Prop. 1983/84:150

Regeringens proposition

1983/84:150

med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1984/85, m. m. (kompletteringsproposition);

beslutad den 12 april 1984.

Regeringen förelägger riksdagen vad som har upptagils i bifogade utdrag av regeringsprolokoll för de åtgärder eller de ändamål som framgår av föredragandenas hemställan.

På regeringens vägnar OLOF PALME

KJELL-OLOF FELDT

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen behandlas den ekonomiska polifiken mot bakgrund av den samhällsekonomiska utvecklingen. I särskilda bilagor redovisas bl.a. en reviderad nationalbudget för år 1984 samt en långtidsbudget för budgetåren 1984/85-1988/89.

Det förslag till statsbudget för budgetåret 1984/85 som lades fram i årets budgetproposition kompletteras med hänsyn till senare inträffade förändringar rörande såväl inkomst- som utgiftssidan av budgeten. I samband därmed redovisas en fömyad beräkning av budgetutfallet för innevarande budgetår. Denna ger vid handen alt budgetunderskottet för budgetåret 1983/84 skulle bli 7,2 miljarder kronor lägre än beräkningarna till årets budgetproposition. Sålunda förutses nu ett underskott om ca 77.7 miljarder kronor.

För budgetåret 1984185 beräknades i budgetpropositionen ett underskott om ca 80.8 miljarder kronor. De nya beräkningarna visar ett underskott om ca 67,2 miljarder kronor.

Inom området familjepolitik föreslås i propositionen en avsevärd förstärkning av slödel till barnfamiljerna. Förslagen innefattar en kraftig höjning av barnbidraget. Samtidigt höjs flerbarnstilläggen och studiebidra gen. Vidare förstärks bostadsbidragen och garanlinivån i föräldraförsäkringen höjs. Koslnaderna för åtgärdema inom familjepolitikens område har beräknats till ca 3,3 miljarder kronor, vilkel finansieras i sin helhet med slopat förvärvsavdrag, justeringar i inkomslskatteskalan m. m. I    Riksdagen 1983/84. I .saml. Nr 150

Prop.1983/84:150 2

I proposiiionen föreslås slutligen vissa sysselsättningsskapande åtgärder. Dessa omfattar bl.a. en vidgning av planeringsramen för arbelsmark-nadsutbildning, förbättrade möjligheter för arbetslösa att bedriva studier inom den kommunala vuxenutbildningen samt särskilda utbildningsåtgärder för arbetslösa ungdomar. Förslag för atl förbättra röriigheten på arbetsmarknaden redovisas. Åtgärder för ett snabbt genomförande av arbetsmarknadsstyrelsens s.k. serviceprogram föreslås. För atl möta hotet av växande arbetslöshet inom byggnadsverksamheten föreslås tidigareläggningar av vissa byggnadsarbeten.

Prop.198.3/84:150 3

Uldrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1984-04-12

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, statsråden 1. Carlsson. Lundkvist, Feldt. Sigurdsen. Leijon. Peterson. Boström. Bodström, Göransson. Gradin. Dahl. Holmberg, Hellström. Thunborg. Wickbom

Föredragande: statsråden Feldt. Sigurdsen. Göransson, Leijon. Dahl, Peterson, Holmberg

Proposition med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1984/85, m. m. (kompletteringsproposition)

Statsrådet Feldt anför: Regeringen har i årets budgetproposition (prop. 1983/84: 100) förelagt riksdagen ett förslag Iill statsbudget för budgetåret 1984/85. På de punkter där förslaget upptog endast beräknade belopp har regeringens förslag redovisats i särskilda propositioner.

Enligt bestämmelserna i 3 kap. 2 S riksdagsordningen skall regeringen -förutom förslaget till statsbudget i budgetpropositionen - avge ell särskilt förslag till slutlig reglering av slalsbudgelen för del kommande budgetåret i den s.k. komplelteringspropositionen. Detta förslag bör nu lämnas till riksdagen. I samband därmed bör regeringen redovisa sin bedömning av den ekonomiska politiken i en reviderad finansplan. Likaså bör en reviderad nationalbudget tillställas riksdagen. 1 kompletteringspropositionen bör också las med de förslag till åtgärder inom familjepolitiken och sysselsättningspolitiken som bör behandlas av innevarande riksmöte.

Statsrådet Feldl föredrar de delar av förslaget till kompletteringsproposition som avser den reviderade finansplanen och en redogörelse för statsbudgetens utgifter och beräknade inkomster under budgetåret 1984/85, m.m. Statsråden Sigurdsen. Göransson, Leijon. Dahl. Peterson och Holmberg föredrar härefter sina förslag till familjepolitiska och sysselsättningspoliliska åtgärder. Anförandena redovisas i underprotokollen för resp. departement.

Statsrådet Feldt hemställer all regeringen i en gemensam proposition förelägger riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder eller de ändamål som de har hemställt om.

Prop.1983/84:150 4

Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder eller de ändamål som föredragandena har hemställt om.

Regeringen förordnar alt de anföranden och förslag som har upptagits i underprotokollen skall bifogas propositionen som bilagorna 1-7.

NorstBdts Tryckeri, Stockholm 1984

Reviderad finansplan

Bilaga 1

Regeringens prop. 1983/84:150 Bilaga 1

Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-04-12

Föredragande: statsrådet Feldt

Anmälan till proposition om slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1984/85 såvitt avser reviderad Finansplan samt beräkning av statens inkomster, m. m.

1    Inledning

Den svenska ekonomins återhämtning fortsätter med oförminskad styrka. I denna reviderade finansplan redovisas ell antal nya uppgifter, som bestyrker atl den hösten 1982 inledda politiken gett produktion och sysselsättning en kraftig stimulans, samtidigt som obalanserna på viktiga områden påtagligt minskat. Under 1984 kommer vår ekonomi också att gynnas av en förhållandevis stark tillväxt i världshandeln.

Således kommer underskottet i utrikesaffärerna atl fortsätta att minska som resultat av ökad export. Industriproduktionen ökar i år i takten 1% och industrins sysselsättning väntas öka för första gången på flera år. Den långa perioden av nedgång i industriinvesteringama bryts i år av en uppgång, beräknad till 15%. Läget på arbetsmarknaden förbättras stadigt och sysselsättningsökningen väntas bli sä stor atl arbetslösheten nu kan börja minska.

Den ekonomiska återhämtningen har skapat utrymme för att föra en restriktiv budgetpolitik utan all den skapar arbetslöshet. Eftersom uppgången i sig förstärker budgetens inkomstsida och minskar trycket på utgiftssidan har detta lett fill att statens budgetunderskott detta och nästa budgetår minskar påtagligt.

På praktiskt taget alla områden har vi således närmat oss de mål som uppställdes för den ekonomisk-politiska strategi som har kallats den tredje vägen. Det har med andra ord visat sig möjligt atl förena målen ökad tillväxt och bättre balans, vilket i många andra länder betraktas som en omöjlig kombination. Ändå är del uppenbart alt denna lyckosamma utveckling för att kunna fullföljas kräver atl ytterligare en gmndläggande fömlsältning för regeringens ekonomisk-politiska strategi uppfylls.

I fjol ställde riksdagen på regeringens förslag upp målet att inflationen i Sverige skulle begränsas till nivån 4% under loppet av 1984. Bakom detta ambitiösa mål fanns två motiv. Del ena var atl om Sverige i en värld med hög arbetslöshet skall kunna bryta sig en egen väg, som leder till full 1    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 150. Bilaga I

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1    Reviderad Fmansplan 2

sysselsättning, måste vi uppnå hög ekonomisk tillväxt. Det kräver att utrikeshandeln förblir en kraftig stimulansfaktor under flera år framöver. Därmed blir ett bibehållet gynnsamt kostnads- och konkurrensläge en nödvändig förutsättning för att full sysselsättning skall kunna uppnås och bibehållas. Eftersom många av våra konkurrentländer, låt vara till priset av en hög arbetslöshet, kunnat hålla tillbaka pris- och koslnadsslegringarna, måste vi pressa ned den svenska inflationen till högst samma nivå som råder i våra viktigaste konkurrentländer.

Det andra motivet var all Sverige i ett decennium haft en inflation på i genomsnitt 10% per år. Detta har lett till en enorm omfördelning av tillgångar, som årligen i en omfattning av flera tiotals miljarder kronor förts från vissa grupper till andra. På det sättet har klyftorna i samhället vidgats och nya orättvisor skapats. Inflationen har dessutom kraftigt bidragit till att arbetslösheten ökal och reallönerna fallit, atl företag slagits ut och vår utlandsskuld vuxit. Den har också skapat ett ekonomiskt klimat, som gynnar fiffighet, spekulation och konsumtion för lånade pengar, medan produktiva insatser i form av arbete, sparande och investeringar har missgynnats.

Del torde vid sidan av arbetslösheten knappast finnas något samhällsproblem där så total enighet råder om dess ekonomiska och sociala skad-lighel som beträffande inflationen. När regering och riksdag manade till kamp mot inflationen riktade sig därför denna uppmaning fill alla medborgare i förvissning om att den skulle vinna bred anslutning. Genom regeringens politik och den ekonomiska utvecklingen har de allmänna förutsättningarna skapats för en kraftig dämpning av inflationstakten. Samtidigt måste vi vara medvetna om att inflationen skall pressas ned i ett skede då induslrikonjunkturerna går uppåt och vinsterna ökar. Därför kan statsmakternas insatser inle ensamma avgöra om vi lyckas. Det krävs medverkan från alla dem som till slut bestämmer kostnader och priser: företagen och de offentliga myndigheterna, arbetsmarknadens parter och de enskilda hushållen.

Avtalsrörelsen är ännu inte helt avslutad. Men det slår redan nu klart att lönekostnadsökningen 1984 riskerar atl bli större än vad som är förenligt med det av regering och riksdag uppställda inflationsmålet. Avvikelsen kan dock inte sägas vara så stor att den i år äventyrar den fortsatta återhämtningen. En skärpning av den ekonomiska politiken bör kunna åstadkomma att inflationstakten begränsas till i närheten av den målsalta nivån. Även 1984 kan därför bli elt gott år för Sveriges ekonomi.

Det läge som uppstått kräver likväl all vissa åtgärder vidtas. Del finns således avtal och avtalskonstruktioner som kan driva upp pris- och kostnadsökningarna under 1985 till en nivå som på nytt blir ell hot mol ekonomins återhämtning och därmed sysselsättningen. Enligt regeringens uppfattning måsle nationens krafter nu samlas kring uppgiften all förhindra att detta sker.

Prop. 1983/84:150    Bilaga I    Reviderad finansplan 3

Det är därför av stor vikt att den inledda kampen för att få ned inflationen till nivån 4% 1984 fullföljs. Regeringen har redan vidtagit ett antal åtgärder i detla syfte och ytterligare ekonomisk-politiska insatser för att motverka löneglidning och begränsa kostnadsökningarnas genomslag i konsumentpriserna bör nu vidtas. Med utgångspunkt från att inflationstakten väsentligt kommer atl nedbringas under 1984 bör denna politik med kraft fullföljas under 1985 i syfte att ytterligare pressa ned inflationen. Ett inflafionsmål har således ställts upp även för 1985 av innebörden att inflationen under loppet av detta år skall bli ca 3%.

Med de kostnadsstegringar för 1985 som etablerats i årets avtalsrörelse torde emellertid detta mål vara omöjligt alt nå. Att döma av vissa avtal som sträcker sig in på 1985 kan kostnadsökningen komma att ligga avsevärt över de nivåer som är förenliga med detta inflationsmål och med återvunnen full sysselsättning. På vissa områden uppstår kostnadsökningar under 1984 som fär fullt genomslag först under 1985. Även icke avtalsbundna kostnadsökningar, t. ex. löneglidning, liksom olika slag av prisutvecklingsgarantier, förtjänstutvecklingsgaranlier, och rält till omförhandling i vissa lägen, kan få effekter som påverkar kostnadsutvecklingen 1985 sä att inflationsbekämpningen starkt försvåras.

Regeringen drar av detta slutsatsen att det är nödvändigt med ett samarbete mellan samhället och arbetsmarknadens parter för all åstadkomma så låga kostnadsökningar alt det går alt bibehålla den starka konkurrenskraft som uppnåtts genom devalveringen hösten 1982. Härigenom kan grunden läggas för en långsiktigt hållbar expansion av produktion, invesleringar och sysselsättning.

2    Den ekonomiska utvecklingen sedan 1982

2.1 Omläggningen av den ekonomiska politiken

Den svenska ekonomin var 1982 på väg in i en allt djupare kris. Produktionen och sysselsättningen föll, liksom investeringarna och sparandet. Utrikeshandeln försämrades och arbetslösheten ökade kraftigt. De offentliga finanserna försvagades.

Orsakerna bakom den svaga utvecklingen var såväl stmkturella som konjunkturella. Gmndproblemet var en långsiktigt försvagad konkurrenskraft i den konkurrensutsatta sektorn, vilket medförde såväl långsam produktionstillväxt jämfört med omvärlden som trendmässigl växande underskott i utrikeshandeln. Många års låg lönsamhet och sjunkande soliditet bidrog ytteriigare till den dämpade investeringsutvecklingen. Underskottet i statsfinanserna hade under den senare delen av 1970-talet stigit till en nivå, där det hotade den finansiella stabiliteten och de stigande kostnaderna för statsskuldränloma började tränga undan väsentliga offentliga åtaganden. Inflafionen hade legal på nivån 10% per år i närmare ett

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1    Reviderad Fmansplan 4

decennium, vilket etablerat pris- och lönebildningsförvänlningar som ytterligare försvårade uppnåendet av förbättrad konkurrenskraft. Ovanpå dessa långsiktiga problem kom sä de konjunkturella påfrestningar som världsrecessionen efter den andra oljekrisen förde med sig och som innebar att den efterfrågan på svenska varor, som länge varit svag, minskade än mer.

Det framstod för den nya regeringen som elt oeftergivligt krav att så snabbt som möjligt bryta denna nedåtriktade ekonomiska utveckling.

Den 16-procentiga devalvering som genomfördes den 8 oktober 1982 skapade förutsättningar härför. Den gav möjlighet att genom en kraftig konkurrenskraftsförstärkning på en och samma gång förbättra den externa balansen och öka den samlade efterfrågan. Genom den starka expansion i den konkurtensulsalta sektorn som härigenom gmndlades, skapades också erforderligt utrymme för den statsfinansiella åtstramning som den offentliga finansieringskrisen nödvändiggör. Det är bara vid en stark expansion av den efterfrågan som riktas mot svenska varor och tjänster, som del är möjligt att sanera slatsfinanserna utan krafiigt negativa effekter på den totala sysselsättningen.

Konkurrenskraftsförstärkningen skapar möjligheter till förbättrad lönsamhet för produktiva investeringar, samt till en förstärkt soliditet som ökar förelagens motståndskraft vid ekonomiska påfrestningar. Men en snabb utveckling efter detta mönster ger också upphov till fördelningspolitiska spänningar, vilka gör det nödvändigt att på olika sätt gripa in för att fördela krisens bördor efter bärkraft. Regeringen kompletterade därför devalveringen med en aktiv fördelningspolitik. Vidare sattes ett omfattande investeringsprogram igång, och arbetsmarknadspolitiken gavs ökade resurser.

En avgörande fömtsättning för att de strukturella problemen i den svenska ekonomin skall kunna hävas är framför allt att den konkurrenskraftsförstärkning som devalveringen medförde blir bestående; detla kräver i sin lur atl vår ekonomi växlar in på en bana som kännetecknas av avsevärt lägre prisstegringar än dem vi upplevt under det senaste decenniet och att den konkurtensulsalta sektorns relativa lönsamhet får ligga kvar på en hög nivå.

Politiken har därför också inriktats på att radikalt och bestående sänka inflationen och samtidigt hävda sysselsättningen. Inflationen har angripits med ell omfattande ätgärdsprogram. Finans- och penningpolitiken har givits en stramare inriktning. Regeringen har salt upp målet att inflationen under loppet av 1984 skall nedbringas till nivån 4%.

Sammanfattningsvis vill jag framhålla helheten i den ekonomisk-politiska strategin. Den baseras pä en kombination av åtgärder som verkar på både utbuds- och efterfrågesidan i ekonomin och som har både expansiva och åtstramande inslag. Grundfömtsättningen för att den skall lyckas är att vi förmår bevara det gynnsamma kostnadsläge den konkurrensutsatta sek-

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1    Reviderad Finansplan 5

Diagram 1 Marknadsandelar och relativpriser för svensk export av bearbetade varor till OECD-området 1973-1983

Index 1 kvartalet 1973=100

QO-

no-

RELATTVPRB

MARKNADSANDEL

70

60 lii|iii|iii|iii|iiiliiiiiir|iii|iii|iii|iii 73  74' 75  TB  77' 78' 7»' flo' 81' az' SS

Källa: Kommerskollegium.

torn f. n. har. För detta krävs all vi konsekvent och uthålligt fullföljer den politik som inletts.

2.2 Den ekonomiska politikens resultat

Kursomläggningen av den ekonomiska politiken har i en rad avseenden haft mycket gemensamma effekter. Det kan vara skäl alt redovisa dessa

Diagram 2 Industrins orderingång från export- resp. hemmamarknaden 1977—1983

Tremänaders glidande medeltal, index 1970=100

flO |iiniiiiiif|iiiiiiiiiiifiiiiiiiii

77          78          7B         80

Källa: Statistiska centralbyrån.

lim iiiiii iiiii iiiiii III liiiiiiiiii

81     82     83

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1    Reviderad fmansplan 6

innan jag övergår till riktlinjerna för den ekonomiska politiken och till en mer detaljerad redovisning av prognoserna för det kommande året.

Devalveringen 1982 medförde alt relativpriset för svenska bearbetade varor sjönk med ca 10%. Sammanlagt medförde devalveringarna 1981 och

1982,   som framgår av diagram 1, att relativpriset vid utgången av 1983 låg
ca 17% lägre än det gjorde i början av 1981. Delta har i sin lur - vilket
också framgår av diagram I - medfört att den svenska industrin nu
återtagit de marknadsandelar den föriorade under andra hälften av 1970-
talet. Från hösten 1982 till slutet av 1983 ökade marknadsandelarna för
bearbetade varor med ca 9,5%. Under 1984 väntas svensk industri fortsät
ta att vinna andelar på de internationella marknaderna.

Orderingången från exportmarknaderna ökade mycket kraftigt under hela 1983, se diagram 2. Den ökningen har fortsalt första kvartalet i år, samtidigt som även orderingången från hemmamarknaden börjat stiga. Ökande orderingång och växande marknadsandelar har åtföljts av en mycket snabb exportökning. Den totala exporlvolymökningen mellan 1982 och 1983 blev hela 12%, vilket innebär en mycket stark stegring jämfört med ökningen mellan 1981 och 1982. Exporten av industrivaror ökade med 11 %

1983.   Det bör särskilt understrykas, alt av uppgången ungefär 2/3 beror på
förbättrad konkurrenskraft och växande marknadsandelar, dvs. på egna
ansträngningar. Draghjälpen från den internationella ekonomin var under
denna period måttlig.

Samtidigt steg importen av industrivaror 1983 med endast 2%. Även detta är en dramatisk omsvängning, eftersom denna import ökade med hela 7,6% 1982. Den stora nedgången indikerar atl svenska företag under Qolårel log marknadsandelar även pä hemmamarknaden.

Sammantaget medförde den stora exportökningen och dämpningen av importen atl utrikeshandeln genomgick en remarkabel förbättring under

Diagrams Bytesbalansen 1971-1984

Procenl av BNP

-I—f—I—T 72     74     76

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1    Reviderad flnansplan 7

1983. Handelsbalansen svängde om från minus 7 miljarder kr. 1982 till plus 10 miljarder kr. 1983. Turislnetlot förbättrades med 1 1/2 miljard kr. Räntenettot fortsatte alt försämras, men totalt minskade underskottet i bytesbalansen från drygt 22 miljarder kr. 1982 till drygt 8 miljarder kr. 1983. Som andel av BNP innebär det, enligt diagram 3, en nedgång från 3,6 till 1,2%, dvs. med 2/3.

Prognoserna tyder också på en fortsatt förbättring i är: exporten av varor och tjänster fömtses öka med 7,5 % och bytesbalansunderskoltet minska ytterligare, till ca 1 miljard kr.

Den starka exportökningen har givit en kraftig tillväxlimpuls till den svenska industrin. Industriproduktionen steg 1983, som framgår av diagram 4, med 5,5%. Del var första gången sedan 1979 som industriproduktionen ökade. I år pekar prognosen på en ännu kraftigare ökning, nämligen med knappt 7%, vilket skulle medföra att den svenska industrin äntligen skulle uppnå och överträffa 1974 års produktionsnivå, vilken är den högsta vi hittills noterat.

Ökande produktion har inneburit ett stegrat kapacitelsutnyttjande; industrins faktiska kapacitetsutnyttjande ökade under 1983 med 5 procentenheter till 84%. Skillnaden mellan faktiskt och möjligt kapacitetsutnyttjande, vilken ulgör elt mätt på undersysselsättning i industrin, halverades under loppet av 1983. Bruttonationalprodukten, som 1983 ökade med drygt 2% väntas i år växa med drygt 2 1/2%.

Växande produktion och förstärkt konkurrenskraft har också gett svenskt näringsliv elt påtagligt lönsamhetslyfl. Tillverkningsindustrins nettomarginal förbättrades frän 4,1% 1982 till 6,8% 1983 och väntas förbättras ytteriigare 1984. Räntabiliteten på totalt kapital ökar från 8,7 % 1982 till

Diagram 4 Industriproduktionen i Sverige och OECD 1970-1983

Index 1970=100

./•    OECD   ;

130

100

90" 'wrTfPri' ''l'ii|iii|iii|i 11 iiiipi iiiiii iiiiiii i hiiit

Källa: Finansdepartementet, OECD.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1    Reviderad Finansplan 8

12% 1984. Under 1983 nåddes ett viktigt mål: räntabiliteten på det fysiska kapitalet blev lika hög som avkastningen på finansiella placeringar, mätt som specialinlåningsräntan. Samtidigt har soliditeten förbättrats, vilkel gör förelagen mer motståndskraftiga mot tillfälliga påfrestningar. Även värderingen av företagen har påverkals härav; under 1983 steg börskurserna, så atl börsbolagen totalt sett nu värderas tiy ungefär sitt substansvärde.

Kraftigt ökad lönsamhet, ökad orderingång och produktion samt sfi-gande kapacitetsutnyttjande har medfört alt nedgången i industriinvesteringarna hejdats och nu vänts till en uppgång. Också de stigande börskurserna torde innebära en stimulans för investeringarna, bl.a. eftersom de innebär att det inte längre är billigare för företagen alt utvidga sin kapacitet via företagsköp än genom nyinvesteringar. Under innevarande år räknar jag med en påtaglig uppgång av investeringsverksamheten: industriinvesteringarna beräknas i år öka med 15% och det samlade näringslivets investeringar med 12%. Detta innebär en avsevärd uppjustering av de prognoser som lämnades i den preliminära nationalbudgeten tidigare i år.

När det gäller arbetsmarknaden, innebar 1983 all sysselsätlningsned-gången 1981 och 1982 bröts. De båda sistnämnda åren minskade antalet sysselsatta med 4000 resp. 8000 personer. Framför allt drabbades sysselsättningen inom industrin, vilken under dessa båda år minskade med nästan 65000 personer. Den öppna arbetslösheten steg från 2,0% av arbetskraften 1980 till 3,1 % 1982; under del tredje kvartalet 1982 nådde den nivån 3,6%.

1983 ökade antalel sysselsatta, till följd av ökade arbelsmarknadspolitiska åtgärder samt den förbättrade konkurrenskraften och den därav stigande produktionen, med drygt 9000 personer jämfört med 1982. Den största expansionen ägde mm i den privata tjänstesektorn. Samtidigt ökade emellertid arbetskraftsutbudet kraffigl. Dessutom var kapacitetsutnyttjandei lågt, och de ökade leveranserna kunde i stor utsträckning säljas från lager. Nettoeflerfrågan på arbetskraft inom industrin ökade inle trots den stigande produktionen. Till följd härav fortsatte den öppna arbetslösheten att stiga under 1983, om än i betydigl långsammare takt än 1982. Utvecklingen framgår av diagram 5.

Där framgår också att arbetslösheten i år fömtses minska. 1984 beräknas sysselsättningen öka både inom industrin och den offenfiiga resp. den privata tjänslesektom. Den öppna arbetslösheten väntas minska med ca 15000 personer. Vi skulle således nu ha nått den fas i saneringen av vår ekonomi, då stigande kapacitelsutnyttjande tillsammans med de omfattande arbelsmarknadspolitiska insatserna förmår öka nettoefterfrågan på arbetskraft.

Vi kan alltså på dessa viktiga målområden för den ekonomiska politiken - utrikeshandeln, tillväxten, investeringarna och sysselsättningen - peka på avsevärda framgångar. Även på den finansiella' sidan kan vi notera en utveckling åt rätl håll; en utveckling som, till yttermera visso, nu förefaller gå avsevärt snabbare än vad prognoserna i finansplanen gav vid handen.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1    Reviderad flnansplan

Diagram 5 Öppen arbetslöshet 1971-1984

100-tal enligt AKU

1700t

Källa: Statistiska centralbyrån.

Budgetunderskottet minskade sålunda från 13,4% av BNP 1982 till 11,5% 1983, och väntas i år minska ytterligare, till 10,0%. Därmed härden oavbrutna stegringen 1976-1982 bmtits, och det reala underskottet har minskals med en dryg Qärdedel på endasl två år. Jämfört med fjolårels långtidsbudget ligger statsbudgetens underskott i budgetförslaget för nästkommande budgetår nu hela 34 miljarder kr. lägre. Den konsoliderade offenfiiga sektorns underskoll minskar från en loppnivå på 6,4% av BNP 1982 till 5,1 % i Qol och beräknade 3,7% i år - vilkel är mindre än hälften av det sparandeunderskott som indikerades av fjolårels långfidsbudget. Sverige har i och med denna anmärkningsvärt snabba förstärkning av de offentliga finanserna kommit ned på tal som är normala för OECD-området, efter att under 1980-talets första år haft påtagligt större underskott än i OECD-området i övrigt.

Det bör särskih understrykas, att denna förbättring av det statsfinansiella läget kunnat genomföras utan att skattetrycket skärpts. Skatternas andel av BNP ligger kvar på nivån 51%, vilket innebär alt skattetrycket varit i stort sett oförändrat sedan 1977. Orsaken till de förbättrade budgetsiffrorna är i stället en gynnsammare ekonomisk utveckling och en stramare utgiflsprövning. Medan de offentliga utgifterna under 1976-1982 i genomsnitt steg med 5,3% om året, ökade de 1983 med mindre än hälften därav, eller med 2,2%, och beräknas i år öka med endast 0,6%.

Innebörden av detta är att vi under 1983 tog ett viktigt steg på vägen mot att häva de svåra restrikfioner för den ekonomiska politiken som utgörs av underskotten i utrikeshandel och statsbudget, samtidigt som den realekonomiska utvecklingen vände uppåt på de centrala områdena.

Till yttermera visso förstärks den posifiva utvecklingen under 1984. Underskotten i bytesbalansen och statsbudgeten fortsätter atl minska, och detta i ganska snabb takt. Investeringarna, produkfionen och sysselsättningen ökar, medan cu-betslösheten sjunker.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1    Reviderad flnansplan 10

2.3 Inflation eller sysselsättning

Vi kan således slå fast att krisslrategin hittills varit framgångsrik. Vi har på så gott som alla områden närmat oss våra ekonomisk-politiska mål. Prognoserna för 1984 visar på avsevärda förbättringar på alla viktiga områden.

Dessa framgångar innebär emellertid alls icke all vi redan skulle ha övervunnit krisen i den svenska ekonomin. Jag vill särskilt varna för den osäkerhet som de nyss redovisade prognoserna behäftas med, och för de risker för en sämre utveckling som därmed föreligger. Framför allt vill jag framhäva att prognoserna om fortsalla framgångar bygger på vissa antaganden om de internationella marknadernas tillväxt och pä vår ekonomis förmåga att bevara sin konkurrenskraft gentemot de främsta konkurrenterna på dessa marknader.

I 1983 ärs reviderade finansplan redovisade jag särskilda kalkyler, som klart illustrerade den synnerliga betydelse som en låg inflationstakt spelar i detla sammanhang. Utifrån de förutsättningar som då gällde, visade dessa kalkyler all en halvering av inflationstakten under 1984 och 1985 skulle medföra en nedgång av arbetslösheten med ca 75000 personer 1985, en dubbelt så stor exportökning, en dubbelt så stor ökning av industriproduktionen och en sex gånger så snabb ökning av industriinvesteringarna — allt jämfört med det alternativ enligt vilket inflationen och kostnadsstegringen skulle ligga kvar på 1970-talets höga nivå.

Dessa kalkyler utgjorde en viktig del av det beslutsunderlag som ledde till att regeringen antog målet att bringa ned prisstegringstakten till nivån 4% under loppet av 1984 och sedermera följde upp detta med ett ambitiöst anti-inflationsprogram. Riksdagen har anslutit sig till såväl inflationsmålet som huvudpunkterna i inflalionsbekämpningsprogrammet. Årets långtidsbudget och 1984 ärs långtidsutredning, som jag strax skall kommentera närmare, har ytterligare breddat detla beslutsunderlag. Utan att nu ta ställning till LU 84 och dess ekonomisk-politiska rekommendationer vill jag ändå notera, all långtidsutredningen understryker och t. o. m. skärper kravet på en dämpad inflationsutveckling. Enligt utredningen måste vi åstadkomma en fortsatt förbättring av vårt relativa kostnadsläge under resten av 1980-talet för att till 1990 kunna nå våra ekonomisk-politiska mål - däribland full sysselsättning och balans i utrikeshandeln. Detla förutsätter atl prisstegringarna under återstoden av 1980-talel begränsas fill i genomsnitt ca 4% per år; något som i sin tur innebär elt radikalt broll med 1970-talels inflationsutveckling.

1983 innebar i detla avseende ett vikfigt steg i rätt riktning. Devalveringen 1982 medförde en stegring av importpriserna, mätt i svenska kronor. 1 finansplanen 1983 räknade jag därför med en temporär uppgång av inflationen till 11,5% 1983. Emellertid kom prisstegringslaklen i fjol, bl.a. till följd av ansvarsfulla löneavtal, att stanna pä knappt 9%, vilket framgår av

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1    Reviderad flnansplan

11

Diagram 6 Konsumentprisernas årliga ökningstakt i Sverige och OECD 1970—1983

Procent

X)7i:;273 74 757S777B7980 8ia283

Källa: Finansdepartementet, OECD.

diagram 6. Det är denna dämpade inflation som bidragit till den starka realekonomiska utvecklingen under det gångna året. Samtidigt framgår också av diagram 6 att omvärldens inflation ligger påtagligt under den svenska. Det är delta som gör del nödvändigt för oss alt pressa tillbaka prisstegringarna även i vårt land, om vi skall ha en chans att bevara konkurtenskraflen och hävda sysselsättningen.

1 årets finansplan gjorde jag bedömningen att vi hade goda möjligheter att nå inflationsmålet 4% under loppet av 1984 (vilket motsvarar ca 6% mellan årsgenomsnitten 1983 och 1984). Flera faktorer - varav en del är resultatet av regeringens inflationsbekämpning - talar för en påtaglig sänkning av inflationen i år:

• De internationella prisstegringarna blir i år måttliga och den importerade inflationen avsevärt lägre än tidigare.

• Det faktum att vi nu är på väg in i en högkonjunktur höjer produktiviteten, vilket sänker styckkostnaderna.

• Omfattande åtgärder har vidtagits för att förhindra att flaskhalsar i produktionen bromsar uppgången; detta gäller såväl arbetskraft som kapital.

• Avindexeringsprogrammel för de offentliga utgifterna har medfört en viss dämpning av prisstegringarna.

• Det inflationstryck som emanerar från kreditmarknaden har lättat avsevärt genom uppstramningen av finanspolitiken, som medfört minskat budgetunderskott, och genom omläggningen av kreditpolifiken, som medfört att den inflationsdrivande likviditetstillväxten starkt dämpats. Så gott som alla de pusselbitar som tillsammans skulle möjliggöra den

dämpade inflationen har därmed fallit på plats.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan 12

En återstår emellertid, nämligen den kostnadsstegring som härrör från lönesidan. I finansplanen anförde jag: "Arbetsmarknadens parter måste göra sin insats genom måttfulla löneuppgörelser. Del finns vid del här laget många års bittra erfarenheter av hur i kronor och ören slora lönehöjningar snabbt ätits upp av nya prisstegringar, som försämrat köpkraft och levnadsstandard och till sist också sysselsättningen. Därför borde avtalsrörelsen inriktas på att nå bästa möjliga fömtsättningar för stigande reallöner till minsta möjliga kostnad för produktionen och sysselsättningen".

Årets avtalsrörelse är ännu inle helt avslutad. Fortfarande återstår några avtal atl sluta. För huvuddelen av arbetsmarknaden föreligger dock avtal. Tvåärsavtal har träffats på den offentliga sidan och avtal av varierande längd på den privata. Bedömningen av avtalens kostnadseffekter försvåras främst av löneglidningen. Genom skilda former av klausuler får denna genomslag också för gmpper som saknar egen löneglidning.

Såvitt nu kan bedömas ligger den totala lönekoslnadsslegringen i år på 71/2%, dvs. klart över den kostnadsstegring som antogs i finansplanen. Orsaken är dels alt kostnadsutvecklingen till följd av vissa avtal som slutits under den senaste tiden ligger över de nivåer som är förenliga med inflationsmålet, dels all en icke obetydlig löneglidning i föreliggande konjunkturläge torde vara svår att undvika. Allt annat Uka skulle delta medföra en prisstegring under loppet av 1984 på närmare 5 1/2%.

Jämfört med 1983 innebär detla en betydande nedgång av prisstegrings-taklen, särskilt med tanke på atl aktivitetsnivån i ekonomin samfidigt stiger påtagligt. Avvikelsen från det uppställda inflationsmålet är inte så stor att den i år äventyrar den fortsatta återhämtningen.

Men om det skall vara möjligt alt skapa stabila fömtsättningar för en balanserad och uthållig tillväxt i den svenska ekonomin med en återgång till full sysselsättning samtidigt som en stark externbalans kan upprättas, är det, som jag tidigare framhållit, nödvändigt att pris- och kostnadsutvecklingen varaktigt nedbringas till högst den nivå som har etablerats i våra viktigaste konkurrentländer.

Med de koslnadsslegringar som etablerats i årets avtalsrörelse torde del emellertid bli prakfiskt laget omöjligt att under 1985 ytterligare pressa tillbaka inflationen. Därmed hotas också den långsikliga ekonomisk-politiska strategin och våra möjligheter att återvinna den fulla sysselsättningen.

Vi slår således inför ett avgörande skede i krisbekämpningen. Det är under den närmaste tiden det kommer att avgöras humvida den politikomläggning som genomfördes efter regeringsskiftet 1982 kommer atl ge bestående positiva resultat på sysselsättning, invesleringar och produktion och lägga gmnden till en ny industriell expansionsperiod, eller om dess effekter bara blir av kortsiktig nalur.

Skall de positiva resultaten bli bestående måste regeringen - tillsammans med alla andra parter i del ekonomiska livet - intensifiera ansträng-

Prop. 1983/84:150    Bilagal    Reviderad finansplan 13

ningarna alt bekämpa inflationen. Nationens krafter måste nu samlas kring uppgiften att varaktigt bringa ned pris- och kostnadsstegringen och därigenom hävda den fulla sysselsättningen.

För detla krävs en omedelbar förstärkning av slabiliseringspolitiken, i syfte att öka våra möjligheter att i den nya situationen ändå nå årets inflationsmål. Men framför allt krävs kraftfulla åtgärder för att göra det möjligt alt även 1985 och åren därefter varaktigt hålla tillbaka prisstegringarna, så att grunden läggs för en stabil och hållbar ekonomisk expansion och därmed också för full sysselsättning och en väl fungerande social välfärd,

3    Den ekonomiska politikens inriktning

3.1 Åtgärder mot inflationen

Med hänsyn fill den höga prioritet som regeringen tillmäter sysselsätl-ningsmålet och det nödvändiga i att dämpa inflationstakten för att nå detta mål, ligger målet atl reducera inflationen till nivån 4% under 1984 kvar. Likaså är det ett mål för regeringen all under loppet av 1985 ytterligare nedbringa inflationstakten till nivån 3%.

Finanspolitiken har för 1984 redan givils en klart restriktiv inriktning. Den totala konlraktiva efterfrågeeffekten från den offentliga sektorn på ekonomin beräknas till drygt 2% av BNP. De indirekta skatterna och minskningarna av transfereringarna svarar för merparten av denna effekt. För 1985 avtecknar sig, mot bakgrund av fattade beslul, en fortsatt kontraktiv effeki, som emellertid blir mindre än i år och huvudsakligen hänför sig till inkomstautomatiken.

Även penningpolitiken är inriktad på att stabilisera konjunkturutvecklingen och motverka en inflationsdrivande likvidisering av ekonomin. Kreditexpansionen till allmänheten har för 1984 begränsats till 4%. Betydande framsteg har vidare gjorts när del gäller att placera den ökande statsskulden utanför banksystemet. Genom introduktion av nya låneinstrument med längre löplider har statsskulden konsoliderats. Likviditetstillväxlen i ekonomin blir betydligt lägre 1984 än 1983 och de närmast föregående åren.

De löneavtal som slutits i år gör det svårt atl nå ned till den målsatta inflafionslaklen. För 1985 föreligger en allvariig risk att kostnadsutvecklingen avviker än mer från den takt som är förenlig med det uppsatta inflafionsmålel. Därför är det nödvändigt atl omedelbart vidta åtgärder i syfte att begränsa kostnadstrycket och löneglidningen. Följande åtgärder bör därför beslutas resp. föreslås riksdagen.

1. Ell allmänt prisstopp införs med priserna den 9 april som sioppriser. Under prisstoppet bör prisökningar medges endast i undantagsfall. Genom detta prispolitiska ingripande i kombination med övriga åtgärder återska-

Prop. 1983/84:150    Bilagal    Reviderad finansplan 14

pas möjligheterna atl under loppet av 1984 pressa ned inflationstakten till den målsatta nivån. Prisstoppet medför också att de underiiggande kostnadsökningarna kan hällas tillbaka, bl. a. genom en större återhållsamhet i fråga om löneglidning.

2. Hyresstopp införs under 1984. Det innebär att hyreshöjningar under perioden 1 april-31 december 1984 förhindras.

3. För att stödja inflationsbekämpningen på det fördelningspolitiska planet införs stopp för höjningar av utdelningarna på aktier som är inregistrerade vid Stockholms fondbörs saml OTC-aktier. Stoppet avser utdelningarna för verksamhetsåret 1984, dvs. normalt de utdelningar som beslutas våren 1985.

4. I syfte att sterilisera den omfattande likviditeten i ekonomin bör en särskild likviditetsdeposilion införas. Denna innebär atl arbetsgivare med mer än 20 milj. kr. i lönesumma åläggs att på konto i riksbanken deponera elt belopp som motsvarar 6% av lönesumman utöver 20 milj. kr. Inbetalningarna skall ske med 3% senast den 31 augusti 1984 och med 3% senast den 31 januari 1985. För kommunerna begränsas depositionerna till 3% av lönesumman utöver 20 milj. kr. att inbetalas vid den senare tidpunkten. Likviditetsindragningarna bör gälla till utgången av år 1986 med möjlighet för regeringen att medge återbetalning av beloppen tidigare. Regeringen har möjlighet att medge dispens och återbetalning i förtid om likviditelsin-dragningen skulle medföra allvariiga konsekvenser för företagens verksamhet eller äventyra investeringar av stor betydelse för ett företags utveckling och för sysselsättningen där. Pä innestående belopp får arbetsgivaren 7% ränta. Depositionerna beräknas uppgå till ca 10 miljarder kr.

5.   För atl motverka riskerna för ett ökal inflationstryck inom skogssek
torn bör en ytterligare, särskild likviditelsindragning ske från den 1 juli
1984, baserad på exportvärdet av skogsprodukter. Bakgmnden till denna
åtgärd är den snabba internationella prisuppgång som ägt rum på skogsin
dustrins produkter. Kombinationen av snabbt ökande priser och en pro
duktionsnivå som närmar sig kapacitetsgränsen har erfarenhetsmässigt
visat sig vara en grogrund för snabba prisökningar på de inhemska insats-
faktorerna i denna sektor. Dessa prisökningar har sedan spritts till övriga
delar av ekonomin. Genom den föreslagna indragningen av likviditet bör
prisutvecklingen inom sektorn kunna bli lugnare, något som förbättrar
fömtsättningarna för en stabil produkfions- och investeringsutveckling.
Depositionen bör uppgå till 3 % av exportvärdet.

Uppbörden av depositionerna föreslås ulföras av tullmyndigheterna, som vidarebefordrar depositionerna till konton i riksbanken. Depositionerna bör betinga en ränta molsvarande gällande diskonto. Depositionstiden bör vara tre år fr.o.m. den I juli 1984 med möjlighet för regeringen att restiiuera depositionerna vid tidigare tidpunkt. Exportdepositionerna inom skogsindustrin beräknas uppgå till 1 ä 11/2 miljard kr. Förslagen rörande Ukviditets- och exportdeposilioner samt begränsning av utdelning på aktier redovisas närmare i en lagrådsremiss.

Prop. 1983/84:150    Bilagal    Reviderad flnansplan 15

6. Kontokortskrediterna till hushållen begränsas. Regeringen har i detla syfte tagit upp överläggningar med kontokortsföretagen.

Den sammanlagda effekten av dessa åtgärder är att prisutvecklingen på kort sikt dämpas påtagligt. Den omfattande likviditetsindragning som likviditets- och exportdepositionerna medför, bör verksamt bidra till att dämpa löneglidningen i ekonomin och därmed motverka en viktig faktor bakom inflationsutvecklingen.

Vid sidan av dessa åtgärder är det enligt min mening angeläget atl arbetsmarknadens parter genom förnyade överläggningar etablerar sådana fömtsättningar för löne- och inkomstutvecklingen under 1985 att de uppsatta målen för den ekonomiska politiken, och då främst sysselsättnings-målet, kan uppfyllas. Del är nödvändigt alt samla alla krafter i kampen för den fulla sysselsättningen. Alla parter måste nu göra en förnyad ansträngning för atl göra det möjligl för Sverige atl undvika den massarbetslöshet som etablerats i en rad länder under det senaste decenniet. Slora sociala och ekonomiska värden står på spel om det skulle visa sig omöjligt att åstadkomma den nödvändiga uppslutningen kring kampen mot inflationen. Ett uteblivet stöd för antiinflationspolitiken från övriga parter i samhället skulle tvinga statsmakterna till en ytterligare skärpning av finans- och penningpolitiken.

3.2 Kommunernas ekonomi

I prop. 1983/84:133 om kommunalekonomiska frågor inför år 1985 redogjordes för den kommunala sektorns reala och finansiella utveckling de närmaste åren. Av den redogörelsen framgår att den årliga ökningen av den kommunala konsumtionen synes komma att någol understiga I % åren 1985 och 1986, medan den finansiella situationen ter sig gynnsam vid måttliga pris- och löneökningar. 1 nämnda proposition föreslogs en begränsning av ökningstakten för skatteutjämningsbidragen m.m. Därvid förutsattes att merparten av de medel som frigörs skulle användas för att stimulera en ökad sysselsättning i kommunsektorn.

I det följande behandlas finansieringen av vissa familjepolitiska åtgärder. Genom dessa åtgärder kommer barnfamiljerna att få en kraftig ökning av sin köpkraft. Vidare föreslås avsevärt vidgade insatser på del arbetsmarknadspolitiska området, innefattande ytterligare insatser för att med statliga medel stimulera kommunala investeringar. Det finns också anledning att erinra om de bidrag som föreslagils i propositionen om ersättningarna till landstingen för åren 1985 och 1986 för att stimulera en utbyggnad av hemsjukvård och öppen psykiatrisk vård.

Mot denna bakgmnd är det inte aktuellt att i särskild ordning tillföra kommunsektorn ytterligare medel med anledning av vad som anförs i nämnda proposition.

I det föregående har utförligt redovisats bakgrunden till de ekonomiskpolitiska åtgärder som behöver sältas in för alt regeringens mål för infla-

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan 16

tionsbekämpningen skall kunna uppnås. Därvid har bl.a. föreslagits en åtstramning av likviditeten i ekonomin genom en generell indragning av likvida medel. Kommunsektoms likviditet måste f.n. bedömas vara mycket god, även om situationen varierar mellan olika kommuner. Avgörande för den kommunala ekonomin för år 1985 är vilka kostnadsökningar som kommer att inträffa. En kostnadsökning som ansluter fill regeringens inflafionsmål om 3 % kommer att leda till en mycket gynnsam finansiell situation. Detta hänger samman med atl skatteinkomsterna för år 1985 härrör från inkomståret 1983, vilket ger en ökning av det kommunala skatteunderlaget för år 1985 med ca 8%. Denna inkomstökning som hänför sig till historisk inflafion kommer sålunda för 1985 att mötas av en mycket låg kostnadsökning om regeringens inflationsmål uppfylls.

För atl åstadkomma en tillräcklig åtstramning i ekonomin så att kost-nadsökningama kan hållas nere bör även kommuner och landsting omfaltas av likviditetsindragningen. Som jag nyss nämnt bör indragningen för dessa utgöra 3 % av den del av lönesumman som överstiger 20 milj. kr. och ske vid årsskiftet 1984/85. En viss del av inkomstöverskottet för år 1985 kommer på detta sätt att sättas av för kommande år då inkomst- och utgiftsökningarna kommer mer i paritet med varandra. Kommuner och landsting kommer sålunda atl efter två år få disponera de avsatta medlen och får ränta under tiden. Förslaget bör redovisas närmare i en lagrådsremiss. Möjligheten till dispens tas upp i det sammanhanget.

För att mildra effekten för de kommuner och landsting som har en utsatt finansiell situation föreslår jag att ramen för extra skatteutjämningsbidrag vidgas från 110 milj. kr. till 200 milj. kr. för år 1985. Detta leder fill att behovet av anslagsmedel för budgetåret 1984/85 ökar. Anslaget fill skatteutjämningsbidrag under statsbudgetens sjunde huvudtitel bör ökas med 45 milj. kr. mot denna bakgmnd.

3.3 Sysselsättningspolitiken

Den fulla sysselsättningen är den ekonomiska politikens viktigaste mål. Huvudmedlet att nä målet är hög och stabil tillväxt. Delta förutsätter i sin tur atl vi lyckas säkerställa den långsikliga konkurrenskraften för vårt lands ekonomi. Bara genom att producera sådana varor och tjänster som människor vill ha - både i Sverige och i omvärlden - och till sådana priser som gör att de vill köpa dem, kan vi långsiktigt trygga målet arbete åt alla.

Regeringspolitiken har också sedan hösten 1982 varit inriktad på detta. Devalveringen och uppföljningen av densamma har siktaljust på att trygga det svenska näringslivets långsikliga styrka. Den förstärkta konkurtenskraft som härigenom åstadkommits har medfört elt stegrat efterfrågetryck, vilket höjt kapacitelsutnyiijandet och nu också börjar ge utslag i ökad sysselsättning och sjunkande arbetslöshet.

Arbetslösheten beror dock inte bara på svag efterfrågan och dålig kon-

Prop. 1983/84:150    Bilagal    Reviderad finansplan 17

kurrenskraft. Den späds också på i den mån stelheter och trögheter i det ekonomiska livet fördröjer en nödvändig anpassning till förändrade villkor. En politik för full sysselsättning kan därför inle enbart inrikta sig pä att genom en generell export- och produktionsstimulerande politik höja den ekonomiska tillväxten. Den måsle också innefatta åtgärder som syftar till en störte flexibilitet och rörlighet i ekonomin. Inte minst gäller detta arbetsmarknaden.

Det tar ofrånkomligen en viss tid innan en omläggning av den ekonomiska politiken, såsom den som genomfördes hösten 1982, ger utslag på arbetsmarknaden. Det har därför varit nödvändigt att komplettera den allmänna ekonomiska politiken med betydande arbelsmarknadspolitiska insatser för alt förhindra en fortsatt snabb försvagning av arbetsmarknaden under den första tiden efter omläggningen av den ekonomiska polifiken.

Sammanlagt satsade regeringen under sitt första år ca 30 miljarder kr. pä närings- och sysselsättningspolitiken. Antalet personer i beredskapsarbeten och arbetsmarknadsutbildning ökades molsvarande 20000 årsarbeten 1983. Särskilda åtgärder, i en del fall av nytt slag, har salts in för att under en femårsperiod skapa bättre förutsättningar för produktion och sysselsättning i Norrbotten.

Ett omfattande investeringsprogram med inriktning på energi-, kommunikations- och byggsektorerna är under genomförande, liksom en tidigareläggning av vissa statliga byggen. Ett skydd mot utförsäkring ur arbetslöshetskassorna har införts, vilket innebär atl de som riskerar all bli utförsäkrade har rätl till beredskapsarbete. Ett nytt system har införts för slöd till industrins nyrekrytering och vidareutbildning. Under det gångna årel har elt särskilt program understött tidigareläggning av rekrytering till fasla tjänster i kommuner och landsting. De s. k. ungdomslagen har börjat fungera, vilket innebär att arbetslösheten för 18-19-åringar kunnat nedbringas kraftigt.

Vidare har beslutals om ett tioårigt program för reparationer, ombyggnad och tillbyggnad (ROT-verksamhet) inom bostadssektorn. Regeringen har dessutom infört ett fillfälligt slöd till kommunala ombyggnads-, reparations- och underhållsarbeten. För arbeten som påbörjas under 1984 har vidare riksbanken beslutat vidga kommunlåneinstilutens ramar för utlåning i syfte alt öka möjlighetema att få lån till denna typ av verksamhet.

Den underiiggande utvecklingen på arbetsmarknaden, så som den manifesteras i efterfrågan på arbetskraft, har nu vänt i positiv riktning. Den uppgång i arbetslösheten, som kunde iakttas under 1983 och som är den oundvikliga konsekvensen av den svaga produktionsutvecklingen under de närmast föregående åren, har hejdats och synes nu ha vänts i en minskning av de öppna arbetslöshetstalen. Likväl kvarstår ännu betydande branschmässiga, yrkesmässiga och regionala obalanser på arbetsmarknaden.

Inom byggnadssektorn är efterfrågeläget fortsatt svagt, vilket motiverar ytteriigare åtgärder; berörda statsråd skall senare återkomma till detta. Å 2    Riksdagen 1983184. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1

Prop. 1983/84:150    Bilagal    Reviderad finansplan 18

andra sidan har redan pä detla tidiga stadium i konjunkturcykeln påtagliga brist- och flaskhalsproblem kunnat noteras för vissa kategorier yrkesutbil-dad arbetskraft.

De arbetsmarknadspolitiska insatser som nu föreslås bör främst inriktas mot alt underlätta konjunkturuppgången och förbättra industriföretagens möjligheter att fylla sitt behov av utbildad arbetskraft. Anslagen för arbetsmarknadsutbildning bör vidgas så att ytterligare 15000 personer kan genomgå utbildning under nästa budgetår. Den vidgade utbildningen bör i stor utsträckning avse kurser inom datateknik och andra tekniska ämnen. Möjligheterna för arbetslösa att bedriva studier inom den kommunala vuxenutbildningen bör förbättras. Särskilda utbildningsåtgärder bör också vidtas för arbetslösa ungdomar. Ytterhgare resurser bör också avsällas för ungdomsprojekl, dvs. stöd till ungdomars egna initiativ för alt skapa arbete.

För att underlätta rörligheten på arbetsmarknaden bör kostnader för familjer i samband med flyttning kompenseras i högre grad än som nu sker. Samtidigt bör åtgärder vidtas som underlättar för medflyttande atl få elt arbete. Elt särskilt bidrag bör kunna ulgå till arbetslösa som startar egen verksamhet. Medel bör avsättas för ytterligare insatser för sysselsättningen i glesbygden.

AMS har beslutat om riktlinjer för elt program för förbättrad service till arbetsförmedlingens kunder. Serviceprogrammet syftar till att genom förenkling av regler och minskad intern administration flytta över resurser fill den direkta förmedlingsverksamheten. Åtgärder bör vidtas för att underlätta ett snabbt genomförande av serviceprogrammet.

För alt möta hotel om växande arbetslöshet inom byggnadsverksamheten är det nödvändigt att särskilt stimulera byggandet. Med utnyttjande av den finansfullmakt regeringen förfogar över bör en rad statliga byggprojekt lidigareläggas. Dessa åtgärder bör, tillsammans med de övriga projekt för att öka byggsysselsättningen som senare denna dag kommer att redovisas av berörda statsråd, kunna öka byggvolymen med sammanlagt ca 2,3 miljarder kr. Slalens utgifter härför beräknas till ca 1,6 miljarder kr. Projekten har valls ut så all de i flertalet fall ger sysselsättningseffekt redan i höst. Tyngdpunkten ligger dock på vinlem 1984/1985.

Sammanlagt beräknas kostnaderna för de sysselsättningspoliliska åtgärder som nu föreslås till ca 2,6 miljarder kr. Arbetsmarknadsministern och övriga berörda ministrar redovisar senare mer utförligt de skilda förslagen.

3.4 Rättvis fördelning

I årets finansplan framhöll jag, atl den viktigaste fördelningspolitiska insats som kan göras är att driva en ekonomisk politik som gör det möjligl all upprätthålla full sysselsättning och stabila priser. Därför är den ekonomiska politik som nu bedrivs - och som är inriktad på just dessa båda mål

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan 19

- i sig själv elt kraftfullt slöd för en långsiktigt mer rättvis fördelning av våra resurser.

Samtidigt innebär krispolitiken på kort sikt otvivelaktigt vissa fördelningspolitiska påfrestningar. Strävandena alt stimulera den konkurrensutsatta sektorn, att sanera slatsfinanserna och att snabbi nedbringa inflationen gör vissa uppoffringar ofrånkomliga. Den offentliga sektorns tillväxt blir lägre än fidigare och såväl utgiftsnedskämingar som inkomstförstärkningar i statsbudgeten måsle komma till stånd. Vinstandelen i det svenska näringslivet ökar och återgår till en nivå som ligger i paritet med den som rådde under 1960-talet, samtidigt som de nominella löneökningarna måste vara lägre än de varit under senare är om inflationslakten skall kunna bringas ned och reallönerna stiga.

Detta skapar vissa fördelningspoliliska spänningar, vilka ger fördelningspolitiken särskilt stor betydelse på kort sikt. Jag underströk i finansplanen att krispolitiken måste föras konsekvent och uthålligt, och att den kan bli framgångsrik endast om den får en bred förankring. Det är därför av stor vikl alt bördorna fördelas efter bärkraft, och att fördelningspolitiska åtgärder riktas mot dem som för egen del drar ekonomisk nytta av vinstuppgången i näringslivet. Återgången till en högre lönsamhet i produktiva verksamheter måste kompletteras med åtgärder som gör att den kan accepteras av löntagargmpperna - någol som är en fömtsättning för atl den skall kunna bli bestående.

Sedan regeringens tillträde har en rad initiativ tagits för atl fördela de ekonomiska bördorna mer rättvist. Under hösten 1982 upphävdes tidigare beslutade försämringar av det sociala trygghetssystemet. En rad förändringar i skattesystemet har vidare genomförts. Arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatterna har höjts; förmögenhetsskatten har dämtöver tillfälligt höjts vid 1984 års taxering. Genom en särskild utdelningsskall måste företagen betala en del av 1983 års vinster till allmänna pensionsfonden och genom obligatoriska avsättningar till en investeringsfond reservera en del av vinsterna under 1983 och 1984 för framtida invesleringar. Skattelättnader för akfieuldelningar har slopats. En särskild omsättningsskatt på aktier har införts och reavinstbeskatlningen pä aktier höjts. Skattereformen fullföljs 1984 och 1985, efter det att inkomstskatteskalan justerats så att skattesänkningen för höginkomsttagare inle blir lika stor som enligt tidigare beslut. Avdragsrälten begränsas.

Under 1984 införs vidare löntagarfonder, vilket har stor fördelningspoli-fisk belydelse. Genom alt sprida ägandet och göra löntagarna som kollekfiv delaktiga i förmögenhetstillväxten ökar de möjligheterna att nå uppslutning kring den nödvändiga ökningen av lönsamheten och investeringarna i företagen.

Pensionerna har på nytt värdesäkrats genom att basbeloppet i pensionssystemet fr. o. m. 1983 anpassas fill förändringar i konsumentprisindex i stället för som tidigare basbeloppsindex. För 1984 avräknas dock prissleg-

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan 20

ringar som orsakals av devalveringen från höjningen. Samtidigt ges de pensionärsgrupper som har de lägsta pensionerna ett förstärkt stöd.

Vidare har avdragsrätl för del av medlemsavgifter till fackföreningar införts. Slödel till barnfamiljerna förstärktes redan frän den I januari 1983 genom höjda barnbidrag och utvidgade flerbarnstillägg. Bostadsbidragen har höjts två gånger.

Insatser för barnfamiljerna.

Cheferna för social-, utbildnings- och bostadsdepartementen kommer i det följande att ta upp förslag till ytterligare åtgärder innebärande en avsevärd förstärkning av stödet till barnfamiljerna. Förslagen innefattar en mycket kraftig höjning av barnbidraget. Bidraget höjs med I 500 kr. till 4800 kr. per barn. Samtidigt stiger flerbarnstilläggen och studiebidragen. Utgifterna över statsbudgeten ökar till följd härav med närmare 2900 milj. kr., vilket innebär en mycket kraftig vidgning av barnfamiljernas köpkraft. Vidare förstärks bostadsstödet genom bl. a. en höjning av den övre hyresgränsen och inkomslgränserna i bostadsbidragssystemel. Härutöver föresläs bl.a. en höjning av garanlinivån i föräldraförsäkringen frän 37 kr. till 48 kr. per dag samt vissa förbättringar i bidragsförskottssystemet. Chefen för socialdepartementet kommer senare alt närmare redovisa förslagen och bakgrunden till dessa.

Totalt omfattar de familjepolitiska åtgärderna en kostnad om ca 3 300 milj. kr.

1 nuvarande ekonomiska och statsfinansiella läge är det ell oundgängligt krav att alla nya åtaganden finansieras fullt ut. Detta gäller även stödet till barnfamiljerna. Jag kommer i det följande att redovisa de förslag på skatteområdet som därvid aktualiseras. Det gäller slopande av förvärvsavdraget och vissa förändringar i den statliga inkomstskatteskalan.

Förvärvsavdraget har på senare tid behandlats av flera kommittéer. I familjeekonomiska kommitténs betänkande, (SOU 1983:14) Barn kostar, och ensamförälderkommitténs betänkande, (SOU 1983:51) Ensamföräldrarna och deras barn, framförs kritiska synpunkter på förvärvsavdraget. Sålunda konstateras atl avdraget - som numera främst betraktas som ett hänsynstagande till kostnader för barnfillsyn - inte är kopplat till de verkliga koslnaderna härför, vare sig till barnomsorgstaxorna eller antalel barn som behöver tillsyn. Vidare utgår det även för barn som inle längre behöver tillsyn. Det konstateras också att bidragseffekten är för låg för alt stimulera till en mera fast anknytning till arbetsmarknaden. Avdraget fungerar främst som ett allmänt ekonomiskt stöd. Skattesubventionen varierar starkt beroende på marginalskattens höjd, något som dock kommer att minska som en följd av den pågående skattereformen.

Skatteförenklingskommittén understryker i betänkandet (SOU 1984:21) Förenklad självdeklaration atl avdraget, trots de i och för sig enkla reglerna, ger upphov till en betydande belastning på taxeringsorganisationen.

Prop. 1983/84:150    Bilagal    Reviderad finansplan 21

Vid 1981 års taxering skedde rättelser i drygt 130000 fall, vilket motsvarar en nästan 15-procentig felfrekvens. Särskilt arbetskrävande var de bortåt 40000 fall, där rättelsen innebar att avdraget flyttades över fill andra föräldern. Vidare konstaterades atl reglerna förutsätter alt de skattskyldiga lämnar uppgifter om hemmavarande barn och samboendeförhållanden. Kommittén ansåg starka administrativa skäl tala för ett slopande av avdraget. Antalet preliminärskallekolumner minskar då från fyra till två.

Jag kan i huvudsak instämma i den kritik som riktas mot förvärvsavdraget. Inle minst från förenklingssynpunkt är det angeläget att slopa avdraget. Detta kan ses som elt led i strävandena alt förenkla deklarationen för vanliga löntagare och minska taxeringsmyndigheternas granskningsarbele, så att resurserna kan inriktas på angelägnare insatser.

Slopande av förvärvsavdraget medför en ökning av skatteintäkterna med omkring 730 milj. kr., vilket belopp således återförs till barnfamiljerna i annan form. Jag har härvid räknat med att ökningen av skatteintäkterna i sin helhet tillförs staten. Jag avser sålunda att senare i annat sammanhang återkomma med förslag till åtgärder för all neutralisera den ökning av de kommunala skalleinkomstema som blir följden av ell slopat förvärvsavdrag. Genom systemet för utbetalning av kommunalskatt påverkar denna förändring kommunsektorns skatteinkomster först 1987.

Vidare föreslår jag att skattesatsen i skiktet 1-4 basenheter (7800-31 200 kr. 1985) höjs från 3 % till 4%. Skallesatsen blir därigenom 4% i ett brett skikt upp till 9 basenheter (70200 kr. 1985). Höjningen innebär en skatteskärpning med 234 kr. för samtliga inkomsttagare med en inkomst på 31 200 kr. eller däröver. För lägre inkomster blir skattehöjningen mindre. Åtgärden medför en ökning av skatteintäkterna med omkring 1 270 milj. kr.

På grund av lagstiftningsärendets enkla beskaffenhet anser jag att lagrådels hörande inle är nödvändigt. De av mig föreslagna förändringarna på skatteområdet bör gälla fr. o. m. inkomståret 1985.

Jag vill i detta sammanhang slutligen anmäla att vissa ändringar i det kontanta arbetsmarknadsstödet nu bör göras. Dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen bör höjas till 300 kr. fr.o.m. den 1 juli 1984. Även vissa höjningar av utbildningsbidraget m. m. bör göras.

De ökade utgifter som blir följden av förslaget belastar i första hand arbetsmarknadsfonden. Mot bakgmnd också av alt fonden redan nu löper med underskott bör en justering av arbetsmarknadsavgiften ske med 0,3 procentenheter till 1,6%.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan 22

4   Utsikterna för 1984

4.1 Internationellt

Utvecklingen under 1983 innebaren positiv vändpunkt för världsekonomin. Efter flera år av stagnerande eller fallande produkfion och handel inleddes en återhämtning av den ekonomiska aktiviteten. Både världshandeln och den samlade världsprodukfionen steg med omkring 2%. Återhämtningen var koncentrerad till den industrialiserade världen och i synnerhet till den nordamerikanska kontinenten. I Västeuropa var uppgången svagare och i flertalet utvecklingsländer låg tillväxten kvar på de senaste årens låga nivå.

I Förenta Staterna utvecklades ekonomin myckel starkt under 1983. I genomsnitt för årel uppgick den samlade produktionstillväxten där till omkring 3,5 %. Även i Västeuropa inleddes en uppgång, om än av betydligt blygsammare mått, med en beräknad tillväxt på drygt 1 %. Arbetslösheten sjönk i Förenta Staterna från fidigare rekordnivåer till under 8%. I Västeuropa fortsatte den att öka och uppgår nu till omkring 11 %. Inflationstakten i industriländerna fortsatte alt sjunka trots den tilltagande akfivileten och underskred i genomsnitt 5%, någol som inle inträffat de senaste femton åren.

Den sjunkande inflationen har förstärkt hushållens realinkomster och bidragit till den ökning av den privata konsumfionen som hittills varit den främsta drivkraften bakom återhämtningen både i Nordamerika och i Västeuropa. Ett sänkt hushållssparande i flertalet industriländer har ytterligare bidragit till konsumtionsökningen.

Att återhämtningen i Västeuropa gått betydligt långsammare än i Förenta Statema sammanhänger bl.a. med den ekonomiska polifikens inriktning. Den ekonomiska aktiviteten i Västeuropa har hållits tillbaka av den utpräglat restriktiva finanspolitik som flertalet regeringar där bedriver i syfte atl nedbringa budgetunderskotten. Men den har också hämmats av de höga realräntor som inle minst är resultatet av den ekonomiska politik som förs i Förenta Staterna. Kombinationen där på senare år av en expansiv finanspolitik och en stram penningpolitik har pressat upp ränloma, vilkel bidragit till dollarns höga yttre värde. Detta har tvingat länderna i Västeuropa att i sin tur av hänsyn till växelkurser och interna prisslabili-seringsmål föra en mer restriktiv penningpolifik än vad som varit motiverat av enbart inhemska hänsyn. Den expansiva finanspolifiken i Förenta Statema har samtidigt varit en starkt bidragande orsak till den kraftiga uppgång som ägt mm i den amerikanska ekonomin.

Den starkare tillväxten i Förenta Statema har i förening med dollarns Styrka lett till en dramafisk försämring av den amerikanska bytesbalansen, vars underskott förra året uppgick till drygt 40 miljarder dollar. Denna Utveckling har lett fill allt starkare förväntningar om en betydande anpassning av kurserna för de viktigare valutorna, dvs. i första hand en deprecie-

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan 23

ring av dollarn i förhållande till övriga valutor. En viss försvagning av dollarn inträffade under början av året.

När del gäller det fortsatta konjunklurförloppet ter sig utsikterna för den allra närmaste framtiden relativt ljusa. I årets finansplan gjordes bedömningen att den internationella återhämtning som inletts sannohkt skulle fortsätta under 1984. De senaste månadernas utveckling har gett ytterligare stöd för den bedömningen. Ett särskilt positivt tecken är att de privata investeringarna ökat snabbt i Förenta Staterna del senaste halvåret och även böljat komma igång i Japan och Förbundsrepubliken Tyskland. I Förenta Stalerna fömtses de fasta investeringarna öka med över 10% i år.

I den amerikanska ekonomin har överhuvudtagel aktiviteten varit fortsalt mycket stark under årets första kvartal. Även med den mer dämpade fillväxltakl som fömtses för återstoden av årel, väntas den samlade produktionen öka med i genomsnitt drygt 5 % i år. I Västeuropa och i synnerhet i Förbundsrepubliken Tyskland har den relativt långsamma uppgången förstärkts något de senaste månaderna och utsikterna för det närmaste året förbättrats. För 1984 kan en fillväxt om ca 2% fömtses i Västeuropa. I OECD-området i sin helhet skulle därmed en samlad tillväxt nås om inemot 4%. Världshandeln förväntas öka med ca 5 1/2% i volym.

Del finns nu fömtsättningar för att den ekonomiska återhämtningen under det närmaste årel successivt skall kunna spridas även till övriga delar av världsekonomin. U-länderna har de senaste åren drabbats hårt av lågkonjunkturen i i-länderna, det höga internalionella räntelägel och de starkt reducerade finansiella flöden som bhvit resultatel av de omfattande skuldproblem som drabbat många u-länder. Dessa länder har tvingats fill hårda anpassningsåtgärder som framför allt tagit sig uttryck i en betydande importreduktion. Behovet av anpassning har begränsat utrymmet för en inhemsk efterfrågetillväxt. Produktionen har fortsatt alt utvecklas svagt och har i åtskilliga länder fallit de senaste två åren.

Som ett resultat av anpassningsåtgärderna har emellertid en markant förbättring av u-ländernas exlernbalans åstadkommits. De icke oljeproducerande u-ländemas samlade bytesbalansunderskott har således mellan 1981 och 1983 reducerats från 109 till 56 miljarder dollar. Genom denna anpassning har möjligheterna förbättrats för dessa länder att ta del i den ekonomiska återhämtning som inletts i industriländerna, även om fortsatta finansiella problem i många länder kan väntas hålla fillbaka fillväxten. Den samlade tillväxten i u-ländema väntas öka från omkring I % 1983 till omkring 4% i år.

Även om utsiklema för 1984 således ter sig relafivt ljusa, är osäkerheten betydande när man blickar längre fram i liden. Frågan är hur den uppgång som nu äger mm skall kunna konsolideras och gmnden läggas för en stabil fillväxt i världsekonomin under 1985 och 1986. Det finns flera inslag i den aktuella situationen som kan försvåra en sådan konsolidering av återhämtningen. Den kvardröjande skillnaden i tillväxttakt mellan Förenta Staterna

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan 24

och Västeuropa, den bristande anpassningen av växelkurserna till underliggande ekonomiska förhållanden, de höga realräntorna och fortsatta finansiella svårigheter i många u-länder utgör alia orosmoment som kan äventyra den fortsatta uppgången.

4.2 Produktion och sysselsättning 1984

1 finansplanen i januari bedömde jag atl en lönekostnadsstegring om 6 % i hela samhällsekonomin var förenlig med regeringens och riksdagens uttalade mål att begränsa prisstegringarna till nivån 4 % mot slutet av 1984. Lönerörelsen är ännu inte avslutad, men avtal har nyligen träffats på en stor del av arbetsmarknaden.

Den preliminära bedömning som nu kan göras av avtalsutfallet tyder på en lönekostnadsstegring om ca 7,5 % 1984, såvida inga åtgärder vidtas. Om detta blev fallet, skulle möjligheterna att pressa ner inflationstakten fill 4 % i år äventyras. Tillgängliga prognoser pekar mot en prisstegring på ca 5,5 % under loppet av 1984. Mot den bakgmnden har regeringen, somjag tidigare redovisat, vidtagit eller föreslagit en rad åtgärder som syftar till att ytterligare dämpa pris- och kostnadsutvecklingen.

Det är nalurhgtvis svårt att nu exakt bedöma vilka effekter som dessa åtgärder kan få på ekonomin i år. I den prognos som presenteras här har jag överslagsvis räknat med en lönekoslnadsökning på 7 % 1983-1984 och en prisökning på 5 % under loppet av 1984. Ambitionen kvarstår all ytterligare nedbringa inflationen.

Försörjningsbalansen

I Qol minskade hushållens realt disponibla inkomster med 2,1 %. Den privata konsumtionen minskade samtidigt med 1,6 %. Detta innebär atl hushållens sparande, mätt som andel av disponibelinkomsten, föll till noll från en redan mycket låg nivå.

Hushållens köpkraft väntas i år öka med 0,3 %. Med hänsyn till det exceptionellt låga sparandet i Qol är det rimligt att anta alt hushållen, trots en avtagande inflationstakt, i varje fall inte fortsätter alt minska sill sparande i år. Inte minst det nyligen introducerade allemanssparandet bör verksamt bidra härtill. Den strama kreditpolitik som förs, och de begränsningar som nu aviserats för konlokortskrediter, torde vidare dämpa hushållens konsumtionsmöjligheter. Den privata konsumtionen väntas därför öka i samma takt som köpkraften.

I fjol ökade den kommunala konsumtionen med 2,6 %. Antalel sysselsatta i kommunema ökade med drygt 18000 personer. Därav hänförde sig merparten till institutionella förändringar och arbelsmarknadspolitiska åtgärder, men även den underliggande sysselsättningen ökade. 1 år väntas en sysselsättningsökning med 15000-20000 personer. Merparten av dessa fömtses sysselsättas i ungdomslag och beredskapsarbeten. Bl.a. till följd

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan 25

Tabell 1. Försörjningsbalans 1983-1984

	Löpande	Procentuell	volymförändring
	priser
	1983	1983	1984
BNP	695 411	2,3	2,8
Import, varor och tjänster	240892	1.6	6,5
Tillgång	936303	2,1	3,7
Bruttoinvesteringar	127344	-1,1	3,5
Näringslivet	58 326	0,4	12,0
Därav: industri	18 252	-3,4	15,0
Statliga mynd.
o. affärsverk'	17499	2,1	-1,0
Kommuner	23 864	-2,5	-0,4
Bostäder	27 655	-4,7	-7,7
Lagerinvestering-	-8247	-0,1	1,2
Privat konsumtion	361309	-1,6	0,3
Offentlig konsumtion	203713	0,9	1,0
Statlig	56917	-3,2	-1,1
Kommunal	146796	2.6	1,8
Inhemsk efterfrågan	684 119	-0,9	2,4
Export, varor och
tjänster	252 184	11,5	7,4
Användning	936303	2,1	3,7

' Fr.o.m. 1983 redovisas en del av televerkets investeringar som investeringar i näringslivet. Justerat fördetta skulle volymutvecklingen bli 3,1 % resp. 2,1 %. ' Lageromslag i förhållande till föregående års BNP.

av kommunemas goda ekonomiska läge väntas den underliggande sysselsättningen fortsätta atl öka. Ökningen uppskattas till ca 7000 personer.

Den statliga konsumtionen förutses minska med drygt 1 % 1984. Sysselsättningen i den stafiiga sektorn ökade i fjol men väntas minska någol i år.

Bostadsinvesteringarna förutses minska med drygt 7,5 % i volym. Ombyggnadsinvesteringarna väntas visseriigen öka, men samtidigt väntas en fortsalt kraftig minskning av nybyggnadsinvesleringarna. I fjol igångsattes byggandet av 38 300 lägenheter. I år fömtses en igångsättning med omkring 32000 lägenheter, därav hälften i småhus.

Mol bakgmnd av del besvärliga sysselsättningsläge som råder på byggarbetsmarknaden och som väntas förvärras under nästkommande vinter tidigareläggs statliga byggnads- och anläggningsarbeten med ca 1 300 milj. kr. Därutöver stimuleras byggandet av icke stafiiga projekt, bl. a. byggande av samlingslokaler, förbättring av boendemiljön och stöd till daghemsutbyggnad med ca 900 milj. kr.

I den ekonomisk-politiska propositionen hösten 1983 och i årets finansplan bedömde jag alt industrins invesleringar skulle öka med 8 % i volym 1984. Tolkningen av den senaste investeringsenkäten pekar dock mot en ökning av industrins investeringar med 15 %. Den förbättrade lönsamheten och del ökade kapacilelsutnyttjandet tycks således nu som väntat

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1    Reviderad flnansplan

26

Diagram 7. Nettosparkvoten 1970-1984

Procent av BNP

Anm. Nettosparandet definieras som bruttoinvesteringar -l- lagerinvesteringar -l-bytesbalanssaldo — kapitalförslitning.

mogna ut i ökade invesleringar i företagen. Även inom handeln väntas en kraftig ökning av investeringsaktiviteten.

De ökade investeringama och förbättringen av utrikesbalansen innebär sammantaget att det inhemska netlosparandet fömtses öka relativt kraftigt 1984. Den mycket oroande trenden med en sjunkande kapitalbildning i ekonomin sedan mitten av 1970-talel har, som framgår av diagram 7, därmed bmtits.

Den samlade produktionen, BNP, väntas öka med 2,8 % i år. Del är en upprevidering jämfört med den prognos som redovisades i finansplanen i januari. Prognoserna för exporten och bmttoinvesteringama har reviderats upp. Däremot väntas inte den privata konsumtionen öka mera påtagligt. Detla skiljer den nuvarande konjunklurfasen från tidigare uppgångar, då konsumtionen tagit fart rält tidigt. Bidragen till tillväxten kommer istället i första hand från lager och fasta investeringar. Trots upprevideringen av exporten väntas emellertid bidraget från utrikessektom bli väsentligt mindre än i fjol. Det beror på den kraftiga importlillväxt som förutses. Industriproduktionen beräknas öka med närmare 7 %, en uppjustering av prognosen med 1 procentenhet jämfört med finansplanen.

Utrikeshandeln

Konjunktumppgången i OECD-områdel väntas fortsätta under 1984. Samtidigt väntas också en återhämtning i länderområdena utanför OECD. Mot den bakgmnden ter sig utsikterna för en tillväxt i handeln med såväl råvaror som industriprodukter relativt goda. Världshandeln bedöms sålunda öka med ca 5 1/2% i volym. Marknadstillväxten för bearbetade varor i OECD-området uppskattas fill 6 %. En relafivt snabb produktivitetsfill-

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan 27

Tabell 2. Bytesbalans 1982-1984

Milj, kr.

	1982	1983	1984
Export varor, fob	168131	210311	237 800
Import varor, cif	173 928	200225	222000
Handelsbalans	- 5 797	10086	15 800
Tjänstebalans	35	1206	4 250
(inkl. restpost och korr.)
Transfereringsbalans	-16714	-19533	-21000
Bytesbalans	-22476	- 8241	-  1000

växt i den svenska tillverkningsindustrin bör kunna begränsa kostnadsökningarna så pass myckel alt företagen kan hålla sina relativa exportpriser ungefär oförändrade 1984. Mot bakgmnd av de relalivprissänkningar som genomfördes 1982 och 1983 bör därför ytteriigare marknadsandelar kunna vinnas. Exporten av bearbetade varor väntas mot den bakgrunden öka med 10,5 % 1984. Råvamexporten väntas öka med 3,5 %. Sammantaget fömtses exporten av varor och tjänster öka med 7,5 %.

Även för importen väntas, som nämnts, en kraftig ökning. Delta beror på atl de komponenter som fömtses växa snabbast - export, lager och fasla invesleringar — har ell högt importinnehåll. I prognosen har hänsyn tagils fill alt den svenska industrins konkurrenskraft även förstärkts i förhållande till importen genom de relativprissänkningar 1981 och 1982 års devalveringar gett upphov till. Trots detla förutses importen öka med 6,5 %. Delta understryker vikten av att vi håller den intema pris- och kostnadsutvecklingen under kontroll. Den svenska ekonomins stora utlandsberoende leder nämligen omedelbart till en påfrestning på extembalansen så snart kapacitetsutnyttjandet ökar i ekonomin.

Sammantaget fömtses export- och importprognoserna för varuhandeln medföra ett markant överskott på handelsbalansen. Till följd av de stora räntebetalningarna på utlandsskulden fömtses, som framgår av tabell 2, ändock ett underskott i bytesbalansen på knappt I miljard kr. 1984. Det skulle innebära att vi nästan når jämvikt i bytesbalansen. Mätt som andel av BNP minskar underskottet från 1,2 % 1983 till 0,1 % 1984.

Sysselsättningen

Mol bakgmnd av den förstärkta produktionstillväxten väntas också arbetsmarknadsläget förbättras under året. Enligt konjunkturinstitutets senaste barometemndersökning ökade sysselsättningen i industrin under första kvartalet i år. Sysselsättningen hade då minskal kontinuerligt sedan mitten av 1980, vilket innebär att ungefär 100000 industrijobb försvunnit. Som framhållits ovan torde företagen ha fortsatta produktivitetsvinster att ta ul, varför sysselsättningsökningen mellan 1983 och 1984 väntas stanna vid ca 15000 personer.

Hittills i år har det vid arbetsförmedlingarna registrerats en markant

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan 28

ökning av antalet lediga platser inom industrin; mer än en fördubbling jämfört med molsvarande period 1983. För många av dessa jobb ställs emellertid krav på viss specifik utbildning eller erfarenhet. Denna bild bekräftas också av konjunkturinstitutets marsbarometer. Bristlalen för yrkesarbetare och tekniska tjänstemän fortsätter att öka, samtidigt som vissa branscher och regioner dras med fortsatt hög arbetslöshet. Åtgärder för atl stödja och underlätta konjunkturuppgången har redan satts igång och kommer att intensifieras ytteriigare. Flyttningsbidragen kommer alt höjas och förmedlingsverksamheten att intensifieras samtidigt som utbildningen av anställda i företagen byggs ut.

Prognoserna för byggverksamheten lyder på en fortsatt sysselsättnings-minskning. Nybyggandet av bostäder har successivt minskat under senare år och väntas fortsätta att minska även under 1984. Tillskottet från övriga sektorers ökande byggaktivitet är inte tillräckligt för att förhindra en fortsatt minskning av den totala byggproduklionen och därmed av sysselsättningen i byggnadsverksamheten. Det finns således en stor risk för att byggarbetslöshelen nästa vinter blir högre än i år. Mot denna bakgrund har regeringen beslutat tidigarelägga statliga byggnads- och anläggningsarbeten och stimulera icke statlig byggnadsverksamhet. Byggproduklionen beräknas genom dessa tidigareläggningar och stimulanser öka med en byggvolym motsvarande ca 2,3 miljarder kr. Del motsvarar ca 6000 arbetsfillfällen, totalt sett.

Arbetslösheten på byggmarknaden är regionalt och yrkesmässigt ojämnt fördelad. Det beror på alt det finns överskott på arbetskraft i vissa regioner och bland vissa yrkesgmpper samtidigt som det finns risk för arbetskraftsbrist på andra håll. Arbetslösheten är hög för t.ex. trä- och betongarbetare, men låg för andra grupper, såsom elektriker, målare, bleck- och plålslagare. De stimulanser som nu genomförs är resultatet av en avvägning mellan behovei på kort sikt att skapa sysselsättning i områden och för yrkesgrupper som har störst arbetslöshet och behovet atl på sikt åstadkomma en bättre regional och yrkesmässig fördelning i förhållande till byggbehoven.

Jag vill i sammanhanget erinra om regeringens nyligen framlagda förslag om en förstärkning av exportfrämjandet på byggområdet, som kan fä positiva effekter för vissa delar av byggsektorn.

Inom den privata tjänstesektorn väntas sysselsättningen fortsätta att öka med ca 20000 personer under 1984.

Sysselsättningen i den offentliga tjänstesektorn beräknas öka med ca 15000-20000 personer. Därav väntas som nämnts lejonparten falla på ungdomslag och beredskapsarbeten i kommunerna. I det nuvarande konjunkturläget är det en angelägen uppgift för arbetsmarknadsmyndigheterna alt successivt slussa ul de ungdomar i kommunerna som nu sysselsätts i ungdomslag och beredskapsarbeten fill fasta jobb eller till utbildning.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan 29

Arbetsmarknadspolitikens huvuduppgift under 1984-1985 måsle således vara att underlätta, understödja och utnyttja konjunktumppgången, så alt vi kan få en lämplig matchning av utbud och efterfrågan på arbetskraft.

Sammantaget väntas ett förbättrat, men ändock fortsatt problemfyllt arbetsmarknadsläge. Arbetskraflsutbudet beräknas öka med ca 20000 personer, samtidigt som efterfrågan på arbetskraft, inkl. ökade arbelsmarknadspolitiska åtgärder, förutses stiga betydligt mer, eller med 35000 personer. Mätt mellan årsgenomsnitten 1983 och 1984 skulle arbetslösheten därmed kunna minska från drygt 150000 till ca 135000 personer.

4.3 Det aktuella budgetläget

Jag har tidigare i flera sammanhang understrukit atl en av den ekonomiska politikens viktigaste uppgifter är att på nytt uppnå en mera balanserad statsfinansiell situation. Budgetpolitiken har givits en myckel stram inriktning i syfte alt långsiktigt nå detla mål. Denna inriktning av politiken, tillsammans med den allmänt goda ekonomiska utvecklingen, böijar nu ge påtagliga resultat.

I statsbudgeten för budgetåret 1983/84 angavs budgetunderskottet till drygt 90 miljarder kr. Som framgår av tabell 3 kunde jag redan i årets budgetproposition revidera ned det beräknade underskottet till knappt 85 miljarder kr. Nedgången hade främst sin gmnd i de utgiftsbegränsande åtgärder och de inkomsthöjningar som riksdagen beslöt hösten 1983.

De beräkningar som nu kan göras visar alt det kassamässiga underskottet blir ytteriigare drygt 7 miljarder kr. lägre. Förbättringen av budgetsaldot beror på en kombination av ökade inkomster till följd av snabbare tillväxt i skatteunderlaget och en viss ytterligare nedrevidering av de beräknade utgifterna.

Tabell 3 Budgetsaldo för budgetåren 1982/83-1984/85

Miljarder kr., löpande priser

	1982/83 Utfall	1983/84		1984/85
		Budgetprop.	Nuv.ber.	Budgetprop.	Nuv.ber.
Inkomster Utgifter exkl. statsskuldräntor Statsskuldräntor	191,3 229,7 48,2	217,6 241,6 60,9	221,3 239,1 59,9	224,1 239,9 65,0	243,3 250,0 60,5
Kassamässigt budgetsaldo	-86,6	-84,9	-77,7	-80,8	-67,2
Extraordinära budgetförstärkningar	5,9	7,7	7,7	11,3	14,4
Lnderliggande budgetsaldo	-92,5	-92,6	-85,4	-92,1	-81,6

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan 30

Det nu redovisade underskottet innebär en förbättring med hela 12,4 miljarder kr. jämfört med den fastställda statsbudgeten för budgetåret 1983/84. Förbättringen av budgetsaldot är uttryck för en successiv skärpning av finanspolitiken. En analys av förändringen visar att de samlade statsutgifterna i nuvarande beräkning ligger 1,9 miljarder kr. lägre än i statsbudgeten, bl.a. som en följd av aktiva åtgärder för att begränsa statsutgifterna. Detta har kunnat åstadkommas trots atl utgiftema för slatsskuldräntorna nu beräknas bli ca 4,5 miljarder kr. högre än vad som angavs i statsbudgeten. Samtidigt har aktiva åtgärder för alt öka inkomsterna i kombinafion med en bättre tillväxt i skatteunderlaget lett fram till en upprevidering av statsinkomsterna med så mycket som 10,5 miljarder kr.

Vissa av de vidtagna åtgärderna är av engångsnatur, men också det underliggande saldot uppvisar en klar förbättring med 11,8 miljarder kr. jämfört med statsbudgeten.

Också för budgetåret I984I85 kan nu redovisas en kraftig saldoförbäll-ring jämfört med beräkningarna i årets budgetproposition. Underskottet uppskattas nu till 67,2 miljarder kr., dvs. en minskning med 13,6 miljarder kr. De nya siffrorna för 1983/84 ger högre inkomstbaser, vilka ger effekt även för 1984/85. Därtill kommer atl antagandena om tillväxten i skatteunderlaget förskjufits uppåt jämfört med beräkningarna i budgetpropositionen. Sammantaget föranleder dessa förändringar en uppräkning av inkomsterna med 19,2 miljarder kr. Av denna ökning svarar samordningen av källskatt och socialavgifter för 6 miljarder kr., vilka vid beräkningen i budgetpropositionen beaktades som en minuspost under poslen Tillkommande utgiftsbehov, netto, på budgetens utgiftssida. Detta belopp måste således dras av från såväl inkomsterna som utgifterna i nuvarande beräkning om man vill nå jämförbarhet med beräkningarna i budgetpropositionen.

Övriga förändringar på utgiftssidan är begränsade. Vissa ökade utgifter bl. a. för militärt försvar och utvecklingsbistånd har dock tillkommit. Samtidigt räknas emellertid slatsskuldräntorna ned påtagligt, bl. a. som en följd av lägre räntenivå, mindre ökning av statsskulden och sänkt dollarkurs. Jag återkommer i avsnittet Särskilda frågor till utvecklingen av räntorna på statsskulden.

I kalkylerna för 1984/85 har de förslag på familjepolitikens område och inom arbetsmarknadspolitiken som nu läggs fram beaktats under posten Tillkommande utgiftsbehov, netto. Deras effekter på utgifternas resp. inkomsternas nivå framgår med andra ord inle av beräkningarna, medan däremot hänsyn tagils till deras nettoeffekt på saldot.

Som framgår av tabell 3 förbättras också det underiiggande saldot jämfört med fidigare beräkningar, om än inle i lika hög grad som det kassamässiga saldot. Jag återkommer med en närmare redovisning av del aktuella budgetläget i avsnittet Särskilda frågor.

De nu redovisade siffrorna innebär, somjag redan angivit, att budgetsal-

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan

31

Diagram 8 Det statliga budgetunderskottet 1970—1984

Kassamässigt saldo, procent av BNP

70     72

-t—I—Iill—I   I 74    76     78     80    82     84

dot uttryckt som andel av BNP blir lägre såväl innevarande som nästa budgetår jämfört med fidigare beräkningar. Underskottet sjunker påtagligt också mellan budgetåren. Detta framgår av diagram 8.

Även för den samlade offentliga sektorn ger nuvarande beräkningar en ljusare bild av sparandets utveckling än vad som framkom i tidigare kalkyler. Förbättringen av statsbudgetens saldo får, som framgår av tabell 4, genomslag även här.

Tabell 4 Den ofTentliga sektorns flnansiella sparande 1981 —1984

Miljarder kr.

1981

1982

1983

1984

				Enl. bud-	Rev, be-
				getprop.	räkningar
Offentlig sektor totalt	-28,1	-39,8	-35,7	-34,4	-28,2
varav   staten	-46,7	-59,4	-54,2	-53,8	-49,3
kommuner	0,0	-F  1,0	- 0,1	-0,9	- 0,1
socialförsäk-
ringssektorn	4-18,6	-1-18,6	-H8,6	-h20,3	+1\,1

Räknat som andel av BNP sjunker därmed underskottet i den konsoliderade offentliga sektoms finansiella sparande påtagligt. I diagram 9 åskådliggörs hur den snabba urholkningen av det offentliga sparandel som inleddes 1976, efter år 1982 vänts i elt klart minskat sparandeunderskoll.

4.4 Kreditpolitiken

Den internationella räntenivån har under det senaste halvåret legat relafivt stabil. En viss höjning har dock skett under den senaste fiden. I

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan

32

Diagram 9 Den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande 1970—1984

Procent av BNP

Förenta staterna har primränlan höjts i två steg. Även diskontot har justerats upp. Förväntningarna om den framtida amerikanska ränteutvecklingen, vilken i hög grad är avgörande för övriga länders räntesättning, präglas av stor osäkerhet. För en fallande räntenivå talar i första hand den avsevärda nedgången i inflationen. Samtidigt innebär emellertid finansieringen av slora offentliga sparunderskotl en risk för alt räntenivån under de närmaste åren drivs upp och atl inflationsförväntningarna på nytt tar fart.

I Sverige har marknadsräntorna sjunkit något hittills i år. Räntesatsen på bankcerlifikal och slatsskuldväxlar har gått ned med närmare en procentenhet och på den långa marknaden har basräntan för industriobligationer sänkts med en procentenhet till 11,5%. Den långa prioriterade räntan, som sänktes i december 1983 med en halv procentenhet, har sänkts ytterligare med en halv procentenhet till 11,0%. Även på den opriorilerade kapitalmarknaden har räntorna sjunkit. Den vikande inflationen utgör förklaringen fill ränlenedgången. Denna nedgång har ägt rum samtidigt som en viss uppgång skett av de internalionella räntorna.

En öppen ekonomi som den svenska kan aldrig helt frigöra sig från effekterna av den internationella ränteutvecklingen. En framgångsrik kamp mot inflationen ökar dock våra möjligheter alt långsiktigt sänka den inhemska räntenivån. En lägre inflationstakt ger via ökad konkurrenskraft, förbättrad bytesbalans och stärkt förtroende för den svenska kronan ett ökat ulrymme för en självständig inhemsk räntepolitik. Inle minst i delta perspekfiv är det önskvärt att vi under de närmaste åren kan etablera elt överskott i bytesbalansen. Ett dylikt överskott skulle bidra till att dämpa inflationsförväntningarna, motverka risken för valutaflöde samt underlätta de omfattande återbetalningar av utländska lån som måsle göras under de närmaste åren.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1    Reviderad flnansplan 33

Likviditetstillväxten har under de senaste månaderna varit mycket måttlig och har anpassats till vad som långsiktigt kan antas vara förenligt med en varaktig nedgång i inflationstakten. Penningmängdens ökningstakt blir i år mindre än hälften av vad den var 1982; uppskattningsvis 5% jämfört med 14%. Detta har åstadkommits genom att nya former för den statliga upplåningen utanför banksystemet introducerats, vilket också bidragit fill att konsolidera statsskulden. Bankernas utlåning begränsas i enlighet med riksbankens rekommendationer om en utlåningstillväxt på högst 4% under loppet av 1984. Företagens goda lönsamhets- och likviditelsutveckling innebär att deras kredhbehov bhr relativt litet och bör kunna fillgodoses inom denna snäva ram för kreditgivningen. En viss åtstramning av bankernas krediter till hushållen kommer sannolikt alt ske under året som en följd av del begränsade kreditutrymmet och företagens något ökade låneefterfrågan. Regeringen har också inlett överläggningar med kontokortsföretagen i syfte att begränsa konsumtionskredilerna genom förändringar av betalningsvillkoren i samband med kontoköp.

Under 1983 gav den privata kapitalbalansen upphov till ett utflöde på drygt 6 miljarder kr., vilket i motsvarande grad bidrog till att öka kraven på statens upplåning utomlands. 1 syfte att i någon mån stimulera såväl företagen som kommunema att la på sig en ökad andel av vårt lands samlade ufiandsupplåning har fr. o. m. den 1 mars i år kraven på minsta genomsnittliga löptid på nya utlandslån sänkts från 5 år fill 2 år. Därigenom kan företagen och kommunerna lättare överblicka kursrisken vid utlandsupplåning. För lån som tas upp i ullandel för atl finansiera s.k. direkta investeringar i utlandet gäller 5-årsregeln dock även i fortsättningen.

Trots alt budgetunderskottet inte ökar längre, utan tvärtom minskar under innevarande år, ställer finansieringen av budgetunderskottet även i år krav på betydande upplåning utanför banksystemet, framför allt hos företagen för att minska likviditetsökningen i ekonomin. Avsättningar i riksbanken enligt nu framlagt förslag till åtgärd kommer atl bidra till denna minskning. Likvidiletseffeklerna av åtgärden hänför sig väsentligen till 1985. Under hösten 1984 kommer dock vissa avsättningar alt ske. De uppgår till ungefär 1 % av penningmängden.

Kravet på en långsam likvidilelsexpansion innebär att placeringen av statspapper hos bankerna starkt begränsas. Såsom framgår av tabell 5 kan banksektorns nettoköp av statspapper uppskattas till ca 5 miljarder kr. 1984.

De privata försäkringsbolagen och AP-fonden har bedömts kunna placera ca 25 miljarder kr. i statspapper. Den resterande delen av den inhemska staisupplåningen på totalt ca 40 miljarder kr. måste därför ske hos hushåll, företag, fonder, kassor m. m. Genom introduktionen av allemanssparandet beräknas hushållens bidrag till budgetunderskottets finansiering öka betydligt under 1984. Trots detta krävs en upplåning hos företag m.m. av ungefär samma omfattning som 1983. Jag vill i detta sammanhang under-3   Riksdagen 1983184. I saml. Nr 150. Bilaga 1

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1    Reviderad flnansplan 34

stryka att upplåningen i förelag m. m. genom introduktionen av riksobliga-lioner nu sker med betydligt längre genomsnittlig löptid än tidigare, varigenom en konsolidering av statsskulden möjliggörs. Noteras bör även den nya teknik för slatsupplåning som nyligen introducerats av riksgäldskontoret och som innebär atl riksobligationer försäljs på auktion genom anbudsförfarande.

Statens upplåning i utlandet har överslagsvis angivits till 10 miljarder kr., vari inkluderas dels en ökning av valutareserven, dels en täckning av de kursförluster som uppslår när stafiiga utlandslån inlöses.

Tabell 5 Finansiering av budgetunderskottet 1982-1984

Nettobelopp, miljarder kr.

	1982	1983	1984
Banksektom	7	3	5
Upplåning utanför bankema	55	54	61
varav: kapitalmarknadsinstitut	18	21	25
hushåll	6	9	15
företag m. m.	31	24	21'
Summa Sverige	62	57	66
Utlandet	20	26	10
Totalt	82	83	76

' Siffran inkluderar likviditetsdepositioner på 4 miljarder kr.

Anm. Uppgiftema för såväl upplåningen i utlandet som totalt inkluderar de kursförluster som uppkommer genom att delar av den statliga uUandsskulden omsätts till högre valutakurser.

Källa: Riksbanken.

4.5 1984 års långtidsutredning

I mars i år offenfiiggjordes 1984 års långtidsutredning. Den behandlar i första hand liden fram fill 1990. Utredningen försöker beskri\a en utveckling sådan att målen för den ekonomiska politiken uppnås senast 1990 och försöker klargöra vilka krav som ställs på den ekonomiska politiken och på ekonomins funktionssätt för all dessa mål skall nås.

Långtidsutredningen visar all del skulle vara möjligl att uppnå en produktionstillväxt på 2-2,5% per år 1983-1990. En sådan tillväxt skulle på flera sätt förbättra landets möjligheter att uppnå samhällsekonomisk balans. Expansionen skulle medge både stigande reallöner och en lillräckligl god lönsamhet i industriföretagen. Den skulle också ge utrymme för både ökad investeringsverksamhet, ökad nelloexport och stigande konsumtion. Vidare skulle saneringen av den offenfiiga sektorns finanser underlättas avsevärt. Slutligen skulle - vilket är av största betydelse - expansionen kunna leda till full sysselsättning.

Efler devalveringen i oktober 1982 har produktionstillväxten i den svenska ekonomin varil god. Bmttonationalprodukten ökade med drygt 2% 1983 och beräknas öka med närmare 3% 1984.

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1    Reviderad finansplan 35

De krav som enligt långtidsutredningen ställs för alt denna expansion skall fortsätta de närmaste åren är atl inflationen dämpas kraftigt och att budgetunderskottet reduceras. Utredningen räknar med atl löneökningarna måsle dämpas till 6% per år och att prisökningama måste sänkas till ca 4% per år för atl tillväxten skaU fortsätta på nivån 2-3 % per år. Budgetunderskottet bör enligt utredningen reduceras till 40-50 miljarder kr. 1990 för all finansiell balans skall uppnås. Särskilda budgetförstärkande åtgärder på ca 6 miljarder kr. per år förordas för de närmaste åren.

Långtidsutredningen visar också alt om inflationen inle kan brytas - om timlönerna fortsätter att öka med 8-10% per år och prisema fortsätter all öka snabbare än i omvärlden - så kommer obalanserna i den svenska ekonomin att förvärras. Arbetslösheten skulle stiga till närmare 300000 personer 1987, motsvarande 7% av arbetskraften. Budgetunderskottet skulle uppgå fill 100 miljarder kr. 1987.

Långtidsutredningen remissbehandlas för närvarande. Remissvaren skall vara inlämnade i juni 1984. Regeringen avser att mol bakgmnd av långtidsutredningens och remissinslansemas synpunkter senare redovisa sin syn på den långsikliga ekonomiska utvecklingen.

5   Budgetpolitiken

5.1 1984 års långtidsbudget

Syftet med 1984 års långtidsbudget (bil. 1.2) är att kartlägga de statsfinansiella konsekvensema på fem års sikt av redan fattade beslut och gjorde åtaganden. I långtidsbudgeten görs inga försök alt fömlse vilka beslut avseende budgetens inkomster och utgifter som statsmakterna kan komma att fatta under perioden. Långfidsbudgeten är således varken en plan för den framtida utvecklingen eller en prognos för den mest sannolika utvecklingen. Avsikten med långtidsbudgeten är att redovisa vilken budgetutveckling som blir följden om inte några nya utgiflsåtaganden görs och om skatte- och avgiftsreglerna inte ändras. Årets långfidsbudget omfattar perioden 1984/85-1988/89.

I årets långtidsbudget redovisas budgelulvecklingen vid två olika alternativ för den ekonomiska utvecklingen. På så sätl åskådliggörs hur den allmänna ekonomiska utvecklingen - och då i synnerhet prisstegringarna och den ekonomiska tillväxten - långsikfigl påverkar statsbudgetens inkomster och utgifter. I det ena alternativet baseras beräkningarna på en lönestegring och en inflationstakt om 5% resp. 3% årligen fr.o.m. år 1985 (lågaltemativet). Räntenivån sjunker i detta fall successivt under långlidsbudgelperioden för att slutåret i perioden uppgå fill 7%. I det andra alternafivet antas både lönestegringen och inflafionslaklen uppgå till 8% per år fr. o. m. år 1985 (högaltemativet). Räntenivån antas under dessa betingelser uppgå till 13%. I lågaltemafivet uppkommer en ekonomisk tillväxt, vilket inte är fallet i högallernativet.

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1    Reviderad finansplan

36

Utgifter och inkomster

Statsinkomsternas utveckling vid givna skattesatser är till stor del beroende av lönesummans utveckling, även om statsinkomsternas tillväxt kan variera i betydande grad mellan olika år beroende på kassamässiga förskjutningar i skattesystemet.

Under perioden 1978/79-1982/83 ökade statsinkomsterna åriigen med 12,3% i löpande priser. Under långtidsbudgetperioden beräknas inkomsterna i löpande priser öka med 3,7% per år i lågalternativet och med 4,6% per år i högalternativet. Den lägre ökningstakten för den framförliggande perioden jämfört med utvecklingen mellan budgetåren 1978/79-1982/83 sammanhänger till en del med att löne- och prisutvecklingen antas bli lägre än under den historiska perioden. Detta gäller i första hand lågaltemativet.

Tabell 6   Inkomster under långtidsbudgetperioden

	GenomsnitOig procentuell forändring 1978/79-1982/83	Inkomster 1984/85 (miljarder kr.)	Genomsnittlig procentuell förändring 1984/85-1988/89'
			Löpande	priser
			Lågalt.		Högalt.
Inkomstskatt Socialavgifter Mervärdeskatt Övriga indirekta skatter Ränteinkomster och återbetalning av lån Övriga inkomster Totala statsinkomster	6,7 13,5 11,9 12,9 22,0 15,0 12,3	61,6 44,0 55,1 40,7 16,1 25,8 243,3	H-7,0 -1-5,3 -1-3,8 + 1,2 -2,1 4-0,4 -1-3,7		-t-5,5 -h8,0 -1-7,5 -1-1,2 -1-3,1 -1-0,8 -t-5,3

1 förändringstalen har exkluderats effekterna av den samordnade källskatte- och socialavgiftsuppbörden.

Under den historiska perioden togs vidare olika beslul om ökade skatter. I enlighet med långtidsbudgetens beräkningsmetod har i kalkylerna för kommande år endast beaktats beslutade och föreslagna förändringar i skatteuttaget. Att skattesatserna antas vara oförändrade under perioden bidrar till att skatteinkomsternas andel av BNP sjunker någol under långtidsbudgetperioden.

Statsutgifterna exkl. slalsskuldräntor ökade volymmässigt med ca 1,4% per år under perioden 1978/79-1982/83. Långtidsbudgetkalkylen resulterar i en minskning med 1,8% åriigen. Skillnaden i utvecklingstakt beror på många faktorer. De viktigaste är atl några beslul om ökade utgifter inte lagts in i långtidsbudgeten saml alt automatiken i statsutgifterna på vissa områden kraftigt höjde utgiftsnivån under den historiska perioden. Vidare ökade kostnaderna för arbetsmarknads- och industripolitik markant under denna period.

I löpande priser beräknas den årliga ökningslakten exkl. statsskuldräntor till 1,2% i lågaltemativet och fill 5,4% i högaUernativet. Väsenfiigt störte utgifter för arbelsmarknadspolitiska och industripolitiska åtgärder har lagts in i högalternativet än i lågaltemafivet. Detta motiveras av den klart sämre ekonomiska utvecklingen i högalternativet.

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1    Reviderad finansplan

37

Räntorna på statsskulden ökar i lågalternivel med 9,4% per år. Denna, relativt andra delar av statsbudgeten, snabba ökningstakt uppstår trots att räntenivån i delta alternativ successivt antas sjunka under perioden. De ökade kostnaderna för slalsskuldräntor förklaras av att statsskulden ökar med i genomsnitt ca 70 miljarder kr. per budgetår. Den mycket höga utvecklingstakten på 18,4% för räntorna på statsskulden i högaltemativet beror såväl på att räntenivån stiger till 13 % som på att budgetunderskotten fortsätter att öka till 136,5 miljarder kr. mot slutet av perioden, vilket medför en genomsnittlig årlig ökning av slatsskuldräntorna med 18,2%.

Tabell 7   Utgifter under långtidsbudgetperioden, realekonomiskt fördelade

	Genomsnittlig procentuell förändring 1978/79-1982/83		1984/85 (miljarder kronor)	Genomsnittlig procentuell förändring 1984/85-1988/89
				Fasta priser	Löpande priser
	Fasta priser	Löpande priser			Låg-altemafiv	Högalternativ
Summa statliga konsumtions- och investeringsutgifter Summa transfereringar därav	-1- 0,7 + 0,7	-1-10,0 -H1,0	82,3 151,6	-     1,4 -     1,2	+ 2,3 +  1,9	-t- 6,1 -t- 6,5
Transfereringar till hushåll Transfereringar till kommunsektom Finansiella transaktioner	+ 1,3 - 0,2 -1-11,4	-Hl,7 + 9,6 -22,l	78,1 54,0 15,2	-    0,3 -    0,3 -17,2	-1- 2,0 -1- 3,1 -15,7	-t- 8,2 -1- 4,8 -13,4
Summa exkl. statsskuld-
räntor	+ 1,4	-1-11,3	249,0	- 1,8	+ 1,2	-1- 5,4
Statsskuldräntor	-1-39,6	-1-53,0	61,5'		-1- 9,4	-fl8,2
Totala utgifter	-1- 5,1	-1-15,1	310,5		4- 3,0	-1- 8,3

' I denna fördelning har beaktats I miljard kr. i tillkommande utgiftsbehov, netto för ev. valutaförluster i form av förtida inlösen av utländska lån.

Sammanlaget minskar utgiflemas BNP-andel i lågaltemativet från 39,5% budgetåret 1984/85 till 36,5% 1988/89, medan andelen i högaUernativet,ökar till 40% för slutårel i långfidsbudgeten.

Saldoutvecklingen

För budgetSret 1984/85 beräknas budgetsaldot enligt det reviderade budgetförslaget komma alt uppgå till 67,2 miljarder kr.

Över långtidsbudgetperioden ökar underskottet i lågaltemativet från 1984/85 års saldo till 74,8 miljarder kr. budgetåret 1988/89. Försämringen i det kassamässiga saldot beror väsenfiigen på alt beräknade s.k. extraordinära åtgärder minskar kraftigt under långlidsbudgelperioden. Det underliggande saldot ligger däremot kvar på i stort sett oförändrad nominell nivå om 82 miljarder kr. I högallernativet försämras saldot successivt för att slutårel uppgå till 136,5 miljarder kr. Som andel av BNP sjunker under-

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan 38

Diagram 10   Budgetsaldo budgetåren 1978/79-1988/89

Miljarder kronor

140

130

120--

110-

100 90 80 70-SO-SO-■ 40--30 •• 20-10--

LB - Högailernativ

»LB - Lägalternativ

-Budgetär

1978/79   1980/81  1982/83    1984/85   1986/87   1988/89

skottet i lågaltemativet från 8,6% budgetåret 1984/85 tUI 7,9% budgetåret 1988/89. I högaltemativet ökar budgetunderskottets andel av BNP konti-nuerUgt för att i slutet av långfidsbudgelperioden uppgå till 12,7%.

I beräkningama ingår olika extraordinära budgetförstärkningar som något förrycker bilden av saldoutvecklingen. De presenteras närmare i långtidsbudgeten. Om dessa åtgärder exkluderas erhålles ett underliggande budgetsaldo som i båda alternativen är 14 miljarder kr. resp. 8 miljarder kr. högre för långtidsbudgelperiodens start- resp. slutar.

En viktig slutsats av årets långtidsbudget är alt saldoutvecklingen i hög grad bestäms av den allmänna ekonomiska utvecklingen. Om pris- och löneökningarna blir stora, och därmed räntenivån hög, kommer budgetunderskottet att öka kraffigl, trots att långtidsbudgeten inte innehåller några beslul om nya utgifter. Med en dämpad pris- och löneutveckling och dessutom viss tillväxt i ekonomin och reallönema erhålles i stort sett nominellt oförändrat budgetunderskott under perioden. Även långtidsbudgeten visar alltså hur avgörande det är atl hålla nere prisökningarna, om en återgång till samhällsekonomisk balans skall kunna uppnås.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan 39

5.2 Riktlinjer för budgetpolitiken

Under en följd av år har vaije långtidsbudget visat en ensartad bild i del att budgetunderskotten ökat i storlek under långtidsbudgetperioden. Varje ny långfidsbudget har desutom fått ulgå från större underskott under startåret. Nivåerna på underskotten har på detta sätt lyfts från år till år. Utfallssiffroma för resp. budgetår har normalt uppvisat markant högre underskott än vad som beräknats för budgetåret i fråga i tidigare långtidsbudgetar. Sålunda beräknades i 1978 års långtidsbudget slutåret 1982/83 uppvisa elt underskoll om 42,8 miljarder kr. Utfallet blev ell underskott om 86,6 miljarder kr.

Som bl. a. framgår av diagram 11 har denna tendens, att underskotten ökar för varje ny kalkyl som görs, bmtits. För både 1983/84 och 1984/85 redovisas nu beräknade underskott som ligger lägre än beräkningama i fidigare långtidsbudgetar. I lågalternativet i årets långtidsbudget Ugger det underliggande saldot kvar på oförändrad nivå under perioden. Under-skoltsnivån i delta altemativ ligger också klart lägre än i föregående långfidsbudget.

För budgetåret 1984/85 har följande beräkningar av saldot redovisats i tidigare långtidsbudgetar (miljarder kr.).

LB 1980	LB 1981	LB 1982	LB 1983	Nu beräknat utfall
-78,5	-89,6	-88,1	-101,0	-67,2

Detta visar all en mycket påtaglig förändring av budgetlägel ägt mm.

De förändrade antaganden om löne- och prisutvecklingen för 1984/85 som jag redovisat i det föregående påverkar budgetens inkomstsida i långt högre grad än utgiftssidan.

TQl en del är dessa ell uttryck för det bekanta förhållandet alt förändringar i pris- och kostnadsutvecklingen alltid får ett snabbare genomslag på inkomstsidan än på utgiftssidan, eftersom utgifterna i så hög grad styrs av historisk pris- och kostnadsutveckling. Såtillvida är den nu redovisade förbättringen av saldot bara delvis av bestående natur. Detta framgår inte minst av långtidsbudgetens högaltemativ som visar atl en snabbare pris-och kostnadsstegring, som därtill ger en sämre tillväxt i ekonomin, på lång sikt leder till en markant försämring av statsfinanserna.

Vad jag nu anfört är dock bara en del av förklaringen till den nu beräknade förbättringen av budgetsaldot för 1984/85. En väl så viktig orsak är att den förda ekonomiska politiken nu böijar ge påtagliga resultat.

Jag har även i fidigare sammanhang konstaterat atl det är absolut nödvändigt alt vända den allmänna ekonomiska utvecklingen, om det skall vara möjligl alt åstadkomma en sanering av statsbudgeten. Saknas ekonomisk tillväxt och kan inte inflationen pressas tillbaka, leder utvecklingen

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1    Reviderad finansplan 40

Diagram II. Utvecklingen av budgetsaldot enligt långtidsbudgetberäkningarna samt faktiskt/beräknat budgetutfall

Miliarder kr

140--

130-•

120-■                                                                                                         ,,LB83

110--                                                                                           .*''

/'       , LB 81

'        /         .LB82

100-■

90- •

.LB80

80                                               J'''

60. -                                                /J'

60-40 . 30 ■ 20 ■ 10--

. - LB 79

H----- 1---- 1---- 1---- 1---- 1----- 1----- 1---- 1---- 1----- 1 Budgetär

75/76        77/78       79/80       81/82        83/84        85/86        87/88

obönhöriigen till en fortsatt försämring också av statsfinanserna. I gmnden är sålunda den förbättring av statsfinanserna som nu kan avläsas ett uttryck för atl den svenska ekonomin är inne i en gynnsammare utveck-hngsbana än den var hösten 1982.

Samtidigt måsle del understrykas atl den stalsfinansiella saneringen ingalunda är automatisk till sin nalur. Del finns en rad exempel från tidigare år där, även vid allmänt gynnsamma tillväxlbetingelser, budgetulfallet kommit att avvika mycket kraftigt i negativ riktning p. g. a. en okontrollerad utgiftsutveckling. Det är kombinationen av ekonomisk tillväxt med ökade realinkomster, sänkt inflation och hård utgiftsprövning som ger resultat i form av minskade budgetunderskott.

Det paket av utgiftsnedskämingar och inkomstökningar som presenterades hösten 1983 har givetvis bidragit till förbättringen av budgetsaldot för den nu aktuella perioden. Förbättringen är emellertid kraftigare än vad som förklaras härav. Bakom förbättringen ligger också att den gmndläggande utgiftsprövningen är utomordentligt restriktiv. I princip medges inga

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan 41

nya utgifter som inte kan finansieras inom ramen för redan existerande program. Samtidigt har åtgärder för alt avindexera ulgiflsprogrammen givit betydande resullal, främst när det gäller transfereringsutgifter till den kommunala sektorn. Också den snabba neddragningen av företagsstöd och företagssubventioner har haft gynnsamma effekter på statsbudgeten.

På inkomstsidan har samtidigt, när tillväxten återvunnits, de stigande inkomsterna kunnal tillföras budgeten och resultera i minskade budgetunderskott. Till bilden hör vidare en mer medveten statlig kassahållning, där staten systematiskt söker vinna ränteintäkter genom att kräva in utestående fordringar snabbare och begränsa kredittider m.m. Sammantaget har detta medfört betydande inkomstökningar för staten samtidigt som utgifts-trycket kunnat hållas tillbaka.

Jag vill i sammanhanget notera alt förstärkningen av statsfinanserna synes kunna ske parallellt med en förbättring av sysselsättningsläget.

Årets långtidsbudget visar hur utomordentligt viktigt det är att hålla fast vid en sådan inriktning av budgetpolitiken som jag här beskrivit. Om sparandet i den svenska ekonomin skall kunna återställas fill en nivå som är förenlig med samhällsekonomisk balans, torde kravet på en sparandeökning i hög grad behöva ställas också på den offentliga sektom. Detla kräver alt del statliga budgetunderskottet, mätt som andel av bruttonationalprodukten, successivt minskas under en följd av år.

Slutsatsen av långtidsbudgetberäkningarna är att budgetproblemen inle löses av sig själva ens vid en god allmänekonomisk utveckling. Även i lågalternativet, med dess mycket positiva ekonomiska utveckling, ligger budgetunderskottet kvar på en nivå som långsiktigt inte är förenlig med kravet på samhällsekonomisk balans.

Beräkningama visar också i hur hög grad den långsikliga stalsfinansiella utvecklingen bestäms av den allmänna ekonomiska utvecklingen. Med en dämpad pris- och kostnadsutveckling, som möjliggör en god ekonomisk tillväxt, begränsas kraven på aktiva åtgärder för alt ytterligare nedbringa underskottet i budgeten. Med höga pris- och löneökningar och en hög räntenivå och därav föranledd svag tillväxt fordras däremoi kraftigt åtstramande åtgärder enbart för atl hålla budgetunderskottet på oförändrad nivå.

Samtidigt finns uppenbarligen ett samband som verkar i omvänd riktning. Lägre budgetunderskott utövar i sig en dämpande inverkan på såväl pris- och kostnadsutvecklingen som på räntenivån. Högre budgetunderskott leder till högre inflationslakt och högre räntor.

Dessa slutsatser måsle få konsekvenser också i det korta perspekfivet. Det är ännu för tidigt atl dra bestämda budgetpolitiska slutsatser för den framförliggande perioden. De nuvarande beräkningarna för 1984/85 motiverar inte omedelbara budgetpolitiska åtgärder. Det måste dock konstateras att löneutvecklingen för 1984 i stort sett ligger i nivå med långtidsbudgetens högaltemativ. Om den fortsatta utvecklingen skulle leda till att pris-och löneutvecklingen även för 1985 ligger på en långsiktigt alltför hög nivå.

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1    Reviderad finansplan 42

skärps kraven på finanspolitiken väsentligt. Kraftfulla budgetpolitiska åtgärder blir i en sådan situation oundvikliga.

Hilfills tillämpade rikfiinjer för budgetpolitiken kommer under alla förhållanden all behöva gälla även för budgetåret 1985186. Del innebär bl.a. att utrymme för särskilt angelägna reformer måsle skapas genom omprioriteringar i form av neddragning av annan verksamhet. Det innebär vidare att kraven pä fortsall rationaliserings- och omprövningsarbele på de statliga myndigheterna ligger fast. I anvisningarna för myndigheternas anslagsframställningar för budgetåret 1985/86 anges därför all det s. k. huvudförslaget även fortsättningsvis skall gälla som planeringsfömtsättning för myndigheterna. Ett fortsatt omprövnings- och översynsarbete i syfte att hålla tillbaka ulgiftsökningama måste också bedrivas i andra former, exempelvis inom kommittéväsendet, inom statskontoret och riksrevisionsverket och inom regeringskansliet. I detta arbete bör också möjhgheterna att tillämpa förändrade finansieringsformer och ökad avgiftsfinansiering inom den offentliga verksamheten prövas.

Liksom fidigare år måsle en allmän utgångspunkt vara att medel för nya tjänster inte kan påräknas. Endast begränsad kompensafion för prisökningar kommer alt kunna medges vid omräkningen av bidragsanslag. Ansträngningarna all begränsa utgiftsaulomaliken måste drivas vidare. Detsamma gäller arbetet med att förbättra den statliga kassahållningen.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan 43

Särskilda frågor

1    Utnyttjande av finansfullmakten, m. m.

Regeringen har av riksdagen bemyndigats att, om arbetsmarknadsläget kräver det, för budgetåret 1982183 besluta om utgifter intill ell sammanlagt belopp av 3500 milj. kr. (prop. 1981/82:150 bil. 2, FiU 40, rskr 393, prop. 1982/83:50, FiU 21, rskr 108). I prop. 1982/83:150 bil. 2, redovisades de åtgärder som under budgetåret 1982/83 t.o.m. den 13 april 1983 hade beslutats med slöd av finansfullmakten. Genom beslut den 14 april utnyttjades finansfullmakten för sysselsättningsskapande åtgärder inom byggarbetsmarknaden. Beslutet avsåg fidigareläggning av bl.a. byggnadsarbeten för polisväsendet (89,5 milj. kr.), kriminalvården (121,0 milj. kr.), inom utbildningsdepartementets område (76,7 milj. kr.), statens vattenfallsverk (50,2 milj. kr.), drift och byggande av statliga vägar (390,3 milj. kr.), bidrag till byggande av kommunala vägar och galor (81,4 milj. kr.), bidrag fill byggande av enskilda vägar (9,9 milj. kr.) samt jämvägar (26,2 milj. kr.). Sammantaget uppgick tidigareläggningama till 932 785 000 kr. Under återstoden av del gångna budgetåret utnyttjade regeringen inle finansfullmakten. Under budgetåret 1982/83 disponerades sammanlagt 3259361000 kr. av finansfullmakten.

När det gäller finansfullmakten och dess utnyttjande för innevarande budgetår vill jag erinra om att riksdagen har bemyndigat regeringen att, om arbetsmarknadsläget kräver det, för detta budgetår besluta om utgifter intill ett sammanlagt belöp av 2500 milj. kr. (prop. 1982/83:150 bil. I, FiU 50, rskr 392). Fullmakten får liksom fidigare användas för finansiering av tidigareläggning, utvidgning eller påskyndande av statliga investeringar som normall finansieras med anslag på statsbudgeten samt för beredskapsarbeten och för bidrag till kommunala projekt för investering och sysselsättning. Bidragsprocenten för kommunala projekt får fastställas av regeringen med hänsyn till ändamålet, dock högst till 75%. Vidare får finansfullmakten användas för bidrag till näringslivet och bostadssektorn. Härvid får gällande bidragssatser tillfälligt höjas till högst 75 %.

Under budgetåret 1983/841, o. m. den 31 mars 1984 har finansfullmakten disponerats genom beslut den 6 oktober och den 15 december 1983.

Genom beslutet den 6 oktober 1983 utnyttjades fullmakten med 532041000 kr. för tidigareläggning av bl.a. byggnadsarbeten för pohsvä-sendet (29,5 milj. kr.), kriminalvården (23,7 milj. kr.), för drift och byggande av statliga vägar (124,4 milj. kr.), för bidrag till byggande av kommunala vägar och gator (111,6 milj. kr.), för bidrag till byggande av enskilda vägar (5 milj. kr.), för jämvägar (79,4 milj. kr.) samt för beredskapsarbeten (52 milj. kr.). Beslutet den 15 december innebar atl 130 milj. kr. disponerades för beredskapsarbeten.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan 44

Genom dessa två beslut har sammanlagt 662041000 kr. av finansfullmakten disponerats. Följaktligen återstod den 31 mars 1984 1837959000 kr. av den givna finansfullmakten. Fram till i dag har några ytterligare uinytljanden av finansfullmakten inte beslutats.

Som jag nyss nämnt bör emellertid finansfullmakten nu las i anspråk för ytterligare sysselsältningsfrämjande åtgärder. Vederbörande statsråd kommer senare denna dag att ge en närmare redovisning av syftet härmed. Redovisningen för riksdagen av detaljerna i delta ärende torde få anstå till nästa års kompletteringsproposition.

Vid sidan av finansfullmakten har riksdagen lämnat regeringen ett antal konjunktur- eller arbetsmarknadspolitiskt motiverade bemyndiganden. De olika bemyndigandena som har lämnats för budgetåret 1983/84 redovisas i del följande.

Inom försvarsdepartementets verksamhetsområde: Regeringen har bemyndigats alt medge överskridande av utgiftsramarna för det militära försvaret och civilförsvaret om det behövs av konjunktur- eller beredskapsskäl.

Inom bostadsdepartementets verksamhetsområde: Under förslagsanslaget Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m. har regeringen bemyndigats att ändra ramen för räntefria förbätlringslån om det behövs av sysselsätlningsskäl. Under reservationsanslagen Anordningsbidrag m.m. till allmänna samlingslokaler, Uppmstningsbidrag m.m. till allmänna samlingslokaler samt Lån för allmänna samlingslokaler får ramarna för bidrag resp. lån överskridas om det behövs av sysselsättningsskäl. Även under anslaget Tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bebyggelse kan beslutsramen vidgas om det behövs av sysselsättningsskäl.

Av de bemyndiganden som jag nu har redovisai fram till denna dag har den militära utgiftsramen höjts med 18,3 milj. kr. för vissa byggnadsarbeten. Ramarna för anordningsbidrag resp. lån till allmänna samlingslokaler har höjts med 65 milj. kr. under budgetåret 1983/84. Ramen för uppmstningsbidrag till allmänna samlingslokaler har höjts med 50 milj. kr. Regeringen bör, som chefen för bostadsdepartementet återkommer till senare i dag, föreslå ytterligare höjningar av dessa ramar för budgetåret 1983/84 samt för budgetåret 1984/85. Redovisning av detaljema i detta ärende torde få anstå till nästa kompletteringsproposition.

Regeringen disponerar för innevarande budgetår, som jag tidigare nämnt, en finansfullmakl om 2500 milj. kr. Jag förordar atl fullmakten för budgetåret 1984/85 las upp med samma belopp. Om sysselsättningsläget så kräver kan regeringen återkomma till riksdagen i denna fråga.

Villkoren för finansfullmaktens användning bör kompletteras så att den även omfattar affarsverksinvesteringar som annars finansieras utanför statsbudgeten. Det bör enligt min uppfattning vara möjligl alt av sysselsättningsskäl för sådana affarsverksinvesteringar utanför statsbudgeten tilldela elt fidigareläggningsbidrag, i normalfallet 10% av investeringskostna-

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan 45

den, från ett för detla ändamål uppfört anslag under arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel. Jag har i denna fråga samrått med de berörda statsråden.

2   Statliga kreditgarantier, m. m.

Omfattningen av den statliga kreditgarantigivningen är betydande. Eftersom verksamheten med kredilgaranfier inte framgår av statsbudgeten finns det skäl att särskilt redovisa förändringar inom området.

Riksrevisionsverket (RRV) har regeringens uppdrag att två gånger per år redovisa verksamheten med statliga kreditgarantier. RRV har lämnat en redovisning av verksamheten per den 31 december 1983. I tabell I sammanfattas uppgifterna. Liksom tidigare år tillämpas en kassamässig redovisning.

Av tabellen framgår att den garanterade kapitalskulden den 31 december 1983 uppgick till 90 270 milj. kr., vilket är ca 4,8 miljarder kronor mer än ett halvår tidigare. Garantier för Konungariket Sveriges Stadshypotekskassa, Forsmarks Kraftgmpp AB, Svenska Petroleum och Svenska Varv AB svarar för de största ökningarna. Fördelat på samhällsområden har bostadssektorn ökal kraftigast.

Redovisningen påverkas av att skuldförbindelser deponerade i riksbanken som avser internationella utvecklingsfonder och som av riksgäldskonlorel fidigare redovisats som garantier m. m. inte längre ingår. De redovisas numera av kontoret som skulder. Det innebär att beloppen för den garanterade kapitalskulden och garantiutfästelserna per den 30 juni 1983 har reducerats med ca 2,4 miljarder kronor. Motsvarande siffra för garantiramarna är 3,3 miljarder kronor.

Utgifterna till följd av infriade garanfier uppgick under perioden 1 juli t.o.m. 31 december 1983 till 873 milj. kr. Utgifterna avsåg främst export-kreditgarantier. Även industrilånegarantierna svarade för slora utgifter. Under motsvarande period uppgick inkomsterna från garantiavgifter till ca 272 milj. kr. Inkomsterna från återbetalningar av tidigare infriade garantier uppgick för samma period till ca 189 milj. kr. Staiens kassamässiga underskott för första hälften av budgetåret 1983/84 uppgick således till 412 milj. kr. exkl. kostnader för administration av kreditgarantiverksamheten.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan

46

TabeU 1. Statliga kreditgarantier, m. m. per den 31 december 1983

Milj. kr.

Garantier utfärdade	Av regering-	Gjorda	Garanterad	Utgifter	Inkomster	Inkomster
av	en medgiven	garanti-	kapital-	P-g-a.	från ga-	p. g. a. åter-
	garantiram	utfästelser	skuld	infriade garantier	rantiavgifter	betalning av tidigare infriade garantier
Riksgäldskontoret	62 357	52123	52123	_	_	_
(varav grundfondförbin-
delser)	(21313)	(20824)	(20824)	-	-	-
Exportkreditnämnden	51921	63 280	25 161	800,1	261,3	184,6
Statens vattenfallsverk	8933	8944	7698	—	—	—
Lantbruksstyrelsen	4385	3 749	3 544	19,1	0,1	1,3
Statens industriverk	2386	1927	1 110	52,5	10,1	2,4
Industridepartementet	650	-	-	-	-	-
Statens del. för rymd-
verksamhet	411	-	-	-	-	-
Televerket	310	137	137	—	_	_
Kommunikationsdepar-
tementet	300	-	—	—	—	—
Övriga	742	544	497	1,6	0,4	0,3
Summa	132395	130704	90270	873,3	271,9	188,6

Av RRV:s redovisning framgår alt de statliga garantiåtagandena ökar mycket snabbt. Detta gäller även nettoutgiftema som för första hälften av budgetåret 1983/84 uppgick till drygt 400 milj. kr., att jämföras med 661 milj. kr. för hela budgetåret 1982/83. Enligt min mening är det angeläget att de potentiella utgiftsanspråk som ligger i en kreditgaranti uppmärksammas i ökad utsträckning. I princip bör ett kreditgaranliåtagande behandlas på samma sätl som en utgift över statsbudgeten, där för närvarande stor restriktivitet med nya åtaganden är nödvändig. Det är också nödvändigt att begränsa nettoutgiftema inom området. I bl. a. detta syfte utreds frågor om ökad riskdelning i exportkreditgarantisystemet. Somjag vid tidigare fillfällen framhållit, bör statiig garantigivning inte innehålla något subventions-element.

I tabell 2 redovisar jag de förslag avseende statliga kreditgarantier för budgetåret 1984/85 som förelagts riksdagen efter budgetpropositionen. De förändringar av olika rambelopp som redovisas, avser ett ikraftträdande vid ingången av budgetåret 1984/85. I tabellen redovisas också de förändringar för budgetåret 1984/85 som föreslogs i budgetpropositionen.

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1    Reviderad finansplan 47

Tabell 2. Förslag till förändringar av ramar för statligt garantiåtagande

Milj. kr.

	Garantiram		Föräiidring
	1983-12-31	1984-07-01
I budgetpropositionen redovisade förändringar Inom industridepartementets område Garantier för utvinning av olja, naturgas eller kol Garantier för industrigarantilån m. m. Summa	4000 300 (åriig ram)	8000 1050 (s.k. engagemangsram)	-1-4331,7 -4000 -1-   750' -1-9081,7

' Garanterad kapitalskuld uppgick den 31 december 1983 till 593 milj. kr. Skillnaden mellan den nya ramen och den garanterade kapitalskulden uppgår således till 457 milj. kr. Förändringen innebär även att kreditgarantiramen blir revolverande, från alt tidigare en ny årlig ram fastställts för varje budgetår.

Om riksdagen bifaller regeringens förslag kommer således ramama för statens garantiåtagande all öka från 130704 milj. kr. den 31 december 1983 med 9081,7 milj. kr. till 139786 milj. kr. vid ingången av budgetåret 1984/ 85.

Regeringen har den 9 febmari 1984 beslutat om en fortsatt översyn av stafiig låneverksamhel, i vilken bl. a. skall undersökas möjligheterna att ersätta statliga lån med kredilgaranfier. Enligt min mening bör den ökning av det statliga garanliålagandel, som kan orsakas av detta skäl, i princip kunna accepteras.

De förslag i denna fråga somjag nu redovisat avser perioden t. o. m. den 31 mars 1984. Eventuella förslag efter delta datum - liksom eventuella förändringar till följd av riksdagsbehandlingen - torde få beaktas av riksdagens finansutskott.

Kreditgarantier kan ges antingen i form av s. k. engagemangsramar eller som årliga ramar.

Engagemangsram innebär alt den kreditgarantigivande myndigheten beviljas en flerårig ram för garantigivningen med möjlighet fill ny kreditga-rantigivning inom denna totalram i mån av utrymme. Systemet medför att myndigheterna får incitament att dra ned garantiernas löplider och även i övrigt hålla nere belastningen på garantiramarna. Detta är långsiktigt av statsfinansiell belydelse eftersom långa löptider på kreditgarantierna försvårar omprioriteringar och binder upp staten för potentiella ulgiftsåtagan-den under lång tid.

Årliga ramar karaktäriseras av all nya garantier kan utfärdas endast inom den pågående anvisade ramen, oavsett hur stor del av de tidigare årliga ramama som ianspråktagits och oavsett den ackumulerade omfattningen av tidigare åtaganden.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan 48

Systemet med engagemangsramar underlättar planeringen på myndighetsnivå och sfimulerar till långsiktiga bedömningar. En flerårig ram ställer större krav på uppföljning och underlättar budgeleringen.

Jag anser att del är en klar fördel om kredilgaranlisystemen är utformade som engagemangsramar. Detla medger en bättre överblick även för regeringen av det totala statliga engagemanget. Som jag tidigare nämnt är det angeläget att så långt möjligl begränsa storleken av det statliga garanliålagandel och löptiden för de lån som beviljas statliga garantier. Jag anser atl en generell tillämpning av fleråriga engagemangsramar för de statliga kredilgaranlisystemen bäst befrämjar detta. För de kreditgaranfisystem som i dag baseras på årliga ramar bör en övergång till engagemangsram genomföras den Ijuli 1985.

Chefen för industridepartementet har i proposition om industriell tillväxt och förnyelse (prop. 1983/84:135) föreslagit en övergång från åriig ram till engagemangsram för kreditgarantier till industrigarantilån m. m. Industriministern påpekar att förluster till följd av infriade garantier rent tekniskt minskar statens engagemang för utestående garantier. Han betonar alt sådana förluster inle bör frigöra ulrymme för ny garantigivning och föreslår atl infriande av kreditgaranti skall medföra en minskning av kreditga-ranfiramen med motsvarande belopp.

Jag delar industriministerns uppfattning i denna fråga. Infriande av det stafiiga garantiansvaret bör inte utgöra ett incitament för tillskapande av nytt kreditgarantiutrymme i ell generellt engagemangsramssyslem. Jag förordar därför alt förslaget, om all infriande av kreditgaranti i ett system med engagemangsramar skall minska garantiramen med molsvarande belopp, fillämpas generelh fr. o. m. den 1 juli 1984.

RRV fick den 22 juni 1983 regeringens uppdrag att göra en översyn av verksamheten med statliga garantier med undantag av exportkreditgaranfi-systemel. RRV har ulfört uppdragel i kontakt med kreditgarantimyndighe-ler, kreditinrättningar och intresseorganisationer. RRV har den 24 februari 1984 redovisat en rapport ("Översyn av verksamheten med statliga garantier - vissa regler, mtiner och system"). Översynen bereds f.n. i regeringskansliet.

3   Statsbudgeten budgetåren 1983/84 och 1984/85

Riksrevisionsverkel har med skrivelser till regeringen den 4 och 5 april 1984 lämnat sina beräkningar av dels statsbudgetens inkomster under budgetåren 1983/84 och 1984/85, dels budgetulfallet för budgetåret 1983/84. För en närmare redogörelse hänvisar jag till verkets skrivelser (bil. 1.3 och 1.4). Med bl.a. dessa som underlag kommer jag nu atl redovisa mina kalkyler avseende budgelulvecklingen för budgetåren 1983/84 och 1984/85.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan 49

3.1      Statsbudgetens inkomster och utgifter budgetåret 1983/84

Riksrevisionsverket beräknar statsinkomsterna för innevarande budgetår till totalt 220458 milj. kr. Utgifterna beräknas till 298976 milj. kr. varför budgetunderskottet väntas uppgå till 78518 milj. kr.

Riksrevisionsverket har dock inte kunnal ta hänsyn till propositioner och förslag som framlagts efter den 15 mars, eller annan information som framkommit sedan dess, varför vissa justeringar av verkets beräkningar är nödvändiga.

Vid en beräkning av slatsinkomstemas utveckling är de antaganden som görs om inkomstutvecklingen i samhället av stor betydelse. Riksrevisionsverkets beräkningar gmndar sig på antagandet alt lönesumman ökar med 6,5% mellan åren 1983 och 1984 saml med 5,5% mellan åren 1984 och 1985. Verket har även beräknat inkomsterna vid en alternativ utveckling av lönesumman. I delta altemativ är lönesummeökningen för år 1984 ca 2 procentenheter högre. Jag har i enlighet med de beräkningar som presenteras i nationalbudgeten vall att ulgå från en schablonmässig tillväxt av lönesumman år 1984 på ca 8%. Detta leder fill atl jag föreslår revideringar av verkets beräkningar av inkomstema för budgetåren 1983/84 och 1984/ 85. Vid genomgången av de avvikelser jag finner nödvändiga utgår jag från verkets alternativ med lägre lönesummefillväxt.

Jag bedömer att verkets beräkning av inkomsterna för budgetåret 1983/ 84 sammanlagt behöver räknas upp med 840 milj. kr. Dessa justeringar kommer jag att närmare redovisa vid min genomgång av inkomsterna för budgetåret 1984/85. Riksrevisionsverkets beräkning av utgiftema under budgetåret 1983/84 föranleder inga justeringar från min sida. Sammantaget leder delta till att budgetunderskottet kan beräknas till 77,7 miljarder kronor för budgetåret 1983/84.

3.2      Statsbudgetens inkomster och utgifter budgetåret 1984/85

Inkomsterna

Jag finner alt ett flertal inkomsttitlar behöver revideras fill följd av att antagandena om lönesummans utveckling under år 1984 skiljer sig i min och riksrevisionsverkets bedömning. Detla gäller i första hand inkomsterna under inkomstgmppen skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse samt inkomstgmppen lagstadgade socialavgifter. Även inkomstema under inkomsttiteln mervärdeskatt behöver justeras eftersom tidigare angivna antaganden om löner även påverkar priser och den privata konsumtionens tillväxt. Min beräkning baseras på ett antagande atl den genomsnittliga prisnivån under år 1984 kommer att öka med 7%. Förändringama av inkomstema på enskilda inkomsttitlar under nämnda inkomstgmpper redovisas i tabell 3.

I prop. 1983/84:110 om vissa oljefrågor föreslås ett ändrat oljelagringsprogram. Del minskade lagringsbehov som föreslås i proposifionen 4   Riksdagen 1983184. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan 50

kommer att leda till betydande förstärkningar på statsbudgetens inkomstsida. En av utgängspunklema har nämligen varil alt tillgodoräkna slaten det minskade lagringsbehovet. Efter samråd med statsrådet Dahl räknar jag upp riksrevisionsverkets beräkning av inkomsterna med 1760 milj. kr. budgetåret 1984/85. Jag föreslår vidare att dessa inkomster redovisas på en ny inkomsttitel benämnd inkomster av försålda lager.

I prop. 1983/84: 178 om ändring i vägtrafikbeskaltningen föreslås förutom omfördelning av fordonsskatten och kilometerskatien för dragbilar och påhängsvagnar även en generell höjning av fordonsskatten med ca 24% för de flesta slags fordon. Höjningen skall finansiera den i budgetpropositionen föreslagna ökningen av anslagen till drift av vägar. Efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet beräknar jag inkomstema i förhållande till riksrevisionsverkets beräkning på titeln fordonsskatt till ytterligare 568 milj. kr. budgetåret 1984/85.

Den 1 mars 1984 slopades avgiften på dryckesförpackningar för mall-och läskedrycker. Riksrevisionsverket beräknar med anledning härav ett inkomstbortfall på ca 80 milj. kr. för budgetåret 1984/85. I prop. 1983/ 84:195 om skatt på vissa dryckesförpackningar föreslår regeringen alt en skatl införs på såväl pant- som engångsförpackningar för malt- och läskedrycker, utom för förpackningar av papp eller kartong. I propositionen föreslås även att förpackningsavgiften på förpackningar för vin- och spritdrycker slopas och att dessa förpackningar beskattas på motsvarande sätt som mall- och läskedrycksförpackningama. Förändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1984. Jag beräknar inkomstema från den nya förpack-ningsskalten till i stort sett samma belopp som inkomstema från den slopade förpackningsavgiften. Riksrevisionsverkets beräkning för budgetåret 1984/85 bör därför räknas upp med 80 milj. kr. Jag finner det ändamålsenhgt att förpackningsskatten redovisas på inkomsttiteln särskilda varuskatter.

En överenskommelse har träffats mellan regeringen och de borgerliga partiema om anslag till det militära försvaret för de återstående tre åren av innevarande försvarsbeslulsperiod, dvs. budgetåren 1984/85, 1985/86 och 1986/87. Uppgörelsen innebär alt vissa inkomstförstärkningar görs för atl finansiera dessa ökade utgifter. Bl.a. ökar televerkels inleveranser fill staten med 100 milj. kr. under vart och ett av dessa budgetår. Efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet ökar jag riksrevisionsverkets beräkning av inkomsttiteln televerkets inlevererade överskott med 100 milj. kr. för budgetåret 1984/85.

Riksrevisionsverket har beräknat inkomstema på inkomsttiteln inkomster vid lantbruksnämnderna till 7 milj. kr. för budgetåret 1984/85. Dessa inkomster kommer emellertid från sagda budgetår alt nettoredovisas under ett anslag på budgetens utgiftssida. Det innebär att berörd inkomsttitel bör tas bort ur budgetförslaget för budgetåret 1984/85 och att jag - efter samråd med chefen för jordbmksdepartementet - räknar ner verkets beräkning av dessa inkomster med 7 milj. kr.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan

51

Riksrevisionsverkets beräkningar i övrigt föranleder inte någon erinran från min sida. Totalt innebär de förordade justeringama av verkels beräkningar att inkomstema för budgetåren 1983/84 och 1984/85 ökar med 840 milj. kr. resp. 6972 milj. kr. Förändringama redovisas i tabell 3.

En fullständig redovisning av statsbudgetens inkomster bör fogas till protokollet i detta ärende (bil. 1.5).

Riksrevisionsverket har vidare för nästkommande budgetär beräknat inkomsterna under inkomsttiteln statliga pensionsavgifter, netto efter ett oförändrat lönekostnadspålägg om 39%. Jag finner ingen anledning alt förorda alt lönekostnadspålägget ändras för budgetåret 1984/85. I detta sammanhang bör erinras om det uppdrag som riksrevisionsverket erhållit av regeringen att utreda vissa frågor kring det statliga lönekostnadspålägget m. m.

TabeU 3. Justering av riksrevisionsverkets beräkningar av statsbudgetens inkomster 1983/84 och 1984/85

1 000-tal kr.

	1983/84		1984/85
	Riksrevisions-	Förändring	Riksrevisions-	Förändring
	verkets be-	enligt före-	verkets be-	enligt fö-
	räkning	draganden	räkning	re(	Iragan-
	(rev. beräk-		(rev. beräk-	den
	ning)		ning)
Föredragandens justeringar:
1111 Fysiska personers skatt
på inkomst, realisations-
vinst och rörelse	33082000	-1-740000	43486000	-1-2795 000
1211 Folkpensionsavgift			29938000	+	600000
1221 Sjukförsäkringsavgift			-935 000	+	200000
1231 Baraomsorgsavgift			6969000	+	120000
1241 Vuxenutbildningsavgift			764000	+	16000
1251 Övriga socialavgifter			-437000	+	40000
1281 Allmän löneavgift			6492000	+	100000
1411 Mervärdeskatt	49700000	-1-100000	54 500000	+	600000
1422 Särskilda varuskatter			742000	■V	80000
1461 Fordonsskatt			2370000	+	568000
2112 Televerkets inlevererade
överskott			245000	+	100000
2621 Inkomster vid
lantbruksnämnderna			7000	_	7000
3362 Inkomster av försålda lager			-	-1-1760000
Summa förändringar enligt
föredraganden		-1-840000		-H6972000
Summa inkomster	220457586		236354737

Utgifterna

I årets budgetproposition upptogs de totala utgiftema för budgetåret 1984/85 till 304929 milj. kr. Av detta belopp svarade ulgiftsanslagen för 297929 milj. kr.

Sedan riksdagen förelades budgetpropositionen har fram till den 1 april 1984 ell flertal propositioner innebärande anslagsförändringar föreslagils

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan 52

riksdagen. Om riksdagen bifaller proposifionerna ökar ulgiftsanslagen med ca 3074 milj. kr. budgetåret 1984/85. Beloppet inkluderar även anslagsförändringar ulöver budgetpropositionen som beslutals av riksdagen men inte de minskade utgifter för statsskuldräntor somjag strax återkommer till.

I samband med min beräkning av anslagskonsekvenserna har jag låtit upprätta en specifikation över föreslagna och i förekommande fall beslutade anslagsförändringar på statsbudgeten i förhållande till budgetpropositionen. Denna specifikation (bil. 1.6) täcker i princip perioden t. o. m. mars månad 1984. Propositioner som förelagts riksdagen under denna period samt vissa propositioner som framlagts senare datum för riksdagen inkluderas i denna specifikation liksom ev. riksdagsbeslut om att ändra regeringens förslag till anslag.

Anslaget till räntor på statsskulden m.m. upptogs i budgetpropositionen för budgetåret 1984/85 till 65 000 milj. kr. Mina överväganden i det följande har jag baserat på informafion som jag under hand erhållit från bl.a. riksgäldskonlorel. Belastningen på detta anslag är beroende fömtom räntenivån inom och utom landet även av valutaförluster på gmnd av ändrade växelkurser, det ackumulerade budgetsaldot från tidigare budgetår, men naturiiglvis även i någon mån av budgetsaldot under det budgetår för vilket anslaget anvisas.

Vid en förnyad beräkning av räntor på statsskulden finner riksgäldskonlorel att utgifterna torde bli ca 4,5 miljarder kronor lägre jämfört med vad som togs upp i budgetproposifionen. Denna justering är föranlåten av en rad faktorer. I förhållande till budgetpropositionen baseras nuvarande kalkyl på ett icke oväsentligt mindre budgetunderskott. Vidare har under våren 1984 räntesatserna för ett flertal låneinstrument sänkts. Räntan på prioriterade obligationer har sänkts från nivån 12% i december till 11 % i slutet av mars. Vidare har räntan på såväl riksobligationer som statsskuldväxlar sjunkit med 1 till 2 procentenheter. Vid beräkningen har dock beaktats att det kassamässiga underskottet till en del förklaras av vissa extraordinära budgetförstärkningar som endast i begränsad utsträckning far effekter på den genomsnittliga upplåningen under årel och därmed på utgifterna för stalsskuldräntan under genomförandeårel.

Vid beräkning av koslnaderna för statsskuldräntor är vidare fördelningen mellan olika upplåningsformer mycket betydelsefull. Upplåning i form av slatsskuldväxlar och skattkammarväxlar belastar statsbudgeten med hela räntebeloppel för lånet samma år som upplåningen sker, medan däremot upplåning mol obligationer - som i allmänhet har helårskupong -räntebelastar året efler det att upplåningen sker. Till denna beräkning har antagits all andelen statsskuldväxlar av bmltoupplåningsbehovet kommer att minska jämfört med vad som antogs inför beräkningama i budgetpropositionen. Detta kommer att minska räntebelaslningen för budgetåret 1984/ 85 jämfört med budgetpropositionen.

I beräkningarna har endast medtagits valutaförluster för lån som för-

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan 53

faller under budgetåret 1984/85. Jämfört med beräkningen till budgetpropositionen har valutaförlustema reviderats ned, främst till följd av dollams nu lägre värde i förhållande fill den svenska kronan. Fömtom valutaförlustema på förfallande lån torde även uppkomma vissa förluster till följd av förtida inlösen av lån. Omfattningen av förtida inlösen blir främst beroende av utvecklingen på inlemationella finansmarknaderna inkl. räntelägel och möjligheten atl omsätta dyrare lån mot lån med bättre villkor. Utgifter för kursförluster vid förtida inlösen av lån har jag beaktat under posten tillkommande utgiftsbehov, netto med 1 miljard kronor.

Mellan budgetåren 1983/84 och 1984/85 ökar kostnadema för räntor på statsskulden från 59,9 miljarder kronor till 60,5 miljarder kronor. Ränte-kostnadema för den inhemska upplåningen beräknas öka med ca 4,5 miljarder kronor. Den relativt måttliga ökningen förklaras till en del av all försäljningen av statsskuldväxlar antas bli mindre under budgetåret 1984/ 85 än under budgetåret 1983/84. Vad gäller kostnadema för den utländska upplåningen svarar valutaförlusterna budgetåret 1983/84 för 6,9 miljarder kronor medan molsvarande förluster för budgetåret 1984/85 endast uppgår fill 2,3 miljarder kronor. De olika kostnadskomponenterna som ingår i utgiftema för räntor på statsskulden m. m. framgår av tabell 4.

TabeU 4. Räntor på statsskulden

Miljarder kronor

	1981/82	1982/83	1983/84	1984/85
Räntor på inhemska lån m.m. Räntor på utländska lån Valutaförluster varav förtida inlösen Summa	19,1 7,2 1,4 27,7	34,1 9,7 4,4 48,2	40,7 12,3 6,9 2,9 59,9	45,2 13,0 2,3 (1,0)' 60,5 (61,5)

' Beaktat under posten tillkommande utgiftsbehov, netto

Förändringama av utgiftema mellan budgetpropositionen och nuvarande beräkning har jag låtit sammanställa i en huvudlitelsvis specifikation (bil. 1.7), som bör fogas till regeringsprolokollel. Uppgifterna sammanfattas enligt följande.

__________________________________________ Milj, kr.    "

1. Utgiftsanslag enligt 1984 års budgetproposition 297929

2. Anslagsökningar enligt specifikation i bilaga 1.7

exkl. statsskuldräntor -1-3074

3.                                                                  Statsskuldräntor -4500

Summa utgiftsanslag 296503

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan 54

Sammantaget innebär delta alt jag beräknar utgiftsanslagen för budgetåret 1984/85 till 296503 milj. kr. Eventuella förslag och beslut i övrigt efter utgången av mars 1984, vilka inte särskilt redovisats torde få beaktas av riksdagens vederbörande utskott.

Beräkning av anslagsbehållningarnas utveckling

För reservationsanslag kan utbetalningama komma atl avsevärt avvika från det anslagna beloppet. Detla registreras som en förändring av anslagsbehållningarna. För att erhålla en rättvisande bild av del förväntade budgetulfallet, måste hänsyn även tas till förändringar i anslagsbehållningar.

I årets budgetproposition beräknades behållningen på reservationsanslag minska med ca 1 407 milj. kr. under budgetåret 1983/84. Riksrevisionsverket har i sin senaste prognos över budgetulfallet bedömt att anslagsbehållningamas summa inte kommer att förändras under budgetåret. Denna utveckling bör ses mol bakgmnd av de under vårriksdagen föreslagna ökningarna av anslagen avseende budgetåret 1983/84. För en närmare anslagsvis redovisning hänvisar jag till verkels beräkningar (bil. 1.4). Jag har intet att erinra mot verkets prognos och räknar sålunda ned förbmkningen med 1,4 miljarder kronor jämfört med budgetpropositionen.

TabeU 5. AnslagsbehåUningarna vid utgången av budgetåren 1980/81-1983/84

Miljarder kronor

Huvudtitel	1980/81	1981/82	1982/83	1983/84
	Utfall	Utfall	Utfall	Ber. utfall
Kommunikationsdepartementet	3,13	3,38	5,31	4,99
(förändring under budgetåret)	(-0,40)	(-1-0,25)	(+1,93)	(-0,32)
Arbetsmarknadsdepartementet	1,60	3,31	3,55	3,54
(förändring under budgetåret)	(-0,26)	(-H,71)	(-1-0,24)	(-0,01)
Bostadsdepartementet	3,02	1,15	0,95	1,46
(förändring under budgetåret)	(-0,46)	(-1,87)	(-0,20)	(+0,51)
Industridepartementet	7,36	6,11	7,53	7,56
(förändring under budgetåret)	(-f0,35)	(-1,25)	(-1-1,42)	(-)
Övriga huvudtitlar	4,88	5,73	7,27	7,06
(förändring under budgetåret)	(-t-0,40)	(-t-0,85)	(+1,54)	(-0,21)
Summa	19,99	19,68	24,61	24,61
(förändring under budgetåret)	(-0,36)	(-0,31)	(+4,93)	(-)

I budgetpropositionen beräknades förbmkningen av anslagsbehållningarna att uppgå fill 2,5 miljarder kronor, netto. Jag finner ingen anledning alt nu avvika från denna beräkning. Det bör dock noteras att jag vid denna bedömning inte beaktat förslagen om sysselsättningsskapande åtgärder, som senare denna dag kommer att föreslås regeringen. I den mån dessa förslag bedöms komma all påverka förbrukningen av anslagsbehållningarna lorde det fa ankomma på finansutskottet att vidla ev. justeringar.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan 55

Disposition av rörliga krediter

Vissa myndigheter och bolag har enligt riksdagens beslut möjlighet all utnyttja rörliga krediter hos riksgäldskontoret. Förändringar i den utestående lånestocken, dvs. förändringar i nettoutlåningen, registreras på statsbudgeten i form av förändringar i dispositionen av rörliga krediter och påverkar sålunda budgetutfallet. Under budgetåret 1983/84 beräknar riksrevisionsverkel att dispositionen av rörliga krediter kommer att öka med 475 milj. kr. Jag ansluter mig fill verkets bedömning.

För kommande budgetår bmkar en schablonmässigt beräknad ökning av den rörliga krediten las upp i förslaget till statsbudget. För budgetåret 1984/85 torde, i likhet med vad jag anförde i budgetproposifionen, exportkreditnämnden och staiens vattenfallsverk komma all öka utnyttjandet av beviljade rörliga krediter. Den ändrade finansieringen av televerkets verksamhet kommer all föranleda televerket all återbetala utestående lånemedel i form av rörlig kredit. Vid utgången av budgetåret 1984/85 beräknas denna återbetalning vara slutförd, vilket torde motsvara en minskad belastning på den rörliga krediten om ca 2 miljarder kronor. Sammantaget räknar j£, liksom i budgetpropositionen, med en minskning av utnyttjandet av den rörliga krediten för budgetåret 1984/85 med 500 milj. kr.

Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto

I syfte att förslaget till statsbudget så långt som möjligt skall visa den totala budgetbelastningen förs på budgetens utgiftssida upp beräknade posten tillkommande utgiftsbehov, netto. Vid beräkningen av denna post görs en uppskattning av sannolika anslagsbelastningar och inkomsteffekter som inte kommer till uttryck på annat sätt. Beräkningen avser en kassamässig belastning.

I budgetpropositionen upptogs under posten tillkommande utgiftsbehov, netto ett belopp för propositioner avseende bl. a. kommunalekonomiska åtgärder och åtgärder inom forskningspohtikens verksamhetsområde. Då flertalet av dessa förslag förelagts riksdagen, har medel beräknats på berörda anslag och resp. inkomsttitlar.

Senare denna dag kommer regeringen alt föreslå ökade insatser inom sysselsättningspolitikens område. Dessa ökade utgifter har jag beaktat under posten tillkommande utgiftsbehov, netto. Vidare kommer att föreslås ökade insatser för bamfamiljema. Dessa åtaganden kommer att finansieras. Effekterna av förslagen påbudgetens inkomst- resp. utgiftssida har jag beaktat under posten tillkommande utgiftsbehov, netto.

I budgetpropositionen avräknades från posten tillkommande utgiftsbehov, netto engångseffekten av förslaget till samordning av uppbörden av inkomstskatt och arbetsgivaravgifter. De positiva effekterna av denna samordning har nu beaktats vid beräkningen av statsbudgetens inkomster, varför posten tillkommande utgiftsbehov, netto bör räknas upp med ca 6 miljarder kronor.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan

56

Jag vill i detla sammanhang ta upp en fråga som berör det bokförda värdet av statens utlandslån.

Den kassamässiga redovisningen av statsbudgetens inkomster och utgifter har inneburit att stalsskuldredovisningen inte innehåller något valu-laregleringskonto. Detta får till följd att de utländska lånen redovisas fill det kronvärde som gäller den dag lånen tas upp. Om kronvärdet förändras mellan upplåningstillfället och ålerbetalningsfillfället uppslår en valutavinst eller en valutaförlust som redovisas först i och med all lånet omsattes eller amorteras. Den svenska kronans minskade värde under de senaste åren har lett fill atl statens utlandsskuld uttryckt i svenska kronor stigit markant. I riksgäldskontorets reviderade beräkning av kostnadema för statsskuldränloma - som jag tagit del av - har endast beaktats valutaförluster på lån som enligt plan kommer att omsättas under budgetåret 1984/ 85. Jag har dock erfarit atl del för lån som inte förfaller till betalning under budgetåret 1984/85 kan komma att finnas goda skäl till förtida inlösen. Delta medför långsikliga kostnadsbesparingar. I samband med en sådan förtida inlösen av lån uppkommer emellertid ytteriigare valutaföriusler som kommer alt belasta statsbudgeten. I min beräkning av poslen tillkommande utgiftsbehov, netto har jag efler samråd med riksgäldskonlorel överslagsmässigt kalkylerat att 1 miljard kronor av detta skäl bör bokföras som ytterligare valutaförluster.

Jag föreslår att posten tillkommande utgiftsbehov, netto förs upp med ett belopp om 12 miljarder kronor i statsbudgeten för budgetåret 1984/85.

Summering av statsbudgetens utgifter

I det föregående har jag redogjort för mina överväganden kring statsulgiftema för budgetåret 1984/85. Sammanlaget innebär mina beräkningar att statsulgiftema kommer att uppgå till 310503 milj. kr., vilket är ca 5574 milj. kr. mer än vad jag beräknade i budgetpropositionen 1984.

TabeU 6. Statsutgifterna budgetåret 1984/85

Milj. kr.

1984/85

Budgetprop.   Ny beräkning

Utgiftsanslag 297929 296503

Förändringar i anslagsbehållningar 2 500 2 500

Ändrad disposition av röriiga krediter -500 -500

Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto 5000 12000

Summa statsutgifter 304929 310503

Statsbudgetens saldo budgetåren 1983184 och 1984185

Med hänvisning till min redovisning i det föregående beräknar jag utfallet av statsbudgetens inkomster och utgifter för innevarande budgetår och förslaget till statsbudget 1984/85 på sätl som framgår av tabell 7.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan

Tabell 7. Utvecklingen av statsbudgetens saldo budgetåren 1982/83-1984/85 Miljarder kronor

57

	1982/83 Utfall	1983/84 Budgetproposition	Ny beräkning	1984/8? Budgetproposition	Ny beräkning	Procentuell förändring
						Från utfall      Från ny beräk-1982/83           ning 1983/84 till ny be-        till ny beräk-räkning           ning 1984/85 1983/84
Inkomster Utgifter Saldo	191,3 277,9 -86,6	217,6 302,5 -84,9	221,3 299,0 -77,7	224,1 304,9 -80,8	243,3 310,5 -67,2	+ 15,7             -1- 9,9 + 7,6             + 3,8

Utgiftema för budgetåret 1984/85 beräknades i budgetpropositionen till 304,9 miljarder kronor. Nu beräknar jag utgiftema till 310,5 miljarder kronor. Statsinkomsterna nästa budgetår uppskattas nu till 243,3 miljarder kronor, vilkel innebär en uppräkning med 19,2 miljarder kronor jämfört med budgetproposifionen. Det bör noteras att den engångsvisa inkomstförstärkningen på gmnd av samordnad uppbörd av skatter och arbetsgivaravgifter i budgetpropositionen beaktades på statsbudgetens utgiftssida under posten tillkommande utgiftsbehov, netto. Detla innebär att man vid en jämförelse mellan beräkningarna av inkomster och utgifter i budgetpropositionen och nuvarande beräkning bör addera ca 6 miljarder kronor till de belopp som finns angivna i budgetpropositionen som inkomster och utgifter för budgetåret 1984/85.

Sammanfattningsvis innebär beräkningarna att budgetunderskottet för budgetåret 1984/85 minskar med ca 10,5 miljarder kronor till ca 67,2 miljarder kronor jämfört med beräkningama i budgetpropositionen.

Till regeringsprotokollet i detta ärende bör fogas som bilagor:

Reviderad nationalbudget 1984 (Bilaga 1.1).

Långtidsbudget för perioden 1984/85-1988/89 (Bilaga 1.2).

Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning för budgetåret 1984/ 85 (Bilaga 1.3).

Riksrevisionsverkets beräkning av budgetulfallet för budgetåret 1983/84 (Bilaga 1.4).

Specifikation av statsbudgetens inkomster under budgetåret 1984/85 (Bilaga 1.5).

Specifikation av anslagsförändringar i förhållande till budgetpropositionen för budgetåret 1984/85 (BUaga 1.6).

Förändringar i förslaget till statsbudget för budgetåret 1983/84 sedan budgetpropositionen (Bilaga 1.7).

Lagförslag (Bilaga 1.8).

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan 58

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen dels föreslår riksdagen att

1. godkänna de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken somjag har förordat i det föregående,

2. godkänna de allmänna riktlinjer för budgetregleringen som jag har förordat i det föregående.

3. godkänna min beräkning av statsbudgetens inkomster för budgetåret 1984/85 enligt den vid detta protokoll fogade specifikationen,

4. godkänna min beräkning av förändringarna i anslagsbehållningarna för budgetåret 1984/85,

5. godkänna min beräkning av förändringama i dispositionen av rörliga krediter för budgetåret 1984/85,

6. godkänna min beräkning av beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto för budgetåret 1984/85,

7. med ändring av förslag i prop. 1983/84:100, bil. 17 till Räntor på statsskulden m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 60500000000 kr.,

8. till Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m.m. för budgetåret 1984/85 under sjunde huvudtiteln utöver i prop. 1983/84:133 begärda medel anvisa ytterligare 45000000 kr.,

9. bemyndiga regeringen att för budgetåret 1984/85, om arbetsmarknadsläget kräver det, besluta om utgifter i enlighet med vad jag har förordat intill ett sammanlagt belopp av 2500000000 kr.,

dels föreslår riksdagen alt anta inom finansdepartementet upprättat förslag till

10. lag om ändring i kommunalskatlelagen (1928:370),

11. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

12. lag om ändring i lagen (1977:1071) om basenhet,

13. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,

14. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

15. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

16. lag om ändring i lagen (1960:63) om förlustavdrag,

dels bereder riksdagen tillfälle all ta del av vad jag har anfört om

17. kommunsektorn,

18. utnyttjande av finansfullmakten,

19. statliga kreditgarantier.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan 59

Bilaga 1.8

1   Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)'

dels att 46 § 3 mom. skall upphöra alt gälla,

dels att 65 § samt anvisningarna fill 70 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

65 f Fråga, humvida skaltskyldig haft        Fråga, humvida skaltskyldig haft bam eller icke eller om bam är atl     bam eller icke eller om barn är atl räkna såsom hemmavarande eller     räkna såsom hemmavarande eller icke, liksom ock fråga om bams ål-     icke, liksom ock fräga om barns ålder skall bedömas efler förhallan-     der skall bedömas efter förhållandena den 1 november året näst före     dena den 1 november året näst före taxeringsåret. Med barn avses jäm-     taxeringsåret. Med barn avses jämväl styvbarn och fosterbam. Barn,     väl styvbarn och fosterbam. som bor hos sina föräldrar, skaU, såvitt avser föräldrarnas rätt tiU avdrag enligt 46 §3 mom., anses som hemmavarande endast hos den ena av dem.

I fråga om skaltskyldig, som ingått äktenskap under beskattningsåret, skola de bestämmelser som avse gift skattskyldig, om ej annat följer av vad som stadgas i sista stycket, äga tillämpning först vid taxering för det därpå följande beskattningsåret.

Bestämmelser   som   avse   gift        Bestämmelser   som   avse   gift skattskyldig skola i fråga om ma-     skallskyldig skola i fråga om makar, som levt tillsammans, filläm-     kar, som levt fillsammans, tillämpas jämväl under det beskattnings-     pas jämväl under det beskattningsår, varunder make avlidit. Skatt-     år, vamnder make avlidit. skyldig vars make avUditföre den 1 JuU året näst före taxeringsåret är dock berättigad tiU avdrag enligt 46 §3 mom. fiärde stycket.

Har eljest under beskattningsåret ändring inträtt i förhållande, som har betydelse för tillämpning av bestämmelsema angående taxering av gift skaltskyldig, skall del förhållande, som rått under störte delen av beskattningsåret, vara bestämmande för taxeringen.

Bestämmelser i denna lag om gift skaltskyldig skola äga tillämpning jämväl i fråga om dem som, utan alt vara gifta, leva tillsammans, om de tidigare varit förenade i äktenskap eller gemensamt hava eller hava haft bam.

(Se vidare anvisningarna.)

' Senaste lydelse av 46 § 3 mom. 1976:1094.  Senaste lydelse 1982:421.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan 60

Nuvarande lyddse Föreslagen lydelse

Anvisningar

till A person, som i 1 mom. av denna paragraf avses, äro icke tillämpliga de om allmänna avdrag i 46 § 2 och 3 mom. meddelade bestämmelserna och icke heller föreskriflema om grundavdrag (48 §) eller de i 50 och 51 §§ för i riket bosatt person meddelade föreskrifterna om beskattningsbar inkomst och om lägsta skattepliktiga belopp. De i 49 § meddelade stadgandena äro icke gällande för dödsbo efter person, varom i 1 mom. av förevarande paragraf är fråga.

70 §'

Å person, som i 1 mom. av denna paragraf avses, äro icke fillämpliga de om allmänna avdrag i 46 § 2 mom. meddelade bestämmelserna och icke heller föreskrifterna om gmndavdrag (48 §) eller de i 50 och 51 §§ för i rikel bosatt person meddelade föreskrifterna om beskattningsbar inkomst och om lägsta skallepliktiga belopp. De i 49 § meddelade stadgandena äro icke gällande för dödsbo efter person, varom i 1 mom. av förevarande paragraf är fråga.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången vid 1986 års taxering.

Senaste lydelse 1970:162.

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1    Reviderad finansplan 61

2   Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt' dels att 4 § 2 mom. skall upphöra atl gälla, dels atl 10 § 1 mom. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse 10 §

1 mom. För fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser beräknas grundbelopp och tilläggsbelopp enligt följande skalor.

Gmndbeloppet utgör:

när beskattningsbar inkomst inte överstiger 4 basenheter enligt lagen (1977:1071) om basenhet:

3 procent av den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger I basenhet;

när beskattningsbar inkomst överstiger

4 men inte   9 basenheter.

9 " " 10 10 " " 18 18 " " 21 21 basenheter

grundbeloppet för  4 basenheter och   4% av återstoden
"   9 " "   15% "

" 10 " "  20% "

" 18 " " 24% "

" 21 " "  20% "

Tilläggsbeloppet utgör:

när underlaget för tilläggsbelopp enligt 3 mom. inle överstiger 19 basenheter: 5 procenl av den del av underlaget som överstiger 16 basenheter; när underlaget överstiger

19 men inte 21 basenheter: 21    "     "  23 23    "     " 26 26   "     " 45 45 basenheter

tilläggsbeloppet för 19 basenheter och 10% av återstoden

" 21 " '•   15% "

" 23 " "  20% "

" 26 " " 25% "

" 45 " "  30% "

Föreslagen lydelse 10 § 1 mom. För fysiska personer, dödsbon och familjesfiftelser beräknas grundbelopp och tilläggsbelopp enligt följande skalor. Gmndbeloppet utgör:

när beskattningsbar inkomst inte överstiger 9 basenheter enligt lagen (1977:1071) om basenhet:

4 procenl av den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger I basenhet;

' Senaste lydelse av 4 § 2 mom. 1960: 173 lagens rubrik 1974:770.

' Senaste lydelse 1983: 1050.

62

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan

Föreslagen lydelse när beskattningsbar inkomst överstiger

9 men inte 10 basenheter 10    "     "   18 18    "     "  21 21 basenheter

gmndbeloppet för  9 basenheter och 15 % av återstoden
" 10 " "  20%  "

" 18 "    .      " 24% "

" 21 " " 20% "

Tilläggsbeloppet ulgör:

när underlaget för tilläggsbelopp enligt 3 mom. inte överstiger 19 basenheter: 5 procenl av den del av underlaget som överstiger 16 basenheter; när underlaget överstiger

19 men inte 21 basenheter 21    "     "  23 23    "     "  26 26    "     " 45 45 basenheter

filläggsbeloppet för 19 basenheter och 10% av återstoden

" 21 " "  15% "

" 23 " " 20% "

" 26 " " 25% "

" 45 " "  30% "

Denna lag träder i kraft den I juli 1984 och tillämpas första gången vid 1986 års taxering. Skall skaltskyldig eller i fråga om makar någon av dem taxeras för beskattningsår som har börjat före den 1 maj 1984 tillämpas 10 § 1 mom. i sin lydelse närmast före den I januari 1984. Med makar avses de som laxeras med tillämpning av 11 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1    Reviderad finansplan 63

3   Förslag till

Lag om ändring i lagen (1977:1071) om basenhet

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1977:1071) om basenhet' att ikraftträdande- och övergångsbestämmelsema till lagen (1983:1047) om ändring i lagen (1982:418) om ändring i lagen (1977:1071) om basenhet enligt 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984. Skall skaltskyldig eller i fråga om makar någon av dem laxeras för beskattningsår som har börjat före den II november 1983 tilllämpas äldre bestämmelser. Med makar avses de som taxeras med fillämpning av II § 1 mom. lagen (1947:576) om stafiig inkomstskatt.

Föreslagen lydelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984. Skall skattskyldig eller i fråga om makar någon av dem taxeras för beskattningsår som har börjat före den / maj 1984 tillämpas äldre bestämmelser. Med makar avses de som taxeras med fillämpning av 11 § I mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

Denna lag' träder i kraft den I juli 1984.

' Senaste lydelse av lagens mbrik 1982:418. 2 1983:1047. ' 1984:000.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1    Reviderad fmansplan 64

4   Förslag till

Lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt

Härigenom föreskrivs att 7 § 1 mom., 10 § 1 mom. och anvisningarna till 10 § lagen (1958:295) om sjömansskatt' saml bilagan till lagen skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 § 1 mom. Här i riket bosatt sjöman samt sjöman bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge skall erlägga sjömansskatt på beskattningsbar månadsinkomsl,

a) vid anställning ombord på fartyg, som huvudsakligast användes i fjärrfart, enligt vid denna lag fogade tabellerna F och FT, samt

b) vid anställning ombord på annat fartyg enligt vid denna lag fogade tabellerna N och NT.

Därvid erlägger Därvid eriägger

1. ogift sjöman utan bam skatt I. ogift sjöman ulan barn skalt enligt kolumn 1, enligt kolumn 1 samt

2. gift sjöman skatl enligt ko- 2. gift sjöman och ogift sjöman lumn 2-3, samt med bam skatt enligt kolumn 2.

3. ogift sjöman med barn skatt enligt kolumn 4.

Skattebelopp enligt tabellerna utgår i helt krontal, varvid öretal över femtio avmndas uppåt och annat öretal bortfaller.

Bestämmelsema i 65 § kommunalskatlelagen äga motsvarande tillämpning i fråga om sjömansskatt.

10 §

/ mom. Del åligger sjöman, som är bosalt här i riket, all omedelbart efler mottagandet av debetsedel å preliminär A-skatt uppvisa densamma för redaren. Uppvisar sjömannen icke sådan debetsedel, åligger det redaren all från lokal skattemyndighet införskaffa debetsedel eller erforderliga uppgifter om dess innehåll.

Skatteavdrag skall verkställas med ledning av anteckningarna å debetsedeln för det löpande året angående den kolumn, som jämlikt uppbördslagen skall tillämpas vid avdrag för gäldande av preliminär A-skatt.

Har sjöman icke erhållit debetse- Har sjöman icke erhållit debetse-

del, som nu sagts, eller har redare del, som nu sagts, eller har redare icke kunnal införskaffa debetsedeln icke kunnal införskaffa debetsedeln eller erforderliga uppgifter om dess eller erforderliga uppgifter om dess innehåll, må skatteavdrag under ja- innehåll, må skatteavdrag under januari och febmari månader ske en-     nuari och febmari månader ske en-

' Lagen omtryckt 1970:933.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:777.  Senaste lydelse 1982:420. ' Senaste lydelse 1978:916.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan

Nuvarande lyddse Föreslagen lydelse

65

en för april månad.

Sjöman mä jämväl med intyg från lokal skattemyndighet eller beslut från sjömansskallenämnden eller på annat sätt som beslämts av sjömansskattenämnden visa enligt vilken kolumn i sjömansskattetabell avdrag skall ske. Besked om sålunda tillämplig kolumn skall av redaren iakttagas från och med den löneavräkning, som sker näst efter det att beskedet uppvisals för redaren.

ligt den kolumn som senast tillämpats under nästföregående beskattningsår. Om del senare av debetsedel eller på annal säll lillföriitligen framgår, alt avdrag rätteligen bort ske enligt annan kolumn skall del åligga redaren alt vid därnäst följande löneavräkning förelaga erforderlig rättelse. Har skatteavdrag under januari och februari skett enligt kolumn 2-3 eller 4 med ledning av debetsedeln för nästföregående beskattningsår, skall rättelse till kolumn I alllid förelagas, om inte debetsedel uppvisas eller om det inte på annal säll kan utrönas vilken kolumn som skall tillämpas. Rättelse skall ske senast vid löneavräkning-

ligt den kolumn som senast tillämpats under nästföregående beskattningsår. Om det senare av debetsedel eller på annal säll lillföriitligen framgår, all avdrag rätteligen bort ske enligt annan kolumn skall del åligga redaren att vid därnäst följande löneavräkning företaga erforderlig rättelse. Har skatteavdrag under januari och februari skett enligt kolumn 2 med ledning av debetsedeln för nästföregående beskattningsår, skall rättelse till kolumn I alltid förelagas, om inle debetsedel uppvisas eller om det inle på annat sätt kan utrönas vilken kolumn som skall tillämpas. Rättelse skall ske senast vid löneavräkningen för april månad.

Anvisningar

till 10 §"

Tillämplig kolumn enligt 7 § 1 mom. bestämmes för sjöman med motsvarande tillämpning av 4 § uppbördslagen (1953:272) och enligt följande uppställning.

Tillämplig kolumn enligt 7 § 1 mom. bestämmes för sjöman med motsvarande tillämpning av 4 § uppbördslagen (1953:272). Skatteavdrag för gift sjöman verkslälles dock alltid enligt kolumn 2.

A debetsedel för preliminär A-skatI angiven kolumn

Avdrag för sjömansskatt verk-slälles enligt nedanslående kolumn i tabell F eller N

I	1
2 eller 3	2-3
4	4

Skatteavdrag för gift sjöman verkställes dock alltid enligt kolumn 2—3.

■• Senaste lydelse 1974:777.

5    Riksdagen 1983184. 1 saml. Nr 150. Bilaga I

Prop. 1983/84: 150    Bilaga I    Reviderad finansplan

Niivtiramle lyddse Tabeller för beräkning av sjömansskatt

Fjärrfart

TabeU F kolumn I

lOgift sjöman ulan bam)

66

Bilaga

Beskattningsbar	Skati pi inkomst	Skatt på inkomsl
månadsinkomst,	vid skiktets nedre	utöver skiktels
kr.	gräns, kr.	nedre gräns
2310- 3600	10,30	-t-33,0%
3600- 4200	436	-1-34.0%
4 200- 4 800	640	-K 36.5%
4800-  5400	859	-h41,0%
5400- 6000	1 lOS	-t-49,0%
6000-  6600	1399	■1-52,0%
6600-  7 200	1711	-1-52,5%
7 200- 7800	2026	+ 55,5%
7800- 8400	2 359	-t-58,3%
8400- 9000	2710	+62,0%
9000-10200	3082	-h65.0%
10200-II 400	3 862	+67,0%
II400-I2000	4666	+68.0%
12000-15600	5074	+69.0%
15600-18000	7 558	+ 70,0%
18000-	9238	+ 73,0%
TabeU F kolumn 2-3
(Gift sjöman)
Beskauningsbar	Skatt på inkomsl	Skatt pa mkomsl
månadsinkomst.	vid skiktets nedre	uiover skiktets
kr.	grans. kr.	neUre grans
2770-  3 600	12.10	-.'I.Of
3600- 4 200	286	+ 34.0'7
4 200- 4 800	490	+ }b.n-
4800-  5400	709	+ 41.0%
5400- 6000	955	+49.0%
6000- 6600	1249	+ 52.0%
6600- 7 200	1561	+ 52.5%
7200- 7800	1876	+ 55.5%
7800- 8400	2209	+ 58.5%
8400- 9000	2560	+ 62.0%
9000-10200	2932	+ 65.0%
I0200-II400	3712	+67.0%
II400-I2000	4516	+68.0%
12000-15600	4924	+69,0%
15600-18000	7408	+ 70.0%
18000-	9088	+ 73,0%

' Senaste lydelse av bilagan 1982: 1189.

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1    Reviderad finansplan

67

Nuvarande Ivdelse

TabcU F kolumn 4 (Ogift sjöman med bam)

Beskattningsbar	Skali	på inkomsl	Skatt på inkomsl
månadsinkomsl.	vid skiktets nedre		uiover skiktets
kr.	gräns.	kr.	nedre grans
2930- 4 200	9.90		+ n.o%
4 200- 4800	429		+ 36.0%
4800- 5400	645		+ 39.0%
5400- 6000	879		+47.5%
6000- 7 200	1164		+ 52.0%
7 200-  7800	1788		+ 54.5%
7 800- 8400	2115		+ 58,0%
8400- 9000	2463		+60,5%
9000- 9600	2826		+64.5%
9600-10200	3213		+65.0%
10200-11600	3603		+67,0%
11600-12200	4541		+68.0%
12 200-15 800	4949		+ 69,0%
15 800-18 200	7433		+ 70.0%
18 200-	9113		+ 73.0%

Tabell F kolumn U (Utländsk sjöman)

Beskattningsbar månadsinkomst, kr.

Skatt på mkomst vid skiktets nedre gräns. kr.

