Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1983/84:185 Regeringens proposition

1983/84:185

om Nordiska ministerrådets allmänna budget för år 1985, m.m.;

beslutad den 5 april 1984.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar SVANTE LUNDKVIST

G. SIGURDSEN

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att Nordiska ministerrådets allmänna budget för år 1985 godkänns och att medel anvisas för Sveriges andel av kostnaderna för den verksamhet som finansieras över denna budget. Vidare föreslås att regeringen bemyndigas medge att vissa åtaganden görs av Nordiska indu­strifonden. Nordiska ministerrådets allmänna budget omfattar inte det nordiska kultursamarbetet. För detta finns en särskild budget.

I    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 185

 

Prop. 1983/84:185

Utdrag
UTRIKESDEPARTEMENTET                      PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-04-05

Närvarande: statsrådet Lundkvist, ordförande, och statsråden Feldt, Si­gurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Bo­ström, Göransson, Gradin, R. Carlsson, Holmberg, Thunborg

Föredragande: statsrådet Sigurdsen

Proposition om Nordiska ministerrådets allmänna budget för år 1985, m.m.

1 prop. 1983/84:100 (bil. 5, s. 26-27) har regeringen föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Nordiska ministerrådets allmänna budget för budgetåret 1984/85 beräkna ett förslagsanslag av 70040000 kr. Jag avser nu att ta upp denna fråga.

1    Inledning

Nordiska ministerrådet inrättades år 1971 genom en revision av den år 1962 ingångna samarbetsöverenskommelsen mellan de nordiska länderna (Helsingfors-avtalet). Den 12 april 1973 ingicks ett avtal mellan de nordiska länderna om upprättande av Nordiska ministerrådets sekretariat i Oslo. Upprättandet av ministerrådssekretariatet godkändes för Sveriges del av riksdagen den 25 maj 1973 (prop. 1973:121, UU 13, rskr 245). Verksamhe­ten vid sekretariatet inleddes den 1 juli 1973.

I samband med upprättandet av sekretariatet skapades en budget för den del av ministerrådets verksamhet som administreras av sekretariatet. Den­na budget. Nordiska ministertädets allmänna budget, omfattar inte det nordiska kultursamarbetet, för vilket Nordiska ministerrådet i samman­sättningen kultur- och undervisningsministrarna fastställer en särskild bud­get. Den omfattar inte heller de gemensamma nordiska biståndsprojekt i u-länder som finansieras över de nordiska ländernas biståndsbudgetar och inte heller medel till Nordiska investeringsbanken.

Fr.o.m. år 1975 omfattar Nordiska ministerrådets allmänna budget ett kalenderår. Medel för verksamheten under år 1984 anvisades av riksdagen den 24 maj 1983 (prop. 1982/83:169, UU22, rskr 350).

Enligt det nya reglementet för Nordiska ministerrådets budgetar (den allmänna budgeten och kulturbudgeten), beslutat av Nordiska ministerrå-

 

Prop. 1983/84:185                                                    3

det i juni 1983, fastställer Nordiska ministerrådet budgeten i mars under förbehåll av de nationella parlamentens godkännande. Reglementet gäller fr.o.m. den Ijuli 1983.

På initiativ av Nordiska rådet tillämpas sedan föregående års budgetbe­handling en ny ordning för behandlingen av den allmänna budgeten. Ge­nom denna ordning, som i huvudsak gäller även för Nordiska ministerrå­dets kulturbudget, har önskemålet tillgodosetts att bereda Nordiska rådet förbättrade möjligheter att delta i budgetarbetet och att ge rådets medlem­mar tillfälle att debattera budgeten under Nordiska rådets session. Härige­nom uppnås också syftet att ge de nordiska samarbetsaktiviteterna en bättre pariamentarisk förankring och att göra den nordiska budgetbehand­lingen mer lik den nationella.

Den budgetprocedur som sålunda tillämpas innebär att förslag inte kan föreläggas riksdagen inom den tid under vilken anslagspropositioner nor­malt ska lämnas. Motsvarande gäller för Nordiska ministerrådets kultur­budget.

I det följande redogör jag närmare för Nordiska ministerrådets allmänna budget för år 1985 och vissa frågor i anslutning härtill.

Chefen för utbildningsdepartementet kommer senare denna dag att an­mäla frågan om Nordiska ministerrådets kulturbudget för år 1985.

En utföriig redogörelse för det nordiska arbetet har lämnats i den berät­telse rörande det nordiska samarbetet som Nordiska ministerrådet har överlämnat till Nordiska rådet i december 1983 (dokument C 1/1984 i det nordiska trycket). En sammanfattning av fackkapitlen i denna redogörelse bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.

En översikt över Nordiska ministerrådets budget för år 1985 bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

2    Föredraganden

2.1 Allmänt

1 rådande statsfinansiella läge i de nordiska länderna har det varit nödvändigt att göra besparingar i de nationella statsutgifterna. Detta på­verkar även det nordiska samarbetet. En gemensam uppfattning är emel­lertid att det finns skäl att betrakta den nordiska budgetbehandlingen på annat sätt än den nationella. Genom att söka gemensamma lösningar i stället för att lägga ner resurser i varje enskilt land för att lösa likartade problem, kan en samhällsekonomisk nytta uppnås genom det nordiska samarbetet. Möjligheterna att åstadkomma nationella besparingar genom nordiska samarbetslösningar bör därför tas tillvara. Samtidigt kan konsta­teras att det nordiska samarbetet inom ramen för den allmänna budgeten har nått en sådan omfattning och inrymmer ett så stort antal aktiviteter att budgetarbetet enligt min mening i ökad utsträckning bör inriktas mot omfördelningar inom givna nordiska och/eller nationella budgetramar. + 1    Riksdagen 1983184. I samt. Nr 185

 

Prop. 1983/84:185                                                                  4

Dominerande i det nordiska samarbetet är f. n. frågorna om det ekono­miska läget och sysselsättningen. I enlighet med en rekommendation från Nordiska rådet förbereds nu gemensamma åtgärder under ledning av de nordiska ländernas finans- och arbetsmarknadsministrar.

Arbetet på att utveckla Norden som hemmamarknad är ett av de över­gripande målen för det nordiska regeringssamarbetet. Det är en fortlö­pande process som bl.a, syftar till att underlätta för de nordiska företagen att få bättre tillgång till den nordiska marknaden och att därmed skapa förutsättningar för en förbättrad konkurrensförmåga på världsmarknaden. Detta gäller inte minst de små och medelstora företagen. Nordiska minis­terrådet kommer i sitt arbete med "Norden som hemmamarknad" bl.a. att lägga särskild vikt vid att avveckla tekniska och administrativa handelshin­der. Det arbete som här redan har satts igång nationellt kommer att föras vidare på nordiskt plan. Ett närmare nordiskt samarbete kan samtidigt ge värdefulla bidrag till likartade strävanden som pågår i andra internationella sammanhang. Ett av de områden där samarbetet kan utvecklas är trans­port- och kommunikationssektorn, där vi bör sträva efter att samordna våra länders transportpolitik, bl.a. genom en harmonisering av sådana bestämmelser som är av betydelse för handeln mellan länderna.

På många områden är de nordiska länderna hänvisade till att samarbeta för att kunna hålla jämna steg med de större industriländerna. De nordiska länderna är vart och ett för små för att satsa på t.ex. forskare och teknisk utrustning på viktiga områden såsom energiforskning, datateknologi och teknisk utveckling. Den arbetsfördelning som åstadkommits och de ge­mensamma satsningar som gjorts i det nordiska samarbetet i detta sam­manhang bör föras vidare och fördjupas. Ett aktuellt exempel är det förslag till en nordisk handlingsplan för datateknologiskt samarbete som Nordiska ministerrådet lade fram till Nordiska rådets session år 1984.

Betydelsefulla för det nordiska samarbetet är de nordiska kontakterna genom folkrörelserna och Föreningen Nordens verksamhet som väsentligt har bidragit till att stärka medborgarnas känsla av nordisk samhörighet.

Jag vill i detta sammanhang också nämna ett praktiskt samarbete mellan de nordiska länderna, nämligen tjänstemannautbytet. Detta fortsätter att utvecklas och har under åren 1979-1983 möjliggjort för närmare 150 stats­anställda i Norden att få tjänstgöra på en annan nordisk myndighet. På detta sätt knyts de nordiska förvaltningarna närmare samman, vilket torde medverka till att man finner gemensamma lösningar på olika problem.

2.2 Översyn av formerna för det nordiska samarbetet m.m.

Genom en ändring av Helsingforsavtalet har Färöarnas, Grönlands och Ålands ställning i det nordiska samarbetet stärkts fr.o.m. år 1984. Detta innebär bl.a. att Nordiska rådets medlemsantal utökats och att Färöarna, Grönland och Åland fått egna representanter i rådet.

