Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition

1983/84:48

om ändring i beskattningen av realisationsvinster på börsaktier, m.m.;

beslutad den 24 oktober 1983.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har lagils upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

OLOF PALME

KJELL-OLOF FELDT

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås som ett led i regeringens ekonomisk-politiska åtgärder en ökning av skatteuttaget pä handeln med aktier. Förslag till åtgärder läggs fram i två skilda hänseenden.

För det första föreslås en skärpning av realisationsvinstbeskattningen på börsaktier som avyttras efter minst två års innehav. Ökningen av skatleui-tagel åstadkoms genom att den s. k. schablonregeln för beräkning av anskaffningskostnad på sådana aktier ändras. F. n. innebär regeln atl en skattskyldig kan välja att ta upp halva färsäljningspriset för en avyttrad aklie som anskaffningskostnad. Enligt förslaget i propositionen skall i stället endast 25% av försäljningspriset uigöra anskaffningskostnad när schablonregeln tillämpas.

För det andra föreslås att en ny punktskatt införs pä omsättning av aktier och vissa andra värdepapper. Skatten föreslås utgå med 0,5% av köpe­summan hos såväl säljaren som köparen. Fondkommissionärerna föresläs bli skattskyldiga för omsättning som de medverkar i. Även den som i siörre omfattning omsätter värdepapper utan att vara fondkommissionär föreslås bli skattskyldig.

Ändringen beträffande schablonregeln föreslås gälla i fråga om aktieför­säljningar som sker fr. o. m. dagen efter det alt propositionen överlämnas fill riksdagen. Delta kommer alt ske denna dag. Den nya regeln skall således gälla för avyttringar fr. o. m. den 25 oktober 1983. Den nya omsätt­ningsskatten på aktier skall las ut på överiåtelser som sker efter utgången av år 1983.

1    Riksdagen 1983/84. I .saml. Nr 48


Prop. 1983/84:48


 


Prop. 1983/84:48                                                                 2

1    Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1982:370);

Härigenom föreskrivs all punkt 2 b av anvisningarna lill 36 § kommu­nalskattelagen (1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

Anvisningar

till 36 §

2 b' Avyttras aktie eller andel i aktiefond och har aktien eller andelen innehafts två år eller mera (äldre aklie eller andel), gäller bestämmelserna i andra och tredje styckena.

Som anskaffningskostnad för äldre aktie eller andel anses i regel den genomsnittliga anskaffningskostnaden för samtliga äldre aktier eller an­delar av samma slag som den avyttrade, beräknat med hänsyn till faktiska anskaffningskostnader och inträffade förändringar beträffande innehavet.

Anskaffningskostnad   för   äldre      Anskaffningskostnad   för   äldre

aktie, som är noterad på börs eller aklie, som är noterad pä börs eller
föremål för liknande notering, och föremål för liknande notering, och
för äldre andel i aktiefond får be- för äldre andel i aktiefond får be­
stämmas lill etl belopp som mot- stämmas till ell belopp som mot­
svarar hälften av vad den skallskyl- svarar 25 procent av vad den skait-
dige erhåller för aktien eller ande- skyldige erhåller för aktien eller an-
len efter avdrag för kostnad för delen efter avdrag för kostnad för
avyttringen. Kan den skattskyldige avytiringen. Kan den skatlskyldige
göra sannolikt alt en beräkning en- göra sannolikt all en beräkning en­
ligl andra stycket leder fill ett högre ligt andra stycket leder lill etl högre
belopp, skall dock della högre be- belopp, skall dock della högre be­
lopp anses som anskaffningskosi- lopp anses som anskaffningskost­
nad,
                                            nad.

Avyttras delbevis eller teckningsrätt lill äldre aklie, som avses i tredje slyckel, fillämpas beslämmelserna i del stycket. Därvid avser andra me­ningen den del av anskaffningskostnaden för aktien, beräknad enligt andra stycket, som belöper på delbeviset eller teckningsrätten.

Vid avyttring för senare leverans av aklie som är avsedd atl förvärvas i anslutning till leveransen (terminsaffär), skall skattepliktig realisations­vinst anses ha uppkommit, trots atl aktien förvärvas efler avyttringen. Motsvarande gäller om avyttringen avsett lånad aktie, som skall återställas lill långivaren genom överiämnande av aktie av samma slag förvärvad i anslutning till återställandet (blankningsaffär). Vinst eller förlust vid blankningsaffär skall beräknas som skillnaden mellan vad som erhålls vid avyttringen av den lånade aktien och anskaffningskostnaden för motsva­rande aklie, som återställs till långivaren. Har aktien inte återställts till långivaren före utgången av det år, som följer närmast efter avyttringsåret, skall skillnaden mellan vad den skallskyldige erhållit för den avyttrade aktien och värdel av molsvarande aklie - beräknat efter den lägsta betal­kurs eller, om sådan saknas, den lägsia köpkurs, som noterats från avyit-ringsdagen till utgången av sistnämnda år - anses som skattepliktig reali-

