Prop. 1983/84:150

Regeringens proposition

1983/84:150

med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1984/85, m. m. (kompletteringsproposition);

beslutad den 12 april 1984.

Regeringen förelägger riksdagen vad som har upptagils i bifogade utdrag av regeringsprolokoll för de åtgärder eller de ändamål som framgår av föredragandenas hemställan.

På regeringens vägnar OLOF PALME

KJELL-OLOF FELDT

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen behandlas den ekonomiska polifiken mot bakgrund av den samhällsekonomiska utvecklingen. I särskilda bilagor redovisas bl.a. en reviderad nationalbudget för år 1984 samt en långtidsbudget för budgetåren 1984/85-1988/89.

Det förslag till statsbudget för budgetåret 1984/85 som lades fram i årets budgetproposition kompletteras med hänsyn till senare inträffade förändringar rörande såväl inkomst- som utgiftssidan av budgeten. I samband därmed redovisas en fömyad beräkning av budgetutfallet för innevarande budgetår. Denna ger vid handen alt budgetunderskottet för budgetåret 1983/84 skulle bli 7,2 miljarder kronor lägre än beräkningarna till årets budgetproposition. Sålunda förutses nu ett underskott om ca 77.7 miljarder kronor.

För budgetåret 1984185 beräknades i budgetpropositionen ett underskott om ca 80.8 miljarder kronor. De nya beräkningarna visar ett underskott om ca 67,2 miljarder kronor.

Inom området familjepolitik föreslås i propositionen en avsevärd förstärkning av slödel till barnfamiljerna. Förslagen innefattar en kraftig höjning av barnbidraget. Samtidigt höjs flerbarnstilläggen och studiebidra gen. Vidare förstärks bostadsbidragen och garanlinivån i föräldraförsäkringen höjs. Koslnaderna för åtgärdema inom familjepolitikens område har beräknats till ca 3,3 miljarder kronor, vilkel finansieras i sin helhet med slopat förvärvsavdrag, justeringar i inkomslskatteskalan m. m. I Riksdagen 1983/84. I .saml. Nr 150

Prop.198.3/84:150 3

Uldrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1984-04-12

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, statsråden 1. Carlsson. Lundkvist, Feldt. Sigurdsen. Leijon. Peterson. Boström. Bodström, Göransson. Gradin. Dahl. Holmberg, Hellström. Thunborg. Wickbom

Föredragande: statsråden Feldt. Sigurdsen. Göransson, Leijon. Dahl, Peterson, Holmberg

Proposition med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1984/85, m. m. (kompletteringsproposition)

Statsrådet Feldt anför: Regeringen har i årets budgetproposition (prop. 1983/84: 100) förelagt riksdagen ett förslag Iill statsbudget för budgetåret 1984/85. På de punkter där förslaget upptog endast beräknade belopp har regeringens förslag redovisats i särskilda propositioner.

Enligt bestämmelserna i 3 kap. 2 S riksdagsordningen skall regeringen -förutom förslaget till statsbudget i budgetpropositionen - avge ell särskilt förslag till slutlig reglering av slalsbudgelen för del kommande budgetåret i den s.k. komplelteringspropositionen. Detta förslag bör nu lämnas till riksdagen. I samband därmed bör regeringen redovisa sin bedömning av den ekonomiska politiken i en reviderad finansplan. Likaså bör en reviderad nationalbudget tillställas riksdagen. 1 kompletteringspropositionen bör också las med de förslag till åtgärder inom familjepolitiken och sysselsättningspolitiken som bör behandlas av innevarande riksmöte.

Statsrådet Feldl föredrar de delar av förslaget till kompletteringsproposition som avser den reviderade finansplanen och en redogörelse för statsbudgetens utgifter och beräknade inkomster under budgetåret 1984/85, m.m. Statsråden Sigurdsen. Göransson, Leijon. Dahl. Peterson och Holmberg föredrar härefter sina förslag till familjepolitiska och sysselsättningspoliliska åtgärder. Anförandena redovisas i underprotokollen för resp. departement.

Statsrådet Feldt hemställer all regeringen i en gemensam proposition förelägger riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder eller de ändamål som de har hemställt om.

Regeringens prop. 1983/84:150 Bilaga 1

Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-04-12

Föredragande: statsrådet Feldt

Anmälan till proposition om slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1984/85 såvitt avser reviderad Finansplan samt beräkning av statens inkomster, m. m.

1 Inledning

Den svenska ekonomins återhämtning fortsätter med oförminskad styrka. I denna reviderade finansplan redovisas ell antal nya uppgifter, som bestyrker atl den hösten 1982 inledda politiken gett produktion och sysselsättning en kraftig stimulans, samtidigt som obalanserna på viktiga områden påtagligt minskat. Under 1984 kommer vår ekonomi också att gynnas av en förhållandevis stark tillväxt i världshandeln.

Således kommer underskottet i utrikesaffärerna atl fortsätta att minska som resultat av ökad export. Industriproduktionen ökar i år i takten 1% och industrins sysselsättning väntas öka för första gången på flera år. Den långa perioden av nedgång i industriinvesteringama bryts i år av en uppgång, beräknad till 15%. Läget på arbetsmarknaden förbättras stadigt och sysselsättningsökningen väntas bli sä stor atl arbetslösheten nu kan börja minska.

Den ekonomiska återhämtningen har skapat utrymme för att föra en restriktiv budgetpolitik utan all den skapar arbetslöshet. Eftersom uppgången i sig förstärker budgetens inkomstsida och minskar trycket på utgiftssidan har detta lett fill att statens budgetunderskott detta och nästa budgetår minskar påtagligt.

På praktiskt taget alla områden har vi således närmat oss de mål som uppställdes för den ekonomisk-politiska strategi som har kallats den tredje vägen. Det har med andra ord visat sig möjligt atl förena målen ökad tillväxt och bättre balans, vilket i många andra länder betraktas som en omöjlig kombination. Ändå är del uppenbart alt denna lyckosamma utveckling för att kunna fullföljas kräver atl ytterligare en gmndläggande fömlsältning för regeringens ekonomisk-politiska strategi uppfylls.

I fjol ställde riksdagen på regeringens förslag upp målet att inflationen i Sverige skulle begränsas till nivån 4% under loppet av 1984. Bakom detta ambitiösa mål fanns två motiv. Del ena var atl om Sverige i en värld med hög arbetslöshet skall kunna bryta sig en egen väg, som leder till full 1 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 150. Bilaga I

Prop. 1983/84:150 Bilaga 1 Reviderad Fmansplan 2

sysselsättning, måste vi uppnå hög ekonomisk tillväxt. Det kräver att utrikeshandeln förblir en kraftig stimulansfaktor under flera år framöver. Därmed blir ett bibehållet gynnsamt kostnads- och konkurrensläge en nödvändig förutsättning för att full sysselsättning skall kunna uppnås och bibehållas. Eftersom många av våra konkurrentländer, låt vara till priset av en hög arbetslöshet, kunnat hålla tillbaka pris- och koslnadsslegringarna, måste vi pressa ned den svenska inflationen till högst samma nivå som råder i våra viktigaste konkurrentländer.

Det andra motivet var all Sverige i ett decennium haft en inflation på i genomsnitt 10% per år. Detta har lett till en enorm omfördelning av tillgångar, som årligen i en omfattning av flera tiotals miljarder kronor förts från vissa grupper till andra. På det sättet har klyftorna i samhället vidgats och nya orättvisor skapats. Inflationen har dessutom kraftigt bidragit till att arbetslösheten ökal och reallönerna fallit, atl företag slagits ut och vår utlandsskuld vuxit. Den har också skapat ett ekonomiskt klimat, som gynnar fiffighet, spekulation och konsumtion för lånade pengar, medan produktiva insatser i form av arbete, sparande och investeringar har missgynnats.

Del torde vid sidan av arbetslösheten knappast finnas något samhällsproblem där så total enighet råder om dess ekonomiska och sociala skad-lighel som beträffande inflationen. När regering och riksdag manade till kamp mot inflationen riktade sig därför denna uppmaning fill alla medborgare i förvissning om att den skulle vinna bred anslutning. Genom regeringens politik och den ekonomiska utvecklingen har de allmänna förutsättningarna skapats för en kraftig dämpning av inflationstakten. Samtidigt måste vi vara medvetna om att inflationen skall pressas ned i ett skede då induslrikonjunkturerna går uppåt och vinsterna ökar. Därför kan statsmakternas insatser inle ensamma avgöra om vi lyckas. Det krävs medverkan från alla dem som till slut bestämmer kostnader och priser: företagen och de offentliga myndigheterna, arbetsmarknadens parter och de enskilda hushållen.

Avtalsrörelsen är ännu inte helt avslutad. Men det slår redan nu klart att lönekostnadsökningen 1984 riskerar atl bli större än vad som är förenligt med det av regering och riksdag uppställda inflationsmålet. Avvikelsen kan dock inte sägas vara så stor att den i år äventyrar den fortsatta återhämtningen. En skärpning av den ekonomiska politiken bör kunna åstadkomma att inflationstakten begränsas till i närheten av den målsalta nivån. Även 1984 kan därför bli elt gott år för Sveriges ekonomi.

Det läge som uppstått kräver likväl all vissa åtgärder vidtas. Del finns således avtal och avtalskonstruktioner som kan driva upp pris- och kostnadsökningarna under 1985 till en nivå som på nytt blir ell hot mol ekonomins återhämtning och därmed sysselsättningen. Enligt regeringens uppfattning måsle nationens krafter nu samlas kring uppgiften all förhindra att detta sker.

Prop. 1983/84:150 Bilaga I Reviderad finansplan 3

Det är därför av stor vikt att den inledda kampen för att få ned inflationen till nivån 4% 1984 fullföljs. Regeringen har redan vidtagit ett antal åtgärder i detla syfte och ytterligare ekonomisk-politiska insatser för att motverka löneglidning och begränsa kostnadsökningarnas genomslag i konsumentpriserna bör nu vidtas. Med utgångspunkt från att inflationstakten väsentligt kommer atl nedbringas under 1984 bör denna politik med kraft fullföljas under 1985 i syfte att ytterligare pressa ned inflationen. Ett inflafionsmål har således ställts upp även för 1985 av innebörden att inflationen under loppet av detta år skall bli ca 3%.

Med de kostnadsstegringar för 1985 som etablerats i årets avtalsrörelse torde emellertid detta mål vara omöjligt alt nå. Att döma av vissa avtal som sträcker sig in på 1985 kan kostnadsökningen komma att ligga avsevärt över de nivåer som är förenliga med detta inflationsmål och med återvunnen full sysselsättning. På vissa områden uppstår kostnadsökningar under 1984 som fär fullt genomslag först under 1985. Även icke avtalsbundna kostnadsökningar, t. ex. löneglidning, liksom olika slag av prisutvecklingsgarantier, förtjänstutvecklingsgaranlier, och rält till omförhandling i vissa lägen, kan få effekter som påverkar kostnadsutvecklingen 1985 sä att inflationsbekämpningen starkt försvåras.

Regeringen drar av detta slutsatsen att det är nödvändigt med ett samarbete mellan samhället och arbetsmarknadens parter för all åstadkomma så låga kostnadsökningar alt det går alt bibehålla den starka konkurrenskraft som uppnåtts genom devalveringen hösten 1982. Härigenom kan grunden läggas för en långsiktigt hållbar expansion av produktion, invesleringar och sysselsättning.

2 Den ekonomiska utvecklingen sedan 1982

2.1 Omläggningen av den ekonomiska politiken

Den svenska ekonomin var 1982 på väg in i en allt djupare kris. Produktionen och sysselsättningen föll, liksom investeringarna och sparandet. Utrikeshandeln försämrades och arbetslösheten ökade kraftigt. De offentliga finanserna försvagades.

Orsakerna bakom den svaga utvecklingen var såväl stmkturella som konjunkturella. Gmndproblemet var en långsiktigt försvagad konkurrenskraft i den konkurrensutsatta sektorn, vilket medförde såväl långsam produktionstillväxt jämfört med omvärlden som trendmässigl växande underskott i utrikeshandeln. Många års låg lönsamhet och sjunkande soliditet bidrog ytteriigare till den dämpade investeringsutvecklingen. Underskottet i statsfinanserna hade under den senare delen av 1970-talet stigit till en nivå, där det hotade den finansiella stabiliteten och de stigande kostnaderna för statsskuldränloma började tränga undan väsentliga offentliga åtaganden. Inflafionen hade legal på nivån 10% per år i närmare ett

Prop. 1983/84:150 Bilaga 1 Reviderad Fmansplan 4

decennium, vilket etablerat pris- och lönebildningsförvänlningar som ytterligare försvårade uppnåendet av förbättrad konkurrenskraft. Ovanpå dessa långsiktiga problem kom sä de konjunkturella påfrestningar som världsrecessionen efter den andra oljekrisen förde med sig och som innebar att den efterfrågan på svenska varor, som länge varit svag, minskade än mer.

Det framstod för den nya regeringen som elt oeftergivligt krav att så snabbt som möjligt bryta denna nedåtriktade ekonomiska utveckling.

Den 16-procentiga devalvering som genomfördes den 8 oktober 1982 skapade förutsättningar härför. Den gav möjlighet att genom en kraftig konkurrenskraftsförstärkning på en och samma gång förbättra den externa balansen och öka den samlade efterfrågan. Genom den starka expansion i den konkurtensulsalta sektorn som härigenom gmndlades, skapades också erforderligt utrymme för den statsfinansiella åtstramning som den offentliga finansieringskrisen nödvändiggör. Det är bara vid en stark expansion av den efterfrågan som riktas mot svenska varor och tjänster, som del är möjligt att sanera slatsfinanserna utan krafiigt negativa effekter på den totala sysselsättningen.

Konkurrenskraftsförstärkningen skapar möjligheter till förbättrad lönsamhet för produktiva investeringar, samt till en förstärkt soliditet som ökar förelagens motståndskraft vid ekonomiska påfrestningar. Men en snabb utveckling efter detta mönster ger också upphov till fördelningspolitiska spänningar, vilka gör det nödvändigt att på olika sätt gripa in för att fördela krisens bördor efter bärkraft. Regeringen kompletterade därför devalveringen med en aktiv fördelningspolitik. Vidare sattes ett omfattande investeringsprogram igång, och arbetsmarknadspolitiken gavs ökade resurser.

En avgörande fömtsättning för att de strukturella problemen i den svenska ekonomin skall kunna hävas är framför allt att den konkurrenskraftsförstärkning som devalveringen medförde blir bestående; detla kräver i sin lur atl vår ekonomi växlar in på en bana som kännetecknas av avsevärt lägre prisstegringar än dem vi upplevt under det senaste decenniet och att den konkurtensulsalta sektorns relativa lönsamhet får ligga kvar på en hög nivå.

Politiken har därför också inriktats på att radikalt och bestående sänka inflationen och samtidigt hävda sysselsättningen. Inflationen har angripits med ell omfattande ätgärdsprogram. Finans- och penningpolitiken har givits en stramare inriktning. Regeringen har salt upp målet att inflationen under loppet av 1984 skall nedbringas till nivån 4%.

Sammanfattningsvis vill jag framhålla helheten i den ekonomisk-politiska strategin. Den baseras pä en kombination av åtgärder som verkar på både utbuds- och efterfrågesidan i ekonomin och som har både expansiva och åtstramande inslag. Grundfömtsättningen för att den skall lyckas är att vi förmår bevara det gynnsamma kostnadsläge den konkurrensutsatta sek-

Prop. 1983/84:150 Bilaga 1 Reviderad fmansplan 6

innan jag övergår till riktlinjerna för den ekonomiska politiken och till en mer detaljerad redovisning av prognoserna för det kommande året.

Devalveringen 1982 medförde alt relativpriset för svenska bearbetade varor sjönk med ca 10%. Sammanlagt medförde devalveringarna 1981 och

1982, som framgår av diagram 1, att relativpriset vid utgången av 1983 låg
ca 17% lägre än det gjorde i början av 1981. Delta har i sin lur - vilket
också framgår av diagram I - medfört att den svenska industrin nu
återtagit de marknadsandelar den föriorade under andra hälften av 1970-
talet. Från hösten 1982 till slutet av 1983 ökade marknadsandelarna för
bearbetade varor med ca 9,5%. Under 1984 väntas svensk industri fortsät
ta att vinna andelar på de internationella marknaderna.

Orderingången från exportmarknaderna ökade mycket kraftigt under hela 1983, se diagram 2. Den ökningen har fortsalt första kvartalet i år, samtidigt som även orderingången från hemmamarknaden börjat stiga. Ökande orderingång och växande marknadsandelar har åtföljts av en mycket snabb exportökning. Den totala exporlvolymökningen mellan 1982 och 1983 blev hela 12%, vilket innebär en mycket stark stegring jämfört med ökningen mellan 1981 och 1982. Exporten av industrivaror ökade med 11 %

1983. Det bör särskilt understrykas, alt av uppgången ungefär 2/3 beror på
förbättrad konkurrenskraft och växande marknadsandelar, dvs. på egna
ansträngningar. Draghjälpen från den internationella ekonomin var under
denna period måttlig.

Samtidigt steg importen av industrivaror 1983 med endast 2%. Även detta är en dramatisk omsvängning, eftersom denna import ökade med hela 7,6% 1982. Den stora nedgången indikerar atl svenska företag under Qolårel log marknadsandelar även pä hemmamarknaden.

Sammantaget medförde den stora exportökningen och dämpningen av importen atl utrikeshandeln genomgick en remarkabel förbättring under

Diagrams Bytesbalansen 1971-1984

Procenl av BNP

-I—f—I—T 72 74 76

Prop. 1983/84:150 Bilaga 1 Reviderad flnansplan 7

1983. Handelsbalansen svängde om från minus 7 miljarder kr. 1982 till plus 10 miljarder kr. 1983. Turislnetlot förbättrades med 1 1/2 miljard kr. Räntenettot fortsatte alt försämras, men totalt minskade underskottet i bytesbalansen från drygt 22 miljarder kr. 1982 till drygt 8 miljarder kr. 1983. Som andel av BNP innebär det, enligt diagram 3, en nedgång från 3,6 till 1,2%, dvs. med 2/3.

Prognoserna tyder också på en fortsatt förbättring i är: exporten av varor och tjänster fömtses öka med 7,5 % och bytesbalansunderskoltet minska ytterligare, till ca 1 miljard kr.

Den starka exportökningen har givit en kraftig tillväxlimpuls till den svenska industrin. Industriproduktionen steg 1983, som framgår av diagram 4, med 5,5%. Del var första gången sedan 1979 som industriproduktionen ökade. I år pekar prognosen på en ännu kraftigare ökning, nämligen med knappt 7%, vilket skulle medföra att den svenska industrin äntligen skulle uppnå och överträffa 1974 års produktionsnivå, vilken är den högsta vi hittills noterat.

Ökande produktion har inneburit ett stegrat kapacitelsutnyttjande; industrins faktiska kapacitetsutnyttjande ökade under 1983 med 5 procentenheter till 84%. Skillnaden mellan faktiskt och möjligt kapacitetsutnyttjande, vilken ulgör elt mätt på undersysselsättning i industrin, halverades under loppet av 1983. Bruttonationalprodukten, som 1983 ökade med drygt 2% väntas i år växa med drygt 2 1/2%.

Växande produktion och förstärkt konkurrenskraft har också gett svenskt näringsliv elt påtagligt lönsamhetslyfl. Tillverkningsindustrins nettomarginal förbättrades frän 4,1% 1982 till 6,8% 1983 och väntas förbättras ytteriigare 1984. Räntabiliteten på totalt kapital ökar från 8,7 % 1982 till

Diagram 4 Industriproduktionen i Sverige och OECD 1970-1983

Index 1970=100

./• OECD ;

130

100

90" 'wrTfPri' ''l'ii|iii|iii|i 11 iiiipi iiiiii iiiiiii i hiiit

Källa: Finansdepartementet, OECD.

Prop. 1983/84:150 Bilaga 1 Reviderad Finansplan 8

12% 1984. Under 1983 nåddes ett viktigt mål: räntabiliteten på det fysiska kapitalet blev lika hög som avkastningen på finansiella placeringar, mätt som specialinlåningsräntan. Samtidigt har soliditeten förbättrats, vilkel gör förelagen mer motståndskraftiga mot tillfälliga påfrestningar. Även värderingen av företagen har påverkals härav; under 1983 steg börskurserna, så atl börsbolagen totalt sett nu värderas tiy ungefär sitt substansvärde.

Kraftigt ökad lönsamhet, ökad orderingång och produktion samt sfi-gande kapacitetsutnyttjande har medfört alt nedgången i industriinvesteringarna hejdats och nu vänts till en uppgång. Också de stigande börskurserna torde innebära en stimulans för investeringarna, bl.a. eftersom de innebär att det inte längre är billigare för företagen alt utvidga sin kapacitet via företagsköp än genom nyinvesteringar. Under innevarande år räknar jag med en påtaglig uppgång av investeringsverksamheten: industriinvesteringarna beräknas i år öka med 15% och det samlade näringslivets investeringar med 12%. Detta innebär en avsevärd uppjustering av de prognoser som lämnades i den preliminära nationalbudgeten tidigare i år.

När det gäller arbetsmarknaden, innebar 1983 all sysselsätlningsned-gången 1981 och 1982 bröts. De båda sistnämnda åren minskade antalet sysselsatta med 4000 resp. 8000 personer. Framför allt drabbades sysselsättningen inom industrin, vilken under dessa båda år minskade med nästan 65000 personer. Den öppna arbetslösheten steg från 2,0% av arbetskraften 1980 till 3,1 % 1982; under del tredje kvartalet 1982 nådde den nivån 3,6%.

1983 ökade antalel sysselsatta, till följd av ökade arbelsmarknadspolitiska åtgärder samt den förbättrade konkurrenskraften och den därav stigande produktionen, med drygt 9000 personer jämfört med 1982. Den största expansionen ägde mm i den privata tjänstesektorn. Samtidigt ökade emellertid arbetskraftsutbudet kraffigl. Dessutom var kapacitetsutnyttjandei lågt, och de ökade leveranserna kunde i stor utsträckning säljas från lager. Nettoeflerfrågan på arbetskraft inom industrin ökade inle trots den stigande produktionen. Till följd härav fortsatte den öppna arbetslösheten att stiga under 1983, om än i betydigl långsammare takt än 1982. Utvecklingen framgår av diagram 5.

Där framgår också att arbetslösheten i år fömtses minska. 1984 beräknas sysselsättningen öka både inom industrin och den offenfiiga resp. den privata tjänslesektom. Den öppna arbetslösheten väntas minska med ca 15000 personer. Vi skulle således nu ha nått den fas i saneringen av vår ekonomi, då stigande kapacitelsutnyttjande tillsammans med de omfattande arbelsmarknadspolitiska insatserna förmår öka nettoefterfrågan på arbetskraft.

Vi kan alltså på dessa viktiga målområden för den ekonomiska politiken - utrikeshandeln, tillväxten, investeringarna och sysselsättningen - peka på avsevärda framgångar. Även på den finansiella' sidan kan vi notera en utveckling åt rätl håll; en utveckling som, till yttermera visso, nu förefaller gå avsevärt snabbare än vad prognoserna i finansplanen gav vid handen.

Prop. 1983/84:150 Bilaga 1 Reviderad flnansplan

Diagram 5 Öppen arbetslöshet 1971-1984

100-tal enligt AKU

1700t

Källa: Statistiska centralbyrån.

Budgetunderskottet minskade sålunda från 13,4% av BNP 1982 till 11,5% 1983, och väntas i år minska ytterligare, till 10,0%. Därmed härden oavbrutna stegringen 1976-1982 bmtits, och det reala underskottet har minskals med en dryg Qärdedel på endasl två år. Jämfört med fjolårels långtidsbudget ligger statsbudgetens underskott i budgetförslaget för nästkommande budgetår nu hela 34 miljarder kr. lägre. Den konsoliderade offenfiiga sektorns underskoll minskar från en loppnivå på 6,4% av BNP 1982 till 5,1 % i Qol och beräknade 3,7% i år - vilkel är mindre än hälften av det sparandeunderskott som indikerades av fjolårels långfidsbudget. Sverige har i och med denna anmärkningsvärt snabba förstärkning av de offentliga finanserna kommit ned på tal som är normala för OECD-området, efter att under 1980-talets första år haft påtagligt större underskott än i OECD-området i övrigt.

Det bör särskih understrykas, att denna förbättring av det statsfinansiella läget kunnat genomföras utan att skattetrycket skärpts. Skatternas andel av BNP ligger kvar på nivån 51%, vilket innebär alt skattetrycket varit i stort sett oförändrat sedan 1977. Orsaken till de förbättrade budgetsiffrorna är i stället en gynnsammare ekonomisk utveckling och en stramare utgiflsprövning. Medan de offentliga utgifterna under 1976-1982 i genomsnitt steg med 5,3% om året, ökade de 1983 med mindre än hälften därav, eller med 2,2%, och beräknas i år öka med endast 0,6%.

Innebörden av detta är att vi under 1983 tog ett viktigt steg på vägen mot att häva de svåra restrikfioner för den ekonomiska politiken som utgörs av underskotten i utrikeshandel och statsbudget, samtidigt som den realekonomiska utvecklingen vände uppåt på de centrala områdena.

Till yttermera visso förstärks den posifiva utvecklingen under 1984. Underskotten i bytesbalansen och statsbudgeten fortsätter atl minska, och detta i ganska snabb takt. Investeringarna, produkfionen och sysselsättningen ökar, medan cu-betslösheten sjunker.

Prop. 1983/84:150 Bilaga 1 Reviderad flnansplan 10

2.3 Inflation eller sysselsättning

Vi kan således slå fast att krisslrategin hittills varit framgångsrik. Vi har på så gott som alla områden närmat oss våra ekonomisk-politiska mål. Prognoserna för 1984 visar på avsevärda förbättringar på alla viktiga områden.

Dessa framgångar innebär emellertid alls icke all vi redan skulle ha övervunnit krisen i den svenska ekonomin. Jag vill särskilt varna för den osäkerhet som de nyss redovisade prognoserna behäftas med, och för de risker för en sämre utveckling som därmed föreligger. Framför allt vill jag framhäva att prognoserna om fortsalla framgångar bygger på vissa antaganden om de internationella marknadernas tillväxt och pä vår ekonomis förmåga att bevara sin konkurrenskraft gentemot de främsta konkurrenterna på dessa marknader.

I 1983 ärs reviderade finansplan redovisade jag särskilda kalkyler, som klart illustrerade den synnerliga betydelse som en låg inflationstakt spelar i detla sammanhang. Utifrån de förutsättningar som då gällde, visade dessa kalkyler all en halvering av inflationstakten under 1984 och 1985 skulle medföra en nedgång av arbetslösheten med ca 75000 personer 1985, en dubbelt så stor exportökning, en dubbelt så stor ökning av industriproduktionen och en sex gånger så snabb ökning av industriinvesteringarna — allt jämfört med det alternativ enligt vilket inflationen och kostnadsstegringen skulle ligga kvar på 1970-talets höga nivå.

Dessa kalkyler utgjorde en viktig del av det beslutsunderlag som ledde till att regeringen antog målet att bringa ned prisstegringstakten till nivån 4% under loppet av 1984 och sedermera följde upp detta med ett ambitiöst anti-inflationsprogram. Riksdagen har anslutit sig till såväl inflationsmålet som huvudpunkterna i inflalionsbekämpningsprogrammet. Årets långtidsbudget och 1984 ärs långtidsutredning, som jag strax skall kommentera närmare, har ytterligare breddat detla beslutsunderlag. Utan att nu ta ställning till LU 84 och dess ekonomisk-politiska rekommendationer vill jag ändå notera, all långtidsutredningen understryker och t. o. m. skärper kravet på en dämpad inflationsutveckling. Enligt utredningen måste vi åstadkomma en fortsatt förbättring av vårt relativa kostnadsläge under resten av 1980-talet för att till 1990 kunna nå våra ekonomisk-politiska mål - däribland full sysselsättning och balans i utrikeshandeln. Detla förutsätter atl prisstegringarna under återstoden av 1980-talel begränsas fill i genomsnitt ca 4% per år; något som i sin tur innebär elt radikalt broll med 1970-talels inflationsutveckling.

1983 innebar i detla avseende ett vikfigt steg i rätt riktning. Devalveringen 1982 medförde en stegring av importpriserna, mätt i svenska kronor. 1 finansplanen 1983 räknade jag därför med en temporär uppgång av inflationen till 11,5% 1983. Emellertid kom prisstegringslaklen i fjol, bl.a. till följd av ansvarsfulla löneavtal, att stanna pä knappt 9%, vilket framgår av

Diagram 6 Konsumentprisernas årliga ökningstakt i Sverige och OECD 1970—1983

Procent

X)7i:;273 74 757S777B7980 8ia283

Källa: Finansdepartementet, OECD.

diagram 6. Det är denna dämpade inflation som bidragit till den starka realekonomiska utvecklingen under det gångna året. Samtidigt framgår också av diagram 6 att omvärldens inflation ligger påtagligt under den svenska. Det är delta som gör del nödvändigt för oss alt pressa tillbaka prisstegringarna även i vårt land, om vi skall ha en chans att bevara konkurtenskraflen och hävda sysselsättningen.

1 årets finansplan gjorde jag bedömningen att vi hade goda möjligheter att nå inflationsmålet 4% under loppet av 1984 (vilket motsvarar ca 6% mellan årsgenomsnitten 1983 och 1984). Flera faktorer - varav en del är resultatet av regeringens inflationsbekämpning - talar för en påtaglig sänkning av inflationen i år:

• De internationella prisstegringarna blir i år måttliga och den importerade inflationen avsevärt lägre än tidigare.

• Det faktum att vi nu är på väg in i en högkonjunktur höjer produktiviteten, vilket sänker styckkostnaderna.

• Omfattande åtgärder har vidtagits för att förhindra att flaskhalsar i produktionen bromsar uppgången; detta gäller såväl arbetskraft som kapital.

• Avindexeringsprogrammel för de offentliga utgifterna har medfört en viss dämpning av prisstegringarna.

• Det inflationstryck som emanerar från kreditmarknaden har lättat avsevärt genom uppstramningen av finanspolitiken, som medfört minskat budgetunderskott, och genom omläggningen av kreditpolifiken, som medfört att den inflationsdrivande likviditetstillväxten starkt dämpats. Så gott som alla de pusselbitar som tillsammans skulle möjliggöra den

dämpade inflationen har därmed fallit på plats.

Prop. 1983/84:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 12

En återstår emellertid, nämligen den kostnadsstegring som härrör från lönesidan. I finansplanen anförde jag: "Arbetsmarknadens parter måste göra sin insats genom måttfulla löneuppgörelser. Del finns vid del här laget många års bittra erfarenheter av hur i kronor och ören slora lönehöjningar snabbt ätits upp av nya prisstegringar, som försämrat köpkraft och levnadsstandard och till sist också sysselsättningen. Därför borde avtalsrörelsen inriktas på att nå bästa möjliga fömtsättningar för stigande reallöner till minsta möjliga kostnad för produktionen och sysselsättningen".

Årets avtalsrörelse är ännu inle helt avslutad. Fortfarande återstår några avtal atl sluta. För huvuddelen av arbetsmarknaden föreligger dock avtal. Tvåärsavtal har träffats på den offentliga sidan och avtal av varierande längd på den privata. Bedömningen av avtalens kostnadseffekter försvåras främst av löneglidningen. Genom skilda former av klausuler får denna genomslag också för gmpper som saknar egen löneglidning.

Såvitt nu kan bedömas ligger den totala lönekoslnadsslegringen i år på 71/2%, dvs. klart över den kostnadsstegring som antogs i finansplanen. Orsaken är dels alt kostnadsutvecklingen till följd av vissa avtal som slutits under den senaste tiden ligger över de nivåer som är förenliga med inflationsmålet, dels all en icke obetydlig löneglidning i föreliggande konjunkturläge torde vara svår att undvika. Allt annat Uka skulle delta medföra en prisstegring under loppet av 1984 på närmare 5 1/2%.

Jämfört med 1983 innebär detla en betydande nedgång av prisstegrings-taklen, särskilt med tanke på atl aktivitetsnivån i ekonomin samfidigt stiger påtagligt. Avvikelsen från det uppställda inflationsmålet är inte så stor att den i år äventyrar den fortsatta återhämtningen.

Men om det skall vara möjligt alt skapa stabila fömtsättningar för en balanserad och uthållig tillväxt i den svenska ekonomin med en återgång till full sysselsättning samtidigt som en stark externbalans kan upprättas, är det, som jag tidigare framhållit, nödvändigt att pris- och kostnadsutvecklingen varaktigt nedbringas till högst den nivå som har etablerats i våra viktigaste konkurrentländer.

Med de koslnadsslegringar som etablerats i årets avtalsrörelse torde del emellertid bli prakfiskt laget omöjligt att under 1985 ytterligare pressa tillbaka inflationen. Därmed hotas också den långsikliga ekonomisk-politiska strategin och våra möjligheter att återvinna den fulla sysselsättningen.

Vi slår således inför ett avgörande skede i krisbekämpningen. Det är under den närmaste tiden det kommer att avgöras humvida den politikomläggning som genomfördes efter regeringsskiftet 1982 kommer atl ge bestående positiva resultat på sysselsättning, invesleringar och produktion och lägga gmnden till en ny industriell expansionsperiod, eller om dess effekter bara blir av kortsiktig nalur.

Skall de positiva resultaten bli bestående måste regeringen - tillsammans med alla andra parter i del ekonomiska livet - intensifiera ansträng-

Prop. 1983/84:150 Bilagal Reviderad finansplan 13

ningarna alt bekämpa inflationen. Nationens krafter måste nu samlas kring uppgiften att varaktigt bringa ned pris- och kostnadsstegringen och därigenom hävda den fulla sysselsättningen.

För detla krävs en omedelbar förstärkning av slabiliseringspolitiken, i syfte att öka våra möjligheter att i den nya situationen ändå nå årets inflationsmål. Men framför allt krävs kraftfulla åtgärder för att göra det möjligt alt även 1985 och åren därefter varaktigt hålla tillbaka prisstegringarna, så att grunden läggs för en stabil och hållbar ekonomisk expansion och därmed också för full sysselsättning och en väl fungerande social välfärd,

3 Den ekonomiska politikens inriktning

3.1 Åtgärder mot inflationen

Med hänsyn fill den höga prioritet som regeringen tillmäter sysselsätl-ningsmålet och det nödvändiga i att dämpa inflationstakten för att nå detta mål, ligger målet atl reducera inflationen till nivån 4% under 1984 kvar. Likaså är det ett mål för regeringen all under loppet av 1985 ytterligare nedbringa inflationstakten till nivån 3%.

Finanspolitiken har för 1984 redan givils en klart restriktiv inriktning. Den totala konlraktiva efterfrågeeffekten från den offentliga sektorn på ekonomin beräknas till drygt 2% av BNP. De indirekta skatterna och minskningarna av transfereringarna svarar för merparten av denna effekt. För 1985 avtecknar sig, mot bakgrund av fattade beslul, en fortsatt kontraktiv effeki, som emellertid blir mindre än i år och huvudsakligen hänför sig till inkomstautomatiken.

Även penningpolitiken är inriktad på att stabilisera konjunkturutvecklingen och motverka en inflationsdrivande likvidisering av ekonomin. Kreditexpansionen till allmänheten har för 1984 begränsats till 4%. Betydande framsteg har vidare gjorts när del gäller att placera den ökande statsskulden utanför banksystemet. Genom introduktion av nya låneinstrument med längre löplider har statsskulden konsoliderats. Likviditetstillväxlen i ekonomin blir betydligt lägre 1984 än 1983 och de närmast föregående åren.

De löneavtal som slutits i år gör det svårt atl nå ned till den målsatta inflafionslaklen. För 1985 föreligger en allvariig risk att kostnadsutvecklingen avviker än mer från den takt som är förenlig med det uppsatta inflafionsmålel. Därför är det nödvändigt atl omedelbart vidta åtgärder i syfte att begränsa kostnadstrycket och löneglidningen. Följande åtgärder bör därför beslutas resp. föreslås riksdagen.

1. Ell allmänt prisstopp införs med priserna den 9 april som sioppriser. Under prisstoppet bör prisökningar medges endast i undantagsfall. Genom detta prispolitiska ingripande i kombination med övriga åtgärder återska-

Prop. 1983/84:150 Bilagal Reviderad finansplan 14

pas möjligheterna atl under loppet av 1984 pressa ned inflationstakten till den målsatta nivån. Prisstoppet medför också att de underiiggande kostnadsökningarna kan hällas tillbaka, bl. a. genom en större återhållsamhet i fråga om löneglidning.

2. Hyresstopp införs under 1984. Det innebär att hyreshöjningar under perioden 1 april-31 december 1984 förhindras.

3. För att stödja inflationsbekämpningen på det fördelningspolitiska planet införs stopp för höjningar av utdelningarna på aktier som är inregistrerade vid Stockholms fondbörs saml OTC-aktier. Stoppet avser utdelningarna för verksamhetsåret 1984, dvs. normalt de utdelningar som beslutas våren 1985.

4. I syfte att sterilisera den omfattande likviditeten i ekonomin bör en särskild likviditetsdeposilion införas. Denna innebär atl arbetsgivare med mer än 20 milj. kr. i lönesumma åläggs att på konto i riksbanken deponera elt belopp som motsvarar 6% av lönesumman utöver 20 milj. kr. Inbetalningarna skall ske med 3% senast den 31 augusti 1984 och med 3% senast den 31 januari 1985. För kommunerna begränsas depositionerna till 3% av lönesumman utöver 20 milj. kr. att inbetalas vid den senare tidpunkten. Likviditetsindragningarna bör gälla till utgången av år 1986 med möjlighet för regeringen att medge återbetalning av beloppen tidigare. Regeringen har möjlighet att medge dispens och återbetalning i förtid om likviditelsin-dragningen skulle medföra allvariiga konsekvenser för företagens verksamhet eller äventyra investeringar av stor betydelse för ett företags utveckling och för sysselsättningen där. Pä innestående belopp får arbetsgivaren 7% ränta. Depositionerna beräknas uppgå till ca 10 miljarder kr.

5. För atl motverka riskerna för ett ökal inflationstryck inom skogssek
torn bör en ytterligare, särskild likviditelsindragning ske från den 1 juli
1984, baserad på exportvärdet av skogsprodukter. Bakgmnden till denna
åtgärd är den snabba internationella prisuppgång som ägt rum på skogsin
dustrins produkter. Kombinationen av snabbt ökande priser och en pro
duktionsnivå som närmar sig kapacitetsgränsen har erfarenhetsmässigt
visat sig vara en grogrund för snabba prisökningar på de inhemska insats-
faktorerna i denna sektor. Dessa prisökningar har sedan spritts till övriga
delar av ekonomin. Genom den föreslagna indragningen av likviditet bör
prisutvecklingen inom sektorn kunna bli lugnare, något som förbättrar
fömtsättningarna för en stabil produkfions- och investeringsutveckling.
Depositionen bör uppgå till 3 % av exportvärdet.

Uppbörden av depositionerna föreslås ulföras av tullmyndigheterna, som vidarebefordrar depositionerna till konton i riksbanken. Depositionerna bör betinga en ränta molsvarande gällande diskonto. Depositionstiden bör vara tre år fr.o.m. den I juli 1984 med möjlighet för regeringen att restiiuera depositionerna vid tidigare tidpunkt. Exportdepositionerna inom skogsindustrin beräknas uppgå till 1 ä 11/2 miljard kr. Förslagen rörande Ukviditets- och exportdeposilioner samt begränsning av utdelning på aktier redovisas närmare i en lagrådsremiss.

