseffekter som inte alltför mycket avviker frän varandra. Aktiemetodens avtrappningsregler bör därför i detta syfte utformas så att beskattningsresultatet inte anmärknings­värt skiljer sig från den förenklade fastighetsmetoden.

Fastighetsvinster vid försäljning inom fyra år kommer alt beskattas utan redukfion med omräkningstal. Det kan därför ifrågasättas om inte initialpe­rioden med full beskattning bör utsträckas fill fyra år även vid beräkning av vinsten vid avyttring av en bostadsrätt. Utformningen av den stegvisa reduktionen av skatteplikten kan också diskuteras. Länsstyrelsen anser inte


 


Prop. 1983/84:67                                                    102

heller att frågan om grundavdrag vid beräkning av skatteplikfig vinst, skall avfärdas. Ett grundavdrag skulle förutom att det förstärker inflafionsskyddet ha den fördelen att antalet utredningar kunde reduceras.

Med det ställningstagande länsstyrelsen gjort i valet av beskattningsmetod anser länsstyrelsen det nödvändigt med ytterligare överväganden av avirapp-ningsreglerna.

Även FAR, Svenska revisorsamfundet, Sveriges advokatsamfund och TOR förordar akfiemetoden av förenklingsskäl.

2.4 Övriga remissinstanser

RSV:

Kommittén har försökt att utforma reglerna för en "evig" reavinstbeskalt-ning av bostadsrätter så att de bl. a. blir godtagbara såväl för de skattskyldiga som för beskattningsmyndigheterna ur praktisk synvinkel samtidigt som reglerna skall la hänsyn fill den inverkan på priset som inflationen har. RSV delar fill fullo dessa utgångspunkter.

Kommittén anser det önskvärt att reglerna ger beskattningseffekter likvärdiga med dem som erhålls enligt fastighetsreglerna och menar att de uppställda kraven bäst tillgodoses genom att reglerna anpassas till vad som gäller vid försäljning av fasfigheter. Den tidigare systematiken som bygger på skillnader i beskattningen mellan fast och lös egendom bryts därmed. Huvudskälet för kommitténs inställning synes vara alt innehav av bostadsrätt liksom fastighet primärt är en fråga om val av boendeform. De olika förvaltnings- och civilrättsliga regler som kan ligga bakom val av boendeform har kommittén inte närmare penetrerat.

RSV är för sin del inte övertygat om att de nödvändiga krav på ett system som både är lätt att tillämpa och rättvist uppfylls genom något av de av kommittén utarbetade förslagen. Ett genomförande av någon av fastighets­metoderna skulle medföra problem av en art och mängd som inte motiveras av det onekligen teoretiskt exakta beskattningsresullatet. Vid ett val mellan de tre metoderna talar rent praktiska skäl för aktiemetoden. Den är den metod som skulle vara lättast att fillämpa i praktiken och som samtidigt skulle ge ett skäligt beskattningsresultat. RSV anser bl. a. att någon form av ytterligare avtrappning vid längre innehavsfid bör övervägas. Starka rättvi­seskäl talar dock mot aktiemetoden.

Val av beskattningsmetod

Den fullständiga fastighetsmetoden och till viss del den förenklade fastig­hetsmetoden bygger på principer som nära överensstämmer med gällande fastighetsregler. Den fullständiga fastighetsmetoden kräver genomsyn av föreningens skuldförhållanden vid såväl förvärvstillfället som avyttringstill­fället medan den förenklade metoden kräver sådan genomsyn bara vid förvärvstillfället. Del gör den förenklade metoden mindre krånglig att tillämpa. I de fall de planerade uppskovsréglerna blir tillämpliga måsle en genomsyn göras även vid försäljning enligt den förenklade metoden. Båda metoderna kräver all bosladsrättsinnehavaren från bostadsrättsföreningen får informafion om föreningens fillgångar och skulder. Denna information tillhandahålls för närvarande inte bostadsrättsinnehavarna. RSV betvivlar


 


Prop. 1983/84:67                                                    103

också att de enskilda bostadsrättsföreningarnas redovisning är så upplagd att det inte utan avsevärda svårigheter går att la fram dessa uppgifter.

Utan tvekan tycker de skattskyldiga att reavinstreglerna vid avyitring av fastighet är krångliga. Dagens regler bygger på förutsättningen att de skattskyldiga själva har komplett underlag för beräkningarna. Trots att den eviga reavinstbeskattningen för fastigheter infördes redan 1967 visar det sig fortfarande i det prakfiska taxeringsarbetet att sådana verifikationer ofta saknas. Det kommer med all säkerhet också att dröja många år innan bostadsrättsinnehavarna tillägnar sig det kamerala tänkesätt som måste till om försäljning av bostadsrätter kommer alt utformas med fastighetsreglerna som förebild. Därtill kommer problemet med att vissa uppgifter måste inhämtas från föreningen. RSV ifrågasätter om man bör ställa så stora krav pä bostadsrättsinnehavarna och föreningarna som de båda fastighetsmeto­derna kräver.

För bostadsrättsinnehavaren liksom för beskattningsmyndigheterna torde det bli komplicerat att erhålla relevanta uppgifter för reavinstberäkningen då föreningens tillgångar och skulder får avgörande betydelse. Kontrollen av sådana uppgifter blir också tidsödande och resurskrävande.

Den tredje metoden som föresläs av kommittén är aktiemetoden. Den är uppbyggd på samma sätt som den förenklade fastighetsmetoden och den skattepliktiga andelen av vinsten reduceras enligt grundprincipen för gällan­de regler för reavinst vid aktieförsäljningar. Metoden har vissa nackdelar bl. a. att beskattningseffekterna blir helt beroende av relafionen mellan värdestegringen och inflafionen under innehavet samt innehavstidens längd. Även denna metod är behäftad med en del av nackdelarna med de båda fastighetsmetoderna. En fördel med aktiemetoden är dock att färre uppgifter behöver hämtas från föreningen. Någon genomsyn erfordras således inte. Metoden är också i andra avseenden lättare att tillämpa men RSV anser att metoden trots det inle uppfyller de krav på att vara lätt att tillämpa som bör eftersträvas. Att RSV ställer sig avvisande till denna metod beror dock främst på det från likformighetssynpunkt otillfredsställande beskattningsre­sultatet.

SACO/SR:

En så långt möjligt likartad reaUsationsvinstbeskattning mellan egnahem och bostadsrätter skulle i och för sig tala för atl den s. k. fastighetsmetoden införs. Kommittén anger själv att fastighetsmeloden bhr komplicerad. Den förenklade fastighetsmetoden blir något mindre komplicerad att tillämpa, men även den kräver en relativt stor vidgad uppgiftsskyldighet för bostads­rättsföreningarna och för de skattskyldiga. Den enklaste metoden att tillämpa torde vara akfiemetoden, men med den metoden blir skillnaden ganska stor gentemot reavinstreglerna för egnahem. Akliemetoden blir betydligt mer schablonmässig och dessutom till sin princip nominell till skillnad från de andra två metoderna.

SACO/SR vill för sin del inte ge någon av de tre angivna metoderna för evig realisafionsvinstbeskattning förord framför de andra, men vill i det följande ta upp etl par principiella frågor.

Det år önskvärt att skattesystemet uppfattas som rättvist. Del bör också vara enkelt. Tyvärr kan det vara svårl att förena enkelhet och rättvisa i skattesystemet. Men det gäller också i det hår fallet att finna en rimlig avvägning mellan rättvisekrav och effektivitetskrav. En långt driven upp­giftsskyldighet vid reavinstbeskattningen med komplicerade bestämmelser


 


Prop. 1983/84:67                                                    104

medför också kostnader i samhället. Dels måste tillräckliga kontrollresurser skapas i skatteadministrationen, dels åsamkas de skattskyldiga merarbete. Stor hänsyn måste för närvarande tas fill arbetssituafionen i skatteadmini­strationen.

Om man väljer en fullständig genomlysning av en bostadsrättsförenings tillgångar, skulder m. m. för att skapa största möjliga rättvisa så skall man vara medveten om att andra faktorer också påverkar den beskattningsbara vinsten. Vid uppräkning av ingångsvärde, förbättringskostnader m. m. under innehavsfiden är det inte alldeles givet att konsumentprisindex utgör det bästa måttet. Det kan pläderas för att något av de prisindex som används inom byggnadsverksamheten eller inom fastighetsbranschen bättre speglar reala värdeförändringar pä bosläder. Till detta kommer att värdeförändring­ar skiljer sig åt mellan olika regioner, vilket inte heller fångas upp av konsumentprisindex. Sammanfattningsvis innebär det att kraven på preci­sion i ett avseende inte nödvändigtvis behöver drivas så långt om man inte samtidigt på andra områden av betydelse för skatteutfallet kan uppnå samma grad av precision. Med utgångspunkten att nuvarande ordning med förekom­mande stora skattefria vinster är otillfredsställande så torde även en övergång till en relativt schablonmässig behandling av realisationsvinsterna kunna uppfattas som en rimlig och effektiv åtgärd.

En ökad flexibilitet på olika områden är en förutsättning för att obalanser­na i den svenska ekonomin skall kunna elimineras. Inte minst ställs stora krav på näringslivets expansionförmåga. Sett i det perspektivet bör inte regler införas som hämmar rörligheten på t. ex. arbetsmarknaden.

En initialperiod på 4 år- under vilken uppräkning av ingångsvärde inte får ske - infördes för egnahem från och med 1980 (med vissa övergångsregler). Det skedde bl. a. mot bakgrund av de mycket stora kapitalvinster som småhusägare kunnat få under 1970-talet. Spekulativa inslag förekom också till följd av snabba prisuppgångar på bostäder och de utgjorde ytterligare etl motiv för att införa en initialperiod. En initialperiod samt indexuppräkning även av den latenta skatteskulden som kan uppstå vid försäljning av en bostad kan emellerfid få till effekt att rörhgheten på bostadsmarknaden hämmas. En latent skatteskuld som indexuppräknas i snabbare takt än prisutvecklingen på bostadsmarknaden kan te sig oroande för personer i begrepp att byta bostad. Därmed försvåras transaktioner på bostadsmarkna­den som motiveras av helt normala arbetsplatsbyten.

Av flera skäl kan prisutvecklingen på bostadsmarknaden väntas bli lugnare under 1980-talet. Sänkta marginalskatter, förväntningar om allmänt minskad inflationstakt, ökade relativa boendekostnader m. m. har betydelse därvid­lag. Om därutöver reallöneutvecklingen skulle bli negativ sä förstärks effekten av indexuppräknade skatteskulder.

SBC:

Vid granskningen av de tre metoder som kapitalvinstkommittén undersökt har SBC funnit att ingen av dessa fyller alla de krav som enligl SBC:s mening bör ställas på ändrade regler. SBC avstyrker därför att någon av de presenterade metoderna i den av kommittén föreslagna utformningen ska införas. Skälen är följande.


 


Prop.  1983/84:67                                                                 105

Förenklad fastighetsmetod

Högt och ojämnt skatteuttag

Förenklad fastighetsmetod som kommittén förordar leder till beskattning av nominella realisationsvinster eftersom en fyraårig indexfri period för­ordas.

Vid beräkningen av skatteutfallet har SBC funnit att metoden för med sig högt och ojämnt skatteuttag. Vid en tio-procenfig inflafion och ingen realvärdestegring betyder det att 32 % av försäljningspriset ska upptas till reavinstbeskattning för alla försäljningar efter fyra år. I Arne Strands undersökning "Beskattning av bostadsrättshavare" uppskattas relationerna mellan nuvarande metod, aktiemetod, förenklad fastighetsmetod och fastig­hetsmetod fill 100, 200, 350 resp. 350 vad gäller.den totala skattepliktiga reavinsten. Del höga skatteuttaget med förenklad fasfighetsmelod beror främst pä atl en inilialperiod pä fyra år ska iakttas innan indexuppräkning börjar.

Den förenklade fastighetsmetoden och fastighetsmeloden ger även ett ojämnt skatteuttag. Modellerna gynnar föreningar med höga lån och missgynnar föreningar med låg belåningsgrad. Detta beror på att nettoskul­den får indexuppräknas. Föreningar med hög andel hyresgäster gynnas också, eftersom andelen lågenheter att fördela föreningens nettoskuld pä blir lägre ju högre andelen hyresrätter är. Variationer i skatteuttaget uppstår också allt efter som inflationstakten varierar. Orri inflationen är hög de fyra första innehavsåren sker en större inflafionsvinstbeskattning än om inflafio­nen är låg. Skatteutlaget blir även förhållandevis högt vid korta innehavspe­rioder, eftersom inflalionskompensationen då kommer att gälla en relalivi kortare tid av innehavsperioden.

Skatten blir också hög och ojämn med förenklad fastighetsmetod, eftersom föreningens förbättringsarbeten inte indexuppräknas. Detta ger märkbara effekter om dessa förbättringsarbeten är omfattande och/eller om inflafionen år hög.

Praktiska svårigheter

Den förenklade fastighetsmetoden år enligt SBC:s mening en misslyckad och komplicerad blandning av aktiemetoden och fastighetsmetoden. Den största nackdelen är de prakfiska svårigheterna.

För att räkna ut reavinsten för den enskilde bostadsrättsinnehavaren krävs följande uppgifter;

-    balansräkning för ingångsårel

-    andelstal för lägenheten

-    specifikation på föreningens lån för samtliga innehavsår

-    grundavgift och eventuell upplålelseavgift eller köpeskilling

-    vederlag för försäljningen

-    uppgifter om storleken på innesiående medel på inre reparafionsfond vid ingångs- och utgångsåret

-    erlagd inträdesavgift saml indexserier

-    gjorda kapitalfillskott

-    egna förbättringsarbeten

Verifikationer behövs för de belopp som utdebiterats till medlemmarna och utgjort kapitalfillskott direkt avsedda att täcka förbättringsarbeten


 


Prop. 1983/84:67                                                                  106

överstigande i snitt 3 000 kronor per år och medlem. Till detta måste varje enskild bostadsrättsinnehavare spara verifikafioner på egna förbättringsar­beten som är gjorda på lägenheten och som överstiger 1 000 kronor per år.

Omöjliga och meningslösa problem uppstår för att framta slorleken på innesiående medel på inre reparafionsfond vid ingångstiden på bostadsrät­ten. Innesiående medel vid utgångsfiden är däremot lätt att erhålla uppgifter om. Svårigheter uppstår även vid framtagandet av verifikationer pä de betydelselösa inträdesavgifterna.

Verifikationer avseende de belopp som utdebiterats till medlemmar och utgjort kapitalfillskott direkt avsedda för förbättringsarbeten är nästan alltid omöjliga att ta fram. Det är också högst tvivelakfigt om de enskilda bostadsrättsinnehavarna har sparat verifikationer pä egna förbättringsar­beten.

När alla uppgifter insamlats måsle inflationstillägget och egna förbättrings­arbeten indexuppräknas. Detta gör själva beräkningsarbetet komplicerat.

Balansräkning för ingångsårel är nödvändig för att uträkna inflationstilläg­gen. Specifikationer pä föreningslån är nödvändiga för att ta reda på storleken på amorteringarna. Detta går inte att utläsa från balansräkningen -om ett lån har upptagits framgår inte hur stor amorteringen varit. Lånespeci­fikationen återfinns lättast i årsredovisningarna. Svårigheter att ta fram dessa uppgifter kan föreligga, men är i de flesta fall möjligt.

Grundavgift, upplåtelseavgift eller köpeskilling, vederlag för försäljning och andelstal är inga större problem att ta fram. Det blir problem för skattemyndigheterna att kontrollera ingångsvärdena för tiden innan kraven på skrifthg överlåtelsehandling trädde i kraft 1982-07-01.

Som framgår vid genomgång av de uppgifter en säljare av bostadsrätt måste framskaffa blir reavinstberäkningen i de flesta fall omöjlig att genomföra efter den förenklade fastighetsmetoden, speciellt på grund av de direkta kapitaltillskotten, förändring i inre reparafionsfond och egna förbätt­ringsarbeten. Det finns dessutom risken att säljare gör ekonomiska förluster eftersom han vid försäljningen och beräkningen av försäljningspriset saknar eller har svårl att få fram behövliga uppgifter.

Kapitaltillskott eller driftskostnad

Vid tillämpning av förenklad fastighetsmetod och aktiemelod kommer det att bli väsentligt att särskilja kapitaltillskott och driftskostnad. Denna särskiljning utgör redan i dag en svårighet, men leder dock inte fill några tvister eftersom det endast berör de oäkta bostadsföretagen samt uthyrnings-och rörelsefallen. För dessa grupper är det mest lönsamt att arbeten klassificeras som underhåll, då det ger högre driftskostnader och därmed lägre skatt i den löpande beskattningen. Det inträffar därför i dag ofta att endast årets amorteringar räknas som kapitalfillskott i avräknihgsbeskeden.

Om förenklad fastighetsmetod eller akfiemetod tillämpas kommer övriga kategorier av bostadsrättsägares intressen att vara motsatt rörelse- och uthyrningsägarna. För dessa är det ur reavinstbeskattningssynpunkt mest lönande att alla förbättringsarbeten medräknas som kapitaltillskott. Detta motsatsförhållande kan leda till inre stridigheter, varför det kommer atl bli nödvändigl med klara definifioner av kapitalfillskott.

Sker kapitaltillskott vid amortering?


 


Prop. 1983/84:67                                                                  107

En udda effekt är att det blir lönande för föreningarna att ta lån för all återbetala lån. Trots att ingen real amortering har skett, räknas en amortering för föreningen vid reavinstberäkning. Medlemmen kan också erhålla avdrag för driftskostnader vid reavinstbeskattning om föreningen tar lån för underhåll, eftersom allaamorteringar räknas som kapitaltillskott. Det är visserligen förståeligt att det inte går att särskilja underhållslån och övriga lån med tanke på administrativa kostnader och brist på uppgifter, men det år olyckligt att använda ett system som nödvändiggör en särskillnad mellan lånen för att skatteneutralitet ska Uppnås. Således blir del lönande för föreningarna att ta underhållslän och återbetala lån med lånade pengar vid förenklad fastighetsmelod och akfiemetod.

