Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition

1983/84:26

om särskilda sysselsättningsåtgärder för budgetåret 1983/84

beslutad den 6 oktober 1983.

Regeringen förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade uldrag av regeringsprotokoll för de åtgärder eller de ändamål som framgår av föredragandenas hemställan.

På regeringens vägnar OLOF PALME

ANNA-GRETA LEIJON

Propositionens huvudsakliga innehåll

En huvudstralegi i regeringens åtgärder mot arbetslösheten är all siödja svensk industri och näringsliv. Devalveringen hösten 1982 utgjorde grun­den. Den kompletterades med ett investeringsprogram på ca 3 miljarder kr. inom energi-, transport- och kommunikationsområdena. Arbetsmarknads­politiken har lillförts närmare 20 miljarder kr. Inom denna ram har en kraftfull satsning skett på utbildningen för industrins behov. Den s.k. flaskhalsutbildningen - vidareutbildning av redan anställda - har vidgats till alt omfatta inle bara verkstadsindustrin ulan hela industrisektorn. Beredskapsarbeten har i högre grad än tidigare förlagts till näringslivet och 100 milj. kr. har avsatts för rekryteringsfrämjande åtgärder riktade mol industrin. Byggsysselsättningen har stimulerats genom bl.a. nämnda in­vesteringsprogram och genom tidigareläggning av statliga byggnadsobjekt.

De förslag som nu läggs fram syftar till alt fullfölja satsningen på en näringslivsinriktad sysselsättningspoUtik. De enskilda beredskapsarbetena avvecklas i nuvarande form och ersäus med rekryteringsplatser inom näringslivet. Arbetsmarknadsutbildningen förstärks för att möta näringsli­vets behov av arbetskraft. Nya datakurser startas i gymnasieskolan. Stat­liga byggen tidigareläggs och byggande av samlingslokaler m.m. startas. Totalt beräknas härigenom närmare 3000 personer inom byggnadsverk­samheten få sysselsättning under första halvåret 1984. Inom kort läggs också förslag om ett program för underhåU, reparation och ombyggnad av bostäder. Vidare kommer förslag att läggas om stimulans för energiinves­teringar genom bl. a. oljeersältningsprogram för perioden efter år 1983.

Vidare satsas yUeriigare 150 milj. kr. på kommunernas uppföljningsan-1    Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 26

Prop. 1983/84:26

 

Prop. 1983/84:26                                                      2

svar vilket motsvarar ca 10000 nya ungdomsplalser för 16- och 17-åringar. Läriingsutbildningen utvidgas med 2000 platser. Försvarels utbildningsre­surser utnyttjas för att inom arbetsmarknadsutbildningens ram ge ca I 300 arbetslösa ungdomar yrkespraktik. Medel för ca 1 700 särskilda vuxenstu­diestöd avsätts och reserveras för arbetslösa. Folkhögskolekurser för ar­betslösa startas med ca 1 500 jilatser och elt system för värvning av beredskapsarbete och utbildning presenteras.

Elt skyddsnät av samma karaktär som för 16- och 17-åringar föreslås för ungdomar i åldrarna 18-19 år. Genom s.k. ungdomslag skall alla ungdo­mar i åldern 18-19 år kunna erbjudas meningsfull sysselsättning i slället för atl vara hänvisad till arbetslöshet och kontantstöd. Ungdomslag skall kunna startas hos statliga myndigheter och landstingskommuner. Pritnär-kommunerna skall ha skyldighet: aU genom ungdomslag fånga upp alla i åldern 18-19 år som inte kan få arbete eller utbildning genom andra åtgärder. Under våren 1984 kan upp till 20000 ungdomar komma alt omfattas av ungdomslagen.

För statliga beställningar till den statliga servicecentralen i Gällivare (SIGA) föreslås 5 milj. kr.

 

Prop. 1983/84:26                                                      3

Uldrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-10-06

Närvarande: Statsminister Palme, statsråden Carisson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Andersson, Rainer, Boström, Bod­slröm, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg

Föredragande: statsråden Leijon, Hjelm-Wallén, Gustafsson och Holm­berg

Proposition om särskilda sysselsättningsåtgärder för budgetåret 1983/84

Statsrådel Leijon anför: I regeringsförklaringen för ell år sedan utfäste sig regeringen att koncentrera sina krafter på alt lösa landels ekonomiska problem och att bekämpa den snabbt stigande arbetslösheten. Förvänt­ningarna om en handlingskraftig politik som gav resultat var stora.

Regeringen startade sitt arbete med att devalvera kronan. Därefter fort­satte regeringen med ett offensivt investeringsprogram och med en kraftig satsning på framförallt arbelsmarknadspolitiska åtgärder. Över 20 mil­jarder kr. har satsals på sådana åtgärder.

Allvaret i den ekonomiska krisen förra hösten kan knappast överskattas. Regeringen deklarerade också öppet att det kan ta hela 80-talet innan krisen är övervunnen. Det har nu gått ett år sedan kursen i den ekonomiska politiken lades om. Redan nu syns de första positiva resultaten. I viss utsträckning är dessa en följd av en internationell konjunkturuppgång men huvudsakligen bottnar de i att den ekonomiska poUtiken ändrat fömtsätt­ningarna för och förbättrat del svenska näringslivets konkurrensbeting­elser och framtidsmöjligheter.

Förutsättningar har därmed skapats för en förbättring av sysselsätt­ningsläget. Eftersläpningen på arbetsmarknaden betyder emellertid att arbetslösheten kan komma alt ligga på en mycket hög nivå ännu en tid.

De förslag som nu presenteras är ett uttryck för regeringens beslutsam­het att genom fortsatta sysselsältningsåtgärder bekämpa arbetslösheten. De visar också regeringens vilja att hålla en fortsatt hög beredskap på arbetsmarknadspolitikens område. Regeringen sätter kampen mot arbets­lösheten som sin främsta uppgift. Detta ställer emellertid stora krav på den ekonomiska polifiken i övrigt. Svåra beslul måste fattas för att inte konkur­renskraften i den svenska ekonomin på nytt skall försvagas. De resultat som hittills har uppnåtts visar att med en fortsatt fast och konsekvent

 

Prop. 1983/84:26                                                 ,       4

politik kan grunden läggas för tillväxt i ekonomin, full sysselsättning och fortsatt reformarbete.

Det är av avgörande betydelse för en god ekonomisk utveckling att budgetunderskottet hålls nere. Ell ökal underskott och därmed ökad stat­lig upplåning tenderar alt, bl.a. genom påverkan på räntenivån, leda till lägre investeringsnivå och större prisökningar. Detta får negativa effekter för sysselsättningen.

Utvidgade arbetsmarknadspolifiska åtgärder får därför inte resultera i en försämring av statens finanser. Principen om att nya utgifter måste finansieras bör gälla för alla utgiftsområden. De förslag som läggs fram i denna proposition fanns till en del budgeterade under posten tillkommande utgiftsbehov, netto, i slalsbudgelen. Därutöver måste åtgärder på andra områden bidra till finansieringen av förslagen i dess helhet. Regeringen kommer senare att redovisa hur detta skall uppnås.

Statsråden Leijon, Hjelm-Wallén, Gustafsson och Holmberg utvecklar härefter närmare de åtgärder som hör tUl vederbörandes ansvarsområde. Anförandena redovisas i underprotokollen för resp. departement.

Statsrådet Leijon hemställer atl regeringen i en gemensam proposition förelägger riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder och de ändamål som de har hemställt om.

Regeringen ansluter sig fill föredragandenas överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder eller de ändamål som föredragandena har hemställt om.

Regeringen förordnar att de anföranden och förslag som har upptagits i underprotokollen skall bifogas propositionen som bilagorna 1-4.

 

Prop. 1983/84:26   Bilaga I    Arbetsmarknadsdepartementet      5

Bilaga 1

Uldrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-10-06

Föredragande: statsrådel Leijon

Anmälan till proposition om särskilda sysselsättningsåtgärder för budgetåret 1983/84

Utvecklingen på arbetsmarknaden

Under första halvåret 1983 har svensk industri kraftigt kunnat öka sin export. I volym ligger ökningen på ca 10 procenl, vilkel ligger något över de prognoser som gjordes i kompletieringsproposilionen (prop. 1982/ 83; 150) i våras. Produktionsökningen inom industrin ligger under första halvåret 1983 på 3 procent och kapaciletsutnytljandet har ökal inom flera branscher.

Den växande efterfrågan på industrins produkter har företagen mött genom dels reduktion av lagren, dels ökad produktion inom ramen för tillgänglig kapacitet. Antalet varsel om permitteringar har minskat krafiigt och antalet nyanmälda lediga platser har ökal och ligger klart över 1982 års nivå. Dessa tendenser tyder på alt vi mot slutet av året kan vänta oss en uppgång i induslrisysselsältningen.

Under årets första åtta månader har utbudet av arbetskraft ökat kraftigt. För att möta denna utveckling har de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna förstärkts. Hittills under år 1983 har således antalet personer som fått del av arbelsmarknadspolitiska åtgärder legal väsentligt över 1982 års nivå, -1-23000 personer. Av denna ökning svarar beredskapsarbetena för 16000.

Antalet sysselsatta enligt arbetskraftsundersökningama har hittills ökat med 6000 personer. Den snabbaste tillväxten redovisas inom privata tjäns­tesektorn (-1-16000). Genom i första hand en ökad omfallning av bered­skapsarbeten har också den offentliga sektorn vuxit (-1-13000), medan övriga sektorer redovisar negativ sysselsättningsutveckling. För industrins del kan konstateras alt nedgången i antalel arbetstillfällen har bromsals upp (-7000).

Även under hösten 1983 kommer de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna atl ligga över 1982 års nivå. Fr.o.m. september månad i år har arbetsmark­nadsstyrelsen (AMS) kraftigt ökat omfattningen av beredskapsarbeten. Samtidigt börjar det slöd för tidigareläggning av fasta jobb i kommunerna och landstingen som riksdagen beslutade om i årets kompletleringspropo-tl    Riksdagen I983IS4. I sand. Nr 26

 

Prop. 1983/84:26    Bilaga I    Arbetsmarknadsdepartementet     6

sition att ge effekt. Under hösten kommer också induslrisysselsättningen att successivt stabiliseras och tillväxten inom privata tjänstesektorn kan förväntas fortsätta. Sammantaget irinebär detta alt vi under andra halvåret

1983   bör kunna räkna med en relativt positiv utveckling av antalet syssel­
satta.

När det gäller våren 1984 är, sotn jag också framhöll i kompletterings-propositionen, utvecklingen svår alt bedöma. Del finns dock mot bak­grund av de tendenser som kan sktinjas idag anledning tro alt utbudet av arbetskraft kommer atl ligga kvar på en fortsatt hög nivå. Samtidigt bör vi kunna räkna med en tillväxt i antalel sysselsatta, främst inom den privata tjänstesektorn men även inom industrin och i kommunerna.

Även om det således finns flera positiva tendenser räknar jag med atl de arbetsmarknadspoUtiska åtgärderna måsle ligga på en hög nivå även våren

1984   för att vi skall kunna ta tillvara det ökade arbetskraflsutbudet och
komma tillrätta med den höga arbetslösheten. Dessutom behöver åtgärder­
na ändra inriktning så att de bättre kan siödja en industriell expansion samt
vara effektivare i kampen mol ungdomsarbetslösheten och motverka lång­
tidsarbetslöshet. I åldersgrupperna 18-19 år är arbetslösheten oaccepta­
belt hög, 10 procent andra kvartalet 1983. Bland flickorna låg arbetslöshe­
ten över 10 procent. Vi har också under de senaste åren fått en utveckling
mol allt längre arbetslöshetstider. Antalet utförsäkrade från de erkända
arbetslöshetskassorna och det kontanta arbetsmarknadsstödet (KAS) har
ökat snabbt. Under första halvåret 1983 ulförsäkrades således 14700 per­
soner. Regeringen har därför beslutat att arbetslösa under 60 år som
riskerar utförsäkring skall, om inle synnerliga skäl föreligger, anvisas ett
beredskapsarbete om de begär del.

Byggvolymen har under de senaste åren legat på en i stort sett oföränd­rad nivå. Detla har inneburit växande problem för byggnadsarbetarna. Teknisk utveckling, rationaliseringar och ökad produktivitet har medver­kat till alt antalet arbetstillfällen minskal. Under den gångna vintern var över 11 procent av byggnadsarbetarna arbetslösa. Länsarbetsnämndernas prognoser visar på än dystrare tal för kommande vinter. Regeringen har tidigare idag med utnyttjande av finansfullmakten beslutat tidigarelägga statliga investeringsprojekt. Vidare kommer bostadsminislern inom kort att lägga fram ett förslag till program för underhåll, reparation och ombygg­nad inom bostadssektorn. Enligt planerna kommer senare under hösten ett förslag att läggas fram om åtgärder för atl stimulera energiinvesteringarna bl.a. genom del fortsatta oljeersättningsprogrammel för perioden efter år 1983. Trots de insatser jag här har nämnt torde det i vissa regioner vara realistiskt atl räkna med en långsiktig minskning av antalet sysselsatta inom byggnadsverksamheten.

