Regeringens proposition

1983/84:44

om höjning av Sveriges allmänna hypoteksbanks grundfond m. m. och om ändring i lagen (1955:416) om sparbanker;

beslutad den 20 oktober 1983.

Regeringen föreslår riksdagen alt anta de förslag som lagils upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar OLOF PALME

KJELL-OLOF FELDT

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att grundfonden för Sveriges allmänna hypoteksbank höjs från 1400 milj. kr. till 1800 milj. kr. Vidare föreslås alt sparbankernas nuvarande rätt att göra kapitaltillskott till bosladsfinansie-rande kreditaktiebolag även skall omfatta jordbruksfinansierande kredilak-tiebolag.

I Riksdagen 1983184. I .saml. Nr 44

Prop. 1983/84:44

Prop. 1983/84:44 2

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1955:416) om sparbanker

Härigenom föreskrivs all 24§ lagen (1955:416) om sparbanker skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

24 §' Sparbank får förvärva

1. fast egendom, tomträtt och bostadsrätt för atl bereda sparbanken lokaler för dess inrymmande eller tillgodose därmed sammanhängande behov,

2. aktie i bolag, vilket uteslutande har lill syfle att förvalla fast egendom eller tomträtt som förvärvats för del under 1 angivna ändamålet,

3. inventarier, vilka anskaffas för rörelsen eller till fastighet, som sparbanken äger, eller lill lokaler, som sparbanken i övrigt innehar,

4. bostadsrätt för atl bereda bostad ät någon som är anställd i sparbanken.

Ärende om förvärv enligt första stycket av fast egendom, tomträtt eller aktie avgöres av huvudmännen, om ej annat följer av sparbankens reglemente. Detsamma gäller ärende om förbättring av byggnad i vilken sparbankens lokaler äro eller avses bliva inrymda.

Sparbank får lill belopp, som vid varje lidpunkt sammanlagt svarar mol högst tio procent av sparbankens egna fonder, förvärva andel i sådan ekonomisk förening eller aktie i sådant bolag, som med regeringens godkännande verkar som en sammanslutning av svenska sparbanker för tillgodoseende av gemensamma intressen, eller garanlifondbevis eller förlagsbevis, som utfärdats av föreningen eller bolaget, eller i övrigt tillskjuta medel lill föreningen eller bolaget.

Utöver vad som följer av tredje Utöver vad som följer av tredje
stycket får sparbank efler tillstånd stycket får sparbank efter tillstånd
av tillsynsmyndigheten tillskjuta av tillsynsmyndigheten tillskjuta
medel till förening eller aktiebolag medel lill förening eller aktiebolag
som avses i nämnda stycke, om an- som avses i nämnda stycke, om an
tingen det tillskjutna kapitalet icke tingen del tillskjutna kapitalet icke
kan grunda upplåningsrätt eller täc- kan grunda upplåningsrätt eller täc
ka krav på eget kapital hos för- ka krav på eget kapital hos för
eningen, bolaget eller annorstädes eningen, bolaget eller annorstädes
eller fråga är om kreditaktiebolag eller fråga är om kredilaktiebolag
som har till huvudsakligt ändamål som har till huvudsakligt ändamål
att lämna län mot säkerhet i form av atf lämna lån mot säkerhet i form av
panträtt på grundval av inteckning i panträtt ijordbruks-, bostads-, kon-
bostads-, kontors- eller affärsfas- tors- eller affärsfaslighei. Efter till-
tighet. Efter tillstånd av regeringen stånd av regeringen får sparbank
får sparbank förvärva aktie även i förvärva aktie även i annat svenskt
annat svenskt aktiebolag, vars än- aktiebolag, vars ändamål kan anses
damål kan anses gagneligt för bank- gagneligt för bankväsendet eller det
väsendet eller det allmänna, samt allmänna, saml garanlifondbevis el-
garantifondbevis eller förlagsbevis ler förlagsbevis utfärdat av sådant
utfärdat av sådant bolag. bolag.