Senasle lydelse 1981:264


 


Prop. 1983/84:48                                                      3

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

sationsvinsl. Avdragsgill realisationsförlust skall därvid ej anses ha upp­kommit. Om vid återlämnandet av ifrågavarande aklie denna anskaffats till ett pris, som är lägre än del som beräknats vid tidigare vinstberäkning, skall skillnaden tas upp som skattepliktig realisationsvinst del är dä aktien ålersiällls lill långivaren. Har i stället förlust uppkommit är denna atl anse som avdragsgill realisationsförlust.

Har här i riket bosall skaltskyldig förvärvat utländsk aktie från annan sådan skattskyldig och samtidigt förvärvat en rättighet atl omplacera ak­tien i annan utländsk aklie (switchrätt) gäller följande. Kostnad för förvär­vet av denna rättighet eller ersättning i samband med avyttring av densam­ma skall vid beräkningen av skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust i samband med avyttring av den utländska aktien inte inräknas i anskaffningskostnaden eller den erhållna likviden för aktien.

Vad i femte och sjätte styckena sägs om aktie gäller även annan egen­dom som avses i 35 § 3 mom.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag, då lagen enligl uppgift på den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling. De nya beslämmelserna tillämpas i fråga om avyttringar som sker efler den 24 oktober 1983.


 


Prop. 1983/84:48                                                                4

2    Lag

om skatt på omsättning av vissa värdepapper

Härigenom föreskrivs följande.

1   § Till staten skall enligl denna lag eriäggas skall pä omsättning av aklier, konvertibla skuldebrev, skuldebrev förenade med optionsrätt lill nyteck­ning, interimsbevis, teckningsrättsbevis, oplionsbevis och delbevis. Med omsättning avses köp och byte.

2   § Ett köp skall anses innefatta etl säljled och ell köpled och ell byte dubbla sälj- och köpled.

För en omsättning skall skall erläggas såväl i säljledei som i köpledet. När en fondkommissionär handlar för egen räkning utgår inle skatt för hans led.

3 § Skaltskyldig är fondkommissionär som sluter avtal om omsättning av
värdepapper som avses i t § eller medverkar till ett sådant avtal.

Vid omsättning där fondkommissionär inte medverkar är den skaltskyl­dig som under ett halvt kalenderår omsätter värdepapper som avses i I S lill etl värde av minst 500000 kronor.

4   § Skatten utgår med fem promille av överiålelsesumman (vederiagel). I vederlaget inräknas inte courlage, därmed jämförlig ersättning eller skatt. Har vederlaget bestämts i utländskt myntslag räknas det om till svenska kronor enligt bankernas noterade säljkurs pä avslutsdagen.

5   8 En fondkommissionär får av sin uppdragsgivare eller avtalspart ta ut ett belopp som svarar mot den skall för den aktuella omsättningen för vilken fondkommissionären är skattskyldig.

6   § Skattskyldighet inträder när avslut sker.

7   § Riksskatteverket är beskatiningsmyndighei för skall enligt denna lag.

8   § Skattskyldiga skall anmäla sig till beskaltningsmyndigheten för regist­rering. Den som godkänns som fondkommissionär skall anmäla sig innan verksamheten påbörjas och annan skall anmäla sig när omsättningen under ett halvt kalenderår uppgått tijl 500000 kronor.

9   § Den som är skaltskyldig skall lämna deklaration för beslämda redovis­ningsperioder.

Redovisningsperioden är kalendermånad för den som är skallskyldig enligt 3 S första stycket och halvt kalenderår för den som är skaltskyldig enligl 3 S andra stycket.

Deklarationen skall ha kommit in till beskaltningsmyndigheten senast den 25 i månaden efler redovisningsperioden. I deklarationen skall redovi­sas skatt för den omsättning för vilken skattskyldighet inträtt under redo­visningsperioden.

10 8 Lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumlionsbeskallning
tillämpas i fråga om skall enligt denna lag.


 


Prop. 1983/84:48                                                                    5

Denna lag träder i kraft den I januari 1984 och tillämpas på avslut som sker efter ikraftträdandet. Den som vid ikraftträdandet driver verksamhet som fondkommissionär skall senast den 10 januari 1984 anmäla sig för registrering hos riksskatteverket. Den första redovisningsperioden för den som är skaltskyldig enligt 3 S första slyckel skall vara januari-mars 1984.