Prop. 1983/84:150 Bilagal Reviderad flnansplan 15

6. Kontokortskrediterna till hushållen begränsas. Regeringen har i detla syfte tagit upp överläggningar med kontokortsföretagen.

Den sammanlagda effekten av dessa åtgärder är att prisutvecklingen på kort sikt dämpas påtagligt. Den omfattande likviditetsindragning som likviditets- och exportdepositionerna medför, bör verksamt bidra till att dämpa löneglidningen i ekonomin och därmed motverka en viktig faktor bakom inflationsutvecklingen.

Vid sidan av dessa åtgärder är det enligt min mening angeläget atl arbetsmarknadens parter genom förnyade överläggningar etablerar sådana fömtsättningar för löne- och inkomstutvecklingen under 1985 att de uppsatta målen för den ekonomiska politiken, och då främst sysselsättnings-målet, kan uppfyllas. Del är nödvändigt alt samla alla krafter i kampen för den fulla sysselsättningen. Alla parter måste nu göra en förnyad ansträngning för atl göra det möjligl för Sverige atl undvika den massarbetslöshet som etablerats i en rad länder under det senaste decenniet. Slora sociala och ekonomiska värden står på spel om det skulle visa sig omöjligt att åstadkomma den nödvändiga uppslutningen kring kampen mot inflationen. Ett uteblivet stöd för antiinflationspolitiken från övriga parter i samhället skulle tvinga statsmakterna till en ytterligare skärpning av finans- och penningpolitiken.

3.2 Kommunernas ekonomi

I prop. 1983/84:133 om kommunalekonomiska frågor inför år 1985 redogjordes för den kommunala sektorns reala och finansiella utveckling de närmaste åren. Av den redogörelsen framgår att den årliga ökningen av den kommunala konsumtionen synes komma att någol understiga I % åren 1985 och 1986, medan den finansiella situationen ter sig gynnsam vid måttliga pris- och löneökningar. 1 nämnda proposition föreslogs en begränsning av ökningstakten för skatteutjämningsbidragen m.m. Därvid förutsattes att merparten av de medel som frigörs skulle användas för att stimulera en ökad sysselsättning i kommunsektorn.

I det följande behandlas finansieringen av vissa familjepolitiska åtgärder. Genom dessa åtgärder kommer barnfamiljerna att få en kraftig ökning av sin köpkraft. Vidare föreslås avsevärt vidgade insatser på del arbetsmarknadspolitiska området, innefattande ytterligare insatser för att med statliga medel stimulera kommunala investeringar. Det finns också anledning att erinra om de bidrag som föreslagils i propositionen om ersättningarna till landstingen för åren 1985 och 1986 för att stimulera en utbyggnad av hemsjukvård och öppen psykiatrisk vård.

Mot denna bakgmnd är det inte aktuellt att i särskild ordning tillföra kommunsektorn ytterligare medel med anledning av vad som anförs i nämnda proposition.

I det föregående har utförligt redovisats bakgrunden till de ekonomiskpolitiska åtgärder som behöver sältas in för alt regeringens mål för infla-

Prop. 1983/84:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 16

tionsbekämpningen skall kunna uppnås. Därvid har bl.a. föreslagits en åtstramning av likviditeten i ekonomin genom en generell indragning av likvida medel. Kommunsektoms likviditet måste f.n. bedömas vara mycket god, även om situationen varierar mellan olika kommuner. Avgörande för den kommunala ekonomin för år 1985 är vilka kostnadsökningar som kommer att inträffa. En kostnadsökning som ansluter fill regeringens inflafionsmål om 3 % kommer att leda till en mycket gynnsam finansiell situation. Detta hänger samman med atl skatteinkomsterna för år 1985 härrör från inkomståret 1983, vilket ger en ökning av det kommunala skatteunderlaget för år 1985 med ca 8%. Denna inkomstökning som hänför sig till historisk inflafion kommer sålunda för 1985 att mötas av en mycket låg kostnadsökning om regeringens inflationsmål uppfylls.

För atl åstadkomma en tillräcklig åtstramning i ekonomin så att kost-nadsökningama kan hållas nere bör även kommuner och landsting omfaltas av likviditetsindragningen. Som jag nyss nämnt bör indragningen för dessa utgöra 3 % av den del av lönesumman som överstiger 20 milj. kr. och ske vid årsskiftet 1984/85. En viss del av inkomstöverskottet för år 1985 kommer på detta sätt att sättas av för kommande år då inkomst- och utgiftsökningarna kommer mer i paritet med varandra. Kommuner och landsting kommer sålunda atl efter två år få disponera de avsatta medlen och får ränta under tiden. Förslaget bör redovisas närmare i en lagrådsremiss. Möjligheten till dispens tas upp i det sammanhanget.

För att mildra effekten för de kommuner och landsting som har en utsatt finansiell situation föreslår jag att ramen för extra skatteutjämningsbidrag vidgas från 110 milj. kr. till 200 milj. kr. för år 1985. Detta leder fill att behovet av anslagsmedel för budgetåret 1984/85 ökar. Anslaget fill skatteutjämningsbidrag under statsbudgetens sjunde huvudtitel bör ökas med 45 milj. kr. mot denna bakgmnd.

3.3 Sysselsättningspolitiken

Den fulla sysselsättningen är den ekonomiska politikens viktigaste mål. Huvudmedlet att nä målet är hög och stabil tillväxt. Delta förutsätter i sin tur atl vi lyckas säkerställa den långsikliga konkurrenskraften för vårt lands ekonomi. Bara genom att producera sådana varor och tjänster som människor vill ha - både i Sverige och i omvärlden - och till sådana priser som gör att de vill köpa dem, kan vi långsiktigt trygga målet arbete åt alla.

Regeringspolitiken har också sedan hösten 1982 varit inriktad på detta. Devalveringen och uppföljningen av densamma har siktaljust på att trygga det svenska näringslivets långsikliga styrka. Den förstärkta konkurtenskraft som härigenom åstadkommits har medfört elt stegrat efterfrågetryck, vilket höjt kapacitelsutnyiijandet och nu också börjar ge utslag i ökad sysselsättning och sjunkande arbetslöshet.

Arbetslösheten beror dock inte bara på svag efterfrågan och dålig kon-

Prop. 1983/84:150 Bilagal Reviderad finansplan 17

kurrenskraft. Den späds också på i den mån stelheter och trögheter i det ekonomiska livet fördröjer en nödvändig anpassning till förändrade villkor. En politik för full sysselsättning kan därför inle enbart inrikta sig pä att genom en generell export- och produktionsstimulerande politik höja den ekonomiska tillväxten. Den måsle också innefatta åtgärder som syftar till en störte flexibilitet och rörlighet i ekonomin. Inte minst gäller detta arbetsmarknaden.

Det tar ofrånkomligen en viss tid innan en omläggning av den ekonomiska politiken, såsom den som genomfördes hösten 1982, ger utslag på arbetsmarknaden. Det har därför varit nödvändigt att komplettera den allmänna ekonomiska politiken med betydande arbelsmarknadspolitiska insatser för alt förhindra en fortsatt snabb försvagning av arbetsmarknaden under den första tiden efter omläggningen av den ekonomiska polifiken.

Sammanlagt satsade regeringen under sitt första år ca 30 miljarder kr. pä närings- och sysselsättningspolitiken. Antalet personer i beredskapsarbeten och arbetsmarknadsutbildning ökades molsvarande 20000 årsarbeten 1983. Särskilda åtgärder, i en del fall av nytt slag, har salts in för att under en femårsperiod skapa bättre förutsättningar för produktion och sysselsättning i Norrbotten.

Ett omfattande investeringsprogram med inriktning på energi-, kommunikations- och byggsektorerna är under genomförande, liksom en tidigareläggning av vissa statliga byggen. Ett skydd mot utförsäkring ur arbetslöshetskassorna har införts, vilket innebär atl de som riskerar all bli utförsäkrade har rätl till beredskapsarbete. Ett nytt system har införts för slöd till industrins nyrekrytering och vidareutbildning. Under det gångna årel har elt särskilt program understött tidigareläggning av rekrytering till fasla tjänster i kommuner och landsting. De s. k. ungdomslagen har börjat fungera, vilket innebär att arbetslösheten för 18-19-åringar kunnat nedbringas kraftigt.

Vidare har beslutals om ett tioårigt program för reparationer, ombyggnad och tillbyggnad (ROT-verksamhet) inom bostadssektorn. Regeringen har dessutom infört ett fillfälligt slöd till kommunala ombyggnads-, reparations- och underhållsarbeten. För arbeten som påbörjas under 1984 har vidare riksbanken beslutat vidga kommunlåneinstilutens ramar för utlåning i syfte alt öka möjlighetema att få lån till denna typ av verksamhet.

Den underiiggande utvecklingen på arbetsmarknaden, så som den manifesteras i efterfrågan på arbetskraft, har nu vänt i positiv riktning. Den uppgång i arbetslösheten, som kunde iakttas under 1983 och som är den oundvikliga konsekvensen av den svaga produktionsutvecklingen under de närmast föregående åren, har hejdats och synes nu ha vänts i en minskning av de öppna arbetslöshetstalen. Likväl kvarstår ännu betydande branschmässiga, yrkesmässiga och regionala obalanser på arbetsmarknaden.

Inom byggnadssektorn är efterfrågeläget fortsatt svagt, vilket motiverar ytteriigare åtgärder; berörda statsråd skall senare återkomma till detta. Å 2 Riksdagen 1983184. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1

Prop. 1983/84:150 Bilagal Reviderad finansplan 18

andra sidan har redan pä detla tidiga stadium i konjunkturcykeln påtagliga brist- och flaskhalsproblem kunnat noteras för vissa kategorier yrkesutbil-dad arbetskraft.

De arbetsmarknadspolitiska insatser som nu föreslås bör främst inriktas mot alt underlätta konjunkturuppgången och förbättra industriföretagens möjligheter att fylla sitt behov av utbildad arbetskraft. Anslagen för arbetsmarknadsutbildning bör vidgas så att ytterligare 15000 personer kan genomgå utbildning under nästa budgetår. Den vidgade utbildningen bör i stor utsträckning avse kurser inom datateknik och andra tekniska ämnen. Möjligheterna för arbetslösa att bedriva studier inom den kommunala vuxenutbildningen bör förbättras. Särskilda utbildningsåtgärder bör också vidtas för arbetslösa ungdomar. Ytterhgare resurser bör också avsällas för ungdomsprojekl, dvs. stöd till ungdomars egna initiativ för alt skapa arbete.

För att underlätta rörligheten på arbetsmarknaden bör kostnader för familjer i samband med flyttning kompenseras i högre grad än som nu sker. Samtidigt bör åtgärder vidtas som underlättar för medflyttande atl få elt arbete. Elt särskilt bidrag bör kunna ulgå till arbetslösa som startar egen verksamhet. Medel bör avsättas för ytterligare insatser för sysselsättningen i glesbygden.

AMS har beslutat om riktlinjer för elt program för förbättrad service till arbetsförmedlingens kunder. Serviceprogrammet syftar till att genom förenkling av regler och minskad intern administration flytta över resurser fill den direkta förmedlingsverksamheten. Åtgärder bör vidtas för att underlätta ett snabbt genomförande av serviceprogrammet.

För alt möta hotel om växande arbetslöshet inom byggnadsverksamheten är det nödvändigt att särskilt stimulera byggandet. Med utnyttjande av den finansfullmakt regeringen förfogar över bör en rad statliga byggprojekt lidigareläggas. Dessa åtgärder bör, tillsammans med de övriga projekt för att öka byggsysselsättningen som senare denna dag kommer att redovisas av berörda statsråd, kunna öka byggvolymen med sammanlagt ca 2,3 miljarder kr. Slalens utgifter härför beräknas till ca 1,6 miljarder kr. Projekten har valls ut så all de i flertalet fall ger sysselsättningseffekt redan i höst. Tyngdpunkten ligger dock på vinlem 1984/1985.

Sammanlagt beräknas kostnaderna för de sysselsättningspoliliska åtgärder som nu föreslås till ca 2,6 miljarder kr. Arbetsmarknadsministern och övriga berörda ministrar redovisar senare mer utförligt de skilda förslagen.

3.4 Rättvis fördelning

I årets finansplan framhöll jag, atl den viktigaste fördelningspolitiska insats som kan göras är att driva en ekonomisk politik som gör det möjligl all upprätthålla full sysselsättning och stabila priser. Därför är den ekonomiska politik som nu bedrivs - och som är inriktad på just dessa båda mål

Prop. 1983/84:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 19

- i sig själv elt kraftfullt slöd för en långsiktigt mer rättvis fördelning av våra resurser.

Samtidigt innebär krispolitiken på kort sikt otvivelaktigt vissa fördelningspolitiska påfrestningar. Strävandena alt stimulera den konkurrensutsatta sektorn, att sanera slatsfinanserna och att snabbi nedbringa inflationen gör vissa uppoffringar ofrånkomliga. Den offentliga sektorns tillväxt blir lägre än fidigare och såväl utgiftsnedskämingar som inkomstförstärkningar i statsbudgeten måsle komma till stånd. Vinstandelen i det svenska näringslivet ökar och återgår till en nivå som ligger i paritet med den som rådde under 1960-talet, samtidigt som de nominella löneökningarna måste vara lägre än de varit under senare är om inflationslakten skall kunna bringas ned och reallönerna stiga.

Detta skapar vissa fördelningspoliliska spänningar, vilka ger fördelningspolitiken särskilt stor betydelse på kort sikt. Jag underströk i finansplanen att krispolitiken måste föras konsekvent och uthålligt, och att den kan bli framgångsrik endast om den får en bred förankring. Det är därför av stor vikl alt bördorna fördelas efter bärkraft, och att fördelningspolitiska åtgärder riktas mot dem som för egen del drar ekonomisk nytta av vinstuppgången i näringslivet. Återgången till en högre lönsamhet i produktiva verksamheter måste kompletteras med åtgärder som gör att den kan accepteras av löntagargmpperna - någol som är en fömtsättning för atl den skall kunna bli bestående.

Sedan regeringens tillträde har en rad initiativ tagits för atl fördela de ekonomiska bördorna mer rättvist. Under hösten 1982 upphävdes tidigare beslutade försämringar av det sociala trygghetssystemet. En rad förändringar i skattesystemet har vidare genomförts. Arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatterna har höjts; förmögenhetsskatten har dämtöver tillfälligt höjts vid 1984 års taxering. Genom en särskild utdelningsskall måste företagen betala en del av 1983 års vinster till allmänna pensionsfonden och genom obligatoriska avsättningar till en investeringsfond reservera en del av vinsterna under 1983 och 1984 för framtida invesleringar. Skattelättnader för akfieuldelningar har slopats. En särskild omsättningsskatt på aktier har införts och reavinstbeskatlningen pä aktier höjts. Skattereformen fullföljs 1984 och 1985, efter det att inkomstskatteskalan justerats så att skattesänkningen för höginkomsttagare inle blir lika stor som enligt tidigare beslut. Avdragsrälten begränsas.

Under 1984 införs vidare löntagarfonder, vilket har stor fördelningspoli-fisk belydelse. Genom alt sprida ägandet och göra löntagarna som kollekfiv delaktiga i förmögenhetstillväxten ökar de möjligheterna att nå uppslutning kring den nödvändiga ökningen av lönsamheten och investeringarna i företagen.

Pensionerna har på nytt värdesäkrats genom att basbeloppet i pensionssystemet fr. o. m. 1983 anpassas fill förändringar i konsumentprisindex i stället för som tidigare basbeloppsindex. För 1984 avräknas dock prissleg-

Prop. 1983/84:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 20

ringar som orsakals av devalveringen från höjningen. Samtidigt ges de pensionärsgrupper som har de lägsta pensionerna ett förstärkt stöd.

Vidare har avdragsrätl för del av medlemsavgifter till fackföreningar införts. Slödel till barnfamiljerna förstärktes redan frän den I januari 1983 genom höjda barnbidrag och utvidgade flerbarnstillägg. Bostadsbidragen har höjts två gånger.

Insatser för barnfamiljerna.

Cheferna för social-, utbildnings- och bostadsdepartementen kommer i det följande att ta upp förslag till ytterligare åtgärder innebärande en avsevärd förstärkning av stödet till barnfamiljerna. Förslagen innefattar en mycket kraftig höjning av barnbidraget. Bidraget höjs med I 500 kr. till 4800 kr. per barn. Samtidigt stiger flerbarnstilläggen och studiebidragen. Utgifterna över statsbudgeten ökar till följd härav med närmare 2900 milj. kr., vilket innebär en mycket kraftig vidgning av barnfamiljernas köpkraft. Vidare förstärks bostadsstödet genom bl. a. en höjning av den övre hyresgränsen och inkomslgränserna i bostadsbidragssystemel. Härutöver föresläs bl.a. en höjning av garanlinivån i föräldraförsäkringen frän 37 kr. till 48 kr. per dag samt vissa förbättringar i bidragsförskottssystemet. Chefen för socialdepartementet kommer senare alt närmare redovisa förslagen och bakgrunden till dessa.

Totalt omfattar de familjepolitiska åtgärderna en kostnad om ca 3 300 milj. kr.

1 nuvarande ekonomiska och statsfinansiella läge är det ell oundgängligt krav att alla nya åtaganden finansieras fullt ut. Detta gäller även stödet till barnfamiljerna. Jag kommer i det följande att redovisa de förslag på skatteområdet som därvid aktualiseras. Det gäller slopande av förvärvsavdraget och vissa förändringar i den statliga inkomstskatteskalan.

Förvärvsavdraget har på senare tid behandlats av flera kommittéer. I familjeekonomiska kommitténs betänkande, (SOU 1983:14) Barn kostar, och ensamförälderkommitténs betänkande, (SOU 1983:51) Ensamföräldrarna och deras barn, framförs kritiska synpunkter på förvärvsavdraget. Sålunda konstateras atl avdraget - som numera främst betraktas som ett hänsynstagande till kostnader för barnfillsyn - inte är kopplat till de verkliga koslnaderna härför, vare sig till barnomsorgstaxorna eller antalel barn som behöver tillsyn. Vidare utgår det även för barn som inle längre behöver tillsyn. Det konstateras också att bidragseffekten är för låg för alt stimulera till en mera fast anknytning till arbetsmarknaden. Avdraget fungerar främst som ett allmänt ekonomiskt stöd. Skattesubventionen varierar starkt beroende på marginalskattens höjd, något som dock kommer att minska som en följd av den pågående skattereformen.

Skatteförenklingskommittén understryker i betänkandet (SOU 1984:21) Förenklad självdeklaration atl avdraget, trots de i och för sig enkla reglerna, ger upphov till en betydande belastning på taxeringsorganisationen.

Prop. 1983/84:150 Bilagal Reviderad finansplan 21

Vid 1981 års taxering skedde rättelser i drygt 130000 fall, vilket motsvarar en nästan 15-procentig felfrekvens. Särskilt arbetskrävande var de bortåt 40000 fall, där rättelsen innebar att avdraget flyttades över fill andra föräldern. Vidare konstaterades atl reglerna förutsätter alt de skattskyldiga lämnar uppgifter om hemmavarande barn och samboendeförhållanden. Kommittén ansåg starka administrativa skäl tala för ett slopande av avdraget. Antalet preliminärskallekolumner minskar då från fyra till två.

Jag kan i huvudsak instämma i den kritik som riktas mot förvärvsavdraget. Inle minst från förenklingssynpunkt är det angeläget att slopa avdraget. Detta kan ses som elt led i strävandena alt förenkla deklarationen för vanliga löntagare och minska taxeringsmyndigheternas granskningsarbele, så att resurserna kan inriktas på angelägnare insatser.

Slopande av förvärvsavdraget medför en ökning av skatteintäkterna med omkring 730 milj. kr., vilket belopp således återförs till barnfamiljerna i annan form. Jag har härvid räknat med att ökningen av skatteintäkterna i sin helhet tillförs staten. Jag avser sålunda att senare i annat sammanhang återkomma med förslag till åtgärder för all neutralisera den ökning av de kommunala skalleinkomstema som blir följden av ell slopat förvärvsavdrag. Genom systemet för utbetalning av kommunalskatt påverkar denna förändring kommunsektorns skatteinkomster först 1987.

Vidare föreslår jag att skattesatsen i skiktet 1-4 basenheter (7800-31 200 kr. 1985) höjs från 3 % till 4%. Skallesatsen blir därigenom 4% i ett brett skikt upp till 9 basenheter (70200 kr. 1985). Höjningen innebär en skatteskärpning med 234 kr. för samtliga inkomsttagare med en inkomst på 31 200 kr. eller däröver. För lägre inkomster blir skattehöjningen mindre. Åtgärden medför en ökning av skatteintäkterna med omkring 1 270 milj. kr.

På grund av lagstiftningsärendets enkla beskaffenhet anser jag att lagrådels hörande inle är nödvändigt. De av mig föreslagna förändringarna på skatteområdet bör gälla fr. o. m. inkomståret 1985.

Jag vill i detta sammanhang slutligen anmäla att vissa ändringar i det kontanta arbetsmarknadsstödet nu bör göras. Dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen bör höjas till 300 kr. fr.o.m. den 1 juli 1984. Även vissa höjningar av utbildningsbidraget m. m. bör göras.

De ökade utgifter som blir följden av förslaget belastar i första hand arbetsmarknadsfonden. Mot bakgmnd också av alt fonden redan nu löper med underskott bör en justering av arbetsmarknadsavgiften ske med 0,3 procentenheter till 1,6%.

Prop. 1983/84:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 22

4 Utsikterna för 1984

4.1 Internationellt

Utvecklingen under 1983 innebaren positiv vändpunkt för världsekonomin. Efter flera år av stagnerande eller fallande produkfion och handel inleddes en återhämtning av den ekonomiska aktiviteten. Både världshandeln och den samlade världsprodukfionen steg med omkring 2%. Återhämtningen var koncentrerad till den industrialiserade världen och i synnerhet till den nordamerikanska kontinenten. I Västeuropa var uppgången svagare och i flertalet utvecklingsländer låg tillväxten kvar på de senaste årens låga nivå.

I Förenta Staterna utvecklades ekonomin myckel starkt under 1983. I genomsnitt för årel uppgick den samlade produktionstillväxten där till omkring 3,5 %. Även i Västeuropa inleddes en uppgång, om än av betydligt blygsammare mått, med en beräknad tillväxt på drygt 1 %. Arbetslösheten sjönk i Förenta Staterna från fidigare rekordnivåer till under 8%. I Västeuropa fortsatte den att öka och uppgår nu till omkring 11 %. Inflationstakten i industriländerna fortsatte alt sjunka trots den tilltagande akfivileten och underskred i genomsnitt 5%, någol som inle inträffat de senaste femton åren.

Den sjunkande inflationen har förstärkt hushållens realinkomster och bidragit till den ökning av den privata konsumfionen som hittills varit den främsta drivkraften bakom återhämtningen både i Nordamerika och i Västeuropa. Ett sänkt hushållssparande i flertalet industriländer har ytterligare bidragit till konsumtionsökningen.

Att återhämtningen i Västeuropa gått betydligt långsammare än i Förenta Statema sammanhänger bl.a. med den ekonomiska polifikens inriktning. Den ekonomiska aktiviteten i Västeuropa har hållits tillbaka av den utpräglat restriktiva finanspolitik som flertalet regeringar där bedriver i syfte atl nedbringa budgetunderskotten. Men den har också hämmats av de höga realräntor som inle minst är resultatet av den ekonomiska politik som förs i Förenta Staterna. Kombinationen där på senare år av en expansiv finanspolitik och en stram penningpolitik har pressat upp ränloma, vilkel bidragit till dollarns höga yttre värde. Detta har tvingat länderna i Västeuropa att i sin tur av hänsyn till växelkurser och interna prisslabili-seringsmål föra en mer restriktiv penningpolifik än vad som varit motiverat av enbart inhemska hänsyn. Den expansiva finanspolifiken i Förenta Statema har samtidigt varit en starkt bidragande orsak till den kraftiga uppgång som ägt mm i den amerikanska ekonomin.

Den starkare tillväxten i Förenta Statema har i förening med dollarns Styrka lett till en dramafisk försämring av den amerikanska bytesbalansen, vars underskott förra året uppgick till drygt 40 miljarder dollar. Denna Utveckling har lett fill allt starkare förväntningar om en betydande anpassning av kurserna för de viktigare valutorna, dvs. i första hand en deprecie-

Prop. 1983/84:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 23

ring av dollarn i förhållande till övriga valutor. En viss försvagning av dollarn inträffade under början av året.

När del gäller det fortsatta konjunklurförloppet ter sig utsikterna för den allra närmaste framtiden relativt ljusa. I årets finansplan gjordes bedömningen att den internationella återhämtning som inletts sannohkt skulle fortsätta under 1984. De senaste månadernas utveckling har gett ytterligare stöd för den bedömningen. Ett särskilt positivt tecken är att de privata investeringarna ökat snabbt i Förenta Staterna del senaste halvåret och även böljat komma igång i Japan och Förbundsrepubliken Tyskland. I Förenta Stalerna fömtses de fasta investeringarna öka med över 10% i år.

I den amerikanska ekonomin har överhuvudtagel aktiviteten varit fortsalt mycket stark under årets första kvartal. Även med den mer dämpade fillväxltakl som fömtses för återstoden av årel, väntas den samlade produktionen öka med i genomsnitt drygt 5 % i år. I Västeuropa och i synnerhet i Förbundsrepubliken Tyskland har den relativt långsamma uppgången förstärkts något de senaste månaderna och utsikterna för det närmaste året förbättrats. För 1984 kan en fillväxt om ca 2% fömtses i Västeuropa. I OECD-området i sin helhet skulle därmed en samlad tillväxt nås om inemot 4%. Världshandeln förväntas öka med ca 5 1/2% i volym.

Del finns nu fömtsättningar för att den ekonomiska återhämtningen under det närmaste årel successivt skall kunna spridas även till övriga delar av världsekonomin. U-länderna har de senaste åren drabbats hårt av lågkonjunkturen i i-länderna, det höga internalionella räntelägel och de starkt reducerade finansiella flöden som bhvit resultatel av de omfattande skuldproblem som drabbat många u-länder. Dessa länder har tvingats fill hårda anpassningsåtgärder som framför allt tagit sig uttryck i en betydande importreduktion. Behovet av anpassning har begränsat utrymmet för en inhemsk efterfrågetillväxt. Produktionen har fortsatt alt utvecklas svagt och har i åtskilliga länder fallit de senaste två åren.

Som ett resultat av anpassningsåtgärderna har emellertid en markant förbättring av u-ländernas exlernbalans åstadkommits. De icke oljeproducerande u-ländemas samlade bytesbalansunderskott har således mellan 1981 och 1983 reducerats från 109 till 56 miljarder dollar. Genom denna anpassning har möjligheterna förbättrats för dessa länder att ta del i den ekonomiska återhämtning som inletts i industriländerna, även om fortsatta finansiella problem i många länder kan väntas hålla fillbaka fillväxten. Den samlade tillväxten i u-ländema väntas öka från omkring I % 1983 till omkring 4% i år.

Även om utsiklema för 1984 således ter sig relafivt ljusa, är osäkerheten betydande när man blickar längre fram i liden. Frågan är hur den uppgång som nu äger mm skall kunna konsolideras och gmnden läggas för en stabil fillväxt i världsekonomin under 1985 och 1986. Det finns flera inslag i den aktuella situationen som kan försvåra en sådan konsolidering av återhämtningen. Den kvardröjande skillnaden i tillväxttakt mellan Förenta Staterna

Prop. 1983/84:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 24

och Västeuropa, den bristande anpassningen av växelkurserna till underliggande ekonomiska förhållanden, de höga realräntorna och fortsatta finansiella svårigheter i många u-länder utgör alia orosmoment som kan äventyra den fortsatta uppgången.

4.2 Produktion och sysselsättning 1984

1 finansplanen i januari bedömde jag atl en lönekostnadsstegring om 6 % i hela samhällsekonomin var förenlig med regeringens och riksdagens uttalade mål att begränsa prisstegringarna till nivån 4 % mot slutet av 1984. Lönerörelsen är ännu inte avslutad, men avtal har nyligen träffats på en stor del av arbetsmarknaden.

Den preliminära bedömning som nu kan göras av avtalsutfallet tyder på en lönekostnadsstegring om ca 7,5 % 1984, såvida inga åtgärder vidtas. Om detta blev fallet, skulle möjligheterna att pressa ner inflationstakten fill 4 % i år äventyras. Tillgängliga prognoser pekar mot en prisstegring på ca 5,5 % under loppet av 1984. Mot den bakgmnden har regeringen, somjag tidigare redovisat, vidtagit eller föreslagit en rad åtgärder som syftar till att ytterligare dämpa pris- och kostnadsutvecklingen.

Det är nalurhgtvis svårt att nu exakt bedöma vilka effekter som dessa åtgärder kan få på ekonomin i år. I den prognos som presenteras här har jag överslagsvis räknat med en lönekoslnadsökning på 7 % 1983-1984 och en prisökning på 5 % under loppet av 1984. Ambitionen kvarstår all ytterligare nedbringa inflationen.

Försörjningsbalansen

I Qol minskade hushållens realt disponibla inkomster med 2,1 %. Den privata konsumtionen minskade samtidigt med 1,6 %. Detta innebär atl hushållens sparande, mätt som andel av disponibelinkomsten, föll till noll från en redan mycket låg nivå.

Hushållens köpkraft väntas i år öka med 0,3 %. Med hänsyn till det exceptionellt låga sparandet i Qol är det rimligt att anta alt hushållen, trots en avtagande inflationstakt, i varje fall inte fortsätter alt minska sill sparande i år. Inte minst det nyligen introducerade allemanssparandet bör verksamt bidra härtill. Den strama kreditpolitik som förs, och de begränsningar som nu aviserats för konlokortskrediter, torde vidare dämpa hushållens konsumtionsmöjligheter. Den privata konsumtionen väntas därför öka i samma takt som köpkraften.

I fjol ökade den kommunala konsumtionen med 2,6 %. Antalel sysselsatta i kommunema ökade med drygt 18000 personer. Därav hänförde sig merparten till institutionella förändringar och arbelsmarknadspolitiska åtgärder, men även den underliggande sysselsättningen ökade. 1 år väntas en sysselsättningsökning med 15000-20000 personer. Merparten av dessa fömtses sysselsättas i ungdomslag och beredskapsarbeten. Bl.a. till följd

Prop. 1983/84:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 25

Tabell 1. Försörjningsbalans 1983-1984

	Löpande	Procentuell	volymförändring
	priser
	priser
	1983	1983	1984
BNP	695 411	2,3	2,8
Import, varor och tjänster	240892	1.6	6,5
Tillgång	936303	2,1	3,7
Bruttoinvesteringar	127344	-1,1	3,5
Näringslivet	58 326	0,4	12,0
Därav: industri	18 252	-3,4	15,0
Statliga mynd.
o. affärsverk'	17499	2,1	-1,0
Kommuner	23 864	-2,5	-0,4
Bostäder	27 655	-4,7	-7,7
Lagerinvestering-	-8247	-0,1	1,2
Privat konsumtion	361309	-1,6	0,3
Offentlig konsumtion	203713	0,9	1,0
Statlig	56917	-3,2	-1,1
Kommunal	146796	2.6	1,8
Inhemsk efterfrågan	684 119	-0,9	2,4
Export, varor och
tjänster	252 184	11,5	7,4
Användning	936303	2,1	3,7

' Fr.o.m. 1983 redovisas en del av televerkets investeringar som investeringar i näringslivet. Justerat fördetta skulle volymutvecklingen bli 3,1 % resp. 2,1 %. ' Lageromslag i förhållande till föregående års BNP.

av kommunemas goda ekonomiska läge väntas den underliggande sysselsättningen fortsätta atl öka. Ökningen uppskattas till ca 7000 personer.

Den statliga konsumtionen förutses minska med drygt 1 % 1984. Sysselsättningen i den stafiiga sektorn ökade i fjol men väntas minska någol i år.

Bostadsinvesteringarna förutses minska med drygt 7,5 % i volym. Ombyggnadsinvesteringarna väntas visseriigen öka, men samtidigt väntas en fortsalt kraftig minskning av nybyggnadsinvesleringarna. I fjol igångsattes byggandet av 38 300 lägenheter. I år fömtses en igångsättning med omkring 32000 lägenheter, därav hälften i småhus.

Mol bakgmnd av del besvärliga sysselsättningsläge som råder på byggarbetsmarknaden och som väntas förvärras under nästkommande vinter tidigareläggs statliga byggnads- och anläggningsarbeten med ca 1 300 milj. kr. Därutöver stimuleras byggandet av icke stafiiga projekt, bl. a. byggande av samlingslokaler, förbättring av boendemiljön och stöd till daghemsutbyggnad med ca 900 milj. kr.

I den ekonomisk-politiska propositionen hösten 1983 och i årets finansplan bedömde jag alt industrins invesleringar skulle öka med 8 % i volym 1984. Tolkningen av den senaste investeringsenkäten pekar dock mot en ökning av industrins investeringar med 15 %. Den förbättrade lönsamheten och del ökade kapacilelsutnyttjandet tycks således nu som väntat

Diagram 7. Nettosparkvoten 1970-1984

Procent av BNP

Anm. Nettosparandet definieras som bruttoinvesteringar -l- lagerinvesteringar -l-bytesbalanssaldo — kapitalförslitning.

mogna ut i ökade invesleringar i företagen. Även inom handeln väntas en kraftig ökning av investeringsaktiviteten.

De ökade investeringama och förbättringen av utrikesbalansen innebär sammantaget att det inhemska netlosparandet fömtses öka relativt kraftigt 1984. Den mycket oroande trenden med en sjunkande kapitalbildning i ekonomin sedan mitten av 1970-talel har, som framgår av diagram 7, därmed bmtits.

Den samlade produktionen, BNP, väntas öka med 2,8 % i år. Del är en upprevidering jämfört med den prognos som redovisades i finansplanen i januari. Prognoserna för exporten och bmttoinvesteringama har reviderats upp. Däremot väntas inte den privata konsumtionen öka mera påtagligt. Detla skiljer den nuvarande konjunklurfasen från tidigare uppgångar, då konsumtionen tagit fart rält tidigt. Bidragen till tillväxten kommer istället i första hand från lager och fasta investeringar. Trots upprevideringen av exporten väntas emellertid bidraget från utrikessektom bli väsentligt mindre än i fjol. Det beror på den kraftiga importlillväxt som förutses. Industriproduktionen beräknas öka med närmare 7 %, en uppjustering av prognosen med 1 procentenhet jämfört med finansplanen.

Utrikeshandeln

Konjunktumppgången i OECD-områdel väntas fortsätta under 1984. Samtidigt väntas också en återhämtning i länderområdena utanför OECD. Mot den bakgmnden ter sig utsikterna för en tillväxt i handeln med såväl råvaror som industriprodukter relativt goda. Världshandeln bedöms sålunda öka med ca 5 1/2% i volym. Marknadstillväxten för bearbetade varor i OECD-området uppskattas fill 6 %. En relafivt snabb produktivitetsfill-

Prop. 1983/84:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 27

Tabell 2. Bytesbalans 1982-1984

Milj, kr.

	1982	1983	1984
Export varor, fob	168131	210311	237 800
Import varor, cif	173 928	200225	222000
Handelsbalans	- 5 797	10086	15 800
Tjänstebalans	35	1206	4 250
(inkl. restpost och korr.)
Transfereringsbalans	-16714	-19533	-21000
Bytesbalans	-22476	- 8241	- 1000

växt i den svenska tillverkningsindustrin bör kunna begränsa kostnadsökningarna så pass myckel alt företagen kan hålla sina relativa exportpriser ungefär oförändrade 1984. Mot bakgmnd av de relalivprissänkningar som genomfördes 1982 och 1983 bör därför ytteriigare marknadsandelar kunna vinnas. Exporten av bearbetade varor väntas mot den bakgrunden öka med 10,5 % 1984. Råvamexporten väntas öka med 3,5 %. Sammantaget fömtses exporten av varor och tjänster öka med 7,5 %.

Även för importen väntas, som nämnts, en kraftig ökning. Delta beror på atl de komponenter som fömtses växa snabbast - export, lager och fasla invesleringar — har ell högt importinnehåll. I prognosen har hänsyn tagils fill alt den svenska industrins konkurrenskraft även förstärkts i förhållande till importen genom de relativprissänkningar 1981 och 1982 års devalveringar gett upphov till. Trots detla förutses importen öka med 6,5 %. Delta understryker vikten av att vi håller den intema pris- och kostnadsutvecklingen under kontroll. Den svenska ekonomins stora utlandsberoende leder nämligen omedelbart till en påfrestning på extembalansen så snart kapacitetsutnyttjandet ökar i ekonomin.

Sammantaget fömtses export- och importprognoserna för varuhandeln medföra ett markant överskott på handelsbalansen. Till följd av de stora räntebetalningarna på utlandsskulden fömtses, som framgår av tabell 2, ändock ett underskott i bytesbalansen på knappt I miljard kr. 1984. Det skulle innebära att vi nästan når jämvikt i bytesbalansen. Mätt som andel av BNP minskar underskottet från 1,2 % 1983 till 0,1 % 1984.

Sysselsättningen

Mol bakgmnd av den förstärkta produktionstillväxten väntas också arbetsmarknadsläget förbättras under året. Enligt konjunkturinstitutets senaste barometemndersökning ökade sysselsättningen i industrin under första kvartalet i år. Sysselsättningen hade då minskal kontinuerligt sedan mitten av 1980, vilket innebär att ungefär 100000 industrijobb försvunnit. Som framhållits ovan torde företagen ha fortsatta produktivitetsvinster att ta ul, varför sysselsättningsökningen mellan 1983 och 1984 väntas stanna vid ca 15000 personer.

Hittills i år har det vid arbetsförmedlingarna registrerats en markant

Prop. 1983/84:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 28

ökning av antalet lediga platser inom industrin; mer än en fördubbling jämfört med molsvarande period 1983. För många av dessa jobb ställs emellertid krav på viss specifik utbildning eller erfarenhet. Denna bild bekräftas också av konjunkturinstitutets marsbarometer. Bristlalen för yrkesarbetare och tekniska tjänstemän fortsätter att öka, samtidigt som vissa branscher och regioner dras med fortsatt hög arbetslöshet. Åtgärder för atl stödja och underlätta konjunkturuppgången har redan satts igång och kommer att intensifieras ytteriigare. Flyttningsbidragen kommer alt höjas och förmedlingsverksamheten att intensifieras samtidigt som utbildningen av anställda i företagen byggs ut.

Prognoserna för byggverksamheten lyder på en fortsatt sysselsättnings-minskning. Nybyggandet av bostäder har successivt minskat under senare år och väntas fortsätta att minska även under 1984. Tillskottet från övriga sektorers ökande byggaktivitet är inte tillräckligt för att förhindra en fortsatt minskning av den totala byggproduklionen och därmed av sysselsättningen i byggnadsverksamheten. Det finns således en stor risk för att byggarbetslöshelen nästa vinter blir högre än i år. Mot denna bakgrund har regeringen beslutat tidigarelägga statliga byggnads- och anläggningsarbeten och stimulera icke statlig byggnadsverksamhet. Byggproduklionen beräknas genom dessa tidigareläggningar och stimulanser öka med en byggvolym motsvarande ca 2,3 miljarder kr. Del motsvarar ca 6000 arbetsfillfällen, totalt sett.

Arbetslösheten på byggmarknaden är regionalt och yrkesmässigt ojämnt fördelad. Det beror på alt det finns överskott på arbetskraft i vissa regioner och bland vissa yrkesgmpper samtidigt som det finns risk för arbetskraftsbrist på andra håll. Arbetslösheten är hög för t.ex. trä- och betongarbetare, men låg för andra grupper, såsom elektriker, målare, bleck- och plålslagare. De stimulanser som nu genomförs är resultatet av en avvägning mellan behovei på kort sikt att skapa sysselsättning i områden och för yrkesgrupper som har störst arbetslöshet och behovet atl på sikt åstadkomma en bättre regional och yrkesmässig fördelning i förhållande till byggbehoven.