' Senusle lydelse 1979: 1051.

Prop. 1983/84:44 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Sparbank får endast efter tillstånd av tillsynsmyndigheten medverka vid emission av aktier eller förlagsbevis på den allmänna marknaden. Sparbanken får förvärva aktie som ingår i emissionen men skall avyttra den så snart det lämpligen kan ske och senast ett år efter förvärvet. Om synneriiga skäl föreligga, kan tillsynsmyndigheten förlänga denna frist.

Sparbank som har tillstånd att driva fondkommissionsrörelse får, för alt underlätta rörelsen, i samband med denna dessutom förvärva aktie, emissionsbevis samt andel i aktiefond och i ekonomisk förening. Sparbank får dock ej inneha sådana värdepapper till högre anskaffningsvärde än som anges i 16 § första stycket fondkommissionslagen (1979:748).

Om synneriiga skäl föreligga, kan tillsynsmyndigheten medgiva atl sparbank får inneha värdepapper som avses i sjätte stycket i större omfattning än som anges där.

Denna lag träder i kraft den I januari 1984.

Prop. 1983/84:44 4

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om landshypoteksföreningar

Härigenom föreskrivs atl 13 och 27 §§ lagen (1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om landshypoteksföreningar', skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13                                                                                            §
Sammankomst öppnas av den le- Sammankomst öppnas av den le
damot i styrelsen som denna utser. damot i styrelsen som denna utser.
Sammankomsten skall välja ett av Ordförande   vid   sammankomsten
ombuden att vara ordförande för                         utses av denna,
sammankomsten.

Bankens styrelseledamöter och revisorer bör vara närvarande vid sammankomst. De har rätt all dellaga i beslut utom i frågor som angår ansvarsfrihet för styrelsen, val av styrelseledamöter och revisorer jämte suppleanter samt arvoden för styrelseledamöter och revisorer. I val som nu nämnts får ej heller riksgäldsfullmäktiges ombud deltaga.

Beslut fattas genom omröstning efter huvudtal med enkel röslövervikt. Vid lika röstetal gäller den mening som sammankomstens ordförande biträder. Val avgöres dock vid lika röstetal genom lotlning.

27 §
Som grundfond för banken ställer Som grundfond för banken ställer

staten lill förfogande en av riks- staten lill förfogande en av riks-
gäldsfullmäkfige utfärdad garanti- gäldsfullmäktige utfärdad garanti
förbindelse på ettusenfyrahundra förbindelse på etlusenåttahundra
miljoner kronor. miljoner kronor.

Denna lag träder i kraft den I januari 1984.

l.agcnomuyckl 1983:588.

Prop. 1983/84:44 5

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1983:588) om ändring i lagen (1970:65) om

Sveriges allmänna hypoteksbank och om landshypoteksföreningar

Härigenom föreskrivs att 58 § lagen (1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om landshypoteksföreningar, i den lydelse paragrafen har erhållit genom lagen (1983:588) om ändring i nämnda lag, skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

58 § Lånesökande som erhållit statlig lånegaranti kan beviljas lån även om han ej äger fast egendom som avses i 40 §.

I stället för 42-44, 47 och 48 §§ I stället för 42-44 och 48 §§ gäl-
gäller vad den statliga myndigheten ler vad den statliga myndigheten fö-
föreskriver om garantilåns storlek reskriver om garantilåns storlek
och om skyldighet alt ställa och un- och om skyldighet att ställa och un
derhålla säkerhet för lånet. derhålla säkerhet för lånet.

Övergår egendom, som avses med garantilän, till ny ägare eller brukare
gäller utöver 53 § att lånet får övertagas av den nye ägaren eller brukaren
endast om den statliga myndigheten medgivit, atl lånegarantin skall avse
den nye ägarens eller brukarens förpliktelser. I

Prop. 1983/84:44 6

Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-10-20

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Rainer, Boström, Bodslröm, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg.