 


Prop. 1983/84:48                                                                 6

3    Förslag till

Lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69)

Härigenom föreskrivs all 1 S skatlebrollslagen (1971:69) skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande Ivdelse


Föreslagen lydelse


I  §'


Denna lag gäller i fråga om skatt eller avgift enligl

1. lagen (1908: 128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, förordningen (1927:321) om skall vid ulskiftning av aktiebo­lags tillgångar, kommunalskatlelagen (1928:370), förordningen (1933:395) om ersättningsskatt, lagen (1941:416) om arvsskall och gåvoskall, lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift, lagen (1947:576) om stailig inkomstskatt, lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, lagen (1958:295) om sjö­mansskatt, lagen (1982:1194) om hyreshusavgift, lagen (1983:219) om tillfällig vinslskatl.

2. lagen (1941:251) om särskild
varuskatt, lagen (1957:262) om all­
män energiskatt, lagen (1961:372)
om bensinskatt, lagen (1961:394)
om tobaksskatt, slämpelskallela-
gen (1964:308). lagen (1968:430)
om
       mervärdeskall,            lagen

(1972:266) om skall på annonser och reklam, lagen (1972:820) om skatt pä spel. lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesför­packningar, väglrafikskaltelagen (1973:601), lagen (1973:1216) om särskild avgift för oljeprodukter, bilskrotningslagen (1975:343), la­gen (1977: 306) om dryckesskatt, la­gen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978: 144) om skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om skall på vissa kas­settband, lagen (1982:1200) om skall på videobandspelare, lagen (1982; 1201) om skatt på viss elek­trisk kraft.

2. lagen (1941:251) om särskild
varuskatt, lagen (1957:262) om all­
män energiskalt. lagen (1961:372)
om bensinskall, lagen (1961:394)
om tobaksskatt, slämpelskallela-
gen (1964:308), lagen (1968:430)
om
       mervärdeskall,     lagen

(1972:266) om skall på annonser och reklam, tagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1973:37) om avgift pä vissa dryckesför­packningar, väglrafikskaltelagen (1973:601), lagen (1973:1216) om särskild avgift för oljeprodukter, bilskrotningslagen (1975:343), la­gen (1977: 306) om dryckesskatt, la­gen (1978:69) om försäljningsskatt pä motorfordon, lagen (1978: 144) om skall på vissa resor, lagen (1982:691) om skall på vissa kas­settband, lagen (1982:1200) om skatt pä videobandspelare, lagen (1982: 1201) om skall på viss elek­trisk kraft, lagen (1983:000) om skatt på omsättning av vissa värde­papper, 3. lagen (1981:691) om socialavgifter. Lagen gäller även preliminär skall, kvarstående skall och tillkommande

skall som avses i uppbördslagen (1953; 272).

Lagen tillämpas inle om skatten eller avgiften fastställs eller uppbärs i

den ordning som gäller för tull och inte heller beträffande reslavgift,

skattetillägg eller liknande avgift.

Denna lag träder i kraft den I januari 1984.

Senaste lydelse 1983:220.


 


Prop. 1983/84:48                                                                 7

4    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skatte­fordringar m. m.

Härigenom föreskrivs atl I § lagen (1971: 1072) om förmånsberättigade skallefordringar m. m. skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande Ivdelse


Föreslagen lydelse


I  §'


Förmånsrätt enligt 11 § förmånsrällslagen (1970:979) följer med fordran på

1.    skall och avgift, som anges i I § första slyckel uppbördslagen (1953:272), saml skatt enligt lagen (1908: 128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, lagen (1958:295) om sjömansskall, kupongskallelagen (1970:624) och lagen (1983: 219) om tillfällig vinslskatl,

2.    skall enligl lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

3. skall eller avgift enligt lagen   3. skatt eller avgift enligl lagen

(1928; 376) om särskild skall ä vissa lotteri vinster, lagen (1941:251) om särskild varuskatt, lagan (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om lobak>;skalt, släm-pelskatlelagen (1964:308), lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972:820) om skatt pä spel, lagen (1973:37) om avgift pä vissa dryckesförpackning­ar, lagen (1973:1216) om särskild avgift för oljeprodukter, bilskrot­ningslagen (1975:343), lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt pä motorfordon, lagen (|978: 144) om skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om skatt på vissa kas­settband, lagen (1982: 1200) om skall pä videobandspelare samt lä­gen (1982:1201) om :ikall pä viss elektrisk kraft.

