Prop. 1983/84:113
Regeringens proposition 1983/84:113
om ändring i civilförsvarslagen (1960: 74);
beslutad den 2 februari 1984.
Regeringen föreslår riksdagen alt anta del förslag som har lagils upp i bifogade utdrag av regeringsprolokoll ovannämnda dag.
På regeringens vägnar
OLOF PALME
ANDERS THUNBORG
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås all civilförsvarslagens regler om besiktning och underhåll av skyddsrum kompletteras med bestämmelser som gör kommunerna skyldiga all mol ersättning genom återkommande besiktningar kontrollera skyddsrummen och se till all fel och brister åtgärdas. 1 propositionen föreslås också en bestämmelse som gör en ägare av en anläggning eller byggnad skyldig att mol ersättning vidta de åtgärder som behövs för att ge skyddsrummet en tillfredsställande skyddsförmåga.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 1984.
1 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 113
Prop. 1983/84:113 2
Förslag till
Lag om ändring i civilförsvarslagen (1960: 74)
Härigenom föreskrivs i fråga om civilförsvarslagen (1960: 74)'
dels att nuvarande 53 § 2 mom. skall betecknas 53 § 3 mom.,
dels att 40§ 1 mom., 42 §, nya 53 § 3 mom., 65 och 83 §§ skall ha nedan
angivna lyddse, dels att i lagen skall införas ett nytt moment, 53§ 2 mom., och en ny
paragraf, 55a §, av nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
40 § 1 m o m . Utöver de uppgifter som ankomma på kommun enligt 4 och 7 kap. åligger det kommun att
a) genom sina myndigheter lämna länsstyrelsen och civilförsvarschefen biträde i sådana frågor rörande civilförsvaret som hava samband med de särskilda myndigheternas verksamhetsområden, varvid kommun bland annat har att på därom gjord framställning lillhandahålla tillgängliga, för civilförsvaret erforderliga byggnadsritningar, kartor och dylikt;
b) i enlighet med gällande organisationsplan inrätta och utrusta ledningscentraler och andra skyddade uppehållsplatser för det allmänna civilförsvaret saml vidtaga andra byggnadsanordningar ävensom reservanordningar som äro avsedda uteslutande för brandförsvarets försörjning med vallen så ock under civilförsvarsberedskap, i den omfattning civilförsvarsstyrelsen eller efter dennas allmänna anvisningar länsstyrelsen bestämmer, utföra ledningscentraler och andra skyddade uppehållsplalser saml vidtaga andra byggnadslekniska åtgärder avseende del lokala civilförsvaret, oaktat åtgärderna icke upptagits i organisationsplanen;
c) inrätta och utrusta skyddsrum som på grund av beslut enligt 27 § skall anordnas i befintlig anläggning eller byggnad utan samband med tillbyggnad eller på mark, som är avsedd för gala, torg, park eller annan allmän plats, ävensom vidtaga förberedelser som avses i 22 § andra stycket och, enligt vad regeringen eller myndighet som regeringen utser därom förordnar, under civilförsvarsberedskap iordningställa utrymmen som där avses till skyddsrum;
d) vårda och underhålla de under b) och c) omförmälda anordningarna;
e) i den omfattning som tillgängliga medel medger genom återkommande besiktningar kontrollera att skyddsrummen i kommunen har en tillfredsställande skyddsförmåga och se till att fel och brister åtgärdas;
O tillhandahålla lämpliga lokaler för civilförsvarets adminislration samt, i den mån skyldighet härulinnan icke åvilar ägare eller innehavare av anläggning eller byggnad, för förvaring av materiel och utrustning för civilförsvaret ävensom för utbildningsverksamheten inom civilförsvaret;
' Lagen omtryckt 1975: 712.
■ Förutvarande punkten e) upphävd genom 1969; 63.
Prop. 1983/84:113
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
g) svara för avlöning och annan ersättning till personal, vars tjänstgöring i civilförsvaret enligt 20 § skall anses fullgjord i kommunal anställning;
h) under civilförsvarsberedskap saml vid utbildning och övning, i den omfattning organisationsplanen angiver, till allmänna civilförsvarets förfogande ställa kommunen tillhörig materiel och annan egendom; saml
i) å trafikled eller annan allmän plats, där kommunen ansvarar för gatu-eller vägbdysning, vidtaga erforderiiga anordningar för den vägledande belysning, som enligt organisationsplanen skall finnas där under mörkläggning.
42§'
För kostnad, som kommun fått vidkännas på grund av åtgärd enligt 40§ I mom. b) eller c) eller 54 första stycket eller för vård och underhåll av de i 40 § I mom. c) nämnda anordningarna, äger kommunen erhålla ersättning av statsmedel, i den mån kostnaden kan anses skälig. Vid ersättningens bestämmande skall hänsyn i skälig utsträckning tagas till det värde som åtgärden kan ha för anläggningens eller byggnadens användning i fred.
För kostnad, som kommun fått vidkännas på grund av åtgärd enligt 40 § I mom. b), c) eller e) eller 54 § första stycket eller för vård och underhåll av de i 40§ I mom. c) nämnda anordningarna, äger kommunen erhålla ersättning av statsmedel, i den mån kostnaden kan anses skälig. Vid ersättningens bestämmande skall hänsyn i skälig utsträckning tagas till det värde som åtgärden kan ha för anläggningens eller byggnadens användning i fred.
Innan medel finns tillgängliga för beräknad ersättning får skyldighet för kommun alt vidtaga åtgärd enligt 40 § 1 mom. b) eller c) ej göras gällande mot kommunen.
Ersättningen bestäms av regeringen eller myndighet som regeringen utser.
Ersättningen bestäms och betalas ut av regeringen eller myndighet som regeringen utser.
Kommunen har rätt att erhålla förskott på ersättningen i enlighet med de närmare föreskrifter som regeringen meddelar.
53 §
2 mom. Agaren av en anläggning eller byggnad, i vilken skyddsrum har anordnats, är skyldig att efler anmodan vidta de åtgärder som behövs för att ge skyddsrummet en tillfredsställande skyddsförmåga. För detta har han rätt att få ersättning av statsmedel enligt de grunder som anges i 55a §.
2 mom. Skall ort eller plats ej Jmom. Skall ort eller plats ej längre utgöra skyddsrumsort, må längre utgöra skyddsrumson, får regeringen eller myndighet, som re- regeringen eller myndighet, som re-
'Sen.nste lydelse 1983:3.34.
Prop. 1983/84:113
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
geringen bestämmer, förordna, att där befintliga skyddsrum likväl skola utrustas, vårdas och underhållas.
geringen bestämmer, förordna, alt där befintliga skyddsrum likväl skall utrustas, vårdas, underhållas och omfattas av åtgärder enligt 2 mom.
55a §
För skäliga kostnader enligt 53 § 2 mom. utgår ersättning av statsmedel. Ersättning utgår dock inte för åtgärder som har föranletts av att ägaren eftersatt vården och underhållet av skyddsrummet, gjort otillåtna ingrepp i det eller på annat sätt varit försumlig.
Ersättningen bestäms av länsstyrelsen och betalas ut sedan kommunen godkänt åtgärderna.
65 §" Civilförsvarsmyndigheten får besikta en anläggning eller byggnad för aU ta reda på vilka åtgärder som har vidtagits eller bör vidtas där Iill skydd mol skada av fientlig verksamhet eller för alt se om anläggningen eller byggnaden lämpligen kan användas för civilförsvaret.
För utrönande om och i vad mån skyddsrum bör anordnas eller förberedas inom anläggning eller byggnad äger kommunen besiktiga anläggningen eller byggnaden.
Kommunen får besikta en anläggning eller byggnad för atl ta reda på om skyddsrum bör anordnas eller förberedas inom anläggningen eller byggnaden eller för att kunna kontrollera skyddsrummen enligt 40 § I mom. e).
83 §' Över beslut av civilförsvarschef eller polismyndighet i ärende, som avses i denna lag, må besvär anföras hos länsstyrelsen, om ej annal följer av 69§. Talan mot kommunal myndighets beslut enligt 27 och 32 §§ föres hos länsstyrelsen genom besvär.
Mol länsstyrelses beslut om kostnadsfördelning enligt 49 eller 54 §, om ersättning enligt 53 eller 56 § eller om föreläggande av vite vid un-deriålenhet att fullgöra skyldighet enligt 15 § föres talan hos kammarrätten genom besvär. I samma ordning föres lalan mol beslut, som
Mot länsstyrelses beslut om kostnadsfördelning enligt 49 eller 54§, om ersättning enligt 53, 55a eller 56 § eller om föreläggande av vite vid underiålenhet atl fullgöra skyldighet enligt 15 § föres talan hos kammarrätten genom besvär. 1 samma ordning föres talan mot be-
Med nuvarande lydelse avses 65 § enligt författningsförslag nr 2 i prop.
198.3/84: 114.
'Senaste lydelse 1983: 334.
slut enligt 31 §. I övrigt föres talan mot länsstyrelses beslut enligt denna lag hos regeringen genom besvär, om ej annal följer av 69 §. Detsamma gäller i fråga om talan mot civilförsvarsstyrelsens beslut enligt lagen. Talan må icke föras mot beslut, som meddelats enligt 19, 33a, 34, 35, 37 eller 58 §. Under högsta civilförsvarsberedskap så ock eljest när särskilda skäl äro därtill må myndighet, som meddelat beslut enligt denna lag, förordna att beslutet omedelbart skall lända till efterrättelse. |
Prop. 1983/84:113
Nuvarande lydelse
länsstyrelse enligt denna lag eller med slöd därav utfärdade bestämmelser i särskilt fall meddelat om föreläggande, föreskrift, tillstånd eller godkännande i vad angår inrättande, utrustning, vård eller underhåll av skyddsrum, dock ej beslut enligt 31 §.
Föreslagen lydelse
siul, som länsstyrelse enligt denna lag eller med slöd därav utfärdade bestämmelser i särskilt fall meddelat om föreläggande, föreskrift, tillstånd eller godkännande i vad angår inrättande, utrustning, vård eller underhåll av eller andra åtgärder i fråga om skyddsrum, dock ej be-
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.
ti Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 113
Prop. 1983/84:113 6
Utdrag
FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1983-11-03
Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Lundkvist, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Rainer, Bodslröm, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carisson, Holmberg, Thunborg
Föredragande: statsrådet Thunborg
Lagrådsremiss om ändring i civilförsvarslagen (1960: 74)
1 Inledning
Med stöd av regeringens bemyndigande tillkallade dåvarande chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Holmqvist, lyra sakkunniga (Fö 1975: 03) med uppdrag all lämna förslag till bestämmelser lör övergång till ett ändrat syslem för skyddsrumsbyggande och finansiering av detta. De sakkunniga antog benämningen 1975 års skyddsrumsutredning. Del nya skyddsrumssystemet infördes i sin helhet den Ijuli 1979. 1 lillläggsdirekliv (Dir. 1980: I) i januari 1980 uppdrog regeringen ål utredningen att bl. a. överväga vilka åtgärder som i fredslid bör vidtas för att avhjälpa felaktigheter i befintliga skyddsrum och kommunernas medverkan i delta arbete.
