Prop. 1983/84:107 Regeringens proposition

1983/84:107

om forskning;

beslutad den 9 februari 1984.

Regeringen förelägger riksdagen vad som upptagils i bifogade utdrag av regeringsprotokoll för de ålgärder och de ändamål som framgår av föredragandenas hemslällan.

Pä regeringens vägnar INGVAR CARLSSON

LENA HJELM-WALLÉN

Propositionens huvudsakliga innehåll

En framgångsrik forsknings- och utvecklingsverksamhel är en förutsättning för atl Sverige på längre sikt skall kunna återvinna sin ekonomiska styrka, slå vakt om sitt nationella oberoende och få möjligheter lill fortsalt reformverksamhet och kulturell ulveckling. I propositionen läggs en rad förslag om insatser för atl slärka den svenska forskningen.

I propositionens inledande avsnitt redovisas forskningspolitikens huvudfrågor idag och vissa övergripande prioriteringar.

En central forskningspolitisk uppgift är att stärka den grundläggande forskning som finansieras via anslag till högskola och grundforskningsråd. Också den långsiktiga riklade kunskapsuppbyggnaden inom olika samhällsseklorer bör ges ökad tyngd. Den vetenskapliga kvaliteten i forskningen måste hävdas med ökad kraft.

Att främja rekryteringen av unga forskare är en avgörande förutsättning för en framgångsrik forskningsverksamhet, liksom atl höja forskningens effektivitet genom förbätlringar av forskarnas arbetsvillkor.

Av grundläggande betydelse är vidare all ulveckla formerna för samverkan mellan näringslivet och den statliga forskningen samt att fortsatt stimulera del inlernalionella forskarutbytet.

De långsiktiga områdesprioriieringar som angavs i 1982 års forskningspolitiska proposition föreslås forlfarande i huvudsak gälla. Särskild uppmärksamhet riktas mot forskning och ulveckling inom fyra områden, nämligen miljövårdsinriktad forskning saml informationsteknologi, materialteknik och bioteknik.

Inom utrikesdepartementets verksamhetsområde redovisas olika åtgär-1    Riksdagen 1983/84. 1 .saml. Nr 107

Prop. 1983/84:107 2

der för alt intensifiera sådan forskningsverksamhet som har särskild utrikes- och säkerhetspolitisk relevans. Särskilda medel anslås för forskningssamarbete med de Europeiska gemenskaperna (EG).

Försvar.\jörskningen innehåller många delar som är gemensamma med forskningen i samhället i övrigt. 1 flera fall finns inom försvarsforskningen unik kompetens. I propositionen fiamhålls vikten av att samhällets lolala forskningsresurser samordnas i ökad ulslriickning. Ett samlat förslag till den flygtekniska forskningens inriktning liiggs fram. Förslagel innebär bl.a. alt den civila andelen ökas genom ett flerårigt ramprogram för civil flygteknisk forskning.

Forskningsinsatserna rörande de sociala konkvenscrna av ulvecklingen inom arbetslivet samt forskningen inom socialförsäkringsområdet betonas, liksom forskning inom socialt behandlingsarbete, miljömedicin och primärvård. Bristen på kompetenta forskare liksom på handledare inom socialforskningssektorn är stor. I propositionen föreslås därför forlsalla åtgärder för all rekrytera forskare lill området och bygga upp kompelens som grund för en tillämpad forsknings- och utvecklingsverksamhet.

På kommunikationsområdet sammanförs iransportforskningsddega-tionenoch kolleklivtrafikberedningen till en ny myndighet, transportfoisk-ningsberedningen. Den nya myndigheiens uppgift blir att stödja forsknings- och utvecklingsverksamhet inom transporiområdel och alt samordna transporlforskningen. Den längsikliga kunskapsuppbyggande forskningen inom området förstärks.

Anslagen till forskning och forskarutbildning inom utbildningsdepartementets område föresläs öka med sammanlagl 110 milj. kr. ulöver kompensation för löne- och prisökningar. Merparten av ökningarna gäller leknik, naturvetenskap och medicin, men även humaniora och samhällsvetenskap föreslås få ökade resurser. Forskningsrådens anslag ökar med 28 milj. kr. Fakulteternas s. k. basresurserökar med 26 milj. kr., varav minst 75 procent skall användas lill nya ijänsler som doceni och forskarassistent. Ell begränsat antal nya professurer inrättas. För dyrbar vetenskaplig utrustning föreslås en ökning med 10 milj. kr. Särskilda medel anvisas för forskning inom mikroelektronik, bioteknik och toxikologi. Medel föreslås för fem forskartjänster inom jämsiiilldhetsforskning.

Forsknings- och ulvecklingsverksamhelen vid mindre högskoleenheter fär ett särskill stöd. Förbättringar föreslås inom studiefinansieringen i forskarutbildningen och åldersgränsen för utbildningsbidrag för doktorander avskaffas.

Det inlernalionella forskarutbytet förstärks genom olika ätgärder.

Förslag läggs också fram om hur kullurseklorns forskningsbehov kan fillgodoses.

I fråga om de areella näringarna föreslås i proposifionen all forskningen koncenlreras kring frågor rörande de grundläggande sambanden mellan olika processer i de biologiska systemen. Ylleriigare insalser föreslås för

Prop. 1983/84:107 3

all möjliggöra en fördjupning inom bl. a. markekologi, mikrobiologi, genetik och immunologi. Som ett led i satsningen på den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden föreslås medel för ijänsler som doceni och forskarassislenl och för doklorandljänsler.

För att möjliggöra tillämpning av genteknik på främst växter sker omfattande satsningar pä kunskapsuppbyggande forskning inom ämnesområdet bioleknik.

I fråga om miljövården betonas behovet av atl forskningen bedrivs med utgångspunkt i en helhetssyn. Förstärkta insatser förutses bl.a. när del gäller forskning rörande försurningens effekter saml övergödning av sötvatten och marin miljö.

Inom arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde behandlas frågor som rör forskning om arbetsmarknadspolitik, arbetsliv och arbetsmiljö, invandring saml jämställdhet.

Inom byggnadsjörskningen läggs större vikl vid den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden. Forskning om byggseklorn i samhällsekonomin, ombyggnad och underhåll av byggnader och frågor om decentralisering och demokrati priorileras.

Forsknings- och utvecklingsinsatsernas belydelse för den industriella tdlväxlen och förnyelsen betonas. Ett nytt treårigt program föreslås för det stöd som styrelsen för leknisk ulveckling (STU) lämnar till teknisk forskning och utveckling under budgetåren 1984/85-1986/87. Nya slödformer föreslås,, liksom inrällandel av en leknisk forskningsrådsfunkiion inom ramen för STU:s kunskapsulvecklingsprogram.

I propositionen läggs vidare fram ett förslag lill nytt treårigt program för energiforskningen omfattande 1 220 milj. kr. Del gäller insalser för forskning och utvecklingsarbete om energianvändning i bebyggelse, transporter och samfärdsel samt för energitillförsel. Ökad vikl läggs vid insatser pä långsiktig och grundläggande forskning inom energisektorn.

När del gäller forskning om den offentHga sektorn redovisas att en delegation inrättas och knyts till civildepartementet med uppgift all vara främsl ett organ för informationsutbyte mellan de aktiva forskarna och företrädare för den statliga och kommunala sektorn. Forskarutbildningens meritvärde föreslås höjas vid tillsättning av statligt reglerade tjänsler.

Prop. 1983/84:107 4

Utdrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1984-02-09

Närvarande: statsrådet I. Carlsson, ordförande och siatsräden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Pelerson, Boström, Bodsiröm, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande: statsråden 1. Carisson, Bodström, Hellström, Thunborg, Sigurdsen, Boström, Hjelm-Wallén, Göransson, Lundkvist, Leijon, Gradin, Gustafsson, Pelerson, Dahl, Holmberg

Proposition om forskning

Statsrådet Ingvar Carlsson anför.

1    Inledning

Den stalstinansiella situationen i Sverige är ansträngd. Regeringens budgelförslag för 1984/85 präglas därför av slramhei. Mänga områden av den statliga verksamhelen fär vidkännas nedskärningar. Hårda krav på ralionaliseringar gäller för hela förvaltningen.

Samtidigt är det en central del av regeringens polilik atl främja invesleringar inom områden som ökar produklivilelen och stimulerar den ekonomiska lillväxlen. Del gäller i.ex. energisekiorn, transportverksamhelen och byggandet. Det gäller också forskning och teknisk ulveckling.

En framgångsrik forsknings- och utvecklingsverksamhet är en förulsälining för atl Sverige på längre sikl skall kunna återvinna sin ekonomiska styrka, slå vakt om sill nationella oberoende och få möjligheler lill forlsall reformverksamhet och kulturell utveckling.

Forskning och ny teknik har lagl grunden för vårl lands ulveckling från ett fattigt agrarsamhälle lill en modern välfärds- och industrination. Tekniska genombrott har stärkt industrins konkurrensförmåga och därmed spelat en viktig roll för den ekonomiska tillväxten. Därigenom har resurser skapats för det sociala reformarbetet, som i sin lur i hög grad byggt pä forskning och ny kunskap inom samhällslivets alla områden. Nya rön inom den medicinska forskningen har kontinuerligt och genomgripande förändrat vårl sjukvårdssystem. I ell samspel och en växelverkan mellan lek-

Prop. 1983/84: 107 5

niska framsteg och socialt reformarbete har det svenska välfärdssamhället vuxit fram.

1 dag framslår behovel av ylleriigare kunskap för all förstärka resursbasen och angripa samhällsproblemen med särskild skärpa.

En långsiktig förstärkning av Sveriges industriella och tekniska kunskapsbas är nödviindig för all slå vakt om och ulveckla induslrins internationella konkurrenskraft. En djupgående omstrukturering av det svenska näringslivel har inlells. Många faktorer pekar på att vi under de närmasle tio åren kommer alt lägga grunden lill en kvalitativt ny industriell ulveckling. Detta sker såväl genom förnyelse inom våra basnäringar och traditionella industrigrenar som genom framväxten av nya. kunskapsintensiva branscher.

Ny produktionsteknik, nya produkter och styrsystem kommer fram som resultat av landvinningar inom bioteknik och mikroelektronik. Nya material med revolutionerande egenskaper, t.ex. keramer. fiberkompositer och plaster, tränger in på allt fler områden. Mikroelektronikens möjligheter har ännu bara utnyttjats i liten skala. Ändå har Sverige redan nu, i förhållande lill industrins omfallning. fler numeriskt styrda maskiner och robotar än något annat land. På informtilionsteknologins område har basen breddals väsenlligl under senare år både industriellt och forskningsmässigt.

Inom det biolekniska området, där inlressel mer och mer knyts till hybrid-DNA-lekniken. har forskningen redan en ansenlig omfattning. Det industriella utnyttjandet har börjat inom läkemedelsindustrin och, om också i betydligt mindre utsträckning, inom kemisk industri i övrigl. Bioteknikens betydelse för industrins utveckling på flera områden är oomtvistlig. Inom energiområdet krävs en omfattande utveckling av ny leknik för att möjliggöra en successiv övergång till energisystem som i huvudsak baseras på effektiv energianvändning och varaktiga, helst förnybara och inhemska energikällor med minsta möjliga miljöpåverkan.

För framtiden krävs såväl fortsatta kraftiga satsningar på teknisk utveckling och forskning inom induslrin som en bred och kvalilativl högtstående forskning vid våra universitet och högskolor och andra offentligt finansierade organ. Förutom teknisk forskning behövs grundläggande forskning inom naturvetenskaperna och inte minst biovetenskaperna.

Den snabba lekniska utvecklingen inom t.ex. elektronikomrädet griper in i samhällets alla områden och för med sig stora effekier för enskilda människors dagliga liv. Politiska beslutsfattare ställs inför många och svåra beslut där själva hastigheten i den nya teknikens utveckling och tillämpning i sig ulgör ell problem. Det är en cenlral uppgift för forskare frän skilda discipliner all i samverkan belysa de möjliga effekterna socialt, kulturellt, ekologiskt osv. av olika länkbara ulvecklingslinjer.

Inom det svenska samhällel upplever vi idag problem inom skilda områden. De regionala klyftorna kvarslår forlfarande i hög grad. Arbetslösheten innebär inte bara ett omedelbart slöseri med mänskliga resurser ulan

Prop. 1983/84: 107 6

har också negativa sociala konsekvenser. Utslagning, alkoholmissbruk och bruk av andra beroendeframkallande medel är allvarliga problem. Vårt ekologiska system utsätts för alll mer omfallande slörningar. Vi behöver bällre kunskap om människors levnadsförhållanden och om möjligheterna att påverka dessa med ålgärder inom arbelslivet, del sociala Irygghelssy-stemel och hälso- och sjukvården. För att tillgodose detta kunskapsbehov krävs en bred och kvalitativt högtstående forskning inom såväl samhällsvetenskap, medicin och humaniora som naturvetenskap.

Den kunskap som las fram om människan, hennes livsvillkor och behov bör utnyttjas aktivt för atl länka teknikutvecklingen in i för samhället och människorna rätta banor.

Den humanistiska forskningen har ett egenvärde i ell demokratiskt samhälle. Den förbättrar våra förutsättningar atl förslå och samverka med andra kulturer och länder. Kulturlivets vitalitet stöds av forskning och utveckling på en lång rad områden. Både skapande och upplevelse inom konst, musik och litteratur kan hämta kraft och inspiration i humanistisk forskning.

Behovet av forskning har alltså en direkl koppling till de problem vi i dag upplever. Insatserna måste ske i samspel med och avvägas mol andra investeringar inom respektive område. Men forskningen har en viklig uppgift också i atl förbereda oss för de problem vi i dag inte kan förutse, atl bygga upp en kunskapsbas inför framliden.

Därmed får forskningen en vidiire och djupare innebörd.

Forskning handlar ytterst om människors behov av att orientera sig i tid och rum, om atl göra verkligheten tydlig och tolkningsbar, om atl förslå de skeenden som lett fram till dagens värld och om möjligheler all välja vägar in i framtiden. Människor har alltid gjort sig föreställningar om världsalltets tillblivelse och om sin plats i universum, om det egna och andra samhällens historia, om legitima meloder atl styra och härska och om naturens och de materiella tingens väsen. Föreställningar och insikler har överförts från generation lill generation. De binder människor samman som individer och samhällsmedlemmar.

Vår insikt om dagens värld har vi ärvt. Vi har en skyldighel att förvalla delta arv och ytterligare vidga synfältet. 1 detta perspektiv är forskning en kulturell förpliklelse och ett förhållningssätt i kamp mot vidskepelse och kunskapsförakt.

Dessa skäl för all forska kan inle skiljas från de mer nyttoorienterade. Vår strävan efler sammanhang och begriplighel är också motiverad av en önskan att lösa problem och atl kunna styra och påverka utvecklingen. På ett mer konkret plan beror Sveriges framtid som kulturnation och välfärdssamhälle på hur klokt vi kan förvalta och använda forskningens framsteg.

Ett viktigt resultat av en allmän satsning på forskning är all vi får vetenskapligt kunniga människor som är tränade både att kritiskt granska nya idéer och alt lösa problem, skapa och förnya. Att det finns många

Prop. 1983/84:107 7

människor med denna kompetens är vitalt för vår samhällsdebatt och kultur. De bidrar också till ;ill öppna vårt samhiille mot omväriden och förmedla kunskap om vår egen ulveckling samt till atl göra andra länders vetenskapliga framsteg tillgiingliga för oss.

Att sprida informalion om forskningen och dess resullal är en angelägen uppgift i ett demokratiskt samhälle, såviil för all tillgodose behov av kunskap för atl kunna lösa egna problem och delta i den demokratiska beslutsprocessen som f(>r att främja intresse för forskning, inle minsl bland barn och ungdomar.

Forskning och ulveckling åtnjuter i dag ett starkt slöd från breda kretsar i vårt land. Del har kommit lill ullryck i de politiska partiernas piogramut-talanden och i de stora intrcsseorganisalionernas och folkrörelsernas program. Alla de tre stora fackliga huvudorganisationerna har på senare år lagt fram egna program för forskning och utveckling.

Förväntningarna på forskningen är således slora. Forskningen löser dock inle i sig samhällets problem. Det måste ske i en dialog mellan olika samhällsintressen. Men denna förutsätter en forskning av lillriicklig bredd och djup som ger kriliskl prövad kunskap och vidgar vår handlingsfrihet. Forskningen iir en gemensam, nalionell resurs i våra slrävanden att bevara Sverige som en materiellt och kiilttirelll rik och öppen demokrati.

Däri ligger en stor förväntan på och utmaning lill svenska forskare.

2    Definitioner

En omfattande begreppsapparat har utvecklats för alt på ett nyanserat sätt beskriva olika typer av forsknings- och utvecklingsverksamhel. Utgångspunkten har varit dels forskningsprojektens karakiär och syfte, dels vem som har ansvaret för forskningsverksamheten.

Den gängse indelningen utifrån forskningsprojektens karaktär formulerades inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) år 1970 och skiljer mellan grundforskning, tillämpad forskning och utvecklingsarbete.

Med grundforskning avses ett systematiskt och metodiskt sökande efler ny kunskap och nya idéer utan någon bestämd tillämpning i sikle. Grundforskning syftar till all ge ett bidrag lill den vetenskapliga kunskapsmassan inom ett visst område.

Med tillämpad forskning avses sådanl sökande med en bestämd tillämpning i sikte.

Med utvecklingsarbete avses eit idérikt och systematiskt utnyttjande av vetenskaplig och annan kunskap för all åsladkomma nya produkler, nya processer, nya syslem eller väsentliga förbätlringar av nu existerande sådana.

Denna indelning utnyttjas i den internationella forsknings- och utveck-

Prop. 1983/84:107 8

lingsslatisliken, som framför alll beskriver de tekniska och nalurvelenskapliga områdena.

Ett begrepp som tillkommit under senare år är långsiklig kimskapsupp-bvggnad som syftar till uppbyggnad av kompetens på nya områden motiverade utifrån sektoriella och motsvarande ändamål. Man har då inle gjort en strikt uppdelning mellan grundläggande och tillämpade inslag i forskningsverksamheten.

När det gäller att beskriva ansvarsförhållanden inom forskningen har begreppet scklorsforskning kommit att användas för atl beskriva sådan forskning som motiveras utifrån en viss samhällssektors eller beställares behov av kunskap för atl främja vissa ändamål och som finansieras av sekiorn eller beställaren.

En indelning utifrån ansvarsaspekten, som ulgår från forskarnas situation, kan göras i forskning på eget programansvar, där forskarna ges hela ansvaret för hur problemen slälls och uppgifterna löses och redovisas, saml uppdrag.sforskning, dåren externbeställare har avgörande inflytande på valet av problemområde.

Forskning på egel programansvar innesluter både den över högskole-budgelen och forskningsråden finansierade forskningen och den sekloriellt och industriellt motiverade forskning som syftar lill långsiklig kunskapsuppbyggnad inom ell vissl område.

3   Den statliga forskningspolitiken

3.1 Bakgrund

Satsningarna på forskning och ulveckling (FoU) i Sverige uppskattas tili sammanlagt ca 18 miljarder kr. budgelåret 1983/84. De statliga anslagen, inkl. slöd lill induslriell FoU, beräknas uppgå lill drygt hälften, ca 9,2 miljarder kr. Härtill kommer den näringslivsfinansierade FoU-verksamhe-ten som främsl avser utveckling. Det betyder all de svenska FoU-salsning-arna nu kan beräknas uppgå lill ca 2,5 procenl av bruttonationalprodukten (BNP) totalt. Endast ett fåtal industriländer avsätter mer lill FoU i förhållande lill BNP. Betydande nysatsningar har dock beslutats i flera av de ledande industriländerna;

De FoU-insalser som ulförs inom induslrin har efler en viss stagnation på 1970-lalel börjal öka avsevärt. Från 1979 lill 1981 ökade anlalel utförda personår med 6 procenl. Moisvarande ökning mellan åren 1981 och 1983 uppskallas till 8 procenl. Läkemedelsindustrin är den bransch som satsar mest på FoU i förhällande lill förädlingsvärdet. Forskningsinsatserna är slora också inom transportsektorn, elektroindiislrin och maskinindustrin.

Den statliga FoU-verksamheten finansieras via anslag direkl till högskolan, via anslag till de forskningsråd som fördelar medel främst efter inom-

Prop. 1983/84:107 9

vetenskapliga kriterier saml via anslag lill seklorsansvariga myndigheler som även de i stor utsträckning förlägger sin forskning lill högskolan.

Den nuvarande svenska organisationen för forskning och utveckling har växt fram under de senaste decennierna. Forskningsråden inrättades huvudsakligen under senare hälften av 1940-talet som ett komplement lill den fasta universitetsorganisationen. Under femtio- och sexliotalen genomgick universitetsorganisationen en omfattande expansion. Också forskningsrådens resurser ökades avsevärt. Samtidigt inleddes en ulbyggnad av forskningsorganisationen i övrigt. Delvis med modell från forskningsråden inrättades under sextio- och sjuttiotalen flera organ för finansiering av forskning inom olika samhällsområden. Några exempel är slyrelsen för leknisk ulveckling (STU), statens råd för byggnadsforskning, arbelarskyddsfonden, delegationen för social forskning och Riksbankens Jubileumsfond, som är en stiftelse under riksdagen. Parallellt härmed tillkom nya forskningsinstitut. Vidare byggdes forskningsorganisationen ul genom alt en rad cenlrala myndigheler fick särskilda resurser för forskning inom sina områden, t.ex. naturvårdsverket, arbetarskyddsstyrelsen och livsmedelsverket.

Ulvecklingen från sextiotalet och framåt har alltså inneburit dels all de s.k. rörliga resurserna för finansiering av forskning genom forskningsråden och motsvarande organ ökal. dels all fasta resurser med anknytning lill behov inom olika myndigheters områden byggls ut. De direkta anslagen till högskolan har emellertid realt sett stagnerat. Grundforskningsrädens anslag har heller inle realt sett ökat nämnvärt under 1970-talel.

Merparten av den statliga forskningsverksamheten ulförs inom högskolan. I förhållande lill många andra länder har Sverige relalivi få frislående forskningsinslilul.

3.2 Statens roll i forskningspolitiken

En avgörande fråga när riksdagen skall beslula om rikllinjer för de kommande årens forskningspolitik är på vilket sätt staten skall ta ansvar för slyrning och planering av forskning och utveckling. Den mesl påtagliga uppgiften är all beslula om de slalliga FoU-resursernas omfattning och fördelning på olika sektorer och organ samt om den organisatoriska utformningen av FoU-syslemel. Därutöver finns det anledning atl uttala allmänna riktlinjer som gäller hela FoU-syslemel.

Del är uppenbart all samhällels roll i hög grad varierar för olika delar av FoU-syslemel. Belräffande tillämpad forskning och ulveckling inom olika seklorsområden liksom den härtill hörande riktade grundforskningen krävs en medveten planering av insalserna utifrån de politiska förutsättningarna inom respektive område.

När det gäller den allmänna grundläggande forskning som finansieras via anslag till högskolan och forskningsråd är statens ansvar främsl atl förvissa

Prop. 1983/84:107 10

sig om atl det vetenskapliga systemet med dess inbyggda processer för kvalitetskontroll fungerar tillfredsställande. Delaljerad områdesstyrning bör inte ske. Del kan dock krävas direktiv när del gäller myckel resurskrävande och långsiktiga insalser som fordrar nationell samordning.

Allt sådant planeringsarbete är med nödvändighet långsiktigt. Det är viktigt atl ändringar i inriktning eller i resurser sker stegvis och inte som abrupta omkastningar. Att bygga upp kompetens inom ett område är en mödosam och tidskrävande process. Detta måste beaklas vid forskningspolitiska ställningstaganden.

En central fråga är på vilkel sätt underlag las fram för den forskningspoliiiska planeringen och för beslut som gäller avvägningen av resurser mellan olika sektorer och områden.

I riksdagens beslut med anledning av proposition 1981/82: 106 om forskning m.m. framhölls betydelsen av atl få fram ett underlag för övergripande beslut och prioriteringar på nationell nivå. Regeringen gav därför alla sektorsorgan i uppdrag atl utarbeta femårsplaner för resp. område. Dessa planer remitterades lill berörda högskoleenheter och lill forskningsråden. Denna process har genom ambitiösa insatser av sektorsorpan och högskoleenheter och särskilt universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) lell till en nära nog heltäckande beskrivning av den forskning som i dag finansieras av sektorsorganen. Det är angelägel atl den dialog som i samband härmed har inletts mellan berörda organ fortsätter. Såväl sektorsorgan som fakultetsnämnder och forskningsråd har framfört idéer och förslag om fortsättning i olika former. Det lorde dock knappast vara erfoi"derligt eller önskvärt att upprepa den process som nu har genomförls. Av inte minsl praktiska skäl är det nödvändigt att i fortsättningen mer selektivt identifiera problem och områden som kräver åtgärder och beslut från riksdagens och regeringens sida. 1 detta arbete bör även forskningsrådsnämnden (FRN) kunna medverka. Jag ålerkommer senare till FRN:s roll.

Ett vikligl beslutsunderlag för regering och riksdag är underlag som belyser den vetenskapliga kvaliteten på forskningen inom olika områden. Utvärderingar bör successivl göras inom samtliga delar av FoU-systemel. t.ex. av den typ som genomförls av naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR). STU. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) m.fl. de senaste åren. och där även utländska experter anlitats, eller med andra lämpliga metoder. Jag ålerkommer till detta i del följande.

En betydelsefull del av planeringsprocessen är självfallet också del underlag som tillställs regeringen i form av anslagsframställningar från olika organ med ansvar för forskning och utveckling. Slutligen är direkta kontakter mellan regeringen och aktiva forskare t.ex. via forskningsberedningen ett sätt atl snabbt identifiera problem och behov. De vetenskapliga akademierna utgör också en resurs som enligt min mening bör kunna utnyttjas i den forskningspolitiska planeringen i större ulslräckning än som hittills skett.

Prop. 1983/84:107 11

En uppföljning av den internationella utvecklingen utgör också ett cenlrall underlag inte minst när det gäller teknisk forskning och ulveckling. Genomgångar av den lyp STU, Ingenjörsvelenskapsakademien (IVA) m.fl. gjorl av angelägna områden mol bakgrund av såväl inhemska förutsättningar som internationell kunskapsulveckling är av stort värde.

Utformningen av den statliga FoU-politiken bör slutligen ske i ett brett perspektiv med beaktande av den icke slatliga forskning och utveckling som bedrivs i industrin eller andra delar av samhållet.

3.3 Huvudfrågor inom forskningspolitiken

Svensk forskning och utveckling är i en iniernalionell jämförelse kvalita-livl höglstående. Resursmässigt håller vi oss väl framme jämförl med andra industrialiserade länder. Inom många områden finns inlernalionellt framstående forskargrupper. Många företag ökar sina satsningar på forskning och ulveckling. Forskningsklimalel i Sverige är gynnsaml. Genom alt samordningen av forskningsfrågorna i regeringskansliel har förslärkls och genom alt forskningsberedningen har givits en mera framträdande roll än under de senaste åren har regeringen markerat forskningens betydelse för landets utveckling.

Del gäller nu alt gå vidare med ålgärder för all lösa de problem som finns. Genom fortsatta målmedvetna forskningspolitiska insatser bör bättre förulsällningar kunna skapas för alt verkningsfullt ulnyllja de möjligheter för samhällels ulveckling som forskningen rymmer.  '

I det följande kommer jag alt närmare beröra några huvudfrågor inom forskningspoliliken. Urvalet av dessa frågor har gjorts mot bakgrund av synpunkler som förts fram i anslagsframslällningar, rapporter och yttranden från olika organ inom det slalliga FoU-systemet, i kontakter med näringslivel, med de vetenskapliga akademierna, med de fackliga organisationerna och andra organisationer i samhället, vid överläggningar i forskningsberedningens regi samt i kontakter med enskilda forskare. 1 del följande utvecklas dessa huvudfrågor vidare.

En första cenlral fråga för forskningspolitiken, somjag utvecklar i avsnitt 4. är förhållandet mellan den sekloriellt inriktade forskningen och den forskning som finansieras via anslag till högskola och lill grundforskningsråd. Med grundforskningsråd avser jag humanislisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR). medicinska forskningsrådet (MFR), nalurvelenskapliga forskningsrådet (NFR) saml skogs- och jordbrukels forskningsråd (SJFR). Seklorsforskningens expansion, som ägt rum samtidigt som anslagen via fakulteter och grundforskningsråd i stort sell legal på oförändrad nivå. har inte skett utan problem.

En andra fråga som nära sammanhänger med detta är behovet av att säkra den vetenskapliga kvaliteten i forskningsverksamheten. Samtidigt som forskning av hög internationell klass bedrivs på många områden finns

Prop. 1983/84:107 12

inom andra områden påtagliga brisler. Kvalitetsaspekten inom forskningen måste hävdas med ökad kraft. Denna fråga utvecklar jag vidare i avsnitt 5.

Rekiytcringen av unga forskare är en avgörande förutsättning för en framgångsrik verksamhet vad gäller säväl den egenlliga högskoleforskningen som seklorsforskningen och induslriforskningen, I dag är silualionen inle lillfredsslällande. I avsnitt 6 avser jag beröra denna fråga.

Den ökade forskningsadministralionen är ett återkommande tema i den forskningspoliiiska debatten. Kritiken avser en rad olika aspekter som påverkar/(-)rvAY7/r;(5 arbetsvillkor. Det gäller t.ex. den interna beslutsprocessen inom högskoleorganisationen och ansökningsförfarandet för att få externa medel, vilka båda kan vara alltför tidskrävande. Forskningsmiljön påverkas också av arbetsenheternas storlek. Inom vissa områden är institutionerna för små för atl utgöra en slimulerande forskningsmiljö. Del är vikligl atl förbättringar görs i samtliga dessa hänseenden. Till della återkommer jag i avsnitt 7,

Samverkan mellan näringslivet och slallig forskning är en i hög grad aktuell fråga somjag tar upp i avsnitt 8, På många håll tas nu initiativ för all uppnå en utökad samverkan i syfte atl främja näringslivels ulveckling. Samtidigt som en sådan samverkan är i samhällels inlresse krävs alt formerna ulvecklas så alt även en balanserad och långsiktig kompetensuppbyggnad främjas.

En livaktig kontakt med forskningen i andra länder är av stor betydelse. Del gäller såväl universitet och högskolor m, fl, som induslrin. Det inlernalionella iithytet måsle fortsatt stimuleras säväl inom den industriella som inom den grundläggande forskningen, 1 avsnitt 9 diskuterar jag forskningens inlernalionella aspekler,

Atl prioritera mellan angelägna forskningsområden är en svår men viklig forskningspolitisk uppgift, I 1982 års proposition om forskning m.m, angavs ett anlal, relativt breda, områden som särskilt angelägna. Existensen av särskilda organ för forskning inom vissa samhällssektorer kan också sägas ge uttryck för prioriteringar. Det är viktigt att områdesprioriteringar verkar långsiktigt. Därför kommer några avgörande förändringar i dessa prioriteringar inle nu att föreslås. Vissa förskjutningar är dock motiverade och nödvändiga.

Jag kommer att i slutet av denna inledning (avsnitt 10) översiktligt redogöra för mina och de olika föredragandenas förslag till resursökningar för forskning och ulveckling. Jag kommer därvid även alt kort beskriva förslagen till samlade insatser inom ett antal olika områden.

Prop. 1983/84:107 13

4    Samspelet mellan sektorsforskning och grundläggande forskning inom högskolan

Sektorsprincipen inom forskningspolitiken innebär atl varje samhällssektor skall svara för uppbyggande av forskning som tillgodoser både kortsiktiga och långsikliga behov av kunskaper för sekiorn i fråga. Det är ingen ny princip. De leologiska och juridiska fakulteterna är de äldsla uttrycken för denna. De medicinska fakulteterna skall svara för sjukvårdssektorns behov av kunskap och kompetens. Jordbruks- och skogssektorn med lantbruksuniversiielei och lillhörande forskningsråd är uttryck för samma princip. Framväxten av de lekniska högskolorna har delvis följl ell likartat mönster.

De seklorer som byggt upp sin forskning under de senasle decennierna har inle alla på samma säll givils en naluriig anknylning fill högskolesysie-mei. Dil hör den sociala forskningen, byggnadsforskningen, arbetslivs-forskningen och energiforskningen vilka ulgör stora områden med relalivi sen omfallande resurser. Inom dessa sektorer har forskningen i huvudsak byggts upp som en projektorganisation med kortsiktiga anslag ulan en samtidig utbyggnad av en långsiklig kunskapsbas med tillhörande forskartjänster och forskarutbildning inom högskolans ram. De anslagsbeviljande sekiorsforskningsorganen har hållit resurserna rörliga för hårt tidsbegränsade projekl och inte i någon slörre ulslräckning kunnat binda resurser i mer längsikliga forskningsprogram. Samtidigt som seklorsforskningen expanderat har anslagen till högskolans basorganisation i stort sett hållits på oförändrad nivä.

Denna nya sektorsforskning är självfallet också beroende av en långsiklig kunskapsuppbyggnad inom sina respekfive områden. Men den är samtidigt beroende av del fria kunskapssökande som styrs enbart av inomvetenskapliga kriterier. Så är t.ex. energiforskningen beroende av en kunskapsbas inom grundläggande naturvetenskaplig forskning där man inte i förväg kan veta inom vilka samhällsområden forskningen kan komma atl utnyttjas. Ocksä delta slag av grundforskning har kommit atl åsidosättas i samband med den nya seklorsforskningens expansion. Forskarna har engagerats i kortsiktiga sektorsforskningsprojekt i stället för långsiktig grundvetenskaplig kompetensuppbyggnad. I dag finansieras en stor del av forskningen vid högskoleinstitulionerna med exlerna medel, huvudsakligen frän sektorsorgan. Det finns institutioner där del i siori sell enbari bedrivs uppdragsforskning med anslag som söks och beviljas för ell år i tagel.

Ell siirskili problem är all en del av seklorsforskningen snarasl fått karaktären av utredningsarbete och sammanställning av information. Sådan verksamhet bör knappast belasta högskoleorganisationen utan snarare bedrivas inom myndigheler och organisationer av forskarutbildad personal i nära konlakl med forskarna inom högskolan.

Tillämpningen av sektorsforskningsprincipen har således medfört vissa

Prop. 1983/84:107 14

problem. Samtidigt är behovet av ytterligare kunskap för atl ulveckla olika samhällssektorer uppenbart. Del är också en fördel alt della sker i nära konlakl med avnämarna. Vi har således anledning att slå vakt om sektorsforskningsprincipen och därmed pluralismen i svensk forskningspolitik. Men formerna för sektorsforskningen måste ulvecklas så alt vi i tillräcklig omfattning får lill slånd långsiklig kunskaps- och kompetensuppbyggnad.

En ytterst angelägen forskningspolitisk uppgift i dag är därför all slärka såväl den långsiktiga riktade kunskapsuppbyggnaden inom sekiorerna som den grundläggande forskning som finansieras via fakulletsanslag och anslag lill grundforskningsråd.

Många av seklorsorganen är medvetna om behovel av längsikliga satsningar. Den planeringsprocess som nyligen genomförts visar alt flera av organen engagerat sig i den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden. Så finansierar t.ex. naturvårdsverket och energiforskningsnämnden professurer vid vissa universilel och högskolor och STU fleråriga ramprogram vid de tekniska högskolorna. Även arbetarskyddsfonden finansierar långsikliga program inom högskolan.

I budgeten för innevarande år förstärktes resurserna för grundläggande forskning med ca 140 milj. kr. 1 del följande kommer att föreslås ytterligare ålgärder som innebär alt den grundläggande och långsiktiga forskningen stärks i relation till den mer kortsiktigt inriktade sektorsforskningen.

- I földelningen av nytillkommande resurser har den grundläggande forskningen prioriterats. Det gäller anslagen lill högskolan och forskningsråden under utbildningsdepartementets och jordbruksdepartementets huvudtitlar med loiall ca 125 milj. kr.

- En uppstramning föreslås av sektorsforskningen inom energioinrådet. Insalserna för långsiktig och grundläggande energiforskning kommer atl öka väsentligt. Särskilda medel för energirelaterad grundforskning tillförs NFR (51 milj. kr. för perioden 1984/85-1986/87), STU (25 milj. kr.) samt Sludsvik Energiteknik AB (18 milj. kr.). Vidare ingår i flera delprogram betydande moment av långsiklig kunskapsuppbyggnad.

- För STU:s del ökar omfattningen av kunskapsulvecklingsprogrammel med ca 30 milj. kr. till 236 milj. kr. Samtidigt inrältas en "teknisk forskningsrådsfunktion" inom STU:s ram med en omfattning av ca 20 milj. kr. per år atl fördelas efter rekommendationer från ett forskarsam-mansatt råd.

- Delegationen för social forskning har inlett eit arbele med all uilysa forskartjänsler för att bygga upp kompetens inom vissa områden. Insatserna härför avses öka under de närmaste åren.

- Inom iransporiforskningsområdet föreslås en omorganisaiion som bl.a. syftar lill alt möjliggöra långsiktiga sammanhållna program. Dessulom föreslås en viss resursförstärkning (1 milj. kr.) för en långsiktig kunskapsuppbyggnad.

Prop. 1983/84:107 15

Även i övrigl kommer de olika föredragandena att understryka betydelsen av insatser inom respektive seklorsforskningsområde för all säkra den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden. Det gäller t.ex. statens råd för byggnadsforskning, naturvårdsverket och arbetarskyddsfonden.

Jag avser att inleda överläggningar med berörda organ för atl förvissa mig om atl sektorsorganen i tillräcklig ulsträckning beaktar sitt ansvar för den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden. Jag ämnar också la upp frågan om hur adminisirationen kan förenklas, såväl vid forskningsutförande som forskningsfinansierande organ, för att därmed frigöra resurser för forskning.

Frågan om avgifter på den externt finansierade forskningen kommer senare att behandlas av chefen för utbildningsdepartementet. I avvaktan på UHÄ:s utredningsuppdrag föreslås inga ändringar.

5    Kvalitet i forskning och utvecklingsarbete

En hög kvalitet i forskningen och utvecklingsarbetet är utomordentligt betydelsefull. Forskning som utförs med veienskapligi högisiående meloder har alltid ett värde. Om däremot de metoder som används inte fyller kraven på kvalitet kan resullalen bli ointressanta eller rent av skadliga. Tillspetsat uttryckt kan man säga alt dålig forskning är sämre än ingen forskning alls, bl.a. dätför att den lar i anspråk resurser som inte ger resultat och däi för att den är vilseledande. Kvalitetskraven gäller alla delar av FoU-systemel och alla lyper av forskning, såväl grundforskning som tillämpad forskning. Kvalilet ifråga om utvecklingsarbete måste mätas efler graden av leknisk och kommersiell framgång för produkten eller processen.

Kvaliteten bedöms framför alk genom jämförelser med forskning och forskningsresultat i andra länder En kvalitativt högstående forskning är i sig en föruisätining för au vi skall kunna della i det internationella kunskapsutbytet. Svensk forskning och utveckling har länge haft ett gott anseende inom viktiga områden. Del gäller inte minst den medicinska forskningen. Också inom naturvetenskap och teknik finns en rad internationellt framstående forskargrupper, säväl inom högskoleviisendet som inom industrin.

För all typ av forskning och utvecklingsverksamhet gäller självfallet alt hög kvalitet förenad med hög produktivitet bör eftersträvas. Del måste understrykas särskill i en tid då samhällets möjligheter att öka resurserna är begränsade.

En besvärlig konflikt mellan problemanknyining och kvalitetskrav kan uppstå när ett nytl samhällsproblem behöver belysas och forskning måsie byggas upp. Ulbyggnaden av forskningsorganisalion och resurser måsle dä göras med slor omsorg i nära samspel med iniernalionell forskning och

Prop. 1983/84:107 16

elablerad forskning inom angränsande områden. Annars är risken slor för atl kvalitetsproblem uppstår.

Kvalitetskraven måste bevakas i alla organ som fattar beslut om forskning eller fördelar resurser till forskning. I vårt pluralistiska system innebär det att ansvaret fördelas pä i första hand forskningsråd, seklorsorgan, fakultetsnämnder och enskilda forskargrupper.

För den forskning som bedrivs på egel programansvar är originalitet och kvalilet de enda styrinstrumenten. Forskningens frihel innebär atl verksamhelen inte styrs av omedelbara nytlokrav. Forskaren skall fritt kunna välja problem, metoder och former för redovisning av resullal. Samtidigt innebär denna frihel ett slort ansvar för forskarna all se till atl den vetenskapliga kvaliteten på meloder och resultat upprätthålls. Kvalitetsaspekterna måste hävdas i varje led av forskningsprocessen, vid antagning av forskarstuderande och i forskarutbildningen, vid bedömning av medelsansökningar, vid tillsättning av Ijänsler osv. Del är i samhällets inlresse alt i den successiva urvalsprocess sorn sker de mest lämpade anlas lill forskarutbildning, de mest kompetenta forskarna tilldelas forskningsmedel osv.

Bedömningar av kvaliteten i genomförd och pågående forskning spelar en viktig roll som underiag såväl för de lokala besluten som för regeringens och riksdagens övergripande bedömningar. Det finns en rad meloder alt bedöma den vetenskapliga kvaliteten, t. ex. anlalel uppsalser publicerade i inlernalionelh erkända velenskapliga fidskrifter, internationella kontakter, referenser i den velenskapliga litteraturen osv. NFR har vidare genom ett värdefulll initiativ utvecklat en metod för utvärderingar där internationella forskare anlitats för atl granska verksamheten inom ett avgränsat forskningsområde. Ocksä övriga grundforskningsråd, STU, lantbruksuniversitetet, naturvårdsverket, arbetarskyddsfonden m. fl. har låtit göra olika slag av utvärderingar. Därigenom hai- en vetenskaplig bedömning av de forskargrupper som är verksamma inom området presenterats tillsammans med konstruktiva förslag till förbätlringar och insatser.

Del är angeläget atl utvärderingar av den velenskapliga kvalileten punklvis görs inom samlliga delar av FoU-syslemet. Därvid bör även forskarutbildningen inom respektive område granskas. Utvärderingarna bör genomföras i sådan tid alt de kan redovisas inför näsla forskningspolitiska proposition.

Det är angelägel atl kvalitetskriterier tillmäts ökad betydelse vid fördelningen av resurser. Det gäller inie minst inom högskolan. Det finns alllid en risk all andra hänsyn och bedömningar påverkar fördelningsprocessen. En metod för resursfördelning där institutionernas kvalilelspreslalioner spelar en viklig roll har utvecklats av bl.a. medicinska fakultelsnämnden vid karolinska institutet. Denna och liknande metoder bör kunna utvecklas och användas även inom andra fakulteter.

Åtgärder krävs också för all främja kvalileten i forskarutbildningen. Chefen för utbildningsdepartementet kommer senare att behandla dessa frågor.

Prop. 1983/84:107 17

Slutligen villjag framhålla den slora betydelse de internationella kontakterna har för atl hävda kvalitetskraven i svensk forskning. Jag älerkommer i ell senare avsnill härlill.

6    Forskarrekryteringen

Atl rekrytera och ulbilda nya forskare är en cenlral uppgift för högskolan. Ett ständigt tillflöde av personer som genomgår och genomgått forskarutbildning behövs för all vetenskapssamhället skall bibehålla sin vitalitet och ulvecklas och slimuleras i sill sökande efter ny kunskap. Av lika slor betydelse är del, alt samhället i övrigt, företag, organisationer, myndigheler etc. i slor ulslräckning får lillgång lill och utnyttjar personal med forskarutbildning. Den iräning i metodiskt länkande, det analytiska arbetssätt och den kritiska skolning som en forskarutbildad läll del av är av värde för verksamhel inom snart sagt alla områden i samhällel.

Mot den bakgrunden har situationen inom forskarutbildningen under en lång följd av år varil nedslående. Strömmen ut lill samhällslivet av högl utbildade experter har på vissa områden avtagit kraftigt under loppet av 1970-lalel. Medicinsk och odonlologisk fakultet har liksom Handelshögskolan i Slockholm uppräiihällil en ganska oförändrad examinationsfrekvens. Inom övriga fakulteter har del emellertid skett en minskning med hälften eller mer av anlalel avlagda examina, irols au lillslrömningen av nyböijare och anlalel närvarande studerande legat pä oförändrad nivå.

.Antalet nya jörskarsitideiande per läsår har sedan mitten av 70-talet legat ganska konstant kring 2000. Antalet närvarande forskarstuderande har heller inte förändrats dramaiiski. Höstterminen 1973 uppgick anlalel närvarande till ca 11 000. Under de senasle åren har anialet legat på ca 12000. Andelen kvinnliga forskare härpå senare år vuxit och utgör numera ca en tredjedel av samtliga forskarstuderande.

Medelåldern både bland närvarande forskarstuderande och bland dem som avlagt forskarexamen synes ha ökat kraftigt. Medelåldern bland närvarande studerande var hösten 1981 35 år för män och 37 år för kvinnor. Inte fullt var iredje närvarande bedriver studierna pä hellid. Genomsnittliga brutto- och nettostudietider för dem som avlagt doktorsexamen har ökat från 11,0 respektive 8,7 terminer läsåret 1974/75 till 14,0 respektive 9.8 terminer. Avsevärda variationer finns mellan fakulteterna i dessa avseenden.

Den s. k. Andrénska kommittén betonade i betänkandet (SOU 1981: 29) Forskningens framtid handledarens ansvar och handledningens belydelse för forskarutbildningen. Riksrevisionsverket har avlämnat en revisionsrapport "Effektivitet i forskarutbildningen" där man påtalar brisler inom handledningen. Liknande synpunkler har redovisats från universiteten i 2    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 107

Prop. 1983/84:107 18

Lund och Umeå där omfattande undersökningar genomförts under senare år.

Förulsältningarna för en god rekrytering lill forskarutbildning skapas genom åtgärder inom en rad olika områden. Atl grundlägga ett inlresse för forskning hos unga människor är en viktig förutsättning. Den allmänna inställningen lill forskning och ulveckling i samhället torde ha en slor belydelse. Här spelar information om forskning och dess resultat en viktig roll. Alla organ inom FoU-systemet bör ha ett ansvar för alt sprida informalion om forskning.

Förhållandena i utbildningssystemet - från förskolan till grundutbildningen i högskolan - har en särskild belydelse för all påverka såväl intresset för forskning och forskarutbildning som kunskapsslandarden hos dem som kan komma att gå vidare till forskarutbildning. Jag har erfarit atl chefen för utbildningsdepartementet vid sin anmälan av en proposition om reformering av gymnasieskolan kommer att lägga fram förslag om försök med specialarbete och fördjupningsstudier, som är av betydelse i delta sammanhang. Jag vill också erinra om all reglerna för tillträde till grundläggande högskoleutbildning f. n. ses över av en ulredning som hon har tillkallat. Dagens studieorganisation inom högskolan har för vissa ämnen försvårat fördjupade sludier. Möjligheterna atl i olika utbildningslinjer inrymma tillräckligt av fördjupningssludier för alt på så sätt lägga en god grund för forskarutbildning skall enligt riksdagens beslut med anledning av prop. 1981/82: 106 uppmärksammas av UHÄ i arbetet med utbildningsplaner. Vidare spelar kontakl mellan dem som genomgår grundutbildning och aktiva forskare en viklig roll. Utformningen av lärarijänstorganisa-lionen bereds för närvarande i regeringskansliel bl.a. mot bakgrund av detta förhällande.

Villkoren för forskarutbildningen har självfallet ett avgörande inflytande för dem som väljer mellan att fortsätta som forskarstuderande och att söka sig till andra delar av arbetsmarknaden. Del gäller såväl utformningen av de sociala och ekonomiska villkoren som uppläggningen av handledning och kurser. I båda dessa avseenden finns i dag brisler.

Slutligen är kanske den vikligasle förutsättningen för att motivera dem som gåll igenom en grundläggande ulbiidning all fortsätta med forskarutbildning att del efter doktorsexamen finns arbetsuppgifter där forskarutbildningen värdesätts och nyttiggörs. Del gäller såväl arbetsmarknaden utanför högskolan som möjligheterna till en karriär inom det akademiska systemet. För del senare är en ökad tillgäng på ijänsler för dem som avlagt doktorsexamen utomordentligt angelägen. En ökning av anlalel s.k. mel-lanljänster är därmed en cenlral fiåga.

En ökad växelverkan mellan högskoleverksamhet och annan verksamhel är önskvärd. En genomströmning i högskolan är en förutsättning för en vital forskning.

I det följande föreslås en rad åtgärder pä olika områden för alt förbättra förutsättningarna för forskarrekryteringen.

Prop. 1983/84:107 19

- Genom förstärkningar under fakullelsanslagen kan ca 170 nya mellan-Ijänster inrättas.

- Genom ell ökat inslag av långsiktiga program inom seklorsanslagen förutses en ytterligare förslärkning av mellantjänster inom högskolan.

- Genom insatser frän sektorsforskningsorganen ulökas också antalet doktorandtjänster inom högskolan.

- Studiefinansieringssystemet förbättras, bl.a. genom atl möjligheterna till föriängning av tiden för att inneha utbildningsbidrag ökas.

- En arbetsgrupp inom ulbildningsdeparlemenlel skall fortsätta översynen av studiefinansieringssyslemet med sikle på ett ökat inslag av doktorandljänster.

- En förbättring av meritvärdet av forskarutbildningen kommer atl föreslås av chefen för civildepartementet. Värdet av forskarutbildning vid tillsättning av statliga tjänsler understryks och forskarutbildningsliden jämställs med innehav av statlig tjänst under viss tid.

- Högskolans ansvar för handledningen av forskarstuderande och för atl anpassa antagningen lill forskarutbildning till de praktiska förutsättningarna understryks kraftigl.

7    Arbetsvillkoren för forskare inom högskolan

Med hänsyn till högskolans många - internt och externt motiverade -uppgifter på forskningsområdet är högskoleförhällandena och arbetsvillkoren för forskare där en övergripande forskningspolitisk angelägenhet. I den forskningspolitiska debatten har kritik riklats mol förhållandena inom högskolan på en rad punkter. I allmänna ordalag har talats om den växande administrationen. Kriliken torde i hög grad avse problemet med den tid som måste avsättas för alt delta i den inierna beslutsprocessen och för atl ansöka om medel från exlerna organ.

All en slor del av forskares lid går ål för avgöranden av velenskaplig karakiär är i sig en viklig förutsättning för forskningsprocessen och krävs för att säkra kvalitetskraven i forskningen. Men mycket tid och resurser ägnas också åt atl ularbeta anslagsframställningar och anslagsansökningar till seklorsorgan, ät uppgifter av administrativ karaktär, osv. Bristen på resurser gör atl det ofta krävs ansökningar och sammanträden även för att förverkliga mycket små insatser och initiativ. Alt förenkla den nu alltför tidskrävande processen för anslagsframställning skulle innebära betydande effektivitetsvinster. Personella resurser skulle då frigöras som kunde användas till forskning i stället för administrativa uppgifter.

I det följande lämnas vissa förslag i detta syfle. Således kommer cheferna för utbildnings-, jordbruks- och kommunikationsdepartementen atl föreslå att forskningsråden under utbildnings- och jordbruksdepartementen saml del nybildade organet transporlforskningsberedningen får treåriga planeringsramar.

Prop. 1983/84:107 20

Vidare föreslås atl de större sektorsorganen ska öka inslaget av långsiktiga program, vilkel bör leda till alt arbelel ined ansökningar underiättas.

Chefen för utbildningsdepartementet avser alt i annal sammanhang ålerkomma lill frågan om möjligheterna att förenkla formerna för anslagsframställning för högskolans forskning och forskarutbildning.

På längre sikt bör möjlighelen också prövas att införa ett system där anslagsframställning för högskolans forskning och forskarutbildning inle behöver inlämnas varje år.

Därutöver vill jag starkt understryka högskoleenheternas ansvar för att i största möjliga utsträckning åstadkomma förenklingar i beslutsprocesser och administration för alt därmed bl. a. förbättra forskningens effektivitet. Jag får här erinra om vad chefen for utbildningsdepartementet anförde i proposition 1983/84: 52 om vissa högskoleorganisaloriska frågor belräffande högskolestyrelsernas ansvar i detta avseende.

Kritik har ocksä framförts mot forskningsmiljön inom högskolan. Del tycks gälla framför allt inom det samhällsvetenskapliga och humanistiska området. Många institutioner är för små för att kunna erbjuda en aktiv och stimulerande miljö för forskning. Ansvarel för inslitulionsindelningen åvilar högskolestyrelserna. De bör aktivt undersöka möjligheterna atl organisera arbetsenheter som når den kritiska storlek som krävs för atl skapa en god forskningsmiljö. Jag vill åter erinra om vad som anfördes i della avseende i proposition 1983/84:52 om vissa högskoleorganisatoriska frågor. Jag har erfarit alt ell sådant arbete redan inletts inom högskolan.

Brist på ändamålsenliga lokaler är ett slort problem för många universitet och högskolor. Behovel av forskningslokaler har uppmärksammats i samband med åtgärder för all stimulera sysselsättning och produktion inom byggbranschen. Riksdagen har på regeringens förslag under riksmötena 1982/83 och 1983/84 i samband med särskilda propositioner för atl främja sysselsällningen anstagil ca 400 milj. kr. lill lokaler för forskning och ulbiidning. Även i forlsättnin.gen bör enligt min mening invesleringar i lokaler för forskning ges hög prioritet när behoven sammanfaller med behov av insatser för att främja byggsysselsättningen.

8    Samverkan mellan näringslivet och statlig forskningsverksamhet

Ett genomgående drag i svensk industris utveckling är att den blir alltmer kiinskapsintensiv. Trols att den samlade invesleringsvolymen fallit under en följd av år har investeringar i forskning och ulveckling ökal. Vid mitten av 1970-talet svarade FoU-insalser för ca 20 procenl av industrins samlade investeringar: nu är motsvarande siffra 40 procent. Denna utveckling avspeglar industrins ökande kunskapsberoende i sig men också en strävan alt minska långsiktiga bindningar i traditionella investeringar till förmån för möjligheler att snabbt anpassa sig till ändrade konkurrensförutsättningar.

Prop. 1983/84:107 21

Under perioden fram till sekelskiftet kommer Sveriges industriella struktur att undergå stora förändringar. Vi är på väg att lägga grunden lill en kvalitativt ny industri. Framför allt hänger detta samman med den explosiva utvecklingen inom bioteknik, mikroelektronik, informationsteknik, fiberoptik, materialteknik, värmeteknik och verkstadsteknik. Denna utveckling är ofrånkomlig om industrin skall kunna behålla sin ställning i internationell konkurrens. Kunskap är på väg att bli den dominerande konkurrensfaktorn. Delta bör innebära alt Sverige har möjligheler alt stärka sin inlernalionella konkurrenskraft. Den breda allmänna utbildningsnivån i landet är jämförelsevis hög. Det sociala trygghetssystemet ger en stabil grund för en industriell utveckling. Den svenska industrin har en. i förhållande lill sin sloriek. belydande bredd. Del hör dessulom finnas möjligheler alt ulnyllja del lilla landels fördelar i form av korla konlaklvä-gar och smidig samordning.

Dessa gynnsamma faklorer bör kompletteras med en långsiktig kompe-tensbypgnad inom de angivna områdena. Förelagen blir i takt med sin egen ökade FoU-satsning alllmer beroende av högskolans breda kompetens. Om förelagen inle kan förlila sig på alt inom landel finna den forskningskompetens som behövs ökar risken att de flyttar sina utvecklingsavdelningar utomlands.

Under senare år har flera åtgärder vidtagits som stärkt det direkta samarbetet mellan högskoleforskning och företagens utvecklingsarbete. Det finns nu ett trettiotal s.k. kollektiva forskningsprogram som finansieras gemensaml av slaten och berörda branscher. Drygl hälften av dessa genomförs vid särskilda frislående forskningsinstitut. Industrin finansierar ett anlal tjänster som adjungerad professor vilkas innehavare på deltid medverkar i högskolans forskarutbildning. Företag lägger ut forskningsprogram på högskoleinstitutioner. En verksamhel med kontaktforskare, dvs. högskoleforskare som lånas ut lill bl.a. mindre och medelstora företag, pågår sedan några år. Särskill utvecklade former för samverkan finns sedan lång tid när det gäller läkemedelsforskning, vissa delar av den lekniska forskningen och forskning kring de areella näringarna.

En rad forskarbyar, leknik- och innovationscenlra för samarbele mellan högskola och omvärld har kommit till under de senaste åren. Det gäller t.ex. forskarbyn Ideon i Lund. Teknikcentrum i Linköping och Innovationscentrum vid Chalmers tekniska högskola. Vid högskolan i Luleå har sedan dess tillkomst en aktiv och framgångsrik samverkan med regionens näringsliv bedrivits. Planer finns också för ett särskilt elektronikcentrum i Kista utanför Stockholm. Även vid universiteten i Umeå och Uppsala planeras särskilda organisationer för samverkan med näringslivel.

1 ett flertal av landets regioner har särskilda organ skapals för alt utnyttja forskningens möjligheler alt stimulera näringsliv och sysselsättning i regionen.

Intresset för ökad samverkan mellan högskola och näringsliv har ökat

Prop. 1983/84:107 22

starkt i flertalet industriländer de senaste åren. Det gäller såväl USA som Japan, Frankrike, Västtyskland och Slorbrilannien. En rad inlernalionella konferenser har anordnats för att utbyta erfarenheler och diskutera lämpliga former för denna samverkan.

I USA finansierar näringslivel numera även grundläggande forskning vid universilelen. Där har företagen bl. a. bildat särskilda forskningsråd för att slödja grundforskning som på längre sikt kan stärka den kunskapsbas som krävs för industrins förnyelse.

I den svenska debatten höjs ocksä varnande röster mol den utveckling som nu pågår med allt större inlresse för näringslivets medverkan i den statligt finansierade forskningen och utvecklingen. Man pekar på riskerna för alt de tekniska högskolorna förvandlas lill konsultföretag där kortsiktig uppdragsverksamhet dominerar på ett sådanl sätt atl den långsikliga, grundläggande forskningen och utbildningen drabbas negativt. En annan risk med ökad industrimedverkan är atl på längre sikt en styrning av forskningens inriktning skulle kunna ske på ett sätt som inle är förenligt med samhällets övergripande intressen.

Min egen uppfallning är atl en samverkan mellan den forskning som finansieras med statliga medel och bedrivs vid högskolor eller andra organ och näringslivet otvivelaktigt är av värde för samhällel.

Vi knyler stora förhoppningar lill forskningens möjligheter atl bidra till förnyelsen i svensk industri och därmed förbäitra den svenska ekonomin. Det är då uppenbarligen angeläget atl forskningens resultat ulnylljas i företagens förnyelse av produktionen och atl överföringen av kunskap sker så snabbi som möjligl. Detta förutsäller en nära samverkan.

En nära kontakt med företagen och de problemställningar som uppslår i samband med strävanden alt förnya produktionen torde också innebära en stimulans och källa lill inspiration för dem som är verksamma vid t. ex. de lekniska högskolorna. Det inom läkemedelsområdet sedan lång lid lillbaka väl fungerande samspelel irtellan induslrin och slailigl finansierad forskning vid universitet och sjukhus lorde vara en viklig förklaring till den internationellt sett framgångsrika position som såväl läkemedelsindustrin som den medicinska och farmaceuiiska forskningen intar.

Samtidigt är det självfallet nödvändigl all formerna och villkoren för samverkan väljs så alt negativa effekier på högskolans cenlrala och långsikliga uppgifter undviks.

Mina konlakler med svenska industriförelrädare har övertygat mig om alt del inom induslrin finns en stark medvetenhet om grundforskningens belydelse för induslrins långsiktiga förnyelse. Del gäller av naturiiga skäl framför alll den tekniska, nalurvelenskapliga och medicinska grundforskningen. Jag finner den nyss beskrivna internationella ulvecklingen av slort intresse som ett uttryck för att industrisamverkan också kan gälla den grundläggande forskningen och inle begränsa sig lill uppdrag som har karaktär av tillämpad forskning eller utveckling. Jag avser alt inleda över-

Prop. 1983/84:107 23

läggningar med företrädare för näringslivel om en ulökad samverkan framför allt när det gäller den grundläggande forskningen och den därmed sammanhängande forskarutbildningen.

De initiativ som lagits på senare lid vid de svenska universiteten och högskolorna för atl skapa förulsällningar för induslrisamverkan tyder på ett slarkl engagemang och en belydande entusiasm för att bidra lill arbetet all slärka svensk induslri och svensk ekonomi. Det är en viklig uppgift för regeringen atl underlätta och slödja dessa slrävanden.

Samlidigi är del självfallel angelägel alt noggrant följa den verksamhel som nu pågår och planeras mol bakgrund av de risker som berörts ovan. Även om del lokala engagemanget bör uppmuntras finns det anledning atl förutsättningslöst pröva effekterna på högskolans lolala verksamhel.

Jag anser det därför motiverat alt på ett samlat sätt utvärdera de samverkansformer som nu byggts upp. En sådan uivärdering bör föreligga i sådan lid all den kan behandlas i nästa forskningspoliiiska proposition, som bör läggas fram i början av år 1987. Jag avser atl i särskild ordning ta initiativ till en sådan uivärdering. Den bör bedrivas sä att den kan ge underlag även för de ställningstaganden till former för industrisamverkan som kan bli akluella de närmasle åren.

Del är angeläget att klara regler finns för de enskilda forskarnas industri-uppdrag. I flera år har kritik riktats mol oklarheter i regler för högskolean-ställdas bisysslor.

På regeringens uppdrag har utarbetats ell förslag lill ändring i högskolelagen och högskoleförordningen som syftar till alt ge forskare en vidgad räll all samarbeta med näringslivel och samhällel i övrigl i olika former. I förslagel förutsätts alt samråd därvid sker med högskolemyndigheterna. Förslaget remissbehandlas f. n. Chefen för utbildningsdepartementet återkommer till denna fråga i det följande. Hon kommer också att ta upp ett förslag om en stiftelse för industriuppdrag vid Chalmers lekniska högskola.

Även chefen för industridepartementet kommer senare idag saml i ett förslag lill proposifion om industriell tillväxt och förnyelse all beröra frågan om samverkan med näringslivel.

Slutligen vill jag erinra om atl utbildningen spelar en viktig roll i samverkan mellan näringslivel och högskolan. Den högre tekniska utbildningen är här av särskilt intresse. En stor del av forskningen och utvecklingsarbetet inom induslrin ulförs av civilingenjörer. I årels budgelproposilion föreslogs en förstärkning med 10 milj. kr. till grundläggande högskoleutbildning av betydelse för industriell utveckling.