Jag vill i sammanhanget erinra om regeringens nyligen framlagda förslag om en förstärkning av exportfrämjandet på byggområdet, som kan fä positiva effekter för vissa delar av byggsektorn.

Inom den privata tjänstesektorn väntas sysselsättningen fortsätta att öka med ca 20000 personer under 1984.

Sysselsättningen i den offentliga tjänstesektorn beräknas öka med ca 15000-20000 personer. Därav väntas som nämnts lejonparten falla på ungdomslag och beredskapsarbeten i kommunerna. I det nuvarande konjunkturläget är det en angelägen uppgift för arbetsmarknadsmyndigheterna alt successivt slussa ul de ungdomar i kommunerna som nu sysselsätts i ungdomslag och beredskapsarbeten fill fasta jobb eller till utbildning.

Prop. 1983/84:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 29

Arbetsmarknadspolitikens huvuduppgift under 1984-1985 måsle således vara att underlätta, understödja och utnyttja konjunktumppgången, så alt vi kan få en lämplig matchning av utbud och efterfrågan på arbetskraft.

Sammantaget väntas ett förbättrat, men ändock fortsatt problemfyllt arbetsmarknadsläge. Arbetskraflsutbudet beräknas öka med ca 20000 personer, samtidigt som efterfrågan på arbetskraft, inkl. ökade arbelsmarknadspolitiska åtgärder, förutses stiga betydligt mer, eller med 35000 personer. Mätt mellan årsgenomsnitten 1983 och 1984 skulle arbetslösheten därmed kunna minska från drygt 150000 till ca 135000 personer.

4.3 Det aktuella budgetläget

Jag har tidigare i flera sammanhang understrukit atl en av den ekonomiska politikens viktigaste uppgifter är att på nytt uppnå en mera balanserad statsfinansiell situation. Budgetpolitiken har givits en myckel stram inriktning i syfte alt långsiktigt nå detla mål. Denna inriktning av politiken, tillsammans med den allmänt goda ekonomiska utvecklingen, böijar nu ge påtagliga resultat.

I statsbudgeten för budgetåret 1983/84 angavs budgetunderskottet till drygt 90 miljarder kr. Som framgår av tabell 3 kunde jag redan i årets budgetproposition revidera ned det beräknade underskottet till knappt 85 miljarder kr. Nedgången hade främst sin gmnd i de utgiftsbegränsande åtgärder och de inkomsthöjningar som riksdagen beslöt hösten 1983.

De beräkningar som nu kan göras visar alt det kassamässiga underskottet blir ytteriigare drygt 7 miljarder kr. lägre. Förbättringen av budgetsaldot beror på en kombination av ökade inkomster till följd av snabbare tillväxt i skatteunderlaget och en viss ytterligare nedrevidering av de beräknade utgifterna.

Tabell 3 Budgetsaldo för budgetåren 1982/83-1984/85

Miljarder kr., löpande priser

	1982/83 Utfall	1983/84		1984/85
	1982/83 Utfall	Budgetprop.	Nuv.ber.	Budgetprop.	Nuv.ber.
Inkomster Utgifter exkl. statsskuldräntor Statsskuldräntor	191,3 229,7 48,2	217,6 241,6 60,9	221,3 239,1 59,9	224,1 239,9 65,0	243,3 250,0 60,5
Kassamässigt budgetsaldo	-86,6	-84,9	-77,7	-80,8	-67,2
Extraordinära budgetförstärkningar	5,9	7,7	7,7	11,3	14,4
Lnderliggande budgetsaldo	-92,5	-92,6	-85,4	-92,1	-81,6

Prop. 1983/84:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 30

Det nu redovisade underskottet innebär en förbättring med hela 12,4 miljarder kr. jämfört med den fastställda statsbudgeten för budgetåret 1983/84. Förbättringen av budgetsaldot är uttryck för en successiv skärpning av finanspolitiken. En analys av förändringen visar att de samlade statsutgifterna i nuvarande beräkning ligger 1,9 miljarder kr. lägre än i statsbudgeten, bl.a. som en följd av aktiva åtgärder för att begränsa statsutgifterna. Detta har kunnat åstadkommas trots atl utgiftema för slatsskuldräntorna nu beräknas bli ca 4,5 miljarder kr. högre än vad som angavs i statsbudgeten. Samtidigt har aktiva åtgärder för alt öka inkomsterna i kombinafion med en bättre tillväxt i skatteunderlaget lett fram till en upprevidering av statsinkomsterna med så mycket som 10,5 miljarder kr.

Vissa av de vidtagna åtgärderna är av engångsnatur, men också det underliggande saldot uppvisar en klar förbättring med 11,8 miljarder kr. jämfört med statsbudgeten.

Också för budgetåret I984I85 kan nu redovisas en kraftig saldoförbäll-ring jämfört med beräkningarna i årets budgetproposition. Underskottet uppskattas nu till 67,2 miljarder kr., dvs. en minskning med 13,6 miljarder kr. De nya siffrorna för 1983/84 ger högre inkomstbaser, vilka ger effekt även för 1984/85. Därtill kommer atl antagandena om tillväxten i skatteunderlaget förskjufits uppåt jämfört med beräkningarna i budgetpropositionen. Sammantaget föranleder dessa förändringar en uppräkning av inkomsterna med 19,2 miljarder kr. Av denna ökning svarar samordningen av källskatt och socialavgifter för 6 miljarder kr., vilka vid beräkningen i budgetpropositionen beaktades som en minuspost under poslen Tillkommande utgiftsbehov, netto, på budgetens utgiftssida. Detta belopp måste således dras av från såväl inkomsterna som utgifterna i nuvarande beräkning om man vill nå jämförbarhet med beräkningarna i budgetpropositionen.

Övriga förändringar på utgiftssidan är begränsade. Vissa ökade utgifter bl. a. för militärt försvar och utvecklingsbistånd har dock tillkommit. Samtidigt räknas emellertid slatsskuldräntorna ned påtagligt, bl. a. som en följd av lägre räntenivå, mindre ökning av statsskulden och sänkt dollarkurs. Jag återkommer i avsnittet Särskilda frågor till utvecklingen av räntorna på statsskulden.

I kalkylerna för 1984/85 har de förslag på familjepolitikens område och inom arbetsmarknadspolitiken som nu läggs fram beaktats under posten Tillkommande utgiftsbehov, netto. Deras effekter på utgifternas resp. inkomsternas nivå framgår med andra ord inle av beräkningarna, medan däremot hänsyn tagils till deras nettoeffekt på saldot.

Som framgår av tabell 3 förbättras också det underiiggande saldot jämfört med fidigare beräkningar, om än inle i lika hög grad som det kassamässiga saldot. Jag återkommer med en närmare redovisning av del aktuella budgetläget i avsnittet Särskilda frågor.

De nu redovisade siffrorna innebär, somjag redan angivit, att budgetsal-

				Enl. bud-	Rev, be-
				getprop.	räkningar
Offentlig sektor totalt	-28,1	-39,8	-35,7	-34,4	-28,2
varav staten	-46,7	-59,4	-54,2	-53,8	-49,3
kommuner	0,0	-F 1,0	- 0,1	-0,9	- 0,1
socialförsäk-
ringssektorn	4-18,6	-1-18,6	-H8,6	-h20,3	+1\,1

Räknat som andel av BNP sjunker därmed underskottet i den konsoliderade offentliga sektoms finansiella sparande påtagligt. I diagram 9 åskådliggörs hur den snabba urholkningen av det offentliga sparandel som inleddes 1976, efter år 1982 vänts i elt klart minskat sparandeunderskoll.

4.4 Kreditpolitiken

Den internationella räntenivån har under det senaste halvåret legat relafivt stabil. En viss höjning har dock skett under den senaste fiden. I

Diagram 9 Den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande 1970—1984

Procent av BNP

Förenta staterna har primränlan höjts i två steg. Även diskontot har justerats upp. Förväntningarna om den framtida amerikanska ränteutvecklingen, vilken i hög grad är avgörande för övriga länders räntesättning, präglas av stor osäkerhet. För en fallande räntenivå talar i första hand den avsevärda nedgången i inflationen. Samtidigt innebär emellertid finansieringen av slora offentliga sparunderskotl en risk för alt räntenivån under de närmaste åren drivs upp och atl inflationsförväntningarna på nytt tar fart.

I Sverige har marknadsräntorna sjunkit något hittills i år. Räntesatsen på bankcerlifikal och slatsskuldväxlar har gått ned med närmare en procentenhet och på den långa marknaden har basräntan för industriobligationer sänkts med en procentenhet till 11,5%. Den långa prioriterade räntan, som sänktes i december 1983 med en halv procentenhet, har sänkts ytterligare med en halv procentenhet till 11,0%. Även på den opriorilerade kapitalmarknaden har räntorna sjunkit. Den vikande inflationen utgör förklaringen fill ränlenedgången. Denna nedgång har ägt rum samtidigt som en viss uppgång skett av de internalionella räntorna.

En öppen ekonomi som den svenska kan aldrig helt frigöra sig från effekterna av den internationella ränteutvecklingen. En framgångsrik kamp mot inflationen ökar dock våra möjligheter alt långsiktigt sänka den inhemska räntenivån. En lägre inflationstakt ger via ökad konkurrenskraft, förbättrad bytesbalans och stärkt förtroende för den svenska kronan ett ökat ulrymme för en självständig inhemsk räntepolitik. Inle minst i delta perspekfiv är det önskvärt att vi under de närmaste åren kan etablera elt överskott i bytesbalansen. Ett dylikt överskott skulle bidra till att dämpa inflationsförväntningarna, motverka risken för valutaflöde samt underlätta de omfattande återbetalningar av utländska lån som måsle göras under de närmaste åren.

Prop. 1983/84:150 Bilaga 1 Reviderad flnansplan 33

Likviditetstillväxten har under de senaste månaderna varit mycket måttlig och har anpassats till vad som långsiktigt kan antas vara förenligt med en varaktig nedgång i inflationstakten. Penningmängdens ökningstakt blir i år mindre än hälften av vad den var 1982; uppskattningsvis 5% jämfört med 14%. Detta har åstadkommits genom att nya former för den statliga upplåningen utanför banksystemet introducerats, vilket också bidragit fill att konsolidera statsskulden. Bankernas utlåning begränsas i enlighet med riksbankens rekommendationer om en utlåningstillväxt på högst 4% under loppet av 1984. Företagens goda lönsamhets- och likviditelsutveckling innebär att deras kredhbehov bhr relativt litet och bör kunna fillgodoses inom denna snäva ram för kreditgivningen. En viss åtstramning av bankernas krediter till hushållen kommer sannolikt alt ske under året som en följd av del begränsade kreditutrymmet och företagens något ökade låneefterfrågan. Regeringen har också inlett överläggningar med kontokortsföretagen i syfte att begränsa konsumtionskredilerna genom förändringar av betalningsvillkoren i samband med kontoköp.

Under 1983 gav den privata kapitalbalansen upphov till ett utflöde på drygt 6 miljarder kr., vilket i motsvarande grad bidrog till att öka kraven på statens upplåning utomlands. 1 syfte att i någon mån stimulera såväl företagen som kommunema att la på sig en ökad andel av vårt lands samlade ufiandsupplåning har fr. o. m. den 1 mars i år kraven på minsta genomsnittliga löptid på nya utlandslån sänkts från 5 år fill 2 år. Därigenom kan företagen och kommunerna lättare överblicka kursrisken vid utlandsupplåning. För lån som tas upp i ullandel för atl finansiera s.k. direkta investeringar i utlandet gäller 5-årsregeln dock även i fortsättningen.

Trots alt budgetunderskottet inte ökar längre, utan tvärtom minskar under innevarande år, ställer finansieringen av budgetunderskottet även i år krav på betydande upplåning utanför banksystemet, framför allt hos företagen för att minska likviditetsökningen i ekonomin. Avsättningar i riksbanken enligt nu framlagt förslag till åtgärd kommer atl bidra till denna minskning. Likvidiletseffeklerna av åtgärden hänför sig väsentligen till 1985. Under hösten 1984 kommer dock vissa avsättningar alt ske. De uppgår till ungefär 1 % av penningmängden.

Kravet på en långsam likvidilelsexpansion innebär att placeringen av statspapper hos bankerna starkt begränsas. Såsom framgår av tabell 5 kan banksektorns nettoköp av statspapper uppskattas till ca 5 miljarder kr. 1984.

De privata försäkringsbolagen och AP-fonden har bedömts kunna placera ca 25 miljarder kr. i statspapper. Den resterande delen av den inhemska staisupplåningen på totalt ca 40 miljarder kr. måste därför ske hos hushåll, företag, fonder, kassor m. m. Genom introduktionen av allemanssparandet beräknas hushållens bidrag till budgetunderskottets finansiering öka betydligt under 1984. Trots detta krävs en upplåning hos företag m.m. av ungefär samma omfattning som 1983. Jag vill i detta sammanhang under-3 Riksdagen 1983184. I saml. Nr 150. Bilaga 1

Prop. 1983/84:150 Bilaga 1 Reviderad flnansplan 34

stryka att upplåningen i förelag m. m. genom introduktionen av riksobliga-lioner nu sker med betydligt längre genomsnittlig löptid än tidigare, varigenom en konsolidering av statsskulden möjliggörs. Noteras bör även den nya teknik för slatsupplåning som nyligen introducerats av riksgäldskontoret och som innebär atl riksobligationer försäljs på auktion genom anbudsförfarande.

Statens upplåning i utlandet har överslagsvis angivits till 10 miljarder kr., vari inkluderas dels en ökning av valutareserven, dels en täckning av de kursförluster som uppslår när stafiiga utlandslån inlöses.

Tabell 5 Finansiering av budgetunderskottet 1982-1984

Nettobelopp, miljarder kr.

	1982	1983	1984
Banksektom	7	3	5
Upplåning utanför bankema	55	54	61
varav: kapitalmarknadsinstitut	18	21	25
hushåll	6	9	15
företag m. m.	31	24	21'
Summa Sverige	62	57	66
Utlandet	20	26	10
Totalt	82	83	76

' Siffran inkluderar likviditetsdepositioner på 4 miljarder kr.

Anm. Uppgiftema för såväl upplåningen i utlandet som totalt inkluderar de kursförluster som uppkommer genom att delar av den statliga uUandsskulden omsätts till högre valutakurser.

Källa: Riksbanken.

4.5 1984 års långtidsutredning

I mars i år offenfiiggjordes 1984 års långtidsutredning. Den behandlar i första hand liden fram fill 1990. Utredningen försöker beskri\a en utveckling sådan att målen för den ekonomiska politiken uppnås senast 1990 och försöker klargöra vilka krav som ställs på den ekonomiska politiken och på ekonomins funktionssätt för all dessa mål skall nås.

Långtidsutredningen visar all del skulle vara möjligl att uppnå en produktionstillväxt på 2-2,5% per år 1983-1990. En sådan tillväxt skulle på flera sätt förbättra landets möjligheter att uppnå samhällsekonomisk balans. Expansionen skulle medge både stigande reallöner och en lillräckligl god lönsamhet i industriföretagen. Den skulle också ge utrymme för både ökad investeringsverksamhet, ökad nelloexport och stigande konsumtion. Vidare skulle saneringen av den offenfiiga sektorns finanser underlättas avsevärt. Slutligen skulle - vilket är av största betydelse - expansionen kunna leda till full sysselsättning.

Efler devalveringen i oktober 1982 har produktionstillväxten i den svenska ekonomin varil god. Bmttonationalprodukten ökade med drygt 2% 1983 och beräknas öka med närmare 3% 1984.

Prop. 1983/84:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 35

De krav som enligt långtidsutredningen ställs för alt denna expansion skall fortsätta de närmaste åren är atl inflationen dämpas kraftigt och att budgetunderskottet reduceras. Utredningen räknar med atl löneökningarna måsle dämpas till 6% per år och att prisökningama måste sänkas till ca 4% per år för atl tillväxten skaU fortsätta på nivån 2-3 % per år. Budgetunderskottet bör enligt utredningen reduceras till 40-50 miljarder kr. 1990 för all finansiell balans skall uppnås. Särskilda budgetförstärkande åtgärder på ca 6 miljarder kr. per år förordas för de närmaste åren.

Långtidsutredningen visar också alt om inflationen inle kan brytas - om timlönerna fortsätter att öka med 8-10% per år och prisema fortsätter all öka snabbare än i omvärlden - så kommer obalanserna i den svenska ekonomin att förvärras. Arbetslösheten skulle stiga till närmare 300000 personer 1987, motsvarande 7% av arbetskraften. Budgetunderskottet skulle uppgå fill 100 miljarder kr. 1987.

Långtidsutredningen remissbehandlas för närvarande. Remissvaren skall vara inlämnade i juni 1984. Regeringen avser att mol bakgmnd av långtidsutredningens och remissinslansemas synpunkter senare redovisa sin syn på den långsikliga ekonomiska utvecklingen.

5 Budgetpolitiken

5.1 1984 års långtidsbudget

Syftet med 1984 års långtidsbudget (bil. 1.2) är att kartlägga de statsfinansiella konsekvensema på fem års sikt av redan fattade beslut och gjorde åtaganden. I långtidsbudgeten görs inga försök alt fömlse vilka beslut avseende budgetens inkomster och utgifter som statsmakterna kan komma att fatta under perioden. Långfidsbudgeten är således varken en plan för den framtida utvecklingen eller en prognos för den mest sannolika utvecklingen. Avsikten med långtidsbudgeten är att redovisa vilken budgetutveckling som blir följden om inte några nya utgiflsåtaganden görs och om skatte- och avgiftsreglerna inte ändras. Årets långfidsbudget omfattar perioden 1984/85-1988/89.

I årets långtidsbudget redovisas budgelulvecklingen vid två olika alternativ för den ekonomiska utvecklingen. På så sätl åskådliggörs hur den allmänna ekonomiska utvecklingen - och då i synnerhet prisstegringarna och den ekonomiska tillväxten - långsikfigl påverkar statsbudgetens inkomster och utgifter. I det ena alternativet baseras beräkningarna på en lönestegring och en inflationstakt om 5% resp. 3% årligen fr.o.m. år 1985 (lågaltemativet). Räntenivån sjunker i detta fall successivt under långlidsbudgelperioden för att slutåret i perioden uppgå fill 7%. I det andra alternafivet antas både lönestegringen och inflafionslaklen uppgå till 8% per år fr. o. m. år 1985 (högaltemativet). Räntenivån antas under dessa betingelser uppgå till 13%. I lågaltemafivet uppkommer en ekonomisk tillväxt, vilket inte är fallet i högallernativet.

Utgifter och inkomster

Statsinkomsternas utveckling vid givna skattesatser är till stor del beroende av lönesummans utveckling, även om statsinkomsternas tillväxt kan variera i betydande grad mellan olika år beroende på kassamässiga förskjutningar i skattesystemet.

Under perioden 1978/79-1982/83 ökade statsinkomsterna åriigen med 12,3% i löpande priser. Under långtidsbudgetperioden beräknas inkomsterna i löpande priser öka med 3,7% per år i lågalternativet och med 4,6% per år i högalternativet. Den lägre ökningstakten för den framförliggande perioden jämfört med utvecklingen mellan budgetåren 1978/79-1982/83 sammanhänger till en del med att löne- och prisutvecklingen antas bli lägre än under den historiska perioden. Detta gäller i första hand lågaltemativet.

Tabell 6 Inkomster under långtidsbudgetperioden

	GenomsnitOig procentuell forändring 1978/79-1982/83	Inkomster 1984/85 (miljarder kr.)	Genomsnittlig procentuell förändring 1984/85-1988/89'
			Löpande	priser
			Lågalt.		Högalt.
Inkomstskatt Socialavgifter Mervärdeskatt Övriga indirekta skatter Ränteinkomster och återbetalning av lån Övriga inkomster Totala statsinkomster	6,7 13,5 11,9 12,9 22,0 15,0 12,3	61,6 44,0 55,1 40,7 16,1 25,8 243,3	H-7,0 -1-5,3 -1-3,8 + 1,2 -2,1 4-0,4 -1-3,7		-t-5,5 -h8,0 -1-7,5 -1-1,2 -1-3,1 -1-0,8 -t-5,3

1 förändringstalen har exkluderats effekterna av den samordnade källskatte- och socialavgiftsuppbörden.

Under den historiska perioden togs vidare olika beslul om ökade skatter. I enlighet med långtidsbudgetens beräkningsmetod har i kalkylerna för kommande år endast beaktats beslutade och föreslagna förändringar i skatteuttaget. Att skattesatserna antas vara oförändrade under perioden bidrar till att skatteinkomsternas andel av BNP sjunker någol under långtidsbudgetperioden.

Statsutgifterna exkl. slalsskuldräntor ökade volymmässigt med ca 1,4% per år under perioden 1978/79-1982/83. Långtidsbudgetkalkylen resulterar i en minskning med 1,8% åriigen. Skillnaden i utvecklingstakt beror på många faktorer. De viktigaste är atl några beslul om ökade utgifter inte lagts in i långtidsbudgeten saml alt automatiken i statsutgifterna på vissa områden kraftigt höjde utgiftsnivån under den historiska perioden. Vidare ökade kostnaderna för arbetsmarknads- och industripolitik markant under denna period.

I löpande priser beräknas den årliga ökningslakten exkl. statsskuldräntor till 1,2% i lågaltemativet och fill 5,4% i högaUernativet. Väsenfiigt störte utgifter för arbelsmarknadspolitiska och industripolitiska åtgärder har lagts in i högalternativet än i lågaltemafivet. Detta motiveras av den klart sämre ekonomiska utvecklingen i högalternativet.

Räntorna på statsskulden ökar i lågalternivel med 9,4% per år. Denna, relativt andra delar av statsbudgeten, snabba ökningstakt uppstår trots att räntenivån i delta alternativ successivt antas sjunka under perioden. De ökade kostnaderna för slalsskuldräntor förklaras av att statsskulden ökar med i genomsnitt ca 70 miljarder kr. per budgetår. Den mycket höga utvecklingstakten på 18,4% för räntorna på statsskulden i högaltemativet beror såväl på att räntenivån stiger till 13 % som på att budgetunderskotten fortsätter att öka till 136,5 miljarder kr. mot slutet av perioden, vilket medför en genomsnittlig årlig ökning av slatsskuldräntorna med 18,2%.

Tabell 7 Utgifter under långtidsbudgetperioden, realekonomiskt fördelade

	Genomsnittlig procentuell förändring 1978/79-1982/83		1984/85 (miljarder kronor)	Genomsnittlig procentuell förändring 1984/85-1988/89
	Genomsnittlig procentuell förändring 1978/79-1982/83		1984/85 (miljarder kronor)	Fasta priser	Löpande priser
	Fasta priser	Löpande priser		Fasta priser	Låg-altemafiv	Högalternativ
Summa statliga konsumtions- och investeringsutgifter Summa transfereringar därav	-1- 0,7 + 0,7	-1-10,0 -H1,0	82,3 151,6	- 1,4 - 1,2	+ 2,3 + 1,9	-t- 6,1 -t- 6,5
Transfereringar till hushåll Transfereringar till kommunsektom Finansiella transaktioner	+ 1,3 - 0,2 -1-11,4	-Hl,7 + 9,6 -22,l	78,1 54,0 15,2	- 0,3 - 0,3 -17,2	-1- 2,0 -1- 3,1 -15,7	-t- 8,2 -1- 4,8 -13,4
Summa exkl. statsskuld-
räntor	+ 1,4	-1-11,3	249,0	- 1,8	+ 1,2	-1- 5,4
Statsskuldräntor	-1-39,6	-1-53,0	61,5'		-1- 9,4	-fl8,2
Totala utgifter	-1- 5,1	-1-15,1	310,5		4- 3,0	-1- 8,3

' I denna fördelning har beaktats I miljard kr. i tillkommande utgiftsbehov, netto för ev. valutaförluster i form av förtida inlösen av utländska lån.

Sammanlaget minskar utgiflemas BNP-andel i lågaltemativet från 39,5% budgetåret 1984/85 till 36,5% 1988/89, medan andelen i högaUernativet,ökar till 40% för slutårel i långfidsbudgeten.

Saldoutvecklingen

För budgetSret 1984/85 beräknas budgetsaldot enligt det reviderade budgetförslaget komma alt uppgå till 67,2 miljarder kr.

Över långtidsbudgetperioden ökar underskottet i lågaltemativet från 1984/85 års saldo till 74,8 miljarder kr. budgetåret 1988/89. Försämringen i det kassamässiga saldot beror väsenfiigen på alt beräknade s.k. extraordinära åtgärder minskar kraftigt under långlidsbudgelperioden. Det underliggande saldot ligger däremot kvar på i stort sett oförändrad nominell nivå om 82 miljarder kr. I högallernativet försämras saldot successivt för att slutårel uppgå till 136,5 miljarder kr. Som andel av BNP sjunker under-

Prop. 1983/84:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 39

5.2 Riktlinjer för budgetpolitiken

Under en följd av år har vaije långtidsbudget visat en ensartad bild i del att budgetunderskotten ökat i storlek under långtidsbudgetperioden. Varje ny långfidsbudget har desutom fått ulgå från större underskott under startåret. Nivåerna på underskotten har på detta sätt lyfts från år till år. Utfallssiffroma för resp. budgetår har normalt uppvisat markant högre underskott än vad som beräknats för budgetåret i fråga i tidigare långtidsbudgetar. Sålunda beräknades i 1978 års långtidsbudget slutåret 1982/83 uppvisa elt underskoll om 42,8 miljarder kr. Utfallet blev ell underskott om 86,6 miljarder kr.

Som bl. a. framgår av diagram 11 har denna tendens, att underskotten ökar för varje ny kalkyl som görs, bmtits. För både 1983/84 och 1984/85 redovisas nu beräknade underskott som ligger lägre än beräkningama i fidigare långtidsbudgetar. I lågalternativet i årets långtidsbudget Ugger det underliggande saldot kvar på oförändrad nivå under perioden. Under-skoltsnivån i delta altemativ ligger också klart lägre än i föregående långfidsbudget.

För budgetåret 1984/85 har följande beräkningar av saldot redovisats i tidigare långtidsbudgetar (miljarder kr.).

LB 1980	LB 1981	LB 1982	LB 1983	Nu beräknat utfall
-78,5	-89,6	-88,1	-101,0	-67,2

Detta visar all en mycket påtaglig förändring av budgetlägel ägt mm.

De förändrade antaganden om löne- och prisutvecklingen för 1984/85 som jag redovisat i det föregående påverkar budgetens inkomstsida i långt högre grad än utgiftssidan.

TQl en del är dessa ell uttryck för det bekanta förhållandet alt förändringar i pris- och kostnadsutvecklingen alltid får ett snabbare genomslag på inkomstsidan än på utgiftssidan, eftersom utgifterna i så hög grad styrs av historisk pris- och kostnadsutveckling. Såtillvida är den nu redovisade förbättringen av saldot bara delvis av bestående natur. Detta framgår inte minst av långtidsbudgetens högaltemativ som visar atl en snabbare pris-och kostnadsstegring, som därtill ger en sämre tillväxt i ekonomin, på lång sikt leder till en markant försämring av statsfinanserna.

Vad jag nu anfört är dock bara en del av förklaringen till den nu beräknade förbättringen av budgetsaldot för 1984/85. En väl så viktig orsak är att den förda ekonomiska politiken nu böijar ge påtagliga resultat.

Jag har även i fidigare sammanhang konstaterat atl det är absolut nödvändigt alt vända den allmänna ekonomiska utvecklingen, om det skall vara möjligl alt åstadkomma en sanering av statsbudgeten. Saknas ekonomisk tillväxt och kan inte inflationen pressas tillbaka, leder utvecklingen

Prop. 1983/84:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 41

nya utgifter som inte kan finansieras inom ramen för redan existerande program. Samtidigt har åtgärder för alt avindexera ulgiflsprogrammen givit betydande resullal, främst när det gäller transfereringsutgifter till den kommunala sektorn. Också den snabba neddragningen av företagsstöd och företagssubventioner har haft gynnsamma effekter på statsbudgeten.

På inkomstsidan har samtidigt, när tillväxten återvunnits, de stigande inkomsterna kunnal tillföras budgeten och resultera i minskade budgetunderskott. Till bilden hör vidare en mer medveten statlig kassahållning, där staten systematiskt söker vinna ränteintäkter genom att kräva in utestående fordringar snabbare och begränsa kredittider m.m. Sammantaget har detta medfört betydande inkomstökningar för staten samtidigt som utgifts-trycket kunnat hållas tillbaka.

Jag vill i sammanhanget notera alt förstärkningen av statsfinanserna synes kunna ske parallellt med en förbättring av sysselsättningsläget.

Årets långtidsbudget visar hur utomordentligt viktigt det är att hålla fast vid en sådan inriktning av budgetpolitiken som jag här beskrivit. Om sparandet i den svenska ekonomin skall kunna återställas fill en nivå som är förenlig med samhällsekonomisk balans, torde kravet på en sparandeökning i hög grad behöva ställas också på den offentliga sektom. Detla kräver alt del statliga budgetunderskottet, mätt som andel av bruttonationalprodukten, successivt minskas under en följd av år.

Slutsatsen av långtidsbudgetberäkningarna är att budgetproblemen inle löses av sig själva ens vid en god allmänekonomisk utveckling. Även i lågalternativet, med dess mycket positiva ekonomiska utveckling, ligger budgetunderskottet kvar på en nivå som långsiktigt inte är förenlig med kravet på samhällsekonomisk balans.

Beräkningama visar också i hur hög grad den långsikliga stalsfinansiella utvecklingen bestäms av den allmänna ekonomiska utvecklingen. Med en dämpad pris- och kostnadsutveckling, som möjliggör en god ekonomisk tillväxt, begränsas kraven på aktiva åtgärder för alt ytterligare nedbringa underskottet i budgeten. Med höga pris- och löneökningar och en hög räntenivå och därav föranledd svag tillväxt fordras däremoi kraftigt åtstramande åtgärder enbart för atl hålla budgetunderskottet på oförändrad nivå.

Samtidigt finns uppenbarligen ett samband som verkar i omvänd riktning. Lägre budgetunderskott utövar i sig en dämpande inverkan på såväl pris- och kostnadsutvecklingen som på räntenivån. Högre budgetunderskott leder till högre inflationslakt och högre räntor.

Dessa slutsatser måsle få konsekvenser också i det korta perspekfivet. Det är ännu för tidigt atl dra bestämda budgetpolitiska slutsatser för den framförliggande perioden. De nuvarande beräkningarna för 1984/85 motiverar inte omedelbara budgetpolitiska åtgärder. Det måste dock konstateras att löneutvecklingen för 1984 i stort sett ligger i nivå med långtidsbudgetens högaltemativ. Om den fortsatta utvecklingen skulle leda till att pris-och löneutvecklingen även för 1985 ligger på en långsiktigt alltför hög nivå.

Prop. 1983/84:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 43

Särskilda frågor

1 Utnyttjande av finansfullmakten, m. m.

Regeringen har av riksdagen bemyndigats att, om arbetsmarknadsläget kräver det, för budgetåret 1982183 besluta om utgifter intill ell sammanlagt belopp av 3500 milj. kr. (prop. 1981/82:150 bil. 2, FiU 40, rskr 393, prop. 1982/83:50, FiU 21, rskr 108). I prop. 1982/83:150 bil. 2, redovisades de åtgärder som under budgetåret 1982/83 t.o.m. den 13 april 1983 hade beslutats med slöd av finansfullmakten. Genom beslut den 14 april utnyttjades finansfullmakten för sysselsättningsskapande åtgärder inom byggarbetsmarknaden. Beslutet avsåg fidigareläggning av bl.a. byggnadsarbeten för polisväsendet (89,5 milj. kr.), kriminalvården (121,0 milj. kr.), inom utbildningsdepartementets område (76,7 milj. kr.), statens vattenfallsverk (50,2 milj. kr.), drift och byggande av statliga vägar (390,3 milj. kr.), bidrag till byggande av kommunala vägar och galor (81,4 milj. kr.), bidrag fill byggande av enskilda vägar (9,9 milj. kr.) samt jämvägar (26,2 milj. kr.). Sammantaget uppgick tidigareläggningama till 932 785 000 kr. Under återstoden av del gångna budgetåret utnyttjade regeringen inle finansfullmakten. Under budgetåret 1982/83 disponerades sammanlagt 3259361000 kr. av finansfullmakten.

När det gäller finansfullmakten och dess utnyttjande för innevarande budgetår vill jag erinra om att riksdagen har bemyndigat regeringen att, om arbetsmarknadsläget kräver det, för detta budgetår besluta om utgifter intill ett sammanlagt belöp av 2500 milj. kr. (prop. 1982/83:150 bil. I, FiU 50, rskr 392). Fullmakten får liksom fidigare användas för finansiering av tidigareläggning, utvidgning eller påskyndande av statliga investeringar som normall finansieras med anslag på statsbudgeten samt för beredskapsarbeten och för bidrag till kommunala projekt för investering och sysselsättning. Bidragsprocenten för kommunala projekt får fastställas av regeringen med hänsyn till ändamålet, dock högst till 75%. Vidare får finansfullmakten användas för bidrag till näringslivet och bostadssektorn. Härvid får gällande bidragssatser tillfälligt höjas till högst 75 %.

Under budgetåret 1983/841, o. m. den 31 mars 1984 har finansfullmakten disponerats genom beslut den 6 oktober och den 15 december 1983.

Genom beslutet den 6 oktober 1983 utnyttjades fullmakten med 532041000 kr. för tidigareläggning av bl.a. byggnadsarbeten för pohsvä-sendet (29,5 milj. kr.), kriminalvården (23,7 milj. kr.), för drift och byggande av statliga vägar (124,4 milj. kr.), för bidrag till byggande av kommunala vägar och gator (111,6 milj. kr.), för bidrag till byggande av enskilda vägar (5 milj. kr.), för jämvägar (79,4 milj. kr.) samt för beredskapsarbeten (52 milj. kr.). Beslutet den 15 december innebar atl 130 milj. kr. disponerades för beredskapsarbeten.

Prop. 1983/84:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 44

Genom dessa två beslut har sammanlagt 662041000 kr. av finansfullmakten disponerats. Följaktligen återstod den 31 mars 1984 1837959000 kr. av den givna finansfullmakten. Fram till i dag har några ytterligare uinytljanden av finansfullmakten inte beslutats.

Som jag nyss nämnt bör emellertid finansfullmakten nu las i anspråk för ytterligare sysselsältningsfrämjande åtgärder. Vederbörande statsråd kommer senare denna dag att ge en närmare redovisning av syftet härmed. Redovisningen för riksdagen av detaljerna i delta ärende torde få anstå till nästa års kompletteringsproposition.

Vid sidan av finansfullmakten har riksdagen lämnat regeringen ett antal konjunktur- eller arbetsmarknadspolitiskt motiverade bemyndiganden. De olika bemyndigandena som har lämnats för budgetåret 1983/84 redovisas i del följande.

Inom försvarsdepartementets verksamhetsområde: Regeringen har bemyndigats alt medge överskridande av utgiftsramarna för det militära försvaret och civilförsvaret om det behövs av konjunktur- eller beredskapsskäl.

Inom bostadsdepartementets verksamhetsområde: Under förslagsanslaget Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m. har regeringen bemyndigats att ändra ramen för räntefria förbätlringslån om det behövs av sysselsätlningsskäl. Under reservationsanslagen Anordningsbidrag m.m. till allmänna samlingslokaler, Uppmstningsbidrag m.m. till allmänna samlingslokaler samt Lån för allmänna samlingslokaler får ramarna för bidrag resp. lån överskridas om det behövs av sysselsättningsskäl. Även under anslaget Tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bebyggelse kan beslutsramen vidgas om det behövs av sysselsättningsskäl.

Av de bemyndiganden som jag nu har redovisai fram till denna dag har den militära utgiftsramen höjts med 18,3 milj. kr. för vissa byggnadsarbeten. Ramarna för anordningsbidrag resp. lån till allmänna samlingslokaler har höjts med 65 milj. kr. under budgetåret 1983/84. Ramen för uppmstningsbidrag till allmänna samlingslokaler har höjts med 50 milj. kr. Regeringen bör, som chefen för bostadsdepartementet återkommer till senare i dag, föreslå ytterligare höjningar av dessa ramar för budgetåret 1983/84 samt för budgetåret 1984/85. Redovisning av detaljema i detta ärende torde få anstå till nästa kompletteringsproposition.

Regeringen disponerar för innevarande budgetår, som jag tidigare nämnt, en finansfullmakl om 2500 milj. kr. Jag förordar atl fullmakten för budgetåret 1984/85 las upp med samma belopp. Om sysselsättningsläget så kräver kan regeringen återkomma till riksdagen i denna fråga.

Villkoren för finansfullmaktens användning bör kompletteras så att den även omfattar affarsverksinvesteringar som annars finansieras utanför statsbudgeten. Det bör enligt min uppfattning vara möjligl alt av sysselsättningsskäl för sådana affarsverksinvesteringar utanför statsbudgeten tilldela elt fidigareläggningsbidrag, i normalfallet 10% av investeringskostna-

Prop. 1983/84:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 45

den, från ett för detla ändamål uppfört anslag under arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel. Jag har i denna fråga samrått med de berörda statsråden.

2 Statliga kreditgarantier, m. m.

Omfattningen av den statliga kreditgarantigivningen är betydande. Eftersom verksamheten med kredilgaranfier inte framgår av statsbudgeten finns det skäl att särskilt redovisa förändringar inom området.

Riksrevisionsverket (RRV) har regeringens uppdrag att två gånger per år redovisa verksamheten med statliga kreditgarantier. RRV har lämnat en redovisning av verksamheten per den 31 december 1983. I tabell I sammanfattas uppgifterna. Liksom tidigare år tillämpas en kassamässig redovisning.

Av tabellen framgår att den garanterade kapitalskulden den 31 december 1983 uppgick till 90 270 milj. kr., vilket är ca 4,8 miljarder kronor mer än ett halvår tidigare. Garantier för Konungariket Sveriges Stadshypotekskassa, Forsmarks Kraftgmpp AB, Svenska Petroleum och Svenska Varv AB svarar för de största ökningarna. Fördelat på samhällsområden har bostadssektorn ökal kraftigast.

Redovisningen påverkas av att skuldförbindelser deponerade i riksbanken som avser internationella utvecklingsfonder och som av riksgäldskonlorel fidigare redovisats som garantier m. m. inte längre ingår. De redovisas numera av kontoret som skulder. Det innebär att beloppen för den garanterade kapitalskulden och garantiutfästelserna per den 30 juni 1983 har reducerats med ca 2,4 miljarder kronor. Motsvarande siffra för garantiramarna är 3,3 miljarder kronor.

Utgifterna till följd av infriade garanfier uppgick under perioden 1 juli t.o.m. 31 december 1983 till 873 milj. kr. Utgifterna avsåg främst export-kreditgarantier. Även industrilånegarantierna svarade för slora utgifter. Under motsvarande period uppgick inkomsterna från garantiavgifter till ca 272 milj. kr. Inkomsterna från återbetalningar av tidigare infriade garantier uppgick för samma period till ca 189 milj. kr. Staiens kassamässiga underskott för första hälften av budgetåret 1983/84 uppgick således till 412 milj. kr. exkl. kostnader för administration av kreditgarantiverksamheten.

TabeU 1. Statliga kreditgarantier, m. m. per den 31 december 1983

Milj. kr.

