Prop. 1983/84:180

Regeringens proposition

1983/84:180

om totalisatorskatt, m. m.;

beslutad den 5 april 1984.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprolokoll.

Pä regeringens vägnar SVANTE LUNDKVIST

KJELL-OLOF FÉLDT

Propositionens huvudsakliga innehåll

I proposifionen redovisas huvuddragen i ett nytt avtal mellan staten och trav- och galoppsporternas centralförbund i fråga om riktlinjer för hästtävlingar med lolalisalorverksamhel m. m. En väsentlig del av avtalet berör vadhållning anordnad av Aktiebolaget Trav och Galopp (ATG) och beskattningen härav. En ny lag om totalisatorskatt föreslås, vilken beräknas leda till ökade statsinkomster från spelet.

Vidare behandlas en ändring i de spelvillkor som gäller för viss vadhållning (fotbollstips) som anordnas av Aktiebolaget Tipstjänst.

Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 180

Prop. 1983/84:180

1 Förslag till

Lag om totalisatorskatt

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Skall (lolalisalorskalt) skall eriäggas till staten enligt denna lag för insatser i sådan tolalisalorvadhållning vid hästlävling för vilken tillstånd krävs enligt lotlerilagen (1982:1011).

2 § Skaltskyldig är den som anordnar sådan lotalisalorvadhällning som avses i 1 §.

3 § Skallskyldighet inträder när vinslulräkning sker.

4 § Totalisatorskatt tas ut med elva procent av de sammanlagda insatserna upp till

2600 miljoner kronor år 1984

2600 miljoner kronor är 1985

2750 miljoner kronor är 1986

3050 miljoner kronor år 1987

3 150 miljoner kronor år 1988

och med åtta procent på överstigande insatser.

5 § Regler för förfarandet vid beskattningen finns i lagen (1984:000) om punktskatter och prisregleringsavgifler.

6 § Deklaration skall för vaije redovisningsperiod ha kommit in till be-skaltningsmyndigheten senast den tionde i månaden efter redovisningsperioden.

Den som är skallskyldig skall vara registrerad hos beskaltningsmyndig-helen.

7 § Denna lag gäller för tolalisalorvadhållning enligt 1 § som sker före
utgången av år 1988.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.

2. Lagen tillämpas på tolalisalorvadhållning som sker vid hästtävlingar som påbörjas efter den 30 juni 1984.

3. Genom lagen upphävs kungörelsen (1973:717) om uppbörd m.m. av lolalisaloravgifl. Kungörelsen tillämpas dock fortfarande på totalisator-vadhållning vid hästlävUngar som påbörjats före den 1 juli 1984.

4. Vid beräkning av lolalisalorskatien för är 1984 skall även ingå de insatser som utgjort underlag för totalisaloravgifi under 1984. Skatt enligt lagen skall dock tas ul endast på den del av de sammanlagda insatserna under är 1984, vilken är hänförlig till hästlävUngar som päböijals efter den 30 juni 1984.

2. lagen (1928:376) om skatt pä lotterivinsler, lagen (1941:251) om särskild varuskatt, lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, släm-pelskattelagen (1964:308), lagen (1968:430) om mervärdeskatt, lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972:820) om skall på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar, vägtrafikskatlelagen (1973:601), lagen (1973:1216) om särskild avgift för oljeprodukter och kol, bilskrotningslagen (1975:343), lagen (1976:338) om vägtrafikskatt pä vissa fordon, som icke är registrerade i riket, lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978:144) om skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband, lagen (1982: 1200) om skatt på videobandspelare, lagen (1982: 1201) om skatt på viss elektrisk kraft, lagen (1983:1053) om skatt pä omsättning

2. lagen (1928:376) om skatt på lotterivinster, lagen (1941:251) om särskild varuskatt, lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, stäm-pelskatlelagen (1964:308), lagen (1968:430) om mervärdeskatt, lagen (1972:266) om skatt pä annonser och reklam, lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar, vägtrafikskatlelagen (1973:601), lagen (1973: 1216) om särskild avgift för oljeprodukter och kol, bilskrotningslagen (1975:343), lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket, lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978: 144) om skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband, lagen (1982: 1200) om skatt på videobandspelare, lagen (1982:1201) om skatt på viss elektrisk kraft, lagen (1983: 1053) om skatt på omsättning

Prop. 1983/84:180

Nuvarande lydelse

av vissa värdepapper, lagen (1983: 1104) om särskild avgift för elektrisk kraft från kärnkraftverk, lagen (1984:000) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, lagen (1984:000) om stämpelskatt på ak-fier, lagen (1984:000) om skatt pä vissa dryckesförpackningar.

Föreslagen lydelse

av vissa värdepapper, lagen (1983: 1104) om särskild avgift för elektrisk kraft frän kärnkraftverk, lagen (1984:000) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, lagen (1984:000) om stämpelskatt pä aktier, lagen (1984:000) om skall på vissa dryckesförpackningar, lagen (1984:000) om totalisatorskatt,

3. lagen (1981:691) om socialavgifter.

Lagen gäller även preliminär skatt, kvarstående skatt och tillkommande skatt som avses i uppbördslagen (1953:272).

Lagen tillämpas inte om skatten eller avgiften fastställs eller uppbärs i den ordning som gäller för tull och inte heller beträffande restavgift, skattetillägg eller liknande avgift.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.

3. skatt eller avgift enligt lagen
(1928:376) om skatt på lotterivins
ler, lagen (1941:251) om särskild
värnskatt, lagen (1957: 262) om all
män energiskatt, lagen (1961:372)
om bensinskatt, lagen (1961:394)
om tobaksskatt, slämpelskallela-
gen (1964:308), lagen (1972:266)
om skatt på annonser och reklam,
lagen (1972:820) om skatt på spel,
lagen (1973:37) om avgift på vissa
dryckesförpackningar, lagen

(1973:1216) om särskild avgift för oljeprodukter och kol, bilskrotningslagen (1975:343), lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978:144) om skatt pä vissa resor, lagen (1982:691) om skatt pä vissa kassettband, lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare, lagen (1982:1201) om skatt på viss elektrisk kraft, lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper, lagen (1983:1104) om särskild avgift för elektrisk kraft från kärnkraftverk, lagen (1984:000) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, lagen (1984:000) om släm-

3. skall eller avgift enligt lagen
(1928: 376) om skatt på lotterivins
ler, lagen (1941:251) om särskild
varuskatt, lagen (1957:262) om all
män energiskalt, lagen (1961:372)
om bensinskatt, lagen (1961:394)
om tobaksskatt, stämpelskattela
gen (1964:308), lagen (1972:266)
om skall på annonser och reklam,
lagen (1972:820) om skatt på spel,
lagen (1973:37) om avgift på vissa
dryckesförpackningar, lagen

(1973:1216) om särskild avgift för oljeprodukter och kol, bilskrotningslagen (1975:343), lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978: 144) om skall pä vissa resor, lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband, lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare, lagen (1982: 1201) om skatt pä viss elektrisk kraft, lagen (1983:1053) om skatt pä omsättning av vissa värdepapper, lagen (1983:1104) om särskild avgift för elektrisk kraft från kärnkraftverk, lagen (1984:000) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, lagen (1984:000) om stäm-

Prop. 1983/84:180 6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

pelskatt pä aktier samt lagen pelskatt pä aktier, lagen (1984:000)
(1984:000) om skatt på vissa om skatt pä vissa dryckesförpack-
dryckesförpackningar, ningar samt lagen (1984:000) om

totalisatorskatt,

4. skatt enligt vägtrafikskatlelagen (1973:601) saml lagen (1976:339) om saluvagnsskatt,

5. tull och särskUd avgift enligt 39 § tullagen (1973:670) samt avgift enligt lagen (1968:361) om avgift vid införsel av vissa bakverk,

6. avgift enligt lagen (1967:340) om prisreglering påjordbmkets område och lagen (1974:226) om prisreglering pä fiskels område,

7. avgift som uppbärs med tiUämpning av lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter.

