Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition

1983/84:45

om ändring i lotterilagen (1982:1011);

beslutad den 20 oktober 1983.

Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagils upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar OLOF PALME

BENGT GÖRANSSON

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa åtgärder i syfte att minska byråkratin i lotterifrågor. Bl. a. utökas rätten atl utan tillstånd fä anordna vissa mindre lotterier i samband med bl. a. offentliga lillställningar.

De nya reglerna föreslås gälla fr. o. m. den I januari 1984.

1    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 45


Prop. 1983/84:45


 


Prop. 1983/84:45                                                                 2

Förslag till

Lag om ändring i lotterilagen (1982:1011)

Härigenom föreskrivs i fråga om lotlerilagen (1982: 1011) dels all 9, 14 och 31 §§ skall ha nedan angivna lydelse, dels alt i lagen skall införas en ny paragraf, 17 a §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

9§ Roulellspel och lärningsspel får anordnas efter tillstånd, under förulsäll­ning

1.      alt spelet anordnas i samband med

a)   offentlig nöjeslillslällning inom nöjespark eller liknande anläggning eller

b)   restaurangrörelse, om för rörelsen gäller tillstånd till servering av spritdrycker, vin eller starköl enligt lagen (1977:293) om handel med drycker eller om lillslåndsmyndigheten annars anser det lämpligt att spelet anordnas i samband med restaurangrörelsen,

 

2.  alt värdet av spelarens insats på varje särskild vinstmöjlighet uppgår till högst tvä kronor samt

3.  all värdet av högsta vinsten på varje särskild vinstmöjlighet uppgår till högst trettio gånger insatsen.

Frågor om tillstånd  prövas av    Frågor om  tillstånd  prövas av

länsstyrelsen i det län där spelet hu- länsstyrelsen i del län där spelet hu­vudsakligen skall bedrivas. Till- vudsakligen skall bedrivas. Då det stånd meddelas för innehavaren av gäller roulellspel på fartyg i inler-spellokalen och skall avse viss lid.       nationell trafik skall dock frågor

om tillstånd prövas av lotterinämn­den. Tillstånd meddelas för inneha­varen av spellokalen och skall avse viss tid.

14§ Lotteri, vilket inte är kedjebrevsspel eller liknande spel eller aulomat-spel, roulellspel, tärningsspel, kortspel eller bingospel enligt 1§ tredje stycket eller 7-11 §, får efter tillstånd anordnas av en sådan sammanslut­ning som avses i 11 § och som är verksam huvudsakligen inom endast en kommun, under förutsättning

1.   atl antalet insatser och vinster samt värdet av dessa är bestämda enligt
uppgjord plan,

2.  att vinsterna inte utgörs av pengar eller värdepapper,

3.  all värdet av varje insats upp-    3. all värdet av varje insats upp­går till högst två kronor,                       går lill högst tio kronor,

4.  all värdet av högsta vinsten uppgår till högst 500 kronor,

5.  att det sammanlagda värdet av vinsterna motsvarar minst hälften av insatsernas värde,

6.  atl lotteriet bedrivs endast inom den kommun där sammanslutningen huvudsakligen är verksam, om inte lillslåndsmyndigheten av särskilda skäl medger annat, samt


 


Prop. 1983/84:45                                                                    3

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

7. atl insalsernas sammanlagda belopp i de lolterier som sammanslut­ningen med stöd av denna paragraf anordnar under en tolvmånadersperiod uppgår till högst 30000 kronor.

Om del inle finns särskilda skäl lill annat, får tillstånd meddelas endast när det kan antas att lotteriet kommer alt lämna sammanslutningen skälig avkastning.

17 a § Lotteri, vilket inle är kedjebrevs­spel eller liknande spel eller auto­matspel, roulellspel. tärningsspel. kortspel eller bingospel enligt 1 § tredje stycket eller 7—11 S,får även i annat fall ån som anges i 17 § anordnas utan tillstånd, under för­utsättning

1.   att lotteriet anordnas i sam­
band med

a)    offentlig tillställning till för­
mån för allmännyttigt ändamål,

b)      allmän samtnankomst för
framförande av konstnärligt verk
till förtnån för allmännyttigt ända­
mål eller

c)    h.ingospel, som inte är eller
kan jämställas med automaihingo,
av den som har tillstånd atl anord­
na bingospelet enligt 11 §,

2.   atl behållningen i lotteriet ute­slutande används för det ändamål, till' vars förmån tillställningen, samtnankomsten eller bingospelet anordnats,

3.   alt antalet insatser och vinster saml värdet av dessa är bestämda enligt uppgjord plan .som finns till­gänglig inom det för tillställningen, sammankomsten eller bingospelei avsedda området,

4.   att det sammanlagda värdet av vinsterna motsvarar minst hälf­ten av insatsernas värde,

5.   att vinsterna utgörs endast av varor,

 

6.    att lotteriet hedrivs endast inom det för tillställningen, sam­mankomsten eller bingospelei av­sedda området och att lotterna säljs uteslutande genom anordna-rens egen försorg,

7.    att dragningen förrättas of-


 


Prop. 1983/84:45

Nuvarande Ivdelse


Föreslagen lydelse

feniligi före tillställningens eller sammankomstens slut eller, ifråga om bingospel, före bingospelets slut för dagen och alt resultatet av dragningen görs tillgängligt för all­mänheten samt

8. att insatsernas sammanlagda belopp i de lotterier som anordnas med stöd av denna paragraf vid samma tillställning, sammankomst eller bingospel uppgår lill högst 10000 kronor.


3I§

Polismyndighetens beslut enligt denna lag får överklagas hos länsstyrel­sen genom besvär.

Länsstyrelsens beslut enligt denna lag får överklagas hos lotterinämnden genom besvär. Nämndens beslut i sådant fall får inte överklagas. Nämnden får dock hänskjuta ärendet till regeringen, om det är av större vikt.

Lotterinämndens beslut i frågor Lotterinämndens beslut i frågor

rörande tillstånd som avses i 7 §,     rörande tillstånd som avses i 7 §, 9 J

13 § första stycket andra meningen eller 21 § får överklagas hos rege­ringen genom besvär.

andra stycket andra meningen, 13 § första stycket andra meningen eller 21 § får överklagas hos regeringen genom besvär.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984.