9   Internationella kontakter

I flera sammanhang i det föregående har jag haft anledning atl framhålla vikten av internationella kontakter för den svenska forskningen.

Prop. 1983/84:107 24

De svenska utgifterna för forskning och utveckling uppgår till 1-2 procent av världens samlade insatser. För förnyelsen säväl inom industrin som inom andra samhällsområden måste vi delta i det internationella kunskapsulbyiei och tillgodogöra oss nya kunskaper som tagits fram också i andra länder.

I flertalet industriländer karaktäriseras utvecklingen under senare är av en ökad salsning på FoU-verksamhet, både inom industrin och vad gäller statliga anslag. Flera länder har också genomförl organisatoriska förändringar som syftar till att åstadkomma effektivare styrning och samordning. I några fall har regeringarna lagt fasl eller föreslagit långsiktiga mäl för en ökning av FoU-resurserna. Jag vill här lämna några exempel som kan vara av intresse som bakgrund lill mina fortsatta överväganden.

I Förenta Staterna har industrins FoU, trols den djupa lägkonjunkluren, ökal med 2-3 procent realt per är under 80-ialet. Under de närmasle åren väntas industrin bygga upp nya forskningslaboratorier i mycket stor omfattning. Efler några år av åtstramning i anslagen lill civil FoU, föreslås i regeringens budgetförslag för 1984 en belydande ökning av del federala stödet lill universiteten.

Slalens och induslrins samlade ulgifter för FoU i Japan har ökat realt med mellan 5 och 10 procenl per år under perioden 1978-81.

I Frankrike ledde regeringsskiftet 1981 lill ökad akliviiei och nyorientering på forskningsområdet. Ijuli 1982 lade regeringen fram ett längiidspro-gram om omfallning, inriklning och organisafion av de slalliga FoU-sais-ningarna. För år 1984 föreslås betydande ökningar i första hand inom teknologisk FoU men även inom grundforskningen. Målel för den franska FoU-poliliken är all satsningarna ska uppgå lill 3 procent av BNP.

De slalliga anslagen lill forskning har under 1980-lalel minskal i Slorbrilannien, men under del senasle ärel har stödel till industriell FoU prioriterats. Den brittiska industrins invesleringar har under de senasle årens lågkonjunktur i stort sett realt legat stilla. Inom vissa branscher, t.ex. informationsteknologi, har emellertid betydande framtidssatsningar gjorts. Även i Västtyskland har regeringens FoU-slöd ökal. Inom induslrins område har del dock övertagits av viixande salsningar från företagens sida. I den norska statsbudgeten för är 1984 ges FoU, i första hand stöd till forskning inom induslrin, stark prioritel.

För Kanadas del gäller motsvarande förhållanden. Även den auslralien-siska statsbudgeten innehåller satsningar på främst FoU inom industrin och nalurvetenskaplig-leknisk grundforskning.

Som redan har framgåtl visar de områden som priorileras en påfallande överensslämmelse. I del övervägande anlalel industriländer söker både regering och induslri all bygga ut kompetens och beredskap inom områden som mikroelektronik, informationsteknik, avancerad produktionsteknik inom verkstadsindustrin, materialteknik och bioleknik. Den lidigare myckel koncentrerade satsningen pä energiforskning har ebbat ul och i några

Prop. 1983/84:107 25

fall minskar insatserna på della område. I Norge domineras emellertid FoU-poliliken av oljeverksamhelen. Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning har under senare år i flertalel länder fått en relalivi slyvmo-derlig behandling.

Flera länder har genomförl organisatoriska förändringar för att stärka styrfunktionen i FoU-systemel. Vanliglvis är skälet att snabbi kunna styra resurser mot prioriterade områden. Några länder har inrättat ett särskill deparlemenl för forskning medan andra nöjt sig med all stärka samordningsorganens kompelens och resurser. Bland andra Förenta Slalerna och Västtyskland har vidtagil åtgärder för all underlälla samarbetet mellan universitet och industri.

Svenska forskare deltar i dag i ett omfallande internationellt ulbyle. Del framgår av en karlläggning som gjorts inom ulbildningsdeparlemenlel. Kontakterna med engelskspråkiga länder, framför allt USA, dominerar. Också förelagen har under senare år stärkt sina internationella kontakter, bl.a. genom alt köpa eller köpa in sig i utländska forskningsinlensiva företag.

Även om del inlernalionella ulbylel i dag är av belydande omfallning krävs ylleriigare insalser för all del ska utvecklas vidare i den utsträckning som är önskvärd och nödvändig. Della gäller såväl inom induslrin som inom grundforskningen.

På samhällel vilar i första hand ansvaret atl undanröja administrativa och lekniska hinder, liksom alt på olika vägar underlälla och stimulera kontakter och utbyte. Det kan t.ex. gälla företagens problem med att anställa utländska forskare på grund av den svenska skallelagstiftningen, eller universitetens möjligheter att bjuda in utländska gästforskare. Det finns ocksä anledning att förbättra möjlighelen för yngre svenska forskare eller forskarstuderande att vistas vid ulländska universitet.

Ett särskilt problem har varil svårigheler att efter ullandstjänstgöring få tillgodoräkna sig denna i Ijänslehänseende. Jag har erfaril alt statens arbetsgivarverk numera vid sin prövning av tillgodoräknande av tjänstgöring utomlands för inplacering i tjänstetids- eller ålderstilläggsklass betraktar tjänst utomlands som om motsvarande ijänsl utövats under ifrågavarande tid i Sverige.

Också på regeringsnivå är kontakter med andra länder rörande forskningspoliiiska frågor av gemensaml intresse angelägna. Ett omfattande antal sådana kontakter har ägt rum under det senaste årel, bl.a. med Japan, Västtyskland, Frankrike och Storbritannien.

Det nordiska FoU-samarbetet lorde vara relativt omfattande. Över Nordiska ministerrådets budgel finansieras FoU-inslitulioner, högre utbildning, forskningsprojekl och forskarkurser m.m. Uppskattningsvis upptog FoU och därmed sammanhängande funktioner ca 40 procenl av anslagen inom rådets lolala budgel år 1982.

Tyngdpunkten i det "nordiska forskningssamarbetet ligger på den tek-3   Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 107

Prop. 1983/84:107 26

nisk-induslriella sidan. Nordforsk, som är en samarbetsorganisation mellan de nordiska teknisk-vetenskapliga forskningsråden, vetenskapsakademierna och motsvarande organ, kanaliserar avsevärda bidrag till del nordiska teknisk-vetenskapliga samarbetet. Nordiska industrifonden stödjer forsknings- och ulvecklingsprojekl av nordiskl inlresse. Ell omläitande samarbele sker också inom ramen förTele-X-projeklei. Forskningssamar-beiei inom del kärntekniska områdel är beiydelsefullt. Åven inom arbetsmiljöomrädet bedrivs ell intensivt nordiskl forskningssamarbete. Del nordiska samarbelel inom forskning och ulveckling har relalivi nyligen förslärkls genom inrällandet av del nordiska forskningspolitiska rådel.

Överläggningar pågår vidare med de Europeiska gemenskaperna (EG) om ell ulvidgal samarbete mellan Sverige och EG inom forskningsområdet. Inom EG har under del senasle årel lagits kraftfulla inilialiv för all öka de gemensamma insalserna pä delta område. Förslag har lagts fram om ett samordnat resursprogram för forskningen. Omfattande insatser föreslås bl.a. inom del s. k. ESPRIT-programmet, som gäller mikroelektronik och informationsteknologi. Redan i dag deltar Sverige i del europeiska samarbetet i olika former via bl. a. COST (projektsamarbete inom teknisk FoU), ESA (den europeiska rymdorganisationen), CERN (den europeiska kärn-forskningsorganisaiionen) och EM BL (det europeiska laboratoriet för molekylärbiologi). Förhandlingar om ett arbeismiljöavial som även omfattar forskningsfrågor befinner sig i ell slutskede.

Ell vidgat svenskt FoU-samarbete med EG torde kräva ett ökat engagemang från såväl slalliga organ som svensk industri för atl skapa de förutsättningar som fordras för ell framgångsrikt resultat pä lång sikl.

Sverige deltar också i diskussioner i mellanstatliga organisationer som Europai"ådet, OECD och Unesco.

I del följande kommer flera åtgärder all föreslås för att fiämja de internationella forskarkontakterna.

Chefen för utbildningsdepartementet kommer att föreslå att medel anvisas för att underiätta såväl uilandsvisielse för yngre forskare som gästfors-karverksamhel i Sverige.

Chefen för induslrideparlementel kommer vidare att föreslå dels all Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéer får en resursförsiärkning, dels alt särskilda medel avsätts inom STU:s resursram för alt främja internationellt forskarutbyte.

Slutligen harjag ertarit att chefen för finansdepartemenlet senare denna dag avser all begära regeringens bemyndigande alt tillkalla en särskild utredare med uppgift alt skyndsanat föreslå former för ett syslem med viss skattenedsättning för högt kvalificerade ulländska forskare som under begränsad lid tjänstgör i svenska förelag eller inom högskolan.

Prop. 1983/84:107 27

10   Fördelning av resurser

10.1    Allmänt

Forskning och ulveckling är, somjag tidigare framhållit, ett område som prioriterats i ett för övrigt mycket återhållsamt budgelförslag. Det innebär atl verksamheler med inriktning på forskning och utveckling i stort sett föreslås undantagna från nedskärningar. Det s. k. huvudförslagel med krav på 2 procent besparing per år tillämpas inte för forskning och forskarutbildning inom högskolan. Däremot ställs krav på förnyelse och omprioritering i moisvarande omfattning under de närmaste tre åren. Ompriorileringar förutsätts ske även inom sektorsorganens anslag.

Forskning och utveckling föreslås också få ell nytillskott av resurser om totalt ca 150 milj. kr. för budgetåret 1984/85.

Även om resurser lill forskning och ulveckling sålunda priorileras är jag väl medveten om atl forskningsområdet drabbats av koslnadsökningar under senare år, bl.a. för utrustning och litteratur. Trols de tillskott som nu görs kommer inle alla angelägna behov att kunna tillgodoses. Del innebär atl stora krav ställs både på dem som slutligt fördelar dessa resurser och på de svenska forskare som förväntas göra betydande bidrag till samhällsutvecklingen trots knappa resurser.

Jag vill dessutom framhålla atl en framgång för regeringens slrävanden alt förbättra den svenska ekonomin också innebär förbällrade resursförutsättningar för forskningen. Det gäller inte minsl målsättningen atl kraftigt begränsa inflationen.

Vid fördelningen av FoU-resurser lill olika områden och ändamål har den grundläggande forskningen, med stark betoning på kvalitetskraven, prioriterats. Däruiöver har vid avvägningen mellan olika seklorer det lekniska området fått vissa förstärkningar. En uppstramning av insatserna på energiområdet har därvid, somjag tidigare nämnl, bedömts vara möjlig mol bakgrund av de erfarenheter som vunnits av del hittillsvarande energiforskningsprogrammet. Den miljövårdsinriklade forskningen får också ett vissl tillskott.

Även i övrigt har vid resursfördelningen hänsyn tagits lill de priorileringar som riksdagen beslulade om i anledning av prop. 1981/82: 106.

10.2    Grundläggande forskning

Totalt föreslås till grundläggande forskning inom utbildnings- och jordbruksdepartementens områden ca 125 milj. kr. i nytillskott. Huvudpunkterna i salsningen är basresurser, varigenom ca 170 forskartjänster på mellannivå kan tillkomma, dyrbar velenskaplig utrustning, ökade resurser till grundforskningsråden saml särskilda medel för all främja internationellt utbyte. Huvuddelen av förstärkningen går lill del leknisk-naturveten-

Prop. 1983/84:107 28

skapliga områdel, men även samhällsvelenskap och humaniora får ökningar. De lekniska, malemalisk-nalurvetenskapliga och medicinska läkulie-lerna samt MFR och NFR lår lillsammans ca 58 milj. kr. De samhällsvetenskapliga och humanistiska fakulteterna samt HSFR fiir ca K) milj. kr. Fakulteterna inom SLU och SJFR fär lillsammans ca 12 milj. kr.

Med dessa förstärkningar disponerar högskolan (inkl. SLU) totalt ca 2 100 milj. kr. och grundforskningsråden (inkl, SJFR) totalt ca 566 milj. kr.

10.3 Insatser inom prioriterade områden

Riksdagen beslulade i anledning av prop. 1981/82: 106 att följande områden skulle priorileras:

- Forskning som är en förutsättning för och konsekvens av den suirka nationella satsningen på teknisk utveckling.

- Forskning som avser vikliga problem inom social- och hälsovårdsomrä-del.

- Forskning som kan belysa ekologiska samband och de faktorer som förändrar dessa.

- Insalser för en allmän volym- och kompelenshöjning inom det samhälls-velenskapliga och humanisiiskii områdel.

- Forskning som avser den offenlliga sekiorn, dess slyrning, ekonomi och förändring.

- Forskning som avser kulturyttringar och kulturfrågor med strävan efter samlade större satsningar.

- Forskning som avser livsmedelsområdet.

- Jämslälldhetsforskning.

Jag kommer nu att kort beröra olika förslag som kommer all läggas fram mol bakgrund av dessa priorileringar.

Insatser för alt främja den lekniska utvecklingen görs inom en rad departement, bl.a. försvarsdepartementet, kommunikationsdepartementet, där transportforskningen förstärks och därmed omfattar ca 25 milj. kr., ulbildningsdeparlemenlel med de allmänna salsningarna på teknisk-naturvetenskaplig och medicinsk forskning, jordbruksdepartementet med förstärkt forskning kring bioleknik, virkesförsörjning, vattenbruk m.m. och bostadsdeparlemenlel med byggforskning som för nästa budgetär föreslås disponera 197 milj. kr. för forskningsstöd. Inom industridepartementet har för STU beräknals ett medelsbehov av 2 145 milj. kr. för den kommande ireårsperioden. Det innebären ökning jämfört med innevarande treårsperiod med 370 milj. kr. En ökad tyngd läggs därvid pä insatser för långsiktig kunskapsuppbyggnad.

Vidare kommer energiforskningen, trots en viss åtstramning, atl vara av belydande omfallning, totalt 1 220 milj. kr. för perioden 1984/85-1986/87.

Däruiöver villjag framhålla den belydelse som även samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning har för den lekniska utvecklingen och inriktningen av denna.

Prop. 1983/84:107 29

När det gäller forskning om viktiga problem inom social- och hälsovårdsområdet föreslås resursökningar dels inom socialdepartementets område med 5 milj. kr., dels inom utbildningsdepartementet rörande medicinsk forskning med ca 17 milj. kr.

Insatser för atl allmiint slärka del samhällsvetenskapliga och humanistiska området föreslås somjag tidigare nämnt omfallande ca 10 milj. kr.

Forskning om den offentHga verksamhelen föreslås främjas bl. a. genom inrällande ;iv en professur i statsvetenskap samt genom bildandet av en särskild delegation knuten lill civildeparlemenlel.

Forskning inom kidiurområdel behandlas av slalsrådel Göransson. Särskilda medel om I milj. kr. föreslås (ill museer, riksantikvarieämbetet och riksarkivet.

Beträffande livsmedelsforskning kommer chefen för jordbruksdepartementet senare all återkomma. Ett utredningsförslag remissbehandlas f. n.

Jämslälldhetsforskning behandlas av cheferna för arbetsmarknadsdepartementet och utbildningsdepartementet. Bl.a. föreslås fem forskartjänsler på mellannivå för delta område.

Jag kommer nu all mera ulförligl behandla några områden som dels är av slor belydelse, dels berör ett stort anlal departement. Del gäller dels forskning med anknylning till det ekologiska området, dels tre områden vars betydelse för den industriella utvecklingen jag tidigare framhållit, nämligen informationsteknologin, materialtekniken och biotekniken.

Ekologi.skt inriktad forskning

Vår miljö utsätts för alll mer omfattande störningar.

Försurningen framstår som ett av våra allvarligaste miljöproblem. Alltsedan slutet av 1960-talet har forskning pågått kring försurningens effekier. Sedan många år är försurning av sjöar uppmärksammad: Den senasle lidens rapporter om skador på skog och mark såväl i vårt land som i Centraleuropa ger anledning lill slor oro. Mot bakgrund av de allvarliga långsiktiga effekier försurningen kan få för markens produktionsförmåga är det angeläget alt forskning rörande såväl luftföroreningars direkta effekter som effekter genom markförsämring intensifieras.

Odlingsmarken utsätts för stora påfrestningar som tar sig uttryck i kemiska, fysikaliska och biologiska förändringar. Övergödning av våra vattenområden är ett annat allvarligt miljöproblem, liksom bilavgaser och de kemiska hälsoriskerna. Alt belastningen på miljön har effekter inte bara på fauna och flora ulan också på människors hälsa är uppenbart, men på vilkel sätt och i vilken omfattning är inte fulll ut klarlagt.

Grunden för vårl välstånd är en effektiv och hög produktion inom bl.a. de areella näringarna. Nu växer emellertid kraven på en ändrad inriktning av produktionen för atl bevara miljön och bättre hushälla med vårl lands naturresurser.

För alt kunna angripa problemen krävs ökade kunskaper om de ekologiska sambanden i vid mening.

Prop. 1983/84:107 30

I Sverige har miljöfrågor uppmärksammats tidigare och med större kraft än på många andra håll i världen. Inom en rad områden med anknytning till miljöfrågorna pågår redan internationellt avancerad forskning och ulveckling. Många miljötekniska produkter med slor exporlpotenlial har lagits fram. För att vi i Sverige skall kunna bemästra våra egna problem bättre samtidigt som vi bidrar lill den inlernalionella kunskapsuppbyggnaden krävs fortsalla insalser på en rad olika forskningsområden. Det gäller såväl grundläggande forskning inom naturvetenskap, medicin och samhällsvetenskap som mera målinriktad forskning kring akluella miljöproblem. Också forlsall ulveckling av avancerad miljöteknik är angelägen.

Forskning av betydelse för miljöskyddet bedrivs således vid och finansieras av en rad olika organ. Del gäller högskolan, naturvårdsverket, arbelarskyddsfonden, MFR. NFR, SJFR. STU, slatens miljömedicinska laboratorium, institutet för vatten och luflvårdsforskning. statens meteorologiska och hydrologiska institut, naturhistoriska riksmuseet m.fl. Dessutom kommer miljövårdsaspekler indirekt in i forskning med annan inriklning, t.ex. energiforskning. Också inom många förelag pågår omfattande forskning med inriktning på miljöskyddsfrågor.

En rad av de förslag som behandlas i del följande bör förbäitra förulsältningarna atl vinna ytterligare kunskap om miljöproblem i vid mening och utveckla ny miljöteknik.

De allmänna förstärkningarna av den grundläggande naturvetenskapliga och medicinska forskningen somjag tidigare nämnl är på sikl av belydelse också för den miljövårdsinriklade forskningen. Delsamma gäller förslagen om ökade resurser (3 milj. kr.) för forskning inom växtgenleknik och enzymutveckling. Resursökningar föreslås också till bl.a. markekologisk forskning vid SLU. Den föreslagna ökningen av anslaget lill SJFR med 5 milj. kr. ger möjligheler till ytterligare insalser av belydelse för kunskapen om de ekologiska sambanden. Naturvårdsverket föreslås vidare få en förstärkning med 3 milj. kr. för miljövårdsforskning.

Miljömedicinsk forskning är viklig för atl få underlag för skade- och sjukdomsförebyggande ålgärder inom olika samhällssektorer. Denna lyp av forskning föreslås förstärkas genom medel till utrustning vid statens miljömedicinska laboratorium samt statens institut för psykosocial miljömedicin. Vidare föreslås inrättandet av en professur i medicinsk miljögifts-forskning vid karolinska inslilulei saml en professur i miljö- och naturre-sursinformalion vid lekniska högskolan i Slockholm. Därutöver föreslås särskilda medel för toxikologisk forskning inom högskolan (1 milj. kr.). Naturhistoriska riksmuseet föreslås få förstärkta basresurser (400000 kr.).

STU:s insalser för teknik för avfallsvattenbehandling och återvinning beräknas fortsätta.

Av betydelse i sammanhanget är vidare ökade insatser inom energiforskningsprogrammet rörande utveckling av miljövänliga förbränningsprocesser.

Prop. 198.3/84:107 31

Injörmalionsiekiiologi

Informationsteknologin ulgör sannolikt den vikligaste industriella förnyelsefaktorn de närmasle decennierna. Någon entydig definition av begreppet informationsteknologi finns inte. 1 det följande avser jag den teknik som används för att med hjälp av datateknik och elektronik effektivisera produktion, hantering och ulnylijande av informalion.

Informationsleknologiindiistrin omfattar företag som lar fram produkler baserade på elektronik och datasystem. Denna industri kännetecknas av hög innovationslakt och slor marknadstillväxt och beräknas vara en av de dominerande industribranscherna under 1990-talet.

Informationsteknologins möjligheter till allt mer inlegrerad användning i varuproduktionen, på konior och i distributionen av varor kan komma atl innebära slora omvälvningar för många yrkesgrupper och för människors vardagliga liv. Höga krav måste slällas på att utveckla system som tillvaratar de mänskliga kvaliteterna i arbetet och svarar mot människors behov i samhällslivet i övrigt. En sådan inriktning är enligt min mening förenlig med en induslriell expansion. Stora salsningar görs också inom delta område. Industrins totala satsning på FoU inom informationsteknologiområdet kan uppskattas till ca 2.7 miljarder kr. eller 8000 årsarbeten.

Ett område inom informationsteknologin där ulvecklingen är särskilt snabb iir mikroelektroniken. Allt fler funktioner samlas på en och samma kiselbricka, samtidigt som produktionsmetoderna blir snabbare och tillförlitligare. Inom delta område satsas myckel stora belopp på FoU världen över. Här är den svenska andelen dock betydligt mindre än inom andra delar av informationsteknologin.

I och med beslutet atl salsa på del nationella mikroelektronikprogram-met (NMP, prop. 1983/84:8. Nu II, rskr 130) har enligt min mening Sveriges förutsättningar för en konkurrenskraftig inhemsk utveckling och produktion av mikroelektronikkomponenter förbättrats. Inom ramen för detta program kommer ålgärder alt vidtas för alt höja nivån inom såväl utbildning som forskning och för att stimulera en industriell utveckling pä området. En grund har härmed lagls för en framlida stark inhemsk system-industri. Programmet skall inte ses enskilt utan tillsammans med de insalser som görs inom hela informalionsleknologiområdel.

Jag kommer senare i dag all redovisa förslag till finansiering av delprogrammet Grundforskning i NMP. Chefen för industridepartementet kommer i ett senare sammanhang i samband med redovisningen av förslagen till åtgärder för induslriell lillväxl och förnyelse atl lämna en samlad redogörelse för den fortsatta finansieringen av hela mikroeleklronikpro-grammel. Resursökningarna för nästa budgetår föresläs uppgå till ca 64 milj. kr.

En allt starkare tendens är att datatekniken, telekommunikationstekniken och mikroelektroniken flyter samman till en teknik, på senare tid ofta sammanfattad i begreppet telemalik.  Denna förutsätter nya former av

Prop. 1983/84:107 32

kraftfulla kommunikationsmetoder, såväl s.k. optiska fibrer som satellitkommunikationer.

Jag vill i detta sammanhang nämna alt man inom televerket bedömer ett fiberoptiskt långdistansnät vara en realistisk möjlighet att tillgodose de ökade kommunikationsbehoven. iElt sådant näl gördel möjligt all överföra mångdubbelt större informationsmängder än i dag. Del finns enligt min mening anledning atl med stort intresse följa de försök som pågår inom della område.

Satelliter spelar redan i dag en viklig roll för den mycket långväga internationella teletrafiken. Genom den lekniska ulvecklingen blir det ekonomiskt möjligt att använda satellitkommunikation också på kortare avstånd. Satellitsystem och markbundna telenät bör ses som komplement till varandra.

Den nya tekniken släller slora krav på infraslrukluren. Omfattande investeringar har gjorts för atl bygga upp telenät som är lämpade för nya former av kommunikation. Televerket har det senaste årel salsal ca 175 milj. kr. för utvecklingsinsatser inom informalionsleknologiområdel.

Ett annat område av betydelse är informationsbehandling som förenklat kan definieras som den del av informationsteknologin som behandlar programvaran och de rutiner som fiir komponenler, olika slags teknik och meloder alt uppträda på ell ändamålsenligt säll. I system för såväl induslri-som kontorsautomalisering som telekommunikationer har programvarans belydelse och dess andel av de lotala ulvecklingskoslnaderna hela liden vuxit.

I det fortsatia arbelel med forskning och ulveckling av program är en rad vetenskaper berörda. Del gäller såväl dalalogi och databehandling som matematik, psykologi, filosofi, logik och språkvetenskap. Den tvärvetenskapliga karaklären på forskningen har inneburit att de nya datorvelenska-perna ej haft en naturlig hemvist. Speciellt när det gälll alt finansiera forskningsprojekl har delta varit ell problem. STU:s ramprogram för systemteknik har bidragit till alt möjliggöra forskning inom områdel. Det är enligt min mening väsentligt att de organ som har till uppgift atl stödja FoU inom informalionsleknologiområdel inte genom alllför snäva och traditionella avgränsningar uteslänger angelägna projekl.

Den svenska kompelensen inom informationsbehandling har under de senaste åren vuxit bl.a. genom utökade statliga insatser inom högskolans ram. Inom flera områden har en internationellt hög klass uppnåtts. För en fortsatt kompetenshöjning är ett intensivt erfarenhetsutbyte med forskare från andra länder nödvändigt.

De slalliga forskningsresurser som satsas inom syslemleknikområdet kommer från flera håll. För innevarande budgetår budgeteras vid STU ca 60 milj. kr., vid försvarels forskningsanstalt (FOA) 30 milj. kr. och vid NFR ca 1 milj. kr. Till detta kommer de medel som går direkl lill högskolan.

Prop. 1983/84:107 33

Televerket ökar f. n. insatserna kraftigt inom hela informalionsleknologiområdel. Vidare satsas avsevärda belopp för utveckling av nya system genom upphandling från myndigheterna inom totalförsvaret.

Cheferna för utbildnings- och industridepartementen kommer senare i dag att föreslå åtgärder för att förslärka forskningen inom systemteknik-området.

Inom verkstadsindustrin har dalatekniken kommil atl spela en allt viktigare roll. Det gäller styrning av verktygsmaskiner samt olika system för transport och hantering av material. Industrirobotar har i ökande utsträckning lagits i bruk. Dalatekniken har också allt mer utnyttjats för konstruktion av produkterna.

Den forskning som idag pågår inom detta område bedrivs främst vid högskolan och vid Institutei för Verkstadsteknisk Forskning (IVF). Den totala årliga statliga insatsen är f. n. ca 40 milj. kr.

Ell nytt utvecklingsområde inom den svenska verkstadsindustrin är s. k. flexibla tillverkningssystem (FMS, flexible manufacturing syslems), som gör det möjligl atl förkorta både genomloppslider och omslällningstider i komplicerade lillverkningsföriopp.

Chefen för induslridepartementet kommer vid ell senare lillfälle i samband med förslag till åtgärder för industriell lillväxl och förnyelse att redovisa förslag som berör FMS.

En begränsande faktor för informationsteknologiområdet är bristen på personal. Ett slort behov av utbildningsinsatser föreligger. Jag vill erinra om förslagen i budgetpropositionen att förslärka framför alll den högre ulbildningen inom främst detta område med 10 milj. kr.

Under 1980-talel kommer den breda tillväxten av informationstekniska hjälpmedel i alll fler delar av samhället att utgöra en viktig förändringsfaktor. Det gäller såväl i arbetslivet som i hemmet, i skolan, i kulturlivet osv. Som jag tidigare anförl är del angeläget att kunskap om människor och samhällel i vid mening utnyttjas för att styra inriktningen och användningen av den nya tekniken. Del kräver en samverkan mellan forskare från skilda discipliner. Jag kommer senare att återkomma till detta vid min behandling av FRN:s förslag rörande forskning om datateknikens användning (FRN 1982:16).

Jag vill också erinra om all arbelarskyddsfonden inlett ett program omfattande 50 milj. kr. under 5 år rörande forskning och utveckling för bättre arbetsmiljö och arbetsorganisation i samband med datorisering.

Jag vill vidare erinra om den utbyggnad som under senare år skett av den s.k. temaforskningen i Linköping bl.a. rörande leknik och social förändring. En ytteriigare professur inom della område föreslås inrältad. Slutligen vill jag peka på betydelsen av samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning i allmänhel inför de slora lekniska förändringar som förestår. Somjag tidigare nämnl föreslås här förstärkningar som bör förbättra möjligheterna atl bedriva forskning om samhällskonsekvenser av teknikutvecklingen.

Prop. 1983/84:107 34

Materialteknik

Sverige har av tradition ell högl kunnande inom materialleknikomrädet.

Dagens konstruktionsmaterial har utvecklats i en lid med relativt låga priser på energi och råvaror. Ökade krav ställs nu på material som vid både tillverkning och användning är energi- och resurssnåla, som dessutom är miljövänliga, hållbara och möjliga all återanvända.

Järn och stål har hittills varit helt dominerande som konstruktionsmaterial men börjar nu i allt större utsträckning få konkurrens av andra material. En ulveckling av nya stålkvalileler med förbättrade egenskaper sker dock kontinuerligt och stålet torde inom överskådlig tid behålla en framskjuten ställning. Huvuddelen av de resurser som satsas på FoU inom malerialteknikområdel kommer från induslrin och är till stor del inriktade på järn- och stålområdel. Som exempel kan nämnas att industrin satsar ca 200 milj. kr. per år för FoU inom pulvermetallurgi och snabbstål.

På iräområdel finns ett stort behov av forskning och utvecklingsarbete. Staten har redan genom STU och industriverket gjorl en kraftfull salsning inom området träteknik och på den träbearbetande induslrin. Ökad uppmärksamhet bör nu ägnas del färdiga byggnadssystemet och byggnadsindustrin. Chefen för bosladsdepartemenlel kommer i det följande all förorda att medel för FoU rörande sambanden mellan träkvalitet och funklion i olika delar av byggnader ställs lill byggforskningsrädels förfogande. En samverkan med STU, naturvårdsverket, SLU och branschen bör kunna medverka till en slagkraftig FoU-insats.

Jag kommer i del följande att speciellt uppehålla mig vid några relativt nya områden inom materialtekniken somjag bedömer kommer atl faen allt större belydelse i framliden. Jag syftar på polymera maierial (plaster), fiberkompositer och keramer.

De polymera materialen används inom en rad olika områden. Tillväxten av produktionen har varit i genomsnitt ca 15 procenl per år de senasle 30 åren.

Forskningen inriktas i dag på att i olika avseenden förbättra materialens egenskaper. För att höja hållfastheten används armering med glasfiber. Intresset gäller nu i hög grad alt ulveckla polymera material med elektriska egenskaper och med olika typer av ljuskänslighet. Åldringsegenskaperna är också av betydelse, bl. a. vid medicinska lillämpningar.

Fiberkompositer är sammansatta material där någon form av fiber används för armering. De har en stor användning inom flygindustrin och vid båtlillverkning. Inom verkstads- och byggnadsindustrin är däremot användningen ännu myckel begränsad.

För alt möjliggöra en bredare användning av avancerade fiberkompositer krävs fortsatta och förstärkta FoU-insalser.

Det statliga stödel till-denna forskning kommer i dag främst från STU som satsar ca 20 milj. kr. årligen på forskning om polymera material inkl. fiberkompositer. Dessutom finns fasla tjänsler inom högskoleorganisationen. Industrin satsar totalt ca 150 milj. kr.

Prop. 1983/84:107 35

Jag går nu över till de keramiska materialen. Inom keramområdet går ulvecklingen snabbi och flera lillämpningar av slorl inlresse för svensk industri kan förutses.

Keramiska material i form av lergods och porslin har förekommil i många lusen år. De egenskaper som gjorl dem intressanta är främsl god hållfasthet mot tryck och motståndskraft mot kemiska angrepp. Under senare år har inlressel för keramiska material utvidgats genom de relativt nyuivecklade högpresterande keramerna. Dessa ger möjligheter att minska energiförbrukning, råmalerialförbrukning och miljöpåverkan.

I Sverige inleddes målinriklad FoU-verksamhet rörande högpresterande keramer år 1972 genom ASEA:s försök vid högtryckslaboraloriet i Ro-berlsfors. STU har senare byggt upp keramforskningen vid svenska Sili-katforskningsinslitutel (SFI) i Göteborg. Också vid högskolan, som t.ex. Chalmers lekniska högskola, bedrivs keramforskning. Delsamma gäller FOA. Även vid företag inom l. ex. bilindustrin och verktygsindustrin pågår utvecklingsarbete.

Ett problem vid ulvecklingen av konstruktionskeramer är brist på konstruktörer. Hela keramområdet har länge varit ett försummat område, vilket påpekats av utländska experter.

Utvecklingsperspektivet för högpresterande keramer är mycket långsikligl. Ett genombrott bedöms ske inom fem till tio år, varför salsningarna måste bli relativt långsikliga och uthålliga.

De slalliga salsningarna inom de nya materialområdena kanaliseras främst genom STU, FOA, NFR och direkl genom högskolan. Totalt satsar STU årligen ca 70 milj. kr., FOA 11 milj. kr. och NFR ca 1 milj. kr. Inom UHÄ pågår ett arbele med all la fram en långlidsplan för insatser inom materialområdet.

Chefen för industridepartementet kommer senare i dag i samband med redovisningen av förslagen rörande STU:s fortsatta verksamhel att lämna förslag till ökade satsningar inom dessa materialområden.

Chefen för ulbildningsdeparlemenlel kommer alt föreslå alt en professur i keramleknologi med pulvermelallurgi inrättas vid tekniska högskolan i Slockholm. Vidare föreslås atl en professur i den kondenserade materiens teori inrättas vid NFR.

Bioteknik

Biotekniken är ell område som rymmer stora möjligheter lill ulveckling av betydelse för svensk induslri under de närmasle decennierna. Bioleknik kan definieras som användning och utnyttjande av biologiskt maierial, speciellt celler och cellbeslåndsdelar. i lekniskt-kommersiella processer.

Tekniken i sig är inte ny. Redan för 10000 år sedan kunde man utnyttja biologiska processer för atl lillverka vin och öl saml baka bröd. Den moderna biotekniken baserar sig dock på de senaste 20 årens forskningsrön och är både forskningsinlensiv och leknikintensiv.

Prop. 1983/84:107 36

Sverige har i viss mån ett gott utgångsläge eftersom del här finns en solid forskningstradition inom väsentliga grundläggande områden. Det finns också små men effektiva försöksanläggningar vid universilel och högskolor och vid vissa industriföretag.

Karaktäristiskt för biotekniken är atl den bygger på grundforskningsre-sullat som ofta är relativt unga, ibland mindre än 10 år. Genom traditionellt goda kontakter mellan forskare och näringsliv inom detta område finns förutsättningar för en fortsalt effektiv överföring av grundforskningens resultat till industriprodukter.

Internationellt sett har biotekniken genomgående givils högsla prioritet i fråga om induslriell aktivitel och slatliga salsningar. Sverige är dock bland de första europeiska länderna som etablerat inhemska génteknikföretag.

Den biotekniska industrin i Sverige har en någol annorlunda sammansättning än i mänga andra länder. Ett marknadsområde med mycket stor potential för svensk induslri utgör den speciella utrustning samt de hjälpmedel och syslem som krävs för alt genomföra biotekniska processer på laboratoriet och industriellt. Svenska företag är redan ledande inom området men del krävs forlsalla salsningar på forskning, utveckling och utbildning för all svensk industri skall kunna behålla sin ledande slällning.

Separalionsleknik är ett myckel viktigt område inom biotekniken. Här befinner sig svensk teknologi på toppnivå. Huvuddelen av världens insulin renas i dag med svensk teknologi. Den ställning som svensk separations-teknik i dag har går tillbaka till en stark svensk akademisk tradition och ett gott samarbete mellan universitet och industri.

Intresset kring biotekniken har de senaste åren i hög grad kretsat kring genteknik och speciellt den s.k. rekombinant-DNA-lekniken. Med denna teknik kan främmande gener föras in i en bakteriecells arvsanlag. Den biologiska cellen kan härvid utnyttjas för framställning av nalurliga ämnen som idag finns i ytterst begränsade mängder, t.ex. mänskligt insulin, i närmast obegränsade kvantiteter.

Biomedicinsk industri (läkemedel, diagnoslika, medicinsk-leknisk ulruslning m. m.) är myckel expansiv och har redan nått en ansenlig storlek.

Ett samrådsorgan för förelag som är akliva vad gäller den indusiriella fillämpningen av biotekniken i dess moderna former har funnits i IVA:s bioteknikkommillé sedan år 1979. Verksamhelen breddas nu väsentligt genom den år 1983 bildade "Indusuins kommitté för bioleknik" vid Kemi-kontoret. Kommitlén skall även fiingera som ett språkrör för branschen i dialogen med regering och myndigheter om näringspolitiska frågor som berör bioteknik. Förelagen satsar f. n. ca 300 milj. kr. per år på forskning och utveckling inom biöteknikområdet. Häri har inte traditionell läkemedelsforskning inkluderats.

Statliga medel till bioteknisk forskning utgär i dag främst från STU, NFR. MFR. SJFR. FOA samt riksförbundet mol cancer. De totala anslagen för grundläggande och tillämpad forskning uppgår budgelårel 1983/84

Prop. 1983/84:107 37

lill ca 40 milj. kr. varav STU bidrar med hälften. Därtill kommer verksamhet inom ramen för högskolans fasta resurser.

Samtidigt som det svenska samhället ökar sina salsningar på bioieknisk forskning och utveckling måsle självfallel regler och konlroll för verksamhelen Ulformas så all miljöhänsyn kan las och etiska aspekter tryggas.

1 del följande kommer chefen för utbildningsdepartementet att föreslå särskilda medel till del mikrobiologiska centret i Umeå (700000 kr.). Därutöver föreslås 4 milj. kr. för basresurser inom biöteknikområdet. Förslag lill förstärkningar till MFR och NFR är också av inlresse i delta sammanhang.

Chefen för jordbruksdepartementet föreslår atl en professur i molekylär cellbiologi inrättas vid SLU saml all särskilda medel anvisas för forskning inom våxigeneiik och enzymteknik. Den allmänna förstärkningen lill SJFR bör också möjliggöra ökad forskning inom del biolekniska området.

Statsrådet Sigurdsen kommer atl föreslå en förstärkning av 3 milj. kr. till slatens bakteriologiska laboratorium.

Vidare kommer chefen för induslridepartemenlel au föreslå ökade insalser för biöteknikområdet inom STU.

Jag anser del angeläget atl de olika organ som verkar inom biöteknikområdet etablerar kontakt och samordnar sina insatser. FRN har initierat en utredning med målsättning atl ta fram ett underlag för en svensk forsk-ningssiraiegi på della område. Del är ell nationellt intresse och viktigl för svensk industris internationella konkurrenskraft att den biotekniska forskningen och de industriella satsningarna kan ske samordnat och på effektivast möjliga säll. Jag avser alt nära följa denna ulveckling.

Statsråden Bodsiröm, Hellsiiöm, Thunborg, Sigurdsen, Boström, Hjelm-Wallén, 1. Carlsson, Göransson, Lundkvist, Leijon, Gradin, Gustafsson, Pelerson, Dahl och Holmberg anmäler sina föislag. Anförandena och förslagen redovisas i underprotokollen för resp. departement.

Statsrådet Ingvar Carlsson anför.

Med hänvisning till vad jag och övriga statsråd har anfört hemställer jag alt regeringen i en proposition

dels bereder riksdagen lillfälle att ta del av vad jag nu har anfört om

forsknings- och utvecklingsverksamhet, dels förelägger riksdagen vad jag och övriga föredragande har anfört för de åtgärder och ändamål som vi har hemställt om.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar au genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder och ändamål som de har hemställt om.

Regeringen beslular all de anföranden och förslag som redovisas i underproiokollen skall bifogas proposilionen som bilugorna I-10.

Prop. 1983/84:107 38
Innehållsförteckning

1 Inledning........................................................ 4

2 Definitioner..................................................... .... 7

3 Den statliga forskningspolitiken   ........................ 8

3.1 Bakgrund.................................................... 8

3.2 Slalens roll i forskningspoliliken ....................... 9

3.3 Huvudfrågor i forskningspolitiken   .................. II

4 Samspelet mellan sektorstbrskning och grundläggande forskning inom högskolan   13

5 Kvalilet i forskning och utvecklingsarbete   ........... .. 15

6 Forskarrekryteringen   ...................................... 17

7 Arbetsvillkoren för forskare inom högskolan ........... .. 19

8 Samverkan mellan näringslivel och slallig forskningsverksamhel 20

9 Internationella kontakter  ................................. 23

10 Fördelning av resurser...................................... 27

10.1 Allmänl..................................................... 27

10.2 Grundläggande forskning   ........................... 27

10.3 Insalser inom prioriterade områden   .............. .. 28

Prop. 1983/84:107 Bilaga 1

Utrikesdepartementets verksamhetsområde

Prop. 1983/84:107    Bilaga 1    Utrikesdepartementet 1

Bilaga 1

Utdrag
UTRIKESDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984.02-09

Föredragande: statsrådet Bodström, såvitl avser punkterna 1—4 statsrådet Hellström, såvitt avser punkten 5

Anmälan till proposition om forskning

1    Inledning

Ulrikesdepariemenlels verksamhet - utrikes, och säkerhetspolitik, handelspolitik jämte iniernalionelll samarbele, särskill internationellt utvecklingssamarbete - omfattar eti direkl ansvar för yissa forskningsområden av särskill inlresse för departementets verksamhet.

- Stockholms internationella fredsforskningsinstititt (SIPRI) får sedan starten 1966 som oberoende stiftelse sina driflsutgifter läckta över departementets budgel.

- I samband med del svenska deltagandel i nedrustningsförhandlingarna i Geneve och i andra inlernalionella sammanhang där Sverige dellar i diskussioner om rusiningsbegränsning och -konlroll ha.r sedan drygt 10 är vissa medel anslagits för lekniskl slöd och utredningar via ett särskill anslag till försvarets forskningsanstalt (FOAj.

-Sedan budgetåret 1982/83 ulgår över departementets budgel även ell anslag för utrikespolitiska institutets forskningsverksamhet. (Della anslag har lidigare finansierats med medel frän FOA.)

-        Via anslaget för iniernalionelll uivecklingssamarbele finansieras forsk-
ningssamarbeie med och mellan u-länder. Verkslällande organ är styrel
sen jör u-laiidsjörskning (SAREC). Dessutom erhåller sedan budgetåret
1980/81 Nordiska Afrikaiitstitutei medel från anslaget för internationellt
utvecklingssamarbete.

I    Riksdagen 1983184. I .saml. Nr 107. Bilaga 1

Rättelse: S. I. under Föredragande Står: punkten 5-6 Rätlal lill: punklen 5

Prop. 1983/84:107    Bilaga 1    Utrikesdepartementet 2

2   Forskningsverksamhet flnansierad över utrikesdepartementets huvudtitel

2.1 Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)

Institutet skall enligt stadgarna "bedriva vetenskaplig forskning i konflikt- och samarbetsfrågor av betydelse för internationell fred och säkerhet i syfte alt söka ge bidrag till förslåelsen av betingelserna för fredliga lösningar av mellanstatliga konflikter och för en slabil fred."

SIPRLs målsättning är all läcka hela fältet av frågor som rör uppruslning, rustningsbegränsning och nedrustning - den specialisering som SIPRI har valt.

För budgetåret 1983/84 har SIPRI tilldelats ett statligl bidrag av 13,3 milj.kr. I årels budgelproposilion har föreslagils att 14,0 milj.kr. anvisas som bidrag lill SIPRI för budgetåret 1984/85.

2.2 Försvarets forskningsanstalt (FOA) — vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll

Verksamheten inom ell av FOA: s forskningsprogram syftar till atl slödja utrikesdepartementets arbele inom områdel nedrustning och rustnings-kontroll. Verksamhelen genomförs i sin helhel vid FOA, sedan en arbetsgrupp vid statens strålskyddsinslitut den 1 juli 1983 överförts lill FOA i enlighet med regeringens beslut. Med vissa undantag - främst vad gäller detekiionsforskning och övervakning av kärnvapenprov — är verksamhelen Slarkl beroende av kunnande och kunskapsulveckling inom försvarsforskningen.

Nedrustnings- och ruslningskonlrollfrågorna har på senare år fått allt slörre politisk betydelse och en växande allmän opinion kräver atl resullal skall åstadkommas i de internationella förhandlingarna. Sveriges engagemang i detta arbele har under del senasle årel ytterligare ökat genom initiativ bl.a. i ansträngningarna att i Slockholm sammankalla en konferens om förtroende- och säkerhetsskapande ålgärder och nedrustning i Europa, i frågan om ett fullständigt provsloppsavial och när det gäller FN-studien om militär forskning och utveckling. De svenska insatserna, som på varje enskilt område ofta innebär mångåriga omfallande förhandlings- och ulredningsålaganderi, har aldrig tidigare haft en sådan bredd.

Anslag ulgår budgetåret 1983/84 med lillsammans 9,2 milj.kr. till följande forskningsprogramdelar:

1. Seismologisk  muliipelslaiion  (drifl  av  Hagfors-sialionen  saml  viss forskning). \

2. Insamling och analys av luftburen radioakliviiei.

3. Velenskaplig underlagsverksamhel, bl.a. avseende ABC-vapen, salel-liileknik och havsforskning.

Prop. 1983/84:107    Bilagal    Utrikesdepartementet 3

4. Särskilt inhumana vapen.

I årets budgetproposition har föreslagits att 9,8 milj. kr. anvisas till FOA för vissa åtgärder för rustningsbegränsning och -kontroll för budgetåret 1984/85.

2.3      Utrikespolitiska institutets forskningsverksamhet

Institutet bedriver forskning inom områdel internationella relationer med tyngdpunkt på för Sveriges utrikes-, säkerhets- och nedrustningspolitik särskilt relevanta regioner och problem. Verksamheten syftar lill att utveckla en kvalificerad kompetens inom ett fåtal sakområden. En del av resurserna avsätts till att göra forskningsresultaten tillgängliga för en bredare allmänhet samt lill att främja ett svenskt och inlernalionellt forskningssamarbete inom särskilt prioriterade områden.

Dessa omfattar främsl studier kring ekonomisk säkerhet, militära doktriner, militära rustningar och rustningskontroll, Östasien och Sovjetunionens förhållande till grannstaterna.

För budgelåret 1983/84 tilldelades utrikespolitiska institutei ett anslag på 1,7 milj. kr. för forskning. I årets budgetproposition har föreslagils all 1.8 milj. kr. anvisas lill institulet för budgetåret 1984/85.

2.4      Styrelsen för u4andsforskning (SAREC)

SAREC har enligt sin instruktion till uppgift att "främja forskning som kan underlälla för u-länderna all ulvecklas mot ökal självbestämmande och mot ekonomisk och social rättvisa". Instruktionen framhåller vidare att det åligger SAREC atl:

"-främja forskning och bevaka forskningsfrågor inom områden som är betydelsefulla för u-länderna och för utvecklingssamarbete,

~ handlägga frågor rörande samarbete med och biståndsfinansierat slöd till u-länderna på forskningens område samt stöd till u-landsinriktade internationella forskningsprogram,

~ fördela anslag för u-landsforskning i Sverige,

- ta initiativ till forskningsinsatser inom området för u-landsforskning". För atl uppnå dessa syften omfattar verksamheten slöd till forskningssamarbete med u-länder, forskningssamarbete mellan u-länder, internationella forskningsprogram samt svensk u-landsforskning. Det totala anslaget är för budgetåret 1983/84 160 milj. kr. 1 årets budgetproposition har föreslagits att 162,4 milj.kr. anvisas till SAREC för budgetåret 1984/85. Av anslagsökningen på 2,4 milj.kr. beräknas en avsevärd del användas för stöd ål energiforskningsprojekt vid Beijerinslitutet.

Ett centralt mål för verksamheten är att stärka den nationella forskningskapaciteten i u-länder. Detta sker bl.a. i samarbete mellan dessa och svenska forskningsinstitutioner. SAREC har f. n. slulit avlal om direkl

Prop. 1983/84:107    Bilaga 1    Utrikesdepartementet 4

forskningssamarbete med fjorton u-länder. Tyngdpunkten i de närmaste årens verksamhet kommer att ligga i en fördjupning av detta samarbele snarare än att ytterligare vidga länderkretsen. Antalet gemensamma forskningsprojekt mellan svenska institutioner och u-landsinstitutioner fortsätter att öka.

Sverige ser sitt bistånd till länder i Tredje världen som ett led i arbetet på atl stärka dessa länders ställning. Biståndet skall också bidra lill fred, avspänning och säkerhet. Av vikt är härvidlag bl.a. stödet till dessa länders forskningskapacitet. Med en sådan inhemsk kapacitet ökar ländernas möjligheler att"själva ta fram underlaget för sina utvecklingsstrategier och att anpassa produktionen av varor och tjänsler till olika sociala, kulturella och ekologiska förhållanden. Behoven av bidrag lill forskning i länder i Tredje världen och till forskning om ulveckling är och kommer länge att förbli stora. Anslagen för forskning kommer därför att även fortsatt vara en betydelsefull del av det svenska u-landsbislåndel.

2.5 Nordiska Afrikainstitutet

Nordiska Afrikainsfitutet skall inom Norden främja studiet av afrikanska förhållanden. Det åligger institutet särskilt alt

- främja och driva vetenskaplig forskning och undervisning om Afrika,

- utgöra ett dokumentationscenlrum för afrikaforskningen.

-genom kurser, föreläsningar, seminarier och eljest sprida information om Afrika och aktuella afrikanska förhållanden,

- stödja utbildningen av personal för u-landsuppdrag i Afrika.

För budgelåret 1983/84 har anvisats ett anslag på 2,6 milj. kr. lill Nordiska Afrikainslilutet. Härtill kommer uppskattade anslag från övriga nordiska länder om sammanlagt 1 milj.kr. I årels budgetproposition har föreslagits all 2,8 milj. kr. anvisas till insfitutet för budgetåret 1984/85.

3    Föredragandens överväganden

Det allvariiga väridspolitiska lägel har under senare år medverkat till ett bredare och djupare intresse för säkerhetspolitiska och strategiska frågor. När den internationella situationen pi-äglas av stor osäkerhet blir det också ofrånkomligt alt utrikesdepartementet i ökad ulslräckning uppmärksammar de bidrag, som forskningen kan ge.

Eftersom en stor del av forskningen på det säkerhetspolitiska och strategiska områdel bedrivs inom särskilda, delvis Ivärvetenskapliga instilul, har detta område ingen egen, läll identifierbar ställning vid svenska universitet. Olika vägar bör prövas alt fördjupa den internationellt inriktade utbildningen och forskningen främst med anknylning till ämnesområdet statsvetenskap. Det är inte minst vikligl att östslalsforskningen får slörre

Prop. 1983/84:107    Bilaga 1    Utrikesdepartementet 5

resurser så atl bredare kunskaper på detta område finns inom landel. Jag vill i delta sammanhang hänvisa lill vad statsrådet Ingvar Carisson senare kommer alt anföra i utbildningsdepartementets bilaga till denna proposition under anslaget Humanislisk-samhällsvelenskapliga forskningsrådet. Dessutom vill jag framhålla atl freds- och konfliktforskningen förstärks genom riksdagens beslut våren 1983 atl inrätta ytterligare en professur i detta ämne vid universitetet i Göteborg.

För att ha stor kompetens på dessa områden är ett brett och levande inlresse för säkerhetspolitiska och slralegiska studier av slort värde. Departementet behöver, som följd av den internationella händelseutvecklingen, en nära samverkan med svenska forskare inom olika områden. Della innebär bl.a. forskning med departementet som initiativtagare. Utrikesdepartementet har i hög grad intresse av sludier kring problem av belydelse för svensk utrikespolitik, särskill kring neutralitetspolitiken och principer för internationell säkerhet, t.ex. gemensam säkerhet.

Samma direkta inlresse finns även för forskning kring folkrällsliga och andra rättsliga frågeställningar, vilka ofta är intimt sammanbundna med den utrikespolitiska utvecklingen.

I sammanhanget vill jag också understryka atl ett brell synsätt bör prägla den säkerhetspolitiska forskningen, vilket innebär att forskningen bör bedrivas tvärvetenskapligt. Ett exempel på detta är del samband som ofta finns mellan säkerhetspolitiska och strategiska frågor samt frågor som gäller ekonomiska resurser, ekonomisk styrka och ekonomisk utveckling.

Den militärtekniska ulvecklingen gör all insalserna för nedrustning ständigt måsle inriklas mot nya områden. Det är angelägel alt dessa nya insatser kan stödjas pä forskning, som är genuint oberoende av supermak-ternas.säkerhetsintressen.

Snabba förändringar av olika vapensystem och därav föranledda förhandlingar om rustningskonlroll och nedrustning har tydligt visat hur nära förbunden utrikespolitiken idag är med naturvetenskaplig forskning och teknisk utveckling. Delta gäller emellertid inle bara de militärslrategiska problemen ulan också exempelvis globala resurs- och miljöproblem med många gånger radikala följder för internationell polilik. De nyligen mer allmänt uppmärksammade konflikterna kring de gemensamma luft- och vattenmassorna utgör ett område, där tvärvetenskaplig forskning inriktad på mellanstatliga förhållanden kommer att vara särskilt efterfrågad. Polarforskningen utgör ett annat exempel på ett område där också utrikespolitiska skäl motiverar ökade insatser. Regeringen har, vilket redovisats i andra sammanhang, bl.a. tagit initiativ lill en mer samordnad bevakning av de svenska polarintressena berörande såväl Arktis som Antarktis. Statsrådet Ingvar Carlsson kommer också senare i utbildningsdepartementets bilaga till denna proposition atl beräkna medel för inrättande av ett polarforskningssekretariat.

Mot ovan givna bakgrund harjag i årets budgetproposition på utrikesde-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 1    Utrikesdepartementet 6

partemenlets huvudtitel under anslaget A 10. Kommittéer föreslagit att en medelsram om 1 milj.kr. inrättas för forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk relevans.

4   Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle atl la del av vad jag nu har anfört om forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk relevans.

5   Forskningssamarbete med EG

5.1      Inledning

Jag vill inledningsvis hänvisa till vad statsrådet Ingvar Carisson i sin inledning anfört om betydelsen av inlernalionellt samarbete på forskningsområdet.

En kraftig slrukluromvandling äger rum i den industrialiserade väriden. Flera traditionella industrigrenar minskar eller är på väg att försvinna p. g. 3. ändrade konkurtensförutsättningar. Slora satsningar görs för att ersätta föråldrade produktionsstrukturer med ny teknik. USA och Japan intar här en ledande ställning på väsentliga områden. I Europa har man på många betydelsefulla områden inte kunnat hålla samma förändringslakl vilket haft negativa återverkningar på den industriella uivecklingsfaklorn.

5.2      Utvecklingen inom de Europeiska gemenskaperna

Inom de Europeiska gemenskaperna (EG) har under del senasle året tagits kraftfulla initiativ för att öka insatserna och samarbetet på forskningsområdet och då även på industriellt inriktad forskning. Avsikten är att stärka samverkan inom EG-gemenskapen för att öka konkurrenskraften utåt. Förslag har tagits fram dels om ett samordnat ramprogram för forskningen, dels om sektoriella program på ett flerlal områden som informationsteknologi, databehandling, energi, bioteknik och miljövård. Totalt föreslås en fördubbling av de gemensamma forskningsinsatserna under åren 1984-1987.

5.3     Nuvarande samarbete

Sverige samarbetar sedan länge tillsammans med EG och andra europeiska länder inom COST (European Cooperation in the Field of Scientific and Technical Research). Samarbetet med EG omfattar även en rad andra

Prop. 1983/84:107    Bilaga 1    Utrikesdepartementet 7

forskningsinriktade projekt där varje lands förhållandevis begränsade forskningsresurser kunnat samordnas och effektiviseras. Jag tänker här särskilt på Euronet som ger möjligheler lill ömsesidigt tillträde lill dalabanker och EG:s rävaruhushållningsprogram inom avfalls- och trävaruom-rädet samt.Euronorm inom stålområdet, där Sverige också dellar.

Sedan år 1976 är Sverige genom ett samarbelsavlal med Euratom även anslutet till EG:s fusionsforskningsprogram, där bl. a. del s. k. JET-projek-lel ingår. Sveriges bidrag har de senasle åren uppgått lill i genomsnitt 45 milj. kr. åriigen. Koslnaderna för detta grundforskningsinriktade samarbele har hittills redovisats över industridepartementets anslag för energiforskning.

Statsrådet Dahl kommer senare i dag att redovisa hur samarbelel hittills har bedrivits och de överväganden som framkommit i frågan.

5.4 Föredragandens överväganden

Om Sverige skulle komma ulanför del tekniskt-industriella samarbetet i Europa skulle detta få allvariiga negativa verkningar för vår framlida lekniska och industriella kompelens och därmed för vår export och sysselsättning. Att på egen hand helt lösa dessa krävande uppgifter ligger inte inom möjligheternas ram. Därför anserjag del som synnerligen viktigt för Sverige all delta i del europeiska forskningssamarbetet.

Sverige har också i olika sammanhang markerat sin vilja lill ell fortsatt och fördjupat samarbete med EG, särskill på forskningssidan. Efter statsministerns besök i Bryssel i februari 1983 tillsattes en särskild arbetsgrupp med företrädare för EG och Sverige för atl studera formerna för ett närmare forskningssamarbete mellan Sverige och EG. F. n. pågår en kartläggning av lämpliga områden för sådant samarbete. Av stort inlresse för svenskt vidkommande är därvid bl.a. del s.k. Esprit-programmet med omfattande insatser inom informalionsleknologiområdel.

Avsikten är all i dessa diskussioner även föreslå en förutsättningslös utvärdering av hittillsvarande fusionsforskningssamarbele mellan Sverige, Euratom och Schweiz. Utgångspunkten från svensk sida måste vara att på bästa sätt fördela tillgängliga resurser för vårl europeiska forskningsengagemang i ett forsknings-, handels- och industripolitiskt perspektiv.

I avvaktan på resultat av dessa överläggningar förordar jag att 44 milj. kr. anvisas under ett anslag benämnt Forskningssamarbete med EG. Över anslaget bör Sveriges bidrag lill fusionsforskningssamarbetel med EG finansieras.

Del bör ankomma på regeringen alt efter överiäggningar med EG avgöra den närmare användningen av detta anslag. Statsrådet Dahl kommer senare idag bl.a. att lämna ett förslag vad avser svensk grundforskning inom fusionsenergiområdel där ansvarel föreslås åvila naturvetenskapliga forskningsrådet.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 1    Utrikesdepartementet 8

5.5 Hemställan

Med hänvisning lill vad jag här har anförl hemsläller jag atl regeringen föreslår riksdagen

atl till Foiskningssamarbeie med Europeiska gemenskaperna för budgetåret |984/85 anvisa ett förslagsanslag av 44000000 kr.

Prop. 1983/84:107 Bilaga 2

Försvarsdepartementets verksamhetsområde

Prop. 1983/84:107   Bilaga 2   Försvarsdepartementet 1

BUaga2

Utdrag
FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-02-09

Föredragande: Slalsrådel Thunborg Anmälan till proposition om forskning

1    Inledning

Statsmakternas beslut om totalförsvarets verksamhel grundar sig på underlag från myndigheterna i form av långsiktiga studier och planer. Tidshorisonten för dessa är 10- 15 är och i vissa fall ännu längre. Med som regel fem års mellanrum fastläggs inriklningen av verksamheten av riksdagen genom fleråriga försvarsbeslut. Det senaste beslutet om totalförsvarets långsikliga inriklning och planering fattades av riksdagen år 1982 (prop. 1981/82: 102, FöU 18, rskr 374). Genomförandet av de långsiktiga målen behandlas och beslutas årligen i den ordinarie budgetprocessen. Inriktningen och omfallningen av forskningen inom försvarsdepartementets område måste väsentligen behandlas som en del i de samlade besluten om totalförsvarets utveckling.

F. n. pägår arbele med alt la fram underiag inför 1987 års försvarsbeslut. Försvarels forskningsanstalt har ijuni 1983 fått regeringens uppdrag all i anslutning lill delta arbete utarbeta en samlad syn på försvarsforskningens långsiktiga utveckling.

Försvarsforskningen har många kontaktpunkter med forskningen inom samhället i övrigt. Inom vissa områden finns unik kompetens, vilken lorde kunna utnyttjas även inom andra seklorer. Inom andra områden ligger forskningsverksamheten nära andra sektorers forskning. Samverkan över sekiorsgränser har ökal betydligt under senare är. Del finns dock möjligheter atl genom en medveten slrävan ylleriigare samordna verksamheten med andra forskningsorgans. Del är särskilt väsentligt all vi i Sverige, med våra begränsade resurser, tar lill vara sådana samordningsmöjligheter.

I det följande (avsnitt 2) redovisar jag inriktningen och omfatiningen i stort av forskningen inom försvarsdepartementets område samt vissa överväganden som riksdagen bör beredas tillfälle alt la del av. Därefter (avsnitt 3) föreslår jag en långsiklig inriklning av den flygtekniska forskningen. Della förslag har beretls gemensaml med statsrådet Ingvar Carlsson, saml cheferna för utbildningsdepartementet och induslridepartementet. I    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 107. Bilaga 2

Prop. 1983/84:107    Bilaga 2    Försvarsdepartementet 2

2    Forskningen inom försvarssektorn

2.1      Nuvarande inriktning

Allmänt sett skall försvarsforskningen bidra lill möjligheterna att tidigt upptäcka och förstå förändringar i vår omvärld och i den tekniska och vetenskapliga ulvecklingen samt till att identifiera behov av och lämna underiag för erforderlig anpassning av verksamheten inom totalförsvaret. Styrande för forskningens innehåll skall vara totalförsvarets samlade behov av forskning i olika tidsperspektiv.

Härvid skall försvarsforskningen främst

- följa och analysera den lekniska och velenskapliga utvecklingen inom områden som är eller kan bli betydelsefulla för totalförsvaret,

- analysera olika hot samt medverka vid utformningen av säkerhetspolitiskt miljöunderiag och prognoser,

- analysera den svenska samhällsutvecklingen och hur samhällsplaneringen kan påverkas för all hänsyn också skall kunna tas till totalförsvarets intressen,

- underbygga statsmakternas återkommande prövning av det svenska hänsynstagandet lill icke-konvenlionella stridsmedel,

- medverka i och med sakunderlag och meloder slödja totalförsvarets studier och planering samt

- med forskning slödja ulvecklingen av maleriel för totalförsvaret, förbandsproduktionen saml vid behov den operaliva verksamhelen.