Den genomsnittliga arbetstiden som sjönk markant under 1970-talet har sedan år 1980 ökat någol för kvinnor och sedan år 1981 även för män. Dessa tendenser till ökat arbetstid hänger sannolikt samman med bl. a. del

 

Prop. 1983/84:26    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet    7

kärvare ekonomiska läget för enskilda hushåll. I en nyligen genomförd undersökning redovisas att närmare 30 procent av de heltidsanställda kvinnorna önskar kortare veckoarbetstid. Samtidigt önskar var sjunde hehidsarbelande man avkorta sin arbetstid. Skälen till alt de inle har kunnat förverkliga detla önskemål är vitt skiftande. Ett skäl som inte alltför sällan aktualiseras är arbetsgivarens motstånd. Jag vill någol uppe­hålla mig vid denna fråga och då i synnerhet vad gäller de statliga myndig­heterna.

Genom lagar, förordningar och kollektivavtal har den enskilde rätl till förkortad arbetstid för bl.a. vård av minderåriga barn, studier m.m. Sedan år 1980 regleras möjligheterna till nedsatt arbetstid för statsanställda ge­nom den s.k. deltidsförordningen (SFS 1980:50). I denna sägs bl.a. atl deUidsarbete får anordnas på den enskildes begäran om verksamheten medger det. I förordningen erinras samtidigt om behovet av alt myndighe­tens uppgifter fullgörs på ett riktigt sätt och att utrustning och arbetslokaler utnyttjas rationellt.

Beslämmelserna i deltidsförordningen ger myndigheterna möjlighet att ha en generös inställning till den enskildes önskemål om deltid. Efter samråd med civilministern anser jag inte att del f. n. föreligger behov av att ändra gällande bestämmelser, men jag viU understryka värdet av att myn­digheterna i positiv anda prövar ansökningar om deltid. Även om den anställde inte har barn under viss ålder eller inle skall studera kan han eller hon ha angelägna motiv för atl vilja begränsa sin arbetstid. Självfallet måste även i fortsättningen den anställdes intressen vägas mot kraven på atl verksamheten bedrivs effektivt.

En annan fråga är möjligheterna till tjänstledighet. Även här har myndig­heterna atl i hög grad själva bedöma de anställdas ansökningar när del gäller tjänstledighet för arbete utanför den statliga sektorn. Med de stora strukturella förändringar vi kan se framför oss inom både den offentliga sektorn och näringslivet bör en generös attityd finnas till fidsbegränsad tjänstledighet för att pröva nya arbetsuppgifter t.ex. arbete utanför den statliga sektorn eller start av egen verksamhet. Jag vill i del sammanhanget erinra om att det trygghetsavtal som väntas träda i kraft på det statliga området den 1 januari 1984 innehåller beslämmelser om tjänstledighet som kan underlätta omställningar vid övertalighel.

Åtgärdernas inriktning

En utgångspunkt för de förslag som läggs fram är atl alla unga under 20 år ska få meningsfull sysselsättning. En annan utgångspunkt är att stödja näringslivets rekrytering.

AMS disponerar för innevarande budgetår totalt 4,8 miljarder kr. för beredskapsarbeten. Uttryckt i sysselsättningsdagar motsvarar detla ca 10

 

Prop. 1983/84:26    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet          8

miljoner dagar. Hittills har kommunerna svarat för en stor del av ungdo­marnas introduktion i arbetslivet via beredskapsarbetena. När nu närings­livets ekonomiska förulsättnitigar har kraftigt förbättrats bör det ha goda möjligheter att ta större ansvar för bl.a. ungdomarnas inträde på arbets­marknaden.

Jag kommer därtor att föreslå att de enskilda beredskapsarbetena i nuvarande form avskaffas och ersätts med s.k. rekryteringsplatser. Genom dessa platser stimuleras del enskilda näringslivet att tidigarelägga sina anställningar och ta tillvara den arbetsvilja som finns hos de arbetssökan­de. Stödformen bör stå öppen för arbetslösa över 18 år. 1 första hand skall emellertid ungdomar och långlidsarbetslösa prioriteras.

Rekryteringsstödet, som föreslås ulgå med 50% av den totala lönesum­man, skall givelvis utgå endasl för arbetslösa som anvisas av arbetsför­medlingen. Till skillnad från vad som gäller för beredskapsarbeten skall det dock inle behöva vara fråga om arbetsuppgifter utanför den ordinarie produktionen. Jag räknar med alt vi genom det nya stödet under våren 1984 skall kunna komma upp i en ålgärdsvolym som ligger högre än vad vi hade under våren 1983. Härtill kommer effekter av de s. k. ungdomslagen somjag strax återkommer till.

För riksdagens kännedom vill jag vidare nämna atl regeringen efter samråd med arbetsmarknadens parter har beslutat om den huvudsakliga användningen av de 100 milj. kr, som riksdagen i våras anvisade för att främja industrins rekrytering. 10 milj. kr. har avsatts för ungdomsprojekt. Vidare har 10 milj. kr. avsatts för jämställdhetsprojekt och 50 milj. kr. för regionalt förankrade aktiviteter med syfte att stödja industrins rekrytering, information om industrin m.m. 5 milj. kr. har reserverats för specialin­satser för att lösa svårare rekryteringsproblem. Vidare skall 4 milj. kr. användas för intensifierade kartläggnings-, planerings- och stödinsatser i samband med den s.k. flaskhalsutbildningen samt 1,5 milj. kr. till en uppfinnartävling på grundskolans högstadium - Finn Upp -85. Slutligen har 265 000 kr. avsatts för en studie av verkstadsindustrins rekryteringsbe­hov. Totalt har således drygt 80 milj. kr. intecknats. Under behandling finns projektförslag som totalt omfattar ca 30 milj. kr.

Den tekniska utvecklingen och de strukturella förändringarna inom både näringslivet och den offentliga sektorn ställer nya krav på både de anställ­das och de arbetssökandes yrkeskunskaper. Del är därtor angelägel all söka vidga volymen inom arbetsmarknadsutbildningen eftersom yrkesut­bildning visat sig vara en effektiv väg till arbete.

Jag kommer därför atl föreslå att arbetsmarknadutbildningen utökas från nuvarande 125000 deltagare till ca 132000. Utbildningar i datateknik och elektronik bör därvid prioriteras. Vidare bör verksamheten med "starta egel kurser" utvidgas.

En sådan utvidgning av arbetsmarknadsutbildningens kapacitet är syn­nerligen angelägen och kostnaderna härför kan beräknas till 234 milj. kr..

 

Prop. 1983/84:26   Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet      9

inkl. utbildningsbidrag och medel för investeringar. Härtill kommer totalt 37 milj. kr. för arbetsmarknadsutbildning inom försvaret som jag strax återkommer till. Den inriktning av utbildningsverksamheten som förordas stämmer väl överens med de insatser som nu görs för den s.k. flaskhalsut-bildningen inom industrin, som riksdagen beslutade om efler förslag i kompletteringspropositionen i våras.

För atl aktivt siödja ungdomarna har insatserna inom det reguljära utbildningssystemet byggts ut kraftigt. Kommunerna har genom tidigare regeringsbeslut fåll möjligheter att anordna särskilda kurser för arbetslösa inom kommunal vuxenutbildning (komvux) och atl därvid överskrida till­delade resursramar. Härigenom beräknas ca 11 000 arbetslösa kunna erbju­das utbildning under budgetåret. Enligt vad jag har erfarit avser chefen för utbildningsdepartemenlel all inom kort föreslå regeringen att 50 milj. kr. får användas för en särskild insats för arbetslösa. Detta belopp motsvarar ungefär 1 700 särskilda vuxenstudiestöd under elt helt år.

Från den 1 juli 1983 gäller elt delvis nyll och sammanhållet syslem för kommunernas uppföljningsansvar för 16- och 17-åringar. Detta uppfölj­ningsarbete har på ett markant sätt bidragit till att begränsa arbetslösheten i dessa åldrar. För ungdomsplalser m.m. har tidigare anvisats 266 milj. kr. För alt möjliggöra för kommunerna atl erbjuda en ungdomsplals till alla ungdomar som behöver en sådan kommer ytteriigare 150 milj. kr. alt ställas till skolöverstyrelsens disposition. Del motsvarar ytteriigare ca lOOOO platser. Härigenom ställs resurser till förfogande så alt samtliga ungdomar i åldern 16—17 år som saknar arbete eller utbildning kan få en ungdomsplats.

För många ungdomar har lärlingsutbildning visat sig vara ett bra alterna­tiv till mer bunden undervisning. Mol denna bakgmnd läggs förslag så alt denna utbildning kan vidgas med 2000 platser. Jag vill i detla sammanhang särskilt framhålla vikten av atl flickornas andel i lärlingsutbildningen ökas.

I motsats till 16- och 17-åringarna har ungdomarna i åldern 18-19 år f n. en mycket hög arbetslöshet. Även om de föreslagna rekryleringsplatserna kan väsentligt underiätta för dessa ungdomar all få arbete kommer ytterli­gare åtgärder alt fordras.

Inom försvarets civila delar finns en rad yrkesområden företrädda. Re­geringen har tidigare idag i skilda beslut uppdragit åt arbetsmarknadssty­relsen, överbefälhavaren och civilförsvarsslyrelsen att starta yrkesförbe­redande praktik på ett 20-lal orter. Yrkespraktiken bör kunna anordnas av både militära och civilförsvarsmyndigheter. Arbetslösa ungdomar i åldrar­na 18-24 år bör här kunna få praktik och utbildning på ett stort anlal yrkesområden. Det kan gälla bl.a. skogs- och miljövård, verkstad, förråds­verksamhet, bibliotek, kök, foto, transportverksamhet och brandskydd. Både kvinnor och män bör anvisas till denna form av utbildning. Jag räknar med att upp till I 300 ungdomar skall få en inkörsport till ett yrkesområde som kan intressera dem.

 

Prop. 1983/84:26   Bilaga 1    /Vrbetsmarknadsdepartementet        10

Chefen för utbildningsdepartententet kommer att föreslå åtgärder för atl stimulera kommunerna att inrätta 825 nya intagningsplalser i högre special­kurser på dala- och mikroelektronikområdet inom gymnasieskolan under våren 1984. Inom folkhögskolorna har antalet platser utökats med ca 1 500 för att på det sättet ge arbetslösa värdefull utbildning. Genom dessa två åtgärder skapas ca 2300 utbildningsplatser för i första hand 18- och 19-åringar.

Även med de nämnda åtgärderna är del enligt min mening nödvändigt alt vidta ytteriigare åtgärder för 18- och 19-åringarna. Det är en allmän upp­fattning bland ungdomarna själva och deras föräldrar att del inte är bra för unga människor att möta vuxenvärlden "med pengar på fickan" utan krav på egna arbetsinsatser. Skall vi klara detta behövs det okonventionella grepp vid sidan av de mer beprövade arbelsmarknadspolitiska medlen. Jag kommer därför att förorda alt ett system med kommunal skyldighet att ordna arbeten för 18- och 19-åririgar kommer fill stånd. Dessa s.k. ung­domslag skall kunna anordnas hos stal, kommun och landstingskommun samt ersätta beredskapsarbetena för nämnda åldersgmpp. Ungdomslagen skall utgöra en åtgärd som arbetsförmedlingen kan sätta in när andra arbelsmarknadspolitiska insatser är uttömda. För atl underiätta för kom­munerna alt uppfylla skyldigheten alt sötja för 18- och 19-åringarnas sys­selsättning bör arbetsförmedlingen först pröva att anordna ungdomslag hos stal och landstingskommun. De Eirbetsuppgifter som tas fram skall ligga utanför den beslutade budgeten. Den huvudman som anordnar ungdoms­lag bör få ersättning av slaten för sina kostnader.

Förslaget om ungdomslag innebär att "arbetslinjen" genomförs fullt ul. Ingen ungdom i den aktueUa gruppen skall erhålla ekonomiskt slöd frän samhället utan att göra en arbetsinsats. Ersättning bör utgå enligt gällande beredskapsavtal och träda i stället för vad som idag utgår i form av KAS eller kassaersättning. Genom ungdomslagen kommer KAS för 18- och 19-åringar inte alt behöva utnyttjas. Jag räknar med att upp till 20000 ungdo­mar under våren 1984 kan komma att omfattas av ungdomslagen.

Det har visat sig alt värvning av beredskapsarbete och utbildning varit ett effektivt arbetsmarknadspolitiskt medel särskilt för ungdomar. Omfatt­ningen har emellertid varit begränsad p.g.a. gällande regelsystem. Som grund för ett särskilt avtal mellan arbetsmarknadens parter föreslås elt särskilt statsbidrag för kombination av utbildning och beredskapsarbete.