Utredningen har redovisat denna del av sitt uppdrag i promemorian (Ds Fö 1981: 6) Besiktning, underhåll och förbättringar av skyddsrum.
Regeringen överlämnade promemorian till 1978 års försvarskommitté alt beaktas i kommitténs arbete. 1 silt slutbetänkande (Ds Fö 1981: 14) Totalförsvaret 1982/87 föreslog kommittén bl. a. att de bemyndiganden för skyddsrum som ges varje år bör ge ulrymme för att kontrollera det äldre skyddsrumsbeståndet och vidla de åtgärder som behövs för att hålla del i stånd.
Skyddsrumsutredningens förslag och försvarskommitténs slutbetänkande lades till grund för förslag till 1981/82 års riksmöte. I propositionen (prop 1981/82: 102 bil. 2 s. 249-256) anförde föredraganden, statsrådet Gustafsson, bl.a. följande: "1975 års skyddsrumsutredning har vidare föreslagit atl alla skyddsrum skall kontrolleras regelbundet för att säkerställa alt de har avsedd skyddsförmåga och atl de snabbt kan ställas i ordning från fredsanvändning till användning i krig. Felaktigheter som upptäcks vid sådana kontroller bör rättas till. Utredningen föreslår atl vissa brister och felaktigheter, som inte kan hänföras till försumlighet hos
Prop. 1983/84:113 7
ägaren, skall få avhjälpas med viss ersäUning av statsmedel. Jag ansluter mig i denna del till utredningens förslag. Däremoi bör inle, som utredningen också föreslår, en särskild besiktningsorganisalion om 25 besiktningsmän anställda hos dvilförsvarsslyrdsen men placerade på 20 länsstyrelser tillskapas för ändamålet. 1 stället bör det vara möjligt atl anlita de byggnadsinspektörer som finns i kommunerna och som i dag har hand om slutbesiktning av nybyggda skyddsrum, för all även ta hand om kontrollen av det äldre skyddsrumsbeståndet". Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag.
För att kunna genomföra riksdagens beslut behöver vissa ändringar göras i civilförsvarslagen. I försvarsdepartementet har upprättats en promemoria (1983-06-29, PM nr 12/83) i ämnet med förslag till lagändringar. Till protokollet i detta ärende bör nämnda promemoria fogas som bilaga 1.
Promemorian har remissbehandlats. En inom försvarsdepartementet upprättad sammanställning över remissyttrandena bör fogas till protokollet i delta ärende som bilaga 2.
2 Allmän motivering
2.1 Utgångspunkt
Det har länge stått klart att investeringarna i skyddsrum måsle kompletteras med åtgärder för kontroll av att skyddsrummen behåller det avsedda skyddsvärdet. Frågan om underhållsbesiktning av skyddsrum har utan påtagligt resultat behandlats i en rad olika sammanhang. I 1982 års försvarsbeslut läggs emellertid fast dels att det befintliga skyddsrumsbestån-del forfiöpande skall besiklas, dels alt de byggnadsinspektörer som finns i kommunerna bör kunna anlitas för att ta hand om denna besiktning, dels att vissa brister och felaktigheter i skyddsrummen som inle beror på försummelse av ägaren skall få avhjälpas mol viss ersättning av statsmedel.
F.n. finns inga lagbestämmelser vare sig om kommunernas skyldighet all besikta skyddsrum eller om fastighetsägarnas ansvar för att rätta till brister och fdakfigheier som inle beror på fastighetsägarnas egen försumlighet.
I försvarsdepartementets promemoria har föreslagits all civilförsvarslagen (1960:74) kompletteras med bestämmelser i dessa hänseenden.
Förslaget har mottagits positivt av remissinstanserna och även jag anser alt den föreslagna regleringen är lämplig.
Mina kommentarer fill de enskilda lagbestämmelserna återfmns i specialmotiveringen (avsnitt 4).
Prop. 1983/84:113 2.2 Besiktning
Mitt förslag: Kommunerna skall mol ersättning av statsmedel i den omfattning som tillgängliga medel medger genom återkommande besiktningar kontrollera alt skyddsrummen i kommimerni har en lillfieds-slällande skyddsförmåga och se till att fel och brister åtgärdas.
Promemorieförslaget: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag (se promemorian bil. 1 s. 19 och 20).
Remissinstanserna: Flertalet tillstyrker promemorielörslaget (se bil. 2 avsnitt 2).
Skäl för mitt förslag: De personer som använder ett skyddsrum i fredstid är ofta helt andra än de som kommer att använda dem under krig. Felaktigheter av belydelse för skyddsförmågan upptäcks alltså inte ulan vidare. Del är dessutom endast ett fåtal personer som äger tillräckliga specialkunskaper för atl avgöra om en anordning i elt skyddsrum är riktig eller felaktig. Om inle särskilda åtgärder vidtas upptäcks alltså brister sannolikt först i en beredskapssilualion, då del i allmänhet är för sent atl rätta till felen. Man kan inte heller utan vidare förutsälia alt fastighetsägare avhjälper kostnadskrävande fel ulan anmaning. Del är också sannolikt all vissa fel blir besvärligare all rätta fill, om inle åtgärder vidtas i tid. Mot den bakgrunden är del nödvändigt alt det skapas möjligheter för någon myndighet att upptäcka bristerna. Det sker enklast genom alt införa regler som ger denna myndighet räll all genom besiktningar kontrollera befintliga skyddsrum.
Del synes vara lämpligt alt kommunerna åläggs en skyldighet atl genom återkommande besiktningar kontrollera att skyddsrummen i kommunerna har en tillfredsställande skyddsförmåga och om så inle är fallet se till alt de fel och brister som finns i skyddsrummen åtgärdas. 1 del följande avsnittet kommer jag all föreslå en skyldighet för fastighetsägaren att efter anmodan vidla dessa åtgärder. Kommunerna bör få ersättning för sina kostnader för besiklningsverksamheten. Vad nu sagts kräver ändringar i civilförsvarslagen.
Närmare föreskrifter om hur besiklningsverksamheten skall gå till och hur ersättningen skall beräknas får meddelas i verkställighetsföreskrifter till lagen.
I fråga om omfattningen av den föreslagna besiklningsverksamheten och de åtgärder som den kan medföra vill jag anföra följande. Det bör enligt min mening inte förflyta alltför lång lid mellan besiktningarna. Ett lämpligt mål bör vara alt cirka en tiondel av skyddsrumsbesiåndel besiklas varje år. I likhet med skyddsrumsbyggandet bör emellerfid omfattningen av denna
Prop, 1983/84:113 9
verksamhet ytterst styras av tillgången på medel som prövas i del åriiga budgetarbetet. 1 det sammanhanget får också göras en avvägning mellan nybyggnadsålgärder och nämnda verksamhet.
Om kommunen vid besiktningen upptäcker fd och brister i skyddsrummen bör kommunen inom ramen för tillgängliga medel anmoda fastighetsägaren atl rätta till dessa. Om fastighetsägaren underlåter atl vidta de anmodade åtgärderna bör kommunen anmäla detta till länsstyrelsen som med slöd av 78 § civilförsvarslagen har möjlighet atl förelägga vite för atl tvinga fram all fastighetsägaren fullgör sina skyldigheter. Det har övervägts all låta kommunen få mcijligheten all förelägga vite. Enligt min mening bör den frågan prövas i del lagstiftningsarbete som förbereds i fråga om kommunernas övertagande av ledningsansvaret för civilförsvaret på lokal nivå under beredskap och krig.
2.3 Åtgärder för skyddsrummens skyddsförmåga
Mitt förslag: Fastighetsägare åläggs att mot ersättning av statsmedel vidta de åtgärder som behövs för all ge skyddsrummet en tillfredsställande skyddsförmåga.
Promemorieför.slaget: Överensstämmer i huvudsak med milt förslag utom i vad avser ersättningsfrågan. Enligt promemorieförslaget bör ersättning endasl utges för kostnader som överstiger en tiondel av basbeloppet enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring (se promemorian bil. I s. 20. 21 och
23).
Remissinstanserna: Flertalet godtar promemorieförslaget. Flera gillar dock inle lösningen av ersättningsfrågan utan anser att ersäUning skall utgå för hela kostnaden (se bil. 2 avsnitt 3).
Skäl för mitt förslag: Elt skyddsrum anses felaktigt om del inle uppfyller de tekniska bestämmelser efter vilka del har byggts. Felaktigheterna kan ha många orsaker. Felen kan bero på otillfredsställande vård och underhåll, fd i projektering eller utförande, ingrepp som gjorts efter färdigställandet eller annan yttre påverkan.
Även till synes små defekter kan ha stor betydelse för skyddsrummets skyddande egenskaper. I ell skyddsrum som är behäftat med fel är risken aU skadas eller dödas vid ett anfall naturligtvis större än i ett fdfriU skyddsrum. I vissa fall ökar risken avsevärt. Skyddsrummet erbjuder då inte längre det skydd som avsågs när det byggdes.
När del gäller möjligheterna att rätta till fel och brister erbjuder den nuvarande lagstiftningen två lösningar, som dock båda förutsätter medgivande av ägarna till de anläggningar och byggnader som rymmer skyddsrummen.
Prop. 1983/84:113 10
Den ena innebär att ett avlal träffas mellan dvilförsvarsslyrdsen eller länsstyrelsen och anläggningens eller byggnadens ägare all denne utför de arbeten som behövs mot viss ersättning. Ansvaret för den fortsatta vården och underhållet förändras inle härigenom.
Den andra lösningen innebär atl kommunen utför erforderliga åtgärder enligt 40 § Imom.c) civilförsvarslagen. En tillämpning av delta lagrum förutsätter emellertid alt utrymmet i fråga först döms ut som skyddsrum. I och med att åtgärder vidtas så att utrymmet åter kan godkännas som skyddsrum övergår ansvaret för vården och underhållet på kommunen enligt 40 § I mom. d). Detla gäller även om anläggningens eller byggnadens ägare utför åtgärden i fråga enligt 54 § andra stycket civilförsvarslagen. Det är därför inte lämpligt att utnyttja denna möjlighet i fråga om andra byggnader än kommunens egna.