2.2      Försvarsforskningens omfattning

Större delen av del som inom försvarssekiorn betecknas som forskning och utveckling (FoU) är utvecklingsarbete som utförs vid industrier. Forskningens roll är härvid främst atl ge kunskaper, beslutsunderlag och råd. Bl. a. skall försvarsforskningen kunna medverka vid de olika faserna i anskaffningsdialogen mellan försvaret och industrin och härvid omsätta nya rön från den velenskapliga världen till sådana lösningar som är intressanta för totalförsvaret. Någon klar gräns mellan begreppet forskning och den kunskapsuppbyggnad som sker i utvecklingsarbetet kan därför inte dras. Den senare slyrs i huvudsak av de olika malerielbeslällningar som görs av försvarels malerielverk.

Huvuddelen av denna FoU är knulen till de tre försvarsgrenarna armén, marinen och flygvapnet och finansieras genom anslag till dessa. Omfattningen är 1 000- 1 500 milj. kr. årligen och beslut om utnyttjande av dessa medel fattas i anslulning lill bestämda materielobjekl.

Huvuddelen av den icke objektsbundna forskningen för hela totalförsvaret har samlats lill ett delprogram. Gemensam försvarsforskning. Försvarets forskningsanstalt (FOA) har programansvar för detta delprogram.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 2    Försvarsdepartementet 3

Produklionsansvaret för huvuddelen av delprogrammet åvilar FOA, och för mindre delar fortifikationsförvaltningen (FortF) resp. försvarets materielverk (FMV). FOA genomför huvuddelen av forskningen inom delprogrammet. Övriga delar genomförs av bl.a. FortF, flygtekniska försöksan-stallen (FFA), Marintekniska institutet (SSPA), induslrin samt universilel och högskolor.

Härulöver bedrivs forskning för totalförsvarets behov vid FFA och i mindre omfattning vid bl.a. beredskapsnämnden för psykologiskt försvar (BN), militärhögskolan och försvarets läromedelscentral.

2.3 Gemensam försvarsforskning (försvarets forskningsanstalt)

För budgelårel 1983/84 har under anslaget F5. Gemensam försvarsforskning anvisats 286,9 milj.kr. för tillämpad forskning och grundforskning fördelade enligt följande.

Forskning som genomförs vid försvarets forskningsanstalt 270,7

Fortifikatorisk forskning som genomförs vid fortifikationsförvalt
ningen 5,6
Övrig försvarsteknisk forskning, som genomförs vid försvarets
materielverk                                                                                           10,6

FOA ulför vidare forsknings- och utredningsuppgifter inom utrikesdepartementets verksamhetsområde. Dessa finansieras av medel från del under Iredje huvudtiteln uppförda förslagsanslaget F5. Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och konlroll. För budgetåret 1983/84 har under anslaget anvisats 9,2 milj. kr.

Härutöver genomför FOA även intäktsfinansierad forsknings- och utredningsverksamhet m. m. Sädana uppdrag fär tas från sektorer utanför totalförsvaret om de kan förväntas medföra positiva effekter för den för-svarsinriktade forskningen och medverka till en vitalisering av denna. Den intäktsfinansierade uppdragsverksamhelen redovisas fr.o.m. budgelåret 1983/84 under fjärde huvudtitelns anslag K I. Försvarets forskningsanstalt: Intäktsfinansierad uppdragsverksamhel och omfattar för budgelåret 1983/84 ca 55 milj. kr.

FOA har, som tidigare nämnts, programansvar för hela delprogrammet Gemensam försvarsforskning. Verksamheten inom delprogrammet är indelad i lio forskningsprogram, varav åtta vid FOA och ett vid vardera FortF och FMV. Forskningen vid FOA bedrivs vid fem huvudavdelningar (FOA I - 5). Omräknat till heltidsljänstgörande hade FOA Iredje kvartalet 1983 totalt 1 300 anslällda varav 620 akademiker. Verksamheten bedrivs huvudsakligen vid sex platser i landel. nämligen i Stockholmsområdet (60%). varav i innerstaden (35%), Grindsjön (10%) och Ursvik (15%). samt i Linköping (24%), Umeå (13%) och Karlstad (3%). Siffrorna inom parentes anger andelen av FOA:s totala antal anställda. FOA har genom

Prop. 1983/84:107    Bilaga 2   Försvarsdepartementet 4

riksdagsbeslut (prop. 1981/82:102 bil. 2, FöU 18, rskr 374) ålagts all 1. o. m. budgetåret 1991/92 minska antalet anslällda som avlönas från anslaget F 5 med ca 20 personer per år.

Planeringen för de närmasle fem budgetåren innebär en successiv minskning av delprogrammet Gemensam försvarsforskning med ca 10 milj.kr. per år. Det beräknade utrymmet för nyrekrytering pä grund av avgångar är ca 50 personer per år. FOA avser atl sträva efter en allmän kvalitetshöjning genom att anställa en större andel personer med doktorsexamen.

FOA har i sitt svar på regeringens uppdrag rörande planering och finansiering av sekloriell forskning (1983-01-12) angivit att del inom flertalet forskningsprogram finns exempel på områden där ytterligare samverkan mellan olika samhällssektorer borde kunna ge förbättrade möjligheler att upprätthålla en tillräckligt bred, samlad kompetens inom landet.

Från försvarssektorns synpunkt särskilt angelägna samverkansområden är informationsteknologi, nya material, skydd/miljö och räddningstjänst/ katastrofberedskap. Andra lämpliga samverkansområden är t.ex. energi, havsresursverksamhet, transportområdet och tekniskt-vetenskapliga prognoser.

2.4 Flygteknisk forskning

Flygtekniska försöksanstalten (FFA) har till uppgift att främja ulvecklingen av flygtekniken inom landet. Anstalten bedriver härvid flygteknisk forskning inom områden som aerodynamik, flygmekanik, material- och struklurforskning samt mät- och simuleringsteknik. Forskning bedrivs inte enbart inom områden som är viktiga för totalförsvaret utan också inom områden som är intressanta för samhället i övrigt.

För budgetåret 1983/84 har till anslaget K 2. Flygtekniska försöksanstalten anvisats 2,5 milj. kr. Härutöver har försöksanstalten för intäktsfinansierad uppdragsverksamhet beräknal ca 70 milj. kr.

FFA är organiserad i ett kansli, en aerodynamisk avdelning, en håll-faslhetsavdelning och en teknisk avdelning. Den ligger i Stockholm och sysselsätter totalt ca 260 personer, av vilka ca 90 har högskoleutbildning.

Huvuddelen av den intäktsfinansierade uppdragsverksamheten har hittills finansierats antingen direkl från FMV (ca 60%) genom beställning av projeklbundet arbele samt inom ramen för FMV:s program för icke objekt-bunden forskning eller från Saab-Scania AB för provnings- och forskningsuppdrag (ca 15%). Intäkter av uppdrag från beställare utanför försvarssektorn omfattar ekonomiskt sett ca 25% av försöksanstaltens verksamhel. Delar av lekniska högskolans i Slockholm flygtekniska ulbiidning är förlagd lill FFA.

Till följd av bl. a. del ekonomiska läget har FMV nu aviserat minskningar av beställningarna vid FFA. Samtidigt har Saab-Scania AB tvingats

Prop. 1983/84:107    Bilaga 2    Försvarsdepartementet 5

förlägga en slörre del av sina beslällningar utomlands bl.a. till följd av atl försöksanstalten numera inle har konkurrenskraftiga vindtunnelresurser. Av bl.a. dessa anledningar planeras nu en minskning vid FFA med ca 40 personer.

2.5      Forskning för psykologiskt försvar

Inom området psykologiskt försvar förekommer forskning både vid FOA och vid BN. Gränsdragningen ulreds f.n. gemensamt av de två myndigheterna. BN:s forskning omfallar ca 900000 kr. årligen och är främsl inriklad på all undersöka masskommunikation, psykologisk krigföring och propaganda samt atl genomföra årliga, riksomfattande opinionsundersökningar av attityder till försvaret.

2.6      Föredragandens överväganden

Den svenska alliansfria utrikespolitiken måste stödjas av ett allsidigt totalförsvar. Den förutsätter också att vi har egna resurser alt successivt utveckla och förändra försvaret så atl del kan anpassas till ändrade lekniska och poliliska villkor i omväriden. En kompetent och kreativ försvarsforskning är ett myckel viktigl instrument för detta.

Försvarsforskningen skall bidra till möjligheterna att tidigt upptäcka och förstå förändringar i vår omvärld och i den tekniska och vetenskapliga utvecklingen samt till alt identifiera behov av och lämna underiag för erforderlig anpassning av verksamheten inom totalförsvaret. Sveriges alliansfria politik gör atl vi måsle sälla målen högl i dessa avseenden. Därvid är del särskill angeläget alt skapa en svensk försvarsprofil och all uppmärksamma sådana områden där ulvecklingen är snabb och kan få väsentliga konsekvenser för vår försvarspolitik och för utformningen av vårt totalförsvar.

Genom behovet av anpassning till ulvecklingen i omvärlden saml genom sin bredd och förhållandevis slora leknikintensilel kräver planerings- och beslulsproblemen inom totalförsvaret ett omfattande forskningsstöd. Försvarsforskningen har därför fått en ur teknisk-vetenskaplig synvinkel mångfasellerad sammansätining. Där finns också vana och förmåga alt genomföra tvärvetenskapliga, tillämpade projekt. Karaktäristiskt är därvid den styrande effekt som sektorns problem har på forskningens inriklning och den nära samverkan med avnämarna.

Jag ser flera grundläggande motiv för att även fortsätlningsvis hålla samman huvuddelen av forskningen för totalförsvaret i en gemensam forskningsorganisation. Genom atl forskningsgrupper med skilda ämnesinriktningar samlas inom en organisation undanröjs institutionella hinder för en nödvändig tvärvetenskaplig samverkan. En tillräckligt bred gemensam kunskapsbas kan byggas upp för lillämpningar inom skilda totalförsvars-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 2   Försvarsdepartementet 6

grenar och myndigheter. Nära kontakter mellan forskare och avnämare kan organiseras. De är viktiga för ömsesidig förståelse och för anpassningen av forskningens inriktning till avnämarnas behov. Samtidigt är det uppenbart alt en omfattande samverkan med andra forskningsinstitutioner inom och ulom landel är nödvändig.

Sedan slutet av 1960-talet har medelstilldelningen till försvaret framtvingat omprövningar av verksamheten inom många områden. Della har bl.a. medfört att forskningsinsatserna och investeringarna i utrustning minskal, trots alt forskningsbehoven inom flertalel områden har ökal. Denna tendens synes fortsätta. Jag anser det därför allt mera angelägel all ta vara på möjligheterna till vidgad forskningssamverkan med andra samhällsseklorer. Jag vill betona all flera forskningsbehov för totalförsvaret sammanfaller med andra samhällssektorers behov. En utvecklad forskningssamverkan kan dels underlätta alt upprätthålla den för försvarel erforderliga kompelensen inom landet, dels leda till effektivare utnyttjande av de totala resurserna och därmed vara till ökad ömsesidig nytta. I det föregående (avsnitt 2.3) har angetts ett flertal områden som från försvarsforskningens ulgängspunkler bedömls särskill väl lämpa sig för samverkan med andra sektorer.

Mol bakgrund av vad jag här har anfört bör några forskningsområden
väljas ut för ökad samverkan mellan olika samhällssektorer. Härvid bör
nyss nämnda förslag inom försvarssektorn beaktas. Den ulökade samver
kan kan ske i forskningens genomförande men bör dessutom i högre grad
än hittills eftersträvas på programnivå. i form av gemensamt finansierade
forskningsprogram mot gemensamma mål. Del bör ankomma på regering
en atl beslula om erforderliga åtgärder så all den önskade samverkan
säkerställs. i

Omfatiningen och inriklningen av forskningen inom försvarsdepartementels område harjag behandlal i prop. 1983/84: 100 bil. 6 i anslulning lill mina förslag om inriklningen av del militära försvaret.

3   Den flygtekniska forskningens långsiktiga inriktning

3.1 Inledning

Ett av de prioriterade forskningsområden som angavs i den av riksdagen antagna forskningspoliiiska propositionen (prop. 1981/82: 106. UbU 37, rskr 397) våren 1982 omfattade sådan forskning som är en förutsättning för och konsekvens av den starka nationella salsningen på leknisk utveckling. Den flygtekniska forskningen har genom sin bredd och höga leknologiska nivå en belydelsefull roll för utvecklingen av den lekniska och velenskapliga kompetensen inom detta område.

Huvudmannaskapet för den flygtekniska forskningen har i allt väsentligt utövats av försvarel, som genom sina olika myndigheter ansvarat för

Prop. 1983/84:107    Bilaga 2    Försvarsdepartementet 7

prakliskl taget all grundforskning och tillämpad forskning inom detta område.

Genom beslut den 10 juni 1982 bemyndigades dåvarande chefen för försvarsdepartemenlel alt tillkalla en särskild utredare, professor Mårten Landahl, med uppdrag att utreda och lämna förslag till framtida inriktning av svensk flygteknisk forskning. Utredaren överiämnade i januari 1983 betänkandet (Ds Fö 1983: 1) Svensk flygteknisk forskning - långsiktig inriklning och resursbehov. Enligl betänkandet är möjligheterna atl fortsättningsvis bedriva flygforskning i samma omfallning som hittills begränsade av följande orsaker. Försvarel minskar av ekonomiska skäl sina forskningsuppdrag såväl till flygtekniska försöksanstalten (FFA) som induslrin. Examinationen av högskoleingenjörer och forskarutbildningen inom flygtekniken har minskal och en bristsituation har uppkommit som förutses öka. Investeringar för förnyelse och modernisering av de forsknings- och försökstekniska resurserna har inte gjorts i önskvärd omfattning eller har uppskjutits på grund av brist på invesleringsmedel. Befintlig utrustning har därför inle tillräckliga preslanda. Delta har bl.a. medfört att vissa prov numera måsle göras utomlands, vilkel i sin tur skapar svårigheter att hålla lidsplaner samt atl lämna garantier för sekretessskydd.

3.2 Utredarens förslag i sammanfattning

Utredaren föreslär ett utökat slöd lill civil flygteknisk forskning genom det av slyrelsen för teknisk ulveckling (STU) stödda programmel och med delfinansiering av industrin. Ett fristående råd bör vidare inrättas för all bl. a. långsikligl samordna den civila och militära flygtekniska forskningen.

Belräffande behovel av långsiktiga investeringar bör enligl utredningen följande åtgärder vidtas.

Kunskaps- och kompetensuppbyggnad omfattande forskarutbildning och vidareutbildning bör säkerställas. FFA bör ges ökade möjligheler att initiera egen forskning genom alt försöksanstaltens direkta anslag höjs till 10% av den årliga omslutningen. FFA bör vidare få bygga upp ell verkskapital för alt kunna möta tillfälliga nedgångar i beläggningen och kunna genomföra smärre invesleringar. För alt förbättra de forsknings- och försökstekniska resurserna föreslås att en superdator, en begagnad transso-nisk vindlunnel eller en annan likvärdig sådan, en ny läghastighelsvindlun-nel och en ny simulator anskaffas. Vidare föresläs anskaffning av viss mindre kostnadskrävande utrustning omfattande en gränsskiktsvindlun-nel, ett akustiklaboratorium och hällfasthetsutrustning.

En sammanfattning av betänkandet bör bifogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.1.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 2    Försvarsdepartementet 8

3.3      Remissyttrandena

Den föreslagna anskaffningen av vindtunnelresurser lillslyrks av samtliga personalorganisationer, FMV, FFA, lujtjärtsverket och Volvo Flygmolor AB. FOA och universitets- och högskoleämbetet lar inle slällning i frågan. Överbefälhavaren, chefen för jlygvapnet och 57(7 bekräftar värdel av en ny transsonisk vindlunnel men ullalar iveksamhet med hänsyn till de ekonomiska förulsältningarna för anskaffning. Saab Scania AB bekräftar behovet och lillslyrker anskaffning under förutsättning atl nu definierade program endast lill lilen del belaslas.

Inrällandel av ett forskningsråd tillstyrks av samlliga remissinstanser ulom FOA och STU som vill utreda frågan ytterligare. Ceniralorganisa-lionen SACO/SR, överbejälhavaren och Volvo Flygmotor AB lar inle slällning i frågan.

I övrigl stöds i alll väsenlligl ulredarens slutsatser och förslag av samtliga remissinstanser.

En remissammanfattning bör fogas till protokollet i detta ärende som bUaga 2.2.

3.4       Föredragandens överväganden

Utredningen om svensk flygteknisk forskning ger enligt min mening en bred översikt över den flygtekniska forskningen i värt land och dess relalion lill omvärlden. Den flyglekniska forskningen har i huvudsak varil inriklad på att tillgodose försvarsmaktens behov. Den har bidragit till en hög standard på vår försvarsmaleriel och har även genom sin tvärvetenskapliga bredd höjt den leknologiska nivån hos induslrin.

För all en svensk flygindustri skall kunna överleva måste basen breddas genom en ökad andel civil produktion. Den pågående långsiktiga omställningen inom flygindustrin mol en slörre andel civil och exportinriklad produktion bör därför stödjas genom en för dess behov anpassad forskningsverksamhet. Jag vill härvid erinra om all slaten redan har gelt ett betydande stöd lill produklulveckling för den civila flygverksamheten hos Saab-Scania AB och Volvo Flygmotor AB. Chefen för industridepartementet kommer vidare i det följande att förorda ett långsiktigt stöd genom ett flerårigt ramprogram för civil flygteknisk forskning.

Utredningen anser all tillgången lill goda beräkningshjälpmedel har stor betydelse för den flygtekniska forskningens framtid. Jag delar denna uppfattning och vill härvid erinra om att en beräkningsresurs med en utomordentligt hög kapacitet numera finns genom den superdator som under höslen 1983 har anskaffats bl.a. med stöd av statliga medel och som placerats vid Saab-Scania AB.

Jag delar utredningens uppfattning om behovel av nya vindtunnelresurser och då närmast av en transsonisk vindtunnel. Försvarsmaktens

Prop. 1983/84:107    Bilaga 2    Försvarsdepartementet 9

nuvarande ekonomiska situation ger emellertid inle ulrymme för någon sådan investering. För en sådan skulle enligl min mening krävas ett väsentligt ekonomiskt stöd från intressenter utanför försvarsmakten. Jag har dock kunnat konstatera att ett sådant ekonomiskt stöd inte kan påräknas. Den stalsfinansiella situationen kräver vidare en utomordentligt stram utgiftspolitik och medger inte ett resurstillskott av den omfattning som en inveslering i nya vindlunnlar innebär. Jag finner därför, efter samråd med statsrådet Ingvar Carlsson och cheferna för industri- och utbildningsdepartementen, att det inte är möjligl att förorda anskaffning av vare sig en ny transsonisk vindlunnel eller en ny låghastighetsvindlunnel. Jag anser alt behovet av vindtunnelprov i första hand bör tillgodoses genom anlitande av utländska vindtunnlar och genom ett ökat samarbele i de internationella samarbetsorganisationerna för flygteknisk forskning. De befintliga inhemska vindtunnelresurserna bör utnyttjas så länge det är tekniskt och ekonomiskt motiverat.

Den flygtekniska forskningens belydelse för en civil och exportinriklad flygindustriell produklion har nämnts ovan. Del är emellertid också betydelsefullt att denna forskning liksom hittills även kan bedrivas inom områden som är viktiga för totalförsvaret. Verksamhelen vid FFA bör därför även i fortsättningen inriktas mot kompetens att kunna bidra till svensk flygindustriell förmåga att ulveckla och tillverka flygplan- och robotsystem och att medverka i prognoser och bedömningar av den internationella utvecklingen.

För att optimera de samlade insalser som görs inom den flygtekniska forskningen bör enligt min mening verksamheten hos de olika organ som bedriver flygteknisk forskning samordnas. De begränsade samordningsinsatser som i dag förekommer sker informelU och utan någon samlad ledning. FMV har styrt militärt inriktade och bekostade insatser. Civilt inriktade insatser har antingen finansierats genom STU:s forskningsstöd eller av induslrin själv. För alt bättre samla de insatser som görs inom den flygtekniska forskningen avser jag föreslå regeringen all i enlighel med utredningens förslag inrälla ett flygtekniskt råd med uppgift att bl.a. långsiktigt främja och samordna hela den flygtekniska forskningen. Rådet bör bestå av företrädare för civila och militära flygtekniska sektororgan saml för högskolor, FFA och industrin.

För att behålla kontinuiteten och kompetensen hos FFA som central instans för flygteknisk forskning och provning i Sverige bör ett åriigt anslag om ca 10 % av FFA:s nuvarande omslutning tilldelas FFA. Jag kommer i annat sammanhang att lämna förslag lill regeringen om della. Om FFA får ett anslag av denna storlek, får försöksanstalten större möjligheter till kunskapsutvecklande forskning, nationellt eller i utökat internationellt samarbete, och till utjämning av varialioner i den uppdragsfinansierade verksamheten. För att öka flexibiliteten i FFA:s verksamhet har försöksanstalten getts möjlighet atl av överskott på uppdragsverksamhelen bygga upp ett kapital för att tillgodose smärre investeringar. 2   Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 107. Bilaga 2

Prop, 1983/84:107    Bilaga 2    Försvarsdepartementet 10

För alt tillgodose den forlsalla rekryteringen av flygingenjörer och forskare har efter riksdagens beslut med anledning av 1982 års budgetproposition (prop. 1982/83: 100 bil. 10, UbU 24, rskr 290) ett ökal anlal utbildningsplatser inrättats under läsåret 1983/84.

4   Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen dels föreslår riksdagen alt godkänna de rikllinjer somjag har förordat för flygteknisk forskning, dels bereder riksdagen lillfälle alt ta del av vad jag har anförl om försvarsforskningen  saml om samordning mellan forskningen inom olika samhällsseklorer.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 2    Försvarsdepartementet 11

Bilaga 2.1

Sammanfattning av betänkandet (Ds Fö 1983:1) Svensk flygteknisk forskning — långsiktig inriktning och resursbehov.

1    Inledning

Flygteknisk forskning och utveckling bedrivs i Sverige vid såväl forskningsanstalter och olika högskoleinstitutioner som vid industrin. En huvuddel av den flyglekniska forskningen och provningen sker vid flyglekniska försöksanstalten (FFA) som är den centrala instansen för flygteknisk forskning och provning i Sverige. Antalet anslällda är ca 260 av vilka ca 90 har akademisk ulbiidning.

Flygtekniken är en s. k. spetsleknologi som utnyttjar de senaste framstegen frän många andra teknikområden liksom från grundvetenskaper som matematik, fysik, kemi, medicin och psykologi. Den representerar således ett brett teknikområde med anknylning lill många andra samhällsseklorer ulom försvarel och kan endasl bedrivas i en tekniskt och vetenskapligt högl utvecklad miljö. De höga krav som flygtekniken släller ulgör en starkt pådrivande kraft för ulvecklingen av den lekniska och velenskapliga kompetensen i landet. Slöd lill flygteknisk forskning och ulveckling kan därför förväntas ha en allmänl kompelenshöjande effekt på den tekniska och velenskapliga nivån i landel.

I en tidigare statlig utredning (Ds Fö 1978:8) Flygindustrikommitténs belänkande, del 1, har flygteknikens betydelse för andra teknikområden ulanför flygområdel, t.ex. i form av ulveckling av nya industriprodukter, bedömls. Man fann all denna leknik var väsenllig och av stor ekonomisk betydelse. En internationell expertgrupp genomförde under år 1981 på uppdrag av slyrelsen för leknisk utveckling (STU) en utvärdering av den svenska flygtekniska forskningens velenskapliga kvalilel (STU information nr 263 - 1981). Gruppen fann att den svenska forskningens kvalitet i allmänhel var god men pekade på vissa områden som borde förstärkas.

2   Forskningens finansiering och omfattning

Den flygtekniska forskningen i landet har hittills till största delen finansierats av försvaret antingen direkl genom försvarels malerielverk (FMV) som projeklbundet arbele och inom FMV:s program för icke lypbunden forskning eller indirekt genom beställningar av provning och forskningsuppdrag från Saab-Scania AB till exempelvis FFA. Den totala volymen på forskning och provning inom ovan nämnda områden som direkt eller indirekt bekostas av FMV kan uppskattas uppgå till ca 70 milj. kr. per är.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 2    Försvarsdepartementet 12

F.n. anslagsfinansieras direkt över statsbudgeten ca 5 % av FFA:s verksamhel. Ca 75 % av den övriga verksamhelen finansieras genom uppdrag från andra statliga myndigheter och därmed med resurser som las upp via slalsbudgelen. Denna ordning med i huvudsak hel inläklsfinansiering genom exlerna uppdrag har fungeral väl. Ulredningen förordar därför all FFA även i fortsättningen skall vara en i huvudsak uppdragsfinansierad myndighet. För att ge FFA ökade möjligheler att bedriva egen forskning föreslås emellertid en höjning av FFA:s direkta anslag till 10 % av den åriiga omslulningen.

Saab-Scania AB:s egenfinansierade långsiktiga forsknings- och utvecklingsarbete har en volym på ca 20 milj. kr. per år, varav endast en mindre del kan hänföras till civilt inriktad forskning. Det av STU stödda ramprogrammet för civil flygteknisk forskning med en volym för budgetåren 1982/83 och 1983/84 av 5,8 resp. 6,5 milj.kr. svarar för den huvudsakliga långsiktiga forskningsverksamheten på den civila sidan. Tekniska högskolans (KTH) egna anslag för forskningen på de flygtekniska områdena uppskattas lill totalt ca 1,5 milj. kr. per år.

Av dessa siffror framgår att del är en avsevärd skillnad mellan den militärt och den civilt inriktade forsknings- och provningsverksamheten. Detta är en naturlig följd av att den militärt inriktade forskningen sedan länge är väl etablerad, medan den civila delen nyligen har startat. Förhållandet beror också delvis på all de militära problemen är svårare och mera omfallande. Å andra sidan medför den civilt inriktade forskningen mänga nya problem av annan karakiär än den militära. Eftersom Saab-Scania AB:s engagemang i ulveckling av civila flygplan startat relativt nyligen är det troligt att FoU-insalserna på den civila sidan kommer alt behöva ökas kraftigl inom den närmasle framliden.

Den flyglekniska forskningen för flygtransporlsektorn har lidigare varil av mycket begränsad omfattning. Delta beror främst på alt utveckling av civila iransporlflygplan under lång tid inle har förekommil i Sverige. Transportforskningsdelegalionen (TFD), som har lill uppgift alt svara för forskningsstödet inom transportsektorn, har endast i ringa ulsträckning satsat på flygtransporlområdel. STU har finansierat enstaka projekl inom flygsäkerhelsområdet.

Det av STU sedan år 1981 stödda ramprogrammet för civil flygteknisk forskning är en inledande sådan satsning. För atl svara mot behoven föreslär utredningen atl detta stöd får en utökad ram och ges en mera permanent form. Andra salsningar som stöds av STU för näriiggande områden, exempelvis materialområdet, kan också vara värdefulla för del flygtekniska området. En ökad samplanering av sådana insatser bör eftersträvas.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 2    Försvarsdepartementet 13

3    Forskar- och vidareutbildning

Tillskottet av flygtekniska forskare har under det senaste decenniet varil myckel litet. Sedan millen av 1970-lalet har endast någon enstaka forskare inom aerodynamikområdet utexaminerats. Tidigare brukade ca två aero-dynamiska forskare per år examineras från KTH. Den huvudsakliga anledningen till atl tillskottet har minskat så slarkl har varil osäkerheten rörande flyginduslrins framlid i Sverige i kombinalion med den därmed sammanhängande otillräckliga rekryteringen till grundutbildningen.

Den takt med vilken nya forskare och experter f. n. utbildas inom flyg-teknikområdet är följaktligen helt otillräcklig för att ersätta avgången på grund av pensionering under denna tid. Denna bristsituation utgör ett synnerligen allvarligt hot för möjlighelen atl upprätthålla en fortsatt hög kvalilel och kompetensnivå på den flygtekniska forskningen och ulvecklingen inom landet. Minsl ett decenniums tillskoll av högulbildad personal fattas. En mycket kraftig och målmedveten satsning på forskar- och vidareutbildning fordras för alt lösa detta problem.

En ökad salsning på forskarutbildning och vidareutbildning fordrar ökad satsning på forskning av långsiktig karaktär. Förutom denna forsknings betydelse för den högre ulbildningen har den ett slort egenvärde. Den är alt betrakta som en nödvändig inveslering i kunskapsuppbyggnad för alt kunna följa med i den snabba utvecklingen inom del flygtekniska områdel.

En särskild betydelse har den långsikliga forskningen för kunskapsutbyte med utlandet. Endasl forskning av framälsyflande natur och av hög kvalitet har högt värde som internationellt ulbytesobjekt.

Vidare fordras del för alt kunna tillgodogöra sig andras forskningsresultat en hög kunskapsnivå och kompetens, som endasl egen forskningsverksamhet kan skapa. Med hänsyn lill de tendenser till ökad restriktivitet i spridningen lill andra länder även av icke hemliga forskningsresultat som blivit uppenbara på senare tid, särskilt vad gäller USA, är det av största vikt att inom landet upprätthålla en egen forskning av hög kvalilel.

4    Forskningens ledning

Någon samlad ledning av den flyglekniska forskningen i Sverige har inte funnits hillills. Det tidigare existerande flygtekniska rådets verksamhet avsåg endast FFA och dess verksamhet var enbart rådgivande. Ledningen har i slällel skett i informell och relativt effekliv samverkan mellan de inblandade organen.

Den till flygplansutvecklingen objeklbundna forskningen har i huvudsak initierats och styrts av Saab-Scania AB. Den långsikliga forskningen under FMV:s resp. STU:s program har utformats i samråd mellan FMV, STU och de grupper vid FFA, KTH och induslrin där forskningen utförts.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 2    Försvarsdepartementet 14

För ledningen av det av STU stödda ramprogram för civil flygteknisk forskning som påbörjades år 1981 har STU bildat en styrgrupp sammansatt av experter från FFA, högskolan, FMV, luftfartsverket och från industrin. Styrningen avser programmets forskningsinriktning och fördelningen av resurser inom programmet.

För den övervägande delen av högskoleforskningen har flyginduslrins behov varil styrande för valet av problemområden som behandlals. Härigenom har en nära kontakt mellan högskoleforskarna och induslrin och dess problem utvecklats.

För all främja en bällre samordning är del önskvärt alt finna en lämplig form för en övergripande ledning och samordning av denna typ av forskning. Della skulle kunna åstadkommas genom bildandel av ett fristående råd för flygteknisk forskning med någol andra uppgifter än de som del lidigare flygtekniska rådel hade. Sådana frislående råd finns i flera europeiska länder.

5    Forskningens situation och investeringsbehov

Den svenska flyglekniska forskningens nuvarande siiualion och behov av invesleringar karakläriseras enligl ulredningen av följande.

De i jämförelse med andra länder fåtaliga svenska forskarna och teknikerna har hittills lyckats väl med all lösa uppkomna problem. Detta har kunnal åstadkommas lack vare en under flygindustrins uppbyggnadsskede förutseende politik, som har lett till tidig utbyggnad av goda experimentella resurser och god utbildning av tekniker och forskare med hög kompetens. Dessa har också på ett effektivl sätt kunnat utnyttja del hittills ganska fria kunskapsutbytet med utlandet.

Industrins salsning på civil flygutveckling ställer flygforskningen inför nya och ulökade uppgifter, medan den relativt sett minskande utvecklings-insatsen på militära flygplan inte i nämnvärd utsträckning minskar behovel av långsiklig forskning på den mililära sidan.

De nuvarande personella och materiella resurserna är otillräckliga förde utvidgade uppgifter som föreligger inom ett antal forskningsområden såsom numeriska beräkningsmetoder för strömningar och hållfasthet, gränsskiktsslrömning, aerodynamisk försöksteknik, komposilmaterials skadetålighel, icke förstörande materialprovningsmetoder, flygmekanik, aeroelasticilet, flygsystemleknik, propellerteknik och akustik. På grund av bl.a. den osäkra situation som har rått för flygindustrin under det senaste decenniet har rekryteringen till del flygtekniska områdel försvårats. I kombination med otillräckliga satsningar på långsiklig kunskaps- och kompetensuppbyggande forskningsverksamhet under senare år har detta lett till att nästan en hel generation högulbildade forskare f. n. saknas. Utbildningsbehovet fram lill är 2000 uppskattas till 50 ä 60 nya forskare.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 2    Försvarsdepartementet 15

Det finns ett slort behov av nyinvesteringar i experimentella resurser, särskill vad gäller del aerodynamiska områdel. Någol väsentligt nytillskott av vindlunnlar har inte skett sedan år 1966. De befintliga tunnlarna har otillräckliga preslanda för all tillåta korrekt simulering av fullskaleförhål-landen. Speciellt giiller detta aerodynamiska egenskaper vid start- och landningsförhållanden samt vid transsoniska farter. Bristen på vindlunnlar med tillräckliga preslanda har lell till all alll större del av industrins vindtunnelprov måsle förläggas ulomlands. Hittills har det inle varil några slörre svårigheler att finna ledig vindlunnelkapacitel bland utländska tunnlar med godtagbara preslanda. Ell alltför slort beroende av utlandsprov medför emellertid svårigheter all hålla pressade tidsplaner för ulvecklings-och ulprovningsarbete samt för sekrelesskyddel. Minskningen av prov-ningsverksamhel inom landel leder också lill en ularmning av den inhemska kompetensen på det experimentella området och försämrade möjligheter lill rekrytering av nya aerodynamiker.

En mycket stor och växande del av utvecklings- och konstruktionsarbetet inom den moderna flygindustrin görs med hjälp av numeriska beräkningar baserade på komplicerade matematiska modeller. Myckel av det mera långsiktande forsknings- och utvecklingsarbetet inom flygtekniken ägnas därför åt beräkningsmetodulveckling. Nödvändigt är härvid all ha lillgång lill goda beräkningsverklyg i form av avancerade datorer. Genom dess .stora krav pä omfattande beräkningsunderlag har flygtekniken utgjort en av de starka pådrivande krafterna för ulvecklingen av datorer för tekniskt-vetenskapliga beräkningar. Flygtekniken har därför alllid varil snabb atl utnyttja de senasle framstegen på dalorområdel. Ulredningen har därför bl. a. föreslagil anskaffning av en superdator.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 2    Försvarsdepartementet 16

Bilaga 2.2

Remissyttranden över betänkandet (Ds Fö 1983:1) Svensk flygteknisk forskning — långsiktig inriktning och resursbehov.

Överbefälhavaren

Överbefälhavaren (ÖB) delar i huvudsak de slutsatser som ulredningen presenterar och anser atl en höjning av kompetensnivån inom den flyglekniska forskningen bör kunna vara samhällsekonomiskt värdefull. ÖB har i princip inte något att erinra mot den inriktning och de investeringsobjekt som föreslås. Dessa är dock inte nödvändiga för att säkerställa utvecklingen av JAS-systemet eller andra aktuella materielobjekl. ÖB konstaterar emellertid att en förhöjd kompetensnivå är värdefull även för försvarsmakten. Ambitionen för den flygtekniska forskningen måste fastläggas av slalsmakterna utan att ytteriigare ekonomiska resurser från försvarsmakten förutsätts.

Chefen för flygvapnet

Chefen för flygvapnet (CFV) tillstyrker i allt väsentligt utredningens förslag om åtgärder för forskning och utveckling. CFV är tveksam om ekonomisk satsning av denna storieksordning avseende transsoniska vindtunnlar är motiverad i JAS-sammanhang. Den bör i stället knytas till forsknings- och utvecklingsverksamhet på betydligt längre sikl. Underlaget vad avser finansieringsprinciperna är för bristfälligt för ställningslagande nu. Fördelning av medel genom försvarsmaktens gemensamma huvudprogram är motiverad. Övriga investeringar i lung utrustning som berör CFV:s verksamhet bejakas i allt väsentligt. CFV är positiv lill förslaget om ell flyglekniskl råd.

Försvarets materielverk

Försvarels materielverk (FMV) stöder oreserverat förslaget om en kraftfull och slabil salsning på långsiktig forskning samt forskar- och vidareutbildning. FMV tillstyrker förslaget alt inrätta ett råd. FMV finner de av utredningen anförda investeringsbehoven vara mycket väl motiverade. FMV tillstyrker köp av en begagnad transsonisk vindtunnel och anför fördelar även för JAS-projektet. FMV anser vidare att de föreslagna investeringarna kräver en förhållandevis stor ekonomisk salsning som dock -utspridd över anskaffningstiden - inte betyder alltför stor åriig koslnad. Behovet av en långsiktig investeringsplan understryks därför av FMV.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 2    Försvarsdepartementet 17

Försvarets forskningsanstalt

Försvarets forskningsanstalt (FOA) understryker vikten av en långsiklig investeringsplan för tekniska resurser. FOA betonar också vikten av modern utrustning men tar inte ställning beträffande vindtunnelanskaffning. Rådsformen är enligt FOA olämplig för alt la fram beslutsunderlag för den flygtekniska forskningen i dess helhet. FOA anser att det är mest angeläget att finna och besluta om formerna för en samlad ledning, planering och finansiering av den flygtekniska forskningen i dess helhet.

Flygtekniska försöksanstalten

Flygtekniska försöksanstalten (FFA) delar i huvudsak ulredarens uppfattning om erforderliga ätgärder. FFA framhåller det dominerade behovet av investeringar i nya vindtunnlar för atl öka kunskapen om de inhemska projeklen och tillgodose sekretesskraven. FFA anser att JAS-provningens volym i ny transsonisk vindtunnel är större än vad utredaren har bedömt. FFA delar inte heller utredarens uppfattning att en begagnad transsonisk vindlunnel skulle vara en bättre lösning än en ny. FFA saknar också i utredningen exempel på konsekvenserna, om förstärkningen av resurserna inte kommer lill stånd. FFA anser del vara lämpligt att inrätta ell flygtekniskt råd.

Luftfartsverket

Luftfartsverket (LEV) kan i allt väsentligt instämma i utredarens förslag. LFV understryker vad utredaren har anfört om nödvändigheten av att salsa på kunskaps- och kompetensuppbyggnad genom prioriterade insatser i forskar- och vidareutbildning. Detta måste anses som en absolut grundförutsättning för att svensk flygindustri skall kunna nå långsiktig framgång inom den civila sektorn. LFV anser del utomordentligt angeläget att de nämnda bristsituationerna snarast blir åtgärdade. LFV tillstyrker att utredarens förslag om anskaffning av en begagnad transsonisk tunnel prövas positivt och anser atl goda motiv har angetts. För anskaffning av en låghastighetsvindlunnel bör ytteriigare studier göras. LFV delar uppfattningen att del finns behov av ell organ för samordning av såväl flygtekniska utbildningsfrågor som civilt och militärt finansierad forskning.

Universitets- och högskoleämbetet

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) stöder sill remissyttrande på yttranden frän Tekniska högskolan i Stockholm, universitetet i Uppsala

Prop. 1983/84:107    Bilaga 2    Försvarsdepartementet 18

och högskolan i Luleå. UHÄ framhåller som en viklig utgångspunkl för sina bedömningar riksdagens beslut i anslulning lill propositionen om forskning m. m. (prop. 1981/82: 106). Av della följer bl.a. all sektormyndigheterna skall ha del fulla programansvarel och del finansiella ansvarel för sin FoU innefattande även långsiklig kunskapsuppbyggnad för sektorns behov. Den osäkerhet som under en följd av år rått beträffande den flyglekniska forskningens framlid har medfört en försvagad beredskap all la emol kunskapsuppbyggnad inom della område. Ulrymme för investeringar i kunskaps- och kompensalionsuppbyggnad resp. experimenlell utrustning kan inte skapas inom anslaget Tekniska fakulteterna i annan mån än med garanterad finansiering i form av uppdrag. Det flyglekniska rådel bedöms vara ett förnuftigt arrangemang.

Styrelsen för teknisk utveckling

Styrelsen för teknisk utveckling (STU) anför all slyrelsen har lidigare vid två lillfällen yttrat sig positivi om anskaffning av en transsonisk vindtunnel. Detta yttrande omfatlar i första hand forskningens omfattning, finansieringsfrågor samt ledning. Arbetet med STU:s nya treärsplan för perioden 1984/85 - 1986/87 pågår och STU har ännu inte lagit slutlig slällning lill sina egna avvägningar eller priorileringar. STU bedömer sig ha små möjligheler att inom nuvarande anslagsramar tillgodose aktuella medelsbehov för experimentell ulruslning. STU tillstyrker inte förslagel om inrällandet av ell råd för flygteknisk forskning.

Ingenjörsvetenskapsakademien

Ingenjörsvelenskapsakademien (IVA) anser att svensk flygteknisk forskning och utveckling vid en internationell jämförelse framstår som mycket koslnadseffektiv. IVA framhåller att invesleringar i flygteknisk forskning och utveckling får belydelse även utanför del flygtekniska området. Olika motiv talar vidare starkt för anskaffning av en transsonisk vindtunnel lill Sverige. Behovel bedöms som stort och väl moliveral. IVA tillstyrker inrättandet av ett flygtekniskt råd.

Saab Scania AB

Utredningens förslag konstateras i stort sett ligga i linje med Saab Scania AB:s åsikter. Vikten av lillgång lill välutbildade svenska forskare och tekniker betonas. Saab Scania AB anser att nästan 10 årskullar flygspecialister och flygforskare har förlorats. Det finns enligt bolagels bedömning

Prop. 1983/84:107   Bilaga 2   Försvarsdepartementet 19

allt framgent behov av stora och dyra vindtunnlar som tillåter provning vid höga s. k. Reynolds-tal. Saab Scania AB tillstyrker anskaffande! av en begagnad transsonisk vindlunnel under förutsättning att finansieringen av invesleringen och driften till liten del belaslar nu definierade program. Anskaffning av en låghastighetstunnel bör uppskjutas. Bolaget tillstyrker bildandet av ett flygtekniskt råd.

Volvo Flygmotor AB

Volvo Flygmolor AB (VFA) anser atl de ålgärder och salsningar som ulredningen har rekommenderat i stort är motiverade och nödvändiga om svensk flygteknik och flygindustri skall ha en framlid. VFA påtalar behovel av kompelens även inom områdena framdrivningssyslem och motorns aerodynamik. Belräffande behovet av en låghastighetstunnel föreslår VFA undersökning av möjligheterna lill en gemensam tunnel med Volvo, som avser bygga en sådan för sin bilutprovning.

Centralorganisationen SACO/SR

Centralorganisationen SACO/SR anser del angeläget atl svensk flygteknisk forskning inte stagnerar. Industri, forskningsinstitut och högskolan måsle i samverkan främja långsiklig kompetensuppbyggnad, teknisk utveckling och internationellt kunskapsutbyte i den ulsträckning della är möjligl. En prioritering av de insatser som utredningen föreslår låter sig svårligen göras, eftersom de olika förslagen har samband med varandra. Svensk flygteknisk forskning kan inte uppträda som trovärdig part i ett internationellt kunskapsutbyte utan atl själv hålla hög internationell klass. SACO/SR vill särskilt betona del angelägna i all Sverige får en transsonisk vindtunnel som kan svara mol kraven på internationell kvalitet hos svensk civil och mililär flygteknisk forskning.

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige (LO) anser alt det är viktigt alt ta vara på de utvecklingsmöjligheter som flygindustrin har. LO anser alt industrins satsning på JAS-systemet tillsammans med utvecklingen på den civila flygplansmarknaden innebär ett utvecklingsarbete av mycket slor omfattning. Skall della lyckas är det nödvändigt atl utvecklingsarbetet löds genom bl.a. målinriktad forskning vid institut, högskolor och industri. Betydande investeringar i nya experimentanläggningar krävs, samt salsningar för att behålla och vidareutveckla vår långsiktiga uppbyggnad av

Prop. 1983/84:107   Bilaga 2   Försvarsdepartementet 20

kunskaper och kompetens. LO stödjer därför de förslag som framkommit i ulredningen, såväl belräffande förstärkning av den flygtekniska ulbildningen och forskningen, inrättandet av ett fristående råd för flygteknisk forskning som en resursförstärkning för tung utrustning. Det senare dock utan alt ta slällning till angelägenhetsgraderingen av invesleringarna.

Statsanställdas förbund

Statsanställdas förbund (SF) anser det angeläget atl, sedan beslut om flygplan JAS har fattats, åtgärder vidtas inom den flygtekniska forskningens ram i syfte all säkerställa att JAS-projektet kan fullföljas inom givna ramar liksom atl de civila flygplanssalsningarna underiättas. De av flyg-forskningsulredningen föreslagna ålgärderna utgör mol denna bakgrund en lämplig grund. SF kan därför ställa sig bakom de åtgärder ulredningen föreslår. Förbundet finner det ändamålsenligt atl inrätta ett frislående råd. Likaså anser SF att de av utredningen föreslagna invesleringarna är motiverade. SF anser det angeläget att regeringen fattar ett snabbt beslut om en transsonisk vindtunnel och att det därvid bör finnas flera intressenter än försvaret, varvid en väsentlig del av kostnaderna inte bör belasta försvarsramen.

Tjänstemännens Centralorganisation

Med hänsyn till den förnyelse och utveckling av Sveriges induslri som behövs och den salsning på FoU som därvid krävs stödjer Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) utredningens förslag om en resursförsiärkning till vissa områden (kunskaps- och kompetensuppbyggnad, tung utrustning som superdator, vindtunnlar och en ny flygsimulator samt viss lättare ulruslning) utan atl för den skull la ställning lill enskildheterna i förslagen. TCO tillstyrker också inrättandet av ell råd för flygteknisk forskning.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 2    Försvarsdepartementet 21

Innehållsförteckning

1 Inledning ........................................................ ... 1

2 Forskningen inom försvarssekiorn    ...................... 2

2.1 Nuvarande inriktning   ................................... 2

2.2 Försvarsforskningens omfattning   ................... 2

2.3 Gemensam försvarsforskning (försvarets forskningsanstalt)  .. 3

2.4 Flygteknisk forskning   .................................. 4

2.5 Forskning för psykologiskt försvar .................... 5

2.6 Föredragandens överväganden   ..................... 5

3 Den flygtekniska forskningens långsiktiga inriktning   6

3.1 Inledning   .................................................. 6

3.2 Ulredarens förslag i sammanfattning   ............... 7

3.3 Remissyttrandena   ...................................... 8

3.4 Föredragandens överväganden   ..................... 8

4 Hemställan   .................................................... 10

Bilaga 2.1  Sammanfattning av betänkandet (Ds Fö 1983:1) Svensk

flygteknisk forskning - långsiktig inriktning och resursbe
hov  ..................................................... 11

Bilaga 2.2 Remissyttranden över betänkandet (Ds Fö 1983:1) Svensk
flygteknisk forskning - långsiktig inriklning och resursbe
hov  ..................................................... 16

Prop. 1983/84:107 Bilaga 3

Socialdepartementets verksamhetsområde

Prop. 1983/84:107    Bilaga 3    Socialdepartementet 1

Bilaga 3

Utdrag
SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1984-02-09

Föredragande: statsrådet Sigurdsen

Anmälan till proposition om forskning

Inledning

Under ett halvt sekel har i Sverige bedrivits ell målmedvetet och brett socialpolitiskt reformarbete, som tilldragit sig slort internationellt inlresse även ur forsknings- och ulvärderingssynvinkd. Det är uppenbart atl det finns behov av kunskaper om människors levnadsförhållanden i skilda hänseenden vid utformningen av socialpolitiken. Sludier har bedrivils av effekterna av de politiska åtgärderna inom arbetsmarknaden, socialförsäkringssystemet, socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Utmärkande exempel på viktiga sludier ulgör den forskning som bedrivs vid institutei för social forskning (SOFI) vid universilelel i Stockholm och del forsknings-och ulvecklingsarbete (FoU) som bedrivits och bedrivs i anslulning lill låginkomslutredningen och slalisliska centralbyråns levnadsnivåundersökningar.

I lider med svåra ekonomiska påfrestningar är det viktigt all ta fram ny kunskap av belydelse för den lekniska ulvecklingen. Del är emellertid lika viktigl att ta fram ny kunskap av betydelse för arbetsmarknads-, social-och hälsopolitiska ålgärder i syfle alt bygga upp en handlingsberedskap för att kunna hantera nya problem.

Skillnaderna mellan olika grupper är forlfarande stora i samhällel då det gäller välfärd och hälsa och de kan riskera alt skärpas i en kärv samhällsekonomi, vilkel de svenska levnadsnivåundersökningarna tyder pä. Det saknas dock alltjämt tillräckligt pålitliga underlag för generella bedömningar av socialpolitiska insalser. Teori och metodik behöver ulvecklas bl.a. för att kunna förklara socioekonomiska skillnader vad avser ohälsa och tidig död.

Arbetslöshet och arbetsmiljörisker återverkar på en rad områden inom den sociala sekiorn. Vårdbehov och vårdutnyttjande inom såväl kroppssjukvård som psykiatrisk sjukvård påverkas därav liksom även efterfrågan på samhällels resurser inom socialtjänsten och del ekonomiska trygghetssystemet. I    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 107. Bilaga 3

Prop. 1983/84:107    Bilaga 3    Socialdepartementet 2

All belysa de individuella och sociala konsekvenserna av ulvecklingen på arbetsmarknaden är därför en central uppgift för den sociala forskningen.

I kampen mol alkoholmissbruk och bruk av beroendeframkallande medel har forskningen främsl inriktats mot atl behandla missbrukare, vilket är viktigl. Det är emellertid också viktigl all även de bakomliggande orsakerna kan angripas. FoU-verksamhel inom della område gäller såväl långsikliga förändringar av grundläggande samhällsförhållanden som konkreta åtgärder som kan ge effekt även på kort sikt. Forskning om ungdomsarbetslöshet, barns och ungdomars levnadsmiljö och uppväxtvillkor, prosli-, tution. kvinno- och barnmisshandel saml samlevnadsfrågor är därvid angelägen.

Den övervägande delen av den socialpolitiskt relevanta forskningen finansieras via fakulletsanslag och forskningsråd utanför socialdepartementets ansvarsområde. Det gäller i hög grad även de under departementet lydande cenlrala myndighelerna.

Socialstyrelsen (SoS) skall, med undantag för forskning inom läkemedelskontrollen, inte själv bedriva forskning. Styrelsen skall dock ta initiativ till FoU och försöksverksamhel inom sitt ansvarsområde.

Slalens miljömedicinska laboratorium (SML). som har SoS som chefsmyndighel, har ansvar för långsiktig forskning inom sitt ansvarsområde.

Institutet för psykosocial miljömedicin (IPM) skall bedriva tillämpad forskning om psykosociala risksituationer, riskgrupper och riskreaktioner inom allmän social miljö, arbetsmiljö och vårdmiljö.

Statens bakteriologiska laboratorium (SBL) skall bl.a. bedriva velenskaplig forskning för alt få kunskap om hur epidemiska sjukdomar bäsl bekämpas. SBL bedriver forskning inom epidemiologisk övervakning och diagnoslik. mikrobiologisk och immunologisk diagnostik samt produktion av vacciner. SBL har en ledande forskningsposilion i fråga om bl.a. vaccin mot polio, liksom ulveckling av reagens och diagnostiska metoder på viktiga områden.

Riksförsäkringsverket (RFV) har ingel instruktionsmässigl åliggande all bedriva egen forskning. Verket driver dock viss FoU inom sin egen organisation, ofta i samverkan med högskoleinstitutioner.

De ovannämnda myndigheterna saknar särskild FoU-budget. Den forskning som bedrivs finansieras dels över myndighetsanslagen, dels genom externa anslag. Ett undantag ulgör SBL som finansierar huvuddelen av forskningskoslnaderna med inkomsler från diagnoslik och preparalför-sörjning.

Inom socialdepartementet finns delegationen för social forskning (DSF). Delegationen har bl.a. till uppgift atl initiera och stimulera FoU inom socialsektorn. Den är beredningsorgan lill regeringen då det gäller att ge bidrag från deparlemenlels anslag för FoU och försöksverksamhel.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 3    Socialdepartementet 3

Anslagei under socialdepariemenleis huvudlilel för forsknings- och utvecklingsarbete saml försöksverksamhel uppgår budgelårel 1983/84 till 26,8 milj.kr.

Föredragandens överväganden

I sitt beslut med anledning av 1982 ärs forskningsproposition (prop. 1981/82:106, UbU 37, rskr 397) prioriterade riksdagen bl.a. forskning om tekniksamhällets förändring och förutsättningar samt forskning rörande den offenlliga verksamhelen, dess slyrning, ekonomi och förändring. Här finns del skäl atl betona forskningsinsatserna rörande de sociala konsekvenserna av utvecklingen inom arbelslivet samt forskning inom socialförsäkringsområdet.

Den snabba samhällsomvandlingen och det senaste decenniets reformverksamhet har skapal ell slort behov av informalion om socialförsäkringens verkningar och fördelningspoliliska belydelse. Del trängda ekonomiska läge som landel befinner sig i och den strukturella omvandling som näringslivet genomgår har betydande konsekvenser för arbetsmarknaden och har inte minskat behovet av denna forskning. Tvärtom ökar behovet av kunskaper om verkningarna av olika inslag i del sociala trygghetssystemet samtidigt som finansieringsfrågor och olika åtgärder inom socialförsäkringen skjuls i förgrunden.

Vid SOFI pägår ett jämförande projekt som studerar socialpolitikens Ulveckling i 18 OECD-länder under perioden 19.30-1980. Della projekt omfattar i sina centrala delar en analys av socialförsäkringssystemens ulformning och förändringar. Inom projektet pågår också ulveckling av socialpolitisk teori, särskilt rörande förhällandet mellan marknads- resp. politiskt orienterade lösningar på medborgarnas försörjningsproblem. Detta projekt kommer alt kunna utgöra en god grund för fortsatt arbete. Chefen för socialdeparlemenlel avser dätför alt föreslå regeringen atl ge delegationen för social forskning i uppdrag att arbeta vidare utifrån detia projekl för all förstärka den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden rörande socialpolitiska frågor. I denna fråga har samråd skett med chefen för Ulbildningsdeparlemenlel.

Del som anförts om socialpolilisk forskning i slort gäller ocksä lill stor del Ulvecklingen inom socialtjänst, hälsoskydd och hälso-och sjukvård i den nya lagstiftningens anda där bl.a. förebyggande åtgärder och viklen av lidiga värdinsalser belönas.

Del sociala behandlingsarbeiet saknar i länga stycken teoribildning som stöd för förståelse och bearbelning av cenlrala problemområden och frågeställningar. På fäliel saknas FoU-tradition och ofta tillräcklig insikt om teorins betydelse som grund för utveckling av praktiken. Man är vidare ovan vid erfarenhelsåtertoring och uivärdering.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 3   Socialdepartementet 4

Även om forskningen inom skilda disciJDliner vid universilel och högskolor är grunden för långsiktig kunskapsuppbyggnad kan den inte ensam föra utvecklingen framåt inom socialtjänsten. Därtill krävs även en väl utvecklad fältanknuten FoU som bl.a. inriklas mol all la fram och dokumentera den "dolda kunskap" som växer fram hos engagerade och eriärna fältarbetare i socialt behandlingsarbete, barn- och äldreomsorg etc.

Det måsle emellertid finnas en balans mellan den generella och den siluaiionsbundna, prakliska kunskapen. Kravet pä medveten avgränsning är inte en fråga om alt bara söka enkla orsaksförklaringar och anvisningar för del prakliska handlandet. Det handlar naturligtvis ocksä om att skaffa sig kunskap för all se och förslå problem i ett vidare sammanhang.

FoU inom medicinskt och socialt behandlingsarbete har traditionellt inriktats på problem, dvs. på att finna kunskap för all förebygga eller bekämpa sjukdom och missförhållanden av skilda slag. En sådan problem-orienterad FoU är även nödvändig för socialtjänsten men borde komplelleras med en ansats, som syftar lill alt söka identifiera sådana faktorer som främjar en gynnsam ulveckling i miljön och hos grupper och individer. Därvid är av speciellt intresse alt utifrån sociala och medicinska utgångspunkter analysera förulsällningar för öppna vårdformer och en samhällsplanering exempelvis vad avser bostadsförsörjning och närmiljö som är explicit inriklad på all reducera negativa konsekvenser av olika typer av funktionsnedsättningar.

Ämnel socialt arbele inom socionomutbildningen är avsell alt bilda grund för såväl yrkesverksamhet pä det sociala området som för forskarutbildning. Del är inle minst viktigt all forskningen vid insfitutionerna för socialt arbele beaktar de problem som möter socialarbetaren i del prakliska arbetet och all FoU och utbildning knyts fastare samman.

Den syn som ovan redovisats på den socialpolitiska forskningen samt mera specifikt FoU inom ämnel socialt arbete som grund för ulvecklingen inom socialtjänsten i den nya lagstiftningens anda gäller i tillämpliga delar i ett hälsopolitiskl perspekliv.

Hälso- och sjukvårdslagen saml hälsoskyddslagen ger de förebyggande insatserna större tyngd än tidigare lagsliflning. I en offensiv folkhälsopolitik ingår bl.a. atl öka kunskaperna om den fysiska och psykosociala miljöns inverkan pä hälsa och välbefinnande. I del förebyggande arbetet gäller det all påverka dåliga miljöer och andra orsaker lill fysiska och psykiska lidanden samt lägga folkhälsoaspekter på andra samhällsseklorer som arbetsliv, boende, frilid, skola och trafik.

Del är därför angelägel all konsolidera tillgänglig kompelens inom det miljömedicinska fältet, bl.a. hos sektorsorgan som slalens miljömedicinska laboralorium och inslitulet för psykosocial miljömedicin.

Även inom primärvårdsområdei behöver forskningen breddas och fördjupas. Framför alll gäller detta arbetsmetodiken som ännu är svagt utvecklad då del gäller ansvar för befolkningens hälsa inom betjäningsområ-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 3    Socialdepartementet 5

del saml förebyggande insalser. En forskning med utgångspunkl i de problem som möter inom primärvården är också angelägen som grund för utbildningen av personal inom primärvården.

Bl.a. gäller della den praktiskt viktiga forskning som bedrivs främst vid universiteten i Lund och Uppsala inom ramen för allmänmedicin. Slöd för denna forskning bör även i fortsättningen kunna utgå från såväl medicinska forskningsrådet som delegationen för social forskning beroende på projektens innehåll och inriklning.

Även för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens medverkan i samhällsplaneringen med särskild inriklning på förebyggande insalser i vid bemärkelse är del vikligl med utprövade och pålitliga analys- och planeringsmetoder. Även här behövs insatser från högskolorna för utveckling av användbara FoU-meloder.

Av det tidigare anförda framgår atl på ett flertal områden inom socialdepartementets ansvarsområde betonas den långsikliga kunskapsuppbyggnaden och forskarkompetensen.

I 1984 års budgetproposition har särskilda medel inte kunnal avsättas för dessa ändamål. Del har varit nödvändigt att i slället föreslå atl SML, IPM och SBL fär förstärkningar med sammanlagt 5 milj. kr. för vetenskaplig utrustning enligt nedanstående. Avsiklen är alt under de två följande budgetåren föreslå atl anslaget under socialdepartementets huvudlilel för forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhel tillförs dessa medel för den längsikliga kunskapsuppbyggnaden.

Statens miljömedicinska laboratorium (SML)

Med hänvisning till atl hälsopolitiken i alll högre grad måsle inriklas på alt påverka livsmiljön är miljömedicinsk forskning viklig för all få underiag för skade- och sjukdomsförebyggande åtgärder inom olika samhällssektorer.

I laboratoriets forskningsprogram anserjag att den markering som görs av forskning kring inomhusklimatet i bl.a. bosläder, skolor och daghem, är av särskill inlresse. Detsamma gäller epidemiologiska bevakningssyslem, metoder för all sludera besvärsreaklioner i befolkningen och forskning med speciell inriklning på riskanalyser. För riskanalyser som år en av SML:s huvuduppgifter och en viktig samhällsangelägenhet är toxikologisk forskning i vid bemärkelse av fundamental belydelse.

Antalet kemiska ämnen är stort och toxikologiska undersökningar för att få fram kunskapsunderlag för en praktisk fungerande produktkontroll är av stor betydelse. Flera av de problem som bl.a. primärkommunernas miljö-och hälsoskyddsnämnder, landsting och länsstyrelser nu försöker angripa, exempelvis vad gäller besvärsreaktioner hos befolkningen på olika miljöfaktorer, kräver forskningsinsatser inom såväl det toxikologiska som det allmänhygieniska områdel.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 3    Socialdepartementet 6

En förutsättning för all SML skall kunna vidmakthålla sin kompetens på längre sikl är atl laboratoriet kan bedriva aktiv forskning med modern leknik. Bristen på ulruslning är f.n. en i viss utsträckning hämmande faktor.

I 1984 års budgetproposition har därför under femte huvudtiteln anslaget H 1 Statens miljömedicinska laboralorium för budgelåret 1984/85 beräknats vissa medel för inköp av atomabsorptionsutruslning saml för alt ersätta delar av befintlig utrustning för fältstudier med sammanlagt 1.7 miljoner kronor.

Statens institut för psykosocial miljömedicin (IPM)

I den socialpolitiska lagstiftningen framhålls viklen av en helhetssyn vid analys av miljö- och hälsoproblem. lPM:s forskning har genom sin kombinalion av både medicinsk, social och beteendevetenskaplig kompetens förutsättningar för en effektiv problemanalys. Jag anser det vikligl atl del i forskningsprojekten ingår en del där olika åtgärder praktiskt prövas och utvärderas.

Liksom SML har institutet sedan länge behövt förslärka sin utrustning för atl mäta hur kroppen reagerar vid olika psykosociala påfrestningar. I 1984 års budgetproposition har under femte huvudlileln anslaget H2 Statens instilul för psykosocial miljömedicin för budgelårel 1984/85 beräknats 300000kr för inköp av en laboraloriedator samt utrustning för helautomatisk blodprovstagning.

Statens bakteriologiska laboratorium (SBL)

Regeringen avser atl under våren 1984 lägga fram en proposition om SBL:s framlida verksamhet och organisation. Utrymmet för alt finansiera forskning har under senare år minskat lill följd av all den diagnostiska verksamheten vid SBL fåll mindre omfallning. Forskningen kan därför förväntas komma atl i slörre grad än hittills bli beroende av projektanslag från forskningsråd och andra externa finansiärer.

