Prop. 1983/84:112

2 Det militära försvarets fortsatta utveckling

2.1 Inledning

1 juni 1983 uppdrogs åt en särskild utredare' atl se över flygvapnets likviditet m.m. I november 1983 överlämnade utredaren promemorian Översyn av flygvapnets likviditet m. m. I december 1983 inlämnade överbefälhavaren sin slutliga programplan för perioden 1984/85-1988/89 (ÖB 84-89). Jag har delvis redogjort för planen i 1984 års budgetproposition (prop. 1983/84:100 bil 6 s. 36-38). I det följande redogör jag först för promemorian om flygvapnets likviditet. Därefter redovisas den allmänna inriktningen, krigsorganisationens utveckling och den ekonomiska avvägningen, besparingsprogrammel, fredsorganisationens utveckling saml personalfrågor i ÖB 84-89. Slutligen redovisar jag mina ställningstaganden fill det militära försvarets fortsatta utveckling.

2.2 Utredningen om flygvapnets likviditet m. m.

Anledningen till uppdraget att utreda flygvapnets likviditet var att en planerad upphandling av jaktrobotar till JA 37-systemet inte kunde genomföras på grund av likviditetsproblem. Utredaren fick bl. a. i uppgift att utreda orsakerna till dessa. Han skulle dessutom vid behov lämna förslag till sådana förändringar i försvarets planerings- och ekonomisystem eller dess tillämpning som var ägnade atl minska riskerna för liknande händelser i framtiden.

Utredaren har försökt beräkna effekterna för försvarets köpkraft av de växelkursförändringar som har inträffat efter februari 1981, som var det prisläge i vilkel 1982 års försvarsbeslut fattades. Jag återkommer till dessa beräkningar när jag behandlar frågan om ekonomiska resurser för försvaret (s. 43 f.). Utredaren konstaterade vidare att förändringar i kostnaderna för del aktuella anskaffningsobjeklet knappast bar haft nägon belydelse för det beslut som fattades under våren 1983 om att t. v. uppskjuta anskaffningen. Han hävdade också att den kraftigt ökade överplaneringen för budgetåret 1982/83 som förulsaues i programpianen för perioden 1983/84-1987/88 hade fördröjt ertbrderlig analys och eventuell omprövning av verksamheten. Avslutningsvis lämnade utredaren vissa förslag till förbättringar i planeringssystemet och dess tillämpning.

Promemorian har remissbehandlats. Remissinstanserna är övervägande positiva till utredarens analys och slutsatser. På fiertalet punkter instämmer myndigheterna också i huvudsak i de förslag som har lämnats av utredaren. Dessa förslag kommer liksom vad som i övrigt sägs i utredningspromemorian samt myndigheternas yttranden alt beaktas i den ulred-

' Generaldirektören Gunnar Petri.

Prop. 1983/84:112 5

ning om försvarsmaktens centrala ledning som regeringen i december 1983 har gett överbefälhavaren i uppdrag atl utföra.

2.3 Överbefälhavaren m. fl.

2.3.1 Krigsorganisationens utveckling m. m.

Överbefälhavaren anför inledningsvis att ett angrepp mot Sverige skall fordra så stora resurser och uppoffringar samt ta så lång lid att de fördelar som slår alt vinna rned angreppet rimligen inte är värda insatserna.

Strävan skall vara att i det längsta förhindra en angripare att få fast fot på svensk mark samt hindra honom att utnyttja vårt land eller delar därav för sina syften. Den samlade försvarsinsalsen skall syfta till alt slå angriparen. Motstånd skall kunna bjudas i varje del av landet.

Överbefälhavaren anför atl angriparen vid en kuslinvasion skall kunna mötas och åsamkas kännbara förluster redan under lilllransporterna över havet och genom luften och att våra stridskrafter koncentrerat skall kunna sällas in i landstigningsområdet.

Överbefälhavaren anger atl angriparen vid en invasion över landgränsen tidigt skall mötas och fördröjas. Även här skall vi koncentrerat kunna sätta in stridskrafter för att bryta angriparens anfallskrafl.

Om en angripare likväl lyckas komma in i landet skall det fortsatta försvaret enligt överbefälhavaren inriktas mot att göra hans operationer så tidsödande och föriustbringande som möjligt. Angriparens möjligheter att förstärka och underhålla sina stridskrafter skall kunna försvåras och hans operationsfrihet begränsas samtidigt som hans möjligheter att utnyttja taget område för sina syften försvåras.

Överbefälhavaren anser att respekten för det svenska territoriets integritet måste grundläggas redan i fred och kontinuerligt upprätthällas.

Vid krig i vårt närområde, varunder Sverige är neutralt, måsle vårt militära försvar enligt överbefälhavaren ha en sådan styrka och sammansättning att ingen finner del förenligt med sina inressen att utnyttja svenskl territorium. Vi skall därvid kunna upptäcka och avvisa kränkningar av svenskl territorium, skydda vår sjö- och flygtrafik och den trafik som vi enligt folkrätten som neutral stat är skyldiga att medge.

Överbefälhavaren anför vidare att totalförsvarets olika delar skall samverka och understödja varandra i syfte atl nå största möjliga samlade verkan.

Beträffande de krav på förbättringar i beredskapssystemel som har angetts i 1982 års försvarsbeslut redovisar överbefälhavaren en lång rad konkreta åtgärder som vidtas för alt öka både vår insats- och mobiliseringsberedskap. Överbefälhavaren konstaterar därutöver att grunden för

Prop. 1983/84:112 6

vårt beredskapssystem är alt våra krigsförband kan mobiliseras snabbt och säkert samt att de kan lösa sin huvuduppgift direkt efter mobilisering.

Överbefälhavaren anser atl beredskapssystemel därvid bör utformas så att del gör det möjligt med snabba höjningar av insats- och mobiliseringsberedskapen med såväl fredsorganisationen som hela eller delar av krigsorganisationen.

Fredsorganisationens resurser bör enligt överbefälhavaren kunna förstärkas genom att hela eller delar av förband inkallas till repelitionsutbild-ning.

Överbefälhavaren anför att stridskrafter med hög effekt före mobilisering skall kunna försvåra en angripares flygbekämpning, luftlandsättnings-och överskeppningsföretag samt gränsövergång. För atl nå delta syfte bör fredsorganisationen innehålla eller snabbt kunna organisera stridsberedda förband.

De ekonomiska begränsningar som överbefälhavaren har angett i sin programplan har lett till att han sett sig nödsakad att i betydande grad minska målen för krigsorganisationen i förhållande fill vad som angavs i 1982 års försvarsbeslut. Vid val mellan olika stridskrafter och system har överbefälhavaren prioriterat de modemaste förbanden och investeringar i system som ger operativ styrka i den långsiktiga beredskapen. Äldre förband och system samt sådana som i den tidigare planeringen förutsattes få en längre användningsfid måste till del utgå betydligt tidigare än beräknat. Delta gäller främst de tre divisioner utrustade med flygplan J35 som tidigare avsägs behållas till mitten av 1990-talel.

Utbildningen inom försvarsmakten bör enligt överbefälhavaren bedrivas så att krigsförbanden kan lösa sina huvuduppgifter enligt krigsplanläggningen direkt efter mobilisering. Det ansträngda ekonomiska läget framtvingar emellertid ambilionssänkningar inom förbandsproduktionen. Detta kan innebära ytterligare differentiering av repetitionsutbildningen. Ökad vikt bör emellertid läggas vid utbildningen av värnpliktigt befäl.

Beträffande arméstridskrafterna anför överbefälhavaren att de i samverkan med andra stridskrafter skall kunna genomföra främst anfalls-och avvärjningsstrid i gräns- och kustområdena. De skall vidare kunna föra en uthållig fördröjningsslrid. Enligt överbefälhavaren ökar betydelsen av elt röriigt offensivt uppträdande. Förband under utbildning bör i ökad omfattning medverka i incidentberedskapen.

Överbefälhavaren anser att särskild vikt under utbildningen bör läggas vid samträning i krigsorganiserade brigader och bataljoner, förmåga till strid mol mekaniserade förband och luftlandsättningsförband samt skydd i vid bemärkelse. Luftvärnsfunktionen bör moderniseras.

Antalet förband som är särskilt utbildade och utrustade för strid i norra Sverige bör enligt överbefälhavaren ökas. Åtgärder bör också vidtas för att förbättra beredskapen i norra Sverige och möjligheterna att snabbt tillföra

Prop. 1983/84:112 7

stridskrafter från övriga delar av landet. Andelen mekaniserade förband bör ökas något, medan lokaiförsvarsförbanden bör minskas något i anlal.

Överbefälhavaren anger att moderniseringen av elva infanteribrigader (IB 77) bör avslutas. Rörligheten bör förbättras genom fortsatt tillförsel av bandvagn 206. Sex infanteribrigader (IB 66 M) bör modifieras. De resterande två infanteribrigaderna (IB 66 R) går ur organisationen. För all förbäura tertängrörligheten vid IB 66M, främst i övre Norrland, bör organiseras iransportförband med bandvagn 202, vars modernisering uppskjuiits.

En IB 77 bör omorganiseras till en femte norrlandsbrigad. Delta möjliggörs genom att bandvagnar som har avsetts för övre Nortland nu organisatoriskt tillförs en IB 77. Då frigörs dessutom ett stort antal lerrängbilar för andra angelägna behov inom krigsorganisationen. Delta förfarande innebär att den i IB 77 ingående eldkraften kan utnyttjas vid strid i vägfatlig terräng samtidigt som det är del mest kostnadseffektiva sättet alt utnyttja tillgängliga bandvagnar. Totalt sett uppkommer ingen merkostnad.

Fyra pansarbrigader, pansarförbanden i övre Nortland och på Gotland saml den mekaniserade brigaden i östra Mellansverige bör behållas. Dessa förband bör tillföras pansarskyddat luftvärn. Pansarvärnsförmågan bör förbättras i mindre utsträckning än tidigare planerat. Utvecklingen av ett nytt lätt stridsfordon för personaltransporter och pansarvärnsuppgifterhar uppskjuiits och kostnadsramen har minskats avsevärt.

Arméflygets krigsorganisation bör utökas till två bataljoner först efter programplaneperioden.

Förband för indirekt eld kommer att moderniseras, vilket även gäller för fältarbets-, sambands- och underhållsfunktionerna.

Marinstridskrafterna skall enligt överbefälhavaren i samverkan med andra stridskrafter kunna bekämpa en angripares sjötransporter och sjöstridskrafter samt försvara viktiga skärgårdsområden och lossningshamnar. De skall skydda vår kustsjöfart och övriga förflyttningar till sjöss samt medverka i övervakning och incidentberedskap. Förbanden skall genom hög tillgänglighet redan i fred snabbt kunna sättas in i olika områden.

Ylaltackförbanden bör ha förmåga till strid på långa avstånd och i tdestörd miljö. Förbanden bör vidare ha förmåga atl lägga ut mineringar. Tillkommande enheter bör kunna bedriva ubåtsjakl.

Anskaffningen av de två robotbåtarna (kustkorvellerna) typ Stockholm bör fullföljas. Fyra robotbåtar (kustkorvelter) 90 bör beställas. Fartygen ges ubåtsjaktkapadtel. Ytterligare exemplar av robot 15 anskaffas.

Minröjningsförbanden förnyas successivt. Antalet ubålsjakthelikoptrar ökar och hdikopterorganisationen i fred anpassas till kraven på insatsberedskap.

Ubåtsskyddsförmågan i fred och under neutralitet förbättras. Detta innebär framför allt att övervakningen förstärks genom anskaffning av ett lätt flygplanssystem, fasta undervattensbevakningssystem, hydrofonboj-

Prop. 1983/84:112 8

system och vedettbåtförband. Vår förmåga atl ingripa förbättras genom anskaffning av incident vapen, tidigarelagd anskaffning av minröjningsfartyg och genom att fartygsburen ubåtsjakt återskapas med planerad anskaffning av robotbåtar (kustkorvelter).

Samtliga marina helikoptrar av typ 4 ges komplett vapenutrustning för ubåtsjakt. Fyra helikoptrar av typ 4 ur flygvapnet byggs om till ubåtsjakt-hdikoplrar. Dessa överförs till marinen senast år 1989. Åtgärder för atl förlänga användningstiden för helikopter 4 påböijas. Basresurserna görs röriiga.

Ubåtsförbanden kommer efler moderniseringen av typ Sjöormen och anskaffningen av typ Västergötland atl alltjämt omfatta tolv ubåtar. Under perioden utvecklas ubåt 90.

Förnyelsen av min- och lorpedmateriden bör reduceras. Minröjnings-flottiljerna bör omorganiseras och reduceras till åtta. Sex minröjningsfartyg typ Landsort levereras under programplaneperioden och anskaffning av sex nya minutläggare påbörjas.

Kusiartilleriförbandens eldkraft och rörlighet bör ökas. Tre tunga rörliga kuslartilleribataljoner bör organiseras. Uppsättningen av totalt sex amfibiebataljoner bör påbörjas mot slutet av perioden genom omorganisation av spärt- och kustjägarförband samt anskaffning av modern materiel.

Flygs t rids kraft erna bör enligt överbefälhavaren i samverkan med andra stridskrafter kunna bekämpa en angripares tilltransporter genom luften, över havet och över landgränsen. Flygstridskrafterna bör koncentrerat kunna möta angriparens flygbekämpning. En invasion mot vårt land skall inte kunna genomföras förrän efter omfattande strider i luften och förbekämpning.

Förbanden bör genom hög tillgänglighet redan i fred snabbt kunna sättas in i olika områden. De bör medverka i övervakning och incidentberedskap, varvid en till beredskapssituationen anpassad flygräddningstjänsl skall finnas.

JA 37-systemets införande i krigsorganisationen bör prioriteras. Flyg-stridskraftemas förmåga till snabb koncentration i aktuella operationsriktningar skall vidareutvecklas genom fortsatt utbyggnad av banor i flygbassystemet i övre Norrland. Planerad basutbyggnad i övrigt saml basmale-rielanskaffning uppskjuts och reduceras. Stridslednings- och luftbevak-ningssystemel moderniseras i långsam takt.

Inriktningen att inom landet utveckla och anskaffa ett för jakt-, allack-och spaningsuppgifter allsidigt användbart flygsysiem, JAS 39, skall i det längsta behållas. Utveckling och anskaffning av en första delserie av JAS 39-systemet har påböijats. Den första JAS 39-divisionen skall krigsorgani-seras budgetåret 1992/93.

Anskaffningen av flygplan JA 37 fullföljs. Moderna jaktrobotar anskaffas. Delar av denna robotanskaffning har uppskjufits. En nedläggning av J35-systemel blir av rent ekonomiska skäl nödvändig tidigare än vad som

Förband/enheter 1983/84 1988/89 1991/92 1993/94

II	10	10	10
8	8	6	6
4	5	5	5
4 1	4 1	4 1	4 1
ca 100	1 ca 115	1 ca 115	1 ca 115
ca 90	ca 85	ca 85	ca 85
2	2	2	2
3	3	3	3
4	4	4	4
12	12	12	12
11	8	8	8
7	6	6	6
30	29	29	28
3	8	8	8
6	6	6	6

Infanteribrigader 77 Infanteribrigader 66 Norrlandsbrigader Pansarbrigader Mekaniserade brigader Fältförband i övrigt Cykelskyttebataljoner Ytattackflottiljer Torpedbät-/robotbåt-/patrull-

båtdivisioner (självständiga) Helikopterdivisioner Ubåtar

Minröjningsflottiljer Minfartygsflottiljer Kustartilleribataljoner

Jaktflygdivisioner 37 Spaningsflygdivisioner

Prop. 1983/84:112 11

försvarets rationaliseringsinstituts bedömning av besparingsprogrammet såsom den kommit till uttryck i försvarets rafionaliseringsplan.

Chefen för armén anför att målet för rationaliseringsverksamheten budgetåret 1982/83 uppgick till 128 milj. kr. Av delta belopp skulle 56 milj. kr. uppnås genom besparingar i form av ej utförda investeringar vid förband och skolor som läggs ned eller flyttas i enlighet med 1982 års försvarsbeslut. Chefen för armén anför vidare att underlaget för atl analysera rationaliseringsutfallet under budgetåret har varit av varierande kvalitet. Delta har medfört att det f. n. inte går att ange annat än att storleken av rationaliseringarna ligger mellan 104 och 212 milj. kr. Chefen för armén bedömer emellertid att del uppsatta sparmålet har nåtts. Detta har dock delvis skett genom en begränsad användning av ammunition, genom alt mindre resurser än planerat har avdelats för fastighetsunderhåll saml genom ett lågt personalulfall främst i fråga om militär personal på grund av begränsad rekrytering i den nya befalsordningen.

Chefen för marinen anför i sin årsredovisning att svårigheter föreligger att särskilja de besparingar som är hänförbara till 1982 års försvarsbeslut bland alla de rationaliseringsprojekt och organisationsförändringar som i övrigt pågår inom marinen. Chefen för marinen anser dock alt både del uppsatta sparmålet om 13 milj. kr. för huvudproduklionsområdet Ledning och förbandsverksamhet och personalminskningsmålel för den civila personalen har nåtts.

Chefen för flygvapnet anför i sin årsredovisning all målet för kostnadsminskningar under budgetåret 1982/83 var 93 milj. kr. och atl kostnadsminskningar har genomförts motsvarande ca 120 milj. kr.

Försvarets rationaliseringsinstitut anför i försvarets ratio-naliseringsplan att besparingsmålen förefaller ha nåtts under budgetåret 1982/83. Institutet påpekar dock att det finns tendenser inom personalområdet som är oroande. Minskningen av civil personal har t. ex. en lägre takt än planerat. På kort sikt har de från besparingssynpunkt negativa effekterna av detta, utom inom marinen, kompenserats genom atl förhållandevis större minskningar har uppnåtts i fråga om militär personal.

Institutet konstaterar att ingrepp i byggnadsverksamheten kan vara ett tecken på att andra åtgärder än de planerade får ersäUa personalminskningar. Därmed kan osäkerhet uppstå om hur den s. k. primärproduklionen påverkas. Risk finns för smygande effektminskningar som kan påverka bl. a. krigsorganisationen.

Enligt institutet är vidare vissa invesleringar i byggnader och informationssystem nödvändiga för en del rationaliseringsålgärder med framtida effekt.

Rationaliseringsplaneringen för tioårsperioden

Överbefälhavaren redovisar i sin programplan för perioden 1984/85-1988/89 kostnadsminskningsmål för de olika huvudprogrammen (prisläge

Prop. 1983/84:112 12

februari 1983;milj. kr.) enligt följande sammanställning atl uppnås under tioårsperioden 1982/83-1991/92.

	Huvudprogram
	1	2	3	4	5	Summa 1-5
Kostnadsminskningsmål	2 572	765	3 071	481	1802	8691
Reserv tio procent	256	75	307	48	-	686
Summa planerad kost-
nadsminskning	2828	840	3378	529	1802	9377
Varav
strukturella föränd-
ringar	1031	591'	1 169	-	-	2791'
övriga rationalise-
ringar	1405	453'	2001	529	1802	6190'
ej lokaliserad ra-
tionalisering	392	-	208	-	-	600

' Sammanlagt 204 milj. kr. har dubbelräknats. Detta belopp skall avräknas.

Av sammanställningen framgår att det finns en godtagbar planeringssäkerhet för samtliga huvudprogram utom för huvudprogrammen 1. Arméförband och 3. Flygvapenförband.

Beträffande de olika huvudprogrammen anför överbefälhavaren följande.

- För arméns del finns en brist i planeringen för perioden efter budgetåret 1986/87 om ca 400 milj. kr. och ca 660 personår som ännu inle har lokaliserats. Överbefälhavaren har påbörjat en undersökning av vilka åtgärder som måste vidtas inom armén för att täcka bristerna.

- För marinen har inplanerats ytterligare fredsorganisaloriska åtgärder främst i Göteborg, dels för alt ge säkerhet i planeringen, dels för att läcka nya krav inom ubåtsskydd och beredskap. Planeringen innebären snabbare avveckling av civil personal än vad som tidigare förutsatts. Denna avveckling kommer såvitt nu kan bedömas att delvis behöva ske genom uppsägning. Den organisatoriska säkerheten att nå nu uppställda personalminskningsmål bedöms vara god. För atl tillgodose kraven på förbättrat ubåtsskydd har ett utökat behov med 100 yrkesofficerare lagts till gmnd för planeringen medan de ursprungliga totala personalminskningsmålen ligger fast. De ekonomiska sparmålen bedöms kunna uppnås.

- För flygvapnets del har åtgärder om drygt 200 milj. kr. och ca 230 personår ännu inte lokaliserats. Det är f. n. osäkert om delar av rationaliseringsplanen innebär beslående besparingar. En ytterligare överar-betning av planen krävs för att identifiera återstående personalminskningar och besparingar.

Prop. 1983/84:112 13

- För huvudprogrammet Operativ ledning m. m. krävs en översyn av olika åtgärder för atl uppnå angivna personalminskningsmål och därmed besparingsmålen. Rationaliseringsplanen omarbetas därför inför nästa års programplan.

- För huvudprogrammet Gemensamma myndigheter m.m. fullföljs de personalminskningar som har föreskrivits. Personalminskningarna får inle innebära alt den totala resursåtgången ökas genom konsultulnytt-jande eller andra kostnadskrävande åtgärder. Genom samordning mellan myndigheter kan ytterligare personalminskningar komma att ske under senare delen av 1980-talet.

Försvarels rationaliseringsinstitut anför i sin rafionaliseringsplan bl. a. att det är på gränsen atl gällande besparingsmål kan uppnås med de fömtsättningar som föreligger. För atl uppnå målen krävs enligt institutet en hård styrning och en fast åtgärdsplanering, utveckling av ledningssystemet samt lokalisering av nya besparingsområden. Institutet vill inte utesluta alt man kan tvingas planera in ytterligare åtgärder av strukturell natur.

2.3.3 Fredsorganisationens utveckling

Överbefälhavarens inriktning av fredsorganisationens utveckling utgår från 1982 års försvarsbeslut. Vissa organisatoriska förändringar genomförs tidigare än vad som angavs i försvarsbeslutet.

Inom armén kan det enligt överbefälhavaren finnas ett överskott på utbildningskapacitet och därmed skäl för fredsorganisatoriska förändringar i närtid. Överbefälhavaren avser atl i nästa programplan lämna underlag för beslut om förändringar. Beslut erfordras senast under våren 1985 för atl snabba kostnadsreduceringar skall erhållas.

För marinen föreslår överbefälhavaren en fredsorganisatorisk utveckling på västkusten som något avviker från försvarsbeslutet. De planerade besparingarna genom den ytterligare reduceringen på västkusten förutsätter enligt överbefälhavaren beslut senast våren 1984.

Huvuddragen i planeringen är

- alt grundutbildningsbataljonen vid Älvsborgs kuslartilleriregemente (KA4) avvecklas och au utbildning av ett spärrkompani behålls,

- att Nya varvet lämnas,

- alt s.k. bakre underhåll och störte översyner för kustflottans enheter överflyttas till Sydkustens (ÖriB S) och/eller Ostkustens (ÖriBO) örlogsbaser,

- att personalen minskas ytteriigare och

- atl de militära delarna av Säveetablissemenlei avvecklas, varvid en ny lokalisering söks för andra helikopterdivisionen, som omorganiseras. Åtgärderna beräknas enligt överbefälhavaren vara genomförda den 30

juni 1986.

Inom flygvapnet krävs av ekonomiska skäl att Drakensystemet avveck-

Prop. 1983/84:112 14

las snabbare än enligt hittills gällande planering och att en flottiljadministration på sikt läggs ned. Överbefälhavarens planeringsinriktning är bl. a. att en division med flygplan J 35 läggs ned år 1985.

2.3.4 Personalfrågor

Överbefälhavaren anger i sin slutliga programplan för det militära försvaret för perioden 1984/85-1988/89 bl. a. atl hans principiella inriktning av personalpolitiken framgår av det personalpolitiska programmet.

Regeringen har utfärdat förordningen (1983:276) om verksamheten inom försvarsmakten. Med anledning härav kommer överbefälhavaren att revidera det personalpolitiska programmet och utarbeta föreskrifter för en samordnad personalpolitik inom försvarsmakten. Arbetet beräknas vara genomfört sommaren 1984.

Inplanerade kostnadsminskningar måste enligt överbefälhavaren bl. a. tas ut genom personalreduceringar. För att uppnå dessa under personalpolitiskt godtagbara former är det enligt hans mening bl. a. nödvändigt att skapa så gynnsamma omplacerings- och avgångsbetingelser som möjligt.

Överbefälhavaren pekar vidare på att andelen äldre militär personal kommer att öka inom försvarsmakten. Rekryteringen av yrkesofficerare måste därför begränsas under en övergångsperiod. Avgångarna av äldre personal måste stimuleras för att på sikt skapa en balanserad personal-stmktur.

När det gäller den civila personalen menar överbefälhavaren att större krav kommer att ställas på personalens yrkesskicklighet och utvecklingsmöjligheter och att dessa krav skall tillgodoses i personalplaneringen och vid beslut om anställning. Överbefälhavaren behandlar också personaladministrativa åtgärder och understryker vikten av insatser bl. a. när det gäller personalrörligheten inom ramen för de av honom föreslagna åtgärderna och det preliminära trygghetsavtalet. Enligt överbefälhavaren är trots avtalet ett antal frågor alltjämt olösta, t. ex. utökade arbetsgivarbefo-genheter och ökade resurser för datorstöd för hantering av regelsystemet och rutiner för det personaladministrativa området.

Slutligen anser överbefälhavaren att personalens medbestämmande bör utvecklas och inriktas mot ett utökat deltagande i verksamhetsplaneringen.

2.4 Föredragandens överväganden

2.4.1 Inledning

Till gmnd för det militära försvarets fortsatta utveckling ligger 1982 års försvarsbeslut (prop. 1981/82:102 bil. 2, FöU 18, rskr 374) med den inriktning som statsmakterna gav detta beslut under våren 1983 (prop.