En ytterligare konsekvens av den förenklade fastighetmetodens och aktiemetodens beräkningsregler är att det blir lönande att lånefinansiera förbättringsarbeten vars kostnad är lägre än 3 000 kronor gånger anlal lägenheter. Då erhålls avdrag för amorteringarna på lånen. Om direkt kapitaltillskott använts hade inget avdrag erhållits, eftersom beloppet inte överstiger minimigränsen.

En sista olycklig effekt med förenklad fastighetsmetod och akfiemetod är alt en ökning av eget kapital, som inte sker genom direkta kapitalfillskott för förbättringsarbeten från medlemmarna eller amortering på lån, inte fillgodo-räknas vid reavinstberäkning. Andra former av ökning av del egna kapitalet kan vara föndering av årsavgifter, hyresintäkter och upplåtelseavgifter. Detta leder fill att det blir mest lönande för föreningarna att använda dessa inkomster fill amorteringar pä lån, ty dä räknas kapitalfillskott vid reavinst­beräkning. Det har den nackdelen atl det inte blir lönande ur reavinstsyn­punkt för föreningarna att själva spara medel för förbättringsarbeten.

SBC avstyrker att förenklad fasfighetsmelod läggs fill grund för ändrade regler för reavinstbeskattningen. Metoden leder till ett högt och ojämnt skatteuttag och gör skatteplanering allt viktigare. Med hög reavinstbeskalt-ning försvåras rörligheten mellan bosladsrätl och hyresrätt. Metoden är förknippad med så många praktiska problem att en enskild skattebetalare inle har någon möjlighel alt förstå sig på reglerna, att av bostads- och bostadsrättsföreningen krävs uppgifter som är omöjliga eller mycket svåra att få fram och att skattemyndigheterna kommer att sakna möjligheter att kontrollera de av de skatteskyldiga och föreningarna inlämnade uppgifterna. Skatte- och föreningsadministrationen kompliceras och fördyras högst avsevärt.

Fastighetsmetod

Även fastighetsmetoden ger ett högt och ojämnt skatteuttag och leder till beskattning av nominella reavinster. En stor nackdel är dessutom de praktiska svårigheterna som är förknippade med tillämpningen av metoden.

För att räkna ut reavinsten för den enskilde bostadsrättsinnehavaren krävs följande uppgifter;

-    balansräkningar från och med ingångsåret

-    andelstal för lägenheten

-    grundavgift och eventuell upplåtelseavgift eller köpeskilling

-    vederlag vid försäljning

-    uppgifter om storleken på innesiående medel på inre reparationsfond vid ingångs- och utgångsåret

-    erlagd inträdesavgift samt indexserier


 


Prop.  1983/84:67                                                   108

-    gjorda kapitaltillskott

-    egna förbättringsarbeten

Till detta måste varje enskild bostadsrätlsägare spara verifikationer på de egna förbättringsarbeten som är gjorda på lägenheten som överstiger 1 000 kronor per år.

Balansräkningarna är nödvändiga eftersom del är genom dem som man kan ta reda på om föreningen har gjort förbättringsarbeten. Förbättringsar­betet måste minst uppgå till 3 000 kronor i snitt per år och lågenhet för att vara avdragsgillt. Med den slorleken pä förbättring måste skillnad på balansräkningen synas frän det ena året till del andra pä anläggningstillgång­ar. Balansräkningar behövs också för att räkna ut "nettoskulden" för ingångs- och utgångsår.

Eftersom i föregående stycken nämnda poster finns i förenklad fastighets­metod, hänvisas lill avsnittet "Förenklad fasfighetsmelod, praktiska svå­righeter", för behandling av svårigheterna att ta fram dessa uppgifter.

När alla uppgifter insamlats måste tre poster indexuppräknas för att räkna ut reavinsten. Det är ingångsvärdet, andel i föreningens förbättringsarbeten och egna förbättringsarbeten. Detta gör själva beräkningsarbetet kompli­cerat.

Som framgår av en genomgång av de uppgifter en säljare måste ta fram blir reavinstberäkningen inte bara komplicerad ulan också svår att genomföra om hänsyn ska las till alla poster, främst inre reparationsfond och egna förbättringsarbeten.

Ytterligare en nackdel med fastighetsmetoden är de särregler som måste göras för de oäkta bostadsföretagen samt rörelse- och ulhyrningsfallen. Den föreslagna schablonregeln att räkna in föreningsfonder bland de skulder som ska beaktas vid genomsynen i dessa fall är en tänkbar regel för alt eliminera möjligheten atl avdrag erhålls vid såväl löpande beskattning som reavinstbe­skattning. Det är dock olyckligt med särregler, ty de gör lagreglerna komplexa och försvårar lillämpningen.

Skatteuttaget vid tillämpning av fastighetsmeloden blir i de flesta fall detsamma som vid förenklad fastighetsmetod. Möjligtvis blir skatten något lägre, eftersom föreningens förbättringsarbeten indexuppräknas.

Även denna metod är förknippad med så många praktiska problem att den enskilde skattebetalaren, föreningen och skaltemyndigheten enligt SBC:s bedömning får svårt atl få fram uppgifter och kontrollera riktigheten av dessa.

SBC avstyrker införande av fastighetsmetoden.

Aktiemetoden

En stor nackdel med akliemetoden är att inflationsvinsten beskattas. Ju högre inflafion, desto högre blir beskattningen. Det innebär att beskattnings­bar reavinst kan bli högre än realvärdestegringen. Beskattning kan också utgå vid realvärdefall, om inflafionen är större än realvärdeminskningen. På lång sikt går reavinslbeskattningen mot 25 % av bostadsrättens försäljnings­värde. Ju högre inflafionen blir desto fortare närmas 25 %-nivän. Detta gör beskattningen högst oförmånlig vid höga inflationslakter och/eller vid långa fidsinnehav. Inflationsvinstbeskattningen blir också hög vid innehavsperio­der mindre ån fyra år på grund av den höga skattesats som då gäller.

Aktiemetoden är ell komplicerat sätt att införa en evig beskattning på


 


Prop. 1983/84:67                                                    109

bostadsrätter. De praktiska svårigheterna år hår desamma som vid förenklad fastighetsmetod med det undantaget att inflationstillägg och indexuppräk­ning av förbättringsarbeten inte behöver göras. Det betyder att balansräk­ning för ingångsåret inte behövs och alt indexserier kan slopas. I övrigt hänvisas till vad som anförts om de praktiska svårigheterna med den förenklade fasfighetsmetoden.

Vad gäller kapitalfillskott eller driftskostnad uppslår samma problem som i förenklad fasfighetsmelod. Problemen med kapitalfillskott vid amortering är desamma som vid förenklad fastighetsmetod.

Av ovannämnda skäl avstyrker SBC alt aktiemetoden läggs till grund för ändrade regler för reavinslbeskattningen.

SBCs förslag

Såsom inledningsvis framhållits anser SBC att stora och genomgripande åtgärder på reavinstbeskattningens område inle bör genomföras, i vart fall inle förrän en översyn av bostadsbeskattningen i stort är gjord. Dessutom anser SBC att ingen av de undersökta metoderna av ovan anförda skäl kan ligga till grund för ändrade regler nu eller i framtiden. Om statsmakterna trots delta finner att åtgärder nu behövs, anser SBC del enklast att först ett steg tas mot en evig beskattning genom förlängning av den skattepliktiga perioden och att i övrigt det nuvarande och av skattebetalarna kända systemet behålles. Förenklingar bör naturiiglvis göras även för realisationsbeskaltningen såsom redan beslutats på bl. a. inkomstbeskatt­ningens område (införande av schablonavdrag).

I sådant fall kan SBC acceptera atl den skattepliktiga perioden förlångs fill tio år och att skatt uttas efter en fallande skala ä 10 % per är. Beskattningen skulle således bli:


Im

lel

lavsperiod

0-

-1

år

1-

-2

år

2-

-3

är

3-

-4

år

4-

-5

år

5-

6

år

6-

-7

år

7-

-8

år

8-

9

år

9-

-10 år

10

år

och mer

Beskattningsbar % av nominella vinsten

100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % O %

Med en sådan stegvis avtagandeskala uppstår inga hopp. Det gör skatteplanering mindre intressant. Beskattningen blir också jämn enligt följande resonemang. För de första innehavsåren är skattesatsen mycket hög. Men den kan uppvägas av etl schablonavdrag som införs i stället för avdrag för kapitaltillskott för amorteringar, föreningens förbättringsarbeten, egna förbättringsarbeten och transaktionskostnader. Enligt SBCs mening bör ett sådant schablonavdrag sättas till 10 000 kronor. Om den skatlskyldige kan visa att han eller hon har haft högre kapitaltillskottskostnader och


 


Prop. 1983/84:67                                                                   110

transaktionskostnader än sammanlagl 10 000 kronor bör han eller hon få avdrag för den del som överstiger schablonbeloppet. Schablonavdraget bör rimligen inte få vara större ån nominella vinsten. Vid reaförluslberäkning bör endasl verifierade kapitaltillskott tillgodoräknas. Schablonavdraget bör justeras i takt med inflationen.

Schablonavdraget utgör en mycket arbelsbesparande lösning för såväl den skattskyldige som för skattemyndigheterna. Alla småvinster undgår reavinst-beskattning, vilket besparar skattemyndigheterna arbete med uträkning och granskning av ganska obetydliga belopp i skatteavseende. Arne Strand uppskattar att för 53 % av alla dagens avyttringar skulle ingen skattepliktig reavinst uppstå med ett avdrag på 10 000 kronor. I de övriga fall där skattepliktig reavinst uppstår slipper den skattskyldige i de allra flesta fall att specificera avdragen då de sällan sammanlagl överstiger 10 000 kronor. Därmed slipper myndigheterna denna granskning.

Enligt en undersökning av 470 bosladsrältsinnehavare i bostadsrättsföre­ningar som förvaltas av SBC är den genomsnittliga årliga amorteringen på föreningslån 390 kronor per medlem. Den årliga amorteringen är i de allra flesta fall den enda formen av kapitaltillskott till föreningen. Övriga avdrag av betydelse är egna förbättringsarbeten - SBC saknar uppgifter om dessa men de torde inle vara sä höga att de i kombination med kapitaltillskotten överstiger schablonavdraget.

För föreningsmedlemmarna kommer det att bli nödvändigt att spara de årliga avråkningsbeskeden med uppgift om kapitaltillskotten och kvitton på egna förbättringsarbeten om de önskar tillgodogöra sig större kapilaltill-skoltsavdrag än 10 000 kronor. Egna förbättringsarbeten bör få medräknas om de överstiger 1 000 kronor. På så sätt blir det inle nödvändigt för föreningarna att ändra sina redovisnings- och arkiveringsrutiner.

För tioårsperioden före ikraftträdande av den nya lagen blir föreningarna skyldiga att ta fram uppgifter om kapitaltillskott till föreningen. Detta låter sig göras, eftersom föreningarna har skyldighet att spara årsredovisningarna i tio år. Angående de direkta kapitaltillskotten för förbättringsarbeten bör del räcka med att det görs sannoUkt att sådana har gjorts. Med ett schablonav­drag blir det dock inle nödvändigl i de allra flesla föreningar alt ta fram dessa uppgifter eftersom schablonavdraget troligtvis överstiger kapitaltillskotten.

Övriga förenklingsåtgärder

Hänsyn bör inte tas till inre reparationsfond och inträdesavgifter av förut angivna skäl. Enheten för resultatberäkning bör vara gemensam för bostads­rätt och föremål av sådan karaktär att de utgör tillbehör till lägenheten om de ägts av föreningen.

Enligt SBCs mening skulle den föreslagna lösningen ha flera fördelar. Ett stort steg skulle las mot den av direktiven efterlysta eviga beskattningen. I de flesta fall torde beskattning av de nominella vinsterna kunna undvikas. Systemet skulle vara enkelt att förstå för skattebetalarna, det skulle ge en rimlig arbetsbörda och en rimlig ökning av de administrativa kostnaderna för föreningarna samt underlätta skattemyndigheternas arbete. Övergången till ändrade regler skulle bli mjuk. SBC hemställer att detta förslag allvarligt övervägs som ett alternativ till de av kapitalvinstkommittén framlagda metoderna.


 


Prop.  1983/84:67                                                                 111

Ikraftträdande

SBC har erfarit att uppskovskommitlén inte väntas bli färdig med sina förslag förrän 1983. Ett absolut villkor för ändrade regler för reavinstbeskatt­ningen är att ändrade regler kan träda i kraft parallellt med att uppskovsmöj­ligheter öppnas även för bostadsrättshavare. Orn inte detta sker försvåras rörligheten på arbets- och bostadsmarknaden och de bostadsrättshavare som tvingas sälja innan uppskovsreglerna träder i kraft kan drabbas av stora ekonomiska föriusler. SBC avslyrker därför med bestämdhet kommitténs förslag att nya regler för reavinstbeskattningen ska träda i kraft 1983-01-01. Även om uppskovsregler skulle kunna införas vid denna fidpunkt anser SBC atl fiden är otillräcklig för alt informera bostadsrättshavare om ändrade regler. Därför bör eventuellt ändrade regler träda i kraft tidigast 1983-07-01, dock helst inte förrän 1984-01-01.

3 Samordning med uppskovsreglerna

Kammarrätten i Sundsvall:

Föreslagna ändringar i uppskovsreglerna föranleder mot bakgrund av kommitténs begränsade uppgifter i detta hänseende ingen närmare kommen­tar från kammarrättens sida än att alla tre föreslagna metoder för evig beskattning i och för sig synes vara så utformade atl de kan förenas med regler om uppskov med reahsationsvinstbeskattningen.

RSV:

Kommillén har utarbetat sina förslag med syftet att de skall kunna kombineras med regler om uppskov av reavinst. Av ulredningen i betänkan­det framgår att det framför allt är i Stockholmsområdet som vårdestegring för köpeskilling plus nettoskuld överstiger höjningen av basbeloppet under motsvarande tid. Prisökningen torde vara centraliserad till Stockholm med omnejd samt vissa andra orter. Detta skulle innebära att eventuella uppskovsregler skulle bli fillämpliga framför allt i dessa områden.

I Sverige fanns 1980 ca 550 000 bostadsrätter. Den årliga omsättningen av bostadsrätter är ca 10 % eller 55 000 lägenheter. Dessa siffror kan jämföras med att del 1979 beviljades 131 800 lagfarter vid fastighetsköp och 9 300 uppskov. Om man utgår från att uppskov för bostadsrätter kommer att medges i lika stor omfattning procentuellt sett skulle ca 4 000 uppskov komma att medges vid avyttring av bostadsrätter. Förmodligen blir antalet uppskovsfall vid bostadsrättsavyttringar avsevärt lägre. För en fastighet kan nämligen flera uppskov ha medgelts om fastigheten har flera delägare. Om man lar hänsyn till detta torde antalet uppskov avseende bostadsrätter väsentligt komma att undersfiga 4 000.

Vid aktiemetoden, som är den metod som är lättast att tillämpa i prakfiken, uppkommer framför allt problemen om uppskovsbeloppet skall indexuppräknas eller inte när övergång har skett mellan fastighet och bostadsrätt samt hur återföring skall ske i de fall dä ersätlningsobjektet är en bostadsrätt. Regler som inenbär att indexuppräkning skall ske i vissa fall och inte i andra fall är komplicerade att tillämpa i praktiken.

Även om uppskovsfrågan för den enskilde kan vara av stor betydelse bör det dock övervägas om lagstiftningen bör kompliceras med ett så omfattande


 


Prop. 1983/84:67                                                                   112

regelkomplex mot bakgrund av att frågan torde bli aktuell i relativt få fall och förhållandena knappast är fullt jämförbara med dem som gäller för fasligheter.

Ur materiell synpunkt kan det visserligen framstå som riktigt alt medge uppskov vid byte från bostadsrätt till faslighet och vice versa men denna möjlighet är emellertid illusorisk med hänsyn till de begränsningsregler som finns i uppskovslagen. Beiräffande bl. a. ersältningsegendomens värde i förhållande till den avyttrades värde torde antalet fall där uppskov kan medges vid byte från fasfighel till bostadsrätt bli avsevärt få.

RRV:

Utan alt föregripa kommitténs för reavinstuppskov förslag ställer sig RRV positivt till en utvidgning av uppskovssystemet till att även omfatta bostads­rätler. Uppskov bör således kunna medges även vid övergång mellan bostadsrätt och egna hem. Detta skulle ytterligare underlätta rörligheten på bostadsmarknaden.

Länsstyrelsen i Stockholms län;

Med evig realisationsvinstbeskattning av bostadsrätter och den eftersträ­vade likformigheten med reglerna för vinstberäkning av egnahemsfaslighe­ter följer att även möjligheterna till uppskov med beskattningen bör så långt möjligt vara desamma. Länsstyrelsen anser därför att det i princip bör införas uppskovsregler för bosladsråtlsförsäljningar.

Även om kommittén inte haft till uppgift att utarbeta uppskovsregler utan endast att göra systemet med vinstberäkning anpassbart lill de förslag som sedermera skall lämnas av kommittén för reavinstuppskov anser lånsstyrel­sen det viktigt framhålla att det verkligen övervägs att begränsa möjligheter­na till uppskov. Anledningen till denna ståndpunkt är den enorma hantering redan nuvarande uppskovsregler för fasfigheter innebär - f. n. finns ca 7 500 beviljade uppskov registrerade i länet - och som kraftigt skulle öka om åven bostadsråttsförsäljningarna skulle omfattas av systemet.

Vad gäller bostadsrätterna förutsätter detta ett registreringsförfarande. Vare sig det skall utföras på lånsstyrelsen eller någon annanstans kräver det betydande resurser. Det kan nämnas att man pä föreningsregistret på länsstyrelsen f. n. har stora svårigheter atl hinna med atl inom rimlig tid handlägga registreringen av ca 2 000 föreningar. Detta skall ställas i relation till registrering av ca 150 000 bostadsrättshavare, som förslaget skulle innebära. Vad som ytterligare är betänkligt är att det knappast finns det intresse att registrera åganderåttsförändringar på samma sätt som i fråga om lagfarter för fastigheter.