Föredragande: statsrådet Feldt

Proposition om höjning av Sveriges allmänna hypoteksbanks grundfond m.m. och om ändring i lagen (1955:416) om sparbanker

1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1955:416) om sparbanker

l.l Inledning

En sparbank får enligt 24 tredje stycket lagen (1955:416) om sparbanker (SpL) förvärva andelar i en sådan ekonomisk förening eller aktier i ett sådant bolag, som verkar som en sammanslutning av svenska sparbanker för tillgodoseende av gemensamma intressen. Kapitaltillskottet kan också göras i annan form, l.ex. garanlifondbevis eller förlagsbevis. Föreningen eller bolaget i fråga skall verka för nämnda ändamål med regeringens godkännande. Kapilallillskollet får uppgå till högst tio procent av sparbankens egna fonder. Enligt 'öri/e' stycket samma paragraf får sparbank efter tillstånd av bankinspektionen tillskjuta medel utöver lioprocentsgränsen till en förening eller ett bolag med angivna ändamål. Som villkor härför gäller antingen atl kapitaltillskottet inle kan grunda någon upplåningsrält eller läcka krav pä eget kapital hos bolaget eller föreningen eller att det är fråga om ett kreditaktiebolag som har till huvudsakligt ändamål att lämna lån mot säkerhet i form av panträtt i bostads-, kontors- eller affärsfaslighei.

I en skrivelse den 10 februari 1983 har Svenska sparbanksföreningen hemslälll om lagändring så alt sparbankernas nuvarande rätt att göra kapitaltillskott lill bostadsfinansierande kreditaktiebolag kommer atl omfatta även kredilaktiebolag för jordbruksfinansiering.

Skrivelsen bör fogas lill protokollet i della ärende som bilaga I.

Remissyttranden över skrivelsen har avgelts av bankinspektionen och fullmäktige i Sveriges riksbank. Fullmäktiges yllrande innehåller enbart en förklaring att fullmäktige inle har något all erinra mol bifall lill framställ-

Prop. 1983/84:44 7

ningen. Inspektionen har tillstyrkt framställningen. Bankinspektionens yttrande bör fogas till protokollet i delta ärende som bilaga 2.

i,2 Föredragandens överväganden

Sparbankernas bank äger samtliga aktier i Sparbankernas jordbrukskre-dilaktiebolag (Jordbrukskredit), som enligt bolagsordningen skall vara verksamt som en sammanslutning av svenska sparbanker för tillgodoseende av gemensamma intressen. Bolagel har till huvudsakligt ändamål att såvitt avser jordbruksfastigheter och industnfastigheter med anknytning till jordbruksnäringen, lämna och förmedla kredit mot panträtt i fast egendom eller tomträtt eller mol borgen av inhemsk bank.

Sparbanksföreningen framhåller i sin skrivelse att Jordbrukskredit behöver kapitaltillskott med 10 milj. kr. dels i början av år 1984, dels i början av år 1985. Sparbankernas bank har lillskjutit aktiekapital till ett flertal företag pä kredilmarknaden. Banken har begränsade möjligheter atl tillskjuta ytteriigare kapital till Jordbrukskredit. Del skulle framstå som naturiigt om sparbankerna, som tar Jordbrukskredits tjänster i anspråk, bereds laglig möjlighet att tillskjuta kapital till bolagel, t. ex. genom all förvärva garanlifondbevis.

Bankinspektionen har tillstyrkt framställningen medan fullmäktige i Sveriges riksbank inle haft något all erinra mol alt den bifalls.

Även jag anser all sparbankernas möjligheter alt göra kapitaltillskoll lill jordbruksfinansierande kredilaktiebolag som tillgodoser för sparbankerna gemensamma intressen bör underiätlas på det sätt som sparbanksföreningen hemställt. Jag förordar således att 24 § SpL ändras i enlighet med det anförda. I samband därmed bör lagtexten justeras så att den överensstämmer med terminologin i jordabalken.