Förmånsrätten omfattar ej restavgift och Uknande avgift som utgår vid försummelse all redovisa eller betala fordringen och ej heller skatte- eller avgiftstillägg och förseningsavgift.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.

Denna lag gäller för skatter och avgifter som las ul enligt

1. lagen (1928:376) om skatt på lotterivinsler, lagen (1941:251) om särskild varuskatt, lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1973: 1216) om särskild avgift för oljeprodukter och kol, bilskrotningslagen (1975: 343), lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978:144) om skatt på vissa resor, lagen (1982:691) om skall på vissa kassettband, lagen (1982:1200) om skatt pä videobandspelare, lagen (1982:1201) om skatt på viss elektrisk kraft, lagen (1983:1053) om skatt pä omsättning av vissa värdepapper, lagen (1983: 1104) om särskild avgift för elektrisk kraft från kärnkraftverk, lagen (1984:000) om stämpelskatt pä aktier, lagen (1984:000) om skatt på vissa dryckesförpackningar,

2. lagen (1967:340) om prisreglering pä jordbrukets område, lagen (1974:226) om prisreglering pä fiskets område.

Denna lag gäller för skatter och avgifter som tas ut enligt

1. lagen (1928:376) om skatt pä lotterivinsler, lagen (1941:251) om särskild varuskatt, lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om tobaksskatt, Lgen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1973:1216) om särskild avgift för oljeprodukter och kol, bilskrotningslagen (1975: 343), lagen (1977: 306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon, lagen (1978:144) om skatt pä vissa resor, lagen (1982:691) om skatt pä vissa kassettband, lagen (1982: 1200) om skall på videobandspelare, lagen (1982: 1201) om skatt pä viss elektrisk kraft, lagen (1983: 1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper, lagen (1983: 1104) om särskild avgift för elektrisk kraft från kärnkraftverk, lagen (1984:000) om stämpelskatt pä aktier, lagen (1984:000) om skatt på vissa dryckesförpackningar, lagen (1984: 000) om totalisatorskatt,

2. lagen (1967:340) om prisreglering pä jordbrukets område, lagen (1974:226) om prisreglering på fiskets område.

Prop. 1983/84:180 10

6 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs all 53 § 1 mom. kommunalskatlelagen (1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

53 §

/ mom.' Skyldighet att erlägga skall för inkomst åligger så framtjej annat föreskrives i denna lag eUer i särskilda bestämmelser, meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 §§ sägs:

a) fysisk person:

för tid, under vilken han varit här i riket bosall:

för all inkomst, som av honom här i riket eller å utländsk ort förvärvats; samt

för tid, under vilken han ej varit här i riket bosatt:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställning eller annat uppdrag, i den mån inkomsten uppburils härifrån och förvärvals genom verksamhet här i riket;

för pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del beloppet överstiger 7500 kronor och för annan ersättning enligt nämnda lag;

för pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för belopp, som utgår pä grund av annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven försäkringsrörelse;

för ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976: 380) om arbeisskadeförsäkring och lagen (1956:293) om ersättning ät smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller pä grund av militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersätlning till sjömän;

för dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973: 371) om kontant arbetsmarknadsstöd;

för limstudiestöd och inkomstbidrag enligt studieslödslagen (1973: 349);

för annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad inkomst av tjänst;

för återfört avdrag för egenavgifler enligt lagen (1981:691) om socialavgifter saml - i den mån avdrag har medgetls för avgifterna - restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifler;

för vinst vid icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse och av egendom som avses i 35 § 3 a mom. och som innefattar nyttjanderätt till ell hus eller del av ett hus här i riket; samt

' Med nuvarande lydelse avses den i prop. 1983/84: 161 föreslagna lydelsen.

Prop. 1983/84:180 11

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

för vinst vid icke yrkesmässig avyttring av aktier och andelar i sådana svenska förelag som avses i punkt 4 a av anvisningama till 41 §, om överlälaren vid något tillfälle under de tio kalenderår som närmast föregått det är då avyttringen skedde haft sill egentliga bo och hemvist här i riket eller stadigvarande vistats här;

b) staten:

för inkomst av jordbmksdomäner, skogar samt uthyrda eller med tomträtt eller vallenfallsräll upplåtna fastigheter; saml

för inkomst av rörelse, som ej härflutit av bank- eller försäkringsrörelse eller av kommunikalionsverk med tillhörande byggnader och anläggningar eller av industriell verksamhet, som huvudsakligen avser att tillgodose statens egna behov;

c) landsting, kommuner och andra menigheter ävensom hushållnings
sällskap med stadgar som fastställts av regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer:

för inkomst av fastighet och av rörelse;

d) akademier, allmänna undervisningsverk, sädana sammanslutningar
av studerande vid rikels universitet och högskolor i vilka de studerande
enligt gällande stadgar är skyldiga atl vara medlemmar, samarbetsorgan
för sädana sammanslutningar med ändamål att fullgöra uppgifter som
enligt nämnda stadgar ankommer på sammanslutningarna,

sjömanshus, företagareförening som erhåller statsbidrag, regional utvecklingsfond som avses i förordningen (1978:504) om överförande av vissa uppgifter från företagareförening till regional utvecklingsfond,

allmänna försäkringskassor, erkända arbetslöshetskassor, understödsföreningar som inle bedriver till livförsäkring hänförlig verksamhet, pensionsstiftelser som avses i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m., personalstiftelser som avses i samma lag med ändamål uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall, stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål all utge avgångsersättning till friställd arbetstagare eller främja åtgärder till förmån för arbetstagare som blivit uppsagd eller löper risk att bli uppsagd till följd av driftsinskränkning, företagsned-läggelse eller rationalisering av företags verksamhet, sådana ömsesidiga försäkringsbolag som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring.