Ingendera lösningen är tillräckligt effektiv när det gäller atl komma till rätta med de ganska omfattande brister som finns i del äldre skyddsrums-beståndet. Andra vägar måsle sökas och den väg som då ligger närmast till hands är att införa en skyldighet för ägaren av den anläggning eller byggnad i vilken skyddsrummet finns, all efter anmodan vidta de åtgärder som behövs för alt ge skyddsrummet en tillfredsställande skyddsförmåga. Några olägenheter med en sådan lösning finns inte under förutsättning alt ägaren erhåller ersättning av staten för de åtgärder som han tvingas vidta. Ersättning bör till skillnad från promemorieförslagel utges för hela kostnaden. I specialmotiveringen till 55a § kommer delta att närmare kommenteras.
2.4 Ikraftträdande
Jag förordar all de föreslagna ändringarna i civilförsvarslagen får träda i kraft den I juli 1984. Någon särskild övergångsbestämmelse behövs inle.
3 Upprättat lagförslag
I enlighet med det anförda har inom försvarsdepartementet upprättats förslag till lag om ändring i civilförsvarslagen (1960: 74).
Förslaget bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga i.'
' Bilagan har uleslutits här. Förslaget är likalydande med det som är fogat till propositionen frånsett atl 53 § 2 mom. första meningen i förslaget hade följande lydelse: Ägaren av en anläggning eller byggnad, i vilken skyddsrum har anordnats enligt I mom. första stycket, är skyldig alt efter anmodan vidta de åtgärder som behövs för all ge skyddsrummet en tillfredsställande skyddsförmåga.
Prop. 1983/84:113 II
4 Specialmotivering
Förslaget till lag om ändring i civilförsvarslagen (1960: 74)
40 §
I mom. Utöver de uppgifter som ankomma på kommun enligt 4 och 7 kap.
åligger del kommun att
e) / den omfattning som tillgängliga medel medger genom återkommande besiktningar kontrollera att skyddsrummen i kommunen har en tillfredsställande skydd.fförmåga och se till att fel och brister åtgärdas:
1 den nya punkten e) har tagits in den bestämmelse som behövs för att slå fast atl kommunerna är skyldiga att besikta de skyddsrum som finns i kommunen och se till att fel och brister åtgärdas.
1 lagtexten anges inle hur ofta ett skyddsrum skall
besiktas. Den enda
precisering som görs är att det skall vara återkommande besiktningar och i
den omfattning som tillgängliga medel medger. I den allmänna motivering
en har detla närmare redovisats.
All den enskilde är skyldig att tåla besiktningen följer av 65 § andra stycket.
42 §
För kostnad, som kommun fått vidkännas på grund av åtgärd enligt 40§ I mom. b), c) eller e) eller 54 § första stycket eller för vård och underhåll av de i 40§ I mom. c) nämnda anordningarna, äger kommunen erhålla ersättning av statsmedel, i den mån kostnaden kan anses skälig. Vid ersättningens bestämmande skall hänsyn i skälig utsträckning tagas till del värde som åtgärden kan ha för anl.iggningens eller byggnadens användning i fred.
Innan medel finns tillgängliga för beräknad ersättning får skyldighet för kommun all vidtaga åtgärd enligt 40§ I mom. b) eller c) ej göras gällande mol kommunen.
Ersättningen bestäms och betalas ut av regeringen eller myndighet som regeringen utser.
Kommunen har räll atl erhålla förskott i enlighet med de närmare föreskrifter som regeringen meddelar.
Tillägget av punkten e) i första stycket innebär all kommunen får rält till ersättning av statsmedel för de kostnader som kommunen har för besiktningen av skyddsrum. Vilken myndighet som skall besluta om och betala ut ersättningen får bestämmas av regeringen med stöd av tredje stycket.
53 §
2 mom. Agaren av en anläggning eller byggnad, i vilken
skyddsrum har
anordnats enligt I mom. första stycket, är skyldig atl efter anmodan vidta
de åtgärder som behövs för atl ge skyddsrummet en tillfredssiällande
skyddsförmåga. För detta har han rätt att få ersättning av statsmedel
enligt de grunder som anges i 55a §.
Prop. 1983/84:113 12
3 mom. Skall ort eller plats ej längre utgöra skyddsrumsorl.y<:!r regeringen eller myndighet, .som regeringen bestämmer, förordna atl där befintliga skyddsrum likväl skall utrustas, vårdas, underhållas och omfattas av åtgärder enligt 2 mom.
lett nytt 2mom. i paragrafen har tagits in en bestämmelse som ålägger ägaren av en anläggning eller byggnad som innehåller elt skyddsrum atl efler anmodan vidta de förbättringsåtgärder som behövs för atl ge skyddsrummet en tillfredsställande skyddsförmåga.
F. n. gäller enligt 53 § att den som äger en anläggning eller en byggnad i vilken ett skyddsrum har anordnats skall vårda och underhålla skyddsrummet och dess utrustning. Ingrepp som förändrar skyddsrummets skyddsförmåga får inte göras. Enligt gällande tekniska bestämmelser för skyddsrum (TB78) får man t. ex. inle
- la upp hål i skyddsrummets begränsningsväggar
- göra ingrepp i bärande konstruktion, infästningsanordningar för skydds-rumsulrustning eller ventiler
- hantera eller förvara radioaktiv, giftig, brandfarlig eller explosiv vara eller sådan vara som ger bestående lukt eller ohälsosamt stoft. Fredsanvändningen får inle heller hindra att skyddsrummet kan ställas i
ordning inom 48 limmar.
Fel som beror på sådana ingrepp skall rättas till av anläggningens eller byggnadens ägare på dennes bekostnad. Ägaren är också skyldig alt ta bort eller förändra olämplig fredsanvändning pä egen bekostnad.
Det finns emellertid brister i skyddsrummens skyddsförmåga som inte beror på atl vården och underhållet har eftersatts. Enligt 30 § civilförsvarslagen skall ett skyddsrum utföras och utrustas så all det erbjuder skydd mot verkningarna av de stridsmedel som kan antas komma till användning i krig. Det innebär atl skyddsförmågan ständigt måste anpassas till ny teknik.
De åtgärder som fastighetsägarna är skyldiga att vidta enligt del nya momentet gör det möjligt atl göra en sådan anpassning.
Som anförts i den allmänna motiveringen inträder ägarens skyldighet att vidla nu nämnda åtgärder först sedan han har anmodats av myndighet att vidta åtgärden i fråga.
Förutvarande 2 mom. har flyttats till 3 mom. och kompletterats med en föreskrift som ger möjlighet atl ålägga ägarna till fasligheter med skyddsrum på orter som inte längre är skyddsrumsorler atl vidta sådana åtgärder som avses i 2mom.
55a §
För skäliga kostnader enligt 53 § 2 mom. utgår ersättning av statsmedel. Ersättning utgår dock inte för åtgärder som har föranletts av att ägaren eftersatt vården och underhållet av skyddsrummet, gjort otillåtna ingrepp i del eller på annat sätt varit försumlig.
Prop. 1983/84:113 13
Ersättningen bestäms av länsstyrelsen och betalas ut sedan kommunen godkänt åtgärderna.
1 paragrafens första stycke slås fast alt ägaren av en fastighet, i vilken ett skyddsrum har anordnats, har rält till ersättning för åtgärder som han vidtar enligt 53 § 2 mom.
I promemorian föreslogs atl ägaren alllid själv skall stå för kostnaden upp till en tiondel av basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring för att bl. a. slippa tynga administrationen med utbetalningar av små belopp. Flera remissinstanser har gjort invändningar mot detta. Jag delar dessa remissinstansers synpunkter i frågan. Enligt min mening bör det således inle införas någon gräns för dessa ersättningar. Även mindre kostnader bör betalas.
Ersättning utgår dock inte för åtgärder som föranlelts av ägarens egen försumlighet. Hit hör främst ett eftersatt underhåll. Också otillåtna ingrepp, l.ex. demontering av skyddsrumsdörrar eller håltagning i skyddsrummets väggar, får ägaren rätta till på egen bekostnad. Annan försummelse kan bl. a. vara en olämplig fredsanvändning av skyddsrummet.
Enligt andra stycket bestäms ersättningen av länsstyrelsen: Den betalas ut när kommunen har godkänt de vidtagna åtgärderna.
65 §
Civilförsvarsmyndigheten får besikta en anläggning eller byggnad för att ta reda på vilka åtgärder som har vidtagits eller bör vidtas där till skydd mot skada av fientlig verksamhet eller för alt se om anläggningen eller byggnaden lämpligen kan användas för civilförsvaret.
Kommunen får besikta en anläggning eller byggnad Jör att ta reda på om skyddsrum bör anordnas eller förberedas inom anläggningen eller byggnaden eller för alt kunna kontrollera skyddsrummen enligt 40 §1 mom. e).
Genom en ändring i andra slyckel har införts en regel som ger stöd för kommunens räll all genomföra de besiktningar som den har atl utföra enligt 40 § I mom.e).
83 §
Över beslut av civilförsvarschef eller polismyndighet i ärende, som avses i denna lag, må besvär anföras hos länsstyrelsen, om ej annal följer av 69 §. Talan mol kommunal myndighets beslut enligt 27 och 32 §§ föres hos länsstyrelsen genom besvär.
Mol länsstyrelses beslut om kostnadsfördelning enligt 49 eller 54 §, om ersättning enligt 53,55a eller 56 § eller om föreläggande av vite vid underlåtenhet alt fullgöra skyldighet enligt 15 § föres talan hos kammarrätten genom besvär. I samma ordning föres talan mot beslut, som länsstyrelse enligt denna lag eller med slöd därav utfärdade bestämmelser i särskilt fall meddelat om föreläggande, föreskrift, tillstånd eller godkännande i vad angår inrättande, utrustning, vård eller underhåll av eller andra åtgärder i fråga om skyddsrum, dock ej beslut enligt 31 §.
t2 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 113
Prop. 1983/84:113 14
I övrigt föres talan mol länsstyrelses beslut enligt denna lag hos regeringen genom besvär, om ej annat följer av 69 §. Detsamma gäller i fråga om talan mot dviltörsvarsstyrelsens beslut enligt lagen.
Talan må icke föras mol beslut, som meddelats enligt 19, 33a, 34, 35, 37 eller 58 8.
Under högsta civilförsvarsberedskap sä ock eljest när särskilda skäl äro därtill må myndighet, som meddelat beslut enligt denna lag, lorordna all beslutet omedelbart skall lända till efierrätidse.