AMS har för delta budgetår fått 10 milj. kr. för aU fillfälligt anställa extra förmedlare. AMS har utnylljat medlen pä så sätt att 150 personer under hösten förstärker arbetsförmedlingarna. Med beaktande av de insatser jag här förordat bl.a. rekryleringsplatserna bör förmedlingarna under våren 1984 ges medel för atl kunna behålla en sådan personalförslärkning. Kost­naderna härför beräknas till 10 milj. kr.

Under vintern 1982/83 uppgick arbetslösheten i byggnadsarbetarnas ar­betslöshetskassa till drygt 11 procent. Regeringen beslutade redan i våras

 

Prop. 1983/84:26    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet     11

om tidigareläggning av statliga byggnadsobjekt, slöd till samlingslokaler m. m. Totalt handlade det om en byggnadsvolym på knappt 1,5 miljarder kr. De bedömningar som nu kan göras pekar på att arbetslösheten inom byggsektorn vintern 1983/84 kan komma att ligga över den gångna vinterns nivå.

För att motverka en sådan utveckling har regeringen tidigare idag med utnyttjande av finansfullmakten beslutat om ytterligare stimulansåtgärder för byggarbetsmarknaden. Statliga byggnadsobjekt för totalt 500 milj. kr. tidigareläggs. Vidare avsätts 52 milj. kr. för att genomföra bl.a. vissa angelägna'turisfinvesteringar som beredskapsarbete. Härutöver föreslår bostadsministern vidgade ramar för stöd till samlingslokaler och boende­miljöbidrag med 140 milj. kr. För stöd till bostadsområden med stor andel oulhyrda lägenheter föreslås att 25 milj. kr. avsätts och för samlingslokaler för trossamfund och restaurering av Strängnäs domkyrka föreslår civilmi­nistern att totalt 14 milj. kr. anvisas.

Totalt beräknas de föreslagna åtgärderna under första halvåret 1984 ge 2600-3000 arbetstillfällen. Hämlöver kommer inom kort alt läggas för­slag om ett program för underhålls-, reparations- och ombyggnadsverk­samhet inom bostadssektorn. Vidare kommer förslag om åtgärder för alt sfimulera energiinvesteringarna, bl.a. genom det fortsatta oljeersättnings-programmet för perioden efter år 1983. Även dessa insatser kommer att positivt påverka byggsysselsättningen underförstå halvåret 1984.

B 1. Arbetsmarknadsservice

För innevarande budgetår disponerar AMS 10 milj. kr. för tillfälliga personalförslärkningar inom arbetsförmedlingen (prop. 1982/83:100 bil. 12, AU 21, rskr 228). Medlen räcker till ca 80 helårsanställda. AMS har disponerat medlen så att ca 150 arbetsförmedlare har anställts för andra halvåret 1983. AMS har dessutom fått medel för viss tillfällig förstärkning av arbetsförmedlingen i Malmfälten och varvsorterna Malmö och Udde­valla, (prop. 1982/83:120 bil. 4, AU 24, rskr 305 och prop. 1982/83:147, AU 26, rskr 385). Vidare har regeringen tilldelat AMS 4 milj. kr. för intensifi­erade insatser för vidareutbildning av redan anställda, den s.k. flaskhalsut­bildningen.

I skrivelse den 2 september 1983 har AMS hemställt om ytteriigare 10 milj. kr. för att under första halvåret 1984 kunna behålla den personal som annars måste lämna verket vid årsskiftet. Enligt AMS behövs denna perso­nal för all arbetsförmedlingen på ett effektivt sätt skall kunna underlätta och snabbt tillgodose den personalrekrytering som väntas inom näringsli­vet.

Som jag inledningsvis har anfört beräknas den väntade konjunktumpp­gången innebära en ökad efterfrågan på arbetskraft från näringslivets sida. För atl snabbi kunna möta denna efterfrågan och därigenom motverka de

 

Prop. 1983/84:26   Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet        12

allt längre arbelslöshetstiderna är det av största vikt atl arbetsförmedling­en har erforderliga personalresurser. Med hänsyn härtill och till de åtgär­der som föreslås, bl.a. rekryteringsplatser, anser jag att det är motiverat att en sådan tillfällig förstärkning av arbetsförmedlingen som gjorts under hösten 1983 även får göras under det första halvåret 1984. Jag föreslår därför atl AMS tilldelas de begärda medlen.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

att till Arbelsmarknadsservice för budgetåret 1983/84 under tionde huvudtiteln utöver i prop. 1982/83:100 bil. 12, prop. 1982/83:120 bil. 4 och prop. 1982/83:147 bil. 1 upptagna medel, anvisa ett förslagsanslag av lOOOOOOO kr.

B 2. Arbetsmarknadsutbildning

I skrivelse den 2 september 1983 har AMS - mot bakgrund av betydel­sen att i aktuellt arbetsmarknadsläge hålla en hög volym inom arbetsmark­nadsutbildningen - föreslagit att antalet deltagare i arbetsmarknadsutbild­ningen under innevarande budgetår höjs från nuvarande 125000 till 132000 och att denna utökning skall ske genom alt de av SÖ särskilt anordnade AMU- kurserna utvidgas. Därutöver har AMS hemställt om ytterligare medel under innevarande budgetår för alt kunna genomföra redan planerad utbildning för 125000 deltagare ot;h för vilka de tidigare av AMS och SÖ beräknade kurskostnaderna visat sig alltför låga. Sammantaget har AMS beräknat att det behövs ylterligan; 220 milj. kr. för kurskoslnader. Vidare har AMS hemställt om ytterligare 25 milj. kr. under anslaget B 8. Arbets­marknadsverket: Inköp för arbetsmarknadsutbildning till investeringar bl.a. inom det datatekniska områcJet.

Jag delar AMS uppfattning att arbetsmarknadsutbildningen bör bibehål­las på en hög nivå och om möjligl även öka något. Jag tror också detta är möjligt mot bakgrund av att AMS för föregående budgetår redovisat ett utfall om 130000 deltagare. Del är vidare väsentligt alt arbetsmarknadsut­bildningen tillförs resurser så att både arbetslösas behov av grundläggande yrkesutbildning och industrins behov av fortbildning av redan anställda kan tillgodoses. Enligt mina beräkningar kan dessa krav tillgodoses genom atl arbetsmarknadsutbildningen tillförs ytterligare 180 milj. kr., varav 60 milj, kr. utgör medel för fortbildning av anslällda i syfte atl motverka s. k. flaskhalsproblem inom industrin. Angående invesleringar återkommer jag under anslaget B 8. Arbetsmarknadsverket: Inköp för arbetsmarknadsut­bildning.

Med den av mig nu förordade ökningen av medel för kurskostnader för de särskilt anordnade AMU-kur;,erna förutsätter jag atl utbildning kan erbjudas inom det datatekniska och elektroniska området med inriktning

 

Prop. 1983/84:26   Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet        13

mol såväl industri som handel, kontor och småförelag. Jag anser det vidare angeläget att AMS utvidgar antalet kurser av typen "starta eget". I den mån arbetsmarknadsutbildningens egna resurser vid AMU-center inle räcker fill, bör aktuella utbildningar kunna köpas.

Som jag tidigare har nämnt har AMS fått 4 milj. kr. för alt intensifiera insatserna i samband med den s.k. flaskhalsulbildningen inom industrin. Jag vill här betona alt denna utbildningsinsats inle får hindras av t.ex. brist på färdiga läroplaner. Provisoriska sådana får tillämpas efter beslul av kursstyrelserna.

Somjag nyligen har anfört är arbetsmarknadslägel särskilt besvärligt för ungdomar. Många ungdomar har också brislande utbildning och saknar erfarenhet av arbetslivet. Som en åtgärd för att underlätta för dessa ungdo­mar atl la steget ut på arbetsmarknaden har jag efler samråd med försvars­ministern funnit det möjligt att utnyttja utbildningskapacitet inom försva­ret. Jag vill för riksdagens kännedom meddela att regeringen tidigare denna dag beslutat att arbetsmarknadsstyrelsen på försök skall kunna köpa ut­bildning inom det militära försvaret och civilförsvaret för atl erbjuda ungdomar yrkesförberedande praktik. Denna verksamhet skall inte ersätta befintlig personal eller påverka normal personalrekrytering. Köpen skall följa de regler som AMS normalt tillämpar vid köp av utbildning.

Syftet med den yrkesförberedande praktiken är att ge arbetslösa ungdo­mar utbildning och praktisk erfarenhet av olika civila yrkesområden inom försvaret samt vissa yrkesområden inom civilförsvarsstyrelsen. Delta in­nebär atl resurser inom ifrågavarande myndighet i form av bl.a. lokaler och materiel skall kunna utnyttjas effektivare samtidigt som utbildningen bör leda till bättre möjligheter för ungdomarna att falla beslut om yrkesval.

Den yrkesförberedande praktiken skall ses mot bakgrund av den särskilt svåra situation som råder för 18- och 19-åringar och i första hand erbjudas de ungdomar i denna åldersgrupp som inte kan få ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. Även åldersgruppen 20-24 år skall kunna komma ifråga i mån av plats.

Yrkespraktiken kommer atl innehålla bäde teoretiska och praktiska moment med tonvikt på de praktiska. Exempel på områden som kan komma ifråga är skogs- och miljövård, sjukvård, verkstad, förrådsverk­samhet, bibliotek, kök, foto, transportverksamhet och brandskydd. Delta­garna skall anvisas av arbetsförmedlingen och erhålla utbildningsbidrag under den tid- som utbildningen varar. De militära myndigheterna skall ersättas för kurskostnaden med 100 kr. per utbildningsdag och deltagare. För försöksmyndigheter inom civilförsvaret ulgår motsvarande ersättning med 150 kr. Under praktikperioden som följer på utbildningen inom civil­försvaret ulgår ersättning med 50 kr. per utbildningsdag och elev.

Försvarsmyndigheterna svarar för kursernas uppläggning och genomfö­rande och skall också i erforderiig utsträckning bidra med handledare.

Verksamheten skall omfatta högst ca I 300 platser vid elt 20-tal orter i n   Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 26

 

Prop. 1983/84:26   Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet        14

landet. Rekryteringen bör ske så alt eleverna i normalfallet kommer att ha pendlingsavstånd till dessa orter. Utbildningen skall påbörjas snarast möj­ligt och pågå till den 30 juni 1984, utom belräffande praktiktjänstgöringen som följer på utbildningen inom civilförsvaret. Denna del skall i sin helhet vara avslutad den 31 december 1984,

Denna insats innebär en utvidgning av nuvarande verksamhet inom arbetsmarknadsutbildningen och kostnaden kan beräknas till 37 milj. kr., varav 18 milj. kr. för utbildningsbidrag.

För alt bl.a. effektivisera ungdomsinsalserna kommer jag vidare under anslaget B 4. Sysselsättningsskapande åtgärder alt föreslå en ny möjlighet för arbetsförmedlingen att erbjuda beredskapsarbete i kombination med utbildning.

Koslnaderna för utbildningsbidragen beräknar jag rymmas inom ramen för redan anvisade medel.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

atl till Arbetsmarknadsutbildning för budgetåret 1983/84 under tion­de huvudtiteln ulöver i prop. 1982/83:100, bil. 12, prop, 1982/83: 120, bU. 4, prop. 1982/83: 130, bil. 5, prop. 1982/83: 147, bil. I och prop. 1982/83: 1.50, bil. 3, upptagna medel anvisa ett reservationsanslag av 199000000 kr.

B 4. Sysselsättningsskapande åtgärder

AMS har i skrivelse den 7 juli 1983 redovisat sin bedömning av behovet av särskilda insatser för att stödja byggverksamheten under kommande vinter. Skrivelse i denna fråga och andra sysselsättningsskapande insatser har också kommit in från ett flertal organisationer och kommuner. AMS anser att byggnads- och anläggningsarbeten för ca I 500 milj. kr. skulle behöva tidigareläggas - utöver de tidigareläggningar som regeringen be­slutat om under våren 1983 - för att begränsa arbetslösheten bland bygg­nadsarbetarna till en nivå jämförbar med januari 1983. Jag vill för riksda­gen ge till känna att regeringen, med utnyttjande av den av riksdagen beviljade finansfullmakten (prop. 1982/83:150, bU. I, FiU 50, rskr 392), genom beslul denna dag tidigarelagt statliga investeringsobjekt för ca 500 milj. kr. saml avsatt 52 milj. kr. för all möjliggöra vissa beredskapsarbeten. Projekten har valls ut så alt de ger sysselsättning under innevarande vinter. Vidare har de sysselsäitnings.svagasie regionerna prioriterats. Vid bedömning av insatsernas regionala fördelning har även effekterna av andra insatser t.ex. för Norrbottens län beaktats. Tillsammans med förslag till särskilda insatser som bostadsminislern och civilministern senare i dag kommer atl redogöra för kan sysselsättningseffekten inom byggnadssek­torn av dessa åtgärder beräknas till 2 600—3 000 arbetstillfällen under första

 

Prop. 1983/84:26   Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet        15

halvåret 1984 och en byggvolym om ca 1000 milj. kr. Sysselsättningseffek­ten är således i nivå med vad AMS har föreslagit.