Allmänna pensionsfonden. All- Allmänna pensionsfonden. All
männa sjukförsäkringsfonden, Alva manna sjukförsäkringsfonden, Alva
och Gunnar Myrdals stiftelse, Apo- och Gunnar Myrdals stiftelse, Apo-
tekarsocietetens stiftelse för fram- tekarsocietetens stiftelse för främ
jande av farmaciens utveckling jande av farmaciens utveckling
m.m.. Bokbranschens Finansie- m.m.. Bokbranschens Finansie
ringsinstitut Aktiebolag, Bryggeri- ringsinstitut Aktiebolag, Bryggeri
stiftelsen, Dag Hammarskjölds stiftelsen. Dag Hammarskjölds
minnesfond. Fonden för industriellt minnesfond. Fonden för industriellt
utvecklingsarbete. Fonden för in- utvecklingsarbete. Fonden för in
dustriellt samarbete med u-länder, duslriellt samarbete med u-länder.
Fonden för svenskl-norskt industri- Fonden för svenskt-norskl industri
ellt samarbete, handelsprocedurrå- ellt samarbete, handelsprocedurrä-
del. Järnkontoret och SIS - Stan- det. Järnkontoret och SIS - Slan-
dardiseringskommissionen i Sveri- dardiseringskommissionen i Sveri
ge, så länge kontorels respektive ge, sä länge kontorets respektive

Prop. 1983/84:180

Nuvarande lydelse

kommissionens vinstmedel används till allmänt nyttiga ändamål och utdelning inte lämnas till delägare eller medlemmar, Nobelstiftelsen, Norrlandsfonden. Stiftelsen Industricentra, Stiftelsen Industriellt utvecklingscenlmm i övre Norriand, Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling, Stiftelsen för produktulvecklingscentrum i Göteborg, Stiftelsen Landslingens fond för teknikupphandling och produktutveckling. Stiftelsen Produklut-vecklingscentrum i Östergötland, Stiftelsen för samverkan mellan Lunds universitet och näringslivet - SUN, Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga aitachéverk-samhet. Svenska bibelsällskapets bibelfond. Svenska Penninglotteriet Aktiebolag, Svenska skeppshypotekskassan. Svenska UNICEF-kommitlén, Sveriges exportråd, Sveriges turistråd och Aktiebolaget Tipstjänst: för inkomst av fastighet;

Föreslagen lydelse

kommissionens vinstmedel används till allmänt nyttiga ändamål och utdelning inte lämnas till delägare eller medlemmar, Nobelstiftelsen, Norrlandsfonden, Stiftelsen Industricentra, Stiftelsen Industriellt utvecklingscentrum i övre Norrland, Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling, Stiftelsen för produktutvecklingscentrum i Göteborg, Stiftelsen Landstingens fond för teknikupphandling och produktutveckling. Stiftelsen Produktutvecklingscentrum i Östergötland, Stiftelsen för samverkan mellan Lunds universitet och näringslivet — SUN, Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverk-samhel. Svenska bibelsällskapels bibelfond. Svenska Penninglotteriet Aktiebolag, Svenska skeppshypotekskassan. Svenska UNICEF-kommittén, Sveriges exporträd, Sveriges turistråd. Aktiebolaget Tipstjänst och Aktiebolaget Trav och Galopp: för inkomst av fastighet;

e) kyrkor, sjukvårdsinrättningar vilkas verksamhet ej bedrives i vinst
syfte, barmhärtighetsinrättningar, stiftelser som hava till huvudsakligt än
damål atl under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikels
försvar eller alt, utan begränsning till viss familj, vissa familjer eller be
stämda personer, främja vård och uppfostran av barn eller lämna under
stöd för beredande av undervisning eller utbildning eller utöva hjälpverk
samhet bland behövande eller främja vetenskaplig forskning, ävensom
ideella föreningar som uppfylla i punkt 9 av anvisningarna angivna villkor:

för inkomst av fastighet och av rörelse;

f) svenska aktiebolag och sådana bolag, som enligt särskild författning
äro skyldiga alt avslå sin vinst, ekonomiska föreningar, samebyar, sam
fund, stiftelser, understödsföreningar, som bedriva lUl livförsäkring hän
förlig verksamhet, verk, inrättningar och andra inländska juridiska perso
ner, dock såvitt gäller sådana juridiska personer som enligt författning eller
på därmed jämföriigt sätt bildats för atl förvalla samfäUighet endast om
samfälligheten har taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser mark-
samfällighel eller regleringssamfällighel, samtliga här under f) avsedda
bolag, verk och andra juridiska personer i den män de ej inbegripas under
punkterna d) och e):

för all inkomst, som här i riket eller ä utländsk ort förvärvals;

g) utländska bolag:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits; samt

Prop. 1983/84:180 14

Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-04-05

Närvarande: statsrådet Lundkvist, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Boström, Göransson, Gradin, R. Carlsson, Holmberg, Thunborg

Föredragande: statsrådet Feldl Proposition om totalisatorskatt, m. m.

1 Inledning

Tolalisatorverksanrihet i samband med trav- och galopplävlingar har i Sverige förekommit sedan lång tid. Är 1973 beslutade riksdagen (prop. 1973:113, JoU 28, rskr 235) om nya rikfiinjer för hästtävlingar med lolalisalorverksamhel m. m. Riksdagen bemyndigade Kungl. Maj:l alt träffa avtal med Svenska travsporlens centralförbund (STC) och Svenska galoppspor-lens centralförbund (SGC) om sådana rikfiinjer. Den 22 mars 1973 träffades ett avtal om detta mellan staten och de båda förbunden. I anslutning härtill bildades Aktiebolaget Trav och Galopp (ATG).

Efter riksdagens bemyndigande (prop. 1975/76:150, JoU 45, rskr 382) träffades ett nytt avtal mellan staten och trav- och galoppförbunden den 13 april 1976 och godkändes av regeringen den 3 juni 1976. Avtalet föriängdes all gälla t. o. m. den 30 juni 1984 genom tiUäggsavlal den 27 juni 1980. Delta avtal godkändes av regeringen genom beslut den 7 augusti 1980.

I budgetpropositionen 1982/83:100, bil. 9, avsnittet Vissa särskilda frågor inom finansdepartementets verksamhetsområde, anförde jag all statens vinstandel i skilda spelformer, såsom tips, lotlo och lotalisalorspel, f. n. varierar myckel kraftigt och atl del är angeläget att dessa variationer minskar. Jag anmälde därför att det nämnda avtalet borde sägas upp och alt frägan om statens vinstandel i lolalisatorspelet borde tas upp vid överiäggningar med STC och SGC om ett nytt avtal. Riksdagen fann i förevarande fråga inte anledning fill något uttalande och lade liU handlingarna vad som anförts i propositionen (FiU 1982/83: 31-, rskr 187).

Avtalet har sedermera sagts upp till den 1 juh 1984.

Prop. 1983/84:180 15

Riksskatteverket (RSV) har, som ocksä nämndes i anmälan i budgetpropositionen, i en till regeringen den 27 maj 1982 överlämnad promemoria föreslagit viss lagstiftning pä tolalisalorverksamhelens område. Bl. a. föreslås alt den lolalisaloravgifl som f.n. las ul skall regleras enligt de regler som gäller för skaller, vilket bl. a. kräver lagform. Även punklskatteutred-ningen har i sill belänkande SOV 1981:83 Punktskatter och prisregleringsavgifler uttalat atl pålagan bör regleras i lag (s. 69 f.). Lagrådet har i yttrande över den lagstiftning som föreslås i betänkandet uttalat all avgiften närmast framstår som en form av skatt pä spel (prop. 1983/84:71, s. 234 f.).

Överläggningar med STC och SGC i de nämnda frågorna har nu slutförts'. Resultatet härav, såsom det kommer till ullryck ifråga om statens vinstandel, bör i form av förslag till viss skatlelagsliftning nu underställas riksdagen. Vid överläggningarna har vidare behandlats frågan om statens bidrag till hingsluppfödningsanstallen Wången och om huvudmannaskapet för denna.