1 83 § civilförsvarslagen finns besvärsbeslämmdser. 1 andra slyckel föreskrivs bl. a. all talan mot länsstyrelsens beslut om ersättning enligt 53 eller 56 § förs hos kammarrätten. Detsamma bör gälla lör beslut om ersättning enligt nya 55a §. 1 andra slyckel föreskrivs också all lalan mot länsstyrelsens beslut som meddelats om bl. a. föreläggande om vård och underhåll av skyddsrum skall föras hos kammarrätten. Delsamma bör gälla beslut som länsstyrelsen meddelat med stöd av 53 § 2 mom. om föreläggande att vidla åtgärder för att ge skyddsrummen en tillfredsställande skyddslör-måga. Ell tillägg om vad som nu sagts har förts in i andra stycket.
5 Hemställan
Jag hemställer alt lagrådets yttrande inhämtas över förslaget till lag om ändring i civilförsvarslagen (1960: 74).
6 Beslut
Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemslällan.
Prop. 1983/84:113 15
Bilaga 1
FÖRSVARSDEPARTEMENTET PM nr
12/83
Enheten för civilt 1983-06-29
totalförsvar (CT) Björn Janson, rätts-sekretariatet Aage Frank, CT
Förslag om ändring i civilförsvarslagens
(1960:74) bestämmelser om
besiktning och underhåll av skyddsrum_______________________
1. Inledning
Med stöd av regeringens bemyndigande tillkallade dåvarande chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Holmqvist, fyra sakkunniga (Fö 1975:03) med uppdrag att lämna förslag till bestämmelser för övergång till ett ändrat system för skyddsrumsbyggande och finansiering av detta. De sakkunniga antog benämningen 1975 års skyddsrumsutredning. Det nya skyddsrumssystemet infördes i sin helhet den 1 juli 1979. I tilläggsdirektiv (Dir. 1980:1) i januari 1980 uppdrog regeringen åt utredningen bl.a. att överväga vilka åtgärder som i fredstid bör vidtas för att avhjälpa felaktigheter 1 befintliga skyddsrum ocn kommunernas medverkan vid besiktning m.m. i sådant syfte.
Utredningen har i promemorian (Ds Fö 1981:6) Besiktning, underhåll och förbättringar av skyddsrum betonat vikten av att befintliga skyddsrum underhålls så att de kan ge avsett skydd. För att säkerställa att skyddsrummen har avsedd skyddsförmåga och att de snabbt kan ställas i ordning från fredsanvändning till användning i krig bör enligt utredningen alla skyddsrum underhållsbeslktigas regelbundet. Felaktigheter som upptäcks vid sådana besiktningar bör rättas till. Utredningen föreslår bl.a. att den provisoriskt anordnade verksamheten för besiktning av äldre skyddsrum överförs i en fast organisation och att vissa brister och felaktigheter i skyddsrummen, som inte kan hänföras till försumlighet hos ägaren, skall få avhjälpas med viss ersättning av statsmedel.
Regeringen överlämnade promemorian till 1978 års försvarskomraitté att beaktas i komnitténs arbete. I sitt slutbetänkande (Ds Fö 1981:14) Totalförsvaret 1982/87 föreslog kommittén bl .a. att de bemyndiganden för skyddsrum som ges varje år bör ge utrymme för att kontrollera det äldre skyddsrumsbeståndet och vidta de åtgärder som behövs för'att hålla det i stånd.
Prop. 1983/84:113 16
Skyddsrumsutredningens förslag och försvarskommitténs slutbetänkande lades till grund för förslag till 1981/82 års riksmöte. I propositionen (prop. 1981/82:102 bil. 2 s. 249-256) anförde föredraganden, statsrådet Gustafsson, bl.a. följande: "1975 års skyddsrumsutredning har vidare föreslagit att alla skyddsrum skall kontrolleras regelbundet för att säkerställa att de har avsedd skyddsförmåga och att de snabbt kan ställas i ordning från fredsanvändning till användning i krig. Felaktigheter som upptäcks vid sådana kontroller bör rättas till. Utredningen föreslår att vissa brister och felaktigheter, som inte kan hänföras till försumlighet hos ägaren, skall få avhjälpas med viss ersättning av statsmedel. Jag ansluter mig i denna del till utredningens förslag. Däremot bör inte, som utredningen också föreslår, en särskild besiktningsorganisation om 25 besiktningsmän anställda hos civilförsvarsstyrelsen men placerade på 20 länsstyrelser tillskapas for ändamålet. I stället bör det vara möjligt att anlita de byggnadsinspektörer som finns 1 kommunerna, och som 1 dag har hand om slutbesiktning av nybyggda skyddsrum, för att även ta hand om kontrollen av det äldre skyddsrumsbeståndet". Riksdagen beslutade 1 enlighet med regeringens förslag.
För att kunna genomföra riksdagens beslut behöver vissa ändringar göras 1 civilförsvarslagen. I denna promemoria tas frågan om dessa ändringar upp.
2. Nuvarande ordning
Enligt 53 § 1 mom. civilförsvarslagen (1960:74, omtryckt 1975:712, ändrad senast 1983:334) är den som äger en anläggning eller byggnad som är försedd med skyddsrum skyldig att vårda och underhålla skyddsrummet och dess utrustning.
Enligt 40 § 1 mom. c) civil försvarslagen åligger det kommunerna att inrätta och utrusta skyddsrum som anordnas 1 befintliga anläggningar eller byggnader utan samband med tillbyggnad eller på mark som är avsedd för gata, torg, park eller andra allmänna platser. Kommunen är enligt 40 § 1 mom. d) skyldig att vårda och underhålla dessa skyddsrum.
Länsstyrelsen skall enligt 9 § civilfö.-svarskungörelsen (1960:377, ändrad senast 1982:218) dels se till att statliga myndigheter, kommuner och enskilda fullgör sina skyldigheter beträffande civilförsvaret, dels genom Inspektioner m.m. hålla sig underrättad om cl.vll försvarets till-
Prop. 1983/84:113 17
stånd och 1 anslutning härtill verka för att ett effektivt civilförsvar upprätthålls inom länet.
Verkställighetsföreskifter om hur skyddsrum skall utföras och utrustas meddelas av civilförsvarsstyrelsen. Sedan år 1938 har sju olika samlingar av bestämmelser utgetts. Nu gällande bestämmelser benämns "Tekniska bestämmelser för skyddsrum - 1978 års upplaga (TB 78)".
Länsstyrelsen kan med stöd av 78 § civilförsvarslagen vid lämpligt vite förelägga ägare av anläggningar eller byggnader med skyddsrum att uppfylla sina skyldigheter enligt civilförsvarslagen eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen. Länsstyrelsen kan även i sådana fall ombesörja att föreskrivna åtgärder vidtas samt ta ut kostnader för detta av byggnadens ägare.
Försvarsenheterna vid vissa länsstyrelser utför sedan böljan på 1970-talet underhållsbesiktningar. Syftet med dessa är att fel och brister i skydd sr uirnien som beror på dålig vård och eftersatt underhåll skall bli tillrättade. Länsstyrelserna har 1nte själva några resurser för detta ändamål utan civilförsvarsstyrelsen har årligen ställt särskilda medel tm länsstyrelsernas förfogande. Viss Inspektionsverksamhet bedrivs också direkt av civil försvarsstyrelsen. Denna verksamhet har endast berört ett fåtal skyddsrum per år och tjänat främst det syftet att ge styrelsen en allmän uppfattning om skyddsrumsbeståndets beskaffenhet 1 landet som underlag för beslut om åtgärder som kan behöva vidtas i beredskapshöjande syfte.
3. Överväganden och förslag
Skyddsrummen Innehåller många känsliga delar, t.ex. gumroipackningar, avstängningsventiler för vatten och avlopp, fläktar, övertrycksventiler och stötvågsventiler, som måste fungera för att skyddsrummet skall ge avsett skydd. Ett olämpligt utnyttjande i fredstid kan också göra att det tar för lång tid att ställa skyddsrummet i ordning för användning 1 krig.
Det har länge stått klart att investeringarna i skyddsrum måste kompletteras med åtgärder för kontroll av att skyddsrunmen behåller det avsedda skyddsvärdet. Frågan om underhållsbesiktning av skyddsrum har utan
Prop. 1983/84:113 18
påtagligt resultat behandlats i en rad olika sammanhang. I 1982 års försvarsbeslut läggs emellertid fast dels att det befintliga skyddsrumsbeståndet fortlöpande skall besiktigas, dels att de byggnadsinspektörer som finns 1 kommunerna bör kunna anlitas för att ta hand om denna besiktning, dels att vissa brister och felaktigheter 1 skyddsruranen, som inte kan hänföras till försummelse av ägaren, skall få avhjälpas med viss ersättning av statsmedel.
Ett skyddsrum anses felaktigt om det inte uppfyller de tekniska bestämmelser efter vilka det har byggts. Felaktigheterna kan ha många orsaker. Felen kan bero på otillfredsställande vård och underhåll, fel i projektering eller utförande, ingrepp som gjorts efter färdigställandet eller annan yttre påverkan.
Ett stort antal skyddsrum är 1 dag mellan 30 och 40 år gamla. Större kunskap eller ny teknik gör att man i dag ställer högre krav på skydds-förmågan i vissa avseenden än man gjorde i äldre tekniska bestämmelser.
Även tm synes små defekter kan ha stor betydelse för skyddsrummets skyddande egenskaper. I ett skyddsrum som är behäftat med fel är risken att skadas eller dödas vid ett anfall naturligtvis större än 1 ett felfritt skyddsrum. I vissa fall ökar risken avsevärt. Skyddsrummet erbjuder då inte längre det skydd som avsågs när det byggdes.
När det gäller skyddsrum är de som nyttjar dem i fredstid ofta helt andra än de som kommer att använda dem under skyddsrumsdrift. Felaktigheter av betydelse för skyddsförmågan upptäcks alltså inte utan vidare. Det är dessutom endast ett fåtal personer som äger tillräckliga specialkunskaper för att avgöra om en anordning i ett skyddsrum är riktig eller felaktig. Om inte särskilda åtgärder vidtas upptäcks alltså brister sannolikt först i en beredskapssituation, då det i allmänhet är för sent att rätta till felen. Man kan inte heller utan vidare förutsätta att fastighetsägare avhjälper kostnadskrävande fel utan anmaning. Går det för lång tid mellan besiktningstillfällena tenderar omfattningen av felaktigheterna att öka och 1 alltför hög grad nedsätta skyddsförmågan och därmed den beredskap som skyddsrummen är avsedda att Jtgöra. Det är också sannolikt att vissa fel blir besvärligare att rätta till om inte åtgärder vidtas i tid. Tillräckligt korta Intervaller mellan besiktningarna bör även öka fastighetsägarnas intresse för skyddsrumsfrågor
Prop. 1983/84:113 19
och därmed deras förståelse för vikten av att vårda skyddsrummen. Det torde vara lämpligt att minst 10 % av skyddsrummen besiktigas årligen.