Skall pä inkomsl utöver skiktets nedre grans

2            370-
:400-
3000-

3 600-

4 200-

4 800-

5 400-6000-6600-7 200-

7 800-8400-9000-9600-10 200-

11400-12000-13800-15600-18000-

27 200-

2 400 3000 3600 4 200 4800

5400 6000 6600 7 200 7 800

8400 9000 9600 10 200 11400

12000 13 800 15600 18000 27 200

9,85

13

79 256 439

637

859 I 123 1405 1690

1990 2305 2638 2992

3 352

4 102 4486 5683 6916 8596

13312

+ 10.5% + 11.0% + 29.5% + 30,5% + 33.0%

+ 37.0% + 44.0% +47.0% +47.5% + 50.0%

+ 52.5% + '5.5% + 59,0% +60.0% +62.3%

+(:4.0% + 66.3% +68.5% + /0.0% + 73,0%

+ 74,5%

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan

Nuvarande lydelse

Tabell FT kolumn 1-3

(Ogift sjöman utan bam samt gift sjöman)

68

Beskattningsbar	Skatt p& inkomst	Skatl på inkomsl
månadsinkomst.	vid skiktets nedre	utöver skiktets
kr.	gräns, kr.	nedre gräns
9000- 9600	0	+ 0.5%
9600-11400	3	+ 2,0%
11400-12000	39	+ 3,0%
12000-13800	57	+ 5.0%
13800-15600	147	+ 7,0%
15600-27 200	273	+ 8,0%
27200-	1201	+ 10,0%
TabeU FT kolumn 4
(Ogift sjöman med bam)
Beskattningsbar	Skatt på inkomst	Skatl på inkomsl
månadsinkomst.	vid skiktets nedre	utöver skiktets
kr.	grans, kr.	nedre gräns
9600-11600	0	+ 2,0%
11600-12200	40	+ 3,0%
12200-14000	58	+ 3,0%
I40OO-I38OO	148	+ 7,0%
13 800-27400	274	+ 8,0%
27400-	1202	+ 10.0%
Närfart
TabeU N kolumn 1
(Ogift sjöman utan bam)
Beskattningsbar	Skatt på inkomst	Skatt på inkomsl
månadsinkomst.	vid skiktets nedre	utöver skiktets
kr.	gräns, kr.	nedre grans
1050-  1800	11	+ 32,0%
1800- 3600	251	+ 33.0%
3600- 4200	845	+ 33,0%
4 200- 4800	1055	+ 38,0%
4800-  5400	1283	+44,5%
5400- 6000	1550	+50,5%
6000- 6600	1853	+ 52.0%
6600- 7200	2165	+ 54,0%
7 200- 7800	2489	+ 57.0%
7800- 8400	2831	+ 59.5%
8400- 9000	3 188	+63.5%
9000- 9600	3 569	+65,0%
9600-11000	3959	+66.5%
11000-11800	4890	+68,0%
II 800-15 400	5434	+69,0%
15400-17800	7918	+ 70,0%
17800-	9598	+73.0%

Prop. 1983/84:150

Bilaga 1    Reviderad finansplan

Nuvarande lydelse

69

Tabell N kdumn 2-3 (Gift sjöman)

Beskattningsbar		Skatt på inkomst	Skatt på inkomsl
månadsinkomst.		vid skiktets nedre	utöver skiktels
kr.		gräns, kr.	nedre gräns
1520-	1800	11,40	+ 32.0%
1800-	3600	101	+33,0%
3600-	4200	695	+ 35,0%
4200-	4800	905	+ 38.0%'
4800-	5400	1133	+44,5%
3400-	6000	1400	+ 50,5%
6000-	6600	1703	+ 52,0%
6600-	7200	2015	+ 54.0%
7200-	7800	2339	+ 57,0%
7800-	8400	2681	+59,5%
8400-	9000	3038	+63,5%
9000-	9600	3419	+65,0%
9600-	II0(X)	3809	+66,5%
IIOOO-	11800	4740	+68,0%
11800-	15400	5 284	+69,0%
15400-	17800	7768	+70.0%
17800-		9448	+ 73,0%

Tabell N kolumn 4 (Ogift sjöman med bam)

Beskattningsbar	Skaii på inkomsl	Skatt på inkomst
månadsinkomst.	vid skiktets nedre	utöver skiktets
kr.	gräns, kr.	nedre gräns
1680-  1800	9,60	+ 32,0%
1800- 2400	48	+ 32.3%
2400- 3600	. 243	+ 33,0%
3600- 4200	639	+ 34,0%
4 200- 4800	843	+ 37.5%
4800- 3400	1068	+42.0%
3400- 6000	1320	+49.3 %
6000- 6600	1617	+32.0%
6600- 7 200	1929	+ 53,0%
7200- 7800	2247	+ 56.0%
7800- 8400	2583	+39,0%
8400- 9000	2937	+62,0%
9000-10000	3 309	+63,0%
10000-11200	3959	+67.0%
11200-11800	4763	+68.0%
11800-15600	5171	.+69,0%
15600-18000	7793	+70,0%
18000-	9473	+73.0%

6   Riksdagen 1983184. I saml. Nr 150. Bilaga I

Prop. 1983/84:150

Bilaga 1    Reviderad finansplan

Nuvarande lydelse

70

TabeU N kolumn 1) (Utländsk sjöman)

Beskattningsbar månadsinkomst, kr.

1070-	1200
1200-	1800
1800-	2400
2400-	3000
3000-	3600
3600-	4 200
4 200-	4800
4800-	3400
5400-	6000
6000-	6600
6600-	7 200
7200-	7800
7800-	8400
8400-	9000
9000-	9600
9600-	IIOOO
IIOOO-	11800
11800-	13600
13600-	13400
15400-	17 800
17 800-	27000
27000-

Skatt på inkomsl	Skall på inkomsl
vid skiktets nedre	utöver skiktets
gräns, kr.	nedre gräns
11,75	+ 22,5%
41	+22.0%
173	+23.0%
311	+22.5%
446	+ 30,0%
626	+ 31.5%
815	+ 34,0%
1019	+40,5%
1262	+45,5%
1535	+46,5%
1814	+48,5%
2105	+ 51.0%
2411	+54,0%
2735	+57,0%
3077	+59,5%
3434	+61,5%
4 295	+64,5%
4811	+66,5%
6008	+68,3%
7241	+70.5%
8933	+ 73,0%
15 649	+74.5%

TabeU NT kolumn 1-3

(Ogift sjöman utan bam samt gift sjöman)

Beskanningsbar månadsinkomst, kr.	Skatt på inkomst vid skiktets nedre gräns, kr.	Skatt pä inkomsl utöver skiktets nedre gräns
9000- 9600 9600-11000 11000-11800 11800-13600 13600-13 400 15400-27000 27000-	0 6 34 62 152 278 1206	+  1,0% + 2,0% + 3,5% + 5,0% + 7.0% + 8,0% + 10,0%
TabcU NT kolnnn 4 (Ogift sjöman med bam)
Beskattningsbar månadsinkomst, kr.	Skatt på inkomst vid skiktets nedre gräns, kr.	Skatt på inkomst utöver skiktets nedre gräns
9000- 9600 9600-11200 11 200-II 800 II 800-13600 13600-15600 15600-27000 27000-	0 3 35 53 143 283 1 195	+ 0.5% + 2,0% + 3,0% + 5,0% + 7,0% + 8,0% + 10,0%

Prop. 1983/84:150   Bilagal    Reviderad finansplan 71

Bilaga Föreslagen lydelse

Tabeller för beräkning av sjömansskatt

Fjärrfart

Tabell F kolumn 1

(Ogift sjöman utan bam)

Beskattningsbar månadsinkomst, kr.	SkaU på inl vid skiktet; gräns, kr.	komst i nedre	Skatt på inkomst utöver skiktets nedre gräns
2260- 5400 5400- 6000 6000- 6600 6600-11400 11400-13400 13400-	10,80 1047 1284 1566 3918 4 978		+ 33,0% + 39,5% +47,0% +49,0% + 53,0% +49,0%

Tabell F kolumn 2

(Gift sjöman och ogift sjöman med bam)

Beskattningsbar månadsinkomst, kr.

Skatt på inkomst vid skiktets nedre gräns, kr.

Skatt på inkomst utöver skiktels nedre gräns

2720- 5400 5400- 6000 6000- 6600

6600-11400 11400-13400 13400-

12,60 897 1134

1416 3768 4828

+ 33,0% + 39,5% +47,0%

+49,0% + 53,0% +49,0%

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan

Föreslagen lydelse

Tabell F kolumn U

(Utländsk sjöman)

72

Beskattningsbar	Skatt på inkomst	Skatt på inkomst
månadsinkomst.	vid skiktets nedre	utöver skiktets
kr.	gräns, kr.	nedre gräns
2310- 3000	10,20	+ 12,0%
3000- 3600	93	+30,0%
3600- 4200	273	+29,5%
4200- 4800	450	+ 30,0%
4 800- 5400	630	+ 29,5%
5400- 6000	807	+ 35,5%
6000- 6600	1020	+42,0%
6600- 7 200	1272	+44,5%
7200- 9600	1539	+44,0%
9600-10200	2595	+44,5%
10200-11400	2862	+48,5%
11400-12 200	3444	+52,5%
12200-13400	3 864	+56,5%
13400-14800	4 542	+58,0%
14800-16600	5 354	+62,0%
16600-29000	6470	+66,5%
29000-	14716	+71,0%
Tabell FT
(Ogift sjöman samt gift sjöman)
Beskattningsbar	Skatt på inkornst	Skatt på inkomst
månadsinkomst,	vid skiktets nedre	utöver skiktets
kr.	gräns, kr.	nedre gräns
10200-12200	0	+ 5,0%
12200-13 400	100	+ 10,5%
13400-14800	226	+ 15,0%
14800-16600	436	+20,0%
16600-29000	796	+25,0%
29000-	3 896	+ 30,0%
Närfart
TabeU N kolumn 1
(Ogift sjöman ulan bam)
Beskattningsbar	Skatt på inkomst	Skatt på inkomst
månadsinkomst.	vid skiktets nedre	utöver skiktets
kr.	gräns, kr.	nedre gräns
1030- 4800	11,90	+ 33,0%
4800- 5400	1236	+ 33,5%
5400- 6000	1457	+44,0%
6000- 6600	1721	+48,5%
6600-11200	2012	+49,0%
11200-13200	4 266	+53,0%
13200-	5 326	+49,0%

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1    Reviderad finansplan

Föreslagen lydelse

73

TabeU N kolumn 2

(Gift sjöman och ogift sjöman med bam)

Beskattningsbar månadsinkomst, kr.

1480- 4800 4800- 5400 5400- 6000 6000- 6600

6600-11200 11200-13 200 13 200-

Skatt på inkomst vid skiktets nedre gräns, kr.	Skatt på inkomsl utöver skiktets nedre gräns
10,40 1 106 1307 1571 1862 4116 5176	+ 33,0% +33,5% +44,0% +48,5% +49,0% +53,0% +49,0%

TabeU N kolumn U

(Utländsk sjöman)

Beskattningsbar månadsinkomst, kr.

- 3000 ■ 3600

- 4200

- 4800

- 5400

- 6000

- 7800

- 8400

- 9600

-10000 -11200 -11800 -13 200

-14400 -16400 -28800

1040- 3000- 3600- 4200-4800-

5400- 6000- 7800-8400-

9600-10000-11200-11800-

13 200-14400-16400-28800-

Skatt på inkomst	Skatt på inkomst
vid skiktets nedre	utöver skiktets
gräns, kr.	nedre gräns
10,20	+23,0%
461	+29,5%
638	+30,0%
818	+29,5%
995	+30,0%
1175	+ 39,5%
1412	+44,0%
2204	+44,5%
2471	+44,0%
2999	+45,0%
3 179	+48,5%
3 761	+52,0%
4073	+56,5%
4864	+57,5%
5554	+62,0%
6794	+66,5%
15040	+71,0%

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan

Föreslagen lydelse

Tabell NT

(Ogift sjöman samt gift sjöman)

74

Beskattningsbar månadsinkomst, kr.

9600-10000 10000-11800 11800-13 200

13 200-14400 14400-16400 16400-28800

28800-

Skatt på inl vid skiktets gräns, kr.	komst 1 nedre	Skatt pä inkomst utöver skiktets nedre gräns
0 4 94 227 407 807		+  1,0% + 5,0% + 9,5% + 15,0% +20,0% +25,0%

3907

+ 30,0%

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985. Äldre bestämmelser gäller belräffande sjömansskatt som har erlagts före ikraftträdandet. Vid tillämpning av 10 § 1 mom. tredje stycket första meningen skall år 1985 skatteavdrag ske enligt kolumn 2, om kolumn 2-3 eller 4 tillämpats under föregående beskattningsår.

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1    Reviderad finansplan 75

5    Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs all 4 § 1 och 2 mom. uppbördslagen (1953:272)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4§

/ mom. För inkomsl av tjänst som hänför sig fill bestämd lidsperiod och uppbärs vid regelbundet återkommande tillfällen eller till arbelsanslällning som är avsedd all vara kortare tid än en vecka skall preliminär A-skatt utgå med belopp, som anges i skattetabeller, om inle lokal skattemyndighet har bestämt annat. Skattetabellerna skall ange den preliminära skatt som belöper på olika inkomslbelopp, beräknade för månad eller den kortare tid som anges i tabellerna. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer fastsläller för varje inkomstår sådana tabeller.

Tabellerna skall grundas på följande förutsättningar, nämligen

alt inkomsten är oförändrad under inkomståret,

att den skattskyldige endasl kommer atl laxeras för den inkomst som anges i tabellen,

att den skattskyldige inte skall erlägga annan skatl eller avgift som avses i denna lag än statlig inkomstskatt och kommunal inkomstskall,

att skaltskyldig som avses 12 att skallskyldig som avses i 2

mom. första stycket 2 och 4 erhåller mom. första stycket 2 erhåller skat-

skatteredukfion, tereduktion,

att den skaltskyldige vid laxe- att den skattskyldige vid taxe
ring  för  inkomsten   inle  erhåller ring  för  inkomsten  inle  erhåller
andra avdrag än grundavdrag och, andra avdrag än grundavdrag.
såvitt gäller skattskyldig som avses
12 mom. första stycket 3 och 4, för
värvsavdrag.

2 mom. I skattetabellerna skall i särskilda kolumner tas upp skattebelopp för följande grupper av skattskyldiga, nämligen

1) ogift inkomsttagare, som inte 1) ogift inkomsttagare, som inte avses under 4, och gift inkomstta- avses under 2, och gift inkomsttagare, vars make har en sammanräk- gare, vars make har en sammanräknad nettoinkomst på minst 3000 nad nettoinkomst på minst 3000 kronor, kronor,

2) gift inkomsttagare, vars make 2) gift inkomsttagare, vars make saknar sammanräknad nettoin- saknar sammanräknad nettoinkomst eller har sådan inkomst un- komst eller har sådan inkomst understigande 3 000 kronor, derstigande 3 000 kronor samt ogift

inkomsttagare, som är berättigad till skattereduktion.

3)    gift inkomsttagare, som är be
rättigad tiU förvärvsavdrag,

' Lagen omtryckt 1972:75.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.  Senaste lydelse 1979:1159. ' Senaste lydelse 1979:1159.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan 76

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4) ogift inkomsttagare, som är berättigad tiU förvärvsavdrag.

Ogift inkomsttagare, som är berättigad till skattereduktion men inte till förvärvsavdrag skaU jämställas med inkomsttagare som avses under 2.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången i fråga om preliminär skatt för år 1985 samt slutlig och tillkommande skatt på grund av 1986 års taxering.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan 77

6   Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs alt 72 a § och 105 § 1 mom. taxeringslagen (1956:623)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

72 a §

Har taxering för inkomst eller förmögenhet som har beslutats av taxeringsnämnd icke införts i skattelängd inom föreskriven tid eller har sådan taxering införts för annan än den taxeringen avsett eller eljest uppenbarligen införts felaktigt i sådan längd, får länsstyrelsen eller den lokala skattemyndigheten besluta om rättelse av längden i denna del. Har beskattningsbar inkomst enligt 2 § lagen (1958:295) om sjömansskatt eller enligt 1 § 2 mom. nämnda lag skatteplikfig dagpenning eller det antal perioder om tretfio dagar för vilka skattskyldig uppburil sådan inkomst ändrats, skall myndigheten vidtaga härav betingad rättelse av längden.

Länsstyrelsen eller den lokala skattemyndigheten får vidare, om inte särskilda skäl talar för att länsrätten bör avgöra frågan, besluta om rättelse av taxeringen i den mån denna blivit oriktig fill följd av

1) uppenbar felräkning eller uppenbart felakfig överföring av belopp i deklaration,

2) uppenbar felaktighet i fråga om uppgift till ledning för påförande av skogsvårdsavgift eller om fastighets taxeringsvärde,

3) uppenbar felaktighet i fråga om beräkning av intäkt av annan fastighet enligt 24 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370), beräkning av avdrag enligt 45 § första stycket kommunalskattelagen eller beräkning av garantibelopp enligt 47 § kommunalskattelagen,

4) uppenbar felaktighet i fråga om schablonavdrag för egenavgift och avstämning av sådant avdrag eller avdrag som annars medges skattskyldig ulan särskild utredning,

5) uppenbar felaktighet i fråga 5) uppenbar felaktighet i fråga om avdrag, vars rätta belopp fram- om avdrag, vars rätta belopp framgår av debitering, avdrag enligt går av debitering, eller avräkning 46 § 3 mom. kommunalskattelagen enligt 46 § 4 mom. kommunalskat-eller 4 § 2 mom. lagen (1947:576) telagen av allmänt avdrag,

om statlig inkomstskatt eller avräkning enligt 46 § 4 mom. kommunalskattelagen av allmänt avdrag,

6) uppenbar felaktighet i fråga om grundavdrag eller avräkning enligt 50 § 3 mom. andra stycket kommunalskattelagen av sådant avdrag,

7) uppenbar felaktighet i fråga om sådana förutsättningar för skattereduktion, som enligt 68 § skall antecknas i skattelängd,

8) uppenbar felaktighet i fråga om förutsättningar för tillämpning av bestämmelsema i 11 § 3 mom. lagen om statlig inkomstskatt om uppdelning av A-inkomst och B-inkomst,

9) uppenbar felaktighet i fråga om beräkning av makars och hemmava-

' Lagen omtryckt 1971:399.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773.  Senaste lydelse 1983:444.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan 78

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

rande bams förmögenhet enligt 12 § lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,

10) uppenbar felaktighet varigenom A-inkomst enligt 9 § 3 mom. lagen om statlig inkomstskatt har betecknats som B-inkomst eller inkomst av tjänst, till den del denna utgörs av periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk inläkt, har betecknats som A-inkomst,

11) uppenbarligen för lågt avdrag enligt 50 § 2 mom. fjärde stycket kommunalskattelagen eller motsvarande avdrag enligt lagen om statlig inkomstskatt.

Länsstyrelsen eller den lokala skattemyndigheten får också, om inte särskilda skäl talar för att länsrätten bör avgöra frågan, besluta om rättelse av taxeringen i de fall då denna uppenbarligen blivit för hög till följd av

1) atl den skaltskyldige på grund av ett felaktigt eller ofullständigt underlag, som lämnats av annan än honom själv, har taxerats för en inläkt som han inte har haft,

2) all den skaltskyldige först efter laxeringsperiodens utgång har styrkt sin rätt till ett i självdeklarafionen eller hos taxeringsnämnden yrkat avdrag,

3) all taxeringsnämnden inte har prövat uppgifter som varit tillgängliga för skattemyndigheterna.

Föreligger felaktighet av angivna slag får myndigheten även besluta om därav föranledd ändring av den skattskyldiges eller makens taxering i ovan angivna hänseenden.

Efter utgången av maj månad årel efter taxeringsåret får rättelse enligt denna paragraf beslutas endasl om anmärkning i fråga om felaktighet av den art som denna paragraf avser dessförinnan har gjorts hos den som har att besluta om rättelsen.

Innan rättelse beslutas skall, om det behövs, yttrande inhämtas från taxeringsnämndens ordförande. Innebär ifrågasatt åtgärd enligt andra eller Qärde stycket höjning av taxering, skall den skattskyldige beredas fillfälle yttra sig innan rättelse sker, om hinder härför ej möter.

Beslutas rättelse eller vägras rättelse som den skattskyldige har yrkat, skall, om detta ej är uppenbart överflödigt, beslutet inom två veckor fillställas den skattskyldige i den ordning som i 69 § 4 mom. föreskrivs i fråga om underrättelse beträffande taxeringsnämnds beslut.

Talan mol beslut i fråga om rättelse enligt denna paragraf förs genom besvär över den taxering som avses med rättelsebeslutet.

105 § / mom. Finner kammarrätt eller regeringsrätten vid prövning av besvär, att taxering verkställts på orätt ort eller underlåfits på rätt ort eller ej skett till riktigt belopp, må rätten, efter vederbörandes hörande, vidtaga erforderlig rättelse. Skattskyldigs hela taxering må dock icke höjas utöver vad tidigare bestämts, om icke sådan höjning yrkats i besvären. Ändras taxering av kammarrätten eller regeringsrätten därför att inkomsl eller utgift bör hänföras till annat beskattningsår än det som taxeringen avser, må härav föranledd ändring vidtagas i den skattskyldiges taxering för det förstnämnda beskattningsåret. Om någon av kammarrätten eller regeringsrätten befrias från taxering därför atl annan person i stället bort taxeras, må rätten överflytta taxeringen på denne.

' Senaste lydelse 1976:73.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

79

Kammarrätt eller regeringsrätten äger vid ändring i skaltskyldigs taxering besluta om härav påkallad rättelse i taxering, som avser den skattskyldiges make eller med make vid taxeringen jämställd skaltskyldig, såvitt angår tillämpning av 46 § 3 mom., 48 § 2 mom., 52 § I mom. eller anvisningarna till 52 § kommunalskattelagen, 11 § I mom. lagen om statlig inkomstskatt eller 12 § 1 mom. lagen om statlig förmögenhetsskatt eller avser fömtsättning för skattereduktion enligt 2 § 4 mom. uppbördslagen. I mål angående avdrag eller beskattning för periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning äger kammarrätt eller regeringsrätten vid ändring av givarens eller mottagarens taxering vidtaga därav föranledd ändring av den andres taxering.

Kammarrätt eller iegeringsrätten äger vid ändring i skaltskyldigs taxering besluta om härav påkallad rättelse i taxering, som avser den skattskyldiges make eller med make vid laxeringen jämställd skattskyldig, såvitt angår tillämpning av 48 § 2 mom., 52 § I mom. eller anvisningarna till 52 § kommunalskattelagen, 11 § I mom. lagen om statlig inkomstskatt eller 12 § 1 mom. lagen om statlig förmögenhetsskatt eller avser fömtsättning för skattereduktion enligt 2 § 4 mom. uppbördslagen. I mål angående avdrag eller beskattning för periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning äger kammarrätt eller regeringsrätten vid ändring av givarens eller mottagarens taxering vidtaga därav föranledd ändring av den andres taxering.

Hava besvär anförts hos kammarrätten eller regeringsrätten rörande taxering, som åsatts avliden person eller hans dödsbo, och har dödsboet tidigare befriats från att eriägga skatt på grund av taxeringen, skall vid ändring av taxeringen i anledning av besvären jämväl beslutet om skallebefrielse i erforderlig mån ändras.

Vidtager kammarrätt eller regeringsrätten sådan ändring i fråga om taxering till kommunal inkomstskatt inom viss kommun att avdrag enligt 46 § 2 mom. kommunalskattelagen eller kommunalt gmndavdrag icke vidare kan helt utnyttjas inom samma kommun, skall, ändå att yrkande därom icke framställts, sådan ändring vidtagas i taxering inom annan kommun som kan föranledas av bestämmelserna i 46 § 4 mom. eller 50 § 3 mom. andra stycket nämnda lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången vid 1986 års taxering.

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1    Reviderad finansplan 80

7   Förslag till

Lag om ändring i lagen (1960:63) om förlustavdrag

Härigenom föreskrivs att punkt 4 av anvisningarna till 2 § lagen (1960:63) om förlustavdrag' skall upphöra att gälla vid utgången av år 1984. Den upphävda bestämmelsen gäller dock fortfarande i fråga om förlust som har uppkommit vid 1985 eller tidigare års taxeringar.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1983:987.

Prop. 1983/84:150   Bilagal    Reviderad finansplan 81

Innehållsförteckning

Finansplanen

1 Inledning ......................................................... 1

2 Den ekonomiska utvecklingen sedan 1982   ............ .... 3

2.1 Omläggningen av den ekonomiska polifiken ........ 3

2.2 Den ekonomiska polifikens resultat   ................. 5

2.3 Inflation eller sysselsättning    ........................ 10

3 Den ekonomiska politikens inriktning ..................... ... 13

3.1 Åtgärder mot inflationen    ............................. ... 13

3.2 Kommunemas ekonomi   ................................. ... 15

3.3 Sysselsättningspolitiken   ............................... ... 16

3.4 Rättvis fördelning    ...................................... ... 18

4 Utsikterna för 1984   ......................................... ... 22

4.1 Intemationellt .............................................. 22

4.2 Produktion och sysselsättning 1984   ............... ... 24

4.3 Del aktuella budgefiäget  ............................... 29

4.4 Kreditpolitiken  ............................................. .. 31

4.5 1984 års långtidsutredning   ........................... .. 34

5 Budgetpolitiken  ................................................ .. 35

5.1 1984 års långtidsbudget ................................ .. 35

5.2 Rikfiinjer för budgetpolitiken ............................ .. 39

Särskilda frågor

1 Utnyttjande av finansfullmakten, m. m................... .. 43

2 Stafiiga kreditgarantier, m.m................................ .. 45

3 Statsbudgeten budgetåren 1983/84 och 1984/85   . .. 48

3.1 Statsbudgetens inkomster och utgifter budgetåret 1983/84 .... 49

3.2 Statsbudgetens inkomster och utgifter budgetåret 1984/85 .... 49

Hemställan  ........................................................ 58

Lagförslag   ....................................................... .. 59

Tabellförteckning

Finansplanen

1 Försörjningsbalans 1983-1984   ........................... .. 25

2 Bytesbalans 1982-1984   ................................... 27

3 Budgetsaldo för budgetåren 1982/83-1984/85   ...... .. 29

4 Den offentliga sektoms finansiella sparande 1981-1984   31

5 Finansiering av budgetunderskottet 1982-1984   .... .. 34

6 Inkomster under långtidsbudgetperioden   ............. .. 36

7 Utgifter under långfidsbudgelperioden, realekonomiskt fördelade 37

Särskilda frågor

1 Stafiiga kreditgarantier, m. m. per den 31 december 1983       46

2 Förslag till förändringar av ramar för statligt garantiåtagande   .... 47

3 Justering av riksrevisionsverkets beräkningar av statsbudgetens inkomster 1983/84 och 1984/85           ..................................................................... 51

4 Räntor på statsskulden  ..................................... 53

5 Anslagsbehållningama vid utgången av budgetåren 1980/81-

1983/84    ...................................................... .. 54

6 Statsulgiftema budgetåret 1984/85   .................... 56

7 Utvecklingen av statsbudgetens saldo budgetåren 1982/83-1984/85 57

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1    Reviderad finansplan 82

Diagramförteckning

Finansplanen

1 Marknadsandelar och relativpriser för svensk export av bearbetade varor till OECD-områdel 1973-1983                                                                               5

2 Industrins orderingång från export- resp. hemmamarknaden 1977-1983            5

3 Bytesbalansen 1971 -1984   ...............................       6

4 Industriprodukfionen i Sverige och OECD 1970-1983           7

5 Öppen arbetslöshet 1971-1984 ...........................       9

6 Konsumentprisernas årliga ökningstakt i Sverige och OECD 1970-1983             II

7 Nettosparkvoten 1970-1984  ..............................     26

8 Del statliga budgetunderskottet 1970-1984   .........     31

9 Den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande 1970— 1984          32

10 Budgetsaldo budgetåren 1978/79-1988/89   ..........     38

11 Utvecklingen av budgetsaldot enligt långtidsbudgetberäkningarna saml faktiskt/beräknat budgetutfall       40

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984

Bilaga 2

_{Förbättrat stöd}

till barnfamiljerna, m. m.

Regeringens prop. 1983/84:150 Bilaga 2

Uldrag
SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-04-12

Föredragande: statsrådel Sigurdsen

Anmälan till proposition om slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1984/85 såvitt avser socialdepartementets verksamhetsområde

1    Ökat stöd till barnfamiljerna, m. m.

1.1 Inledning

Utgångspunkterna för det fortsatta arbetet med alt förbättra Sveriges ekonomi och för att trygga sysselsättningen har tidigare redovisats av chefen för finansdepartementet. Han har bl. a. framhållit all den strama finanspolitiken kommer atl fullföljas även i fortsätlningen. Kravet på begränsningar i statsutgifterna innebär atl alla utgiftsökningar - exempelvis för all förbättra det familjeekonomiska stödet - måsle åtföljas av motsvarande inkomstökningar eller utgiftsminskningar.

Som redovisats bl. a. i familjeekonomiska kommitténs betänkande (SOU 1983: 14) Barn kostar ... har utvecklingen sedan mitten av 1970-talet och till början av 1980-talet inneburit alt barnfamiljernas situation försämrats i jämförelse med andra befolkningsgruppers. Ytterligare analyser har gjorts i den av chefen för socialdepartementet tillkallade familjeekonomiska beredningsgruppen. Beredningsgruppens överväganden ligger till grund för de förslag som redovisas i del följande.

År 1975 hade makar som var heltidsarbetande inom industrin och som saknade bam ett disponibelt överskott per konsumtionsenhel' som var 38700 kr. Om molsvarande familj hade två barn var överskottet 19800 kr. Molsvarande belopp år 1981 var 36200 kr. för den barnlösa familjen och 17600 kr. för barnfamiljen. Jämförelsen görs i 1981 års prisnivå.

Om man jämför en familj med två barn vilken disponerar en och en halv indusiriarbetarlön med ett pensionärspar utan ATP, finner man att år 1975 hade barnfamiljen ett disponibelt överskott per konsumtionsenhel på 12900 kr. medan pensionärsparet utan ATP hade 4400 kr. År 1981 hade

' Konsumtionsenhel: De valda konsumtionsvikterna bygger på existensminimireglerna. Följande vikter används

Gifta/samboende: 2 vuxna = 1,65 konsumlionsenheter
Ensamstående: I vuxen = 0,95 konsumtionsenheter
Barn: 0,40 konsumtionsenheter

1    Riksdagen 1983184. 1 saml. Nr 150. Bilaga 2

Prop. 1983/84:150 2

barnlamiljens disponibla överskott per konsumiionsenhci sjunkit till 9 200 kr. medan pensionärspaiet hade lätt niira nog en fördubbling eller 8 700 kr.

Många burnfamiljer har genom den ekonomiska utvecklingen lätt en ansträngd ekonomisk situation. Reallöneminskningar har drabbat barnla-miljerna hårdare än familjer ulan barn eftersom barnfamiljerna har en större försörjningsbörda. Del familjeekonomiska slödoi och de skallelör-måner som finns för barnfamiljer har inle kunnal motverka denna utveckling. Tvärtom har det ekonomiska familjeslödet kraftigt urholkals sedan mitten av 1970-lalel.

Mellan åren 1975 och 1983 har del lamiljesiöd som utgår till en familj med en genomsnittlig indusiriarbetarlön och en hemarbetande förälder minskat med ca 30% om del finns ett barn och med närmare 20'/f om det finns två bam. Genom införandet av flerbarnstilläggen har köpkraften dock någorlunda kunnat bibehållas eller t. o. m. förbättras för familjer med tre eller flera barn.

Mot denna bakgrund föreslär jag en reform i syfte atl väsentligt förbiiltra stödet till barnfamiljerna. Detta bör ske genom en höjning av del allmänna barnbidraget, inkl. fierbarnstilläggei, med I 500 kr. per bam och är.

Jag förordar vidare en höjning av garanlinivån i föräldraförsäkringen vilken är av belydelse främst för familjer med hemmamake och lör unga mödrar som inte hunnit ut på arbetsmarknaden.

Förbättringar föreslås också för familjer med barn i övre tonåren som studerar. Flerbarnstilläggen har redan tidigare uilörmats sä alt de utgår också till familjer med studerande ungdomar i åldern 16-19 är. Nu följs den linjen upp med att bostadsbidrag och bidragsförskott också löresläs utgå under hela gymnasieperioden i enlighel med vad som gäller för studiebidraget.

Sammanfattningsvis är de åtgärder som föresläs följande:

Belopp milj. kr.

Åtgärder

1. Höjning av barnbidraget med I 500 kr. iill 4 800 kr. per barn

och år (inkl. höjning av flerbarnstillägget och sludiebidnigeO   2 S60

2. Höjning av garanlinivån i föräldraförsäkringen från 37 kr. SO

till 48 kr. per dag (brutto 120)

3. Fortsatt bidrag till 20 år för studerande som nu förlorar bidragsförskottet .*iO

4. Stöd motsvarande bidragsförskott till ensamstående adoptivföräldrar 3

5. Höjning av den övre hyresgränsen och inkomslgränserna i bostadsbidragssystemel samt höjning av äldcisgränsen för statligt bostadsbidrag frän 17 år till 20 år för

studerande ungdomar 320

Summa   3313

Finansiering

1. Besparingar i statsbudgeten samt begränsningar i skalleutjämningsbidragen m. m. till kommunerna I 295

2. Skattehöjningar I 280

3. Slopat förvärvsavdrag 740

Summa   3315

Bilaga 2    Socialdepartementet 3

Som chefen lör finansdepartementet har utvecklat i del föregående bilaga I föreslås att förvärvsavdraget slopas och all skattesatsen i in-komslskiktel 1-4 basenheter höjs från 3% till 4%. Bland besparingarna återfinns vissa åtgärder rörande barnbidraget somjag närmare återkommer till i det följande. Vidare är det statliga bostadsbidraget delvis samordnat med det inkomstprövade tillägget inom studiehjälpen. Som statsrådet Göransson närmare redogör för i bUaga 3 innebär den föreslagna höjningen av åldersgränsen för det statliga bostadsbidraget att behov av det inkomstprövade tillägget inle längre föreligger.

Som tidigare anförts är del inle möjligt att finansiera ett ökat stöd till barnfamiljerna genom ell höjt budgetunderskott. Del som kan göras är atl fördela om resurser inom gruppen barnfamiljer saml mellan barnfamiljer och icke-barnfamiljer.

En omfördelning inom kollektivet barnfamiljer kan göras så all slödel ges en klarare inriktning mot grupper som i dag har en särskilt pressad situation - flerbarnsfamiljer och familjer med låga inkomster. En sådan omfördelning ger emellertid försämringar för andra barnfamiljer och kan knappast bli av nägon mer betydande omfattning.

För att åstadkomma mer djupgående förändringar krävs därför en omfördelning av resurser från icke-barnfamiljer till barnfamiljer. En sådan omfördelning måsle dock utformas så atl förslagen blir rimliga och rättvisa för dem som skall vara med och betala elt ökal familjeekonomiskt slöd. Av detla skäl har regeringen avvisat tanken på all t. ex. återinföra karensdagar i sjukpenningförsäkringen.

Vid bedömningen av i vilken form det ökade slödel till barnfamiljerna bör fördelas har i debatten ökade bidrag ställts mol förändrade och ökade avdrag vid beskattning. De skalleavdrag som tidigare fanns var avdrag från den samlade inkomsten. När barnbidragel år 1948 ersatte de tidigare barnavdragen var det för att ge ett slöd lika för alla barn, till skillnad från avdragssyslemets effekter som gav mera till familjer med höga inkomster.

De skatteavdrag som nu diskuterats är i allmänhet så utformade att de är lika för varje barn. Till sina effekter blir avdragen därmed mycket lika det vanliga barnbidraget. Fortfarande skulle dock studerande och andra som saknar eller har låg förvärvsinkomst ställas utanför en sådan stödform.

De skäl som har fått mig all nu föreslå ell ökal slöd till barnfamiljerna genom bl.a. kraftigt förbättrade barnbidrag och inte genom införande av skatteavdrag är följande:

Det svenska skallesyslemei är sedan år 1971 i princip utformat som en beskallning av individen. En skattereduktion per barn eller andra jämförbara åtgärder innebär helt nya regelsystem och därmed helt nya behov av administrativa resurser.

Skattesystemet måsle löpande tillföras uppgifter om antalet bam i hus-' hållen och dessa uppgifter måste kontrolleras. Preliminärskatleutlagel måste anpassas individuellt efler antalet barn. Med den mycket stora

Prop. 1983/84:150 4

volym skatlesystemel har hlir även enkla uppgifter dyrbara atl administrera. Jag vill dessutom erinra om all skaiielörenklingskonimillén haft i uppdrag all lägga fram förslag om förenklingar i skallesyslemei. Ett betänkande har nyligen avlämnals (SOU 1984:21). Enligt min mening bör inte några åtgärder nu vidtas som skulle leda till alt man försvårar möjligheterna atl göra skallesyslemei enklare.

Till detla bör läggas alt del hänsynstagande till mängbarnslamiljernas situation som flerbarnstilläggen innebär är svårt att inordna i skattesystemet.

Det är heller inte klarlagt hur familjer ulan lörvärvsinkomsicr eller med låga inkomster och därmed låga skatter skulle behandlas om elt ökal familjeekonomiskt slöd skulle ges inom skallesyslemei. Del gäller föräldrar som är studerande eller beroende av socialbidiag. Det gäller också hemarbetande samboende som inte har någon skatlerältslig koppling iill den andre samboenden. Slutligen berörs också ett antal egna företagare.

Om man skulle vilja ge dessa barnfamiljer motsvarande förmåner finge man bygga upp ett kompletterande bidragssystem. Detta skulle dock kräva en stor adminislration i förhållande till de bidrag som skulle komma att betalas ut.

1 nuvarande situation blir enligt min mening skälen sanimanlagei niycket starka för alt höja barnbidragen i ställel för all införa en skattereduktion eller liknande.

Jag föreslår atl det allmänna barnbidraget den I januari 1985 höjs med I 500 kr. till 4800 kr. per barn och år. Som jämförelse vill jag nämna atl barnbidraget aldrig tidigare höjts med mer än 300 kr. per bam och år.

Statsrådet Dahl kommer senare denna dag i bilaga 5 att föreslå förbättringar av bostadsbidragen.

Bostadsbidraget ökas genom att de övre hyresgränserna höjs med mellan 50 kr. och 100 kr. per månad beroende på antalet barn saml att såväl den nedre som den övre inkomstgränsen höjs med 2 000 kr. lör alla barnhushåll.

Därutöver föreslås all åldersgränsen för del statliga bostadsbidraget höjs från 17 år till 20 år för studerande barn.

I bilaga 3 kommer statsrådet Göransson att föreslå alt studiebidraget och del förlängda barnbidragel höjs i samma mån som del allmänna barnbidragel saml att det inkomstprövade tillägget slopas som en följd av höjningen av åldergränsen för bostadsbidraget.

Jag övergår nu till att närmare redovisa mina förslag.

1.2 Höjning av det allmänna barnbidraget

Det allmänna barnbidraget höjdes senast den I januari 1983 från 3000 kr. till 3 300 kr. per barn och år. Samtidigt fördubblades flerbarnslilläggel till

Bilaga 2    Socialdepartementet 5

alt utgå med ett halvt barnbidrag i familjer med tre barn och med ett helt extra barnbidrag för varje ytterligare barn.

Fr. o. m. den I juli 1983 omfallar flcrbarnstilläppcl också bam över 16 år som uppbär studiebidrag eller förlängt barnbidrag.

Höjningen av barnbidragel och de nya barnbidragsbcloppen fr. o. m. den I januari 1985 framgår av nedanslående tabell.

Höininp	av	Nyll harnhidraps-
barnhiili	apel	belopp
(inkl. Ilcr-		(inkl. tlor-
barnslill;	Iipp)	barnslilljipp)
1 500		4 KOO
3 000		9 W)()
5 250		16 KOO
8 250		26 400
11 250		.16 000

Anlal biirn

4

Kostnaderna för de av mig tidigare förordade höjningarna fr, o. m. den 1 januari 1985 av barnbidragel med I 500 kr. och av flcrbarnslilliiggel beräknas till 2 560 milj. kr. för hell år. För biidgelårel 1984/85 beräknas kostnaderna Iill ca I 280 milj. kr.

1.3 Höjning av garantinivån inom föräldraförsäkringen

Föräldrapenning utgår med samma belopp som sjukpenningen, dvs. med 909?- av den sjukpenninggrundande inkomsten, dock lägst med en garanlinivå på 37 kr. per dag.

Garanlinivån i föriildraförsäkringen är viktig för de föräldrar som på grund av studier eller liknande inte har kommit ul på arbetsmarknaden och däriör inle hunnit få någon inkomst som grund för föräldrapenningen. Garanlinivån är också viktig för de föriildrar som av olika skäl inte kan eller vill förvärvsarbeta medan barnen är små.

Jag förordar atl garantinivån höjs till 48 kr. per dag fr. o. m. den I januari 1985. Del nya beloppet bör gälla både föräldrapenning i samband med barns födelse och särskild föräldrapenning.

Kostnaderna för höjningen av garantinivån beräknas för helt år till 120 milj. kr. varav 40 milj. kr. uppskattas återgå till samhället i form av skatt. Nettokostnaden uppgår därmed till ca 80 milj. kr. För budgetåret 1984/85 uppgår brultokoslnaderna till ca 60 milj. kr. Staten läcker 15% av kostnaderna för föräldraförsäkringen vilkel leder till en ökad anslagsbelastning med 9 milj. kr.

L4 Åldersgräns för bidragsförskott

Enligt nu gällande regler utgår bidragsförskott t. o. m. den månad barnet fyller 18 år.

En 18-årsgräns gäller också som huvudregel belräffande den familjerätlsliga underhållsskyldigheten mot barn. Om barnet vid denna tidpunkt

Prop. 1983/84:150 6

går i skolan eller återupptar skolgången före fyllda 19 år. är föräldrarna underhållsskyldiga så länge skolgången pågår, dock längst intill dess barnet fyller 21 år. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan eller annan jämförlig grundutbildning (7 kap. I § andra slyckel föräldrabalken).

Ensamförälderkommitlén föreslår i sitt betänkande (SOU 1983:51) Ensamföräldrarna och deras barn, alt bidragsförskott bör ulgå till studerande över 18 år som går i gymnasium, dock längst t.o.m. utgången av juni månad det år under vilkel den studerande fyller 20 år. Förslaget motiveras med att man vill ge ensamförälderbarnen bättre ekonomiska möjligheter till gymnasiestudier. Med nuvarande regler är ensamförälderbarnen i många fall beroende av den underhållsskyldige förälderns förmåga att betala underhållsbidrag för att kunna bedriva gymnasiestudier. Enligt Ensamförälder 1980 (DsS 1981: 18) hade en tredjedel av samtliga hushåll med barn i åldern 17 år sitt bam i 3-årig gymnasieskola. Mellan olika familjetyper rådde betydande skillnader. Det var l.éx. mer än dubbelt så vanligt (41 %) all 17-åringen i tvåförälderfamiljen gick i 3-årigt gymnasium som all den ensamboendes 17-åring gjorde del (15%).

I likhet med kommittén anser jag all ett fortsatt samhällsstöd bör utgå för studerande när del nuvarande bidragsförskottet upphör vid 18 års ålder. Bestämmelserna kommer då i princip alt överensstämma med de regler som gäller för underhållsbidrag enligt föräldrabalken.

Ett syslem med olika åldersgränser har diskuterats tidigare i olika sammanhang. Bl.a. förordade socialpolitiska samordningsutredningen i silt slutbetänkande (SOU 1979:94) En allmän socialförsäkring, alt del för ekonomiskt stöd till barn skulle gälla två åldersgränser: en högre för barn som studerar och en lägre för övriga barn. Flerbarnstilläggen är också konstruerade efler denna modell (prop. 1982/83:88).

Det är enligt min mening viktigt att det familjeekonomiska stödsystemet för tonåringar är uppbyggt så atl del ger motivation till studier. Det finns fortfarande en betydande snedrekrytering till gymnasiestudier. Mot denna bakgrund är del olyckligt atl bidragsförskottet kan upphöra innan de gymnasiala studierna avslutats.

I likhet med kommittén förordar jag därför all den högsta åldersgränsen bör knytas till vad som gäller för studiebidraget inom studiehjälpen, dvs. t.o.m. utgången av första kalenderhalvåret del år under vilkel eleven fyller 20 år. Elt fortsatt bidrag skall alltså ulgå längst t. o. m.juni månad del år eleven fyller 20 år. Denna åldersgräns överensstämmer också med vad som gäller för flerbarnstillägg för studerande. För likformighetens skull anser jag att i princip samma regler beträffande studier skall gälla som de som gäller för flerbarnstillägg för studerande.

Kostnaden för en förändring av åldersgränserna i enlighel med vad jag anfört kan beräknas till ca 50 milj. kr. för helt år vid nu gällande basbelopp. Förändringen bör träda i kraft den I januari 1985.

Bilaga 2    Socialdepartementet 7

1.5 Slöd till barn som adopterats av ensamstående

Ensamförälderkommitlén har i sitt slutbetänkande (SOU 1983:51) Ensamföräldrarna och deras barn. föreslagit att ell siirskilt bidrag av allmänna medel skall betalas ut till barn som adopterats av ensamstående. Bidraget bör enligt kommittén ulpå med samma belopp som bidragsförskottet (41 % av gällande basbelopp) och regleras på samma sätt som bidragsförskoltcl.

Kommittén anför att barn lil' ensamslående adoptivföräldrar har behov av samma slöd som andra ensamlörälderbarn. Visseriigen iir de föriildrar som ensamma adopterat barn redan från början medvetna om atl de måste svara för dubbla föriildra- och försörjningsrollcr. Genom det allt kiirvare ekonomiska liipet har dock dessa föräldrar drabbats hårdare än övriga ensamföräldrar.

Även jag anser atl stöd bör utges till barn som adopterats av ensamstående. Utgångspunkten lör samhällets stöd är barnels bäsla. Enligt min mening bör orsaken Iill atl en adoptivlöriildcr iir ensamstående inte avgöra om samhällsstöd ulgår eller inte.

Koslnaderna forell stöd med det innehåll jap här beskrivit kan beräknas till ca 3 milj. kr. per år vid gällande basbelopp. De nya reglerna bör träda i kraft den I januari 1985.

t.6 Övergång till månadsutbclaininK av barnbidrag

Barnbidragen betalas f. n. ut kvartalsvis. Frågan om hur ofta barnbidragen skall betalas ul har diskuterats vid ett flertal tillfällen. Skäl har därvid framförts för en övergång iill månadsvis utbetalning. Del har bl. a. framhållits atl många barnfamiljer har behov av barnbidraget månadsvis för alt klara familjens betalningar.

Mo( delta har hävdats all del är angeläget all den summa som betalas ut är så stor så all bidraget kan användas för större utgifter för barnet, exempelvis klädinköp.

Jag har förståelse för bägge dessa ståndpunkter. I den nya situation som uppstår vid en så kraftig höjning av barnbidraget somjag föreslår i denna proposition, blir del emellertid enligt min mening naturiigt all övergå till månadsvis utbetalning. Del belopp som ulgår efter höjningen blir 400 kr. per månad redan vid ell barn och I 400 kr. vid tre barn. För en fembarnsfa-milj blir månadsbeloppet 3000 kr. Dessa exempel visar alt barnbidraget nu blir ett väsentligt tillskott för atl läcka familjernas löpande kostnader för barnen.

Genom atl gå över från kvarlalsvisa utbetalningar av barnbidragel till månadsulbelalningar uppnås en viss räntevinsl för staten. Besparingen reduceras till en del av atl antalet utbetalningstillfällen ökar vilkel ökar administrationskostnaderna.

Sammanlaget beräknas staten göra en besparing på ca 45 milj. kr. per år genom åtgärden.

Jag föreslår att barnbidragen från den 1 januari 1985 betalas månadsvis.

Prop. 1983/84:150 8

1.7 Barnbidrag vid längre utlandsvistelse

Barnbidrag utgår för barn som är svensk medborgare och bosatt i riket. Vid tolkningen av begreppet "bosall i riket" har rättspraxis anknutit till del skalterältsliga bosättningsbegreppet. 1 normalfallet innebär detla all när en utlandsvistelse överstiger tre år så ulgår inga barnbidrag. Utbetalningen av löpande bidrag stoppas när det står klart alt barnet har lämnat landet för längre tid än sex månader. Återvänder den bidragsberälligade inom tre år erhålls barnbidrag retroaktivt. Denna praxis omfattar inte barn till anslällda i staiens tjänst på utländsk ort. För sådana barn betalas barnbidrag ut som om de vore bosatta inom landet.

I I kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring föreskrivs all en försäkrad som lämnar Sverige skall anses vara bosall här i rikel om utlandsvistelsen är avsedd all vara längst ett år. Här gäller alltså en ellårsregel.

Socialutskottet har under innevarande vårriksdag behandlat motioner som rör reglerna för utbetalning av barnbidrag vid längre lids vistelse utomlands, varvid utskottet anfört bl. a. all dessa regler i vissa fall kan leda till otillfredsställande resultat (SoU 1983/84: 17) och förordat en översyn av reglema.

Riksdagen har som sin mening givit regeringen till känna vad utskottet anfört i denna fråga (rskr 211).

För egen del instämmer jag i utskottels uppfattning att den nuvarande ordningen är otillfredsställande. Jag föreslår alt bosätlningsbegreppel i lagen om allmänna barnbidrag fr. o. m. den I januari 1985 ges den innebörd som gäller enligt lagen om allmän försäkring. Del bör ske genom lagstiftning. Ur administrationssynpunkt är denna förändring av bosätlningsbegreppel en stor fördel för försäkringskassorna och riksförsäkringsverket. Liksom hittills bör barnbidrag betalas ut för barn till anslällda i slalens tjänsl på utländsk ort.

Del finns f. n. ca 6000 barn för vilka försäkringskassan innehåller barnbidrag med hänsyn till att de vistas i utlandet mer än sex månader. Vid återflyttning till Sverige kan många av dessa barn enligt nuvarande tillämpning ha rält till barnbidrag och eventuellt flerbarnstillägg retroaktivt. Uppgift om hur länge barnen vistas utomlands saknas men man kan på goda grunder anta att en stor del av dem är borta längre än ell år. På grundval härav beräknar jag all medelsbehovet minskar med ca 30 milj. kr. för helt år.

Bilaga 2    Socialdepartementet 9

2    Vissa sysselsättningsskapande åtgärder

2.1      Inledning

Chefen för arbetsmarknadsdepartementet har redogjort för de arbetsmarknads- och sysselsättningspoliliska skälen för ökade insatser för byggandet under det kommande vinterhalvåret. Jag förordar att medel tillfälligt anvisas för byggande av daghem och fritidshem.

2.2      Tillfälligt bidrag till anordnande av daghem och fritidshem

Statsbidrag utgår iill driften av daghem och fritidshem. Några år under 1970-lalel fanns elt särskilt anordningsbidrag som under år 1976 uppgick till 12000 kr. per plats i daghem och fritidshem. Detta innebar för en normal avdelning med 15 platser ett bidrag med 180000 kr. Anordningsbidragel upphörde år 1977. Därefter beaktas de ökade kapilaltjänstkoslna-derna i ställel vid beräkningen av driflbidragel. Den statliga långivningen sker med bostadslån. 1 övrigt finns inle någol separat investeringsstöd.

Del tidigare anordningsbidragel utgick i förhållande till antalet platser, I det nya statsbidragssystem som gäller fr.o.m. den I januari 1984 har platsbegreppel slopats och bidrag ulgår per inskrivet barn i daghem och fritidshem. Del tillfälliga anordningsbidraget bör därför utgå per avdelning i nybyggda daghem och fritidshem där byggnationen igångsätts efter den 30 juni 1984 men före den I mars 1985 och avslutas senast den 30 september 1985. Bidraget bör utgå med 300000 kr. per avdelning.

Jag föreslår alt bidraget administreras av socialstyrelsen som har atl fördela de medel som anvisats. Före igångsättningen av arbetena skall arbetsförmedlingen höras. Bidrag bör sålunda utgå endast för projekt på orter där byggsysselsättningsbehov finns.

Jag föreslår alt 100 milj. kr. avsätts fördel tillfälliga anordningsbidragel. Jag beräknar att en nyproduktion av ca 330 avdelningar kan ske. Härigenom kan minst 5000 barn beredas plats i barnomsorgen.

3   Upprättade lagförslag m. m.

I enlighet med vad jag nu har anfört om höjning av del allmänna barnbidraget och av garanlinivån inom föräldraförsäkringen har del inom socialdepartementet upprättats förslag till

1. lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,

2. lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring. Lagförslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2:1

resp. 2:2.

Prop. 1983/84: 150 10

Förändringen med fortsatt bidrag för studerande ungdomar, när rätten till bidragsförskott enligt nuvarande regler upphör vid 18 års ålder, är lagtekniskt komplicerad. Det beror på bl.a. den nuvarande bidragsförskottslagens konstruktion och sambandet med den familjerätlsliga underhållsskyldigheten. Också de nya reglerna om slödel till barn som adopterats av ensamstående hör samman med bidragsförskotlsreglerna. 1 nu angivna delar behövs ytteriigare lagtekniskt beredningsarbete. Ensamför-älderkommilténs belänkande med författningsförslag remissbehandlas f. n. Remisstiden utgår den 30 april. Min avsikt är att återkomma senare med förslag om den närmare utformningen av de bidrag som jag här har föreslagit. Ändringarna avses träda i kraft samtidigt som övriga ändringar, den I januari 1985.

Även lagändringarna när det gäller rätten till barnbidrag vid utlandsvistelse och en övergäng från kvartalsvisa till månadsvisa utbetalningar av barnbidragen kräver ytteriigare beredningsarbete. Jag avser atl även här återkomma med ändringsförslag i syfte alt nya regler skall kunna träda i kraft den I januari 1985.

4    Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

dds att antaga inom socialdepartementet upprättade förslag till

1. lagom ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag.

2. lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring.

dds att ulöver vad som har föreslagits i prop. 1983/84:100, bil. 7 under femte huvudtiteln

3. till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1984/85 anvisa ytteriigare förslagsanslag av I 280000000 kr.,

4. till Bidrag till föräldraförsäkringen för budgetåret 1984/85 anvisa ytteriigare förslagsanslag av 9000000 kr.,

5. till Bidragsförskott för budgetåret 1984/85 anvisa ytterligare förslagsanslag av 25000000 kr..

6. till Bidrag till amndnande av daghem och fritidshem för budgetåret 1984/85 anvisa elt reservationsanslag av 100000000 kr..

dds alt godkänna vad jag har anfört om

7. fortsatt bidrag till studerande ungdomar, när den nuvarande rätten till bidragsförskott upphör vid 18 års ålder.

8. slöd molsvarande bidragsförskott till ensamstående adoptivföräldrar,

9. barnbidrag vid utlandsvistelse,

10. månadsvis utbetalning av barnbidrag.

Bilaga 2    Socialdepartementet

Bilaga 2:1

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag

Härigenom föreskrivs att I § lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lyddse

Föreslagen lydelse

1  §=

För barn, som är svensk medborgare och bosalt i riket, skall av allmänna medel såsom bidrag till barnets uppehälle och uppfostran utgå allmänt barnbidrag med 4800 kronor om årel i enlighel med vad nedan närmare stadgas.

För barn, som är svensk medborgare och bosalt i riket, skall av allmänna medel såsom bidrag till barnets uppehälle och uppfostran utgå allmänt barnbidrag med 3300 kronor om årel i enlighet med vad nedan närmare stadgas.

Allmänt barnbidrag skall utgå jämväl för här i riket bosatl bam, som icke är svensk medborgare, såframt barnet fostras av någon som är bosalt och mantalsskriven i rikel eller ock barnet eller endera av dess föräldrar sedan minst sex månader vistas i riket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

' Lagen omtryckt 1973:449. ' Senaste lydelse 1982:1237.

Prop. 1983/84:150

Bilaga 2:2

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs all 4 kap. 4 och 14 §S lagen (1962: 381) om allmän försäkring' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

4 kap.

4 §

Hel föräldrapenning enligt 2 § ulgår med treitio.sju kronor om dagen (garantinivå). Har föräldern under minst tvåhundrasjiitiio dagar i följd före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför varit, eller skulle föräldern, om försäkringskassan haft kännedom om samtliga föreliggande förhållanden, ha varil försäkrad för en sjukpenning överstigande nämnda belopp, utgår föräldrapenningen med ett belopp som motsvarar förälderns sjukpenning enligt 3 kap. 4 §.

Hel föräldrapenning enligt 2 S ulgår med 48 kronor om dagen (garantinivå). Har föräldern under minst 270 dagar i följd före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför varit, eller skulle föräldern, om försäkringskassan haft kännedom om samtliga föreliggande förhållanden, ha varit försäkrad fören sjukpenning överstigande nämnda belopp, utgår föräldrapenningen med ett belopp som motsvarar förälderns sjukpenning enligt 3 kap. 4 §.

Om föräldrarna har barnet gemensamt i sin vård, ulgår föräldrapenning över garanlinivån till fadern endast under förutsättning all även modern är eller enligt vad förut sagts bort vara försäkrad för sjukpenning som överstiger garantinivån. Undantag från vad nu sagts får medges när det visas alt modern till följd av sjukdom eller av andra särskilda skäl inle kan anses ha möjlighet all vårda barnet.

14 §

Under sådan lid som anges i 13 § första stycket utgår särskild föräldrapenning för dag. när

a) förälder inte förvärvsarbetar, med ell belopp som motsvarar förälderns sjukpenning enligt 3 kap. 4 §, dock lägst trettiosju kronor (garanlinivå).

b) förälder förvärvsarbetar högst hälften av normal arbetstid, med ett belopp som motsvarar hälften av del belopp som anges under a),

c) förälder förvärvsarbetar högst tre fjärdedelar av normal arbetstid.

Under sådan lid som anges i 13 § första stycket utgår särskild föräldrapenning för dag, när

a) förälder inte förvärvsarbetar, med ell belopp som motsvarar förälderns sjukpenning enligt 3 kap. 4 S. dock lägst 48 kronor (garanlinivå).

b) förälder förvärvsarbetar högst hälften av normal arbetstid, med ell belopp som motsvarar hälften av det belopp som anges under a),

c) förälder förvärvsarbetar högst tre fjärdedelar av normal arbetstid.

Lagen omlryckt 1982:120.

Bilaga 2    Socialdepartementet 13

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

med ett belopp som motsvarar en med ett belopp som motsvarar en

tjärdedel av det belopp som anges fjärdedel av det belopp som anges

under a). under a).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984

Bilaga 3

Sysselsättningsskapande åtgärder inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde, m. m.

Regeringens prop. 1983/84:150 Bilaga 3

Utdrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-04-12

Föredragande: statsrådet Göransson

Anmälan till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1984/85 såvitt avser utbildningsdepartementets verksamhetsområde

Inledning

Chefen för arbetsmarknadsdepartementet kommer senare i dag att redogöra för de arbetsmarknads- och sysselsättningspolitiska skälen för ökade insatser inom utbildningsdepartementets område. Efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet vill jag föreslå följande.

1 fråga om åtgärder för ungdomar förslår jag att s. k. stimulansbidrag för nyinrättade platser inom den gymnasiala lärlingsutbildningen skall utgå även under budgetåret 1984/85. 1 sammanhanget vill jag erinra om atl regeringen i prop. 1983/84: 116 om gymnasieskola i utveckling bl.a. föreslagit en ökning av planeringsramarna för gymnasieskolan, både när det gäller linjer och linjeanknutna specialkurser och i fråga om högre specialkurser m. m.

Då det gäller vuxenutbildningen föreslår jag atl medel avsätts för ca 2 500 särskilda vuxenstudiestöd för arbetslösa. För alt erbjuda utbildningsmöjligheter för bl. a. dem som erhåller sådant studiestöd bör antalel utbildningsplatser ökas inom kommunal vuxenutbildning och vid folkhögskolor.

Vidare kommer jag att behandla frågan om behovei av en bredare utbildningsinsats i datateknik för kortutbildade. Som en följd av de i dag framlagda förslagen om höjda barnbidrag föreslår jag molsvarande höjningar av del förlängda barnbidragel och studiebidraget inom studiehjälpen. Förslaget inom bostadsdepartementets huvudtitel om höjda åldersgränser för det statliga bostadsbidraget innebär att del inkomstprövade tillägget inom studiehjälpen bör avskaffas.

B. SKOLVÄSENDET

B 17. Bidrag till driften av gymnasieskolor

Vid riksdagens beslut våren 1983 om elevplatsramar för gymnasieskolan för innevarande budgetår beräknades 7 500 årselevplatser för gymnasial läriingsutbildning. 1 mitten av september 1983 fanns det. enligt uppgift frän

I    Riksdagen 1983/84. I .saml. Nr 150. Bilaga 3

Prop. 1983/84:150 2

skolöverstyrelsen, 3 872 elever i gymnasial lärlingsutbildning, varav mindre än hälften i grundutbildningen.

Med anledning av förslag i prop. 1983/84:26 om särskilda sysselsättningsskapande åtgärder för budgetåret 1983/84 godkände riksdagen all ett rekryteringsbidrag om 5000kr. per nyinrättad läriingsplals skulle utgå till kommunerna under resten av innevarande budgetår. Rekryteringsbidraget väntades leda till inrättandet av ytterligare 2000 platser inom gymnasial läriingsutbildning. Den sammanlagda kostnaden för dessa åtgärder beräknades till 30 milj. kr. Arbetsmarknadsulskollel uttalade i samband med sin behandling av nämnda sysselsättningsproposition (AU 1983/84: 12. rskr 104) atl del vore önskvärt med ytterligare utbyggnad av lärlingsutbildningen redan under innevarande budgetår.

Den gymnasiala lärlingsutbildningen har sedan budgetåret 1980/81 bedrivits som försöksverksamhet. Chefen för utbildningsdepartementet har i årets budgetproposition föreslagit all denna, såvitt avser grundutbildningen, blir reguljär och atl statsbidraget i fortsättningen skall avse endasl grundutbildningen. Samtidigt har hon lagt fram elt antal förslag som syftar till atl den framtida reguljära gymnasiala lärlingsutbildningen skall kunna uppfylla kraven på att utgöra en grundläggande yrkesutbildning för ungdomar. För den gymnasiala läriingsutbildningen har beräknats 5 915 årselevplatser för budgetåret 1984/85 till en koslnad av 62.7 milj. kr.

Lärlingsplatser kan inrättas löpande under hela läsåret. Föregående läsår fanns del 70% fler lärlingsplatser vid utgången av läsåret jämfört med läsårsslarten. Den satsning som gjorts innevarande budgetår för att stimulera inrättande av nya läriingsplalser har fått verka knappt ett halvt år.

Det är enligt min mening angeläget atl regeringens satsning pä lärlingsutbildningen verkligen får genomslag. Fortfarande finns en stor marginal outnyttjade platser. Det finns därför f. n. inget behov av en ytterligare ökning av antalet platser. I stället bör ansträngningarna inriktas mot all alla de platser som finns anvisade verkligen blir utnyttjade. Jag föreslår därför all som stimulans ell rekryteringsbidrag lämnas även för budgetåret 1984/85. Kommunerna bör få 5000kr. per plats för extra ersättning till företag och institutioner som inrättar nya läriingsplalser. Detta bör gälla för grundutbildning som påbörjas under liden den I juli 1984 - den .30 juni 1985. Elt sådanl bidrag bör kunna leda till att ytteriigare I 000 platser inrättas. Kostnaden härför beräknar jag till 5 milj. kr. Kostnaden för bidraget bör ersättas ur anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor. Jag vill i detta sammanhang särskilt framhålla vikten av all flickornas andel i lärlingsutbildningen ökas.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen alt

I. godkänna vad jag har förordat om rekryteringsbidrag budgetåret 1984/85 för platser i gymnasial läriingsutbildning saml

Bilaga 3    Utbildningsdepartementet 3

2. medge all koslnaderna för rekryteringsbidraget ersätts ur det under åltonde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor.

C. VUXENUTBILDNING

Sedan flera år tillbaka har regeringen efter bemyndigande av riksdagen ställt särskilda resurser till förfogande för kurser för arbetslösa inom kommunal vuxenutbildning (komvux) och vid folkhögskolorna. Sådana insatser är, som kommer all framgå av vad chefen för arbetsmarknadsdepartementet anför, angelägna också under budgetåret 1984/85. För alt åtgärderna skall få bästa möjliga effekt på längre siki bör de i ökad utsträckning inriktas på sådan utbildning som kan krävas för införandet av ny teknik i arbetslivet och som kan stärka individernas ställning på en föränderlig arbetsmarknad. Det är därför viktigt atl möjligheierna till utbildning i och om datateknik förbättras. Det är också viktigt med förstärkta insatser då del gäller andra yrkesämnen och sådana allmänna ämnen - framför allt inom naturvetenskap och teknik - som ofta utgör en grund för yrkesutbildning och för utveckling av yrkeskunskaper. I övrigt bör åtgärderna syfta till alt ge kortutbildade vuxna möjligheter till studier på grundskolenivån.

Chefen för utbildningsdepartementet avser atl senare föreslå regeringen all för budgetåret 1984/85 inom ramen för det av riksdagen givna bemyndigandet (prop. 1983/84:100, UbU 14, rskr 196). medge kommunerna att utanför de fastställda limramarna ordna kurser för arbetslösa dels i grundutbildning för vuxna (grundvux). dels. inom komvux. i grundskolekurser och i gymnasieskolkurser i bl. a. yrkesämnen sann lekniska och naturvetenskapliga ämnen samt särskilda yrkesinriktade kurser. En förulsältning för att kurserna skall få starta bör vara att samråd har ägt rum med länsarbetsnämnden eller, vad avser komvux, alt deltagarna har fått särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa. Jag räknar med atl åtgärden medför ett ökat medelshehov för statsbidrag med ca 25 milj. kr.

Vidare avser chefen för utbildningsdepartementet att föreslå regeringen att lör budgetåret 1984/85 i enlighet med riksdagens bemyndigande (prop. 1983/84: 100. UbU 14 s. 21, rskr 196) utöka antalel slatsbidragsberätligade elevveckor vid folkhögskolor för atl skapa utbildningsmöjligheter för arbetslösa. Detta bör ske på följande sått.

Folkhögskolorna bör inom en ram av 10000 elevveckor få anordna särskilda kurser upp till tio veckors längd för arbetslös ungdom. För dessa kurser bör ulgå statsbidrag utan hinder av 83 S folkhögskoleförordningen (1977:551) och förordningen (SÖ-FS 1983:74) om folkhögskolans undervisningsvolym. Ulöver del normala statsbidraget bör berörda folkhögskolor kunna få elt särskilt statsbidrag med högst 25000 kr. per kurs. Åtgärden ti    Riksdagen 1983184. I saml. Nr 150. Bilaga 3

Prop. 1983/84:150 4

innebär att ca I 000 arbetslösa ungdomar kan få utbildning under tio veckor.

Vidare bör folkhögskolorna få möjligheter atl erbjuda utbildning till personer som får särskilt vuxensludiestöd för arbetslösa utanför den ram som lagts fast för varje folkhögskola i förordningen om folkhögskolans undervisningsvolym. För elevveckor som avser sådana studerande bör allmänt statsbidrag likaledes utgå ulan hinder av 83 § folkhögskoleförordningen. Jag beräknar all ca 10000 elevveckor kommer alt utnyttjas för detta, vilket motsvarar 250 heltidsstuderande under elt läsår om 40 veckor.

De här förordade åtgärderna innebär atl antalet elevveckor vid folkhögskolorna ökar med ca 20000, vilket innebär ett ökal medelsbehov för statsbidrag med ca 12 milj. kr. under budgetåret 1984/85.

Utbildning i da tal ny teknik för kortutbildade

1 flera olika sammanhang har understrukils betydelsen av att ny teknik införs i arbetslivet. Sålunda är ell genomgående drag i prop. 1983/84:135 om industriell förnyelse inriktningen på åtgärder som syftar till att stimulera förnyelse och utveckling av industrin. Regeringen har även tidigare vidtagit åtgärder som syftar till att skapa ett tidsmässigt försprång gentemot andra länder när del gäller införande av ny teknik, vilket stärker svenskt näringslivs konkurrenskraft.

Den nu pågående utvecklingen har och kommer naturligtvis att leda till slora omställningar på arbetsmarknaden. Det finns skäl atl anta att förändringarna kommer all bli särskilt kännbara för de kortutbildade. Förutom de sysselsättningsmässiga konsekvenserna riskerar dessa all särskilt drabbas av de i fråga om datateknik växande kunskapsklyftorna mellan generationer och mellan yrkeskategorier.

Mot den bakgrunden är det enligt min mening nödvändigt att överväga en särskild utbildningsinsats i dalateknik för kortutbildade. En sådan satsning skulle inle bara avse atl förbereda för ny teknik, utan även ha till syfte att ge deltagarna förulsäUningar för och stimulans till alt själva lämna förslag till leknikförnyelse inom arbetslivet. Det finns sålunda såväl sysselsättningspoliliska som näringspolitiska skäl fören större, bred utbildningsinsats för kortutbildade.

LO och TCO har i en gemensam skrivelse till regeringen understrukit behovet av ell nationellt vuxenutbildningsprogram med sikte på den nya tekniken. Organisationerna uttalar sin beredvillighet att medverka vid utformandet av ett sådant program.

Frågorna om former för och finansiering av en bredare utbildningsinsats av detta slag kommer atl behandlas med förtur inom regeringskansliet. En tjänstemannagrupp med representanter för bl.a. berörda departement kommer att bildas. Jag ser del som naturiigt att arbetet bedrivs i samråd med arbetsmarknadens parter. Som underlag för gruppens arbete bör förutom nämnda skrivelse från LO och TCO även tjäna del förslag om

Bilaga 3    Utbildningsdepartementet 5

regionala utvecklingsprogram som dataeffektutredningen lämnat i sitt slutbetänkande (SOU 1984; 20) Datorer och arbetslivets förändring.

Chefen för arbetsmarknadsdepartementet kommer senare i dag att lägga förslag om särskilda åtgärder på datautbildningsområdel inom ramen för AMU i förelag. Denna utbildning bör fillsammans med erfarenheter från redan existerande datautbildningar vara värdefull vid bedömningen av hur en bredare datautbildning skulle kunna utformas och genomföras. Jag hemställer atl regeringen bereder riksdagen tillfälle atl la del av vad jag nu har anfört om ökade vuxenutbildningsinsatser för arbetslösa m.m.

D. HÖGSKOLA OCH FORSKNING

Forskning och forskarutbildning

I prop. 1983/84: 107 om forskning (bil. 5) har chefen för utbildningsdepartementet bl.a. anmält förslag till anslag till forskning och forskarutbildning inom högskolan för budgetåret 1984/85. Hon har därvid under anslagen till fakulteterna (motsv.) beräknat medel för studiefinansiering i forskarutbildning med sammanlagt 219,2 milj. kr.

Utbildningsbidrag för doktorander

Sedan den I juli 1983 är utbildningsbidrag den reguljära formen för sludiefinansiering i forskarutbildning. Bidraget uppgår nu till 5610 kr. per månad. Utbildningsbidrag beviljas för ett år i sänder och kan normalt innehas under högst fyra år. Antalet utbildningsbidrag uppgår till ca 3 240. Jag har erfarit alt slatrådel Leijon senare i dag kommer att förorda en höjning av bidragen inom arbetsmarknadsutbildningen med 20 kr. per dag. Jag finner det skäligt att även utbildningsbidragen för doktorander nu höjs. Höjningen bör uppgå till 440kr. per månad. Jag förordar sålunda all utbildningsbidrag fr.o.m. den I juli 1984 skall utgå med 6050kr. för månad. Kostnaderna för studiefinansiering i forskarutbildningen ökar därmed med sammanlagt |7,2 milj.kr.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Humanistiska fakulteterna för budgetåret 1984/85, utöver vad som föreslagits i prop. 1983/84:107 bil. 5, under åttonde huvudtiteln anvisa ytteriigare reservationsanslag av 2334000 kr, atl till Teologiska fakidteterna för budgetåret 1984/85, ulöver vad som föreslagits i prop. 1983/84:107 bil. 5, under åttonde huvudtiteln anvisa ytteriigare reservationsanslag av 176000 kr. atl till Juridiska fakulteterna för budgetåret 1984/85. utöver vad som föreslagits i prop. 1983/84:107 bil. 5. under åttonde huvudtiteln anvisa ytteriigare reservationsanslag av 206000 kr.

Prop. 1983/84:150 6

att till Samhällsvetenskapliga fakulleterna för budgetåret 1984/85, utöver vad som föreslagits i prop. 1983/84:107 bil. 5, under åttonde huvudtiteln anvisa ytterligare reservationsanslag av 2738000 kr,

att till Medicinska fakulleterna för budgetåret 1984/85, utöver vad som föreslagits i prop. 1983/84:107 bil. 5, under åttonde huvudtiteln anvisa ytterligare reservationsanslag av 2 293 000 kr,

att till Odontologiska fakulleterna för budgetåret 1984/85. ulöver vad som föreslagits i prop. 1983/84:107 bil. 5, under åttonde huvudtiteln anvisa ytterligare reservationsanslag av 421 000 kr,

att till Farmaceutiska fakulteten för budgetåret 1984/85, ulöver vad som föreslagits i prop. 1983/84:107 bil. 5, under åttonde huvudtiteln anvisa ytteriigare reservationsanslag av 236000 kr,

atl till Matematisk-naiurvelenskapliga fakulteterna för budgetåret 1984/85, utöver vad som föreslagils i prop. 1983/84:107 bil. 5. under åttonde huvudtiteln anvisa ytterligare reservationsanslag av 4458000 kr,

atl till Tekniska fakulteterna för budgetåret 1984/85. utöver vad som föreslagits i prop. 1983/84:107 bil. 5, under åttonde huvudtiteln anvisa ytterligare reservationsanslag av 4046000 kr,

all till Temaorienierad forskning för budgetåret 1984/85. ulöver vad som föreslagils i prop. 1983/84:107 bil. 5, under åttonde huvudtiteln anvisa ytterligare reservationsanslag av 181 000 kr. saml

all till Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m. för budgetåret 1984/85, utöver vad som föreslagils i prop. 1983/84:100 bil. 10, under åttonde huvudtiteln anvisa ytterligare reservationsanslag av 100000 kr.

E. STUDIESTÖD M. M.

E3. Studiehjälp m.m.

Under denna rubrik har för budgetåret 1984/85 anvisats ett förslagsanslag av I 220 milj. kr. som bl.a. skall täcka kostnaderna för sludiebidrag och föriängl barnbidrag. Dessa slöd är samordnade med det allmänna barnbidragel. Studiebidraget ulgår således med 275 kr. per månad till studerande i gymnasial utbildning som har fyllt 16 men inte 20 år. Föriängl barnbidrag ulgår med samma belopp till studerande i grundskolan som har fyllt 16 år och inle längre är berättigade till allmänt barnbidrag.

Chefen för socialdepartementet föreslår denna dag att barnbidragel skall höjas med 1500 kr. om året fr.o.m. den I januari 1985. Jag föreslår att studiebidraget inom studiehjälpen och del förlängda barnbidraget höjs i motsvarande mån. dvs. med 125 kr. per månad. Sludiebidrag och föriängl barnbidrag bör således ulgå med 400 kr. per månad fr. o. m. den I januari

Bilaga 3    Utbildningsdepartementet 7

1985. Den föreslagna höjningen beräknas medföra en utgiftsökning med ca 167 milj. kr. under budgetåret 1984/85. Jag beräknar all koslnaderna kan täckas genom en mcrbelaslninp av förslagsanslaget Stiidiehjiilp m. m.

Under anslaget Studiehjälp m.m. finansieras också utgifterna för det inkomstprövade lilläpget inom sludiehjiilpcn. Detta tillägg är samordnat med del statliga bostadsbidraget när del gäller belopp och reducerings-regler. Kostnaderna beräknas för budgetåret 1984/85 uppgå till ca 19 milj. kr.

Föredragande statsrådet i bosladsdeparlemenlel föreslår denna dag ändrade regler för det statliga bostadsbidrapet.

Förslaget innebiir all åldersgränsen lör det statliga bostadsbidraget höjs så att bidraget kan utgå för sådana barn mellan 17 och 20 år som uppbär statligt sUidiestiSd i form av förlängt barnbidrag eller studiebidrag.

Den föreslagna ändringen av åldersgränsen för bostadsbidraget innebär att behovei av ett särskilt inkomstprövat tillägg inom studiehjälpen försvinner. Jap föreslår således atl det inkomstprövade lilläpget enligt 3 kap. studieslödslagen (1973:349) avskaffas fr.o.m. den I januari 1985. Jag räknar därvid med att belastningen på del förslapsvis betecknade anslaget till Studiehjälp m.m. skall minska med ca 10.5 milj. kr. för budgetåret 1984/85.

I prop. 1983/84: 127 om förbättrad studiehjälp och vissa sjukförsäkrings-frågor har reperinpen föreslapit införande av ell extra tillägg inom studiehjälpen. Bidraget utgår till elever i hushåll med elt ekonomiskt underlag som understiger 80000 kr. med belopp som varierar mellan 200-600 kr. per månad beroende på inkomst. Reglerna för vad som ulgör del ekonomiska underlaget överensstämmer med vad som gäller i fråga om del inkomstprövade lilläppet. Då nu det inkomstprövade tillägget föreslås bli avskaffat måsle bestämmelserna om ekonomiskt underlag i 3 kap. sludie-siödsförordningen (1973:418) anknytas direkt till det extra tillläggel. Jag avser all senare föreslå regeringen nödvändiga justeringar av gällande bestämmelser.

Vad jag här har förordat föranleder ändringar i I kap. 2 §,2 kap. I 8 samt 3 kap. 3 och 6 §§ studieslödslagen. Vidare bör 3 kap. 10 S samma lag upphöra alt gälla. Ändringarna bör gälla fr. o. m. den I januari 1985.

Elt inom utbildningsdepartemenlel upprättat förslag till lagändring bör fogas Iill protokollet i detta ärende som bilaga 3.1.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt anta förslaget Iill lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349).

E5. Vuxenstudiestöd m.m.

Som chefen för utbildningsdepartementet anförde i prop. 1983/84:26 om särskilda sysselsätlningsätgärder för budgetåret 1983/84, bil. 2, visar erfarenheterna, att en betydande del av dem som söker och får särskilt vuxen-

Prop. 1983/84:150 8

studiestöd är arbetslösa. De särskilda vuxenstudiestöden är därmed ett verksamt medel atl minska trycket på arbelsmarknadspolitiska åtgärder. Riksdagen beslutade under hösten 1983 (prop. 1983/84: 25, SfU 13, rskr 57) om en lag om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa. Under innevarande budgetår slår 50 milj. kr. till förfogande för beviljande av sådanl studiestöd.

Den korta lid som har förflutit sedan det särskilda vuxenstudieslödel för arbetslösa kom till visar klart att stödet är attraktivt Irots alt bidraget ofta uppgår till elt lägre belopp än vad den berörde får i arbetslöshetsersättning eller hade kunnal få i utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning.

Jag föreslår nu alt 100 milj. kr. anvisas över statsbudgeten för budgetåret 1984/85 för särskilt vuxensludiestöd för arbetslösa. Det bör, i likhet med vad som gäller för det för innevarande budgetår anvisade beloppet, ankomma på regeringen atl utfärda närmare bestämmelser om medlens användning och fördelning på olika län. Jag vill emellertid redan nu anmäla, att avsikten är alt slödel skall förbehållas dem som hos arbetsförmedlingen har registrerats som arbetslösa. Vid fördelningen av slödel bör särskild vikt fästas vid i vad mån de avsedda studierna kan väntas leda till alt mottagarna stärker sin ställning på arbetsmarknaden. Slödel bör beviljas för en eller högst två terminer studier och det bör inte innebära all vederbörande har företräde till fortsatt vuxensludiestöd för arbetslösa eller särskilt vuxensludiestöd enligt studieslödslagen (1973:349). Vidare avser jag all föreslå regeringen alt högst tio procent av det föreslagna totala beloppet får utnyttjas för slöd för studier vid folkhögskola.

Del föreslagna beloppet om 100 milj. kr. medger atl ca 2500 stöd för ett läsårs heltidsstudier kan inrättas. Av dessa skulle ca 250 avse studier vid folkhögskola, vilket motsvarar ca 10000 elevveckor.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen atl

till Vuxensludiestöd m.m. för budgetåret 1984/85 ulöver vad som har föreslagits i prop. 1983/84: 100, bil. 10, under åltonde huvudtiteln anvisa ytterligare reservationsvis betecknade medel av 100000000 kr.

Bilaga 3    Utbildningsdepartementet 9

„..    ,     ,.,, Bilaga 3.1

Forslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom föreskrivs i fråga om studiestödslagen (1973: 349)'

dels atl 3 kap. 10 S skall upphöra all gälla,

dds att I kap. 2 §, 2 kap. I § samt 3 kap. 3 och 6 S§ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1            kap.
2§=

Studiehjälp består av sludiebidrag jämte tillägg, alerbetalningspliktiga studiemedel och resekostnadsersältning.

Tillägg till studiebidraget utgår i Tillägg till studiebidraget utgår i

form av inackorderingstillägg, in-     form av inackorderingstillägg och komstpröval tillägg och extra till-     extra tillägg, 'ägg.

2          kap.

I§'
Studerande vid grundskolan har Studerande vid grundskolan har

rätt till förlängt barnbidrag med 275 räll till föriängl barnbidrag med 400
kronor i månaden från och med kronor i månaden från och med
kvartalet efler det under vilkel han kvartalet efler det under vilket han
fyllt 16 år. fyllt 16 år.

Detsamma gäller studerande som deltar i molsvarande undervisning vid skola som avses i 33, 34 eller 34 a § skollagen (1962:319).

3            kap.
3§

Studiehjälp utgår från och med Studiehjälp utgår från och med
kvartalet efter det under vilket den kvartalet efter det under vilket den
studerande fyllt 16 år, om ej annal studerande fyllt 16 år, om inte an-
följer av andra eller tredje stycket. nal följer av andra stycket.

Inackorderingstillägg och extra tillägg ulgår även till studerande som inte har uppnått sådan ålder som anges i första stycket.

6§'
Sludiebidrag ulgår med 275 kro- Studiebidrag ulgår med 400 kro-

nor i månaden. nor i månaden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

' Lagen omtryckt 1981:579.

- Senaste lydelse enligt prop. 1983/84: 127.

 Senaste lydelse 1983:272.

"Senaste lydelse enligt prop.   1983/84:127.  Ändringen innebär bl.a. att andra

stycket upphävs.

' Senaste lydelse 1982: 1244.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984

Bilaga 4

Sysselsättningsskapande åtgärder inom arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde, m. m.

Regeringens prop. 1983/84:150

Bilaga 4

Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-04-12

Föredragande: statsrådet Leijon såvitt avser frågor under littera B och statsrådet Gradin såvitt avser frågor under littera D.

Anmälan till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1984/85 såvitt avser arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde.

Inledning

Under det senaste året har vi kunnat notera hur framtidstron har återvänt inom svensk industri. Svenska varor efterfrågas i ökande omfattning på världsmarknaden, och våra marknadsandelar växer. Orsaken till detta är främst den förbättrade konkurrenskraft som är en direkt följd av de åtgärder regeringen vidtagit. En begynnande internafionell konjunktumppgång förstärker utvecklingen ytterligare.

Den bild jag tecknade i budgetpropositionen av utvecklingen på arbetsmarknaden under förra året framträder nu med klarare konturer. Del är väl bekant all förändringar i den allmänna konjunkturen får effekter på arbetsmarknaden med en förhållandevis lång eftersläpning. Den senaste konjunkturnedgången inleddes hösten 1980 och fortsatte under två år. Under år 1983 vände utvecklingen återigen långsamt uppåt och denna tendens har därefter fortsatt.

Konjunktumedgången ledde till en stagnerande sysselsättning år 1981 och en viss minskning år 1982. Även under år 1983 var sysselsättningsutvecklingen på den öppna arbetsmarknaden mycket svag. Till följd av ökningen av de sysselsättningsfrämjande åtgärderna ökade emellertid det totala antalet sysselsatta med knappt 5000 enligt arbetskraftsundersök-ningama (AKU). Sysselsättningen minskade inom de varuproducerande näringsgrenama. Minskningen var emellertid lägre än tidigare år och utvecklingen under loppet av året visade för industrins del att bortfallet av arbeten tenderade att upphöra. Ett ökat antal sysselsatta noterades inom den privata tjänstesektorn och inom kommunerna. Ökningen inom kommunema berodde till större delen på en ökad volym beredskapsarbeten. För statens del skedde inga större förändringar mellan åren 1982 och 1983.

1    Riksdagen 1983184. 1 saml. Nr 150. Bilaga 4

Prop. 1983/84:150 2

Antalet personer i arbetskraften ökade under förra årel med knappt 19000. Utbudet av arbetskraft steg följakfiigen mer än antalet sysselsatta. Arbetslösheten ökade därmed med ca 14000 mellan åren 1982 och 1983. Ökningen år 1983 var betydligt lägre än såväl år 1982 som år 1981. Utvecklingen svarar mot det traditionella mönstret i en konjunktumppgång och är ett tecken på den eftersläpning på arbetsmarknaden som jag nämnde inledningsvis. I början av en konjunktumppgång kan exempelvis industrin öka sitt kapacitetsutnyttjande utan nyanställningar, bl. a. genom att höja arbetsinsatsen via större övertidsuttag etc. Antalet övertidstimmar för induslriarbetama har sedan mars 1983 legat klart över nivån året före. I januari i år var antalet övertidstimmar 33% större än i januari i fjol.

Arbetslösheten kulminerade under tredje kvartalet förra året. Om man rensar bort de sedvanliga säsongsmässiga förändringama har det därefter skett en successiv minskning. I mars månad i år var enligt AKU 134000 personer eller 3,1 % av jurbetskraften arbetslösa. Det betydde en minskning med 15000 jämfört med ett år fidigare. Ungdomslagen som infördes den 1 januari 1984 har betytt en hel del för utvecklingen under årets första tre månader. Enligt arbetsmarknadsstyrelsens (AMS) stafistik var ca 29000 ungdomar sysselsatta i ungdomslag i slutet av mars. Arbetslösheten bland 16- 19-åringar reducerades därmed från över 8 % till något under 4 %.

Ytterligare en sysselsättningsfrämjande åtgärd trädde i kraft den 1 januari i år, nämligen rekryteringsstöd för att främja nyanställningar. Omkring 12000 personer hade anställts med detta stöd i slutet av mars månad. Dämtöver omfattade de arbetsmarknadspolitiska åtgärdema 72000 personer i beredskapsarbete och 48000 personer i arbetsmarknadsutbildning (AMU), vilket innebar en ökning med ca 3 000 personer inom AMU och en minskning med ca 3000 personer inom beredskapsarbeten jämfört med samma månad 1983. Antalet sysselsatta inom Samhällsföretagsgmppen och antalet sysselsatta med lönebidrag uppgick till totalt ca 67000 personer.

Det finns således ändå tecken på att en förbättring av arbetsmarknadsläget är på väg. Inom industrin var antalet sysselsatta under första kvartalet i år högre än ett år tidigare och inom den privata tjänstesektorn noterades en relativt kraftig ökning under samma period. Enligt den företagsbaserade statistiken har antalet arbetare inom industrin under de senaste månaderna varit stabilt. Antalet varsel om uppsägningar och permitteringar har minskat väsentligt. Totalt berördes under första kvartalet i år knappt 8000 personer av varsel om uppsägning eller permittering. Under motsvarande kvartal 1983 var antalet ca 26000 eller mer än tre gånger så stort. För industrins del var antalet berörda av varsel under första kvartalet mindre än en femtedel av antalet ett år tidigare.

Det tydligaste tecknet på att utvecklingen på arbetsmarknaden kan väntas bli gynnsammare är emellertid efterfrågan på arbetskraft mätt med antalet till arbetsförmedlingen nyanmälda platser. Under första kvartalet i

Bilaga 4   Arbetsmarknadsdepartementet 3

år nyanmäldes totalt 185000 platser mot 140000 samma kvartal förra året, en ökning med drygt 30%. För industrins del skedde drygt en fördubbling av efterfrågan jämfört med fjolåret. Antalet nyanmälda platser inom industrin var i mars lika högt som under högkonjunkturåren 1979-80.

När det gäller utvecklingen under återstoden av år 1984 och det kommande budgetåret är denna, vilket jag också framhöll i budgetproposifionen, svår att bedöma. Det finns emellertid anledning räkna med att utbudet av arbetskraft kommer att växa något jämfört med år 1983. En fortsättning av konjunktumppgången bör också resultera i en förhållandevis betydande ökning av antalet sysselsatta inom den privata tjänstesektorn och inom industrin.

Löneutvecklingen fill följd av den pågående avtalsrörelsen innebär ett betydande osäkerhetsmoment. Alltför höga löneökningar riskerar atl urholka vår konkurrenskraft och åter öka inflationen och därigenom äventyra sysselsättningen på sikt. Jag räknar emellertid med atl sysselsättningen kommer att successivt förbättras under budgetåret. För att kunna möta det växande arbetskraftsutbudet och för att motverka de regionala och branschmässiga obalanser som finns måste emellertid de arbetsmarknadspolifiska åtgärdema hållas på hög nivå.

Som fidigare kommer det att vara främst kvinnor som står för det ökade arbetskraftsutbudet. Efterfrågan på arbetskraft kommer dock främst avse tekniskt inriktade yrken inom t.ex. elektronik- och ADB-området, dvs. yrkesområden med hög andel män. För att inte yrkesobalanserna mellan kvinnor och män ytterligare skall förstärkas behövs särskild uppmärksamhet ägnas åt kvinnomas möjligheter att bryta in på tekniska yrkesområden.

I propositionen om särskilda sysselsättningsåtgärder (prop. 1983/84: 26, AU 8, rskr 56) redogjorde jag för min uppfattning att de arbetsmarknadspolifiska åtgärdema delvis behöver ändra inriktning så att de bättre kan stödja en industriell expansion samt vara effektivare i kampen mot ungdomsarbetslösheten och motverka långtidsarbetslöshet. I detta sammanhang vill jag erinra om den industrikampanj som regeringen initierade i kompletteringsproposifionen för innevarande budgetår (prop. 1982/83:150 bil. 3) och de särskilda insatser för kvinnor som vidtagits inom ramen för denna kampanj. Det är angeläget att de erfarenheter som därvid vunnits tas till vara. Den ännu korta fid som ungdomslagen och rekryteringsstödet funnits visar att dessa åtgärder har fått betydande effekt. Somjag tidigare har nämnt omfattar ungdomslagen nu ca 29000 personer i åldrama 18-19 år. Jag räknar med att rekryteringsstödet kommer att utnyttjas i allt högre grad de närmaste månaderna, i takt med en stigande efterfrågan på arbetskraft från industrin. Detta bör bidra till ett förbättrat arbetsmarknadsläge för främst ungdomar och långtidsarbetslösa.

Prop. 1983/84:150 4

Arbetsmarknadspolitikens inriktning och omfattning

Arbetsmarknadspolifiken måste ständigt anpassas till de fömtsättningar som råder. Under år 1983 inleddes en omläggning av arbetsmarknadspolitiken i syfte att möta den väntade konjunktumppgången och tyngdpunkten i insatserna började förskjutas från den offentliga sektorn till näringslivet. Denna omläggning accentueras nu ytterligare genom förslag fill åtgärder som skall underlätta konjunktumppgången och förbättra industriföretagens möjligheter atl fylla sitt behov av utbildad arbetskraft.

AMS har i en skrivelse den 23 mars 1984 redogjort för sin syn på arbetsmarknadsläget och lämnat förslag till olika åtgärder. Jag delar AMS uppfattning att arbetslinjen i arbetsmarknadspolitiken skall hävdas. Detta innebär att utbildning och andra aktiva åtgärder sätts i främsta mmmet, och att kontantstöd tillgrips först i sista hand. De förslag somjag lämnar i del följande och som statsrådet Göransson tidigare har lämnat innebär en ytterligare markering av detta och en fortsättning av den politik som regeringen utstakade redan hösten 1982.

På grund av trögheter på marknaden råder, även under perioder med hög arbetslöshet, brist på arbetskraft inom vissa yrken eller sektorer av ekonomin. Trots betydande utbildningsinsatser under en följd av år, inle minst inom arbetsmarknadsutbildningens ram, växer brislen på arbetskraft inom vissa yrkesområden och regioner snabbt när konjunkturen vänder uppåt.

Andelen företag som uppger brist på tekniska tjänstemän ligger redan nu på en högre nivå än den högsta under högkonjunkturåren 1974/75 och 1979/80. Inom verkstadsindustrin är denna andel nu uppe i 40%. Inom iransportmedelsindustrin uppger redan mer än 70% av företagen brist på yrkesarbetare, och över 50% anger brist på tekniska tjänstemän.

Brist på arbetskraft kan medföra alt potentiellt möjliga produktionsökningar inte kommer till stånd. Konkurrensen om arbetskraften kan också medföra en press uppåt på lönerna för vissa gmpper, vilket kan leda till kompensationskrav och mer utbredd löneglidning. 1 det läge som den svenska ekonomin befinner sig anser jag det nödvändigt att försöka motverka en sådan utveckling.

Bristen på lämplig yrkesutbildning är för många arbetssökande ett hinder för att kunna ta de arbeten som är eller väntas bli lediga. Kostnaderna som är förknippade med byte av bostadsort har ökat snabbt. Detta har urholkat värdet av flyttningsbidragen. Svårigheterna för medflyttande maka eller make att få arbete pä annan ort utgör allt oftare ett avgörande hinder för rörlighet. Det är mot denna bakgmnd nödvändigt att förstärka yrkesutbildningen, motverka de höga kostnaderna vid flyttning och underlätta för medflyttande atl få arbete. Jag kommer att senare presentera detaljerade förslag i denna riktning, innebärande bl. a. en höjning av starthjälpen och en ytterligare stimulans för flyttning till nyckelbefattningar inom stödområdet.

Bilaga 4   Arbetsmarknadsdepartementet 5

Arbetsmarknadsutbildningen har en central roll i arbetsmarknadspolifiken. Genom utbildningsinsatser kan nya möjligheter öppnas för sökande som helt saknar eller har bristfällig yrkesutbildning samtidigt som näringslivets krav på mer kvalificerad arbetskraft kan tillgodoses. I likhet med andra åtgärder måste emellertid såväl utbildningens volym som inriktning anpassas till behoven. Jag anser det nu motiverat att vidga planeringsramen för utbildningen så att ytterligare 15000 personer, utöver den ram jag föreslog i budgetpropositionen, kan genomgå utbildning under nästa budgetår. Vid min behandling av anslaget B 2. Arbetsmarknadsutbildning kommer jag att ytterligare behandla frågor om arbetsmarknadsutbildningens inriktning.

Jag kommer att föreslå att ett särskilt bidrag skall kunna lämnas till arbetslösa som startar egen verksamhet. Denna åtgärd liksom del förslag statsrådet Göransson tidigare i dag har lämnat, rörande möjlighetema för arbetslösa att delta i studier inom främst den kommunala vuxenutbildningen, är ytterligare exempel på åtgärder som hävdar arbetslinjen i arbetsmarknadspolitiken.

Arbetslösheten inom byggnadsbranschen har under en lång tid legat på en mycket hög nivå, trots de stora insatser av fidigareläggningar och stimulanser av ROT-sektom (reparation, ombyggnad och tillbyggnad) som genomförts. Problemen inom byggnadsproduktionen är av dels strukturell och dels regional karaktär. Det är därför enligt min mening viktigt att åtgärdema utformas så alt de passar in i ett långsiktigt mönster i riktning mot balans på byggarbetsmarknaden. Åtgärder som höjer volymen måste dessutom kompletteras med åtgärder för atl underlätta möjlighetema till annat arbete för den övertaliga byggnadsarbetarkåren. Ett medel i den senare riktningen är exempelvis rekryteringsstödet inom industrin.

För att möta hotet om växande arbetslöshet inom byggnadsindustrin kommande vinter är det nödvändigt att särskilt stimulera byggandet. Regeringen beslutar därför i dag, med utnyttjande av den av riksdagen beviljade finansfullmakten, att tidigarelägga byggen som tillsammans med de projekt som socialministern tidigare idag har föreslagit och som jag nu och bo-stadsministem och civilministern senare kommer att föreslå kostar totalt ca 1600milj. kr. Projekten har valts ut så att de i ett flertal fall ger viss sysselsättningseffekt redan under hösten 1984. Tyngdpunkten ligger dock på vintem 1984/85.

AMS har den 27 januari 1984 beslutat om rikfiinjer för ett program för förbättrad service till arbetsförmedlingens kunder. Serviceprogrammet syftar till att genom förenkling av regler och minskad intem administration flytta över resurser till den direkta förmedlingsverksamheten. Den förbättrade service till kundema som därvid kan åstadkommas bör även förbättra det arbetsmarknadspolitiska resultatet av verksamheten.

För att underlätta ett snabbt genomförande av serviceprogrammet föreslår jag att lOmilj. kr. anslås för bl. a. den administrativa uppmstningen av förmedlingsverksamheten. Jag återkommer strax fill serviceprogrammet.

Prop. 1983/84:150 6

Den allmänna inriktningen av arbetsmarknadspolitiken som jag här översiktligt har redogjort för är ett uttryck för regeringens målsättning att understödja konjunktumppgången på ett sådant sätt att arbetslösheten motverkas och att en långsiktig sysselsättningsökning gmndläggs. Jag kommer nu att mer konkret redovisa dessa åtgärder och i förekommande fall förorda att regeringen hos riksdagen hemställer om medel för dessa.

B1. Arbetsmarknadsservice

Arbetsmarknadsinformation

AMS har, som jag nyss nämnde, den 27 januari 1984 beslutat om riktlinjer för en förbättring av servicen tUl arbetssökande och arbetgivare, det S. k. serviceprogrammet. Detta skall ske genom att resurser så långt det är möjligt omfördelas till direkt förmedlingsservice. En successiv omfördelning skall ske av de totala resursema mellan central, regional och lokal verksamhet till förmån för arbetet på förmedlingama. De resurser som frigörs skall användas till att genom utbyggda direktkontakter med arbetslivet aktivt ta tillvara de möjligheter som arbetsmarknaden i varje konjunktursituation erbjuder. Arbetskraft skall snabbt anvisas till lediga platser och arbete skaffas fram utifrån den enskilde sökandens behov. Genom en effektiv platsförmedling skapas också bättre fömtsättningar att placera arbetshandikappade och andra långtidsarbetslösa på den öppna marknaden, med eller utan insats av arbelsförberedande åtgärder. På gmndval av de beslutade riktlinjerna kommer AMS successivt att besluta om konkreta åtgärder som innebär att organisationen utvecklas, regelsystemen förenklas, beslutsbefogenheter delegeras, modern teknik utnyttjas, arbetssättet mot kundema förbättras och serviceandan inom arbetsmarknadsverket stärks ytterligare.

Jag hälsar med tillfredsställelse den inriktning som serviceprogrammet har fått. I ett läge då arbetsmarknaden är alltmer beroende av en väl fungerande arbetsförmedling för att möta en ökad efterfrågan av arbetskraft, främst inom näringslivet, och för att den kraftfulla satsningen på arbetsmarknadspolitiska åtgärder som hitfills har gjorts och som nu föreslås skall nå avsedd effekt, är det av yttersta vikt att arbetsmarknadsverkets resurser inriktas mot den plalsförmedlande verksamheten och att denna utvecklas och görs effekfivju-e. För att detta skall vara möjligt måste regelsystemen förenklas och besluten om olika ågärder komma närmare dem som berörs. Likaså är det angeläget, vilket jag också framhöll i årets budgetproposition, att en omfördelning av befintliga personalresurser sker från central och regional administrafion till arbetsförmedlingen och då särskilt för att förstärka förmedlingens företagsinriktade insatser.

För att få ett snabbt genomslag för serviceprogrammet begär AMS i sin skrivelse den 23 mars 1984 16,4milj. kr. för teknisk utmstning för ADB-ut-veckling, gmppinformation till arbetssökande, för telefonväxlar och för

Bilaga 4   Arbetsmarknadsdepartementet 7

utbildning av verkets personal. För att förbättra informationen om lediga platser som är svårtillsatta och kan medföra flaskhalsproblem i produkfionen och därmed hindra annan rekrytering begär AMS 5milj.kr. Bl.a. vill AMS få möjlighet att på försök i vissa län annonsera i dagspressen om lediga platser och utbildningsplatser för att bättre kunna nå ombytessökande. AMS begär vidare 3 milj. kr. för att dels kunna anordna'förmedlar-ledda sökanderesor för vissa gmpper av arbetssökande, dels kunna fillfälligt omstationera personal mellan olika kontor samt från centrala AMS och länsarbetsnämndema till arbetsförmedlingama för att förstärka förmed-lingsinsatsema på vissa orter. Inom arbetsmarknadsutbildningen framträder enligt AMS allt oftare utbildningsbehov hos företagen som inte kan lösas genom utbildningen i befintliga AMU-kurser. För att möta det behov av insatser som en förändring av kursutbudet kräver vill AMS ha medel för att tillfälligt förstärka personalen på länsarbetsnämnder och hos kursstyrelser.

I likhet med AMS anser jag det mycket angeläget att serviceprogrammet far ett snabbt genomslag. Mot bakgmnd härav föreslår jag att för budgetåret 1984/85 ytterligare 10 milj. kr. anslås som ett engångsbelopp för sådana administrativa insatser som syftar till att höja servicenivån inom verket. Det bör få ankomma på AMS att avgöra hur dessa medel skall fördelas på de olika åtgärder som jag just har redogjort för.

I sin skrivelse föreslår AMS vidare att lOmilj.kr. skall anslås för bl.a. projektanställning av byggnadsarbetare med uppgift att påverka till ökad rörlighet inom och utom byggsektorn. En försöksverksamhet finansierad med beredskapsmedel har under det senaste året bedrivits på ett stort antal platser där byggnadsarbetare har fått rollen att socialt och arbetsmark-nadsmässigt aktivera arbetslösa byggnadsarbetare, i synnerhet de långtids-arbetslösa. Såväl arbetsförmedlingen som arbetsmarknadens parter har enligt AMS posifiva erfarenheter av denna försöksverksamhet.

Jag vill här erinra om att jag i årets budgetproposition har föreslagit att arbetsmarknadsverkets lönemedel skall tillföras 22,7milj. kr. utöver huvudförslaget för främst personal inom arbetsförmedlingen. Av beloppet skall 4 milj. kr. avsättas för tillfälliga förstärkningar inom arbetsförmedlingen för insatser i krisdrabbade branscher och regioner. Jag avser att senare föreslå regeringen att 1 av dessa 4 milj. kr. far användas till just projektanställning av byggnadsarbetare för de uppgifter som AMS nu föreslår. Jag fömtsätter därvid att i första hand arbetslösa byggnadsarbetare erbjuds dessa uppgifter.

Geografisk rörlighet

Till den som flyttar av arbetsmarknadsskäl kan flyttningsbidrag utgå i form av bl.a. starthjälp enligt regler i arbetsmarknadskungörelsen (1966: 368, omtryckt 1983: 569, ändrad senast 1983: 993). Starthjälpen utgår sedan den 1 juli 1983 med 4000 kr. till ensamstående och med 9000 kr.

Prop. 1983/84:150 8

till flerpersonshushåll. En fömtsättning för starthjälp är atl anställningen på inflyttningsorten beräknas vara minst sex månader.

I sin skrivelse den 23 mars 1984 föreslår AMS att starthjälpen höjs till 10000kr. för ensamstående och till 30000kr. för flerpersonshushåll. Enligt AMS har det reala väldet av flyttningsbidragen urholkats kraftigt. AMS anser det därför angeläget att i nuvarande konjunkturläge återställa och förbättra det reala värdet av flyttningsbidragen.

AMS föreslår vidare att vid flyttning till stödområdet starthjälpen skall utgå med 15 000 kr. resp. 35 000 kr. Därigenom skulle sådan flyttning stimuleras som gör att företag i särskilt utsatta områden kan besätta platser av nyckelkaraktär. Ett villkor måste dock vara att platsema inte kan besättas med lokala arbetssökande.

I fråga om flyttningar som i inledningsskedet kan komma atl vara kortare tid än sex månader vill AMS atl 2000 kr. skall utbetalas för de två första månaderna och återstoden för de därpå följande fyra månadema om anställningen förlängs. Härigenom behöver den flyttande inte låsa sig för en sexmånadersperiod, vilket bör kunna medverka till en störte villighet att pröva arbete på nya orter.

I likhet med AMS anser jag det motiverat att förbättra de ekonomiska villkoren för dem som flyttar av arbetsmarknadsskäl och då särskilt för flerpersonshushållen. Jag kan emellertid inte tillstyrka en så kraftig höjning som AMS har föreslagit. För egen del vill jag föreslå att starthjälpen för flerpersonshushåll höjs med 6000 kr. fill 15000 kr. För ensamstående är jag inte beredd att föreslå någon höjning. Jag tillstyrker AMS förslag att starthjälpen för s. k. nyckelpersoner som flyttar till stödområdet görs generösare än vad som gäller vid flyttning inom andra delar av landet. Den av AMS föreslagna höjningen, 5000 kr., anser jag vara väl avvägd. AMS förslag om att starthjälp skall få utgå även vid anställning som varar kortare tid än sex månader kan jag inte tillstyrka.

I sin skrivelse tar AMS upp ett centralt problem när det gäller flerper-sonshushålls möjligheter att flytta. Jag syftar då på den medflyttandes möjlighet att få arbete på den nya orten. Alltför ofta utgör just svårigheten att lösa den medflyttandes sysselsättningssituation ett hinder för flyttningen. Mot bakgmnd härav föreslår AMS att en försöksverksamhet med bidrag till arbetsgivare för anställning av medflyttande genomförs under budgetåret 1984/85. Arbetsmarknadsverket vill få möjlighet att förhandla med enskilda och offentliga arbetsgivare om fidigareläggning eller utökning av tjänster för detta ändamål. Verket skall övergångsvis kunna ge bidrag till delar av lönekostnaderna enligt villkor som förhandlas fram i varje enskilt fall. Denna ordning fömtsätler samverkan med berörda fackliga organisafioner. AMS beräknar kostnaderna härför till 75 milj. kr. för budgetåret 1984/85.

Jag kan ansluta mig till AMS uppfattning om behovet av ett särskilt bidrag till arbetsgivare för anställning av medflyttande. Enligt min mening

Bilaga 4   Arbetsmarknadsdepartementet 9

bör emellertid ett sådant bidrag inle generellt ha den utformning som AMS föreslår. Jag förordar i stället att bidraget i normalfallet skall utgå med 50% av lönekostnaden under sex månader, dock högst med 35000 kr. för en sexmånadersperiod. Det kan i enstaka fall vara motiverat all fastställa ersättningar på annat sätt. De närmare villkoren får i sådana fall fastställas efter förhandlingar mellan arbetsmarknadsverket och arbetsgivaren i varje enskilt fall. Denna möjlighet bör dock endast utnyttjas när särskilda skäl föreligger. Verksamheten med detta medflyttandebidrag bör utgöra en försöksverksamhet under budgetåret 1984/85. Det bör ankomma på regeringen att fastställa de närmare villkoren för bidraget. Jag beräknar medelsbehovet för denna försöksverksamhet för budgetåret 1984/85 till 25 milj. kr.

Kostnaderna för de förslag som jag har förordat här beräknar jag till sammanlagt 152milj. kr., varav 127milj.kr. avser höjning av starthjälpen. Vid min medelsberäkning har jag utgått ifrån att den förbättrade slarthjäl-pen till flerpersonshushåll och förslaget om bidrag fill anställning av medflyttande kan komma att omfatta 12000 hushåll per år.

I detta sammanhang vill jag ta upp en fråga som rör samarbetet mellan Sverige och Jugoslavien på det arbetsmarknadspolifiska området. Mot bakgmnd av det arbete som bedrivs i den svensk-jugoslaviska kommissionen för migrationsfrågor har AMS i en skrivelse den 22 febmari 1984 hemställt bl.a. att inom ramen för anslaget för flyttningsbidrag få betala sökanderesor för jugoslaver som genom de jugoslaviska myndighetema har erbjudits arbete i hemlandet. Resoma avses omfatta fram- och återresa från hemorten i Sverige till den tilltänkta arbetsorten i Jugoslavien samt traktamente för vistelse där i högst tre dagar. En sökanderesa skall gälla endast den arbetssökande och få utgå oberoende av om den sökande är arbetslös eller har arbete i Sverige. Jag tillstyrker att en försöksverksamhet bör få inledas fr. o. m. budgetåret 1984/85 med sökanderesor till Jugoslavien enligt de riktlinjer som AMS har förordat. Enligt min mening bör försöksverksamheten begränsas till att gälla högst 50 sökanderesor per budgetår. Jag beräknar kostnadema härför till 250000 kr. Beloppet bör rymmas inom ramen för det anslag som har föreslagits i årets budgetproposition till geografisk rörlighet. Jag vill erinra om att en försöksverksamhet pågår sedan några år tillbaka med sökanderesor mellan Sverige och Finland.

De förslag som jag nu har lagt fram i fråga om geografisk rörlighet bör träda i kraft den 1 juli 1984.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

Prop. 1983/84:150 10

1. godkänna de ändringar i fråga om flyttningsbidrag somjag har förordat,

2. godkänna vad jag har förordat i fråga om försöksverksamhet med bidrag till arbetsgivare för anställning av medflyttande,

3. godkänna vad jag har förordat i fråga om försöksverksamhet med sökanderesor fill Jugoslavien,

4. till Arbetsmarknadsservice för budgetåret 1984/85 under tionde huvudtiteln utöver vad som har föreslagits i prop. 1983/84: 100 bil. 12 anvisa ett förslagsanslag av 162000000kr.

B 2. Arbetsmarknadsutbildning

Medelsbehovet för arbetsmarknadsutbildningen har i årets budgetproposition beräknats till 1 830 milj.kr. exkl. förvaltningskostnader för en omfattning av 120000 deltagare, varav 80000 i särskilt anordnade kurser inkl. 10000 i s. k. flaskhalsutbildning. Inom denna volym ingår vidare bidrag för 20000 deltagare i AMU i företag samt utbildningsbidrag för 20000 personer inom det reguljära skolväsendet och organisationer. AMS föreslås få disponera 1766milj. kr. för utbildning av 110000 personer vilket motsvarar ett genomsnitfiigt deltagarantal om ca 45000 per månad, medan 64milj. kr. skall stå till regeringens disposition för att vid behov snabbt kunna ställas till AMS förfogande för utbildning av ytterligare 10000 personer i företag.

För att undvika missförstånd kommer jag fortsättningsvis att räkna in den s.k. flaskhalsutbildningen i AMU i företag. Detta överensstämmer även med det nya regel- och bidragssystem avseende utbildning för redan anställd personal som jag har anmält i budgetpropositionen och som jag inom kort kommer att föreslå regeringen.

I skrivelsen den 23 mars 1984 bedömer AMS - mot bakgmnd av de obalanser som, trots konjunktumppgången, kännetecknar arbetsmarknaden - atl det är nödvändigt att dels utvidga och dels differentiera och modemisera kursutbudet inom arbetsmarknadsutbildningen.

Den snabba ökningen av bristen på yrkesarbetare och tekniker motiverar enligt AMS en utökning av planeringen med ytterligare 3 900 platser i AMU-kursema, vilket innebär att ytterligare 10000 personer kan genomgå utbildning under budgetåret 1984/85.

För att snabbt kunna nedbringa bristen på tekniker avser AMS att redan nu starta ett projekt med syfte att ge tilläggsutbildning och kompletterande teknisk utbildning för t. ex. yrkesarbetare och tjänstemän. Likaså har data-och elektronikkommittén (DEK) i en promemoria den 5 oktober 1983 föreslagit en ingenjörsutbildning för personer med praktisk erfarenhet av industriellt arbete.

AMS beräknar kostnaderna för volymökningen och de särskilda insat-sema inom teknikerområdet fill 200milj. kr.

Bilaga 4    Arbetsmarknadsdepartementet 11

Enligt AMS skulle även möjligheten att kunna bevilja arbetsmarknadsutbildning för högskolestudier upp till 40 poängs nivå kunna bidra till att undanröja bristen på kvalificerad arbetskraft.

Som ett led i strävandena att mer markant använda AMU för insatser som främjar rekryteringen fill industrin menar AMS att en sfimulanspremie om 200 kr. per utbildningsvecka till deltagare i kurser inom tillverkningsområdet skulle vara verkningsfull. Enligt AMS skulle en sådan sfimulanspremie underlätta för arbetsförmedlingen att hänvisa kursdeltagare till utbildning och minska den höga avbrottsfrekvensen som finns inom det verkstadsmekaniska utbildningsområdet.

AMS framhåller vidare att en utökning av investeringsutrymmet för arbetsmarknadsutbildningen skulle underlätta en förnyelse och aktualise-ring av kursutbudet. AMS beräknar investeringsbehovet till 25milj. kr. utöver i budgetpropositionen föreslagna medel.

Dämtöver föreslår AMS att AMU i samarbete med andra utbildningsanordnare, t. ex. studieförbunden, skall få anordna korta orienterande kurser i ADB. Syftet är att ge arbetslösa gmndläggande informafion om vad dalatekniken innebär och skapa intresse för vidare utbildning. Kurser för 10000 personer beräknas kosta 20milj. kr.

Enligt min bedömning kommer den förväntade sysselsättningsökningen endast delvis atl kunna reducera arbetslösheten. Efterfrågan på arbetskraft kommer i första hand att omfatta välutbildad och yrkeskunnig arbetskraft inom verkstadsindustrin medan svårigheterna alt finna arbete för dem som saknar erfarenhet eller yrkesutbildning till stora delar kommer att bestå.

Jag anser i likhet med AMS att det väntade arbetsmarknadsläget med både relativt hög arbetslöshet och ökad efterfrågan på vissa yrkesgmpper ställer stora krav på ett differenfierat kursutbud inom AMU. Det gäller att tillgodose såväl sökande som helt saknar eller endast har bristfällig yrkesutbildning som näringslivets krav på mer kvalificerad arbetskraft.

Jag delar också AMS uppfattning att en utökning av AMU-kursema med 3900 årsplatser för ytterligare 10000 deltagare behövs. Denna utökning bör för att avhjälpa företagens brist på mer kvalificerad arbetskraft bl.a. inriktas mot kvalitetshöjande utbildning inom bl. a. teknik och ADB för arbetssökande som redan har vissa baskunskaper. Som jag ser det är del nödvändigt att sådan utbildning förläggs i nära anknytning till arbetslivet. Möjligheten att köpa utbildning i företag och hos andra utbildningsanordnare bör därför eftersträvas. Jag ställer mig således positiv till AMS förslag om en särskild satsning på teknikemtbildning. Därvid kan den mest akuta bristen på arbetskraft inom detta område avvärjas. De beräknade kostnadema anser jag väl avvägda. Jag vill dock i likhet med AMS framhålla att bristen på tekniker långsiktigt måste lösas genom ökad utbildning inom gymnasieskolan, den kommunala vuxenutbildningen och högskolan. Ett arbete med att utreda de tekniska utbildningama har också inletts inom utbildningsdepartementet. Bl.a, har en särskild arbetsgmpp bildats för s. k. kortare teknisk utbildning.

Prop. 1983/84:150 12

Det bör enligt min uppfattning också vara möjligt att som AMS föreslår få bevilja arbetsmarknadsutbildning för studier på högskolor upp fill 40 poängs nivå under fömtsättning att utbildningen är inriktad mol sysselsättning i näringslivet. Det bör ankomma på regeringen att utfärda anvisningar.

AMS yrkande om ytterligare medel för investeringar inom AMU kan jag däremot inte biträda. Jag anser det inte heller lämpligt att införa en stimulanspremie för deltagare inom vissa utbildningsområden.

Jag vill i detta sammanhang erinra om vad statsrådet Göransson tidigare i dag föreslagit i fråga om särskilt vuxenstudiestöd till arbetslösa för sådana studier som inte kan tillgodoses inom arbetsmarknadsutbildningens ram. För att möjliggöra detta har statsrådet Göransson även anmält hur riksdagens bemyndigande till regeringen om kurser för arbetslösa inom den kommunala vuxenutbildningen och folkhögskolan skall användas. Personer som drabbats av arbetslöshet får därigenom ökade möjligheter att komplettera sina bristande skolkunskaper på gmndskole- och gymnasienivå, vilket jag ser som väsentligt med tanke på de ökade kraven på grundläggande utbildning som bl. a. den nya tekniken ställer.

Utöver den nu föreslagna utökningen av AMU-kursema anser jag det av två skäl nödvändigt att också föreslå en utökning av bidragen för utbildning i företagen av redan anställd personal.

För del första bedömer jag att industrins behov av välutbildad och yrkeskunnig personal inte till fullo kommer att kunna tillgodoses genom nyrekrytering. En fömtsättning för att den väntade konjunkturförbällringen skall ge utslag i en sysselsättningsökning är dock att sådana flaskhalsproblem som brist på kvalificerad personal utgör, kan motverkas. Detta kan ske genom fort- och vidareutbildning av redan anställda inom ramen för det nya bidrags- och regelsystemet för AMU i företag.

För det andra finns också bland dem som har anställning stora gmpper, som på gmnd av föråldrad eller bristande utbildning, kan få svårigheter att klara förändringar i yrkesinnehållet eller helt nya arbetsuppgifter till följd av bl. a. tekniska och organisatoriska förändringar, och därför på sikt kan löpa risk för utslagning. Jag förordar att AMS tilldelas medel för bidrag till utbildning av ytterligare 10000 personer enligt det nya regel- och bidragssystemet för AMU i företag somjag aviserat i budgetpropositionen. Jag har beräknat den genomsnittliga utbildningstiden till sex veckor och bidrag för kurskostnader till genomsnitfiigt ca 1000 kr. per vecka. Jag räknar med att de 64milj. kr som enligt vad som föreslås i budgetproposifionen skall stå till regeringens förfogande, skall täcka dessa kurskostnader.

Jag vill erinra om att jag under anslaget B 1. Arbetsmarknadsservice föreslagit att medel anslås för att förbättra servicenivån inom arbetsmarknadsverket. Dessa bör till viss del kunna utnyttjas för länsarbetsnämndernas administration av den utökade utbildningen av anställda. Jag fömtsät-

Bilaga 4   Arbetsmarknadsdepartementet 13

ter att även viss personal vid AMU-center skall kunna medverka vid planering och uppläggning av sådan utbildning.

AMS har i den tidigare omnämnda skrivelsen föreslagit särskilda kurser inom dataområdet. Syftet skulle vara atl ge arbetslösa tillfälle att orientera sig om datautvecklingen och skapa intresse för vidare utbildning. För egen del föreslår jag att det under hösten 1984, som ett särskilt projekt inom ramen för AMU i företag, får anordnas utbildning inom dataområdet för 5000 personer. Avsikten är att personer med kortare skolutbildning skall prioriteras vid uttagning till utbildningen. Jag räknar med att dessa kurser kan anordnas i samarbete med studieförbunden. De erfarenheter som vunnits genom bl. a. de särskilda insatser för kvinnor inom den s. k. industrikampanjen bör därvid utnyttjas. Jag anser det angeläget atl kvinnomas möjligheter till utbildning inom dataområdet beaktas även inom detta projekt. Jag vill i detta sammanhang även erinra om vad statsrådet Göransson tidigare denna dag har anfört rörande en bredare datautbildning. Den utbildning jag nu förordar bör därvid kunna ge vissa erfarenheter. Jag vill vidare omnämna att arbetet med utbildning inom dataområdet, såväl det här föreslagna projektet som den fortsatta beredningen av frågan, kommer att ledas av en grupp på statsrådsnivå. För det särskilda projektel har jag beräknat 32 milj. kr. Medlen bör disponeras av regeringen.

I oktober 1983 beslutade regeringen atl som försöksverksamhet bedriva yrkesförberedande praktik inom det militära försvaret och civilförsvaret. Syftet med försöksverksamheten är att ge arbetslösa ungdomar mellan 18 och 24 år utbildning i olika civila yrken som finns representerade inom försvaret. Utbildningen omfattar både teoretiska och praktiska moment. Försöksverksamheten får omfatta högst 1300 elever på ett 20-tal platser i landet och skall vara avslutad senast den 30 juni 1984. Den prakfik som följer på utbildningen inom civilförsvaret skall dock vara avslutad senast den 31 december 1984. Ersättningen till ungdomarna utgår i form av utbildningsbidrag. De militära myndigheterna ersätts för att täcka sina kostnader med 100kr. per utbildningsdag och elev. För försöksmyndighe-tema inom civilförsvaret uppgår motsvarande ersättning till 150 kr.

I enlighet med regeringens beslut har AMS och chefen för armén, som har ansvaret för försöksverksamheten inom det militära försvaret, den 29 mars 1984 i skilda rapporter redovisat sina erfarenheter av verksamheten under perioden den 1 december 1983 fill mitten av mars 1984. Civilförsvarsstyrelsen har den 30 mars 1984 redovisat sina erfarenheter.

Enligt dessa redovisningar har i genomsnitt 1100-1200 ungdomar varit sysselsatta i den yrkesförberedande praktiken under de fyra månader som redovisningen avser. Deltagarantalet har varit jämnt fördelat mellan flickor och pojkar. Den genomsnittliga åldem har varil ca 20 år. Yrkespraktiken har omfattat ett stort antal utbildningsområden, bl.a. verkstad, skogs- och miljövård, kök, förråd, hantverksarbete, lokalvård, sjukvård, bageri och distribution. Ca 10% av såväl pojkar som flickor har avbmtit prakfiktjänst-

Prop. 1983/84:150 14

göringen utan att ha erhållit annat arbete eller påbörjat studier. En starkt bidragande orsak till detta har uppgivits vara den ekonomiska ersättningen som för 18 och 19-åringar utan upparbetad rätt till kassaersättning har uppgått till 100 kr. per dag. För arbete i ungdomslag uppgår däremot ersättningen för dessa ungdomar till ca 120 kr. per dag. Drygt 15% av såväl pojkar som flickor har hittills under praktikperioden fått annat arbete eller påbörjat studier. Uppföljningen av verksamheten visar vidare att frånvaron har varit förhållandevis låg.

Som helhet betraktas denna typ av praktik som värdefull, eftersom det inom försvaret finns många olika arbetsuppgifter. Praktik inom kontor, tekniska arbeten, ADB, storhushåll, verkstadsarbete, fordonsteknik, fotoarbete, teleteknik och vård har bedömts som särskilt värdefull. Enligt redovisningen från chefen för armén har försöksverksamheten kunnat genomföras utan negativ inverkan på den ordinarie verksamheten.

Som jag har redovisat ovan deltog också civilförsvaret i försöken med den yrkesförberedande praktiken. Försöken inom civilförsvaret har genomförts vid skol- och förrådsanläggningen i Revinge. Även redovisningen av dessa försök är mycket positiv.

Sammanfattningsvis beskrivs den yrkesförberedande praktiken som ett mycket bra projekt av alla inblandade parter, dvs. såväl myndighetema som ungdomama och de fackliga organisationema.

Mot bakgmnd av de positiva erfarenhetema av försöksverksamheten hittills förordar jag efter samråd med försvarsministem att den yrkesförberedande praktiken far bedrivas även under nästa budgetår och utvidgas något till att omfatta högst 1500 ungdomar. En fortsatt försöksverksamhet inom civilförsvaret kan påbörjas först sex månader efter beslut. Den är även ganska komplicerad att planlägga och administrera. Jag förordar därför att samtliga 1500 ungdomar erbjuds utbildning inom det militära försvaret som har en väl fungerande utbildningsorganisation och stor vana att ta hand om ungdomar. Den utbildning som f. n. pågår vid civilförsvars-styrelsens anläggning i Revinge bör dock självklart slutföras.

Jag kommer under anslaget B 3. Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag anmäla ett förslag om höjning av utbildningsbidragen, vilket innebär att ungdomar under 20 år som inte är berättigade till ersättning från arbetslöshetskassa kommer att få 120 kr. per dag i utbildningsbidrag. Jag beräknar kostnaden för den yrkesförberedande praktiken till totalt 75 milj. kr. för nästa budgetår, varav 45 milj. kr. utgör utbildningsbidrag. Jag återkommer till finansieringen av denna kostnad under anslaget B3. Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag. Av den totala kostnaden utgör 30milj. kr. kurskostnader.

För den utökning och effektivisering av arbetsmarknadsutbildningen inkl. det särskilda projektet med inriktning mot dataområdet och yrkespraktiken inom försvaret beräknar jag de ytterligare kostnadema till 262 milj. kr. Jag har för avsikt att senare föreslå regeringen att medge att

Bilaga 4   Arbetsmarknadsdepartementet 15

AMS får använda 37milj. kr. av reservationsmedel för att bestrida en del av dessa kostnader. Dämtöver bör för detta ändamål ytterligare 225 milj. kr. tillföras anslaget utöver i budgetpropositionen föreslagna medel.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Arbetsmarknadsutbildning för budgetåret 1984/85 under tionde huvudtiteln utöver vad som har föreslagits i prop. 1983/84: 100 bil. 12 anvisa ett reservationsanslag av 225000000kr.

B 3. Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag

Ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen utges i form av en dagpenning som fr.o.m. den 1 januari 1974 fastställdes till maximalt 130kr. per dag. Det högsta dagpenningbeloppet har därefter successivt höjts. Den 1 januari 1983 höjdes dagpenningen från 230 till 280 kr.

Frågan om en höjning av dagpenningen har aktualiserats i flera framställningar. Senast har Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens centralorganisation och Arbetslöshetskassomas samorganisation (SO) i en skrivelse den 6 febmari 1984 hemställt att dagpenningen höjs till 340 kr. per dag fr. o. m. den 1 juli 1984. Dessutom har organisationema begärt att det i arbetslöshetsförsäkringen införs ett system som innebär att dagpenningen automatiskt räknas upp varje år och att en arbetsgmpp tillsätts för att utreda hur ett sådant system lämpligen bör utformas.

I prop. 1983/84: 126 om ändringar i det kontanta arbetsmarknadsstödet m.m. anriiälde jag att jag hade övervägt frågan om en höjning av dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen men att jag ville avvakta med att lägga förslag i frågan. Jag ansåg att denna fråga, liksom frågan hur en höjning bör finansieras, bättre kunde bedömas när förhandlingarna i den pågående avtalsrörelsen hade slutförts. Jag återkommer nu till dessa frågor.

Jag gör nu den bedömningen att en höjning av den högsta dagpenningen till 300kr. är lämplig. Jag förordar därför att denna nivå skall gälla fr. o. m. den 1 juli 1984. Däremot kan jag inte ställa mig bakom förslaget om att införa en automatisk höjning av dagpenningen varje år. Jag vill därvid hänvisa till regeringens i olika sammanhang uttalade ambition att så långt som det är möjligt undvika automatiska utgiftshöjningar.

Jag vill här anmäla att jag, under fömtsättning av riksdagens godkännande av den av mig här förordade höjningen av dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen, har för avsikt att senare föreslå regeringen att höja utbildningsbidraget vid arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad rehabilitering till maximalt 300kr. per dé. Bidragsnivån om 165 kr. per dag, som lägst gäller för dem som är ersättningsberättigade i arbetslöshetsförsäkringen samt för dem som har fyllt 20 år eller för dem som är yngre men har

Prop. 1983/84:150 16

vårdnaden om eller fullgör underhållsskyldighet mot eget bam, bör samtidigt höjas till 185 kr. per dag. Den lägsta nivån som f. n. är 100kr. bör höjas till 120 kr.

Jag vill i detta sammanhang också ta upp frågan om utbetalningen av statsbidragen till de erkända arbetslöshetskassoma. Dessa bidrag utbetalas ä-konto i efterskott vid sex fillfällen per år, dvs. varannan månad. Vid varje tillfälle utbetalas 90% av del beräknade slutliga statsbidraget. SO har i en skrivelse den 19 juli 1983 begärt dels att ä-kontoutbetalningar av statsbidragen skall ske varje månad, dels att 100% av det beräknade slutliga statsbidraget skall utbetalas vid vaije tillfälle. De kraftigt ökade utbetalningama från arbetslöshetskassoma under de senaste åren har inneburit likviditetsproblem för många kassor, som har tvingats låna pengar från förbund eller från annat håll för atl kunna klara utbetalningarna till sina medlemmar i avvaktan på att statsbidragen betalas ut. Detta har också medfört att AMS har varit tvungen att i stor utsträckning utnyttja den möjlighet fill särskilda ä-kontoutbetalningar som finns. Enligt min mening är det med hänsyn till samhällets intresse av att arbetslöshetsförsäkringen fungerar problemfritt rimligt att statsbidragen utbetalas en gång per månad. Jag förordar därför att en sådan ordning skall gälla fr. o. m. den 1 juli 1984. Däremot kan jag inte tillstyrka SO: s begäran i fråga om nivån på å-kontoutbetalningama.

Kostnaderna för de reformer som jag har föreslagit här uppgår fill 518,3 milj. kr. I detta belopp ingår kostnaden, 15 milj. kr., för slopandet av den s.k. 50-dagarsregeln som regeringen har föreslagit i prop. 1983/84: 126. Dessa kostnader bör enligt min mening finansieras genom en höjning av arbetsmarknadsavgiften med 0,16 procentenheter fr. o. m. den 1 januari 1985, vilket motsvarar kostnaden för reformema. De senaste årens höga arbetslöshet har, somjag nyss nämnde, inneburit att utbetalningama av arbetslöshetsersättning har ökat kraftigt. Den nuvarande nivån på arbetsmarknadsavgiften, 1,3%, räcker inte för att finansiera den del av utbetalningama som avgiften skall täcka. En höjning av avgiften är nödvändig redan av denna anledning. Enligt mina beräkningar bör arbetsmarknadsavgiften därför höjas med ytterligare 0,14 procentenheter för att medelsbehovet skall bli helt täckt. Jag förordar således att arbetsmarknadsavgiften höjs med sammanlagt 0,3 procentenheter fr. o. m. den 1 januari 1985.

I prop. 1983/84: 126 har jag beräknat medelsbehovet för detta anslag för budgetåret 1984/85 till 2447889000 kr. I detta belopp har jag inte räknat in kostnadema för de reformer somjag nu har förordat. Dessa reformer bör, som jag nyss nämnde, helt finansieras genom en höjning av arbetsmarknadsavgiften och bör inte belasta anslaget. Nuvarande anslagskonstmk-tion innebär dock atl 35% av utgiftema betalas över statsbudgeten. Av denna anledning torde det finnas skäl att överväga en ändring av den nuvarande fördelningen av kostnaderna mellan anslagsmedel och avgiftsmedel. Jag är emellertid inte beredd att nu föreslå en sådan ändring, men

Bilaga 4   Arbetsmarknadsdepartementet 17

kan komma atl föreslå regeringen att senare förelägga riksdagen förslag i denna fråga.

På anslaget bör föras upp statens andel, 35 %, av kostnaderna för utbildningsbidrag till deltagare i de utbildningar somjag nyss har föreslagit under anslaget B 2. Arbetsmarknadsutbildning. Jag beräknar statens andel av dessa kostnader till 115 milj. kr.

Jag vill i detta sammanhang erinra om vad jag anmälde i budgetpropositionen i samband med åldersvillkoret för handikappade ungdomar vid arbetsmarknadsutbildning, F. n. gäller att utbildningsbidrag kan beviljas gravt handikappade ungdomar som direkt efter gmndskolan övergår till gymnasiestudier. Som villkor gäller att utbildningen planeras i samråd med arbetsförmedlingen. För vissa handikappgmpper, däribland döva, hörselskadade och gravt rörelsehindrade vilka bor inackorderade på annan ort än hemorten, finansieras boende- och resekostnader genom de särskilda bidrag som utöver dagpenningen ingår i utbildningsbidraget. Genom lagen om allmän försäkring kan handikappade som har fyllt 16 år beviljas sjukbidrag eller förtidspension. Gravt handikappade ungdomar får handikappersättning för merkostnader till följd av handikappet.

Genom det sätt på vilket dessa regler tillämpas kan vissa av de handikappade skolungdomarna samtidigt fa bidrag för uppehälle och merkostnader till följd av handikappet från flera håll. I avvaktan på en översyn av studiesstödssystemet vad avser handikappade, avser jag att senare föreslå regeringen att handikappade ungdomar under 18 år, som fr.o.m. budgetåret 1984/85 påböljar studier inom det reguljära skolväsendet, skall kunna beviljas utbildningsbidrag endast i form av särskilt bidrag för merkostnader för boende på annan ort än hemorten, resekostnadsersättning m. m. Sådant särskilt bidrag bör kunna beviljas jämsides med ordinarie studiestöd. Dock bör inackorderingstillägg och resetillägg i studiebidraget inte kunna utgå jämsides med utbildningsbidraget. Jag har i denna fråga samrått med cheferna för socialdepartementet och utbildningsdepartementet.

Mina förslag i det föregående om en höjning av dagpenningen och arbetsmarknadsavgiften föranleder ändringar i lagen (1973: 370) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1981: 691) om socialavgifter. Det sistnämnda förslaget till lagändring har upprättats i samråd med chefen för socialdepartementet. Förslagen till lagändringar bör fogas till protokollet i detta ärende som underbilaga 4.1.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

dels att antaga inom arbetsmarknadsdepartementet upprättade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1973: 370) om arbetslöshetsförsäkring,

2. lag om ändring i lagen (1981: 691) om socialavgifter, dels att

2   Riksdagen 1983184. 1 saml. Nr 150. Bilaga 4

Prop. 1983/84:150 18

3. godkänna vad jag har förordat i fråga om ä-kontoutbetalningar av statsbidrag till de erkända arbetslöshetskassorna,

4. till Bidrag tiU arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag för budgetåret 1984/85 under tionde huvudtiteln utöver vad som har föreslagits i prop. 1983/84: 126 anvisa ett förslagsanslag av 115000000 kr.

B 4. Sysselsättningsskapande åtgärder

AMS har i skrivelsen den 23 mars 1983 redovisat sin bedömning av behovet av särskilda insatser för att stödja byggverksamheten under kommande vinter. AMS bedömning är att byggnads- och anläggningsarbeten inkl. reparationer och ombyggnader för en investeringsvolym på mellan 5000 och 6000milj. kr. skulle behöva tidigareläggas för att nästa vinter kunna upprätthålla nuvarande volym i byggnadsverksamheten. Regeringen beslutar i dag, med utnyttjande av den av riksdagen beviljade finansfullmakten (prop. 1982/83: 150 bil. 1, FiU50, rskr392), att tidigarelägga statliga investeringsobjekt för ca 1271 milj. kr. Projekten har valts ut så att de i flertal fall ger viss sysselsättningseffekt redan under hösten 1984 men med tyngdpunkten under vintem 1984/85. Vidare har ett antal större byggnadsobjekt med längre byggnadstider valts ut inom vissa regioner för att, oavsett lokalisering, skapa arbetstillfällen för byggnadsarbetare även i andra län än de där dessa objekt finns. Tillsammans med de insatser jag strax kommer att redovisa under beredskapsarbeten samt tillsammans med de förslag till särskilda insatser som socialministern tidigare i dag har föreslagit och som bostads- och civilministrama kommer att föreslå motsvarar detta en byggnadsvolym på drygt 2200milj. kr. Sysselsättningseffekten inom byggnadssektorn av dessa åtgärder beräknas till ca 4000 årsarbeten.

AMS anser också att insatserna på byggarbetsmarknaden bör ses i ett mer långsiktigt perspekfiv och menar att det kan bli nödvändigt att vidta åtgärder för att lösa problem som har sin gmnd i stmkturella obalanser. AMS avser att i samarbete med partema på arbetsmarknaden kartlägga utvecklingen och lägga fram en plan för att få till stånd en långsiktig balans på byggarbetsmarknaden. Jag delar AMS bedöming att en sådan plan är nödvändig och att den måste innehålla åtgärder både för investeringar på kort sikt och för att sfimulera en långsikfig anpassning mellan utbud och efterfrågan. Ett sätt att åstadkomma detta kan enligt min mening vara att minska gmndutbildningen till byggnadsyrken samtidigt som såväl gmndutbildning som fortbildning inriktas ytterligare mot reparations- och ombygg-nadssektom.

AMS har vidare föreslagit att arbetslösa byggnadsarbetare skall projektanställas för att akfivera andra byggnadsarbetare. Jag har behandlat frågan fidigare under anslaget B 1. Arbetsmarknadsservice.

Bilaga 4   Arbetsmarknadsdepartementet 19

När del gäller sysselsättningsutvecklingen i kommunerna vill jag erinra om att det under innevarande budgetår har avsatts 300milj. kr. för atl tidigarelägga fasta arbeten i kommuner och landstingskommuner. AMS skall senast den 31 maj i år redovisa erfarenheterna av denna verksamhet. Regeringen följer med intresse den diskussion som pågår om att i viss utsträckning omvandla beredskapsarbeten till fasta arbeten och kommer därvid bl. a. att studera utvärderingen. AMS ser också f. n. över bidragsregler i syfte att åstadkomma ett mer flexibelt utnyttjande av beredskapsarbetsmedel på den kommunala sidan.

Beredskapsarbeten

I budgetpropositionen räknade jag med att antalet dagsverken i beredskapsarbeten under budgetåret 1984/85 kommer att uppgå till 4 miljoner. Med en beräknad bidragskostnad på 475 kr. per dagsverke kostar detta, inkl. några särskilda objekt, enligt budgetförslaget 1919,1 milj. kr. Av detta belopp föreslås att medel motsvarande 3 miljoner sysselsättningsdagar skall ställas fill AMS förfogande vid budgetårets början. Till detta skall också läggas de föreslagna 3 miljoner sysselsätlningsdagama för rekryteringsplatser och enskilda beredskapsarbeten som inte är av investeringskaraktär samt de beräknade 20000 platsema per månad i ungdomslag.

AMS redovisar mot bakgmnd av bl. a. läget på byggarbetsmarknaden och tillkomsten av ungdomslagen att investeringsarbetena måste ges ökat utrymme under budgetåret 1984/85 i förhållande till innevarande budgetår. Detta leder enligt AMS till att den genomsnittliga dagsverkskostnaden kommer att överstiga den nivå som angivits i budgetpropositionen. För att uppnå de 4 miljoner dagsverken som föreslås i budgetpropositionen fordras, enligt AMS, ytterligare 350milj. kr. till beredskapsarbeten. AMS kommer under hösten 1984 att göra en ny bedömning av behovet av insatser, varför styrelsen inte nu begär några extra medel till beredskapsarbeten.

Jag delar AMS uppfattning att en säkrare bedömning av åtgärdsbehovet kan göras först till hösten, men bedömer med hänsyn till att AMS har redovisat en reserv inom reparations-, ombyggnads- och tillbyggnadssek-tom (ROT) hos kommunema att ytterligare 50milj. kr. redan nu bör anvisas till beredskapsarbeten. Dessa medel bör användas till beredskapsarbeten inom den kommunala sektom enligt samma regler som jag angav i budgetproposifionen.

Jag anser det angeläget att AMS har en planering som medger att den totala volymen sysselsättningsskapande åtgärder liksom andelen investeringsarbeten kan bli högre än vad tilldelade medel ger utrymme för och att åtgärdema kan komma igång snabbt.

AMS har vidare i den tidigare nämnda skrivelsen föreslagit att det enskilda näringslivet skall få bidrag för anställning av byggnadsarbetare motsvarande kassaersättningen vid arbetslöshet. Bidraget föreslås utgå fill byggherrar som utför reparationer och ombyggnader för energibesparande

Prop. 1983/84:150 20

och miljöförbättrande åtgärder i mindre och medelstora företag. Med tanke på den uppåtgående industrikonjunkturen kan jag inte biträda AMS förslag. Jag vill dock erinra om den möjlighet som redan finns att som enskilda beredskapsarbeten i industriföretag utföra om- och tillbyggnader för att åstadkomma en bättre hushållning med energi och råvaror eller förbättra arbetsmiljön.

AMS har vidare föreslagit att ett projekteringsbidrag bör utgå till statliga myndigheter och angelägna kommunala projekt inom stödområdet. Bidraget föreslås återkrävas i samband med atl den projekterade investeringen genomförs. I budgetpropositionen har jag anfört skäl för alt inte tillstyrka förslaget om kommunala projekteringsbidrag. Jag kan inte heller nu finna skäl att fillstyrka att ett statligt projekteringsbidrag införs.

Antalet kassamedlemmar som har utförsäkrats från de erkända arbetslöshetskassorna har stigit mycket kraftigt under de senaste åren. År 1981 ulförsäkrades ca 8000 personer. Motsvarande siffror för åren 1982 och 1983 var 14200 resp. 17000 personer. Som en följd av denna utveckling beslutade regeringen i juni 1983 atl arbetslösa kassamedlemmar som är yngre än 60 år och som riskerar utförsäkring skall, om inte synnerliga skäl föreligger, anvisas beredskapsarbete om de begär det. En betydande nedgång i antalet utförsäkrade kassamedlemmar har noterats mellan tredje och Qärde kvartalen 1983.

Regeringen uppdrog den 17 november 1983 åt AMS att följa upp beslutet om rätten till beredskapsarbete. AMS har den 29 febmari 1984 redovisat uppföljningen till regeringen. Uppföljningen är baserad på verksamheten i Jönköpings, Västmanlands och Västernorrlands län. Av de kassamedlemmar som hade högst 50 ersättningsdagar kvar och därmed bedömdes löpa risk för utförsäkring var högst 50% berättigade att begära och få anvisning till ett beredskapsarbete. Orsaken till detta var att ca 25% var äldre än 59 år och att 25-30% hade upparbetat rätt till ny ersättningsperiod. Uppföljningen visar att ca en tredjedel av de personer som under en månad skulle ha haft rätt att begära beredskapsarbete i de tre länen utnyttjade sin rätt. För hela landet innebär det att uppskattningsvis 700-800 personer per månad i denna kategori begärde att få ett beredskapsarbete. Samtidigt har ca 300 personer per månad placerats i beredskapsarbete.

Knappt två tredjedelar eller ca 1300 personer per månad under Qärde kvartalet 1983 har alltså inte utnyttjat rätten att begära ett beredskapsarbete. Skälen för detta har varit flera, såsom väntan på pension, påbörjandet av en utbildning, vämpliktstjänslgöring, föräldraledighet och flyttning till annan ort.

Slutligen visar uppföljningen att under fjärde kvartalet 1983 sammanlagt 41400 personer placerats i beredskapsarbete. Under samma period erhöll knappt 1000 kassamedlemmar som riskerade utförsäkring beredskapsarbete. Dessa utgjorde således endast 2,4% av samtliga som placerats i beredskapsarbete.

Bilaga 4   Arbetsmarknadsdepartementet 21

Rätten att begära ett beredskapsarbete gäller som jag nyss nämnde utförsäkringshotade kassamedlemmar som inte har fyllt 60 år. Jag anser nu att denna rätt bör gälla även åidersgmppen 60-64 år. Jag har därför för avsikt att senare föreslå regeringen att rätten att begära ett beredskapsarbete vidgas till att omfatta även denna åldersgmpp. Enligt min bedömning ryms kostnaden för detta inom de medel som i budgetpropositionen har föreslagits för beredskapscirbeten.

Riksdagen beslutade våren 1983 (prop. 1982/83: 147, AU 26, rskr 385) att bl.a. avsätta lOmilj.kr för att lindra omställningen för den övertaliga personalen vid Kockums- och Uddevallavarven. Eftersom det vid Kockums varv endast är äldre personer som sägs upp och dessa har särskilda ekonomiska uppgörelser föreslår AMS att de medel som har avsatts för personal vid Kockums varv, 5,5milj. kr., ges en altemativ användning för att underlätta arbetsförmedlingens arbete. Det har nu visat sig att det behov av sådana särskilda åtgärder som riksdagen beslutade om inte finns i samband med omställningen vid Kockums varv. Jag kan inte biträda AMS förslag.

Bidrag till arbetslösa för att starta egen verksamhet

En kontinuerlig etablering av nya industriföretag har en långsiktigt strategisk betydelse för näringsliv och samhälle. Antalet nya industriföretag per år har trendmässigt sjunkit fr. o. m. år 1965, med en viss ökning under böljan av 1980-talet. Flertalet nya företag uppstår inom handels- och servicesektom. Nya tillverkande företag har ofta en enkel produktion som säljs på en lokal marknad, s. k. vardagsföretag. En väsentlig del av de nya arbetstillfällena uppstår inom relativt nystartade företag. Av de totalt ca 15000 nya företagen år 1982 hade ca hälften någon anställd redan vid starten. Bland förklaringama till att människor startar egna företag har nämnts arbetslöshet och viljan att i en sådan situation klara sin egen försöijning. Enligt min mening är delta positivt och bör uppmuntras inte minst mot bakgmnd av att de arbetsmarknadspolitiska åtgärdema inriktas mer till den enskilda sektom i allmänhet och industrin i synnerhet.

Jag förordar mot den här bakgmnden att som en försöksverksamhet under budgetåren 1984/85 och 1985/86 ett särskilt bidrag skall kunna lämnas till arbetslösa som startar egen verksamhet.

De industri- och regionalpolitiska stöd som kan lämnas för nyetableringar är i första hand inriktade på att stödja industriell verksamhet. Ett undantag är glesbygdsstödet som kan lämnas till i princip all verksamhet som skapar sysselsättning i glesbygd. Industriministem kommer senare denna dag att föreslå att medel anslås till särskilda glesbygdsinsatser i skogslänen. Det finns enligt min mening ett utrymme för att som ett komplement fill de industri- och regionalpolitiska medlen stödja arbetslösa som vill starta egen verksamhet.

Prop. 1983/84:150 22

Bidraget bör kunna lämnas till personer fr. o. m. 20 års ålder under högst sex månader. Innan bidrag lämnas bör en prövning göras av möjlighetema att erbjuda den arbetslöse arbete eller någon annan lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd.

Bidraget bör motsvara arbetslöshetsersättningen och betalas ut vid flera tidpunkter. Bidraget bör alltså inte i första hand vara avsett att täcka investeringskostnader utan att klara vederbörandes försörjning under en viss tid och på det sättet ge honom eller henne möjlighet att komma igång med verksamheten utan att alltför stora ekonomiska krav ställs på densamma i form av t. ex. löneuttag.

De personer som bör kunna beviljas starta-eget-bidrag bör ha gmndläggande kunskaper när det gäller att starta och sköta ett eget företag. I de fall denna kunskap inte redan finns bör de aktuella personerna genomgå utbUdning i form av starta-eget-kurser varvid utbUdningsbidrag bör kunna utgå. Beslut om bidrag bör fattas av länsarbetsnämnden. Ärendena bör kunna avgöras ganska snabbt. Detta får dock inte innebära att den planerade verksamhetens ekonomiska fömtsättningar inte prövas. Utvecklingsfonden i länet eller annan lämplig remissinstans bör yttra sig över idéens utvecklingsmöjlighet samt kommersiella bärbarhet. Det bör däremot inte finnas något krav på att utvecklingsfonden eller annan skaU stödja projektet ekonomiskt. Inte heller bör det vara något hinder att ersättning från annan utgår samtidigt.

Jag beräknar de totala kostnaderna för verksamheten tUl 37milj. kr. under budgetåret 1984/85. Jag har då räknat med att bidrag kan beviljas 1000 personer.

Sedan lång tid tUlbaka kan handikappade medelålders eller äldre arbetstagare, som inte har kunnat få lämpliga arbeten på den öppna arbetsmarknaden, få näringshjälp för att börja och i vissa särskilda fall för att fortsätta verksamhet som egen företagare. Fr.o.m. budgetåret 1982/83 bedrivs en försöksverksamhet, som inom vissa ramar ger möjlighet att bevilja näringshjälp också åt långvarigt arbetslösa.

Näringshjälp lämnas i form av bidrag eller i vissa fall lån för anskaffande av maskiner, verktyg eller annan kostnad för att börja som egen företagare, dvs. i huvudsak tiU investeringskostnader. De personer som får starta-eget-bidrag enligt mitt förslag och som dessutom uppfyUer vUlkoren för att erhålla näringshjälp bör ha möjlighet att helt eller delvis finansiera investeringskostnader med näringshjälp enligt de regler som gäller för näringshjälpen. Jag övergår nu till vissa ungdomsfrågor inom ramen för anslaget. I förta årets kompletteringsproposition (prop. 1982/83:150 bil. 3, AU 30, rskr 394) anmälde jag, under anslaget B 17. Medel för åtgärder att främja rekrytering fill industrin m.m., att ca 10 milj. kr. av de under anslaget anvisade medlen skulle användas för ungdomsprojekt av olika slag. Ett syfte var att stödja en utveckling av sådana ungdomsprojekl som bl.a.

Bilaga 4    Arbetsmarknadsdepartementet 23

kommunema driver. Ett annat var att ta fasta på idéer och uppslag som ungdomar själva kunde ha tUl meningsfulla arbeten och ta fatt på deras vilja att själva göra något åt sin situation.

Regeringen beslutade den 14 juli och den 10 november 1983 att totalt 11 milj. kr. av det ovan angivna anslaget skulle användas för sådana ungdomsprojekt.

Regeringens bara- och ungdomsdelegation fick i uppdrag att fördela medlen. AMS har berett ansökningama.

Totalt har AMS fått drygt 400 ansökningar från kommuner, ungdomar och organisationer där det sökta beloppet uppgår tiU mellan 50 och 55 milj. kr. Ungefar hälften av ansökningama har bifallits. Projekten har enligt min mening visat sig uppfyUa syftet att aktivera ungdomama. F. n. pågår dokumentation och uppföljning av verksamheten. Det finns enligt min mening skäl att fortsätta också under nästa budgetår med denna typ av insatser. Eftersom avsikten inte är att skapa en ny permanent bidragsgivning bör medlen under nästa budgetår koncentreras till nya projekt som kan ge nya erfarenheter.

I årets budgetproposition har jag förordat att 10 milj. kr. anslås till försöksverksamhet med sysselsättningsskapande åtgärder. Med hänsyn till anförda skäl bör ytterligare 7 milj. kr. anvisas för särskilda ungdomsprojekt under den nyss nämnda anslagsposten.

För ungdomar under 18 år utgör numera utbildning det främsta alternativet och det fulla ansvaret för att bereda denna åldersgmpp sysselsättning vilar på skolan och kommunema. Ett första steg i denna riktning togs i samband med riksdagbesluten år 1976 om skolans inre arbete (prop. 1975/76: 39, Uu30, rskr367) som bl.a. innebar att skolans uppföljningsansvar för ungdomar under 18 år faststäUdes. I och med att det delvis nya systemet för uppföljningsansvaret trädde i kraft den I juli 1983 befästes åldersgränsen 18 år för skolans ansvarsområde samt de åtgärder som är förbundna därmed.

Riksdagens beslut om införandet av ungdomslag innebar delvis en fortsättning på detta numera heltäckande system som gäller för 16- och 17-åringar.

Vissa kommuner har nu föreslagit att dessa system också bör omfatta äldre ungdomar. AMS har den 6 december 1983 till regeringen överlämnat en ansökan av Örebro kommun om en verksamhet som omfattar ungdomar upp tUl 24 år. Västerås kommun har i en skrivelse den 24 november 1983 ansökt om att som försöksverksamhet driva projekt där också ungdomar över 19 år skall garanteras sysselsättning.

Förslaget från Västerås kommun innebär att alla ungdomar i åldem 20-22 år som inte kan erbjudas arbete eller utbildning i vanliga former skall erbjudas arbetslivspraktik. Arbetslivspraktiken skall innehåUa i medeltal 20 timmars praktik och 15 fimmars utbUdning per vecka. Praktikdelen, som inte skaU betraktas som anställning, föreslås ersättas med avtalsenlig

Prop. 1983/84:150 24

lön och under utbildningstiden bör utbildningsbidrag utgå. Kommunen har hemställt om att studiebidrag skaU utgå med 335 kr. per person och dag för ungdomar som är berättigade tUl ersättning från arbetslöshetskassa och med 200 kr. per dag för övriga.

Förslaget från Örebro kommun innebär att alla ungdomar i åldern 18-24 år som inte kan erbjudas arbete på den öppna marknaden och inte går i utbildning eller kan erbjudas någon annan arbetsmarknadspolitisk åtgärd skall erbjudas s. k. ungdomsarbete. Ungdomsarbetet skall enligt förslaget läggas upp som en systematisk förberedelse för arbetslivet med arbete under 60% av tiden och utbildning under resterande tid. Ersättning till ungdomarna föreslås utgå med avtalsenlig lön för andelen arbete och med utbildningsbidrag för utbildningsdelen. Ungdomsarbetet skall kunna anordnas hos kommunen men också hos landsting, stafiiga myndigheter och enskilda företag. Ett aktivt samarbete mellan kommunen och arbetsförmedlingen fömtsätts ske i olika hänseenden. Slutligen har Örebro kommun hemställt om statsbidrag med lägst 245 kr. per dag och person som omfattas av verksamheten.

Förslagen ligger väl i linje med en strävan att få tUl stånd en återgång tiU arbetslinjen inom arbetsmarknadspolitiken. De ligger också väl i linje med arbetsmarknadsutskottets uttalande i det av riksdagen godkända betänkandet AU 1983/84: 12 att regeringen i samband med utvärderingen av lagen om ungdomslag skall ta hänsyn till och ge förslag om åtgärder med anledning av riksdagens uttalande att ett samlat ansvar bör tas för hela ung-domsgmppen under 21 år.

Enligt min mening finns det goda argument för att pröva projekt av det här slaget. De kan ge ungdomar den arbetslivserfarenhet som behövs och samtidigt medverka tUl att ungdomama själva kommer till insikt om yrkesval, utbUdningsbehov m. m.

Mitt förslag till regeringen kommer mot den här bakgmnden att bli att Örebro kommun skaU få genomföra en försöksverksamhet med ungdomsarbete med början den 1 juli 1984. Mitt val av Örebro kommun gmndar sig bl. a. på att det där sedan lång tid fillbaka finns en fungerande organisation för att handha ungdomsfrågor och också en betydande erfarenhet av att hantera projekt för arbetslösa ungdomar. Det finns också ett väl upparbetat samarbete mellan kommunen och högskolan i Örebro om dessa frågor. Verksamheten föreslås omfatta aUa ungdomar i kommunen som har fyUt 20 men inte 25 år och som inte kan erbjudas arbete, utbildning eller sysselsättning genom enskUt beredskapsarbete eller rekryteringsplats. Jag kommer vidare att föreslå att ungdomsarbetet skall ske i form av värvning av kommunala beredskapsarbeten och utbildning. Statsbidrag skall utgå i enlighet med de bestämmelser som gäller för resp. åtgärder. Kommunen kommer i samband med försöksverksamheten att få ansvar för att ta fram lämpliga platser. Det är enligt min mening angeläget att kommunen därvid får möjlighet att förlägga arbetsdelen av ungdomsarbetet även tUl stafiiga

Bilaga 4    Arbetsmarknadsdepartementet 25

myndigheter. Kommunen bör även då vara arbetsgivare men bör kunna utnyttja den sysselsättning som finns hos de statliga myndighetema i kommunen. Kommunen kommer vidare att få ansvaret för att anordna utbildningen för ungdomama. En fömtsättning för att kommunen skall kunna få fram tillräckligt antal utbildningsplatser är att kursema för arbetslösa inom den kommunala vuxenutbildningen och folkhögskolekurserna för arbetslösa utökas. Statsrådet Göransson har tidigare anmält att chefen för utbildningsdepartementet har för avsikt att föreslå regeringen detta.

Försöksverksamheten skall enligt mitt förslag pågå längst t. o. m. den 30 juni 1986. Örebro kommun skall under våren 1986 redovisa erfarenhetema av verksamheten. Detta kommer att ske inom ramen för ett samarbetsprojekt mellan Örebro kommun och högskolan i Örebro. Först när erfarenheter från Örebromodellen föreligger kan mer definitiva beslut fattas om denna typ av verksamhet.

Kostnaden för ungdomsarbetet har jag beräknat fiU 42 milj. kr., vUket jag bedömer ryms inom ramen för de medel som i budgetproposifionen föreslagits för sysselsättningsskapande åtgärder.

Hemställan

Med hänvisning tUl vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna de rikUinjer för bidrag tUl att starta egen verksamhet somjag har förordat,

2. godkänna de riktlinjer angående försöksverksamhet med ungdomsarbete i Örebro kommun somjag har förordat,

3. till Sysselsättningsskapande åtgärder för budgetåret 1984/85 under tionde huvudtiteln utöver vad som har föreslagits i prop. 1983/84: 100 bU. 12 anvisa ett reservationsanslag av 94000000kr.

B16. Statsbidrag för ungdomslag

Lagen (1983: 1070) om arbete i ungdomslag hos ofTentliga arbetsgivare trädde i kraft den 1 januari 1984. Syftet med ungdomslagen är att skapa arbete åt arbetslösa 18- och 19-åringar. Ungdomslag skall i första hand finnas hos statliga verk och myndigheter, kommuner, landstingskommuner, kommunalförbund samt församlingar och kyrkliga samfälligheter. Ytterst har kommunema en skyldighet att tUlhandahålla arbete i ungdomslag. TUl verksamheten lämnas statsbidrag.

Under januari månad placerades ca 14000 ungdomar i arbete i ungdomslag. Antalet har därefter stigit och i mars omfattades ca 29000 ungdomar av verksamheten. Huvuddelen av ungdomama är placerade hos kommunerna.

Prop. 1983/84:150 26

Min uppfattning är att verksamheten med arbete i ungdomslag, trots den korta tid som stod tUl buds för att förbereda införandet, har kommit igång förvånansvärt bra. Inte minst den omfattning som verksamheten på kort tid har fatt visar detta. Naturligtvis har starten av ungdomslagen inte varit helt problemfri. Det förefaUer emellertid som om många av problemen har hängt samman med den korta förberedelsetiden. Man skall ha klart för sig att det här gällde för en rad arbetsgivare och berörda myndigheter att med kort varsel skaffa fram arbetsuppgifter åt en mängd ungdomar och sätta sig in i ett nytt regelsystem.

Redan i samband med att förslaget till ungdomslag lades fram framhöll jag att det fanns anledning att noga följa utvecklingen av verksamheten och vid behov föreslå nödvändiga ändringar. I sitt av riksdagen godkända betänkande AU 1983/84: 12 uttalade sig också arbetsmarknadsutskottet för en fortlöpande uppföljning av verksamheten. Mot denna bakgrund har regeringen den 16 febmari 1984 uppdragit åt AMS att i samband med anslagsframställningen för budgetåret 1985/86 redovisa erfarenhetema av arbetet i ungdomslag. Dessutom har AMS och skolöverstyrelsen fått i uppdrag att i samarbete studera hur den arbetsmarknadspolitiska åtgärdsarsenalen för ungdomar i åldrama 16-19 år bör samordnas. Samtidigt vUl jag nämna att jag har beviljat delegafionen (A 1981: 01) för arbetsmarknadspolitisk forskning medel för atl bekosta två utvärderingar av verksamheten med ungdomslag.

När dessa undersökningar har gjorts kommer det således att finnas ett bättre underlag för att bedöma om reglema behöver ändras. Det finns emellertid en fråga som har våUat problem i tillämpningen och som jag anser att det finns anledning att redan nu ta upp. Jag tänker då på reglema om arbetstidens längd för dem som arbetar i ungdomslag.

Enligt 7 § lagen om ungdomslag är huvudregeln att ungdomar, som vid anvisningen till arbete i ungdomslag på annat sätt än genom sådant arbete har förvärvat rätt att vid arbetslöshet få ersättning från en erkänd arbetslöshetskassa, kan välja att arbeta i ungdomslaget på heltid. Detsamma gäller förståndshandikappade ungdomar. Andra ungdomar skaU beredas sysselsättning fyra timmar per dag.

Från flera håll har det påtalats att dessa regler är besvärliga att tillämpa och det har också rått en viss osäkerhet om hur reglerna skall tolkas. Problemet gäUer de ungdomar som är medlemmar i en arbetslöshetskassa men som vid anvisningen till ungdomslaget inte har rätt till ersättning från kassan därför att de inte uppfyUer det s. k. medlemsvillkoret. När dessa ungdomar så småningom uppfyUer medlemsvillkoret, kan arbetstiden i ungdomslaget inte utökas tiU heltid, eftersom det är förhållandena vid anvisningstillfäUet som är bestämmande för arbetstidens längd. Det förekommer att ungdomama försöker undgå de här konsekvensema av lagreglema genom att antingen vänta med att anmäla sig som arbetssökande till arbetsförmedlingen tUl dess de uppfyUer medlemsvillkoret eUer lämna

Bilaga 4    Arbetsmarknadsdepartementet 27

ungdomslaget för alt senare återkomma till förmedlingen och begära en ny anvisning tiU ell ungdomslag.

Jag har förståelse för de ungdomar som upplever sig orättvist behandlade av de här reglema. Detta gäller särskilt dem som anvisas till ett ungdomslag en kort tid innan de uppfyller medlemsvUlkoret i arbetslöshetskassan. Det är inte tillfredsställande att lagens utformning medför att ungdomarna tillgriper olika konstlade tillvägagångssätt för att uppfylla lagens krav. Mot denna bakgmnd förordar jag atl ifrågavarande bestämmelser ändras redan nu.

Enligt min mening bör en ändring dock så långt som möjligt ansluta tUl de motiv som ligger bakom de nuvarande bestämmelsema. Det innebär att det skall vara de ungdomar som - om ungdomslagen inte hade funnits — skuUe ha varit berättigade till dagpenning från en erkänd arbetslöshetskassa som skaU kunna få arbete på heltid i ett ungdomslag. Liksom nu bör således de ungdomar som vid anvisningen tUl ungdomslaget på annat sätt än genom arbete i ungdomslag uppfyUer arbets- och medlemsvUlkoren i en arbetslöshetskassa kunna välja att arbeta på heltid. Denna möjlighet bör emellertid dessutom finnas för dem som vid anvisningstillfallet endast uppfyller arbetsviUkoret men som under tiden i ungdomslaget uppfyUer också medlemsvUlkoret. Rätten för denna gmpp att välja arbete på heltid inträder naturligtvis först när medlemsvillkoret har uppfyllts. I praktiken innebär den ordning som jag nu har förordat för rätt tiU åtta limmars arbete, att arbetsvUlkoret alltid måste vara uppfyllt redan vid anvisningen till ungdomslaget medan medlemsviUkoret kan uppfyllas under tiden i laget.

Jag förordar att de nya reglema får träda i kraft den 1 juli 1984. Vissa av de ungdomar som vid anvisningen tUl arbete i ungdomslag under första halvåret i år uppfyUde arbetsvUlkoret men först senare har uppfyUt medlemsvillkoret kommer vid en omprövning av dessa viUkor efter ikraftträdandet av de nya reglema att fortfarande uppfylla viUkoren och därmed bli berättigade att arbeta på heltid i ungdomslaget. Andra ungdomar åter kommer på gmnd av reglerna om ramtid i arbetsvUlkoret inte att uppfyUa detta vUlkor och således inte få möjligheten att välja arbete på heltid. Enligt min mening bör de förordade lagändringama kompletteras med övergångsbestämmelser som gör det möjligt också för dessa ungdomar att gå över tUl arbete på heltid.

De förslag som jag nu har lagt fram föranleder ändring i 7 § lagen om ungdomslag. Lagändringsfrågan är inte av sådan beskaffenhet att lagrådet behöver höras. Lagförslaget bör fogas till protokoUet i detta ärende som underbilaga 4.2.

1 årets budgetproposition har jag under ifrågavarande anslag beräknat medelsbehovet för verksamheten med ungdomslag tUl lOOOmUj.kr. för budgetåret 1984/85. De ändringar i regelsystemet somjag nu har förordat innebär att fler ungdomar än hittUls kommer att arbeta på heltid i ungdoms-

Prop. 1983/84:150 28

lagen, vilket medför ökade kostnader. Dessa kostnadsökningar lär dock bli tämligen begränsade och föranleder inte nu någon uppräkning av anslaget. Med hänvisning tUl vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att antaga inom arbetsmarknadsdepartementet upprättat förslag tUl lag om ändring i lagen (1983: 1070) om arbete i ungdomslag hos offentliga arbetsgivare.

B17. Bidrag till vissa affarsverksinvesteringar

Nytt anslag.

Chefen för finansdepartementet har tidigare i dag anmält ett förslag om att finansfullmakten bör kunna omfatta även affarsverksinvesteringar som finansieras utanför statsbudgeten. Av sysselsättningsskäl bör det vara möjligt att för affarsverksinvesteringar utanför statsbudgeten tilldela ett tioprocentigt tidigareläggningsbidrag från anslag under arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel. Mot bakgmnd härav föreslår jag efter samråd med berörda statsråd att ett särskilt anslag inrättas för detta ändamål. Anslaget bör föras upp med 1000 kr.

Med hänvisning tUl vad jag nu har anfört hemstäUer jag att regeringen föreslår riksdagen

alt till Bidrag till vissa affarsverksinvesteringar för budgetåret 1984/85 under tionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr.

D1. Statens invandrarverk

I budgetpropositionen för budgetåret 1984/85 har anmälts att handläggningstidema i avlägsnandeärenden har sjunkit ytterligare under år 1983 men att många ärenden fortfarande tar alltför lång tid att handlägga. Arbetet med att förkorta tidema i dessa ärenden måste därför prioriteras. Jag har i prop. 1983/84: 144 om invandrings- och flyktingpolitiken redovisat vilka åtgärder som vidtagits i syfte att nedbringa handläggningstidema samt de ytterligare åtgärder som enligt min mening bör genomföras. Jag har därvid gjort bedömningen att det bör vara möjligt att ytterligare minska handläggningstidema. En fömtsättning för att detta skall vara möjligt är att ärendebalansema vid invandrarverkets tiUståndsbyrå inle ökar. Jag har därför anmält i budgetpropositionen att jag är beredd att pröva frågan om en förlängning under budgetåret 1984/85 av den temporära resursförstärkning för tiUståndsgivningen som verket f. n. har om balansema av tUl-ståndsärenden ökar.

Invandrarverket har i en framstäUning den 22 mars 1984, med hänvisning tUl att ärendebalansema sedan årsskiftet 1983/84 heu" ökat, anhållit om att

Bilaga 4   Arbetsmarknadsdepartementet 29

verket tilldelas en temporär förstärkning med 400000 kr. för tillståndsgivning även under budgetåret 1984/85. Jag tUlstyrker detta.

Med hänvisning tUl vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att tiU Statens invandrarverk för budgetåret 1984/85 under tionde huvudtiteln utöver vad som har föreslagits i prop. 1983/84: 100 bU. 12 och prop. 1983/84: 124 bil. 1 anvisa ett förslagsanslag av 400000 kr.

Prop. 1983/84:150 30

Underbilaga 4.1

1    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973: 370) om arbetslöshetsförsäkring

Härigenom föreskrivs att 17 § lagen (1973: 370) om arbetslöshetsförsäkring' skaU ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17 §2
Dagpenning utges med lägst 110 Dagpenning utges med lägst 110
och högst 280 kronor om inte annat och högst 300 kronor om inte annat
följer av denna lag. Arbetslöshets- följer av denna lag. Arbetslöshets
kassan beslutar om dagpenningens kassan beslutar om dagpenningens
storlek. storlek.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.

' Lagen omtryckt 1982: 432.  Senaste lydelse 1982: 1220.

Bilaga 4   Arbetsmarknadsdepartementet 31

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1981: 691) om socialavgifter

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 § lagen (1981; 691) om socialavgtfter skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap 1§' En arbetsgivare skaU på det avgiftsunderlag som anges i 3-5 §§ för vatje år betala

1.     sjukförsäkringsavgift med 9,50 procent,

2. folkpensionsavgift med 9,45 procent.

3. tilläggspensionsavgift efter den procentsats som anges i särskild lag,

4. delpensionsavgift med 0,50 procent,

5. barnomsorgsavgift med 2,20 procent,

6. arbetsskadeavgift efter den procentsats som anges i särskUd lag,

7.    arbetsmarknadsavgift   med 7.    arbetsmarknadsavgift   med
1,30 procent,                                       1,60 procent,

8. arbetarskyddsavgift med 0,155 procent,

9. vuxenutbildningsavgift med 0,25 procent samt

10.   lönegarantiavgift med 0,20 procent.

Arbetsgivare som avses i 1 kap. 2 § andra stycket skall dock betala endast tilläggspensionsavgift. Staten betalar inte arbetsskadeavgift.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgifter som avser tid före ikraftträdandet.

Senaste lydelse 1982: 1235.

Prop. 1983/84:150

32

Underbilaga 4.2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1983: 1070) om arbete i ungdomslag hos offentliga arbetsgivare

Härigenom föreskrivs att 7§ lagen (1983: 1070) om arbete i ungdomslag hos offentliga arbetsgivare skaU ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

En medlem i ett ungdomslag arbetar under ordinarie eUer schemalagd arbetstid sådana dagar som är arbetsdagar hos arbetsgivaren, dock i genomsnitt högst fem dagar per kalendervecka. De som vid anvisningen till arbete i ungdomslag på annat sätt än genom sådant arbete har förvärvat rätt att vid arbetslöshet få ersättning från en erkänd arbetslöshetskassa kan välja att arbeta i ungdomslaget på heltid. De som inte väljer detta och andra ungdomar arbetar i genomsnittfyra timmar per dag. Arbetsgivaren kan med stöd av kollektivavtal på egen bekostnad utsträcka den nu angivna arbetstiden, när den unge är underhållsskyldig gentemot annan eller det annars finns starka personliga skäl eller när det finns praktiska hinder mot avbrott i arbetet eller andra liknande skäl.

Ungdomar som avses i 1 § andra stycket får välja arbete på heltid eller kortare arbetstid.

7§

Föreslagen lydelse

En medlem i ett ungdomslag arbetar under ordinarie eUer schemalagd arbetstid sådana dagar som är arbetsdagar hos arbetsgivaren, dock i genomsnitt högst fem dagar per kalendervecka.

Medlemmarna i ett ungdomslag arbetar i genomsnitt fyra timmar per dag. De som har uppfyllt arbets- och medlemsvillkoren för rätt till ersättning från en erkänd arbetslöshetskassa får i stället välja att arbeta på heltid. Arbetsvillkoret skall dock ha uppfyllts före anvisningen till arbete i ungdomslaget på annat sätt än genom sådant arbete.

Arbetsgivaren kan med stöd av koUektivavtal på egen bekostnad utsträcka den nu angivna arbetstiden, när den unge är underhållsskyldig gentemot annan eUer det annars finns starka personliga skäl eller när det finns praktiska hinder mot avbrott i arbetet eller andra liknande skäl.

Ungdomar som avses i 1 § andra stycket får välja arbete på heltid eller kortare arbetsfid.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984 och tUlämpas även på ungdomar som dessförinnan har anvisats arbete i ungdomslag och då uppfyllde arbetsviUkoret.

Norstedts TiYckeri, Stockholm 1984

Bilaga 5

Sysselsättningsskapande åtgärder inom bostadsdepartementets verksamhetsområde, m. m.

Regeringens prop. 1983/84:150

Bilaga 5
Utdrag
BOSTADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-04-12

Föredragande: statsrådet Dahl

Anmälan till slutlig reglering av statsbudgeten budgetåret 1984/85 såvitt avser bostadsdepartementets verksamhetsområde

1    Förslag till lag om hyresstopp

Med hänvisning till vad finansministern har anfört i sitt inledningsanförande vill jag nu la upp frågan om den lagstiftning som behövs för atl förhindra hyreshöjningar under återstoden av år 1984.

Regler om hyra finns i 12 kap. jordabalken (hyreslagen). Hyreslagen skiljer mellan bostadslägenheter och övriga lägenheter. Lägenheter som tillhör den senare kategorin kallas allmänt för lokaler. Hyreslagen gäller även vid uthyrning för fritidsändamål.

Hyreslagen bygger på att villkoren för förhyrningen bestäms av hyresvärden och hyresgästen. I princip råder alltså avtalsfrihet i fråga om hyrans storlek.

Ett nära samband råder emellertid mellan frågan om hyrans storlek och det direkta besittningsskydd som hyreslagen tillförsäkrar bosladshyresgäs-ter. För alt besittningsskyddet inte skall sättas ur spel genom att hyresvärden uppställer oskäliga hyreskrav har nämligen skyddet förenats med normer för hyressällningen, de s.k. bruksvärdereglerna (se prop. 1983/84:137 s. 67). Vid tvist bestämmer de statliga hyresnämnderna hyran enligt dessa regler.

Det vanligaste i fråga om bostadslägenheter är att hyran besläms efter kollekliva förhandlingar mellan hyresvärden och en organisation av hyresgäster. Bestämmelser om sådana förhandlingar finns i hyresförhandlingslagen (1978:304). Om de förhandlande parterna inte lyckas nå någon överenskommelse, kan hyran bestämmas av hyresnämnden med tillämpning av bruksvärdereglerna. Vidare kan en enskUd hyresgäst påkalla hyresnämndens prövning av en förhandlingsöverenskommelse i vad den avser hans hyra.

För lokalhyresgäster finns inte något direkt besittningsskydd. Detta innebär bl.a. att hyresnämnden - i motsats till vad som gäller i fråga om bostadslägenheter - inte kan fastställa hyra för fortsatt förhyrning av lokaler. Om parterna inte kan enas om villkoren för fortsatt förhyrning, blir 1    Riksdagen 1983184. I saml. Nr 150. Bilaga 5

Prop. 1983/84:150 2

hyresgästen skyldig atl flytla. Under vissa löriiisäiining;ir har hun dock i ett sådant full rätl till ersäUning av hyresvärden. Hyresförhandlingslagen gäller inte lör lokaler.

Regeringen har tidigare denna dag med slöd av den allmänna prisregleringslagen (1956: 236) besluial om prisstopp friin och med den 14 april 1984 med priserna den 9 april 1984 som sioppriser.

De motiv som ligger till grund för detta beslut gör sig gällande med samma styrka när det gäller hyror.

Den allmänna prisregleringslagen omfattar emellertid inle hyror. För atl begränsa möjligheterna att ta ut högre hyror krävs slöd av lag. Del är enligt min mening lämpligt all de beslämmelser som behövs las in i en särskild lag. I lagen bör däiför föreskrivas förbud mot hyreshöjningar under en viss lid. Lagen bör omfatta hyra lör bäde bostadslägenheter och lokaler, dvs. butiker, kontor m. m.

Enligt min mening bör hyrorna låsas vid den nivå som har bestämls all gälla per den 1 april 1984. 1 allmänhet är det redan bestämt vilken hyra som skall gälla för april 1984. Del kan emellertid pågå förhandlingar om hyran för denna tid eller tvist härom vid hyresnämnd. 1 dessa fall kan alltså nivån komma att höjas i efterhand med verkan frän och med april manad 1984. Den på detta sätl bestämda hyran skall då givelvis gälla.

Den nu föreslagna begränsningen i möjligheterna att höja hyran bör giilla under återstoden av år 1984.

Begränsningen kommer inle att omfatta förstagångsupplåielser som sker under liden för hyresstoppet. Om det under perioden sker överlälelse av hyresrätten genom exempelvis lägenhelsbyte, gäller däremoi hyressioppet även i förhållande till den nya avtalsparten.

Hyressioppet bör inte heller omfatta hyreshöjningar som föranleds av sådana ombyggnadsätgärder som höjer en bostadslägenhets bruksvärde. Därigenom undviks atl hyresstoppet skapar svårigheter lör genomlörandei av det bostadsförbältringsprogram som slalsmakierna har beslutat om.

Hyressioppet bör givelvis vara tvingande. Del bör alltså gälla även om parterna träffar överenskommelse om en högre hyra för liden efter april 1984 eller om hyresnämnden beslutar om en sådan höjning.

Överträdelser av förbudet mot hyreshöjningar bör vara straflbelagda. Bestämmelserna härom bör utformas med den allmänna prisregleringslagen som förebild. Det bör även föreskrivas en skyldighet lör hyresvärden atl återbetala vad han har uppburit för mycket jämte ränta.

Givetvis gäller förbudet endast hyreshöjningar efter lagens ikraftträdande. Från den lidpunkten kommer det dock att vara otillåtet att ta ut högre hyra än den som gällde per den 1 april 1984. Molsvarande princip gäUer också enligt det beslutade allmänna prissloppet.

Det är numera vanligt atl ersättning för koslnad som hänför sig t. ex. till lägenhetens uppvärmning räknas in i den avtalade hyran. Enligt propositionen (1983/84: 137) om ändringar i hyreslagstiftningen föreslås också att

Bilaga 5    Bostadsdepartementet 3

systemet med bränsle- och va-klausuler i princip förbjuds när del gäller hyra för bostadslägenheter (s. 91). Del förekommer dock fortfarande atl ersättningen räknas ul för sig enligt grunder som anges i hyreskontraktet. Definitionsmässigl räknas denna typ av kostnadsersättning in i hyran, och det nu föreslagna förbudet atl höja hyran bör omfatta även den del av hyran som besläms på delta säll.

Vid länglidskontrakt för lokaler är del inle ovanligt med indexklausuler för höjning av hyran. Hyresstoppet gäller naturiiglvis även automatiska höjningar enligt index.

I likhet med vad som gäller vid prisstopp bör undantag kunna meddelas från förbudet, om synnerliga skäl föreligger. Det kan t.ex. undantagsvis vara motiverat med en dispens från förbudet vid en standardhöjande ombyggnad av lokaler. 1 övrigt bör de dispensgrunder som gäller för del allmänna prisstoppet kunna vara vägledande för hyresstoppet. Det bör ankomma på regeringen att meddela verkställighelsföreskrifter i dessa frågor.