Jag redovisar slutligen en ändring i de spelvillkor som gäller för viss vadhållning (fotbollslips) som anordnas av Aktiebolaget Tipstjänsl.

2 Gällande ordning

2.1 Trav- och galoppsporten och totalisatorspelet

Utvecklingen inom hästsporten har sedan bildandet av ATG varit framgångsrik. Den samordning som skett av sporten har ökat intresset dels för själva häslsporten, dels för dess olika spelformer.

Huvudorganisationen STC omfattar 26 permanenta organisationer, s. k. sällskap (ideella föreningar), och fyra icke permanenta. Sällskapen är spridda över hela landet och har till huvudsyfte alt anordna travlävlingar. I flertalet fall äger sällskapen sina banor. Huvudorganisationen SGC omfattar tre organisationer med tävlingsverksamhet på tre banor. Banorna är Täby Galopp, Jägersro Galopp och Strömsholm. Medlemmar i förbundet är förutom de tävlingsanordnande organisationerna även andra intresseorganisationer, t.ex. Jockeyklubben, Galopphäslägarnas riksförbund och Svenska Fullblodsavelsföreningen.

Totalisatorspelet utgörs dels av riksspel som under beteckningen Rikslo-ton drivs i ATG:s egen regi, dels av banspel som med tillstånd frän ATG drivs av trav- och galoppbanorna. Rikstolon omfattar förtidsvad till travbanorna, V 65, och förlidsvad till galoppbanorna, Dubbel-trio. I V 65 skall vadhällare ange de vinnande hästarna i sex löpningar under samma täv-lingsomgäng. I Dubbel-lrio skall vadhällare oavsett ordningsföljd ange de

' Staten har företrätts av statssekreteraren i finansdepartementet Erik Asbrink.

Prop. 1983/84:180 16

hästar som i två löpningar placerar sig på första, andra och tredje plats. I banspelel inräknas även förtidsvad pä banornas spelformer som förmedlas genom av ATG auktoriserade ombud.

Av lotterilagen (1982:1011) följer att vadhållning i samband med hästlävUngar är all anse som lotteri i lagens mening. Lotlerilagen, som trädde i kraft den 1 januari 1983, bygger i väsentliga delar pä vad som tidigare gällde enligt 1939 års lotleriförordning. Förordningen upphävdes vid lagens ikraftträdande.

Enligt 4 § första stycket lotlerilagen fär lotteri om pengar eller pengars värde inom landet inte ulan särskilt tillstånd av regeringen anordnas för allmänheten i andra fall eUer i annan ordning än som anges i lagen. 1 lagen anges för skilda typer av lotterier under vilka förutsättningar lotterierna fär anordnas och vilken myndighet som prövar tillståndsfrågor. Lagen innehåller dock inga särskilda bestämmelser om totalisatorvadhållningen och inte heller om de lotterier som anordnas av de statliga bolagen Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänsl. Av detta följer att det ankommer på regeringen att pröva frågor om tillstånd för dessa lotterier.

Av 6 § lotlerilagen framgår all tillstånd att anordna lotteri fär förenas med särskilda villkor samt med kontroll- och ordningsbestämmelser. Lagen innehåller även tillsyns- och ansvarsbestämmelser. - Av 25 § följer att tillsynen över lotterier som anordnas efter särskilt tillstånd av regeringen enligt 4 § första stycket utövas av den myndighet som regeringen bestämmer. I övrigt är det lotlerinämnden som utövar den centrala tillsynen över efterlevnaden av lotlerilagen och de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. — 26 § stadgar att den som har tillstånd enligt lagen är skyldig all efter anmodan av tillsynsmyndigheten lämna upplysningar samt tillhandahålla handlingar eller annat som behövs för tillsynen. - Om tillståndshavaren har åsidosatt föreskrift i lagen eller föreskrift, villkor eller bestämmelse som har meddelats med stöd av lagen får varning meddelas honom eller tillståndet återkallas. Tillståndet fär ocksä återkallas om förutsättningar för tillståndet inte längre föreligger (27 §). Härtill kommer straffbestämmelser.

I det är 1976 träffade avtalet mellan staten och de tvä förbunden STC och SGC har överenskommits om olika bestämmelser för bl.a. ATG:s verksamhet. ATG bemyndigas sålunda att anordna eller låta tävlingsanordnande organisation anordna vadhållning med tolalisalor vid offentliga trav- och galopplävlingar. Organisation som erhåller tillstånd av bolaget att anordna vadhållning skall vara ansluten till trav- eller galoppförbundet. Vidare gäller atl bolaget eller annan anordnare skall av de insatser som görs i vadhållningen innehålla viss del — det s.k. vinslavdraget. Vinstav-draget varierar mellan 20 och 35% av omsättningen på totalisatorn, beroende på spelform. Återstoden går tillbaka till spelarna i form av vinster. Av vinslavdraget skall viss del, motsvarande 10% av omsättningen pä tolali-satorn, betalas in till statsverket (lotalisaloravgifien). Motsvarande andel vårföre den 1 juli 1976 12%.

Prop. 1983/84:180 17

Bolagsordningen för ATG har godkänts av regeringen som även fastställer ändringar i den. I bolagsstyrelsen ingår i enlighet med bolagsordningen åtta ledamöter och lika många suppleanter. Av dessa utser regeringen halva antalet och däribland ordföranden, som har utslagsrösl. Pä förslag av STC utser bolagsstämman tre ledamöter och pä förslag av SGC en. Aktierna i bolaget ägs till 90% av STC och 10% av SGC.

ATG har bl. a. till uppgift all verka för att trav- och galoppsporten inom landet skaU kunna bedrivas på ett sådant sätt all de långsikliga förutsättningarna för sporlens utveckling tryggas. Detta skall ske inom de ramar som statsmakterna angett. För all nä dessa syften har ATG atl samverka med centralförbunden och de tävlingsarrangerande sällskapen. Bolaget skall vidare verka för atl de som yrkesmässigt arbetar inom trav- och galoppsporten ges tUlfredsställande förhållanden i fråga om arbetsmiljö, trygghet i anställningen och utbildning.

Enligt nuvarande avtal gäller bl. a. följande.

ATG beslutar bl.a. om antal lävlingsdagar med lotalisalorspel, tävlingsdagarnas förläggning, vilka spelformer som får förekomma och anordnande av förtidsspel. ATG anordnar även vadhållning i egen regi.

Av vinstavdraget skall elt belopp motsvarande 10% av lotalisalorom-sältningen inbetalas liU staten. Återstoden av vinslavdraget eller del därav skall av annan anordnare inbetalas till bolaget. Dessa medel saml bolagels överskott från anordnad vadhäUning skall bolaget fördela mellan organisationerna eller fondera. Av influtna avgifter skall bolaget även läcka sina kostnader för administration samt kostnader för övervakning av tävlingsverksamheten och för ändamål som är gemensamma för hästsporten.