Den som äger anläggning eller byggnad i vilken skyddsrum anordnats är enligt 53 § civil försvarslagen skyldig att vårda och underhålla skydds-rurrmet och dess utrustning. Ingrepp som förändrar skyddsrummets skyddsförmåga får inte göras. Enligt gällande tekniska bestärmielser för skyddsrum (TB 78) får man t.ex. Inte
ta upp hål 1 skyddsrummets begränsningsväggar
göra ingrepp i bärande konstruktion, infästningsanordningar för skyddsrumsutrustning eller ventiler
hantera eller förvara radioaktiv, giftig, brandfarlig eller explosiv vara eller sådan vara som ger bestående lukt eller ohälsosamt stoft.
Fredsanvändning e.d. får Inte heller hindra att skyddsruimiet kan ställas 1 ordning inom 48 timnar.
Fel som beror på sådana Ingrepp skall således rättas till av anläggningens eller byggnadens ägare på dennes bekostnad. Ägaren är också skyldig att ta bort eller förändra olämplig fredsanvändning på egen bekostnad.
Det kan emellertid finnas fel som Inte är att hänföra till bristande vård eller underhåll och som Inte beror på försuimiel se från fastighetsägarens sida. Det är en svaghet i nuvarande lagstiftning att den inte anvisar några vägar att konna tm rätta med den typen av fel.
En första förutsättning för att kunna lösa problemet är att det skapas möjligheter för civilförsvarsmyndigheterna att upptäcka bristerna. Det sker enklast genom att införa regler som ger civil försvarsmyndigheterna rätt att besiktiga befintliga skyddsrum.
Det synes vara lämpligast att kommunerna åläggs skyldighet att utöva tillsyn över och besiktiga skyddsrum inom den egna kommunens område. För att genomföra detta krävs en lagregel. Den kan lämpligen tas In 1 civil-försvarslaoen.
Prop. 1983/84:113 20
Konmunen bör få ersättning av statsmedel för sina kostnader för besiktningsverksamheten. Också rätten till ersättning bör slås fast i lagen.
Det får ankomma på civilförsvarsstyrelsen att meddela föreskrifter och anvisningar för besiktningsverksamheten samt att ange ekonomiska ramar för den.
Inom länet får länsstyrelsen svara för tillsynen och ha det övergripande ansvaret för besiktningsverksamheten. Länsstyrelserna bör också lämna riktlinjer för koimiunernas verksamhet.
När det gäller möjligheterna att rätta till de fel och brister som upptäcks vid besiktningar erbjuder den nuvarande lagstiftningen två lösningar, som dock båda förutsätter medgivande av ägarna till de anläggningar och byggnader som rymmer skyddsrummen.
Den ena innebär att ett avtal träffas mellan civilförsvarsstyrelsen eller länsstyrelsen och anläggningens eller byggnadens ägare att denne utför de arbeten som behövs mot viss ersättning. Ansvaret för den fortsatta vården och underhållet förändras inte härigenom.
Den andra lösningen innebär att kommunen utför erforderliga åtgärder enligt 40 § 1 mom. c) civil försvarslagen. En tillämpning av detta lagrum förutsätter' emellertid att utrymmet i fråga först döms ut som skyddsrum. I och med att åtgärder vidtas så att utrymmet åter kan godkännas som skyddsrum övergår ansvaret för vården och underhållet på konmunen enligt 40 § 1 mom. d). Detta gäller även om anläggningens eller byggnadens ägare utför åtgärden i fråga enligt 54 § andra stycket civil försvarslagen. Det är därför inte lämpligt att utnyttja denna möjlighet 1 andra byggnader än kommunens egna.
Ingendera lösningen är tillräckligt effektiv när det gäller att komma till rätta med de ganska omfattande brister som finns 1 det äldre skyddsrumsbeståndet. Andra vägar måste sökas och den som då ligger närmast till hands är att införa en skyldighet för ägaren av den anläggning eller byggnad i vilken skyddsrummnet finns, att svara för förbättringarna av skyddsrummets skyddsförmåga. Några olägenheter med en sådan lösning finns inte under förutsättning att ägaren erhåller ersättning av staten för de åtgärder han tvingas vidta.
Prop. 1983/84:113
21
För att genomdriva en sådan skyldighet krävs lagbestänmelser som bör tas in i civil försvarslagen.
I vad avser den närmare utformningen av de nödvändiga lagreglerna hänvisas till special motiveringen.
4 Specialniotivering
40 §
1 mom. Utöver de uppgifter som ankomma på kommun enli-.gt 4 och 7 kap. åligger det kommun att
e) genom återkommande besiktningar utöva tillsyn över de skyddsrum som finns i kommunen
I den nya punkten e) har tagits in den bestämmelse som behövs för att slå fast att kommunerna är skyldiga att besiktiga de skyddsrum som finns i kommunen.
I lagtexten anges inte hur ofta ett skyddsrum skall besiktigas. Den enda precisering som görs är att det skall vara återkommande besiktningar. Om ytterligare preciseringar behövs, bör sådana tas in i den organisationsplan som anges i 10 § civilförsvarslagen.
Att den enskilde är skyldig att tåla besiktningen följer av 65 § andra stycket.
42 §
För kostnad, som kommun fått vidkännas på grund av åtgärd enligt 40 § 1 mom. b), c) eller e) eller 54 § första stycket eller för vård och underhåll av de i 40 § 1 mom. c) nämnda anordningarna, äger kommunen erhålla ersättning av statsmedel, i den mån kostnaden kan anses skälig. Vid ersättningens bestämnande skall hänsyn 1 skälig utsträckning tagas till det värde som åtgärden kan ha för anläggningens eller byggnadens användning i fred.
Prop. 1983/84:113 22
Innan...... kommunen.
Ersättningen bestäms och utbetalas av regeringen eller myndighet som regeringen utser.
Kommunen har rätt att erhålla förskott i enlighet med de närmare föreskrifter som regeringen meddelar.
Tillägget av punkten e) till första stycket innebär att kommunen får rätt tm ersättning av statsmedel för de kostnader som kommunen har för besiktningen av skyddsrum. Vilken myndighet som skall besluta om och betala ut ersättningen får bestäiunas av regeringen med stöd av tredje stycket.
53 §
1 mom. Uppföres ....... avses i 32 §.
2 mom. Den som äger anläggning eller byggnad, i vilken skyddsrum har anordnats, är skyldig att pä föreläggande av kommunen vidta de åtgärder som är av betydelse för skyddsrummets skyddsfärmäga. Härför har han rätt att av statsmedel utfå ersättning enligt de grunder som anges 1 55 a .
3 mom. Skall ort eller plats ej längre utgöra skyddsruimsort, får regeringen eller myndighet, som regeringen bestämmer, förordna att där befintliga skyddsrum likväl skola utrustas, vårdas, underhållas och omfattas av åtgärder enligt 2 mom.
I ett nytt 2 mom. 1 paragrafen har tagits in en bestämmelse som ålägger ägaren av en anläggning eller byggnad som innehåller ett skyddsrum att vidta de förbättringsåtgärder som kommunen finner vara erfordaliga. Åtgärderna skall vara av betydelse för skyddsrummet skyddsförmåga. Det innebär först och främst att åtgärderna skall syfta till att ge skyddsrummet den skyddsförmåga som krävdes vid tiden för skyddsrummets tillkomst. Åtgärderna kan dock gå längre och göra det möjligt att anpassa skyddsförmågan till de krav som gäller vid den tidpunkt då förbättringsåtgärderna vidtas.
Prop. 1983/84:113 23
Av 78 § följer att länsstyrelser! kan förelägga vite för att tvinga fram att ifrågavarande skyldighet fullgörs.
Förutvarande 2 mom. har flyttats till 3 mom. och kompletterats med en föreskrift som ger möjlighet att ålägga ägarna till fastigheter med skyddsrum på orter som inte längre är skyddsrumsorter att vidta sådana åtgärder som avses 1 2 mom.
55a §
För skäliga kostnader enligt 53 § 2 mom, utgår ersättning till den del kostnaderna överstiger en tiondel av det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gäller det är dä ersättningen betalas ut. Ersättning utgår döcJTlnte för åtgärder som har föranletts av att ägaren eftersatt vården och underhållet av skyddsrummet, gjort otillåtna Ingrepp i det eller pä annat sätt varit försumlig.
Ersättningen bestäms av länsstyrelsen och betalas ut sedan kommunen godkänt åtgärderna.
I paragrafens första stycke slås fast att ägaren av en fastighet, 1 vilken ett skyddsrum har anordnats, har rätt till ersättning för åtgärder som han vidtar enligt 53 § 2 mom. Vissa begränsningar finns dock.
För det första får ägaren alltid själv stå för kostnaden upp till en tiondel av basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. Härigenom slipper man tynga administrationen med utbetalningar av små belopp. Vidare undviker man tvister om en åtgärd är en förbättring eller ett avhjälpande av brister 1 vården och underhållet. Många gånger är till-pättandet av mindre felaktigheter att hänföra till normalt underhåll.
Ersättning utgår inte heller för åtgärder som föranletts av ägarens egen försumlighet. Hit hör främst ett eftersatt underhåll. Också otillåtna ingrepp, t.ex. demontering av skyddsrumsdörrar eller håltagning i skyddsrummets väggar, får ägaren rätta till på egen bekostnad. Annan försummelse kan bl.a. vara en olämplig fredsanvändning av skyddsrummet.
Enligt andra stycket bestäms ersättningen av länsstyrelsen. Den betalas ut när kommunen har godkänt de vidtagna åtgärderna.
Prop. 1983/84:113 24
65 §
För utrönande ----- byggnaden.
För utrönande om och i vad mån skyddsrum bör anordnas eller förberedas inom anläggning eller byggnad eller för fullgörandet av tillsynen enligt 40 § 1 mom, e) har kommunen j;;ätt att besiktiga anläggningen eller bygg-naden.
Genom en ändring i andra stycket har införts en regel som ger stöd för kommunens rätt att genomföra de besiktningar som den har att utföra enligt 40 § 1 mom. e).
83 §
Över beslut av civil försvarschef eller polismyndighet i ärende, som avses i denna lag, må besvär anföras hos länsstyrelsen, om ej annat följer av 69 §. Talan mot kommunal myndighets beslut enligt 27 och 32 §§ samt 53 § 2 mom, föres hos länsstyrelsen genom besvär.