(1928: 376) om särskild skall å vissa lotteri vinster, lagen (1941:251) om särskild varuskatt, lagen (1957: 262) om allmän energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, släm-pelskallelagen (1964:308), lagen (1972:266) om skall pä annonser och reklam, lagen (1972:820) om skall pä spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackning­ar, lagen (1973:1216) om särskild avgift för oljeprodukter, bilskrot­ningslagen (1975:343), lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskall på motorfordon, lagen (1978; 144) om skall pä vissa resor, lagen (1982:691) om skatt på vissa kas­settband, lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare, lagen (1982: 1201) om skatt på viss elek­trisk kraft .samt lagen (1983:000)

om skatt på omsättning av vissa värdepapper,

4.  skall enligl väglrafikskaltelagen (1973:601) saml lagen (1976:339) om saluvagnsskall,

5.  tull och särskild avgift enligl 39 § tullagen (1973:670) saml avgift enligt lagen (1968:361) om avgift vid införsel av vissa bakverk,

6.  avgift enligl lagen (1967; 340) om prisreglering pä jordbrukels område och lagen (1974; 226) om prisreglering pä fiskets område.

Senasle lydelse 1983:221.


 


Prop. 1983/84:48                                                                    8

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

7, avgift som uppbärs med tillämpning av lagen (1959:552) om uppbörd av.vissa avgifter enligl lagen (1981:691) om socialavgifter.

Förmånsrätten omfattar ej reslavgift och liknande avgift som utgår vid försummelse all redovisa eller betala fordringen och ej heller skalle- eller avgiftstillägg och förseningsavgift.

Denna lag träder i kraft den I januari 1984.


 


Prop. 1983/84:48                                                                    9

Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET
                        PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-10-24

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och stalsråden Feldl. Gus­tafsson. Peterson. Andersson, Rainer, Bodslröm. Göransson. Dahl. R. Carisson, Holmberg, Hellström. Thunborg

Föredragande: statsrådet Feldl

Proposition om ändring i beskattningen av realisationsvinster på börsaktier, m. m.

1    Inledning

Aklieomsältningen har under de senasle åren stigit myckel kraftigt. Kursuppgången har också varit stark. Börshandeln med aktier omsatte år 1979 ca 1.9 miljarder kr. medan omsättningen under innevarande år beräk­nas översliga 70 miljarder kr. Sedan ingången av 1980 har kurserna på börsaktier genomsnittligt stigit med mer än 300%. Kursuppgången har varit särskilt stark under det senasle året. Värdestegringen sedan den I oktober i fjol uppgår till drygt 100%.

Del finns flera förklaringar till denna utveckling. Del s. k. skallefond-sparandel är en faktor av betydelse i sammanhanget. Den avmattning som ägt rum på fastighetsmarknaden under 80-talel saml del minskade intresset för spekulativa affärer i premieobligationer kan också ha bidragit lill alt kapital sökt sig till aktiemarknaden. Den myckel kraftiga kursstegringen under del senasle året torde emellertid i huvudsak, om inle uteslutande, ha sin förklaring i de kraftfulla ekonomisk-politiska ålgärder som vidtagits för atl få den svenska ekonomin pä rätt köl. Enligl min mening har devalve­ringen och de på devalveringen följande vinstökningarna hos förelagen varit av direkt avgörande betydelse för den kursutveckling som ägt rum.

För att arbetet med all åstadkomma en varaktig förbättring av landets ekonomi skall bli framgångsrikt krävs en betydande återhållsamhet från lönlagarna när del gäller löneökningar under de närmaste åren. Även andra grupper måste bära sin del av bördorna för all vi skall klara av den uppgift vi slår inför. Sett i del sammanhanget är del ofrånkomligt all den myckel stora förmögenhetsökningen hos ägarna av börsaktier och den explosion-artade utvecklingen av börshandeln ger upphov lill en diskussion om beskattningen av handeln med aklier.


 


Prop. 1983/84:48                                                                   10

För egen del har jag kommit till den slulsalsen all ålgärder nu bör vidtas för atl aklieomsältningen och de vinster som framkommer i akliehandeln skall lämna etl siörre bidrag lill det allmännas inkomster. Jag kommer här alt redovisa ålgärder av tvä slag för alt uppnå delta syfte; för det första en skärpning av realisationsvinstbeskattningen på börsaktier och för del and­ra införande av en särskild omsättningsskatt på akliehandeln.