 

Prop. 1983/84:185                                                                  5

Samarbetet i och mellan Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet har fungerat i sin nuvarande form i över tio år. Då samarbetet genomgått en snabb och omfattande förändring under denna period har behovet att utvärdera och att se över samarbetets organisation och funktion ökat. Mot denna bakgrund tillsatte de nordiska ländernas statsministrar och Nordis­ka rådets presidium hösten 1982 en parlamentarisk kommitté med uppgift att göra denna översyn.

Kommittén överlämnade sin rapport "Arbeidsformene i nordisk samar­beid" (NU 1983:9) till de nordiska statsministrarna och Nordiska rådets presidium den 30 november 1983. Huvudpunkterna i rapporten innebar förslag som syftar till att skapa en klarare nordisk profil, förstärkningar av Nordiska rådets presidium och de nordiska samarbetsministrarnas ställ­ning. En gemensam budget för nordiska ärenden och bättre prioritering av de stora frågorna skall ytterligare bidra till denna utveckling. Statsminist­rarna uttalade för sin del i samband med att de erhöll rapporten att den utgjorde en god grund för det fortsatta arbetet på att förverkliga önskemå­len om ökad effektivitet i det nordiska samarbetet. Rapporten diskuterades också vid Nordiska rådets session i Stockholm och rådet antog en rekom­mendation som uppmanar Nordiska ministerrådet att före den 1 september 1984 lägga fram de förslag inom ministerrådets verksamhetsområde som kommitténs rapport ger anledning till. Motsvarande uppmaning riktades också till Nordiska rådets presidium vad avser Nordiska rådets område.

2.3 Nordiska ministerrådets allmänna budget för år 1985

2.3.1 Allmänt

Nordiska ministerrådets allmänna budget omfattar kostnader för 15 nor­diska institutioner och ca 220 st. särskilda projekt. Nya samarbetsområden har tillkommit successivt. Budgetens omslutning uppgår till 170,4 milj. norska kronor för år 1984.

Det nordiska samarbetet består i stor utsträckning av att nordiskt sam­ordna nationella aktiviteter som alla länderna har intresse av. Den nordis­ka budgeten skall ses som ett viktigt instrument för att gemensamt utföra för de nordiska länderna angelägna arbetsuppgifter.

Syftet med den nordiska budgeten är inte att totalfinansiera det nordiska samarbetet. De egentliga resurserna för det nordiska samarbetet är betyd­ligt större, eftersom många projekt finansieras även med nationella anslag. Jag ser de gemensamma nordiska medlen som ett sätt att initiera och hålla samman nordiska samarbetsprojekt. En betydande del av finansieringen bör ske genom att nationella myndigheter tillskjuter egna medel. Beredvil­ligheten att anslå sådana nationella medel blir då ett slags test på att den nordiska prioriteringen överensstämmer med nationella prioriteringar och att projekten verkligen är relaterade till de faktiska behoven. För svensk del kan detta också ske genom att avräkning i vissa fall sker på nationella anslag.

 

Prop. 1983/84:185                                                    6

2.3.2 Budget för år 1985

Mot bakgrund av bl.a. den behandling av budgeten som skett i enlighet med den nya budgetproceduren har Nordiska ministerrådet den 15 mars 1984 enats om en budget för år 1985 på 211,4 milj. norska kronor. Detta är en ökning i förhållande till år 1984 med 41,0 milj. norska kronor, eller med 24%. Den reala ökningen är 18%.

Av utgifterna avses en del täckas genom Nordiska ministerrådets in­komster under år 1985. Dessa inkomster består av räntor och avgifter som de anställda vid Nordiska ministerrådets sekretariat har att erlägga i stället för inkomstskatt i Norge. Nordiska ministerrådets totala intäkter beräknas till 7,5 milj. norska kronor. Återstoden 203,9 milj. norska kronor avses finansieras genom bidrag från de nordiska länderna.

Jag skall nu redogöra för de allmänna prioriteringar som gjorts vid fastställandet av 1985 års budget och utgifternas fördelning på vissa verk­samhetsområden (en mer detaljerad redovisning härav ges i bilaga 2).

Det nordiska samarbetet bedrivs på en mycket bred front. Även om vissa temata som "Norden som hemmamarknad" står centralt i samarbe­tet motsvaras inte dessa av några enstaka projekt utan av ett stort antal olika verksamheter. Den ökade arbetslösheten i de nordiska länderna har gjort att sysselsättningsfrågor och möjliga åtgärder på det arbetsmarknads­politiska och det ekonomiskpolitiska området blivit alltmer centrala. Detta medför behov av satsningar över en bredare front för att samarbetets fördelar skall kunna utnyttjas.

Bland de nya satsningarna i budgeten märks särskilt anslagen för hand­lingsplanen på datateknologiområdet. Nordiska ministerrådet har i avvak­tan på fortsatta studier valt att tills vidare lägga de medel som avses härför inom ministerrådets reserv. Sammanlagt beräknas 26,4 milj. norska kronor för detta ändamål. Härav avses 20 milj. norska kronor för stöd till industri­ell forskning och utveckling. Handlingsplanen förutsätter att näringslivet i de nordiska länderna bidrar finansiellt med ett belopp som på sikt motsva­rar de statliga satsningarna. Omfattningen av insatserna blir således bero­ende av näringslivets beredvillighet att medverka.

I övrigt innehåller budgeten realt ökade anslag till bl.a. den sociala sektorn, regionalpolitik, arbetsmiljö samt jord- och skogsbruk. Häribiand utgörs den största enskilda ökningen på budgeten av en permanentering av utbildningen av personal för dövblinda. Nordiska ministerrådet har vid fastställandet av den slutliga budgeten beaktat de förslag om vissa ökning­ar på arbetsmarknads-, trafiksäkerhets- och turistområdet som framkom under Nordiska rådets session. Ökning av anslagen i dessa avseenden har tillgodosetts genom en motsvarande minskning av ministerrådets reserv med 350000 norska kronor.

De medel i budgeten som upptagits för administration och liknande utgifter avser främst kostnaderna för Nordiska ministerrådets sekretariat i Oslo. Dessa kostnader beräknas till 22,3 milj. norska kronor och avser i

 

Prop. 1983/84:185                                                                  7

huvudsak personalkostnader m.m. Antalet fasta tjänster vid sekretariatet uppgår till 47 st.

En stor del av anslagen finansierar gemensamma nordiska institutioner. Antalet sådana institutioner uppgår f,n, till 15, De största anslagen beräk­nas för Nordiska industrifonden (35,9 milj, norska kronor). Nordiska häl­sovårdshögskolan (8,8 milj. norska kronor). Nordiska institutet för odon-tologisk materialprovning (8,0 milj. norska kronor) och Nordiska projekt-exportfonden (7,0 milj. norska kronor).

Beträffande Nordiska industrifonden innebär tidigare beslutad budget ett bemyndigande för fonden att ingå förpliktelser utöver tillgängliga medel för innevarande budgetår. För år 1986 krävs sådant bemyndigande upp till ett belopp av 20,6 milj. svenska kronor och för år 1987 upp till ett belopp av 13,7 milj. svenska kronor.

Övriga anslag avses i huvudsak för olika projekt. Medlen är avsedda för såväl pågående projekt som nya projekt under år 1985. Anslagen fördelas f.n. på ca 220 st. särskilda projekt inom de olika verksamhetsområden som budgeten omfattar. De största anslagen beräknas för verksamhetsområde­na regionalpolitik (totalt 12,5 milj. norska kronor), energi (totalt 8,8 milj. norska kronor), arbetsmarknad (4,6 milj. norska kronor) och miljövård (7,3 milj. norska kronor). Anslagen inom miljövårdsområdet innefattar bl.a. medel för genomförande av det nya luftföroreningsprogrammet.

Jag tillstyrker för egen del Nordiska ministerrådets förslag till allmän budget för år 1985. Jag föreslår att regeringen underställer riksdagen försla­get för godkännande.

2.3.3 Sveriges andel av budgeten

Ländernas bidrag till Nordiska ministerrådets budgetar beräknas enligt en särskild fördelningsnyckel. Tidigare har fördelningen grundats på för­hållandet mellan ländernas bruttonationalprodukter.

Nordiska ministerrådet (samarbetsministrarna) fastställde den 10 no­vember 1982, efter en teknisk utredning av olika beräkningsgrunder, nya principer för beräkningen av den nordiska fördelningsnyckeln. De nya reglerna innebär att fördelningsnyckeln fastställs som resp. lands andel av den samlade nordiska bruttonationalinkomsten (BNI) till faktorpris. Som bas skall användas de kända värdena från de två senaste åren. För det senaste året används preliminära tal. Fördelningsnyckeln skall hädanefter fastställas för varje år. För att underlätta övergången mellan den gamla och den nya beräkningsmetoden har som en övergångsordning följande fördel­ningsnyckel fastställts för år 1984, nämligen Danmark 21,3%. Finland 17,0%, Island 1,1%, Norge 19,2% och Sverige 41,4%. Sveriges andel av budgeten för 1984 beräknades enligt denna fördelningsnyckel till totalt 70040000 svenska kronor.