2.    Tillstånd som har meddelats enligt äldre bestämmelser gäller fortfa­
rande.


 


Prop. 1983/84:45                                                      5

Utdrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET
         PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-10-20

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carisson. Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peter­son, Andersson, Rainer, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carisson, Holmberg, Hellström, Thunborg

Föredragande: statsrådet Göransson

Proposition om ändring i lotterilagen (1982:1011)

1    Inledning

Enligt beslut av riksdagen (prop. 1981/82:170, NU 1982/83:7. rskr 1982/83:40) infördes den I januari 1983 en lotterilag (1982; 1011). Lagen ersatte 1939 års lotteriförordning (1939; 207). Ett av syftena med lagen var att underiätta anordnandet av lotterier. Ett annat syfte har varit all allmänt sett minska administrationen inom lotteriområdet. De nya bestämmelserna har dock visat sig medföra problem i vissa avseenden.

Enligt 3 § a) lotteriförordningen var det möjligt atl efter förhandsanmä­lan anordna vissa tillställningslotlerier med efterhandsdragning, t. ex. ame­rikanska lotterier och s. k. årlotlerier. Det ställdes inga formella krav pä anordnaren för att få anordna dessa lotterier. Däremot fanns bestämmelser om att lotteriet skulle anordnas i samband med tillställning till förmån för välgörande, kulturellt eller allmännyttigt ändamål eller i samband med visst bingospel. Insatserna vid en och samma tillställning fick inte uppgå lill mer än 3 000 kr.

Någon direkt motsvarighet till 3 § a) lotieriförordningen finns inle i lotterilagen. Enligt 17 § lotlerilagen får tillslällningslolterier anordnas ulan tillstånd under förutsättning bl.a. att insatserna och högsta vinsten är begränsade på visst sätt och alt vinstdragningen har förrällals i lorviig. Enligt 17 § lotlerilagen är del således omöjligt atl använda amerikanska lolterier och åriotterier som föruisälter efterhandsdragning.

Det är dock möjligt enligt 14 § lotlerilagen all efter tillstånd anordna lolterier med efterhandsdragning. Tillslåndel är emellertid förenat med kostnader.

Enligt 14 8 ställs vidare krav på att anordnaren är en juridisk person. En syförening som tidigare enligt 3 S a) lotteriförordningen efler endasl anmä-tl    Riksdagen 1983/84. I .saml. Nr 45


 


Prop. 1983/84:45                                                      6

lan kunde anordna lotteri med efterhandsdragning måste nu först anta stadgar och utse styrelse för atl kunna ansöka om lotteritillstånd. För dessa och liknande föreningar har införandet av lotlerilagen medfört en ökad byråkrati.

Mot denna bakgrund uppdrog regeringen den 3 mars 1983 ät lotterinämn­den alt lägga fram förslag om ytteriigare förenklingar av lolleriförfarandet.

Lotterinämnden har kommit in med förslag till ändringar i lagen. Nämn­dens förslag har remissbehandlats. Till protokollet bör fogas lydelsen av 3 § lotteriförordningen (1939:207) och 17 § lotterilagen (1982:1011) som bilaga 1, en sammanfattning av nämndens förslag som bilaga 2 och en sammanställning av remissinstansernas yttranden som bilaga 3.

2   Allmänna synpunkter

Lotterinämnden har föreslagit att i lotterilagen skall införas en bestäm­melse som gör del möjligt att anordna vissa tillställningslotterier med efterhandsdragning. Nämnden har vidare föreslagit en justering av insats­värdet i de s.k. frisektor-lotterierna. Nämnden föreslår också att till-ståndsgivningen till roulellspel på fartyg i internationell trafik överförs till lotlerinämnden som redan nu får ge tillstånd till automatspel ombord pä dessa fartyg.

De flesta av de instanser som har yttrat sig över lolterinämndens förslag är positivt inställda lill de framlagda förslagen. Några uttrycker sin till­fredsställelse över ambitionen atl förenkla tillståndsgivningen och admini­strationen av lotterier. En remissinstans är dock tveksam till om förslaget är tillräckligt genomarbetat för alt kunna utgöra grund för lagstiftning.

För egen del kan jag i huvudsak ansluta mig till nämndens förslag.

Jag går därför över till atl behandla de olika delfrågorna i anslutning till förslaget, främst frågor om lagens utformning, anordnare och ändamål saml eflerhandsdragnirig och insatsbelopp.

3    Tillställningslotterier med efterhandsdragning 3.1 Den allmänna utformningen

Mitt förslag: En särskild bestämmelse som gör del möjligt alt ulan lillsländ anordna lillslällningslotterier med efterhandsdragning bör föras in i en ny paragraf i lotlerilagen, I7a§. Del bör vara möjligt att anordna lotterier enligt både 17 § och 17 a § vid en och samma tillställ­ning.

Lotterinämndens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.


 


Prop. 1983/84:45                                                      7

Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker förslaget om att reglera tillställningslotterier med efterhandsdragning i ett särskilt lagrum. En remissinstans anser emellertid att lagen i stället bör utformas så att lotterierna delas upp i en "kommersiell" och en "ideell" del. En remissin­stans förutsätter att det skall vara möjligt att anordna lotterier enligt båda lagrummen vid en och samma tillställning. En annan remissinstans uttalar dock tveksamhet inför denna möjlighet och anser att det inte bör vara möjligt alt anordna lotterier enligt 17 a § när förutsättningarna enligt 17 § är uppfyllda.

Skäl för mitt förslag: För klarhetens skull anser jag att det är lämpligast alt reglera tillställningslotterier med efterhandsdragning i ell särskilt lagrum. Förslaget innebär således att det i fortsättningen blir möjligt att utan tillstånd anordna traditionella lotterier i ytteriigare ett fall utöver vad som nu gäller enligt lotterilagen. Jag återkommer senare till under vilka förut­sättningar lotterier med efterhandsdragning bör fä anordnas. Eftersom de båda lagrummen tillgodoser olika behov bör det enligt min mening stå anordnaren av lotteriet fritt atl välja på vilket sätt lotteriet skall anordnas. Av delta skäl bör det också vara möjligt alt vid en och samma tillställning anordna lotterier enligt båda lagrummen.