Prop. 1983/84:112 15

1982/83:100 bil. 6, FöU 9, rskr 271). Riksdagen har därtill beslutat om särskilda åtgärder för all förbättra vår ubåtsskyddsförmåga saml beviljat medel för åtgärderna (prop. 1983/84:25 bil. 2, FöU 9, rskr 118). De gmndläggande försvars- och säkerhetspolifiska målen samt den allmänna inriktningen av det militära försvaret har även behandlats i 1984 års budgetproposition (prop. 1983/84:100 bil. 6). Dessa mål och denna inriktning gäller alltjämt.

Som tidigare framgått har överbefälhavaren i sin slutliga programplan för perioden 1984/85-1988/89 tvingats till en betydande omplanering i förhållande till den planering som låg till grund för försvarsbeslutet. Dessa förändringar skulle i många fall få allvarliga konsekvenser för krigsorganisationens fortsatta utveckling. Till stor del är behovet av omplanering en följd av att försvarels köpkraft har minskat kraftigt genom den ogynnsamma utvecklingen av växelkursen på dollar mellan planeringsprislägena febmari 1981 - som låg till grund för 1982 års försvarsbeslut - och februari 1983.

I 1984 års budgetproposition anmälde jag att jag bedömde de redovisade konsekvenserna som så omfattande att det var nödvändigt atl grundligt analysera den uppkomna situationen inför ett beslut om det militära försvarets fortsatta utveckling. En sådan analys har genomförts under hösten och vintern i anslutning till överläggningar mellan företrädare för de partier som är representerade i försvarsutskotlet.

Med utgångspunkt i det arbete som sålunda har bedrivits och de överläggningar som förts har jag för min del kommit fram fill att det militära försvaret bör utvecklas med den inriktning somjag redovisar i det följande.

2.4.2 Krigsorganisationens utveckling m. m.

Inledningsvis vill jag framhålla att en del av de omplaneringsåtgärder som överbefälhavaren i nuvarande ekonomiska läge har funnit sig nödsakad att föreslå skulle få så allvarliga konsekvenser för krigsorganisationen att de inte kan anses godtagbara. Därtill kommer det — om inte särskilda åtgärder vidtas - att krävas avsevärda ingrepp i närtid för att reda upp den besvärliga likviditetssituafion som försvaret och särskilt flygvapnet f.n. befinner sig i. Även dessa ingrepp skulle allvarligt inverka på krigsorganisationens utveckling.

Försvarets ekonomiska problem är inte tillfälliga och av en sådan relativt begränsad omfattning att de kan lösas enbart genom omplanering inom befintliga resurser eller genom ökad rationalisering inom fredsorganisationen. Det skulle också enligt min mening vara oklokt att skjuta problemen framför sig. Det gäller i stället alt säkerställa en långsiktig balans i försvarets planering på en ekonomisk nivå som är statsfinansidlt försvarbar även i nästa försvarsbeslut. Del krävs därför elt omedelbart meddstill-skou under löpande försvarsbeslutsperiod. Först därmed går det att åstad-

Prop. 1983/84:112 16

komma den stabilitet som är en förutsättning för en på längre sikt tillfredsställande utveckling av krigsorganisationen i stort med den inriktning av 1982 års försvarsbeslut som gavs av riksdagen år 1983. Jag återkommer i det följande till frågan om ytterligare medel.

Det är särskilt inom flygstridskrafterna åtgärder krävs för att säkerställa en långsiktigt balanserad utveckling och då främst av luflförsvarsfunk-lionen. Dämtöver är det viktigt för krigsorganisationens långsiktiga utveckling att vi slår vakt om vår förmåga till teknisk förnyelse inom samtliga huvudprogram.

Inom luftförsvaret bör på kort sikt i första band Viggensystemet prioriteras och produktionen av återstående JA37-divisioner säkerställas. 1 det längre perspektivet är det framför allt angelägel all genomföra utvecklingen och anskaffningen av JAS 39 Gripen. Härigenom koncentreras våra resurser till de flygsystem som i första hand medverkar till en förnyelse av vårt luftförsvar.

Med hänsyn till luftförsvarels betydelse bör vidare handlingsfrihet upprätthållas inför 1987 års försvarsbeslut för alt kunna behålla tre J 35-divisioner in på 1990-talel.

Enligt min mening är del av stor betydelse för effekten i vårt luftförsvar att våra jaktförband snarast tillförs modern beväpning. En tidigare planerad beställning av jaktrobotar har till följd av flygvapnets akuta likviditetskris måst uppskjutas. Jag anser emellertid att moderna jaktrobotar bör beställas snarast möjligt. Vidare kan jag inte godta den omplanering av betalningsmedel för Gripens vapensystem som överbefälhavaren har föreslagit utan förordar en återgång till planeringen i programplanen för perioden 1983/84-1987/88 vad gäller dessa.

En fömtsättning för vår luftförsvarsförmåga är ett fungerande strids-lednings- och luflbevakningssystem. Detta är viktigt dels med hänsyn till kraven på insats och ledning av våra egna flygstridskrafler m. m. dels med hänsyn till totalförsvarets behov av förvarning. Enligt min mening kan det därför inte accepteras atl stridslednings- och luftbevakningssystemets utbyggnad avsevärt fördröjs och att redan anskaffade radarstationer inte snarast görs operativt användbara. Medel bör därför avdelas för anskaffning och fortifikalorisk utbyggnad av såväl låg- som höghöjdsspaningssta-lioner. Jag förordar vidare alt den fortsatta utvecklingen av slridslednings-och luftbevakningssyslemet, bl. a. av flygburen radar bör ske enligt de principer som antogs i 1982 års försvarsbeslut. Ett flygburel radarsyslem skulle förbättra vår förmåga alt övervaka omgivande luftrum och havsområden, bl. a. för aU erhålla utsträckt förvarning om eventuella kryssningsrobotar.

Jag förordar vidare atl förnödenheter till flygvapnets beredskapslager successivt återanskaffas under innevarande försvarsbeslutsperiod.

Den militärtekniska utvecklingen går myckel snabbi. Det är av stor vikl atl följa med i den utveckling som sker och att skapa gynnsamma förutsätt-

Prop. 1983/84:112 17

ningar för våra stridskrafter. De måste till exempel kunna verka i en miljö som är störd genom telekrigföring. Därför är det nödvändigt all besitta en kompetens inom landet som gör det möjligt att minska verkningarna av fientlig telekrigföring. Vi bör också förfoga över egna tdevapen. Jag förordar därför alt resurser satsas på inhemsk utveckling för senare produktion av tdevapen och att antalel tdevapenförband återförs i planeringen till inriktningen enligt 1982 års försvarsbeslut.

På motsvarande sätt medför den tekniska utvecklingen att sjöminkrig-föringen bör tillmätas stor belydelse. Enligt min mening bör därför anskaffningen av minsystem för ubålsskydd samt av mingördlar till våra ubåtar återföras i planeringen till inriktningen enligt 1982 års försvarsbeslut.

I tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1983/84 (prop. 1983/84: 25 bil. 2 s. 7, FöU 9, rskr 118) redovisade jag hur resurserna för ubålsskydd successivt förstärks. De av riksdagen beslutade åtgärderna kommer att genomföras utan dröjsmål och med den prioritering av skydd av geografiska områden som överbefälhavaren har föreslagit. Mol bakgrund av aktuella händelser bör enligt min mening ubåtsskyddel förslärkas ytterligare. Jag förordar sålunda en lilläggsanskaffning av fasta och röriiga övervakningssystem som kan ge effekt på kort sikt saml alt anskaffningen av s. k. kustkorvelter tidigardäggs. Prioriterad repelitionsutbildning inom marinen skall inle heller behöva eftersättas under budgetåret 1984/85.

Jag avser att inom kort föreslå regeringen att ge överbefälhavaren anvisningar om atl utarbeta en samlad systemplan för den fortsatta utbyggnaden av ubåtsskyddet.

Jag avser vidare föreslå regeringen att ge överbefälhavaren anvisningar för programplan för perioden 1985/86-1989/90 och anslagsframställningar för budgetåret 1985/86. Enligt min mening bör planeringen för hela perioden genomföras inom den planeringsram somjag förordar i det följande. Därvid klarläggs den ekonomiska handlingsfrihet som eftersträvas inför det försvarsbeslut som avses fattas år 1987.

1 övrigt kan jag t. v. i allt väsentligt godta överbefälhavarens inriktning av krigsorganisationens utveckling. Utvecklingen efler budgetåret 1991/92 har emellertid inte behandlats av statsmakterna i 1982 års försvarsbeslut eller i 1983 års riksdagsbeslut. Ställning till utvecklingen i denna del bör enligt min mening inle tas före nästa försvarsbeslut.

Vid fördelningen av medel till de olika anslagen i det följande har jag tagit hänsyn till den inriktning som jag nyss har angett och till de olika anslagens beroende av förändringar i växelkurserna.

2.4.3 Besparingsprogrammet

I 1984 års budgetproposition (prop. 1983/84:100 bil. 6 s. 40) angav jag atl jag avsåg att återkomma med en analys av hur besparingsarbetet har gått under det första budgetåret av den period som 1982 års försvarsbeslut 2 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 112

Prop. 1983/84:112 18

omfattar. I propositionen redovisades dock hur personalminskningsmålet inom huvudprogram 5 Gemensamma myndigheter m.m. har uppnåtts samt den fortsatta planeringen för personalutvecklingen inom detta huvudprogram.

Budgetåret 1982/83

Enligt överbefälhavarens årsredovisning har det uppsatta totala besparingsmålet för budgetåret 1982/83 nåtts med god marginal. Försvarsgrens-chefemas bedömningar av hur stora besparingar som egentligen har gjorts under det första budgetåret i försvarsbeslutsperioden skiljer sig något från överbefälhavarens.

Såvitt jag nu kan bedöma är de besparingar som har gjorts under budgetåret 1982/83 förenliga med de mål som angetts. Överbefälhavaren har emellertid anmält att besparingar i vissa fall har gjorts som kan få långsik-figa negativa effekter, l.ex. inom fasfighetsunderhållet. Detta har varit nödvändigt för att nå besparingsmålen när förväntade personalminskningar har uteblivit. I andra fall har besparingar skett genom minskad ammuni-tionsförbrakning och sänkt flygtidsutlag. Detta kan ha inneburit att utbildningsresultaten försämrats på ett sätt som inte fömtsätls i besparingsprogrammet.

Med hänsyn tiU myndighetemas svårigheter att definiera måluppfyllelsen måste enligt min mening bättre metoder för analys och uppföljning av besparingsprogrammet utarbetas och användas. Bl. a. måste det kunna klarläggas vad som är bestående besparingar resp. engångsbesparingar samt icke planerade ambifionsminskningar. Det ingår i överbefälhavarens uppgifter att utveckla sådana analys- och uppföljningsmetoder samt att samordna sitt eget, försvarsgrenschefernas och de fackansvariga myndighetemas anedysarbete.

Budgetåren 1983184-1991192

Vad gäller planeringen för det fortsatta besparingsarbetet konstaterar jag att målen för den första femårsperioden fram t.o.m. budgetåret 1986/87 ser ut att kunna uppnås genom definierade rationaliseringsprojekl inom samtliga huvudprogram. I detta sammanhang vill jag understryka vad försvarets rationaliseringsinstitut har anfört om behovet av att fortlöpande analysera möjliga besparingsprojekt syftande till att säkerställa att uppsatta besparingsmål kan nås.

För perioden fr.o.m. budgetåret 1987/88 t.o.m. budgetåret 1991/92 saknas dock f.n. åtgärder inom armén för ca 400 milj.kr. Även inom flygvapnet saknas enligt min mening inplanerade besparingar.

För alt täcka dessa brister i besparingsprogrammel har överbefälhavaren anvisat vissa handlingsmöjligheter i sin slutliga programplan för perioden 1984/85-1988/89.

Prop. 1983/84:112 19

Jag delar överbefälhavarens uppfattning atl åtgärder måste vidtas för att säkerställa atl de ekonomiska besparingsmålen kan uppnås. Jag återkommer till detta i del följande när jag behandlar fredsorganisationens utveckling.

2.4.4 Fredsorganisationens utveckling

Överbefälhavarens inriktning av fredsorganisationens utveckling utgår från 1982 års försvarsbeslut. Planeringen innebär atl vissa av riksdagen beslutade organisatoriska förändringar genomförs tidigare än vad som angavs i försvarsbeslutet. Sålunda

- samlokaliseras Skånska dragonregementet (P2) och Skånska trängrege-menlel (T4) i Hässleholm år 1986,

- flyttas Livregementets husarer (K 3) från Skövde till Karisborg år 1984,

- läggs Svea trängregemente (T 1) ned år 1985,

- slås Sydkustens örlogsbas och Karlskrona örlogsskolor samman till en myndighet år 1984,

- flyttas sjökrigsskolan från Näsbypark fill Berga är 1987,

- läggs flygvapnets Södertörnsskolor (F 18) i Tullinge ned år 1986.

För marinens del har överbefälhavaren planerat besparingsåtgärder av fillräcklig omfattning. I förhållande till tidigare planering och riksdagsbeslut har vissa förändringar gjorts, främst i Göteborgsområdet. Bl. a. avvecklas grundulbildningsbataljonen vid Västkustens militärkommando med Älvsborgs kuslartilleriregemente (MKV/KA 4). Viss grundutbildning av värnpliktiga skall dock även i fortsättningen genomföras där. Likaledes planeras atl verksamheten vid Nya varvet skall avvecklas.

Jag anser att den av överbefälhavaren redovisade planeringen beträffande tidigareläggning av vissa organisationsändringar är lämplig och kan utgöra grund för det fortsatta arbetet. Jag finner vidare atl de planerade reduceringarna vid MKV/KA4 främst är en utvidgning av de förändringar som beslutades av riksdagen vid 1981/82 års riksmöte (prop. 1981/82: 102 bil. 2, FöU 18, rskr 374) och förordar atl de genomförs så snabbi som möjligt. Avveckling av delar av grundulbildningsbataljonen får dock ej påverka vår förmåga till ubåtsskydd på västkusten.

En fömtsättning för vissa av dessa tidigardäggningar är att nuvarande byggprocess delvis kan förenklas. Utan att ge avkall på rimlig säkerhet i beslutsunderlagen för investeringar i byggnader, avser jag därför att om så erfordras och där så kan ske medge avsteg från nuvarande rutiner.

Jag har i det föregående berört den ekonomiska situationen för del militära försvaret samt redovisat min syn på krigsorganisationens utveckling och på förutsättningarna för atl genomföra de besparingar i fredsorganisationen som angavs i försvarsbeslutet.

I det följande kommer jag alt lägga fram förslag om alt tillföra det militära försvaret ytterligare ekonomiska resurser. Trots detla är det enligt

Prop. 1983/84:112 20

min mening nödvändigt att överväga nya förändringar i fredsorganisa-lionen utöver dem som redan angetts i försvarsbeslutet för all besparingsmålen under perioden 1987/88-1991/92 skall kunna nås. Enligt min uppfattning är det inte möjligt att avvakta 1987 års försvarsbeslut, eftersom de fredsorganisatoriska förändringar som där kan komma atl beslutas knappast hinner atl ge några störte besparingseffekter förrän efter budgetåret 1991/92.

Jag redovisade i 1984 års budgetproposition (prop. 1983/84:100 bil. 6 s. 16) att betänkandet (Ds Fö 1983:5) Stmkturförändringar och samordning var under remissbehandling. Remissbehandlingen är nu avslutad. Jag kommer i andra sammanhang alt för regeringen redovisa mina ställningstaganden till de olika förslagen i betänkandet. Redan nu vill jag emellertid anmäla atl inga avgörande invändningar har rests mot övervägandena där. Såvitt jag nu kan bedöma bör förslagen kunna resultera i beslut som ger påtagliga besparingar inom försvarets gemensamma myndigheter men först vid 1990-talets början. Även om dessa besparingar skulle räknas med är de ändå inte tillräckliga för att målet under den andra av de femårsperioder som behandlades i 1982 års försvarsbeslut skall kunna nås. Ytterligare åtgärder måste alltså aktualiseras.

För arméns del har överbefälhavaren redovisat att besparingsåtgärder om ca 400 milj. kr. behövs utöver de planerade för alt armén skall kunna nå sina besparingsmål. Han avser att lämna underlag så atl beslut om ytterligare fredsorganisatoriska förändringar kan fattas under våren 1985. Jag delar överbefälhavarens uppfattning om behovet av ytterligare besparingar inom armén och ytterligare fredsorganisatoriska förändringar. Enligt min mening underutnyttjas utbildningskapaciteten i arméns fredsorganisalion med ca 2000 platser.

För flygvapnets del har jag i det föregående redovisai all jag anser att det finns en planeringsmässig brist beträffande rationaliseringsåtgärderna. Överbefälhavaren har vidare redovisat all en flotliljadministralion inom flygvapnet på sikt måste läggas ned. Tidpunkten för detla är beroende av krigsorganisationens utveckling och får prövas i den fortsatta planeringen.

Vissa av de åtgärder som jag har angett torde vara av sådan omfattning eller innebära sådana strukturella fredsorganisatoriska förändringar all del ankommer på riksdagen att la slutlig ställning till dessa. Riksdagsbeslut kan komma att erfordras redan under våren 1985. Frågan om hur erforderligt underlag för dessa beslut skall las fram bör diskuteras i den parlamentariskt förankrade arbetsgrupp somjag nämnde i 1984 års budgetproposi-fion (prop. 1983/84:100 bil. 6 s. 39).

Jag vill i detla sammanhang redovisa vissa övriga frågor som berör fredsorganisationen.

1 1980 års budgetproposition (prop. 1979/80:100) anförde föredragande statsrådet att marinstaben borde ges en organisation som underiättade en ökad samordning inom marinen. Mot denna bakgmnd borde flottans och

Prop. 1983/84:112 21

kustartilleriets produktionsledning hållas samman i en enhet. Med hänsyn till pågående utredningar om samordning inom marinen kunde en sådan sammanslagning komma att behöva läggas senare än förändringarna av stabernas organisation i övrigt. Det borde ankomma på regeringen att reglera denna fråga. Riksdagen (FöU 1979/80:13, rskr 316) godkände vad föredragande statsrådet hade förordat. Regeringen har därefter beslutat om en ny organisation för marinstaben, som tillämpas fr.o.m. den 1 oktober 1983. Den nya organisationen innebär alt staben består av bl. a. en produktionsledningssektion och två fristående förbandsinspektioner.

I 1983 års budgetproposition (prop. 1982/83:100 bil. 6) har min företrädare tagit upp frågan om alt sammanföra försvarsstaben och försvarsgrensstaberna till en gemensam myndighet. Han uttalade därvid förståelse för alt förslag om ny organisation bör anstå till dess den nu pågående omorganisationen av de centrala staberna har utvärderats. Min företrädare anförde vidare att han avsåg föreslå regeringen att låta utreda frågan om en sammanslagning av de centrala staberna till en myndighet men att dessförinnan vunna erfarenheter från den pågående omorganisationen av de centrala staberna och från motsvarande omorganisationer i våra grannländer borde utvärderas. Riksdagen hade intet atl erinra häremot.

Försvarets ledningsutredning har i sina betänkanden (SOU 1976:64) Försvarsmaktens centrala ledning och (SOU 1978:77) Högre regional ledning belyst ledningsorganisationen i våra grannländer. Redovisningen är till viss del fortfarande aktuell. Av våra grannländer har det i närtid i Norge och Danmark genomförts större förändringar på den högsta ledningsnivån. Jag har låtit inhämta erfarenheter från dessa länder. Den redovisning som jag har erhållit visar att erfarenheterna inte är entydiga.

Jag vill här också erinra om att riksdagens beslut om försvarsmaktens centrala ledning m. m. (prop. 1977/78: 63, FöU 9, rskr 174) bl. a. innebar att överbefälhavarens programsamordnande roll skulle stärkas. Vidare har under år 1983 i en av mig föranstaltad utredning om planerings-och likviditetssituationen inom flygvapnet anförts som en av slutsatserna att det finns motiv för att överbefälhavarens ansvar för planerings-och uppföljningsverksamheten markeras. Mot bakgrund av detta har regeringen i december 1983 uppdragit åt överbefälhavaren alt redovisa sådana förändringar i organisation och arbetsformer inom och mellan de centrala staberna som bör vidtas för att stärka överbefälhavarens programsamordnande roll.

Överbefälhavarens översyn kan leda till behov av ytterligare förändringar av den nuvarande stabsorganisationen. Någon utredning om en gemensam organisation är därför inte aktuell f. n. Jag avser atl fortlöpande informera riksdagen i frågan.

Riksdagen beslutade i november 1980 (prop. 1980/81:6, TU 2, rskr 36) om riktlinjer för utbildningen av piloter för den civila luftfartens behov. Avsikten med utbildningen är att flygvapnet skall få behålla sina piloter samtidigt som behovet av svenska piloter tillgodoses främst för flygbolaget Scandinavian Airlines System (SAS).

Prop. 1983/84:112 22

Med hänsyn till riksdagens beslut tillkallades en särskild kommitté med uppgift att svara för den närmare planläggningen av en civil pilotutbildning. Kommittén redovisade sitt uppdrag i betänkandet (Ds K 1982:4) Statlig trafikflygarhögskola.

Statens förhandlingsnämnd har därefter på regeringens uppdrag träffat ell samarbetsavtal mellan svenska staten och SAS avseende en civil trafik-flygamtbildning.

Regeringen uppdrog i april 1983 ål chefen för flygvapnet att genomföra grundutbildning av irafikflygare för den civila luftfarten i enlighet med ovannämnda avtal.

Regeringen har nyligen beslutat all en trafikflygarhögskola skall inrättas vid krigsflygskolan i Ljungbyhed. Skolan startar sin verksamhet den 1 april 1984.

2.4.5 Personalfrågor

Inledning

Frågor rörande den värnpliktiga personalen har behandlats i budgetpropositionen (1983/84:100 bil. 6). Jag tar här upp vissa frågor beträffande anställd personal.

Personalpolitik

Vid sin anmälan av propositionen om säkerhets- och försvarspolitiken samt totalförsvarels fortsatta utveckling (prop. 1981/82:102 bil. 2) redovisade dåvarande departementschefen sin syn på de konsekvenser för den anslällda personalen som ett genomförande av hans förslag rörande försvarets fredsorganisalion kunde innebära samt behandlade även i övrigt utvecklingen inom del personaladministrativa området. Riksdagen hade intet att erinra mot vad som därvid anfördes (FöU 18, rskr 374). I 1983 års budgetproposition (1982/83:100 bil. 6) anmälde min företrädare att han i allt väsentligt delade dessa synpunkter.

Försvarsmakten har sedan slutet av 1960-talel genomgått väsentliga förändringar i fredsorganisationen. Förband har lagts ned eller flyttats. Myndigheter har omorganiserats, omlokaliserats eller förändrats på olika sätt. Vid skilda tillfällen har mina företrädare behandlat personalens villkor i samband med detta genomgripande förändringsarbete och gjort uttalanden om vilken personalpolitik som skall gälla för genomförandet av förändringarna. Vidare har såväl mina företrädare som jag själv i skilda beslut gjort ett antal principuttalanden i personalpolitiska frågor. Försvarets personalpolitik måste enligt min mening i framtiden samordnas mer än hiuills.

Jag vill i detta sammanhang hänvisa till vad chefen för civildepartementet har ullalat i 1984 års budgetproposition (prop. 1983/84:100 bil. 15). Han anför där bl. a. alt målen för statens arbetsgivarpolitik under återstoden av

Prop. 1983/84:112 23

1980-talet är att bidra till en effektiv statsförvaltning, att medverka till samhällsekonomisk balans och till ett demokratiskt arbetsliv. Ytterligare personalpolitiska stimulansåtgärder behöver också utvecklas. En utgångspunkt i delta sammanhang är bl. a. den statsanställdes engagemang. Ökad personalrörlighet är en annan metod att öka kompetensen och bidra till förnyelse i ett ekonomiskt läge då störte nyrekryteringar inle är möjliga. Åtgärder som stimulerar produktivitet och effektivitet bör därvid eftersträvas.

Jag vill i delta sammanhang erinra om de möjligheter som systemet med lokala löneförhandlingar ger alt med lönepolitiska medel stimulera utvecklingen i önskvärd riktning.

Sysselsättningen, arbetets värde och innehåll samt utvecklingen av de personella resurserna är enligt min mening betydelsefulla frågor som för 1980-talet och 1990-talet bedöms komma att utgöra en väsentlig del i debatten om försvarets effektivitet samt medföra ökade krav på ett aktivt personalpolitiskt utvecklingsarbete. Mot bakgmnd av de besparingsmål som riksdagen har lagt fast är del nu angeläget att personalpolitiken inriktas mot att underlätta den nödvändiga personalminskningen. Dock vill jag slå fast att personalen är - och kommer att förbli - den värdefullaste resursen.

Genom en medveten och målinriktad satsning på personalåtgärder skapas enligt min mening en utvecklingspotenfial och en beredskap för att möta de krav som kommer alt ställas på försvaret och dess personal på 1980- och 1990-talen.

En övergripande personalpolitik skulle enligt min mening utgöra ett värdefullt instmment för ell fortsalt praktiskt arbete med utveckling av de personella resurserna. Jag avser därför atl inom ramen för det personalpolitiska arbete som pågår i samhället i övrigt låta utarbeta en övergripande personalpolitik inom främst områdena personalutveckling, personalrörlighet, arbetsmiljö samt samverkansformer.

Medvetandet i hela organisationen om besparingsmålen och inriktningen av besparingsarbetet måsle öka. Insatser bör göras för att utveckla personalens medbestämmande. Enligt min bedömning kan det l.ex. ske genom atl personalen mer aktivt medverkar i planeringsprocessen. I verksamhetsplaneringen kan personalen fortlöpande erhålla information om verksamheten och påverka sin situation innan beslut skall fattas efter förhandling.

Enligt min mening är det viktigt alt personalpolitiken utformas så att den kan utgöra en ram för pågående arbete med lokalt anpassade åtgärder på olika nivåer under regeringen. Jag anser det vara av utomordentlig vikt att personalpolitiken utarbetas i nära samverkan med företrädare för personalen.