För år 1985 gäller följande fördelningsnyckel: Danmark 19,9%, Finland 18,3%, Island 0,9%, Norge 21,0% och Sverige 39,9%. Sveriges andel av t2    Riksdagen 1983/84. 1 samt. Nr 185

 

Prop. 1983/84:185                                                    8

budgeten har således minskat något jämfört med föregående år. Sveriges andel av de nationella bidragen till budgeten för år 1985 föresläs därmed i enlighet med fördelningsnyckeln beräknad till 81356100 norska kronor, vilket motsvarar ca 83 872000 svenska kronor. Detta innebär en ökning med 13832000 svenska kronor i förhållande till år 1984.

Medlen bör anvisas i statsbudgeten för budgetåret 1984/85. Eftersom Nordiska ministerrrådets budget avser kalenderåret 1985, kan det svenska bidraget delvis komma att behöva betalas ut efter det svenska budgetårets utgång.

För Nordiska industrifondens bemyndigande att ingå förpliktelser för år 1986 och år 1987 utöver tillgängliga medel beräknar jag att Sverige skall svara för samma andel därav som för den svenska andelen av Nordiska ministerrådets allmänna budget, dvs. 39,9% av de aktuella beloppen som är 20,6 resp. 13,7 milj. svenska kronor. Detta motsvarar bemyndiganden på ca 8,2 milj. svenska kronor för år 1986 och ca 5,5 milj. svenska kronor för år 1987.

3    Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1.   för Sveriges del godkänna Nordiska ministerrådets förslag till allmän budget för år 1985,

2.   till Nordiska ministerrådets utlmännu budget för budgetåret 1984/85 under tredje huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 83872000 kronor,

3.   bemyndiga regeringen att medge att stöd lämnas av Nordiska industrifonden vilket inräknat löpande beslut för Sveriges del innebär åtaganden om högst 8200000 kronor under år 1986 och högst 5 500000 kronor under år 1987.

Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.

4    Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredra­ganden har lagt fram.

 

Prop. 1983/84:185                                                    9

Bilaga 1

Sammanfattning av det nordiska samarbetet under år 1983 inom Nordiska ministerrådets verksamhetsområde

I det följande återges sammanfattningar av fackkapitlen i den berättelse rörande det nordiska samarbetet som Nordiska ministerrådet i december 1983 överiämnade till Nordiska rådet (dokument C 1/1984).

Lagstiftningssamarbetet

Även under år 1983 har det nordiska lagstiftningssamarbetet bedrivits inom de ramar som lades fast i slutet av 1970-talet. Ett möte mellan justitieministrarna har hållits i Visby under tiden den 20-21 juni 1983 och i Mariehamn den 15 november 1983. Ämbetsmannakommittén för lagstift­ningsfrågor har den 3 maj 1983 sammanträtt på Königstedt gård utanför Helsingfors och i anslutning till ministermötet i Mariehamn. Rättscheferna har mötts i Stockholm den 18 - 19 oktober 1983. Vidare har lagstiftnings­frågor diskuterats vid det gemensamma mötet mellan Nordiska ministerrå­det (justitieministrarna) och Nordiska rådets juridiska utskott i Mariehamn i november 1983.

Det fortlöpande utbytet av upplysningar om aktuella lagstiftningsåt­gärder har intensifierats under senare år. Vidare förekommer som tidigare täta kontakter mellan företrädare för justitieministrarna inför och vid mö­ten i olika internationella organ. Detta samarbete innebär att de nordiska länderna oftast kan uppträda med en gemensam hållning och därigenom lyckas få gehör för sina synpunkter på ett sätt som annars inte hade varit möjligt. Samarbetet utgör inte sällan inledningen till gemensamma nordis­ka lagstiftningsprojekt, där lagstiftningen baseras på de resultat som upp­nåtts på det vidare internationella planet.

Även under det gångna året har ett antal nya samarbetsprojekt satts igång. Av dessa kan särskilt pekas på det samarbete som har inletts när det gäller de frågor av juridisk natur som användningen av automatisk databe­handling ger upphov till, bl.a. skadeståndsrättsliga, upphovsrättsliga och straffrättsliga. Vidare har lagstiftningsarbetet från en teoretisk utgångs­punkt diskuterats vid ett nordiskt seminarium den 13 - 15 juni i Esbo i Finland.

I avsnittet om det nordiska lagstiftningssamarbetet redogörs för utveck­lingen på gemensamt nordiskt plan under det gångna året. Samarbetet indelas och presenteras under sammanlagt tio huvudrubriker på ungefar samma sätt som i det föregående årets verksamhetsberättelse.

De aktuella lagstiftningsområdena är följande: o Familjerätt o Avtalsrätt, köprätt och konsumentskydd

 

Prop. 1983/84:185                                                   10

o Transporträtt o Immaterialrätt o Skadeståndsrätt o Bolagsrätt o ADB o Straffrätt o Processrätt o Offentlig rätt.

Bland de områden där samarbetet utvecklats kan - vid sidan av det nyss nämnda samarbetet kring datafrågor - särskilt nämnas följande:

Frågan om lagreglering av artificiell insemination har diskuterats vid det nordiska justitieministermötet i juni 1983. Det rådde då enighet om att man fortlöpande skall hålla varandra underrättade om det utredningsarbete som pågår. Avsikten är att man skall återkomma till frågan om ytteriigare nordiska överläggningar när remissbehandlingen av ett svenskt betänkan­de i ämnet är avslutad.

Ett allt större antal barn som adopteras i Norden kommer från utomnor-diska stater, framför allt i tredje världen. Det finns av denna anledning ett särskilt behov av regler om internationell adoptionshjätp. Vid Nordiska rådets 31:a session har rådet anmodat ministerrådet att sätta igång ett samarbete i syfte att få till stånd likartade regler om internationell adop­tionsförmedling och adoptionshjälp. Arbete på frågor med anknytning härtill pågår i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Fortlöpande kon­takter har hållits mellan berörda departement och adoptionsorgan i de nordiska länderna. Nordiska överläggningar äger rum i Helsingfors under hösten 1983.

Slutligen kan nämnas uppföljningen av den överenskommelse som träf­fats mellan de nordiska statsministrarna om gemensamma åtgärder mot olika former av ekonomisk brottslighet. En särskild nordisk arbetsgrupp tillkallades i början av år 1983 med uppgift att kartlägga behovet av nor­diskt samarbete såvitt gäller bekämpandet av ekonomisk brottslighet. Ar­betsgruppens rapport har nyligen presenterats. Ministerrådet överväger nu vilka ytterligare åtgärder som bör vidtas med anledning av arbetsgruppens förslag.

Konsumentpolitik

Under år 1983 har 25 projekt vidareförts eller startats inom ramen för en sammanlagd medelsram av ca 3 milj. NOK. Ett projekt har avslutats under året. Arbetet har skett med utgångspunkt i ministerrådets samarbetspro­gram på området från 1980. Samtidigt har samarbetsprogrammet revide­rats. Ett förslag till ett sådant reviderat program avses bli framlagt vid Nordiska Rådets session 1984.

Konsumentfrågor förknippade med ny teknologi har ägnats särskild

 

Prop. 1983/84:185                                                   11

uppmärksamhet under året. Särskilt har reklam via satellit-TV, kabel-TV, reklam i video, teledata och bruk av datateknik i varuhandeln studerats.

På produktsäkerhetsområdet har allmänna utredningar gjorts om på­gående arbete med nationella inrapporteringssystem för produktrelaterade olycksfall och om problem i samband med värdering av risker. Vidare har undersökningar av tältmaterials och kläders brandegenskaper avslutats och undersökningar av hushållsstegar och leksaker påbörjats.

Inom produktinformationsomrädet har projekt om tvättmaskiners spar-program och om möbelmärkning avslutats. På området har man också uppmärksammat information som ges vid försäljning av småhus, informa­tion om färger och läcker samt om hushållsapparaters buller och om förståeligheten av grafiska symboler.

När det gäller utbildning har verksamheten inriktats på förskolan, på högskoleutbildning av socialarbetare och på vidareutbildning av konsu­mentmedarbetare. Vidare har ett seminarium om konsumentjoumalistik genomförts. Ett projekt om konsumentorganens produktion av utbild­ningsmaterial har påbörjats.