Garantier utfärdade	Av regering-	Gjorda	Garanterad	Utgifter	Inkomster	Inkomster
av	en medgiven	garanti-	kapital-	P-g-a.	från ga-	p. g. a. åter-
	garantiram	utfästelser	skuld	infriade garantier	rantiavgifter	betalning av tidigare infriade garantier
Riksgäldskontoret	62 357	52123	52123	_	_	_
(varav grundfondförbin-
delser)	(21313)	(20824)	(20824)	-	-	-
Exportkreditnämnden	51921	63 280	25 161	800,1	261,3	184,6
Statens vattenfallsverk	8933	8944	7698	—	—	—
Lantbruksstyrelsen	4385	3 749	3 544	19,1	0,1	1,3
Statens industriverk	2386	1927	1 110	52,5	10,1	2,4
Industridepartementet	650	-	-	-	-	-
Statens del. för rymd-
verksamhet	411	-	-	-	-	-
Televerket	310	137	137	—	_	_
Kommunikationsdepar-
tementet	300	-	—	—	—	—
Övriga	742	544	497	1,6	0,4	0,3
Summa	132395	130704	90270	873,3	271,9	188,6

Av RRV:s redovisning framgår alt de statliga garantiåtagandena ökar mycket snabbt. Detta gäller även nettoutgiftema som för första hälften av budgetåret 1983/84 uppgick till drygt 400 milj. kr., att jämföras med 661 milj. kr. för hela budgetåret 1982/83. Enligt min mening är det angeläget att de potentiella utgiftsanspråk som ligger i en kreditgaranti uppmärksammas i ökad utsträckning. I princip bör ett kreditgaranliåtagande behandlas på samma sätl som en utgift över statsbudgeten, där för närvarande stor restriktivitet med nya åtaganden är nödvändig. Det är också nödvändigt att begränsa nettoutgiftema inom området. I bl. a. detta syfte utreds frågor om ökad riskdelning i exportkreditgarantisystemet. Somjag vid tidigare fillfällen framhållit, bör statiig garantigivning inte innehålla något subventions-element.

I tabell 2 redovisar jag de förslag avseende statliga kreditgarantier för budgetåret 1984/85 som förelagts riksdagen efter budgetpropositionen. De förändringar av olika rambelopp som redovisas, avser ett ikraftträdande vid ingången av budgetåret 1984/85. I tabellen redovisas också de förändringar för budgetåret 1984/85 som föreslogs i budgetpropositionen.

Prop. 1983/84:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 47

Tabell 2. Förslag till förändringar av ramar för statligt garantiåtagande

Milj. kr.

Garantiram

Föräiidring

1983-12-31

1984-07-01

I budgetpropositionen redovisade förändringar

Inom industridepartementets område Garantier för utvinning av olja, naturgas eller kol Garantier för industrigarantilån m. m.

Summa

4000

300 (åriig ram)

8000

1050 (s.k. engagemangsram)

-1-4331,7

-4000 -1- 750'

-1-9081,7

' Garanterad kapitalskuld uppgick den 31 december 1983 till 593 milj. kr. Skillnaden mellan den nya ramen och den garanterade kapitalskulden uppgår således till 457 milj. kr. Förändringen innebär även att kreditgarantiramen blir revolverande, från alt tidigare en ny årlig ram fastställts för varje budgetår.

Om riksdagen bifaller regeringens förslag kommer således ramama för statens garantiåtagande all öka från 130704 milj. kr. den 31 december 1983 med 9081,7 milj. kr. till 139786 milj. kr. vid ingången av budgetåret 1984/ 85.

Regeringen har den 9 febmari 1984 beslutat om en fortsatt översyn av stafiig låneverksamhel, i vilken bl. a. skall undersökas möjligheterna att ersätta statliga lån med kredilgaranfier. Enligt min mening bör den ökning av det statliga garanliålagandel, som kan orsakas av detta skäl, i princip kunna accepteras.

De förslag i denna fråga somjag nu redovisat avser perioden t. o. m. den 31 mars 1984. Eventuella förslag efter delta datum - liksom eventuella förändringar till följd av riksdagsbehandlingen - torde få beaktas av riksdagens finansutskott.

Kreditgarantier kan ges antingen i form av s. k. engagemangsramar eller som årliga ramar.

Engagemangsram innebär alt den kreditgarantigivande myndigheten beviljas en flerårig ram för garantigivningen med möjlighet fill ny kreditga-rantigivning inom denna totalram i mån av utrymme. Systemet medför att myndigheterna får incitament att dra ned garantiernas löplider och även i övrigt hålla nere belastningen på garantiramarna. Detta är långsiktigt av statsfinansiell belydelse eftersom långa löptider på kreditgarantierna försvårar omprioriteringar och binder upp staten för potentiella ulgiftsåtagan-den under lång tid.

Årliga ramar karaktäriseras av all nya garantier kan utfärdas endast inom den pågående anvisade ramen, oavsett hur stor del av de tidigare årliga ramama som ianspråktagits och oavsett den ackumulerade omfattningen av tidigare åtaganden.

Prop. 1983/84:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 48

Systemet med engagemangsramar underlättar planeringen på myndighetsnivå och sfimulerar till långsiktiga bedömningar. En flerårig ram ställer större krav på uppföljning och underlättar budgeleringen.

Jag anser att del är en klar fördel om kredilgaranlisystemen är utformade som engagemangsramar. Detla medger en bättre överblick även för regeringen av det totala statliga engagemanget. Som jag tidigare nämnt är det angeläget att så långt möjligl begränsa storleken av det statliga garanliålagandel och löptiden för de lån som beviljas statliga garantier. Jag anser atl en generell tillämpning av fleråriga engagemangsramar för de statliga kredilgaranlisystemen bäst befrämjar detta. För de kreditgaranfisystem som i dag baseras på årliga ramar bör en övergång till engagemangsram genomföras den Ijuli 1985.

Chefen för industridepartementet har i proposition om industriell tillväxt och förnyelse (prop. 1983/84:135) föreslagit en övergång från åriig ram till engagemangsram för kreditgarantier till industrigarantilån m. m. Industriministern påpekar att förluster till följd av infriade garantier rent tekniskt minskar statens engagemang för utestående garantier. Han betonar alt sådana förluster inle bör frigöra ulrymme för ny garantigivning och föreslår atl infriande av kreditgaranti skall medföra en minskning av kreditga-ranfiramen med motsvarande belopp.

Jag delar industriministerns uppfattning i denna fråga. Infriande av det stafiiga garantiansvaret bör inte utgöra ett incitament för tillskapande av nytt kreditgarantiutrymme i ell generellt engagemangsramssyslem. Jag förordar därför alt förslaget, om all infriande av kreditgaranti i ett system med engagemangsramar skall minska garantiramen med molsvarande belopp, fillämpas generelh fr. o. m. den 1 juli 1984.

RRV fick den 22 juni 1983 regeringens uppdrag att göra en översyn av verksamheten med statliga garantier med undantag av exportkreditgaranfi-systemel. RRV har ulfört uppdragel i kontakt med kreditgarantimyndighe-ler, kreditinrättningar och intresseorganisationer. RRV har den 24 februari 1984 redovisat en rapport ("Översyn av verksamheten med statliga garantier - vissa regler, mtiner och system"). Översynen bereds f.n. i regeringskansliet.

3 Statsbudgeten budgetåren 1983/84 och 1984/85

Riksrevisionsverkel har med skrivelser till regeringen den 4 och 5 april 1984 lämnat sina beräkningar av dels statsbudgetens inkomster under budgetåren 1983/84 och 1984/85, dels budgetulfallet för budgetåret 1983/84. För en närmare redogörelse hänvisar jag till verkets skrivelser (bil. 1.3 och 1.4). Med bl.a. dessa som underlag kommer jag nu atl redovisa mina kalkyler avseende budgelulvecklingen för budgetåren 1983/84 och 1984/85.

Prop. 1983/84:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 49

3.1 Statsbudgetens inkomster och utgifter budgetåret 1983/84

Riksrevisionsverket beräknar statsinkomsterna för innevarande budgetår till totalt 220458 milj. kr. Utgifterna beräknas till 298976 milj. kr. varför budgetunderskottet väntas uppgå till 78518 milj. kr.

Riksrevisionsverket har dock inte kunnal ta hänsyn till propositioner och förslag som framlagts efter den 15 mars, eller annan information som framkommit sedan dess, varför vissa justeringar av verkets beräkningar är nödvändiga.

Vid en beräkning av slatsinkomstemas utveckling är de antaganden som görs om inkomstutvecklingen i samhället av stor betydelse. Riksrevisionsverkets beräkningar gmndar sig på antagandet alt lönesumman ökar med 6,5% mellan åren 1983 och 1984 saml med 5,5% mellan åren 1984 och 1985. Verket har även beräknat inkomsterna vid en alternativ utveckling av lönesumman. I delta altemativ är lönesummeökningen för år 1984 ca 2 procentenheter högre. Jag har i enlighet med de beräkningar som presenteras i nationalbudgeten vall att ulgå från en schablonmässig tillväxt av lönesumman år 1984 på ca 8%. Detta leder fill atl jag föreslår revideringar av verkets beräkningar av inkomstema för budgetåren 1983/84 och 1984/ 85. Vid genomgången av de avvikelser jag finner nödvändiga utgår jag från verkets alternativ med lägre lönesummefillväxt.

Jag bedömer att verkets beräkning av inkomsterna för budgetåret 1983/ 84 sammanlagt behöver räknas upp med 840 milj. kr. Dessa justeringar kommer jag att närmare redovisa vid min genomgång av inkomsterna för budgetåret 1984/85. Riksrevisionsverkets beräkning av utgiftema under budgetåret 1983/84 föranleder inga justeringar från min sida. Sammantaget leder delta till att budgetunderskottet kan beräknas till 77,7 miljarder kronor för budgetåret 1983/84.

3.2 Statsbudgetens inkomster och utgifter budgetåret 1984/85

Inkomsterna

Jag finner alt ett flertal inkomsttitlar behöver revideras fill följd av att antagandena om lönesummans utveckling under år 1984 skiljer sig i min och riksrevisionsverkets bedömning. Detla gäller i första hand inkomsterna under inkomstgmppen skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse samt inkomstgmppen lagstadgade socialavgifter. Även inkomstema under inkomsttiteln mervärdeskatt behöver justeras eftersom tidigare angivna antaganden om löner även påverkar priser och den privata konsumtionens tillväxt. Min beräkning baseras på ett antagande atl den genomsnittliga prisnivån under år 1984 kommer att öka med 7%. Förändringama av inkomstema på enskilda inkomsttitlar under nämnda inkomstgmpper redovisas i tabell 3.

I prop. 1983/84:110 om vissa oljefrågor föreslås ett ändrat oljelagringsprogram. Del minskade lagringsbehov som föreslås i proposifionen 4 Riksdagen 1983184. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1

Prop. 1983/84:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 50

kommer att leda till betydande förstärkningar på statsbudgetens inkomstsida. En av utgängspunklema har nämligen varil alt tillgodoräkna slaten det minskade lagringsbehovet. Efter samråd med statsrådet Dahl räknar jag upp riksrevisionsverkets beräkning av inkomsterna med 1760 milj. kr. budgetåret 1984/85. Jag föreslår vidare att dessa inkomster redovisas på en ny inkomsttitel benämnd inkomster av försålda lager.

I prop. 1983/84: 178 om ändring i vägtrafikbeskaltningen föreslås förutom omfördelning av fordonsskatten och kilometerskatien för dragbilar och påhängsvagnar även en generell höjning av fordonsskatten med ca 24% för de flesta slags fordon. Höjningen skall finansiera den i budgetpropositionen föreslagna ökningen av anslagen till drift av vägar. Efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet beräknar jag inkomstema i förhållande till riksrevisionsverkets beräkning på titeln fordonsskatt till ytterligare 568 milj. kr. budgetåret 1984/85.

Den 1 mars 1984 slopades avgiften på dryckesförpackningar för mall-och läskedrycker. Riksrevisionsverket beräknar med anledning härav ett inkomstbortfall på ca 80 milj. kr. för budgetåret 1984/85. I prop. 1983/ 84:195 om skatt på vissa dryckesförpackningar föreslår regeringen alt en skatl införs på såväl pant- som engångsförpackningar för malt- och läskedrycker, utom för förpackningar av papp eller kartong. I propositionen föreslås även att förpackningsavgiften på förpackningar för vin- och spritdrycker slopas och att dessa förpackningar beskattas på motsvarande sätt som mall- och läskedrycksförpackningama. Förändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1984. Jag beräknar inkomstema från den nya förpack-ningsskalten till i stort sett samma belopp som inkomstema från den slopade förpackningsavgiften. Riksrevisionsverkets beräkning för budgetåret 1984/85 bör därför räknas upp med 80 milj. kr. Jag finner det ändamålsenhgt att förpackningsskatten redovisas på inkomsttiteln särskilda varuskatter.

En överenskommelse har träffats mellan regeringen och de borgerliga partiema om anslag till det militära försvaret för de återstående tre åren av innevarande försvarsbeslulsperiod, dvs. budgetåren 1984/85, 1985/86 och 1986/87. Uppgörelsen innebär alt vissa inkomstförstärkningar görs för atl finansiera dessa ökade utgifter. Bl.a. ökar televerkels inleveranser fill staten med 100 milj. kr. under vart och ett av dessa budgetår. Efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet ökar jag riksrevisionsverkets beräkning av inkomsttiteln televerkets inlevererade överskott med 100 milj. kr. för budgetåret 1984/85.

Riksrevisionsverket har beräknat inkomstema på inkomsttiteln inkomster vid lantbruksnämnderna till 7 milj. kr. för budgetåret 1984/85. Dessa inkomster kommer emellertid från sagda budgetår alt nettoredovisas under ett anslag på budgetens utgiftssida. Det innebär att berörd inkomsttitel bör tas bort ur budgetförslaget för budgetåret 1984/85 och att jag - efter samråd med chefen för jordbmksdepartementet - räknar ner verkets beräkning av dessa inkomster med 7 milj. kr.

Riksrevisionsverkets beräkningar i övrigt föranleder inte någon erinran från min sida. Totalt innebär de förordade justeringama av verkels beräkningar att inkomstema för budgetåren 1983/84 och 1984/85 ökar med 840 milj. kr. resp. 6972 milj. kr. Förändringama redovisas i tabell 3.

En fullständig redovisning av statsbudgetens inkomster bör fogas till protokollet i detta ärende (bil. 1.5).

Riksrevisionsverket har vidare för nästkommande budgetär beräknat inkomsterna under inkomsttiteln statliga pensionsavgifter, netto efter ett oförändrat lönekostnadspålägg om 39%. Jag finner ingen anledning alt förorda alt lönekostnadspålägget ändras för budgetåret 1984/85. I detta sammanhang bör erinras om det uppdrag som riksrevisionsverket erhållit av regeringen att utreda vissa frågor kring det statliga lönekostnadspålägget m. m.

TabeU 3. Justering av riksrevisionsverkets beräkningar av statsbudgetens inkomster 1983/84 och 1984/85

1 000-tal kr.

	1983/84		1984/85
	Riksrevisions-	Förändring	Riksrevisions-	Förändring
	verkets be-	enligt före-	verkets be-	enligt fö-
	räkning	draganden	räkning	re(	Iragan-
	(rev. beräk-		(rev. beräk-	den
	ning)		ning)
Föredragandens justeringar:
1111 Fysiska personers skatt
på inkomst, realisations-
vinst och rörelse	33082000	-1-740000	43486000	-1-2795 000
1211 Folkpensionsavgift			29938000	+	600000
1221 Sjukförsäkringsavgift			-935 000	+	200000
1231 Baraomsorgsavgift			6969000	+	120000
1241 Vuxenutbildningsavgift			764000	+	16000
1251 Övriga socialavgifter			-437000	+	40000
1281 Allmän löneavgift			6492000	+	100000
1411 Mervärdeskatt	49700000	-1-100000	54 500000	+	600000
1422 Särskilda varuskatter			742000	■V	80000
1461 Fordonsskatt			2370000	+	568000
2112 Televerkets inlevererade
överskott			245000	+	100000
2621 Inkomster vid
lantbruksnämnderna			7000	_	7000
3362 Inkomster av försålda lager			-	-1-1760000
Summa förändringar enligt
föredraganden		-1-840000		-H6972000
Summa inkomster	220457586		236354737

Utgifterna

I årets budgetproposition upptogs de totala utgiftema för budgetåret 1984/85 till 304929 milj. kr. Av detta belopp svarade ulgiftsanslagen för 297929 milj. kr.

Sedan riksdagen förelades budgetpropositionen har fram till den 1 april 1984 ell flertal propositioner innebärande anslagsförändringar föreslagils

Prop. 1983/84:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 52

riksdagen. Om riksdagen bifaller proposifionerna ökar ulgiftsanslagen med ca 3074 milj. kr. budgetåret 1984/85. Beloppet inkluderar även anslagsförändringar ulöver budgetpropositionen som beslutals av riksdagen men inte de minskade utgifter för statsskuldräntor somjag strax återkommer till.

I samband med min beräkning av anslagskonsekvenserna har jag låtit upprätta en specifikation över föreslagna och i förekommande fall beslutade anslagsförändringar på statsbudgeten i förhållande till budgetpropositionen. Denna specifikation (bil. 1.6) täcker i princip perioden t. o. m. mars månad 1984. Propositioner som förelagts riksdagen under denna period samt vissa propositioner som framlagts senare datum för riksdagen inkluderas i denna specifikation liksom ev. riksdagsbeslut om att ändra regeringens förslag till anslag.

Anslaget till räntor på statsskulden m.m. upptogs i budgetpropositionen för budgetåret 1984/85 till 65 000 milj. kr. Mina överväganden i det följande har jag baserat på informafion som jag under hand erhållit från bl.a. riksgäldskonlorel. Belastningen på detta anslag är beroende fömtom räntenivån inom och utom landet även av valutaförluster på gmnd av ändrade växelkurser, det ackumulerade budgetsaldot från tidigare budgetår, men naturiiglvis även i någon mån av budgetsaldot under det budgetår för vilket anslaget anvisas.

Vid en förnyad beräkning av räntor på statsskulden finner riksgäldskonlorel att utgifterna torde bli ca 4,5 miljarder kronor lägre jämfört med vad som togs upp i budgetproposifionen. Denna justering är föranlåten av en rad faktorer. I förhållande till budgetpropositionen baseras nuvarande kalkyl på ett icke oväsentligt mindre budgetunderskott. Vidare har under våren 1984 räntesatserna för ett flertal låneinstrument sänkts. Räntan på prioriterade obligationer har sänkts från nivån 12% i december till 11 % i slutet av mars. Vidare har räntan på såväl riksobligationer som statsskuldväxlar sjunkit med 1 till 2 procentenheter. Vid beräkningen har dock beaktats att det kassamässiga underskottet till en del förklaras av vissa extraordinära budgetförstärkningar som endast i begränsad utsträckning far effekter på den genomsnittliga upplåningen under årel och därmed på utgifterna för stalsskuldräntan under genomförandeårel.

Vid beräkning av koslnaderna för statsskuldräntor är vidare fördelningen mellan olika upplåningsformer mycket betydelsefull. Upplåning i form av slatsskuldväxlar och skattkammarväxlar belastar statsbudgeten med hela räntebeloppel för lånet samma år som upplåningen sker, medan däremot upplåning mol obligationer - som i allmänhet har helårskupong -räntebelastar året efler det att upplåningen sker. Till denna beräkning har antagits all andelen statsskuldväxlar av bmltoupplåningsbehovet kommer att minska jämfört med vad som antogs inför beräkningama i budgetpropositionen. Detta kommer att minska räntebelaslningen för budgetåret 1984/ 85 jämfört med budgetpropositionen.

I beräkningarna har endast medtagits valutaförluster för lån som för-

Prop. 1983/84:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 53

faller under budgetåret 1984/85. Jämfört med beräkningen till budgetpropositionen har valutaförlustema reviderats ned, främst till följd av dollams nu lägre värde i förhållande fill den svenska kronan. Fömtom valutaförlustema på förfallande lån torde även uppkomma vissa förluster till följd av förtida inlösen av lån. Omfattningen av förtida inlösen blir främst beroende av utvecklingen på inlemationella finansmarknaderna inkl. räntelägel och möjligheten atl omsätta dyrare lån mot lån med bättre villkor. Utgifter för kursförluster vid förtida inlösen av lån har jag beaktat under posten tillkommande utgiftsbehov, netto med 1 miljard kronor.

Mellan budgetåren 1983/84 och 1984/85 ökar kostnadema för räntor på statsskulden från 59,9 miljarder kronor till 60,5 miljarder kronor. Ränte-kostnadema för den inhemska upplåningen beräknas öka med ca 4,5 miljarder kronor. Den relativt måttliga ökningen förklaras till en del av all försäljningen av statsskuldväxlar antas bli mindre under budgetåret 1984/ 85 än under budgetåret 1983/84. Vad gäller kostnadema för den utländska upplåningen svarar valutaförlusterna budgetåret 1983/84 för 6,9 miljarder kronor medan molsvarande förluster för budgetåret 1984/85 endast uppgår fill 2,3 miljarder kronor. De olika kostnadskomponenterna som ingår i utgiftema för räntor på statsskulden m. m. framgår av tabell 4.

TabeU 4. Räntor på statsskulden

Miljarder kronor

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

Räntor på inhemska lån

m.m.

Räntor på utländska lån

Valutaförluster

varav förtida inlösen

Summa

19,1

7,2 1,4

27,7

34,1 9,7 4,4

48,2

40,7

12,3

6,9

2,9

59,9

45,2 13,0 2,3 (1,0)'

60,5 (61,5)

' Beaktat under posten tillkommande utgiftsbehov, netto

Förändringama av utgiftema mellan budgetpropositionen och nuvarande beräkning har jag låtit sammanställa i en huvudlitelsvis specifikation (bil. 1.7), som bör fogas till regeringsprolokollel. Uppgifterna sammanfattas enligt följande.

__________________________________________ Milj, kr. "

1. Utgiftsanslag enligt 1984 års budgetproposition 297929

2. Anslagsökningar enligt specifikation i bilaga 1.7

exkl. statsskuldräntor -1-3074

3. Statsskuldräntor -4500

Summa utgiftsanslag 296503

Prop. 1983/84:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 54

Sammantaget innebär delta alt jag beräknar utgiftsanslagen för budgetåret 1984/85 till 296503 milj. kr. Eventuella förslag och beslut i övrigt efter utgången av mars 1984, vilka inte särskilt redovisats torde få beaktas av riksdagens vederbörande utskott.

Beräkning av anslagsbehållningarnas utveckling

För reservationsanslag kan utbetalningama komma atl avsevärt avvika från det anslagna beloppet. Detla registreras som en förändring av anslagsbehållningarna. För att erhålla en rättvisande bild av del förväntade budgetulfallet, måste hänsyn även tas till förändringar i anslagsbehållningar.

I årets budgetproposition beräknades behållningen på reservationsanslag minska med ca 1 407 milj. kr. under budgetåret 1983/84. Riksrevisionsverket har i sin senaste prognos över budgetulfallet bedömt att anslagsbehållningamas summa inte kommer att förändras under budgetåret. Denna utveckling bör ses mol bakgmnd av de under vårriksdagen föreslagna ökningarna av anslagen avseende budgetåret 1983/84. För en närmare anslagsvis redovisning hänvisar jag till verkels beräkningar (bil. 1.4). Jag har intet att erinra mot verkets prognos och räknar sålunda ned förbmkningen med 1,4 miljarder kronor jämfört med budgetpropositionen.

TabeU 5. AnslagsbehåUningarna vid utgången av budgetåren 1980/81-1983/84

Miljarder kronor

Huvudtitel	1980/81	1981/82	1982/83	1983/84
	Utfall	Utfall	Utfall	Ber. utfall
Kommunikationsdepartementet	3,13	3,38	5,31	4,99
(förändring under budgetåret)	(-0,40)	(-1-0,25)	(+1,93)	(-0,32)
Arbetsmarknadsdepartementet	1,60	3,31	3,55	3,54
(förändring under budgetåret)	(-0,26)	(-H,71)	(-1-0,24)	(-0,01)
Bostadsdepartementet	3,02	1,15	0,95	1,46
(förändring under budgetåret)	(-0,46)	(-1,87)	(-0,20)	(+0,51)
Industridepartementet	7,36	6,11	7,53	7,56
(förändring under budgetåret)	(-f0,35)	(-1,25)	(-1-1,42)	(-)
Övriga huvudtitlar	4,88	5,73	7,27	7,06
(förändring under budgetåret)	(-t-0,40)	(-t-0,85)	(+1,54)	(-0,21)
Summa	19,99	19,68	24,61	24,61
(förändring under budgetåret)	(-0,36)	(-0,31)	(+4,93)	(-)

I budgetpropositionen beräknades förbmkningen av anslagsbehållningarna att uppgå fill 2,5 miljarder kronor, netto. Jag finner ingen anledning alt nu avvika från denna beräkning. Det bör dock noteras att jag vid denna bedömning inte beaktat förslagen om sysselsättningsskapande åtgärder, som senare denna dag kommer att föreslås regeringen. I den mån dessa förslag bedöms komma all påverka förbrukningen av anslagsbehållningarna lorde det fa ankomma på finansutskottet att vidla ev. justeringar.

Prop. 1983/84:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 55

Disposition av rörliga krediter

Vissa myndigheter och bolag har enligt riksdagens beslut möjlighet all utnyttja rörliga krediter hos riksgäldskontoret. Förändringar i den utestående lånestocken, dvs. förändringar i nettoutlåningen, registreras på statsbudgeten i form av förändringar i dispositionen av rörliga krediter och påverkar sålunda budgetutfallet. Under budgetåret 1983/84 beräknar riksrevisionsverkel att dispositionen av rörliga krediter kommer att öka med 475 milj. kr. Jag ansluter mig fill verkets bedömning.

För kommande budgetår bmkar en schablonmässigt beräknad ökning av den rörliga krediten las upp i förslaget till statsbudget. För budgetåret 1984/85 torde, i likhet med vad jag anförde i budgetproposifionen, exportkreditnämnden och staiens vattenfallsverk komma all öka utnyttjandet av beviljade rörliga krediter. Den ändrade finansieringen av televerkets verksamhet kommer all föranleda televerket all återbetala utestående lånemedel i form av rörlig kredit. Vid utgången av budgetåret 1984/85 beräknas denna återbetalning vara slutförd, vilket torde motsvara en minskad belastning på den rörliga krediten om ca 2 miljarder kronor. Sammantaget räknar j£, liksom i budgetpropositionen, med en minskning av utnyttjandet av den rörliga krediten för budgetåret 1984/85 med 500 milj. kr.

Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto

I syfte att förslaget till statsbudget så långt som möjligt skall visa den totala budgetbelastningen förs på budgetens utgiftssida upp beräknade posten tillkommande utgiftsbehov, netto. Vid beräkningen av denna post görs en uppskattning av sannolika anslagsbelastningar och inkomsteffekter som inte kommer till uttryck på annat sätt. Beräkningen avser en kassamässig belastning.

I budgetpropositionen upptogs under posten tillkommande utgiftsbehov, netto ett belopp för propositioner avseende bl. a. kommunalekonomiska åtgärder och åtgärder inom forskningspohtikens verksamhetsområde. Då flertalet av dessa förslag förelagts riksdagen, har medel beräknats på berörda anslag och resp. inkomsttitlar.

Senare denna dag kommer regeringen alt föreslå ökade insatser inom sysselsättningspolitikens område. Dessa ökade utgifter har jag beaktat under posten tillkommande utgiftsbehov, netto. Vidare kommer att föreslås ökade insatser för bamfamiljema. Dessa åtaganden kommer att finansieras. Effekterna av förslagen påbudgetens inkomst- resp. utgiftssida har jag beaktat under posten tillkommande utgiftsbehov, netto.

I budgetpropositionen avräknades från posten tillkommande utgiftsbehov, netto engångseffekten av förslaget till samordning av uppbörden av inkomstskatt och arbetsgivaravgifter. De positiva effekterna av denna samordning har nu beaktats vid beräkningen av statsbudgetens inkomster, varför posten tillkommande utgiftsbehov, netto bör räknas upp med ca 6 miljarder kronor.

Jag vill i detla sammanhang ta upp en fråga som berör det bokförda värdet av statens utlandslån.

Den kassamässiga redovisningen av statsbudgetens inkomster och utgifter har inneburit att stalsskuldredovisningen inte innehåller något valu-laregleringskonto. Detta får till följd att de utländska lånen redovisas fill det kronvärde som gäller den dag lånen tas upp. Om kronvärdet förändras mellan upplåningstillfället och ålerbetalningsfillfället uppslår en valutavinst eller en valutaförlust som redovisas först i och med all lånet omsattes eller amorteras. Den svenska kronans minskade värde under de senaste åren har lett fill atl statens utlandsskuld uttryckt i svenska kronor stigit markant. I riksgäldskontorets reviderade beräkning av kostnadema för statsskuldränloma - som jag tagit del av - har endast beaktats valutaförluster på lån som enligt plan kommer att omsättas under budgetåret 1984/ 85. Jag har dock erfarit atl del för lån som inte förfaller till betalning under budgetåret 1984/85 kan komma att finnas goda skäl till förtida inlösen. Delta medför långsikliga kostnadsbesparingar. I samband med en sådan förtida inlösen av lån uppkommer emellertid ytteriigare valutaföriusler som kommer alt belasta statsbudgeten. I min beräkning av poslen tillkommande utgiftsbehov, netto har jag efler samråd med riksgäldskonlorel överslagsmässigt kalkylerat att 1 miljard kronor av detta skäl bör bokföras som ytterligare valutaförluster.

Jag föreslår att posten tillkommande utgiftsbehov, netto förs upp med ett belopp om 12 miljarder kronor i statsbudgeten för budgetåret 1984/85.

Summering av statsbudgetens utgifter

I det föregående har jag redogjort för mina överväganden kring statsulgiftema för budgetåret 1984/85. Sammanlaget innebär mina beräkningar att statsulgiftema kommer att uppgå till 310503 milj. kr., vilket är ca 5574 milj. kr. mer än vad jag beräknade i budgetpropositionen 1984.

TabeU 6. Statsutgifterna budgetåret 1984/85

Milj. kr.

1984/85

Budgetprop. Ny beräkning

Utgiftsanslag 297929 296503

Förändringar i anslagsbehållningar 2 500 2 500

Ändrad disposition av röriiga krediter -500 -500

Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto 5000 12000

Summa statsutgifter 304929 310503

Statsbudgetens saldo budgetåren 1983184 och 1984185

Med hänvisning till min redovisning i det föregående beräknar jag utfallet av statsbudgetens inkomster och utgifter för innevarande budgetår och förslaget till statsbudget 1984/85 på sätl som framgår av tabell 7.

1982/83 Utfall

1983/84

Budgetproposition

Ny beräkning

1984/8?

Budgetproposition

Ny beräkning

Procentuell förändring

Från utfall Från ny beräk-1982/83 ning 1983/84 till ny be- till ny beräk-räkning ning 1984/85 1983/84

Inkomster Utgifter

Saldo

191,3

277,9

-86,6

217,6 302,5

-84,9

221,3 299,0

-77,7

224,1 304,9

-80,8

243,3 310,5

-67,2

+ 15,7 -1- 9,9 + 7,6 + 3,8

Utgiftema för budgetåret 1984/85 beräknades i budgetpropositionen till 304,9 miljarder kronor. Nu beräknar jag utgiftema till 310,5 miljarder kronor. Statsinkomsterna nästa budgetår uppskattas nu till 243,3 miljarder kronor, vilkel innebär en uppräkning med 19,2 miljarder kronor jämfört med budgetproposifionen. Det bör noteras att den engångsvisa inkomstförstärkningen på gmnd av samordnad uppbörd av skatter och arbetsgivaravgifter i budgetpropositionen beaktades på statsbudgetens utgiftssida under posten tillkommande utgiftsbehov, netto. Detla innebär att man vid en jämförelse mellan beräkningarna av inkomster och utgifter i budgetpropositionen och nuvarande beräkning bör addera ca 6 miljarder kronor till de belopp som finns angivna i budgetpropositionen som inkomster och utgifter för budgetåret 1984/85.

Sammanfattningsvis innebär beräkningarna att budgetunderskottet för budgetåret 1984/85 minskar med ca 10,5 miljarder kronor till ca 67,2 miljarder kronor jämfört med beräkningama i budgetpropositionen.

Till regeringsprotokollet i detta ärende bör fogas som bilagor:

Reviderad nationalbudget 1984 (Bilaga 1.1).

Långtidsbudget för perioden 1984/85-1988/89 (Bilaga 1.2).

Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning för budgetåret 1984/ 85 (Bilaga 1.3).

Riksrevisionsverkets beräkning av budgetulfallet för budgetåret 1983/84 (Bilaga 1.4).

Specifikation av statsbudgetens inkomster under budgetåret 1984/85 (Bilaga 1.5).

Specifikation av anslagsförändringar i förhållande till budgetpropositionen för budgetåret 1984/85 (BUaga 1.6).

Förändringar i förslaget till statsbudget för budgetåret 1983/84 sedan budgetpropositionen (Bilaga 1.7).

Lagförslag (Bilaga 1.8).

Prop. 1983/84:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 58

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen dels föreslår riksdagen att

1. godkänna de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken somjag har förordat i det föregående,

2. godkänna de allmänna riktlinjer för budgetregleringen som jag har förordat i det föregående.

3. godkänna min beräkning av statsbudgetens inkomster för budgetåret 1984/85 enligt den vid detta protokoll fogade specifikationen,

4. godkänna min beräkning av förändringarna i anslagsbehållningarna för budgetåret 1984/85,

5. godkänna min beräkning av förändringama i dispositionen av rörliga krediter för budgetåret 1984/85,

6. godkänna min beräkning av beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto för budgetåret 1984/85,

7. med ändring av förslag i prop. 1983/84:100, bil. 17 till Räntor på statsskulden m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 60500000000 kr.,

8. till Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m.m. för budgetåret 1984/85 under sjunde huvudtiteln utöver i prop. 1983/84:133 begärda medel anvisa ytterligare 45000000 kr.,

9. bemyndiga regeringen att för budgetåret 1984/85, om arbetsmarknadsläget kräver det, besluta om utgifter i enlighet med vad jag har förordat intill ett sammanlagt belopp av 2500000000 kr.,

dels föreslår riksdagen alt anta inom finansdepartementet upprättat förslag till

10. lag om ändring i kommunalskatlelagen (1928:370),

11. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

12. lag om ändring i lagen (1977:1071) om basenhet,

13. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,

14. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

15. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

16. lag om ändring i lagen (1960:63) om förlustavdrag,

dels bereder riksdagen tillfälle all ta del av vad jag har anfört om

17. kommunsektorn,

18. utnyttjande av finansfullmakten,

19. statliga kreditgarantier.

Prop. 1983/84:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 59

Bilaga 1.8

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)'

dels att 46 § 3 mom. skall upphöra alt gälla,

dels att 65 § samt anvisningarna fill 70 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

65 f Fråga, humvida skaltskyldig haft Fråga, humvida skaltskyldig haft bam eller icke eller om bam är atl bam eller icke eller om barn är atl räkna såsom hemmavarande eller räkna såsom hemmavarande eller icke, liksom ock fråga om bams ål- icke, liksom ock fräga om barns ålder skall bedömas efler förhallan- der skall bedömas efter förhållandena den 1 november året näst före dena den 1 november året näst före taxeringsåret. Med barn avses jäm- taxeringsåret. Med barn avses jämväl styvbarn och fosterbam. Barn, väl styvbarn och fosterbam. som bor hos sina föräldrar, skaU, såvitt avser föräldrarnas rätt tiU avdrag enligt 46 §3 mom., anses som hemmavarande endast hos den ena av dem.

I fråga om skaltskyldig, som ingått äktenskap under beskattningsåret, skola de bestämmelser som avse gift skattskyldig, om ej annat följer av vad som stadgas i sista stycket, äga tillämpning först vid taxering för det därpå följande beskattningsåret.

Bestämmelser som avse gift Bestämmelser som avse gift skattskyldig skola i fråga om ma- skallskyldig skola i fråga om makar, som levt tillsammans, filläm- kar, som levt fillsammans, tillämpas jämväl under det beskattnings- pas jämväl under det beskattningsår, varunder make avlidit. Skatt- år, vamnder make avlidit. skyldig vars make avUditföre den 1 JuU året näst före taxeringsåret är dock berättigad tiU avdrag enligt 46 §3 mom. fiärde stycket.

Har eljest under beskattningsåret ändring inträtt i förhållande, som har betydelse för tillämpning av bestämmelsema angående taxering av gift skaltskyldig, skall del förhållande, som rått under störte delen av beskattningsåret, vara bestämmande för taxeringen.

Bestämmelser i denna lag om gift skaltskyldig skola äga tillämpning jämväl i fråga om dem som, utan alt vara gifta, leva tillsammans, om de tidigare varit förenade i äktenskap eller gemensamt hava eller hava haft bam.

(Se vidare anvisningarna.)

' Senaste lydelse av 46 § 3 mom. 1976:1094. Senaste lydelse 1982:421.

Prop. 1983/84:150 Bilaga 1 Reviderad fmansplan 64

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt

Härigenom föreskrivs att 7 § 1 mom., 10 § 1 mom. och anvisningarna till 10 § lagen (1958:295) om sjömansskatt' saml bilagan till lagen skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 § 1 mom. Här i riket bosatt sjöman samt sjöman bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge skall erlägga sjömansskatt på beskattningsbar månadsinkomsl,

a) vid anställning ombord på fartyg, som huvudsakligast användes i fjärrfart, enligt vid denna lag fogade tabellerna F och FT, samt

b) vid anställning ombord på annat fartyg enligt vid denna lag fogade tabellerna N och NT.

Därvid erlägger Därvid eriägger

1. ogift sjöman utan bam skatt I. ogift sjöman ulan barn skalt enligt kolumn 1, enligt kolumn 1 samt

2. gift sjöman skatl enligt ko- 2. gift sjöman och ogift sjöman lumn 2-3, samt med bam skatt enligt kolumn 2.

3. ogift sjöman med barn skatt enligt kolumn 4.

Skattebelopp enligt tabellerna utgår i helt krontal, varvid öretal över femtio avmndas uppåt och annat öretal bortfaller.

Bestämmelsema i 65 § kommunalskatlelagen äga motsvarande tillämpning i fråga om sjömansskatt.

10 §

/ mom. Del åligger sjöman, som är bosalt här i riket, all omedelbart efler mottagandet av debetsedel å preliminär A-skatt uppvisa densamma för redaren. Uppvisar sjömannen icke sådan debetsedel, åligger det redaren all från lokal skattemyndighet införskaffa debetsedel eller erforderliga uppgifter om dess innehåll.

Skatteavdrag skall verkställas med ledning av anteckningarna å debetsedeln för det löpande året angående den kolumn, som jämlikt uppbördslagen skall tillämpas vid avdrag för gäldande av preliminär A-skatt.

Har sjöman icke erhållit debetse- Har sjöman icke erhållit debetse-

del, som nu sagts, eller har redare del, som nu sagts, eller har redare icke kunnal införskaffa debetsedeln icke kunnal införskaffa debetsedeln eller erforderliga uppgifter om dess eller erforderliga uppgifter om dess innehåll, må skatteavdrag under ja- innehåll, må skatteavdrag under januari och febmari månader ske en- nuari och febmari månader ske en-

' Lagen omtryckt 1970:933.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:777. Senaste lydelse 1982:420. ' Senaste lydelse 1978:916.