3.2 Anordnare och ändamål

Mitt förslag: Något formellt krav pä anordnaren bör inle ställas utom dä det gäller bingospel. Traditionella lolterier med eflerhandsdragning bör få anordnas utan tillstånd i samband med sådana tillställningar som anges i 17 § 1. b)—d) lotlerilagen. Det gäller alltså offentlig tillställning till förmån för allmännyttigt ändamål, allmän sammankomst för framfö­rande av konstnäriigl verk till förmän för allmännyttigt ändamål samt bingospel som inte är eller kan jämställas med automatbingo, om den som anordnar bingospelei har tillstånd enligt 11 § lotlerilagen. Behåll­ningen bör uteslutande användas för det ändamål till vars förmån till­ställningen anordnats.

Lotterinämndens förslag: Lotteriet skall få anordnas i samband med till­ställning lill förmån för annat ändamål än enskilds vinstintresse samt i samband med allmän sammankomst för framförande av konstnärligt verk lill förmån för annat ändamål än enskilds vinstintresse. Inga formella krav skall ställas pä anordnaren. Nämnden anser att bingospel är tillräckligt tillgodosett genom 17 §. För att undanröja alla tolkningsförsök i extensiv riktning bör både tillställningen och lotteriet ha samma ändamål.

Remissinstanserna: Remissinstanserna instämmer i uppfattningen att det inte skall ställas några formella krav pä anordnaren. De flesta remissin-


 


Prop. 1983/84:45                                                                    8

stanserna är kritiska mol att införa begreppet "annat ändamål än enskilds vinstintresse" i lotterilagen. De anser att man inte bör frångå kravet på ett allmännyttigt ändamål. Remissinstanserna har i allmänhet inle yttrat sig om de aktuella lotterierna bör fä anordnas i samband med bingospel. Två remissinstanser menar dock att del bör tillåtas. Remissinstanserna har vidare tillstyrkt eller inle haft någon erinran mot nämndens förslag alt tillställningen och lotteriet bör ha samma ändamål.

Skäl för mitt förslag: Som jag tidigare har anfört har det blivit svårare för vissa sammanslutningar atl anordna tillställningslotlerier med efterhands­dragning eftersom det för sådana nu krävs att anordnaren är en juridisk person. Enligt 17 § lotlerilagen gäller inga formella krav om vem som får anordna lotteri utom då lotteriet anordnas i samband med bingospel. 1 sådant fall får lotteriet anordnas endasl av den som har tillstånd att anord­na bingospelet. För att underlätta även för syföreningar och liknande föreningar som bedriver en kontinueriig verksamhet men som arbetar ulan stadgar och styrelse att anordna lotterier och för att avlasta tillständsmyn-digheterna visst arbele anser jag alt några formella krav pä anordnaren inte bör ställas.

Dä det gäller frågan i samband med vilka tillställningar lotterierna bör få anordnas delar jag den kritik som förts fram av remissinstanserna beträf­fande del av lotterinämnden föreslagna ändamålsbegreppet. Enligt min mening bör man inte i detta sammanhang införa något nytt ändamålsbe­grepp. Mitt förslag ansluter därför till de ändamålsbestämmelser som gäller enligt 17 §. Bestämmelserna bör således avse vissa tillställningar till för­mån för allmännyltigt ändamål. Tillställningar av nu nämnt slag kan l.ex. avse välgörenhetsbasarer, syföreningsauktioner, idrottstävlingar eller kon­serter. Beiräffande innebörden av begreppen offentlig tillställning och allmän sammankomst för framförande av konstnärligt verk saml allmän­nyttigt ändamål hänvisar jag till vad som sägs i specialmotiveringen lill 17 § i proposition 1981/82: 170 s. 131.

Bingospel som inle är eller kan jämställas med automalbingo bedrivs i stor omfaltning av ideella föreningar och motsvarande. Jag avser därmed sändant bingospel som bedrivs under lillställningsliknande former och som vanligen benämns storbingo eller kvällsbingo. Före en närmare redogörel­se av olika bingospel och hur dessa bedrivs hänvisar jag lill proposition 1981/82: 170 s.69. Enligt lotteriförordningen var det möjligt all anordna t. ex. amerikanska lotterier i samband med sådant bingospel. Några större olägenheter med detta har inle framkommit. Jag anser därför all lotterier med eflerhandsdragning bör kunna anordnas i samband med bingospelei.

Enligt 3 S a) lotieriförordningen gällde att behållningen uteslutande fick anviindas för det ändamål lill vars förmän tillställningen var anordnad. Jag delar lotterinämndens uppfattning att detta bör gälla även för nu aktuella lotterier.


 


Prop. 1983/84:45

3.3 Vinster och vinstandel

Mitt förslag: Antalet insatser och vinster samt värdet av dessa bör vara bestämda enligt uppgjord plan som finns tillgänglig inom det för tillställ­ningen, sammankomsten eller bingospelei avsedda området. Det sam­manlagda värdet av vinsterna bör motsvara minst hälften av insalsernas värde. Vinsterna bör utgöras endasl av varor.

Lotterinämndens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.

Remissinstanserna. Tillstyrker i princip nämndens förslag.

Skäl för mitt förslag. Förslaget ansluter i allt väsentligt till vad som nu gäller för lolterier som får anordnas utan tillstånd enligt 17 § lotterilagen. För all underlätta allmänhetens kontroll av att lotteriet bedrivs på riktigt sätt föreslås dessutom alt en särskild plan över insatser m.m. skall vara fillgänglig.

3.4 Lottförsäljning

Mitt förslag: Lotteriet bör bedrivas endast inom det för fillställningen, sammankomsten eller bingospelet avsedda området och lotterna få säljas uteslutande genom anordnarens egen försorg.

Lotterinämndens förslag: Överensstämmer i allt väsentligt med mitt för­slag.

Remissinstanserna: Tillstyrker eller har inte någon erinran mot nämndens förslag

Skål för mitt förslag: Eftersom lotteriet får bedrivas utan tillstånd bör liksom beträffande lotterier som anordnas enligt 17 § lotterilagen krävas att lotteriet bedrivs endast inom området för ifrågavarande tillställning. Jag delar lolterinämndens uppfattning att lotteribehållningen till så stor del som möjligt bör tillfalla lotteriändamälet. Utomstående intressen, som l.ex. serviceföretag, bör inte lockas atl ersätta anordnarnas ideella insat­ser. Lotterna bör därför uteslutande få säljas genom anordnarens egen försorg.