Såvitt avser konsumenträttsliga frågor har ett projekt om konsument­problem förknippade med garantier avslutats liksom en analys av villkor och praxis i samband med avtal om sällskapsresor. En undersökning av behovet av lagregler och särskilda procedurer vid tillbakakallande av far­liga varor har påbörjats liksom en kartläggning av postförsäljningsklubbars verksamhet.

Varuförsörjningsfrågor har uppmärksammats dels i form av ett seminari­um om butikers lokalisering, sortiment och serviceutbud, dels genom ett påböljat projekt om olika former för konsumentinflytande på området.

Ett samarbete i syfte att, nordiskt och nationellt, utveckla konsumentor­ganens arbete med hushållsekonomiska frågor har fortsatt under året. I syfte att skapa underlag för framtida samarbete har de nationella konsu­mentorganens mandat och tidigare befattning med offentliga tjänster kart­lagts. Befintlig kunskap om rådgivning till enskilda konsumenter samman­ställs i ett pågående projekt.

Samarbetet inom utbildning, forskning och kultur

De nordiska ländemas regeringar har under 1983 inom Nordiska minis­
terrådet (kultur- och utbildningsministrarna) fortsatt arbetet för att stärka
och intensifiera samarbetet inom områdena utbildning, forskning och all­
mänkulturell verksamhet i Norden och i det nordiska kulturavtalets anda
vidareutveckla den nordiska kulturgemenskapen (rek. nr. 10/1983). Sam­
manfattningsvis kan nämnas några av de mer omfattande frågor som under
året i hög grad präglat arbetet.  _   ..

I januari 1983 inledde Nordiska forskningspolitiska rådet (FPR) sin verksamhet. FPR har till uppgift att ge råd till Nordiska ministerrådet i

 

Prop. 1983/84:185                                                   12

långsiktiga och övergripande forskningspolitiska frågor och att främja sam­arbete över hela forskningsfältet. Under perioden 1983-1985 skall rådet bygga upp sin verksamhet och har hittills bl a lagt fram förslag till hand­lingsprogram för rådets verksamhet och satt igång viss programverksam­het. Förslaget till handlingsprogram bifogas denna årsberättelse (bilaga 1). Materialet skall ligga till grund för ett ställningstagande om riktlinjer för FPR:s verksamhet.

I maj invigdes Nordens Hus på Färöarna, ett projekt som finansierats gemensamt av de nordiska länderna och av Färöarnas landsstyre. Huset är placerat i utkanten av Törshavn. Önskan har varit att med Nordens Hus på Färöarna intensifiera de kulturella kontakterna mellan Färöarna och övriga Norden. Huset är ett modernt flerfunktionshus med utrymmen för teater, musik, dans, utställningar, konferenser och inrymmer bl a också läsrum, grafisk verkstad och ateljé.

I juni reviderades det nordiska kulturavtalet i avsikt att ge de självsty­rande områdena Färöarna, Grönland och Åland bättre möjligheter till representation och deltagande i det nordiska kultursaniarbetet. Samtidigt har motsvarande ändringar gjorts i andra nordiska samarbetsavtal. För­ändringarna följs upp med kartläggning av den inriktning och omfattning av samarbetet i delvis nya former som de självstyrande områdena överväger.

Inom ramen för den satsning på datateknologiområdet som berör flera olika fält inom det nordiska samarbetet har en ledningsgrupp tillsatts för att ansvara för den del av projektverksamheten som rör kulturavtalets verk­samhetsområde.

Den stora kulturmanifestationen i USA - "Scandinavia Today" -avslutas i princip med utgången av 1983. I detta projekt har de nordiska länderna haft möjlighet att genom utställningar, konserter, filmer, semina­rier och en rad andra arrangemang ge en mångfasetterad bild av dagens kulturiiv i Norden. Miljoner amerikaner har på olika sätt nåtts av arrange­mangen.

Arbetsmarknad

Arbeidsl0sheten 0kte i Norden i 1983 samtidig som det ble utflating og for enkelte av landene en nedgång i sysselsettingen totalt. Antall ledige plasser meldt til arbeidsformidlingskontorene gikk ned. Ungdomsarbeids-l0sheten gir fortsatt grunn for bekymringer. I 1982 steg de samlede utbeta-lingene under arbeidsl0ysetrygden med 25% i forhold til 1982. I 1983 ventes ytterligere en stigning fra 20.9 milliarder NOK til 25 milliarder NOK.

Utviklingen på arbeidsmarkedet viser nå at skal en gjenopprette full sysselsetting må en stimulere til st0rte omstillinger på arbeidsmarkedet og dette vil kreve at sysselsettingspolitiske synspunkter i sterkere grad bygges inn i all offentlig planlegging og dessuten at arbeidsmarkedets i

 

Prop. 1983/84:185                                                   13

parter dras sterkere inn i denne planleggingsprosessen. Det vil også kreves et utvidet nordisk og intemasjonalt samarbeide. Et viktig grunnlag for dette samarbeidet er den overenskomsten om felles nordisk arbeidsmarked som trådte i kraft 1. august 1983. Island har nå også sluttet seg til det felles nordiske arbeidsmarkedet. Dessuten vil oppf0lgingen av Nordisk Råds rekommendation nr. 28/1983 om 0konomisk utvikling og full sysselsetting vasre et viktig mål på landenes felles innsatser.

Arbeidsmarkedssamarbeidet har fulgt opp samarbeidsprogrammet fra 1979 og en rekke utredningsprosjekter og andre nordiske fellestiltak er blitt gjennomf0rt med hovedvekt på arbeidsmarkedets funksjonsmåter, ar-beidsmarkedsforvaltningens instrumenter og metodikk samt tiltak for saer-1ig utsatte grupper på arbeidsmarkedet. Spesiell oppmerksomhet er viet ungdomsarbeidsl0sheten. Kontakten med arbeidslivets parter er utvidet.

Nordisk Arbeidsmarkedsutvalg har påbegynt arbeidet med å revidere samarbeidsprogrammet på arbeidsmarkedsområdet. Det vil bli lagt saerlig vekt på å utvikle det felles nordiske arbeidsmarkedet.

Diskusjonen mellom arbeids- og finansministrene har innledet et bredt anlagt analyseprosjekt om arbeidsl0shetens samfunns0konomiske kostna­der samt sosiale og menneskelige konsekvenser. Samarbeidet har også inkludert mulighetene for sterkere felles nordiske initiativ i den internas-jonale debatten om 0konomisk politikk og arbeidsl0shet. De begrensede budsjettmidler som avsettes til arbeidsmarkedssamarbeidet på nordisk plan har fortsatt f0rt til reduserte muligheter for å ta opp nye prioriterte samarbeidsoppgaver.

Arbetsmiljö

Till grund för det nordiska samarbetet på arbetsmiljöområdet ligger ett samarbetsprogram från år 1981. Programmet har under år 1983 varit under omarbetning och en förhållandevis omfattande revision planeras. Ett mi­nisterrådsförslag om ett reviderat program kommer att läggas fram till Nordiska rådets session år 1984.

Forskningen inom området arbetsmedicin och yrkeshygien har även år 1983 utgjort det största delområdet inom sektorn. Dokumentation av yr­keshygieniska gränsvärden, samarbete mellan de yrkeshygieniska enhe­terna, forskning angående arbetsförhållandenas betydelse för fosterskador samt arbetsrelaterade sjukdomar i stöd- och rörelseorganen samt dessa sjukdomars prevention har utgjort centrala projekt på området.

Samarbetet mellan myndigheterna har gällt främst dokumentationsverk­samhet, koordinering av arbetet med föreskrifter, samordning av produkt­kontroll, personsäkerhet vid automation samt riskanalyser.

En undersökning gällande arbetstids- och ledighetslagstiftningen och ett flertal mindre projekt har slutförts under år 1983. Ett samarbete om effek­tivisering av olycksfallsbekämpning har inletts.

 

Prop. 1983/84:185                                                   14

Socialpolitik

Till grund för det nordiska samarbetet på social- och hälsovårdsområdet ligger det reviderade samarbetsprogram som fastställdes av Nordiska mi­nisterrådet (social- och hälsoyårdsministrama) i augusti 1982.

Samarbetet inom de olika delsektorema bedrivs dels inom de fem per­manenta institutionerna:

-    Nordiska hälsovårdshögskolan

-    Nordiska institutet för odontologisk materialprovning

-    Nordiska läkemedelsnämnden

-    Nordiska nämnden för alkohol- och drogforskning

-    Nordiska nämnden för handikappfrågor, dels i form av fristående projektverksamhet.

Den nya nordiska konventionen om social trygghet trädde i kraft den 1 januari 1982. Under år 1983 trädde dessutom en överenskommelse mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige om godkännande av vissa yrkes­grupper för verksamhet inom hälso- och sjukvården och veterinärväsendet i kraft.