Beskattningsbar	Skati pi inkomst	Skatt på inkomsl
månadsinkomst,	vid skiktets nedre	utöver skiktels
kr.	gräns, kr.	nedre gräns
2310- 3600	10,30	-t-33,0%
3600- 4200	436	-1-34.0%
4 200- 4 800	640	-K 36.5%
4800- 5400	859	-h41,0%
5400- 6000	1 lOS	-t-49,0%
6000- 6600	1399	■1-52,0%
6600- 7 200	1711	-1-52,5%
7 200- 7800	2026	+ 55,5%
7800- 8400	2 359	-t-58,3%
8400- 9000	2710	+62,0%
9000-10200	3082	-h65.0%
10200-II 400	3 862	+67,0%
II400-I2000	4666	+68.0%
12000-15600	5074	+69.0%
15600-18000	7 558	+ 70,0%
18000-	9238	+ 73,0%
TabeU F kolumn 2-3
(Gift sjöman)
Beskauningsbar	Skatt på inkomsl	Skatt pa mkomsl
månadsinkomst.	vid skiktets nedre	uiover skiktets
kr.	grans. kr.	neUre grans
2770- 3 600	12.10	-.'I.Of
3600- 4 200	286	+ 34.0'7
4 200- 4 800	490	*+ }b.n-*
4800- 5400	709	+ 41.0%
5400- 6000	955	+49.0%
6000- 6600	1249	+ 52.0%
6600- 7 200	1561	+ 52.5%
7200- 7800	1876	+ 55.5%
7800- 8400	2209	+ 58.5%
8400- 9000	2560	+ 62.0%
9000-10200	2932	+ 65.0%
I0200-II400	3712	+67.0%
II400-I2000	4516	+68.0%
12000-15600	4924	+69,0%
15600-18000	7408	+ 70.0%
18000-	9088	+ 73,0%

' Senaste lydelse av bilagan 1982: 1189.

Nuvarande Ivdelse

TabcU F kolumn 4 (Ogift sjöman med bam)

Beskattningsbar	Skali	på inkomsl	Skatt på inkomsl
månadsinkomsl.	vid skiktets nedre		uiover skiktets
kr.	gräns.	kr.	nedre grans
2930- 4 200	9.90		*+ n.o%*
4 200- 4800	429		+ 36.0%
4800- 5400	645		+ 39.0%
5400- 6000	879		+47.5%
6000- 7 200	1164		+ 52.0%
7 200- 7800	1788		+ 54.5%
7 800- 8400	2115		+ 58,0%
8400- 9000	2463		+60,5%
9000- 9600	2826		+64.5%
9600-10200	3213		+65.0%
10200-11600	3603		+67,0%
11600-12200	4541		+68.0%
12 200-15 800	4949		+ 69,0%
15 800-18 200	7433		+ 70.0%
18 200-	9113		+ 73.0%

Tabell F kolumn U (Utländsk sjöman)

Beskattningsbar	Skatt p& inkomst	Skatl på inkomsl
månadsinkomst.	vid skiktets nedre	utöver skiktets
kr.	gräns, kr.	nedre gräns
9000- 9600	0	+ 0.5%
9600-11400	3	+ 2,0%
11400-12000	39	+ 3,0%
12000-13800	57	+ 5.0%
13800-15600	147	+ 7,0%
15600-27 200	273	+ 8,0%
27200-	1201	+ 10,0%
TabeU FT kolumn 4
(Ogift sjöman med bam)
Beskattningsbar	Skatt på inkomst	Skatl på inkomsl
månadsinkomst.	vid skiktets nedre	utöver skiktets
kr.	grans, kr.	nedre gräns
9600-11600	0	+ 2,0%
11600-12200	40	+ 3,0%
12200-14000	58	+ 3,0%
I40OO-I38OO	148	+ 7,0%
13 800-27400	274	+ 8,0%
27400-	1202	+ 10.0%
Närfart
TabeU N kolumn 1
(Ogift sjöman utan bam)
Beskattningsbar	Skatt på inkomst	Skatt på inkomsl
månadsinkomst.	vid skiktets nedre	utöver skiktets
kr.	gräns, kr.	nedre grans
1050- 1800	11	+ 32,0%
1800- 3600	251	+ 33.0%
3600- 4200	845	+ 33,0%
4 200- 4800	1055	+ 38,0%
4800- 5400	1283	+44,5%
5400- 6000	1550	+50,5%
6000- 6600	1853	+ 52.0%
6600- 7200	2165	+ 54,0%
7 200- 7800	2489	+ 57.0%
7800- 8400	2831	+ 59.5%
8400- 9000	3 188	+63.5%
9000- 9600	3 569	+65,0%
9600-11000	3959	+66.5%
11000-11800	4890	+68,0%
II 800-15 400	5434	+69,0%
15400-17800	7918	+ 70,0%
17800-	9598	+73.0%

Tabell N kdumn 2-3 (Gift sjöman)

Beskattningsbar		Skatt på inkomst	Skatt på inkomsl
månadsinkomst.		vid skiktets nedre	utöver skiktels
kr.		gräns, kr.	nedre gräns
1520-	1800	11,40	+ 32.0%
1800-	3600	101	+33,0%
3600-	4200	695	+ 35,0%
4200-	4800	905	+ 38.0%'
4800-	5400	1133	+44,5%
3400-	6000	1400	+ 50,5%
6000-	6600	1703	+ 52,0%
6600-	7200	2015	+ 54.0%
7200-	7800	2339	+ 57,0%
7800-	8400	2681	+59,5%
8400-	9000	3038	+63,5%
9000-	9600	3419	+65,0%
9600-	II0(X)	3809	+66,5%
IIOOO-	11800	4740	+68,0%
11800-	15400	5 284	+69,0%
15400-	17800	7768	+70.0%
17800-		9448	+ 73,0%

Tabell N kolumn 4 (Ogift sjöman med bam)

Beskattningsbar	Skaii på inkomsl	Skatt på inkomst
månadsinkomst.	vid skiktets nedre	utöver skiktets
kr.	gräns, kr.	nedre gräns
1680- 1800	9,60	+ 32,0%
1800- 2400	48	+ 32.3%
2400- 3600	. 243	+ 33,0%
3600- 4200	639	+ 34,0%
4 200- 4800	843	+ 37.5%
4800- 3400	1068	+42.0%
3400- 6000	1320	+49.3 %
6000- 6600	1617	+32.0%
6600- 7 200	1929	+ 53,0%
7200- 7800	2247	+ 56.0%
7800- 8400	2583	+39,0%
8400- 9000	2937	+62,0%
9000-10000	3 309	+63,0%
10000-11200	3959	+67.0%
11200-11800	4763	+68.0%
11800-15600	5171	.+69,0%
15600-18000	7793	+70,0%
18000-	9473	+73.0%

6 Riksdagen 1983184. I saml. Nr 150. Bilaga I

Beskattningsbar månadsinkomst, kr.

1070-	1200
1200-	1800
1800-	2400
2400-	3000
3000-	3600
3600-	4 200
4 200-	4800
4800-	3400
5400-	6000
6000-	6600
6600-	7 200
7200-	7800
7800-	8400
8400-	9000
9000-	9600
9600-	IIOOO
IIOOO-	11800
11800-	13600
13600-	13400
15400-	17 800
17 800-	27000
27000-

Skatt på inkomsl	Skall på inkomsl
vid skiktets nedre	utöver skiktets
gräns, kr.	nedre gräns
11,75	+ 22,5%
41	+22.0%
173	+23.0%
311	+22.5%
446	+ 30,0%
626	+ 31.5%
815	+ 34,0%
1019	+40,5%
1262	+45,5%
1535	+46,5%
1814	+48,5%
2105	+ 51.0%
2411	+54,0%
2735	+57,0%
3077	+59,5%
3434	+61,5%
4 295	+64,5%
4811	+66,5%
6008	+68,3%
7241	+70.5%
8933	+ 73,0%
15 649	+74.5%

TabeU NT kolumn 1-3

(Ogift sjöman utan bam samt gift sjöman)

Beskanningsbar månadsinkomst, kr.

Skatt på inkomst vid skiktets nedre gräns, kr.

Skatt pä inkomsl utöver skiktets nedre gräns

9000- 9600 9600-11000 11000-11800 11800-13600

13600-13 400 15400-27000 27000-

152

278

1206

+ 1,0% + 2,0%

+ 3,5% + 5,0%

+ 7.0% + 8,0% + 10,0%

TabcU NT kolnnn 4

(Ogift sjöman med bam)

Beskattningsbar månadsinkomst, kr.

Skatt på inkomst vid skiktets nedre gräns, kr.

Skatt på inkomst utöver skiktets nedre gräns

9000- 9600 9600-11200 11 200-II 800 II 800-13600

13600-15600 15600-27000 27000-

143

283

1 195

+ 0.5% + 2,0% + 3,0% + 5,0%

+ 7,0% + 8,0% + 10,0%

Beskattningsbar	Skatt på inkomst	Skatt på inkomst
månadsinkomst.	vid skiktets nedre	utöver skiktets
kr.	gräns, kr.	nedre gräns
2310- 3000	10,20	+ 12,0%
3000- 3600	93	+30,0%
3600- 4200	273	+29,5%
4200- 4800	450	+ 30,0%
4 800- 5400	630	+ 29,5%
5400- 6000	807	+ 35,5%
6000- 6600	1020	+42,0%
6600- 7 200	1272	+44,5%
7200- 9600	1539	+44,0%
9600-10200	2595	+44,5%
10200-11400	2862	+48,5%
11400-12 200	3444	+52,5%
12200-13400	3 864	+56,5%
13400-14800	4 542	+58,0%
14800-16600	5 354	+62,0%
16600-29000	6470	+66,5%
29000-	14716	+71,0%
Tabell FT
(Ogift sjöman samt gift sjöman)
Beskattningsbar	Skatt på inkornst	Skatt på inkomst
månadsinkomst,	vid skiktets nedre	utöver skiktets
kr.	gräns, kr.	nedre gräns
10200-12200	0	+ 5,0%
12200-13 400	100	+ 10,5%
13400-14800	226	+ 15,0%
14800-16600	436	+20,0%
16600-29000	796	+25,0%
29000-	3 896	+ 30,0%
Närfart
TabeU N kolumn 1
(Ogift sjöman ulan bam)
Beskattningsbar	Skatt på inkomst	Skatt på inkomst
månadsinkomst.	vid skiktets nedre	utöver skiktets
kr.	gräns, kr.	nedre gräns
1030- 4800	11,90	+ 33,0%
4800- 5400	1236	+ 33,5%
5400- 6000	1457	+44,0%
6000- 6600	1721	+48,5%
6600-11200	2012	+49,0%
11200-13200	4 266	+53,0%
13200-	5 326	+49,0%

Beskattningsbar månadsinkomst, kr.

- 3000 ■ 3600

- 4200

- 4800

- 5400

- 6000

- 7800

- 8400

- 9600

-10000 -11200 -11800 -13 200

-14400 -16400 -28800

1040- 3000- 3600- 4200-4800-

5400- 6000- 7800-8400-

9600-10000-11200-11800-

13 200-14400-16400-28800-

Skatt på inkomst	Skatt på inkomst
vid skiktets nedre	utöver skiktets
gräns, kr.	nedre gräns
10,20	+23,0%
461	+29,5%
638	+30,0%
818	+29,5%
995	+30,0%
1175	+ 39,5%
1412	+44,0%
2204	+44,5%
2471	+44,0%
2999	+45,0%
3 179	+48,5%
3 761	+52,0%
4073	+56,5%
4864	+57,5%
5554	+62,0%
6794	+66,5%
15040	+71,0%

Prop. 1983/84:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 75

5 Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs all 4 § 1 och 2 mom. uppbördslagen (1953:272)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4§

/ mom. För inkomsl av tjänst som hänför sig fill bestämd lidsperiod och uppbärs vid regelbundet återkommande tillfällen eller till arbelsanslällning som är avsedd all vara kortare tid än en vecka skall preliminär A-skatt utgå med belopp, som anges i skattetabeller, om inle lokal skattemyndighet har bestämt annat. Skattetabellerna skall ange den preliminära skatt som belöper på olika inkomslbelopp, beräknade för månad eller den kortare tid som anges i tabellerna. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer fastsläller för varje inkomstår sådana tabeller.

Tabellerna skall grundas på följande förutsättningar, nämligen

alt inkomsten är oförändrad under inkomståret,

att den skattskyldige endasl kommer atl laxeras för den inkomst som anges i tabellen,

att den skattskyldige inte skall erlägga annan skatl eller avgift som avses i denna lag än statlig inkomstskatt och kommunal inkomstskall,

att skaltskyldig som avses 12 att skallskyldig som avses i 2

mom. första stycket 2 och 4 erhåller mom. första stycket 2 erhåller skat-

skatteredukfion, tereduktion,

att den skaltskyldige vid laxe- att den skattskyldige vid taxe
ring för inkomsten inle erhåller ring för inkomsten inle erhåller
andra avdrag än grundavdrag och, andra avdrag än grundavdrag.
såvitt gäller skattskyldig som avses
12 mom. första stycket 3 och 4, för
värvsavdrag.

2 mom. I skattetabellerna skall i särskilda kolumner tas upp skattebelopp för följande grupper av skattskyldiga, nämligen

1) ogift inkomsttagare, som inte 1) ogift inkomsttagare, som inte avses under 4, och gift inkomstta- avses under 2, och gift inkomsttagare, vars make har en sammanräk- gare, vars make har en sammanräknad nettoinkomst på minst 3000 nad nettoinkomst på minst 3000 kronor, kronor,

2) gift inkomsttagare, vars make 2) gift inkomsttagare, vars make saknar sammanräknad nettoin- saknar sammanräknad nettoinkomst eller har sådan inkomst un- komst eller har sådan inkomst understigande 3 000 kronor, derstigande 3 000 kronor samt ogift

inkomsttagare, som är berättigad till skattereduktion.

3) gift inkomsttagare, som är be
rättigad tiU förvärvsavdrag,

' Lagen omtryckt 1972:75.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771. Senaste lydelse 1979:1159. ' Senaste lydelse 1979:1159.

Prop. 1983/84:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 77

6 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs alt 72 a § och 105 § 1 mom. taxeringslagen (1956:623)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

72 a §

Har taxering för inkomst eller förmögenhet som har beslutats av taxeringsnämnd icke införts i skattelängd inom föreskriven tid eller har sådan taxering införts för annan än den taxeringen avsett eller eljest uppenbarligen införts felaktigt i sådan längd, får länsstyrelsen eller den lokala skattemyndigheten besluta om rättelse av längden i denna del. Har beskattningsbar inkomst enligt 2 § lagen (1958:295) om sjömansskatt eller enligt 1 § 2 mom. nämnda lag skatteplikfig dagpenning eller det antal perioder om tretfio dagar för vilka skattskyldig uppburil sådan inkomst ändrats, skall myndigheten vidtaga härav betingad rättelse av längden.

Länsstyrelsen eller den lokala skattemyndigheten får vidare, om inte särskilda skäl talar för att länsrätten bör avgöra frågan, besluta om rättelse av taxeringen i den mån denna blivit oriktig fill följd av

1) uppenbar felräkning eller uppenbart felakfig överföring av belopp i deklaration,

2) uppenbar felaktighet i fråga om uppgift till ledning för påförande av skogsvårdsavgift eller om fastighets taxeringsvärde,

3) uppenbar felaktighet i fråga om beräkning av intäkt av annan fastighet enligt 24 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370), beräkning av avdrag enligt 45 § första stycket kommunalskattelagen eller beräkning av garantibelopp enligt 47 § kommunalskattelagen,

4) uppenbar felaktighet i fråga om schablonavdrag för egenavgift och avstämning av sådant avdrag eller avdrag som annars medges skattskyldig ulan särskild utredning,

5) uppenbar felaktighet i fråga 5) uppenbar felaktighet i fråga om avdrag, vars rätta belopp fram- om avdrag, vars rätta belopp framgår av debitering, avdrag enligt går av debitering, eller avräkning 46 § 3 mom. kommunalskattelagen enligt 46 § 4 mom. kommunalskat-eller 4 § 2 mom. lagen (1947:576) telagen av allmänt avdrag,

om statlig inkomstskatt eller avräkning enligt 46 § 4 mom. kommunalskattelagen av allmänt avdrag,

6) uppenbar felaktighet i fråga om grundavdrag eller avräkning enligt 50 § 3 mom. andra stycket kommunalskattelagen av sådant avdrag,

7) uppenbar felaktighet i fråga om sådana förutsättningar för skattereduktion, som enligt 68 § skall antecknas i skattelängd,

8) uppenbar felaktighet i fråga om förutsättningar för tillämpning av bestämmelsema i 11 § 3 mom. lagen om statlig inkomstskatt om uppdelning av A-inkomst och B-inkomst,

9) uppenbar felaktighet i fråga om beräkning av makars och hemmava-

' Lagen omtryckt 1971:399.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773. Senaste lydelse 1983:444.

Prop. 1983/84:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 78

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

rande bams förmögenhet enligt 12 § lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,

10) uppenbar felaktighet varigenom A-inkomst enligt 9 § 3 mom. lagen om statlig inkomstskatt har betecknats som B-inkomst eller inkomst av tjänst, till den del denna utgörs av periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk inläkt, har betecknats som A-inkomst,

11) uppenbarligen för lågt avdrag enligt 50 § 2 mom. fjärde stycket kommunalskattelagen eller motsvarande avdrag enligt lagen om statlig inkomstskatt.

Länsstyrelsen eller den lokala skattemyndigheten får också, om inte särskilda skäl talar för att länsrätten bör avgöra frågan, besluta om rättelse av taxeringen i de fall då denna uppenbarligen blivit för hög till följd av

1) atl den skaltskyldige på grund av ett felaktigt eller ofullständigt underlag, som lämnats av annan än honom själv, har taxerats för en inläkt som han inte har haft,

2) all den skaltskyldige först efter laxeringsperiodens utgång har styrkt sin rätt till ett i självdeklarafionen eller hos taxeringsnämnden yrkat avdrag,

3) all taxeringsnämnden inte har prövat uppgifter som varit tillgängliga för skattemyndigheterna.

Föreligger felaktighet av angivna slag får myndigheten även besluta om därav föranledd ändring av den skattskyldiges eller makens taxering i ovan angivna hänseenden.

Efter utgången av maj månad årel efter taxeringsåret får rättelse enligt denna paragraf beslutas endasl om anmärkning i fråga om felaktighet av den art som denna paragraf avser dessförinnan har gjorts hos den som har att besluta om rättelsen.

Innan rättelse beslutas skall, om det behövs, yttrande inhämtas från taxeringsnämndens ordförande. Innebär ifrågasatt åtgärd enligt andra eller Qärde stycket höjning av taxering, skall den skattskyldige beredas fillfälle yttra sig innan rättelse sker, om hinder härför ej möter.

Beslutas rättelse eller vägras rättelse som den skattskyldige har yrkat, skall, om detta ej är uppenbart överflödigt, beslutet inom två veckor fillställas den skattskyldige i den ordning som i 69 § 4 mom. föreskrivs i fråga om underrättelse beträffande taxeringsnämnds beslut.

Talan mol beslut i fråga om rättelse enligt denna paragraf förs genom besvär över den taxering som avses med rättelsebeslutet.

105 § / mom. Finner kammarrätt eller regeringsrätten vid prövning av besvär, att taxering verkställts på orätt ort eller underlåfits på rätt ort eller ej skett till riktigt belopp, må rätten, efter vederbörandes hörande, vidtaga erforderlig rättelse. Skattskyldigs hela taxering må dock icke höjas utöver vad tidigare bestämts, om icke sådan höjning yrkats i besvären. Ändras taxering av kammarrätten eller regeringsrätten därför att inkomsl eller utgift bör hänföras till annat beskattningsår än det som taxeringen avser, må härav föranledd ändring vidtagas i den skattskyldiges taxering för det förstnämnda beskattningsåret. Om någon av kammarrätten eller regeringsrätten befrias från taxering därför atl annan person i stället bort taxeras, må rätten överflytta taxeringen på denne.

' Senaste lydelse 1976:73.

Prop. 1983/84:150 Bilagal Reviderad finansplan 81

Innehållsförteckning

Finansplanen

1 Inledning ......................................................... 1

2 Den ekonomiska utvecklingen sedan 1982 ............ .... 3

2.1 Omläggningen av den ekonomiska polifiken ........ 3

2.2 Den ekonomiska polifikens resultat ................. 5

2.3 Inflation eller sysselsättning ........................ 10

3 Den ekonomiska politikens inriktning ..................... ... 13

3.1 Åtgärder mot inflationen ............................. ... 13

3.2 Kommunemas ekonomi ................................. ... 15

3.3 Sysselsättningspolitiken ............................... ... 16

3.4 Rättvis fördelning ...................................... ... 18

4 Utsikterna för 1984 ......................................... ... 22

4.1 Intemationellt .............................................. 22

4.2 Produktion och sysselsättning 1984 ............... ... 24

4.3 Del aktuella budgefiäget ............................... 29

4.4 Kreditpolitiken ............................................. .. 31

4.5 1984 års långtidsutredning ........................... .. 34

5 Budgetpolitiken ................................................ .. 35

5.1 1984 års långtidsbudget ................................ .. 35

5.2 Rikfiinjer för budgetpolitiken ............................ .. 39

Särskilda frågor

1 Utnyttjande av finansfullmakten, m. m................... .. 43

2 Stafiiga kreditgarantier, m.m................................ .. 45

3 Statsbudgeten budgetåren 1983/84 och 1984/85 . .. 48

3.1 Statsbudgetens inkomster och utgifter budgetåret 1983/84 .... 49

3.2 Statsbudgetens inkomster och utgifter budgetåret 1984/85 .... 49

Hemställan ........................................................ 58

Lagförslag ....................................................... .. 59

Tabellförteckning

Finansplanen

1 Försörjningsbalans 1983-1984 ........................... .. 25

2 Bytesbalans 1982-1984 ................................... 27

3 Budgetsaldo för budgetåren 1982/83-1984/85 ...... .. 29

4 Den offentliga sektoms finansiella sparande 1981-1984 31

5 Finansiering av budgetunderskottet 1982-1984 .... .. 34

6 Inkomster under långtidsbudgetperioden ............. .. 36

7 Utgifter under långfidsbudgelperioden, realekonomiskt fördelade 37

Särskilda frågor

1 Stafiiga kreditgarantier, m. m. per den 31 december 1983 46

2 Förslag till förändringar av ramar för statligt garantiåtagande .... 47

3 Justering av riksrevisionsverkets beräkningar av statsbudgetens inkomster 1983/84 och 1984/85 ..................................................................... 51

4 Räntor på statsskulden ..................................... 53

5 Anslagsbehållningama vid utgången av budgetåren 1980/81-

1983/84 ...................................................... .. 54

6 Statsulgiftema budgetåret 1984/85 .................... 56

7 Utvecklingen av statsbudgetens saldo budgetåren 1982/83-1984/85 57

Regeringens prop. 1983/84:150 Bilaga 2

Uldrag
SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-04-12

Föredragande: statsrådel Sigurdsen

Anmälan till proposition om slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1984/85 såvitt avser socialdepartementets verksamhetsområde

1 Ökat stöd till barnfamiljerna, m. m.

1.1 Inledning

Utgångspunkterna för det fortsatta arbetet med alt förbättra Sveriges ekonomi och för att trygga sysselsättningen har tidigare redovisats av chefen för finansdepartementet. Han har bl. a. framhållit all den strama finanspolitiken kommer atl fullföljas även i fortsätlningen. Kravet på begränsningar i statsutgifterna innebär atl alla utgiftsökningar - exempelvis för all förbättra det familjeekonomiska stödet - måsle åtföljas av motsvarande inkomstökningar eller utgiftsminskningar.

Som redovisats bl. a. i familjeekonomiska kommitténs betänkande (SOU 1983: 14) Barn kostar ... har utvecklingen sedan mitten av 1970-talet och till början av 1980-talet inneburit alt barnfamiljernas situation försämrats i jämförelse med andra befolkningsgruppers. Ytterligare analyser har gjorts i den av chefen för socialdepartementet tillkallade familjeekonomiska beredningsgruppen. Beredningsgruppens överväganden ligger till grund för de förslag som redovisas i del följande.

År 1975 hade makar som var heltidsarbetande inom industrin och som saknade bam ett disponibelt överskott per konsumtionsenhel' som var 38700 kr. Om molsvarande familj hade två barn var överskottet 19800 kr. Molsvarande belopp år 1981 var 36200 kr. för den barnlösa familjen och 17600 kr. för barnfamiljen. Jämförelsen görs i 1981 års prisnivå.

Om man jämför en familj med två barn vilken disponerar en och en halv indusiriarbetarlön med ett pensionärspar utan ATP, finner man att år 1975 hade barnfamiljen ett disponibelt överskott per konsumtionsenhel på 12900 kr. medan pensionärsparet utan ATP hade 4400 kr. År 1981 hade

' Konsumtionsenhel: De valda konsumtionsvikterna bygger på existensminimireglerna. Följande vikter används

Gifta/samboende: 2 vuxna = 1,65 konsumlionsenheter
Ensamstående: I vuxen = 0,95 konsumtionsenheter
Barn: 0,40 konsumtionsenheter

1 Riksdagen 1983184. 1 saml. Nr 150. Bilaga 2

Prop. 1983/84:150 2

barnlamiljens disponibla överskott per konsumiionsenhci sjunkit till 9 200 kr. medan pensionärspaiet hade lätt niira nog en fördubbling eller 8 700 kr.

Många burnfamiljer har genom den ekonomiska utvecklingen lätt en ansträngd ekonomisk situation. Reallöneminskningar har drabbat barnla-miljerna hårdare än familjer ulan barn eftersom barnfamiljerna har en större försörjningsbörda. Del familjeekonomiska slödoi och de skallelör-måner som finns för barnfamiljer har inle kunnal motverka denna utveckling. Tvärtom har det ekonomiska familjeslödet kraftigt urholkals sedan mitten av 1970-lalel.

Mellan åren 1975 och 1983 har del lamiljesiöd som utgår till en familj med en genomsnittlig indusiriarbetarlön och en hemarbetande förälder minskat med ca 30% om del finns ett barn och med närmare 20'/f om det finns två bam. Genom införandet av flerbarnstilläggen har köpkraften dock någorlunda kunnat bibehållas eller t. o. m. förbättras för familjer med tre eller flera barn.

Mot denna bakgrund föreslär jag en reform i syfte atl väsentligt förbiiltra stödet till barnfamiljerna. Detta bör ske genom en höjning av del allmänna barnbidraget, inkl. fierbarnstilläggei, med I 500 kr. per bam och är.

Jag förordar vidare en höjning av garanlinivån i föräldraförsäkringen vilken är av belydelse främst för familjer med hemmamake och lör unga mödrar som inte hunnit ut på arbetsmarknaden.

Förbättringar föreslås också för familjer med barn i övre tonåren som studerar. Flerbarnstilläggen har redan tidigare uilörmats sä alt de utgår också till familjer med studerande ungdomar i åldern 16-19 är. Nu följs den linjen upp med att bostadsbidrag och bidragsförskott också löresläs utgå under hela gymnasieperioden i enlighel med vad som gäller för studiebidraget.

Sammanfattningsvis är de åtgärder som föresläs följande:

Belopp milj. kr.

Åtgärder

1. Höjning av barnbidraget med I 500 kr. iill 4 800 kr. per barn

och år (inkl. höjning av flerbarnstillägget och sludiebidnigeO 2 S60

2. Höjning av garanlinivån i föräldraförsäkringen från 37 kr. SO

till 48 kr. per dag (brutto 120)

3. Fortsatt bidrag till 20 år för studerande som nu förlorar bidragsförskottet .*iO

4. Stöd motsvarande bidragsförskott till ensamstående adoptivföräldrar 3

5. Höjning av den övre hyresgränsen och inkomslgränserna i bostadsbidragssystemel samt höjning av äldcisgränsen för statligt bostadsbidrag frän 17 år till 20 år för

studerande ungdomar 320

Summa 3313

Finansiering

1. Besparingar i statsbudgeten samt begränsningar i skalleutjämningsbidragen m. m. till kommunerna I 295

2. Skattehöjningar I 280

3. Slopat förvärvsavdrag 740

Summa 3315

Bilaga 2 Socialdepartementet 3

Som chefen lör finansdepartementet har utvecklat i del föregående bilaga I föreslås att förvärvsavdraget slopas och all skattesatsen i in-komslskiktel 1-4 basenheter höjs från 3% till 4%. Bland besparingarna återfinns vissa åtgärder rörande barnbidraget somjag närmare återkommer till i det följande. Vidare är det statliga bostadsbidraget delvis samordnat med det inkomstprövade tillägget inom studiehjälpen. Som statsrådet Göransson närmare redogör för i bUaga 3 innebär den föreslagna höjningen av åldersgränsen för det statliga bostadsbidraget att behov av det inkomstprövade tillägget inle längre föreligger.

Som tidigare anförts är del inle möjligt att finansiera ett ökat stöd till barnfamiljerna genom ell höjt budgetunderskott. Del som kan göras är atl fördela om resurser inom gruppen barnfamiljer saml mellan barnfamiljer och icke-barnfamiljer.

En omfördelning inom kollektivet barnfamiljer kan göras så all slödel ges en klarare inriktning mot grupper som i dag har en särskilt pressad situation - flerbarnsfamiljer och familjer med låga inkomster. En sådan omfördelning ger emellertid försämringar för andra barnfamiljer och kan knappast bli av nägon mer betydande omfattning.

För att åstadkomma mer djupgående förändringar krävs därför en omfördelning av resurser från icke-barnfamiljer till barnfamiljer. En sådan omfördelning måsle dock utformas så atl förslagen blir rimliga och rättvisa för dem som skall vara med och betala elt ökal familjeekonomiskt slöd. Av detla skäl har regeringen avvisat tanken på all t. ex. återinföra karensdagar i sjukpenningförsäkringen.

Vid bedömningen av i vilken form det ökade slödel till barnfamiljerna bör fördelas har i debatten ökade bidrag ställts mol förändrade och ökade avdrag vid beskattning. De skalleavdrag som tidigare fanns var avdrag från den samlade inkomsten. När barnbidragel år 1948 ersatte de tidigare barnavdragen var det för att ge ett slöd lika för alla barn, till skillnad från avdragssyslemets effekter som gav mera till familjer med höga inkomster.

De skatteavdrag som nu diskuterats är i allmänhet så utformade att de är lika för varje barn. Till sina effekter blir avdragen därmed mycket lika det vanliga barnbidraget. Fortfarande skulle dock studerande och andra som saknar eller har låg förvärvsinkomst ställas utanför en sådan stödform.

De skäl som har fått mig all nu föreslå ell ökal slöd till barnfamiljerna genom bl.a. kraftigt förbättrade barnbidrag och inte genom införande av skatteavdrag är följande:

Det svenska skallesyslemei är sedan år 1971 i princip utformat som en beskallning av individen. En skattereduktion per barn eller andra jämförbara åtgärder innebär helt nya regelsystem och därmed helt nya behov av administrativa resurser.

Skattesystemet måsle löpande tillföras uppgifter om antalet bam i hus-' hållen och dessa uppgifter måste kontrolleras. Preliminärskatleutlagel måste anpassas individuellt efler antalet barn. Med den mycket stora

Prop. 1983/84:150 4

volym skatlesystemel har hlir även enkla uppgifter dyrbara atl administrera. Jag vill dessutom erinra om all skaiielörenklingskonimillén haft i uppdrag all lägga fram förslag om förenklingar i skallesyslemei. Ett betänkande har nyligen avlämnals (SOU 1984:21). Enligt min mening bör inte några åtgärder nu vidtas som skulle leda till alt man försvårar möjligheterna atl göra skallesyslemei enklare.

Till detla bör läggas alt del hänsynstagande till mängbarnslamiljernas situation som flerbarnstilläggen innebär är svårt att inordna i skattesystemet.

Det är heller inte klarlagt hur familjer ulan lörvärvsinkomsicr eller med låga inkomster och därmed låga skatter skulle behandlas om elt ökal familjeekonomiskt slöd skulle ges inom skallesyslemei. Del gäller föräldrar som är studerande eller beroende av socialbidiag. Det gäller också hemarbetande samboende som inte har någon skatlerältslig koppling iill den andre samboenden. Slutligen berörs också ett antal egna företagare.

Om man skulle vilja ge dessa barnfamiljer motsvarande förmåner finge man bygga upp ett kompletterande bidragssystem. Detta skulle dock kräva en stor adminislration i förhållande till de bidrag som skulle komma att betalas ut.

1 nuvarande situation blir enligt min mening skälen sanimanlagei niycket starka för alt höja barnbidragen i ställel för all införa en skattereduktion eller liknande.

Jag föreslår atl det allmänna barnbidraget den I januari 1985 höjs med I 500 kr. till 4800 kr. per barn och år. Som jämförelse vill jag nämna atl barnbidraget aldrig tidigare höjts med mer än 300 kr. per bam och år.

Statsrådet Dahl kommer senare denna dag i bilaga 5 att föreslå förbättringar av bostadsbidragen.

Bostadsbidraget ökas genom att de övre hyresgränserna höjs med mellan 50 kr. och 100 kr. per månad beroende på antalet barn saml att såväl den nedre som den övre inkomstgränsen höjs med 2 000 kr. lör alla barnhushåll.

Därutöver föreslås all åldersgränsen för del statliga bostadsbidraget höjs från 17 år till 20 år för studerande barn.

I bilaga 3 kommer statsrådet Göransson att föreslå alt studiebidraget och del förlängda barnbidragel höjs i samma mån som del allmänna barnbidragel saml att det inkomstprövade tillägget slopas som en följd av höjningen av åldergränsen för bostadsbidraget.

Jag övergår nu till att närmare redovisa mina förslag.

1.2 Höjning av det allmänna barnbidraget

Det allmänna barnbidraget höjdes senast den I januari 1983 från 3000 kr. till 3 300 kr. per barn och år. Samtidigt fördubblades flerbarnslilläggel till

Bilaga 2 Socialdepartementet 5

alt utgå med ett halvt barnbidrag i familjer med tre barn och med ett helt extra barnbidrag för varje ytterligare barn.

Fr. o. m. den I juli 1983 omfallar flcrbarnstilläppcl också bam över 16 år som uppbär studiebidrag eller förlängt barnbidrag.

Höjningen av barnbidragel och de nya barnbidragsbcloppen fr. o. m. den I januari 1985 framgår av nedanslående tabell.

Höininp	av	Nyll harnhidraps-
barnhiili	apel	belopp
(inkl. Ilcr-		(inkl. tlor-
barnslill;	Iipp)	barnslilljipp)
1 500		4 KOO
3 000		9 W)()
5 250		16 KOO
8 250		26 400
11 250		.16 000

Anlal biirn

Kostnaderna för de av mig tidigare förordade höjningarna fr, o. m. den 1 januari 1985 av barnbidragel med I 500 kr. och av flcrbarnslilliiggel beräknas till 2 560 milj. kr. för hell år. För biidgelårel 1984/85 beräknas kostnaderna Iill ca I 280 milj. kr.

1.3 Höjning av garantinivån inom föräldraförsäkringen

Föräldrapenning utgår med samma belopp som sjukpenningen, dvs. med 909?- av den sjukpenninggrundande inkomsten, dock lägst med en garanlinivå på 37 kr. per dag.

Garanlinivån i föriildraförsäkringen är viktig för de föräldrar som på grund av studier eller liknande inte har kommit ul på arbetsmarknaden och däriör inle hunnit få någon inkomst som grund för föräldrapenningen. Garanlinivån är också viktig för de föriildrar som av olika skäl inte kan eller vill förvärvsarbeta medan barnen är små.

Jag förordar atl garantinivån höjs till 48 kr. per dag fr. o. m. den I januari 1985. Del nya beloppet bör gälla både föräldrapenning i samband med barns födelse och särskild föräldrapenning.

Kostnaderna för höjningen av garantinivån beräknas för helt år till 120 milj. kr. varav 40 milj. kr. uppskattas återgå till samhället i form av skatt. Nettokostnaden uppgår därmed till ca 80 milj. kr. För budgetåret 1984/85 uppgår brultokoslnaderna till ca 60 milj. kr. Staten läcker 15% av kostnaderna för föräldraförsäkringen vilkel leder till en ökad anslagsbelastning med 9 milj. kr.

L4 Åldersgräns för bidragsförskott

Enligt nu gällande regler utgår bidragsförskott t. o. m. den månad barnet fyller 18 år.

En 18-årsgräns gäller också som huvudregel belräffande den familjerätlsliga underhållsskyldigheten mot barn. Om barnet vid denna tidpunkt

Prop. 1983/84:150 6

går i skolan eller återupptar skolgången före fyllda 19 år. är föräldrarna underhållsskyldiga så länge skolgången pågår, dock längst intill dess barnet fyller 21 år. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan eller annan jämförlig grundutbildning (7 kap. I § andra slyckel föräldrabalken).

Ensamförälderkommitlén föreslår i sitt betänkande (SOU 1983:51) Ensamföräldrarna och deras barn, alt bidragsförskott bör ulgå till studerande över 18 år som går i gymnasium, dock längst t.o.m. utgången av juni månad det år under vilkel den studerande fyller 20 år. Förslaget motiveras med att man vill ge ensamförälderbarnen bättre ekonomiska möjligheter till gymnasiestudier. Med nuvarande regler är ensamförälderbarnen i många fall beroende av den underhållsskyldige förälderns förmåga att betala underhållsbidrag för att kunna bedriva gymnasiestudier. Enligt Ensamförälder 1980 (DsS 1981: 18) hade en tredjedel av samtliga hushåll med barn i åldern 17 år sitt bam i 3-årig gymnasieskola. Mellan olika familjetyper rådde betydande skillnader. Det var l.éx. mer än dubbelt så vanligt (41 %) all 17-åringen i tvåförälderfamiljen gick i 3-årigt gymnasium som all den ensamboendes 17-åring gjorde del (15%).

I likhet med kommittén anser jag all ett fortsatt samhällsstöd bör utgå för studerande när del nuvarande bidragsförskottet upphör vid 18 års ålder. Bestämmelserna kommer då i princip alt överensstämma med de regler som gäller för underhållsbidrag enligt föräldrabalken.

Ett syslem med olika åldersgränser har diskuterats tidigare i olika sammanhang. Bl.a. förordade socialpolitiska samordningsutredningen i silt slutbetänkande (SOU 1979:94) En allmän socialförsäkring, alt del för ekonomiskt stöd till barn skulle gälla två åldersgränser: en högre för barn som studerar och en lägre för övriga barn. Flerbarnstilläggen är också konstruerade efler denna modell (prop. 1982/83:88).

Det är enligt min mening viktigt att det familjeekonomiska stödsystemet för tonåringar är uppbyggt så atl del ger motivation till studier. Det finns fortfarande en betydande snedrekrytering till gymnasiestudier. Mot denna bakgrund är del olyckligt atl bidragsförskottet kan upphöra innan de gymnasiala studierna avslutats.

I likhet med kommittén förordar jag därför all den högsta åldersgränsen bör knytas till vad som gäller för studiebidraget inom studiehjälpen, dvs. t.o.m. utgången av första kalenderhalvåret del år under vilkel eleven fyller 20 år. Elt fortsatt bidrag skall alltså ulgå längst t. o. m.juni månad del år eleven fyller 20 år. Denna åldersgräns överensstämmer också med vad som gäller för flerbarnstillägg för studerande. För likformighetens skull anser jag att i princip samma regler beträffande studier skall gälla som de som gäller för flerbarnstillägg för studerande.

Kostnaden för en förändring av åldersgränserna i enlighel med vad jag anfört kan beräknas till ca 50 milj. kr. för helt år vid nu gällande basbelopp. Förändringen bör träda i kraft den I januari 1985.

Bilaga 2 Socialdepartementet 7

1.5 Slöd till barn som adopterats av ensamstående

Ensamförälderkommitlén har i sitt slutbetänkande (SOU 1983:51) Ensamföräldrarna och deras barn. föreslagit att ell siirskilt bidrag av allmänna medel skall betalas ut till barn som adopterats av ensamstående. Bidraget bör enligt kommittén ulpå med samma belopp som bidragsförskottet (41 % av gällande basbelopp) och regleras på samma sätt som bidragsförskoltcl.