Utöver de uppgifter som SBL ålagts bedrivs vid SBL forskning som skulle kunna ulvecklas lill kommersielll inlressanla produkler inom det bio-tekniska området. Ell forskningsområde som bl.a. från denna ulgångspunkl är intressant är kolhydrat-kemisk forskning för utveckling av diagnostiska meloder för bl.a. urin-, tarm- och luftvägsinfektioner samt för framslällning av effektiva och ofarliga vacciner.

För SBL är kommersiellt inriktad diagnostisk forskning ett relativt nytt område. När del gäller vaccinproduklionen har forskningen koncentrerats på all förbäitra befintliga vacciner. Socialdepartementet har mol bakgrund av att utredningar pågått om SBL:s framtida verksamhet inte varit beredd att la ställning lill sådana salsningar. Jag anser emellertid atl det är angelä-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 3    Socialdepartementet 7

get atl forskning med inriktning på all utvcckki nya produkter kan fortsätta. Jag avser därför att i den kommande SBL-proposilionen föreslå atl 3 milj.kr. beräknas för budgelåret 1984/85 att användas i första hand för inköp av vetenskaplig utrustning.

Anslaget under socialdepartementets huvudtitel för forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet

1 1984 års budgetproposition har ulföriigt redovisats den forskning som bedrivs med stöd från anslaget samt för den inilialivverksamhet delegationen för social forskning bedriver inom fiir socialpolitiken angelägna områden samt redovisats synen på eifordcrliga initiativ och förstärkningsål-gärder.

I en särskild skrivelse till riksdagen (1983/84:11) har chefen för socialdepartementet redovisat sin syn på FoU inom barnomsorgsområdet. De redovisningar som bifogades regeringsskrivelsen bör kunna tjäna som underlag för djupare analyser vad giiller t.ex. tyngdpunkten i denna forskning, dess innehåll och förläggning. Rcdovisningiirna bör också kunna medverka lill utvecklingen av det programarbete på det biirn- och familjepolitiska områdel som delegationen för social forskning påbörjat i samarbele med barn- och ungdomsdelegationen.

Budgetåret 1983/84 har anslaget tillförts 1.2milj.kr, för att främja den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden inom ämnel socialt arbete, den barn-och familjepolitiska forskningen, invandringsforskning med socialpolilisk inriklning. hälso- och sjukvårdsforskning i ett hälsopolitiskl och samhällsvetenskapligt perspekliv. epidemiologisk forskning samt forskning i anslutning till Vindelns hälsocentrum (universitetet i Umeå).

Inom samlliga ovan nämnda områden finns brist på kompetenta forskare, liksom på handledare. Åtgärderna bör därför företrädesvis ägnas forskarrekrytering och förstärkning av universitetens kompetens som grund för en tillämpad forsknings- och utvecklingsverksamhet.

Delegationen för social forskning har under budgelåret 1983/84 utlyst ell antal forskarstipendier inom de prioriterade områdena. Syftet är att bereda forskare på nivån efter doktorsexamen, men även lägre nivåer, möjlighel atl under högst sex år odelat få iigna sig ål forskningsarbete inom några av de områden som är väsentliga för den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden inom den sociala sektorn.

Än en gäng skall framhållas betydelsen av alt fortsätta på den väg delegationen för social forskning slagit in på. nämligen atl avsätta en del av sin budgel för forskar- och forskarrekryteringsljänster med syftet all bl.a. slärka forskar- och handledarkompetensen för sektorns FoU. Della är viktigt icke minsl därför atl del utvecklingsarbete och den försöksverksamhel som bedrivs inom kommuner och landsting måsle baseras på tillförlitliga metoder. Kvalitativt dåliga undersökningar som grund för för-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 3    Socialdepartementet 8

ändringsarbete kan leda lill felaktiga beslut och medföra olägenheter för såväl de medborgare som berörs av förändringarna som för ekonomin. Relevans och kvalitet måste gälla även praktiskt orienterade studier. Det är också rimligt att det arbete som initiativgrupperna inom delegationen för social forskning nu bedriver skall resultera i programunderiag för mer långsiktiga salsningar på angelägna områden inom välfärds- och hälsopolitiken innefattande även ekonomiska inslag i del sociala trygghetssystemet. Som delegationen lidigare framhållit är del också viktigl atl man inom vissa forskningsområden där den internationella kompetensen bedöms högre än inom landet avsätter medel för en internationell samverkan. Delegalionen har särskilt nämnl barn- och ungdomsområdet.

1 1984 års budgetproposition har under femte huvudlileln anslagei Forsknings- och ulvecklingsarbeie saml försöksverksamhet för budgetåret 1984/85 beräknals till 27417000kr.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

alt godkänna de allmänna rikllinjer för forskningen inom socialdepartementets verksamhetsområde somjag har angett i det föregående.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 3    Socialdepartementet 9

Innehållsförteckning

Inledning ........................................................... 1

Föredragandens överväganden  ............................. 3

Statens miljömedicinska laboralorium    ................. 5

Slatens instilul för psykosocial miljömedicin ............ ... 6

Statens bakteriologiska laboralorium   ................... 6

Anslaget för forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverk
samhet  ......................................................... ... 7

Hemslällan   .................................................... ... 8

Prop. 1983/84:107 Bilaga 4

Kommunikationsdepartementets verksamhetsområde

Prop. 1983/84:107    Bilaga 4    Kommunikationsdepartementet       I

Bilaga 4

Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET  PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-02-09

Föredragande: statsrådet Boström

Anmälan till proposition om forskning

Inledning

Inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde bedrivs eller initieras forskning och ulveckling (FoU) med inriktning på transporter, geoteknik, meleorologi och hydrologi saml telekommunikationer. En korl-lältad redovisning av forskningsverksamheten vid departementets samtliga myndigheler bör fogas till prolokollel i delta ärende som bilaga 4.1.1 detta sammanhang kommer transporlforskningen att närmare behandlas.

Transportforskningen omfatlar forskning om transporterna av personer och gods, transportmedel, transportleder och andra anläggningar, trafikanter och trafikmiljö. Även forskning om den trafikprocess transporterna ger upphov till, iransportekonomiska frågor liksom sambandet mellan transportsektorn och samhällel i övrigl ingår. Vidare omfattas forskning om metoder för trafik- och transportplanering. Transportforskningsområ-det är sålunda myckel vittomfattande.

Många olika organ är delakliga i den svenska transporlforskningen. Statlig iransporlforskning initieras i dag av dels forskningssiödjande myndigheler såsom iransporllbrskningsdelegalionen (TFD), kolleklivlrafikbe-redningen (KTB), slyrelsen för leknisk utveckling (STU), och slalens råd för byggnadsforskning (BFR), dels förvaltningsmyndigheter med ansvar för en viss del av transportsektorn, vilka anlingen ulför egen FoU eller lägger ut forskningsuppdrag till olika forskningsbedrivande organ. Exempel på sådana myndigheler är vägverket, trafiksäkerhelsverket, transporlrådet, SJ, sjöfarlsverkel och luftfartsverket. Exempel pä FoU-bedrivande organ är, förutom högskolan, slalens väg- och trafikinslitut (VTI), flygtekniska försöksanstalten (FFA) och marintekniska insliiuiet (SSPA). Forskningsorganen finansierar sin verksamhet med dels uppdragsmedel, dels anslag över statsbudgeten för egen FoU-verksamhei.

Den Slalligt finansierade transporlforskningen koslar cirka 130 milj. kr. per är. Härulöver läggs myckel slora summor ned på FoU inom framför 1    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 107. Bilaga 4

Prop. 1983/84:107    Bilaga 4   Kommunikationsdepartementet       2

allt bil- och flygindustrin, skepps- och varvsindustrin saml slörre transportföretag. Den lotala omfallningen av denna verksamhel är inle möjlig alt ange men torde uppgå till ett belopp av flera miljarder.

De slatliga forskningsmedlen budgetåret 1981/82 fördelade sig på vägtrafik med 56procenl, på järnvägstrafik med löprocent, pä sjötrafik med 9 procent, på luftfart med 4 procent och på gemensamma områden med 15 procenl. Den forskning som utförs på sjö- och luftfarlsområdena och på för iransporlgrenarna gemensamma områden finansieras praktiskt taget i sin helhet av de forskningsstödjande myndighelerna. Vägtrafikforskningen stöds till stor del av vägverket och VTI. Järnvägsforskningen finansieras nästan i sin helhel av SJ.

Drygt hälften av den slatliga transporlforskningen budgetåret 1981/82 utfördes vid statliga forskningsinstitut, främst vid VTI. Högskolan svarade för endasl 10 procent av medelstilldelningen.

Föredragandens överväganden

1    Bakgrund

En viklig utgångspunkt för trafikpolitiken är att transportsektorn skall kunna medverka till alt olika samhälleliga mål uppnås. För detta krävs en transportseklor med snabb teknisk och funktionell ulveckling. Della understryker all transportforskningsfrägorna är av klart trafikpolitiskt inlresse och måste ses som ett viktigl medel att nå olika samhälleliga mål. Härlill kommer all en målmedveten salsning på forsknings- och utvecklingsverksamhet inom transportsektorn är av fundamental belydelse för utvecklingen av svenskt näringsliv och för att öka svensk industris konkurrenskraft gentemot utlandet.

Forsknings- och ulvecklingsarbete är således av största belydelse för att underbygga och följa upp trafikpolitiska beslut, att klarlägga de förhållanden som påverkar transportsektorns utveckling

och de samhällsekonomiska effekterna av olika åtgärder, all förbättra effektiviteten i transportsystemet vad gäller såväl person-som godstransporter och därmed sänka kostnaderna och förbättra förelagens lönsamhet, all förbäitra standarden i persontransporlsystemet,-särskill beträffande

den kollektiva trafiken, att förbällra trafikmiljön och trafiksäkerheten, att förbällra energihushållningen inom transportsystemet, att ulveckla meloder för trafikplanering och prognoser.

Transporlforskningens övergripande uppgift är att inhämla och utveckla kunskaperna om transportsystemet för all få en bällre handlingsberedskap och framförhållning i de olika intressenternas långsikliga planering och

Prop. 1983/84:107    Bilaga 4    Kommunikationsdepartementet       3

invesleringar samt ett bättre beslutsunderlag för verksamhelen även pä kort sikt.

Del trafik- och fordonstekniska utvecklingsarbetet har som övergripande mål atl utveckla säkra och effektiva syslem och utrustningar inom trafikområdet.

Transporlforskningskommittén. som tillsattes i februari 1980, hade till uppgift att göra en översyn av forsknings- och utvecklingsverksamheten inom transportområdet. Kommittén avlämnade i juni 1981 betänkandet (Ds K 1981:5) Transportforskning - Organisation och Samverkan. I proposition 1981/82:100, bilaga 9, redovisades en sammanfattning av kommitténs förslag samt en sammanslällning av remissyttrandena över betänkandet. I samma proposition redovisade dåvarande chefen för kommunikationsdepartementet sina allmänna ställningstaganden till kommilténs förslag.

Trafikutskottet framförde (TU 1981/82:23) som sin mening atl del fordras en väl fungerande samordning och ett sammanhållel och målinriktat program för atl forsknings- och utvecklingsarbetet skall kunna bedrivas ralionelll. Ytterligare överväganden av fransportforskningskommitténs förslag och remissyttranden över delta borde enligl ulskottel göras och ett förslag till en effektivare transportforskningsorganisalion föreläggas riksdagen. Riksdagen har sedermera bifallit utskottets hemslällan.

Även riksrevisionsverket har i ett revisionsprojekt. Den stadiga transporlforskningen - inriktning och utförande, gett sin syn på hur transporlforskningen bör inriklas och utformas för all nå en ökad effektivitet.

Jag kommer i det följande all redovisa hur transporlforskningen enligl min mening bör samordnas och göras mer målinriklad. Den närmare utformningen av organisation, samarbets- och verksamhetsformer m. m. för de berörda statliga forskningsstödjande och forskningsbedrivande organen ankommer det pä regeringen och myndigheterna att besluta om. Med hänsyn till riksdagens uttalande kommer jag dock som bakgrund till mina förslag atl relativt ingående redovisa de riktlinjer som enligt min bedömning bör ligga till grund för verksamheten.

Hur Iransporlforskningen bör bedrivas och organiseras är i hög grad beroende av vilka krav som ställs på forskningen. De huvudsakliga krav som enligl min mening bör ställas gäller samordning av resursinsatser, forskningens inriktning, forskningens kvalitet och forskningsresultatens användbarhet. Dessa krav utgör utgångspunkt för min fortsatta framställning.

2   Trafiksäkerhetsprofessuren vid Chalmers tekniska högskola

Jag vill inledningsvis beröra den särskilda Irafiksäkerhetsprofessuren vid Chalmers tekniska högskola, knulen lill institutionen för Irafiksäker-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 4    Kommunikationsdepartementet       4

het. Enligt en överenskommelse mellan AB Volvo och kommunikationsdepartementet har AB Volvo under en längre lid finansierat professuren och vissa baskostnader för verksamhelen. Budgetåret 1983/84 ulgör AB Volvos bidrag 300000 kr. I övrigt finansieras verksamheten med 585000 kr. över sjätte huvudtiteln och med 200000 kr. över åttonde huvudtiteln. AB Volvos bidrag upphör enligt överenskommelsen den Ijuli 1984. Verksamheten i sin helhel avses fr.o.m. budgelåret 1984/85 finansieras över åttonde huvudtiteln.

3   Samordnad transportforskning 3,1 Ny myndighet

För alt transporlforskningen skall kunna leva upp lill de målsättningar somjag nyss redovisade måsle de relativt små och splittrade resurser som finns i dag samordnas bättre. Genom en bällre samordning och problem-orientering och genom atl skapa en balans mellan kunskapsuppbyggande och tillämpad forskning kan Iransporlforskningen förväntas bli mer effektiv. Som ell naturligt led i en bättre samordning av forskningen föreslår jag atl kollektivtrafikberedningen (KTB) och transportforskningsdelegalionen (TFD) sammanförs lill en ny myndighet - transporlforskningsberedningen (TFB). Delta överensstämmer också med transportforskningskommitléns förslag. En redovisning av TFD:s och KTB:s verksamheter lämnas i den underbilaga som skall fogas lill protokollet.

Beredningens ledamöter bör utses av regeringen. Beredningen bör bestå av represenlanler för avnämare, forskningsorgan och Irafik- och transportmyndigheter. Det ankommer på regeringen atl bestämma anlalel ledamöler.

TFD:s nuvarande expertnämnder för teknik, ekonomi och trafiksäkerhet bör ersättas av programgrupper. Exempel på områden för vilka särskilda programgrupper kan inrättas är persontransporter, godslransporler saml trafiksäkerhet och trafikmiljö. Genom en sådan slruklur kan de flesta FoU-frågor på ett enkelt sätt fördelas på programgrupperna.

Programgrupperna bör sammansättas av personer med slor sakkunskap inom verksamhetsområdet. I programgrupp, vars område berör andra myndigheter, bör dessa vara representerade. Antalet ledamöter kan variera beroende på FoU-områdels storlek och komplexitet.

Hos beredningen bör finnas ett kansli som leds av en chef. förslagsvis benämnd forskningschef. Jag föreslär att för denne inrättas en ordinarie tjänst med beteckningen p. Härulöver bör TFD:s och KTB:s nuvarande kansliresurser i sin helhet - för närvarande tolv personer - överflyttas lill den nya myndigheten.

KTB:s verksamhet finansieras dels över reservationsanslaget I 16. dels

Prop. 1983/84:107    Bilaga 4    Kommunikationsdepartementet       5

över kommunikalionsdeparlemenlets kommilléanslag. dels över ett särskilt reservationsanslag av engångskaraktär (1 19).

Medel på anslaget 1 16 används för alt genoiriföra olika demonstrationsförsök m. m. 1 prop. 1983/84:100, bilaga 8 föreslogs, i avvaktan på särskild proposition om forskning, för budgetåret 1984/85 ett reservationsanslag (I 16) på 3 489000 kr. Anslaget har pris-och löneomräknats lill 3629000 kr. Jag föreslår alt regeringen återkallar förslaget i prop. 1983/84:100 och beslular alt 3 629000 kr. slälls lill TFB:s förfogande. Jag föreslår vidare att eventuell reservation på anslaget Kollektivtrafikberedningen (116) överförs den Ijuli 1984 lill del nya anslag som jag kommer att föreslå i det följande.

Medel för kanslipersonalens löner och resor, ledamöternas arvoden m.m. har inräknats i departementets kommilléanslag. Dessa medel har i prop. I98.V84:I00 beräknats lill 1.5 milj.kr. för budgetåret 1984/85. Jag föreslår, med ändring av prop. 1983/84:100. att departementets kommittéanslag för budgetåret 1984/85 minskas med 1.5 milj. kr., som bör tillgodoföras den nya myndigheten.

För budgetåret 1982/83 beviljades KTB ett reservationsanslag till Åtgärder för att främja investeringar och utvecklingsarbete i kollektivtrafiken (119) på 40 milj.kr. för atl bidra lill merkostnaderna för invesleringar i främst ny teknik inom kolleklivlrafikområdet. Dessa medel har ännu inle helt förbrukats. Jag föreslår alt resterande medel pä anslaget får disponeras av TFB fr.o.m. den Ijuli 1984.

I prop. 1983/84:100, bilaga 8 föreslogs, i avvaktan på särskild proposition om forskning, för budgelårel 1984/85 ett reservationsanslag (115) på 18418000 kr. för Iransporlforskningsdelegationen. Efler pris- och löneomräkning och överföring av medel till åttonde huvudtiteln har anslaget beräknals till 18482000 kr. Jag föreslår atl regeringen återkallar förslagel i prop. 198,3/84:100 och beslutar att 18482000 kr. ställs till TFB:s förfogande. Jag föreslår också atl eventuell reservation på anslaget Transportforsk-ningsdelegationen (I 15) vid utgången av budgetåret 1983/84 överförs till det nya anslaget.

Jag förordar atl lill den nya myndigheten därtitöver anslås I milj. kr. för i huvudsak långsiklig kunskapsuppbyggande forskning.

Sammantaget föreslår jag således alt TFB anvisas ett reservationsanslag för budgetåret 1984/85 på (36290004-1 ."iOOOOO-t-19482000) 24611000 kr. Anslaget benämns 115. Transportforskningsberedningen.

Det sammanlagna behovel av förvaltningsmedel beräknarjag till ca 4,2 milj.kr. TFD:s lokalkostnader har beräknats lill 121000 kr. Lokalerna är dimensionerade för enbart TFD:segen personal, varför sammanslagningen kommer atl kräva andra lokaler lill förmodligen högre kostnader. Arbetet i den organisationskommitté somjag föreslår i det följande kan komma all ge anledning till en annan fördelning inom anslaget.

I programmet Energianvändning för transporter och samfärdsel har TFD programansvar för delprogrammet Åtgärderi transportsystemet. Program-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 4    Kommunikationsdepartementet       6

ansvaret bör överföras lill TFB. Medel som anvisas över tolfte huvudtiteln för delprogrammel Energiforskning - Åtgärder i Iransporlsyslemel skall fr. o. m. budgetåret 1984/85 föras till TFB. Eventuell reservation pä anslaget vid utgången av budgetåret 1984/85 överförs lill TFB.

TFD:s och KTB:s anslag har beräknals för varje budgelår. Verksamhetsplaneringen för TFB bör enligt min mening utsträckas till all omfatta tre budgetår. Härigenom åsladkoms en anpassning lill den planeringsperiod som gäller för STU, BFR och andra forskningsstödjande myndigheter. Den samordning med främsl andra forskningsstödjande myndigheler som jag kommer all beröra i det följande förutsätter ätt myndigheterna har sammanfallande planeringsperioder. TFB ges dessulom möjligheter atl leva upp till statsmakternas intentioner om ökad satsning på långsiktig kunskapsuppbyggande forskning.

TFB:s verksamhetsplanering bör sålunda omfalla budgetåren 1984/85 — 1986/87. Jag föreslår atl TFB medges alt meddela beslut om stöd lill transportforskning under budgetåren 1985/86 och 1986/87 inom en ram av 12 milj. kr. resp. 8 milj. kr.

Jag förslår vidare alt den nya myndigheten inrällas den Ijuli 1984 och all TFD och KTB därvid upphör. Den parlamenlariska beredningen för kol-lektivirafikfrågor bör behållas som en "programgrupp" under en övergångstid för all fullfölja arbelel med pågående projekt och uppnå en tidsmässig samordning med TFB:s fördelning av forskningsmedel. Del bör ankomma på regeringen atl bestämma närmare hur den nya myndigheten skall vara organiserad och anpassa organisationen och arbetsformerna till förändringar i förulsältningarna.

För atl olika adminislraliva och organisatoriska frågor skall hinna bli lösta i lid avser jag atl sä snart som möjligl föreslå regeringen alt bemyndiga mig atl tillkalla en organisationskommitté för dessa uppgifter. Kommittén bör även behandla avgränsningsfrågor gentemot andra forskningsstödjande organ - främst STU och BFR.

3.2 Samordnade resursinsatser

För atl effeklivisera transporlforskningen är del enligl min uppfattning viktigl all möjligheterna lill samordnade resursinsalser med andra myndigheler m.fl. lillvaralas.

Förvallningsmyndighelerna tillgodoser sina forskningsbehov genom egen forskning och ulveckling eller genom atl lägga ul uppdrag lill högskolan och sektorsforskningsorgan. Det gäller även affärsverken SJ och luftfartsverket. De medel som finansierar denna forskning kan i della sammanhang belraklas som relalivi bundna. Delsamma gäller de medel som finansierar forskningsorganens egen FoU-verksamhet eftersom dessa medel används huvudsakligen för atl bygga upp och anpassa kunskapsnivån efter uppdragsgivarnas forskningsbehov.

Prop. 1983/84:107   Bilaga 4    Kommunikationsdepartementet       7

Det är sålunda i första hand de forskningsstödjande myndigheternas forskningsmedel som enligl min mening kan bli föremål för en bättre samordning. Möjligheterna till samordning med förvaltningsmyndigheternas och forskningsorganens - främsl VTLs - forskningsresurser bör givelvis också las lill vara.

TFD:s ansvar för all samordna den svenska iransporlforskningen har bl. a. lagit sig ullryck i all andra forskningssiödjande organ m. fl. är representerade i delegalionen samt i dess experlnämnder, projektkommittéer m. m. Genom detta informationsutbyte har berörda organ hållit sig underrättade om varandras forskningsverksamhel. Avsiklen med denna uppläggning är bl. a. all undvika uppenbart dubbelarbete.

De program TFD och andra forskningsansvariga organ utarbetar omfallar endasl den egna verksamhelen. Nägon egentlig koordinering av programmen görs inte. Forskningsverksamheten inom transportområdet är därför i stor utsträckning sekloriellt indelad efter myndigheter.

Transporlproblemen låter sig sällan inordnas efler myndighetsgränser. Många problemområden inom transportsektorn är av den karaktären all de omfallar inslag av flera av de forskningssiödjande organens verksamhetsområden, t.ex. inslag av systemfrågor (TFD), teknikfrågor (STU) och bebyggelse- och miljöfrågor (BFR). Starka skäl lalar då enligl min uppfattning för all transporlforskningen bör bli mer problemorienterad och mindre myndighetsindelad. Härigenom skapas förulsällningar för en effektivare forskning genom alt FoU-resurser från olika myndigheler samordnas och koncentreras mot väsentliga problemområden. Dessulom undviks all viktiga forskningsområden hamnar mellan myndighetsgränserna. Ell uttryck för detta synsätt kan t.ex. vara att transporlpoliliska utgångspunkter får påverka den forskning som finansieras av STU och BFR i högre utsträckning än vad som f. n. är fallet.

På regeringens uppdrag har TFD, efter samråd med STU och BFR, redovisal angelägna områden för forskning och ulveckling där samordnade insalser för närvarande bedöms kunna komma i fråga. Dessa områden är enligt redovisningen materialadministration, skeppsleknik, trafiksäkerhet, bebyggelse-, Irafik-, energi- saml flygoperativa frågor.

Det bör forlsällningsvis ankomma på TFB all i samband med utarbetandet av beredningens långsiktiga program, efter samråd med berörda myndigheler, ange inom vilka forskningsområden samordnade resursinsatser bör förekomma samt de olika resursinsatsernas sloriek.

Jag är medveten om att vissa prakliska problem kan uppslå i samband med genomförandet av en resurssamordning av della slag. De berörda myndigheterna sorterar t.ex. under olika departement, TFB under kommunikationsdepartementet, STU under induslridepartementet och BFR under bostadsdepartementet. I händelse av all svårlösta problem uppstår, ankommer det på regeringen att i sisla hand svara för alt erforderiig samordning kommer till slånd.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 4    Kommunikationsdepartementet       8 4    Transportforskningens inriktning och bedrivande

För alt FoU-medlen, vad avser den tilliimpade forskningen,.skall komma till största möjliga nytta krävs, förutom samordnade resursinsalser, atl forskningen uppfyller högl slällda krav på relevans i fråga om val av FoU-områden. Även om den tillämpade forskningen är av god vetenskaplig kvalitet är den av föga värde om den inte bedrivs kring relevanta problemställningar och resultaten inte svarar mot avnämarnas behov.

Utgångspunkten i det långsikliga programarbelel bör vara en kartläggning av avnämarnas forskningsbehov, trafikpolitiska beslut m. m. Forskarnas idéer och synpunkler bör givetvis tillvaratas.

Beredningen bör med hjälp av programgrupperna och kansliet samt i samarbete med avnämare och forskare kartlägga de väsentliga problem som har betydelse för utvecklingen inom ansvarsområdet. Detta utgör grunden för de långsiktiga forskningsprogrammen. 1 programmen bör ingå förslag lill prioriteringar mellan de delområden som ingär i resp. programgrupps ansvarsområde saml mellan läng- och kortsiktiga forskningsområden.

De långsiktiga programmen bör innehålla aktuellt kunskapsläge, ekonomiska ramar och förslag lill samordning med de andra forskningssiödjande organen. I programarbetet bör även den forskning som utförs genom andra organ än de forskningssiödjande beaktas. Exempel pä sådana organ är VTI och vägverket. Möjligheterna till nordiskl och internationellt samarbete bör också las lill vara. De långsikliga programmen redovisas för regeringen som underlag för de återkommande forskningspoliiiska propositionerna.

Som underlag för de långsikliga programmen bör samlliga myndigheler tillställa TFB sina längsikliga planer inom iransportforskningsområdel. Härigenom ges TFB möjlighel att göra avvägningar mellan skilda FoU-områden. TFB bör vidare fä till uppgift all svara för all la fram en sammanslällning av myndighelernas långsikliga planer inom iransportforskningsområdel. Härigenom ges en överblick av forskningsverksamheten och underlällas slalsmakiernas siällningslaganden i fråga om prioriteringar m.m.

Verksamhelen inom transportforskningsomrädet består inte bara av forskning ulan också av utvecklingsarbete och demonstrationsförsök. Det är väsentligt alt TFB fördelar sina resurser över hela della område så atl forskningsmedlen kommer lill största möjliga nytla.

Del är angelägel alt forskningsverksamhetens resultat också omsätts i prakliska åtgärder. Av olika skäl är processen från forskningsidé till i praktiken omsatta forskningsresultat ofta långl utdragen. Det har visal sig, inte minst vid den verksamhet som KTB bedriver på kolleklivlrafikområdet, att utvecklingsarbete och demonstrationsförsök utgör en viktig länk mellan forskning och realiserandet av forskningsresultaten. Del är ofta försl efler prakliska försök som närmare slällning kan tas till möjligheterna

Prop. 1983/84:107    Bilaga 4    Kommunikationsdepartementet       9

att i slörre skala genomföra forskningsresullalen. Samverkan måsle därvid ofta etableras med industrins eget utvecklingsarbete. Det finns därför enligt min uppfallning anledning att i tillämpliga delar utvidga denna leknik lill alt omfatta hela iransportforskningsområdel.

Som lidigare framhållits kommer de långsikliga programmen atl ulgöra Ulgångspunklen för verksamhelen. Della innebär all programgrupperna kommer all koncentrera sitt arbete till de områden som är prioriterade i dessa program. Till grund för forskningen inom dessa områden utarbetas kortsiktiga program. Programmen skall vara problemorienlerade och förankrade i en'problemanalys, dvs. ett klargörande av problemens olika beståndsdelar och hur dessa relaterar sig lill varandra. I sammanhanget vill jag underslryka vikten av atl forskningen sedan följs upp och utvärderas.

Den ordning jag här redovisar innebär en ökad koncenlralion av forskningsinsatserna, vad gäller den tillämpade forskningen, på prioriterade FoU-områden. En stor del av de samlade FoU-medlen för tillämpad forskning läggs i dag ut på forskningsprojekl som forskarna själva föreslår i samband med ansökningar. Även om dessa områden i och för sig kan vara angelägna finns det, somjag ser del, risk för all vikliga problemområden härigenom inle blir tillräckligt allsidigt belysta. Forskarnas viktigaste uppgift är alt föreslå med vilka forskningsinsatser problemen inom de prioriterade forskningsområdena skall belysas. Härvidlag har forskarna givelvis sin oinskränkta frihel. Det gäller dock alt även i övrigl tillvarata forskarnas kreativitet, idéer och uppslag lill forskningsinsatser.. När del gäller trafik-tekniskt utvecklingsarbete måste av naturliga skäl stort ulrymme lämnas för idéer och forskningsinitialiv från enskilda och industri. .

Beslut om programmen, såväl de lång- som kortsiktiga, bör fattas av beredningen på förslag av programgrupperna, vad avser de delar som berör beredningens verksamhetsområde. Beslut om de delar av programmen som berör STU eller BFR fattas av dessa myndigheter på förslag av beredningen. Innan programmen fastställs bör de bli föremål för en allsidig remissbehandling, främst bland avnämare av forskningsresullalen samt representanter för forskarsamhället.

Med utgångspunkt i de kortsiktiga programmen har forskningsorgan och avnämare att lägga fram idéer och förslag lill forsknings-, ulvecklings- och demonstrationsprojekt. Om forskarkompetens saknas får TFB ansvar för att stödja långsiktig kunskapsuppbyggande forskning så att erforderiig kompelens uppnås.

5    Krav på forskarkompetens

Höga anspråk bör slällas på forskningens velenskapliga kvalilel. Även om forskningens inriktning väl svarar rpol forskningsbehoven blir satsade medel mer eller mindre bortkastade om forskningens kvalitet är bristfällig. 2   Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 107. Bilaga 4

Prop. 1983/84:107    Bilaga 4    Kommunikationsdepartementet      10

Den långsiktiga kunskapsuppbyggande forskningen är enligl min uppfallning av fundamenlal belydelse för all säkra den kompetens inom olika FoU-områden som krävs för all den mer lillämpade forskningen skall bli effekliv. Jag vill särskill belöna TFB:s ansvar för den långsiktiga kompetensuppbyggnaden. Delta framgår även av 1982 års forskningspoliiiska beslut där sektorsmyndigheierna bl. a. åläggs ell ansvar för den kunskapsuppbyggande forskningen. Jag har tidigare föreslagil att den anslagsförstärkning på 1 milj. kr. somjag förordar i huvudsak bör användas för sådan forskning.

För att stärka forskarkompetensen vid högskolan anserjag atl TFB bör ha möjlighet atl bidra lill all finansiera ett antal forskartjänster vid högskolan. Finansieringen av tjänslerna bör i regel omfalla en period av högsl tre år. Vid vilken högskola tjänslerna skall placeras bör kunna variera beroende på behovssiluaiionen.

Transportforskning bedrivs för närvarande vid ell slorl anlal högskoleenheter och institutioner. Genom denna spridning föreligger risk för atl inle tillräcklig kompetens kan upprätthållas vid vissa inslitulioner. Samtidigt ger denna mångfald möjlighel alt behandla ämnesområdet från olika infallsvinklar. TFB bör uppmärksamma denna fråga och i samråd med berörda högskolemyndigheter närmare överväga om fördelar kan uppnås genom mer koncentrerade insatser lill vissa högskoleregioner.

Många transportforskningsproblem är av tvärvetenskaplig karaktär med inslag av t.ex. både teknisk och ekonomisk forskning. TFB bör ulifrån framtagna program och krav på långsiktig forskning ta närmare slällning lill hur den tvärvetenskapliga forskningen kan stödjas.

6    Informationsverksamhet m. m.

En viktig del av TFB:s arbele måste vara uppföljning och sammanslällning av FoU-resultaien. För att resullalen skall komma lill nyiia krävs också en omfallande informalion om dessa. TFD:s informafionsverksamhet är för närvarande eftersatt. Forskning, vars resultat inle sprids och pä ett effektivt sätt görs tillgänglig för andra forskare och potentiella avnämare är i många avseenden inte meningsfull. Det är därför enligl min mening nödvändigl atl informationsverksamheten förslärks. I blickpunkten är härvid inte bara rapporiverksamheien ulan även anordnandet av konferenser och seminarier för diskussion om forskningsmetoder, forskningsresultat m. m.

För avnämare inom olika forskningsområden är det viktigt alt få informalion inte bara om den forskning som bedrivs i Sverige utan även om resultaten av utländsk forskning. Sådana resultat är många gånger appli-cerbara även på svenska förhållanden.

Ell bra exempel på vad jag här avser är den informationsverksamhet

Prop. 1983/84:107    Bilaga 4    Kommunikationsdepartementet      11

som bedrivs av KTB. I rapporter som utges löpande lämnar KTB kortfattade redovisningar av olika undersökningar och försök, såväl svenska som utländska, som bedrivs inom kolleklivlrafikområdet. Motsvarande redovisningar kan lämpligen las fram för de olika programgruppernas verksamhetsområden.

Det är vikligl atl TFB inle bara redovisar nya forskningsrön utan även med lämpliga intervall sammanställer och redovisar det totala kunskapslägel - även del internationella - inom beredningens forskningsområden.

En väl fungerande dokumentationsverksamhet är ytterligare en viktig förutsättning för bällre forskningsresultat. Ulvecklingen inom transportdokumentationens område har gått myckel snabbt under senare år, bl.a. vad gäller olika databaser. För att samordna dokumentationsverksamheten inrättade TFD den Ijuli 1983 en särskild dokumentalionsnämnd. TFB bör ha ett särskilt ansvar för dokumentationsverksamheten och fortsätta med den verksamhel som för närvarande bedrivs av TFD. Det är också viktigl atl en samordning sker med andra insatser inom den velenskapliga och tekniska informationsförsörjningen, bl. a. vad gäller det förslag om ett system med ansvarsbibliotek som chefen för utbildningsdepartementet för fram senare i dag. Jag vill i della sammanhang erinra om förordningen om samråd i fråga om leknisk och vetenskaplig informalionsförsörjning m.m. (SFS 1979:477).

7   Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anförl hemsläller jag att regeringen dels

1.       återkallar förslagen i prop. 1983/84:100 bil. 8 lill reservationsan
slag fill

Transporlforskningsdelegationen och Kollektivtrajlkberedning-en för budgelåret 1984/85, dels föreslår riksdagen alt

2. godkänna att transporlforskningsdelegationen och kollektivtrafikberedningen upphör och att en central myndighet (transport-forskningsberedningen) med uppgifter och organisation enligt de riktlinjer jag har förordai inrältas den 1 juli 1984,

3. bemyndiga regeringen att för chefen för Iransportforskningsbe-redningens kansli inrätta en ordinarie tjänst med beteckningen p,

4. lill Transportforskningsberedningen för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag på 24611 000 kr.,

5. medge all regeringen bemyndigar transportforskningsberedningen alt besluta om statligt stöd till forskning och ulveckling under budgetåren 1985/86 och 1986/87 inom en ram av 12000000 kr. resp. 8000000 kr.,

Prop. 1983/84:107    Bilaga 4    Kommunikationsdepartementet      12

6. med ändring av vad som föresläs i prop. 1983/84: 100 bil. 8 till Kommiitér m.m. under själle huvudlileln för budgetaret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 3 100 000 kr.,

7. godkänna atl befintliga reservationer på anslagen Åtgärder jör att jrämja investeringar och utvecklingsarbete i kollektivtrafiken,

Transportforskiiingsdelegatioiien och Kolleklivtrafikberedningen överförs den 1 juli 1984 lill reservationsanslaget Transportjbrskiiingsbeiedningen.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 4    Kommunikation.sdeparfementct      13

Bilaga 4.1

FoU inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde

i det följande lämnas en kortfattad redovisning av alla departementets myndigheter som antingen utför forskning eller är beställare av forskning. Riksdagen har förutsatt att regeringen i lämpligt sammanhang redovisar del FoU-arbete som pågår inom järnvägsområdet. Till följd härav har redovisningen av SJ:s FoU-verksamhet gjorts mer utföriig än för andra myndigheter.

Transportforskningsdelegationcn (TFD)

TFD handhar uppgifter som avser initiativ, planläggning, samordning och stöd i fråga om forskning och utveckling rörande transporter, trafik och trafiksäkerhet.

Delegationen består av företrädare för irafikverk, forskning, näringsliv och intresseorganisationer inom Iransportsektorn. Delegalionen har inrättat Ire rådgivande och beredande expertnämnder med inriktning mol trafiksäkerhet, Iransporl- och trafikteknik samt transport- och trafikekonomi.

För budgetåret 1982/83 beviljade TFD lolall 17,6 milj. kr. till ett drygt sjuttiotal projekl. Av följande tabell framgår hur FoU-medlen fördelades på transportmedel och viktigare ämnesområden.

TFD-insatser under 1982/83 fördelade på FoU-områden (1 000 kr.)

FoU-om-	Kollektiv-	Gods-	Trnfik-	Energi	Övrigt	Totalt
råden	trafik	transporter	säkerhel
Transport-
planering	980	2 187	—	385	1000	4 5.52
Väg-
transporter	1331	580	3 770	1.148	786	7815
Spårbundna
transporter	-	-	220	150	-	370
Sjö-
transporter	-	1264	145	1 100	2 264	4 773
Flyg-
transporter	-	-	100	-	-	100
Totalt	2 311	4031	4235	2983	4050	17610

TFD har beslutat att under planeringsperioden i första hand prioritera FoU-insatser inom följande kunskapsområden:

- samhällsekonomi och trafikpolitik

- materialadministration och godslransporler

- trafiksäkerhet

Prop. 1983/84:107    Bilaga 4    Kommunikationsdepartementet      14

Dessulom ämnar delegationen göra betydande insatser inom kunskapsområdena:

- kollektivtrafik

- tätortstrafik

- sjöfart och hamnar

- energi

För fördjupade forskningsinsatser inom främsl de prioriterade områdena begär delegationen en anslagsökning med I milj. kr. per är under den femåriga planeringsperioden.

Kollektivtrafikberedningen (KTB)

KTB tillkom år 1979 till följd av riksdagens trafikpolitiska beslut. Denna parlamenlariska beredning har i uppgift atl i samlade former närmare analysera behovel av nya trafiklösningar på kolleklivlrafikområdet. KTB skall initiera, följa upp och utvärdera försöksverksamhet med nya trafiksystem, följa den nationella och internationella ulvecklingen på områdel och pröva olika utvecklingsåtgärder för den kollekliva trafikförsörjningen. Arbetsområdet omfattar såväl tätorter som landsbygden.

Beredningens verksamhet hittills har främsl omfattat praktiskt inriklade demonstrationsförsök men har även haft inslag av utvecklingsarbete. För budgetåret 1983/84 har för denna del av verksamheten anvisals ett anslag på 3,5 milj. kr.

För atl stimulera lill invesleringar i framför allt ny eller mer utvecklad leknik på områdel har KTB anvisats ell särskill anslag på 40 milj. kr. Anslaget är avsett för bidrag till invesleringar i fasla anläggningar, fordon och fordonskomponenter saml beställnings-, lednings- och informationscentraler.

Vägverket (VV)

VV har ett primärt ansvar för tillämpad forskning och utveckling inom väg- och gatusektorn. Inom del kommunala väghållningsomrädel begränsas vägverkels seklorsansvar i huvudsak lill forskning rörande del stalskommunala vägnätet.

Sektorsansvaret innebär att VV initierar och finansierar forskning hos olika forskningsorgan samt har ett utbyggl konlakl- och informationsnät med forskningsinstitut, högskolor, universitet och näringsliv.

Vägverkets nuvarande forskningsverksamhel är indelad i följande områden: Inriklningsplanering med syfte alt ta fram underiag för mäl och planeringsmodeller, tillståndsbeskrivning med syfte alt mäta vägstandard och vägtransportslandard saml projeklering, trafikteknik, geoteknik, byggnadsteknik, slitlagerteknik, broteknik, byggnadsproduktionsleknik och driftproduktionsteknik.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 4    Kommunikationsdepartementet      15

Forskningsplanerna konkretiseras i ett långsikligl ramprogram, ell treårigt handlingsprogram och ett detaljerat årsprogram. Under 1982 avsatte vägverket ca 27 milj. kr. till teknisk forskning och utveckling. De medel som används för FoU las ur vägverkets produktionsmedel och har under senare år i slort följl ulvecklingen hos anslaget för drift av slalliga vägar.

Forskningen under 1980-talet kommer att inriklas på miijiigheler all effektivisera nuvarande teknik, men resurser kommer alt satsas även på all ulveckla ny leknik, nya metoder och nytt material.

Under resten av 1980-talet bedöms forskningens omfattning och inriklning ej undergå några större reella förändringar i förhållande till nuvarande verksamhet. Nytillkommande forskningsverksamhel bedöms ej påverka behovel av resurser i någon väsentlig grad ulan klaras genom marginella resurskompletteringar och vidareutbildning av befintliga resurser.

Tranksäkerhetsverkef (TSV)

Trafiksäkerhelsverket är central myndighet för uppgifter rörande trafikreglering, fordonskontroll, förarutbildning. körkort, bil- och körkortsregis-Irering, Irafiksäkerhelsinformation och allmänl trafiksäkerhetsarbele.

TSV tilldelas särskilda medel för finansiering av materialundersökningar och ulredningar på irafiksäkerhetsområdel. Verksamheten är enligt TSV:s bedömning i princip inle alt anse som forskningsverksamhel utan snarast som utredningsverksamhet.

Anslaget för verksamheten var för budgetåret 1982/83 2,4 milj. kr. För 1983/84 och kommande budgetår föreligger enligt TSV ett slort behov av utredningsverksamhet på fordons-, körkorts- och trafikområdet. Verksamhetens syfte och karaktär av ulredningar och malerialundersökningar som underiag för bedömningar och beslut i verkets löpande verksamhel medger emellertid inle långsiklig planering av det slag som eftersträvas inom egentlig forskning.

Statens väg- och trafikinstitut (VTI)

VTI har till uppgift atl bedriva dels forsknings- och ulvecklingsarbete främsl avseende vägar, vägtrafik och vägtrafiksäkerhel, dels syslemalisk informations- och dokumentationsverksamhet rörande sådan verksamhet.

Verksamhelen är indelad i fem olika program, nämligen trafiksystem, väg, fordon, trafikant- och myndighelsuppgifter. Verksamheten finansieras dels med bidrag direkt över statsbudgeten, dels med ersättning för uppdragsforskning. Den forskning som ulförs av bidragsmedel används bl.a. för alt höja kunskapsnivån och att utföra forskning inom områden som bedöms som viktiga, men där uppdragsgivare saknas eller inte är beredda atl salsa egna resurser.

Under budgetåret 1982/83 disponerade VTI ca 52 milj. kr. för uppdrags-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 4    Kommunikationsdepartementet     16

forskning och forskning i egen regi. Fördelningen på programmen framgår av följande tablå.

Program                                                                   Egen Fou Uppdrag
_____________________________ kkr__________ kkr.

5 260	6280
8339	92.50
4 167	6 125
2 825	3 650
6 235	-

Trafiksystem

Väg

Fordon

Trafikant

Myndighetsuppgifter

Totalt 26826 25305

Forskningsverksamheten i de olika programmen bestäms av särskilda ramprogram som inslitutel upprättar. Nuvarande ramprogram gäller för perioden 1981 -1985.1 programmet anges de områden inom vilka institutet - efter samråd med en rad intressenter inom väg- och trafikområdet -anser det angeläget att verka, oavsett om det gäller egen FoU eller uppdrag.

Under den tid programmet hittills gällt har - huvudsakligen inom uppdragsverksamheten - betydande insatser gjorts inom områdena drift och underhåll, vintertrafik, energi, trafiken som arbetsmiljö, fordons köregenskaper och vägytans funktionella egenskaper. Vidare har inom egen FoU stora satsningar gjorts inom kolleklivlrafikområdet.

Slora delar av vad som las upp i del nuvarande ramprogrammet beträffande VTLs forskningsinriktning kommer att återfinnas i del ramprogram som skall gälla för perioden 1984-1988.

Luftfartsverket

Verkels forskningsuppgifter avser sådan forskning där verkel självi är engagerat som uppdragsgivare eller med forskningsstöd. Verket arbetar i flygtransportsektorn, som i sin tur är en del av transportsektorn. Detta innebär bl.a. atl verket kan ha ett direkl inlresse av allmän transport-forskning och forskning med speciell inriklning på flygtransportseklorn utan atl delta tar sig uttryck i verkets forskningsplanering.

Luflfarlsverkel sammanställer åriigen en FoU-plan i samband med drifl-budgeleringen. Sedan vissa posler räknats bort, som enligt normerna för statistiska centralbyråns FoU-slalislik ej skall medtas, var de beräknade koslnaderna för 1982/83 579000 kr.

Luftfartsverket saknar underiag för en bedömning av de åriiga förändringarna under planeringsperioden av verkets engagemang i forskning. Erfarenhetsmässigt kan de relativa förändringarna från år lill år vara betydande, men genomsnittliga insatser av ungefär samma omfattning som den för 1982/83 budgeterade kan belraklas som ett sannolikt utfall för redovisningsperioden.

Prop. 1983/84:107   Bilaga 4   Kommunikationsdepartementet     17

Sjöfartsverket

Inom sjöfartsverkels driflavdelning förekommer forskning och forskningsfinansiering i relativt begränsad omfattning. Sjötransportforskning finansieras som regel av TFD och STU.

Av driftavdelningen initierad forskning är som regel av tillämpad, användarnära karakiär på gränsen lill utveckling. Forskning av mera långsiktig art inom avdelningens område utgörs av vintersjöfartsforskning med anknytning till isbrytning samt forskning med inriktning mot riskanalyser och sjösäkerhet inom farledsverksamheten. Budgetåret 1982/83 satsade sjöfartsverket ca 600000 kr. resp. 250000 kr. på FoU på dessa områden. Avsiklen är atl forskningen inom dessa områden under perioden 1984/85-1988/89 skall bedrivas i ungefär samma omfallning som hittills.

Statens järnvägar (SJ)

Av 1983 års budgetproposition (prop. 1982/83:100, bil. 8) framgår atl SJ i sill långsiktiga program för att förbättra verkets ekonomi lägger vikt på en ökad salsning på forskning och utveckling. Riksdagen har (TU 1982/83:15, rskr 293) förutsatt att regeringen noga följer frågan och i lämpligt sammanhang redovisar det forsknings- och ulvecklingsarbete som pågår inom järnvägsområdet samt vilka eventuella ytteriigare initiativ som regeringen anser erforderliga. I det följande lämnas med anledning härav en sådan redogörelse.

FoU på järnvägsområdet har stor betydelse för SJ:s möjligheter att hävda sig i konkurrensen med andra Iransportgrenar och att bidra till en från samhällels synpunkt effekliv transportapparat.

Inom SJ ingår FoU som en integrerad del inom varje fackavdelnings verksamhel. SJ:s engagemang inom FoU-sektorn grundar sig på företagsekonomiska kriterier. Merparten av FoU-arbetel är att hänföra till utvecklingsprojekt där industrin ofta är inkopplad. En del andra drivs i samarbete med högskolor. Den mer omfattande järnvägstekniska forskningen drivs inom den internationella järnvägsorganisationen UIC:s forskningsorgan till vars verksamhet SJ bidrar. Forskning för långsiktig kunskapsuppbyggnad (grundforskning) bedrivs i mycket ringa omfallning inom SJ.

FoU-verksamhetens omfattning 1982/83 uppgick lill ca 23 milj. kr. varav 22 milj. kr. finansierades med SJ:s medel. Den målinriktade (inriktad på specifika SJ-problem) forskningens del var ca 3 milj. kr. varav ca 1 milj. kr. gick lill UIC. Till svenska högskolor gick ca 0,5 milj. kr. och reslerande 1.5 milj. kr. användes dels inom SJ, dels för samarbete med forskare och med induslrin. Av samhällels (TFD, STU m.fl.) medel till FoU inom transportsektorn gick under åren 1977-1980 endast 0.2 % till spårbunden trafik.

Den omorganisaiion som genomförls under 1982/83 medför atl olika organisationsenheter nu har ett klart resultatansvar för sin verksamhet.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 4    Kommunikationsdepartementet      18

Dessa enheter kommer alt upprätta långsiktiga planer för erforderiiga FoU-insalser inom sin verksamhel.

SJ kommer i framliden också all arbeta mera i systemlermer avseende totala Irafiklösningar än hittills vilket bl. a. för med sig delvis nya krav på omfattningen, uppläggningen och genomförandet av FoU-insalserna på järnvägsområdet.

I det följande ges exempel på akluella ulvecklingsobjekt.

Gemensamt för gods och persontrafik pågår eller planeras viklig FoU-verksamhet inom bl. a. följande områden;

-     Bana och övriga fasta anläggningar
Utveckling av datorställverk

Utveckling av arbetsmaskiner och arbetsmetoder Kartdokumentation av bangårdar Prov med nyutvecklad rangerbroms Långtidshållfasthet hos betongsliprar och befästningar Spännarmering av betongsliprar Maskinell spåriägesvärdering Fiberoptisk kommunikation Informationssystem

- Fordon

Hydroslalisk kraftöverföring på järnvägsfordon

Gångdynamiska beräkningar

Negativa effekter på lågpassagerare p. g. a. vagnarnas impulsrörelser

Simuleringsmodeller för samverkan fordon-bana

- Planeringsmodeller

Metoder för dimensionering och utformning av godslägplan Matematiska metoder för optimal fördelning av lomma vagnar och container

Dalorbaserad modell för utvärdering av alternativa Irafikupplägg med avseende på restidsförändringar, lurtäthetsförändringar saml direktvagns- alternativt lågbylestrafikering.

SJ arbelar hårt för all kunna uppfylla rimliga kvalitetskrav (punktlighet, färre skador på malerielen, snabba besked om trafikstörningar, etc). Tåg-föringen följs sä att man kan se var bristerna finns. Del har t.ex. lett till alt korla mölesspår nu förlängs. Informationsfunktionen har förstärkts, och informationsinsatser i form av bildskärmar, bättre platlformsskyltning m.m. genomförs. Ulvecklingen i dessa avseenden har krävt och kräver belydande FoU-insalser.

När del gäller godstiafikcn fortsätter SJ kundanpassa transportkvaliteten i olika avseenden samt åstadkomma förbättrat utnyttjande av godstrafikens resurser i vagnar och anläggningar. Bland FoU-objekten kan nämnas del nya systemet för styckegodstransporter beroende på samlaslning av gods med krav på hög Iransporistandard. Merparten av godset kan direkt-transporteras i s. k. C-samcontainer från kund till kund. Största vikt ägnas

Prop. 1983/84:107    Bilaga 4    Kommunikationsdepartementet     19

kombinationslekniken mellan järnväg och bil. Systemet som utvecklas i samverkan mellan SJ och Svelast är ett exempel på samverkan inom FoU-området mellan SJ och dess dotterbolag.

Ett annat exempel på utveckling av transportsystem inom godslrafiken är kombiirafiken som innebär alt trailer, container och växelflak iranspor-leras med järnväg den längre delen av transportsträckan och med bil den kortare anslulningsstäckan. Ytteriigare ett exempel är den s. k. maxilådan som är en speciell vagnskorg som är monterad på en containervagn. Maxilådan kombinerar vagnsunderredets långa ekonomiska livslängd med kundanpassade vagnskorgar för transporter med begränsad varaktighet. Efter utveckling i samarbete med SJ investerar kunder i isolerade maxilå-dor för transport av livsmedel. Maxilådor för andra godsslag är under ulveckling. Ulvecklingen sker i samarbete med ett annat av SJ:s dotterbolag, AB Gävle Vagnverkstad (AGEVE).

Specialvagnar för viss typ av gods eller bestämd kund ulvecklas i samarbete med kunder och tillverkare. Ett exempel pä en avancerad special vagn är den nya kolvagnen som är försedd med isolering och uppvärmning för all säkerställa kolleverenser även under extrema vinterförhållanden.

Slölmälare av elektronisk typ har utvecklats för alt bättre kunna övervaka vilka påkänningar som godset utsätts för. Resultatet kommer att ligga till grund för utveckling av förpackningar och nya lastförstängningsmedel och får också inverkan på rangertekniken, utveckling av vagnar m. m. SJ:s nya containervagnar är försedda med s.k. längslagig slötinrältning dvs. ett buffertarrangemang som kan ta upp stora stötkrafler utan atl godset skadas.

Datorhjälpmedel utvecklas för regislrering och fördelning av vagnar för all bättre utnyttja vagnparken. En ökad datoranvändning för uppföljning och planering av godstransporterna kommer att bidra till större flexibilitet och bällre transportkvalitet. Dokumentlösa iransporler utvecklas för att ersätta fraktsedelsdokumenlet med en överföring av motsvarande data direkl mellan kundens och SJ:s datorer. Fördelarna är snabbare och säkrare informalion och minskad pappershantering.

Planeringen inom ett järnvägsföretag är ett projekt som pägår vid Tekniska högskolan i Linköping. Det skall ligga till grund för fortsatt forskning inom intressanta delområden. För alt utvidga kontakterna mellan forskare vid högskolorna och SJ finns i Linköping en adjungerad professor i järn-vägsleknik.

När det gäller persontransporter är det viktigt att utveckla nya lågprodukter så all de blir speciellt anpassade för olika resbehov.

Förortslrafiken i Stockholm, Göteborg och Skåne förbättras med nya motorvagnar som konslruerals specielli med tanke på driftsäkerhet under svåra vinterförhållanden. Tågen levereras från ASEA där större delen av utvecklingsarbetet utförts.

Frågan om hur det framtida lagsystemet vid sidan av ell snabbtågssys-

prop. 1983/84:107    Bilaga 4    Kommunikationsdepartementet     20

tem skall se ut utreds f. n. inom SJ. Förutom planering av ett trafikprogram medför detta ett utvecklingsarbete på en rad områden när det gäller fordonens driftformer. Konceptet för framlidens tågsystem beräknas bli färdigt inom kort. Därefter blir det aktuellt att ta itu med frågor om konstruktion av fordon, bl. a. förutsättningarna för framtida beställning av motorvagnar hos den svenska induslrin.

Statens geotekniska institut (SGI)

SGI är central förvaltningsmyndighet för geotekniska ärenden. Institutet verkar för ändamålsenlig användning av geotekniken i byggprocessens alla led för atl åstadkomma bättre teknik, ekonomi och säkerhet i planering, byggande och underhåll. För atl uppfylla denna målsättning arbetar institutet inom följande program: forskning, information; konsultation och skred-fariiga områden. SGLs primära uppgift är all vara ett forskningsinstitut.

Geoteknik behandlar jords och bergs lekniska egenskaper och tillämpningen vid anläggnings- och byggnadsverksamhet. På senare år har geotekniken fått ett ökande verksamhetsområde. Exempel härpå är deponering av riskavfall, energilagring i mark, radon och fukt i byggnader saml bedömning av områdens skredfarlighet.

SGI satsade budgetåret 1982/83 ca 7 milj. kr. på geoleknisk forskning varav ca 4 milj. kr. på egen FoU. Det totala beloppet fördelades på följande områden

- anläggningar (vägar, broar, hamnar etc)

- byggnader (grundläggningsteknik, grundförslärkningar etc.)

- fysisk planering (markanvändning)

- laboratorieverksamhet

- fält- och mätverksamhel (borrning, jordrörelser)

- skredverksamhet

Generellt gäller, enligt de analyser SGI gjort, all den geotekniska forskningen för perioden 1984/85-1988/89 inte kommer alt förändras i större grad.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI)

SMHI är central förvaltningsmyndighet för meteorologiska, hydrologiska och oceanografiska ärenden. SMHI ulför undersökningar och utredningar på uppdrag av myndigheter och enskilda. Institutet bedriver också tillämpad forskning och utveckling.

Inom institutet finns fyra avdelningar, nämligen den meteorologiska avdelningen, den hydrologiska och oceanografiska avdelningen, den tekniska avdelningen och den administrativa avdelningen.

SMHLs FoU finansieras dels genom allmänna medel över statsbudgeten dels via forskningsrådsmedel eller uppdragsmedel från andra FoU-finan-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 4    Kommunikationsdepartementet     21

siärer. I huvudsak är SMHLs verksamheisområden avnämare av FoU-re-sullaten. I vissa fall utförs FoU-insalserna huvudsakligen på uppdrag av forskningsråden. SMHI utför också delar av projekl som planeras och finansieras ay externa uppdragsgivare,

SMHI anslog totalt 5,3 milj. kr. för forskning och ulveckling vid SMHI under budgetåret 1982/83. I denna summa jngår inte den forskning som utförs vid SMHI men som planeras och finansieras av externa uppdragsgivare. Forskningsmedlen är fördelade på meteorologi med 3,0, på hydrologi med 1,2 och på oceanografi med 1,1 milj. kr.

SMHLs FoU-resurser utnyttjas för all anpassa de olika verksamheterna lill nya eller förändrade behov hos avnämarna saml för all ralionalisera produktionen. SMHI ser FoU som ett av sina viktigaste instrument för verksamhetsförändringar.

Allmänt sett går utvecklingen mot allt mer datoriserade informationssystem. En stor del av SMHLs FoU-resurser kommer under 1980-talet att inriktas mot en sådan ulveckling.

Televerket

Televerket ska'! verka för alt samhällels och enskildas behov av telekommunikationer tillgodoses. Verket svarar därvid för anläggning, drift och underhåll av de statliga teleanläggningar som är underställda verket.

Televerket har en central roll inom lelesektorn, som enligt televerket rimmar väl med ett sekloriellt forskningsansvar enligl redovisningen i prop. 1981/82:106, Verkel är berett i princip all la på sig ett sådanl ansvar men anser del samtidigt ulomordenlligl angelägel all finna former härför som överensstämmer med televerkets uppgifter som affärsdrivande verk. Härvid måste uppmärksammas atl televerket finansierar nästan hela sin verksamhet med egna inläkler och att televerket på många områden arbetar i konkurrens med andra förelag.

En avsikt med televerkets nuvarande forskningsverksamhel är all upprätthålla en ständig kunskapsuppbyggnad på viktiga områden varav vissa nu utvecklas explosionsartat.

Slora och för televerket och svensk teleindusiri myckel betydelsefulla FoU-insaiser på telekommunikationens område görs på Ellemiel, del av televerket och l-M Ericsson samägda utvecklingsbolaget.

Televerket har framhållit svårigheten atl skilja pä innebörden i begreppen forskning resp. utveckling.

Budgetåret 1982/83 uppgick televerkets lotala forskningsverksamhel i sträng bemärkelse till 4,9 milj. kr. medan FoU-insatserna totalt uppgick till 177 milj. kr. Ca 95 % av de renodlade forskningsinsatserna ulgör långsiklig kunskapsuppbyggande forskning. Forskningen utförs dels i egen regi, dels i form av uppdrag till forskningsinstitutioner m. fl.

Televerket anser att det finns behov av ökade forskningsinsatser inom

Prop. 1983/84:107    Bilaga 4    Kommunikationsdepartementet     22

televerkets sektoriella ansvarsområde under femårsperioden 1984/85-1988/89. Insatsökningen har, uttryckt i I 000-tal kr., beräknats Ull 1950 1984/85, 900 1985/86, 850 1986/87, 750 1987/88 och 900 1988/89.

En insats på ca 4 milj. kr./år beräknas atl från televerket kunna tillföras ett LSI-design center inom STU:s mikroelektronikprogram för FoU under den kommande femårsperioden. Hälften uppskallas gälla forskningsdelen.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 4   Kommunikationsdepartementet 23

Innehållsförteckning

Inledning ........................................................... ... 1

Föredragandens överväganden

1 Bakgrund   ...................................................... ... 2

2 Trafiksäkerhetsprofessuren vid Chalmers tekniska högskola       3

3 Samordnad transportforskning   ........................... 4

3.1 Ny myndighet  ............................................. 4

3.2 Samordnade resursinsalser   ........................... 6

4 Transporlforskningens inriklning och bedrivande ...... 8

5 Krav pä forskarkompetens   ................................ 9

6 Informationsverksamhet m.m............................... 10

7 Hemslällan........................................................ 11

Bilaga 4.1     FoU   inom   kommunikationsdepartementets   verksam
hetsområde   ........................................ 13

Prop. 1983/84:107 Bilaga 5

Utbildningsdepartementets verksamhetsområde

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet I

BUaga5

Utdrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1984-00-00

Föredragande: statsråden Ingvar Carlsson, Hjelm-Wallén och Göransson.

Anmälan till proposition om forskning

Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Hjelm-Wallén, anför.

Inledning

Utbildningsdepartementet svarar budgetåret 1983/84 för i det närmasle en tredjedel av de statliga utgifterna för forskning och ulvecklingsarbete (FoU). Den hell dominerande delen av insalserna hänför sig till högskolan och forskningsrådsorganisationen. Anslagen till dessa ändamål uppgår innevarande budgelår lill ca 2,3 miljarder kr. Medel för FoU finns dock även inom bl.a. kulturområdet och skolväsendel.

Statsrådet Ingvar Carlsson har i sin allmänna inledning redovisat de övergripande ställningstaganden som ligger till grund för förslagen ocksä inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Jag hänvisar lill denna som en bakgrund för de förslag som presenleras i det följande. Därvid behandlas för överblickeris och sammanhangels skull åtskilliga frågor i vilka del ankommer på regeringen eller berörda myndigheler atl beslula.

Högskolans och forskningsrådens roll i forskningspolitiken

Enligl högskolelagen skall inom högskolan bedrivas ulbiidning, forskning och utvecklingsarbete. Forskningen inom högskolan skall syfta lill all vinna ytterligare kunskaper och till alt finna vetenskaplig grund för utbildning och annan verksamhel.

Utvecklingsarbetet inom högskolan skall syfta lill alt främja ulveckling-. en inom sådana områden, av konstnärlig eller annan karakiär, som berörs av ulbildningen och forskningen.

Högskolan svarar även för forskarutbildning.