Prop. 1983/84:112 24

Personal- och ekonomiadministration

1982 års kommiué om försvarels gemensamma myndigheter m. m. (Hpg 5-kommittén) har övervägt möjligheterna dels till strukturförändringar och ytterligare kostnadsreduceringar inom försvarels s. k. gemensamma myndigheter (huvudprogram 5), dels till ökad samordning med övriga statliga myndigheter.

KommiUén har i september 1983 överlämnat betänkandet (Ds Fö 1983:5) Strukturförändringar och samordning med förslag bl.a. att uppgiftsfördelningen mellan försvarsstaben och försvarets civilförvaltning renodlas så att försvarsstaben får alla uppgifter av övergripande natur på det personal- och ekonomiadministraliva området medan civilförvaltningens roll inriktas på verkställande uppgifter samt aU en huvudstudie skall göras avseende det personal- och ekonomiadministrativa området.

Kommitténs förslag har remissbehandlats och flertalet instanser har tillstyrkt eller inte haft något att erinra mol all en huvudstudie genomförs på här aktuellt område. Överbefälhavaren anser i likhet med utredningen att överbefälhavaren skall tilldelas uppgifter av övergripande natur och försvarets civilförvaltning tilldelas uppgifter av verkställande natur. Civilförvaltningen anser del angelägel att studien i första hand inriktas på hur arbetsgivarfunktionen bör fördelas mellan bl. a. staiens arbetsgivarverk och myndigheter inom försvarsmakten. Inom det personaladministrativa området kan enligt civilförvaltningen arbetsgivarrollen i stort fördelas så att överbefälhavaren anger mål och inriktning medan del faktiska hanterandet av ärenden, tvister, kollektivavtal, förhandlingar m. m. åläggs civilförvaltningen.

Enligt min mening är klara och avgränsade arbetsgivarbefogenheter en fömtsättning för arbetet inom det personalpolitiska området. Rollfördelningen mellan angivna myndigheter måste klargöras och renodlas. Ansvarsfördelningen mellan överbefälhavaren och civilförvaltningen m.fl. statliga myndigheter med personalpolitiska uppgifter måste övervägas särskilt. Det är av stor betydelse att personal- och ekonomiadministrationen inom försvarsdepartementets område är organiserad på ett lämpligt sätt. Hpg 5-kommiltén har också konstaterat atl det är möjligt att göra personalbesparingar inom dessa funktioner.

Jag instämmer i bedömningen aU besparingar kan göras genom personalminskningar men vill också understryka att effektivitetsökningar kan åstadkommas i verksamheten genom en väl fungerande personal- och ekonomiadministration. I den mångskiftande verksamhet som bedrivs inom försvarsdepartementets verksamhetsområde är det viktigt atl arbetsuppgifterna kan lösas av den som är mest lämpad härför liksom det också är ett berättigat krav alt personalen får med hänsyn till sin kompetens lämpliga arbetsuppgifter. Den personalpolitik somjag avser aU låta utarbeta måste sedan den fastställts ständigt följas upp och hållas levande inom hela organisationen och på alla nivåer.

Prop. 1983/84:112 25

Regeringen har tidigare bemyndigat mig att tillkalla en särskild utredare med uppdrag atl se över den personal- och ekonomiadministrativa verksamheten inom försvaret m. m.

Överbefälhavarens förslag till personaladministraliva åtgärder

Överbefälhavaren har i mars 1982 lämnat förslag om ett antal åtgärder inom det personaladministrativa området ägnade att underiätta såväl genomförandet av de beslut som fattals om försvarsmaktens fredsorganisation som situationen för den personal som berörs av dessa beslut.

Såsom min företrädare har angett i proposition (1982/83:100 bil. 6) var han inte beredd att ta ställning till de föreslagna åtgärderna förtån pågående förhandlingar om ett nytt trygghetsavtal slutförts. I anslutning till 1983 års avtalsrörelse har statens arbetsgivarverk och de statsanställdas huvudorganisationer slutit ett preliminärt trygghetsavtal. 1 propositionen 1983/84:42 redovisas det huvudsakliga innehållet i avtalet.

Genomförandet av beslutade organisationsförändringar motiverar att ökad uppmärksamhet ägnas ål personaladministration i vid bemärkelse.

Enligt min mening reglerar det preliminära trygghetsavtalet i allt väsentligt flertalet av de av överbefälhavaren föreslagna åtgärderna. Den personal- och ekonomiadministrativa verksamheten inom försvaret m. m. bör, somjag har angett tidigare, utredas särskilt.

Jag anser dock, med hänsyn till de besparingsmål som riksdagen har lagt fast, att ytterligare åtgärder kan behöva vidtas som underlättar bl. a. den nödvändiga personalminskningen.

Övriga personalpolitiska frågor

1 såväl 1980 års (prop. 1979/80:100 bil. 7) som 1981 års budgetproposition (prop. 1980/81:100 bil. 7) och i propositionen om säkerhels- och försvarspolitiken samt totalförsvarets fortsatta utveckling (prop. 1981/82:102 bil. 2) har dåvarande departementscheferna tagit upp betydelsen av alt den civila personalen inom försvarsmakten ges goda utvecklingsmöjligheter och anmält alt överbefälhavaren studerar hur denna personal skall kunna ges en ökad vidareutbildning.

Överbefälhavaren har redovisat sina förslag om vidareutbildning av civil personal. Han har vidare fattat beslut om inriktningen av chefsutbildningen m. m. för krigs- och fredsorganisationens behov i den nya befälsordningen, utbildning vid militärhögskolan och särskild chefsutbildning.

Liksom mina företrädare anser jag att även den civila personalen skall ha möjlighet atl utveckla de kunskaper och färdigheter de har och alt skaffa sig nya. Jag vill också betrakta insatser av denna art som bidragande till en ökad jämställdhet mellan könen i enlighet med lagen (1979:1118) om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet. 1 tilläggsdirektiv (Dir. 1983:71) till befälsbehovsutredningen har jag bl. a. uttryckt att i samband med att yrkesofficerarnas uppgifter definieras på olika nivåer i fredsorgani-

Prop. 1983/84:112 28

bl. a. byggde på vissa antaganden om fördelningen mellan olika utländska leverantörer. Under våren och hösten 1983 har ett stort antal underleverantörskontrakt tecknats. Av leverantörsvalen framgår all en störte andel av leveranserna till projektel än vad som förutsågs har förlagts till länder i Europa. Dessa ändrade förutsättningar kommer att påverka de ekonomiska antaganden som planeringen bygger på och bör beaktas i den fortsatta planeringen. Jag kan emellertid redan nu konstatera alt den ökande europeiska andelen på sikt kan komma att minska dollarkursens påverkan på projektet.

Överbefälhavaren framhåller i sin rapport att minskningen av försvarets köpkraft har varit myckel kraftig. Vidare anser han alt målsättningen för JAS39-systemel inte kan förverkligas inom den tilldelade ekonomiska ramen med nuvarande planeringsfömtsättningar beträffande dollarkurs m. m. Jag kan konstatera att överbefälhavaren vid denna bedömning inte har kunnat ta hänsyn till den ökning av planeringsramen för det militära försvaret somjag kommer att förorda i det följande (s. 43 f.).

Överbefälhavaren konstaterar atl skillnaden mellan den fastställda planeringsramen och kostnadsramen för JAS-projektet är ca 2,8 miljarder kr. fram till år 2000 i den långsikliga ekonomiska planeringen för projektet och med angivna fömtsättningar. Från detta belopp skall dras ca 1 miljard kr. för att anpassa projektel till den av riksdagen fastställda ramen. Den återstående skillnaden om 1,8 miljarder kr. beror i huvudsak på nuvarande valutaläge. Några fördyringar inom projektel på gmnd av krav på modifieringar eller genom tekniska problem har inte uppstått. Mot bakgmnd av projektets långsiktighet saml den osäkerhet som föreligger i utvecklingen av främst växelkurserna anser jag inte att beslut behöver fattas nu för att erhålla överensstämmelse mellan planeringsramen och de beräknade kostnaderna. På kort sikt är valutapåverkan inte av störte omfattning än att den kan behandlas inom ramen för den årsvisa planeringen och enligt de principer som gäller för övriga materielobjekt. Jag kan således avslutningsvis konstatera att de fömtsättningar som anmäldes i propositionen om rikfiinjer för JAS-projektet alltjämt gäller.

3.3 Teknisk värdering av projektet

I överbefälhavarens rapport redovisar försvarets materielverk den tekniska värderingen av projektet.

Försvarets materielverks värdering bygger på underlag från Industrigruppen JAS (IG JAS) samt på rapporter från direktleverantörerna. Försvarets materielverk konstaterar sammanfattningsvis att de tekniska fömtsättningarna finns för att uppnå målen för projektet. Vissa tekniska och tidsmässiga problem har uppmärksammats. Dessa bedöms dock vara av normal omfattning i det tidsskede som projektet f. n. befinner sig i. Förse-

Prop. 1983/84:112 29

ningarna inom projektet varierar för vissa delsystem mellan två och sex månader. IG JAS har redovisai elt program för alt återta förseningen som enligt materielverket lorde vara realistiskt och som innebär alt projektet skall vara återfört till den ursprungliga tidsplanen under år 1985. Förseningarna har medfört att ca 150 milj. kr. i utbetalningar har uppskjuiits till efler budgetåret 1983/84. Dessa medel kommer atl utbetalas i takt med att projektet anpassas till den urspmngliga tidsplanen.

En modell i full skala av grundflygplanet har byggts. I denna modell provas nu hur olika delsystem kan installeras.

Volvo Flygmotors arbete med motorn (RM 12) följer den uppgjorda fidsplanen. De särskilda svenska kraven på bl.a. förbättrade prestanda och ökad säkerhet mol kollisioner med fåglar har under årel kommit närmare sin slutliga lösning. En prototyp av den svenska versionen av motorn planeras bli färdig under år 1984.

Mol bakgmnd av det presenterade underlaget kan jag sålunda konstatera att projektet i stort sett följer den uppgjorda tidsplanen, om än med vissa förseningar. Del är dock väsentligt atl IG JAS ökar sina ansträngningar all återta de förseningar som har uppstått i projektet. Del är också väsentligt all staber och myndigheter med gemensamma krafter genomför sin del av arbetet så alt det underlag som krävs för de fortsatta besluten är väl genomarbetat.

3.4 Vissa industripolitiska aspekter på projektet

Jag vill avslutningsvis kort beröra dels de industripolitiska åtaganden som IGJAS har lämnat, dels de löften om affärer för svensk industri som de valda underleverantörerna har gett. I en rapport till chefen för industridepartementet om verksamheten under år 1983 har IGJAS anfört att arbetet löper planenligt. Beslut har fattats som på sikt innebär 855 nya arbetstillfällen, varav 107 i Norrbotten. Under år 1983 tillkom 325 nya arbetstillfällen på grund av JAS-projektet. Jag förutsätter att ansträngningarna på delta område fortsätter.

IGJAS har vidare lovat atl medverka till att affärer kommer till stånd med de utländska företag som har konirakterats som underleverantörer till JAS-projeklet. För att underiätta detta bar ett särskilt induslrikontor-JAS skapats som finansieras av statens industriverk, Sveriges exportråd och IGJAS. De redovisade resultaten visar att arbetet har kommit i gång. Framför allt har General Electric utvecklat en hög aktivitet. Ett antal kontrakt har tecknats med svensk industri som på sikt kan innebära ytterligare arbetsfillfällen, men mycket arbete återstår. Det är enligt min mening väsentligt alt ökade ansträngningar görs för att ta hand om de affärsmöjligheter som underleverantörer har ställt i utsikt och som nästan undantagslöst motsvarar hundra procent av deras andel i JAS-projektet. Jag vill

Prop. 1983/84:112 31

4 Vissa beredskapsfrågor

4.1 Det nuvarande beredskapssystemet för försvarsmakten

Gmnden för vårt beredskapssystem är en väl fungerande undertättdse-tjänst som ger underlag så att vi ständigt kan anpassa styrkan i vår beredskap till förändringar i det säkerhetspolitiska läget. Dämlöver måste säkerställas att våra krigsförband har förmåga att snabbt genomföra mobilisering och direkt efter mobiliseringen lösa avsedda uppgifter.

Det åligger överbefälhavaren alt med fredsorganisalionens resurser upprätthålla en till läget i vår omvärld anpassad insats-, mobiliserings- och ledningsberedskap. Om de resurser överbefälhavaren förfogar över framstår som otillräckliga, kan regeringen besluta om ytterligare beredskapshö-jande åtgärder. Sådana åtgärder kan vara beredskapsinkallelser av förband, utnyttjande av hemvärn saml partiell eller allmän mobilisering.

Med de resurser försvarsmakten disponerar i fredstid upprätthålls ständig beredskap att snabbt kunna lösa försvarsuppgifter. Denna beredskap -den s. k. insalsberedskapen — omfattar såväl incidentberedskap som beredskap att möta angrepp innan vi har hunnit genomföra mobilisering.

Syftet med incidentberedskapen är alt upptäcka och avvisa kränkningar av svenskt territorium samt att ingripa vid andra överträdelser av våra fillträdesbestämmdser. I incidentberedskapen deltar fömtom försvarsmakten sjöfartsverket, luftfartsverket, tullens kustbevakning och polisen. För ingripanden finns regelmässigt särskilda beredskapsresurser avdelade inom försvarsmakten.

Vår beredskap att möta ett övertaskande angrepp upprätthålls - förutom av hemvärnet — i första hand med de förband inom årsklassen som nått en sådan utbildningsnivå att de kan lösa bevaknings- och stridsuppgifter. Inom flygvapnet, där en stor del av personalen är fast anställd och där fredsorganisationen i stort är uppbyggd som krigsorganisationen, är beredskapen hög. Samma förhållanden råder under en stor del av året inom marinen.

Arméns tillgång till beredskapsförband uppvisar betydande variationer såväl över året som regionalt och lokall. Införandet av särskilda beredskapsplutoner har avhjälpt de mest påtagliga bristerna men vissa perioder med begränsad tillgång till beredskapstrupp finns fortfarande.

Överbefälhavaren genomför inom ramen för sina befogenheter ett antal åtgärder för att ytterligare förbättra grundberedskapen och möjligheterna att inom fredsorganisationen anpassa beredskapen till del säkerhetspolitiska lägets utveckling.

Exempel på sådana åtgärder är - att krigsförbandsövningar i ökad utsträckning förläggs till sådana perioder och områden där det föreligger brist på utbildade förband.

Prop. 1983/84:112 32

- att kapaciteten ökas för flygtransport av förband,

- att särskilda beredskapsförband utbildas för att spärta, blockera och försvara gränsvägar, inlopp, hamnar och flygfält,

- atl antalet rustade stamslridsfartyg ökas,

- atl kontrollerbara mineringar läggs ut i ökad omfattning i fred,

- att flygbassystemet ges ökad uthållighet,

- atl övningsverksamheten med flygvapenförband i övre Nortland ökas och

- att åtgärder vidtas för all minska mobiliseringstiderna vid vissa förband.

4.2 Överbefälhavarens framställning

I syfte att säkerställa tillgången på förband med tidig operativ effekt, vilka kan utnyttjas av överbefälhavaren utan atl regeringen särskilt beslutar därom har överbefälhavaren hos regeringen begärt

- att han får rätt att - när yure händelser påkallar det - inkalla förband ur det allmänna hemvärnet under begränsad tid (högst 3 dygn) för försvars-, skydds- och bevakningsuppgifter och för ingripande vid kränkningar av vårt territorium,

- att han får rält att teckna beredskapskontrakl med frivilliga och vid behov inkalla dessa till viktiga funktioner i staber och förband under maximalt två perioder om vardera tio dygn per år,

- alt han får rätt att inkalla repetifionsutbildningsförband under juli månad, när läget i vår omvärld så kräver och

- att han - utöver den nuvarande rätten att färdighålla - också ges rätt att, med hänsyn till lägel i vår omvärld, inkalla högst 2 100 värnpliktiga till högst 30 dagars beredskapsövning.

Framställningen innebär att överbefälhavaren skulle ges möjlighet att flexibelt utnyttja förband i likhet med vad som skedde under händelserna i Polen åren 1981-1982 utan atl regeringen först måste besluta därom.

4.3 Utredningen om tillträdesskydd

I hemvärnskungörelsen (1970:304) regleras under vilka förutsättningar en hemvärnsman är ijänstgöringsskyldig. Sådan skyldighet inträder när det råder hemvärnsberedskap vid beredskapstillslånd eller krig. Regeringen kan dessutom, när hänsyn till landets försvar eller säkerhet påkallar det, förordna om hemvärnsberedskap utan att det råder beredskapstillstånd.

Gmnderna för verksamheten har i allt väsentligt varit oförändrade sedan hemvärnet kom till. Den utveckling som sedan dess har ägt rum vad gäller möjligheterna all inleda ett angrepp mot vårt land har emellertid påverkat även hemvärnet. Del gäller kanske framför alU de uppgifter som numera har lagts på förband ur det allmänna hemvärnet. Del omedelbara försvaret av hembygden är fortfarande en betydelsefull uppgift för del allmänna hemvärnet, men dess i dag viktigaste uppgifter är att dels genom bevakning

Prop. 1983/84:112 33

av militära skyddsföremål m. m. medverka till att en mobilisering kan genomföras snabbt och säkert, dels alt vid elt övertaskande angrepp försvara viktiga platser.

Utredningen om tillträdesskydd har i ddbetänkandel (Ds 1983:11) Tjänstgöring i fred för hemvärnet tagit upp frågan om hemvärnets medverkan under mobiliseringsskeden och skeden av skärpt försvarsberedskap.

Det förslag till lösning som utredningen har stannat för innebär att överbefälhavaren ges rätt att förordna om hemvärnsberedskap dels vid mobilisering, dels när fredsorganisationens resurser inle längre räcker till för alt upprätthålla den nödvändiga beredskapen. Del är en vittgående befogenhet som på detta sätt skulle meddelas överbefälhavaren. De situationer i vilka det kan bli aktuellt för överbefälhavaren aU utnyttja sin befogenhet alt förordna om hemvärnsberedskap är dock så allvarliga alt det enligt utredningen är motiverat all hemvärnet blir ijänstgöringsskyl-digt. På annat sätl går det inte att skapa en garanti för alt den hemvärnspersonal som överbefälhavaren förutsätter att han kan ianspråkla verkligen är gripbar.

Utredningen föreslår också att regeringen gör det möjligt för överbefälhavaren atl i vissa särskilda situationer utnyttja hemvärnet för bevakningsändamål och för ingripanden enligt instruktion för försvarsmakten vid kränkningar under fred och neutralitet (IKFN) utan atl förhållandena är så allvarliga att det kan bli tal om alt förordna om hemvärnsberedskap. Hemvärnets medverkan bör därvid bygga på ett frivilligt åtagande från den enskilde hemvärnsmannens sida.

4.4 Föredragandens överväganden

Enligt min mening måste del först inträffa någon allvarlig politisk förändring i Europa innan en konflikt övergår till ett militärt angrepp. Vi kan sålunda räkna med en politisk förvarning innan ett angrepp kan riktas mol vårt land. Detta motsäger inle att särskild hänsyn bör las till del faktum all den tekniska utvecklingen har medfört att angrepp kan sällas in mot oss med kortare varsel än tidigare. Sålunda ökar enligt min mening kraven på en väl fungerande undertätldsetjänst, på att det militära försvaret kan mobiliseras snabbi och säkert samt på att det är i stridsdugligt skick direkt efler mobilisering. Det krävs också ökad förmåga till slridsinsatser med fredsorganisationens resurser för att vår beredskap skall inge respekt och förtroende i omvärlden samt för att vår förmåga att genomföra en mobilisering med tillräcklig snabbhet även då stridshandlingar riktas mol oss skall vara trovärdig.

Överbefälhavaren har i sin programplan redovisai de riktlinjer enligt vilka det militära försvarets beredskap stärks inom fredsorganisalionens ram och inom ramen för överbefälhavarens nuvarande befogenheter. Jag 3 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 112

Prop. 1983/84:112 34

konstaterar att överbefälhavarens planering väl överensstämmer med intentionerna i det senaste försvarsbeslutet.

Överbefälhavaren pekar även på vissa svagheter i det nuvarande beredskapssystemet, vilka enligt överbefälhavaren inte kan ges en tillfredsställande lösning, om han inle ges ökade befogenheter.

Överbefälhavaren har föreslagit att regeringen skall delegera rätten att under högst tre dygn utnyttja förband ur det allmänna hemvärnet för försvars-, skydds- och bevakningsuppgifter saml, efter frivilligt åtagande, för ingripande i samband med incidenter.

Det delbetänkande som lämnats av utredningen om tillträdesskydd har remissbehandlats och fortsatt beredning av ärendet pågår inom regeringskansliet. Jag är därför inte beredd atl här slutgiltigt ange vilka förändringar i fråga om hemvärnspersonalens utnyttjande som jag kommer att föreslå regeringen. Det ankommer på regeringen atl besluta i denna fråga.

Överbefälhavaren har föreslagit regeringen all införa sådana förändringar i förordningen (FFS 1978:44) om frivillig tjänstgöring vid försvarsmakten att han får rätt att teckna beredskapskontrakl med frivilliga. Kontrakten skall enligt förslaget medföra skyldighet alt vid behov tjänstgöra högst två perioder om vardera högst tio dygn per år. Tjänstgöringsskyldighet föreslås därutöver föreligga några dygn per år för utbildning och övning. Därutöver skall enligt förslaget anmälningsskyldighet kunna föreläggas under högst 30 dygn per år vid bortovaro längre lid än 24 timmar från ordinarie bostad.

Avsikten med denna typ av kontrakt är att ge överbefälhavaren en möjlighet att för beredskapsändamål disponera vissa viktiga befattningshavare som inte finns tillgängliga inom fredsorganisationen. Exempel på områden där avtal är aktuella är underrättelse-, sambands- och transporl-ledningstjänst på central och regional nivå, beredskapsljänst samt inom förband med tidig operaliv effekt främst inom kust- och gränsförsvaret.

I första hand skall kontrakt tecknas med personal som är krigsplacerad i aktuella befattningar. I andra hand kommer personal över 47 års ålder att kontrakleras. Totalt omfattar överbefälhavarens förslag 4000-7000 kontrakt.

Jag vill i detta sammanhang informera riksdagen om min inställning till förslaget om beredskapskontrakl.

Förslaget innebär en avsevärd förbättring av möjligheterna att utan beredskapsinkallelser snabbi förbäura främst ledningskapacilelen på central och regional nivå samt atl med viss nyckelpersonal avsevärt förbättra initialeffekten vid försvarsanläggningar med särskild betydelse för försvar mol övertaskande angrepp.

Det förhållandet atl kontrakten bygger på ett frivilligt åtagande medför att vår personella beredskap på ett selektivt sätt kan stärkas utan atl gällande pliktlagar behöver utnyttjas.

Prop. 1983/84:112 36

5 Vissa frågor rörande försvarsindustrin

5.1 överbefälhavaren

Överbefälhavaren framhåller i sin slutliga programplan för det militära försvaret för perioden 1984/85 - 1988/89 all förmågan att inom landet utveckla, tillverka och underhålla försvarsmateriel har stor betydelse för vår säkerhetspolhiska trovärdighet och för försvarsmaktens utformning och utnyttjande. Tillgången till en kvalificerad svensk försvarsindustri gör del möjligl alt utforma förband och system med särskild hänsyn till våra försvarsbetingelser. Trots stark utländsk konkurtens har beställningsvolymen till övervägande del konirakterats hos svensk industri.

Överbefälhavaren bedömer atl försvarets nuvarande ekonomiska resurser kommer att medföra alt utrymmet för nya materidbeställningar minskar kraftigt. Materielens livslängd ökar och därmed föriängs tiden för användningen. Detta påverkar i sin tur förnyelsen av materielen. För svensk industri blir det därför svårt att behålla bredden i produktionen av försvarsmateriel. Tillverkningsserierna blir kortare och längre tid förflyter mellan anskaffningstillfällena. Den minskade beställningsvolymen och brist på kontinuitet i beläggningen skapar också problem ur kompetens-och effektivitetssynpunkt. Konkurtenssituationen för svensk industri försämras därmed.

Den internationella handeln med teknik har ökat i omfattning. Denna handel har i ökande grad kommit atl integreras med utrikes- och säkerhetspolitiken och omges med olika restriktioner. Beträffande vissa komponenter och delsystem kommer vi i högre grad att bli beroende av den internationella marknaden. Att kunna värdera möjligheterna till och betydelsen av framtida tekniköverföring - tekniskt, ekonomiskt, säkerhetspolitiskt -innebär därför delvis nya och ökade krav på såväl försvarssektorns myndigheter som på industrin.

1 de fall där inhemsk kapacitet för utveckling och produktion av försvarsmateriel är särskilt angelägen har planeringen, med beaktande av försvarsmaktens behov, därför så långt möjligl tidsmässigt anpassats till företagens aktuella beläggningssiluation. Sålunda har l.ex. beställningar till varvsindustrin tidigardagls, leveranslaklen för artillerigranaler minskats för att bättre passa industrins behov av kontinueriig produktion och leveranser av bandvagnar förändrats för all medge export.

Överbefälhavaren har behandlat vissa försvarsindustriområden, bl. a. robot- och elektronikindustrin. Robolindustrin har fått beställningar för att säkerställa att viss kompetens behålls. Den reducerade utvecklingsverksamhet som har planerats in i programplanen för perioden 1984/85-1988/89 innebär dock au nedgången blir mer omfattande och sannolikt

Prop. 1983/84:112 37

kommer att leda fill all den svenska kapaciteten att utveckla robotar specialiseras. Överbefälhavaren anger att förmågan atl i landet utveckla robotsyslem för t. ex. luftförsvar och för bekämpning av sjömål kan komma att försvinna under 1980-talet. Överbefälhavaren kommer i särskild ordning att till regeringen redovisa sin syn på den fortsatta robotanskaffningen. Den minskade anskaffningen av elektronik- och tdemaieriel får för merparten av företag med bred inriktning inle några stora konsekvenser. Kompetensen att utveckla militärt användbar elektronik är i likhet med motsvarande kompetens inom robolområdet på väg mot en nivå där endast ett fåtal specialområden kan utvecklas.