Av en bilaga (s 169), som upprättats av kommittén för reavinstuppskov, framgår atl man är medveten om denna brist. Där anförs atl den konlroll som förutsetls ske genom registreringsförfarandet kan bli verkningslös om en bostadsrättsförening och dess medlemmar - t. ex. i en liten förening - är överens om atl försöka sätta kontrollmöjligheterna ur spel. Lösningen pä detta är enhgt kommittén atl skattemyndigheterna har andra former för kontroll som kan användas i sådana situafioner. Länsstyrelsen anser att det år allför lättsinnigt att se pä problemet på det sättet.

De kontrollresurser som finns skall inte behöva användas för att i efterhand kontrollera om bostadsrättsföreningar fullgjort sinajkyldigheter i


 


Prop. 1983/84:67                                                                  113

det här hänseendet. Systemet måsle vara sä uppbyggt att det, på samma sått som vad gäller lagfarter för fastigheter, finns ett ömsesidigt intresse alt företa en registrering.

Länsstyrelsen anser alltså att det system kommittén för reavinsluppskov enligt bilagan tänkt sig inte kommer atl fungera i praktiken. För bostadsrät­terna krävs ett lika säkert system som för fastigheterna. Vad återigen gäller de situationer då uppskov skall kunna medges anser länsstyrelsen att utgångspunkten för de fortsatta övervägandena bör vara att arbetsmarknads­mässiga eller liknande skäl för bytet ställs som krav. Huvudregeln skulle med andra ord kunna utformas ungefär i enlighet med den praxis som nu gäller vid dispens från treårsregeln i 3 § uppskovslagen. Förutom att det mera torde stå i samklang med det ursprungliga syftet med uppskov i frivilligfallen skulle det för skattemyndigheternas del bli hanterbart.

Kommittén för reavinstuppskov anser, mot bakgrund av de tankegångar kommittén redovisat i bilagan, att ett fungerande administrativt system kan införas till 1984 års taxering. Länsstyrelsen är av motsatt uppfattning och anser alt frågan måste övervågas väsentligt mera ingående.

Länsstyrelsen i Östergötlands län:

Lånsstyrelsen anser att det vid uppskov med beskattningen av realisations­vinster på bostadsrätter krävs ett syslem för idenfifiering och kontroll. Dessutom krävs en registrering av uppskovsfallen. Som fidigare nämnts innebär redan nuvarande regler för uppskov med realisafionsvinst på fastigheter stora administrativa problem och kontrollproblem. Det av kommittén föreslagna kontrollsystemet utan elt allmänt bostadsrältsregister verkar att bli mycket arbetskrävande och får dessutom ses som ett provisori­um. Länsstyrelsen ställer sig därför mycket tveksam till om kontrollen av dessa uppskov kan upprätthållas på ett godtagbart sätt med del syslem som föreslagits.

Vid en samlad bedömning finner länsstyrelsen att det finns starka skål för att avvakta med införandet av uppskovsregler för bostadsrätter tills kommit­tén för reavinstuppskov har utfört sin översyn av uppskovsreglerna för fastigheter. Först i samband därmed är länsstyrelsen beredd atl la ställning lill den närmare utformningen av uppskovsregler för bostadsrätler.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län:

Länsstyrelsen anser att en övergång till evig realisationsvinstbeskattning pä bostadsrätter aktualiserar frågan om uppskov med beskattning av vinsten i vissa fall. Ett uppskovssyslem för bostadsrätter förutsätter emellertid att bostadsrätten kan identifieras. Något allmänt bostadsrältsregister finns inte f. n. Förandet av ett sådant register skulle kräva en avsevärd förstärkning av personalen vid lånsstyrelsens föreningsregister. Länsstyrelsen anser att man bör ta ställning fill frågan om en eventuell uppskovsmöjlighet för bostadsrät­ter först sedan kommittén för realisationsvinstuppskov framlagt förslag om detta. Om man - som länsstyrelsen föreslagil - går in för att tillämpa aktiemetoden, blir behovet av uppskovsregler inte lika påtagligt som om man tillämpar en fastighetsmelod. Även detta är ett skäl för att noga pröva om inte akliemetoden är den metod som är lämpligast frän administrativ synpunkt.

8 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 67


 


Prop.  1983/84:67                                                                  114

Länsstyrelsen i Kopparbergs län:

Vad beträffar samordningen med uppskovsreglerna torde denna fråga bli svårlöst, inte minst med tanke på att bostadsrätt skall kunna vara ersättnings­objekt för fastighet och vice versa. Idenfifierings- och kontrollfrågorna blir svära att lösa. Risken är atl det allmänna förlorar skatt på grund av atl återföring av uppskov missas. Vidare leder ett införande av uppskov fill alt de skattskyldiga uppfattar det som atl beskattning inte sker vid avyitring. När återföring av uppskov eller eftertaxering i samband med preliminärt uppskov sker kommer det som en obehaglig överraskning för den skattskyldige, som inrättat sin privatekonomi efter det förhållandet att beskattning inte skett. Med hänsyn fill antalet bostadsrätter kommer en slor grupp människor att ställas inför dessa problem. Dessutom kanske skattemyndigheterna vid den löpande granskningen får svårigheter att klara handläggningen. 1 Koppar­bergs län förekom fler handläggningsfel vid 1981 års laxering än vid 1980 års taxering vad beträffar uppskov med beskattning av fastighetsreavinster. Detta kan kanske förklaras av att taxeringsnämnderna fick fler invecklade arbetsuppgifter. Bl. a. infördes nya principer för skogsbeskaltning som medförde ytterligare rutiner vid granskningen i första instans. Länsstyrelsens mening är den att uppskov inte bör medges för belopp understigande 15 000 kr och atl beskattning allfid skall ske med ett grundbelopp 15 000 kr även dä uppskov medges. Detta för att de skattskyldiga inte skall överdeklarera reavinster för att fä till stånd uppskov och därigenom temporärt slippa erlägga skatt. Flera sådana fall har uppmärksammats i skatteprocesser. Länsstyrelsen har i svar på enkät från KRU anfört bl. a. följande:

"I förarbetena fill den nuvarande lagen anges alt minsta belopp för uppskov bör vara 15 000 kr vid frivilliga avyttringar, eftersom en beskattning upp fill 15 000 kr inte utgör någon större ekonomisk påfrestning. Det förekommer rätt ofta att skattskyldiga väljer atl redovisa en realisationsvinst överstigande 15 000 kr genom att underlåta att ta med vissa avdrag på realisationsvinstbilagan. Minimibeloppet fungerar alltså som en ej önskvärd tröskel. I konsekvensens namn bör alla realisationsvinster beskattas upp till 15 000 kr och uppskov medges endasl för den del av realisationsvinsten, som överstiger detta belopp. Samma beloppsgränser borde gälla såväl "frivilliga" som "tvingade" uppskov."

Länsstyrelsen i Jämtlands län:

Anledning att här närmare gå in på uppskovsreglerna föreligger inte. Länsstyrelsen vill emellerfid redan nu, med hänsyn till atl en betydande ökning av antalet komplicerade uppskovsfall kan förväntas, uttala tveksam­het fill att sådana bestämmelser införs. Nuvarande uppskovsregler vid reavinst på fastighet medför betydande merarbete och bristerna i uppfölj­ningen samt vissa konsekvenser av beslämmelserna inger betänkligheter. Länsstyrelsen anser det därför lämpligt att kommittén för reavinstuppskov omprövar uppskovsinsfitutet i hela dess vidd. Dessförinnan bör i vart fall inga nya uppskovsregler införas.


 


Prop. 1983/84:67                                                    115

KRU:

KRU:s målsättning är att kunna redovisa sin översyn av uppskovsinsfitutet under första halvåret 1983. En av de frågor som då kommer att belysas är om uppskovsreglerna även skall omfatta försäljningar av bostadsrätter.

Kommitténs arbete i denna del har ännu inte avslutats. KRU kan därför inte i dag ge sin syn på om ett genomförande av kapitalvinstkommitténs förslag om en evig realisationsvinstbeskattning bör leda till att möjligheter till uppskov införs även för bostadsrätter.

Övervägande skäl talar enligt KRU:s mening för att lagsfiftaren bör ta ställning till denna fråga innan ett förslag om en evig realisafionsvinstbeskatt­ning genomförs.

En möjlighet är då att regeringen avvaktar KRU:s utredningsresultat för att få ytterligare underlag för sin bedömning av frågan om beskattning av realisationsvinst för bostadsrätter i sin helhet.

Om regeringen i stället anser att en evig beskattning bör införas - i enlighet med kapitalvinstkommitténs förslag - redan med verkan på försäljningar som sker efter utgången av år 1982 finns möjligheter att åven införa en rätt till uppskov genom att provisoriskt ändra i den nuvarande uppskovslagstiftning­en enligt vad som visas i betänkandet.

Från praktiska synpunkter är det dock förenat med olägenheter att först ändra i den nuvarande lagstiftningen för att sedan - som en följd av KRU:s arbete - ånyo revidera uppskovsreglerna.

KRU har inte några erinringar mot vad som redovisas i de tekniska lösningarna beträffande samordningen mellan realisationsvinstreglerna och uppskovsreglerna.

Auktoriserade fastighetsmäklares riksförbund;

Kommittén föreslår att även säljare av bostadsrätt skall få uppskov med ev. realisationsvinst om bostadsrätt el. villafastighet förvärvas som ersätt-ningsobjekl. Förbundet delar kommitténs uppfattning att uppskov åven bör medges vid övergång från villafastighet fill bostadsrätt.

Förbundet vill emellertid peka på effekterna av de stora regionala skillnader i absoluta priser, som bostadsrättsmarknaden uppvisar. Förbun­det har inledningsvis påtalat detta i sitt yttrande och utvecklar sina synpunkter närmare nedan.

Endast i Stockholmsområdet - i stort sett med begränsning fill innerstaden - uppnås priser på bostadsrätter, som står i paritet med villor i samma storlek. En bostadsrätt i Stockholms innerstad befingar ett kvadratmeterpris om ca 5 000 kronor inklusive föreningens lån, ev. fördelat lån samt kontant insats. I de attraktivaste delarna av Malmö t. ex. uppnås sällan priser över 2 500 kronor per kvm. Detta innebär med den utformning som uppskovsreglerna f. n. har, att fullt uppskov endast kan erhållas vid övergång från bostadsrätt till villa. Vid övergång från villa till bostadsrätt kan fullt uppskov i princip endast påräknas om ersättningsobjektet utgörs av en bostadsrätt i Stock­holms innerstad. Även övergäng frän bostadsrätt fill bostadsrätt skapar ett efterfrågetryck på de dyrare objekten, dvs. i förlängningen på bostadsrätter i Stockholms innerstad.

För att undvika ett efterfrågetryck på bostadsrätter i redan nu dyra lägen bör ett instrument kunna tillskapas för att medge fullt uppskov även vid övergång frän villa till en billigare bostadsrätt.

Villafastigheters och bostadsrätters olika finansieringsmöjligheter aktuali-


 


Prop.  1983/84:67                                                   116

serar även denna fråga. Där ett villaköp sker genom lånefinansiering fill ca 75-80 % av villans värde, måste likviden för en bostadsrätt oftast erläggas kontant p. g. a. bostadsrättens sämre belåningsmöjligheter. Detta innebär att en säljare av en villafasfighet ofta måste kunna disponera hela sin vid försäljningen erhållna kontantlikvid ograverad för att kunna förvärva en -billigare - bostadsrätt. Uppskovsreglernas nuvarande konstruktion, där en krona-för-kronaavräkning äger rum med avseende på ersättningsobjektets pris i förhållande fill den erhållna köpeskillingen omöjliggör i stort sett ovannämnda transakfioner.

Förbundet anser således att ändringar i uppskovsreglerna införes med innebörd att vid övergång från villa till bostadsrätt avseende även fästs på bostadsrättens storlek (likvärdighet med den sålda fastigheten) vid bestäm­mande av uppskovsbeloppet.

Sveriges advokatsamfund:

Enligt kapitalvinstkommitténs ursprungliga direktiv skulle kommittén undersöka möjligheterna atl utvidga reglerna om uppskov med beskattning av realisationsvinst till att omfatta även bostadsrätt. Kommitténs uppdrag i denna del har emellertid sedermera anförtrotts ät en sårskild kommitté, kommittén för reavinsluppskov. Sistnämnda kommitté har ännu inte fram­lagt något förslag. Kapitalvinstkommittén förutser emellertid att dess förslag om övergång till evig beskattning av reavinst pä bostadsrätt kommer att aktualisera krav på att uppskovsmöjligheter införs. Kommitténs antagande är enligt samfundets mening synnerligen berättigat. Det vore orimligt att införa evig reavinst på bostadsrätt ulan atl samtidigt införa uppskovsregler. Därvid bör bostadsrätter och fasfigheter behandlas som likvärdiga objekt i uppskovshänseende, dvs. uppskov bör kunna medges inte bara vid försälj­ning av en bostadsrätt och köp av en annan utan även vid övergäng från bostadsrätt fill villafastighet och vice versa.

Följdriktigt framlägger kapitalvinstkommittén förslag till en provisorisk lösning av uppskovsproblematiken. Kommittén uppmärksammar de särskil­da samordningsproblem i uppskovshänseende som uppstår om akliemetoden väljs vid beskattning av reavinst på bostadsrätt. Kommittén visar emellerfid att det går alt lösa dessa problem. Anpassning fill utvidgade uppskovsregler hindrar sålunda inte val av aktiemetoden vid beskattning av reavinst på bostadsrätt.

TOR:

Vad gäller fastighetsmetoden synes en samordning med uppskovsreglerna inte innebära att några ytterligare svårigheter uppstår.

För de båda övriga metoderna innebär den prisjämförelse som uppskovs­reglerna innehåller att en genomsyn måste göras både vid fastställande av priset för en avyttrad bostadsrätt och för en bostadsrätt som har förvärvals som ersättningsobjekt. Med akliemetoden blir även äterföringen av upp­skovsbeloppet mer komplicerad än vid tillämpningen av de övriga meto­derna.

Det nu anförda leder enligt förbundets mening till att åtskilliga av de praktiska fördelar, som den förenklade fastighetsmetoden och - framför allt - aktiemetoden synes ge vid en jämförelse med fasfighetsmetoden, går förlorade om man även har att fillämpa uppskovsregler. TOR måste därför ställa sig tveksam till om akfiemetoden är den rätta lösningen för ett syslem


 


Prop.  1983/84:67                                                                 117

där en evig realisationsvinstbeskattning kombineras med uppskovsregler.

Som TOR nu framhållit blir frågan om uppskovsregler eller ej av stor betydelse när det gäller att jämföra de olika metoderna. Det är därför av största vikt att regeringen i ett sammanhang tar ställning till såväl frågan om evig realisationsvinstbeskattning som om sådana regler bör förenas med möjligheter till uppskov. Av främst praktiska hänsyn anser TOR att man därvid bör invänta resultatet av den pågående översynen av uppskovsreg­lerna.

FAR, NBD, SBC, Svenska sparbanksföreningen och TCO betonar vikten av att en omläggning av realisationsvinstbeskattningen för bostadsrätter förenas med uppskovsmöjligheter.

4 Den subjektiva skattskyldigheten

Kapitalvinstkommitténs förslag att även utomlands bosatta fysiska perso­ner och ufiändska juridiska personer skall bli skattskyldiga för realisations­vinster på bostadsrätter fillstyrks eller lämnas utan erinran av länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala och Östergötlands län samt av TOR.

Länsstyrelsen i Uppsala län:

Länsstyrelsen anser att neutraliteten mellan olika former för bostadsägan-de väger tyngre än den brist på symmelri i skattelagstiftningen som en utvidgning av skattskyldigheten lill att omfatta även skattskyldiga bosatta utom rikel innebär.

Flertalet av de remissinstanser som behandlat frågan avstyrker emellerfid förslaget. Det gäller kammarrätten i Sundsvall, RSV, länsstyrelsen i Kopparbergs län, Sveriges advokatsamfund och SBC.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län:

Kommittén föreslår att utomlands bosatta fysiska personer och utländska juridiska personer skall bli inskränkt skattskyldiga för reavinst på bostads­rätter. Länsstyrelsen instämmer i det särskilda yttrande som avgetts av ledamölerna Atterwall och Hagstedt saml sakkunnige Helmers i vilket de konstaterar alt en sådan utvidgning av den inskränkta skattskyldigheten kan ses som en förlängning av principen att försäljning av bostadsrätt jämställs med försäljning av fastighet. Förfarandet strider mot symmelrin i skattelag­stiftningen. En sådan förändring skulle kunna medföra komplikationer beträffande tillämpningen av dubbelbeskattningsavtal och även för ingående av överenskommelser om sädana avtal.

I artikel 13 § 1 i OECD:s modellavtal stadgas att "vinsl på grund av avyitring av fastighet, i den mening sistnämnda ullryck har enligt artikel 6:2, får beskattas i den avlalsslutande stal, i vilken fastigheten år belägen". I artikel 6 § 2 nämnda avtal stadgas: "Uttrycket "fastighet" har den betydelse som uttrycket har enligt lagarna i den avtalsslutande stat där fastigheten är


 


Prop.  1983/84:67                                                   118

belägen..." Del ovan citerade bekräftar ovannämnda farhågor för kompli­kationer.

Sveriges advokatsamfund:

Samfundet delar den uppfattning som i särskilt yttrande uttalats av Göran Atterwall, Anders Hagstedt och Dag Helmers samt anför därutöver följande.

I de dubbelbeskattningsavtal som Sverige ingått med andra länder jämställs regelmässigt avyttring av bostadsrätt med avyttring av annan lös egendom. Sådan avyttring beskattas alltid i den skattskyldiges hemviststat. Detta medför atl en utomlands bosatt person, som avyttrar en bostadsrätt i Sverige, beskattas för uppkommande realisafionsvinst endast i sin hemvist­slat. I princip skulle följaktligen en bestämmelse med den föreslagna innebörden fä effekt bara i det fall då den skattskyldige bosatt sig i land med vilket Sverige inte har ingått dubbelbeskattningsavtal. Värdet av den föreslagna bestämmelsen kan därför starkt ifrågasättas.