De fonderade medlen (häslsportens fond) skall användas för all stödja de tävlingsanordnande organisationerna. Bolaget beslutar om sådant stöd. Det skaU främst avse investeringar, rationalisering eller tillfälligt driftstöd. Fonden, som år 1982 uppgick till 125 milj. kr., har givit möjlighet för bolaget att delta i finansiering av de tävlingsanordnande organisationernas investeringar samt finansiera bolagets eget investeringsprogram. Bolagets långfristiga reversfordringar uppgick år 1982 till 100 milj. kr., varjämte det bokförda värdet av bolagels egna anläggningar och maskiner uppgick till 30 milj. kr.

Utvecklingen av lolalisaloromsältningen under åren 1978-1982 framgår av tabell 1.

Prop. 1983/84:180 18

Tabell 1. Omsättning m. m. i totalisatorspelet

Omsättning milj.	kr.	1978	1979	1980	1981	1982
Rikstoton V 65 Trio		383,8 13,6	622,7 20,1	656,4 17,1	742,1 17,5	791,0 17,1
		397,4	642,8	673,5	759,6	808,1
Banspel Trav Galopp		1 127,9 37,6	1 300,3 46,2	1 477,3 54,3	1614,5 63,6	1 702,6 70,4
		1165,5	1346,5	1531,6	1678,1	1773,0
Totalt		1562,9	1989,3	2205,1	2437,7	2581,1
Ökning i %		-1-14,4	-27,3	-1-10,8	-H0,5	+ 5,9
Antal tävlingsdagar		952	952	960	962	973

Sportens behållning efter avdrag för allmänhetens vinster och efter skatt, det sä kaUade tolonetlol, kommer till ungefär lika stora delar frän Rikstoton och frän banspelel. Detta framgår av tabell 2.

Tabell 2. Totonettot

Totonetto efter s milj. kr.	katt i	1978	1979	1980	1981	1982
Rikstoton Banspel		98,7 142,3	159,7 164,5	167,5 186,7	189,0 205,4	201,2 216,5
		241,0	324,2	354,2	394,4	417,7
Totonetto i % av omsättningen	totalisator-	15,4	16,3	16,1	16,2	16,2

Trav- och galoppsporten beräknas år 1982 ha sysselsatt ca 2200 heltids-arbetande i olika verksamheter, vartill kommer ett mycket stort antal deltidssysselsalla i samband med de närmare 1 000 lävlingsdagarna. Till detta kommer en omfattande amatörträning av hästar som pä fritid utförs av häslägarna själva.

Kungl. Maj:l uppdrog genom beslut den 28 september 1973 åt riksskatteverket (RSV) atl meddela bestämmelser för och utöva tillsyn över totalisatorvadhållningen. RSV har med stöd därav utfärdat ell vadhållningsreglemente (RSV Ip 1981:3, RSFS 1981:33). Enligt Kungl. Maj:ls kungörelse (1973:717) om uppbörd m.m. av totalisaloravgift är RSV ocksä avgifts-myndighet för sådan avgift. I kungörelsen ges närmare bestämmelser om regislreringsplikt hos RSV för anordnare av lotalisalorspel, om vem som skall erlägga lolalisaloravgifl och när denna skall redovisas och deklareras. Vidare sägs alt totalisatorvadhållningen skall stå under tillsyn av särskild kontrollant. RSV utser kontrollanter dels för rikstolon, dels för banspelen.

Vad gäller bestämmelserna om inkomstbeskattning beträffande dem som anordnat vadhåUningen avser jag alt återkomma i det följande.

Prop. 1983/84:180 19

2.2 Fotbollstipset

Aktiebolaget Tipstjänsl är elt helägl statligt bolag. Bolaget anordnar vadhållning i samband med tävlingar - häsltävlingar undantagna - och oftast när det gäller fotbollsspel (tips). Sådan tippning sker f. n. i form av slryklips och måltips. Vidare anordnar bolaget vadhållning om nummer som bestäms genom lottning (lolto).

Enligt koncessionen för bolaget skall 50% av insatsbeloppet i varje spelform återgå till spelarna i form av vinster. I de 50 procenten är en lotterivinslskall om 30% på vinster överstigande 50 kr. inräknad. Vinnarnas nelloandel blir då ca 38% och statens andel ca 46% av omslutningen i samtliga av bolaget anordnade spelformer. Omsättningen i fotbollstipset var år 1983 1 335 milj. kr., varav staten totalt erhöll ca 619 milj. kr.

2.3 Hingstuppfödningsanstalten Wången

Hingsluppfödningsanstallen Wången började sin verksamhet år 1903. Frän böljan var fyra hushållningssällskap ansvariga för anstalten, men år

1967 övertog Jämfiands läns hushållningssällskap hela ansvaret. Sedan år

1968 har hushållningssällskapet och Jämtlands travsällskap vardera två ledamöter i styrelsen för anstalten. Lantbruksslyrelsen utser en ledamot.

Den fastighet på vilken hingsluppfödningsanstallen ligger ägs av hushållningssällskapet.

Verksamheten omfattar uppfödning av nordsvenska hingstar, inackordering av iravhingslar, inackordering av ston för betäckning, inackordering av beleshästar och kurser i skogskörning med häst, m. m.

Driftskostnaderna vid anstalten var år 1979 ca 600000 kr., är 1980 ca 700000 kr. och år 1981 ca 900000 kr. Statens bidrag till verksamheten utgjorde ca 200000 kr. per år. Av brist på medel är underhållet av byggnader, stängsel och markanläggningar eftersatt.

Hästulredningén föreslog i sitt betänkande (SOU 1982:51) Hästavel och häslanvändning all verksamheten vid hingsluppfödningsanstallen Wången skulle överlåtas till en stiftelse med ändamålet all främst i norra Sverige främja hästaveln och en positiv utveckling av hästens användning inom olika områden.

I prop. 1983/84:100 bil. 11 anförde chefen för jordbruksdepartementet under anslaget B 10. Främjande av husdjursaveln m. m. bl. a. atl han inget hade atl invända mot kommitténs förslag att verksamheten vid hingsluppfödningsanstallen Wången överläts till en stiftelse med ändamålet atl främst i norra Sverige främja hästaveln och hästens användning. Han var däremot inte beredd atl föreslå alt staten skall ingå som delägare i verksamheten. För budgetåret 1984/85 har liO Wången anslagits ett oförändrat statsbidrag i förhällande till innevarande budgetär, dvs. 225000 kr.

Prop. 1983/84:180 20

3 Föredraganden

3.1 Allmänt

Hästsporten har under det senaste årtiondet utvecklats pä ett framgångsrikt sätt. Den samordning som skett av sporlen genom tillkomsten av ATG har ökat intresset för själva hästsporten och de olika spelformerna inom den. Sporten har fäll en bredare förankring och har ocksä en regional spridning. Den professionella sporten, som i mänga hänseenden utgör drivkraft för sporlen som helhet, har haft en särskilt gynnsam utveckling. År 1983 var omsättningen på de olika spelformerna totalt ca 2900 milj. kr. vilket kan jämföras med omsättningen år 1974 som var ca 900 milj. kr. En hel del investeringar har ocksä genomförts. Sålunda har t.ex. många bananläggningar förbättrats, veterinärkliniker i anslutning till banorna inrättats och bättre publikläklare uppförts. De som yrkesmässigt arbetar inom sporten har kunnat få lillfredsstäUande förhållanden i fråga om arbetsmiljö, trygghet i anställningen och utbildning. Även internationellt sett har den svenska hästsporten gott rykte.