Frågor som integrering av erfarenheter från den sociala sektorn i sam­hällsplaneringen, utbildning av personal för dövblinda, etc. har ägnats stor uppmärksamhet i det fristående projektarbetet. Samarbete inom medi-cinal- och socialstatistiken samt njurtransplantationsområdet har bedrivits under lång tid.

Miljövård

Milj0ministrene vedtog i foråret 1983 program for nordisk samarbejde om milj0beskyttelse 1983-87. Programförslaget var forud for dette fremlagt som ministerrådsforslag til Nordisk Råds session i Oslo, hvor forslaget fik en positiv modtagelse (rek. nr. 16/1983). Arbejdet i 1983 har vaeret praeget dels af at en raskke aktiviteter igangsat efter det gamle program er afsluttet dels af at nye satsninger er igangsat. Det gaelder f. eks. på prioriterede områder som luftforurening, kemiske stoffer og produkter, naturvaem og st0jbekaempelse.

I 1983 trådte ECE-konventionen om graenseoverskridende luftforure­ning i kraft. Der er nedsat et eksekutivorgan og arbejdet koncentrerer sig nu om effektunders0gelser og om etableringen af forpligtende aftaler om begraensning af udslip af svovldioxid.

På bilgasområdet går udviklingen i Europa mod blyfri benzin og skaer-pede krav til begraensninger af forurenende udslip. Også på st0jområdet går udviklingen mod skaerpede krav.

De nordiske lande har i 1983 arbejdet på at koordinere indsatsen til bekaempelse af luftforureninger og vil fortsastte med dette arbejde også i årene fremover. Således planlxgges en st0rre projektsatsning på luftområ­det med start i 1984 og afvikling över 3 år.

 

Prop. 1983/84:185                                                   15

På st0jområdet vil de nordiske lande fra 1984 tage en falles st0jmodel for skinnegående trafik i anvendelse. SAS står överfor beslutning om indk0b af nye fly. En henvendelse til SAS fra de nordiske regeringer ang. vareta-gelse af milj0interesser vil blive overvejet.

De nordiske ländes systemer for klassificering og maerkning af kemiske stoffer og produkter har i årets l0b undergået l0bende tilpasning til hinan-den for at fremme handelssamkvem samt sikkerhed og milj0hensyn ved produkthåndteringen.

Verden står idag överfor en raekke meget alvorlige milj0- og ressource-problemer. De nordiske milj0ministre har på et m0de i november dr0ftet hvordan Norden bedst medvirker til at få disse problemer under kontrol bl.a. gennem arbejdet i FN og FN's underorganer. En nordisk policy överfor de globale milj0- og ressourceproblemer er under förberedelse.

De nordiske principper for beskyttelse af truededyrogplanteranvendes nu i 4 lande, mens Island forventes at tilslutte sig senere. En omfattende planlxgning af natur- og kulturlandskabet finder sted i de nordiske lande i disse år. Projektet om reprassentative naturtyper i Norden er afsluttet i 1983 med udgivelse af NU 1983:2. Arbejdet har vundet stor anerkendelse og anvendelse intemationalt og ligger til grund for en raekke nationale indsatser.

Embedsmanskomiten for milj0sp0rgsmål har i 1983 haft forberedende arbejdsgrupper nedsat på f0lgende sagområder: forskning og styring af MIL-projektene, vand- og afl0b, luftforurening, st0j, genanvendelse og affald, produktkontrol (kemiske produkter), naturvaem og friluftsliv og milj0data. Milj0sektoren har i 1983 rådet över samlet 6.041.000 NOK på ministerrådets almene budget.

Jämställdhet

Ett reviderat samarbetsprogram för jämställdhetsområdet förelades Nordiska rådet vid dess 30:e session och antogs av Nordiska ministerrådet (jämställdhetsministrama) i augusti 1982. Programmet anger följande hu­vudområden för samarbetet: arbetsliv, social- och familjepolitik, utbild­ning, boende- och samhällsplanering samt deltagande i det politiska livet och samhället i övrigt.

Projektverksamheten har under verksamhetsåret inriktats på jämställd­het i arbetslivet t.ex. produktivitetsfrämjande lönesystem och dess inver­kan på jämställdhet och konferens om den könsuppdelade arbetsmarkna­den samt på kvinnors politiska deltagande t.ex. en undersökning om kvinnor i politiska beslutsprocesser och en kartläggning av de kunskaper som finns om kvinnor i nordisk politik. I övrigt har ministerrådet anordnat en konferens om jämställdhet och forskning samt genomfört en samman­ställning av befintlig information om våld i parförhållanden.

Arbetsmarknadens parter inbjöds till ett möte med nordiska jämställd-

 

Prop. 1983/84:185                                                   16

hetsutskottet den 25 april 1983 för att diskutera ministerrådets verksamhet på jämställdhetsområdet samt för att utbyta information och erfarenheter.

Den 26 - 27 april 1983 arrangerades ett kontaktmöte mellan represen­tanter för nationella kvinnoorganisationer. Nordiska rådets social- och miljöutskott och det nordiska jämställdhetsutskottet. Vid'kontaktmötet presenterades och diskuterades NAUT:s projekt om "Deltidsarbete i Nor­den" (NAUT-rapport 1983:6) samt det då ännu inte avslutade projektet om "Kvinnor i nordisk politik".

En stående punkt på nordiska jämställdhetsutskottets dagordning har under året varit förberedelserna för FN:s kvinnokonferens i Nairobi 1985.

Transport, kommunikation och trafdisäkerhet

I henhold til den nordiske transportavtale er det en oppgave for Nordisk embetsmannskomité for transportsp0rsmål (NET) bl. a. å f0lge utviklingen innen området og trekke frem oppgaver som er egnet for nordisk samar­beid. NET har i samråd med ministerrådssekretariatet under virksomhets-året utgitt en översikt över samarbeidet siden 1973 i henhold til transport­avtalen (Nordisk transportavtale 1973-1983).

To nye projekter ble igångsatt 1983 - vegforskningsprojektet "Vinter-vedlikehold" og prosjektet "Ferger og lastebiler". I 1983 arrangerte NET videre en ekspertkonferanse for å dr0fte nye samarbeidsidéer med ek-sperter på forskjellige områder innen samferdselssektoren. Mange forslag ble tätt opp og noen av dem er med i projektplanene for 1984 og 1985. Det gjelder reduksjon av naeringslivets transportkostnader, jernbaneforskning og bmk av datateknologi i samferdselssektoren. Videre vil det i 1984 bli igångsatt en kartlegging og sammenstilling av samferdselspolitikken i de nordiske land.

NET vil i tiden fremover satse på flere men mindre projekter. En slik budsjettering vil gi st0rre fleksibilitet og st0rre muligheter for, på et tidlig tidspunkt, å kunne ta opp aktuelle emner, f. eks. rekommandasjoner fra Nordisk Råd.

Nordiska trafiksäkerhetsrådet (NTR) har det övergripande ansvaret för samarbetet inom trafiksäkerhetssektom i de nordiska ländema.

Av nationella åtgärder som har följts kan nämnas automatiska trafikkon­troller, giltigheten av nordiska körkort och parkeringstillstånd för handi­kappade. Arbetet med att genomföra det Nordiska trafiksäkerhetsåret (NTÅ-83) har givetvis också följts noggrant.

På det internationella planet har uppmärksamheten riktats främst mot olika ändringsförslag i 1968 års Wienkonventioner om vägtrafik och om vägmärken och trafiksignaler. Även utvecklingen inom det fordonsteknis­ka området har följts.

NTR har under 1983 drivit gemensamma nordiska trafiksäkerhetsprojekt om cyklande barn, äldre fotgängare, användning av bilbälten i bilars baksä-

 

Prop. 1983/84:185                                                   17

ten, bromskraftsfördelningen i fordonståg och intemordisk användning av olycksdata. Under året har vidare rapporter publicerats om tidigare slut­förda projekt, nämligen "Föräldrars åsikter om barns trafiksäkerhet", "Effekter av åtgärder mot promilleköming" och "Evalueringsmetoder i trafikundervisningen".

Under 1984 planeras gemensam trafiksäkerhetsforskning kring motor­cyklisternas säkerhet, de trafikonyktra och tunga fordons säkerhet på väg. Under de därpå följande åren har NTR beslutat att prioritera tre problem­områden, nämligen cyklisternas säkerhet, motorcyklisternas säkerhet och tätortstrafiken. Dessa områden har valts ut mot bakgmnd av de föränd­ringar i ländernas trafiksäkerhetsläge som har kunnat konstateras.

Efter många år med en på det hela taget gynnsam trafikolycksutveckling i de nordiska ländema ser det nu tyvärr ut som om både antalet olyckor och antalet dödade och skadade i trafiken ökar. Det är dock ännu för tidigt att konstatera att den nedåtgående olycksutvecklingen mera definitivt har brutits.