Enligt överbefälhavaren har vissa insatser gjorts för att behålla en fortsalt och jämn produktionskapacitet inom kmt- och sprängämnesindus-Iriema. Kraven på produktionen i krig och fred kommer att granskas närmare. Överbefälhavaren anser att nuvarande planering kan innebära en omställning för ammunitionsindustrin i framtiden.

Även om vissa industrisektorers beläggningssiluation till del har kunnal beaktas i planeringen, kan enligt överbefälhavaren en jämn och kontinuerlig beläggning inte garanteras. Försvarsindustrins överlevnadsmöjligheter blir vid en minskad beställningsvolym i hög grad beroende av dess förmåga att anpassa sig till försvarets behov, exportförutsättningar och civila behov.

Överbefälhavaren understryker vidare atl upphandlingsförordningens krav på konkurtens och affärsmässighet i anskaffningen alltjämt bör gälla. Detta ger incitament till den svenska försvarsindustrin att utveckla effektivitet och konkurtensförmåga.

5.2 Föredragandens överväganden

Till gmnd för inriktningen av den svenska försvarsindustrin ligger 1982 års försvarsbeslut (prop. 1981/82:102 bil. 2, FöU 18, rskr 374) med den inriktning som statsmakterna gav detta beslut under våren 1983 (prop. 1982/83:100 bil. 6, FöU 9, rskr 271).

För vår säkerhetspolitiska trovärdighet och för försvarsmaktens utformning är del enligt min mening väsentligt att Sverige kan bedriva forskning samt ha industriell kapacitet för att inom landet utveckla, tillverka och underhålla försvarsmateriel. Svensk försvarsindustri har således belydelse för våra strävanden all värna om neutralitet och tertitoridl integritet. En egen försvarsindustri ger oss också möjligheter att välja en svensk försvarsprofil, där vi kan utveckla vapensystem som är anpassade fill våra särskilda behov och förhållanden. En inhemsk försvarsindustri ger oss vidare möjligheter att inom vissa områden utveckla och tillverka försvarsmateriel under beredskap och krig. All upphandling av försvarsmateriel måste bedömas utifrån dessa perspektiv.

Jag delar i huvudsak överbefälhavarens syn på försvarsindustrins fortsatta utveckling och vill dämlöver beröra vissa frågor.

Prop. 1983/84:112 38

Det är väsentligt att i planeringen beakta konsekvenserna för industrin. Regeringen har därför gett överbefälhavaren anvisningar att la fram underlag inför kommande försvarsbeslut.

De flesta systemen i försvaret är beroende av elektronik. Utvecklingen inom elektronikområdet medför krav på såväl skydd som aktiv förmåga hos flera av våra system. För vissa system är elektronikandelen hög och den successiva tekniska förnyelsen avgörande för en godtagbar systemfunktion. Detta är särskilt framträdande för t. ex. sambands-, stridslednings-, radar- och robotsystem samt för tdekrigföringsmaterid. Elektroniken ger också möjligheter till anpassning med hänsyn till våra speciella förhållanden. Jag anser mot denna bakgrund att det är nödvändigt att svensk elektronikindustri också i framtiden har kompetens för att utveckla och tillverka viktigare försvarsmateriel och kan göra det i konkurtens med utlandet. Enligt min mening bör möjligheterna för svensk industri att delta i störte upphandlingar noga övervägas.

Jag anser vidare att det är viktigt att inom landet behålla förmågan att utveckla kvalificerade robotar eller delsystem till robotar, 1. ex. målsökare och styrsystem som är anpassade för våra speciella förhållanden. Kostnaderna för utveckling och anskaffning av robolsystem är dock så höga att det kan bli nödvändigt att överväga dels en ökad specialisering vid val av robotar och funktioner inom robotsystemen, dels ett ökat industriellt samarbete inom delta område. Vid utveckling av robotsystem bör vidare likartade behov så långt möjligt samordnas i robotfamiljer. Det bör ankomma på regeringen att inrikta utvecklingen av framtida robotsystem på sådant sätt att erforderlig kompetens säkerställs.

Jag vill i sammanhanget erinra om att riksdagen på regeringens förslag (prop. 1983/84:8, NU 11, rskr 130) nyligen har beslutat om eU femårigt nalionellt mikroelektronikprogram. Häri ges riktlinjer för insatser inom utbildning, gmnd- och målinriktad forskning samt för teknikupphandling av industriellt utvecklingsarbete. Detta program finansieras såväl med stafiiga medel som med insatser från den svenska elektronikindustrin. Det nafiondla mikroelektronikprogrammet förväntas bl. a. öka bredden och stärka konkurtensförmågan hos informationsteknologiindustrin i landet. Försvaret har intresse av att inrikta delar av forskning och teknikupphandling inom det totala programmet.

Jag vill också erinra om att industriministern i proposifionen (1983/84:135) om industriell tillväxt och förnyelse har anmält atl han avser föreslå regeringen att en särskild arbetsgmpp bildas inom industridepartementet bl. a. för atl stimulera tillkomsten av olika gemensamma upphandlingsprojekt. För en effektiv insats krävs att extra resurser avdelas för denna verksamhet. Industriministern förordar därför atl särskilda medel ställs till arbetsgruppens förfogande. Efter det att arbetsgruppen har formulerat ett konkret leknikupphandhngsprojekt skall detta kunna drivas vidare i myndigheternas ordinarie arbete.

Prop. 1983/84:112 39

Även jag anser alt frågan om samordning av den offentliga upphandlingen av ny teknik är viktig. Med alltmer begränsade ekonomiska resurser är det nödvändigt atl undersöka om det i ökad utsträckning går att få till stånd ett samarbete mellan staten, kommuner, landsting ocb näringsliv vid upphandling av ny teknik. Detta bör totalt sett och på lång sikt leda till minskade kostnader för samhället.

1 proposifionen om säkerhets- och försvarspolitiken saml totalförsvarets fortsatta utveckling (prop. 1981/82:102 bil. 2) behandlades frågan om kom-pensalionsaffärer vid upphandlingar av försvarsmateriel i utlandet. Härvid anfördes bl. a. att Sverige normalt inte bör uppställa formella krav på kompensationsaffärer av karaktären bytesaffärer med syfte att helt eller delvis kompensera import från ett visst land med export fill samma land. Vid störte upphandlingar i utlandet bör i stället övervägas möjligheterna fill industrieUt samarbete m.m. Riksdagen hade inte något att erinra mol detta (FöU 9, rskr 271). Regeringen har med anledning härav gett vissa föreskrifter angående industriell samverkan vid upphandling av försvarsmateriel från utlandet. Detta kan enligt min mening skapa fömtsättningar för ett långsiktigt industriellt samarbete fill fördel för både den civila industrin och försvarsindustrin.

De förändringar av de ekonomiska fömtsättningarna för försvaret som överbefälhavaren redovisar i sin programplan för perioden 1984/85-1989/90 medför betydande konsekvenser för försvarsindustrin. En arbetsgrupp med representanter för försvars-, arbetsmarknads- och industridepartementen har försökt klarlägga dessa konsekvenser för perioden 1984/85-1986/87.

Studien visar att sysselsättningen skulle minska med 5000-6500 personår, om dessa fömtsällningar i sin helhet skulle tillåtas påverka densamma. Huvuddelen av sysselsättningsbortfallet faller härvid på tillverkningsindustrin, men även byggnadssektorn och den lokala servicesektorn bhr berörda. Den beräknade effekten motsvarar ca 2,7 % av antalet sysselsatta inom tillverkningsindustrin. För den egenfiiga försvarsindustrin skulle de förändrade planeringsfömtsättningarna motsvara en minskning av antalet sysselsatta med 12-17 %.

I studien har hänsyn inte kunnat tas till de åtgärder som berörda industrier kan väntas vidta med anledning av de ändrade fömtsättningarna för försvaret, såsom ökad export, ökad civil produktion m. m.

Del meddslillskotl som jag förordar i det följande (s. 43 f.) och den inriktning av materidanskaffningen som jag har förordat i det föregående (s. 15 f.) kommer därutöver att dämpa konsekvenserna för sysselsättningen.

Vissa orter är emellertid för sysselsättningen inom tillverkningsindustrin i särskilt stor utsträckning beroende av beställningar från försvaret, vilkel kan kräva särskilda industri- eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Studien kan tjäna som en utgångspunkt för överväganden om sådana åtgärder.

Prop. 1983/84:112 42

7 Ekonomiska resurser för det militära försvaret

7.1 Planeringsram för perioden 1984/85-1988/89 7.1.1 Överbefälhavaren

I den programplan som överbefälhavaren lämnade in hösten 1982, ÖB 83-88, konstaterade han att intentionerna i 1982 års försvarsbeslut i huvudsak kunde fullföljas. Programplanen fömtsatte därvid en ekonomisk stabilitet och säkerhet i prisregleringssystemet samt att kostnadsreduceringar i storleksordningen 8000 milj. kr. kunde erhållas inom olika delar av det militära försvaret.

I sin slufiiga programplan för perioden 1984/85-1988/89, ÖB 84-89, anmäler överbefälhavaren att de ekonomiska fömtsättningarna för atl fullfölja försvarsbeslutet radikalt har försämrats under del år som gått. Detta beror enligt överbefälhavarens mening delvis på atl de ekonomiska resurserna för det militära försvaret har reducerats mol bakgrund av det statsfinansiella lägel. Härutöver anför överbefälhavaren att försvarets köpkraft har minskat dramatiskt, i huvudsak beroende på en hög internationell växelkurs i kombination med devalveringarna hösten 1981 ocb hösten 1982.

Inom främst flygvapnet har långtgående bindningar försvårat möjligheterna till en snabb anpassning till en minskad köpkraft. Inom samfiiga huvudprogram har dessutom flera materielobjekt blivit dyrare än vad som fömtsågs i förta årets programplan.

I planeringen har överbefälhavarens strävan varit att så långt möjligt behålla inriktningen för organisationsbestämmande materiel för att därmed i det längsta undvika åtgärder som tidigt medför oreparabla konsekvenser. Köpkraftsminskningen är emellertid så kraftig atl allvarliga ingrepp i krigs-organisafionen har framtvingats. Mycket betydelsefulla vapensystem måste gå ur krigsorganisationen tidigare än vad som planerades i förta årets programplan.

öm inte priskompensationsfrågan kan få en mycket snabb lösning eller ett väsentligt ekonomiskt tillskott kan göras, måste enligt överbefälhavarens uppfattning drastiska åtgärder vidtas för att möjliggöra en programplan inom den anbefallda ekonomiska ramen. För att säkerställa en rationell användning av tilldelade medel är det helt nödvändigt att nu fasUägga stabila långsiktiga planeringsfömtsättningar. Försvarsmakten kan i längden inte arbeta med en planering vars ekonomiska gmnder i avgörande grad förändras från år till år.

Överbefälhavaren föreslår därför att försvarsmaktens planering för budgetåren 1984/85-1988/89 får utgå från en ekonomisk förutsättning som innebär att minst intentionerna i 1983 års riksdagsbeslut kan genomföras

Prop. 1983/84:112 43

samt att dämtöver en förstärkning av vår ubåtsskyddsförmåga beaktas. I programplanen har överbefälhavaren redovisat vilka medel som erfordras för en sådan planeringsinriktning. Härför krävs en kompensation söm i stort motsvarar 1000 milj. kr. per år. För det första budgetåret är behovet dock störte.

För atl ge stadga i planeringen erfordras omgående en översyn och komplettering av prisregleringssyslemet så att hänsyn även på längre sikt kan tas fill valutaförändringar.

Överbefälhavaren har i det föregående redovisai vilka faktorer som lett fram till nuvarande situation. Det har därvid framgått att en viktig faktor utgörs av den myckel höga dollarkursen. Utöver statsmakternas beslut om devalvering har dollarn stigit med betydande belopp. Detta är ett förhållande som varken statsmakterna eller försvaret kunnal påverka eller förutse. Om en fullständig kompensation inle kan genomföras nu, anser överbefälhavaren att försvarets ekonomi i elt första steg bör förbättras genom atl beslut las om kompensation för dollarkursens uppgång. Totalt sett rör sig detta om drygt 2500 milj. kr. för programplaneperioden och innevarande år. Med en sådan kompensafion skulle flera allvariiga konsekvenser kunna undvikas.

Överbefälhavaren har i sin programplan för perioden 1984/85-1988/89 beräknat den militära ramen för vart och ett av budgetåren 1984/85, 1985/86 och 1986/87 till 18934 milj. kr. i prisläget febmari 1983. Han har därvid enligt regeringens anvisningar räknat om ramen med försvarsprisindex (+ 5,3%) från prislägel februari 1982.

Dämtöver har överbefälhavaren redovisat den verksamhet och de materielobjekt som skulle behöva inplaneras för att återföra planeringen till del innehåll som förutsattes i 1982 års försvarsbeslut med den inriktning som gavs i 1983 års riksdagsbeslut. Med anledning av försvarets försämrade köpkraft och mot bakgmnd av de brister som överbefälhavaren sålunda har konstaterat i förhållande till tidigare planering har han - utöver de i regeringens anvisningar angivna medelsramarna - begärt följande belopp (milj. kr.) för att nå innehållet i 1983 års riksdagsbeslut.

1984/85 1985/86 1986/87 Summa

1984/87

1490 ca 1 000 ca 1000 ca 3 500

7.1.2 Föredragandens överväganden

Som jag har anfört i det föregående (s. 15) har försvarets köpkraft kraftigt minskats till följd av växelkursförändringar efter febmari 1981, som var del prisläge som 1982 års försvarsbeslut angavs i. Den minskning av den svenska kronans köpkraft som inträffar till följd av genomförda

Prop. 1983/84:112 44

devalveringar kan försvaret i princip antas kompenseras för genom sill prisregleringssystem, om än med en viss eftersläpning. Detta beror bl. a. på att detta system till stor del är baserat på nettoprisindex som också påverkas av eventuella devalveringar. Den minskning av planeringsramen med 200 milj. kr. som beslutades av riksdagen år 1983 motiverades bl. a. av att försvaret genom sitt prisregleringssystem - i likhet med övriga delar av den offenfiiga förvaltningen - inte skulle få full kompensation för den devalvering som genomfördes i oktober 1982. Relativa växelkursförändringar, dvs. förändringar i utländska valutors värde i förhållande fill varandra, kan emellertid få även långsiktiga såväl posifiva som negativa konsekvenser för det svenska försvarets köpkraft. Utvecklingen under senare år har i detta avseende särskilt präglats av en markant uppgång för dollarkursen, vilket har varit till nackdel för försvaret, eftersom detta är mera beroende av dollarn för sin import än vad samhället i övrigt är. Den priskompensafion som försvaret erhåller i enlighet med försvarsprisindex har därför inte varit tillräcklig för att kompensera för den köpkraftsföriusl som försvaret åsamkats till följd av dollarkursens kraftiga uppgång.

Det beslut som riksdagen fattade år 1983 beträffande det militära försvarets fortsatta utveckling avsåg dels verksamhetens innehåll, dels den ekonomiska ram inom vilken detta innehåll skulle förverkligas. Enligt min mening kan det inte vara rimligt att stora förändringar på den internationella valutamarknaden skall få betydande konsekvenser för försvarets faktiska utveckling. Det kan inte heller vara rimligt att man i försvarels planering skall förutse och avdela reserver för minskande köpkraft till följd av sådana exceptionella växelkursförändringar som ju till sin natur inle gärna kan fömtses.

Jag avser strax återkomma till frågan om beräkningsmetoder och till den justering som jag vill förorda beträffande den ekonomiska ramen för budgetåret 1984/85. Jag vill emellertid dessförinnan understryka att försvaret givetvis, liksom andra köpare, bör anpassa sina inköp med hänsyn till förändringar i priser och växelkurser. 1 viss utsträckning torde exempelvis verkningarna på försvarets köpkraft av en stigande dollarkurs kunna begränsas genom att en växande del av importen styrs till andra länder än USA och/eller genom att betalningar sker i andra valutor än dollar. Bl. a. när det gäller utvecklingen av Gripensystemet har en sådan tendens redan böljat skönjas. Även svenska leverantörer kan komma i fråga i ökad utsträckning.

Växelkursförändringarnas inverkan på försvarels köpkraft har beräknats av flera av varandra oberoende bedömare. Somjag tidigare nämnt har en särskild utredningsman uppskattat den långsiktiga effekten av växelkursförändringar mellan februari 1981 och febmari 1983 till något över 400 milj. kr. per budgetår. Denna beräkning bygger på vissa bestämda antaganden bl. a. beträffande försvarets sammanlagda importberoende och fördelningen av dess import på olika länder. Försvarels forskningsanstalt har

Prop. 1983/84:112 45

med vissa variationer i de gmndläggande förutsättningarna beräknat köp-kraftsföriusten till mellan 40 och 820 milj. kr. per budgetår vid en omräkning av försvarsramen från prisläget februari 1981 till prisläget februari 1983. Som ett troligt mellanalternativ anges en minskning av köpkraften om ca 500 milj. kr. per budgetår. Beräkningar inom regeringskansliet ger vid handen atl försvaret till följd av växelkursförändringar och utländsk prisutveckling förioral ungefär 500 milj. kr. i köpkraft per budgetår vid en omräkning av försvarets utgiftsram från prisläget februari 1981 till prislägel februari 1983. Dessa beräkningar baserar sig på en jämförelse mellan gällande försvarsprisindex och en index i vilken hänsyn har tagits såväl till utvecklingen av växelkurserna för flera av de valutor som är viktiga för försvaret som till prisutvecklingen i flera av de länder som försvaret köper materiel från. Dessutom har den internationella utvecklingen av oljepriserna samt devalveringens genomslag i den svenska prisutvecklingen beaktats.

Jag förordar att försvarsprisindex under återstoden av innevarande försvarsbeslutsperiod kompletteras med hänsyn till de faktorer somjag nyss har nämnt för alt kompensera det militära försvaret för löne-, pris- och växelkursförändringar fr.o.m. februari 1983. Detta bör gälla både för omräkningen av basbeloppet från ett februariprisläge till nästa och vid beräkningen av de prisregleringsmedel som fördelas under löpande budgetår.

Priskompensationssystemet efter innevarande försvarsbeslutsperiod kommer att ses över av den försvarskommitté som inom kort kommer att tillkallas och som har atl lämna förslag om försvarels utveckling efler budgetåret 1986/87.

Den förlust av köpkraft som försvaret har drabbats av har som tidigare redovisats resulterat i omfattande begränsningar av verksamhet och materielanskaffning i förhållande till tidigare planering. Jag har också i det föregående redogjort för mina prioriteringar i fråga om krigsorganisationens utveckling och vilka begränsningar som jag i detta avseende inte anser mig kunna förorda. För alt undvika atl vitala delar av vår försvarsförmåga skall gå förlorade krävs del i nuvarande situation ett medelstillskott till försvaret. Detta tillskott har jag bl. a. med hänsyn till den för försvaret ogynnsamma växelkursutvecklingen beräknat till 600 milj. kr. att ingå i det basbelopp somjag i det följande förordar för budgetåret 1984/85. Vid min beräkning av den särskilda kompensationen har jag tagit hänsyn till de besparingar som efter hand kan vara möjliga att erhålla genom en lämplig omfördelning av importen. Den årsvisa planeringsramen för överbefälhavarens programplanering för perioden 1985/86-1989/90 blir därmed 19530 milj. kr.

Prop. 1983/84:112 46

Med basbeloppet och utgiftsramen som gmnd beräknar jag planeringsramen för perioden 1984/85-1988/89 enligt vad som framgår av följande tabell (pris-, löne- och växelkursläge febmari 1983; milj. kr.).

Budgetår

1984/85 1985/86

1986/87

1987/88

1988/89

1984/85-1988/89

Basbelopp Justering

Planeringsram

19530 19530 6

19536 19530

19530 19530

97650 6

97656

Stabiliteten i försvarsplaneringen är i betydande utsträckning beroende av de planerings- och budgeteringsrutiner som tillämpas. Möjligheten att enligt försvarsbeslutet överföra outnyttjade medel från ett budgetår till nästa i en omfattning som svarar mot högst två procent av utgiftsramen har härvid betydelse.

Jag avser att återkomma till regeringen under våren 1984 med förslag om anvisningar till överbefälhavaren för programplaneringen för perioden 1985/86-1989/90. I samband härmed kommer flygvapnets långsiktiga utveckling all uppmärksammas. Beräkningar inom regeringskansliet av flygvapnets ekonomi på lång sikt har påvisat risker för stora obalanser under 1990-talet, risker som inte framgår av en femårig programplan. Jag avser därför föreslå regeringen att ge överbefälhavaren i uppdrag att jämsides med den programplan som lämnas in hösten 1984 redovisa en särskild och detaljerad analys av flygvapnets ekonomi fram till sekelskiftet. Genom en sådan analys kan klargöras om ytterligare åtgärder behöver vidtas redan före del försvarsbeslut som avses att fattas år 1987 för atl säkerställa en balanserad utveckhng även på lång sikt. Till dess att analysen föreligger är det nödvändigt med återhållsamhet vad gäller nya utgiftsåtaganden inom flygvapnet. Det bör ankomma på överbefälhavaren att särskilt övervaka detta.

7.2 Ramberäkning för budgetåret 1984/85 m. m.

7.2,1 Överbefälhavaren

Överbefälhavaren beräknar utgiftsramen för det militära försvaret till 18934 milj. kr. i prislägel febmari 1983. Han fömtsätler därvid aU medel för anslällda med s. k. NÖM-garanti och anställda med lönebidrag täcks utanför utgiftsramen.

Prop. 1983/84:112 48

belasta anslaget K3. Beredskapsstyrka för FN-tjänsl. Basbeloppet bör minskas med ett belopp som motsvarar lönerna för den nämnda personalen beräknade i löneläget febmari 1983.

I 1984 års budgetproposition (prop. 1983/84: 100 bil. 13) har regeringen lagt fram förslag om en tioårsplan för att förbättra kartförsörjningen. Bl. a. det militära försvaret bedöms få stor nytta av den förbättrade försöijningen med kartor m.m. Som ett bidrag till finansieringen av planen bör basbeloppet minskas med 2,9 milj. kr. räknat i prisläget februari 1983.

I 1984 års forskningspoliliska proposition (prop. 1983/84:107 bil. 2) föreslås alt anslaget K 2. Flygtekniska försöksanstalten skall ökas till ca tio procent av omslutningen för att behålla kontinuitet och kompetens. Detta kommer det militära försvaret till godo. Därför bör basbeloppet för det militära försvaret minskas med 4 milj. kr. räknat i prislägel februari 1983.

Kostnaderna för invesleringar, flyttningar och särskilda förmåner till personalen i samband med att vissa myndigheter inom försvarsmakten omlokaliseras skall enligt riksdagens beslut (prop. 1972:1 bil. 6 s. 11, FöU 17, rskr 231) beräknas utanför utgiftsramen. För nästa budgetår har jag beräknat kostnader av denna art för arméns tekniska skola, fortifikationsförvaltningen och försvarels förvaltningsskola till elt sammanlagt belopp av 5765000 kr. Utgiftsramen bör tillfälligt ökas med motsvarande belopp.

Medel för sysselsättningsskapande åtgärder under nuvarande tionde huvudtiteln har under en följd av år i vissa fall ställts till förfogande för att betala byggnadsarbeten, materiel m. m. för försvarsmakten. Efter samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet förutsätter jag att medel får disponeras under budgetåret 1984/85 för sysselsättningsskapande åtgärder i form av byggnadsarbeten utöver utgiftsramen till ett belopp av 50 milj. kr.

För budgetåret 1983/84 har riksdagen vid 1982/83 års riksmöte (prop. 1982/83:100 bil. 6 s. 57, FöU 9, rskr 271) bemyndigat regeringen aU justera utgiftsramen för del militära försvaret med hänsyn till prisutvecklingen enligt försvarsprisindex. Jag förordar atl regeringen begär motsvarande bemyndigande för budgetåret 1984/85 med beaktande av riksdagens beslut om begränsning av den automatiska ökningen av utgiftsramen (prop. 1983/84:40 bil. 2, FöU 7, rskr 88) samt av växelkursutvecklingen m.m. efter febmari 1983.

Genom det nyss nämnda beslutet vid 1982/83 års riksmöte har riksdagen bemyndigat regeringen att justera de beställningsbemyndiganden som har lämnats för prisreglering med hänsyn till skillnaden mellan den prognosticerade prisutvecklingen enligt nelloprisindex och den verkliga. Elt motsvarande bemyndigande bör begäras för budgetåret 1984/85.

Genom det nämnda beslutet vid 1982/83 års riksmöte har riksdagen bemyndigat regeringen att justera utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret 1983/84 på grund av över- eller underutnyttjande av ramen

Prop. 1983/84:112 49

för budgetåret 1982/83. Jag förordar aU regeringen begär bemyndigande för budgetåret 1984/85 enligt samma principer.

För budgetåret 1983/84 har riksdagen genom nämnda beslut vid 1982/83 års riksmöte även bemyndigat regeringen atl av konjunkturskäl medge överskridande av utgiftsramen för det militära försvaret. Elt sådant överskridande regleras genom motsvarande justering av utgiftsramen för ett eller flera efterföljande budgetår. Elt motsvarande bemyndigande för regeringen behövs också för budgetåret 1984/85 och bör därför begäras.

För budgetåret 1983/84 har riksdagen vidare genom nämnda beslut bemyndigat regeringen att överskrida utgiftsramen för det militära försvaret saml lämnade beställningsbemyndiganden om beredskapsbudgeten för totalförsvaret sätts i kraft, dvs. vid krigsfara eller krig. Bemyndigandet omfattar också beredskapsåtgärder i andra situationer än direkt krigsfara eller krig. Här avses sådana åtgärder som att värnpliktiga av beredskapsskäl kallas in till krigsförbandsövning eller beredskapsövning eller all andra särskilda åtgärder måste vidtas av samma skäl. Ett motsvarande bemyndigande behövs för budgetåret 1984/85. Jag förordar därför att regeringen begär riksdagens bemyndigande all överskrida utgiftsramen för det militära försvaret saml lämnade beställningsbemyndiganden, om det behövs av beredskapsskäl.