Dispensbefogenheten bör anförtros regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Om befogenheten skall delegeras till en myndighet, anser jag efter samråd med chefen för finansdepartementet att uppgiften lämpligen bör läggas på slalens pris- och kartellnämnd, som svarar för tillämpningen av del allmänna prisstoppet. Pris- och karlellnämnden har erfarenheter av i vilka fall prishöjningar kan tillåtas ulan att syftet med regleringen äventyras.

I enlighel med vad jag nu har anfört har inom bosladsdeparlemenlel upprättals förslag till lag om hyresstopp. Någol yttrande av lagrådet över detla lagförslag har inte inhämtats, eftersom det är angeläget alt lagen träder i kraft snarast möjligt.

Förslaget bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 5.1.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

alt anta förslaget till lag om hyresstopp.

2    B. Bostadsförsörjning m. m. 2.1 Sysselsättningsskapande åtgärder

Riksdagen beslutade i december 1983 om temporära åtgärder inom bostadsdepartementets verksamhetsområde (prop. 1983/84:26 bil. 3, BoU 7, rskr 60) för atl öka sysselsättningen inom bostadsbyggnadsseklorn och samtidigt förbättra betingelserna för bostadsförsörjningen.

Riksdagen beslutade i december också om ekonomisk-politiska åtgärder inom bostadsdepartementets verksamhetsområde (prop. 1983/84:40 bil. 9, BoU 11 och 12, rskr 63 och 95). Ett särskilt program fastställdes för atl förbättra bostadsbeståndet och samtidigt genomfördes vissa ändringar i

Prop. 1983/84: 150 4

reglerna lör planering och finansiering. Förslagen i årels hudgelproposition i fråga om bostadssektorn innehar däiför en sior äierhällsamhel vad gäller nya ekonomiska åtaganden frän slalens sida.

Chefen för arbelsmarknadsdcpartenientet har tidigare denna dag redovisat behovet av ökad sysselsättning inför vintern 1984/85. Jag kommer därför nu atl la upp frågan om vidgning av dels ramen lör bidrag till förbättring av boendemiljön, dels ramarna lör stödet till allmänna samlingslokaler.

Bidrag till furbättring av boendemiljön

Ell statligt bidrag kan lämnas för åtgärder som lörbiiltrar boendemiljön i flerbostadshusområden, som har färdigställts före är 1975. Bidrag lämnas med högst 75% av den godkända kostnaden, dock högst med 4 500 kr. per lägenhet. Bidragen betalas ut frän anslaget B9. Bostadslån och räntebidrag kan lämnas för de bidragsgrundande kostnader som inte täcks av bidraget.

Riksdagen fastsläller varje år ramar för beslul om boeiidemiljöbidrag. För budgetåret 1983/84 fastställdes ramen ursprungligen till 85 milj. kr. Den har därefter genom beslul uv riksdagen vidgats av sysselsältningsskäl med 50 milj. kr. för åtgärder i vissa län (prop. 1983/84: 26 bil. 3. BoU 7. rskr 60).

Anspråken på bidrag ökade kraftigt underförstå halvåret 1983. Skälet till detla är atl bidrag temporärt kan lämnas för miljölörbäitringar i alla hyreshusområden. Något krav ställs således inle i dessa ärenden pä atl åtgärderna skall behövas på grund av de sociala förhållandena i bosiadsomiådet eller på grund av att andelen outhyrda lägenheter är hög (prop. 1982/83: 50 bil. 5, CU 8, rskr 112). För att undantagsregeln skall gälla skall ansökningen om bidrag ha kommit in till förmedlingsorganet senast den 30 juni 1983. Undantagsregeln infördes för au det bl. a. av sysselsättningsskäl var angelägel atl öka investeringarna i miljöförbättrande åtgärder. Del finns f. n. inneliggande ansökningar om stöd enligt dessa regler till elt sammanlagt belopp av 180 milj. kr., varav 105 milj. kr. från storstadslänen, i vilka beslut inle har lämnats.

Ramen för innevarande budgetår är fullt utnyttjad med hänsyn till de förhandsbesked och beslut om bidrag som har lämnats och atl ett visst ramutrymme behövs för omprövningar. Detla innebär atl inle någon av de kvarvarande ansökningarna om slöd enligt undantagsbestämmelserna tills vidare kan få beslut om bidrag.

För budgetåret 1984/85 har föreslagils en preliminär ram pä 60 milj. kr. Med hänsyn till inneliggande ansökningar finns del inte heller under budgetåret 1984/85 ulrymme för beslut avseende nya ansökningar enligt de regler som gäller fr. o. m. den I juli 1983. De nya reglerna innebär atl bidrag kan lämnas även om del inte föreligger sociala problem eller problem med outhyrda lägenheter under förutsättning all hyresgästerna i det berörda området har ett inflytande över den ekonomiska förvaltningen.

Bilaga 5    Bostadsdepartementet 5

Med hänsyn till det klart dokumenterade behovet och till att del av sysselsältningsskäl är angeläget alt öka investeringarna i miljötörhätirandc åtgärder bör ramen för beslut om bidrag till förbättring av bt)endcniiljön vidgas. Jag förordar atl del belopp intill vilket beslut om bidrag till förbättring av boendemiljön lår meddelas under innevarande budgetår höjs med 50 milj. kr. till 185 milj. kr. En prioritering av ansökningarna bör göras med hänsyn till bchovel av projekten och projektens kvalitet.

En sådan ramvidgning innebär att medel i flera omgångar har anslagits för den typ av projekt som gavs en temporär möjlighel atl söka bidrag enligt de undantagsregler som gällde ansökningar före den I juli 1983. Eftersom ansökningarna prioriteras med hänsyn till behovei av projekten och projektens kvalitet bör efter denna ramvidgning de mest angcliigna projekten ha kunnat komma Ull stånd.

Även i fortsällningen bör ramvidgningar som ger utrymme för ökade investeringar kunna behandlas i ett samlat sysselsältningspolitiskl perspektiv. Jag förordar därför att regeringen begär riksdagens bemyndigande att få överskrida den för biidgelårel 1984/85 föreslagna ramen om 60 milj. kr., om det behövs av sysselsätlningsskäl.

Hemslällan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen alt

1. medge all beslut om bidrag Iill förbällring av boendemiljön får meddelas intill ell belopp av 185000000 kr. under budgetåret 1983/84.

2. medge alt ramen för budgetåret 1984/85 för beslut om bidrag till förbällring av boendemiljön får överskridas om det behövs av sysselsättningsskäl.

Statligt stöd till allmänna samlingslokaler

Statligt stöd till allmänna samlingslokaler lämnas i form av dels anordningsbidrag och lån till nybyggnad, ombyggnad eller köp av samlingslokaler samt invenlariebidrag. dels uppruslningsbidrag för befintliga lokaler. Resterande kreditbehov, som uppgår till ca 50% av totalkostnaden, läcks på den öppna kredilmarknaden.

Riksdagen fastställer varje år ramar för stödet till allmänna samlingslokaler. För budgetåret 1983/84 är ramen 30 milj. kr. för anordningsbidrag och lån saml 24 milj. kr. för uppruslningsbidrag. Regeringen får vidga ramarna om del behövs av sysselsätlningsskäl. Med slöd av delta bemyndigande har ramen vidgats för anordningsbidrag och lån med 65 milj. kr. och för upprustningsbidrag med 50 milj. kr. för budgetåret 1983/84.

Efterfrågan på slöd till allmänna samlingslokaler har sedan länge varil större än tillgången. Ramarna för innevarande budgetår var trots ramvidgningarna i princip utnyttjade redan den I mars 1984. Bostadsstyrelsen har

Prop. 1983/84:150 6

nyligen föreslagit att ramen vidgas ytteriigare för anordningsbidrag och lån med 60 milj. kr. och för upprustningsbidrag med 30 milj. kr. för budgetåret 1983/84.

Chefen för bostadsdepartementet har tidigare framhållit (prop. 1983/84: 100 bil. 13) alt förslag om atl vidga ramarna för stödet till allmänna samlingslokaler bör bedömas i ett samlat sysselsättningspolitiskt perspektiv. För alt stödja byggsysselsällningen under nästkommande vinter kommer jag senare denna dag alt föreslå regeringen atl ramen för beslut om anordnings- och inventariebidrag samt lån till allmänna samlingslokaler får vidgas med ytteriigare 50 milj. kr. Vidare kommer jag all föreslå all ramen för beslut om upprustningsbidrag vidgas med 30 milj. kr. Även ramarna för budgetåret 1984/85 bör vidgas med totalt 32 milj. kr. för att ge utrymme för vissa kullurpolitiskl intressanta projekt som också är angelägna av sysselsättningsskäl. Det ankommer på regeringen alt besluta om hur dessa ramvidgningar skall göras. Vidgningarna ger utrymme för en ökad investeringsvolym på totalt 225 milj. kr. Jag räknar f n. inle med ell behov av ökade anslag under budgetåret 1984/85.

2.2 Höjning av bostadsbidragen till barnfamiljer

Riksdagen har beslutat (prop. 1983/84:40 bil. 9, BoU 12. rskr 95) om vissa höjningar av bostadsbidragen till barnfamiljer under är 1984. De ändrade reglerna tillämpas för bidrag fr.o.m. april månad. Jag vill nu la upp frågan om alt höja bostadsbidragen för år 1985.

Bostadsbidragen till barnfamiljer består av en statlig del, som lämnas med elt visst belopp per barn. och en stalskommunal del, som är beroende av hur stor bostadskostnaden är. Det slatskommunala bostadsbidraget lämnas med 80 % av bostadskostnaden mellan 6.50 kr./mån. och en övre hyresgräns, som är anpassad till bostadsbehovet hos olika slora hushåll. För I- och 2-barnsfamiljer är gränsen 1 625 kr./mån., för 3- och 4-barnsfa-miljer 2 100 kr./mån. och för familjer med 5 eller flera barn 2525 kr./mån.

Bostadsbidraget är inkomstprövat och minskas med en viss del av den bidragsgrundande inkomsten. Bidraget reduceras med 15 % av inkomsten mellan en nedre inkomstgräns, som är 35000 kr. för ensamstående med barn och 43000 kr. för makar med barn, och en övre inkomstgräns, som är 65000 kr. Över denna gräns reduceras bidraget med 22 % av inkomsten.

Statligt bostadsbidrag lämnas till dess att barnet har fyllt 17 år. Även för statskommunalt bostadsbidrag gäller i princip åldersgränsen 17 år. Det slatskommunala bostadsbidraget kan dock lämnas även om barnet är över 17 år under förutsättning att barnet uppbär föriängl barnbidrag eller studiehjälp. Det rör sig då som regel om gmndskole- och gymnasiestuderande. 1 dessa fall kan bostadsbidrag som regel längst lämnas till och med del halvår under vilkel den unge fyller 20 år.

Statsrådel Sigurdsen har tidigare denna dag bl. a. föreslagit en ökning av

Bilaga 5    Bostadsdepartementet 7

barnbidragen. Som eti led i ålpärdcrna all siödja barnfamiljerna anser jag att också bostadsbidragen bör höjas.

En stor del av de barnfamiljer som nu har bostadsbidrag har bostadskostnader som överstiger de gällande hyresgränserna. Jag anser därför alt de övre hyresgränserna bör riiknas upp. Jag förordar atl griinscn lör I- och 2-barnsfamiljcrna höjs till 1675 kr./mån.. för 3- t)ch 4-barnsfamiljcrna till 2 175 kr./mån. och för familjer med 5 eller flera barn till 2625 kr./mån.

Vidare bör inkomsigrän.seni,. justeras. Jag föreslår att de nedre inkomslgränserna höjs med 2000 kr. Iill 37000 kr. lör ensamslående med barn och Iill 45000 kr. lör makar med barn. Samtidigt hör den övre inkomslgriinsen höjas Iill 67000 kr.

Familjer med ungdomar som iir i åldern 17 till 20 år och som fortfarande går i skolan har ofta en ekonomiskt svår situation. Jag förordar däiför atl åldersgränsen för statligt bostadsbidrag höjs i dessa fall. Samma regler bör gälla som för del slatskommunala bostadsbidraget. Statligt bostadsbidrag bör således lämnas även för de barn över 17 år som uppbär förlängt barnbidrag eller studiehjälp. Den av mig föreslagna förbättringen för sludc-rande ungdomar inom hostadsbidrapssyslemet innebär att behövd av ett särskilt inkomstprövat tillägg inom studiehjälpen försvinner. Enligt vad jag har erfarit har statsrådet Göransson tidigare denna dag föreslagit atl det inkomstprövade tillägget enligt 3 kap. studieslödslagen (1973: 349) avskaffas den 1 januari 1985.

Jag vill också ta upp vissa frågor i samband med inkomstprövningen av bostadsbidrag.

Till grund lör inkomstprövningen läggs den till stallig inkomstskatt taxerade inkomsten året före bidragsåret. Till den taxerade inkomsten skall bl. a. läggas underskoll i förvärvskälla saml en del av hushållets förmögenhel.

Enligt vad jag har erfarit har bestämmelserna om att underskott i förvärvskälla skall läggas till den laxerade inkomsten i vissa fall fått otillfredsställande konsekvenser. Om den bidragssökandes taxering fastställts till O kr. och inle hela underskottet har kunnal utnyttjas under inkomståret, kan nämligen den bidragsgrundande inkomsten bli högre än den sökandes sammanräknade inkomst.

Vid inkomstprövningen av bostadsbidrag bör i fortsättningen endast den del av underskotlsavdraget som faktiskt har kunnat utnyttjas vid taxeringen påverka den bidragsgrundande inkomsten. Underskottsavdrag som inle har kunnat utnyttjas under inkomståret kan emellertid utnyttjas under kommande år som föriuslavdrag. Dessa förlustavdrag bör därför också påverka den bidragsgrundande inkomsten. Jag förordar att i fortsällningen faktiskt utnylljat avdrag för underskott i förvärvskälla samt föriuslavdrag skall läggas till den laxerade inkomsten vid prövning av bostadsbidrag.

Beträffande förmögenhel gäller atl tillägg skall göras med 20 % av den del av hushållets förmögenhel som överstiger 50000 kr. Vid beräkningen

Prop. 1983/84:150 8

av förmögenhetens storlek gäller en särskild regel som innebär all man skall bortse från värdet på den fastighet som den bidragssökande bor på och från skulder för vilka säkerhet har lämnats i form av inteckningar i denna fastighet. Regeln gäller för egnahem och för bostadshus på jordbmksfastighet. Enligt min mening bör den också gälla för bostadsrätislägenheter. Jag förordar att den särskilda regeln vid beräkning av förmögenhetens storlek ändras så att man även skall bortse från nettovärdet av bostadsrätten.

De ändringar somjag nu har förordat bör tillämpas för bidrag fr.o.m. januari 1985.

Om ändringarna genomförs kommer de maximala bostadsbidragen för barnfamiljer alt uppgå till följande belopp.

Maximalt	utgående bostadsbidrag.		kr.	per	är
enligt de regler		enligt
som gäller	från	försl.gel
april 1984

Familj med 1 barn 12540 13 020

Familj med 2 barn 15720 16200

Familj med 3 barn 23 460 24 180

Familj med 4 barn 26640 27 360

Familj med 5 barn .13 900 34 860

För varje ytterligare barn 3180 .1180

Med hänsyn till mina förslag om ändringar i reglerna för bostadsbidragen för år 1985 beräknar jag alt de totala kostnaderna för bidragen ökar med ca 320 milj. kr., varav 156 milj. kr. för staten. Samtidigt görs emellertid en besparing på ca 20 milj. kr. genom atl del inkomstprövade tillägget inom studiehjälpen föreslås avskaffas.

I budgetpropositionen (prop. 1983/84:100 bil. 13) beräknade jag anslagsbehovet under budgetåret 1984/85 till 1530 milj. kr. Med hänsyn till de föreslagna ändringarna kan medelsbehovet beräknas öka med 78 milj. kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen all

1. godkänna de ändringar i fråga om de övre hyresgränserna för statskommunalt bostadsbidrag somjag har förordat,

2. godkänna vad jag har förordat i fråga om ändrade inkomstgränser för statliga och slatskommunala bostadsbidrag,

3. godkänna vad jag har förordat i fråga om åldersgränsen för statligt bostadsbidrag,

4. godkänna vad jag har förordat i fråga om underskoll i förvärvskälla samt föriuslavdrag i samband med inkomstprövningen av statligt och statskommunalt bostadsbidrag.

Bilaga 5    Bostadsdepartementet 9

5. godkänna vad jag har förordat i fråga om beräkningen av förmögenhel i samband med inkomstprövningen av statligt och statskommunalt bostadsbidrag,

6. till Bostadsbidrag m.m. för budgetåret 1984/85 utöver vad som har föreslagils i prop. 1983/84:100 bil. 13, under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 78000000 kr.

2.3 Åtgärder för att begränsa prisökningarna inom bostadsbyggandet

Regeringen genomförde inför år 1984 ett flertal åtgärder för att begränsa prisökningarna i samhällsekonomin. En av dessa var att begränsa den automatiska uppräkningen av vissa indexstyrda utgifter till högst 4 % under år 1984.

För bostadssektorns del medförde detta att uppräkningen av den s.k. tidskoefficienlen begränsades. Denna koefficient används främst för atl anpassa den schablonvis beräknade byggkostnaden, låneunderiaget, för elt projekt till ett aktuellt kostnadsläge. Ändringar i tidskoefficienlsnivån påverkar härigenom statens utgifter för såväl bostadslån som räntebidrag.

Tidskoefficienten fastställs med ledning av faktorprisindex för grupp-byggda småhus exkl. löneglidning och med hänsyn tagen till ett fast avdrag för beräknad rationalisering. Avdraget för rationalisering är 0,2 procentenheter per månad.

Tidskoefficienlen fastställdes tidigare av regeringen i förväg för en ivå-månadersperiod. Ändringar i lidskoefficienten återgav ändringar i faktorprisindex med viss lidsförskjutning. På så sätt överfördes automatiskt den historiska kostnadsutvecklingen till senare perioder.

För all förhindra detta ändrade regeringen fr.o.m. januari 1984 den s. k. basmånaden förtidskoefficienten så atl den härefter avspeglar den faktiska prisnivån under en månad. Mot denna bakgrund fastställs numera tidskoefficienten månadsvis i efterhand. Koefficienten fastställs fr.o.m. januari 1984 av bostadsslyrelsen.

Bostadsslyrelsen har fått i uppdrag alt följa belåningsmetodens inverkan på produklionskostnadsulvecklingen och alt utreda formerna fören utvidgad kostnadsuppföljning.

För alt analysera orsakerna till det höga kostnadsläget för bostadsbyggandet inom Stockholmsområdet jämfört med landet som helhet har chefen för bostadsdepartementet nyligen erhållit regeringens bemyndigande att tillkalla en parlamentarisk kommitté.

Chefen för finansdepartementet har i del föregående framhållit viklen av alt fortsatta ansträngningar görs för all begränsa prisökningarna i samhällsekonomin. För bostadssektorns del medför detta att uppjusteringarna av tidskoefficienlen måsle maximeras också under år 1985.

Chefen för bostadsdepartementet avser därför att föreslå regeringen att uppräkningen av lidskoefficienten under är 1985 maximeras till 3 %. Denna

Prop. 1983/84:150 10

maximering bör gälla i ärenden i vilka preliminärt beslut om bostadslån meddelas efter utgången av år 1984. För ärenden, i vilka preliminärt beslut om bostadslån meddelas under år 1984, bör dock de regler för uppräkning av tidskoefficienten som gäller för år 1984 tillämpas.

2.4 Inkomstförstärkningar

Den I januari 1978 infördes en särskild administrationsavgift för bl.a. statliga bostadslån. Bakgrunden var att del ränlepålägg om 0.25% som ingår i bostadslåneräntan inle ensamt täckte statens administrationskostnader för utlåningen, om man beaktar att staten genom räntebidragssystemet subventionerar även den del av låneräntan som avser administrationskostnaderna. Avgiften tas ul när olika slag av bostadslån beviljas samt vid övertagande av lån.

Den I juli 1981 infördes en avgift atl tas ut i samband med aviseringen av lånen på samma sätt som bankerna gör. Koslnaderna för administrationen kom genom detla förfarande alt bäras också av dem som hade beviljats olika typer av lån före den tidpunkt då adminislrationsavgiften infördes. Avgiften las ul vid avisering av alla lån med undantag av förbätlringslån.

1 budgetpropositionen för budgetåret 1984/85 anmälde chefen för bostadsdepartementet de avgiftshöjningar som hade genomförts den I juli 1983 och som innebar alt administrationsavgiften höjdes från 175 kr. till 200 kr. och aviseringsavgiften från 10 kr. till 15 kr. Avgifterna beräknades därmed under budgetåret 1983/84 tillföra statsverket 59.2 milj. kr. Minskningen av antalet energilåneärenden m.m. har dock föranlett alt inkomsterna inte har kunnal hållas på den avsedda nivån. Chefen för bostadsdepartementet anmälde mol denna bakgrund sin avsikt all föreslå regeringen att under våren 1984 vidta åtgärder för all öka dessa inkomster. Jag vill nu ta upp frågan om vissa nya avgifter i samband med administrationen av det bostadspolitiska stödet.

Riksdagen beslutade hösten 1983 (prop. 198.3/84:40 bil. 9, BoU 11 och 12, rskr 63 och 95) om vissa ekonomisk-politiska åtgärder inom bostadsdepartementets verksamhetsområde. Ell särskilt program fastställdes för att förbättra bostadsbeståndet och samtidigt genomfördes vissa ändringar i reglerna för planering och finansiering.

Bl.a. beslutades alt statligt räntebidrag får lämnas för underhålls- och reparationsåtgärder om de är förenade med energisparålgärder som skäligen bör komma till stånd samtidigt. Bidragsverksamheten handhas av bostadsslyrelsen. länsbostadsnämnderna och kommunerna. Länsbostadsnämnden beslutar om bidraget som betalas ut två gånger per år vid de tidpunkter som bostadsstyrelsen föreskriver. Bidragshanteringen föranleder administrativa kostnader för slaten i samband med att bidragen beviljas. Dessa bör enligt min mening täckas åtminstone delvis genom atl den administrationsavgift som nu las ul vid beviljandet av bostadslån även tas

Bilaga 5    Bostadsdepartementet 11

ut i samband med beviljandet av del nya räntestödet till underhåll m.m. Jag förordar att regeringen utverkar riksdagens bemyndigande all få besluta all nämnda avgift även skall betalas vid beviljandet av sådant ränlestöd. Möjligheten alt la ut en administrationsavgift bör gälla i ärenden för vilka räntebidrag beviljas efter den 30 juni 1984.

Jag vill i detta sammanhang ock.så ta upp frågan om låntagares brislande betalningsvillighel. I samband med varje avisering erhåller ca 45 000 låntagare påminnelseavi. Av dessa måste över hälften eller 25000 låntagare påminnas ytterligare en gång. Trots påminnelse betalar ungefär 15 000 låntagare inte det aviserade beloppet utan måste krävas i särskild ordning genom länsbostadsnämnden. Om låntagaren ändå inle betalar lagsöks denne. Länsbostadsnämnden yrkar då ersättning för arbetet med f. n. 200 kr. För arbetet med krav före nämndens ansökan om lagsökning kan däremot f.n. ingen ersättning tas ut av låntagaren. Det merarbete som lånemyndigheterna nödgas ulföra med anledning av en brislande betalningsvillighel anser jag bör avgiftsbeläggas. Jag förordar alt en särskild påminnelseavgift och en särskild kravavgift tas ut på i huvudsak del sätt som tillämpas på lånemarknaden i övrigt. Regeringen bör utverka riksdagens bemyndigande alt få besluta om ifrågavarande avgifter. Möjligheten alt la ul dessa avgifter bör gälla aviseringar efter den 30 juni 1984. Avgiftens storlek bör bestämmas med hänsyn till de avgifter som gäller på lånemarknaden. Mot denna bakgrund avser chefen för bostadsdepartementet alt senare, om föreslaget bemyndigande lämnas, föreslå regeringen en påminnelseavgift på 25 kr. och en kravavgift på 100 kr.

För riksdagens information vill jag även meddela att chefen för bostadsdepartementet avser att föreslå regeringen att aviseringsavgiften höjs från 15 kr. till 16 kr.

Jag beräknar all de förordade avgiftshöjningarna skall innebära att intäkterna för budgetåret 1984/85 under anslaget B 2 ökar med ca 9 milj. kr.

Hemslällan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen alt

1. bemyndiga regeringen atl ta ut och bestämma storleken av en särskild administrationsavgift för statligt räntestöd till underhåll m. m. i enlighet med vad jag har förordat,

2. bemyndiga regeringen att ta ut och bestämma storleken av en påminnelseavgift och en kravavgift i enlighet med vad jag har förordat.

Prop. 1983/84:150 12

BUaga 5.1

Förslag till

Lag om hyresstopp

Härigenom föreskrivs följande.

1 § För tiden till och med den 31 december 1984 får hyresvärdar inte ta ut
högre hyra för lägenheter än den som har bestämts för april 1984.

Första stycket gäller även om överenskommelse träffas om högre hyra eller om högre hyra fastställs av hyresnämnden.

Förbudet i första slyckel gäller inle i fråga om hyra för bostadslägenheter vilkas bruksvärde höjs på grund av ombyggnad.

2 § Den som uppsåfiigen bryter mot I § första stycket döms till böter
eller fängelse i högst sex månader. Är brottet grovt döms till fängelse i
högst två år.

Hyresvärden är skyldig all betala tillbaka vad han har uppburil för mycket jämte ränta enligt 6 § räntelagen (1975:635) från dagen för beloppets mottagande.

som

I §.

3 §   Om det finns synneriiga skäl. får regeringen eller den myndighet < regeringen bestämmer för visst fall medge undantag från förbudet i I 5

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984

Bilaga 6

Sysselsättningsskapande åtgärder inom industridepartementets verksamhetsområde

Regeringens prop. 1983/84:150

Bilaga 6

Utdrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-04-12

Föredragande: statsrådet Peterson

Anmälan till proposition med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1984/85 m. m. såvitt avser industridepartementets verksamhetsområde

Särskilda glesbygdsinsatser i skogslänen

Från och med budgetåret 1982/83 anvisas medel till länsstyrelserna för tre huvudändamål över ett gemensaml anslag, benämnt Regionalpolitiskt stöd: Regionala utvecklingsinsatser. I budgetpropositionen för budgetåret 1984/85 har föreslagils att 298,25 milj. kr., liksom innevarande budgetår, anvisas för sådana insatser. Ändamålen är lokaliserings- och investeringsbidrag till projekt där den totala investeringskostnaden uppgår till högst 7 milj. kr., glesbygdsstöd saml regionall utvecklingsarbete.

Under innevarande budgetår disponerar de sju skogslänen (Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorriands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län) tillsammans ca 228 miij. kr. för dessa ändamål.

Glesbygdsstöd kan enligt förordningen (1979:638) om statligt stöd till glesbygd lämnas till investeringar vid företag, till kommersiell service, intensifierade kommunala sysselsättningsinsatser (IKS), samhällelig service och hemarbete. Beslutanderätten ligger hos länsstyrelserna, som dock har möjlighet atl överiamna vissa ärendegrupper till lantbruksnämnden eller den regionala utvecklingsfonden för beslut.

Ungefar hälften, eller 68 milj. kr. av del totala glesbygdsstödet i landet på 134 milj. kr. under budgetåret 1982/83 användes till investeringar i förelag. Stödet lämnas i form av avskrivningslån till bl.a. invesleringar i byggnader och maskiner. Totalt fick I 200 företag sådant slöd. I en utvärdering av glesbygdsstödet som f n. remissbehandlas, härden genomsniuliga subventionen per nytt arbetstillfälle i glesbygd, omräknat till hellid, beräknats till 88000 kr. Under budgetåret 1982/83 uppskattas antalet bestående nya arbetstillfällen till 800.

Stöd till investeringar i företag kan lämnas till i princip vilken verksamhet som helst som ger sysselsättning åt befolkningen i glesbygd, såsom jord- och skogsbruk, industri, hantverk, turism och serviceverksamhet. 1    Riksdagen 1983/84. I .saml. Nr 150. Bilaga 6

Bilaga 6    Industridepartementet 2

Stöd har lämnats exempelvis till snickeriverkstad, bageri, för ombyggnad av ladugårdar, till växthus, fiskodling, ivälteri, reparations- och smides-verkstad, ulhyrningsstugor för turism, osv.

Slöd till kommersiell service kan lämnas för att trygga varuförsörjningen med dagligvaror och drivmedel i glesbygder. Under budgetåret 1982/83 uppgick stödet till närmare 22 milj. kr. Härav svarade investeringsstödet (avskrivnings-/invesleringslån) för 80% fördelat på 130 butiker.

I utvärderingen av glesbygdsstödet har beräknats att 175 butiker räddats från nedläggning under perioden 1979/80-1981/82, vilkel tryggat varuförsörjningen för 60000 personer. Vidare utnyttjar ca 25000 hushåll f n. samhällsslödd hemsändning.

Stödet till företag och stödet till kommersiell service bör ses som en helhet. Bibehållen service är ofta en förutsättning för atl människor skall kunna bo kvar i bygden samtidigt som stödet till företag skapar sysselsättning och därmed tryggar underlaget för all bibehålla servicen.

Under budgetåret 1982/83 uppgick stödet till intensifierade kommunala sysselsältningsinsalser (IKS) till 34 milj. kr. Jämtlands. Västerbollens och Norrbottens län svarade tillsammans för två tredjedelar av IKS-verksam-heten.

IKS-stödel lämnas till kommuner för arbetsobjekt som de ordnar för atl sysselsätta företrädesvis äldre lokall bundna arbetslösa. IKS-objekten är mycket skiftande och avser ofta allmännyttiga verksamheter, såsom upprustning av lokaler m. m. I de båda nordligaste länen dominerar objekt med näringsanknytning inom jordbruk, industri, hantverk, turism m. m.

Stödet till samhällelig service kan lämnas till kommuner och har främst utnyttjats för iordningställande av samlingslokaler samt för särskilda insatser avseende godstransporter till och från företag i glesbygder.

Stöd till hemarbete kan lämnas i stödområdet till förelag med anställda som bor i glesbygder och som utför silt arbete i hemmet. Stödet utnyttjas endast i mindre omfallning i en del av skogslänen.

De senaste åren har en rad lokala utvecklingsprojekt startats runt om i landet. En del har initierats centralt, men många har vuxit fram regionalt/ lokalt. Industrideparlemenlet och dess glesbygdsdelegation har initierat projekt i bl. a. Särna i Älvdalens kommun, i Björksele i Lycksele kommun och i Muoniodalen i Pajala kommun. En gemensam och bärande idé bakom de lokala utvecklingsprojekten är alt genom samordnade samhällsinsatser baserade på lokala initiativ och resurser skapa livskraftiga glesbygder.

Med sina medel för regionala utvecklingsinsatser deltar länsstyrelserna i flera glesbygdsprojekl av nämnda slag. bl.a. som delfinansiär av projektledare.

Samhällets intresse av medverkan till och i sådana projekt motiveras av atl det är viktigt att - jämsides med glesbygdsstödet - la till vara de lokala ulvecklingsinilialiv som finns ute i glesbygden. Det gäller inle bara finan-

Prop. 1983/84: 150 3

sieringsmöjligheler utan även rådgivning, marknadsföring, samverkan med andra företag, starta egei-kurser. teknikspridning m. m.

Föredragandens överväganden

Genom förstärkta regionala utvecklingsinsatser kan projekt som finns i glesbygden las till vara och därmed beslående arbetsfillfällen skapas. Därmed minskar också behovet av arbelsmarknadspolitiska åtgärder i skogslänen.

En ökad investeringsverksamhet kan konslaleras i skogslänen. Delta har lett till en kraftigt ökad eftcrirågan på invcsleringsstödsmedel. F.n. hämmas en forisatt positiv utveckling i glesbygden av brist på medel för alt genomföra angelägna satsningar.

De ansökningar om glesbygdsstöd som på grund av brist på medel f n. inle kan beviljas kommer i många fall atl ligga kvar i avvaktan på nya medel för budgetåret 1984/85. Länsstyrelserna bör nu ges resurser för att kunna medverka till genomförandet av dessa långsiktigt sysselsättningsskapande projekt.

De lokala utvecklingsprojekten och andra glesbygdsprojekl har varil värdefulla för alt ta till vara lokala initiativ i strävan all få en positiv glesbygdsutveckling. Pågående projekt bör ges möjlighel alt fortsätta och startandet av ytterligare sådana verksamheter bör stimuleras. För detta erfordras särskilda medel.

Med hänvisning till vad jag anfört i del föregående hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Särskilda gleshygdsinsaiser i skogslänen för budgetåret 1984/ 85 under lolfte huvudtiteln anvisa elt reservationsanslag av 25000000 kr.

Norstedts Tryckeri, Stocktiolm 1984

Sysselsättningsskapande åtgärder inom civildepartementets verksamhetsområde

Bilaga 7

Regeringens prop. 1983/84:150 Bilaga 7

Utdrag
CIVILDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-04-12

Föredragande: statsrådel Holmberg

Anmälan till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1984/85 såvitt avser civildepartementets verksamhetsområde.

C.    KYRKLIGA ÄNDAMÅL

C 5. Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor

Under denna anslagsrubrik har för budgetåret 1984/85 anvisats ett anslag av 2,4 milj. kr. Anslaget är avsett för restaureringsarbeten på domkyrkorna i Skara, Strängnäs och Visby.

Statsbidraget till Skara domkyrka avser kostnader för förstärkning av valven. För dessa arbeten utgår statsbidrag molsvarande 70% av koslnaderna. Allvarliga fuktskador har nyligen upptäckts i domkyrkans tak. Även dessa skador är av sådan karaktär att statsbidrag bör utgå för reparationsarbetena. Skadornas omfattning kan inte bedömas förrän reparationsarbetet påbörjats, vilket kan ske under hösten 1984. Jag räknar emellertid med ell anslagsbehov av närmare I milj. kr. för statsbidrag till dessa arbeten.

I fråga om Strängnäs domkyrka svarar slaten för tre fjärdedelar av kostnaderna för restaureringsarbetena och församlingen för en fjärdedel. Del för nästa budgetår beräknade anslaget avser en mindre del av en omfattande yttre restaurering av domkyrkan. Skadorna på domkyrkan är mycket allvarliga och det är angeläget att erforderliga reparationer utförs snarast möjligl. Ulöver del i budgetpropositionen föreslagna statsbidraget räknar jag med ett anslagsbehov av minst I milj. kr. för restaureringsarbelen på Strängnäs domkyrka under nästa budgetår.

Linköpings domkyrkas restaureringskommUté anhåller om statsbidrag för dels reparation av fönstren i Linköpings domkyrka, dels vissa invän-diga reparationsarbeten i domkyrkan. Fönstren är svårt skadade genom vittring. De fönster som har de värsta skadorna behöver repareras tämligen omgående. Arbetena beräknas sammanlagt kosta mer än 10 milj. kr.

Riksantikvarieämbetet framhåller att arbetena på fönstren är brådskande. Ell påbörjande av arbetena senare än år 1985 kan enligt ämbetets mening leda till atl de befintliga skadorna ytterligare förvärras. I    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 150. Bilaga 7

Prop. 1983/84:150 2

Jag föreslår atl regeringen tar upp förhandlingar med Linköpings kyrkliga samfällighet angående fördelningen av kostnadema lör de planerade arbetena på Linköpings domkyrka. Preliminärt räknar jag med ett anslagsbehov av 2 milj. kr. för statsbidrag till arbeten på Linköpings domkyrka.

En omfattande yttre restaurering av Visby domkyrka har nyligen avslutats. Koslnaderna för restaureringen uppgår till l3893(K)5kr. Enligt den av kammarkollegiet föreslagna koslnadslördelningen skall slaten svara för två tredjedelar och domkyrkoförsamlingen i Visby för en tredjedel av kostnadema för dessa arbeten. Kostnaderna för restaureringen hur delvis lör-skolterats av församlingen. För alt läcka de av församlingen lörskoiieiade koslnaderna skulle ulöver tidigare anvisade belopp erfordras närmare 3 milj. kr. i statsbidrag.

Ytterligare restaureringsarbelen finns projekterade på domkyrkan och andra kyrkor i Visby stift. Församlingarna i Visby stift bildar sedan den I januari 1984 en partiell kyrklig samfällighet för atl handha de angelägenheter av ekonomisk natur som avser vård och underhåll av församlingskyrkorna. Jag föreslår all del ytterligare statsbidrag som skulle ha ulgåll för den yttre restaureringen av domkyrkan i ställel får användas lör sådana restaureringsarbelen på domkyrkan och andra kyrkor i Visby stift som kan ulföras under nästa budgetår. Jag räknar med elt anslagsbehov av ca 4 milj. kr. för arbeten på kyrkor i Visby stift.

Sammanlagt förordar jag att 8 milj. kr. anvisas för bidrag till restaurering av kyrkor. Del bör ankomma på regeringen alt besluta om fördelningen av anslaget.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor för budgetåret 1984/ 85 under trettonde huvudtiteln utöver vad som upptagits i prop. 1983/84: 100 bil. 15 anvisa ett reservationsanslag av 8000000 kr.

C 10. Bidrag till anskaffande av lokaler för trossamfund

För nästa budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ell anslag av 6,5 milj. kr. Frågor om bidrag ur anslagel prövas av en samarbelsnämnd med representanter för samfund som kan komma i åtnjutande av statsbidrag.

Bidrag för anordnande eller upprustning av lokaler för trossamfund ulgår med 30% av skäliga kostnader, dock högst med 600000 kr.

Bidrag till handikappanpassning av lokaler för trossamfund får utgå med belopp som motsvarar kostnaden för åtgärden, dock högst med lOOOOO kr.

Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund räknar preliminärt med att det för budgetåret 1984/85 finns aktuella projekt med en beräknad produktionskostnad av över 200 milj. kr. Projekten är fördelade över hela landet. Anslagsbehovet för statsbidrag till dessa projekt beräknas till ca 55 milj. kr.

Bilaga 7    Civildepartementet :, 3

Jag har tidigare i åreis budgetproposition uttalat att extra bidrag till lokaler för trossamfund borde kunna övervägas om det även nästa budgetår skulle bli aktuellt med åtgärder för atl stimulera sysselsättningen. Med hänsyn till del medelsbehov som föreligger i fråga om lokaler för trossamfunden saml till behovet av åtgärder för att stimulera sysselsättningen förordar jag atl ytterligare 16 milj. kr. anvisas för nästa budgetår till anskaffande och hundikappanpassning av lokaler för trossamfund. Jag räknar med atl ell extra statsbidrag av denna storlek kommer all möjliggöra en ökning av byggnadsvolymen molsvarande ca 60 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all Iill Bidrag till anskaffande av lokaler för trossamfund för budgetåret 1984/85 under trettonde huvudtiteln ulöver vad som upptagils i prop. 1983/84: 100 bil. 15 anvisa ett reservationsanslag av 16000000 kr.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984

Bilaga 1.1

Reviderad nationalbudget 1984

Bilaga 1.1

REVIDERAD NATIONALBUDGET 1984'

Inledning

Den reviderade nationalbudgeten för 1984 som härmed läggs fram är utarbetad inom finansdepartementet och konjunkturinstitutet. Nationalbudgeten bygger på material som erhålls från fackdepartemenl och olika verk och insfitutioner. Vidare har utredningsrådet hörts. Dess ledamöter bär dock ej något ansvar för de bedömningar som görs i nationalbudgeten.

Nafionalbudgelen består av två delar. I den första delen, kapitel 1, sammanfattar finansdepartementet del ekonomiska läget och konjunktur-utsiktema. Den andra delen, kapitel 2-10, behandlar utvecklingen inom olika områden mera i detalj. I appendix till kapitel 1 redovisas arbetsfördelningen mellan finansdepartementet och konjunkturinstitutet.

Ansvaret för bedömningen av Sveriges ekonomi 1984 vilar på finansdepartementet, där arbetet med nationalbudgeten letts av statssekreteraren Erik Åsbrink och departementsrådet Lars Malhlein.

' Kalkylema avslutades för finansdepartementets del den 12 april 1984. I    Riksdagen 1983184. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1.1

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 2

1    Sammanfattande översikt' 1.1 Internationell utveckling

Sedan den preliminära nafionalbudgelen presenterades i januari har utsikterna till en förstärkt inlemationell uppgång 1984 byggts under ytterligare. Förbättringen i Nordamerika har befästs, vilket kan ge ytterligare tillväxtimpulser tiU andra delar av världen. Ett positivt drag i den hittiUsva-rande utvecklingen är att produklionsuppgången haft så begränsade effekter på inflationstakten. Investeringama har vidare utvecklats relativt starkt. I Västeuropa har tiUväxten varit något snabbare än man fidigare förmodade. Vid en förstärkt icke-inflafionistisk fillväxt i industri världen blir dessutom de skuldtyngda ländernas problem mindre akuta, vUkel ökar deras absorptionsförmåga. Detta kommer även alt gynna industriländemas export.

För industriländerna sammantagna beräknas BNP-fiUväxten 1984 fill ca 3 3/4%.

Produktionstillväxten (BNP) i OECD-området

Årlig procentuell volymförändring

	1982	1983	1984
Förenta statema	-2,4	3,4	5 1/4
Japan	3.2	3,0	4
Förbundsrepubliken Tyskland	-1,0	1,3	23/4
OECD - Europa	0,6	1,1	2
OECD - totalt	-0,4	2,3	3 3/4

Ett studium av utvecklingen under loppet av 1983 och 1984 visar emellertid att den förväntade tillväxten dämpas. Förklaringen står främst att finna i att lagemtvecklingen ger ett svagare stöd fill produktionsliUväxten efter omsvängningen i konjunklumppgångens inledningsskede, medan den slutliga efterfrågan i industriländerna beräknas öka ungefär lika snabbt i år som i Qol. Den restrikfiva ekonomiska polifiken i flertalet europeiska länder bidrar till att tillväxttakten fortsätter att vara relativt låg. Den totala sysselsättningen i OECD-området beräknas stiga, men denna förbättring avser främst de icke-europeiska ländema. För Västeuropas del väntas arbetslösheten fortsätta att öka, fill att omfatta 11-12% av arbetskraften mot slutet av 1984.

Världshandeln väntas öka med ca 5,5% i volym 1984. För bearbetade varor som går i internationell handel förutses en prisökning på drygt 4 %.

' 1 detta kapitel redovisas finansdepartementets bedömning av den ekonomiska utvecklingen. I kapitel 2-10 behandlas utvecklingen inom olika områden mera i detalj. Arbetsfördelningen mellan finansdepartementet och konjunkturinstitutet framgår av appendix till detta kapitel.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 3

Oljepriset fömtses bli relativt stabilt under 1984. OPEC-länderna har under de senaste åren, trots den svaga efterfrågan i industriländerna, lyckats begränsa nedgången i oljepriset genom att hålla tillbaka utvinningen. Många producentländer har emeUertid varit otåliga att höja produktionen för aU öka exportintäktema, och rykten om ytteriigare sänkningar av de officiella kontraktsprisema har inte saknats. Med reservation för bl.a. möjligheten av ofömtsedda politiska oroligheler i Mellersta Östern talar mycket för att eventuella förändringar i oljepriset blir relativt måttliga under 1984.'

Även om utsiklema för 1984 förefaller relativt ljusa är det fortfarande osäkert hur varaktig konjunktumppgången blir. Den kvardröjande skiUna-den i tiUväxttakt mellan Förenta staterna och Västeuropa, den restriktiva ekonomiska politiken i många länder, den bristande anpassningen av växelkurserna tiU underiiggande ekonomiska förhållanden, de höga realräntoma och fortsatta finansiella svårigheter i många u-länder är exempel på problem som kan hejda, eller i vatje faU dämpa återhämtningen.

1.2 Utvecklingen i Sverige

I syfte att begränsa prisökningar och skapa bättre fömtsättningar att dämpa pris- och kostnadsutvecklingen framöver i den svenska ekonomin presenterade regeringen den 12 april ett sjupunklsprogram:

• AUmänt prisslopp från 9 april 1984.

• AUmänt hyresstopp med omedelbar verkan fram till årets slut.

• Likviditetsindragning från företag och kommuner.

• Särskild likviditetsindragning från skogsindustrin.

• Stopp för höjd aktieutdelning nästa år.

• Begränsning av konlokortskredilema.

• Överiäggningar med arbetsmarknadens parter i syfte att skapa nya fömtsättningar för löne- och prisbildningen under 1985 och framöver så aU inflationen under loppet av 1985 kan begränsas fill ca 3 %.

Motiven för dessa åtgärder utvecklas närmare i den reviderade finansplanen. I de kalkyler som presenteras i delta kapitel har hänsyn tagils fill dessa åtgärder. Vidare har också beaktats effekter av de åtgärder på byggområdet och de ökade arbetsmarknadspolitiska insatser som föreslås i kompletteringspropositionen.

' I kalkylema i denna nationalbudget har antagits ett råoljepris om 28,70 dollar per fat (fob). För dollarn har antagits en genomsnittskurs om 7,84 SEK 1984.  Konjunkturinstitutet har emellertid inte haft möjlighet att beakta dessa åtgärder i sina specialkapitel till nationalbudgeten.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

Export och import

Varuexporten ökade med 12% i volym 1982-1983, vilket innebar en något starkare tillväxt än vad som angavs i den preliminära nationalbudgeten. Speciellt stor var ökningen av råvamexporten, vilken steg med 22%. Härav ökade exporten av petroleumprodukter med nra 40% och exporten av pappersmassa med 25%. För de bearbetade varorna (exkl. fartyg) uppgick ökningen fill 8% i volym. Mer än 2/3 av denna tillväxt har sin grund i en ökning av de svenska marknadsandelarna. Marknadsandelsvins-tema för den svenska exporten 1983 blev påtagligt högre än vad som var att vänta med hänsyn tUl de på den historiska utvecklingen skattade sambanden mellan marknadsandelsförändringar och relativpriser m.m. (Från tredje kvartalet 1982 tiU slutet av 1983 sjönk de svenska relafiva exportpriserna med ca 10%. Nedgången skedde huvudsakligen tiU följd av devalveringen av kronan med 16% i oktober 1982.) Det förefaller som om den omedelbara priskänsligheten fill följd av de med devalveringarna sammanhängande relafivprisförskjutningarna 1981 och 1982 var högre än molsvarande elasticileter under 1960- och 1970-talen. I synnerhet var de initiala effekterna av 1977 års devalveringar påfallande svaga. Detta kan ha haft sin grund i att eftersläpande effekter av de kraftiga relativa kostnads-och prisökningarna under 1970-talets mitt gjorde sig gällande ännu under 1970-talets sista år. TiU den för Sverige gynnsamma andelsutvecklingen 1983 bidrog också att leveranskapaciteten hos de svenska leverantörema var god samt atl de svenska bilproducenlerna haft stora framgångar på bl.a. USA-marknaden.

Utsiklema för den internationella konjunkturen 1984 har som nämnts förbättrats. I linje härmed har marknadsulrymmet för svensk export av bearbetade varor beräknats växa med drygt 5%. Även utsikterna för fortsatta marknadsandelsvinster 1984 har förbättrats. En förutsedd förstärkning av den inlemationella invesleringskonjunkturen torde komma alt inverka förmånligt på Sveriges relativa exportutveckling, eftersom investeringsvaror väger förhållandevis tungt i den svenska exporten. HärtiU kommer tidsförskjulna positiva effekter av relativprissänkningarna 1982 och 1983. Lönekostnaderna i fillverkningsindustrin väntas öka med ungefär 8%. Denna kostnadsökning neutraliseras dock delvis av atl produklivi-tetsliUväxten fömtses bli fortsatt stark. Produktivitetsökningen 1984 väntas uppgå fill 6%. Från 1983 till 1984 har därför de svenska företagens relafivpris beräknats bli ungefärligen oförändrat. De i april 1984 framlagda förslagen om likviditetsdepositioner samt exportdepositioner för skogsindustrin beräknas på någol längre sikt kunna få en dämpande effeki på löne-och prisutvecklingen.

Exporten av bearbetade varor bedöms expandera med ca 101/2% i volym 1984. Råvaruexporten förväntas fortsätta att öka 1984, men i en avsevärt lägre takt jämfört med 1983. Det beror på an råvamlagemppbygg-naden utomlands dämpas samt att vissa vamgmpper, t.ex. trävaruexporten, kan komma att begränsas av otiUräcklig kapacitet.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 5

Exporten av tjänster väntas öka med 8,5%.

Totalt bedöms exporten av varor och tjänster öka med närmare 7,5% i volym 1984. Prognosen innebär en relativt måttlig ökning mellan första och andra halvåret.

Importen av varor ökade starkt mot slutet av 1983. Ökningen var i huvudsak hänförlig till de bearbetade varorna och sammanföll med en betydande ökning av den inhemska efteifrågan. Mellan 1982 och 1983 ökade importvolymen med 2%. Ökningen var ca 1/2 procentenhet större än vad som var att vänta med hänsyn fill tidigare observerade samband meUan import, efterfrågeutveckling och relativprisförändringar. "Överimporten" kan föras fillbaka på att efterfrågan på vissa importlunga investeringsvaror ökade förhåUandevis starkt.

Trots de två devalveringarna av kronan 1981 och 1982 har importinne-håUet i den inhemska förbmkningen inle minskat meUan 1980 och 1983. Likväl kan effekter på importandelama av devalveringama spåras. Sedan lång tid tUlbaka har importens andel av efterfrågan uppvisat en trendmässig ökning med 1 ä 11/2% per år. Att importandelen förblivit oförändrad hittills under 1980-talet innebär alltså i själva verket en trendavvikelse. Flera faktorer har bidragit tiU all importandelen inte reducerats i större utsträckning fill följd av devalveringarna. För del första visar ekonome-triska skattningar alt importens priskänslighet är lägre än exportens. Importens vamsammansätlning samt strukturen i den inhemska produktionen ligger sannolikt till stor del bakom detta. För det andra har inte devalveringarna lett lUl att relafivpriset förskjutits så starkt på importsidan som på .exportsidan. Exportörema tUl den svenska marknaden har uppenbarligen av konkurrensskäl sänkt priset på den svenska marknaden, relafivt andra exportmarknader, i nafioneUa valutor räknat. Från devalveringen 1982 fram fill slutet av 1983 begränsades sänkningen av del inhemska priset på bearbetade varor i förhållande till importpriset, mätt i gemensam valuta, med knappt 5%.

Jämfört med bedömningarna för 1984 i den preliminära nationalbudgeten har prognosema för de importtunga efterfrågekomponenterna maskininvesteringar och vamexport reviderats upp. I linje härmed kan även importen fömtses tillta. Å andra sidan har omsla.get i lagren, vilkas förändringar påverkar vamimporten förhållandevis starkt, nu beräknats bli av mindre omfattning under 1984 jämfört med vad som prognoslicerades tidigare.

Med oförändrad importandel av den inhemska förbrukningen skulle därmed importvolymökningen 1984 av bearbetade varor uppgå tUl ca 11 %. Det relativa priset för importerade bearbetade varor väntas bli ungefar oförändrat 1984. Eftersläpande effekter av den prismässiga konkurtens-kraftsförbättringen framför allt till följd av devalveringen 1982 beräknas emellertid verka i dämpande riktning på importandelen motsvarande ca 11/2 % av importvolymen bearbetade varor. Importen av bearbetade varor fömtses således öka med ca 91/2% 1984.

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 6

Importen av tjänster beräknas öka med 6%.

Sammantaget väntas importen av varor och tjänster öka med 6,5% i volym.

privat konsumtion

HushåUens köpkraft sjönk 1983 med drygt 2%. Minskningen av den privata konsumtionen stannade emellertid vid 1,6%. Därmed fortsatte trenden med fallande sparkvot. Enligt de preliminära nationalräkenskaperna skuUe sparkvoten för 1983 därmed vara noll, dvs. hushåUen sparade ingenfing av sina inkomster.

Noteras kan att tUl följd av bl. a. devalveringen i oktober 1982 förbättrades turistnettot kraftigt 1983. Den inhemska privata konsumfionen minskade därför med 0,8 %.

Konsumentprisstegringen uppgick under loppet av 1983 till 9,3%. Nettoprisindex ökade emeUertid bara med 5,9%. SkiUnaden beror på ökningar av indirekta skatter och minskningar av subventioner, vilka uppskattas ha svarat för ytterligare 3,4 procentenheter. Härav beräknas devalveringen ha svarat för ca 2,5 % av prisökningen.

Prognosen för 1984 avseende hushaUens reala inkomster och konsumtion bygger på uppskattningen att den genomsnittliga timkostnadsökningen för samtliga löntagare stiger med 7%. Visserligen lyder en preliminär bedömning av de hittills träffade avtalen på en lönekostnadsstegring om 7,5% (kap. 6). De ekonomiskpoUtiska åtgärdema som redovisats ovan väntas emellertid dämpa löneglidningen. Effeklema av det prisstopp som f n. råder, är det svårt att uppskatta, bl. a. med hänsyn tiU de dispenser som ofrånkomligen måste ges. Schablonmässigt har konsumenlprisema antagits öka med ca 5 % under loppet av 1984. Detta implicerar att konsumentprisindex kommer att ligga ca 7% över motsvarande genomsnitt 1983.

Som framgår av nedanstående tablå väntas hushåUens realt disponibla inkomster öka med 0,3% 1984.

Hushållens inkomster, privat konsumtion, sparande och priser

1983 Prognos 1984

Procentuella bidrag till real disponibel inkomst:

1,9	0,5
0,6	0,4
0,6	-0,2
0,2	-0,2
0,4	-0,2
•2,1	0,3
■2,2	0,8
2,8	-0,7
1,6	0,3
0,0	0,0
9,0	7,0

Lönesummor

Övriga faktorinkomster

Pensioner

Övriga transfereringar

Skatter och avgifter

Procentuell förändring Real disponibelinkomst Real lönesumma Real pensionssumma Privat konsumtion Sparkvot KPI genomsnitt

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 7

Vid en bedömning av sparande och konsumtion måste hänsyn tas till kredilpolitiken och hushållens låneefterfrågan. Erfarenhetsmässigt finns det ett samband mellan graden av stramhet i kredilpolitiken och hushållens finansiella sparande mätt som förändringen av finansiella tUlgångar minus skulder. En stram kreditpolitik som medfört en minskad nettoutlåning tUl hushållen har som regel inneburit en förstärkning av det finansiella sparandet via återhåUsammare skuldsättning. Svängningarna i del finansiella sparandet kan mestadels återfinnas även i utvecklingen av netlosparandet och därmed sparkvoten. De kreditpolifiska riktlinjer som lagts fast av riksbanken för 1984 innebär otvetydigt en minskad kreditgivning fill hushållen, vilket torde innebära att hushållens finansiella sparande ökar.

Andra faktorer pekar mot fortsatt minskat sparande. Dit hör en förstärkt konjunktumppgång med ett förbättrat arbetsmarknadsläge, vilket kan medföra att hushållen bedömer den närmaste framtiden mer positivt än tidigare. En fortsatt dämpning av inflationstakten är också en faktor som normalt bmkar leda till ett minskat sparande. Köpkrafien av sparade tillgångar bevaras bättre och därmed krävs ett mindre nominellt sparande.

Sammantaget har den bedömningen gjorts atl hushållen använder det reala utrymme som beräknas uppkomma till ökad konsumtion. Den privata konsumtionen skulle därmed öka med 0,3% mellan 1983 och 1984. Kon-junkturinsfitutet har i sin bedömning, se kapitel 6, antagit en fortsatt minskning av sparandet även under 1984. Enligt institutets bedömning ökar därmed konsumtionen med 0,5%.

Stat och kommun

Utvecklingen av den offentliga sektorn beskrivs närmare i kapitel 9. Den offentliga konsumtionsvolymen väntas öka relativt långsamt under 1984. En fortsatt minskning om drygt 1 % fömtses inom den statliga sektom 1984, medan kommunerna väntas fortsätta att bygga ut verksamheten. Den kommunala konsumtionen bedöms öka med 1,8% i volym.

Under 1983 ökade sysselsättningen i den offentliga sektorn med ca 12000 personer. Huvuddelen av denna ökning berodde på en ökning av antalet sysselsatta i beredskapsarbeten, men även den underliggande sysselsättningen ökade. Den underliggande statliga sysselsättningen ökade sålunda med 400 personer. I kommunema ökade den underliggande, spontana, sysselsättningen med 2000 personer. För 1984 väntas en mindre nedgång i den statliga sysselsättningen. I primärkommuner och landsting fömtses en sysselsättningsökning om 15000-20000 personer, merparten av denna ökning kan hänföras till olika typer av sysselsättningsskapande åtgärder såsom ungdomslag och beredskapsarbeten. Mellan 1983 och 1984 väntas den underliggande sysselsättningen i kommunema öka med 7000 personer (se avsnitt 5.2).

De investeringsstimulanser som föreslås i kompletteringspropositionen beräknas öka de offentliga investeringama med ca 550 mUj. kr. kalender-

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 8

årel 1984. Investeringssfimulansema gäller dels tidigareläggningar av statliga byggnadsprojekt, dels utvidgning av ramama för lån och bidrag lUI allmänna samlingssalar, förbättring av boendemiljön, kommunal ROT, daghem m. m.

Bland de större byggnadsprojekten som tidigarelagts kan nämnas posthus i Borås (140 milj. kr.) och vägbygge Gävle-Vifors (80 milj. kr.). Eftersom dessa projekt kommer atl hålla på i flera år och att det tar viss lid att starta projekten, kommer den kraftigaste stimulanseffekten under vintem 1984/1985.

Av vidstående tablå framgår utvecklingen av den offentliga sekloms finanser. Under 1984 väntas utgiflstaklen sjunka ytteriigare, så att de offentliga utgiftema, mätt som andel av BNP, sjunker från 67,7% tUl 66,2%.

Prognosen för 1984 visar på att budgetunderskottet kommer att minska både i nominella tal och som andel av BNP från 11,5% tiU 10%.

Som närmare beskrivs i avsnitt 9.5 fömtses den offentliga sektom ha en relativt kraftig kontrakfiv effekt på samhällsekonomin under 1984. Effeklema uppskattas till drygt 2% av BNP, mätt i fasta priser, se avsnitt 9.5. Effeklema är helt hänförliga tiU staten och huvudsakligen betingade av att transfereringsutgifterna till företag och hushåll begränsats. Bl. a. fömtses en kraftig neddragning av induslrisubventionema från 7880 milj. kr. 1983 tUl 1890 mUj. kr. 1984.

Jämförelse mellan BNP och offentliga sektorns inkomster, utgifter och budgetunderskott 1977—1984

1977        1978        1979        1980        1981        1982        1983        1984

Procentuell förändring av offentliga sektoms

3,6 9,4	0,9 4,7	2,0 6,3	2,0 3,3	2,8 4,5	1,9 4,0	4,2 2,2	2,8 0,6
9,0	4,5	5,7	1,6	2,7	1,6	1,5	-1,5
18 4,8	33 7,9	45 9,8	53 10,1	66 11,6	83 13,4	80 11,5	76 10,0
50,9	50,5	49,5	49,5	51	50,5	51,3	51,4
58,2	59,9	61,3	62,3	65,5	67,8	67,7	66,3
-1,6	1,8	3,8	1,7	-0,5	0,5	2,3	2,8

reala inkomster

reala utgifter

reala utgifter

exkl. räntor Det statliga budgetunderskottet, miljarder kr.

andel av BNP Skatter och avgifter som andel av BNP Offentliga utgifter som andelav BNP BNP, procentuell volymutveckling

Finansiell utveckling

Bedömningen av utvecklingen 1983 har reviderats på några områden jämfört med PNB. Statens sparandeunderskott blev ca 4 miljarder kr. mindre än tidigare beräknat, medan hushållens finansiella sparande försämrades i motsvarande omfattning.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

Tabell 1:1 Finansiellt sparande 1983 och 1984

Miljarder kr., löpande priser

1983 1984

35.5	-28,2
54	-49,3
0	-0,1
18,5	22,2
0,5	2,0
1,5	3,5
2,0	-  1,5
28	29,5
0	- 4,3
9,5	-10,0
9,5	5,7

Offentlig sektor

staten

kommuner

socialförsäkring Hushåll

bostäder

övrigt Finansiella företag Icke-finansiella företag

bostäder

övrigt

Bytesbalans - 8 -  1

De realekonomiska kalkylema för 1984 visar att den offentliga sektorns finansiella sparande fortsätter atl utvecklas i positiv riktning. Statsbudgeten stärks i den uppåtgående konjunkturen. Även AP-fonden beräknas öka sill överskott tiU följd av en gynnsammare avkastning på placerade medel, en dämpning av pensionsutbetalningarna saml de nya avgifterna till löntagarfonderna.

Den totala offenfiiga sektorns finansiella sparande väntas förbättras med närmare 9 miljarder kr. jämfört med 1983. Den offentliga sektorns sparandeunderskoll skulle därmed uppgå till drygt 28 miljarder kr.

Den trendmässiga förstärkningen av det finansiella sparandet i bostads-sektom samt de finansiella företagen beräknas fortsätta.

Utvecklingen i ovanslående sektorer motsvaras emellertid inte fullt ut av ett minskat sparandeunderskott gentemot utlandet. Orsaken härtill återfinns i näringslivets investeringsuppgång. TiUsammans med en omsvängning från lagerminskning fiU lagemppbyggnad innebär det att företagens finansieUa sparande minskas. En fortsatt stark ökning av driftöverskotten gör emellertid att förändringen blir tämligen måttlig. Företagen synes enligt nuvarande beräkningar även 1984 bli en finansiell överskottssektor, dvs. någon nettoupplåning på kreditmarknaden kommer inte att erfordras. Del finansiella överskottet i företagssektorn torde dock komma att minskas under loppet av den nuvarande konjunktumppgången.

Sammantaget uppvisar den finansieUa bUden för 1984 en relafivt posifiv utveckling. Det inhemska nettosparandet, dvs. nettoinvesteringama och bytesbalanssaldot, fömtses öka.

Försörjnings- och bytesbalans 1984

För 1984 förutses nu en ökning av den totala produkfionen, BNP, med 2,8%. Det innebär en marginell upprevidering jämfört med den prognos som gavs i den preliminära nationalbudgeten. Det är framför allt prognosema för exporten och bmttoinvesteringama som reviderats upp.

Jämför man den nuvarande konjunkturåterhämtningen med tidigare uppgångar framträder några karakteristiska drag, tabell 1:2.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

10

Tabell 1:2 Bidrag frän olika BNP-komponenter till tillväxten 1972-1974,1978-1980, 1982-1984

	1972	1973	1974	1978	1979	1980	1982	1983	1984
Privat konsumtion	1,8	1,3	1,8	-0,4	1,3	-0,5	0,6	-0,8	0,1
Offentlig konsumtion	0,7	0,8	0,7	0,9	1,4	0,7	0,2	0,3	0,3
BruUoinvesteringar	1,0	0,6	-0,7	-1,5	0,9	0,7	-0,3	-0,2	0,6
Lager	-1,5	-0,3	2,8	-1,3	2,0	1,1	-0,1	-0,1	1,2
Inhemsk efterfrågan	1,9	2,3	4,7	-2,2	5,5	2,0	0,4	-0,9	2,3
Export	1,5	3,7	1,6	2,2	1,8	-0,2	1,3	3,6	2,5
Import	1,2	2,0	3,0	-1,8	3,5	0,1	1,2	0,5	2,0
Netto, export-import	0,3	1,7	-1,4	4,0	-1,7	-0.3	0,1	3,1	0,5
BNP	2,3	4.0	3,2	1,8	3,8	1,7	0,5	2,3	2,8

Bidraget från den inhemska efterfrågan, framför allt den privata konsumtionen, har hittills varit förhållandevis svagt. Först mot slutet av 1984 och in på 1985 väntas en mer markerad förstärkning av konsumtionsefterfrågan.

Ser man på utvecklingen i industrisektorn, så vände industrikonjunkturen uppåt fr. o. m. tredje kvartalet 1982. Under de fem följande kvartalen ökade industriproduktionen med drygt 5%. Molsvarande ökning 1972-1973 och 1978-1979 uppgick tiU drygt 10%.

Kapacitelsulnyttjandet i industrin låg vid konjunkturbotten 1982 på en historiskt sett redkordlåg nivå. Ökningen sedan vändpunkten har hitfills varit svagare än vid uppgångarna 1972-1974 och 1978-1979.

Konsumtions- och investeringsutvecklingen i den offentliga sektorn har kommenterats ovan.

Vad gäller näringslivets investeringar, som redovisas närmare i kap. 7, kan framhållas alt industriinvesteringama minskade med 3,5% i volym 1983. Maskininvesteringama vände uppåt under andra halvåret 1983, medan byggnadsinvesteringarna fortsatte att minska.

Investeringsutvecklingen är främst beroende av kapacitetsutnyttjandet och räntabiliteten på kapitalet. Räntabiliteten har förbättrats markant under det senaste året. Ytterligare förbättringar kan emotses under 1984. Förhållandet mellan avkastningen på realt och finansiellt kapital har svängt, så att avkastningen på realkapital nu klart överstiger räntabUiteten på finansiella tillgångar. Vidare har kapacitetsutnyttjandet ökal påtagligt under loppet av 1983. Ökningen väntas fortsätta under 1984. Industriproduktionen väntas öka med närmare 7%.

Med dessa fömtsättningar har industrins investeringar beräknats öka med 15 % i volym 1984. En avsevärd ökning fömtses för såväl maskin- som byggnadsinvesteringarna.

Lagerinvesteringama inom industrin fortsatte att minska under första hälften av 1983. Under andra halvåret kom emellertid totalt sett en lagerökning tUl stånd. Ökningen omfattade lagren av insatsvaror och varor i arbete medan fardigvamlagren drogs ned ytterligare.

Lagerökningen 1984 fömtses emellertid bli av mindre omfattning än vad

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 11

Tabell 1:3 Försörjningsbalans 1983-1984

	Löpande priser 1983	Procentuell	volymförändring
		1983	1984
BNP Import, varor och tjänster	695 411 240892	2,3 1,6	2,8 6,5
Tillgång	936303	2,1	3,7
Bruttoinvesteringar Näringslivet därav: Industri Statliga mynd. 0. affärsverk' Kommuner Bostäder	127344 58 326 18 252 17499 23 864 27655	-1,1 0,4 -3,4 2,1 -2,5 -4,7	3,5 12,0 15,0 -1,0 -0,4 -7,7
Lagerinvestering	-8 247	-0,1	1,2
Privat konsumtion	361309	-1,6	0,3
Offentlig konsumtion Statlig Kommunal	203 713 56917 146796	0,9 -3,2 2,6	1,0 -1,1 1,8
Inhemsk efterfrågan	684 119	-0,9	2,4
Export, varor och tjänster	252184	11,5	7,4
Användning	936303	2,1	3,7

' Fr.o.m. 1983 redovisas en del av televerkets investeringar som investeringar i näringslivet. Justerat för detta skulle volymutvecklingen bli 3,1 % resp. 2,1 %.  Lageromslag i förhållande till föregående års BNP.

som förutsågs i den preliminära nafionalbudgelen bl. a. med hänsyn tiU alt lagren fortfarande första kvartalet 1984 bedöms som för stora av många företag. Ökningen av lagren av insatsvaror samt lagren av varor i arbete beräknas dras upp under loppet av 1984. För fardigvamlagren fömtses en fortsatt minskning under i stort sett hela 1984.

I kapitel 5 ges en detaljerad beskrivning av sysselsättningsprognoserna för 1984. Arbetskraflsutbudet väntas öka med ca 20000 personer, mellan 1983 och 1984. Genom att arbetskraftsutbudet var relativt svagt vintem 1983/1984 innebär det emellertid ändock ett betydande tillskott under loppet av 1984.

Eftersom antalet sysselsatta samtidigt fömtses öka med 35 000 personer, väntas arbetslösheten minska under 1984. Arbetslösheten mätt mellan genomsnittslägena 1983 och 1984 skulle därmed kunna reduceras från 150000 tUl ca 135000 personer. Sysselsättningsökningar väntas inom industrin, den privata tjänslesektom och inom den offentliga sektom (avsnitt 5.2).

Trots upprevideringen av exportprognosen 1984 blir bidraget från utrikessektom väsentligt mindre än 1983. Det beror, som nämnts ovan, på den kraftiga importtillväxt som fömtses. Handelsbalansen väntas ändock visa än störte överskott 1984. Bytesbalansen förbättras därmed ytterligare.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 12

Tabell 1:4 Bytesbalans 1982-1984 Milj. kr.
	1982	1983	1984
Export varor, fob	168131	210311	237800
Import varor, cif	173 928	200225	222000
Handelsbalans	- 5 797	10086	15 800
Tjänstebalans (inkl. restpost och korr.) Transfereringsbalans	35 -16714	1206 -19533	4 200 -21000
Bytesbalans	22476	- 8241	- 1000

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 13

APPENDIX

Delprognoser och arbetsfördelning rörande den reviderade nationalbudgeten 1984

Nedan framgår vilka kapitel och avsnitt som sammanställs inom finansdepartementet (FiD) resp. konjunkturinstitutet (Kl).

Sektor	Avsnittet 111 Trtfm  t	Prognos,	%
	UllUJ IllaL inom	FiD	Kl
Privat konsumtion	Kl	0,3	0,5
OffenUig konsumtion	FiD	1,0	1,0
Bruttoinvesteringar	Kl	3,5	3,1
Lagerinvesteringar'	Kl	1,2	1,2
Export av varor och tjänster	Kl	7,4	7,0
Import av varor och tjänster	Kl	6,5	7,0
Bruttonationalprodukt	FiD	2,8	2,6
Några nyckeltal
Konsumentpriser,
dec-dec		5	5,2
Konsumentpriser,
genomsnitt		7	7,3
Sparkvot,
förändring		0	-0,2
Industriproduktion		6,8	6,5
Industrins produk-
tivitet		5,5	5

' Lagerförändring i % av föregående års BNP.

Inom finansdepartementet utarbetas kapitel 1, 2, 5 och 9. Konjunkturinstitutet skriver kapitlen 3, 4, 6, 7, 8 och 10.

UTVECKLINGEN INOM OLIKA OMRÅDEN

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 17

2   Den internationella utvecklingen' 2.1 Allmän översikt

TUlväxten i industriländernas samlade BNP 1983 beräknas ha uppgått fiU 2 1/4%. Visseriigen var lUlväxlen koncentrerad till ett mindre anlal länder, men detta genomsnitt för industrivärlden innebar ändå en avsevärd förbättring jämfört med de senaste årens stagnation. Omsvängningen var i själva verket än mer markerad, och BNP i induslriländema beräknas sålunda ha ökat med 4%; från fjärde kvartalet 1982 till Qärde kvartalet 1983 efter en minskning om 0,3 % ett år tidigare.

Som framgått av beskrivningen i den preliminära nationalbudgeten var det främst till följd av en ökad privat efterfrågan som tiUväxten 1983 kom till stånd, medan resursförbrukningen i offentlig sektor fortsatte att utvecklas i dämpad takt. En viktig orsak till ökningen av den privata konsumtionen var den avtagande inflationstakten; fömtom att realinkomstema därmed stärktes, bidrog den lägre inflationen tiU atl åtminstone de korta nominella räntesatserna kunde faUa, och sannolikt var det dessutom en bidragande orsak tiU att hushållens sparande minskade. Sänkta skatter i t.ex. Förenta staterna spelade också en roll för konsumtionsefterfrågan, och en del av konjunkturomsvängningen var hänförlig fill omslaget i lagerinvesteringarna. Bostadsinvesteringarna gav ett betydande tillskott till ef terfrågan i Nordamerika efter att tidigare ha fallit avsevärt. Mer överraskande i detta tidiga skede av konjunktumppgången var den förhåUandevis starka utvecklingen av industriinvesteringama, särskilt i Nordamerika och Förbundsrepubliken Tyskland.

Tillväxten var emellertid som nämnts ojämnt fördelad mellan industriländerna. Konjunkturförslärkningen har sålunda hunnit olika långt och varit olika omfattande i skilda delar av industrivärlden. Den starka efter-frågetillväxten i Nordamerika riktade sig även i hög grad mol import från andra delar av världen. Denna importtUlväxt förstärktes ytterligare av den stigande dollarkursen. Särskilt Förbundsrepubliken Tyskland, Japan och andra ostasiatiska länder kunde därigenom påtagligt öka sin export. I genomsnitt för de västeuropeiska länderna var tiUväxttakten 1983 dock beskedlig. TiU betydande del får detta tiUskrivas den aUmänt åtstramande finanspolitiken i flertalet europeiska länder. Arbetslösheten fortsatte därför att öka och även den totala sysselsättningen i Västeuropa föU under fjolåret.

Konjunktumppgången i industrivärlden hade begränsade effekter på tillväxten i utvecklingsländerna 1983. I de oljeexporterande ländema gick den ekonomiska akfivileten tillbaka för fjärde året i rad, och i övriga

' Kapitlet är utarbetat inom finansdepartementet. 2    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1.1

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

18

1984

Tabell 2:1 Bruttonationalproduktens utveckling i vissa OECD-länder 1981-

Arlig procentuell förändring

	Andel av	1981	1982	1983'	1984'
	OECD-områ-
	dets totala
	BNP i %'
De sju stora ländei na
Förenta statema	40,2	3,0	-2,4	3,4	5 1/4
Japan	14,0	4,0	3,2	3,0	4
Förbundsrepubliken Tyskland	8,7	-0,1	-0,1	1,3	2 3/4
Frankrike	7,1	0,3	1,6	0,5	1/4
Storbritannien	6,3	-1,3	2,3	2,5	2 1/2
Italien	4,6	0,1	-0,3	-1,3	1 1/2
Canada	3,9	4,0	-4,2	3,0	5
Norden
Danmark	0,7	-0,7	3,6	2,3	2 3/4
Finland	0,6	1,5	2,5	3,3	3 1/2
Norge	0,7	0,3	-0,6	3,3	2
Sverige	1,3	-0,5	0,4	2,3	2 1/2
Vissa andra OECD-länder
Belgien	1,1	-1,1	1,1	0,0	1 1/4
Nederländerna	1,8	-0,8	-1,6	1,0	13/4
Schweiz	1,3	1,5	-1,2	-0,1	13/4
Österrike	0,9	-0,1	1,1	1,9	1 1/2
OECD-Europa	39,5	-0,0	0,6	1,1	2
OECD-totalt	100,0	1,9	-0,4	2,3	3 3/4

1982 års BNP, priser och växelkurser. Preliminärt utfall. Finansdepartementets bedömning.

utvecklingsländer fortsatte tillväxten i en oförändrad takt om ca 1 1/2%. Stora skiUnader förelåg meUan olika utvecklingsländer, men i åtskiUiga länder innebar lUlväxten sänkt inkomst per invånare. I särskilt de afrikanska och latinamerikanska länderna framtvingade svårigheterna atl finansiera bytesbalansunderskotten och de stigande kostnadema härför drastiska nedskamingar av den inhemska efterfrågan och andra åtgärder i syfte att dra ned importen; i genomsniU gick BNP tUlbaka 1983 i Afrika och Latinamerika. Resultatet blev påtagligt, och för de icke oljeproducerande länderna sammantagna halverades bytesbalansunderskottet från 1981 fiU 1983. De stigande räntekostnaderna på de utestående skulderna, främst p.g.a. den höga doUarkursen, stäUde emeUertid ökade krav på exportintäkter tiU dessa länder för att finansiera en given mängd import. Detta motverkade den gynnsamma effekten på bytesförhåUandet av stigande råvampriser. Under loppet av 1983 steg råvampriserna exklusive olja i genomsnitt med 20%, mätt i SDR.

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 19

BNP-tillväxt och bytesbalanssaido i utvecklingsländerna 1980—1984

1980 1981 1982 1983 1984

BNP-tillväxt, % per år
Oljeländer Icke-oljeländer	- 2,0 4,8	-    4,0 2,8	- 4,3 1,5	-  1,1 1,6	4,7 3,5
Bytesbalanssaido, mrd $
Oljeländer Icke-oljeländer	111 -88	53 -109	-12 -82	-16 -56	- 8 -50

Källa: Internationella valutafonden.

Även de oljeexporterande utvecklingsländerna stramade åt - om än av mindre tvingande skäl än de akuta betalningssvårigheterna i övriga utvecklingsländer - den ekonomiska politiken som följd av de lägre exportintäkterna; köpkraften hos oljeländernas exportinkomster beräknas inte ha varit störte 1983 än fem år tidigare.

Sedan den preliminära nationalbudgeten presenterades har utsikterna till en förstärkt intemationeU konjunktumppgång 1984 underbyggts ytterligare. Förbättringen av det ekonomiska klimatet i Nordamerika har befästs och kan komma att ge impulser till högre tillväxt i andra delar av världen. Inte minst positivt i den hittillsvarande utvecklingen är att aktiviletshöj-ningen haft så begränsade effekter på inflationstakten och att investeringama utvecklats så relativt sett starkt. Konjunktumtvecklingen i Europa har visat sig ge upphov till något snabbare tillväxt än man tidigare förmodade. Vid en förstärkt icke-inflationisfisk fillväxt i industrivärlden blir dessutom de skuldtyngda ländemas problem mindre akuta, och en högre efterfrågan kan därmed komma att genereras i dessa länder.

Hur varaktig konjunkturförbättringen kan bli är emeUertid fortfarande osäkert, inte minst därför att den tidigare recessionen varit så utdragen. Återhämtningen i induslriländema är fortfarande obalanserad, både vad avser dess geografiska fördelning och sammansättningen av efterfrågan. Det är ännu ovisst om pris- och kostnadsutvecklingen bringats under långsiktig kontroll, och många stmkturella problem kvarstår. Inriktningen av och effekfiviteten i den ekonomiska politik som kommer att föras i de tongivande ländema är ett viktigt osäkerhetsmoment. Likaså ger de beslående höga realräntoma aiUedning till oro, och de växelkursrelationer som uppkommit under senare år återspeglar inte genomgående förefintliga skillnader i konkurtenskraft mellan ländema.

Utvecklingen i Förenta statema förblir av central betydelse för de globala ekonomiska utsikterna 1984. Snabbheten i tillväxten där har givit upphov till oro för att den ekonomiska politiken snart måste stramas åt för att undvika en överhettning som riskerar att omintetgöra de framgångar som vunnUs i inflationsbekämpningen. De korta räntesatsema har haft en viss uppåtriktad tendens den senaste tiden, antydande en ökande stramhet på kreditmarknaden. Brottet i dollarkursens uppgång kan också vara ett

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 20

Tabell 2:2 Konsumentprisernas utveckling 1980-1984

Årlig procentuell förändring

	1980	1981	1982	1983	Feb. 1983 Feb.1984
De sju stora länderna
Förenta statema	13,5	10,4	6,1	3,2	4,6
Japan	8,0	4,9	2,7	1,9	2,9
Förbundsrepubliken Tyskland	5,5	5,9	5,3	3,0	3,1
Frankrike	13,6	13,4	11,8	9,6	8,9
Storbritannien	18,0	11,9	8,6	4,6	5,1
Italien	21,2	17,8	16,6	14,6	12,0
Canada	10,2	12,5	10,8	5,9	5,5
Norden
Danmark	12,3	11,7	10,1	6,9	6,4
Finland	11,6	12,0	9,3	8,5	8,2
Norge	10,9	13,6	11,3	8,4	6,5
Sverige	13,7	12,1	8,6	8,9	7,9
Vissa andra OECD-länder
Belgien	6,6	7,6	8,7	7,7	7,1
Nederländerna	6,5	6,7	6,0	2,8	3,6
Schweiz	4,0	6,5	5,6	3,0	2,9
Österrike	6,5	6,8	5,4	3,3	5,7
OECD-Europa	14,1	12,1	10,5	8,2	8,0
OECD-totolt	12,5	10,5	7,8	5,3	5,8

Källa: OECD.

tecken på begynnande förändrad tUltro tUl placeringar i dollartillgångar. Avgörande för inflationsutvecklingen på sikt är emellertid att det federala budgetunderskottet kan nedbringas. Det finns skäl att befara att diskussionen om hur detta bäst bör ske inte kommer att leda tUl konkreta resultat som får effekt valåret 1984. De realt expansiva effeklema av underskottet motverkas då av att finansieringen av underskottet har kontrakliva effekter genom att driva upp ränteläget och underblåsa inflationsförväntningarna. Det växande bytesbalansunderskottet ställer därtill krav på ökat utländskt kapitalinflöde samtidigt som det leder tUl en nedåtriktad press på doUams värde.

Förväntningarna om en nedgång i doUarkursen har successivt förstärkts på senare tid. Efter en toppnotering i januari 1984 har doUarn fallit mot flertalet andra valutor. Skulle doUarn fortsätta att deprecieras under innevarande år, bör utrymmet öka för i första hand penningpolitiska lättnader i t. ex. Västeuropa, även om den amerikanska räntenivån skulle stiga något. En fortsatt högt värderad dollar, vilket torde fömtsätta just en hög amerikansk räntenivå, kan å andra sidan förlänga de positiva reala effeklema på exporten från andra länder tUl Förenta statema. Oavsett dollarkursens utveckling torde nettostimulansen från Förenta staterna visavi andra länder bli mindre 1984 än tidigare. I Storbritannien och Canada har lUlväxten redan under 1983 legat på resp. varit högre än genomsnittet för industriländerna, och den torde kunna bli lika snabb även 1984.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 21

I Japan och Förbundsrepubliken Tyskland förefaller det som om inflationstakten dämpats på ett mera bestående sätt. I båda länderna är finanspolitiken hårt inriktad på att reducera budgetunderskottet, i första hand genom begränsningar på utgiftssidan medan man söker undvika ökat skattetryck. En försvagning av den amerikanska dollarn kan bedömas ha särskilt stora gynnsamma effekter för dessa båda länder genom att möjliggöra penningpolitiska lättnader utan risk för inflationsimpulser från importen. Om sådana lättnader vidtas, begränsas också apprecieringen av den egna valutan så att den externa konkurtenskraflen kan upprätthållas. Fortsatta förbättringar av företagens lönsamhet kan förväntas, vilket i så fall breddar gmnden för den ökning av investeringarna som redan inletts; dessa har också påverkats av speciella statliga investeringsstöd.

I de två övriga störte industriländerna, Frankrike och Italien, utvecklades BNP mycket svagt 1983 och föll t. o. m. något i Italien. Åtgärder för att begränsa de offentliga utgifterna eller alt på annal sätt reducera budgetunderskottet verkar i kontrakfiv riktning. Inflationsimpulsema är också starka i dessa länder.

För industriländerna sammantagna beräknas BNP-fillväxten 1984 fiU drygt 3 3/4%, dvs. omkring 1 1/2 procentenhet mer än 1983. En jämförelse av ökningstalen för utvecklingen under loppet av åren 1983 och 1984 ger emellertid vid handen att fiUväxten dämpas. Förklaringen står främst att finna i en förändrad lagemlveckling efter omsvängningen i konjunklumppgångens inledningsskede, medan den slutliga efterfrågan i induslriländema beräknas öka ungefar lika snabbt 1984 som 1983. Den restrikfiva ekonomiska politiken i flertalet europeiska länder bidrar fiU atl tUlväxttakten håller sig kvar på en relativt låg nivå. Den totala sysselsättningen i OECD-området kan beräknas stiga, men denna förbättring avser främst de icke-europeiska länderna; i Västeuropa måste en ytterligare ökning av arbetslösheten bedömas som en realistisk prognos. Inflationstakten beräknas bli något högre i Förenta statema jämfört med föregående år, men i de flesta europeiska ländema fömtses inflafionen avta något eller förbli låg.

Den största förbättringen i tillväxthänseende 1984 kan utvecklingsländema komma att svara för. Återigen är det fråga om stora skUlnader meUan olika utvecklingsländer. En viss tiUväxt kan åter äga mm i de afrikanska och latinamerikanska ländema, i många fall dock fortfarande lägre än tUlväxten i folkmängd. Som angivits ovan har betydande resultat nåtts när det gäUer förbättringen av extembalansen i dessa länder. En fortsatt och ytterligare något förstärkt tUlväxt i induslriländema är en av de fömtsättningar som är nödvändiga för att ge underlag för förnyad tillväxt i utvecklingsländema. Dessa är dock generellt sett mer beroende av ränteutvecklingen i Förenta statema och dollarkursen än vad induslriländema är. Det beror dels på fortsatt höga skuldtjänstkvoter med doUara som dominerande lånevaluta i många av ländema, dels på att priserna på deras exportvaror i stor utsträckning noteras i dollar och att länderna sålunda inte far

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 22

någon förbättring i realinkomslen om dollarn skuUe falla. Inflationen är alltjämt över 30% i de icke oljeproducerande länderna i genomsnitt, men det är främst i de latinamerikanska länderna som prisstegringarna galopperar.

Oljepriset fömtses kunna bli relativt stabilt under 1984. OPEC-länderna har under de senaste åren, trots den svaga efterfrågan i industriländerna, lyckats begränsa nedgången i oljepriset genom att håUa tillbaka utvinningen. Många producenlländer har emellertid varit otåliga att höja utvinningen för att öka exportintäkterna, och rykten om ytterligare sänkningar av de officiella kontraktspriserna har inte saknats, ehuru de motverkats av den bestående politiska oron i Mellersta Östern. Med reservation för ofömtsedda händelser talar myckel för att ev. förändringar i oljepriset blir små under 1984. Pressen nedåt torde i vart fall successivt uppvägas av en ökad efterfrågan i förbrukarländema som hitfills under konjunktumppgången dragit på sina lager.

Världshandeln påverkades av den globala recessionen och, inte minst, importbegränsningarna i de icke oljeproducerande utvecklingsländema så, att volymen föll med 2,5% 1982. Under första delen av 1983 skedde emellertid en omsvängning och för helåret 1983 beräknas ökningen ha varit ca 2%. Mätt mellan fjärde kvartalet 1982 och molsvarande kvartal 1983 kan volymfiUväxten beräknas till ca 7%. Denna höga tUlväxtlakt kan knappast bibehållas under loppet av 1984, men också drygt 5% ökning innebär ett klart expansivt inslag. Förskjutningarna i bytesförhållande meUan industriländerna och utveckUngsländerna bedöms bli små men vara till de senares fördel. Utvecklingsländerna som gmpp betraktat beräknas därmed kunna befästa den uppnådda förbättringen av bytesbalanssaldot och även kunna finansiera de återstående underskotten så, att de kan förslärka sina valutareserver.

Fortfarande är skuldproblemet ojämnt fördelat mellan olika länder. Det är för de värst utsatta ländema en mycket långsiktig process att nedbringa skuldpositionerna liU en hanterbar nivå. De stmkturella problemen i flertalet av induslriländema är likaså av långsiktig natur och kan komma all bidra till att dämpa och förkorta den pågående återhämtningen.

2.2 Länderöversikter

Förenta staterna

Uppgången i den amerikanska ekonomin var under 1983 mycket kraftig. Efter en för efterkrigstiden osedvanligt utdragen och djup lågkonjunktur kom aktiviteten åter igång under senhösten 1982. Bakom uppgången låg bl. a. den expansiva finanspolitik som förts de senaste åren i kombinafion med den mer flexibla tillämpning av de penningpolitiska målen som iakttagits sedan hösten 1982. En oväntat snabb nedgång i inflationstakten har också bidragit till den ökade efterfrågan.

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 23

Accelerationen i den ekonomiska aktiviteten under loppet av 1983 var myckel kraftig. BNP beräknas för året i genomsnitt ha ökat med 3,4%, men räknat under loppet av året var tUlväxttakten nästan dubbelt så hög.

BNP-tillväxten i	i Förenta staterna per kvartal, årstakt
1983 kvl	kv 2                kv 3                kv 4	1984 kv 1
2 1/2%	9 3/4%            7 1/2%            5%	7 1/4%

Den privata konsumfionen har utvecklats starkt. Detaljhandelsförsäljningen ökade på ett år tiU febmari 1984 med nära 15% och försäljningen av kapitalvaror med nästan dubbelt så mycket. Hushållens disponibla inkomster ökade 1983 med över 3 %, både till följd av den lägre inflationstakten och det skattesänkningsprogram vars sista steg genomfördes ijuli 1983. Även del förbättrade sysselsättningsläget har bidragit tiU den höjda köpkraften. Löneökningarna har däremot varit låga både i nominella och reala termer. Konsumtionsuppgången har tUI viss del finansierats av en nedgång i sparandet. Sparandet som andel av den disponibla inkomsten beräknas 1983 ha sjunkit med över 1 procentenhet tiU under 5%.

Den offentliga konsumtionen har hållits tillbaka genom nedskamingar i många utgiftsprogram bl.a. för sociala ändamål. Skattesänkningar och ökade försvarsutgifter har dock medfört ett växande underskott i den federala budgeten. För det budgetår som slutade den 30 september 1983 blev underskottet 195 miljarder dollar, nära dubbelt så stort som budgetåret 1982. Räknas hela den offentliga sektom blev underskottet 1983 lägre, eller ca 130 Mrd, vilket motsvarar knappt 4% av BNP.

Företagens investeringar har trots det fortsatt höga ränteläget ökat kraftigt under loppet av 1983. Denna investeringsuppgång gäUer dock enbart maskiner och annan utmstning. Bostadsbyggandet började öka redan under 1982 och igångsättningstakten var första kvartalet 1984 nära dubbelt så hög som två år tidigare. Lagren har under de senaste åren minskat kraftigt, men denna nedgång bromsades upp under våren 1983 och under hösten ökade lagren i takt med produktionen. Omslaget i lagemtvecklingen har bidragit tiU den ökade produktionen. Lagerkvoten är dock nere på en historiskt mycket låg nivå.

Industriproduktionen ökade mycket kraftigt under 1983 och låg i febmari 1984 nästan 20% över bottenläget drygt ett år fidigare. TiUväxten skedde främst genom en förbättrad produktivitet men också genom en ökad insats av arbetskraft. Bilindustrin ökade sin produktion särskilt snabbt. Kapacitetsutnyttjandet i hela industrin steg från 69% vid bottenläget senhösten 1982 till över 80% i januari 1984. Vid ett kapacitetsutnytljande på 80-83% bmkar investeringama ta ordenthg fart i Förenta staterna.

Prop. 1983/84:150    BUaga 1.1    Reviderad nationalbudget 24

Den snabba tiUväxten fick oväntal omedelbara effekter på sysselsättningen. Antalet sysselsatta har sedan december 1982 ökal med mer än 4 1/2 miljon personer. Arbetslösheten har under samma tid gått ned från 10,8% av arbetskraften tUl 7,8% i febmari 1984, vilket motsvarar 9 miljoner personer. Inflationstakten bromsades också upp och var sommaren 1983 nere i 2,9% mätt som tolvmånadsförändring. Oljeprisulvecklingen, apprecieringen av den amerikanska dollarn och den goda produktivitelstUlväx-ten har verkat prisdämpande. De senaste månadema har inflationen åter ökat och motsvarade i årstakt ca 5% första kvartalet 1984.

Den höga dollarkursen har urholkat den amerikanska industrins konkurrenskraft. När dollam var som starkast i januari 1984 låg den effektiva växelkursen 50% över kursen sommeiren 1980. Beräkningar tyder på att doUam skuUe vara övervärderad med omkring 20-25%.

TUlsammans med den kraftigt ökande efterfrågan i Förenta staterna bidrog den höga doUarkursen tUl att importen ökade med 7% 1983 samtidigt som exporten gick fillbaka med 6%. Handelsbalansen har härigenom försämrats så att underskottet 1983 blev knappt 70 miljarder dollar mot 37 miljarder doUar året innan. Underskottet i bytesbalansen beräknas till 42 miljarder doUar vUket motsvarar 1,3 % av den amerikanska bmttonationalprodukten. En mycket stor restpost inlduderande bl. a. oregistrerade Ijäns-tebetalningar motväger delvis detta underskott.

Ränteläget har legat relativt stabilt det senaste året men pressades något uppåt under hösten 1983 och under första kvartalet 1984. Räntan för förstklassiga låntagare, prime råte, höjdes i mars och april i två steg fiU 12% efter att ha legat stiUa sedan augusti 1983. Även diskontot höjdes i april. Penningmängden har också utvecklats stabilt under det senaste året. Det snävare penningmängdsmåttet Ml har i stort sett legat stilla sedan september 1983. En central fråga är om Federal Reserve kommer alt tillåta en kraftigare expansion av penningmängden för att bereda utrymme för den ökade tiUväxten eller om man kommer att håUa fast vid en stram penningpolitik och därmed bidra till ett ånyo stigande ränteläge. Så länge det saknas tecken till att Federal Reserve skuUe frångå sin strama penningpolitik torde kombinationen av stora budgetunderskott, ökande underskott i bytesbalansen samtidigt som kapital inflödet tenderar att avta samt den allmänna aktivitetshöjningen komma att skapa en fortsatt press uppåt på räntan.

Budgetunderskottet för budgetåret 1984 beräknas bli ca 180 miljarder dollar, något lägre än utfallet för budgetåret 1983. President Reagans budgetförslag för 1985 och framskrivningar av budgeten för åren härefter visar på fortsatt mycket stora finansieringsbehov för den offentliga sektorn. Även om budgetsaldot inte skulle försämras kvarstår att det stmktu-rellt betingade underskottet inte begränsas när aktiviteten nu ökar. Det finns stor risk att staten som låntagare kommer att tränga undan andra låntagare vilkas investeringsvilja samtidigt är stigande. Följden skuUe då

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1.1    Reviderad pationalbudget 25

bli att räntelägel stiger, både i Förenta staterna och omvärlden. Del är emellertid knappast sannolikt att mer avgörande finanspolitiska beslut kommer alt fattas redan valåret 1984. Den första etappen i det nödvändiga besparingsarbetet som f. n. är föremål för förhandlingar mellan partierna i kongressen torde främst komma atl påverka budgetåren 1986 och 1987. Den överraskande snabba tillväxten i ekonomin kan dock komma att förstärka budgeten någol på kort sikt och reducera det federala lånebehovet.

Den fundamentala obalansen i vam- och tjänsteflödet har redan medfört protektionistiska åtgärder. I längden måsle denna obalans också få konsekvenser på växelkursläget. Dollam har också sedan mitten av januari i år förioral ca 5% i styrka. Det förefaller sannolikt att dollam kommer att fortsätta att försvagas men frågan är när en sådan försvagning inträder, i vilken takt och med hur mycket.

TUlväxten väntas fortsätta under 1984 om än i något långsammare takt. Redan aktivitetsnivån under första kvartalet 1984 låg 4 1/4% över årsgenomsnittet för 1983. Med en tiUväxt under resten av året på 3% i årstakt beräknas BNP-ökningen 1984 bli drygt 5%.

HushåUens disponibla inkomster fortsätter att stiga både tiU följd av den kraftigt ökande sysselsättningen och effeklema av skattesänkningspro-grammel och till följd av stigande ränteinkomster. Sparandet väntas fortsätta vara lågt och den privata konsumtionen beräknas öka i samma takt som BNP, dvs. med ca 5%. Den stigande efterfrågan torde medföra att inflafionslaklen ökar något, tUl drygt 5% mot slutet av året, trots en mycket god produkfivitetsutveckling och låga nominella löneökningar. Om dollarkursen faller ytterligare skulle detta bidra till en viss inflafionsökning även om importandelen i den amerikanska ekonomin fortfarande endast utgör omkring 10%.

Ökade försvarsanslag kommer att mer än motverka de nedskamingar som förutses på övriga utgiftsposter i budgeten. Den offenfiiga konsumtionen beräknas därför öka med 1 1/2%.

Investeringarna väntas öka med över 10% 1984. Företagens vinstläge har förbättrats, visserligen från en låg nivå, och kapacitetsutnyttjandei har i många branscher nått den nivå där man måste överväga nyinvesteringar. Del finns också slora eftersatta investeringsbehov samtidigt som införandet av ny teknologi accelereras. Den höga realräntans investeringshäm-mande effekter motverkas av behandlingen av företagens kapitalkostnader i skattesystemet. Även bostadsinvesteringarna fortsätter att öka och på den offentliga sidan har ett program för väginvesteringar beslutats.

Den kraftiga efterfrågan har fört med sig att lagren var utomordentligt små vid årsskiftet 1983/84. En begränsad lagemppbyggnad under loppet av årel, någol snabbare än produktionstillväxten, är trolig när tiUväxttakten i ekonomin dämpas.

Externbalansen torde fortsätta alt försämras under 1984. Importen av

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 26

varor och tjänster väntas öka med över 15%. Exporten beräknas trots konkurtenskraftsförsämringen ligga kvar på 1983 års nivå, tUl följd av en starkare efterfrågan från utlandet. Underskottet i handelsbalansen skulle härigenom bli drygt 100 miljarder dollar. Bytesbalansunderskoltet väntas fördubblas till drygt 80 miljarder dollar.

Sysselsättningen väntas fortsätta all öka och bidra till all arbetslösheten motsvarar ca 7% av arbetskraften i slutet av året.

Försörjningsbalans Förenta staterna

Förändring i volym, procent

1982 1983 1984

1,4	4,2	5
1,8	0,4	1 1/2
-6,9	8,4	12
-1,2	0,5	3/4
-0,9	-1,2	-1
-1,9	3,4	5 1/4

Privat konsumtion

Offentlig konsumtion

Fasta bruttoinvesteringar

Lager'

Utrikesbalans'

BNP

' Förändring i % av föregående års BNP.

 Preliminärt utfall.

' Finansdepartementets bedömningar.

Japan

Efter en period med måttligare tillväxt tiUtog den ekonomiska aktiviteten i Japan under senare delen av 1983 fill följd av en kraftig exportefterfrågan, främst från Förenta statema. Industriproduktionen förstärktes gradvis och BNP beräknas för helåret 1983 ha ökat med 3%.

I syfte att stimulera den inhemska efterfrågan presenterade regeringen i oktober 1983 ett paket av åtgärder som omfattade bl.a. ökade anslag tiU offentliga arbeten och skattesänkningar. Samtidigt sänktes diskontot med en halv procentenhet tUl 5%.

För 1984 förutses den inhemska efterfrågan lämna ett större bidrag fill tiUväxten i den japanska ekonomin. Den privata konsumtionen beräknas öka med drygt 3 1/2% eller någol mer än under 1983. Bostadsbyggandet, som under föregående år sjönk kraftigt, väntas öka med 5% under 1984. Den goda lönsamhetsutvecklingen inom japansk industri under 1983 väntas fortsätta och tillsammans med fortsatt gynnsamma exportutsikter medverka tiU en ökning av industrins investeringar. De offentliga investeringarna fömtses däremoi faUa men de fasta bmttoinvesteringama sammantagna öka med ca 2%. Lagerinvesteringama förväntas inle öka nämnvärt under 1984.

För innevarande år beräknas utvecklingen av import och export leda tiU ökande överskott i bytesbalansen. Detta skulle innebära atl den yttre efterfrågan ger ett bidrag till BNP-tillväxten på ca 1 procentenhet.

Den totala produktionen beräknas komma att öka med drygt 4 % under 1984.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1   Reviderad nationalbudget 27

Arbetslösheten stabiliserades mol slutet av 1983 kring 2,6%, vilket är en historiskt hög nivå i Japan. Sysselsättningen förväntas öka svagt under 1984 men till följd av att arbetskraften samtidigt växer genom ökad kvinnlig yrkesverksamhet, kan arbetslösheten komma att ligga kvar strax under 3% under 1984.

Inflafionslaklen i Japan blev under 1983 lägre än 2%, vilket delvis förklaras av de under året sjunkande oljepriserna och förstärkningen av den japanska valulan. Med tanke på den förväntade fortsatt stabila utveckhngen för arbetskraftskostnaderna, förefaller en ökning av konsumentpriserna med 1 1/2-2% även under 1984 sannolik.

För prognoserna är utvecklingen på valutamarknaderna av stor vikt. En mera påtaglig uppvärdering av yenens värde kan komma alt någol reducera tillväxttakten i ekonomin. Å andra sidan kan en försvagad dollar möjliggöra penningpolitiska lättnader utan åtföljande risk för inflafionsimpulser från importsidan.

Regeringen avser att under 1984 fortsätta sin strama finanspolitik med syfte atl begränsa budgetunderskottet och statens upplåningsbehov. Genom i första hand begränsningar på utgiftssidan vill man under 1984 nedbringa budgetens underskott till 4 1/4% av BNP. Regeringen har ställt i utsikt åtgärder för att underlätta tillträdet fill den japanska marknaden och för att liberalisera kapitalrörelserna. De ekonomiska effekterna på kort sikt av dessa åtgärder torde dock bli begränsade.

Försörjningsbalans Japan

Förändring i volym, procent

	1982	1983'	1984'
Privat konsumtion	4,2	3,3	3 1/2
Offentlig konsumtion	3,5	2,4	1 1/4
Fasta bruttoinvesteringar	1,8	0,2	2
Lager'	-0,1	-0,6	1/4
Utrikesbalans'	0,2	1,6	1
BNP	3,2	3,0	4

' Förändring i procent av föregående års BNP.

' Preliminärt utfall.

' Finansdepartementets bedömningar.

Förbundsrepubliken Tyskland

Den ekonomiska återhämtning som inleddes i Förbundsrepubliken kring årsskiftet 82/83 har fortsatt med tUltagande styrka. Under första halvåret 1983 utgjorde den inhemska efterfrågan den främsta drivkraften för utvecklingen. Efter en viss avmattning efter halvårsskiftet har en stark exportefterfrågan bidragit till att återhämtningen tagit ny fart från och med sista kvartalet 1983.

Under 1983 ökade BNP med 1,3%. De av skattelättnader temporärt stimulerade privata investeringama, ett reducerat sparande samt, särskilt

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 28

under årets första hälft, en viss lagemppbyggnad utgjorde de viktigaste elementen i uppgången.

Bland annal till följd av den momshöjning med en procentenhet som vidtogs vid halvårsskiftet 1983 utvecklades den privata konsumtionen endast långsamt under årel, vilket återspeglades bl. a. i detaljhandelns omsättning. Den privata konsumtionen Förväntas under 1984 endast ge ett svagt bidrag till tiUväxten. En genomsnittlig ökningstakt på knappt 1 % bedöms vara sannolik under antagandel att hushållens sparkvot ligger kvar på nuvarande förhållandevis låga nivå (12%).

Den offentliga konsumtionen förutses förbli oförändrad under 1984. Budgetunderskottet som enligt regeringens intentioner skuUe sänkas tiU 2,5% av BNP under 1983, blev i själva verket aningen lägre än så. För 1984 är målet satt tiU 2%. Del federala underskottet avses minskas med 6 miljarder DM fill 35 miljarder medan den offentliga sektoms samlade underskott beräknas minska med 12 miljarder. Den ekonomiska politiken förblir således koncentrerad på att konsolidera de offentliga finanserna och all skapa gynnsamma betingelser för privata invesleringar.

Lagerförändringar fömtses spela en obetydlig roU för konjunkturens utveckling under 1984. Bmttoinvesteringama bedöms fortsätta atl ge ett påtagligt bidrag tUl tUlväxten. TUl detla bidrar de förbättrade exportutsik-tema, en god lönsamhetsutveckling, måttUga lönekostnadsökningar samt den stärkta tillförsikten inom näringslivet beträffande ett fortsatt positivt konjunkturförlopp. Investeringsaktiviteten filltar och aktuella företagsenkäter tyder på att den accelererande ökningen av industriprodukfionen också inneburit en ökad benägenhet alt investera i utökad kapacitet. Kvardröjande stimulanser, särskUt avseende byggnadsinvesteringar, spelar också in. Framgångarna med nedskärningama av de offentliga utgifterna, även på delstatlig och kommunal nivå, gör att det kan bfi utrymme för en viss ökning av de offentliga investeringama under 1984. Totalt beräknas de fasta bmttoinvesteringama, offentliga och privata, öka 5-6% i volym.

Exportefterfrågan kommer under 1984 att fortsätta att spela en viktig roll för uppgången i den västtyska ekonomin. Bedömningarna för såväl investeringsutvecklingen som industriproduktionen baserar sig i väsentlig grad på en fortsatt god exportkonjunktur. Handelsbalansens överskott, som under 1983 reducerades med 9 miljarder till 42 miljarder DM, torde under 1984 förbättras något, medan bytesbalansen förväntas ge ett överskott i samma storleksordning som 1983, dvs. ca 10 mUjarder DM.

Återhämtningen under 1983 har bromsat upp ökningen i arbetslösheten. Tendenser tUl en svag förbättring av sysselsättningslägel börjar skönjas i form av att antalet arbetslösa ungdomar och korttidspermitterade minskat. De lediga platserna ökar i antal. Den genomsnittliga arbetslösheten under 1983 låg på 9,1%, vilket motsvarar drygt 2,2 miljoner arbetslösa. Någon mer påtaglig reduktion i arbetslösheten väntas ej kunna ske under 1984.

Prisökningstakten har sedan mitten av 1982 varit avtagande. Konsu-

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 29

mentpriserna steg under 1983 med 3%. Trots en svag uppåtriktad press i början av året förväntas inflationen under 1984 inte påtagligt översliga föregående års. Lönekostnaderna antas öka med 3,5% under 1984, vilket kan jämföras med 3,3% under 1983.

Penningpolitiken karakteriserades av viss stramhet redan under förta året. Eftersom penningmängdsfillväxten under 1983 legat något över mål-intervaUets (4-7%) övre gräns och tUl följd av det höga ränteläget i Förenta staterna, höjdes Lombardräntan i september 1983 från 5 till 5,5%. Tillväxttakten har därefter mattats något och målet för 1984 har satts fill 4-6%.

Sammantaget kan BNP under 1984 förväntas öka med inemot 3% i Förbundsrepubliken. Den under 1983 inledda och accelererande tiUväxten tycks aUtså konsolideras under 1984 med bidrag från både privata investeringar och export. Konjunkturbilden under första kvartalet 1984 ger snarast stöd för antaganden om en förstärkt investeringskonjunktur. Utvecklingen av orderingången till industrin har bidragit till ett positivt stämningsläge och tiUtagande opfimism inom näringsUvet. Samtidigt finns flera osäkerhetsfaktorer. Även om för närvarande inga stimulansåtgärder planeras, utgör den höga arbetslösheten ett allvarligt problem. Diskussionerna kring införandet av 35-timmars arbetsvecka kan befaras leda till konflikter på arbetsmarknaden. TUlväxtens exportberoende gör också att en eventuell avmattning i den internationella konjunktumtvecklingen, tUltagande protektionism eller en förvärrad skuldkris kan störa den västtyska återhämtningen.

Försörjningsbalans Förbundsrepubliken Tyskland

Förändring i volym, procent

1982 1983 1984'

-2,2	1,0	1
-1,1	-0,2	0
-5,4	2,9	5 1/2
0,5	0,7	1/4
1,0	-0,5	1/2
-1,0	1,3	2 3/4

Privat konsumtion

Offentlig konsumtion

Fasta bruttoinvesteringar

Lager'

Utrikesbalans'

BNP

' Förändring i % av föregående ärs BNP.

' Preliminärt utfall.

' Finansdepartementets bedömningar.

Frankrike

Den omläggning av den ekonomiska politiken i åtstramande riktning som skedde under 1982 fortsatte under 1983. I mars beslutade regeringen om genomförandet av ett åtstramningspaket som kombinerades med en justering av valutakursen. Dessa åtgärder har, tillsammans med de särskilt under årets böijan sjunkande oljepriserna, inverkat gynnsamt dels på den utrikes balansen, dels på inflationstakten. Den förda polifiken innebar en

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 30

svag BNP-tillväxt på endasl 0,5% under året samtidigt som sysselsättningsläget allvarligt förvärrades.

Under 1984 bedöms hushåUens disponibla inkomster komma att fortsätta att minska. Den privata konsumfionen förutses stagnera eller möjligen öka svagt, till följd av en ytterligare minskning av sparandet.

Som en följd av markerade neddragningar av de offentliga investeringarna och i bostadsbyggandet, minskade de fasta bruttoinvesteringarna med 2,6% under 1983. De privata investeringarna väntas öka med 3,5% under 1984 medan bostadsinvesleringar och offentliga investeringar fortsätter att gå ned. Totalt sett beräknas därmed bmttoinvesteringarna minska även under 1984 med åtminstone halvannan procent. Även lagerförändringarna förväntas inverka återhållande på tillväxten.

Totalt väntas den inhemska efterfrågan minska med omkring 0,5%.

Under 1983 har del avgjort starkaste bidraget fill BNP kommit från den externa efterfrågan. Denna tendens väntas gäUa även 1984. En ökande export (-1-2,5%), kombinerad med en minskning av importen (-1,0%), möjliggjorde en halvering av handelsbalansens underskott under föregående år från 92 tiU 42 miljarder franc. Turislnetlot ökade sitt posifiva bidrag till bytesbalansen från 12 fill drygt 20 miljarder och väntas ligga kvar på denna nivå 1984. Bytesbalansen i dess helhet förbättrades med 50 miljarder franc till ett underskott på 29 mUjarder. De kraftiga underskotten i handelsbalansen under inledningen av 1984 ger anledning att fömtse ett underskott för helåret på mellan 20 och 30 miljarder franc. Med ett oförändrat stort bidrag från turismen men en allt tyngre räntebörda skulle bytesbalansens underskott därmed åter öka tUl mellan 40 och 50 miljarder. Ett osäkerhetsmoment i detta sammanhang är valutakursens utveckling. Även dollarkursens svårbedömda fortsatta utveckling spelar här in.

Regeringens inflationsmål för 1983 på 8% vid årets slut kunde inte upprätthållas. Utfallet blev 9,3%. Regeringen har för 1984 fastställt målet 5% vid årets slut. Flertalet bedömare betraktar denna målsättning som orealisfisk. En genomsnittlig inflationstakt under 1984 på omkring 8,5% bedöms trolig. Bland annal antas den gradvisa liberaliseringen av priskontrollen på industriprodukter härvid spela in. Utvecklingen innebär visserligen att skillnaden i prisslegringstakt i förhållande tiU kringliggande länder krymper men inflationen ligger aUtjämt högre i den franska ekonomin än i de viktigaste konkurtenfiänderna. UtfaUet under såväl januari som febmari 1984 blev 0,7%. För timlönerna fömtses en ökningstakt på 8-10% under 1984.

Penningmängden har under 1983 ökal med 9%. För 1984 avses ökningstakten inskränkas tUl 6%.

Lägel på den franska arbetsmarknaden fortsätter atl allvarligt försämras. Under andra halvåret 1983 ökade arbetslösheten i allt snabbare takt och uppgick vid årsslutet tiU mer än 9%, vUket motsvarar mer än 2,1 miljoner människor. Trots kraftiga arbetsmarknadspolifiska insatser mins-

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad natjonalbudget 31

kar också antalel lediga platser samtidigt som arbetslöshetsperioderna tenderar att bli längre. En fortsatt kraftig ökning av antalet arbetslösa med omkring 200000 fömtses för 1984, varefter arbetslösheten skulle komma atl översliga 10%.

Sammanfattningsvis kan konstateras att aUt tyder på att den strama ekonomiska politUien kommer att fortsättas under 1984. Anslrängningama atl minska de offentliga utgiftemas ökningstakt fortsätter. Regeringen har utfäst sig att begränsa budgetunderskottet lUl högst 3 % av BNP. Samtidigt önskar man genomföra en mödosam stmkturell omvandling av industrin, balansera sociatförsäkringsseklom samt, enligt presidentens uttryckliga utfästelse, minska del totala skatte- och avgiftstrycket med en procentenhet från 453 % tUl 44,5 % av BNP. Även om de pågående löneförhandlingarna tyder på sjunkande lönekostnadsökningar för 1984 är del tveksamt om draghjälpen från detta håU blir tillräcklig.

Sammantaget förväntas BNP:s utveckling under 1984 bli mycket svag. Dess fillväxt torde inte komma att uppgå tiU mer än 1/4% och tUl avgörande del förklaras av den yttre efterfrågan.

Försörjningsbalans Frankrike

Förändring i volym, procent

	1982	1983'	1984'
Privat konsumtion	3,0	0,8	1/4
Offentlig konsumtion	2,2	-0,1	0
Fasta bruttoinvesteringar	0,5	-2,6	-13/4
Lager'	0,9	-0,3	-   1/4
Utrikesbalans'	-1,9	0,8	1/2
BNP	1,6	0,5	1/4

' Förändring i % av föregående års BNP.

' Preliminärt utfall.

' Finansdepartementets bedömningar.

Storbritannien

Konjunkturen vände uppåt i Storbritannien redan i mitten av 1981. Tillväxten har dock varit svag om man bortser från oljeproduktionen i Nordsjön. En orsak tUl den måttliga uppgångstakten är att aktiviteten i Storbritannien ökat tidigare än i andra länder och att därför någon draghjälp utifrån inte erhållits. Vidare har produktionen hämmats av att både penning- och finanspolitik under de senaste åren haft en stram inriktning i syfte att få ned inflafionen. Prissstegringstakten har också reducerats kraftigt från 20% våren 1980 tiU ca 5% i febmari 1984. Under samma period fördubblades arbetslösheten och har del senaste året legat på en nivå kring 3 miljoner personer, motsvarande omkring 12 1/2% av antalet i arbetskraften. Konjunktumppgången har inte medfört någon minskning av arbetslösheten trots att sysselsättningen har ökat något.

Den totala produkfionen ökade 1983 med ca 2 1/2%. De faktorer som

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 32

burit upp återhämtningen har varit privat konsumtion och lagerrörelser. Sparandet har minskat krafiigt. Dess andel av hushåUens disponibla inkomster var 1980 ca 15% och beräknas 1983 ha gått ned tUl drygt 8%. Även bostadsbyggandet har ökat kraftigt. Efterfrågeökningen har resulterat i en kraftig stegring av importen av andra varor än olja, med nära 9% 1983. Exporten av industrivaror minskade något 1983, trots att konkurrenskraften förbättrats under de senaste åren. Bytesbalansöverskottet reducerades dock bara med omkring 3 miljarder pund 1983 från motsvarande 2% av BNP 1982 fill 3/4% 1983 till följd av att nelloexporten av olja samtidigt steg. Det engelska pundets effektiva kurs har sjunkit med över 20 % sedan årsskiftet 1980/81.

Den långsiktigt restriktiva inriktningen av finanspolitiken har lett tUl att den offentliga sektoms lånebehov reducerats från motsvarande ca 5 % av BNP 1979-1981 tUl ca 3 1/4% av BNP de tre senaste budgetåren. Ambitionen har egentligen varit störte men särskUt den kommunala sektorns verksamhet har inte minskat i planerad omfattning. För budgetåret 1983/84 beräknas lånebehovet ha uppgått fiU ca 10 mUjarder pund. För det innevarande budgetåret är målet enligt den i mars 1984 framlagda budgeten att upplåningsbehovet skall reduceras tiU 2 1/4% av BNP. Budgeten kommer dock att ha en mer expansiv inverkan än dessa tal ger sken av genom att medel tillförs genom försäljning av statliga bolag och genom tidigareläggning av inbetalning av importmoms. I budgeten lades fram förslag om lättnader i inkomstbeskattningen genom att bl. a. gmndavdraget höjs och ett 5-årigl program fÖr lättnader i företagsbeskattningen. Vidare föreslås alt arbetsgivaravgiften på 1 % avskaffas.

I samband med budgeten från mars 1983 justerades penningmängdsmålen ned med en procentenhet. Till att börja med under Qolåret låg penningmängdsutvecklingen klart över målen men kom under hösten ned inom måUntervallen. I samband med den budget som presenterades i mars 1984 förlängdes penningmängdsmålen. Tonvikten läggs nu vid ett bredare mått, £M3, där 6—10% ökning i årstakt tillåts, och ett snävare mått, sedelmängden MO, som tillåts öka inom intervallet 4-8% i årstakt. Penningpolitiken torde lämna fortsatt ulrymme för en tUlväxt och inflation av nuvarande storleksordning.

Bristande konkurtenskraft för stora delar av den brittiska industrin kvarstår som ett av de centrala problemen för Storbritannien. Höga arbetskraftskostnader per producerad enhet tiU följd av ineffektivitet, höga löneavtal och en växelkurs som fidigare drivits upp av Nordsjöoljan är faktorer som bidragit till den försämrade konkurrenskraften. De senaste åren har dock både löneavtal, produktiviteten och växelkursen utvecklats mer positivt. Storbritannien har dock fortsatt att förlora marknadsandelar till följd av atl industrisektorn krympt så kraftigt och importpenetrationen på hemmamarknaden har ökat.

Under 1984 väntas tUlväxten få en bredare bas genom atl både den

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 33

inhemska och den externa efterfrågan torde öka. Den privata konsumtionen torde inte stiga lika kraftigt som under föregående åi". Visserligen väntas lönema i genomsnitt öka med omkring 7% 1984, vilket vid en inflation på fortsatt 5-6% lämnar utrymme för höjda reallöner. Begränsade skattesänkningar bidrar också till ökad köpkraft för hushållen. Sparandet väntas dock sluta atl falla 1984. Företagens investeringar börjar åter ta fart till följd av ett bättre vinstläge och ett höjt kapacitetsutnytljande. Även bostadsinvesteringarna förutses fortsätta att öka. Lagren har dragits ned mycket kraftigt sedan 1979 men beräknas 1984 öka något snabbare än tillväxten i ekonomin. Den ökade inhemska efterfrågan torde komma att bidra till en höjd import. Trots en fortsatt ökning av oljeprodukfionen och exporten torde utrikesbalansen försämras någol. Exporten av tjänster förbättras mer än vamsidan.

Den totala produktionen kan beräknas öka med 2 1/2%, vilket visseriigen kommer alt höja sysselsättningen men inte lillräckligl för atl väsentligt reducera arbetslösheten från dagens nivå på drygt 3 miljoner personer. Den brittiska regeringen lägger stor vikt vid inflationsbekämpningen, men med dagens efterfrågesiluation torde inflationstakten under 1984 ändå komma att översfiga 5 %.

Försörjningsbalans Storbritannien

Förändring i volym, procent

1982 1983- 1984'

1,4	3,7	2 1/2
1,3	2,7	1
5,9	4,5	5
0,9	0,8	1/2
-0,5	-1,2	-   3/4
2,3	2,5	2 1/2

Privat konsumtion

Offentlig konsumtion

Fasta bruttoinvesteringar

Lager'

Utrikesbalans'

BNF"

' Förändring i % av föregåere års BNP.

' Preliminärt utfall.

' Finansdepartementets bedömningar.

■* Bruttonationalprodukten till marknadspris, mätt från användningssidr.n.

Danmark

Den omläggning av den ekonomiska politiken som skedde i samband med regeringsskiftet hösten 1982 och som bl.a. innebar slopande av löne-och vissa transfereringsindexeringar, nedskärningar av offentliga utgifter saml inkomstpolifiska riktlinjer, ledde under fjolåret fill ökad aktivitet den utlandskonkurrerande sektorn. Den inhemska efterfrågan utvecklades svagt i förhållande till tidigare år bl.a. fill följd av en mycket restrikfiv finanspolitik, vilken beräknas ha haft en dämpande effekt på produkfionen motsvarande ca 3% av BNP. Förtroendet i ekonomin stärktes och medverkade till ett snabbt räntefall under första halvåret samtidigt som inflafionslaklen märkbart mattades av. Nedgången i räntenivån har dock kunnat förenas med bibehållen stabil växelkurs för den danska kronan. Ar-

3    Riksdagen 1983184. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1.1

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 34

betslösheten höll sig under större delen av året på en oförändrat hög nivå, ca 10 1/2% av arbetskraften.

Investeringama i energisektorn fortsatte atl stiga under 1983. Industriinvesteringar och bostadsbyggande stimulerades som en följd av räntenedgången medan de offentliga investeringarna minskade. Den privata och offentliga konsumtionen hölls tillbaka genom ålslramningsåtgärderna. Härigenom drogs importökningen ned och eftersom samtidigt exporten gynnades av högre efterfrågan tiU följd av den internalionella återhämtningen och en förbättrad konkurrenskraft, gav utrikeshandeln elt väsentligt bidrag till ökningen i den samlade bmttonationalproduklen. BNP beräknas ha stigit med drygt 2% 1983.

Handelsbalansen förbättrades märkbart till följd av den ökade industriexporten och visade ett överskott på närmare 13 miljarder danska kronor, en ökning med 9 miljarder kronor jämfört med 1982. Förbättringen i bytesbalansen blev också betydande genom att den tidigare ökningen i räntebetalningarna liU utlandet kunde dämpas. Bytesbalansunderskoltet minskade från närmare 19 miljarder kronor 1982 till ca 10 1/2 miljarder kronor 1983, vilket motsvarar drygt 2% av BNP.

Den ekonomiska politiken är fortsatt inriktad på att minska budgetunderskottet och pressa ned prisstegringarna vid oförändrad växelkurs samt att nå balans utrikesbetalningarna i elt medelfristigt perspektiv. Finanspo-Htikens konlraktiva inverkan på produktionen blir dock troligen något mindre än förta året. Penningpolitiken har haft en expansiv inverkan genom att ökningen i penningmängden har tiUålits att ligga på en hög nivå. I börian av förra året ingicks på flertalet avtalsområden tvååriga löneuppgörelser, vilka i stor utsträckning hölls inom regeringens riktlinjer om högst 4% ökning per år.

Timlönekostnaden i den privata sektorn väntas härigenom avta från över 11% 1982 tUl 8 1/2% 1983 och 5% 1984. Genom de lägre löneökningarna och lägre importprisökningar halverades inflationstakten under loppet av 1983 och var vid slutet av året omkring 5%. I genomsnitt steg konsumentpriserna 1983 med knappt 7% jämfört med 1982.

De flesta faktorer pekar på en fortsatt försiktig tUlväxt 1984, även om den strama finanspolifiken och den sannolikt dämpade utvecklingen av hushållens realinkomster bör ha en återhållande effekt. Samtidigt finns skäl atl anta att några av de faktorer som låg bakom uppgången under 1983 inle kan fortsätta i år. Detta gäller i första hand energiinvesteringarna och hushållens köp av varaktiga konsumtionsvaror.

Sammansättningen av de privata investeringama förväntas skifta. Den snabba expansionen i utbyggnaden av gas- och oljeproduktionen i Nordsjön med åtföljande investeringar i distribufionssystem väntas plana ut i år. Däremoi pekar företagsenkäter på en fortsatt stark utveckling av industrins övriga investeringar. Den utländska efterfrågan antas resultera i en fortsatt ökning av expor-

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 35

ten av tillverkade varor medan exporten av jordbruksprodukter kan förväntas minska någol fill följd av en dålig skörd under 1983. Industrins investeringsuppgång väntas leda fill en ökning i den totala importen. Sammantaget beräknas exportvolymen öka med närmare 3%, medan importökningen begränsas till ca 1 %.

För de expansiva inslagen i den inhemska ekonomin i år svarar således industriinvesteringarna, som beräknas öka med drygt 3%, och bostadsbyggandet som bedöms bli högre än förra årels ökning på 11%. Både offentlig konsumtion och offentliga investeringar torde i bästa fall bli oförändrade. BNP-tillväxten bedöms uppgå till närmare 3%.

Försörjningsbalans Danmark

Förändring i volym, procent

1982 1983 1984'

1,8	2	1 1/2
4,1	1,2	0
6,0	2,0	3 1/2
0,6	-0,7	1/4
0,1	1,2	1
3,6	2,3	2 3/4

Privat konsumtion

Offentlig konsumtion

Fasta bruttoinvesteringar

Lager'

Utrikesbalans'

BNP___________________ ___

' Förändring i % av föregående års BNP.

 Preliminärt utfall.

' Finansdepartementets bedömningar.

Finland

Aktiviteten i den finska ekonomin har under den senaste internalionella lågkonjunkturen hållits uppe genom en expansiv finans- och penningpolitik. Tillväxten har under en följd av år legat betydligt över genomsnittet för de mindre OECD-länderna. Den expansiva politiken har emellertid bestått av huvudsakligen ofinansierade ökningar av de offentliga utgiftema. Härigenom har underskotten i bytesbalansen och statsbudgeten successivt ökat, men är dock alltjämt låga - mätt som andel av BNP - vid en intemationeU jämförelse.

BNP-tiUväxten förra året bedöms ha uppgått till 3 1/4%. Industriproduktionen ökade med ca 4% och de fasta investeringarna med ungefär lika myckel. Den privata konsumtionen gynnades av förbättrade realinkomster och steg kraftigt under första halvåret i Qol för alt senare minska till följd av höjd omsättningsskatt och en mer restriktiv kreditpolitik. Den privata konsumtionen ökade ändock med 2% i jämförelse med föregående år. Den offentliga konsumtionen steg med hela 4%, vilket delvis berodde på extraordinära insatser till följd av de två devalveringarna hösten 1982. Exporten ökade med totalt 4% under 1983 efter en molsvarande minskning året före. Bakom ökningen ligger en kraftig västexport under andra halvåret inom framförallt kemiska produkter, metaller samt massa och papper. Exporten av sågade varor har dock hämmats av virkesbrist. Den höga

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 36

inhemska efterfrågan i kombination med försvagad konkurrenskraft har lett till en ökning av importen med närmare 5 %.

Penningpolitiken skärptes under 1983 och åtgärder vidtogs för atl nå en större marknadsanpassning i kreditpolitiken. En omläggning av finanspolitiken i restriktiv riktning förutses äga rum under loppet av 1984 genom en rad föreslagna skatte- och avgiftshöjningar. Ett viktigt mål för den ekonomiska politiken är att förhindra en försämring av konkurrenskraften. Inför årets lönerörelse uppmanades arbetsmarknadens parter att träffa löneavtal som är förenliga med regeringens inflationsmål på 6%. Den i början av mars månad träffade inkomstpolifiska helhetsuppgörelsen resulterade i avlalsmässiga löneökningar på ca 3 1/2 % vardera för åren 1984 och 1985. Den totala lönekostnadsökningen beräknas för i år bli 8 1/2% och för nästa år 5 1/2%.

Företagsenkäler och konjunkturindikalorer för första halvåret 1984 pekar på ett fortsatt starkt förtroende i näringslivet och uppgång för ekonomin. Den på skogsindustrin baserade exportuppgången får slöd av verkstadsindustrins export och varuexportens totalvolym beräknas öka med 6%. Den kraftiga importökningen från i fjol håller i sig i år med dominerande inslag från investerings- och råvaror. Samtliga inhemska efterfrågekom-ponenter bidrar till BNP-tillväxten, som beräknas bli drygt 3 1/2%.

Utbudet på arbetskraft ökade förra året något mer än efterfrågan. Arbetslösheten steg därigenom till i genomsnitt 156 000 personer, vilket motsvarar drygt 6% av arbetskrafaten. En viss nedgång i arbetslösheten är att vänta i år.

Handelsbalansen uppvisade förra året ett underskott på 2 1/2 miljarder finska mark och underskottet i bytesbalansen blev 5 1/4 miljarder mark eller ca 2% av BNP. Utlandsskulden uppgick vid 1983 års slut till 47 miljarder mark eller knappt 18% av BNP. Trots konjunkturuppgången i år beräknas inte bytesbalansen förbättras utan ligga kvar på elt oförändrat underskott om 2% av BNP.

Försörjningsbalans Finland

Förändring i volym, procenl

1982 1983' 1984'

3,9	1,8	1 1/2
3,0	3,8	3 1/2
3,7	4,7	4
0,5	0	1/2
1,7	0	1/2
2,5	3,3	3 1/2

Privat konsumtion

Offentlig konsumtion

Fasta bruttoinvesteringar

Lager'

Utrikesbalans'

BNP

' Förändring i % av föregående års BNP.

• Preliminärt utfall.

' Finansdepartementets bedömningar.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nafionalbudget 37

Norge

Efter två år av svag tillväxt inleddes under förra året en konjunkturuppgång. BNP-tillväxten blev 3 1/4%, varav oljeproduktionen svarade för merparten eller 2%. Oljesektorns andel av totala BNP uppgick till 18% 1983. Den högre utländska efterfrågan påverkade den exportorienterade traditionella delen av tillverkningsindustrin, som steg med 9% i volym. 1 andra delar av tillverkningsindustrin fortsatte produktionen förta året att minska, speciellt för den importkonkurrerande hemmaindustrin och varven. Del blev också förluster i marknadsandelar för dessa sektorer. Den slutliga inhemska efterfrågan utvecklades starkt till följd av hög offentlig konsumfion och investeringar i olje- och gasproduktionen. Den samlade inhemska efterfrågan drogs emellertid ned till följd av en kraftig lagerminskning.

Arbetslösheten fortsatte för andra året i följd att öka märkbart och beräknas i genomsnitt för 1983 ha utgjort 3 3/4% av arbetskraften. Inflationen reducerades från i genomsnitt 11,3% 1982 fill 8 1/2% 1983. Tillverkningsindustrin kunde sänka sin relativa lönekostnad med 2 1/2%, främst som en följd av växelkursjusteringarna hösten 1982 och en högre produktivitetstillväxt.

Exporten visade en kraftig volymökning på 7 1/2 % 1983. För den största ökningen, 19%, svarade olje- och gasproduktionen men även övrig vamexport ökade med 11 %, vilket är den högsta ökningen på tio år. Importvolymen minskade med drygt 1 %. Importminskningen berodde främst på ersättning av importerad olja med inhemsk samt lägre vamimporl till lager. Värdemässigt ökade överskottet i handelsbalansen med 12 miljarder norska kronor. Bytesbalansens överskott uppgick därmed till 16 miljarder kronor, eller 3 1/2% av BNP.

Finanspolitiken hade en expansiv inverkan på ekonomin under 1983, främst beroende på de särskilda åtgärder som sattes in mot arbetslösheten. Finanspolitiken kommer även under 1984 att ha en expansiv inverkan på ekonomin till följd av framför allt fortsatta insatser mot arbetslösheten. Den reviderade statsbudgeten för 1984 visar på ett överskott på 3 1/2 miljarder kronor. Om oljeinläkterna hålls utanför budgeten så blir underskottet ca 25 miljarder norska kronor eller drygt 7 % av BNP. Regeringen bedriver också en inkomstpolitik som siktar tiU att påverka lönebildningen t. ex. genom gradvisa skattesänkningar för privatpersoner och ell deklarerat mål för löneökningama i den offentliga sektorn.

Utsiklema för 1984 pekar i övrigt på en oförändrad olje- och gasproduktion och en fortsatt ökning av den övriga exporten samt en stark inhemsk efterfrågan främst fiU följd av goda utsikter för bmttoinvesteringama. Genom den högre inhemska efterfrågan stiger importen i år mer än den beräknade exporten och utrikesbalansens bidrag till BNP riskerar att bli negativt. En viss förändring i exportsammansättningen är atl vänta - från råvaror och halvfabrikat till färdigvaror. Vamexporten beräknas öka med

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 38

5%. På gmnd av oförändrad olje- och gasproduktion samt högre skuld-tjänst till utlandet väntas både handels- och bytesbalansernas överskott minska något i år. TUlväxten i bmttonationalprodukten beräknas bli 2%, vilket helt faller på fastlandsekonomin.

Utsiklema för i år beror i icke oväsentlig grad på utfallet av årets avtalsrörelse. Skall regeringens inflationsmål om högst 6% genomsnittlig infiation 1984 kunna förverkligas bör enligt regeringen lönerna inte fillålas öka mer än 5%. En sådan löneökning skulle också vara förenlig med bibehållen konkurtenskraft.

Försörjningsbalans Norge Förändring i volym, procent

		1982	1983'	1984'
Privat konsumtion		1,3	1,5	1 1/2
Offentlig konsumtion		1,0	3,7	2 1/2
Fasta bruttoinvesteringar		-8,4	0,8	10
Lager'		4,5	-3,3	-2
Utrikesbalans'		-3,5	2,0	0
BNP		-0,6	3,3	2
BNP (exklusive olje- och	sjöfarts-
näringarna)		0,1	1,7	2

' Förändring i % av föregående års BNP.

' Preliminärt utfall.

' Finansdepartementets bedömningar.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 39

3   Utrikeshandeln'

3.1 Exporten

Utvecklingen av varuexporten 1983

Den gynnsamma utveckling som kännetecknade den svenska exporten andra halvåret 1982 förstärktes under 1983. Undantaget den utomordentligt snabbi stigande fartygsexporten, som ökade med närmare 45% i volym, beräknas exportvolymen 1982-1983 ha ökat med 11 %. (Se labeU 3:4.)

De råvambetonade produkterna utgjorde de mest expansiva inslagen i exportutvecklingen 1983 - i synnerhet exporten av petroleumprodukter som ökade med närmare 40% i volym. Övrig råvamexport steg sammantaget med drygt 17%. TUl viss del kan dessa starka exportökningar återföras på en förstärkning av konkurtenskraflen sedan devalveringama av kronan 1981 och 1982. Detta gäller t.ex. trävamexportörerna vilka kunde notera betydande marknadsandelsvinster under 1983. Efterfrågan för råvamexporten förstärktes dessutom av ett starkt sving i råvamlagercykeln utomlands, i synnerhet under första halvåret 1983. TiU betydande del prissätts den svenska råvamexporten i dollar. På gmnd av den starka apprecieringen av dollarns kurs gentemot den svenska kronan 1983 har de svenska råvampriserna kunnat höjas avsevärt samtidigt som dollarpriserna på råvaror i allmänhet har utvecklats ganska måttligt. I genomsnitt beräknas råvamprisema ha ökat med 11 1/2% mellan helåren 1982 och 1983. Dollams kurs beräknas samtidigt ha stigit gentemot den svenska kronan med 22%.

Exporten av bearbetade varor ökade med 8% i volym 1982-1983. Denna ökning var i hög grad hänförlig till marknadsandelsvinster inom OECD-området. MarknadsfiUväxten för bearbetade varor inom OECD-området beräknas  nämligen enligt preliminära kalkyler ha ökat med

4 1/2% 1983, samtidigt som den svenska exporten dit steg med hela
13 1/2%. Den mest påtagliga effekten på den svenska marknadstillväxten
inom OECD-området härrör från Förenta staterna och Canada, vars im
port beräknas ha ökat med drygt 15% i volym medan Västeuropas import
endast steg med omkring 3%. För ländergmpperna utanför OECD-områ
det noterades samtidigt en minskning av såväl marknadstillväxt som mark
nadsandelar. I synnerhet gäller detta OPEC-länderna, vars import prelimi
närt beräknas ha minskat med 11% 1983 samtidigt som den svenska
exporten dit minskade med omkring 15% i volym. Marknaden för den
svenska exporten av bearbetade varor till länder utanför OECD-området
kan totalt beräknas ha minskat med 5 ä 6% 1983. Sammanlagt kan mark-

' Kapitlet är utarbetat inom konjunkturinstitutet.

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

40

Diagram 3:1 Marknadsandelar och relativa priser för Sveriges export av bearbetade varor till OECD-länderna 1972-1984

Säsongrensade halvårsdata. 1980= 100

	Marknadsandel,
	löpande priser
120 115	■	~1
110 105 100			V—	X	r\
					\	vy	n	./n~v                     /
95								V	V- /
									v	f

	Marknadsandel,
	volym
120	vi	■/	k
	y		\
110 105 100			\
			A	k	/	K	M			/
95								v	y

J___ I

_L

L

J___ L

J___ L

1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983  1984 A:ä//a; Se tabell 3:1.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 41

nadstillväxten för exporten av bearbetade varor till samtliga länderområ-den bedömas ha stannat vid omkring 2% 1983, och de totala marknadsan-delsvinslerna vid drygt 5 1/2%.

Till en betydande del sammanhänger marknadsandelsvinstema inom OECD-området med den sänkning av Sveriges relativa exportpriser som genomförts perioden 1981-1983. Sammanlagt beräknas de två devalveringarna 1981 och 1982 ha resulterat i en sänkning av de svenska relafivpri-serna med uppskattningsvis 10% från augusti 1981 till utgången av 1983. I genomsnitt beräknas relativpriserna för Sveriges export av bearbetade varor tiU OECD-områdel ha faUit med 5% 1981-1982 och med 4 1/2% 1982-1983. (Se tabell 3:1.) De svenska exportpriserna för bearbetade varor steg härvid med 12% 1983. Tas endasl hänsyn till de andelsvinster 1983, som kan förklaras av de beräknade priselasliciletema' så blir marknadsandelsökningen omkring 3% lägre än de marknadsandelsvinsler på 8 1/2% inom OECD-området som nu preliminärt beräknats. Flera faktorer utöver relativprissänkningarna kan tänkas ha bidragit till den förmånliga andelsutvecklingen. Via del förbättrade kostnadsläget och höjda vinstmarginaler som uppstod i industrin under 1982 och 1983 har företagen sannolikt dels kunnat öka sina investeringar i marknadsföring dels vidga sitt vamsortiment med nya produkter och produkter som fidigare varil olön-

Tabell 3:1    Sveriges export av bearbetade varor (exkl. fartyg)' till OECD-området 1976-1984

Procentuella förändringar

1976-	1977-	1978-	1979-	1980-	1981-	1982-	1983-
1977	1978	1979	1980	1981	1982	1983 prel.	1984 prognos

Löpande priser Skr.

Marknad                                  17 20,5 18 13,5 10           23            22           10,5

Marknadsandel                       -4,5 -1,5 2,5 -3,5 -4           -3,5           3,4          6,5

Export                                     11,5 19 21 9,5 5,5         18,5         27           17,5

Volym'

Marknad                                     3,5 5 10,5 4,5 I              4              4,5          6

Marknadsandel                         1,5 4,5 -1,5 -5 -4,5           1,5          8,5         5

Export                                      5 9,5 9 -0,5 -3,5          5,5         13,5        11,5

fm"

Marknad                                  13 15 7 9 8,5         18            17            4

Relativpris                               -6 -5,5 3,5 1,5 0,5        -5           -4,5          1,5

Export                                      6,5 8,5 11 10,5 9            12            12            5,5

' SITC 5-8, exkl. 68, 793

 Utom Australien, Nya Zeeland, Grekland, Iriand, Island, Portugal, Spanien och Turkiet

' Exportvärdet i löpande priser deflaterat med hybridindex typ Paasche.

" Enligt hybridindex typ Paasche.

' En förändring av det relaUva exportpriset med 1 % har uppskattningsvis beräknats förändra de svenska marknadsandelarna med 0,7 procentenheter samma är relativprisförändringen sker, 0,5 procentenheter året därefter och 0,2 procentenheter två år efter relativprisförändringen. Vissa ytterligare effekter synes troliga även efter de första tvä åren.

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 42

samma att marknadsföra. De svenska leveranstiderna lorde dessutom ha varit internationellt sett förmånliga. De svenska producenternas färdigvamlager var nämligen vid utgången av 1982 alltjämt relativt välfyllda och företagen kunde troligen i högre grad än sina ufiändska konkurrenter tillgodose efterfrågeuppsvingel genom leverans från lagren. Slutligen tillkommer en för svensk export gynnsam vamsammansättningseffekt i och med att den i utlandet stigande privata konsumtionen i ovanligt hög grad varit inriktad på personbilar. Denna eflekt har emellertid i viss mån motverkats av att efterfrågan på de för svensk export så viktiga investeringsvarorna varit fortsatt svag utomlands.

Utsikterna för varuexporten 1984

Återhämtningen av den ekonomiska aktiviteten i OECD-områdel bedöms fortsätta under 1984 och samtidigt väntas en viss uppgång även i länderområdena utanför OECD. Utsikterna fill en fortsatt påtaglig tillväxt i den internationella handeln med såväl industriprodukter som råvaror ter sig sålunda goda - mellan helåren 1983 och 1984 fömtses väridshandeln öka med så mycket som 5 1/2%. MarknadstUlväxten för bearbetade varor inom OECD-områdel har bedömts uppgå till 6% 1984. Liksom 1983 förutses importen liU Nordamerika uppvisa en mycket stark fillväxt - drygt 15% - medan importen lUl Västeuropa beräknas stiga med 4 1/2%, dvs. en större ökning än jämfört med 1983. Importen till länderområdena utanför OECD har sammantaget bedömts öka med 1 1/2% varvid hela ökningen hänför sig till utveckUngsländerna exkl. OPEC - importen till OPEC och tiU statshandelsländerna bedöms nämligen bli i det närmaste oförändrad mellan helåren 1983 och 1984. Sammantaget skulle därmed marknadstillväxten för den svenska exporten av bearbetade varor uppgå tUl drygt 5% 1984.

Tabell 3: 2    Sveriges export av bearbetade varor (exkl. fartyg)' till olika länderområden 1976—1984

Procentuella förändringar

	1976-	1977-	1978-	1979-	1980-	1981-	1982-	1983-
	1977	1978	1979	1980	1981	1982	1983	1984 prognos
OECD-länderna	5,0	9,6	8,8	-0,6	-3,3	5,5	13,3	11,3
Övriga länder	-1,2	10,6	8,2	1,1	14,3	-1,0	-7,6	4,8
därav:  Östeuropa och Kina	-9,9	7,6	-5,1	-2,4	-4,7	-3,3	-2,7	4,0
OPEC-länderna'	-6,6	24,1	0,4	1,6	38,4	5,6	14,6	1,5
Andra länder	4,5	10,5	15,0	3,3	10,9	-4,0	3,9	8,2
Summa	3,7	9,8	8,0	-0,1	1,3	3,6	7,9	10,0
Summa bearbetade varor
enligt SNI-definitionen"	3,8	10,5	9,1	0,3	1,0	3,0	8,0	10,0

' SITC 5-8 exkl. 68. 793.

 Utom Australien, Nya Zeeland, Grekland, Irland, Island, Portugal, Spanien och Turkiet

' Quatar, Förenade Arabemiraten, Saudiarabien, Kuwait, Irak, Iran, Indonesien, Venezuela och Nigeria.

"Jfr tabell 3:4

Källor: Statistiska centralbyrån samt beräkning och bedömningar inom konjunkturinstitutet.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 43

Tabell 3:3 Världsmarknadspriserna (enhetsvärdeindex) för bearbetade varor 1973—1984

1970= 100

	1973	1974	1975	1976	1977	1978	1979	1980	1981	1982	1983	1984
USA dollar	133	162	182	183	199	230	263	291	277	271	264	270
Genomsnittliga
nationella valutor	110	136	149	158	167	174	191	210	228	247	254	265
Svenska kronor	113	140	147	155	173	202	219	239	272	332	396	413

Anm. Sammanvägt med hänsyn till ländemas betydelse i världshandeln. Källor: FN samt beräkningar och bedömningar inom konjunkturinstitutet.

Världsmarknadspriset för bearbetade varor har bedömts öka med drygt 4% 1984 i nationella valutor. Till gmnd för denna bedömning ligger en beräknad ökning av arbetskraftskostnaden per producerad enhet på drygt 2% 1984 inom OECD-området samt anlaganden om oförändrat nominellt råoljepris och endast måttliga ökningar av övriga råvampriser. Uttryckt i svenska kronor kalkyleras världsexportpriset för bearbetade varor likaså öka med drygt 4%.' Det gjorda antagandel om en svensk lönekostnadsökning på 8% och en kalkylerad produkfivitetsutveckling på 6% implicerar en ökning av arbetskraftskostnaden per producerad enhet på knappt 2% 1984. De svenska producentema torde även under 1984 få vidkännas något högre prisutveckling på importerade insatsvaror än sina utländska konkurtenter som en fördröjd effekt av devalveringen 1982. Ett visst påslag på exportprisena fill följd av höjda vinstmarginaler har bedömts ske även 1984, men avsevärt mindre än under 1982 och 1983. Sammantaget har dessa faktorer bedömts leda tiU en uppgång av de svenska exportpriserna på drygt 5 1/2% 1984, dvs. en relativprisökning på 1 1/2% meUan helåren 1983 och 1984.1 bedömningen ligger således att den antagna relativprisförsämringen 1983—1984 tiU en del härrör från fortsall höjda vinstmarginaler.

För helåret 1984 har marknadsandelvinstema inom OECD-området beräknats uppgå till 5% vUket liksom under 1983 är knappt 3% mer än vad relativprisförändringarna 1982—1984 kan beräknas ge upphov tiU. Till viss del bedöms samma faktorer som gav upphov till extra marknadsandels-vinster under 1983 även inverka positivt på marknadsandelama 1984, som t. ex. effekter av ökade investeringar i marknadsföring. Dessutom tUlkom-mer en positiv vamsammansättningseffekt, då investeringskonjunkturen utomlands ser ut att förstärkas under 1984.

Med denna utveckling av marknadstillväxt och marknadsandelar skulle den svenska exporten av bearbetade varor tiU OECD-området stiga med 11 1/2 % 1984. Samtidigt beräknas marknadsandelsvinstema för länderområdena utanför OECD liksom under 1984 bli något lägre än inom OECD-

' Vid valutaomräkningen har antagits en genomsnittskurs för dollam på 7,84 kr. 1984, innebärande att kursen den 28/2 pä 7,79 kr. skulle bli rådande under återstoden av 1984.

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

44

området - omkring 3 1/2%. Därmed skulle exporten till dessa länder komma att öka med knappt 5% i volym. Totala exporten av bearbetade varor beräknas öka med 10% i volym 1984 varav 4 1/2% kan återföras på förväntade marknadsandelsvinster.

Den ufiändska efterfrågan på svenska råvaror bedöms fortsätta stiga under 1984 om än i avsevärt lugnare takt än under 1983 - främst som en följd av en avtagande takt i råvamlagemppbyggnaden utomlands. Totalt sett väntas råvamexporten stiga med 3 1/2% i volym 1984. Mest påtaglig bedöms ökningen av massaexporten bli, vilken väntas växa med 8 1/2%. Trävamexporten bedöms till viss del komma att begränsas av otiUräcklig produkfionskapacitet och volymökningen har kalkylerats fill endasl 2%.

Tabell 3:4 Exportutvecklingen för olika varugrupper 1982—1984

	Exportv	ärde, milj.	kr.	Årlig procentuell förändring
	1982	1983	1984	Volym	I		Pris'
				1982	1983	1984	1982	1983	1984
Jordbruksprodukter
och fisk	1735	2144	2085	10,0	17,1-	■10,0	4,4	5,6	8,0
Skogsbruksprodukter	193	231	265	-24,5	21,2	4,9	11,2	-0,7	9,0
Mineraliska produkter	2852	3260	3459	-13,6	6,7	5,0	17,9	7,1	1,0
därav: järnmalm	1540	1948	2022	-25,4	15,7	7,0	25,6	9,4	-3,0
Industriprodukter
exkl. fartyg	158544	197006	228313	4.4	11.0	8.7	11.9	12,0	6,6
därav:
livsmedelsprodukter	3 724	4519	4620	25,1	5,4	-4,0	12,1	15,2	6,5
trävaror	6882	9398	11017	32,7	14,1	1,8	-2,0	19,6	15,0
massa	6398	8374	10994	-15,7	25,1	8,5	11,9	4,6	21,0
papper och papp	13 526	16 107	18961	-4,8	6,9	8,0	14,7	11,4	9,0
petroleumprodukter	8578	12979	13 582	21,4	39,8	2,8	19,3	8,2	1,8
jäm och stål	9717	11073	12441	2,8	5,5	5,0	14,5	8,0	7,0
ickejämmetaller	3 399	5102	5 949	7,7	19,7	6,0	1,7	25,3	10,0
verkstadsprodukter
exkl. fartyg	77 578	92837	109579	4,1	6,1	12,2	12,2	12,8	5,2
övriga industri-
produkter inkl.
elektrisk ström	28742	36617	41 170	1,8	15,7	7,5	11,0	10,2	4,6
Export exkl. fartyg	163 324	202641	234122	4,0	11,0	8,4	11,7	11.9	6,5
Fartyg	4651	7669	4750	-1,4	44,6-	-41,6	11,4	14,0	5,9
Bearbetade varor
exkl. fartyg	129220	156187	181 560	3,0	8,0	10,0	12,3	11,9	5,7
Råvaror'	34104	46454	52563	7,6	22,0	3,3	9,5	11,6	9,5
Total export	167975	210310	238872	3,8	12,0	6,5	11,7	12,0	6,6
Total export enligt NR"	168131	210311	238872	3,9	12,0	6,5	11,7	11,7	6,6

' Prisutvecklingen anges enligt "hybridindex" av typ Paasche. Denna index används även som deflator för

export. Volymutvecklingen blir därmed återgiven i enlighet med volymindex typ Laspeyres.

 Papper och papp, jäm och stål, verkstadsprodukter exkl. fartyg samt övriga industriprodukter utom

elektrisk ström.

' Export exkl. fartyg minus de i not 2 nämnda varugrupperna.

" I uppgiftema för handelsbalansen (tabell 3:7) har NR:s exportvärden använts.

Anm. 1982 och 1983 års exportvärden enligt utrikeshandelsstatistiken. Uppgiftema för 1984 är prognoser. Varugrupperna är definierade i SN I-termer. Detta är skälet till att uppgiftema för exporten av bearbetade varor i denna tabell skiljer sig frän uppgifterna i tabell 3:2 där denna varugrupp är definierad i SITC-termer.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 45

Råvarupriserna har bedömts öka med i genomsnitt 9 1/2% 1984, varvid prishöjningar i storleksordningen 15-20% fömtses för trävaru- och massapriserna. En närmare genomgång av utvecklingen inom olika delbranscher återfinns i kapitel 4.

Den totala svenska varuexporten exkl. fartyg skulle dårmed stiga med 8 1/2% 1984. Fartygsexporten bedöms minska med så mycket som 40% efter de exceptionellt stora fartygsleveranser som ägde mm under 1983. Räknat inklusive fartygen skulle därmed exportvolymen stiga med 6 1/2% 1984.

3.2 Importen

Utvecklingen av varuimporten 1983

Varuimporten ökade med drygt 2% i volym mellan 1982 och 1983. Detla är ungefär I procentenhet mer än vad som uppskattningsvis angavs i den preliminära nationalbudgeten.

En betydande del av importökningen 1983 inträffade Qärde kvartalet då fillväxllakten för införseln av bearbetade varor ökade starkt. Efter all ha minskal första halvåret och ökat endasl blygsamt tredje kvartalet, steg importen av dessa varor med hela 8% fjärde kvartalet, säsongrensal sett. Som framgår av diagram 3:2 sammanhänger den starka tillväxten andra halvåret med en betydande ökning av den inhemska efterfrågan. Efter en minskning med 2% första halvåret, ökade den import vägda efterfrågan med ca 7% andra halvåret. Import volymen första halvåret föll tillbaka i knappt samma takt som den importvägda efterfrågan men imporltillväxten andra halvåret blev väsentligt lägre än efterfrågans ökning. Den liUbaka-hållande effekten på importen av relafivprissänkningarna för hemmaproduktionen under 1982 och första delen av 1983 (se diagram 3:2) synes ha varit kraftig andra halvåret 1983. Att någon tillbakahållande effekt inte kan spåras första halvåret torde sammanhänga med en tillfäUigt hög efterfrå-geandel för särskilt importtunga investeringsvaror såsom datorer, kontorsmaskiner och personbilar.

' Importen av bearbetade varor består av i tabell 3:5 redovisade varugruppema verksladsprodukter exkl. fartyg, övriga industriprodukter, järn och stål samt papper och papp. Tillsammans utgör verksladsprodukter exkl. fartyg och övriga industriprodukter ca 95 % av värdet av bearbetade varor. Bearbetade varor utgör ca 65 % av värdet av Sveriges totala varuimport. Den samlade råvaruimporten, som utgör ca 35 % av värdet av den totala varuimporten, består till mellan 60-65 % av råolja och petroleumprodukter. För en redogörelse av varugruppema ingående i övriga industriprodukter, se avsnitt 4.2.

 De komponenter av efterfrågan för konsumtion, fasta investeringar, lagerinvesteringar och export som till en del tillgodoses av import av bearbetade varor, har vägts samman under beaktande av respektive efterfrågekomponenters genomsnittliga importinnehåll av bearbetade varor enligt SCB:s inpul- och output-tabeller för 1980. Utvecklingen av den på så vis erhållna serien skulle sammanfalla med utvecklingen av den faktiska importen om det genomsnittliga importinnehållet hos delkomponenterna förblev oförändrat från period till period.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

46

Diagram 3: 2 Utvecklingen av importvolym, importvägd efterfrågan och relativpris för bearbetade varor 1972-1984

Säsongrensade halvårsdata.

VolyTiindew 19731=100

1

1

I

1

1

IMPORTVÄGD   EFTERFRÅGAN-      ,

/

130 -

/ /

,

125 ■

/ /

120 ■

/-•n

/ /

*.

.

/-'w'

115  ■

/

\

A /   \

1' 1

\ \  1

'

110 -

/ / /

i

V

1

105 -

/

/

•-

"" —

inn -

/

lUU

1

95 -

_/

Mili .kr

1980 or, priiei

Relativprisindex 973.1=100

50000

-   115

45000

110

40000

35000

100

30000

95

25000

1972    73     74     75     76     77     78     79     80      81      82     83     84

' Enligt handelsstatistiken, 1980 års priser, cif.

 Importvägd efterfrågan till mottagarpris.

' Relativpris för importen: producentprisindex för svenska marknaden i förhållande

till importprisindex (HMPI/IMPI).

Anm. Uppgiftema för 1984:1 och 1984: II är prognoser.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 47

För helåret 1983 beräknas den importvägda efterfrågan ha ökat med drygt 1 1/2%. (I PNB räknades med en minskning med drygt I %). Med en trendmässig ökning på drygt 1 procentenhet per år och en kalkylerad importbegränsningseffekt från relativprissänkningarna på 2 procentenheter," skulle importvolymen ha ökal med knappt 1 1/2%. Att den i stället ökade med 2% torde bero på det tidigare nämnda inslaget i importen av importtunga investeringsvaror.

Av den efterfrågan som genererade importen av bearbetade varor 1983 var det i själva verket endasl inhemska maskininvesteringar och export av bearbetade varor som beräknas ha lämnat ett positivt bidrag till importvolymen. Maskininvesteringarna (exkl. direktimport av fartyg) ökade knappt 31/2%, medan exporten ökade med 8%. Lagerförändringar samt privat och offentlig konsumtion verkade i importminskande riktning. Så var fallet även med bygginvesteringama. Som framgår av tabell 3:5, var det främst importen av verkstadsprodukter som ökade inom gmppen bearbetade varor. Övriga industriprodukter, där inslaget av konsumtionsvaror är betydande, ökade mindre.

Införseln av råvaror steg svagare än införseln av bearbetade varor 1982-1983. Volymtillväxten blev drygt 1 %. För vissa råvamgrupper registrerades dock betydande ökningar, (se tabell 3:5). I samband med en produktionsökning hos svenska raffinaderier, steg t. ex. importen av råolja med 10%; samtidigt föll importen av färdiga petroleumprodukter med knappt 9%. Som framgår av tabell 3:6 föll nettoimporten av råolja och petroleumprodukter mellan 1982 och 1983 med knappt 11% i 1980 års priser. Den negativa förbrukningsutvecklingen ledde till att nettoimportvärdet 1982-1983 för råolja och petroleumprodukter minskade med ett belopp motsvarande 1/2% av BNP i löpande priser.

' Konjunkturinstitutets prognoser för Importvolymen av bearbetade varor (M) har gjorts med ledning av en regressionsberäkning. Utöver den tidigare nämnda importvägda efterfrågan (MEF), ingår en tidstrend (T) och säsongdummies (S, och Sj) i importfunktionen som förklaringsvariabler. Följande ekvation har estimerats på icke säsongrensade halvårsdata från perioden 1972 till 1983:11: ln M = 1,28 • In MEF-(- 0,0062 T -3,29 • S, -3,37 ■ S,

(8,5) (3,9)       (-2,0)     (-2,1)

R = 0,97; D-W= 1,9.

Relativpriset finns ej medtaget som förklaringsvariabel i ekvationen ovan. Im-portpriselasticiteten har för bearbetade varor skattats - som summan av elasticite-tema för mindre varuaggregat - till 0,25 för det år som relativprisförändringen sker, 0,55 under året därefter och 0,25 under tredje året.

 Import värdet för datamaskiner ökade med 78 % mellan 1982 och 1983 och utgjorde ca 3 1/2 % av det totala importvärdet för bearbetade varor. Import värdet för personbilar ökade med 24%. Totalt ökade import värdet för investeringsvaror med 26% medan importvärdet för konsumtionsvaror ökade med drygt 10%.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

48

Tabell 3:5 Importutvecklingen för olika varugrupper 1982—1984

	Importvärde, milj. kr			Åriig procentuell förändring
	1982	1983	1984	Volym'			Pris'
				1982	1983	1984	1982	1983	1984
1 Jordbruks-, skogsbruks-
prod. o. fisk	6515	7 327	7 887	- 8,8	- 3,2	2,2	16,3	16,2	5,3
därav: skogsbruksprodukter	915	783	862	-37,5	-20,1	0,0	8,7	7,1	10,0
2 Mineraliska produkter	23003	27 196	28940	- 8,3	9,2	5,7	16,0	8,3	0,7
därav: råolja	19816	23704	25 081	-12,4	10,0	5,5	18,4	8,7	0,3
3 Industriprodukter exkl.
fartyg	142 760	163587	182184	7,6	0,6	6,6	13,1	13,9	4,5
därav: livsmedelsprodukter	8033	9302	9938	5,4	- 0,8	-   1,4	11,7	16,7	8,4
trävaror, massa
samt papper och
papp	1 165	1410	1604	-23,4	11,7	2,1	10,5	8,5	11,5
petroleumprodukter	20742	20587	18157	13,7	- 8,7	-11,9	14,9	8.7	0,2
jäm och stål	4 701	4730	5418	4,5	- 7,6	7,0	18,2	8,9	7,1
ickejämmetaller	3 943	5082	5 728	10,7	5,6	2,0	7,1	22,0	10,5
verksladsprodukter
exkl. fartyg	59629	70740	84969	7,4	2,8	14,2	12,8	15,3	5,2
övriga industripro-
dukter	44547	51736	56 370	7,2	1,7	4,8	12,8	14,2	4,0
4 Elektrisk ström	626	467	524	69,6	75,5	3,9	65,7	-57,5	8,0
5 Import exkl. fartyg	172 904	198577	219535	5,0	1.8	6,3	13.4	12,8	4,0
6 Fartyg	621	1648	2900	-27,8	139,7	53,1	12,1	10,8	15,0
7 Total import	173 525	200225	222435	4,8	2,3	6,7	13,4	12,8	4,1
8 Bearbetade varor
exkl. fartyg	109396	127929	147 570	7,2	2,0	10,0	13,1	14,6	4,9
9 Råvaror	63 508	70646	71965	0,9	1,3	-  1,0	14,4	9,8	2.8
10 Total import enl. NR'	173 928	200 225	222435	5,2	2,0	6,8	13,2	12,8	4.0

' Importprisema anges enligt en hybridindex av Paaschetyp. Genom att importvärdet deflaleras med denna

index erhålls en volymutveckling uttryckt i enlighet med Laspeyres' indexformel.

 Import exkl. fartyg minus bearbetade varor.

' I tabell 3:7 redovisas importen enligt NR.

Anm. 1982 och 1983 års importvärden enligt utrikeshandelsstatistiken. Uppgiftema för 1984 avser prognoser.

Varugruppema är definierade i SNl-termer.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Andra varugmpper där en förhållandevis stark tUlväxttakt för importen registrerades 1983 är ickejämmetaller - som ökade med 5 1/2% i volym — och fartyg, där importen växte med ca 140%. Även importen av elström visade en kraftig tillväxt.

Importprisökningen mellan 1982 och 1983 blev ungefär 1/2 procentenhet lägre än vad som räknades med i PNB. För den totala importen steg prisema knappt 13%, medan ökningen för bearbetade varor blev ca 14 1/2%. Importpriserna för råvaror ökade med knappt 10% då både list-och spotpriserna för råolja och petroleumprodukter föll med ca 11%, samtidigt som US-dollamas kurs gentemot den svenska kronan steg med 22%, (se diagram 3:3).

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 49

Tabell 3:6 Nettoimport av råolja och petroleumprodukter 1974-1984'

1974     1975 .   1976     1977     1978     1979,    1980     1981     1982     1983     1984

Löpande priser, milj. kr.

Import av råolja, netto       3405    4400    5652    6474    7206   10039   17885   19108   19726  23704   25081

Petroleumprodukter
Import 8705    7944    8323    8805    7421   16012   15244   15887  20742  20586   18 157

Export 700      919    1031     1.303    1662    3261    5421    5922    8578   12979   13582

Nettoimport 8005    7025    7292    7502    5759   12751    9823    9965   12164    7607    4607

Nettoimport av råolja

och petroleumprodukter    11410   11425   12944   13976   12965  22790 27708  29073  31890  31311   29688

Nettoimport av råolja

och petroleumprodukter

i procent av BNP' 4,5       3,8       3,8       3,8       3,1       4,9       5,3       5,1        5,1       4,5        3,9

1980    års priser''
Nettoimport av råolja

och petroleumprodukter    31006  31894  31543  31114  28226  31500 27708  22493  21309   19012   17971 Volymindex (1980= 100)    111,90 115,11  113,84 112.29 101,87 113,69 100,00   81,18   76,91    68,82    64,86

' Uppgifterna för 1974-1982 är hämtade från utrikeshandelsstatistiken. Uppgifterna för 1983 är prel; 1984

avser prognoser. Samtliga uppgifter redovisas i SNl-termer.

- Export av råolja förekom endast 1974 (8 milj. kr.), 1975 (2 milj. kr.), 1979 (86 milj. kr.), 1980 (58 milj. kr.) och

1981    (4 milj. kr.), Den uppgick 1982 till ca 90 milj. kr. och för 1983 beräknas den till ca 2 milj. kr.
' BNP till marknadspris.

" Deflatering enligt hybridindex.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Effekterna av devalveringen 1982 på importprisnivån för bearbetade varor beräknas uppskattningsvis ha slagit igenom till ca 83% vid utgången av 1983. Ca 3 procentenheter av devalveringens kalkylerade importprisef-fekler skulle däremot ha varil outtagna vid böijan av 1984.

Utsikterna för varuimporten 1984

En fortsatt kraftig ökning av importefterfrågan väntas för båda halvåren 1984, (se diagram 3:2). För helåret 1984 förutses den importvägda inhemska efterfrågan växa med drygt 9%,' vilket, bortsett från relativprisförändringar, kunde förväntas leda till en ökning av importvolymen för bearbetade varor med ca 13%, inkl. det autonoma inslag i importefterfrågan som trenden utvisar. Som framgår av diagram 3:2 vände utvecklingen av relativpriserna lUl hemmaproduklionens nackdel andra halvåret 1983. En fortsatt försämring förutses under 1984. Effekterna på importvolymen av relativprisförändringar inträffar emellertid med lång eftersläpning och ännu under 1984 beräknas relativprisutvecklingen få en återhållande inverkan på importvolymen, här skattad till 1 1/2 procentenheter för helåret 1984. Därtill kommer att en återgång från det extraordinärt höga import-innehåUet i efterfrågan 1983 inträffar 1984. Importen av bearbetade varor väntas därför komma att öka med 10% i volym 1983-1984.

' I PNB angavs motsvarande tal till knappt 6%. 4   Riksdagen 1983184. I saml. Nr 150. Bilaga 1.1

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

50

Diagram 3:3 Importpris- och volymutvecklingen 1978—1984 totalt och för vissa varugrupper

Helårsdata

_L

180

170

160

160

140

130

120

110

100

90

80

70

60

50

L

_L

40

Tota

import

Bearbetaue varor exKi, rariyg                                                                             i

------ Råolja Importprisindex 1980= 100

ISOOOO 140000 130000 120000 110000 100000 90000 80000 70000 30000 20000 10000

Im M

portvolym Ij. kr., 1980ärs priser

/\

y"

—-"

f

f

.'* "

....

/

A

f

j

■::::.

/

/

Y

/-•

y

•*'

L

'.'<■

- ••■

....

'"*•.••'

'*

t

.-•■ji

/

..••'

yf

1

■

/

;   1

•   / 1

f

.—■-

iJ—--

r'""

•/

.,.;,Tt

*•'--■- ''"''\~.'..

_L

L

I

_L

1978  1979   1980  1981    1982   1983  1984

1978  1979  1980   1981   1982   1983   1984

Anm. Importvärden i löpande priser enligt utrikeshandelsstatistiken. Importpriser enligt hybridindex. Uppgiftema för 1984 avser prognoser. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Den förutsedda ökningen 1984 av den importgenererade efterfrågan kan främst återföras på en stark tillväxt av maskininvesteringarna och en kraftig ökning av exporten av bearbetade varor. Importen av verkstadsprodukter beräknas öka med drygt 14%. För övriga industriprodukter, där konsumtionsvaror väger tungt, fömtses importen öka med endast 5%.

På råvarusidan fömtses en smärte minskning av importvolymen, en utveckling som är hänförlig främst till en sänkt import av petroleumprodukter. Denna minskade införsel kan återföras på en förväntad fortsatt reducering av förbrukning av tunga oljeprodukter, en ökad inhemsk produktion av bensin och effekterna av föreslagna ändringar av oljelagringsprogrammet. Dessa ändringar, som väntas träda i kraft den 1 juli 1984, kommer att medföra en avveckling av vissa beredskapslager motsvarande över 1 milj. m eldningsoljor. Denna lageravveckling beräknas leda till

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 51

Diagram 3:4 Utvecklingen av importens andel av förbrukning av bearbetade varor samt relativprisutvecklingen 1973—1984

Säsongrensade halvårsdata

IMPORTANDEL,  1973:1 = 100 RELATIVPRIS,    1973:1 = 100    (HMPI/lMPl)

130

120

110

100

90

IIIIII'_______________________________ \____ IIIII

1973    1974    1975    1976    1977     1978     1979    1980     1981     1982    1983     1984

Anm. Importvägning av förbmkning enligt 1980 års input-outputtabeller. Importen i

cif-termer, förbmkning till mottagarpris. 1980 åirs priser. 1984:1 och 1984: II avser

prognoser.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

såväl en minskad import som en ökad export av petroleumprodukter, (se tabeU 3:6).

För den totala varuimporten 1984 förutses en volymökning på knappt 7%, en uppdragning med drygt 2 1/2 procentenheter jämfört med vad som fömtsågs i PNB.

Importprisutvecklingen 1983-1984 väntas bli tämligen måttlig och något lägre än vad som fömtsågs i PNB. För bearbetade varor fömtses en prisstegring på knappt 5%, medan för råvaror sammanlagt väntas en ökning på knappt 3%. Den låga prisstegringslakten för råvaror år ulöver vad som antagils om dollarkursen (se avsnitt 3.1) hänförlig främst till ett förväntat oförändrat nominellt pris i dollar räknat för råolja och petroleumprodukter på världsmarknaden, (se diagram 3:3 och tabell 3:5). Uppgiftema för januari och februari 1984 ger vid handen att importprisökningen för såväl råvaror som bearbetade varor har varit förhållandevis blygsam.'

3.3 Bytesbalansen

Underskottet i bytesbalansen 1983 beräknas nu till drygt 8 miljarder kr. Detta är elt par miljarder mer än vad kalkylerna i den preliminära nationalbudgeten visade. Fortfarande saknas dock fullständig information om före-

' Av den "outtagna" delen ay devalveringen 1982 väntas ca 30% (dvs motsvarande 1 procentenhet) slå igenom på importprisnivån för bearbetade varor under 1984.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 52

tagens tjänsteulbyte med utlandet. Bylesbalansutfallet för 1983 kan därför komma att revideras när SCB:s statistik över förelagens Ijänstehandel blir tillgänglig framåt sensommaren.

Nedrevideringen med ca 2 miljarder kr. hänför sig bl. a. till oväntal stora turistutgifter och en opåräknat stor import av tjänster från företagens sida mot slutet av Qolårel enligt riksbankens löpande betalningsslatistik. Även handelsbalansens saldo blev någol sämre än väntat.

Som framgår av följande tablå väntas bytesbalansen 1984 visa ett relativt blygsamt underskott.

1982 1983 1984

Handelsbalans - 7092 9559 15 270

Tjänstebalans 1330 1733 4080

Transfereringsbalans -16714 -19533 -20920

Bytesbalans -22476 - 8 241 -   1570

Såväl handelsbalansen som tjänslebalansen förbättras kraftigt enligt prognosen medan försämringen av iransferingsbalansen bromsas upp. Netto-upplåningsbehovel för all täcka underskottet i bytesbalansen minskar kraftigt och ökningen av ränteutgifterna blir 1983-1984 av rätl måttlig omfattning trots en kalkylerad högre räntenivå för utlandsupplåningen 1984.

Tjänste- och transfereringsbalansen

Den sjöburna världshandeln beräknas ha sjunkit med 2,5% i volym 1983, vilket uttryckt i lon-miles motsvarar en minskning av transportprestationen på 4%. Den djupa internalionella sjöfartskrisen består således, även om en noterbar förändring i positiv riktning inträdde under det andra halvåret. Det upplagda tonnagel - sorn 1982 uppgick till rekordnoteringen 80 miljoner ton dödvikt - reducerades något 1983, liksom även den totala väridshandelsfiottan. Sammanlaget innebär delta alt uppskattningsvis hälften av världshandelsflottans kapacitet förmodas ha blivit outnyttjad detla år. Det internalionella fraklmarknadsläget förblev i sin helhet ytterst svagt 1983, men efler en nedgång under våren följde en viss förbättring under återstoden av årel. Den ökade råoljekonsumtionen under andra halvåret gav det oljebärande tonnaget, däribland främst stortank, förbättrad sysselsättning och högre fraktsatser vilket i vissa fall gjorde del möjligl all läcka både drift- och kapitalkostnader. Tortlaslmarknaderna har, en liltfällig fraktförbätlring under årel till trots, utvecklats ofillfredsslällande. Uppläggningarna minskade emellertid successivt under 1983 och ett ökat antal fartyg fördes till skrotning. Även för linjefarten syntes andra halvåret ha inneburit en positiv omsvängning. Volymförbätlringen kan i hög grad fillskrivas den ökade handeln till Förenta staterna. Den internationella fraktuppgången, förstärkt av dollarns kursuppgång, har för svensk del medfört en ökning av sjöfartsnettot vilken preliminärt för 1983 beräknas

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 53

uppgå till 28% i värde molsvarande 1,3 miljarder kr. Torr- och malmlrans-porter svarade för ca 40% av de totala intjänade intäkterna till denna post. Utförsäljningen av fartyg ur den svenskflaggade handelsflottan minskade under året samtidigt som inköpen från utlandet ökade kraftigt i jämförelse med genomsnittet de fem senaste åren. Delta bidrog till att nettoresultatet härigenom endast blev en mindre reduktion av handelsflottans bruttodräk-tighet. Det finns även anledning att här uppmärksamma det s.k. inlerna-tionaliseringsavtalet mellan sjöarbetsmarknadens parter som trädde i kraft i januari 1984. Avtalet innebär alt svenskägda fartyg framgent under vissa förutsättningar kan registreras under utländsk flagg (s. k. utflaggning) och härigenom sänka sina driftkostnader. Ännu har dock ej den ändring av skattereglerna som utgör en väsentlig gmnd för denna uppgörelse kommit fill stånd, och del är för närvarande vanskligt att bedöma avtalels betydelse för svensk sjöfart.

Den förväntade tillväxten i världshandeln på ca 5,5 % i volym innevarande år är sannolikt otillräcklig för alt påtagligt förbättra sjöfartskonjunkturen. Utbudsöverskottet på frakttonage minskade visserligen någol 1983 men är fortfarande så betydande att ett större nivålyft av fraktsatserna ej är atl vänta. Innebörden av detta utbudsöverskott är dock ej helt klart då merparten härav beslår av äldre fartyg som till stor del troligtvis aldrig kommer alt reakliveras. Även förekomsten av de statssubventionerade varv världen över med lediga resurser och betydande leveransförmåga utgör en svårbestämbar faktor. Oljefrakttonnaget skulle vid en högre råol-jekonsumtion normalt kunna räkna med en ökad efterfrågan. Successivt genomförda energibesparingar och övergång till allernafiva energikällor i västväridens industrinationer kan emellertid enligt vissa bedömare föra med sig att en konjunkturuppgång ej nämnvärt skulle öka denna efterfrågan. Vad gäller torrlastmarknaderna förutses en ökning av främst koltransporterna. Även för järnmalmsfrakterna väntas en uppgång till följd av en antagen tillväxt av världsstålproduktionen med ca 10%. Linjesjöfartens struktur kommer under året att förändras då helt nya jorden-mnt trader tas i bmk. Konsekvensema av denna nydaning är dock i början av 1984 ej möjliga att fömtse. På de traditionella linjerna har bolagen aviserat fraktprishöjningar för innevarande år.

För svenskt vidkommande kan den redan inträffade och troligtvis inte helt upphörande fraktprisuppgången tillsammans med en måttlig volymökning ge en betydande ökning av sjöfartsnettol även nästa år. I tabell 3:7 har införts en ökning om 17% i löpande priser eller ca 1 miljard kr.

Antalel charterresenärer från Sverige till utlandet minskade 1983 med 20% som en följd av hushållens sjunkande reala disponibelinkomster i kombination med den svenska krondevalveringen. Brulloutflödel av resevaluta reducerades härvid med 12% i volym. I löpande priser motsvarar detta en ökning på ca 4%.

Relativprisförändringen till följd av devalveringen har även bidragit till

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 54

ökad turism i Sverige. Antalet utländska gästnätter steg med 1,3 milj. eller 23% 1983. Inflödet av resevaluta ökade under året med 18% i volym, vilket innebär en ökning i nominella termer med 28%. Härav förklaras 15 procentenheter av ökade inkomster frän övriga nordiska länder. Totalt sett ledde detta till att del negativa resevalutanettot kom att uppgå till 4,3 milj. kr. 1983, en förbättring av saidoposten med 1,3 milj. kr. jämfört med föregående år.

Ökningen av antalel charterresenärer 1984 har uppskattats till ca 10% av resebyråföretagen. Denna volymtillväxt beräknas bli neutraliserad av en ökad sparsamhet från resenärerna på destinationsorten varför någon volymförändring av turistutgifterna ej är att vänta. Ökningen i löpande priser bedöms bli 6%. Inflödet antas fortsätta all växa i positiv riktning med 17%, bl.a. till följd av en ökad marknadsföring av Sverige som turistland. Detta skuUe medföra att det negativa resevalutanetlot 1984 reduceras med ca 700 milj. kr. till 3,6 miljarder kr.

Posten övriga tjänster, netto — som bl.a. representerar betalningar för entreprenader, lekniska tjänster, försäljningstjänster och kostnader för diplomatisk representation - visar ett ringa överskott 1983. För 1984 förväntas en viss uppgång.

Nettot av avkastningen på kapilal har för 1983 beräknats till -14,7 miljarder kr., vilket är lika med en försvagning på ca 2,3 miljarder kr. i förhållande till 1982. Försämringen beror hell på en ökning av underskottet i räntenettot föranledd av bytesbalansunderskottets finansiering och av devalveringen 1982, som höjde räntekostnaderna i svenska kronor räknat. En lägre internationell räntenivå har dock begränsat effekterna av större utlandsskuld och stigande doUarkurs på räntebetalningarna till utlandet under 1983.

För 1984 väntas fortsatt försvagning om -1,2 miljarder kr., vilket skulle ge ett netto pä -16 miljarder kr. Prognosen fömtsätter dels lägre netloupplåning 1984 om ca 2 miljarder kr. - dels en rörlig räntesats på drygt 10%. I jämförelse med 1983 innebär detta en högre räntenivå på i genomsnitt 0,5%.

Nettot av övriga transfereringar visar ett ökat underskott såväl 1983 som 1984. Det offenfiiga u-bislåndel - som utgör merparten av posten övriga transfereringar netto - ökade med 11% under 1983 fiU 4,5 miljarder kr. För 1984 är en oförändrad ökningstakt prognostiserad.