Vidare kommer bostadsministern inom kort atl presentera förslag som rör underhåll, ombyggnad och reparation inom bostadssektorn. Inom ener­gipolitiken kommer förslag att läggas fram om bl. a. det fortsatta oljeersätt­ningsprogrammel. Dessa insatser kommer att positivt påverka byggsyssel­sättningen redan kommande vinter.

I skrivelse den 2 september 1983 har AMS redovisai behov av ökade arbetsmarknadspolitiska insatser bl. a. för alt främja näringslivets rekryte­ring av personal.

Jag delar AMS uppfattning att behovet av sysselsättningsskapande ål-gärder är lika stort som under föregående budgetår. Jag kommer i del följande alt förorda att ett på näringslivet inriktat rekryteringsstöd införs som ersättning för enskilda beredskapsarbeten i dess nuvarande form. Vidare tar jag upp möjligheten alt inom turistsekiorn m.m. utföra vissa beredskapsarbeten saml förordar alt ell syslem med beredskapsarbete varvat med utbildning införs.

Beredskapsarbeten

För riksdagens kännedom vill jag meddela atl regeringen med utnyttjan­de av den av riksdagen beviljade finansfullmakten tidigare denna dag beslutat avsätta 52 milj. kr. för beredskapsarbeten av investeringskaraktär inom bl.a. turistnäringen. AMS ges i uppdrag att inventera och välja ut projekt varefter dessa underställs regeringens prövning. Jag beräknar att det på detla sätt skapas närmare 300 arbetstillfällen under våren 1984.

AMS har förordat att elt förhöjt lilläggsbidrag under sex månader skall kunna utgå för kommunala vatten- och avloppsarbelen. Jag är inle beredd att tillstyrka förslaget men vill samtidigt framhålla atl sådana arbeten kan utföras som beredskapsarbeten. Vid bedömning av skilda investeringsar­beten bör möjligheten atl skapa sysselsättning genom nämnda typ av arbeten beaktas.

I kompletieringsproposilionen anmälde jag alt det inom regeringskans­liet pågick en översyn av de gällande bestämmelserna för beredskapsarbe­te och arbetsmarknadsutbildning i syfte atl underlätta en kombination av dessa åtgärder. Bakgrunden till denna översyn var dels hinder av administ­rativ art, dels elt anlal skrivelser i denna fråga.

AMS har vidare i skrivelse den 25 mars 1983 bl.a. hemställt om möjlighe­ter att varva arbete och utbildning för flyktingar i syfte all underlätta såväl språkinlärning som anpassning till svensk arbetsmarknad.

Mot bakgrund av vad jag anförde i kompletieringsproposilionen anser jag det myckel väsentligt att en kombination av beredskapsarbete och utbildning kan komma till stånd. Del är därvid även viktigt att detta kan ske på ett för arbetsförmedlingen lätthanterligt och smidigt sätt. Det skulle enligt min uppfattning vara till fördel om beredskapsarbete varvat med

 

Prop. 1983/84:26    Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet 16

utbildning kunde hanteras som en enhetlig åtgärd till vilken arbetsförmed­lingen kan anvisa en arbetssökande.

Jag föreslår därtor atl del inom den kommunala sektorn får anordnas en ny form av beredskapsarbete i kombination med utbildning. Åtgärden skall riktas till arbetslösa som har behov av både utbildning och arbetslivserfa­renhet. I beredskapsarbetet bör utbildning ingå i storleksordningen 20-50 procenl av full arbetstid. Deltagaren kommer alt ha samma anställnings­form som vid ett vanligt beredskapsarbete och uppbära lön från arbetsgiva­ren.

I denna nya form av beredskapsarbete är det inte rimligt atl begära atl arbetsgivaren skall vara beredd att betala en lön som uppgår till samma belopp som vid vanligt beredskapsarbete. Med hänsyn till alt utbildnings­inslag ingår i beredskapsarbetet är det tvärtom naturligt att en samman­vägning sker mellan de delar som idag ersätts med lön resp. utbildningsbi­drag. Enligt min mening är det å andra sidan från den enskildes synpunkt angeläget att ersättningen inte varierar under perioden.

Den ersättning som betalas ul vid beredskapsarbeten besläms i särskilda kollektivavtal. En förutsättning för atl den nya formen av beredskapsarbe­te skall kunna komma till stånd är således att nya avlal sluts för just dessa arbeten. Som grund för ett sådanl avtal förordar jag alt statsbidrag får ulgå med 60 procenl av avtalsenlig lön för beredskapsarbete utan särskilda utbildningsinslag.

Utbildningsdelen anordnas normalt inom arbetsmarknadsutbildningens ram. Därvid kommer vissa kostnader atl belasta anslaget B 2. Arbetsmark­nadsutbildning. Något hinder för att anordna utbildningen genom annan utbildningsanordnare bör inte föreligga. Kostnaderna för beredskapsarbe­te i kombination med utbildning bör rymmas inom de givna anslagsra­marna.

Rekryteringsplatser

AMS har som tidigare nämnts hemställt alt enskilda beredskapsarbeten ersäUs med en ny form av rekryteringsstöd. Bakgrunden till AMS förslag är uppfattningen alt del i nuvarande konjunkturfas och med den utveckling som väntas under det närmaste året är fördelaktigt om de sysselsättnings­skapande insatserna i största möjliga utsträckning kan ges en sådan ut­formning atl de underlättar rekryteringen av arbetskraft till industrin och näringslivet i övrigt.

Rekryteringsstödet föreslås omläUa hela det enskilda näringslivet och ulgå vid såväl tillsvidare-, visstids- som provanställning som står i överens­stämmelse med lag och gällande avtal. Dock kan det för vissa klart säsong­beroende branscher finnas anledning alt bidrag endast medges vid tillsvi-dareanstullning.

Bidraget föreslås utgå för nyrekrytering av personer som är arbetslösa och som har anvisats av arbetsförmedlingen. AMS har i silt förslag inte

 

Prop. 1983/84:26   Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet        17

begränsat kretsen arbetslösa ulan menar alt rekryteringsplatserna bör gälla arbetslösa oavsett ålder. Däremot föreslås att en prioritering skall göras till förmån för ungdomar och långtidsarbetslösa samt att andra grupper av arbetslösa skall kunna komma ifråga först när det inle finns anvisningsbara sökande bland de prioriterade grupperna.

Statsbidraget föreslås ulgå med 50 procent av lönekostnaden under sex månader.

Handläggningen av ärende angående rekryteringsplalser föreslås bli enklare än vad som gäller för enskilda beredskapsarbeten. Den handlägg­ning som AMS nu föreslår innebär atl företaget anmäler intresse av alt anställa personal till arbetsförmedlingen som i sin lur genom en överens­kommelse med företaget anvisar arbetslösa till rekryteringsplalser.

AMS föreslår att rekryteringsplatserna skall ersätta enskilda bered­skapsarbeten fr.o.m. den 1 januari 1984 och gälla t.o.m. den 31 december 1984.

Kostnaderna för rekryteringsplalser och kvarstående enskilda bered­skapsarbeten har AMS beräknat till 1 000 milj. kr. för budgetårei 1983/84. Därvid har AMS utgått från atl antalel enskilda beredskapsarbeten under hösten når en volym av 25000 personer. Rekryleringsplatserna kan suc­cessivt under våren 1984 komma upp i 40000. Dessutom föreslår AMS atl systemet utvärderas och atl 0,3 milj. kr. får användas ur sakanslaget för detta ändamål.

För egen del gör jag följande bedömning. Industrikonjunkturen är nu på uppåtgående. Beroende på den lediga kapacitet som finns inom industrin har sysselsäUningen dock ännu inte ökat. Samtidigt expanderar den pri­vata tjänstesektorn krafiigt. Jag delar AMS uppfattning alt de arbetsmark­nadspolitiska insatserna bör inriktas på alt stimulera den tillväxt som nu sker inom den enskilda sektorn. Samtidigt som åtgärderna får denna inrikt­ning bör också expansionen utnyttjas i arbetsmarknadspolitiskt syfte inte minst för all stimulera anställning av kvinnor i industrin.

Jag föreslår därför att en ny arbetsmarknadspolitisk åtgärd - rekryte­ringsplalser - införs fr.o.m. den I januari 1984. Rekryteringsplatserna bör fr.o.m. detta datum ersätta de enskilda beredskapsarbetena, i dess nuva­rande form. Fortfarande bör dock möjlighet finnas att som beredskapsar­bete utföra vissa enskilda investeringsobjekt.

Reglerna för rekryteringsplatser bör i huvudsak utformas i enlighel med AMS förslag. Det bör vara möjligt att inrätta rekryteringsplalser inom hela del enskilda näringslivet och gälla även tidsbegränsade nyanställningar som sker i enlighet med lag och gällande avtal. Jag förutsätter härvid alt de berörda företagen och de fackliga organisationerna inom ramen för de normala kontakterna klarar ul de frågor som rör rekryteringsplatserna så alt en administrativt betungande process med remisser till olika fackliga organisationer blir obehövlig.

Beträffande  särskilt  säsonganknutna branscher  -  såsom jord- och

 

Prop. 1983/84:26   Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet        18

skogsbmk. trädgård, turism och byggnadsverksamhet - kan särskilda regler i huvudsaklig överensstämmelse med vad som gäller för enskilda beredskapsarbeten behövas i detla avseende.

För att inte i onödan låsa arbetsförmedlingens möjligheter all agera i enskilda situationer förordar jag Eitt arbetsförmedlingen skall ha möjlighet alt anvisa arbetslösa arbetssökande som fyllt 18 år till rekryteringsplatser. Ungdomar och långfidsarbetslösa bör dock prioriteras. Jag vill samtidigt betona aU rekryleringsplats inte skall utnyttjas för arbetssökande som bedöms ha möjlighet få arbete på öppna marknaden genom andra insatser som t.ex. platsförmedling och utbildning. Rekryteringsstödet skall således inte ses som ett allmänt stöd för nyanställningar.

Bidrag för rekryteringsplatser bör utgå med 50 procent av lönekostnaden i sex månader. Även om detta är en sänkning av bidragsprocenten jämfört med enskilda beredskapsarbeten ;mser jag ändå att 50 procenl är en lämp­lig nivå med hänsyn till all reglerna görs mer generösa än för enskilda beredskapsarbeten. Enskilda beredskapsarbeten får t.ex. inte utnyttjas för ordinarie verksamhet ulan skall avse sådanl arbete som annars inle hade blivit ulfört. Detta krav bör inte gälla för de av mig nu föreslagna rekryle­ringsplatserna.

När del gäller övergången från systemet med enskilda beredskapsarbe­ten till den föreslagna ordningen med rekryteringsplalser vill jag för riksda­gens kännedom meddela att jag ämnar föreslå regeringen att enskilda beredskapsarbeten i nuvarande form skall vara avslutade senast den 30 april 1984 samt all några anvisningar till sådana arbeten inte får ske efler den 31 december 1983.

Det bör ankomma på regeringen eller efter regeringens bemyndigande AMS att utfärda närmare föreskrifter för rekryteringsplatserna.

AMS har i en tidigare skrivelse den 25 mars 1983 bl.a. hemställt om bemyndigande alt som en försöksverksamhet få utge 75 procent statsbi­drag av de totala lönekostnaderna vid prakiikanställning för flyktingar under högst tre månader. Bakgrunden till förslaget är de kraftigt försäm­rade möjligheterna för flyktingar att få arbete samt att arbetsgivarna ofta inle har tillräckliga kunskaper om i vilken utsträckning som utbildning och arbetslivserfarenhet från flyktingarnas hemländer är användbara i Sverige. Jag anser efler samråd med statsrådet Gradin all det vid sidan av del här förslagna rekryteringsstödet är mindre lämpligt med en särskild försöks­verksamhet med praktikplatser för flyktingar. I stället kan rekryterings­platser komma att kunna utnyttjas även för flyktingar som inte bedöms ha möjlighet få arbete på annat säll.

Jag vill i detta sammanhang också erinra om de arbelsmarknadspolitiska stödformer som finns för atl öka arbetshandikappade sökandes möjligheter aU få anställning. Liksom hittills bör bidrag kunna lämnas vid utbildning i företag och praktikanställning av äldre och handikappade liksom lönebi­drag och bidrag till arbetshjälpmedel. Handikappkommittén (A 1982:02)

 

Prop. 1983/84:26   Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet        19

kommer inom kort atl lägga fram förslag om vissa förändringar av bl.a. lönebidragen.

AMS har för beredskapsarbeten i budgetpropositionen och komplette­ringspropositionen tilldelats 4850 milj. kr. för innevarande budgetår. Här­av har regeringen tills vidare innehållit 500 milj. kr.