 


Prop. 1983/84:45                                                               10

3.5 Vinstdragning och kontroll

Mitt förslag: Dragning får förrättas i efterhand. Dragningen bör förrät­tas offentligt senast vid tillställningens slut och resultatet av dragningen göras tillgängligt för allmänheten.

Lotterinämndens förslag: Nämnden har föreslagit alt dragning får förrättas i eflerband samt att dragningen skall ske så fort lotteriet sålts slut och senast samma dag som del anordnas. Nämnden har vidare föreslagit alt dragningen förrättas offentligt och att resultatet av dragningen kungörs. Nämnden anser även att det bör vara krav pä alt anordnaren och ändamå­let kungörs. Delta krav bör införas också för lotterier som anordnas med stöd av 17 § lotterilagen. Nämnden anser vidare att anordnaren skall ha rätt atl hos polismyndigheten få en kontrollant förordnad för högst tre år.

Remissinstanserna: Remissinstanserna har inga större erinringar mol nämndens förslag om vinstdragning. Vissa kritiska synpunkter förs fram i fråga om förslaget om kungörelseförfarande, som anses bli onödigl belung-ande. En instans anser dock att kungörandet skall innefatta fler uppgifter än som föreslagits av nämnden. Förslaget om kontrollant berörs i allmän­het inte av remissinstanserna. Ett par remissinstanser avstyrker dock förslaget i denna del.

Skäl för mitt förslag: Som jag har framhållit inledningsvis finns del etl behov av att få anordna tillställningslotterier med efterhandsdragning. Jag anser därför att del bör vara möjligt att ulan tillstånd anordna sädana lolterier. Lotlerinämnden har föreslagit att dragning skall ske så fort lotte­riet sålts slut och senast samma dag som det anordnas. För egen del anser jag att förslaget pä denna punkt är alltför långtgående i fråga om tillställ­ningslotlerier. Det väsentliga är enligt min mening att dragning förrättas offentligt, dvs. under allmänhetens inseende, och före tillställningens slut. Med denna begränsning bör det stå anordnaren fritt att själv avgöra när under tillställningen dragning skall ske.

Jag har tidigare föreslagit att lotterier även skall få anordnas i samband med visst bingospel av den som har tillstånd att anordna bingospelet. Sådant tillstånd avser viss lid. Under denna lid får bingospelei bedrivas alltifrån en dag i veckan till samtliga dagar i veckan. Det finns därmed inte en lika självklar tidpunkt för när spelet skall anses avslutat som i fråga om enstaka offentliga tillställningar. För att undvika oklarheter om när drag­ning skall ske i lolterier som anordnas i samband med bingospei bör enligt min mening dragningen förrättas före bingospelets slut för dagen.

Jag ansluter mig till de kritiska synpunkter som förts fram av remissin­stanserna beträffande förslagen om kungörande och anser alltså all något kungörelseförfarande inte bör krävas. Behovel av kontroll kan enligt min


 


Prop. 1983/84:45                                                                   11

mening tillgodoses dels, somjag tidigare förestagit, genom att allmänheten bereds tillfälle att på platsen ta del av en uppgjord plan över antalet insatser och vinster och vinsternas värde, dels genom att resultatet av lotteriet görs tillgängligt för allmänheten. Ett lämpligt sätt atl göra resulta­tet tillgängligt kan vara atl anslå det i lokalen eller inom området. Om emellertid dragningen förättas först vid tillställningens slut och allmänhe­ten sedan inte har fritt tillträde till lokalen bör andra säll all tillkännage resultatet användas t. ex. genom anslag i någon lokal dit allmänheten har tillträde, genom annons i ortstidning e. d.

Även dä del gäller förslaget om kontrollanter delar jag de kritiska syn­punkter som förts fram av remissinstanserna. Kontrollanter bör således inle förordnas för dessa lolterier. Enligt min mening bör man kunna förut­sätta att allmänheten själv utövar kontroll över att lotteriet och dragningen bedrivs pä etl rikligt sätt.

3.6 Omsättning

Mitt förslag: Vid en och samma tillställning får det sammanlagda värdet av insatserna uppgå till högst lOOOOkr. I detta belopp bör inte inräknas värdet av eventuella lotterier som anordnas enligt 17 § lotlerilagen.

Lotterinämndens förslag: Nämnden anser alt omsättningen bör begränsas till 5000 kr.

Remissinstanserna: Så gott som alla remissinstanser förordar en högre omsättning än nämnden. De flesta anser att 10000kr. är en lämplig gräns medan l.ex. Röda korset och Frälsningsarmén anser att beloppet bör uppgå till 25000 kr. En remissinstans anser att eventuella lotterier som anordnas enligt 17 § lotlerilagen inle skall räknas in i det sammanlagda beloppet på 10 000 kr.

Skäl för mitt förslag: Vid tillställningslotterier består ofta vinsterna av skänkta varor som kan representera relativt stora värden. Jag anser det därför mindre ändamålsenligt att begränsa storleken av varje särskild insats eller högsta vinsten. I stället bör, liksom enligt lotteriförordningen, en högsta insatsgräns gälla. Vid stora idrottsevenemang och liknande förekommer ofta en omfattande lotteriförsäljning. För atl avlasta myndig­heterna en alltför omfattande tillståndsgivning bör insatsgränsen inte sättas alltför lågt. Med hänsyn fill att den tidigare gränsen på 3000 kr. gällt sedan år 1949 anser jag att gränsen nu bör kunna sältas till 10000 kr. Somjag tidigare nämnt bör lotterier kunna anordnas både enligt 17 § och 17 a § vid en och samma tillställning. Eventuella lotterier som anordnas med stöd av 17 § bör inte inräknas i det sammanlagda värdet på 10000kr.


 


Prop. 1983/84:45                                                                12

4    Insatsernas storlek i frisektor-lotterier

Mitt förslag: Insatsernas värde bör kunna uppgå till högst tio kr i stället för högst ivå kronor som nu gäller.

Lotterinämndens förslag: Överensslämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker eller har ingen erinran mot förslaget.

Skäl för mitt förslag: Som jag tidigare har anfört har ett av syftena med införandel av lotterilagen varit att allmänt sett minska administrationen inom lotteriområdel. Lolterilagens bestämmelser om insalsernas storlek i 14 S har emellertid visat sig medföra en relalivi omfattande tillståndsgiv­ning hos länsstyrelserna. Del är numera ganska vanligt med ell lollpris pä fem kronor i tillsländslotlerier. I mindre kalenderlotterier brukar lotlpriset oftast vara tio kronor. Jag föreslår därför att insatserna i frisektor-lotterier­na höjs till högst tio kronor. Nämnden har sedan möjlighet all i föreskrifter sälla insatsen lägre för vissa lotlyper, vilket kan vara nödvändigt av säkerhetsskäl.