2 Lag om ändring i lagen (1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om landshypoteksföreningar, m. m.

2.1 Inledning

Landshypoteksinslilulionen beslår av Sveriges allmänna hypoteksbank o'ch tio regionala landshypoteksföreningar. Delägare i hypoteksbanken är föreningarna. Genom föreningarna lämnar landshypoteksorganisationen krediter till långfristig finansiering för jordbruksändamäl o. d. mot säkerhet i jordbruksfastigheter. Hypoteksbanken härtill uppgift atl skaffa medel för föreningarnas kreditgivning genom upplåning mot obligationer eller genom annan upplåning. Hypoteksbankens upplåningsrätt bestäms av storleken av den grundfond som staten ställer till hypoteksbankens förfogande. Upplåningen får inte överstiga tio gånger grundfondens belopp. Grundfonden uppgår f. n. till 1 400 milj. kr. Den består av en garantiförbindelse som

Prop. 1983/84:44 8

fullmäktige i riksgäldskontorel har utfärdat. Den senaste höjningen skedde är 1981 då grundfonden höjdes med 500 milj. kr. (prop. 1980/81: 105, NU 36. rskr 176, SFS 1981: 184).

Hypoteksbanken har i en skrivelse lill regeringen den 9 september 1983 hemställt all bankens grundfond höjs från I 400 milj. kr. lill I 800 milj. kr. Vidare har hypoleksbanken hemställt om lagändring i fråga om val av ordförande vid delägarsammankomst. Skrivelsen bör fogas lill protokollet i detta ärende som bilaga 3.

Yttranden över hypoteksbankens framställning har avgetls av bankinspektionen, fullmäktige i Sveriges riksbank och fullmäktige i riksgäldskontorel.

2.2 Föredragandens överväganden

Bestämmelser om landshypoleksinslitulionens verksamhet finns i lagen (1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om landshypoteksföreningar (omtryckt 1983:588). Enligt 27 § landshypotekslagen ställer staten lill förfogande en av riksgäldsfullmäklige utfärdad garantiförbindelse som grundfond för banken. Efler anmälan lill riksgäldskontoret får banken la grundfonden i anspråk för atl fullgöra bankens förbindelser när den tillfälligtvis saknar medel eller när banken trätt i likvidation. Tas grundfonden i anspråk vid tillfällig medelsbrist skall banken snarast möjligt återbetala del använda beloppet till staten. Banken skall också ersätta slalen den ränta som slalen har ulgelt med anledning av all fonden lagils i anspråk (28 §). Vid likvidation får grundfonden ulnyltjas endasl i den män annan tillgäng saknas som svarar för bankens förbindelser (31 §).

Enligt 18 § andra stycket landshypotekslagen får banken, om grundfonden genom förluster går ner 10 % eller mera, inle la upp nytt län förrän grundfonden återställts till sitt ursprungliga belopp.

Bankens delägare - landshypoteksföreningarna - skall årligen sammanträda lill ordinarie sammankomst (10 § landshypotekslagen). Till sammankomsten får varje förening sända ombud (12 §). Enligt 13 § öppnas sammankomst av den ledamot i bankens styrelse som styrelsen utsett. Sammankomsten skall därefter välja ell av ombuden atl vara ordförande lör sammankomsten.

Hypoteksbanken framhåller i sin skrivelse alt om banken får medgivande av riksbanken till upplåning i samma omfaltning år 1984 som år 1983 gränsen för upplåningsrällen kommer all nås under år 1984 såvida inte griuulfonden höjs. Om grundfonden höjs med 400 milj. kr. kommer bankens upplåningsbehov alt läckas under ca två år under förulsällning all nuvarande upplåningslakl får beslå.

Remissinstanserna har lillslyrkl framställningen eller inle haft något alt orinia mot den.