Kommittén anför att barn lil' ensamslående adoptivföräldrar har behov av samma slöd som andra ensamlörälderbarn. Visseriigen iir de föriildrar som ensamma adopterat barn redan från början medvetna om atl de måste svara för dubbla föriildra- och försörjningsrollcr. Genom det allt kiirvare ekonomiska liipet har dock dessa föräldrar drabbats hårdare än övriga ensamföräldrar.

Även jag anser atl stöd bör utges till barn som adopterats av ensamstående. Utgångspunkten lör samhällets stöd är barnels bäsla. Enligt min mening bör orsaken Iill atl en adoptivlöriildcr iir ensamstående inte avgöra om samhällsstöd ulgår eller inte.

Koslnaderna forell stöd med det innehåll jap här beskrivit kan beräknas till ca 3 milj. kr. per år vid gällande basbelopp. De nya reglerna bör träda i kraft den I januari 1985.

t.6 Övergång till månadsutbclaininK av barnbidrag

Barnbidragen betalas f. n. ut kvartalsvis. Frågan om hur ofta barnbidragen skall betalas ul har diskuterats vid ett flertal tillfällen. Skäl har därvid framförts för en övergång iill månadsvis utbetalning. Del har bl. a. framhållits atl många barnfamiljer har behov av barnbidraget månadsvis för alt klara familjens betalningar.

Mo( delta har hävdats all del är angeläget all den summa som betalas ut är så stor så all bidraget kan användas för större utgifter för barnet, exempelvis klädinköp.

Jag har förståelse för bägge dessa ståndpunkter. I den nya situation som uppstår vid en så kraftig höjning av barnbidraget somjag föreslår i denna proposition, blir del emellertid enligt min mening naturiigt all övergå till månadsvis utbetalning. Del belopp som ulgår efter höjningen blir 400 kr. per månad redan vid ell barn och I 400 kr. vid tre barn. För en fembarnsfa-milj blir månadsbeloppet 3000 kr. Dessa exempel visar alt barnbidraget nu blir ett väsentligt tillskott för atl läcka familjernas löpande kostnader för barnen.

Genom atl gå över från kvarlalsvisa utbetalningar av barnbidragel till månadsulbelalningar uppnås en viss räntevinsl för staten. Besparingen reduceras till en del av atl antalet utbetalningstillfällen ökar vilkel ökar administrationskostnaderna.

Sammanlaget beräknas staten göra en besparing på ca 45 milj. kr. per år genom åtgärden.

Jag föreslår att barnbidragen från den 1 januari 1985 betalas månadsvis.

Prop. 1983/84:150 8

1.7 Barnbidrag vid längre utlandsvistelse

Barnbidrag utgår för barn som är svensk medborgare och bosatt i riket. Vid tolkningen av begreppet "bosall i riket" har rättspraxis anknutit till del skalterältsliga bosättningsbegreppet. 1 normalfallet innebär detla all när en utlandsvistelse överstiger tre år så ulgår inga barnbidrag. Utbetalningen av löpande bidrag stoppas när det står klart alt barnet har lämnat landet för längre tid än sex månader. Återvänder den bidragsberälligade inom tre år erhålls barnbidrag retroaktivt. Denna praxis omfattar inte barn till anslällda i staiens tjänst på utländsk ort. För sådana barn betalas barnbidrag ut som om de vore bosatta inom landet.

I I kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring föreskrivs all en försäkrad som lämnar Sverige skall anses vara bosall här i rikel om utlandsvistelsen är avsedd all vara längst ett år. Här gäller alltså en ellårsregel.

Socialutskottet har under innevarande vårriksdag behandlat motioner som rör reglerna för utbetalning av barnbidrag vid längre lids vistelse utomlands, varvid utskottet anfört bl. a. all dessa regler i vissa fall kan leda till otillfredsställande resultat (SoU 1983/84: 17) och förordat en översyn av reglema.

Riksdagen har som sin mening givit regeringen till känna vad utskottet anfört i denna fråga (rskr 211).

För egen del instämmer jag i utskottels uppfattning att den nuvarande ordningen är otillfredsställande. Jag föreslår alt bosätlningsbegreppel i lagen om allmänna barnbidrag fr. o. m. den I januari 1985 ges den innebörd som gäller enligt lagen om allmän försäkring. Del bör ske genom lagstiftning. Ur administrationssynpunkt är denna förändring av bosätlningsbegreppel en stor fördel för försäkringskassorna och riksförsäkringsverket. Liksom hittills bör barnbidrag betalas ut för barn till anslällda i slalens tjänsl på utländsk ort.

Del finns f. n. ca 6000 barn för vilka försäkringskassan innehåller barnbidrag med hänsyn till att de vistas i utlandet mer än sex månader. Vid återflyttning till Sverige kan många av dessa barn enligt nuvarande tillämpning ha rält till barnbidrag och eventuellt flerbarnstillägg retroaktivt. Uppgift om hur länge barnen vistas utomlands saknas men man kan på goda grunder anta att en stor del av dem är borta längre än ell år. På grundval härav beräknar jag all medelsbehovet minskar med ca 30 milj. kr. för helt år.

Bilaga 2 Socialdepartementet 9

2 Vissa sysselsättningsskapande åtgärder

2.1 Inledning

Chefen för arbetsmarknadsdepartementet har redogjort för de arbetsmarknads- och sysselsättningspoliliska skälen för ökade insatser för byggandet under det kommande vinterhalvåret. Jag förordar att medel tillfälligt anvisas för byggande av daghem och fritidshem.

2.2 Tillfälligt bidrag till anordnande av daghem och fritidshem

Statsbidrag utgår iill driften av daghem och fritidshem. Några år under 1970-lalel fanns elt särskilt anordningsbidrag som under år 1976 uppgick till 12000 kr. per plats i daghem och fritidshem. Detta innebar för en normal avdelning med 15 platser ett bidrag med 180000 kr. Anordningsbidragel upphörde år 1977. Därefter beaktas de ökade kapilaltjänstkoslna-derna i ställel vid beräkningen av driflbidragel. Den statliga långivningen sker med bostadslån. 1 övrigt finns inle någol separat investeringsstöd.

Del tidigare anordningsbidragel utgick i förhållande till antalet platser, I det nya statsbidragssystem som gäller fr.o.m. den I januari 1984 har platsbegreppel slopats och bidrag ulgår per inskrivet barn i daghem och fritidshem. Del tillfälliga anordningsbidraget bör därför utgå per avdelning i nybyggda daghem och fritidshem där byggnationen igångsätts efter den 30 juni 1984 men före den I mars 1985 och avslutas senast den 30 september 1985. Bidraget bör utgå med 300000 kr. per avdelning.

Jag föreslår alt bidraget administreras av socialstyrelsen som har atl fördela de medel som anvisats. Före igångsättningen av arbetena skall arbetsförmedlingen höras. Bidrag bör sålunda utgå endast för projekt på orter där byggsysselsättningsbehov finns.

Jag föreslår alt 100 milj. kr. avsätts fördel tillfälliga anordningsbidragel. Jag beräknar att en nyproduktion av ca 330 avdelningar kan ske. Härigenom kan minst 5000 barn beredas plats i barnomsorgen.

3 Upprättade lagförslag m. m.

I enlighet med vad jag nu har anfört om höjning av del allmänna barnbidraget och av garanlinivån inom föräldraförsäkringen har del inom socialdepartementet upprättats förslag till

1. lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,

2. lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring. Lagförslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2:1

resp. 2:2.

Prop. 1983/84: 150 10

Förändringen med fortsatt bidrag för studerande ungdomar, när rätten till bidragsförskott enligt nuvarande regler upphör vid 18 års ålder, är lagtekniskt komplicerad. Det beror på bl.a. den nuvarande bidragsförskottslagens konstruktion och sambandet med den familjerätlsliga underhållsskyldigheten. Också de nya reglerna om slödel till barn som adopterats av ensamstående hör samman med bidragsförskotlsreglerna. 1 nu angivna delar behövs ytteriigare lagtekniskt beredningsarbete. Ensamför-älderkommilténs belänkande med författningsförslag remissbehandlas f. n. Remisstiden utgår den 30 april. Min avsikt är att återkomma senare med förslag om den närmare utformningen av de bidrag som jag här har föreslagit. Ändringarna avses träda i kraft samtidigt som övriga ändringar, den I januari 1985.

Även lagändringarna när det gäller rätten till barnbidrag vid utlandsvistelse och en övergäng från kvartalsvisa till månadsvisa utbetalningar av barnbidragen kräver ytteriigare beredningsarbete. Jag avser atl även här återkomma med ändringsförslag i syfte alt nya regler skall kunna träda i kraft den I januari 1985.

4 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

dds att antaga inom socialdepartementet upprättade förslag till

1. lagom ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag.

2. lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring.

dds att ulöver vad som har föreslagits i prop. 1983/84:100, bil. 7 under femte huvudtiteln

3. till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1984/85 anvisa ytteriigare förslagsanslag av I 280000000 kr.,

4. till Bidrag till föräldraförsäkringen för budgetåret 1984/85 anvisa ytteriigare förslagsanslag av 9000000 kr.,

5. till Bidragsförskott för budgetåret 1984/85 anvisa ytterligare förslagsanslag av 25000000 kr..

6. till Bidrag till amndnande av daghem och fritidshem för budgetåret 1984/85 anvisa elt reservationsanslag av 100000000 kr..

dds alt godkänna vad jag har anfört om

7. fortsatt bidrag till studerande ungdomar, när den nuvarande rätten till bidragsförskott upphör vid 18 års ålder.

8. slöd molsvarande bidragsförskott till ensamstående adoptivföräldrar,

9. barnbidrag vid utlandsvistelse,

10. månadsvis utbetalning av barnbidrag.

Regeringens prop. 1983/84:150 Bilaga 3

Utdrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-04-12

Föredragande: statsrådet Göransson

Anmälan till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1984/85 såvitt avser utbildningsdepartementets verksamhetsområde

Inledning

Chefen för arbetsmarknadsdepartementet kommer senare i dag att redogöra för de arbetsmarknads- och sysselsättningspolitiska skälen för ökade insatser inom utbildningsdepartementets område. Efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet vill jag föreslå följande.

1 fråga om åtgärder för ungdomar förslår jag att s. k. stimulansbidrag för nyinrättade platser inom den gymnasiala lärlingsutbildningen skall utgå även under budgetåret 1984/85. 1 sammanhanget vill jag erinra om atl regeringen i prop. 1983/84: 116 om gymnasieskola i utveckling bl.a. föreslagit en ökning av planeringsramarna för gymnasieskolan, både när det gäller linjer och linjeanknutna specialkurser och i fråga om högre specialkurser m. m.

Då det gäller vuxenutbildningen föreslår jag atl medel avsätts för ca 2 500 särskilda vuxenstudiestöd för arbetslösa. För alt erbjuda utbildningsmöjligheter för bl. a. dem som erhåller sådant studiestöd bör antalel utbildningsplatser ökas inom kommunal vuxenutbildning och vid folkhögskolor.

Vidare kommer jag att behandla frågan om behovei av en bredare utbildningsinsats i datateknik för kortutbildade. Som en följd av de i dag framlagda förslagen om höjda barnbidrag föreslår jag molsvarande höjningar av del förlängda barnbidragel och studiebidraget inom studiehjälpen. Förslaget inom bostadsdepartementets huvudtitel om höjda åldersgränser för det statliga bostadsbidraget innebär att del inkomstprövade tillägget inom studiehjälpen bör avskaffas.

B. SKOLVÄSENDET

B 17. Bidrag till driften av gymnasieskolor

Vid riksdagens beslut våren 1983 om elevplatsramar för gymnasieskolan för innevarande budgetår beräknades 7 500 årselevplatser för gymnasial läriingsutbildning. 1 mitten av september 1983 fanns det. enligt uppgift frän

I Riksdagen 1983/84. I .saml. Nr 150. Bilaga 3

Prop. 1983/84:150 2

skolöverstyrelsen, 3 872 elever i gymnasial lärlingsutbildning, varav mindre än hälften i grundutbildningen.

Med anledning av förslag i prop. 1983/84:26 om särskilda sysselsättningsskapande åtgärder för budgetåret 1983/84 godkände riksdagen all ett rekryteringsbidrag om 5000kr. per nyinrättad läriingsplals skulle utgå till kommunerna under resten av innevarande budgetår. Rekryteringsbidraget väntades leda till inrättandet av ytterligare 2000 platser inom gymnasial läriingsutbildning. Den sammanlagda kostnaden för dessa åtgärder beräknades till 30 milj. kr. Arbetsmarknadsulskollel uttalade i samband med sin behandling av nämnda sysselsättningsproposition (AU 1983/84: 12. rskr 104) atl del vore önskvärt med ytterligare utbyggnad av lärlingsutbildningen redan under innevarande budgetår.

Den gymnasiala lärlingsutbildningen har sedan budgetåret 1980/81 bedrivits som försöksverksamhet. Chefen för utbildningsdepartementet har i årets budgetproposition föreslagit all denna, såvitt avser grundutbildningen, blir reguljär och atl statsbidraget i fortsättningen skall avse endasl grundutbildningen. Samtidigt har hon lagt fram elt antal förslag som syftar till atl den framtida reguljära gymnasiala lärlingsutbildningen skall kunna uppfylla kraven på att utgöra en grundläggande yrkesutbildning för ungdomar. För den gymnasiala läriingsutbildningen har beräknats 5 915 årselevplatser för budgetåret 1984/85 till en koslnad av 62.7 milj. kr.

Lärlingsplatser kan inrättas löpande under hela läsåret. Föregående läsår fanns del 70% fler lärlingsplatser vid utgången av läsåret jämfört med läsårsslarten. Den satsning som gjorts innevarande budgetår för att stimulera inrättande av nya läriingsplalser har fått verka knappt ett halvt år.

Det är enligt min mening angeläget atl regeringens satsning pä lärlingsutbildningen verkligen får genomslag. Fortfarande finns en stor marginal outnyttjade platser. Det finns därför f. n. inget behov av en ytterligare ökning av antalet platser. I stället bör ansträngningarna inriktas mot all alla de platser som finns anvisade verkligen blir utnyttjade. Jag föreslår därför all som stimulans ell rekryteringsbidrag lämnas även för budgetåret 1984/85. Kommunerna bör få 5000kr. per plats för extra ersättning till företag och institutioner som inrättar nya läriingsplalser. Detta bör gälla för grundutbildning som påbörjas under liden den I juli 1984 - den .30 juni 1985. Elt sådanl bidrag bör kunna leda till att ytteriigare I 000 platser inrättas. Kostnaden härför beräknar jag till 5 milj. kr. Kostnaden för bidraget bör ersättas ur anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor. Jag vill i detta sammanhang särskilt framhålla vikten av all flickornas andel i lärlingsutbildningen ökas.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen alt

I. godkänna vad jag har förordat om rekryteringsbidrag budgetåret 1984/85 för platser i gymnasial läriingsutbildning saml

Bilaga 3 Utbildningsdepartementet 3

2. medge all koslnaderna för rekryteringsbidraget ersätts ur det under åltonde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor.

C. VUXENUTBILDNING

Sedan flera år tillbaka har regeringen efter bemyndigande av riksdagen ställt särskilda resurser till förfogande för kurser för arbetslösa inom kommunal vuxenutbildning (komvux) och vid folkhögskolorna. Sådana insatser är, som kommer all framgå av vad chefen för arbetsmarknadsdepartementet anför, angelägna också under budgetåret 1984/85. För alt åtgärderna skall få bästa möjliga effekt på längre siki bör de i ökad utsträckning inriktas på sådan utbildning som kan krävas för införandet av ny teknik i arbetslivet och som kan stärka individernas ställning på en föränderlig arbetsmarknad. Det är därför viktigt atl möjligheierna till utbildning i och om datateknik förbättras. Det är också viktigt med förstärkta insatser då del gäller andra yrkesämnen och sådana allmänna ämnen - framför allt inom naturvetenskap och teknik - som ofta utgör en grund för yrkesutbildning och för utveckling av yrkeskunskaper. I övrigt bör åtgärderna syfta till alt ge kortutbildade vuxna möjligheter till studier på grundskolenivån.

Chefen för utbildningsdepartementet avser atl senare föreslå regeringen all för budgetåret 1984/85 inom ramen för det av riksdagen givna bemyndigandet (prop. 1983/84:100, UbU 14, rskr 196). medge kommunerna att utanför de fastställda limramarna ordna kurser för arbetslösa dels i grundutbildning för vuxna (grundvux). dels. inom komvux. i grundskolekurser och i gymnasieskolkurser i bl. a. yrkesämnen sann lekniska och naturvetenskapliga ämnen samt särskilda yrkesinriktade kurser. En förulsältning för att kurserna skall få starta bör vara att samråd har ägt rum med länsarbetsnämnden eller, vad avser komvux, alt deltagarna har fått särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa. Jag räknar med atl åtgärden medför ett ökat medelshehov för statsbidrag med ca 25 milj. kr.

Vidare avser chefen för utbildningsdepartementet att föreslå regeringen att lör budgetåret 1984/85 i enlighet med riksdagens bemyndigande (prop. 1983/84: 100. UbU 14 s. 21, rskr 196) utöka antalel slatsbidragsberätligade elevveckor vid folkhögskolor för atl skapa utbildningsmöjligheter för arbetslösa. Detta bör ske på följande sått.

Folkhögskolorna bör inom en ram av 10000 elevveckor få anordna särskilda kurser upp till tio veckors längd för arbetslös ungdom. För dessa kurser bör ulgå statsbidrag utan hinder av 83 S folkhögskoleförordningen (1977:551) och förordningen (SÖ-FS 1983:74) om folkhögskolans undervisningsvolym. Ulöver del normala statsbidraget bör berörda folkhögskolor kunna få elt särskilt statsbidrag med högst 25000 kr. per kurs. Åtgärden ti Riksdagen 1983184. I saml. Nr 150. Bilaga 3

Prop. 1983/84:150 4

innebär att ca I 000 arbetslösa ungdomar kan få utbildning under tio veckor.

Vidare bör folkhögskolorna få möjligheter atl erbjuda utbildning till personer som får särskilt vuxensludiestöd för arbetslösa utanför den ram som lagts fast för varje folkhögskola i förordningen om folkhögskolans undervisningsvolym. För elevveckor som avser sådana studerande bör allmänt statsbidrag likaledes utgå ulan hinder av 83 § folkhögskoleförordningen. Jag beräknar all ca 10000 elevveckor kommer alt utnyttjas för detta, vilket motsvarar 250 heltidsstuderande under elt läsår om 40 veckor.

De här förordade åtgärderna innebär atl antalet elevveckor vid folkhögskolorna ökar med ca 20000, vilket innebär ett ökal medelsbehov för statsbidrag med ca 12 milj. kr. under budgetåret 1984/85.

Utbildning i da tal ny teknik för kortutbildade

1 flera olika sammanhang har understrukils betydelsen av att ny teknik införs i arbetslivet. Sålunda är ell genomgående drag i prop. 1983/84:135 om industriell förnyelse inriktningen på åtgärder som syftar till att stimulera förnyelse och utveckling av industrin. Regeringen har även tidigare vidtagit åtgärder som syftar till att skapa ett tidsmässigt försprång gentemot andra länder när del gäller införande av ny teknik, vilket stärker svenskt näringslivs konkurrenskraft.

Den nu pågående utvecklingen har och kommer naturligtvis att leda till slora omställningar på arbetsmarknaden. Det finns skäl atl anta att förändringarna kommer all bli särskilt kännbara för de kortutbildade. Förutom de sysselsättningsmässiga konsekvenserna riskerar dessa all särskilt drabbas av de i fråga om datateknik växande kunskapsklyftorna mellan generationer och mellan yrkeskategorier.

Mot den bakgrunden är det enligt min mening nödvändigt att överväga en särskild utbildningsinsats i dalateknik för kortutbildade. En sådan satsning skulle inle bara avse atl förbereda för ny teknik, utan även ha till syfte att ge deltagarna förulsäUningar för och stimulans till alt själva lämna förslag till leknikförnyelse inom arbetslivet. Det finns sålunda såväl sysselsättningspoliliska som näringspolitiska skäl fören större, bred utbildningsinsats för kortutbildade.

LO och TCO har i en gemensam skrivelse till regeringen understrukit behovet av ell nationellt vuxenutbildningsprogram med sikte på den nya tekniken. Organisationerna uttalar sin beredvillighet att medverka vid utformandet av ett sådant program.

Frågorna om former för och finansiering av en bredare utbildningsinsats av detta slag kommer atl behandlas med förtur inom regeringskansliet. En tjänstemannagrupp med representanter för bl.a. berörda departement kommer att bildas. Jag ser del som naturiigt att arbetet bedrivs i samråd med arbetsmarknadens parter. Som underlag för gruppens arbete bör förutom nämnda skrivelse från LO och TCO även tjäna del förslag om

Bilaga 3 Utbildningsdepartementet 5

regionala utvecklingsprogram som dataeffektutredningen lämnat i sitt slutbetänkande (SOU 1984; 20) Datorer och arbetslivets förändring.

Chefen för arbetsmarknadsdepartementet kommer senare i dag att lägga förslag om särskilda åtgärder på datautbildningsområdel inom ramen för AMU i förelag. Denna utbildning bör fillsammans med erfarenheter från redan existerande datautbildningar vara värdefull vid bedömningen av hur en bredare datautbildning skulle kunna utformas och genomföras. Jag hemställer atl regeringen bereder riksdagen tillfälle atl la del av vad jag nu har anfört om ökade vuxenutbildningsinsatser för arbetslösa m.m.

D. HÖGSKOLA OCH FORSKNING

Forskning och forskarutbildning

I prop. 1983/84: 107 om forskning (bil. 5) har chefen för utbildningsdepartementet bl.a. anmält förslag till anslag till forskning och forskarutbildning inom högskolan för budgetåret 1984/85. Hon har därvid under anslagen till fakulteterna (motsv.) beräknat medel för studiefinansiering i forskarutbildning med sammanlagt 219,2 milj. kr.

Utbildningsbidrag för doktorander

Sedan den I juli 1983 är utbildningsbidrag den reguljära formen för sludiefinansiering i forskarutbildning. Bidraget uppgår nu till 5610 kr. per månad. Utbildningsbidrag beviljas för ett år i sänder och kan normalt innehas under högst fyra år. Antalet utbildningsbidrag uppgår till ca 3 240. Jag har erfarit alt slatrådel Leijon senare i dag kommer att förorda en höjning av bidragen inom arbetsmarknadsutbildningen med 20 kr. per dag. Jag finner det skäligt att även utbildningsbidragen för doktorander nu höjs. Höjningen bör uppgå till 440kr. per månad. Jag förordar sålunda all utbildningsbidrag fr.o.m. den I juli 1984 skall utgå med 6050kr. för månad. Kostnaderna för studiefinansiering i forskarutbildningen ökar därmed med sammanlagt |7,2 milj.kr.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Humanistiska fakulteterna för budgetåret 1984/85, utöver vad som föreslagits i prop. 1983/84:107 bil. 5, under åttonde huvudtiteln anvisa ytteriigare reservationsanslag av 2334000 kr, atl till Teologiska fakidteterna för budgetåret 1984/85, ulöver vad som föreslagits i prop. 1983/84:107 bil. 5, under åttonde huvudtiteln anvisa ytteriigare reservationsanslag av 176000 kr. atl till Juridiska fakulteterna för budgetåret 1984/85. utöver vad som föreslagits i prop. 1983/84:107 bil. 5. under åttonde huvudtiteln anvisa ytteriigare reservationsanslag av 206000 kr.

Prop. 1983/84:150 6

att till Samhällsvetenskapliga fakulleterna för budgetåret 1984/85, utöver vad som föreslagits i prop. 1983/84:107 bil. 5, under åttonde huvudtiteln anvisa ytterligare reservationsanslag av 2738000 kr,

att till Medicinska fakulleterna för budgetåret 1984/85, utöver vad som föreslagits i prop. 1983/84:107 bil. 5, under åttonde huvudtiteln anvisa ytterligare reservationsanslag av 2 293 000 kr,

att till Odontologiska fakulleterna för budgetåret 1984/85. ulöver vad som föreslagits i prop. 1983/84:107 bil. 5, under åttonde huvudtiteln anvisa ytterligare reservationsanslag av 421 000 kr,

att till Farmaceutiska fakulteten för budgetåret 1984/85, ulöver vad som föreslagits i prop. 1983/84:107 bil. 5, under åttonde huvudtiteln anvisa ytteriigare reservationsanslag av 236000 kr,

atl till Matematisk-naiurvelenskapliga fakulteterna för budgetåret 1984/85, utöver vad som föreslagils i prop. 1983/84:107 bil. 5. under åttonde huvudtiteln anvisa ytterligare reservationsanslag av 4458000 kr,

atl till Tekniska fakulteterna för budgetåret 1984/85. utöver vad som föreslagits i prop. 1983/84:107 bil. 5, under åttonde huvudtiteln anvisa ytterligare reservationsanslag av 4046000 kr,

all till Temaorienierad forskning för budgetåret 1984/85. ulöver vad som föreslagils i prop. 1983/84:107 bil. 5, under åttonde huvudtiteln anvisa ytterligare reservationsanslag av 181 000 kr. saml

all till Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m. för budgetåret 1984/85, utöver vad som föreslagils i prop. 1983/84:100 bil. 10, under åttonde huvudtiteln anvisa ytterligare reservationsanslag av 100000 kr.

E. STUDIESTÖD M. M.

E3. Studiehjälp m.m.

Under denna rubrik har för budgetåret 1984/85 anvisats ett förslagsanslag av I 220 milj. kr. som bl.a. skall täcka kostnaderna för sludiebidrag och föriängl barnbidrag. Dessa slöd är samordnade med det allmänna barnbidragel. Studiebidraget ulgår således med 275 kr. per månad till studerande i gymnasial utbildning som har fyllt 16 men inte 20 år. Föriängl barnbidrag ulgår med samma belopp till studerande i grundskolan som har fyllt 16 år och inle längre är berättigade till allmänt barnbidrag.

Chefen för socialdepartementet föreslår denna dag att barnbidragel skall höjas med 1500 kr. om året fr.o.m. den I januari 1985. Jag föreslår att studiebidraget inom studiehjälpen och del förlängda barnbidraget höjs i motsvarande mån. dvs. med 125 kr. per månad. Sludiebidrag och föriängl barnbidrag bör således ulgå med 400 kr. per månad fr. o. m. den I januari

Bilaga 3 Utbildningsdepartementet 7

1985. Den föreslagna höjningen beräknas medföra en utgiftsökning med ca 167 milj. kr. under budgetåret 1984/85. Jag beräknar all koslnaderna kan täckas genom en mcrbelaslninp av förslagsanslaget Stiidiehjiilp m. m.

Under anslaget Studiehjälp m.m. finansieras också utgifterna för det inkomstprövade lilläpget inom sludiehjiilpcn. Detta tillägg är samordnat med del statliga bostadsbidraget när del gäller belopp och reducerings-regler. Kostnaderna beräknas för budgetåret 1984/85 uppgå till ca 19 milj. kr.

Föredragande statsrådet i bosladsdeparlemenlel föreslår denna dag ändrade regler för det statliga bostadsbidrapet.

Förslaget innebiir all åldersgränsen lör det statliga bostadsbidraget höjs så att bidraget kan utgå för sådana barn mellan 17 och 20 år som uppbär statligt sUidiestiSd i form av förlängt barnbidrag eller studiebidrag.

Den föreslagna ändringen av åldersgränsen för bostadsbidraget innebär att behovei av ett särskilt inkomstprövat tillägg inom studiehjälpen försvinner. Jap föreslår således atl det inkomstprövade lilläpget enligt 3 kap. studieslödslagen (1973:349) avskaffas fr.o.m. den I januari 1985. Jag räknar därvid med att belastningen på del förslapsvis betecknade anslaget till Studiehjälp m.m. skall minska med ca 10.5 milj. kr. för budgetåret 1984/85.

I prop. 1983/84: 127 om förbättrad studiehjälp och vissa sjukförsäkrings-frågor har reperinpen föreslapit införande av ell extra tillägg inom studiehjälpen. Bidraget utgår till elever i hushåll med elt ekonomiskt underlag som understiger 80000 kr. med belopp som varierar mellan 200-600 kr. per månad beroende på inkomst. Reglerna för vad som ulgör del ekonomiska underlaget överensstämmer med vad som gäller i fråga om del inkomstprövade lilläppet. Då nu det inkomstprövade tillägget föreslås bli avskaffat måsle bestämmelserna om ekonomiskt underlag i 3 kap. sludie-siödsförordningen (1973:418) anknytas direkt till det extra tillläggel. Jag avser all senare föreslå regeringen nödvändiga justeringar av gällande bestämmelser.

Vad jag här har förordat föranleder ändringar i I kap. 2 §,2 kap. I 8 samt 3 kap. 3 och 6 §§ studieslödslagen. Vidare bör 3 kap. 10 S samma lag upphöra alt gälla. Ändringarna bör gälla fr. o. m. den I januari 1985.

Elt inom utbildningsdepartemenlel upprättat förslag till lagändring bör fogas Iill protokollet i detta ärende som bilaga 3.1.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt anta förslaget Iill lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349).

E5. Vuxenstudiestöd m.m.

Som chefen för utbildningsdepartementet anförde i prop. 1983/84:26 om särskilda sysselsätlningsätgärder för budgetåret 1983/84, bil. 2, visar erfarenheterna, att en betydande del av dem som söker och får särskilt vuxen-

Prop. 1983/84:150 8

studiestöd är arbetslösa. De särskilda vuxenstudiestöden är därmed ett verksamt medel atl minska trycket på arbelsmarknadspolitiska åtgärder. Riksdagen beslutade under hösten 1983 (prop. 1983/84: 25, SfU 13, rskr 57) om en lag om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa. Under innevarande budgetår slår 50 milj. kr. till förfogande för beviljande av sådanl studiestöd.

Den korta lid som har förflutit sedan det särskilda vuxenstudieslödel för arbetslösa kom till visar klart att stödet är attraktivt Irots alt bidraget ofta uppgår till elt lägre belopp än vad den berörde får i arbetslöshetsersättning eller hade kunnal få i utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning.

Jag föreslår nu alt 100 milj. kr. anvisas över statsbudgeten för budgetåret 1984/85 för särskilt vuxensludiestöd för arbetslösa. Det bör, i likhet med vad som gäller för det för innevarande budgetår anvisade beloppet, ankomma på regeringen atl utfärda närmare bestämmelser om medlens användning och fördelning på olika län. Jag vill emellertid redan nu anmäla, att avsikten är alt slödel skall förbehållas dem som hos arbetsförmedlingen har registrerats som arbetslösa. Vid fördelningen av slödel bör särskild vikt fästas vid i vad mån de avsedda studierna kan väntas leda till alt mottagarna stärker sin ställning på arbetsmarknaden. Slödel bör beviljas för en eller högst två terminer studier och det bör inte innebära all vederbörande har företräde till fortsatt vuxensludiestöd för arbetslösa eller särskilt vuxensludiestöd enligt studieslödslagen (1973:349). Vidare avser jag all föreslå regeringen alt högst tio procent av det föreslagna totala beloppet får utnyttjas för slöd för studier vid folkhögskola.

Del föreslagna beloppet om 100 milj. kr. medger atl ca 2500 stöd för ett läsårs heltidsstudier kan inrättas. Av dessa skulle ca 250 avse studier vid folkhögskola, vilket motsvarar ca 10000 elevveckor.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen atl

till Vuxensludiestöd m.m. för budgetåret 1984/85 ulöver vad som har föreslagits i prop. 1983/84: 100, bil. 10, under åltonde huvudtiteln anvisa ytterligare reservationsvis betecknade medel av 100000000 kr.

Bilaga 3 Utbildningsdepartementet 9

„.. , ,.,, Bilaga 3.1

Forslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom föreskrivs i fråga om studiestödslagen (1973: 349)'

dels atl 3 kap. 10 S skall upphöra all gälla,

dds att I kap. 2 §, 2 kap. I § samt 3 kap. 3 och 6 S§ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.
2§=

Studiehjälp består av sludiebidrag jämte tillägg, alerbetalningspliktiga studiemedel och resekostnadsersältning.

Tillägg till studiebidraget utgår i Tillägg till studiebidraget utgår i

form av inackorderingstillägg, in- form av inackorderingstillägg och komstpröval tillägg och extra till- extra tillägg, 'ägg.

2 kap.

I§'
Studerande vid grundskolan har Studerande vid grundskolan har

rätt till förlängt barnbidrag med 275 räll till föriängl barnbidrag med 400
kronor i månaden från och med kronor i månaden från och med
kvartalet efler det under vilkel han kvartalet efler det under vilket han
fyllt 16 år. fyllt 16 år.

Detsamma gäller studerande som deltar i molsvarande undervisning vid skola som avses i 33, 34 eller 34 a § skollagen (1962:319).

3 kap.
3§

Studiehjälp utgår från och med Studiehjälp utgår från och med
kvartalet efter det under vilket den kvartalet efter det under vilket den
studerande fyllt 16 år, om ej annal studerande fyllt 16 år, om inte an-
följer av andra eller tredje stycket. nal följer av andra stycket.

Inackorderingstillägg och extra tillägg ulgår även till studerande som inte har uppnått sådan ålder som anges i första stycket.

6§'
Sludiebidrag ulgår med 275 kro- Studiebidrag ulgår med 400 kro-

nor i månaden. nor i månaden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

' Lagen omtryckt 1981:579.

- Senaste lydelse enligt prop. 1983/84: 127.

Senaste lydelse 1983:272.

"Senaste lydelse enligt prop. 1983/84:127. Ändringen innebär bl.a. att andra

stycket upphävs.

' Senaste lydelse 1982: 1244.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984

Regeringens prop. 1983/84:150

Bilaga 4

Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-04-12

Föredragande: statsrådet Leijon såvitt avser frågor under littera B och statsrådet Gradin såvitt avser frågor under littera D.

Anmälan till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1984/85 såvitt avser arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde.

Inledning

Under det senaste året har vi kunnat notera hur framtidstron har återvänt inom svensk industri. Svenska varor efterfrågas i ökande omfattning på världsmarknaden, och våra marknadsandelar växer. Orsaken till detta är främst den förbättrade konkurrenskraft som är en direkt följd av de åtgärder regeringen vidtagit. En begynnande internafionell konjunktumppgång förstärker utvecklingen ytterligare.

Den bild jag tecknade i budgetpropositionen av utvecklingen på arbetsmarknaden under förra året framträder nu med klarare konturer. Del är väl bekant all förändringar i den allmänna konjunkturen får effekter på arbetsmarknaden med en förhållandevis lång eftersläpning. Den senaste konjunkturnedgången inleddes hösten 1980 och fortsatte under två år. Under år 1983 vände utvecklingen återigen långsamt uppåt och denna tendens har därefter fortsatt.

Konjunktumedgången ledde till en stagnerande sysselsättning år 1981 och en viss minskning år 1982. Även under år 1983 var sysselsättningsutvecklingen på den öppna arbetsmarknaden mycket svag. Till följd av ökningen av de sysselsättningsfrämjande åtgärderna ökade emellertid det totala antalet sysselsatta med knappt 5000 enligt arbetskraftsundersök-ningama (AKU). Sysselsättningen minskade inom de varuproducerande näringsgrenama. Minskningen var emellertid lägre än tidigare år och utvecklingen under loppet av året visade för industrins del att bortfallet av arbeten tenderade att upphöra. Ett ökat antal sysselsatta noterades inom den privata tjänstesektorn och inom kommunerna. Ökningen inom kommunema berodde till större delen på en ökad volym beredskapsarbeten. För statens del skedde inga större förändringar mellan åren 1982 och 1983.

1 Riksdagen 1983184. 1 saml. Nr 150. Bilaga 4

Prop. 1983/84:150 2

Antalet personer i arbetskraften ökade under förra årel med knappt 19000. Utbudet av arbetskraft steg följakfiigen mer än antalet sysselsatta. Arbetslösheten ökade därmed med ca 14000 mellan åren 1982 och 1983. Ökningen år 1983 var betydligt lägre än såväl år 1982 som år 1981. Utvecklingen svarar mot det traditionella mönstret i en konjunktumppgång och är ett tecken på den eftersläpning på arbetsmarknaden som jag nämnde inledningsvis. I början av en konjunktumppgång kan exempelvis industrin öka sitt kapacitetsutnyttjande utan nyanställningar, bl. a. genom att höja arbetsinsatsen via större övertidsuttag etc. Antalet övertidstimmar för induslriarbetama har sedan mars 1983 legat klart över nivån året före. I januari i år var antalet övertidstimmar 33% större än i januari i fjol.

Arbetslösheten kulminerade under tredje kvartalet förra året. Om man rensar bort de sedvanliga säsongsmässiga förändringama har det därefter skett en successiv minskning. I mars månad i år var enligt AKU 134000 personer eller 3,1 % av jurbetskraften arbetslösa. Det betydde en minskning med 15000 jämfört med ett år fidigare. Ungdomslagen som infördes den 1 januari 1984 har betytt en hel del för utvecklingen under årets första tre månader. Enligt arbetsmarknadsstyrelsens (AMS) stafistik var ca 29000 ungdomar sysselsatta i ungdomslag i slutet av mars. Arbetslösheten bland 16- 19-åringar reducerades därmed från över 8 % till något under 4 %.

Ytterligare en sysselsättningsfrämjande åtgärd trädde i kraft den 1 januari i år, nämligen rekryteringsstöd för att främja nyanställningar. Omkring 12000 personer hade anställts med detta stöd i slutet av mars månad. Dämtöver omfattade de arbetsmarknadspolitiska åtgärdema 72000 personer i beredskapsarbete och 48000 personer i arbetsmarknadsutbildning (AMU), vilket innebar en ökning med ca 3 000 personer inom AMU och en minskning med ca 3000 personer inom beredskapsarbeten jämfört med samma månad 1983. Antalet sysselsatta inom Samhällsföretagsgmppen och antalet sysselsatta med lönebidrag uppgick till totalt ca 67000 personer.

Det finns således ändå tecken på att en förbättring av arbetsmarknadsläget är på väg. Inom industrin var antalet sysselsatta under första kvartalet i år högre än ett år tidigare och inom den privata tjänstesektorn noterades en relativt kraftig ökning under samma period. Enligt den företagsbaserade statistiken har antalet arbetare inom industrin under de senaste månaderna varit stabilt. Antalet varsel om uppsägningar och permitteringar har minskat väsentligt. Totalt berördes under första kvartalet i år knappt 8000 personer av varsel om uppsägning eller permittering. Under motsvarande kvartal 1983 var antalet ca 26000 eller mer än tre gånger så stort. För industrins del var antalet berörda av varsel under första kvartalet mindre än en femtedel av antalet ett år tidigare.

Det tydligaste tecknet på att utvecklingen på arbetsmarknaden kan väntas bli gynnsammare är emellertid efterfrågan på arbetskraft mätt med antalet till arbetsförmedlingen nyanmälda platser. Under första kvartalet i

Bilaga 4 Arbetsmarknadsdepartementet 3

år nyanmäldes totalt 185000 platser mot 140000 samma kvartal förra året, en ökning med drygt 30%. För industrins del skedde drygt en fördubbling av efterfrågan jämfört med fjolåret. Antalet nyanmälda platser inom industrin var i mars lika högt som under högkonjunkturåren 1979-80.