Förslaget torde också strida mol de principer som uttrycks i arfikel 13 i OECD:s modellavtal om realisationsvinstbeskattning av lös egendom. I andra sammanhang har framhållits vikten av alt man vid utformningen av intern svensk skattelagstiftning tar hänsyn till de principer som kommil lill ullryck i dubbelbeskattningsavtal, se t. ex. Ds B 1981:10 s 82 st 3. Det är en ståndpunkt som inte bör överges utan tungt vägande skäl. Det har visserligen hävdats alt bostadsrätt skulle omfatlas av begreppet "usufruct of immovable properly" i den definition av fast egendom som ges i arl 6 p 2 i modellavtalet och att beskattningsrätten redan på den grunden i fall av dubbelbeskattning skulle kunna utövas av Sverige. Denna uppfallning har emellertid inte stöd varken i praxis eller i doktrin och bör därför inte heller fillåtas påverka utformningen av förslaget.

5 Övergångsbestämmelserna

5.1 Proportioneringsregeln

Kommitténs förslag om en särskild proportioneringsregel vid försäljning av bostadsrätter som innehafts mer än fem år före de nya bestämmelsernas ikraftträdande har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av flertalet remissin­stanser.

Länsstyrelsen i Jämtlands län anser dock att en viss begränsning är påkallad:

En övergång som innebär full skattefrihet vid en försäljning ena dagen och beskattning helt enligt de nya reglerna vid en försäljning den andra dagen kan vara stötande. Kommitténs förslag att hela den värdestegring som kunnat realiseras utan skatt före övergången skall vara skattefri även vid en framtida försäljning är i och för sig tilltalande. Det måste emellertid beaktas att den föreslagna proporfioneringsregeln blir aktuell för ett obegränsat antal år framöver. Detta är inte acceptabelt ur tillämpningssynpunkt. Länsstyrelsen anser därför att en successiv skärpning av beskattningen får accepteras och


 


Prop. 1983/84:67                                                    119

förordar en tidsmässig begränsning av proportioneringsregeln till förslagsvis fem år.

5.2 Närståendetransaktionerna

Förslaget att man vid vinstberäkningen skall bortse från vissa överlåtelser inom den närmaste familjekretsen har fått ett blandat mottagande. Länssty­relsen i Uppsala, Östergötlands och Jämtlands län, HSB:s riksförbund, LO samt TOR tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran.

Förslaget avstyrks av kammarrätten i Sundsvall, länsstyrelsen i Koppar­bergs län, bankinspektionen, NBD Svenska sparbanksföreningen, Sveriges advokatsamfund och SBC.

Kammarrätten i Sundsvall:

De i de föreslagna övergångsbestämmelserna intagna reglerna angående s. k. närståendelransaktioner finner kammarrällen ge anledning till invänd­ningar av principiell natur. Visserligen kan hävdas att de föreslagna reglerna konstruerats så atl de formellt inle kommer i konflikt med vad som enligt 2 kap 10 § andra stycket RF gäller i fråga retroakfiv skattelag. I realiteten blir det emellertid fråga om en beskattning genom en tre år senare ikraftträdande lagstiftning. Kammarrätten ansluter sig till vad som i det fill betänkandet fogade särskilda yttrandet anförts om att en retroakfivilet med en sådan utsträckning inte bör accepteras. Därutöver vill kammarrätten framhålla att reglerna kommer att bli fillämpliga under mycket lång fid och som en följd därav och på grund av sin utformning kan komma att vålla betydande fillämpningsproblem.

Svenska sparbanksföreningen:

Däremot ställer sig föreningen avvisande till de föreslagna särskilda övergångsreglerna beträffande närståendetransaktioner eftersom dessa otvi­velaktigt av de skattskyldiga kommer att uppfattas som tillbakaverkande skattelagstiftning. Utöver det rent principiella häri vill föreningen också peka på att de föreslagna reglerna innebår tröskeleffekter saml alt den som faktiskt fillgodogjorl sig värdeökningen inle är densamme som senare kommer all beskattas för samma värdeökning. Särskilt betänkligt framstår detta i fall av äktenskapsskillnad.

Sveriges advokatsamfund:

Även i denna fråga delar samfundet den uppfattning som framförs i del särskilda yttrandet. Förslagel i denna del är ett avsteg från gängse lagstiftningsprinciper. Sådana avsteg bör få förekomma endast undantagsvis om synnerligen tung vägande skäl föreligger. Det är anmärkningsvärt att utredningen i denna del - i motsats till övriga delar- helt bygger sitt förslag på antaganden, uppgifter i pressen och möjligen även andra, ej redovisade uppgifter. Det är förhållanden som inte bör läggas till grund för lagstift­ning.


 


Prop. 1983/84:67                                                                  120

Utredningen anför också rättviseskäl som grund för lagstiftning. Inte heller delta är enligt samfundets uppfattning tillräcklig grund för atl införa retroaktiva beskattningsregler. En mängd beskattningsregler kan på grund av samhällsutvecklingen i efterhand framstå som mer eller mindre orättvisa, ofta beroende på olika politiska ståndpunkter. Skulle "orättvisa" beskatt­ningsregler korrigeras genom retroaktiv lagstiftning, skulle sådan förekom­ma i oacceptabelt hög grad. Inte heller det förhållandet att retroakfiv lagstifining fillämpats tidigare i samband med skärpning av regler om beskattning av realisationsvinster ulgör enligt samfundets mening något motiv för att på nytt tillämpa metoden.

RSV anser att lagstiftningen inte bör gälla retroaktivt fr. o. m. beskatt­ningsåret 1980 utan föreslår att bestämmelserna fillämpas på sådana transaktioner fr. o. m. den 1 april 1982.

6 Övriga frågor

6.1       Kontrollfrågor

Kammarrätten i Sundsvall:

När det gäller kontrollfrågorna vill kammarrällen understryka vikten av att det införs krav på skriftlig form vid överlåtelse av bostadsrätt samt alt uppgiftsskyldigheten enligt 42 § TL kompletteras på sätt kommittén angivit.

Auktoriserade fastighetsmäklares riksförbund:

Uppgifter från föreningarna

Förbundet hemställer i denna del om att en utredning företages i vad män uppgifter, som föreningarna dels skall tillställa taxeringsmyndigheterna samt dels skall tillställa länsstyrelserna kan sammanföras till etl centralt register på länsnivå eller för riket i sin helhet av typen CFD och därmed kunna bilda underlag för ett system av "gravationsbevis" avseende bostadsrätter. Ett sådant system bör bl. a. på sikt kunna medföra möjligheter alt inteckna bostadsrätter och därmed förbättra lånemöjligheterna för bostadsrätisha­varna.

Svenska riksbyggen:

Vi förutsätter att myndigheterna vid utarbetande av detaljerade anvisning­ar om de kontrolluppgifter som bostadsföretagen/bostadsrättsföreningarna skall tillhandahålla samarbetar med berörda organisationer sä att man kan få till stånd en smidig ömsesidig anpassning av redovisnings- och kontroll­system.

6.2 Stickdag

Kommittén föreslår att bostadsrätter som har förvärvals före ingången av är 1970, skall anses förvärvade den 1 januari 1970 (den s. k. stickdagen). Som ingångsvärde skall vid fastighetsmetoden tas upp 150 % av andelen i 1970 års


 


Prop. 1983/84:67                                                    121

taxeringsvärde och vid de båda andra metoderna 150 % av bostadsrättens andel av föreningens behållna förmögenhet per den 1 januari 1970. Högre fakfiskt vederlag får användas som ingångsvärde.

Flertalet remissinstanser har inte berört frågan om stickdag och beräkning av ingångsvärde. Några har emellertid ifrågasatt möjligheten att få uppgifter om förhållandena 1970 och valet av ingångsvärde.

Kammarrätten i Sundsvall:

De föreslagna bestämmelserna i anvisningarna till36 § kommunalskattela­gen angående s. k. stickdag avseende den förenklade fasfighetsmetoden och akliemetoden förutsätter för sin fillämpning atl fillgång finns lill underlag för beräkning av den behållna förmögenheten den 1 januari 1970, nämligen bokslutet för det räkenskapsår som avslutats närmast före sfickdagen. Någon skyldighet atl bevara bokslut från nämnda tid för aktuella bostadsföretag torde icke föreligga. Det är därför i hög grad tveksamt om angivet underlag numera finns atl fillgå.

Kammarrätten vill också påpeka att det i övrigt kan uppstå svårigheter för de skattskyldiga och styrka sina kostnader för anskaffning av bostadsrätten och övriga avdragsgilla kostnader vid införandet av evig realisationsvinstbe­skattning. Dessa problem och det beviskrav som bör ställas på de skattskyldi­ga i detta hänseende speciellt för dem som nu innehaft sina bostadsrätter i mer än fem år borde ha berörts av kommittén. Kammarrätten ulgår ifrån att frågorna härom kommer att tas upp under elt fortsalt lagstiftningsarbete.

RSV:

Kommittén har föreslagit atl den 1 januari 1970 väljs som stickdag. Enligt bokföringslagen behöver företagen endast bevara balans- och resultaträk­ningar under 10 år. Skattemyndigheterna bevarar inte heller ekonomiska föreningars deklarafioner - inklusive räkenskapsutdrag - längre än 10 år. Teoretiskt kan den situafionen uppstå att varken deklaranten, föreningen eller någon myndighet har kännedom om förmögenhet och nettoskuld som ligger längre än 10 år tillbaka i tiden. RSV föreslår alt en stickdag väljs som ligger längre fram i tiden, t. ex. 1975, ett år då allmän fastighetstaxering ägde rum. Väljs akliemetoden blir problemet med val av stickdag mindre.

RRV:

Enligt reglerna för reavinstbeskattning av fastigheter skall 150 % av taxeringsvärdet tas upp som schablonvårde dä taxeringsvärde som åsatts före 1970 används. Däremot skall endast 133 % av taxeringsvärde tas upp då värde som åsatts 1970 eller därefter används. Anledningen till detta är enligt prop. 1975/76:180 att den allmänna fastighetstaxeringen 1970 och därefter har inriktats på att åsatta taxeringsvärden som utgör 3/4 av marknadsvärdet medan taxeringsvärdena före 1970 normalt har motsvarat 2/3 av marknads­värdet.

Kommittén framhåller att schablonvärdet bör läcka förutom anskaffnings­kostnaden även övriga avdragsgilla kostnader t. ex. förbättringskostnader. I bilaga 1 (s. 145) till betänkandet konstateras alt av ett relativt stort urval av bostadsrättsföreningar är det i mycket få fall som föreningens förbättrings-


 


Prop. 1983/84:67                                                    122

kostnader under 1970-lalet har uppgått till så beiydande belopp att de skulle utgöra avdragsgill kostnad. I fråga om bostadsrättshavarens egna förbätt­ringskoslnader torde dessa enligt RRV:s mening uppgå till betydligt mindre än 17 % av taxeringsvärdet. RRV föreslär därför att schablonvärdet sätts till 133 % även för bostadsrätter.

Länsstyrelsen i Östergötlands län:

Länsstyrelsen anser dock att kommitténs förslag om ett schabloniseral ingångsvärde på bostadsrätten i stället borde ha utformats så atl detta bestäms fill bostadsrättens andel av bostadsrättsföreningens behållna förmö­genhet, där fasfigheten har värderats till 150 % av 1970 års taxeringsvärde. Det på detta sätt bestämda ingångsvärdet skall inte uppräknas till 150 %.

Länsstyrelsen i Jämtlands län:

Anskaffningskostnader för bostadsrätten torde i regel vara känd av innehavaren. Länsstyrelsen anser det därför vid tillämpning av akliemetoden enklast att den faktiska köpeskillingen i första hand får tas upp som ingångsvärde. Det förhållandet att ett antal föreningar kan antagas ha ett negativt andelsvärde om förmögenheten beräknas med utgångspunkt från taxeringsvärdet 1970 utgör också skäl härför. Länsstyrelsen föreslår därför att som ingångsvärde valfritt får upptagas den faktiska köpeskillingen eller alternativt 150 % av andelen i föreningsförmögenheten beräknad på sätt kommittén föreslagit.

Auktoriserade fastighetsmäklares riksförbund:

Stickdag i januari 1970

Bostadsrättsföreningar är bokföringsskyldiga. Enligt bokföringslagen skall allt räkenskapsmaterial bevaras i ordnat skick inom landet under minst tio år från utgången av det kalenderår, då räkenskaperna avslutades. Förbundet befarar, att sådana situationer kan uppstå, att föreningar - utan att bryta mot bokföringslagens föreskrifter- avhänt sig räkenskapsmaterialet avseende 1969/70, med följd av bostadsrätishavarna i dessa föreningar icke kan beräkna föreningsförmögenheten den 1 januari 1970.

Beräkning av föreningsförmögenheten

Föreningsförmögenheten skall enligt kommittén beräknas på basis av 1970 års taxeringsvärde och i övrigt med ledning av bokslutet för det räkenskaps­år, som avslutats närmast före den 1 januari 1970, dvs. i allmänhet bokslutet per 31.121969. Förbundet ställer sig tveksamt inför en beräkningsmetod, där en del av tillgångarna (fastighetens taxeringsvärde) avser ett annat år än skulder och övriga tillgångar. Principiellt anser förbundet att bokslut och taxeringsvärde skall avse samma år, förslagsvis per 31.12 1970, men skall bostadsrätten ändå anses förvärvad den 1 januari 1970.

Förbundet vill med anledning av vad ovan anförts under "Stickdag" resp. "Beräkning av föreningsförmögenheten" hemställa om att en annan, enklare metod införes för s. k. schablonberäkning, med utgångspunkt endast i taxeringsvärdet för ett visst år.


 


Prop. 1983/84:67                                                                  123

Bilaga 4

De remitterade

förslagen

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)'

dels att nuvarande punkt 2 c av anvisningarna till 36 § skall betecknas punkt 2d,

de/5 atl 19 §,35 § 3 och 4 mom., 53 § 1 mom., samt punkt 3 av anvisningarna till 36 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels atti35 § skall införas ett nytt moment, 3 a mom., saml i anvisningarna lill 35 § en ny punkt, 8, och i anvisningarna till 36 § en ny punkt, 2 c, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

19 §2
Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke:
vad som vid bodelning eller eljest på grund av giftorätt tillfallit make eller
vad som förvärvats genom arv, testamente, fördel av oskift bo eller gåva;
vinsl å icke yrkesmässig avyttring
vinst vid icke yrkesmässig avytt-

av lös egendom i andra fall än som     ring av lös egendom i andra fall än
avses i 35 § J eller 4 mom.;
         som avses i 35 § 3 mom.;

vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på här i riket utfärdade premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri eller vid vinstdragning på utländska premieobligationer, som uppgår till högst 100 kronor;

ersättning, som på grund avförsäkring jämlikt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6 000 kronor eller högre belopp för år eller utgör föräldrapenning, så ock sådan ersättning enligt annan lag eller särskild författning, som utgått annorledes än på grund av sjukförsäkring, som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänst­göring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän om icke ersätt­ningen grundas på förvärvsinkomst av 6 000 kronor eller högre belopp för år, ävensom ersättning, vilken vid sjukdom eller olycksfall tillfallit någon på grund av annan försäkring, som icke tagits i samband med tjänst, dock att till skattepliktig inkomst räknas ersättning i form av pension eller i form av livränta i den mån livräntan är skattepliktig enligt 32 § 1 eller 2 mom., så ock ersättning som utgår på grund av trafikförsäkring eller, med nedan angivet undantag, annan ansvarighetsförsäkring eller på grund av skadeståndsför­säkring och avser förlorad inkomst av skattepliktig natur;

ersättning på grund av ansvarighetsförsäkring enligt grunder som fast­ställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer till den del ersättningen ulgår under de första trettio dagarna av den tid den skadade

' Senaste lydelse av förutvarande punkt 2 c av anvisningarna till 36 § 1981:295.  Senaste lydelse 1982:779.


 


Prop. 1983/84:67                                                                  124

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

är arbelsoförmögen och beräknas så att ersättningen uppgår för insjuknande-dagen till högsl 30 kronor och för övriga dagar till högst 6 kronor för dag;

belopp, som till följd av försäkringsfall eller återköp av försäkringen utgått på grund av kapitalförsäkring;

försäkringsersättning eller annan ersättning för skada på egendom, dock att skatteplikt föreligger dels i den mån ersättningen avser driftbyggnad på jordbruksfastighet, byggnad på fastighet som avses i 24 § 1 mom., byggnad som är avsedd för användning i ägarens rörelse eller sådan del av värdet av markanläggning som får dras av genom årliga värdeminskningsavdrag, dels i den mån köpeskilling, som skulle ha influtit om den försäkrade eller skadade egendomen i stället hade sålts, hade varit att hänföra till intäkt av fastighet eller av rörelse och dels i den mån ersättningen eljest molsvarar skattepliktig intäkt av eller avdragsgill omkostnad för fastighet eller rörelse;

vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning, som utgått på grund av annan personförsäkring ån pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller olycks­fallsförsäkring som tagits i samband med tjänst, samt vinstandel, som utgått på grund av skadeförsäkring, och premieåterbetalning på grund av skadeför­säkring, för vilken rätt till avdrag för premie icke förelegal;

ersättning jämlikt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6 000 kronor eller högre belopp för är;

periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, i den män givaren enligt 20 § eller punkt 5 av anvisningarna lill 46 § icke är berättigad till avdrag för utgivet belopp;

stipendier till studerande vid undervisningsanstalter eller eljest avsedda för mottagarens utbildning;

studiestöd enligt 2, 3 eller 4 kap. studiestödslagen (1973:349), internalbi-drag, återbetalningspliktiga studiemedel och resekostnadsersättning enligt 6 och 7 kap., samma lag samt sådant särskilt bidrag vilket enligt av regeringen eller statlig myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sådant bidrag likställda, och äger i följd härav den bidragsberätiigade icke göra avdrag för kostnader som avsetls skola bestridas med bidrag av förevarande slag;

allmänt barnbidrag;

lön eller annan gottgörelse, för vilken skall erläggas skatt enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt;

kontantunderstöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd med bidrag av statsmedel;

handikappersättning enligt 9 kap. 2 och 3 §§ lagen om allmän försäkring, sådan del av vårdbidrag enligt 9 kap. 4 § samma lag som utgör ersättning för merkostnader samt hemsjukvårdsbidrag, som utgår av kommunala eller landstingskommunala medel till den vårdbehövande;

kommunalt bostadstillägg enligt lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg lill folkpension;

kommunall bostadstillägg till handikappade;

bostadsbidrag som avses i förordningen (1976:263) om statliga bostadsbi­drag till barnfamiljer, förordningen (1976:262) om slatskommunala bostads­bidrag eller förordningen (1977:392) om statskommunala bostadsbidrag till vissa folkpensionärer m.fl.;

sådan gottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit från personalstiftelse ur medel, för vilka avdrag icke medgivits vid taxering, vid


 


Prop.  1983/84:67                                                                 125

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen;

gottgörelse som arbetsgivare uppburit frän pensionsstiftelse, till den del stiftelsen ej ägt andra medel för att lämna gottgörelsen än sådana för vilka avdrag icke åtnjutils vid avsättning till stiftelsen;

kompensation av staten för bensinskatt på bensin som förbrukats vid yrkesmässig användning av motorsåg;

intäkter av försäljning av vilt växande bär och svampar som den skatlskyldige själv plockat till den del intäkterna under ett beskattningsår inte överstiger 5 000 kronor, såvida intäkterna inte kan hänföras till rörelse som den skattskyldige driver eller utgör lön eller liknande förmän.