Innan jag närmare diskuterar utformningen av förslagen vill jag göra några ytterligare påpekanden. Ett brett intresse för akliesparande är från allmänna utgångspunkter positivt och bör uppmuntras. Genom förslagel lill allemanssparande som nyligen förelagts riksdagen (prop. 1983/84:30) bör nya grupper kunna della i ell sådant sparande. En god kursutveckling pä börsen underlättar företagens försörjning med riskkapital vilket också är ett allmänt intresse. Del nu sagda slår inte i någon motsättning lill de ålgärder somjag här kommer att föreslå. Det förhäller sig så att en rättvis beskattning av de betydande vinster som f. n. uppkommer pä aktiemarkna­den är en nödvändig förutsättning för att skapa förståelse hos breda med-borgargrupper för den långtgående återhållsamhet som behövs när det gäller lönekrav m. m. Samma skäl motiverar atl aktiehandeln genom en omsättningsskatt lämnar ell bidrag för all bestrida de för samhället i sin helhet gemensamma kostnaderna. På läng sikt kommer de här aktuella åtgärderna därför även företagen och aktieägarna till godo.

I det följande behandlar jag först ändringen av vinstbeskatlningen och härefter den särskilda skallen på aklieomsältningen.

2    Realisationsvinstbeskattningen

2.1 Gällande regler

Aktievinstbeskatlningen fick i huvudsak sin nuvarande utformning vid 1976 års reform av realisationsvinstbeskattningen (prop. 1975/76:180. SkU 1975/76:63. rskr 1975/76:389, SFS 1976:343). Reglerna har i korthet föl­jande innehåll.

Beskaltningen träffar hell eller delvis den nominella vinsten vid en aktieförsäljning. Vid avyttring av aklier som innehafts mindre än tvä år beskattas hela vinslen. Har de avyttrade aktierna innehafts i tvä år eller mer (äldre aklier) är 40% av vinslen skattepliktig (35 § 3 mom. första och andra styckena kommunalskattelagen (1928; 370, KL). De nu nämnda reg­lerna gäller för både börsnoterade och icke börsnoterade aklier.

Vid vinstberäkningen för aktier som innehafts mindre än tvä är skall den faktiska anskaffningskostnaden för aktierna avräknas med sill nominella belopp. För äldre aklier gäller däremot andra regler. Enligt huvudregeln, som finns i punkt 2 b andra slyckel av anvisningarna till 36 § KL, beräknas anskaffningskostnaden för en avyttrad aktie lill den genomsnittliga an­skaffningskostnaden för samtliga äldre aktier av samma slag som den


 


Prop. 1983/84:48                                                                   11

avyttrade (s. k. genomsnittsberäkning). Vid sidan av huvudregeln finns en schablonregel som endast får tillämpas i fråga om äldre börsnoterade aktier och andelar i aktiefonder. Enligl schablonregeln får anskaffnings­kostnaden bestämmas lill hälften av avytiringsprisel för aktien efter avdrag för kostnader för försäljningen. Annorlunda uttryckt innebär schablonre­geln all den skattepliktiga vinslen motsvarar 20% av nelloförsäljningspri-sel (punkt 2 b tredje slyckel av anvisningarna till 36 § KL). Slutligen gäller också vid sidan av huvudregeln enligt ikraftlrädandebestämmelserna lill 1976 års lagstiftning särskilda hjälpregler för beräkning av anskaffnings­kostnad beträffande aklier som förvärvals före utgången av mars år 1971. Del kan vidare nämnas atl avdrag vid vinstberäkningen på äldre aklier -efter avdrag för föriusler under året pä sådana aklier - medges med ell belopp på högst 3000 kr.

Vid avyttring av börsnoterade aktier föreligger således en rätt för aktie­ägaren atl i stället för en pä genomsnittsberäkning grundad anskaffnings­kostnad la upp halva försäljningspriset som avdragsposl. Del bör anmär­kas all del ullalade syftel med schablonregeln är all underlälla vinstberäk­ningen i fall då svårigheter föreligger atl faslslälla den verkliga anskaff­ningskostnaden, l.ex. när aktierna förvärvals genom arv (prop. 1975/ 76; 180 s. 157). Den effekt som regeln fäll under senare är. nämligen all beskattningen i mänga fall träffar långt mindre än 40% av den verkliga vinsten, ligger däremot helt vid sidan av syftel med bestämmelsen.

Innan jag går in pä milt förslag lill ändringar i reglerna vill jag också erinra om del utredningsarbete som pågår i kapilalvinstkommillén. Kom­millén, som i Ivådelbetänkanden behandlat realisationsvinstbeskattningen av bostadsrätter och konvertibla skuldebrev, arbetar nu vidare med frågor som rör aktievinstbeskatlningen i stort. Enligt sina direktiv (Dir 1979:27) har kommillén som sill huvuduppdrag alt söka ulforma etl förenklat sy­stem för beskattningen av aktievinster där beskattningen träffar den verk­liga vinsten vid en försäljning. Lagstiftning på grundval av förslag från kommittén i den delen kan emellertid inle väntas förrän om några är.