J:m tlclar uppfattningen att hypoteksbankens upplåningsrält bör ökas

Prop. 1983/84:44 9

med hänsyn lill den ulläningsverksamhel som kan förutses under åtminstone de närmaste tvä åren. Jag förordar alt hypoteksbankens grundfond höjs med 400 milj. kr. till I 800 milj. kr. Detta förutsätter att 27 S landshypotekslagen ändras och all fullmäktige i riksgäldskontorel utfärdar en ny garantiförbindelse.

Jag vill erinra om atl en höjning av grundfonden endast formellt ökar möjlighelerna lill upplåning. Den faktiska upplåningen får liksom hittills anpassas lill utvecklingen av den allmänna kreditpolitiken och den emissionskontroll som riksbanken kan utöva.

1 likhet med remissinstanserna godtar jag bankstyrelsens förslag till ändring av 13 § landshypotekslagen innebärande atl till ordförande vid delägarsammankomst skall kunna utses annan än ombud. Vidare bör, såsom banken påpekat, hänvisningen i 58 § andra stycket till 47 § utgå. Denna jämkning bör göras i en särskild lag. eftersom 47 S upphör atl gälla vid årsskiftet 1983/84 enligt SFS 1983:588.

De föreslagna ändringarna i sparbankslagen och landshypotekslagen är enligt min mening av så enkel beskaffenhet all lagrädsgranskning inle kan anses påkallad.

3 Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslär riksdagen atl

1. anta inom finansdeparlemenlel upprältal förslag till lag om ändring i lagen (1955:416) om sparbanker, '

2. anla inom finansdepartementet upprätlal förslag lill lag om ändring i lagen (1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om landshypoteksföreningar.

3. anta inom finansdeparlemenlel upprätlal förslag lill lag om ändring i lagen (1983:588) om ändring i lagen (1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om landshypoteksföreningar.

4. bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontorel all utfärda en garantiförbindelse på 1 800 milj. kr. atl utgöra hypoteksbankens grimdfond i stället för den nuvarande förbindelsen på I 400 milj. kr.

4 Beslut

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen alt anta de förslag som föredraganden lagl fram.

Prop. 1983/84:44

Bilaga 1

Svenska sparbanksföreningens framställning om ändring av 24 § 4 st. 1 punkten Sparbankslagen

I 24 S 4 st. I punkten Sparbankslagen (SpL) stadgas atl sparbank efter tillstånd av bankinspektionen får tillskjuta medel till t. ex. akfiebolag, som avses i 24 § 3 st. SpL, om bl.a. fråga är om kreditaktiebolag som har till huvudsakligt ändamål att lämna lån mot säkerhet i form av panträtt på grundval av inteckning i bostads-, kontors- eller affärsfastighet. Tillstånd kan alltså inte lämnas om fråga är om kredilaktiebolag som har till huvudsakligt ändamål all lämna lån mot säkerhet i form av panträtt pä grundval av inteckning i jordhruk.sfasUghet. Svenska sparbanksföreningen hemställer nu om alt sådan ändring vidtages i stadgandet som innebär all lillsländ kan lämnas i sistnämnda fall av följande skäl.

Sparbankernas Bank äger samtliga aktier i Sparbankernas Jordbrukskredit aktiebolag (Jordbrukskredit). Ändamålsbestämmelsen för bolaget är inlagen i 2 § i bilagda bolagsordning. Stadgandena om upplåningsrält samt aktiekapital och garantifond är intagna i 7 § och 10 § bolagsordningen. Jordbrukskredits huvudsakliga verksamhet är alt lämna lån mot säkerhet i jordbruksfastighet. Vidare bedöms Jordbrukskredil ha ell behov av ylterii-gare kapitaltillskott med ca 10 miljoner kr. redan i början av 1984 samt med etl lika stort belopp i början av 1985. Sparbankernas Bank som har lillskjutit aktiekapital till etl flertal förelag som verkar pä den svenska kapitalmarknaden har å ena sidan naturligtvis begränsade möjligheter all tillskjuta ytterligare kapital lill Jordbrukskredil. Å andra sidan skulle del framstå som naturligt att sparbankerna, som tar Jordbrukskredits tjänster i anspråk, beredes laglig möjlighet atl även tillskjuta kapital lill Jordbrukskredit l.ex. genom atl förvärva garanlifondbevis utfärdade av Jordbrukskredil.