Till verksamheten inom högskolan hör också all sprida kännedom om forskning och utvecklingsarbete. Kännedom skall också spridas om vilka I    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 107. Bilaga 5

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 2

erfarenheter och kunskaper som har vunnits och om hur dessa erfarenheter och kunskaper kan tillämpas.

Högskoleenheter med fasla forskningsresurser finns pä sju orter: Stockholm, Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg, Umeå och Luleå. Inom utbildningsdepartementets område finns sammanlagl elva sådana enheler, nämligen universiteten i Slockholm, Uppsala, Linköping, Lund, Göleborg och Umeå, lekniska högskolan i Slockholm, karolinska institutet, Chalmers lekniska högskola, högskolan i Luleå och högskolan för lärarutbildning i Slockholm. Vidare finns vid konsthögskolan och musikhögskolan i Stockholm vissa fasta resurser för konstnärligt utvecklingsarbete.

Kostnaderna för den fasla forskningsorganisationen inom utbildningsdeparlementels område bestrids ur fakullelsanslagen. Innevarande budgetår uppgår dessa anslag till sammanlagl ca 1,5 miljarder kr. koslnader för lokaler bestrids från ett särskill anslag. Kostnaderna för byggnader,'inredning och utrustning för forskningsorganisationen beslrids ur särskilda koslnadsramar.

Utöver de medel för forskningsverksamheten som på detta sätt permanent anvisas lill högskolan fär denna också projeklbundna medel för grundläggande forskning. Dessa medel anvisas främsl över anslagen lill forskningsråden. Forskningsrådens främsta uppgift är att främja vetenskapligt belydelsefull forskning. Forskningsråden skall även uppmärksamma behovet av forskning inom områden som är angelägna från samhällels synpunkl. Forskningsråden skall vidare verka för all informalion om forskning och forskningsresultat sprids.

Forskningsråden inom utbildningsdeparlementels verksamhetsområde är tre: humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR), medicinska forskningsrådet (MFR) och nalurvelenskapliga forskningsrådet (NFR).

Vid sidan av forskningsråden finns forskningsrådsnämnden (FRN) som har till huvuduppgift alt la inilialiv lill och slödja forskning främsl inom områden som är angelägna från samhällels synpunkl. FRN har ell särskill ansvar för forskningsinformation. Vidare svarar FRN för fördelning av medel för dyrbar velenskaplig utrustning. Anslagen lill forskningsråden och FRN uppgår innevarande budgelår till ca 620 milj.kr. För dyrbar velenskaplig utrustning har för detta budgelår anvisals 65,3 milj. kr.

Högskolan spelar en cenlral roll även när det gäller forskning som finansieras av ell slort anlal sektorsorgan. Högskolan anlitas också i växande omfattning för forskningsuppdrag från förelag m. fl.

Högskolans forskning och forskarutbildning är grundläggande för landels samlade forskningsverksamhet och dess ulveckling.

Utvärderingar av forskning, som på regeringens uppdrag gjorts av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), FRN och forskningsråden inom utbildningsdepartementets område, visar all den svenska forskningen inom många områden ligger pä en hög nivå. Dessa utvärderingar kommer all redovisas och kommenteras i del följande.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 3

Del är nödvändigt atl en hög kvalitet på forskningen kan bibehållas och ytterligare förbättras. Här spelar rekryteringen och ulbildningen av forskare en slor roll. Likaså har de internationella kontakterna stor belydelse. Skall svensk högskoleforskning trots sin relafivt begränsade volym kunna spela en fortsalt viklig roll måste del internationella perspektivet vara vägledande. Alt skapa en god forskningsmiljö är också utomordentligt väsenlligl. Detta är en angelägenhet för myndigheterna på samlliga nivåer inom högskoleorganisationen. Jag ålerkommer lill dessa frågor i det följande.

Resurser för högskolan och forskningsrådsorganisationen under budgetåren 1984/85-1986/87 m. m.

Som statsrådet Ingvar Carlsson tidigare framhållit är satsning på forskning i nuvarande ekonomiska situation viktig. Av särskild belydelse är förstärkningar till den grundläggande forskningen och ulbiidning av nya forskargenerationer som högskoleenheter och forskningsråd svarar för. De förslag som statsråden Ingvar Carisson och Göransson och jag kommer atl lägga fram i det följande innebär för budgetåret 1984/85 en sammanlagd medelsförstärkning, utöver kompensation för löne- och prisökningar, med 110 milj. kr. för forskning och forskarutbildning inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde.

Forskningsrådens anslag ökar med drygt 28 milj. kr. Därutöver ökar de särskilda medlen för dyrbar vetenskaplig utrustning med 10 milj. kr.

En förstärkning av högskolans basresurser görs med ca 26 milj.kr. Huvuddelen - minst tre fjärdedelar av della belopp - skall användas lill nya forskartjänster på mellannivå. Basresursförslärkningen är avsedd alt möta högskolans egna, i första hand inomvelenskapligt motiverade behov. Många seklorsmyndigheler har fört fram önskemål om förstärkningar av skilda slag inom högskolan. Som framhållits av statsrådet Ingvar Carisson i inledningen måste sådana förstärkningar komma lill slånd genom atl sektorsmyndigheter och andra organ lar ett slörre ansvar för den långsikliga kunskapsuppbyggnaden inom sina resp. områden.

Jag har bedömt ytterligare mellantjänster som mer angelägna än nya tjänster som professor. Antalet nya professurer som föresläs är därför begränsat. Nya Ijänsler som professor föreslås inom följande ämnesområden: musikvelenskap, statsvetenskap, adminislraliv databehandling (ADB), medicinsk miljögiflsforskning, oorganisk kemi, oceanografi, särskill marin systemanalys, miljö- och naturtesursinformation, keramleknologi med pulvermetallurgi, mullivarial statistisk analys samt den kondenserade materiens teori saml inom temat teknik och social förändring. Ulöver dessa forskningstjänsier föreslås tvä professurer inom områdel för konstnäriigt utvecklingsarbete, nämligen i fotografi och i pianospelning.

Som en del i det nationella mikroeleklronikprogrammet föreslås 16 milj. kr. fill grundforskning inom halvledarfysik.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 4

Forskningen inom bioteknik' och toxikologi föreslås få en särskild förslärkning av resurserna med sammanlagl 5 milj. kr.

Särskilda medel — 4,5 milj. kr. — föreslås för vissa internationaliserings-åtgärder.

Huvuddelen av resursförstärkningarna hänför sig lill de nalurvelenskapliga, medicinska och lekniska forskningsområdena. Betydande ökningar föreslås dock också för humaniora och samhällsvelenskap.

Högskolan och forskningsrädsorganisalionen inom utbildningsdeparlemenlets område kommer med de föreslagna förstärkningarna alt budgetåret 1984/85 för forskning och forskarutbildning disponera sammanlagl 2500 milj.kr. Någon besparing enligt del s.k. huvudförslagel skall inle göras i fråga om resurserna för forskning och forskarutbildning inom högskolan undet budgelåret 1984/85 och de därpå närmasl följande tvä budgetåren. Däremot bör en förnyelse av dessa verksamheter ske genom omfördelningar inom ramen för befintliga resurser i moisvarande omfattning. Jag avser alt i annat sammanhang återkomma till frågan om möjligheterna att förenkla formerna för anslagsframslällning när det gäller högskolans forskning och forskarutbildning. Möjligheterna bör också prövas att införa ett system där anslagsframställning för högskolans forskning och forskarutbildning inte behöver inlämnas varje år.

Statsrådet Ingvar Carlsson kommer i del följande all föreslå ireårsramar för anslagen lill forskningsrädsorganisalionen inom utbildningsdepartementets område.

Till hög kvalilel pä högskolans forskning bidrar givelvis också en förnuftig användning av högskolans resurser lotall sett. Inom utbildningsdepartementet studeras f.n. i nära samverkan med högskolemyndigheterna vissa frågor rörande resursanvändningen inom högskolan. Jag har redogjort för denna verksamhel i årels budgetproposifion (prop. 1983/84: 100 bil. 10 s. 27).

En fråga som anmäler sig i detta sammanhang är den om ansvarsfördelning inom högskolan när del gäller forskning och forskarutbildning. Jag erinrar om atl jag berörde denna fråga från den grundläggande utbildningens utgångspunkter i budgetpropositionen (s. 28).

Del är inle möjligt för ett litet land som Sverige all ha omfallande och högtstående verksamhel inom alla discipliner vid alla berörda högskoleenheter. Redan idag är det så alt vissa specialiteter bara finns på en eller ell par högskoleorter. Om vi skall utnyttja våra resurser på bästa sätt och bevara livskraftiga forskningsmiljöer inom.så många discipliner som möjligt är del nödvändigl att mer systematiskt än hittills försöka åstadkomma någon form av ansvarsfördelning mellan högskoleenheter med avseende på forskning och forskarutbildning.

Självfallel kan en ansvarsfördelning aldrig genomföras så långl alt alla ämnen bara finns företrädda pä ett eller ell fätal ställen i landet. Många ämnen är sä grundläggande och har en så stor verksamhetsvolym all de

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 5

naluriigl bör och skall finnas på alla de orter där del finns forskningsorganisalion inom berörd fakultet. När det gäller alt åstadkomma en ansvarsfördelning med avseende på de ämnen som inle hör till denna kategori måste givetvis en rad faklorer vägas in. Hänsyn måsle las till bl. a. olika ämnens inbördes sammanhang, vilka resurser — personella och andra — som finns pä olika orter samt till behoven i fråga om den grundläggande utbildningens inriktning och omfallning.

Strävan atl få en ändamålsenlig profilering av olika högskoleenheters verksamhet måsle givetvis i princip förverkligas pä del nationella planet och således beröra samtliga högskoleenheter med fasla forskningsresurser. Det ankommer på UHÄ atl pröva möjligheterna till arbetsfördelning inom högskolan och, i de fall beslut av regering och riksdag fordras, lägga fram förslag till sådana. Jag vill särskilt framhålla vikten av alt hithörande frågor prövas noga där det finns tvä eller flera högskoleenheter inom ett begränsat geografiskt avstånd från varandra. Möjligheterna till en mer systematisk arbetsfördelning mellan högskoleenheterna i Stockholm-Uppsalaområdet, innefattande också Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), bör enligl min mening här särskilt uppmärksammas. Jag avser all i annal sammanhang föreslå regeringen atl uppdra åt UHÄ att i samverkan med berörda högskolemyndigheter samt forskningsråden ulforma en planering för en sådan fördelning. Jag har i denna fråga samråll med chefen för jordbruksdepartementet.

Statsrådet Ingvar Carlsson anför.

Vissa prioriterade områden

Genom beslut av regering och riksdag med anledning av proposilionen 1981/82: 106 om forskning m.m. (UbU 37, rskr 397) våren 1982 angavs vissa prioriterade forskningsområden. Dessa områden var följande:

- Forskning som är en förutsättning för och konsekvens av den starka nationella salsningen på leknisk utveckling.

- Forskning som avser viktiga problem inom social- och hälsovårdsområdet.

- Forskning som kan belysa ekologiska samband och de faktorer som förändrar dessa.

- Insalser för en allmän volym- och kompetenshöjning inom det samhälls-vetenskapligl-humanisliska området.

- Forskning som avser den offentliga sektorn, dess styrning, ekonomi och förändring.

- Forskning som avser kulturyttringar och kulturfrågor med slrävan efter samlade större satsningar.

- Forskning som avser livsmedelsområdet

- Jämslälldhetsforskning.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 6

Vissa myndigheter - i huvudsak forskningsråden inom utbildningsdepartementets område - har fått i uppdrag atl ansvara för utveckling av dessa områden. I budgetpropositionen för budgetåret 1983/84 föreslogs sammanlagl 10 milj. kr. för slöd lill prioriterade områden. Berörda myndigheter har föreslagil särskilda förstärkningar lill dessa områden också inför ■ budgetåret 1984/85.

Jag har lidigare i min inledning framhållit all dessa priorileringar bör verka långsiktigt. Några ändringar föreslås därför inte.

Jag ulgår från att berörda myndigheter svarar för fortsalt slöd lill de prioriterade områdena. Jag vill samtidigt erinra om vad jag anför i inledningen om kvalitetskriterier som urvalsgrund vid fördelning av forskningsmedel.

Utvärdering av forskning

Forskningsråden inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde har enligl sin instruktion i uppgift bl.a. att göra utvärderingar av den forskning de finansierar.

I 1982 års proposition om forskning m.m. redovisades resultaten av utvärderingar av svensk forskning som hade gjorts inom resp. forskningsråds verksamhetsområde. I propositionen betonades angelägenheten av atl forskningsråden regelbundet redovisar resultaten av de utvärderingar som görs inom deras verksamhetsområden. Det förordades därför all en ny samlad redovisning skulle göras.

Råden, FRN och UHÄ har haft i uppdrag att redovisa sådana utvärderingar.

Humanistisk-samhäUsvetenskapUga forskningsrådet

HSFR framhåller inledningsvis de svårigheter som är förknippade med utvärderingar inom HSFR: s verksamhetsområde. Del gäller bl.a. möjligheterna att engagera personer som har såväl nödvändig överblick och tid alt avsätta som — ifråga om utländska forskare - tillräckliga insikler i svenska språket. De pågående utvärderingsprojekten torde, enligl HSFR, vara att betrakta som en försöksverksamhel. Erfarenheterna härav kommer atl ligga lill grund för en konlinueriigt fungerande utvärdering.

HSFR anger flera utvärderingsprojekt vilka rådel initierat men där resultaten väntas föreligga först under år 1984. Del gäller forskning rörande svensk samhällsorganisation, svensk skatterättslig forskning, miljöhislo-risk forskning - i samarbele med NFR - och uivärdering av den av HSFR inrättade Svensk Samhällsvetenskaplig Datatjänst (SSD). Rådet har angett att man utnyttjar utländska forskare i del första och tredje utvärderingsprojektet.

Vidare har HSFR företagit en invenlering av beteendevelenskaplig forskning, dvs. av vad som producerats inom sociologi, social- och kultur-antropologi, psykologi och pedagogik under åren 1970-1980. Denna inven-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 7

tering utgör ell första steg i en kommande internationell utvärdering av beteendevelenskaplig forskning.

Medicinska forskningsrådet

Inför 1982 års proposition om forskning m. m. redovisade MFR bl. a. en analys av publiceringen av resultaten av MFR-slödd forskning. Analysen visade alt ungefär 70 % av publikationerna återfanns i icke-skandinaviska tidskrifter med väl utbyggda system med bedömning av utomslående med hög velenskaplig kompelens (refereesystem). Merparten av reslerande publikationer återfanns i de skandinaviska vetenskapliga tidskrifter vilka dels har refereesystem, dels har omfattande internationell spridning. Enligl MFR: s uppfattning ulgjorde publikalionsmönstret en mycket belydelsefull utvärdering. Därför ansågs inte någol behov av alt anlita utländsk sakkunskap på annal sätt föreligga. MFR anser, enligl nu föreliggande uppdragsredovisning, fortfarande publiceringsmönslret vara den viktigaste formen av internationell utvärdering. Publiceringsmönstrel har inle väsentligt förändrats sedan MFR: s förra redovisning.

MFR redovisar vissa internationella undersökningar och analyser, bl. a. en cileringssludie gjord av Institute for Scientific Information i Philadel-phia. Studien visar att något mindre än 5 % av huvudmännen för pågående MFR-projekt är bland de mesl citerade forskarna i världen. En jämförelse med USA visar att av den av National Inslilules of Health (NIH) stödda forskningen uppbärs 3 % av anslagen av de mest citerade forskarna; dvs. en något lägre andel än för Sverige. Studierna gäller biomedicinsk forskning.

Inom NIH har vissa utvärderingar gjorts, bl. a. en som visar all 80 % av samlliga svenska sökande erhållit ett NIH-slipendium. Genomsnillet ligger på 59 %. MFR nämner att Sverige är klarl "övertepresenteral" i ell antal andra NIH-program. MFR anser atl en naturlig slutsats av detta är all, eftersom resurserna kommer från icke-svenska källor, svenska medicinska forskare bedriver forskning av internationellt hög klass.

MFR har också låtit tre sakkunniga utanför Sverige granska MFR: s inilialivverksamhet inom hälso- och sjukvårdsforskning. Skälet till detta är dels alt nägon internationell publiceringstradilion ännu inte utvecklats inom området, dels alt en hel del av iniliafivverksamhelen har avsell melodöversikter, litteraturgenomgångar m. m. vilka primärt publicerats på svenska.

Nat urvetenskapUga forskningsrådet

NFR redovisade inför 1982 års proposition om forskning m. m. en utförlig rappori om internationella utvärderingar av forskningsprojekt inom NFR: s verksamhetsområde under perioden 1977 - 1980. En redovisning av NFR:s utvärderingsverksamhet ålerfinns i prop. 1981/82: 106 (s. 37-38).

Frop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 8

NFR: s utvärderingsverksamhet har därefter fortgått och ulvecklals vidare från de grunder som då var gällande. Under perioden från januari 1981 till oklober 1983 har ylleriigare 12 projektområden ulvärderals och sammanlagl 55 ufiändska forskare har deltagit i detta arbele.

I ett antal fall där ett forskningsområde förutom NFR har ylleriigare finansiär har ulvärderingen skett i samråd med denna. Dessa utvärderingar har därmed kommit atl ge en mer heltäckande bild av den inom området pågående forskningen.

Erfarenhelerna av de utvärderingar som NFR nu redogör för stämmer väl med vad som lidigare framkommit. De goda vitsord som'den av NFR stödda forskningen tidigare fält står sig alltjämt.

F.n. utvärderas ytterligare sju projektområden och NFR beräknar att hela dess forskningsstödjande verksamhet inom något år i alll väsenlligl kommer att vara granskad av utländsk expertis.

Statens delegation för rymdverksamhet

Under budgetåret 1982/83 har två utvärderingar av rymdforskningsverksamheten genomförts. Dels har statens delegation för rymdverksamhet (DFR) i egen regi låtit utvärdera materialforskningsprogrammet, dels har DFR tillsammans med NFR och nämnden för energiproduklionsforskning låtit utvärdera geokosmo- och plasmafysiken. Utvärderingarna har följt de av NFR utarbetade procedurerna med inlernalionella experter som både tagit del av skriftliga redovisningar och gjort besök hos grupperna.

Omdömet om arbelel inom malerialforskningsgrupperna är lillfredsslällande (good — very good) medan arbetet inom ett flerlal projekt inom rymdforskningsgrupperna bedöms vara av högsla velenskapliga kyalitet (excellent).

Forskningsrådsnämnden

FRN redovisar en uivärdering av FRN: s allmänna inriktning och dess roll i det svenska FoU-syslemel. Vidare redovisar FRN en uivärdering av programmet kemiska hälsorisker, en utvärdering av den forskning som stöds inom ramen för kommitléns (tidigare delegationen) för folkrörelseforskning verksamhet samt en bedömning av kommitténs (tidigare delegalionen) för långsiklsmoliverad forskning hela verksamhel. Utvärderingarna har till slörsla delen utförts av nordiska experter.

Utvärderingen av FRN: s allmänna inriktning och dess roll i del svenska FoU-syslemet behandlas i det följande under avsnittet Forskningsrådsnämndens roll.

Syftet med utvärderingarna av folkrörelseforskningen, den långsiktsmo-tiverade forskningen och programmel kemiska hälsorisker var all fä en uppfallning om kvalilet och inriklning inom tre olika forskningsområden.

Gemensamt för samtliga utvärderingar är den i grunden positiva inställningen lill de mål som gäller för FRN eller de speciella områden som

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 9

utvärderats. Den kritik som uttryckts gäller ofta all vissa ansatser inte kunnat drivas längre eller med tillräcklig kraft och snabbhet. Genomgående hävdar ulvärderarna atl verksamheten i flera fall är unik och inle rimligen kommil lill stånd ulan de initiativ som tagits inom FRN-organisa-tionen.

Chefen för utbildningsdepartementet anför.

Utvärdering inom högskolan

UHÄ har haft i uppdrag att redovisa resullal av utvärderingar av den forskning som bedrivs inom högskolan.

För att få en uppfallning om förekomsten av mer systematiserade forskningsulvärderingar inom högskolan och sektorsorganen har UHÄ låtit göra en mindre karlläggning. Intervjuer har genomförls med dekaner inom humanistisk, samhällsvetenskaplig, medicinsk och malematisk-na-turvelenskaplig fakultet vid några högskoleenheter, med vissa rektorsämbeten, forskningsansvariga vid vissa seklorsorgan, samt med bl. a. företrädare för HSFR och NFR.

UHÄ har också redovisal en genomgång av viss akluell litteratur, såväl svensk som utländsk, på forskningsutvärderingens område.

Enligl UHÄ framgår det av den gjorda kartläggningen inom fyra fakulteter atl del inle där över huvud laget förekommer någon heltäckande nationell forskningsutvärdering disciplinvis. Kartläggningen har enligl UHÄ emellertid på ell intressant sätt belyst såväl dagslägel vad gäller forskningsutvärdering som de olika företrädarnas tveksamhet och skepsis resp. aspirationer och planer. UHÄ ser den gjorda karlläggningen som inledningen lill en period av mer samlade ansträngningar att finna lämpliga former för kvalitetsgranskning i svensk forskning. UHÄ nämner också atl ett projekl startat inom UHÄ — Kvalitet i högskolan genom vilkel UHÄ bl.a. vill bidra lill att finna en ändamålsenlig rollfördelning i utvärderingsarbetet samt tillförlitliga och meningsfulla former för forskningsulvärde-ring.

Enligt UHÄ bör forskningsulvärdering i högskolan ses i två perspekliv, nämligen den enskilda disciplinens resp. fakultetens eller fakullelsnämn-dens. Del som i svensk forskning närmast liknar utvärdering av detta slag är forskningsrådens granskningar. Inom del malematisk-naturvelenskap-liga områdel är del relalivi många discipliner som genom NFR: s utvärderingar blir förhållandevis väl täckta. Vid intervjuerna betonades också från företrädare för medicinsk fakultet atl det medicinska forskarsamhällets egen kvalitetsgranskning fungeral tillfredsställande och all man där var obenägen atl ändra formen för utvärderingar.

UHÄ anser också all de utvärderingar som inom vissa områden redan görs i forskningsrådens regi, med förhållandevis små förändringar i proce-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 10

dur och med mycket begränsade koslnadsökningar, skulle kunna ulvidgas och vara lill vägledning för statsmakterna i forskningspoliiiska överväganden.

Fakulletsnämnderna har, som ett led i sin forskningsplanering och inför beslut om medelstilldelning, en uppgift att utvärdera den information som institutionerna levererar om den egna fors4

UHÄ: s kartläggning av ell begränsat antal sektorsorgan visar att genomförda forskningsutvärderingars form och omfattning varierar. UHÄ framhåller all vissa seklorsorgan, ofta i anslutning till atl långsiklig forskning i ökad omfallning prioriterats, har ulvecklat intressanta och lill synes effektiva metoder för forskningsulvärdering. Dessa bör enligl UHÄ också kunna nyttiggöras inom högskolan.

UHÄ: s karlläggning av forskningsulvärderingar och diskussioner med företrädare för olika forskningsinstitutioner inom och utom den svenska högskolan har aktualiserat vissa rollfördelningsfrägor. UHÄ är berett all ta initaliv i följande sammanhang:

- nationella granskningar disciplinvis, i ett inledningsskede lämpligen som försöksverksamhet inom humanistisk och/eller samhällsvetenskaplig fakultet

- samordning och slöd lill fakulletsnämnderna i del forlsalla arbelel med fakultelsprogram

- stöd till metodutveckling vad gäller forskningsulvärdering

- diskussion av förutsättningarna för extern utvärdering av temaforskningen i Linköping

- samverkan med såväl forskningsråden som seklorsorganen i bl. a. frågor om forskningsulvärdering.

Riksrevisionsverket (RRV) har genomfört en granskning av de vikligaste av de styrmedel (styrfaktorer) genom vilka statsmakterna styr forskningen och förulsältningarna för forskningen (Styrning av högskolans forskning, RRV dnr 1982: 189). Granskningen, som främsl hämtar sitt underlag från den psykologiska forskningen och från samhällsvetenskaplig fakullel/fa-kulletsnämnd, belyser slyrningsproblemen på institutions-, fakultets- och högskolenivån saml för UHÄ och externa finansiärer.

Granskningen visar på problem med beslutsunderlaget och med förmågan atl fatta beslut. Fakultetsnämndernas anslagsframställningar innehåller t.ex. myckel få uppgifter om forskningens resurser och resultat och fakulletsnämnderna har t.ex. i slor ulsräckning undvikit alt fatta obekväma beslut.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 11

RRV har som en ulgångspunkl i revisionen haft en helhetsyn på verksamhelen på institutionsnivå. Bl. a. behovel av ett sammanhållet ansvar för forskning, forskarutbildning och grundutbildning leder lill alt UHÄ får en viktig funktion. RRV ger förslag hur bl.a. UHÄ skall förbättra sin planering och uppföljning/utvärdering av forskningen.

Statsrådet Ingvar Carlsson anför.

Med anledning av vad som här redovisats i fråga om utvärdering villjag anföra följande.

Jag har i inledningen utvecklat betydelsen av utvärderingar av forskning för att la fram planeringsunderlag för forskningspoliliken.

Forskning är en verksamhet som är svår att mäta. De kvantitativa mått som används i forskningssammanhang avser oflasl vad som skulle kunna kallas forskningens "input": pengar, personal, materiel etc. I vissa sammanhang används ocksä kvantitativa uppgifter om forskningens resullal. Del kan gälla anlal forskningsrapporter, antal omnämnanden i velenskapliga tidskrifter etc.

RRV ger i revisionsrapporten Slyrning av högskolans forskning exempel på hur forskningsansvariga organ kan presentera olika uppgifter (indikatorer) om forskningens resurser och resullal. Indikatorerna kan dels tillsammans med andra kvalitativa uppgifter tjäna som underlag för beslut, dels vara en utgångspunkt för mer omfattande utvärderingar av forskning.

Vissa forskningsområden är så exklusiva att endast ett mycket litet anlal personer har kompetens att bedöma verksamheten inom dem. Givetvis kan della medföra problem. I vart fall måste här sä långt möjligl kompetens inom det internationella forskarsamhället utnyttjas.

Bedömningar av forskning förekommer redan i skilda former. Som exempel kan nämnas dispulationerna i samband med avläggande av doktorsexamen, sakkunnigbedömningarna vid tillsättning av högre forskartjänster och den ofta mycket ingående prövning som görs av forskningsprojekl från anslagsbeviljande organs sida. Vissa myndigheler har inskrivet i sina instruktioner all de skall utvärdera forskning inom sina resp. verksamhetsområden. Det gäller t.ex. forskningsråden inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde.

Som jag anfört i del föregående bör alla myndigheter med ansvar för forskningsverksamhel regelbundet göra utvärderingar och redovisa resultaten av dessa. Sådana mer systematiska belysningar av verksamhelen inom ett eller flera forskningsområden ger inle bara underiag för den berörda myndighetens och forskarens eller forskargruppens fortsatta verksamhet. Utvärderingar av detta slag är också nödvändiga för de övergripande beslut som fattas av regering och riksdag.

Inför den proposition som nu anmäls har på regeringens uppdrag forskningsråden  inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde, FRN

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 12

saml UHÄ redovisal resultaten av vissa utvärderingar inom sina resp. områden.

Vad gäller HSFR är del enligt min mening glädjande all rådet har initierat flera utvärderingsprojekt under de senaste två åren. Även om den förul nämnda inventeringen av beteendevetenskaplig forskning endast är en böljan lill en uivärdering, är de slutsatser som HSFR har kunnat dra därur intressanta. Tyngdpunkter har identifierats, likaså brister i ulvecklingen av långsiklig kunskapsuppbyggnad, framför allt inom pedagogisk forskning. Kvalitativa aspekler har kunnat bedömas genom att andelen forskningsresultat, som har publicerats i internationella fidskrifter eller handböcker, undersökts.

Vad gäller MFR delar jag rådels uppfattning att alla indikationer visar att svensk medicinsk forskning står pä en internationellt sett hög nivå.

MFR skulle enligt uppdraget redovisa resultat av uivärdering av svensk forskning inom MFR: s område. MFR: s redovisning innefaltar såväl publi-ceringsstudier, citeringsstudier, undersökning av svenska forskningsmedelsansökningars framgång, sakkunnigutlåtanden som exemplifieringar av forskningsresultats belydelse för praklisk hälso- och sjukvård. Redovisningen belyser en del av MFR: s verksamhet. Jag utgår från att MFR fortsätter denna genomgång av olika forskningsområden.

Inför 1982 års proposition om forskning m. m. föreslogs en viss ändring av ansvarsfördelningen vad gällde planering av och stöd till hälso- och sjukvårdsforskning. FRN föreslog då alt MFR: s ansvar i första hand borde koncenlreras på alt vidmakthålla och utveckla en kvalilalivt framstående biomedicinsk forskning. Enligt propositionen fanns inte tillräckliga skäl för atl ändra huvudmannaskapet utan MFR borde även i fortsättningen ha ansvaret för sådan medicinskt inriktad hälso- och sjukvårdsforskning som MFR då stödde. Delegalionen för social forskning (DSF) ålades ansvarel för forskning kring den hälso- och sjukvård som har ulgångspunkl i ett social-, samhälls- och beieendevetenskapligt perspektiv. MFR redovisar en granskning av rådels inilialivverksamhet inom hälso- och sjukvårdsforskningen, gjord av tre sakkunniga hämtade ulanför Sverige. I yllrandena diskuteras bl. a. bredden pä svensk sådan forskning. Enligl MFR samarbetar rådel och DSF i dessa frågor såväl som i flera andta där resp. organs verksamheler har mer eller mindre nära beröring med varandra. Vad MFR här anför visar enligt min mening att rådel ligger väl framme inom sin del av forskningsområdet samt alt ansvarsuppdelningen mellan MFR och DSF inle inverkat negativt på bredden av forskningen inom området.

Vad belräffar NFR har, som framgått av 1982 års redovisning för riksdagen, rådels inilialiv atl konsekvent utvärdera sin projektverksamhet väckt internaUonellt intresse. NFR har, enligt min uppfattning, genom ordningen med bedömningar av utländsk velenskaplig expertis pä ell mycket förtjänstfullt sätt kompletterat det prioriteringsförfarande på vetenskapliga grunder som kontinuerligt äger rum i rådets programulskoll i samband med

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 13

ställningstaganden lill nya forskningsprojekl. De ulländska bedömningarna har givit en god uppfattning om kvaliteten av svensk naturvetenskaplig forskning inom ett anlal forskningsområden i ett internationellt perspekliv.

De forskargrupper som varil föremål för internationell utvärdering har till övervägande del upplevt denna som posiliv, inle minsl genom alt den även omfatlal diskussion om framfida inriktningar och trender inom forskningsområdet.

NFR har vidare påverkat andra nationella projeklfinansiärer att, där så varil lämpligl, lillsammans med NFR svara för samordnade internationella utvärderingar. Därigenom har inle bara själva ulvärderingsförfarandel fält en vidare spridning utan samordningen har också givit en mer övergripande bild av den pågående nationella forskningen bedömd enligt samma grundläggande kriterier, något somjag anser vara betydelsefullt.

FRN valde, för all uppfylla regeringens uppdrag om en utvärdering av den forskning som finansieras av FRN, att belysa och utvärdera tre områden, nämligen verksamheten inom kommillén för långsiklsmoliverad forskning, folkrörelseforskningen samt programmel för kemiska hälsorisker. Ulvärderarnas omdömen är i många fall klart positiva. Det föreligger dock också vissa förslag all förbättra olika verksamheler. Jag utgår ifrån att FRN saml berörda forskare och forskargrupper i sitt forlsalla arbele beaktar de synpunkler som förts fram i utvärderingarna.

Jag ålerkommer i del följande lill den utvärdering som gjorts av FRN: s allmänna inriktning och roll i del svenska FoU-systemet.

Chefen för ulbildningsdeparlemenlel anför.

Ifråga om utvärderingar inom högskolan delar jag UHÄ:s uppfattning all det fortsatta arbelel bör ägnas ål bl. a. nationella granskningar disciplinvis inom skilda forskningsområden. Arbelel med dessa bör bedrivas i sådan takt atl resultaten från nägol eller några, t.ex. inom humanistisk eller samhällsvetenskaplig fakultet, kan redovisas inför nästa forsknings-politiska proposition.

Vidare anser jag det värdefulll all UHÄ stödjer metodutveckling vad gäller forskningsutvärdering. UHÄ: s arbele med frågan om utvärdering av forskning måsle bedrivas i samverkan med såväl forskningsråd som berörda seklorsorgan.

Statsrådet Ingvar Carisson anför.

Forskning om datateknikens användning

Som en följd av riksdagens beslut med anledning av motioner om utbildning och forskning om dalateknik (motionerna 1976/77:983 och 1674 (yrkande 6), UbU 8, rskr 36) uppdrog regeringen genom beslut den 10 april

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5   Utbildningsdepartementet 14

1980 ål FRN alt ularbeta ett samlat program för forskning rörande datateknikens framtida användning.

FRN har lagt fram förslag till ett samlat forskningsprogram med huvudinriktning på forskning kring de grundläggande förutsättningarna för datateknikens ulveckling och tillämpning.

Förslagel har remissbehandlals. En sammanfattning av förslaget samt remissammanställningen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 5.1.

FRN fastslår beträffande begreppet datateknik att en heltäckande definition av vilken teknik som skall anses vara dalateknik är svår att enas om i en period då tekniken är i ständig utveckling. Den betydelse tekniken har för samhället eller för den enskilde medborgaren måste, enligl FRN, vara ett kriterium av störte vikt för en sådan bedömning än en formell gränsdragning med hänsyn lill den tekniska konstruktionen hos en viss tillämpning.

Forskningsprogrammet ger enligl FRN uttryck för en samlad strategi för forskningens utveckling snarare än ett samlat program för forskningens deialjinriktning.

FRN delar in forskningsuppgifterna i tre huvudgrupper;

- Forskning kring de grundläggande förutsättningarna för teknikens utveckling och tillämpning, m.a.o. forskningsinriktningar, som studerar egenskaperna och behoven hos användarna av lekniken, dvs. människan som individ eller i grupp, organisationer och företag samt samhället i slorl.

- Forskning som syftar till atl utveckla själva tekniken.

- Forskning som syftar till att utveckla tillämpningar av tekniken. Denna forskning ser FRN som en förenande länk mellan de båda ovan nämnda områdena.

FRN anser att dessa tre huvudinriktningar bör stödjas och byggas upp till en sådan kunskapsnivå och omfattning att ell meningsfyllt samarbete och utbyte av erfarenheler kan äga rum dem emellan.

FRN konstaterar alt ingen av de tre huvudinriktningarna f. n. har tillräckliga resurser. Den största eftersläpningen vidlåder emellertid forskningen kring de grundläggande förutsättningarna för datateknikens utveckling och lillämpning. Förslagen om forskningsinsatser rör därför till helt övervägande del denna huvudinriktning. Här ges förslag lill forskning kring individen, forskning kring verksamheter och forskning kring samhällets funktioner.

FRN framhåller bl.a. betydelsen av forskning om mulliprocessorsys-lem, komponentleknik, särskilt kemisk och biokemisk, leknik för förslärk-slärkning av människokroppens funktioner då dessa försvagas eller bortfaller, ulveckling av arbetsplalsulruslning, av undervisningsredskap, av tillämpad kontorsautomation, av mjukvarukonstruklion för slora datasystem och av metoder för miljökontroll och miljöövervakning.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 15

Slutligen föreslår FRN ell stöd till experimentverksamhet i verklig miljö, för utveckling av leknik och tekniklillämpningar.

FRN föreslär resursförstärkningar i form av fasta tjänster och/eller forskningscentra, anslag till projektforskning samt experimentverksamhet.

Då det gäller omfallningen och genomförandel av insalserna inom huvudinriktningen forskning kring de grundläggande förutsättningarna för teknikens utveckling och tillämpning har FRN gjorl följande bedömningar.

De resurser som avsätts för forskningsinsatserna bör vara av en sådan storleksordning all de täcker samtliga områden. Varje område bör få ell tillskott av fasla och rörliga resurser som kan skapa reella förutsättningar för kompetensutveckling och utnyttjande av forskningsresultaten.

FRN: s bedömning är att detta kräver insatser av en storleksordning som motsvarar 150 till 200 forskartjänster med följdkostnader för leknisk och administrativ personal, utrustning m. m. De totala koslnaderna för de föreslagna förstärkningarna beräknas till mellan 60 och 75 milj. kr./år inberäknal 10 milj. kr./år i kostnader för experimenlverksamhet.

FRN anser att regeringen, i samband med de forskningspolitiska propositionerna, skall svara för strategisk samordning av den här aktuella forskningen. FRN skall samordnaprojeklverksamhelen inom områdel.

De flesta remissinstanser är positiva till den allmänna inriktningen av forskningsprogrammet. Ett flerlal finner dock förslagen för allmänl hållna för all ge vägledning för priorileringar eller avvägningar.

Genom riksdagsbeslul (prop. 1981/82: 123, AU 29, rskr 376) har regeringen bemyndigats alt låta arbelarskyddsfonden ta i anspråk 50 milj.kr. för ett forsknings- och ulvecklingsprogram för bättre arbetsmiljö och arbetsorganisation i samband med dalorisering.

Syftet med programmet är att ta fram exempel pä hur man vid datorisering i arbetslivet både kan tillgodose kraven på en rationell och effektiv produklion och kraven på god arbetsmiljö, medbestämmande och arbetsorganisation. Programmet skall innefatta praktiska projekt och knytas an direkt till produktionen.

Programmel skall löpa under fem år. I en preliminär kalkyl har kostnaderna uppskattats lill 50 milj.kr. Dessulom kommer av slalliga medel all tillskjutas ytterligare 4,5 milj. kr. under en treårsperiod. Dessa medel skall användas för särskilda satsningar på forskning om systemutvecklingsme-loder som kan ge ökal inflyiande för de anställda vid datoriseringen.

För egen del vill jag anföra följande.

FRN: s förslag till forskningsprogram är vittomfattande och syftar till atl öka vår kunskap om sambandet mellan individen, samhället och datatekniken.

Av FRN: s rapport saml av den samlade redovisning som remissinstanserna lämnai framgår att en stor del av de resurser som i dag satsas på forskning inom dataområdet är inriktade på forskning som syftar till alt utveckla själva lekniken och tillämpningen av denna. Den lill volymen

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 16

största delen av denna forskning bedrivs inom induslrin, lill övervägande del inom utländska multinationella förelag. Omfallningen av denna forskning är svår all bedöma. Det står emellertid klart atl den är flerfaldigl störte än hela den svenska forskningsvolymen sammantagen. Av svenska offentliga satsningar kan främst nämnas de insalser styrelsen för teknisk ulveckling (STU) gör med anknylning lill informationsteknologi. De uppgår f. n. lill ca 100 milj. kr./år varav 70 milj. kr. avser svensk kunskaps- och kompetensuppbyggnad inom grundläggande teknik.

Jag vill vidare hänvisa till den salsning som del nationella mikroeleklronikprogrammet (NMP) innebär. Inom ramen för della program anvisas innevarande budgelår 5 milj.kr. för grundforskning inom halvledarfysik. Delprogrammet syftar till uppbyggnad av den forskningsmiljö som krävs för all ge kunskap om de mekanismer, som styr egenskaper hos komponenler eller deras framslällningsprocesser. För perioden 1983/84 - 1986/87 planeras en salsning om totalt ca 39 milj. kr. för delta program. Chefen för industridepartementet återkommer i annat sammanhang i frågan om det nationella mikroelektronikprogrammet. Jag kommer i del följande all under ett anslag benämnl Nalionell halvledarforskning beräkna 16 milj.kr. för budgelårel 1984/85 för delprogrammel Grundforskning i mikroeleklronikprogrammet.

Som framgår av vad jag här sagl om inriktningen av pågående forskning inom dalaområdel är fördelningen av resurser ojämn. Detta har FRN lagil fasla på och lagl ell förslag med tyngdpunkt på en salsning på forskning kring de grundläggande förulsättningarna för datateknikens utveckling och lillämpning. FRN föreslår fyra delområden för forskningsinsatser: forskning kring individen, forskning kring verksamheter, forskning kring samhällels funktioner samt forskning för metodutveckling. För denna forskning föreslår FRN resursförslärkningar i form av fasta tjänster och/eller forskningscentra. Dessulom föreslår FRN att rörliga forskningsresurser lillförs för projeklforskning och experimenlverksamhet m.m. Vidare har FRN nyligen redovisal resultaten av en utredning om datorkapacitet vid universitet och högskolor.

Jag finner FRN:s förslag förtjänstfullt. Förslagel är dock, vilket också framhållits av många remissinstanser, alltför allmänl hållet för alt ligga lill grund för beslut om ett forskningsprogram rörande datateknikens användning. Jag delar helt FRN:s uppfallning om behovel av balans i satsningarna på forskning inom dataområdet. Enligt min mening behövs således ytterligare insatser för såväl utveckling av '"mjukvara" som forskning kring de samhälleliga aspekterna av datateknik. När det gäller all öka kunskapen om sambandel mellan individen, samhället och datatekniken är del enligl min mening angeläget atl den kunskap som idag finns uppbyggd inom skilda discipliner främst inom det samhällsvetenskapliga och humanistiska områdel kring individen och samhällel, kan ulnylljas som underlag för de beslut rörande användningen av den nya tekniken som samhället nu

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 17

står inför. En samverkan mellan forskare från skilda discipliner är här nödvändig. För alt stimulera lill sådan samverkan kommer i del följande all beräknas 1,5 milj. kr. för detta ändamål under anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål. Jag avser all i.annal sammanhang föreslå regeringen i vilka former della.arbele skall bedrivas. Jag vill också hänvisa till den förslärkning av temaforskningen i Linköping, som kommer all föreslås av chefen för utbildningsdepartementet, innefattande inrällandet av en professur i Teknik och social förändring.

Salsningen pä grundforskning inom NMP är störst budgelårel 1984/85, 16 milj. kr. Därefter Irappas den ned. Därvid kan medel i viss utsträckning frigöras för insalser jnom andra områden.

Chefen för ulbildningsdeparlemenlel anför.

Fakultetsprogram och former för inrättande m. m. av tjänst som professor

Forskarutbildningsutredningen (FUN) föreslog i sill belänkande (SOU 1977:63) "Fortsall högskoleutbildning" att riksdagen skulle faslslälla mål och rikllinjer för varje fakultet i anslulning lill behandlingen av motsvarande budgetanslag.

Till grund för programmen skulle ligga förslag och bedömningar från högskolemyndigheterna. Med en sådan ordning skulle, enligt FUN, riksdag och regering inle längre behöva styra forskningsverksamhetens inriklning genom alt faslslälla ämnesinnehåll för högre ijänsler.

I propositionen om vissa frågor rörande forskning och forskarutbildning (prop. 1978/79: 119) behandlades frågan om atl vidareutveckla formerna för riksdagens och regeringens planering och slyrning av forskning och forskarutbildning inom högskolan. Förslagen till program för den tema-orienterade forskningen vid universitelet i Linköping anfördes som exempel på konkreta måldokument för en verksamhet av den arl FUN föreslagil. UHÄ fick i uppdrag alt försöksvis utarbeta förslag till mål och rikllinjer för några disciplinorienterade fakulteter. Försl när resultatet av några sädana försök förelåg skulle underlag finnas för atl ta slällning till frågan om huruvida ell syslem borde införas där forsknings- och forskarulbild-ningsverksamheten skulle styras utifrån nationella mäl och rikllinjer angivna av riksdagen och regeringen.

I maj 1981 lämnade UHÄ en delrapport till regeringen över del arbete som inletts med anledning av uppdraget. Programutkast hade utarbetats för humanistisk, samhällsvetenskaplig och leknisk fakultet. Som ett underlag för dessa hade verksamhetsbeskrivningar utarbetats av fakulletsnämnderna.

I 1982 års proposition om forskning m.m. fastslogs alt det arbele som UHÄ påböijat tydde på atl fakultelsprogram skulle kunna fylla en viklig funktion både i den lokala och den centrala planeringen. UHÄ fick i 2    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 107. Bilaga 5

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 18

uppdrag all skyndsamt fullfölja arbetet med fakultelsprogram.

UHÄ har redovisal sitt uppdrag lill regeringen i en skrivelse av den 31 oktober 1983. Lokala underiag för fakultetsprogram har försöksvis utarbetats vid flerlalel berörda högskoleenheter och överlämnats till UHÄ i samband med anslagsframställningarna för budgetåret 1984/85. Huvudsyftet med ett fakultelsprogram är atl presentera en plan för den långsiktiga utvecklingen av verksamhelen, dvs. såväl sådan som bekostas av fakulletsanslag och forskningsrådsanslag, som verksamhel som bedrivs med externa medel, t. ex. från seklorsorgan eller andra finansiärer. Della innebär atl programmet skall omfatta såväl grundforskning och mer tillämpad forskning som ulvecklingsarbete och utredningar samt forskarutbildning.

För teknik och naturvetenskap har UHÄ utvecklat dels ell förslag lill systematik, dels en delaljerad skiss över hur och med vilkel innehåll nationella fakultelsprogram skulle kunna utformas och användas.

Fakultetsprogrammet för tekniska vetenskaper är indelal i huvudområde (teknikvetenskaper), delområden (t.ex. mekanisk och lermisk teknik) och basområden (exempelvis tillämpad mekanik). För varje basområde lämnas sedan en beskrivning av

1) nuläge och inlernalionella trender inom forskningsområdet,

2) beskrivning av nuvarande verksamhet vid berörda högskoleenheter, deras profiler, inriklning och omfattning,

3) en verksamhetsplan för ulvecklingen inom området för de närmaste fem åren.

UHÄ menar att dessa beskrivningar, som är grundade på fakultetsnämndernas anslagsframställningar, verksamhetsberättelser, ulredningar m. m., bör ge möjligheler alt bedöma kompelens och möjligheler saml brisler inom varje basområde i landel. UHÄ anför alt beskrivningen av nuläge och trender bör vara utformad i ell internationellt perspekliv. Vidare är del nödvändigt all arbelel med fakultelsprogram görs av vetenskapligt kunniga personer.

I fakulietsprogrammen för matemaiisk-nalurvelenskaplig och teknisk fakultet upptas samtliga högre ijänsler. Inplaceringen i basområde är gjord med utgångspunkt i den akluella verksamheten och oberoende av benämning och tillsättningsprogram. Antalet forskarstuderande och omfattningen av tillgängliga resurser anges.

UHÄ menar all erfarenheterna av det hittills bedrivna arbetet visar att det råder skilda förutsättningar för fakulteterna när del gäller möjligheterna att finna systematiska beskrivningar av pågående forskningsverksamhel som en grund för framtida förändringar och förslag. UHÄ förordar således inle någon enhetlig modell för ulvecklingen av fakultelsprogram.

I prop. 1981/82: 106 anförde min företrädare all han ansåg liden mogen att pröva om inrällande av ijänsler som professor och bestämning av inriktningen av professurer alltjämt borde vara ell styrinstrument för rege-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 19

ring och riksdag. Utbildningsutskottet betonade all regering och riksdag inle bör lämna ifrån sig nuvarande styrinstrument innan det visat sig möjligl all finna instrument som är lika bra (UbU 1981/82:37). Regeringen uppdrog den 16 september 1982 åt UHÄ all utreda formerna för inrättande m. m. av ijänsl som professor.

UHÄ har i en promemoria av den 17 oklober 1983 framlagt förslag till dels allmänna principer, dels konkreta ålgärder vad gäller inrättande av tjänst som professor.

Som allmänna principer fastslår UHÄ att riksdagens och regeringens styrning av forskningen i princip skall vara en bred ramslyrning — mäl, prioriteringar, resurser. Högskoleenheterna skall sedan ges slor frihel all ulforma delaljbeslul och välja åtgärder. Pä cenlral myndighetsnivå bör ligga ell övergripande uppföljnings- och samordningsansvar som också skall innefatta framtagning av ett samlat beslutsunderlag för regeringens och riksdagens resursallokering till högskoleforskningen.

Som konkreta åtgärder föreslår UHÄ bl.a. atl stöd lill nya forskningsområden normalt skall ske genom medelsanvisning utan direkl koppling lill inrällande av ordinarie professur. Områdessalsningarna skall ges en flerårig utformning. Möjlighelen alt inrälla ordinarie tjänst som professor bör finnas kvar, bl. a. för att stabilisera basorganisationen inom viktiga forskningsområden.

Vidare föreslår UHÄ att beslut rörande återbesättande av ledigbliven ordinarie professur med oförändrai eller ändrat ämnesinnehåll skall koncenlreras lill en beslutsnivå, lämpligen UHÄ. Rutiner bör skapas för alt från sektorsorgan till högskoleanslag överföra medel för väl elablerad scklorsforskning av hög kvalitet avseende långsiktig kunskapsuppbyggnad. Prövningen av forskningsprioriteringar och områdessatsningar bör pä sikt koncenlreras lill de forskningspoliiiska propositionerna.

UHÄ föreslår också att utredning skall göras, bl. a. i samråd med forskningsråden, av hur en nödvändig samverkan i beredningsarbetet på verksnivån skall åstadkommas. Vidare krävs, enligt UHÄ, ytterligare överväganden vad avser vissa ijänsler, t. ex. kliniska professurer.

Slutligen betonar UHÄ all i nuvarande situation med hot om nedläggning av viss högskoleforskning och krav på koncentrering av forskningsresurserna måsle forskningsslyrningen pä alla nivåer i allt högre grad gälla "negativa priorileringar", varför de särskilda styrproblemen i sädana sammanhang behöver närmare utredas.

För egen del vill jag anföra följande.

UHÄ har nu redovisat erfarenhelerna av försöksvis utarbetade program för matemaiisk-nalurvelenskaplig och teknisk fakultet samt erfarenhelerna av lokall arbele i samma syfle för flerlalel fakulteter. Ett slorl arbete har lagts ned på detta. Syftet har varit att utveckla ett verkningsfullt instrument för planering och profilering av forskningsinsatser såväl inom enskil-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 20

da högskoleenheter som på nationell nivå. All ta fram program som tjänar som styrinstrument för en så mångfasellerad verksamhet som forskning är dock en svår uppgift. Olika profiler avtecknar sig vid olika tillfällen. Atl finna former för systematisk planering, som smidigt kan anpassas lill en föränderlig verksamhel utan all samtidigt upplevas som en byråkratisk tvångströja, kräver enligl min mening stor öppenhet hos dem som har planeringsansvaret.

Försöken med fakultelsprogram visar alt på lokal nivå har en genomgång av forskningen inom resp. fakultet medfört en bättre överblick av den pågående verksamhelen och bättre kommunikation såväl internt som gentemot sektorsorgan, forskningsråd och andra uppdragsgivare. Arbetet har vidare medfört att man fått ett bällre grepp om den roll scklorsforskning spelar i de olika institutionernas verksamhet.

Ytterligare arbete krävs, enligt min mening, för att man skall kunna la ställning till vilken roll fakultelsprogram kan spela som planerings- och styrinstrument för forskningsverksamheten. Jag anser därför all arbetet bör fortsätta med en klar inriktning på all ta fram lätthanterliga dokument, som kan utnyttjas för den övergripande planeringen och styrningen nalio-neUl. Härvid bör bl. a. prövas vilka former som skulle kunna användas för uppföljning och utvärdering i ell system med fakultetsprogram. Jag avser atl i annat sammanhang ålerkomma till regeringen med förslag till ell uppdrag till UHÄ av denna innebörd.

Jag delar UHÄ: s mening att satsningar på nya forskningsområden huvudsakligen bör göras genom s.k. öronmärkning av medel och all högre tjänsler bör inrättas först då ett forskningsområde blivit fast etablerat. Jag går därmed över till frågan om styrning genom inrättande av professorstjänster.

Enligl min mening måste regeringens och riksdagens inrättande av professurer beslå som styrinstrument i avvaktan på en fortsall utveckling av fakultelsprogram i enlighel med vad jag nyss angivit. Den prövning av ämnesinnehållet för ledigblivande professurer som regelmässigt görs blir med dagens krav på förnyelse genom omprioriteringar av central belydelse. Jag delar UHÄ: s uppfallning all det är lämpligt alt koncentrera besluten i dessa frågor lill en beslutsnivå. Sä länge inriktningen av professors-tjänster är del vikligasle styrinstrumentet som slår till förfogande anserjag det m.h.l. de krav jag nyss nämnt nödvändigl atl besluten fattas på slalsmaklsnivå.

Enligt gällande bestämmelser har UHÄ rätt att medge atl ledigblivande tjänst som professor återbesätts med oförändrad benämning och oförändrat ämnesinnehåll. Della innebär all regering och riksdag endasl får möjlighet all ta ställning i de fall UHÄ aktualiserar en förändring. Av de nyss anförda skälen förordar jag atl beslut av UHÄ om återbesättande av ordinarie eller extra ordinarie tjänst som professor skall underställas regeringen för prövning.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 21

UHÄ har i lidigare anslagsframställningar framhållit del angelägna i att finna former för en temporär dubblering inom ramen för befintliga medel av en - i vederböriig ordning prövad - professur fram till dess atl den avgående innehavaren pensioneras. I anslagsframslällningen för budgetåret 1984/85 har UHÄ fört fram ett konkret förslag av sådan innebörd. Jag kommer atl la slällning till förslaget vid min behandling av anslaget lill de lekniska fakulteterna. Här vill jag allmänt framhålla att jag finner det angeläget att regeringen ges möjlighel alt inrätta Ijänsl som professor när del anses önskvärt alt få en genom omprövning fastlagd ny inriklning etablerad sä fort som möjligt eller när det av t.ex. rekryteringsskäl bedöms som angeläget all tillsätta en ny innehavare pä en ledigblivande tjänst i förtid. Koslnaderna för en sådan åtgärd skall då rymmas inom ramen för anvisade medel. Den tid som parallella tjänster får finnas inrättade bör anges särskill i varje enskilt fall. Om regeringen inrättar en ny tjänst skall samtidigt föreskrivas all den ledigblivande ijänslen skall dras in vid innehavarens avgång.

Hemställan

Med hänvisning lill vad jag har anfört hemsläller jag all regeringen föreslär riksdagen

atl godkänna vad jag har förordat om återbesättande av tjänst som professor samt bemyndiga regeringen atl pä säll jag föreslagil temporärt inrätta tjänst som professor (L 24/26).

Lilteraturförsörjning Allmänt

Litteralurförsörjningen utgör en betydelsefull förutsättning för högskolans verksamhel. Väl fungerande och välförsedda bibliotek är nödvändiga för kvaliteten i både forskning och utbildning. Litteralurförsörjningen liksom hela informationsförsörjningsområdet måsle därför uppmärksammas i de samlade prioriteringarna inom forskningsområdet.

Prisutvecklingen inom områdel har varil osedvanligt ogynnsam. Orsakerna härtill ligger främst i den internationella kostnadsutvecklingen. Således har priset på utländsk vetenskaplig litteratur bara under del senaste årel ökat med ca 35 %. Antalet periodiska publikationer som enskilda forskare behöver för att följa ulvecklingen inom sina områden ökar. Samtidigt tvingar meddsbrislen flertalet bibliotek atl minska antalet prenumerationer.

Den nationella samordningen mellan de vetenskapliga biblioteken behöver förbättras. Frågan om en uppdelning av ansvaret för olika områden av litteralurförsörjningen har diskuterats under en lång följd av år utan all några slörre resullal uppnåtts. En ansvarsfördelning mellan biblioteken, bl. a. vid förvärv av utländskt material, bör kunna medföra färre dubbelin-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 22

köp av litteratur och störte möjligheler att hålla fler titlar. Syslemet måsle givetvis kopplas lill ett närmare samarbete och informationsutbyte mellan de vetenskapliga biblioteken, snabbare Qärriån etc. Ett sådanl syslem bör givetvis innebära ett väsentligt mått av besparing och rationalisering. Av den anledningen har denna fråga uppmärksammats inom del förul nämnda resursöversynsprojektel. I detta studeras högskolans resursanvändning i avsikt att åsladkomma rationaliseringar och omprioriteringar inom olika områden. De ålgärdei-jag i det följande föreslår motiveras av iakttagelser som har gjorts i bl. a. detta arbele.

Även inom högskoleenheterna finns i många fall anledning att förbättra samordningen. Vid sidan av högskolans ceniralbibliotek har vid många institutioner byggls upp inslitulionsbibliotek. Högskolans biblioteksnämnd/huvudbiblioteket har ofta varken överblick över vad som köps eller möjlighet att påverka dessa inköp. Samma litteratur kan därför ålerfinnas både cenlrall och lokall. I andra fall inköps centralt litteratur som inte kommer till användning därför atl institutionerna inle efterfrågar den. Lokala rutiner för samkatalogisering och avvägning mellan cenlral/lokal-bibliolek erfordras. Redan i proposilionen (1975:9) om reformering av högskoleutbildningen m. m. anförde dåvarande chefen för utbildningsdepartementet (s. 543) alt han fann ell förslag från statskontoret att inordna inslitutionsbiblioleken i vederbörande läroanstalts bibliotek väl grundat. Åtgärder i denna riktning har emellertid vidtagits av högskoleenheterna endasl i begränsad omfattning.

Både lokall och nationellt krävs sålunda insatser för alt förbättra organisationen kring litteraturservicen. Samtidigt måsle organisationsfrågor lösas utgående från de förutsättningar som finns vid varje enskild högskoleenhet. De berörda högskoleenheter som inle redan gjort della har anledning se över sin organisation för lilleraturservice och utarbeta en plan för högskoleenhetens samlade lilteraturförsörjning. Jag återkommer härlill i samband med mina förslag i det följande. Jag utgår frän alt delegationen för velenskaplig och teknisk informalionsförsörjning (DFI) och UHÄ mol bakgrund av sina resp. ansvarsområden kommer atl följa och stödja arbetet vid högskoleenheterna.

Ansvarsbibliotek

Med ett s. k. ansvarsbibliolek avses en institution som givits och åtagit sig del nationella ansvarel för velenskaplig och leknisk informalionsförsörjning inom ett ämnesområde. Syftet med ett system av ansvarsbibliolek är atl den vetenskapliga och lekniska informationsförsörjningen för landets forsknings- och utvecklingsverksamhel skall fungera effektivl på nalionell nivä.

Ansvarsbibliotekets uppgifter bör bestå framför allt i referensservice och beståndsservice, men även i planering och utveckling, dvs. atl la initiativ lill alt bygga upp samlingar (litteratur, databaser etc.) samt alt

Prop. 1983/84:107   Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 23

samarbeta på skilda plan inom ämnesområdet såväl nationellt som internationellt. I planering och utveckling bör även ingå utvärdering och kontroll.

DFI har på regeringens uppdrag utrett och inkommii med förslag angående förutsättningarna alt inrätta ett syslem med ansvarsbibliolek.

DFI stöder sina förslag på en utredning av den s. k. ansvarsbiblioteks-
utredningen, vars rappori Ansvarsbibliotek. Ell system för nationell infor
mationsförsörjning (DFI 1983:1 och 3) har remissbehandlats av delegalio
nen. I

Av remissammanställningen framgår bl.a. atl decentraliserade ansvarsbibliotek tillstyrks av flertalel remissinstanser, t.ex. av nalionelll forsk-ningsplanerande organ. Undantagen ulgörs av bl.a. UHÄ som anser all det maierial arbetsgruppen presenterat inle utan väsentliga komplelleringar kan ligga lill grund för ell ansvarsbibliotekssyslem. Främst gäller del i fråga om ekonomi-, planerings- och slyrningsfunklioner. UHÄ anser dock atl en profilering av de vetenskapliga bibliotekens service måste ske men att den bör kunna komma lill slånd genom frivilliga överenskommelser saml genom markeringar vid beslut om anslagstilldelning.

DFI anser alt arbetsgruppen övertygande visal all de frivilliga åtaganden de vetenskapliga biblioteken gjorl under de senaste årtiondena vad gäller förvärvs- och fördelningsplaner på många sätt visal sig resultatlösa. Därför måste andra vägar prövas för all lösa sådana frågor. Ett ansvarsbibliotekssyslem av den modell arbetsgruppen föreslär, som har framgångsrika föregångare utomlands, bör kunna motsvara de behov som den nationella vetenskapliga och lekniska FoU-verksamhelen har av en specialiserad och kvalificerad informationsservice.

Med utgångspunkl i rapportens förslag, inhämtade yttranden och i övrigl framförda synpunkter, föreslär DFI, alt ett syslem med ansvarsbibliolek successivt byggs upp i Sverige med början den 1 juli 1984. DFI framhåller alt ansvarsområdena bör byggas upp kring centrala ämnesområden och anpassas till den indelning som gäller för forskningen och med hänsynslagande till förutsättningarna vid befintliga bibliotek.

Det är, enligt DFI, angeläget atl utnyttja redan befintliga resurser vid olika bibliotek när ell ansvarsbibliotekssystem byggs upp. Inom flera områden har idén om ansvarsbibliotek i realiteten fungerat sedan en del är lillbaka. I enlighel härmed föreslår DFI alt beslut nu fattas om atl ansvarsbibliolek inrällas inom ämnesområdena medicin samt lantbruk, skogsbruk och veterinärmedicin den 1 juli 1984 och inom områdena ekonomi och beleendevelenskap den Ijuli 1985.

För det fortsatta arbetet föreslår DFI att delegationen får i uppgift att närmare utreda dels formerna för ansvarsbibliotek inom teknikområdet, dels förutsättningar för ansvarsbibliotek för övriga ämnesområden. Utredningsarbetet förutsätts i så fall ske i nära samverkan med de institutioner som är berörda av verksamhelen.

Del ingår också bland DFLs förslag atl delegationen får ansvaret för

Prop. 1983/84:107   Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 24

samordning och planering av ansvarsbibliotekssystemet, vilket då också innefattar ansvar för den successiva ulbyggnaden.

Ansvarel för driften av systemet bör, enligt DFI, läggas på resp. bibliotek eller den myndighet som biblioteket tillhör och befintliga styrorgan bör utnyttjas.

Ansvarsbibliotekssystemet bör enligl DFI regleras av regering och riksdag. Efter några års försöksverksamhet kan det formaliseras t.ex. i en förordning där ansvarsbiblioteken och deras uppgifter anges. Vidare bör medel för biblioteken anvisas direkl till ansvarsbiblioteken resp. de myndigheler som de tillhör och markeras särskilt i regleringsbrev.

Såvida regering och riksdag beslular om ett ansvarsbibliotekssyslem för del medicinska områdel med Kl: s bibliotek som ansvarsbibliotek fr. o. m. den 1 juli 1984 bör enligl DFLs förslag för budgetåret 1984/85 till Kl anvisas 3069000 kr., varav 1990000 kr. motsvarar de medel som idag utgår över DFI: s anslag lill medicinska informationscentralen vid Kl: s bibliotek och 136000 kr. löne- och prisomräkning.