5    Tillstånd till roulettspel på fartyg i internationell traFik

Mitt förslag: Lotlerinämnden bör i fortsättningen meddela tillstånd lill roulettspel på fartyg i internationell trafik.

Lotterinämndens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna: Endast två remissinstanser har yttrat sig över förslaget i denna del. Båda tillstyrker.

Skäl för mitt förslag: Tillstånd till roulettspel på fartyg i inlernalionell trafik meddelas med stöd av 9 § lotlerilagen av länsstyrelsen i det län där spelet huvudsakligen skall bedrivas. Tillstånd lill automalspcl på dessa fartyg meddelas av lotlerinämnden. Tillståndsprövning och kontroll sker på likar­tat sätt i dessa båda fall. Samråd måste därför förekomma mellan liinssly-relsen och lotlerinämnden vid prövning av dessa frågor. Enligt min mening skulle del innebära en administrativ förenkling om lotlerinämnden var tillståndsmyndighel även för roulettspel på fartyg i internationell trafik. Endast ett fåtal länsstyrelser kommer all beröras av en sådan förändring. Hittills har sådana ansökningar prövats enbart av länsstyrelsen i Stock­holms län. Någon centralisering är del således inte fråga om. Jag anser


 


Prop. 1983/84:45                                                     13

därför atl lotlerinämnden i fortsättningen bör vara tillståndsmyndighel för roulellspel på fartyg i inlernalionell trafik.

6   Genomförande

Det är angeläget att de föreslagna lagändringarna får träda i kraft snarast möjligt. Sörri framgått av vad jag anfört inledningsvis skulle annars lotteri-ariordnare åsamkas ytterligare besvär. Jag föreslär därför att ändringarna skall gälla fr. o. m. I januari 1984.

7    Upprättat lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom utbildningsdepartementet . upprättats etl förslag lill lag om ändring i lotlerilagen (1982: 1011).

Jag har ansett att yttrande av lagrådet inte bör inhämtas i della ärende. Jag vill erinra om atl förslaget i 17 a § i allt väsentligt stämmer överens med vad som gällde före den 1 januari 1983 enligt 3 § a lotteriförordningen. Eflerhandsdragning är således ingen nyhet ifråga om lotterier som fäll anordnas utan tillstånd. Den föreslagna 17 a 8 följer principerna i gällande lags 17 §. Lagrådet hade ingen erinran mol denna paragraf eller lagförslaget i övrigt vid granskningen av lagförslaget i proposition 1981/82: 170 om lollerilag m.m.

8   Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att anta lagförslaget.

9   Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar all genom proposition föreslå riksdagen atl anla det förslag som föredra­ganden har lagl fram.


 


Prop. 1983/84:45                                                     14

Bilaga 1

Utdrag ur lotteriförordningen (1939:207) (upphävd genom lotterila­gen) och lotterilagen (1982:1011)

3 § Lotieriförordningen

3 § Lotteri, vilket ej är spel som avses i I a, I b eller 1 c § och i vilkel insatser, om sädana fordras, och vinster äro lill antal och storiek bestämda' enligt uppgjord plan. må, oaktal de i 2 § angivna förulsällningarna icke äro för handen, anordnas

a)  efter anmälan hos polismyndigheten minst 7 dagar innan, under förul­
sällning

att lotteriet anordnas i samband med tillställning till förmån för välgöran­de, kulturellt eller allmännyttigt ändamål eller i samband med bingospel, som ej är eller kan jämställas med automatbingo,

all lotteriet bedrives allenast inom för fillställningen eller bingospelei avsett område,

all vinsterna icke till större del än som motsvarar därå belöpande skatt utgöras av penningar eller värdepapper,

att behållningen i lotteriet uteslutande användes för det ändamål, till vars förmån den tillställning eller del bingospel äger rum i samband varmed lotteriet är anordnat, samt

all anmälan icke avser anordnande vid samma tillställning eller bingo­spel av lotterier med insatser till högre sammanlagt belopp än 3 000 kronor;

b)    efler tillstånd av polismyndigheten under förutsättning

att lotteriet anordnas till förmån för välgörande, kulturellt eller allmän­nyttigt ändamål eller för partipolitisk verksamhet eller till understöd och uppmuntran åt svenska konstidkare,

att lotteriet bedrives allenast inom polismyndighetens förvaltningsområ­de,

att vinsterna icke till större del än som motsvarar därå löpande skatt utgöras av penningar eller värdepapper, samt

att insatserna icke uppgå fill högre sammanlagt belopp än 30000 kronor;

c)    efter tillstånd av länsstyrelsen under förutsättning

att lotteriet anordnas till förmån för välgörande, kulturellt eller allmän­nyltigt ändamål eller för partipolitisk verksamhet eller till understöd och uppmuntran ål svenska konstidkare,

att lotteriet bedrives allenast inom länet,

att vinsterna icke till större del än som motsvarar därå belöpande skatt utgöras av penningar eller värdepapper, samt

att insatserna icke uppgå till högre sammanlagt belopp än 400000 kro­nor.

Vid tillämpning av de i första stycket upptagna bestämmelserna om värdegränser för tillståndsgivning skall hänsyn tagas till samtliga tillstånd.


 


Prop. 1983/84:45                                                                   15

som myndigheten under kalenderåret meddelar sökanden enligt första stycket.

17 § Lotlerilagen

17 § Lotteri, vilket inle är kedjebrevsspel eller liknande spel eller auto­matspel, roulettspel. tärningsspel, kortspel eller bingospel enligt I 8 tredje stycket eller 7-11 §, får anordnas ulan tillstånd, under förutsättning

1.      all lolteriet anordnas i samband med

a)  offentlig nöjeslillslällning.

b)  offentlig lillslällning lill förmän för allmännyttigt ändamål.

c)  allmän sammankomst för framförande av konstnäriigl verk lill förmån för allmännyttigt ändamål eller

d)   bingospel, som inte är eller kan jämställas med automalbingo, av den
som har tillstånd atl anordna bingospelei enligt 11 8,

2.  all lolteriet bedrivs endast inom del för tillställningen, sammankoms­ten eller bingospelei avsedda området,

3.  all vinsterna utgörs endast av varor,

4.  att värdet av varje insats uppgår lill högst två kronor,

5.  atl värdet av högsta vinsten uppgår lill högst 100 kronor,

6.  atl vinstfördelningen sker i omedelbar anslutning lill deltagande i lotteriet saml,

7.  att det sammanlagda värdet av vinsterna motsvarar minst hälften av insalsernas värde, om antalet insatser och vinster saml värdel av dessa är beslämda enligl uppgjord plan.