Mot länsstyrelses beslut om kostnadsfördelning enligt 49 eller 54 §, om ersättning enligt 53, 55a eller 56 § eller om föreläggande av vite vid underlåtenhet att fullgöra skyldighet enligt 15 § föres talan hos kammarrätten genom besvär. I samma ordning föres talan mot beslut, som länsstyrelse enligt denna lag eller med stöd därav utfärdade bestämmelser 1 särskilt fall meddelat om föreläggande, föreskrift, tillstånd eller godkännande i vad angår Inrättande, utrustning, vård eller underhåll av skyddsrum, dock ej beslut enligt 31 §.
I ----------------------------- lagen.
Talan.............. —.................. 58 §.
Under--------------------------- efterrättel se.
I 83 § civilförsvarslagen finns besvärsbestämmelser. I första stycket föreskrivs bl .a. att talan mot kommunal myndighets beslut enligt 25 och 32 §§ förs hos länsstyrelsen. Beslut av kommunal myndighet enligt nya 53 § 2 mom. bör också kunna överklagas hos länsstyrelsen. Detta kräver ett tillägg i första stycket.
I 83 § andra stycket föreskrivs bl.a. att talan mot länsstyrelsens beslut om ersättning enligt 53 eller 56 § förs hos kammarrätten. Detsamma bör gälla för beslut om ersättning enligt nya 55a §.
Prop. 1983/84:113 25
5 Lagförslag
Förslag till
Lag om ändring i civil försvarslagen (1960:74)
Härigenom föreskrivs 1 fråga om civilförsvarslagen (1960:74)
dels att nuvarande 53 § 2 mom. skall betecknas 53 § 3 mom.,
dels att 40 § 1 mom., 42 §, nya 53 § 3 mom., 65 och 83 §§ skall ha
nedan angivna lydelse,
dels att i lagen skall införas ett nytt moment, 53 § 2 mom., och en ny
paragraf, 55a § av nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
40 §
1 mom.2 Utöver de uppgifter som ankomma på kommun enligt 4 och 7 kap. åligger det kommun att
a) genom sina myndigheter lämna länsstyrelsen och civil försvarschefen biträde i sådana frågor rörande civilförsvaret som hava samband med de särskilda myndigheternas verksamhetsområden, varvid kommun bland annat har att på därom gjord framställning tnihandahålla tmgängliga, för civilförsvaret erforderliga byggnadsritningar, kartor och dylikt;
b) i enlighet med gällande organisationsplan inrätta och utrusta ledningscentraler och andra skyddade uppehållsplatser för det allmänna civilförsvaret samt vidtaga andra byggnadsanordningar ävensom reservanordningar som äro avsedda uteslutande för brandförsvarets försörjning med vatten så ock under civilförsvarsberedskap, i den omfattning civilförsvarsstyrelsen eller efter dennas allmänna anvisningar länsstyrelsen bestämmer, utföra ledningscentraler och andra skyddade uppehållsplatser samt vidtaga andra byggnadstekniska åtgärder avseende det lokala civilförsvaret, oaktat åtgärderna icke upptagits i organisationsplanen;
c) inrätta och utrusta skyddsrum som på grund av beslut enligt 27 § skall anordnas i befintlig anläggning eller byggnad utan samband med tillbyggnad eller på mark, som är avsedd för gata, torg, park eller annan allmän plats, ävensom vidtaga förberedelser som avses 1 22 5 andra stycket och, enligt vad regeringen eller myndighet som regeringen utser därom förordnar, under civil försvarsberedskap iordningställa utrymmen som där avses till skyddsrum;
d) vårda och underhålla de under b) och c) omförmälda anordningarna;
Lagen omtryckt 1975:712.
-Förutvarande punkten e) upphävd genom 1969:63.
Prop. 1983/84:113 26
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
e) genom återkommande besiktningar utöva tillsyn över de skyddsrum som finns i kommunen;
f) tillhandahålla
lämpliga lokaler för civilförsvarets
administration
samt, i den mån skyldighet härutinnan icke åvilar
ägare eller innehavare
av anläggning eller byggnad, för förvaring av
materiel och utrustning
för civilförsvaret ävensom
för utbildningsverksamheten inom
civil
försvaret;
g) svara för
avlöning och annan ersättning till personal, vars
tjänstgöring i civilförsvaret enligt 20 § skall anses fullgjord i
kommunal anställning;
h) under civilförsvarsberedskap samt vid utbildning och övning, i den omfattning organisationsplanen angiver, till allmänna civilförsvarets förfogande ställa kommunen tillhörig materiel och annan egendom; samt
i) å trafikled eller annan allmän plats där kommunen ansvarar för gatu- eller vägbelysning, vidtaga erforderliga anordningar för den vägledande belysning, som enligt organisationsplanen skall finnas där under mörkläggning.
42 § 3
För kostnad, som kommun fått vidkännas på grund av åtgärd enligt 40 § 1 mom. b) eller c) eller 54 § första stycket eller för vård och underhåll av de i 40 § 1 mom. c) nämnda anordningarna, äger kommunen erhålla ersättning av statsmedel, i den mån kostnaden kan anses skälig. Vid ersättningens bestämmande skall hänsyn 1 skälig utsträckning tagas till det värde som åtgärden kan ha för anläggningen eller byggnadens användning 1 fred.
För kostnad, som kommun fått vidkännas på grund av åtgärd enligt 40 § 1 mom b) c) eller ej eller 54 § första stycket eller för vård och underhåll av de i 40 § 1 mom. c) nämnda anordningarna, äger kommunen erhålla ersättning av statsmedel , i den mån kostnaden kan anses skälig. Vid ersättningens bestämmande skall hänsyn i skälig utsträckning tagas till det värde som åtgärden kan ha för anläggningen eller byggnadens användning i fred.
3 Senaste lydelse 1983:334.
Prop. 1983/84:113
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
27
Innan medel finns tillgängliga för beräknad ersättning får skyldighet för kommun att vidtaga åtgärd enligt 40 § 1 mom. b) eller c) ej göras gällande mot kommunen.
Ersättningen bestäms av regeringen eller m/ndighet som regeringen utser.
Ersättningen bestäms och utbetalas av regeringen eller myndighet som regeringen utser.
Kommunen har rätt att erhålla förskott på ersättningen 1 enlighet med de närmare föreskrifter som regeringen meddelar.
53 §
2 mom. Skall ort eller plats ej längre utgöra skyddsrumsort, må regeringen eller myndighet, som regeringen bestämmer, förordna, att där befintliga skyddsrum Hkväl skola utrustas, vårdas och underhållas.
2 mom. Den som äger anläggning eller byggnad, i vilken skyddsrum har anordnats, är skyldig att på föreläggande av kommunen vidta de åtgärder som är av betydelse för skyddsrummets skyddsförmåga. Härför har han rätt att av statsmedel utfå ersättning enligt de grunder som anges 1 55a §.
3 mom. Skall ort eller plats ej längre utgöra skyddsrumsort, får regeringen eller myndighet, som regeringen bestämmer, förordna, att där befintliga skyddsrum likväl skola utrustas, vårdas_j_ underhållas och omfattas av åtgärder enligt 2 mom.
55a §
För skäliga kostnader enligt 53 § 2 mom, utgår ersättning tm den del kostnaderna överstiger en tiondel av det bas~ belopp enligt lagen (1962:381)
Prop. 1983/84:113
Nuvarande lydelse
28
Föreslagen lydelse
om allmän försäkring som gäller det år då ersättningen betalas ut. Ersättning utgår dock inte för åtgärder som har föraiiletts av att ägaren eftersatt vården och underhållet av skyddsrummet, gjort otillåtna ingrepp i det eller på annat sätt varit försumlig.
Ersättningen bestäms av länsstyrelsen och betalas ut sedan kommunen godkänt åtgärderna.
65 §
För utrönande av vilka åtgärder som vidtagits eller böra vidtagas inom eller vid anläggning eller byggnad för bevakning, som ankommer på civilförsvaret, eller eljest till skydd mot skada av fientlig verksamhet, så ock i vad mån anläggningen eller byggnaden lämpligen kan användas för civilförsvaret äger civil försvarsmyndighet besiktiga anläggningen eller byggnaden.
För utrönande om och i vad man skyddsrum bör anordnas eller förberedas inom anläggning eller byggnad äger kommunen besiktiga anläggningen eller byggnaden.
För utrönande om och 1 vad man skyddsrum bör anordnas eller förberedas inom anläggning eller byggnad eller för fullgörandet av tillsynen enligt 40 § 1 mom, e) har konmunen rätt besikta anläggningen eller byggnaden.
83 §4
Över beslut av civilförsvarschef eller polismyndighet 1 ärende, som avses 1 denna 1ag, må besvär anföras hos länsstyrelsen, om ej annat följer av 69 §. Talan mot kommunal
Över beslut av civilförsvarschef eller polismyndighet 1 ärende, som avses i denna lag, må besvär anföras hos länsstyrelsen, om ej annat följer av 69 §. Talan mot
4 Senaste lydelse 1983:334.
Prop. 1983/84:113
Nuvarande lydelse
myndighets beslut enligt 27 och 32 §§ föres hos länsstyrelsen genom besvär.
29
Föreslagen lydelse
kommunal myndighets beslut enligt 27 och 32 §§ samt 53 § 2 mom, föres hos länsstyrelsen genom besvär.
Mot länsstyrelses beslut om kostnadsfördelning enligt 49 eller 54 §, om ersättning enligt 53 eller 56 §§ eller om föreläggande av vite vid underlåtenhet att fullgöra skyldighet enligt 15 § föres talan hos kammarrätten genom besvär. I samma ordning föres talan mot beslut, som länsstyrelse enligt denna lag eller med stöd därav utfärdade bestämmelser i särskilt fall meddelat om föreläggande, föreskrift, tillstånd eller godkännande i vad angår inrättande, utrustning, vård eller underhåll av skyddsrum, dock ej beslut enligt 31 §.
Mot länsstyrelses beslut om kostnadsfördelning enligt 47 eller 54 §, om ersättning enligt 53. 55a eller 56 §§ eller om föreläggande av vite vid underlåtenhet att fullgöra skyldighet enligt 15 § föres talan hos kammarrätten genom besvär. I sarnna ordning föres talan mot beslut, som länsstyrelse enligt denna lag eller med stöd därav utfärdade bestäimiel ser i särskilt fall meddelat om föreläggande, föreskrift, tillstånd eller godkännande i vad angår inrättande, utrustning, vård eller underhåll av skyddsrum, dock ej beslut enligt 31 §.
I övrigt föres talan mot länsstyrelses beslut enligt denna lag hos regeringen genom besvär, om ej annat följer av 69 §. Detsamma gäller i fråga om talan mot civilförsvarsstyrelsens beslut enligt lagen.