De medel som krävs för ansvarsbibliotekssystemet bör, enligt DFI, tillkomma genom en omfördelning av resurser som nu ulgår ull forskning och forskarutbildning.

För egen del vill jag, efler samråd med statsrådet Ingvar Carlsson, anföra följande.

Högskoleenheterna avsätter själva medel för litteraturservice inom ramen för sina utbildnings- och forskningsanslag. Härutöver föreligger möjlighet att med stöd av förordningen om externt finansierad verksamhet (UHÄ-FS 1982: 113) ta betalt för bibliotekstjänster i vissa fall.

Del är således i huvudsak högskolestyrelsens ansvar atl tillse atl avvägningen mellan litteratursérvice och andra ändamål sker på ett sådant sätt alt biblioleksresurserna anpassas lill forskningens, utvecklingsarbetets och utbildningens behov.

Jag utgår från alt högskoleenheterna även i fortsättningen med uppmärksamhet följer kostnadsutvecklingen inom detta område och vidtar erforderliga åtgärder för atl garantera lilleraturservicens kvalitet. Av särskild betydelse är att alla möjligheter Ull rationaliseringar och effektiveringar tillvaratas. Varje högskoleenhet som ännu,inte gjort detta bör i enlighet med vad jag nyss sagt utarbeta en plan för enhetens samlade lilteraturförsörjning. I detta arbete bör avvägningen mellan huvud- och inslitulionsbibliotek liksom samordningsmöjligheter lokall och regionalt uppmärksammas. Regional samverkan kan exempelvis innebära ett förbättrat samarbete mellan de vetenskapliga biblioteken och övriga högskoleenheters bibliotek. Samarbete ulanför högskoleorganisationen, t. ex. med näringsliv och kommuner, kan också vara aktuellt. Jag avser all föreslå regeringen all uppdra ät DFI att i samråd med UHÄ stödja och följa arbete av detta slag och redovisa en sammanslällning över olika insalser lill regeringen. DFI bör därvid lämna förslag till vilka ålgärder som centralt kan genomföras för

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 25

att understödja en lokal utveckling mot en ralionell och effekliv biblioteks-organisation vid högskoleenheterna.

Införandet av ett ansvarsbibliotekssyslem bör, som DFI och flera remissinslanser framför, på sikt medföra rationaliseringsvinster även i ekonomiska termer på så säll att resursförslärkningar kan koncenlreras till vissa bibliotek. Åtgärder vid enskilda högskoleenheter visar alt motsvarande rationaliseringar bör kunna åstadkommas genom en bättre samordning mellan ceniralbibliotek och institutions- eller seklionsbibliotek inom en enskild högskoleenhet. Sammantaget bör ålgärder av nu angivet slag medföra ett bällre resursutnyttjande, som ger förutsättningar för en förstärkt kvalitet även med oförändrade resurser totalt sett. Nyckelorden i del arbele som behöver genomföras är således profilering, förbällrad samverkan och ökad lokal slyrning.

Jag förordar atl ell ansvarsbibliotekssyslem successivl byggs upp i huvudsak i enlighet med DFI: s förslag. Syslemet bör i en första etapp endast omfatta ett fätal ansvarsområden och den forlsalla uppbyggnaden bör föregås av kompletterande ulredningsarbele. Jag anser i likhet med DFI och statskontoret att en reglering av systemet bör anslå lills praktiska erfarenheler vunnits genom några års verksamhel. Jag räknar vidare med att systemet skall kunna införas inom ramen för befintliga medelsramar för FoU och liknande verksamhet.

I ansvarsbibliotekets arbetsuppgifter bör ingå ell nationellt ansvar för alt den vetenskapliga och tekniska informationsförsörjningen lill landels samlade forsknings- och utvecklingsverksamhet inom ansvarsområdet håller en hög kvalilel och fungerar effektivt. Häri ingår uppgifter avseende referensservice, beståndsservice, information samt planering och ulveckling. Ansvarsbiblioteket har att lösa denna uppgift i samarbete med övriga berörda vetenskapliga bibliotek. Jag förutsätter alt DFI och övriga berörda myndigheler genom informella överläggningar åstadkommer en arbetsfördelning, som tar hänsyn till behov och resurser för ändamålel. Inilialiv till sådana diskussioner förutsätter jag skall las av den myndighel lill vilken ansvarsbiblioteket hör.

Av det jag nyss anförl framgår all ansvarsbibliotekssyslem enligl min mening endasl bör införas när del med hänsyn till aktuella förhållanden inom olika områden är ändamålsenligt. Del är inte ens troligt atl alla områden lämpar sig för en arbetsfördelning av angivet slag. I enlighet med DFLs förslag föreslår jag atl KI:s bibliotek och informationscentral ges ställning som ansvarsbibliotek inom området medicin fr.o.m. budgelårel 1984/85. Chefen för jordbruksdepartementet bereder f.n. frågan om ansvarsbibliolek inom områdena lantbruk, skogsbruk och veterinärmedicin. Ytterligare beslut om ansvarsuppgifter bör f. n. inte fallas. DFI bör dels följa och utvärdera här föreslagen verksamhet, dels utreda och föreslå eventuella ulbyggnader av systemet. Jag utgår från alt endasl områden där kvalitets- och effektivitetsvinster kan göras blir aktuella som nya ansvarsbiblioteksområden.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 26

Jag vill erinra om att utredningen (A 1979:01) rörande informalion om risker i arbetsmiljön har föreslagit alt ett ansvarsbibliolek utvecklas vid arbelarskyddsslyrelsen. Chefen för arbetsmarknadsdepartementet har efter samråd med mig i samband med behandlingen av utredningens betänkande (SOU 1982: 20) i 1984 års budgetproposifion (prop. 1983/84:100 bil. 12 s. 151) uttalat all hon anser att utvecklingen av ett ansvarsbibliotek vid arbelarskyddsslyrelsen är angelägen. I propositionen föreslås atl genom omprioriteringar inom verksamhetsområdet ytterligare medel för della ändamål slälls till arbelarskyddsstyrelsens förfogande. Även jag finner det ändamålsenligt all ell ansvarsbibliotek utvecklas vid arbelarskyddsslyrelsen, bl.a. med hänsyn till slyrelsens inslruklionsenliga uppgift atl fungera som cenlrall dokumenlationsorgan på arbelsmiljöforskningens område. DFI bör också följa och utvärdera ulvecklingen av arbelarskyddsstyrelsens bibliotek.

Ansvarsbibliotekssyslemet bör enligt vad jag nyss har anfört finansieras inom ramen för befintliga resurser. DFI har föreslagil att medel (900000 kr.) omfördelas för atl tilldelas Kl: s bibliotek. Enligl min mening bör frågan om kostnader och ambitionsnivå ytterligare belysas, varvid särskilt bör sluderas möjligheterna till besparingar vid de bibliotek som inte skall fylla funktionen av ansvarsbibliolek. Jag utgär från atl berörda myndigheler ålerkommer i denna fråga i samband med sina anslagsframslällningar.

Jag kommer i del följande under anslaget Medicinska fakulteterna anslagsposlen 1. Karolinska institulet att beräkna medel (-t- 2070000 kr.), moisvarande dem som för innevarande budgetär beräknats under anslaget till DFI avsedda för den riksiäckande verksamhelen vid medicinska informationscentralen vid Kl.

Jag avser atl i annat sammanhang föreslå regeringen att uppdra åt DFI att i samråd med UHÄ, SLU och arbetarskyddsstyrelsen meddela de anvisningar som erfordras för tillämpningen av ansvarsbibliotekssyslemet. Jag förutsäller också all DFI ansvarar för atl samråd kring syslemet arrangeras i ändamålsenliga former. Jag har i denna fråga samrått med cheferna för jordbruks- och arbetsmarknadsdepartementen.

Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av de av mig förordade rikllinjerna för uppbyggande av ett ansvarsbibliotekssyslem.

I stockholmsregionen finns f. n. ell slort anlal vetenskapliga bibliotek: kungl. biblioteket (KB), statens psykologisk-pedagogiska bibliotek samt biblioteken vid universitetet, tekniska högskolan och KL Enligl min mening bör ansvarsfördelningen mellan dessa bibliotek prövas. Härvid bör särskild uppmärksamhet ägnas KB:s ställning och arbetsuppgifter. Jag återkommer i annal sammanhang till regeringen i denna fråga.

Datateknik är ett betydelsefullt hjälpmedel för atl bibehålla och förbättra överblicken över del snabbi växande informationsflödet. Således har det nationella söksystemet LIBRIS byggts upp för att betjäna de svenska biblioteken. Som ett komplement Ull LIBRIS pågår med stöd av DFI

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 27

utveckling av olika lokala system vid flera högskoleenheter. Driftsansvarel för LIBRIS åvilar KB men driften av systemet handhas av daiamaskincentralen för adminislraliv dalabehandling (DAFA) medan de lokala systemen ulvecklas och fungerar i samarbete med berörd regional datorcentral för högre ulbiidning och forskning. Del är härvid väsenlligl alt sådana lösningar väljs som totalt sett innebär bäsla möjliga användning av resurserna. Inom del förut nämnda resursöversynsprojektel har frågan om all ulveckla en nationell dalastrategi för högskolan uppmärksammals. Jag räknar härvid med alt även den här berörda frågan tas upp i detta arbete.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemsläller jag att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna de av mig förordade rikllinjerna för ansvarsbibliotek.

Förslärkning av resurser för vetenskapliga bibliotek m. m.

Under de närmasl föregående budgetåren anvisades under anslaget Vissa särskilda ulgifler inom högskolan m. m. tillfälliga medel för förslärkning av biblioteksverksamheten inom högskolan. Medlen anvisades dels som en engångsförstärkning av vissa mindre högskolors bibliotek (1982/83), dels mol bakgrund av kostnadsutvecklingen avseende främst utländsk litteratur (1983/84). Jag har i budgetpropositionen för 1984/85 föreslagil en engångsanvisning om 4 milj. kr. som kompensation för prishöjning på velenskaplig litteratur. Som ylleriigare förstärkning av resurserna för bokinköp beräknarjag 4 milj. kr. Jag återkommer härtill i det följande under anslaget Vissa särskilda ulgifler för forskningsändamål.

Lokalförsörjning

Lokalförsörjningen för forskningen är allmänl av slor belydelse för forskningens möjligheter all utvecklas. Regeringens investeringsprogram omfallar också insatser för atl stärka forskning och utbildning inle minsl inom områden som är av belydelse för förnyelsen av näringslivet. Sedan hösten 1982 har regeringen föreslagit nya byggnadsarbeten för inemot 400 milj. kr. inom delta område.

På regeringens uppdrag har byggnadsslyrelsen, UHÄ, slatens kulturråd och riksarkivet utrett förutsättningarna för ett mer ralionelll planeringssys-lem för lokaler och lokalkostnader samt hur lokalförsörjningen för den externt finansierade verksamhelen vid högskoleenheterna kan förbällras. Byggnadsstyrelsen och UHÄ har i skrivelse till regeringen den 13 september 1983 bl. a. föreslagil vissa förändringar i nuvarande system för lokalförsörjning för externt finansierad verksamhet i avvaktan på resultaten av en mer övergripande översyn.

Jag har i 1984 års budgelproposilion (bil. 10 s. 56 fl allmänl redovisat det

Prop. 1983/84:107   Bilaga 5 . Utbildningsdepartementet 28

nyss nämnda s.k. lokalkostnadsprojeklet. Detta syftar bl.a. lill att få resurser för lokaler, inredning och utrustning närmare integrerade i planeringen med ett långsiktigt mål atl få bällre balans mellan rena verksamhels-resurser och lokalresurser. Jag anförde därvid atl jag räknar med att myndigheterna skall kunna fullfölja sill arbele i sådan lid atl systemförändringar genom försöksverksamhel eller på annal sätt kan påbörjas senast den Ijuli 1985.

Jag är inle beredd all nu ta ställning lill byggnadsstyrelsens och UHÄ: s förslag i fråga om den externt finansierade verksamhelen utan räknar med all denna fråga skall bli föremål för en fortsatt beredning inom ramen för lokalkostnadsprojeklet. Jag vill i detta sammanhang också erinra om alt jag med hänsyn till ökningen av den externt finansierade verksamheten räknal upp inkomsterna för lokaler i 1984 års budgetproposition. Inkomsterna beräknas för budgelåret 1984/85 uppgå till 40 milj. kr. Jag bedömer del som nödvändigl att man även i fortsättningen i alla de fall det är möjligt utnyttjar de befintliga statliga lokalerna även för externt finansierad verksamhet.

Bestämmelser om externt finansierad forskning

Sedan riksdagen godkänt de av regeringen i 1982 års forskningsproposition förordade principerna för kostnadstäckning och kostnadsfördelning vid uppdragsverksamhet har regeringen i december 1982 utfärdat förordning med bestämmelser om externt finansierad verksamhet vid högskoleenheterna inom ulbildningsdeparlemenlels område. Samtidigt uppdrog regeringen ål UHÄ att undersöka vilka koslnader - och slorieken av dessa - som belastar högskolan i samband med verksamhel som finansieras av forskningsråd m.fl.

De nu gällande beslämmelserna om externt finansierad verksamhet vid högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets område innebär att full kostnadstäckning skall utgå för den verksamhet som hell eller delvis bekostas med exlerna medel. För verksamhel som har synnerlig belydelse för forskning och ulbiidning vid högskoleenheten får högskolestyrelse bevilja nedsättning av ersättningen. Budgetåret 1983/84 har övergångsvis föreskrivits all för sådan verksamhel som bekostas med medel från forskningsråd inom utbildnings- och jordbruksdepartementens områden skall ett förvallningspålägg av 3 % lillämpas. Della undantag föranleddes av atl dessa forskningsråd ej har omfattats av tidigare gällande bestämmelser om ersättning för arbete.

I vissa fall medges dessulom befrielse frän att utge ersättning för lokalkostnader.

UHÄ har i skrivelse den 21 november 1983 lagt fram förslag lill ändringar i förordningen om externt finansierad forskning saml angivit att uppdraget om kostnadsredovisning kommer atl avrapporteras inom kort. I samband med uppdragels fullgörande och utarbetande av tillämpningsföre-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 29

skrifter till förordningen har UHÄ funnil alt behov finns av vissa justeringar av förordningen.

I sina förslag har UHÄ strävat efler att utforma beslämmelserna utgående från en i sak oförändrad balans mellan högskoleenheternas egna anslag och anslagen från forskningsråden. Enligt UHÄ: s uppfattning skall den övriga grundforskningen behandlas pä samma säll som den av forskningsråden stödda forskningen medan den rena seklorsforskningen skall stå för full kostnadsersättning.

UHÄ föreslår sammanfattningsvis följande.

Förordningen bör ändras så atl det även av bl.a. rubriken framgår att den avser jämväl forskningsrådsfinansierad verksamhet.

Vad gäller de statliga forskningsråden inom utbildnings- och jordbruksdepartementens verksamhetsområde bör som koslnadsersällningsprincip gälla all råden skall läcka de tillkommande kostnader som är förenade med varje projekl. Det bör ankomma på UHÄ atl faslställa en schablon för beräkning av de koslnader som således bör bestridas av råden till den del de avser koslnaderna för högskoleenheternas gemensamma funktioner. Detta bör göras efler samråd med FRN. Dessa tillkommande kostnader kan preliminärt uppskallas uppgå till ungefär 7 % av de totala projektkostnaderna. Som jämförelse erinras om all övergångsvis gällande förvallningspålägg utgör 3 % av dessa.

Ett införande av principen om ersällning för tillkommande kostnader för forskningsråden innebär en merkosinad för dessa. Kostnadsökningen lorde uppgå till 15 ä 20 milj.kr. Råden bör kompenseras för della. UHÄ kan med relativt kort varsel ta fram ett underlag för fördelningen av beloppel, om sä erfordras.

Principen om ersättning för tillkommande koslnader bör också gälla vid forskningsrådsliknande medelstilldelning (forskningsbidrag) från andra statliga eller privata bidragsgivare eller när det är frågan om gåvo- eller donationsmedel. Tillämpningen bör emellertid vara restriktiv och ske efter närmare anvisningar av UHÄ.

När del är frågan om ren scklorsforskning eller annan uppdragsforskning bör, som nu, gälla principen om full kostnadsersättning. Högskolestyrelse bör dock ha vissa möjligheter att nedsätta ersättningsbeloppet om del är av "särskild" belydelse för enhetens forskning.

För egen del vill jag anföra följande.

UHÄ: s uppdrag att redovisa de koslnader som är förknippade med externt finansierad forskning har ännu inle redovisats. Det har därför inle varil möjligt atl ta slällning lill det av UHÄ framlagda förslaget om en annan beräkningsgrund för kostnadsersättning till högskolan för viss externt finansierad forskning. Pä grund härav anserjag atl ett förvallningspålägg på 3 % bör fä lillämpas även under budgetåret 1984/85. Del ankommer på regeringen all beslämma i denna fråga.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 30

Formerna för forskningssamverkan

I 1982 års proposition om forskning m. m. diskulerades olika former av särskild organisation för forskningssamverkan. Föredraganden underströk bl. a. viklen av all högskolan i möjligaste mån, utan alt avvika från grundläggande principer för dess verksamhel, anpassar sitt arbete i fråga om forskningssamverkan till de berättigade krav som kan slällas från bl.a. näringslivet.

Den förfallningsmässiga regleringen av högskolan medger redan nu en belydande variation av formerna för forskningssamverkan. Det bör vara möjligt att inom ramen för högskoleförordningens bestämmelser tillgodose de flesla berättigade krav som kan förknippas med en sådan verksamhet. En särorganisalion i form av stiftelse borde, enligt föredraganden, utnyttjas endast om alldeles särskilda förhållanden motiverade del och frågan borde i varje enskill fall prövas av regeringen.

Som statsrådet Ingvar Carlsson anförde i inledningen till denna proposition är tiden nu mogen för atl på ell samlat säll utvärdera de samverkansformer som har byggls upp.

Chalmers lekniska högskola (CTH) har i särskild skrivelse framhållit att speciella insatser krävs såväl vad gäller marknadsföring av högskolans kompetens som vad gäller projektledning och ansvarstagande för fullgörande av uppdrag för externa finansiärer. Svårigheter föreligger atl åstadkomma della inom högskolans normala organisation. CTH anhåller därför atl regeringen inrättar en stiftelse för teknisk och induslriell ulveckling benämnd Chalmers Induslriteknik. Jag delar uppfattningen all denna verksamhet bör bedrivas i form av en stiftelse. Vikligl är all frågan om former för insyn i verksamhelen får en lillfredsslällande lösning. Jag avser att ålerkomma lill regeringen härvidlag.

Forskares bisysslor

I maj 1983 framlade en arbetsgrupp inom regeringskansliet en rapport angående högskoleanställdas bisysslor, i vilken redovisades gällande bestämmelser om bisysslor i lagen (1976:600) om offenllig anställning och i kollektivavtal saml gruppens synpunkter på dessa bestämmelsers tillämpning på högskoleområdet. Höslen 1983 uppdrogs ät regeringsrådet Jöran Mueller att föreslå nya regler om rätt för högskoleanställda att ulöva bisysslor. Som statsrådet Ingvar Carlsson berört inledningsvis har Mueller i december 1983 redovisat sitt uppdrag i en promemoria, vilken för närvarande är föremål för remissbehandling.

Högskolans kontaktorganisation

Regeringen uppdrog år 1982 åt UHÄ att, med beaklande av vad som sades i 1982 års proposition om forskning m. m. vad gäller forskningsinformation inom högskolan, samordna en systematisk ulvecklings- och försöksverksamhel avseende dels högskolans kontaklorganisation, dels orga-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 31

nisation och former för spridande av informalion om forskning och forskningsresultat.

UHÄ har redovisal sina åtgärder med anledning av uppdraget varvid UHÄ har koncentrerat sig på försöksverksamhel avseende högskolans kontaklorganisation. Ulvecklings- och försöksverksamhel beträffande högskolans organisation och former för spridande av information om forskning och forskningsresultat har i första hand bedrivits inom den av FRN och UHÄ lillsalta nyltjarinformationsutredningen. Resullalen av denna verksamhel har redovisats i utredningens slutbetänkande (FRN-rap-port 1983:9). Statsrådet Ingvar Carisson kommer senare alt ta upp FRN: s och UHÄ: s gemensamma bedömningar med anledning av utredningens förslag och avgivna remissyttranden.

UHÄ konslalerar att högskolans organisation för planering och initiering av uppdragsverksamhel visar upp en stor variation i fråga om organisationsformer, arbelsformer och inriktning. Den kartläggning UHÄ gjort av kontaklorganisationen vid högskoleenheter med fasta forskningsresurser visar att kontaktsekretariaten - där sädana finns - visserligen har en central roll men att del i övrigl finns en mångfald organisationsformer och arbetssätt. Andra arbetsenheter som är involverade i koniaklarbelet är bl.a. informationssekretariat, kurssekretarial, energisekrelerare och - i vissa fall - bibliotek.

UHÄ ger en redovisning av totalt 48 särorganisalioner för forskningssamverkan. Enligl UHÄ: s uppfallning är del nödvändigt med en belydande lokal anpassning till förutsättningar och problem när det gäller kontakt-organisationens utformning och arbetssätt. Enhetliga lösningar över landet kan och bör därför inte eflerslrävas. Däremot är del nödvändigt, anser UHÄ, all högskoleenheterna - såsom bl.a. nylljarinformalionsulredning-en förordai - ser över de samlade instrumenlen för kontaktverksamhet och uppdragsarbele i syfle att skapa enkla och enhetliga kontaktvägar för företag, kommuner och organisationer.

I den kartläggning som UHÄ gjorl av kontaklorganisationen och dess arbelsformer har UHÄ sorterat fram ett anlal vikliga utvecklingsbehov och problemområden. UHÄ finner atl kontaktorganisationen i slorl sell fungerar bra men att det återstår vikliga problem all lösa för all ge organisationen större kapacitet och effektivare arbelsformer.

Kontaktsekretariaten sysslar i dag huvudsakligen med förmedling av externa forskningsuppdrag till forskare inom högskolan. Dessulom verkar sekretariaten för alt forskningsresultat och uppfinningar genererade inom högskolan förs ul och nyttiggörs. Kontaktsekretariaten svarar även genomgående för verksamheten med kontaktforskare. STU finansierar ett antal tjänster knutna till de tekniska och naturvetenskapliga ämnesområdena med speciell inriklning och forskningssamverkan med små och medelslora företag. Konlaktsekretarial finns f. n. vid flerlalel universilel och högskolor med fasl forskningsorganisalion. Inom ramen för UHÄ:s och

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 32

STU:s försöksverksamhel finns dessutom kontaklsekrelerarfunktioner vid konstfackskolan och högskolan i Sundsvall/Härnösand. Vid flera av de mindre högskoleenheterna är konlaktfunktioner under uppbyggnad på lokall inilialiv.

För uppdraget att pröva och utveckla nya arbelsformer har särskilda medel ställts lill UHÄ:s förfogande, budgetåret 1982/83 500000 kr. och budgetåret 1983/84 530000 kr. Även STU har givit finansiellt stöd lill vissa utvecklingsprojekt. De medel som anvisats för ändamålel har bl.a. använts till stöd för ett tiotal störte projekt avseende nya former för kontakter mellan högskolan och det omgivande samhället. UHÄ redogör för de olika projekten, varav flertalet forlfarande pägår. En preliminär sammanställning visar genomgående positiva resultat.

UHÄ anger några av verksamhetens viktigare problemområden som måste bearbetas under de närmasle åren, såsom lokal forskningssamverkan, kapacilelshöjning, särorganisalioner, forskningskompetens m. m.

Sammanfattningsvis framhåller UHÄ all del är vikligl och nödvändigt atl försöksverksamheten och arbetet med atl utveckla högskolans organisation för forskningssamverkan fortsätter, inte minsl mot bakgrund av framväxande kontaktorganisationer. En fortsatt systematisk utvärdering och uppföljning av kontaktverksamheten är enligt UHÄ: s mening nödvändig för atl säkerställa en långsiktig utbyggnad och successiv breddning av högskolans forskningssamverkan.

För egen del villjag anföra följande.

En välutvecklad organisation för högskolans konlakter med det omgivande samhället är angelägen. Jag delar UHÄ: s uppfattning att del bör finnas olika lösningar för konlaklorganisalionens utformning. Del är viktigt och nödvändigt att arbelel med all utveckla sådana kontaktformer fortsätter. Jag kommer alt vid min anmälan av anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål beräkna medel för detta ändamål.

I det följande kommer jag atl närmare ta upp frågor om bl. a. kontaklorganisationen vid mindre högskoleenheter. Del är angeläget atl UHÄ i del fortsatta arbelel med ulveckling av högskoleenheternas kontaklorganisation beaktar behovet av nära samverkan mellan kontaktsekretariaten m. m. vid mindre och störte högskoleenheter.

Forskning vid mindre högskoleenheter

UHÄ har pä regeringens uppdrag utrett och kommil in med förslag angående ålgärder för att främja forsknings- och utvecklingsarbete m. m. vid vissa mindre högskoleenheter. UHÄ stöder sina förslag på en utredning av en arbetsgrupp inom ämbelel (FOMI), vars rappori om FoU vid regionala högskolor (UHÄ-rapport 1983:9) remissbehandlats av UHÄ.

Liksom flertalet högskolemyndigheter, övriga myndigheter och organisationer som yttrat sig i ärendet tillstyrker UHÄ i allt väsenlligl arbetsgruppens huvudförslag. Delta görs under betonande av dels all forskning

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 33

och forskarutbildning vid mindre högskolor skall ske i ell intensifierat samarbele med högskoleenheter som har fasla forskningsresurser, dels alt dessa förslag tillstyrks inom ramen för UHÄ:s samlade resursavvägning för hela högskoleområdets forskning och forskarutbildning.

I första hand föreslår UHÄ att medlen för forskningsanknytning av den grundläggande ulbildningen ökas väsenlligl. De tillkommande medlen bör därvid användas lill initiering, planering och genomförande av FoU-pro-jekl samt forskarutbildning av lärare.

Del är angelägel, framhåller UHÄ, all den kompelens för forsknings-och utvecklingsarbete, som lärarna vid högskoleenheter utan fasta forskningsresurser inom resp. områden har, kan utnyttjas för atl främja, lokal och regional utveckling.

UHÄ föreslår därför dels att tjänst som adjungerad professor vid universilel eller högskola med fasl forskningsorganisation skall kunna placeras vid mindre högskola, dels också all tjänst som forskarassistent skall kunna placeras på likartat säll med beaklande av de bestämmelser rörande sådan Ijänsl som finns i högskoleförordningen.

UHÄ förordar all uppbyggnaden av informations- och kontaklresurser dels vid mindre högskolor enligt FOMI: s förslag, dels vid vissa högskolor enligl den s. k. nyttjarinformationsutredningens förslag får ske i någol långsammare takt än vad utredningarna föreslagit. UHÄ föreslär således väsentligt lägre resurser för del förstnämnda ändamålel än vad FOMI fört fram.

FOMI föreslår alt samarbele mellan högskoleenheter och det omgivande samhället skall främjas genom att lill de mindre högskolorna knutna forskningsstiftelser under vissa förutsättningar ges statligt slöd. UHÄ finner förslaget vara både principiellt intressant och väl värt all praktiskt pröva. Samtidigt pekar UHÄ på atl många remissyttranden är kritiska lill en ensidig salsning på forskningsstiftelser av delta slag.

UHÄ föreslår att försöksverksamheten med Centrum för småföretagarutveckling, knutet till högskolan i Växjö men med en rikstäckande karaktär, permanentas. Verksamheten har stötts av statens induslriverk och försöksperioden ulgår först med juni månad 1984. En uivärdering av verksamheten är planerad.

De kostnadsberäkningar och priorileringar som FOMI har gjorl med anledning av sina förslag ställer sig UHÄ i alll väsentligt bakom. Detta innebär förslag om resurstillskott pä resp. 6,5 milj.kr., 5 milj.kr. och 4 milj.kr. för budgetåren 1984/85, 1985/86 och 1986/87. De 6,5 milj.kr. fördelar sig med 4,5 milj.kr. för forskningsanknytning samt 1,0 milj. kr. för stöd till två forskningsstiftelser (industridepartementet). De högskolor som priorileras för ytteriigare forskningsanknylningsresurser budgelårel 1984/85 är högskolorna i Karlstad, Växjö och Örebro med 1 milj.kr. vardera, däruiöver föreslås för övriga s.k. regionala högskolor sammanlagt 1,5 milj.kr. 3    Riksdagen 1983/84: I saml. Nr 107. Bilaga 5

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 34

Jag vill för egen del underslryka det angelägna i alt ta tillvara den kompelens för forsknings- och utvecklingsarbete som finns vid högskolor utan egna fasta forskningsresurser. I detta sammanhang villjag erinra om att fakulletsnämnderna har ett samlat ansvar för atl främja forskning och forskarutbildning inom hela högskoleregionen. Jag vill också erinra om atl de avsevärda resurser som f. n. disponeras för all finansiera universitetslektorers (motsv.) tjänstledighet för forskning även kommer berörda mindre högskolor och deras lärare lill godo.

Självklart kommer FoU-verksamhelen vid de mindre högskolorna ulanför universitetsorterna alltid att vara en mycket begränsad del av högskolans totala FoU-verksamhet. I ett regionalt perspektiv utgör dessa högskolors FoU dock en viklig resurs för utbildningens kvalilel och för samhällsutvecklingen i lokalt och regionalt perspektiv. Jag vill framhålla att viss forskning med regional anknytning i vissa fall bäsl lorde kunna bedrivas vid de nu berörda högskolorna.

Jag anser del emellertid inle lämpligl alt medel direkl för forskning anvisas särskill till de mindre högskolorna från anslaget Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning. Ändamålen för della anslag styrs i första hand av den grundläggande utbildningens behov, medan enligl min mening de mindre högskolornas medel för forskning sä långl möjligt bör kanaliseras på samma säll som medel för forskning vid övriga högskoleenheter.

I regeringskansliet bereds f. n. frågan om en ijänsleorganisatorisk reform med utgångspunkt i lärarljänslutredningens (LÄTU) förslag (SOU 1980:3). Vissa av de frågor som UHÄ aktualiserar behandlas naturiigen i detta sammanhang. Jag lar därför här inle upp några ijänsleorganisaloriska frågor. Belräffande UHÄ: s förslag om placering vid mindre högskolor av tjänster som adjungerad professor och forskarassistent villjag dock understryka all det redan idag är fulll möjligl alt innehavare av sådan tjänst efler beslut av vederbörande högskoleenhet med fasla forskningsresurser får föriägga sin verksamhet till annan högskoleenhet. Del ankommer pä berörda högskoleenheter all besluta härom. Det är på samma sätt fullt möjligt -och kan vara en viktig väg för samverkan - all en doktorand förlägger sill arbete lill en högskoleenhet ulanför berörd universitetsort.

Ulgångspunklen för FoU-verksamhelen vid högskolorna utanför universitetsorterna måste vara de lärarresurser dessa högskolor disponerar, själva eller i samverkan med universitet eller annan högskoleenhet. Med tanke på den roll som externt finansierade forskningsprojekl, t.ex. med regional anknytning, bör kunna spela vid dessa högskolor villjag framhålla all högskolorna har möjlighel att, som komplement lill sin lärarorganisation, inrätta tjänsler som forskningsassistent inom ramen för de medel som kan stå lill förfogande för projekt av det nämnda slaget.

Jag delar uppfattningen alt ålgärder alt förbällra informationen om forskning är utomordentligt vikliga. Statsrådet Ingvar Carlsson kommer i del följande att ta upp frågor om forskningsinformation.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 35

Försöksverksamheten vid Centrum för småföretagarutveckling, knutet till högskolan i Växjö, kommer att utvärderas under år 1984. Jag är därför inte nu beredd all ta ställning till frågan om permanentning av verksamheten.

En vidare ulveckling i syfle all bl.a. främja samverkan med del omgivande samhället är inle primärt en fråga om ökade ekonomiska resurser. Myckel kan göras - och görs redan nu - med utnyttjande av de resurser och finansieringskanaler som står till buds. Det är dock angelägel att de berörda högskoleenheterna får en förstärkt basorganisalion för dels kontakterna med olika intressenter utanför högskolan, dels systematiserade kontakter med högskoleenheterna med fast forskningsorganisation. Jag kommer i det följande att beräkna 1,5 milj.kr. för dessa ändamål under anslaget Vissa särskilda ulgifter för forskningsändamål. Vid vissa högskoleenheter med fasta forskningsresurser finns utbildning som saknar anknylning till fasl forskningsorganisalion. Jag utgår från att behovet av förbättrade konlakter här beaktas vid utnyttjandet av befintliga resurser för kontaktverksamhet vid resp. högskoleenhet.

Jag vill i della sammanhang erinra om att chefen för industridepartemenlel, som angetts i årels budgetproposition, kommer alt ta upp vissa förslag lill fördjupad samverkan mellan småförelag och högskola i samband med sin anmälan av en proposifion om induslriell tillväxt och förnyelse.

Statsrådet Ingvar Carlsson anför.

Nyltjarinformation

Regeringen gav år 1979 FRN i uppdrag atl tillsammans med UHÄ undersöka vilka behov av nyltjarinformation om forskning som inte är tillgodosedda samt lämna förslag till hur de problem som kan vara förknippade med ökad nytljarinformalion skall lösas.

Uppdraget omfattade den forskning som bedrivs inom utbildningsdepartementets område. Utredningen behandlar inle den forskningsinformation som vänder sig till allmänheten. Inle heller informalion om forskning och forskningsresultat forskare emellan berörs.

FRN tillsatte i december 1979 en arbelsgrupp för utredningsuppdraget med representanter för nämnden, UHÄ och DFI. Gruppen antog namnei nyltjarinformationsutredningen. I 1982 års forskningsproposition (1981/ 82: 106 s. 100) behandlades en delrapport från ulredningen Från forskning till tillämpning - kontaktvägar och informalion (FRN-rapport 1981:44). Utredningens slutrapport Från forskning lill lillämpning (FRN-rapport 1983:9) överlämnades i april 1983 lill FRN och UHÄ och har därefter remissbehandlats. Remissinstanserna ansluter sig i huvudpunkterna till utredningens förslag saml lämnar en rad synpunkter inför del fortsatta arbetet. FRN och UHÄ släller sig i alll väsenlligl bakom utredningens

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 36

förslag. Några av de frågor utredningen tar upp, bl. a. rörande meritvärdet av arbete med forskningsinformation, kommer att behandlas i särskild ordning.

Utredningen diskuterar vissa ansvarsfrågor. Del konstateras alt förutsättningen för all forskningsresultaten förs ul lill de potentiella nyttjarna är atl ett klart ansvar fastläggs för dem söm skall göra detta. Enligl högskolelagen skall högskolan svara för forskningsinformation! Denna skyldighel bör enligt utredningens bedömning innebära att högskolan skall bygga upp en organisation som utgör stöd och hjälp för forskaren och institutionen all föra ul nyttjarinformationen.

Högskolans organisation för kontaktverksamhet och nyttjarinformation är idag av icke obetydlig omfattning men utgör enligt ulredningen en splittrad organisation. Vissa samordningsåtgärder har dock påbörjats. Ulredningen föreslår all högskolan ser över organisationen för denna verksamhet för atl exempelvis samla funktionerna inom en självständig enhet.

Beträffande forskningsfinansiärerna - forskningsråd, seklorsorgan m.fl. - finner utredningen det självklarl alt de har ett inlresse av och ett ansvar för atl den forskning de finansierar också nyttiggörs. Della sker idag ofta genom att forskningsråden stöder velenskaplig publicering. Enligl ulredningen bör ansvaret gå längre än så.

I utredningens nyss nämnda delrapport föreslogs bl.a. atl statligt finansierade forskningsprojekl bör planeras och budgeteras även med avseende pä hur information och resullalspridning skall ske till skilda nyltjargrupper utanför högskolan. I samband med proposition 1981/82: 106 om forskning m.m. har regering och riksdag godtagit denna princip. Regeringen har därefter gell forskningsråden inom utbildningsdepartementet och FRN i uppdrag alt svara för alt informalion och resullalspridning beaklas vid planering och budgetering av forskningsprojekl. Enligt utredningens mening bör moisvarande skyldighet även åläggas andra statliga forskningsfinansiärer.

Ulredningen redovisar förslag om fortsatt utvecklingsarbete och försöksverksamheter. Ett viktigt sätt alt föra vidare forskningsresultat är genom fortbildning och vidareutbildning av yrkesverksamma. Ett annat effekUvl säll att sprida kunskap om nya forskningsresultat är arrangemang av typ seminarier, konferenser och kurser. Utredningen anser all det är nödvändigl att universitet och högskolor systematiskt ulvecklar kurser och kurspaket med syfle alt förmedla kunskap om forskningen och dess resultat till skilda nyltjargrupper. Ulredningen presenterar i en modell kontaktvägar mellan forskare och "nyttjare". Modellen beskriver olika organ som kan fungera som "mellanlänkar". Ett exempel på en sådan mellanlänk är den mindre högskolan ulan fasta forskningsresurser. Med sin kontakl och kännedom om företag och myndigheler i regionen ulgör den en länk till de högskoleenheter som har fasla forskningsresurser.

Vid högskolan i Sundsvall/Härnösand har prövats hur en effektiv organi-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 37

sation för detta kan se ul. Ulredningen föreslår en försöksverksamhel i full skala.

Utredningen har närmare studerat några andra mellanlänkar. Bl.a. har de fackliga organisationernas roll diskuterats. De cenlrala fackliga organisationerna har jämförelsevis omfattande utredningsverksamhet som gäller bl.a. forskningsfrågor. De bör i anslulning till denna verksamhel också kunna förmedla informalion, menar utredningen. En annan väg all nå ul är via den fackliga pressen, som redan idag i viss utsträckning förmedlar sådan informalion.

Inom utredningens ram bedrivs bl.a. en försöksverksamhel med abonnemangssystem för löpande nyttjarinformation. Ulredningen finner del viktigt all pröva ett rationellt system för en nyttjarinriklad dalabas över i första hand pågående och avslutade forskningsprojekl och de rapporter som de avkastat. Det material som malas in i dalabasen skall innehålla tillräcklig information för att bedöma om projektet kan ge värdefulla informationer. Profilerade sökningar i dalabasen skall också vara möjliga.

Utredningen förutsätter all de olika verksamheterna inte ställer krav på ytterligare resurser.

Medel behövs dock för två ändamål, nämligen en försöksverksamhet i Sundsvall/Härnösand (800000 kr.) samt för ytterligare utvecklings- och försöksverksamhel (900000 kr.).

För egen del vill jag anföra följande.

Vikten av all på olika sätt förbäitra informationen om forskningen och dess resullal har ofta betonats under senare år. Forskningsinformation är av avgörande belydelse för forskningens utveckling och dess möjligheter alt Ulöva sin samhällsroll.

Idag finns inom högskolan stora resurser i form av kompetent personal, utrustning, bibliotek m. m. som utnyttjas i en omfattande forskningsinfor-malionsverksamhet. Hur dessa resurser används varierar naturligtvis frän högskoleenhet till högskoleenhet. Jag är emellertid övertygad om atl många ålgärder fortsättningsvis kan vidtas som leder till ell bällre utnyttjande av högskolans forskningsresurser. I della arbete kan utredningens ovan angivna rikflinjer och diskussionen omkring dem utgöra en värdefull vägledning.

Under den senaste femårsperioden har forskningsinformationen på olika säll varit föremål för speciella salsningar i Sverige. Bland annat har FRN .fått särskilda medel (ca 9,5 milj. kr. för innevarande budgelår) för alt pröva olika meloder och modeller för allmän forskningsinformation. Denna verksamhet innehåller en rad sinsemellan olika aktiviteter, exempelvis salsningar på populärvetenskaplig bokutgivning och aktiviteter som rikiar sig lill barn och ungdom. Dessutom fördelar FRN stöd till högskolans forskningsinformation.

Enligt min mening bör verksamheten med nytljarinformalion fr.o.m. budgelårel 1984/85 tillgodoses inom ramen för de resurser som anvisas för

Prop. 1983/84:107   Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 38

forskningsinformation under anslaget till FRN. Jag avser att i särskild ordning ge FRN i uppdrag atl i samråd med UHÄ svara för del fortsatta utvecklingsarbetet avseende nyttjarinformation. FRN kommer därmed alt fä ett övergripande ansvar även för denna del av forskningsinformations-verksamheten, vilket bör underlälla samordning och samplanering med andra delar av verksamhelen.

Jag vill i detta sammanhang erinra om vad föredraganden i 1982 års proposition om forskning m. m. anförde om vikten av långsiklig planering av förmedling och spridning av forskningsresultat. Del ankommer pä FRN atl i samråd med UHÄ redovisa behov av ställningstaganden av regering och riksdag för det fortsatta arbetet. FRN bör i sitt arbele med informationsfrågor beakta utredningens förslag och de synpunkter som framkommit i remissbehandlingen av utredningen.

Forskningsrådsnämndens roll

FRN har till uppgift alt ta initiativ till och slödja forskning främst inom områden som är angelägna från samhällets synpunkl. Nämnden skall härvid beakta behovet av tvär- och mångvelenskaplig forskning.

FRN har i en rapport hösten 1983 för regeringen redovisat FRN:s erfarenheler och bedömningar av det hittillsvarande arbetet.

En grundläggande erfarenhet, som FRN redovisar, är det slora behovel av insalser av det slag FRN skall svara för. Generellt gäller ocksä enligl FRN: s bedömning atl FRN: s arbele bidragit lill atl ökad uppmärksamhet i FoU-syslemet i dess helhet nu ägnas åt frågor om långsiktig planering och forskning och bevakning av gränsöverskridande forskningsproblem.

När del gäller forskningsinformation har FRN givits unika möjligheler all bygga upp en verksamhel av för forskningssystemet hell nytt slag. Vissa belydande och nyskapande salsningar har här skell, hävdar FRN.

Ansvaret för framtidsstudier har tillförts FRN försl fr. o. m. budgelårel 1980/81 och erfarenheterna är för FRN: s del i della fall mera begränsade. FRN bedömer dock sina möjligheler att ansvara för framlidsstudierna som goda.

FRN:s insalser inom såväl forskning och framtidsstudier som inom forskningsinformation kan bli omstridda och resultera i kontroversiella projekl. FRN vill framhålla all även sådana projekl är nödvändiga i ett vitalt och öppet forskningssystem. FRN ser det som en viklig uppgift atl med sin förankring skydda även dessa projekt.

FRN vill vidare slarkl underslryka den situation som den fortgående sektoriseringen av svensk forskning skapar. FRN påtalar de alll fler varnande röster som höjs inför en alltför långtgående seklorisering som riskerar all splittra de begränsade resurser ett litet land som Sverige alltid kommer alt ha. FRN anser sig - med rimligt stöd - ha slora möjligheler att genom långsikliga program i samarbele med berörda inlressenler skapa alternativ till en alltför långtgående sektoriell splittring av resurserna..

Prop. 1983/84:107   Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 39

FRN redovisar några av de problem som FRN möter i sill arbete och som är av principiellt intresse och kräver fortsall bearbelning. FRN betonar sin roll som ell allmänl forskningsorgan ulan permanent ansvar för ell vissl disciplinområde.

Detta menar FRN skapar en vaghet i omgivningens uppfattning av FRN. Ett problem som hänger samman med omgivningsberoendet ulgör FRN: s speciella roll som samarbelsorgan. FRN framhåller även alt samfinansiering och samarbetet med andra myndigheler m.fl. även för med sig problem av renl teknisk natur.

Uppgiften atl initiera forskning inom eftersatta områden och/eller inom områden som kräver samarbete frän mänga olika discipliner är enligl FRN myckel tidskrävande. Del är ett viktigt skäl till all FRN även fortsätlningsvis skall kunna utnyttja de möjligheler reservationsanslag ger. Därutöver måste emellertid också budgetplaneringen och verksamhetsplaneringen förbällras.

Vetskap om vilka resurser som slår till förfogande under en kommande treårsperiod skulle slarkl förbättra möjligheterna till långsiktsplanering.

FRN har låtit göra en utvärdering av FRN: s allmänna inriktning och dess roll i del svenska FoU-systemet.

Denna uivärdering har utförts av en arbelsgrupp vars ledamöler hämtats från andra nordiska länder.

Arbelsgruppen menar alt syftet med FRN: s tillkomst var dels atl åstadkomma ökad överblick över och balansering av den långtgående sektoriseringen och specialiseringen av del svenska FoU-syslemel, dels atl skapa ell brett samhällsinflylande på forskningsiniliering och -prioritering i del totala FoU-syslemel.

Arbelsgruppen har frapperats av att den breda poliliska representationen i FRN inle har förmått verka lillbaka in i det politiska syslemet. Del har lill synes på denna punkt inte funniis någon politisk vilja atl använda nämnden i enlighet med de mål som uppställdes vid FRN:s inrättande. Utredarna släller därför frågan om regering och riksdag saknar förtroende för FRN eller kunskap om FRN: s möjligheler.

Ulvärderarna slår fast alt det forlfarande finns ett behov av bällre överblick över det alllmer uppsplittrade svenska FoU-systemet och av en samordning och sammanhållning av den alllmer fragmenlerade forskningsverksamheten. Strävan till sammanhållning och överblick är naluriig, men denna del av FRN: s mål måste nog belraklas som någol av en paradox i del svenska FoU-syslemet, där man sedan 1970-lalels början i olika sammanhang slagit fast den sektoriella forskningspoliliken som den ledande styrprincipen för samhällels forskningsverksamhet.

Arbetsgruppen har svårt alt se hur FRN som komplement till forskningsråden och seklorsorgan skulle kunna motverka den sektoriella specialiseringen och splittringen av forskningsresurserna, då man samtidigt anser atl säväl seklorsorganen som forskningsråden även skall kunna verka enligt den etablerade rollfördelningen.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet v 40

Om FRN skall kunna ha den effekt som har eftersträvats, är det också nödvändigl, atl se över den svenska forskningspolitikens grundmurade seklorsdoklrin, som inte längre ser ul alt ifrågasättas av mer än ett fåtal, anser utredarna.

Den kritik ulvärderarna rikiar mot FRN: s verksamhet och arbetsformer gäller främst de långa planeringslider som föregått forskningsprogrammen samt alt FRN i så begränsad utsträckning kunnat uppnå samfinansiering med andra organ.

Beträffande de särskilda verksamheterna inom FRN ger ulvärderarna myckel positiva omdömen om informationsverksamheten och stödel till dyrbar vetenskaplig utrustning. Framlidssludieverksamheten synes enligl utredarnas mening fungera bra i FRN:s regi. Utredarnas kommentar lill denna verksamhet är av mer principiell nalur då de konstaterar att verksamheten enligl deras uppfattning inle kan fungera ulan en politisk dimension. Del står därför inle helt klart för ulvärderarna om det är mera ändamålsenligt all placera framtidsstudierna i anknytning lill FRN än till regeringskansliets planeringsverksamhet.

I sina slutord konstaterar arbelsgruppen alt FRN inte lill alla delar förmått uppfylla de mål som uppställdes när FRN inrättades. I de flesla fall har orsaken till alt målen inle kunnal uppnås inle legat i FRN: s verksamhet ulan klart berott på orealistiska förväntningar, inte minst hos statsmakterna, saml på en ovilja att i andra delar av FoU-systemet fungera efter intentionerna och låta FRN komma till sin fulla rätt.

Utredarna har på många områden varit imponerade av FRN:s nyskapande och resultalrika arbete som inneburit både högklassig forskning och nya inspirerande angreppssätt och samarbelsformer i det svenska forskarsamhället. FRN har emellertid funnits i bara sex år och del är enligl utredarna en alldeles för kort tid för alt möjliggöra en bedömning av FRN: s forskningspolitiska roll och resultaten av FRN: s insatser. En verksamhet som är så olradilionell och avviker så slarkl från det övriga FoU-systemel i Sverige behöver därför betydligt längre tid för atl ulvecklas och slå rot i de omgivande forskningsmiljöerna. Utredarna tror därför alt del kan vara ändamålsenligt att om 5-6 år företa en ny och kanske något grundligare utvärdering, som även utsträcks lill andra delar av del samverkande FoU-syslemet.

Den särskill tillkallade utredaren (Dir 1982:96) för översyn av forskningsrådens adminislralion har i sin rappori (Ds U 1984:4) Administrationen vid forskningsrådsnämnden och forskningsråden inom utbildningsdepartementets område, till vilken jag strax återkommer, även lagit upp vissa frågor rörande FRN. Utredaren framhåller bl.a. atl FRN inte synes ha funnil en fullt adekvat intern organisation.

För egen del vill jag anföra följande.

Bakgrunden lill att FRN inrättades var alt forskningsråden, som fungerar väl när del gäller all fördela medel lill inomvelenskapligt motiverad

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 41

forskning, inte alltid kunnal fånga upp och tillgodose de forskningsbehov som har sin ulgångspunkl i akluella samhällsproblem. Likaså hade rådens ämnesmässigl avgränsade ansvarsområden medfört svårigheler för dem, som vill arbela med tvär- och mångvelenskapliga forskningsuppgifter, all få slöd.

Som FRN:s främsta uppgift angavs därför att vid sidan av de insatser som de enskilda råden gör, initiera och stödja forskning främst inom områden som är angelägna från samhällels synpunkt. FRN skall härvid särskilt beakta behovet av tvär- och mångvelenskaplig forskning. För FRN: s verksamhel skall gälla all projekl m. m. i regel skall samfinansieras med forskningsråd eller sektoriella organ. FRN fick också redan från början ansvar för bl.a. forskningsinformation (prop. 1975/76:129 s. 54).

FRN:s verksamhetsområde har därefter vidgats lill att omfatta även slödel lill dyrbar velenskaplig utrustning och framtidsstudier.

FRN:s arbele med forskningsinformation och dyrbar velenskaplig ulruslning fungerar, enligl ulvärderarna, bra. Del är enligl min mening angeläget att arbetet med dessa frågor hålls samman så att en instans får överblick och möjligheler till samordning. FRN har ocksä en sammansällning som gör den väl lämpad för atl svara både för forskningsinformation och stöd lill dyrbar velenskaplig ulruslning.

FRN bör även forlsällningsvis ha en viklig uppgift all fylla när del gäller forskningsiniliering. Formerna för della arbete bör dock närmare övervägas.

FRN har också gjort värdefulla insalser genom utredningar i olika forskningspolitiska frågor. FRN tog således på regeringens uppdrag fram underlag för de priorileringar av forskningsområden som gjordes i 1982 års proposition om forskning m. m. FRN har, också på regeringens uppdrag, utrett bl. a. frågor om forskningsstatistik och forskningsinformation. Behovel av underlag för övergripande forskningspolitiska beslut kommer att öka. Möjligheterna bör därför prövas all fortsättningsvis i ökad omfattning utnyttja FRN för att ta fram underlag för den övergripande forskningspoliiiska planeringen. Enligt min bedömning skulle FRN kunna spela en viklig roll i detta arbete. Förändringar i FRN:s organisation och arbetsformer kan bli aktuella. Jag ålerkommer till regeringen i annat sammanhang med förslag i denna fråga.

Resurser för forskningsrådsorganisalionen under budgetåren 1984/85— 1986/87

Jag har inledningsvis redovisat förslag om ökade resurser för forskningsrådsorganisationen för budgelåret 1984/85. Min beräkning omfatlar en resursökning av totalt ca 29 milj.kr. ulöver kompensation för löne- och prishöjningar. Därtill kommer de särskilda medel som chefen för utbildningsdepartementet beräknal för lung vetenskaplig ulruslning under kostnadsramen Till forskningsrådsnämndens disposition (+ 10 milj.kr.).

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 42

Vid min beräkning av resurserna för forskningsrådsorganisationen för budgelåret 1984/85 har hänsyn lagits bl.a. lill ell fortsatt ökal ansvarstagande för cancerforskning av MFR och NFR.

Vid riksdagens behandling av 1982 års proposition om forskning m.m. (prop. 1981/82: 106, UbU 37, rskr 397) uttalades att det vore önskvärt med en mer långsiklig planering av den verksamhet som handhas av forskningsrådsorganisationen. Jag delar i princip uppfattningen atl del även på detta område vore en fördel med fleråriga ramar för forskningen.

A andra sidan är det samhällsekonomiska läget myckel ansträngt. Ytterligare medel har trols detta kunnal tillföras forskningsrådsorganisalionen såväl innevarande budgetår som i det budgelförslag som nu framlägges. Dessa förstärkningar har dock inte kunnat föreläggas riksdagen förrän efter en myckel noggrann analys av övriga anslagsäskanden och av vilkel budgetunderskott som kan accepteras.

Regeringens ekonomiska politik börjar nu ge avsett resultat. Nägon uppmjukning av den hårda utgiflsgranskningen är emellertid inle möjlig förrän balansen i samhällsekonomin återställts.

För all underlätta rådsorganisalionens planering bör denna för budgetåren 1985/86 och 1986/87 utgå från en uppräkning av anslagen med 4 % för vardera budgelårel. Möjlighelen att därutöver tillföra den grundläggande forskningen ytterligare medel får prövas på samma sätt som skell under de två senaste årens budgetbehandling. Detta innebär atl regeringen även fortsättningsvis kommer att prioritera forskningen myckel högl.

1984/85           för treårsperioden
_______________________________________ (tkr.)_______ (tkr.)_________

Forskningsrådsnämnden 41841 130611
Humanistisk-samhällsvetenskapliga

forskningsrådet         82116 2.56333

Medicinska forskningsrådet 176356 550513

Naturvetenskapliga forskningsrådet 230 737 720269
Statens delegation för rymdverksamhet

(nationell rymdforskning) 20355 63 540

Förslagen omfattar inle de särskilda resurser som avser svenskl medlemskap i internationella forskningsorganisationer baserat på konventionsbundna åtaganden och inte heller de resurser som avser tung velenskaplig utrustning.

Jag har lidigare berört gällande bestämmelser för kostnadsersättning för externt finansierad forskning och den akluella fillämpningen härav. I samband därmed anförde jag atl jag har för avsikt atl ålerkomma lill regeringen med förslag till ändrade bestämmelser.

I avvaklan på ställningstaganden härtill harjag, vid mina förslag lill de medelsramar som jag nyss redovisal, baserat dessa pä tillämpningen av gällande bestämmelser.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 43

Översyn av administrationen vid forskningsrådsnämnden och forskningsråden inom utbildningsdepartementets område

Med slöd av regeringens bemyndigande lillkallade jag i december 1982 en särskild utredare (Dir. 1982:96) för all göra en översyn av administrationen vid FRN och forskningsråden inom utbildningsdeparlementels område.

Utredaren har ijanuari 1984 lämnai en rapport (Ds U 1984:4) Administrationen vid forskningsrådsnämnden och forskningsråden inom utbildningsdepartementets område. Utredarens förslag innebär sammanfattningsvis följande.

De adminislraliva koslnaderna vid rådsorganisalionen inom ulbildningsdeparlemenlels område uppvisar inle någon nämnvärd irendmässig förändring under perioden 1977-1983, mätt såsom procentuell andel av resp. forskningsråds anslag. Däremot uppgår de administrativa kostnaderna, definierade på vissl sätt, till högre belopp än regleringsbrevsposlen lill förvaltningskostnader under ifrågavarande anslag. Detta gäller framför allt MFR och NFR. FRN skiljer sig från de tre forskningsråden på så säll alt nämnden förbrukar en stor och växande del av sitt myndighetsanslag själv utan alt det kanaliseras till forskningsutförande inslitulioner. Att andelen är stor, numera över 30 %, beror delvis på FRN: s arbetssätt med omfallande insatser för all initiera och planera forskning. All andelen är växande beror enligt utredarens mening pä atl FRN överskattat tillväxten av myndighetsanslaget och efter hand kommil atl bedriva ell inilierings- och planeringsarbete som är väl ambitiöst i förhållande till de medel som FRN själv eller fillsammans med andra forskningsfinansierande organ kan slälla lill de forskningsutförande institutionernas disposition. Utredaren förordar på denna punkl all en bällre balans upprättas inom FRN ifråga om planeringsinsatser och direklforskningsslöd.

För samtliga fyra myndigheter gäller att mera medel förbrukas för administrativ verksamhel än vad sorn föreskrivs i regleringsbrev. Utredarens uppfattning är den atl myndighelernas eget ansvar för en kostnadspress bör slärkas genom att regleringsbrevsföreskriften slopas och atl regering och riksdag i slällel får tillgång till en mer omfattande resultatredovisning samtidigt som den revisionella kontrollen förbättras.

Utredarens allmänna intryck av forskningsråden och FRN är atl den administrativa verksamheten fungerar väl. Skillnader mellan de fyra myndighelerna är emellertid iakltagbara, speciellt ifråga om delfunktioner. Huvudomdömet hindrar emellertid inte heller den uppfattningen att ralionaliseringsinsatser är möjliga ulan nämnvärda kvalitetsförluster. Utredarens huvudförslag innebär all var och en av de fyra myndighelerna ges i uppdrag att genomföra intern rationalisering med tillvaratagande av vissa samverkansmöjligheter. I detta är då inle inberäknal de administrativa besparingar som ovan förordats inom FRN i syfle all uppnå bättre balans mellan skilda verksamheler, eftersom utredaren där förutsatt atl ifrågava-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 44

rande medel omdisponeras till direkt forskningsstöd. Utöver detta huvudförslag, pekar utredaren på besparingar som skulle kunna realiseras vid en förändrad myndighetsstruktur, där forskningsrådens och FRN: s uppgifter fullgjordes inom ramen för en samlad organisation med "myndigheler i myndigheten". I samband med genomgången av de fyra myndighelerna har utredaren noterat all den yngsta av dem, FRN, ännu inte synes ha funnit en fulll adekvat intern organisation. Én annan mera generell iakttagelse i fråga om såväl råden som FRN gäller att möjlighelen till delegation av beslutanderätt i vissa lyper av löpande ärenden ännu inte ulnyltjals i rimlig utsträckning. Detta gäller i princip samlliga fyra myndigheler. Även pä denna punkt lämnas förslag i rapporten. Utredarens förslag bereds f. n. inom regeringskansliet.

Svensk liavsforskning

Delegationen för samordning av havsresursverksamheten (DSH) har inlett ett programarbete som avser utforskning och tillståndskonlroll av havet. Den samordningsgrupp som bedriver detta arbete har nyligen redovisat en sammanställning av aktuella problem och behov inom svensk naturvetenskaplig forskning. DSH anser en förstärkning av svensk havsforskning vara mycket angelägen för att få ett säkrare vetenskapligt underlag för beslut som förenar ell insiktsfullt bevarande med ell bättre utnyttjande av de levande resurserna i våra kust- och havsområden. Delegationen finner avvägningen mellan de förslärkningsbehov inom olika vetenskapsgrenar som redovisas i rapporten vara i princip riktig.

I rapporten redovisas den svenska havsforskningens ulveckling och aktuella kunskapsläge bl. a. med utgångspunkt i de internationella utvärderingar som under senare år genomförls i naturvetenskapliga forskningsrådets regi. Vid utvärderingarna har man särskill betonat behovet av ell ökal internationellt forskarutbyte samt fler permanenta tjänsler inom havsforskningen.

Följande exempel på grundforskningsområden där en förstärkning bedöms särskilt motiverad såväl inomvelenskapligt som ulifrån behovel av kunskap för långsiktigt nalurtesursulnytljande återfinns i rapporten.

1. Inlerdisciplinär havsutforskning.

2. Marinbolanisk ekologi.

3. Marin kemi.

4. Marin mikrobiologi.

5. Fiskpatologi.

6. Fiskekologi.

7. Oceanforskning.

Vidare berörs i rapporten behovel av resursorienteräd forskning samt det slora behovet av kvalificerad utrustning.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 45

De redovisade förslagen motsvarar lotall en ärlig koslnad av 13-13,5 milj.kr. och inom många av de angivna områdena poängleras särskilt behovet av forskartjänster på mellannivå.

För egen del vill jag anföra följande.

I regeringens proposition om svensk havsresursverksamhet (prop. 1983/84:10) anmälde jag min avsikl att i della sammanhang ålerkomma med vissa förslag som avser den marint inriklade grundforskningen.

Jag förutsätter alt NFR, ulifrån den rapport som DSH nu sammanställt, i sitt reguljära prioriteringsarbele ägnar särskild uppmärksamhet ät det behov av mellantjänster som framkommit. Del bör vidare vara möjligt för NFR att vid inrällandet av doktorandljänster bidra till atl förslärka basen för den framtida naturvetenskapliga havsforskningen.

Jag vill vidare erinra om att chefen för ulbildningsdeparlemenlel lidigare har uttalat all tre fjärdedelar av de belopp som nu lillförs högskolan över fakullelsanslagen m. m. skall utnyttjas för forskartjänsler på mellannivå. Även inom ramen för dessa resurser bör det vara möjligt atl tillgodose högl prioriterade tjänsler för havsforskning.

Chefen för utbildningsdepartementet kommer vidare all vid sin anmälan av anslaget Malematisk-naturvetenskapliga fakulteterna föreslå inrättande av en Ijänsl som professor i oceanografi. särskill marin systemanalys. Denna tjänst bör innebära en god förstärkning till den fysikaliska havsforskningen och medföra alt frågeställningar som är grundläggande för inlerdisciplinär utforskning av havet bällre kan tillgodoses.

Polarforskning

Polarforskningskommitlén vid Vetenskapsakademien (KVA) framlade i februari 1983 ett förslag lill övergripande program för svensk polarforskning.

Utgående frän den tradition som finns inom svensk polarforskning betonar kommitlén atl det ännu älerslår myckel av grundläggande fakta atl karllägga och samla in inom polarområdena.

Energiomsättningen i dessa områden spelar en nyckelroll för del globala klimatet och dess klimatförändringar. De ismassor som är bundna i Antarktis och de arktiska gladärerna innehåller informalion om klimat och atmosfäriska förhållanden under årtusenden. Polarområdena har vidare en unik karaktär som ett i stor ulslräckning opåverkat referensomräde i kontrast till den ekologiska miljön på lägre latituder med den påverkan som där sker. Förutom de avsevärda naturresurser i form av olja och gas som finns i polarområdena är havet kring Antarktis biologiskt mycket produktivt. Ell framtida utnyttjande av dessa olika resurser förutsätter ökad kunskap om miljön och dess extrema förhållanden.