Svenska sparbanksföreningen hemställer alltså om att 24 § 4 st. första punkten skall ges följande lydelse:

Utöver vad som följer av tredje stycket får sparbank efler tillstånd av tillsynsmyndigheten tillskjuta medel till förening eller aktiebolag som avses i nämnda stycke, om antingen del tillskjutna kapitalet icke kan grunda upplåningsrält eller täcka krav på eget kapital hos föreningen, bolaget eller annorstädes eller fråga är om kreditaktiebolag som har till huvudsakligt ändamål all lämna lån mot säkerhet i form av panträtt på grundval av inteckning ijordbruks-, bostads-, kontors- eller affärsfasfighet.

Slutligen hemställer Svenska sparbanksföreningen om att framställningen inte överiämnas lill banklagsulredningen ulan blir föremål för omedel-

Prop. 1983/84:44 12

Bilaga 2

Bankinspektionens yttrande över sparbanksföreningens framställning

Sparbankernas Jordbrukskreditakliebolag är helägl av Sparbankernas Bank och är enligt sin av regeringen 1982-04-01 godkända bolagsordning sådan sammanslutning av svenska sparbanker för tillgodoseende av gemensamma intressen som avses i 24 § sparbankslagen. Kapitaltillskott till bolaget från sparbanker är möjliga enligt 24 § tredje stycket men inte enligt fjärde stycket beroende på att bolaget huvudsakligen har till ändamål att lämna lån mot säkerhet av inteckning i jordbruksfastighet.

Det har visat sig att bolagel för alt kunna fä tillskott i erforderlig omfaltning från sparbanker behöver samma möjlighet härtill som kredilaktiebolag som lämnar län mol säkerhet i bostads-, kontors- eller affärsfastighet. Framställningen avser därför ändring av 24 § fjärde stycket sparbankslagen i syfle alt skapa sådan möjlighet. Säkerhetsmässigt är inteckning i jordbruksfastighet jämförbar med inteckning i bostads-, kontors- eller af-färsfaslighet.

Framställningen lillslyrkes.

Prop. 1983/84:44 13

Bilaga 3

Hypoteksbankens skrivelse

Till Regeringen

I 27 § lagen (1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om landshypoteksföreningar stadgas efter lagändring (1981:184) alt staten som grundfond för banken ställer till förfogande en av riksgäldsfullmäklige utfärdad garantiförbindelse på ettusenfyrahundra miljoner kronor. Enligt 18 § nämnda lag i lagrummets lydelse efter lagändring (1982: 1257) får sammanlagda beloppet av bankens utelöpande obligationer och andra skuldförbindelser icke uppgå till mera än tio gånger beloppet av den i 27 § angivna grundfonden. Bankens obligationsskuld får med tillämpning av dessa bestämmelser uppgå till högst flortontusen miljoner kronor.

Utvecklingen av bankens obligalionsskuld sedan frågan om grundfondens storlek senast behandlades av riksdagen är 1981 framgår av följande sammanställning.

Nettobelopp utelöpande Nettoökning

Datum obligationer, Mkr under året, Mkr

31/12 1981 9775 1540

31/12 1982 11159 1419

För 1983 har Riksbanken medgivit Hypoteksbanken all emittera obligationer lill ett belopp av 1 500 miljoner kronor.