Beträffande vissa försäkringsbelopp som utgår till lantbrukare m.fl, gäller särskilda bestämmelser i punkt 16 av anvisningarna till 21 §.

(Se vidare anvisningarna.)

35                                                                                            §
3 mom. Realisationsvinst på
          3 mom. Realisationsvinst på
grund av avyttring av aktie, an-
grund av avyttring av aktie, an­
del i aktiefond, delbevis el-
               del i aktiefond, delbevis el­
ler teckningsrätt till aklie
                     ler teckningsrätt till aklie
eller andel i ekonomisk
                          eller andel i ekonomisk
förening eller i handelsbo-
                 förening eller i handelsbo­
lag eller annan rättighet som år
lag eller annan rättighet som år
jämförlig med här avsedd andelsrätt
jämförlig med här avsedd andelsrätt
eller aktie, dock ej aktie eller andel i
eller aktie år i sin helhet skattpliktig,
bostadsaktiebolag eller 1 bostadsföre-
om den skattskyldige innehaft egen-
ningsom avses 124 § 3 mom., är i sin
domen mindre än två år. För vissa
helhet skattepliktig, om den skatt-
aktier och andelar tillämpas dock
skyldige innehaft egendomen mind-
bestämmelserna i 3 a mom.
re än tvä är.

Avyttrar skattskyldig egendom som avses i detta moment och som den skattskyldige innehaft två år eller mera, är 40 procent av vinsten skatteplik­tig. Frän sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke under ett beskattningsår, minskat med avdragsgill del av förlust vid avyttring samma år av egendom som avses i detta stycke, äger skattskyldig åtnjuta avdrag med 3 000 kronor. Har den skattskyldige under beskattnings­året varit gift och levt tillsammans med sin make, får sådant avdrag åtnjutas för dem båda gemensamt med 3 000 kronor. I intet fall får dock skattskyldig åtnjuta avdrag med högre belopp än som svarar mot sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke minskat med avdragsgill del av förlust sorn nyss nämnts.

Kan tillämpning av föregående stycke antas hindra strukturrationalisering som är önskvärd från allmän synpunkt, kan regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer medge befrielse därifrån helt eller delvis, om företag som berörs av strukturrationaliseringen gör framställning om delta senast den dag avyttringen sker.

Har egendom som avses i detta moment avyttrats genom sådan tvångsför­säljning som anges i 2 § första stycket 1) lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst, är - oavsett tidpunkten för förvärvet -endast 40 procent av vinsten skattepliktig.

'Senaste lydelse 1980:1048,


 


Prop. 1983/84:67                                                                  126

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

Bestämmelsen i 2 mom. tredje stycket äger motsvarande tillämpning på egendom som avses i detta moment.

Överlåts aktie i aktiebolag eller andel i handelsbolag, ekonomisk förening eller utländskt bolag till svenskt företag inom samma koncern, skall - där ej annat följer av nionde stycket - beskattning av realisationsvinst inte äga rum, om moderföretaget i koncernen är aktiebolag eller ekonomisk förening och den överlåtna aktien eller andelen innehas som ett led i annan koncernens verksamhet än förvaltning av fastighet, värdepapper eller annan därmed likartad lös egendom. 1 fall som nu avses skall den överlåtna aktien eller andelen anses förvärvad av det övertagande företaget vid den tidpunkt och för den anskaffningskostnad som gällt för det överlåtande företaget. Om överlåtelsen sker till utländskt företag, kan regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer medge befrielse från realisationsvinstbeskattningen. Bestämmelserna i detta stycke om beskattning av realisationsvinst tillämpas även i fråga om avdrag för realisationsförlust. Avdrag för realisationsförlust får dock inte i något fall göras på grund av avyttring av aktier eller andelar lill utländskt koncernförelag.

Har fastighet överlåtits på aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening genom fång på vilkel lagfart sökts efter den 8 november 1967 av någon som har ett bestämmande infiytande över bolaget eller föreningen, beräknas skattepliktig realisationsvinst vid hans avyttring av aktie eller andel i bolaget eller föreningen som om avyttringen avsett mot aktien eller andelen svarande andel av fastigheten. Vad nu sagts får inle föranleda alt skatteplik­tig realisationsvinst beräknas lägre eller att avdragsgill realisationsförlust beräknas högre ån enligl reglerna i detta moment. Bestämmelserna i detta stycke gäller endast om sådan fastighet utgör bolagets eller föreningens väsentliga tillgång. De gäller dock inte vid avyttring av aktie i sådant bostadsaktiebolag eller andel i sådan bostadsförening som avses i 24 § 3 mom., om avyttringen avser endast rätt till viss eller vissa men ej alla bostadslägenheter i fastigheten. Lika med lagfartsansökan anses annan ansökan hos myndighet om viss åtgärd med åberopande av fångeshandling­en. Om vinsten vid försäljning av aktie eller andel på grund av bestämmelser­na i detta stycke beräknas enligt de regler, som gäller för beräkning av vinst vid avyttring av fastighet, skall avyttringen anses ha avsett den mot aktien eller andelen svarande andelen av fastigheten.

Avyttrar skattskyldig aktie i aktiebolag och finns vid avyttringen obeskat­tade vinstmedel i bolaget till följd av att större delen av dess tillgångar före avyttringen av aktien överlåtits på den skattskyldige eller annan, skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyldige erhåller för aktien. Vid bedömande av frågan om överlåtelse av större delen av bolagets tillgångar ägt rum skall även beaktas tillgång i bolaget som inom två år efter avyttringen av aktien, direkt eller genom förmedling av annan, överlåts på den skattskyldige eller honom närstående person eller på aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening, vari den skattskyldige eller honom närstående person har ett bestämmande inflytande. Har överlåtelse av tillgång i bolaget ägt rum efler uigången av det beskattningsår då skattskyl­dighet för realisationsvinst vid avyttringen av aktie i bolaget uppkom, skall realisationsvinst enligt detta stycke tas till beskattning på samma sätt som vid eftertaxering för nämnda beskattningsår. Vad nu sagts äger molsvarande tillämpning vid avyttring av andel i handelsbolag eller ekonomisk förening. Riksskatteverket får medge undantag från detta stycke, om det kan antas att


 


Prop. 1983/84:67                                                                  127

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

avyttringen av aktien eller andelen skett i annat syfte än att erhålla obehörig förmån vid beskattningen. Mot beslut av verket i sådan fråga får talan inte föras.

Avyttrar skattskyldig aktie i ett aktiebolag, vari aktierna till huvudsaklig del ägs eller på därmed jämförligt sätt innehas - direkt eller genom förmedling av juridisk person - av en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer (fåmansbolag), till ett annat fåmansbolag, vari aktie - direkt eller genom förmedling av annan - ägs eller inom två år efter avyttringen vid något tillfälle kommer att ägas av den skattskyldige eller honom närstående person, skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyldige erhåller för aktien. Lika med aktieinnehav i det bolag, som förvärvat aktien, anses den skattskyldiges aktieinnehav i ett annat fåmansbolag, som inom två år efter avyttringen förvärvar större delen av lillgångarna i något av fåmansbo­lagen. Har överlåtelse av aktie i det förvärvande bolaget eller i bolag, som förvärvat siörre delen av tillgångarna i något av fåmansbolagen, ägt rum efter utgången av det beskattningsår dä skattskyldighet för realisationsvinst enligt detta stycke uppkom får realisationsvinsten tas till beskattning på samma sätt som vid eftertaxering för nämnda beskattningsår. Vad nu föreskrivits äger motsvarande fillämpning i fråga om handelsbolag eller ekonomisk förening eller andel i sådant bolag eller förening liksom teckningsrätt till aktie eller annan rättighet jämförlig med aktie. Sker avyttringen av organisatoriska eller marknadstekniska skäl eller föreligger andra synnerliga skål, kan regeringen eller myndighet, som regeringen bestämmer, för särskilt fall medge undantag från tillämpning av detta stycke.

Som närstående person räknas i detta moment föräldrar, far- eller morföräldrar, make, avkomling eller avkomlings make, syskon eller syskons make eller avkomling samt dödsbo vari den skattskyldige eller någon av nämnda personer är delägare. Med avkomling avses jämväl styvbarn och fosterbarn.

3 a mom.

Realisationsvinst vid avyttring av en bostadsrätt beskattas enligl be­stämmelserna 1 detta moment om bostadsrättsföreningen är av det slag som avses 1 24 § 3 mom.

Som skattepliktig realisationsvinst räknas:

om bostadsrätten innehafts mindre än 2 år  ...   100% av vinsten

2 år men mindre

än 3 år............      75 % av vinsten

3 år men mindre

än 4 år............      50% av vinsten

4år eller mera ...     25 % av vinsten.

Beslämmelserna i 2 mom. tredje Slyckel och 4 mom. sista stycket till-lämpas på motsvarande sätt vid avytt­ring av en bostadsrätt.

Har en bostadsrätt avyttrats genom sådan tvångsförsäljning som anges 1


 


Prop. 1983/84:67


128


Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

2 § lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst, är-oavsett tidpunkten för förvärvet-endasl 25 procent av vinsten skatte­pliktig om det skäligen kan antas att avyttringen inte skulle ha ägt rum om tvång inte hade förelegal.

Vad som sägs om realisationsvinst vid avyttring av en bostadsrätt tilläm­pas även vid avyttring av andelar i andra svenska ekonomiska förening­ar än bostadsrättsföreningar och ak­tier i svenska aktiebolag om förening­en eller bolagel är av det slag som avses i 24 § 3 mom.

Bedömningen av om en förening
eller ett bolag är av del slag som avses
1 24 § 3 mom. görs på grundval av
förhållandena vid ingången av det år
då avyttringen ägde rum.
4     mom,"*    Avyttras     annan
      4 mom, Avyttras annan eg en-

egendom än som avses 12 eller dom än som avses i 2-3 a
3 mom,, räknas som skattepliktig mom., räknas som skattepliktig
realisationsvinst:
                         realisationsvinst:

om egendomen innehafts

mindre än 2 år  ............................................... 100 % av vinsten

2 år men mindre än 3 år................................... 75 % av vinsten

3 år men mindre än 4 år................................... 50 % av vinsten

4 är men mindre än 5 år................................... 25 % av vinsten

Skatteplikt enligt första slyckel inträder endast om den skattskyldige förvärvat den avyttrade egendomen genom köp, byte eller därmed jämförligt fång. Har han förvärvat egendomen genom gåva av make eller skyldeman och har egendomen av givaren förvärvats genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, skall dock frågan om och i vad mån skattepliktig realisations­vinst skall anses föreligga bedömas med hänsyn till sistnämnda fång. Motsvarande skall gälla om make vid bodelning i anledning av andra makens död erhållit egendom, som förstnämnda make före äktenskapets ingående eller under äktenskapet förvärvat genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, eller om make vid bodelning av annan anledning än andra makens död erhållit egendom, som någondera maken före äktenskapets ingående eller under äktenskapet förvärvat genom köp, byte eller därmed jämförligt fång. Har även den skattskyldiges fångesman erhållit egendomen såsom gåva av make eller skyldeman eller vid sådan bodelning som nyss nämnts, skall bedömningen ske som om avyttringen verkställts av den som närmast dessförinnan förvärvat egendomen på annat sått ån genom sådan gåva eller bodelning.

Har egendom som avses i detta moment avyttrats genom sådan tvångsför­säljning som anges i 2 § lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av

Senaste lydelse 1978:971.


 


Prop. 1983/84:67                                                                  129

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

realisationsvinst är vinsten skattepliktig endast om det skäligen kan antagas, att avyttringen skulle ha ägt rum även om tvång icke förelegal.

Avyttras egendom, som avses i delta moment, lill fåmansföretag av delägare eller honom närstående person, skall oavsett bestämmelserna i detta moment som skattepliktig realisafionsvinst räknas vad den skattskyldi­ge erhåller för egendomen, såvida denna icke år eller kan antagas bli till nytta för förelagets verksamhet.

53 §

1 mom.' Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger så framt ej annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade pä grund av överenskommelse eller beslul, varom i 72 och 73 §§ sägs:

a) fysisk person:

för tid, under vilken han varil här i riket bosalt:

för all inkomst, som av honom här i riket eller å utländsk ort förvärvats; samt

för tid, under vilken han ej varil här i riket bosatt:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av anställ­ning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställning eller annat uppdrag, i den mån inkomsten uppburils härifrån och förvärvats genom verksamhet här i riket;

för pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del beloppet överstiger 7 500 kronor och för annan ersättning enligt nämnda lag;

för pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänstepen-sionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven försäk­ringsrörelse;

för ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1956:293) om ersättning ål smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbele eller på grund av militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersåttning till sjömän;

för dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd;

för timstudiestöd och inkomstbidrag enligt sludieslödslagen (1973:349);

för annan härifrån uppburen, genom verksamhet hår i riket förvärvad inkomst av tjänst;

för återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgif­ter samt - i den mån avdrag har medgelts för avgifterna - restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter;

för vinst å icke yrkesmässig avytt-    för  vinst   vid  icke   yrkesmässig

ring av fastighet eller rörelse här i     avyttring av fastighet eller rörelse

 Senaste lydelse 1983:452.

9 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 67


 


Prop. 1983/84:67                                                                  130

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

riket eller tillbehör till sådan fastig-     här i rikel eller tillbehör till sådan
het eller rörelse; samt
                  fastighet eller rörelse och av egen-

dom som avses i 35 § 3 a mom. och som Innefattar nyttjanderätt till ett hus eller del av elt hus här i rikel; samt

för vinst vid icke yrkesmässig avyttring av aktier och andelar i sådana svenska företag som avses i punkt 4 a av anvisningarna till 41 §. om överlätaren vid något tillfälle under de tio kalenderår som närmast föregått det år då avyttringen skedde haft sitt egentliga bo och hemvist här i rikel eller stadigvarande vislats här;

b)      staten:

för inkomst av jordbruksdomäner, skogar samt uthyrda eller med tomträtt eller vattenfallsrätt upplåtna fastigheter; samt

för inkomst av rörelse, som ej härflutit av bank- eller försäkringsrörelse eller av kommunikationsverk med tillhörande byggnader och anläggningar eller av industriell verksamhet, som huvudsakligen avser atl tillgodose statens egna behov;

c)    landsting, kommuner och andra menigheter ävensom hushållningssäll­
skap med stadgar som fastställts av regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer:

för inkomst av fastighet och av rörelse;

d)   akademier, allmänna undervisningsverk, sådana sammanslutningar av
studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de studerande enligt
gällande stadgar är skyldiga att vara medlemmar, samarbetsorgan för sådana
sammanslutningar med ändamål att fullgöra upgifter som enligt nämnda
stadgar ankommer pä sammanslutningarna,

sjömanshus, företagareförening som erhåller statsbidrag, regional utveck­lingsfond som avses i förordningen (1978:504) om överförande av vissa uppgifter från företagareförening fill regional utvecklingsfond,

allmänna försäkringskassor, erkända arbetslöshetskassor, understödsfö­reningar som inte bedriver till livförsäkring hänförlig verksamhet pensions­stiftelser som avses i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m., personalstiftelser som avses i samma lag med ändamål uteslutande atl lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall, stiftelser som bildats enligt avlal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål att utge avgångsersättning till friställd arbetstagare eller främja åtgärder lill förmån för arbetstagare som blivit uppsagd eller löper risk att bli uppsagd till följd av driftsinskränkning, företagsnedlåggelse eller rafionalise-ring av förelags verksamhet, sådana ömsesidiga försäkringsbolag som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring.