Handelsbalansen

Sedan 1980 har det skett en betydande förstärkning av den reala svenska handelsbalansen. Från att ha visat underskott första halvåret 1980 med 8,7 miljarder kr. räknat exkl. fartyg och uttryckt i reala säsongrensade termer, uppvisade handelsbalansen andra halvåret 1983 ett överskott med närmare 5 miljarder kr. — en förstärkning med ca 13,7 miljarder kr. (Se diagram 3:5). Uttryckt som andel av BNP första halvåret 1980, motsvarar delta

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

55

Tabell 3:7 Bytesbalansen 1980-1984

Milj. kr., löpande priser

	1980	1981	1982	1983	1984 prognos
Export av varor, fob Import av varor, cif	131001 141697	144 876 146042	168131 173 928	210311 200225	238870 222430
Handelsbalans'	-10696	- 1166	- 5797	10086	16440
Korrigering av handelsstatistiken	-    686	-    826	-  1295	-    527	-  1 170
Handelsbalans	-11382	- 1992	- 7092	9559	15270
Sjöfartsnetto Resevaluta, netto Övriga tjänster, netto	3 898 - 5 284 2771	4 967 - 6252 1964	4641 - 5 577 2 266	5 966 - 4 285 52	7010 - 3 600 670
Bytesbalans för varor och tjänster	- 9997	- 1313	- 5762	11292	19350
Därav: tjänster Avkastning av kapital, netto därav räntenetto: staten och riksbanken övriga Övriga transfereringar, netto	1385 -    3779 -    1355 -    3 323 -    5047	679 -    7990 -    4111 -    5292 -    4493	1330 -12471 -    6069 -    8 358 -    4 243	1733 -14740 -       8413 -       8634 -     4 793	4080 -15950 -       9600 -       8920 -       4970
Bytesbalans för varor, tjänster och transfereringar	-18823	-13796	-22476	- 8241	- 1570
Därav: transfereringar	- 8826	-12483	-16714	-19533	-20920

' Exkl. korrigering av handelsstatistiken.

 Nettot av återutförsel och återinförsel, kortigering av SAS flygplansimport,

rabatt och koncernbidrag i samband med oljeimport samt för 1980, 1981, 1

oljeriggar.

 Inkl. korrigering av handelsstatistiken.

Källor: Konjunkturinstitutet, riksbanken och statistiska centralbyrån.

i utlandet direkt landad fisk, 982 och 1983 korrigering för

positiva omslag i handelsbalansen drygt 5 %. I betydande utsträckning kan denna utveckling återföras på en förstärkning av det reala handelsbalans-saldot för råvaror, i synnerhet råolja och petroleumprodukter där nettoimporten minskat kraftigt. Förstärkningen av konkurtenskraflen i industrin - växelkursförändringarna 1981 och 1982 - har därtill medfört att överskottet i handeln med bearbetade varor ökat avsevärt, i synnerhet under 1983. Som framgår av nedanslående tablå skedde detta år exceptionellt stora exportleveranser av fartyg och petroleumprodukter, varför den reala utrikesbalansen kom att förbättras dramatiskt. Handelsbalansens saldo i löpande priser kom all slå om från ett underskott på 7 miljarder kr. 1982 till ett överskott på 9,5 miljarder kr. 1983.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

56

Diagram 3:5 Handelsbalans och terms of trade' 1973—1984

1980 års priser. Säsongrensade halvårsdata

14000

Terms of trade Real handelsbalans

-10000 -

-14000

_L

_L

1_J__ L

1973   1974   1975  1976  1977   1978   1979   1980   1981   1982  1983   1984

' Export-och import volymer exkl. fartyg. Källa: Konjunkturinstitutet.

För 1984 förutses export volymen öka med 6 1/2% och import volymen med knappt 7 %. Undantaget fartygen uppvisar dock den reala utrikesbalansen en fortsatt betydande förstärkning, då exportvolymen exkl. fartyg beräknas öka med 8 1/2% och importvolymen exkl. fartyg med knappt 6 1/2%. En förbättring av bytesvillkoren beräknas ske 1984 främst hänförlig fiU att priserna på svenska exportråvaror bedöms stiga betydligt kraftigare än på importerade råvaror - för t. ex. råolja och petroleumprodukter fömtses endast obetydliga prishöjningar 1984. Även för bearbetade varor bedöms dock exportprisema i år stiga snabbare än importpriserna. Därmed skulle handelsbalansens saldo förstärkas med ytterligare drygt 5 mUjarder kr. 1984 och överskottet komma att uppgå till 14,7 miljarder kr.

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 57

	1980	1981	1982	1983	1984
Real utrikesbalans
Milj.kr., 1980 års priser
Bearbetade varor	13271	18 249	15 305	21916	24108
Råvaror exkl. råolja- och petroleumprodukter	2047	2604	3044	6368	6943
Råolja och petroleumprodukter	-27766	-22496	-21361	-19014	-17971
Fartyg	1809	3441	3 578	4694	1595
Totalt	-10639	1798	566	13964	14675
Förändring av terms-of-trade
Procentuell förändring från föregående år
Bearbetade varor Exportpriser Importpriser	1,8 10,8 8,8	1,4 9,1 7,6	-0,6 12,3 13,0	-2,3 12,0 14,6	0,8 5,7 4,9
Råvaror exkl. råolja och petroleumprodukter Exportpriser Importpriser	6,4 19,9 12,7	1,4 6,6 5,1	-6,6 6,2 13,7	0,2 11,8 11,6	5,0 12,5 7,1
Råolja och petroleumprodukter Exportpriser Importpriser	-15,1 -15,4 36,0	-5,7 20,4 27,7	2,7 19,3 16,2	-0,8 8,2 9,1	-0,5 0,1 0,6
Fartyg Exportpriser Importpriser	- 7,9 2,3 11,1	1,5 11,0 9,4	-0,6 11,4 12,1	2,9 14,0 10,8	-7,8 6,0 15,0
Totah Exportpriser Importpriser	- 2,3 12,6 15,2	-2,2 8,9 11,3	-1,5 11,7 13,4	-0,9 11,8 12,8	2,4 6,6 4,1

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 58

4    Produktionen'

4.1 Sammanfattning av industriproduktionens utveckling

Industriproduktionen ökade markant under 1983 och var i december drygt 7% högre än för ett år sedan. Den nuvarande uppgången inleddes under hösten 1982. Visserligen dämpades tillväxten under några månader sommaren 1983 men en acceleration kom sedan atl ske under hösten. Produktionsökningen från tredje till fjärde kvartalet blev i säsongrensade tal hela 5%. Årsgenomsnittet för 1983 kom härigenom att bli drygt 6% högre än för 1982.

Bakom den avsevärda höjningen av produkfionen ligger framför aUf ett mycket kraftigt efterfrågetillskott från exportmarknaderna. Den inhemska efterfrågan däremot utvecklades svagt under 1983 med fallande invesleringar och konsumtion. Den mot svensk industri riktade efterfrågan stärktes dock av en genom devalveringen försvagad konkurrenskraft för importvarorna.

Produktionsökningen för bearbetade varor blev något starkare än för industrin i genomsnitt. För dessa branscher ökade tUlväxten kraftigt under andra halvåret medan det inom såväl massa- som pappersindustrin redan under första halvåret genomfördes betydande uppdragningar. Ytteriigare höjningar begränsades där av produktionskapaciteten.

Tabell 4:1 Industriproduktionens utveckling 1981-1984

Procentuell volymförändring från föregående år

SNl		1981	1982	1983	1984
			prel.	prel.	prognos
2	Gruvor och mineralbrolt	-14,1	-18,0	- 1,3	13,1
2301	Jämmalmsgmvor	-19,4	-30,5	-18,0	27,0
2302	Ickejämmalmsgrtjvor	-12,7	- 9,7	17.6	8,0
210, 220, 290	Övriga gruvor och mineralbrolt	0,7	- 0,8	- 4,5	2,0
3	Tillverkningsindustrin	- 2,1	- 0,6	ö,2	6,6
31	Livsmedelsindustri m. m.'	- 0,5	1,6	0,6	1,5
33111	Sågverk	- 8,4	6,8	7,7	4,5
34111	Massaindustri	- 2,0	-17,3	23,3	8,0
34112	Pappers- och pappindustri	-  1,6	- 3,3	8,2	6,5
353, 354	Petroleumraffinaderier'	- 6,2	- 1,9	16,2	5,0
371	Jäm- och stålverk''	- 6,8	5,0	7,2	12,0
372	Ickejämmetallverk	- 5,9	10,1	10,4	5,8
38./.3841	Verkstadsindustri exkl. varv	1,0	- 0,1	7,7	8,7
3841	Varv"	4,1	- 9,6	-18,3	-4,0
3 resterande	Övrig industrisektor	- 5,6	- 1,7	5,6	4,7
2,3	Hela industrin	- 2,4	- 0,8	6,1	6,6

' Inkl. dryckesvaru- och tobaksindustri.

' Inkl. hyvlerier och träimpregneringsverk.

' Inkl. smörjmedels-, asfalt- och kolproduktindustri.

" Inkl. ferrolegeringsverk.

' Inkl. båtbyggerier.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

' Kapitlet är utarbetat inom konjunkturinstitutet.

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 59

Industrins faktiska kapacitetsnytljande steg snabbt under året och var under Qärde kvartalet 1983 ca 84% vilket är nära 4 procentenheter högre än ett år tidigare. Det möjliga kapacitetsutnyttjandet, - i bemärkelse av kapacitetsutnyttjande med given arbetsstyrka - var samtidigt drygt 89%. Skillnaden mellan det faktiska och del möjliga kapacitetsutnyttjandei -som kan ses som elt mått på undemtnyttjandet av den anställda arbetskraften - har minskat krafiigt under loppet av 1983.

Industrins orderläge har fortsall atl förbättras under de första månaderna i år. Ordertillväxlen hänför sig i första hand till exportorderna medan hemmamarknadsefterfrågan synes ha utvecklats svagare. Enligt konjunkturbarometern har produktionen ökal klart under första kvartalet.

För 1984 som helhet fömtses industriproduktionen komma alt öka ca 6 1/2% jämfört med 1983. Det är i första hand exportefterfrågan och ett omslag tUl en viss uppbyggnad av lagren som beräknas vara de starkaste drivkrafterna bakom produktionstillväxten. En annan faktor som också bidrar är en väsentlig uppgång i maskininvesteringarna. Däremoi väntas endast en obetydlig ökning ske av vamkonsumfionen.

4.2 Utvecklingen inom olika delbranscher

Avsätlningslägel för den svenska Järnmalmen var svagt ännu i början av 1983 och malmsäljarna var inställda på en minskad leveransvolym för årel som helhet jämfört med 1982. Utvecklingen blev en annan, redan under andra kvartalet sköt leveransema fart och för året som helhet var exportvolymen nära 16% störte än 1982. Det var i första hand fill statshandels-ländema samt fill utomeuropeiska länder - bland dem Indonesien och Saudi-Arabien - som försäljningen kunde höjas markant. Utförseln fill EG-marknaden - den svenska huvudmarknaden - ökade däremoi endast obetydligt. Med hänsyn fill att EG:s stålproduktion, och därmed också malmförbmkning, minskade 1982-1983, innebar delta dock att den svenska malmens marknadsandelar för första gången på flera år kunde ökas. Av de olika malmkvalileterna var det särskilt kulsinter som rönte stark efterfrågan vilket i stor utsträckning berodde på att priset, räknat i US dollar, sänktes mer än för övriga kvaliteter. Exportpriserna sammantagna kom genom den stigande doUarkursen att i svenska kronor öka ca 9 %.

Malmbrytningen drogs kraftigt ned undet loppet av 1982 och denna neddragning fortsatte också i böljan av 1983 i syfte att minska de mycket stora jämmalmslagren. En ökning av brytningstakten kom emellertid att ske under återstoden av året, men produkfionen för hela 1983 kom ändock att minska med 18% jämfört med 1982. Produktionskapaciteten minskade genom att gmvor och kulsinterverket i Svappavaara avstäUdes i enlighet med den under våren antagna slmkturplanen för LKAB.

Genom den övertaskande goda leveransutvecklingen - som också kom att gälla de inhemska leveranserna - blev lageravtappningen mycket stark under 1983 eller drygt 3,5 milj. ton.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 60

Produklionslaklen i EG:s stålindustri drogs upp under hösten 1983 och stålproduktionen har fortsall alt öka under våren 1984. En viss optimism -i varje fall i ett kortare perspektiv - sprider sig nu inom stålindustrin. Förbmkamas malmlager är samtidigt små och behöver fyllas på. Mol denna bakgmnd är den svenska malmexporten fortsatt hög under våren och möjlighetema tUl ytterligare minskningar av gmvornas malmlager uttöms snabbt. Leveransema kommer därigenom alt begränsas till uttag ur löpande produktion. För hela 1984 planeras produkfionen kunna dras upp tiU knappt 16 milj. ton vilket för LKAB:s del är ungefar i linje med den produktionsnivå som produktionsresurserna maskinellt och personellt enligt slmkturplanen skall anpassas tiU. Till följd av den under 1983 snabbt stigande produktionen blir dock produktionsökningen 1983-1984 betydande eller ca 27%. Då en mycket stor del av leveransema 1983 kunnal ske från lagren och möjligheterna till lagerminskningar är små 1984 kommer exportleveransökningen 1983-1984 att begränsas till ca 7%. Någon större förändring av priserna, räknade i svenska kronor, beräknas samtidigt inte ske.

De svenska sågverkens exportframgångar som inleddes under andra halvåret 1981 och förstärktes under 1982 höll i sig även under 1983. Framgångarna kan huvudsakligen förklaras av de två devalveringarna av kronan hösten 1981 och 1982. MarknadstUlväxten var måtfiig under såväl 1982 som 1983, och exportökningarna har fill största delen uppkommit genom kraftiga andelsvinster. Till följd av devalveringarna av kronan samt den successiva apprecieringen av den amerikanska och kanadensiska dollam har de svenska försäljningsprisema på trävaror kunnat hållas mycket konkurrenskraffiga. Den relativprisnivå som etablerades under 1981 och förstärktes under 1982 har, trots att en snabb ökning av de svenska försäljningspriserna, härmed vidmakthållits även under 1983. Jämfört med ett genomsnitt för tredje kvartalet 1982, dvs. strax före kronans devalvering i oktober, beräknas de svenska exportprisema ha ökat med 24 1/2% fram t.o.m. Qärde kvartalet 1983. Framförallt på fumkvaliteterna har prishöjningarna varit starka.

Liksom faUel var under 1982 var det i hög grad utvecklingen på den britfiska trävammarknaden som bidrog till 1983 års goda försäljningsutveckling. Under 1983 skedde dessutom en stark återhämtning av nybygg-nadsakfiviteten i Förbundsrepubliken Tyskland och Danmark. Även till den allt mer betydelsefulla egyptiska marknaden ökade skeppningarna kraftigt. Starkare än konsumtionstillväxten av trävaror på exportmarkna-dema bidrog dock den positiva utvecklingen av Sveriges marknadsandelar. Den svenska trävamexporten steg drygt 14% 1982-1983, motsvarande ca 8,4 mUj. kbm. Skeppningarna låg därmed 50% högre än bottenåret 1981. Exportpriserna steg 19 1/2% 1982-1983.

Trävamefterfrågan på den inhemska marknaden, vars betydelse är ungefar hälften av exportens, beräknas ha minskat något under 1983.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 61

Till följd av de krafiigt ökade exportleveranserna vände produktionsutvecklingen uppåt mot slutet av 1981. Produktionen har därefter successivt dragils upp och under 1983 sågades 11 1/2 milj. kbm, motsvarande en produktionsökning på drygt 7 1/2% 1982-1983. Trävamlagren minskade därmed ytterligare och befann sig vid årsskiftet 1983/1984 på en historiskt sett låg nivå.

Under innevarande år bedöms nybyggnadsaktiviteten i Storbritannien visserligen faUa tillbaka något men trävamefterfrågan är förhållandevis starkt knuten till slutfasema i husbyggnalionen och färdigställandet av hus beräknas fortsätta alt öka 1984. De brittiska trävarulagren steg någol under loppet av 1983 och någon påtaglig ökning av lagren under 1984 anses inte sannolik. Sammantaget torde härmed del britfiska importbehovet under 1984 bli av ungefär samma storlek som föregående års. Storbritannien mottog under 1983 en fjärdedel av den svenska trävamexporten och är således den i särklass viktigaste marknaden. Vad gäller nybyggnadsaktiviteten i såväl Förbundsrepubliken Tyskland som Danmark beräknas den fortsätta att stiga under 1984. På vikliga granmarknader som Holland och Frankrike fömtses däremot en fortsatt svag efterfrågan, framförallt i Frankrike som förefaller förlänga importrestriktionerna för trävaror lUl följd av inhemska slormfällningar.

Utvecklingen på den nordamerikanska marknaden är indirekt av stor belydelse för den svenska sågverksindustrins utsikter all finna avsättning för sina produkter i Europa, framförallt i Storbritannien. När utbudsöverskott råder på den nordamerikanska marknaden skärps konkurrensen påtagligt i Europa till följd av kanadensiska ansträngningar all finna avsättning för sina varor på de översjöiska marknaderna. Det senaste årets kraftiga tiUväxt av byggandet i Förenta staterna synes ha inverkat stabiliserande på den nordamerikanska marknaden och någon nämnvärd ökning av de kanadensiska skeppningarna till den europeiska marknaden under 1984 är inte trolig. De finländska sågverkens möjligheter att återta andelar under 1984 är svårbedömda. Det virkesavtal som slöts hösten 1983 förbättrar branschens kostnadsläge relativt de svenska sågverkens. Avverkningarna går dock fortsatt trögt och troligen kan endast en måtfiig produktionsökning realiseras 1984.

Den svenska trävamexporten beräknas öka med 2% i volym 1983-1984. Denna bedömning har huvudsakligen skett från utbudssidan. Sågverkens produktionskapacitet väntas inte medge atl produktionen höjs med mer än ca 0,6 milj. kbm, vilket motsvarar en ökning med 4 1 /2 %. Trävamlagren som reducerats kraftigt under såväl 1982 som 1983, bedöms endasl marginellt kunna dras ned ytterligare under 1984. På hemmamarknaden bedöms avsättningen öka något under 1984.

Under 1983 förtbättrades efterfrågan på produkter från den svenska pappersindustrin. Orderingången som steg kraftigt mot slutet av 1982 och i början på 1983 mattades dock något under sommarhalvåret. Under fjärde

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 62

kvartalet ökade orderingången återigen i betydande omfattning och order-stalisfiken för januari i år lyder på fortsatt uppgång.

Efterfrågeläget för den internationella pappersindustrin har sedan slutet på 1982 successivt förbättrats och detta i alla synnerhet i Förenta Statema där pappersbmken kunde höja sin produkfion med ca 8 1/2% 1982-1983. Även i Europa steg pappersindustrins produktionsnivå fill följd av en hygglig efterfrågetillväxt. TUl följd av den knappa lagerhållningen som allmänt etablerats hos förbmkama gav efterfrågehöjningen direkt utslag i form av ökad ordertillströmning hos pappersproducenterna. Efterfrågeför-bätlringen kom även de svenska bmken tiU del och exporten steg under loppet av året. De tre första kvartalen var ökningen endast måttlig, säsong-rensat sett, medan fjärde kvartalet uppvisade en kraftig leveransfiUväxt. Volymmässigt var det den största kvartalsskeppningen någonsin. Den svenska exporten avsätts tUl 80% i Västeuropa och hälften av denna kvantitet levererades under 1983 till två länder, Storbritannien och Förbundsrepubliken Tyskland. Sverige hade därmed en gynnsam ländersam-mansättning för sin export under 1983; båda dessa länder uppvisade nämligen en konsumtionstUlväxt som klart översteg den genomsnittliga. Även tUl vissa översjöiska marknader steg exporten markant.

Trots tidningspappersbmkens besvärliga marknadssituation med betydande globalt kapacitetsöverskott och svag efterfrågetiUväxt lyckades branschen höja sin export med 3% 1982-1983. Kraftliner, den näst största kvaliteten i det svenska produktregisIret efter tidningspapper, visade en oförändrad exportvolym under 1983 jämfört med 1982. Exporten av övriga kvaliteter av papp och kartong steg däremot betydligt.

Sammantaget ökade den svenska exporten av papper och papp med närmare 7% 1982-1983.

De svenska exportprisema var i december 1983 knappt 15% högre än i september 1982, i svenska kronor räknat. Med hänsyn till den svenska devalveringen i oktober 1982 förefaller prishöjningen måttlig och återspeglar huvudsakligen den intemationellt sett mycket svaga prisutvecklingen och tiU en mindre del relativprissänkningar på delar av sorfimentet. Produkter med en starkare prisutveckling än genomsnittet har varil kartong och träfritt tryckpapper.

Sammantaget steg de svenska exportprisema 11 % mellan helårsgenom-snitten 1982 och 1983.

Avsättningen på hemmamarknaden, som steg något under 1982, ökade ytterligare något under 1983, samfidigt som bmkens lagerhållning växte. ProduktionsliUväxten kom härmed att uppgå till drygt 8% 1982-1983.

Under 1984 kan efterfrågan på papper och papp väntas fortsätta att öka, parallellt med den beräknade återhämtningen i Västeuropa. En marknads-fillväxt kring 4-5% i Europa bedöms som realisfisk 1983-1984.1 Förenta Staterna fömtses konsumfionstillväxten fortsätta även under 1984 om än i något mer dämpat tempo än under 1983. Konkurtensen från Nordamerika

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 63

Diagram 4:1 Pappers- och papp- och massaindustrins kapacitetsutnyttjande' i Sverige 1978-1984

7500

7000

6500  -

6000

5500 >-

5000

4500

4000

3500  -

3000

L

1978        1979       1980       1981        1982       1983        1984       1985

' Outnyttjad kapacitet = potentiell produktion-faktisk produktion. Potentiell produktion = 0,95 X kapacitet. Källor: SCPF, konjunkturinstitutet.

torde därmed ytterligare minska på europamarknaden. Den fortsatt höga dollarkursen saml den slutliga avvecklingen av EG:s papperstuUar gentemot EFTA-länderna som ägde mm den 1 januari i år antas ytterligare förstärka denna tendens. Dessa faktorer tUlsammans med effeklema av den beräknade relativprissänkning som devalveringen möjliggjort väntas medge en ytterligare förbättring av marknadsandelarna i Europa för de svenska bmken. Sammantaget har här kalkylerats med en exporttillväxt på 8% 1983-1984. I takt med den stigande konsumtionen väntas prisutvecklingen under loppet av 1984 bli avsevärt starkare än vad som var fallet under föregående år. Mellan helåren 1983 och 1984 beräknas de svenska prisema stiga 9%. Den förväntade leveransutvecklingen beräknas vid i stort sett oförändrad lagernivå leda till en produktionsökning med 6 1/2 % 1983-1984.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 64

Alltsedan slutet på 1982 har den internalionella eflerfrågesituafionen för avsalumassa successivt förbättrats och givit fart ål de svenska massabm-kens exportleveranser. Produktionsnivån har höjts avsevärt, lagren har skurits ned och försäljningspriserna, även i US dollar, har stigit i takt med den ökade efterfrågan.

Den starka inlemationella efterfrågetillväxt som tog sin början under fjärde kvartalet 1982 höll sedan i sig fram till våren 1983. Under sommaren ägde en tillfällig avmattning rum och efterfrågan steg därefter ånyo under den resterande delen av året. Framförallt mattades under sommaren 1983 den europeiska massaeflerfrågan. Pappersbmkens ökade råvaruinköp i början på året var till största delen motiverade av en betydlig och välbehövlig lagerpåfyllnad inför de aviserade massaprishöjningarna. Den underliggande konsumtionen var i Europa fortsatt svag under det första halvåret 1983 till följd av en endast måttlig produktionsliUväxl vid pappersbmken. Under hösten steg dock aktiviteten märkbart och den svenska massaexporten till Västeuropa ökade 12% 1982-1983, vilket i stort sett motsvarade eflerfrågetillväxlen.

På de betydligt mindre översjöiska marknaderna, framföraUl på Sydostasien, mer än fördubblades exportleveranserna under 1983 jämfört med 1982. Sammantaget steg den svenska exporten av avsalumassa med 25% 1982-1983.

Massapriset var som lägst kring årsskiftet 1982/1983 och massaprodu-centerna annonserade inför andra kvartalet en höjning med 5%. Denna höjning blev dock först under sommarmånaderna genomgående accepterade av de europeiska pappersproducenterna. Under senhösten höjdes priset ytterligare 10%, men prishöjningen kom inle nämnvärt att påverka 1983 års skeppningar. Del svenska exportpriset steg 4 1/2% mellan helåren 1982 och 1983, räknat i svenska kronor.

Massaindustrins produkfionsnivå höjdes betydligt under vinterhalvåret 1982/1983, men gick därefter in i en avsevärt lugnare tillväxtfas. Produktionen låg således under första halvåret 1983, 25 % högre än under närmast föregående halvår. Mellan första och andra halvåret 1983 förblev produktionen i stort sett oförändrad och sammantaget kom tUlväxten att uppgå tUl ca 231/2% 1982-1983. Mot slutet av året utnyttjades i stort sett hela kapaciteten. Trots denna höjning av produktionen lyckades man likväl dra ned lagren. De var vid årsskiftet, liksom hos massaproducenter i övriga Norden och Nordamerika, klart under normalnivån. Bidragande liU minskningen av de svenska lagren var atl även hemmamarknadsleveranserna ökade kraftigt under 1983.

Under första kvartalet 1984 synes såväl den västeuropeiska som den nordamerikanska pappers- och pappindustrin vara i fortsatt klar uppgång. Vid en successiv ökning av pappersproduktionen under loppet av året stärks avsättningsläget för pappersmassa. Utrymmet för den svenska exporten kommer troligtvis inte atl begränsas av någon utbudspress från

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 65

Nordamerika, Dels kommer den amerikanska pappersindustrin atl behöva fortsatt ökad råvamtiUförsel under 1984 och dels innebär arbetsmarknadskonflikten i British Columbia ett temporärt försöijningsbortfall av avsalumassa, närmare 10000 ton per dag. Detta inträffar i ell läge där massalagren är relativt små och efterfrågan är stigande. Vid en långvarig konfiikt kan marknaden drabbas av överhettning med aUvarliga försörjningsstörningar som följd. Under mars månad utnyttjades den kanadensiska massakapaciteten endast fill hälften. För svenska bruk har konflikten inte inneburit några större förändringar på volymsidan då man alltsedan i höstas i stort sett utnyttjat sin kapacitet helt. Däremoi har bl. a. de finska bmken kunnat höja sin produktionsnivå fill följd av utbudsbortfaUet. Här har emellertid antagits alt konflikten kommer all lösas med det snaraste och att marknadsförhållandena normaliseras.

Den svenska exporten beräknas under dessa fömtsättningar genom några mindre kapacitetslillskott komma alt växa något under loppet av året. Här har antagits att exportvolymen stiger med 8 1/2% 1983-1984.

Den prishöjning som aviserades mot slutet av 1983 på bl. a. den västeuropeiska marknaden accepterades inte fullt ul förrän mol slutet av första kvartalet i år. I och med att den europeiska pappersindustrin beräknas höja sitt kapacitelsutnyttjande under 1984 har här kalkylerats med en ytteriigare höjning under våren, uppgående liU ca 10%. Med vår bedömning skulle exportpriset öka med i genomsnitt 21 % 1983-1984.

Produktionsnivån kommer under 1984 huvudsakligen att bestämmas från utbudssidan. Med en fortsatt ökning av de inhemska leveransema torde den sammantagna leveransulvecklingen medföra en viss ytterligare reducering av massalagren. Här har antagits att kapaciteten kommer att utnyttjas tUl 95% vilkel skuUe medge en produktionsökning på 8% 1983-1984.

För skogsbruket beräknas den ovan redovisade produktionsutvecklingen inom skogsindustrierna ha medfört en avsevärd ökning av avverkningen. Totalt sett ökade förbmkningen av virke inom industrin med nära 10% 1982-1983 (se tabell 4:2) och tillväxten var störst inom massainduslrin. Trots den ökade efterfrågan fortsatte importen av virke att sjunka och för helåret 1983 sjönk importen med 15 1/2% jämfört med 1982.

Rundvirkeslagren som steg kraftigt under såväl 1981 som 1982, kom totalt sett atl bli i stort sett oförändrade under 1983. Lagren av sågtimmer fortsatte att växa medan däremot massavedslagren sjönk någol. Lagernivån får betraktas som god vad gäller båda virkeskvaliteterna. Massavedslagren uppgick vid årsskiftet till drygt 8 1/2% milj. kbm.

Omslaget från kraftig lagemppbyggnad till viss minskning av massavedslagren ledde fill all avverkningen endast behövde öka med 2% 1982-1983 trots förbmkrtingsökningen och neddragningen av importen. Sågverksindustrins ökade virkesbehov ledde liU en höjning i avverkningen av sågtimmer med 9 1/2%. Sammantaget beräknas skogsbmket ha höjt avverkningsvolymen (kbm) med knappt 5 1/2% 1982-1983. 5   Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1.1

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

66

Tabell 4:2 Försörjningsbalans for rundvirke 1982-1984

Fast mått utan bark (barr- och lövträ)

	1000 kbm	Förändring från föregående år.
	1982	% resp. 1 000 kbm
		1983	1984
		prel.	prognos
Produktion	45 770	5,4	5,2
Sågtimmer	20350	9,4	2,6
massa- och boardved	22020	1,9	8,0
övrigt mndvirke	3400	4,2	3,8
Import	3 600	-    15,7	0,0
Summa tillgång	49370	3,9	4,9
Export	610	2,1	5,0
Lagerförändring (1 000 kbm)	2550	-2635	-415
Förbmkning	46210	9,8	5,7
Sågtimmer	20420	7,7	4,5
massa- och boardved	22450	12,6	7,0
övrigt rundvirke	3 340	4,0	3,6
Summa användning	49370	3,9	4,9

Källa: Konjunkturinstitutet.

De produktionsprognoser för skogsindustrin som redovisats i del föregående beräknas innebära alt den totala rundvirkesförbmkningen stiger med drygt 5% 1983-1984. Importen antas härmed bli oförändrad och massavedslagren beräknas minska ytterligare något.

Efterfrågeläget för Järn- och stålindustrin förstärktes högst väsentligt under 1983. Uppgången i orderingången från bottenläget hösten 1982 blev således mycket kraftig under hela första halvåret både från hemma- och exportmarknaderna. Efler en viss avmattning i efterfrågan under tredje kvartalet steg orderingången återigen rnarkant under fjärde kvartalet, inte minst från exportmarknaderna. Orderstockarna steg under loppet av året men var vid årsskiftet ännu relafivt små, eftersom det starka orderflödet tämligen omgående resuUerat i en betydande ökning av leveransvolymen.

Exportleveranserna vände således uppåt under hösten 1982 efter atl ha fallit markant fidigare under året. Också i leveranserna syntes en viss avmattning under tredje kvartalet 1983 följt av en mycket stark ökning under fjärde kvartalet. Export volymen för hela 1983 kom att öka nära 6% jämfört med 1982. Det var särskilt exporten av handelsslål som ökade, inle minst till EG-marknaderna, där de svenska marknadsandelarna fortsatte all stiga. Vad gäUer specialstål kom en viss fortsatt ökning att ske genom starka leveransökningar till Förenta Staterna och Sovjetunionen, medan leveranserna till Västeuropa minskade något. Exportpriserna steg svagt under loppet av 1983. Räknat mellan helårsgenomsnitten 1982 och 1983 blev prisökningen ca 8 %.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 67

Den inhemska stålförbmkningen ökade endasl i begränsad omfattning 1982—1983. Slålanvändningen i varven och byggsektorn fortsatte nämligen att minska, vilket mot vägde en klar ökning inom verkstadsindustrin. Stållagren hos förbmkare och mellanhänder minskade kraftigt under större delen av året och även om en viss uppbyggnad skedde under senhösten, blev lagerminskningen för året som helhet betydande. Tillförseln till den svenska marknaden kom därmed som förut antyddes knappast alt öka alls. Icke desto mindre kunde leveranserna från de svenska stålverken öka kraftigt och en betydande importutträngning kom all ske. Import volymen minskade närmare 8% 1982—1983. Importens minskade andelar av tillförseln sammanhänger dels med fallande relativpriser för de svenska producentema, dels med utökat inhemskt produktsortiment.

Produktionen steg väsentligt under loppet av 1983 efter alt ha successivt minskat under 1982. Mätt mellan årsgenomsnitten 1982 och 1983 blev ökningen ca 7%. Stålverken kunde ändock minska sina färdigvarulager i betydande utsträckning.

Orderingången har under de första månaderna stärkts ytterligare och nu också i stigande utsträckning kommit att omfatta specialstål och däribland främst sådana produkter som används tiU framställning av konsiimfions-varor. Den starka tillväxten torde dock i viss utsträckning vara hänförbar fill ett omslag tUl en kortsiktig lagemppbyggnad i förbrukarleden, som kan ha påskyndats inför förväntade prisökningar. Den slutliga förbmkningen av stål inom EG under 1984 torde nämligen inte komma atl öka särskilt mycket eftersom invesleringskonjunkturen inle väntas bli särskilt intensiv åtminstone inte förrän mot slutet av året. Mot denna bakgrund bedöms den svenska exportvolymen av järn och stål till hela avsättningsmarknaden komma att öka ca 7% 1983-1984.

Den inhemska efterfrågan väntas öka klart snabbare. Detta beror på att ett omslag till en uppbyggnad av stållagren i förbmkar- och handelsleden kan förutses samtidigt som slålkonsumtionen, framför allt i verkstadsindustrin, beräknas öka starkt. Tillförseln av stål till den svenska marknaden väntas härigenom öka kraftigt. Importens volymökning bedöms emellertid komma att stanna vid ca 7%, genom en fortsatt importutträngning. Fardigvamlagren hos producentema väntas minska ytterligare under våren medan en viss uppbyggnad beräknas ske under andra hälften av året. Produktionsökningen förutses härigenom bli betydande eller ca 12% 1983-1984.

Verkstadsindustrins exportvolym, vilken säsongrensat sett föll under 1982 års första tre kvartal, ökade efter devalveringen i oktober 1982 snabbt under det följande vinterhalvåret. En viss nedgång andra kvartalet 1983 följdes av en fömyad exportökning under andra halvåret. Mellan helåren 1982 och 1983 ökade exportvolymen med 6%. Ökningen berodde i hög grad på marknadsandelsvinster inom OECD-området, i synnerhet för exporten av personbilar och investeringsvaror.

Verkstadsindustrins exportpriser steg 13% 1982-1983. Den övervä-

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

68

Tabell 4:3 Försörjningsbalans för verkstadsprodukter exkl. fartyg 1982—1984

1980 års producentpriser

	Milj. kr.	Förändring frän föregående är.
	1982	resp. milj. kr.
		1983	1984
		prel.	prognos
Produktion	77 405	4,6	8,7
Import	49291	2,8	14,2
Summa tillgång	126696	3,9	10,8
Offentlig konsumtion	5 088	-    5,3	-1,1
Privat konsumtion	11279	-    7,8	1,5
Investeringar	25 274	5,1	9,4
Export	62632	6,1	12,2
Lagerförändring i industrin
(milj. kr.)	-2936	1295	2177
Lagerförändring i handeln
(milj. kr.)	-   148	-395	733
Varuinsats	26507	0,4	2,4
industri	6823	1,9	4,0
byggnadsverksamhet	8481	-    2,9	-0,4
övrigt	10203	2,1	3,4
Summa användning	126696	3,9	10,8

Källa: Konjunkturinstitutet.

gande delen av höjningen skedde inom loppet av de tre månaderna efter devalveringen. Mellan första och Qärde kvartalet 1983 ökade exportpriserna endast 4%.

Den inhemska efterfrågan på verkstadsprodukter (exkl. lager) var i stort sett oförändrad mellan 1982 och 1983. En kraftig nedgång i den offentliga och privata konsumtionen uppvägdes av en betydande höjning i maskininvesteringarna.

Lagercykeln bidrog till att förbättra den inhemska eflerfrågeutvecklingen 1983. Visserligen drogs industrisekloms lager av verksladsprodukter ned ytterligare men reduktionen var sammantaget av betydligt mindre omfattning än 1982. Omslaget i lagercykeln kan främst återföras på lagren av varor i arbete. Inom vamhandeln däremot föll lagerstockarna mycket snabbt under 1983 vilket gav ett negativt bidrag till eflerfrågeutvecklingen. Det sammanselt positiva lageromslaget inom industri och handel bidrog fill atl öka den inhemska efterfrågan med ca 1 %.

Nedskrivningen av kronan i oktober 1982 medförde en betydande höjning av importvarornas relativpris under det följande halvåret. Detta i samverkan med nedgången i privat konsumtion medförde atl importvolymen ökade med knappt 3% 1982-1983, trots en betydande höjning i den efterfrågan som utgörs av maskininvesteringar.

Den inhemska verkstadsprodukfionen skulle med den ovan beskrivna efterfråge- och lagemtvecklingen ha ökat med 4 1/2% 1982-1983. SCB:s

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

69

produktionsindex pekar däremot på en avsevärt högre fillväxltakl vilket alltså innebär att statistiken över förbmkning i import och lager av verkstadsprodukter stämmer dåligt med statistiken över produktion av verksladsprodukter.

För 1984 väntas efterfrågan fortsätta växa på exportmarknaderna. Dessutom beräknas marknadsandelarna öka ytterligare, varför verkstadsexpor-len förutses öka 12% 1983-1984. Exportpriserna har antagits stiga 5% 1983-1984.

Den inhemska efterfrågan (exkl. lager) väntas öka ca 5%. Störte delen av denna efterfrågetillväxt fömtses alstras av ökade maskininvesteringar. Lagersidan beräknas ge ett myckel kraftigt efterfrågetillskott då uttömningen inom produktionsledet bedöms upphöra och ersättas av en viss lagemppbyggnad. Färdigvarulagren inom verkstadsindustrin fömtsätts dock komma att dras ned ylterUgare någol. Totalt väntas den inhemska efterfrågan öka 9 1/2%.

Utvecklingen med kraftigt höjda relativa importpriser på verkstadsvaror efter devalveringen, förbyttes under andra kvartalet 1983 mol en gradvis sänkning. Detta i kombination med den förutsedda kraftiga efterfrågetill-växlen och ett väntal högt kapacitetsutnyttjande inom den svenska verkstadsindustrin antas leda tUl en importökning på ca 14%. Importpriserna beräknas öka med ca 5% 1983-1984.

Verkstadsindustrin fömtses med ovan beskrivna efterfråge- och lagemlveckling komma att öka produktionen med närmare 9% 1983-1984.

En ökad orderingång från hemmamarknaden till varven under 1983 medförde att den totala orderstocken mätt i bmttoton steg. Om hänsyn tas till arbetsinnehållet har orderslocken utvecklats än mer positivt än mätt i bmttoton.

Exporten av nybyggda fartyg ökade markant 1982-1983. Under 1983 exporterades 9 fartyg med ett sammanlagt värde av 3,1 miljarder kr. Även exporten av begagnade fartyg ökade avsevärt, detta tUl stor del beroende på en omfattande utförsäljning av passagerarfärjor. Totalt har fartygsexporten ökat med 45% i volym 1982-1983.

De inhemska leveransema av nybyggda fartyg minskade kraftigt mellan 1982 och 1983. Samfidigt sjönk lagren av varor i arbete markant. Detta resulterade sammantaget i en produktionsminskning på drygt 18% för de svenska varven 1982-1983.

För 1984 väntas exporten av nybyggda fartyg falla kraftigt. Även exporten av plattformar fömtses sjunka då inga störte bostads- eller borrplattformar beräknas fardigstäUas för ufiändska beställare.

Trots förväntningar om en betydande ökning av hemmaleveranserna och ett positivt lageromslag för varor i arbete, fömtses en ytterligare minskning av varvsproduktionen. Produktionsneddragningen har här beräknats fill 4%.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 70

Tabell 4:4 Export av varvsprodukter 1982.-1984

Milj. kr.

	Milj. kr. 1982	Förändring från föregående år, milj. kr.
		1983	1984
		prel.	prognos
Summa nybyggt därav: Nybyggda fartyg Plattformar övriga varvsprodi	3 471 1261 1234 ikter   976	2444 1842 342 260	-2965 -1703 -1576 314
Begagnade fartyg	1 180	574	46
Summa	4651	3018	-2919
	Volym (%) Pris (%)	45 14	-    42 6

Källa: Konjunkturinstitutet.

Industribranscherna inom övrigsektorn producerar huvudsakligen färdigvaror, vilka till övervägande delen avsätts på den inhemska marknaden. I huvudsak utgörs produkterna av konsumtionsvaror eller halvfabrikat som vidareförädlas i andra industribranscher eller används i byggnadsverksamhet.

Efterfrågan från exportmarknaderna fortsatte öka under 1983 och betydande marknadsandelsvinster gjordes. Mellan 1982 och 1983 steg exportvolymen med 14%. Särskilt stark var ökningen av den kemiska industrins export. Exportpriserna höjdes inom övrigsektorn med i genomsnitt 11 % 1982-1983.

Avsätlningslägel för övrigvaror (exkl. lager) blev oförändrat på hemmamarknaden 1983. En viss ökning av efterfrågan på övrigvaror som insats i annan produktion motvägdes av en sänkt slutlig inhemsk efterfrågan. Den för övrigsektom så betydelsefulla privata konsumtionen sjönk med 21/2%.

Under andra halvåret 1983 påböijades en måttlig lagemppbyggnad av övrigvaror inom näringslivet. Vid årsskiftet 1983/1984 var emellertid industrilagren fortfarande något mindre än vid det föregående årsskiftet. Även handelns lager av övrigvaror minskade. Sammantaget gav lagerposten därmed ett marginellt bidrag till eflerfrågeutvecklingen.

Importen av övrigvaror ökade med knappt 2% mellan 1983 och 1984. Orsakerna till den relativt stora importen kan till stor del återföras på del höga importinnehållet i insatsen till expansiva branscher som t.ex. den

' Sektom omfattar textil-, beklädnads-, läder- och lädervaruindustri (SNl 32) trähus- och byggnadssnickeriindustri, möbelindustri samt övrig trävaruindustri utom sågverk (SNl 33 exkl. 33111), träfiberplattindustri (SNl 34114) pappers- och pappförpackningsindustri (SNl 3412), övrig pappers- och pappvaraindustri (SNl 3419), grafisk industri (SNl 342), kemisk industri, gummivam-, plast- och plastvaruindustri (SNl 351, 352, 355, 356), jord- och sienvamindustri (SNl 36) samt annan tillverkningsindustri (SNl 39).

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

71

Tabell 4:5 Försörjningsbalans för övrig industrisektor 1982-1984

1980 års producentpriser

	Milj. kr.	Förändri	ng från föregående år.
	1982	% resp.	milj. kr.
		1983	1984
		prel.	prognos
Produktion'	57426	5,1	4,7
Import	35 692	1,7	4,8
Summa tillgång	93118	3,8	4,7
Offentlig konsumtion	5 270	-    0,4	-0,2
Privat konsumtion	24239	-    2,4	2,0
Investeringar	886	5,1	9,4
Export	22451	14,3	7,0
Lagerförändring i industrin
(milj. kr.)	-790	631	486
Lagerförändring i handeln
(milj. kr.)	- 48	-247	446
Varuinsats	41 110	1,2	3,0
industri	14 503	6,0	6,6
byggnadsverksamhet	14370	-    2,9	-0,4
övriga sektorer	12237	0,4	2,5
Summa användning	93118	3,8	4,7

' Produktionen framkommer som saldot i balansen och avviker från statistiska centralbyråns årsberäkningar över produktionsutvecklingen. Försörjningsbalansens produktionsförändring för prognosperioden korrigeras därför i enlighet med mönstret för tidigare avvikelser. Källa: Konjunkturinstitutet.

kemiska industrin. Importpriserna höjdes med 14% 1982-1983. De relativa importpriserna har däremot endast i begränsad omfattning ökat efter devalveringen 1982.

Den inhemska produktionen av övrigvaror har med den ovan beskrivna efterfråge- och lagemtvecklingen ökat med 5 % 1982-1983. SCB:s produktionsindex pekar pä ungefär samma utslag.

För 1984 antas efterfrågan på övrigvaror fortsätta att stiga något på exportmarknaderna. Devalveringen av kronan hösten 1982 bedöms kunna ge ytteriigare någon marknadsandelsvinst varför en exportökning om 7% 1983-1984 förefaller trolig. Exportpriserna på övrigvaror fömtses öka med ca 5%.

Efterfrågelillväxten på hemmamarknaden torde bli något starkare 1984. Både hushållens konsumtion och andra branschers användning av övrigvaror väntas öka något. Detta i kombinafion med en beräknad lagemppbyggnad inom såväl industri som handel fömtses ge en ökning av den inhemska efterfrågan med ca 4%.

Import volymen har här bedömts öka med ca 5% 1983-1984 och importprisema med 4%.

Utrymme skulle därmed finnas för en ökning av den svenska produktionen av övrigvaror med ca 5% 1983-1984.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 72

4.3 Bruttonationalprodukten fördelad på näringsgrenar

Produktionen inom jordbruket minskade enligt jordbruksnämndens beräkningar med 1 % 1982-1983. Minskningen avser framför allt vissa vegetabiliska produkter, kom och havre samt potatis och sockerbetor, medan produktionen av brödsäd ökade påtagligt. Animalieproduktionen ökade med knappt 1 %.

1984 beräknas jordbmkets produktionsvolym öka med 1 1/2%. Vegela-bilieproduklionen, som utgör drygt 1/5 av jordbmkets produktion, fömtses öka med 4% medan produktionsökningen för animalier begränsas till knappt 1 %.

Avverkningsvolymen i skogsbruket steg med ca 5 1/2% 1982-1983. Förbmkningen av skogsråvaror inom industrin ökade med närmare 10% och lagerminskningen blev kraftigare än väntat. 1984 beräknas mndvirkes-förbmkningen öka med drygt 5 1/2% och en viss fortsatt lagerminskning beräknas komma till stånd. Avverkningen förutses öka med drygt 5%.

Den totala industriproduktionen beräknas ha ökat med 6% 1982-1983. Enligt den preliminära produktionsstatistiken har tillväxten accelererat kraftigt mol slutet av 1983. Den största ökningen kom tiU stånd i massaindustrin där produkfionsnivån närmade sig kapacitetstaket. Bortsett från livsmedelsindustrin med dess svaga utveckling samt jämmalmsgmvor, mineralbrott och varven vilka visade fortsatt produktionsminskning var tillväxten avsevärd med en stark draghjälp av exportefterfrågan. ProduktionsliUväxten för bearbetade varor blev någol starkare än för industrin i genomsnitt och tiUtog under andra halvåret främst inom verkstadsindustrin.

För 1984 förutses industriproduktionen öka 6 1/2%, dvs. 1/2 procentenhet mer än 1983. TUI största delen kan denna accelerafion hänföras fill verkstadsindustrin exkl. varv som utgör ca 40% av industriproduktionen och beräknas öka med 8 3/4% 1984, eller 1 procentenhet mer än 1983. Fömtom fömtsedd fortsatt stark exportefterfrågan utgör ett positivt lageromslag en vikfig produktionsfrämjande faktor. Endast varven förutses visa en fortsatt nedgång 1984 medan övriga prognosgmpper med få undantag uppvisar en markant produktionsökning. Skogsindustriernas tUlväxt begränsas av kapaciteten; för gmvor och mineralbrolt förutses produkfionen öka 1984 för första gången sedan 1979.

Elproduktionen ökade kraftigt 1983, drygt 9%; i synnerhet utvecklades vattenkraftsproduktionen starkt med en tUlväxt på 16%. Industrisektorns el-användning ökade markant. För 1984 fömtses en förhållandevis god produktionstillväxt, 6%. Det är kärnkraften som väntas svara för största delen av ökningen.

Produktionen inom byggnadsindustrin minskade 1983. SärskUt starkt minskade industrins byggnadsverksamhet (14%) samt nybyggandet av bostäder (ca 11%). Ombyggnadsverksamheten fortsatte att öka om än i

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 73

lägre takt än de två föregående åren. Byggnadsverksamheten beräknas fortsätta att minska 1984, dock endast svagt, totalt sett. En stark nedgång fömtses för nybyggandet av bostäder (15%) och ombyggnadsökningen väntas bli något mindre än i fjol. Byggnadsinvesteringama inom industrin beräknas däremot öka kraftigt (20%), efter atl ha minskal sedan 1979.

Näringslivets produktion av tjänster ökade totalt sett långsammare 1983 än 1982. Inom handeln minskade produktionen i fjol mol en svag ökning årel innan. Den enda bransch som accelererade sin produktionstillväxt var uppdragsverksamheten. För 1984 fömtses en viss uppdragning av fillväxllakten i samband med en förstärkning av den ekonomiska akfivileten, i synnerhet i industrisektorn.

Den offentUga tjänsteproduktionen ökade något snabbare 1983 (1,7%) än 1982 (1,2%). Det var den kommunala sektorn som bar upp uppgången. Ulan huvudmannaskapsförändringar skulle den kommunala fillväxten 1983 ha varil avsevärt mindre och den statliga aktiviteten i stort sett oförändrad (se kap. 9).

1984 beräknas den kommunala verksamheten fortsätta atl öka, om än i någol lägre takt än i fjol. Den statliga tjänsteproduktionen beräknas i stort sett stagnera. Den offentliga tjänsteproduktionen totalt beräknas 1984 öka med knappt 1 1/2%. För andra årel i rad skulle näringslivets produktionstillväxt, ca 3 1/2%, därmed bli störte än den offentliga.

Sammantaget ökade bruttonationalprodukten tiU produktionskostnad med 2,1 % 1983, mätt från produktionssidan. BNP till marknadspris mätt från produktionssidan ökade med 1,7% medan tillväxten mätt från användningssidan blev 2,3%. För 1984 fömtses diskrepansen bli mindre. BNP skattad från produktionssidan fömtses öka med 2,8% mot 2,6% beräknad från användningssidan.

Bransch	Andel av total produktion	Procent i produl	uell förändring ktionsvolymen
		1983	1984
	1983		prognos
Jordbruk och skogsbmk Gruvor och tillverkningsindustri El-, gas-, vatten- och värmeverk Byggnadsverksamhet	3,8 23,5 3,4 7,7	1,4 5,8 9,2 -2,9	3,3 6,5 6,0 -0,6
Summa varu- och kraftproduktion	38,4	3,8	4.7
Näringslivets tjänster offentliga tjänster	36,1 25,5	0,7 1,7	2,5 1,4
Summa tjänsteproduktion	61,6	1,1	2.0
BNP till produktionskostnad	100,0	2,1	3,1
Tullar och indirekta skatter, netto BNP till marknadspris mätt från produktionssidan BNP till marknadspris mätt från användningssidan		-1,7 1,7 2,3	0,5 2,8 2,6'

' Finansdepartementets bedömning är här 2,8%, se kapitel 1.

' Enligt konjunkturinstitutets bedömning. I kapitel 1 redovisas finansdepartementets bedömning av den samlade produktionstillväxten.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 74

5    Arbetsmarknaden'

5.1 Läget på arbetsmarknaden under 1983 och början av 1984

Arbetskraftsutbud

Utbudet av arbetskraft besläms av hur befolkningen i arbetsföra åldrar utvecklas och hur den andel som har eller söker arbete förändras. Befolkningsförändringarna påverkas dels av variationer i födelsetalen, dels av immigrationen, netto. Den totala folkmängden ökade 1983 bara med 4000 personer, men i åldrarna 16-74 ökade antalet med 16000 personer. Nettoin vandringen uppgick till endasl 2200 personer.

Förändringen i de relativa arbetskraftstalen är i stor utsträckning konjunkturberoende. I tabell 5:1 redovisas förvärvsfrekvensens utveckling. Såväl 1982 som 1983 minskade männens förvärvsfrekvens samtidigt som kvinnornas arbetskraftsdeltagande ökade. Sammantaget innebar det ändock en viss ökning. Förvärvsfrekvensen sjönk markant för de yngre åldersgrupperna, både bland män och kvinnor. Ungdomarna har, säkerligen till följd av del svagare arbetsmarknadslägel, i större utsträckning än tidigare sökt sig till olika utbildningar framför atl gå ut på arbetsmarknaden.

Utbudet av arbetskraft ökade med 0,4%, eller 18000 personer 1983. Mätt i arbetstimmar var ökningen 0,9%. Skillnaden förklaras av atl långtidsfrånvaron p. g. a. sjukdom och studier minskade, av ökad övertid och av all allt fier arbetade hellid eller övergick till längre dellidspass.

Arbelskraftsefterfrågan

Efter alt ha ökat kraftigt under hela 1970-talet minskade antalet sysselsatta under 1981 och 1982 med ca lOOOO personer. 1983 ökade sysselsättningen åter, till följd av ökade arbelsmarknadspolitiska insatser, med nära 10000 personer.

Tabell 5:1 Relativa arbetskraftstal 1970, 1975, 1980-1983

Årmedeltal (16-74 år)

	1970	1975	1980	1981	1982	1983
Män	80,6	80,0	78,5	77,3	77,0	76,7
därav: 16-24 år	67,3	72,4	71,1	67,9	67,0	65,7
25-54 år	95,1	95,2	95,5	94,9	94,9	95,0
55-74 år	62,8	55,4	50,2	49,0	48,8	47,8
Kvinnor	52,8	59,2	64,5	65,7	66,3	66,9
därav: 16-24 år	58,9	66,1	69,8	67,8	66,4	65,1
25-54 år	64,5	74,3	82,8	84,8	85,9	87,0
55-74 år	29,0	29,7	31,0	32,3	32,9	33,3
SamtUga	66,7	69,6	71,4	71,6	71,7	71,8

Källa: Statistiska centralbyrån.

' Kapitlet är utarbetat inom finansdepartementet.

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

75

Diagram 5:1 Arbetskraft och sysselsättning 1978—1984

Tusental 3-månaders glidande genomsnitt beräknat pä säsongrensade mänadsdata

43500 .

43000 .

42500

42000

41500

41000

40500

A				~y:-V.	Ao	■
Arbetskraften /		■åf'			''-! :::::-■!';;!>	------ :
/■: :■::: 1.!'-' '		'■■■■■■'■ ■': ;■:- '■'■'■'■ '	r\'." ■ V:-':::!	'"W	"■■M>
L-JI/V::-	yAnta	1 sysselsat	a
-ö-."./	"

"""'""'

""'"'""

I 11 H , , H I 1 H I 1

111 I lini IIIIII ll

1978 1979 1980 1981 1982

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

"'"'"'"'

1983

1984

Tabell 5:2 Sysselsättningsutvecklingen enligt AKU 1980-1983

Medeltal sysselsatta, 1 000-tal

	1980	1981	1982	1983
Sysselsatta	4230	4225	4219	4224
Män	2327	2286	2272	2258
Kvinnor	1903	1938	1947	1966
Heltidssysselsatta
(mer än 35 tim./v.)	3186	3161	3 141	3151
Dehidssysselsatta
(20-34 tim./v.)	786	812	829	838
Deltidssysselsatta
(1-19 tim./v.)	258	253	249	235

Källa: Statistiska centralbyrån.

Sysselsättningsutvecklingen inom olika näringsgrenar framgår av tabell 5:3. Antalet sysselsatta ökade 1983 inom privata tjänster och i kommunerna medan antalet industrianställda minskade. Nedgången inom industrin bromsades dock upp under loppet av årel och bedöms nu åter ha börjat öka.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

76

Tabell 5:3 Sysselsättningen inom olika näringsgrenar 1982—1983

Procentuell förändring

syssel-	1982-1983
satta
1 OOO-tal	Antal	Anlal
	syssel-	arbets-
1983	satta	timmar

Jordbruk, skogsbruk och fiske Gmvor och tillverkningsindustri El-, gas-, vatten-och värmeverk Byggnadsverksamhet Privata tjänster' Staten Kommuner

Summa

Korrigeringspost

Totalt

-2,7

213

-3,1

33	-0,9
286	-3.0
1423	1,0
317	-2,2
1047	1,8
4198	-0,4
45
4242	0,2

-3,7

-1,8

-2,0

-2,9

0,8

-2,1

3,2

O 0,7

' Handel, restaurang- och hotellrörelse, samfärdsel, bank- och försäkringsinstitut, fastighetsförvaltning m. m.

 Den totala sysselsättningsutvecklingen fås från arbetskraftsundersökningama korrigerade för kalendariska effekter m. m. för att överensstämma med nationalräkenskapemas definitioner. På senare år har förelegat en ganska stor diskrepans mellan sysselsättningen summerad över de olika näringsgrenama och arbetskraftsundersökningama. Källa: Statistiska centralbyrån.

Sysselsättningsökningen inom kommunema berodde bl. a. på att Akademiska sjukhuset i Uppsala med ca 8000 anstäUda överförts från staten tUl Uppsala läns landsting. Antalet statligt sysselsatta minskade med motsvarande antal. I kommunerna sysselsattes drygt 8000 personer fler i beredskapsarbeten än 1982. Medelarbetstiden i kommunerna ökade även 1983 fill följd av ett minskat antal delfids- och timanställda.

Antalet nyanmälda lediga platser böljade minska från sommaren 1980. Under 1983 upphörde nedgången och under första kvartalet 1984 har särskilt antalet lediga platser inom industrin ökat. Även antalet kvarstående lediga platser visar en kraftig nedgång från 1980, men med en tydlig tendens till ökad efterfrågan på arbetskraft under början av 1984.

Andelen företag som redovisade brist på yrkesarbetare enligt konjunkturinstitutets barometerundersökningar ökade under tre år i rad fram tiU september 1980 då över hälften av företagen redovisade brist. Under hela 1982 var andelen nere i ungefär vart åttonde företag. Därefter har andelen sfigit så att den i mars 1984 utgjorde 27%. Bristen på tekniska tjänstemän har ökat markant, 30% av företagen redovisade brist i mars 1984. I flera delbranscher anger över hälften av företagen brist både för yrkesarbetare och tekniska tjänstemän. I stort sett inga byggföretag har under de senaste två åren angivit brist på olika kategorier av byggnadsarbetare.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

77

Arbetslöshet och arbetsmarknadspolitik

Arbetslösheten har de senaste åren stigit kraftigt i de flesta industriländer. 1 Sverige har ökningen av den öppna arbetslösheten kunnat begränsas genom kraftiga ökningar av de arbelsmarknadspolitiska åtgärderna.

Den öppna arbetslösheten fördubblades nära nog från drygt 80000 personer 1980 till 151 000 personer 1983. Under de senaste sex månaderna har arbetslösheten korrigerat för säsongsvariationer minskal någol. I mars i år var 134000 (3,1 %) personer arbetslösa, 15000 färre än ett år tidigare.

Under 1983 ökade antalet personer i arbelsmarknadspolitiska åtgärder, (se tabell 5:5). Den största ökningen gällde personer i beredskapsarbeten, medan personer i arbetsmarknadsutbildning och i skyddad verksamhet ökat i mera måttlig takt.

De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna har givits en delvis ny inriktning under 1983 och böljan av 1984. För 16- 17-åringar infördes s. k. ungdoms-platser 1982, vilka ijuli 1983 byggdes ut med individuell uppföljning. F. n. sysselsätts ca 20000 ungdomar på detta sätt. För äldre ungdomar, 18-19 år, infördes i januari 1984 de s.k. ungdomslagen, där kommunerna givils sysselsältningsansvar på halvlid för de ungdomar som inle kan få annan sysselsättning. I mars var nära 30000 ungdomar verksamma i dylika ungdomslag. Arbetslösheten i åldersgruppen 16-19 år har härigenom kunnat

Tabell 5:4 Arbetslösheten 1980-1 kv. 1984

Års- och kvartalsmedeltal, I OOO-tal (16-74 år)

	1980	1981	1982	1983	1983				1984
					Ikv.	2kv.	3 kV.	4kv.	1 kv.
Arbetslösa, totalt	84	108	137	151	150	139	170	146	145
16-24 år	35	43	52	54	48	47	70	54	44
25-54 år	39	51	65	71	77	67	74	65	71
55-74 år	10	13	20	26	25	25	26	27	30
Storstadslän	24	30	37	44	44	40	49	43	41
Skogslän	26	32	39	43	45	39	46	41	43
Övriga län	34	46	61	64	61	60	75	62	61
Medelantal veckor
i arbetslöshet	16	16	19	21	20	22	19	23	22
Relativa arbetslös-
hetstal (arbetslösa
i procenl av arbets
kraften)
Totalt	2,0	2,5	3,1	3,5	3,5	3,2	3,8	3,4	3,3
16-24 år	5,0	6,3	7,6	8,0	7,5	6,9	9,4	8,2	6,9
25-54 år	1,3	1.8	2,2	2,4	2,6	2,2	2,5	2,2	2,4
55-74 år	1,4	1.8	2,8	3,6	3,5	3,4	3,7	3,8	4,3
Män	1,7	2,4	3,0	3,4	3,5	3,1	3,6	3,3	3,4
Kvinnor	2,3	2,6	3,4	3,6	3,4	3,2	4,1	3,4	3,3

Källa: Statistiska centralbyrån.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

78

Diagram 5: 2 Arbetslösa enligt AKU, arbetslösa kassamedlemmar och kvarstående lediga platser 1978-1984

1 OOO-tal. Säsongrensade månadsdata

160

140  •

120   ■

100  ■

L

I

_L

1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984

Källor: Arbetsmarknadsstyrelsen, konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

nedbringas från 8,4% i mars 1983 till 3,9% i mars 1984. Ett särskilt rekryteringsstöd för nyanställningar under 1984 gör det möjligt för många arbetsgivare atl tidigarelägga anställningar. Statsbidrag utgår med 50 % av lönen under sex månader.

Antalet personer som berörs av varsel om uppsägning och permittering minskade kraftigt 1983. Första kvartalet 1984 varslades 7400 personer jämfört med 19500 personer motsvarande kvartal 1983. Förbättringen gäller främst industrin, se tabell 5:6.

5.2 Arbetsmarknaden 1984

Arbetskraftsutbud

Utbudet av arbetskraft väntas öka med ca 20000 personer 1984. Sett i ett längre perspektiv och med beaktande av att utbudet under flera år antagligen har hållils tUlbaka av den svaga ekonomiska tillväxten skulle detla

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 79

Tabell 5:5 Antal personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder 1977—1983

Månadsmedeltal, 1 OOO-tal

	1977	1978	1979	1980	1981	1982	1983
Arbetsmarknads-
utbildning	45	49	53	44	32	35	38
Beredskapsarbete	29	45	48	24	25	43	59
Sysselsatta i samhälls-
företag, sysselsatta
med lönebidrag m. m.	43	44	49	54	58	62	65
ToUlt	117	138	150	122	115	139	162

Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.

Tabell 5:6 Antal personer berörda av varsel om uppsägningar och permitteringar 1979-1 kv. 1984

1979       1980 1981 1982 1983 1983 1984

1 kv. 1 kv.

Industri                            14373    31815 71410 67033 39363 15 106 3861

därav: verkstadsind.          6851      7926 25849 26054 22812 7564 1629
Branscher utanför

industrin                           11966    11945 19196 21226 18927 4425 3499

Totalt                                 26339    43760 90606 88259 58290 19531 7360

Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.

innebära en förhållandevis måttlig ökning. Genom att arbetskraflsutbudet var svagt vinlem 1983/1984 innebär det emellertid ändock ell betydande tillskott till arbetsmarknaden under loppet av 1984.

Den väntade ökningen av arbetskraftsutbudet beror både på en ökad befolkning i de yrkesaktiva åldrarna och på att kvinnorna antas fortsätta all träda ul på arbetsmarknaden i samma takt som tidigare år.

Den genomsnittliga arbetstiden beräknas öka med 0,3% till följd av mer övertid, fler heltidsanställda samt att långtidsfrånvaron fortsätter att minska. Samtidigt påverkas den genomsnittliga arbetstiden nedåt av en längre avtalsenlig semester för vissa arbetare och av det stora tillskottet av halvtidsanställda ungdomar i ungdomslagen.

Produktion, produktivitet och sysselsättning

Utifrån produktionskalkylerna och antagande om produktivitetsutvecklingen erhålls efterfrågan på arbetskraft uttryckt i limmar. Om denna kalkyl stäUs mot ulbudsprognosen får man en uppfattning om sysselsättning och arbetslöshet under 1984. Sysselsättningskalkylen fördelad på olika näringsgrenar redovisas i tabell 5:8.

Industriproduktionen beräknas öka med 6,8%. Även om utrymmet för all öka produktionen med oförändrad insats av arbetskraft fortfarande

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

80

Tabell 5:7 Produktivitetsutvecklingen inom olika näringsgrenar 1977—1984

Årlig procentuell förändring

	1977	1978	1979	1980	1981	1982	1983	1984 prognos
Jordbmk, skogsbmk
och fiske	-3,5	7.4	2,2	8,1	2,8	7,6	4,8	6
Gruvor och tillverk-
ningsindustri	-1,7	3,9	8,5	1,2	0,2	0,7	7,7	5,5
El-, gas- och värmeverk	1,0	10,1	-2,1	-1.9	6,6	1,9	11,4	5
Byggnadsverksamhet	7,5	7,2	1,7	0,4	-2,1	1,6	0,0	1,5
Privata tjänster	0,9	3,0	3,8	2,9	-0,6	0,3	-0,1	2
offentliga tjänster	0,3	0,4	0,6	-0,3	0,3	0,0	0,2	0
ToUlt	0,3	3,4	3,9	1.4	0,9	0,8	2,2	2

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Tabell 5:8 Produktion, produktivitet och sysselsättning 1984

Produktion,    Produktivitet, Sysselsättning

			(timmar), %'	(personer)
Jordbruk, skogsbmk
och fiske	3,5	6	-2,5	- 5000
Gmvor och tillverk-
ningsindustri	7	5,5	1,5	12000
El-, gas-, vatten- och
värmeverk	6	5	1	0
Byggnadsverksamhet	-0,5	1,5	-2	- 5000
Privata tjänster	3,5	2	1,5	20000
Offentliga tjänster	1,5	0	1,5	15000
Totalt	3	2	1	37000

' Årlig procentuell förändring avmndad till halva och hela procentenheter

Anm.: Bedömningen avser förändringen mätt mellan genomsnittslägena 1983 och 1984.

torde vara relativt stort indikerar den senaste industribarometern all sysselsättningen nu börjat öka i industrin. Mätt mellan årsgenomsnitten 1983 och 1984 innebär den prognos som redovisas här en ökning av antalet induslrisysselsalla med 10000-15000 personer. Under loppet av året implicerar det en dubbelt så stor ökning.

Produktionen inom byggsektorn beräknas minska, vilket tillsammans med en normal produktivitetslillväxt skulle innebära en minskning av byggsysselsättningen med 5 000 personer. De åtgärder inom byggverksamheten, bl.a. tidigareläggning av vissa statliga byggen, som redovisas i kapitel 1 och i den reviderade finansplanen väntas emellertid ge ell tillskott liU produktion och sysselsättning framför allt under vintem 1984/1985. Totalt väntas stimulansåtgärderna ge ca 6000 arbetstillfällen.

Den privata tjänstesektorn är den sysselsättningsmässigt mest expansiva sektorn. Ökningen 1984 beräknas till 20000 personer och torde i första

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 81

hand gälla de induslriberoende delbranscherna såsom uppdragsverksamhet etc.

För 1984 väntas en fortsatt ökning av den offentliga sysselsättningen. Ökningen beror huvudsakligen på atl ca 20000 ungdomar bereds arbete i kommunerna genom den s.k. ungdomslagen. Antalet sysselsatta i beredskapsarbeten i stat och kommun väntas dock minska.

Förändring i antal personer

	1983	1984
Statligt sysselsatta, totalt därav: huvudmannaskapsförändr. beredskapsarbeten underiiggande sysselsättning Kommunall sysselsatta, totalt därav: huvudmannaskapsförändr. beredskapsarbeten, ungdomslag m. m. underiiggande sysselsättning	-6500 -8000 1 100 400 18400 8000 8400 2000	-2000 -1000 -1000 17000 10000 7000

Den totala produktionen beräknas öka med 3% 1984. Produktiviteten, dvs. produktionen per arbetad timme, i hela ekonomin förutsätts öka med 2%, vilket ger en ökad efterfrågan på arbetskraft mätt i timmar med I %. Genom att arbetstiden i genomsnitt förutses öka någol motsvarar detta en ökning av antalet sysselsatta med ca 35000 personer. Eftersom utbudet av arbetskraft endast väntas öka med hälften så många personer innebär denna kalkyl alt den öppna arbetslösheten för 1984 i genomsnitt skulle reduceras med ca 15000 personer, från 150000 till ca 135000 personer.

Denna bedömning innebär att antalel sysselsatta i olika typer av arbelsmarknadspolitiska åtgärder väntas öka under 1984. De traditionella beredskapsarbetena fömtses bli färre mol slutet av årel men nedgången ersätts av sysselsättning genom ungdomslag och rekryteringsstöd.

I kompletteringspropositionen föresläs ytterligare åtgärder för en effektivare arbetsförmedling och för att aktivera arbetssökande till atl utbilda sig, fiytla, byta jobb eUer starta egel företag. Förslagen gäller särskilda datakurser, yrkespraktik inom försvaret, kommunal vuxenutbildning för arbetslösa, glesbygdsstöd, rekryteringsstöd för medflyttande etc. Därtill fömtses som nämnts, stimulansåtgärder i form av bl. a. tidigareläggning av statliga byggen att förbättra sysselsättningsläget hösten 1984-vinlern 1985.1 kalkylen har hänsyn tagils till beräknade effekter av dessa åtgärder. Arbetsmarknadsutbildningen väntas härigenom få ungefär samma omfattning som 1983 och sysselsättningen inom industri-, bygg- och tjänstesektorerna att få ett tillskott under 1984.

6   Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1.1

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

82

6    Hushållens ekonomi'

6.1 Sammanfattning

1983

Hushållens disponibla inkomster steg med 8% mellan 1982 och 1983 (se tabell 6:1). Prisökningslalet för privat konsumtion (enligt implicilprisin-dex) uppgick till 10,3%. 1983 minskade således den reala köpkraften med 2,1 %. Konsumtionsvolymen sjönk samtidigt en halv procentenhet mindre än köpkraften, dvs. med 1,6%. Sparandets andel av disponibelinkomsten, som gått ned från 5% 1980tiU3,9% 1981 och0,5% 1982, föU alltså tiU noU 1983 (se diagram 6:1). Något nettosparande skulle således överhuvudtaget inte ha förekommit inom hushållsseklorn förra årel. Utvecklingen kännetecknas av fortsatt negativt finansieUt sparande och ytterligare nedgång i det reala sparandet i form av investeringar i småhus och personliga företag.

Den utbetalade lönesumman ökade 1983 med nominellt 7,8% före skatt. Därav svarade avlalsmässiga lönehöjningar för 5 procentenheter och löneglidningen för 1 1/2. TiU följd av ökad sysselsättning - mätt i arbetade timmar - steg lönesumman drygt I %. Realt sjönk lönesumman med 21/2% efler skalt (se tabell 6:2). Reallönen per fimme skulle därmed ha fallit med 3 1/2% mellan 1982 och 1983.

Tabell 6:1 Hushållens disponibla inkomster, konsumtion och sparande 1982—1984

	Milj. kr.		Procentuell förändring från
			föregående år
	1982	1983	1982	1983	1984 prognos
Löpande priser
Disponibel inkomst	334 582	361 284	7,7	8,0	7,8
Privat konsumtion	333 000	361309	11,5	8,5	8,0
Sparande'	1582	-25
Sparkvot	0,5	0,0	-3,4	-0,5	-0,2
1980 års priser
Disponibel inkomst	272505	266827	-2,3	-2,1	0,3
Privat konsumtion	271212	266855	1,1	-1,6	0,5
Implicitprisindex för privat
konsumtion (1980 =100)	122,78	135,40	10,3	10,3	7,5
Konsumentprisindex
(1980=100)	121,73	132,56	8,6	8,9	7,3

' Inkl. försäkringssparande. Detta uppgick 1982 till 4850 milj. kr., 1983 till 7300

milj. kr. och beräknas uppgå till 8400 milj. kr. 1984.

 Förändring mätt i procentenheter.

Anm. Postema i hushållens disponibla inkomsl redovisas i detalj i tabell 6:4-7.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

' Kapitlet är utarbetat inom konjunkturinstitutet.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 83

Diagram 6:1 Sparkvoten 1970-1984

Sparandet i procent av disponibel inkomst. Helårsdala (enligt kvartalsräkenska-pema)

_j_____ I_____ I_____ I_____ I_____ i_

1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Inkomstöverföringarna fill hushållen ökade realt 1983 med 1 1/4% till följd av höjda barnbidrag, ökade pensionsutbelalningar och ökningar av socialbidrag och framför allt av ersättningar i samband med arbetslöshet.

1984

Prognoserna för 1984 utgår från ett antagande om en total lönekostnadsökning (inkl. löneglidning) exkl. sociala avgifter på 7,5%. Antagandel ligger i linje med de i slutet av mars kända avtalsuppgörelserna. Då de sociala kostnadema beräknas sjunka 0,1 %, skulle den genomsnittliga timkostnaden för samtliga löntagare stiga 7,4%.

Inkomstöverföringama fill hushållen väntas realt sjunka 1984. Tillväxttakten för pensionsutbetalningarna hålls tillbaka, bl. a. därför alt basbeloppet minskals 4% för devalveringseffekter. Ett förväntat bättre arbetsmarknadsläge minskar behovet av direkt arbetslöshetsstöd. Inbetalningama av skatter och avgtfter till det ofTentliga bedöms fortsätta öka.

För 1984 fömtses en svag höjning av hushållens disponibla realinkomster efter de tre föregående årens minskningar på ca 2% per år. Den utbetalda lönesumman väntas stiga med 3/4% före och 11/4% efter skatt.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

84

Tabell 6: 2 Hushållens köpkraftsförandring 1980-1984

1980 års priser

	Milj. kr.	Procentuell förändring'
	1980	1981	1982	1983	1984 prognos
Inkomster, skatter och avgifter
Faktorinkomster	296931	-3,7	-2,1	-2,4	1,0
därav:
lönesumma	245 924	-2,9	-3,9	-2,2	0,8
Inkomslöverföringar'	102508	2,4	0,0	1,3	-1,4
därav:
pensioner	62709	4,3	-0,7	2,8	-0,7
Direkta skatter och avgifter	-115 267	2,8	-0,6	-0,3	-0,5
Disponibel inkomst	284172	-1,8	-2,3	-2,1	0,3
Inkomster efter skatter och
avgifter
Faktorinkomster efter skatt	204 259	-3,0	-2,5	-3,2	1,4
därav:
lönesumma efter skatt	163 111	-2,0	-5,3	-2,6	1,2
Inkomstöverföringar efter
skatter och avgifter	79913	1,3	-2,0	0,6	-2,5
därav:
pensioner efter skatt	52497	3,3	-2,4	0,9	-1,4
Disponibel inkomst	284172	-1,8	-2,3	-2,1	0,3

' Förändring som sänker disponibelinkonist anges med minustecken.

' Inkl. räntor och utdelningar, netto (post 5 i tabell 6:4).

' Inkl. privata inkomstöverföringar, netto (post 6 i tabell 6:4).

Sysselsättningen för löntagarna väntas öka med 1 %, mätt i timmar. Nedgången i reallönen per timme efter skatl, som ägt rum under åren 1980-1983, skulle därmed upphöra i år.

Den reala inkomstutvecklingen har kalkylerats med den s.k. implicita prisindexen för total privat konsumtion (IPI). Prisstegringen mellan 1983 och 1984 enligt IPI beräknas till 7,5 %, vilkel är en något större uppgång än för årsgenomsnittet av konsumentprisindex (KPI).

Uppgången i KPI under loppet av 1984 skattas till 5,2%', dvs. drygt 4 procentenheter lägre än prisökningen under 1983. Prisnivån i december 1983 låg 3,7% över årsgenomsnittet delta år och innebar därmed elt kraftigt överhäng för genomsnittet 1984. Ökningstakten mellan årsgenomsnitten 1983 och 1984 beräknas bli 7,3%. Som framgår av tablå 1 är detla endasl 1,6 procentenheter lägre än ökningen 1982-1983. Prisstegringslakten dras ner 1984 främst av ändringar inom ramen för den internationella prisfaklorn. Avklingande effekter från 1982 års devalvering väger tyngre än den höjning av importpriserna som förutses i övrigt.

' Prognosema förutsätter oförändrat diskonto och att valutaindex - vid en fast dollarkurs pä 7,79 SEK - stiger till 131,5 fram till april 1984 och därefter ligger oförändrat under 1984.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 85

Tablå I Konsumentprisindex uppgång, årsgenomsnitt 1981 — 1984

	1981	1982	1983	1984 prognos
Konsumentprisindex, totalt Ändrade indirekta skatter och livsmedelssubventioner Ändring av internationella priser Övriga kostnadsfaktorer	12,1 2,1 3,8 6,2	8,6 -0,2 4,4 4,4	8,9 1,2 3,7 4,0	7,3 1,0 1,9 4,4

Anm. Tablån är härledd ur tabell 6:9. Automatiska effekter av indirekta värdeskatter har förts till "Ändring av internationella priser" resp. "Övriga kostnadsfaktorer". Ändrade livsmedelssubventioner har sammanförts med ändrade indirekta skatter. 1 tabell 6:9 ingår ändrade livsmedelssubventioner i "Ändring av jordbrukspriser".

I prognosen för konsumlionsulvecklingen 1983-1984 har beaktats all prisstegringen enligt IPI blir lägre 1984 än 1983 samtidigt som köpkrafien förväntas öka någol. Det troliga sambandet meUan fallande inflationstakt och sänkt sparkvot samt hushållens strävan att höja konsumtionsstandarden efter neddragningen förta året talar för en fortsatt sänkt sparkvot trots den låga sparnivån. Konjunkturinstitutet har valt att för helåret 1984 räkna med en svag nedgång i sparkvoten. Konsumtionsvolymen skulle därmed öka ca 1/2% mellan 1983 och 1984.

6.2 Löner

Samtliga anställda

Den utbetalda lönesumman för samfiiga anslällda ökade enligt national-räkenskapema med 7,8%1982-1983.

Till följd av prisutvecklingsgarantin i 1981 års avtal utbetalades i början av 1983 retroaktivt vissa lönebelopp avseende lönehöjningar under Qärde kvartalet 1982. Omplaceras dessa lönebelopp till kostnadsmässigt rätl period erhålls den s.k. kostnadslönesumman (se tablå 2). Denna steg med 7,4% 1982-1983. Den avlalsmässiga löneökningen uppgick mellan dessa år fill 4,7%, löneglidningen fill 1,6% och sysselsätlningskomponenten fill 1,1%. Lönekostnaden exkl. sociala avgifter steg således 6,3% (se tabell 6:3).

De löneökningar som blir följden av avtalsförhandlingama bmkar anges som andel av nivålönesumma, dvs. koslnadslönesumman reducerad med icke nivåhöjande engångsbelopp. Räknat på detta vis var den avlalsmässiga löneökningen i fjol 5,1 %.

För 1984 har lönesummeberäkningarna utgått från ett antagande om en lönekostnadsökning inkl. löneglidning men exkl. sociala avgifter på 7 1/2%. Då 1983 års avtal beräknas medföra en kostnadsökning om drygt

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

86

Tablå 2

Milj. kr., löpande priser

Procentuell förändring

1981

1982

1983

1984       1982 prognos

1983

1984 prognos

Total lönesumma Utbetald lönesumma' Kostnadslönesumma Nivålönesumma

Total lönesumma exkl.

sysselsällningsföränd-

ring

Utbetald lön

Lönekostnad

Ofr tabell 6:3)

Nivålön

265 391 281192 303 204 328 597 6,0 7,8 8,4 265275 281734 302662 328597 6,2 7,4 8,6 263715   280928   302431   328597   6,6       7,7       8,7

265391   280239   299010   320841   5,6       6,7       7,3

265 275   280779   298473   320841   5,8       6,3       7,5 263717   279976   298245   320841   6,2       6,5       7,6

' Avser löner utbetalda av inhemska producenter. I tabell 6:4 redovisas löner till inhemska hushåll, dvs. lönesumma utbetald av inhemska producenter med avdrag för löner till arbetskraft stadigvarande bosatt i utlandet och tillägg för löner från utländska producenter till arbetskraft stadigvarande bosatt i Sverige.  Total lönesumma omräknad till 1981 års totala sysselsättning. Anm. Utbetald lönesumma för viss period omfattar de lönebelopp som utbetalas under perioden (före skatt) oavsett om de utgör ersättning för arbetsinsatser under perioden eller för arbetsinsatser under annan period. Koslnadslönesumman för en viss period innefattar de lönebelopp som utgör ersättning för arbetsinsatser under perioden oavsett om utbetalning sker under perioden eller ej. Med nivålönesumma avses kostnadslönesumman reducerad med sådana löneelement om vilka råder överenskommelse att de inte ska beaktas som ingående i beräkningsbas för nya avtalslöner.

11/2% skulle således antagandet vara förenligt med en kostnadsökning till följd av 1984 års avtal och löneglidning på knappt 6,0%.

Sysselsättningskomponenten beräknas 1984 ge elt bidrag om 1,0% tiU lönesummeutvecklingen.

Anställda inom industrin

Enligt statisfiska centralbyråns förtjänststafistik, vilken ej innefaftar engångsbelopp, steg industriarbetarnas timförtjänst med 7,0% 1983. Inkluderas de engångsbelopp som till följd av prisutvecklingsgarantin i 1981 års avtal utbetalats för perioden september-december 1982 erhålls en förtjänstökning om 6,7% 1983. Härav utgörs 3,8 procentenheter av avlalsmässiga löneökningar och 2,9 procentenheter av löneglidning.

De sociala kostnadema steg med 2,4% i förhållande tiU 1982 års totala lönekostnad varför timkostnadshöjningen 1983 kalkyleras till 9,3%. För industriarbetare och industriljänslernän sammantagna beräknas timkostnadsökningen, inkl. sociala avgifter, tUl nära 9%.

För 1984 antas den avlalsmässiga höjningen av industriarbetariönerna bli drygt 51/2% inkl. höjningar från 1983 års avtal på drygt 1%. Då

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 87

Tabell 6:3 Lonekostnadsutvecklingen 1969—1984 samt arbetskraftskostnader för industriarbetare

Årlig procentuell förändring

	Samtliga	löntagare'		Industriarbetare'
	Avtal	Löneglid-	Summa	Avtal	Löneglid-	Timför-	Sociala .	Timkost-
		ning			ning	tjänst	kostnader	nad
	1	2	3 = (l + 2)	4	5	6 = (4-1-5)	7	8
1969	4,5	2,3	6,8	4,7	4,5	9,2	1,4	10,7
1970	5,5	3,6	9,1	4,5	7,1	11,6	0,7	12,4
1971	7,2	3,1	10,3	6,3	4,2	10,5	1,2	11,8
1972	8,5	0,7	9,2	7,5	4,3	11,8	0,5	12,4
1973	5,5	2,2	7,7	4,1	4,0	8,1	3,1	11,5
1974	7,3	3,1	10,4	5,0	6,8	11,8	5,1	17,5
1975	12,8	2,1	14,9	10,5	7,5	18,0	3,7	22,4
1976	10,1	3,1	13,2	7,9	5,4	13,3	3,1	16,8
1977	7,3	3,3	10,6	3,7	3,5	7,2	3,4	10,8
1978	8,0	3,0	11,0	4,8	3,2	8,0	-0,7	10,7'
1979	6,7	3,2	9,9	4,4	3,8	8,2	0,4	8,7
1980	7,4	1,8	9,2	6,1	3,2	9,3	0,8	10,2
1981	6,2	2,7	8,9	5,9	4,2	10,1	0,5	10,7
1982	4,6	1,2	5,8	4,1	3,5	7,6	0,2	7,8
1983	4,7	1,6	6,3	3,8	2,9	6,7	2,4	9,3
Prognos
1984			7 1/2	5 1/2	2 1/2	8	-0,1	7,9

' Kol. 1-3 baserar sig på lönesummestatistik. Uppgiftema för industriarbetare (kol. 4-8) grundar sig på

förtjänststafistik. Förtjänststatistiken har i förekommande fall kompletterats med engångsbelopp som ej ingår

i SCB:s stafistik.

 Timförtjänsten och de sociala kostnadema i indexform multiplicerade med varandra.

' Inkl. effekten av införandet av femte semesterveckan.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

löneglidningen skattas tiU 2,5% erhåUs en förljänslökning om drygt 8%. Genom minskade sociala kostnader dras timkostnaden ned med 0,1%. Industrins totala timkostnadsökning för arbetare och tjänstemän sammantagna beräknas uppgå till ca 8%.

6.3 Hushållens disponibla inkomster

HushåUens disponibla inkomster ökade 1982—1983 med 8% i löpande priser räknat. Prisstegringen enligt implicitprisindex uppgick till 10,3%. Realt sjönk således disponibelinkomsten med 2,1 %.

Faktorinkomsterna (exkl. räntenetto, se tabell 6:4) ökade nominellt med 7,7% 1983, vUket realt innebar ett fall på närmare 2 1/2%. Faktorinkomsterna består till 80% av löner, och den utbetalda lönesumman beräknas ha ökat med nomineUt 7,8% före skatt (se avsnitt 6.2 för detaljerad redovisning av lönesummeförändringen). Lönesumman sjönk realt med 21/4%. Beträffande inkomsterna från personliga företag är det endast skogsin-komstema som beräknas ha stigit. Jordbmksinkomsterna uppskattas ha sjunkit kraftigt från den höga nivån 1982 även i löpande priser räknat, tiU följd av sämre skörd och ökade exportkoslnader.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

Tabell 6:4 Hushällssektorns' disponibla inkomster 1982-1984

	Milj. kr.		Procentuell förändring från
			föregående	år
	1982	1983	1982	1983	1984 prognos
Löpande priser
1 Faklorinkomster	350710	377 546	7,8	7,7	8,1
Löner'	281 564	303 614	6,0	7,8	8,4
Enskilda företagares inkomster	37 335	38183	11,6	2,3	6,5
Tillräknat driftsöverskott från egna hem     24 111		27 229	25,1	12,9	7,1
Tilläggspost till disponibel inkomst	7700	8520	10,0	10,6	7,5
2 Nettoinbetalningar till det
offentliga	-  16378	-  16319	-21,4	0,4	-26,7
Inkomstöverföringar till hushåll från
offentliga sektom	121924	136666	9,6	12,1	5,8
Direkta skatter, avgifter m. m.	-138 302	-152985	-10,9	-10,6	- 8,0
3 Räntor och utdelningar, netto''	-    6772	-    7 378	3,1	- 8,9	18,0
4 Övriga transfereringar, netto	7 022	7435	23,5	5,9	9,5
5 Disponibel inkomst	334582	361284	7,7	8,0	7,8
1980 års priser
6 Disponibel inkomst	272505	266827	- 2,3	-2,1	0,3
7 Implicitprisindex för privat
konsumtion (1980= 100)	122,78	135,40	10,3	10,3	7,5

' Hushållsseklorn inkluderar, fömtom hushållen, de s. k. ideella organisationema som betjänar hushållen och som inte helt eller huvudsakligen finansieras och kontrolleras av offentliga sektorn. Hit räknas arbetstagarorganisationer, folkbildningsverksamhet, nykterhetsrörelsen, idrottsorganisationer. Röda korset m. m. samt ej statsbidragsberättigade sjukhem, barnhem, barnkolonier, semesterhem. Utöver löntagarhushåll ingär hushåll som äger personliga företag dvs. som erhåller sin huvudsakliga inkomst från rörelse.  Förändring som sänker disponibelinkomsten anges med minustecken. ' Arbetsgivaravgifter är ej medtagna som löneförmån i denna post. * Inkl. uttag från handelsbolag samt räntor på hushållens livförsäkringssparande. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Prognoserna för 1984 utgår från ett antagande om att företagens arbetskostnader exkl. sociala avgifter stiger med 7,5%. Med fortsatt uppgång i antalet arbetade timmar kalkyleras den utbetalda lönesumman öka 8,4%. Prisstegringen enligt implicitprisindex skattas till 7,5%. Reallönesumman före skatt skulle under dessa förutsättningar öka 3/4 % i år efter fyra år med sänkt reallönesumma. De enskilda förelagarnas inkomster förväntas utvecklas något bättre i år än förra årel. Real inkomstökning förutses emellertid endast för skogsbmket. Sammantaget ger prognoserna en tillväxt i faktorinkomsterna 1984 med 8,1 %, alltså nominellt ungefär samma ökning som föregående år. Med hänsyn fiU alt prisstegringstakten förväntas bli lägre i år innebär detta en viss real förstärkning.

Inkomstöverföringama från den offentliga sektorn till hushållen beräknas ha ökat drygt 12% mellan 1982 och 1983. Jämfört med utvecklingen 1981-1982 är detta en betydligt högre ökningslakt och den ger omräknat till 1980 års prisnivå en höjning med 1,7% totalt sett (se tabell 6:5). Höjda barnbidrag  och  utvidgat flerbarnstillägg  1983  ledde  till  att  de totala

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

89

barnbidragsulbelalningarna ökade något realt efter två års minskningar på sammanlagt närmare 15%. Folkpensionsbeloppet per pensionär förstärktes svagt realt sett 1983 och ökningstakten för ATP-pensionerna före skall återhämtades efter den engångsvisa svackan 1982 p.g.a. ändrad basbeloppsberäkning. Kraftiga ökningstal visade 1983 de utbetalningar till hushållen som varierar med arbetsmarknadsläget.

Utvecklingen mellan 1983 och 1984 har skattats med utgångspunkt från löneaiilagandet och beslutade ändringar i bidragsregler. I löpande priser förutses halverad tillväxttakt för de offentliga transfereringarna till hushållen. Med reala mått innebär detla - trots avsaklad prisstegring - en nedgång med 1 1/2%. Ett väntat bättre arbetsmarknadsläge medför att ökningstakten faller för utbetalningarna av arbetslöshetsersättning m.m. De samlade pensionsutbetalningarna sjunker räknat i fasta priser p. g. a. atl basbeloppet rensals fördevalveringseffekleroch att antalel delpensionärer fortsätter att minska.

Tabell 6:5 Inkomstöverföringar till hushåll från offentliga sektorn

		Milj. kr.,	, löpande priser		Procentuell förändring.
					1980 års	priser
		1982	1983	1984	1982	1983	1984
				prognos			prognos
1	Från stålen	61633	67462	69360	- 4,1	- 0,7	- 4,4
1.1	Barnbidrag	5205	5 789	5705	- 8,8	0,9	- 8,3
1.2	Studiebidrag, studiecirkelverksamhet	2826	2916	2755	-  1,7	- 6,4	-12,1
1.3	Bostadsbidrag	371	467	575	14,4	14,2	14,5
1.4	Arbetsskadeförsäkring	1337	1550	1535	-10,2	5,1	- 7,9
1.5	Kontant arbetsmarknadsstöd	509	778	600	15,9	38,6	-28,3
1.6	Lönegaranti	795	721	765	34,0	-17,8	-  1,1
1.7	Folkpensioner	39661	43 588	45 245	- 4,2	- 0,3	- 3,4
1.7.1	Folkpension, statlig	35819	39691	41220	- 3,8	0,5	- 3,4
1.7.2	Folkpension, kommunalt bostadstillägg	;    3 842	3 897	4025	- 8,5	- 8,0	- 3,9
1.8	Delpension	1457	1340	1130	-15,2	-16,6	-21,6
1.9	Pensioner till f. d. anställda	1899	2090	2163	1,8	-0,2	- 3,8
1.10	Övrigt	7 573	8223	8887	- 3,8	-  1,5	0,5
2	Från kommunerna	11395	12 722	13922	7,1	1.2	1,8
2.1	Bostadsbidrag	2 368	2509	2669	2,9	- 3,9	- 1,0
2.2	Pensioner till f. d. anställda	2045	2 235	2484	-  1,8	- 0,9	3,4
2.3	Övrigt	6982	7978	8769	11,6	3,6	2,3
3	Från socialförsäkringssektorn	48896	56482	61305	2,5	4,8	1.0
3.1	ATP	27013	32471	36010	4,1	9,0	3,2
3.2	Sjukförsäkring m. m.	18003	18686	20095	- 4,7	- 5,9	0,0
3.2.1	Sjukförsäkring	13440	13951	15005	- 6,2	- 5,9	0,0
3.2.2	Föräldraförsäkring	4 563	4 735	5090	0,0	-5,9	0,0
3.3	Arbetslöshetsförsäkring	3 880	5 325	5 200	35,5	24,5	- 9,2
4	Summa inkomstöverföringar	121924	136666	144587	- 0,6	1,7	- 1,6

Källor: Konjunkturinstitutet, riksförsäkringsverket, riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

90

Hushållens inbetalningar av skatter, avgifter m.m. till det offentliga ökade 1983 med 101/2%. Detta innebar att inbetalningarna realt sett var obetydligt högre än 1982 (se tabell 6:6). Inbetalningarna av preliminär A-skatt beräknas ha ökat 91/2%. Nominellt steg därmed skatten i samma takt som det beräknade skatteunderiaget i form av löner, pensioner och andra beskattade inkomster. För den preliminära B-skalten registrerades en uppgång med 20%. Denna kraftiga ökning beror fill stor del på ändrade debiteringsregler.

Enligt prognoserna för 1984 skulle de totala skatte- och avgiftsinbetalningarna öka ca 8% i löpande priser och därmed realt höjas något över 1982 och 1983 års nivåer.

Totala skatteunderiaget för preliminär A-skall beräknas öka närmare 8%. I kalkylerna för slafiig skall har effekten av indexregleringen av skalleskalan beräknats till 2,3 miljarder kr. och övriga förändringar i skatteskalan fill 2,9 miljarder. Totalt skulle alltså A-skatten 1984 sänkas med omkring 5,2 miljarder jämfört med ett beräknat utfall enligt 1983 års regler.

Tabell 6:6 Hushållens direkta skatter, avgifter m. m.

		Milj. kr..	löpande priser		Procentuell förändring.
					1980 års	priser'
		1982	1983	1984	1982	1983	1984
				prognos			prognos
1	Direkta skatter	127675	140965	151903	0.1	0.1	0,2
l.l	Prel. A-skatt	118 732	129947	140421	-  1,2	- 0,8	0,5
1.2	Prel. B-skatt	9 155	11006	12240	- 2,2	9,0	3,4
1.3	Slutskattereglering	199	1634	843
1.3.1	Kvarstående skatt	3712	4 362	4715	7,9	6,6	0,5
1.3.2	Fyllnadsinbetalningar	7040	7599	7046	23,3	- 2,1	-13,8
1.3.3	Överskjutande skatt	-10553	-10327	-10918	0,6	-11,3	-  1,7
1.4	Avgår: Indirekta skatter	1740	2 348	2404	- 2,3	22,4	- 4,7
1.5	Övriga direkta skatter, netto	1329	726	803	12,0	-50,5	3,0
2	Avgifter m. m.	10627	12020	13361	7,1	2,6	3.4
2.1	Till staten	2642	3017	3 200	3,2	3,6	-   1,4
2.1.1	Arvs- och gåvoskatt, arvsmedel	710	835	911	1,9	6,8	1,5
2.1.2	Egenavgifter och frivilliga social-
	försäkringsavgifter	1272	1482	1569	0,3	5,7	-  1,6
2.1.3	Övrigt	660	700	720	10,9	- 3,9	- 4,3
2.2	TUl kommunema	5628	6505	7 332	11,5	4,8	4,9
2.2.1	Investeringsbidrag	835	842	820	- 5,3	- 8,5	- 9,5
2.2.2	Övrigt	4793	5663	6512	15,0	7,1	7,0
2.3	Till socialförsäkringssektorn	2357	2498	2829	1,8	- 3,9	5,4
2.3.1	Obligatoriska egenavgifter	2036	2061	2377	0,1	- 8,2	7,3
2.3.2	Frivilliga avgifter	321	437	452	14,5	23,8	- 3,8
3	Summa direkta skatter, avgifter m. m.	138302	152985	165264	0,6	0,3	0,5

' Förändring som sänker skatteinbetalningarna anges med minustecken.

 Allmän löneavgift (tidigare allmän arbetsgivaravgift) och bamomsorgsavgift (egenavgifter), fastighetsskatt

samt skogsvårdsavgift.

Anm. Kvarstående skatt avser inkomster två år tidigare, medan fyllnadsinbetalningarna och överskjutande

skatt avser inkomster ett år tidigare.

Källor: Konjunkturinstitutet, riksförsäkringsverket, riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 91

Den kommunala utdebiteringen ökar med 15 öre. För 1984 har fömtsätts ett något lägre marginellt uttag av preliminär A-skatt än 1983 (bortsett från ändringar i skatteregler och kommunal utdebitering) på andra inkomstökningar än pensioner.

B-skalteinbetalningarna 1984 har kalkylerats med utgångspunkt från den slufiiga skatten 1982, eftersom det är denna skatl som ligger till gmnd för debiteringen. Slutskalteregleringen 1984 blir enligt här redovisade kalkyler betydligt mer positiv för hushållen än tidigare prognoser.'

Prognoserna för utvecklingen 1983—1984 av hushållens inkomster och transfereringsutgifter resulterar sammantagna i en nominell ökning av de disponibla inkomsterna med 7,8%. Genomsnittliga prisstegringen enligt implicitprisindex skattas tUl 7,5% och den realt disponibla inkomsten skulle alltså stiga med 0,3% 1984. Delta innebär en uppjustering jämfört med prognosen i den preliminära nationalbudgeten med 0,8 procentenheter, vilkel främst beror på det högre lönesummeantagandet.

Utvecklingen av de olika posterna i den realt disponibla inkomsten efter det att skatteinbetalningarna dragits från resp. inkomsttyp redovisas i tabell 6:7\

Reallönen efter skatt per timme räknat skulle enligt dessa kalkyler ha fallit med ca 3 1/2% 1982-1983. Den negativa utvecklingen av reallönesumman skulle enligt prognoserna brytas 1984. Eftersom sysselsättningen för löntagarna beräknas öka med ca 1 % skulle en svag uppgång av reallönen efter skall vara att vänta i år.

Genom alt basbeloppet fr. o. m. 1982 inte längre löpande utan endast en gång om årel anpassas till prisstegringen, minskade ökningstakten för pensionsutbelalningarna detta år. Nedgången förstärktes av de höjda skatteavdrag på pensioner som redovisats av pensions- och försäkringsinslitu-ten. 1983 steg pensionsutbetalningarna åter även i fasta priser räknat. De totala pensionerna före skatl beräknas falla något i år realt sett och kalkylema ger en nedgång med 1 1/2% efter skatt.'

' Kontrolluppgiftmaterialet för 1983 visade på ca 1 miljard kr. högre preliminär A-skatt 1983 än tidigare uppskattningar. Prognosen över slutlig skatt 1983 bygger nu på riksrevisionsverkets framskrivningar av ett urval deklarationer ur taxeringsstatistiken 1983 (avseende 1982). Den ger ca 1 miljard lägre slutskatt än tidigare prognoser, bl.a. på grund av att pensionäremas extra avdrag ökat mer än väntat. Summan av hushållens fyllnadsinbetalningar och kvarskatt 1984 förutses nu överstiga återbetalningarna av överskjutande skatt med 840 milj. kr. (2400 milj. kr. enligt den preliminära nationalbudgeten).

 Det bör understrykas att de statistiska bristfallighetema och de principiella svårigheterna i kalkylema gör att redovisningen i tabell 6:7 endast ger en grov indikation på den reala utvecklingen för olika inkomsttyper efter skatt och på inkomstposternas relativa betydelse för den totala ökningen av realinkomslen. I Konjunkturlägel april 1981 (Reviderad nationalbudget för 1981) kommenteras beräkningarna i en exkurs i kapitel 6, avsnitt 6:3.

' Som nämnts i tidigare not visar prognosema en opåräknat hög ökning av pensionäremas extra avdrag 1983. Delta kan tyda på att pensionärerna får en skatteåterbäring 1984 som inte har kunnat beaktas i här presenterade grova kalkyler.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

92

Tabell 6:7 Realinkomstutveckling efter skatt

1980 ärs priser

		Förändring i rea		linkomsten, %		Bidrag till disponibelinkomst-
						ulveckl	ingen, procentenheter
		1981	1982	1983	1984	1981	1982	1983	1984
					prognos				prognos
1.	Löner	- 2,0	-5,3	- 2,6	1,2	-1,1	-3,0	-1,4	0,6
2.	Driftsöverskott därav:	3,0	7,2	- 5,6	-0,8	0,4	1,0	-0,8	-0,1
	enskilda företagares inkomster	4,1	2,1	-12,9	-1,3	0,3	0,2	-1,0	-0,1
	tillräknat driftsöverskott
	från egna hem	1,7	13,5	2,4	-0,4	0,1	0,8	0,2	0,0
3.	Räntor och utdelningar, netto'	-12,5	12,1	1,2	23,8	-0,3	0,3	0,0	0,5
4.	Pensioner	3,3	-2,4	0,9	-1,4	0,6	-0,5	0,2	-0,3
5.	Beskattade sociala förmåner	0,1	1,3	- 0,9	-2,0	0,0	0,1	-0,1	-0,1
6.	Övriga inkomstöverföringar, netto	- 5,8	-4,3	0,9	-8,1	-0,2	-0,2	0,0	-0,3
7.	Summa	- 0.7	-2,4	- 2.1	0.3	-0,6	-2.3	-2.1	0.3
8.	Tilläggspost till disponibel
	inkomst	-34,5	-0,3	0,3	0,0	-1,2	0,0	0,0	0,0
9.	Disponibel inkomst (7-1-8)	- 1,8	-2,3	- 2,1	0,3	-1,8	-2,3	-2,1	0,3

' Räntor och utdelningar har i tabellen inle korrigerats för den faktiska skattebelastningen.  Sjukpenning och föräldrapenning, utbetalningar från arbetslöshels- och arbetsskadeförsäkring och lönegarantifond samt vissa bidrag i samband med arbetsmarknadsutbildning. Källor: Konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.

Eftersom lönesumman efter skatt utgör mer än hälften av disponibelin-komslen har givetvis förändringarna i lönesumman stor belydelse för utvecklingen av den totala realinkomslen. Som framgår av tabell 6:7 kan nedgången i den disponibla realinkomslen 1981 -1983 till stor del återföras på köpkraftsförsvagningen i lönesumman efler skalt. Pensionsinkomstema ger positiva bidrag till hushållens reala köpkraft 1981 och 1983. 1982 var bidraget dock negativt och beräknas bli det även 1984. Det negativa bidraget 1983 från enskilda företagares inkomster sammanhänger delvis med den höjda B-skattedebiteringen.

6.4 Konsumentpriserna

1983

Från december 1982 till december 1983 steg konsumentpriserna (KPI) med 9,3% (tabell 6:8). Priserna drogs upp kraftigt av höjda indirekta skatter, höjda arbetsgivaravgifter, minskade livsmedelssubventioner samt eftersläpande effekter av devalveringen i oktober 1982. Effekten av dessa prishöjningar i huvudsak av engångskaraktär bör avräknas från KPI-ök-ningen för atl ge en rimligare skattning av den underliggande inflationstakten. De indirekta skatter som höjdes var mervärdeskatten saml skatterna på tobak, alkohol, el, olja och video. För att finansiera skaltereformens första steg infördes en allmän löneavgift på 2 % fr. o. m. januari 1983. Av-

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

93

giftsuttaget höjdes tillfälligt under perioden juli-december till 3%. Livsmedelssubventionerna höjdes först med 660 milj. kr. i januari för alt sedan minska 850 milj. kr. i december. Om dessa skatte-, avgifts- och subventionsändringar exkluderas från KPI erhålls prisökningen mätt enligt nelloprisindex (NPI). NPI ökade under loppet av 1983 med 5,9%. Dessutom har devalveringen i oktober 1982 höjt konsumentpriserna enbart under 1983 med uppskattningsvis drygt 2,5%. Om även denna prishöjning frånräknas skulle den återstående prisstegringen under 1983 endast vara 3,4%. Delta tal bör emellertid korrigeras även för effekten av vissa tillfälliga prissänkningar. Diskontot sjönk med 1,5 procentenheter vilkel sänkte konsumentpriserna med 0,8 procentenheter. P. g. a. devalveringen sänkte de utländska exportörerna av bearbetade varor sina marginaler på Sverige för atl inle förlora marknadsandelar. Det är troligt alt denna marginalsänkning tillfälligt dragit ned importpriserna något. KPI-bidraget kan skattas till elt par tiondels procentenheter. Med även dessa korrigeringar skulle den underiiggande prisstegringen under 1983 uppskattas till ungefär 4,5%. 1 tabell 6:8 redovisas prisutvecklingen för delgrupper i konsumentprisindex. Livsmedelspriserna steg med drygt 13% trots alt jordbmksavtalen var de lägsta sedan 1979. Att prisökningarna ändå blev så pass höga beror på momshöjningen, minskade livsmedelssubventioner och den stigande dollarkursen som dragit upp importpriserna på frukt och kaffe. Diskontosänkningarna under årel medförde atl egnahemskonstnaderna sjönk med 1,5 %. Hyrorna i flerfamiljshus steg med 9,5 %. Totalt steg bostadspriserna (kaUhyrorna) med 3,5 %, vilket endast gav ett KPI-iillskolt på 0,8 procentenheter. Detla är det minsta bidrag bostadsposten givit till KPI på över 10 år. Trots den stigande dollarkursen sjönk importprisema på råolja och petroleumprodukter med 5%. Bensin- och oljepriserna ökade därför endast med I %, trots att oljeskallen ökade med lolall 130 kr./kbm.

Tabell 6:8 Konsumentprisindex december 1982-1983

Långlidsindex dec. 1982-dec. 1983

	Väg-	Procen-	Inverkan
	nings-	tuell	på total-
	tal	förändring dec. 1982-dec. 1983	index
Totalt	100,00	9,3	9,3
Livsmedel	19,40	13,4	2,6
Alkohol och tobak	5.70	20,3	1,2
Kläder och skor	7,80	8,8	0,7
Bostad	21,60	3,5	0,8
Värme och el	5,70	6,4	0,4
Inventarier och husgeråd	6,50	9,6	0,6
Transport och samfärdsel	15,90	7,8	1,2
Fritid, nöjen och kultur	9,80	9,4	0,9
Diverse	7,60	11,7	0,9

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 94

I tabell 6:9 redovisas prisökningama 1983 liksom den prognoserade ökningen under 1984 med uppdelning på olika komponenters skattade effekt på konsumentprisindex. Den inlemationella prisfaktorns bidrag har för 1983 skattals till 2,3 procentenheter (exkl. automatisk momseffekl på 0,4 procentenheter). Nästan hela detta bidrag kan betraktas som en effekt av devalveringen i oktober 1982 såväl genom ett delvis fördröjt genomslag i importpriserna på livsmedelsprodukter och bearbetade varor som genom alt importprishöjningarna inte omedelbart slog genom i konsumentpriserna. Ulöver den eftersläpande devalveringseffekten har importpriserna inte i snitt haft någon prisdrivande effeki under året vilket främst beror på atl importpriserna på råolja och petroleumprodukter fallit. Totalt sett uppskattas devalveringen ha dragit upp konsumentpriserna med ca 4% under perioden oktober 1982-december 1983.

Årsgenomsnittet för KPI 1983 låg 8,9% över snittet 1982. Uppgången enligt nationalräkenskapernas implicitprisindex för privat konsumtion blev betydligt högre, 10,3%. Skillnaden beror i huvudsak på att NR registrerar prisökningar på egnahem annorlunda än KPI.

Pris ut sikt er 1984

Prisökningen mellan december 1983 och februari 1984 stannade vid 1,0%. Härvid är alt märka atl prismälningen i febmari ägde mm samtidigt som ell priskrig på bensin mellan oljebolagen var som intensivast. Priskriget drog fillfälligt ned KPI med 1,2 procentenheter; KPI skulle annars stigit med drygt 2% under de två första månaderna.

Bedömningen av prisutvecklingen 1984 har utgått från tiUgängliga prognoser och antaganden om arbetskraftskostnader, importpriser m. m. och innefattar kalkyler av hur dessa faktorer kan väntas påverka prisutveck-

Tabell 6:9 Konsumentprisförändring 1980—1984 uppdelad på komponenter

Långtidsindex dec-dec.

	1980	1981	1982	1983	1984 prognos
Konsumentprisnivåns procentuella
uppgång, totalt	13,7	9,4	9,9	9,3	5,2
därav hänförs till:
ändring i indirekta skatter	3,4	-0,7	0,3	2,0	0,2
automatiska effekter av indirekta
skatter	1,1	1,0	1,1	1,1	0,6
ändring av intemationellt
bestämda priser	3,3	3,9	4,3	2,3	0,8
ändring av jordbrukspriser	0,6	1,0	0,8	0,6	0,4
ändring av bostadsprissättning	2,3	2,2	1,5	0,8	1,2
ändring av diverse taxor	0,6	0,7	0,4	0,6	0,4
trendavvikelse i priserna på
färskvaror	0,1	-0,2	-	-	—
restfaktor	2,3	1,5	1,5	1,9	1,6

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 95

lingen. Prognoserna fömtsätter oförändrat diskonto, 8 1/2%. Belräffande växelkurserna har antagits att valutakursindex - vid en fast dollarkurs på 7,79 SEK - stiger till 131,5 fram till april 1984 och därefter ligger oförändrat under 1984.

Med utgångspunkt från den lönekalkyl som gjorts har de genomsnittliga arbetskraftskostnaderna per timme antagils stiga med 7,4%, vilkel inkluderar en sänkning av arbetsgivaravgifterna med 0,1 %. Restfaktorn (inkl. diverse taxor) som i beräkningarna representerar lönekostnadernas genomslag inom de för internationell konkurrens skyddade områdena (exkl. bostäder och jordbmk) beräknas dra upp priserna med 2,1 procentenheter. I kalkylen ingår då effekten av en viss trolig uppdragning av handelsmarginalerna jämfört med 1983. Prognosen för de internationellt bestämda prisema innefattar en sänkning av importpriserna på råolja och petroleumprodukter med I % under loppet av 1984. Importpriserna på bearbetade varor beräknas öka med knappt 5 % varav 1 procentenhet utgör ett fördröjt devalveringsgenomslag i importpriserna. Övriga importvaror som påverkar konsumentpriserna, främst jordbruks- och livsmedelsprodukter, beräknas öka med i genomsnitt 4,5 %. Totalt skulle den internationella prisfaklorn bidra till en ökning av KPI med 0,8 procentenheter.

Hyreshöjningarna (kallhyror) i januari 1984 har uppskattats till knappt 6% (inkl. hyresglidning). Enligt en klausul i hyresavtalet mellan SABO och Hyresgästernas Riksförbund skall en extra hyreshöjning tas ut i oktober 1984 om KPI-ökningen mellan juli 1983-juli 1984 överstiger 5,5%. Enligt konjunkturinslilulets kalkyler kommer KPI-ökningen under denna period atl uppgå till drygt 7%, vilket skulle föranleda en extra hyreshöjning på ca 1,7%. Privatvärdarna kan p.g.a. bmksvärdesprincipen höja hyrorna lika mycket. Egnahemskostnaderna beräknas öka med 3,6% under loppet av året. Sammantaget innebär del ett KPI-tillskoti från bostadsposten med 1,2 procentenheter.

Vid skattningen av jordbmkspriserna har det jordbmksavtal, som blev klart i slutet av mars, inkluderats i kalkylen. Avtalet innebär att jordbruket via höjda priser tillförs drygt 800 milj. kr. den 1 maj. Tillsammans med prishöjningarna den I januari beräknas KPI-bidraget bli 0,4 procentenheter.

Totalt skulle enligt dessa kalkyler KPI stiga med 5,2% under loppet av 1984. Årsgenomsnittet beräknas ligga 7,3% över genomsnittet 1983. Implicitprisindex beräknas öka något mer än KPI-genomsnittet, eller 7,5%.

6.5 Den privata konsumtionen

Den privata konsumtionen minskade med 1,6% i volym meUan 1982 och 1983. Konsumtionen blev därmed 0,4 procentenheter högre än vad som fömtsågs i PNB-84. Differensen mellan prognos och utfall förklaras såväl av att konsumtionen för de tre första kvartalen var högre än vad del

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

96

preliminära utfallet indikerade som av alt konsumtionen under fjärde kvartalet blev något högre än vad som fömtsågs. Disponibelinkomslen sjönk realt med 2,1 % 1982-1983. Delta innebär atl den under 1983 rekordlåga sparkvoten - 0,5% - sjönk till 0% under 1982.

Förklaringen till att hushållens sparande sjunkit så kraftigt under de två senaste åren torde i väsentlig mån vara atl hushållen haft svårigheter alt på kort sikt anpassa sin konsumtion efter den påtagligt minskade inkomsten, i synnerhet som en stor andel av den privata konsumtionen utgörs av fasta utgifter, t.ex. hyror och matkostnader. Det är främst det reala sparandel -i huvudsak småhusinvesteringarna - som minskat del senaste året ulan att ersättas av annat sparande.

I tabell 6:10 redovisas den privata konsumtionen med uppdelning på varaktighetsgmpper. Utvecklingen har under 1983 varit negafiv för samtliga de grupper som redovisas. Del lillfälliga prisstoppet under hösten 1982 och den aviserade momshöjningen i början av 1983 bidrog till alt hushållen tidigarelade en del inköp till hösten 1982 som normall skulle ha skett under 1983. Denna effekt blev speciellt märkbar för varaktiga varor där nedgången blev drygt 7%. Den enda vamkonsumtion som ökade under 1983 var bensin- och elströmskonsumtionen (ingår i övriga icke varaktiga varor). Alt bensinkonsumtionen ökade med 3% kan troligen delvis förklaras av den gynnsamma relativprisutvecklingen för bensin. Den övergång från oljeförbmkning till elström som pågåll de senaste 7—8 åren fortsatte under året, vilket innebar att elströmskonsumtionen ökade med 8% under året.

Tabell 6:10 Hushållens konsumtionsutveckling 1975-1983

	Milj. kr.	Andel	Procentuell förändring, 1980 års	priser
	1983	av total
	löpande	o. v    LULdl konsum-	1975-        1980-        1981-	1982-
	priser	tion	1980'         1981           1982	1983
1 Varor	231808	64,1	0,4         -1,7              2,0	- 2,2
1.1 Varaktiga varor	31995	8,8	-1,2            0,2              9,0	- 7,2
1.1.1  Bilar	10 174	2,8	-5,3            2,4             19,3	-10,5
1.1.2 Övriga	21821	6,0	0,8         -0,7              4,8	- 5,6
1.2 Delvis varaktiga varor	56 195	15,6	0,9            0,0              1,5	- 2,4
1.3 Icke varaktiga varor	143618	39,7	0,6         -2,8              0,4	- 0,8
1.3.1 Livsmedel	85463	23,6	0,4         -2,8          - 0,6	-  1,2
1.3.2 Övriga	58155	16,1	0,8         -2,8              1,9	-0,3
2 Tjänster	124 861	34,6	1,6            1,2               1,9	1,9
2.1 Bostäder	74718	20,7	2,4            1,7               1,6	1,3
2.2 Övriga	50 143	13,9	0,5            0,6              2,3	2,6
3 Summa inhemsk konsumtion	356669	98,7	0,8         -0,7               1,9	- 0,8
4 Turistutgifter, netto	4640	1,3	1,2            1,3          -36,7	-58,0
5 Hushållens totala konsumtion	36 K 309	100,0	0,8         -0,7              1,1	- 1,6
6 Hushållens disponibelinkomst	361 284		0,8         -1,8          - 2,3	- 2,1

' Årstakt.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 97

medan oljekonsumlionen sjönk med 18%. Totalt sett minskade vamkonsumfionen med 2,2% under 1983.

Tjänstekonsumtionen ökade med knappt 2% under 1983. Detta trots att ökningstakten i bostadskonsumtionen sjunkit till 1,3%, vilket är en halvering av den genomsnittliga ökningstakten under 1970-talet. Övriga tjänster ökade dock med 2,6%, vUket var mer än väntat även om en viss ökning var fömtsedd.

Som följd av devalveringarna av den svenska kronan 1981 och 1982 sjönk svenskarnas turislutgifler i utlandet för andra årel i rad — 1983 med 12% - samtidigt som utlänningars utgifter i Sverige ökade med 18%. Detta innebar att den inhemska konsumtionen fick en mer positiv utveckling än den nationeUa konsumtionen, dvs. Sveriges invånares privata konsumtion. Nedgången i den inhemska konsumtionen stannade därmed vid 0,8%.

För 1984 förutses en förbättring av hushållens köpkraft med 0,3 %. Såväl det empiriskt funna sambandet mellan fallande inflationstakt och sänkt sparkvot som hushållens krav på en viss slandardökning efler den kraftiga neddragningen av konsumtionen under 1983 skulle tala för ett ytterligare minskat sparande 1984. Den fallande inflationen antas då vara ett tecken på ökad stabilitet i ekonomin och ökar optimismen i samhället, vilkel i sin lur minskar hushållens behov av trygghelssparande. Konjunklurinstitutel har vall all räkna med en ytterligare neddragning av sparkvoten med 0,2 procentenheter. Den privata konsumtionen beräknas därmed öka med 0,5%. Den inhemska konsumtionen fömtses bli något högre - 0,7% -eftersom utlänningars turislutgifler i Sverige väntas fortsätta öka, emedan svenskamas turislutgifler utomlands förutses bli i del närmaste oförändrade. Vamkonsumtionen väntas öka med 0,4%, bostadskonsumtionen med 1 % och övriga tjänster med knappt 2 %.

7   Riksdagen 1983184. I saml. Nr 150. Bilaga 1.1

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 98

7    Investeringarna'

7.1 -Sammanfattning av investeringsutvecklingen samt prognos för 1984

De totala bmttoinvesteringama minskade med 1 % i volym 1983 (tabell 7:1). Nedgången var helt och hållet hänförlig tUl byggnadsinvesteringama, vilka minskade med 3%. Maskininvesteringama vände däremot uppåt under fjolåret. Ökningen beräknas fill 5% mellan helåren 1982 och 1983, räknat exkl. handelsflottan. Detta är en betydligt positivare utveckhng än vad som beräknades för 1983 fill preliminära nafionalbudgelen, då dessa investeringar kalkylerades ha minskat med 2,5%. Upprevideringen kan bl. a. hänföras till industrin vars maskininvesleringar blev väsentligt störte än beräknat under andra halvåret 1983 - för helåret 1983 bedöms nu industrins maskininvesteringar endasl ha minskal med 1 % jämfört med en tidigare kalkylerad nedgång på 5%. Även affärsverkens maskininvesleringar visade sig bli störte än beräknat — i ställel för en minskning på 5 % visar kalkylerna nu på en smärte uppgång. Framför allt är dock upprevideringen hänförlig till leasingen av maskiner och bilar, vilken i tabell 7:1 redovisas under posten övrigt näringsliv. Leasingverksamheten bedöms ha ökat med närmare 60% i volym 1982-1983 mot beräknade 20% i preliminära nationalbudgeten.

Nedgången i byggnadsinvesteringama berörde praktiskt laget samtliga sektorer inom ekonomin. Neddragningen av bostadsinvesleringama på 5 % var dock helt och hållet hänförlig till fortsatt minskad ny- och ombyggnad av småhus — däremoi beräknas en viss fortsatt uppgång av nyinvesteringarna i flerbostadshus ha skett 1983 jämsides med en stark ökning av ombyggnadsverksamheten. Näringshvets byggnadsinvesteringar (exkl. bostäder) minskade med 4%, varvid den starkaste nedgången härrörde från industrins byggnadsinvesteringar. Dessa föll med ytterligare 14% 1983 och uppgick därmed liU mindre än en tredjedel jämfört med toppnivån 1975. De kommunala myndigheternas tungt vägande byggnadsinvesteringar förblev i stort sett oförändrade, men genom ett ökal byggande på den statliga sidan kom de offentliga myndigheternas byggnadsinvesteringar att öka något.

Igångsättningen av nya bostäder väntas 1984 sjunka fill 32 000 lägenheter med den största neddragningen på småhussidan. Investeringarna i nybyggda småhus beräknas minska med 20% i volym 1984 (tabell 7:3 och 7:4). Därmed skulle nyinvesleringama i småhus ha minskal i del närmaste varje år under en tioårsperiod och endast uppgå till 35% av nivån toppåret 1974. Även investeringama i flerbostadshus, vUka ökat successivt under åren 1978-1983, bedöms minska 1984. En förväntad fortsatt uppgång av

Kapitlet är utarbetat inom konjunkturinstitutet.

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 99

Diagram 7:1 Byggnads- och maskininvesteringar, totalt och uppdelat på näringsgrenar 1975-1984

1980 års priser. Säsongrensade halvårsdata. Index 1972 = 100

Byggnader och anläggningar Totalt

100

80

mo	.  Permanenta bostäder
	\]	--		n	p	x
80		k»»	v>				v	'

Näringsliv, exkl bostäder

100

	Näringsliv, exkl handelsflotta							n
140	\-A	\                      /
120 100		A				fv   /
		A	u	n	'	-	=*«

140

120

100

80

60

40

140

120

100

.  D	ärav	: Indust		ri
	A	K
\
.		- —	\'	- —	n	N
			V	J		\			N
					—1	\	s	.u'	r

inn	Offentliga myndigheter, .   inkl  militära
	\ \	Nj	r-	<*	—=;	h	M	pN
							1	"

	Därav		: Industri
140 120 100 80	/' /	A /   \				r"-]	\		/	t
	/	=»M	\		f'	/	\	'"v
				\	r'	r	\	v	y	/'
				\

Offentliga			myndigheter
A   A              Ä
/ \   ..  A    i					\            A  .' r
'		r		\y>	V    L   K i \
/		i	r				{\i>	\
		t \				V	■v\J
/	-\Å		v N,./	■\l

L

75    76   77    78    79    80    81    82   83    84

Iill

75   76    77    78   79   80    81    82    83   84

Anm. I varje deldiagram är resp. total inlagd som en streckad kurva. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

100

Tabell 7:1 Fasta bruttoinvesteringar 1980—1984 efter kapitaltyp och näringsgren

	Milj. kr.	Ariig procentuell förändring,			1980 års prisc	;r
	198')
	1 70J, löpande	1980	1981	1982	1983	1984
	priser				prel.	prognos
Byggnader och anläggningar
Permanenta bostäder	27655	- 6,0	- 4,7	-  1,8	- 4,7	- 7,7
Nybyggnad	17785	- 6,7	-10,1	- 9,0	-10,6	-15,2
Näringsliv exkl. bostäder'	26379	4,6	- 8,6	-  1,4	- 4,1	-  1,8
Privat i jordbmk, skogsbmk och fiske	2007	- 7,0	- 6,3	0,4	- 0,3	-11,3
Industri	2 850	21,3	-20,6	-25,3	-14,1	20,0
Handel m. m.	4019	- 2,0	- 8,7	5,6	10,8	8,1
Offentliga affärsverk	9607	13,1	- 4,7	8,0	- 2,8	- 6,0
Övrigt näringsliv	7 896	- 5,4	- 5,5	-  1,9	- 8,8	- 7,7
offentliga myndigheter inkl. militära	16969	0,7	- 2,6	- 5,6	1,4	0,2
Summa	71003	- 0,7	- 5,7	- 2,6	- 3,0	- 3,6
Summa exkl. vägar	67031	- 0,1	- 5,0	- 2,4	- 3,7	- 3,5
Maskiner m.m.
Näringsliv'	45 557	11,4	- 5.7	- 0,7	1,9	15,1
Privat jordbruk, skogsbruk och fiske	3 535	-12,8	- 5,5	8,9	1,5	-  1,4
Industri	15402	19,4	- 4,6	-15,1	- 0,8	14,0
Handel m. m.	4 158	- 7,6	- 8,0	- 3,7	- 8,6	16,8
Offentliga affärsverk	6615	18,6	8,0	20,9	1,9	- 6,0
Övrigt näringsliv	15 847	14,8	-10,7	8,5	7,9	27,4
Näringsliv exkl. handelsflottan-'	45 130	12,1	- 2,9	- 3,1	5,4	9,7
Offentliga myndigheter	4 050	5,1	-10,1	2,6	2,6	5,7
Summa	49607	10,9	- 6,1	- 0,5	2,0	14,3
Summa exkl. handelsflottan-'	49 180	11,5	- 3,5	- 2,7	5,1	9,4
Totalt
Permanenta bostäder	27655	- 6,0	- 4,7	-  1,8	- 4,7	- 7,7
Näringsliv exkl. bostäder'	72419	8,4	- 6,9	-  1,0	- 0,4	8,6
Privat jordbruk, skogsbruk och fiske*	5541	-10,9	- 6,3	5,2	1,1	- 5,3
Industri	18252	19,9	- 8,5	-17,3	- 3,4	15,0
Handel m. m.	8 177	- 5,2	- 8,3	0,4	0,4	12,3
Offentliga affärsverk	16 222	14,8	- 0,7	12,5	-  1,0	- 6,0
Övrigt näringsliv	24 227	5,9	- 8,5	4,2	1,7	15,2
Näringsliv exkl. bostäder och
handelsflottan'	71992	8,7	- 5,3	- 2,4	1,6	5,2
Offentliga myndigheter	21019	1,5	- 4,0	- 4,4	1,6	1,2
Summa	121093	3,4	- 5,9	- 1,8	- 1,1	3,4
Summa exkl. handelsflottan'	120666	3,4	- 4,9	- 2,6	0,0	1,4
Totalt inkl. diskrepans'	127344	3,5	- 5,3	- 1,6	- 1,1	3,1
därav: näringsliv enligt def. i kap. 1*	58326	6,9	- 7,4	- 4,7	0,4	12,0

' Den definition av närinslivet som används i försöriningsbalansen i kap. 1 skiljer sig från denna genom att offentliga affärsverk och kommunala företag utom industriföretag här ingår i näringslivet.  Inkl. offentliga väginvesteringar.

' 1 handelsflottan innefattas här bostadsplaltformar och andra plattformar inom offshoreverksamheten (fr. o. m. beräkningarna till den preliminära nationalbudgeten 1983).

'' I privat jordbmk osv. innefattas här avelsdjur och i övrigt näringsliv, travhästar m. m. Summan av byggnads- och maskininvesteringar överensstämmer därför ej med totala investeringar. ' Den investeringsstatistiska diskrepansen fördelas ej på kapitaltyp och näringsgren.

* Enligt denna deflnition av näringslivet exlduderas fömtom bostäder även offentliga affärsverk och kommunala företag utom de kommunala industriföretagen. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

101

ombyggnads verksamheten, hänförlig till flerbosladshusen, medför atl den prognoserade nedgången av totala bostadsinvesleringama stannar vid 7,5%.

Näringslivets byggnadsinvesteringar bedöms fortsätta minska 1984. Industrins byggnadsinvesteringar förväntas visserligen svänga markant uppåt under året och handelns byggande fortsätta öka. Detta räcker dock ej för atl motväga den fömtsedda fortsatta nedgången inom övriga delar av näringslivet - bl. a. kraftsverksbyggande saml de statliga och kommunala affärsverkens byggande. En uppgång för de statliga myndigheternas byggnadsinvesteringar molvägs i stort sett av planerade minskningar inom de kommunala myndigheternas byggnadsverksamhet. Byggnadsinvesteringarna bedöms totalt sett minska med 3,5% 1984.

De avsevärt höjda vinstmarginalerna i förening med utsikterna till en fortsatt förbättring av avsättningsläget och ell kraftigt höjt kapacitetsutnyttjande fömtses leda till ett mera allmänt uppsving av näringslivets maskininvesteringar 1984. Så bedöms l.ex. maskininvesteringama inom industrin öka med 14% i volym, inom handeln med 17% och för poslen övrigt näringsliv (exkl. handelsflottan) beräknas en ökning på 12,5%. Den i tabell 7:1 angivna minskningen av affärsverkens maskininköp hänför sig

Tabell 7:2 Fasta bruttoinvesteringar 1980—1984 inom privat och offentlig sektor

	Milj. kr.	Årlig procentuell förändring.
	1983,	1980 års	priser
	löpande
	priser	1980	1981	1982	1983 prel.	1984 prognos
Privata
inkl. bosläder	68400	0,4	- 7,1	-3,2	-0,2	7,2
exkl. bostäder	48481	4,2	- 6,8	-2,5	2,0	13,7
därav: exkl.
handelsflottan	48054	4,4	- 4,4	-4,7	5,1	8,8
Offentliga
inkl. bostäder	52693	7,6	- 4,2	0,1	-2,3	-1,5
exkl. bostäder	44957	9,6	- 5,6	-1,1	-1,9	-0,4
därav: statliga	21077	13,9	-11,5	1,7	-1,2	1,2
kommunala	23 880	6,1	- 0,3	-3,3	-2,4	-1,8
Summa
inkl. bostäder	121093	3,4	- 5,9	-1,8	-1,1	3,4
exkl. bostäder	93438	6,8	- 6,2	-1,8	0,1	6,9
Enligt national-
räkenskapernas
beräkningsmetoder'
Privata exkl. bostäder	54 732	4,3	- 5,5	-2,0	1,5	11,6
Summa inkl. bostäder	127344	3,5	- 5,3	-1,6	-1,1	3,1

' Inkl. s.k. investeringsstatistisk diskrepans.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 102

till planerade neddragningar inom SJ, Televerket och Vatlenfallsverket. Räknat exkl. handelsfiottan beräknas näringslivels maskininvesteringar stiga med närmare 10% 1984. Investeringarna i handelsflottan kalkyleras öka kraftigt till följd av såväl höjda nettoinköp av fartyg som en kraftig ökning av investeringar i off-shore verksamhet. De statliga och kommunala myndigheternas maskininköp bedöms sammanlagt stiga med närmare 6%. Därmed skulle maskininvesteringama totalt sett öka med drygt 14% i volym 1984. Detla uppväger mer än väl den förutsedda minskningen av byggnadsinvesteringarna. De totala fasta bmttoinvesteringarna skulle sålunda efler tre års nedgång åter vända uppåt 1984 - uppgången beräknas tiU3,5%.

7.2 Investeringsutvecklingen inom olika områden

Bostäder

Enligt preliminära beräkningar minskade bostadsinvesteringarna med 5 % i volym mellan 1982 och 1983. Nybyggandet sjönk under samma period med 11%, varvid investeringarna i flerbostadshus steg med 2% medan småhusinvesteringarna minskade med 19%. Ombyggnadsinvesteringarna beräknas ha ökat med 8 %.

Påbörjandet av nya lägenheter föll med totalt ca 3 600 från 41 900 1982 till 38300 1983. Antalet påbörjade småhuslägenheter minskade därvid med ca 3900 samtidigt som antalet påbörjade lägenheter i flerbostadshus ökade med ca 300. Under 1982 färdigställdes totalt sett något mer än 45000 lägenheter, vilket är nästan 6500 färre än året innan. Antalet färdigställda lägenheter under 1983 beräknas ha uppgått till 43 300.

Tabell 7:3 Antal påbörjade och inflyttningsfardiga bostadslägenheter 1980—1984

	1980	1981	1982	1983 prel.	1984 prognos
Påbörjade' Flerbostadshus Småhus	17 550 32550	17650 26800	18450 23450	18750 19550	16500 15 500
Totalt	50100	44450	41900	38300	32000
Inflyttningsfärdiga Flerbostadshus Småhus	15900 35 550	17600 34000	18350 26750	20200 23100	18300 17600
Totalt	51450	51600	45100	43300	35900

' Ett bostadshus anses bli påböijat den månad då gmndbottenbesiktningen ägt mm

och/eller de egentliga byggnadsarbetena påböoats.

 Då minst tre fjärdedelar av lägenheterna i ett bostadshus befinner sig i ett sådant

skick att de kan tas i bruk anses huset vara inflyttningsfärdigt.

Anm. Samtliga siffror är för 1980-1982 avrundade till närmast hela femtiotal.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 103

Under 1983 beräknas preliminärt 19550 småhuslägenheter ha påbörjats, varav ca 40% gruppbyggda och 60% styckebyggda småhus. Antalet påbörjade småhus har minskat med i genomsnitt något mer än 15% årligen under perioden 1979-1983 och har därmed nästan halverats under de fyra åren.

Betydande förskjutningar vad gäller bl. a. upplåtelseform, hustyp, finansiering och regional fördelning i nybyggnationen av småhus har ägt mm de senaste åren. Så har t. ex. det privatfinansierade småhusbyggandet, som för tio år sedan utgjorde 30% av det totala småhusbyggandet och vars andel så sent som 1979 fortfarande var 10%, nu nära nog upphört.

Antalet påbörjade statsbelånade gruppbyggda småhus minskade kraftigt under perioden 1978-1983. Samtidigt steg antalet av dessa som upplåts med bostads- eUer hyresrätt. De styckebyggda småhusen med statliga lån hade t.o. m. 1982 en mindre ogynnsam utveckling, men minskade förhållandevis kraftigt i fjol. Delvis torde detta sammanhänga med den regionala utvecklingen. Igångsättningen föU nämligen kraftigt 1982-1983 - med 28% - i kommuner utanför storstadsområdena, där de styckebyggda husen dominerar. I Stor-stockholmsområdet steg igångsättningen med när-rnare 50 %.

Utvecklingen av hushållens realinkomster och i synnerhet reallöner har varit svag de senare åren och utgör sannolikt en viktig orsak till att efterfrågan på nybyggda småhus minskat. Dessutom har bl.a. det högre räntelägel, snabbare upptrappning av den statligt garanterade räntan och effekter av den pågående marginalskatte- och avdragsreformen bidragit till att kapitalkostnaden vuxit.

Under 1984 fömtses påbörjandet av nya småhus fortsätta att minska. Påbörjandet i Stor-stockholm väntas inte i år kunna nå upp till förra årets höga nivå, ulan förutses falla tillbaka med ca 20%. Samtidigt väntas igångsättningen i övriga riket fortsätta falla, om än något långsammare än i fjol. Detta innebär sammantaget att påböijandet av småhus fömtses minska från 19 550 i fjol till 15 500 i år, en utveckling som också ligger i linje med de indikationer som ges av bostadsstyrelsens rapportering av ansökningar om bostadslån.

Investeringsvolymen per lägenhet, dvs. kvalitetskomponenten, sjönk 1983 med preliminärt 2%, fiU stor del som en följd av en minskning i den genomsnittliga bostadsytan. Kvaliletskomponenten väntas minska med 2 1/2% 1984.

Igångsättningen av lägenheter i flerbostadshus låg under perioden 1979-1981 på en nivå strax under 18000. Under 1982 steg igångsättningen till närmare 18500 och under Qolåret ytterligare några hundra. Påbörjandet under 1983 utvecklades emellertid mycket ojämnt regionalt sett. Medan det steg med ca en tredjedel i storstadsområdena, föU samtidigt påbörjandet i övriga riket med mer än 15 %. Nedgången var störst i kommuner med mindre än 75000 invånare. Byggandet i storstadsområdena bar således tUl stor del upp utvecklingen under 1983.

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

104

Tabell 7:4 Bostadsinvesteringar 1982-1984

	Milj. kr. 1983, löpande priser	Årlig procentuell förändring, 1980 års priser
		1982	1983 prel.	1984 prognos
Nybyggnad Flerbostadshus Småhus	7963 9822	9,4 -17,6	2,4 -18,7	- 6,5 -22,0
Summa	1778:5	- 9,0	-10,6	-15,2
Ombyggnad Flerbostadshus Småhus	7840 2030	32,3 - 9,7	16,1 -15,6	9,3 - 9,3
Summa	9870	17,9	7,8	5,5
därav: med energisparstöd' med annat statligt stöd''  utan statligt stöd'	2288 6590 992	4,3 23,0 17,3	16,0 5,2 8,9	11,6 3,0 7,4
Totah	27655	- 1,8	- 4,7	- 7,7

' Med statligt stöd avses här statliga lån och bidrag.

 Häri innefattas ombyggnadslån, förbättringslån och boendemiljöstöd.

Källa: Konjunkturinstitutet.

Det råder inte längre någon generell bostadsbrist ens i Stor-stockholm, även om det där kvarstår betydande obalanser mellan utbud och efterfrågan beträffande bl.a. bostädernas belägenhet och storiek. Antalet outhyrda lägenheter i Stor-stockholm ökade från drygt etthundra i böijan av 1982 tiU mer än ettusen i september 1983. Detla är fortfarande betydligt färre än under en stor del av 1970-lalet då upp till 6000 lägenheter stod tomma, men är ändå en faktor som kan verka återhållande på bostadsbyggandet i Stockholmsregionen.

För riket i övrigt fortsatte antalet oulhyrda lägenheter att stiga under 1983. I mars 1983 var totalt ca 40000 lägenheter outhyrda i landet som helhet. Till september 1983 steg antalet med närmare 3000 i det allmännyttiga bostadsbeståndet. Statligt slöd utgår under 1984 till ombyggnad av bostadslägenheter till andra ändamål på särskilt drabbade orter.

Igångsättningen av nya lägenheter i flerbostadshus 1984 väntas minska med mellan 10 och 15% i både storstadsområdena och övriga rikel och uppskattas totalt bli ca 16500 lägenheter.

Med en total igångsättning på 32000 lägenheter fömtses nybyggnadsinvesteringarna falla med 15 % i år och de totala bostadsinvesleringama med närmare 8% mellan 1983 och 1984 (tabell 7:4).

Industrin

Industrins investeringar sjönk enligt preliminära kalkyler med 3,5% i volym 1982—1983. Därvid föU byggnadsinvesteringama med 14%, medan

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

105

Diagram 7:2 Industrins investeringskvot 1971—1984

Investeringar/förädlingsvärde. 1980 års priser

19		A	"A
	A	r	1	\
18 17				\
	y			\
				\
16				\	i		/	\
							/	\
16					\	/		\
					\			'	i
14					>				\	/
						r			V	A	/
13										N/
12

I

I

_L

I

I

_L

1971   1972   1973    1974   1975   1976   1977   1978   1979   1980   1981    1982   1983   1984

Anm. Investeringsvolymen har här grovt uppkorrigerats med hänsyn till industriföretagens leasing av maskiner och bilar. Leasingtillägget innebär att investeringskvoten under perioden 1976-1982 blir ca 3/4 procentenhet högre än vad okorrigerade nationalräkenskapsdata anger.

Framställningen i kapitlet i övrigt bygger däremot på okorrigerade nationalräkenskapsdata. Leasingbolagens egna investeringar i tabell 7: 1 redovisas alltså i sektom övrigt näringsliv och inte i industrisektorn. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

maskininvesteringama minskade med 1 %. Den begränsade nedgången på maskinsidan var en följd av att maskininvesteringarna, som fallit successivt sedan andra halvåret 1980, vände påtagligt uppåt andra halvåret 1983. Säsongrensal ökade maskininvesteringama med 10% mellan första och andra halvåret, medan byggnadsinvesteringarna minskade ytteriigare. Liksom 1981 och 1982 var nedgången i industriinvesteringama 1983 kraftigast inom de statliga industriföretagen. Då industriproduktionen samtidigt ökade med drygt 5% i volym, föll investeringskvoien ytterligare. Om industriföretagens leasing av maskiner och bUar - vilken synes ha ökat starkt i omfattning 1982-1983 - inkluderas i investeringarna, blir dock investeringskvotens fall mera begränsad (se diagram 7:2).

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1.1   Reviderad nationalbudget 106

Det preliminära utfallet för 1983 års industriinvesteringar liksom bedömningen för 1984 grundar sig på den av statistiska centralbyrån i febmari 1984 genomförda enkäten avseende förelagens produktions- och investeringsplaner. Företagens planer för 1984 samt planer och utfall för några tidigare år redovisas i tabell 7:5. Variationen i avvikelserna mellan planer och utfall lyder på atl investeringsplanerna revideras på ett sätl som är starkt påverkat av företagens aktuella och förväntade kapacitetsutnyttjande och lönsamhet. Mellan enkättillfällena i oktober 1983 och februari 1984 reviderades företagens investeringsplaner för 1984 upp med ca 15 procentenheter. Denna kraftiga uppjustering lorde vara en följd av en fortsall förstärkning av industrikonjunkturen under vintermånaderna. Så har l.ex. tillväxten av exporten och produktionen förstärkts ytterligare. Detta medförde bl. a. att den jämförelsevis snabba ökningen av kapacitets-utnyttjandet inom industrin som registrerades under de tre första kvartalen 1983 fortsatte under fjärde kvartalet. Hämlöver lorde företagen i febmari ha haft en klarare uppfattning om storleken av den betydande lönsamhets-förbättring som ägde mm 1983 (se kapitel 8). Institutets prognos för pro-dukfionsutvecklingen 1983-1984 är högre än vad företagens planer i fe-bmarienkälen angav. Institutels bedömning innebär sålunda en jämfört med företagens planer snabbare ökning av kapacitetsutnyttjandei under 1984, vUkel motiverar en viss uppjustering av investeringsplanerna delta år. Dessutom bedöms lönsamheten inom industrin fortsätta att öka under 1984. Här har valts en uppjustering av företagens investeringsplaner med 4 procentenheter. Därmed beräknas industriinvesteringarna totalt sett öka med 15% i volym 1983-1984. På maskinsidan fömtses investeringama öka med 14%, medan byggnadsinvesteringarna väntas sfiga med 20%. Starkast synes expansionen bh inom de statliga förelagen, där investeringama nu väntas återhämta sig något efter den kraftiga nedgången sedan 1980.

Av förelagens planer framgår också att hela den planerade investeringsökningen är hänförlig Ull förelag med mer än 200 anslällda, medan de mindre företagens invesleringar väntas sjunka ytterligare. Detta bör ses mot bakgmnd av att devalveringarna 1981 och 1982 har höjt produktions-

Tabell 7:5 Planerade och faktiska förändringar av industrins totala investeringar 1974—1984

Årlig procentuell förändring, 1980 års priser

1974    1975    1976    1977    1978    1979    1980    1981     1982    1983     1984

4	-4	-14	-15	5	14	-7	-18	-8	II
2	0	-17	-22	3	20	-9	-17	-4	(15)
-2	4	- 3	- 7	-2 -	6	-2	1	4	(4)

Planerat i febmari samma år' 3
Faktiskt inträffad förändring 11
Differens 8

' Planerna är beräknade som kvoten mellan prognosärets enkätvärde och föregående års utfall. För planförändringen 1983-1984 har använts det preliminära utfallet för 1983. Anm. Uppgiftema inom parentes är prognoserade. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

107

Diagram 7:3 Investeringar inom industrin, totalt och uppdelat på branscher 1976-1984

1980 års priser. Index 1980 = 100

120 110 100 90 80 70

		Massa-	och pappersindustri
170	■\                                                                 1
160	A
150	\
140		\
130	-	\
120		_\	A
			A
110	v	\               Å		\
100. 90 80		\       L		\        L.
		\		\	/
70	■

		Övriga branscher
110	,  \	\
100		\
90		V	v
80			\
70			V	—
60

76 77 78 79 80 81 82 83 84

J_J_

IIIII

76   77   78    79   80    81    82    83   84

Anm. Branschuppgiftema för prognosåren har schablonmässigt korrigerats på samma säu som vad gäller industrin som helhet. Investeringar i bilar ingår. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

och lönsamhetsnivån inom i synnerhet de stora exportföretagen. En betydande del av expansionen av leasingverksamheten 1983 lorde dock, liksom 1982, ha skett inom de mindre kapitalstarka men expansiva mindre och medelstora industriföretagen. Det har bedömts sannolikt att leasingfinansieringar av nytUlkommande maskinkapacitet inom dessa förelag blir om-

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 108

fallande även 1984. Den förväntade investeringsexpansionen 1984 beräknas medföra alt investeringskvoien stiger 1983-1984.

I diagram 7:3 redovisas invesleringsulvecklingen på branschnivå. Branschuppgiftema för prognosårel har schablonmässigt korrigerats på samma sätt som gäller för industrin som helhet. Inom särskilt jäm- och stålverken och massa- och pappersindustrin men även inom verkstadsindustrin fortsatte investeringama atl sjunka 1982-1983. Däremot synes investeringsvolymen inom övriga branscher ha ökat någol. För 1984 förutses en kraftig vändning uppåt för samtliga här sämedovisade industribranscher - särskilt järn- och stålverken, medan övriga branscher synes planera i stort sett oförändrad investeringsnivå.

Handel m. m.

De totala investeringarna inom gmppen handel m.m.' var oförändrade 1983. Härvid steg byggnadsinvesteringama med närmare 11%, medan maskininvesteringarna sjönk med knappt 9%.

Beräkningarna för 1983 och 1984 baseras på dels enkätundersökningar angående investeringar inom handels-, bank- och försäkringsföretag och dels på uppgifter från bl.a. SCB:s byggnadsinventeringar om byggnadsprojekt inom gmppen handel m. m.

Påbörjandet av nya byggnadsprojekt inom gruppen privat handel ökade under såväl första som andra halvåret 1983 i omfattning, i synnerhet för de stora projekten, och torde för helåret 1983 ha ökal med ca 28%. Detla tyder på en hög aktivitet under 1983 och in på 1984. För helåret 1984 väntas påböriandet totalt sett plana ut. Härvid har en neddragning av igångsättningen för stora projekt, från en hög nivå 1983, förutsetls. Igångsättningen av små projekt uppskattas emellertid fortsätta att växa om än i en klart lägre takt 1984 än 1983. Dessa antaganden sammantaget indikerar en fortsall uppgång i byggnadsinvesteringama inom privat handel om ca 8%.

Investeringsenkäten visar all förelagen planerar lika mycket maskininvesteringar 1984 som 1983. Tidigare års enkätsvar visar emellertid genomgående en benägenhet att underskatta utfallet för prognosåret, vilket föranleder en korrigering av prognosen. Maskininvesteringarna minskade 1983 med ca 9%, medan de under innevarande år förväntas öka med ca 17%. De totala investeringarna inom privat handel m. m. låg därmed på en oförändrad nivå 1983 medan de väntas öka med ca 12% 1984.

' Med investeringar inom gmppen handel m. m. avses investeringar i vamhandel, bank- och försäkringsverksamhet, teater, hotell, restauranger, lagerbyggnader samt fastighetsförvaltning.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

109

Statliga investeringar

Den totala statliga investeringsaktiviteten beräknas ha minskat något 1983 jämfört med 1982. Byggnads- och aniäggningssidan minskade med nästan 4% medan maskininvesteringama ökade med ca 2% (tabell 7:6). Myndigheterna ökade investeringarna med ca 6% 1983. Det är här främst byggnads- och anläggningssidan som ökat bl.a. genom extra anslag till vägbyggen. Maskininvesteringarna steg med 1 %. De stafiiga affärsverken låg på en oförändrad investeringsnivå mellan 1982 och 1983. Byggnads-och anläggningsinvesteringarna minskade med någon procenl medan maskinsidan drog uppåt med elt par procent. Viss omorganisation inom televerket (se nedan) medför att en del invesleringar fr. o. m. 1983 registreras som investering i statliga företag i stället för stafiiga affärsverk.

De stafiiga företagen minskade sin investeringsnivå kraftigt under 1983. De statliga elförelagen är krafiigt bidragande till denna utveckling. En omorganisation inom televerket har medfört atl vissa invesleringar fr. o. m. 1983 sker via ell dotterbolag, Telefinans AB, som ingår i gmppen "stafiiga företag". Trots detta beräknas de statliga företagen ha minskal sin investeringsaktivitet med ca 15% 1982/1983. Hela neddragningen sker på byggnads- och anläggningssidan; maskininvesteringama ökar några få procenl. Om Telefinans invesleringar istället lagts till affärsverken hade de stafiiga företagens investeringar minskal med ca 20%.

Tabell 7:6 SUtliga investeringar 1980-1984

	Milj. kr.	Årlig procentuell förändring.
	1983,	1980 års	priser
	löpande
	priser	1980	1981	1982	1983	1984 prognos
Stadiga affärsverk'
exkl. industri	11709	20,5	-  1,2	21,9	0,3	-7,0
Statliga myndigheter
inkl. militära	5790	-8,6	-13,8	1,5	5,8	7,5
Statliga företag'
(industri m.m.)	3578	32,3	-22,4	-30,3	-14,8	17,5
Statliga investeringar.
totalt	21077	13,9	-11,5	1,7	- 1,2	1,2
därav: byggnader	10918	7,0	-12,1	6,8	- 3,8	-1,3
maskiner	10159	22,8	-10,9	- 4,1	2,1	4,2

' Organisatoriska förändringar inom televerket gör att vissa investeringar fr. o. m. 1983, kommer att redovisas under de statliga företagen i stället för affärsverken. Om inte denna ändring skett hade de statliga affärsverkens utvecklingstal för 1983 och 1984 varit 3% resp. 2%, medan de statliga företagens hade varit -20% resp. 3%. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

110

Den stafiiga sektorn förväntas lolall sett öka investeringsvolymen med ca 1% 1983-1984. Byggnads- och anläggningssidan väntas minska något medan maskininvesteringama kan beräknas öka ca 4 %. De statliga myndigheterna väntas öka investeringarna både på byggnads- och anläggnings-resp. maskinsidan. De stafiiga affärsverken väntas minska de båda inve-steringsgmpperna med ca 7% vardera'. De statliga förelagen beräknas öka investeringarna med 15-20%. Det är de ökade industriinvesteringama saml Telefinans som svarar för uppgången. Byggnads- och anläggningsin-vesleringama förväntas uppgå tUl 1983 års nivå medan maskininvesteringama väntas öka kraftigt, ca 25 %.

Kommunala investeringar

De kommunala investeringarna beräknas enligt ännu preUminära uppgifter ha minskat med 2 1/2% i volym mellan 1982 och 1983. Som framgår av tabeU 7:7 beräknas härvid byggnadsinvesteringarna, som utgör mer än fyra femtedelar av kommunemas invesleringar, ha minskat med 2 % samtidigt som maskininvesteringarna föll liUbaka med 4%. Fallet i maskininvesteringarna orsakades av en nästan tjugoprocentig minskning i de kommunala företagens - främst elverkens - maskininköp. Inom övriga delar av den kommunala sektorn noterades i stället en fortsatt svag ökning i dessa.

Tabell 7:7 Kommunala investeringar 1982-1984 (exkl. bostäder och industri)

	Milj. kr. 1983, löpande priser	Årlig procentuell förändring, 1980 års priser
		1982	1983 prel.	1984 prognos
Primärkommuner därav: affärsverk myndigheter Landsting Övriga'	13563 4413 9150 5451 4850	-10,2 - 5,0 -12,4 7,8 7,7	-3,2 -4,4 -2,6 5,1 -8,1	-2,2 -3,6 -1,6 -0,8 -2,0
Summa	23864	- 3,3	-2,5	-1,8
därav: byggnader maskiner	19562 4302	- 5,2 7,4	-2,2 -3,8	-3,5 6,3

' Häri ingår kommunala företag, församlingar m. m. Kommunal industri och bostäder ingår däremot inte. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

' Om inte Telefinans brutits ur televerket hade minskningen stannat vid ca 1 %. Vidare har televerket fr. o. m. oktober 1983 böljat bokföra anskaffningen av telefonapparater som kostnad i rörelsen vilket ger ett bortfall på 250-300 milj. kr./år i investeringsstaustiken. Om inte heUer denna omläggning hade skett skulle utveck-lingstalel för de statliga affärsverken blivit ca + 1 % för 1984.  I detta avsnitt redovisas de kommunala investeringarna exkl. bostäder och industri. De två sistnämnda postema uppgick 1983 till 7736 resp. 16 milj. kr.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 111

TUl gmnd för kalkylerna för de kommunala investeringarna 1983 och 1984 ligger en SCB-enkät som samlades in i februari 1984 bland primärkommuner och landstingskommuner, avseende myndighetemas och affärsverkens investeringar. Den aktuella beräkningen av kommunemas investeringar 1983 innebär totalt sett en nedrevidering jämfört med uppgiftema i den preliminära nationalbudgeten, varvid dock maskininvesteringama räknats upp relativt kraftigt medan de tyngre vägande byggnadsinvesteringama reviderats ned. Revideringarna beror främst på all ett ovanligt stort bortfall i novemberenkäten inverkade på undertaget till PNB-kalky-

len.

I tabell 7:8 redovisas primärkommunemas och landslingens invesleringar för 1984 enligt febmarienkäten samt planer vid motsvarande tidpunkt och fakfiska förändringar för de senaste tio åren. Såväl planer som utfaU redovisas i tabeUen som procentuella volymförändringar.

Av tabellen framgår att förhåUandevis stora överskatlningar gjordes under 1977-1980 och i synnerhet under 1978 och 1979. Del kan noteras att planerna under dessa år var övervägande expansiva, under inflytande av bl.a. stora finansiella överskott inom den kommunala sektorn och den pågående snabba daghemsutbyggnaden. Utvecklingen höUs emellertid tillbaka av ett ansträngt byggplaneläge och den under 1979 snabbt växande brislen på byggnadsarbetare. Övriga år under den redovisade perioden t.o.m. 1982 överskattas utvecklingen med 2-4 procentenheter och 1983 med en procentenhet enligt det preliminära utfallet.

Primärkommunerna planerar att fortsätta dra ned sina byggnadsinvesteringar i år. Även landstingen, som ända sedan 1976 vatje år ökat sitt byggande, planerar nu en mindre neddragning. Maskininvesteringarna väntas dock fortsätta att öka. Totalt planeras sålunda primärkommunernas och landstingens investeringar minska med omkring 1%, vilket med en bedömd överskattning på en procentenhet ger en prognos på minus 2%.

Tabell 7:8 Planerade och faktiska förändringar i primärkommunemas och landstingskommunernas totala investeringar 1974—1984

Årlig procentuell förändring, 1980 års priser

	1974	1975	1976	1977	1978	1979	1980	1981	1982	1983	1984
Planerat i febmari
samma ar	-5	0	1	15	3	12	11	3	-3	0	(-1)
Faktiskt inträffad
förändring	-8	-2	-2	10	-5	- 2	6	-1	-6	-1	(-2)
Differens	-3	-2	-3	-5	-8	-14	-5	-4	-3	-1	(-1)

Anm. De av kommunema angivna investeringsplanema har omräknats till fasta priser på basis av prisutvecklingen för investeringsvaror. Härvid har antagits en prisutveckling på 6,6% mellan 1983 och 1984. Planema redovisas som kvoten mellan prognosårets enkätvärde och det föregående årets utfall i fasta priser. Uppgiften för faktisk förändring 1982-1983 är preliminär. Uppgifter inom parentes är prognoser.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 112

De kommunala företagens investeiingar väntas falla med 2 1/2% i år, varvid byggandet förutses minska med 9% medan maskininvesteringama efter den kraftiga tillbakagången i flol väntas återhämtas och öka med 17%.

Totalt väntas därmed de kommunala investeringarna exklusive bosläder och industri minska med 2 % i år. Det kommunala byggandet fömtses falla med 3 1/2% medan de kommunala maskininköpen väntas öka med 6%.

7.3 Lagerinvesteringarna

Lagerinvesteringarna fortsatte att falla under 1983. Lagemeddragningen för ekonomin totalt sett kom att uppgå fill 8,3 mUjarder kr. i löpande priser. I 1980 års priser blev minskningen 6,2 miljarder kr., vilket stämmer väl överens med den skattning på en minskning på 6,4 miljarder kr. i nedgång som framlades i den preliminära nafionalbudgelen. Neddragningen av lagerslockarna som inleddes i början av 1981, kom att fortgå under hela 1983. Kulmen i avvecklingen nåddes emellertid under första halvåret då minskningen kom att uppgå till 5,4 miljarder kr. Neddragningen andra halvåret blev således relativt blygsam och omslaget i lagercykeln gav därmed ett klart positivt bidrag till efterfrågans utveckling mellan halvåren.

Det var liksom tidigare inom industrin som de största lagervariafionerna skedde. Som framgår av diagram 7:4 blev avlappningen av industrins totala lager (exkl. varvens) myckel starkt under första halvåret 1983, medan ett omslag fill en lagerökning kom att ske andra halvåret. Det var lagren av insatsvaror och varor i arbete som ökade medan fardigvamlagren drogs ned ytterligare. Vad gäUer insatsvarorna kom lagertUlväxten till myckel stor del att ske inom petroleumraffinaderierna där en ny kracker tagils i bmk under vintem 1984. Lagerstockarna av varor i arbete som, fill skillnad från insatsvarorna, sjunkit alltsedan andra halvåret 1980 ökade i betydligt mindre takt. Här var det främst stålverken som drog upp sina lager, men också för färdigvaruindustrierna kom en inte obetydlig uppgång alt ske. Fardigvamlagren minskade under andra halvåret i nästan samma takt som under första halvåret. Avvecklingen kom främst att ske inom verkstadsindustrin och livsmedelsindustrin, medan taklen i lageravvecklingen sjönk under andra halvåret inom basindustrierna.

Lagerminskningen inom industrin (exkl. varven) blev därmed ca 3 miljarder kr. under 1983. För 1984 beräknas en ökning på 1,3 miljarder ske. Prognosema innefattar fortsatt måttliga uppgångar av lagren av insatsvaror och varor i arbete under bägge halvåren. Fardigvamlagren däremot förutses fortsätta alt sjunka totalt sett. De starkaste minskningarna beräknas ske inom verkstadsindustrin, gmvorna och skogsindustrierna inom vUka branscher produktionskapaciteten beräknas bli fullt eller i del närmaste fuUt utnyttjad.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

113

Diagram 7:4 Totala industrins lagervolymförandring 1972—1984'

Milj. kr. 1980 års priser. Säsongrensade halvårsdata

	Insatsvaror exkl varv
1000	_x'_
0		y	N	/ Ä			/n—1	[N.	>A	n	Nx-
		y		K/\     /		"		Vi	y  \	k /
1000 2000	y/				V					v

1972    1973    1974    1975    1976    1977    1978    1979    1980    1981     1982    1983    1984

' Exkl. varvens lagervolymförändringar.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

8   Riksdagen 1983184. 1 saml. Nr 150. Bilaga l.l

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 114

Varvens lagerförändringar består nära nog helt av varor i arbete. Dessa minskade 1983 med 1,3 miljarder kr. En viss fortsatt minskning beräknas ske 1984.

Detaljhandelslagren steg ytterligare något under 1983. Ett omslag fill en minskning skedde emellertid under fjärde kvartalet. Lagerneddragningen beräknas fortsätta under 1984.

Lagerstockama inom partihandeln fortsatte att minska för tredje året i följd. Under 1983 blev minskningen betydande både av bränslen och övriga varor. En viss fortsatt ökning kom dock all ske av råoljelagren. För 1984 beräknas ett klart omslag tUl en uppdragning ske för partihandeln, exkl. bränslehandeln, där relativt stora lagerminskningar fömtses.

Inom el- gas- och vattenverk drogs lagren ned betydligt till följd av ytterligare nedskärningar av oljelagren. Även för 1984 väntas en väsentlig minskning.

Sammantaget för alla näringsgrenar beräknas lagerökningen därmed stanna vid drygt 200 milj. kr. efter 1983 års kraftiga minskning om ca 6,2 miljarder kr. Lagerinvesteringamas utveckling 1983-1984 skulle därmed ge ett positivt bidrag tiU den inhemska eflerfrågeutvecklingen molsvarande drygt 1 % av BNP.

Tabell 7:9 Lagervolymförändringar totalt och efter näringsgrenar 1980—1984

Milj. kr., 1980 års priser

	1980	1981	1982	1983 prel.	1984 prognos
Jord- och skogsbmk	-156	92	284	13	0
Industri	3 576	-2285	-5023	-4 340	800
El-, gas- och vattenverk	47	-   142	-  304	-  329	-400
Partihandel	2409	-2202	-  738	-1679	- 20
Detaljhandel (inkl. trans-
portmedelshandel)	29	-  775	1	101	-150
Summa	5905	-5312	-5780	-6234	230

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 115

8    Näringslivets lönsamhet, kostnader och priser'

I avsnitt 8.1 redovisas kalkyler och prognoser över driftsöverskotlen inom större delen av näringslivet. Driftsöverskotlen inom samtliga sektorer för vilka prognoser görs framgår av tabell 8: 1. Källa för det historiska materialet i delta avsnitt är nationalräkenskaperna. Tillverkningsindustrins vinstutveckling totalt sett analyseras mer utförligt i avsnitt 8.2. Där har kalkylema utvidgats till att omfatta även finansiella intäkter och kostnader. Det historiska materialet har här hämtats från finansstalistiken för företag. Vid en jämförelse mellan nationalräkenskaperna och finansstatistiken framgår vissa smärte nivåskillnader mellan materialen för vissa variabler saml vissa små skiUnader i branschklasstficeringen. Viktigare är att insalsvamförbmkningen (i princip) värderas till återanskaffningspris i na-fionalräkenskapsmalerialet medan den i finansstalistiken (i enlighel med redovisningspraxis) värderas till anskaffningspris.

Tabell 8:1 Driftsöverskott i vissa delar av näringslivet 1980-1984 samt i hela näringslivet 1980-1984

Milj. kr., löpande priser

	Förädlings-	Driftsöverskott
	värHp IQR')
	VdlUC   170Z	1980	1981	1982	1983 prel.	1984 prognos
Jordbmk, skogsbmk och fiske	20429	8434	9502	10630	10868	13113
Industri exkl. varv	125945	13 129	10798	14937	28905	37205
Därav: råvaror'	8974	733	-327	-327	1904	3944
bearbetade varor	102893	9118	8021	11489	22702	28 552
övrig industri'	14078	3 278	3 104	3 775	4 299	4 709
Byggnadsindustri	45441	9895	11593	13057	12420	14492
Därav: byggnadsföretag* Tjänster*	40480	5668	6903	8096	7309	8935
	87517	12470	13 279	14684	15 396	17813
Summa	279332	43 928	45172	53308	67589	82623
Övriga sektorer*	134182	35454	37355	48374
Totalt	413514	79382	82527	101682

' Gruvor och mineralbrott, sågverk, massaindustri samt ickejämmetallverk.  Tillverkningsindustri exkl. råvambranschema och övrig industri. ' Livsmedelsindustri och petroleumrafFinaderier m.m. " Inkl. egenregibyggandet inom offentliga sektom.

' Exkl. vamhandel, bostadsförvaltning samt bank- och försäkringsverksamhet. Däremot inkluderas offentliga affärsverk.

' Häri ingår varv, el-, gas-, värme- och vattenverk, vamhandel, bostadsförvaltning, bank- och försäkringsverksamhet samt restpost. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

' Kapitlet är utarbetat inom konjunkturinstitutet.

 Driftsöverskott är ett nationalräkenskapsbegrepp som i företagsekonomi närmast motsvaras av rörelseresultat exkl. lagerprisvinster och efter kalkylmässiga avskrivningar. Här använda lönsamhetsbegrepp diskuteras mer ingående i konjunkturinstitutets rapport 1979: 3.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

116

Diagram 8:1 Driftsöverskottets andel av förädlingsvärdet i vissa delar av näringslivet 1972-1984

Procent

	Jordbruk, skogsbruk och fiske SNR 1000,
60	y>
50 40.		J-			ri	r-
30 20 10		\		---		----- 1	-
	'	,•	\ \ \
			....		•

		Byggnadsindustr			i
	ur SNR 5000
	A                                     t
20	f		/\r7
		»V	» Ä. /				v
		l\	i            /s. /				r
		/ v	1                     J		>•'		I
15	/■		■
			1			1
			1			/
			«			/
			1		r\	/
10			1			v    /
			\		)	v
			\		1
			\
			'	1 y      1
5				\    '

20

15

10

*	1	Tjänster ur SNR 6000-900 \ \ \			0	/ / 1— / / /
		i I	y\	r-'	/ / 1 / /
		\ \ \	i	1 1	*.

IIIII............................... Ill

72        74        76        78        80        82        84

I I I I I I I I I

72

74

78

76

80

82

84

' Häri ingår de privata och offentliga byggnadsföretagen samt egenregibyggandet inom den offentliga sektom. Däremot ingår ej "självbyggeri" o. dyl. Anm. De streckade kurvorna avser tillverkningsindustrin exkl. varv. Då deldiagrammen ej ritats med enhetlig skala får kurvan olika utseende i de olika deldiagrammen. Beträffande sektoravgränsningama se noterna till tabell 8:1. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 117

Tabell 8:2 Rörliga produktionskostnader, produktpriser och marginaler per producerad enhet i vissa delar av näringslivet 1977-1984

Årlig procentuell förändring

	\911	1978	1979	1980	1981	1982	1983 prel.	1984 prognos
Jordbrak,skogsbruk och flske
Förbmkning Lönekostnad' Lönekostnad per timme Produktivitet	15,9 10,8 13,0 2,0	7,3 -3,3 4,4 7,9	11,2 -1,2 1,7 2,9	11,3 1,4 7,9 6,4	12.0 8,5 10,8 2,1	9,5 0,0 6,0 5,9	8,4 6,0 10,6 4,3	6,5 3,1 9,4 6,1
Summa rörlig kostnad Produktpris Marginal	13,1 6,5 - 5,8	3,4 1,5 -1,8	6,8 3,9 -2,7	7,9 11,9 3,7	10,5 10,8 0,3	6,9 7,3 0,4	7,7 6,5 -1,1	5,7 8,9 3,0
Industri exkl. varv
Förbmkning Lönekostnad' Lönekostnad per timme Produktivitet	9,7 10,4 9,8 - 0,5	9,3 5,5 10,9 5,2	12,1 0,2 7,9 7,7	14,9 10,4 11,4 0,9	10,5 10,9 10,5 -0,3	12,8 6,2 7,0 0,7	10,4 0,8 9,0 8,1	6,3 2,9 8,0 5,0
Summa rörlig kostnad Produktpris Marginal	9,9 7,9 -  1,8	7,9 7,9 0,0	8,3 10,6 2,1	13,1 13,4 0,3	10,7 9,8 -0,8	10.8 12,0 1,1	7.8 10,7 2,7	5,5 6,4 0,9
Därav: råvaror
Förbmkning Lönekostnad' Lönekostnad per timme Produktivitet	16,3 10,0 11,2 1,1	-0,5 -0,6 10,4 11,1	10,1 0,9 4,8 3,8	18,1 12,3 13,0 0,6	8,0 12,5 10,9 -1,5	7,4 3,8 4,7 0,9	13,1 -4,6 9,0 14,3	11,0 3,2 8,0 4,8
Summa rörlig kostnad Produktpris Marginal	14,7 1,8 -11,2	-0.5 0,2 0,7	7.9 16,7 8,2	16,7 19,4 2,3	9,0 6,2 -2,6	5,4 6,3 0,9	9,6 15,3 5,2	9,5 13,2 3,1
Därav: bearbetade varor
Förbmkning Lönekostnad' Lönekostnad per timme Produktivitet	7,8 11,4 9,9 -  1,3	11,6 6,1 10,9 4,6	12,7 -0,4 8,3 8,7	11,9 10,8 11,3 0,5	8,7 10,0 10,3 0,3	12,2 6,7 7,1 0,4	11,0 0,3 9,0 8,6	6,3 1,9 8,0 6,0
Summa rörlig kostnad Produktpris Marginal	9,1 8,3 - 0,7	9,2 9,0 -0,2	7,8 10,1 2,1	10,8 11,0 0,2	9,2 8,7 -0,5	10,4 11,9 1,4	7,4 10,8 3,2	5,0 5,7 0,7
Byggnadsindustri Förbmkning Lönekostnad' Lönekostnad per timme Produktivitet	9,4 6,6 13,1 6,2	8,3 7,7 10,5 2,6	9,4 5,5 10,8 5,0	16,1 13,2 10,5 -2,4	1,1 11,4 8,1 -3,0	9,9 2,4 4,1 1,6	10,2 6,7 9,0 2,2	5,7 6,5 8,0 1,4
Summa rörlig kostnad Produktpris Marginal	8,2 8,0 - 0,2	8,0 6,7 -1,2	7,7 8,9 1,1	14,9 13,4 -1,3	9,3 10,9 1,5	6,7 7,5 0,7	5,5 7,0 -1,7	6,0 7,5 1,4
Tjänster Förbmkning Lönekostnad' Lönekostnad per timme Produktivitet	12,5 11,3 15,1 3,4	11,1 8,1 12,0 3,6	10,0 6,2 8,4 2,1	9,1 8,3 12,4 3,8	14,5 7,1 8,4 1,3	10,5 6,0 6,8 0,8	10,0 8,6 8,5 -0,1	6,5 6,1 8,0 1,8
Summa rörlig kostnad Produktpris Marginal	11,7 10,6 -  1,0	9,3 10,7 1.3	8,0 9,2 1,1	8.4 10,1 1,6	10,7 10,2 -0,5	8,3 8,6 0,3	10,0 10,0 0,0	6,7 7,5 0,7

' Lönekostnad per timme avser löner inkl. kollektiva avgifter och icke vamanknutna indirekta skatter per

arbetad timme. Produktivitet avser bmttoproduktion i fasta priser per arbetad timme.

 Med avdrag för subvenfioner.

Anm. Beträffande sektorsavgränsningama se notema till tabell 8:1.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 118

8.1 Näringslivets driftsöverskott, produktionskostnader och priser

Preliminära kalkyler för 1983 anger en fortsatt ökning av driftsöverskottets andel av förädlingsvärdet inom den del av näringslivet som beräkningar omfattar (tabell 8:1). Uppgången var dock i sin helhet hänförlig till skogsbmket och industrin, medan driftsöverskottsandelen sjönk inom övriga sektorer. Inom industrin har såväl råvambranschema som de branscher som producerar bearbetade varor falt en kraftig förbättring av lönsamheten (diagram 8:1 och 8:2). Detta var huvudsakligen en följd av de svenska devalveringama särskilt den som genomfördes 8 oktober 1982. Den största ökningen av lönsamheten 1983 inträffade inom råvarubran-scherna. Devalveringen har här medfört betydande höjningar av de svenska företagens försäljningspriser i svenska kronor. Samtidigt har den internationella råvarukonjunkturen förbättrats. Bland råvarorna är det i huvudsak endast för trävaror som de svenska förelagen sänkt priset relativt de utländska konkurtentema. Totalt sett har råvaruproducentema höjt försäljningspriserna med drygt 15% (tabeU 8:2) och ökal produktionen med 111/2%. Den starka produkfionsökningen med därav följande produktivi-lelsslegring medförde att lönekostnaden per producerad enhet sjönk med 41/2% trots att limlönen ökade med 9%. Totalt sett steg den röriiga kostnaden per producerad enhet inom råvambranschema med 91/2%, vilket innebar en marginalförbättring om drygt 5% jämfört med 1 % 1982. Trots den kraftiga vinstökningen översteg emellerfid driftsöverskottsandelen 1983 endasl knappt nivån de medelgoda åren 1976 och 1980. Detta berodde främst på den svaga lönsamheten inom massaindustrin, där man ännu 1983 erhöll elt inte obetydligt driftsunderskott.

Även inom aggregatet bearbetade varor inträffade en betydande vinstökning 1982-1983. TiU skiUnad från råvamföretagen har företagen som producerar bearbetade varor använt en betydande del av devalveringsutrymmet till en fortsatt sänkning av priserna relativt de utländska konkurrenterna. De svenska relativpriserna för bearbetade varor beräknas sålunda ha sjunkit med 41/2% 1982-1983. TUl följd av framför aUt de därav erhållna marknadsandelsvinsterna, kunde förelagen öka sin produktionsvolym med 7%. Arbelsprodukfiviteten steg med hela 8 1/2%, vilket medförde att lönekostnaden per producerad enhet ökade endasl obetydligt. Devalveringens fördyrande inverkan på importerade insatsvaror medverkade emellertid i hög grad till att förbmkningskostnaden per producerad enhet ökade med 11 %, varför den rörliga kostnaden per producerad enhet totalt sett steg med 71/2%. Då produktpriset samtidigt höjdes med 11 %, erhölls en marginalökning om 3% för bearbetade varor 1982-1983. Därmed kom driftsöverskottets andel av förädlingsvärdet 1983 att nå upp tUl den höga nivå som förelåg 1974.

Betydande vinstökningar inträffade 1982-19831 inom samtliga här redovisade delbranscher inom aggregatet bearbetade varor (tabell 8:3 och

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

119

diagram 8:2). Både pappersindustrin och jäm- och stålverken fortsatte att förbättra sin lönsamhet kraftigt. Därmed erhöll pappersindustrin ett betydande driftsöverskolt, medan järn- och stålverken fick vidkännas ett nega-fivt driftsnetto även 1983. Lönsamheten inom verkstadsindustrin exkl. varv förbättrades kraftigt. Produktionsvolymen ökade med 71/2% främst tUl följd av marknadsandelsvinsler på exportmarknaderna. Verkstadsföretagen uppnådde därmed en så gynnsam produktivitetsutveckling att lönekostnaden per producerad enhet blev oförändrad jämfört med året innan och de röriiga kostnademas tUlväxt per enhet kom totalt sett att inskränka sig tUl 8% (tabeU 8:4). Detta trots att förbmkningskostnaderna per producerad enhet steg kraftigt tUl följd av i första hand devalveringen i oktober 1982 - ungefär en fjärdedel av insatsvarorna utgörs nämligen av importerade verksladsprodukter, vilkas prisökning uppgick fill ca 15% 1982-1983.

Bland övriga beräknade näringslivssektorer ingår typiska hemmamarknadssektorer såsom byggnadsindustri och större delen av tjänstesektorn. Kännetecknande för dessa delar av näringslivet är bl. a. att de avsätter det mesta av sin produktion inom landet samt att direkleffekterna av en devalvering inte är så kraftiga vare sig på kostnads- eller intäktssidan. Lönsamheten inom dessa sektorer har enligt preliminära kalkyler sjunkit 1982-1983. Detta synes främst vara en följd av den svaga inhemska eflerfrågeutvecklingen, vilken inneburit att företagen inte har kunnat kompensera sig fullt ut för den jämförelsevis höga ökningen av arbetskraftskostnaderna genom att höja sina försäljningspriser.