Jag anser del vara angelägel alt bevara en väl fungerande hästsport som drivs under ansvarsfulla former. De allmänna riktlinjer för hästsportens utveckling som lades fast är 1973 utgör en god grund härför. Dessa bör därför fortsätta alt gälla. ATG bör sålunda även i fortsättningen verka för atl trav- och galoppsporlen inom landet bedrivs på ett sådant sätt atl de långsiktiga förutsättningarna för sportens utveckling tryggas inom de ramar som statsmakterna ger. Detta bör ske i samverkan med centralförbunden och de tävlingsarrangerande sällskapen. Vad jag nu har sagt har utgjort utgångspunkten för de överläggningar som staten har fört med STC och SGC om villkoren för trav- och galoppsporten och spelet i anslutning därtill för liden fram till och med den 31 december 1988.

3.2 Statens andel av spelintäkterna

Den gynnsamma utvecklingen inom sporten har gjort det naturligt alt inför den nya avtalsperioden se över statens intäkter frän spelverksamheten. Till detta kommer en strävan att utjämna villkoren för olika typer av jämförbara spelformer liksom självklart ambitionerna att söka möjligheter atl förslärka statsbudgeten.

Strävan all utjämna villkoren mellan olika spelformer bör inriktas på spel med snarlik uppläggning. V 65 och fotbollslipsel är riksomfattande spel som i viss utsträckning bygger på deltagarnas skicklighet och vänder sig till likartad publik. Vid överiäggningarna med trav- och galoppförbunden har delta beaktats i viss män. En ytteriigare justering är härutöver påkallad. Jag återkommer till den frägan i det följande.

Bl.a. RSV har framhållit atl tolalisatoravgiften är att betrakta som en

Prop. 1983/84:180 21

skatt. Jag delar denna uppfattning och förordar all skalleullagel nu lagregleras.

3.3 Överenskommelsens innebörd

Vid överläggningarna mellan staten pä den ena sidan och STC och SGC på den andra har det stått klart att några kraftiga skattehöjningar inte är önskvärda. Sporten behöver fortsatt god ekonomi för atl vidmakthålla en god standard, vilket i sin lur är en förutsättning för att spelintäklerna och därmed statens inkomster skall kunna hällas på en hög nivå. En begränsad höjning av statens andel har dock ansetts möjlig. På denna punkt föreslär jag alt staten som skall under tiden den I juli 1984-den 31 december 1988 årligen tar ut 11% pä vissa gmndbelopp av totalisatoromsättningen. Av totalisaloromsältningen dämtöver bör staten la ut 8% i skall per är. Vinnarnas andel av omsättningen blir enligt mitt förslag oförändrad i förhällande lUl nuläget. Grundbeloppen är följande.

År Grundbelopp milj. kr.

J984 2600

1985 2600

1986 2750

1987 3050

1988 3 150

Med den ärliga omsällningsökning som kan förväntas beräknas det nya avtalet, jämfört med det hittillsvarande, öka statens inkomster under avtalsperioden med inemot 50 milj. kr.

Genom denna nya skaltekonstruklion ges sporten den grundtrygghet som krävs för att sporten och spelet även i fortsättningen skall kunna utvecklas på samma gynnsamma sätt som hittills. Därtill ges med denna skallekonstruktion en drivkraft till all ytteriigare öka totalisatoromsättningen, vilket är gynnsamt såväl för sporlen som för staten. Genom att vinnarnas andel,av omsättningen blir oförändrad bör spelet frän spelarnas synpunkt kunna bli lika attraktivt som hittills.

Av den nya skatlekonstruktionen följer all endast en enda anordnare av spelet och därmed skaltskyldig bör finnas. Det ankommer, som jag tidigare nämnt, enligt lotlerilagen på regeringen att besluta i tillståndsfrågan. Tillståndet bör ges till ATG. Jag återkommer till detta i del följande.

Vidare har överenskommits att STC och ATG under vissa fömtsätlning-ar övertar det ekonomiska ansvaret för hingsluppfödningsanstallen Wången. Statsbidraget till denna, som budgetåret 1984/85 uppgår till 225000 kr., kan därmed avvecklas fr.o.m. den 1 juli 1985. STC har därvid pekat på behovet av skogskörningar i samband med avverkning och andra förhållanden av betydelse för körulbildningen. Jag har inhämtat all domänver-

Prop. 1983/84:180 22

kel, som äger delar av skogen i anslutning till Wången, ställer sig välviUigl till detta i den utsträckning som skogens lillständ medger.

Vidare innebär överenskommelsen alt en statlig länegaranfi på 16 milj. kr. jämte ränta bör lämnas till ATG för vissa investeringar m. m. Lånegarantin avses gälla under åtta år fr. o. m. den 1 juli 1984 och skrivas ned med en åttondel varje år.

Slutligen vill jag erinra om atl ATG i motsats till Svenska .Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst i princip skall erlägga skall för inkomst av rörelse. Som ell led i strävandena efter någorlunda lika villkor för de tre spelbolagen, ATG, Svenska Penninglolleriet AB och AB Tipstjänst, har i överenskommelsen inlagils att även ATG skall frikallas från annan beskattning än för inkomst av fastighet vid taxeringen till kommunal inkomstskatt (53 § 1 mom. första stycket d) kommunalskatlelagen (1928:370) och 7§ första stycket e) lagen (1947:576) om stadig inkomstskatt). ATG:s bolagsordning kommer härvid att ändras så all någon utdelning tUl aktieägarna eUer därmed jämförlig åtgärd inte kan ske. Jag vill samfidigt anmäla atl ATG redan fidigare haft vissa skattelättnader enligt lagen (1973:443) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avgift till Aktiebolaget Trav och Galopp, m. m. I praktiken har verksamheten hittills bedrivits sä atl skattepliktiga rörelseinkomsler ej uppstått.

Överenskommelsen skall gälla i fyra och ett halvt är, dvs. fram t.o.m. den 31 december 1988. Avtalsperioden slutar därmed samtidigt som elt verksamhetsår för ATG.

Överenskommelsen har formen av elt avtal men förutsätter samtidigt att vissa författningar och ett regeringstillstånd för ATG utfärdas. Jag återkommer till författningsfrägorna i del följande.

3.4 Villkoren för fotbollstipset

Den nu nämnda ordningen tillgodoser inte helt önskemålet om en utjämning av villkoren för de olika spelformerna, främst då mellan de konkurrerande spelen V65 och tips. För att trygga en långsiktigt gynnsam utveckling av fotbollstipset - och därmed statens intäkter därifrån - bör delta tillförsäkras en bättre konkurrenskraft, genom all spelarnas vinstandel brutto höjs frän nuvarande 50 % till 60 %. Jag vill dä påminna om att även fortsältningsvis en skall pä vinster över 50 kr. kommer att utgå. Förändringen innebär därför atl vinnarnas nelloandel skulle öka frän ca 38 % till ca 45 %. Som jämförelse kan nämnas atl enligt koncessionen för Svenska Penninglotteriet AB vinsterna i penning- och Bellmanlotterier skall vara lägst 45 och högst 49 % av försäljningssumman, vinslskatt ej inräknad. Jag bedömer atl de nya villkoren kommer alt medföra atl AB Tipstjänsts omsättning och därmed statens andel därav även pä kort sikt kommer alt utvecklas gynnsamt. Frågan om vinnarnas andel vid tippning har tidigare berörts i riksdagen (prop. 1977/78:115, SkU 38, rskr 182). Jag finner att det

Prop. 1983/84:180 23

bör ankomma på regeringen atl framdeles med stöd av lotlerilagen besluta i fråga om storleken av vinnarnas andel.