AMS bedömer att utnyttjandet av beredskapsarbeten kommer att mot­svara ianspråktagande av 2500 milj. kr. under hösten. Mot denna bak­grund bedömer AMS att ytterligare 1 000 milj. kr. behövs för rekryterings­platser och beredskapsarbeten under våren 1984. Därvid har AMS räknat med en successiv ökning till 40000 rekryteringsplalser under våren.

Enligt min bedömning vore det önskvärt med en volym av 40000 rekry­teringsplalser under våren 1984. Jag förutsätter att arbetsmarknadens parter tillsammans med de enskilda förelagen aktivt medverkar i arbets­marknadsverkets ansträngningar alt genom rekryteringsstödet tillförsäkra näringslivet personal och samtidigt ge de arbetssökande möjlighet alt delta i arbetslivet. Jag har vidare utgått ifrån atl en utvärdering av rekrylerings­platserna görs inom ramen för av AMS tilldelade medel.

Eftersom regeringen har innehållit 500 milj. kr. av innevarande års medel till beredskapsarbeten beräknar jag ett ytterligare medelsbehov för ifrågavarande anslag till 500 milj. kr.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen att

1.         godkänna de av mig förordade reglerna för rekryteringsplatser,

2.  godkänna de av mig förordade grunderna för statsbidrag till be­redskapsarbete i kombination med utbildning,

3.  till Sysselsättningsskapande åtgärder för budgetåret 1983/84 un­der tionde huvudtUeln utöver i prop. 1982/83: 100 bil. 12 och prop. 1982/83: 150 bil. 3 upptagna medel anvisa ett reservations­anslag av 500000000 kr.

B 8. Arbetsmarknadsverket: Inköp för arbetsmarknadsutbildning

1 årets budgetproposition beräknades medelsbehovel för investeringar inom arbetsmarknadsutbildningen till 51 milj. kr. varav 45 milj. kr. för ny-och reinvesteringar i basverksamheten samt invesleringar till följd av läroplansförändringar och 6 milj. kr. för komplementutbildningar. Denna beräkning grundades på 70000 deltagare i AMU-kurserna.

I skrivelsen den 2 september 1983 har AMS mol bakgrund av dels den planerade utökningen av antalet deltagare i AMU-kurserna fill 92000, dels näringslivels krav på alt upprätthålla en hög kvalitet i utbildningen, hem­ställt om ytterligare 25 milj. kr. för inköp av utrustning.

AMS framhåller därvid all investeringar som ökar den toiala fasta AMU-kapaciteten bör undvikas, men att det är angeläget all arbetsmark­nadsutbildningen kan svara mol de aktuella utbildningsbehoven på arbets-

 

Prop. 1983/84:26   Bilaga 1   Arbetsmarknadsdepartementet        20

marknaden. Köp av utbildningskapacitet tillämpas i ökad utsträckning när utbildningsbehovet är tillfälligt eller när utbildning snabbt skall sättas igång. Brist på investeringsmedel hindrar dock införande av nya eller reviderade läroplaner inom angelägna utbildningsområden.

Jag anser det givelvis angelägel all AMU-kurserna kan svara upp mol näringslivets krav på kvalitet och atl den planerade utökningen av AMU-kurserna kan genomföras.

Med hänsyn till den snabba tekniska utvecklingen anser jag det dock nödvändigt alt den lekniska standarden i arbetsmarknadsutbildningen i ökad utsträckning måste upprätthållas genom köp av utbildning i förelag. Investeringar som ökar den totala fasta AMU-kapaciteten bör enligt min uppfattning undvikas. Särskilt bör detta gälla myckel dyr utmstning t.ex. NC-maskiner. Emellertid bedömer jag mot bakgrund av den ökning av antalet kursdeltagare somjag har förordat under anslaget B 2. Arbetsmark­nadsutbildning det motiverat atl ytterligare 10 milj. kr. anvisas för inköp av utmstning för AMU-kurserna.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

alt till Arbetsmarknadsverket: Inköp för arbetsmarknadsutbildning för budgetårei 1983/84 under tionde huvudtiteln utöver i prop. 1982/83:100, bil. 12 upptagna medel, anvisa ett reservationsanslag av lOOOOOOO kr.

Statsbidrag för ungdomslag

Nytt anslag (förslag) 300000000

Som jag tidigare nämnt har ungdomarna i åldern 18-19 år betydande svårigheter alt finna arbete. Under mars och april månader i år hade i genomsnitt 20000 ungdomar i den åldern beredskapsarbete. Ca 12000 hade kommunala beredskapsarbeten, 2000 statliga och 6000 enskilda. Vidare fanns det ca 2800 arbetslösa 18-19-åringar som uppbar ersättning från erkänd arbetslöshetskassa och 8 100 som hade kontant arbetsmarknads­stöd (KAS) saml ca 7 100 som hell saknade arbetsmarknadspolitiskt stöd. Totalt rörde det sig således om ca 38000 ungdomar i åldern 18-19 år.

Av de arbetslösa 18- och 19-åringarna saknar flertalet arbetslivserfaren­het. En relativt slor grupp har bristande eller avbmten utbildning bakom sig vilkel gör all de har särskilt svårt att göra sig gällande på arbetsmarkna­den. De åtgärder somjag har redo>'isat tidigare, t, ex, rekryteringsstödet, bör väsentligt kunna underiätta för ungdomarna atl få arbete.

Enligt min mening är situationen emellertid f. n. sådan för de arbetslösa 18- 19-åringarna att det inte räcker med de åtgärder som hittills har vidta­gits och de nya förslag som jag nyss har redovisai. För de arbetslösa 16-

 

Prop. 1983/84:26   Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet        21

och 17-åringarna har särskilda insatser gjorts inom skolans ram för att förhindra atl dessa ungdomar går sysslolösa utan alt någon tar det prak­tiska ansvaret för dem. Statsbidrag utgår således för särskilda kommunala uppföljningsinsatser för 16- och 17-åringarna och målet är atl alla i den åldersgruppen skall omfattas av insatserna, vare sig del blir fråga om utbildning eller placering i ungdomsplats.

Jag bedömer atl liknande insatser nu erfordras för de 18- och 19-åringar som har lämnat skolan och som trots egna eller samhälleliga ansträngning­ar alt finna arbete eller utbildning går hell sysslolösa. Enligt min mening kan samhället inte stå till svars för att en stor gmpp ungdomar får börja vuxenlivet på detta sätt. Från ungdomarnas synpunkt är det nödvändigt alt de under den tid som det tar för dem atl komma in på den reguljära arbetsmarknaden får uppgifter som kan bidra till att fördjupa deras sam­hällssyn och få dem att känna att de liksom andra har en plats i samhället.

Ulöver de åtgärder som finns och som jag dessutom tidigare idag föror­dat i syfte att underlätta ungdomars inträde på arbetsmarknaden behövs ytterligare en ny åtgärd som har till syfte alt ge 18- och 19-åringar som annars skulle gå sysslolösa en meningsfull och utvecklande uppgift till dess de kan finna en passande utbildning eller anställning. Samhället bör inte nöja sig med atl ge ungdomarna olika former av passivt ekonomiskt slöd utan bör också ge dem en uppgift. "Kontantlinjen" bör ersättas av "ar­betslinjen". Enligt min mening är del naturiigt all det i sista hand blir kommunernas uppgift att träda in och finna den sysselsättning som ungdo­marna behöver. På många håll har redan tagits initiativ i den riktningen. Vad del nu gäller är att gå vidare och se till att alla arbetslösa 18- och 19-åringar får samma möjligheter.

Mot denna bakgmnd förordar jag alt alla arbetslösa 18- och 19-åringar som arbetsförmedlingen inte har kunnal skaffa elt arbete och som inte heller har kunnat erbjudas lämplig utbildning skall beredas sysselsättning i s. k. ungdomslag. Dessa skall kunna anordnas hos statliga arbetsgivare och hos kommuner och landstingskommuner. För kommuner bör det emeller­tid vara en skyldighet att vid behov anordna ungdomslag.

I ungdomslagen skall ungdomarna kunna utföra sådanl samhällsnyttigt arbete som annars inte skulle ha blivit ulfört inom ramen för ordinarie resurser. Ungdomslagen skall kunna hjälpa till såsom assistenter eller biträden i skilda slag av verksamheter och därmed vara en extraresurs vid sidan av den ordinarie arbetsstyrkan. Ungdomarna skall också på egen hand kunna ges tillfälle att ulföra nyttiga sysslor som annars inle skulle ha kommit till utförande. Syftet skall inte minst vara att ge den unge inblick i och praktisk erfarenhet av de olika arbetsuppgifter som utförs. Verksam­heter som skall kunna beröras är t. ex. vård och barnomsorg, olika slag av miljövård, teknisk verksamhet, undervisnings- och fritidsverksamhet m. m. Erfarenhet av detla slag finns redan på olika håll och en av tankarna bakom valet av formen ungdomslag är atl ungdomarna i laget själva skall

 

Prop. 1983/84:26   Bilagal    Arbetsmarknadsdepartementet        22

kunna vara med i att utveckla och komma med idéer om verksamheten och dess uppläggning. Varje ungdomslag bör omfatta ca 10-25 ungdomar men får naturiiglvis anpassas till vad som ter sig lämpligt i del enskilda fallet. Det bör kunna finnas flera ungdomslag hos en och samma kommun, landstingskommun eller statlig myndighet. Lagen bör ha tillgång till hand­ledare och arbetsledare i den utsträckning som behövs.

Jag vill emellertid betona att sysselsättning i ungdomslag skall vara en möjlighet som kommer i fråga bara för ungdomar som inte har kunnat få arbete på annal sätt och som inte har kunnat placeras i utbildning. Det bör vara arbetsförmedlingen som bedömer när övriga möjligheter är uttömda och när sysselsättning i ungdomslag skall aktualiseras. I första hand bör därvid prövas möjligheterna till sysselsättning i ungdomslag hos stat eller landstingskommun. Jag förväntar mig att dessa arbetsgivare på samma sätt som hittills gällt för beredskapsarbeten är beredda la sitt ansvar för ungdo­marnas sysselsättning. Kommunernas skyldighet atl sörja för 18-19-åring­arnas sysselsättning bör härigenom underlättas. Ett nära samarbete måste äga rum mellan arbetsförmedling och ungdomslag. Ungdomarna skall vara anmälda såsom arbetssökande hos arbetsförmedlingen och förmedlingen skall konlinueriigt arbeta på att finna en lämplig utbildning eller en anställ­ning på den reguljära arbetsmarknaden, l.ex. med hjälp av det rekryte­ringsstöd som jag har förordat i dc:t föregående.

Verksamheten i ungdomslagen bör inte få omintetgöra eller begränsa utrymmet för sådana initiativ av liknande innebörd som redan har tagits av ungdomar pä åtskilliga håll. Jag tänker bl.a. på verksamheter av typen "All-fix" och "Ring så kommer vi". Inom ramen för det förslag somjag nu redovisar bör det därför vara möjligt att stödja även verksamheter som har vissa affärsmässiga inslag. Stödperioden bör emellertid begränsas i tiden och härigenom uppnås att det ekonomiska stödet får karaktären av startbidrag.

Ersättningen till de ungdomar som sysselsätts i ett ungdomslag bör bestämmas till vad som utgår enligt gällande beredskapsavtal som har träffals mellan berörda parter på arbetsmarknaden och träda i stället för vad som idag utbetalas till dessa ungdomar i form av arbetslöshetsersätt­ning eller kontant arbetsmarknadsstöd (KAS). Även anställningsvillkoren i övrigt bör bestämmas med utgångspunkt i dessa avtal med de justeringar som kan vara nödvändiga med hänsyn till den särskilda uppgift av arbets-marknadspoliUsk stödåtgärd som sysselsättning i ett ungdomslag är avsedd att ha.

Ungdomar som är berätfigade iill ersättning molsvarande hel kassaer­sättning bör beredas heltidssysselsättning i ungdomslagen. Ungdomar som uppbär kontant arbetsmarknadsstöd eller inte är berättigade till någon ersättning alls bör sysselsättas fyra limmar per dag.

Statsbidrag bör utgå motsvarande hela ersättningskoslnaden för ung­domslagens medlemmar jämte en ersättning om 20 kr. per dag och ungdom

 

Prop. 1983/84:26   Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet        23

för administrationskostnader och kostnader för handledare/arbetsledare. Del bör ankomma på regeringen att utforma de närmare föreskrifterna härom.

För atl göra det möjligt för ungdomar som har sysselsättning fyra timmar per dag i ell ungdomslag att utnyttja resten av sin tid till utbildning bör kommunerna också la initiativ till att erbjuda ungdomarna plats inom del kommunala vuxenutbildningen (komvux).

Verksamheten i ungdomslagen är som jag tidigare nämnt avsedd atl omfatta bl.a. de ungdomar som nu går sysslolösa med arbetslöshetser­sättning eller kontant arbetsmarknadsstöd och därmed blir de således inte aktuella för en sådan ersättning eller sådant slöd. Genom införandel av ungdomslag kan kommunala och statliga beredskapsarbeten för 18- och 19-åringar avskaffas.