Tabell S:i Dri/tsöverskott inom industrin 1980-1984

Milj. kr., löpande priser

	Förädlings-	Driftsöverskott
	värHp 198-?
	VdlUC   170	1980	1981	1982 prel.	1983 prel.	1984 prognos
Gmvor- och mineralbrott	2549	297	-     11	559	878	983
Jämmalmsgmvor	1011	-   186	-   325	174	249	-    8
Övriga gmvor och mineralbrott	1538	483	314	385	629	991
Tillverkningsindustri exkl. varv	123396	12832	10809	14 378	28027	36222
Sågverk	2829	1039	236	-  255	853	1411
Massaindustri	2073	-  422	-  407	-  526	-   291	1044
Pappersindustri	5912	-   117	-  233	652	2193	3266
Petroleumraffinaderier	548	-    35	-  392	-   193	99	539
Jäm- och stålverk	6068	-1254	-1969	-1049	-  439	1240
Icke'jämmetallverk	1523	-   181	-   145	-   105	464	506
Verkstadsindustri exkl. varv	53634	5105	5928	5541	11529	14154
Livsmedelsindustri	13 530	3313	3496	3968	4200	4170
Övrig tillverkningsindustri exkl.	varv  37279	5 384	4295	6345	9419	9892
Totalt exkl. varv	125945	13129	10798	14937	28905	37205

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

120

Diagram 8:2 Driftsöverskottets andel av förädlingsvärdet i skogsbruket och vissa

industribranscher 1972-1984

Procent

	Skogsbruk SNR 1200
60	/I		rx         /
»in		i	X			y
lin				V/
■n	A	1
?n		r\
10		y	'x \ \		,,/'	/'
			,	X___ '

20 0 -20 -40 -60 -80 -100	-	Järn-c SNR 3 .-■'■*	)ch stc 710	Iverk	• ""*■	___ •	7
	J	r\				/	/
	r		\		f	/
			\	y	\
				/
			1	/
			VI

			Verkstadsindustri exkl. varv
	'■\          SNR 3800 exkl. 3843 /
20	/   ,		k                   \7~
	/ /		\                     Y
	' /		A                         /
	/   /		\                 1
	/	/	*\                      /   ....
		/	\              I
		/	*\                         4
	,	/	l\                 //
		s/	\\        r
10					*	' j-*
			\		f	A"*
			\	\    ,*
			i	\ /
				'V
5				\   7

40		K	Massa- och pappersin				iu%u\\
	/]		k                      SNR 3421-1-3422 \                                             /
20 0 -20 -40		1"	\	LA
	1	f	\	'v____ '	<'""*■	•	f
			\		r	j
				J
				M

25		Övrig	tillverkningsindus			ri'
			\				k	1
		/ \	\				1	1
20		1	\				1
		/	r\          >v				/	/
		/	»\        /\ '					1
		/	«\      /			v		1
		/	1 v.      /			v		1
	*	/	t	««				1
15	f
			\
			1				1
			i				1
			1 1		,--j		/
10						v  i
					1	f
			\		(
			\
			«	1
S

72        74        76        78        80        82

I I I I I I I I I I 1 I I I

72        74        78        78        80        82        84

IIIIII

I   I   M   Ii

84

' Exkl. varv, ickejämmetallverk och petroleumraffinaderier m.m. Anm. De streckade kurvorna avser tUlverkningsindustrin exkl. varv. Då deldiagrammen ej ritats med enhetlig skala får kurvan olika utseende i de olika deldiagrammen. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 121

Tabell 8:4 Rörliga produktionskostnader, produktpriser och marginaler per producerad enhet i skogsbruket och vissa industribranscher 1977—1984

Tabell 8:4 Rörliga produktic och vissa industribranscher 1<

Åriig procentuell förändring

	1977	1978	1979	1980	1981	1982 prel.	1983 prel.   ]	1984 prognos
Skogsbruk
Förbmkning	17,2	13,2	12,1	10,6	9,1	10,2	10,5	7,5
Lönekostnad'	18,0	-0,8	- 2,3	2,0	1,1	1.8	0,2	2,9
Lönekostnad per timme	13,5	4,0	1,0	5,5	4,7	1,1	8,4	8,0
Produktivitet	- 3,8	4,8	3,3	3,5	-2,4	-0,7	8,2	5,0
Summa rörlig kostnad	17,8	3,0	2,2	4,8	7,9	4,8	4,0	4,7
Produktpris	4,2	-6,8	2,2	17,4	10,1	2,1	8,0	14,5
Marginal	-11,5	-9,5	0,0	12,0	2,0	-2,6	3,8	9,4
Sågverk
Förbmkning	17,6	-2,6	4,6	16,8	7,9	1,1	9,9	12,1
Lönekostnad'	7,2	6,5	-1,7	13,8	15,1	-5,2	3,2	4,4
Lönekostnad per timme	11,7	13,4	0,0	16,0	12,4	2,9	11,0	8,0
Produktivitet	4,3	6,5	1,7	1,9	-2,3	8,5	7,6	3,5
Summa rörlig kostnad	15.1	-0,5	3,1	16,1	9,5	0,8	8,4	10,5
Produktpris	11,5	1,5	11,3	20,1	2,6	-3,3	17,5	13,0
Marginal	- 3,1	2,0	8,0	3,4	-6,3	-4,1	8,4	2,3
Massa- och pappersindustri'
Förbmkning	11,0	-3,2	11,5	20,1	14,6	7,6	5,8	8,5
Lönekostnad'	12,1	-2,9	- 2,3	12,5	7,7	10,4	-5,0	2,4
Lönekostnad per timme	10,6	12,3	6,4	12,1	10,6	6,6	9,9	8,0
Produktivitet	-1,4	15,7	8,9	-0,4	1,1	-3,5	15,7	5,4
Summa rörlig kostnad	11,3	- 3.1	8,2	18,4	13,2	8,2	3,6	7.4
Produktpris	- 0,9	0,3	15,0	11,1	13,1	12,5	8,8	12,6
Marginal	-11,0	3,5	6,3	-1,0	-0,1	4,0	5,0	4,8
Jäm och stålverk
Förbmkning	- 2,4	12,8	16,5	10,4	2,9	13,4	6,5	2,0
Lönekostnad	16,4	-10,7	- 9,2	13,4	13,0	2,3	-1,1	-3,6
Lönekostnad per timme	7,5	4,1	7,9	10,8	10,9	7,0	9,6	8,0
Produktivitet	- 7,7	16,6	18,9	-2,3	-1,8	4,6	12,6	12,0
Summa rörlig kostnad	4,1	3,7	7,9	11,2	5,8	10,0	3,9	0,5
Produktpris	4,7	10,0	16,1	13,5	2,3	16,6	7,5	7,0
Marginal	0,6	6,1	7,6	2,1	-3,3	6,0	3,5	6,5
Verkstadsindustri exkl. varv
Förbmkning	8,6	14,0	10,5	9,3	1,1	14,1	12,8	1,1
Lönekostnad'	12,2	8,5	-2,4	7,8	9,3	1,1	0,0	1,0
Lönekostnad per timme	9,5	10,4	8,3	11,3	10,6	1,'i	9,1	8,0
Produktivitet	- 2,4	1,8	11,0	3,2	1,2	0,1	9,1	6.9
Summa rörlig kostnad	10,1	11.5	5,2	8,6	8,3	11,9	8.2	5.1
Produktpris	8,4	10,1	7,9	8,3	8,8	11,3	11,8	5,6
Marginal	-  1,5	-  1,3	2,6	-0,3	0,5	-0,5	3,3	0,5
Övrig tillverkningsindustri
Förbmkning	11,0	9,2	10,9	12,1	11,8	13,2	9,8	6,5
Lönekostnad	9,8	8,5	4,5	12,7	8,9	4,8	3,4	5.3
Lönekostnad per timme	10,4	12,8	8,4	11,4	10,2	6,6	8,7	8,0
Produktivitet	0,5	4,0	3,7	-1,2	1,1	1,7	5,1	2,6
Summa rörlig koslnaS	10,6	8,7	8.9	ll.l	ll.l	10,8	8,0	6,2
Produktpris	10,5	8,7	9,5	11,8	10,0	12,3	9,4	5,7
Marginal	- 0,1	0,0	0,6	0,6	-1,0	1,4	1,3	-0,5

' Lönekostnad per timme avser löner inkl. kollektiva avgifter och icke vamanknutna indirekta skatter per

arbetad timme. Produktivitet avser bmttoproduktion i fasta priser per arbetad timme.

 Med avdrag för subventioner.

' SNR 3421 och 3422 dvs. exkl. pappersvamindustri.

* Exkl. varv, ickejämmetallverk och petroleumraffinaderier m. m.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 122

En tredje gmpp utgörs av aggregatet yor/rw, skogsbruk och fiske, där driftsöverskottets andel av förädlingsvärdet totalt sett sjönk 1982-1983. Vinstutvecklingen var dock olika inom de båda delbranscherna - med sänkt lönsamhet inom delbranschen jordbruk och fiske och ökad lönsamhet inom skogsbruket. Båda delbranscherna avsätter visserligen den hell övervägande delen av sin produktion på hemmamarknaden, men skogsbmket har ändock till skUlnad från jordbruket en närmare koppling till exportmarknaderna genom att man levererar sina produkter till den starkt exportinriktade skogsindustrin.

Lönsamheten inom den del av näringslivet som kalkylerna omfallar beräknas fortsätta att sfiga 1983-1984. Vinstökningar väntas därvid inom alla sektorer. För samtliga delbranscher har anlagils en fimlöneökning om 8%, vilken är ca 1 procentenhet lägre än den genomsnittliga fimlöneök-ningen för näringslivet året innan. Starkast lönsamhelsfiUväxt fömtses inom skogsbmket, men även inom industrin exkl. varv väntas en inte obetydlig ytterligare höjning av vinstnivån. Liksom 1983 beräknas lönsamheten öka mest i råvarubranscherna. Del är framför allt massaindustrin som fömtses fortsätta att öka sin driflsöverskottsandel kraftigt. Därmed skulle massaindustrin, efter sju år med negafivl drtftsnetto, uppnå ett betydande driftsöverskolt 1984. Även sågverken väntas öka sin lönsamhet ytterligare.

När det gäller branscherna som producerar bearbetade varor beräknas driftsöverskottsandelen 1984 klart översliga den höga nivån 1974. Produk-fionsvolymen förutses sfiga med 7 1/2 % 1983-1984, bl. a. till följd av vissa ytterligare marknadsandelsvinster inom OECD-länderna. Arbetsproduktiviteten väntas därmed öka med 6%, vilket medför att lönekoslnadsökning-en per producerad enhet begränsas till 2 %. Då samtidigt prisuppgången för företagens insalsvaror väntas avta krafiigt innebär detla atl ökningen av den rörliga kostnaden per producerad enhet dämpas tiU 5%. Produktpriserna fömtses stiga med drygt 5 1/2 %, varför marginalförändringen blir posifiv även 1983-1984.

Lönsamheten väntas 1984 öka mest inom delbranscherna pappersindustri samt jäm- och stålverk. Inom den sistnämnda delbranschen beräknas driftsnetlol bli positivt för första gången sedan 1970. Även verkstadsindustrin exkl. varv fömtses öka sin driftsöverskottsandel ytterligare. Detta beror främst på att lönekostnaden per producerad enhet inte väntas öka med mer än 1 %. Produktprishöjningen har kalkylerats tUl 5 1/2%. Därvid fömtses verkstadsföretagen genomföra störte prishöjningar på hemma- än på exportmarknaderna. Lönsamheten inom övriga delbranscher som producerar bearbetade varor väntas sjunka något 1983-1984. Arbetsproduktiviteten fömtses här öka betydligt mindre än inom ovan nämnda delbranscher.

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

123

8.2 Tillverkningsindustrins vinstutveckling

Driftsöverskott, produktionskostnader och priser

Preliminära kalkyler för 1983 anger en kraftig höjning av lönsamheten inom tillverkningsindustrin exkl. varv. Därmed beräknas driftsöverskottsandelen ha överstigit 1975 års nivå. Denna utveckling följer av atl produktpriserna steg med 101/2%, medan samtidigt den röriiga kostnaden per producerad enhet ökade med endast 8%. Kostnadsutvecklingen sjönk därmed påtagligt jämfört med året innan, vilket till stor del kan förklaras av en kraftig höjning av arbetsproduktiviteten 1982-1983.

Driftsöverskottets andel av förädlingsvärdet beräknas fortsätta alt stiga 1983-1984. Taklen i lönsamhetsökningen förutses dock bli betydligt lägre och lönsamheten väntas inle fullt nå upp till den höga nivå som förelåg 1974. Detta beror främst på atl råvambranschema inom tillverkningsindustrin nu inte kan räkna med så höga nivåer på sina driftsöverskotlsandelar som detta år.

Tabell 8:5 Förädlingsvärde i tillverkningsindustrin exkl. varv 1977-1984

Löpande priser

	1977	1978	1979	1980	1981	1982 prel.	1983 prel.	1984 prognos
Milj. kr.
Lönekostnad'	69540	73 349	78481	86533	92401	95 875	102911	112586
Kapitalförslitning	9207	10397	11412	12880	14227	16186	18542	20349
Driftsöverskott exkl.
subventioner	3011	2779	9381	9864	7751	11335	24643	32609
därav: driftsöverskott inkl.
subventioner	3866	4056	10874	12832	10809	14 378	28027	36222
./. subventioner	855	1277	1493	2968	3058	3043	3 384	3613
Förädlingsvärde	81758	86525	99274	109277	114379	123396	146096	165544
Procent av förädlingsvärdet
Lönekostnad'	85,0	84,8	79,1	79,2	80,8	11,1	70,4	68,0
Kapitalförslitning	11,3	12,0	11,5	11,8	12,4	13,1	12,7	12,3
Driftsöverskou exkl.
subventioner	3,7	3,2	9,4	9,0	6,8	9,2	16,9	19,7
därav: driftsöverskott inkl.
subventioner	4,7	4.7	10,9	11,7	9,5	11,7	19,2	21,9
./. subventioner	1,0	1.5	1,5	1,1	1,1	2,5	2,3	1,1
Förädlingsvärde	100,0	100,0	100,0	100,0	100,0	100,0	100,0	100,0

' Löner inkl. kollektiva avgifter och icke vamanknutna indirekta skatter.

 Icke vamanknutna subventioner.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

124

Diagram 8:3 Rörliga produktionskostnader, produktpriser och marginaler per producerad enhet i tillverkningsindustrin exkl. varv 1964—1984 Årlig procentuell förändring

Förbrukning

-51-

I

I       I       I       I

I       I       I

'IIIIII

1964       1966       1968       1970       1972       1974       1976       1978       1980       1982       1984 ' Med avdrag för subventioner. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

125

Tabell 8:6 Förenklad resultaträkning och marginaler för tillverkningsindustrin 1977-1984

Milj. kr., bokföringsmässiga värden

	1977	1978	1979	1980	1981	1982 prel.	1983 prel.	1984 prognos
1 BmHointäkter av rörelsen	240062	260135	294 703	331456	353 799	400572	466700	520300
2   Rörelseresultat före avskrivningar 3   Bmttomarginal (1/2) 4     Bmttomarginalförändring'	12 709 5,3 -1,6	12 731 4,9 -0,4	21924 1.4 2,5	24014 1.1 -0,2	23618 6,7 -0,5	30895 1,1 1,0	47100 10,1 2,4	56 700 10,9 0,8
5   Bokföringsmässiga avskrivningar 6   Resultat efter avskrivningar (2-5)	7405 5304	7 501 5231	9101 12823	10674 13340	10640 12978	11682 19213	14400 32 700	16800 39900
7 Finansiellt netto därav: intäkter kostnader	-2228 6632 8860	-2971 7244 10215	- 113Q 8231 10961	- 2795 10876 13671	- 4708 12324 17032	- 2967 15505 18472	-    800 17200 18000	1500 19400 17900
8   Resultat efter finans- netto (6-1-7) 9   Nettomarginal (8/1) 10 Nettomarginalförändring'	3076 1,3 -1,5	2260 0,9 -0,4	10093 3,4 2,5	10545 3,2 -0,2	8270 2,3 -0,9	16246 4,1 1,8	31900 6,8 2,7	41400 8,0 1,2

' Förändring mätt i procentenheter.

Anm. I tabellen saknas extraordinära poster, bokslutsdispositioner samt skatt jämfört med en fullständig

resultaträkning.

Källor: SOS företagen samtliga företag 1977-1981. Utvecklingen 1981-1982 avser identiska industriföretag

mer mer än 50 anställda. 1983-1984 enligt konjunkturinstitutet.

Finansiella intäkter och kostnader

I tabell 8:6 redovisas resultat inom tillverkningsindustrin bl.a. med finansnettot inräknat. Inga uppgifter finns ännu tillgängliga när del gäller utfallet av företagens finansieUa intäkter och kostnader 1983. Utförda kalkyler pekar emellertid på en fortsatt ökning av ränteintäkterna såväl 1983 som 1984, medan ränteutgifterna i stort sett väntas ligga kvar på 1982 års nivå. Det sistnämnda främst emedan företagen fömtses använda en betydande del av resultatförbättringen 1983 och den väntade vinstökningen 1984 tUl att amortera ned sina skulder. Dessutom har den genomsnitfiiga räntenivån sjunkit successivt under 1983 och i böijan av 1984.

RäntabilUet m.m.

Vid jämförelser över tiden är vinsluppgiftema i milj. kr. inte något bra mått på lönsamheten i industrin eftersom de påverkas av bl. a. inflationen och förändringar av industrisektorns storlek. Ett vanligt sätt att öka jämförbarheten mellan olika år är att redovisa resultatet i förhåUande till det insalta kapitalel. I tabell 8:7 framgår räntabUiteten på totalt resp. egel kapilal 1976-1982 enligt förelagsstatisliken saml 1983 och 1984 enligt konjunkturinstitutets beräkningar. Det bör betonas av värdena i företagsstatistiken är bokföringsmässiga. Vid en historisk jämförelse för 1970-talet

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 126

Tabell 8:7 Tillverkningsindustrins räntabilitet 1976-1984

Procent, bokföringsmässiga värden

1976    1977    1978     1979    1980    1981       1982       1983       1984

prel.      prel.      pro-
___________________________________________________________ gnos

5,7	4,6	4,4	6,8	7,3	7,0	8,7	11,1	12,0
3,7	2,0	1,9	4,1	4,0	3,6	4,8	7,3	8,1
2,0	2,6	2,5	2,7	3,3	3,4	3,9	3,8	3,9
5,2	0,0	-1,4	5,3	4,7	1,6	6,1	12,7	13,5
10,9	4,6	-3,0	12,1	12,0	8,6	14,8	23,8	25,5
9,4	12,8	7,5	9,7	13,7	9,4	9,9	9,3	5,2
1.4	-7,3	-4,2	2,2	-1,5	-0,7	4,5	13,3	19,3
3.9	4,6	4,9	4,8	5,6	6,4	6,4	5,7	5,4
1,8	0,0	-0,5	2,0	1,7	0,6	2,3	5,4	6,5
2.91'	2,91	2,77	2,72	2,79	2,78	2,64	2,36	2,07
25.7'	25,6	26,5	26,9	26,4	26,5	27,5	29,8	32,7

Räntabilitet på totalt kapital (RT) Bidrag från: arbetande kapital (BA) finansiellt kapital (BF) Finansieringsfaktor (F) Räntabilitet på eget kapital (RE) Konsumentprisindex (förändring dec-dec.)

"Real" räntabilitet på eget kapital Finansieringsfaktorns komponenter: Genomsnittlig skuldränta (RS) (RT-RS)

Skuldsättningsgrad (S/E) Soliditet (EAT)

RT = BA -H BF       RE = RT -I- F       F = (RT - RS) x S/E

' Fr.o.m. 1977 inkluderas ett antal s.k. förvallningsbolag. Detta påverkar skuldsättningsgrad och soliditet med -0,2 resp. -i-1,7 procentenheter. Övriga tal påverkas endast marginellt av förvahningsbolagen. Anm. Räntabiliteten är beräknad på resultat efter finansiellt netto men före extraordinära poster, bokslutsdispositioner och skatt. Skuldsättningsgrad, S/E = (Skulder -f hälften av obeskattade reserver)/(eget kapital -i-hälften av obeskattade reserver).

Källor: SOS företagen för samtliga företag 1976-1981. Utvecklingen 1981 -1982 avser identiska industriföretag med mer än 50 anställda. 1983-1984 enligt konjunkturinstitutet.

visar det sig dock att den bokföringsmässiga räntabiliteten på eget kapital väl överensstämmer med en beräknad nominell räntabilitet.' Den reala räntabiliteten är framräknad som bokföringsmässig räntabilitet dividerad med förändringen under året i konsumentprisindex. Det bör noteras att räntabiliteten på eget kapital har beräknats utifrån resultatet efter finansnetto, vilkel innebär alt t. ex. vinstskatt inte belastar resultatmåtlet.

Kalkylema anger alt räntabiliteten på totalt kapilal fortsatte att öka kraffigl 1982-1983. Därmed uppnåddes en nivå (11 %), som var högre än nivån någonsin under 1970-talel. Bidraget från arbetande kapital var därvid i det närmaste dubbelt så stort som bidraget från finansiellt kapilal. Räntabiliteten på eget kapital steg samtidigt med 9 procentenheter till 24%, varvid finansieringsfaktorn bidrog med 61/2 procentenheter. Finansie-ringsfaktoms betydande bidrag till den kraftiga ökningen av räntabUiteten på eget kapital var en följd av atl den genomsnittliga skuldräntan minskade från 6,4% 1982 fiU 5,7% 1983, medan räntabUiteten på totalt kapital samfidigt steg kraftigt. Minskningen av den genomsnittliga skuldräntan var i sin tur huvudsakligen en följd av att såväl den internationella som den

' En nominell räntabilitetsberäkning gmndas på resultat- och balansräkningar där samtliga poster värderas till återanskningspriser. Se exempelvis bilaga 9 till LU-80 (DsE 1981:8) samt SOU 1979:10. "Löner, lönsamhet och soliditet i svenska industriföretag" för definitioner och metoddiskussion.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 127

svenska räntenivån sjönk under 1983. Dessutom reducerades den genomsnittliga skuldräntan av att företagens räntebärande skulder synes ha ökat i långsammare takt än de totala skulderna. Den "reala" räntabiliteten på eget kapital steg med 9 procentenheter upp till drygt 13% 1983.

Räntabiliteten på totalt kapital väntas öka ytterligare 1983-1984. Även räntabiliteten på eget kapital beräknas stiga och därmed uppnå den höga nivån 251/2%, vilkel dock är en någol lägre nivå än rekordåret 1974 (27,6%). Det senare är en följd av atl den beräknade genomsnittliga skuldräntan aUtjämt fömtses vara högre medan skuldsätlningsgraden väntas bli lägre 1984 jämfört med 1974. De kraftiga resultatförbättringar som företagen väntas uppnå under tidsperioden 1982-1984, bedöms bl. a. få till följd att soliditeten höjs avsevärt och 1984 langerar den jämförelsevis höga nivån i början av 1970-talet.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

128

9   Den ofTentliga verksamheten'

Den offenfiiga verksamheten diskuteras i det följande med utgångspunkt från den finansiella utvecklingen för delsektorema staten, kommunerna och socialförsäkringssektorn.

Avslutningsvis presenteras beräkningar av finanspolitikens effekter på samhällsekonomin.

9.1 Staten

Under senare hälften av 1970-talel och början av 1980-talet var den reala ökningen av statsulgiftema högre än tUlväxten i såväl statsinkomsterna som BNP. 1983 bröts emellertid denna utveckling framför allt beroende på en mycket kraftig ökning av inkomsterna. Även 1984 väntas inkomstema öka betydligt snabbare än utgifterna.

Jämförelse mellan BNP och statens inkomster, utgifter och budgetunderskott 1977— 1984

	1977	1978	1979	1980	1981	1982	1983	1984
Budgetunderskottet,
miljarder kr.	18	33	45	53	66	83	80	76
Andel av BNP, %	4,8	7,9	9,8	10,1	11,6	13,4	11,5	10,0
Nominell ökning av
BNP, miljarder kr.	30	42	50	63	46	51	73	67
Procentuell förändring
av statens
reala inkomster	-1,8	-5,7	0,7	0,6	1,6	2,0	8.7	4,0
utgifter	8,1	5,8	6,3	1,3	4,5	5,4	2,5	0,3
utgifter exkl. räntor	7,4	5,4	5,1	-1,9	1,2	1,2	1,3	-3,6
BNP, proc. volym-
förändring	-1,6	1.8	3,8	1,7	-0,5	0,5	2,3	2,8

1983 minskade budgetunderskottet för första gången sedan 1976. Minskningen väntas fortsätta även 1984. Mätt som andel av BNP minskas underskottet från 11,5% fill 10,0%. Budgetunderskottet var fram t.o.m. 1980 lägre än den nominella ökningen av BNP. Därefter har det varit eller beräknats bli störte än ökningen av BNP, vilkel alltså innebär att statsskulden växer snabbare än BNP.

Flera förändringar av de direkta skatterna vidtogs under 1983. Den viktigaste var första steget i den s.k. marginalskattereformen som syftar tUl att majoriteten av inkomsttagarna ska ha högst 50% marginalskatt 1985. Detta finansierades 1983 med införandet av en allmän löneavgift på 2%. Vidare indexreglerades skatteskalorna med 5,8% genom att basenhe-

' Kapitlet är utarbetat inom finansdepartementet.

 Beräkningama över statens inkomster och utgifter har hämtats från nationalräkenskaperna för åren fram t. o. m. 1983. Prognosen för 1984 baserar sig på material från riksrevisionsverket.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 129

ten höjdes från 6900 kr. till 7300 kr. I nedanstående tablå framgår effekten på statens inkomster från direkt skatt av vissa viktigare skattereformer 1983. Härav framgår all inkomsterna av de direkta skatterna blivit ca 8,2 miljarder kr. lägre än om 1982 års skatteregler hade gällt. Det är dock endasl beräknade värden. De skatteinkomster som kunde ha influtit med oförändrade skalleskalor skulle mycket väl kunna ha uppgått tUl andra belopp.

Effekten av viktigare skattereformer på statens inkomster från direkt skatt.

Miljarder kr.

1983 1984

Marginalskattereformen -3,1 -3,15

Indexreglering av skatteskalan -3.4 -2,35

Underskousavdrag' (0,4) (0,4)

Fackföreningsavdrag -1,25
Slopat försäkringsavdrag 0,55

Slopad skattereduktion för

skattesparande och aktieutdelning 0,7 0,6

Schablonavdrag för inkomst

av tjänst -1,6
Skärpning av förmögenhets
skatt' (0,9)

' Påverkar ej statens inkomster under dessa år.

För 1984 har beaktats de förändringar som riksdagen beslutade om i december 1983 (prop. 1983/84:69, SkU 1983/84:12). Skatteskalorna för 1984 inflationsskyddas med 4,1% genom en höjning av basenheten från 7300 kr. till 7600 kr. Vidare sänktes marginalskatterna ytteriigare. Kostnaderna på drygt 3 miljarder kr. för detta andra steg av marginalskattereformen finansierades delvis genom höjda energiskatter (se nedan), vilkel svarade för ungefär hälften av det beräknade finansieringsbehovet eller ca 1,6 miljarder kr. Resten finansierades dels genom lägre indexering av skatteskalorna än vad som var planerat och dels genom vissa skärpningar av skatteskalan i intervallet 16-18 basenheter, vilket beräknas inbringa omkring 800 resp. drygt 100 milj. kr. Marginalskallereformens andra steg finansierades således inte fullt ut.

Ungefar hälften av inkomsterna från indirekta skatter kommer från mervärdeskatten. Denna är beroende av den privata konsumtionens utveckling och den aktuella skattesatsen. Den mycket kraftiga ökningen av de indirekta skatteinkomsterna som inträffade 1983 berodde huvudsakligen på atl mervärdeskattesatsen höjdes med 1,3 procentenheter den 1 januari 1983.

Övriga indirekta skatter består av punktskatter och arbetsgivaravgifter eller löneberoende indirekta skatter.

9   Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 150. Bilaga l.l

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

130

I nedanslående tablå framgår vilka punktskatter som har höjts 1983 och 1984 eller kommer alt höjas. Vidare framgår när höjningarna träder i kraft samt hur stora dessa är.

Skatt på	1 kraftträdandc	Skattehöjning
Vin och sprit	Ijan. 1983 1 nov. 1983
Tobaksskatt	5 dec. 1983
Elenergi	Ijuli 1983	1,2 öre/kWh
Villaolja	1 nov. 1983	120kr./kubikmeter
Videoapparater	1 jan. 1983	600 kr./apparat
Försäljningsskatt
på motorfordon	Ijan. 1984	90 öre/kg tjänstevikt
Bensinskatt	1 maj 1984	6 öre/liter

Arbetsgivaravgifterna' ökade kraftigt 1983 genom införandet av den allmänna löneavgiften på 2% fr. o. m. den I jan. Denna höjdes tillfälligt till 3% under perioden 1 juli-31 dec. 1983. Vidare höjdes arbetsmarknadsavgiften med 0,5 procentenheter. För 1984 återställs löneavgiften till 2%.

Statens inkomster av sodalförsäkringsavgifter ökade krafiigt 1983 genom alt folkpensionsavgiften höjdes samtidigt som sjukförsäkringsavgiften sänktes inom ramen för totalt oförändrade socialförsäkringsavgifler.

1984 sker inga ytterligare höjningar av de statliga socialförsäkringsavgifierna, varför dessa inkomster i stort sett följer den beräknade lönesum-meulvecklingen.

Statens övriga inkomster ökade krafiigt 1983 liU följd av ökade inleveranser från affärsverken och riksbanken. Dessutom ökade statens ränteinkomster. Även 1984 väntas dessa inkomister öka om än i långsammare takt. Det är huvudsakligen inleveranser från affärsverk saml ökade ränteinkomster som väntas stå för denna ökning.

Statens utgifter växte 1983 för första gången sedan 1976 långsammare än inkomsterna. Ungefär tre fjärdedelar av utgifterna avser transfereringar. Variationer i utgiflstaklen följer däriör relativt väl förändringar i transfereringsutgifterna. Transfereringar till hushåll består till drygt två tredjedelar av pensioner. 1983 ökade folkpensionerna kraftigt liU följd av all utöver höjningen av basbeloppet med 1 700 kr. även ett särskilt tilläggsbelopp om 300 kr. infördes. Totalt innebar detla all pensionerna ökade med drygt 10%. För 1984 räknas basbeloppet upp med konsumentprisslegringen nov. 1982-nov. 1983 med ett beräknat avdrag för 1982 års devalvering på 4 procentenheter. Därmed ökar basbeloppet från 19400 kr. tUl 20300 kr. Del särskilda tilläggsbeloppet på 300 kr. las bort 1984, vilket

' Se tablå på sid. 136.

' Exkl. utlåningsverksamheten.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

131

Tabell 9:1 Statens inkomster och utgifter 1981-1984

Exkl. statliga affärsverk och aktiebolag

	Milj. kr. 1981	1982	1983	1984	Förändring, 9i		?
					1980-	1981-	1982-	1983-
					1981	1982	1983	1984
Löpande inkomster
1        Inkomster	164218	181 749	215760	239520	11,2	10,7	18,7	11,0
l.l     Direkta skatter	37 152	41 118	48409	54 770	- 2,3	10,7	17,7	13,0
1.2     Indirekta skatter	81521	88986	105 333	118740	17,2	9,2	18,4	12,5
1.3     Socialförsäkringsavgifter	29239	29188	35551	37 650	16,0	-0,2	21,8	6,0
1.4     Övriga inkomster	16306	22457	26467	28 360	9,5	37,7	17,9	7,0
2        Utgifter	210879	241133	269995	288860	14,3	14,3	12,0	7,0
2.1     Transfereringar	156712	183903	209981	225 710	17,7	17,4	14,2	7,5
2.1.1 Till hushåll	58301	61633	67462	69510	12,7	5,7	9,5	3,0
2.1.2 Till socialförsäkringssektorn	1520	5 377	8 802	9400	-46,2	253,8	63,7	7,0
2.1.3 Till kommuner	43038	43 999	48039	53070	11,3	2,2	9,2	10,5
2.1.4 Till företag	24 119	30862	36097	31010	28,4	28,0	17,0	-14,0
därav: livsmedels- och
räntesubventioner	10418	11222	13062	12880	26,0	7,7	16,4	-  1,5
industripolitiska
åtgärder	5080	8430	7880	1890	- 2,9	65,9	-6,5	-76,0
2.1.5 Till inlemationell
verksamhet	4222	4 379	4753	5470	2,5	3,7	8,5	15,0
2.1.6 Ränteutgifter	25512	37653	44 828	57 250	49,6	47,6	19,1	27,5
2.2     Konsumtion	48972	51609	54096	56 730	8,2	5,4	4,8	5,0
2.3     Realinvestering	4541	4947	5713	6600	- 5,4	8,9	15,5	15,5
2.4     Lagerinvestering	536	558	61	- 330
2.5     Köp och försäljning
av fastigheter	118	116	144	150
3        Finansiellt sparande	-46661	-59384	-54235	-49340
4        Utlåning och andra
finansiella transaktioner	12105	13758	15430	13830
därav: industripolitiska
åtgärder	2130	1660	2400	-
5       Kursföriuster	1809	2572	6055	4300
6       Korrigeringspost	5702	7434	4238	8530
7       Totalsaldo	-66277	-83148	-79958	-76000
1980 års priser
Konsumtion	45 480	44 124	42744	42 274	0,5	-3,0	-3,1	-  1,1
Realinvestering	4 123	4170	4420	4755	-14,1	1,1	6,0	7,6

Anm. Nivån på inkomster och utgifter skiljer sig något från nivån i statsbudgeten, av redovisningstekniska

skäl.

Källor: Finansdepartementet, konjunkturinstitutet, riksrevisionsverkel och Statistiska centralbyrån.

innebär en höjning av det pensionsgrundande basbeloppet på 3%. Detta kompenseras delvis av att folkpensionen ska beräknas fill 96% istället för 95% av basbeloppet, samt atl del särskilda pensionsfillskottet höjs från 47 till 48% av basbeloppet. Sammantaget höjs folkpensionerna med drygt 4%.

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1.1    Reviderad aationalbudget

132

Transfereringar till företag inkluderar i enlighet med nationalräkenskapemas principer även livsmedelssubventioner och räntebidrag till bostäder. Dessa ökade kraftigt 1983. En stor del av denna ökning förklaras av att livsmedelssubventionerna höjdes med 660 milj. kr. som kompensation för momshöjningen 1 jan. 1983. 1984 kommer dessa emellertid att minska med 850 milj.kr. beroende på att samtliga livsmedelssubventioner utom på mjölk avvecklades den 5 dec. 1983.

Det som framför aUl förklarar den starka ökningen av transfereringarna till företagssektorn under senare år är emellertid de särskilda industripoliliska satsningarna inom varvsindustrin, stålindustrin, skogsindustrin m.fl. branscher. Till stor del har de industripoliliska insatserna ulgåll i form av lån och aktieteckning. Denna del redovisas i tabell 9:1 under poslen utlåning och andra finansiella transaktioner.

Som framgår av tabell 9:2 nådde de industripoliliska åtgärderna en topp 1979, men även 1982 och 1983 låg de på en hög nivå. Del var framför allt stödet för avveckling av varv och bidrag till LKAB som förklarar detta. Under 1984 väntas en kraftig neddragning av industristödet.

Transfereringarna till intemationeU verksamhet utgörs huvudsakligen av gåvodelen i ulandsbisiåndet. Inkl. krediter till utvecklingsländer väntas ulandsbiståndel uppgå till drygt 5 miljarder kr. 1984.

Ränteutgifterna på statsskulden ökar myckel snabbt dels tiU följd av underskottet i statsbudgeten, och dels på gmnd av atl äldre lån som förfaller måsle omplaceras fill högre räntesatser. Den svenska statsskulden uppgick den 31 mars 1983 till 486 mUjarder kr. varav 100 miljarder kr. avsåg upplåning utomlands. Uppräknat till aktuella växelkurser är utlandsskulden 24 miljarder kr högre. Den totala skulden blir då 510 miljarder kr.

Tabell 9:2 Industripolitiska åtgärder 1977-1984

Milj. kr.

	1977	1978	1979	1980	1981	1982	1983	1984
Statliga företag	1342	625	1615	1350	1980	3 890	4000	320
Varvsindustri	1465	1638	5077	3 360	3000	4 100	4140	1450
Stålindustri	-	1770	1652	1 120	1 160	220	40	40
Skogsindustri	-	360	325	60	520	40	2000	-
Övriga branscher	-	413	1969	990	550	1840	100	80
Totalt	2807	4806	10638	6880	7210	10090	10280	1890
därav: transferering	1593	2 594	6224	5 230	5080	8430	7 880	1890
lån och aktieteckning	1214	2212	4414	1650	2 130	1660	2 400	-

Anm. Statliga företag omfattar i huvudsak företag inom Statsföretag, t.ex. NJA, LKAB, ASSL De flesta företag som mottar industripolitiskt stöd inom varvs-, stål- och skogsindustrin är numera statliga. Branschredovisningen i tabellen baseras på de institutionella förhållanden som rådde 1976. För att kunna jämföra värdena årsvis har därför denna indelning bibehållits.

Källor: Finansdepartementet, industridepartementet och riksrevisionsverket.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 133

Den statliga konsumtionen ökade mycket långsamt 1982 och 1983. Även för 1984 väntas en svag konsumtionsökning. I reala termer innebär detta en minskning. Minskningarna 1982 och 1983 förklaras bl. a. av att Karolinska sjukhuset och Akademiska sjukhuset i Uppsala övergått till landstingskommunalt huvudmannaskap. Även 1984 väntas en real minskning av den statliga konsumtionen, men inte fullt lika stor som de två senaste åren. Orsaken är alt försvarsanslagen dragits upp vilket innebär en ökning jämfört med tidigare prognoser. 1983 var den underiiggande ökningen av antalet sysselsatta i den statliga sektorn ca 400 personer. För 1984 förutses en minskning med ungefär 2000 personer. Häri ingår också en beräknad minskning av antalet sysselsatta i statliga beredskapsarbeten.

Procentuell volymförändring

Stallig konsumtion, total volymförändring därav: huvudmannaskapsförändring beredskapsarbeten underliggande volymförändring

1982	1983	1984
-3,0	-3,1	-1,1
-1,9	-1,7	0,0
0,3	0,3	-0,1
-1,4	-1,7	-1,0

Investeringsverksamheten inom de stafiiga myndigheterna beskrivs närmare i kapitel 7. De statliga myndigheternas investeringar i reala termer beräknas ha ökal kraftigt 1983 bl.a. på gmnd av ökat vägbyggande. 1984 fömtses en lika kraftig ökning.

Som framgår av tabell 9:1 har statens finansiella sparande förbättrats betydligt 1983. För 1984 väntas en förbättring i samma storleksordning.

Staiens egen utlåning - bl. a. tiU bostadslån och lån tUl industrier - och andra finansiella transaktioner ingår inte i det finansiella sparandel, men däremoi i det totala budgetsaldot. Täckning av förluster inom varvs-och stålindustrin görs ofta i form av förlust- eller garanlilån.

Genom de senaste årens devalveringar har de utländska lånen ökal i värde. Det innebär atl kursförluster uppstår vid återbetalning av dessa lån. Dessa kursförluster har tidigare medräknats i posten ränteutgifter. Dessa förs nu istället under punkl 5 i tabeU 9; 1.

Beräkningama över staiens inkomster och utgifter omfattar den statliga verksamheten såsom den definieras i nationalräkenskaperna. Statsbudgetens saldo baseras på en verksamhet som är något snävare avgränsad, varför en korrigeringspost införs. Denna innehåUer bl.a. den periodise-ringsdifferens som uppslår på gmnd av inbelalningsmlinerna för skalt.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

134

9.2 Kommunerna

Det ekonomiska utfallet för den kommunala sektorn blev någol bättre för 1983 än vad beräkningarna i den preliminära nationalbudgeten pekade på. Det finansiella sparandet, dvs. inkomster minus utgifter för transfereringar, konsumtion och invesleringar, försämrades visseriigen i förhållande till 1982 men uppvisar endast ett marginellt underskott (tabell 9:3). Kommunernas finansiella ställning är därmed fortsalt god. Andelen likvida medel av utgifterna sjönk någol men mot bakgrund av all den långfristiga nettoupplåningen minskade såväl 1982 som 1983 måsle betalningsberedskapen bedömas vara tillfredsställande.

Kalkylema för 1984 vad gäller kommunernas totala ekonomiska situation pekar på ett i stort sett oförändrat finansiellt sparande. Det innebär atl både 1983 och 1984 års ekonomiska utfall ter sig någol bättre jämfört med tidigare beräkningar.

Tabell 9:3 Kommunernas inkomster och utgifter 1981 — 1984

Exkl. kommunala aktiebolag och stiftelser

	Milj, kr.				Förändring, %
	1981	1982	1983	1984	1981-1982	1982-1983	1983-1984
Löpande priser
1        Inkomster	162976	179602	197927	214310	10,2	10,2	8,5
1.1     Skatter	86946	97 393	107 354	115650	12,0	10,2	7,5
1.2     Statsbidrag	43039	43 999	48039	53070	2,2	9,2	10,5
1.2.1 Allmänna statsbidrag	11476	10092	10315	11340	-12,1	2,2	10,0
1.2.2 Speciella statsbidrag	31563	33907	37724	41730	7,4	11.3	10,5
1.3     Övriga inkomster	32991	38210	42 534	45 590	15,8	11,3	7,0
2        Utgifter	163004	178642	197980	214380	9,6	10,8	8,5
2.1     Transfereringar	26282	29392	31351	33450	11,8	6,7	6,5
2.1.1 Till hushåll	9651	11395	12 722	13 920	18,1	11,6	9,5
2.1.2 Till staten	3 226	2974	3088	3)80	7,8	3,8	3,0
2.1.3 Till företag	5 732	6624	6452	6700	15,6	-2,6	4,0
2.1.4 Ofördelat	7673	8399	9089	9650	9,5	8,2	6,0
2.2     Konsumtion	118262	130 540	146 796	159430	10,4	12,5	8,5
2.3     Investeringar	18656	18832	20221	21700	0,9	7,4	7,5
2.4    Netto av mark- och
fastighetsköp	-196	-122	-388	-200
3       Finansiellt sparande enligt
nationalräkenskaperna (1-2)	- 28	960	- 53	- 70
1980 års priser
Konsumtion	108773	111 156	114065	116100	2,2	2,6	1,8
Investeringar	16949	15941	15 802	15780	- 5,9	-0,9	-0,1

Anm. Allmänna statsbidrag omfattar skattebortfallsbidrag, skatteutjämningsbidrag och särskilt bidrag till

kommunema. Speciella statsbidrag utgår till bestämda verksamhetsområden.

Källor: Finansdepartementet, konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.

' Redovisningen för den kommunala utvecklingen bygger på statistiska centralbyråns enkät i februari 1984 till kommunema avseende de kommunala inkomstema och utgiftema. Vad gäller skatter och statsbidrag bygger redovisningen på uppgifter från riksrevisionsverket och bedömningar ;gorda inom finansdepartementet.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 135

Inkomster och transfereringar

Skatteinkomsterna beräknas öka i lägre takt 1984 än 1983, bl.a. stiger medelutdebiteringen med endast 15 öre till 30:30 jämfört med en ökning på 40 öre föregående år. Även för 1984 gäller en begränsning av skatteunderlaget för juridiska personer till 40% av den beskattningsbara inkomsten medan 100% av skatteunderlaget för fysiska personer åter får tillgodoräknas. För 1983 gällde alt endasl 99% av skatteunderiaget för fysiska personer fick fillgodoräknas. Det senare beräknas ge ett skatletillskott på ca 1 miljard kr. jämfört med 1983.

Belräffande de speciella statsbidragen väntas dessa nu öka i snabbare takt än vad som tidigare fömtsågs bl.a. som följd av en något snabbare kostnadsutveckling saml höjda investeringsbidrag.

Konsumtion och investeringar

Ökningen av verksamhetsvolymen i den kommunala sektorn såsom den mäts i real konsumlionsutveckling har dämpats under senare år. För 1984 fömtses en ytterligare dämpning till 1,8 %. Del är ungefär samma volymökning som 1983 om de huvudmannaskapsförändringar som då vidtogs undantas.

Under 1970-lalet var tendensen i den kommunala verksamheten att volymökningen blev starkare än planerat. De första åren på 1980-lalet innebar snarast motsatt förhållande. Under de senaste åren har insatser för alt främja sysselsättningen tagit i anspråk en större del av volymökningen vilket indikerar att den s. k. underliggande verksamheten reducerats ytterligare. Ca en tredjedel av den totala expansionen förklaras av ökade sysselsältningsinsalser och så lorde bli fallet även för 1984. Den underliggande volymökningen beräknas bli 1,4% vilkel är ungefär delsamma som för 1983.

Antalel sysselsatta steg med drygt 180001983 och beräknas öka med 15-20000 personer i år. I den senare siffran ryms emellertid en betydande omfördelning av de sysselsättningsfrämjande åtgärdema såtillvida atl volymen beredskapsarbeten dras ner samtidigt som ca 20000 sysselsatta i ungdomslag tillkommer. Del innebär atl den underliggande sysselsättningsutvecklingen beräknas bli positiv i år, drygt 6000 personer jämfört med 20001983. Den relativt svaga sysselsättningsökningen skall ses mot bakgmnd av en beräknad ökning av den genomsnittliga arbetstiden både 1983 och 1984.

Belräffande verksamhetsinriktningen är del, vid sidan av de sysselsältningsfrämjande insatserna, allljämt barnomsorgen som bidrar mest till expansionen. Den faktiska utbyggnaden av barnomsorgen motsvarade emellertid endast hälften av planerna 1983.

Den underliggande invesleringsulvecklingen är vikande i kommunema. Olika åtgärdsprogram för att sfimulera den kommunala byggnadsverksamheten bidrar dock Ull att upprätthålla 1983 års investeringsvolym under 1984.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 136

9.3 Socialförsäkringssektorn'

Socialförsäkringssektorns inkomster är till stor del beroende av ATP-och sjukförsäkringsavgifternas storiek samt den totala lönesummans utveckling. Fr. o. m. den 1 jan. 1982 blev underlagssumman för ATP-avgiften identisk med lönesumman. Först därefter kan summeringar göras av avgtftsullaget i nedanstående tablå.

Den långsamma utvecklingen av avgifterna 1983 sammanhänger med den tidigare omnämnda minskningen av sjukförsäkringsavgiften med en procentenhet sorn gjordes i samband med ökningen av folkpensionsavgiften. ATP-avgiften ökade både 1983 och 1984 med 0,2 procentenheter. Den nya s.k. löntagarfondsavgtften på 0,2% inräknas 1984 i ATP-avgiften vilken därmed ökar 0,4 procentenheter.

De lagstadgade socialförsäkringsavgifterna och de löneberoende indirekta skatterna i procent av lönesumman för åren 1980-1984 framgår av nedanstående tablå.

Lönekostnadspåslag i procent av lön 1980—1984

	1980	1981	1982	1983	1984
Lagstadgade
socialförsäkringsa vgifter
ATP	12,0	12,25	9,4	9,6	10,0
Sjukförsäkring	10,6	10,5	10,5	9,5	9,5
Folkpension	8,3	8,4	8,45	9,45	9,45
Delpension	0,5	0,5	0,5	0,5	0,5
Sjöfolkspensionering	(0,8	0,8	0,8	0,8	0,8)
Lönegaranti	0,2	0,2	0,2	0,2	0,2
Arbetsmarknadsavgift	0,4	0.4	0,4	0,65	0,65
Arbetsskadeförsäkring	0,6	0,6	0,6	0,6	0,6
Summa socialförsäk-
ringsavgifter	••	••	30,05	30,5	30,9
Löneberoende indirekta
skatter
Bamomsorgsavgift	1,9	2,2	2,2	2,2	2,2
Vuxenutbildnings-
avgift	0,25	0,25	0,25	0,25	0,25
Arbetsskyddsavgift	0,1	0,155	0,155	0,155	0,155
Löneavgift	-	-	-	2,5	2,0
Arbetsmarknadsavgift	0,4	0,4	0,4	0,65	0,65
Summa indirekta
löneskatter	2,65	3,005	3,005	5,755	5,255
Totalt lönekostnadspåslag	• •	••	33,055	36,255	36,155

' Socialförsäkringssektorn omfattar allmän sjukförsäkring, allmän tilläggspensionering samt erkända arbetslöshetskassor. Till staten räknas däremot kontant arbetsmarknadsstöd (KAS), arbetsskadeförsäkring, folkpensionering, delpensionsförsäkring, frivillig pensionsförsäkring, lönegarantifond och sjöfolkspensionering, vilka samtliga tidigare inrymts i socialförsäkringssektom.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

137

Dessutom förekommer frivilliga socialförsäkringsavgifter, t.ex. individuell tilläggspension (ITP). De lagstadgade socialförsäkringsavgifler som räknas in i socialförsäkringssektorn är ATP- och sjukförsäkringsavgifterna. Resterande socialförsäkringsavgifter ingår i slalens inkomster, liksom de löneberoende indirekta skatterna.

Ränteinkomsterna bl.a. från staten visar på kraftiga ökningar för varje år beroende på det höga räntelägel. Ränteinkomsterna väntas fortsätta atl öka kraftigt under 1984.

Transfereringarna tiU hushållen, utvecklades mycket snabbi 1983. Denna utveckling väntas dämpas betydligt 1984.

Pensionsutbetalningarna för ATP utgör drygt 50% av de transfereringar till hushåll som redovisas i tabell 9:4. Under 1983 ökade utbetalningarna av pensionerna kraffigl beroende på den stora ökningen av basbeloppet. För 1984 begränsas däremot ökningen till 3 %. (Jämför avsnittet om folkpensioner sid. 130.) Utbetalningarna från de erkända arbetslöshetskassorna ökade krafiigt 1983 genom den ökade arbetslösheten. Den maximala arbetslöshetsersättningen föreslås höjas från den I juli 1984, vilket förklarar att dessa utbetalningar väntas öka trots förväntad lägre arbetslöshet. En sammanställning av iransfereringsulgifterna till hushåll framgår av nedanstående tablå.

Transfereringar till hushåll 1980-1984

1980

1981

1982

1983

1984

ATP                                       19030 23537 27013 32471        35830
Sjukförsäkring inkl.

20000 5450

föräldrapenning                      16398 17126 18003 18686

Erkända arbetslöshetskassor 1730 2 596 3 880 5 325

Tabell 9:4 Socialförsäkringssektorns inkomster och utgifter 1981 — 1984

Löpande priser

	Milj. kr.				Förändring, %
	1981	1982	1983	1984	1981-1982	1982-1983	1983-1984
1     Inkomster	75075	82417	91216	99350	9,8	10,7	9,0
1.1 Avgifter 1.2 Bidrag från staten 1.3 Ränteinkomster m. m. 1.4 Övriga inkomster	56594 1520 16805 156	57528 5 377 19415 97	60057 8802 22169 188	65 130 9400 24630 190	1,7 253,8 15,5 -37,8	4,4 63,7 14,2 93,8	8,5 7,0 11,0 1,0
2     Utgifter	56518	63797	72596	78110	12,9	13,8	7,5
2.1 Transfereringar till hushåll 2.2 Övriga transfereringar 2.3 Konsumtion m. m.	43 259 10681 2578	48896 12139 2762	56482 13216 2898	61280 13800 3030	13,0 13,7 7,1	15,5 8,9 4,9	8,5 4,5 4,5
3     Finansiellt sparande	18557	18620	18620	21240

Källor: Finansdepartementet, konjunkturinstitutet, riksförsäkringsverket och statistiska centralbyrån.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 138

Det finansiella sparandet uppgick 1982 tiU 18,6 miljarder kr. Under 1983 låg överskottet kvar på denna nivå för att 1984 beräknas öka till över 21 miljarder kr. Det finansiella sparandel i socialförsäkringssektorn beror nästan uteslutande på AP-fondernas utveckling. 1983 stagnerade sparandel beroende på den stora ökningen av ATP-utbetalningarna. Den måttliga uppräkningen av del ATP-grundande basbeloppet 1984 saml införandel av löntagarfondsavgiften på 0,2% fr.o.m. den I jan. 1984 innebär att spar-överskottel för AP-fonderna beräknas öka kraftigt.

9.4 Den totala offentliga sektorn

Den offentliga sektorns storlek kan belysas på många olika sätl. I nedanstående tablå redovisas några mått med värden för år 1983

Andelen sysselsatta vid offentliga myndigheter: 31,9%

Offentlig konsumtion och investering som andel av BNP: 35,0%

Offentliga inkomster' i förhållande till BNP: 62,6%

Offentliga utgifter' i förhållande till BNP: 67,7 %

Finansiella sparandeunderskottets som andel av BNP: 5,1 %

' Offentliga inkomster och utgifter har beräknats med intema betalningsströmmar bortnettade.

Det totala antalet sysselsatta i statliga myndigheter inkl. värnpliktiga var 307400 år 1983. Inom kommunala myndigheter var samtidigt 1046900 personer sysselsatta. Utvecklingen av den offentliga sysselsättningen 1983 och 1984 framgår i avsnitt 9.1 för staten och i avsnitt 9.2 för kommunerna, saml i avsnitt 5.2.

Den offentliga sektorns totala konsumtion och invesleringar framgår av tabeU 9:5. Den offentliga konsumtionen som under 1970-talet ökade med 3,2% i genomsnitt har under 1982 och 1983 ökat med mindre än en procent. Utvecklingstakten beräknas ligga kvar på denna nivå 1984.

De totala offentliga investeringarna ökade kraftigt i volym mellan 1982 och 1983. Detta berodde på kraftiga ökningar av investeringarna i statliga myndigheter och affärsverk. De största ökningarna noterades för vallenfall, televerket, SJ och luftfartsverket.

De offentliga investeringarna beräknas minska i volym 1984. Del är staten som svarar för denna minskning. Särskilt gäller detta de statliga affärsverken, vilkel beror på att de stora investeringsprojekt som pågick under 1983 inom vattenfall, SJ och luftfartsverket nu är färdiga. De inve-steringsstimulerande åtgärder som beslutades under hösten 1983 bidrar till en ökning av investeringsvolymen på ca 2,5 procentenheter för staten och drygt 3 procentenheter för kommunerna 1984. De åtgärder som föreslås i föreliggande proposition för att ytterligare stimulera byggnadsinvesteringarna har beaktats. De motsvarar en ökning av statliga investeringar med en procentenhet och kommunala investeringar med 1,6 procentenheter för år 1984. Älgärdema redovisas utförligare i kapitel 1.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

139

Tabell 9:5 Den offentliga sektorns konsumtion och investeringar 1981 — 1984

	Milj. kr.,	, löpande priser			Volymförändring,		%
	1981	1982	1983	1984	1981-1982	1982-1983	1983-1984
Statlig konsumtion Socialförsäkringssektorns konsumtion Kommunal konsumtion	48972 2 524 118262	51609 2 686 130540	54096 2 821 146796	56730 2940 159430	-3,0 2,2 2,2	-3,1 -4,2 2,6	-1,1 -1,6 1,8
Offentlig konsumtion	169758	184835	203713	219100	0,7	0,9	1,0
Statlig investering' Socialförsäkringssektorns investeringar Kommunala investeringar'	17118 54 18656	16952 76 18832	19270 77 20221	20210 90 21700	-9,7 30,6 -5,6	2,0 -7,8 -1,3	-2,0 5,7 1,1
Offentliga investeringar	35828	35860	39568	42000	-7,5	0,2	-0,4
därav: myndigheter	18639	19107	21 174	22970	-4,4	2,3	2,1
Summa offentlig sektor	205586	220695	243281	261100	-0,7	0,8	0,8

' Inkl. affärsverk samt statliga och kommunala bolag exkl. bostadsinvesteringar.

Källor: Finansdepartementet, konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.

I tabell 9:6 redovisas den offentliga sektorns inkomster och utgifter 1981-1984. Transaktionerna meUan de tre delsektorerna har eliminerats varför tabellen endast visar transaktionerna mellan den offentliga sektorn och samhäUsekonomin i övrigt.

Tabell 9:6 Den toUla offentliga sektorns inkomster och utgifter 1981-1984

		Milj. kr. 1981	1982	1983	1984	Förändring, %
						1981-	1982-	1983-
						1982	1983	1984
1	Inkomster	346055	382307	435163	477160	10,5	13,8	9,5
1.1	Skatter	205619	227 497	261096	289 160	10,6	14,8	10,5
1.2	Socialförsäkringsavgifter	85 833	86720	95 608	102 780	1,0	10,2	7,5
1.3	Övriga inkomster	54 603	68090	78459	85 220	24,7	15,2	8,5
2	Utgifter	374 187	422111	470831	505330	12,8	11,5	7,5
2.1	Transfereringar	180720	212 869	241 290	258 220	17,8	13,4	7,0
2.1.1	Till hushåll	111 584	122381	137164	144710	9,7	12,1	5,5
2.1.2 Till företag inkl. livsmedels-
	och bostadssubventioner	34 143	42613	48271	43 720	24,8	13,3	-9,5
2.1.3 Till internationell verksamhet		4 222	4 379	4753	5470	3,7	8,5	15,0
2.1.4	• Räntor	30771	43 496	51 102	64 320	41,4	17,5	26,0
2.2	Konsumtion	169758	184835	203 713	219100	8,9	10,2	7,5
2.3	Investeringar	23 787	24413	26072	28060	2,6	6,8	7,5
2.4	Köp och försäljning
	av fastigheter	-      78	6	-    244	50
3	Finansiellt sparande	-28 132	-39804	-35668	-28170
4	Över statsbudgeten
	finansierad utlåning	12105	13758	15430	13830

Källa: Finansdepartementet.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 140

Investeringar i tabell 9:6 omfattar tUl skUlnad från tabeU 9:5 ej investeringar i statliga affärsverk och bolag. Merparten av dessa investeringar förs i stället under posten transfereringar till företag.

Sedan 1978 har hela den offentliga sektorn uppvisat ett sparandeunderskott. Försämringen i offentliga sektorns finansiella sparande är i sin helhet atl hänföra till staten. 1983 förbättrades del finansiella sparandet väsentligt. Även 1984 väntas en kraftig förbättring vilket förklaras av att statens finansiella sparande förbättras. Socialförsäkringssektorn väntas dessutom öka sitt finansiella överskott. Detla innebär att den offentliga sektorns finansieringsbehov minskade 1983 och väntas fortsätta att minska 1984. Mätt som andel av BNP minskade offentliga sektorns finansiella underskott från 6,4% 1982 tiU 5,1 % 1983 och fill beräknade 3,7% 1984.

I vissa sammanhang vill man jämföra den reala utvecklingen av offentliga inkomster och utgifter med BNP och dess utveckling i fasla priser.

	1970-	1980	1981	1982	1983	1984
	1979
Inkomster	4,2	2,0	2,8	1,9	4,2	2,8
därav: skatter	3,0	-0,3	1,4	2,0	5,1	3,8
avgifter	8,8	6,9	5,1	-6,8	1,0	0,8
Utgifter	5,9	3,3	4,5	4,0	2,2	0,6
Utgifter exkl.
räntor	5,8	1,6	2,7	1,6	1,5	-1,5
därav: staten	5,9	1,3	4,5	5,4	2,5	0,3
staten exkl. stats-
skuldsräntor	5,7	-1,9	1,2	1,2	1,3	-3,6
socialförsäk-
ringssektom	12,7	5,5	4,3	4,1	4,2	0,8
kommunema	4,2	4,1	2,3	1,0	1,5	1,5
BNP, proc. volym-
förändring	2,0	1,7	-0,5	0,5	2,3	2,8

Anm. De nominella utvecklingstaktema för totala inkomster och utgifter med samtliga intema betalningsströmmar bortnettade har deflaterats med BNP-deflatom för att kunna jämföras med utvecklingen av BNP i fasta priser. För delsektorema har de intema betalningsströmmarna medtagits.

De totala offentliga utgifterna ökade under 1970-talel med 5,9% per år, dvs. betydligt snabbare än BNP.

För 1984 väntas de reala utgifterna för offentliga sektorn öka mycket långsamt och utgiflstaklen därmed understiga både inkomsttakten och BNP:s volymutveckling. De statliga utgifterna väntas öka ännu långsammare och t. o. m. minska räknat exkl. ränleulgtfler.

Som framgår av ovanslående har den reala utgiftsökningen i den offentliga sektom varit störte än BNP-fiUväxten under 1970-lalel. Som en följd härav har de konsoliderade offentliga utgifterna satta i relation till BNP ökal trendmässigl under 1970- talet, från knappt 45% 1970 till nära 68% 1983. Detta framgår av nedanstående tablå.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 141

Den totala konsoliderade offentliga sektorns andel av BNP

1970       1975        1980       1981        1982        1983        1984

Utgifter 43,9 49,6 62,3 65,5 67,8 67.7 66,3

Inkomster 48,3 52,3 58,6 60,6 61,4 62,6 62,6
Skatter -t-

avgifter 40,5 43,7 49,5 51,0 50,5 51,3 51,4

Den totala skattekvoten har ökat från drygt 40% 1970 tiU drygt 51% 1983.

De totala inkomsterna under samma period har också ökat som andel av BNP om än inle lika snabbt. Från 1977 har de legal i stort sett oförändrade på drygt 60% av BNP medan utgifterna ökat från 59 till knappt 68% av BNP. Detta kan också avläsas i den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande som uppvisat ett stort och snabbt växande underskoll (tabeU 9:6). Medan inkomst- och skattekvoterna i stort sett förväntas bli oförändrade under 1984 beräknas de totala utgtfterna mätta som andel av BNP sjunka.

Utgiftema mätta som andel av BNP har som nämnts ökal mycket snabbt. En stor del av denna ökning avser statens ränteutgifter, vilka ökat från 4 miljarder kr. 1975 till drygt 44 miljarder kr. 1983. I denna sammanställning har de direkta transfereringarna mellan de offentliga sektorerna eliminerats. Hänsyn har dock inle lagils tUl att staten i allt högre grad har valt att finansiera sill budgetunderskott via upplåning hos AP-fonderna. Någon bra statistik över hur staiens och kommunernas räntebetalningar fördelar sig på olika sektorer i ekonomin finns emellertid inte. Däremot kan man ur AP-fondernas årsredogörelser framläsa hur slora lån som stat och kommun har hos AP-fonderna. 1975 hade staten 12,0 miljarder kr. och kommunema 7,2 miljarder kr. i lån hos dessa fonder. Med en medelränla (enligt AP-fondernas årsberättelse) på 7% år 1975 lorde socialförsäkringssektorns ränteinkomster till ca 1,3 miljarder kr. komma från stat och kommun och borde egentligen ej las med i den konsoliderade offentliga sektorn. 1983 hade staten lån för 61.3 miljarder kr. och kommunerna 12,5 miljarder kr. hos AP-fonderna. Med en medelränla på 10,8% borde ca 8,0 miljarder kr. av den konsoliderade offentliga sektorns inkomster och utgifter ej medtagas. Detta är en mycket grov melod alt uppskatta ränteströmmarna inom den offentliga sektorn. Den tyder emellertid på atl den konsoliderade offentliga sektorns inkomst- resp. utgiflsandel av BNP borde vara åtminstone 0,4 procentenheter lägre 1975 och 1,1 procentenhet lägre 1983.

9.5 Beräkning av finanspolitiska effekter

1 naiionalbudgetarbetei används en relativt enkel modell för all belysa de samlade finanspolitiska effekterna inte bara av statsbudgetens förändringar, utan även av förändringar i kommunernas och socialförsäkrings-

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

142

sektorns inkomster och utgifter. Beräkningarna syftar till att belysa hur reala förändringar i de offentliga inkomsterna och utgifterna påverkar BNP i fasta priser.

Förändringar av delposter i de offentliga inkomsterna och utgifterna ger olika effekter på samhällsekonomin. Även om den offentliga sekloms finansiella sparande är oförändrat kan emellertid en finanspolitisk effeki uppstå genom atl del sker förskjutningar mellan olika typer av inkomster och utgifter, vilka har olika multiplikativ effekt på samhällsekonomin. Genom atl göra antaganden om bl.a. de marginella konsumtions- och importbenägenhelerna' tas i modellen hänsyn till dessa förhållanden. Till grund för effektberäkningarna ligger således bedömningar av dels importbenägenhelerna för privat konsumtion samt för offentlig konsumtion och investering, dels hushållens konsumtionsbenägenhet för olika slags inkomster.

Det aktuella konjunkturläget liksom även efterfrågeökningarnas sammansättning påverkar de marginella irnportbenägenheternas storlek. För 1984 antas den marginella importbenägenheten för privat konsumtion vara 0,35. Hushållens marginella konsumtionsbenägenhet för 1984 har i likhet med tidigare beräkningar förutsatts vara 0,7.

Med dessa antaganden om import- och konsumtionsbenägenheter som grund erhålls ur modellen värden på ett antal multiplikalorer. Därefter kan den totala effekten av förändringar i den offentliga sektorns verksamhet på bmtlonafionalprodukten räknas fram.

För 1983 lämnade hela den offentliga sektorn en svagt kontrakfiv effekt på ekonomin, och för 1984 väntas denna kontrakliva effekt bli relativt kraftig. Detta framgår av tabell 9:7.

Tabell 9:7 Finanspolitiska effekter 1976-1984

Procent av bmttonationalprodukten i fasta priser

	1976	1977	1978	1979	1980	1981	1982	1983	1984
Staten:   direkt effekt indirekt effekt Summa	0,0 -0,8 -0,8	0,0 2,8 2,8	0,2 3,5 3,7	0,2 2,1 2,3	0,1 -1,1 -1,0	-0,1 0,1 0,0	0,1 1,3 1,4	-0,2 -1,2 -1,4	0,0 -2,2 -2,2
Kommunema:   direkt effekt indirekt effekt Summa	0,7 -0,1 0,6	1,0 -0,4 0,6	0,6 -1,6 -1,0	0,9 0,3 1,2	0,8 0,5 1,3	0,6 -0,1 0,5	0,3 0,1 0,4	0,4 0,1 0,5	0,3 -0,1 0,2
Socialförsäkringssektom'	-0,1	0,3	0,4	0,2	-0,2	0,1	0,1	0,3	-0,1
Totalt	-0,3	3,7	3,1	3,7	0,1	0,6	1,9	-0,6	-2,1

' Inkl. allmänna pensionsfonden. Källa: Finansdepartementet.

' Med marginell konsumtions- resp. importbenägenhet avses hur mycket t. ex. hushållen ökar sin konsumtion resp. import vid en viss given ökning av sina inkomster.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 143

Av tabell 9:8 framgår något utförligare hur olika delposter i den offentliga sektorns inkomster och utgifter bidrar fill den totala finanspolitiska effekten för 1980-1984.

1982 hade staten en expansiv effekt på ekonomin genom kraftigt ökade utgifter för industripolitiska åtgärder och räntor på statsskulden. De senare gav trots sin låga multiplikaloreffekt ett relativt stort bidrag till den totala effekten.

Ökningen av ränteutgifterna medförde visserligen en viss expansiv effekt även 1983. Denna motverkades dock helt genom den slora kontrakliva effekten som ökningen av de indirekta skatterna medförde.

Även 1984 uppvisar staten en kontrakfiv effekt, huvudsakligen betingad av den långsamma utvecklingen av transfereringarna. Delta beror på neddragningar av industristödet och långsammare utveckling av utbetalda pensioner. Även ökningarna av de indirekta skatterna bidrar tUl denna effeki.

För kommunerna innebär framför allt ökningen av den kommunala konsumtionen expansiva finanspolitiska effekter för samtliga år under perioden 1976-1984.

Tabell 9:8 Finanspolitiska effekter 1980-1984

Procent av bmttonationalprodukten i fasta priser

	1980	1981	1982	1983	1984
Staten
Inkomster därav: direkt skatt indirekt skatt	-0,2 0,3 -0,3	0,1 0,9 -0,6	0,1 0,0 0,1	-1,8 -0,4 -0,9	-0,8 -0,3 -0,6
Utgifter därav: transfereringar m. m. konsumtion investeringar	-0,8 -1,0 0,0 0,2	-0,1 0,4 -0,2 -0,3	1,3 1,2 -0,5 0,6	0,4 0,8 -0,5 0,1	-1,4 -1,2 -0,2 0,0
Summa staten	-1.0	0,0	1,4	-1,4	-2,2
Kommunerna
Inkomster därav: skatter	-0,1 0,3	-0,1 -0,1	0,1 -0,2	0,0 0,0	-0,2 -0,1
Utgifter därav: transfereringar konsumtion investeringar	1,4 0,0 1,1 0,3	0,6 0,0 0,7 -0,1	0,3 0,1 0,4 -0,2	0.5 -0,1 0,8 -0,2	0,4 0,0 0,5 -0,1
Summa kommunerna	1,3	0,5	0,4	0,5	0,2
Summa offentlig sektor	0,1	0,6	1,9	-0,6	-2,1

Anm. Ränteutbetalningar för utländska lån antas ej ge någon finanspolitisk effekt. Källa: Finansdepartementet.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 144

10    Kreditmarknaden'

Utvecklingen på kredilmarknaden kan fr. o. m. 1978 sägas ha kommit atl domineras av statens tilltagande upplåningsbehov. Som framgår av diagram 10: I växte staiens budgetunderskott, uttryckt som procenl av bmtlo-nalionalprodukten, snabbi 1977—1978. Trots en betydande statsupplåning utanför banksystemet blev bankerna i hög grad indragna i budgetfinansie-ringen. En väsentlig del av budgetunderskottet slog igenom på likviditeten inom såväl banksystemet som samhällsekonomin i övrigt. Penningmängden ökade i snabb takt (diagram 10:2).

I detla läge med växande statliga budgetunderskott ställdes allt större krav på statsskuldpolitiken. I syfte att neutralisera budgetens likviditets-tillskott framstod det som en viktig uppgift att i större utsträckning förlägga statens upplåning till den inhemska marknaden utanför banksystemet.

Under de närmaste åren blev staiens likviditetstillskott likväl betydande, trots omfattande upplåning utanför banksystemet (diagram 10:2). Denna upplåning skedde fram t. o. m. 1981 i huvudsak i allmänna pensionsfonden och hos försäkringsbolagen. Eftersom kapitalmarknadsinstitutens kapacitet växte med mindre belopp än budgetunderskottet, ökade kravet på upplåning från allmänheten. Den 1 juli 1982 introducerades sålunda en ny upplåningsform på den svenska kreditmarknaden, nämligen ett non-bank paper, statsskuldväxlar. De är främst avsedda för förelag, kommuner och andra större placerare. Vid starten emitterades växlarna med löptider på 6 och 12 månader. I syfte atl bl.a. nå nya finansieringskällor som stiftelser och föreningar introducerade riksgäldskonlorel under 1983 även växlar med 18 och 24 månaders löptid. Som framgår av diagram 10:3 har försäljningen av dessa papper varit omfattande alltsedan introduktionen.

Emissionerna av statsskuldväxlar kompletterades i oktober 1983 med av staten utgivna riksobligationer. Dessa emissioner vänder sig till samma placerarkategorier som statsskuldväxlarna. Syftet med detta instrument är att binda överskottslikviditet under längre lid, 3-7 år. Bankers och fond-kommissionärers teckningsrätt inskränker sig till handelslager. Försäkrings- och pensionsinrättningarna får ej inräkna riksobligalioner i sina placeringskvoter. I och med den förda statsskuldpoliiiken under 1982 och 1983 bröts trenden i de tilllagande likviditetstillskolten från staten (diagram 10:2).

Åtgärder har även vidtagits för att vidga hushållens medverkan i finansieringen av budgetunderskottet. Fr.o.m. 1 april 1984 införs elt nytt sparsystem, allemanssparandet. Sparandet på rikssparkonto, dvs. konto i bank, skaU slussas över till riksgäldskontoret och är således ämnat att direkt bidra till budgetunderskottets finansiering. Hushållens sparande i

Kapitlet är utarbetat inom konjunkturinstitutet.

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 145

kapitalsparfonder, den andra sparformen i allemanssparandet, är tänkt att bidra tiU näringslivels försöijning med riskkapital.

De kreditpoliliska åtgärder som vidtagits under senare år i syfte att neutralisera budgetens likviditetstUlskott har, för att förhindra en ytterligare påspädning av likviditeten, fått kompletteras med kreditbegränsande åtgärder. En kreditexpansion till andra sektorer än staten har motverkats via främst likviditetskrav, utlåningsrekommendationer samt utlåningsregleringar för bankemas utestående krediter till andra ändamål än bostadsbyggande.

Under 1982 tvingades emellertid riksbanken intensifiera sina kreditbegränsande åtgärder. Bankemas övrigutlåning i svenska kronor översteg vida den av riksbanken rekommenderade tillväxttakten (diagram 10:4). Efter riksbankens ingripande kunde fr.o.m. oktober 1982 en vändning konstateras.

I september 1983 avskaffades likviditetskraven för bankema, då styr-ningsinstmmenlet hotade att bli ohanterligt. För att reglera utlåningen hade under senare år allt störte likviditetskrav ställts. Utlåningsökningen styrs nu med rekommendationer.

Med en fortsatt snabb likviditetstillväxt skapas monetära fömtsättningar för en kraftig expansion av efterfrågan på varor och tjänster med åtföljande påfrestningar på bytesbalansen. Vidare kan förskjutningar i kapitalrörelserna gentemot utlandet äga mm. Kreditpolitiken har sålunda fått inriktas på likviditetsdämpande åtgärder för att därigenom motverka tendenser till valutautflöde samt ge incitament till en icke-statlig upplåning utomlands. En begränsning av bankemas utlåningsexpansion i svenska kronor har framstått som nödvändig och den inhemska räntenivån har i högre grad anpassats till det internationella ränteläget.

Under perioden 1979-1982 ökade bytesbalansunderskotten (diagram 10:5). Till följd av bl. a. den kraftiga likviditetstUlväxten i ekonomin försvagades samtidigt incitamenten för en icke-statlig utlandsupplåning. Valutaflödet varierade dock avsevärt under loppet av året under såväl 1981 som 1982 och sett över vart och ett av dessa år som helhet skedde under inverkan av vidtagna motåtgärder ett visst privat kapitalinflöde.

Under 1983 förbättrades bytesbalansen betydligt från ett underskott på 22,5 miljarder kr. 1982 tUl ca 8 miljarder kr. 1983. Samtidigt ägde emeUertid stora återbetalningar på äldre utlandslån mm utan att de förfallande lånen omsattes, varigenom en omfattande nettokapUalexport från den icke-stat-liga sektom uppstod (diagram 10:5). Hög likviditet i de svenska företagen och ett begränsat behov av nya krediter tillsammans med kursförluster på tidigare upptagna utlandslån har gjort att företagen varit mindre intresserade av att kompensera återbetalningarna genom ny upplåning utomlands. Valutautflödet inom den privata sektom kom härigenom att uppgå tUl 13,5 miljarder kr. 1983, som måste täckas genom statlig upplåning (diagram 10:6). 10   Riksdagen 1983184. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1.1

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 146

Mot bakgmnd av fortsatta likviditelstiUskott från statens budget måste kreditpolitiken även under 1984 i hög grad inriktas på alt dämpa de olika insfitutens kreditexpansion. De stramare kreditpolitiska riktlinjerna för 1984 kan därför ses som ett komplement i inflationsbekämpningen.

Den goda likviditeten i företagen tiUsammans med en låg akfivitelsnivå i samhällsekonomin har under senare år lett fill en begränsad kreditefterfrågan från företagen. Som diagram 10:7 visar har bankernas utestående krediter till företagen för andra ändamål än bostadsbyggande sjunkit från slutet av 1982 till hösten 1983, sett över 12 månader. Bankemas utlåningsutrymme har i stället i hög grad kommit att utnyttjas av hushållen. I syfte att dra ner hushåUens andel av kreditutrymmet har riksbanken rekommenderat bankema att deras övrigullåning i svenska kronor inte bör öka med mer än 20% 1984 jämfört med 1981, För helåret 1984 innebär detta en genomsnilfiig ökning på 4% såvida man uppfyUt rekommendafionen för 1983, som innebar att den genomsnittliga ökningen av övrigutlåningen skuUe begränsas till 15%jämfört med 1981.

Företagens starka likviditetsställning och den höga avkastningen på finansiella placeringar har under senare år givit utslag i bl. a. finansbolagens utlåningsutveckling (diagram 10:8). I syfte att hålla tillbaka finansbolagens konsumlionskreditgivning infördes för första gången restriktiva kreditpolifiska åtgärder för dessa insfituts beviljade konlokortskrediter 1981. Som diagram 10:8 visar, kom finansbolagens utlåning till allmänheten att öka med ca 17% 1982. Denna accelererande ökningstakt fortsatte under 1983 och kom att uppgå tiU 30% att jämföras med en molsvarande ökning för affärsbankerna på drygt 8%. Reglerna för finansbolagens utlåning har successivt utökats och berör under 1984 fömtom de beviljade krediterna även de utnyttjade krediterna, som får öka med högst 5%. De beviljade kreditemas ökningstakt är satt till 4%. För 1984 gäller även vissa begränsningar för leasing.

I syfte att stimulera företagens och kommunernas utlandsupplåning beslöt riksbanken i slutet av febmari 1984 med verkan fr. o. m. 1 mars att sänka kravet på minsta genomsnittliga löptid för dessa sektorers utlandsupplåning från 5 år till 2 år. Beslutet berör endast nya lån, medan oförändrade återbetalningsregler gäller för tidigare upptagna lån.

Som framgår av diagram 10:9 har den av bytesbalansunderskotten föranledda utlandsupplåningen ej åtföljts av någon motsvarande ökning av investeringarna. Underskotten i bytesbalansen vittnar sålunda om ett minskat totalt sparande inom landet. Detta förbättrades under 1983, varvid bytesbalansunderskottet dämpades. Sparandeförbättringen återfinns främst inom den privata sektom.

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 147

10.1 Likviditetsutveckling

Penningmängden

Efter en snabb acceleration i penningmängdens ökningstakt sedan slutet av 1981, med en topp i juni 1982 på 17% räknat över 12 månader, sjönk penningmängdens ökningstakt påtagligt under senare delen av 1982 och låg vid utgången av årel på knappt 8%. Penningmängdens fillväxltakl har under 1983 varierat kring 9% (diagram 10:10). Satt i relation till bmtlonafionalprodukten, BNP, låg penningmängden på en lägre nivå 1983 jämfört med 1982 men fortfarande på en högre nivå än de närmaste åren dessförinnan.

Beloppsmässigt ökade penningmängden med 31 miljarder kr. 1983, vilkel var någol mer än 1982 (tablå 1 samt tabell 10:1 i labellbUagan; dessa uppgifter avser förändringar under året, medan däremot diagram 10:10 återger utvecklingen av årsmedelvärden). Valutaavtappningen från de icke-stalliga sektorerna var av samma storleksordning 1983 som 1982. Del var framför allt likviditetspåverkan från bankernas ufiåning som bidrog till den snabbare penningmängdstill växten 1983. Statens likviditelsfillskott blev samtidigt lägre till följd av en omfattande neutralisering av budgetunderskottets tUlskoll av likviditet.

Tablå 1 Penningmängden 1981-1983

Miljarder kr., nettoflöden

	1981	1982	1983
Tillskott till penningmängden genom:
Likviditetsökning inom landet	53	47	52
Staten	48	30	28
utgiftsöverskott	66	81	83
upplåning utanför bankema
(ökning -)	-18	-51	-55
Riksbanken	- 3	- 5	- 3
Banker	8	22	27
prioriterade bostadskrediter	1	10	6
övrig utlåning i sv. kr.'	12	12	16
övrigt	- 6	—	5
Utlandet	- 8	-20	-21
Valutareservens transaktionsförändring	1	-	5
Statlig utlandsupplåning (ökning -)	- 9	-20	-26
Penningmängdsökning	45	27	31
Procentuell ökning av penningmängden	14,4	7,8	8,1

' Utestående krediter tUl andra ändamål än bostadsbyggande exkl. refinansiering i

utlandet.

Källa: Riksbanken.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

148

Vissa Ukvida tiUgångar hos allmänheten

Som framgår av tablå 2 ökade allmänhetens likvida fillgångar i form av bankfiUgodohavanden, slatsskuldväxlar saml riksobligalioner med ca 42 miljarder kr. 1983, vilket var något mindre än 1982. En viss omfördelning från statsskuldväxlar till riksobligalioner ägde rum under 1983.

Bankernas likvida tillgångar

Bankernas likvida tillgångar exkl. kassakvotsmedel växte med knappt 7 miljarder kr. 1983, vilket var några miljarder kr. mer än 1982 (tablå 3). Likviditetstillskolten disponerades helt för köp av stalsobligafioner. Dessa placeringar blev under delta år betydande och uppgick till 16 miljarder kr., vilket var mer än dubbelt så myckel som bankemas likvidiletsökning. En avsevärd del av obligalionsköpen finansierades med lånade medel i riksbanken.

Tablå 2 Allmänhetens banktillgodohavanden och förvärv av vissa statspapper 1981-1983'

Milj. kr., förändring
	1981	1982	1983
Kommuner Företag Hushåll	2300 13000 21 100	2 300 25000 16400	-100 16000 11700
Summa (1)	36400	43700	27600
därav: banktillgodohavanden statsskuldväxlar Riksobligationer (2) Totalt (l)H-(2)	36400 36400	21400 22 300 43700	24300 3 300 14 800 42400

' Med allmänheten avses kommuner, företag samt hushåll. I banktillgodohavanden ingår inlåning och bankcertifikat. Innehavet av riksobligationer är ej fördelat på sektorer.

Källor: Konjunkturinstitutet, riksbanken samt statistiska centralbyrån.

Tablå 3 Bankernas likvida tillgångar 1981-1983

Miljarder kr., förändring

	1981	1982	1983
Påverkande faktorer Staten Utlandet Övrigt Bankernas likvida tillgångar Korta nettofordringar på riksbanken Korta nettofordringar på riksgäldskontoret Statsobligationer	31 48 -8 -9 31 4 -7 34	2 30 -20 -    8 2 1 4 -    3	7 28 -21 7 -10 1 16

Källa: Riksbanken.

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 149

10.2 Kreditinstitutens utlåning

Kreditgivningen på den organiserade kreditmarknaden' (exkl. statens direkta kreditgivning) växte 1983 med 1 miljard kr. tiU 104 miljarder kr. (tabeU 10:3). Det var kreditgivningen till den privata sektom som ökade, medan statens anspråk på den inhemska kreditmarknaden sjönk med 4 miljarder kr. 1983 till 57 miljarder kr. Till följd av ett kraftigt utflöde av valuta från den privata sektorn kom statens ufiandsupplåning att öka med 5,6 miljarder kr. 1983 fill 26 miljarder kr.

Bankerna

Som diagram 10:4 visar, accelererade tillväxttakten i bankernas övrigutlåning i svenska kronor, dvs. utestående krediter fill andra ändamål än bostadsbyggande, successivt från slutet av 1981. Under 1982 översteg den vida den av riksbanken rekommenderade tiUväxttakten. Efter åtstramande riksbanksålgärder inträdde fr. o. m. oktober en retardalion i ökningslakten för övrigutlåningen. För 1983 var bankerna rekommenderade att begränsa den genomsnittliga ökningen till 15% jämfört med 1981. Av diagram 10:4 framgår, att den fakfiska genomsnitfiiga ökningen för 1983 låg över den rekommenderade för såväl sparbanker som föreningsbanker. Affärsbankerna som gmpp uppnådde visserligen del uppsatta målet men uiveckUng-en var inte enheflig meUan bankerna.

Bankemas övrigullåning blev 1983 2,9 miljarder kr. störte jämfört med 1982 och uppgick liU 23,2 miljarder kr. (tablå 4). Utlåningen fill hushållen var omfattande 1983 och blev även under delta år stöme än utlåningen till företagen.

Bankemas nettoköp av statsobligationer var betydande under de tre första kvartalen 1983 och uppgick till närmare 30 miljarder kr. under denna period. Under Qärde kvartalet, då likviditetskvoterna för bankema avskaffades, avyttrade bankema statsobligationer. Trots likviditetskvotemas avskaffande kom bankemas nettoförvärv av statsobligationer alt uppgå tUl 16 miljarder kr. för helåret (tabell 10:4). Även bankemas nettoköp av bo-stadsobligalioner var omfattande under de tre första kvartalen 1983 för att stanna på drygt 6 miljarder kr. under helåret, vUkel var ca 400 milj. kr. mer än åtagandet. Avlyften av byggnadskrediter blev härigenom avsevärda och översteg utbetalningarna av nya krediter varigenom bankemas stock av uteslående bostadsbyggnadskrediter kom alt minska.

' Den inhemska organiserade kreditmarknaden har avgränsats till att omfatta riksbanken, affärsbanker, sparbanker och föreningsbanker, enskilda försäkringsinrättningar och offentliga försäkringsinrättningar samt allmänhetens placeringar i förlagsbevis och obligationer och dessutom andra statspapper än obligationer.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 150

Tablå 4 Bankernas utestående krediter till andra ändamål än bostadsbyggande, s. k. övrigutlåning 1981-1983

Milj. kr., förändring

	1981	1982	1983
Övrigullåning i svenska kronor Kommuner Företag Hushåll Övriga	300 3 500 6900 1700	-   100 -2600 12 300 2400	-800 5900 11700 -100
Summa	12400	12000	16700
Övrigutlåning i utländsk valuta
Kommuner Företag Övriga	300 8400 1600	5800 2 500	-400 4600 2300
Summa	10300	8300	6500
Summa övriguUåning därav: företag hushåll	22700 11900 6900	20300 3 200 12300	23200 10500 11700

Anm. Uppgiftema avser transaktionsvärden.

Källor: Konjunkturinstitutet, riksbanken och statistiska centralbyrån.

Försäkringsbolagen

De enskUda försäkringsinrättningamas totala nettoplaceringar på kreditmarknaden växte med 2,7 miljarder kr. 1983 tiU drygt 22 miljarder kr. Det var såväl försäkringsbolagens nettoköp av bostadsobligationer som deras kreditgivning till förelagen i form av reverslån, som ökade med ca 1 mUjard kr. vardera.

Allmänna pensionsfonden

Som framgår av diagram 10:11 har sålunda pensionsfondens avgifter mer än väl täckt dess pensionsutbelalningar fram t.o.m. 1981 och det uppkomna överskottet har tillsammans med ränteinläkteraa kunnat läggas till kapitalet. Detla avgiftsöverskott har emellertid sedan mitten av 1970-talet successivt avtagit för att 1982 vara nere i noll. Då samtidigt ränteintäkterna steg fortsatte dock fondens kapitaltiUväxt att öka. Den ökade takten i pensionsutbelalningarna beror på ett ökat antal pensionärer och högre pensionsbelopp. Under 1983 översteg pensionsutbetalningaraa avgifterna med 3 miljarder kr. Samtidigt växte räntenettot i en sådan takt att fondens kapitaltiUväxt blev ungefär lika stor 1983 som 1982. Trots den stagnerande kapitaltUlväxten 1983 växte fondens kreditgivning med ca 800 milj. kr. detta år. Detta kunde hänföras tUl ett omslag i fondens återlån. Företagens svaga kreditefterfrågan ledde till att fondens utestående återlån minskade i samband med stora återbetalningar. Det var framför allt fondens placeringar i statsobligationer som ökade. Även deras neltoköp av bostadsobligationer var stöme 1983 än 1982.

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 151

10.3 Den sektorvisa upplåningen

Staten

Statens budgetunderskott uppgick tUl 83 mUjarder kr. 1983, vilket var 2 miljarder kr. mer än 1982 (tablå 5). Företagens svaga intresse av utlandsupplåning föranledde staten att öka sin utlandsupplåning med 6 miljarder kr. fill ett neltoinflöde på 26 miljarder kr. Denna ökning tUlsammans med en ökad upplåning på marknaden utanför bankema och i affärsbankerna innebar alt statens skuld i riksbanken drogs ner kraftigt.

Under 1983 skedde en förlängning av statens inhemska upplåning. Statens kortfristiga skuld i form av skattkammarväxlar, statsskuldväxlar och lån på dagslånemarknaden minskade med 8 miljarder kr. 1983, trots avsevärda emissioner av statsskuldväxlar (labeU 10:4). Samtidigt uppgick statens nettoupplåning i form av räntebärande korta och långa obligationslån fill 28 miljarder kr., vilket var 15 miljarder kr. mer än 1982. Dessutom emitterades riksobligationer till ett belopp av 25 miljader kr. Av tabell 10:5 framgår att intresset för premielån var starkt 1983.

Kommunerna

Enligt s.k. realräkenskaper ökade kommunernas investeringar 1983, samtidigt som deras bmttosparande var oförändrat. Den sålunda redovisade utvecklingen innebar synbarligen att fömtvarande finansieringsöverskott hos kommunema kom att upphöra 1983. Enligt kvartalsvisa finansräkenskaper förekom emellertid ett inkomstöverskott 1983 på 1,7 miljarder kr. (tabell 10:6). Detta inkomstöverskott tUlsammans med kommunemas upplåning disponerades bl. a. för lån tUl finansinstitut på ca 2 miljarder kr. Vidare ökade kommunerna sina utestående bostadskrediter med I miljard kr. Kominunema köpte även riksobligationer för 700 milj. kr. 1983. De likvida tillgångarna inom kommunsektom var i stort sett oförändrade detta år.

Tablå 5 Finansiering av statens budgetunderskott

Miljarder kr., nettoflöden

	1981	1982	1983
BudgetunderskoU (1-1-2)	66	81	83
Finansiering i utlandet (1)	9	20	26
Firtansiering inom landet (2)	57	61	57
i riksbanken	12	9	-15
i övriga banker	27	1	17
på marknaden utanför bankema	18	51	55

Källor: Konjunkturinstitutet och riksbanken.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 152

Bostäder

Färdigställandet av lägenheter var lägre 1983 än 1982 och uppgick till 43 300. Även igångsättningen av bostäder minskade med 3 600 till 38 300. Volymmässigt minskade bostadsinvesleringama med 4,7%, medan den värdemässiga ökningen uppgick till 2,3%. Bostadsinvesteringarna i såväl nybyggda som ombyggda småhus minskade både i volym och värde.

Under 1983 tecknades bostadsobligalionslån för närmare 19 miljarder kr., vUkel var 3,5 miljarder kr. mer än 1982. Bostadssektorns nettoupplåning på kredilmarknaden kom 1983 att uppgå till ungefär samma belopp som 1982 (tabeU 10:7). De större emissionerna av bostadsobligafioner under året innebar avlyft i sådan utsträckning att stocken av utestående bostadsbyggnadskrediter sjönk.

Privat sektor exkl. prioriterade bostadskrediter

Den privata sektorns nettoupplåning på den inhemska kredUmarknaden växte med närmare 7 miljarder kr. 1983 tiU 28 miljarder kr. (tabell 10:8). Samtidigt blev nettoupplåningen utomlands väsentligt lägre och uppgick tUl 7 miljarder kr.

Företagens utgifter för fasta investeringar växte med ca 6 miljarder kr. 1983. Samtidigt var lagemeddragningen något större 1983 än 1982. Det totala finansieringsbehovet från investeringssidan inkl. förelagens köp och försäljning av fastigheter och mark förefaller ha ökal med ca 7 miljarder kr. 1983. Sektoms bmttosparande förbättrades samtidigt avsevärt och täckte mer än väl det ökade finansieringsbehovet från investeringssidan. Företagens finansiella sparande förstärktes betydligt 1983. Denna utveckling stöds av den kvartalsvisa redovisningen av finansräkenskapema, som sammanställs inom stafistiska centralbyrån.

Enligt denna källa förefaller företagens totala upplåning samfidigt ha ökat påtagligt, i synnerhet från finansbolagen, vilket också diagram 10:8 illustrerar. Av tablå 10:2 framkommer atl företagens nettoköp av slatsskuldväxlar blev betydligt lägre 1983 än 1982.

Förbättringen av företagens finansiella sparande, deras ökade totala upplåning samt de lägre netloköpen av slatsskuldväxlar 1983 återspeglades i omfattande köp av riksobligationer och aktier från hushållen detla år.

De kvartalsvisa finansräkenskapema för 1983 pekar på en lägre uppbyggnad av hushållens likvida tiUgångju- delta år jämfört med 1982. Samtidigt förefaller, enligt SCB:s statistik, nettoförsäljningen av börsnoterade aktier ha varit större 1983 än 1982. Stafisfiken är dock osäker på detta område. Parallellt med denna utveckling ökade hushållens placeringar i premie- och sparobligationer med drygt 3 miljarder kr. till drygt 9 miljarder kr. 1983. Dessutom växte hushållens premieinbetalningar på livförsäkringar (netto). Tillsammans med i första hand en lägre upplåning 1983 än 1982 torde en förbättring av hushållens finansiella sparande ha skett 1983. I denna riktning pekar också nuvarande beräkningar om hushållens inkoms-

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 153

ter och utgifter. Denna förbättring hänför sig hell fill hushållens lägre bostadsinvesleringar 1983. Exkluderas dessa och därmed förknippad upplåning försämrades hushållens finansiella sparande enligt såväl realräken-skaperna som de preliminära finansräkenskaperna 1983. Enligt dessa var hushållens nya byggnadskrediler lägre än de avlyfta. Vidare var såväl hushållens netloupplåning i bostadsinstilut som deras statliga bostadslån lägre 1983 än 1982.

Sammanfattningsvis kan konstateras för 1983 att den offentliga sektorns finansieringsunderskott blev något lägre än 1982 (tablå 6). Även det finansiella sparandet för såväl de finansiella som icke-finansiella företagen förbättrades. Det totala inhemska sparandeunderskottet blev betydUgt lägre 1983 än 1982, vilket resulterade i en minskning av bytesbalansunderskottet med ca 14 miljarder kr. fill 8 miljarder kr.

10.4 Utblick mot 1984

För 1984 tyder nuvarande beräkningar på att den offentliga sektorns finansieringsunderskott fortsätter all minska. Samtidigt förväntas en viss försämring i den privata sektorns finansiella sparande. Den totala inhemska sparandebristen förefaller ändock atl bli lägre än 1984 än 1983. Underskottet i bytesbalansen beräknas förbättras med närmare 7 miljarder kr. till ett underskott på ca 1,5 miljard kr. 1984.

Trots en förväntad förbättring av statens finansiella sparande blir slalens totala upplåningsbehov fortsatt omfattande 1984. Då samtidigt en lägre stafiig utlandsupplåning eftersträvas jämfört med 1983 ökar statens anspråk på den inhemska kreditmarknaden. Behovet av atl förlägga staisupplåningen på den inhemska marknaden utanför banksystemet förstärks således under 1984. Denna ökning avses att komma fill stånd genom sedvanliga förvärv av prioriterade statsobligationer från försäkringsbolagen och AP-fonden samt spar- och premieobligationslån hos hushållen. En stor del av upplåningsökningen beräknas dämtöver bli läckt genom utgivande av statsskuldväxlar och riksobligationer. Även det nyinförda allemanssparandet kommer att bidra fill budgetunderskottets finansiering.

Tablå 6 Finansiein sparande 1980-1983

Miljarder kr.

_________________________ 1980 1981 1982 1983

-20	-28	-40	-36
-10	-10	- 9	- 8
10	9	-  1	- 2
20	26	26	28
-19	-11	2	10
-19	-14	-22	- 8

OffenUig sektor

Bostäder

Hushåll

Finansiella företag

Icke-finansiella företag

Bytesbalans

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

154

Kommunernas finansieUa sparande beräknas försämras något 1984. Deras finansiella tillgångar torde därvid komma atl byggas upp i en lägre takt än 1983.

En fortsalt volymmässig nedgång i bostadsinvesleringama väntas 1984. I värde beräknas de bli i stort sett oförändrade, vilket indikerar att behovei av bostadsbyggnadskrediter blir ungefår detsamma som 1983.

De icke-finansiella företagens uppgifter för fasta investeringar beräknas bli 11 miljarder kr. störte 1984 än 1983. Ett kraftigt lageromslag uppskattas ske från en lagerneddragning på drygt 8 miljarder kr. 1983 fill en mindre uppbyggnad 1984. Delta ökade finansieringsbehov förefaller endast lUl en del bli läckt av ett ökat bmttosparande, vUket indikerar en försämring av företagens finansiella sparande. Sparemdeöverskottet förefaller alt bli väsentligt lägre 1984 än 1983 inom företagssektorn.

Utvecklingen av företagens finansiella sparande tUlsammans med de tillfäUiga vinstavsättningama på räntelöst konto i riksbanken talar för en lägre uppbyggnad av företagens totala finansiella tillgångar 1984.

Diagram 10:1 Statens budgetunderskott 1973-1983

I procent av BNP

13 12	A					s.
	y
11 10
9	A				/
8 7 6 S 4	z
	k			/
	L
	y	■"X       /
3 2	/	\	v
1	■

1973    1974    1975    1976    1977    1978    1979    1980    1981    1982    1983 Källor: Riksbanken och riksgäldskontoret.

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1.1   Reviderad nationalbudget

155

Diagram   10:2 Likviditetstillskott   inom   landet,   valutaflöde  samt   penningmängd 1973-1983

Miljarder kr., nettoflöden

60

1 ~ :■ 1  ÖVRIGA INHEMSKA LIKVIDITETSTILLSKOTT

65

1___ I  STATENS LIKVIDITETSTILLSKOTT

II

60

§■  VALUTAFLÖDE

i

Si:;-

45

PENNINGMÄNGD

i

40

a:

/

\

\

':«. ;:.;;:

i.;;: ■

35

EjBE

m

/

\

m-.

lå.

30

>

1

\

P

y

i

25

/

ilL

M

20

i

15

Ii

m

w

\     >

10

-

■

;i;>;;;

t-vi-

/'

5

-

il

0 -5

'■:;M:\

-

■            ■   ■   ■   ■   ■

10

■       ■                       ■       ■

15

1                       1

20

F                       1 LIIIIIIIIII

1973      1974     1975     1976     1977     1978     1979     1980     1981      1982     1983 Källor: Riksbanken och konjunkturinstitutet.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

156

Diagram 10:3 Emissioner av statsskuldväxlar (bruno) 1982—1984

Miljarder kr.

1982

1983

1984

Källor: Riksbanken och konjunkturinstitutet.

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

157

Diagram 10:4 Bankernas utestående krediter till andra ändamål an bostadsbyggande 1979-1984'

Procent

AFFÄRSBANKER     l2-rT,AnadenltSrtlrxlrin9]r i tv .kr

SPARBANKER    )2-mAnader,fartFxIringQr rorolt

1979  1980  1981  1982  1983  1984

FÖKENINGSBANKER   IZ-måmdcnfertlndringar

1979  1980  1981  1982  1983  1984

1983

1983

1983

' Enligt utlåningstakets definition för 1983 dvs. övrigutlåning i svenska kronor, fordran på finansbolag samt fordran i svenska kronor på utländsk bank avseende krediter för svensk export och import. Det rekommenderade genomsnittet för denna utlåning är markerad med en linje och det faktiska med ett kryss. Källor: Konjunkturinstitutet och riksbanken.

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 158

Diagram 10:5 Sveriges bytesbalans, icke-statliga kapitaltransaktioner samt valutaflöde 1975-1983

Miljarder kr.

I         I   BYTESBALANS

ICKE-STATLIGA KAPITALTRANSAKTIONER VALUTAFLÖDE

-15 -

-20 -

J___ L

1975       1976        1977        1978       1979        1980        1981        1982        1983 Källor: Konjunkturinstitutet och riksbanken.

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

159

Diagram 10:6 Valutaflöde samt statens upplåning utomlands 1979—1984

Miljarder kr., 12 månadersförändringar

STATENS UPPLÅNING UTOMLANDS

_L

1979 1980 1981

Källor: Konjunkturinstitutet och riksbanken.

1982

1983

1984

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 160

Diagram 10:7 Bankernas utestående krediter för andra ändamål än bostadsbyggande till företag och hushåU 1980-1983

Miljarder kr., 12 månadersförändringar

1980 1981

Källor: Konjunkturinstitutet och riksbanken.

1982

1983

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

161

Diagram 10: 8 Finansbolagens utestående utnyttjade krediter samt afTärsbankernas utestående krediter till andra ändamål än bostadsbyggande 1981 —1983

Procentuell utveckling över 12 månader

28

20

16

12

I

L

1981 1982 1983

Källor: Konjunkturinstitutet, riksbanken samt statistiska centralbyrån.

11    Riksdagen 1983184. 1 saml. Nr 150. Bilaga I. I

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

162

Diagram 10:9 Sveriges samlade bruttosparande och bruttoinvesteringar samt ökningen av fordringar på uUandet (= bytesbalansen) 1970-1983 I procent av BNP

BYTESBALANS

ERUTTOSPARANDE

_L

J__ L

J__ L

1970  1971   1972   1973   1974  1975  1976  1977  1978   1979  1980  1981   1982   1983

Anm. Bmttoinvesteringama avser fasta inhemska bmttoinvesteringar. Lagerinvesteringama ingår inte. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

163

Diagram 10:10 Penningmängden 1979-1984

Procentuella 12-månadersförändringar resp. årsvisa genomsnitt I procent av BNP

17	A
16	.ft
15	\        Ah
14	A        v
13 12	—V\            1 ' *
	HMm
11 10	[ '		\A /				58	/\.
		t	I/V	U\.ill				f)		k
g					*v		57	1		\
8					1 y M			1
7 6							56	I
	-					1		X y
5 4							55		>/

J

_L

1979     1980      1981      1982      1983      1984 1979     1980     1981      1982      1983

Källor: Konjunkturinstitutet, riksbanken samt statistiska centralbyrån.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

164

Diagram 10:11 Allmänna pensionsfondens kapitaltillväxt 1974—1983

Miljarder kr.

22 20 18 16 14 12 10 8 6

KAPITALTILLVÄXT

-2

J___ L

1974      1975      1976     1977     1978      1979      1980     1981      1982      1983 Källa: Allmänna pensionsfonden och konjunkturinstitutet.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

165

Tabell 10:1 Penningmängden 1981-1983

Milj. kr., nettoflöden

	1981	1982	1983
Penningmängd, ökning:
Banktillgodohavanden inkl. bank-
certifikat (netto)	42486	25 793	27 438
Sedlar och mynt	2475	1992	3 737
Summa	44961	27785	31175
Tillskoll genom:
Utlandet	- 8223	-19935	-20739
valutareservens transaktions-
förändring	1 145	276	5092
statens utlandsupplåning (ökning -)	- 9368	-20211	-25 831
Staten	47881	30210	28343
utgiftsöverskott	66014	81517	83 113
inhemsk upplåning utanför bankema
(ökning -)	-18133	-51307	-54 770
Riksbanken	- 2933	- 4 910	- 3517
investeringskonton (ökning -)	1549	280	-    613
övriga riksbankstransaktioner	- 4482	- 5190	- 2904
Banker	8236	22420	27088
prioriterade byggnadskrediter	- 3284	5 IM	-    837
övrig utlåning i svenska kronor	12200	11718	16361
nettoförvärv av bostadsobligationer	5 165	5 275	6073
nettofordringar på övriga kreditinstitut	-  1794	936	959
diverse	- 4051	-    773	4 532
Summa	44961	27 785	31175

Källa: Riksbanken.

Tabell 10:2 Bankernas likvida tillgångar 1981-1983

Milj. kr., förändring

	1981	1982	1983
Påverkande faktorer
Utlandet	- 8223	-19935	-20739
valutareservens transaktionsförändring	1 145	116	5092
statens utlandsupplåning (ökning -)	- 9368	-20211	-25 831
Staten	47881	30210	28343
utgiftsöverskott	66014	81517	83 113
upplåning utanför bankema (ökning -)	-18133	-51307	-54 770
Allmänhetens innehav av sedlar
och mynt (ökning -)	- 2475	-  1992	- 3737
Riksbanken	- 5865	- 5 705	2808
investeringskonton (ökning -)	1549	280	-    613
kassakvotsmedel (ökning -)	- 2932	-    795	6325
övriga riksbankstransaktioner	- 4482	- 5190	- 2904
Summa	31318	2578	6675
Bankernas likvida tUlgångar
Korta nettofordringar på riksbanken	3 726	1284	-10249
Korta nettofordringar på riksgäldskontoret	- 6950	4309	543
Statsobligationer	34542	- 3015	16381
Summa	31318	2578	6675

Källa: Riksbanken.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

166

Tabell 10:3 Kreditmarknaden 1982-1983

Milj. kr., nettoförändring

Långivare	Låntagare
	Staten	Kommuner	Den privata sektom
			Prioriterade bostadskrediter	Övrigt	Summa
1982
A. Svensk marknad
Riksbanken Affärsbanker Spar- och föreningsbanker Enskilda försäkringsinrättningar Offentliga försäkringsinrättningar Allmänheten	8620 792 -1090 10124 7852 35008	-    4 350 7 616 616 143	-1 6389 3083 5407 3934 -90	-   138 5 501 6938 3612 4517 1112	8477 13032 8938 19759 16919 36173
Summa	61306	1728	18722	21542	103298
B.  Utlandet
Genom valutabanker' Genom mellanhandsinstitut Övrigt	1675 18536	50 256 -205	-	5750 7 502 -   630	7475 7758 17701
Summa	20211	101	-	12622	32934
C. Slaten	-	457	5 761	7019	13 237
Totalt AH-B-I-C	81517	2286	24483	41183	149469
1983
A. Svensk marknad
Riksbanken Affärsbanker Spar- och föreningsbanker Enskilda försäkringsinrättningar Offentliga försäkringsinrättningar Allmänheten	-17613 14224 3006 10378 9057 35230	-10 -848 -281 1077 59 89	-11 3 328 1908 6503 4867 2067	271 12933 7 564 4510 2472 564	-14363 29637 12197 22468 16455 37950
Summa	57282	86	18662	28314	104344
B. Ullandel
Genom valutabanker' Genom mellanhandsinstitut Övrigt	-    102 25933	-400 -156 299	-	4600 4142 -1674	4098 3986 24 558
Summa	25831	-257	-	7068	32642
C. Staten	-	400	5 200	10677	16277
Totalt A-l-B-l-C	83113	229	23862	46059	153263

' Uppgifterna avser valutabankemas utlåning i utländsk valuta till valutainlänning. Anm. Kurseffektema är exkluderade i uppgiftema avseende uOandet.

Källa: Riksbanken.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

167

Tabell 10:4 Bankernas förvärv av prioriterade statspapper och bostadsobligationer samt prioriterade byggnadskrediler 1981 — 1983

Milj. kr.

	1981	1982	1983
Statspapper	26600	1379	17125
Statsobligationer	34542	-3015	16381
Skattkammarväxlar, statsskuldväxlar
samt korttidslån	-7942	4 394	744
Prioriterade byggnadskrediter netto
inkl. mellankrediter	-3284	5264	-837
Utbetalda'	25 390	28879	29271
Avlyft'	28445	23645	30003
Prioriterade bostadsobligationer	5165	5275	6073
Åtagande för helåret	5 200	5200	5750

' Häri ingår uppgifter för de större sparbankema. Källa: Riksbanken.

Tabell 10:5 Statens budgetutfall samt upplåningsformer 1981-1983

Milj. kr., nettobelopp

	1981	1982	1983
Budgetulfallet (nettoutg.-)	-66014	-81517	-83113
Upplåning inom landet	56646	61306	57282
Skattkammarväxlar och korttidslån	-    715	-    886	-29423
Räntebärande obligationer	53 246	13424	28423
Riksobligationer			25000
Premieobligationer	300	1700	4 825
Sparobligationer	3657	4148	4 378
Statsskuldväxlar		37810	20491
Övrigt	158	5110	3 588
Upplåning utom landet	9368	20211	25831

Anm. För att ernå överensstämmelse mellan uppgiftema för statens upplåning och budgetutfallet har riksgäldskontorets och statsverkets kassaförändringar dragits av från skattkammarväxlar och korttidslån.

Källor: Riksbanken och riksgäldskontoret.

Tabell 10:6 Kommunernas finansiella sparande 1981—1983

Milj. kr., förändring

	1981	1982	1983
Likvida tillgångcu	2368	2117	-110
Övriga finansiella tillgångar	2214	3 824	3658
Summa finansiella tillgångar (1)	4582	5941	3 548
Upplåning totalt	4970	2511	1848
därav: på svensk kreditmarknad	1402	1728	86
hos staten	523	457	400
övrig inhemsk upplåning	2 387	225	1619
i utlandet	658	101	-257
Övriga skulder	-1053	1917
Summa skulder (2)	3917	4428
FinansieUt sparande (l)-(2)	665	1513	1700

Anm. Med likvida tillgångar avses banktillgodohavanden, innehav av statsskuldväxlar samt kassa och postgiro. Källor: Riksbanken och statistiska centralbyrån.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

168

Tabell 10:7 Prioriterade bostadskrediter 19ill-

Milj. kr., förändring

1983

	1981	1982	1983
Obligationer	19286	14525	19500
därav: banker	5 165	5 275	6073
enskilda försäkrings-
inrättningar	6817	5 407	6503
offentliga försäkrings-
inrättningar	4 404	3934	4 868
ovnga	2900	-      91	2056
Byggnadskrediter banker	-3 284	5 264	-837
Korttidslån	1067	-1067	-    1
Summa	17069	18722	18662
Staten	6 161	5 761	5 200
Summa	23230	24483	23862

Källa: Riksbanken.

Tabell 10:8 Den privata sektorns upplåning på kreditmarknaden samt hos staten 1981-1983'

Milj. kr., nettobelopp

1981

1982

1983

A. Svensk kredilmarknad
Obligationer och förlagslån
Direkta banklån
Upplåning hos kreditinstitut

Summa

B. Utlandet
Genom valutabanker
Genom mellanhandsinstitut
Övrigt

Summa

Totalt A -(- B

C. Staten

Totalt A + B-I-C

3 187 12512 3 724	4988 11290 5264	5 200 17 447 5 667
19423	21542	28314
8400 3 597 749	5 750 7502 -630	4600 4 142 -1674
12746	12622	7068
32169 5421	34164 7019	3S382 10677

37590

46059

41183

' Exkl. kursförändringar och prioriterade bcstadskrediter men inkl. oprioriterade bostadskrediter.

Källor: Konjunkturinstitutet och n'ksbanken.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 169

Innehåll

1     Sammanfattande översikt    ..................................... ..... 2

I. I    Internationell utveckling    ...................................... 2

1.2    Utvecklingen i Sverige   .......................................... 3

APPENDIX

Delprognoser och arbetsfördelning rörande den reviderade na
tionalbudgeten 1984    .......................................... ... 13

2     Den internationella utvecklingen    ........................... ... 17

2.1 Allmän översikt   ....................................................... ... 17

2.2 Länderöversikter  ..................................................... ... 22

3     Utrikeshandeln    ...................................................... ... 39

3.1 Exporten   ................................................................ ... 39

3.2 Importen   ................................................................ ... 45

3.3 Bytesbalansen    ...................................................... ... 51

4     Produktionen    ......................................................... 58

4.1 Sammanfattning av industriproduktionens utveckling       58

4.2 Utvecklingen inom olika delbranscher    ................... ... 59

4.3 Bruttonationalprodukten fördelad på näringsgrenar         72

5     Arbetsmarknaden    .................................................. 74

5.1 Lägel på arbetsmarknaden under 1983 och början av 1984   ... 74

5.2 Arbetsmarknaden 1984   .......................................... 78

6     Hushållens ekonomi   ............................................... ... 82

6.1 Sammanfattning   ..................................................... ... 82

6.2 Löner  ....................................................................... 85

6.3 Hushållens disponibla inkomster   ............................ 87

6.4 Konsumentpriserna    ............................................... 92

6.5 Den privata konsumtionen    .................................... 95

7     Investeringarna   ...................................................... 98

7.1 Sammanfattning av invesleringsulvecklingen saml prognos för 1984          98

7.2 Invesleringsulvecklingen inom olika områden   ........ 102

7.3 Lagerinvesteringarna   ............................................. . 112

8     Näringslivets lönsamhet, kostnader och priser   ....... 115

8.1  Näringslivets driftsöverskott, produktionskostnader och priser 118

8.2  Tillverkningsindustrins vinstutveckling    ................... . 123

9     Den offentliga verksamheten    ................................ . 128

9.1 Staten    ................................................................... . 128

9.2 Kommunerna   .......................................................... . 134

9.3 Socialförsäkringssektom   ......................................... . 136

9.4 Den totala offentliga sektorn   ................................. 138

9.5 Beräkning av finanspolitiska effekter    .................... . 141

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 170

10       KredUmarknaden    ................................................ . 144

10.1 Likviditelsutveckling    ............................................... . 147

10.2 Kreditinstitutets utlåning   ........................................ . 149

10.3 Den sektorvisa upplåningen    .................................. . 151

10.4 Utblick mot 1984   ..................................................... . 153

Tabellförteckning

1:1   Finansiellt sparande 1983 och 1984    .................... ... 9

2 Bidrag från olika BNP-komponenter till tillväxten 1972-1974, 1978-1980,1982-1984            10

3 Försörjningsbalans 1983 och 1984    ....................... ... 11

4 Bytesbalans 1982-1984   .......................................... 12

2: I   Bruttonationalproduktens   utveckling   i   vissa   OECD-länder

1981-1984    ............................................................. 18

2   Konsumentprisernas utveckling 1980-1984   ........... ... 20

3: 1   Sveriges export av bearbetade varor till OECD-området 1976-

1984   ....................................................................... ... 41

2 Sveriges export av bearbetade varor till olika länderområden 1976-1984                42

3 Världsmarknadspriserna för bearbetade varor 1973-1984   ... 43

4 Exportutvecklingen för olika vamgmpper 1982—1984    44

5 Importutvecklingen för olika vamgmpper 1982—1984   48

6 Nettoimport av råolja och petroleumprodukter 1974-1984 49

7 Bytesbalansen 1980-1984   ...................................... 55

4:1   Industriproduktionens utveckling 1981 -1984    ...... ... 58

2 Försörjningsbalans för mndvirke 1982—1984   ........ ... 66

3 Försötjningsbalans för verksladsprodukter 1982-1984             68

4 Export av varvsprodukter 1982-1984   ..................... ... 70

5 Försörjningsbalans för övrig industrisektor 1982-1984             71

5:1   Relativa arbetskraftstal 1970, 1975, 1980-1983   ... 74

2 Sysselsättningsutvecklingen enligt AKU 1980-1983      75

3 Sysselsättningen inom olika näringsgrenar 1982-1983             76

4 Arbetslösheten 1980-1 kv. 1984    ........................... .. 77

5 Antal personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder 1977-1983 79

6 Antal personer berörda av varsel om uppsägningar och permitteringar 1979-1 kv. 1984     79

7 Produktivitetsutvecklingen inom olika näringsgrenar 1977-1984      80

8 Produktion, produktivitet och sysselsättning 1984   . 80

6: 1   Hushållens disponibla inkomster, konsumtion och sparande

1982-1984    ............................................................. 82

2 Hushållens köpkraftsförändring 1980-1984   ............ .. 84

3 Lönekostnadsutvecklingen 1969-1984 samt arbetskraftskostnader för industriarbetare    87

4 Hushällssektorns disponibla inkomster 1982-1984    .. 88

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 171

5 Inkomstöverföringar till hushåll från offentliga sektorn 1982-1984          89

6 Hushållens direkta skaller, avgifter m. m. 1982-1984   90

7 Reahnkomstutveckling efter skatt 1981 -1984   .. 92

8 Konsumentprisindex december 1982-december 1983   93

9 Konsumentprisförändringen 1980-1984 uppdelad på komponenter          94

10  Hushållens konsumtionsutveckling 1975-1983   . 96

7:1   Fasta bmttoinvesteringar 1980-1984 efler kapilaltyp och nä
ringsgren   .................................................. 100

2 Fasla bmttoinvesteringar 1980-1984 inom privat och offentlig sektor      101

3 Antal påbörjade och inflytlningsfärdiga bostadslägenheter 1980-1984    102

4 Bostadsinvesteringar 1982-1984   ................... 104

5 Planerade och faktiska förändringar av industrins totala investeringar 1974-1984         106

6 Statliga investeringar 1980-1984   .................. 109

7 Kommunala investeringar 1982-1984   .............. 110

8 Planerade och faktiska förändringar i primärkommunernas och landstingskommunernas totala investeringar 1974-1984   ................................................ 111

9 Lagervolymförändringar totalt och efter näringsgrenar 1980-1984          114

8:1   Driftsöverskolt i vissa delar av näringslivet 1980-1984 saml i

hela näringslivet 1980-1982   ......................... 115

2 Rörliga produktionskostnader, produktpriser och marginaler per producerad enhet i vissa delar av näringslivet 1977-1984 117

3 Driftsöverskolt inom industrin 1980-1984   ........ . 119

4 Rörliga produktionskostnader, produktpriser och marginaler per producerad enhet i skogsbmket och vissa industribranscher 1977-1984    ....................... 121

5 Förädlingsvärde i tillverkningsindustrin exkl. varv 1977-1984 123

6 Förenklad resultaträkning och marginaler för tillverkningsindustrin 1977-1984   125

7 Tillverkningsindustrins räntabilitet 1976-1984   ... 126

9:1   Statens inkomster och utgifter 1981-1984   .... 131

2 Industripolitiska åtgärder 1977-1984    ............. 132

3 Kommunernas inkomster och utgifter 1981 -1984        134

4 Socialförsäkringssektorns inkomster och utgifter 1981-1984   . 137

5 Den offentliga sektorns konsumtion och investeringar 1981-1984          139

6 Den totala offentliga sektorns inkomster och utgifter 1981-1984           139

7 Finanspolitiska effekter 1976-1984   ................ 142

8 Finanspolitiska effekter 1980-1984   ................ 143

10:1   Penningmängden 1981 -1983   ..................... 165

2 Bankemas likvida tillgångar 1981 -1983   ........... 165

3 Kreditmarknaden 1982-1983   ......................... 166

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 172

4 Bankernas förvärv av prioriterade statspapper och bosladsobli-galioner samt prioriterade byggnadskrediler 1981-1983   ......................... 167

5 Statens budgetutfali saml upplåningsformer 1981-1983       167

6 Kommunernas finansiella sparande 1981 -1983   . 167

7 Prioriterade bostadskrediler 1981 -1983   .......... 168

8 Den privata sektorns upplåning på kreditmarknaden samt hos slaten 1981-1983          168

Diagramförteckning

3:1   Marknadsandelar och relativa priser för Sveriges export av

bearbetade varor till OECD-länderna 1972-1984   ...     40

2 Utvecklingen av importen, importvägd efterfrågan och relativpris för bearbetade varor 1972-1984         46

3 Importpris- och volymutvecklingen 1978-1984 totalt och för vissa vamgrupper               50

4 Utvecklingen av importens andel av förbmkningen av bearbetade varor saml relativprisutvecklingen 1973-1984   ................................................     51

5 Handelsbalans och terms of trade 1973-1984   ..     56

4:1   Pappers-, papp- och massaindustrins kapacitetsutnyttjande i

Sverige 1978-1984   .....................................     63

5:1   Arbetskraft och sysselsättning 1978-1984   ....     75

2 Arbetslösa enligt AKU, arbetslösa kassamedlemmar och kvar
stående lediga platser 1978-1984   .................     78

6:1   Sparkvoten 1970-1984   ..............................     83

7:1   Byggnads- och maskininvesleringar, totalt och uppdelat på nä
ringsgrenar 1975-1984   ................................ .. 99

2 Industrins investeringskvot 1971 —1984   ......... 105

3 Invesleringar inom industrin, lolall och uppdelat på branscher 1976-1984          107

4 Totala industrins lagervolymförändring 1972-1984       113

8:1   Driftsöverskottets andel av förädlingsvärdet i vissa delar av

näringslivet 1972-1984    ...............................    116

2 Driftsöverskottets andel av förädlingsvärdet i skogsbruket och vissa industribranscher 1972-1984       120

3 Röriiga produktionskostnader, produktpriser och marginaler per producerad enhet i tillverkningsindustrin exkl. varv 1964-1984   ..................................    124

10:1   Statens budgetunderskott 1973-1983    ........    154

2 Likviditetstillskott inom landet, valutaflöde saml penningmängd 1973-1983          155

3 Emissioner av statsskuldsväxlar 1982-1984   .....    156

4 Bankernas utestående krediter till andra ändamål än bostadsbyggande 1979-1984         157

5 Sveriges bytesbalans, icke-statliga kapitaltransaktioner samt valutaflöde 1975-1983               158

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 173

6 Valutaflöde saml statens upplåning utomlands 1979-1984   ...   159

7 Bankernas utestående krediter för andra ändamål än bostadsbyggande till förelag och hushåll 1980-1983   ........................................................    160

8 Finansbolagens uteslående utnyttjade krediter samt affärsbankernas utestående krediter till andra ändamål än bostadsbyggande 1981-1983   ........    161

9 Sveriges samlade bruttosparande och brutloninvesleringar saml ökningen av fordringar på utlandet 1970-1983    ...............................................    162

10 Penningmängden 1979-1984   .........................    163

11 Allmänna pensionsfondens kapitaltillväxt 1974-1983              164

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984

Bilaga 1.2

Långtidsbudget för perioden 1984/85-1988/89

LÅNGTIDSBUDGET FÖR PERIODEN

1984/85-1988/89

Sammanfattning

Inledning

Långtidsbudgetens syfte är att kartlägga de statsfinansiella konsekvenserna på fem års sikt av redan fattade beslul och gjorda åtaganden. I långtidsbudgeten görs inga försök atl förutse vilka beslut avseende budgetens inkomster och utgifter som statsmakterna kan komma alt fatta under perioden. Långtidsbudgeten är således varken en plan för den framlida utvecklingen eller en prognos för den mest sannolika utvecklingen. Avsikten med långtidsbudgeten är huvudsakligen att redovisa vilken budgetutveckling som blir följden om inte några nya utgiflsåtaganden görs och om skatte- och avgiftsreglerna inte ändras.

Långtidsbudgeten belyser i första hand statsbudgetens inkomster och utgifter. 1 appendix 1 redogörs för den under mars 1983 publicerade långtidsutredningen (SOU 1983/84:4) som behandlar hela samhällsekonomin.

Beräkningarna av statsinkomsterna baseras i allt väsentligt på oförändrade skatteregler och avgiftssatser i den mån förändringar inle beslutats eller aviserats.

På utgiftssidan omfallar långtidsbudgetens kalkyler de resurser som krävs för att verksamheten skall kunna bedrivas i enlighel med de beslut som slalsmakierna redan fallal och de åtaganden som gjorts för framliden. Däremot har inle några nya åtaganden lagts in i beräkningen.

Beräkningsresultaten är i stor utsträckning beroende av de antaganden beräkningarna baseras pä. 1 årels långtidsbudget har valts att redovisa budgelulvecklingen utifrån två olika anlagandeslrukturer. På så säll åskådliggörs tydligt hur olika anlaganden långsiktigt påverkar statsbudgetens inkomster och utgifter. Långtidsbudgeten tar däremot inte ställning till vilket av de två alternativen som bäst kommer att fömtse den framtida budgetutvecklingen. I det ena alternativet baseras beräkningarna på en lönestegring och en inflationstakt om 5% resp. 3% årligen från år 1985 (lågaltemativet). Räntenivån sjunker i detta fall successivt under långlidsbudgelperioden för alt slutåret i perioden uppgå till 7%. BNP-tillväxten antas bli 2% årligen. Både löneutvecklingen och inflationstakten antas i det andra alternativet uppgå till 8 % från år 1985 (högalternativet). Räntenivån antas under dessa betingelser uppgå till 13%, medan BNP antas vara oförändrad under perioden. Den ekonomiska aktiviteten antas således vara betydligt högre i alternativet med den svagare löne- och inflationstakten än i alternativet med snabb löne- och inflationsuppgång. 1    Riksdagen 1983184. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1.2

Prop. 1983/84: 150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget 2

På i stort samma sätt som i föregående års långtidsbudget redovisas i år budgetens utgifter och inkomster i verksamheistermer. Syftet med denna uppdelning är bl.a. all bättre illustrera hur del statliga budgetsaldot byggs upp från skilda aktiviteter såsom rörelsedrivande vcrksamhei och långivning.

Långtidsbudgetens grundmaterial utgörs av underlag som har tagils fram i första hand inom regeringskansliet. De slutliga bedömningarna och utarbetandet av själva långtidsbudgeten har skett inom finansdepurtemeniels budgelavdelning.

Statsinkomsternas utveckling

Statsinkomsternas utveckling vid givna skattesatser är till stor del beroende av lönesummans utveckling och för de indirekta skatternas del av prisförändringarna. Den statliga inkomstskatien. liksom olika löneskaiter. påverkas direkt av bruttoinkomstens utveckling. Andra skaller som l.ex. mervärdeskatten, påverkas indirekt via den privata konsumtionen. Även räntenivån påverkar statens inkomster eftersom statens utlåning till stor del sker över statsbudgeten.

1 sammanhanget bör också påpekas alt slatsinkomstemas utveckling kan uppvisa variationer i tillväxttakten mellan olika år beroende på kassamässiga förskjutningar mellan budgetåren. Detta sammanhänger främst med avräkningssystemel för kommunalskatiemedlen. Dessa uppbärs av praktiska skäl av slaten och utbetalningarna iill kommunsektorn redovisas som en utgift på statsbudgetens inkomstsida.

Under perioden 1978/79—1982/83 ökade statsinkomsterna årligen med 12,3% i löpande priser. Delta kan jämföras med den åriiga ökningen av statsulgiftema som under samma period ökade med drygt 15%. Under långtidsbudgetperioden beräknas inkomsterna i löpande priser öka med 3,7% per år i lågalternativet och med 5,3% per år i högallernativet.

Den kraftiga inkomstulvecklingen under perioden 1978/79-1982/83 förklaras till stor del av den höga pris- och löneutvecklingen under dessa år. Även den successivt höjda räntenivån har medfört ökade inkomster främst från bostads- och energisparlån. Under perioden har vidare ett flertal punktskattesatser höjts. Den relativt måttliga ökningstakten vad beträffar inkomstskatten förklaras bl.a. av indexregleringen i skatteskalorna som infördes år 1979.

För den framförliggande perioden har i enlighel med metoderna i långtidsbudgeten inle några skallesalsförändringar eller förändringar i skatteunderlaget anticiperats. Detla förhållande saml att inflations- och löne-summeulvecklingen antas bli relativt låg förklarar all utvecklingstakten skiljer sig så markant mellan den historiska perioden och över långlidsbudgelperioden.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget Tabell I. Statsinkomsternas utveckling

	Genomsnitt-	Inkomster	Genomsnittlig procentuell
	lig procen-	1984/85	förändring	1984/85-1988/89'
	tuell för-	(miljarder
	ändring	kronor)	Löpande priser
	1978/79-
	1982/83		Lägalternativ	Högailernativ
Inkomstskatt	6,7	61,6	-1-7,0	-1-5,5
Socialavgifter	13,5	44,0	+ 5,3	+ 8,0
Mervärdeskatt	11,9	55,1	-1-3,8	+7,5
Övriga indirekta
skaller	12,9	40,7	-1-1,2	+ 1,2
Ränteinkomster och
återbetalning av län	22,0	16,1	-2,1	+ 3,1
Övriga inkomster	15,0	25,8	-1-0,4	+0,8
Totala statsinkomster 12,3		243,3	-1-3,7	+5,3

' 1 förändringstalen har exkluderats effekterna av den samordnade källskatten och socialavgiftsuppbörden, se avsnitt 3.

I enlighel med långtidsbudgetens beräkningsmetod har i beräkningarna endasl beaktats föreslagna och beslutade förändringar i skatteuttagen. Detta innebär t. ex. att punktskatternas andel av försäljningspriset sjunker under perioden. Om punktskatterna skulle höjas i takt med inflationen skulle inkomsterna budgetåret 1988/89 bli ca 5,5 miljarder kronor högre i lågaltemativet och ca 15 miljarder kronor högre i högallernativet än vad som beaktats i kalkylerna.

Atl skattesatserna antas vara oförändrade under perioden bidrar till att skatteinkomsternas andel av BNP sjunker något under långtidsbudgetperioden. För budgetåret 1984/85 beräknas statsinkomsternas andel av BNP utgöra 31,1 %. I slutårel av långtidsbudgetperioden beräknas denna andel ha sjunkit till 28,8% i lågaltemativet och till 27,0% i högallernativet.

Statsutgifternas utveckling

Statsulgiftema exkl. statsskuldräntorna ökade i oförändrad pris- och lönenivå med ca 1,4% per år under perioden 1978/79-1982/83. Långtidsbudgetkalkylen resulterar i en minskning med 1,8 % årligen i fasla priser. 1 löpande priser beräknas den årliga ökningstakten exkl. slalsskuldräntor till 1,2% i lågaltemativet och till 5,4% i del högre alternativet. Den snabbaste utvecklingstakten svarar räntor på statsskulden för. I lågaltemativet uppgår utvecklingstakten för slalsskuldräntor under perioden till 9,4% per år. Denna, relativt andra delar av statsbudgeten, snabba ökningstakt uppstår trots all räntenivån i detta alternativ successivt antas sjunka under perioden. De ökade kostnaderna för slalsskuldräntor förklaras av att statsskul-deii ökar med drygt 70 miljarder kronor per budgetår. Den markant snabba utvecklingstakten på 18,2% för räntor på statsskulden i det högre alternativet beror såväl på alt räntenivån ökar till 13% som att budgetunderskottet ökar till 136,5 miljarder kronor i slutet av perioden.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget

Tabell 2. Statsutgifternus utveckling lurdvlade pä rvalekonuniisku kategorii-r

	Genoms	niitlig	I9K4/S5	Genomsnittlig procentuell
	proceniiiell		(miljarder	förändring	1984/85-1988/89
	föiiindrl 1978/79-	ng - I9S2/8.1	kronor)
				Fasta priser	Löpande pi iser
	Faslii	Löpande			Lagaltei-	Högaltei-
	priser	priser			nativ	naliv
Summa ställiga
konsumtions- och
invesleringsavgifler	-t- 0.7	+ 10.0	82..1	-   1.4	+  2.3	+  6.1
Summu transfereringar	-h 0.7	4-11.0	151.6	-   1.2	+   1.9	+  6..S
därav
Transfereringar
till hushåll	+   1.3	-1-11.7	78.1	- 0..1	+  2.0	+ 8.2
Transfereringar
till kommunsektorn	- 0,2	-h 9.6	.M.O	- 0.3	+ 3.1	-1- 4.S
Finansiella
transaktioner	-Hl 1.4	+ 22,1	15.2	-17.2	-1.V7	-13.4
Summa e.xkl. siais-
skuldränlor	+  1.4	+ /;,.?	249.0	-   1.8	+  1.2	+ 5.4
Statsskuidräntor	-h.W.6	+ .'i?.,0	61.5'		+ 9.4	+ 18.2
Totala utgifter	+ 5,1	+ 15,1	310,5		+ 3,0	+ 8,3

' Inklusive I miljard kronor i förlida inlösen som beaktats under posten tillkommande utgiftsbehov, netto.

Förde statliga konsumtions- och invesleringsutgifterna har kalkylerna i löpande priser baserats på de antagna löne- och prisutvecklingarna. Mellan de bägge alternativen uppgår skillnaden i utgifter slutåret för långlidsbudgelperioden till 14,3 miljarder kronor. För transfereringsanslagen har inte lönesummans utveckling samma betydelse som för konsumtionsuigiflerna utan kalkylerna i löpande priser baseras i första hand på de två inflationsantagandena. 1 det högre alternativet antas vidare en låg ekonomisk aktivitet med hög arbetslöshet och hot om företagsnedläggelser som följd. De kostnader av arbetsmarknads- och industripolitisk art som därvid skulle komma atl belasta statsbudgeten har schablonmässigt räknats fram och lagts in i kalkylerna. Sammanlagt uppgår skillnadeina i transfereringsutgifter inkl. finansiella transaktioner mellan de bägge alternativen till 32,1 miljarder kronor budgetåret 1988/89. Den slora differensen i antagandet om räntesatsens höjd och föjderna av atl budgetunderskottets storlek är betydligt större i högallernativet jämfört med lågalternativet medför alt skillnaden i ränteutgifter mellan alternativen uppgår till 32 miljarder kronor slutårel i långlidsbudgelperioden. Sammanfattningsvis visar resultaten på den stora belydelse som förutsättningarna har för beräkningsresultaten.

I de senaste årens långtidsbudgetar har studier över automatikens omfattning såväl vad gäller statsbudgeten som vissa delar av socialförsäkringssektorn gjorts. Även i årets långtidsbudget analyseras automatiken i statsutgifterna som dessa redovisades i budgetpropositionen 1984. Anslagen har därvid delats in i tre huvudgrupper: - utgifter med fullständig automatik

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget 5

- utgifter som styrs av pris- och löneomräkning

- utgifter som huvudsakligen styrs av separata heslut.

Som redovisats tidigare har olika förulsältningar om löne- och prisutvecklingen siorl genomslag i de framtida utgifterna på grund av inslaget i automatiskt verkande regler som finns inbyggda i anslagen. Som ett led i striivan all bryla inflalionsförvänlningarna beslutade riksdagen under hösten 1983 om ell flertal åtgärder för atl minska omfattningen av aulomatik på statsbudgeten.

Bl.a. beslutades följande ingrepp i indcxkopplingarna.

• Följsamhelen till flertalet index som påverkar statsutgifternas utveckling begränsade till nivån 4%.

• För sialliga konsumtionsutgifter reducerades priskompensationen med den del av prisökningen som kunde beräknas vara hänförlig till devalveringen.

För budgetåren 1983/84 och 1984/85 visar undersökningen all inslaget av fullständig pris-, lön- och volymautomatik uppgår till ca 41 %. De åtgärder som vidtagits för all minska graden av aulomatik på budgeten har till slor del gällt indcxkopplingarna under år 1984. Effekten av vidtagna åtgärder har minskal utgifterna för hudgelårel 1984/85. Då inga beslut om att efter år 1984 förändra priskompensalionen. kvarstår klassificeringen av de utgiftsområden som berörts av avindexeringsbeslul som fullständig automatik. De utgiftsbegränsningar som avindexeringsbesluten lett till ålerspeglas således inle i undersökningsresultaten med den teknik som hår används.

Inom gruppen av utgifter som styrs av volym- och kostnadsutveckling i andra sektorer har regelförändringar genomförts så all en förskjutning mol enbart volymautomatik har skett. Detta innebär en permanent lindring av automatikinslaget på budgeten. Andelen utgifter som styrs av separata beslut har sjunkit något jämfört med budgetåret 1983/84. Denna minskning förklaras huvudsakligen av att televerkets investeringar fr. o. m budgetåret 1984/85 skall finansieras utanför statsbudgeten saml att utgifterna för föriuslläckning till följd av statliga garantier till svensk varvsindustri kraftigt sjunker.

De åtgärder som vidtagits för all minska aulomalikinslaget på statsbudgeten får även konsekvenser på socialförsäkringsseklorn. Som exempel på detta kan nämnas överenskommelsen om ersättningar till sjukvårdshuvudmännen. Denna överenskommelse leder till atl en del av ersättningen nu besläms av antalel invånare i ställel för atl som tidigare baseras på antalet utförda tjänster. Vidare har utgifterna inom ATP-systemet minskat genom atl devalveringens prishöjande effekt räknas av vid fastställandet av basbeloppet för år 1984.

Ulöver sedvanliga uppdelningar av statens inkomster och utgifter görs i årets långtidsbudget en uppdelning av statsbudgeten i verksamhetstermer som ett komplement till såväl den realekonomiska indelningen som ändamålsklassificeringen. Utgångspunkten är all redovisa de statliga åtagan-

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget 6

dena avseende såväl inkomster som utgifter i separata verksamhetsdelar som t.ex. rörelsedrivande verksamhet och långivning. En sådan uppdelning belyser staiens engagemang för de rörelsegrenar som i andra uppställningar redovisas på ett flertal olika poster på statsbudgeten. Härmed öppnas vissa möjligheter all dels ytterligare identifiera och kvantifiera finansiella problem i den statliga verksamheten och dels bryta ned budgetsaldot på olika verksamhetsgrenar. Konsekvenserna för samhällsekonomin och kredilmarknaden av politiska beslut som innebär aktiva ingrepp i statsbudgeten kan härigenom avläsas tydligare.

Tabell 3. Statsbudgetens Inkomster och utgifter fördelade på verksamhetsgrenar

Milj. kr., löpande pris

	1981/82	1982/83	I98.V84	1984/85
1. Traditionell stallig verksamhet
Inkomster:	150 383	172503	200450	2229.'i9
Utgifter:	187 686	205007	215 844	227 581
Netto traditionell statlig verk-
samhet	-37303	-32504	-15394	- 4622
därav
1.1  Pensioner och social omsorf;
Inkomster: Socialavgifter	61058	65 526	72423	76 576
Utgifter: Bidrag m. m.	70445	76453	78921	81 120
Netto pensioner och social
omsorg	- 9387	-10927	- 6498	- 4544
2. Affärsverkens verksamhet
Inkomster:    Överskott	2 163	2437	2880	3078
Avskrivningar	4 387	4 740	5 229	3 515
Utgifter:        Invesleringar	6427	7 332	7841	5 403
Övrigt	1531	1715	l.-iSS	1 5il
Netto affärsverkens verksamhet	- 1408	-  1870	-  1320	-    347
3.  Låneverksamhel
Inkomster:    Återbetalning
av lån	2644	2 978	3.119	3 862
Ränteinkomster	7432	8499	9 278	9731
Aktieutdelning	122	123	142	182
Utgifter:        Utlåning och
aktieköp	130.8	14 782	13 323	14982
Rörlig kredit	-  1242	848	475	-     500
Netto låneverksamhet	- IS98	- 4030	- 1059	-    707
4.  Slalsskiildränlor	27 724	48196	59905	6/500'
5. Slalsbudgelen totalt
Inkomster	167131	191280	221298	243 327
Utgifter	235 164	277880	298976	3IO.'i03
Budgetsaldo	-68033	-86600	-77678	-67 176

Inklusive I miljard kronor som beaktats under posten tillkommande utgiftsbehov, netto.

Statens budgetsaldo

För budgetåret 1984/85 beräknas underskottet enligt det reviderade budgetförslaget komma alt uppgå till 67,2 miljarder kronor. Före statsskuld-räntor beräknas budgetunderskollet uppgå till 6,7 miljarder kronor.

Över långlidsbudgelperioden försämras underskottet i lågaltemativet från 67,2 miljarder kronor budgetåret 1984/85 till 74,8 miljarder kronor

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget 7

budgetåret 1988/89. I högallernativet försämras saldot markant för all i slutåret uppgå Iill 136.5 miljarder kronor. Som andel av BNP sjunker underskottet i lågaltemativet från 8.6% budgetåret 1984/85 till 7.9% budgetåret 1988/89. I högallernativet ökar budgelunderskollels andel av BNP kontinuerligt Rir alt i slutet av långtidsbudgetperioden uppgå till 12,7%.

Tabell 4. Budgetsaldo budgetåren 1978/79-1988/89

Miljarder kronor. löpanMe priser

Budgetår	Inkomster	Utgifter	Saldo	Saldo i procent av BNP
Utfall
1978/79	119.7	l.'!8.3	-   18.7	8.8
1979/80	132.5	182.5	-  .MI.O	10.1
1980/81	1.M.4	214.4	- 60.0	11.0
I9SI/82	167.1	235.1	-  68.0	11.4
1982/83	191.2	277.8	-   86.6	13.1
Ber. utfall
1983/84	221.3	299.0	-  77.7	10.7
1984/85	243.3	310.5	-  67.2	8.6
Lågalt.
1985/86	243.3	315.1	-  71.8	8.7
1986/87	249..1	324.5	-  7.V2	8,7
1987/88	260,4	3.16.4	-  76.0	8,4
I98S/89	274.4	.149.2	-  74.8	7.9
Hngalt.
I9S5/S6	252.6	325.9	-  73.1	8.6
1986/87	264.1	154.8	- 90.7	9.8
1987/88	275.9	.189.5	-IL1.6	11.4
I9S8/89	291.1	427.6	- 116.5	12.7

Under de senaste åren har ell arbete pågått med alt rationalisera och effektivisera den statliga kassahållningen. I samband med alt "extraordinära" åtgärder av detla slag genomförs uppslår vanligtvis betydande en-gångsförslärkningar på slalsbudgelen. Det bör dock understrykas atl åtgärderna leder till elt minskat upplåningsbehov på sikt, och därmed minskade utgifter för slalsskuldräntor. Vidare kommer bostadslånen från I juli 1985 inte atl redovisas på slalsbudgelen. Vid en jämförelse över åren hör detta beaktas. Budgetåret 1984/85 beräknas de extraordinära budgetförstärkningarna uppgå till ca 14.4 miljarder kronor, dvs, det underiiggande saldot är 14,4 miljarder kronor högre än del kassamässiga saldot. För budgetåret 1985/86 och för budgetperioden därefter beräknas de extraordinära budgetförstärkningarna uppgå till 10 miljarder kronor resp. ca 8 miljarder kronor. Dessa effekter gäller såväl i hög- som lågallernativet.

Som redovisas i tabell 4 beräknas budgetunderskottet för budgetåret 1985/86 i högaltemativet endasl obetydligt översliga underskottet i lågallernativet. Detta beror på den snabba lönesummeiillväxten som omedelbart får genomslag i skatteunderlaget. Däremot lar det en viss lid innan inflaiionsuppgången driver upp utgifterna. Detta förklaras av aft utgifterna

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget 8

i många fall styrs av tidigare års inftation. Vidare antas att den lägre inflationstakten i lågaltemativet endast på sikt fär genomslag på den nominella räntenivån.

Över en längre period innebär hög inflationstakt och stor lönesummelill-växl att budgetsaldot gradvis försämras. Detta illustreras tydligt i beräkningsresultaten i årets långtidsbudget. Skillnaden i saldo mellan de två alternativen uppgår som redovisas i tabell 4 till 61,7 miljarder kronor för budgetåret 1988/89. Om beräkningarna skulle göras för en lägre tidsperiod än långtidsbudgetperioden skulle denna skillnad sannolikt bli än mer markant.

1    Inledning

1.1 Inriktning och syfte

Syftet med långtidsbudgeten är i första hand att kartlägga de statsfinansiella konsekvenserna på längre sikt av redan fattade beslut och gjorda åtaganden. I årels långtidsbudget sträcker sig beräkningarna fram t.o.m. budgetåret 1988/89.

De samhällsekonomiska förutsättningarna med ett begränsat utrymme fören fortsatt utbyggnad av den offentliga sektorn har inneburit atl kraven på en långsiktig bedömning av budgelulvecklingen skärpts. Budgetunderskottets storlek har också lett till att del blivit allt mer väsentligt att analysera de faktorer som styr inkornst- och utgiftsutvecklingen. Dessa förhållanden har beaktats i de senaste årens långtidsbudgetar, vilket också är i linje med långtidsbudgetens syfte, nämligen atl utgöra ett underlag för överväganden om budgetpolitikens inriktning.

Beräkningarna utgår från schablonmässigt valda förulsältningar. I årels långtidsbudget har valts alt ulföra beräkningarna utifrån två olika anlagandeslrukturer. Detta tillvägagångssäll motiveras av den slora betydelse som antagandena har för beräkningsresultaten. Olika förutsägelser om utvecklingen på l.ex. priser, löner och räntenivå får stora återverkningar på beräkningarna av inkomst- och utgiftsutvecklingen åren framöver.

Långtidsbudgetens beräkningar över statsutgifternas utveckling är en kalkyl över de finansiella resurser som krävs för att av statsmakterna fattade beslut och gjorda åtaganden skall kunna infrias. Statsinkomsterna beräknas med utgångspunkt i oförändrade skatte- och avgiftssatser eller, i tillämpliga fall, redan föreslagna eller beslutade förändringar. Inga försök görs att fömtse vilka nya beslul som kan komma atl fattas under perioden. Det bör därför betonas att långtidsbudgeten varken är en plan för den framtida utvecklingen eller en prognos för den mest .sannolika utvecklingen. Avsikten med långtidsbudgetkalkylen är endasl att redovisa vilken budgetutveckling som blir följden om inga nya utgift.såtaganden görs och inga beslut fattas om ändrade skatte- och avgiftsregler.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget 9

Långtidsbudgeten är således i allt väsentligt en konsekvensberäkning. De slutsatser som dras av dessa konsekvensbeskrivningar är partiella och utvecklas inle till en samhällsekonomisk analys. Detta innebär att den statsfinansiella utveckling som erhålles som elt resullal av beräkningarna kan vara inkonsistent med de antaganden som beräkningarna baseras på.

En stor del av statsutgifterna styrs av automatik. I årets långtidsbudget redovisas omfattningen av automatiken på statsbudgeten något annoriunda än vad som varil fallet tidigare år. 1 appendix 11 redovisas för de olika ändamålsgrupperna de faktorer som är mest betydelsefulla för utgiftsutvecklingen.

Långtidsbudgeten baseras på material som tagits fram inom regeringskansliet. De slutliga beräkningarna och utarbetandet av själva långtidsbudgeten har skett inom finansdepartementels budgelavdelning.

1.2 Läsanvisningar

Långtidsbudgeten är uppställd på det sätt som redovisas nedan.

I kapitel 2 behandlas beräkningsmetodik och anlaganden för långtids-budgetkalkylerna.

1 kapad 3 behandlas statsinkomsternas utveckling utifrån de två anta-gandeslrukturerna saml deras utveckling under den gångna femårsperioden. En redovisning görs också av statsinkomsternas bmtloomslutning. Vidare ges en särskild redovisning av vissa förändringar inom företagsbeskattningens område.

Kapitel 4 innehåller en sammanfattning av den detaljerade redovisning av .stalsutgiflerna uppdelade efter ändamål som återfinns i appendix 11. Beräkningarna baseras på den pris- och lönenivå som tillämpades i budgetpropositionen för budgetåret 1984/85. Vidare redovisas utgiftsutvecklingen i fasta priser för den historiska perioden. Detta innebär att en bild ges av volymutvecklingen för olika områden. Dessutom redovisas en beräkning av utgifterna i löpande priser enligt de två antagandestrukturerna. I ett separat avsnitt belyses effekterna av automatiskt verkande regler som finns på budgetens utgiftssida. En realekonomisk fördelning av statsbudgetens utgifter redovisas därefter. I den realekonomiska beskrivningen kommenteras särskilt stalsskuldräntornas utveckling.

I kapitel 5 förs utgifter och inkomster samman i en redogörelse för utvecklingen av statsbudgetens saldo under långlidsbudgelperioden. Vidare redovisas kortfattat de huvudsakliga skillnaderna mellan beräkningsresultaten i de två anlagandestruklurerna.

En alternativ redovisning av statsbudgeten där såväl inkomster som utgifter redovisas med avseende pä verksamhetens inriktning återfinns i kapitel 6.

En sammanfattning av innehållet i långtidsbudgeten ges i del inledande kapitlet.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget 10

I appendix I redovisas kortfattat dels innehållet i 1984 års långtidsutredning, dels en jämförelse mellan beräkningsresultaten i långtidsbudgeten och långtidsutredningen.

Den ändamålsgrupperade uppdelningen av statsbudgetens utgifter i oförändrad prisnivå redovisas i appendix II. Redovisningen i detta appendix innehåller dessutom bl. a. beskrivningar av regelsystem, utgiftsstyrande faktorer och s. k. uiombudgetära utgifter.

2    Beräkningsmetod och antaganden

2.1 Beräkningsmetod

Beräkningarna av den framlida utgifisitivecklingen ulgår från anslagsbeloppen för budgetåret 1984/85 enligt 1984 års reviderade budgetförslag. Utgifterna är beräknade i samma pris- och lönenivå som i 1984 års budgetproposition och beräkningarna ulgår i enlighel med längtidsbudgettekniken från ulgiftsvolymen (fasta priser).

Följande principer har tillämpats vid bedömningen av hur utgifterna kommer att utvecklas enligt fattade beslul.

- Forell flertal anslag, t.ex. de s.k. förvaltningsanslagen, har statsmakterna inte mer preciserat angett på vilken ambitionsnivå som verksamheten skall bedrivas på längre sikt. För dessa anslag har antagits en oförändrad anslagsnivå i fasta priser.

- För andra anslag styrs utgifterna under perioden av faktorer som på kort sikt är svåra atl påverka. Anslagsutvecklingen för sädana anslag har beräknats med varierande metoder. En central faktor all ta hänsyn till vid beräkning av volymutvecklingen av många anslag är förändringar i befolkningens storlek och sammansättning. Denna påverkar nivån på anslagen för exempelvis folkpensioner, skolväsende m. m. 1 beräkningarna av utgifterna för dessa anslag ingår en bedömning av effekter av befolkningsförändringar.

- Vissa anslag styrs av all slalsmakierna lagt fast långsiktiga "ramar" för verksamheten. Som exempel kan nämnas försvarsanslagen. Möjligheterna alt påverka volymutvecklingen varierar då med hänsyn till bl.a. hur läng tid som återstår innan ramarna omprövas.

- Olika typer av avtal styr volymutvecklingen för vissa anslag. Styrande för anslagsberäkningen under långlidsbudgelperioden är bl.a. avtalsperiodens längd och de faktorer som reglerar volymen pä den verksamhet som avtalet gäller.

- Om klara uttalanden om lidsbegränsning av ramar, program, avtal m. m. föreligger har i långtidsbudgetberäkningarna antagils att utgifterna bortfaller när programmet etc. upphör. 1 övriga fall har i regel schablonmässigt antagits att utgifterna för de olika ändamålen kvarstår på oförändrad åriig nivå under hela långtidsbudgetperioden.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget II

- Vissa anslag styrs av bidragsregler som medför en mer eller mindre automatisk utgiftsutveckling. Bidragsreglerna anger vilka individer eller verksamhetsområden som är bidragsberälligade. Bidragen kan utgå i form av ell visst belopp per bidragsberättigad individ, som en andel av kostnaden för en viss tjänst eller kan i vissa fall utgå i förhällande till bidragsmollagarens inkomst. Det styrande inslaget för volymen i ett sådanl system är framför allt de faktorer som ger antalet bidragsberälligade.

- Beräkningen av utgifterna för arbetsmarknads- och näringspolitik i fasta priser har gjorts med utgångspunkt frän att inga större nya utgiftsåtaganden görs under långlidsbudgelperioden. Samtidigt faller medel för lillfälliga insatser bort under perioden. Kostnaderna för arbetsmarknadspolitiken i fasta priser har beräknats med utgångspunkt i den nivå som föreslogs för de arbelsmarknadspolitiska åtgärderna i 1984 års budgetproposition. Vid omräkningen till löpande priser har beaktats atl de olika anlagandebilderna medför olika stora behov av främst arbelsmarknadspolitiska insatser.

Med utgångspunkt i beräkningarna av utgiftsutvecklingen i fasta priser beräknas utgiftsutvecklingen i löpande priser. Dessa beräkningar görs med hjälp av antaganden om den framtida utvecklingen av priser, löner m. m. 1 årels långtidsbudget redovisas beräkningen i löpande priser utifrån de två anlagandeslrukturer som redovisas i avsnitt 2.2.

I regeringens åriiga anvisningar för myndigheternas anslagsframställningar avseende budgetåret 198.5/86 sägs atl myndigheterna skall ulgå från och redovisa konsekvenserna av en real anslagsminskning på 10% under perioden 1985/86-1989/90. Under långlidsbudgelperioden har molsvarande reala anslagsminskning lagts in i den beräkning för förvaltningsanslag som görs i löpande priser.

Beräkningarna i långtidsbudgeten av inkomsterna grundar sig på antaganden om bl.a. lönesummans och prisernas utveckling. Inkomstskatter, socialavgifter och mervärdeskatt styrs bl.a. av utvecklingen av dessa variabler. Vidare har beslutade och föreslagna förändringar av skatteregler beaktats. Vad gäller punktskatter innebär långtidsbudgetmetoden att skattesatserna antas ligga kvar i nominella termer, dvs. någon justering av skattesatserna med hänsyn till prisutvecklingen har inte lagts in.

I kapitlet om stalsutgiflerna redovisas den historiska utgiftsutvecklingen 1978/79-1982/83 i fasta priser. Omräkningen till fasla pri.ser har skett med index för prisutvecklingen för relevanta varor/tjänster.

2.2 Antaganden

Syftet med långtidsbudgeten är all ge en bild av konsekvenserna på statsbudgeten av fattade beslut och existerande regelsystem. För att genomföra beräkningar av utgifts- och inkomstutvecklingen krävs antagan-

Prop. 1983/84: 150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget 12

den om den framtida utvecklingen av olika centrala ekonomiska variabler. T.ex. krävs antaganden om befolkningsutvecklingen, antalet elever i skolan, antalet inskrivna barn i barnomsorgen etc. Förutom dessa antaganden om framtida volymutveckling, krävs även antaganden för pris-, löne- och ränteutvecklingen fram t. o. m. är 1989.

Mot bakgrund av den stora belydelse som antagandestrukturen har för beräkningsresultaten redovisas i årets långtidsbudget två olika beräkningar i löpande priser baserade på två schablonmässiga anlagandeslrukturer. Den ena belyser statsbudgetens utveckling om löne- och prisstegringarna hälls på en låg nivå. I det andra alternativet redovisas utvecklingen i ett alternativ med betydligt högre pris- och lönestegring. 1 detla alternativ antas den allmänna ekonomiska utvecklingen komma att bli betydligt sämre än i alternativet med låga pris- och löneökningar.

I långtidsbudgetens lågalternaiiv förutsätts alt limlöne- och lönesummeökningarna under åren 1985-1989 blir ca 5% årligen och att konsumentpriserna stiger med ca 3% per år. BNP-tillväxten antas bli 2% årligen. Vidare antas en successivt sjunkande nominell räntenivå så alt realräntan under slutåret 1989 uppgår till ca 4%.

I långtidsbudgetens högalternativ förutsätts alt de ärliga ökningarna av timlön, lönesumma och priser uppgår till ca 8% under åren 1985-1989. BNP antas vara oförändrad under perioden samtidigt som realräntan förutsätts bli högre än i lågalternativet, ca 5% år 1989.

3    Statsinkomsterna

3.1  Inledning

Statsinkomsternas utveckling påverkas i hög grad av den ekonomiska tillväxten, eftersom en ökad produktion pä lång sikt normalt innebär en ökad sysselsättning och reallöneökningar och därmed sannolikt även ökad konsumtion. Dessa faktorer påverkar statsinkomsterna på olika sätt. Den ökade sysselsättningen och löneutvecklingen påverkar främst inkomsterna från inkomstskatt och lagstadgade socialavgifter, medan den ökade konsumtionen främst påverkar mervärdeskall och punktskatter. Utvecklingen under 1970-lalel visar på dessa samband. Under 1970-talets första hälft ökade statsinkomsterna i fasta priser rned ca 4% per år till följd av dels höjda skattesatser, dels den ekonomiska tillväxten. De följande åren under decenniet kom inkomsterna realt sett att stagnera, eftersom den avlagande ekonomiska tillväxten under senare delen av 1970-talet innebar alt statsinkomsterna realt sett inte nämnvärt kunde öka vid oförändrat skalletryck.

Framställningen i det följande är i huvudsak uppdelad efter statsbudgetens uppställning av statsinkomsterna på statsbudgeten. De inkomstslag som särskilt belyses är: skalt på inkomsl, realisationsvinst och förmögenhet (inkomstskatt) som dessutom delals upp i fysiska och juridiska perso-

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget 13

ners skall; lagstadgade socialavgifter samt indirekta skatter. Inkomsterna under dessa inkomstslag svarar för ca 80 % av de totala statsinkomsterna.

Under de senaste åren har stora förändringar inom företagsbeskattningen ägl rum. Dessa förändringar kommer direkt eller indirekt att påverka inbetalningen av olika slags skatter från juridiska personer. Att beräkna förelagens skatteinbetalningar till statsbudgeten över långlidsbudgelperioden är behäftat med betydande svårigheter när skattereglerna förändras. I avsnittet om inkomstskatt belyses därför de förändringar som nyligen beslutals eller föreslagils och de konsekvenser som dessa har för beräkningen av skalt från juridiska personer.

Beräkningarna utgår från de tvä olika alternativ för pris- och löneutvecklingen som tidigare presenterats. Resultaten sammanfattas i ett särskilt avsnitt. Avslutningsvis redovisas brulloomslutningen på budgetens inkomstsida för alt belysa de slora avdragsposier (utgifter), som redovisas över inkomstsidan på statsbudgeten.

Regeringen har nyligen föreslagit (prop. 1983/84: 167) en samordnad och månatlig uppbörd av källskatt och arbetsgivaravgifter. Förändringen avses träda i kraft den I januari 1985. Förslaget innebär att uppbörden av källskali för sex av årels månader kommer all tidigareläggas en månad jämfört med nuvarande syslem. Samtidigt kommer uppbörden av arbetsgivaravgifter likaledes för sex månader atl senareläggas en månad.

Den sammanlagda nettoeffekten blir emellertid att källskatt och arbetsgivaravgifter flyter in snabbare till statsbudgeten än vad som nu är fallet. Detta kommer långsiktigt att stärka statsbudgeten på grund av den räntevinst som därvid uppstår. Under genomförandeåret — dvs. under budgei-åre! 1984/85 — uppkommer också en betydande engångsförstårkning av statsbudgeten eftersom uppbördstekniken leder till alt inkomster från fler uppbördsterminer ftyier in till statsbudgeten än vad som är fallet vid ell ordinärt uppbördsår.

3.2 Inkomstskatt för fysiska personer

Avgörande för inkomstskattens utveckling är de antaganden som görs rörande skattesatser, avdragsmöjligheter och skatteunderlag. Skatteunderlagets storlek bestäms som tidigare nämnts huvusakligen av löne- och sysselsättningsutvecklingen inom ekonomin.

Av betydelse för beräkningarna av inkomstskatt över långtidsbudgetperioden är den inkomstskattereform, som under våren 1982 beslutades av riksdagen. Under åren 1983-1985 genomförs reformen successivt. När reformen är fullt genomförd skall marginalskattesatsen - vid en antagen kommunal skattesats om 30% - uppgå till högst 50% för merparten av inkomsttagarna och del skattemässiga värdet av underskoilsavdragen begränsas till 50% även för inkomsttagare med högre marginalskatt.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget 14

Den statliga inkomstskatten består för fysiska personer av ett grundbelopp och ell tilläggsbelopp. Skatteskalan för grundbeloppet varierar inkomståret 1984 från 3% till 32%. Tilläggsbelopp tas enbart ul på inkomster över 16 basenheter och utgår samma år efler en progressiv skala som samma år varierar från 3% i första skiktet (upp till 144400 kr.) till 20% i högsta skiktet (över 342000 kr.). Den särskilda begränsningen av underskottsavdragens skattemässiga värde åstadkoms genom att tilläggsbeloppet tas ut på inkomsten före underskoltsavdrag.

Under genomförandeperioden 1983-1985 har basenheterna av riksdagen fastställts till 7300 kr. år 1983, 7600 kr. år 1984 och 7800 kr. år 1985. För åren efter år 1985 har i beräkningarna antagits all basenheterna justeras med hänsyn till konsumentprisernas utveckling.

Kostnaden för reformen har beaktats i beräkningarna och innebär således att inkomstutvecklingen reduceras. Avsikten är alt koslnaderna för reformen i sin helhet skall finansieras. För år 1983 har en allmän löneavgift på 2% införts för atl finansiera kostnaden för reformens första steg. Den allmänna löneavgiften beräknas på samma avgiftsunderlag som de lagstadgade socialavgifterna. 1 långtidsbudgetens kalkyler har antagits atl löneavgiften under perioden ligger kvar på en nivå om 2%.

Till en del finansierades kostnaderna för genomförandet av det andra steget genom höjda energiskatter. Genom beslutet om basenheten för åren

1984    och 1985 (prop. 1983/84:69, SkU 17, rskr 107, SFS: 1047-1050) redu
cerades kostnaderna för marginalskattereformen jämfört med om tidigare
beslut om skalleultag hade gällt. Ett visst finansieringsbehov kvarstår
dock när reformen genomförts i sin helhet. Hur denna finansiering skall
ske har inte beslutals och någon finansiering har inte heller lagts in i
långtidsbudgetberäkningarna.

Beräkningarna över inkomstskattens utveckling över långlidsbudgelperioden bygger pä de senast kända förändringarna inom inkomstskattesysle-mets område. 1 det följande skall kortfattat redogöras för några mer betydelsefulla förändringar som skett mellan åren 1983 och 1984. Till dessa förändringar kommer även det beslut om basenheten för åren 1984 och

1985    som tidigare redovisats.

Allemanssparandet som träder i kraft den I april 1984 innehåller två olika sparibrmer: sparande på rikssparkonlo i bank och aktiesparande i kapilalsparfond. Högsta tillåtna månadsinsältning är 600 kr. Del totala sparandet är maximerat till 30000 kr. per person. Avkastning och värdestegring på sparade medel är under obegränsad lid befriade från inkomstskatt. Under år 1984 utgår en särskild bonusränta på 5% i båda sparformerna.

En ändrad realisalionsvinslbeskallning på s. k. äldre aktier har införts. Vid användning av schablonmeloden får för försäljningar som skett efter den 25 oktober 1983 anskaffningskostnaden bestämmas till 25% (tidigare 50%) av försäljningspriset. Eftersom den skattepliktiga vinsten vid försälj-

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget 15

ning av äldre aktier är 40% blir vinsten vid denna metod alltid 30% (tidigare 20%) av försäljningspriset.

En tillfällig skärpning av förmögenhetsbeskattningen har beslutals. Skatteuttaget höjs genomgående med en procentenhet i alla skikt vid 1984 års taxering. Därutöver sänks gränsen för skattefrihet från 400000 kr. till 300000 kr. i förmögenhet. Den lillfälliga skärpningen av skatteuttaget skall enbart gälla vid 1984 års taxering och beräknas leda till en inkomstförstärkning på ca 900 milj. kr.

Ulöver nämnda förändringar i inkomstskattesystemet föreligger ett flertal ytterligare beslut om förändringar jämfört med tidigare år. För en mer utförlig redovisning hänvisas till riksrevisionsverkets inkomstberäkning till denna proposition (bilaga 1.3) och till budgetpropositionen (prop. 1983/ 84: 100, bil. 1.2).

3.3 Inkomstskatt för juridiska personer

Inledning

Skattelagstiftningen år komplicerad och förändras fortlöpande. På företagsbeskattningens område har nyligen en rad förändringar genomförts. Dessa förändringar medför alt osäkerheten vid beräkningar av statens inkomster på dessa inkomstslag ökat. Osäkerheten består bl.a. i atl de olika regelförändringarna verkar i olika riktningar, vilket innebär att svårigheter uppslår alt bedöma storleken på nettoeffekten av gjorda regeländringar. I ell försök att visa hur förändringarna påverkar statsbudgeten lämnas här en redogörelse för de viktigare åtgärder inom företagsbeskattningens område, som beslutats. Den faktor som har störst betydelse för statsinkomsternas utveckling på längre sikt är emellertid utvecklingen av företagens lönsamhet som i sin tur i hög grad påverkas av den ekonomiska utvecklingen i stort.

Den lagstiftning som här kommer att behandlas är lagen om vinsidel-ningsskalt (prop. 1983/84: .M). FiU 20. rskr 98, SFS 1983:1086-1091, 1105). reglerna om sänkt bolagsskattesats, begränsning av utrymmet för lagernedskrivning och inbetalning på särskilt investeringskonto samt avskaffandet av det särskilda forskningsavdraget (prop. I98.V84:64, SkU 14. rskr 98. SFS 1983:983-986). Vidare har i december 1983 en proposition angående kooperationens kapitalförsörjning framlagts för riksdagen.

Huvudprinciperna för beskattning av rörelse är följande. Inkomst av rörelse skall beräknas efter bokföringsmässiga grunder. Detla innebär bl.a. att hänsyn vid inkomstbeskattningen skall tas till värdet av fordringar, skulder och lager m. m. Inkomster och utgifter skall påverka rörelsens resultat del år de belöper på. De flesta kostnader som har direkt samband med den verksamhet som bedrivs är avdragsgilla i rörelsen.

Skattereglerna anger vilka värden de resultatpåverkande posterna i balansräkningarna lägst får tas upp till. Bokföringslagen reglerar de värden

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget 16

balansposterna högst får tas upp till. Vid beskattningen måste således del bokföringsmässiga resultatet anpassas till skattereglerna. När företagets bokföringsmässiga vinst på detta sätt justerats och avdrag dessutom gjorts för investeringsavdrag och andra slimiilansavdrag m. m. återstår den beskattningsbara inkomsten. På delta underlag beräknas sedan skatten med utgångspunkt i den skattesats som gäller för resp. förelagsform.

Lagernedskrivning och sänkt bolagsskatt

De nya reglerna tillämpas på räkenskapsår som påbörjas efter utgången av är 1983, dvs. i normalfallet fr. o. m. 1985 års taxering. Bland motiven till lagstiftningen kan särskilt framhållas skillnaden mellan nominellt och faktiskt skatteuttag. Den svenska företagsbeskattningen kännetecknas nämligen av en hög nominell skattesats - för aktiebolag ca 58% av vinsten -och ett lågt faktiskt skatteuttag. Atl der faktiska skatteuttaget är lågt beror på att lagstiftningen givit företagen möjlighet atl genom olika boksluisdisposilioner och slimulansavdrag uppskjuta eller hell undgå beskallning för en betydande del av den verkliga vinsten. Lagändringen innebär ett steg mot ett stabilare skatteunderiag genom att basen för skalteuttagel breddas.

De hittills gällande reglerna för lagernedskrivning innebär att lagret, enligt den s. k. huvudregeln, vid beskattningsårets utgång fär tas upp till lägst ett belopp av 40% av lagrets anskaffnings- eller återanskaffnings-värde efler avdrag för inkurans. Nedskrivning får således ske med högst 60%. För den som yrkal avdrag för avsättning till resultalutjämningsfond är varulagernedskrivningen begränsad till 45%. Vid sidan av huvudregeln finns två s. k. supplementärregler. Dessa regler får inte användas när avsättning har gjorts till resultalutjämningsfond. De nya reglerna innebär alt nedskrivningsmöjligheterna begränsats till 50% resp. 35%. Begränsningen av utrymmet för lagernedskrivning med tio procentenheter gäller även vid tillämpningen av supplementärregel 1. Däremot påverkas inte supplementärregel 11 och inle heller reglema för nedskrivning av fastigheter, pågående arbeten och värdepapper. De genomförda begränsningarna i nedskrivningsrätten gäller samtliga kategorier av näringsidkare.

Samtidigt som basen för skatteuttagen breddas sänks skattesatsen vid taxering till statlig inkomstskatt för aktiebolag, sparbanker, föreningsbanker och ömsesidiga skadeförsäkringsbolag från 40% till 32%. Nedsättningen av skattesatsen omfattar endast nu nämnda företagsformer och är således inle allmän. Genom åtgärden kommer samma skattesats att gälla för aktiebolag och ekonomiska föreningar.

Del kommunala skatteunderlag för juridiska personer som får tillgodoräknas har tidigare begränsats till 40% för primärkommunerna, 80% för församlingarna och 0% för landstingskommunerna av faktiskt skatteunderlag. Regeringen har i en proposition (1983/84: 133) föreslagit att den kommunala beskattningen av juridiska personer helt skall upphöra fr. o. m. år 1985. Detta medför att statsbudgeten erhåller en schabloniserad "kom-

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget 17

munalskalteinkomst", vilken kan uppskattas till ca 2,2 miljarder kronor som annars skulle betalas ut till den kommunala sektorn. För alt kompensera kommunerna för skattebortfallet som blir följden av en sådan reform kommer särskilda bidrag att utgå fr.o.m. år 1985. Regeringen avser att under hösten 1984 lägga fram förslag om de ändringar i bl.a. kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt som föranleds av den slopade kommunala taxeringen. Eftersom syftet med att slopa den kommunala beskattningen av juridiska personer inle är att ge skattelättnader för företagen krävs i detta sammanhang att den statliga skattesatsen höjs.

De statligt beskattningsbara inkomsterna för juridiska personer kan uppskattas till ca 20 miljarder kronor. En sänkning av skattesatsen från 40% till 32% medför en reducering av statsskatten med 1,6 miljarder kronor. Effekterna av de ändrade reglerna för lagernedskrivning är svåra att uppskatta. Ökningen av skatteunderiaget påverkas av en rad faktorer såsom storieken av befintliga reserver, ökad lagerhållning, ökade avskrivningar på inventarier och avsättningar till investeringsfonder. Uppskattningsvis leder förändringarna vad avser lagernedskrivning och skallesals inte till all staiens inkomster från juridiska personer förändras i någon större omfattning av dessa skäl.

SärskUt investeringskonto

Enligt lagen (1982:1185) om inbetalning på särskilt investeringskonlo är aktiebolag, ekonomiska föreningar och sparbanker, vars huvudsakliga verksamhet avser jordbruk, skogsbruk, fastighelsförvaltning eller rörelse, skyldiga atl betala in 20% av 1983 års vinster till spärrade, räntelösa konton i riksbanken. Understiger årsvinsten 1 milj. kr. behöver insättning inte göras. Företag har rält till avdrag vid inkomsttaxeringen för vad som betalats in på särskilt investeringskonlo under förutsättning alt ett lika stort belopp sätts av till en särskild investeringsfond. Inbetalning på särskilt investeringskonlo skall göras senast den dag då företaget är skyldigt att lämna allmän självdeklaration, dvs. normalt senast den 31 mars under taxeringsåret. De flesta större företag har emellertid uppskov med inlämnandet av deklarationen, vilkel medför att inbetalningarna till investeringarna till investeringskonlo inflyter jämnt fördelat detla halvår t.o.m. maj under laxeringsåret.

Medel som innestår på särskilt investeringskonto är spärrade i två år från inbetalningsdagen. Under denna period får utbetalning i princip endast ske om beslut har meddelats atl företaget skall eller får ta sin särskilda investeringsfond i anspråk. Tillståndsgivningen är i stor utsträckning delegerad till statens industriverk (SIND). SIND får sålunda efter ansökan medge att ett företag tar i anspråk sin fond för byggnadsarbeten, arbeten på markanläggningar, arbeten i skogsbmk saml avskrivning av inventarier. Efter ivåårsperiodens utgång har alla företag räll att återfå det inbetalade 2   Riksdagen 1983184. I saml. Nr 150. Bilaga 1.2

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget 18

beloppet. Därvid skall en mot återbetalningen svarande del av fonden omedelbart tas upp som skattepliktig intakt.

Genom riksdagens beslut har lagen om inbetalning på särskilt investeringskonlo förlängts till alt avse även 1984 års vinster. Avsikten med förlängningen är alt stimulera företagens investeringar fr.o.m. år 1985. Under förlängningen gäller i princip samma regler som tidigare.

Som ovan nämnts medför inbetalningen på särskilt investeringskonto i princip avdragsräU vid laxeringen. Ä andra sidan skall beloppet tas upp till beskallning när del återbetalas. Resultatet blir således att beskattning uppskjuts. Avdragsrälten medför ati både det statliga och kommunala skatteunderlaget under de aktuella åren minskar med uppskattningsvis 5 miljarder kronor per år. För beräkningarna av inkomsterna under långiids-budgetperiodeii saknar emellertid dessa regler större belydelse. eftersom det minskade skatteuttaget i början av perioden kompenseias av ett högre skatteuttag mot slutet av perioden. Förskjutningen i tiden av skatteinbetalningen innebär dock att staten gör en ränteförlust eftersom upplåningsbehovet temporärt ökar.

Det särskilda jbrskningsavdragel

Lagen om sårskilt forskningsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt upphör att gälla fr.o.m. 1985 års taxering. Enligt lagen har skattskyldiga sedan år 1973 haft rätl till ett särskilt forskningsavdrag. Avdragsrälten har baserats på företagets lönekostnader för FoU-arbete och företagels förvärv av forskningsresultat från andra företag. Avsikten med lagstiftningen var att stimulera företagens insatser för forskning och utveckling. Vissa utredningar lyder dock på att forskningsavdraget huvudsakligen fungerat som en skatlesubvention för FoU-intensiva förelag. Lagstiftningen har upphävts eftersom den stimulans till forskning och utveckling som avdraget skulle leda till bättre ansågs kunna tillgodoses genom riktade insatser. 1 en proposition som i februari förelagts riksdagen (prop. 1983/84: 107) föreslås därför bl.a. att ett särskilt bidragssystem införs lör att främja forsknings- och utvecklingsarbetet hos de mindre och medelsioia företagen. Enligt RRV:s prognos beräknas del sammanlagda statliga skatteunderlaget öka med ca 0,7 miljarder kronor till följd av lagändringen.

Vinsidelningsskait

Vinstdelningsskatten skall tillföras de fonder som skall förvaltas av de fem löntagarfondstyrelserna. Till dessa fondstyrelsers förvaltning förs också en del av tilläggspensionsavgiflen som höjts med 0,2 procentenheter fr.o.m. år 1984. Underlaget för vinstdelningsskalten beräknas för varje förelag för sig och besläms av taxeringsnämnden i samband med den åriiga laxeringen. Vinstdelningsskatten kommer att tas ut fr. o. m. 1985 års taxering eller - såvitt gäller förelag med brutna räkenskapsår - fr. o. m. 1986 års taxering. Vinstdelningsskalten las ut av svenska aktiebolag, svenska

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget 19

ekonomiska föreningar, svenska sparbanker och svenska ömsesidiga ska-deförsäkringsanslaller. Undantagna är dock bl.a. livförsäkringsbolag och bostadsrättsföreningar. Vinstdelningen omfattar svenska aktiebolag m. m. oavsett om de bedriver verksamhet i Sverige eller utomlands. Omvänt gäller alt utländska personer som bedriver verksamhet i Sverige omfattas av vinstdelningen endast om verksamheten bedrivs genom ett svenskl dotterbolag.

Till grund för vinstdelningsskatten ligger företagets reala vinst över en viss nivå. Hänsyn tas således till infiationen.

Beräkningen av vinsldelningsunderlaget sker i tre steg enligt följande:

I     Statlig beskattningsbar inkomsl

+ Skattemässiga avdrag (kommunaiskalle-, förlusl-, investerings-, exportkredit- samt Anneli- och andra utdelningsavdrag)

+ Avsättning till lagerreserv, resultatutjämningsfond o.d. (minuspost om reserven minskals)

-   Årels beräknade statliga och kommunala skatt
=  NOMINELLT RESULTAT

II    -  Årets inflalionslal multiplicerat med värdet på vissa tillgångar

(monetära tillgångar, lager, maskiner och inventarier vid årets början) samt årets nominella resultat och nyemitterat kapital

-   Extra inflalionsavskrivning på byggnader och markanläggningar

+  Årels inflationstal multiplicerat med skulderna vid årets början

(inkl. investeringsfonder) =  REALT RESULTAT

III  -  Fribelopp (6% av lönesumman alt. 500000 kr.)
=  VINSTDELNINGSUNDERLAG

SiegI

Utgångspunkt för beräkningen är den till statlig inkomstskatt beskattningsbara inkomsten.

Avdrag som i stimulanssyfle medges vid sidan av egentliga kostnadsavdrag - t. ex. investeringsavdrag - får inte minska beskattningsunderlaget. Medgivet förlustavdrag läggs till eftersom förlusten i vinstdelningssystemet beaktas redan under förluståret. Skattemässiga avdrag och vissa bokslutsdispositioner får inte heller påverka vinstberäkningen. Eftersom vinstdelningen endast skall avse den del av vinsten som återstår efter bolagsskatt får däremoi den på beskattningsåret belöpande inkomstskatien dras av. För att underlätta beräkningarna av årets inkomstskatt föreskrivs atl denna skall anses utgöra summan av 32% av den statligt beskattningsbara inkomsten och 30% av de kommunall beskattningsbara inkomsterna.

Genom dessa beräkningar erhålls ett nominellt resultat. I vinstdelningssystemet skall sedan vinsten korrigeras på grund av inflationen varför beräkningar enligt steg 11 behöver vidtas.

Prop. 1983/84: 150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget 20

Steg II

Inflationskorrigeringen sker genom användandet av en indexserie grundad på KPI. Genomgående utnyttjas de ingående balansvärdena. För maskiner, inventarier och fordringar (inkl. kassa- och bankmedel) görs ett avdrag molsvarande värdet av tillgängen vid årels ingång multiplicerat med förändringen i penningvärdet.

För att främja expanderande och lönsamma företag lar nominell vinst för året liksom belopp som under året inbetalats för nyemitterade aktier räknas som monetära tillgångar.

1 den sedvanliga inkomstbeskattningen görs avdrag för utgifter för anskaffande av byggnader genom värdeminskningsavdrag, vilka sammantagna motsvarar anskaffningsvärdet fördelat på byggnadens beräknade livslängd. Vinsldelningssyslemei är ell realt system, varför avdrag medges med ett belopp som motsvarar vad det skulle kosta atl återanskaffa den "förbrukade" delen. Återanskaffningsvärdel antas motsvara anskaffningsvärdet uppräknat efter förändringarna i det allmänna prislägel. För byggnader och markanläggningar görs därför en extra inflationsavskrivning motsvarande skillnaden mellan elt realt och elt nominellt beräknat värdeminskningsavdrag.

För skulder och utskiftat kapilal görs ett tillägg för årels inflation. Det reala resultatet blir för flertalet industriförelag lägre än del nominella resultatet, dvs. inflalionsavdraget för byggnader, markanläggningar, inventarier, lager och monetära tillgångar överstiger liltäggel för monetära skulder.

Steg III

Den reala vinslen som räknats fram i och med steg I och II minskas sedan med ell fribelopp motsvarande antingen 6% av företagels lönesumma eller 500000 kr. Vad som härefter återstår benämns vinsldelningsunderlaget.

Skattesatsen är 20% av vinsldelningsunderlaget. Påförd vinstdelnings-skatt är avdragsgill vid taxeringen till såväl statlig som kommunal inkomstskall.

För förelag mellan vilka intressegemenskap råder - dvs. moder- och dotterföretag eller företag under i huvudsak gemensam ledning - gäller atl gruppen får tillgodoräkna sig högst elt fast fribelopp på 500000 kr. Avsikten är att förhindra all en uppdelning av en verksamhet på flera formellt fristående företag obehörigen gynnas.

Elt svenskl förelag är enligt svenska interna skatteregler skatlskyldigt för all inkomst oavsett om den har intjänats i Sverige eller utomlands. 1 underlaget för vinstdelningen ingår därför såväl inländsk som utländsk inkomst. För att förhindra att en inkomst beskattas i flera länder finns dock särskilda regler. Underiaget för vinstdelningen påverkas av vilken metod för undvikande av dubbelbeskattning som tillämpas. Med hänsyn till de

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget 21

komplikationer som skulle bli följden saknas emellertid möjligheter all justera förelagets beskattningsbara inkomster för att undvika olikheter till följd av dessa olika metoder. Nämnas kan all den utländska inkomsl som kan bli föremål för dubbelheskaltning. normalt utgör en myckel liten del av företagets totala inkomst.

Vinstdelningsskalten skall överföras till särskilda löntagarfondssiyrelser som inrättas inom ramen för AP-fondsystemct. Skatten som sådan kommer således i likhet med AP-fondens övriga inkomster inte att redovisas som inkomsl på slalsbudgelen. Enligt RRV:s beräkningar kan vinstdelningsskalten för år 1984 uppskattas till totalt ca 1,3 miljarder kronor. Eftersom skallen blir avdragsgill vid nästa års taxering kommer dock skatteunderlaget under långtidsbudgetperioden alt minska med elt belopp i denna storleksordning. Delta motsvarar ell skallebortfall för staten med ca 0.65 miljard kronor.

Kooperationens kapitalförsörjning

I en proposition (prop. 1983/84:84) föreslår regeringen åtgärder för all förbättra kooperationens kapitalförsörjning. Enligt förslaget bör dubbelbeskattningen av utdelad vinst i kooperativa ekonomiska föreningar lindras. Lättnaden skall ligga på föreningsnivå genom all föreningen får avdrag för lämnad utdelning. Endasl föreningar vars huvudsakliga verksamhet avser rörelse, föreslås omfattas tiv rätlen till uidelningsavdrag. Del föreslagna utdelningsavdragel avser insatsuldelning. dvs. utdelning som ulgår i förhållande till inbetalt kapital. Genom avdragsrälten kan föreningarna höja utdelningarna, vilkel gör all medlemmarna får en bättre avkastning på silt insatskapital. Detla kan i sin tur öka deras motivering alt höja insatserna i föreningarna. Avdragsrälten anses också göra del lättare för föreningarna alt dra till sig riskvilligt externt kapital. Avsikten är således all stimulera de kooperativa föreningarnas försörjning med riskkapital.