7.3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna vad jag har förordat i fråga om planeringsram för del
militära försvaret under perioden 1984/85- 1988/89,

2. för budgetåret 1984/85 fastställa utgiftsramen för det militära försvaret till 19535720000 kr. i prisläget februari 1983,

3. bemyndiga regeringen alt justera utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret 1984/85 med hänsyn till prisutvecklingen enligt försvarsprisindex med beaktande av tidigare riksdagsbeslut (prop. 1983/84:40, FöU 7, rskr 88) och av växelkursförändringar m. m. efter februari 1983,

4. bemyndiga regeringen atl justera lämnade beställningsbemyndiganden med hänsyn till prisutvecklingen enligt nettoprisindex,

5. bemyndiga regeringen att justera utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret 1984/85 på grund av över- eller underutnyttjande av utgiftsramen för budgetåret 1983/84,

4 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 112

Prop. 1983/84:112 53

B1. Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet

1982/83 Utgift 5136822351 1983/84 Anslag 4956000000 1984/85 Förslag 5 200000000

Under anslaget bedrivs dels allmän ledning och förbandsverksamhet, operativ och krigsorganisatorisk verksamhet, utbildning till och av fast anställd personal m. fl. samt gmndutbildning och repetitionsutbildning av värnpliktiga inom armén, dels allmän ledning och förbandsverksamhet inom hemvärnet.

Verksamhetens omfattning

Verksamhet	1982/83		1	983/84	1984/85
	Planerat Utfall Planerat				Chefen för
					armén
Antal utexaminerade officerare
exkl. reservofficerare	280	234		320	220
Grundutbildning av värn-
pliktiga
Antal man	39050	40514 38800			37100
Antal tjänstgöringsdagar
(1 000-tal dagar)	10208	10010		9831	9547
Repetitionsutbildning
Antal man	84 240	75 865 93 340			85 230
Antal tjänstgöringsdagar
(1 000-tal dagari	1223	1168		1258	1244
Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)
Primäruppdrag m. m.	1982/83		1983/84	1984/85
	Planerat 1	Utfall	Planerat	Chefen föi armén	■ Föredraganden
Arméförband:
Allmän ledning och för-
bandsverksamhet	1 199747	1 564 190	1285974	1 506435	1526000
Operativ och krigsorga-
nisatorisk verksamhet	168665	267705	195 951	227697	267000
Utbildning till och av
fast anställd personal
m.fl.	477733	422454	522630	447674	401000
Grundutbildning av
värnpliktiga	1955192	2090078	2158527	2194271	2131000
Repetitionsutbildning	618029	663721	707234	754933	740000
Allmän ledning och för-
bandsverksamhet för
delprogrammet Hem-
värnet	112555	128674	116480	129292	135000
Kostnader	4531921	5136822	4986796	5260302	5200000
Tillkommer/avgår:
Överplanering, reser-
ver m. m.	- 20821	-	-30796	-47 302	—
Medgiven prisreglering	-1-695900	-	-	-	-
Medelsbehov	5207000	5136822	4956000	5213000	5200000

Militär personal'	8593	8992	10591	10220	9952
Civilmilitär personal'	1155	979	-	-	-
Civil personal	8191	7972"	7850=	8180'	7932'''
	17939	17 943	18441	18400	17884

' Inkl. yrkesofficersaspiranter.

En förnyad granskning har gjorts av personalredovisningen.

' Hänförs fr. o. m. den I juni 1983 till militär personal.

■* Exkl. 291 lönebidragsanställda och 87 beredskapsarbetare (personår).

= Exkl. lönebidragsanställda och beredskapsarbetare.

Budgetåret 1982/83

Chefen för armén anger i sin redovisning för budgetåret 1982/83 att verksamheten har gett godtagbart resultat. Målen har i huvudsak uppnåtts. Resultatet har kunnat nås genom atl ett ambitiöst arbete nedlagts på alla nivåer och genom alt elt gott förhållande funnits mellan värnpliktiga och befäl. Andra positiva erfarenheter från verksamhetsåret är att

— gjorda insatser inom utbildningsområdet, l.ex. i form av utbildningshjälpmedel, har gett gott resultat,

— materidskador och förluster fortsätter att minska,

— förbandens förmåga att uppträda rörligt har ökat,

— förband som enligt planerna skulle genomföra repelitionsutbildning, med ett fåtal undantag, har inkallats.

I likhet med tidigare budgetår finns efter genomförd utbildning brister inom såväl grund- som repelitionsutbildningen.

Bristerna inom grundutbildningen återfinns inom både befattnings- och förbandsulbildningen. För några enstaka kompanienheter är dessa så allvarliga alt de avsevärt påverkar förmågan att lösa huvuduppgiften. Möjligheterna att återta bristerna under krigsförbandsövningar är begränsade, varför särskilda åtgärder måste vidtas. Genom en fortsaU utveckling av utbildningsmetoder och utbildningshjälpmedel bedöms det möjligl alt, inom ramen för i huvudsak nuvarande utbildningstider, förbättra utbildningen så att allvarliga brister undviks.

Huvuddelen av de förband som under andra hälften av 1970-lalet berördes av inställda repetitionsövningar har nu genomfört erforderlig utbildning. Förbandens krigsanvändbarhel har återställts.

Prop. 1983/84:112 55

Den ekonomiska situationen är dock ansträngd vid arméns förband och skolor. Strävan är att detta inle skall påverka utbildningsverksamheten. Chefen för armén följer i särskild ordning upp begränsningar som beordrats i fråga om främst personal-, materiel- och byggkostnader. Särskild uppmärksamhet ägnas åt att

- förbättra produktionsledningssystemet,

- fullfölja övningar i större förband i för dessa aktuell krigstertäng,

- avsluta översynen av repetilionsutbildningssystemet,

- vidareutveckla lednings- och utbildningsmetodiken,

- förbättra metoderna för analys och uppföljning,

- följa upp utbildning och läge vad avser materidtjänst,

- förbättra utbildningsbetingelserna bl. a. inom områdena ABC och fältarbeten,

- fullfölja utbildning och övningar i mobilisering samt

- lämna fortsatt stöd för rationaliseringsverksamheten.

Budgetåret 1984/85 Chefen för armén

Verksamheten inriktas under budgetåret 1984/85 på alt i första hand säkerställa förbandsproduktionen i enlighet med militärbefälhavarnas för-bandsomsätlningsplaner. Under 1984/85 genomförs repetifionsutbildning-en i överensstämmelse med överbefälhavarens direktiv och anvisningar för försvarsmaktens repetitionsutbildning. Utbildningen anpassas till de förändrade krav som följer av del nya taktiska reglementet.

Utbildningen av befäl och befälsuttagna prioriteras före övrig utbildning. Då behov föreligger att prioritera mellan grund- och repetitionsutbildning, avvägs resurserna så att uppställda mål i första hand nås för repetitionsul-bildningsförbanden.

Ledningssystemet utvecklas vidare bl. a. genom fortsatt decentralisering med stöd av erfarenheter från den decentraliserade produktionsledningen (DEPROL) inom Nedre Norrlands militärområde. 1 1982 års försvarsbeslut fastställda fredsorganisatoriska förändringar fullföljs. Samordningen i garnison vid arméns myndigheter fortsätter.

Hemvärnets utbildning förbättras successivt genom ökad satsning på såväl befäls- som förbandsutbildning. Vissa hemvärnsenheter ges marina uppgifter.

Organisations- och metodförsök genomförs och berör främst nortlands-brigaderna, de mekaniserade förbanden, pansarluftvärnet samt pansar-värnsförbanden med robot TOW.

I all verksamhet beaktas de ökande kraven på insats- och mobiliseringsberedskap. All fast anställd personal skall ges en sådan utbildning att kompetens erhålls för att lösa avsedda uppgifter i freds- och krigsorganisationen. All personal skall inom ramen härför ges utvecklingsmöjligheter.

Rättelse: S. 58: tabellen Tillkommer tvä kolumner under Föredraganden.

Prop. 1983/84:112 56

Yrkesofficeramas förmåga skall förbättras genom befälsutbildning. Prioriterade områden är ledarskap, taktik, mobiliseringstjänst, materiel-tjänst och folkrätt.

Reservofficersutbildningen skall så långt som det är möjligt samordnas med yrkesofficersutbildningen inom ramen för befälsordningen. En krigshögskolans reservofficerskurs för dem som skall krigsplaceras som kompanichefer (motsvarande) införs.

Frivillig gmndutbildning av kvinnor som önskar bli yrkesofficerare fortsätter. De första kvinnliga yrkesofficersaspirantema bedöms under året påbörja utbildning vid officershögskolan.

Arméns myndigheter skall lämna frivilligorganisafionerna fortsatt bistånd. Prioritet ges för organisafioner med ändamål att bedriva frivillig befälsutbildning eller att rekrytera A- och B-personal för krigsplacering efter tjänstgöring i andra former inom totalförsvaret.

Målet för grundutbildningen är att i princip alla värnpliktiga skall kunna krigsplaceras i fältförband saml förband inom särskilt utsatta områden och/eller med speciellt krävande uppgifter. 37 100 värnpliktiga beräknas rycka in till gmndutbildning 1984/85 vilket innebär en minskning med 1700 jämfört med 1983/84.

Repetitionsutbildningen har planerats med hänsyn till förbandens opera-fiva uppgifter, utbildnings- och omsättningssituation samt lokala ulbild-ningsförhållanden. Ca 85000 värnpliktiga inkallas vilket är en minskning med ca 8000 värnpliktiga jämfört med 1983/84.

I syfte alt öva förband från flera försvarsgrenar genomförs en försvarsmaktsövning.

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1983/84 detaljmotiverar chefen för armén på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 320266000 kr.

B. Uppgiftsförändringar m. m.

1. Chefen för armén föreslår budgetlekniska förändringar som främst syftar till att skapa bättre överensstämmelse mellan budgetering och redovisning. Förändringarna innebär att en störte del av kostnaderna redovisas på primäruppdraget Allmän ledning och förbandsverksamhet.

2. Kostnaderna för primämppdraget Allmän ledning och förbandsverksamhet ökar med 40936000 kr. som en följd av bl. a. reviderade personalkostnadsberäkningar.

3. Kostnaderna för primämppdraget Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet ökar med 20068000 kr. som en följd av bl.a. ökat antal beredskapsförband.

Prop. 1983/84:112 60

Primäruppdrag Bemyndigande

Funktion/objekt (motsvarande)

Centralt vidtaget materielunderhåll m. m.

Pansarvärn 2 400

Luftvärn 5100

Övrig eldkraft 2 200

Röriighet 6000

Underrättelsetjänst och telekrigföring -

Ledning och samband 1 700

Skydd 900

Intendenturmateriel -

Övrigt 900

Centralt vidtagen materielanskaffning m. m. (inkl. sjukvårdsmateriel)

Pansarväm 156700

Viktigare objekt: Pansarvämshelikopter
Luftvärn 19500

Viktigare objekt: Renovering av radar PS 04
Övrig eldkraft 98 700

Viktigare objekt: Ammunition till pansarbandvagn
Närlysammunition
Mörkerobservationsutrustning
Röriighet 29500

Viktigare objekt: Materiel till däcksbro 200
Underrättelsetjänst och telekrigföring 15 100

Ledning och samband 596 800

Viktigare objekt: Truppradio 8000

Freds- och krigsfjärrskriftutrustning
Skydd 29400

Viktigare objekt: ABC-skyddsmateriel
Intendenturmateriel 97 200

Sjukvårdsmateriel 64100

Övrigt 48 600

Dämtöver har bemyndiganden om 438 milj. kr. begärts för prisreglering.

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar föreslår överbefälhavaren att förevarande anslag förs upp med 1254 808 000 kr.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel. Jag har därvid förutsatt att ett tidigare medgivet och ännu inte utnyttjat beställningsbemyndigande för artillerilokaliseringsradar om 216 milj. kr. i prisläget februari 1983 skall användas för andra materielobjekt. Vid beräkningen av bemyndigande- och meddsbebovet har jag vidare tagit hänsyn till växelkursförändringarna och till den inriktning som jag har förordat i avsnittet om det militära försvarels fortsatta utveckling (s. 15 f.) samt till en tilläggsbeställning av aulomatkarbin 4.

Med utnyttjande av de belopp som har tagils upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1985 (5 296 390 820 -f 1332 500 000-1310000000) 5318890820 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1983/84 och 1984/85. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1985 blir därmed ca 5 165 milj. kr.

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad m. m. av och centralt beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder i lokaler m. m., befästningar och ammunitionsförtåd för armén samt markförvärv för dessa ändamål och för övnings- och skjutfält m. m.

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.	1983/84	Beräknad ändring 1984/85
	1983/84	Chefen för	Före-
		armén	draganden
Arméförband:
Markanskaffning för delpro-
grammen
Lokalförsvarsförband	200	250	250
Gemensamma produktions-
resurser	13 500	6000	6000
Nybyggnad m. m. för delpro-
grammen
Fördelningsförband m. m.	2000	2000	2 000
Gemensamma produktions-
resurser	222 520	312890	312 890

Centralt beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder för delprogrammet

Gemensamma produktions-

resurser	130500	113 100	113 100
Summa	368720	434240	434240
Utrednings- och projekte-
ringskostnader	-t-32 250	-1-27000	-f 27 000
Inkomster från bostäder.
försäljning av mark och
byggnader samt vissa rän-
teinkomster	-11 000	-12000	-12000
Reducering på grund av
överplanering	-55 720	-34240	-34240
Beräknat medelsbehov	334250	415000	415000

Prop. 1983/84:112 62

Budgetåret 1982/83

Fortifikationsförvaltningen anmäler i sin redovisning för budgetåret 1982/83 atl mark i huvudsak har kunnat anskaffas i planerad omfattning. Den planerade markanskaffningen för atl få ett störte övningsområde till Visby garnison har dock inte kunnat genomföras.

Befästningsobjekt har i huvudsak anskaffats enligt planerna. Detsamma gäller i stort sett nybyggnad och ombyggnad av kaserner m. m.

Av störte kasemobjekt har bl. a. utbyggnaden vid förbanden i Skåne med anledning av Södra skånska regementets (P7) och Skånska luftvärnsregementets (Lv4) flyttning samt utbyggnaden för Upplands regemente (S1) i Enköping avslutats och en militärrestaurang vid Nortlands artilleriregemente (A4) i Östersund färdigställts. Tre föriäggningskaserner vid Göta luftvärnsregemente (Lv6) i Göteborg, en förläggningsbyggnad vid infanteriets slridsskola (InfSS) i Kvarn och gymnaslikbyggnaden vid Gotlands regemente (P18) i Visby har byggts om.

Nybyggnad av en militärområdesverkstad vid Skaraborgs regemente (P4) i Skövde och utbyggnaden för arméns tekniska skola (ATS) i Östersund har pågått under budgetåret.

Under budgetåret har nybyggnad påböijats av en smörj- och tvätthall vid Hälsinge regemente (114) i Gävle, en stabs- och förvaltningsbyggnad vid Hallands regemente (116) i Halmstad, fjärtvärmeanslulning av Nortbottens regemente (119) i Boden, två verkstadsförtåd vid Södermanlands regemente (PIO) i Strängnäs och en tvätt- och smörjhall vid Bergslagens artilleriregemente (A9) i Krisfinehamn.

Ombyggnad har påbörjats av bok- och blankettförrådel vid Bohusläns regemente (117) i Uddevalla, sjukhuset vid P7 i Revinge, fyra förläggningskaserner vid Svea artilleriregemente (A 1) i Linköping, en förläggningskasern och sjukhuset vid Värmlands regemente (12) i Karislad, elev-hotellet vid artilleriskjulskolan (ArtSS) i Älvdalen saml gymnaslikbyggnaden vid 119.

Dämtöver har ett antal mindre ny- och ombyggnader saml tekniska försörjningsanordningar avslutats vid ett flertal förband.

Budgetåret 1983/84

Under budgetåret beräknas bl. a. markanskaffningen fortsätta för de nya övnings- och skjulfälten i Halland och i Skövde. Anskaffning av mark för utvidgning av artilleriskjutfältet i Boden beräknas kunna påbörjas. Avvecklingen av byggnader och mark som inte längre används för försvarsändamål kommer att fortsätta.

Av störte kasernprojekt, vilka har påbörjats före budgetåret 1983/84, kan nämnas utbyggnaden av en tvätt- och smörjhall vid 114, en stabs- och förvaltningsbyggnad vid 116 och en militärområdesverkslad vid P4 liksom utbyggnaden för ATS.

Under budgetåret beräknas nybyggnad påbörjas av en militärtestaurang

Prop. 1983/84:112 63

vid 119 samt byggnadsarbeten med anledning av de beslutade fredsorganisatoriska förändringarna.

Med ändring av anskaffningsplanen i prop. 1982/83:100 (bil. 6) kommer dämtöver att påböijas lokaler för en beredskapsstyrka i Kiruna, uppställningsplattor för helikoptrar vid Nortbottens arméflygbataljon (AF I) i Boden, lokaler för artilleriets officershögskola vid A 9 samt diverse lokaler föranledda av beredskaps- och krigsorganisaloriska förändringar. Detta har medfört att följande i nyssnämnda proposition angivna projekt har måst uppskjutas eller utgå ur planeringen, nämligen nybyggnaden av en militärområdesverkstad vid 114, en mililärreslaurang vid P 10, en värme-central vid luftvärnsskjutskolan (LvSS) på Väddö, en miliiärområdesverk-stad vid InfSS, en skolbyggnad för lolkskolan (TolkS) vid Upplands flygflottilj (F16) samt ombyggnad av två föriäggningskaserner vid Dalregementet (113) i Falun, sjukhuset vid Lapplands jägartegemente (122) i Kimna, en förläggningskasern vid P10, packningshallen för fallskärmar vid arméns fallskärmsjägarskola (FJS) i Karlsborg, kanslihuset vid Bodens ingenjörtegemente (Ing 3) i Boden samt en förläggningskasern vid krigsskolan (KS) i Solna.

Budgetåret 1984/85 Chefen för armén

Meddsbebovet för budgetåret 1984/85 beräknas fill 415 milj. kr. enligt vad som framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

För nybyggnadsprojekt som har påbörjats eller avses bli påbörjade före den I juli 1984 beräknas medelsåtgången under budgetåret 1984/85 fill 124,6 milj. kr. I övrigt avses medel tas i anspråk under budgetåret 1984/85 för att påböria bl. a. nybyggnad av en militärtestaurang vid P10 samt en militärrestaurang vid Gotlands militärkommando (MKG) i Visby. Militärrestaurangen vid MKG ingår i de åtgärder som föranleds av samlokaliseringen av förbanden i Visby. Kostnaderna för dessa åtgärder beräknas till totalt 90,3 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1983.

I övrigt påbörjas ny- och ombyggnader föranledda av 1982 års försvarsbeslut med bl. a. om- och tillbyggnad av militärtestaurangen vid P2 och en militärtestaurang och ett skolhus vid P4. Byggnadskostnaderna för genomförande av de olika projekten i 1982 års försvarsbeslut bedöms för nedläggningen av Livgardets dragoner (K 1) och avvecklingen av Frösunda fill 64,5 milj. kr., för Göta trängregementes (T2) flyttning inom Skövde och trängofficershögskolans i Linköping flyttning till Skövde till 98 milj.kr., för Skånska Irängregementels (T 4) flyttning fill Skånska dragonregementet (P2) i Hässleholm till 140,2 milj. kr., för nedläggningen av Smålands artilleriregemente (A 6) i Jönköping till 9,3 milj. kr. samt för Livregementets husarers (K 3) i Skövde flyttning fill Karlsborg till 6,1 milj. kr.

För ombyggnads- och underhållsprojekl som har påbörjats eller avses påböijas före den 1 juli 1984 beräknas medelsbehovet till 6,4 milj. kr. för

Prop. 1983/84:112 64

budgetåret 1984/85. För centralt beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder som avses påböijas under budgetåret 1984/85 beräknas ett medelsbehov av 106,7 milj. kr.

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar lämnar överbefälhavaren chefens för armén anslagsframställning utan erinran.

Föredragandens överväganden

Jag förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt sammanställningen över kostnader och meddsbebov (intagen på s. 61) och följande anskaffningsplan.

Fortifikationsförvaltningen skall redovisa huvudhandlingar för de nya byggnadsprojekt som finns intagna i anskaffningsplanen. Det ankommer på regeringen att, efter prövning av huvudhandlingarna och inom ramen för det anslag som riksdagen anvisar, besluta om de redovisade byggnadsföretagen.

Jag vill i detta sammanhang anmäla följande. Riksdagen beslöt år 1963 om utvidgning av pansarövningsfältet i Revingehed (prop. 1963:109, SU 96, rskr 221). I propositionen anförde föredragande departementschefen att ett antal enklaver med bostäder för såväl permanentbruk som fritids-bmk förutsattes kunna lämnas kvar inom övningsfältet. Eftersom det dock inte torde kunna undvikas att den militära övningsverksamheten skulle komma att medföra störningar och andra obehag för de inom fältet kvar-boende borde staten vara beredd att — i den mån ägarna själva så önskade — inlösa byggnader med tillhörande mark inom övningsfältet under fömtsättning att förvärv kunde ske till skäligt pris. Riksdagen hade inte något att erinra mot detta.

Den vidsträckta inlösensskyldighet, som staten sålunda påtog sig, har hittills lett till att permanent- och fritidsbostäder inom övningsfältet har lösts in för ca 14 milj. kr. Enligt fortifikationsförvaltningens beräkningar finns inom faltet ytterligare bostäder till ett uppskattat värde av ca 11 milj. kr. som omfattas av inlösensskyldigheten. Möjligheterna för försvaret att på ett meningsfullt sätt utnyttja inlösta bostäder eller på annat sätl kompensera sig för de kostnader som uppkommer vid inlösen är yttersl begränsade. Från ekonomisk synpunkt är därför skyldigheten att lösa in hembjudna bostäder betungande för försvarsmakten. Eftersom så lång fid förflutit sedan beslutet om fältets utvidgning fattades finns det enligt min mening berättigad anledning utgå från atl de som nu har permanent- eller fritidsbostad inom fältet har funnit sig kunna godta de störningar som övningsverksamhelen medför. Jag anser det därför rimligt alt försvarsmakten befrias från inlösensskyldigheten. En viss övergångstid bör dock fastställas. Jag förordar atl skyldigheten till inlösen upphör den I januari 1985.

4. Markanskaffning

Delprogram 1.6 1. Mark för förråd samt mindre markförvärv

450

Delprograrh 1.99
Nytt skjutfält för
Skövde garnison	28000	30000
I 16. Nytt övnings-
och skjutfält i
Halland	21000	37900
Utökning av Tofta
skjutfält m. m. i
Visby garnison	3 000	5000
Utökning av artil-
leriskjutfältet i
Bodens garnison	4000	4000
Diverse mindre
markförvärv	-	2000
Summa A	56000	79350
Nybyggnad m. m.
Företag påbörjade
före 1983-07-01	381 570	381570
Företag påbörjade
eller avsedda att
påbörjas 1983/84	181110	158640
Förelag avsedda att
påbörjas 1984/85
Delprogram l.l
Betongförråd	—	2 000
Delprogram 1.99
14. Nybyggnad av
en tvätt- och smöo-
hall	-	15 000
P 10. Nybyggnad av
en militärrestau-
rang	-	20000
PIO. Nybyggnad av
en tvätt- och smö-
hall	-	21400
Lv6. Nybyggnad av
en tvätt- och smörj-
hall	—	12 800
Lv7. Tillbyggnad av
en övnings- och vård-
hall	-	9200
AF 1. Nybyggnad av en
hangar	-	34000
Riksdagen 1983/84. 1 saml.	Nr 112

200

250

27000 2 500

500

30400 7000

500

2000

1000

2000 6250

57 400 13700

189 790 145200 46580

89820' 71720

2 000

7 600 84-10 86-04

2000 85-04 86-12

10000 84-10 86-04

6000 84-10 86-06

9200 84-10 85-06

16500 84-10 86-06

Objekt	Kostnadsram	Medelsförbrukning	Bygg-start	Färdigstäl-
		Faktisk Beräknad för	år-mån.	lande
		to. m.		år-mån.
	82-02-01 83-02-01	83-06-30 1983/84 1984/85
8. F 16. Nybyggnad av en
skolbyggnad för TolkS	4 900	4900	84-10	85-06
9. Diverse projekt	94890	70990	-	-
Byggnadsverksamhet med
anledning av fredsor-
ganisatoriska föränd-
ringar
10. P2. Byggnadsåtgärder
etapp 1 föranledda av
samlokalisering av
förbanden i Hässleholm	76000	14600	85-02	86-06
II. P4. Byggnadsåtgärder
etapp 1 föranledda av
samlokalisering av
förbanden i Skövde	59700	29500	84-10	87-02
12. MKG. Byggnadsåtgärder
föranledda av samloka-
liseringen av förban-
den i Visby	90300	- 23 300	84-10	88-12

	5000	-	-	5 000
-	111900	-	-	106700
80300	291445	42645	130500	113100
698980	1351195	289835	379220'	434240

Summa c Summa B (a-c)

C. Centralt beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder

a. Företag påbörjade
före 1983-07-01

b. Företag påbörjade
eller avsedda att
påbörjas 1983/84

c. Företag avsedda all
påbörjas 1984/85

Delprogram 1.99

1. AFl. Om-och tillbyggnad av en stabs-tjänstbyggnad

2. KS. Ombyggnad av en kasern

3. Diverse projekt

4. Tekniska försöri-ningsanordningar

5. Underhåll av kaserner m. m.

Delprogram 1.99

6. Underhåll av befästningar

7. Underhåll av övnings- och skjut-fäll

8. Avveckling av byggnader och anläggningar

Summa c

Summa C (a-c)

Summa A-C

- 440190 562680 980400 189790 235020'

80300 79545 42645 33100

97 400

100000

8800

11400 23000

4 700

39000

7000 13000

196 590 314 890

3800

2600

7000	84-09	86-03
8000	84-09	86-02
23000	-	-
4 700	-	-
39000	_	_

7000

13 000

Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.	1983/84		1984/85
	1983/84		Chefen för	armén	Föredraganden
	Bern.	Bet.	Bern.	Bet.	Bem.	Bet.
Arméförband: Utvecklingsarbete för delprogrammen 1.1- l.99(ses.51)	743000	264600	420 100	257 200	540 100	297800
Kostnader	743000	264600	420100	257 200	540100	297 800
Prisreglering Justering på grund av överplanering m.m.	-(-150000	-43 600	-t-97 000	-(-2 800	-(-107 400	-F2 200
Medelsbehov	-	221 000	-	260000	-	300000
Bemyndigandebehov	893000	-	517 100	-	647500	-

Budgetåret 1982/83

Chefen för armén anger i sin redovisning för budgetåret 1982/83 alt verksamheten i stort sett har följt uppgjorda planer. Studier har genomförts inför utvecklingen av slutfasstyrd granatkastarammunition för pansarbekämpning. Försöken för att få underlag för beslut om utveckling av ett nytt lätt stridsfordon har fortsatt liksom utvecklingen av en ny lätt pansarvärnsrobot. Fördelningsluftvärn med mörkerkapacitel och ett nytt telesystem har studerats.