3.5 Författningsaspekter på totalisatorvadhållningen

Enligt det nu gällande avtalet mellan staten saml STC och SGC fömt-sälls att ATG - förutom all själv vara spelanordnare - också lämnar tävlingsanordnande organisationer tillstånd att anordna sådan vadhållning. Sä har även skett i stor utsträckning. RSV har i sin tidigare omnämnda skrivelse påpekat att delta utgör en delegering av regeringens liUslånds-lämnande, en förvaUningsuppgift som innefattar myndighetsutövning. Enligt 11 kap. 6§ tredje stycket regeringsformen kan sådan uppgift överlämnas liU bl.a. bolag, om det sker med stöd av lag.

Jag vUl på denna punkt erinra om atl milt förslag innebär all del fr. o. m. den 1 juli 1984 endast skall finnas en anordnare av tolalisatorvadhäUning, nämligen ATG. Det spel som f.n. bedrivs lokalt, det s.k. banspelel, kommer fortsältningsvis alt bedrivas för ATG:s räkning och i bolagels namn av vederbörande tävlingsanordnande organisation. Tanken är aUtså all ATG genom elt regeringsbeslut med stöd av lotlerilagen skaU erhålla tillstånd alt anordna vadhållning i samband med hästlävUngar. I beslutet kommer att anges de närmare villkor som skall gälla för tillståndet. De bestämmelser i lotlerilagen, för vilka jag fidigare redogjort, blir tillämpliga pä vadhäUningsverksamhelen.

Av det anförda följer all del behov av särskUd lagstiftning vad gäller vadhållningen och tillståndsgivningen härtiU, som RSV påtalat, inte längre föreligger.

Som jag tidigare nämnt förutsätts i praktiken inle några förändringar jämfört med vad som hittills har gällt för verksamheten. Även om del ankommer pä regeringen all besluta i dessa frågor vill jag för sammanhangets skuU redovisa vad jag avser alt senare föreslå regeringen. Sålunda avses RSV även fortsältningsvis vara fiUsynsmyndighet för lolalisatorvad-hällningen med rätt alt meddela närmare föreskrifter vad gäller kontroll och tillsyn i övrigt. Detaljregleringen bör få formen dels av en regeringsförordning, dels av villkor i regeringens lotlerifillsländ. Jag vill nämna all de vUlkor för spelverksamhel m. m. som ställts upp i del av RSV utfärdade vadhäUningsreglemenlel torde vara lämpliga också fortsättningsvis.

Beträffande viUkoren för ATG som anordnare av vadhållning kan följande näriinas. TiU en böijan bör ATG åläggas all tillämpa en ordning för vadhållning och kontroll som godkänts av RSV. Vadhållningsbeslämmel-serna skaU finnas tillgängliga för allmänheten på plats där vadhållning äger rum. Det skaU ocksä tydligt anslås all spelet bedrivs på de villkor som följer av vadhällningsbestämmelserna. Vissa närmare föreskrifter angående vinstberäkningen bör också anges.

Frågan om vinnarnas andelar av insatserna i de olika spelformer som

Prop. 1983/84:180 24

tillämpas vid trav- och galopplävlingar har underställts riksdagens prövning vid olika tillfällen. I ;för den nya avtalsperioden avses dessa andelar inte förändras jämfört med vad som gäller f.n. (65-80% beroende pä spelform). Som fömt berörts har regeringen stöd i lotlerilagen för all ställa villkor om storleksordningen av vinnarnas andel. Framlida förändringar av vinstandelar bör därför inle kräva riksdagens medverkan.

1 propositionen med förslag tUl lollerilag (prop. 1981/82:170 s. 76) nämns att lolleriulredningen i sitt betänkande SOU 1979:29 Lotterier och spel tagit upp frågan om sociala problem i samband med lolalisatorspelet. Enligt utredningen hade del framkommit att spelet i vissa faU kunde leda fill sådana problem. Utredningen hade därför övervägt olika åtgärder för all söka begränsa dessa problem men inle funnit anledning att föreslå några förändringar jämfört med vad som då gällde. Enligt utredningen borde det vara självklart alt personer under 18 år inte tillåts delta i spelet. Utredningen konstaterade att denna åldersgräns ocksä gällde enligt de dåvarande villkoren för spelet. - Departementschefen uttalade (prop. s. 78) att han för egen del ansåg atl det knappast fanns underlag för att dra några generella slutsatser angående eventuella ölägenheter till följd av lolalisatorspelet. Några förändringar i sak var därför inle motiverade. Liksom vid andra former av lotterier och spel borde dock utvecklingen följas också i fortsättningen.

Jag kan instämma i sistnämnda uttalande. Jag anser den nu föreslagna regleringen av vadhållningsverksamheten vara tillfredsställande. Vad gäller exempelvis åldersgräns för deltagande i vadhållningen har jag inhämtat att STC och SGC rekommenderat dem som idag anordnar vadhållning på banorna all tillämpa en 18-årsgräns. För alt understryka viklen av att ungdomar inte bör delta i vadhållningen kunde del vara lämpligt alt i regeringens lillslåndsbeslut ta in ett villkor av innebörd dels atl det av vadhållningsbestämmelserna skall framgå all sädana personer inte erbjuds all ingå vad pä banorna, dels all ATG skall verka för att personer under 18 är inle deltar i banspelel. Vidare bör lydliga anslag om 18-årsgränsen finnas på platsen för vadhållningen.

3.6 Författningsfrågor rörande beskattningen

3.6.1 Totalisatorskatt m.m.

Som jag redan nämnt delar jag uppfattningen alt den del av intäkterna i totalisatorvadhållningen som skall tillfalla staten är alt anse som skall och atl regleringen därför skall ske i lagform.

En lag om totalisatorskatt bör utformas efter mönster av andra punkt-skallelagar.

Det finns enligt min mening inte anledning att göra några större förändringar i sak i förhållande till vad som nu gäller. Liksom lotalisaloravgifien bör skatten erläggas för insatserna i tolalisalorvadhållning vid offentliga

Prop. 1983/84:180 25

trav- och galopptävlingar. Det är här fråga om sådan vadhäUning, för vilken som har framgått krävs lillständ enligt lotlerilagen.

Med insatser avses i detta sammanhang sädana insatsbelopp som ingår i vinstulräkningen för ett spel. Insalsbelopp som på grund av ogiltigt vad eller av annan anledning än vinst betalas tillbaka fill vadhällaren ingår inle i vinstuträkningen och därmed ej heller i skatteunderlaget.

Skattskyldigheten bör åvila den som anordnar totalisatorvadhållningen. Som jag nämnt bör ATG vara anordnare av allt tillålligl lotalisalorspel vid hästlävUngar. ATG blir därmed ensam skaltskyldig.