I proposiiionen föreslås dessutom all lagen om ekonomiska föreningar ändras på så sätt alt de kooperativa föreningarna får möjlighel all ta till sig riskbärande kapilal även från andra än medlemmarna. Detla föreslås ske genom särskilda kapitalinsatser, s. k. föriagsinsalser. Föriagsinsatserna skall inta en mellanställning mellan medlemskapitalel och det lånade kapitalet. Till insatserna, som inte är förenade med rösträtt, knyts en viss insyn i föreningen. Omfattningen av förlagsinsatserna föreslås maximerad till ett belopp molsvarande inbetalda medlemsinsatser.

Rätten till avdrag för vinstutdelning i förhållande till inbetalda insatser föreslås omfatta utdelning på såväl medlemsinsalser som de nya föriagsinsatserna.

En förulsältning för alt uidelningsavdrag skall medges är alt mottagande medlem är skaltskyldig för utdelat belopp. Uidelningsavdrag medges inte heller när mottagare är svenskl aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som omfaltas av kedjebeskallningsreglerna i 54 § KL,

De nya reglema föreslås träda i kraft fr. o. m. 1985 års taxering.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget 22

Sammaiifaiining

Det kan konstateras att effekterna av ovan redovisade lagstiftning är genomgripande och innebär att särskilda svårigheter uppstår vid framskrivningar av inkomsterna frän företagsbeskattningen över långlidsbudgelperioden. Vissa av förändringarna - l.ex. begränsningen i lagernedskrivningen - leder till ett ökat skalleultag medan andra regeländringar minskar skatteunderlaget. Reglerna angående det särskilda investerings-kontot representerar en tredje grupp som förskjuter skatteuttaget framåt i liden. Svårigheterna alt beräkna nettoeffekten av dessa åtgärder beror pä atl effekterna för de enskilda företagen är svära atl uppskatta, då företagen kan förväntas söka lindra de för deras del negativa effekterna.

Den högre vinstnivån i företagssektorn, som rålt under senare år, gör alt inkomsterna från juridiska personer ökar markant. 1 inkomstberäkningen för budgetåret 1984/85 antas atl den till stallig inkomstskatt laxerade inkomsten ökar med 33% mellan verksamhetsåren 1983 och 1984.

I det lägre alternativet beräknas inkomsterna från juridiska personer även fortsättningsvis utveckla sig i en snabb takt. Delta anlagande motiveras av den ökande ekonomiska aktiviteten och de ökade företagsinkomster som antas uppstå vid den låga inflationstakt som förutsätts i delta alternativ. Inkomsterna förväntas däremot i det höga alternativet, med låg ekonomisk aktivitet, irendmässigt endast öka med 5% per år.

3.4 Lagstadgade socialavgifter

Socialavgifter som redovisas på statsbudgeten svarar för drygt en femtedel av de beräknade totala inkomsterna på statsbudgeten. Under 1970-lalel har en successiv höjning av den samlade avgiftsnivån ägl rum bl.a. i samband med all den statliga inkomstskatten lagts om. Socialavgifterna har härigenom kornmil alt få en allt större belydelse i statsbudgeten.

Vid givna avgiftssatser följer utvecklingen av inkomsterna från socialavgifterna i huvudsak lönesummans tillväxt. Sett för enskilda år förekommer dock avvikelser mellan den kassamässiga tillväxten av inkomsterna från socialavgifterna och lönesummans tillväxt. Delta beror bl. a. på uppbörds-systemet. I nuvarande syslem debileras socialavgifter på basis av senast redovisade lönesumma, dvs. lönesumman två år tidigare. Denna lönesumma räknas upp med en uppräkningsfaklor som avses motsvara två års löneutveckling. Om uppräkningsfaktorn inte stämmer överens med den faktiska löneutvecklingen, måste arbetsgivarna i efterhand betala in eller alternativt erhålla skillnaden mellan preliminärt debilerad avgift och vad som faktiskt mot bakgrund av lönesumman för den enskilde arbetsgivaren skulle ha betalats in.

Regeringen har föreslagit en samordning av uppbörden av inkomstskatt och socialavgifter. Förslaget innebär att uppbörden skall ske månadsvis och på i stort sett samma lönesummor som ligger till grund för källskattein-

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget 23

betalningen. Uppbörden av socialavgifter kommer därigenom belydligl bättre följa aktuell löneutveckling.

I tabell 5 redovisas dels vilka principer som gäller för inkomslrcdovis-ningen av socialavgifter på statsbudgeten, dels de i beräkningarna antagna avgiftsuttagen under långlidsbudgelperioden.

Tabell 5. Lagstadgade sncinlavgifter

Procentuellt uttag för avgiftsåret

19»1 1984 1985-1989

9.4.";	9.45	9.45
2.20	2.20	2.20
0.2.'i	0.25	0.25
l.MY'	2.0(1	2.00
9..S0	9..S0	9.50
0.5t)	0..S0	0.50
1 ..10	1.10	1.10
9.M)	lO.OO'	10.00
0.60	0.60	0.60
0.20	0.20	0.20
0.155	0.155	O.l.s.S
(0.80)	(O.SO)	(0.80)

Avgifter vars inkonrslcr hell rtd<>iiMi.\ på siaishiulgere/i Folk pensionsavgiften Barnomsorgsavgiften Vuxenuthildningsavpiflen ■Allmän löneavgili

Aygiflcr viirs inkomsler delvis redovisas på suilshiidgelen Sjukförsäkringsavgiften Delpcnsionsavgifien'' Arhelsniarknadsavgift'

Aygiflcr vars inkomsler inle

redovisas på sUilshiidgeien

Socialförsäkringsavgitl till ATP*""

Arbelsskadefiirsiikringsavgifl

Lönegaranliavgifi

Arbetarskyddsavgifi

Avgift till sjöfolkspcnsionerinp'

Bygpnadsforskningsavgifi'-' - - -

Summa .36.2.'>5 36.155 .36.1.5

.1 Tiliralligt höjd från 2.0';:? till 1.0'; under perioden juli-december 1981. Från budgetåret 1983/84 skall t. v. inte några fondavsättningar verkställas.

'' Så långe delpensionsfonden uppvisar underskott tillförs inkomsterna statsbudgeten.

'  Så länge arbetsmarknadsfonden uppvisar underskott tillförs inkomsterna slalsbudgelen.

" Ändrade regler för faslslållande av avgiftsunderlaget fr. o. m. år 1982.

' Inkl. 0.2' till löntagarfonderna.

Vid ingången av hudgetåret 1984/85 finns på arbetsmarknadsfonden och delpensionsfonden en skuld till statsverket på grund av att inkomsterna från delpensions- och arbetsmarknadsavgiften inte räckt till för alt täcka de utgifter som belastar dessa fonder. I ett läge då fonderna uppvisar underskott, kommer såväl inkomsten som utgiften all redovisas över statsbudgetens inkomstsida, trots att dessa fonder formellt sett ligger utanför statsbudgeten. För delpensionsavgiftens del innebär detta, eftersom fondens skuld till statsverket beräknas vara slutreglerad under år 1984 all inkomsterna omförs till delpensionsfonden. För arbetsmarknadsfonden är situationen något mer komplicerad. Av utgifterna för kontant arbetsmarknadsstöd, bidrag till arbetslöshetskassorna m.m. skall avgiftsmedel svara för 65%, resterande del skall finansieras över anslag på budgetens utgiftssida.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget 24

Med en arbetslöshet pä nuvarande nivå kommer avgiftsinkomsterna att överstiga utgifterna, varför fondens skuld till statsverket gradvis kommer att reduceras. Fonden beräknas dock vid utgången av budgetåret 1988/89 fortfarande uppvisa en skuld, varför såväl inkomster som utgifter på fonden över långtidsbudgetperioden kommer all redovisas över inkomstslaget socialavgifter.

Inkomsterna från samtliga socialavgifter beräknas för budgetåret 1984/ 85 uppgå till drygt 120 miljarder kronor. På statsbudgeten redovisas emellertid endast ca 44 miljarder kronor, vilket således utgör ca 40% av de sammanlagda avgiftsinkomsterna.

3.5 Indirekta skatter

De indirekta skatterna svarar för ca 40% av statsbudgetens inkomsler. Den åriiga ökningstakten för inkomster från indirekta skaller uppgår mellan budgetåren 1978/79 och 1982/83 tilll 12,4%. Delta är i det närmaste en dubbelt så kraftig ökningstakt än vad som gällt för inkomster från inkomstskatt under samma tidsperiod.

Mervärdeskatten är statsbudgetens största enskilda inkomstslag. Skattesatsen är 19% av varans pris inkl. skatl. Den motsvarar elt påslag med 23,46% på priset före skatt. För vissa varor och tjänster utgår ingen eller reducerad mervärdeskall.

Bestämmande för mervärdeskattens utveckling vid given skattesats är bl.a. utveckling av konsumtionen av mervärdeskatlebelagda varor och tjänster inom den privata och offentliga sektorn. Den privata konsumlionsulvecklingen beror till stor del på hushållens disponibla inkomster. En ökning av den privata konsumtionen med en procentenhet i löpande priser ökar intäkterna av mervärdeskatten med ca en halv miljard kronor, allt annat oförändrat. De senaste årens utveckling har inneburit atl en ökande andel av hushållens konsumtionsutgifter fallit på områden där mervärdeskatt inle utgår. Boende är exempel på ell sådanl område.

Av belydelse för den framtida utvecklingen av inkomster från mervärdeskall är även utvecklingen av export och import. Om ett ökat resursutrymme avsätts för export kommer inläklerna av mervärdeskatt kortsiktigt att bli mindre än om samma resurser används för konsumtion. Detla beror på att importen är belagd med mervärdeiskatt, medan mervärdeskatten inle belastar exporten.

Enligt de regler som har trätt i kraft den 1 mars 1984 (SFS 1983:1052) har dispensmöjlighelerna till en konlantmässig redovisning slopats. Länsstyrelsen får rätt alt medge anstånd med skalleulbetalning i de fall där övergång från kontantmetoden till faktureringsmetoden medför betydande likvidiletspåfrestning för den skattskyldige. Länsstyrelsen kan inle medge anstånd längre än fram till utgången av år 1984. Härutöver kan regeringen i vissa fall medge anstånd fram t.o.m. år 1985. Till följd av omläggningen

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget 25

ökar inkomsterna för mervärdeskatt övergångsvis med 1,2 miljarder kronor.

I enlighet med långtidsbudgetens beräkningsmetod har endasl beslutade eller föreslagna förändringar av punktskattesatserna lagts in i beräkningarna. Detta innebär alt de inte justerats med hänsyn till den stigande prisnivån, dvs. skallens andel av försäljningspriset sjunker under långtidsbudgetperioden. Om skatterna skulle höjas i takt med inflationen skulle inkomsterna budgetåret 1988/89 bli ca 5,5 miljarder kronor högre i lågaltemativet och ca 15 miljarder kronor högre i högalternativet.

3.6 Resultat av beräkningarna över statsbudgetens inkomster

De beräknade förändringarna i statsinkomsterna under långtidsbudgetperioden med tidigare angivna förutsättningar framgår av tabell 6 och tabell 7. 1 tabellerna redovisas säväl förändringen i miljarder kronor som utvecklingen i procent. Som tidigare nämnts kommer den föreslagna källskatte- och socialavgiftsuppbörden all medföra en engångsvis förstärkning på statsbudgeten på sammanlagt 6,3 miljarder kronor. För inkomstslaget inkomstskatt medför delta att inkomsterna för budgetåret 1984/85 ökar med 12,4 miljarder kronor, samtidigt som inkomsterna under inkomstslaget socialavgifter reduceras med 6,1 miljarder kronor. För att erhålla relevanta ulvecklingslal har vid redovisningen av de procentuella förändringarna med budgetåret 1984/85 som bas, tabellerna 6 och 7 exkluderats dessa engångsvisa effekter på statsbudgeten.

Tabell 6. Totala statsinkomster enligt lågalternativet

Miljarder kronor, löpande priser

GenomsniM-1ig procentuell foriindring 1978/79-1982/83

tnkomst-

titel

l9«4/8.'i

Foritndnng Iill

198 V86

Prucentircit fori\nliin& 1984/8.-I98.V86'

Genom-

sniulig

procentuell

furrindring

l984/8.'>-

1988/89'

Inkomstskatt -t- 6.7

Socialavgifter -1-13.5

Mervärdeskatt -I-11.9
Övriga indirekta skaller -(-12.9
Ränteinkomster och

återbetalning av lån 4-22.0

Övriga inkomster -H5.0

-1-12,3

Totala statsinkomster

Absolut nivå Andel av BNP, % Utveckling uttryckt i 1984/85 års priser

61,6' 44.0- .S5.1 40,7

16.1 25.8

243,3

31.1

243.3

-11.0 -I-  1,5 -I- 5,2 + 7,4 -t-2.8

-I- 8,2 -I- 3,3 + 3,5 -f 3.3 -1-2.8

-t-   l.l -I-  2,5 -t- 2,6 -I- 2.7 +1.0

+   iA - 0.5 + 0.5 -t- 0.5 -1-1.5

-I- 0.7 - 0.6 - 0.8 - 0.7 -1-4.5

- 0.4 - 0.2 -t- 0.1 + 0.8 -1,5

-I- 0,0 -t- 6.0 -1-11,1 -fl4,0 -1-2,7

243,3 249.3 260.4 274.4

29.6 28.9 28.7 28.8

2.16.2 234.9 2.18.3 243.8 -0.3

+ 1.0 + 5.} -1-3,8 -1-1,2

-2,1 -fO.4

-1-3,7

-1-0.7

' Av denna inkomst utgör 12.4 miljarder kronor en extra inkomslförstärkning till följd av samordnad källskatte- och socialavgiftsuppbörd.

- Denna inkomst har reducerats med 6.1 miljarder kronor p. g. a. samordnad källskatte- och socinlavgiftsupp-börd. ' I utvecklingstalen har exkluderats effekterna av den samordnade källskatte- och socialavgiftsuppbörden.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget

26

Tabell 7. Totala statsinkomster enligt högalternativet

Miljarder kronor, löpande priser

GenomsniU- Inkomst-

lig procentu- lite]

ell förändring 1984/,'

1978/79-1982/8.1

Fonmdrinp till

I98.S'86

Procentuell for:mdrmg l984/«.s_ l98.';/86'

Genom-

snilthg

procentuell

t'or:mdnng

1984/8'-

I98K'89"

0.9 0.0

233.9      226.4      219.0      213.9     -   1,3

Inkomstskatt -I- 6.7

Socialavgifter -1-13.5

Mervärdeskatt -1-11,9
Övriga indirekta skatter -M2.9
Ränteinkomster och

återbetalning av län -1-22.0

Övriga inkomsler -1-15,0

-1-12,3

Totala statsinkomster

Absolut nivå Andelav BNP. % Utveckling uttryckt i fasta priser

61.6' 44.0-55.1 40.7

16.1

25.8

243,3

31.1 243,1

- 6.9 -I- 1.6

-1-10.5 -I- 4.9

-I-  3.4 + 4.6

■f   1,4 - 0,5

+   1,3 -  0.4

-I- 9,3     4-11,5

252.6      264.1
29.5     28.6

1,5 4,6 5,0 0.5

+ 0.0 -I- 0.2

-1-11,8

275,9 27,6

-1-3.1 -1-11.2

-f 5.2 + 7.3

-I-  5.4 -I- 6.2

-I- 0.5 -I-  3.5

0,0     -I- 7,8 1.0     -  1.5

-t- 3,9

+ 15,2

291.1

27.0

-t-5..' ■fS.O -1-7.5 -(-1.2

-H.l -1-0.8

-1-5,3

-1 s

' Av denna inkomst utgör 12,4 miljarder kronor en extra inkomstförstärkning till följd av samordnad källskatte- och sociölavgiflsuppbörd.

- Denna inkomsl har reducerats med 6.1 miljarder kronor pga, samordnad kiillskalte- och socialavgiftsuppbörd. ' I utvecklingslalen har exkluderats effekterna av den samordnade källskatte- och socialavgiflsbörden.

Inom ett flertal inkomstslag redovisas både inkomster och utgifter på budgetens inkomstsida. På dessa titlar sker således en nettoredovisning. Detta förhållande försvararen analys av olika anlagandens effekt på statsbudgetinkomsternas utveckling. Eti genomgående drag är nämligen alt inkomsterna och utgifterna på titlarna inte utvecklar sig parallellt. Detta blir särskilt accentuerat i en situation, då antagandena om lönesumman och konsumentpris varierar mellan åren. 1 tabell 8 och tabell 9 redovisas

Tabell 8. Bruttoredovisning av statsbudgetens inkomstsida budgetåren 1984/85—1988/89 enligt lågalternativel

Miljarder kronor, löpande priser

				1984/S.S	1985/86	1986/87	1987/88	1988/89
Inkomstskatt
inkomster				189,4	187.2	200.0	213.0	226.1
utgifter				127,8	136.7	148.0	155.8	161.7
netto				61.6	.■10.5	52.0	57.2	64.6
Socialavgifter (ex	kl	ATP)
inkomster				84.3	95.2	99.9	104.9	109.7
utgifter				40.3	43.0	44.4	45.9	47.4
nello				44.0	52.2	55.5	.■59.0	62.3
Mervärdeskatt
inkomster				95.7	lOO.I	106.1	112.5	119.3
utgifter				40.6	43.9	47.4	51.2	55.3
netto				55.1	.S6.2	58.7	61.3	64.0
Övriga inkomster	(nelto)			82.6	84.4	81.1	82.9	83.5
Totala slatsinkom.ster				243.3	243.3	249,3	260,4	274.4
Procentuell utvec	kl	ng.	inkomster		-1-3.1	-1-4.8	-t-4.9	-1-5.0
Procentuell utveckl		ng.	utgifter		-1-7.1	-1-7.2	-1-5.5	-H4.5
Procentuell utvec	kl	ng.	netto		-1-0.8-	-1-2.5	-1-4.5	-1-5.4

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget

27

Tabell 9. Bruttoredovisning av statsbudgetens inkomstsida budgetåren 1984/85—1988/89 enligt högaltemativet

Miljarder kronor, löpande priser

		1984/85	1985/86	1986/87	1987/88	1988/89
Inkomstskatt
inkomster		189.4	192.4	207,6	224,3	242.9
utgifter		127.8	137.7	151,1	166,5	182,0
nelto		61,6	54,7	56,3	57,8	60,9
Socialavgifter (exkl. ATP)
inkomster		84.3	98.0	105,8	114,3	123,4
utgifter		40.3	43,5	46,4	.SO, 2	.'>4,2
netto		44.0	54.5	59,4	64.0	69,2
Mervärdeskatt
inkomster		95.7	103,3	112,3	122,1	133,1
utgifter		40.6	44,8	49,2	.,2	59,6
netto		55.1	58,5	63,1	68,1	73,5
Övriga inkomster (netto)		82,6	84,9	85,3	86,0	87,5
Totala statsinkomster		243,3	252,6	264,1	275,9	291.1
Procentuell utveckling,	inkomster		-1-5,9	-1-6,7	-1-7.0	+ 7,3
Procentuell utveckling.	utgifter		-t-8,3	-t-9,2	-t-9,7	+9,2
Procentuell utveckling.	netto		-1-3,8	+4.6	-1-4.5	+5.5

därför statsbudgetens nettoinkomster uppdelade på inkomster resp. utgifter. Det är framför allt för inkomstposterna inkomstskatt, lagstadgade socialavgifter och mervärdeskatt som de nettoredovisade slalsbudgelbe-loppen skiljer sig från bruttobeloppen.

Den största differensen mellan brutto- och nettoredovisningen föreligger inom inkomstskattens område. Inkomsterna på delta inkomstslag utvecklar sig över en längre tidsperiod i stort efter lönesummans utveckling. Utgifterna beslår till största delen av kommunalskalteutbetalningar och överskjutande skalt. Kommunerna erhåller varje kalenderår ett förskoll baserat på senast kända taxering och den aktuella utdebiteringen. När taxeringsresultatet för elt kalenderår är känt sker slutavräkning. Vid kraftiga förändringar i lönesummans tillväxt varierar utbetalningarnas storlek i betydande grad mellan olika år. De utbetalda kommunalskatiemedlen på denna inkomsttitel styrs sålunda på kort sikt av en rad faktorer som inle direkt är förknippade med de allmänna antagandena om lönesumma o. d.

1 lågaltemativet ökar inkomstema med 7.0% per år och i högalternativet med 5,5% per är under långtidsbudgetperioden. Atl inkomstutvecklingen är lägre i alternativet med snabb lönesummetillväxt förklaras av de stora kommunalskatteulbelalningarna budgetåren 1987/88 och 1988/89. En ytterligare orsak till den svaga inkomstutvecklingen är att inkomsterna frän juridiska personer i detta altemativ beräknas bli lägre än i lågalternativet p.g.a. den svaga ekonomiska aktiviteten i högallernativet. Som synes i tabellerna 8 och 9 följer inkomstskatten exkl. utgifter lönesummeulveck-lingen i de bägge alternativen.

Inkomsterna från de lagstadgade .socialavgifterna. nello beräknas i löpande priser öka med ca 5,3% i lågallernativet och 8,0% i högallernativet. 1 bruttoinkomsterna från lagstadgade socialavgifter ingår emellertid

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget 28

samtliga socialavgifter exkl. ATP. Till viss del skall dock dessa inkomster övertoras till fonder som redovisas utanför statsbudgeten. Vidare utbetalas från inkomsttiteln 85% av sjukförsäkringens kostnader.

Mervärdeskallens ökningslakt beräknas i löpande priser komma att uppgå till ca 3,8% i genomsnitt per år i lågallernativet och Iill 7,5% i högallernativet. Inkomsterna från mervärdeskatt utvecklas på lång sikt i takt med den privata konsumtionens utveckling i löpande pris.

Övriga indirekta skatter förutses öka med i genomsnitt 1,2 % per år såväl i lågalternativet som i högallernativet. eftersom långtidsbudgclkalkylen baseras på oförändrade nominella skattesatser och oförändrad volym.

Inkomsterna från räntor och återhcinlning av lån beräknas i löpande priser all minska med 2,1 % per år i liigallernalivet och öka med 3.1 % i högallernativet. De värdemässigt mest betydelsefulla inkomsterna utgörs av räntor och amorteringar på bostadsbyggande och energisparlån. Inkomsterna från de senare sjunker successivt under perioden till följd av alt nya lån fr. o. m. budgetåret 1985/86 bokförs utanför statsbudgeten.

4   Statsutgifterna

Utgifterna pä statsbudgeten har under loppet av 1970- och början av 1980-talel ökat kraftigt. Uttryckt i fasta priser ökade statsutgifterna inkl. Slalsskuldräntor mellan budgetåren 1970/71-1982/83 med 5,5%. Under samma period ökade bruttonationalprodukten i volym endast med 1,7%, Denna utveckling, som var särskilt påtaglig under senare delen av 1970-talet har medfört atl statsutgifternas andel av bruttonationalprodukten har ökal från ca 27% 1970/71 till ca 42% 1982/83.

Parallellt med all statsutgifternas relativa andel av ekonomin har vuxit, har även deras sammansättning förändrats. Framför allt har transfereringarnas andel av statsutgifterna ökat markant. Den snabbast växande utgiftsposten under de senaste åren utgörs av räntor på stasskulden. Till en del kan ökningen förklaras av den stigande räntenivån under senare delen av 1970-talel och 1980-lalels första år men framför allt förklaras utgiftsutvecklingen av den myckel snabbt växande statsskulden. Den sista juni 1974 uppgick statsskulden till 52,7 miljarder kronor. Fem år senare hade skulden ökal till 139 miljarder kronor för alt i slutet av år 1983 uppgå till 460 miljarder kronor. Av del sistnämnda beloppet var inemot 98 miljarder kronor placerade som lån utom landet.

Tillväxten i statsutgifterna under senare delen av 1970-lalel kan till slor del förklaras av de automatiskt verkande regler som - i takt med den ökade inflationstakten och den höjda räntenivån - har drivit upp taklen i utgiftsökningarna. Vidare har olika reformbeslut påverkat utgiftsutvecklingen liksom de ökade medel som avsatts till arbetsmarknads- och industripolitiska åtgärder.

Studier av statsutgifternas utveckling kan ha olika syften. Om inriktningen är att analysera för vilka ekonomisk-politiska ändamål som utgifter

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget 29

anslås på statsbudgeten, torde den utförliga redovisning som åiertinns i appendix 11 kunna tjäna som underlag. I detta kapitel sammafatias de beräkningsresultat som framkommeri appendix 11. Om syftet i stället iir att analysera statsutgifternas inverkan på samhällsekonomin utifrån ett nationalekonomiskt betraktelsesätt bör statsbudgetens utgifter delas upp i kategorier som möjliggör en analys av sambanden mellan stålen och övriga samhällssektorer. Vid en analys av detla slag brukar statsutgifterna delas upp i realekonomiska grupper. En sådan redovisning återtlnns i avsnitt 4.3. För atl visa det inbyggda utgiftstryck som finns i statsbudgeten görs i detta kapitel även en redovisning av hur stor del av utgifterna som utvecklas enligt auloinatiskl verkande regelsystem.

4.1 Sammanfattning av statsutgifternas utveckling

Beräkningarna av statsutgifterna utgår från de anslagsbelopp för budgetåret 1984/85 som redovisades i budgetpropositionen eller, om förändringar därefter inträffat på grund av särpropositioner m. m., från det reviderade budgetförslaget. Den utveckling av statsbudgetens utgifter som redovisades i appendix 11 sammanfattas i tabell 10. Enligt de redovisade beräkningarna skulle siatsutgijierna i oförändrad pris- och lönenivå iexkl.

Tabell 10. Utgiftsutvecklingen i oförändrad pris- och lönenivå (exkl. statsskuldräntor) Milj. kr.

	Genomsiull-lig procentu-	1984 85	loi	■undriny I	ill				Proceniuei	1 (jenomnlltllg piocenluell
									—    tiu timlring
	ell loriindj jng		198	.v 8(1	l98t,S7		1987.88	1988/89	1984.8-	foiandnng
	197879-								I98.V86	1984/8'i-
	1982 8.1									1988.89
Rättsväsende	+    1.8	8665	+	II	_	27	-      1	-    4	-1-   0.1	+   0.0
Internationellt ut-
vecklingssaniai-
bele och övrig
internationell sam-
verkan	+ 0.9	S.SI4	-(-	107	-f	97	+ 133	-1-146	+    1.2	+   1.4
Totalförsvar	+   1.0	24 074	+	450	-	7	-  .S2	+  37	+   1,9	+ 0.4
Folkpensioner, sjuk-
försäkring, m.m.	+   1.0	47 280	+	17	-	65	-233	-249	+ 0.0	- 0.3
Stöd till barnfamiljer	+ 0.6	16484	+	104	+	98	+  34	+ 105	+ 0.6	+ 0.5
Hälso-. sjuk- och
socialvård	- 3.6	8484	-	'2	-f	10	-t-  20	+  30	-  0.6	+ 0,0
Kommunikationer	- 0.8	11 97.S	-	230	-	209	-112	+ 28	-  2.0	-   l.l
Allmänna bidrag till
den kommunala
sektorn	- 0,2	12021	+	565	+	149	+ 98	+ 1)7	+ 4,7	+  1.9
Utbildning och forsk-
ning	+   1,2	36031	-	1258	-	286	-198	-288	- 3,5	-   1,5
Arbetsmarknads- och
regionalpolitik	+  1.6	16990	-	.SOI	-	126	- 20	+  39	- 3.0	- 0,9
Bostadspolitik	+ 12.2	17912	-	6 704	+	118	-105	-805	-37.4	-12.4
Näringspolitik	+ 4.7	7001	-	462	-	135	- 94	- 83	- 6.6	- 2.9
Energiförsörjning	+ 0.8	5 782	-	1 162	-	1 l.ss	- 40	- 20	-20.0	-12.4
Övrigt	- 4.1	27 790	-	4 889	-	191	+ 32	+ 126	-17.6	- 4.8
Utgifter i oförändrad
pris- och lönenivå
exkl. statsskuld-
räntor	+  1,4	249 003	-1	14 004	-	1729	-538	-821	- 5,6	-  1.8

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget

30

Tabell II.  Utgiftsutvecklingen i löpande pris- och lönenivå — lågalternativet

Milj. kr.

	1984/85	Förändring till							Procentuell	Genomsnittlig
									förändring	procentuell
		1985/86		1986/87	1987/88		1988/89		1984/85-	förändring
									1985/86	1984/85-1985/86
Rättsväsende	8665	+	390	+   369	+	414	+	424	+ 4,5	+	4,3
Internationellt utvecklings-
samarbete och övrig inlerna-
lionell samverkan	8514	+	457	+   471	+	559	+	584	+ 5,4	+	5,6
Totalförsvar	24 074	+	1035	+ 1094	+	1070	+	1202	+ 4,3	+	4,3
Folkpensioner, sjukförsäkring,
m. m.	47 280	+	1740	+ 1364	+	1278	+	1248	+ 3,7	+	2,9
Slöd till barnfamiljer	16484	+	206	+   190	-1-	131	+	208	+   1,2	+	l.l
Hälso-. sjuk- och socialvård	8 484	+	18	+    42	+	54	+	66	- 0,2	+	0,4
Kommunikationer	11 975	+	78	+   115	+	218	+	380	+ 0,7	+	1,6
Allmänna bidrag Iill den
kommunala sektorn	12021	+	1051	+   669	+	650	+	707	+ 8,7	+	5,9
Utbildning och forskning	36031	+	906	+ 1 578	+	1589	+	1475	+ 2,5	+	3,6
Arbetsmarknads- och regional-
politik	16990	-	184	+   192	+	316	+	387	-  1,1	+	1,0
Bostadspolitik	17912	-	6696	+   227	+	3	+	598	-37,4	-	11.8
Näringspolitik	7001	-	367	-     42	+	2	+	19	- 5,2	-	1,4
Energiförsörjning	5 782	-	1064	+ 1082	+	49	+	70	-18,4	-	10.2
Övrigt	27 790	-	4455	+   256	+	503	+	618	-16,0	-	2,9
Delsumma, utgifter i löpande
priser exkl. slalsskuldräntor	249003	—	6921	+5443	+	6 836	+	6 790	- 2,8	+	1,2
Statsskuidräntor	61 500	+11500		+ 4 000	+	5 000	+	6000	+ 18,7	+	9,4

Totala statsutgifter i löpande priser

Absolut nivå

310503    + 4579    +9443    +11836   +12790   +  1,5 315082   324525     336361    349ISI

+ 3,0

slalsskuldräntor) minska med i genomsnitt 1,8% per år under perioden. Erfarenhetsmässigt underskattas utgifternas ökningstakt i långtidsbudgetberäkningarna. Detta hänger samman med långtidsbudgetens kalkylmässiga förutsättning att endast gjorda åtaganden skall räknas in i beräkningarna. Dock bör beaktas att under posten tillkommande utgiftsbehov, netto har vissa schablonmässigt beräknade reserver för nytillkommande utgiftsbehov lagts in. Den faktiska utvecklingen av utgifterna exkl. statsskuidräntor under den bakomliggande perioden 1978/79-1982/83 innebar en genomsnittlig ökning med 1,4 % per år i fasta priser.

För de flesta anslag är utvecklingen av priser och/eller löner styrande för de framtida utgifterna. 1 tabell 11 redovisas utgiftsutvecklingen enligt lågalternativet och i tabell 12 redovisas utgiftsutvecklingen enligt högallernativet. Båda alternativen är räknade i löpande priser. Omräkningen till löpande priser baseras på den utgiftsutveckling i oförändrad pris- och lönenivå (fasla priser) som redovisas i tabell 10. Till grund för omräkningen ligger de antaganden som behandlats i kapitel 2. Vid beräkningen av lönekostnader har förutsatts att timlöneökningarna inom den statliga sektorn överensstämmer med de som antas gälla för ekonomin i stort. Vidare har utgifterna för förvaltningen beräknats utifrån det s. k. huvudförslaget.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget

Tabell 12. Utgiftsutvecklingen i löpande pris- och lönenivå — hbgalterivjtivet

Milj, kr.

1984/85    Förändring till

1985/86    1986/87    1987/88    1988/89

Procentuell Genomsnittlig
förändring    procentuell
1984/8.'i-      förändring
1985/86 1984/85-

1985/86

Riitlsväsende

Internationellt utvecklingssamarbete och övrig inlernalionell samverkan

Totalförsvar

Folkpensioner, sjukförsäkring, mm.

Slöd till barnfamiljer

Hälso-. sjuk- och socialvård

Koniniunikalioner

.Allmänna bidrag till den .kommunala sektorn

Utbildning och forskning

Arbetsmarknads- och regionalpolitik

Bostadspolitik

Näringspolitik

Energiförsörjning

Övrigt

Delsunima, utgifter i löpande priser exkl. stalsskuldranlor

Slalsskuldräntor

Totala statsutgifter i löpande priser

.Absulul nivå

8 665     +     685   +     697   +    781   +     840   -i- 7,9 -i-  7,7

-1-	7.7
+	9.1
-1-	7.3
+	1,9
-r	l.l
+	4.9
+	8.0
+	6.6
+ 10,1
_	1.5
+ 12.0
-	0.6
-	1,3
+	5,4
+ 18.2

8 514 +     645 + 690 + 769 +     835 + 7,6

24074 + 2079 + 2439 + 2.'i96 + 2889 + 8,6

47 280 + 2 258 + .S072 + 3972 +4 223 + 4,8

16 484 +     242 + 180 + 280 +     377 +   I ,.S

8484 +       26 + 93 + 112 +     128 + 0.3

11975 +     432 + 506 + 646 +     878 +  3.6

12021 +  1051 + 897 + 1138 +1262 + 8.7

36031 +1797 + 2858 + 2913 + 2924 +  5,0

16 990 +   1293 + 1700 + 2452 +2 564 +  7,6

17912 - 6386 + 2 1.16 + 1710 +   1466 -35.7

7 001 +    521 + 833 + 1319 +   1333 +  7.4

5782 -     906 - 9.M -i- 217 +     25V. -15.7

27790 - 4097 + 655 + 932 +   1135 -14,7

249003 -     360 +18005 +19837 +21112 -0,1

61500 +15800 +10900 -t-14800 +17000 +25.7

310503    +15440   +28905   +34637   +38112   + 5,0 + 8,3

325943    354848    389485    427 597

Efter omräkning blir den genomsnittliga årliga ökningen av siaisiiigif-lenui i löpande priser enligt lågallernativet (exkl. slalsskuldräntor) 1,2% under långlidsbudgelperioden.

Den genomsnittliga årliga ökningen av siaisuigifierna i löpande priser {exkl. Slalsskuldräntor) enligt högallernalivel blir 5,4% under perioden.

Utgifternas ökningslakt i löpande priser åren framöver är i mycket hög grad beroende av den antagna pris- och löneutvecklingen. Denna kan i hög grad komma alt avvika från den pris- och löneutveckling som varit aktuell under den bakomliggande perioden. Det bör dock understrykas atl de beräknade utgifterna inte skall betraktas som prognoser för den sannolika framtida utvecklingen.

Omräkningen från fasta priser till löpande priser baseras på de antaganden som redovisas i kapitel 2. För varje anslag på statsbudgeten görs sedan beräkningar utifrån gällande regler vad gäller de utgiftsstyrande faktorerna. T.ex. baseras beräkningarna av förvaltningsanslagen på den antagna löneutvecklingen för den del av anslagen som utgörs av löner och för andra delar på inflationsantagandet. Generellt gäller att för de statliga konsumtions- och invesleringsutgifterna har omräkningen till löpande priser grundals på de antagna löne- och prisutvecklingarna. Mellan de bägge alternativen uppgår skillnaden i slutårel för långlidsbudgelperioden till 14,3 mil-

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget 32

jarder kronor för dessa utgifter. För transfereringsanslagen har omräkningen framför allt baserats på de två inflalionsantagandena. I det högre alternativet antas en låg ekonomisk aktivitet med hög arbetslöshet och hot otn företagsnedläggelser som följd. De kostnader av arbetsmarknads- och industripolitisk art som därvid kan komma att belasta statsbudgeten har schablonmässigt räknats fram och lagts in i kalkylerna. Sammanlagt uppgår skillnaderna i transfereringsutgifter mellan de bägge alternativen till 31,2 miljarder kronor budgetåret 1988/89. De stora skillnaderna i antagandena om den nominella räntesatsens höjd och budgetunderskottets storlek mellan de två alternativen medför att skillnaden i ränteutgifter mellan de två alternativen uppgår till 32 miljarder kronor i slutårel i långlidsbudgelperioden.

Sammanfattningsvis visar resultaten på den stora belydelse som förutsättningama har för beräkningsresultaten. Över en längre period kommer denna skillnad att alltmer öka. 1 det korta förloppet kan dock resultatet bli ell annat, särskilt om analysen vidgas till alt omfatta såväl inkomsler som utgifter. En sänkt inflationstakt och låga löneökningar ger nämligen snabbt utslag på budgetens inkomstsida genom att skatteunderlagets tillväxt omedelbart hejdas. Med de bindningar som finns på budgetens utgiftssida till historisk inflation dröjer det däremot något längre innan en lägre pris- och löneutveckling får genomslag i form av en långsammare ökningstakt av utgifterna. Trögheter i del ekonomiska systemet för även med sig att den sänkta inftationstakten inte omedelbart leder till molsvarande sänkning av den nominella räntenivån. Sammantaget innebär detla alt budgetunderskottet i en situation med avtagande pris- och lönetillväxt initialt normalt blir större än vid hög inflation och snabb lönetillväxt.

4.2 Automatiken I statsutgifterna

Pä statsbudgeten och inom delar av socialförsäkringssektorn existerar en rad indexkopplingar och andra regelsystem, vilka mer eller mindre automatiskt ökar statsutgifterna på grundval av historisk pris- och löneutveckling. Denna aulomatik innebär att statsutgifterna stiger inom ramen för gällande regelsystem, utan att riksdagen fattar beslul om reformer eller nya åtaganden. Det är med andra ord faktorer utanför statsmakternas omedelbara kontroll, som styr dessa utgifters utveckling. Detla skall dock inte uppfattas som att utgiftsutvecklingen inte kan påverkas av statsmakterna. Regelsystemen kan förändras sä att de bättre anpassas till de krav som samhällsekonomin i övrigt kan ställa.

1 de senaste långtidsbudgetarna har studier över automatikens omfattning såväl vad gäller statsbudgeten som vissa delar av socialförsäkringsseklorn gjorts. Anslagen har indelats i tre huvudgrupper:

- utgifter med fullständig automatik,

- utgifter som styrs av pris- och löneomräkning,

- utgifter som huvudsakligen styrs av separata beslut.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget 33

Den fullständiga automatiken kännetecknar utgifter som ökar automatiskt till följd av pris- och/eller volymförändringar.

Den andra huvudgruppen består av anslag som främst går till statlig konsumtion och där myndigheternas utgifter är föremål för en årlig uppräkning i budgetarbetet. Till grund för denna uppräkning ligger en historisk pris- och löneutveckling.

Den tredje huvudgruppen av utgiflsanslag kännetecknas av all ingen eller myckel ringa del av utgifterna påverkas av olika former av automatik. Demografiska faktorer vägs dock självfallet in i beräkningarna. Förnyad och/eller utökad medelstilldelning förutsätter att riksdagen fattar särskilda beslut härom. Till denna kategori hör t.ex. utgifterna för barnbidrag och bostadsbidrag.

Utgifterna för slalsskuldräntor har behandlats i en särskild kategori eftersom dessa uppvisar en form av automatik styrd av ränteläge och budgetunderskott.

Resultatet av 1983 års aulomatikundersökning

Med utgångspunkt från ulgiftsanslagen i budgetpropositionen för budgetåret 1983/84 gjordes en automatikundersökning i föregående års långtidsbudget. Utgiftsanslagen klassificerades med utgångspunkt från ovan nämnda kategorier. Enligt undersökningen karaktäriserades 49% av statsutgifterna av fullständig automatik. Om även utgifterna för statsskuidräntor inkluderades uppgick motsvarande andel till ca 68%. De utgifter som styrdes via pris- och löneomräkningen svarade för 15 % och de som styrdes av separata beslut uppgick till ca 15% av statsutgifterna.

De beloppsmässigt viktigaste anslagen inom gruppen fullständig automatik var iransfereringsanslag (främst folkpensioner) som var knutna till basbeloppet samt försvarsramarnas koppling till försvarsprisindex (FPI). Även kopplingen av biståndsramen till bruttonationalinkomsten (BNI) tillhörde denna kategori. Vissa utgifter, främst större Iransfereringsanslag till kommunala sektorn, som styrdes av löneutvecklingen fördes också till kategorin fullständig automatik. Del gäller bl.a. grundskole- och gymnasieskolebidragen samt skatteutjämningsbidraget. Gruppen fullständig automatik omfattade även vissa anslag som är beroende av den allmänna räntenivån. Det gäller främst räntesubventionerna till bostadssektorn.

Undersökningen gav - på samma säll som tidigare år - vid handen atl ca 85% av de totala statsutgifterna på något sätt automatiskt ökade i takt med pris- och löneutvecklingen saml med förändringar i räntenivån. Aulomalikinslaget för staten och socialförsäkringssektorn uppgick sammantaget till ca 303 miljarder kronor. Som andel av BNP uppgick detta belopp till ca 40%.

Åtgärder mot automatiken

I takt med den offentliga sektorns tillväxt och ökningen av budgetunderskottet under det senaste decenniet, har statsbudgetens betydelse för 3   Riksdagen 1983184. I saml. Nr 150. Bilaga 1.2

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget .34

den samhällsekonomiska utvecklingen ökat. Auiomaiiken på siaisbudge-lens utgiftssida spelar således en viktig roll i den ekonomiska politiken.

Del har under senare är ansetts nödvändigt alt begränsa automatiken i statsutgifternas tillväxt av ett antal skiil. För det första leder en avtagande pris- och löneökningstaki på kort sikt till en ökning av budgetunderskollet; på budgetens inkomstsida avtar nämligen skatteundeiiagets tillväxt i nominella termer, medan de starka indexbindningarna på budgetens utgiftssida medför all utgifterna fortsätter atl öka med den historiska pris- och löneökningslaklen. För det andra spelar den indexerade inflalionskompen-sationen en betydande roll vad gäller förväntningarna i ekonomin om den kommande prisutvecklingen.

En långsammare tillväxt av den automatiska ökningen av statsutgifterna kan åstadkommas på ell flertal sätt:

- indexkopplingen kan avskaffas eller följsamhelen till index begränsas

- basen för uppräkningen kan reduceras

- andra typer av index kan väljas som bättre återspeglar statsmakiernas intentioner om följsamhet till pris- och/eller löneuivecklingen. Möjligheten och lämpligheten alt snabbi förändra existerande regelsystem genom dessa typer av åtgärder varierar.

Devalveringen i oktober 1982 innebar på kort sikt en påtaglig ökning av den svenska prisnivån bl.a. till följd av de prisökningar på importerade varor som växelkursförändringen gav upphov till. Den ekonomisk-politiska strategin efler devalveringen har i slor ulsiräckning inriktats på alt tillvarata de konkurrensfördelar den nya kronkursen har gett upphov till. För alt uppnå detta fordras atl den inhemska pris- och löneutvecklingen bringas ned till samma nivå som i våra viktigaste konkurrentländer. För år 1984 har regeringen sålunda salt upp målet alt inflationstakten vid årets utgång skall ha nedbringats till nivån 4%.

Riksdagen beslutade hösten 1983 oim ett flertal åtgärder för att minska indexbindningar och begränsa utgifterna. Bl. a. beslutades följande ingrepp i indexkopplingarna.

• Följsamhelen till flertalet index som påverkar statsutgifternas utveckling begränsades till 4%.

• För statliga konsumtionsutgifter reducerades priskompensationen med den del av prisökningen som kunde beräknas vara hänförlig till devalveringen.

Nedan följer en kort redovisning av de mer omfattande åtgärder som genomförts under budgetåret 1983/84 för att begränsa utgiftsaulomaliken.

Inom utrikesdepartementets verksamhetsområde "frystes" biståndsanslagen för budgetåret 1984/85 till de nominella belopp som anlagils för innevarande budgetår. Härefter har under våren 1984 regeringen föreslagit riksdagen (prop. 1983/84: 154) atl skjuta till ytterligare 300 milj. kr. som finansieras genom minskade utgifter för oljelagring. För budgetåren efter 1984/85 saknas beslut om exakt hur utgifterna skall bindas till bruttonationalinkomsten (BNI). I långtidsbudgeten måste dock någol antagande göras om den framtida utgiftsutvecklingen. Biståndet antas, rent beräkningstek-

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget 35

niskl, fortsättningsvis följa BNI från den nivå som föreslagits för budgetåret 1984/85.

Inom försvarsdepartementets verksamhetsområde begränsades kompensationen för prisökningar för del militära försvaret, civilförsvaret och för byggande av skyddsrum till all uppgå till högst 4% under år 1984. Dollarkursens exceptionella uppgång under åren 1982-1983 har under våren 1984 emellertid föranlett regeringen (prop. 1983/84: 112) alt föreslå riksdagen atl tillskjuta ytteriigare 600 milj. kr. per år under resterande del av nu gällande försvarsperiod dvs. t.o. m. budgetåret 1986/87. Detta finansieras bl. a. genom en höjning av bensinskatten med 6 öre per liter.

Inom socialdepartementet har ett flertal åtgärder vidtagits. Flera av åtgärderna är av bestående karaktär i så motto all direkta förändringar gjorts i existerande regelsystem. Vid fastställandet av basbeloppet för år 1984 har priseffekten av devalveringen år 1982 avräknats från den allmänna prisutvecklingen. Denna åtgärd leder till all pensionsutgifternas ökningstakt budgetåret 1984/85 kommer alt nära ansluta till regeringens inflationsmål.

Statsbidragssystemet till barnomsorgen har efter förslag hösten 1983 ändrats så alt bidrag numera ulgår per inskrivet barn och per årsarbetare. Bidragsbeloppens storlek fastställs i separata beslul. I likhet med statsbidraget till barnomsorgen har bidraget till social hemhjälp ändrats så atl statsbidrag utgår dels per årsarbetare inom den sociala hemhjälpen, dels per ålders- och förtidspensionär. Bidragsbeloppens storlek fastställs även här genom enskilda beslut.

1 enlighel med den allmänna ekonomiska politiken har vid överenskommelsen beträffande vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen den tidigare använda metoden med i avtalen inbyggda indexklausuler för statsbidragen inle tillämpats fr.o.m. år 1984.

De åtgärder som redovisas ovan avseende beräkningen av basbeloppet för år 1984 påverkar även utgifterna avseende studiemedel för högskolestuderande och äldre elever i andra skolformer. Vidare har inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde beslutats att priskompensationen till Sveriges Radio AB för år 1984 skall begränsas till 4%.

Åtgärder har inom bostadsdepartementets verksamhetsområde vidtagits beträffande bostadsbyggandet. Låneunderiag och panlvärde för bostadslån bestäms bl. a. med hjälp av den s. k. tidskoefficienlen. Vissa ändringar har beslutats som syftar till all förhindra att historisk kostnadsutveckling automatiskt förs över till kommande perioder. Ändringen innebär dessutom alt uppräkningen av den s.k. tidskoefficienlen begränsas till högst 4% under år 1984.

Utöver de ingrepp i automatiken som redovisas ovan har ett flertal förändringar av utgiftsbegränsande karaktär beslutats. Dessa utgiftsbegränsande åtgärder minskar basen för efterkommande års uppräkning. Exempel på sådana beslut är bl.a.: • utgifterna för räntebidrag minskades till följd av alt de s. k. retroaktiva

räntebidragen avskaffades

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget 36

• livsmedelssubventionerna minskades sä all endasl subventionerna av

mjölk återstår.

Som ett led i åtgärder för atl begränsa den automatiska ökningen i statsbidragen till kommunsektorn har regeringen föreslagit (prop. 1983/ 84: 133) atl gmndgarantin i skalteutjämningssystemet minskar med en procentenhet för såväl kommuner som landstingskommuner. För kommuner utom skatteutjämningen nås en molsvarande effeki genom alt den kompensation som föreslås ulgå vid borttagandet av den kommunala taxeringen av juridiska personer reduceras.

De ovan sammanfattade åtgärderna har påverkat automatikens omfallning. Dels har de totala utgifterna begränsats inom gruppen fullständig aulomatik och dels har en omfördelning skett inom gruppen fullständig aulomatik som lolall sett innebär en minskad grad av automatik och som till viss del ersätter automatiskt verkande regler med separata politiska beslul. Inom ramen för den aulomatikklassifikation som låg till grund för aulomalikundersökningen i förra årels långtidsbudget framgår effekterna av vidtagna åtgärder endasl delvis. För all bättre kunna särskilja dessa effekter har en förändring av aulomatikindelningen gjorts. Sålunda har gruppen fullständig automatik uppdelats i tre kategorier med avseende på graden av automatik. Den första av dessa kategorier beslår av de utgiflsanslag som är såväl pris-, löne- och volymstyrda. Den andra kategorin utgörs av de anslag som styrs av dels volym och dels kostnadsutvecklingen i andra sektorer. Den tredje kategorin utgörs slutligen av de anslag som enbart är volymstyrda. 1 övrigt följer automatikundersökningen samma uppdelning som tidigare år.

Som framgår av tabell 13 visar aulomalikundersökningen avseende budgetåret 1984/85 atl 41,1 % av statsutgifterna styrs automatiskt till följd av pris-, löne- och volymutveckling. De utgifter som automatiskt styrs av enbart volymutveckling svarar för ca 3,5% av statsutgifterna och de utgifter som påverkas av både volym- och kostnadsutveckling i andra sektorer svarar för ca 5,3 %. Molsvarande andelar för utgifisslag som budgeteras med pris- och löneomräkning resp. via separata beslul är 14,3 resp. 13%.

De åtgärder som vidtagits är till en del av temporär karaktär och till en del av mer bestående art. Effekten av de temporära åtgärderna kan avläsas som en sänkning av utgiftsnivån på statsbudgeten. Som exempel på delta kan nämnas de basbeloppsslyrda ulgiftsanslagen. Då inga beslut om att i framtiden förändra den automatiska priskompensalionen inom dessa områden fattats, fortsätter dessa utgiftsområden atl efler år 1984 styras av en fullständig pris- och volymautomalik.

Effekterna av de åtgärder som vidtagits för atl banta utgiftsaulomaliken kan utläsas i tabell 13 bl, a. av den omfördelning som skett mellan kategorierna 1.2 och 1.3. De utgiflsanslag som styrs av volyrn och kostnadsutveckling i andra sektorer har i förhållande till budgetåret 1983/84 minskat med 2,5 procentenheter från 7,8 % till 5,3 %. På motsatt sätt har de utgifter som

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget

37

Tabell 13. UtgifKstvrunde faktorer i slatshudgclen och vi.ssa delar av .socialförsäkringssektorn hudgetåren 1983/84 och 1984/85

Miljarder kronor, löpande priser (belopp enligt budgetpropositionerna 1982/83: KK) och 1983/84: 100)

1983/84

1984/8."!

1.1   Fullständig pris-,
löne- och volym
automalik. därav

- Basbelopp

- FPI + NPI

-  BNI

- Timlön

- Uönesumma

- Ränta

1.2   Volym- och kosl-
nadsutveckling

1.1

i andra sektorer Enbart volym Pris- och löneomräkning Separata beslut Räntor pä siats-skulden Resterande Summa

Miljarder	Procentuell	Miljarder	Procentuell
kronor	föidclninp	kronor	fördelning
119.6	40.6	125.3	41.1
46.0	15.6	47.8	15.7
21.4	7.2	21.8	7.1
6.2	-> 1	6.6	2 ->
18.6	6.3	20.1	6.6
16.2	.■i. 5	18.9	6.2
ll.l	3.8	lO.I	3.3
23.0	7.8	16.0	5.3
1.7	0.6	10.7	3.5
44.3	15.0	43.6	14.3
44.8	15.2	.19.6	13.0
.56,5	19.2	65.0	21.3
4.5	1.5	4.7	1.5
294,4	100.0	.104.9	100,0

,4/i/H. Utgifternas klassificering anpassas löpande. Detta pör atl fördelningarna i olika långtidsbudgetar inle är helt jämförbara.

styrs av enbart volymutveckling ökal med 2,9 procentenheter från 0.6% iill 3.5%. Omfördelningen är till största delen hänföriig till de regelförändringar som genomförts vad gäller flertalet bidragsanslag till kommunsektorn vilka innebär atl aulomatik i framtiden ersätts med separata beslul. Dessa permanenta åtgärder innebär alt endast volymaulomatiken kvarstår.

Förändringen mellan budgetåren inom automatikgruppen separata beslul förklaras bl.a. av beslutet om all televerkets invesleringar fr.o.m. budgetåret 1984/85 skall finansieras utanför statsbudgeten. Vidare leder sjunkande arbetslöshetstal till all utgifterna för arbetsmarknadsåtgärder inom automatikgruppen minskar och slutligen beräknas kostnaderna för föriuslläckning iill följd av statliga garantier till svensk varvsindustri sjunka kraftigt. Sammantaget innebär här redovisade förändringar att utgifterna inom denna grupp sjunker med 4,3 miljarder kronor.

Den tidigare redovisade överenskommelsen om vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen innebär all utgiftsaulomaliken även inom socialförsäkringssektorn minskar betydligt. 10.3 miljarder kronor av ersättningen utbetalas i fortsättningen i förhållande till invånarantalet i ställel för i förhällande till antalet utförda prestationer inom sjukvårdssektorn.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget 38

4.3 Statsutgifterna uppdelade på realekonomiska kategorier

För atl underiätta en analys av utgiftsutvecklingen i ett samhällsekonomiskt perspektiv görs i detta kapitel en uppdelning av stalsutgiflerna i realekonomiska kategorier, dvs. en fördelning på konsumtion, investeringar, transfereringar och finansiella transaktioner. Denna genomgång i realekonomiska termer bygger i huvudsak på del inom nationalräkenskaperna tillämpade internationella SN A-systemet (System of National Accounts).

Vid en analys i reala termer är en första utgångspunkt alt särskilja de finansiella transaktionerna från utgifterna i övrigt. Realekonomiskt betraktas de finansiella transaktionerna främst som en del av kreditmarknaden. Det är vidare viktigt all skilja mellan å ena sidan sådana utgifter där slaten slulligi förbrukar produktionsresurser och å andra sidan sådana utgifter som utgörs av överföringar (transfereringar) till andra sektorer i ekonomin. De senare påverkar den reala samhällsekonomiska utvecklingen indirekt, bl.a. genom sina effekter på de disponibla inkomsterna i andra delar av ekonomin.

De statliga konsumtions- och investeringsutgifterna visar slalens direkta (slutliga) förbrukning av reala resurser. Som konsumtionsutgifter betraktas utgifter för statliga myndigheters produktion av tjänster inom t. ex. försvaret, undervisningssektorn och rätlsväsendel. Återstoden är omkostnader i den löpande verksamheten, exempelvis inköp av konsumtionsvaror, hyror, reparationer och underhåll. Konsumtionsutgifterna består till närmare 60% av lönekostnader, inkl. sociala avgifter. Försvarels invesleringar, som inte antas ha någon civil användning betraktas i enlighet med SNA-systemel som konsumtion. Det investeringsbegrepp som används skiljer sig i princip inte från det som gäller för den privata sektorn. Som statliga investeringar betraktas utgifter för byggnader och anläggningar samt ma-lerielinköp för civila ändamål. Till skillnad från vad som gäller vid en strikt tillämpning av SNA-syslemel räknas i långtidsbudgeten även affärsverkens investeringar - i den mån de finansieras över slalsbudgelen - som statliga invesleringar. Dessa medel skall användas för invesleringar som beslutats av statsmakterna.

Det bör understrykas att gränsen mellan konsumtion och investering i vissa fall kan vara flytande. Del kan sålunda hävdas atl delar av utgifterna för l.ex. utbildning och forskning, vilka klassificeras som konsumtion, utgör produktiva investeringar i lika hög grad som exempelvis inköp av maskiner.

Den del av statens utgifter som indirekt påverkar samhällsekonomin indelas i tran.sfereringar (inkomslöverföringar, bidrag) samt finansiella transaktioner (lån). Transfereringarna indelas i undergrupper med utgångspunkt i vilken sektor av ekonomin som är mottagare av inkomstöverföringen. I långtidsbudgeten delas transfereringarna upp i överföringar till hushållen, kommuner och företag. Som transfereringar räknas också ränleul-

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget

39

gifter för statsskulden. I långtidsbudgeten reilovisas dock dessa ränteutgifter i en grupp för sig. Till gruppen finansiella transaktioner hänförs utgifter för utlåning, aktieteckning m. m.

Nedan följer en genomgång av de olika ulgiftsgruppernas utveckling.

Konsumtion

Som framgår av tabell 14 utgörs drygt hälften av staiens konsumtionsutgifter av kostnader för löner. Under den framförliggande perioden minskar de statliga konsumtionsutgifterna i ftisla priser med i genomsnitt 0.6% per år under långlidsbudgelperioden.

Tabell 14.  Konsumtionsutgifternas utveckling

Miljarder kronor, oförändrad pris- och lönenivå

	Genomsnittlig procen-luell loi-ändring 1978/79-1982/81	1984/85		Genomsnittlig procentuell förändring l984/8.'i-1988/89
			Procentuell andel av totala statsutgifter
Summa statliga konsumtionsutgifter därav Löner Konsumtion	+0.8 -0.1 -l.l	67,4 14.3 13.8	21.7 ll.l 4.4	-0,6 -0.5 -1.4

Anm.  Utgifternas klassificering anpassas löpande. Delta gör atl de reala fördelningarna i olika långtidsbudgetar inte är helt jämförbara.

Investeringar

På statsbudgeten återfinns utgifter för investeringsändamål inom .såväl den statliga som kommunala och privata sektorn. Invcsteringsulgiflcr i den kommunala och privata sektorn redovisas som transfereringar till dessa sektorer för investeringsändamål. 1 långtidsbudgeten redovisas som direkta statliga investeringar endasl de medel som på budgeten anslås för invesleringar inom statliga myndigheter och statliga affärsverk. Staten påverkar emellertid en större andel av den totala investeringsvolymen än vad dessa belopp anger eftersom betydande delar av affärskoncernens totala investeringar inte finansieras över statsbudgeten. Vidare bokförs utgifter på budgeten för invesleringar i andra sektorer som transfereringsutgifter.

De direkta statliga investeringarna på budgeten inom myndigheter och affärsverk uppgår budgetåret 1984/85 till ca 14.9 miljarder kronor. Under långlidsbudgelperioden beräknas dessa minska med 5,5% per år räknat i fasla priser. För investeringar inom statliga myndigheter minskar utgifterna för investeringar med 15,2% årligen i fasta priser medan affärsverkens investeringar i stort selt förblir oförändrade.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget

40

Tabell 15. Investeringar

Miljarder kronor, oförändrad pris- och lönenivå

Genomsnittlig procentuell förändring 1978/79-1982/83

1984/85

Procentuell andel av totala statsutgifter

Genomsnittlig procentuell förändring

1984/85-

1988/89

Totala utgifter +0,1

därav

Statliga myndigheter -4,2

Statliga affärsverk +4,2

14,9

0,8

5,3

4,8

0,3 1,7

- 5,5

-15,2 + 0,3

Transfereringar för investeringar inom kommuner och statliga och privata förelag uppgår budgetåret 1984/85 till totalt 3,5 miljarder kronor. Av detta belopp avser 1,5 miljarder kronor transfereringar för invesleringar inom den kommunala sektorn. Som exempel kan nämnas bidrag till byggande av kommunala vägar saml bidrag till byggande inom sjukvården m. m. Totalt 2 miljarder kronor anslås för investeringsändamål inom privata och statliga bolag. Över långlidsbudgetpei;ioden minskar dessa transfereringar för investeringar i övriga sektorer räknat i fasta priser med 11,0% åriigen.

Invesleringar inom affärsverken och dess dotterbolag har i ökad utsträckning börjat finansieras utanför statsbudgeten. 1 budgetpropositionen för budgetåret 1984/85 föreslås bl.a. att televerket skall finansiera sina investeringar på kreditmarknaden i slället för via statsbudgeten. S.k. externfinansiering i affärsverken för investeringsändamål uppgår totalt till ca 8 miljarder kronor.

Investeringarnas utveckling under långlidsbudgelperioden är i hög grad beroende av den i långtidsbudgeten använda metoden. Nedgången i fasla priser beror på alt beräkningarna lar hänsyn enbart till beslutade investeringar, niedan några ännu inle beslutade investeringar inte läggs in i kalkylen. Som exempel på delta kan nämnas utvecklingen av byggnadsinvesteringar för de civila statliga myndigheterna exkl. affärsverken. Byggprojekt aren i tiden långt utdragen process, som enligt gällande handläggningsordning normall kräver två olika beslul av regeringen. Dels beslutar regeringen om projektering, dels efter framställning i budgetpropositionen och riksdagens godkännande om utförande. Nuvarande långlidsbudgelleknik innebär all endasl projekt som omfattas av beslul om utförande beaktas samt att nu gällande diverse objektsrarnar behålls oförändrade. Detta får till följd att anslagsbehoven enligt långtidsbudgeten kommer att visa en i del närmaste 50-procentig minskning under perioden. För del sista året i långtidsbudgetperioden innebär detla alt byggnadsinvesteringarna för de civila statliga myndigheterna exkl. affärsverken uppgår till 203 milj. kr. i fasta priser.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget

41

Av berörda myndigheters långlidsbudgetbedömningar framgår dock alt investeringsbehovet under senare delar av långtidsbudgetperioden är av långt större omfattning. I syfte atl få en mer rättvisande redovisning har en alternativ bedömning av de framlida anslagsbehoven gjorts. 1 denna bedömning har de byggnadsprojekt beaktats för vilka projekteringsuppdrag föreligger och som ryms inom de planeringsramar som redovisats i 1984 ärs budgetproposition. Som framgår av diagram I ligger de presumtiva byggnadsinvesteringarna för myndigheter exkl. affärsverk ca 0.2 miljarder kronor högre slutårel än vad som beräknats i längtidsbudgelkalkylen.

Diagram 1. Anslagsutvecklingen för byggnadsinvesteringarna för de civila statliga myndigheterna exkl. affärsverken

Milj. kr.

1.000 1

Mkr

750

500

250

1984/85

85/86

86/87

87/88

88/89 Budgetär

Anslagsutveckling med antagandet; inga nya objekt oförändrad diverse

objektsnivå

Anslagsutveckling baserad på myndigheternas långtidsbedömning och

lämnade projekteringsbeslut

Beräkningsresultaten visar atl statens totala utgifter för konsumtion och investeringar minskar något under perioden, räknat i fast prisläge. 1 löpande priser beräknas dessa utgifter sammanlagt åriigen öka med 2,3% i lågallernativet och med 6,1% i högalternativet.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget

42

Transfereringar

Transfereringarna beräknas för budgetåret 1984/85 svara för ca 49% av de totala stalsutgiflerna. Utvecklingen av transfereringarna redovisas i tabell 16. Om man ser till utvecklingen under tidigare år, finner man att transfereringarnas andel av statsutgifterna exkl. slalsskuldräntor i stort sett har varit oförändrad. Under den framförliggande perioden minskar transfereringarna med 1,2% per år, uttryckta i fasla priser.

Tabell 16. Transfereringarnas utveckling

Miljarder kronor, oförändrad pris- och lönenivå

	Genomsnitt-	1984/85		Genom-
	lig procen-			snittlig
	tuell för-		Procentuell	procen-
	ändring		andel av	tuell för-
	1978/79-		totala	ändring
	1982/83		statsutgifter	1984/85-1988/89
Summa transfereringar	+0,7	151,6	48,8	-1.2
därav
Transfereringar till
hushåll'	+ 1.3	78,1	25.1	-0,3
Transfereringar till
kommunsektorn	-0.2	54.0	17.4	-0,3
Transfereringar till
företag m. m.	+2,5	12.7	4.1	-7,6
Internationella
transfereringar	+ 0.3	6.8	2,2	+ 2.0

' Häri ingår räntebidrag för bostäder och livsmedelssubventioner. Anm. Utgifternas klassificering anpassas löpande. Detla gör alt de reala fördelningarna i olika långtidsbudgetar inte är helt jämförbara.

Transfereringar till hushåll beräknas minska med i genomsnitt 0,3 % per år i oförändrad pris- och lönenivå. Folkpensionerna dominerar i denna grupp och svarar för över hälften av gruppens utgifter. Som framgår av tabell 17 minskar folkpensionerna någol i fasla priser. Denna effekt erhålls på grund av alt allt fler pensionärer erhåller ATP. vilket över långlidsbudgelperioden sänker kostnaderna på statsbudgeten för pensionstillskott. Statens totala utgifter för pensioner, dvs. inkl. ATP, ökar kraftigt över tiden i fasla priser.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget

43

Tabell 17. Transfereringar till hushåll

Miljarder kronor

1984/85 Genomsnittlig årlig förändring

1984/85-1988/89

Oförändrad     Löpande Löpande
pris- och         priser priser
lönenivå         lågalterna- högaltema
tivet livet

Summa transfe-
reringar till
hushåll	78,1	-0,3	+2,0	+ 8,2
därav
Folkpensioner	41,5	-0,4	+ 2,8	+ 7.6
Räntebidrag till
bostäder	9,0	+ 1,2	+2.3	+ 15,1
Barnbidrag	5.7	-0,9	-0,9	- 0,9
Sjukförsäkring och
föräldraförsäkring	5,1	+ 1,3	+4,0	+ 6,4
Livsmedelssub-
venlioner	3,0	0	0	0

Utgifterna för barnbidrag minskar räknat i oförändrad prisnivå. Detta beror på atl antalel barn beräknas minska och all bidragsnivån har fömtsälls vara oförändrad.

De statliga transfereringarna till kommunsektorn för konsumtion och invesleringar omfattar dels bidrag avsedda för särskilda ändamål, exempelvis löner för lärare i grundskolan och gymnasieskolan, dels skatteutjämningsbidrag till kommunerna. Ell drygt tiotal specialdestinerade bidrag svarar för närmare 80% av de statsbidrag till den kommunala sektorn som ulgår för särskilda ändamål. Transfereringarna till kommunsektorn beräknas under långlidsbudgelperioden minska med 0,3% per år i oförändrad pris- och lönenivå och öka med 3,1 % i lågallernativet resp. 4,8% i högallernativet.

Tabell 18. Transfereringar till kommunsektorn

Miljarder kronor

1984/85 Genomsnittlig åriig förändring

1984/85-1988/89

Oförändrad     Löpande Löpande
pris- och         priser priser
lönenivå         lågalterna- högalterna
tivet livet

Summa transferingar
till kommunsektorn	54,0	-0,3	+3,1	+4,8
därav
Bidrag till skol-
väsendet m. m.	13.8	-2,5	+ 5,5	+ 8,3
Skatleutjämnings-
bidrag	ll.l	+0,1	+4,6	+ 7,0
Bidrag till sjukvård.
social hemhjälp m. m.	8.2	-0,1	0	+0,3
Bidrag till för-
skolor, daghem, m. m.	6,5	+3,3	+3.6	+3,3

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1.2    Långtidsbudget 44

Bidrag till skolväsendet m. m. avser Iill över 90% löner till grundskole-och gymnasieskolelärarna. Nedgången i oförändrad pris- och lönenivå sammanhänger framför allt med minskal antal elever.

Transfereringar till förelag m.m. inkluderar överföringar till såväl privata som statliga förelag. I fasla priser registreras en genomsnittlig minskning med 7,6% per år under perioden. I löpande priser erhålles lika slor minskning eftersom dessa transfereringar inle är pris- och lönekänsliga. I del högre alternativet ökar utgifterna med 1,1% pga. de tillkommande utgifter för industripoliliska insater som antas uppstå pga. den låga ekonomiska aktiviteten i detla alternativ. Som framgår av redovisningen under ändamålsgruppen Näringspolitik har de statliga insatserna till krisdrabbade förelag och branscher varit myckel stora under den historiska perioden. För långlidsbudgelperioden har några sådana nya insatser inle lagts in i beräkningarna.

De internationella transfereringarna beslår nästan hell av anslag till utvecklingsbistånd (U-hjälp). För budgetåret 1984/85 har hänsyn tagils till alt regeringen beslutat om ytterligare 300 milj. kr. för bislåndsändamål. För åren därefter ulgår beräkningarna i långtidsbudgeten från att biståndets tillväxt följer bmttonationalinkomstens utveckling. Totalt ökar transfereringarna med 2,0% i fasta priser. Denna beräkning baseras på lågalternativets antagande om viss årlig tillväxt i BNP. 1 löpande priser innebär detla en åriig genomsnittlig ökning på 6.4% i lågallernativet samt 8.2% i högallernativet.

Statsskuldräntor

Utgifterna för statsskuldräntor, m. m. beslår dels av ränteutgifter för av staten upptagna lån inom och utom landet, dels av valutakursförluster till följd av ändrade växelkurser. Totalt beräknas dessa utgifter uppgå till 61.5 miljarder kronor budgetåret 1984/85. I lågallernativet ökar utgiftema för slalsskuldräntor m.m. till ca 88,0 miljarder kronor budgetåret 1988/89. 1 högallernativet uppgår motsvarande utgifter till ca 120,0 miljarder kronor.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget

45

Tabell 19. Utgifter för statsskuidräntor, m. m. i löpande priser

Miljarder kronor

			Absolut nivå 1984/85	Förändring till				Åriig procentuell förändring 1984/85-1988/89
				1985/86	1986/87	1987/88	1988/89
A.	Totalt:	Lågallernativet	61,5	+ 11,5	+ 4	+ 5	+ 6	+ 9.4
	varav:	- räntor på inhemska lån	45,2	+ 8,7	+ 7	+ 4,2	+ 4,1	+ 11.0
		-   räntor på utländska län -   valutakurs- förluster	13.0 3,3'	+ 0,2 + 2,6	-    0,1 -    2.9	+ 0,1 + 0,7	- 0,2 + 2,1	± 0,0 + 20,2
B.	Totalt:	Högallernativet	61,5	+ 15,8	+ 10,9	+ 14,8	+ 17,0	+ 18,2
	varav:	- räntor på inhemska lån	45.2	+ 12,9	+ 13,5	+ 12.8	+ 12,8	+ 20.8
		-   räntor på utländska lån -   valutakurs- föriuster	13,0 3.3'	+ 0,3 + 2,6	+ 0,3 - 2,9	+  1,3 + 0,7	+ 2,1 + 2,1	+ 6,9 + 20,2

' Inkl.  I miljard kronor som beaktats under posten tillkommande utgiftsbehov, nelto.

F. n. beräknas den statliga nyupplåningen på den svenska kredilmarknaden ske till en genomsnittlig räntesals om ca 11,5 %. Under första kvartalet 1984 har skillnaden mellan den prioriterade räntan pä 11,5% och emissionsräntorna på den oprioriterade marknaden successivt krympt. I lågaltemativet antas de nominella räntorna successivt falla under långlidsbudgelperioden för atl slutårel uppgå till 7%. I kalkylen antas ränieanpass-ningen till en fallande inflationsnivå vara långsam. Realräntan är således 4% slutårel i perioden. 1 högallernativet med en infiationsnivå på 8% årligen antas en realräntenivå pä 5% vilket medför all de nominella räntorna ökar till 13% för alt sedan ligga kvar på denna nivå under hela perioden. Av beräkningslekniska skäl antas den statliga netloupplåningen i utlandet motsvara bytesbalansunderskoltet.

Staten har en kassamässig redovisning av inkomster och utgifter. Del kassamässiga budgetunderskottet bygger upp en statsskuld, som redovisas som summan av de nominella budgetunderskotten under årens lopp. Detta innebär alt värdeförändringar på statens skulder inte påverkar den redovisade statsskuldens storiek så länge de upptagna lånen inle omsätts.

För utlandsskulden innebär den svenska kronans minskade värde de senaste åren (till följd av devalveringar och dollarkursens förändring) alt värdet på slalens utlandsskuld uttryckt i svenska kronor har stigit kraftigt. I staiens redovisning är emellertid lånen bokförda till det värde de hade då lånen logs upp. Om kronvärdet av lånen ökar mellan upplåningstillfällel och ålerbelalningstillfället uppslår en valulaföriust. Denna förlust bokförs först vid återbetalningstillfället trots att förlusten uppstått tidigare under lånets löptid.

Vid utgången av år 1983 var slalens utlandsskuld till den kurs som gällde vid upplåningstillfällel 97,6 miljarder kronor medan den värderad till aktuella valutakurser uppgick till 125,8 miljarder kronor. Avvikelsen mellan

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget 46

bokfört värde och värdet vid nuvarande växelkurser på 28,2 miljarder kronor kommer, vid oförändrade valutakurser kommande år, att i enlighet med statens bokföringsprinciper belasta statsbudgeten när de utländska lånen amorteras eller omsätts. Redovisningslekniskt sker detta genom att en post avseende valutakursförluster förs upp på huvudtiteln Statens ränteutgifter m. m. Vid en amortering av ell lån motsvaras inle denna koslnad f. n. av någon kassamässig utbetalning från statsbudgeten eftersom staten samtidigt som det gamla lånet amorteras erhåller ett nytt lån till samma valutakurs. Trots att nyupplåningen inte innebär någon kassamässig utbetalning så redovisas denna som en bokföringsmässig utgift i den slutliga riksbokföringen. Denna utgift motsvarar del högre belopp räknat i svenska kronor, som behövs för atl återbetala ett lån i utländsk valuta då den svenska kronan sjunkit i värde. Om å andra sidan kronan stigit i värde relativt lånevalutan drar detla ned de bokförda utgifterna för slalsskuldräntor.

Under långlidsbudgelperioden kommer de realiserade valutakursförlusterna vid nuvarande växelkurser att uppgå till 16,7 miljarder kronor.

Finansiella transaktioner

I poslen finansiella transaktioner ingår dels stallig utlåning till olika ändamål såsom bostadsbyggande, studielån samt lån till förelag, dels aktieköp, köp och försäljning av mark saml förändringar i dispositionen av rörliga krediter. Som framgår av tabell 20 beräknas de finansiella transaktionerna minska med 17,2% per år i oförändrad pris- och lönenivå.

Tabell 20. Finansiella transaktioner

Miljarder kronor avrundat

	1984/85	Genomsnittlig åriig förändring 1984/85-1988/89
		Oförändrad pris- och lönenivå	Löpande priser högalt.	Löpande priser lågalt.
Summa flnansiella Iransaktioner därav Statliga lån varav Lån Iill bostadsbyggande	15,2 14,2 8,4	-17,2 -16,4 -53,2	-13,4 -12,5 -53,2	-15,7 -14.9 -53,2

Staiens finansiella transaktioner är av väsentlig betydelse vid en studie av sparandets utveckling. Statens finansiella sparande definieras som budgetsaldot reducerat med nettobeloppet av finansiella transaktioner på budgetens utgiftssida och amorteringar på statliga lån på budgetens inkomstsida. Del statliga finansiella sparandel är en del av del totala finansiella sparandel i ekonomin. Summan av sparandel i ekonomin utgör bytesbalansens saldo.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget

47

Sammanfattning av statsbudgetens utgifter uppdelade på realekonomiska kategorier

Till grund för beräkningen av stalsutgiflerna i löpande priser ligger den realekonomiska indelningen, där konsumtions- och investeringsutgifier skrivs fram med priser och löner och där transfereringsutgiflerna, som i flertalet fall styrs av automatiskt verkande regler (indexkopplingar) skrivs fram med anlaganden om indexulvecklingen.

Totalt sett minskar statsutgifterna exkl. slalsskuldräntor under långlidsbudgelperioden med 1,8% i fasta priser. Omräknat till löpande priser blir ökningen 1,2% i lågallernativet och 5,4% i högallernativet. 1 tabellerna 21 och 22 redovisas utvecklingen i löpande priser i låg- resp. högallernativet för de totala siaisuigifierna uppdelade på realekonomiska kategorier.

Tabell 21. Totala staUulgifter

Miljarder kronor, löpande priser - lågalternativet

	Genomsnitt-	1984/85	Förändri	ing till				Genomsnitt-
	lig procen-							lig procen-
	tuell för-		1985/86	1986/87	1987/88		1988/89	tuell för-
	ändring							ändring
	1978/79-							1984/85-
	1982/83							1988/89
- Statlig konsumtion
och investeringar	+ 10.0	82.3	-   1.0	+ 2.2	+	3.1	+ 3.5	+ 2.3
- Transfereringar till
hushåll	+ 11.7	78,1	+ 2.3	+ 1.7	+	1.5	+ 0.9	+ 2.0
kommuner	+ 9.6	54.Q	+   1.4	+ 1.9	-t-	1.9	+   1.9	+ 3,1
företag	+ 12.4	12.7	- 2.2	-0.9	-	0,2	- 0.1	- 7.6
utlandet	+ 9,9	6.8	+ Ö!4	+0.5	+	0.5	+ 0.5	+ 6.4
- Finansiella transak-
tioner	+ 22.1	15.2	- 7.8	+ 0.1	-1-	0.1	+ 0.1	-15.7
Summa utgifter exkl.
slalsskuldräntor	+ 11.3	249,0	- 6,9	+5.4	+	6,8	+ 6,8	+  1,2
Slalsskuldräntor	+53,0	61.5	+ 11.5	+4.0	+	5,0	+ 6,0	+ 9,4
Summa utgifter	+ 15,1	310,5	+ 4.6	+9.4	+ 11,8		+ 12.8	+ 3,0
Summa in-
gifter e.skl.
slalsskiild-
ränlor fasla
priser	+  1.4	249.0	-14.0	-1.7	-	0.5	+ 0.2	-  1.8

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget

48

Högalternativet

Tabell 22. Totala stat.<>utgifler

Miljarder kronor, löpande priser

	Genomsnittlig procen-	1984/85	Förändring till				Genomsnittlig procen-
	tuell för-		1985/86	1986/87	1987/88	1988/89	tuell för-
	ändring	,					ändring
	1978/79-						1984/85-
	1982/83						1988/89
- Statlig konsumtion
och invesleringar	+ 10,0	82.3	+ 2,0	+ 5,6	+ 6,8	+ 7,8	+ 6,1
- Transfereringar till
hushåll	+ 11,7	78,1	+ 4,4	+ 8,8	+ 7,9	+ 8,0	+ 8,2
kommuner	+ 9,6	.'54,0	+   1.9	+ 2,8	+ 3,1	+ 3,2	+ 4,8
företag	+ 12,4	12,7	-   1.4	- 0,1	+  1,0	+  1,1	+  1,1
utlandet	+ 9,9	6,8	+ 0,5	+ 0,6	+ 0,7	+ 0,7	+ 8,2
- Finansiella transak-
tioner	+ 22,1	15,2	- 7,7	+ 0,3	+ 0,3	+ 0,4	-13,4
Summa ulgifler
exkl. slalsskuldräntor	+ 11,3	249,0	- 0,4	+ 18,0	+ 19,8	+21,1	+ 5,4
Statsskuidräntor	+53,0	61,5	+ 15,8	+ 10,9	+ 14,8	+ 17,0	+ 18,2
Summa utgifter	+ 15,1	310,5	+ 15,4	+28,9	+34,6	+38,1	+ 8.3
Summa ulgifler exkl.
slalsskiildränlor fasia
priser	+  1.4	249.0	-14.0	- 1.7	- 0.5	+ 0.2	-  1.8

5   Statens budgetsaldo

De tidigare presenterade beräkningarna av statens inkomsler och utgifter under långtidsbudgetperioden har sammanställts i tabell 23. Ulöver den framräknade utvecklingen under långtidsbudgetperioden redovisas utfallet för budgetåren 1978/79-1982/83 och beräknat utfall för budgetåret 1983/84.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget 49

Tabell 23. Budgetsaldo budgetåren 1978/79-1988/89 Miljarder kronor, löpande priser

Budgetår	Inkomster	Utgifter	Saldo	Saldo i procent av BNP
Utfall
1978/79	119,7	158,3	- 38,7	8,8
1979/80	132,5	182,5	- 50,0	10.1
1980/81	154,4	214,4	- 60,0	11,0
1981/82	167,1	235,1	- 68,0	11,4
1982/83	191,2	277,8	- 86,6	13,1
Ber. utfall
1983/84	221,3	299,0	- 77,7	10,7
1984/85	243,3	310,5	- 67,2	8,6
Lågalt.
1985/86	243,3	315,1	- 71,8	8,7
1986/87	249,3	324,5	- 75,2	8,7
1987/88	260,4	336,4	- 76,0	8,4
1988/89	274,4	349,2	- 74,8	7,9
Högall.
1985/86	252,6	325,9	- 73,3	8,6
1986/87	264,1	354,8	- 90,7	9,8
1987/88	275,9	389,5	-113,6	11,4
1988/89	291,1	427,6	-136,5	12,7

Inkomsterna följer i stort den långsiktiga löneuivecklingen i respektive alternativ. Inkomsternas andel av BNP minskar bl.a. på grund av att punktskatterna i enlighet med längtidsbudgettekniken inte har justerats med hänsyn till prisutvecklingen. Vid långtidsbudgetperiodens slut är inkomsterna i högalternativet 16,7 miljarder kronor högre än i lågalternativet. Att skillnaden inte är större förklaras bl.a. av att den kraftiga lönesummetillväxten år 1985 i högalternativet innebär att stora kommunalskatteutbetalningar verkställs under slutet av långtidsbudgetperioden.

På budgetens utgiftssida berörs främst de pris- och lönekänsliga anslagen av antagandena om inflationstakten. På budgetens utgiftssida får förändringar i löne- och inflationstakt genomslag på gmnd av den stora automatik som finns inbyggd i statsbudgeten. Detta förhållande framgår tydligt av den skillnad på 46,4 miljarder kronor för utgifter exkl. räntor på statsskulden som finns mellan låg- och högalternativen budgetåret 1988/89.

Till följd av budgetunderskottens utveckling har statsskulden ökat. Vid slutet av år 1983 uppgick den till ca 460,2 miljarder kronor. Statsskuldens storlek medför att även små förändringar i räntenivån far stora återverkningar på utgifterna för statsskuldräntor. Mellan låg- och högaltemativet uppgår räntedifferensen slutåret till 6 procentenheter. Denna skillnad i nominell ränta och de högre budgetunderskotten tidigare budgetår i högaltemativet får till konsekvens att ränteutgifterna i detta altemativ överstiger ränteutgifterna i det lägre alternativet med 32 miljarder kronor slutåret i jserioden.

4   Riksdagen 1983184. I saml. Nr 150. Bilaga 1.2

Prop. 1983/84: 150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget

50

Budgelunderskollel i lågalternativen försämras frän ett underskoll om 67.2 miljarder kronor budgetårei 1984/85 till ett underskott på 74.8 miljarder kronor budgelårel 1988/89. 1 högalternativet försämras budgetsaldot markant för att i slutårel uppgå till 136.5 miljarder kronor. Som andel av BNP sjunker underskottet i lågallernativet från 8,6 % budgetåiel 1984/85 till 7.9 % budgetåret 1988/89. I högallernativet ökar budgetunderskottets andel av BNP konlinueriigt för atl uppgå till 12.7 % i slutet av långlidsbudgelperioden.

I tabell 24 redovisas för långlidsbudgetperiodens första och sista år hur slor andel av BNP som ulgörs av inkomsler, utgifter exkl. räntor, statsskuldräntor resp. budgetunderskottet.

Tabell 24. Inkomsler uch utgifter i furhållunde Iill BNP i %.

1984/85

1988/89

		Låg-	Hög-
		alternaiiv	alternativ
Inkomster	31.1	28,8	27,0
Utgifter exkl.
statsskuldräntor	31.9	27,4	28.5
Statsskuldräntor	7.7	9,2	ll.l
Budgetunderskott	8,6	7,9	12.7

Saldot exkl. slalsskuldräntor förändras i det lägre aliernativel från elt underskott på 6,7 miljarder kronor budgetåret 1984/85 till ell överskott om 13,2 miljarder kronor budgetårei 1988/89.1 del högre alternativet är underskottet 16,5 miljarder kronor budgetårei 1988/89. Budgetsaldot exkl. statsskuldräntor är av intresse, eftersom det belyser utvecklingen av de inkomster och utgifter som mer direkt kan påverkas genom direkta beslul av statsmakterna. Statsskuldränloma däremoi bestäms däremot av den historiska saldoutvecklingen och räntenivån.

Under de senaste åren har ell arbete pågått med att rationalisera och effektivisera den statliga kassahållningen. Ell sådant arbete bedrivs löpande inom regeringskansliet i samband med bl.a. den årliga budgetprocessen. Till viss del bedrivs arbetet även utanför regeringskansliet på regeringens uppdrag. I samband med genomförandet av ålgärdema uppstår vanligtvis betydande engångsförstärkningar på statsbudgeten. Åtgärderna är dock inte enbart av tillfällig karaktär utan kommer för åren framöver att påverka statsbudgeten genom minskat upplåningsbehov. Därigenom minskar de åriiga utgifterna för slalsskuldräntor. Del kan emellertid vara betydelsefullt att särskilja dessa s.k. extra ordinära budgetförstärkningar så att statsbudgetens underiiggande utveckling framkommer.

För budgetåret 1984/85 uppgår de extraordinära budgetförstärkningarna till ca 14,4 miljarder kronor. De mest betydelsefulla åtgärderna är samordnad skatte- och socialavgiftsuppbörd, utförsäljning av statligt lagrad olja, inbetalning av utnyttjad röriig kredil hos televerket saml genomförande av konkurrensneutral redovisning av mervärdeskatt.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget

51

En annan betydelsefull faktor vid jämförelse mellan budgetunderskotten olika budgetår är att de statliga bostadslånen fr.o.m. budgetåret 1985/86 lyfts ut från statsbudgeten. Under budgelårel 1985/86 kommer av denna orsak budgeten alt förslärkas med inemot 8 miljarder kronor.

Under budgetårei 1985/86 beräknas del underiiggande saldot överstiga del kassamässiga saldot som redovisas i tabell 23, med 10 miljarder kronor. För åren efter 1985/86 beräknas det underliggande saldot överstiga det kassamässiga saldot med ca 8 miljarder kronor per budgetår. Skillnaden mellan kassamässigt och underliggande saldo är detsamma i hög- och lågaliernativel.

Den i långtidsbudgeten erhållna utvecklingen av statens budgetsaldo är inte en prognos, utan en framskrivning av utvecklingen enligt vissa regler. Politiska beslut anteciperas inle vid framskrivningen av inkomster och utgifter. Detta innebär t. ex. all punktskatter och vissa utgifter - exempelvis barnbidrag och bostadsbidrag - inte har skrivits fram med hänsyn till den allmänna prisutvecklingen, då detta kräver särskilda politiska beslut.

Resultatet av långtidsbudgclkalkylen bör således tolkas med stor försiktighet. Som framgår av tabell 25 föreligger betydande skillnader mellan beräkningsresultaten i olika långtidsbudgetar och det faktiska budgetulfallet.

Resultaten av långsiktsbudgelberäkningarna är med de metoder som används osäkra om antaganden utgår från en ekonomi som inte är i balans. Med de antaganden som förutsatts i högalternativet kommer obalanserna i den svenska ekonomin att öka. I vilken utsträckning den höga inflationstakten i detla alternativ kommer all inverka menligt på företagens internalionella konkurrenskraft är dock beroende på den internationella prisutvecklingen. Det är emellertid klart atl om den svenska konkurrenskraften försvagas kommer även statsbudgeten all utsättas för påfrestningar som endast till viss del har beaktats i långtidsbudgeten med de metoder som här används.

Tabell 25. Budgelsaldols utveckling i de senaste långtidsbudgetarna

Miljarder kronor, löpande priser

	1978/79	1979/80	1980/81	1981/82	1982/83	1983/84	1984/85	1985/86	1986/87	1987/88	1988/
1978 års lång-
tidsbudget	-41,8	-38,0	-40,2	-42,2	-42,8
1979		-48,2	-49,8	-51,6	-52,0	-54,5
1980			-57,9	-64,8	-73,7	-74,0	- 78,5
1981				-74,9	-80,4	-81,8	- 89,6	- 99,1
1982					-75,7	-86,6	- 88,1	- 90,1	- 95,5
1983						-89.9	-101.0	-109,7	-113,7	-120,3
Nuvarande
beräkning
Alt. låg							- 67,2	- 71,8	- 75,2	- 76,0	- 7-1
Alt. hög							- 67,2	- 73,3	- 90,7	-113,6	-I3i)
Utfall	-38,7	-49,9	-60,0	-68,0	-86,6

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget 52

6   Budgeten i verksamhetstermer

Statsutgifterna har i del föregående delals upp dels efter ändamål, dels efler realekonomisk kategori. 1 ändamålsuppdelningen har utgifter för likarlat syfte sammanförts och i den realekonomiska klassificeringen har utgifterna klassificerats i kategorier som normall används i samhällsekonomiska analyser. I finansplanen redovisas dessutom statsbudgetens utgifter uppdelade deparlemenlsvis saml slalsinkomslerna fördelade på inkomsttitlar. Del budgetsaldo som redovisas anger skillnaden mellan totala inkomster och utgifter på budgeten.

Statsbudgetens tidigare uppdelning - på en drift- och en kapilalbudget - motiverades av alt alla förändringar i statens förmögenhet skulle redovisas öppet över kapiialbudgeten. medan redovisningen på driftbudgeten skulle avse de löpande utgifterna. När den dåvarande uppdelningen infördes våren huvudprincip alt driftbudgeten skulle vara skattefinansierad och kapitalbudgeten lånefinansierad. Efler hand förändrades synen på budgeten, varvid distinktionen mellan drift- och kapitalbudgeten i praktiken inle längre upprätthölls.

När budgeten numera inte är uppdelad i en drift- och kapilalbudget kan det vara av intresse alt i ställel redovisa de statliga åtagandena avseende såväl inkomsler som utgifter i separata verksamhetsdelar. En sådan uppdelning av statsbudgeten skulle således belysa staiens engagemang för de "rörelsegrenar" som i andra uppställningar redovisas på ell flertal olika poster på statsbudgeten. Härmed öppnas vissa möjligheter alt dels ytterligare identifiera och kvantifiera finansiella problem i den statliga verksamheten, dels alt dela upp budgetsaldot på olika verksamhetsgrenar. Konsekvenserna på samhällsekonomin och på kreditmarknaden av politiska beslut som innebär aktiva ingrepp i statsbudgeten kan härigenom lättare bedömas.

En uppdelning av ovan skisserat slag kan således utgöra elt komplement såväl till den realekonomiska som ändamålsklassificeringen av statsbudgeten. Tillgången på bruttoredovisade inkomst- och utgifisdata utgör dock en teknisk restriktion på möjligheten alt redovisa relevanta verksamhelsgrup-peringar.

Den uppdelning som nedan beskrivs har som förebild den typ av redovisning som används inom olika förelags koncernredovisningar. Därvid har vissa verksamhetsgrenar såsom låneverksamhet och affärsverksamhet ansetts vara mer betydelsefulla all säriedovisa. Resterande delar av statsbudgeten faller under rubriken traditionell statlig verksamhet.

Utgifter och inkomster för den sedvanliga statliga verksamheten redovisas under mbriken tradUionell statlig verksamhet. Under denna rubrik redovisas en mängd olika verksamheter. Gemensaml är emellertid att de i flera fall saknar motsvarighet utanför den offentliga sektorn. Del kan t. ex. vara rätts- och polisväsende, försvaret o.d. Även slalens inkomster från

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget 53

direkta och indirekta skatter m.fl. inkomstposter redovisas under denna rubrik. Viss offentlig verksamhet inom vad som hiir har beiecknats som traditionell statlig verksamhet bedrivs dock även utanför den offentliga sektorn. Som verksamheter inom den traditionella statliga verksamheten särredovisas stallig omsorgsverksamhet som finansieras med socialavgifter.

Inom vad som betecknats som pensioner och social omsorg ingår inkomster från socialavgifter och utgifter för följande verksamheter: folkpension och delpension, sjukförsäkring inkl. föräldraförsäkring, barnomsorg och vuxenutbildning. Inkomsterna från socialavgifterna molsvanirca 94% av utgifterna för dessa verksamheter budgetårei 1984/85. Den största diskrepansen mellan ulgifler och inkomsler svarar folkpensionerna för. Av de totala utgifterna på ca 41.4 miljarder kronor budgetåret 1984/85 beräknas inemot 30.5 miljarder kronor flyta in till statskassan från socialavgiften folkpensionsavgift. Hur slor andel av folkpensionsutgifterna som skall finansieras med avgifter har dock inte fastställts av statsmakterna. För sjukförsäkringen däremoi har beslutats alt 85% av utgifterna skall finansieras med avgifter. Utgifterna för delpension skall i princip i sin helhet finansieras med socialavgifter. De senaste åren har emellertid avgiftsuttaget inte varit lillräckligl högt. för alt undvika att utgifterna överstigit inkomsterna. Några direkta bindningar mellan vad som betalas ut för att bekosta barnomsorg och vad som flyter in från barnomsorgsavgiflen finns inle. Inkomsterna från vuxenulbildningsavgiften styr däremoi utvecklingen av utgifterna för vuxenstudieslödel.

Den andra "rörelsegren" som redovisas i tabell I ulgörs av affärsverkens verk.samhet, dvs. statens inkomster och utgifter från de statliga affärsverken. Affärsverken är sju till antalet: postverket, televerket, statens järnvägar, luftfartsverket, förenade fabriksverken, statens vatlenfallsverk och domänverket. I uppställningen redovisas samlat affärsverkens inkomsler och ulgifler som dessa redovisas på statsbudgeten. Statens inkomsler utgörs av affärsverkens överskoll och avskrivningar, medan utgifterna för staten främst utgörs av främst affärsverkens invesleringar. Affärsverkens inkomsler och utgifter i rörelsen ingär m. a. o. inte i statsbudgeten. Den totala brulloomslutningen av affärsverkens verksamhet är därför av betydligt större omfattning än vad denna redovisning anger.

Den övervägande delen av affärsverkens investeringar finansieras över statsbudgeten. Inom ramen för anvisade anslag har sedan affärsverken stor frihet att besluta om vilka investeringar som skall genomföras. Staten har dock ett räntabilitetskrav (förränlningskrav) på verkens invesleringar. Räntabilitetskravet redovisas i statsbudgeten under rubriken "Affärsverkens inlevererade överskott". Detta förränlningskrav beräknas pä under året genomsnittligt disponerat statskapital. Statskapitalet kan något förenklat beskrivas som ackumulerade investeringsanslag minskal med avskrivningarna över åren. Den räntesals som används motsvarar ell treårs-

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget 54

genomsnitt av statens upplåningskostnader för långa obligationslån. Denna räntesats benämns staiens avkaslningsränta.

De avskrivningar som affärsverken skall inleverera till statsbudgeten beräknas i regel på anläggningstillgångarnas åleranskaffningsvärden.

För vissa invesleringar svarar affärsverken själva för finasieringen, t. ex. kräver luftfartsverket normalt en kommunal medfinansiering för alt en investering skall komma till stånd.

Televerkels investeringar finansieras fr. o. m. budgetårei 1984/85 genom lån på den allmänna kredilmarknaden istället för genom anslag på statsbudgeten. Detta får samtidigt till följd att televerkets avskrivningar mot statsbudgeten upphör och ersätts med ränteinbetalningar i förhållande till statslånet.

Affärsverkens överskoll ulöver fastställt förränlningskrav kan i vissa fall avsättas till resultaluljämningsfonder eller liknande. Vid svårigheter att uppnå tillräcklig förräntning kan medel i fonderna las i anspråk. För vissa affärsverk kan förräntningskravet inle uppfyllas över en längre period eller för elt specifikt år. I dessa fall levereras ell lägre belopp eller inget alls in till statsbudgeten. Även om affärsverken arbetar under mälsällningen om full kostnadstäckning kan det för viss verksamhet uppslå förluster. I poslen övrigt ingår utgifter för den del av affärsverkens verksamhet som ej är strikt affärsmässigt motiverad men som statsmakterna av andra orsaker funnit angelägen.

Som synes i tabellen svarar i stort sett investeringsutgifterna mol inkomsterna från affärsverksamheten. Inkomster och utgifter återspeglar emellertid två skilda perspektiv. Inkomsterna emanerar från historiska invesleringar där räntabilitelskraven kunnal uppnås. Utgifterna är däremot avsedda för pågående eller kommande investeringar. Del är således av största vikt att studera affärsverksamhetens samlade resullal över en längre tidshorisont. Stora utgiftsposter för räntabla investeringar ett enskilt budgetår behöver därför inle ses som en belastning för statsbudgeten på sikt. Den kassamässiga belastningen på statsbudgeten bör i stället vägas mol de förräntningar på investeringens räntabilitet som kan kalkyleras in.

I tabellen redovisas vidare det samlade resultatet från staiens låneverksamhel. Till skillnad från förra årets långtidsbudget redovisas under denna mbrik även statens ränteinkomster och aktieutdelning. Delta ger en mer rättvisande bild av låneverksamhetens totala inkomsler och utgifter än om ränteinkomsterna redovisas som inkomster under rubriken finansnetto.

Staiens engagemang i utlåningsverksamhelen kan i många fail förklaras dels av elt intresse all ge incitament till samhällsekonomiskt lönsamma investeringar utan att staten direkt är involverad, dels av sociala eller fördelningspoliliska skäl. Ett exempel av förstnämnt slag kan energispar-långivning sägas utgöra, medan studielånen kan utgöra exempel på en utlåning som är betingad av studiesociala skäl.

Inkomsterna från utlåningsverksamheten utgörs av amorteringar och ränteinkomster på det utlånade kapitalel, samt aktieutdelningen på statens aktier. På samma sålt som tidigare anförts belräffande affärsverksamheten

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget

SS

beror storieken av dessa inkomster på vad som under tidigare period lånals ul. Inom gruppen amorteringar redovisas för studielånen förutom amortering även den del som svarar mol den årliga uppriikningen av sludieskul-den.

Den i delta sammanhang föriindrade redovisningen av statens ränteinkomster medför atl den tidigare använda mbriken finansnelto utgår och ersätts med rubriken statsskuidräntor. I denna ingår förutom räntor på statsskulden även valulaförliister på utlandslånen. I redovisningen ingår inte utgifter för SEK-syslemet och räniesuhvenlioner inom bosladsdepar-lementets verksamhetsområde.

Särredovisningen av statsskuldräntorna är naturlig då de är en följd av de samlade underskollen inom statens totala vcrksamhei.

Redovisningen av inkomsler och utgifter på statsbudgeten är i många fall komplicerad. Grupperingen i verksamhetsområden har som syfte alt för en verksamhet föra samman inkomster och utgifter, för atl på så sätt mer överblickbart kunna avläsa ncttoresultatel för en särskild verksamhet.

Värdefulla synpunkter på förra årels redovisning av budgeten i verksamhetstermer från RRV och riksbanken har legal till grund för förändringarna i årels långtidsbudget.

Tabell 26. Statsbudgetens inkomster och utgifter fördelade på verksamhetsgrenar

Milj. kr,, löpande pris

	1981/82	1982/83	1983/84	1984/85
1.   Tradilionell siallig verksandwl
Inkomster:	1.SO 383	172.03	200450	2229.59
Utgifter:	187 686	205 007	215 844	227.581
Netto traditionell .staOig verk-
samhet	-37 303	-.12504	-15394	- 4622
därav
1.1  Pensioner och social omsojji
Inkomsler: Socialavgifter	61 0.S8	6.S .S26	72423	76576
Utgifter: Bidrag m. m.	70445	764.S3	78921	81 120
Nello pensioner och .social
omsorg	- 9387	-10927	- 6498	- 4544
2. Affärsverkensyerksamhel
Inkomsler:    Överskott	2 163	24.37	2 880	3078
Avskrivningar	4.387	4 740	5 229	3515
Utgifter:        Investeringar	6427	7 3.32	7841	5403
Övrigt	1 531	1715	1588	1537
Netto affärsverkens verksamhet	-  1408	- 1870	-  1320	-    347
3. Låneverksamhel
Inkomster:    Återbetalning
av lån	2644	2978	3 319	3862
Ränteinkomster	7432	8 499	9 278	9731
Aktieutdelning	122	123	142	182
Utgifter:        Utlåning och
aktieköp	130.38	14 782	13 323	14982
Rörlig kredil	-   1242	848	475	-    500
Netto låneverksamhel	-  1598	- 4030	-  1059	-    707
4.  Slalsskiildränlor	27724	481%	59905	61500'
5. Slaishiidgeten lolall
Inkomster	167 131	191280	221298	243 327
Utgifter	235 164	277 880	298 976	310503
Budgetsaldo	-68033	-86600	-77678	-67 176

Inkl, I miljard kronor som beaktats under posten tillkommande utgiftsbehov, nello.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget 57

Appendix I

1 Kalkylerna i 1984 års långtidsutredning

I långtidsbudgeten behandlas i första hand statsinkomsternas, statsutgifternas och budgelsaldols utveckling. Någon analys som beaktar den ekonomiska utvecklingen och de samband som råder mellan statsbudgeten och ekonomin i övrigt utförs inte inom långtidsbudgetens ram. Utvecklingen av samhällsekonomin i dess helhet analyseras i ställel i nalionalbudge-tar och i långtidsutredningar. 1 årliga nalionalbudgetar behandlas den aktuella konjunktursituationen och utsikterna för det framföriiggande året. Långtidsutredningar, vilka utarbetas med ell par års mellanrum, analyserar den samhällsekonomiska utvecklingen på längre sikt. Både i nalionalbudgetar och i långtidsutredningar ingär statsfinanserna som en integrerad del av ekonomin.

En ny långtidsutredning publicerades i mars 1984. I dess huvudrapport, (SOU 1984:4) Långtidsutredningen 1984 redovisas utvecklingstendenser och balansproblem i svensk ekonomi under den period som denna långtidsbudget läcker. Elt omfattande underlagsmaterial till utredningen redovisas i tre bilagevolymer (SOU 1984:5-7).

Nedan sammanfattas långtidsutredningens huvudresullat. Som framgår av det följande ställs i långtidsutredningen vissa krav på den ekonomiska politiken och på ekonomins funktionssätt för atl olika ekonomisk-politiska mål skall kunna uppnås. Långtidsbudgeten utgår däremot från en oförändrad politik. Bl.a. härigenom ger dessa två material olika bilder av den statsfinansiella utvecklingen. Dessa differenser kommenteras också nedan.

2 Sveriges ekonomi fram till år 1990

Långtidsutredningens metod

Långtidsutredningen 1984 behandlar i första hand tiden fram till år 1990. Utredningen skall inte betraktas som en prognos över utvecklingen under resten av 1980-talel. Syftet är i stället atl med utgångspunkt från vissa ekonomisk-politiska mål beskriva vilka krav som ställs på den ekonomiska politiken och ekonomins funktionssätt för atl målen skall uppnås. Vidare beskrivs de problem och möjligheter som framtiden innefattar och vilka allokeringsmöjligheter som finns. De mål och restriktioner som enligt utredningen skall vara uppfyllda för alt Sveriges ekonomi skall befinna sig i långsiktig balans år 1990 är följande.

(1) Full sysselsättning, vilken preciseras som 2% arbetslöshet år 1990.

(2) Stabilt penningvärde, vilket med hänsyn till den förutsedda internationella inflationen och till den nödvändiga sänkningen av Sveriges relativpriser angetts till inflationstakter runt 4 procentnivån under resten av 1980-talet.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget 58

(3) Balans i utrikesbetalningarna. Detta mål har preciserats till alt bytesbalansen skall ha elt överskott i storleksordningen I % av BNP år 1990 (ca 10 miljarder kronor i löpande priser).

(4) Jämn fördelning av levnadsstandarden.

(5) Regional balans. Målen (4) och (5) preciseras inle siffermässigt. 1 ställel behandlas dessa frågor i särskilda avsnitt.

(6) God lönsamhel i näringslivet, vilket angivils innebära atl avkastningen på materiellt kapital före skalt i industrin skall översliga avkastningen på statsobligationer med 2 procentenheter år 1990.

(7) Balans i statsbudgeten. Denna har bestämls med utgångspunkt i den målsalta bytesbalansen och prognoser rörande investeringar och sparande i resten av ekonomin. Enligt långtidsutredningen behöver statens budget-underskoll med nämnda utgångspunkt reduceras till 40-50 miljarder kronor 1990 (i löpande priser).

(8) Hög ekonomisk tillväxt, vilken förutsätts vara den tillväxt som kan uppnås vid fullt utnyttjande av produktionsresurserna år 1990.

Utredningen understryker att ovan angivna preciseringar naturiiglvis i viss män är godtyckliga och inte har kunnal baseras på uttalanden från regering och riksdag.

1 långtidsutredningen behandlas tre tidsperspektiv. Huvudperspektivet avser åren 1980— 1990. Genom att kapacitetsutnyttjandei var relativt högt år 1980 och all år 1990 förutsätts vara ell motsvarande år så störs inte de tal som beskriver utvecklingen 1980— 1990 av skillnader i konjunkluriäge mellan start- och slutar. Detla perspektiv beskriver således den strukturella utvecklingen av ekonomin. Del andra lidsperspeklivel avser åren 1983-1987 i vilkel de närmaste årens konjunklurförlopp analyseras. Genom denna uppdelning av analysen för 1980-lalet söker utredningen särskilja den strukturella utvecklingen från konjunkturålerhämtningen. Det tredje perspektivet avser 1990-talel men eftersom det sträcker sig bortom långlidsbudgelperioden behandlas del inte i del följande.

Strukturell utveckling

För utvecklingen 1980- 1990 presenteras i långtidsutredningen två alternativa kalkyler. Båda ulgår från gemensamma anlaganden om den internationella utvecklingen. Enligt dessa antaganden väntas BNP-tillväxlen i OECD-området uppgå till i genomsnitt 2% per år 1983-1990 och den internationella inflationen till 5% per år.

En annan för alternativen gemensam förutsättning avser våra arbetskraftsresursers framtida utveckling. Den totala arbetsvolymen i limmar beräknas vara praktiskt taget oförändrad mellan 1980 och 1990, vilket är en mer förmånlig sysselsättningsutveckling än under 1970-talel då sysselsättningen i limmar minskade med i genomisnitl 0.6% per år.

Den i förhållande till 1980-lalet högre sysselsättningen molvägs emellertid av atl produktiviteten per arbetstimme beräknas öka någol långsam-

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget 59

mare under 1980-talel än under det föregående decenniet. Endast inom industrin förutses en snabbare produktivitetstillväxt. Detta betingas av att realiserandet av balansmålen förutsätter atl den sedan mitten av 1970-talel stagnerande industriproduktionen åter tar fart. För detta måste industriinvesteringarna öka starkt vilket tillsammans med den högre aktivitetsnivån beräknas höja produktiviteten.

Sammantagna ger bedömningarna av arbetskraftsresursernas och produktivitetens framtida utvckling vid handen atl landels totalproduktion skulle kunna öka med 2 å 2,5 % per år under 1983-1990. Under 1980-1983 ökade BNP med endasl 0,6% åriigen. Den snabbare ökningen framöver beror delvis på all ekonomin i utgångsläget befinner sig i konjunktursvacka med outnyttjad kapacitet medan man för slutåret fömtsatt fullt kapacitetsutnytljande.

Mot bakgrund av den ovan berörda utvecklingen av den internationella ekonomin och den inhemska produktionskapaciteten har långtidsutredningen utarbetat två reala altemativ för perioden fram till år 1990. Dessa alternativ avser belysa de avvägningsfrågor som kan bli aktuella när det gäller hur en framtida standardstegring kan tas ul. Båda alternativen är balanserade i den meningen att de ekonomisk-politiska målen fömtsätts vara uppnådda år 1990.

Långtidsutredningens alternativ 1 innebär en något starkare inriktning på privat konsumtion och på näringslivet. I detla fall fömtsätts den privata konsumtionen öka i volym med 1,5% per år 1983-1990 och den offentliga konsumtionen med 0,5% per år. Den offentliga konsumtionens ökning har i beräkningarna fördelats så all den statliga konsumtionen minskar med 1 % och den kommunala konsumtionen ökar med 1 % årligen. I båda fallen överensstämmer de förutsatta ökningstakterna i stort sett med vad som beräknats i de s. k. baskalkylerna. För statens del bygger baskalkylen på långtidsbudgeltekniken, varvid reduceringen av myndighelsanslagen med 2% åriigen i överensstämmelse med nationalräkenskapernas beräknings-rätt betraktas som volymminskning. För kommunernas del utgår baskalkylen frän befolkningsförändringar och redan fattade politiska beslut.

Alternativ 2 innebär en någol starkare inriktning på offentlig konsumtion och på den offentliga sektorn. Den statliga konsumtionen förutsätts vara oförändrad och den kommunala konsumtionen öka med 2% per år. I delta fall kan den privata konsumtionen öka med 0,6% per år 1983-1990 och den offentliga med 1,5 % per år.

Det bör påpekas all långtidsutredningen inte tar ställning till vilkel alternativ som är atl föredra. Båda fömtsätts leda till balans år 1990 och denna resursallokering anses vara en politisk avvägningsfråga. Utredningen analyserar endast konsekvenserna av dessa alternativa allokeringar.

I båda fallen måste strukturomvandlingen bli snabb under resten av 1990-lalel vilkel också förutsätter hög yrkesmässig och geografisk rörlighet hos arbetskraften. Sålunda måsle industriproduktionen öka med 3-4,5%

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2   Långtidsbudget 60

per år 1983-1990. Den industriella omvandlingen beräknas behöva bli omfattande. För detta behöver industriinvesteringarna i stort sett fördubblas mellan åren 1983 och 1990.

För alt uppnå induslriexpansion av delta slag måsle konkurrenskraften vara god. Enligt långtidsutredningens analyser behöver relativpriserna på svenska industriprodukter sänkas med ca 1 % per år och lönsamheten i industriföretagen vara god under resten av 1980-talel. Kravet på relativprissänkning är något större i alternativ I än i alternativ 2. Vid en sådan utveckling bedöms den totala exporten av varor och tjänster kunna öka med 3,7% per år i alternativ 1 och med 3,2% per år i alternativ 2. Motsvarande ökning av importen har beräknats till 1,9 resp. 1,7 % per år. 1 båda alternativen förutses dessa ökningar leda till att bytesbalansmålet uppnås år 1990.

Som nämnts har den internationella inflationen förutsatts vara i genomsnitt 5% per år under resten av decenniet. Kraven på relalivprissänkning gör alt den inhemska inflationen i termer av konsumentpriser vid fasta växelkurser måste begränsas till i genomsnitt 4% per år 1983-1990. Delta ställer myckel bestämda krav på lönebildningen. Den förutsedda högre tillväxten i ekonomin beräknas dock möjliggöra en höjning av reallönema med ca 2 % per år.

För att den expansion och investeringsulveckling som leder till full sysselsättning år 1990 skall komma till stånd måste som redan nämnts lönsamheten i näringslivet vara god. Därvid räknar långtidsutredningen med atl det internationella räntelägel gradvis sjunker mot 7 å 8% och atl det svenska ränteläget år 1990 bör kunna ligga på samma nivå. Avkastningen på materiellt kapital före skall skulle därmed behöva uppgå till ca 10% i industrin. Det motsvarar en vinstandel år 1990 på knappt 30% vilket är ungefär samma vinstnivå som år 1983 men innebär en ökning jämfört med senare delen av 1970-talet då vinstnivån låg på 20-25%. Räntabilitet och investeringar bestämmer tillsammans vilkel finansiellt sparande de icke finansiella företagen kommer atl svara för år 1990.

Trots den ökade lönsamheten beräknas de icke finansiella företagens finansiella sparande till följd av ökande investeringar slå om från ell mindre överskott år 1983 till eU underskott på drygt 2% av BNP år 1990. Detta underskott balanseras emellertid av ett ungefär lika stort överskott i de finansiella företagen. Samtidigt beräknas hushållens finansiella sparande öka.

Dessa prognoser ger tillsammans med bytesbalansmälet kravet på offentliga sektorns finansiella sparande år 1990. För all bedöma möjligheterna att åstadkomma den som balansmål angivna förstärkningen av statsbudgeten har långtidsutredningen gjort detaljerade beräkningar av hur den offentliga sektorns inkomsler och utgifter väntas förändras under resten av 1980-talel.

Av beräkningarna framgår all utgiflsexpansionen i den offentliga sektorn

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2   Långtidsbudget 61

kommer att dämpas i båda alternativen jämfört med 1970-lalet. Vidare framgår det att tillväxten i ekonomin kommer att ha stor betydelse för inkomsternas utveckling. Statens finansieringsbehov för att dels bekosta utgiftsförändringarna, dels förslärka del finansiella sparandel har i alternativ I beräknats till ca 52 miljarder kronor (i 1983 års priser). I stort sett hela detta finansieringsbehov läcks av inkomstautomatiken. Endast ca 5 miljarder kronor skulle återstå all finansiera genom skattehöjningar. 1 alternativ 2 med en snabbare tillväxt av den offentliga konsumtionen och en lägre ökning av skatteinkomsterna blir finansieringsbehovet större.

Del bör påpekas all i dessa kalkyler har förstärkningen av statsbudgeten antagits genomföras via en höjning av inkomstskallen. 1 långtidsutredningen redovisas dessutom finansiella alternativ i vilka budgetförstärkningen sker genom en neddragning av transfereringarna till hushållen. Vidare studeras i ett alternativ vilka skattehöjningar som krävs om transfererings-utgifterna till hushållen ökar snabbare än vad som förutsatts i alternativ 2.

För socialförsäkringsseklorn visar beräkningarna all den fömlsalla real-lönelillväxlen och den höga realräntan medför att AP-fondens inkomster växer realt med 2,5% i alternativ I och något svagare i alternativ 2. Samtidigt beräknas tilläggspensionernas reala ökningstakt dämpas avsevärt. Härigenom kan fondens realvärde bevaras efter 1984 utan ytteriigare avgiftshöjningar i båda alternativen. En stor del av ränteinkomsterna måste dock las i anspråk för pensionsutbelalningar. Om ränteinkomsterna inte utnyttjas för utbetalningar måste avgiften höjas.

För den kommunala sektorn har förutsatts ell finansiellt underskott på 3 ä 4 miljarder kronor år 1990. I alternativ I kan utgiftsökningarna klaras med i stort selt oförändrad kommunal utdebitering medan alternativ 2 förutsätter all utdebiteringen höjs med sammanlagt ca 2:50 kr. fram till år 1990.

En väg mot balans

Den ovan redovisade strukturella analysen har i långtidsutredningen kompletterats med en analys av konjunklurförioppet fram till år 1987. Avsikten med förloppsanalysen är att belysa kraven på den ekonomiska politiken och på ekonomins funktionssätt de närmaste åren för att en utveckling mot balans år 1990 skall påbörjas.

I böljan av 1980-talet kännetecknades den svenska ekonomin av djupgående balansbrister. Ekonomins expansionsmöjligheter begränsades av näringslivets dåliga konkurrenskraft och av de finansiella underskotten i statsbudget och utrikeshandel. Till följd av främst den förstärkning av konkurrenskraften som devalveringen givit och av den internationella konjunkturuppgången har visseriigen situationen förbättrats på vissa områden under år 1983 och i början av år 1984 men ännu kvarstår svårlösta balansproblem. För atl en devalvering skall ha avsedd verkan även på något längre sikt måsle pris- och lönestegringarna dämpas kraftigt efter devalveringen.

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1.2   Långtidsbudget 62

Också omfattningen av statens budgetunderskott ulgör ett allvarligt balansproblem. En del av den nödvändiga budgetförstärkningen kommer alt uppnås automatiskt vid en expansion i ekonomin. Resten måste emellertid uppnås genom olika åtgärder.

För att studera denna fråga har långtidsutredningen analyserat två alternativ för perioden 1983-1987. Båda alternativen bygger på en gemensam internationell bedömning där konjunklurloppen nås år 1985 varefter tillväxten blir mycket dämpad.

I referensalternativet förutsätts dels att 1970-talels pris- och lönebildning blir rådande även 1985 och framåt, dels att finanspolitiken är passiv i den meningen att slalens inkomsler och utgifter bara utvecklas i enlighel med redan fattade beslut och gjorda åtaganden.

Analysen visar att de historiska sambanden i pris- och lönebildning skulle leda till att timlönerna ökar med ca 10% år 1985 varefter ökningstakten successivt dämpas till ca 8% år 1987. Den inhemska inflationstakten skulle ligga kvar på en hög nivå, 7% år 1987. Relativpriserna skulle därmed stiga och företagen ånyo komma i en situation med pressad lönsamhet. Detta skulle leda till mycket negativa konsekvenser för den reala ekonomin. Bruiionalionalproduklen skulle stagnera år 1985 och börja falla därefter. Arbetslösheten skulle närma sig 300000 personer år 1987.

I detla alternativ minskar utrymmet för den privata konsumtionens ökning från 0,8% år 1985 till 0,5% år 1987 medan den offentliga konsumtionen under åren 1985-1987 skulle minska med 0,1% årligen. Statens budgetunderskott beräknas initialt bli lägre men uppgår år 1987 till 100 miljarder kronor. Bytesbalansen beräknas däremot bli ungefär oförändrad. Föriorade marknadsandelar molvägs i delta fall av ökade relativpriser och av den låga inhemska efterfrågan.

I detta alternativ förvärras våra balansproblem och den ekonomiska utvecklingen leder till en på sikt ohållbar situation. Långtidsutredningen understryker dock att trots de negativa konsekvenserna är referensalterna-tivel inte hell osannolikt. I slora delar liknar det utvecklingen under andra hälften av 1970-lalel.

Mot denna problemfyllda utveckling har ställts ett annal alternativ i vilkel de negativa tendenserna bryts och ekonomin utvecklas mol balans år 1990.1 detla balansalternativ förutsätts dels en väsentligt lägre pris- och lönebildningslakt än i referensalternativel, dels budgetförstärkningar på ca 6 miljarder kronor per år 1985-1987.

De metoder som använts för att beräkna utvecklingen under perioden 1983-1987 i balansalternativet är desamma som i referensalternativel med två viktiga undantag: (1) priser och löner har angivits exogent, dvs. som utifrån givna förutsättningar i ställel för att bestämmas med pris- och löneekvationer, (2) åtgärder för att förslärka statsbudgeten har förutsatts.

Analysen visar att för all uppnå en tillväxt som leder mot full sysselsättning och övriga balansmål år 1990 måsle samtliga delar av efterfrågan

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2   Långtidsbudget 63

utvecklas på elt bättre sätt än enligt referensalternativel. Del leder till vissa bestämda krav på pris- och löneförändringarna de närmaste åren.

Enligt utredningens bedömning måste nelloexporten öka avsevärt snabbare än i referensalternativet för att uppnå dels en bättre produktionsökning som kan leda till förbättrat sysselsättningsläge och ökade invesleringar, dels i balans i utrikeshandeln på längre sikt. Denna ökning av nettoexporten beräknas kräva fortsatta relativprissänkningar de närmaste åren. Inflationstakten bör således vara lägre i Sverige än den är i genomsnitt för OECD-länderna. Investeringsökningen kräver en god lönsamhet och rela-livl höga vinster även de närmaste åren. Kraven på ökade investeringar medför också att budgetunderskottet inle får utvecklas så atl den inhemska räntenivån drivs upp över den internationella.

Också den privata konsumtionen måste bidra till den reala eflerfrågeex-pansionen. Grunden för konsumtionsökningen måste komma från stigande reallöner eftersom den offentliga sekloms ansträngda finanser inte medger att konsumtionsökning baseras på ökade transfereringar eller sänkta skatter. Samtidigt måsle både pris- och löneökningarna hållas på en lägre nominell nivå. Härigenom kan även den offentliga konsumtionen bidra till den reala efterfrågeökningen ulan att försämra budgetunderskottet.

Av dessa skäl har långtidsutredningen i balansalternaiivet förutsatt att limlöneökningarna år 1985 stannar på ca 5 % och all infiationen dämpas till 3%. Därefter skulle något högre ökningstal vara möjliga (ca 7% för timlöner och ca 4% för konsumentpriser). Vidare har antagits atl budgetförstärkningar på ca 6 miljarder kronor per år vidtas de närmaste åren.

Med dessa förulsältningar kan en betydligt bättre ekonomisk utveckling förutses. Bruiionalionalproduklen beräknas öka med 2 ä 3% per år de närmaste åren och sysselsättningen med ca 40000 personer per år. vilket successivt dämpar arbetslösheten ner mot 2%.

1 detta alternativ kan den privata konsumtionen öka med ca 1,5 % årligen och den offentliga med ca 0.5%. Den statliga konsumtionen har i likhet med referensalternativel förutsatts minska med I % per år, vilket ger Ulrymme för all den kommunala konsumtionen skall kunna öka i samma takt.

Även på den finansiella sidan leder balansalternaiivet mot de uppsatta målen år 1990. Bytesbalansen beräknas komma ungefär i jämvikt år 1985 varefter elt visst underskoll uppslår år 1986 till följd av den stigande aktivitetsnivån. Underskottet är emellertid inte av någon större omfattning och del förbyls redan år 1987 i ell överskott. Statsbudgetens underskoll har för åren 1985 och 1986 beräknats till ca 65 miljarder kronor varefter det år 1987 sjunker till ca 45 miljarder kronor, i löpande priser.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget 64

3 Jämförelse mellan långtidsutredningen och långtidsbudgeten

Som framgått innehåller långtidsutredningen beräkningar av statsbudgetens utveckling under i stort sett samma tidsperiod som täcks av denna långtidsbudget. Beräkningama skiljer sig emellertid i vissa hänseenden varför också resultaten rörande l.ex. budgelsaldols utveckling visar förhållandevis stora skillnader. Dessa kommenteras i det följande.

Som framgått arbetar långtidsutredningen med flera tidsperspektiv. Kalkyler har utförts för del första rörande den genomsnittliga utvecklingen fram till år 1990. För det andra har årsvisa beräkningar ulförts för åren 1983-1987. Långtidsbudgeten behandlar däremoi utvecklingen under budgetåren 1984/85-1988/89. Någon möjlighel atl direkt jämföra t. ex. budgetsaldot enligt långtidsbudgeten under långlidsbudgetperiodens slutar med molsvarande budgetsaldo enligt långtidsutredningens metodik föreligger därför inte.

För atl belysa skillnaderna mellan långtidsbudgeten och långtidsutredningen har här valts alt jämföra långtidsutredningens balansallernativ med långtidsbudgetens lågalternativ. Jämförelsen avser budgetsaldot under kalenderåret 1987, dvs. slutåret för långtidsutredningens årsvisa kalkyl. Långtidsbudgetens saldo år 1987 har beräknats som medelvärde för budgetåren 1986/87 och 1987/88.

Underskottet i slalens budgetsaldo år 1987 har på del viset beräknats till nära 76 miljarder kronor enligt långtidsbudgeten och till 45 miljarder kronor enligt långtidsutredningen. Denna skillnad förklaras av olikheter i de för beräkningarna grundläggande antagandena samt i den tillämpade beräkningsmetoden.

När det gäller antagandena har långtidsutredningen i sitt balansallernativ förutsatt limlöneökningar på 5% år 1985 och på 7% åren 1986 och 1987. I långtidsbudgetens lågalternaiiv förutsätts timlönerna öka med 5% årligen under hela långlidsbudgelperioden. Också prisanlagandena är något olika med nära 4% per år i långtidsutredningen mot 3% i långtidsbudgeten för åren 1985-1987. Slutligen antas en något lägre realekonomisk tillväxt i långtidsbudgeten, vilkel resulterar i alt skatte- och avgiftsinkomsterna ökar långsammare än i långtidsutredningen.

Också i beräkningsmetoderna finns det vissa skiljaktigheler. 1 långtidsutredningen har bl.a. punkt- och energiskatterna samt vissa transfereringar skrivits upp i takt med priserna. Dessutom har inleveranserna från riksbanken höjts. För att den samhällsekonomiska balansen skall uppnås har dessutom i balansalternativet inlagts budgetförstärkande åtgärder. Alla dessa punkter innebär skillnader gentemot långtidsbudgettekniken. 1 långtidsbudgeten antas å andra sidan att utlåning för bostadsbyggande inle längre belastar statsutgifterna fr. o. m. 1985/86, vilket förbättrar budgetsaldot med 8 miljarder kronor.

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1.2    Långtidsbudget 65

De olika faktorernas inverkan på den uppkomna saidodifferensen kan sammanfattas enligt följande. Långtidsutredningens budgetförstärkningar svarar för ca 21 miljarder kronor av den totala differensen på 31 miljarder kronor. Ungefär 6 miljarder kronor förklaras av den ekonomiska tillväxten som ger högre skatte- och avgiftsinkomster. Uppskrivningen av punktskatter m. m. beräknas förbättra långtidsutredningens budgetsaldo med 5 miljarder kronor. Övriga skillnader mellan kalkylerna - behandlingen av bostadslånen, ränteutgifternas storlek etc. - beräknas i stort sett la ut varandra.

5   Riksdagen 1983184. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1.2

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget

Appendix II

Ändamålsavsnitt

67

Inledning

1 appendix II redovisas statsbudgetens utgifter uppdelade på ändamål. Ändamålsgrupperingen styrs av de syften som föranleder utgifterna. Detta innebär att ett ändamål kan innefatta utgifter hänförliga till mer än ett departement. Ändamålet "Slöd till barnfamiljer" upptar t. ex. utgifter som i statsbudgeten redovisas under både socialdepartementets och bostadsdepartementets verksamhetsområden. Ett anslag på statsbudgeten kan i sin tur innefatta utgifter för flera ändamål. 1 dessa fall hänförs anslaget till den ändamålsgrupp som svarar mol anslagets huvudsakliga syfte. Presentationen av ändamålsavsnitten följer så långt möjligt statsbudgetens disposition vad avser utgifterna.

I   Rättsväsende

Till ändamålsgruppen hör polisväsendet, åklagarväsendet, domstolsväsendet och kriminalvården.

Tabell 1. Rättsväsende

Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå

	Genomsnitt-		Förändring till				Procentuell	Genomsnitt-
	lig procen-						förändring	lig procen-
	tuell för-	1984/85	1985/86	1986/87	1987/88	1988/89	1984/85-	tuell för-
	ändring						1985/86	ändring
	1978/79-							1984/85-
	1982/83							1988/89
Totala ingifter	+ 1,8	8665	+ 11	-27	-  1	-4	+0,1	0,0
därav
Polisväsende	+ 2,1	4791	-  1	0	+28	0	0,0	0,0
Domstols- och
åklagarväsende	+2,7	1868	+ 7	- 4	-15	-4	+0,4	-0,2
Kriminalvård	+0,9	1783	+ 6	-24	-14	0	+0,3	-0,4

Brottslighetens utveckling beror pä flera olika faktorer och är därför svår att förutsäga. Brott mot brottsbalken har under en tioårsperiod ökal i genomsnitt med 3,1 % per år till omkring 805 000 år 1982.1 årels budgetproposition redovisas beräkningar som pekar på en fortsatt ökning för huvuddelen av brottsbalksbrotlen under perioden 1984-1988. Långtidsbudgetberäkningarna utgår i från att den förutsedda ökningen ryms inom ramen för nuvarande resurser.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget

68

-81

Diagram I.  Antalel nyinlagningar på kriminalvård.sunstaller åren 1975—1982 16.0001

ANTAL

15.000 14.000 13.000 12.000 11.000 10.000

9.000

_L

-76

-79

-77

-7U

-80

1975

-82

16.000 15.000 14.000 13.000 12.000 [ 11.000 10.000 9.000

_i

Polis- och åklagarväsendet

Polisväsendet förstärktes kraftigt under 1970-lalet. Organisationen har däremot de senaste tre budgetåren ime lillförts några reala resurser. Några förstärkningar har inle heller beräknats för långlidsbudgelperioden.

Åklagarväsendet föreslås i årels budgetproposition, tillföras ytterligare resurser inom vissa områden. Äklagarväsendets organisation ses f. n. över i syfte att åstadkomma rationaliseringsvinster. I enlighet med långtidsbudgettekniken har inle beräknats några resurstillskott under långtidsbudgetperioden.

Domstolsväsendet

Den förstärkningsorganisation som temporärt inrättats vid länsrätterna för nedbringande av målbalanserna förutsätts avvecklad den I juli 1985.

Rättshjälp m.m.

Koslnaderna för rättshjälp m. m. beräknas uppgå till 221 milj. kr. under budgelårel 1984/85. Rättshjälpen är inkomstprövad. Förändringar i rålts-hjälpskostnaderna styrs i första hand av antalet personer som är berättigade till och använder sig av rättshjälp.

Kriminalvård

Kriminalvårdens inriktning styrs av de principbeslut om kriminalvärdens framlida utformning som fattades av 1973 års riksdag. Beläggningen vid kriminalvårdens anstalter har under senare år varil myckel hög. De nya regler om villkorlig frigivning, som trädde i kraft den I juli 1983, har

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget

69

medfört en tillfällig nedgång i beläggningen. I enlighet med långtidsbudget-tekniken bedöms behovet av anstaltsplaiscr under långlidsbudgelperioden i huvudsak kunna tillgodoses inom ramen för oföriindrade resurser.

11    Internationellt   utvecklingssamarbete  och  övrig  internationell samverkan

Ändamålsgriippen omfallar internationelll utvecklingssamarbete (bistånd och u-landsverksamhet) saml övrig internationell samverkan såsom utrikesförvaltningen och Sveriges deltagande i internationella organisationer.

Tabell 2. InternatinnelK utvecklingssamarbele och (ivrig internationell samverkan

Mili. kr., oförändrad pris- och lönenivå

Genomsnittlig procentuell förändring 1978/79-1982/83

Foriindring till

Procentuell förändring

1984/85   1985/86   1986/87   1987/88   1988/89   1984/85-

1985/86

Genomsnittlig procentuell förändring 1984/85-1988/89

ToKila Ulgifler +0.9

diirav

Internationelll
utvecklings
samarbete + 1.7
Utrikesförvaltning
och övrig inlerna
lionell samverkan    -2.3

8514       +107       + 97       +133       +146       +1.2

6895       +141       +144       +147       +l.';0       +2.0

1619        -  .34       -  47       -   14       -    4       -2.1

+ 1.4

+ 2.0 -1.5

Regeringen har föreslagit att närmare 6.9 miljarder kr. anvisas till inlernalionelll utvecklingssamarbete för budgetåret 1984/85. Härutöver tillkommer ca 150 milj. kr. som föreslås anvisas över andra anslag än de reguljära biståndsanslagen. Beräkningarna i långtidsbudgeten för budgetåren därefter har ulgåll från atl biståndet från den föreslagna nivån följer utvecklingen av bruttonationalinkomsten (BNI).

Återflödet i biståndet, dvs. upphandling av varor och tjänster i Sverige för medel som anvisats över bisiänd.sanslagen. uppgår till betydande belopp. Totalt används ca 40-45% av biståndsmedlen för upphandling i Sverige. Beräknat på biståndsanslagen för budgetåret 1984/85 innebär delta ca 2,8 miljarder kr. Krediterna till utvecklingsländer, u-kredilerna, beräknas generera upphandling i Sverige till elt värde av ca 3,5 gånger det bistånd som ges.

Utgifterna för Sveriges deltagande i internationella organisationer styrs genom särskilda beslul. De skilda organisationernas budgetar fastställs efter förhandlingar mellan deltagande stater och koslnaderna fördelas efler givna fördelningsnycklar. Utgifterna för utrikesförvaltningen är till stora delar direkt eller indirekt utlandsberoende och påverkas starkt av inflationen i värdländerna och valutakursulvecklingen.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget III    Totalförsvar

70

1 ändamålsgruppen totalförsvar ingår det militära försvaret, civilförsvaret, det ekonomiska försvaret och övrigt totalförsvar.

Tabell 3. Totalförsvar

Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå

	Genomsnitt-		Förändring till				Procentuell	Genomsnitt-
	lig procen-						förändring	lig procen-
	tuell för-	1984/85	1985/86	1986/87	1987/88	1988/89	1984/85-	tuell för-
	ändring						1985/86	ändring
	1978/79-							1984/85-
	1982/83							1988/89
Totala ulgifler	+   1,0	24074	+450	-    7	-52	+ 37	+ 1,9	+0,4
därav
Militärt försvar	-  1,5	21 157	+495	0	0	0	+ 2,3	+0,6
Civilt försvar	+ 13,0	1083	-    1	+ 149	+ 50	+39	-0,1	+ 5,1
Ekonomiskt försvar	+ 35,6	1418	- 24	-138	-80	0	-1,7	-4,5

Riksdagen har våren 1982 tagit ställning till inriktningen av totalförsvaret för perioden 1982/83-1986/87 (1982 ärs försvarsbeslut). Långtidsbudgetberäkningarna utgår i huvudsak från dessa ställningstaganden. För budgetåren 1987/88 och 1988/89 har i princip förutsatts en prolongering av intentionerna i 1982 års föisvarsbeslul.

Försvarsbeslutet innebär bl.a. vissa ambilionshöjningar inom civilförsvaret och det ekonomiska försvaret. De förstärkningar som beslutats för de civila lolalförsvarsgrenarna möjliggörs genom omprioriteringar inom totalförsvaret. Omfattande besparingar skall uppnås inom det militära försvaret genom rationaliseringar och minskning av fredsorganistionen.

Utgiftsramarna för det militära försvaret och civilförsvaret, utom skyddsrum skulle enligt försvarsbeslutet priskompenseras enligt ett nytt försvarsprisindex (FPI). FPI aren sammanvägning av två indexserier - ell löneindex för de 35% av utgiftsramarna som beräknas bestå av lönekostnader och nelloprisindex för de resterande 65%. Regeringen har i proposition 1983/84:112 föreslagit att basbeloppet från och med 1984/85 höjs med 600 milj. kr. Vidare föreslås samtidigt atl vid prisreglering av utgiftsramen för militärt försvar så skall försvarsprisindex t.o.m. budgetåret 1986/87 kompleteras med elt hänsynstagande till inträffade växelkursförändringar m.m. Civilförsvarets anslag för skyddsrum priskompenseras emellertid även fortsättningsvis med nettoprisindex (NPI). 1 samband med de femåriga försvarsbesluten ambilionsnivåprövas de totala utgiftsramarna.

Det militära försvaret

1982 års försvarsbeslut - med den inriktning som riksdagen beslutade om våren 1983 - ligger till grund för del militära försvarets utveckling. Som en följd av främst dollarkursens exceptionella uppgång under 1982-

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget 71

83 har den ekonomiska situationen utvecklats på ett oförmånligt sätt vad avser främst upphandlingen av försvarsmateriel i utlandel. Regeringen har därför föreslagit (prop. 1983/84: 112) riksdagen att den militära utgiftsramen tillförs ytterligare 600 milj. kr. per år under resterande del av försvarsbeslutsperioden alltså t.o. m. 1986/87.

Slora besparingar är planerade inom fredsorganisationen. För perioden 1982/83-1991/92 är planeringsförutsättningen att ca 9 miljarder kronor, i prisläge februari 1983 skall s.iaras och antalet anställda minskas med ca 6000 (13.8%). Detta innebär alt den minskningstakl som rått under 1970-talct bibehålls även under l980-(alet. Möjligheierna till ytteriigare besparingar under 1990-talel utreds. Minskningarna görs föratt skaffa tillräckligt ekonomiskt utrymme för utbildning och iilrusining för krigsorganisationens behov.

JAS-projektet kommer med den inriktning som regeringen föreslagit (prop. 1983/84: 112) atl erfordra betalningsmedel om ca 8.6 miljarder kronor (i prisläge 1983) under långlidsbudgelperioden.

Utgifterna för militärt försvar under budgetåret 1984/85 föreslås därför uppgå till ca 21.2 miljarder kronor, varav ca 1.7 miljarder kronor utgör beriiknad priskompensation enligt försvarsprisindex med beaktande av växelkursulvecklingen m,m.

Mol bakgrund av förslag i oktober 1983 (prop. 1983/84:40 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder m.m.) har riksdagen - i syfte att begränsa automatiken i utgiftsökningarna - beslutat att priskompensationen för det militära försvaret och civilförsvaret begränsas till högst den fömlsalla infialionsnivån. dvs. Iill 4% under 1984.

Civilför.syarcl

För civilförsvaret innebär 1982 års försvarsbeslut ökade insatser i fråga om bl.a. utbildning och övningsverksamhet samt befolkningsskydd. Med början budgetåret 1984/85 skall ansvaret för civilförsvarsverksamheten på lokal nivå i krig föras över till kommunerna.

I årets budgetproposifion föreslås utgifterna bugdetåret 1984/85 för civilförsvar, utom skyddsrum, uppgå till 441,5 milj. kr., varav 38 milj. kr. för beräknad priskompensation enligt FPI. För skyddsrum föreslås utgifter om 641.5 milj. kr., varav 62 milj. kr. för beräknad priskompensation enligt NPI.

Riksdagen har beslutat om utgiftsbegränsande åtgärder bl.a. inom civilförsvaret. Planeringsramen för civilförsvar utom skyddsrum är därför någol lägre än vad som svarar mol 1982 års försvarsbeslut. Av molsvarande skäl har regeringen föreslagit all tilldelningen av beställningsbemyndiganden för skyddsrumsbyggande under 1984/85 skall begränsas. Dessa beslut har beaktats i långtidsbudgetberäkningarna.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget 72

Ekonomiskt försvar

Det ekonomiska försvaret skall trygga försörjningen med varor och tjänster i kriser och krig. Olika alternativ till den kostnadskrävande lagringen prövas. I delta senare syfte pågår bl.a. en utredning om beredskaps- och fredskrislagring i näringslivets regi.

Styrande för utgifterna inom det ekonomiska försvaret är investeringar i oljelagringsprogrammet, storleken på den s.k. särskilda medelsramen samt de driftkostnader dessa investeringar föranleder. Driftkostnaderna ulgörs till största delen av kaptialkostnader. Genom den statliga redovisningens uppbyggnad medför dessa kapitalkostnader motsvarande inkomster på statsbudgetens inkomstsida.

En översyn av oljelagringsprogrammet har genomförts bl.a. i syfte alt pröva om den minskade oljekonsumtionen i samhället motiverar en neddragning av hela lagringsprogrammet. Regeringen har i prop. 1983/84: 110 om vissa oljefrågor lagt fram förslag till reviderat oljelagringsprogram som innebär alt inga ytterligare inköp behöver göras t. o. m. 1986/87. Långtidsbudgetberäkningarna är baserade på regeringens förslag.

För budgetåret 1984/85 har sålunda föreslagits utgifter om sammanlagt ca 1,4 miljarder kronor för del ekonomiska försvaret. Av detta utgör ca 218 milj. kr. den s. k. särskilda medelsramen — som beräknas vara oförändrad hela långtidsbudgetperioden — och inga resurser för investeringar inom oljelagringsprogrammet.

Övrigt totalförsvar

Med övrigt totalförsvar avses bl.a. psykologiskt försvar, vissa delar av hälso- och sjukvården samt till en mindre del polisväsendet. I princip omfattar övrigt totalförsvar all samhällelig verksamhet som skall fortgå i krig. 1 budgetsammanhang är dock avgränsningen myckel snäv och avser endasl anslag eller delar av anslag som finansierar verksamhet som är direkt inriktad mot beredskapsutgifter.

För de anslag som hänförs till övrigt totalförsvar föreslås för budgetåret 1984/85 utgifter om sammanlagt ca 416 milj. kr. Utgifterna styrs i huvudsak av pris- och löneutvecklingen inom den offentliga sektorn.

Vissa resurser har inte tagits med i det angivna beloppet beroende på atl de utgör delposter under anslag som huvudsakligen är avsedda för andra ändamål.

IV    Pensioner, sjukförsäkring, m. m.

Ändamålsgruppen domineras av utgifter för folkpensionering, bidrag till sjukförsäkringen och statens bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension (KBT). Dämtöver redovisas i detta avsnitt utgiftsutvecklingen för den allmänna tilläggspensioneringen (ATP). Bland övriga förmåner inom

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget

73

socialförsäkringssystemet som finansieras via fonder, och inte redovisas över statsbudgeten, kan nämnas delpensionsförsäkringen. Till iolkpen-sionsförmånerna hänfördes i föregående års långtidsbudget barnpension samt vårdbidrag för handikappade barn. Dessa redovisas nu under avsnittet Slöd till barnfamiljer. Under nu nämnda avsnitt redovisas även utgifterna för föräldraförsäkringen.

Administrationen av socialförsäkringssystemet i sin helhet redovisas beloppsmässigt under förevarande ändamålsavsnitt och beräknas budgetåret 1984/85 kosta ca 3,1 miljarder kronor.

Tabell 4. Pensioner, sjukförsäkring, m. m.

Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå

	Genomsnittlig procentuell förändring 1978/79-1982/83	1984/85	Förändring till			Procentuell förändring 1984/85-1985/86	Genomsnittlig procentuell förändring 1984/85- 1988/89
			1985/86   1986/87	1987/88	1988/89
Totala ulgifler därav Folkpensioner Sjukförsäkring	+ 1,0 + 1,1 -8,4	47 280 41465 4 368	+ 17        - 65 + .30        -115 + 17        +77	-233 -290 + 84	-249 -315 + 92	0,0 0,0 +0.4	-0.3 -0,4 + 1,5

Pension

Folkpensionssystemet omfattar hela befolkningen. För folkpensionärer som har en liten eller ingen ATP-pension kompletteras folkpensionen med pensionstillskott. Pensionstillskottet avräknas mot utgående ATP-pension. Folkpensioneringen beräkans kosta ca 41,5 miljarder kronor budgelårel 1984/85, varav tre fjädedelar ulgår som ålderspension. Inemot en femtedel utgörs av förtidspension. Bland övriga pensionsförmåner återfinns änkepensioner, huslrutillägg och handikappersättning.

F. n. täcks ca 77 % av utgifterna av folkpensionsavgiften som för år 1984 ulgör 9,45 % av lönesumman. Utgifterna styrs av befolkningens ålderssammansättning och den allmänna prisutvecklingen.

Det totala antalet folkpensonärer beräknas under långtidsbudgetperioden öka med i genomsnitt 17000 per år, vilkel motsvarar ökningen av antalet ålderspensionärer. Antalel folkpensionärer beräknas år 1984 uppgå till drygt 2 miljoner, varav över 1,4 miljoner ålderspensionärer. Närmare 950000 pensionärer erhåller under samma år ålderspension från ATP.

Folkpensionärer vars huvudsakliga inkomst utgörs av folkpension medges vid inkomsttaxeringen ett särskilt avdrag för nedsatt skatteförmåga, som är inkomstrelaterat. Den som endast har ålderspension och pensionstillskott får extra avdrag med sä stort belopp atl nägon skatt inte kommer att påföras. Skattebortfallet på grund av avdraget kan beräknas till i storieksordningen 5 miljarder kronor för budgetårei 1984/85.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget 74

Utgifterna för statsbidrag till kommunalt bostadstillägg till folkpension (KBT) styrs av antalel personer som med hänsyn till inkomsl och bostadskostnad är bidragsberälligade saml av hyresnivån. Statsbidrag utgår med 25% av kommunernas statsbidragsberättigade kostnader för bostadstillägg. Stigande ATP-nivå förväntas begränsa statsbidraget med i genomsnitt 4% per budgetår. Statsbidraget beräknas för budgetåret 1984/85 uppgå till 720 milj. kr. Kommunernas kostnader för KBT beräknas samma år till 3,1 miljarder kronor.

Utgifterna för den allmänna tilläggspensioneringen (ATP) beräknas uppgå till 35,7 miljarder kronor för år 1984. Försäkringen omfattar ålderspension, förtidspension och familjepension. ATP-systemets andel av transfereringarna från socialförsäkringen har pä 15 är ökat frän ett par procent till ungefär 25 % år 1980. Det totala antalet ATP-pensionärer var år 1983 drygt 1,5 miljoner. Utgifterna för ålderspension utgjorde år 1983 ungefär två tredjedelar av pensionsutbelalningarna, medan förtidspensionerna stod för ungefär en fjärdedel.

ATP finansieras genom kollektiva socialavgifter och genom avkastningen pä AP-fonden. Inkomsler och utgifter redovisas inte till någon del över statsbudgeten. Reglering sker via AP-fonden.

Riksdagen har hösten 1983 beslutat atl inrätta löntagarfondsstyrelser inom ramen för allmänna pensionsfonden. Reglerna om löntagarfonder trädde i kraft den I januari 1984. Lönlagarfondsstyrelsernas penningplaceringar finansieras dels genom en vinsidelningsskait, dels från en särskild del av tilläggspensionsavgiflen. Tilläggspensionsavgiften höjdes därför fr.o.m. år 1984 med 0,2 procentenheter till 10,0%. Avkastningen på det förvaltade kapitalet förs åriigen över till de pensionsutbetalande fondstyrelserna (första till tredje styrelserna).

Utbetalningarna av ATP ökar dels på grund av atl antalel pensionärer som uppbär ATP ökar, dels på grund av atl den genomsnittliga ATP-pensionens storlek ökar. Delta beror på att de nytillkommande pensionärerna vanligen har en högre ATP-poäng.

Av tabell 5 framgår de sammanlagda utgifterna (statsbudget- och social-avgiflsfinansierade) för pensionerna. Utgifterna för pensionstillskotten kommer under perioden all minska på grund av att nytillkommande pensionärer i större omfattning får ATP. De totala pensionsutbelalningarna som, inkl. ATP, budgetåret 1984/85 beräknas uppgå till ca 80 miljarder kronor, förväntas dock öka markant under perioden.

Av tabell 5 framgår utgiftsutvecklingen för olika delar av pensionssystemet.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget 75

Tabell 5. Utgiftsutvecklingen för pensionerna

Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå

	Utgiftsföränd	ring till
	1985/86	1986/87	1987/88	1988/89
Grundpension Pensionstillskott ATP Summa	+  480 -  450 + 3 300 +3330	+   365 -   460 + 2800 +2705	+   185 -  475 + 2400 +2110	+   150 -  465 + 2 300 + 1985

Förvärvsarbetande har möjlighet alt minska arbetsinsatserna mellan 60 och 65 års ålder genom att gä över till deltidsarbete i kombination med delpension. Delpensionen fyller då ut en viss andel av det inkomstbortfall som följer av arbetslidsminskningen. För dem som har beviljats delpension före år 1981 ulgör pensionen 65% av inkomstbortfallet vid minskningen av arbetstiden och för dem som fått delpension efter år 1981 50%.

Kostnaderna för delpensioneringen beror på antalel delpensionärer och på hur stort inkomstbortfall som ersätts av pensionen. Pensionsförmånen är knuten till basbeloppet. Antalet delpensionärer och koslnaderna för dessa ökade under de första åren sedan pensionsförmånerna infördes. Sedan år 1981 minskar dock antalel delpensionärer. I januari 1984 var antalet delpensionärer drygt 54000. Detla innebär atl ca en femtedel av dem som kan bli aktuella för delpension uppbär sådan pension. Utgifterna för budgetåret 1984/85 beräknas till ca 1,2 miljarder kronor.

Delpensionsförsäkringen finansieras genom en avgift frän arbetsgivare och egenföretagare om 0,50% av lönesumman. Avgiften förs till en särskild fond. Den från 0.25% till 0,50% höjda socialavgiften fr.o.m. år 1980 är avsedd all på sikt ge full täckning för de löpande pensionsutbelalningarna och därutöver successivt täcka del underskoll som uppstått i delpensionsfonden. Underskottet, som var 600 milj. kr. i december 1983, regleras genom elt avräkningsförfarande mot statsbudgetens inkomster (se avsnitt 3.4 Lagstadgade socialavgifter). Del beräknas vara slulregleral under år 1984.

Sjukförsäkring m. m.

Sjukförsäkringssystemet omfattar hela befolkningen. Försäkringen ger rätt till dels sjukpenning vid sjukdom, dels viss ersättning i samband med läkarvård och läkemedelsinköp, tandvård, sjukhusvård och viss annan sjukvård saml för sjukresor. Sjukförsäkringen finansieras till 15% av statsbidrag och till 85% av socialförsäkringsavgifter från arbetsgivare och egenföretagare. Socialförsäkringsavgiften till sjukförsäkringen utgör fr. o. m. år 1983 9.5 % av lönesumman.

Sjukförsäkringen innefattar bl.a. följande förmåner.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget 76

Sjukpenning utgår med 90% av inkomsten upp till 7,5 basbelopp, vilkel för 1984 vid basbeloppet 20300 kr. motsvarar en inkomst på 152 000 kr. Kostnaderna för sjukpenning utgör ca 50% av försäkringsutgifterna. Det påverkas dels av sjuktalets utveckling, dels av löneutvecklingen. Antalet ersatta sjukdagar har minskar från i genomsnitt 22.8 år 1978 till 18.4 år 1983. En minskning av det genomsnittliga antalet ersatta sjukdagar med en dag motsvarar en kostnadsminskning för sjukförsäkringen med totalt ca 750 milj. kr. per år.

Under långlidsbudgelperioden beräknas ingen förändring av sjuktalet.

Försäkringen ersätter också enligt fastställd taxa kostnaderna för läkarbesök och viss sjukvårdande behandling ulöver patientavgifter. Dessa utgifter svarar för ca 20% av försäkringskostnaderna.

Regeringen har nyligen lagt fram en proposition med förslag om att nuvarande huvudsakligen presialionsrelaterade ersättning från sjukförsäkringen till de offentliga sjukvårdshuvudmännen fr. o. m. år 1985 skall omvandlas till enhetliga ersättningar beräknade per invånare.

Utöver en viss patientavgift svarar också försäkringen för kostnaderna för läkemedel. Dessa utgör ca 10% av sjukförsäkringen. En viss volymökning har härvid antagits under långtidsbudgetperioden.

Tandvårdsförsäkringen, som utgör ca 10% av försäkringens utgifter, ersätter 40% av tandvärdskostnader upp till 2500 kr. och 75% av kostnader därutöver enligt gällande tandvårdstaxa. Utgifterna styrs dels av antalet verksamma landläkare som har rätt till ersättning från försäkringen, dels av den ersättningsberättigade taxa som har bestämts för varje behandling och slutligen av patienllillströmningen.

Arbeisskadeförsäkringen omfattar alla förvärvsarbetande samt personer som genomgår utbildning i den mån utbildningen medför särskild risk för arbetsskada. Den ger i princip full ersättning för inkomstbortfall till den som drabbas av skada i sitt arbete. Arbeisskadeförsäkringen samordnas med den allmänna sjukförsäkringen.

Arbetsskadeförsäkringen ligger utanför statsbudgeten och ftnansieras helt genom avgifter frän arbetsgivare och egenföretagare. Avgiften ulgör fr. o. m. år 1980 0,6% av löneunderiagel. Fondens behållning uppgick vid ingången av år 1984 till nästan 1,5 miljarder kronor. Utbetalningarna från försäkringen var ca 720 milj. kr. under år 1978 och har stigit till ca 1.5 miljarder kronor år 1983. Utgifterna styrs av antalel som skadas saml av den ersättning dessa beviljas. För åren 1983 och 1984 beräknas antalet skadefall till ungefär oförändrad nivå.

V    Stöd till barnfamiljer

Utgifterna under denna ändamålsgrupp består till något mer än hälften av inkomstöverföringar till hushållen i form av allmänna barnbidrag och

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget

77

flerbarnstillägg, föräldrapenning, bidragsförskott, bostadsbidrag för barnfamiljer, barnpension saml vårdbidrag för handikappade barn. Vidare ingår statsbidraget till barnomsorgen och den del av statens bidrag till social hemhjälp som avser hjälp till barnfamiljer. Den snabbaste utgiftsökningen inom ändamålsgruppen står statsbidraget till kommunernas barnomsorg för.

Tabell 6. Stod till barnfamiljer

Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå

Genomsnitt- Förändring till Procentuell Genomsnittlig

lig procentu-------------------------------------- 1984/85      förändring procentuell

ell förändring 1985/86   1986/87   1987/88   1988/89   1984/85- förändring

■1978/79- 1985/86 1984/85-

1982/83 1988/89

16 484

-104

Toliila iilgijier +0,6

däiav

Ekonomiskt slöd

till barnfamiljer

inkl. bostadsbidrag -3.8

Bidrag till

barnomsorg +9.7

+ 98       +  .34      +105       +0,6

9931      -165      -140      -135      -115      -1,7 6553     +269      +238      +169      +220      +4.1

+0,5

-1,4

+ 3,3

Utgiftsstyrande faktorer för de allmänna barnbidragen är antalet bidragsberälligade barn och bidragels storiek, som fastställs av statsmakterna i enskilda beslut. Barnbidraget utgår fr. o. m. den 1 januari 1983 med 3 300 kr. per år och barn under 16 år. Bidragsberälligade är f. n. ca I miljon familjer med ca 1.6 miljoner barn. Flerbarnstillägg utgår till familjer med tre eller flera barn. Fr. o. m. den I juli 1983 räknas även studerande i åldern 16-19 är med vid bestämmandet av flerbarnstillägg.

Under perioden beräknas antalet bidragsberälligade barn minska, eftersom antalel barn som passerar 16-årsgränsen beräknas överstiga antalet födda under resp. år.

Föräldraförsäkringen omfattar havandeskapspenning, föräldrapenning i samband med barns födelse, särskild föräldrapenning samt föräldrapenning för tillfällig vård av barn. Av föräldraförsäkringens utgifter täcks 85 % av socialavgifter till sjukförsäkringen, medan 15% täcks över statsbudgeten.

Utgiftsutvecklingen för föräldraförsäkringen är beroende av flera faktorer.

Utgifterna för havandeskapspenningen påverkas av antalet gravida kvinnor, deras förvärvsfrekvens och inkomst samt del anlal gravida kvinnor som bedöms ha ell arbete av sådan karaktär att det inverkar menligt på graviditetens utveckling. Utgifterna beräknas för budgetåret 1984/85 till ca 50 milj. kr.

Utgifterna för föräldrapenning i samband med barns födelse beror främst på antalet födda barn samt föräldrarnas förvärvsfrekvens och inkomst. Utgifterna beräknas uppgå till ca 2.6 miljarder kronor under budgetåret 1984/85.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget 78

Den särskilda föräldrapenningen, som utgår under 180 dagar, kan tas ul under en åttaårsperiod. Utgifterna under ett visst år blir därför beroende av i vilken utsträckning ersätlningsdagar tas ul i direkt anslutning till föräldrapenning i samband med barnets födelse samt hur föräldrarna väljer all fördela resterande dagar över den återstående delen av'åltaårsperioden. Under budgetårei 1984/85 beräknas utgifterna uppgå till ca 1,6 miljarder kronor.

Utgifterna för föräldrapenning för tillfällig vård av barn är bl. a. beroende av i vilken omfattning barnen är sjuka. Utgifterna beräknas till 785 milj. kr. budgetåret 1984/85.

Inga förändringar i volymen av föräldraförsäkringen har anlagils ske under långlidsbudgelperioden.

Barn under 18 år vars föräldrar lever åtskilda kan få bidragsförskott. Bidragsnivån är relaterad till basbeloppet. Kostnaderna för bidragsförskotten beror främst på barnantal och andelen barn som lever skilda från någon eller båda föräldrarna samt de underhållsskyldiga föräldrarnas betalningsförmåga. Andelen barn för vilka bidragsförskott utgår - f. n. drygt 13% -har ökat något medan del totala antalel barn i bidragsberälligade åldrar minskar. Antalel bidragsberälligade barn bedöms fortsätta att öka. Av de förskotterade underhållsbidragen återbetalas ca 77%.

Föräldrar till handikappade barn under 16 år kan få vårdbidrag om barnet behöver särskild tillsyn eller vård eller om merkostnader uppslår på grund av handikappet. Vårdbidrag utges med belopp som motsvarar hel eller halv förtidspension (folkpension jämte pensionstillskott). För budgetåret 1984/85 beräknas 405 milj. kr. betalas ut för ca 13000 barn. Antalet barn förutsätts vara i stort oförändrade under långtidsbudgetperioden. Utgifterna kommer att minska något pä grund av den omfördelning som pågår från hela till halva vårdbidrag.

Till barn vars far eller mor eller båda föräldrar har avlidit utges barnpension. Antalet barnpensioner har minskat under senare år. Under budgetåret 1984/85 beräknas barnpension utgå till ca 38 000 barn till en kostnad av 220 milj. kr. Antalet barnpensioner förutsätts vara i stort sett oförändrat under långtidsbudgetperioden.

De statliga och statskommunala bostadsbidragen till barnfamiljer utgår till omkring 330000 familjer med omkring 670000 barn.

Koslnaderna för bostadsbidragen är bl.a. beroende av antalet barn, hushållsstruktur, bostadskostnader, inkomstulveckling samt förvärvsfrekvens. Kostnaderna för bostadsbidrag till barnfamiljerna beräknas till ca 2.9 miljarder kronor år 1984, varav slalens kostnader utgör ca 1,5 miljarder kronor.

Riksdagen har nyligen beslutat om ett nyll statsbidragssystem till barnomsorgen (prop. 1983/84:9, SoU 12, rskr 43). Det nya slalsbidragsssysle-mel innebär alt bidrag ulgår per inskrivet barn i daghem, fritidshem och familjedaghem. Bidrag ulgår också per årsarbetare i daghem och fritids-

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget 79

hem. Vidare vidgas bidragsgivningen till att även omlätta den öppna förskolan. De nya bidragsreglerna gäller fr. o. m. den 1 januari 1984.

Statens bidrag till driften av förskola och fritidshem styrs av kommunernas utbyggnad av barnomsorgen. Kommunerna analyserar behovet av barnomsorg med utgångspunkt i beräkningar av antalet barn, förvärvsin-tensitel, efterfrågan, ekonomiska förutsättningar m.m. Antalel bam som kan beredas plats i barnomsorgen avgörs i hög grad av efterfrågan på barnomsorg och kommunernas ambitionsnivå samt kommunernas ekonomiska förutsättningar samt tillgång på mark, lokaler, personal m. .m. Utvecklingen vad gäller fritidshemmen påverkas även av omfattningen av barnens vistelse i skolan.

Det statliga stödet till kommunernas barnomsorg beräknas till sammanlagt ca 6,5 miljarder kronor för budgetåret 1984/85.

Beräkningarna i långtidsbudgeten bygger på en utbyggnad i enlighet med kommunernas barnomsorgsplaner för åren 1983-1986. Eftersom utvecklingen av platsanlalet - och därmed statsbidragets storlek - är beroende av kommunernas utbyggnadstakt av barnomsorgen är statsbidragets ökning svår atl beräkna. Under långtidsbudgetperioden skulle en ökning av utbyggnaden med 25% utöver planema medföra en statsbidragsföråndring om totalt ca 225 milj. kr. i ftisla priser.

Utöver ovan redovisade utgifter under denna ändamålsgrupp utgår stöd till barnfamiljer inom ramen för skallesyslemei. vilket påverkar statens inkomsler. Stöd till barnfamiljer i form av avdrag och skallereduktion kan beräknas uppgå till totalt ca 1.6 miljarder kronor under år 1984.

VI    Hälso-, sjuk- och socialvård

Andamålsgruppen omfattar utgifter för statliga och statsunderstödda vårdområden. För budgetåret 1984/85 har beräknats statsbidrag med ca 8,5 miljarder kronor för detta ändamål. Huvuddelen avser statsbidrag till vårdområden under kommunalt huvudmannaskap. Särskilt statsbidrag har bl.a. utgått till den psykiatriska sjukvården. Enligt förslag i regeringens proposition 1983/84: 190 om vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m.m. skall det allmänna statsbidraget till den psykiatriska vården samt de nuvarande ersättningarna från sjukförsäkringen för läkarvård m. m.. inom öppen vård omvandlas till en samlad ersättning per invånare till de offentliga sjukvårdshuvudmännen. Vidare utgår statsbidrag till kommuner och landstingskommuner för drift av socialtjänstens hem för vård och boende. Denna verksamhet var tidigare statlig. Statsbidrag utgår också till kommunerna för annan hälso- och sjukvård, social hemhjälp och samhällets åtgärder för handikappade. 1 tabellen nedan visas den beräknade utgiftsutvecklingen under långlidsbudgelperioden.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget

80

Tabell 7. Hälso-, .sjuk och socialvård

Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå

	Genomsnitt-		Förändring till				Procentuell	Genomsnitt-
	lig procentuell för-	1984/85	1985/86	1986/87	1987/88	1988/89	förändring 1984/85-	lig procentuell för-
	ändring 1978/79-						1985/86	ändring 1984/85-
	1982/83							1988/89
Toiala Ulgifler	-3,6	8484	-52	+ 10	+ 20	+30	-0,6	0,0
därav
Psykiatrisk sjukvård m. 111.	-7,2	4 628	-20	-20	0	0	-0,4	-0,1
Åldrings- och handikappomsorg Social omsorg	+ 3.5 + 0,4	2141 1211	+ .34 -84	+ 30 0	+ 29 - 4	+ 30 0	+ 1,6 -6,9	+ 1,4 -1,9

De statliga utgifterna för hälso- och .sjukvård avser vissa myndigheter på detta område, statsbidrag till kommunerna för vissa former av hälso- och sjukvård samt bidrag till kostnaderna för de kommunala undervisningssjukhusen. Beräkningarna av statens utgifter för kommunala undervisningssjukhus har för långtidsbudgetperioden i huvudsak skett med utgångspunkt i nuvarande grunder för finansieringsfördelningen som fastställs i avtal. Staiens utgifter på detta område styrs främst av läkarutbildningens och den medicinska forskningens omfattning och av koslnaderna för investeringar vid undervisningssjukhusen. 1 beräkningen har hänsyn tagits till ändrat huvudmannaskap för de förutvarande statliga undervisningssjukhusen. Investeringarna beräknas minska någol under perioden.

Staiens och landstingskommunerna har träffat överenskommelse om ersättningar till sjukvårdshuvudmännen för hälso- och sjukvård för år 1985 och 1986. De sammanlagda ersättningarna enligt de nya reglerna beräknas till ca 11,3 miljarder kronor för vartdera året 1985 och 1986.

Huvudmannaskapet för socialtjänstens institutioner, hem för vård och boende (tidigare ungdomsvårdsskolor och vissa vårdanstalter för alkoholmissbrukare) har övergått från staten till landstings- och primärkommuner fr. o. m. den I januari 1983. För år 1983 utgår driflbidrag med 618 milj. kr. (prisnivå den I juli 1982).

Inom äldre- ocb handikappomsorgen inriktas samhällets insatser i ökad omfattning på öppna vårdformer. Fr. o. m. den I januari 1984 gäller nya regler för statsbidraget till den kommunala verksamheten med social hemhjälp. Statsbidrag utgår dels per årsarbetare inom den sociala hemhjälpen, dels per ålders- och förtidspensionär. Statsbidraget till social hemhjälp beräknas till knappt 1,7 miljarder kronor för budgetårei 1984/85. Den kommunala kostnaden för verksamheten är beroende av volymen social hemhjälp och av löneutvecklingen för aktuella personalkategorier. Med hänsyn bl.a. till det ökade antalet äldre i de högsta åldersgrupperna samt till den forisatta utvecklingen mot öppna omsorgs- och vårdformer har i långtidsbudgetberäkningarna antagils en viss volymökning av hemhjälpen.

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1.2   Långtidsbudget

81

Samhällets åtgärder för handikappade omfattar flera områden. Den större delen av utgiftema - t.ex. förtidspensioner och handikappersättningar inom folkpensioneringen - redovisas inom andra ändamålsgmpper. I denna ändamålsgmpp ingår utgifter för bidrag till särskolor, färdtjänst och social hemhjälp samt bidrag till organisationer m. m. Ansvaret för handikapphjälpmedel har landstingskommunerna. Ersättning för hjälpmedlen lämnas över sjukförsäkringen och redovisas i ändamålsgruppen sjukförsäkringar m. m.

Statsbidrag till färdtjänst utgår i princip med 35% av kommunernas kostnader för verksamheten och beräknas för budgetåret 1984/85 till 325 milj. kr. Kostnadsnivån bestäms av den allmänna kostnadsutvecklingen, antalet förflyttningshandikappade samt de enskilda kommunernas utformning av verksamheten. Ökningstakten för statsbidraget till färdtjänst har gradvis avtagit under senare år. Detta beror bl.a. på att bidragsreglerna ändrats fr. o. m. bidragsåret 1981 i syfte alt begränsa kostnadsutvecklingen och samtidigt utjämna skillnaderna mellan kommunerna. Under långtidsbudgetperioden har antagits en marginell volymökning.

VII   Kommunikationer

Ändamålsgmppen omfattar utgifter för vägväsendet inkl. trafiksäkerhet, affärsverk (postverket, televerket, statens järnvägar, luftfartsverket och sjöfartverket) samt stöd till lokal och regional kollektivtrafik m. m.

Tabell 8. Kommunikationer

Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå

	Genomsnitt-		Förändring till				Procentuell	Genomsnitt-
	lig procen-						förändring	lig procen-
	tuell för-	1984/85	1985/86	1986/87	1987/88	1988/89	1984/85-	tuell för-
	ändring						1985/86	ändring
	1978/79-							1984/85-
	1982/83							1988/89
Toiala utgifter	-0,8	11975	-230	-209	-112	+ 28	- 2,0	-  1,1
därav
Vägväsendet	-3,2	6562	+    8	0	-    1	- 3	+ 0,1	0,0
Jämvägar	+7,4	3410	+ 153	+ 44	+    8	+ 55	+ 4,5	+  1,8
Luft- och sjö-
fartsväsendet	-7,4	1097	-117	-116	- 62	-28	-10,7	- 8,4
Post- och tele-
kommunikationer	+0,3	480	-278	-141	- 61	0	-57,9	-68,4

Som underlag i långtidsbudgetens beräkningar för vägväsendet ligger den inriktning som statsmakterna utfärdat nämligen att driftverksamhelen bör planeras utifrån realt oförändrade anslag och för vägbyggandet utifrån nominellt oförändrade anslag. Andra medel för väginvesteringar av sysselsättningskaraktär är ej inräknade. 6   Riksdagen 1983184. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1.2

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1.2   Långtidsbudget 82

Vid bedömningen av affärsverkens investeringsverksamhet har hänsyn tagils till pågående arbeten samt beslutade program och projekt.

Staiens järnvägars (SJ) investeringar har beräknats utifrån en i reala termer årlig ökning av den totala investeringsvolymen med 5% t.o.m. budgetåret 1985/86. Dessutom har hänsyn tagits till det preliminära utgiftsbehov som föranleds av utbyggnaden av spåranläggningar för lokaltågen i Storstockholm enligt prop. 1983/84:54. För SJ har vidare inräknats den beslutade avvecklingen över en treårsperiod av den särskilda ersättningen för lågprissyslemet.

Fr. o. m. budgetåret 1984/85 har föreslagits att televerket tillgodoser sill kapitalbehov genom upplåning på den :illmänna kapitalmarknaden. Någon anslagsbelastning har därför inte tagits upp i långtidsbudgeten.

Långtidsbudgeten för sjöfartsverksamheten påverkas av att det tidsbegränsade stödet till svenska rederier successivt avvecklas under perioden. För anslag som påverkas av kapitalkostnader har hänsyn tagits till redan beslutade investeringar och en bedömning av investeringsutvecklingen för sjöfartsmateriel. De investeringsbelopp som tagits upp avser ren återan-skaffning av olika slags materiel.

Transportstödet till Norrland m. m. är i långtidsbudgeten beräknat utifrån en real tillväxt av begränsad omfattning. Mot bakgmnd av att de framtida regionalpolitiska stödinsatsemas inriktning och omfattning f. n. övervägs inom kommittén (I 1982:05) om det regionalpolitiska stödet dll näringslivet föreligger en viss osäkerhet om stödets framtida storlek.

Investeringsutgifter

De statliga investeringsinsatserna inom ändamålsgruppen Kommunikationer är omfattande. De ojämförligt största insatserna avser vägbyggande, järnvägsanläggningar och tdeanläggningar. Dessa svarar för närmare 92 % av totalutgifterna som kan beräknas till ca 10,6 miljarder kronor. För televerket, postverket och SJ föreslås i 1984 års budgetproposition ändrade finansieringsformer för investeringsverksamheten som främst innebär att televerkets investeringar inte redovJisas över statsbudgeten. Därför görs nedan en redovisning av ändamålsgmppens totala investeringsutgifter samt fördelningen av dessa för budgetåret 1984/85 oberoende av finansieringskälla.

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1.2   Långtidsbudget

83

Diagram 2. Fördelningen av större statUga investeringsutgifter inom ändamålsgmppen kommunikationer för budgetåret 1984/85.

Övrigt 3%
Postväsende 5%     —

De investeringar i nät och annan utmstning som beräknas falla på televerkskoncernen uppgår för budgetåret 1984/85 till ca 5,9 miljarder kronor. För de påföljande åren beräknas investeringsnivån uppgå till minst samma storieksordning. Invesleringsutgifterna skall enligt förslagen i 1984 års budgetproposition helt finansieras utanför statsbudgeten genom att televerket får möjlighet att låna medel på den allmänna kapitalmarknaden. I beloppet ovan ingår även investeringsutgifter i abonnentanläggningar som finansieras via televerkets dotterbolag, Telefinans AB.

SJ:s invesleringar beräknas för budgetåret 1984/85 uppgå till ca 2,3 miljarder kronor. Däri ingår dels en leasing-ram om totalt 60 milj. kr. för godsvagnsanskaffning och dels bussanskaffning för ca 150 milj. kr. genom ett särskilt dotterbolag. De utgiftsbehov som föranleds av den särskilda utbyggnaden av spåranläggningar i Storstockholm innebär att investerings-utgiftema över statsbudgeten fr. o. m. budgetårei 1985/86 kommer atl öka.

De beräknade investeringsutgifterna för postväsendet uppgår till ca 530 milj. kr. för budgetåret 1984/85, varav ca 380 milj. kr. för byggande av posthus. Däri ingår två större byggnadsprojekt, Siockholm Ban och Göteborg Ban, som för budgetåret 1984/85 föreslås få finansieras på samma sätt som för medelstora och små posthus, dvs. genom i postverkets rörelse tillgängliga likvida medel. Enligt nuvarande planer kommer byggnadsverksamheten framöver att ligga på en i stort oförändrad nivå. Investeringar i fordon och sorteringsmaskiner m. m. planeras till ca 150 milj. kr.

Utgiftema för vägbyggandel kommer totalt för budgetåret 1984/85 att uppgå till 1,7 miljarder kronor, varav det statliga vägbyggandet svarar för ca 75 %. I denna utgiftsnivå har även inräknats de vägbyggnadsprojekt som föranleds av redan beslutade sysselsättningsinsatser.

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1.2   Långtidsbudget 84

VIII    Allmänna bidrag till den kommunala sektorn

De allmänna bidragen ulgår i motsats till de specialdestinerade utan knytning till ett specieUl verksamhetsområde och aktivitetsnivån inom detta. Ändamålsgmppen omfattar skatteutjämningsbidrag till kommuner och landsting samt bidrag till kommunerna med anledning av avskaffandet av kommunala företagsbeskattningen.

Tabell 9. Allmänna bidrag till den kommunala sektorn

Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå

Genomsnitt-	Förändring till                                   Procentuell	Genomsnitt-
lig procen-	---------------------------------    förändring	lig procen-
tuell för-	1984/85   1985/86   1986/87   1987/88   1988/89   1984/85-	tuell för-
ändring	1985/86	ändring
1978/79-		1984/85-
1982/83		1988/89

Skatteutjämnings-

bidragm.m. -0,2 12021     +565      +149      +98        +117      +4,7 +1,9

Skatteutjämningsbidraget syftar tilll att minska skillnaden i skattekraft och utgifter för kommuner och landsting. T. o. m. år 1982 utgick skatteutjämningsbidrag även till kyrkliga kommuner. Fr.o.m. år 1983 har detta system ersatts av ett inomkyrkligt utjämningssystem som finansieras över den s. k. kyrkofonden med en allmän kyrkoavgift vars storlek fastställs av regeringen.

I Stockholms län finns däratöver ett inomregionalt skatteutjämningssystem. Genom en särskild lag ges Stockholms läns landstingskommun befogenhet att lämna bidrag och lån till kommuner inom landstingsområdet i den mån det behövs för att främja skatteutjämning mellan kommunerna.

Skatteutjämningsbidragen har störst betydelse för Gotlands kommun, för norrlandskommuner och för glesbygdskommuner i andra delar av landet.

Reformeringen av skatieutjämningssystemet, som genomförts i tre etapper under åren 1980-82, har relativt sett givit den största ökningen av bidragen till de södra delarna av landet.

En parlamentarisk kommitté ser f. n. över skatieutjämningssystemet. Enligt direktiven till utredningen skall bl.a. tas upp hur automatiken i bidraget skall kunna begränsas, vilket även skulle kunna föranleda omprövning av bidragssystemets gmnder. Ett nytt system baserat på utredningens förslag torde kunna träda i kraft först efter år 1986.1 avvaktan på detta har regeringen i en särskild proposition i mars i år föreslagit att vissa åtgärder inför år 1985 vidtas inom ramen för nuvarande system i syfte att minska skatteutjämningsbidragens ökningstakt till en nivå som bättre överensstämmer med målen för kostnadsutvecklingen i samhället. Syftet är också att inom ramen för givna resurser skapa utrymme för insatser inom prioriterade verksamhetsområden och för att främja sysselsättningen.

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1.2    Långtidsbudget 85

Skatteutjämningsbidragen består dels av ordinarie bidrag, dels av extra skatleuljämnningsbidrag.

Det ordinarie bidraget, som budgetårei 1984/85 beräknas komma atl uppgå till 10,9 miljarder kronor, styrs av skatteunderlaget och skattesatsernas nivå i kommuner och landsting. Systemet garanterar kommunerna och landstingskommunerna ett visst skatteunderiag i skattekronor per invånare (skattekraft) i förhållande till genomsnittet för riket (medelskattekraften). Den garanterade skattekraften påverkas också av de tillägg till eller avdrag från grundgarantin som görs med hänsyn till befolkningens åldersstmktur i resp. kommun och landstingskommun. Tillägg ges vidare för omfattande befolkningsminskningar.

Den totala garantin räknas om årligen. Då justeras omfattningen av den enskilda kommunens resp. landstingskommunens skatteutjämningsbidrag. Däremot påverkas i princip inte omfattningen av de samlade bidragen. Denna påverkas endast om relationerna mellan kommuner inom resp. utom skalteutjämningssystemet förändras i fråga om den beaktade åldersstmkturen.

Skatteutjämningsbidragens storlek bestäms också av resp. kommuns och landstingskommuns skattesats. Förändringar av skattesatserna i de bidragsmottagande kommunerna och landstingskommunerna får således effekt på omfattningen av skatteutjämningsbidragen.

Skatteutjämningsbidragets utveckling påverkas således fömtom av skat-tesalsändringar, dels av utvecklingen av det egna skatteunderlaget i den enskilda kommunen eller landstingskommunen i förhållande till genomsnittet i landet, dels av en förändring av medelskattekraften.

En illustration av skattesatsens betydelse för bidragets utveckling ges av atl en höjning av skallesatsen med 10 öre per år under långtidsbudgetperioden ökar bidragets storlek med ca 250 milj. kr. i löpande priser i långlids-budgetens slutar. En långsammare eller snabbare ökning av lönesummans utveckling med 1 procentenhet per år resulterar på motsvarande sätt i en förändring av bidraget slutåret med 400 milj. kr. i löpande priser.

Det extra skatteutjämningsbidraget ges till kommuner som av olika skäl har kommit i ekonomiska svårigheter. Bidraget har tidigare utgått med ca 100 milj. kr. per år. För år 1984 minskades bidragsramen till 85 milj. kr. med hänsyn till att separata stöd infördes för bidrag till kostnader för outhyrda lägenheter. Stödet för outhyrda lägenheter har senare förlängts. Ett särskilt stöd om 300 milj. kr. gavs under år 1984 till kommuner och landstingskommuner för att undvika kraftiga skattehöjningar i de finansiellt sett sämst ställda kommunema och landstingskommunerna. Med hänsyn till bl. a. att det finansiella läget i kommunsektorn nu ter sig mer stabilt ges inget motsvarande stöd under år 1985. Däremot höjs ramen för extra skatteutjämningsbidrag med 25 milj. kr. till 110 milj. kr.