Därjämte har Riksbanken medgivit Hypoteksbanken att mot revers låna upp ytterligare I 500 miljoner kronor. Även om sistnämnda medgivande inte beräknas kunna utnyttjas i sin helhet under 1983 finns det dock anledning att anta alt sammanlagda beloppet av bankens utelöpande obligationer och reverser vid årsskiftet 1983/84 kommer atl uppgå lill ca 13 000 miljoner kronor. Under förutsättning atl Riksbanken medger oförändrade belopp för upplåningen kommer gränsen för upplåningsrällen atl uppnås under 1984, såvida grundfonden inte höjs.

Banken anser att grundfonden med verkan fr.om. 1984 bör höjas med 400 miljoner kronor till 1 800 miljoner kronor, vilket kan beräknas motsvara bankens upplåningsbehov under ca två år med nuvarande limit för upplåningen.

Banken vill även ta upp frågan om ytterligare en lagändring. Enligt 13 § I st. förenämnda lag öppnas delägarsammankomst av den ledamot i styrelsen som denna utser. Sammankomsten skall välja ett av ombuden atl vara ordförande för sammankomsten.

Prop. 1983/84:44 14

Styrelsen har sedan 1970 års lag trädde i kraft alllid utsett sin ordförande alt öppna delägarsammankomsien. På grund av bestämmelsen att ell av ombuden skall utses att vara ordförande för sammankomsten är banksly-relsens ordförande inte valbar atl leda sammankomsten. Della har visat sig medföra vissa praktiska olägenheter.

Enligt 9 kap. 11 § aktiebolagslagen skall ordförande vid bolagsstämman utses av stämman, om ej annat föreskrivs i bolagsordningen. Ingen bestämmelse finns som utesluter atl bolagsstyrelsens ordförande utses. Lagen om bankrörelse (104 S) hänvisar i detta avseende till aktiebolagslagen. Inte heller i lagen om ekonomiska föreningar finns någon bestämmelse, som diskriminerar föreningsstyrelsens ordförande från all vara ordförande vid föreningsslämma. Enligt 55 § lagen om ekonomiska föreningar öppnas föreningsstämma av styrelsens ordförande eller den styrelsen därtill utsett, där ej genom föreskrift i stadgarna är bestämt vem som skall vara ordförande. Utser de närvarande ej enhälligt ordförande, väljs ordförande efter huvudtalet. Till ordförande må utses även den som ej är medlem, om annat icke föreskrivs i stadgarna.

De bestämmelser som gäller för hypoteksföreningarna utgör inte heller något hinder för att föreningssstyrelsens ordförande utses lill ordförande vid föreningsstämma.

Med anledning av det anförda får bankslyrelsen hemställa, all Regeringen mätte föreslå Riksdagen atl antaga följande förslag lill ändrad lydelse av 13 § första stycket och 27 § lagen om Sveriges allmänna hypoteksbank och om landshypoteksföreningar.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 S                                                                                     13 S
Sammankomsten öppnas av den Sammankomsten öppnas av den
ledamot   i   styrelsen   som   denna ledamot   i   styrelsen   som   denna
utser. Sammankomsten skall välja utser.   OrdJÖrande   vid   summan-
ett av ombuden alt vara ordförande       komsten utses av denna,
för sammankomsten.

Bankens styrelseledamöter ........................... ombud deltaga.

Beslut fattas .................................................. genom lotlning.

27 § 27 §
Som grundfond för banken ställer Som grundfond för banken ställer
staten till förfogande en av riks- staten till förfogande en av riks
gäldsfullmäklige utfärdad garanti- gäldsfullmäktige utfärdad garanti
förbindelse på eltusenfyrahundra förbindelse på etlusenåttahundra
miljoner kronor. miljoner kronor.

Slutligen må påpekas, att i 58 S 2 st. förenämnda lag gjorts en hänvisning till 47 §, ehuru denna paragraf upphört all gälla. I handläggningen av delta ärende har deltagit ordföranden och vice