Somjag tidigare framhållit bör verksamheten i ungdomslag påbörjas den 1 januari 1984. Del kan förutses att vissa övergångsfrågor måste lösas. Emellertid bör beredskapsarbeten och särskilda ungdomsprojekl som på­går vid årsskiftet få fullföljas.

Jag räknar med att verksamheten med ungdomslag successivt kan byg­gas upp under våren 1984 och alt upp till 20000 ungdomar kan komma alt omfattas. Jag beräknar kostnaderna härför till 300 milj. kr. inkl. kostnader för adminislration och handledare/arbetsledare.

Det program somjag nu har redovisat innebär att förslag måste utarbetas till en lag med vissa regler om ungdomslag hos kommunerna och till ändringar bl.a. i lagarna om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbets­marknadsstöd. Visst annat författningsarbete måste också utföras. Jag förordar alt regeringen lägger fram förslag om lagstiftning i en särskild proposition till riksdagen senare i oktober. Jag vill i detta sammanhang tillägga att en sådan verksamhet som jag nu har förordat noggrant måste följas upp, särskilt i uppbyggnadsskedet. Det är inte minst viktigt atl man följer de praktiska verkningarna och undersöker om kompletterande åtgär­der behöver vidtas. Verksamheten i undomslag bör bl. a. inte få återverka menligt på de ansträngningar som görs för andra grupper på arbetsmarkna­den, bland dem uppföljningen inom skolans ram för 16- och 17-åringarna. Jag kommer atl noggrant följa dessa frågor och vid behov återkomma till regeringen med de ytterligare förslag som kan behöva föreläggas riksda­gen.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen att

1.      godkänna de grunder för statsbidrag till verksamheten med ung­
domslag somjag har förordat,

2.      till statsbidrag för ungdomslag för budgetåret 1983/84 under
tionde huvudtiteln anvisa elt förslagsanslag av 300000000 kr.

 

Prop. 1983/84:26    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet        24

Statliga myndigheters beställningar av viss administrativ service

Nytt anslag (förslag) 5000000

Jag kommer nu efter samråd med chefen för industridepartementet att behandla frågan om administrativ tjänsteproduktion i Malmfälten.

Med anledning av regeringens proposition om utveckling i Norrbotten beslutade riksdagen våren 1983 bl.a. atl anvisa 200 milj. kr. till särskilda regionalpoliliska insatser i Norrbottens län (prop. 1982/83: 120, bil. 6, AU 24, rskr 305). Beloppet ulgör en medelsram som får tas i anspråk av regeringen. 1 propositionen redovisades vissa åtgärder som borde kunna komma i fräga för finansiering från denna medelsram. Bland åtgärderna upptogs en utbyggnad av den verksamhet som bedrivs av Stiftelsen Admi­nistrativ Produktion i Malmfälten

Servicecentralen i Gällivare (SIGA) bildades år 1980 som en statlig stiftelse. Efter omorganisation hösten 1982 har stiftelsen bytt namn till Administrativ Produktion i Malmfälten, vilken nu är ledningsorgan till SIGA AB och SIGA Företagsutveckling AB. Utvecklingsarbetet och marknadsföringen av de administrativa tjänsterna har intensifierats sedan våren 1983 då stiftelsen bl. a. fick elt resurstillskott och utvecklingsbolaget bildades.

Enligt min uppfattning har SIGA-verksamheten gynnsamma utveck­lingsmöjligheter på längre sikt men trots detla behov av särskilda, kortsik­tigt sysselsältningstödjande insatser. Jag föreslär i del följande atl särskil­da medel anvisas för detta ändamål.

SIGA verksamheten startade under våren 1980 med kontorsservicepro-duktion i form av dataregistrering, ord- och textbehandling, mikrofilmning saml tryckning. Syftet var dels atl bygga upp en administrativ tjänstepro­duktion i Malmfälten, dels att skapa arbetstillfällen inom ett för regionen nytt verksamhetsområde. Vid starten sysselsattes ca 40 personer. Antalet anställda är nu ca 90, varav ca 70 i Gällivare och ca 20 i Kiruna.

Under våren 1983 gav regeringen bl.a. i uppdrag till elt fyrtiotal statliga myndigheter atl la fram förslag om arbetsuppgifter som kan utföras av SIGA AB. Stiftelsen fick samtidigt i uppdrag att ta fram en plan för en utbyggd och breddad verksamhet och atl utreda förutsättningarna för etablering av verksamhet i Svappavaara.

Stiftelsen redovisade i augusti 1983 sin ulbyggnadsplan för regeringen och hemställde samtidigt om medel för den fortsatta utvecklingen. Stiftel­sen har funnit atl SIGA AB fortsättningsvis bör bredda sin administrativa kompetens och marknadsföra sina tjänster på såväl den offentliga som den privata sektorn. SIGA AB och SICiA Företagsutveckling AB har i några fall inlett förhandlingar om samarbete med nya förelag och myndigheter om produktion för nya kunder. Resultat i form av konkreta arbetsuppgifter i Gällivare och Kiruna bör dock inte förväntas förrän successivt fr.o.m. 1984.

 

Prop. 1983/84:26    Bilaga 1    Arbetsmarknadsdepartementet          25

I enlighet med stiftelsens hemställan har regeringen nyligen beslutat ställa 20 milj. kr. till stiftelsens förfogande från tolfte huvudtitelns anslag Särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbotlens län.

Ett av syftena med utvecklingsarbetet är att stiftelsens produktiva enhe­ter skall kunna fullgöra långsikliga funktioner i rationella administrativa system och rutiner inom statliga myndigheter och andra verksamhetsområ­den. Regeringen är beredd att pröva och i lämpliga fall ställa ytterligare medel till förfogande från anslagel Särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens län för att få igång projekt som innebär atl enheterna kan få en sådan långsiktig roll.

De statliga basprojekt som SIGA-verksamheten till stor del har byggts upp kring, sysselsätter fortfarande ca en tredjedel av de anslällda i SIGA AB. Flera av dessa projekt trappas ned eller avslutas under hösten och vintern 1983/84.

Det uppdrag som regeringen under våren 1983 gav åt statliga myndighe­ter resulterade i förslag om arbetsuppgifter av sammanlagt en mycket slor arbetsvolym. I de flesta fall dock utan redovisade finansieringslösningar eller rationaliseringsvinster. Flertalet förslag kräver därför ytterligare be­arbetning medan några av projekten skulle kunna starta med kort varsel under förutsättning all finansieringen kan lösas.

Stiftelsen Administrativ Produktion i Malmfälten är nu, enligt min be­dömning, på god väg atl utveckla och etablera administrativ,och datatek­nisk kunskap i Malmfälten saml marknadsföra denna inom såväl den offentliga som den privata sektorn. Regeringen har nyligen, genom resurs­tillskott till stiftelsen, gett stiftelsen förbättrade möjligheter att bygga upp långsiktigt bärkraftig verksamhet. Samtidigt som satsningen på SIGA-verksamheten efter hand förväntas ge resultat minskar nu sysselsättningen i de ursprungliga statliga basprojekten krafiigt inom loppet av innevarande budgetår. De omedelbara sysselsättningsproblem som kan uppstå i SIGA AB, kan därför behöva överbryggas genom nya statliga beställningar som kan effektueras med kort varsel. Mot den bakgrunden anser jag att 5000000 kr. bör anvisas för statliga myndigheters beställningar av viss administrativ service. Medlen bör slå till regeringens förfogande och tas i anspråk för sådana statliga beställningar som innebär alt rationella, admi­nistrativa uppgifter hos myndigheter tidigareläggs och alt största möjliga sysselsättningseffekt kan uppnås. De projekt som kan genomföras med nu föreslagna medel bör lämpligen samordnas med övriga insatser för utveck­ling av SIGA-verksamheten. Jag anser därför atl medlen bör föras upp på anslag under tolfte huvudtiteln.

Med hänvisning till vad jag har anfört i del föregående hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Statliga myndigheters beställningar av viss administrativ service för budgetåret 1983/84 under lolfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 5000000 kr.

 

 

 

Prop. 1983/84:26    Bilaga 2    Utbildningsdepartementet      27

Bilaga 2

Utdrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET              PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-10-06

Föredragande: statsrådet Hjelm-Wallén

Anmälan till proposition om särskilda sysselsättningsåtgärder för budgetåret 1983/84.

Inledning

Chefen för arbetsmarknadsdepartementet har redogjort för bakgrunden fill behovet av ytterligare ulbildningspoliliska insatser för ungdomar. De åtgärder som gäller utbildningsdepartementets verksamhetsområde avser ökal antal ungdomsplatser, rekryteringsbidrag för nya lärlingsplatser, sär­skilda bidrag till.högre specialkurser inom dalaområdet m.m., särskilda vuxenstudiestöd för arbetslösa samt kurser för arbetslös ungdom på folk­högskola. De åtgärder som föreslås beräknas kosta sammanlagt ca 250 milj. kr.

Chefen för arbelsmarknadsdeparlementel har vidare lämnat en redogö­relse för regeringens stimulansåtgärder för byggarbetsmarknaden. Av lidi-garelagda investeringar inom utbildningsdepartementets område utgör ca 8 milj.kr. arbeten inom kulturminnesvården och ca 16 milj.kr. mindre om-och tillbyggnader för högskolan och specialskolan.

D.    SKOLVÄSENDET

D 18. Bidrag till driften av gymnasieskolor

/. Rekryteringsbidrag för 2 000 nya lärlingsplatser budgetåret 1983/84.

Försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning enligt en särskild förordning (SFS 1980:533) har bedrivUs sedan läsåret 1980/81. Gymnasial lärlingsutbildning innebär i korthet atl den som blir eller eventuellt redan är anställd hos ett företag eller en institution också av skolstyrelsen kan antas som elev i gymnasieskolan. Eleven får då yrkesutbildning enligt en kurs­plan som skolstyrelsen fastställer efter samråd med företaget eller institu­tionen. Det finns dels en tvåårig grundutbildning, dels en ettårig färdigul-bildning.

För gymnasial lärlingsutbildning lämnas inom vissa ramar statsbidrag till

 

Prop. 1983/84:26    Bilaga 2    Utbildningsdepartementet     28

kommunen med visst belopp per elev och lärotimme hos företaget. Statsbi­draget är avsett för den ersättning som kommunen betalar företaget för utbildningsplatsen där. En viss mindre del av bidraget får dock användas till åtgärder för samverkan, tillsyn m.m.

Riksdagen beslutade i våras på regeringens förslag alt försöksverksam­heten skulle förlängas t.o.m. den 30 juni 1984 i avvaklan på skolöverstyrel­sens (SÖ) utvärdering av verksamheten. SÖ har nu inkommit med sin rapport om erfarenheterna av de första tre årens verksamhet. Jag avser alt i budgetpropositionen 1984 återkomma med förslag till vissa förändringar av lärlingsutbildningen med anledning av SÖ:s rapport. Redan nu kan dock konstateras att den gymnasiala lärlingsutbildningen fått en icke obetydlig omfattning och därigenom spelar slor roll inom kommunernas uppfölj­ningsansvar för ungdomar som inte genomgår annan gymnasieutbildning. Verksamheten har stadigt ökat i omfattning. Sålunda dellog första försöks­året ca 1 900 elever i 138 kommuner och våren 1983 ca 5 500 elever i 188 kommuner. Under hela treårsperioden har totalt ca 9300 elever tagils in i gymnasial lärlingsutbildning. 95%' av dem har fullföljt sin utbildning och sedan haft arbete.

Enligt SÖ:s utvärdering synes del finnas möjligheter till en ökning av lärlingsutbildningen, om statsbidragsvillkoren förbättras. Mot bakgrund av ungdomarnas fortfarande svåra situation på arbetsmarknaden anser jag atl denna väg bör prövas som stimulans budgelårel 1983/84. Således bör elt rekryteringsbidrag på 5000 kr. per plats lämnas till kommunerna för extra ersättning till företag och institutioner som inrättar nya läriingsplalser för grundutbildning eller färdigutbildning, som påbörjas under perioden I no­vember 1983-30 juni 1984.

Jag beräknar alt en sådan höjning av ersättningen skall kunna leda till atl ytterligare 2000 platser inrättas inom gymnasial lärlingsutbildning under budgelårel 1983/84 till en sammanlagd kostnad av 30 milj.kr. Jag avser att föreslå regeringen att med stöd av tidigare lämnat arbetsmarknadsbemyn-digande anvisa ytterligare 2000 platser, avsedda för gymnasial lärlingsut­bildning.

2. Särskilt bidrag till högre specialkurser inom det datatekniska och mikroelektroniska området i gymnasieskolan budgetårei 1983/84.

Användningen av datorer komrricr enligt de flesta prognoser atl fortsätta öka under hela 1980-talet. Inom administration och förvaltning har de redan slagit igenom. I industrin används datorer alltmer för alt styra produktionen men också som delsystem i de produkter som tillverkas. Det är i detta läge av slor vikt att ny teknik snabbt kan vinna genomslagskraft i utbildningsväsendet. Datateknik och mikroelektronik är därför områden som snabbt bör komma i fråga för utökade utbildningsinsatser.