 


Prop. 1983/84:45                                                               16

Bilaga 2 Sammanfattning av lotterinämndens förslag

Lollerinämnden föreslär följande bestämmelser för lotterier som får anordnas ulan tillstånd.

17 8 Lotteri, vilket inte är kedjebrevsspel eller liknande spel eller auto­matspel, roulettspel, tärningsspel, kortspel eller bingospel enligt I 8 tredje stycket eller 7-11 8, får anordnas utan tillstånd, under förutsättning

A 1. att lotteriet anordnas i samband med

a)    offentlig nöjeslillslällning.

b)   offentlig tillställning till förmån för allmännyttigt ändamål,

c)    allmän sammankomst för framförande av konstnäriigl verk till förmän för allmännyttigt ändamål eller

d)     bingospel, som inte är eller kan jämställas med automatbingo, av
den som har tillstånd att anordna bingospelet enligt 11 8,

2.    atl lotteriet bedrivs endasl inom det för tillställningen, sammankoms­ten eller bingospelet avsedda området och att anordnaren och ända­målet kungöres,

3.    alt vinsterna utgörs endast av varor,

4.    att värdet av varje insats uppgår till högst två kronor,

5.    att värdet av högsta vinsten uppgår till högst 100 kronor,

6.    alt vinstfördelningen sker i omedelbar anslutning till dellagande i lotteriet samt

7.    att det sammanlagda värdet av vinsterna motsvarar minst hälften av insatsernas värde, om antalet insatser och vinster samt värdet av dessa är bestämda enligt uppgjord plan.

B 1. atl lolteriet anordnas i samband med

a)   tillställning till förmån för annat ändamål än enskilds vinstintres­se,

b)   allmän sammankomst för framförande av konstnärligt verk till förmån för annat ändamål än enskilds vinstintresse,

 

2.    att vinsterna utgörs endast av varor,

3.    att lotterna uteslutande säljs genom anordnarens egen försorg inom det för tillställningen eller sammankomsten avsedda området och att anordnaren och ändamålet kungöres,

4.    att behållningen i lotteriet uteslutande användes för samma ändamål som tillställningen eller sammankomsten är avsedd för,

5.    att dragning förrättas offentligt så fort ett lotteri slutsålts och senast samma dag som det anordnas, samt kungöres,

6.    att antalet insatser och vinster samt värdet av dessa är bestämda enligt uppgjord plan.


 


Prop. 1983/84:45                                                     17

7.    att det sammanlagda värdet av vinsterna motsvarar minst hälften av insatsernas värde,

8.    att anordnandet vid samma tillställning inte avser lolterier med insat­ser till högre sammanlagt belopp än 5000 kronor.

Anordnaren skall ha rätt att hos polismyndigheten få en kontrollant förordnad för en tid av högst tre år.

I anslutning till sitt förslag till lagtext föreslår lotterinämnden vidare för att avlasta länsstyrelserna och öka intresset för lotterier enligt 14 8 att värdet av insats sätts lill högst 10 kronor. Nämnden har sedan möjlighet att i föreskrifter sätta insatsen lägre för vissa lotttyper, vilket kan vara nöd­vändigt av säkerhetsskäl.

Lotterinämnden föreslår slufiigen att tillståndsgivningen till roulettspel på fartyg i internationell trafik bör överföras till lotterinämnden som redan handhar tillståndsgivningen avseende automatspel ombord pä dessa far­tyg.


 


Prop. 1983/84:45

Bilaga 3

Sammanställning av remissyttrandena över lotterinämndens förslag till ändring i lotterilagen

1  Remissinstanserna

Efler remiss har yttranden över förslaget avgetts av Svea hovrätt, polis­styrelserna i Stockholms, Göteborgs och Skellefteå polisdistrikt, länssty­relserna i Stockholms, Östergötlands och Skaraborgs län, Sveriges riks-idroltförbund. Riksförbundet Hem och Skola, Svenska röda korset och Frälsningsarmén.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län har överlämnat yttranden från polismyn­digheten i Skövde polisdistrikt och frän polisstyrelsen i Mariestads polis­distrikt.

Rikspolisstyrelsen, lOGT-NTO-rörelsen saml KFUK-KFUM: s riksför­bund har beretts tillfälle att yttra sig men har inle kommit in med syn­punkler.

2  Allmänna synpunkter

Samtliga remissinstanser utom en tillstyrker eller har ingen erinran mot förslaget att i lotterilagen införa en bestämmelse som gör del möjligt att utan tillstånd anordna vissa tillställningslotlerier med eflerhandsdragning utan formella krav på anordnaren.

Riksidrottsförbundet anser alt alltför många regler och anvisningar utfär­dats, vilket tvingat många föreningsledare alt anlita professionella service­företag. En sådan utveckling står enligt förbundets mening inte i överens­stämmelse med lotterilagens anda. Förbundet välkomnar därför ambitio­nen att förenkla tillståndsprövning och administration av lolterier.

Länsstyrelsen i Östergötlands län är tveksam lill om det remitterade förslaget är tillräckligt bearbetat för att kunna utgöra grund för lagstiftning.

Länsstyrelsen i Stockholms län framhåller att bestämmelserna om fri­sektor- och tillställningslotterier har medfört att ett stort antal lotterier, som tidigare kunde anordnas efter anmälan eller efler lillsländ av polis­myndigheten, nu endast kan anordnas efter tillstånd av länsstyrelsen. Detta strider enligt länsstyrelsen mot syftet att förenkla anordnandet av vissa mindre lotterier och att minska administrationen. Styrelsen anser det därför angeläget att redan nu ändra förutsättningarna för dessa lolterier. Styrelsen anser dock inte att förslaget kommer all medföra någon egentlig avbyråkratisering.