Turism

Turismen bidrar til verdifull rekreasjon og 0kte kulturelle kontakter. Turismen er et viktig element i landenes samfunns0konomi. Ministerrådets program for nordisk samarbeid på turistområdet (turistprogrammet) ble fastsatt 1978 og Nordisk ministeråds turistutvalg opprettet. Utvalgets virk-somhet skjer i naert samarbeid med Nordisk Turistråd (NT), som er et samarbeidsorgan for de nasjonale turistrådene og tilsvarende.

Den hittil st0rste satsing for å stimulere intemordisk turisme er kampan­jen "Reis i Norden". 0vrige prosjekter i 1983 har vasrt markedsunders0-kelser (Storbritannia og Nederland), revidering av handboken "Reiseliv i Norden", förberedelse av en konferanse på Åland i 1984 og seminar for reiselivslaerere/utdannelsesledere.

I mars 1983 hadde Nordisk Turistråd og turistutvalget et m0te omkring det framtidige prosjektsamarbeid. I framtiden kommer arbeidet å konsen-treres i st0rre grad om konsumenten/turisten. I den anledning har turistut-valget begynt å gjennomgå turistprogrammet med sikte på oppdatering, komplettering og eventuelt revidering.

I sin virksomhet har turistutvalget lagt saerlig vekt på gjensidig oriente­ring om aktuelle turistpolitiske sp0rsmål i hvert av landene. Det gjelder informasjon om lovendringer, endringer i regelverket samt om resultatet av viktige utredninger på turistområdet. Også samråd og samarbeid i intemasjonale sp0rsmål har under året vaert et fast punkt på utvalgets dagsorden.

I 1984 igangsettes et prosjekt med sikte på samordning av ferieunders0-kelsene i Norden. I 1985 f0lges dette arbeid opp med unders0kelse av "ikke reisende", samordning av turiststatistikken og kartlegging av turis­mens utviklingsmuligheter i Norden.

 

Prop. 1983/84:185                                                   18

Kampanjen Reis i Norden avslutter i 1984. Arbeidet med å stimulere til intemordiske reiser fortsetter likevel og i 1985 igangsettes et prosjekt omkring prisdifferensiering.

Finans- och valutapolitik m. m.

Efter den längsta recessionen sedan andra världskriget har under 1983 en konjunktumppgång inletts i industriländerna. Uppgången är tydligast i USA, men även i vissa andra industriländer kan tecken på en ekonomisk återhämtning skönjas. Alltjämt råder dock betydande osäkerhet om upp­gångens styrka och varaktighet.

Utvecklingen i de nordiska länderna under året har kännetecknats av fortsatt svag tillväxt. Prisstegringstakten har under 1983 klart fallit i Dan­mark, Island och Norge, medan den inte uppvisat större förändringar i Finland och Sverige. Arbetslösheten, som ligger på helt olika nivåer i de nordiska ländema, har ökat något under året. Bytesbalansunderskotten för Danmark, Island och Sverige väntas minska betydligt under år 1983, medan Finlands underskott beräknas bli något större. Norges bytesbalans­överskott beräknas öka till följd av en ökning i såväl oljeexporten som annan export.

Vid sidan av uppföljningen av Nordiska rådets rek. nr. 28/1983 om ekonomisk utveckling och full sysselsättning, har det nordiska samarbetet på det ekonomisk-politiska området under år 1983 till stor del avsett frågor rörande valutapolitik och valutareglering. På uppdrag av finansministrarna har ämbetsmannakommittén för valutafrågor och finansiella frågor (NÄVF) utrett möjligheterna att vidareutveckla de valutapolitiska konsul-tationema i Norden. Utredningen, som lades fram i juni och som offent­liggjorts (NU 1983:4), utmynnar i förslag om en förbättrad valutapolitisk informationsordning. De nordiska finansministrarna har behandlat rappor­ten och har därvid gjort ett uttalande till Nordiska rådet. I uttalandet instämmer ministrarna i förslaget om en mera systematisk informations­procedur och förklarar dessutom att de mot denna bakgmnd skall vidareut­veckla sina informella ömsesidiga kontakter.

NÄVF har vidare lagt fram en tilläggsrapport om åtgärder på valutaom­rådet för att främja industriella samarbetsprojekt över gränserna i Norden (NU 1983:5). Bakgmnden är att ministerrådet vid Nordiska rådets session 1982 anmodades att ytterligare studera en harmonisering och liberalisering av valutaregleringama samt att pröva möjligheterna för införande av fribe­lopp och förenklade administrativa mtiner, särskilt för mindre företag. Tilläggsrapporten, vars innehåll närmare redovisas nedan, behandlades av finansministrarna vid deras möte den 16 november 1983 i Köpenhamn. Resulatet av denna behandling framgår av ministerrådets meddelande om uppföljningen av Nordiska rådets rek. nr. 23/1980.

 

Prop. 1983/84:185                                                   19

Industripolitik

Arbetet på det industripolitiska området har under år 1983 koncentrerats på att slutföra den översyn av det industripolitiska samarbetet, som minis­terrådet beslutade om ijanuari 1982 genom att anta en särskild arbetsplan. Samtidigt har verksamheten inom Nordiska industrifonden och NORD­TEST förts vidare. Projektet "Geologiskt samarbete på Nordkalotten" har likaså förts vidare enligt planerna.

I redovisningen av det industripolitiska samarbetet behandlas den rap­port om arbetet med översynen av det nordiska industripolitiska samarbe­tet som Nordiska ministerrådet (industriministrarna) antog vid sitt möte den 27 oktober 1983. Förutom arbetet med de specifika uppgifter och frågor som angavs i arbetsplanen redovisas också vissa frågor som ej återfinns i arbetsplanen men som aktualiserats under det gångna året. Vidare berörs verksamheten under år 1983 inom institutioner och projekt samt inom Nordisk industrialiseringsfond för Island och svensk-norska industrifonden.

Rapporten utmynnar i att en förstärkning av det nordiska tekniska FoU-samarbetet och av Nordens roll som hemmamarknad bör utgöra tyngd­punktsområdena i det fortsatta nordiska industripolitiska samarbetet. Samarbete på dessa områden bedöms vara det som främst kan bidra till att ge de nordiska ländernas industri en ökad styrka och en bredare bas i den internationella konkurrensen. I rapporten redovisas konkreta förslag till åtgärder på dessa samarbetsområden som till vissa delar redan beslutats och som i övrigt kommer att följas upp i det fortsatta samarbetet.

Energipolitik

Energipolitikken er et samarbejdsområde i fortsat vsekst, og derfor er der behov for initiativ, koordination og planlaegning. For at im0dekomme disse behov fastsatte ministerrådet i febmar 1982 en arbejdsplan for det nordiske energisamarbejde. I erkendelsen af de mange arbejdsopgaver, der ligger på energiområdet, og for yderligere at styrke det energipolitiske samarbejde besluttede ministerrådet (samarbejdsministrene) i september 1982 at dele den davasrende embedsmandskomitte for industri- og energi­politik. Energipolitiske sp0rgsmål behandles herefter af Nordisk Embeds­mandskomitte for Energipolitik.

Selv om energisamarbejdet stadig befinder sig i en indledende fase er informationsudveksling og projektsamarbejde kommet igång på mange områder. Bl.a. inden for områdeme energi0konomisering, energiplan-laegning, energiforskning og altemative drivmidler. Med udgangspunkt i embedsmandskomittens rapport "Nordiskt samarbete om olja och gas", der blev forelagt Nordisk Råd ved sessionen i 1983, er også samarbejdet inden for olie- og gasområdet ble vet taget op.

 

Prop. 1983/84:185                                                   20

For at 0ge informationsudbyttet om de nordiske ländes energiforsk­ningsprogram, samt for at varetage koordinerings- og samarbejdsmulighe-deme på energiforskningsområdet uden at skabe nye nordiske instutioner har energiministrene besluttet at nedsastte en nordisk kontaktgmppe for energiforskning. Gmppen er sammensat hovedsagelig af ledende personer fra de programstyrende organer på energiforskningsområdet i Norden, og skal virke indtil videre i en periode på to år frem til midten af 1984.

Handelspolitik

Den intemordiske handel havde i 1982 en vasrdi af 15,3 mrd. $, hvilket var 0,5 mrd.S mindre end i 1981. Imidlertid faldt Nordens samhandel med resten af verden procentuelt mere, end den intemordiske handel gjorde, således at den intemordiske samhandel i relation til Nordens totale uden-rigshandel steg en anelse, og udgjorde 20,7% (exporttal). I 1976 var den tilsvarende andel 25,8%.

Blandt andet med sigte på at 0ge den intemordiske handel afholdes i december 1983 for f0rste gäng et m0de mellem de nordiske ministre, som er ansvarlige for udenrigshandel.