Allmänna pensionsfonden, Allmänna sjukförsäkringsfonden, Alva och Gunnar Myrdals stiftelse, Apotekarsocietetens stiftelse för främjande av farmacins utveckling m. m.. Bokbranschens Finansieringsinstitut Aktiebo­lag, Dag Hammarskjölds minnesfond. Fonden för industriellt utvecklingsar­bete. Fonden för industriellt samarbete med u-länder. Fonden för svenskt-norskt industriellt samarbete. Järnkontoret och SIS - Standardiseringskom­missionen i Sverige, så länge kontorets respektive kommissionens vinstmedel används till allmänt nyttiga ändamål och utdelning inte lämnas till delägare eller medlemmar, Nobelstiftelsen, Norrlandsfonden, Stiftelsen Industricent­ra, Stiftelsen Industriellt utvecklingscentrum i övre Norrland, Stiftelsen


 


Prop. 1983/84:67                                                                  131

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

Institutet för Företagsutveckling, Stiftelsen för produktutvecklingscentrum i Göteborg, Stiftelsen Landstingens fond för teknikupphandling och produkt­utveckling. Stiftelsen Produktutvecklingscentrum i Östergötland, Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet. Svenska bibelsällskapets bibelfond, Svenska Penninglotteriet Aktiebolag, Svenska skepphypoteks-kassan. Svenska UNICEF-kommitlén, Sveriges exportråd, Sveriges turist­råd och Aktiebolaget Tipstjänst: för inkomst av fastighet;

e)   kyrkor, sjukvårdsinrättningar vilkas verksamhet ej bedrives i vinstsyfte,
barmhärtighetsinrättningar, stiftelser som hava till huvudsakligt ändamål att
under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikets försvar
eller att, utan begränsning till viss familj, vissa familjer eller bestämda
personer, främja vård och uppfostran av barn eller lämna understöd för
beredande av undervisning eller utbildning eller utöva hjälverksamhet bland
behövande eller främja vetenskaplig forskning, ävensom ideella föreningar
som uppfylla i punkt 9 av anvisningarna angivna villkor:

för inkomst av fastighet och av rörelse;

f)    svenska aktiebolag och sådana bolag, som enligt särskild författning äro
skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska föreningar, samebyar, samfund,
stiftelser, understödsföreningar, som bedriva till livförsäkring hänförlig
verksamhel, verk, inrättningar och andra inländska juridiska personer, dock
såvitt gäller sådana juridiska personer som enligt författning eller på därmed
jämförligt sätt bildats för att förvalta samfällighet endast om samfälligheten
har taxerats såsom sårskild taxeringsenhet och avser marksamfällighet eller
regleringssamfällighet, samtliga här under f) avsedda bolag, verk och andra
juridiska personer i den mån de ej inbegripas under punkterna d) och e):

för all inkomst, som hår i riket eller å utländsk ort förvärvats;

g) utländska bolag:

för inkomst av hår belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits; samt

för vinsl å icke yrkesmässig avyttring för vinst vid icke yrkesmässig avytt-
av fastighet eller rörelse här i riket ring av fastighet eller rörelse här i
eller tillbehör till sådan faslighet riket eller tillbehör till sådan fasfig-
eller rörelse.
                                 het eller rörelse och av egendom som

avses i 35 § 3 a mom. och som inne­fattar nyttjanderätt till etl hus eller del av ett hus här i rikel. Riksskatteverket må, om särskilda skäl därlill äro, efler ansökan förklara, att stiftelse eller förening, som har till huvudsakligt ändamål att främja nordiskt samarbete, i fräga om skattskyldighet eller eljest vid tillämpning av denna lag skall anses jämställd med stiftelse eller förening, som ovan i första stycket vid e) angives. Sådant beslut må, når omständigheterna det föranle­da, av riksskatteverket återkallas. Över beslut, som riksskatteverket medde­lat enligt detta stycke, mä klagan icke föras.


 


Prop. 1983/84:67                                                                  132

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

Anvisningar

fill 35 §

8. 1 fråga om en bostadsrätt, som avses i 3 a mom. gäller följande. Avyttras bostadsrätten och övertar förvärvaren också utrustning som ägs av den skattskyldige men enligt 2 kap. 2 § jordabalken skulle ha hört tid lägenheten om den hade ägts av bo­stadsrättsföreningen, skall realisa­tionsvinsten beräknas som om utrust­ningen hörde till lägenheten. I sådana fall skall den ersättning som den skatlskyldige erhåller för utrustning­en räknas in i vederlaget för bostads­rätten. Vad nu har sagts gäller dock inte om ersättningen utgör intäkt av rörelse enligt punkt I av anvisningar­na tid 28 §.

Ersättning, som den skattskyldige erhåller för bostadsrättens andel av en inre reparationsfond eller någon annan inom föreningen bildad fond som är avsedd för reparation och underhåll av bostadsrättslägenheter, skall inle räknas in i vederlaget för bostadsrätten. Har någon särskild sådan ersättning inle betingals. skall det för bostadsrätten överenskomna vederlaget vid realisationsvinsiberäk-ningen minskas med ett belopp mot­svarande den del av fonden som vid avyttringen belöper på bostadsrätten.

Av 3 a mom. femte stycket följer alt bestämmelserna i denna anvis­ningspunkt om bostadsrätler skall tillämpas även vid avyttring av såda­na andelar och aktier som avses i förstnämnda lagrum. Därvid förstås med bostadsrättsförening den före­ning eller det bolag som andelen respektive aktien hänför sig tdl och med bostadsrättslägenhet den lägen­het till vdken andels- respektive aktie­ägaren har nyttjanderätt.

till 36 §

2 c. Ifråga om en bostadsrätt som avses 135 § 3 a mom. gäller följande. I ingångsvärdet för bostadsrätten skall enligt punkt 1 räknas in den


 


Prop. 1983/84:67

Nuvarande lydelse


133

Föreslagen lydelse

erlagda köpeskillingen och vissa ut­gifter vid förvärvet. Har bostadsrät­ten förvärvats genom upplåtelse från bostadsrättsföreningen, skall den i upplåtelseavtalet angivna grundav­giften anses som köpeskilling. Till de utgifter som skall räknas in i ingångs­värdet hör särskUda avgifter som har betalats tid föreningen i samband med förvärvet (upplåtelse- och inträ­desavgifter). Har grundavgiften för lägenheten satts ned efter förvärvet, skall ingångsvärdet reduceras med det belopp som har återbetalats på grund av nedsättningen.

Bestämmelserna i punkt 8 andra slyckel av anvisningarna till 35 § om beräkning av vederlaget vid avyttring av en bostadsrätt tillämpas på mot­svarande sätt vid beräkningen av in­gångsvärdet.

Som förbättringskostnad enligt punkt 1 räknas

a)  kostnad som den skatlskyldige har lagt ned pä förbättringsarbeten i lägenheten, och

b)  kostnad som han har lagt ned på reparation och underhåll av lägenhe­ten 1 den mån lägenheten på grund av arbetet har kommil i bättre skick än vid förvärvet.

Som förbättringskostnad räknas dock inle i någol fall kostnad som vid inkomsttaxeringen har behandlats som omkostnad i någon annan för­värvskälla.

De förbättringskostnader som har lagts ned under ett visst år berättigar lill avdrag vid realisationsvinstberäk­ningen endasl under förutsättning att de sammanlagt har uppgått tdl minst 2 000 kronor. Kostnaderna anses normalt nedlagda när en faktura eller räkning har erhållits som visar vilka arbeten som har utförts. I fråga om kostnad som avses i tredje stycket b) gäller vidare att koslnaden får räknas in 1 omkosinadsbeloppei endast i den mån arbeiet har medfört att lägenhe­ten vid avyttringen alltjämt är 1 bällre skick än vid förvärvet.


10 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 67


 


Prop. 1983/84:67

Nuvarande lydelse


134

Föreslagen lydelse

A v punkt 8 första stycket av anvis­ningarna till 35 § framgår att realisa­tionsvinsten vid avyttring av en bo­stadsrätt i vissa faU skad beräknas som om utrustning som ägs av den skattskyldige hörde tid lägenheten. I sådana fall skall kostnaden för an­skaffning av utrustningen räknas in i bostadsrättens ingångsvärde, om ut­rustningen har förvärvats ttllsam-mans med bostadsrätten. Har utrust­ningen anskaffats under innehavet, anses anskaffningskostnaden - allt efler omständigheterna - som en kostnad för förbättring eller för re­paration och underhåll av lägenhe­ten. Frågan om kostnaden får räknas in i omkosinadsbeloppei avgörs en­ligt tredje-femte styckena.

Kapitaltillskott - utöver grundav­gift enligt första stycket - som under Innehavet har lämnats tid bostads­rättsföreningen får räknas i omkost­nadsbeloppet endast om tillskotten har vartt avsedda att användas av föreningen för amortering av lån eller för finansiering av förbättringsarbe­ten på fastigheten. Tillskotten för amorteringar skall anses ha uppgått till ett belopp motsvarande bostads­rättens andel av de amorteringar som föreningen har gjort under innehavet. Om föreningen har finansierat amor­tering av ett lån genom upptagande av ett nytt lån medräknas inle den amor­teringen vid beräkningen av kapital­tillskott som skall ingå i omkostnads­beloppet. Beräkningen av ullskotten för amorteringar som belöper på bo­stadsrätten sker med tillämpning av andelsförhållandena vid avyiirings-tidpiinkten. För atl ett tillskott för finansiering av förbättringsarbeten skall få beaktas fordras att tillskottet har utdebiterats och använts för ett bestämt förbättringsarbete och att de tillskott som bostadsrätishavarna har lämnat för arbetet ifråga sammanlagt har uppgått till minst 3 000 kronor multiplicerat med antalet deltagande bostadsrätter.


 


Prop. 1983/84:67


135


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Vid beräkningen av omkoms-tnadsbeloppet skall en bostadsrätt, som har förvärvats före år 1974, anses förvärvad den 1 januari 1974. Ingångsvärdet skad därvid anses ut­göra 150 procent av bostadsrättens andel av bostadsrättsföreningens be­hållna förmögenhet nämnda dag, be­räknad med utgångspunkt 1 tax­eringsvärdet för år 1974 på förening­ens fastighet och med hänsyn till föreningens övriga tillgångar och skulder enligt bokslutet för det senas­te räkenskapsår som har avslutats före ingången av år 1974. Hänsyn får vid vinstberäkningen inle tas till kost­nader och avdrag som belöper på tid före år 1974. Det vid förvärvet erlag­da vederiagel får dock tas upp som ingångsvärde, om den skattskyldige kan visa att det överstiger 150procent av andelen i föreningens behållna förmögenhet den 1 januari 1974. Vid bestämningen av vederlaget 1 dessa faU bortses från om medel fanns innesiående på fond som avses i and­ra stycket vid tidpunkten för förvär­vet. Fanns taxeringsvärde inte åsätt för år 1974, får motsvarande värde uppskattas med ledning av det när­mast därefter åsatta taxeringsvärdet. Av 35 § 3 a mom. femte stycket följer att bestämmelserna i denna anvisningspunkt om bostadsrätter tillämpas även vid avyttring av såda­na andelar och aktier som avses i förstnämnda lagrum. Med bostads­rättsförening förstås 1 sådana fall den förening eller det bolag som andelen respektive aktien hänför sig till. Med den i upplåtelseavialet angivna grundavgiften skall därvid hkställas den insats i föreningen som var fast­ställd när andelen upplåts respektive den inbetalning på aktien som gjor­des i anslutning tdl att aktien gavs ut. 3.'' Förlust genom icke yrkesmässig avyttring (realisationsförlust) får dras av i den omfattning som anges i punkt 4 nedan.

Realisationsförlust skall beräknas    Realisationsförlust skall beräknas

på samma sätt som realisationsvinst     på samma sätt som realisationsvinst enligl punkterna 1-2 c. Vid förlust-     enligt punkterna 1-2 d. Vid förlust-


 


Prop. 1983/84:67                                                                 136

Nuvarande lydelse                                            Föreslagen lydelse

beräkningen får en fastighets in- beräkningen får en fastighets in­
gångsvärde dock inle beräknas på
gångsvärde dock inte beräknas på
grundval av ett taxeringsvärde enligt
grundval av etl taxeringsvärde enligt
punkt 2 a sjätte eller sjunde stycket.
punkt 2 a sjätte eller sjunde stycket.
Inte heller får omräkning som avses i
Inte heller får omräkning som avses i
punkl 2 a fionde stycket ske eller
punkt 2 a fionde stycket ske eller
tillägg enligt punkt 2 a tolfte stycket
fillägg enligt punkt 2 a tolfte stycket
göras. Har den med förlust avyttrade
göras. Har den med förlust avyttrade
egendomen innehafts under sådan
egendomen innehafts under sådan
lid att, om vinsl i stället hade upp-
tid att, om vinsl i stället hade upp­
stått vid avyttringen, endast en del
stått vid avyttringen, endast en del
av vinsten skulle ha räknats till skat-
av vinslen skulle ha räknats till skat­
tepliktig realisationsvinst, år endast
tepliktig realisationsvinst, är endast
motsvarande del av förlusten av-
motsvarande del av förlusten av­
dragsgill. Har förlusten uppkommit
dragsgill. Har förlusten uppkommit
vid fastighetsreglering i fall som av-
vid fastighetsreglering i fall som av­
ses i punkt 4 av anvisningarna till
ses i punkt 4 av anvisningarna till
35 §, är endast så stor del av förlus-
35 §, är endasl så stor del av förlus­
ten avdragsgill som belöper på vad
ten avdragsgill som belöper på vad
den skattskyldige har erhållit i
    den skattskyldige har erhållit i
pengar.
                                                                           pengar.

Att avdrag inte är medgivet för förlust som har uppkommit före eller i samband med vissa företagsöveriåtelser framgår av punkt 6 av anvisningarna fill 20 §.

Denna lag träder i kraft 1 januari 1984.

1.    De nya bestämmelserna tillämpas i fråga om avyttringar som sker efter
utgången av år 1983. Därvid iakttas dock punkterna 2-5 nedan.

2.    Avyttras en bostadsrätt som den skattskyldige har förvärvat under är
1983 från en närstående person genom köp, byte eller något därmed
jämförligt fång, skall realisationsvinst och realisationsförlust beräknas som
om han hade förvärvat bostadsrätten genom det närmast föregående fång av
nämnda slag som har skett från någon annan än en närstående person eller
som har skett före ingången av år 1983.

Första stycket tillämpas dock inte om del visas

a)    att skattepliktig realisationsvinst uppkom för den närstående personen pä grund av överlåtelsen till den skattskyldige eller

b)    att den närstående personens bosättning i lägenheten upphörde eller den skattskyldige bosatte sig i lägenheten i nära anslutning lill nämnda överlåtelse.

Som närstående personer räknas den skattskyldiges make, barn och föråldrar.

3.    Avyttras en bostadsrätt, som den skatlskyldige den 1 januari 1984 hade
innehaft i fem år eller mera, under år 1984 skall som skattepliktig
realisationsvinst tas upp 5 procent av vinslen och vid avyttring under är 1985
15 procent av vinsten

Första stycket tillämpas dock endast under förutsättning att bostadsrätts­föreningens verksamhel vid ingången av år 1984 var av sådant slag som anges i punkt 3 av anvisningarna till 24 §.

''Senaste lydelse 1980:1048.


 


Prop. 1983/84:67                                                                   137

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

4.    Avyttras en bostadsrätt som den skattskyldige har förvärvat genom arv, testamente, gåva, bodelning eller något annat fång som inte är jämförligt med köp eller byte, skall den skattskyldige vid tillämpningen av punkterna 2 och 3 anses ha förvärvat bostadsrätten genom det köp, byte eller därmed jämförliga fång som har skett närmast dessförinnan. Frågan om sistnämnda fång har skett från en närstående person enligt punkt 2 avgörs med hänsyn till förhållandet mellan dem som då avyttrade respektive förvärvade bostads­rätten.

5.    Punkterna 2-4 ovan tillämpas även förutom i fråga om bostadsrätter som avses i 35 § 3 a mom. första stycket även beträffande sådana andelar och aktier som anges i femte stycket av nämnda lagrum. Med bostadsrättsföre­ning förstås i sistnämnda fall den förening eller det bolag som andelen respektive aktien hänför sig till.


 


Prop. 1983/84:67                                                                  138

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 6 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

6§ / mom. Skyldighet att eriägga skatt för inkomst åligger, såframt ej annat föreskrivs i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 20 och 21 §§ sägs:

a) fysisk person:

för inkomst som avses i denna lag enligt de grunder som anges i 53 § 1 mom. första stycket a) kommunalskatlelagen (1928:370) samt, såvitt avser tid under vilken han ej varil bosatt här i riket, för inkomst genom utdelning på andelar i svenska ekonomiska föreningar och för pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring även lill den del skattskyldighet inte föreligger enligt nyssnämnda lagrum;

b)    svenska aktiebolag och sådana bolag, som enligt sårskild författning
äro skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska föreningar, samebyar, samfund,
stiftelser, verk, inrättningar och andra inländska juridiska personer, dock
såvitt gäller sådana juridiska personer som enligl författning eller på därmed
jämförligt sätt bildats för att förvalta samfällighet endast om samfälligheten
taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser marksamfällighet eller
regleringssamfällighet:

för all inkomst, som av dem här i riket eller å utländsk ort förvärvals;

c) utländska bolag;

för inkomst av här belägen fastighet; för inkomst av rörelse, som här bedrivits;

för vinst å icke yrkesmässig avytt-    för   vinst   vid  icke   yrkesmässig

ring av fastighet eller rörelse här i avyttring av faslighet eller rörelse
riket eller tillbehör till sådan fastig- här i riket eller tillbehör till sådan
het eller rörelse;
                           fastighet eller rörelse och av egen-

dom som  avses i 35 § 3 a mom. kommunalskattelagen och som inne­fattar nyttjanderätt tiU etl hus eller del av ett hus här i riket; för slutlig skatt eller fillkommande skatt, som restituerats, avkortats eller avskrivits, i den mån avdrag därför av bolaget åtnjutits vid tidigare års laxeringar; samt för inkomst genom utdelning å andelar i svenska ekonomiska föreningar.

Denna lag iräder i kraft den 1 januari 1984 och tillämpas i fräga om avyttringar som sker efter utgången av är 1983.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974;770. Senaste lydelse 1981:1000.


 


Prop. 1983/84:67                                                                   139

3 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (1956:623)'

dels alt nuvarande 42 § 3 och 4 mom. skall betecknas 42 § 4 och 5 mom.,

dels att 42 § 1 mom., nya 42 § 4 mom. och 51 § skall ha nedan angivna

lydelse, dels all i lagen skall införas ett nytl moment, 42 § 3 mom., av nedan

angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

42 §

1 mom. Har medlem av bostadsföreningen eller delägare i bostadsak­tiebolag under hela eller större delen av beskattningsåret helt eller till övervågande del till annan upplåtit honom i nämnda egenskap tillkommande lågenhet, skall till ledning för medlemmens eller delägarens taxering varje år av föreningen eller bolaget lämnas uppgifi om beloppet av medlemmens eller delägarens inbetalningar till föreningen eller bolaget och huru mycket därav som utgör kapitaltillskott.

Bostadsförening och bostadsaktiebolag skall även lämna uppgift angående värdet av varje medlems eller delägares andel i föreningens eller bolagets behållna förmögenhet beräknat på sått anges i punkt 2 andra slyckel av anvisningarna till 38 § kommunalskattelagen (1928:370).