2.2 Förslag

Värdestegringen på börsaktier har under senare lid varit mycket stark. Vinstbeskatlningen av äldre aktier får anses relalivi förmånlig. Endast 40% av vinslen beskallas. Denna beskatlningsnivå har emellertid sin grund i all vinstberäkningen är nominalislisk ulan uppräkning av anskaff­ningskostnaden m. h. t. förändringar i penningvärdet. Del ligger i en sådan schablonmässig vinstberäknings natur all även vissa reala vinster vid starka kursstegringar undgår beskattning liksom all också rent nominella vinster träffas av beskattning vid ell annat förhällande mellan värdesteg­ring och inflation. Den nu gällande beskallningsnivån för äldre aktier bör därför ligga fasl lill dess ell underiag för en mera genomgripande reform framkommit som etl resultat av kapilalvinstkommiliéns arbete.


 


Prop. 1983/84:48                                                                   12

Vad som däremot inte kan godtas är de effekter som uppkommer som en följd av schablonregelns utformning. Jag vill här än en gäng framhålla atl schablonregeln enbart syftar till atl förenkla vinstberäkningen i fall då svårigheter föreligger atl utreda den verkliga anskaffningskostnaden för en avyttrad aktie och inle till atl nedbringa beskallningsnivån. Schablonre­geln ger då värdestegringen på en avyttrad äldre aktie överstiger 100% generellt etl mera förmånligt resultat än huvudregeln. Jag vill här erinra om atl den genomsnittliga värdestegringen på aktier som nu innehafts i tvä år ligger på ca 150%'. För treåriga aktieinnehav är kursuppgången mer än 300%. Vid en värdestegring på 300% kommer - om schablonregeln tilläm­pas - endast 26,7%' av vinsten all beskattas mol avsedda 40%.

Jag har övervägt olika åtgärder för att åstadkomma ett från rättvisesyn­punkt mera rimligt beskallningsresultal. En möjlighet är givelvis alt helt avskaffa schablonregeln. Med hänsyn till de ulredningssvärigheler som av olika skäl kan förekomma när den skatlemässiga vinsten fastställs vid en aklieöverlåtelse finns emellertid ell slarkt behov av en schabloniserad beräkningsmetod. Jag kan därför inle förorda atl schablonregeln helt slo­pas.

Milt förslag blir i stället atl schablonregeln justeras så alt en mindre del än halva försäljningspriset skall tas upp som anskaffningskostnad när regeln tillämpas. Jag har övervägt olika lämpliga nivåer och slutligen stannat för atl anskaffningskostnaden schablonmässigt bör fä bestämmas till 25% av försäljningspriset. Ändringen kan också beskrivas sä atl den beskattningsbara vinsten när anskaffningskostnaden bestäms enligt scha­blonregeln kommer att utgöra 30% av försäljningspriset i stället för som f.n. 20%.

Milt förslag leder till en ökning av skatteuttaget när del gäller de stora värdestegringarna på börsaktier. Härigenom tillgodoses ett obeslridigt för­delningspolitiskt önskemål. Samtidigt kvarstår möjligheten till en scha­bloniserad vinstberäkning vilkel är en avgjord fördel för både skattskyldiga och taxeringsmyndigheter vid den praktiska tillämpningen.

Mitt förslag medför ändring i punkt 2 b tredje stycket av anvisningarna lill 36 S KL.

Etl förslag om ändring i vinstbeskattningen på aktier av det innehåll som jag nyss förordat kan antas leda till spekulation och marknadsstörningar om förslagel blir allmänt känt under en viss fid före det atl de nya reglerna träder i kraft. Jag föreslår därför att den nya schablonregeln skall bli tillämplig i fråga om avyttringar av aktier som sker fr. o. m. dagen efter det atl propositionen med förslaget överiämnas till riksdagen. Detta kommer all ske senare denna dag. Den nya regeln bör således gälla för aklieöverlå-lelser som äger rum efler den 24 oktober 1983.


 


Prop. 1983/84:48                                                               13

3   Skatt på omsättning av vissa värdepapper

Jag övergår nu lill frågan om en särskild omsättningsskatt pä aklier. En sådan beskattning fanns tidigare i form av den s. k. fondstämpeln. Skatten togs ut vid köp och byte av s. k. fondpapper, dvs. aktier, obligationer m.m. Skatten utgjorde 0,3% av försäljningsvärdet när del gällde aklier. 1 samband med överlåtelsen upprättades en avräkningsnoia för kontroll av beskattningen och av handeln med dessa värdepapper.