 


Prop. 1983/84:45                                                                19

3  Allmänt om lagförslagets utformning

Flera remissinstanser anser att föreskrifterna om tillställningslotterier med efterhandsdragning bör utformas i en särskild lagparagraf.

Polisstyrelsen i Skellefteå polisdistrikt anser att lagen i stället bör ges en sådan utformning att lotterier anordnade vid offentliga nöjestillställningar regleras i ett lagrum och lotterier anordnade vid andra tillställningar till förmån för allmännyttigt ändamål i etl annat. Till den senare gruppen bör även bingospel som inte är automatbingo föras. Därmed skulle man enligt styrelsen få en uppdelning mellan"ideella" och "kommersiella" lotterier. I de ideella lotterierna skulle efterhandsdragning tillåtas.

Styrelsen anser att villkoren för lotterier anordnade vid offentliga nöjes­tillställningar bör vara oförändrade. Däremot bör anordnarna av ideella lotterier kunna välja mellan att låta vinstfördelningen ske i omedelbar anslutning till deltagande i lotteriet, varvid värdet av varje insats och högsta vinsten bör uppgå till högst två kronor respektive högst 100 kr. och med obegränsat sammanlagt insatsbelopp eller att antalet insatser och vinster samt värdel av dessa är bestämda i en uppgjord plan. Insatsbelop­pet bör i detta fall högst få uppgå till IO 000 kr.

Polisstyrelsen i Stockholms polisdistrikt framhåller att den föreslagna utformningen av lagen ger anordnaren möjlighet att fritt välja lagrum. Styrelsen anser att då förutsättningarna enligt 17 § är för handen skall möjligheten att tillämpa 17 a 8 vara utesluten. Styrelsen anser vidare att endast ettdera slaget av lotterier bör få förekomma vid en och samma tillställning.

Länsstyrelsen i Stockholms län förutsätter att det skall vara möjligt att vid en och samma tillställning anordna lotterier enligt både 17 8 och 17 a 8.

4  Anordnare och ändamål

Remissinstanserna instämmer i uppfattningen att det inle skall ställas några formella krav på anordnaren.

De flesta remissinstanserna är kritiska mot förslaget att införa begreppet "annat ändamål än enskilds vinstintresse" i lotterilagen. Några av remiss­instanserna utvecklar närmare sina synpunkter pä förslaget.

Svea hovrätt

Hovrätten ifrågasätter om det är ändamålsenligt att införa en ny kon­struktion i fråga om arten av de tillställningar vid vilka lotterier skall fä anordnas och erinrar om att en av grundtankarna bakom lotterilagen varit atl de traditionella lotterierna skulle stödja ett allmännyttigt ändamål. Hovrätten anser att begreppet annat ändamål än enskilds vinstintresse ger möjlighet att främja icke önskvärda ändamål. Hovrätten finner inte att behovet för skolklasser att anordna lotterier är ett tillräckligt skäl att


 


Prop. 1983/84:45                                                     20

frångå kravet på ell allmännylligt ändamål. Om detta behov skall tillgo­doses anser hovrätten alt annan lösning bör övervägas.

Polisstyrelsen i Skellefteå polisdistrikt

Anordnarbegreppet bör få en annan utformning. Begreppet enskild tol­kas av många så alt det gäller en enskild person och inte sammanslutning­ar. Polisstyrelsen föreslår atl anordnarens allmännyttiga verksamhet blir avgörande.

Länsstyrelsen i Östergötlands län

Lotterinämndens förslag innebär nya svårigheter att tolka lagen. De nu använda begreppen "ideeli" och "allmännyttig" är ofta svåra att ha som bedömningsgrund. Ett ytteriigare begrepp med näraliggande betydelse ökar svårtydbarheten.

Polisstyrelsen i Mariestads polisdistrikt

Polisstyrelsen avstyrker bestämt att begreppet "enskilds vinstintresse" införs, när det gäller att avgöra i vilka fall ett lotteri skall få anordnas. Vill man utöka anordnarkretsen bör man i stället vidga tolkningen av begreppet allmännyttigt ändamål.

Ett införande av det föreslagna anordnarbegreppet kan förväntas leda till en oönskad ökning av antalet tillställningslotterier eftersom anordnaren själv skall tolka om lagstiftningens krav för anordnande av lotteri är upp­fyllda. Det är därvid naturligt att anordnaren gör en mycket vid tolkning av begreppet. Då samtidigt myndigheternas möjligheter att ägna tid åt kon­troll av tillståndsfria lotterier är synnerligen små blir resultatet i praktiken, att anordnaren efter eget skön avgör när han vill anordna ett lotteri.

Visserligen kan invändas att samma risk för en alltför vid tolkning föreligger om begreppet allmännyttigt ändamål används. Polisstyrelsen anser emellertid att denna risk är mindre med hänsyn till att begreppet allmännyttigt ändamål är välkänt av lotterianordnare och dess innebörd regelmässigt prövas av myndigheterna.

Remissinstanserna har i allmänhet inte yttrat sig om lotterier med efter­handsdragning skall få anordnas i samband med visst bingospel. Ett par remissinstanser tillstyrker nämndens förslag. Tvä remissinstanser anser att det bör vara möjligt att anordna sädana lotterier i samband med bingospel som inte är automatbingo. En remissinstans utvecklar sina synpunkter på förslaget närmare.

Länsstyrelsen i Stockholms län

Länsstyrelsen anser att storbingospel i allmänhet anordnas underformer som gör att verksamheten är att anse som offentlig tillställning enligt 98 Allmänna ordningsstadgan. Med denna tolkning skulle man sålunda ulan


 


Prop. 1983/84:45                                                    21

fillslånd kunna sälja l.ex. ringlotlerier med efterhandsdragning vid s.k. bygdebingo. Sådana lolterier förekommer ofta i dessa sammanhang och några uppgifter om ölägenheter därmed har inte kommit till länsstyrelsens kännedom.

Remissinstanserna har vidare tillstyrkt eller inte haft något alt erinra mot förslaget alt behållningen i lotteriet skall användas uteslutande för samma ändamål som tillställningen eller sammankomsten avser.

5   Vinster och vinstandel

Remissinstanserna tillstyrker eller har inget att erinra mol nämndens förslag.

Länsstyrelsen i Stockholms län framhåller att vinstvärdel bör begränsas till 500 kr. med hänsyn fill att vinstskalt utgår på vinster vars värde överstiger 500 kr. Begränsningen skulle dock inte gälla för skänkta varor.