Motsvarande   gäller  beträffande    Motsvarande   gäller  beträffande

sådan ekonomisk förening eller så-     sådan ekonomisk förening eller så­dant aktiebolag som enligt punkt 3     dant aktiebolag som enligt punkt 3 av anvisningarna till 24 § kommu-     av anvisningarna till 24 § kommu­nalskatlelagen   likställes   med   bo-     nalskatlelagen   likställes   med   bo­stadsförening och bostadsaktiebolag     stadsförening och bostadsaktiebolag vid inkomstbeskattningen.  Uppgif-     vid inkomstbeskattningen. ten skall utan anmaning avlämnas senast den 15 februari under tax­eringsåret i den ordning, som gäller för   avlämnande   av   självdeklara­tionen.

Uppgift om förmögenhetsvärde behöver inte lämnas om föreningen eller bolaget saknar behållen förmögenhet. Skattechefen i det lån där föreningen eller bolaget har sitt säte får i andra fall medge befrielse från att lämna uppgift om förmögenhetsvårde. Beslul som skattechefen meddelat enligt detta stycke får inte överklagas.

Uppgiften skall avfattas på blan­kett enligt fastställt formulär eller på sätt som skattechefen bestämmer.

3 mom. En bostadsrättsförening skaU lämna följande uppgifter om de överlåtelser av bostadsrätter under beskattningsåret som har anmälts till föreningen:

' Lagen omtryckt 1971:399. Senaste lydelse av förutvarande 42 § 4 mom, 1976:86

lagens rubrik 1974:773.

 Senaste lydelse 1981:1319.


 


Prop. 1983/84:67

Nuvarande lydelse


140

Föreslagen lydelse

a)    lägenhetens beteckning,

b)    överlåtarens och förvärvarens namn samt personnummer eller ad­ress,

c)    tidpunkten för överlåtelsen och köpeskillingens storlek, samt tid­punkten för överlåtarens förvärv och vederlaget vid förvärvet,

d)    storleken av sådana kapitaltill­
skott som överlåtaren enligt punkt 2 c
av anvisningarna till36 § kommunal­
skattelagen (1928:370) får räkna in i
omkostnadsbeloppet,

e)    bostadsrättens andel av innesiå­
ende medel på inre reparationsfond
eller liknande fond vid förvärvs- re­
spektive avyttringstidpunkten samt

f)     vid förvärv före år 1974, bo­
stadsrättens andel av föreningens be­
hållna förmögenhet den 1 januari
1974 beräknad enligt punkt 2 c av
anvisningarna tdl 36 § kommunal­
skattelagen.

Efter anmaning skall bostadsrätts­föreningen lämna ytterligare upplys­ningar som är av betydelse för beräk­ning av realisationsvinsten vid en medlems avyttring av sin bostadsrätt.

Vad i detta moment föreskrivs om uppgiftsskyldighet gäller även för an­nan ekonomisk förening än bostads­rättsförening och aktiebolag där det med andelen eller aktien följer en nyttjanderätt till ett hus eller del av ett hus som ägs av föreningen respektive bolaget.

Uppgiftsskyldighet enligt detta mo­ment föreligger dock endast om före­ningen eller bolaget vid ingången av det beskattningsår som är i fråga var av det slag som avses i 24 § 3 mom. kommunalskatlelagen.

4. mom. Uppgift enligt 1 mom. och 3 mom. första stycket skall utan anmaning avlämnas senast den 15 februari under taxeringsåret tdl den lokala skatiemyndighel inom vilkens verksamhetsområde föreningens el­ler bolagets fastighet är belägen.


 


Prop.  1983/84:67


141


 


Nuvarande lydelse

3 mom.' Ifad som avses i 1 mom. åligger det bostadsföreningen eller bostadsaktiebolaget att i motsvaran­de utsträckning senast den 8 februari under taxeringsåret tillställa med­lemmen eller delägarna uppgift an­gående de i nämnda moment angivna förhållandena, i vad medlemmen el­ler delägaren angår.


Föreslagen lydelse

Den som enligt första stycket har att lämna uppgift utan anmaning skall, senast den 8 februari under taxeringsåret till medlemmen eller delägaren lämna de delar av uppgif­terna som angår medlemmen eller delägaren.

Uppgiften skall avfattas på blan­kett eldigt faststälh formulär eller på sätt som skattechefen bestämmer.


51 r

Anmaning som avses i 22 §2 mom., 24 § 2 mom., 31 §2 mom., 33och36§§, 39 § 1 mom. samt 45 § får utfärdas av chef för taxeringsenhet, revisionsenhet eller lokal skattemyndighet, taxeringsnämnd, taxeringsintendent samt tjäns­teman som biträder taxeringsnämnden. Samma rätt tillkommer den, som verkställer taxeringsrevision, dock att han icke får anmana någon all avlämna självdeklaration.

Anmaning som avses i 39 § 2 mom. utfärdas av skattechefen i det län, dår den uppgiftsskyldige är bosalt eller, efter skattechefens förordnande, av annan tjänsteman.


I de fall som avses i 39 § 3 mom., 41 § samt 42 § 2 mom. får anmaning utfärdas av chef för taxeringsenhet, revisionsenhet eller lokal skatte­myndighet, taxeringsintendent samt den som får meddela beslut om taxe­ringsrevision.


I de fall som avses i 39 § 3 mom., 41 §, 42 § 2 mom. samt 42 § 3 mom. andra stycket får anmaning utfärdas av chef för taxeringsenhet, revisions-enhet eller lokal skattemyndighet, taxeringsintendent samt den som får meddela beslut om taxeringsrevi­sion.


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984. De nya bestämmelserna tillämpas första gången vid 1985 års taxering. I fråga om uppgift enligt 42 § 3 mom. c) och e) gäller dock följande. Avser överlåtelsen en bostadsrätt som har förvärvats före den 1 juli 1982 behöver uppgift om köpeskillingen vid förvärvet inte lämnas. Avser överlåtelsen en andel eller aktie som avses i 42 § 3 mom. tredje stycket behöver uppgift om köpeskillingen vid förvärvet inte lämnas om förvärvet skett före den 1 januari 1984. Har en bostadsrätt eller en andel eller aklie som nyss nämnts förvärvals före är 1974 behöver uppgift inte lämnas om innesiående medel pä inre reparationsfond eller liknande fond vid förvärvslidpunkten.

 Senaste lydelse av förutvarande 3 mom. 1979:1018, " Senaste lydelse 1978:316.

11 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 67


 


Prop.  1983/84:67                                                                  142

4 Förslag till

Lag om skyldighet för bostadsföreningar och bostadsaktiebolag att

föra lägenhetsförteckning m.m.

Härigenom föreskrivs följande,

1 § Med bostadsförening och bostadsaktiebolag förstås i denna lag annan svensk ekonomisk förening än bostadsrättsförening och svenskt aktiebolag om det med andelen eller aktien följer en nyttjanderätt till ett hus eller del av ett hus som ägs av föreningen respektive bolaget.

Avtal om överlåtelse av en andel i en bostadsförening eller en aktie i ett bostadsaktiebolag genom köp skall upprättas skriftligen och skrivas under av säljaren och köparen. Avtalet skall ta upp den lägenhet som överlåtelsen avser samt köpeskillingen. Motsvarande skall gälla överlåtelse av en sådan andel eller aktie genom byte eller gåva.

Överlåtelser som inte uppfyller föreskrifterna i första stycket är ogilti-ga-

En bostadsförening och ett bostadsaktiebolag skall genom styrelsens försorg föra förteckning över de lägenheter som är upplåtna med nyttjande­rätt lill andels- respektive aktieägare på det sätt som anges i 1 § (lägenhetsför­teckning). Förteckningen kan bestå av elt betryggande lösblads- eller kortsystem.

Lägenhetsförteckningen skall för varje lägenhet ange

1.    lägenhetens beteckning,

2.    andels- eller aktieägarens namn,

3.    insatsen i föreningen respektive inbetalningen på aktien.

Vid överlåtelse av en andel i en bostadsförening eller en aktie i ett bostadsaktiebolag skall styrkt avskrift av överlåtelseavtalet fogas till förteck­ningen på lämpligt sätt.

Dagen för anteckning skall anges.

4§ Andels- eller aktieägaren har rätt att på begäran få utdrag ur lägenhetsför­teckningen beiräffande den lågenhet som han innehar. Utdraget skall avse de uppgifter som enligt 3 § skall anges i förteckningen. Dagen för utfärdandet skall anges i utdraget.

5§ En styrelseledamot eller likvidator som inte iakttar föreskrifterna i 3 § döms till böter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984. Lägenhetsförleckning som avses i 3 § behöver dock inte upprättas förrän senast den 30 juni 1984. Sker en överlåtelse av en andel eller aktie efter ikraftträdandet men före del atl lägenhetsförteckningen har upprättats, skall avskrift av överlåtelseavtalet fogas till förteckningen när den upprättas.


 


Prop. 1983/84:67                                                                  143

Utdrag
LAGRÅDET
                                              PROTOKOLL

vid sammanträde 1983-11-01

Närvarande: f.d. regeringsrådet Paulsson, regeringsrådet Mueller, justitie­rädel Jermsten.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 6 oktober 1983 har regeringen på hemställan av statsrådet och chefen för finansdepartementet Feldt beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till

1.   lag om ändring i kommunalskatlelagen (1928:370),

2.   lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

3.   lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

4.   lag om skyldighet för bostadsföreningar och bostadsaktiebolag att föra lägenhetsförteckning m.m.

Förslagen har inför lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Per Anders Lindgren.

Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet.

Allmänna synpunkter

I remissprotokollet framläggs förslag till nya regler om realistionsvinstbe-skattning vid avyttring av bostadsrätter, med vilka i sammanhanget likställs andelar och aktier i s.k. äkta bostadsföretag, som inte är bostadsrättsföre­ningar. Regleringen innebär atl realisationsvinster, som nu är fria från beskattning efter fem års innehav i fortsättningen blir beskattade utan begränsning till innehavstiden i likhet med vad som redan gäller beträffande realisationsvinstbeskattningen av fasfigheter och aktier. Den föreslagna beskattningen är i princip uppbyggd efter det system som gäller för aktier; sålunda medges ej någon indexreglering men i stället sker beskattningen efter en fallande skala i förhållande till innehavets längd. 1 motsats till vad som gäller beträffande realisationsvinstbeskattningen av bl.a. villafastighe­ter ger förslaget inte en bostadsrättshavare någon möjlighet att få uppskov med beskattningen för det fall att han anskaffat eller avser att anskaffa en annan bostadsrätt eller en villafasfighet som ersättning för den avyttrade bostadsrätten. Reglerna innehåller vidare ålskilliga specialföreskrifler, säsom om bestämmande av försäljningspriset i vissa fall och om beräknande av omkostnadsbeloppet.

Från de synpunkler lagrådet har att beakta vid sin granskning föranleder de grunder, på vilka förslagel vilar, i huvudsak inte någon erinran från lagrådets sida. Avsaknanden av uppskovsrätt väcker dock vissa betänklig­heter. En möjlighet att få uppskov med beskattningen skulle vara värdefull


 


Prop.  1983/84:67                                                                 144

särskilt i sådana fall då bostadsrättshavaren av någon orsak - exempelvis ändring i familjeförhållandena eller förflyttning lill arbete på annan ort - blir tvingad att avyttra sin bostadsrätt; beskattningen kan ju tänkas leda till att han inte har ekonomisk möjlighet att skaffa en ny bostadsrätt som ersättning för den gamla. Förslaget innebär onekligen att en bostadsrättshavare i detta hänseende sätts i ett sämre läge än en villaägare. 1 remissprotokollet har som skäl mot införande av ett uppskovssystem anförts bl.a. önskemålet att ha enkla regler och att inte öka belastningen påskatleadminastrationen. Härtill vill lagrådet anmärka endast alt del synes tveksamt i vilken ulsiräckning sådana förhållanden bör kunna tillmätas betydelse som motiv för en lösning, som från allmän rättvisesynpunkt framstår som mindre tillfredsställande för den skattskyldige.

Lagen om ändring i kommunalskattelagen

35 § 3 mom.

Fjärde stycket av momentet reglerar den skattepliktiga realisationsvin­stens storlek när överlåtelse av bostadsrätt skett under tvång. Bestämmelsen torde avse såväl det fallet att bostadsrätten, utan att avyttring i egentlig mening förekommer, tas i anspråk genom expropriation som att bostadsrät­ten avyttras lill följd av sådant förhållande, som anges i 2 § lagen om uppskov med beskattningen av realisationsvinst. 1 sammanhanget bör uppmärksam­mas även det fallet att tvånget inte riktar sig direkt mot bostadsrättshavaren utan formellt mot bostadsrättsföreningen och dess fastighet. Om exempelvis föreningen nödgas sälja fastigheten till följd av expropriationshol skall enligt 38 § bostadsrättslagen bostadsrätten upphöra och föreningen vara skyldig att utge skälig ersättning för bostadsrätten. Bestämmelsen om realistionsvin-stens storlek i fjärde stycket torde vara tillämplig även för en sådan situation.

Anvisningarna till 35 §

I den föreslagna nya punkten 8 av anvisningarna till 35 § har införts de särskilda bestämmelser angående beräkningen av realisationsvinsten som skall gälla i fall då en överlåtelse av en bostadsrätt omfattar även viss "utrustning" eller andel i en s.k. inre reparationsfond eller annan liknande fond. Med "utrustning" avses här sådana föremål som i föreningens ägo skulle anses höra till den byggnad i vilken bostadsrätten är upplåten. 12 kap. 2 § jordabalken, till vilken paragraf hänvisning ges, återfinns emellertid begreppet utrustning i en avsevärt snävare betydelse. För att åstadkomma nödvändig terminologisk anpassning lill reglerna i jordabalken måsle därför förevarande punkt ändras. Det synes därvid möjligt att också uppnå den förenklingen att de i sista stycket givna särskilda föreskrifterna angående fall dä det är fräga om avyttring av vissa andelar och aktier kan undvaras.


 


Prop. 1983/84:67                                                                  145

Enligt lagrådets mening skulle punkten lämpligen kunna ges följande lydelse:

"Vid tillämpning av 3 a mom. gäller följande beträffande beräkningen av realisationsvinsten.

Utgår särskild ersättning till den skattskyldige för av honom ägda föremål, vilka enligt 2 kap. 2 § jordabalken eljest skulle ha hört till den byggnad i vilken nyttjanderätten är upplåten, skall denna ersättning räknas in i vederlaget för bostadsrätten, andelen eller aktien. Vad nu har sagts gäller dock inte om ersättningen utgör inläkl av rörelse enligt punkt 1 av anvisningarna till 28 §.

Ersättning som utgår till den skattskyldige för andel i inre reparationsfond eller någon annan inom föreningen eller bolaget bildad fond, som år avsedd för reparation och underhåll av upplåtna lägenheter, skall inte räknas in i vederlaget för bostadsrätten, andelen eller aktien. Har någon särskild sådan ersättning inte betingats skall det utgående vederlaget minskas med ett belopp motsvarande den del av fonden som vid avyttringen belöper pä bostadsrätten, andelen eller aktien."

Anvisningarna lill 36 §

1 överensstämmelse med vad nyss sagts angående behovel av ändringar i punkl 8 av anvisningarna till 35 § måste åven de föreslagna anvisningarna till 36 §, punkt 2 c sjätte stycket, ändras. Detta skulle lämpligen kunna ske på så sått att första meningen i detta stycke ges följande lydelse:

"Av punkt 8 andra stycket av anvisningarna till 35 § framgår att ersättning för föremål som ägts av den skattskyldige i vissa fall skall räknas in i vederlaget för bostadsrätten."

I de följande tvä meningarna i samma stycke bör i sä fall också ordet "utrustningen" på tre ställen ersättas med ordet "föremålen".

Den i sjunde stycket av punkt 2 c upptagna schablonregeln om beräknande av kapitaltillskott för amorteringar av lån avser formellt samtliga lån som föreningen tagit upp. 1 stycket görs dock undantag för det fallet att ett gammalt lån amorteras genom att ett nytt län tas upp; en sådan amortering skall inte beaktas vid bestämmande av kapitaltillskottet. Lagrådet vill i anslutning härtill framhålla att en förening kan tänkas ha tagit upp tillfälliga, kortfristiga lån exempelvis för att klara av en anhopning av utbetalningar, som avser driften eller underhållet av föreningens fastighet. Även amorte­ring av sådana lån synes formellt komma att räknas med vid tillämpning av schablonregeln. Lagråden ifrågasätter om en sådan tillämpning är önskvärd. Vill man undvika den torde det vara nödvändigt att i lagtexten närmare precisera vad som avses med lån i delta sammanhang.

Övergångsbestämmelser

Punkt 2 innehåller särskilda regler för det fall att en bostadsrätt under 1983 överlåtits till make, barn eller föräldrar.  Då skall, förutsatt att ingen


 


Prop. 1983/84:67                                                                  146

skattepliktig realisationsvinst uppkommit för förvärvaren och inte heller någon ändring i boendeförhållandena inträffat i nära anslutning till överlåtelsen, vid en senare avyitring realisafionsvinslen beräknas som om bostadsrätten förvärvats vid det närmast föregående onerösa fång som har skett frän annan än sådan närstående eller som har skett före år 1983. Motivet till bestämmelsen är enligt remissprotokollet att förhindra befarade försök att med hjälp av närstående kringå de nya reglerna om evig realisations­vinstbeskattning. Det förfarande som åsyftas är alt bostadsrättshavaren tillskapar ett högt ingångsvärde för en avyttring efter ikraftträdandet genom att redan före nämnda lidpunkt skattefritt till den närslående överlåta bostadsrätten till marknadspris eller högre pris. Bakom de föreslagna reglerna synes ligga tanken alt en överlåtelse under angivna förhållanden mellan nära anhöriga aldrig har seriös karaktär ulan i realiteten är att betrakta som skenavlal.