Polarforskning kan därför enligl kommittén motiveras utifrån säväl grundforskningsmässiga som tillämpningsmässiga aspekler. Möjlighelen atl följa den politiska och rättsliga utvecklingen i polarregionerna har ett

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 46

övergripande inlresse och detta kan endasl ske genom ell engagemang i velenskapliga aktiviteter.

Kommillén sammanfattar motiven för en svensk polarforskning på följande sätt.

Forskningsinsatser motiveras av ett allmänl kunskapsintresse. Särskilt viktigl är att genom internationell kunskapsbevakning hälla ett visst minimum av kompelens.

Sverige har av tradition ett starkt engagemang i globala frågor som resurshushållning, miljövård och u-landsproblem. Inte minsl kommer del framtida utnyttjandet av Antarktis att ha belydelse i ell sådanl sammanhang.

Det begynnande industriella inlressel för i första hand Arktis' resurser utgör en marknadspotential för svensk industri och teknologiskt kunnande.

Polarkommitléns rappori utmynnar i följande förslag.

1.    En organisation av lyp polardelegation bör upprättas med representa
tion både från politiskt, vetenskapligt och tekniskt/industriellt håll, helst
direkt knutet till regeringskansliel.

2. En strategi och plan för svensk polarverksamhet bör tas fram.

3. En verksamhet för svensk polarforskning bör byggas upp successivl i en lakl av 1 till 2 milj.kr. per år, för att på sikt nå storleksordningen 10 milj.kr. per år.

Polarkommitléns förslag har remissbehandlats.

1.   Det organisatoriska förslaget om inrättande av en polardelegation har
av vissa remissorgan kommenterats på följande sätt.

STU och DSH avstyrker inrällandel av en delegation. Försvarets forskningsanstalt (FOA) intar en restriktiv hållning till inrällande av nya organ men kan länka sig ett styrorgan på frivillig bas bildal av berörda ansvariga organ.

Marintekniska institutet anser alt DSH: s hittillsvarande verksamhel bör utvärderas innan ställning tas lill en ny delegation.

Universitetet i Göteborg poängterar alt en ev. frislående delegation inle får spela rollen av forskningsråd men gärna samordna samhälls- och andra intressen.

FRN är öppen för all en organisatorisk enhel med exekutiv funktion för polarforskningen tillskapas inom ramen för nämnden. Statens nalurvårdsverk stöder att polarforskningsverksamhelen knyts lill FRN.

Universitetet i Stockholm vill se en fristående delegation som styrelse för verksamhelen och KVA: s polarkommilté som ett råd till denna. STU ser akademiens kommitté som lämpligl kontaktforum.

2.   Polarkommitléns förslag om en strategi och plan för svensk polar
forskning stöds av NFR och DSH. Sveriges industriförbund ser det som
angeläget att Sverige markerar ett tydligt intresse för arktiska problem.
Detta bör ske pä politisk nivå och genom ett koncentrerat stöd lill några

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 47

vetenskapsområden där svensk forskning har hög internationell standard.

3. Beträffande tänkt resursnivå för svensk polarverksamhet anför NFR tveksamhet till att den av polarkommiltén föreslagna resursnivån av 10 milj.kr. är tillräcklig för att bedriva polarforskning av större omfattning. Medlen bör vidare enligl rådet inte tillskapas genom en omfördelning av resurser som NFR fördelar lill liknande forskningsändamål.

Jag vill för egen del anföra följande.

Regeringen har i prop. 1983/84: 10 om svensk havsresursverksamhet ulvecklal sin syn på ett svenskl engagemang inom polarområdena och behovet av atl delta i och främja det internationella samarbetet där. Regeringen har nyligen i prop. 1983/84: 79 lämnat förslag som berör ett svenskt godkännande av 1959 års fördrag om Antarktis och en anslutning till 1980 års konvention om bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis.

Chefen för industridepartementet lämnade i den proposilionen förslag lill ell program för havsinduslriell kompetensutveckling som bl. a. omfatlar arktisk leknik. Chefen för utrikesdepartementet berörde i samma proposition den utrikespolitiska och folkrällsliga ulvecklingen i polarområdena, vartill för Arklis' vidkommande lillkommer säkerhetspolitiska faktorer av belydelse för Sverige. Samtidigt betonades Sveriges inlresse av ökad kunskap överlag gällaiide polarområdenas användning, liksom del svenska intresset atl medverka till ökat internationellt och regionall samarbele vid del framlida utnyttjandet av polarregionerna.

Jag anmälde i propositionen om havsresursverksamhei min avsikl att i detta sammanhang återkomma med förslag som berör den svenska polarforskningen. Jag gjorde därvid den bedömningen all del f. n. utifrån totala prioriteringar och avvägningar av resurserna för svensk grundforskning är ogörligt atl tillåla en mer väsentlig expansion av polarforskningsområdel. Del är dock av vikl all säkra och utveckla en grundläggande kunskapsnivå inom forskningsområdet och de inriktningar inom detta där Sverige har ett internationellt gott anseende bör ges fortsalt stöd.

Polarforskning kräver med nödvändighet stora resurser för all kunna bedrivas på ell konlinuerligl och kraftfullt säll. I ell litet land som Sverige är del inle möjligl all bygga upp en bred velenskaplig bas för forskning exklusivt inriklad mol polarområdena. Det är därför särskill vikligl alt utveckla och bibehålla ett inlernalionellt forskningssamarbete inom delta fäll.

Med undantag av Ymerexpeditionen till,Arktis är 1980 som organiserades i svensk regi har svenska polarforskare under senare lid i slor utsträckning varil hänvisade lill internationella expeditioner och så måsle även bli fallet under överskådlig tid.

Sverige är genom KVA knutet till det internationella samarbetet i International Council of Scientific Unions inom vilket Scientific Committee on Anlarlic Research hör hemma. KVA är vidare ansluten lill Comilé Arcti-que. Båda utgör viktiga kontaktorgan i sammanhanget. De nordiska natur-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5   Utbildningsdepartementet 48

vetenskapliga forskningsråden förbereder en gemensam polarforskningskonferens lill sommaren 1984 för alt öka det nordiska samarbetet inom området.

Jag finner det vara angeläget för Sveriges vidkommande ätt möjligheterna till internationellt kunskapsutbyte och kunskapsbevakning inom polarforskningen förslärks och har därför under anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål beräknat medel moisvarande 500000 kr. för inrättande av ett polarforskningssekrelarial med begränsad omfattning. Ett motsvarande belopp kommer efter samråd med chefen för induslridepartementet atl lillföras sekretariatet från medel anvisade under industridepartementets huvudtitel.

Vidare kommer sekretariatet atl via utrikesdepartementets huvudtitel få tillgång till resemedel för sin institutionella verksamhet. Avsikten är att sekretariatet skall ges en uppbyggnadsperiod av tre år med början den 1 juli 1984.

Sekretariatet bör få en frislående slällning men ges nära anknylning lill KVA och dess kontaktnät inom forskningsområdet. Den av KVA inrättade polarforskningskommittén bör i fortsättningen kunna ha en rådgivande funklion lill sekretariatet vad avser framtida strategi och planering av svensk polarforskning. Den programstyrelse för havsinduslriell kompetensutveckling som chefen för industridepartementet i annat sammanhang föreslår skall inrällas bör vidare kunna tillföra sekretariatet synpunkler i frågor med teknisk och induslriell inriklning. Likaså bör ett nära samarbete etableras med den interdepartementala arbelsgrupp för polarfrägor som blir upprättad inom regeringskansliet och vars arbele samordnas av utrikesdepartementet.

Acceleratorbaserad forskning

I prop. 1982/83:100 (bil. 10) redovisade jag ett anlal förslag som avsåg uppbyggnad av ett nationellt acceleratorcenlrum saml ställningstaganden i de delar som avsåg ombyggnad och anslutning av en från CERN införskaffad lagringsring lill den lälljonacceleralor som är under uppförande vid Gustaf Werners institut vid universitetet i Uppsala.

Den tekniska uppbyggnaden av lälljonacceleratorn fortgår, lagringsringen har levererats till Uppsala och arbelel med erforderliga byggnadsåtgärder inkl. lokaler för lagringsringen pågår eller förbereds.

Chefen för utbildningsdepartementet har nyligen i budgetpropositionen (prop. 1983/84: 100 bil. 10 ss. 471, 475 och 480) beräknat medel som avser en definitiv koslnadsram för samtliga experimentlokaler vid institutet, liksom medel för basutruslning för vissa experimentulrymmen saml anslutande inslilulionslokaler. FRN har beslutat avsätta medel för experimentell utrustning i anslulning lill projektet och har i sin långsikliga planering lagil hänsyn lill behovet av sådan utrustning i anslutning lill lagringsringen. Del ankommer nu främst på forskare och tekniker alt i samarbele med

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 49

internationell expertis åstadkomma den nationella resurs som även i ett internationellt perspekliv bör ge möjlighel lill en mycket slagkraftig forskning.

Det ursprungliga förslaget om ett nationellt acceleratorcenlrum omfattade även som ett ytterligare sleg en supraledande lungjonaccelerator med en angiven koslnad av ca 50 milj. kr. fördelad över en period av fyra till sex år. Realiserandet av en acceleralor även för lungjonfysik skulle, om den samlokaliserades med anläggningen i Uppsala, innebära en koncentration av lekniska och personella resurser med förulsällningar all ge en internationellt attraktiv forskningsmiljö.

Jag har konstaterat alt de ekonomiska åtaganden, som en uppbyggnad av ett komplett acceleratorcenlrum, inkl. en lungjonaccelerator, skulle medföra, är alltför slora för alt kunna bäras inom de nationella resurser för forskning som kan bli tillgängliga under en överblickbar framtid. Ansträngningar för atl uppnå ett bredare nordiskl ekonomiskt engagemang i en lungjonaccelerator i anslulning lill anläggningen i Uppsala har inte givit resultat. Den lungjoninriklade svenska forskningen fär därför söka andra experimentella möjligheter.

Forskarna vid och styrelsen för forskningsinslilutet för atomfysik har varit de främsta förespråkarna för en ny svensk lungjonaccelerator. Man har vid institutet under den senaste liden utarbetat ett alternaliv för det fall att en lungjonaccelerator inle kan förverkligas. Alternativet innebär all den jonkälla för högladdade lunga joner som institutet utvecklat i samarbele med Orsay-laboratoriet utanför Paris ansluts till en mindre lagrings- och acceleratorring. De preliminärt uppskattade kostnaderna för alternativet har uppgivits vara ca 14 milj.kr. Tyngdpunkten i institutets forskning skulle därvid förskjutas från kärnfysik mot atom- och molekylfysik samtidigt som anknytningen till elementarparlikelfysiken vid CERN skulle få ökal ulrymme.

Del är enligt min uppfallning ännu för tidigt atl ta ställning till det nya förslag som forskningsinstitutet ularbelat. NFR bör ges tillfälle alt yttra sig över såväl den vetenskapliga relevansen av det tänkta projektet som angelägenheten av detta i förhållande lill andra förslag inom tillgängliga resursramar. Projeklel bör även ses i ett perspektiv som omfattar en vidare krets av fysiker, främsl i stockholmsregionen.

Nordiskt optiskt teleskop

En särskild arbetsgrupp inom samarbelskommitlén för de nalurvelenskapliga forskningsråden i Norden (NOS-N) har utarbetat ett förslag till ell samnordiskt 2,5 m optiskt teleskop med tänkt placering på La Palma. Koslnaden för teleskopels uppbyggnad har beräknats till 34,8 milj. DKR. och den åriiga driftskostnaden för anläggningen till 2,4 milj. DKR.

Behovet av ell nytt teleskop är i första hand betingat av den starka begränsningen av den observationstid som kan erbjudas nordiska astro-4    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 107. Bilaga 5

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 50

nomer inom ramen för nuvarande internationellt samarbete. Många aslro-fysiska projekt som kräver längre observationslider är för dem för närvarande omöjliga atl genomföra.

La Palma erbjuder en av världens bästa observationsplatser pä del norra halvklotet och där finns redan grunden till ell internationellt samarbele etablerad. Teleskopet som är avsett för såväl synligt som infraröll ljus skall få en okonventionell och starkt innovativ konstruktion där den senasle teleskopteknologin kommer att utnyttjas. Della gör all koslnaden kan reduceras kraftigt i förhållande till traditionella teleskop.

Projeklel har en bred uppslutning av astronomer i de nordiska länderna och NOS-N har rekommenderat dess genomförande. Den störte delen av anläggningskostnaderna för teleskopet samt medel för driftskostnaderna beräknas bli täckta genom nationella medel, främst sådana till forskningsrådens disposition. Därvid skall enligt överenskommelse Danmark och Norge svara för vardera 20 % samt Finland och Sverige för vardera 30 % av kostnaderna. Dessa relationer skall vidare ulgöra utgångspunkt vid fördelning av observationstiden vid teleskopet.

Forskningsråden i flera nordiska länder har emellerfid konstaterat all de resurser som bedöms bli tillgängliga under den aktuella uppbyggnadstiden är otillräckliga för atl klara de lotala investeringskostnaderna. NOS-N har därför vänt sig lill de nordiska samarbelsorganen med önskemål om bidrag motsvarande ca en tredjedel av den beräknade invesleringskoslnaden.

Del nordiska forskningspoliiiska rådel har ställt sig positivi till projektet och rekommenderat nordiska ministerrådet atl bidra till invesleringen med en andel motsvarande NOS-N: s önskemål. Ministerrådet (undervisnings-och kulturministrarna) beslöl den 7 december 1983 alt - under förutsättning av ell godkännande av riksdagen i resp. land - tillskjuta ett belopp moisvarande 10 milj. DKR. till investeringen i ett samnordiskt optiskt teleskop på La Palma. Della belopp avses ulgå som ett särskilt bidrag ulanför den nordiska kullurbudgelens ram fördelat med 3 milj. DKR. år 1985 saml vardera 3,5 milj. DKR. åren 1986 och 1987. Andelen av de särskilda bidrag som förmedlas via nordiska ministerrådet avses belasla de fyra dellagande länderna i den relation varmed resp. land bidrar lill den nordiska kultur-budgeten. Medlen kommer alt ställas till förfogande för den stiftelse som de nordiska forskningsråden gemensamt avser att inrätta för att bygga och senare driva det nordiska teleskopet.

Det nordiska optiska teleskopet utgör ett projekl som inle enbart syftar lill att stimulera den nordiska forskningen inom astronomiområdel och öka forskningssamarbetet länderna emellan. Del innebär också all den delvis unika kompetens som finns i de olika länderna när det gäller teknisk ulformning av bl.a. slyreleklronik, spegelslipning etc. kommer atl kombineras. Jag ser del som betydelsefullt all man inom Norden lyckats förbereda ett så omfattande samarbelsprojekt för forskning som det här är fråga om. Del blir alltmer nödvändigt alt finna vägar till samgående i de lunga

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 51

ulrustningsprojekl som krävs för all nordiska forskare skall kunna göra sig gällande inom internationell forskning.

I sin beräkning av anslaget Vissa särskilda ulgifter för forskningsändamål har chefen för utbildningsdepartementet mot denna bakgrund lagil hänsyn lill den andel av kostnaderna för teleskopet som under budgetåret 1984/85 kommer atl belasla den svenska statsbudgeten som en konsekvens av nordiska ministerrådets beslut. Jag förutsäller därvid atl de övriga koslnader som för svenskt vidkommande är förenade med del nordiska optiska teleskopet kommer atl täckas inom ramen för de medel som slälls lill forskningsrådsorganisaiionens förfogande.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

atl godkänna vad jag har anförl rörande finansieringen av ell samnordiskt optiskt teleskop.

Chefen för utbildningsdepartementet anför.

Dyrbar vetenskaplig utrustning

FRN har i sin anslagsframställning för budgelåret 1984/85 redovisal utveckling och användning av de särskilda koslnadsramar för dyrbar forskningsulrustning som funniis inrättade sedan är 1979. Kostnadsramarna, som är avsedda för dyrbar velenskaplig ulruslning i anslulning lill av forskningsrådsorganisalionen stödda forskningsprojekl, beräknas under anslaget Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m. De disponeras av FRN.

Frän all ha utgjort 15 milj. kr. vid inrättandet uppgår ramen för innevarande budgelår till 65,3 milj.kr. Numera ulgör 25 % av kostnadsramens storlek planeringsnivå för s. k. big science-projekl. Kostnadsramen i övrigt utnyttjas för utruslningsobjekt med en koslnad som översliger 200000 kr.

En klar uppfattning om hur dessa resurser för dyrbar utrustning har fördelals över olika forskningsområden under den gångna femårsperioden är enligt nämnden svår att erhålla. Den procentuella fördelningen av medel till objekl som högpriorilerats av de olika instanserna inom forskningsrådsorganisationen ger dock en översikfiig bild. Sålunda har objekl prioriterade av STU erhållit 21 %, NFR-stödd verksamhel har erhållit 42 % medan 25 % gåll till MFR: s verksamhetsområde. Objekt särskill stödda av skogs-och jordbrukets forskningsråd (SJFR) har erhållit 6 % medan av HSFR resp. av FRN och övriga instanser prioriterade objekl erhållit vardera 3 %.

För atl underlälta det långsikliga utnyttjandet av resurserna för dyrbar utrustning anvisas sådana forllöpande ulöver aktuellt budgelår även för de

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 52

därpå följande två budgelären och dä med vardera hälften av det belopp som ulgår del akluella budgetåret.

Denna konstruktion medför enligl min uppfattning ett tillräckligt planeringsutrymme och jag har därför inle funnit anledning atl nu ange en lolal omfallning av de resurser som kan ställas till FRN: s disposition för dyrbar vetenskaplig utrustning under den kommande ireårsperioden.

För närvarande är FRN skyldig att underställa regeringen för prövning sådana beslut som omfallar utruslningsobjekt med en kostnad överstigande 1 milj.kr. Nämnden har tidigare föreslagil all denna kostnadsgräns borde höjas till 3 milj. kr.

I belänkandet (Ds SB 1983: 1) Del fortsatta delegeringsarbelet i regeringskansliet som för närvarande remissbehandlas har den sakkunnige föreslagil samma koslnadsgräns.

Kostnadsutvecklingen för vetenskaplig utrustning är sådan atl genomsnittsbeloppet för de ansökningar som nu tillställs FRN ligger nära 1 milj. kr.

Mot denna bakgrund avser jag alt senare ålerkomma lill regeringen med förslag för att underiälia den fortsatta formella hanteringen av de särskilda utruslningsresurserna till FRN: s disposition.

Vad gäller resurser för dyrbar velenskaplig utrustning anmälde jag i 1984 års budgetproposition (prop. 1983/84: 100 bil. 10 s. 481) min avsikt atl ålerkomma i detta sammanhang.

Under anslaget I 3. Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m. kommer jag därför all föreslå en förändrad utrustningsplan vilkel bl. a. innebär att kostnadsramen Till fcrskningsrådsnämndens disposition budgelårel 1984/85 ökas lill 75 milj. kr.

Forskarutbildningen

Jag vill inledningsvis hänvisa till vad statsrådet Ingvar Carlsson lidigare anfört i inledningen.

Forskarutbildningen har en central roll inom högskola och forskning. Inom den genereras ny kunskap samtidigt som studerande utbildas för viktiga uppgifter både inom och utom högskolan.

Det är av största vikt alt de resurser som står lill förfogande för forskarutbildning utnyttjas på ett sådant sätt att kvaliteten inom forskarutbildningen kan hållas på en hög nivå. Jag har i den allmänna debatten i olika sammanhang framhållit atl kvalileten inom forskarutbildningen måsle vidmakthållas och helst stärkas. I debatten har bl.a. kvaliteten i doktorsavhandlingarna särskilt uppmärksammats. Jag finner del betydelsefullt att denna fråga kontinuerligt följs. Samtidigt villjag dock framhålla alt enbart doktorsavhandlingarnas innehåll och deras bidrag till inomvetenskaplig utveckling inte avgör forskarutbildningens kvalilet. Flera utredningar, som initierats av UHÄ och av RRV, visar på stora problem i andra avseenden inom forskarutbildningen. Rekryteringen till vissa ämnesområden är svag.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 53

forskarutbildningen visar tendenser till ineffektivitet och de studerande klagar på väsentliga brisler i arbetsmiljön. Jag ser myckel allvarligt på dessa problem och kommer i det följande att närmare ulveckla och precisera mina synpunkler på olika komponenter inom forskarutbildningen som påverkar kvaliteten. Jag älerkommer därefter till frågan om bedömningen av doktorsavhandlingar.

För sammanhangels skull behandlar jag här även vissa frågor som inle kräver beslut av regering och riksdag.

Dimensioneringen av forskarutbildningen

I prop. 1981/82: 106 (s. 132) anmälde min företrädare all han - i likhel med UHÄ - inle ansåg det möjligl atl införa ett dimensioneringssystem för forskarutbildningen som innebär all anlagningstal preciseras för varje ämne eller grupp av ämnen och högskoleenhet. Han ansåg dock att del centrala bevakningsansvarel borde åvila UHÄ, som då hade all forllöpande följa ulbudel av examinerade från forskarutbildningen och arbetsmarknadssituationen för de forskarulbildade samt notera och analysera förändringar.

Inle heller jag anser all del finns ett underlag för all ange anlagningstal till forskarutbildning på nationell nivå. Anlalel forskarstuderande är ungefär 12000. Dimensioneringen slyrs f.n. i huvudsak av lillslrömningen. Inlressel från de enskildas sida styrs i sin lur av personliga bedömningar av den framlida arbetsmarknadssituationen och meritvärdet av forskarutbildning, relaterat lill bl. a. sludiefinansieringen under utbildningstiden och det allmänna intresset för forskning.

Totalt sett torde det inte föreligga någon brist på sökande till forskarutbildning. Däremot bör fördelningen av de forskarstuderande på fakulteter och ämnen bevakas av UHÄ och fakultetsnämnderna utifrån bedömningar av rekryteringsbehoven i slorl. Dessa bedömningar måste göras med utgångspunkt i övergripande forskningspolitiska priorileringar och sedan ligga lill grund också för den lokala resurstilldelningen lill forskarutbildningen i olika ämnen. UHÄ bör i sina anslagsframställningar redovisa den akluella rekryleringssiluationen.

RRV har i en rappori. Effektivitet i forskarutbildningen, redovisat resultat från en undersökning av vissa institutioner vid universitetet i Lund. RRV påpekar där att fakultetsnämnderna bör övervaka att formerna för resursfördelning gynnar kvalilel framför kvantitet. Institutionerna bör enligl RRV dimensionera antalet doktorander efter de föreliggande resurserna i fråga om handledning, försörjning och delaktighet i forskarmiljö. Fakulletsnämnderna bör, enligt-RRV, konlrollera institutionernas dimensionering av anlalel doktorander och - vid behov - även pröva frågan om begränsad antagning till forskarutbildning med hänsyn till resurserna.

Jag har erfaril all del förekommer alt flera studerande anlas lill forskarutbildning än som kan ges tillräcklig handledning, plals i forskargrupp eller

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 54

arbetsplats. Del finns också exempel på alt vissa handledare har för många studerande alt handleda. Dessa förhållanden är i längden inte acceptabla, eftersom de inverkar negativt på kvaliteten i forskarutbildningen.

Jag vill här framhålla de möjligheler som enligl högskoleförordningen finns för högskolemyndigheterna atl lokall begränsa antagningen till forskarutbildning. Jag vill underslryka all dessa möjligheter bör användas sä all de tillgängliga resurserna verkligen utnyttjas på bäsla säll. Fakultetsnämnderna bör se lill att inte flera studerande anlas än alt de inom befintliga resurser och med rimliga krav på handledning kan genomföra forskarutbildningen på ett effektivl sätt.

Effektiviteten i forskarutbildningen

RRV har i sin nämnda rapport bl.a. studerat och kommenleral genomströmningen och aklivitetsgraden i forskarutbildningen. Rapporten har varit på remiss hos högskoleenheterna och UHÄ. RRV har sammanställt svaren i en särskild rapport "Bättre forskarutbildning".

Av RRV: s rappori framgår att del föreligger slora skillnader i fråga om studietid mellan å ena sidan de humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna och å andra sidan de tekniska och malematisk-naturvetenskapliga fakulteterna. RRV har angett ell mått för andelen doktorander, som disputerar efler en rimlig tid i forskarutbildningen, och kallar del för dispulalionskvoten. Denna kvot saml sludieintensileten var lägst inom de försl nämnda fakulteterna och högsl vid de sistnämnda.

RRV har - för all bl.a. uppnå en god studiesituation och en god rekrytering av doktorander — gett vissa rekommendationer lill de lokala högskolemyndigheterna och till UHÄ.

Även represenlanler för de forskarstuderande och personalorganisationerna har i olika sammanhang framhållit vikten av atl doktorandernas miljö och arbetsförutsättningar i övrigl förbällras. Därvid har framhållits behovel av all institutionerna lar sill ansvar för forskarutbildningen, så att doktoranderna får tillräcklig handledning, försörjning och delaktighet i forskarmiljön saml arbetsplats.

Jag vill för egen del framhålla följande.

Det framgår av RRV: s rapport alt del på vissa håll föreligger problem inom forskarutbildningen, t.ex. långa studietider och låg examinations-frekvens. Av en annan ulredning, utförd på uppdrag av UHÄ, Doktorand 82, framgår även all var Iredje doktorand inom de filosofiska fakulteterna vid undersökningstillfället inte alls eller endast som en bisysselsätlning, ägnade sig ål sludier. Klagomål på handledningen har framförts från de forskarstuderandes sida. Handledningen av de kvinnliga doktoranderna har i vissa undersökningar fått hård kritik från de studerande. Del saknas i stort sett utbildning av forskarhandledare.

De flesta av de nämnda problemen kan och bör bemästras genom åtgärder från högskolemyndigheternas sida. Jag vill här erinra om att utredning-

Prop. 1983/84:107   Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 55

en (U 1979: 10) om forskningens och forskarutbildningens situation i den nya högskolan (den Andrénska kommillén) framförde en rad förslag lill förbättringar i villkoren för forskarutbildning. Min företrädare uttalade i prop. 1981/82: 106 atl han utgick från alt kommitténs förslag skulle beaklas av berörda myndigheler och organ. Jag vill för min del starkt betona vikten av att sä sker.

Jag vill i anslutning härlill påpeka alt del åligger instilulionsslyrelserna all bereda de doktorander som har antagils en sä god forskarmiljö som möjligt med beaktande av gällande bestämmelser och anvisningar. Doktoranderna har rätt till handledning i sin forskning. RRV: s rekommendationer överensstämmer på flera punkter med de förslag som den Andrénska kommillén framförde. De berörda lokala myndighelerna måsle på alll sätt främja en god och kreativ forskarmiljö samt övervaka alt handledningen av doktorander fungerar tillfredsställande. Fakulletsnämnderna bör följa upp och utvärdera rekryteringen lill forskarutbildningen saml utvärdera resultaten. Ytterst ankommer det på högskolestyrelsen all ansvara för all forskarutbildningen fungerar enligt gällande bestämmelser. UHÄ bör också kunna göra väsentliga insatser, bl.a. när det gäller alt anordna och stimulera handledarutbildning och på annal sätt förbällra handledningen i forskarutbildningen.

Möjligheterna för doktorander atl fä kontakl med forskning i andra länder - något som enligl min mening är av slor betydelse för kvalileten i forskarutbildningen - kommer att behandlas i del följande.

Jag övergår nu lill alt behandla frågan om bedömning av doktorsavhandlingar.

Kvaliteten på doktorsavhandlingarna är av slor betydelse för forskningens anseende. Del är därför angelägel att de regler som gäller för bedömningen av doktorsavhandlingar är så utformade all de bidrar till att upprätthålla kvaliteten pä avhandlingarna.

Enligt bestämmelser i högskoleförordningen skall en betygsnämnd utses särskilt för varje avhandling. Antalet ledamöter bestäms av fakultetsnämnden, som utser ledamöterna. Dessa skall vara tre eller fem. Den lärare som utsetts all vara handledare för doktoranden skall vara ledamot i nämnden. Betygsnämnden utser ordförande inom sig. Vidare har fakultetsopponen-len rätt all närvara vid sammanlräde med nämnden och deltaga i överläggningarna men ej i besluten.

Betygsnämnden är beslutför när samlliga ledamöter är närvarande. Som nämndens beslut gäller den mening som de flesta förenar sig om. Om avhandlingen godkänns får skälen för nämndens beslut inte redovisas i protokoll eller annan handling. Detsamma gäller även i fråga om de skäl som enskild ledamot kan ha anfört i skiljaklig mening eller i annan ordning.

UHÄ utsände under hösten 1983 ett förslag fill ändrade bestämmelser för betygsnämndernas sammansättning till de högskoleenheter inom UHÄ-området, som har fast forskningsorganisalion.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5   Utbildningsdepartementet 56

UHÄ har - med bifogande av yttranden från nämnda enheter och från Sveriges förenade studentkårer (SFS) - i skrivelse den 13 december 1983 lagt fram förslag lill ändring av gällande bestämmelser om betygsnämndernas sammansättning. SLU har också yttrat sig över UHÄ: s förslag. Enligl förslaget skall inom varje odelad fakultet eller sektion finnas en eller flera betygsnämnder. Vidare skall betygsnämnd bestå av dels två fasla ledamöter, valda för två år i sänder, dels tre lillfälliga ledamöler, undantagsvis en ledamol, som utses särskill för varje avhandling. Som lillfällig ledamot får enligl förslaget utses velenskapsidkare ulom fakulteten eller sektionen.

UHÄ föreslår också all huvudhandledaren skall vara ledamot av betygsnämnden, om inte särskilda skäl föreligger där emol. När handledaren inle ingär i nämnden skall han endast ha närvarorätt. Vidare framför UHÄ förslag om att skälen för betygsnämndens beslut skall redovisas kortfattat i protokoll eller i annan handling. Delsamma föreslås gälla i fråga om de skäl som enskild ledamot kan ha anförl för sitt ställningstagande.

För egen del finner jag det värdefulll atl UHÄ snabbi har aktualiserat förändringar med anledning av den diskussion som förekommil i samband med vissa uppmärksammade disputationer.

Jag är medveten om alt riksdagen lämnade ulan erinran ett ullalande av min företrädare i prop. 1981/82: 100 (bil. 10) om atl fasta ledamöter borde införas i betygsnämnderna. UHÄ: s förslag ligger helt i linje med detta. Jag konstaterar dock i fråga om förslaget på denna punkl att remissopinionen inom högskolan var mycket splittrad. Sålunda vägde opinionen för resp. mot förslagel jämnt bland högskolestyrelserna. När det gäller fakullels-nämnderna/sektionsnämnderna avstyrkte en majoritet i likhel med SFS förslagel.

Argumenten mol all införa fasla ledamöter i betygsnämnd är framför alll dels all del är svårt - för atl inle säga i vissa fall omöjligt - atl finna fasta ledamöter med tillräcklig sakkunskap, dels all arbetet för de fasla ledamölerna kan bli så betungande alt möjligheterna alt utan särskilda anordningar rekrytera ledamöter måsle anses små. UHÄ anser här att flera betygsnämnder bör utses för varje fakultet/sektion. Mol delta kan dä hävdas alt det inle blir särskill slor förändring gentemot den nuvarande situationen med en betygsnämnd för varje avhandling saml alt en ordning där konlinui-tetsönskemålen så långt möjligt tillgodoses inom ramen för en varierad sammansätining av en nämnd torde bli mera lätthanterlig än en ordning med ett antal skilda nämnder, om än med vissa fasta ledamöter. De fakultelsnämnder som förespråkar ett system med fasla ledamöler har f. ö. - i flertalet fall - redan infört del. Sammanfattningsvis finns del enligl min mening behov av ökad fasthet och kontinuitet inom betygsnämnderna. Jag konstaterar dock all delta behov kan tillgodoses utan någon förändring av beslämmelserna i denna del. Hänsyn kan på della säll enklast las till de skiftande förhållandena vid olika högskoleenheter och inom olika fakulteter. Jag är för min del ocksä övertygad om alt den debatt som förls om

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 57

betygsnämnderna kommer att vara ett incitament för samtliga berörda högskolemyndigheter all fortsättningsvis ägna stor uppmärksamhet åt betygsnämndernas sammansätining.

Handledaren skall enligt nu gällande regler ingå i betygsnämnden. UHÄ föreslår - efler intryck av remissynpunkterna - endast en mindre förändring, nämligen att handledaren, om särskilda skäl föreligger, inte skall vara ledamot av betygsnämnd. Jag ansluter mig här till UHÄ: s bedömning, att del i vissa fall kan föreligga risk för partiskhet, l. ex. när handledaren varit medförf'allare lill avhandlingen.

Jag är däremot inte beredd all biträda UHÄ: s förslag på den andra punkl där remissopinionen också var mera påtagligt splittrad, nämligen i fråga om atl i betygsnämndens protokoll redovisa skälen för nämndens beslut liksom de skäl enskild ledamot kan ha anförl. Jag anser att de argument som anfördes för riksdagens slällningstagande i denna fråga med anledning av prop. 1981/82: 106 (UbU 37 s. 59) i denna fråga forlfarande är giltiga. Dock anserjag del rimligt från rättssäkerhetssynpunkt all skälen för betygsnämnds beslut liksom för enskild ledamots ställningslagande skall få redovisas när del är fråga om underkännande av avhandling och förordar all bestämmelserna ändras i enlighet härmed.

Regeringen bör inhämla riksdagens godkännande av vad jag anförl om betygsnämndens sammansättning och motivering av dess beslut. Jag avser atl i annal sammanhang återkomma till regeringen med förslag lill de ändringar i högskoleförordningen som mina här redovisade ställningstaganden och UHÄ: s förslag i övrigl föranleder.

Jag vill i detta sammanhang även beröra frågan om forskarutbildningens meritvärde. Chefen för civildeparlemenlel kommer i det följande atl föreslå alt sådana regler införs att en doktorsexamen i förljänslhänseende tillgodoräknas en sökande till statlig tjänst som fyra år.

När del gäller forskarutbildningens meritvärde inom den enskilda sektorn har en rapport avgivils av UHÄ den 12 december 1983. I rapporten föreslås atl det i del fortsatta arbetet med all stärka forskarutbildningens meritvärde för den enskilda sektorn skall ägnas särskild uppmärksamhet ål tre huvudfrågor:

- Utvecklande av kurser och moment i forskarutbildningen med direkt inriklning på projeklarbele inom förelag och industrier. Flera olika modeller bör prövas, bl. a. i anslulning lill de danska erfarenhelerna av s.k. Erhvervsforskeruddannelse.

- Fortsall förstärkning av högskolans organisation och arbelsformer för forskningssamverkan, med tyngdpunkt på atl främja kontakterna med mindre och medelstora företag och all bl.a. kanalisera också kortare FoU-uppdrag lill forskarstuderande och yngre forskare. I detta sammanhang är del angelägel med fortsatt och systematisk marknadsföring och information om högskolan som resurs i samhället.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 58

- Utvecklande av organisation och syslem för bättre s. k. nyttjarinforma

tion om forskning och forskningsresultat.

Jag utgår från all rapporten överiämnas till högskoleenheterna för atl tagas i beaklande i del lokala planerings- och utvecklingsarbetet.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anförl hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

all godkänna vad jag har förordai om betygsnämndernas sammansättning och om motivering av nämndernas beslut.

Studiefinansiering inom forskarutbildningen

På förslag av min företrädare i prop. 1981/82: 106 beslöl riksdagen (UbU 37, rskr 397) atl införa ett nytt studiefinansieringssyslem inom forskarutbildningen. Syftet var framför allt all ge doktoranderna möjlighel atl ägna störte del av sin lid ål den egna utbildningen och därmed göra utbildningen mer effektiv. Genom reformen avskaffas nu successivl de tidigare assistent- och amanuenstjänsterna och den slipendiedel som fanns i tjänsterna används för att inrätta nya utbildningsbidrag för doktorander.

Sedan den 1 juli 1983 är den reguljära formen för sludiefinansiering inom forskarutbildning utbildningsbidraget (f.n. 5610 kr./män.), som kan innehas under högst fyra är. Endasl i undantagsfall får utbildningsbidrag beviljas forskarstuderande som har fyllt 45 år.

Antalet utbildningsbidrag var budgelåret 1982,/83 1 600 och uppgår nu till ca 3 225. För innevarande budgelår anvisas medel lill utbildningsbidrag under fakullelsanslagen med sammanlagl 218 394000 kr. Härfill kommer utbildningsbidragen lill forskarstuderande vid SLU.

För fullgörande av vissa uppgifter inom den grundläggande högskoleutbildningen får arvodestjänst som assistent inrättas på dellid (20-50 %). Sådan tjänst är knuten Ull innehav av utbildningsbidrag.

Utbildningsbidraget reduceras inte för den som har assistenitjänst med 20 % tjänstgöring. För tjänstgöring därutöver reduceras utbildningsbidraget i moisvarande män.

Sedanden Ijuli 1982 har också doklorandljänsler (L 10 eller 12) inrättats vid forskningsråden och sektoriella FoU-organ. Anlalel doktorandljänster vid dessa myndigheler uppgår lill ca 110. Även inom högskolan får sedan den 1 juli 1983 inrällas doklorandljänsler inom ramen för en försöksverksamhet, som skall utvärderas efter en femårsperiod. Enligl vad jag har erfaril har hillills ca 35 doktorandljänster inrättats inom högskolan. Enligt beslämmelserna för doktorandljänster har innehavaren rätt att meddela undervisning eller utföra annal arbete omfattande högsl en femiedel av full arbetstid.

Från SFS och från de fackliga organisationerna har kritik framförts mol

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 59

del nya studiefinansieringssyslemet. Kritiken gäller bl.a. avsaknaden av sociala förmåner för de forskarstuderande som enbart uppbär utbildningsbidrag. Organisationerna har också påpekat all utbildningsbidrag inom vissa fakulteter har delats upp i så små delar alt de studerande inte fåll något reellt stöd. De studerande har i vissa fall tvingats all tjänstgöra som assistent i myckel stor omfallning. Införandel av en åldersgräns, 45 år, har också kritiserats med hänvisning till alt den missgynnar kvinnor, som i allmänhet påbörjar forskarstudier vid en högre ålder än män.

UHÄ har fått regeringens uppdrag alt följa övergången till det nya syslemet för studiefinansiering och fortlöpande komma med de förslag till ålgärder som kan vara påkallade.

UHÄ har höslen 1983 avlämnat en delrapport om uppföljningen av övergången till det nya syslemet. Av rapporten framgår bl. a. atl behoven av assislenlinsatser i grundutbildningen tenderar alt leda till en uppsplittring av utbildningsbidragen och till att dessa i stor utsträckning förenas med förordnande som assistent, vilkel närmasl är regeln inom de malematisk-naturvetenskapliga och tekniska fakulteterna. Problemet all upprätthålla en god balans mellan doktorandens insatser i grundutbildningen och den egna forskarutbildningen kvarstår således efter förändringarna av sludiefinansieringen. UHÄ föreslår också att åldersgränsen 45 år för erhållande av utbildningsbidrag upphävs, eftersom åldersgränsen synes drabba kvinnliga forskarstuderande.

Rapporten har behandlals av en arbelsgrupp inom utbildningsdepartementet med represenlanler för högskolemyndigheterna, SFS, Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och Centralorganisationen SACO/SR.

För egen del vill jag framhålla följande. Jag anser i likhet med min företrädare atl en förbättring av studiestödet är en viktig del av en fortsatt salsning på FoU. Införandet av utbildningsbidrag som den huvudsakliga formen för studiestöd för doktorander syftade lill atl göra studierna effektivare. De tendenser till fragmentisering av utbildningsbidragen som UHÄ har påpekat bör enligl min mening motverkas. För att få Ull stånd en relativt snabb förändring har regeringen genom beslut den 26 januari 1984 ändrat förordningen om utbildningsbidrag för doktorander. Det huvudsakliga innehållet i förändringarna är följande.

Utbildningsbidrag skall normalt ledigkungöras som helt bidrag. Endast på begäran av den forskarstuderande skall bidragel kunna delas upp. Bidrag skall inle kunna utgå med mindre än hälften av ett hell bidrag. F. n. kan bidraget utgå med lägst 25 % av hell bidrag.

De möjligheter som nu finns till förlängning av liden för innehav av utbildningsbidrag ändras från högst ett lill högsl två år. Detta innebär att förlängningsreglerna för utbildningsbidrag och för doklorandtjänsl kommer att överensstämma.

Enligl gällande regler får vidare en högskolestyrelse i vissa fall föreskriva alt utbildningsbidrag endasl får utgå, om doktoranden ålar sig ässi-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 60

slenttjänstgöring. Del har framkommit atl denna bestämmelse har lillämpals generellt vid några högskoleenheter. Del bör med anledning härav erinras om att avsikten inle har varit atl generellt koppla utbildningsbidrag och assistenlljänsl. Bestämmelsen har således tillkommit för atl tillgodose behov av assislentljänslgöring vid vissa institutioner, inte för hela högskoleenheter eller fakulteter.

Jag anser i likhet med UHÄ alt åldersgränsen 45 är bör upphävas, eftersom den synes drabba kvinnliga studerande. En högre åldersgräns skulle principiellt kunna motiveras men skulle beröra så få fall all jag inle är beredd atl förorda någon sådan gräns. Jag avser all ålerkomma lill regeringen med förslag till ändrade bestämmelser. Jag förordar att regeringen inhämlar riksdagens godkännande av att beslämmelsen om en åldersgräns upphävs.

Jag vill i annal sammanhang återkomma till frågan om de sociala förmånerna för doktorander med utbildningsbidrag.

SFS har vidare i en skrivelse anhållit dels att doktorander med hell utbildningsbidrag samt 20 % assislentljänstgöring skulle få rätt lill föriängning av bidragsliden motsvarande assistenltjänstgöringens omfattning, dels atl doktorand, som inle medgivits fortsatt bidrag, skulle kunna anföra besvär häröver till UHÄ.

Jag anser för min del alt en generell rätt till förlängning av bidragstiden för doktorand med 20 % assistenltjänslgöring inle kan medges. 1 så fall måsle det nuvarande studiefinansieringssyslemet ändras sä att utbildningsbidrag reduceras även för den som har assistenltjänslgöring av denna omfattning. Däremot villjag framhålla alt en doktorand, som haft ovanligt betungande arbetsuppgifter som assistent, bör kunna medges förlängning av bidragstiden på grund av särskilda skäl. Denna möjlighet föreligger nu sedan regeringen vidtagit de ovan redovisade ändringarna. Någon ytterligare ändring av beslämmelserna är sålunda inle erforderlig.

Beträffande frågan om möjlighet att anföra besvär över beslut atl inle medge fortsatt utbildningsbidrag finner jag problemen mer komplicerade. Visserligen finns det, som SFS anför, skäl att av rättssäkerhetssynpunkt medge den enskilde doktoranden besvärsrätl, men det kan ifrågasättas om en evenluell besvärsinslans har förutsättningar att göra en sakkunnig bedömning av fall av detta slag. Jag avser därför atl ta initiativ lill en undersökning av del problem, som SFS tagit upp.

Jag har erfarit att del vid vissa inslitulioner föreligger svårigheler att rekrytera forskarbegåvningar lill doklorandstudier. Detta gäller bl.a. ma-temalikämnet. Jag finner alt dessa problem pä sikt är myckel allvarliga. I flera undersökningar har rekryteringssvårighelerna påvisats och hänförts lill problemen för de studerande atl få en godtagbar försörjningssituation.. SACO/SR, TCO och SFS har framfört önskemål om införande av ytterligare doktorandljänster.

UHÄ har nyligen i en rapport redovisat en bearbetning av uppgifter om

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 61

doktorandernas studiesituation, baserad på statistiska centralbyråns (SCB) forskarutbildningsregister. Av denna rappori framgår bl. a. all yngre doktorander inom humanistisk och samhällsvetenskaplig fakultet, vilka inle haft någon studiefinansieriiig, i myckel ringa omfallning har avlagt doktorsexamen. Vidare framgår det all doktorander med någon lyp av studiestöd har fullföljt sina studier i jämförelsevis stor utsträckning.

För egen del anser jag det utomordentligt väsentligt atl studiefinansieringen lillförs sädana resurser alt högskolan kan rekrytera de forskarbegåvningar som behövs. På sikt bör den silualionen eftersträvas all doklo-randerna kan ges försörjning direkt vid antagningen. En rad av de problem som man från olika håll pekat på när del gäller del nya studiefinansieringssyslemet skulle lättare kunna lösas genom ell ökal utnyttjande av doktorandljänster med möjligheter lill en flexibel reglering av tjänsternas innehåll vad avser bl. a. fördelning på egen ulbiidning och instilulionsijänslgö-ring. Jag ämnar därför ta initiativ till en översyn av systemet med sikte på förändringar i denna riklning.

Utbildningsbidragen ulgår f. n. med 5610 kr./män. Jag har vid min beräkning av berörda anslag nu enbari beräknat koslnader moisvarande löneomräkning för de assislenttjänster som finns kvar från det lidigare . studiefinansieringssyslemet.

Jag vill även i delta sammanhang la upp frågan om placering av doktorandljänster hos sektoriella FoU-organ eller andra myndigheler. Enligt nu gällande bestämmelser skall doklorandtjänsl, som inrättas av en myndighet som disponerar egna FoU-medel. alllid placeras vid en högskoleenhet efter medgivande av slyrelsen för enhelen. Enligl min mening bör emellertid tjänsten direkl kunna placeras vid berörd myndighel, om delta är lämpligl. Jag förordar således att sådan doklorandtjänsl, som har inrättats av myndighel som disponerar särskilda medel för forskningsändamål, efter regeringens medgivande får placeras vid myndigheten.

Jag har i frågor rörande forskarutbildning m. m. samrått med chefen för jordbruksdepartementet.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anförl hemsläller jag all regeringen föreslår riksdagen

1. alt godkänna vad jag har förordai i fråga om upphävande av åldersgräns för erhållande av utbildningsbidrag för doktorander.

2. atl godkänna.vad jag har förordat i fråga om placering av doktorandljänster.

Internationellt forskarutbyte

Utbildningsdepartementet skickade i april 1983 ut en förfrågan angående internationellt forskarutbyte till vissa myndigheler, däribland UHÄ och

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 62

forskningsråden. UHÄ remitterade skrivelsen till högskoleenheter med fasta forskningsresurser.

Dessa ombads redogöra för de avtal, stipendier och övrigl utbyte som gör del möjligt för svenska forskare och forskarstuderande alt forska i andra länder samt för utländska forskare och forskarstuderande all bedriva forskning i Sverige. Redogörelsen skulle också innehålla uppgifter om hur dessa möjligheler utnyttjades och de problem som eventuellt sammanhänger med della utbyte.

Del inkomna materialet ger inle en fullständig bild av forskarutbytets omfattning och inriklning, eftersom uppgifterna frän högskoleenheterna inte är heltäckande. Utbytet mellan svenska högskoleenheter och utlandet förefaller vara omfattande. Svaren från högskoleenheterna lyder visseriigen på alt även allmänna konlakter forskare emellan i form av deltagande i konferenser m.m. ibland har redovisats. Dessa är naturiigtvis ofta en förutsättning för all ett utbyte av forskare skall kunna inledas. Många inslitulioner uppger alt de planerar att ulöka ulbylel av forskare och forskarstuderande med andra länder. Totalt redovisas ca 60 formaliserade avlal. Del framgår av materialet atl en mycket lilen del av del faktiska forskarutbytet äger rum på grundval av dessa avtal.

Förutom högskoleenheternas eget forskarutbyte med utlandet finns program, stipendier, avlal m. m. vid andra forskningsorgan samt vid Svenska institutei (SI). Dessa omnämns i högskoleenheternas redogörelser främsl när det gäller finansiering av forskarkontakterna mellan Sverige och utlandet. Man anser sig synnerligen beroende av det ekonomiska slöd som kan erhållas från dessa organ.

Ell omfattande internationellt forskarutbyte äger rum, dels på informell basis, dels genom avtal rnellan högskoleenheter, insfitutioner, forskningsråd m.fl. Dessulom finns planer för alt öka utbytet. Det gäller t. ex. STU:s avsikter alt avsätta avsevärda belopp för atl finansiera forskarstuderandes och yngre forskares vistelser i ullandel. Del gäller vidare NFR: s begäran i anslagsframställningen för budgetåret 1984/85 om ytteriigare medel för internationellt forskarutbyte och HSFR: s planer på samverkan med del franska forskningsrådet Centre national de la recherche scienlifique. Det gäller inte minsl på många håll vid högskoleenheterna.

Del största problemet alt fä till slånd ett ökal internationellt forskarutbyte synes vara av ekonomisk arl. Som lidigare framhållits uppger högskoleenheterna atl de är mycket beroende av medel utifrån för alt finansiera utbytet. Det gäller inte enbart atl kunna skicka egna forskare och forskarstuderande'utomlands ulan också att kunna la emot utländska forskare eller utländska forskarstuderande. I det senare fallet kan brist på handledarresurser vara avgörande. Enheterna anser sig således sakna tillräckliga egna resurser för att öka utbytet.

Bristen på egna medel vid högskoleenheterna för alt finansiera svenska forskares vistelser utomlands framgår ocksä av att de möjligheler som de

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 63

externa organen, t.ex. NFR, MFR, SI och KVA erbjuder ofta utnyttjas maximall. Eflerfrågan är långt slörre än tillgången.

Inte bara högskoleenheterna ulan även SI och Ingenjörsvelenskapsakademien (IVA) anger problem av ekonomisk arl. SI framhåller alt antalet slipendier ål ulländska forskare för forskning i Sverige minskar år från år eftersom kostnaderna ökar snabbare än anslagen. Vidare saknar SI komplement till stipendierna, t.ex. resebidrag. IVA påpekar att dess totalkostnader för öststats- och Kinaulbylel konstant överskridit del av utrikesdepartementet beviljade beloppet.

Såväl IVA som SI framhåller bristen i alt särskilda resurser saknas för att finansiera forskarutbyte med ett ur forskarsynpunkl så viktigt land som USA. IVA:s karlläggning av forskarutbytet inom akademiens verksamhetsområde visade alt man från svenska institutioners sida skulle vilja ha ett ökat stöd jusl för della ändamål.

Forskarutbytet med USA synes vara omfattande av materialet att döma. Av IVA: s kartläggning drar också STU slutsatsen atl utbytet borde öka med industriländer med annat språk än engelska, t.ex. Frankrike, Västtyskland och Japan.

Även om bristen på ekonomiska resurser framställs som del viktigaste problemet vad beträffar forskarutbytet mellan Sverige och andra länder, framför allt för högskoleenheternas egna initiativ och möjligheter, framkommer även andra problem. Vissa av dessa problem har med tjänstekon-struklioner och befordringssystem atl göra. SLU pekar på svårigheten att med bibehållen lön för längre lid få förlägga en forskares verksamhel lill en utländsk institution utan regeringens medgivande. Universitetet i Lund framhåller atl exempel på direkta byten av ijänsler med utländskt universilel finns men att sådana arrangemang ofta innefattar praktiska problem. Meritvärdering av utlandsverksamhet är ett annat problem.

För egen del får jag anföra följande.

Ett särskilt problem av ekonomisk arl är den jämförelsevis höga direkta inkomstbeskattningen i Sverige. Detta har klara olägenheter från forskningens synpunkt. Som statsrådet Ingvar Carlsson har framhållit i inledningen har regeringen tagit initiativ i denna fråga genom atl bemyndiga chefen för finansdepartementet all tillkalla en särskild utredare med uppgift all skyndsaml föreslå särskilda former för beskattning av högl kvalificerade utländska forskare med lillfällig anställning i Sverige.

Många av de problem som omnämns är främsl frågor för högskoleenheterna själva. Högskoleenheterna kan avsätta medel för forskarutbyte inom ramen för sina anslag. Det finns inte heller några formella hinder all föriägga tjänstgöring utomlands för svenska forskare, alt inrätta fonder för forskarutbyte eller atl för forskarstuderande som innehar utbildningsbidrag eller doklorandtjänsl förlägga sludier och arbele ulomlands. Likväl anser jag det angelägel alt genom särskilda insalser stimulera ell ökal utbyte.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 64

Flera instanser har betonat viklen av atl forskarstuderande och unga forskare får möjlighet lill internationella kontakter genom vistelser utomlands. Det torde vara väsenfiigt mycket lättare för forskare, vilka varit verksamma ell par år, dels atl få särskilda stipendier, resebidrag m. m. som SI, forskningsråd m.fl. delar ul, dels att inom ramen för projekl få medel för vistelse utomlands. Vidare lorde det också vara lällare för etablerade forskare att söka stipendier utomlands.

För alt stimulera högskoleenheterna lill ett ökat forskarutbyte föreslår jag mot denna bakgrund alt 4 505000 kr. anvisas. Jag återkommer härtill under anslaget Vissa särskilda ulgifter för forskningsändamål. Medlen bör främst avse forskarstuderande och yngre forskare. Forskarstuderande förutsätts då uppbära utbildningsbidrag eller inneha doklorandtjänsl. Bidragel skall således avse merkostnader söm uppkommer i samband med utlandsvistelse. Medlen bör också kunna användas för särskilda koslnader i samband med alt svenska högskoleenheter lar emol utländska gästforskare.

Vid användningen av medlen bör hänsyn las lill de resurser som STU kommer att anvisa för internationellt forskarutbyte inom det tekniska ornrädet.

Jag har i årels budgelproposilion (prop. 1983/84: 100 bil. 10) under anslaget Kulturellt utbyte med ullandel föreslagil bl. a. en avsevärd höjning av anslaget lill Fulbrightkommissionen. De medel som jag här föreslår för forskarutbyte bör därför i första hand avse andra länder än USA. Frankrike, Japan och Västtyskland är exempel pä länder som enligl niin mening särskill bör beaklas i utbytesverksamheten.

I övrigt vill jag hänvisa till vad statsrådet Ingvar Carlsson anfört i inledningen. Chefen för jordbruksdepartementet kommer senare atl behandla frågan om internationellt forskarutbyte inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde.

Jämställdhet i forskningen

Jag övergår nu till atl behandla de frågor om jämställdhet mellan kvinnor och män inom forskningen som aktualiserats av jämställdhetskommitléns

förslag i betänkandet (SOU 1983:4) "Om hälften vore kvinnor           ". Jag

har i dessa frågor samrätt med statsrådet Gradin.

Jämslälldhelskommitténs betänkande avlämnades i januari 1983. Det har remissbehandlals. Sammanställningar av kommilténs förslag och av remissyttrandena bör fogas till prolokollel i detta ärende som bilaga 5.2.

Riksdagen beslöl 1982 (UbU 37, rskr 397) med anledning av proposilionen 1981/82: 106 om forskning m.m. atl jämslälldhetsforskning skulle tillhöra de prioriterade forskningsområdena. I detta sammanhang betonades vikten av fler kvinnliga forskare, varvid en hänvisning gjordes till jämställdhetskommitténs arbete.

Jag vill inledningsvis anmäla atl jag ansluter mig till den målbeskrivning

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 65

för jämställdhetsslrävandena inom forskningen som kommittén angivit och som fåll remissinstansernas slöd. Jag citerar:

"Målel är inte jämslälldhel på männens villkor, ulan balans i forskarmiljön och i själva forskningen, sä all del kvinnliga perspektivet får påverka både arbetsförhållandena och forskningens innehåll. Delta gäller all forskning, inle bara jämslälldhetsforskning. Åtgärder ulifrån skall ses som ett stöd för förändringar inifrån, från universitet och högskolor och från forskarna själva."

I belänkandel har jämställdhetskommillén lämnai en fyllig redogörelse för de kvinnliga forskarnas situation saml ell flerlal förslag lill förbättringar av både de kvinnliga forskarnas villkor och kvinnoforskningens organisation. UHÄ har framhållit att belänkandet bör få slor spridning och andra remissinslanser har påpekat att betänkandet borde kunna användas i samband med informalion och utbildning i jämställdhetsfrägor. Jag ansluter mig till vad dessa remissinstanser anförl.

I betänkandet dokumenteras bl.a. kvinnornas svårigheler inom forskningen och forskarutbildningen samt den kvinnliga underrepresentationen på högre forskartjänster.

För all få till stånd en mindre könsuppdelad arbetsmarknad anserjag all det krävs genomgripande insatser för att främja otradilionella yrkesval, som på sikl kan leda lill en utjämning, även inom forskningen. Vårl samhälle är dominerat av män och styrs av mäns värderingar. Vi behöver ökad kunskap bl. a. om hur kvinnor och män skall kunna uppnå jämställd-hel. Därför behövs forskning om hur både kvinnors och mäns attityder kan utgöra hinder för att uppnå reell jämställdhet. Jämställdhetsforskningen kommer sannolikt även i fortsättningen att vara kvinnoinriklad, eftersom vi hillills har saknat kvinnoperspektivet inom forskningen. De flesla som är intresserade av forskning med kvinnoperspektiv är kvinnor. Det finns sålunda ett samband mellan atl antalet kvinnliga forskare ökar och atl forskningsfältet ulvidgas till atl omfalla även de områden där kvinnoperspektivet nu saknas.

Även om alla de insatser, som skulle behövas, inte kan komma lill slånd omedelbart, villjag här peka på vissa ålgärder, som kan stimulera jämställdhetsforskningen och därmed pä sikl förbättra möjligheterna all uppnå jämställdhet för kvinnliga forskare. Jag vill ocksä här peka pä atl antalet kvinnliga forskarstuderande numera har ökat även relalivi; kvinnorna ulgör nu ca en tredjedel av alla forskarstuderande. Före 1980 var andelen kvinnor ca en Qärdedel.

Kommitlén har angett några förslag i syfte atl stimulera flickor och kvinnor all söka sig lill forskning, t.ex. all ge slöd och uppmuntran lill flickor och kvinnor som har gjorl otradilionella utbildningsval och att regelbundet anordna rekryteringsseminarier inom högskolan för all intressera kvinnliga studerande för forskning.

Jag vill i delta sammanhang anknyta till vad statsrådet Ingvar Carlsson 5    Riksdagen 1983/84. I samt. Nr 107. Bilaga 5

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 66

anfört i inledningen om betydelsen av all förhållandena i utbildningssystemet påverkar intresset för forskning och forskarutbildning. Del är synnerligen angeläget all barns och ungdomars nalurliga kreativitet och nyfikenhet på omvärlden las lill vara och slirnuleras i skolarbetet.

När det gäller rekryteringen lill forskning anserjag atl insatser behövs inom både skolan och högskolan. Flickor måste få minsl lika mycket slöd och uppmuntran när del gäller bl.a. alt slimuleras till inlresse för bl.a. leknik och naturvetenskap. Här vill jag också peka på de viktiga insatser för rekryteringen som görs av FRN i samband med informalion om forskning till barn och ungdom. Inom högskolan bör man la vara på begåvade kvinnliga studerande, som visar intresse och fallenhet för forskarutbildning.

Den miljö som möter en kvinnlig forskare är i allmänhet präglad av manliga värderingar. I betänkandet avslöjas den dolda diskrimineringen av kvinnor. För kvinnliga studerande kompliceras dessutom ofta forskarutbildningen av alt de vanligtvis måste använda mer tid för barnomsorg än manliga studerande gör. Flera undersökningar har också visal alt kvinnliga studerande bemöts annorlunda av och därför får svårigheter i kontakterna medde mantiga handledarna.

Sammantaget finner jag atl de faktiska och omedvetna mönster som utmynnar i negativa attityder mol kvinnor måste bearbetas och brytas. Genom att öppet diskulera och ompröva de faklorer inom forskningen och forskarutbildningen, vilka på olika sätt diskriminerar kvinnor, skulle vi kunna skapa en öppnare och mer givande forskningsmiljö för både kvinnor och män. Jag har, när jag behandlade avsnittet Forskarutbildningen pekal pä atl handledningen i forskarutbildningen måste slimuleras och att det bl. a. ankommer på UHÄ atl verka för alt handledarulbildning kommer till slånd. Det är väsentligt all sådan utbildning innefattar information om jämslälldhelsproblematiken.

Jag har även i samband med vad jag anförl om effektiviteten i forskarutbildningen betonat fakulteisnämndernas ansvar och uppgifter i detta sammanhang. Hit hör också atl övervaka alt rekryteringen av kvinnliga forskare slimuleras.

Jag har också tidigare anmäll alt jag, med hänsyn till risken atl kvinnliga forskare kan diskrimineras, avser att föreslå regeringen alt bestämmelsen om åldersgränsen, 45 år, för erhållande av utbildningsbidrag, skall upphävas.

Jag vill i detta sammanhang erinra om all det åligger myndigheterna all utarbeta jämslälldhetsplaner. De tjänsler inom högskolan och forskningsråden som är avsedda företrädesvis för forskningsverksamhet är professor, doceni, forskarassistent och forskare. Kvinnornas andel pä dessa tjänster är låg. Enligt min mening bör högskolemyndigheterna ange tidsbestämda mål för andelen kvinnor på dessa tjänster.

Del har hittills inte funnits nägon särskild organisation inom högskolan

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 67

för jämställdhetsforskning. Sedan 1978 har dock på inilialiv av kvinnliga forskare bildats forum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning på var och en av universitetsorterna saml i Luleå. I Uppsala benämns forumverksamheten centrum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning. Verksamheten har tillförts medel frän anslaget Samhällsvetenskapliga fakulteterna.

Jämslälldhelskommitlén har framfört förslag till en organisation för jämslälldhetsforskning innefattande bl.a. flera tjänster som professor och docent.

För min del villjag framhålla följande.

Jämställdhetsforskning är ell relativt nytt tvärvetenskapligt forskningsfält, där olika organisatoriska former prövas för all successivt etablera forskningen. De flesta remissinstanserna, bl.a. UHÄ, häri sammanhanget prioriterat docenttjänster ulan bundenhet till vissl ämne. Under anslaget Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet kommer statsrådet Ingvar Carlsson all beräkna medel för forskartjänster i jämställdhets-forskning. Pä de orter där tjänsterna placeras bör en samverkan med resp. forumorganisation äga rum. Medel bör härutöver — liksom hitfills — även i fortsättningen ulgå för jämslälldhetsforskning vid universiteten från anslaget Samhällsvetenskapliga fakulteterna, att fördelas till resp. forum/centrum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning.

Jämställdhetskommittén har även behandlat frågan om hur Kvinnove-lenskaplig tidskrift i fortsättningen skall tillgodoses i ekonomiskt hänseende.

Jag har erfarit atl denna tidskrift, somjag finner värdefull, får bidrag från stödel till kulturtidskrifter, från UHÄ och från HSFR. Eftersom rådet har funnil möjligheter till ett utökat stöd, utgår jag från att tidskriften skall kunna finansieras forsällningsvis.