Budgetåret 1983/84

Bemyndigandeplan har fastställts i regleringsbrevet för budgetåret 1983/84 och ändrats genom beslut den I december 1983. Planen innebär bl. a. fortsatt utveckling av pansarvärnsrobot 56 och truppradio 8000. Vidare beställs utveckling av fördelningsluftvärn med mörkerkapacitet och av ett sikte för kommande pansarvärnshelikoptrar. Studierna av slutfasstyrd ammunition fortsätter.

Budgetåret 1984/85 Chefen för armén

Anslaget bör föras upp med 260 milj. kr. och ett beställningsbemyndigande om 517,1 milj. kr. inhämtas.

Under budgetåret avses utveckling beställas av ett nytt lätt stridsfordon. Försök kommer att bedrivas med det nya telesystemet och siktet till pansarvärnshetikoptrarna. Studierna av ett nytt artillerisystem kommer att fortsätta.

Av begärda bemyndiganden avser 97 milj. kr. prisreglering.

personal m. fl. saml grundutbildning och repelitionsutbildning av värnpliktiga inom marinen.

Verksamhetens omfattning

Verksamhet	1982/83		1983/84	1984/85
	Planerat	Utfall	Planerat	Chefen för marinen
Antal utexaminerade officerare
exkl. reservofficerare	136	143	122	181
Grundutbildning av värnpliktiga Antal man	6400	6320	6256	6200
Antal tjänstgöringsdagar (1 000-tal dagari Repetitionsutbildning Antal man	1845 11222	1834 11200	1820 12532	1805 7150
Antal tjänstgöringsdagar (1 000-tal dagari	145,5	144,9	120,4	102,5

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.	1982/83		1983/84	1984/85
	Planerat	Utfall	Planerat	Chefen för marinen	Föredraganden
Marinförband:
Allmän ledning och för-
bandsverksamhet	522545	576740	579525	610320	610820
Operativ och krigsorga-
nisatorisk verksamhet	177 776	179879	219501	230430	230430
Utbildning till och av
fast anställd personal
m.fl.	151077	171 148	167 831	171303	171303
Grundutbildning av
värnpliktiga'.	537050	588015	572 343	651787	669447
Repetitionsutbildning	92 063	109 197	92000	53 400	34 700
Kostnader	1480511	1624979	1 631200	1 717 240	1716700
Tillkommer/a v går:
Intäkter av isbrytar-
verksamhet	-20000	-23 458	-20000	-20000	-20000
Övriga intäkter/ut-
gifter	-30911	-	-36200	-51700	-51700
Betalningsmedelsför-
skjutningar (netto)	- 100	+ 529		-	-
Overplanering, reser-
ver m.m.	-14500	37 872	-10000	-	-
Medgiven prisreglering	196500	-	-	-	-
Medelsbehov	1611500	1639393	1565000	1645 540	1645000

Personal

Personalkategori	Antal anställda omräknat till personår
	1982/83		1983/84	1984/85
	Planerat	Utfall	Planerat	Chefen för marinen	Föredraganden
Militär personal' Civilmilitär personal-Civil personal	3487 135 3 255 6877	3 387 121 3 197' 6705	3402 3 133" 6535	3 530 3052" 6582	3 532 3054" 6586

' Inkl. yrkesofficersaspiranter.

- Hänförs fr. o. m. den 1 juni 1983 till militär personal.

' Exkl. 39 lönebidragsanställda och 60 beredskapsarbetare (personår).

" Exkl. lönebidragsanställda och beredskapsarbetare.

Budgetåret 1982/83

Chefen för marinen anger i sin redovisning för budgetåret 1982/83 atl den planerade verksamheten i stort sett har kunnat genomföras. Den decentraliserade styrningen av produktionen har ytterligare utvecklats.

Ubåtsincidenternas omfattning har inneburit en stor belastning på hela fredsorganisationen. Detta har bl. a. resulterat i att del planerade krigs-planläggningsarbelet inle helt har kunnat genomföras. Beslutade bered-skapshöjande åtgärder har vidtagits.

Budgetåret 1983/84

Den inriktning av verksamheten som anges i prop. 1982/83:100 bil. 6 (FöU 9, rskr 271) och regleringsbrevet för budgetåret 1983/84 beräknas i stort sett kunna följas.

Verksamheten inriktas främst mot att genomföra förbandsproduktionen samt mot alt förbättra beredskapen. Som ett led i denna strävan ändras grundutbildningens inriktning i viss mån, bl. a. för all nya ubålsskyddsupp-gifter skall kunna lösas. Utbildningen till och av befäl prioriteras. Rekryteringen till yrkesofficer reduceras i förhållande till den nivå som angavs i programplanen för perioden 1983/84-1987/88. En viss ökning av rekryteringen till reservofficer genomförs. Sjöbevakningssystemet utvecklas ytterligare genom organiserandet av lokala vedettbåtsförband och fortsatt samordning med civila resurser. Repetitionsutbildningen bar planerats få den volym som anges i regleringsbrevet för budgetåret 1982/83.

Budgetåret 1984/85 Chefen för marinen

Chefen för marinen anför bl.a. följande huvudmotiveringar för den föreslagna verksamheten under budgetåret 1984/85.

Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.	1983/84		1984/85
	1983/84		Chefen för marinen		Föredraganden
	Bem.	Bet.	Bem.	Bet.	Bem.	Bet.
Marinförband: Centralt vidtaget materielunderhåll m.m. för delprogrammen 2.1-2.99 (se s. 70)	89700	103 000	52000	78700	52 000	79000
Marinförband: Centralt vidtagen materielanskaffning m.m. (inkl. sjukvårdsmateriel) för delprogrammen 2.1 -2.99 (se s. 70) Till regeringens disposiuon	1322900	1306000	424 900	1209200	711000 45 000	1311000
Kostnader	1412600	1409000	476900	1287900	808000	1390000
Prisreglering Justering på grund av inkomster, överplanering m. m.	+ 345 700 - 1000	-128 306	-1-238800 - 2000	-249200	-1-220000 - 2000	-250000
Medelsbehov	-	1280694		1038700	-	1140000
Bemyndigandebehov	1757300	-	713700	-	1026000	-

Budgetåret 1982/83

Chefen för marinen anger i sin redovisning av verksamheten under budgetåret 1982/83 att materidunderhållel och materidanskaffningen i huvudsak har följt uppgjorda planer.

Byggandet av kustkorvelter typ Stockholm och minröjningsfartyg typ Landsort samt konstruktionen av ubåtar typ Västergötland pågår. Materiel för ubåtsskyddsverksamhel har beställts.

Budgetåret 1983/84

Bemyndigandeplan har fastställts i regleringsbrevet för budgetåret 1983/84 och ändrats genom beslut den 1 december 1983 och den 26 januari 1984. Under budgetåret planeras bl. a. anskaffning av minröjningsfartyg. Moderniseringen av övervatlensfartyg och ubåtar fortsätter liksom anskaffningen av ERSTA-batterier, sjömålsrobotar, luftvärnssystem 75 M och tunga rörliga batterier.

Budgetåret 1984/85 Chefen för marinen

Anslaget bör föras upp med 1038,7 milj. kr. ocb elt beställningsbemyndigande om 713,7 milj. kr. inhämtas. Chefen för marinen begär ytterligare 250 milj. kr. under anslaget som ramjustering.

Prop. 1983/84:112 77

Beställningsbemyndigandena är avsedda bl. a. för moderniseringsarbeten på övervatlensfartyg och tunga batterier, för anskaffning av trossbåtar, tunga rörliga batterier, artillerimaterid, materiel fill torpeder och minor m. m. saml stridslednings- och sambandsmaterid.

Fördelningen på funktioner (motsvarande) av de bemyndiganden som begärs för budgetåret 1984/85 saml de viktigare objekt som avses beställas framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1983; 1000-tal kr.).

Primäruppdrag Bemyndigande

Funktion/objekt (motsvarande)

Centralt vidtaget materielunderhåll m. m.

Översyner av stridsfartyg 25 700

Skeppsteknisk materiel 11 700

Vapenmateriel 1200

Haverier 10600

Övrigt 2800

Centralt vidtagen materielanskaffning m. m.

(inkl. sjukvårdsmateriel}

Fartygsobjekt m.m. 71 200

Viktigare objekt: fartygsmodemiseringar

skeppsteknisk materiel m. m.

trängfartyg

fartyg och båtar för kustartilleriet
Vapenmateriel för floHan 232 400

Viktigare objekt: sjömålsrobot

helikoptermateriel

spaningsradar

signalspaningsutrustning
Vapenmateriel för kustartilleriet 80900

Viktigare objekt: luftvämssystem 75 M

granatkastare

mörkersiktmateriel
Intendenturmateriel 25 900

Sjukvårdsmateriel 10800

Övrigt 3 700

Därutöver har bemyndiganden om 238,8 milj. kr. begärts för prisreglering.

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar föreslår överbefälhavaren alt förevarande anslag skall minskas med 520000 kr. som ramanpassning.

I övrigt lämnar överbefälhavaren chefens för marinen anslagsframställning utan erinran.

1 sin slutliga programplan för perioden 1984/85-1988/89 begär överbefälhavaren för budgetåret 1984/85 ytteriigare 80 milj. kr. för att nå upp till 1983 års riksdagsbeslut.

Prop. 1983/84:112 78

Föredragandens överväganden

Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel. Jag har därvid tagit hänsyn till växelkursförändringarna och till den inriktning som jag har förordat i avsnittet om det militära försvarets fortsatta utveckling (s. 15 f.). I min beräkning har jag också tagit hänsyn fill behovet av att förstärka ubålsskyddsfunktionen och då särskilt de fasta och rörliga undervattensbevakningssystemen.

I 1984 års budgetproposition (prop. 1983/84:100 bil. 6 s. 210) har jag förordat att ett av generaltullstyrelsens flygplan för samordnad övervakning m.m. till sjöss skall bytas ut under budgetåret 1984/85. Jag har under förevarande anslag beräknat bemyndiganden till regeringens disposition för anskaffning av flygplan samt den del av medlen för anskaffningen som faller på marinen. Återstående del av de medel som erfordras för anskaffningen bör tillföras prisregleringsmedlen för det aktuella budgetåret.

Med utnyttjande av de belopp somjag har tagii upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1985 (4054 593 307-H I 026000000 -1 140000000) 3940593307 kr. Detta bdopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1983/84 och 1984/85. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1985 blir därmed ca 3765 milj. kr.

Liksom tidigare bör del få ankomma på regeringen all ta ställning till vilka anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för del beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma alt lämna.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen alt medge att beställningar av materiel m. m. får läggas ut inom en kostnadsram av I 026000000 kr.,

2. till Marinförband: Materielanskaffning för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 1 140000000 kr.

C 3. Marinförband: Anskaffning av anläggningar

1982/83 Utgift 191723967

1983/84 Anslag 153000000

1984/85 Förslag 136000000

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad m. m. av och centralt beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder i lokaler m. m., befästningar och ammunitionsförråd för flottan och kustartilleriet samt markförvärv för dessa ändamål och för övnings- och skjutfält m. m.

Marinförband:

750 750

700 700

750 750

Markanskaffning för delprogrammen

Fasta kustartilleriförband

Gemensamma produktionsresurser

Nybyggnad m. m. för delprogrammen

18 350 17 650

63 200

39000 21300

43 600

39000 21300

43600

För flera delprogram gemensamma lednings-, bas- och underhållsförband m.m.

Fasta kustartilleriförband

Gemensamma produktionsresurser

Centralt beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder för delprogrammen

För flera delprogram gemensamma lednings-, bas- och

underhållsförband m. m.	16450	5 200	5 200
Fasta kustartilleriförband	28200	19800	19800
Gemensamma produktions-
resurser	30650	24 200	24200
Summa	175900	154600	154600
Utrednings- och projekte-
ringskostnader	-F 7600	-(- 8 500	+ 8 500
Inkomster från bostäder
och försäljning av mark
och byggnader	- 4650	- 5 500	- 5 500
Reducering pä grund av
överplanering	-25 850	-21600	-21600
Beräknat medelsbehov	153000	136000	136000

Budgetåret 1982/83

Fortifikationsförvaltningen anmäler i sin redovisning för budgetåret 1982/83 atl behovet atl förvärva ny mark har varit av begränsad omfattning. Den genomförda produktionen av befästningar har omfattat ny- och ombyggnad av ett anlal minstationer samt fortsalt ombyggnad av elt anlal äldre kustartilleribatterier och stabsplatser. En ny plåtverkstad vid KA 3 i Fårösund har färdigställts under budgetåret. Vid Karlskrona kuslartilleriregemente (KA 2) i Kariskrona pågår nybyggnad av en skolbyggnad och elt förråd som beräknas bli färdiga under budgetåret 1983/84.

Under årel har nybyggnad av en kasern vid KA 2, av en hamnanläggning och två skolbyggnader vid Berga örlogsskolor (BÖS) saml en skolbyggnad vid Gotlands kustartilleriregemente (KA 3) i Fårösund påbörjats.

Dessutom har ombyggnad av tyghuset vid Sydkustens öriogsbas (ÖriBS) i Kariskrona, marketenteriet vid BÖS samt en kasern vid Vax-

Prop. 1983/84:112 80

holms kustartilleriregemente (KAI) i Vaxholm påbörjats under budgetåret.

Budgetåret 1983/84

Mark för övningsändamål beräknas kunna anskaffas vid Slite på Gotland. Den planerade produktionen av befästningar omfattar fortsatt anskaffning av minslationer och ombyggnad av ett anlal äldre minstationer, kustartilleribalterier och slabsplatser. Under årel beräknas en skolbyggnad, ett förråd och en kasern vid KA 2, en hamnanläggning och två skolbyggnader vid BÖS samt en skolbyggnad vid KA 3 bli klara.

Dessutom påbörjas nybyggnad av en kasern vid BÖS, en tvätt- och smörjhall vid KA 3 samt en slabsbyggnad vid Härnösands kustartilleriregemente (KA5) i Härnösand.

Budgetåret 1984/85 Chefen för marinen

Medelsbehovet för budgetåret 1984/85 beräknas till 136 milj. kr. enligt vad som framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Chefen för marinen begär ytterligare 10 milj. kr. under anslaget som ram-justering.

För nybyggnadsprojekt som har påbörjats eller avses bli påbörjade före den 1 juli 1984 beräknas medelsåtgången under budgetåret 1984/85 till 20,1 milj. kr. I övrigt avses medel las i anspråk under budgetåret 1984/85 för att påbörja bl. a nybyggnad av en kansli- och skolbyggnad vid KA2 samt en stabsbyggnad vid BÖS. För ombyggnads- och underhållsarbeten som har påböijats eller avses bli påböriade före den 1 juli 1984 beräknas medelsbehovet till 4,6 milj. kr. för budgetåret 1984/85. För centralt beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder som avses påböijas under budgetåret 1984/85 beräknas ett medelsbehov under nämnda budgetår av 44,6 milj. kr. Av detta belopp avses 10 milj. kr. för modernisering av äldre lunga kustartilleribatterier.

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar lämnar överbefälhavaren chefens för marinen anslagsframställning utan erinran.

Föredragandens överväganden

Jag förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt sammanställningen över kostnader och medelsbehov (intagen på s. 79) och följande anskaffningsplan.

c. Företag avsedda att
påbörjas 1984/85
Delprogram 2.1
1. Testverkstad	4900	4900	_	_
2. Torpedverkstad	8500	8500	-	_
3. Diverse projekt	5 100	11000	-	-
Delprogram 2.6
4. Minstationer	18400	16800	_	_
5. Diverse projekt	8300	8300	-	_
Delprogram 2.99
6. KA 2. Nybyggnad av
en kansli- och
skolbyggnad	10000	7000	84-10	85-12
7. BÖS. Nybyggnad av
en stabsbyggnad	5900	5900	84-10	85-06
8. BÖS. Nybyggnad av en
distributionsanlägg-
ning för drivmedel	4500	4500	84-10	85-03
9. KA 5. Om-och till-
byggnad av kansli-
huset	5600	5600	83-10	85-09
10. Diverse projekt	14000	12600
Summa c	76700	83800	-	—
Summa B (a-c) 305980 380810 175010 99200 103900			_	_

6 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 112

Objekt	Kostnadsram		Medelsförbrukning		Bygg-	Färdig-
					start år-mån.	ställande år-mån.
			Faktisk Beräknad för		start år-mån.
	82-02-01	83-02-01	83-06-30 1983/84	1984/85
C. Cenlrah beslutade
ombyggnads- och
underhållsåtgärder
a. Företag påbörjade
före 1983-07-01	41250	40250	21200 18350	-	-	-
b. Förelag påbörjade
eller avsedda atl
påbörjas 1983/84	45800	61550	56950	4600	-	-
c. Förelag avsedda att
påbörjas 1984/85
Delprogram 2.1
1. Diverse objekt	-	5 800	- -	5 200	-	-
Delprogram 2.6
2. Modernisering av
tunga kustartille-
ribatterier	—	10000	- —	10000	-	_
3. Diverse objekt	-	5 200	-	5 200	-	-
Delprogram 2.99
4. BÖS. Ombyggnad av
en kasem	—	4 100	— —	4 100	84-09	85-06
5. Diverse projekt	-	2700	-	1000	-	-
6. Underhåll av byggnader
samt tekniska försörj-
ningsanordningar	-	27700	- -	19100	-	-
Summa c	-	55500	-	44600	-	-
Summa C (a-c)	87050	157300	21200 75300	49200	-	-
Summa A-C	393030	541 010	196210 175900	154600	-	-
Utrednings- och pro-
jekteringskostnader	-	-	- -1-7 600	-1- 8 500	-	-
Inkomster från bostä-
der och försäljning av
mark och byggnader	-	-	- - 4650	- 5 500	-	-
Reducering på grund av
överplanering	-	-	- -25 850	-21600	-	-
Beräknat medelsbehov	-	-	- 153000	136000	-	-

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Marinförband: Anskaffning av anläggningar för budgetåret 1984/85 anvisa eU förslagsanslag av 136000000 kr.

Verksamheten under anslaget omfattar utveckling av materiel för marinen. Verksamheten inriktas genom tilldelning av beställningsbemyndiganden medan anskaffningstidpunkt och anskaffningstakl bestäms av medelstilldelningen.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1983 186159298 kr. För budgetåret 1983/84 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigande om 225,5 milj. kr. och anvisat ett anslag av 82 milj. kr. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1984 blir därmed (186 159298-H 225500000-82000000) 329659298 kr.

Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1000-lal kr.)

Primäruppdrag m. m.	1983/84		1984/85
	1983/84		Chefen för		Föredra-
			mannen		ganden
	Bem.	Bet.	Bem.	Bet.	Bem.	Bet.
Marinförband: Utvecklingsarbete för delprogrammen 2.1 - 2.99(ses. 70)	194600	101000	202700	131500	235 000	143 300
Kostnader	194600	101000	202700	131500	235000	143300
Prisreglering Justering på grund av överplanering m. m.	+ 30900	-19000	-F 34 600	-33 300	-(-34000	-33 300
Medelsbehov	-	82000	-	9820O	-	110000
Bemyndigandebehov	225500	-	237300	-	269000	-

Budgetåret 1982/83

Chefen för marinen anger i sin redovisning av verksamheten under budgetåret 1982/83 atl planerat utvecklingsarbete för marinförbanden i stort sett har kunnat genomföras.

Budgetåret 1983/84

Bemyndigandeplan har fastställts i regleringsbrevet för budgetåret 1983/84 och ändrats genom beslut den 1 december 1983. Planen innebär bl. a. atl systemutvecklingen för fartyg och projekteringen av övervatlensfartyg och ubåtar fortsätter.

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.	1982/83		1983/84	1984/85
	Planerat	Utfall	Planerat	Chefen för flygvapnet	Föredraganden
Flygvapenförband:
För flera delprogram
gemensamma lednings-
och slrilförband	287448	304 285	310710	330437	326968
Jaktförband	381484	400244	411788	488265	487 230
Attackförband	252 709	248 608	276204	288051	287 608
Spaningsförband	115 670	132 362	133008	146271	145 975
Flygtransportförband	81 129	83 642	89487	96497	96349
Basförband	564 229	598026	624464	687 660	681024
Gemensamma produktions-
resurser	660331	777 802	718339	776819'	770746'
Kostnader	2343000	2544969	2564000	2814000	2 795 900
Tillkommer/avgår:
Intäkter	- 10000	-117514	-20000	-20000	-20000
Skillnad mellan bud-
geterade kostnader
och behov av betal-
ningsmedel	-	+264 180	_	—	_
Overplanering, reser-
ver m. m.		-	—	-	—
Medgiven prisreglering	+ 350000	-	-	-	-
Medelsbehov	2683000	2691635	2544000	2794000	2775 900

Inkl. trafikflygarhögskolan 18400000 kr.

Personal

Personalkategori	Antal ans	tällda omräknat till personår
	1982/83		1983/84	1984/85
	Planerat	Utfall	Planerat	Chefen för flygvapnet	Föredraganden
Militär personal' Civilmilitär personal" Civil personal	2430 2070 4215 8715	2254 2038 4 109 8401	4367 3983" 8350	4 300 3923" 8223'	4 300 3923" 8223'

' Inkl. yrkesofficersaspiranter.

Hänförs fr. o. m. den 1 juni 1983 till militär personal.

'Exkl. 80 lönebidragsanställda och 22 beredskapsarbetare (personår).

"Exkl. lönebidragsanställda och beredskapsarbetare.

'Exkl. trafikflygarhögskolan

Budgetåret 1982/83

Chefen för flygvapnet anger i sin redovisning av verksamheten under budgetåret 1982/83 bl. a. att likviditetsläget under senare delen av budgetåret krävde åtgärder för att begränsa behovet av betalningsmedel. Bl. a. minskades övningsverksamheten. En ny krigsorganisation har införts för huvuddelen av stridslednings- och luftbevakningsförbanden. Avvecklingen av äldre radarförband har fortsatt samtidigt som ny radarmaterid tillförts. Projekteringen av ett nytt låghöjdsradarsystem har fortsatt liksom anpassningen av äldre luftförsvarscentraler till bl. a. flygplan JA 37. Projektering av framtida stridslednings- och luflbevaknings(stril)centraler (Stril C 90) har påbörjats.

Den fortsatta omskolningen fill flygplan JA 37 har genomförts planenligt. Vid Norrbottens flygflottilj (F21/Se ÖN) har organiserats en division utrustad med flygplan JA 37. Vid förutvarande Västmanlands flygflottilj (F 1) har två divisioner med flygplan J35 dragits in. Vid F21/Se ÖN har en lätt attackdivision avvecklats samtidigt som en lätt attackenhel har organiserats vid divisionen för grundläggande taktisk utbildning vid Upplands flygflottilj (F16/SeM).

Försök med s. k. kompletteringsflygning med flygplan SK 60 har påbörjats. Utbildning och omskolning av personal för de nya flygplanen av typ Tp84 har påbörjats. Flygplan Tp79 har börjat avvecklas. Personalen har utbildats på ett nytt klargöringssystem.

Andra anpassningar av fredsorganisationen, bl. a. inom underhållsverksamheten och bevaknings- och förplägnadstjänsten, samt samordning av verksamheten med andra myndigheter har fortsatt.

Fl:s flottiljadministration, transportdivisionen samt den lätta målflyg-organisationen vid Bråvalla flygflottiljs detachement på Malmslätt (F 13 M) har avvecklats. Flygvapnets väderskola (VädS) har omlokaliserats till krigsflygskolan (F5) i Ljungbyhed.

Prop. 1983/84:112 89

Budgetåret 1983/84

1 förhållande till prop. 1982/83:100 (bil. 6, FöU 9, rskr 271) och regleringsbrevet för budgetåret 1983/84 krävs kraftiga begränsningar av verksamheten på grund av den bristande likviditeten. Kostnaderna för den verksamhet som anges i regleringsbrevet måste sålunda reduceras med 100 milj. kr. Den anpassning som har vidtagits innebär att verksamheten förändras till sitt innehåll och sin omfattning samtidigt som en gradvis ökad kvalitetsförsämring måste godtas i förmågan att lösa ålagda uppgifter. Härvid bör särskilt noteras att flygtidsultaget begränsas till ett absolut minimum per flygförare.

Projekteringen av ett nytt låghöjdsradarsystem samt vissa nya strilcen-Iraler fortsätter. Projekteringen av framtida strilcentraler (Stril C 90) fortsätter på lägsta möjliga nivå. Planering inför ett överförande av civilförsvarets alarmeringsfunklion till flygvapnet påbörjas.

Den påbörjade omskolningen till system JA 37 fortsätter liksom utvecklingen av ledningssystemet ATLE. Målsättning och uppgifter för spanings-flyggrupperna ses över. Utbildningen och omskolningen för flygplan Tp84 fortsätter. Flygvapnets transportflygorganisalion omorganiseras och centraliseras till Skaraborgs flygflottilj (F7).