Talan må icke föras mot beslut, som meddelats enligt 19, 33a, 34, 35, 37 eller 58 §.
Under högsta civilförsvarsberedskap så ock eljest när särskilda skäl äro därtill må myndighet, som meddelat beslut enligt denna lag, förordna att beslutet omedelbart skall lända tm efterrättelse.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.
Prop. 1983/84:113 30
Bilaga 2
Sammanställning av remissyttrandena
Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av hovrätten för Övre Norriand, dvilförsvarsslyrdsen, försvarels rationaliseringsinstitut, bostadsslyrdsen, statens planverk, riksrevisionsverket, länsstyrelserna i Stockholms, Södermanlands, Jönköpings, Malmöhus, Västmanlands, Kopparbergs och Västerbottens län. Svenska kommunförbundet, Byggför-bundel. Hyresgästernas Riksförbund, Svenska Byggnadsentreprenörför-eningen, Sveriges Fastighetsägareförbund, Svenska Riksbyggen och Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag.
1 Allmänt
De förslag som lämnas i promemorian får i sina huvuddrag ett positivt mottagande av remissinstanserna. Riksrevisionsverket, bostadsstyrelsen, länsstyrelsen i Södermanlands län. Hyresgästernas Riksförbund. Bvggför-bundel och Svenska Byggnadsentreprenörföreningen, har tillstyrkt förslagen utan erinran. Övriga remissmyndigheter har också tillstyrkt förslagen men de har haft vissa invändningar mot och synpunkter på delar av förslagen.
Enligt civilförsvarsstyrelsen krävs regler med högre delaljeringsgrad för alt bl.a. kommunerna skall kunna fullgöra sina åligganden. Styrelsen anser att det i lagen bör föras in en bestämmelse om atl regeringen eller myndighet som regeringen utser bemyndigas alt utfärda närmare eller ytterligare föreskrifter och allmänna råd till de föreslagna beslämmelserna i lagen.
Hovrätten för Övre Norrland anser all den föreslagna lagregleringen är rimlig och på elt naturligt sätt kompletterar nuvarande bestämmelser om besiktning och underhäll av skyddsrum. Samtidigt framhåller hovrätten det angelägna i att i sin helhet se över civilförsvarslagstiftningen som tillkommit i skilda sammanhang och vid olika tidpunkter och är svåröverskådlig.
2 Besiktning
Civilför.svarsstyrelsen anser att de föreslagna ändringarna i civilförsvarslagen utgör en god grund för en ändamålsenlig besiktningsverksamhet. Styrelsen framhåller att det är viktigt all övergången till del nya systemet för underhållsbesiktning m. m. av skyddsrum görs på ett smidigt sätt så att de besiktningsmän som nu finns vid länsstyrelserna kan biträda och stödja kommunerna med sin kunskap och sina erfarenheter under en övergångs-
Prop. 1983/84:113 31
tid. Även därefter krävs enligt styrelsen personella resurser vid länsstyrelserna bl. a. för konunueriig tillsyn av verksamheten, tolkning och rådgivning i tekniska frågor i samband med besiktningar och då åtgärder genomförs för att förbättra skyddsrummens skyddsförmåga, för att fatta beslut i ersättningsfrågor och för att handlägga besvärsärenden. Liknande synpunkter framförs av länsstyrelsen i Stockholms län.
Försvarets rationaliseringsinstitut sätter i fråga om kommunernas tillsyns- och besiktningsskyidighet bör omfatta även skyddsrum i militära fredsetablissement. Tillsyn, besiktning och underhåll av dessa skyddsrum är f. n. en liten, integrerad del i de uppgifter som fullgörs vid förvaltningen av fastigheterna. Myndigheterna har tillgång till personal med kompetens för underhåll m. m. av befästningar. Institutet bedömer att om kommunernas besiktningsskyldighet även kommer att omfatta skyddsrum vid militära myndigheter så kommer besparingarna vid vaqe enskild sådan myndighet atl bli marginella och svåra att tillgodogöra sig. Om däremot de militära etablissementen undantas från kommunernas tillsyns- och besiktningsskyidighet så bör detta medföra att planering och genomförande av byggnadsinspektörernas tillkommande verksamhet underlättas och att kostnaderna för staten blir lägre.
Försvarets rationaliseringsinslilut förordar också att periodidteten för besiktning av skyddsrum regleras i lagen för atl därigenom förebygga en okonlrollerbar utveckling av kostnaderna för besiktningsverksamheten. Också länsstyrelsen i Jönköpings län anser all en fastställd tidsintervall för besiktningarna bör införas i civilförsvarslagen.
Statens planverk framhåller all det behövs en förbättrad samordning mellan bl. a. civilförsvarslagen och byggnadslagstiftningen så atl byggbe-stämmdser kan mönstras ut ur olika specialförfattningar oeh i stället samordnas genom att meddelas i anslutning till byggnadslagstiftningen. Den nu föreslagna arbetsuppgiften för byggnadsnämnden ligger i linje med denna inställning genom alt ansvaret för ytteriigare en byggnadsteknisk fråga på det lokala planet tillförs nämnden. Planverket har inget att erinra mol förslaget men framhåller att del är angelägel alt den föreslagna ersättningen till kommunerna utnyttjas till all förstärka byggnadsnämndernas resurser.
Länsstyrelsen i Jönköpings län framhåller betydelsen av atl föreskrifter och anvisningar för besiklningsverksamheten lämnas i god tid före del au verksamheten förs över till kommunerna, atl de blivande besiktningsmännen i kommunerna ges utbildning och atl en samordning av register, kvarlerskartor och övrig dokumentation kommer till stånd mellan civilförsvarsstyrelsen, länsstyrelserna och kommunerna.
Länsstyrelsen i Västmanlands län argumenterar för atl riksdagens beslut om alt föra över besiktningsverksamheten till kommunerna borde ändras så alt länsstyrelserna i stället får ta hand om denna verksamhet.
Länsstyrelsen i Kopparbergs län framhåller viklen av all de framlida
Prop. 1983/84:113 32
besiktningsmännen ges en god utbildning för att därigenom få en garanti för att skyddsrummen även i fortsättningen besiktas på ett sätt som är likvärdigt med det som sker nu.
Länsstyrelsen i Västerbottens län anser att del är viktigt att civilför-svarsslyrdsens och länsstyrelsernas riktlinjer för besiktningsverksamheten utformas så att man får enkla och smidiga villkor för ersättning till kommunerna för utförda besiktningar.
Svenska kommunförbundet anför alt frågan om alt använda byggnadsinspektörerna för kontroll av det äldre skyddsrumsbeståndet innehåller från kommunal synpunkt viktiga aspekter. Å ena sidan utgör den kommunala anknytningen till civilförsvarsverksamheten elt värde i sig. Å andra sidan är den nuvarande byggnadsinspektörsorganisationen vare sig kompetens-dier volymmässigt dimensionerad för att la hand om besiklningsverksamheten. Kommunal besiktning av äldre skyddsrum ställer krav på dels insatser för utbildning av inspektörerna, dels flexibla regler för ersättning till kommunerna för utförda tjänster. Kommunförbundet framhåller att förutsättningarna för kommunerna alt åta sig besiktningsverksamheten är högst varierande och att några schablonmässiga ersättningsregler därför inle kan komma i fråga. Kommunförbundet anser att den enda rimliga ersättningsprincipen är atl ge varje kommun full täckning för en redovisad självkostnad.
Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO) fillstyrker de i promemorian föreslagna ändringarna i civilförsvarslagen och anser atl det ligger i linje med övriga intentioner på bostadsförsörjningsområdel alt kommunerna, som i delta sammanhang har ett övergripande planeringsansvar, tar över tillsynsansvaret över befintliga skyddsrum. SABO förutsätter atl sådana utbildningsinsatser görs atl den i promemorian redovisade brislen på kompetens hos kommunerna på detta område elimineras.
3 Åtgärder för skyddsrummens skyddsförmåga
Hovrätten för Övre Norrland konstaterar all i 55a § förs in en ny princip för atl bestämma ersättning av statsmedel på det sättet atl fastighetsägaren alllid själv skall la på sig den del av kostnaden som svarar mol en tiondel av basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring, dvs. för närvarande omkring I 900 kr. Hovrätten anser det vara principiellt betänkligt alt nu föra in en sådan ny regel för all i statsfinansernas intresse begränsa skälig ersättning till fastighetsägarna för åtgärder som staten hittills har ansetts skola svara för fullt ut. Hovrätten anser det dessutom vara optimistiskt all vänta sig administrativa förenklingar i detta sammanhang. Vidare anser hovrätten atl del borde vara minst lika angeläget atl betala full ersättning för värdefulla men förhållandevis billiga höjningar av de befintliga skyddsrummens kvalitet som att utge ersättningar för byggande av nya och
Prop. 1983/84:113 33
betydligt dyrbarare skyddsrum. Frågan bör enligt hovrättens mening övervägas ytterligare. Liknande synpunkter framförs av länsstyrelserna i Stockholms och Västerbottens län, Sveriges Fastighetsägareförbund och Svenska Riksbyggen.
Hovrätten för Övre Norrland är vidare tveksam till förslaget alt det förutvarande 2 mom. i 53 § civilförsvarslagen flyttas till 3 mom. och kompletteras med en föreskrift, som ger möjlighet att ålägga ägarna till fasligheter med skyddsrum på orter, som inte längre är skyddsrumsorler, alt inle bara - som nu - utrusta, vårda och underhålla skyddsrummen ulan att också vidta de åtgärder som är av belydelse för skyddsrummets skyddsförmåga, dvs. inle enbart vid tiden för skyddsrummets tillkomst utan dessutom vid den tidpunkt då förbättringsåtgärden skall vidtas. Hovrätten framhåller att del givetvis kan finnas goda skäl för atl hålla skyddsrummen i gott skick även när orten inte längre bedöms bli särskilt utsatt för strids-handlingar eller hot om skadegörelse. Däremot vill hovrätten sätta i fråga om det inte är alt gå för långt att för dessa äldre skyddsrum i sådana orter kräva en anpassning till senare uppställda och sannolikt betydligt mera långtgående skyddskrav. Såväl statsmedel som fastighetsägarens "självrisk" enligt den föreslagna nya 55a § borde i första hand användas föratt se till att skyddsrummen i skyddsrumsorlerna behåller sin förmåga att ge befolkningen det avsedda skyddet.