Også samarbejdsministrene har i årets l0b viet denne sag en ganske saeriig opmaerksomhed, bl.a. gennem deres beslutning om at lade foretage en kortlaegning af igangvaerende aktiviteter under överskriften "Norden som hjemmemarked".

Samarbejdet omkring intemationale handelspolitiske anliggender har i årets l0b bl. a. manifesteret sig under OECD's ministerm0de i maj 1983 og under UNCTAD VI i sommeren 1983.

Projektsamarbejdet angående förenkling af handelsprocedurer er fort­sat, og der er taget initiativ sigtende på en intensivering af samarbejdet mellem de nordiske eksportskoler.

Projekteksportfonden, der indledte sin virksomhed mod slutningen af 1982, har allerede manifesteret sig som et centralt organ med henblik på fremme af nordiske virksomheders gennemf0relse af forstudier o. lign. af interesse for potentielle nordiske leverand0rer af udstyr o.a. til bl.a. fiskeri- og energiprojekter samt projekter inden for henholdsvis den ke­miske industri og transportsektoren. Også Nordisk Investeringsbanks virksomhed med hensyn til projektinvesteringslån er kommet igång.

Samarbejdet mellem de eksportfremmende organisationer er videreud-viklet. Det samme gaslder samarbejdet mellem exportkreditorganisationer-ne og mellem exportkreditgarantiinstitutioneme.

Regionalpolitik

En del nya, delvis motsägelsefulla, drag karaktäriserar idag den regi­onalpolitiska situationen i Norden. Befolkningstillväxten har stagnerat i de

 

Prop. 1983/84:185                                                   21

flesta av ländema och en rad regioner står inför ett avtagande befolknings-undertag. Antalet regioner som drabbats av befolkningsminskning har ökat snabbt, framför allt i Danmark och Sverige. Samtidigt ökar arbetslösheten med särskilt svåra följder i de "klassiska" stödområdena. Nytt är att problemen inte enbart drabbar traditionellt perifera regioner, utan i allt högre grad också enskilda samhällen i de industrialiserade områdena. Den förändrade situationen har resulterat i ändrade stödmöjligheter och nya arbetsformer inom regionalpolitiken, bl.a. i mer aktivt uppsökande verk­samhet.

I överensstämmelse med politiska prioriteringar av Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet har Nordiska ämbetsmannakommittén för regio­nalpolitik (NÄRP) vidareutvecklat det gränsregionala samarbetet till en allt mer omfattande del av verksamheten. Ministerrådet finansierar verksam­heten helt eller delvis i elva gränsregionala samarbetsområden. Arbetet med vidareutveckling av nordkalottsamarbetet har under 1983 varit cen­tralt. Också västnordensamarbetet, till vilket Grönland har anslutit sig under året, prioriteras högt i anslagsbeviljningen över Nordiska ministerrå­dets budget för konkreta regionalpolitiska åtgärder.

I det regionalpolitiska handlingsprogramm'fet har man utpekat vissa regi­oner som anses vara av särskilt nordiskt intresse för regionalpolitiska satsningar. I dessa regioner har företagen möjlighet att genom Nordiska investeringsbankens regionallåneordning få tillgång till kapital via nationel­la kreditinstitutioner. Till disposition har man ställt totalt 325 milj. NOK för en försöksperiod som är föriängd till den 1 april 1984. Låneordningen har utvärderats under år 1983. Ett ministerrådsförslag om att låneordning­en skall fortsätta och att en väsentlig del av resurserna kanaliseras till Västnorden läggs fram till Nordiska rådets 32:a session.

Forsknings- och utredningsverksamheten har en central plats i det nor­diska regionalpolitiska samarbetet. Nordisk institutt for regionalpolitisk forskning (NordREFO) har ansvar för forskningssamarbetet. Den inneva­rande forskningsetappen inleddes år 1980. Under år 1983 har tyngdpunkten i arbetet legat på de enskilda forskningsgmppernas verksamhet.

NÄRP:s utredningsarbete koncentreras i tre långsiktiga projekt. Baspro­jektet sammanställer och analyserar information om regionala förhållanden i Norden. I årsrapporten för år 1983 har tonvikten lagts på en analys av regionala data från 1980 års folk- och bostadsräkningar. En specialstudie av ensidiga industriorter har också färdigställts under år 1983. Storstads­projektet jämiör strukturproblematik och utvecklingstendenser i 13 nordis­ka storstadsregioner. Under fas 2 i sitt arbete behandlar gmppen närings­livsutvecklingen, bostadspolitiken och den offentliga ekonomin i storstads­regionerna. Glesbygdspolitiska arbetsgmppen har under år 1983 färdig­ställt en slutrapport om försöksverksamheten med gränskommunalt sam­arbete i glesbygdsområden. Gmppen har också avslutat arbetet med en rapport kring temat "lokalt engagemang för utvecklingen i glesbygden".

 

Prop. 1983/84:185                                                   22

Nordiska expertgmppen för gränshandel och resandetrafik har studerat möjligheter för att vidareutveckla det nordiska samarbetet på området. Gmppen lämnar sin rapport i slutet av år 1983.

Bistånd till utvecklingsländerna

På bakgmnn av rapporten om mi!j0- og bistand som ble fremlagt i 1982 er det under siste året lagt fram en rekke forslag til nasjonale, nordiske og intemasjonale tiltak for å bedre innsikten i ulike milj0aspekter og integrere disse i bistanden. Flere av forslagene er allerede innkorporert i de nasjona­le bistandsforvaltningers mfiner.

Det er besluttet å nedsette en arbeidsgmppe for å utrede bl. a. statsmi­nister Sorsa's initiativ om et bredere samarbeid med en viss gruppe utvik-lingsland.

Ministertådet har konstatert at det neppe foreligger spesielle fordeler med et system for nordiske prosjektinvesteringslån på fördelaktige vilkår med utnyttelse av bistandsmidler.

Rådgivende komité for bistandssp0rsmål har under året holdt to m0ter. Det har i denne förbindelse vaert holdt temadiskusjoner om den multilate-rale bistands utsatte situasjon og nedgången i verdens0konomien og mulig reture for ny oppgang.

Ministerrådet har tmffet beslutning om en toårig slutfas for aktivitetene under det nordiske andelsprosjektet i Kenya. St0tten til landbmkspro-grammet i Mocambique er besluttet forlenget til ut 1984, og unders0kelser med tanke på en eventuell forlengelse av prosjektet ut över dette tidspunkt pågår.

Det vidstrakte uformelle nordiske samarbeide gjennom samrådsm0ten, konsultasjoner og fellesopptreden i intemasjonale fora har fortsatt i 1983.

Jord- och skogsbruk

Från att i början ha varit forskningsbetonat har det nordiska samarbetet på jord- och skogsbrukssektom utvecklats till att omfatta nya områden. Under året har man utfört en utredning om former för utvidgat nordiskt samarbete på lantbmksområdet. Också behovet för nordisk samverkan i fiskodling och aquakultur generellt har utretts på gmndval av rekommen-dafion nr. 6/1981 från Nordiska rådet.

Ministerrådet har under år 1983 ökat sitt stöd åt nordiska samarbetspro­jekt på jordbmksforskningens område. Från år 1983 har ett samarbetsavtal ingåtts med Nordiska kontaktorganet för jordbmksforskning (NKJ), som är ett samarbetsorgan för de nationella jordbmksvetenskapliga forsknings­råden. Samarbetet innebär bl.a. att NKJ bistår ministerrådet med den vetenskapliga bedömningen av ansökningar om stöd till nordiska projekt samt med att utarbeta planer för de kommande årens nordiska samarbete

 

Prop. 1983/84:185                                                   23

på jordbmksforskningens område. Medel beviljades under året till forsk­ningsprojekt rörande biologisk bekämpning av växtpatogener i växthus­miljö, bekämpning av juverinflammation samt lantbmkskooperation i de nordiska ländema.

Det frivilliga samarbetet mellan Nordens jordbmksforskare har under året gjort ytterligare framsteg. I månadsskiftet juni—juli 1983 ordnade Nordiska jordbmksforskares förening en forskarkongress i Esbo (Finland) med ett tusental deltagare.

Samarbetet på skogsforskningsområdet leds av Samarbetsnämnden för nordisk skogsforskning (SNS). SNS har under året tagit ställning till vilka forskningsområden som i första hand bör prioriteras samt hur utvärdering­en av SNS-stödda projekt bör ske. För år 1983 har SNS anslagit medel till tio pågående och fyra nya projekt, varav tre inom det skogstekniska området. Dessutom har medel anslagits för samordning av pågående mark­nadsforskning, projektering av fyra nya projekt samt sammanfattning och översättning till svenska av finskt material rörande skogsforskning.