Ett särskilt bidrag till kommunerna införs fr. o. m. år 1985 med anledning av avskaffandet av den kommunala taxeringen av juridiska personer.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget

86

Företagsbeskattningen blir därmed helt statlig. Bidraget kan för år 1985 beräknas komma att uppgå till 1,8 miljarder kronor. Ingen automatik byggs in i det nya bidraget.

IX   Utbildning och forskning

Ändamålsgmppen omfattar utgifter för utbildningsväsendet och för den civila gmndforskning som bedrivs av staten eller ges statligt stöd. I dessa utgifter ingår bl. a. del obligatoriska skolväsendet, gymnasiala skolor, vuxenutbildning, högre utbildning, studiestöd samt grundforskning. Till högre utbildning och forskning förs bl. a. anslagen till högskolan inkl. lantbmksuniversitetet, undervisningssjukhus, de statliga forskningsråden och styrelsen för teknisk utveckling. I gmppen ingår även de statliga utgifterna för forskning och utveckling inom industriområdet. Däremoi beräknas utgiftema för energiforskning och tillämpad forskning inom andra områden utanför denna ändamålsgmpp.

Tabell 10. Utbildning och forskning

Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå

	Genomsnitt-		Förändring till				Procentuell	Genomsnitt-
	lig procen-						förändring	lig procen-
	tuell för-	1984/85	1985/86	1986/87	1987/88	1988/89	1984/85-	tuell för-
	ändring						1985/86	ändring
	1978/79-							1984/85-
	1982/83							1988/89
Toiala utgifter	+  1,2	36031	-1258	-286	-198	-288	-3,5	-1,5
därav
Obligatoriska
skolväsendet	- 4,0	13550	-  673	-187	-213	-224	-5,0	-2,5
Gymnasieskolan
m.m.	+ 3,7	4311	-  260	+ 36	+ 123	- 37	-6,0	-0,8
Högre utbildning
och forskning	+ 2,9	9163	-  201	-169	-132	- 35	-2,2	-1,5
Studiestöd m. m.	+ 15,3	6424	+    15	+ 41	+ 28	+  11	+0,2	+0,4

Utgiftema inom ändamålsgmppen styrs av en långtgående automatik. De viktigaste utgiftspåverkande faktorerna är antalet elever, löneutvecklingen för lärare och förändringen i basbeloppet. Framför allt påverkas anslagen inom skolväsendet, den högre utbildningen och studiestödet.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2   Långtidsbudget

87

Diagram 3. Utgiftsstyrande faktorer inom ändamålsgruppen utbildning och forskning budgetåret 1984/85

Miljarder kr.      Procent
7,1               20

4,4

12

24,5

68

36,0

100

' I löneutvecklingen ingår dels utgifter som förändras med timlönen och lönesumman, dels löneförändringar till följd av sedvanlig pris- och löneomräkning.

Staten svarar för merparten av kostnaden för skolledar- och lärarlöner, vilket motsvarar ca hälften av den offentliga sektorns samlade utgifter för det obligatoriska skolväsendet och gymnasieskolan. Resterande utgifter faller på kommunema.

Under långtidsbudgetperioden minskar antalet elever i grundskolan (7-15 år) vatje år och med ca 6% för hela perioden. De stora årskullar som föddes åren 1964-1967 ledde till en högsta dimensionering av gymnasieskolan (16-19 år) under budgetåren 1982/83 och 1983/84. Därefter minskar antalet elever och därmed antalel platser under perioden, totalt med närmare 7%. I slutet av perioden sker en mindre ökning varefter minskningen fortsätter. De stora årskullama från mitten av 1960-talel uppnår under perioden högskoleåldem (20-25 år). För högskolan har mot denna bakgmnd beslutats om riktlinjer som innebär att antalet nybötjarplalser -inkl. de förändringar som genomfördes budgetåret 1982/83 - ökar med ca 3000 under den första delen av 1980-talet, varefter en motsvarande minskning blir aktuell mot bakgmnd av de då minskande årskullarna. Dessa förändringar inom högskolan skall genomföras med oförändrad resurstilldelning, varför anslagen till gmndläggande högskoleutbildning i fasta priser beräknas bli oförändrade under långtidsbudgetperioden. De låga födelsetalen de senaste åren kommer under 1990-talet och senare att minska efterfrågan på gymnasie- och högskoleutbildning.

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1.2   Långtidsbudget 88

Det obligatoriska skolväsendet

Utgifterna för det obligatoriska skolväsendet minskar uttryckt i oförändrad pris- och lönenivå under hela långtidsbudgetperioden, eftersom antalet elever totalt minskar under perioden.

Utgiftsstyrande faktorer för gmndskolebidraget i en löpande prisberäkning - fömtom löneutvecklingen och totala antalet elever - är det genomsnittliga antalet elever per klass eller undervisningsgmpp och läramas undervisningsskyldighet. Belastningen på statsbudgeten är delvis skild från vad kommunema är berättigade till i statsbidrag för ett visst läsår genom att utbetalningen av bidraget är uppdelad på förskott och slutreglering.

Gymnasieskolan

Den kraftiga minskningen av antalet 16-åringar under långtidsbudgetperiodens första hälft leder till en minskning av antalet intagningsplatser på gymnasieskolans linjer och gmndskoleanknutna specialkurser. Utöver dessa platser finns ca 33000 platser ii specialkurser som kräver tidigare gymnasial utbildning, praktik eller viss ålder för tillträde. Ambitionen belräffande antalet platser på yrkesinriktade linjer som regeringen föreslår i årets budgetproposition förutsätts gälla hela perioden. Liksom beträffande gmndskolan styrs kostnadsutvecklingen för gymnasieskolan - fömtom av det totala antalet elever - av storiekama på klasserna eller undervis-ningsgmpperna samt läramas undervisningsskyldighet.

Kommunernas uppföljningsansvar för ungdomar under 18 år

Fr. o. m. den 1 juli 1983 utgår statsbidrag till vissa kommunala åtgärder för de ungdomar under 18 år som efter gmndskolan inte genomgår reguljär utbildning eller har fast arbete. Utgiftema styrs av antalet elever som blir föremål för dessa åtgärder. Utgångspunkt för medelsberäkningen i årets budgetproposition är att 16000 16-17-åringar beräknas vara i behov av dessa åtgärder, vilket beräknas kosta 257,4 milj. kr. Ett antagande om att andelen 16-17-åringar som kommer att bli föremål för åtgärder i det kommunala uppföljningsansvaret är konstant i förhållande till befolkningsgruppen ligger till gmnd för beräkningama under hela långtidsbudgetperioden.

Vuxenutbildning

Kostnaderna för vuxenutbildningen, vars stora utgiftsposter utgörs av bidragsanslagen till studiecirklar, invandramndervisning i svenska, driften av folkhögskolor och kommunal vuxenutbildning, beräknas inte öka under långtidsbudgetperioden. De totala kostnaderna för vuxenutbildning beräknas för budgetåret 1984/85 uppgå till 2,3 miljarder kronor.

Storleken på anslagen till studiecirklar och invandramndervisning beslutas av riksdagen i den årliga budgetprövningen. Anslagen till driften av

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1.2   Långtidsbudget 89

folkhögskolor och kommunal vuxenutbildning följer huvudsakligen löneutvecklingen för lärare. Utbildningsvolymen förväntas bli oförändrad under perioden. Det sammanhänger bl.a. med riksdagens beslul om maximering av antalet undervisningslimmar för såväl gmndutbildningen för vuxna och den kommunala vuxenutbildningens gmndskole- och gymnasieskolekurser som för antalet elev veckor i folkhögskolan. Maximeringen av dessa utbildningars omfattning fömtsätts gälla för hela perioden.

Högskoleutbildning

Utgiftema i oförändrad pris- och lönenivå för den gmndläggande högskoleutbildningen väntas i stort sett bli oförändrade. Beslutad utökning av platsantalet på vissa utbildningslinjer kommer att finansieras genom omprioritering av resurser inom området.

De dominerande utgiftsstyrande faktorema för den gmndläggande högskoleutbildningen, exkl. kommunal högskoleutbildning, utgörs av de planeringsramar i form av intagningsplatser som åriigen fastställs av riksdagen, utbildningens längd, kostnadema per utbildningsplats samt dimensioneringen av kringkostnader som t. ex. administrationen vid högskoleenhe-tema m. m. Dessa faktorer utgör gmnden för de årliga anslagsberäkningarna. Sammanlagt utgörs ca 85 % av de totala utgiftema av lönekostnader. Utgiftsutvecklingen påverkas även i hög utsträckning av de nu gällande, i avtal fastställda undervisningsskyldighetema för lärarna.

Staten ger bidrag till kommuner och landstingskommuner för driften av den kommunala högskoleutbildningen. Bidraget, som för budgetåret 1984/ 85 beräknats uppgå till 191,9 milj. kr. beräknas inte öka i fasta priser under långlidsbudgelperioden.

Studiestöd

Utgiftema för studiesociala ändamål styrs av antalet studerande på gymnasie- och högskolenivå och för den största utgiftsposten - de alerbetalningspliktiga studiemedlen - även för förändringar i basbeloppet. Stu-diemedelstagarnas sammanlagda skuld till staten uppgick vid utgången av år 1983 till ca 25 miljarder kronor.

Utgiftema för vuxenstudiestöden finansieras genom medel från vuxenutbildningsavgiften. Avgiften är f.n, 0,25% av den totala lönesumman. Inkomsten av vuxenutbildningsavgiften beräknas till 815 milj. kr. för budgetåret 1984/85.

Antalet gymnasiestuderande beräknas minska under perioden, vilket leder till minskade utgifter för studiestödssystemet till denna gmpp.

Antalet studerande i högskolan beräknas öka under långtidsbudgetperioden. På gmnd av de förändringar i antagningsreglerna för högskolan som genomförts de senaste åren, förväntas vidare andelen yngre studerande att stiga något, vilket kommer att leda till ett högre utnyttjande av studiemedel.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2   Långtidsbudget 90

Forskning och utveckling

De statliga anslagen till forskning och utveckling uppgår till ca 9,2 miljarder kronor 1983/84. Utgiftema för forskningsändamål följer i stort den löpande pris- och löneutvecklingen.

I 1984 års proposition om forskning (1983/84: 107) föreslår regeringen att ytterligare 150 milj. kr. tillförs forskning och utveckling. Av detta belopp avses 125 milj. kr. användes för gmndläggande forskning inom utbildnings-och jordbmksdepartementens verksamhetsområde. Forskningspropositionen behandlar perioden 1984/85-1986/87.

Riksdagen har för perioden 1984/85-1986/87 fastställt ett program för stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete. Tyngdpunkten i detta program utgörs av verksamheterna vid STU och industrifonden. De totala utgifterna för programmet uppgår till ca 2,8 miljarder kronor under den angivna perioden.

I enlighet med principerna för långtidsbudgeten har för perioden efter budgetåret 1986/87 beräknats oförändrade insatser för industriellt forsknings- och utvecklingsarbete.

Forskningen inom utbildningsdepartementets område svarar budgetåret 1983/84 för ca en tredjedel, eller 2,7 miljarder kronor, av det statligt finansierade forsknings- och utvecklingsarbetet. För budgetåret 1984/85 ökas resurserna med ca 110 milj. kr. Verksamheten inom området finansieras även genom externa resurser utanför utbildningsdepartementets statsbudgetmedel, främst via sektorsforskning och uppdragsverksamhet men också till viss del genom medel i form av fondavkastningar och stiftelsemedel. De externa medlen kan uppskattas till ca 500 milj. kr. för budgetåret 1984/85.

Inom jordbmksdepartementets område uppgår de totala forskningsresurserna till ca 642 milj. kr. för budgetåret 1984/85. Det är en ökning från budgetåret 1983/84 med 17 milj. kr. Dämtöver tillkommer extema resurser utanför statsbudgeten på ca 85 milj. kr. Huvuddelen av medlen inom departementets område finansierar verksamheten vid Sveriges lantbmksuniversitet och fömtsätts i fasta priser och löner vara oförändrade under långtidsbudgetperioden.

X   Arbetsmarknads- och regionalpolitik

Ändamålsgmppen omfattar statens utgifter för skilda arbetsmarknadspolitiska åtgärder såsom arbetsförmedling, sysselsättningsskapande åtgärder, arbetsmarknadsutbildning, kontantstöd vid arbetslöshet, Stiftelsen Samhällsföretag, vissa andra sysselsättningsfrämjande åtgärder samt arbetsmiljöåtgärder. Vidare hör utgiftema för regionalpolitiska åtgärder till denna ändamålsgmpp.

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1.2   Långtidsbudget

91

Tabell 11. Arbetsmarknads- och regionalpolitik

Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå

	Genomsnittlig procentuell förändring 1978/79-1982/83	1984/85	Förändring till 1985/86   1986/87		1987/88	1988/89	Procentuell förändring 1984/85-1985/86	Genomsnittlig procentuell förändring 1984/85-1988/89
Toiala ulgifler	+ 3,6	16990	-501	-126	-20	+ 39	- 3,0	- 0,9
därav Arbetsmarknadspolitik Regionalpolitik	+ 3,1 + 10,1	15 200 1790	+ 36 -537	- 25 -101	+22 -42	+ 51 -12	+ 0,2 -30,0	0,0 -11,5

Arbetsmarknadspolitik

Utgiftema för arbetsmarknadspolitiken beräknas för budgetåret 1984/85 uppgå till över 15 miljarder kronor.

En arbetsgivaravgift om 1,3% tas f.n. ut för att täcka 65% av kostnadema för vissa bidrag inom ändamålsgmppen. Den andel av dessa bidrag som inte täcks av arbetsgivaravgifter finansieras via statsbudgeten. Avgiften höjs till 1,6% fr. o. m. den 1 januari 1985.

Arbetsmarknadsutbildning omfattar dels särskilda kurser som anordnas av AMU-center efler beställning av arbetsmarknadsmyndigheten, dels utbildning inom det reguljära skolväsendet eller studieförbund m.fl. för vilken deltagaren beviljas utbildningsbidrag. Till arbetsmarknadsutbildningen hör också sådan utbildning av anställda för vilken arbetsgivaren kan erhålla bidrag enligt särskilda regler s. k. AMU i företag. Deltagare i särskilda kurser och kurser inom det reguljära utbildningsväsendet uppbär utbildningsbidrag. Vid utbildning i företag utgår bidrag till företagen. Inom ramen för den nuvarande bristyrkesutbildningen får arbetsmarknadsstyrelsen anordna fort- och vidareutbildning av 10000 anställda inom industrin i syfte att motverka s. k. flaskhalsproblem. För dessa anställda utges utbildningsbidrag. Därvid fömtsätts alt arbetsgivaren åtar sig att göra en motprestation av arbetsmarknadspolitiskt värde. De totala utgifterna för arbetsmarknadsutbildning beräknas för budgetåret 1984/85 uppgå till 4 miljarder kronor, varav 2,6 miljarder kronor finansieras via anslag över statsbudgeten och resterande 1,4 miljarder kronor från arbetsgivaravgifter. För långtidsbudgetperioden har antagits i stort sett oförändrad utgiftsnivå.

Utgiftsutvecklingen för arbetsmarknadsutbildningen styrs i första hand av antalet kursdeltagare samt av utbildningskostnaden resp. bidragets storiek per kursdeltagare. Antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildningen och utbildningsbidragens storlek fastställs genom särskilda regeringsbeslut. Antalet kursdeltagare i verksamheten är beroende av arbetsmarknadsläget och av i vilken utsträckning de sökande uppfyller arbetsmarknadskungörelsens villkor för tillträde till utbildningen. Fördelningen av kursdeltagarna regionalt och utbildningens inriktning har också betydelse för kostnadsutvecklingen.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget 92

Utbildningsbidragen är till viss del kopplade till ersättningen vid arbetslöshet, dvs. höjda arbetslöshetsersättningar kan ge höjda utbildningsbidrag. Antalet kursdeltagare och fördelningen av dem mellan olika typer av utbildningar bestämmer antalel kursveckor, vilket är avgörande för kostnaderna för de utbildningsresurser i form av lärare, lokaler etc. som krävs. I budgetpropositionen 1984 har för budgetåret 1984/85 medel beräknats för ca 120000 personer i arbetsmarknadsutbildning. Denna nivå fömtsätls gälla hela långtidsbudgetperioden.

Sysselsättningsskapande åtgärder, som för budgetåret 1984/85 beräknas kosta 2,6 miljarder kronor, avser främst statliga och kommunala beredskapsarbeten samt rekryteringsstöd och enskilda beredskapsarbeten i näringslivet. Rekryteringsstödet införde:; den 1 januari 1984 och samtidigt sänktes bidraget till enskilda beredskapsarbeten som inte avser investeringsarbeten från 75% till 50%. Även rekryteringsstödet motsvarar ett bidrag med 50 % av lönekostnaderna. Kostnaderna för verksamheten med sysselsättningsskapande åtgärder och de ungdomslag för 18-19-åringar som startade i januari 1984 har beräknats ligga på en genomsnittlig nivå kring 3,7 miljarder kronor per år under långtidsbudgetperioden.

Behovei av beredskapsarbeten är i hög grad avhängigt konjunktumtvecklingen och sysselsättningsläget. Eiet innebär alt medelsåtgången kan variera kraftigt mellan budgetåren. Avgörande för kostnaderna för verksamheten är dels antalet sysselsättningsdagar, dels kostnaden per sysselsättningsdag. Till kommunalt och enskilt beredskapsarbete av investeringskaraktär lämnas statsbidrag normalt med 75% av lönekostnadema för de anvisade arbetslösa. Dämtöver utgår vid investeringsarbeten ett till-läggsbidrag om 15% för övriga kostnader.

De statliga utgifterna för sysselsättningsskapande åtgärder har för budgetåret 1984/85 beräknats till 2,6 miljarder kronor motsvarande 4 miljoner sysselsättningsdagar med en genomsnittlig dagsverkskostnad på 475 kr. samt för rekryteringsstöd och enskilda beredskapsarbeten av icke investeringskaraktär 3 miljoner dagar med en genomsnittlig dagsverkskostnad på 225 kr. I mars 1984 uppgick antalet sysselsatta personer i beredskapsarbete till 71900. En förändring av antalet sysselsättningsdagar i beredskapsarbeten i offentliga sektom med en miljon under budgetåret, motsvarande drygt 9000 personer i arbete genomsnittligt i sex månader, påverkar anslaget med ca 475 milj. kr.

En förändring av dagsverkskostnaden med 50 kr. skulle - med i övrigt oförändrade antaganden - påverka medelsbehovet för beredskapsarbeten i offentliga sektom med 200 milj. kr.

Stöd vid arbetslöshet utgår dels i form av ersättning från erkända arbetslöshetskassor, dels i form av kontant arbetsmarknadsstöd till personer som står utanför arbetslöshetsförsäkringen. Arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta arbetsmarknadsstödet finansieras dels över statsbudgeten (35 %), dels genom arbetsgivaravgifter (65 %) samt, i fråga om försäkringen, till en

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget 93

mindre del genom medlemsavgifter från de försäkrade och ränteinkomster. Behovet av medlemsavgifter styrs till stor del av statsbidragens storlek.

Statsbidragen till erkända arbetslöshetskassor utgör f.n. ca 95% av utbetald arbetslöshetsersättning. Statens utgifter redovisas dels på statsbudgeten (35%) dels på arbetsmarknadsfonden som finansieras genom arbetsgivaravgift (65%). Vidare är arbetslöshetskassorna skyldiga att ha egna fonder som en reserv. Fonderingskravet är beroende av utbetalningar under tidigare år. Den ökade arbetslösheten har under senare år inneburit ökade utbetalningar av ersättning, vilket medfört behov av ytterligare medel till fondavsättning.

Utgiftema för stöd vid arbetslöshet styrs av arbetslöshetens omfattning - antalet arbetslösa och antalet ersätlningsdagar - och ersättningsnivån. Den högsta ersättningsnivån, som höjs till 300 kr./dag fr.o.m. den 1 juli 1984, fastställs av statsmakterna.'

Arbetslösheten uppgick till 3,5% i genomsnitt under år 1983 och till 3,3% i genomsnitt per månad under första kvartalet 1984. Under långtidsbudgetperioden har beräkningarna baserats på ett något lägre arbetslöshetstal. En förändring av arbetslösheten med en procentenhet under en tid av två månader innebär atl utgifterna på statsbudgeten för arbetslöshetsersättning förändras med ca 100 milj. kr. och med ca 180 milj. kr.' på arbetsmarknadsfonden.

Arbetsmiljö och arbetsanpassning

För atl öka möjligheten för arbetshandikappade att få arbete på den reguljära arbetsmarknaden kan lönebidrag lämnas till arbetsgivare. Dessutom kan bidrag lämnas till arbetshjälpmedel åt handikappade. Regeringen har föreslagit (prop. 1983/84:122) vissa förändringar av lönebidragen samt ett särskilt introduktionsstöd vid anställning av arbetshandikappade inom vissa sektorer, att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1984. För budgetåret 1984/ 85 beräknas utgifterna för de här nämnda stödformerna uppgå till 2,3 miljarder kronor.

Kostnaderna för stöden bestäms dels av regelsystemet, dels av arbetsförmedlingens möjligheter atl placera sökande med arbetshandikapp. Volymramar styr omfattningen av vissa bidrag. Introduktionsstöd föreslås således kunna utgå inom en viss volymram. Antalet platser med 100% lönebidrag hos statliga myndigheter är sedan länge begränsat. Sedan budgetåret 1983/84 begränsas ökningstakten för bidrag med 90% av lönekostnaden till allmännyttiga organisationer. Däremot får anställning med lönebidrag med lägre subventionsnivåer hos enskilda företag, kommunala arbetsgivare, afiarsdrivande verk och allmännyttiga organisationer komma till stånd i obegränsad omfattning.

' Utgiftema under ändamålsgmppen inkluderar ej den höjning fr. o. m. den 1 juli 1984 av högsta dagpenning inom arbetslöshetsförsäkringen och av utbildningsbidragen som föreslås i kompletteringspropositionen.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget 94

Kostnaderna för lönebidrag och introduktionsstöd påverkas även av utvecklingen av löner och sociala avgifter, eftersom bidragen lämnas med viss andel av lön och lönebikostnader upp till ett högsta lönebelopp.

Utgiftema för lönebidrag, introduktionsstöd och arbetshjälpmedel åt handikappade kan väntas fortsätta atl öka med ca 100 milj. kf. per år främst på gmnd av fortsatt volymökning inom icke begränsade sektorer.

För den yrkesinriktade rehabiliteringen väntas i stort sett oförändrade utgifter under långtidsbudgetperioden.

Rörelseunderskottet vid driften av stiftelseorganisationen för skyddat arbete - Samhällsföretagsgmppen — finansieras helt via statsbudgeten. Stiftelsen Samhällsföretag föreslås få ett anslag om ca 2,7 miljarder kronor för att täcka detta och för vissa investeringar under budgetåret 1984/85. Utgiftema beräknas sjunka under långlidsbudgelperioden genom effektivi-seringen i verksamheten och genom ökade försäljningsintäkter.

Arbetarskyddsfondens totala bidrags;givning för budgetåret 1988/89 uppskattas till 600 milj. kr. Verksamheten finansieras via en särskild arbetsgivaravgift och redovisas inte i statsbudgeten. Via fonden kommer ca 550 milj. kr. atl fördelas till arbetsmiljö- och arbetslivsändamål under budgetåret 1984/85.

Regionalpolitik

För det regionalpolitiska stödet till niiringslivet har riksdagen lagt fast en beslutsram för budgetåren 1979/80-1983/84.1 avvaktan på förslag från den regionalpolitiska utredningen har ramperioden förlängts med ett år. Ramen uppgår f. n. till ca 1,8 miljarder kronor och omfattar lokaliseringsbidrag/avskrivningslån, utbildningsstöd, sysselsättningsstöd, offertstöd och lokah-seringslån. För budgetåret 1984/85 beräknas ca 614 milj. kr. för bidragsverksamhet och 500 milj. kr. för lokaliseringslån. För långtidsbudgetperioden har i övrigt i enlighet med långtidsbudgetmetoden fömtsätts att ambitionsnivån är oförändrad. Med hänsyn till den slora reservationen har dock inga medel avsatts för lokaliseringslån fr. o. m. budgetåret 1985/86.

De kortsiktiga variationema i utnyttjandet av de medel som disponeras beror huvudsakligen på förändringar i företagens investeringsbenägenhet, vilken i sin tur bl. a. är avhängig av den allmänna konjunktumtvecklingen. Utnyttjandet beror även på den subveritionsnivå som tillämpas.

För budgetåret 1984/85 beräknas vidare medel för regionala utvecklingsinsatser på länsnivå att uppgå till ca 298 milj. kr. I enlighet med långtidsbudgetmetoden beräknas kostnaderna vara oförändrade under perioden.

I det regionalpolitiska stödet ingår även nedsättning av socialavgifter. Avgiften sänks med tio procentenheter för gmv- och tillverkningsindustri samt viss uppdragsverksamhet i Norrbottens län. Ett särskilt bidrag till kostnaden för socialavgiftema lämnas hämlöver vid ökning av sysselsättningen. Kostnaden beräknas till ca 330 milj. kr. per år under långtidsbudgetperioden.

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1.2    Långtidsbudget 95

Inom jordbmksområdet utgår ett prisstöd till jordbmket i norra Sverige. Stödet, som är volymrelaterat, beräknas för budgetåret 1984/85 uppgå till 330 milj. kr. Dessutom utges regionalt rationaliseringsslöd till utvecklingsbara jordbmksförelag i norra Sverige inom en bidragsram på 40 milj. kr. Stöden beräknas vara oförändrade under långlidsbudgelperioden efter budgetåret 1985/86.

XI   Bostadspolitik

De statsfinansiella utgiftema inom ändamålsgmppen domineras av räntebidrag och långivning till bostadsbyggande. För budgetåret 1984/85 beräknas dessa utgifter uppgå till sammanlagt ca 17,5 miljarder kronor. Riksdagen har i oktober 1983 beslutat om vissa ekonomisk-politiska åtgärder. Inom bostadspolitiken innebär besluten bl.a. att de s.k. retroaktiva räntebidragen avskaffas, vilket har beräknats begränsa utgifterna för räntebidrag med ca 1,7 miljarder kronor budgetåret 1984/85. Riksdagen har vidare i april 1984 beslutat om bildande av ett särskilt av staten helägl kreditaktiebolag som på den prioriterade kreditmarknaden skall låna upp de medel som krävs för den statliga bostadslångivningen. Denna nya ordning skall gälla för lån som utbetalas fr.o.m. den 1 juli 1985. Därigenom kommer utgiftema på statsbudgeten för bostadslångivningen atl minska med ca 8 miljarder kronor fr. o. m. budgetåret 1985/86.

De sammanlagda kostnaderna för staten och kommunerna för bostadsbidrag uppgår till ca 6,7 miljarder kronor år 1983. Bostadsbidrag till barnfamiljerna redovisas under avsnittet Stöd till barnfamiljer.

Bland andra utgifter inom ändamålsgmppen bostadpolitik märks bidrag och lån till bostadsförbättringar m. m. och bidrag till förbättring av boendemiljön m. m.

De av riksdagen i oktober 1983 beslutade ekonomisk-politiska åtgärderna omfattar ett program för bostadsbeståndets förbättring. Programmet sträcker sig över en tioårsperiod och lägger tyngdpunkten vid underhåll, reparationer och energisparålgärder samt vid en ökad tillgänglighet för äldre och handikappade. I programmet ingår nya regler för finansiering av de åtgärder som erfordras. Bl.a. har nya lån för underhåll m.m. på den oprioriterade kreditmarknaden införts. Räntebidrag utgår i vissa fall för dessa lån. Vidare har särskilda tilläggslån och bidrag införts för finansiering av åtgärder som inte kan förräntas i sin helhet. Kostnaderna för programmet har beräknats till ca 1,7 miljarder kronor under långtidsbudgetperioden.

En beräkning av de sammanlagda statsutgifterna för ändamålsgruppen under långtidsbudgetperioden redovisas i tabell 12.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2    Liingtidsbudget

96

Tabell 12. Bostadspolitik

Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå

	Genomsnitt-		Förändring till			Procentuell	Genomsnitt-
	lig procen-					förändring	lig procen-
	tuell för-	1984/85	1985/86   1986/87	1987/88	1988/89	1984/85-	tuell för-
	ändring					1985/86	ändring
	1978/79-						1984/85-
	1982/83						1988/89
Toiala utgifter	+ 12,2	17912	-6704    +118	-105	-805	-37,4	-12,6
därav
Räntebidrag	+ 18,2	9000	+ 1200    +100	-100	-750	+ 13,3	+  1,2
Bostadsförsörining	+ 6,7	8912	-7904    +  18	-    5	- 55	-88,7	-42,4

Utgifterna för lån tiU bostadsbyggande som för budgetåret 1984/85 beräknas uppgå till ca 8,4 miljarder kronor bestäms i första hand av ny- och ombyggnadsverksamhetens omfattning och kostnader. Beräkningarna för budgetårei 1984/85 utgår från en omfattning av bostadsbyggandet om ca 33000 påbörjade lägenheter. Ombyggnadsverksamheten har antagits komma atl omfatta ca 30000 lägenheter. Fr.o.m. budgetåret 1985/86 kommer utgiftema för bostadslån inte att belasta statsbudgeten. Det innebär att del kassamässiga saldot förbättras med totalt ca 8 miljarder kronor, fr. o. m. detta budgetår. Under en längre tidsperiod reduceras dock betydelsen av denna åtgärd genom all inkomsterna av räntor och amorteringar minskar. Efler budgetåret 1984/85 kommer utgiftema på statsbudgeten att omfatta endast vissa låneformer av begränsad omfattning, bl. a. räntebärande förbättringslån och särskilda lokallån.

Räntebidragen täcker mellanskillnaden mellan faktisk räntekostnad för såväl statslån som boltenlån och den s. k. garanterade räntan, beräknad på urspmnglig skuld för motsvarande lån. Den garanterade räntan under det första året av bostadslånets löptid är 3,0% för hyres- och bostadsrätislägenheter (i huvudsak flerbostadshus) och 5,5 % för egnahem. Därefter ökar räntan med 0,25 procentenheter per år för flerbostadshus och 0,50 procentenheter för egnahem tills marknadsräntan uppnås. För åren 1981 -1985 har riksdagen beslutat om extra upptrappningar av de garanterade ränloma för vissa årgångar av bostadshus.

Räntebidragsanslagets utveckling är främst beroende av storleken av tillkommande årgångar bostäder, den allmänna räntenivån och takten i upptrappningar av den garanterade räntan för tidigare årgångar av bostäder.

En sänkning av den allmänna räntenivån med en procentenhet per år fr. o. m. år 1986 - jämfört med nuvarande räntenivå - skulle minska kostnadema för räntebidragen med sammanlagt 4,7 miljarder kronor budgetåret 1988/89 eller totalt ca 9,6 miljarder kronor under långtidsbudgetperioden.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2   Långtidsbudget

97

Diagram 4. Kostnader för räntebidrag under långtidsbudgetperioden vid olika räntenivå och nybyggnadsvolym. Fasta priser. Ombyggnadsvolym 30000 lägenheter.

Budgetår           1985 1986 1987 1988 1989

Räntealtemativ I   :   11%   10%     9%     8%      7% Räntealtemativ H :    12%   13%    13%   13%    13%

16

MIUARDER Kr

Räntealtemativ II, 33.000 lägenheter

16

14

14

12

12

10

                     Räntealtemativ 1, 33.000 lägenheter

I1..I11IIII1IU.I-I...................

10

Räntealtemativ II, 30.000 lägenheter

_[

84/B5

85/86

86/87

87/88

_i

88/89 BUDGETAR

Sambandet med statsbudgetens inkomstsida

Ett inslag i bostadspolitiken är utformningen av fastighetsbeskattningen. För egnahemsägare innebär skattereglema bl.a. att ett schablonbelopp förs upp som beskattningsbar inkomst, medan ränteutgiftema för fastighetslånen är avdragsgilla. Normalt får också ett extra avdrag göras. För hus med större lånebelopp överstiger normalt avdragen schablonintäkten. Detta medför att många egnahemsägare redovisar ett underskott av sitt fastighetsinnehav vid inkomsttaxeringen, vilket leder till ett skattebortfall för staten och kommunerna. Under år 1983 beräknas bortfallet för staten uppgå till drygt 6,0 miljarder kronor. En schablonmässig framskrivning baserad på de antaganden som gäller för långtidsbudgetberäkningama och på beslutad skatteomläggning, tyder på att beloppet kommer att i stort vara oförändrat under långtidsbudgetperioden.

För bostadslån gäller att amorteringar registreras som inkomster på statsbudgetens inkomstsida. Amorteringama beräknas uppgå till ca 2,5 miljarder kronor år 1988. Inkomstema minskar successivt genom den nya ordningen för finansiering av bostadslån som har beslutats. Den av riksda-7   Riksdagen 1983184. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1.2

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget 98

gen i december 1982 beslutade hyreshusavgtften beräknas ge sammanlagda inkomster på statsbudgeten om ca 800 milj. kr. för år 1984. Till år 1985 avses hyreshusavgiften ersättas med en statlig fastighetsskatt. Även ränloma på bostadslånen registreras som inkomster. Dessa ränteinkomster bör ställas mot statens ränteutgifter för upplåningen.

Räntebidragen och skattebortfallet kan betraktas som kostnader för generella bostadssubventioner. Dessa kan jämföras med inkomsler av kommunala garantiskatler för bostadshus samt inkomster för bostadshus av hyreshusavgiften resp. fastighetsskatten.

Vid slutet av långtidsbudgetperioden uppskattas de generella bostadssubventionerna vid dagens räntenivå till sammanlagt ca 32 miljarder kronor/år medan inkomstema beräknas till ca 4,5 miljarder kronor. Staiens ränteinkomster för bostadslånen beräknas uppgå till ca 8 miljarder kronor/ år vid samma tidpunkt. Dessa inkomsler skall dock ställas mot statens räntekostnader för upplåningen. Ränteinkomsterna och räntekostnaderna minskar successivt genom den nya ordningen för finansiering av bostadslån som har beslutats.

Vissa effekter utanför statsbudgeten

De statliga bostadslånen svarar för 22-30% av den prioriterade bostadsutlåningen beroende på fastighetsägarekategori. Botlenbelåningen för bostadsbyggande sker genom prioriterade krediter på kapitalmarknaden. För denna utlåning svarar bostadslåneinstituten. Den sammanlagda bostadsutlåningen beräknas uppgå till ca 27 miljarder kronor under år 1983 och -med tidigare angivna pris- och ränteanlaganden - till ca 22 miljarder kronor/år vid slutet av långtidsbudgetperioden. Fr.o.m. budgetåret 1985/ 86 kommer upplåningen för hela denna verksamhet att ske på den prioriterade kapitalmarknaden.

Reglerna för fastighetsbeskattningen för egnahemsägare innebär ett skattebortfall för kommunema som kan uppskattas till ca 6 miljarder kronor för år 1983 och ca 7 miljarder kronor/år vid slutet av långtidsbudgetperioden. Genom fastighetsbeskattningen tillförs kommunerna samtidigt inkomster som kan uppskattas till ca 1,8 miljarder kronor per år under långtidsbudgetperioden.

XII   Näringspolitik

Ändamålsgruppen Näringspolitik omfattar insatser inom handel och industri, jordbmk, skogsbmk, fiske samt hantverk. Utgiftema uppgår för budgetåret 1984/85 till ca 7 miljarder kronor.

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1.2    Långtidsbudget

99

Tabell 13. Näringspolitik

Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå

Genomsnitt-	Förändring till                                  Procentuell	Genomsnitt-
lig procen-	--------------------------------    förändring	lig procen-
tuell för-	1984/85   1985/86   1986/87   1987/88   1988/89   1984/85-	tuell för-
ändring	1985/86	ändring
1978/79-		1984/85-
1982/83		1988/89

Totala utgifter +4,7

7001

-462

135

-94

-83

-6.6

-2.9

De industripoliliska insatser som redovisas över statsbudgeten kan indelas i två huvudkategorier; mer permanenta program och tillfälliga insatser. Kostnaderna för den förstnämnda kategorin kan relativt väl fömtses. De tillfälliga insatserna har gjorts i enskilda företag eller branscher med allvarliga stmkturella problem. Belastningen över budgetåren kan variera kraftigt och är svår att fömtsäga. Konjunktumtvecklingen och enskilda företags ekonomiska ställning påverkar starkt utfallet. Industristödet har under perioden 1978/79-1982/83 till ca 50 % bestått av tillfälliga insatser. Totalt har under denna period ca 53,5 miljarder kronor i långtidsbudgetens prisläge utgått för tillfälliga insatser.

För tekoindustrin, den träbearbetande industrin och den manuella glas-industrin finns särskilda branschprogram. För främjande av de små och medelstora företagens utveckling finns bl. a. utvecklingsfondernas finansiella stöd.

De beloppsmässigt mest omfattande programmen av permanent karaktär är exportkreditgarantierna och de statsslödda exportkrediterna (det s.k. SEK-systemel).

Statliga exportkreditgarantier lämnas av exportkreditgarantinämnden (EKN). Garantigivningen skall i princip täcka sina kostnader genom de premier som tas ut. Detta har dock inte visat sig möjligt, främst till följd av omfattande skadeutbetalningar på grund av bristande återbetalning från vissa länder. Även för de närmaste åren framöver kan betydande skadeut-belalningar förutses i EKN:s verksamhet. Medel från statsbudgeten torde då komma att behöva tas i anspråk. Kostnaderna för SEK-syslemet beräknas, på basis av de antaganden som långtidsbudgeten bygger på, bli 1,5 miljarder kronor budgetåret 1984/85 för att sedan successivt minska till ca 1,1 miljarder kronor budgetårei 1987/88. Den faktor som i första hand påverkar utgiftens storlek är omfattningen av den räntesubvention som ges i varje enskild exportaffär. Denna utgörs av skillnaden mellan marknadsräntan, vilken bestämmer AB Svensk Exportkredits upplåningskostnad, och utlåningsräntan som för Sveriges del ligger något över den internationellt överenskomna räntenivån för statsslödda exportkrediter (den s.k. consensusränlan). Efter uppjusteringen av utlåningsräntan och de förändringar som införts i SEK-systemel under 1984 har staiens kostnader för nya krediter begränsats avsevärt. Till följd av SEK-systemels konstmk-

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1.2   Långtidsbudget 100

tion är emellertid överhänget i form av kostnader för tidigare beslut avsevärda. En betydande del av exportkreditslödet (ca 1/3) avser fartygsexport. För denna gäller särskilt förmånliga räntevillkor.

De tillfälliga insatserna har företrädesvis gjorts i statliga företag eller i företag som genom kapitaltillskott övergått i statlig ägo. Under budgetåren 1978/79-1982/83 uppgick kostnadema på statsbudgeten för insatser till krisdrabbade företag och branscher till totalt närmare 53,5 miljarder kronor i långtidsbudgetens prisnivå. Delta motsvarar ett genomsnitt av ca 10,7 miljarder kronor per år. För innevarande budgetår beräknas anslagen till denna typ av insatser komma alt uppgå till ca 1,8 miljarder kronor i samma prisnivå. Budgetåren därefter kommer statsbudgeten att belastas med vissa utgifter för redan fattade beslut. Dessa utgifter ingår i beräkningama för långtidsbudgeten.

De minskade kostnaderna är dels atl hänföra till en förbättrad ekonomisk situation för de statliga företagen, vilken bl.a. är betingad av stora kapitaltillskott budgetåret 1982/83, dels till devalveringen och till konjunktumppgången.

I diagram 5 redovisas omfattningen av sådana insatser i krisdrabbade företag och branscher, som har gjorts med hjälp av medel som tillskjutits genom särskilda beslul vid sidan av ordinarie anslag. Vidare redovisas utgifterna till följd av redan fattade beslut avseende långtidsbudgetperioden. Den framtida kassamässiga belastningen avser främst insatser inom varvsindustrin.

Sifferuppgifterna i diagram 5 avviker från de nettokostnadsberäkningar av industristödet som görs inom industridepartementet. Detta beror på skillnader i beräkningssätl. Industridepartementet beräknar för lån och tillskott till ågarkapital en kapitalkostnad, baserad på statens avkastningskrav. Vidare beaktas nedskrivningen av lån samt intäkter i form av bl.a. ränteinbetalningar och garantiavgifter. En beskrivning av metoden finns i Dsl 1982:5 Industristödets nettokostnader.

Om konjunktur- och/eller stmkturproblemen skall åtföljas av beslut om nya insatser för stöd till problembranscher och krisdrabbade företag i samma omfattning som under de senaste åren, skulle kostnadema för industripolitiska insatser bli större än de som redovisas i nedanstående diagram.

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1.2   Långtidsbudget

101

Diagram 5. Statliga insatser i krisdrabbade företag och branscher

Miljarder kronor, oförändrad pris- och lönenivå

_im

UTBETALAT STÖD

berXknaoe utbetalningar till följd av redan fattade beslut

1*1

r 1*

78/7» 79/80 80/81 81/82 82/83 83/84 84/85 85/86 86/87 87/88 88/89   BUDGETAR

De totala utgifterna för jordbmk, skogsbmk och fiske över statsbudgeten uppgår för budgetåret 1984/85 till ca 1,5 miljarder kronor. Utgiftema inom dessa områden styrs i stor utsträckning av enskilda beslut som statsmaktema fattar årligen. Huvuddelen av utgiftema har, i enlighet med långtidsbudgettekniken, beräknats vara oförändrade under långtidsbudgetperioden.

Näringslivet får även statligt stöd i former som inte redovisas på statsbudgetens utgiftssida.

Staten lämnar skilda slag av garantier för lån som tas upp av bl.a. privata och statliga företag. Sådana kreditgarantier möjliggör en upplåning som annars kanske inte skulle ha kommit till stånd. Den 1 december 1983 hade staten utestående garantiåtaganden om 25,5 miljarder kronor inom exportkreditgarantisystemet, 28,4 miljarder kronor avseende varvsindustrin, 7,8 miljarder kronor avseende övrig industri och 3,6 miljarder kronor avseende jordbmksnäringama. För de statliga garantierna tas ut avgifter föratt täcka bl.a, förlustriskema.

Inom ramen för inkomstbeskattningen ges slöd till näringslivet i form av olika avdrag m. m. Företag med energiintensiv produktion kan få nedsättning av energiskatten. För år 1984 beäknas skattebortfallet för detta uppgå till 400 milj. kr.

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1.2   Långtidsbudget

102

Förelagen kan genom att utnyttja sina investeringsfonder få omedelbart avdrag för investeringar i byggnader och inventarier. Eftersom sådana investeringar annars skrivs av under en längre tid medför fondulnytljandet att en skattekredit ges. Avsättningarna till investeringsfonderna uppgick under perioden 1973-1978 till ca 2 miljarder kronor åriigen. Därefter har en väsentlig ökning skett. Avsättningen uppgick år 1983 till preliminärt 5 miljarder kronor.

Flertalet skattebestämmelser för egenföretagare gäller även jordbmksförelag. Bland dessa kan nämnas huvuddragen i inkomstberäkningen, beskattningen till s.k. allmän investeringsreserv. För skogsbmkare gäller särskilda avdragsregler vid insättning på s. k. skogskonto.

XIII   Energiförsörjning

Ändamålsgruppen domineras av utgifterna för statens vattenfallsverk, ersättning för försenat idrifttagande av kärnreaktorer, energiforskning, oljeprospektering, stöd för oljeersältande åtgärder samt energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet.

I enlighet med riksdagens beslut våren 1981 skall den svenska oljekonsumtionen kraftigt minskas och fömtsättningar samtidigt skapas för en avveckling av kärnkraften. Huvuddelen av statsutgifterna inom energiområdet går till investeringar, ofta av långsiktig karaktär, för att uppnå dessa mål.

Investeringama inom ändamålsgruppen bestäms oftast för en period som påverkar utgiftsnivån flera år framåt. Under långtidsbudgetperioden är vissa investeringar i elproduktionsanläggningar beslutade. Därutöver förväntas en ökad andel för värmeproduktionsanläggningar, Qärrvärme-system och distributionsanläggningar. Dessa senast redovisade investeringar ingår dock i enlighet med långtidsbudgettekniken inte i långtidsbudgetberäkningarna.

Tabell 14. Energiförsörjning

Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå

	Genomsnitt-		Förändring till			Procentuell	GenomsniH-
	lig procen-					förändring	lig procen-
	tuell för-	1984/85	1985/86   1986/87	1987/88	1988/89	1984/85-	tuell för-
	ändring					1985/86	ändring
	1978/79-						1984/85-
	1982/83						1988/89
Toiala utgifter	+0,8	5782	-1162    -1155	-40	-20	-20,1	-12,4
därav
Energisparande	-2,8	683	-   215    -   170	0	0	-31,5	-18,8
Energiförsörjning
inkl. energiforsk-
ning	+2,3	5099	-  947    -  985	-40	-20	-18,6	-11,6

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1.2   Långtidsbudget 103

Vid beräkning av utgifterna i fasta priser för statens vattenfallsverk har investeringsnivån under perioden 1984/85-1988/89 bedömts minska från 3,3 till 2,4 miljarder kronor främst beroende på att kärnkraftverken i Ringhals och Forsmark saml huvuddelen av del s. k. slorkraftsnätet fördig-slälls. Hänsyn har i enlighel med långtidsbudgetmetoden inte tagits till nya större investeringsobjekt som kan komma att tillföras vatlenfallsverket.

Vid försenad idrifttagning av kärnreaktorer ulgår ersättning enligt särskilda avtal mellan reaktorinnehavarna och staten. Ersättning utgår för reaktorerna Forsmark 1, 2 och 3 samt Ringhals 3 och 4. Ersättningen kommer successivt att minska för att efter budgetåret 1987/88 upphöra. Under budgetåret 1985/86 tillkommer ersättning för ökad anläggningskostnad för vissa investeringar i Forsmark. Beräkning av detla belopps storlek görs sedan Forsmark 3 tagits i drift år 1985 och ingår således inle i långtidsbudgetberäkningama.

Vissa verksamheter inom energipolitiken har fr. o. m. budgetårei 1984/85 tagits in på statsbudgetens utgiftssida. Hit hör bl. a. energiforskning, stöd till oljeersältande åtgärder och bidrag till oljeprospektering. Dessa utgifter finansieras genom avgifter på vissa oljeprodukter m. m. Av tekniska skäl redovisas dessa på budgetens inkomstsida.

Stödet för oljeersältande åtgärder fr.o.m. år 1984 t.o.m. budgetåret 1986/87 uppgår till 1.7 miljarder kronor varav bidrag och villkorliga bidrag 660 milj. kr. och lånegarantier 915 milj. kr. För det nya energiforskningsprogrammet som skall gälla budgetåren 1984/851, o. m. 1986/87 har föreslagits 1,2 miljarder kronor. Vidare har föreslagits 600 milj. kr. i en treårsram för oljeprospektering.

Regeringen har vidare lämnat ett förslag till ändrat oljelagringsprogram. Det medför att behov av ytterligare medel för inköp av olja och oljeprodukter bortfaller samt att utförsäljning till ett värde av 3,7 miljarder kronor kan genomföras under den närmaste treårsperioden.

För energisparande åtgärder i bostadsbeståndet gäller fr.o.m. den 1 januari 1984 nya finansieringsregler. Reglema innebär att lån för sådana åtgärder skall tas upp på den oprioriterade kreditmarknaden. Till kapitalkostnaderna för åtgärdema lämnas räntebidrag enligt vissa villkor. Ett riklat bidrag - energisparbidrag - lämnas till vissa åtgärder. Utgifterna på statsbudgeten beräknas på gmnd av de nya finansieringsreglema minska från ca 1,3 miljarder kronor budgetåret 1983/84 till ca 300 milj. kr. per budgetår fr. o. m. budgetåret 1985/86.

Inom energiområdet ges dämtöver kreditgarantier för dels utvinning m. m. av olja, naturgas eller kol, dels för Svensk Kämbränsleförsörjning AB:s åtaganden i samband med upphandlingar inom kärabränsleområdet. Dessa garantiramar uppgår för budgetåret 1984/85 till sammanlagt ca 9,5 miljarder kronor.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2    Långtidsbudget 104

XIV   Övrigt

Till gmppen Övrigt har förts utgifter som inte har behandlats i någon av de tidigare redovisade ändamålsgmppema. Här återfinns bl.a. anslag för livsmedelssubventioner, riksdag och regering, skatteadministration, miljövård, kulturverksamhet, kyrkliga ändamål, idrotts- och fritidsverksamhet samt central förvaltning.

TabeU 15. Övrigt

Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå

	Genomsnittlig procentuell förändring 1978/79-1982/83	1984/85	Förändring till			Procentuell förändring 1984/85-1985/86	Genomsnittlig procentuell förändring 1984/85-1988/89
			1985/86   1986/87	1987/88	1988/89
Totala utgifter	- 4,1	27790	-4889    -190	+31	+ 124	-17,6	-4,8
därav Livsmedelssubventioner Kyrkliga och kulturella ändamål Skatteadministration m.m.	-11,3 -    1,6 -    4,5	2968 2529 8868	0           0 +    87    - 40 +    88    -153	0 + 7 + 26	0 + 70 + 117	0,0 + 3,4 +  1,0	0,0 +0,6 +0,2

Priserna på jo-dbraksprodukter fastställs av statsmaktema efter överläggningar mellan statens jordbruksnämnd, jordbmksnämndens konsumentdelegation eller annan organisation och Lantbmkamas förhandlingsdelegation. År 1973 infördes livsmedelssubventioner för att resultatet av prisförhandlingarna inte skulle slå igenom på livsmedelspriserna. Utgiftema för livsmedelssubventionerna styrs av enskilda beslut som fattas av statsmaktema och av konsumtionen av livsmedel. Livsmedelssubven-tionema verkar återhållande på konsumentprisnivån och påverkar därmed indirekt utgifter som styrs av basbeloppet. Kostnadema för livsmedelssub-ventionema kan beräknas till ca 2,5 miljarder kronor för budgetåret 1984/ 85. Inkluderas vissa låginkomstsatsningarförjordbmkare och annat, uppgår beloppet till ca 3 miljarder kronor. Livsmedelssubventionerna beräknas därigenom sänka livsmedelsprisertia med drygt 4%. Subventionerna beräknas i långtidsbudgetberäkningarna vara oförändrade under långtidsbudgetperioden.

Införselavgiftsmedel från import av jordbmksprodukter och livsmedel får användas för olika ändamål bl. a. prisreglering med belopp som riksdagen beslutar för varje år. Det belopp som skall tillföras jordbmket fastställs efter en särskild s. k. fördelningsplan. För regleringsåret 1984/85 beräknas de totala införselavgiftsmedlen, som inte redovisas över statsbudgeten, uppgå till ca 596 milj. kr. inkl. ränte behållningen från föregående år. Tilldelningen av införselavgiftsmedel till jordbmket innebär att livsme-

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1.2   Långtidsbudget 105

delsprisema, inom ramen för ett prisregleringssystem, blir lägre än utan dessa medel. Över statsbudgeten utgår ersättning för införselmedel med 55 milj. kr.

Kostnaderna för den centrala myndighetsutövning, som inle kan hänföras till annat område, redovisas under denna ändamålsgmpp. Vissa utgifter för riksdag, regeringskansli och kommittéer samt anslagen till de kungl. hov- och slotlsstalerna redovisas här. De samlade kostnaderna beräknas för ovan nämnda anslag uppgå till ca 2,0 miljarder kronor budgetåret 1984/ 85.

Även skatteadministrationen m. m. ingår i denna ändamålsgmpp. Kostnaderna för riksskatteverkel, länsstyrelserna, de lokala skattemyndigheterna, kronofogdemyndigheterna samt för arvoden till taxeringsnämnds-ordföranden m. m. beräknas budgetåret 1984/85 uppgå till sammanlagt ca 3,6 miljarder kronor. Kostnaderna för dessa ändamål styrs huvudsakligen av löneutvecklingen inom den offentliga sektom.

Anslagen till kulturverksamhet som för budgetåret 1984/85 uppgår till ca 1,4 miljarder kronor kan i stort indelas i förvaltningsanslag och bidragsanslag. Huvuddelen av bidragsanslagen styrs av automatik, i huvudsak bidrag till lönekostnader för vissa verksamheter.

Staten bidrar vidare till viss regional kulturverksamhet som drivs i stiftelseform, ofta med landstingskommuner som huvudmän.

Kulturverksamheten finansieras även genom inkomsler vid kulturinstitutionerna såsom entrémedel m.m., lotterimedel och forskningsmedel. Betydande tillskott tillförs också sektom inom ramen för sysselsäunings-politiken. Hämtöver får några kulturinstitutioner ekonomiskt tillskott i form av avkastning från fonder.

Inom medieområdet utgör för statsbudgeten stöden till dagspressen den största utgiften. Dessa stöd styrs av automatiskt verkande volymregler. Totalt uppgår statens utgifter på medieområdet till ca 680 milj. kr. budgetåret 1984/85.

Sveriges-Radio-koncemens (SR) verksamhet finansieras med avgiftsmedel som tillförs radiofonden. Avgiften är kopplad till innehav av televisionsmottagare. Fondens medel ligger helt utanför statsbudgeten och finansierar radio- och TV-verksamhetens drift- och investeringskostnader inkl. televerkets och byggnadsstyrelsens utgifter i samband med programverksamheten. Undantagen från avgiftsfinansiering är programverksamheten för utlandet som finansieras över statsbudgeten. Detsamma gäller t. o. m, budgetåret 1984/85 även för utbildningsprogramverksamheten. Radiofonden förvaltas av riksgäldskontoret som därigenom har möjlighet att, i mån av överskott från fonden, finansiera andra åtaganden med fondmedel genom lån.

Riksdagen fastställer årligen hur stort belopp SR och televerket får rekvirera ur fonden. På denna bas får SR dämtöver rekvirera medel enligt särskilda regler. Avgiftshöjningar görs löpande för att täcka inflationskost-

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1.2   Långtidsbudget 106

nåder och av statsmaktema fastställd ambitionsnivå för koncemens verksamhet. I årets budgetproposition har föreslagits en avgiftshöjning per den 1 juli 1984 om 7 kr. per kvartal.

För budgetåret 1982/83 rekvirerades totalt drygt 2,1 miljarder kronor ur fonden. Behållningen per den 1 juli 1985 kan beräknas uppgå till 60 milj. kr. om den föreslagna avgiftshöjningen genomförs.

Statens utgifter för kyrkliga ändamål beräknas till ca 108 milj. kr. för budgetåret 1984/85. Hämtöver har regeringen föreslagit riksdagen (prop. 1983/84; 133) att viss kompensation ges för det inkomstbortfall som uppkommer till följd av att den kommunala beskattningen av juridiska personer avskaffas. Delta medför ökade utgifter budgetårei 1984/85 med 42,5 milj. kr.

Det statliga stödet till idrotten uppgår - inkl. det lokala aktivitetsstödet - för budgetåret 1984/85 till ca 275 milj. kr. Utgiftema för ändamålet prövas årligen av statsmakterna.

Kostnaderna för miljövårdsinsatserna uppgår budgetåret 1984/85 till ca 350 milj. kr. i bidrag och direkta insatser. Även dessa utgifter fastställs genom årlig prövning.

Under anslaget till beräknat tillkommande utgiftsbehov har för den framförliggande perioden lagts in reserver motsvarande de kostnader som erfarenhetsmässigt uppkommer i samband med sedvanliga tilläggsbudgetar samt viss reserv dämtöver bl.a. för begränsade insatser av arbetsmarknads- och industripolitisk art. Dessa utgifter redovisas således under ändamålsgmppen övrigt.

Förändringar i anslagsbehållningar skall motsvara den kassamässiga belastningen på bl.a. reservationsanslag. Även dessa utigfter redovisas under ändamålsgmppen Övrigt. Anslagsbehållningarna beräknas vid utgången av budgetåret 1983/84 uppgå till drygt 23 miljarder kronor. Under långtidsbudgetperioden antas anslagsbehållningarna minska, dvs. budgetens utgifter stiger i samma mån.

Utnyttjandet av rörliga krediter i riksgäldskonlorel har visat på en ökad belastning under de senaste budgetåren. Av riksdagen medges en högsta kreditgräns, som står till regeringens och bl. a. vissa myndigheters disposition. Utnyttjandet av rörliga krediter varierar emellertid. Vid utgången av år 1983 var ca 2,1 miljarder kronor av en total ram på ca 11 miljarder kronor utnyttjad. Bland de myndigheter och affärsverk som kan utnyttja rörliga krediter kan nämnas televerket, statens jordbmksnämnd, stiftelsen samhällsföretag och statens jämvägar. Från den 1 juli 1984 kommer televerket att täcka sitt finansieringsbehov genom upplåning på den allmänna kapitalmarknaden. För budgetåret 1984/85 innebär detta att utnyttjandet av rörlig kredit beräknas minska. Utnyttjandet av rörliga krediter beräknas under långtidsbudgetperioden schablonmässigt att öka med 500 milj. kr.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.2   Långtidsbudget 107

Bilaga 1.2

Långtidsbudget för perioden 1984/85-1988/89

Innehållsförteckning

Sammanfattning ............................................... 1

1 Inledning ........................................................ 8

1.1................................................................ Inriktning och syfte       8

1.2................................................................. Läsanvisningar    9

2 Beräkningsmetod och antaganden   ..................... 10

2.1 Beräkningsmetod  ......................................... 10

2.2 Antaganden  ............................................... 11

3 Statsinkomsterna ............................................. 12

3.1 Inledning   .................................................. 12

3.2 Inkomstskatt för fysiska personer   ................. 13

3.3 Inkomstskatt för juridiska personer   ................ 15

3.4 Lagstadgade socialavgifter ............................ 22

3.5 Indirekta skatter .......................................... 24

3.6 Resultat av beräkningarna över statsbudgetens inkomsler   ... 25

4 Statsutgifterna   .............................................. .. 28

4.1 Sammanfattning av statsutgifternas utveckling   .. 29

4.2 Automatiken i statsutgifterna   ....................... .. 32

4.3 Statsutgifternas uppdelning på realekonomiska kategorier   ... 38

5 Statens budgetsaldo   ....................................... .. 48

6 Budgeten i verksamhetstermer  ........................... .. 52

Appendix 11984 års långtidsutredning

1 Kalkylema i 1984 års långtidsutredning   ............... .. 57

2 Sveriges ekonomi fram till år 1990  ...................... .. 57

3 Jämförelse mellan långtidsutredningen och långtidsbudgeten    64

Appendix II Ändamålsavsnitt Inledning

I Rättsväsende    ........................................... 67

II Internationellt utvecklingssamarbete och övrig internationell samverkan       69

III Totalförsvar   .............................................. .. 70

IV Pensioner, sjukförsäkring, m. m........................ 72

V Stöd till barnfamiljer   ................................... .. 76

VI Hälso-, sjuk- och socialvård   ......................... .. 79

VII Kommunikationer   ........................................ .. 81

VIII Allmänna bidrag till den kommunala sektom  ....... .. 84

IX Utbildning och forskning   .............................. .. 86

X Arbetsmarknads- och regionalpolitik  ................ .. 90

XI Bostadspolitik    ........................................... 95

XII Näringspolitik    ............................................ .. 98

XIII Energiförsörjning    ....................................... 102

XIV Övrigt    ..................................................... 104

Norstedts Tryckeri, Stocicholm 1984

Bilaga 1.3

Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning för budgetåret 1984/85

Bilaga 1.3    Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning       1

TILL REGERINGEN

Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning för budgetåret 1984/85

Enligt riksrevisionsverkets (RRV) instruktion skall RRV varje år till regeringen lämna en reviderad beräkning av statens inkomster för det kommande budgetåret, avsedd som underlag för inkomstberäkningen i kompletteringspropositionen.

RRV redovisar i denna skrivelse nya beräkningar av inkomsterna för budgetåret 1984/85 på de större inkomsttitlarna saml vissa speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar. I anslutning till beräkningarna har bedömningar även gjorts av utfallet för budgetårei 1983/84. Underlag för beräkningarna har inhämtats från berörda myndigheter. För beräkningarna av inkomstskatterna har dessutom uppgifter utnyttjats dels från RRVs taxeringsstatistiska undersökning avseende inkomståret 1982, dels från RRVs aktiebolagsenkäl.

I beräkningarna har hänsyn tagits till de propositioner etc. som förelåg den 15 mars 1984. RRV redovisar dessutom en alternativ beräkning av vissa lönekänsliga inkomsttitlar. De avtal som har slutits på arbetsmarknaden efter den 15 mars har nämligen föranlett en höjning av lönesummean-tagandel år 1984. Regeringen har i febmari lämnat ett förslag till lagrådet om samordnad och månatlig uppbörd av källskatt och socialavgifter. Förslaget har beaktats i verkels reviderade beräkningar av statsbudgetens inkomster.

För vissa titlar avseende budgetåret 1984/85 där RRV nu förordar förändringar lämnas i det följande kommentarer till förändringarna.

I en tabellbilaga redovisas resultaten av RRVs reviderade beräkningar titel för titel för budgetåren 1983/84 och 1984/85. För att underlätta jämförelse med prognoserna i den reviderade nationalbudgeten presenteras i tabellbilagan också beräkningsresultaten kalenderårsvis för åren 1983-1985.

Den av RRV utgivna Inkomslliggaren för budgetåret 1983/84 kan tillsammans med RRVs inkomstberäkning i december 1983 (se bilaga 1.2 i budgetpropositionen 1984) användas som elt komplement till den nu presenterade reviderade inkomstberäkningen. Inkomslliggaren innehåller utförliga beskrivningar av vad de olika inkomsttitlarna avser och vilka bestämmelser som gäller för dessa.

Beslut i delta ärende har fattals av generaldirektören Berggren i närvaro av avdelningschefen Saneli, revisionsdirektören Danielsson, avdelningsdirektören Dalmo, föredragande, byrådirektörerna Aronsson, Hansson, Karlson, Svahlstedt, Rahmn och förste revisorn Unander.

Stockholm den 5 april 1984

G Rune Berggren

Slig Dalmo 1    Riksdagen 1983184. I saml. Nr 150. Bilaga 1.3

Prop 1983/84:150 Innehåll

Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning för budgetåret
1984/85    ....................................................

Innehållsförteckning   ........................................       2

I. Sammanfattning   ............................................ .... 4

Förutsättningar   ................................................. 4

Bruttoredovisning av statsbudgetens inkomsler   ....... 6

Utveckling av inkomsterna budgetåren 1983/84 och 1984/85      6

Alternativ beräkning för budgetåren 1983/84 och 1984/85          22

II. Allmänna förutsättningar................................... 24

Utveckling av skatteunderlaget inkomståren 1977-1982 24

Taxeringsstatistik avseende 1982 års inkomster   ...... .. 27

Utveckling av  skatteunderlaget för fysiska personer inkomståren

1983-1985   ....................................................... 29

Utveckling av skatteunderlaget för svenska aktiebolag m.fl         30

III. Beräkning av de olika inkomsttitlarna   .......... .. 33

1000 Skatter...................................................... 33

1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse   . 33

1111 Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst

och rörelse   ................................................. 33

1121 Juridiska personers skalt på inkomst, realisations
vinst och rörelse   .......................................... . 35

1141 Kupongskatt................................................ . 36

1200 Lagstadgade socialavgifter  ........................... . 36

1211 Folkpensionsavgifl   ...................................... 37

1221 Sjukförsäkringsavgift, nelto   .......................... . 38

1231 Barnomsorgsavgift   ...................................... 40

1251 Övriga socialavgifter, netto ............................ . 40

1281 Allmän löneavgift   ........................................ 41

1400 Skatt på varor och tjänster............................. 42

1411 Mervärdeskatt  ............................................ . 42

1421 Bensinskatt.................................................... . 42

1422 Särskilda varuskatter  ..................................... . 43

1424 Tobaksskatt  ............................................... 43

1426 Skatt på vin   .............................................. 43

1428 Energiskatt ................................................. . 43

Bilaga 1.3   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 3

1431 Särskild avgift för oljeprodukter m. m....................... 44

1441 AB Vin- & Spritcentralens inlevererade överskoll ..... .. 44

1471 Tullmedel   ............................................................... 45

2000 Inkomster av statens verksamhet............................ .. 45

2100 Rörelseöverskott...................................................... 45

2111 Postverkets inlevererade överskott  .......................... 46

2112 Televerkels inlevererade överskott  ........................... 48

2113 Statens järnvägars inlevererade överskott  .............. 51

2114 Luftfartsverkels inlevererade överskott  .................... 52

2115 Förenade fabriksverkens inlevererade överskott   ..... 55

2116 Staiens vattenfallsverks inlevererade överskott   ...... 57

2117 Domänverkets inlevererade överskoll   ...................... 64

2141 Myntverkels inlevererade överskoll   ........................ 65

2151 Tipsmedel ................................................................... 65

2152 Lotterimedel   ............................................................. 66

2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning   ........... 66

2214 Överskoll av byggnadsstyrelsens fastighelsförvaltning    66

2300 Ränteinkomster   ..................................................... .. 67

2332 Ränteinkomster på lån för bostadsbyggande  ......... 67

2500 Offentligrättsliga avgifter ......................................... .. 67

2517 Trafiksäkerhetsavgift   ............................................. .. 67

2526 Avgifter vid kötlbesiktning  ...................................... .. 67

2541 Avgifter vid tullverket   ............................................... 68

2542 Patientavgifter vid tandläkarutbildningen .................. .. 68

4200 Återbetalning av bostadslån m. m............................ .. 68

4212 Återbetalning av lån till bostadsbyggande   ............ .. 68

4300 Återbetalning av studielån   .................................... .. 68

4313 Återbetalning av studiemedel  ................................. .. 68

5000 Kalkylmässiga inkomster   .................................... . 69

5100 Avskrivningar............................................................ 69

5110 Affärsverkens avskrivningar..................................... .. 69

5200 Statliga pensionsavgifter, netto   ............................ .. 71

5211 Statliga pensionsavgifter, netto   ............................ 71

Tabellförteckning 72

Bilaga 1 Inkomsler på statsbudgeten budgetåren 1983/84 och 1984/85

resp. kalenderåren 1983-1985    .........................     73

Bilaga 2 Riksrevisionsverkets beräkning av statsbudgetens inkoms
ter för budgetåret 1984/85    ..............................     81

Prop 1983/84:150 4

I.    Sammanfattning

Förutsättningar

RRVs förslag till reviderad beräkning av statsbudgetens inkomster under budgetåret 1984/85 och den nu gjorda uppskattningen av inkomsterna under budgetåret 1983/84 grundas på den ekonomiska politik, som har kommit till uttryck i beslut av statsmakterna eller i förslag som har lagts fram av regeringen i propositioner offentliggjorda före den 15 mars 1984 samt därefter oförändrad ekonomisk politik.

Förutom de institutionella förutsättningarna är bedömningen av konjunkturutvecklingen betydelsefull för beräkningen av statsbudgetens inkomster. Den bedömning som regeringen presenterade i den preliminära nationalbudgeten har utgjort det huvudsakliga underlaget för antagandena om den samhällsekonomiska utvecklingen. Vidare har RRV hållit kontakt med konjunkturinstitutet och finansdepartementet i anslutning till det där pågående arbetet med den reviderade nationalbudgeten. Med anledning av vad som har framkommit vid dessa kontakter har vissa revideringar gjorts av antagandena i den preliminära nationalbudgeten.

Anlaganden om löneutvecklingen har stor betydelse för RRVs beräkningar. Den utbetalda lönesumman beräknas öka med 7,9% mellan åren

1982   och 1983. Det är en nedjuslering med 0,3 procentenheter jämfört med
det antagande som låg till grund för budgetpropositionen.

Efter vad RRV under hand erfarit utgick konjunkturinsiilutet och finansdepartementet i mitten av mars i arbetet med den reviderade nationalbudgeten från ett antagande om en lönesummetillväxt på 6,5 procentenheter mellan åren 1983 och 1984. RRV har därför valt alt göra beräkningama av statsbudgetens inkomsler år 1984 utifrån detta antagande. Sedan denna tidpunkt har emellertid olika löneavtal träffats av arbetsmarknadens parter både på den offentliga och den privata sidan. En sammanvägning av utfallet i dessa avtal skulle om de applicerades på övriga områden resultera i en höjning av lönesummeanlagandel pä ca 2 procentenheter är 1984. RRV har genomfört en alternativ beräkning med detla antagande på de största inkomsttitlarna, vilkel presenteras nedan.

År 1985 har RRV som i budgetpropositionen schablonmässigt räknat med en lönesummeökning på 5,5 %.

De svenska aktiebolagens statligt taxerade inkomster har reviderats upp mellan åren 1982 och 1983 sedan beräkningen till budgetpropositionen gjordes. Den statligt laxerade inkomsten beräknas nu öka med 10% mellan dessa år. Underlaget för denna beräkning har hämtats från den enkät till svenska aktiebolag som RRV utfört under februari-mars 1984. Mellan åren

1983   och 1984 antas att aktiebolagens statligt taxerade inkomster ökar med
ca 30%.

En specifikation av RRVs beräkningar av statsbudgetens inkomster

Bilaga 1.3    Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning       5

under budgetåren 1983/84 och 1984/85 samt under kalenderåren 1983, 1984 och 1985 framgår av en särskild tabellbilaga. En sammanfattning av beräkningsresultaten framgår av tabell I. I tabell 3 redovisas de inkomsttitlar för vilka RRV nu föreslår ändringar av beräkningen till budgetpropositionen.

Tabell 1. Statsbudgetens inkomster fördelade på huvudgrupper budgetåren 1982/83, 1983/84 och 1984/85, milj. kr.

m.m.	184	39	-54	40	94	173,5
3200 Övriga inkomster av
markförsäljning	1	-	1	1	_	_
3300 Övriga inkomster av för
såld egendom	5	15	9	15	6	66.7
4000 Återbetalning av lån	2978	3319	4159	3862	-297	7,1
4100 Återbetalning av närings-
lån	366	335	518	333	-185	-35,8
4200 Återbetalning av bo-
stadslån m. m.	1418	1701	2101	2101	_	_
4300 Återbetalning av studie-
lån	711	810	955	908	-47	-4,9
4400 Återbetalning av energi-
sjjarlån	153	170	205	215	10	4,9
4500 Återbetalning av övriga
lån	331	303	380	305	-74	-19,6
5000 Kalkylmässiga inkomster	6275	6792	6555	5691	-864	-13,2
5100 Avskrivningar	5 359	5 761	5 869	4231	-1638	-27,9
5200 Statliga pensionsavgifter.
netto	916	1031	686	1460	774	112,8
Totala inkomster	191280	210797	220458	236355	15898	7,2

468

2170

1000 Skatter

1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

1200 Lagstadgade socialavgifter

1300 Skatl på egendom

1400 Skatt på varor och tjänster

2000 Inkomster av statens verksamhet

2100 Rörelseöverskott

2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning

2300 Ränteinkomster

2400 Aktieutdelning

2500 Offentligrättsliga avgifter

2600 Försäljningsinkomster

2700 Böter m.m.

2800 Övriga inkomster av statens verksamhet

3000 Inkomster av försåld egendom

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner

1982/83 Utfall	1983/84 Statsbudget	1983/84 RRVs marsberäkning	1984/85 RRVs marsberäkning	Förändring 1983/84-1984/85
				Belopp	Procent
159429	178191	186692	202830	16138	8,6
39534	39464	45 360	58 769	13409	29,6
36032 3 284	48261 3 608	48837 4122	42936 6589	-5 901 2467	-12,1 59,8
80579	86858	88 373	94536	6163	7,0
22407 8068	22441 8627	23096 8632	23916 8648	820 16	3,5 0,2
135 10251 123 1073 242 345	206 11 198 115 1203 263 361	409 11501 142 1208 268 362	299 12236 181 1496 271 385	-109 735 40 287 2 23	-26,7 6,4 27,5 23,8 1,1 6,4

-174

574

400

190

54

56

-30,3

100

-44

226,9

Prop 1983/84:150 6

Bruttoredovisning av statsbudgetens inkomster

På de flesta inkomsttitlar på statsbudgeten redovisas endast inkomsler. På ett mindre anlal titlar redovisas även utgifter. För dessa titlar sker en nettoredovisning, dvs. saldot av inkomsler och utgifter tas upp på statsbudgetens inkomstsida. 1 tabell 2 finns en sammanställning av bruttobeloppen budgetåren 1982/83, 1983/84 och 1984/85. I RRVs prognosarbete ingår att för dessa titlar bedöma utvecklingen av bruttobeloppen för såväl inkomsler som utgifter. En närmare redovisning av dessa belopp finns i beskrivningen av resp. inkomsttitel.

Av tabell 2 framgår atl bmttoinkoms terna för budgetåret 1984/85 beräknas uppgå till ca 481 miljarder kr. vilkel är mer än dubbelt så mycket som inkomsterna på statsbudgeten. Utgifterna på inkomsllillarna beräknas till ca 245 miljarder kr. för samma budgetår.

Tabell 2. Bruttoredovisning av statsbudgetens inkomster budgetåren 1982/83—1984/85, (milj. kr.)

Inkomst- Inkomster Utgifter Inkomst på statsbudgeten

huvudgmpp-------------------------------------------------------------      ----------------------

1982/83 1983/84 1984/85 1982/83 1983/84 1984/85 1982/83 1983/84 1984/85

1000    Skatter 368108415866   443180 208679 229174 240350 159429 186692   202830

varav

1100'   Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse   151757 167465    187757  112223  122105  128988    39534  45360     58769

1200'   Lagstadgade social av
gifter 101984 117 707    113 798    65952    68869    70862    36032   48 838     42936

1400    Skatt på varor och

tjänster 111083 126 573    135036    30504    38200    40500    80579  88 373     94 536

2000     Inkomster av statens

verksamhet 22407   23 096     23 916 _ _ _    22407   23096     23916

3000    Inkomster av försåld

egendom 190      -44= 56 - - -        !90     -44= 56

4000    Återbetalning av lån 2978    4159       3862 - - -      2978    4159       3862

5000    Kalkylmässiga

inkomster 10078   10 545       9853      3803      3990      4162      6275     6555       5691

varav 5200'   Statliga pensionsavg.

netto 4719    4 676       5 622      3 803      3 990     4 162        916       686       1460

Summa 403761453622   480867 212482 233164 244512 191280 220458   236355

' Omföringen mellan statsbudgetens inkomsttitlar är exkluderade. = Inkl. korrigeringar för budgetåret 1982/83.

Utveckling av inkomsterna budgetåren 1983/84 och 1984/85

Enligt de reviderade beräkningama uppgår statsbudgetens inkomster budgetåret 1983/84 till 220458 milj. kr. eller 29 178 milj. kr. mer än budgetåret 1982/83 (se figur 1). För budgetårei 1984/85 beräknas de totala inkomsterna uppgå till 236355 milj.kr. Del är 7,2% eller 15 898 milj.kr. mer än vad som beräknas för innevarande budgetår.

Bilaga 1.3    Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning

Figur 1

Statsbudgetens inkomster budgetåret 1983/84, procent av totala inkomsterna

8»:  OVRIOT 5>i  Ra-JTE-IIKOM-STER   2300 %  RÖRELSE- ÖVER-BKOTT   2100

21Ä   IWOMST-SKATT  1100

22« SOCIALAVGIFTER  1200

40X  SKATT PA VAROR O TJMlJSTER   1408

Prognos 1983/84 220458 milj. kr.

Av tabell 1 framgår att av inkomstökningarna på 15898 milj.kr. mellan budgetåren 1983/84 och 1984/85 beräknas inkomstskatterna svara för 13409 milj.kr. och skatl på varor och tjänster för 6163 milj.kr. Skatt på egendom ökar med 2467 milj.kr. De lagstadgade socialavgifterna minskar med 5901 milj.kr.

Enligt tidigare nämnd lagrådsremiss angående samordnad uppbörd av skaller och socialavgifter uppslår en engångsefi'ekt på statsbudgeten budgetåret 1984/85. För inkomstskatterna innebär omläggningen av uppbörds-systemet till månatlig uppbörd att det tillkommer en månadsuppbörd av preliminär A-skall under budgetåret 1984/85. Denna positiva effekt beräknas till drygt 12,4 miljarder kr. För socialavgiftema innebär omläggningen av uppbördssystemet att en månadsuppbörd bortfaller för budgetåret 1984/85. Denna negativa engångseffekt beräknas till ca 6,75 miljarder kr. Omföringarna av statens arbetsgivaravgifter från inkomsttiteln statliga pensionsavgifter, nelto påverkas även av omläggningen av uppbördssystemet. För inkomsttiteln statliga pensionsavgifter, netto uppstår en positiv engångseffekt på ca 0,75 miljarder kr. budgetåret 1984/85.

Regeringen har lagt fram förslag om att förkorta krediUiden på punktskatter fr. o. m. den Ijuli 1984. Till följd av atl kredittiden förkortas kommer uppbörden för vissa punktskatter atl omfatta 13 uppbördsmånader

Prop 1983/84:150 8

budgetårei 1984/85. Den totala engångseffekten beräknas till 388 milj.kr. varav energiskatten på el svarar för 250 milj. kr.

Engångseffekter på statsbudgeten budgetåret 1984/85 till följd av ändrade uppbördsregler framgår av nedanstående tablå, milj. kr.

Inkomsthuvudgrupp

1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst

och rörelse 12414

1200 Lagstadgade socialavgifter -6750

1400 Skatt på varor och tjänster 388

5200 Statliga pensionsavgifter, netto 750

Summa 6802

En jämförelse mellan beräkningen i budgetpropositionen och RRVs marsberäkning visar att inkomstprognoserna har reviderats upp för såväl budgetåret 1983/84 som 1984/85.

Statsbudgetens totala inkomster budgetårei 1983184 beräknas nu bli 2856 milj.kr. högre än enligt beräkningen i budgetpropositionen. I tabell3 redovisas de inkomsttitlar där RRV nu föreslår en ändrad beräkning jämfört med i budgetpropositionen.

Inkomstskatterna för juridiska personer beräknas nu bli 624 milj.kr. högre än som antogs i budgetpropositionen. Det beror främst på en upprevidering av aktiebolagens beräknade fyllnadsinbetalningar våren 1984 som i sin tur orsakas av ett antagande om högre slutlig skatl år 1983.

De lagstadgade socialavgiftema beräknas nu till 48838 milj. kr., vilkel är 100 milj. kr. mer än vid beräkningen i budgetpropositionen.

Inkomstema av mervärdeskatt har räknats upp med 1400 milj.kr. till följd av utfallet hittills under budgelårel. Inkomsterna av punktskatter har reviderats upp med 115 milj. kr.

Bilaga 1.3   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning       9

Figur 2

Statsbudgetens inkomster budgetåret 1984/85, förändring mellan budgetprop. och

rev. inkomstberäkning (-1- ökning, - minskning) milj. kr.

20, eöa-,

15, eee-

13. 619

IZ, 241

10, 000-

5. 000-

-5. cea.

1, 643

':■:■':■■.'■'

-113

231

-56

■li3, 000-1 I I I I I I I I

TOTALT  1100   1280   1400 2108 4200 5200  ÖVRIGT

Inkomst-      Social-        Skatt på Rörelse- Återbe- Pensions
skatter         avgifter       varor över- talning avgifter
och skott av bo-
tjänster stadslån

I den reviderade beräkningen av statsbudgetens inkomster/ör budgetåret 1984185 beräknas inkomsterna bli 12241 milj. kr. högre än beräkningen i budgetpropositionen (se figur 2). Inkomstskatterna har reviderats upp med 15619 milj. kr. De fysiska personemas inkomstskatter väntas öka med 12 884 milj. kr. Härav betyder som tidigare nämnts den föreslagna omläggningen av skatteuppbörden till månatlig uppbörd istället för 2-månaders-uppbörd 12414 milj. kr.

De juridiska personernas inkomstskatter har reviderats upp med 2697 milj.kr. i jämförelse med budgetpropositionen. De juridiska personernas fyllnadsinbetalningar väntas öka med 1573 milj.kr. våren 1985. Detla beror bl.a. på atl vinstdelningsskatten som infördes år 1984 betalas in i form av fyllnadsinbetalningar. I beräkningen av de juridiska personernas inkomstskatter har också hänsyn tagits till förslaget om upphörandet av den kommunala taxeringen år 1985 (prop. 1983/84:133). Denna beräknas öka inkomsterna på titeln med drygt 800 milj. kr. Övriga uppjusteringar är en följd av ett högre inkomstantagande för aktiebolagen.

De lagstadgade socialavgiftema beräknas nu till 42936 milj. kr. vilket är 5822 milj.kr. mindre än vid beräkningen i budgetpropositionen. Nedjus-

Prop 1983/84:150 10

teringen av inkomsterna på de lagstadgade socialavgifterna förklaras främst av den negativa engångseffekt som drabbar inkomsterna under inkomsthuvudgruppen lagstadgade socialavgifter till följd av omläggningen av uppbördssyslemet.

För budgetåret 1984/85 beräknas inkomsterna av skatt på varor och tjänster öka med 1 643 milj. kr. jämfört med budgetpropositionen. Mervärdeskatten har även för detta budgetår justerats upp med I 400 milj. kr. Den föreslagna skattehöjningen på bensin den I maj 1984 beräknas öka inkomsterna av bensinskatt med 300 milj. kr. Den tidigare nämnda engångseffekten på energiskatt på el bidrar till att energiskatten ökar med 185 milj. kr. jämfört med budgetpropositionen.

Bland övriga inkomsttitlar kan nämnas alt återbetalning av bostadslån reviderats upp med 250 milj. kr.

Bilaga 1.3   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning      II

Tabell 3 Jämförelse mellan inkomster enligt budgetpropositionen och RRVs marsberäkning för budgetåren 1983/84 och 1984/85, tusental kronor

Inkomsttitel

1983/84

1984/85

1000 1100

Skatter:

Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse:

1110

Fysiska personers skall på inkomsl. realisationsvinst och rörel-

Iill

Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

/120 Juridiska personers

skall på inkomsl, realisationsvinst och rörelse:

1121  Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

1130 Ofördelbara skaller på inkomst, realisationsvinst och rörelse:

1131 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse

1140  Övriga inkomstskatter:

1141 1142

1143 1144

1200

1211 1221

1231 1241

1251

1261

Kupongskatt Utskiftningsskatt och ersättningsskatt BevillningsskaU Lotterivinstskatt

Lagstadgade socialavgifter:

Folkpensionsavgift Sjukförsäkringsavgift, netto

Barnomsorgsavgift Vuxenutbildningsavgift

Övriga socialavgifter, netto

1271

1281

Bidrag till förvaltningskostnader för arbetsskadeförsäkringen Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens verksamhet Allmän löneavgift

Enligt RRVs marsberäkning

Ökning

(-I-)

Minskning (-)

Enligt budgetpropositionen

Enligt budgetpropositionen

Enligt RRVs marsberäkning

Ökning

( + )

11502800 15619000

Minskning (-)

184517 501    186692001       2174500    191327 001    202829801

44419000     45360000

941000  43150 000  58 769 000

32804000     33082000

278000     30602000     43486000     12884000

32 804000     33082 000

278000     30602000     43486000      12 884000

9551000     10175 000

624000     10313000     13010000       2697000

9551000      10175 000

2697000

624000  10313000  13010000

1100000

/100000

I lOOOOO       1100000

1 100000

1135000 57000

10000

3 000

1065 000

48758000

32171000

1604000 7490000

815000

-417 000

1 100000

1173000 95000

10000

3 000

1065000

42935800

29938000

-935 000 6969000

764000

-437 000

1 100000   1 100000

964000 55000

39000 34 000

38000 38000

1003000 89000

21000 21000

3 000 3 000

5000

99500

75000

-25000 20000

-1000

69000

-300

885000 890000

-5822200

-2233000

-2539000 -521000

-51000

-20000

-300

48738000 48837500

31113000 31188000

1894000 7257000

791 000

-247000

59000

1869000 7277000

790000

-178000

62000

61700

58700

81000 7790000

-200 -38000

83 000 6950000

83100 6492000

100 -458000

80800 7752000

Prop 1983/84:150

12

Inkomsttitel	1983/84			1984/85
	Enligt	Enligt	Ökning	Enligt	Enligt	Ökning
	budget-	RRVs	( + )	budget-	RRVs	( + )
	proposi-	: marsbe-	Minsk-	proposi-	marsbe-	Minsk-
	tionen	räkning	ning (-)	tionen	räkning	ning (-)
1300 Skatt på egendom:	4 III 500	4122000	10500	6526000	6 589000	63000
1310  Skall på fast egen-
dom:	313000	313000	-	1035000	1035000	—
1311   Skogsvårdsavgifter	313000	313000	-	315000	315 000	-
1312  Hyrehusavgift	-	-	-	720000	720000	-
1320  Förmögenhelsskall:	924000	924000	-	2094000	2094000	-
1321   Fysiska personers för-
mögenhetsskatt	901000	901 000	-	2071000	2071000	-
1322 Juridiska personers
förmögenhetsskatt	23000	23000	-	23000	23000	-
1330 Arvsskatt och gåvo-
skall:	830000	925000	95000	875000	930000	55 000
1331   Arvsskatt	680000	■     775000	95000	725 000	780000	55 000
1332  Gåvoskau	150000	150000	-	150000	150000	-
1340  Övrig skall pä egen-
dom:	2044500	1960000	-84500	2522000	2530000	8000
1341  Stämpelskau	1834500	1750000	-84 500	1982000	1990000	8000
1342  Skatt på värdepappper	210000	210000	-	540000	540000	-
1400 Skatt på varor och
tjänster:	87249001	88372501	1123500	92893001	94536001	1643000
1410 Allmänna försälj-
ningsskatter:	48300000	49 700000	1400000	53100000	54500000	1400000
1411   Mervärdeskatt	48 300000	49700000	1400000	53 lOOOOO	54 500000	1400000
1420,
1430  Skall på specifika
varor:	31916000	31 713500	-202500	32528000	32860000	332000
1421   Bensinskatt	6495000	6495000	-	6560000	6860000	300000
1422  Särskilda värnskatter	733000	722000	-11000	829000	742000	-87000
1423   Försäljningsskatt på
motorfordon	743000	759500	16500	910000	935000	25000
1424 Tobaksskatt	4 110000	4045000	-65 000	3 925 000	3 925 000	-
1425  Skatt pä spritdrycker	5 735 000	5 735000	-	5 100000	5 100000	-
1426  SkaU pä vin	1700000	1750000	50000	1565000	1590000	25 000
1427  Skatt pä malt- och läs-
kedrycker	1285000	1305000	20000	1268000	1268000	—
1428  Energiskalt	9140000	9060000	-80000	9795000	9980000	185000
1429 Särskild avgift pä sva-
velhaltigt bränsle	2000	2000	—	2000	2000	—
1431   Särskild avgift för olje-
produkter m. m.	821000	689000	-132000	1395000	1276000	-119000
1432  Kassettskau	45000	42000	-3 000	61000	55000	-6000
1433  Skatt på videoband-
spelare	65000	72000	7000	92000	105000	13000
1434  Skatt på viss elektrisk
kraft	970000	970000	—	925000	925000	—
1435  Särskild avgift mot för-
surning	72000	67000	-5 000	101 000	97000	-4000
1440  Överskott vid försälj-
ning av varor med
stalsmonopol:	370000	334000	-36000	250000	220000	-30000
1441   AB Vin- & Spritcen-
tralens inlevererade
överskon	250000	221000	-29000	160000	120000	-40000
1442  Systembolaget ABs in-
levererade överskott	120000	113000	-7000	90000	100000	10000
1450 Skalt på tjänster:	878000	880000	2000	1004000	1006000	2000
1451   ReseskaH	137000	137000	-	152000	152000	-

Bilaga 1.3   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     13

2115 Förenade fabriksverkens inlevererade överskott

2116 Statens vattenfallsverks inlevererade överskott

2117 Domänverkets inlevererade överskott

2120 Övriga myndigheters inlevererade överskott-Ull  Statens vägverks inlevererade överskott

2122 Sjöfartsverkets inlevererade överskott

2123 Inlevererat överskott av uthyrning av ADB-utrustning

2130 Rikshankens inlevererade överskott:

liil   Riksbankens inlevererade överskott

2140 Myntverkets inlevererade överskoll:

2141 Myntverkets inlevererade överskott

2150 Överskoll från spel-verksamhet:

2151 Tipsmedel

2152 Lotterimedel

Inkomsttitel	1983/84			1984/85
	Enligt	Enligt	Ökning	Enligt	Enligt	Ökning
	budgel-	RRVs	( + )	budget-	RRVs	(.+ }
	proposi-	marsbe-	Minsk-	proposi-	marsbe-	Minsk-
	lionen	räkning	ning (-)	tionen	räkning	ning (-)
1452  Skatt på annonser och
reklam	341000	343 000	2000	407000	409000	2000
1453 Totalisatormedel	310000	310000	—	345000	345000	-
1454  Skatt på spel	90000	90000	-	lOOOOO	lOOOOO	-
1460  Skatt på vägtrafik:	4080000	4080000	-	4150000	4150000	_
1461   Fordonsskatt	2 340000	2340000	-	2 370000	2 370000	-
1462  Kilometerskatt	1740000	1740000	-	1780000	1780000	_
1470  Skall på import:	1705000	1665 000	-40000	1861000	1800000	-61000
1471  Tullmedel	1705000	1665000	-40000	1 861000	1800000	-61000
1480  Övriga skatter på
varor och tjänster:	/	/	-	/	/	-
1481   Övriga skatter pä
varor och tjänster	1	1	-	1	1	-
2000 Inkomster av statens
verksamhet:	22962110	23096242	1.34 132	24097801	23916146	-181655
2100 Rörelseöverskott:	8544815	8631981	87166	8761032	8647 630	-113402
2110 Affärsverkens inleve-
rerade överskoll:	2880090	2 900886	20 796	2 941200	2 977700	36500
111 i   Postverkets inlevere-
rade överskott	93 874	78874	-15000	65000	55000	-10000
2112 Televerkets inlevere-
rade överskott	284000	284 000	-	245 000	245000	_
2113  Statens järnvägars in-
levererade överskott	50000	70000	20000	20000	30000	10000
2114  Luftfartsverkets inle-
vererade överskott	93 900	96900	3 000	90400	112400	22000

67 396

12 796

66800

65 300

• 1500

54600

2227716 2227716

76000 76000

140056 137756

30900 30 700

66000 63 900

2 396000	2 397 000	1000
58 000	73 000	15 000
155500	156800	1300
33 500	34 800	1300

-2300 -200 -2100    68000    68000

43 156	43 156	-	54000	54000	-
4000000	4000000	-	4000000	4000000	-
4000000	4000000	-	4 000000	4000000	-
128000	153000	25000	122000	40000	-82000
128000	153000	25 000	122000	40000	-82000
1396669 997600 399069	1440339 1024 882 415457	43670 27282 16388	1542332 1 127300 415032	/ 473 130 1036900 436230	-69202 -90400 21 198

Prop 1983/84:150

14

Inkomsttitel	1983/84			1984/85
	Enligt	Enligt	Ökning	Enligt	Enligt	Ökning
	budget-	RRVs	(+)	budget-	RRVs	{ + )
	proposi-	marsbe-	Minsk-	proposi-	marsbe-	Minsk-
	tionen	räkning	ning (-)	tionen	räkning	ning (-)
2200 Överskott av sUtens
fastighetsförvaltning:	413570	408540	-5030	324527	299527	-25000
2210  Överskoll av civil fas-
ughelsförvallning:	413570	408540	-5030	324527	299527	-25000
2211   Överskott av kriminal-
värdsstyrelsens fas-
tighetsförvaltning	500	500	-	520	520	-
2214 Överskott av bygg-
nadsstyrelsens fastig-
hetsförvaltning	412481	407 451	-5030	320225	295 225	-25000
2215  Överskott av general-
tullstyrelsens fastig-
hetsförvaltning	589	589	-	3 782	3 782	-

465 970	465 970	899571	899571
290000	290000	295000	295000

50311

-6

2300  Ränteinkomster:

2310,

2320 Räntor på näringslån:

2311 Räntor på lokaliseringslån

2312 Ränteinkomster pä jordbmkets lagerhuslån

2313 Ränteinkomster på statens avdikningslän

2314 Ränteinkomster pä fiskerilån

2315 Ränteinkomster på fiskberedningslån

2316 Ränteinkomster pä vattenkraftslän

2317 Ränteinkomster pä luftfartslån

2318 Ränteinkomster på statens lån för den mindre skeppsfarten

2319 Ränteinkomster på kraftledningslån

2321 Ränteinkomster på skogsväglån

2322 Räntor pä övriga näringslån. Kammarkollegiet

2323 Räntor på övriga län, Lantbmksstyrelsen

2324 Räntor på televerkets statslån

2330  Räntor på bostadslån: liil  Ränteinkomster pä egnahemslån

2332 Ränteinkomster pä län för bostadsbyggande

2333 Ränteinkomster på lån för bostadsförsöijning för mindre bemedlade bararika familjer

2334 Räntor på övriga bostadslån. Bostadsstyrelsen

420	420
4 000	4000
1070	1070
219	219
1979	1979
20046	20046
3	3
52	52
144 871	144 871
3310	3310

8098640       8098635

8098000  8098000

312

306

328

328

54237

330	330	-
4 500	4500	-
1366	1366	-
209	209	-
1889	1889	-
20787	20787	-
1	1	-
52	52	-
281637	281637	-
3 800	3 800	-
290000	290000	_
5       8036621	8100591	63 970
8036000	8 lOOOOO	64000

-3

293

290

328

-28

300

Bilaga 1.3    Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning      15

Inkomsttitel

1983/84

1984/85

Enligt Enligt Ökning Enligt Enligt Ökning

budget- RRVs (-I-) budget- RRVs (+)

proposi- marsbe- Minsk- proposi- marsbe- Minsk-

tionen räkning ning(-) tionen räkning ning(-)

2340 Räntor på studielån:

2341 Ränteinkomster på statens län för universitetsstudier

2342 Ränteinkomster på allmänna studielän

2343 Räntor pä övriga studielån. Kammarkollegiet

2350          Räntor på energispar
lån:

2351          Räntor på energispar
lån

2360 Räntor på medel avsatta iill pensioner:

2361 Ränteinkomster på medel avsatta till folkpensionering

2362          Ränteinkomster pä
medel avsatta till civila
tjänstepensioner

2363          Ränteinkomster pä
medel avsatta till mili
tära pensioner

2364 Ränteinkomster på medel avsatta till allmänna familjepensioner

2365 Ränteinkomster pä medel avsatta vid statens pensionsanstalt

2366 Ränteinkomster på medel avsatta till pensioner för vissa av riksdagens verk

2370 Räntor på beredskapslagring:

Iill Räntor pä beredskapslagring och förrådsanläggningar

2380,

2390  Övriga ränteinkomster:

2381 Ränteinkomster på lån till personal inom utrikesförvaltningen m.m.

2382 Ränteinkomster på lån till personal inom bi-ståndsförvaltningen m.m.

2383 Ränteinkomster pä statens bosättningslån

2384 Ränteinkomster på län för kommunala markförvärv

2385 Ränteinkomster på lån för studentkärlokaler

40010

10 40000

415000

415000

6005

6000

40010

10 40000

440000

440000

6 074

4 800

24010

10 24000

24 010

10 24000

-14000 -14000

25000 461000 447000

25000 461000 447000

69 6000 6000

6000

6000

-1200

1269

I         1270

I I

; 151 768       1151 768

936165 936 165

1151768        1151768

936165 936165

1489125 1514372

25247       1602831       1607098

900

900

4267

1000

1000

450	450	-	525	525	-
14000	14000	-	9000	9000	-
82400	82 300	-100	58000	62950	4950
160	175	15	160	175	15

Prop 1983/84:150

16

Inkomsttitel

1983/84

1984/85

Enligt	Enligt	Ökning	Enligt	Enligt	Ökning
budget-	RRVs	( + )	budget-	RRVs	( + )
proposi-	marsbe-	Minsk-	proposi-	marsbe-	Minsk-
tionen	räkning	ning (-)	tionen	räkning	ning (-)

10500

11000

10412

11000

500

-588

570

485

402

-168

375

-110

2386 Ränteinkomster på lån för allmänna samlingslokaler

2387 Ränteinkomster på krediter till utlandet

2388 Ränteinkomster på mark för naturskydd

2389 Ränteinkomster på lån för inventarier i vissa specialbostäder

5 300

5 300

5 300

5 300

2390 Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukets rationalisering

2391 Räntor på intresseme-

del	30800	30800	-	30800	30800	-
2394  Övriga ränteinkomster	81545	81545	-	133061	133061	-
2396 Ränteinkomster på det
av byggnadsstyrelsen
förvaltade kapitalet	1262 500	1 287 500	25 000	1353 500	1 353 500	-
2400 Aktieutdelning;	141734	141734	—	181494	181 494	—
2410 Inkomsler av slalens
aktier:	141 734	141 734	—	181494	181494	-
2411   Inkomster av statens
aktier	141734	141734	-	181 494	181 494	-
2500 OfTentligrättsliga av-
gifter:	1211850	1208445	-3405	1537 216	1495726	-41490
2511   Expeditionsavgifter	377000	366000	-11 000	39)900	389300	-2600
2512  Vattendomstolsav-
gifter	150	200	50	150	150	—
2513  Avgift för statlig kon-
troll av läkemedel	45 200	45 200	-	47 782	47782	—
2514 Elevavgifter vid styrel-
sen för vårdartjänst	32	32	-	32	32	-
2517  Registerhållningsavgift	-	-	-	43000	43000	-
2518  Fyravgifter, farleds-
varuavgifter	294400	303000	8600	307 000	304000	-3000
2519 Skeppsmätningsav-
gifter	2400	2445	45	2 445	2445	-
2521   Fartygsinspektionsav-
gifter	6700	6700	—	7 100	7100	-
2522  Avgifter för gransk-
ning av biograffilm	2497	2497	-	2656	2656	—
2523 Avgifter för särskild
prövning och fyllnads-
prövning inom skolvä-
sendet	900	900	-	900	900	—
2524 Avgifter vid statens
jordbruksnämnd	2000	2000	-	2000	2000	-
2525  Avgifter för växt-
skyddsinspektion	8 500	8.500	-	8600	8600	-
2526  Avgifter vid köttbe-
siktning	32 350	40000	7650	-	-	-
2527  Avgifter för statskon-
troll av krigsmateriel-
tillverkning	420	420	-	560	560	-
2528  Avgifter vid bergssta-
ten	4 700	3 000	-1700	5400	5 400	-

Bilaga 1.3   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     17

Inkomsttitel	1983/84			1984/85
	Enligt	Enligt	Ökning	Enligt	Enligt	Ökning
	budget-	RRVs	(+)	budget-	RRVs	(+)
	proposi-	marsbe-	Minsk-	proposi-	marsbe-	Minsk-
	tionen	räkning	ning (-)	tionen	räkning	ning (-)
2529 Avgifter vid patent-
och registreringsvä-
sendet	113051	113051	-	110 101	119401	9300
2531   Avgifter vid registre-
ring i förenings m.fl.
register	22000	23 000	1000	23000	23000	—
2532  Utsökningsavgifter	86500	86500	-	90500	90500	-
2533 Avgifter vid statens
planverk	550	800	250	590	700	110
2534  Vissa avgifter för re-
gistrering av körkort
och motorfordon	105000	105 000	-	105 000	105000	—
2535  Avgifter för statliga
kreditgarantier	106000	96000	-10000	130000	130000	_
2536 Lotteriavgifter	1500	3200	1700	1500	3200	1700
2537  Miljöskyddsavgift	-	-	-	105000	30000	-75000
2538  Miljöavgift på be-
kämpningsmedel och
handelsgödsel	-	-	-	120000	120000	—
2539 Täktavgift	-	-	-	16000	16000	_
2541   Avgifter vid tullverket	-	—	-	16000	16000	_
2542  Patientavgifter vid
tandläkarutbildningen	-	-	-	-	28000	28000
2600 Försäljningsinkomster:	263225	268315	5090	266730	270730	4000
2611   Inkomster vid krimi-
nalvärden	115000	115000	-	125000	125 000	_
2612  Inkomster vid statens
rättskemiska laborato-
rium	8625	8625	-	9030	9030	_
2614 Inkomster vid statens
värdanstalter för alko-
holmissbmkare	-	—	_	_	_	_
2615  Inkomsler vid arbetar-
skyddsstyrelsen	11340	11340	-	13 500	13 500	_
2616  Försäljning av sjökort	8 830	8000	-830	8900	8000	-900
2617  Lotsavgifter	57400	59000	1600	59500	60000	500
26)9 inkomsler vid riksanti-
kvarieämbetet	11430	11430	_	300	300	_
2621   Inkomster vid lant-
bruksnämnderna	7 100	7100	_	7000	7 000
2622  Inkomster vid statens
livsmedelsverk	1500	1500	_	1500	1500	_
2623  Inkomster vid statens
veterinärmedicinska
anstalt	-	_	—	_
2624 Inkomster av uppbörd
av felparkeringsav-
gifter	42000	46320	4 320	42000	46400	4400
2625  Utförsäljning av be-
redskapslager	-	-	-	-	-	-
2700  Böter m.m.:	362001	362001	_	385 001	385001	_
2711   Restavgifter	190000	190000	—	209000	209000	_
2712  Bötesmedel	172000	172000	_	176000	176000
2713  Vattenförorenings-
avgift	1	1	-	1	1	_

2    Riksdagen 1983184. I saml. Nr ISO. Bilaga 1.3

Prop 1983/84:150

18

Inkomsttitel

1983/84

1984/85.

Enligt Enligt Ökning

budget- RRVs (-I-)

proposi- marsbe- Minsk-

tionen räkning ning(-)

Enligt Enligt Ökning

budget- RRVs {+)

proposi- marsbe- Minsk-

tionen räkning ning(-)

574000 574000

574 000 574000

-70477 -44068

-80547

-88999

-lOOOOO       -100000

2800 Övriga inkomster av statens verksamhet:

2811 Övriga inkomster av statens verksamhet

3000 Inkomster av försåld egendom:

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m.m.:

3110 Affärsverkens inkomsler av försålda fastigheter och maskiner:

3111 Postverkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3112 Televerkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3113 Statens jämvägars inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3114 Luftfartsverkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3115 Förenade fabriksverkens inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3116 Statens vattenfallsverks inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3117 Domänverkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3120  Civila myndigheters inkomsler av försålda byggnader och maskiner:

Ull  Kriminalvårdsstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3122 Statens vägverks inkomster av försålda byggnader och maskiner

3123 Sjöfartsverkets inkomster av försålda byggnader och maskiner

3124 Statskontorets inkomster av försålda datorer m.m.

460000 400000 -60000

460000 400000 -60000

26409

55903

1000

54903

26409

-54138

39803

1000

38803

31001

-65540

32001

1000

23459

1000

1000

1000

1000

20000

20000

1 000        1 000

3 459 3 459

10000 30000 20000 10000 10000

8452 11402 2950 7802 7802

300           300

I 200 1 200

4152         4152

4 302        4302

50

50

50 3000 2950

100

100

100

100

Bilaga 1.3   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning      19

Inkomsttitel

1983/84

1984/85

Enligt Enligt Ökning

budget- RRVs (-I-)

proposi- marsbe- Minsk-

tionen räkning ning(-)

Enligt Enligt Ökning

budget- RRVs ( + )

proposi- marsbe- Minsk-

tionen räkning ning(-)

3125 Byggnadsstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3126 Generaltullstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3130 Försvarels myndigheters inkomsler av försålda byggnader och maskiner:

3131 Försvarets myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner

2000

1700

2000

1700

2000

300

2000

300

1100

1 100

15000

1100

1100

15000

3300 Övriga inkomster av

försåld egendom: 9000 9000

3311   Inkomster av statens gmvegendom

4000  Återbetalning av lån: 4100 Återbetalning av näringslån:

4110 Återbetalning av in-duslrilån:

4111 Återbetalning av lokaliseringslån

4120 Återbetalning av Jordbrukslån:

4121 Återbetalning av jordbrukets lagerhuslän

4122 Återbetalning av statens avdikningslän

4123 Återbetalning av fiskerilån

4124 Återbetalning av fiskberedningslån

4130 Återbetalning av övriga näringslån:

4131 Återbetalning av vattenkraftslån

4132 Återbetalning av luftfartslån

4133 Återbetalning av statens lån för den mindre skeppsfarten

4134 Återbetalning av kraftledningslän

4135 Återbetalning av skogsväglån

4136 Återbetalning av övriga näringslån. Kammarkollegiet 13 266 25000

3200 Övriga inkomster av
markförsäyning:	1070	1070
3211  Övriga inkomster av
markförsäljning	1070	1070

9000	9000	-	15000	15000
1759374	4158695	399321	3586434	3861984
394678	518149	123471	332 766	332766
235000	320000	85000	235000	235000
235000	320000	85000	235000	235000
14363	16100	1737	15123	15123
1 100	1 100	-	1000	1000
11000	11000	-	IIOOO	IIOOO
2 263	4000	1737	3 123	3 123
145 315	182049	36734	82 643	82643
216	216	-	226	226
2041	2041	-	2129	2 129
24729	24729	-	24703	24703
20	20	-	11	11
93	93	-	93	93

11734

25931

25931

275550

Prop 1983/84:150

20

Inkomsttitel

1983/84

1984/85

Enligt budgetpropositionen

Enligt RRVs marsberäkning

Ökning {+)

Minskning (-)

Enligt Enligt Ökning

budget- RRVs (+)

proposi- marsbe- Minsk-

tionen räkning ning(-)

1125060

4137          Återbetalning av övri
ga näringslån, Lant
bmksstyrelsen

4138          Återbetalning av tidi
gare infriade statliga
garantier

4200  Återbetalning av bostadslån m.m.:

4211 Återbetalning av lån till egnahem

4212 Återbetalning av lån för bostadsbyggande

4213 Återbetalning av lån för bostadsförsörjning för mindre bemedlade barnrika familjer

4214 Återbetalning av övriga bostadslån, Bostadsstyrelsen

4300 Återbetalning av studielån:

4311 Återbetalning av statens lån för universitetsstudier

4312 Återbetalning av allmänna studielån

4313 Återbetalning av studiemedel

4400 Återbetalning av energisparlån:

4411   Återbetalning av energisparlån

4500 Återbetalning av övriga lån:

4511 Återbetalning av län till personal inom utrikesförvaltningen m.m.

4512 Återbetalning av län till personal inom biståndsförvaltningen m.m.

4513 Återbetalning av lån för kommunala markförvärv

4514 Återbetalning av lån för studentkårlokaler

4515 Återbetalning av lån för allmänna samlingslokaler

4516 Återbetalning av utgivna startlån och bidrag

4517 Återbetalning av u-landslån

4518 Återbetalning av krediter till utlandet

1500 1500

I 500 1 500

103450 128450 25000 28050 28050

1700651        2100888 400 237        1850 558        2100808 250250

1700000       2100000 400000        1850000       2 100000 250000

250

800

650

237

887

550

908060

908060

955060   -170000

60	60	-	60	60	-
50000	50000	-	21000	21000	-
075000	905000	-170000	887 000	887 000	-
170000	205000	35000	190000	215000	25000
170000	205000	35 000	190000	215000	25000

300

368985

379598

10613

305050

305350

5 200

5 200

6000

6000

4400

3 720

3 720

4400

190000    195 567 160      160

5 567    170000    170000 160      160

700

400

5400

16000 7069

6100

16000 11500

6100

13000 7069

6500

13 000 7069

4431

Bilaga 1.3    Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     21

Inkomsttitel	1983/84			1984/85
	Enligt	Enligt	Ökning	Enligt	Enligt	Ökning
	budget-	RRVs	(-I-)	budget-	RRVs	{+)
	proposi-	marsbe-	Minsk-	proposi-	marsbe-	Minsk-
	tionen	räkning	ning!-)	tionen	räkning	ning (-)
4519 Återbetalning av sta-
tens bosättningslån	45000	45000	-	40000	40000	-
4521   Återbetalning av lån
för inventarier i vissa
specialbostäder	1800	1715	-85	1800	1700	-100
4525  Återbetalning av lån
för svenska FN-styr-
kor	27000	27000	-	30000	30000	-
4526 Återbetalning av övri-
ga lån	67 636	67 636	-	26521	26521	-
5000 Kalkylmässiga inkoms-
ter:	6432348	6554716	122368	5047903	5690 903	643000
5100  Avskrivningar:	5791348	5868 716	77368	4347903	4230903	-117000
5110 Affärsverkens avskriv-
ningar:	5154800	5229143	74343	3640100	3514600	-125500
5111  Postverkets avskriv-
ningar	344000	410000	66000	367000	415000	48000
5112 Televerkets avskriv-
ningar	1886000	1966000	80000	-	-	-
5113  Statens jämvägars av-
skrivningar	873 000	873000	-	1055000	960000	-95000
5114 Luftfartsverkets av-
skrivningar	96000	108000	12000	115000	122000	7000
5115  Förenade fabriksver-
kens avskrivningar	62400	58743	-3657	64 600	62100	-2500
5116 Statens vattenfalls-
verks avskrivningar	1893400	1813 400	-80000	2038 500	1 955 500	-83000
5120 Avskrivningar på civi-
la fastigheter:	217005	217005	-	235100	235 100	-
5121   Avskrivningar på civi-
la fastigheter	217 005	217005	-	235 100	235 100	-

-4 725

78386

78886

500

65 326 354217	60 601 361967	-4 725 7750	78 386 394317	78 886 402317	500 8000
131600	141750	10150	138700	141700	3000
84000	79600	-4400	97000	97000	-
102000	104000	2000	122000	127000	5000

5130 Uppdragsmyndigheters komplement-kostnader: 65326 60601

5131 Uppdragsmyndigheters m.fl. komplementkostnader

5140 Övriga avskrivningar:

5141 Statens vägverks avskrivningar

5142 Sjöfartsverkets avskrivningar

5143 Avskrivningar på ADB-utrastning

5144 Avskrivningar på förrådsanläggningar för

36617

36617

ekonomiskt försvar 36617 36617

5200 Statliga pensionsav-

gifter, netto: 5211   Statliga pensionsavgifter, netto	641000 641000	686000 686000	45000 45000	700000 700000	1460000 1460000	760000 760000
Statsbudgetens totala inkomster	217600856	220457586	2856730	224114042	236354737	12240695

Prop 1983/84:150 22

Alternativ beräkning för budgetåren 1983/84 och 1984/85

Efler del att RRV har genomfört sin reviderade beräkning av statsbudgetens inkomster (baskalkyl i tabell 4) har olika löneavtal träffats på arbetsmarknaden. Dessa avlal betyder atl antagandet om lönesummeutvecklingen mellan åren 1983 och 1984 har reviderats upp med ca 2 procentenheter.

Med ett ändrat lönesummeantagande följer även atl andra anlaganden ändras. Som exempel kan nämnas att hushållens disponibla inkomsler påverkas både av lönesummeantagandet och av de direkta skatter som detta ger upphov till. Därmed uppslår vid alternativ löneutveckling också tänkbara alternativ för den privata konsumtionens utveckling och därmed konsumentprisutvecklingen. Detla leder till att förutsättningarna för de olika konsumtionsskatterna ändras.

RRV har inle underlag för att göra bedömningar av samhällsekonomisk karaktär för att fullständigt kunna belysa både de direkta och indirekta effekterna av alternativa lönesummeantaganden. RRV har därför valt alt räkna endasl på de direkta effekterna. Alternativa beräkningar har utförts endasl för följande inkomsttitlar: Fysiska personers skalt på inkomsl, realisationsvinst och rörelse, de olika titlarna under lagstadgade socialavgifter saml mervärdeskall.

Resultatel av den alternativa kalkylen framgår av tabell 4. Totalt beräknas inkomsterna öka med 979 milj.kr. budgetåret 1983/84 och med 5462 milj.kr. budgetåret 1984/85.

23

Bilaga 1.3    Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning Tabell 4. Alternativ beräkning av statsbudgetens inkomster (milj. kr.)

	1983/84	1983/84	1984/85	1984/85
	Bas-	Skillnad vid	Bas-	Skillnad vid
	kalkyl	alternativ kalkyl	kalkyl	alternativ kalkyl. ..
1000 Skatter	186692	-1-979	202830	-1-5462
varav
1111 Fysiska personers
skalt på inkomst.
realisationsvinst
och rörelse	33082	+879	43486	-(-3312-
1211 Folkpensionsavgift	31188	+    0	29938	+  750
1221 Sjukförsäkringsavgift	1869	+    0	-935	-1-   250
1231 Bamomsorgsavgift	7277	±    0	6969	+   150
1241 Vuxenutbildnings-
avgift	790	±    0	764	+    20
1251 Övriga socialavgifter	-178	±    0	-437	-1-    50
1261 Bidrag till förvalt-
ningskostnader för
arbetsskadeförsäk-

62

59

nngen

± O ± O + 100

±  o

± o ±   o

83	±      0
6492	+   130
54 500	+  800
23916	±      0
56	±      0
3862	±      0
5691	±      0
236355	+5462.-

1271 Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens verksamhet

7752 49700

23096

- 44 4159

6555      ±    O 220458      -1-979

1281 Allmän löneavgift

1411 Mervärdeskatt

2000 Inkomster av statens verksamhet

3000 Inkomster av försåld egendom

4000 Återbetalning av lån

5000 Kalkylmässiga inkomster

Summa

Prop 1983/84:150 24

II.    Allmänna förutsättningar

Utveckling av skatteunderlaget inkomståren 1977—1982

För att man skall kunna bedöma utvecklingen av statsbudgetens inkomster är det av stor betydelse alt analysera förändringarna av fysiska och juridiska personers inkomsler. Här görs därför först en återblick på utvecklingen av dessa inkomster, sådana de kommer till uttryck i statistiska centralbyråns taxeringsstatistik. Utvecklingen av inkomster och avdrag från olika förvärvskällor vid taxeringen till statlig inkomstskatt redovisas i tabell5. Av tabellen framgår utfallet vid de senaste sex taxeringarna.

Inkomst av tjänst utgör det dominerande inkomstslaget för fysiska personer. För inkomståret 1982 utgjordes 91 % av den sammanräknade inkomsten av inkomst av tjänst. Därnäst i betydelse kommer inkomsl av kapital med 3,6% och inkomst av rörelse med 2,7%.

Inkomst av annan fastighet ökade med knappt 700 milj. kr. mellan åren 1980 och 1981. Ökningen kan förklaras av fastighetstaxeringen. År 1982 ökade inkomstslaget med 9,6% och uppgick till 2947 milj. kr.

Inkomst av kapital ökade endast med 475 milj. kr. mellan åren 1981 och 1982. Ökningslakten minskade från drygt 30% till 3%. Delta förklaras bl.a. av att den genomsnittliga räntenivån sänktes från 12,5 procentenheter till 11,1 procentenheter 1982.

Inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet uppgick för år 1981 till 1810 milj. kr., vilket var en ökning med drygt 27% jämfört med år 1980. År 1982 ökade inkomstslaget med knappt 60% och uppgick till 2860 milj.kr. En stor del av ökningen kan förmodligen förklaras av ökade realisationsvinster på aktieförsäljning.

Avdragen för underskott i förvärvskälla har visat en fortgående ökning under hela den i tabellen redovisade perioden. De utnyttjade underskotten i förvärvskälla uppgick år 1982 till 28503 milj. kr. Den största posten bland dessa är underskott av annan fastighet, dvs. de underskott som uppkommer för bl. a. villor och fritidshus på gmnd av ränteavdragen. Avdragen för underskott i förvärvskälla beror därför till stor del på räntenivåns utveckling saml reglerna för beskattning av fastigheter.

Bilaga 1.3    Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     25

+ +

+ + +    + +   +

+ +

+ +    +  +

r*-i \0 m -	o			— 00			»/-i — >o	r- rg	U	-* >o
r-j ON OO 00 +  +  + +	00 ( in	00	O r- + +	+ +	+	00 +	O " o — (N r + + +	+ +	+	r*-i — +   +
\D r4 — 00 ■' -»t 00 ON m				o a r-'oC			»O rv» r	»n »o oo o\	00	»o o

+ + + +    + +  +

+

I

00

E

o

c

B
	XI
C	Vi
	■o
SE

ov — a\

00_ " ", f~~"

00 o

o —

>

«

— O On,

00 rn

r

o r-

m

90

fN V"! \£) (N

r>K

rn"

r--'r4

■'ri

n

OO Tf'r--'

oCiO

NO

rn 00

m

vO

»M

( —

r--

fN

— \0 —

r ON

nD — m

ON

■

+   +   +   +

1    +

+

+ +

+ +

1

+

+ + +

+ +

+

+ +

+

1

(Z) v~i rn v

m —

t-r-

r o

t--;

G5

r- ON —

Tt    —

NO

fN ND

_

i«

CC rn

cT

o'on'

f'o

rn

N

m 00 Tt

(

r<

fN

S

VO

rJ

fN          —

■N

(N

1    +   +   +

1 T

+

+ +

1   +

+

+

1     +   +

1         +

+

+   +

+

+

°° r- r-; —

■,'*-

*l

- M

»n (N

,

NO

nO in On

00 —

o_

(NI  —-

o_

in

o r4 r-' —

o ri

o"

-£

u-t —

ri

«N

rn '*' r-'

no'—*'

on"

»n On

-

i-

1/-1       _

m

r- fN

fS

+ + + +

+   1

+

+ +

+ +

+

+

1   4- +

+   1

+

+ +

+

+

°o P, " *.

r*

b

—   NO

~ *-

NO

ON

"1 nD nO

00 »n

NO

ONND

■

r<

Tt r-" t

O On

p*

mo'

r-fn"

oo'

•«*'

ON rn* fN

>n r-'

5S

00'On'

t"

in

00 Tt 00 ON

ND

Tf

3:

rn O

rJ

r

00 Tt (N

On r-

r<

n On

iS

**1

o ON 00 —

oo »n

VI

v-i o

Tf

NO

0\

— — O

rj fN

ON

m in

VO

Tt r o o

(N "

Vi

oo r-

NO  O

r4

i>

'— lO

rl

00

fN ND

»n

o

— r

o

r-i r-

r-

ir>

rr\

I-

m

m

fn

r-- O ON D

r O

f*

vi On

OnO

fN

00

Tt nD O

00 oo

«

Tt rg

m

O  Tt

—  Tt'

rn

o"

ON  Tf*" W" Tt    Tf   NÄ

o  NO

o'in*

o

<7 <7\ t/-, —

— ON

»n

r- r-

Tf m

\o

r

in m

ri n

rJ

ON \D O >0

00 O

00 (N

NO ND

m

fS

n ON Tt

ON ri

00

r —

o

r tN O rI

— -*

»n

u~i On

w-1 m

n

w»

n

■v

Vi

—    Tt

vO

QD

'- ■*

1

r4 -

Tf

fn

f

(

rn

m

m

fn

Or* v£i 00

r-

*. "*,

o   Tf

00

■

rn (N NO

".°°

rr

m -

1

©

r- TT* -*' On

m w~-i

■

jCt-T

rn Tf-

'

oT

fN vn ON

rn ri

fN —

1/1

\ö

— O O >o

fN  NO

r-

wi

r- oo

r

o

VD m »o

v-i 00

On

Tt  V-i

O

•V

00 o rn o

Tt  »

m oo

n

fN

m

— r~ m

D —

O

O O

o

o

f*-i r* ON (N

—i O

ON

— r

u-i r

O

n

ON

m

o

m

in

rn

r4 —

o

r*

pH

m

m

fn

— VC m t

r*-i r-_

r->

oo_«o

00 O

>-*

Tf fN 00

ND On

00

—. 00

>J5

Tt - no' o'

o''

oT

On WI

On m*

o'

rf

Tt oo On'

rn —

r

r-'o'

rn

1

— o rri oc

r r~

r-

\D r

NO oo

oo

©

r- Tt m

m ND

1/)

oo r-~

in

r ON r-- ON

Tt m

Tf   00

o r-

o

t-

Tf On

r4

r

(N    Tt

3

oe

m — 00

— vD

»ri r*-i

NO

fN

r-

00

oo

r4

m

t--

OO

r

m

Tt

fN

«N

r4

fN

«N

o r~ , »O.

ON  V-l

*s

r4 »o

r- oo

rn

in

»o «n r;

Tf   t-~

00

OO rn

_

OV

—"o o oo

rj O

oo  Tf

vfoo'

V")

rn

r-''

fN m'

oo

»n'm'

■«*■'

00

ON (VI (N (N

o -*

ND -

On

iTi

ON  — nO

v-i v-i

r*

m (N

(N

Os

r- t On r-

ND nO

00 t--

fN    Tf

t-

«

■  ON

fN

t

(N U-N

O

■«

m — r-- o

- w-i

CNi oo

«0 r*i

Tt

ao

NO

r-

r~~

fN

in

v

1

—

V-i

m

r-i

(S

rsi

fN

M

lo O r "

— 00

„

00 *N

V-) t

rn

(S

ON O »n

00 nD

Ov

O -

e

— t-- - >i

On 00

(NI rsi

fN On

t-

fN

rl ND NO

(N O

00

rJr

»n

r«

ND r u- r

(N l

00 Tt

ON  -

(N

(N

-* r~

fn

(N -

O

r- — r* r--

(N r-

o

O ON

On on

00

—■ fn On

■n

(N m

5

o

( — r- »o

— u-1

iG

r4

- r-

m

»n

«

NO

tN

T

s    -;

ii

 . . > v> <« tn e  > ■' ,eo c * u

«

i2 >

bC|:Cd

:!5

VI *-rt ,

VJ

.0 g.? E & 2 t: 5 1- . *" «

x   <

»	ca
u	'v
X	cd
m	rt
>	-a
a>	E
TI	tm
3	fe.

;nj  t/i >  S

e| S j; S °i2-5.

2 o o = o ;iS, n      =5

tifi

cd

s >

o      • :0

S b i;

> •-

» £ S C -gä 5 E

  -s  '=.

o

73 <7s

C -"

Mt

"5 -o

5 >

E o M o

E JÄ

" « 2

   O

°  rt  X  «

«   tnÄ

£ 5

S c 2

£ E S;

k É

Prop 1983/84:150

26

—' (N

rn in Tt          O oo      o

o' fN' ND        »O OtT fS

fN fN —          r             •-

+   +   +     +   +           +

+   +

+

0\_—_

Ov C?v — — O r v-Too

+ + + +       + +    +

iaT oc'

ri   00

+ +       + +      +    +

r-oON oo m \D

+   +

On i On

v -2 ON

+

+ +

+ + +

ro

+ + +

t/l Tt rn (N	vO (tC	"i vo'	rn r-1 CO a\
+ + +	I +	+	+ +
"O (N rn	>o'av'	o'	CO vO r-'cTv"

I    I    I

I    I

I      I    I

'1       ' r-- VO      os

■"to         VI

VO   Tj-

- —     o        r-

Tf   00

"* —' C7N m '.t

OO in rj — m — m	r- On v->	*N
	—	r<

■ (N (--

rj O o\

Tf vn .— r-i r-. — n Tf       ..t

rj 00   00

 VO    o

O

Tt

—     90

ON - VO	r oo	VO	r- oo
— VO o	-*		Tf os
m	VD	O	os

»Ti r; -	OO m	m	NJ5 r-	r-	ON
m "	Tf		r-i m		N
(N	w-i	00	OO	(N	"O

fN NDNC	o,-	On	oin	.
rn «	or-'	fn"	r-NO*
(N »n OO	— ON	NO	fl (N
	»n	ON	ON	ri

r- o m QO

ND (N O ON m fN	m m oo m	VN	m o —	m O T"	O fN	O
+ + + +	+ +	+	+ +		+	+
"t. f~ °° , »n r-' (N~ ri	— r-*oo (N NO	Tt	so rn rn ri Tf —	ON r Tt —	in r-	rn'
+ + + +	+ +	+	+ +	+ +	1	+
>n in fn in (N o (N o'	(NNO oo"rn"	fl	SD_00_ o'ov' rsi	in ON »nON*	r- rn	"i.
1 + + +	t T	+	+ +	+ +	+	+
(N ON r~-- o" no' ' -*' -.t «- —	ON (N Tt'rn m		—r| vo'—"	rJ Tt	On_ (N	Ov rf
+ + + +	+ 1	+	+ +	+ +	+	+
rn 00 O (N oo' —' oC in o m fN ON m rj m -H	r-ND (NO* »n o fN »n	VO o	— Tf m r-	ON in m '— On r	ND On' (N ND	"1 00 o
-I- - nD o r» r- m	»n nd	§	- in m On m	r4 n — oo m	(N	o t-.
r ON r- No o ON On o' r- Tt Tt — (N r- o lo	(N ND oo'o' m in oo 00	r- 1	VD — o —	ON rst —'r-' m ND m 00	ri Tf' NO m	o
Tt m rn r» rJ Tt m	m »n	a	oo in (N NO m	(N (N — in en	(N	1
Tt »n Onoo rn "'ON O Tf nD » o QO — o	»n r- vd';' o 0\	ON	rn nO Tfrn" On 00 \D m	O.NO o'rn ND nD	OO in r- rN	00 5
Tt (N On rj m	fN —'	fN SJ?	(N ON rj r* m	O QO m	O
oo Tfrio O - 00 oo oo Tt ON ON	O n	"i.	m 00 SS oo m	ON m	■	m
m fN vO nO — r- fN	— r-	i	m rn -a	r— in oo fN	NO m	i
Tt rj m »n Tf Tt NO oo O 00 (N (N	oo in rn ON NO m oo (N	90	NO O in 2S	On rn o *o	»n	00
m fN m O  in (N	« ND	*N	m r- — \D rj	r- ON in (N	Tf m	«N
NO NO oo —' »n vO (N'in	On oo —'no' OO ' m	On S	oooo —'m' Tf 00 m -	oo'r-' O r- (N ON	v-, oo	NO
m-cnjn (N	— ND	fN 1/)	(N	r- n m fN	m m	i

I.E I

iS| I

00:2. a

CO   >                ■*

00

.2f u

op E

.«

.a

s2|

E     i!

o 2 00

O)

* 5 t-   ||.o§£

op g

53

,0c

S   CO

.9P1

%.:      ** *3    . > f/1 *- .  VI f- a p.

- « "ä p "*- ,, tn :ca ■- -, J c « = >

'  ;ä r)   J=   ■«

. E £:2

5 o - c

i I - I

P > k

**-' £■ e:

ri  >   c

U-    I-   

■o-t: 5

<   ■-

IL»

S co

<«

■•CO 1/1 Cm j «    k.

_ >

E

5

.. :ca _    c .SSE   B

E/3

g

o

c/)

1.

v

■O

C

I? o t:

5S

>= oö

T3   CS «|?

—T t:s ffl

te •« ■?

   in  

OS >

S :C0

CO   >-

v. :cO 13   >

Os

Ov

OO ""

•i     E

g d

■ tn        S
CO   g       OA

J=   O

op C

b.     CO

•P !r

2p

H W

E o

c

Bilaga 1.3   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     27

Taxeringsstatistik avseende 1982 års inkomster

RRV genomför årligen sedan 1968 en urvalsundersökning avseende fysiska personers självdeklarationer i syfte atl skapa säkrare underlag för en prognosering av statsbudgetens inkomster av skalt på inkomst och förmögenhet. Undersökningarna används även för atl beräkna effekterna av ändringar i skatlesystemel. Materialet avseende 1982 års inkomsler omfattar ca 23000 självdeklarationer. Fr.o.m. 1979 års inkomster undersöks även dödsbon och familjestiftelser. Deras andel av totalsumman är dock mycket liten.

I tabell 6 redovisas det preliminära resultatet av undersökningen av 1982 års inkomster.

En utförligare beskrivning kommer att publiceras i statistiska centralbyråns statistiska meddelanden serie N.

Tabell 6. Taxeringen till statlig och kommunal inkomstskatt för A-längdens skattskyldiga') vid 1983 års taxering, milj. kr.

RRVs

estimat

Utfall

Differens

Taxering till stallig inkomstskatt

Inkomst av jordbruksfastighet

Inkomst av annan fastighet

Inkomst av rörelse

Inkomst av tjänst intäkt under 1 intäkt under 2 intäkt under 3 intäkt under 4 intäkt under 5

summa intäkter under tjänst summa avdrag under tjänst därav resor t.o.f. arbete 1000-kronors avdrag övriga avdrag avdrag A-kassa avrundning

Inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet

Inkomst av kapital

Sammanräknad inkomst, statligt

Underskott i förvärvskälla, statligt

Underskott på jordbruksfastighet

Underskott pä annan fastighet

Underskott på kapital

Underskott pä övrigt

Underskott på tillfällig förvärvsverksamhet

Allmänna avdrag, statligt

Socialförsäkringsavgifter

Avgifter för pensionsförsäkringar

4146	4 085	+ 61
2747	2947	- 200
9833	10887	-1054
370167	370195	- 28
301785
174
6851
75211
339
384 361
14 205
6391
7365
283
166
2712	2 860	- 148
14677	14 569	+ 108
404 280	405 544	-1264
27612	28503	- 891
1529
19002
6871
868
0
5719
50

1693

Prop 1983/84:150 28

	RRVs	Utfall	Differens
	estimat
Premier för vissa andra
försäkringar	707
Periodiskt understöd	1 158
Förvärvsavdrag, statligt	1781
Andre makens ej utnyttjade
avdrag	371
Föriuslavdrag, statligt	197
Till statlig skatt taxerad
inkomst	370410	370603	-   193
Extra avdrag, statligt	12 702
Avmndning	I
Till statlig skatt be-
skattningsbar inkomst	357707	357975	-   268
Taxering liU kommunal
inkomstskatt
Sammanräknad inkomst.
kommunalt	400248
Allmänna avdrag, kommunalt	32460
Underskott i förvärvskälla,
kommunalt'	27381
Andre makens ej utnyttjade
avdrag, kommunalt	389
Föriuslavdrag, kommunalt	471
Garantibelopp för fastighet
i hemortskommunen	6171
Til! kommunal skatt taxerad
inkomst (inkl. utboinkomst)	375 317	375935	-  618
Gmndavdrag, kommunalt	46 737
Extra avdrag, kommunalt	12628
Avrundning	86
Till kommunal skatt be-
skattningsbar inkomst
(inkl. utboinkomst)	316038	316524	-   486
Taxering till statlig
förmögenhelsskall
Beskattningsbar förmögenhet	145 297	147942	-2645
Påförda skaller och avgifter
Statlig inkomstskatt	34 759	34840	-    81
Kommunalskatt i hemorts-
kommunen	93170
Kommunalskatt utbokommun	601
Total kommunal inkomstskatt	93 771	93 940	-   169
Sjukförsäkringsavgift	1089	1 134	-    45
Folkpensionsavgift	1046	1091	-    45
Tilläggspensionsavgift	1 163	1216	-    53
Arbetsskadeförsäkrings-
avgift	74	77	-      3
Bamomsorgsavgift	272	283	-     11
Delpensionsavgift	62	64	-      2
Förmögenhetsskatt	939	901	+    38
Skattereduktion	633	625	+      8
Sparskattereduktion	1019	999	+    20

' Fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser.

 Summan av delposterna stämmer inte överens med totalsumman underskott resp. allmänna avdrag beroende på att den skattskyldige ej kunnat utnyttja hela avdraget vid 1982 års taxering.

Bilaga 1.3    Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     29

Utveckling av skatteunderlaget för fysiska personer inkomståren 1983—1985

RRV antog i beräkningarna i december 1983 att lönesummans tillväxt mellan åren 1982 och 1983 skulle bli 8,2%. Mellan åren 1983 och 1984 antogs lönesummetillväxten bli 6,5 %. För år 1985 valde RRV alt schablonmässigt skriva fram lönesumman med 5,5%.

RRV har i sin reviderade beräkning utgått från att lönesumman ökade med 7,9% mellan åren 1982 och 1983. Till grund för delta antagande ligger bearbetningar av de kontrolluppgifter som lämnats till taxeringen 1984. RRV har i kalkylerna utgått från de förutsättningar som gällde i arbetet med naiionalbudgetarbetei i mitten av mars 1984. Biand dessa förutsättningar antas lönesumman öka med 6,5% mellan åren 1983 och 1984.

De utbetalda pensionerna beräknas i denna beräkning öka med 14,0% mellan åren 1982 och 1983 och med 7,3% mellan åren 1983 och 1984. RRV förutsätter att basbeloppet 21400 kr. kommer att ligga till grund för utbetalningarna av pensioner år 1985, vilket resulterar i en ökningstakt av storleksordningen 7,0%.

Utvecklingstakten för sjukpenning, föräldrapenning, ersättning vid arbetslöshet m.m., som upptas till beskattning beräknas öka med 8,0% mellan åren 1982 och 1983. Del är en minskning med knappt 2 procentenheter i jämförelse med beräkningen i december. 1 kalkylen för år 1984 beräknas ökningen bli 6,0%. För år 1985 har RRV skrivit fram dessa inkomster med 4,7%.

Av inkomsterna från andra förvärvskällor har utvecklingen av inkomsl av kapilal mellan åren 1982 och 1983 justerats ned från 1 % i ökning till 1 % i minskning jämfört med RRVs decemberberäkning. För år 1984 räknar RRV med en ökningstakt på knappt 12% av inkomster av kapital. Förändringarna baseras på nu gällande antaganden om räntenivån, in- och utlåning samt sparande.

För inkomsterna av jordbruksfastighet och rörelse har ökningstakten åren 1983 och 1984 inte justerats sedan beräkningen i december. För är 1983 antas således ökningen bli 4,9 resp. 5,6 procentenheter. För år 1984 förutsätts inkomsterna av jordbruksfastighet öka med 4,0% och rörelsein-komslerna med 5,0%.

Underskotlen i förvärvskälla har ökat kraftigt vaije år med några få undantag. Den mest betydelsefulla avdragsposten är underskott av annan fastighet som svarar för merparten av underskotten. Mellan åren 1982 och 1983 har RRV räknat med en utvecklingstakt på 8,5%. Det är samma ökningstakt som i RRVs beräkning i december. För år 1984 har RRV reviderat ned antagandena om underskottens utveckling. RRV räknar således med att de sammanlagda underskotten ökar med 6,1 % år 1984. För år 1985 räknar RRV med samma utvecklingstakt.

Prop 1983/84:150 30

Utveckling av skatteunderlaget för svenska aktiebolag m. fl.

Under februari-mars 1984 upprepade RRV sin enkät från hösten 1983 till ett urval om ca 2300 svenska företag, sparbanker och försäkringsinstitut.

I enkäten ingår frågor om den till statlig och kommunal skatt taxerade inkomsten samt beräknade fyllnadsinbetalningar under våren 1984. Vidare ingår frågor angående storleken av det särskilda forskningsavdraget.

I det följande redogörs för vissa huvudresullat av undersökningen. Det bör observeras att uppgifterna vad gäller storleksgmppen 0-19 anslällda är mycket osäkra. Urvalet för denna grupp är jämfört med toiala antalet företag mycket litet. Dessutom är bortfallet störst inom denna gmpp av företag. En utförligare beskrivning kommer atl publiceras i statistiska centralbyråns statistiska meddelanden serie F. Resultatet av enkäten har fördelats på företagsstorlek och redovisas i tabell7.

Enligt enkäten beräknas den statligt laxerade inkomsten öka med 6% från inkomståret 1982 till 1983. Enligt höstens enkät beräknades den laxerade inkomsten vara oförändrad mellan inkomståren. Den kommunall taxerade inkomsten beräknas i vårenkälen öka med 4% mellan inkomståren 1982 och 1983. I höstenkäten beräknades den kommunalt taxerade inkomsten vara oförändrad mellan inkomståren. RRV har frångått resultatet i enkäten eftersom förelagen oftast underskattar uppgångar och räknar därför med att den statligt taxerade inkomsten ökar med 10% från inkomståret 1982 till 1983. Den kommunalt taxerade inkomsten beräknas öka med 5%. Fyllnadsinbetalningarna under våren 1984 beräknas utgöra ca 36% av den totala bolagsskatten för verksamhetsåret 1983. Det särskilda forsknings- och ulvecklingsavdraget beräknas uppgå till 762 milj.kr. Företag med fler än 500 anställda svarar för 72 % av delta avdrag.

Förändringar som beräknas påverka de svenska aktiebolagens m.fl. skatteunderiag verksamhetsåren 1984 och 1985:

- Forsknings- och utvecklingsavdraget upphör

- Ändrade regler för lagernedskrivning

- Förlängning av inbetalning till särskilt investeringskonlo

- Införande av vinsidelningsskait

- Kommunal beskattning beräknas upphöra för juridiska personer.

Vid bedömningen av statligt och kommunall taxerade inkomsler för verksamhetsåret 1984 har RRV utgått från en trendmässig ökning på 10%. Därutöver tillkommer effekterna av alt det särskilda forskningsavdraget (FoU-avdraget) vid taxering till statlig skatl skall upphöra fr.o.m. verksamhetsåret 1984 (SFS 1983:986). FoU-avdragets upphörande beräknas öka det statliga skatteunderlaget för år 1984 med 760 milj. kr.

Inbetalning till särskilt investeringskonlo förlängdes med ell år och gäller därmed även 1984 års justerade vinster (SFS 1983:985). Denna föriängning beräknas ej påverka skatteunderiagen.

Bilaga 1.3   Riksrevisionsverkets reviderade, inkomstberäkning     31

Fr.o.m. den 1 januari 1984 infördes vinstdelningsskatt (SFS 1983; 1086). Vinstdelningsskalten är 20% av vinsldelningsunderlaget. Detta underiag är företagets reala vinsl, med hänsyn tagen till inflationen, till den del vinsten överstiger fribeloppet. Fribeloppet är 6% av företagets lönesumma (lönebaserat fribelopp) eller 500000 kr. (fast fribelopp). Vinstdelningsskalten blir avdragsgill första gången vid 1986 års taxering d.v.s. verksamhetsåret 1985. Den beräknas därför inte påverka 1984 års skatteunderlag.

Reglerna för värdering av lager har ändrats fr.o.m. den 1 januari 1984 (SFS 1983:983). Lagret får vid beskattningsårets utgång inte tas upp till lägre belopp än 50% av lagrets anskaffningsvärde, mot tidigare lägst 40%, d.v.s. rätten till lagernedskrivning har begränsats till 50% mot tidigare 60%. Begränsningen gäller även för dem som kombinerar lagernedskrivning med avsättning till resullatutjämningsfond. Lagrets värde får i dessa fall skrivas ned med högst 35 % mot tidigare 45 %. De ändrade reglerna för lagernedskrivning beräknas öka de statliga och kommunala skatteunderlagen med 1 500 milj. kr. vardera.

RRV räknar därför med alt den statligt taxerade inkomsten ökar med 29% mellan verksamhetsåren 1983 och 1984. Den kommunalt taxerade inkomsten beräknas öka med 18% mellan verksamhetsåren 1983 och 1984.

Vid bedömningen av del statliga skatteunderlaget för verksamhetsåret 1985 har RRV också utgått från en trendmässig ökning på 10%. Därutöver tillkommer effekterna av att vinstdelningsskatten för verksamhetsåret 1984 blir avdragsgill verksamhetsåret 1985. RRV beräknar atl vinstdelnings-skatten kommer att uppgå till 1 500 milj. kr., d.v.s. skatteunderlaget minskar därför med 1 500 milj. kr. Därmed beräknas det statliga skatteunderlaget bli oförändrat mellan verksamhetsåren 1984 och 1985. I prop. 1983/84:133 föreslås alt den kommunala beskattningen av juridiska personer skall upphöra fr. o. m. verksamhetsåret 1985. Syftet med att slopa den kommunala beskattningen är inte att ge företagen skattelättnader. RRV har i väntan på ändrade skattesatser — som skall föreslås i prop. under hösten 1984 - räknat med att det "kommunala" skatteunderlaget kvarstår för att kunna beräkna den slutliga skatten. Mot denna bakgrund har RRV räknat med en trendmässig ökning på 10% samt att vinstdelningsskatten på beräknade 1500 milj.kr. är avdragsgill. Dessa effekter medför att det "kommunala" skatteunderlaget beräknas öka med 3% mellan verksamhetsåren 1984 och 1985.

Prop 1983/84:150

32

Tabell 7. Statligt och kommunalt taxerad inkomst, fyllnadsinbetalningar och forsknings- och utvecklingsavdrag fördelade på företagsstorlek verksamhetsåren 1982 och 1983, milj.kr.

Antal anställda	Statligt	Föränd-	Kommu-	Föränd-	Fyllnads-	Forsk-
	taxerad	ring i	nalt	ring i	inbetal-	nings-
	inkomst	statligt	taxerad	kommunalt	ning för	och
	för verk-	taxerad	inkomst	taxerad	verksam-	utveck-
	samhets-	inkomst	för verk-	inkomst	hetsåret	lingsav-
	året 1982	mellan	samhets-	mellan	1983	drag för
		verksam-	året 1982	verksam-		verksam-
		hetsåren		hetsåren		hetsåret
		1982-1983		1982-1983		1983
Aktiebolag
0-    19	2352	-  487	3218	-  417	805	28
20-    99	1615	-    91	3 356	-   685	428	75
100-  499	987	+      0	1719	+   104	308	106
500-1 999	1384	-   236	2661	-   233	521	216
2000-	2779	+ 1235	4 347	+ 1569	1512	336
Bank- och försäkrings-
verksamhet, fastighets-
förvaltning	611	+    75	917	+   155	179	—
Uppgift saknas	362	+   133	470	+   162	182	1
Totalt	10090	+  629	16688	+  655	3935	762
Därav företag med fler
än 500 anställda	4163	+   999	7008	+ 1336	2 033	552

Bilaga 1.3    Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning      33

III.    Beräkning av de olika inkomsttitlarna 1000 Skatter

1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

1111 Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

RRV har i sin beräkning av inkomstskatterna för budgetåret 1984/85 även bedömt utfallet för innevarande budgetår. Beräkningarna sammanfattas i tabell 8 i vilken också framgår skillnaden gentemot beräkningar i budgetpropositionen.

Utgångspunkten för beräkningarna är bl. a. de inkomstfördelningar som antas gälla för åren 1983, 1984 och 1985. RRVs taxeringsslatistiska undersökning har använts för att beräkna dessa. Beräkningen bygger på framskrivningen av den inkomstfördelning som gällde för basåret 1982. Förändringar i skattesystemet år 1983-1984 har beskrivits i RRVs decemberberäkning. Där redovisas även effekterna av de olika ändringarna i skattereglerna. Förändringarna i skattereglerna m. m. för år 1984 är bl. a.:

- Basenheten är 7600 kr.

- De statliga marginalskattesatserna sänktes.

- Förändringar i folkpensionärernas beskattning.

- Allemanssparandet införs.

- Räntesatser knyts till diskontot.

- Tilläggsbeloppet till basbeloppet avskaffades.

- Ändrad reavinstberäkning på aktier. 30% av försäljningspriset i stället för 20% tas upp till beskattning vid användning av schablonregeln.

- Nya regler för resor med bil mellan boslad och arbetsplats.

- Nya beräkningsregler för bilkostnader vid avdrag för resor mellan bostad och arbetsplats.

- Ändrad förmögenhetsbeskattning vid 1984 års taxering.

- Ändrade beskattningsregler för realisationsvinster på bostadsrätter.

- Skogsvårdsavgiflen höjs från 5 till S/qo fr. o. m. den Ijuli 1984.

- Reducering av räntebidrag.

För år 1985 har bestämls en skatteskala i samband med att riksdagen antog förslaget till skatteändringar i prop. 1983/84:40. Även basenheten i skatteskalan är fömtbeslämd till 7800 kr.

RRV har förnyat beräkningarna av effekterna av de ändrade skattereglerna åren 1984 och 1985. Det har gjorts med hjälp av den taxeringsstatistiska undersökningen som i denna beräkning har 1982 års inkomstfördelning som bas.

För alt bedöma effekten av skatteomläggningen år 1984 vad avser ändringar i den statliga skatteskalan, har RRV beräknat den totala skatten som om 1983 års nominella skatteskala skulle ha gällt år 1984. En jämförelse har 3    Riksdagen 1983184. I saml. Nr 150. Bilaga 1.3

Prop 1983/84:150 34

därefter gjorts med den skatt som uträknas om 1984 års skatteskala används. Den totala skillnaden i slutlig skatt har då blivit 5 350 milj.kr. Av denna ändring år 1984 svarar indexregleringen av skatteskalorna för ca 2350 milj.kr. (förändring av basenheten från 7300 kr. till 7600 kr.). Skat-leskaleförändringarna svarar för ca 3000 milj.kr. Den totala skillnaden i skatt blir därmed ca 150 milj. kr. lägre än vad RRV tidigare räknat med.

För år 1985 har motsvarande effekt beräkningar gjorts. Den sammanlagda skatteeffekten beräknas detta år bli i storieksordningen 5 650 milj. kr. Av denna skatteförändring svarar indexregleringen för ca 1500 milj.kr. resp. förändringen av skatteskalorna för ca 4 150 milj. kr.

Inflödet av preliminär A-skatt är i huvudsak känt t. o. m. januari månad. Uppbörden under november och januari avseende skatter på inkomster under september-december år 1983 blev större än vad som antogs i budgetpropositionen. För helåret 1983 har totala preliminärskalteuppbörden justerats upp med ca 800 milj. kr. jämfört rned RRVs decemberberäkning. Det är bearbetningar av arbetsgivarnas kontrolluppgifter för inkomståret 1983 som resulterat i en skattning av den toiala preliminära A-skatten. Resultatet stämmer väl överens med tillgängtig statistik från riksskalteverket. Dessa bearbetningar har också legat till grund för nedrevideringen av lönesummeanlagandel från 8,2% till 7,9% för år 1983.

Kalkylerna innebär en större ökning av den slutliga skatten år 1983. Detla medför alt de fysiska personernas fyllnadsinbetalningar våren 1984 och deras kvarstående skatter våren 1985 kan antas bli lägre än vad som tidigare beräknats. Den överskjutande skatten som betalas ul under hösten år 1984 väntas därför öka jämfört med beräkningarna i budgetpropositionen.

1 lagrådsremiss föreslås att en samordning av källskatt och socialavgifter skall äga rum fr. o. m. år 1985. Samordningen föreslås bygga på månatliga inbetalningar. Detta gör att flera effekter uppstår på statsbudgeten. En sådan engångseffekt redovisas på.titeln fysiska personers inkomstskatt eftersom hälften av den tidigare 2-månadersuppbörden ijuli år 1985 flyttas fram till juni. RRV har beräknat denna tidigareläggning till drygt 12400 milj.kr.

RRV har för år 1985 räknat med en höjd kommunal medelutdebitering från en nivå på 30,30 kr. till 30,40 kr., dvs. en höjning på 10 öre.

Del lägre lönesummeantagandet år 1983 gör att posten utbetalningar av kommunalskatlemedel budgetåret 1984/85 minskar med drygt 700 milj. kr. i jämförelse med budgetpropositionen.

RRVs kalkyler över de fysiska personernas inkomstskatter innebär en uppjustering med 278 milj.kr. för budgetåret 1983/84 och med 12884 milj.kr. för budgetårei 1984/85 jämfört; med beräkningen i budgetpropositionen.

Bilaga 1.3   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     35

RRV beräknar inkomsterna på titeln fysiska personers skalt på inkomsl, realisationsvinst och rörelse till 33082000000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 43486000000 kr. för budgetåret 1984/85.

Tabell 8. Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse, milj. kr.

	1982/83	1983/84	1984/85	1984/85	Förändring
	Utfall	Prognos	Budgetpropositionen	Prognos	+ ökning - minskning
Inkomster
Preliminär A-skatt	120865	132692	137 143	151476	14333
Preliminär B-skatt	9791	11578	12709	12 520	-189
Fyllnadsinbetalningar	7744	7149	8586	7 844	-742
Kvarstående skatt	5043	4475	4986	4518	-468
Övriga inkomster	26	-	-	-	-
Summa inkomster	143469	155894	163424	176358	12934
Utgifter
Kommunalskattemedel	99411	108188	116408	115 704	-704
Överskjutande skatt	10656	9685	8962	9716	754
Omföringar	4252	4939	7452	7452	0
Övriga utgifter	226	-	-	-	-
Summa utgifter	114 545	122812	132822	132872	50
Netto på titeln	28924	33082	30602	43486	12884

1121 Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

På inkomsttiteln redovisas bl.a. de juridiska personernas preliminära skatter liksom avräkningen av de utbetalningar av kommunalskatlemedel som kan beräknas på de juridiska personernas kommunala skatteunderlag. I prop. 1983/84:133 föreslås den kommunala beskattningen av juridiska personer att upphöra. Till gmnd för beräkningen ligger den tidigare redovisade enkäten till svenska aktiebolag m. m. Enkäten pekar på en uppjustering av de juridiska personernas laxerade inkomster mellan inkomståren 1982 och 1983. Med ledning av enkäten har RRV justerat upp inbetalningarna av preliminär B-skatt med 282 milj. kr. budgetåret 1984/85. Uppjusteringen av fyllnadsinbetalningarna våren 1984 beror också på enkätresultatet. RRV beräknar all vinstdelningsskalten, som införs fr.o.m. verksamhetsåret 1984 (SFS 1983:1086). kommer att uppgå totalt till 1 500 milj. kr. Därav beräknas 1050 milj.kr. betalas in som fyllnadsinbetalningar våren 1985. Den återstående uppjusteringen av fyllnadsinbetalningarna beror på att skatteunderlaget verksamhetsåret 1984 beräknas öka jämfört med tidigare beräkning.

Utbetalningar av kommunalskattemedel har beräknats minska med 826 milj.kr. till följd av förslaget i prop. 1983/84:133 om atl den kommunala beskattningen skall upphöra fr. o. m. verksamhetsåret 1985. Detta innebär att inga förskott betalas ul till kommunerna fr.o.m. år 1985. Däremot utbetalas slutavräkning för verksamhetsåret 1983 till kommunerna under år 1985.

Prop 1983/84:150

36

RRV beräknar inkomsterna på titeln juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse till 10175000000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 13010000000 kr. för budgetåret 1984/85.

Tabell 9. Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse, milj. kr.

	1983/84		1984/85
	Enligt	Förändring	Enligt	Förändring
	RRVs	jämfört med	RRVs	jämfört med
	marsbe-	budgetpro-	marsbe-	budgetpro-
	räkning	positionen	räkning	positionen
Inkomster
Prel B-skatt	9180	-    1	11004	+   282
Fyllnadsinbetalningar	4291	+608	4 738	+ 1573
Kvarstående skatt	715	±    0	604	-    22
Summa inkomster	14186	+607	16346	+ 1833
Ulgifler
Kommunalskattemedel	2594	±    0	1862	-   826
Överskjutande skatt	1 138	-  17	1206	-     38
Omföringar till andra
inkomsttitlar	179	±    0	168	±      0
Övriga utgifter	100	±    0	100	±      0
Summa utgifter	4011	-  17	3336	-   864
Netto på titeln	10175	+624	13010	+2697

1141 Kupongskatt

Inkomsterna av kupongskatt uppfördes i budgetförslaget med 55 milj. kr. för budgetåret 1983/84 och till 57 milj. kr. för budgetåret 1984/85.

1 skrivelse till RRV den 5 mars 1984 beräknar riksskatteverkel inkomsterna av kupongskatt till 89 milj.kr. för budgetåret 1983/84 och till 95 milj. kr. för budgetåret 1984/85. Rikssk.ätteverket motiverar upprevidering-arna med aktiebolagens ökade utdelningar och de utländska köpen av svenska aktier.

RRV ansluter sig till riksskatleverkets beräkning. Inkomsterna på titeln kupongskatt beräknas till 89000000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 95000000 kr. för budgetåret 1984/85.

1200 Lagstadgade socialavgifter

De lagstadgade socialavgifterna betalas under året in i form av preliminära avgifter, fyllnadsinbetalningar av preliminära avgifter och kvarstående avgifter. För en närmare beskrivning av uppbördsförfarandet för arbetsgivaravgifter hänvisas till RRVs decemberberäkning.

Bilaga 1.3    Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     37

I redovisningen nedan över prognosen för de lagstadgade socialavgifterna jämförs RRVs marsberäkning med regeringens bedömning i finansplanen. Antagandet angående lönesummans utveckling för år 1983 ligger i RRVs marsberäkning något lägre än regeringens bedömning i finansplanen. 1 finansplanen antas lönesumman mellan åren 1982 och 1983 öka med 8,2%. RRVs marsberäkning bygger på en utvecklingstakt på 7,9% för lönesumman mellan motsvarande år.

Den tidigare omnämnda omläggningen av uppbördsförfarandet medför att 6750 milj.kr. av de lagstadgade socialavgifterna inte inbetalas förrän i juli 1985. Prognosen justeras därför ner med motsvarande belopp för budgetåret 1984/85. Denna effekt är naturligtvis av engångskaraktär. Övergången till månatliga inbetalningar med den av företagen avgivna uppbördsdeklarationen som grund innebär att skillnaden mellan inbetald arbetsgivaravgift under utgiftsårel och slutlig avgift i stort sett upphör.

1211 Folkpensionsavgift

Prognosen för inkomsterna från folkpensionsavgiften framgår av tabell 10.

Tabell 10. Folkpensionsavgift, milj.kr.

	1983/84		1984/85
	Enligt	Förändring	Enligt	Förändring
	RRVs	jämfört med	RRVs	jämfört med
	marsbe-	budgetpro-	marsbe-	budgetpro-
	räkning	positionen	räkning	positionen
Inkomsler
Direktdebiterade
avgifter	25 854	+ 129	25 164	-1 869
Egenavgifter och
skattedebiterade
avgifter	1091	- 39	1287	-     43
Avgifter från stat-
liga myndigheter och
affärsverk	4 243	-  15	3 487	-   321
Summa inkomster	31188	+ 75	29938	-2233

Orsaken till nedjusteringen av prognosen för budgetåret 1984/85 med 2,2 miljarder kr. är den engångseffekt som uppstår i samband med övergången till en månatlig uppbörd av arbetsgivaravgifter och skatter fr.o.m. den 1 januari 1985.

RRV beräknar inkomsterna på titeln folkpensionsavgifl till 31 188000000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 29938000000 kr. för budgetåret 1984/85.

Prop 1983/84:150

38

1221 Sjukförsäkringsavgift, netto

Som framgår av tabell 11 beräknas sjukförsäkringsavgiftens andel av sjukförsäkringens kostnader att uppgå till 29647 milj.kr. för budgetåret 1983/84 och till 31011 milj. kr. för budgetåret 1984/85. Jämfört med budgetpropositionen innebär detta en uppjustering av kostnaderna för båda budgetåren.

Förändringarna i förhällande till budgetpropositionen förklaras av del högre utfallet för andra halvåret 1983 jämfört med prognosen i budgetpropositionen.

Tabell 11. Beräkning av sjukförsäkringsavgiftens andel av sjukförsäkringens kostnader, milj.kr.

	1983/84		1984/85
	Enligt	Förändring	Enligt	Förändring
	RRVs	jämfört med	RRVs	jämfört med
	marsbe-	budgetpro-	marsbe-	budgetpro-
	räkning	positionen	räkning	positionen
Sjukpenning	14070	+ 159	14 795	+ 157
Sjukvårdsförmåner
inkl. läkemedels-
ersättning	13489	+ 37	14034	+ 294
Föräldrapenning	4890	+ 28	5 147	+ 69
Frivillig försäkring	4	-    1	4	-    1
Förvaltningskostnader	2425	-125	2 503	-127
Summa utgifter	34878	+ 98	36483	+392
Avgår statsbidrag	5 231	+  14	5472	+ 58
Inkomsttitelns andel
av sjukförsäkringens
kostnader	29647	+ 84	31011	+334

Netto pä titeln framgår av tabell 12.

Utvecklingen av den allmänna sjukförsäkringsfonden framgår av nedanstående tablå, milj. kr.

Ar

Överskott

Ackumulerat saldo

1979 1980 1981 1982 1983

1 950,8 2570,9 3 237,4 2819,3 700,0

- 895,6 + 1675,3 +4912,7 +4912,7 +4912,7

Sjukförsäkringsfondens överskott för kalenderåret 1981 reglerades gentemot statsbudgeten under våren 1983. Regleringen innebar en belastning av statsbudgeten på 3 237 milj. kr. för budgetåret 1982/83. Sjukförsäkringsfondens behållning är efter denna reglering ca 4913 milj. kr. Enligt de av

Bilaga 1.3    Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     39

riksdagen antagna riktlinjerna för budgetregleringen bör tills vidare inte ytterligare avsättningar verkställas. Fondbehållningen kommer därvid tills vidare att vara oförändrad. RRVs marsberäkning av inkomsterna på titeln sjukförsäkringsavgift, netto grundas på att inga avsättningar till sjukförsäkringsfonden verkställs under budgetåren 1983/84 och 1984/85.

Av tabell 12 framgår såväl inkomster som utgifter under inkomsttiteln sjukförsäkringsavgift, netto.

Tabell 12. Inkomster och utgifter under inkomsttiteln sjukförsäkringsavgift, netto, milj.kr.

	1983/84		1984/85
	Enligt	Förändring	Enligt	Förändring
	RRVs	jämfört med	RRVs	jämfört med
	marsbe-	budgetpro-	marsbe-	budgetpro-
	räkning	positionen	räkning	positionen
Inkomsler
Direktdebiterade
avgifter	25968	+ 118	25 334	-1841
Egenavgifter och öv-
riga skattedebiterade
avgifter	1133	- 44	1087	-    40
Avgifter frän stat-
liga myndigheter och
affärsverk	4 265	-  15	3 505	-   324
Övriga inkomster	150	±    0	150	±      0
Summa inkomster	31516	+ 59	30076	-2205
Ulgifler
Inkomsttitelns andel
av sjukförsäkringens
kostnader	29647	+ 84	31011	+  334
Avsättning av medel
till aUmänna sjuk-
försäkringsfonden	0	+    0	0	±      0
Summa utgifter	29647	+ 84	31011	+  334
Netto på titeln	1869	- 25	-935	-2539

Orsaken till nedjusteringen av prognosen för budgetåret 1984/85 med 2,5 miljarder kr. är främst den engångseffekt som uppstår i samband med övergången till en månatlig uppbörd av arbetsgivaravgifter och skatter fr.o.m. den 1 januari 1985.

RRV beräknar inkomsterna på titeln sjukförsäkringsavgift, nelto till 1869000000 kr. för budgetåret 1983/84. För budgetåret 1984/85 beräknar RRV ett underskott på inkomsttiteln. Underskottet beräknas till 935000000 kr.

Prop 1983/84:150

40

1231 Barnomsorgsavgift

Inkomsterna från barnomsorgsavgiften framgår av tabell 13. Tabell 13. Barnomsorgsavgift, milj.kr.

	1983/84		1984/85
	Enligt RRVs marsberäkning	Förändring jämfört med budgetpropositionen	Enligt RRVs mars beräkning	Förändring jämfört med budgetpropositionen
Inkomster Direktdebiterade avgifter Avgifter från statliga myndigheter och affärsverk Egenavgifter Summa inkomster	6005 989 283 7277	+34 - 2 -12 +20	5 859 811 299 6969	-433 -    76 -    12 -521

Orsaken till nedjusteringen av prognosen för budgetårei 1984/85 med 521 milj.kr. är den engångseffekt som uppstår i samband med övergången till en månatlig uppbörd av arbetsgivaravgifter och skatter fr. o. m. den 1 januari 1985.

RRV beräknar inkomsterna på titeln bamomsorgsavgift till 7277000000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 6969 000000 kr. för budgetåret 1984/85.

1251 Övriga socialavgifter, netto

Under titeln övriga socialavgifter, netto redovisas delpensionsavgiften, arbetsmarknadsavgiften m.fl. övriga socialavgifter (tabell 14).

Tabell 14. Övriga socialavgifter, netto, milj.kr.

	1983/84	1984/85
	Prognos	Prognos
Inkomsler
1  Arbetsskadeförsäkring 2  Lönegarantiavgift 3  Arbetarskyddsavgift 4  Avgift för sjöfolkspensionering 5  Delpensionsavgift 6  Arbetsmarknadsavgift 7  Merinkomst för delpensionsförsäkringen	1627 631 490 12 1652 4101 427	1576 598 464 14 1593 3 885 224
Summa inkomster	8940	8354
Ulgifler
Summa 1-6 enl. ovan	8513	8130
8 Merkostnader för arbetslöshetsförsäkring m. m.	605	661
Summa utgifter	9118	8791
Netto på titeln	-178	-437

Bilaga 1.3    Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     41

Inkomsttiteln belastas bl.a. med 65% av utgifterna för arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag. För budgetåret 1983/84 har RRV valt atl inte justera den prognos på totalutgifterna för arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag som ligger till grund för beräkningen av nettot på titeln i budgetpropositionen. I prop. 1983/84:126 om ändringar i det kontanta arbetsmarknadsstödet anges en beräknad totalkostnad för arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag på 6994 milj.kr., vilket också ligger till grund för RRVs beräkning.

RRV beräknar ett underskott på titeln övriga socialavgifter, netto för såväl budgetåret 1983/84 som budgetårei 1984/85. RRV beräknar underskottet till 178000000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 437000000 kr. för budgetåret 1984/85.

1281 Allmän löneavgift

För alt bidra till finansieringen av 1983 års skattereform infördes den allmänna löneavgiften. Avgiften sattes till 2,0%. På ersättningar som betalas ut under perioden juli-december år 1983 utgår en allmän löneavgift med 3% enligt lag om tillfällig höjning av den allmänna löneavgiften (SFS 1983:58). Fr.o.m. den 1 januari 1984 är avgiftsuttaget ånyo 2%.

Tabell 15. Allmän löneavgift, (milj. kr.)

1983/84

1984/85

Enligt Förändring Enligt Förändring

RRVs jämfört med RRVs jämfört med

marsbe- budgetpro- marsbe- budgetpro-

räkning positionen räkning positionen

Direktdebiterade avgifter 6670 -34 5414 -353
Avgifter från statliga myn
digheter och affärsverk 1082 - 4 738 - 69
Egenavgifter O ±0 340 - 36

Summa inkomster 7752 -38 6492 -458

Orsaken till nedjusteringen av prognosen för budgetåret 1984/85 med 458 milj.kr. är den engångseffekt som uppstår i samband med övergången till en månatlig uppbörd av arbetsgivaravgifter och skatter fr. o. m. den 1 januari 1985.

RRV beräknar inkomsterna på titeln allmän löneavgift till 7752000000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 6492000000 kr. för budgetåret 1984/85.

Prop 1983/84:150 42

1400 Skatt på varor och tjänster

Under denna inkomsthuvudgrupp redovisas alla skatter som beräknas på produktion, försäljning, varuhantering, tillhandahållande av tjänster och tillåtelse att använda vissa varor. Försäljningsskatter, skaller på enskilda produkter och tjänster saml fordonsskatten skall redovisas under denna rubrik. Dessutom skall överskott som uppstår vid bolag eller liknande sammanslutningar där slaten har monopol på försäljningen av produktionen redovisas under skatl på varor och tjänster. Även import- och exportavgifter skall redovisas som en skatt på varor och tjänster.

1411 Mervärdeskatt

Till grund för beräkningen av uppbörden av mervärdeskatt ligger en bedömning av den privata konsumtionens utveckling. Mellan åren 1983 och 1984 beräknas den privata konsumtionen öka med 6,6%. Det är knappt en procentenhet högre än vad som antogs i budgetförslaget. För år 1985 har ökningen beräknats till 5 %, vilket är 1,5 procentenheter lägre än i beräkningen till budgetförslaget.

Den totala uppbörden av mervärdeskatt beräknas nu till 49700 milj.kr. för budgetåret 1983/84 och till 54 500 nttilj.kr. för budgetåret 1984/85. För budgetårei 1983/84 ligger hela ökningen, 1400 milj.kr., på tullverkets uppbörd som då beräknas till 38700 milj.kr. Länsstyrelsernas nettouppbörd är oförändrad 11000 milj.kr. Budgetåret 1984/85 ökar tullverkets uppbörd med 800 milj.kr. till 41600 milj.kr. Länsstyrelsernas nelloupp-börd beräknas till 12900 milj. kr., vilket är en ökning med 600 milj. kr.

RRV beräknar inkomsterna på titeln mervärdeskatt till 49700000000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 54 500000000 kr. för budgetårei 1984/85.

1421 Bensinskatt

Regeringens förslag (prop. 1983/84:112) om en utökad utgiftsram för det militära försvaret fr.o.m. budgetåret 1984/85 föreslås bl.a. finansieras med en höjning av bensinskatten (prop. 1983/84:163). Regeringen föreslår alt skatten höjs med 6 öre per liter fr.o.m. den 1 maj 1984. Höjningen beräknas öka inkomsterna med 300 milj.kr. budgetårei 1984/85.

RRV beräknar inkomsterna på titeln bensinskatt till 6495000000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 6860000000 kr. för budgetåret 1984/85.

Bilaga 1.3   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     43

1422 Särskilda varuskatter

Fr.o.m. den 1 mars 1984 slopas avgiften på dryckesförpackningar utom för vin och spritdrycker (SFS 1984:80). Riksskatteverket har i skrivelse till RRV den 5 mars 1984 beräknat inkomstbortfallet till 10 milj. kr. för budgetåret 1983/84 och till 70 milj. kr. för budgetåret 1984/85. För tullverkets del beräknas inkomstbortfallet till 3 milj. kr. resp. 12 milj. kr.

Regeringen har föreslagit (prop. 1983/84:71) en förkortning av betalningstiden för särskilda vamskatler fr.o.m. den Ijuli 1984. Betalningstiden förkortas med 20 dagar till 25 dagar. Till följd härav uppkommer en engångseffekt under budgelårel 1984/85 på 50 milj.kr.

RRV beräknar inkomsterna på titeln särskilda varuskatter till 722000000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 742000000 kr. för budgelårel 1984/85.

1424 Tobaksskatt

Tobaksskatten höjdes den 5 december 1983. Riksskatteverket har i skrivelse till RRV den 5 mars 1984 anfört följande:

Enligt Svenska Tobaks AB har skattehöjningen medfört dels en större konsumtionsminskning, dels en kraftigare hamstring än vad som förväntats.

Med ledning härav beräknas inkomsterna sjunka med 65 milj. kr. budgetåret 1983/84. För budgetåret 1984/85 beräknas inkomsterna förbli oförändrade.

RRV beräknar inkomstema på titeln tobaksskatt till 4045000000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 3925000000 kr. för budgetårei 1984/85.

1426 Skatt på vin

Uppbörden av skatl på vin har blivit högre än vad som antogs i beräkningen till budgetförslaget. Till följd härav har inkomsterna räknats upp med 50 milj. kr. för budgetåret 1983/84 och med 25 milj. kr. för budgetåret 1984/85.

RRV beräknar inkomsterna på titeln skatt på vin till 1750000000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 1 590000000 kr. för budgetårei 1984/85.

1428 Energiskatt

I budgetförslaget beräknades inkomsterna av energiskatt på el till 3 390 milj.kr. för budgelårel 1983/84 och till 3 708 milj.kr. för budgetåret 1984/85. Till följd av en ökad förbrukning av el beräknas inkomsterna öka

Prop 1983/84:150 44

med 110 milj. kr. för budgetåret 1983/84. För budgetåret 1984/85 beräknas inkomsterna öka med 92 milj. kr. Fr.o m. den Ijuli 1984 föreslås att (prop. 1983/84:71) redovisningsperioden för energiskatt på el blir en månad. Vidare förkortas betalningsperioden till 25 dagar. Denna förkortning av kredittiden leder till att en engångseffekt uppstår under budgetåret 1984/85. Engångseffekten beräknas till 250 milj.kr. Inkomsterna av energiskatt på el beräknas nu till 3 500 milj.kr. för budgetåret 1983/84 och till 4050 milj. kr. för budgetåret 1984/85.

Oljekonsumlionen fortsätter att sjunka fast i snabbare takt än vad som fömtsågs i budgetförslaget. Inkomsterna av energiskatt på andra bränslen beräknas därför minska med 190 milj.kr. till 3948 milj.kr. för budgetåret 1983/84. För budgetåret 1984/85 beräknas inkomsterna minska med 157 milj.kr. till 4302 milj.kr. Prognosen på inkomsterna av energiskatt på bensin är oförändrad 1 612 milj. kr. för budgetåret 1984/85.

RRV beräknar inkomsterna på titeln energiskatt till 9060000000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 9980000000 kr. för budgetåret 1984/85.

1431 Särskild avgift för oljeprodukter m. m.

Avgiften höjdes den 1 januari 1984. Inkomster motsvarande avgiftshöjningen redovisas på denna inkomsttitel. De inkomster som svarar mol avgiftsnivån före höjningen och som flyter in till energiforskningsfonden och oljeprospekteringsfonden skall inte redovisas på denna inkomsttitel för budgetåret 1983/84, vilket antogs i beräkningen i budgetförslaget. Dessa inkomster motsvarande 43 kr. per m' olja redovisas på titeln först för redovisningsperioder efler den Ijuli 1984. Inkomster för 10 uppbördsmånader kommer härmed att flyta in under budgetåret 1984/85. Denna förskjutning av tidpunkten för redovisningar av inkomsterna på titeln tillsammans med en lägre oljekonsumtion beräknas minska inkomsterna med 132 milj.kr. för budgetåret 1983/84. För budgetårei 1984/85 blir minskningen 119 milj. kr.

RRV beräknar inkomsterna på titeln särskild avgift för oljeprodukter m. m. till 689000000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 1 276000000 kr. för budgetåret 1984/85.

1441 AB Vin- & Spritcentralens inlevererade överskott

AB Vin- & Spritcentralen har reviderat beräkningen av den inlevererade årsvinsten. Företaget medges inte någon dispens från inbetalning till särskilt investeringskonto vilkel har medfört en nedjuslering av inleveransen. Den beräknas minska med 29 milj.kr. för budgetåret 1983/84 och med 40 milj. kr. för budgetårei 1984/85.

Bilaga 1.3    Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     45

RRV beräknar inkomsterna till 221000000 kr. för budgetårei 1983/84 och till 120000000 kr. för budgetåret 1984/85.

1471 Tullmedel

Generallullstyrelsen har i skrivelse till RRV den 28 februari 1984 anfört

följande:

Enligt tillgängligt statistiskt material har andelen varor frän länder med tullavveckling ökat, vilket medför att inkomsterna av tullmedel minskar. För budgetåret 1983/84 beräknas inkomsterna nu till 1 665 Mkr (-40 Mkr).

Vidare har generaltullstyrelsen anfört följande för budgetårei 1984/85;

Inkomsterna beräknas till I 800 Mkr (-70 Mkr). Hänsyn har därvid tagils till att vissa avgifter (bl.a. tullförrättningsavgift), som nu redovisas som tullmedel, fr.o.m. budgetåret 1984/85 redovisas under 2541 avgifter vid tullverket.

RRV ansluter sig till generaltullstyrelsens beräkning. Inkomsterna på titeln lullmedel beräknas till 1665000000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 1 800000000 kr. för budgetårei 1984/85.

2000   Inkomster av statens verksamhet

Under inkomsttypen inkomsler av statens verksamhet redovisas bl.a. rörelseöverskott, ränteinkomster, offenlligrättsliga avgifter och försäljningsinkomster.

Regeringen har föreskrivit att staiens utlåningsränta och statens avkastningsränta skall vara 13% under budgetårei 1983/84 (SFS 1983:204). Denna räntesals har i beräkningarna även använts för budgetåret 1984/85.

2100 Rörelseöverskott

Överskott från statliga affärsverk och vissa myndigheter redovisas under denna huvudgrupp.

Affärsverken redovisar i skrivelser till RRV sina beräknade inkomsler på statsbudgeten. De presenterar sina beräkningar på följande sätt. I en huvudtabell redovisas det förväntade resultatel av rörelsen, bokslutsdispositioner, överskott och inleverans. Uppdelning av intäkter på rörelsegrenar och av kostnader på huvudgrupper redovisas i särskilda tabeller. Övriga faktorer av väsentlig betydelse för bedömning av det förväntade resultatet skall anges.

Nedan följer en sammanställning av affärsverkens skrivelser samt RRVs förslag till beräkning av affärsverkens inlevererade överskott för budgetåren 1983/84 och 1984/85.

Prop 1983/84:150 46

2111 Postverkets inlevererade överskott

Postverket har i skrivelse till RRV beräknat inleveransen av överskott under budgetåren 1983/84 och 1984/85 till 78,9 milj.kr. resp. 55,0 milj.kr. Del innebär en minskning med 15,0 milj. kr. resp. 10,0 milj. kr. i förhållande till budgetpropositionen.

Utdrag ur postverkets skrivelse:

För budgetåren 1983/84 och 1984/85 räknar Postverket nu med alt kunna inleverera 75 milj. kr. resp. 55 milj. kr. Delta motsvarar normal förräntning av det disponerade statskapitalet. Postverkets inleveranser framgår av tabell 15.

I beräkningen har vi lagt in effeklema av den beslutade portohöjningen fr.o. m. den 1 april 1984. För att klara förräntningskravet under perioden räknar vi dessutom med att del blir nödvändigt alt höja den allmänna portonivån även nästa budgetår. Dämtöver erfordras ett uttag ur konsolideringsfonden på sammanlagt ca 100 milj. kr. under ivåårsperioden. Hänsyn har då tagits även till den extra avskrivning på 300 milj.kr. som Regeringen beslutat om för budgetåret 1983/84.

Postvolymen beräknas öka med 2,5 % under vartdera budgetåret 1983/84 och 1984/85.

Personalvolymen beräknas öka med 0,5% under 1983/84 men beräknas kunna hållas på oförändrad nivå under 1984/85. Den genomsnittliga prisökningen på personalkostnaderna beräknas till 6,5% resp. 5,5%.

Sakkoslnaderna beräknas öka med 15,5% under 1983/84 och med 10,5% under 1984/85.

I beräkningen har vi antagit alt diskontot ligger kvar på nuvarande nivå på 8,5% fram till juli 1984 och då går ner till 8%.

Bilaga 1.3   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     47

Tabell 16. Postverkets resultaträkning för budgetåren 1982/83 - 1984/85, milj.kr.

	1982/83		1983/84		1984/85
	Drift-	Utfall	Drift-	Beräk-	Beräk-
	slat		stat	ning	ning
Rörelseinläkter'	7845	8117	8725	8817	9363
Rörelsekostnader'	-7675	-7797	-8454	-8517     -	-9093
Driftbidrag, tidningar	54	54	48	48	42
Rörelseresultat före
avskrivningar	224	374	319	348	312
Avskrivningar enligt
plan	-185	-173	-189	-209	-213
RörelseresuUal efter
avskrivningar	39	201	130	139	99
Finansiellt netto	51	75	88	104	110
Resultatföre boksluisdis-
posilioner	90	276	218	243	209
Avskrivningar utöver
plan	-35	-53	-355	-358	-63
Upplösning av värderegle-
ringsreserv	-	-2	—	—	-
Skillnad mellan faktisk
pensionskostnad och bok-
förd pensionsutgift	(254)	(200)	(213)	(212)	(228)
Konsolideringsfond,
insättning	-	-142	-	-	-91
Konsolideringsfond, uttag	30	-	242	190	-
Nettoresultat motsvarande
av statsmaktema begärd
avkastning	85	79	105	75	55
Inleverans
	87	82	99	79	55
Därav:
Av föregående års resultat	22	22	19	19	15
Av årets resultat	65	60	80	60	40
Nettoresultatet i procent
av i medeltal disponerat
statskapital	12,00	12,00	13,00	13,00	13.00

' Rörelseintäkter och rörelsekostnader specificeras i tabell 16. Rörelsekostnadema inkluderar här liksom i Postverkets officiella redovisning utbetalade pensioner. Försäkringsmässig merkostnad för pensioner redovisas som vanligt under särskild mbrik.

 Avskrivningar utöver plan

	1982/83		1983/84		1984/85
	Driftstat	Utfall	Driftslat	Beräkning	Beräkning
SkiUnad  mellan  kalkylmässigt beräknade avskrivningar och avskrivningar enligt plan Extra avskrivning enligt regeringsbeslut Summa	-35 -35	-53 -53	-55 -300 -355	-58 -300 -358	-63 -63

Prop 1983/84:150

48

Tabell 17. Postverkets rörelseintäkter och röirelsekostnader milj.kr.

	1982/83		1983/84		1984/85
	Drift-	Ulfall	Drift-	Beräk-	Beräk-
	stat		stat	ning	ning
Rörelseinläkter
Försändelseintäkter'	5065	5 150	5 830	5 834	6259
Uppdrag ät staten	220	227	196	191	208
Räntenetto	1095	1 104	1007	1014	1000
Ersättning frän PKbanken'	600	667	686	733	762
Postavgifter,    betalningsför-
medling	320	344	354	368	385
Särskilda affärsområden	280	313	316	334	367
Övriga intäkter	265	312	336	343	382
Summa rörelseintäkter	7 845	8117	8 725	8817	9363
Rörelsekoslnader
Lön och lönetillägg	4 130	4 163	4 403	4 392	4646
Sociala avgifter m. m.	1605	1633	1809	1832	1924
Övriga personalkostnader	155	159	159	168	179
Summa personalkostnader	5890	5955	6371	6392	6749
Sakkostnader''	1785	1842	2083	2 125	2 344
Summa rörelsekostnader	7675	7797	8454	8517	9093

' Skillnaden mellan driftstat och utfall 1982/83 beror på större försändelsevolym än beräknat.