Skatten slopades vid utgången av år 1979 av framför allt tekniska och administrativa skäl. Det är enligt min mening inte lämpligt att pä nytt införa en beskattning enligt denna modell. En annan utformning bör därför väljas. Den hell dominerande delen av aktiehandeln sker i dag under medverkan av fondkommissionärerna, dvs. de banker och aktiebolag som har god­känts av bankinspektionen att utöva verksamhet som avser handel med värdepapper för annans räkning i eget namn.

Det enklaste sättet att belägga aktiehandeln med en omsättningsskatt är att ta ut skatten hos fondkommissionärerna. Underlaget för beskattningen bör vara vederlaget för aktierna.

Fondkommissionärernas verksamhet består i huvudsak i att på uppdrag av en aktieägare (säljare) finna avsättning för vissa aktier eller att för en köpares räkning finna en aktieägare som har och vill sälja vissa aklier. Ofta har säljaren och köparen anlitat varsin fondkommissionär men del före­kommer självfallet också atl en och samma fondkommissionär är ombud både för säljaren och köparen.

Det kan diskuteras om en omsättningsskatt bör belasta såväl köp som försäljning av aktier. Det kan erbjuda vissa praktiska fördelar om kohimis-sionären skall redovisa skatt på alla affärer som han medverkar i, oavsett om de är resultat av etl säljuppdrag eller ell köpuppdrag. Det kan också hävdas all det skulle vara lättare atl undgå beskaltningen genom att inte anlita en kommissionär om endasl säljuppdragen skulle beskallas än om både sälj- och köpuppdragen läggs till grund för beskattningen. Jag har av dessa skäl kommit lill den uppfattningen all skallen bör träffa fondkom­missionärernas akliehandel oavsett om del är fråga om sälj- eller köpupp­drag. Även vid förmedling av en värdepappersaffär, dvs. dä en fondkom­missionär medverkar men inle ingår något kommissionsavial, bör skatt­skyldighet åvila kommissionären.

Enbart en beskattning av den akliehandel som sker under medverkan av fondkommissionärer kan emellertid skapa önskemål om att göra aktie­affärer ulan dessas medverkan, s. k. direklaffärer. Även sädana transaktio­ner bör därför i princip beskattas. Av praktiska skäl bör dock skattskyldig­heten i dessa fall begränsas till mer omfattande handel med värdepapper. Gränsen för skattskyldighet i dessa fall bör sättas lill 500000 kronor per halvår.

En lämplig nivå för omsättningsskallen på aktier är 1 % av vederiagel för


 


Prop. 1983/84:48                                                     14

varie omsättning. En omsättning genom köp bör anses beslå av två led, ett säljled och etl köpled. Skall skall således utgå med 0,5% på säljledei och 0,5% pä köpledel. Della kommer all gälla vid direklaffärer. Byte anses beslå av dubbla sälj- och köpled.

1 de fall en fondkommissionär medverkar i en transaktion bör följande gälla. I den vanligt förekommande situationen alt en fondkommissionär med uppdrag att sälja ett antal aktier träffar avtal med en annan fondkom­missionär med ett köpuppdrag skall skatt las ut med 0,5% pä säljledei och 0,5% på köpledel. Resultatet blir därmed ur beskattningssynpunkl del­samma som om någon fondkommissionär inle medverkat. På samma sätt skall, om en och samma fondkommissionär sluter avtal för både en säljares och en köpares räkning om samma aktiepost, skall utgå med 0,5% på vardera sälj- och köpledel. Mellan kommissionären och hans uppdragsgi­vare (kommillenlen) anses någon omsättning inte ske. En omsättning anses i dessa situationer inle heller föreligga mellan kommissionärerna eller mellan en kommissionär och den andra avtalsparten. Omsättningen sker mellan kommitienierna eller mellan en kommitlent och den andra avtalsparten.

Fondkommissionärer har rätt alt hålla etl visst eget lager av värdepapper för att underlätta fondkommissionärsverksamheten, dvs. alt handla för egen räkning. Del förekommer således både inköp till lagret och försälj­ningar ur della. Avtalsparter vid dessa inköp och försäljningar kan natur­ligtvis vara såväl fondkommissionärer som andra. Principen om I % skat­teuttag per omsättning oberoende av om en fondkommissionär medverkar eller inle medför alt skatteplikt inle skall föreligga för kommissionärsledel. Om exempelvis en fondkommissionär köper en aklie från en säljare som inle är fondkommissionär skall skatt utgå med 0,5% på säljledei, medan köpledel skall vara fritt från skatt eftersom köparen är fondkommissionär. Ytteriigare 0,5% skatt utgår när fondkommissionären sedan överlåter ak­tien till annan än fondkommissionär. Skatten utgår då endast i köpledet. Härmed uppnäs i princip samma resultat som om överlåtelsen skett utan medverkan av fondkommissionär.