6  Lottförsäljning

Remissinstanserna tillstyrker eller har inget att erinra mol nämndens förslag att lotterna uteslutande får säljas genom anordnarens egen försorg inom det för tillställningen eller sammankomsten avsedda området.

7  Vinstdragning och kontroll

Flertalet remissinstanser tillstyrker eller har inget att erinra mot nämn­dens förslag om vinstdragning. Några remissinstanser har emellertid fört fram en del särskilda synpunkter.

Svea hovrätt anser att dragning skall förrättas offentligt senast samma dag som lotteriet anordnas och att uppgift om dess resultat skall finnas tillgänglig för allmänheten.

Polisstyrelsen i Stockholms polisdistrikt anser att allmänhetens kontroll ökar om efterhandsdragningen bestäms till tillställningens slut och inte lill tidpunkten dä lotteriet slutsålts. Styrelsen instämmer i nämndens förslag alt dragningen skall förrättas senast vid dagens slut om tillställningen sträcker sig över flera dagar.

Länsstyrelsen i Stockholms län föreslår att dragning förrättas offentligt så snart ett lotteri slutsålts eller senast vid tillställningens slut. Om lotte­rierna skall säljas en och samma dag finns det anledning att anta att många lotterier även i fortsättningen kommer att kräva tillstånd. Resultatet av dragningen skall tillkännages i lokalen och vid behov på annat ändamålsen­ligt sätt.

Remissinstanserna har i allmänhet inget att erinra mot lotterinämndens förslag om kungörande.


 


Prop. 1983/84:45                                                                   22

Polisstyrelsen i Stockholms polisdistrikt anser alt del tydligt bör framgå att kungörandet skall ske inom det för tillställningen avsedda området. Styrelsen anser också alt kontrollen kan förbättras ytterligare om ell kungörande även innefattar vad behållningen skall användas till, plats för dragningen och plan över anlalel insalser och vinster.

Svea hovrätt ifrågasätter dock om anordnare av mindre lotterier skall belastas med del besvär och de kostnader som ett kungörelseförfarande för med sig.

Länsstyrelsen i Stockholms län avstyrker förslaget om all anordnare och ändamål skall kungöras. Enligt styrelsen är bestämmelser obehövliga. Skall emellertid någon sådan bestämmelse finnas anser länsstyrelsen alt ordet kungöras bör ersättas med anslås eller tillkännages i lokalen.

Förslaget om kontrollant berörs i allmänhet inle av remissinstanserna.

Polisstyrelsen i Stockholms polisdistrikt tillstyrker förslaget och ifråga­sätter om inte denna möjlighet bör införas även för anordnare av lotterier enligl 17 8.

Länsstyrelsen i Stockholms län är kritisk eftersom förslaget medför ökad adminislration och knappast är motiverat med hänsyn lill de begränsade belopp det här är fråga om.

Även länsstyrelsen i Skaraborgs län avslyrker förslagel i denna del.

Förslaget avstyrks också av polismyndigheten i Skövde pohsdistrikt samt av polisstyrelsen i Mariestads polisdistrikt som bl. a. anför:

Risken med det föreslagna kontrollsystemet är atl allmänheten kan invaggas i en trygghetskänsla, som i praktiken kan vara obefogad. Det är därför bättre all det inte finns möjlighet all få kontrollant förordnad. Allmänheten vet då i stället alt del ankommer på den att medverka lill atl lotteriet drivs och avvecklas på ett riktigt sätt.

Enligl polisstyrelsens uppfattning är det näst intill omöjligt för även en seriös och kunnig kontrollant att utöva kontroll av ett tillställningslolteri. Med hänsyn lill att del inle krävs något tryck på lotterna i dessa lotterier skulle det i så fall krävas alt konlrollanlen var närvarande förulom vid dragningarna även under hela loltförsäljningen.

8    Omsättning

Samtliga remissinslanser tillstyrker den föreslagna konstruktionen med en begränsning av omsättningen. De flesta remissinstanser förordar dock att gränsen sätts högre än i lolterinämndens förslag.

Svea hovrätt anför atl den insalsgi-äns pä 3000 kr som gällde enligt lotieriförordningen tillkom 1949. Med hänsyn till penningsvärdesförsäm-ringen anser hovrätten all insalsgränsen bör vara 10000 kr.

Länsstyrelsen i Stockholms län anser all insalsgränsen bör sältas vid


 


Prop. 1983/84:45                                                     23

10 000 kr. I del sammanlagda beloppet bör enligl länsstyrelsens mening inte inräknas eventuella lotterier som anordnas enligl 17 8.

Polisstyrelsen i Skellefteå polisdistrikt anser att gränsen bör sättas vid 10000 kr. Styrelsen påpekar att lotleriförsäljningen kan vara stor vid vissa idrottsevenemang och liknande med stor publik. Styrelsen menar all del är värdefullt om myndigheterna inte behöver belastas med alltför många tillståndsfrågor. Gränsen bör därför sältas vid 10000 kr.

Röda korset och Frälsningsarmén framhåller alt vinsterna i den egna organisationens lotteri verksamhet i regel beslår av skänkta varor, som ofta representerar relativt stora värden. Röda korset och Frälsningsarmén fin­ner nämndens förslag alltför lågt och föreslår i stället alt gränsen sätts till 25000 kr. De åberopar därvid dels nuvarande och förväntat penningvärde, dels atl de ideella folkrörelserna i mänga skilda sammanhang har myndig­heternas förtroende att ansvara för avsevärt större belopp.'

Riksidrottsförbundei menar att någon inskränkning av beloppsgränsen som gäller för frisektorlotterierna inte bör göras.

9   Insatsernas storlek i frisektor-lotterier

En majoritet av remissinstanserna har tillstyrkt förslaget i denna del.

Röda korset och Frälsningsarmén finner förslaget väl motiverar.

Länsstyrelsen i Östergötlands län anser att den föreslagna ändringen kommer atl avlasta länsstyrelsen en del ärenden, men all en ändring kan komma alt aktualisera frågor om omslutningens storlek och fördelningen av lolleriärenden mellan polismyndigheten och länsstyrelsen.

10 Tillstånd till roulettspel på fartyg i internationell trafik

Endasl Svea hovrätt och länsstyrelsen i Stockholms län har yttrat sig över förslaget i denna del. Båda tillstyrker.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983