Länsstyrelsen i Malmöhus län anser att det är viktigt att fastighetsägare som har ännu inte färdigställda s. k. dispensskyddsrum ges möjlighet till ersättning för att färdigställa dessa skyddsrum. Denna grupp av skyddsrum bör enligt länsstyrelsens mening inordnas i ersättningssystemet på samma sätl som liknande skyddsrum i f.d. innerområden där del tidigare har gjorts undantag från skyddsrumsbyggnadsplikl.
Länsstyrelsen i Kopparbergs län framhåller atl del är besiktningsmannen som bäst känner till vilka åtgärder som vidtagits. Därmed kan han bedöma skäligheten i fastighetsägarens anspråk. Den byggnadsinspektör som utfört kontrollen bör därför bestämma hur stor ersättningen skall vara. Länsstyrelsens beslut blir formellt och helt grundat på uppgifter från besiktningsmannen. Denne kommer au ha huvudansvaret för ersättningens storlek.
4 Övrigt
Länsstyrelsen i Stockholms län konstaterar att enligt förslaget i promemorian skall 53 § förses med eu nytt 2 mom. där en bestämmelse tas in som ålägger ägaren av en anläggning eller byggnad att på föreläggande av kommunen vidla de åtgärder som är av betydelse för skyddsrummets skyddsförmåga. Enligt 78 § kan länsstyrelsen förelägga vite för au tvinga ägaren atl fullgöra sin skyldighet. Innan vite föreläggs måste länsstyrelsen
Prop. 1983/84:113 34
göra en besiktning av skyddsrummet. Förslaget till ändring av civilförsvarslagen kommer därför att innebära en ökad arbetsbelastning för länsstyrelsens försvarsenhel eftersom extratjänslerna på länsstyrelsen som besiktningsmän av befintliga skyddsrum sannolikt kommer att försvinna. Länsstyrelsen i Stockholms län anser all det är önskvärt all det i byggnadsstadgan förs in en möjlighet för kommun atl förelägga ägare av anläggning eller byggnad med skyddsrum vite. Därigenom skulle den administrativa dden av underhållsbesiktningsverksamheten förenklas.
Svenska kommunförbundet anser all del inte är självklart alt civilförsvarsstyrelsen skall meddela föreskrifter för besiktningsverksamheten. Mycket talar i stället för all den myndighet som har det övergripande ansvaret för plan- och byggfrågor, dvs. statens planverk, även skall ha huvudansvaret för att utfärda allmänna råd inom detta område. Därmed skulle viss analogi nås med verksamheter inom övriga kommunala områden, dvs. alt den som har det övergripande myndighetsansvaret för fredstida verksamhet även bör svara för beredskapsfrågor. Under alla förhållanden förutsätter kommunförbundet att samråd sker i behövlig omfattning mellan berörda myndigheter.
Också Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO) kommenterar promemorians förslag om all dvilförsvarsslyrdsen skall meddela föreskrifter och anvisningar för besiklningsverksamhet m.m. Enligt SABO:s mening skulle den positiva effekt som nås genom atl kommunerna tar över tillsynsansvaret för skyddsrummen och all denna verksamhet därmed integreras i bostadsförsöoningsplaneringen ytterligare förstärkas om det fick ankomma på statens planverk atl utfärda föreskrifter och anvisningar. Under alla omständigheter förutsätter även SABO alt elt ingående samrådsförfarande sker mellan berörda centrala myndigheter.
Svenska Riksbyggen föreslår att ansvaret för skyddsrumsuirustningen hell förs över till kommunerna. Ansvaret att förvara och kontrollera skyddsrumsutrustningen, som i dag åvilar fastighetsägaren, kräver särskilda insatser t. ex. i form av ökad bevakning.
Prop. 1983/84:113 35
Utdrag
LAGRÅDET PROTOKOLL
vid sammanträde 1984-01-16
Närvarande: f.d. justitierådet Petrén, justitierådet Rydin, regeringsrådet Voss.
Enligt lagrådet den 11 november 1983 tillhandakommet utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 3 november 1983 har regeringen på hemställan av statsrådet och chefen för försvarsdepartementet Thunborg beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i civilförsvarslagen (1960: 74).
Förslaget har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Björn Janson.
Förslaget föranleder följande yttrande av lagrådet:
40 §
Av 53 § 2 mom. och 55 a § i förslaget framgår, all ägaren av en anläggning eller byggnad med skyddsrum är berätligad till ersättning av statsmedel för av honom efter anmodan vidtagen åtgärd för all ge skyddsrummet en tillfredsställande skyddsförmåga utom fördel fall atl åtgärden föranlelts av att ägaren eftersatt vården av skyddsrummet eller eljest varit försumlig. Vidare framgår av 42 § i förslaget all kommun för kostnad, som den fått vidkännas för kontroll av skyddsrummens i kommunen skyddslörmåga och för övervakning av atl fel och brister åtgärdas, är berättigad till ersättning av statsmedel. Mot bakgrund härav får det anses med erforderlig tydlighet framgå att det i 1 mom. av förevarande paragraf under e) upptagna uttrycket "tillgängliga medel" avser de statsmedel som ställts till förfogande för angivna ändamål beträffande skyddsrum i kommunen. Vidare får det anses klart att den genom hänvisningen till tillgängliga medel uppdragna begränsningen avser såväl kommunens kontroll- och övervakningsverksamhet som de förbättringsåtgärder som ägaren har atl vidtaga och för vilka han är berättigad till ersättning av statsmedel.
53 §
1 lagrummets I mom. första slyckel stadgas efler lagändring 1975 skyldighet för ägaren till nyuppförd anläggning eller byggnad att inrätta och utrusta skyddsrum. Med ny anläggning eller byggnad torde förstås sådan som har uppförts efler lagändringen. Del föreslagna nya 2 mom. gäller i fråga om anläggning eller byggnad, i vilken skyddsrum har anordnats enligt 1 mom. första stycket. Skyldigheten alt efter anmodan vidta de åtgärder som behövs för all ge skyddsrummet en tillfredsställande skyddsförmåga kommer således att avse endasl skyddsrum som har uppförts efter berörda lagändring. Om avsikten är att skyldigheten skall gälla även i fråga om äldre skyddsrum bör hänvisningen till 1 mom. första stycket utgå.
Prop. 1983/84:113 36
Utdrag
FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1984-02-02
Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden 1. Carlsson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Boström, Bodström, Gradin, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom
Föredragande: statsrådet Thunborg
Proposition om ändring i civilförsvarslagen (1960: 74)
Föredraganden anmäler lagrådels yttrande' över förslag till lag om ändring i dvilförsvarslagen (1960: 74).
Föredraganden redogör för lagrådets yllrande och anför.
Lagrådet har framfört vissa synpunkter på den föreslagna 40 § civilförsvarslagen. Lagrådet anser därvid all utrycket "tillgängliga medel" med hänsyn till innehållet i 53 § 2 mom. och 55a § i förslaget med erforderlig tydlighet avser de statsmedel som ställs till förfogande för angivna ändamål beträffande skyddsrum i kommunen. Vidare får del enligt lagrådet anses klart att den genom hänvisningen till tillgängliga medel uppdragna begränsningen avser såväl kommunens kontroll- och övervakningsverksamhet som de förbättringsåtgärder som ägaren har atl vidla och för vilka han är berättigad till ersättning av statsmedel.
Jag instämmer i vad lagrådet anfört och anser inle att det behövs något ytterligare förtydligande på denna punkt.
1 fråga om den föreslagna 5iJ2 mom. civilförsvarslagen har lagrådet — med hänvisning till utformningen av I mom. första stycket i samma paragraf-anfört alt skyldigheten att efter anmodan vidta de åtgärder som behövs för alt ge skyddsrummet en tillfredsställande skyddsförmåga endast kommer att avse skyddsrum som har uppförts efler 1975 års ändringar i civilförsvarslagen. Om avsikten är att skyldigheten skall gälla även i fråga om äldre skyddsrum bör enligt lagrådet hänvisningen till 1 mom. första stycket i det föreslagna nya 2 mom. utgå.
Som framgår av den allmänna motiveringen i lagrådsremissen är avsikten med den nya bestämmelsen all skyldigheten för ägaren att vidla åtgärder för skyddsrummets skyddsförmåga skall omfatta alla äldre skyddsrum,
' Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 3 november 1983.
Prop. 1983/84:113 37
dvs. även sådana som har anordnats före 1960 års lag. Jag godtar därför lagrådels förslag all hänvisningen till I mom. första stycket tas bort.
Lagförslaget i övrigt har lämnats utan erinran av lagrådet.
Jag vill också i detta sammanhang behandla frågan om besiktningsmännen vid länsstyrelserna. F. n. finns ett ljugotal besiktningsmän vid länsstyrelserna för besiktning av skyddsrum. Deras verksamhet betalas av medel som dvilförsvarsslyrdsen ställer till länsstyrelsernas förfogande. Omfattningen av verksamheten prövas i del årliga budgetarbetet. När kommunerna tar över besiktningsverksamheten måste nuvarande besiktningsorganisation vid länsstyrelserna avvecklas. Civilförsvarsslyrelsen har i sill remissvar över den promemoria (bil. I) som legal till grund för lagförslaget bl. a. anfört (se bil. 2. avsnitt 2) alt det är viktigt all övergången till del nya systemet för underhållsbesiktning m.m av skyddsrummen görs på ett smidigt säll så alt de besiktningsmän som nu finns vid länsstyrelserna kan biträda och stödja kommunerna med sin kunskap och sina erfarenheter under en övergångstid. Enligt styrelsen krävs även därefter personella resurser vid länsstyrelserna bl. a. för kontinueriig tillsyn av verksamheten, för tolkning och rådgivning i tekniska frågor i samband med besiktningar och genomförandel av åtgärder för förbättringar av skyddsrummens skyddsförmåga samt för handläggning av ersättningsfrågor och besvärsärenden. Liknande synpunkter har framförts av länsstyrelsen i Stockholms län.
Jag delar i huvudsak nämnda remissinstansers synpunkter i frågan. Enligt min mening bör övergången göras så smidig som möjligl. Besiktningsmännen vid länsstyrelserna bör således övergångsvis vara kvar med de uppgifter som civilförsvarsstyrelsen tagit upp i sitt remissvar. Det får ankomma på civilförsvarsslyrelsen atl ange i vilken takt verksamheten bör avvecklas. Enligt min mening bör dock verksamheten inte fortgå under alltför lång tid. För budgetåret 1984/85 medger de.medel som i budgetpropositionen har begärts för ändamålet att det nuvarande antalet besiktningsmän behålls.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen atl anta del av lagrådet granskade förslaget med vidtagna ändringar.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar alt genom proposition föreslå riksdagen atl anta det förslag som föredraganden har lagt fram.
Norsle()ts Tryckeri, Stockholm 1984