Basorganisalionen förändras successivt. Anpassningen av bassyslemet och omskolningen av personalen till flygbassystem 90 och flygplan 37 fortgår.

Försöken med decentraliserad produktionsledning — DEPROL - fortsätter och omfattar förutom Jämtlands flygflottilj (F4) Hälsinge flygflottilj (F15) till följd av att militärområdesgränsen ändrats. En trafikflygarhögskola (TFHS) organiseras vid F5 för utbildning av piloter för den civila luftfarten m. m. Flygvapnets flygbefälsskola (FBS) omlokaliseras till Uppsala. Flygvapnets kadett- och aspirantskola för marklinjen (KAS/M) avvecklas under budgetåret.

Budgetåret 1984/85 Chefen för flygvapnet

Chefen för flygvapnet anför följande huvudmotiveringar för den föreslagna verksamheten under budgetåret 1984/85.

Likviditetsläget kräver alltjämt betydande begränsningar av verksamheten.

Äldre radarstationer och viss sambandsmaterid avvecklas och ersätts med modernare utrustning. Proven med ledningssystemet SEFIR-P fortsätter.

Anpassningen av bassystemet fortgår liksom omskolningen till flygplan 37. Del av flygutbildningen genomförs med flygplan SK 60. Utvecklingen av del datorstödda ledningssystemet ATLE fortsätter. Utbildningen och omskolningen för flygplan Tp84 genomförs. Basorganisationen förändras successivt. Införande av flygbassystem 90 fortsätter i avsevärt lägre takt

Prop. 1983/84:112 90

än tidigare planerat. Tolkskoleavddningen ur arméns stabs- och sambandsskola (TolkS) överförs till flygvapnet och lokaliseras till Uppsala.

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1983/84 detaljmotiverar chefen för flygvapnet på följande sätl.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär alt kostnaderna ökar med 231,4 milj. kr.

B. Förändringar enligt regeringens beslut
Organisationsändringar (främst förbandsindragningar) minskar perso
nalkostnaderna med 12,9 milj. kr.

C. Uppgiftsförändringar

1. Kostnaderna för materielunderhåll ökar med 27,5 milj. kr. eftersom underhållet bl. a. anpassas till atl 12 jaktdivisioner fortfarande är verksamma.

2. Flygvapnets del av kostnaderna för luftfartsverkels områdeskontroller (ATCAS) ökar med 12,9 milj. kr. på grund av att anläggningarna nu är i full drift.

3. Drivmedelskostnaderna ökar med 24,3 milj. kr. därför att antalet divisioner utrustade med flygplan JA 37 ökar med en och att 12 jaktdivisioner fortfarande är verksamma.

4. Ombeväpning till flygplan JA 37 ökar ammunitionskostnaderna med 1 milj. kr.

5. På grund av ett minskat anlal tjänslgöringsdagar för repetitionsutbildning minskar värnpliktskoslnaderna med 1 milj. kr.

6. Extra övningskostnader med 14 milj. kr. uppstår på grund av utprov-ning av en ny basorganisation.

7. Anskaffning och utveckling av ett lokalt personaladministrativt informationssystem kostar 5 milj. kr.

8. Kostnaderna för invesleringar i och drift av en trafikflygarhögskola utgör 18,4 milj. kr. utanför den ram för anslaget som överbefälhavaren har angett.

9. En anpassning till det fakfiska utfallet för budgetåret 1982/83 minskar kostnaderna med 600000 kr.

10. Likviditetsläget inom flygvapnet kräver begränsning av verksamhe
ten med 70 milj. kr. i förhållande till tidigare budgetårs normal verksamhet.

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över chefens för flygvapnet anslagsframställning förutsätter överbefälhavaren i likhet med chefen för flygvapnet att försvarsmakten tillförs medel i särskild ordning för kostnaderna för inrättande av trafikflygarhögskolan.

ning och övning vid förbanden - samt anskaffning av materiel för krigsorganisationen och av viss materiel för fredsbruk. Verksamheten inriktas genom tilldelning av beställningsbemyndiganden medan anskaffningsfid-punkt och anskaffningstakl bestäms av medelstilldelningen.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30juni 1983 13514530364 kr. För budgetåret 1983/84 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigande om 2643,3 milj.kr. och anvisat ett anslag om 2040,5 milj.kr. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1984 blir därmed (13514530364 + 2643300000-2040500000) 14117330364 kr.

Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.	1983/84		1984/85
	1983/84		Chefen för		Föredra-
			flygvapnet		ganden
	Bem.	Bet.	Bem.	Bet.	Bem.	Bet.
Flygvapenförband:
Centralt vidtaget
materielunderhåll
m.m. för delpro-
grammen 3.1-3.99
(se s. 85)	107400	102 200	88800	87700	88800	87 700
Flygvapenförband:
Centralt vidtagen
materielanskaffning
m. m. (inkl. sjuk-
vårdsmateriel) för
delprogrammen 3.1 —
3.99 (se s. 85)	1410300	2 602 800	723 900	2082 800	723 900	2457328
Kostnader	1517 700	2 705000	812700	2170500	812700	2545028
Prisreglering	+ 1 151600	-	+ 1693400	-	+731200	-
Reducering på
grund av
-överplanering
m.m.	-	-638500	-	-20500	-	-20500
— inkomster	- 26000	- 26000	3000	- 3000	- 3000	- 3000
Medelsbehov	-	2040500	-	2147000	—	2521528
Bemyndigandebehov	2643300	-	2503100	-	1540900	-

Budgetåret 1982/83

Chefen för flygvapnet anger i sin redovisning av verksamheten under budgetåret 1982/83 att materidanskaffningen för flygvapenförbanden har präglats av slora omplaneringar och att flera objekt har reducerats, uppskjuiits eller helt utgått ur planeringen i förhållande till vad som angavs i regleringsbrevet. Exempel på större objekt som har behandlats på detta sätt är jaktrobotar samt tung altackbeväpning och viss underhållsutrustning till Viggensystemet. Vidare har reduceringar skett inom Drakensystemet.

Prop. 1983/84:112 94

Primäruppdrag Bemyndigande

Funktioner/objekt (motsvarande)

Centralt vidtaget materielunderhåll m.m.

Jakt 2200

Attack 700

Transportflyg m. m. -

Bas 1400

Övrigt 84 500

Centralt vidtagen materielanskaffning m. m. (inkl. sjukvårdsmateriel)

Ledning samt stridsledning och luftbevakning 199000

Jakt 210400
JAS

Attack 38900

Spaning 2 700

Transportfl yg m. m. 5 400

Bas 124600

Sjukvårdsmateriel 2 900

Övrigt 140000

Därutöver har bemyndiganden om I 693,4 milj. kr. begärts för prisreglering.

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar föreslår överbefälhavaren all förevarande anslag skall minskas med 1 150000 kr. som ramanpassning och föras upp med 2 160850000 kr. Av delta bdopp har 13 850000 kr. förts över från anslaget D 1. Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet.

I sin slutliga programplan för det militära försvaret för perioden 1984/85-1988/89 begär överbefälhavaren för budgetåret 1984/85 ytteriigare 610 milj. kr. under anslaget för att kunna förverkliga sakinnehållet i 1983 års riksdagsbeslut (prop. 1982/83:100 bil. 6, FöU 9, rskr 271).

Föredragandens överväganden

Min beräkning av det totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel. Jag har därvid tagit hänsyn till växelkursförändringarna och fill den inriktning som jag har förordat i avsnittet om del militära försvarets fort-salta utveckling (s. 15 f.). Jag har också beaktat behovet av bemyndiganden och medel för anskaffning av jaktrobotar, komplettering av materiel fill radarstationer samt utbyggnad av försvarets telenät.

Med utnyttjande av de belopp som har tagils upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1985 (14117330364 + 1540900000-2521528000) 13 136702364 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsme-dd för budgetåren 1983/84 och 1984/85. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1985 blir därmed ca 12690 milj. kr.

Prop. 1983/84:112 95

Liksom tidigare bör det få ankomma på regeringen atl ta ställning till vilka anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma atl lämna.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen atl medge atl beställningar av materiel m. m. för flygvapenförband får läggas ut inom en kostnadsram av 1540900000 kr.,

2. till Flygvapenförband: Materielanskaffning för budgetåret 1984/85 anvisa eU förslagsanslag av 2521 528000 kr.

03. Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar

1982/83 Utgift 259293 544

1983/84 Anslag 261000000

1984/85 Förslag 220000000

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad m. m. av och centralt beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder i lokaler m. m., befästningar, flygfält och ammunitionsförråd för flygvapnet samt markförvärv för dessa ändamål och för övnings- och skjutfält. Verksamheten omfattar vidare komplelleringsarbeten m. m. på eller i anslutning till befintliga flygbaser, anläggningar för el- och teleutrustning vid baserna samt inlösen av flygbullerstörda fastigheter.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.	1983/84	1984/85
	1983/84	Chefen för	Före-
		flygvapnet	draganden
Flygvapenförband:
Markanskaffning för delpro-
grammen
För flera delprogram gemen-
samma lednings- och slril-
förband	500	_	_
Basförband	800	_	_
Gemensamma produktions-
resurser	1000	1000	1000
Nybyggnad m. m. för delpro-
grammen
För flera delprogram gemen-
samma lednings- och slril-
förband	33 500	23 800	43 800
Basförband	31600	30500	30500
Gemensamma produktions-
resurser	87 160	91000	91000
Centralt beslutade ombygg-
nads- och underhållsåtgär-
der för delprogrammen

Primäruppdrag m.m.	1983/84	1984/85
	1983/84	Chefen för	Före-
		flygvapnet	draganden
För flera delprogram gemen-
samma lednings- och slril-
förband	7475	4 600	4600
Basförband	11200	18000	18000
Gemensamma produktions-
resurser	48325	45 100	38700
Summa	221560	214000	227600
Utrednings- och projekte-
ringskostnader	+ 19600	+ 12000	+ 12000
Inkomster	- 3000	- 3 500	- 3 500
Reducering på grund av
överplanering	-30160	-22500	-16100
Beräknat medelsbehov	208000	200000	220000

Budgetåret 1982/83

Fortifikationsförvaltningen anmäler i sin redovisning för budgetåret 1982/83 atl behovet av mark har ökat. Uppkomna behov har i huvudsak kunnat tillgodoses. Avvecklingen av mark och byggnader som inle längre behövs har fortsatt i ökad omfattning.

Av befästningsobjekten har utbyggnaden av en luftförsvarscentral och nya radarstationer fortsaU planenligt. I fråga om anskaffning av kaserner m. m. har produktionen kunnat genomföras på ell i huvudsak tillfredsställande sätt. Under budgetåret har en väderstation för övningsändamål vid krigsflygskolan (F5) i Ljungbyhed, en hangar vid Hälsinge flygflottilj (F15) i Söderhamn och en simulatorbyggnad vid Norrbottens flygflotlilj (F21) i Luleå blivit färdiga. Nybyggnad av en hangar vid Jämtlands flygflottilj (F4) i Östersund, en servicehangar vid Bråvalla flygflottilj (F 13) i Norrköping, en skolbyggnad vid flygvapnets Halmstadsskolor (F14) i Halmstad, elt konlrolltorn och en hangar vid Upplands flygflotlilj (F 16) i Uppsala, en mafinrättning vid robotavdelningens försöksplats Norrland (RFN) i Vidsel och ett flygvapenmuseum på Malmslätt i Linköping har påbörjats. Kanslihuset vid F4 och skolbyggnaden vid F16 har byggts om. Smärre ombyggnadsätgärder har skett för räddningsslationer vid F4, F5, Västgöta flygflottilj (F6) i Karisborg, Skaraborgs flygflotlilj (F7) i Såtenäs och Blekinge flygflottilj (F17) i Ronneby samt för brandskyddet i hangarerna vid F 4, F6, F7, F13,F16ochF2l.

Budgetåret 1983/84

Behovet av alt anskaffa mark beräknas öka liksom avvecklingen av byggnader och markområden som inle behövs.

Den planerade produktionen av befästningar och flygfält omfattar fortsatt anskaffning av radarstationer, utbyggnad av basanordningar på flyg-

Prop. 1983/84:112 97

baser, anpassning och utbyggnad av baser för flygbassystem 90 samt d-och tdeanläggningar. På grund av likviditetssitualionen inom flygvapnet minskas dock verkamheten avsevärt i förhållande till tidigare planer. Detta innebär bl. a. att utbyggnaden av flygbassystem 90 och av grupperings-platser för radarstationer försenas. Utbyggnaden av el- och tdeanläggningar vid flygbaserna kan endast genomföras fill hälften. Av kasernprojekt beräknas en hangar vid vardera F4 och F16, en servicehangar vid F13, en skolbyggnad vid F14 och en matinrättning vid RFN bli färdiga. Av större projekt som beräknas kunna påbörjas märks nybyggnad av en simulatorbyggnad vid F7 och en hangar vid F21 samt ombyggnad av en kasern vid F14 och en kasern vid F16. Det blir dock inte möjligt att som tidigare planerats börja bygga en militärrestaurang vid F 21. Detta projekt liksom ett mindre antal nybyggnads- och underhållsprojekt har fått uppskjutas.

Budgetåret 1984/85 Chefen för flygvapnet

Medelsbehovet för budgetåret 1984/85 beräknas till 200 milj. kr. enligt vad som framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov (intagen på s. 95).

För nybyggnadsprojekt som har påböijats eller avses komma atl påbörjas före den 1 juli 1984 beräknas meddsålgången under budgetåret 1984/85 till 40,4 milj. kr. I övrigt avses medel tas i anspråk under budgetåret för att påbörja bl. a. utbyggnad av grupperingsplatser för radaranläggningar till en kostnad av 38,7 milj. kr., åtgärder för atl anpassa flygbaserna till flygbassystem 90 till en kostnad av 18 milj. kr., nybyggnad av en skolbyggnad vid F 14 till en kostnad av 15,7 milj. kr., nybyggnad av anläggning för mottagning av fjärrvärme vid sistnämnda förband till en kostnad av 12 milj. kr., nybyggnad av en servicehangar vid F16 till en kostnad av 19,1 milj.kr. saml nybyggnad av en mililärreslaurang vid F21 till en kostnad av 18,2 milj.kr., allt enligt prisläget den I februari 1983. För ombyggnads- och underhållsarbeten, som har påböijats eller avses komma all påbörjas före den I juli 1984, beräknas medelsbehovet under budgetåret 1984/85 till 2,7 milj. kr. För projekt som avses påbörjas under sistnämnda budgetår beräknas bl. a. medelsbehovet för underhåll och ombyggnad av flygfält till 18 milj. kr., för ombyggnad av en kasem vid F6 till 6,4 milj. kr., för ombyggnad av matinrättningen vid F 15 till 7,3 milj.kr. samt för centralt beslutat underhåll av byggnader, övnings- och skjutfält m. m. till 13,6 milj. kr.

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar lämnar överbefälhavaren chefens för flygvapnet anslagsframställning utan erinran.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov (intagen på s. 95). Jag har därvid beräknat 7 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 112

9. F17. Om-och tillbyggnad av en skolbyggnad

10.F 17. Om- och tillbyggnad av en hangar

11.F 21. Nybyggnad av en militärrestaurang

12.Diverse byggnadsprojekt och tekniska försörjningsanordningar

Summa c

Summa B (a-c)

C. Centralt beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder

a. Företag påbörjade
före 1983-07-01

b. Företag påbörjade
eller avsedda att
påbörjas 1983/84

c. Företag avsedda att
påbörjas 1984/85

Delprogram 3.1

1. Mindre ombyggnader
av befästningar m. m.
Delprogram 3.7

2. Reparation och underhåll av flygfält

3. Smärre ombyggnads-och underhållsåtgärder på flygfält Delprogram 3.99

4. F 15. Ombyggnad av matinrättning

5. Diverse ombyggnads-och underhällsåtgärder m.m.

6. Underhåll av byggnader och övnings-och skjutfält

Summa c

Summa C (a-c)

Summa A-C

Utrednings- och projekteringskostnader

Inkomster från bostäder och försäljning av mark och byggnader

Reducering på grund av överplanering

Beräknat medelsbehov

4 200

18500

4 200 84-10 85-06

10000 84-10 86-04

13 600 - - 10600

210950 - - 121800

437 640 576110 169400 152260 165300

18810 18510 13335 5175

73390 64825 - 61825 2700

3900 - - 3900

13 200 - - 13 200

4800 - - 4800

84-10 85-10

7350 - - 5400

17700 - - 17700

13600 - - 13600

60550 - - 58600

92200 143885 13335 67 000 61300

532140 723285 182735 221560 227600

- - - 19600 12000

- - 3000 - 3 500

- - - -30160 -16 100

- - - 208000 220000

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 220000000 kr.

04. Flygvapenförband: Forskning och utveckling

1982/83 Utgift 875998725'

1983/84 Anslag 1 105000000 1984/85 Förslag 1308000000 ' Varav 176 milj. kr. i prisregleringsmedel. ,

Verksamheten under anslaget omfattar utveckling av materiel för flygvapnet. Verksamheten inriktas genom tilldelning av beställningsbemyndiganden medan anskaffningstidpunkt och anskaffningstakl bestäms av medelstilldelningen.

Bemyndigandeskulden under anslaget värden 30 juni 1983 9118791275 kr. För budgetåret 1983/84 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigande om 2039,5 milj. kr. och anvisat ett anslag av 1 105 milj. kr. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1984 blir därmed (9 118791275 -1-2039500000-1105000000) 10053291 275 kr.

Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.	1983/84		1984/85
	1983/84		Chefen för flygvapnet		Föredraganden
	Bem.	Bet.	Bem.	Bet.	Bem.	Bet.
Flygvapenförband: Utvecklingsarbete för delprogrammen 3.1-3.99(ses. 85)	1 192000	1209900	182000	1367 200	182000	1 377 100
Kostnader	1192000	1209900	182000	1367 200	182000	1377 100
Prisreglering Justering på grund	+847 600	-	+999800	-	+ 1002200	-
- överplanering m.m. - inkomster	- 100	-104 800 100	- 100	-69000 - 100	100	-69000 - 100
Medelsbehov	-	1105000	-	1298100	-	1308000
Bemyndigandebehov	2039500	-	1181600	-	1184100	-

Budgetåret 1982/83

Chefen för flygvapnet anger i sin redovisning för budgetåret 1982/83 att verksamheten främst har omfattat typarbele för system JAS, styrd glidbomb med länksystem för atlacksystemet samt system- och projekteringsarbete inom stridsledningssystemet.

Budgetåret 1983/84

Bemyndigandeplan har fastställts i regleringsbrevet för budgetåret 1983/84 och ändrats genom beslut den 1 december 1983. Planen innebär bl. a. alt utvecklingsarbetet för flygplanssystemet JAS samt stridslednings-och luftbevakningsförbanden fortsätter.

Budgetåret 1984/85 Chefen för flygvapnet

Anslaget bör föras upp med 1298,1 milj. kr. och ett beställningsbemyndigande om I 181,6 milj. kr. inhämtas. Chefen för flygvapnet begär som ramjustering ytteriigare 500 milj. kr. för huvudprogrammet utan fördelning på anslag.

Inom delprogrammet Gemensamma lednings- och slrilförband fortsäUer projekteringen av stridslednings- och luftbevakningscentralerna (Stril C 90) m. m.

Verksamheten inom delprogrammet JAS-förband avser i huvudsak utveckling av JAS-flygplanel.

Beställningsbemyndigandet för delprogrammet Gemensamma produktionsresurser är främst avseU för drift och underhåll av försöksplatser.

Av begärda bemyndiganden avses 999,8 milj. kr. för prisreglering.

Överbefälhavarens yttrande

1 silt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar föreslår överbefälhavaren att förevarande anslag förs upp med 1 298 milj. kr.

I sin slutliga programplan för det militära försvaret för perioden 1984/85-1988/89 begär överbefälhavaren för budgetåret 1984/85 ytteriigare 130 milj. kr. under anslaget för atl kunna förverkliga sakinnehållet i 1983 års riksdagsbeslut (prop. 1982/83: 100 bil. 6, FöU 9, rskr 271).

Föredragandens överväganden

Min beräkning av del totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel. Jag har därvid tagit hänsyn till vissa investeringar vid flygtekniska försöksanstalten saml fill växelkursförändringarna och den inriktning som jag har förordat i avsnittet om det militära försvarets fortsatta utveckling (s. I5f).

Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1985 (10053291275 + 1184100000-1308000000) 9929391275 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1983/84 och 1984/85. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1985 blir därmed ca 9700 milj. kr.

Liksom tidigare bör det få ankomma på regeringen aU ta ställning fill vilket utvecklingsarbete som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Under anslaget bedrivs dels allmän ledning och förbandsverksamhet, dels operaliv och krigsorganisatorisk verksamhet.

Kostnader och medelsbehov (1000-lal kr.)

Primäruppdrag m. m.	1982/83		1983/84	1984/85
	Planerat	Utfall	Planerat	Överbefäl- Föredra-
				havaren	ganden
Operativ ledning m.m.:
Operativ planläggning
m. m.	54602	58524	66775	73991	71100
Beredskap m. m.: Sär-
skild verksamhet	25 906	29175	28197	30382	30380
Beredskap m.m.: In-
satsberedskap	79855	117439	88256	92243	91720
Beredskap m. m.: Be-
redskapsåtgärder vid
SJ m.m.	10700	12310	11770	9770	12420
Krigsorganisation av
centrala och högre re-
gionala staber m. m.	123858	138 380	106749	107927	106680
Gemensamma produktions-
resurser:
Överbefälhavarens
och militärbefäl-
havamas fredsorga-
nisation m. m.'	226818	248898	262908	293774	285220
Gemensamma produk-
tionsresurser: Bort-
tagande av pansar-
hinder o. d.	4509	4802	4960	-	-
Gemensamma produk-
tionsresurser: Ge-
nomförande av Struk-
tur-90	-	-	-	17000	16000
Kostnader	526248	609528	569615	625087	613520
Tillkommer/a vgår:
Intäkter	- 10645	-52 110	-10255	-12088	-12088
Gemensamma kostnader
(netto)	-	+ 71615	-	-	-
Overplanering, reser-
ver m.m.	- 10703	—'	-10900	-22000	-12832
Medgiven prisreglering	+ 112800	-	-	-	-
Medelsbehov	617 700	629033	548460	590999	588600

Personal

Personalkategori	Antal anställda omräknat till personår
	1982/83		1983/84	1984/85
	Planerat	Utfall	Planerat	Överbefälhavaren	Föredraganden
Militär personal Civilmilitär personal' Civil personal	650 60 1350 2060	591 61 1345 1997"	713 1266' 1979"'	716 1221' 1937"	717 1261' 1978"*

' Hänförs fr. o. m. den 1 juni 1983 till militär personal.

Exkl. 19 lönebidragsanställda och 3 beredskapsarbetare (personår).

'Exkl. lönebidragsanställda och beredskapsarbetare.

■•inkl. beredskapspersonal.

' Inkl. personal som har överförts från fortifikationsförvaltningen.

''Inkl. personal (41 personår) som har överförts från anslaget B 1. Arméförband:

Ledning och förbandsverksamhet.

Budgetåret 1982/83

Överbefälhavaren anger i sin redovisning för verksamheten under budgetåret 1982/83 att den slutligt planerade verksamheten med vissa inskränkningar har kunnat genomföras inom ramen för disponibla resurser.

Mot bakgrund av förändringar i det militärpolitiska lägel samt inträffade ubåtsincidenter har beredskapshöjningar och insatser av stor omfattning fått vidtas.

Budgetåret 1983/84

Den inriktning av verksamheten som anges i prop. 1982/83: 100 bil. 6 (FöU 9, rskr 271) och regleringsbrevet för budgetåret 1983/84 för de delprogram m. m. som nu ingår i anslaget beräknas med vissa inskränkningar kunna följas.

Personalminskningar och decentralisering av beslutsbefogenheter m. m. genomförs enligt besluten (prop. 1977/78:63, FöU 9, rskr 174 och prop. 1979/80:135, FöU 15, rskr 318) om försvarsmaktens centrala ledning m. m. samt om organisation av försvarsmaktens högre regionala ledning m. m.

Förberedelser vidtas för samlokalisering av materielförvaltningen och verkstadsförvaltningen i Bergslagens militärområde med militärbefälhavaren i militärområdet.

Under året fortsätter arbetet med försvarets materielverks projekt "Förråd 90", vilket får konsekvenser för huvudprogrammet.

Vidare fortsätter arbetet med att genomföra riksdagsbeslutet (prop. 1982/83:138, FöU 15, rskr 324) om vissa materidunderhållsfrågor inom försvaret. Detta bedöms få viss inverkan på huvudprogrammet.

Budgetåret 1984/85 Överbefälha våren

Överbefälhavaren anför följande huvudmotiveringar för den föreslagna verksamheten under budgetåret 1984/85.

Prop. 1983/84:112 107

Verksamheten inriktas i första hand på att säkerställa den operativa ledningen under beredskap och krig.

Strävan skall vara att begränsa de administrativa kostnaderna till förmån för operativt krigsförberedelsearbete och krigsorganisation.

Personaltjänsten prioriteras i syfte alt möta negativa verkningar för de anställda av de fredsorganisatoriska förändringarna, personalminskningarna m. m.

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1983/84 motiverar överbefälhavaren på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär atl kostnaderna ökar med 28490000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

1. Vakansuppfyllnad av tjänster ökar kostnaderna med 10 195 000 kr.

2. För genomförande av "Struktur 90" behövs ytterligare 15 milj. kr.

3. För omsältning av standardfordon förs 7 milj. kr. över från huvudprogram 1.

4. För utbildning av reparationsledare och för ökad personalljänsiut-bildning behövs 900000 kr.

5. Överföring av primämppdraget Borttagande av pansarhinder fill E3. Operativ ledning m.m.:Anskaffning av anläggningar innebär att kostnaderna minskar med 4960000 kr.

6. Övriga volymförändringar gör att kostnaderna minskar med 1153000 kr.