 Skillnaden mellan driftstat och utfall 1982/83 beror på att ersättningen grundar sig å en ny kostnadsundersökning.

f

Skillnaden mellan driftstat och utfall 1982/83 beror främst pä nägol högre ökning av personalvolymen än beräknat.

■* Skillnaden mellan driftstat och utfall 1982/83 beror pä högre kostnader för förbrukningsinventarier, förbmkningsmateriel och främmande tjänster än beräknat.

RRV ansluter sig till postverkets beräkning. Inkomsterna på titeln postverkets inlevererade överskoll beräknas till 78874000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 55000000 kr. för budgelårel 1984/85.

2112 Televerkets inlevererade överskott

Televerket har i skrivelse till RRV beräknat inleveransen av överskott under budgetåren 1983/84 och 1984/85 till 284 milj.kr. resp. 245 milj.kr. Del innebär ingen förändring i förhållande till budgetpropositionen.

Utdrag ur televerkets skrivelse:

För budgetårei 1983/84 bygger beräkningarna på bedömningar som gjorts under januari 1984. För atl finansiera en uppkommen överförbrukning av investeringsbudgeten har avskrivningarna räknats upp med 80 milj. kr. Televerket avser att i särskild skri\'else hos regeringen begära motsvarande ramhöjning.

Budgetåret 1984/85 baseras på beräkningar i televerkskoncernens treårsplan för budgetåren 1984/85-1986/87, som avlämnades till regeringen den 31 augusti 1983. 1 treårsplanen föreslås bl.a. alt verket fr.o.m. den Ijuli 1984 bemyndigas ta upp erforderliga lån på den allmänna kreditmarknaden. Vidare föreslår verket att det nuvarande statskapitalet omvandlas till

Bilaga 1.3   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     49

ett amorteringsfritt län samt atl ett nytt fast statskapital bildas genom att en uppvärdering till nuvärde sker av vissa fasligheter. De föreslagna åtgärderna innebär en kassamässig förstärkning för staten samtidigt som televerket kan klara sitt stora investeringsbehov med en lugnare taxeutveckling än vad som annars skulle bli fallet.

Under perioden t. o. m. 1984/85 har inga taxehöjningar av generell natur planerats (inträdes-, abonnemangs- och samtalsavgifter för telefon). Vissa icke generella taxehöjningar ingår dock i beräkningarna.

Tabell 18. Televerkets driftstat budgetåren 1982/83 - 1984/85, milj. kr.

	1982/83		1983/84		1984/85
	Drift-	Utfall	Drift-	Beräk-	Beräk-
	stat		stat	ning	ning
Rörelseinläkter'	10928	11452	12948	13499	14 896
Rörelsekostnader	-6 720	-7 364	-7884=	-8708=	-9853
RörelseresuUal före avskriv-
ningar	4 208	4 088	5 064	4 791	5043
Avskrivningar enligt plan	-2054	-2054	-2235	-2114	-2457
Rörelseresultat efler avskriv-
ningar	2154	2034	2829	2677	2586
Finansiella intäkter och kost-
nader'	-167	-100	-338	-205	-530
Resullal efler finansiella in-
täkter och kostnader	1987	1934	2491	2472	2056
Extraordinära   intäkter  och
kostnader"	-1	-21	2	2	2
Resullal före boksluisdispo-
silioner	1986	1913	2493	2474	2058
Bokslutsdispositioner	-1733	-1655	-2195	-2 180	-1830
Årels resultat	253	258	298	294	228
Resultat i procent av i medel-
tal disponerat statskapital	12%	12%	13%	13%	13%
Inleverans	242	247	287	284	245
Därav:
Av föregående års resultat	52	52	63	64	74
Av årets resultat	190	195	224	220	171
Avskrivningar på slatskapi-
talet	-	50	50	50	-
Därav:
Avskrivningar enligt plan	-	-	-	-	_
Avskrivningar utöver plan	-	50	50	50	-

' Fördelning av rörelseintäkter på rörelsegrenar

4    Riksdagen 1983184. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1.3

Prop 1983/84:150

50

	1982/83		1983/84		1984/85
	Drift-	U Ifall	Drift-	Beräk-	Beräk-
	stat		stat	nmg	ning
Ljud (telefon)	9288	9634	10852	11318	12457
Text	460	502	659	716	797
Data	395	376	436	464	548
Rundradio	357	345	387	387	423
Övrig radio	277	273	396	396	433
Div. inkomster	151	322	218	218	238
Summa	10928	11452	12948	13499*	14896

*) Uppräkningen jämfört med driftstaten beror i huvudsak pä ökade intäkter från utlandet för samtal till Sverige.

= Kostnadsökningen mellan beräkningen i driftstaten för 1983/84 och motsvarande beräkning! oktober 1983 är huvudsakligen hänföriig till redovisningsmässiga förändringar av utgifter från investering till drifi samt ökade kostnader till utländska teleförvaltningar för trafik från Sverige till utlandet.

' Finansiella poster

	1982/83		1983/84		1984/85
	Driftstat	Ulfall	Driftstat	Beräkning	Beräkning
Ränteintäkter Räntekostnader Finansiellt netto	4 -171 -167	25 -125 -100	5 -343 -338	5 -210 -205	5 -535* -530

*) ökade räntekostnader på grund av att tidigare statskapital omvandlas till ett statslän.

■* Extra ordinära poster

	1982/83		1983/84		1984/85
	Driftstal	Utfall	Driftstat	Beräkning	Beräkning
Extra ordinära intäkter Extra ordinära kostnader Extra ordinärt netto	42 -43 -1	90 -111 -21	47 -45 2	47 -45 2	48 -46 2
' Bokslutsdispositioner
	1982/83		1983/84		1984/85
	Driftstat	Utfall	Driftstat	Beräkning	Beräkning

Avskrivn. utöver plan 1689 1780
Extra avskrivn. av statskapi
tal - 50
Förändring av reserver 44 -175

Summa bokslutsdisp. 1733 1655

2057

50 88

2195

2096

50 34

2180

1 150

680 1830

RRV ansluter sig till televerkets beräkning. Inkomsterna på titeln televerkets inlevererade överskott beräknas till 284000000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 245000000 kr. för budgetåret 1984/85.

Bilaga 1.3    Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     51

2113 Statens järnvägars inlevererade överskott

Statens järnvägar har i skrivelse till RRV beräknat inleveransen av överskott under budgetåren 1983/84 och 1984/85 till 70 milj.kr. resp. 30 milj. kr. Del innebär en ökning med 20 milj. kr. resp. 10 milj. kr. i förhållande till budgetpropositionen.

Utdrag ur statens järnvägars skrivelse:

I SJ:s skrivelse till RRV 83-11-15 (novemberprognosen) angavs vissa förutsättningar för då gjorda beräkningar. Med hänsyn till osäkerheten i de samhällsekonomiska prognoserna valde vi alt för 1984/85 redovisa ett övre och ett undre alternativ. För 1984/85 redovisar vi nu enbart ett alternativ, nämligen del som motsvarar det undre alternativet i novemberprognosen och som redovisades i 1984 års budgetproposition.

De fömtsättningar som angavs i novemberprognosen gäller i princip fortfarande. För 1983/84 redovisar vi dock nu ett överskott på 100 milj. kr. 1 novemberprognosen angavs samma belopp som i resultatbudgeten, nämligen 70 milj.kr. Jämfört med novemberprognosen har vi gjort följande justeringar för 1984/85.

- Av staten köpta trafiktjänster (driftersätlning) minskas med ytterligare 40 milj.kr. till 1510 milj.kr. i enlighet med förslaget i budgetpropositionen.

- Rörelseintäkterna (exkl. driftersättning) beräknas minska med 30 milj. kr. (gäller främst godstransporter).

- Rörelsekostnaderna beräknas öka med 25 milj.kr. till 8245 milj.kr. delvis på gmnd av det ändrade bussfinansieringssätt som föreslås i budgetpropositionen. Delta får till effekt all tidigare kapitalkostnader med det nya systemet blir rörelsekostnader i form av leasingavgifter.

- Avskrivningar enligt plan minskar med 50 milj. kr. till 450 milj. kr. och avskrivningar utöver plan minskar med 45 milj.kr. till 510 milj.kr. Minskningarna är delvis en följd av det föreslagna nya bussfinansie-ringssättet.

De olika posterna tar ut varandra varför resultatet för 1984/85 fortfarande anges till O (-1- 510 milj. kr. före boksluisdisposilioner i form av avskrivningar ulöver plan).

Prop 1983/84:150

52

Tabell   19. Statens  järnvägars   resultatbudlget   för milj.kr.

budgetåren   1982/83-1984/85,

	1982/83		1983/84		1984/85
	Resultat-	UIfall	Resultat-	Beräk-	Beräk-
	budget		budget	ning	ning
Rörelseinläkter	7 588	7410	8661	8691	9180
Därav:
Av staten köpta trafik-
tjänster (driftersättning)	863	862	1463	14581	1510
Rörelsekoslnader	-6742	-6968	-7725	-7725	-8245
Rörelseresultat före avskriv-
ningar	846	442	936	966	935
Avskrivningar enligt plan	-540	-537	-424	-424	-450
Kostnadsavlastning	210	210	-	-	-
RörelseresuUal efter avskriv-
ningar	516	115	512	542	485
Finansiella intäkter och kost-
nader	15	-33	10	10	11
Resullal efter finansiella in-
täkter och kostnader	531	82	522	552	496
Extraordinära  intäkter  och
kostnader	20	29	14	14	14
Resultat före bokstutsdispo-
sitioner	551	111	536	566	510
Bokslutsdispositioner	-661	-554	-466	-466	-510
Årets resultat	-110	-443	70	100	0
Resultat i procent av i medel-
tal disponerat statskapital			2,4	3,4
Statskapital	3318	3318	2967	2967	3 970
Inleverans	—	-	-	70	30
Därav:
Av föregående års resultat	-	-	-	-	30
Av årets resultat	-	-	-	70	-
Avskrivningar på slatskapi-
lalei	1201	1091	890	890	960
Därav:
Avskrivningar enligt plan	540	537	424	424	450
Avskrivningar utöver plan	661	554	466	466	510

RRV ansluter sig till statens järnvägars beräkning. Inkomsterna på titeln staiens järnvägars inlevererade överskott beräknas till 70000000 kr. för budgelårel 1983/84 och till 30000000 kr. för budgetåret 1984/85.

2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott

Luftfartsverket har i skrivelse till RRV beräknat inleveransen av överskott under budgetåren 1983/84 och 1984/85 till 96,9 milj.kr. resp. 112,4 milj.kr. Det innebär en ökning med 3,0 milj.kr. resp. 22,0 milj.kr. i förhållande till budgetpropositionen.

Uldrag ur luftfartsverkets skrivelse:

Intäkterna för 1983/84 beräknas enligt nuvarande bedömningar komma att uppgå till 928,5 milj.kr. vilket är 21,4 milj.kr. mindre än enligt ursprunglig budget. Skillnaden beror på att luftfartsverket inte kunde höja sina taxor i planerad omfattning från 1983-11-01. Istället för planerad

Bilaga 1.3    Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning      53

taxehöjning på 14,5% beslutade regeringen alt begränsa taxehöjningarna till genomsnittligt 6% samt atl verket skall betala en ersättning till LIN på sammanlagt 9,9 milj. kr. som ersättning för högre avgiftsklass på Arianda.

Kostnaderna för 1983/84 beräknas uppgå till 829,9 milj. kr. vilket är 12,6 milj. kr. mer än enligt driftstatskrivelse. Orsaken är främst att avskrivningarna nu beräknas högre.

Överskottet, för inleverans till staten, uppgår därmed till 98,6 milj.kr. Full förräntning, beräknat efter en räntefot på 13%, skulle kräva 188 milj. kr. Förränlningen av statskapitalet uppgår därmed till ca 52% av full förräntning.

Intäkterna för 1984/85 har beräknats till 1 020 milj.kr. Beräkningen förutsätter en genomsnittlig volymökning av antalet landningar och antalet passagerare med 4% jämfört med 1983/84. Vidare fömtsätts att trafikavgifterna kan höjas med 7% från 1984-11-01 (alternativt 4% 1984-11-01 och ytteriigare 4% 1985-04-01) samt att indexberoende intäkter kan prishöjas med 4%.

Kostnaderna för 1984/85 har bedömts till 903 milj. kr. Som fömtsättning har antagils alt den genomsnittliga prisökningen kan begränsas till 4% samt att lönenivån höjs med ca 6% jämfört med nuvarande lönenivå. Vid beräkningen av ränteersätlningar till kommunerna har förutsatts att en återbetalning av tidigare skulder kan inledas detta år.

Enligt nuvarande beräkning kommer det statliga överskottet att uppgå till 117 milj. kr. eller 56% av full förräntning.

Tabell 20. Luftfartsverkets driftbudget för budgetåren 1982/83 - 1984/85, milj. kr.

	1982/83		1983/84		1984/85
	Drift-	Utfall	Drift-	Beräk-	Beräk-
	budget		budget	ning	ning
Rörelseintäkter	850,1	828,6	949,9	928,5	1020,0
Rörelsekostnader	-653,3	-637,3	-721,1	-721,7	-780,8
Rörelseresultat före avskriv-
ningar	214,8	191,3	228,8	206,8	239,2
Avskrivningar	-87.0	-92,2	-96,0	-108,0	-122,0
Rörelseresultat	127,8	99,1	132,8	98,9	117,2
Kommunala skatter	-0,1	-0,2	-0,2	-0,2	-0,2
Arets överskoll	127,7	98,9	132,6	98,6	117,0
överskott i procenl av i me-
deltal disponerat statskapital	9,9	7,5	9,2	6,8	7,3
Inleverans	110,5	93,9	122,4	96,9	112,4
Därav:
Av föregående års överskott	17,9	17,9	22,9	22,9	24,6
Av årets överskott	92,6	76,0'	99,5	74,0	87,8

' Enligt regeringsbeslut har 15 milj. kr. av överskottet utbetalats till LIN som bidrag till finansieringen av bolagets matartrafik.

' Enligt regeringsbeslut betalas 13 milj. kr. av överskottet ut till LIN som bidrag till finansieringen av bolagets matartrafik.

Prop 1983/84:150

54

Tabell 21. Luftfartsverkets intäkter, milj. kr.

	1982/83		1983/84		1984/85
	Drift-	Utfall	Drift-	Beräk-	Beräk-
	budget		budget	ning	ning
Trafikinläkter
Landningsavgifter	154.0	154,5	194,6	191,1	202,3
Passageraravgifter	144,0	135,0	162,6	148,9	157,8
Terminaltjänstavgifter	54,1	47,3	52,9	47.1	49,9
Hangar och parkering	4,4	3,7	6,5	5,8	6,1
Undervägsavgifter	149,2	155,7	184,1	182,4	193,1
Summa trafikintäkter	505,7	496,2	600,7	575,3	609,2
Övriga intäkter	206,0	2!4,4	239,7	243,5	111,i
Ersättning för flygtrafiktjänst
m. m.	84,8	87,1	86,4	86.4	89,9
Luftfartsinspektionens     av-
gifter	13,7	15.7	18,7	18.9	19,8
Finansiella   och   extraordi-
nära intäkter	2,9	15,2	4,4	4,4	4,8
Effekt av planerade
taxehöjningar	-	-	-	-	25,03'
Intäkter totalt	850,1	828,6	949,9'	928,5-	1020,0

' Inkl. taxehöjning pä genomsnittligt 14,5% frän 1983-11-01.

 Inkl. taxehöjning på genomsnittligt 6% från 1983-11-01.

' Motsvarar taxehöjning på genomsnittligt 7% frän 1984-11-01.

Tabell 22. Luftfartsverkets kostnader, milj. kr.

	1982/83		1983/84		1984/85
	Drift-	Utfall	Drift-	Beräk-	Beräk-
	budget		budget	ning	ning
Personalkostnader
Löner	262.2	264,2	287.4	282,3	294,3
Sociala kostnader	86,1	84.3	97.2	95.4	100,1
Div. personalkostnader	28.1	28.8	30.3	.30,2	31,7
Avgår:   Ersättning från för-
säkringskassan	-8,3	-9,0	-9,1	-9,1	-9,6
Summa personalkostnader	368,1	368.3	405,8	398,8	416,5
Sakkostnader
Materialkostnader	63,3	58,4	73,4	73,4	76,3
Tjänster ät utomstående	63,4	71,0	70,3	70,6	73,1
Adm. kostnader	5,4	7.8	10,1	16,9	10,5
Ersättning till andra myndig-
heter m. m.	80,8	81,4	86,2	86,7	89,1
Summa sakkostnader	212,9	218,6	240,0	247,6	249,0
Kommunala räntor	51,6'	46,3'	68,0	68,0	101,0
Avskrivningar	87,0	92,2	96,0	108,0	122,0
Finansiella   och    extraordi-
nära kostnader	2.8	4,3	7,5	7,5	14,5
Kostnader totalt	722,4	729,7	817,3	829,9	903,0

Reducerad till faktisk måluppfyllelse.

RRV ansluter sig till luftfartsverkets beräkning. Inkomsterna på titeln luftfartsverkets inlevererade överskott beräknas till 96900000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 112400000 kr. för budgetåret 1984/85.

Bilaga 1.3    Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     55

2115 Förenade fabriksverkens inlevererade överskott

Förenade fabriksverken har i skrivelse till RRV beräknat inleveransen av överskott under budgetåren 1983/84 och 1984/85 till 67,4 miij. kr. resp. 65,3 milj.kr. Det innebär en ökning med 12,8 milj.kr. för budgetåret 1983/84 och en minskning med 1,5 milj. kr. för budgetåret 1984/85 i förhållande till budgetpropositionen. Av inleveransen under budgetåret 1983/84 hänför sig 12,1 milj.kr. tiil resultatet för år 1982. Återstoden 55,3 milj.kr. hänför sig till resultatet för år 1983. Inleveransen under budgetåret 1984/85 är resultatet för år 1984.

Utdrag ur förenade fabriksverkens skrivelse:

Utfallet för 1983 har beräknats med utgångspunkt från vårt preliminära årsbokslut.

Beräkningen för 1984 bygger på vår budget och 1985 på vår operativa långsiktsplan.

Beträffande budgeten 1984 har inte någon ny prognos gjorts. Detta görs i första kvartalsbokslutet under april.

Inleveranskravet 1984 har enligt fastställd driftstat reducerats med 2,7 milj. kr. avseende startkostnader för civil tillverkning vid Gevärsfaktoriet. Genom upplösning av reserver beräknas inleveranskravet kunna täckas, medel saknas däremot för täckning av överavskrivningarna.

Prop 1983/84:150

56

Tabell 23. Förenade fabriksverkens driftstat för åren 1983—1985, milj. kr.

	1983		1984		1985*
	Drift-	Utfall	Drift-	Beräk-	Beräk-
	stat		stat	ning	ning
Rörelseinläkter	1917,7	1 873,2	1 870,4	1 870,4	2 153,9
Rörelsekostnader	-1754,2	-1756,1	-1 764,3	-1763,7	-1993,7
Rörelseresultat   före    av-
skrivningar	163,5	117,1	106,1	106,7	160,2
Avskrivningar enligt plan	-47,7	-50,6	-53,2	-53,2	-56,4
Rörelseresultat   efler   av-
skrivningar	115,8	66,5	52,9	53,5	103,8
Finansiella    intäkter    och
kostnader	-12,0	(),9	5,5	5,5	5,4
Resullal   efter finansiella
intäkter och kostnader	103,8	73,4	58,4	59,0	109,2
Extraordinära intäkter och
kostnader	-8,5	14.3	-8,5	-8,5	-8,5
Resullal före  boksluisdis-
posilioner och skatl	95,3	87,7	49,9	50,5	100,7
Bokslutsdispositioner	-36,1	-30.8	16,4	16,4	-30,1
Resultat före skall	59,2	56,9	66,3	66,9	70,6
Skatt	-1,0	-1,6	-1,0	-1,6	-1,6
Årets resullal	58,2	55,3	65,3	65,3	69,0
Resultat i procent av i me-
deltal disponerat statskapi-
tal	12-13	12-13	13	13	13
Inleverans	61,2	53,1	63,3	63,3	68,1
Därav: Av föregående års
resultat	13,5	12,1	14,3	14,3	16.3
Av årets resultat	47,7	41,0	49,0	49,0	51.8
Avskrivningar på statska-
pitalet	60,2	63,0	48,2	48,2	78.0
Därav:
Avskrivningar enligt plan	43,1	46,0	48,2	48,2	51,4
Avskrivningar utöver plan	17,1	17,0	(22,9)	(22,9)	26,6

*) Beräkningama gjorda i 1984 års penningvärde

Tabell 24. Förenade fabriksverkens rörelseintäkter per rörelsegren, milj. kr.

Sektor	1983		1984		1985
	Driftstat	Utfall	Driftstat	Beräkning	Beräkning
Försvarsmateriel ynderhåll Övrigt Summa FFV	763,8 1 147,9 6,0 1917,7	832,2 1034,8 6,2 1873,2	862,4 1001,5 6,5 1870,4	862,4 1001,5 6,5 1870,4	1045,8 1 101,1 7,0 2153,9

RRV ansluter sig till förenade fabriksverkens beräkning. Inkomsterna på titeln förenade fabriksverkens inlevererade överskott beräknas till 67396000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 65 300000 kr. för budgetåret 1984/85.

Bilaga 1.3    Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     57

2116 Statens vattenfalls verks inlevererade överskott

Statens vatlenfallsverk har i skrivelse till RRV beräknat inleveransen av överskott under budgetåren 1983/84 och 1984/85 till 2227,7 milj.kr. resp. 2 397,0 milj. kr. Det innebär ingen förändring för budgetåret 1983/84 och en ökning med 1 milj. kr. för budgetåret 1984/85 i förhållande till budgetpropositionen.

Utdrag ur statens vattenfallsverks skrivelse:

Kraftverksrörelsen

Budgelårel 1983184

Vattenfalls beräkningar i driftstaten för 1983/84 grundades på vissa antaganden beträffande prisnivån, belastnings- och kraftbalansutvecklingen m. m. Dessa förutsättningar har till vissa delar förändrats.

Under hösten 1983 togs beslul om alt införa nya högspänningslariffer fr.o.m. 1984-01-01. De nya elpriserna innebären mindre prisökningstakt än om nuvarande tariffer prolongerats samt en viss realprissänkning. Kontraktstiden är satt till fem år. I den reviderade inkomstberäkningen har dessa nya elpriser använts.

Den fasta kraflförsäljningen beräknas öka med 1,3 TWh jämfört med driftstalen. Ökningen beror dels på Vattenfalls övertagande av BGKs (AB Bergslagens Gemensamma Kraftförvaltning) dislributionsrörelse fr.o.m. 1983-07-01, dels på ökad leverans av saxningskraft från Ringhals4 till Sydkraft.

Vattenfalls nettoförbrukning (egen kraftproduktion plus inköpt kraft minus försåld tillfällig kraft) ökar som en följd av den högre belastningen.

Vattenkraftproduktionen beräknas bli 2,5 TWh högre än i driftstaten p.g.a. den goda vattensituationen. Detta medför alt kärnkraftproduktionen nedregleras. Den beräknas minska med 1,4 TWh. Det tillfälliga kraftutbytet beräknas öka och uppvisa en nettoförsäljning (försäljning minus inköp) med 4,1 TWh.

Totalt beräknas rörelseintäkterna öka med 484 milj.kr. jämfört med fastställd driftslat. Intäkterna från fast engrosförsäljning beräknas öka med 363 milj.kr. varav 80 milj.kr. beror på övertagandet av BGK och 74 milj.kr. på ökningen av saxningskraften. Detaljförsäljningen väntas minska med 8 milj.kr. Den tillfälliga kraftförsäljningen väntas öka med 129 milj.kr.

Kostnaderna för egen produktion beräknas öka med 63 milj. kr. Ökningen sammanhänger med den ökade vattenkraftproduktionen som beräknas medföra ytterligare vattenkraftskatt med 60 milj. kr. Totalt uppgår därmed skatt på egen vattenkraft till 475 milj. kr. Den från och med 1 januari 1984 införda skatten på kärnkraftproduktion saml den höjda avgiften till NAK (Kärnbränslenämnden) väntas medföra ökade kostnader med 23 milj.kr. Jämfört med driftstaten motverkas detta av minskade kostnader med 28 milj.kr. beroende på den lägre kärnkraftproduktionen. För annan värmekraft väntas koslnaderna bli 8 milj. kr. högre än i driflstaten.

Kostnaderna för främmande produktion (inköp av fast och tillfällig kraft) beräknas öka med 584 milj.kr. Kostnaderna för inköp av vattenkraft från delägda bolag väntas öka med 27 milj.kr. Inköpskostnaderna från Fors-

Prop 1983/84:150 58

marks Kraftgrupp AB (FKA) beräknas öka med 489 milj.kr. beroende på ökad avsättning till lagerreserv, kursförluster på bolagets utländska lån, extra avskrivningar på anläggningar saml att organisalionskostnaden för block 3 kostnadsförs direkt i stället för alt fördelas över flera år. För inköp av annan värmekraft väntas kostnaderna bli 5 milj.kr. lägre än i driflstaten. De tillfälliga kraftinköpen beräknas öka med 73 milj.kr. beroende på väsentligt större volym.

Totalt beräknas rörelsens kostnader öka med 639 milj. kr. Detta innebär elt rörelseresultat före avskrivningar på 3 718 milj. kr., en försämring med 155 milj. kr. jämfört med den fastställda driftstaten.

De kalkylmässiga avskrivningarna (avskrivningar beräknade på nuan-skaffningskostnader) beräknas bli 80 milj.kr. lägre än i driflstaten och uppgå till 1 813 milj. kr. Avskrivning enligt plan, d.v.s. på historisk anskaffningskostnad beräknastili 760 milj. kr.

Finansiella intäkter väntas bli 32 milj.kr. lägre än i driftstalen främst beroende på minskade ränteintäkter från FKA. Finansiella kostnader beräknas minska med 17 milj.kr., dels beroende på att den rörliga krediten hos riksgäldskontoret ej bedöms behöva utnyttjas, dels pä lägre räntekostnader till NAK beroende på senarelagda återlån. Extraordinära intäkter beräknas öka med 62 milj. kr., huvudsakligen beroende på erhållna investeringsavdrag.

Resullal före ränta på statskapitalet uppgår till 1 965 milj. kr.

Räntan på statskapitalet har beräknats till 1 965 milj. kr., vilkel överensstämmer med driftslalens och motsvarar fastställt förränlningskrav på 13%.

Budgetåret 1984185

Beräkningarna bygger på en inom verket upprättad intern budget som utgår ifrån normalårslillrinning till de vattenkraftproducerande älvarna, bedömd tillgänglighet för kärnkraften samt en belastningsökning med ca 8%. Intäktsberäkningarna baseras på de nya tariffer som infördes 1984-01-01. Beräkningarna har skett i prisnivå K=145, vilket är bedömd prisnivå för 1984/85.

Utgående från dessa förutsättningar utvisar beräkningarna att bedömt förränlningskrav på 2148 milj.kr. eller 13% på disponerat statskapital kommer att uppnås.

Kanalrörelsen

Budgetåret 1983184

Kanalrörelsen beräknades i driflstaten för innevarande budgetår ge en ränta på disponerat statskapital om 2,2 milj. kr. I de nya beräkningarna har trafikintäkterna ökat något p.g.a. ökade lotsintäkter medan koslnaderna förblivit oförändrade. Räntan på disponerat statskapital beräknas som en följd av ökad investeringsverksamhet bli 2,6 milj. kr.

Bilaga 1.3    Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     59

Beräknat resultat och beräknad inleverans

Nedan angiven inleverans för budgetåret 1983/84 överstiger den redovisade räntan med 260 milj. kr. eftersom inleveransen avser ränta på totalt disponerat statskapital, dvs. även ränta på kapital bundet i anläggningar under uppförande. Denna ränta finansieras genom anslag. Förutom skillnaden beroende på räntan under byggnadstid föreligger en viss förskjutning av inbetalningarna av räntan i förhållande till årets bokförda räntekostnad. För budgetårei 1984/85 beräknas inleveransen överstiga årets räntekostnad med 246 milj. kr.

Beräknad Beräknad

ränta inleverans

1983/84 1968 2228

1984/85 2 151 2397

Det bör framhållas att den allmänna ekonomiska utvecklingen, valuta-kursutvecklingen, kärnkraftblockens drifltillgänglighet, vatlentillrinning och belastningsutveckling är faktorer som starkt påverkar del ekonomiska resultatet och gör beräkningarna osäkra.

Prop 1983/84:150

60

Tabell  25.  Statens  vattenfallsverks driftsUit för  budgetåren  1982/83  -   1984/85, milj.kr.

1982/83

1983/84

1984/85

	Drift-	Utfall	Drift-	Beräk-	Beräk-
	stat		stat	ning	ning
Kraftverksrörelsen
Rörelsens intäkter	9489	9753	10847	11331	12088
Rörelsens kostnader	-5 993	-6739	-6974	-7613	-7 927
Rörelseresultat före avskriv-
ningar	3496	3014	3 873	3718	4 161
Avskrivningar enligt
plan	-723	-737	-850	-760	-800
Rörelseresultat efler avskriv-
ningar	2773	2 277	3 023	2958	3 361
Finansiella intäkter	464	559	445	413	480
Finansiella kostnader	-107	-121	-154	-137	-123
Extraordinära intäkter	151	254	139	201	25
Extraordinära kostnader	-	-86	-30	-25	—
Resultatföre boksluisdis-
posilioner	3 281	2 883	3 423	3410	3 743
Bokslutsdispositioner	-1353	-1042	-1283	-1270	-1395
Resultatföre skall	1928	1841	2 140	2 140	2 348
Kommunalskatt	-250	-98	-175	-175	-200
Resultatföre ränta
på sialskapilalel	1678	1743	1965	1965	2148
Ränta pä statskapital	-1678	-1677	-1965	-1965	-2 148
Årels residtat	0	66	0	0	0
Ränta på disponerat statska-
pital i procent
av i medeltal dispone-
rat kapital	12	12	13	13	13
Kraftverks- och kanalrörel-
sen Inleverans
Därav:
Från föregående år	450	451	482	482	502
Av årets ränta pä disp. stats-
kapital för anl. i drift	1 192	1 197	1466	1466	1620
Av årets ränta på disp. stats-
kapital för anl. under uppf.	260	252	280	280	275
Egna avskrivningsmedel	23411'	21011'	1893	1813	1956
Därav:
Avskrivningar enligt plan'	723	7 372	850	760	801
Avskrivningar utöver plan'	1 182	942	1043	1053	1 155

' Här ingår extra avskrivning med 436 milj. kr. motsvarande tidigare erhållen ersättning för kämkraftsförseningen, som enligt regeringsbeslut 1982-01-21 skall inbetalas till statsverket med samtidig nedskrivning av statskapitalet. Beloppet redovisas inte över resultaträkningen.  Varav 14 milj. kr. ej inbetalas till statsverket. ' Enligt resultaträkningen.

Bilaga 1.3   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     61

Tabell 26. Driftstat för kraftverksrörelsen, milj.kr.

1982/83

Drift-stat

Utfall

1983/84

Driftstat

Beräkning

1984/85

Beräkning

Rörelsens intäkter Elförsäljning m. m. Fast kraftförsäljning

Engrosförsäljning

Detaljförsäljning Tillfällig kraft Transitering Engångsavgifter Värmeförsäljning

Summa elförsäljning m. m.

Arbeten ät utomstående Övriga rörelseintäkter

Summa rörelsens intakter

Rörelsens kostnader Produktions- och distributionskostnader Egen produktion Vattenkraft Kärnkraft (varav bränsle) Annan värmekraft (varav bränsle) Övriga produktionsanläggningar

Summa

Främmande produktion Fast kraft Tillfällig kraft

Summa

Distribution Fastighetsskötsel

Summa produktions 'Och distributionskostnader

Arbeten åt utomstående Förstudier, administrationsutvecklings- och försäljningskostnader Administrations- och försäljningskostnad Förstudier

Forskning, utveckling, demonstration (FUD) Kris- och beredskaps-kostnader Övriga kostnader

Summa

Summa rörelsens kostnader

6036 851

531

410

32

12

7 872

1566 51

9489

6189 948 558 439

27 17

8178

1484 91

9753

7086

1023

765

461

25 22

9382

1874 75

11331

6722

1032

636

461

25

22

10311

1705

72

12088

8898

1874 75

10847

-329 -1030 (-216)

-248 (-110)

-756

-1357

(-338)

-173

(-40)

-I -2 287

-1654 -142

-552 -1050 (-188)

-236 (-109)

-817

-1352

(-310)

-180

(-48)

-1607

-1 639 -293

-1838

-1923

-474

-I -2350

-2 165 -215

-1932  -2397

-1796  -2380

-473 -40

-4748 -1484

-499 -40

-4622

-1874

-499 -40

-5 269

-1874

-453 -34

-5 755 -1705

-4026

-1566

-193 -84	-190 -60	-207 -72	-207 -72	-
-159	-115	-197	-189	-
-15 -1-50	-14 -128	-17 -H5	-17 + \5	-
-401	-507	-478	-470	-467
-5 993	-6 739	-6974	-7 613	-7927

Prop 1983/84:150

62

1982/83

Driftstat

Ulfali

1983/84

Driftslat

Beräkning

1984/85

Beräkning

2 368	1 370	2 396	2 366
82	175 1	35	33
464	559	445	413
107	-121	-5 -149	-137
107	-121	-154	-137

Tjäkovarats kraftstation	-	■ -5	-	-	-
Övrigt	-	-2	-	_2	-
Summa	-	-86	-30	-25	-
Resultat före bokslutsdispo-
sitioner och skatt	3 281	2883	3423	3410	3 743
Bokslutsdispositioner
Skillnad   mellan   pensions-
kostnad  och   pensionsutbe-
talning	22	14	10	10	10
Avskrivningar utöver plan'	-1 182	-942	-1043	-1053	-1 155
Avsättning till lagerreserv	-193	-193	-250	-250	-250
Upplösning av lagerreserv	-	79	-	23	-
Summa	-1353	-1042	-1283	-1270	-1395

3 023

Rörelseresultat före avskriv
ningar 3 496
Avskrivningar enligt plan         —723
Rörelseresultat efler avskriv
ningar                                         1773
Finansiella intäkter

Utdelning på aktier i

dotterbolag 12

Utdelning på aktier och

andelar i andra företag

Räntor frän dotterbolag

Övriga finansiella intäkter

Kursvinster

Summa

Finansiella kostnader Ränta på rörlig kredit Övriga räntekostnader

Summa

Extraordinära intäkter
Realisationsvinster -

Ersättning för försenad
idrifttagning av kärnreak
torer 151
Investeringsavdrag -
Bidrag frän staten för
bortskrivning av pro
jekteringskostnader för
Tjäkovarats kraftstation -
Övrigt -

Summa 151

Extraordinära kostnader
Nedskrivning motsvaran
de investeringsavdrag -
Lämnade rabatter till FKA
avseende urananskaffning          —
Bortskrivning av nedlagda
projekteringskostnader för

3 014 -737

2 277

12

10

158

78

5 3

254

-79

3873 3718 4 161

-850 -760 -800

3361

2958

480

-123

12

107 30

107 90

25

139

-30

2 201

-23

Bilaga 1.3    Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     63

	1982/83		1983/84		1984/85
	Driftstat	Utfall	Driftstat	Beräkning	Beräkning
Resultatföre skatl Kommunalskatt Resullal före ränta på sialskapilalel Ränta på sialskapilalel Årets resultat	1928 -250 1678 -1678 0	1841 -98 1743 -1677 66	2140 -175 1965 -1965 0	2140 -175 1965 -1965 0	2348 -200 2)48 -2148 0
Förräntningspliktigt statskapital vid årets slut ' Inkl. engångsavskrivningar motsvarande intäktsbokförda engångsavgifter med	16400 32	16564 27	18020 25	18020 25	19 360 27

Tabell 27. Driftstat för kanalrörelsen, milj. kr.

	1982/83		1983/84		1984/85
	Drift-	Utfall	Drift-	Beräk-	Beräk-
	stat		stat	ning	ning
Rörelsens inläkler
Ersättning för viss kanaltra-
fik	28,9	28,9	37,2	37,2	38,6
Övriga trafikintäkter	6,9	6,5	7,0	7,4	7,7
Arbeten ät utomstående	-	-	0,2	0.2	0,2
Övriga rörelseintäkter	1,2	1,9	1,4	1,4	1,6
Summa rörelsens intäkter	37,0	37,3	45,8	46,2	48,1
Rörelsens kostnader
Drift och underhäll	-30,5	-29,8	-36,2	-36,2	-37,2
Arbeten åt utomstående	—	-	-0,2	-0,2	-0,2
Administrativa kostnader	-5,0	-6,0	-6,8	-6,8	-7,4
Summa rörelsens kostnader	-35,5	-35,8	-43,2	-43,2	-44,8
Rörelseresultat före avskriv-
ningar	1,5	1,5	2,6	3,0	3,3
Avskrivningar	-0,2	-0,1	-0,4	-0,4	-0,5
Rörelseresultat efler avskriv-
ningar	1,3	1,4	2,2	2,6	2,8
Extraordinära intäkter	—	0,1	_	—
Kommunalskatt	_	_	_	_	_
Resultat före ränta på
statskapitalet	1,3	1,5	2,2	2,6	2,8
Ränia på statskapitalet	-1.3	-1,5	-2,2	-2,6	-2,8
Årets resultat	0	0	0	0	0

RRV ansluter sig till statens vattenfallsverks beräkning. Inkomstema på titeln statens vattenfallsverks inlevererade överskott beräknas till 2227716000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 2 397000000 kr. för budgetåret 1984/85.

Prop 1983/84:150

64

2117 Domänverkets inlevererade överskott

Domänverket har i skrivelse till RRV beräknat inleveransen av överskott under budgetåren 1983/84 och 1984/85 till 76,0 milj.kr. resp. 73,0 milj. kr. Det innebär ingen förändring för budgetåret 1983/84 och en ökning med 15 milj.kr. för budgetåret 1984/85 i förhållande till budgetpropositionen. Inleveransen under budgetåret 1983/84 utgörs av 30% av årsvinsten för år 1983 (46 milj. kr.) och den fasta delen (30 milj. kr.) för år 1984. Under budgetåret 1984/85 består inleveransen av 30% av årsvinsten för är 1984 (43 milj. kr.) och den fasta delen (30 milj. kr.) för år 1985.

Uldrag ur domänverkets skrivelse:

1 tabell 29 har beräkningen för 1984 ändrats till följd av i december gjorda bedömningar utifrån höstens budgetarbete. Resultatet efter skatl beräknas nu till 143 milj. kr. Till följd härav har inleveransen för 1984/85 justerats.

Tabell 28. Domänverkets investeringar, milj. kr.

1983

1984

1985

Aktier

Maskiner och inventarier

Mark, byggnader och

markanläggningar

Summa

10	15	-
99	123	110
119	139	133
228	277	243

För 1983 och 1984 bedöms investeringarna uppgå till 228 milj. kr. resp. 277 milj.kr. jämfört med 259 milj.kr. resp. 273 milj.kr. i tidigare beräkningar.

Tabell 29. Domänverkets driftstat för åren 1982-1985, milj. kr.

	1982		1983		1984	1985
	Beräkn.	Utfall	Beräkn.	Beräkn.	Beräkn.	Beräkn.
	okt. 82		dec. 82	okt. 83
Rörelseintäkter	1785	1835	1802	1889	1946	2035
Rörelsekostnader	-1506	-1526	-1550	-1569	-1618	-1768
Rörelseresultat före avskrivningar	279	309	252	320	328	267
Räkenskapsenliga avskrivningar	-125	-122	-134	-133	-150	-162
Rörelseresultat	154	187	118	187	178	105
Finansiellt netto	9	10	-6	1	-4	_2
Resullal före boksluisdisposilioner	163	197	112	188	174	103
Bokslutsdispositioner	-5	-32	-10	-2	3	-9
Kommunala skatter	-.34	-32	-34	-34	-34	-34
Årets överskott	124	133	68	152	143	60
Inleverans	84	84	87	89	76	73
Överskott i procent av
i medeltal disponerat
statskapital	11,5	12,4	6,0	13,4	11,6	4,8

RRV ansluter sig till domänverkets beräkning. Inkomsterna på titeln domänverkets inlevererade överskott beräknas till 76000000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 73000000 kr. för budgetåret 1984/85.

Bilaga 1.3   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     65

2141 Myntverkets inlevererade överskott

Inkomsterna på titeln härrör från myntningsverksamheten. Inkomsterna utgörs av nominella värdet av präglade mynt med avdrag av kostnaden för inköpta metaller och halvfabrikat. Färdiga mynt levereras allt efter behovet till riksbanken som sätter in molsvarande belopp på statsverkets checkräkning i riksbanken för myntverkets räkning. 1 viss utsträckning sker försäljning direkt till samlare m. fl. 1 budgetpropositionen beräknades inkomsterna på titeln till 128 milj. kr. för budgetåret 1983/84 och till 122 milj. kr. för budgetåret 1984/85.

I skrivelse till RRV den 15 februari 1984 beräknar myntverket inkomsterna till 153 milj. kr. för budgetåret 1983/84 och till 40 milj. kr. för budgelårel 1984/85. Jämfört med beräkningen i budgetpropositionen innebär detta atl inkomsterna för budgetåret 1983/84 räknas upp med 35 milj. kr. och att inkomsterna för budgetåret 1984/85 räknas ned med 82 milj. kr.

Uppräkningen för budgetåret 1983/84 beror dels på ökad efterfrågan på 5-kronorsmynt dels på atl ett lOO-kronors jubileumsmynl kommer att präglas under våren 1984 med anledning av riksdagens återflyttning till Helgeandsholmen. Nedräkningen för budgetåret 1984/85 är en följd av regeringens förslag (prop. 1983/84:130) atl slopa mynten i valörerna 5 öre och 25 öre. Åtgärderna avses genomföras den 1 januari 1985, vilket medför att myntverket måste lösa in 5-öres och 25-öres mynt för ca 78 milj. kr. budgetåret 1984/85.

RRV ansluter sig till myntverkets beräkning. Inkomsterna på titeln myntverkets inlevererade överskott beräknas till 153000000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 40000000 kr. för budgetåret 1984/85.

2151 Tipsmedel

AB Tipstjänst anordnar tips och lotlo. Tipsinsatsen utgör 60 öre per rad. I lolto utgör insatsen 1 krona per spelfält. Hälften av insatserna skall fördelas bland vinnarna. För att bestrida sina kostnader får AB Tipstjänst ta i anspråk del av insatserna. På inkomsttiteln redovisas överskottet av AB Tipstjänsts verksamhet. I skrivelse till RRV den 9 mars 1984 beräknar AB Tipstjänst inkomsterna på titeln tipsmedel till 1024,9 milj. kr. för budgetåret 1983/84 och till 1036,9 milj. kr. för budgelårel 1984/85. Jämfört med budgetpropositionen är det en minskning av inkomsterna med 90,4 milj. kr. för budgetåret 1984/85. Minskningen beror på att AB Tipstjänst för tiden fr. o. m. år 1985 räknat ned den åriiga genomsnittliga omsätlningsökningen från 7% i budgetpropositionen till 5%.

RRV ansluter sig till AB Tipsljänsts beräkning. Inkomsterna på titeln tipsmedel beräknas till 1024882000 kr. för budgetårei 1983/84 och till 1036900000 kr. för budgetåret 1984/85. 5   Riksdagen 1983184. I saml. Nr 150. Bilaga 1.3

Prop 1983/84:150 66

2152 Lotterimedel

Svenska Penninglotteriet AB skall i mån av tillgång i lotteriet inom en månad efter den dag då dragning förrättals till kammarkollegiet betala in ett belopp som motsvarar försäljningssumman för sålda lotter efler avdrag av dels den totala vinstsumman inkl. vinstskall, dels det belopp bolaget har tagit i anspråk för att bestrida sina kostnader. Svenska Penninglotteriet AB har i skrivelse till RRV den 23 februari 1984 beräknat inleveransen för budgetåret 1983/84 till 415,5 milj. kr. och för budgelårel 1984/85 till 436,2 milj. kr. Det innebären ökning med 16,4 milj. kr. och 21,2 milj. kr. för resp. budgetår i förhållande till budgetpropositionen. Uppräkningen beror på ökad försäljning.

RRV ansluter sig till Svenska Penninglotteriet ABs beräkning. Inkomsterna på titeln loilerimedel beräknas till 415457000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 436230000 kr. för budgetåret 1984/85.

2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning

Under denna rubrik redovisas de överskott som slalens civila fastighetsförvaltning ger upphov till.

2214 Överskott av byggnadsstyrelsens fastighetsförvaltning

Överskottet av byggnadsstyrelsens fastighetsförvaltning inlevereras med ett års eftersläpning. I budgetpropositionen beräknades inleveranserna på titeln till 412,5 milj.kr. för budgetåret 1983/84 och till 320,2 milj.kr. för budgetåret 1984/85.

I skrivelse till RRV den 28 februari 1984 lämnar byggnadsstyrelsen följande beräkningar. Verksamhetens överskott för budgetåret 1982/83 beräknas till 407,5 milj. kr. Delta belopp inlevereras budgetåret 1983/84. Verksamhetens överskott budgetåret 1983/84 beräknas till 295,2 milj.kr. Delta belopp inlevereras budgetårei 1984/85. Vad avser inleveransen budgetåret 1984/85 är det en nedräkning med 25,0 milj. kr. jämfört med beräkningen i budgetpropositionen. Detta beror på alt räntan på investeringslån ökar med 25,0 milj. kr. vilket påverkar resultatet negativt med molsvarande belopp.

RRV ansluter sig till byggnadsstyrelsens beräkning. Inkomsterna på titeln överskott av byggnadsstyrelsens fastighetsförvaltning beräknas till 407 451000 kr. för budgetårei 1983/84 och till 295 225 000 kr. för budgetåret 1984/85.

Bilaga 1.3    Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     67

2300 Ränteinkomster

2332 Ränteinkomster på lån för bostadsbyggande

Inkomsterna redovisas av bostadsslyrelsen. Den utgående balansen på lånefordringar för lån till bostadsbyggande var ca 64 miljarder kr. per den 30juni år 1983. Räntan för statliga bostadslån är 11,75% för kalenderåret 1984 (SFS 1983:975). Bostadsstyrelsen beräknar inkomsterna på titeln till ca 8,1 miljarder kr. för såväl budgetåret 1983/84 som budgetårei 1984/85. RRV ansluter sig till bostadsstyrelsens beräkning.

RRV beräknar inkomsterna på titeln ränteinkomster på lån för bostadsbyggande till 8098000000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 8 100000000 kr. för budgetårei 1984/85.

2500 Offentligrättsliga avgifter

2517 Tranksäkerhetsavgift

Efter samråd med trafiksäkerhetsverket föreslår RRV atl denna inkomsttitel benämns trafiksäkerhetsavgift och ej registerhållningsavgift vilket föreslogs i prop. 1983/84:100. Trafiksäkerhetsavgiften tas ut i samband med regislerhållningsavgiften. Registerhållningsavgifien tillförs anslaget VI C 3 Trafiksäkerhets verket: Bil- och körkortsregister m. m.

RRV föreslår att denna inkomsttitel benämns Irafiksäkerhetsavgifi. Trafiksäkerhetsverkel beräknar inkomsterna till 43000000 kr. för budgetåret 1984/85.

2526 Avgifter vid köttbesiktning

Kostnaderna för köttbesiklningsverksamhelen vid livsmedelsverket motsvaras av avgiftsintäkter. Dessa avgifter redovisas f.n. under inkomsttiteln 2526 avgifter vid köttbesiktning. Fr.o.m. budgetåret 1984/85 (prop. 1983/84:100) skall dessa avgifter tillföras anslagel XI F2 täckande av vissa kostnader för köttbesiktning vid kontrollslakterier. Detta anslag görs samtidigt om till ell s.k. 1000-kronorsanslag.

RRV föreslär att inkomsttiteln 2526 avgifter vid költbesiktning upphör fr. o. m. budgetåret 1984/85.

Prop 1983/84:150 68

2541   Avgifter vid tullverket

Som en följd av nya och ökade avgiftsuttag föreslås i finansplanen 1984 att vissa avgifter vid tullverket skall inlevereras på en speciell titel på statsbudgeten.

RRV föreslår att inkomsttiteln 2541 avgifter vid tullverket införs fr. o. m. budgetåret 1984/85. Tullverket beräknar inkomsterna på titeln till 16000000 kr. för budgetåret 1984/85.

2542   Patientavgifter vid tandläkarutbildningen

För den tandvård som bedrivs i anslutning till den odontologiska utbildningen och forskningen vid vissa högskoleenheter uttas patientavgifter m. m. 1 prop. 1983/84:100 föreslås att dessa inkomster skall tillföras statsbudgetens inkomster.

RRV föreslår att inkomsttiteln 2542 patientavgifter vid tandläkarutbildningen införs fr. o. m. budgetåret 1984/85. Inkomsterna beräknas uppgå till 28000000 kr. för budgetåret 1984/85.

4200 Återbetalning av bostadslån m.m.

4212 Återbetalning av iån till bostadsbyggande

Amorteringarna av lån för bostadsbyggande har ökat kraftigt jämfört med vad som antogs i decemberberäkningen. Bostadsslyrelsen beräknar nu inkomsterna på titeln till 2,1 miljarder kr. för såväl budgetåret 1983/84 som budgetårei 1984/85.

RRV ansluter sig till bostadsstyrelseris beräkning. Inkomsterna på titeln återbetalning av lån till bostadsbyggande beräknas till 2 100000000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 2 100000000 kr. för budgetåret 1984/85.

4300 Återbetalning av studielån

4313 Återbetalning av studiemedel

I budgetpropositionen beräknades amorteringarna av studiemedel uppgå till 1075 milj. kr. för budgetåret 1983/84. Prognosen byggde på en beräknad ökning av amorteringarna på ca 300 milj. kr. under hösten 1983 till följd av de särskilda rabatter som erbjöds. Ökningen blev emellertid endast 130 milj. kr. På grund härav har prognosen för återbetalningarna av studiemedel räknats ned för budgetåret 1983/84.

Bilaga 1.3    Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     69

RRV beräknar inkomsterna pä titeln återbetalning av studiemedel till 905 000000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 887000000 kr. för budgetåret 1984/85.

5000 Kalkylmässiga inkomster

De kalkylmässiga inkomsterna består av avskrivningar och statliga pensionsavgifter, netto.

5100 Avskrivningar

Med avskrivning menas den beräknade värdeminskningen för ett kapitalobjekt under en viss period. Värdeminskningen kan bero på fysisk förslitning, teknisk utveckhng m.m. De avskrivningar som redovisas på dessa inkomsttitlar avser avskrivningar på affärsverkens och myndigheternas statskapital.

5110 Affärsverkens avskrivningar

För affärsverken sker avskrivningar på tillgångarnas återanskaffnings-värde utom för luftfartsverket vars avskrivningar görs på tillgångarnas anskaffningsvärde.

I skrivelse till RRV har förenade fabriksverken, luftfartsverket, postverket, statens järnvägar, slalens vatlenfallsverk och televerket lämnat uppgifter om sina avskrivningar. De beräknade inkomsterna på titlarna för budgetåren 1983/84 och 1984/85 framgår av tabell 30.

Tabell 30. AfTärsverkens avskrivningar budgetåren 1983/84 och 1984/85, tusental kr.

		1983/84		1984/85
		Enligt	Ökning (-(-)	Enligt	Ökning (-F)
		RRVs	minskning (-	)RRVs	minskning (-)
		marsbe-	jämfört med	marsbe-	jämfört med
		räkning	budgetprop.	räkning	budgetprop.
5111	Postverkels av-
	skrivningar	410000	+66000	415000	-1- 48 000
5112	Televerkets av-
	skrivningar	1966000	-t-80 000	-	-
5113	Statens jämvägars
	avskrivningar	873000	—	960000	- 95000
5114	Luftfartsverkets
	avskrivningar	108000	-1-12000	122000	4-    7000
5115	Förenade fabriksver
	kens avskrivningar	58743	- 3657	62100	-    2 500
5116	Statens vattenfalls-
	verks avskrivningar	1813 400	-80000	1955500	- 83 000
Summa		5229143	-1-74343	3514600	-125500

Prop 1983/84:150 70

Avskrivningarna för affärsverken beräknas uppgå till 3 514,6 milj.kr. under budgelårel 1984/85. Det är 125,5 milj.kr. mindre än enligt budgetpropositionen. Affärsverkens beräkningar av inleverans av överskott och avskrivningar redovisas under inkomsttitelgrupp 2110 Affärsverkens inlevererade överskott.

1 budgetpropositionen (prop. 1983/84:100 Bilaga 8 sid. 131) föreslog chefen för kommunikationsdepartementet efter samråd med chefen för finansdepartementet att postverket skall göra en extra avskrivning av statskapitalet med preliminärt 300 milj.kr. under budgetåret 1984/85. Avskrivningens storlek får dock avvägas mot den slutliga resultatutvecklingen.

Postverket har beräknat avskrivningarna till 115 milj.kr. för budgetåret 1984/85. Den extra avskrivningen av statskapitalet med 300 milj.kr. har postverket inte tagit upp i avvaktan på det utredningsarbete som pågår angående finansieringen av postverkets invesleringar och formerna för statsverkets styrning av verket.

RRV har i sina beräkningar tagit rned den extra avskrivningen och beräknar således postverkels avskrivningar till 415 milj. kr. för budgetåret 1984/85.

Televerket beräknar att avskrivningarna under budgetåret 1983/84 skall uppgå till 1910 milj.kr. inkl. en extra avskrivning på statskapitalet på 50 milj.kr. Riksbokföringen för budgelårel 1982/83 avslutades innan televerkets bokslut blev klart. Under budgetåret 1983/84 görs i riksbokföringen en justering på 56 milj. kr. som hänför sig Iill budgetåret 1982/83. Televerkets avskrivningar för budgetåret 1983/84 enligt riksbokföringen beräknas således uppgå till 1 966 milj. kr. Om förslagen i televerkets treårsplan genomförs, som omnämns under inkomsttiteln 2112 televerkets inlevererade överskott, upphör avskrivningarna mot statsbudgeten från budgetåret 1984/85.

Även statens järnvägars bokslut blev klart efter det att riksbokföringen avslutats för budgetåret 1982/83. Enligt SJs bokslut uppgick avskrivningarna till 879 milj. kr. vilket är 17 milj. kr. mindre än enligt riksbokföringen. SJ har beräknat avskrivningarna under budgetåret 1983/84 till 890 milj.kr. Efler justering för budgetårei 1982/83 beräknas SJs avskrivningar uppgå till 873 milj. kr. enligt riksbokföringen.

Inkomsterna under inkomsttitelgruppen affärsverkens avskrivningar beräknas till 5 229 143000 kr. för budgetårei 1983/84 och till 3 514600000 kr. för budgetåret 1984/85.

Bilaga 1.3    Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     71

5200 Statliga pensionsavgifter, netto

5211 Statliga pensionsavgifter, netto

Vid beräkning av titelns inkomster och utgifter för innevarande budgetår och det nästkommande har uppgifter inhämtats från riksförsäkringsverket och staiens löne- och pensionsverk. Den föreslagna omläggningen av uppbördssyslemet för skaller och socialavgifter beräknas innebära minskade omföringar från inkomsttiteln på ca 750 milj.kr. under våren 1985. Omläggningen ger således en positiv engångseffekt på inkomsttiteln på motsvarande belopp.

RRV beräknar inkomsterna på titeln statliga pensionsavgifter, netto till 686000000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 1 460000000 kr. för budgetåret 1984/85.

Prop 1983/84:150 72

Tabellförteckning

Sid

1 Statsbudgetens inkomster fördelade på huvudgrupper budgetåren

1982/83, 1983/84 och 1984/85 5

2 Bruttoredovisning av statsbudgetens inkomster budgetåren 1982/83-1984/85 6

3 Jämförelse mellan inkomster enligt budgetpropositionen och

RRVs marsberäkning för budgetåren 1983/84 och 1984/85 11

4 Alternativ beräkning av stalsbudgelens inkomster 23

5 Utfallet av taxeringarna till statlig inkomstskatt för verksamhetsåren 1977-1982 (laxenngsåren 1978-1983) 25

6 Taxeringen till statlig och kommunal inkomstskatt för

A—längdens skattskyldiga vid 1983 års taxering 27

7 Statligt och kommunalt taxerad inkomsl, fyllnadsinbetalningar och forsknings- och utvecklingsavdrag, fördelat på förelagsstorlek verksamhetsåren 1982 och 1983 32

8 Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse      35

9 Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst

och rörelse 36

10 Folkpensionsavgift 37

11 Beräkning av sjukförsäkringsavgiftens andel av sjukförsäkringens kostnader 38

12 Inkomster och utgifter under inkomsttiteln sjukförsäkringsavgift, netto 39

13 Barnomsorgsavgift 40

14 Övriga socialavgifter, netto 40

15 Allmän löneavgift 41

16 Postverkets resultaträkning för budgetåren

1982/83-1984/85 47

17 Postverkets rörelseinläkter och rörelsekostnader 48

18 Televerkets driftslat budgetåren 1982/83- 1984/85 49

19 Staiens järnvägars resultatbudget för budgetåren 1982/83-1984/85 52

20 Luftfartsverkets driftbudget för budgetåren

1982/83-1984/85 53

21 Luftfartsverkets intäkter 54

22 Luftfartsverkets kostnader 54

23 Förenade fabriksverkens driftstat för åren 1983- 1985 56

24 Förenade fabriksverkens rörelseinläkter per rörelsegren 56

25 Statens vattenfallsverks driftstat för budgetåren 1982/83-1984/85 60

26 Driftstat för kraftverksrörelsen 61

27 Driflstal för kanalrörelsen 63

28 Domänverkets investeringar 64

29 Domänverkets driftstat för åren 1982-1985 64

30 Affärsverkens avskrivningar budgetåren 1983/84 och

1984/85 69

Bilaga 1.3    Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     73

1261  Bidrag till förvaltningskostnader för arbetsskadeförsäkringen

1271   Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbetarskyddsslyrelsens och yrkesinspektionens verksamhet

1281   Allmän löneavgift

1300 Skatt på egendom:

1310 Skatl på fast egendom:

1311 Skogsvårdsavgifter

1312 Hyreshusavgift

1320 Förmögenhetsskatt:

1321 Fysiska personers förmögenhetsskatt

1322 Juridiska personers förmögenhetsskatt

1330 Arvsskatt och gåvoskatt:

1331 Arvsskatt

1332 Gåvoskatt

1340 Övrig skall på egendom:

1341 Stämpelskatt

1342 Skatt på värdepapper

BUaga I Inkomster på statsbudgeten budgetåren 1983/84 och 1984/85 resp. kalenderåren 1983-1985. Tusental kronor

	Budgetår		Kalenderår
	1983/84	1984/85	1983	1984	1985
	Prognos	Prognos	Prel utfall	Prognos	Prognos
Statens totala inkomster	220457586	236354 737	206338666	226 211774	227891457
1000 Skatter:	186692001	202829801	173474 712	191701509	193566801
1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst
och rörelse:	45360000	58 769000	44141031	44234 713	46098000
1110 Fysiska personers skall på in-
komsl, realisationsvinst och rö-
relse:	33082000	43486 000	31011502	31796000	29715000
1111   Fysiska personers skatt på in-
komst, realisationsvinst och rö-
relse	33082000	43 486000	31011.502	31796000	29715000
/120 Juridiska personers skall på in-
komst, realisationsvinst och rö-
relse:	10175000	13010000	10 639 811	10422000	14051000
1121  Juridiska personers skatt på in-
komst, realisationsvinst och rö-
relse	10175000	13010000	10639811	10422000	14051000
1130 Ofördelbara skatter på inkomst.
realisationsvinst och rörelse:	1100000	/ lOOOOO	1567696	900000	/100000
1131  Ofördelbara skatter på inkomst.
realisationsvinst och rörelse	1 100000	1 100000	1 567 696	900000	1 100000
1140 Övriga inkomstskatter:	1003000	1173000	922022	1116 713	1232000
1141   Kupongskatt	89000	95000	86091	98380	99000
1142  Utskiftningsskatt och ersätt-
ningsskatt	21000	10000	31964	21000	10000
1143  Bevillningsskatt	3000	3000	4005	534	3000
1144  Lotterivinstskatt	890000	1065 000	799962	996799	1 120000
1200 Lagstadgade socialavgifter:	48837500	42 935800	41367022	49545575	45235800
1211  Folkpensionsavgift	31 188000	29938000	29467021	31726800	31 113000
1221   Sjukförsäkringsavgift, netto	1869000	-935000	-1755991	1734200	-273000
1231   Bamomsorgsavgift	7277 000	6969000	6964 349	7 388700	7 244000
1241  Vuxenutbildningsavgift	790000	764000	759409	798500	801 000
1251   Övriga socialavgifter, netto	-178 000	-437000	236970	-87900	-574000

61700

56501

60188

63 000

58 700

80800	83100	77710	83187	84800
7 752000	6492000	5 561053	7841900	6777000
4122000	6589000	3375332	4553335	6 759000
313000	1035000	228416	313000	1035000
313000	315000	228416	313000	315000
—	720000	-	~	720000
924000	2094000	740603	924000	2 094000
901000	2071000	7I787I	901000	2071000
23000	23000	22 732	23 000	23000
925000	930000	774209	941842	955 000
775000	780000	610515	797833	805 000
150000	150000	163694	144009	150000
1 960000	2530000	/ 632104	2374493	2675000
1750000	1990000	1 632 104	1914493	2060000
210000	540000	-	460000	615 000

6   Riksdagen 1983184. I saml. Nr 150. Bilaga 1.3

Prop 1983/84:150

74

1400 Skatt på varor och tjänster:

1410 Allmänna försäljningsskatter:

1411 Mervärdeskatt 1420.

1430     Skall på specifika varor:

1421     Bensinskatt

1422 Särskilda varuskatter

1423 Försäljningsskatt på motorfordon

1424 Tobaksskatt

1425 Skatt pä spritdrycker

1426 Skalt på vin

1427 Skatt pä malt- och läskedrycker

1428 Energiskatt

1429 Särskild avgift på svavelhaltigt bränsle

1431 Särskild avgift för oljeprodukter m. m.

1432 Kassettskatt

1433 Skatt på videobandspelare

1434 Skatt pä viss elektrisk kraft

1435 Särskild avgift mot försurning

1440 Överskon vid försäljning av varor med stalsmonopol:

1441 AB Vin-& Spritcentralens inlevererade överskott

1442 Systembolaget ABs inlevererade överskott

1450 Skall på tjänster:

1451 Reseskatt

1452 Skatt på annonser och reklam

1453 Totalisatormedel

1454 Skatt pä spel

1460 Skall på vägtrafik:

1461 Fordonsskatt

1462 Kilometerskatt

1470 Skatl på import:

1471 Tullmedel

1480 Övriga skatter på varor och tjänster:

1481 Övriga skatter på varor och tjänster

2000 Inkomster av statens verksamhet:

2100 Rörelseöverskott:

2110 Affärsverkens inlevererade överskott:

2111 Postverkets inlevererade överskott

2112 Televerkets inlevererade överskott

2113 Statens jämvägars inlevererade överskott

2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott

2115 Förenade fabriksverkens inlevererade överskott

2116 Statens vattenfallsverks inlevererade överskott

2117 Domänverkets inlevererade överskott

Budgetår	1984/85	Kalenderår
1983/84		1983	1984	1985
Prognos	Prognos	Prel ulfall	Prognos	Prognos
88372501	94 536001	84591327	93367 886	95474001
49 700000	54500000	48229102	52554000	54300000
49700000	54 500000	48 229102	52 554 000	54 300000
31713500	32860000	29536673	33678039	33867000
6495 000	6860000	7012645	6 701400	7 380000
722000	742000	716048	747100	722 000
759500	935 000	633 009	953 400	921000
4045 000	3925 000	3 285 683	4 119500	3 930000
5 735 000	5 100000	5024642	5 769400	5 130000
1750000	1590000	1401257	1824 800	1600000
1 305 000	1268000	1 115553	1317600	1274000
9060000	9980000	8496 293	10064 400	10 216000
2000	2000	2485	2639	2 000
689000	1276000	889659	1008 300	1511000
42000	55 000	22 799	60700	60000
72 000	105 000	13185	116900	100000
970000	925000	893 776	905 300	925 000
67000	97000	29639	86600	96000

220000

282504

220000

334000

334000

120000

175472

120000

221000

221000

113000	lOOOOO	107032	113 000	lOOOOO
880000	1006000	850418	914446	1032000
137000	152000	138 303	145519	143000
343000	409000	325 047	361088	436000
310000	345000	297 169	312131	355 000
90000	100000	89899	95 708	98000
4080000	4150000	4073569	4069000	4185 000
2 340000	2 370000	2 315 608	2 353 000	2 390000
1 740000	1780000	1757 961	1716000	1795 000
1665000	1800000	1619060	1818400	1870000
1665000	1800000	1619060	1818400	1870000

23096 242	23916146	23060264	23903484	24370 206
8631981	8647630	7915914	9268059	8733974
2900886	2977700	2631557	3053029	3038100
78874	55000	78874	75 000	55 000
284000	245000	258305	294095	228000
70000	30000	-	100000	-
96900	112400	83 878	98622	117000
67396	65 300	93 500	63 296	68100
2227716	2397000	2027700	2346016	2497 000
76000	73000	89300	76000	73000

Bilaga 1.3    Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning      75

	Budgetär		Kalenderår
	1983/84	1984/85	1983	1984	1985
	Prognos	Prognos	Prel utfall	Prognos	Prognos
2120  Övriga myndigheters inlevere-
rade överskoll:	/J7756	156800	146034	173346	156000
2121   Statens vägverks inlevererade
överskott	30700	34800	29249	65 500	36 500
2122  Sjöfartsverkets inlevererade
överskott	63900	68000	78734	64 690	65 500
2123   Inlevererat överskott av uthyr-
ning av ADB-utrustning	43 156	54000	38051	43 156	54 000
2130 Riksbankens inlevererade över-
skott:	4000000	4000000	4 000000	4 000000	4000000
liil   Riksbankens inlevererade över-
skott	4000000	4000000	4000000	4000000	4 000000
2140 Myntverkets inlevererade över-
skoll:	153000	40000	224313	134808	35000
2141   Myntverkets inlevererade över-
skott	153000	40000	224313	134 808	35 000
2150  Överskoll från spelverksamhet:	1440339	1473130	914010	1906876	1504874
2151  Tipsmedel	1024 882	1036900	514621	1472482	1059400
2152  Lotterimedel	415457	436230	399 389	434.394	445474
2200  Överskott av statens fastighetsför-
valtning:	408540	299527	135034	408540	299527
2210  Överskoll av civil fastighetsför-
valtning:	408540	299527	135 034	408540	299527
2211   Överskott av kriminalvårdsstyrel-
sens fastighetsförvaltning	500	520	198	500	520
2214 Överskott av byggnadsstyrelsens
fastighetsförvaltning	407451	295 225	134 064	407451	295 225
2215  Överskott av generaltullstyrel-
sens fastighetsförvaltning	589	3 782	111	589	3 782
2300  Ränteinkomster:	11501226	12236038	10915006	11467923	12546696
2310.
2320 Räntor på näringslån:	465 970	899571	596618	503637	901085
Ii 11   Räntor pä lokaliseringslån	290000	295000	472 866	275 275	300000
2312  Ränteinkomster pä jordbrukets
lagerhuslän	-	—	_	_	_
2313  Ränteinkomster pä statens avdik-
ningslän	420	330	521	585	305
2314 Ränteinkomster på fiskerilån	4000	4 500	2 701	4953	5000
2315 Ränteinkomster på fiskbered-
ningslån	1070	1366	607	1431	1727
2316  Ränteinkomster på vattenkrafts-
lån	219	209	221	249	202
2317  Ränteinkomster på luftfartslän	1979	1889	2064	1979	1888
2318  Ränteinkomster pä statens lån till
den mindre skeppsfarten	20046	20787	17 467	28771	19633
2319  Ränteinkomster på kraftlednings-
län	3	I	4	1	1
2321   Ränteinkomster pä skogsväglån	52	52	55	50	52
2322  Räntor pä övriga näringslån.
Kammarkollegiet	144871	281637	97065	185 368	278 327
2323  Räntor på övriga näringslän.
Lantbruksstyrelsen	3310	3 800	3047	4975	3950
2324 Räntor på televerkets statslån	_	290000	_		290000
2330 Räntor på bostadslån:	8098635	8100591	7615 933	8150322	8401583
2331   Ränteinkomster på egnahemslån	1	1	1	1	1
2332  Ränteinkomster pä lån för bo-
stadsbyggande	8098000	8 lOOOOO	7615225	8 149600	8401000
2333  Ränteinkomster pä län för bo-
stadsförsörining för mindre be-
medlade barnrika familjer	306	290	379	243	282

Prop 1983/84:150

76

Budgetär

Kalenderår

1983/84 Prognos

1984/85 Prognos

1983 Prel utfall

1984 Prognos

1985 Prognos

2334

2341) 2341

2342

2343

2350 2351 2360

2361

2362

2363

2364

2365

2366

Räntor på övriga bostadslån, Bostadsslyrelsen Räntor p/j studielån: Ränteinkomster på statens län för universitetsstudier Ränteinkomster pä allmänna studielän

Räntor på övriga studielån. Kammarkollegiet

Räntor på energisparlån: Räntor på energisparlån Räntor på medel avsatta till pensioner:

Ränteinkomster pä medel avsatta till folkpensionering Ränteinkomster pä medel avsatta till civila tjänstepensioner Ränteinkomster på medel avsatta till militära pensioner Ränteinkomster pä medel avsatta till allmänna familjepensioner Ränteinkomster på medel avsatta vid statens pensionsanstalt Ränteinkomster pä medel avsatta till pensioner för vissa av riksdagens verk

2370 Ull

2380. 2390 2381

Räntor på beredskapslagring: Räntor på beredskapslagring och förrådsanläggningar

Övriga ränteinkomster: Ränteinkomster på län till personal inom utrikesförvaltningen m.m.

2382

2383

2384

2385

2386

2387

2388

2389

2391

2392 2394 2396

Ränteinkomster pä län till personal inom biståndsförvaltningen m.m.

Ränteinkomster på statens bosättningslån

Ränteinkomster pä lån för kommunala markförvärv Ränteinkomster på län för stu-dentkåriokaler

Ränteinkomster på län för allmänna samlingslokaler Ränteinkomster på krediter till utlandet

Ränteinkomster på mark för naturskydd

Ränteinkomster på lån för inventarier i vissa specialbostäder Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukets rationalisering Räntor på intressemedel Övriga ränteinkomster Ränteinkomster på det av byggnadsstyrelsen förvaltade kapitalet

2400  Aktieutdelning:

2410 Inkomster av statens aktier:

2411 Inkomster av statens aktier

300 24010

10

24000

447000 447000

6 000

6000

328 39259

-412

39671

411135 411 135

142 601

106852

3310

283

9833

22 262

61 756339

756339

1353121

1 129

478 42059

435

41624

443200 443 200

6555

6 550

300 24010

10

24000

470500 470 500

6 000

6000

328 40010

10

40000

440000 440000

6 074

4800

I

1

I

1270

/ 151 768 1 151768 1607098

1000

847021      1151 768

1 936165

84702

I 151768

936165

1475129     1591750

1514372

900

747

1050

450	525	363	523	565
14000	9000	17522	IIOOO	7000
82300	62950	125 359	41296	51850
175	175	104	224	175
IIOOO	10412	12790	8508	10647
_	_	54	_	_

393

375

402

375

665

5 300 30800 81545	5 300 30800 133061	5 301 23816 80612	6500 38278 80160	5 300 30420 130868
287500	1 353 500	1085406	1287500	1 353 500
141734 141 734 141 734	181494 181494 181494	123730 123 730 123 730	141254 141254 141 254	181494 181494 181494

Bilaga 1.3    Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     77

2500  OfTentligrättsliga avgifter:

2511 Expeditionsavgifter

2512 Vattendomstolsavgifter

2513 Avgift för statlig kontroll av läkemedel

2514 Elevavgifter vid styrelsen för vårdartjänst

2517 Registerhällningsavgift

2518 Fyravgifter, farledsvaruavgifter

2519 Skeppsmätningsavgifter

2521 Fariygsinspektionsavgifter

2522 Avgifter för granskning av biograffilm

2523 Avgifter för särskild prövning och fyllnadsprövning inom skolväsendet

2524 Avgifter vid statens jordbruksnämnd

2525 Avgifter för växtskyddsinspek-tion

2526 Avgifter vid köttbesiktning

2527 Avgifter för statskontroll av krigs-materieltill verkning

2528 Avgifter vid bergsstaten

2529 Avgifter vid patent- och registreringsväsendet

2531 Avgifter för registrering i förenings m.fl. register

2532 Utsökningsavgifter

2533 Avgifter vid statens planverk

2534 Vissa avgifter för registrering av körkort och motorfordon

2535 Avgifter för statliga kreditgarantier

2536 Lotteriavgifter

2537 Miljöskyddsavgift

2538 Miljöavgift pä bekämpningsmedel och handelsgödsel

2539 Täktavgift

2541 Avgifter vid tullverket

2542 Patientavgifter vid tandläkarutbildningen

2600  Försäljningsinkomster:

2611 Inkomster vid kriminalvärden

2612 Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium

2614 Inkomster vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare

2615 Inkomster vid arbetarskyddsstyrelsen

2616 Försäljning av sjökort

2617 Lotsavgifter

2619 Inkomster vid riksantikvarieämbetet

2621 Inkomster vid lantbruksnämnderna

2622 Inkomster vid statens livsmedelsverk

2623 Inkomster vid statens veterinärmedicinska anstalt

Budgetår		Kalenderår
1983/84	1984/85	1983	1984	1985
Prognos	Prognos	Prel utfall	Prognos	Prognos
1208445	1 495 726	1096 202	1431007	1532609
366000	389300	352 762	383 144	397 300
200	150	358	67	150
45 200	47782	45 509	47 171	49643
32	32	108	38	32
-	43 000	-	15 500	43000
303000	304000	293 726	314632	308000
2445	2445	2208	2 699	2445
6 700	7 100	5462	7 159	7100

2497

2321

2431

!728

2656

900	900	800	928	900
2000	2000	2054	1672	2000
8500 40000	8600	8 298 35 524	9991 24 121	8600
420 3 000	560 5400	483 3 695	420 5 310	560 5 500
113051	119401	122 194	106456	119551
23 000 86500 800	23000 90500 700	22 370 84154 813	23 805 93025 778	24000 92100 700
105 000	105 000	74 877	104 946	105000
96000 3 200	130000 3 200 30000	37093 1393	185 307 3 407 10000	135 600 3 200 40000
-	120000 16000 16000	-	60000 6000 8000	122000 18000 16000
-	28000	-	14000	28500
268315 115000	270730 125000	252164 113 530	282310 116084	277905 129900
8 625	9030	8 562	8674	9255
-	-	13	-	-
11340 8000 59000	13 500 8000 60000	9253 7 195 57404	12459 8125 58240	14 300 8000 61000
11430	300	10039	11392	300
7100	7000	7946	6871	7 250
1500	1500	1 191	1812	1500

Prop 1983/84:150

78

Budgetår

Kalenderår

1983/84 Prognos

1984/85 Prognos

1983 Prel utfall

1984 1985

Prognos      Prognos

574000

2624 Inkomster av uppbörd av felpar-keringsavgifter

2625 Utförsäljning av beredskapslager

2700 Böter m.m.:

2711 Restavgifter

2712 Bötesmedel

2713 Vattenföroreningsavgift

2800 Övriga inkomster av statens verksamhet:

2811 Övriga inkomster av statens verksamhet

3000 Inkomster av försåld egendom 3100  Inkomster av försålda byggnader och maskiner m.m.:

3110 Affärsverkens inkomsler av försålda fastigheter och maskiner:

3111 Postverkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3112 Televerkets inkomsterav försålda fastigheter och maskiner

3113 Statens järnvägars inkomster av försålda fasligheter och maskiner

3114 Luftfartsverkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3115 Förenade fabriksverkens inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3116 Statens vattenfallsverks inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3117 Domänverkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3120  Civila myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner:

iill Kriminalvårdsstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3122 Statens vägverks inkomster av försålda byggnader och maskiner

3123 Sjöfartsverkets inkomster av försålda byggnader och maskiner

3124 Statskontorets inkomster av försålda datorer m.m.

3125 Byggnadsstyrelsens inkomsterav försålda byggnader och maskiner

3126 Generaltullstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3130 Försvarets myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner:

3131 Försvarets myndigheters inkomsterav försålda byggnader och maskiner

3200 Övriga inkomster av markförsäljning:

3211   Övriga inkomster av markförsäljning

46400

46320

46400

37 031

58653

362001	385001	363771	374624	388001
190000	209000	184791	206 902	212000
172000 1	176000 1	178980	167721 1	176000 1

400000

529767

410000

2 258443

574000	400000	2 258443	529767	410000
-44068	55903	83640	60959	54 903
-54138	39803	77659	50913	38803
-65540 1	32001 1	62464 -1298	36493 1	32001 1
1000	1000	9 340	1500	1000
lOOOOO	20000	12 8.59	19900	20000

1000

4459

1000

10000

10633 10000

41563

3459 30000

11402

6802

7802

15195

14420

300	1200	74	900	1200
4 302	4 152	3 721	8 156	3 152
3 000	50	8722	1564	50
100	100	224	100	100
2000	2000	2413	2000	2000

300

300

41

1700

1700

100

100

1100

I 100

1292

1292

1070

1070

1046

1046

Bilaga 1.3    Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     79

4213 Återbetalning av lån för bostadsförsörjning för mindre bemedlade barnrika familjer

4214 Återbetalning av övriga bostadslån. Bostadsstyrelsen

4300  Återbetalning av studielån:

4311 Återbetalning av statens län för universitetsstudier

4312 Återbetalning av allmänna studielän

4313 Återbetalning av studiemedel

4400 Återbetalning av energisparlån:

4411   Återbetalning av energisparlån

4500 Återbetalning av övriga lån:

4511 Återbetalning av län till personal inom utrikesförvaltningen m.m.

4512 Återbetalning av lån till personal inom biståndsförvaltningen m.m.

4513 Återbetalning av län för kommunala markförvärv

4514 Återbetalning av lån för studentkårlokaler

	Budgetär		Kalenderår
	1983/84	1984/85	1983	1984	1985
	Prognos	Prognos	Prel utfall	Prognos	Prognos
3300  Övriga inkomster av försåld egen-
dom:	9000	15000	4689	9000	15 000
3311   Inkomster av statens gruvegen-
dom	9000	15000	4 689	9000	15 000
4000  Återbetalning av län:	4158695	3861984	3435176	4259491	4004477
4100  Återbetalning av näringslån:	518149	332766	410378	471621	330426
4110 Återbetalning av induslrilån:	320000	235 000	325 022	265221	235 000
4111   Återbetalning av lokaliseringslån	320000	235000	325 022	265 221	235 000
4120 Återbetalning av jordbrukslån:	16100	15123	17589	/97/6	14 715
4121   Återbetalning av jordbrukets la-
gerhuslän	-	-	-	-	-
4122  Återbetalning av statens avdik-
riingslån	1 100	1000	1367	1600	875
4123  Återbetalning av fiskerilån	11000	11000	12602	15 374	11000
4124  Återbetalning av fiskberednings-
lån	4000	3 123	3 620	2742	2840
4130 Återbetalning av övriga närings-
lån:	182049	82643	67767	186684	80711
4131   Återbetalning av vattenkraftsiån	216	226	137	347	lil
4132  Återbetalning av luftfartslän	2041	2 129	1957	2041	1111
4133  Återbetalning av statens län till
den mindre skeppsfarten	24729	24703	17408	27731	24 703
4134  Återbetalning av kraftledningslån	20	11	10	20	11
4135  Återbetalning av skogsväglån	93	93	86	99	93
4136  Återbetalning av övriga närings-
lån. Kammarkollegiet	25000	25931	45022	12820	24 500
4137  Återbetalning av övriga närings-
lån. Lantbruksstyrelsen	1500	1500	2779	1519	1500
4138  Återbetalning av tidigare infriade
statliga garantier	128450	28050	368	142 107	27 550
4200 Återbetalning av bostadslån m.m.:
	2100888	2100808	1815164	2080654	2150758
4211   Återbetalning av län till egnahem	1	8	3	1	8
4212  Återbetalning av län för bostads-
byggande	2 100000	2100000	1815905	2079900	2150000

887

800

914

753

750

-	-	-1658	-	-
955060	908060	680692	1139853	996060
60	60	49	103	60
50000 905000	21000 887000	38916 641727	54550 1 085 200	21000 975000
205000 205 000	215000 215000	185865 185865	209900 209900	225000 225 000
379598	305350	343077	357463	302233
5 200	6000	4992	5 552	6500
3 720	4400	3550	4073	4 700
195 567	170000	185942	185967	160000
160	160	127	192	160

Prop 1983/84:150

80

Budgetär

Kalenderår

1983/84 Prognos

1984/85 Prognos

1983 Prel utfall

1984 Prognos

1985 Prognos

4515 Återbetalning av län för allmänna samlingslokaler

4516 Återbetalning av utgivna startlän och bidrag

4517 Återbetalning av u-landslän

4518 Återbetalning av krediter till utlandet

4519 Återbetalning av statens bosättningslån

4521   Återbetalning av län för inventarier i vissa specialbostäder

4525 Återbetalning av län för svenska FN-styrkor

4526 Återbetalning av övriga län

5000  Kalkylmässiga inkomster: 5100  Avskrivningar:

5114 5115

5116

5110 Affärsverkens avskrivningar:

5111 Postverkets avskrivningar

5112 Televerkets avskrivningar

5113 Statens järnvägars avskrivningar Luftfartsverkets avskrivningar Förenade fabriksverkens avskrivningar

Statens vattenfallsverks avskrivningar

5120 Avskrivningar på civila fastigheter:

5121 Avskrivningar på civila fastigheter

5131

5140 5141 5142

5130  Uppdragsmyndigheters komple-menlkoslnader: Uppdragsmyndigheters m.fl. komplementkostnader Övriga avskrivningar: Statens vägverks avskrivningar Sjöfartsverkets avskrivningar

5143 Avskrivningar pä ADB-utrustning

5144 Avskrivningar på förrådsanlägg-ningar för ekonomiskt försvar

5200  Statiiga pensionsavgifter, netto

5211   Statliga pensionsavgifter, netto

6100

5 508

6 635

6750

6 500

16000 11500	13 000 7 069	13 750 9774	15 680 8794	13 000 7 069
-	-	3613	-	-
45000	40000	52 270	36000	40000
1715	1700	1980	1571	1700
27000 67 636	30000 26521	27831 33 740	26916 66083	30000 32 354
6554716 5868716 5229143 410000 1966000 873000 108000	5690903 4230903 3514600 415 000 960000 122000	6284874 5603797 4993823 384 575 1576244 632486 72479	6286331 5322331 4626381 IIOOOO 1494984 1015 954 108000	5895070 4392070 3664500 415000 1030000 122000
58 743	62 100	84590	51223	77000
1813 400	1 955 500	2243449	1846220	2020500
217005	235 100	194830	217005	235 100
217005	235 100	194 830	217005	235 100
60601	78886	49269	69645	79353
60601 361 967 141750 79600 104000	78886 402317 141700 97000 127 000	49 269 365875 135619 93643 99996	69645 409300 180193 88490 104000	79353 413117 146 500 103000 127000
36617	36617	36617	36617	36617
686000 686000	1460000 1460000	681 077 681077	964000 964000	1503000 1503000

Bilaga 1.3    Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     81

Bilaga 2

Riksrevisionsverkets beräkning av statsbudgetens inkomster för budgetåret 1984/85

1984/85   Tusental kr.

1000 Skatter:

1100 Skatt pä inkomst, realisationsvinst och rörelse:

1110 Fysiska personers skalt på inkomsl. realisationsvinst och rörelse:

1111 Fysiska personers skatt pä inkomst, realisationsvinst och rörelse

1120 Juridiska personers skatl på inkomsl. realisationsvinst

och rörelse: 111]  Juridiska personers skatt pä inkomst, realisationsvinst

och rörelse

1130 Ofördelbara skaller på inkomsl. realisationsvinst och rörelse:

1131 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse

1140 Övriga inkomsiskaller:

1141 Kupongskatt

1142 Utskiftningskatt och ersättningsskatt

1143 Bevillingsskatt

1144 Lotterivinstskatt

1200 Lagstadgade socialavgifter:

1211   Folkpensionsavgift

1221   Sjukförsäkringsavgift, netto

1231   Barnomsorgsavgift

1241   Y"xenutbildningsavgift

1251   Övriga socialavgifter, netto

1261   Bidrag till förvaltningskostnader för arbetsskadeförsäkringen

1271   Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens verksamhet

1281   Allmän löneavgift

1300 Skatt på egendom:

1310 Skatt på fast egendom:

1311 Skogs värdsavgifter

1312 Hyreshusavgift 1320 Förmögenhetsskatt:

Mil   Fysiska personers förmögenhetsskatt 1322 Juridiska personers förmögenhetsskatt

1330 Arvsskatt och gåvoskall:

1331 Arvsskatt

1332 Gåvoskatt

1340 Övrig skall på egendom:

1341 Stämpelskatt

1342 Skatt pä värdepapper

1400  Skatt på varor och tjänster:

Skatl på specifika varor:

Bensinskatt

Särskilda varuskatter

Försäljningsskatt pä motorfordon

Tobaksskatt

Skatt på spritdrycker

Skatt pä vin

Skatt på malt- och läskedrycker

Energiskatt

Särskild avgift på svavelhaltigt bränsle

1410 AUmänna försäljningsskatter:

1411 Mervärdeskatt 1420, 1430 1421 1422 1423 1424 1425 1426 1427 1428 1429

43486000       43486000

13010000       13010000

1 100000	/ lOOOOO
95000
10000
3000
1065000	1173000	58769000
29938000
-935000
6969000
764000
-437000
61700
83100
6492000	42935800	42935800
315000
720000	1035000
2071000
23000	2094000
780000
150000	930000
1990000
540000	2530000	6589000
54500000	54500000
6860000
742000
935000
3925 000
5 100000
1590000
1268000
9980000
2000

Prop 1983/84:150

82

1984/85    Tusental kr.

1431 1432 1433 1434 1435 1440 1441 1442 1450 1451 1452 1453 1454 1460 1461 1462 1470 1471 1480 1481

Särskild avgift för oljeprodukter m.m.

Kassettskatt

Skatt pä videobandspelare

Skatt på viss elektrisk kraft

Särskild avgift mot försurning

Överskoll vid försäljning av varor med stalsmonopol:

AB Vin-& Spritcentralens inlevererade överskott

Systembolaget ABs inlevererade överskott

Skatt på tjänster:

Reseskatt

Skatt pä annonser och reklam

Totalisatormedel

Skatt på spel

Skall på vägtrafik:

Fordonsskatt

Kilometerskatt

Skatl på import:

Tullmedel

Övriga skaller på varor och tjänster:

Övriga skatter på varor och tjänster

Summa skatter

1276000

55000

105000

925 000

97000

120000 lOOOOO

152000 409000 345000 lOOOOO

2370000 1 780000

1800000

I

32860000 220000

1006000

4150000 1800000

I       94536001 202829801

Inkomster av statens verksamhet: Rörelseöverskott:

Affärsverkens inlevererade överskoll:

Postverkets inlevererade överskott

Televerkets inlevererade överskott

Statens järnvägars inlevererade överskott

Luftfartsverkets inlevererade överskott

Förenade fabriksverkens inlevererade överskott

Statens vattenfallsverks inlevererade överskott

Domänverkets inlevererade överskott

Övriga myndigheters inlevererade överskott:

Statens vägverks inlevererade överskon

Sjöfartsverkets inlevererade överskott

Inlevererat överskott av uthyrning av ADB-utrustning

Riksbankens inlevererade överskott:

Riksbankens inlevererade överskott

Myntverkels inlevererade överskott:

Myntverkets inlevererade överskott

Överskon från spelverksamhel:

Tipsmedel

Lotterimedel

2200  Överskott av statens fastighetsförvaltnin|;:

2210  Överskott av civU fastighelsförvaltning: 111 1  Överskott av kriminalvårdsstyrelsens fastighetsförvaltning

2214 Överskott av byggnadsstyrelsens fastighetsförvaltning

2215 Överskott av generaltullstyrelsens fastighetsförvaltning

Ränteinkomster:

Räntor pä näringslån: Räntor på lokaliseringslån Ränteinkomster pä statens avdikningslän Ränteinkomster på fiskerilån Ränteinkomster pä fiskberedningslån Ränteinkomster pä vattenkraftslän Ränteinkomster på luftfartslån

Ränteinkomster pä statens lån till den mindre skeppsfarten

Ränteinkomster på kraftledningslån Ränteinkomster på skogsväglån

2300

2310,

2320

2311

2313

2314

2315

2316

2317

2318

2319 2321

55000 245000 30000 112400 65 300 2 397000 73000

34 800 68000 54000

4000000

40000

1036900 436230

520

295 225

3 782

295000

330

4500

1366

209

1889

20787 I

52

2977700

156800

4000000

40000

1473130

299527

8647630

299527

Bilaga 1.3   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     83

1984/85    Tusental kr.

2322 Räntor på övriga näringslän. Kammarkollegiet

2323 Räntor pä övriga näringslån. Lantbruksstyrelsen

2324 Räntor på televerkets statslån

2330 Räntor på bostadslån:

2331 Ränteinkomster på egnahemslän

2332 Ränteinkomster på län för bostadsbyggande

2333 Ränteinkomster på lån för bostadsförsörjning för mindre bemedlade barnrika familjer

2334 Räntor på övriga bostadslän. Bostadsstyrelsen

2340 Räntor på studielån:

2341 Ränteinkomster på statens län för universitetsstudier

2342 Ränteinkomster på allmänna studielån

2350 Räntor på energisparlån:

2351 Räntor på energispariån

2360 Räntor pä medel avsatta Iill pensioner:

2361 Ränteinkomster på medel avsatta till folkpensionering 2370  Ränlor på beredskapslagring:

Iill   Räntor på beredskapslagring och förrädsanläggningar 2380,

2390     Övriga ränteinkomster:

2381 Ränteinkomster pä län till personal inom utrikesförvaltningen m.m.

2382 Ränteinkomster på län till personal inom biståndsförvaltningen m.m.

2383 Ränteinkomster pä statens bosättningslån

2384 Ränteinkomster pä lån för kommunala markförvärv

2385 Ränteinkomster på lån för studentkärlokaler

2386     Ränteinkomster på län för allmänna samlingslokaler
2389  Ränteinkomster på län för inventarier i vissa specialbo
städer

2391          Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukets rationa
lisering

2392     Räntor på intressemedel
2394 Övriga ränteinkomster

2396  Ränteinkomster på det av byggnadsstyrelsen förvaltade kapitalet

2400 Aktieutdelning:

2410 Inkomsler av staiens aktier:

2411 Inkomster av statens aktier

2500 OfTentligrättsliga avgifter:

2511 Expeditionsavgifter

2512 Vatiendomstolsavgifter

2513 Avgift för statlig kontroll av läkemedel

2514 Elevavgifter vid styrelsen för vårdartjänst

2521 2522 2523

2515 Trafiksäkerhetsavgift

2516 Fyravgifter, farledsvaruavgifter

2517 Skeppsmälningsavgifter Fariygsinspektionsavgifter Avgifter för granskning av biograffilm Avgifter för särskild prövning och fyllnadsprövning inom skolväsendet

2524 Avgifter vid statens jordbruksnämnd

2525 Avgifter för växtskyddsinspektion

2527 Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkning

2528 Avgifter vid bergsstaten

2529 Avgifter vid patent- och registreringsväsendet

2531 Avgifter för registrering i förenings m.fl. register

2532 Utsökningsavgifter

2533 Avgifter vid statens planverk

2534 Vissa avgifter för registrering av körkort och motorfordon

2535 Avgifter för statliga garantier

281637
3 800
290000	899571
1 8 100000
290
300	8 100591
10
24000	24 010
447000	447000
6000	6 000
1 151768	1151 768

1000

525

9000

62950

175

10412

375

5 300

30800

133 061

1353500   1607098       12236038

181494     181494 181494

389300

150

47782

32

43 000

304000

2445

7 100

2 656

900

2000

8600

560

5400

119401

23000

90500

700

105000 130000

Prop 1983/84:150

84

1984/85    Tusental kr.

209000

176000

I

400000

2536 Lotteriavgifter

2537 Miljöskyddsavgift

2538 Miljöavgift på bekämpningsmedel och handelsgödsel

2539 Täktavgift

2541 Avgifter vid tullverket

2542 Patientavgifter vid tandläkarutbildningen

2600 Försäljningsinkomster:

2611 Inkomster vid kriminalvården

2612 Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium

2615 Inkomster vid arbetarskyddsstyrelsen

2616 Försäljning av sjökort

2617 Lotsavgifter

2619 Inkomster vid riksantikvarieämbetet

2621 Inkomster vid lantbruksnämnderna

2622 Inkomster vid statens livsmedelsverk

2624 Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifter

2625 Utförsäljning av beredskapslager

2700 Böter m.m.:

2711 Restavgifter

2712 Bötesmedel

2713 Vattenföroreningsavgift

2800  Övriga inkomster av statens verksamhet:

2811   Övriga inkomster av statens verksamhet

Summa inkomster av statens verksamhet

3000   Inkomster av försåld egendom:

3100  Inkomster av försålda byggnader och nnaskiner m.m.:

3110 Affärsverkens inkomster av försålda fastigheter oeh maskiner:

3111 Postverkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3112 Televerkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3113 Statens järn vägars inkomsterav försålda fastigheter och maskiner

3114 Luftfartsverkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3115 Förenade fabriksverkens inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3116 Statens vattenfalls verks inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3117 Domänverkels inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3120  Civila myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner:

Ull   Kriminalvårdsstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3122 Statens vägverks inkomster av försålda byggnader och maskiner

3123 Sjöfartsverkets inkomster av försålda byggnader och maskiner

3124 Statskontorets inkomster av försålda datorer m.m.

3125 Byggnadsstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3126 Generallullstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3200 Övriga inkomster av markförsäljning:

3211  Övriga inkomster av markförsäljning

1495 726

1495 726

3 200 30000 120000 16000 16000 28000

125000

9030

13 500

8000

60000

300

7000

1500

46400

270730

270730

385 001

385001

400000 400000

23916146

1

1000

20000

1000 10000

32001

1200
4152
50
100
2000
300	7802	39803
1 100	1100	1100

Bilaga 1.3    Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     85

1984/85    Tusental kr.

3300  Övriga inkomster av försåld egendom:

3311   Inkomster av statens gruvegendom

Summa inkomster av försåld egendom

4000  Återbetalning av iån:

4100 Återbetalning av näringslån:

.4110 Å terbetalning a v industrilån:

4111

4120 4122 4123 4124

Återbetalning av lokaliseringslån Återbetalning av jordbrukslån: Återbetalning av statens avdikningslän Återbetalning av fiskerilån Återbetalning av fiskberedningslån

4132 4133

4134 4135 4136

4130 Återbetalning av övriga näringslån:

4131 Återbetalning av vattenkraftslån Återbetalning av luftfartslän

Återbetalning av statens lån till den mindre skeppsfarten

Återbetalning av kraftledningslän Återbetalning av skogsväglän Återbetalning av övriga näringslän, Kammarkollegiet

4137 Återbetalning av övriga näringslän, Lantbruksstyrelsen

4138 Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier

4200  Återbetalning av bostadslån m.m.:

4211 Återbetalning av lån till egnahem

4212 Återbetalning av lån för bostadsbyggande

4213 Återbetalning av lån för bostadsförsöoningen för mindre bemedlade bamrika familjer

4214 Återbetalning av övriga bostadslän. Bostadsstyrelsen

4300  Återbetalning av studielån:

4311 4312 4313

Återbetalning Återbetalning Återbetalning

Återbetalning

Återbetalning

av statens län för universitetsstudier av allmänna studielån av studiemedel

4400

4411

av energisparlån:

av energisparlån

4500 Återbetalning

4511 Återbetalning ningen m.m.

4512 Återbetalning ningen m.m.

4513 Återbetalning

4514 Återbetalning

4515 Återbetalning

4516 Återbetalning

4517       Återbetalning
4519 Återbetalning
4521   Återbetalning

städer 4525   Återbetalning

av övriga län:

av lån till personal inom utrikesförvalt-

av län till personal inom biståndsförvall-

av lån för kommunala markförvärv

av lån för studentkåriokaler

av lån för allmänna samlingslokaler

av utgivna startlån och bidrag

av u-landslån

av statens bosättningslån

av lån för inventarier i vissa specialbo-

av lån för svenska FN-styrkor 4526 Återbetalning av övriga län

Summa återbetalning av län

15000

15 000

15000 55903

235 000

235000

1000
11000
3 123	15123
226
2 129
24 703
11
93
25 931
1500
28050	82643	332766
8
2 100000
800
-	2100808	2100808
60
21000
887000	908060	908060
215000	215000	215000

6000

4400

170000

160

6500

13000

7 069

40000

1700 30000

26 521

305350

305350 3861984

5000 Kalkylmässiga inkomster:

5100 Avskrivningar:

5110 Affärsverkens avskrivningar:

5111 Postverkets avskrivningar

5113 Statens jämvägars avskrivningar

5114 Luftfartsverkets avskrivningar

5115 Förenade fabriksverkens avskrivningar

5116 Statens vattenfallsverks avskrivningar

5120 Avskrivningar på civila fasligheter:

5121 Avskrivningar på civila fastigheter

415 000
960000
122000
62100
955 500	3514600
235 100	235100

Prop 1983/84:150

86

1984/85    Tusental kr.

5130 Uppdrags myndigheters komplemenlkostnader:

5131 IJppdragsmyndigheters m.fl. komplementkostnader 78886 78886

5140 Övriga avskrivningar:

5141 Statens vägverks avskrivningar 141700

5142 Sjöfartsverkets avskrivningar 97000

5143 Avskrivningar pä ADB-utrustning 127000

5144 Avskrivningar pä förrådsanläggningar för ekonomiskt

försvar 36617 402317

5200  Statliga pensionsavgifter, netto:

5211   Stathga pensionsavgifter, netto 1460000 1460000

Summa kalkylmässiga inkomster STATSBUDGETENS TOTALA INKOMSTER

4230903

1460000

5 690903

236 354 737

Norstedts Tryckeri, Stocktiolm 1984

Bilaga 1.4

Riksrevisionsverkets beräkning av budgetutfallet för budgetåret 1983/84

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.4 I

Bilaga 1.4

Dnr 1984:260

RIKSREVISIONSVERKET 1984-04-04

REGERINGEN FINANSDEPARTEMENTET

Reviderad beräkning över utfallet av statsbudgeten för budgetåret 1983/84

Riksrevisionsverkel (RRV) lämnar härmed en reviderad beräkning över utfallet av statsbudgeten för budgetårei 1983/84.

I beräkningarna ingår begärda anslag på tilläggsbudget I-IIl (prop. 1983/84:18, 25, 30, 38, 40, 41, 42, 46, 47. 55, 62, 90, 101, 125 samt förs. 1982/83:25, 1983/84:8, 9, 17). Vidare ingår regeringens beslul om utnyttjande av rinansfullmakten (finansdepartementet 1983-10-10, 1983-12-15). Sammanlagt uppgår de medtagna anslagen på tilläggsbudget till 4 198 milj. kr. Besluten att utnyttja finansfullmakten gäller 662 milj. kr.

1 statsbudgeten anvisades 6000 milj. kr. för beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto. Beloppet var avsett för tilläggsbudgetar särskilt för åtgärder inom arbetsmarknads- och industripolitiken. I denna beräkning har hänsyn tagits till utgifter på tilläggsbudget l-lll enligt ovan angivna propositioner och till beslul om atl utnyttja finansfullmakten. Därför ingår i beräkningen av utgifterna inte något belopp för beräknat tillkommande utgiftsbehov, nelto. För alt undvika dubbelräkning, sedan anvisade medel på tilläggsbudget tagits med, har det i statsbudgeten anvisade beloppet för beräknat tillkommande utgiftsbehov, neiiojusterats ned med 6000 milj. kr.

Statsbudgetens inkomster beräknas uppgå till 220458 milj. kr. för budgetåret 1983/84 vilket är 9661 milj. kr. mer än beräkningen i statsbudgeten. Utgifterna beräknas uppgå till 298976 milj. kr. Det beräknade utfallet för statsbudgetens ulgifler blir 771 milj. kr. mindre än vad som anvisats i statsbudgeten (inkl. tilläggsbudget l-lll och finansfullmakt men exkl. beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto). Statsbudgetens underskott för budgetårei 1983/84 blir därmed 78518 milj. kr. vilket är 10432 milj. kr. mindre än beräkningen i slalsbudgelen (inkl. tilläggsbudget, finansfullmakl, exkl. beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto). 1 bilaga I redovisas statsbudgetens inkomster och utgifter fördelade på inkomsttyp och huvudtitlar.

En alternativ kalkyl av statsbudgetens inkomsler redovisas i slutet av denna beräkning.

I    Riksdagen 1983184. I saml. Nr 150. Bilaga 1.4

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.4

Tabell 1. Statsbudgeten för budgetåret 1983/:S4 (milj- kr.)

Inkomster	Statsbudget	Beräknat	Differens
		utfall	beräknat utfall och statsbudget
Skatter	178191	186692	-1-8501
Inkomster av statens
verksamhet	22441	23096	-1-   655
Inkomster av försåld
egendom	54	_     44	-    98
Återbetalning av lån	3319	4 159	+   840
Kalkylmässiga inkomster	6792	6555	-   237
Summa	210797	220458	-h9661
Utgifter	Anvisat	Beräknat	Differens
	t.o.m.	utfall	beräknat
	tilläggs-		utfall och
	budget ill		anvisat
Förslags- och obetecknade
anslag	240125	243 380	-t- 3 255
Reservationsanslag	.58 122	55 121	- 3001
Röriiga krediter (-1- = ökad
disposition, - = minskad
disposition)	-1-  1500'	-1-    475	-  1025
Beräknat tillkommande
utgiftsbehov, netto	-	-	-
Summa	299747	298976	-    771
Statsbudgetens saldo
(inkomster-utgifter)	-88950	-78518	-1-10432

Inkomster

Det beräknade utfallet för inkomsterna i förhållande till beräkningen i statsbudgeten framgår av bilaga2. Inkomsterna beräknas bli 9661 milj. kr. större än beräkningen i statsbudgeten. De största förändringarna hänför sig till följande inkomslhuvudgrupper.

Tabell 2. Differens beräknat utfall och statstiudget (milj. kr.)

Skatt pä inkomst, realisationsvinst och rörelse (1100) 4-5 896

Lagstadgade socialavgifter (1200) +  576

Skatt pä egendom (1300) +  514

Skatt på varor och tjänster (1400) -Hl 515

Överskott av statens fastighetsförvaltning (2200) -l-   203

Ränteinkomster (2300) +  303

Inkomster av försålda maskiner och byggnader (3100) -    93

Återbetalning av näringslån (4100) +   184

Återbetalning av bostadslån m.m. (4200) +  400

Statliga pensionsavgifter, netto (5200) -   345

Övriga +  508

Summa +9661

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.4 3

Antaganden om utvecklingen av den totala lönesumman i statsbudgeten och denna beräkning framgår nedan.

Tabell 3. Lönesummans utveckling åren 1982-1984
Procentuell förändri gående är		ng från före-
1982	1983	1984
Statsbudget                                                              6,6 Reviderad beräkning över utfallet budgetåret 1983/84                                   6,0	7,2 7,9	6,0 6,5

Inkomsterna inom inkomsthuvudgruppen skatl på inkomsl, realisationsvinst och rörelse beräknas bli 5896 milj. kr. större än beräkningen i statsbudgeten. Del beror bl.a. på alt inkomsterna på titeln fysiska personers skall på inkomst, realisationsvinst och rörelse beräknas uppgå till 33082 milj. kr. under budgetåret 1983/84 vilket är 4226 milj. kr. mer än i statsbudgeten. Den preliminära A-skatten beräknas bli 3 135 milj. kr. större än i statsbudgeten till följd av högre anlagande om den totala lönesummans utveckling under år 1983. Den kommunala medeluidebiteringen för år 1984 är 14 öre lägre än i beräkningen till statsbudgeten. Detta tillsammans med den lägre ökningen av lönesumman år 1982 beräknas medföra en minskning av utbetalningarna av kommunalskattemedel med 1130 milj. kr. under budgetåret 1983/84.

Prognosen för juridiska personers skall på inkomsl, realisationsvinst och rörelse har räknats upp med 2994 milj. kr. i förhållande till statsbudgeten. Den preliminära B-skatten beräknas bli 1417 milj. kr. större än i statsbudgeten vilket beror på all del statliga skatteunderlaget blev större än vad som tidigare beräknats. Fyllnadsinbetalningarna har justerats upp med 2 071 milj. kr. Denna uppjustering grundar sig på RRVs enkät till aktiebolagen. Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse har med ledning av utfallet för budgetårei 1982/83 räknats ned med 400 milj. kr. till 1 100 milj. kr.

De lagstadgade socialavgifterna beräknas uppgå till 48838 milj. kr. under budgetåret 1983/84 vilket är 576 milj. kr. mer än enligt statsbudgeten. Uppräkningen beror på del högre antagandet om lönesummans utveckling för år 1983. Detla leder till ökade fyllnadsinbetalningar våren 1984.

Inkomsterna av skatl på egendom har räknats upp med 514 milj. kr. i förhållande till statsbudgeten. Av uppräkningen hänför sig 210 milj. kr. till omsättningsskatten på aktier och vissa värdepapper som infördes den 1 januari 1984 (prop. 1983/84:48, SkU 1983/84:11,20). Arvsskatten och fysiska personers förmögenhetsskatt beräknas bli 95 milj. kr. respektive 102 milj. kr. större än i statsbudgeten. Denna förmögenhetsskatt avser inkomståret 1982.

Prognosen för inkomstgruppen skatt på varor och tjänster har höjts till t2   Riksdagen I983I84. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1.4

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.4 4

88373 milj. kr. vilket är I 515 milj. kr. mer än enligt statsbudgeten. Inkomsterna av mervärdeskatt beräknas bli 600 milj. kr. högre än i statsbudgeten. Försäljningsskatten på motorfordon höjdes den 1 januari 1984 (prop. 1983/84:40, SkU 1983/84:12). Inkomsterna på denna inkomsttitel beräknas till följd därav bli 170 milj. kr. större än i statsbudgeten. Tobaksskatten höjdes den 5 december 1983 (prop. 1983/84:37, SkU 1983/84:7). Den beräknas nu bli 225 milj. kr. större än i statsbudgeten. Skatten på spritdrycker, vin och starköl höjdes den 21 november 1983. Trots skaltehöjningen beräknas skatten på spritdrycker bli 215 milj. kr. lägre än beräkningen i statsbudgeten. Detta beror på all försäljningen av spritdrycker minskat. Skatten på vin beräknas däremot bli 290 milj. kr. större än i statsbudgeten. Inkomsterna av den särskilda avgiften för oljeprodukter beräknas bli 364 milj. kr. större än beloppet i statsbudgeten. Delta beror främst på att den särskilda avgiften på olja höjdes och alt en särskild avgift infördes den I januari 1984 på bensin, kol och elkraft från kärnkraftverk (prop. 1983/84:62, NU 1983/84:9).

Överskottet av statens fastighetsförvaltning beräknas bli 203 milj. kr. större än i statsbudgeten. Del under budgetåret 1983/84 inlevererade beloppet hänför sig till verksamheten under budgetåret 1982/83. Den ökade inleveransen beror på atl byggnadsstyrelsen ändrat bokföringsprinciper. Ränteinkomsterna beräknas bli 303 milj. kr. större än i statsbudgeten. Av detta belopp hänför sig 118 milj. kr. till ränlor på lån för bostadsbyggande och 154 milj. kr. till räntor på beredskapslagring och förrådsanläggningar.

Utfallet under inkomstgruppen inkomsler av försålda maskiner och byggnader beräknas bli en utgift på 54 milj. kr. under budgetåret 1983/84 vilkel är 93 milj. kr. mindre än i slalsbudgelen. Statens järnvägar har beräknat inkomsterna på titeln statens järnvägars inkomster av försålda byggnader och maskiner till 20 milj. kr. för budgetårei 1983/84. Efter en korrigering på 120 milj. kr. som hänför sig till budgetåret 1982/83 beräknas utfallet på denna inkomsttitel bli en utgift på 100 milj. kr. under budgetåret 1983/84.

Inkomsterna under inkomstgruppen återbetalning av näringslån har räknats upp med 184 milj. kr. i förhållande iill statsbudgeten. Av delta belopp hänför sig 85 milj. kr. till titeln ålerbetaloing av lokalieringslån och 78 milj. kr. till titeln återbetalning tidigare infriade statliga garantier. Återbetalningarna av lån för bostadsbyggande beräknas bli 400 milj. kr. större än i statsbudgeten. Statliga pensionsavgifter, netto har justerats ned med 345 milj. kr. i förhållande till statsbudgeten.

Förslags- och obetecknade anslag

Utgifterna på förslagsanslag och obetecknade anslag beräknas uppgå till 243 380 milj. kr. (bilaga3). Utgifterna på dessa anslag blir då 3 255 milj. kr. större än beräkningen i statsbudgeten (inkl. tilläggsbudget I-III och beslut

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.4 5

atl utnyttja finansfullmakten samt exkl. beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto). De största differenserna mellan beräknat ulfall och statsbudget anges nedan.

Tabell 4. Differens beräknat utfall och statsbudget (milj. kr.)

Anslag Ökning (-f)

Minskning (-)

Försvarsdepartementet -  428

Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader -I-  435

Täckning av merkostnader för löner och pensioner m.m. -2 300

Studiemedel m.m. +   174

Folkpensioner -  390

Bidrag till driften av förskolor och fritidshem +  270

Bidrag till driften av gymnasieskolor -t-   180

Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område -  500

Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag +  497

Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning +  258

Räntebidrag m.m. -  450

Drift av beredskapslager +  260
Kostnader för statsstödd exportkredilgivning

avseende export av fartyg m.m. +  218

Räntor på statsskulden m.m. -t-4500

Övriga +  531

Summa -1-3255

Utgifterna under försvarshuvudtiteln beräknas till 21 675 milj. kr. vilkel är 428 milj. kr. mindre än vad som anges i statsbudgeten. Minskningen beror på att kompensationen för prisstegringar blir mindre än beräknat. Till grund för beräkningen av löner i statsbudgeten ligger de lönebelopp som gällde fr.o.m. den I januari 1982. Anslag i vilka löner ingår har räknats om med hänsyn till löneavtalet för år 1983 (ALS 1983). Till följd därav har bl.a. förvaltningskostnaderna för den lokala polisorganisationen räknats upp med 435 milj. kr. till 4260 milj. kr.

I statsbudgeten för budgetåret 1983/84 anvisas 3000 milj. kr. för Täckning av merkostnader för löner och pensioner. Ett löneavtal för åren 1984-85 har träffats för den statliga verksamheten. Statens lönesumma beräknas öka med cirka 6 procent mellan år 1983 och år 1984. Utgifterna på anslaget beräknas schablonmässigt till 700 milj. kr. för budgetåret 1983/84.

Utfallet för anslaget Studiemedel m.m. beräknas bli 4037 milj. kr. budgetåret 1983/84. Det är 174 milj. kr. högre än i statsbudgeten. Detta beror på ökningar av dels antalet utbildningsplatser, dels andelen studerande som utnyttjar studiemedel i förhållande till antalet som studerar.

Utgifterna för Folkpensioner beräknas till 40450 milj. kr. vilket är 390 milj. kr. mindre än vad som anges i statsbudgeten. Minskningen beror på att beräkningen i statsbudgeten baserades på antagandet att basbeloppet för år 1984 (inkl. tilläggsbelopp) skulle uppgå till 21000 kr. Nu beräknas basbeloppet uppgå till 20 300 kr. Dessutom har riksdagen beslutat en extra uppräkning av folkpensionens grundnivå och handikappersättningen för år

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.4 6

1984. Den extra uppräkningen motsvarar en höjning av basbeloppet med 200 kr. (prop. 1983/84:40,SfU 10, rskr. 85).

Riksdagen har beslutat om elt nytt statsbidragssystem för barnomsorgen fr.o.m. år 1984 (prop. 1983/84:9, SoU 12, rskr. 43). De nya reglerna medför att förskottsulbetalningen i april 1984 från anslagel Bidrag till driften av förskolor och fritidshem kommer all öka med 270 milj. kr. Anslagsbelastningen beräknas därmed till 5 200 milj. kr. för budgetåret 1983/84. Utgifterna för Bidrag till driften av gymnasieskolor beräknas till 3 840 milj. kr. vilket är 180 milj. kr. mer än vad som anges i statsbudgeten. Ökningen av utbetalningarna från anslaget kan främst hänföras till bidragen för lönekostnader, lokal skolutveckling och yrkesinlroduktionsprogram.

I slalsbudgelen för budgetårei 1983/84 anvisas 3 838 milj. kr. för Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. .Anslagsbelastningen har räknats ned med 500 milj. kr. till 3 338 milj. kr. Det beror på alt subventionerna på ost, kött och fläsk togs bort den I december 1983 (prop. 1983/84:40, JoU 15, rskr. 93).

I statsbudgeten för budgetåret 1983/84 anvisas 2 317 milj. kr. för Bidrag till arbetslöshelsersällning och utbildningsbidrag. Anslagsbelastningen har räknats upp med 497 milj. kr. till 2814 milj. kr. Del beror främst på högre arbetslöshet än beräknat i statsbudgeten. Utgifterna under anslagel Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning beräknas till 2 248 milj. kr. vilkel är 258 milj. kr. mer än vad som anges i statsbudgeten. Detla förklaras av att antalel anställningar med lönebidrag blir större än beräkningen i statsbudgeten för budgetåret 1983/84.

I slalsbudgelen för budgetåret 1983/84 anvisas 10300 milj.kr under anslaget Räntebidrag. Anslagsbelastningen beräknas nu minska med 450 milj. kr. till 9850 milj. kr. Del beror bl.a. på atl antalel nybyggda lägenheter minskat i förhållande till tidigare beräkningar.

Utgifterna under anslagel Drift av beredskapslager beräknas till 864 milj. kr. vilkel är 260 milj. kr. merän anvisat i statsbudgeten. Ökningen beror på en övergång till att beräkna kapitalkostnaderna för beredskapslager efter principer och metoder som bättre belyser de verkliga kostnaderna. Kostnaderna för statsslödd exportkredilgivning avseende export av fartyg m.m. beräknas till 568 milj. kr. för budgetåret 1983/84. Del är 218 milj. kr. mer än anvisat i statsbudgeten. Ökningen av anslagsbelastningen beror på ökad utlåning i samband med ökad orderingång för svensk varvsindustri.

Räntorna på statsskulden beräknas uppgå till 59900 milj. kr. under budgetårei 1983/84. Det är 4500 milj. kr. mer än beräkningen i statsbudgeten. Ökningen beror bl.a. på ökad emission av slatsskuldväxlar med längre löptider och ökade valutaföriusler.

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.4

Reservationsanslag

Anslagsbehållningarna beräknas uppgå till 24609 milj. kr. vid budget
årets slut (bilaga4). Det är en ökning med 1 milj. kr. jämfört med behåll
ningarna vid början av budgetårei. De största förändringarna av anslagsbe
hållningarna anges nedan.

Tabell 5. Förändringar av anslagsbehållningar (milj. kr.)

Anslag Ökning ( + )

Minskning (-)

Övriga u-landspoliliska insatser m.m. +292

Drift av statliga vägar +151

Byggande av statliga vägar -650

Bidrag till drift av kommunala vägar och gator +569

Bidrag till drift av enskilda vägar +261

Bidrag till vissa transporter på malmbanan (82/83) -195
Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets

verksamhetsområde -289

Sysselsättningsskapande åtgärder -382
Medel för särskilda insatser för övertaliga

inom Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) +249

Lån till bostadsbyggande +230

Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m.m. +220

Regionalpolitiskt stöd; Lokaliseringslån +230

Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m.m. -365

Investeringar inom energiområdet +341

Avskrivningslån till svensk varvsindustri +280

Kapitaltillskott till Svenska Varv AB (82/83) -250

Övriga -691

Summa                                                                +    1

De största förändringarna av anslagsbehållningama hänför sig till utrikes-, kommunikations-, utbildnings-, arbetsmarknads-, bostads- och industridepartementen.

Utrikesdepartementets anslagsbehållningar beräknas öka med 355 milj. kr. till 5065 milj. kr. vid budgetårets slut. Av ökningen hänför sig 292 milj. kr. till anslaget Övriga u-landspolitiska insatser. Ökningen beror på att det tar lång tid från beslut om u-kredil till dess att kontrakt tecknats, förbindelse utfärdats och utbetalning gjorts.

Kommunikationsdepartementets anslagsbehållningar beräknas minska med 323 milj. kr. till 4991 milj. kr. vid budgetårets slut. I statsbudgeten för budgetårei 1983/84 anvisas 3 525 milj. kr. för Drift av statliga vägar. Med stöd av finansfullmakten har regeringen anvisat ytteriigare 6 milj. kr. Förbrukningen beräknas till 3 380 milj. kr. varvid behållningen på anslagel ökar med 151 milj. kr. För Byggande av statliga vägar anvisas 900 milj. kr. i statsbudgeten. Med stöd av finansfullmakten har regeringen anvisat ytterligare 118 milj. kr. för ändamålet. Anslagsbelastningen beräknas bli 1668 milj. kr. Detta innebär att anslagsbehållningen minskar med 650 milj. kr. till 1002 milj. kr. I statsbudgeten anvisas 1021 milj. kr. för Bidrag till drift av kommunala vägar och gator samt 541 milj. kr. för Bidrag till drift av

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.4 8

enskilda vägar m.m. Beloppen avser att täcka kostnader för bidragsåren 1983 och 1984. Endast medel för bidragsårel 1983 betalas ul under budgetåret 1983/84. Det innebär alt reservationsmedelsbehållningarna på dessa anslag ökar med sammanlagt 830 milj. kr. till 854 milj. kf. 1 tilläggsbudget III för budgetåret 1982/83 anvisades 390 milj. kr. för Bidrag till vissa transporter på malmbanan. Vid ingången av budgetåret 1983/84 var reservationsmedelsbehållningen 195 milj. kr. Hela detta belopp beräknas betalas ut under budgetåret 1983/84.

Utbildningsdepartementets anslagsbehållningar beräknas uppgå till 499 milj. kr. vid budgetårets slut. Del innebär en minskning med 267 milj. kr. För anslaget Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementels verksamhetsområde anvisas 20 milj. kr. i statsbudgeten. Med stöd av finansfullmakten anvisas ytterligare 15 milj. kr. Anslagsbelastningen beräknas bli 324 milj. kr. vilket innebär atl anslagsbehållningen minskar med 289 milj. kr. till 66 milj. kr.

Arbetsmarknadsdepartementets anslagsbehållningar beräknas minska med 22 milj. kr. till 3536 milj. kr. vid slutet av budgetåret 1983/84. För budgetåret 1983/84 har riksdagen anvisat 5250 milj. kr. för Sysselsättningsskapande åtgärder. Regeringen har med slöd av finansfullmakten anvisat ytterligare 182 milj. kr. och därutöver har riksdagen anvisat ytteriigare 500 milj. kr. i tilläggsbudget I för budgetåret 1983/84. Anslagsförbrukningen beräknas till 6314 milj. kr. Därmed minskar anslagsbehållningen med 382 milj. kr. till 2687 milj. kr. vid budgetårets slut. I statsbudgeten för budgetåret 1983/84 anvisas 309 milj. kr. för Särskilda insatser för övertaliga inom Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB). Medlen skall fördelas på budgetåren 1983/84 och 1984/85. Utbetalningarna beräknas till 60 milj. kr. för budgetåret 1983/84.

Bostadsdepartementets anslagsbehållningar beräknas uppgå till 1458 milj. kr. vid budgetårets slut. Det innebär en ökning med 512 milj. kr. Av detta belopp hänför sig 220 milj. kr. till Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m.m. och 230 milj. kr. till anslaget Lån till bostadsbyggande.

Industridepartementets behållningar beräknas minska med 1 milj. kr. till 7562 milj. kr. Riksdagen har i statsbudgeten för budgetåret 1983/84 anvisat 500 milj. kr. för Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån. Utbetalningarna under 1983/84 beräknas sammanlagt uppgå till 270 milj. kr. Det innebär atl anslagsbehållningen uppgår till 2 177 milj. kr. vid budgetårets slut. I statsbudgeten för budgetåret 1983/84 anvisas 3 219 milj. kr. till statens vatlenfallsverk för investeringar i kraftstationer. Regeringen har med stöd av finansfullmakten anvisat ytterligare 15 milj. kr. Dessutom anvisas 85 milj. kr. i tilläggsbudget I. Anslagsbelastningen beräknas till 3684 milj. kr. Därmed minskar anslagsbehållningen med 365 milj. kr. till 220 milj. kr. vid budgetårets slut. Riksdagen har vidare anvisat 350 milj. kr. i tilläggsbudget! för Investeringar inom energiområdet. Investeringsprogrammet avser

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1.4 9

kalenderåret 1984. Utbetalningarna beräknas till 9 milj. kr. för budgetåret 1983/84. Anslagsbehållningen blir därmed 341 milj. kr. vid budgetårets slut.

Avskrivningslån till svensk varvsindustri ges i form av stöd per produk-lionstimme för ny- och ombyggnad av fartyg. 1 statsbudgeten för budgetåret 1983/84 anvisas 465 milj. kr. för ändamålet. Anslagsbelastningen beräknas till 185 milj. kr. vilkel innebär att anslagsbehållningen blir 280 milj. kr. vid slutet av budgetåret. Anslagsbehållningen på anslaget kapitaltillskott till Svenska Varv AB uppgick till 3.50 milj. kr. vid början av budgetåret 1983/84. Med ledning av Svenska Varvs AB planer för verksamheten beräknas anslagsbelastningen till 250 milj. kr. för budgetårei 1983/84. Behållningen på anslaget minskar med samma belopp.

Rörliga krediter

Beräknad disposition av rörliga krediter redovisas i bilaga 5. I statsbudgeten beräknades dispositionen av rörliga krediter öka med I 500 milj. kr. under budgetåret 1983/84. Det utestående beloppet på rörliga krediter beräknas nu uppgå till 3 501 milj. kr. vid budgetårets slut. Del är en ökning med 475 milj. kr.

Vid ingången av budgetåret 1983/84 uppgick den utestående röriiga krediten för televerket till 145 milj. kr. Lyftningarna under budgetårei beräknas till 275 milj. kr. Del innebär en ökning av den utestående krediten till 420 milj. kr. vid slutet av budgetårei. Del utestående beloppet på televerkets rörliga kredit för abonnentulrustningar beräknas bli I 526 milj. kr. vid budgetårets slut. Det är en ökning med 426 milj. kr. Ökningen beror på investeringar i nya telefonväxlar. Vid början av budgetåret var del utestående beloppet på statens järnvägars rörliga kredit 408 milj. kr. Statens järnvägar räknar med att återbetala hela beloppet under budgetåret 1983/84. Vid budgetårels slut beräknar EKN-Exportkreditnämnden utnyttja I 091 milj. kr. av den rörliga krediten för förluster på exportkreditgarantier. Vid budgetårets ingång var den utestående krediten 820 milj. kr. De ökade förlusterna beror på garantigivningen på Polen.

Alternativ kalkyl av statsbudgetens inkomster för budgetåret 1983/84

Efter det att RRV avslutat beräkningarna har olika löneavtal träffats på arbetsmarknaden. Till följd av dessa avtal har RRV alternativt räknat med en lönesummeutveckling på 8.4 procent mellan åren 1983 och 1984 mot 6,5 procent i baskalkyten. Härigenom påverkas även andra antaganden om den samhällsekonomiska utvecklingen. För att belysa effekterna av det alternativa antagandet om lönesummans utveckling redovisas nedan en alternativ kalkyl för vissa av statsbudgetens inkomsttitlar (milj. kr.).

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.4

10

Prognos 1983/84

Förändring

Fysiska personers skatt på inkomst,

realisationsvinst och rörelse Mervärdeskatt

33082 49700

+ 879 + 100

Statsbudgetens inkomster under budgetåret 1983/84 beräknas i den alternativa kalkylen öka med 979 milj. kr. Budgetunderskottet beräknas därmed uppgå till 77539 milj. kr. under budgetåret 1983/84.

Beslut

Beslut i detta ärende har fattals av generaldirektören Berggren i närvaro av avdelningschefen Sanell, revisionsdirektören Danielsson och byrådirektören Hansson, föredragande.

G Rune Berggren

Jörgen Hansson

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.4

ll

Bilaga 1

Statsbudgeten för budgetåret 1983/84 (milj. kr.)

Inkomsler

1000 Skatter

2000 Inkomster av statens verksamhet

3000 Inkomster av försåld egendom

4000 Återbetalning av lån

5000 Kalkylmässiga inkomster

Summa inkomster

Underskott

Summa

Statsbudget	Beräknat	Differens
	ulfall	beräknat utfall och statsbudget
178191	186692	+ 8 501
22441	23 096	+ 655
54	-  44	-  98
3319	4 159	+ 840
6792	6555	-  237
210797	220458	+ 9661
88950	78518	-10432
299747	298976	-  771

Utgifter

Anvisat

Beräknat utfall

Differens beräknat utfall och anvisat

299747

Utgiftsanslag

I Kungl, hov- och slottsslatema

II Justitiedepartementet

III Utrikesdepartementet

IV Försvarsdepartementet

V Socialdepartementet

VI Kommunikationsdepartementet

VII Finansdepartementet

VIII Utbildningsdepartementet

IX Jordbruksdepartementet

X Arbetsmarknadsdepartementet

XI Bostadsdepartementet

XII Industridepartementet

XIII Civildepartementet

XIV Riksdagen och dess verk m. m.

XV Räntor på statsskulden m.m.

XVI Oförutsedda utgifter

Summa

Beräknad övrig medelsförbrukning

I Minskning av anslagsbehållningar

II Ändrad disposition av rörliga krediter

Summa

Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto Summa

28	29	+   1
8040	8882	+ 842
7989	7737	- 252
22612	22 185	- 427
70476	70338	- 138
14939	15 324	+ 385
13 730	13870	+ 140
34475	35 290	+ 815
6982	6558	- 424
18577	19298	+ 721
22416	21400	-1016
12858	13 136	+ 278
6223	4071	-2152
501	478	- 23
55400	59900	+4 500
1	5	+  4
295247	298 501	+3254
3000	_	-3000
+ 1500	+ 475	-1025
4500	+ 475	-4025

-   771

298976

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.4

12

Bilaga 2

Beräkning av statsbudgetens inkomster under budgetåret 1983/84 (milj. kr.)

Statsbudget

Beräknat utfall

Differens beräknat ulfall och statsbudget

1111 Fysiska personers skatt pa in-komsti realisationsvinst och rörelse

112! Juridiska personers skalt pä inkomst, realisationsvinst och rörelse

1131 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse

1141 Kupongskatt

1211 Folkpensionsavgift

1221 Sjukförsäkringsavgift, netto

1231 Barnomsorgsavgift

1251 Övriga socialavgifter, netto

1281 Allmän löneavgift

1311 Skogsvärdsavgifter

1321 Fysiska personers förmögenhetsskatt

1331 Arvsskatt

1332 Gåvoskatt

1342 Skatt på värdepapper 1411 Mervärdeskatt

1423 Försäljningsskatt pä motorfordon

1424 Tobaksskatt

1425 Skatt pä spritdrycker

1426 Skatt på vin

1427 Skatt pä malt- och läskedrycker

1428 Energiskatt

1431 Särskild avgift för oljeprodukter

1432 Kassettskau

1434 Skatt pä viss elektrisk kraft 1441 AB Vin- & Spritcentralens

inlevererade överskott 1461 Fordonsskatt 1471 Tullmedel

2113 Slalens järnvägars inlevererade överskott

2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott

2116 Statens vattenfallsverks inlevererade överskott

2117 Domänverkets inlevererade överskott

2151 Tipsmedel

2214 Överskott av byggnadsstyrelsens fastighetsförvaltning

2332 Ränteinkomster pä lån för bostadsbyggande

2371 Räntor pä beredskapslagring och förrädsanläggningar

2396 Ränteinkomster på det av byggnadsstyrelsen förvaltade kapitalet

2811 Övriga inkomster av statens verksamhet

3113 Statens järnvägars inkomster av försålda fastigheter och maskiner

4111 Återbetalning av lokaliseringslån

288.56

33 082

+4 226

7181

10 175

+ 2994

2 500	1 100	-1400
49	89	+ 40
30750	31 188	+ 438
1900	1869	- 31
7 165	7 277	+ 112
- 120	- 178	- 58
7 6.50	7 752	+ 102
274	313	+ 39
799	901	+ 102
680	775	+ 95
110	150	+  40
-	210	+ 210
49 100	49700	+ 600
590	760	+ 170
3820	4 045	+ 225
5950	5 735	- 215
1460	1750	+ 290
1253	1 305	+ 52
9155	9060	- 95
325	689	+ 364
80	42	-  38
935	970	+ 35
185	221	+ 36
2 270	2 340	+  70
1705	1665	-  40
140	70	-  70
142	97	-  45
2 260	2 228	- 32
40	76	+ 36
937	1025	+ 88
204	407	+ 203
7980	8098	+ 118
782	936	+ 154
1256	1288	+ 32
468	574	+ 106
20	- 100	- 120
235	320	+ 85

Prop. 1983/84:150   Bilaga 1.4

13

Statsbudget	Beräknat	Differens
	utfall	beräknat utfall och statsbudget

4138 Återbetalning av tidigare infriade

statliga garantier 4212 Återbetalning av lån för bostadsbyggande 4313 Återbetalning av studiemedel 4411 Återbetalning av energispariån 4513 Återbetalning av lån för kommunala

markförvärv 5112 Televerkets avskrivningar 5116 Statens vattenfallsverks avskrivningar 5211 Statliga pensionsavgifter, netto Övriga

Summa

50

1700 780 170

142 1830

1895

1031

24 113

210797

128

2100 905 205

196 1966

1813 686

24455

220458

+ 78

+ 400

+ 125

+ 35

+ 54

+ 136

-    82

-   345
+ 342

+9661

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.4

14

Bilaga 3

Förslags- och obetecknade anslag under budg

			Anvisat	Beräknat utfall	Differens beräknat utfall och anvisat
II	B	4  Lokala polisorganisationen:
		Förvaltningskostnader	3825	4 260	+   435
	D	2 AUmänna domstolarna	845	876	+    31
	E	2  Kriminalvårdsanstalterna	1223	1279	+    56
	F	1  Rättshjälpskostnader	170	245	+     75
III	B E	1   Förenta Nationerna 3  Exportkreditnämnden:	129	98	-    31
		Täckande av vissa förluster	-	120	+   120
IV		Försvarsdepartementet	22 104	21675	-   429
v	C	1   .MImänna barnbidrag	5 890	5 795	-    95
	D	2 Folkpensioner	40840	404.50	-   390
	D	3  Bidrag till kommunala bostads-
		tillägg till folkpension	780	812	+    32
	F	1   Bidrag till driften av för-
		skolor och fritidshem	4930	5200	+   270
	F	3  Bidrag till kommunala familje-
		daghem	1390	1.500	+   110
	G	1   Bidrag till social hemhjälp	1700	1571	-   129
	G	3  Bidrag till driften av sär-
		skolor	415	463	+    48
	I	1   Bidrag till anordnande av kli-
		niker för psykiskt sjuka m. m.	240	100	-   140
	J	6 Ersättningar till kommunerna för hjälp till utländska med-
		borgare, flyktingar m. m.	158	200	+     42
VI	E G	10 Stöd till svenska rederier 2 Ersättning till postverket för	250	215	-     35
		befordran av tjänsteförsändelser	413	521	+   108
VII	B D	2   Lokala skattemyndigheter 3   Tullverket: Förvaltningskost-	704	740	+     36
		nader	663	707	+     44
	E	2  Skatteutjämningsbidrag till
		kommunerna m. m.	I08II	10 846	+     35
Vin	D	11   Bidrag till driften av grund-
		skolor	12975	12 844	-   131
	D	18  Bidrag till driften av gym-
		nasieskolor	3660	3 840	+   180
	D	25  Bidrag till åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar
		för ungdom under 18 år m. m.	266	3.50	+    84
	D	27  Bidrag till undervisningsmateriel inom gymnasieskolan
		m. m.	144	245	+   101
	F	4 Bidrag till kommunal vuxen-
		ubildning m. m.	722	790	+    68
	F	7 Bidrag till driften av folk-
		högskolor m. m.	405	453	+    48
	G	3  Studiehjälp m. m.	1 159	1215	+    56
	G	4 Studiemedel m.m.	3 863	4037	+   174
IX	C	3  Prisreglerande åtgärder på
		jordbrukets område	3 838	3 338	-   500
	C	5  Kostnader för beredskaps-
		lagring av livsmedel m. m.	102	142	+    40
X	B	3  Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildnings-
		bidrag	2 317	2814	+  497

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.4

				Anvisat	Beräknat utfall	Differens beräknat utfall och anvisat
	B	18	Statsbidrag för ungdomslag	420	281	_	1.39
	C	3	Särskilda åtgärder för arbets-
			anpassning och sysselsättning	1990	2248	+	258
	D	2	Åtgärder för flyktingar	163	240	+	77
XI	B	4	Räntebidrag m. m.	10300	9850	-	450
	B	5	Eftergift av hyresföriustlån	100	60	-	40
	B	7	Bostadsbidrag m. m.	1.507	1475	-	32
XII	B	5	Täckande av förluster i anledning av statliga industri-
			garantilån m. m.	150	110	-	40
	B	16	Kostnader för statsslödd exportkredilgivning genom
			AB Svensk Exportkredit	1000	861	-	139
	B	17	Kostnader för statsstödd exportkredilgivning avseende
			export av fartyg m, m.	350	568	+	218
	C	1	Regionalpolitiskt stöd:
			Bidragsverksamhet	383	350	_	33
	C	5	Ersättning för nedsättning
			av socialavgifter	2.50	193	_	57
	E	7	Ersättning för försenad idrift-
			tagning av kärnreaktorer	375	4.56	+	81
	G	5	Kostnader för skuldebrev till
			Svenska Varv AB	125	81	_	44
	G	6	Räntestöd till varvsindustrin	135	180	+	45
	G	9	Förlusitäckning till följd av statliga garantier till svensk varvsindustri och beställare av
			fartyg	50	-	_	50
	H	1	Drift av beredskapslager	605	865	+	260
XIII	B H	1 4	Länsslyrelserna Täckning av merkostnader lor	1 758	1820	+	62
			löner och pensioner m. ni.	3000	700	_;	!300
XV	A	1	Räntor på statsskulden m. m.	55400	59900	+ 4.500
övrig;	Ll			35 133	35 401	+	268
Summa				240 125	243380	+3255

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.4

16

Bilaga 4 B«riiknade förändringar av anslagsbehållningar på reservalionsandag under budgetåret 1983/84 (miy. kr.)

Reservation 1983-07-01

Reservation 1984-06-30

Ökning (+) Minskning (-)

II      B    10  Byggnadsarbeten för polis-

väsendet E     7  Byggnadsarbeten för kriminaJ-värden

III     C     I   Bidrag till internationella

biståndsprogram C     9 Övriga u-landspolitiska insatser m. m.

V       I      6  Bidrag till upprustning och

utveckling av hem för värd eller boende (82/83)

VI      B     2  Drift av statliga vägar

B     3  Byggande av statliga vägar

B     4  Bidrag till drift av kommunala vägar och gator

B 5 Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator

B 6 Bidrag till drift av enskilda vägar m. m.

B 10 Särskilda väginvesteringar (82/83)

D     I   Statens järnvägar

D 6 Särskilda investeringar vid statens järnvägar (82/83)

D 7 Särskilda järnvägsinvesteringar m. m. i Norrbotten (82/83)

	F F	1 6
VII	H F	1 9
VUI	B	12
	G I	5 1
X	B B	2 4

D    8  Bidrag till vissa transporter på malmbanan (82/83) Flygplatser m. m. Särskilda investeringar för luftfarten (82/83) Tdeanläggningar m. m. Teckning av aktier i kreditaktiebolaget Bidrag till Operan och Dramatiska teatern Vuxenstudiestöd m. m. Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde

Arbetsmarknadsutbildning Sysselsättningsskapande åtgärder

B    15 Tillfälligt sysselsättningsbidrag för textil- och konfektionsindusirierna

B 16 Medel för särskilda insatser för övertaliga inom Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB)

B    17 Medel för åtgärder att främja rekrytering till industrin m. in.

B 11 Särskilda sysselsättningsskapande åtgärder i Norrbottens län (82/83)

202	112	- 90
198	114	- 84
2 392	2440	+ 48
-	292	+292
80	_	- 80
1619	1770	+ 151
1651	1002	-649
1	570	+ 569
319	370	+ 51
24	285	+261
268	125	-143
150	201	+ 51

39

177

•138

41

85

- 44

195 152	58	-195 - 94
48 27	1 90	- 47 + 63
-	50	+ 50
33 99	119 53	+ 86 - 46
355 185	66 222	-289 + 37
069	2687	-382
-	114	+ 114
-	249	+249
_	55	+ 55

41

121

- 80

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.4

17

Reservation 1983-07-01

Reservation 1984-06-30

Ökning ( + ) Minskning (-)

XI

B XII B C C C C D E E E E E

G G G

G

XIII E

XIV A Övriga Summa

3  Län till bostadsbyggande

10 Anordningsbidrag m. m. till all
männa samlingslokaler

17 Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m.

25  Kapitaltillskott till Södra Skogsägarna AB

2 Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslän

3 Regionalpolitiskt stöd: Regionala utvecklingsinsatser

6 Särskilda regionalpoliliska insatser i Norrbottens län

5  Åtgärder för ökad sysselsätt
ning i Norrbottens län (82/83)

8 Program för utökad prospektering m.m. (82/83)

11 Staiens vaitenlallsverk:
Kraftstationer m. m.

14 Slöd för oljeersältande åtgärder

15 Invesleringar inom energiområdet

6  Energibesparande åtgärder inom
näringslivet m.m. (80/81)

14            Stöd tiil utbyggnad av distri
butionsanläggningar för fjärr
värme (82/83)

E    15  Stöd för åtgärder i samband

E G G G

med upphandling inom energiområdet (82/83)

16            Lån till Ibrprospektering av
naturgasledningar m. m. (82/83)

8  Avskrivningslän till svensk

varvsindustri 10 Infriande av förlusltäcknings-

garanti lör Zenit Shipping AB 13   ErsäUning till Slalsföretag AB

för kostnader för marknads- och

produktutveckling m. m. inom

Regioninvestgruppen G   14  Län till SSAB Svenskl Stål AB

för rekonstruktionsändamål

(80/81)

15            Lån till SSAB Svenskt Stål AB
för sirukturändamål (80/81)

13  Finansiering av Stirling motorutveckling (82/83)

16            Bidrag till Luossavaara-
Kiirunavaara AB för sysselsätl
ningsätgärder m. m. ifråga om
övertalig personal (82/83)

20  Kapitaltillskott till Svenska Varv AB (82/83) I   Byggnadsarbeten för statlig

förvaltning 8 Riksdagen: Nytt riksdagshus

14	244	+ 230
1	45	+ 44
733	953	+ 220
-	100	+ 100
1947	2177	+ 230
151	199	+ 48
-	73	+ 73
82	32	- 50
298	195	-103
585	220	-.365
-	110	+ 110
-	341	+ 341
172	141	- 31
300	250	- 50
699	638	- 61
74	39	- 35
-	280	+ 280
_	30	+ 30

115

+ 115

40	0	- 40
146	106	- 40
68	33	- 35
90	-	- 90
3.50	100	-250
80	47	- 33
1	32	+ 31
7327	6943	-384
24608	24609	+ 1

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.4

18

BUaga5

Beräknad disposition av rörliga krediter

Televerket

Televerket, Abonnentulrustningar

Statens järnvägar

Luftfartsverket

Förenade fabriksverken

Riksförsäkringsverket

Kammarkollegiet

Lantbruksst yreisen

Förluster på exportkreditgarantier

Övriga

Summa

Utestående	Beräknat	Beräknad
belopp	utestående	förändring
1983-06-30	belopp 1984-06-30	1983/84
145	420	+ 275
1 100	1526	+426
408	-	-408
-	40	+ 40
91	-	- 91
-	100	+ 100
200	100	-100
122	69	- 53
820	1091	+271
140	155	+  15

3501

3026

+475

Norstedts Tryckeri, Siocktiolm 1984

Bilaga 1.5

Specifikation av statsbudgetens inkomster under budgetåret 1984/85

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.5

Bilaga 1.5

Specifikation av statsbudgetens inkomster under budgetåret 1984/85

1000 Skatter:

1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse:

1110 Fysiska personers skatl på inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1111 Fysiska personers skatl på in-koinst, realisationsvinst och rörelse

46 281 000 000   46281000 000

1120 Juridiska personers skalt på inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1121 Juridiska personers skalt på inkomsl. realisationsvinst och rörelse

1130 Ofördelbara skaller på inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1131 Ofördelbara skatter på inkomsl. realisationsvinst och rörelse

/140 Övriga inkomstskatter:

1141 Kupongskatt

1142 Utskiftningsskatt och ersättningsskatt

1143 Bevillingsskatt

1144 Lotterivinstskatt

1200 Lagstadgade socialavgifter:

13010000000    13010000000

100000000      /100000000

95000000

10000000

3000000

1065 000000

1173000000    61564000000

1211

1221 1231 1241 1251 1261

1271

1281

Folkpensionsavgift Sjukförsäkringsavgift, nelto Bamomsorgsavgift Vuxenutbildningsavgift Övriga socialavgifter, netto Bidrag till förvaltningskostnader för arbetsskadeförsäkringen Inkomsler av arbetsgivaravgifter till arbetarskyddsslyrelsens och yrkesinspektionens verksamhet Allmän löneavgift

30538000000

-735000000

7089000000

780000000

-397000000

61700000

83 lOOOOO 6592000000

44011800000    44011800000

1300 Skatt på egendom:

1310 Skatt på fast egendom:

1311 Skogsvårdsavgifter

1312 Hyreshusavgift

1320 Förmögenhetsskatt:

1321 Fysiska personers förmögenhelsskall

1322 Juridiska personers förmögenhetsskatt

I    Rikidiigen 1983184. I saml. Nr 150. Bilaga 1.5

315000000

720000000      1035000000

2071000000

23000000     2094 000000

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.5

1330 Arvsskatt och gåvoskatt:

780000000 150000000

930000000

1331 Arvsskatt

1332 Gåvoskatt

1340 Övrig skatl på egendom:

1990000000 540000000      2530000000      6589000000

1341 Stämpelskatt

1342 Skalt på värdepapper

1400 Skatt på varor och tjänster:

1410 Allmänna försäljningsskatter: 1411 Mervärdeskatt

55 100000000    55 100000000

'. 1430 Skatt på specifika varor:
1421 Bensinskatt	6860000000
1422 Särskilda varuskatter	822000000
1423 Försäljningsskatt på motorfor-
don	935000000
1424 Tobaksskatt	3925000000
1425 Skatl på spritdrycker	5 100 000 000
1426 Skalt på vin	1 590000000
1427 Skatt på malt- och läskedrycker	1268000000
1428 Energiskatt	9980000000
1429 Särskild avgift på svavelhaltigt
bränsle	2000000
1431 Särskild avgift för oljeprodukter
m.m.	1276000000
1432 Kassettskatt	55000000
1433 Skatt på videobandspelare	105000000
1434 Skalt på viss elektrisk kiaft	925000000
1435 Särskild avgift mol försurning	97000000    32940000000

1440 Överskon vid försäljning av varor med statsmonopol:

1441 AB Vin-& Sprilcentralens inlevererade överskoll

1442 Systembolaget ABs inlevererade överskott

1450 Skatt på tjänster:

1451 Reseskatl

1452 Skatl på annonser och reklam

1453 Totalisatormedel

1454 Skalt på spel

1460 Skatt på vägtrafik:

1461 Fordonsskatt

1462 Kilometerskatt

1470 Skall på import: 1471 Tullmedel

1480 Övriga skatter på varor och tjänster: 1481 Övriga skatter på varor och tjänster

120000000

100 000 000   220000000

152000000 409000000 345000000 100 000 000 1006000000

2938000000

I 780000000 4 718000000

I 800 000 000  / 800 000 000

1000

1000    95784001000

Summaskatter   207948801000

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.5

2000 Inkomster av statens verksamhet: 2100 Rörelscövcrskott:

2110 Affärsverkens inlevererade överskon:

2111 Postverkets inlevererade överskott

2112 Televerkets inlevererade överskott

2113       Statens järnvägars inlevererade
överskott

2114 Luftfarlsvcrkels inlevererade överskon

2115 Förenade fabriksverkens inlevererade överskoll

2116 Slalens vattenfallsverks inlevererade överskott

2117 Domänverkets inlevererade överskoll

2120 Övriga myndigheters inlevererade överskott:

2121 Staiens vägverks inlevererade överskott

2122 Sjöfartsverkets inlevererade överskott

2123 Inlevererat överskoll av uthyrning av ADB-utrustning

2130 Riksbankens inlevererade överskott: 2131 Riksbankens inlevererade överskott

2140 Myntverkets inlevererade överskott: 2141 Myntverkels inlevererade överskott

2150 Överskott från spelverksamhel:

2151 Tipsmedel

2152 Loilerimedel

2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning:

2210 Överskott av civil jäslighetsförvall-ning:

2211 Överskott av kriminalvårdsstyrelsens fastighetsförvaltning

2214 Överskott av byggnadsstyrelsens fastighetsförvaltning

2215 Överskott av generallullstyrel sens fastighelsförvaltning

55 000000 345000000

30000000 112400000

65.300000 2.397000000

73000000     3077700000

34800000
68000000
54000000 156800000

4 000 000 000      4 000 000 000

40000000 40000000

1036900000 436230000      1473130000      8747630000

520000 295225000 3 782000        299527000

299527000

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.5

295000000

330000 4500000

I 366000

6000000

6000000

1151768000      1151768000

2300 Ränteinkomster:

2310, 2320 Räntor på näringslån: 2311 Ränlor på lokaliseringslån

209000
1889000
20787000
1000
52000
281637000
3800000
290000000	899571000
1000
8 100 000 000
290000
300000	8100591000
10000
24000000	24010000
447000000	447000000

2313 Ränteinkomster på statens avdikningslän

2314 Ränteinkomster på fiskerilån

2315 Ränteinkomster på fiskberedningslån

2316 Ränteinkomster på vattenkraftslån

2317 Ränteinkomster på luftlarlslån

2318 Ränteinkomster på slalens lån till den mindre skeppsfarten

2319 Ränteinkomster på kraftledningslån

2321 Ränteinkomster på skogsväglån

2322 Räntor på övriga näringslån. Kammarkollegiet

2323 Ränlor på övriga näringslån, Lanlbruksstyrelsen

2324 Räntor på televerkets statslån

2330 Ränlor på bostadslån:

2331 Ränteinkomster på egnahemslån

2332 Ränteinkomster på lån för bostadsbyggande

2333 Ränteinkomster på lån för bostadsförsörjning för mindre bemedlade barnrika familjer

2334 Räntor på övriga bostadslån, Bostadsslyrelsen

2340 Räntor på studielån:

2341 Ränteinkomster på staiens lån för universitetsstudier

2342 Ränteinkomster på allmänna studielån

2350 Ränlor på energisparlån:

2351 Räntor på energisparlån

2360 Ränlor på medel avsatta till pensioner:

2361 Ränteinkomster på medel avsatta till folkpensionering

2370 Räntor på beredskapslagring:

2371 Räntor på beredskapslagring och förrådsanläggningar

Prop. 1983/84: 150    Bilaga 1.5

2380. 2390 Övriga ränieinkomsier:

2381      Ränieinkomster på län iill per
sonal inom utrikesförvaltningen

m.m.                                              1000000

2382 Ränteinkomster på lån till personal inom biståndsförvaltningen m.m. 525000

2383 Ränteinkomster pä staiens bosättningslån 9000000

2384 Ränteinkomster på lån för kommunala markförvärv 62 950 000

2385 Ränieinkomster på lån för student kårlokaler 175000

2386 Ränteinkomster på lån för allmänna samlingslokaler 10412000

2389 Ränteinkomster på lån för in
ventarier i vissa specialbostäder 375 000

2391 Ränteinkomster på markförvärv

för jordbrukets rationalisering 5 300000

2392                                                  Räntor på intressemedel .30 800000
2394 Övriga ränteinkomster                         133 061 000
2396 Ränteinkomster på det av bygg
nadsstyrelsen förvaltade kapita
let

1353500000      1607098000    12236038000

2400 Aktieutdelning:

2410 Inkomster av slalens aktier:

2411 Inkomster av slalens aktier 181494000

2500 Offentligrättsliga avgifter:

2511 Expeditionsavgifter 389 300000

2512 Vattendomstolsavgifter 150000

2513 Avgift för statlig kontroll av läkemedel 47 782 000

2514 Elevavgifter vid styrelsen för

vårdartjänst 32 000

2517 Registerhällningsavgift 43 000000

2518 Fyravgifter, farledsvaruavgifter 304000000

2519 Skeppsmätningsavgilter 2 445 000

2521 Fariygsinspektionsavgifter 7 lOOOOO

2522 Avgifter för granskning av biograffilm 2 656000

2523 Avgifter för särskild prövning och fyllnadsprövning inom skolväsendet 900000

2524 Avgifter vid staiens jordbruksnämnd 2 000000

2525 Avgifter för vä.xtskyddsinspek-

tion 8600000

2527 Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkning 560000

2528 Avgifter vid bergsstaten 5 400000

RiLulagen 1983184. I sund. Nr 150. Bilaga 1.5

181494000

181494000

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.5

2529 Avgifter vid patent- och registreringsväsendet

2531 Avgifter för registrering i förenings m.fl. register

2532 Utsökningsavgifter

2533 Avgifter vid slalens planverk

2534 Vissa avgifter för registrering av körkort och motorfoidon

2535 Avgifter för statliga garantier

2536 Lotteriavgifler

2537 Miljöskyddsavgifi

2538 Miljöavgift på bekämpningsmedel och handelsgödsel

2539 Täktavgift

2541 Avgifter vid tullverket

2542 Patientavgifter vid tandläkarutbildningen

2600 Försäljningsinkomster:

2611 Inkomster vid kriminalvården

2612 Inkomster vid slalens rältske-miska laboratorium

2615 Inkomster vid arbetarskyddsslyrelsen

2616 Försäljning av sjökort

2617 Lotsavgifter

2619 Inkomster vid riksanlikvarieäm-betet

2622 Inkomster vid statens livsmedelsverk

2624 Inkomsterav uppbörd av felparkeringsavgifter

2625 Utförsäljning av beredskapslager

2700 Böter m.m.:

2711 Restavgifter

2712 Bötesmedel

2713 Vatlenföroreningsavgift

2800 Övriga inkomster av statens verksamhet:

2811 Övriga inkomsler av statens verksamhet

119401000

23000000

90500000

700000

105000000

130000000

3 200000

30000000

120000000 16000000 16000000

28000000      1495 726000      1495726000

125000000
9030000
13 500000
8000000
60000000
300000
1500000
46400000
_	263 730000	263730000
209000000
176000000
1000	385001000	385001000

400000000

400000000

400000000

Summa inkomster av statens verksamhet   24009146000

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.5

15000000 1760000000

3000 Inkomster av försåld egendom:

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m.m.:

3110 Affärsverkens inkomsler av försålda fastigheter och maskiner:

3111 Postverkets inkomsler av försålda fastigheter och maskiner

3112 Televerkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3113 Slalens järnvägars inkomsterav försålda fastigheter och maski-

ner

3114

Luftfartsverkets inkomsterav försålda fasligheter och maskiner

3115

Förenade fabriksverkens inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3116 Staiens valtenfallsverks inkomster av försålda fasligheter och maskiner

3117 Domänverkels inkomsler av försålda fasligheter och maskiner

3120 Civila myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner:

3121 Kriminalvårdsstyrelsens inkomsler av försålda byggnader och maskiner

3122 Statens vägverks inkomsterav försålda byggnader och maskiner

3123 Sjöfartsverkets inkomsterav försålda byggnader och maskiner

3124 Statskontorets inkomster av försålda datorer m.m.

3125 Byggnadsstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3126 Generallullstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3200 Övriga inkomster av markförsaljning:

3211 Övriga inkomsler av markförsäljning

3300 Övriga inkomster av försåld egendom:

3311 Inkomsler av statens gruvegendom 3.362 Inkomsler av försålda lager

1000 1000000

20000000

1000000

10000000

32001000

I 200000

4152000

50000 100000

2000000

39803000

300000 7802000

I lOOOOO

1100000

1 lOOOOO

/ 775 000 000      I 775 000 000

Summa inkomsler av försåld egendom    1 815903000

Prop. 1983/84: 150    Bilaga 1.5

8 000 2100000000

800000

2100808000      2 100808000

60000

21000000 887000000

908060000        908060000

215000000        215000000        215000000

4000 Återbetalning av lån:

4100 Återbetalning av näringslån:

4110 Ålcrbctalning av induslrilån:

235000000	235000000
1 000000
11000000
3 123000	/5/2J 000
1      226000
2 129000
24 703 000
11000
93 000
25 931000
1 500000
280.50000	82643000

4111 Återbetalning av lokaliseringslån

4120 Ålerhetaining nvjordhnikslån:

4122 Återbetalning av statens avdikningslän

4123 Återbetalning av fiskerilån

4124 Återbetalning av fiskberedningslån

4130 Ålerhetaining av övriga näringslån:

4131 Återbetalning av vattenkraftsiån

4132 Återbetalning av luflfarlslån

4133 Återbetalning av statens lån till den mindre skeppsfarten

4134 Återbetalning av kraftledningslån

4135 Återbetalning av skogsväglån

4136 Återbetalning av övriga näringslån. Kammarkollegiet

4137 Återbetalning av övriga närings lån, Lanlbruksstyrelsen

4138 Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier

4200 Återbetalning av bostadslån m.m.:

4211 Återbetalning av lån till egnahem

4212 Återbetalning av lån för bostadsbyggande

4213 Återbetalning av lån för bostadsförsörjningen för mindre bemedlade barnrika familjer

4214 Återbetalning av övriga bostadslån, Bostadsslyrelsen

4300 Återbetalning av studielån:

4311 Återbetalning av staiens lån för universitetsstudier

4312 Återbetalning av allmänna studielån

4313 Återbetalning av studiemedel

4400 Återbetalning av energisparlån:

4411 Återbetalning av energisparlån

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.5

4500 Återbetalning av övriga lån:

4511      Återbetalning av lån (ill perso
nal inom utrikesförvaltningen

m.m.                                             6000000

4512      Återbetalning av lån till perso
nal inom bislåndsförvallningen

m.m.                                             4400000

4513 Återbetalning av lån för kommunala markförvärv 170000000

4514 Återbetalning av lån för sludenl-

kårlokaler 160000

4515 Återbetalning av lån för allmänna samlingslokaler 6.500000

4516 Återbetalning av utgivna sliirl-

lån och bidrag 13000000

4517                    Återbetalning av u-landslån 7069000
4519 Återbetalning av staiens bosätt
ningslån 40000000

4521 Återbetalning av lån för inventa
rier i vissa specialbostäder I 700000

4525 Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor 30000000

4526 Återbetalning av övriga lån 26521000

305350000

305350000

Summa återbetalning av lån   3861984000

5000 Kalkylmässiga inkomster:

5100 Avskrivningar:

5110 Aftärsverkens av.skrivningar:

5111 Postverkets avskrivningar 415000000

5113 Staiens järnvägars avskrivningar       960000000

5114 Luftfartsverkets avskrivningar 122000000

5115 Förenade fabriksverkens avskrivningar 62 (00000

5116 Statens valtenfallsverks avskrivningar 19.55500000

3514600000

5120 Avskrivningar på civila fastigheter:
5121 Avskrivningar på civila fastighe
ter 235 lOOOOO

5130 Uppdragsmyndigheters komplement-kostnader: 5131 Uppdragsmyndighelersm.fi.

komplementkostnadcr 78886000

235 lOOOOO

78886000

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.5

10

5140 Övriga avskrivningar:

5141 Statens vägverks avskrivningar

5142 Sjöfartsverkets avskrivningar

5143 Avskrivningar på ADB-ulrust-ning

5144 Avskrivningar på förrädsanläggningar för ekonomiskt försvar

5200 Statliga pensionsavgifter, netto:

5211 Statliga pensionsavgifter, nello

141700000 97000000

127000000

36617000

402317000     4230903000

I 460 000 000      / 460 000 000      1 460 000 000

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984

Summa kalkylmässiga inkomsler   5690903000 STATSBUDGETENS TOTALA INKOMSTER   243326737000

Bilaga 1.6

Specifikation av anslagsförändringar i förhållande till budgetpropositionen för budgetåret 1984/85

Prop. 1983/84:150

BUaga 1.6

Bilaga 1.6 Anslagsförändringar i förhållande till budgetpropositionen

Specinkation av anslagsförändringar i förhållande till budgetpropositionen för budgetåret 1984/85

I OOO-tal kr.

Ökning     (-t-)
Minsk
ning (-)

Huvudtitel, anslag

Beräknat belopp i budgetpropositionen

Slutligt förslag eller beslut    Förändring

Propositio-      Anslags-nens eller        belopp skrivelsens nummer

///.  Ulrikesdepariemenlel

Bidriig till internationella biståndsprogram, reservationsanslag

Utvecklingssamarbete genom SIDA, reservationsanslag

Nordiska ministerrådets allmänna budget, förslngs-.\nsli\g

Forskningssamarbete med Europeiska gemenskaperna, förslagsanslag

Summa

IV. Försvarsdeparlemenlel

Arméförband: Materielanskaffning. förslagsanslag

Armétörband: Forskning och utveckling, förslagsanslag

Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet, förslagsanslag

Marinförband: Materielanskaffning, förslagsanslag

Marinförband: Anskaffning av anläggningar, förslagsanslag

Marinförband: Forskning och utveckling, förslagsanslag

Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhel, förslagsanslag

Flygvapentörband: Materielanskaffning, förslagsanslag

Flygvapenförband: Anskaffning av ar-läggningar, förslagsanslag

Flygvapentörband: Forskning och utveckling, förslagsanslag

Operativ ledning m. m. Ledning och förbandsverksamhel. förslagsanslag

Operativ ledning m. m.  Materielanskaffning. förslagsanslag

Operativ ledning m. m. Anskaffning av anläggning ar. förslagsanslag

Reglering av prisstegringar (ör det militära försvaret, förslagsanslag

Flygtekniska försöksanstalten, förslagsanslag

Summa

1938000	154	2088000	-1-	150000
3819860	154	3 969860	-t-	150000
70040	185	85872	+	13832
0 5 827900	107	44000 6 185 732	+	44000 357832
1230000	112	1310000	+	80000
260000	112	300000	+	40000
16.10000 1040000	112 112	1 645 000 1 140000	+ +	15 000 lOOOOO
1.35 000	112	136000	+	1000
lOOOOO	112	IIOOOO	+	lOOOO
2 775000	112	2 775 900	+	900
2 200000	112	2 521528	+	321.528
200000	112	220000	+	20000
1.300000	112	1308000	+	8000
590000	112	588600	-	1400
115000	112	122000	+	7000
IIOOOO	112	108000	-	2000
1800000 2 5.S0 I3487.S50	112 112	1650 000 9400 13944 428	+ +	150000 6850 456878

I    Riksdagen 1983184. t saml. Nr 150. Bilaga 1.6

Prop. 1983/84:150

Ökning
Minsk
ning (-)

(-I-)

Huvudtitel, anslag

Beräknat belopp i budgetpropositionen

Slutligt förslag eller beslut     Förändring

Propositio-     Anslags-nens eller       belopp skrivelsens nummer

60217

136778

196995

4600

107

3 100

1500

1204

26507

27 711

V. Socialdepariemenlei

18417	132	19 247	+	830
3551	132	3 722	+	171
2 100	132	7 200	+	5 100
3517	132	1900	-	1617
11410	132	11573	+	163
158000	124	16-575	_	141425

Statens bakteriologiska laboratorium: Centrallaboratorieuppgifter, förslagsanslag Statens bakteriologiska laboratorium: Försvars-medicinsk verksamhet, förslagsanslag Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning,

reservationsanslag .Allmän hälsokontroll, förslagsanslag Epidemiberedskap m. m., förslagsanslag Ersättningar till kommunerna för hjälp till utländska medborgare, flyktingar m. m., förslagsanslag

Summa

18418	107		-	18418
3489	107	0	-	3489
0	107	24611	-1-	24611

VI. Kommunikaiionsdepariemenlel
Kommittéer m. m., reservationsanslag
Transportforskningsberedningen, reservations
anslag

Kollektivtrafikberedningen, reservationsanslag Transportforskningsberedningen,   reservationsanslag

Summa

VII. Finansdepartementet
Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m.,

10811000	133	II 121000	-1-	310000
0	133	900000	-1-	900000
10811000		12021000	-1-1210000
22 989	116	20489	-	2 500
0	116	12 500	-t-	12 500
2 321590	107	2525 827	-1-	204 237
58082	127	58832	+	750
1223450	127	1220600	-	2850
0	107	1000	-1-	1000
46700	181	46 500	—	200
444000	KU 17, rskr 163	447900	+	3 900
4116811		4 333 648	+	216837
222390	191	212781	-	9609
37964	191	23 898	-	14066
290000	JoU 26, rskr 238	330000	+	40000
5005	191	2000	-	3 005
40470	JoU 25, rskr 209	55470	+	15 000

förslagsanslag Bidrag till kommunerna med anledning av avskaffandet av kommunala företagsbeskattningen, förslagsanslag

Summa

VIII. Ulbildningsdepartemenlel
Fortbildning m. m., reservationsanslag
Reformering av gymnasieskolan, reservations
anslag

Forskning och forskarutbildning inom högskolan samt övriga forskningsändamål

Centrala studiestödsnämnden m. m., förslagsanslag

Studiehjälp m. m., förslagsanslag

Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet, reservationsanslag

Nordiska ministerrådets kulturbudget, förslagsanslag

Stöd till dagspressen, förslagsanslag

Summa

IX. Jordhiuksdepailemenlel
Lantbruksnämnderna, förslagsanslag
Administration av permanent skördeskadeskydd

m. m., förslagsanslag Prisstöd till jordbruket i norra Sverige, förslagsanslag

Bidrag till statens utsädeskontroll, reservaiions-anslag

Bidrag till djurens hälso- och sjukvård: Uppdragsverksamhet, reservationsanslag

Prop. 1983/84:150

46 121	135	42262	3859
97 850	135	0	- 97 850
1	1.35	0	1
1.50000 27 740	135 135	0 20353	- 150000 7 387

114000

107

114 000

148000

>I400I

66001

10000

135

10000

Beräknat	Slutligt förslag eller beslut		Förändring
belopp i
budget-	Propositio-	Anslags-	Ökning  (-t-)
proposi-	nens eller	belopp	Minsk-
tionen	skrivelsens		ning    (-)
	nummer
55470	191	40470	_	15000
1666	107	2066	-H	400
350839	107	0	_	350839
164 684	107	0	_	164 684
0	107	360996	+	360996
0	191	3000	+	3000
0	107	191436	+	191436
47852	107	56 359	+	8507
98081	145	100776	+	2 695
26900	145	30540	+	3 640
48 200	107	52732	+	4 532
188290	145	188590	+	300
15735	145	0	_	15 735
49600	145	0	_	49600
0	145	71700	-t-	71700
1 643146		1722814	+	79668
2316650	126	2447889	+	131239
53 680	124	.56657	+	2977
202625	124	185 7.50	-	16 875
0	124	24 250	+	24 250
0	124	202000	+	202000
2 572955		2916.546	+	343 591

Huvudtitel, anslag

Bidrag till djurens hälso- och sjukvård: Uppdragsverksamhet, reservationsanslag Bidrag till djurskyddsfrämjande åtgärder, reservationsanslag Sveriges lantbruksuniversitet: Förvaltningskostnader, förslagsanslag Sveriges lantbruksuniversitet: Driftkostnader Sveriges lantbruksuniversitet, reservationsanslag Bidrag till Norrvikens trädgårdar Lokalkostnader m. m. vid Sveriges lantbruksuniversitet, förslagsanslag Skogs- och jordbrukets forskningsråd, reservationsanslag Statens naturvårdsverk, förslagsanslag Vård av naturreservat m. m., reservationsanslag Miljövårdsforskning, reservationsanslag Stöd till idrotten, reservationsanslag Stöd till friluftslivet m. m., reservationsanslag Sveriges turisträd, reservationsanslag Stöd till turism och rekreation, reservationsanslag

Summa

X. Arbelsmarknadsdeparlementel

Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag, förslagsanslag Statens invandrarverk, förslagsanslag Åtgärder för flyktingar, förslagsanslag Överföring och mottagning av flyktingar m. m.,

förslagsanslag Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar m. m.. förslagsanslag

Summa

0 34 000	107 107	144 000 36000	+ +	144 000 2000
0	107	1	+	1
0	107	34000	+	34 000

XI. Bostadsdepartementet
Byggnadsforskning, reservationsanslag
Statens räd för byggnadsforskning, reservations
anslag

Lån till experimentbyggande, reservationsanslag Statens institut för byggnadsforskning, förslagsanslag Bidrag till statens institut för byggnadsforskning, reservationsanslag

Summa

XII. Indiistridepariemeniel

Statens industriverk: Förvaltningskostnader, förslagsanslag

Bidrag till regionala utvecklingsfonder m. m., reservationsanslag

Täckande av förluster i anledning av garantigivning hos regionala utvecklingsfonder, förslagsansUig

Täckande av förluster i anledning av statliga industrigarantilån, m. m., förslagsanslag

Branschfrämjande åtgärder, reservationsanslag

Täckande av förluster på grund av strukturgarantier till företag inom vissa industribranscher, förslagsanslag

Prop. 1983/84:150

Huvudtitel, anslag

Bidrag till företagsinriktad fortbildning, reservationsanslag Kostnader för räntebefrielse vid särskilda st ruktUr-garantier för manuell glasindustri, förslagsanslag Täckande av förluster i anledning av statliga garatl tierför län till Tillväxtinvestbolag m. m., förslagsanslag Statens industriverk: Utredningsverksamhet,

reservationsanslag Stimulans till spridning av flexibla tillverknings-syslem, reservationsanslag Åtgärder för havsindustriell kompetensutveckling,

reservationsanslag Småföretagsutveckling, reservationsanslag Åtgärder för att främja industridesign, reservationsanslag Täckande av förluster vid viss garantigivning

m. m., förslagsanslag Åtgärder för att främja teknikupphandling och

underleverantörsutveckling, reservationsanslag Särskilda utvecklingsinsatser i Bergslagen, reservationsanslag Energiforskning, reservationsanslag Program för prospektering efter olja och naturgas.

reservationsanslag Aktieägartillskott till Svenska Petroleum AB,

reservationsanslag Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling, reservationsanslag Styrelsen för teknisk utveckling: Utrustning, reservationsanslag Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien Stöd till industriellt utvecklingsarbete, reservationsanslag Styrelsen för teknisk utveckling: Förvaltningskost

nåder, förslagsanslag Forskningsbidrag till teknikbaserade småförelag,

reservationsanslag Industriell utveckling inom mikroelektroniken,

reservationsanslag Vidareutbildning och kunskapsspridning inom

mikroelektroniken, reservationsanslag Drift av beredskapslager, förslagsanslag Beredskapslagring och industriella åtgärder, reser vationsanslag

Summa

XIII. Civildeparlemenlet Kommittéer m. m.. reservationsanslag Vissa ersättningar till kyrkofonden

Summa

XIV. Riksdagen och dess verk Bidrag till partigrupper, förslagsanslag Förvaltningskostnader, förslagsanslag

Summa

Beräknat belopp i budgetpropositionen	Slutligt förslag eller beslut		För Öki Mir nini	ändring
	Propositionens eller skrivelsens	Anslagsbelopp		ling  ( + ) isk- a    (-)
	nummer
4000	135	0	_	4 000
!   2000	135	0	-	2 000
1	135	0	-	1
0	135	4.500	+	4.S00
0	135	15000	H-	15 000
0 0	135 135	20000 1468.50	+ +	20000 146850
0	135	15 000	+	15 000
0	135	160000	+	160000
0	135	26000	+	26000
0 1	157 107	25 000 42I.SOO	+ +	25000 421499
0	110	600000	+	600000
0	110	214000	+	214000
610.500	107	546 700	-	63 800
15.300 3 700	107 135	14000 4400	+	1.300 700
LSOOOO	135	200000	+	50000
0	107	66 272	+	66 272
0	135	20000	+	20000
0	135	.36.500	+	.36.S00
0 604913	135 110	2000 637 381	+ +	2000 32468
r- 1094 985 2817112	110	7455 3 245 173	T	1 087 530 428 061
10601 5051 15 652	107 133	II 601 47 551 .59 152	+ +_ +	1000 42        500 43        500
6110 I264II	KU 27 KU 27	11948 127911	+ +_	5 838 I.SOO

7 338

132 521

139 8.59

Prop. 1983/84:150

t + )

(-)

Huvudtitel, anslag

Beräknat belopp i btidpct-proposi-tioncn

Slutligt förslag eller beslul     Förändring

Anslagsbelopp

Ökning Minskning

Propositionens eller skrivelsens nummer

A'V', Räntor på slals.\kiilden. m. m.

Räntor på statsskulden, m. m.. förslagsanslag

Summa

Summa riirändrinKar på sla(.shud|>eten

65IMKK)00 650(H)IK)0

106796149

I.SO

-4.500000

60-SOOOOO

60 500 (MM)       -4.5(K)(HK) 105.370281       -1425868

Norstedts Trvckeri, Stocktiolm 1984

Bilaga 1.7

Förändringar i förslaget till statsbudget för budgetåret 1984/85 sedan budgetpropositionen

Prop. 1983/84:150 I

BUaga 1.7 Bilaga 1.7 Förändringar i förslaget till statsbudget

FÖRÄNDRINGAR 1 FÖRSLAGET TILL STATSBUDGET FÖR BUDGETÅRET 1984/85 SEDAN BUDGETPROPOSITIONEN

1    Riksdagen I983IS4. I .saml. Nr 150. Bilaga 1.7

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.7

Statsbudgeten för budgetåret 1984/85 Inkomster

Budgetpropositionen I OOO-tal kr.

Senare ändringar I OOO-tal kr.

Summa I OOO-tal kr.

Inkomsler

Skatter

Inkomster av statens verksamhet Inkomster av försåld egendom Återbetalning av lån Kalkylmässiga inkomster

Underskott

Summa

Summa

191 327001	-t-16621 800	207 948801
24 097 801	88655	24009146
54903	+ 1761000	1815903
3 586434	+    275 550	3 861984
5 047903	+    643 000	5690903
224 114042	+ 19212695	243 326737
-80815056	+ 13638563	-67 176493
304929098	-1- 5574132	310503230

Prop. 1983/84:150    Bilaga 1.7 3

Bilaga 1.7 Förändringar i förslaget till statsbudget budgetåret 1984/85 Utgifter

Budgetpropositionen 1 OOO-tal kr.

Senare ändringar 1 OOO-tal kr.

Summa I OOO-tal kr.

Utgiflsanslag

Kungl. hov- och slollsstaterna

Justitiedepartementet

Utrikesdepartementet

Försvarsdepartementet

Socialdepartementet

Kommunikationsdepartementet

Finansdepartementet

Utbildningsdepartementet

Jordbruksdepartementet

Arbetsmarknadsdepartementet

Bostadsdepartementet

Industridepartementet

Civildepartementet

Riksdagen och dess verk m. m.

Räntor på statsskulden m. m.

Oförutsedda utgifter

Beräknad övrig medelsförbrukning

Minskning av anslagsbehållningar Ökad disposition av rörliga krediter

Beräknat tillkommande utgiftsbehov, nello

	29185	-	29185
	8564 308	-	8 564 308
	8 235 592	+   357 832	8 593 424
	22568990	+  456878	23025 868
	71770882	-   136778	71634104
	12097058	+      1204	12098262
	13721507	+ 1210000	14 931507
	35 873 966	+  216837	36090 803
	6 125 294	+    79668	6204 962
	15673 420	+   343 591	16017011
	20573 480	+    66001	20639481
	11 899 795	+  428061	12 327856
	5 379507	+    43 500	5423 007
	4I5II4	+      7338	422452
	65 000000	-4 500000	60500000
	1000	-	1000
Summa	297929098	-1425 868	296503 230
	2500000	_	2500000
	-500000	-	-500000
Summa	2000000	-	2000000
	5000000	+ 7000000	12000000
Summa	304929098	-1-5574132	310503230

Norstedts Tryckeri, Stocktiolm 19

Innehållsförteckning

Prop. 1983/84:150 Innehållsförteckning

Innehållsförteckning

Bilaga I    Reviderad finansplan

1 Inledning  ............................................................................ 1

2 Den ekonoiniska utvecklingen sedan 1982   ................. ..... 3

2.1 Omläggningen av den ekonomiska politiken  ........... 3

2.2 Den ekonomiska politikens resultat   ....................... 5

2.3 Inflation eller sysselsättning    ................................. 10

3 Den ekonomiska politikens inriktning  ........................... ... 13

3.1 Åtgärder mot inflationen    ....................................... 13

3.2 Kommunernas ekonomi   ......................................... ... 15

3.3 Sysselsättningspolitiken   ........................................ 16

3.4 Rättvis fördelning    .................................................. 18

4 Utsikterna för 1984   ..................................................... 22

4.1 Internationellt  ......................................................... 22

4.2 Produktion och sysselsättning 1984   ...................... 24

4.3 Det aktuella budgetlägel   ........................................ 29

4.4 Kredilpolitiken  ......................................................... 31

4.5 1984 års långtidsutredning   .................................... 34

5 Budgetpolitiken   ........................................................... 35

5.1 1984 års långtidsbudget  ........................................ 35

5.2 Riktlinjer för budgetpolitiken .................................... ... 39

Särskilda frågor

1 Utnyttjande av finansfullmakten, m.m............................ ... 43

2 Statliga kreditgarantier, m.m.......................................... ... 45

3 Statsbudgeten budgetåren 1983/84 och 1984/85   ...... 48

3.1 Statsbudgetens inkomsler och utgifter budgetåret 1983/84 .... 49

3.2 Statsbudgetens inkomster och utgifter budgelårel 1984/85  .... 49

Hemställan   .................................................................... 58

Lagförslag

Bil 1.8   ............................................................................ .. 59

Bilaga 2 Förbättrat stöd till barnfamiljerna, m.m.

Bilaga 3 Sysselsättningsskapande åtgärder inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde, m. m.

Bilaga 4 Sysselsättningsskapande åtgärder inom arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde, m. m.

Bilaga  5 Sysselsättningsskapande   åtgärder   inom   bostadsdepartementets verksamhetsområde, m. m.

Bilaga 6 Sysselsättningsskapande åtgärder inom industridepartementets verksamhetsområde

Bilaga 7 Sysselsättningsskapande åtgärder inom civildepartementets verksamhetsområde

Underbilagor

Bilaga l.l Reviderad nationalbudget 1984

Bilaga 1.2 Långtidsbudget för perioden 1984/85-1988/89

I    Riksdagen 1983184. I saml. Nr 150. hmeliåU

Prop. 1983/84:150 Innehållsförteckning 2

Bilaga 1.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning för budgetåret 1984/85

Bilaga 1.4 Riksrevisionsverkets beräkning av budgetutfallet för budgetåret 1983/84

Bilaga 1.5 Specifikation av statsbudgetens inkomster under budgetåret 1984/85

Bilaga 1.6 Specifikation av anslagsförändringar i förhållande till budgetpropositionen för budgetårei 1984/85

Bilaga 1.7 Förändringar i förslaget till statsbudget för budgetåret 1984/85 sedan budgetpropositionen

Norstedts Tryckeri, Stocktiolm 1984