Vad gäller skattskyldighetens inträde anser jag del lämpligt atl knyta denna fill vinstulräkningen. Vid vinstulräkningen fastställs de vinster, som skall utgå på grund av vadhållningen. Vinstuträkning sker sä snart en vadhäUningsform är genomförd. Vinslulräkning anses ske även om utdelningen till vinnande spelare inle skulle innebära någon reeU vinst, dvs. om vinnaroddset skulle komma atl understiga eller uppgå till endast elt. En vinstuträkning skall i princip inte kunna ändras. 1 undantagsfall kan det dock vara nödvändigt atl göra en ny vinslulräkning. När del gäller lidpunkten för skattskyldighetens inträde bör den tidigare vinstulräkningen gälla.

Jag har tidigare redogjort för skattesatsens konstmklion. Den innebär således all staten erhåller 11 % av insatserna upp fill ett visst årligt grundbelopp och 8% av insatserna däröver. För år 1984 uppgår grundbeloppet liU 2600 milj. kr. För är 1985 är grundbeloppet detsamma för att de följande åren successivt öka något. Avsikten är alt lagen skall gälla för tolalisalorvadhållning som sker före utgången av år 1988.

Riksskatteverket bör vara beskattningsmyndighet. Beträffande upp-bördsförfarandet gäller enligt nuvarande regler alt deklaration och totalisaloravgift skall ges in till RSV i princip redan dagen efter (beträffande lotalisaloravgifien första bankdagen efter) tävlingsdagen. RSV har anmält atl det inom verket pågår en omläggning av de administrativa rutinerna för uppbörd och kontroll av punktskatter. Genom all utnyttja ADB-slöd och tillämpa sä likformiga rutiner som möjligt för de olika skatterna räknar man med att få ett effektivare och billigare uppbördssyslem. Mot bakgrund härav anser RSV alt redovisningen av lolalisalorskatien bör ske för bestämda redovisningsperioder och betalning erläggas inom viss tid efter redovisningsperiodens utgång. Som lämplig redovisningsperiod anges en månad och som betalningsperiod tio dagar. En omläggning av uppbörds-förfarandet i enlighet med RSV:s begäran skulle för statens del innebära en ränteförlust till följd av den skattekredil som den skallskyldige skulle erhålla. Ränteförlusten kan vid nuvarande omsättning uppskattas till drygt tvä milj. kr. per år. Denna nackdel med omläggningen uppvägs dock enligt min mening väl av de fördelar som i olika avseenden kan nås med ell enhetligt uppbördsförfarande. RSV:s förslag till uppbördsruliner för tolali-salorskalten står ocksä i överensstämmelse med förslaget om nya förfaranderegler för punktskatter och prisregleringsavgifter (prop. 1983/84:71),

Prop. 1983/84:180 26

vilket förslag nyligen lämnats utan erinran av riksdagen (SkU 22, rskr 145). Jag förordar därför alt uppbörden av tolalisatorskatlen regleras i enlighet med RSV:s hemställan och atl de nya förfarandereglerna för punktskatter, vilka skall träda i kraft den 1 juli 1984, görs tUlämpliga även pä lolalisalorskatien. Även skallebrollslagen (1971:69) och lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m.m. bör få tillämplighet pä den nya skatten.

Författningarna bör träda i kraft den 1 juli 1984.

I samband med atl den nya regleringen av tolalisatorspelel införs, dvs. lolalisalorskaltelagen och lotalisatorvadhållningsförordningen, bör kungörelsen om uppbörd m. m. av totalisaloravgift upphävas. Med tanke på det spel som kan förekomma i anslutning till övergångsskedet, vid månadsskiftet juni-juli 1984, bör dock föreskrivas all kungörelsen skaU tillämpas vid hästlävUngar som påbörjas före den 1 juli medan lagen skall tillämpas vid hästtävlingar som påbörjas efter den 30 juni 1984. Vidare bör föreskrivas att, vid beräkning av totalisatorskatten för år 1984, även de insatser som utgjort underlag för totalisaloravgift under året skall ingå. I förtydligande syfte bör även tilläggas att skatt enligt lagen endast skall utgå på den del av de sammanlagda insatserna under år 1984, vilken är hänförlig fill hästlävUngar som päböijals efter den 30 juni.

3.6.2 Beskattningen av ATG:s inkomster

Som jag redan nämnt innebär överenskommelsen mellan staten och häslsportens organisationer alt ATG skall vara fri från annan inkomstbeskattning än kommunal beskattning av fastighetsinkomsler. ATG skulle därmed i delta hänseende bli alt jämställa med Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänsl. Detta föranleder en ändring i 53 § 1 mom. första stycket d) kommunalskattelagen (1928:370). Ändringen bör träda i kraft den 1 juli 1984 och tillämpas fr.o.m. 1985 års taxering. Vidare bör lagen (1973:443) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avgift till Aktiebolaget Trav och Galopp, m. m. upphävas den 1 juli 1984. Bestämmelsen i 3 § i sistnämnda lag alt bidrag frän ATG utgör skallepUklig inläkt av rörelse för mollagaren bör således inte tillämpas för bidrag efter halvårsskiftet 1984. Sådana bidrag kommer i stället atl beskattas hos mottagaren enligt reglerna för näringsbidrag i punkt 2 av anvisningarna till 19 § kommunalskatlelagen. Vad gäller 1 § i 1973 års lag vill jag erinra om atl den nya ordning för vadhåUningen som jag förordar medför all några avgifter av det slag som avses i paragrafen inle längre kommer att förekomma.

Prop. 1983/84:180 27

4 Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom finansdepartementet upprättats förslag till

1. lag om totalisatorskatt,

2. lag om ändring i skaltebroltslagen (1971:69),

3. lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skatleford-ringar m.m.,

4. lag om ändring i lagen (1984:000) om punktskatter och prisregleringsavgifler,

5. lag om upphävande av lagen (1973:443) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avgift till Aktiebolaget Trav och Galopp, m. m.,

6. lag om ändring i kommunalskatlelagen (1928:370).

5 Lagrådets hörande

Den föreslagna tolalisalorskatlen är i allt väsentligt uppbyggd pä samma sätt som redan existerande punktskatter. Vidare är det förutsatt att den föreslagna nya ordningen skall fillämpas från och med den I juli 1984, då nuvarande avtal mellan staten och STC samt SGC upphör. En remiss till lagrådet skulle kunna fördröja frågans behandling, vilket skulle innebära avsevärt men genom skaltebortfall m.m. Med hänsyn härtill och till att även övriga förfallningsförslag är av enkel beskaffenhet anser jag att lagrådets yttrande över författningsförslagen inte bör inhämtas.

6 Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen dels all antaga förslagen till

1. lag om lolalisalorskalt,

2. lag om ändring i skatlebrollslagen (1971:69),

3. lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skalteford-ringar m.m.,

4. lag om ändring i lagen (1984:000) om punktskatter och prisregleringsavgifter,

5. lag om upphävande av lagen (1973:443) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avgift till Aktiebolaget Trav och Galopp, m. m.,

6. lag om ändring i kommunalskatlelagen (1928: 370),
dels atl