7. Medelsbehovet under anslaget minskar på grund av ökade intäkter (1833000 kr.), ökad överplanering (9,1 milj. kr.) och överföring av 2 milj. kr. för en försvarsmaktsövning till anslaget B 1. Arméförband: Ledning och förbandsverksamhel.

Föredragandens överväganden

Beträffande inriktningen av verksamheten under programplaneperioden får jag hänvisa till vad jag har anfört i avsnittet om det militära försvarets fortsatta utveckling (s. 15 f).

Upplysningar om primäruppdraget Beredskap m. m.: Särskild verksamhet kommer atl lämnas riksdagens försvarsutskott.

Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

all till Operativ ledning m.m.: Ledning och förbandsverksamhet för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 588600000 kr.

Prop. 1983/84:112 108

E2. Operativ ledning m. m.: Materielanskaffning

1982/83 Utgift 90381414'

1983/84 Anslag 100000000

1984/85 Förslag 122000000

' Varav 12,5 milj. kr. i prisregleringsmedel.

Verksamheten under anslaget omfattar bl. a. anskaffning av tdemaieriel för försvarets telenät och för försvarets gemensamma stabsplatser samt uppbyggnad av signalförbindelser. Verksamheten inriktas genom filldel-ning av beställningsbemyndiganden medan anskaffningstidpunkt och anskaffningstakl bestäms av medelstilldelningen. '

Bemyndigandeskulden var den 30 juni 1983 200092778 kr. För budgetåret 1983/84 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigande om 139,2 milj. kr. och anvisat ett anslag om 100 milj. kr. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1984 blir därmed (200092778+139200000-100000000) 239292778 kr.

Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.	1983/84		1984/85
	1983/84		Överbefäl-		Föredra-
			havaren		ganden
	Bem.	Bet.	Bem.	Bet.	Bem,	Bet.
Operativ ledning
m.m.: Materiel-
anskaffning för
delprogrammen
4.1-4.99 (se
s. 103)	117 300	105 300	173 200	113 600	186400	118000
Kostnader	117300	105300	173200	113600	186400	118000
Prisreglering	+21900	-	25400	-	+ 28000	-
Justering på
grund av över-
planering m. m.	-	-5 300	-	+4000	-	+4000
Medelsbehov	—	100000	—	117600	—	122000
Bemyndigandebehov	139200	-	198600	-	214400	-

Budgetåret 1982/83

Överbefälhavaren anger i sin redovisning av verksamheten under budgetåret 1982/83 att den materielanskaffning som var planerad i stort sett har kunnat genomföras.

Budgetåret 1983/84

Bemyndigandeplan har fastställts i regleringsbrevet för budgetåret 1983/84 och ändrats genom beslut den 1 december 1983. Planeringen inne-

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad m. m. av och centralt beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder i lokaler m.m. och befästningar för huvudprogrammen Operativ ledning m. m. och Gemensamma myndigheter m. m. samt markförvärv för dessa ändamål.

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag	1983/84	Beräknad ändring 1984/85
	1983/84	Överbefäl-	Före-
		havaren	draganden
Operativ ledning m. m.:
Markanskaffning för delpro-
grammen
Krigsorganisation för centra-
la och högre regionala
staber m.m.	400	400	400
Försvarets radioanstalt	200	200	200
Nybyggnad m. m. för delpro-
grammen
Krigsorganisation för centra-
la och högre regionala
staber m. m.	46700	63 800	63 800
Gemensamma produktions-
resurser	14050	2 850	2850
Centralt beslutade ombygg-
nads- och underhållsåtgär-
der för delprogrammen
Krigsorganisation för centra-
la och högre regionala
staber m. m.	16 550	21750	21750
Gemensamma produktions-
resurser	10250	15000	15000
Summa	88150	104000	104000
Utrednings- och projekte-
ringskostnader	+ 3 200	+4000	+4000
Reducering på grund av
överplanering	-1400	-	-
Beräknat medelsbehov	89950	108000	108000

Budgetåret 1982/83

Fortifikationsförvaltningen anmäler i sin redovisning för verksamheten under budgetåret 1982/83 aU planerad verksamhet i huvudsak kunnat genomföras. Nybyggnad av en stabsplats har påbörjats liksom ombyggnad av befintliga slabsplatser. En ny stabs- och förvaltningsbyggnad vid Gotlands mililärkommando (MKG) har färdigställts. Nybyggnad av en apterings-verkstad för försvarets materielverk (FMV) i Karisborg och en expedi-fionsbyggnad för försvarets radioanstalt (FRA) på Lovön i Stockholm bar

Prop. 1983/84:112 114

F Gemensamma myndigheter m. m.

F19. Reglering av prisstegringar för det militära försvaret

1982/83 Utgift -'

1983/84 Anslag 2500000000 1984/85 Förslag 1650000000

' Utgifterna redovisas under övriga anslag inom utgiftsramen för det militära försvaret.

Anslagen inom utgiftsramen för det militära försvaret är för budgetåret 1984/85 beräknade i pris- och löneläget februari 1983. Anslaget Reglering av prisstegringar för det militära försvaret är avsett att täcka sådana pris-och löneökningar som inträffar från februari intill utgången av budgetåret 1984/85. Detta innebär att ungefär två års pris- och löneökningar räknas in i anslaget. Anslaget är ett s. k. täckningsanslag som inle skall belastas.

Budgetåret 1982/83

Riksdagen har för budgetåret 1982/83 anvisat 2 500 milj. kr. till reglering av prisstegringar för det militära försvaret. Beloppet avsåg kompensation för prisstegringar enligt nelloprisindex (NPI) från prislägel i februari 1981 till medelprisläget för budgetåret 1982/83.

Riksdagen har vid 1981/82 års riksmöte beslutat .3" ett nytt priskompensationssystem — försvarsprisindex (FPl) — skaH :■ ;>ras för det militära försvaret (prop. 1981/82:102 bil. 2 s. 47, FöU 18, rsKr 374).

Resultatet av beräkningarna av NPI och FPI för budgetåret 1982/83 framgår av följande sammanställning (februari 1981 = 100).

Augusti November Februari Maj Medeltal

1982 1982 1983 1983 1982/83

NPI 112,59 115,98 116,75 118,87 116,05

FPI 111,47 113,68 115,54 118,51 114,80

För prisreglering av de rambundna anslagen disponeras alltså (0,148x 16610000000) 2453280000 kr. Från detta belopp skall emellertid dras 324895000 kr. enligi den sammanställning som har redovisats i 1984 års budgetproposition (prop. 1983/84: 100 bil. 6 s. 32).

För prisreglering disponeras på detta sätt totalt (2453 280000-324895000) 2 128385000 kr.

Regeringen har i december 1982 samt mars och juni 1983 beslutat om överskridanden av vissa anslag på grund av pris- och löneomräkning m. m.

Prop. 1983/84:112 116

K Övriga ändamål

Flygtekniska försöksanstalten

Flygtekniska försöksanstalten har till uppgift att främja utvecklingen av
flygtekniken inom landet. Förutom den s. k. uppdragsforskningen bedriver
försöksanstalten egen, främst grundläggande forskning av allmän flygtek
nisk karaktär. i

Flygtekniska försöksanstalten ligger i Stockholm. Den leds av en styrelse. Chef för försöksanstalten är en generaldirektör. Försöksanstalten är organiserad på ett kansli och en aerodynamisk avdelning, en hållfasthets-avdelning och en teknisk avdelning.

Verksamheten under delprogrammet Flygtekniska försöksanstalten budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet samt två primäruppdrag inom huvudproduklionsområdet Forskning och utveckling. Denna verksamhet finansieras från förslagsanslaget Flygtekniska försöksanstalten. Uppdragsverksamheten redovisas som självbärande verksamhet under detta anslag.

Planering för perioden 1984/85-1988/89

Beträffande utvecklingen under delprogrammet anför flygtekniska försöksanstalten bl. a. följande.

Flygtekniska försöksanstaltens verksamhet kommer i hög grad alt påverkas av hur intenfionerna i betänkandet (Ds Fö 1983: 1) Svensk flygteknisk forskning - långsiktig inriktning och resursbehov förverkligas. Försöksanstalten kommer vidare att påverkas av den inriktning och omfattning som stödet till den civila flygplansutvecklingen får, av utvecklingsprogrammet för vindkraft och av hur de internationella kontakterna inom forskningen utvecklas.

Det ekonomiska lägel inom försvarsmakten medför alt försvarets materielverk har aviserat minskningar av sina beställningar och invesleringar vid flygtekniska försöksanstalten. Härutöver har Saab-Scania AB lagt en allt större del av sina beställningar utomlands, eftersom försöksanstalten inte har konkurrenskraftiga vindtunnlar. Saab-Scania AB beställer numera också i stor utsträckning modeller utomlands som är så slora atl de endast kan användas i femfots- och större transsoniska vindtunnlar. Detta leder till ett minskat kunnande vid försöksanstalten och minskad beläggning av både prov- och verkstadsresurserna. Trots planerade besparingsåtgärder genom bl.a. personalreduceringar leder minskningen av beställningarna till atl försöksanstalten inte genom egna åtgärder kan undvika ell under-skoU i verksamheten under budgetåret 1984/85.

Prop. 1983/84:112 117

Utredningen om den flygtekniska forskningen har bl. a. föreslagit anskaffning av en transsonisk vindtunnel. En sådan förnyelse av resurserna har både syftet att stimulera rekrytering, utbildning och forskning och alt göra del möjligt att öka beställningsvolymen från inhemska och utländska kunder. Försöksanstalten anser det därför synnerligen viktigt att en transsonisk vindtunnd anskaffas.

Flygtekniska försöksanstahen har utarbetat ett förslag till mål för den flygtekniska forskningen vid försöksanstalten under de närmaste åren. Förslaget diskuteras f. n. med försvarets materielverk och SaabScania AB. Del är bl. a. grundat på styrelsens för teknisk utveckling treåriga civila forskningsprogram, ett vid flygtekniska försöksanstalten utarbetat förslag till militärt forskningsprogram och förslagen i utredningen om den flygtekniska forskningen. Avsikten är atl dessa program skall utgöra en grund för försöksanstaltens planering och verksamhet i samarbetet med försvarels materielverk, Saab-Scania AB och övriga intressenter.

Sammanfattningsvis är flygtekniska försöksanstaltens verksamhet och framtida möjligheter beroende av alt

- den långsiktiga inriktningen och målet för den flygtekniska forskningen fastställs av regeringen,

- investeringar görs i stort enligt förslagen i betänkandet svensk flygteknisk forskning både beträffande personal och resurser i övrigt. En ny transsonisk vindtunnel bedöms av flygtekniska försöksanstalten som nödvändig för att kompetensen och konkurrenskraften skall kunna behållas,

- berörda parter - i första hand försvarets materielverk, Saab-Scania AB, styrelsen för teknisk utveckling, tekniska högskolan och flygtekniska försöksanstalten - enas om uppgiftsfördelningen inom den flygtekniska forskningen inom ramen för fastställda övergripande mål.

Den av flygtekniska försöksanstalten beräknade årsomslutningen under anslaget inkl. kostnaderna för investeringar i anläggningar (endast telefonväxel och ökat säkerhetsskydd) framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1983; 1000-tal kr.).

1983/84	1984/85	1985/86	1986/87	1987/88	1988/89	Summa 1984/89
70000'	76200	71500'	71 500'	71500'	71500'	362 200

Prisläge februari 1982.

' Beroende på inriktningen av den flygtekniska forskningen.

' Intäkterna för perioden 1984/85-1988/89 beräknas till ca 360 milj. kr.

Planerad personalutveckling (antal anställda fördelade på personalkategorier omräknat till personår) inom försöksanstalten framgår av följande sammanställning.

1983/84	1984/85	1985/86	1986/87	1987/88	1988/89
265'	258'	245'	240'	240'	240'

' Inkl. tjänstemän från tekniska högskolans flyglaboratorium. Varav 90 akademiskt utbildade, 73 gymnasie/institutsingenjörer (motsvarande), 46 övrig teknisk personal och 56 övriga.

' Personalens fördelning på olika kategorier kan anges först efter utredning om personalreduceringar. Beroende på den fortsatta inriktningen av den flygtekniska forskningen.

K 2. Flygtekniska försöksanstalten

1982/83 Utgift 2478000'

1983/84 Anslag 2550000

1984/85 Förslag 9400000

' Anslaget H4. Flygtekniska försöksanstalten.

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.	1982/83		1983/84	1984/85
	Planerat	Utfall	Planerat	Flygtekniska försöksanstalten	Föredraganden
Flygtekniska för-
söksanstalten:
Allmän ledning
och förbands-
verksamhet	700	778	750	800	800
Utvecklingsarbete
(uppdragsverksamhet)	57200	60234	67450	64000	64000
Tillämpad forsk-
nmg	1700	1700	1800	6700	5900
Bidrag till ut-
rustntng	-	—	—	4700	2700
Kostnader	59600	60376	70000	77525'	73400
Avgår:
Intäkter av upp-
dragsverksamhet	-57200	-60234'	-67450	-64000	-64000
Balanserat över/
underskott	-	142	-	-	-
Medelsbehov	2400	2478	2550	12200	9400

' Verksamheten kommer enligt flygtekniska försöksanstalten att ge ett underskott

budgetåret 1984/85 om 1325000 kr.

' Underskottet i uppdragsverksamheten balanseras till budgetåret 1983/84.

Prop. 1983/84:112 119

Personal

Personalkategori Antal anställda omräknat till personår

1982/83 1983/84 1984/85

Planerat Utfall Planerat Flygtek- Föredra-

niska ganden

försöksanstalten

Civil personal 240 242 265' 258 258

Inkl. personal vid tekniska högskolan i Stockholm som har förts över till anstalten. ' Anpassas till verksamhetens utveckling.

Budgetåret 1982/83

Flygtekniska försöksanstalten anger i sin redovisning för budgetåret 1982/83 att verksamheten har genomförts med den inriktning och enligt de handlingsregler som har föreskrivits i regleringsbrevet.

Verksamheten har under budgetåret gett ett överskott om 2336000 kr. Efter justering av årsresultatet med vissa intäkter hänförda till rätt budgetår uppkommer dock ett underskott om 5133 300 kr. Uppdragsverksamheten har gett 60 150000 kr. i intäkter.

Budgetåret 1983/84

Utvecklingsarbetet vid Saab-Scania AB för flygplanssyslemet JAS medför för flygtekniska försöksanstaltens del en fortsatt vindtunndulprovning av olika aktuella huvudkonfigurationer men huvuddelen av vindtunndpro-ven för flygplan JAS 39 görs utomlands på grund av försöksanstaltens föråldrade vindtunndutrustning. Viss konstruktion och tillverkning av modeller för prov i utländska vindtunnlar utförs dock vid försöksanstalten. Beräkningsinsatserna för Saab-Scania AB: s räkning beräknas kvarstå på nuvarande nivå liksom insatserna avseende prestandaanalytiskt arbete och deltagandet i operationsanalytiska studier för försvarets materielverks räkning.

Ett förslag till nytt långsiktigt forskningsprogram för flygplan och robotar för perioden 1983/84 - 1986/87 har tagits fram i koncept och dess första fas bearbetas under budgetåret 1983/84. Programmet kommer i allt väsentligt att styra den militära forskningsverksamheten och kommer fillsammans med det civila forskningsprogrammet att ha stor betydelse för inriktningen av den fortsatta verksamheten vid flygtekniska försöksanstalten.

Framtagningen av optimeringsprogram för kompositkonstruktioner intensifieras i samarbete med Saab-Scania AB. Hela kapaciteten hos anstaltens laboratorium för servohydrauliska utmattningsprov las i anspråk för utvecklingen av flygplan JAS. Verksamheten beträffande skadetålighet minskar i omfattning. Frigjord kapacitet offereras inom andra områden i konkurrens med utländska anbudsgivare.

Prop. 1983/84:112 120

Inom det civila flygforskningsprogrammet fortsätter verksamheten utan större förändringar. Den ekonomiska ramen är dock otillräcklig, vilket också har påpekats i betänkandet om flygteknisk forskning, där en ökning föreslås. Förhandlingar med berörda parter pågår. Resultatet berör budgetåret 1984/85 och följande budgetår.

Inom den icke-flyglekniska forskningen väntas endast smärre förändringar. Vindenergiforskningen, som bekostas av statens energiverk, tar som tidigare det största utrymmet. En viss ökning av vindkraftindustrins beställningar väntas. Insatser krävs dock för att värva nya kunder inom den icke-flygtekniska forskningen i övrigt, varför marknadsföring av försöksanstaltens kompetens behöver bedrivas i ökande omfattning.

Tillträdes- och datorskyddet vid flygtekniska försöksanstalten utreds sedan rikspolisstyrelsen har utdömt försöksanstaltens datoranläggning från sekretessynpunkl. Kostnaderna för de ombyggnader som behövs beräknas till 2,7-3 milj. kr. All täcka dessa kostnader i den planerade driftsbudgeten går inte. Därför begärs särskilt fillskoU av medel.

Budgetåret 1984/85 Flygtekniska försöksanstalten

Verksamhetens inriktning och omfattning under budgetåret 1984/85 bestäms främst av arbetet för JAS-projektet och de militära och civila forskningsprogrammen. Modelltillverkningen och vindtunnelprovningen får minskad arbetsvolym medan aerodynamik- och struklurberäkningar liksom komponentprovning väntas fortsätta som tidigare. För den icke-flygtekniska verksamheten bedöms marknadsföringen kunna ge något ökade inkomster.

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1983/84 motiverar flygtekniska försöksanstalten på följande sätl.

A. Pris- och löneomräkning för primäruppdragen

Pris- och löneomräkningen ökar kostnaderna med 150000 kr., varav 50000 kr. för allmän ledning och förbandsverksamhet och 100000 kr. för tillämpad forskning.

B. Uppgiftsförändringar
Tillämpad forskning

Anstalten föreslår en ökning av anslaget till 6,7 milj. kr. för att i enlighet med rekommendationerna i belänkandet om flygteknisk forskning kunna initiera egna forskningsuppdrag och för att kunna uppehålla kompetensen hos försöksanstaltens forskare.

Materiel och anläggningar

Flygtekniska försöksanstalten hemställer att anstalten för budgetåret 1984/85 tilldelas ett engångsbidrag om 2 milj. kr. för anskaffning av en ny

Prop. 1983/84:112 121

växdutruslning samt 2,7 milj. kr. för aU kunna svara för sina myndighetsuppgifter avseende hanteringen av sekretessbelagd dalaverksamhet.

Föredragandens överväganden

Till alt börja med vill jag erinra om att riktlinjerna för den flygtekniska forskningen behandlas i 1984 års forskningspolitiska proposition (prop. 1983/84:107 bil. 2). Till grund för propositionen ligger betänkandet (Ds Fö 1983:1) Svensk flygteknisk forskning - långsiktig inriktning och resursbehov. I propositionen framhålls bl. a. att den flygtekniska forskningen i huvudsak har varit inriktad på att tillgodose försvarsmaktens behov. Flygtekniska försöksanstalten är härvid en central instans för vår flygtekniska forskning och provning. För att svensk flyginduslri skall kunna överleva måste emellertid basen för verksamheten breddas genom en ökad andel civil produktion. För att bl. a. långsiktigt främja och samordna hela den flygtekniska forskningen föreslås i propositionen inrättandet av ell flygtekniskt råd.

Av den forskningspolitiska propositionen framgår vidare all regeringen av statsfinansiella skäl inte kan förorda anskaffning av en ny transsonisk vindtunnel till flygtekniska försöksanstalten. Försöksanstaltens uppdragsvolym inom området vindtunndprov beräknas härigenom minska. De minskade möjligheterna till intäkter medför all nedskärningar av verksamheten bedöms nödvändiga och atl personalminskningar inle kan undvikas. Jag förutsätter alt försöksanstalten genom atl anpassa sin organisation till behoven och till möjliga uppdragsinkomster även i fortsättningen inriktar verksamheten på atl behålla och utveckla sin kompelens och sina försöksresurser främst för atl stödja försvarets anskaffning av flygmaterid och den svenska flygindustrins materielutveckling. Enligt min mening är del också viktigt att försöksanstalten eftersträvar en kunskapsnivå som skapar förutsättningar för ett ökat samarbete med andra nationer för att därigenom bl. a. utnyttja tekniska framsteg inom flygteknikens område i omvärlden. Möjligheterna att på lång sikt behålla flygtekniska försöksanstalten som en central instans för flygteknisk forskning och provning är också beroende av en viss modernisering m. m. av de experimentella resurserna. Inriktningen och omfattningen av denna modernisering bör enligt min mening bl. a. prövas inom det flygtekniska rådet.

För att behålla kontinuiteten och kompetensen hos flygtekniska försöksanstalten som central instans för flygteknisk forskning och provning har jag vid min beräkning av meddsbebovet ökat medlen till primäruppdraget Tillämpad forskning. Jag har vidare beräknat ett engångsbelopp om 2,7 milj. kr. för ett förbättrat säkerhetsskydd, främst inom dataområdet. Regeringen har den 12 januari 1984 uppdragit åt statskontoret att utreda vissa frågor rörande bl.a. anskaffning av telefonväxlar m.m. Jag är därför inte nu beredd att beräkna medel för en sådan anskaffning. Statskontorets

Prop. 1983/84:112 123

Innehåll

Propositionen ...................................................... ... 1

Propositionens huvudsakliga innehåll ...................... ... 1

Protokoll från regeringssammanträde 1984-02-23 ..... 2

1 Inledning ....................................................... ... 2

2 Det militära försvarets fortsatta utveckling ......... 4

2.1 Inledning.................................................... ... 4

2.2 Utredningen om flygvapnets likviditet m.m......... ... 4

2.3 Överbefälhavaren m. fl.................................. ... 5

2.3.1 Krigsorganisationens utveckling m.m.......... ... 5

2.3.2 Besparingsprogrammet ........................ .. 10

2.3.3 Fredsorganisationens utveckling ............ .. 13

2.3.4 Personalfrågor ................................... .. 14

2.4 Föredragandens överväganden ...................... .. 15

2.4.1 Inledning ........................................... .. 15

2.4.2 Krigsorganisationens utveckling m. m......... 15

2.4.3 Besparingsprogrammet ........................ .. 18

2.4.4 Fredsorganisationens utveckling ............ .. 19

2.4.5 Personalfrågor ................................... .. 22

2.5 Hemställan ................................................ .. 26

3 JAS-projektet ................................................. .. 27

3.1 Bakgrund ................................................. .. 27

3.2 De ekonomiska förutsättningarna för projektet . .. 27

3.3 Teknisk värdering av projektet ....................... .. 28

3.4 Vissa industripolitiska aspekter på projektet .... .. 29

3.5 Hemställan ................................................. .. 30

4 Vissa beredskapsfrågor .................................... .. 31

4.1 Det nuvarande beredskapssystemet för försvarsmakten .... 31

4.2 Överbefälhavarens framställning ................... 32

4.3 Utredningen om tillträdesskydd ...................... 32

4.4 Föredragandens överväganden ....................... 33

4.5 Hemställan ................................................ 35

5 Vissa frågor rörande försvarsindustrin ................. .. 36

5.1 Överbefälhavaren ...................................... . 36

5.2 Föredragandens överväganden ....................... 37

5.3 Hemställan ................................................ 40

6 Rörlig kredit för driften vid försvarsmaktens verkstäder, m. m. . 41

7 Ekonomiska resurser för det militära försvaret ...... .. 42

7.1 Planeringsram för perioden 1984/85-1988/89..... 42

7.1.1 Överbefälhavaren ............................... . 42

7.1.2 Föredragandens överväganden .............. . 43

7.2 Ramberäkning för budgetåret 1984/85 ............ . 47

7.2.1 Överbefälhavaren ............................... . 47

7.2.2 Föredragandens överväganden .............. . 47

7.3 Hemställan ................................................ . 49

Prop. 1983/84:112 124

B. Arméförband ............................................... 51

Arméförband:

1. Ledning och förbandsverksamhet ..................... 53

2. Materielanskaffning ...................................... .. 58

3. Anskaffning av anläggningar............................. 61

4. Forskning och utveckling ............................... .. 67

C. Marinförband ................................................ .. 70

Marinförband:

1. Ledning och förbandsverksamhet ..................... .. 70

2. Materielanskaffning ...................................... .. 75

3. Anskaffning av anläggningar............................. .. 78

4. Forskning och utveckling ............................... 83

D. Flygvapenförband .......................................... 85

Flygvapenförband:

1. Ledning och förbandsverksamhet .................... .. 85

2. Materielanskaffning ...................................... .. 91

3. Anskaffning av anläggningar............................. .. 95

4. Forskning och utveckling ............................... 100

E. Operativ ledning m. m...................................... 103

Operativ ledning m. m.:

1. Ledning och förbandsverksamhel....................... 105

2. Materielanskaffning ...................................... 108

3. Anskaffning av anläggningar............................. 110

F. Gemensamma myndigheter m. m........................ 114

19. Reglering av prisstegringar för det militära försvaret 114

K. Övriga ändamål ........................................... 116

2. Flygtekniska försöksanstalten ...................... 116

Beslut ............................................................ 122

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984

5,5	5,5	5.5	4 2 0
9	1	0	4 2 0
4	2	1	1
ca 50	ca 40	ca 40	ca 40

-H 956 600 000
-1-600000000	-1- 1556600000
970000 - 2900000
- 4000000	7870000
	19529955000
	+ 5765000
	19535720000
	-i- 1650000000
	21185720000

-	2 850	-	-	2850
-	23150	-	-	23150
136180	161280	25780	60750	66650

-	9000	-	-	7 500
-	41250	-	-	29250
61600	116090	32540	26800	36750
198980	278570	58320	88150	104000

Kostnadsram	Medelsförbrukning Bygg-		Färdigställande år-män.
	Faktisk t.o.m. 83-06-30	Beräknad för år-mån.
82-02-01 83-02-01	Faktisk t.o.m. 83-06-30	1983/84 1984/85
: ;	-	+ 3 200 +4000 -1400 89950 108000	-

95	190
-3	7
85	146
8	20
26	24
211	387