När det gäller utvecklingen under återstoden av år 1984 och det kommande budgetåret är denna, vilket jag också framhöll i budgetproposifionen, svår att bedöma. Det finns emellertid anledning räkna med att utbudet av arbetskraft kommer att växa något jämfört med år 1983. En fortsättning av konjunktumppgången bör också resultera i en förhållandevis betydande ökning av antalet sysselsatta inom den privata tjänstesektorn och inom industrin.

Löneutvecklingen fill följd av den pågående avtalsrörelsen innebär ett betydande osäkerhetsmoment. Alltför höga löneökningar riskerar atl urholka vår konkurrenskraft och åter öka inflationen och därigenom äventyra sysselsättningen på sikt. Jag räknar emellertid med atl sysselsättningen kommer att successivt förbättras under budgetåret. För att kunna möta det växande arbetskraftsutbudet och för att motverka de regionala och branschmässiga obalanser som finns måste emellertid de arbetsmarknadspolifiska åtgärdema hållas på hög nivå.

Som fidigare kommer det att vara främst kvinnor som står för det ökade arbetskraftsutbudet. Efterfrågan på arbetskraft kommer dock främst avse tekniskt inriktade yrken inom t.ex. elektronik- och ADB-området, dvs. yrkesområden med hög andel män. För att inte yrkesobalanserna mellan kvinnor och män ytterligare skall förstärkas behövs särskild uppmärksamhet ägnas åt kvinnomas möjligheter att bryta in på tekniska yrkesområden.

I propositionen om särskilda sysselsättningsåtgärder (prop. 1983/84: 26, AU 8, rskr 56) redogjorde jag för min uppfattning att de arbetsmarknadspolifiska åtgärdema delvis behöver ändra inriktning så att de bättre kan stödja en industriell expansion samt vara effektivare i kampen mot ungdomsarbetslösheten och motverka långtidsarbetslöshet. I detta sammanhang vill jag erinra om den industrikampanj som regeringen initierade i kompletteringsproposifionen för innevarande budgetår (prop. 1982/83:150 bil. 3) och de särskilda insatser för kvinnor som vidtagits inom ramen för denna kampanj. Det är angeläget att de erfarenheter som därvid vunnits tas till vara. Den ännu korta fid som ungdomslagen och rekryteringsstödet funnits visar att dessa åtgärder har fått betydande effekt. Somjag tidigare har nämnt omfattar ungdomslagen nu ca 29000 personer i åldrama 18-19 år. Jag räknar med att rekryteringsstödet kommer att utnyttjas i allt högre grad de närmaste månaderna, i takt med en stigande efterfrågan på arbetskraft från industrin. Detta bör bidra till ett förbättrat arbetsmarknadsläge för främst ungdomar och långtidsarbetslösa.

Prop. 1983/84:150 4

Arbetsmarknadspolitikens inriktning och omfattning

Arbetsmarknadspolifiken måste ständigt anpassas till de fömtsättningar som råder. Under år 1983 inleddes en omläggning av arbetsmarknadspolitiken i syfte att möta den väntade konjunktumppgången och tyngdpunkten i insatserna började förskjutas från den offentliga sektorn till näringslivet. Denna omläggning accentueras nu ytterligare genom förslag fill åtgärder som skall underlätta konjunktumppgången och förbättra industriföretagens möjligheter atl fylla sitt behov av utbildad arbetskraft.

AMS har i en skrivelse den 23 mars 1984 redogjort för sin syn på arbetsmarknadsläget och lämnat förslag till olika åtgärder. Jag delar AMS uppfattning att arbetslinjen i arbetsmarknadspolitiken skall hävdas. Detta innebär att utbildning och andra aktiva åtgärder sätts i främsta mmmet, och att kontantstöd tillgrips först i sista hand. De förslag somjag lämnar i del följande och som statsrådet Göransson tidigare har lämnat innebär en ytterligare markering av detta och en fortsättning av den politik som regeringen utstakade redan hösten 1982.

På grund av trögheter på marknaden råder, även under perioder med hög arbetslöshet, brist på arbetskraft inom vissa yrken eller sektorer av ekonomin. Trots betydande utbildningsinsatser under en följd av år, inle minst inom arbetsmarknadsutbildningens ram, växer brislen på arbetskraft inom vissa yrkesområden och regioner snabbt när konjunkturen vänder uppåt.

Andelen företag som uppger brist på tekniska tjänstemän ligger redan nu på en högre nivå än den högsta under högkonjunkturåren 1974/75 och 1979/80. Inom verkstadsindustrin är denna andel nu uppe i 40%. Inom iransportmedelsindustrin uppger redan mer än 70% av företagen brist på yrkesarbetare, och över 50% anger brist på tekniska tjänstemän.

Brist på arbetskraft kan medföra alt potentiellt möjliga produktionsökningar inte kommer till stånd. Konkurrensen om arbetskraften kan också medföra en press uppåt på lönerna för vissa gmpper, vilket kan leda till kompensationskrav och mer utbredd löneglidning. 1 det läge som den svenska ekonomin befinner sig anser jag det nödvändigt att försöka motverka en sådan utveckling.

Bristen på lämplig yrkesutbildning är för många arbetssökande ett hinder för att kunna ta de arbeten som är eller väntas bli lediga. Kostnaderna som är förknippade med byte av bostadsort har ökat snabbt. Detta har urholkat värdet av flyttningsbidragen. Svårigheterna för medflyttande maka eller make att få arbete pä annan ort utgör allt oftare ett avgörande hinder för rörlighet. Det är mot denna bakgmnd nödvändigt att förstärka yrkesutbildningen, motverka de höga kostnaderna vid flyttning och underlätta för medflyttande atl få arbete. Jag kommer att senare presentera detaljerade förslag i denna riktning, innebärande bl. a. en höjning av starthjälpen och en ytterligare stimulans för flyttning till nyckelbefattningar inom stödområdet.

Bilaga 4 Arbetsmarknadsdepartementet 5

Arbetsmarknadsutbildningen har en central roll i arbetsmarknadspolifiken. Genom utbildningsinsatser kan nya möjligheter öppnas för sökande som helt saknar eller har bristfällig yrkesutbildning samtidigt som näringslivets krav på mer kvalificerad arbetskraft kan tillgodoses. I likhet med andra åtgärder måste emellertid såväl utbildningens volym som inriktning anpassas till behoven. Jag anser det nu motiverat att vidga planeringsramen för utbildningen så att ytterligare 15000 personer, utöver den ram jag föreslog i budgetpropositionen, kan genomgå utbildning under nästa budgetår. Vid min behandling av anslaget B 2. Arbetsmarknadsutbildning kommer jag att ytterligare behandla frågor om arbetsmarknadsutbildningens inriktning.

Jag kommer att föreslå att ett särskilt bidrag skall kunna lämnas till arbetslösa som startar egen verksamhet. Denna åtgärd liksom del förslag statsrådet Göransson tidigare i dag har lämnat, rörande möjlighetema för arbetslösa att delta i studier inom främst den kommunala vuxenutbildningen, är ytterligare exempel på åtgärder som hävdar arbetslinjen i arbetsmarknadspolitiken.

Arbetslösheten inom byggnadsbranschen har under en lång tid legat på en mycket hög nivå, trots de stora insatser av fidigareläggningar och stimulanser av ROT-sektom (reparation, ombyggnad och tillbyggnad) som genomförts. Problemen inom byggnadsproduktionen är av dels strukturell och dels regional karaktär. Det är därför enligt min mening viktigt att åtgärdema utformas så alt de passar in i ett långsiktigt mönster i riktning mot balans på byggarbetsmarknaden. Åtgärder som höjer volymen måste dessutom kompletteras med åtgärder för atl underlätta möjlighetema till annat arbete för den övertaliga byggnadsarbetarkåren. Ett medel i den senare riktningen är exempelvis rekryteringsstödet inom industrin.

För att möta hotet om växande arbetslöshet inom byggnadsindustrin kommande vinter är det nödvändigt att särskilt stimulera byggandet. Regeringen beslutar därför i dag, med utnyttjande av den av riksdagen beviljade finansfullmakten, att tidigarelägga byggen som tillsammans med de projekt som socialministern tidigare idag har föreslagit och som jag nu och bo-stadsministem och civilministern senare kommer att föreslå kostar totalt ca 1600milj. kr. Projekten har valts ut så att de i ett flertal fall ger viss sysselsättningseffekt redan under hösten 1984. Tyngdpunkten ligger dock på vintem 1984/85.

AMS har den 27 januari 1984 beslutat om rikfiinjer för ett program för förbättrad service till arbetsförmedlingens kunder. Serviceprogrammet syftar till att genom förenkling av regler och minskad intem administration flytta över resurser till den direkta förmedlingsverksamheten. Den förbättrade service till kundema som därvid kan åstadkommas bör även förbättra det arbetsmarknadspolitiska resultatet av verksamheten.

För att underlätta ett snabbt genomförande av serviceprogrammet föreslår jag att lOmilj. kr. anslås för bl. a. den administrativa uppmstningen av förmedlingsverksamheten. Jag återkommer strax fill serviceprogrammet.

Prop. 1983/84:150 6

Den allmänna inriktningen av arbetsmarknadspolitiken som jag här översiktligt har redogjort för är ett uttryck för regeringens målsättning att understödja konjunktumppgången på ett sådant sätt att arbetslösheten motverkas och att en långsiktig sysselsättningsökning gmndläggs. Jag kommer nu att mer konkret redovisa dessa åtgärder och i förekommande fall förorda att regeringen hos riksdagen hemställer om medel för dessa.

B1. Arbetsmarknadsservice

Arbetsmarknadsinformation

AMS har, som jag nyss nämnde, den 27 januari 1984 beslutat om riktlinjer för en förbättring av servicen tUl arbetssökande och arbetgivare, det S. k. serviceprogrammet. Detta skall ske genom att resurser så långt det är möjligt omfördelas till direkt förmedlingsservice. En successiv omfördelning skall ske av de totala resursema mellan central, regional och lokal verksamhet till förmån för arbetet på förmedlingama. De resurser som frigörs skall användas till att genom utbyggda direktkontakter med arbetslivet aktivt ta tillvara de möjligheter som arbetsmarknaden i varje konjunktursituation erbjuder. Arbetskraft skall snabbt anvisas till lediga platser och arbete skaffas fram utifrån den enskilde sökandens behov. Genom en effektiv platsförmedling skapas också bättre fömtsättningar att placera arbetshandikappade och andra långtidsarbetslösa på den öppna marknaden, med eller utan insats av arbelsförberedande åtgärder. På gmndval av de beslutade riktlinjerna kommer AMS successivt att besluta om konkreta åtgärder som innebär att organisationen utvecklas, regelsystemen förenklas, beslutsbefogenheter delegeras, modern teknik utnyttjas, arbetssättet mot kundema förbättras och serviceandan inom arbetsmarknadsverket stärks ytterligare.

Jag hälsar med tillfredsställelse den inriktning som serviceprogrammet har fått. I ett läge då arbetsmarknaden är alltmer beroende av en väl fungerande arbetsförmedling för att möta en ökad efterfrågan av arbetskraft, främst inom näringslivet, och för att den kraftfulla satsningen på arbetsmarknadspolitiska åtgärder som hitfills har gjorts och som nu föreslås skall nå avsedd effekt, är det av yttersta vikt att arbetsmarknadsverkets resurser inriktas mot den plalsförmedlande verksamheten och att denna utvecklas och görs effekfivju-e. För att detta skall vara möjligt måste regelsystemen förenklas och besluten om olika ågärder komma närmare dem som berörs. Likaså är det angeläget, vilket jag också framhöll i årets budgetproposition, att en omfördelning av befintliga personalresurser sker från central och regional administrafion till arbetsförmedlingen och då särskilt för att förstärka förmedlingens företagsinriktade insatser.

För att få ett snabbt genomslag för serviceprogrammet begär AMS i sin skrivelse den 23 mars 1984 16,4milj. kr. för teknisk utmstning för ADB-ut-veckling, gmppinformation till arbetssökande, för telefonväxlar och för

Bilaga 4 Arbetsmarknadsdepartementet 7

utbildning av verkets personal. För att förbättra informationen om lediga platser som är svårtillsatta och kan medföra flaskhalsproblem i produkfionen och därmed hindra annan rekrytering begär AMS 5milj.kr. Bl.a. vill AMS få möjlighet att på försök i vissa län annonsera i dagspressen om lediga platser och utbildningsplatser för att bättre kunna nå ombytessökande. AMS begär vidare 3 milj. kr. för att dels kunna anordna'förmedlar-ledda sökanderesor för vissa gmpper av arbetssökande, dels kunna fillfälligt omstationera personal mellan olika kontor samt från centrala AMS och länsarbetsnämndema till arbetsförmedlingama för att förstärka förmed-lingsinsatsema på vissa orter. Inom arbetsmarknadsutbildningen framträder enligt AMS allt oftare utbildningsbehov hos företagen som inte kan lösas genom utbildningen i befintliga AMU-kurser. För att möta det behov av insatser som en förändring av kursutbudet kräver vill AMS ha medel för att tillfälligt förstärka personalen på länsarbetsnämnder och hos kursstyrelser.

I likhet med AMS anser jag det mycket angeläget att serviceprogrammet far ett snabbt genomslag. Mot bakgmnd härav föreslår jag att för budgetåret 1984/85 ytterligare 10 milj. kr. anslås som ett engångsbelopp för sådana administrativa insatser som syftar till att höja servicenivån inom verket. Det bör få ankomma på AMS att avgöra hur dessa medel skall fördelas på de olika åtgärder som jag just har redogjort för.

I sin skrivelse föreslår AMS vidare att lOmilj.kr. skall anslås för bl.a. projektanställning av byggnadsarbetare med uppgift att påverka till ökad rörlighet inom och utom byggsektorn. En försöksverksamhet finansierad med beredskapsmedel har under det senaste året bedrivits på ett stort antal platser där byggnadsarbetare har fått rollen att socialt och arbetsmark-nadsmässigt aktivera arbetslösa byggnadsarbetare, i synnerhet de långtids-arbetslösa. Såväl arbetsförmedlingen som arbetsmarknadens parter har enligt AMS posifiva erfarenheter av denna försöksverksamhet.

Jag vill här erinra om att jag i årets budgetproposition har föreslagit att arbetsmarknadsverkets lönemedel skall tillföras 22,7milj. kr. utöver huvudförslaget för främst personal inom arbetsförmedlingen. Av beloppet skall 4 milj. kr. avsättas för tillfälliga förstärkningar inom arbetsförmedlingen för insatser i krisdrabbade branscher och regioner. Jag avser att senare föreslå regeringen att 1 av dessa 4 milj. kr. far användas till just projektanställning av byggnadsarbetare för de uppgifter som AMS nu föreslår. Jag fömtsätter därvid att i första hand arbetslösa byggnadsarbetare erbjuds dessa uppgifter.

Geografisk rörlighet

Till den som flyttar av arbetsmarknadsskäl kan flyttningsbidrag utgå i form av bl.a. starthjälp enligt regler i arbetsmarknadskungörelsen (1966: 368, omtryckt 1983: 569, ändrad senast 1983: 993). Starthjälpen utgår sedan den 1 juli 1983 med 4000 kr. till ensamstående och med 9000 kr.

Prop. 1983/84:150 8

till flerpersonshushåll. En fömtsättning för starthjälp är atl anställningen på inflyttningsorten beräknas vara minst sex månader.

I sin skrivelse den 23 mars 1984 föreslår AMS att starthjälpen höjs till 10000kr. för ensamstående och till 30000kr. för flerpersonshushåll. Enligt AMS har det reala väldet av flyttningsbidragen urholkats kraftigt. AMS anser det därför angeläget att i nuvarande konjunkturläge återställa och förbättra det reala värdet av flyttningsbidragen.

AMS föreslår vidare att vid flyttning till stödområdet starthjälpen skall utgå med 15 000 kr. resp. 35 000 kr. Därigenom skulle sådan flyttning stimuleras som gör att företag i särskilt utsatta områden kan besätta platser av nyckelkaraktär. Ett villkor måste dock vara att platsema inte kan besättas med lokala arbetssökande.

I fråga om flyttningar som i inledningsskedet kan komma atl vara kortare tid än sex månader vill AMS atl 2000 kr. skall utbetalas för de två första månaderna och återstoden för de därpå följande fyra månadema om anställningen förlängs. Härigenom behöver den flyttande inte låsa sig för en sexmånadersperiod, vilket bör kunna medverka till en störte villighet att pröva arbete på nya orter.

I likhet med AMS anser jag det motiverat att förbättra de ekonomiska villkoren för dem som flyttar av arbetsmarknadsskäl och då särskilt för flerpersonshushållen. Jag kan emellertid inte tillstyrka en så kraftig höjning som AMS har föreslagit. För egen del vill jag föreslå att starthjälpen för flerpersonshushåll höjs med 6000 kr. fill 15000 kr. För ensamstående är jag inte beredd att föreslå någon höjning. Jag tillstyrker AMS förslag att starthjälpen för s. k. nyckelpersoner som flyttar till stödområdet görs generösare än vad som gäller vid flyttning inom andra delar av landet. Den av AMS föreslagna höjningen, 5000 kr., anser jag vara väl avvägd. AMS förslag om att starthjälp skall få utgå även vid anställning som varar kortare tid än sex månader kan jag inte tillstyrka.

I sin skrivelse tar AMS upp ett centralt problem när det gäller flerper-sonshushålls möjligheter att flytta. Jag syftar då på den medflyttandes möjlighet att få arbete på den nya orten. Alltför ofta utgör just svårigheten att lösa den medflyttandes sysselsättningssituation ett hinder för flyttningen. Mot bakgmnd härav föreslår AMS att en försöksverksamhet med bidrag till arbetsgivare för anställning av medflyttande genomförs under budgetåret 1984/85. Arbetsmarknadsverket vill få möjlighet att förhandla med enskilda och offentliga arbetsgivare om fidigareläggning eller utökning av tjänster för detta ändamål. Verket skall övergångsvis kunna ge bidrag till delar av lönekostnaderna enligt villkor som förhandlas fram i varje enskilt fall. Denna ordning fömtsätler samverkan med berörda fackliga organisafioner. AMS beräknar kostnaderna härför till 75 milj. kr. för budgetåret 1984/85.

Jag kan ansluta mig till AMS uppfattning om behovet av ett särskilt bidrag till arbetsgivare för anställning av medflyttande. Enligt min mening

Bilaga 4 Arbetsmarknadsdepartementet 9

bör emellertid ett sådant bidrag inle generellt ha den utformning som AMS föreslår. Jag förordar i stället att bidraget i normalfallet skall utgå med 50% av lönekostnaden under sex månader, dock högst med 35000 kr. för en sexmånadersperiod. Det kan i enstaka fall vara motiverat all fastställa ersättningar på annat sätt. De närmare villkoren får i sådana fall fastställas efter förhandlingar mellan arbetsmarknadsverket och arbetsgivaren i varje enskilt fall. Denna möjlighet bör dock endast utnyttjas när särskilda skäl föreligger. Verksamheten med detta medflyttandebidrag bör utgöra en försöksverksamhet under budgetåret 1984/85. Det bör ankomma på regeringen att fastställa de närmare villkoren för bidraget. Jag beräknar medelsbehovet för denna försöksverksamhet för budgetåret 1984/85 till 25 milj. kr.

Kostnaderna för de förslag som jag har förordat här beräknar jag till sammanlagt 152milj. kr., varav 127milj.kr. avser höjning av starthjälpen. Vid min medelsberäkning har jag utgått ifrån att den förbättrade slarthjäl-pen till flerpersonshushåll och förslaget om bidrag fill anställning av medflyttande kan komma att omfatta 12000 hushåll per år.

I detta sammanhang vill jag ta upp en fråga som rör samarbetet mellan Sverige och Jugoslavien på det arbetsmarknadspolifiska området. Mot bakgmnd av det arbete som bedrivs i den svensk-jugoslaviska kommissionen för migrationsfrågor har AMS i en skrivelse den 22 febmari 1984 hemställt bl.a. att inom ramen för anslaget för flyttningsbidrag få betala sökanderesor för jugoslaver som genom de jugoslaviska myndighetema har erbjudits arbete i hemlandet. Resoma avses omfatta fram- och återresa från hemorten i Sverige till den tilltänkta arbetsorten i Jugoslavien samt traktamente för vistelse där i högst tre dagar. En sökanderesa skall gälla endast den arbetssökande och få utgå oberoende av om den sökande är arbetslös eller har arbete i Sverige. Jag tillstyrker att en försöksverksamhet bör få inledas fr. o. m. budgetåret 1984/85 med sökanderesor till Jugoslavien enligt de riktlinjer som AMS har förordat. Enligt min mening bör försöksverksamheten begränsas till att gälla högst 50 sökanderesor per budgetår. Jag beräknar kostnadema härför till 250000 kr. Beloppet bör rymmas inom ramen för det anslag som har föreslagits i årets budgetproposition till geografisk rörlighet. Jag vill erinra om att en försöksverksamhet pågår sedan några år tillbaka med sökanderesor mellan Sverige och Finland.

De förslag som jag nu har lagt fram i fråga om geografisk rörlighet bör träda i kraft den 1 juli 1984.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

Prop. 1983/84:150 10

1. godkänna de ändringar i fråga om flyttningsbidrag somjag har förordat,

2. godkänna vad jag har förordat i fråga om försöksverksamhet med bidrag till arbetsgivare för anställning av medflyttande,

3. godkänna vad jag har förordat i fråga om försöksverksamhet med sökanderesor fill Jugoslavien,

4. till Arbetsmarknadsservice för budgetåret 1984/85 under tionde huvudtiteln utöver vad som har föreslagits i prop. 1983/84: 100 bil. 12 anvisa ett förslagsanslag av 162000000kr.

B 2. Arbetsmarknadsutbildning

Medelsbehovet för arbetsmarknadsutbildningen har i årets budgetproposition beräknats till 1 830 milj.kr. exkl. förvaltningskostnader för en omfattning av 120000 deltagare, varav 80000 i särskilt anordnade kurser inkl. 10000 i s. k. flaskhalsutbildning. Inom denna volym ingår vidare bidrag för 20000 deltagare i AMU i företag samt utbildningsbidrag för 20000 personer inom det reguljära skolväsendet och organisationer. AMS föreslås få disponera 1766milj. kr. för utbildning av 110000 personer vilket motsvarar ett genomsnitfiigt deltagarantal om ca 45000 per månad, medan 64milj. kr. skall stå till regeringens disposition för att vid behov snabbt kunna ställas till AMS förfogande för utbildning av ytterligare 10000 personer i företag.

För att undvika missförstånd kommer jag fortsättningsvis att räkna in den s.k. flaskhalsutbildningen i AMU i företag. Detta överensstämmer även med det nya regel- och bidragssystem avseende utbildning för redan anställd personal som jag har anmält i budgetpropositionen och som jag inom kort kommer att föreslå regeringen.

I skrivelsen den 23 mars 1984 bedömer AMS - mot bakgmnd av de obalanser som, trots konjunktumppgången, kännetecknar arbetsmarknaden - atl det är nödvändigt att dels utvidga och dels differentiera och modemisera kursutbudet inom arbetsmarknadsutbildningen.

Den snabba ökningen av bristen på yrkesarbetare och tekniker motiverar enligt AMS en utökning av planeringen med ytterligare 3 900 platser i AMU-kursema, vilket innebär att ytterligare 10000 personer kan genomgå utbildning under budgetåret 1984/85.

För att snabbt kunna nedbringa bristen på tekniker avser AMS att redan nu starta ett projekt med syfte att ge tilläggsutbildning och kompletterande teknisk utbildning för t. ex. yrkesarbetare och tjänstemän. Likaså har data-och elektronikkommittén (DEK) i en promemoria den 5 oktober 1983 föreslagit en ingenjörsutbildning för personer med praktisk erfarenhet av industriellt arbete.

AMS beräknar kostnaderna för volymökningen och de särskilda insat-sema inom teknikerområdet fill 200milj. kr.

Bilaga 4 Arbetsmarknadsdepartementet 11

Enligt AMS skulle även möjligheten att kunna bevilja arbetsmarknadsutbildning för högskolestudier upp till 40 poängs nivå kunna bidra till att undanröja bristen på kvalificerad arbetskraft.

Som ett led i strävandena att mer markant använda AMU för insatser som främjar rekryteringen fill industrin menar AMS att en sfimulanspremie om 200 kr. per utbildningsvecka till deltagare i kurser inom tillverkningsområdet skulle vara verkningsfull. Enligt AMS skulle en sådan sfimulanspremie underlätta för arbetsförmedlingen att hänvisa kursdeltagare till utbildning och minska den höga avbrottsfrekvensen som finns inom det verkstadsmekaniska utbildningsområdet.

AMS framhåller vidare att en utökning av investeringsutrymmet för arbetsmarknadsutbildningen skulle underlätta en förnyelse och aktualise-ring av kursutbudet. AMS beräknar investeringsbehovet till 25milj. kr. utöver i budgetpropositionen föreslagna medel.

Dämtöver föreslår AMS att AMU i samarbete med andra utbildningsanordnare, t. ex. studieförbunden, skall få anordna korta orienterande kurser i ADB. Syftet är att ge arbetslösa gmndläggande informafion om vad dalatekniken innebär och skapa intresse för vidare utbildning. Kurser för 10000 personer beräknas kosta 20milj. kr.

Enligt min bedömning kommer den förväntade sysselsättningsökningen endast delvis atl kunna reducera arbetslösheten. Efterfrågan på arbetskraft kommer i första hand att omfatta välutbildad och yrkeskunnig arbetskraft inom verkstadsindustrin medan svårigheterna alt finna arbete för dem som saknar erfarenhet eller yrkesutbildning till stora delar kommer att bestå.

Jag anser i likhet med AMS att det väntade arbetsmarknadsläget med både relativt hög arbetslöshet och ökad efterfrågan på vissa yrkesgmpper ställer stora krav på ett differenfierat kursutbud inom AMU. Det gäller att tillgodose såväl sökande som helt saknar eller endast har bristfällig yrkesutbildning som näringslivets krav på mer kvalificerad arbetskraft.

Jag delar också AMS uppfattning att en utökning av AMU-kursema med 3900 årsplatser för ytterligare 10000 deltagare behövs. Denna utökning bör för att avhjälpa företagens brist på mer kvalificerad arbetskraft bl.a. inriktas mot kvalitetshöjande utbildning inom bl. a. teknik och ADB för arbetssökande som redan har vissa baskunskaper. Som jag ser det är del nödvändigt att sådan utbildning förläggs i nära anknytning till arbetslivet. Möjligheten att köpa utbildning i företag och hos andra utbildningsanordnare bör därför eftersträvas. Jag ställer mig således positiv till AMS förslag om en särskild satsning på teknikemtbildning. Därvid kan den mest akuta bristen på arbetskraft inom detta område avvärjas. De beräknade kostnadema anser jag väl avvägda. Jag vill dock i likhet med AMS framhålla att bristen på tekniker långsiktigt måste lösas genom ökad utbildning inom gymnasieskolan, den kommunala vuxenutbildningen och högskolan. Ett arbete med att utreda de tekniska utbildningama har också inletts inom utbildningsdepartementet. Bl.a, har en särskild arbetsgmpp bildats för s. k. kortare teknisk utbildning.

Prop. 1983/84:150 12

Det bör enligt min uppfattning också vara möjligt att som AMS föreslår få bevilja arbetsmarknadsutbildning för studier på högskolor upp fill 40 poängs nivå under fömtsättning att utbildningen är inriktad mol sysselsättning i näringslivet. Det bör ankomma på regeringen att utfärda anvisningar.

AMS yrkande om ytterligare medel för investeringar inom AMU kan jag däremot inte biträda. Jag anser det inte heller lämpligt att införa en stimulanspremie för deltagare inom vissa utbildningsområden.

Jag vill i detta sammanhang erinra om vad statsrådet Göransson tidigare i dag föreslagit i fråga om särskilt vuxenstudiestöd till arbetslösa för sådana studier som inte kan tillgodoses inom arbetsmarknadsutbildningens ram. För att möjliggöra detta har statsrådet Göransson även anmält hur riksdagens bemyndigande till regeringen om kurser för arbetslösa inom den kommunala vuxenutbildningen och folkhögskolan skall användas. Personer som drabbats av arbetslöshet får därigenom ökade möjligheter att komplettera sina bristande skolkunskaper på gmndskole- och gymnasienivå, vilket jag ser som väsentligt med tanke på de ökade kraven på grundläggande utbildning som bl. a. den nya tekniken ställer.

Utöver den nu föreslagna utökningen av AMU-kursema anser jag det av två skäl nödvändigt att också föreslå en utökning av bidragen för utbildning i företagen av redan anställd personal.

För del första bedömer jag att industrins behov av välutbildad och yrkeskunnig personal inte till fullo kommer att kunna tillgodoses genom nyrekrytering. En fömtsättning för att den väntade konjunkturförbällringen skall ge utslag i en sysselsättningsökning är dock att sådana flaskhalsproblem som brist på kvalificerad personal utgör, kan motverkas. Detta kan ske genom fort- och vidareutbildning av redan anställda inom ramen för det nya bidrags- och regelsystemet för AMU i företag.

För det andra finns också bland dem som har anställning stora gmpper, som på gmnd av föråldrad eller bristande utbildning, kan få svårigheter att klara förändringar i yrkesinnehållet eller helt nya arbetsuppgifter till följd av bl. a. tekniska och organisatoriska förändringar, och därför på sikt kan löpa risk för utslagning. Jag förordar att AMS tilldelas medel för bidrag till utbildning av ytterligare 10000 personer enligt det nya regel- och bidragssystemet för AMU i företag somjag aviserat i budgetpropositionen. Jag har beräknat den genomsnittliga utbildningstiden till sex veckor och bidrag för kurskostnader till genomsnitfiigt ca 1000 kr. per vecka. Jag räknar med att de 64milj. kr som enligt vad som föreslås i budgetproposifionen skall stå till regeringens förfogande, skall täcka dessa kurskostnader.

Jag vill erinra om att jag under anslaget B 1. Arbetsmarknadsservice föreslagit att medel anslås för att förbättra servicenivån inom arbetsmarknadsverket. Dessa bör till viss del kunna utnyttjas för länsarbetsnämndernas administration av den utökade utbildningen av anställda. Jag fömtsät-

Bilaga 4 Arbetsmarknadsdepartementet 13

ter att även viss personal vid AMU-center skall kunna medverka vid planering och uppläggning av sådan utbildning.

AMS har i den tidigare omnämnda skrivelsen föreslagit särskilda kurser inom dataområdet. Syftet skulle vara atl ge arbetslösa tillfälle att orientera sig om datautvecklingen och skapa intresse för vidare utbildning. För egen del föreslår jag att det under hösten 1984, som ett särskilt projekt inom ramen för AMU i företag, får anordnas utbildning inom dataområdet för 5000 personer. Avsikten är att personer med kortare skolutbildning skall prioriteras vid uttagning till utbildningen. Jag räknar med att dessa kurser kan anordnas i samarbete med studieförbunden. De erfarenheter som vunnits genom bl. a. de särskilda insatser för kvinnor inom den s. k. industrikampanjen bör därvid utnyttjas. Jag anser det angeläget atl kvinnomas möjligheter till utbildning inom dataområdet beaktas även inom detta projekt. Jag vill i detta sammanhang även erinra om vad statsrådet Göransson tidigare denna dag har anfört rörande en bredare datautbildning. Den utbildning jag nu förordar bör därvid kunna ge vissa erfarenheter. Jag vill vidare omnämna att arbetet med utbildning inom dataområdet, såväl det här föreslagna projektet som den fortsatta beredningen av frågan, kommer att ledas av en grupp på statsrådsnivå. För det särskilda projektel har jag beräknat 32 milj. kr. Medlen bör disponeras av regeringen.

I oktober 1983 beslutade regeringen atl som försöksverksamhet bedriva yrkesförberedande praktik inom det militära försvaret och civilförsvaret. Syftet med försöksverksamheten är att ge arbetslösa ungdomar mellan 18 och 24 år utbildning i olika civila yrken som finns representerade inom försvaret. Utbildningen omfattar både teoretiska och praktiska moment. Försöksverksamheten får omfatta högst 1300 elever på ett 20-tal platser i landet och skall vara avslutad senast den 30 juni 1984. Den prakfik som följer på utbildningen inom civilförsvaret skall dock vara avslutad senast den 31 december 1984. Ersättningen till ungdomarna utgår i form av utbildningsbidrag. De militära myndigheterna ersätts för att täcka sina kostnader med 100kr. per utbildningsdag och elev. För försöksmyndighe-tema inom civilförsvaret uppgår motsvarande ersättning till 150 kr.

I enlighet med regeringens beslut har AMS och chefen för armén, som har ansvaret för försöksverksamheten inom det militära försvaret, den 29 mars 1984 i skilda rapporter redovisat sina erfarenheter av verksamheten under perioden den 1 december 1983 fill mitten av mars 1984. Civilförsvarsstyrelsen har den 30 mars 1984 redovisat sina erfarenheter.

Enligt dessa redovisningar har i genomsnitt 1100-1200 ungdomar varit sysselsatta i den yrkesförberedande praktiken under de fyra månader som redovisningen avser. Deltagarantalet har varit jämnt fördelat mellan flickor och pojkar. Den genomsnittliga åldem har varil ca 20 år. Yrkespraktiken har omfattat ett stort antal utbildningsområden, bl.a. verkstad, skogs- och miljövård, kök, förråd, hantverksarbete, lokalvård, sjukvård, bageri och distribution. Ca 10% av såväl pojkar som flickor har avbmtit prakfiktjänst-

Prop. 1983/84:150 14

göringen utan att ha erhållit annat arbete eller påbörjat studier. En starkt bidragande orsak till detta har uppgivits vara den ekonomiska ersättningen som för 18 och 19-åringar utan upparbetad rätt till kassaersättning har uppgått till 100 kr. per dag. För arbete i ungdomslag uppgår däremot ersättningen för dessa ungdomar till ca 120 kr. per dag. Drygt 15% av såväl pojkar som flickor har hittills under praktikperioden fått annat arbete eller påbörjat studier. Uppföljningen av verksamheten visar vidare att frånvaron har varit förhållandevis låg.

Som helhet betraktas denna typ av praktik som värdefull, eftersom det inom försvaret finns många olika arbetsuppgifter. Praktik inom kontor, tekniska arbeten, ADB, storhushåll, verkstadsarbete, fordonsteknik, fotoarbete, teleteknik och vård har bedömts som särskilt värdefull. Enligt redovisningen från chefen för armén har försöksverksamheten kunnat genomföras utan negativ inverkan på den ordinarie verksamheten.

Som jag har redovisat ovan deltog också civilförsvaret i försöken med den yrkesförberedande praktiken. Försöken inom civilförsvaret har genomförts vid skol- och förrådsanläggningen i Revinge. Även redovisningen av dessa försök är mycket positiv.

Sammanfattningsvis beskrivs den yrkesförberedande praktiken som ett mycket bra projekt av alla inblandade parter, dvs. såväl myndighetema som ungdomama och de fackliga organisationema.

Mot bakgmnd av de positiva erfarenhetema av försöksverksamheten hittills förordar jag efter samråd med försvarsministem att den yrkesförberedande praktiken far bedrivas även under nästa budgetår och utvidgas något till att omfatta högst 1500 ungdomar. En fortsatt försöksverksamhet inom civilförsvaret kan påbörjas först sex månader efter beslut. Den är även ganska komplicerad att planlägga och administrera. Jag förordar därför att samtliga 1500 ungdomar erbjuds utbildning inom det militära försvaret som har en väl fungerande utbildningsorganisation och stor vana att ta hand om ungdomar. Den utbildning som f. n. pågår vid civilförsvars-styrelsens anläggning i Revinge bör dock självklart slutföras.

Jag kommer under anslaget B 3. Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag anmäla ett förslag om höjning av utbildningsbidragen, vilket innebär att ungdomar under 20 år som inte är berättigade till ersättning från arbetslöshetskassa kommer att få 120 kr. per dag i utbildningsbidrag. Jag beräknar kostnaden för den yrkesförberedande praktiken till totalt 75 milj. kr. för nästa budgetår, varav 45 milj. kr. utgör utbildningsbidrag. Jag återkommer till finansieringen av denna kostnad under anslaget B3. Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag. Av den totala kostnaden utgör 30milj. kr. kurskostnader.

För den utökning och effektivisering av arbetsmarknadsutbildningen inkl. det särskilda projektet med inriktning mot dataområdet och yrkespraktiken inom försvaret beräknar jag de ytterligare kostnadema till 262 milj. kr. Jag har för avsikt att senare föreslå regeringen att medge att

Bilaga 4 Arbetsmarknadsdepartementet 15

AMS får använda 37milj. kr. av reservationsmedel för att bestrida en del av dessa kostnader. Dämtöver bör för detta ändamål ytterligare 225 milj. kr. tillföras anslaget utöver i budgetpropositionen föreslagna medel.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Arbetsmarknadsutbildning för budgetåret 1984/85 under tionde huvudtiteln utöver vad som har föreslagits i prop. 1983/84: 100 bil. 12 anvisa ett reservationsanslag av 225000000kr.

B 3. Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag

Ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen utges i form av en dagpenning som fr.o.m. den 1 januari 1974 fastställdes till maximalt 130kr. per dag. Det högsta dagpenningbeloppet har därefter successivt höjts. Den 1 januari 1983 höjdes dagpenningen från 230 till 280 kr.

Frågan om en höjning av dagpenningen har aktualiserats i flera framställningar. Senast har Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens centralorganisation och Arbetslöshetskassomas samorganisation (SO) i en skrivelse den 6 febmari 1984 hemställt att dagpenningen höjs till 340 kr. per dag fr. o. m. den 1 juli 1984. Dessutom har organisationema begärt att det i arbetslöshetsförsäkringen införs ett system som innebär att dagpenningen automatiskt räknas upp varje år och att en arbetsgmpp tillsätts för att utreda hur ett sådant system lämpligen bör utformas.

I prop. 1983/84: 126 om ändringar i det kontanta arbetsmarknadsstödet m.m. anriiälde jag att jag hade övervägt frågan om en höjning av dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen men att jag ville avvakta med att lägga förslag i frågan. Jag ansåg att denna fråga, liksom frågan hur en höjning bör finansieras, bättre kunde bedömas när förhandlingarna i den pågående avtalsrörelsen hade slutförts. Jag återkommer nu till dessa frågor.

Jag gör nu den bedömningen att en höjning av den högsta dagpenningen till 300kr. är lämplig. Jag förordar därför att denna nivå skall gälla fr. o. m. den 1 juli 1984. Däremot kan jag inte ställa mig bakom förslaget om att införa en automatisk höjning av dagpenningen varje år. Jag vill därvid hänvisa till regeringens i olika sammanhang uttalade ambition att så långt som det är möjligt undvika automatiska utgiftshöjningar.

Jag vill här anmäla att jag, under fömtsättning av riksdagens godkännande av den av mig här förordade höjningen av dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen, har för avsikt att senare föreslå regeringen att höja utbildningsbidraget vid arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad rehabilitering till maximalt 300kr. per dé. Bidragsnivån om 165 kr. per dag, som lägst gäller för dem som är ersättningsberättigade i arbetslöshetsförsäkringen samt för dem som har fyllt 20 år eller för dem som är yngre men har

Prop. 1983/84:150 16

vårdnaden om eller fullgör underhållsskyldighet mot eget bam, bör samtidigt höjas till 185 kr. per dag. Den lägsta nivån som f. n. är 100kr. bör höjas till 120 kr.