Nordiskt genbanksamarbete omfattar för närvarande fyra olika områ­den. När det gäller jordbmks- och trädgårdsväxter, bedrivs verksamheten av Nordiska genbanken för jordbmks- och trädgårdsväxter (NGB). NGB har till uppgift att bevara den genetiska variationen hos alla för Norden värdefulla jordbmks- och trädgårdsväxter. NGB utgör en länk i det euro­peiska genbanksnätet och ingår i det globala samarbetet. Detta möjliggör att material och dokumentation fritt kan utbytas med andra genbanker och att dubbelarbete samtidigt kan undvikas.

Samarbetet rörande mikrobsamlingar och -kollektioner har under verk­samhetsåret utvecklats i och med att ministerrådet hösten 1983 beslutat tillsätta en nordisk styrgmpp som kontaktorgan för nordiskt mikrobiolo­giskt samarbete. Gmppen har också till uppgift att övervaka uppbyggna­den av ett dataregister över mikroorganismer med anknytning till jordbruk, trädgårdsodling och skogsbmk. I fråga om husdjur har ett planeringspro­jekt resulterat i en plan för nordiskt samarbete på området. Ämbetsmanna­kommittén för jord- och skogsbmksfrågor avser att verkställa planen un­der en treårig försöksperiod fr. o. m. år 1985. Genbanksamarbetet rörande fisk fortsätter i form av ett planeringsprojekt. Behovet av permanent nordiskt samarbete på området utvärderas i samband med resultat från den nordiska fiskodlingsutredningen.

Växtförädlingen i Norden omfattar arbete med många sorter av kultur­växter och många klimatiskt olika regioner. Eftersom varje nordiskt land inte kan upprätthålla en tillräcklig aktivitet på alla relevanta ämnen inom växtförädlingens område, och eftersom resultaten av växtförädlingsaktivi­teter på den europeiska kontinenten har begränsat värde i Norden bör de samlade resursema i Norden kunna utnyttjas bättre genom samarbete och koordinering. Under verksamhetsåret har man fortsatt tre större projekt: ett om växtförädlingsforskning (resistent mot växtsjukdomar), ett om växt-

 

Prop. 1983/84:185                                                                 24

förädling av gräsmarksväxter för Nordens nordliga områden) och ett om sortavprövning och sortidentifikation. Dessutom har man startat två mind­re projekt angående förädling av grönsaker.

Forskamtbildning på jord- och skogsbmksområdet har visat sig vara ett angeläget område för nordiskt samarbete. Fr.o.m. år 1982 har huvudvik­ten i samarbetet på området legat i ett pilotprojekt rörande systematiserad nordisk forskamtbildning på jord- och skogsbmkets område. Det påbör­jades efter förslag av utredningen om ökat nordiskt forskningssamarbete (NU 1981:1). Projektet har samfinansierats över de båda nordiska budge-tama.

Livsmedelsfrågor

Det nordiska samarbetet på livsmedelsområdet handhas av det perma­nenta nordiska utskottet för livsmedelsfrågor som är ett organ för informa­tion och samråd mellan de nordiska ländema. Utskottet skall också ta initiativ och lägga frain förslag till åtgärder bl. a. rörande samarbete beträf­fande livsmedelstoxikologi samt metoder för analys och kontroll av livs­medel. Utskottet ansvarar för koordineringen av det nordiska samarbetet i dessa frågor och av nordisk samverkan i internationellt samarbete.

Följande sex samarbetsprojekt har bedrivits under år 1983:

-    Harmonisering av mikrobiologiska riktlinjer för livsmedel

-    Utredning om nordisk arbetsfördelning rörande specialanalyser

-    Tillsättningsmedlet karragenan - sammansättning och biologiska effek­ter

-    Samarbete om livsmedelstabeller

-    Utvärdering av metoder för kosthållsundersökningar

-    Bedömning av och regler för hälsokostprodukter.

Dessutom har det arrangerats ett nordiskt seminarium om samordning av informationsmaterial om kost och näring.

Bostads- och byggsektorn

Nordiska ministerrådet (bostadsministrama) fastställde i augusti 1983 det nya handlingsprogrammet för nordiskt samarbete inom bostads- och byggsektorn. Handlingsprogrammet ersätter det gamla programmet som fastställdes i maj 1977. Verksamheten har i handlingsprogrammet delats i tre delområden: byggpolitik, bostadspolitik och intemationellt samarbete. I programmet prioriteras sådana åtgärder som har en positiv inverkan på sysselsättningen och byggsektoms allmänna utveckling. Vidare har bo­stadspolitiska och bebyggelsepolitiska frågor samt projekt inom repara­tions- och ombyggnadssektom fått ökad betydelse.

Huvudvikten i det nordiska byggsamarbetet har tidigare legat på har­monisering av bestämmelser, normer och standarder för byggande. Det

 

Prop. 1983/84:185                                                            25

kan konstateras att lagar, förordningar, bestämmelser och andra regler som styr byggandet inom de enskilda nordiska ländema numera är relativt väl harmoniserade. Ett centralt syfte för det fortsatta harmoniseringsarbe-

tet är nu att avskaffa handelshinder och underlätta handelsutbytet både inom Norden och mellan de nordiska länderna och övriga länder. Bostads­ministrarna antog i november 1983 nordiska riktlinjer för ömsesidigt accep­terande av centralt godkända byggprodukter och officiell kontrollordning för byggsektorn. Riktlinjerna syftar till att förenkla prövningen av ansök­ningar om godkännande av byggprodukter som redan godkänts i Danmark, Finland, Norge eller Sverige. Riktlinjerna omfattar sådana ordningar för centralt godkännande och officiell kontroll av byggprodukter som är för­ankrade i nämnda länders byggnadslagstiftningar.

Byggnadsverksamheten har pä senare tid genomgått stora strukturella förändringar. Nybyggandet har minskat kraftigt, medan aktiviteten inom reparations- och ombyggnadssektorn har ökat. Den väldiga produktions­apparat som har byggts upp under de senaste årtiondena står delvis oan­vänd. Någon helhetsbild av vilka följder dessa ändringar har fått och kommer att få för branschen finns emellertid inte. Ämbetsmannakommit­tén för samarbete inom byggsektorn (ÄK-Bygg) har därför under året satt igång en tvärsektoriell utredning om de strukturella förändringar som har skett eller kommer att ske inom byggsektorn och konsekvenserna av dessa. I utredningen ges frågor om sysselsättningen prioritet.

Den s. k. ROT-sektorn (reparation, ombyggnad, tillbyggnad) är ett prio­riterat sakområde i det nya handlingsprogrammet. Betydelsen av att mera rationellt och ekonomiskt utnyttja det befintliga byggnadsbeståndet blir allt viktigare i framtiden.

Nordiskt samarbete inom bostadspolitiken har förekommit sedan länge och skall i fortsättningen få allt större betydelse. För att skapa förutsätt­ningar för långsiktiga och målinriktade aktiviteter inom området utarbetas en helhetsplan för den bostadspolitiska projektverksamhet som genomförs med ministerrådets finansiering.

I samband med överföring av kunskap och teknologi inom byggsektorn till utvecklingsländerna har samnordiska projekt eftersträvats. ÄK-Bygg har under året satt igång ett projekt som syftar till att klarlägga byggsek­torns roll i nordiskt biståndssamarbete m. m.

 

Prop. 1983/84:185

26

Bilaga 2

Nordiska ministerrådets allmänna budget för år 1985

Verksamhetsområde

Socialpolitik

Arbetsmarknad

Arbetsmiljö

Miljöfrågor

Jämställdhet

Handelspolitik

Industripolitik

Energifrågor

Byggfrågor

Regionalpolitik

Samefrågor

Jord- och skogsbruk

Ekonomisk politik

Livsmedelsfrågor

Konsumentfrågor

Samfärdsel

Trafiksäkerhet

Turism

Statistiska sekretariatet

Verksamhetsbidrag

Tjänstemannautbyte

Generalsekreterarens disp.reserv

Ministerrådets reserv

Information

Ministerrådssekretariatet

Summa utgifter

Avgår intäkter

De nordiska ländernas bidrag

 

1000-tal norska kronor.

löpande

priser

1984

1985

24 856

29200

4 395

4 650

4 072

4 852

8134

7 300

1283

1 150

7478

8049

41787 ■

44 908

8489

8 845

3 562

3912

13310

14945

694

730

12 392

13 482

1934

2010

683

780

3 035

3 290

3 392

2920'

1640

1670

756

1050

1652

1723

656

613

820

870

297

500

2815

30050'

1450

1523

20867

22 347

170449

211369

-15286

-7469-

155 163

203 900

' Härav avses 26,4 milj. norska kronor för datateknologisk handlingsplan.

- Minskningen av intäkterna mellan år 1984 och år 1985 beror i huvudsak pä en

budgetteknisk omläggning av anslagen till Nordiska hälsovårdshögskolan.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984