Härfill vill lagrådet anföra följande. I den mån en transaktion av det slag, som beskrivs i punkt 2, inte är av seriös beskaffenhet framstår en reglering i enlighet med förslagel som naturlig. Det torde också kunna förutsattas alt överlåtelser, på vilka bestämmelserna i punkt 2 passar in, i de allra flesta fallen har skenkaraktär. Bestämmelsen blir emellertid tillämplig även pä överlåtelser, som år allvarligt menade, där exempelvis betalning erlagts kontant och ungeför efter marknadspris. Det förhällandet att bostadsbyte inle ägt rum i nära anslutning lill en överlåtelse behöver inte alllid betyda att parterna haft något illojalt syfle med transaktionen; en annan sak är att en sådan överlåtelse ibland kan tänkas bli ogiltig därför alt bostadsrättsföre­ningen inte godkänner förvärvaren som medlen. I seriösa fall - och enligt lagrådets mening kan det i och för sig inte betraktas som otillbörligt att en skattskyldig för en planerad, verklig transaktion väljer den tidpunkt som är förmånligast frän skattesynpunkl - kommer bestämmelsen om vinstberäk­ning i punkt 2 atl leda till den konsekvensen att den närstående förvärvaren -som vid sitt förvärv kanske inte ens kände till atl nya realisationsvinstregler vara färde-vid en överlåtelse efler ikraftträdandet beskattas inte bara försin egen vinst utan även för den vinst som hans fångesman kan ha gjort. En sådan ordning för bestämmande av vinsten strider helt mot vad som annars gäller för realisalionsvinsibeskatlningen.

Övergångsbeslämmelser med principellt samma uppbyggnad togs visser­ligen in i 1967 års lagstiftning om en tidsobegränsad realisationsvinstbeskatt­ning för fasfigheter; se punkt 7 i övergångsbestämmelserna till lagen (1967:748) om ändring i kommunalskatlelagen. Denna reglering torde dock i allmänhet inte ha lett till så stora ökningar av skattebelastningen som de nu föreslagna övergångsbestämmelserna för bostadsrätterna kan medföra, eftersom lagstiftningen om fastighetsbeskattningen innehöll mycket generö­sa regler om indexuppräkning.

Även om de nu föreslagna särskilda övergångsbestämmelserna formellt inte strider mot det i 2 kap. 10 § andra stycket regeringsformen intagna


 


Prop. 1983/84:67                                                                  147

förbudet mot retroaktiv skattelagstiftning, leder de - tillämpade i anledning av sådana överlåtelser under 1983 mot vilka grundade anmärkningar inte kan riktas - till en stötande retroaktiv effekt som inte rimligen bör godtas. Lagrådel erinrar i sammanhanget om att del har förutsatts att förbudet mol retroaktiv skattelagstiftning bör påverka lagstiftarens ställningstagande även utanför förbudels egenlliga tillämpningsområde (prop. 1978/79:195 s. 56).

Vad angår utformningen i och för sig av de olika övergångsbestämmel­serna torde den avsedda innebörden av punkt 4 komma fram bättre om de behövliga reglerna för tillämpning av punkterna 2 och 3 får sin plats i respektive punkt. Lagrådet förordar därför, såvitt angår punkt 2, att till denna fogas etl nytl sista stycke av följande innehåll: "Bestämmelserna i denna punkt skall gälla även i fall då den skatlskyldige, med motsvarande tillämpning av 35 § 2 mom. tredje stycket, skall anses ha förvärvat bostadsrätten genom ett fång som skett år 1983. Frågan om sistnämnda fång har skett från en närstående person avgörs med hänsyn till förhållandet mellan dem som då avyttrade respektive förvärvade bostadsrätten." -Beträffande punkt 3 föreslås att till första stycket läggs en ny mening av följande lydelse: "Vid bestämmande av innehavstiden skall 35 § 2 mom. tredje stycket ha motsvarande tillämpning."

Godtas vad lagrådet sålunda förordat får punkt 4 utgå och punkt 5 i stället betecknas 4.

Lagen om ändring i taxeringslagen

42 § 3 mom.

I detta moment har införts beslämmelser om en omfattande uppgiftsskyl­dighet för s.k. äkta bostadsrättsföreningar och andra berörda föreningar och bolag. I anslutning fill förslagen i denna del har i remissprotokollet bl.a. uttalats, att det för framtiden "enligt 20 § första stycket" samma lag åligger föreningarna (resp. bolagen) att sörja för att sådant räkenskapsmalerial bevaras som behövs för alt fullgöra ifrågavarande uppgiftsskyldighet. Av tredje stycket i nämnda paragraf framgår emellertid att den sålunda reglerade allmänna skyldigheten att bevara underlag till ledning för annans taxering endasl kvarstår "sex är efter utgången av det kalenderår underlaget avser".

Enligt 22 § bokföringslagen (1976:125) har berörda föreningar och bolag visserligen redan i dag skyldighet atl bevara allt sitt räkenskapsmaterial i minst tio år. För nu avsett ändamål är emellertid även denna fidrymd alltför begränsad. I den mån det inte förutsätts bli aktuellt att efter hand införa bestämmelser om nya "stickdagar" kan således förevarande behov medföra krav på alt uppgifter i en del fall måste bevaras i åtskilliga decennier. En sådan skyldighet kommer onekligen att innebära en betydande ny belastning för de berörda företagen. Bedöms övervägande skäl tala för alt den


 


Prop. 1983/84:67                                                    148

föreslagna ordningen likväl genomförs måsle den vidgade skyldigheten slås fast i en ny, särskild bestämmelse.

Övergångsbestämmelserna

De förslagna särskilda bestämmelserna om fillämpning av 42 § 3 mom. c) och e) i vissa fall synes knappast ha karaklär av övergångsregler. Lagrådet förordar atl bestämmelserna i stället för in i 42 § 3 mom. och där får bilda elt sista stycke.

Övriga lagförslag

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.


 


Prop. 1983/84:67                                                                  149

Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET
                        PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-11-04

Närvarande:   statsministern   Palme,   ordförande,   och   statsråden   Feldt, Leijon, Peterson, Bodström, Holmberg

Föredragande: statsrådet Feldt

Proposition om ändrade beskattningsregler för realisationsvinster på bostadsrätter

Föredraganden anmäler lagrådels yttrande ' över förslag till

1.   lag om ändring i kommunalskatlelagen (1928:370),

2.   lag om ändring i lagen (1947:576) om stadig inkomstskatt,

3.   lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

4.   lag om skyldighet för bostadsföreningar och bostadsaktiebolag att föra lägenhetsförteckning m.m.

Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och anför.

Den diskussion i fråga om den grundläggande utformningen av förslaget som lagrådet har fört föranleder följande kommentar från min sida. Enligt lagrådel väcker avsaknaden av uppskovsrätt vissa betänkligheter. Jag kan hålla med om atl det vid en direkt jämförelse som begränsar sig till uppskovsfrågan kan hävdas alt bostadsrättshavaren genom förslaget sätts i ett sämre läge än villaägaren. Enligt min mening får emellerfid jämförelsen inte göras så snävt. Man måste även beakta de grundläggande skillnaderna mellan beskattningsmetoderna . Vid ställningstagandet i uppskovsfrågan har jag också lagl stor vikt vid alt den valda metoden medför en måttlig skattebelastning pä bostadsråttsvinster. Mot den bakgrunden får det enligt min mening anses försvarligt att tillmäta önskemålet atl ha enkla regler och att inte öka belastningen på skatteadministrationen avgörande betydelse när man tar ställning i uppskovsfrågan.

Lagrådet har godtagit förslagen till lag om ändring i lagen om statlig inkomstskatt och lag om skyldighet för bostadsföreningar och bostadsaktie­bolag att föra lägenhetsförteckning m.m. De invändningar och påpekanden som lagrådet framfört beiräffande övriga lagförslag behandlar jag i det följande i anslutning fill lagtextens disposition. Utöver de justeringar av lagtexten som därvid föreslås har vissa ytterligare redaktionella jämkningar gjorts i de remitterade lagförslagen.

' Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 6 oktober 1983.


 


Prop. 1983/84:67                                                                  150

Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

35 § 3 a mom.

Jag ansluter mig till vad lagrådet har anfört i fråga om tillämpningsområdet för del föreslagna fjärde stycket i momentet.

Anvisningarna till 35 §

Lagrådet har förordat en förändrad utformning av den nya punkten 8 i anvisningarna till 35 § i syfte att åstadkomma en terminologisk anpassning till jordabalkens regler. Jag tillstyrker lagrådets förslag till ändrad lydelse som också innebär en förenkling i förhållande lill det remitterade förslaget.

Anvisningarna tid 36 §

Ändringarna i punkt 8 av anvisningarna till 35 § medför, som lagrådet framhållit, att även punkl 2 c själle stycket av anvisningarna till 36 § måste ändras. Bestämmelsen bör ges den utformning som lagrådet har föresla­git-När det gäller reglerna om avdrag för kapitalfillskott har lagrådet tagit upp konsekvenserna av förslaget i etl hånseende. Lagrådet ifrågasätter om det är önskvärt att även amorteringar på tillfälliga, kortfristiga lån för drift och underhåll skall grunda avdragsrätl vid vinstberäkningen. Till detta vill jag såga att den föreslagna gränsdragningen mellan avdragsgilla och icke avdragsgilla kapitalfillskott har gjorts schablonmässig i syfte att undvika problem vid den praktiska tillämpningen. Jag har i den frågan anslutit mig till kapitalvinstkommitténs bedömning att en begränsning av avdragsrätten till endast amorteringar på förbättringslån skulle leda till svårbemästrade tillämpnings- och kontrollproblem. Från den utgångspunkten och då de av lagrådet diskuterade situationerna inle torde förekomma annat än i rena undantagsfall anser jag att den i remissen föreslagna bestämmelsen om avdragsrätl för kapitaltillskott bör lämnas oförändrad.

Övergångsbestämmelserna

Lagrådet har riktat kritik mot den i punkt 2 intagna bestämmelsen och hävdat all den i vissa fall kan leda lill en stötande retroaktiv effekt som inte rimligen bör godtas. Lagrådet gör dock inle gällande att den föreslagna övergångsbestämmelsen formellt skulle strida mot det i 2 kap. 10 § andra stycket regeringsformen intagna förbudet mot retroaktiv skattelagstift­ning.

Motiven för atl föra in den nu diskuterade bestämmelsen har redovisats i den allmänna motiveringen i lagrådsremissen (avsnitt 3.7.2). Jag konstaterar också att lagrådel finner den föreslagna regeln naturlig i de fall närstående-transaktioner inte är av seriös karaktär. Frågan bhr då närmast om bestämmelsen getts en sådan utformning atl den även blir tillämplig på


 


Prop. 1983/84:67                                                                  151

överlåtelser som inte kan anses företagna i skatleundandragande syfte. I likhet med kapitalvinstkommittén som ursprungligen föreslog en bestämmel­se av ifrågavarande slag anser jag det inte vara möjligt att göra fillämpningen direkt beroende av syftet med överlåtelsen mellan de närstående. Gräns­dragningen mellan seriösa och icke godtagbara transaktioner måsle därmed göras utifrån vissa objektiva kriterier. Med den utgångspunkten torde det enligt min mening vara i det närmaste omöjligt att finna en lösning som utesluter alla tänkbara seriösa fall från bestämmelsens tillämpningsområde. Lagrådet har inle heller anvisal någon sådan lösning.

Det finns anledning att hår påpeka att jag i samband med utformningen av den diskuterade bestämmelsen har tagit viss hänsyn fill invändningar av det slag lagrådet fört fram. Jag syftar då på att endast närståendetransaktioner under år 1983 enligt del remitterade förslagel skall omfattas av den särskilda regeln. Kapilalvinstkommittén hade föreslagit alt regeln skulle kunna bli tillämplig på sådana transaktioner fr.o.m. den 1 januari 1980. Det är också min bestämda uppfattning att sannolikheten är mycket liten för alt överlåtelser mellan närstående skulle ha ägt rum under 1983 utan att någon av kontrahenterna känt fill det sedan lång lid diskuterade förslaget. Särskill när det gäller överlåtelser av bostadsrätter med betydande marknadsvärden - de fall som lagrådet närmast synes ha i åtanke att döma av den jämförelse som lagrådet gör med motsvarande övergångsregel i 1967 års lagstiftning för fastigheter - förefaller det mig uteslutet att de berörda närstående personerna skulle ha varit okunniga om diskussionen i frågan.

Jag vidhåller förslaget om en särskild övergångsbestämmelse för över­låtelser mellan närstående under 1983.

Lagrådet har också föreslagil en ändrad utformning av övergångsbestäm­melserna i elt annat hänseende. Jag kan inte dela lagrådets uppfattning atl det skulle uppkomma svårigheter att utläsa den avsedda innebörden av punkt 4 i det remitterade förslaget. Dessutom anser jag att mitt förslag, till skillnad från den utformning som lagrådel förordar, har den fördelen att den aktuella situationen beskrivs utan hänvisning till annat lagrum. Den i remissen valda utformningen bör därför enligt min mening behållas.

Förslaget till lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

42 § 3 mom.

Den i momentet föreslagna uppgiflskyldigheten för de berörda förening­arna och bolagen kan givetvis inte fullgöras på ett riktigt sått om inte företagen bevarar erforderhgt underlag för uppgiftslämnandet. Mot den bakgrunden kan jag inte heller tolka lagrådels tveksamhet mot den föreslagna ordningen på annat sätt ån alt lagrådet ifrågasätter såväl uppgiflskyldighetens omfattning som skyldigheten för företagen att bevara underlag utöver vad som följer av av reglerna i bokföringslagen. Lagrådet


 


Prop. 1983/84:67                                                                  152

anger att uppgiftsskyldigheien innebår en ny betydande belastning för de berörda företagen. Gentemot detta vill jag framhålla att, även om den föreslagna obligatoriska uppgiftskyldigheten skulle begränsas i olika avseen­den torde det inte innebära någon minskad belastning på bostadsföretagen eftersom de skallskyldiga måste få tillgång till motsvarande uppgifter för att kunna göra en korrekt vinstberäkning. Enligt min mening talar, vid sidan av fiskala kontrollskäl, behovet av att säkerställa den skattskyldiges tillgång till ifrågavarande uppgifter för att genomföra den föreslagna ordningen. Föreningarnas och bolagens skyldighet att bevara underlag för uppgiftsläm­nandet behöver regleras i en ny bestämmelse. Jag föreslår att en sådan bestämmelse tas in som ett sista stycke i momentet.

Övergångsbestämmelserna.

Jag ansluter mig till vad lagrådet har anfört och föreslår att de särskilda bestämmelserna om fillämpningen av 42 § 3 mom. c) och e) i stället förs in som ett femte stycke i 42 § 3 mom.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen att antaga de av lagrådet granskade lagförslagen med vidtagna ändringar.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredragan­den har lagt fram.


 


Prop. 1983/84:67                                                                 153

Innehåll

Propositionen.................................................................. ....... 1

Propositionens huvudsakliga innehåll  ........................... ....... 1

Lagförslag........................................................................        2

1.    Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)  .        2

2.    Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt   ....    16

3.    Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623) .............      17

4.    Lag om skyldighet för vissa bostadsföreningar och bostadsaktiebo­lag att föra lägenhetsförteckning m.m                21

Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde

den 6 oktober 1983 ........................................................ ..... 22

1          Inledning   ................................................................      22

2          Nuvarande förhållanden............................................      23

 

2.1          Bostadsrättsmarknaden m.m............................      23

2.2          Den löpande inkomstbeskattningen   .............. .... 24

2.3          Realisationsvinstbeskattningen .......................      25

 

2.3.1          Historik   ................................................      25

2.3.2          Gällande rätt  ........................................      26

2.3.3          Tillämpningen  ....................................... .... 28

3     Allmän motivering  .................................................... .... 29

3.1          Övergång till en evig realisationsvinstbeskattning               29

3.2          Valet av beskattningsmetod   ..........................      31

3.3          Vinstberäkningens närmare utformning  ......... .... 35

 

3.3.1          Behandlingen av utrustning   ................ .... 35

3.3.2          Försäljningspriset, m.m.......................... .... 36

3.3.3          Ingångsvärdet   ....................................      37

3.3.4          Avdrag för kapitaltillskott....................... .... 37

3.3.5          Avdrag för egna förbättringskostnader.. .... 39

3.3.6          Behovet av en stickdag   .......................      39

 

3.4          Frågan om uppskov med beskattning   ...........      40

3.5          Kontrollfrågor   ................................................      44

3.6          Övriga frågor ...................................................      46

 

3.6.1          Oäkta bostadsföretag ..........................      46

3.6.2          Uthyrnings- och rörelsefallen  ...............      48

3.6.3          Den subjektiva skattskyldigheten   ....... .... 49

3.6.4          Beskattningsorten ................................      50

3.6.5          Ackumulerad inkomst   ..........................      50

3.6.6          Friköp m.m............................................. .... 51

3.7    Ikraftträdandebestämmelser  ..........................      51

3.7.1          Ikraftlrädandetidpunklen   ....................      51

3.7.2          Särskilda övergångsbestämmelser   .....      51

 

4          Upprättade lagförslag   ............................................ .... 53

5          Specialmolivering  ..................................................... .... 54


 


Prop. 1983/84:67                                                                  154

5.1          Förslaget till  lag om  ändring i  kommunalskattelagen (1928:370)            54

5.2          Förslagel lill lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt                 59

5.3          Förslaget till lag om ändring

i taxeringslagen (1956:623).............................        59

5.4    Förslaget till lag om skyldighel för bostadsföreningar och
bostadsaktiebolag att föra lägenhetsförteckning m.m. ..       59

6          Hemställan   .............................................................        61

7          Beslut  ......................................................................        61

Bilaga 1 Sammanfattningen i betänkandet (Ds B 1982:6) Reavinst på

bostadsrätter   ...............................................................        62

Bilaga 2 Författningsförslaget till aktiemetoden i betänkandet (Ds B

1982:6) Reavinst på bostadsrätter   ..............................        73

Bilaga 3 Sammanställning av remissyttranden över betänkandet (Ds

B 1982:6) Reavinst på bostadsrätter  ............................ .... 85

Bilaga 4 De remitterade förslagen   ................................ .. 123

Utdrag av lagrådets protokoll den 1 november 1983  .... .. 143

Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde

den 4 november 1983 .................................................... .. 149