Jag vill i detta sammanhang också ta upp frågan om utbetalningen av statsbidragen till de erkända arbetslöshetskassoma. Dessa bidrag utbetalas ä-konto i efterskott vid sex fillfällen per år, dvs. varannan månad. Vid varje tillfälle utbetalas 90% av del beräknade slutliga statsbidraget. SO har i en skrivelse den 19 juli 1983 begärt dels att ä-kontoutbetalningar av statsbidragen skall ske varje månad, dels att 100% av det beräknade slutliga statsbidraget skall utbetalas vid vaije tillfälle. De kraftigt ökade utbetalningama från arbetslöshetskassoma under de senaste åren har inneburit likviditetsproblem för många kassor, som har tvingats låna pengar från förbund eller från annat håll för atl kunna klara utbetalningarna till sina medlemmar i avvaktan på att statsbidragen betalas ut. Detta har också medfört att AMS har varit tvungen att i stor utsträckning utnyttja den möjlighet fill särskilda ä-kontoutbetalningar som finns. Enligt min mening är det med hänsyn till samhällets intresse av att arbetslöshetsförsäkringen fungerar problemfritt rimligt att statsbidragen utbetalas en gång per månad. Jag förordar därför att en sådan ordning skall gälla fr. o. m. den 1 juli 1984. Däremot kan jag inte tillstyrka SO: s begäran i fråga om nivån på å-kontoutbetalningama.

Kostnaderna för de reformer som jag har föreslagit här uppgår fill 518,3 milj. kr. I detta belopp ingår kostnaden, 15 milj. kr., för slopandet av den s.k. 50-dagarsregeln som regeringen har föreslagit i prop. 1983/84: 126. Dessa kostnader bör enligt min mening finansieras genom en höjning av arbetsmarknadsavgiften med 0,16 procentenheter fr. o. m. den 1 januari 1985, vilket motsvarar kostnaden för reformema. De senaste årens höga arbetslöshet har, somjag nyss nämnde, inneburit att utbetalningama av arbetslöshetsersättning har ökat kraftigt. Den nuvarande nivån på arbetsmarknadsavgiften, 1,3%, räcker inte för att finansiera den del av utbetalningama som avgiften skall täcka. En höjning av avgiften är nödvändig redan av denna anledning. Enligt mina beräkningar bör arbetsmarknadsavgiften därför höjas med ytterligare 0,14 procentenheter för att medelsbehovet skall bli helt täckt. Jag förordar således att arbetsmarknadsavgiften höjs med sammanlagt 0,3 procentenheter fr. o. m. den 1 januari 1985.

I prop. 1983/84: 126 har jag beräknat medelsbehovet för detta anslag för budgetåret 1984/85 till 2447889000 kr. I detta belopp har jag inte räknat in kostnadema för de reformer somjag nu har förordat. Dessa reformer bör, som jag nyss nämnde, helt finansieras genom en höjning av arbetsmarknadsavgiften och bör inte belasta anslaget. Nuvarande anslagskonstmk-tion innebär dock atl 35% av utgiftema betalas över statsbudgeten. Av denna anledning torde det finnas skäl att överväga en ändring av den nuvarande fördelningen av kostnaderna mellan anslagsmedel och avgiftsmedel. Jag är emellertid inte beredd att nu föreslå en sådan ändring, men

Bilaga 4 Arbetsmarknadsdepartementet 17

kan komma atl föreslå regeringen att senare förelägga riksdagen förslag i denna fråga.

På anslaget bör föras upp statens andel, 35 %, av kostnaderna för utbildningsbidrag till deltagare i de utbildningar somjag nyss har föreslagit under anslaget B 2. Arbetsmarknadsutbildning. Jag beräknar statens andel av dessa kostnader till 115 milj. kr.

Jag vill i detta sammanhang erinra om vad jag anmälde i budgetpropositionen i samband med åldersvillkoret för handikappade ungdomar vid arbetsmarknadsutbildning, F. n. gäller att utbildningsbidrag kan beviljas gravt handikappade ungdomar som direkt efter gmndskolan övergår till gymnasiestudier. Som villkor gäller att utbildningen planeras i samråd med arbetsförmedlingen. För vissa handikappgmpper, däribland döva, hörselskadade och gravt rörelsehindrade vilka bor inackorderade på annan ort än hemorten, finansieras boende- och resekostnader genom de särskilda bidrag som utöver dagpenningen ingår i utbildningsbidraget. Genom lagen om allmän försäkring kan handikappade som har fyllt 16 år beviljas sjukbidrag eller förtidspension. Gravt handikappade ungdomar får handikappersättning för merkostnader till följd av handikappet.

Genom det sätt på vilket dessa regler tillämpas kan vissa av de handikappade skolungdomarna samtidigt fa bidrag för uppehälle och merkostnader till följd av handikappet från flera håll. I avvaktan på en översyn av studiesstödssystemet vad avser handikappade, avser jag att senare föreslå regeringen att handikappade ungdomar under 18 år, som fr.o.m. budgetåret 1984/85 påböljar studier inom det reguljära skolväsendet, skall kunna beviljas utbildningsbidrag endast i form av särskilt bidrag för merkostnader för boende på annan ort än hemorten, resekostnadsersättning m. m. Sådant särskilt bidrag bör kunna beviljas jämsides med ordinarie studiestöd. Dock bör inackorderingstillägg och resetillägg i studiebidraget inte kunna utgå jämsides med utbildningsbidraget. Jag har i denna fråga samrått med cheferna för socialdepartementet och utbildningsdepartementet.

Mina förslag i det föregående om en höjning av dagpenningen och arbetsmarknadsavgiften föranleder ändringar i lagen (1973: 370) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1981: 691) om socialavgifter. Det sistnämnda förslaget till lagändring har upprättats i samråd med chefen för socialdepartementet. Förslagen till lagändringar bör fogas till protokollet i detta ärende som underbilaga 4.1.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

dels att antaga inom arbetsmarknadsdepartementet upprättade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1973: 370) om arbetslöshetsförsäkring,

2. lag om ändring i lagen (1981: 691) om socialavgifter, dels att

2 Riksdagen 1983184. 1 saml. Nr 150. Bilaga 4

Prop. 1983/84:150 18

3. godkänna vad jag har förordat i fråga om ä-kontoutbetalningar av statsbidrag till de erkända arbetslöshetskassorna,

4. till Bidrag tiU arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag för budgetåret 1984/85 under tionde huvudtiteln utöver vad som har föreslagits i prop. 1983/84: 126 anvisa ett förslagsanslag av 115000000 kr.

B 4. Sysselsättningsskapande åtgärder

AMS har i skrivelsen den 23 mars 1983 redovisat sin bedömning av behovet av särskilda insatser för att stödja byggverksamheten under kommande vinter. AMS bedömning är att byggnads- och anläggningsarbeten inkl. reparationer och ombyggnader för en investeringsvolym på mellan 5000 och 6000milj. kr. skulle behöva tidigareläggas för att nästa vinter kunna upprätthålla nuvarande volym i byggnadsverksamheten. Regeringen beslutar i dag, med utnyttjande av den av riksdagen beviljade finansfullmakten (prop. 1982/83: 150 bil. 1, FiU50, rskr392), att tidigarelägga statliga investeringsobjekt för ca 1271 milj. kr. Projekten har valts ut så att de i flertal fall ger viss sysselsättningseffekt redan under hösten 1984 men med tyngdpunkten under vintem 1984/85. Vidare har ett antal större byggnadsobjekt med längre byggnadstider valts ut inom vissa regioner för att, oavsett lokalisering, skapa arbetstillfällen för byggnadsarbetare även i andra län än de där dessa objekt finns. Tillsammans med de insatser jag strax kommer att redovisa under beredskapsarbeten samt tillsammans med de förslag till särskilda insatser som socialministern tidigare i dag har föreslagit och som bostads- och civilministrama kommer att föreslå motsvarar detta en byggnadsvolym på drygt 2200milj. kr. Sysselsättningseffekten inom byggnadssektorn av dessa åtgärder beräknas till ca 4000 årsarbeten.

AMS anser också att insatserna på byggarbetsmarknaden bör ses i ett mer långsiktigt perspekfiv och menar att det kan bli nödvändigt att vidta åtgärder för att lösa problem som har sin gmnd i stmkturella obalanser. AMS avser att i samarbete med partema på arbetsmarknaden kartlägga utvecklingen och lägga fram en plan för att få till stånd en långsiktig balans på byggarbetsmarknaden. Jag delar AMS bedöming att en sådan plan är nödvändig och att den måste innehålla åtgärder både för investeringar på kort sikt och för att sfimulera en långsikfig anpassning mellan utbud och efterfrågan. Ett sätt att åstadkomma detta kan enligt min mening vara att minska gmndutbildningen till byggnadsyrken samtidigt som såväl gmndutbildning som fortbildning inriktas ytterligare mot reparations- och ombygg-nadssektom.

AMS har vidare föreslagit att arbetslösa byggnadsarbetare skall projektanställas för att akfivera andra byggnadsarbetare. Jag har behandlat frågan fidigare under anslaget B 1. Arbetsmarknadsservice.

Bilaga 4 Arbetsmarknadsdepartementet 19

När del gäller sysselsättningsutvecklingen i kommunerna vill jag erinra om att det under innevarande budgetår har avsatts 300milj. kr. för atl tidigarelägga fasta arbeten i kommuner och landstingskommuner. AMS skall senast den 31 maj i år redovisa erfarenheterna av denna verksamhet. Regeringen följer med intresse den diskussion som pågår om att i viss utsträckning omvandla beredskapsarbeten till fasta arbeten och kommer därvid bl. a. att studera utvärderingen. AMS ser också f. n. över bidragsregler i syfte att åstadkomma ett mer flexibelt utnyttjande av beredskapsarbetsmedel på den kommunala sidan.

Beredskapsarbeten

I budgetpropositionen räknade jag med att antalet dagsverken i beredskapsarbeten under budgetåret 1984/85 kommer att uppgå till 4 miljoner. Med en beräknad bidragskostnad på 475 kr. per dagsverke kostar detta, inkl. några särskilda objekt, enligt budgetförslaget 1919,1 milj. kr. Av detta belopp föreslås att medel motsvarande 3 miljoner sysselsättningsdagar skall ställas fill AMS förfogande vid budgetårets början. Till detta skall också läggas de föreslagna 3 miljoner sysselsätlningsdagama för rekryteringsplatser och enskilda beredskapsarbeten som inte är av investeringskaraktär samt de beräknade 20000 platsema per månad i ungdomslag.

AMS redovisar mot bakgmnd av bl. a. läget på byggarbetsmarknaden och tillkomsten av ungdomslagen att investeringsarbetena måste ges ökat utrymme under budgetåret 1984/85 i förhållande till innevarande budgetår. Detta leder enligt AMS till att den genomsnittliga dagsverkskostnaden kommer att överstiga den nivå som angivits i budgetpropositionen. För att uppnå de 4 miljoner dagsverken som föreslås i budgetpropositionen fordras, enligt AMS, ytterligare 350milj. kr. till beredskapsarbeten. AMS kommer under hösten 1984 att göra en ny bedömning av behovet av insatser, varför styrelsen inte nu begär några extra medel till beredskapsarbeten.

Jag delar AMS uppfattning att en säkrare bedömning av åtgärdsbehovet kan göras först till hösten, men bedömer med hänsyn till att AMS har redovisat en reserv inom reparations-, ombyggnads- och tillbyggnadssek-tom (ROT) hos kommunema att ytterligare 50milj. kr. redan nu bör anvisas till beredskapsarbeten. Dessa medel bör användas till beredskapsarbeten inom den kommunala sektom enligt samma regler som jag angav i budgetproposifionen.

Jag anser det angeläget att AMS har en planering som medger att den totala volymen sysselsättningsskapande åtgärder liksom andelen investeringsarbeten kan bli högre än vad tilldelade medel ger utrymme för och att åtgärdema kan komma igång snabbt.

AMS har vidare i den tidigare nämnda skrivelsen föreslagit att det enskilda näringslivet skall få bidrag för anställning av byggnadsarbetare motsvarande kassaersättningen vid arbetslöshet. Bidraget föreslås utgå fill byggherrar som utför reparationer och ombyggnader för energibesparande

Prop. 1983/84:150 20

och miljöförbättrande åtgärder i mindre och medelstora företag. Med tanke på den uppåtgående industrikonjunkturen kan jag inte biträda AMS förslag. Jag vill dock erinra om den möjlighet som redan finns att som enskilda beredskapsarbeten i industriföretag utföra om- och tillbyggnader för att åstadkomma en bättre hushållning med energi och råvaror eller förbättra arbetsmiljön.

AMS har vidare föreslagit att ett projekteringsbidrag bör utgå till statliga myndigheter och angelägna kommunala projekt inom stödområdet. Bidraget föreslås återkrävas i samband med atl den projekterade investeringen genomförs. I budgetpropositionen har jag anfört skäl för alt inte tillstyrka förslaget om kommunala projekteringsbidrag. Jag kan inte heller nu finna skäl att fillstyrka att ett statligt projekteringsbidrag införs.

Antalet kassamedlemmar som har utförsäkrats från de erkända arbetslöshetskassorna har stigit mycket kraftigt under de senaste åren. År 1981 ulförsäkrades ca 8000 personer. Motsvarande siffror för åren 1982 och 1983 var 14200 resp. 17000 personer. Som en följd av denna utveckling beslutade regeringen i juni 1983 atl arbetslösa kassamedlemmar som är yngre än 60 år och som riskerar utförsäkring skall, om inte synnerliga skäl föreligger, anvisas beredskapsarbete om de begär det. En betydande nedgång i antalet utförsäkrade kassamedlemmar har noterats mellan tredje och Qärde kvartalen 1983.

Regeringen uppdrog den 17 november 1983 åt AMS att följa upp beslutet om rätten till beredskapsarbete. AMS har den 29 febmari 1984 redovisat uppföljningen till regeringen. Uppföljningen är baserad på verksamheten i Jönköpings, Västmanlands och Västernorrlands län. Av de kassamedlemmar som hade högst 50 ersättningsdagar kvar och därmed bedömdes löpa risk för utförsäkring var högst 50% berättigade att begära och få anvisning till ett beredskapsarbete. Orsaken till detta var att ca 25% var äldre än 59 år och att 25-30% hade upparbetat rätt till ny ersättningsperiod. Uppföljningen visar att ca en tredjedel av de personer som under en månad skulle ha haft rätt att begära beredskapsarbete i de tre länen utnyttjade sin rätt. För hela landet innebär det att uppskattningsvis 700-800 personer per månad i denna kategori begärde att få ett beredskapsarbete. Samtidigt har ca 300 personer per månad placerats i beredskapsarbete.

Knappt två tredjedelar eller ca 1300 personer per månad under Qärde kvartalet 1983 har alltså inte utnyttjat rätten att begära ett beredskapsarbete. Skälen för detta har varit flera, såsom väntan på pension, påbörjandet av en utbildning, vämpliktstjänslgöring, föräldraledighet och flyttning till annan ort.

Slutligen visar uppföljningen att under fjärde kvartalet 1983 sammanlagt 41400 personer placerats i beredskapsarbete. Under samma period erhöll knappt 1000 kassamedlemmar som riskerade utförsäkring beredskapsarbete. Dessa utgjorde således endast 2,4% av samtliga som placerats i beredskapsarbete.

Bilaga 4 Arbetsmarknadsdepartementet 21

Rätten att begära ett beredskapsarbete gäller som jag nyss nämnde utförsäkringshotade kassamedlemmar som inte har fyllt 60 år. Jag anser nu att denna rätt bör gälla även åidersgmppen 60-64 år. Jag har därför för avsikt att senare föreslå regeringen att rätten att begära ett beredskapsarbete vidgas till att omfatta även denna åldersgmpp. Enligt min bedömning ryms kostnaden för detta inom de medel som i budgetpropositionen har föreslagits för beredskapscirbeten.

Riksdagen beslutade våren 1983 (prop. 1982/83: 147, AU 26, rskr 385) att bl.a. avsätta lOmilj.kr för att lindra omställningen för den övertaliga personalen vid Kockums- och Uddevallavarven. Eftersom det vid Kockums varv endast är äldre personer som sägs upp och dessa har särskilda ekonomiska uppgörelser föreslår AMS att de medel som har avsatts för personal vid Kockums varv, 5,5milj. kr., ges en altemativ användning för att underlätta arbetsförmedlingens arbete. Det har nu visat sig att det behov av sådana särskilda åtgärder som riksdagen beslutade om inte finns i samband med omställningen vid Kockums varv. Jag kan inte biträda AMS förslag.

Bidrag till arbetslösa för att starta egen verksamhet

En kontinuerlig etablering av nya industriföretag har en långsiktigt strategisk betydelse för näringsliv och samhälle. Antalet nya industriföretag per år har trendmässigt sjunkit fr. o. m. år 1965, med en viss ökning under böljan av 1980-talet. Flertalet nya företag uppstår inom handels- och servicesektom. Nya tillverkande företag har ofta en enkel produktion som säljs på en lokal marknad, s. k. vardagsföretag. En väsentlig del av de nya arbetstillfällena uppstår inom relativt nystartade företag. Av de totalt ca 15000 nya företagen år 1982 hade ca hälften någon anställd redan vid starten. Bland förklaringama till att människor startar egna företag har nämnts arbetslöshet och viljan att i en sådan situation klara sin egen försöijning. Enligt min mening är delta positivt och bör uppmuntras inte minst mot bakgmnd av att de arbetsmarknadspolitiska åtgärdema inriktas mer till den enskilda sektom i allmänhet och industrin i synnerhet.

Jag förordar mot den här bakgmnden att som en försöksverksamhet under budgetåren 1984/85 och 1985/86 ett särskilt bidrag skall kunna lämnas till arbetslösa som startar egen verksamhet.

De industri- och regionalpolitiska stöd som kan lämnas för nyetableringar är i första hand inriktade på att stödja industriell verksamhet. Ett undantag är glesbygdsstödet som kan lämnas till i princip all verksamhet som skapar sysselsättning i glesbygd. Industriministem kommer senare denna dag att föreslå att medel anslås till särskilda glesbygdsinsatser i skogslänen. Det finns enligt min mening ett utrymme för att som ett komplement fill de industri- och regionalpolitiska medlen stödja arbetslösa som vill starta egen verksamhet.

Prop. 1983/84:150 22

Bidraget bör kunna lämnas till personer fr. o. m. 20 års ålder under högst sex månader. Innan bidrag lämnas bör en prövning göras av möjlighetema att erbjuda den arbetslöse arbete eller någon annan lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd.

Bidraget bör motsvara arbetslöshetsersättningen och betalas ut vid flera tidpunkter. Bidraget bör alltså inte i första hand vara avsett att täcka investeringskostnader utan att klara vederbörandes försörjning under en viss tid och på det sättet ge honom eller henne möjlighet att komma igång med verksamheten utan att alltför stora ekonomiska krav ställs på densamma i form av t. ex. löneuttag.

De personer som bör kunna beviljas starta-eget-bidrag bör ha gmndläggande kunskaper när det gäller att starta och sköta ett eget företag. I de fall denna kunskap inte redan finns bör de aktuella personerna genomgå utbUdning i form av starta-eget-kurser varvid utbUdningsbidrag bör kunna utgå. Beslut om bidrag bör fattas av länsarbetsnämnden. Ärendena bör kunna avgöras ganska snabbt. Detta får dock inte innebära att den planerade verksamhetens ekonomiska fömtsättningar inte prövas. Utvecklingsfonden i länet eller annan lämplig remissinstans bör yttra sig över idéens utvecklingsmöjlighet samt kommersiella bärbarhet. Det bör däremot inte finnas något krav på att utvecklingsfonden eller annan skaU stödja projektet ekonomiskt. Inte heller bör det vara något hinder att ersättning från annan utgår samtidigt.

Jag beräknar de totala kostnaderna för verksamheten tUl 37milj. kr. under budgetåret 1984/85. Jag har då räknat med att bidrag kan beviljas 1000 personer.

Sedan lång tid tUlbaka kan handikappade medelålders eller äldre arbetstagare, som inte har kunnat få lämpliga arbeten på den öppna arbetsmarknaden, få näringshjälp för att börja och i vissa särskilda fall för att fortsätta verksamhet som egen företagare. Fr.o.m. budgetåret 1982/83 bedrivs en försöksverksamhet, som inom vissa ramar ger möjlighet att bevilja näringshjälp också åt långvarigt arbetslösa.

Näringshjälp lämnas i form av bidrag eller i vissa fall lån för anskaffande av maskiner, verktyg eller annan kostnad för att börja som egen företagare, dvs. i huvudsak tiU investeringskostnader. De personer som får starta-eget-bidrag enligt mitt förslag och som dessutom uppfyUer vUlkoren för att erhålla näringshjälp bör ha möjlighet att helt eller delvis finansiera investeringskostnader med näringshjälp enligt de regler som gäller för näringshjälpen. Jag övergår nu till vissa ungdomsfrågor inom ramen för anslaget. I förta årets kompletteringsproposition (prop. 1982/83:150 bil. 3, AU 30, rskr 394) anmälde jag, under anslaget B 17. Medel för åtgärder att främja rekrytering fill industrin m.m., att ca 10 milj. kr. av de under anslaget anvisade medlen skulle användas för ungdomsprojekt av olika slag. Ett syfte var att stödja en utveckling av sådana ungdomsprojekl som bl.a.

Bilaga 4 Arbetsmarknadsdepartementet 23

kommunema driver. Ett annat var att ta fasta på idéer och uppslag som ungdomar själva kunde ha tUl meningsfulla arbeten och ta fatt på deras vilja att själva göra något åt sin situation.

Regeringen beslutade den 14 juli och den 10 november 1983 att totalt 11 milj. kr. av det ovan angivna anslaget skulle användas för sådana ungdomsprojekt.

Regeringens bara- och ungdomsdelegation fick i uppdrag att fördela medlen. AMS har berett ansökningama.

Totalt har AMS fått drygt 400 ansökningar från kommuner, ungdomar och organisationer där det sökta beloppet uppgår tiU mellan 50 och 55 milj. kr. Ungefar hälften av ansökningama har bifallits. Projekten har enligt min mening visat sig uppfyUa syftet att aktivera ungdomama. F. n. pågår dokumentation och uppföljning av verksamheten. Det finns enligt min mening skäl att fortsätta också under nästa budgetår med denna typ av insatser. Eftersom avsikten inte är att skapa en ny permanent bidragsgivning bör medlen under nästa budgetår koncentreras till nya projekt som kan ge nya erfarenheter.

I årets budgetproposition har jag förordat att 10 milj. kr. anslås till försöksverksamhet med sysselsättningsskapande åtgärder. Med hänsyn till anförda skäl bör ytterligare 7 milj. kr. anvisas för särskilda ungdomsprojekt under den nyss nämnda anslagsposten.

För ungdomar under 18 år utgör numera utbildning det främsta alternativet och det fulla ansvaret för att bereda denna åldersgmpp sysselsättning vilar på skolan och kommunema. Ett första steg i denna riktning togs i samband med riksdagbesluten år 1976 om skolans inre arbete (prop. 1975/76: 39, Uu30, rskr367) som bl.a. innebar att skolans uppföljningsansvar för ungdomar under 18 år faststäUdes. I och med att det delvis nya systemet för uppföljningsansvaret trädde i kraft den I juli 1983 befästes åldersgränsen 18 år för skolans ansvarsområde samt de åtgärder som är förbundna därmed.

Riksdagens beslut om införandet av ungdomslag innebar delvis en fortsättning på detta numera heltäckande system som gäller för 16- och 17-åringar.

Vissa kommuner har nu föreslagit att dessa system också bör omfatta äldre ungdomar. AMS har den 6 december 1983 till regeringen överlämnat en ansökan av Örebro kommun om en verksamhet som omfattar ungdomar upp tUl 24 år. Västerås kommun har i en skrivelse den 24 november 1983 ansökt om att som försöksverksamhet driva projekt där också ungdomar över 19 år skall garanteras sysselsättning.

Förslaget från Västerås kommun innebär att alla ungdomar i åldem 20-22 år som inte kan erbjudas arbete eller utbildning i vanliga former skall erbjudas arbetslivspraktik. Arbetslivspraktiken skall innehåUa i medeltal 20 timmars praktik och 15 fimmars utbUdning per vecka. Praktikdelen, som inte skaU betraktas som anställning, föreslås ersättas med avtalsenlig

Prop. 1983/84:150 24

lön och under utbildningstiden bör utbildningsbidrag utgå. Kommunen har hemställt om att studiebidrag skaU utgå med 335 kr. per person och dag för ungdomar som är berättigade tUl ersättning från arbetslöshetskassa och med 200 kr. per dag för övriga.

Förslaget från Örebro kommun innebär att alla ungdomar i åldern 18-24 år som inte kan erbjudas arbete på den öppna marknaden och inte går i utbildning eller kan erbjudas någon annan arbetsmarknadspolitisk åtgärd skall erbjudas s. k. ungdomsarbete. Ungdomsarbetet skall enligt förslaget läggas upp som en systematisk förberedelse för arbetslivet med arbete under 60% av tiden och utbildning under resterande tid. Ersättning till ungdomarna föreslås utgå med avtalsenlig lön för andelen arbete och med utbildningsbidrag för utbildningsdelen. Ungdomsarbetet skall kunna anordnas hos kommunen men också hos landsting, stafiiga myndigheter och enskilda företag. Ett aktivt samarbete mellan kommunen och arbetsförmedlingen fömtsätts ske i olika hänseenden. Slutligen har Örebro kommun hemställt om statsbidrag med lägst 245 kr. per dag och person som omfattas av verksamheten.

Förslagen ligger väl i linje med en strävan att få tUl stånd en återgång tiU arbetslinjen inom arbetsmarknadspolitiken. De ligger också väl i linje med arbetsmarknadsutskottets uttalande i det av riksdagen godkända betänkandet AU 1983/84: 12 att regeringen i samband med utvärderingen av lagen om ungdomslag skall ta hänsyn till och ge förslag om åtgärder med anledning av riksdagens uttalande att ett samlat ansvar bör tas för hela ung-domsgmppen under 21 år.

Enligt min mening finns det goda argument för att pröva projekt av det här slaget. De kan ge ungdomar den arbetslivserfarenhet som behövs och samtidigt medverka tUl att ungdomama själva kommer till insikt om yrkesval, utbUdningsbehov m. m.

Mitt förslag till regeringen kommer mot den här bakgmnden att bli att Örebro kommun skaU få genomföra en försöksverksamhet med ungdomsarbete med början den 1 juli 1984. Mitt val av Örebro kommun gmndar sig bl. a. på att det där sedan lång tid fillbaka finns en fungerande organisation för att handha ungdomsfrågor och också en betydande erfarenhet av att hantera projekt för arbetslösa ungdomar. Det finns också ett väl upparbetat samarbete mellan kommunen och högskolan i Örebro om dessa frågor. Verksamheten föreslås omfatta aUa ungdomar i kommunen som har fyUt 20 men inte 25 år och som inte kan erbjudas arbete, utbildning eller sysselsättning genom enskUt beredskapsarbete eller rekryteringsplats. Jag kommer vidare att föreslå att ungdomsarbetet skall ske i form av värvning av kommunala beredskapsarbeten och utbildning. Statsbidrag skall utgå i enlighet med de bestämmelser som gäller för resp. åtgärder. Kommunen kommer i samband med försöksverksamheten att få ansvar för att ta fram lämpliga platser. Det är enligt min mening angeläget att kommunen därvid får möjlighet att förlägga arbetsdelen av ungdomsarbetet även tUl stafiiga

Bilaga 4 Arbetsmarknadsdepartementet 25

myndigheter. Kommunen bör även då vara arbetsgivare men bör kunna utnyttja den sysselsättning som finns hos de statliga myndighetema i kommunen. Kommunen kommer vidare att få ansvaret för att anordna utbildningen för ungdomama. En fömtsättning för att kommunen skall kunna få fram tillräckligt antal utbildningsplatser är att kursema för arbetslösa inom den kommunala vuxenutbildningen och folkhögskolekurserna för arbetslösa utökas. Statsrådet Göransson har tidigare anmält att chefen för utbildningsdepartementet har för avsikt att föreslå regeringen detta.

Försöksverksamheten skall enligt mitt förslag pågå längst t. o. m. den 30 juni 1986. Örebro kommun skall under våren 1986 redovisa erfarenhetema av verksamheten. Detta kommer att ske inom ramen för ett samarbetsprojekt mellan Örebro kommun och högskolan i Örebro. Först när erfarenheter från Örebromodellen föreligger kan mer definitiva beslut fattas om denna typ av verksamhet.

Kostnaden för ungdomsarbetet har jag beräknat fiU 42 milj. kr., vUket jag bedömer ryms inom ramen för de medel som i budgetproposifionen föreslagits för sysselsättningsskapande åtgärder.

Hemställan

Med hänvisning tUl vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna de rikUinjer för bidrag tUl att starta egen verksamhet somjag har förordat,

2. godkänna de riktlinjer angående försöksverksamhet med ungdomsarbete i Örebro kommun somjag har förordat,

3. till Sysselsättningsskapande åtgärder för budgetåret 1984/85 under tionde huvudtiteln utöver vad som har föreslagits i prop. 1983/84: 100 bU. 12 anvisa ett reservationsanslag av 94000000kr.

B16. Statsbidrag för ungdomslag

Lagen (1983: 1070) om arbete i ungdomslag hos ofTentliga arbetsgivare trädde i kraft den 1 januari 1984. Syftet med ungdomslagen är att skapa arbete åt arbetslösa 18- och 19-åringar. Ungdomslag skall i första hand finnas hos statliga verk och myndigheter, kommuner, landstingskommuner, kommunalförbund samt församlingar och kyrkliga samfälligheter. Ytterst har kommunema en skyldighet att tUlhandahålla arbete i ungdomslag. TUl verksamheten lämnas statsbidrag.

Under januari månad placerades ca 14000 ungdomar i arbete i ungdomslag. Antalet har därefter stigit och i mars omfattades ca 29000 ungdomar av verksamheten. Huvuddelen av ungdomama är placerade hos kommunerna.

Prop. 1983/84:150 26

Min uppfattning är att verksamheten med arbete i ungdomslag, trots den korta tid som stod tUl buds för att förbereda införandet, har kommit igång förvånansvärt bra. Inte minst den omfattning som verksamheten på kort tid har fatt visar detta. Naturligtvis har starten av ungdomslagen inte varit helt problemfri. Det förefaUer emellertid som om många av problemen har hängt samman med den korta förberedelsetiden. Man skall ha klart för sig att det här gällde för en rad arbetsgivare och berörda myndigheter att med kort varsel skaffa fram arbetsuppgifter åt en mängd ungdomar och sätta sig in i ett nytt regelsystem.

Redan i samband med att förslaget till ungdomslag lades fram framhöll jag att det fanns anledning att noga följa utvecklingen av verksamheten och vid behov föreslå nödvändiga ändringar. I sitt av riksdagen godkända betänkande AU 1983/84: 12 uttalade sig också arbetsmarknadsutskottet för en fortlöpande uppföljning av verksamheten. Mot denna bakgrund har regeringen den 16 febmari 1984 uppdragit åt AMS att i samband med anslagsframställningen för budgetåret 1985/86 redovisa erfarenhetema av arbetet i ungdomslag. Dessutom har AMS och skolöverstyrelsen fått i uppdrag att i samarbete studera hur den arbetsmarknadspolitiska åtgärdsarsenalen för ungdomar i åldrama 16-19 år bör samordnas. Samtidigt vUl jag nämna att jag har beviljat delegafionen (A 1981: 01) för arbetsmarknadspolitisk forskning medel för atl bekosta två utvärderingar av verksamheten med ungdomslag.

När dessa undersökningar har gjorts kommer det således att finnas ett bättre underlag för att bedöma om reglema behöver ändras. Det finns emellertid en fråga som har våUat problem i tillämpningen och som jag anser att det finns anledning att redan nu ta upp. Jag tänker då på reglema om arbetstidens längd för dem som arbetar i ungdomslag.

Enligt 7 § lagen om ungdomslag är huvudregeln att ungdomar, som vid anvisningen till arbete i ungdomslag på annat sätt än genom sådant arbete har förvärvat rätt att vid arbetslöshet få ersättning från en erkänd arbetslöshetskassa, kan välja att arbeta i ungdomslaget på heltid. Detsamma gäller förståndshandikappade ungdomar. Andra ungdomar skaU beredas sysselsättning fyra timmar per dag.

Från flera håll har det påtalats att dessa regler är besvärliga att tillämpa och det har också rått en viss osäkerhet om hur reglerna skall tolkas. Problemet gäUer de ungdomar som är medlemmar i en arbetslöshetskassa men som vid anvisningen till ungdomslaget inte har rätt till ersättning från kassan därför att de inte uppfyUer det s. k. medlemsvillkoret. När dessa ungdomar så småningom uppfyUer medlemsvillkoret, kan arbetstiden i ungdomslaget inte utökas tiU heltid, eftersom det är förhållandena vid anvisningstillfäUet som är bestämmande för arbetstidens längd. Det förekommer att ungdomama försöker undgå de här konsekvensema av lagreglema genom att antingen vänta med att anmäla sig som arbetssökande till arbetsförmedlingen tUl dess de uppfyUer medlemsvillkoret eUer lämna

Bilaga 4 Arbetsmarknadsdepartementet 27

ungdomslaget för alt senare återkomma till förmedlingen och begära en ny anvisning tiU ell ungdomslag.

Jag har förståelse för de ungdomar som upplever sig orättvist behandlade av de här reglema. Detta gäller särskilt dem som anvisas till ett ungdomslag en kort tid innan de uppfyller medlemsvUlkoret i arbetslöshetskassan. Det är inte tillfredsställande att lagens utformning medför att ungdomarna tillgriper olika konstlade tillvägagångssätt för att uppfylla lagens krav. Mot denna bakgmnd förordar jag atl ifrågavarande bestämmelser ändras redan nu.

Enligt min mening bör en ändring dock så långt som möjligt ansluta tUl de motiv som ligger bakom de nuvarande bestämmelsema. Det innebär att det skall vara de ungdomar som - om ungdomslagen inte hade funnits — skuUe ha varit berättigade till dagpenning från en erkänd arbetslöshetskassa som skaU kunna få arbete på heltid i ett ungdomslag. Liksom nu bör således de ungdomar som vid anvisningen tUl ungdomslaget på annat sätt än genom arbete i ungdomslag uppfyUer arbets- och medlemsvUlkoren i en arbetslöshetskassa kunna välja att arbeta på heltid. Denna möjlighet bör emellertid dessutom finnas för dem som vid anvisningstillfallet endast uppfyller arbetsviUkoret men som under tiden i ungdomslaget uppfyUer också medlemsvUlkoret. Rätten för denna gmpp att välja arbete på heltid inträder naturligtvis först när medlemsvillkoret har uppfyllts. I praktiken innebär den ordning som jag nu har förordat för rätt tiU åtta limmars arbete, att arbetsvUlkoret alltid måste vara uppfyllt redan vid anvisningen till ungdomslaget medan medlemsviUkoret kan uppfyllas under tiden i laget.

Jag förordar att de nya reglema får träda i kraft den 1 juli 1984. Vissa av de ungdomar som vid anvisningen tUl arbete i ungdomslag under första halvåret i år uppfyUde arbetsvUlkoret men först senare har uppfyUt medlemsvillkoret kommer vid en omprövning av dessa viUkor efter ikraftträdandet av de nya reglema att fortfarande uppfylla viUkoren och därmed bli berättigade att arbeta på heltid i ungdomslaget. Andra ungdomar åter kommer på gmnd av reglerna om ramtid i arbetsvUlkoret inte att uppfyUa detta vUlkor och således inte få möjligheten att välja arbete på heltid. Enligt min mening bör de förordade lagändringama kompletteras med övergångsbestämmelser som gör det möjligt också för dessa ungdomar att gå över tUl arbete på heltid.

De förslag som jag nu har lagt fram föranleder ändring i 7 § lagen om ungdomslag. Lagändringsfrågan är inte av sådan beskaffenhet att lagrådet behöver höras. Lagförslaget bör fogas till protokoUet i detta ärende som underbilaga 4.2.

1 årets budgetproposition har jag under ifrågavarande anslag beräknat medelsbehovet för verksamheten med ungdomslag tUl lOOOmUj.kr. för budgetåret 1984/85. De ändringar i regelsystemet somjag nu har förordat innebär att fler ungdomar än hittUls kommer att arbeta på heltid i ungdoms-

Prop. 1983/84:150 28

lagen, vilket medför ökade kostnader. Dessa kostnadsökningar lär dock bli tämligen begränsade och föranleder inte nu någon uppräkning av anslaget. Med hänvisning tUl vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att antaga inom arbetsmarknadsdepartementet upprättat förslag tUl lag om ändring i lagen (1983: 1070) om arbete i ungdomslag hos offentliga arbetsgivare.

B17. Bidrag till vissa affarsverksinvesteringar

Nytt anslag.

Chefen för finansdepartementet har tidigare i dag anmält ett förslag om att finansfullmakten bör kunna omfatta även affarsverksinvesteringar som finansieras utanför statsbudgeten. Av sysselsättningsskäl bör det vara möjligt att för affarsverksinvesteringar utanför statsbudgeten tilldela ett tioprocentigt tidigareläggningsbidrag från anslag under arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel. Mot bakgmnd härav föreslår jag efter samråd med berörda statsråd att ett särskilt anslag inrättas för detta ändamål. Anslaget bör föras upp med 1000 kr.

Med hänvisning tUl vad jag nu har anfört hemstäUer jag att regeringen föreslår riksdagen

alt till Bidrag till vissa affarsverksinvesteringar för budgetåret 1984/85 under tionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr.

D1. Statens invandrarverk

I budgetpropositionen för budgetåret 1984/85 har anmälts att handläggningstidema i avlägsnandeärenden har sjunkit ytterligare under år 1983 men att många ärenden fortfarande tar alltför lång tid att handlägga. Arbetet med att förkorta tidema i dessa ärenden måste därför prioriteras. Jag har i prop. 1983/84: 144 om invandrings- och flyktingpolitiken redovisat vilka åtgärder som vidtagits i syfte att nedbringa handläggningstidema samt de ytterligare åtgärder som enligt min mening bör genomföras. Jag har därvid gjort bedömningen att det bör vara möjligt att ytterligare minska handläggningstidema. En fömtsättning för att detta skall vara möjligt är att ärendebalansema vid invandrarverkets tiUståndsbyrå inle ökar. Jag har därför anmält i budgetpropositionen att jag är beredd att pröva frågan om en förlängning under budgetåret 1984/85 av den temporära resursförstärkning för tiUståndsgivningen som verket f. n. har om balansema av tUl-ståndsärenden ökar.

Invandrarverket har i en framstäUning den 22 mars 1984, med hänvisning tUl att ärendebalansema sedan årsskiftet 1983/84 heu" ökat, anhållit om att

Bilaga 4 Arbetsmarknadsdepartementet 31

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1981: 691) om socialavgifter

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 § lagen (1981; 691) om socialavgtfter skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap 1§' En arbetsgivare skaU på det avgiftsunderlag som anges i 3-5 §§ för vatje år betala

1. sjukförsäkringsavgift med 9,50 procent,

2. folkpensionsavgift med 9,45 procent.

3. tilläggspensionsavgift efter den procentsats som anges i särskild lag,

4. delpensionsavgift med 0,50 procent,

5. barnomsorgsavgift med 2,20 procent,

6. arbetsskadeavgift efter den procentsats som anges i särskUd lag,

7. arbetsmarknadsavgift med 7. arbetsmarknadsavgift med
1,30 procent, 1,60 procent,

8. arbetarskyddsavgift med 0,155 procent,

9. vuxenutbildningsavgift med 0,25 procent samt

10. lönegarantiavgift med 0,20 procent.

Arbetsgivare som avses i 1 kap. 2 § andra stycket skall dock betala endast tilläggspensionsavgift. Staten betalar inte arbetsskadeavgift.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgifter som avser tid före ikraftträdandet.

Senaste lydelse 1982: 1235.

I	1
2 eller 3	2-3
4	4