Mot bakgrund av del svåra sysselsättningslägel för ungdom och rege­ringens strävan alt stimulera industrins expansion bör särskilda åtgärder

 

Prop. 1983/84:26    Bilaga 2    Utbildningsdepartementet     29

vidtas så att redan innevarande läsår ytterligare utbildningsplatser kommer till stånd inom dala- och mikroelektronikområdet. Kommunernas möjlig­heter atl anordna utbildning inom dessa områden är i mänga fall knutna till tillgången på utrustning. Nuvarande generella statsbidragsregler för gym­nasieskolan är i princip ej tillämpliga för inköp av datorutrustning.

En förutsättning för atl redan under våren 1984 kunna starta fler utbild­ningar inom del datatekniska och mikroelektroniska området i gymnasie­skolan är därför att kommunerna ges ett extra stöd till anskaffning av utrustning inom dataområdet. Detla bidrag till datorutrustning bör utfor­mas så att det i första hand används för förhyrning.

För att kommunerna skall stimuleras alt anordna högre specialkurser inom områdena datateknik och mikroelektronik bör de budgetårei 1983/84 kunna få ett särskilt bidrag med 6000 kr. per elev på nyinrättad högre specialkurs inom de angivna områdena som börjar läsåret 1983/84 och omfallar minst en termin. Bidraget bör få användas till inköp eller förhyr­ning av utrustning inom dataområdet. Härigenom bör del bli möjligl att starta utbildningar i en omfallning molsvarande 825 årselevplatser. Platser härför ryms inom för läsåret beslutade ramar. Jag beräknar för ändamålet en koslnad av 5 milj.kr. Kostnaden för bidraget bör få ersättas ur anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.   godkänna vad jag förordat om rekryteringsbidrag budgetårei 1983/84 för platser i gymnasial lärlingsutbildning,

2.   medge att koslnaderna för rekryteringsbidraget ersätts ur ansla­gel Bidrag till driften av gymnasieskolor,

3.   godkänna mitt förslag om särskilt bidrag budgetårei 1983/84 för högre specialkurser inom områdena mikroelektronik och data­teknik samt

4.   medge att kostnaden för del särskilda bidraget för högre special­kurser ersätts ur anslagel Bidrag till driften av gymnasiekolor.

D 25.    Bidrag till åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar för ung­dom under 18 år m. m.

Ökat antal ungdomsplatser budgetåret 1983/84

Sedan budgetåret 1982/83 vilar del totala ansvaret för uppföljningen av ungdomar under 18 år på kommunerna. Under budgetåret 1982/83 har medel anvisats för åtgärder i form av yrkesinlroduktion och ungdoms­platser för sammanlagt ca 24000 ungdomar.

Under tionde huvudtiteln har chefen för arbetsmarknadsdepartementet tidigare i dag i samband med sin redogörelse för arbetsmarknadsläget redovisat att åtgärderna haft en mycket gynnsam effekt på sysselsättnings-situalionen för ungdomarna under 18 år.

 

Prop. 1983/84:26    Bilaga 2    Utbildningsdepartementet 30

Enligt riksdagens beslul (prop. 1982/83:100 bil. 10 p. D 25, UbU 21, rskr 311) infördes den 1 juli 1983 ett nytt system för kommunernas uppföljande verksamhet. Syftet var atl ge alla ungdomar under 18 år som efter avslutad grundskola varken genomgår utbildning eller har ett stadigvarande arbete en meningsfull sysselsättning. Bidrag lämnas till uppföljningsprogram och ungdomsplatser med utbildningsinslag inom ramen för sammanhållna indi­viduella planer samt även till särskilda kommunala ungdomsprojekl och handledarutbildning. För innevarande budgetår har riksdagen anvisat ett förslagsanslag av 266 milj. kr. för sådana åtgärder.

Min utgångspunkt för beräkning av medel i årets budgetproposifion för uppföljningsprogram och ungdomsplalser med utbildningsinslag för inne­varande budgetår var 16000 ungdomar. Målet är att all ungdom under 18 år som inte kan beredas utbildning eller arbete skall kunna beredas ungdoms­plats.

Under våren 1983 har SÖ samlat in uppgifter från kommunerna för att få underlag för bedömningar av behov och effekter av uppföljningsverksam­heten. SÖ har också gjort en mera detaljerad kartläggning inom ett antal län.

Mot bakgmnd av vad jag har erfarit från SÖ rörande dessa undersök­ningar har jag gjort den bedömningen alt ytterligare medel bör ställas till förfogande för kommunernas uppföljningsverksamhet. Detta stöds också av all under förra budgetåret tilläggsbeslut behövde tas i två omgångar för att möta de behov som då visade .sig finnas. I slället för urspmngligen beräknade 16000 ungdomar kommer, enligt min bedömning, ca 26000 ungdomar att vara i behov av Ujppföljningsåtgärder under innevarande budgetär. Delta får till följd att ytteriigare 150 milj. kr. kommer att belasta förslagsanslaget Bidrag fill åtgärder inom kommunernas uppföljningsan­svar för ungdom under 18 år m.m. Jag har därvid också räknat med atl SÖ skall kunna ta i anspråk ett mindre belopp för informationsåtgärder. Rege­ringen bör bereda riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu anfört.

Jag hemställer all regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om behovet av uppföljningsåtgärder.

F   VUXENUTBILDNING

F 7 Bidrag till driften av folkhögskiolor m.m.

Riksdagen har bemyndigat regetingen att - i den mån arbetsmarknads­skäl så påkallar — anordna vissa kurser för arbetslös ungdom på folkhög­skola, (prop. 1982/83:100 bil. 10 p. F 7 s. 586, UbU 1982/83:17, rskr 196).

Regeringen har den 29 september 1983 medgivit att vissa kurser för arbetslös ungdom får anordnas på folkhögskola under budgetåret 1983/84. Beslutet innebär att folkhögskolorna inom en ram av sammanlagt 15000 elevveckor får anordna särskilda kurser upp fill tio veckors längd för

 

Prop. 1983/84:26   Bilaga 2   Utbildningsdepartementet   31

arbetslös ungdom. Utöver gällande statsbidrag kan berörda folkhögskolor erhålla statsbidrag med högst 25000 kr. per kurs till ett sammanlagt belopp om högst tre miljoner kr. För kurserna utgår statsbidrag utan hinder av 83 § folkhögskoleförordningen (1977:551) och förordningen (SÖ-FS 1983:74) om folkhögskolans undervisningsvolym. Genom åtgärden beräknas 1 500 arbetslösa ungdomar erhålla utbildning under tio veckor. Kostnaden be­räknas till ca 10,8 milj. kr. Härtill kommer kostnader för studiestöd m.m., som uppskattas fill 5 milj, kr. Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

atl la del av vad jag har anfört om vissa kurser för arbetslös ungdom på folkhögskola.

G   STUDIESTÖD M. M.

G 5. Vuxenstudiestöd m. m.

Jag vill avslutningsvis anmäla vissa frågor som rör särskilt vuxenstudie­stöd för arbetslösa, eftersom detta bör ses i sammanhang med övriga åtgärder inom utbildningsdepartementets område.

Särskilt vuxenstudiestöd kan utgå med i princip samma belopp per dag som det utbildningsbidrag som beviljas för arbetsmarknadsutbildning. Vuxenstudieslödel består emellertid inle endast av bidrag. Det ingående vuxensludiebidraget utgör endast 65 procenl av motsvarande utbildnings­bidrag. Den övriga delen består av alerbetalningspliktiga studiemedel. En slor andel av dem som beviljas vuxensludiestöd utnyttjar endasl bidrags­delen.

Särskilt vuxensludiestöd som finansieras av vuxenutbildningsavgiften beviljas av vuxenutbildningsnämnder, som finns i varje län. Varje nämnd disponerar ett visst belopp för ändamålet, varför ett urvalsförfarande är nödvändigt. Erfarenheterna visar, att en betydande del av dem som söker och erhåller vuxensludiestöd är arbetslösa. De söker vuxensludiestöd därför atl de föredrar atl använda arbetslöshetsperioden till studier av annat slag än som i deras fall skulle ha medgivit utbildningsbidrag, trots alt de därmed gör en ekonomisk förlust i form av lägre bidrag.

Urvalsförfarandet för vuxenstudiestödet ger inte företräde för dem som är arbetslösa. Ett sådant företräde skulle för övrigt i alltför hög grad gå ut över andra gmpper med angelägna utbildningsbehov.

I den nu rådande situationen måste man emellertid pröva alla möjlighe­ter att erbjuda arbetslösa sysselsättning eller utbildning. Ett verksamt sätt att minska trycket på arbelsmarknadspolitiska åtgärder är att inrätta ytter­ligare vuxenstudiestöd och att förbehålla dessa för arbetslösa sökande. Jag avser därför att inom kort föreslå regeringen atl 50 milj. kr. ur en ingående reservation på anslaget Vuxensludiestöd m.m. får användas för en sär­skild insats för arbetslösa. Detta belopp motsvarar ca 1 700 särskilda

 

Prop. 1983/84:26   Bilaga 2   Utbildningsdepartementet  32

vuxenstudiestöd under ett hell år. Åtgärden kräver vissa nya lagbestäm­melser.

Särskilt vuxensludiestöd används i huvudsak för att finansiera studier inom kommunal vuxenutbildning och vid folkhögskolor. Jag vill i samman­hanget erinra om atl regeringen tidigare har utnyttjat riksdagens bemyndi­gande att överskrida ramarna för antalet undervisningstimmar inom kom­munal vuxenutbildning för atl göra det möjligt alt anordna kurser för arbetslösa.

Jag hemstäUer all regeringen bereder riksdagen tillfälle

att la del av vad jag har anfört om särskilt vuxensludiestöd för arbetslösa.

 

Prop. 1983/84:26   Bilaga 3   Bostadsdepartementet       33

Bilaga 3

Utdrag
BOSTADSDEPARTEMENTET              PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-10-06

Föredragande: statsrådet Gustafsson

Anmälan till proposition om särskilda sysselsättningsåtgärder för budgetåret

1983/84

Inledning

Riksdagen beslutade i december 1982 om lempoiära åtgärder inom bo­stadsdepartementets verksamhetsområde (prop. 1982/83:50 bil. 5, CU 8, rskr 112) för att öka sysselsättningen inom bostadsbyggnadssektorn och samtidigt förbättra betingelserna för bostadsförsörjning och energihushåll­ning.

Förslagen i årets budgetproposition innebar avseende bostadssektorn en stor återhållsamhet i fråga om nya ekonomiska åtaganden från statens sida bl.a. med hänsyn till att de temporära åtgärderna får effekt under åren 1983 och 1984. Jag uteslöt emellertid inle att yUeriigare temporära åtgärder kunde komma att behövas på grund av de komplicerade förhållanden som präglar utvecklingen inom bostadsförsöijningen.

I vårens kompletteringsproposition redovisades vissa åtgärder för att stimulera byggandet och öka sysselsättningen inför vintern 1983/84. Ra­marna för stödet till allmänna s.amlingslokaler skulle komma att vidgas. Vidare föreslogs all långivningen till byggnadslekniska åtgärder (repara­tionslån) skulle förlängas och ytterligare medel avdelas för särskilda stat­liga lån för att bygga om outhyrda lägenheter. Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens förslag (CV 1982/83:31, rskr 395).

En arbetsgrupp inom bostadsdepartementet har lagt fram förslag till ett tioårigt bostadsförbältringsprogram, ett program för underhåll, reparation och ombyggnad (Ds Bo 1983:2). Programmet har remissbehandlats och förslag till bl.a. nya låne- och bidragsregler kommer att föreläggas riksda­gen för beslut under hösten 1983. Reglerna avses träda i kraft den 1 januari 1984. Programmet kommer atl sfimulera sysselsättningen inom byggsek­torn.

Även andra åtgärder bör emellertid med hänsyn till sysselsältningssUua-lion snarast vidtas. Jag kommer i del följande att ta upp frågan om vidgning av dels ramarna för stödet till allmänna samlingslokaler, dels ramen för

 

Prop. 1983/84:26   Bilaga 3   Bostadsdepartementet       34

bidrag till förbättring av boendemiljön. Jag beräknar dessutom erforderliga medel för dessa åtgärder. Vidare kommer jag all föreslå att ytterligare medel avdelas för stödåtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter.

Statligt stöd till allmänna samlingslokaler

Statligt stöd till allmänna samlingslokaler lämnas i form av dels anord­ningsbidrag och lån till nybyggnad, ombyggnad eller köp av samlingslo­kaler, dels upprustningsbidrag för befintliga lokaler. Resterande kreditbe­hov, som uppgår tUl ca 50 procenl av totalkostnaden, läcks pä den öppna kreditmarknaden.