Även om skatt inte skall utgå på fondkommissionärsledel bör i enlighel med vad jag fidigare har anfört skatlskyldigheten vid överlåtelse där en fondkommissionär medverkar ligga pä fondkommissionären. Skatteinbe­talningen skall således verkställas av kommissionären. I likhet med vad som gäller vid övriga indirekta skaller bör kommissionären kunna överväl­tra skatten på sin uppdragsgivare eller avtalspart. En uttrycklig bestäm­melse om detta bör införas i lagstiftningen. Som jag redan nämnt bör skattskyldighet föreligga för fondkommissionären även när hans medver­kan i en omsättning inle innefattar all han sluter ett kommissionsavtal eller avtal för egen räkning, ulan inskränker sig till att han verkar som ombud eller enbart förmedlar en affär. Även i dessa fall skall skatten kunna övervältras.


 


Prop. 1983/84:48                                                     15

Sammanfattningsvis innebär milt förslag all värdepapper som övergår frän en ägare, som inte är fondkommissionär, till annan, som inte heller är fondkommissionär, kommer att beläggas med skatt om 0,5% både hos säljaren och hos köparen. Detta slutresultat uppnäs även om en fondkom­missionär medverkar som kommissionär, ombud eller förmedlare och även om en fondkommissionär träder in och själv köper värdepapper för egen räkning. I det sistnämnda fallet uppnås skattenivån I % först i samband med att fondkommissionären avyttrar värdepappren till annan än fond­kommissionär. På det nu angivna sättet uppnås skailemässig överensstäm­melse mellan transaktioner som sker med och ulan medverkan av fond­kommissionär.

Skallen bör enligl min mening träffa förutom omsättningen av aklier även omsättningen av vissa andra värdepapper som kan jämföras med aktier, nämligen konvertibla skuldebrev, skuldebrev förenade med op­tionsrätt till nyteckning, interimsbevis, teckningsrättsbevis, oplionsbevis och delbevis. Skattskyldigheten bör inträda när avslut sker, dvs. när ett bindande avtal om överlåtelse träffas.

Jag vill i detta sammanhang framhålla atl förvärv av aklier genom aktieteckning vid bolags bildande eller vid nyemission inte anses utgöra förvärv genom köp eller byte. Inle heller förvärv av aklier genom fond­emission räknas som köp eller byte. 1 dessa fall kommer alltså inte någon omsättningsskatt alt utgå.

För redovisning och uppbörd av skatten bör följande gälla. Fondkom­missionärer redovisar skatten per kalendermånad och övriga per halvt kalenderår. Skatten betalas senast den 25 i månaden efler redovisningspe­riodens utgång. Riksskatteverket skall vara beskatlningsmyndighet och lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumlionsbeskallning tillämpas. Härigenom blir omsäliningsskallen pä aklier en punktskatt efler samma modell som flertalet övriga punktskatter. Skatlebrollslagen (1971:69) och lagen (1971: 1072) om förmånsberälligade skaltefordringar m. m. bör göras tillämpliga pä den nya skallen.

Lagen bör sältas i kraft den I januari 1984 och tillämpas pä avslut som sker efter ikraftträdandet.

Del är förenat med stor osäkerhet all beräkna statsverkets intäkter av omsäliningsskallen på värdepapper. Enligl nu tillgängliga uppgifter kan omsättningen av aklier pä Stockholms fondbörs under år 1983 beräknas uppgå till mellan 70 och 80 miljarder kr. Frän delta belopp skall avräknas fondkommissionärernas handel för egen räkning. Tillägg skall göras för värdepapper som omsätts utanför börsen. Om omsättningen av värdepap­per i fortsättningen blir av samma omfattning som är 1983 kan skatteintäk­terna beräknas till ca 750 milj. kr. per är.


 


Prop. 1983/84:48                                                               16

4    Upprättade lagförslag

Inom finansdeparlemenlel har upprättats förslag lill

1.    lagom ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2.    lag om skatt pä omsättning av vissa värdepapper,

3.    lagom ändring i skaltebroltslagen (1971:69),

4.    lag om ändring i lagen (1971; 1072) om förmånsberättigade skalteford­ringar m. m.

5    Lagrådets hörande

En remiss till lagrådet av den föreslagna omsättningsskatten skulle för­dröja lagstiftningsfrågans behandling sä all avsevärt men skulle uppkom­ma. Med hänsyn härtill och till att övriga förfallningsförslag är av enkel beskaffenhet anser jag att lagrådets yttrande över förfatlningsförslagen inle bör inhämtas.

6    Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslär riksdagen att antaga de inom finansdepartementet upprättade för­slagen.

7    Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar all genom proposition föreslå riksdagen alt antaga de förslag som föredra­ganden lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983