Riksdagen fastsläller varje år ramar för stödet till allmänna samlingslo­kaler. För budgetåret 1983/84 är ramen 30 milj. kr. för anordningsbidrag och lån samt 24 milj. kr. för uppruslningsbidrag. Regeringen får vidga ramarna om det behövs av sysselsiUlningsskäl. Med slöd av delta bemyn­digande har ramen för uppmstningsbidrag vidgats med 25 milj. kr. för budgetårei 1983/84.

Efterfrågan på stöd tiU allmänna samlingslokaler har sedan länge varh större än tillgången. Ramarna för innevarande budgetår var fill slor del redan utnyttjade den 1 augusti. Hos bostadsstyrelsens samlingslokaldele­gation finns inneliggande ansökningar om anordningsbidrag och lån m. m. pä sammanlagt 106 milj. kr. och ansökningar om upprustningsbidrag på ca 44 milj. kr. Med oförändrade ramar innebär det väntetider pä 4 år för anordningsbidrag och 3 år för uppruslningsbidrag.

Jag har tidigare framhållit (prop. 1982/83: 100 bil. 13) au ställningstagan­
den till att vidga ramarna för stödet till aUmännä samlingslokaler bör göras
i ell samlat sysselsättningspolitiskt perspektiv. Som en åtgärd för att stödja
byggsysselsättningen kommer jag senare denna dag alt föreslå regeringen
att ramen för beslut om anordnings- och invenlariebidrag samt lån till
allmänna samlingslokaler får överskridas med 65 milj. kr. Vidare bör
ramen för beslut om uppruslningsbidrag vidgas med 25 milj. kr. Ramvidg­
ningarna bör användas för vissa län där investeringar i samlingslokaler är
särskilt angelägna från sysselsättningssynpunkt. Vidgningarna ger utrym­
me fören ökad investeringsvolym på totalt 180 milj. kr.    "

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att

1.   till Anordningsbidrag m.m. till allmänna samlingslokaler för budgetåret 1983/84 under elfte huvudtiteln utöver i prop. 1982/ 83: 100 bil. 13 upptagna medel anvisa ett reservationsanslag av 40000000 kr.,

2.   till Lån till allmänna samlingslokaler för budgetåret 1983/84 un­der elfte huvudtiteln utöver i prop. 1982/83:100 bil. 13 upptagna medel anvisa ett reservafionsanslag av 25000000 kr..

 

Prop. 1983/84:26   Bilaga 3   Bostadsdepartementet      35

3. till Upprustningsbidrag m.m. till allmänna samlingslokaler för budgetåret 1983/84 under elfte huvudtiteln utöver i prop. 1982/ 83:100 bil. 13 upptagna medel anvisa ett reservationsanslag av 25000000 kr.,

Bidrag till förbättring av boendemiljön

Statligt bidrag kan lämnas för åtgärder som förbättrar boendemiljön i flerbostadshusområden, som har färdigsläUts före år 1975. Bidrag lämnas med högst 75 procent av den godkända kostnaden, dock högst med 4500 kr. per lägenhet. Bostadslån och räntebidrag kan lämnas för de bidrags­grundande kostnader som inte täcks av bidraget.

Riksdagen fastställer varje år ramar för beslut om boendemiljöbidrag. För budgetåret 1983/84 är ramen 85 milj. kr.

Anspråken på bidrag har ökat kraftigt under år 1983. Ett skäl till detta är att bidrag temporärt kan lämnas för miljöförbättringar utan atl det ställs några krav på att åtgärderna skall behövas på grund av de sociala förhål­landena i bostadsområdet eller på grund av att andelen tomma lägenheter är hög (prop. 1982/83:50 bil. 5, CU 8, rskr 112). Undantagsregeln infördes för atl det bl. a. av sysselsättningsskäl var angeläget att öka investeringar­na i miljöförbättrande åtgärder. För alt undantagsregeln skall gälla skall ansökningar om bidrag ha kommit in till förmedlingsorganel senast den 30 juni 1983. Enligt bostadsslyrelsen har länsbostadsnämnderna rapporterat att del finns ansökningar för elt belopp av 265 milj. kr., som inle har kunnat få beslut inom ramen för budgetåret 1982/83.

Ramen för innevarande år är i praktiken redan utnyttjad med hänsyn fill att förhandsbesked om bidrag har lämnats för ett belopp av drygt 80 milj.kr. och alt ett visst ramutrymme behövs för omprövningar. Delta innebär att inte några av de kvarvarande ansökningarna enligt undantags­bestämmelserna tills vidare kan få beslul om bidrag. Med nuvarande ram finns det inle heller förrän under budgetåret 1984/85 ulrymme för beslut avseende nya ansökningar enligt de regler som gäller fr. o. m. den 1 juli 1983.

Med hänsyn tUl del klart dokumenterade behovet och till att det av sysselsältningsskäl är angelägel all öka investeringarna i miljöförbättrande åtgärder bör ramen för beslut om bidrag vidgas. Som jag tidigare har framhållit, när del gäller stödet lUl aUmänna samlingslokaler, bör ramvidg­ningar som ger ulrymme för ökade investeringar behandlas i ett samlat sysselsättningspolitiskt perspektiv. Jag förordar därför alt det belopp intill vilket beslut om bidrag till förbättring av boendemiljön får meddelas under innevarande budgetår höjs med 50 milj. kr. till 135 milj. kr. Ram vidgningen bör användas för vissa län där åtgärderna är särskilt angelägna från syssel­sättningssynpunkt. Inom dessa län bör en prioritering av ansökningama göras med hänsyn till behovei av projekten och projektens kvalitet.

 

Prop. 1983/84:26    Bilaga 3    Bostadsdepartementet    36

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen alt

1.      medge att beslul om bidrag till förbättring av boendemiljön får
meddelas intill elt belopp av 135000000 kr. under budgelårel
1983/84.

2.      till Bidrag till förbättring av boendemiljön för budgetårei 1983/84
under elfte huvudtiteln utöver i prop. 1982/83: 100 bil. 13 upp­
tagna medel anvisa elt reservationsanslag av 50000000 kr.,

Stöd till bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter

Riksdagen har beslutat om vissa stödåtgärder för bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter (prop. 1982/83:50 bil. 5, CU 8, rskr 112) i form av dels särskilda låneregler för alt underiätta att bostäderna skall kunna byggas om och utnyttjas för andra ändamål, dels 50 milj, kr. för stöd till de värst drabbade förelagen.

Regeringen beslutar om stödet till bostadsföretagen. Ansökningar har kommit in från ca 70 företag. Regeringen har hittills lämnat slöd till 11 företag med sammanlagt 27 milj. kr.

Särskilda lokallån, dvs. statliga lån för ombyggnad av bostadsutrymmen till sådana lokaler som inle får räknas in i låneunderlaget för bostadslån, lämnas av bostadsstyrelsen inom en fastställd ram. Den ursprungliga ra­men för år 1983 om 25 milj. kr. har med anledning av den redovisade efterfrågan på lån höjts till 50 milj. kr. (prop. 1982/83:150 bil. 4, CU 33, rskr 395). Bostadsslyrelsen föreslår i sin anslagsframställning för budgetåret 1984/85 att den gällande ramen för år 1983 vidgas med ytterligare 25 milj. kr. och kunna avse beslut om lån även under första halvåret 1984.

Det statliga slödel till åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyr­da lägenheter har stimulerat till atl ett aktivt arbete att minska antalet oulhyrda lägenheter har kommit igång i företagen och kommunema. Efter­som slöd i huvudsak lämnas till åtgärder som innebär atl bostäder byggs om till andra ändamål, som kontor och lokaler för industrier och undervis­ning, sjukhus, servicelägenheter och elevhem, leder stödet till en ökad sysselsättning inom byggnadsverksamheten.

Anslaget om 50 milj. kr. för slöd till de värst drabbade företagen är klart otillräckligt med hänsyn till de behov som företagen redovisar. För att göra del möjligl alt i varje fall de förelag som har haft elt stort antal outhyrda lägenheter under lång tid skall kunna få elt bidrag till aktiva åtgärder är det enligt min mening nödvändigt att öka anslaget. Jag förordar att ytterligare 15 milj. kr. anvisas för stödverksamheten.

Ramen för särskilda lokallån bör även avse beslul under första halvåret 1984. Med hänsyn till denna förlängning bör ramen vidgas. Jag förordar alt del belopp intill vilket särskilda lokallån får beviljas höjs med 10 milj. kr. tUI60milj. kr.

 

Prop. 1983/84:26   Bilaga 3   Bostadsdepartementet      37

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.   till åtgärder i bostadsområden med stor andel oulhyrda lägen­heter för budgetårei 1983/84 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 15000000 kr.,

2.   medge att särskilda lokallån får beviljas inom en ram av 60000000 kr. under år 1983 och första halvåret 1984.

 

 

 

Prop. 1983/84:26    Bilaga 4    Civildepartementet                39

Bilaga 4

Utdrag
CIVILDEPARTEMENTET                           PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-10-06

Föredragande: statsrådel Holmberg

Anmälan till proposition om särskilda sysselsättningsåtgärder för budgetåret 1983/84

C.    KYRKLIGA ÄNDAMÅL

C 5. Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor

Under denna anslagsrubrik har för budgetåren 1979/80, 1982/83 och 1983/84 anvisats sammanlagt 1325000 kr. för restaurering av Strängnäs domkyrka. Staten svarar för tre Qärdedelar av koslnaderna för reslaure-ringsarbelena och församlingen för en fjärdedel. De hittills utförda arbe­tena ulgör endasl en mindre del av en omfattande yttre restaurering av domkyrkan.

Domkapitlet i Strängnäs har för innevarande budgetår anhållit om stats­bidrag med I 780000 kr. Enligt beslul av riksdagen (prop. 1982/83:100 bil. 15, KrU 23, rskr 252) skall statsbidrag ulgå med 715000 kr.

Skadorna på domkyrkan är mycket omfattande och restaureringsarbeiet blir mer kostnadskrävande än man tidigare förutsett. För att inte skadorna skall förvärras är det angeläget atl erforderliga reparationer utförs snarast möjligt. Med hänsyn härtill samt till behovet av åtgärder för all stimulera sysselsättningen föreslår jag att ytterligare I milj. kr. anvisas för restaure­ring av Strängnäs domkyrka.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor för budgetåret 1983/84 under trettonde huvudtiteln ulöver i prop. 1982/83: 100 bil. 15 upptagna medel anvisa ell reservationsanslag av 1 000000 kr.

C 11. Bidrag till anskaffande av lokaler för trossamfund

På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsru­brik anvisats elt reservationsanslag av 12450000 kr. Av anslaget skall minst 1 milj. kr. användas för bidrag tilll handikappanpassning av lokaler

 

Prop. 1983/84:26   Bilaga 4   Ciivildepartementet           40

för trossamfund. Frågor om bidrag prövas av en samarbetsnämnd med representanter för samfund som kan komma i åtnjutande av statsbidrag.

Bidrag för anordnande eller upprustning av lokaler för trossamfund utgår med 30% av skäliga kostnader, dock högst 600000 kr.

Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund har för budgetåret 1983/84 fått in 107 ansökningar om statsbidrag till anskaffande av lokaler för trossamfund. Koslnaderna för alt bygga eller rusta upp dessa lokaler beräknas liU över 200 milj. kr. Enligt gällande bestämmelser skulle statsbi­drag för dessa arbeten kunna ulgå med 32 milj. kr. Del för innevarande budgetår anvisade anslaget medger endast statsbidrag om 11450000 kr. Ungefär hälften av anslagsbehovet eller 15,8 milj. kr. hänför sig till arbeten i de län, där behovet av att sfimulera sysselsättningen är särskih stort. För att de planerade byggnadsarbetena i dessa län snabbi skall kunna komma igång förordar jag att ytterligare 11 milj. kr. anvisas för bidrag tiU anskaf­fande av lokaler åt trossamfund.

Bidrag till handikappanpassning av lokaler för trossamfund får utgå med belopp som motsvarar kostnaden för åtgärden, dock högst 100000 kr. För budgetåret 1983/84 har samarbetsniimnden fått in 68 ansökningar om stats­bidrag till handikappanpassning. Koslnaderna för dessa arbeten beräknas fill 7740000 kr. och statsbidragsbehovet Ull ca 5,5 milj. kr. Av sistnämnda belopp hänför sig ca 2,4 milj. kr. tUl åtgärder i de av arbetslöshet svårast drabbade länen. Jag förordar att ytterligare 2 milj. kr. anvisas för bidrag till handikappanpassning av lokaler för trossamfund i dessa län.

Sammanlagt förordar jag att 13 milj. kr. anvisas till anskaffande och handikappanpassning av lokaler för trossamfund.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag tiU anskaffande av lokaler för trossamfund för budget­året 1983/84 under trettonde huvudtiteln utöver i prop. 1982/83: 100 bil. 15 upptagna medel anvisa ett reservationsanslag av 13000000 kr.

Norstedts Tryclteri, Stocittiolm 1983