Del ankommer på högskolemyndigheterna atl pröva jämställdhetskommitténs övriga förslag lill organisatoriska förändringar. Jag avser därför att överlämna betänkandet saml remissammanställningen till UHÄ för handläggning.

Sammanfattning av budgetförslag för forskning och forskarutbildning m.m.

Medel för forskning och forskarutbildning kommer vid bifall lill mina och slalsrådel Ingvar Carlssons förslag att fördelas på följande sätt.

Rättelse: S. 68. ändringar i sifferkolumnerna.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5 Utbildningsdepartementet               68

Medel för forskning och forskarutbildning under fakullelsanslagen fördelade på orter.

Högskoleenhet milj.kr.

Universitetet i Stockholm 189

Tekniska högskolan i Stockholm 118

Karolinska institutet 150

Högskolan för lärarutbildning i Stockholm 2

Universitetet i Uppsala 275

Universitetet i Linköping 79

Universilelel i Lund 315

Universitetet i Göteborg ;%

Chalmers tekniska högskola ' 104

Universitetet i Umeå 161

Högskolan i Luleå 37

Ej fördelat 8

Summa 1634

Medel   för  forskning och  forskarutbildning  fördelade  på  fakulteter
(molsv.).

Ändamål milj.kr.

Humanistiska fakulteterna 162

Teologiska fakulteterna 12

Juridiska fakulteterna 16

Samhällsvetenskapliga fakulteterna 187

Medicinska fakulteterna 423

Odontologiska fakulteterna 48

Farmaceuiiska fakulteten 16

Malematisk-naturvetenskapliga fakulteterna 384

Tekniska fakulteterna 370

Temaorienterad forskning 16

Gemensamt 65

Summa						1699
Medel för	övrig	forskni	ing	undei	r uibildni	ingsdepartemenlels huvudtitel.
Ändamål						milj, kr.

Forskningsråd m. m. 551
Övrigt forskningsstöd

- europeisk forskningssamverkan 158

- forskningsinstitut m. m. 64

- kungl. biblioteket m. m. 53

Summa 826

För anslagen lill forskning och forskarutbildning har UHÄ begärt en prisomräkning med 10.6 7c. Jag har i enlighet med vad som tillämpats för motsvarande ändamål för statsbudgeten i övrigt beiäknat ca 7 7c för samtliga utgiftsslag utom för bokinköp där jag har beräknal en prisomräkning om 14 7r.

I löneomräkning har UHÄ för reservalionsanslagen lill fakultelerna

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 69

samt till temaorienterad forskning begärt 79052000 kr. Jag har beräknat 79 125000 kr. för följande avtal:

Avtal 1982-08-25 om anställningsvillkor för vissa statliga läkare m.fl. (ABL).

Avtal 1983 om löner fr. o.m. 1983-01-01.

Avtal 1983-04-20 om beräkning av avlöningsförmåner för tid fr. o. m. maj 1983 m.m.

Avtal 1983-04-29 om löner för statstjänstemän m.fl. (ALS 1983), ändringar av TFU.

L-ATF för liden 1983-07-01 - 1984-06-30.

I årels budgetproposition har räknats méd vissa besparingar till följd av förvaltningsralionalisering under anslagen lill grundläggande högskoleutbildning. Ralionaliseringar av motsvarande omfattning skall givelvis göras i fråga om den förvallning som bekostas från anslagen lill forskning och forskarutbildning inom högskolan. De medel som därvid frigörs skall-användas för forsknings- och forskarulbildningsändamål inom resp. fakultet (molsv.).

De förslag som förls fram i anslagsframslällningar och i andra skrivelser och som inle behandlas i det följande har med hänsyn lill del slalsfinansiella lägel eller av andra skäl inte kunnal lagas upp.

Statsrådet Göransson anför.

Forskning inom skolväsendets område

Från anslaget Forskning och centralt utvecklingsarbete bekoslas forskning och centralt utvecklingsarbete inom ungdomsskola och vuxenutbildning saml informationsåtgärder i samband därmed. Skolöverstyrelsen (SÖ) ansvarar för planering, samordning, utvärdering och spridning av information om verksamhelen. Skolforskningen beslår huvudsakligen av uppdragsforskning inom högskolans ram.

Riksdagens beslut med anledning av proposition 1980/81:97 om skolforskning och personalutveckling irädde i kraft den i juli 1982 (UbU 97, rskr 385). Den vikligasle förändringen innebar atl tyngdpunkten i verksamheten försköts från ett sammanhållet forsknings- och utvecklingsarbete mot ett betonande av forskning som underlag för en långsiktig planering.

Under perioden 1982-1985 skall enligt riksdagsbeslutet huvudparten av de delar av anslaget B 7 som tidigare utnyttjats för ulvecklings- och läroplansarbele överföras lill ett särskill anslag som länsskolnämnderna disponerar. Den kvarvarande delen av anslaget skall successivt inriktas mol att bestrida kostnader för forskning, främst av övergripande och långsiktig karaktär, visst centrall utvecklingsarbete rörande bl. a. vuxenutbildning, handikappfrågor och frågor rörande invandrare och nationella minoriteter samt planering, uppföljning och information.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5   Utbildningsdepartementet 70

SÖ avser atl i ökad ulsträckning eftersträva en kompelens- och kunskapsuppbyggnad genom tvårinstitutionella projekt inom delvis nya forskningsområden.

Forskning inom skolområdet skall enligt riksdagsbeslutet integreras med den långsiktiga planeringen och ulvecklingen av del svenska skolväsendet. SÖ har i uppgift atl lägga fram långsiktiga skolforskningsprogram enligt riktlinjer som angivits i proposition 1980/81:97 och i proposition 1981/82:106 om forskning m. m. SÖ har i 1984/85 års anslagsframställning redovisat vissa konsekvenser av utvecklingen på skolområdet belräffande övergripande forskningspoliiiska principer, forskningens innehåll och forskningsplaneringens organisation och genomförande i den slalliga skoladminislrationen. På skolområdet har sedan mitten av 1970-talel genomförts slora förändringar. Inom de närmasle åren aktualiseras vissa ytterligare förändringar. Till de vikligasle frågorna för skolforskningen hör uppföljning och uivärdering av effeklerna av beslutade och kommande reformer, bl. a. decentraliseringen pä utbildningsområdet och den successiva reformeringen av gymnasieskolan.

För budgetåret 1984/85 har jag i 1984 års budgetproposition (prop. 1983/84: 100) föreslagit all till anslaget B 7. Forskning och centrall utvecklingsarbete inom skolväsendet anvisas 24937000 kr.

Chefen för utbildningsdepartementet anför.

Forskning om högskolan

Forskning om högskolans olika verksamheter bedrivs främst med medel från UHÄ. Den ulförs lill slörsla delen av forskare inom högskolan men även av UHÄ.

Enligt UHÄ var budgelårel 1982/83 den totala omfatiningen av UHÄ:s FoU-verksamhel 7 milj.kr., därav 2 milj.kr. för långsiktig kunskapsuppbyggnad, 1,5 milj.kr. för uppföljningsstudier samt 3,5 milj.kr. för sekloriell FoU med direkl verksamhelsanknylning.

Fr.o.m. innevarande budgelår finns medel för forskning inomhögsko-lan under en särskild anslagspost. Forskning om högskolan m.m., under anslaget Universitets- och högskoleämbetet. För innevarande budgetär uppgår anslagsposten lill 4,8 milj. kr.

UHÄ:s forskningsanslag omfallar två delprogram, nämligen forskning om högskolan och uppföljning och policystudier. Det senare programmel startade under budgetåret 1982/83 samtidigt som UHÄ:s program för uppföljning av högskolereformen avslutades. Delprogrammet syftar lill all ta fram kunskaper som kan tjäna som stöd för planerings- och utvecklingsarbete inom hela högskolan.

Delprogrammet forskning om högskolan omfattar fyra större huvudområden: högskolan i samhällel, högskolans organisation och forskningens

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 71

resp. utbildningens villkor och möjligheter. Inom dessa fyra områden har sedan starten år 1971 ett hundratal projekl initierats inom tolv olika sam-hällsvetenskapliga och humanistiska discipliner. Vidare har ett 30-lal doktorsavhandlingar publicerats.

Jag har i årels budgetproposition föreslagit all dessa medel för nästa budgelår skall uppgå lill 4940000 kr.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 72

Anslagsberäkningar

Forskning och forskarutbildning inom högskolan m. m.

Chefen för utbildningsdepartementet anför.

I budgetpropositionen har medel för forskning och forskarutbildning inom högskolan m.m. endast beräknats preliminärt. I del följande redovisar statsrådet Ingvar Carlsson och jag förslag till anslagsbelopp under åttonde huvudlileln för budgelårel 1984/85.

D 15. Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete

Reservation 718440

1982/83 Ulgift	13 307099
1983/84 Anslag	14650000
1984/85 Förslag	15 236000

Från anslaget bestrids koslnader för dels olika ålgärder för forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning, dels konstnärligt utvecklingsarbete. Medlen för konstnärligt utvecklingsarbete disponeras av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ).

Universitets- och högskoleämbetet

Regionslyrelserna har utarbetat program för utveckling av olika insatser som tjänar syftet att ge den grundläggande högskoleutbildningen ell ökal mått av anknytning till forskning och forskarutbildning. Samtliga regionstyrelser föreslår väsentliga ökningar av anslaget. Förslagen varierar från ca 10 % till ca 50 % ökning av de olika regionernas andel av anslagsposlen. Totalt föreslås en förstärkning med 3 200000 kr.

Med anledning av ett regeringsuppdrag har UHÄ genom en arbelsgrupp (FOMI) låtit utreda vissa frågor rörande de mindre högskolornas roll i fråga om forskning och forskarutbildning. FOMI har i sitt belänkande föreslagit atl viss verksamhel skall bekostas med medel ur detta anslag. Dessa förslag innebär en ökning av anslagsposten 1 med 4500000 kr. budgelåret 1984/85, 3000000 kr. budgetåret 1985/86 och 2500000 kr. budgelårel 1986/87.

Med hänsyn lill vad regionslyrelserna och FOMI anförl beräknar UHÄ i alternaliv 1 för budgelårel 1984/85 en ökning av denna anslagsposl med 210000 kr. I allernafiv 2 beräknar UHÄ en ökning med 5250000 kr. främsl med hänsyn lill FOMI: s förslag. UHÄ har i skrivelse den 10 oklober 1983 inkommit med förslag lill fördelning av medlen under anslagsposlen 1. Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning mellan högskoleregionerna med anledning av UHÄ:s ställningslagande lill FOMLs förslag.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 73

UHÄ föreslår alt medlen för forskningsanknytning ökas med 5460000 kr. ulöver pris- och löneomräkning (-1- 576000 kr.).

UHÄ anser del synnerligen viktigt all den successiva uppbyggnaden av resurser för konstnärligt utvecklingsarbete fortsätter. Medlen är nu alllför begränsade med hänsyn lill del syfle de skall tjäna vid tretton konstnärliga utbildningsinstitutioner i landet; UHÄ föreslår att medlen för konstnärligt utvecklingsarbete fär en förstärkning budgetåret 1984/85 med 866000 kr. ulöver pris- och löneomräkning (+ 157000 kr.).

För budgetåret 1984/85 föreslår UHÄ inrättande av nya professurer inom de fyra ämnesområdena målning, fotografi, keramik och glas saml pianospelning. Professurerna bör, i likhet med vad som gäller för befintliga professurer inom det konstnäriiga området tillsättas av regeringen med en förordnandelid på lio år samt vara förenade med konstnärligt utvecklingsarbete. De föreslagna professurerna bör i likhet med befintliga professurer vid konstnärliga utbildningar finansieras från anslaget D 8. Utbildning för kultur- och informationsyrken.

Anslagsfördelning

Anslagspost/region 1983/84 Beräknad ändring 1984/85

UHÄ Före-

draganden

1.     Forskningsanknytning
av grundläggande hög
skoleutbildning

a. Stockholms högskoleregion

b. Uppsala högskoleregion

c.  Linköpings högskoleregion

d. Lund/Malmö högskoleregion

e. Göleborgs högskoleregion

f.  Umeå högskolcregion

2.     Konstnärligt utvecklings
arbete

Utgift

2041000	-1-   137 000	+ 82000
2 244 000	-t-1847 000	+ 90000
1337000	-1-   252000	-1- 53000
2 281000	4-1574 000	-1- 91000
1813 000	4-1401000	-1- 73000
1 804 000	+   825 000	+  72 000
3 130000	-1-1023000	4-125 000
14650000	4-7 059000	4-586000

Föredragandens överväganden

Jag har i det föregående under punkten Forskning vid mindre högskoleenheter lagil ställning till universitets- och högskoleämbetets (UHÄ) förslag angående ålgärder för att främja forsknings- och utvecklingsarbete m. m. vid vissa mindre högskoleenheter. Mina ställningstaganden där innebär att jag inte anser det lämpligl att anvisa medel för detta ändamål från anslagsposten Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning under delta anslag. Jag kommer i det följande under anslaget Vissa särskilda ulgifter för forskningsändamål att beräkna medel för viss verksamhel i syfle atl underlälta uppdragsfinansierad FoU vid berörda högsko-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 74

leenheter och samverkan mellan dessa enheter och universilelen m.fl. i fråga om forskning och forskarutbildning.

Chefen för induslridepartementet kommer i annat sammanhang i sina förslag rörande industriell lillväxl och förnyelse att föreslå att särskilda medel ställs lill statens industriverks förfogande för alt verkel i samarbete med förening Svensk Form skall kunna inträlta ett centrum för designfrämjande verksamhet. Med anledning härav utgår jag ifrån all UHÄ beaktar behovel av utvecklingsarbete inom designområdet.

Jag vill här erinra om atl slalsrådel Göransson i 1984 års budgelproposilion vid sin anmälan av anslaget F 7. Inkomstgaranlier för konstnärer förordat att två nya garantirum beräknas för innehavare av tidsbegränsad tjänst som professor resp. huvudlärare, vilkas förordnanden löper ut under budgelåret 1984/85.

Fotograjl

UHÄ har föreslagil atl en tjänst som professor i fotografi inrättas vid universitetet i Göteborg för fotografulbildningens konstnärliga och vetenskapliga ledning. Den föresläs bli finansierad inom ramen för de resurstillskott som har beslutals för den successiva uppbyggnaden av fotografui-bildningen vid universitetet. Jag biträder UHÄ: s förslag att den 1 juli 1984 skall inrättas en tjänst som professor (Lp 24/26) i fotografi vid nämnda universitet. Med tjänsten skall vara förenat konstnärligt utvecklingsarbete.

Pianospelning

Vid musikhögskolan i Stockholm finns en tjänst som professor i kördiri-gering, personlig för Eric Ericson. Denne uppnår den övre pensionsgränsen vid utgången av år 1984. UHÄ föreslår atl, när denna tjänst upphör, i dess ställe skall inrällas en tjänst som professor i pianospelning vid musikhögskolan. Jag biträder yrkandet och föreslår att - inom ramen för befintliga resurser - en ijänsl som professor (Lp 24/26) i pianospelning, med vilken skall vara förenat konstnärligt utvecklingsarbete, skall inrättas vid musikhögskolan i Stockholm vid den tidpunkt Ericson lämnar sin tjänst.

Ändrad benämning på tjänst som professor

UHÄ föreslår atl ämnesbenämningen för tjänsten som professor (Lp 24/26) i komposition, instrumentation och formlära vid musikhögskolan i Stockholm i samband med återbesättande skall ändras till komposition. Jag biträder förslagel.

Med hänvisning lill sammanställningen beräknarjag förevarande anslag till 15 236000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen all inrätta tjänster som professor (Lp 24/26) i enlighel med vad jag har förordat.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet

75

2. bemyndiga regeringen atl ändra benämningen av en tjänst som professor (L 24/26) i enlighet med vad jag har förordai,

3. lill Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete för budgetåret 1984/85 anvisa ell reservationsanslag av 15 236000 kr.

D 16. Humanistiska fakulteterna

1982/83 Utgift 118292996 Reservation 2043 294

1983/84 Anslag 149311000

1984/85 Förslag 161678000

Della anslag avser humanistisk forskning och forskarutbildning vid universiteten i Stockholm, Uppsala, Lund, Göleborg och Umeå.

Anslagsfördelning

Högskoleenhet	1983/84	Beräknad ändring	; 1984/85
		Universitets-och högskoleämbetet	Föredraganden
Stockholms högskoleregion Universitelet i Stockholm	35 254000	4- 3 486000	4- 3 024000
Uppsala högskoleregion Universitetet i Uppsala	37 330000	4- 4429000	+ 2437000
Lund/Malmö högskoleregion Universitetet i Lund	30229000	4- 3 829000	4- 3 280000
Göteborgs högskoleregion Universitetet i Göteborg	30 609 000	4- 3 662000	4- 2 153 000
Umeå högskoleregion Universitetet i Umeå	15 561000	4-   1890000	4-   1457000
Till universitets- och högskoleämbetets dispostion	328000	4-       16000	4-       16000
Utgift	149311000	4-17312000	4-12367000

Anslagsframslällning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet

76

Ändamål/högskoleenhet m. m.'	Kostnad		Ändamål/högskoleenhet m.m.'		Kostnad
	budget-				budget-
	året				året
	1984/85				1984/85
	(tkr.)				(tkr.)
1.         Pris- och löneomräkning			4.5	Professur   i   litteraturveten-
l.l       Prisomräkning	4-	4449		skap,   ssk   kvinnolitteralur.
1.2       Löneomräkning	4-	6341		UG	4-    525
Summa under 1	4-10790		4.6 4.7	Gemensamma funktioner Gemensamma       funktioner	-     153
2.         Förändringar av anslagstek-				(bibliotek), UG	4-      30
nisk natur 2.1       Överföring    från    anslaget			Siimi	■na under 4	4- 4 130
Humanistisk-samhällsveten-			5.	Allernaliv 2
skapliga forskningsrådet	4-	1092	5.1	Centrum för invandrar- och
Summa under 2	4-	1092	5.2	minoritetsforskning, UU Östasiatiska språk	4-    500 4-    500
4.         Alternativ 1			5.3	Humanistisk,   ssk   språkve-
4.1       Basresurser	4-	2153		tenskaplig,   dalabehandling,
4.2       Studiestöd	4-	525		UG	+    300
4.3       Professur i musikvelenskap, UL	4-	525	Summa under 5		4-  1300
4.4       Professur i  turkiska språk.					4-17312
UU	4-	525

' UU = universitetet i Uppsala, UL = universitetet i Lund, UG = universitetet i Göteborg.

UHÄ hemsläller att

1. de riktlinjer och ekonomiska ramar för verksamhelen som redovisats fastställs,

2. en professur i Lo 24/26 i musik vetenskap inrättas den 1 juli 1984 vid universilelel i Lund,

3. en professur i Lo 24/26 i turkiska språk inrällas den 1 juli 1984 vid universitetet i Uppsala,

4. en professur i Lo 24/26 i litteraturvetenskap, särskilt kvinnolitteralur, inrättas den 1 juli 1984 vid universitelet i Göteborg,

5. universitetet i Uppsala anvisas 500000 kr. för uppbyggnad av invandrar- och minoritetsforskning,

6. universilelel i Lund anvisas 500000 kr. för uppbyggnad av forskning i östasiatiska språk,

7. universitetet i Göteborg anvisas 300000 kr. för forskning i humanistisk, särskilt språkvelenskaplig, databehandling,

8. under ett reservationsanslag Humanistiska fakultelerna för budgetåret 1984/85 anvisas 166623000 kr. med angiven fördelning på anslagsposter.

Föredragandens överväganden

Musikvetenskap

I Sverige finns för närvarande två professurer i musikvetenskap, en vid universitetet i Uppsala, vars innehavare även har undervisningsskyldighet vid universitetet i Stockholm, och en vid universitetet i Göteborg.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 77

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) föreslår alt en tjänst som professor i ämnel inrällas den 1 juli 1984 vid universitetet i Lund.

Jag billäder UHÄ: s förslag och förordar alt en tjänst som professor (L 24/26) i musikvetenskap inriiltas vid universitetet i Lund den I juli 1984.

Tysk litteralur

För niirvarande finns i Sverige fyra professurer i tyska. Ingen av dessa har emellertid särskild inriklning mol lyskspräkig litleralur. 1 andra slörre kulturspråk, bl.a. engelska, franska och ryska finns professurer med inriktning mot litteratur.

Det finns enligt min mening starka skäl för atl inrälla en professur i tyska med inriktning mot tyskspråkig litteratur. I mängti med Sverige jiimförbara länder finns flera professurer i ämnet. Vidare har den tyska klassiska litteraturen under flerti perioder av vår litterära historia intagit en cenlral slällning. Den lyskspråkigii efterkrigslilicraluren iir enligl många bedömare den mest vitala i Europa.

Jag avser all i annal sammanhtmg ålcrkommii lill regeringen med förslag alt ge UHÄ i uppdrag alt undersöka möjligheterna alt i samhand med omprövning av befintliga tjänster inriiltii en professur i tyska, särskilt tyskspråkig litleralur.

Turkiska språk

UHÄ har fört fram förslag om inräiumde ;iv en professur i turkiska språk vid universilelel i Uppsala. UHÄ anser till ingen f. n. kan anses företräda ämnel i landel och alt risk föreligger alt ämnet hell försvinner ur svensk utbildning och forskning.

Jiig deliir UHÄ: s upplallning all en sådan risk föreligger. Diiremot anser jag alt del främst gäller all garanleni ulbiidning i turkiska. DelUi kan ske genom en ordinarie Ijänsl som universitetslektor i ämnet. Denna fråga bör prövas i budgetarbetet inför budgelåret 1985/86.

Litteraturvetenskap, säiskilt kvinnolilleratur

UHÄ har föreslagit inrättande av en professur i litteraturvetenskap, siirskili kvinnolitteralur. vid universilelel i Göleborg. Jag vill i delta sammanhang hänvisa till v;id jag i det föregående har anfört angående resurser förjiimstiilldhelsforskning.

Öst- och Sydöstasien

UHÄ har föreslagil all universitetet i Lund anvisas 500000 kr. för uppbyggnad av forskning i östasiatiska språk och kulturer. Med anledning härav har universitelet i Stockholm inkommii med en skrivelse. Universitetet ifrågasätter UHÄ: s förslag med hänvisning till de resurser som finns vid universitetet i Slockholm vad beträffar såväl utbildning som forskning om Öst- och Sydöstasien. Frågan behöver enligt min mening utredas ytterligare.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 78

Forskning om dövas språk

UHÄ har föreslagit inrällande av ett centrum för forskning om dövas språk vid universitetet i Stockholm budgelåret 1986/87. Med anledning härav har Sveriges dövas riksförbund inkommit med en skrivelse. Förbundel ultalar sin tillfredsställelse över UHÄ: s förslag men anser atl dels de föreslagna resurserna är för små. dels förslaget borde avse det närmasle budgetåret.

Enligl många bedömare är den forskning om dövas språk som bedrivs vid universitetet i Stockholm internationellt sell unik och jag anser därför atl den bör få en fastare organisation. Efter vad jag har erfarit kommer emellertid medel att finnas tillgängliga för denna forskning under de närmaste åren genom anslag från bl.a. Riksbankens jubileumsfond. Med tanke härpå förefaller UHÄ: s förslag väl avvägt i liden. Det ankommer på universitetet all planera för ett genomförande av förstagel.

Övriga frågor

Jag beräknar under della anslag medel för en tjänst som professor i historia, särskilt de svenska folkrörelsernas historia. Motsvarande kostnad bestrids innevarande budgetår från anslaget Humanistisk-samhällsvelen-skapliga forskningsrådet (+ 405000 kr.). Tjänsten är placerad vid universitelet i Uppsala och är personlig för Cari-Göran Andrae. Jag förordar all en ordinarie Ijänsl som professor (L 24/26) i historia, särskill de svenska folkrörelsernas historia, inrättas vid universitetet med Andrae som försle innehavare.

Från HSFR: s anslag bestrids också innevarande budgetår koslnader för en Ijänsl som professor i talfysiologi och lalperceplion saml därtill hörande basresurser. Jag beräknar nu medel härför under förevarande anslag (4-687000 kr.). Denna tjänst är placerad vid universitetet i Stockholm och är personlig för Björn Lindblom. Jag förordar atl en professur (L 24/26) i lalfysiologi och lalperceplion inrällas vid universitelet med Lindblom som försle innehavare.

Jag beräknar vidare medel för en personlig ijänsl vid universilelel i Lund (4- 151 000 kr.) inrättad genom beslut den 18 augusli 1983.

Med slöd av riksdagens bemyndigande (jfr prop. 1966: I bil. 10 s. 361, SK 42, rskr 125) har regeringen den 25 augusti 1983 föreskrivit att en vakant tjänst som professor i finska språket och kulluren vid universitetet i Slockholm skall återbesättas med benämningen finska.

Som en allmän förslärkning av basresurserna lar jag under detta anslag upp 1 951 000 kr. Jag har därvid bl.a. beaktal behovel av medelsförstärkning för den arktiska kulturforskningen vid universitetet i Umeå. Somjag lidigare har framhållit skall minst tre fjärdedelar av basresursförstärkningen användas för nya forskartjänsler på mellannivå.

För sludiefinansiering inom forskarutbildning bör under nästa budgetår disponeras minsl de belopp som anges i följande tabell.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet

79

Universitet

Belopp kr.

Universitetet i Stockholm Universitelet i Uppsala Universitetet i Lund Universitetet i Göteborg Universitetet i Umeå

74.18000 7 242000 6916000 5813000 2 355 000

29764000

Med   hänvisning   till   sammanställningen   beräknar jag  anslaget   till (149311000 4- 12367000=) 161678000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen atl inrätta tjänster som professor (L 24/26) i enlighel med vad jag har förordat,

2. till Humanistiska fakulteterna för budgelårel 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 161678000 kr.

D 17. Teologiska fakulteterna

1982/83 Utgift 9373 163

1983/84 Anslag 11274000

1984/85 Förslag 12080000

Reservation

117768

Della anslag avser leologisk forskning och forskarutbildning vid universiteten i Uppsala och Lund.

A nslagsfördelning

Högskoleenhet

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Uppsala högskoleregion Universitetet i Uppsala

Litnd/Malmö högskoleregion Universitetet i Lund Utgift

	Universitets-och högskoleämbetet	Föredraganden
5 834000	4-   761000	-h 390 000
5440000	+  801000	4-416000
11274000	4-1562000	4-806000

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ).

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 80

Ändringsförslagen innebär i korihel följande.

Ändamål	Koslnad
	budget-
	året
	1984/85
	(tkr.)
1.         Pris- och löneomräkning
1.1       Prisomräkning	4-   347
1.2       Löneomräkning	-f-  490
Summa under 1	+  837
4.         Alternaliv 1
4.1       Basresurser	4-  736
4.2      Gemensamma funktioner	-     11
Summa under 4	4-   725
	4-1562

UHÄ hemsläller atl

1. de rikllinjer för utvecklingen och ekonomiska ramar för verksamheten som redovisats fastställs,

2. vid Bengt Hägglunds pensionsavgång från den för honom personliga tjänsten som professor i kristendomens idéhistoria en permanent professur i islamologi inrällas vid universitetet i Lund,

3. vid Evald Löveslams pensionsavgång från den för honom personliga tjänsten som professor i kristendomens litteratur en permanent professur i judaislik inrättas vid universitetet i Lund,

4. under ett reservationsanslag Teologiska fakulteterna för budgetåret 1984/85 anvisas 12 836000 kr. med angiven fördelning pä anslagsposter.

Föredragandens överväganden

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har föreslagit atl två personliga professurer (båda i L 24) vid universitetet i Lund, en i kristendomens idéhistoria och en i urkristendomens litteratur, i samband med innehavarens avgång, skall ersättas med en professur i islamologi och en professur i judaislik.

I likhel med UHÄ anserjag att uppbyggnaden av kunskaper som rör islamologi och därmed arabväriden bör slärkas vid universilelel i Lund där en kompetens inom området redan finns. Kunskaper om islam är en förutsättning för att kunna förstå samhällssystem och mänskligt beteende inom stora delar av arabvärlden.

Jag förordar atl de resurser som frigörs när innehavarna av de personliga Ijänsterna pensioneras används för atl inrälla tjänsler på mellannivå inom i första hand islamologi.

I skrivelse lill regeringen har UHÄ föreslagil att ijänslen som professor i religionspsykologi (L. 24/26) vid universilelel i Uppsala efler återbesäl-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 81

lande skall vara förenad med undervisningsskyldighet även vid universilelel i Lund. Regeringen har med slöd av riksdagens bemyndigande Ofr prop. 1966: 1 bil. 10 s. 361, SK 42, rskr 125) föreskrivit all ijänslen skall vara förenad med undervisningsskyldighet i enlighel med UHÄ: s förslag.

Som en allmän förstärkning av basresurserna lar jag under detta anslag upp 128000 kr.

Vidare förordar jag alt medel för sludiefinansiering inom forskarutbildning bör disponeras under nästa budgelår med minst de belopp som framgår av följande tabell.

Universitet Belopp kr.

Universitetet i Uppsala I 166000

Universitetet i Lund 1079000

2245000

Med   hänvisning   till   sammanställningen   beräknar jag  anslaget   till (11 274 000 4- 806000 =) 12 080000 kr. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Teologiska fakulteterna för budgetåret  1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 12 080000 kr.

D 18. Juridiska fakulteterna

1982/83 Utgift 11346475 Reservation 99462

1983/84 Anslag 14 267 000

1984/85 Förslag 15511000

Delta anslag avser juridisk forskning och forskarutbildning vid universiteten i Slockholm. Uppsala och Lund.

Anslagsfördelning

Högskoleenhet 1983/84 Beräknad ändring 1984/85

		Universilets-och högskoleämbetet	Föredraganden
Stockholms högskoleregion
Universitetet i Stockholm	5 371000	4-   518000	+  460000
Uppsala högskoleregion
Universitetet i Uppsala	4 628000	4-  488000	4-   402 000
Lund/Malmö högskolcregion
Universitetet i Lund	4 268 000	4-   801000	+   382 000
Utgift	14267000	4-1807 000	4-1244000

6    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 107. Bilaga 5

Rättelse: S. 82. kolumn Belopp kr., efter varje belopp tillkommer 000 S. 83. rad 4. Rättat till: 187494 000.

under Föredr.iganden - Umeå Rattat till: -  I 412000 under Föredraganden - Utgift Rattat till: 4- 10306000

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet

82

Anslagsframslällning har avgivils av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Ändamål/högskoleenhet m. m.'

Kostnad budgelåret 1984/85 (tkr.)

Ändamål/högskoleenhet m. m.'

Koslnad budgelåret 1984/85 (tkr.)

4.3

I. Pris- och löneomräkning

398

744

1.1 Prisomräkning 4-

1.2 Löneomräkning 4-

Stiinma under I 4-1 142

4. Alternaliv 1

4.1 Basresurser +  315

4.2 Gemensamma funktioner -     15

15

4-   315

Gemensamma   funktioner  (bib
liotek) 4-

Stimma under 4

5.        Alternativ 2

5.1       Medel för forskartjänst 4- studie
stöd, arbetsvetenskap, UL 4-   350

Summa under 5 +   350

4-1807

UL = universitetet i Lund.

UHÄ hemsläller all

1. de rikllinjer för ulvecklingen och ekonomiska ramar för verksamheten som redovisats faslslälls,

2. under ett reservationsanslag Juridiska fakultelerna för budgelåret 1984/85 anvisas 16074000 kr. med här angiven fördelning på anslagsposter.

Föredragandens överväganden

Som en allmän förstärkning av basresurserna lar jag under detta anslag upp 282000 kr.

För studiefinansiering inom forskarutbildning bör under nästa budgetår disponeras minsl de belopp som anges i följande tabell.

Universitet Belopp kr.

Universitetet i Stockholm Universitetet i Uppsala Universitetet i Lund

697000

1086000

839000

2622000

Med   hänvisning   till   sammanställningen   beräknar jag  anslaget   lill (14 2670004-1244000=) 15511000 kr. Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

alt lill Juridiska jakiilteterna för budgelåret 1984/85 anvisa ell reservationsanslag av 15 511000 kr.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 83

D 19. Samhällsvetenskapliga fakulteterna

1982/83 Ulgift 134227660

1983/84 Anslag 177188000

1984/85 Förslag 187494000

Reservation

1632319

Detta anslag avser samhällsvetenskaplig forskning och forskarutbildning vid universiteten i Stockholm, Uppsala, Linköping, Lund, Göleborg och Umeå samt högskolan för lärarutbildning i Stockholm. Under anslaget beräknas vidare vissa ofördelade medel för jämställdhetsforskning samt medel för verksamheten vid demografiska databasen i Haparanda.

Anslagsfördelning

Högskoleenhet

1983/84 Beräknad ändring 1984/85

Universitets- Före-

och högskole-       draganden ämbetet

Stockholms högskoleregion

Universitetet i Stockholm Högskolan för lärarutbildning i Stockholm

Uppsala högskoleregion Universitelet i Uppsala

Linköpings högskolcregion Universitetet i Linköping

Lund/Malmö högskoleregion Universitetet i Lund

Göteborgs högskoleregion Universitetet i Göteborg

Umeå högskoleregion

Universitetet i Umeå Demografiska databasen i Haparanda

EJ fördelade medel

Jämställdhetsforskning

Massmedieforskning

Utgift

39214000 4-9696000 4-3 157000

2211000 4-      88000 4-      91000

28951000

4- 3 588000 4- 2010000

! 392 000

4-    238000 4-     173 000

32633 000	4- 5672000	4-	3 000000
36999000	+  4 857000	4-	2698000
25619000	4- 3951000	-	1412000
7 771000	4- 480000	4-	845 000
1088000	4-  54000	4-	54000
310000	- 310000	-	310000
177188000	4-28314000	+   1	10306000

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen innebär i korihel följande.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5   Utbildningsdepartementet

84

5.2

5.3

5.4

5.5

Ändamål/högskoleenhet m. m.'	Kostnad
	budget-
	året
	1984/85
	(tkr.)
1.          Pris- och löneomräkning
l.l        Prisomräkning	4- 4 767
1.2       Löneomräkning	4- 7603
Summa under 1	4-12 370

Förändringar av anslagsteknisk natur

2.2

Överföring från anslagsposten 10. Massmedieforskning Överföring från anslaget Lokala och individuella linjer och enstaka kurser

4- 4 158

Sumiti	IH under 2                                      +	4 1.58
3.	Konsekvenser av tidigare hesliit
3.1	Medel för professur i nationalekonomi, särskilt den offentliga
	förvaltningens ekonomi, US       4-	525
Summa under 3                                        +		525
4.	Alternaliv 1
4.1	Professur! klinisk psykologi, US4-	0
4.2	Basresurser                                 4-	3 780
4.3	Professur i offentlig förvalt-
	ning. UG                                     4-	210
4.4	Professur i forskning om perso-
	nal-och arbetslivsfrågor. UUm 4-	525
4.5	Professuri ADB, UL                  4-	420

Kostnad budgetåret 1984/85 (tkr.)

Ändamål/högskoleenhet m. m.

+ 525 - 169 4-       20

4-  5 311

4.6 Professur i sociologi med massmedieforskning. UL

4.7 Gemensamma funktioner

4.8 Gemensamma funktioner

Summa under 4

5, 5.1

Allernaliv 2

Medel för forskartjänst 4- stu
diestöd inom forskningsområde!
arbetsvetenskap. US. UU, UG   4-  1050
Medel för forskartjänst + stu
diestöd inom forskningsområdet
resurser och resursutveckling.
UL. UG, UUm 4-   10.50

Medel för forskartjänst 4- stu
diestöd inom forskningsområdet
kommunikation. US. UU. UL.
UG, UUm 4-  17.50

Medel för forskartjänst 4- stu
diestöd inom forskningsområdet
internationella frågor. US 4-    350

4- 17.50 4- 5 9.50 4-28314

Medel för forskartjänst 4- studiestöd inom forskningsområdet social forskning. US. UU. UL. UG. UUm

Summa under 5

' US = universitetet i Stockholm. UU = universitetet i Uppsala, UL = universitetet i Lund. UG = universitetet i Göteborg. UUm = universitetet i Umeå.

UHÄ hemställer alt

1. de riktlinjer för ulveckling och ekonomiska ramar för verksamhelen som redovisats faslslälls,

2. universilelel i Slockholm tillförs medel för den inrällade professuren i nationalekonomi, särskill den offenlliga förvaltningens ekonomi.

3. vid universitetet i Slockholm professuren i tillämpad psykologi ändras till en professur i klinisk psykologi den 1 juli 1984,

4. vid universilelel i Göleborg en professur i offenllig förvaltning inrättas den Ijuli 1984.

5. vid universitetet i Umeå en professur i forskning om personal- och arbelslivsfrågor inrällas den I juli 1984,

6. vid universilelel i Lund en professur i administrativ databehandling inrällas den Ijuli 1984.

7. vid universitetet i Lund en professur i sociologi med massmedieforskning inrältas den 1 juli 1984

samt att för budgelårel 1984/85 särskilda medel tillförs de samhällsvetenskapliga fakulteterna enligl följande:

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 85

8. vid universiteten i Stockholm, Uppsala och Göleborg 350000 kr. vardera för arbelsvelenskaplig forskning,

9. vid universiteten i Lund, Göteborg och Umeå 350000 kr. vardera för forskningsområdet resurser och resursulveckling,

10. vid universilelen i Slockholm, Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå 350000 kr. vardera för forskningsområdet kommunikation,

11. vid universitetet i Slockholm 350000 kr. för forskningsområdet internationella frågor,

12. vid universiteten i Slockholm, Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå 350000 kr. vardera för området social forskning,

13. under ett reservationsanslag Samhällsvetenskapliga fakulteterna för budgetåret 1984/85 anvisas 205502000 kr. med här angiven fördelning på anslagsposter.

Föredragandens överväganden

Klinisk psykologi

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) föreslår atl den efler Carl-Otto Jonsson ledigblivande tjänsten som professor (L 24/26) i tillämpad psykologi vid universitetet i Stockholm omvandlas lill en professur i klinisk psykologi. UHÄ har lidigare i särskild skrivelse föreslagit att den ledigblivande professuren (L 24/26) i tillämpad psykologi vid universitetet i Lund i samband med atl den återbesätts ändras till professur i klinisk psykologi.

Sveriges psykologförbund har inkommit med en skrivelse angående professuren i Lund.

UHÄ framhåller dels alt klinisk psykologi har stor belydelse för psyko-logulbildningen, dels all ämnel i del inlernalionella vetenskapssamhället ulgör ell etablerat delområde inom psykologin saml alt den kliniska psykologin i Sverige under senare år varit i stark tillväxt. Jag biiräder UHÄ:s förslag och förordar alt tjänsternas benämning ändras i enlighel därmed.

Administrativ databehandling

UHÄ:s förslag om en professur i administrativ databehandling vid universitetet i Lund innebär, atl ämnel blir företrätt med en professur vid samtliga universitet med forskningsresurser inom samhällsvetenskaplig fakultet. Jag biiräder UHÄ: s förslag och förordar all en Ijänsl som professor (L 24/26) i adminislraliv dalabehandling inrällas vid universitetet i Lund den Ijuli 1984.

I prop. 1982/83: 100 (bil. 10 s. 476) beräknade jag medel för vissa koslnader vid institutionen för informationsbehandling vid universitelet i Lund (100000 kr.). Vid universitetet i Göleborg finns en tjänst som professor i administrativ databehandling, vilken Ijänsl är gemensam för universitetet och Chalmers lekniska högskola. Innehavaren skall dessulom ha 25 7c av

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 86

sin tjänstgöring förlagd till universitetet i Lund. Med hänsyn till förra årels medelsanvisning saml all jag nu förordar alt en tjänst som professor i administrativ databehandling inrältas vid universitetet i Lund förordar jag alt beslämmelsen atl innehavaren av tjänsten i Göteborg skall tjänstgöra även i Lund upphävs.

Offentlig förvaltning och arbetsvetenskap

Med anledning av vad jag anförde i prop. 1982/83:100 (bil. 10 s. 475) angående forskning i offenllig förvallning uppdrog regeringen ål UHÄ att undersöka möjligheterna all genom ändring av några av de befintliga tjänsterna som professor inom forskningsområden av direkt eller indirekt betydelse föi" offentlig verksamhel tillgodose förvallningsforskningens behov vid universiteten i Göleborg och Lund. UHÄ redogör i anslagsframställningen för dessa möjligheter och drar därvid slutsatsen att det först om några är kan bli möjligt alt för universitetets i Göteborg del genom omprövning tillgodose della behov. I Göleborg finns dessutom endasl en professur i statsvetenskap. UHÄ föreslär mot denna bakgrund atl en professur i offenllig förvallning inrällas vid universilelel i Göleborg. Universilelen i Slockholm, Lund och Göleborg har inkommit med en gemensam skrivelse med anledning av UHÄ: s förslag.

Jag delar UHÄ:s uppfattning om behovet av en professur med inriktning mol förvaltningsforskning. Jag förordar att en ijänsl som professor (L 24/26) i statsvetenskap inrällas vid universilelel i Göleborg den 1 juli 1984. Tjänsten bör inriklas mot offentlig förvaltning. Jag vill ocksä i detta sammanhang anföra följande vad gäller forskning om den offentliga verksamhelen och arbetsvetenskapen.

UHÄ:s förslag vad gäller forskning om den offentliga verksamhelen omfattar sex nya högre tjänster under perioden 1984/85 - 1988/89. Vad gäller arbetsvetenskapen för UHÄ för samma period fram förslag om tre professurer i personal- och arbetslivsfrågor, en professur i datateknik och arbetsliv samt en professur i datateknik och arbetsorganisation. Forskning om den offentliga verksamhelen saml arbetsvetenskap är otvivelaktigt angelägna forskningsområden. Mot bakgrund av del slalsfinansiella läget anserjag det emellertid omöjligt all biträda alla dessa förslag. Förslagen innebär, om de skulle realiseras, all utrymmet för andra salsningar inom samhällsvetenskaplig fakultet under den avsedda perioden skulle bli mycket begränsat. Möjligheterna till fortsatta insatser inom dessa områden får prövas mol andra angelägna behov inom ramen för befintliga resurser. Jag hänvisar här också till vad slalsrådel Ingvar Carlsson kommer alt anföra under anslaget Humanislisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet.

Freds- och konfliktforskning

Vid universitetet i Uppsala finns sedan den 1 juli 1981 inrättad Dag Hammarskjölds professur i freds- och konfliktforskning. Riksdagen har

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 87

bemyndigat regeringen all den 1 juli 1983 inrätta en professur i freds- och konfliktforskning vid universilelel i Göleborg (UbU 1982/83:31. rskr 379). Utskottet anförde härvid atl genom inrättande av en andra professur i freds- och konfliklforskning blir del möjligt alt tillgodose skilda inriktningar inom ämnesområdet och förutsatte atl området för den nya ijänslen preciserades i enlighet härmed.

Regeringen uppdrog i juni 1983 åt UHÄ att inkomma med förslag lill närmare beskrivning av ämnesinnehållet för tjänsterna. Härvid skulle ulgångspunklen vara alt de båda tjänsterna skulle tillgodose skilda inriktningar inom ämnesområdet.

UHÄ har efter yttranden från samtliga universitet samt humanistisksamhällsvetenskapliga forskningsrådet i skrivelse den 1 november 1983 föreslagit ämnesbeskrivningar för de båda ijänsterna. Gemensamt för dessa anges: "Freds- och konfliktforskning studerar betingelserna för konflikter, konfliktlösningar och fred i samhälleliga syslem och i de internationella relationerna". För ijänslen i Uppsala anges sedan: "Inom området skall särskild vikl läggas vid konfliktteori och krigsorsaksproblematik" medan inriklningen av tjänsten i Göteborg anges sålunda: "Inom området skall särskild vikl läggas vid internationella utvecklings- och resursproblem".

För båda Ijänsterna avslutas ämnesbeskrivningen enligl följande: "Freds- och konfliktforskning bedrivs såväl tvärvetenskapligt som inom skilda discipliner. Meriterande för tjänsten är velenskaplig verksamhet av relevant innehåll oavsett verksamhetens institutionella förankring."

Regeringen har genom beslut den 9 februari 1984 föreskrivit all tjänsterna får ledigförklaras med de av UHÄ föreslagna ämnesbeskrivningarna.

Jag vill i delta sammanhang framhålla följande.

Professuren i Göteborg får med den föreslagna ämnesbeskrivningen en inriktning mol internationella ulvecklings- och resursproblem, vilka särskilt ingående har studerats vid universitetet sedan ell drygt decennium. Denna inriktning kan sägas karakteriseras av studier av del s.k. strukturella våldet, av nord-sydfrågor eller en betoning av del ekonomiska perspektivet i internationella relationer.

Professuren i Uppsala, Dag Hammarskjölds professur, inriktas genom den föreslagna ämnesbeskrivningen mol sludier av hur konflikter uppstår och löses saml av fredliga lösningar av konflikter. Här blir andra perspekliv i de internationella relationerna och i samhällssystemen vägledande; det direkta våldet, öst-västrelalionerna och del poliliska perspektivet snarare än del ekonomiska.

Enligt min mening bör samtidigt dessa skilda aspekter av freds- och konfliktforskningen inle överbelonas. Det är viktigt att forskningen vid de båda universiteten ger oss ökade kunskaper om del internationella poliliska skeendet, om de krafter som påverkar internationell politik och därmed en bättre grund för arbelel med att främja en fredlig utveckling i världen.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 88

Jag förordar att tjänsternas ämnesinnehåll fastställs på del sätt som jag har föreslagil.

Huvudmannaskapet för Latinamerikainstitutet

Föreståndaren vid Latinamerikainslilulet i Stockholm har i en skrivelse till utbildningsdepartementet anhållit all frågan om en överföring av institutels huvudmannaskap från utbildningsdepartementet lill utrikesdepartementet prövas. Styrelsen för institutet stöder en sådan ändring under förutsättning alt institutets verksamhetsinriktning bibehålls oförändrad med fortsall nära samarbete med universitelet i Stockholm ifråga om forskning, utbildning och biblioteksverksamhet. UHÄ har avgivii yttrande i ärendet efter hörande av styrelsen för universitetet i Stockholm. UHÄ avstyrker ett ändral huvudmannaskap.

Efter samråd med chefen för utrikesdepartementet anserjag mig f.n. inle kunna förorda ändral huvudmannaskap för Latinamerikainslilulet. De främsta skälen härlill är följande. Under senare år har en uppbyggnad skett av s. k. områdesstudier vid svenska universitet. Denna forskning avser ell visst geografiskt område och omfattar studier av samhällsförhållanden, kulturliv, språk, etc, dvs. den är i hög grad tvärvetenskaplig. För universitetets i Stockholm del kommer främst Östasien och Latinamerika ifråga. Studiet av dessa områden är inte främst biståndsmoliverat. I prop. 1981/82: 106 om forskning m.m. samt vid riksdagens behandling därav (UbU 37, rskr 397) framhölls att områdessludier borde ges hög prioritet i högskolemyndigheternas planering och resursfördelning. Jag utgår frän atl del för den fortsatta uppbyggnaden av områdessludier med inriklning på Latinamerika vid universitetet i Stockholm är av stort värde alt inslitutel alltjämt har anknylning till universitetet. Särskilt vill jag framhålla betydelsen av den roll som biblioteket vid institutet spelar.

Övriga frågor

UHÄ har föreslagit att den efter Pär-Erik Back ledigblivande professuren (L 24/26) i statskunskap vid universitetet i Umeå fär återbesättas med oförändrai ämnesinnehåll men ändras lill professur i statsvetenskap. Jag biiräder UHÄ: s förslag.

Regeringen har medgivit atl professuren (L 24/26) i statistik, särskill offentlig siatislikproduklion, vid universitetet i Stockholm får ledigförklaras som professur i statistik med inriktning mot allmän statistikproduktion. Innehavaren av tjänsten skall även vara skyldig atl förlägga 20 % av sin tjänstgöring lill statistiska cenlralbyrån. Jag förordar all Ijänslen ändras i enlighel härmed.

Medel för viss primärvårdsforskning vid universitetet i Umeå anvisas innevarande budgelår under anslaget Forsknings- och utvecklingsarbete saml försöksverksamhel under femte huvudtiteln. För nästa budgelår beräknarjag medel för delta ändamål under förevarande anslag (560000 kr.).

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 89

Jag har i denna fråga samrått med statsrådet Sigurdsen.

Den 1 juli 1983 inrättades ett centrum för regionalvelenskaplig forskning vid universitetet i Umeå (CERUM). Medel för verksamheten vid cenlrum anvisas innevarande budgelår dels under tolfte huvudtiteln, dels under förevarande anslag. Fr.o.m. budgelårel 1984/85 bör samlliga koslnader för centrum belasla förevarande anslag (4- 250000 kr.). Jag har i denna fråga samrått med chefen för industridepartementet. Härutöver vill jag erinra om att riksdagen genom beslut våren 1983 med anledning av prop. 1982/83: 120 om ulveckling i Norrbotten anvisade medel för forskning kring Nortbottens utvecklingsproblem. Dessa medel disponeras för forskning vid cenlrum för regionalvelenskaplig forskning.

Riksdagen har beslulal om avveckling av vissa slalliga fonder (prop. 1981/82:231, FiU 1982/83: 11, rskr 31). Som en konsekvens härav beräknar jag under förevarande anslag medel för en professur i försäkringsrätt (4-48000 kr.) saml för en professur i försäkringsmalematik och matematisk statistik (4- 59000 kr.), båda vid universitetet i Stockholm, vilka lidigare delvis bekostats med fondmedel.

UHÄ har vidare föreslagit alt de särskilda medlen för massmedieforskning som UHÄ har fördelat till högskoleenheterna fr.o.m. budgetåret 1984/85 fördelas direkl till universilelen som riktade basresurser till stöd för den ivärvetenskapliga massmedie-/masskommunikationsforskningen. Med anledning härav har kommunikalionsgruppen vid universitelet i Göleborg inkommit med skrivelse lill regeringen. Gruppen hemsläller all de särskilda medlen för massmedieforskning anvisas i enlighel med tidigare gjord fördelning. UHÄ: s förslag skulle innebära alt universitetet i Göleborg inle skulle tilldelas några medel vare sig för masskommunikalionsse-minarierna eller lill dokumentationscentralen NORDICOM.

Jag anser att den värdefulla forskningsinformationsverksamhel som bedrivs vid NORDICOM bör garanteras forlsall stöd och beräknar härför 50000 kr. För riklade basresurser lill massmedie-/masskommunikalions-forskning beräknarjag under förevarande anslag lolall 320000 kr., varav 55000 kr. till vartdera universilelen i Stockholm, Uppsala, Lund och Umeå och 105 000 kr. till universitetet i Göteborg vilket belopp inkluderar stöd lill NORDICOM.

En professur (L 24/26) i nationalekonomi, särskill den offenlliga förvaltningens ekonomi, inrättades vid universitelet i Stockholm den Ijuli 1982 genom omvandling av en personlig professur i nationalekonomi, vilken ursprungligen var knulen lill konjunklurinstilutet. Inga medel tillfördes universitetet med anledning av detta. Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden har anhållit att tjänsten får hållas vakant till dess medel lillförs för tjänsten. Jag beräknar nu medel för denna (4-240000 kr.). Jag utgår frän alt ätgärder för all besätta tjänsten vidlas snarasl möjligt.

Universitetet i Göleborg har hemslälll alt en professur i pedagogik med inriklning mol den samhälleliga barnomsorgen inrättas vid universitetet i

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 90

Göteborg. Jag är f.n. inle beredd all föreslå en sådan tjänst. Jag vill hänvisa lill vad slalsrådel Sigurdsen har anfört vid sin anmälan av sina förslag till denna proposition.

Som en allmän förslärkning av basresurserna harjag beräknat 1 844000 kr. Som jag tidigare framhållit skall minsl tre Ijårdedelar av detta belopp användas till nya forskartjänster pä mellannivå.

För sludiefinansiering inom forskarutbildning bör under näsla budgetår disponeras minst de belopp som anges i följande tabell.

Universitet Belopp kr.

Universitetet i Stockholm 7414000

Universitetet i Uppsala 6501 000

Universitetet i Linköping 614000

Universitetet i Lund 8313000

Universitetet i Göteborg 8 220 000

U niversitetet i U meå 3 854 000

34916000

Vid min medelsberäkning harjag beaklal all ett engångsbelopp anvisats för innevarande budgetår (- 4000000 kr.).

Med hänvisning till sammanslällningen beräknar jag anslaget lill (177 188000 + 10306000 =) 187494000 kr.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen alt

1.        bemyndiga regeringen all inrätta Ijänsler som professor (L 24/26)
i enlighel med vad jag har förordai,

2. bemyndiga regeringen att ändra benämning av tjänsler som professor (L 24/26) i enlighet med vad jag har förordai,

3. till Samhällsvetenskapliga fakulteterna för budgelårel 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 187494000 kr.

D 20. Medicinska fakulteterna

1982/83 Utgift 343944007 Reservation 9040528

1983/84 Anslag 385160000

1984/85 Förslag        423130000

Detta anslag avser medicinsk forskning och forskarutbildning vid karolinska institutet saml vid universiteten i Uppsala, Linköping, Lund, Göleborg och Umeå.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5

Anslagsfördelning

Utbildningsdepartementet

Högskoleenhet

1983/84 Beräknad ändring 1984/85

Universitets- Före-

och högskole-       draganden ämbetet

Stockholms högskoleregion Karolinska inslitulet

Uppsala högskoleregion Universitetet i Uppsala

Linköpings högskoleregion Universitetet i Linköping

Lund/Malmö högskoleregion Universitetet i Lund

Göteborgs högskoleregion Universitetet i Göteborg

Umeå högskoleregion Universitetet i Umeå

Universitets- och högskoleämbetet Utgift

-13 434 000

121134800 4-13981000

6934000

5 729000

59011250

22886350 4- 3074000 4- 2 118000

67965 250

4- 7050000 4- 5 387000

7 126000

5 584000

66431 150

47731200    ■     4-6353000 4- 43I800Ö

4-  1400000
385160000 4-44518000 4-37970000

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Ändamål/högskoleenhet m. m.

Kostnad budgetåret 1984/85 dkr.)

Ändamål/högskoleenhet m. m.

Kostnad budgetåret 1984/85 (tkr.)

4.5

4.6

4.7

4.8

4.9

4.10

4.11

4.12

4.13

4- 8 395 + 25 260

4- 2 350 4-36005

4.14 4.15

I. Pris- och löneomräkning   .

1.1    Prisomräkning

1.2 Löneomräkning

1.3 Särskild prisomräkning för försöksdjur

Summa under I

3.

3.1

Konsekvenser av tidigare fattade beslut Försöksdjurskonsulent med basresurser, UU

Summa under 3	+    252
4.         Alternativ 1
4.1       Basresurser,   inkl.   forskar-
rekryteringsljänster,    biblio-
teksresurser och studiestöd
till forskarutbildning	4- 2 757
4.2       Professur i neurobiologi. Kl	0
4.3       Professur i medicinsk fysik.
Kl	0
4.4       Professur i mikrobiologisk
genetik. Kl	0

Professur i medicinsk molekylärbiologi, UL Professur i medicinsk fysik, UG

Professur i allmänmedicin, UUm

Professur I transplantations-biologi, UG

Professur  i   långvårdsmedicin, särskill geriatrik, ULi Professur    i    omvårdnadsforskning, UUm Professur i medicinsk miljö giflsforskning, Kl Resurser   till   omvårdnadsforskning, UL

Resurser till forskningsutveckling inom toxikologi områdel

Gemensamma funktioner Gemensamma funktioner (bibliotek)

Summa under 4

O O

4- 452 4- 452 4-' 452 4- 630 4- 452 +    210

4- 525 - 394

4- 100 4- 5 636

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet

92

Ändamål/högskoleenhet m. m.'

Kostnad budgetåret 1984/85 (tkr.)

Ändamål/högskoleenhet m. m.

Kostnad budgetåret 1984/85 (tkr.)

5. Alternativ 2

5.1 Basresurser till forskningsutveckling inom toxikologi området 4-  1 050

5.2 Basresurser lill forskningsutveckling inom miljömedicin området 4-    525

5.3 Basresurser till forskningsutveckling inom samhällsme-dicinområdet

Summa under 5

+ 1050 + 2625 4-44518

' Kl = karolinska institutet, UU = universitetet i Uppsala, ULi = universitetet i Linköping, UL = universitetet i Lund, UG = universitetet i Göteborg, UUm = universitetet i Umeå.

UHÄ hemsläller att

1. vid universilelel i Uppsala en tjänst som försöksdjurskonsulenl inrättas den Ijuli 1984,

2. vid karolinska institutet en professur i Lo 24/26 i neurobiologi inrättas den 1 juli 1984 eller vid den senare tidpunkt då den personliga professuren i hjärnforskning blir vakant,

3. vid karolinska institutei en professur i Lo 24/26 i medicinsk fysik inrättas den 1 juli 1984 eller vid den senare tidpunkt då den personliga professuren i medicinsk fysik blir vakant,

4.    vid karolinska institutet en professur i Lo 24/26 i mikrobiologisk
genelik inrättas den Ijuli 1984,

5. vid universitetet i Lund en professur i Lo 24/26 i medicinsk molekylärbiologi inrättas den 1 juli 1984 med samtidig indragning av den vakanta tjänsten som professor i anatomi, särskill biomekanik,

6. vid universitetet i Göteborg en professur i Lo 24/26 i medicinsk fysik inrättas den 1 juli 1984 med samtidig indragning av en lärartjänst,

7. vid universitetet i Umeå en professur i Lo 24/26 i allmänmedicin inrättas den 1 juli 1984,

8. vid universilelel i Göleborg en professur i Lo 24/26 i transplantations-biologi inrällas den I juli 1984,

9. vid universitetet i Linköping en professur i Lo 24/26 i långvårdsmedicin, särskill geriatrik, inrällas den 1 juli 1984,

10. vid universilelel i Umeå en professur i Lo 24/26 i omvårdnadsforskning inrältas den 1 juli 1984,

11. vid karolinska inslitutel en professur i Lo 24/26 i medicinsk miljögiflsforskning inrättas den 1 juli 1984,

12. medel avsätts för utveckling av omvårdnadsforskning vid universitetet i Lund,

13. medel avsätts för ulveckling av toxikologisk forskning,

14. medel avsätts för utveckling av miljömedicinsk forskning,

15. medel avsätts för ulveckling av samhällsmedicinsk forskning.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 93

16. under ett reservationsanslag Medicinskti fakulteterna för budgelårel 1984/85 anvisas 429628000 kr. med tingiven fördelning på anslagsposter.

Rektorsämbetet vid universitetet i Link(>ping samt Östergötlands läns landstings förvaltningsutskott har i en gemensam skrivelse anhållit alt regeringen uttalar sill stöd lor etablerandet av ett Cenlrum för utvärdering av medicinsk teknologi i Linköping saml beviljar ett basanslag om toUill 8 milj. kr. under den fyraårsperiod som verksamheten i en första läs pliineras för. UHÄ har den 2 november 1983 och medicinska forskningsrådet den 10 november 1983 yttrat sig i ärendet.

UHÄ har i skrivelse den 27 september 1983 hemställt alt tjiinstgörings-skyldighet vid universitetet i Slockholm inte längre skall gälla för innehavaren av den föreslagna professuren i mikrobiologisk genelik vid karolinska institutet.

UHÄ har i en komplettertmde anslagsframslällning den 3 oklober 1983 bl.a. föreslagil alt fakulteten lillförs basresurser för bioteknisk forskning.

Föredragandens överväganden

Omvandling och permanentning av tjänster som professor

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har fortsall arbetet all söka förnya den inomvelenskapligt prioriterade forskningen genom omprövning och omdisponering av befintliga resurser. UHÄ föreslår all en vakant tjiinsl som lärare i medicinsk fysik vid universilelel i Göteborg omvandlas till en professur (L 24/26) i samma ämne. Jag biiräder förslagel och förordar all professuren inrättas. Omvandlingen bör bekostas inom ramen för befintliga resurser.

UHÄ föreslår atl tre personliga tjänsler som professor vid karolinska inslitulet (Kl) skall ersättas av permanenta ijänsler. Innehavaren av professuren i hjärnforskning (L 24) uppnår under budgelårel 1984/85 pensioneringsperiodens övre gräns. UHÄ föreslår att Ijänslen ersätts av en professur i neurobiologi (L 24/26). Innehavaren av professuren i medicinsk fysik (L 24/26) uppnår under budgetåret 1984/85 pensioneringsperiodens nedre gräns. UHÄ föreslår alt ijitnsten permanentas med oföriindrad benämning. Den tredje tjänsten avser mikrobiologisk genetik (L 24/26). Innehavaren har beviljats avsked och UHÄ föreslår all en tjänst som professor med samma ämnesbenämning inrältas den 1 juli 1984. Innehavaren av ifrågavarande ijänsl har haft undervisningsskyldighel även vid universitetet i Stockholm, detia med anledning av att del inte fanns någon professur inom det mikrobiologiska ämnesområdet vid universilelel. Jag biiräder förslagen och förordar att professurer (L 24/26) inrättas vid Kl i neurobiologi, medicinsk fysik och mikrobiologisk genetik. För professuren i mikrobiologisk genelik bör undervisningsskyldighel vid universitetet i Stockholm inle gälla. Jag utgår från alt tjänslerna finansieras inom ramen för befintliga resurser.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 94

UHÄ har föreslagil viss omvandling av två vakanta professurer (L 24) vid universitetet i Lund, den ena i anatomi, särskilt biomekanik, och den andra i fysiologi. Jag avser alt återkomma till regeringen med förslag i dessa frågor när beslut har fattats med anledning av de förslag som rör medicinsk utbildning och forskning i propositionen om vissa ekonomiskpolitiska åtgärder m.m. (prop. 1983/84: 40) och i 1984 års budgetproposition.

UHÄ har vidare föreslagil alt en tjänst som professor (L 24/26) i ortope-disk kirurgi vid universitetet i Göteborg i samband med återbesättande ändras lill professur (L 24/26) i thoraxkirurgi. Tjänsten föreslås förenad med överiäkarbefattning vid Sahlgrenska sjukhuset. Jag biträder förslaget. Jag har härvid samrått med statsrådet Sigurdsen.

Med stöd av riksdagens bemyndigande (jfr prop. 1966: I bil. 10 s. 361, SK 42. rskr 125) har regeringen föreskrivit ändrade benämningar på tjänster som professor (L 24/26) enligl följande.

Tidigare benämning Högskoleenhet' Ändrad benämning

bakleriologi	ULi	medicinsk mikrobiologi
patologi	Kl	pediatrik, särskilt utvecklings-endokrinologi
kirurgi, särskill trans-	UG	urologisk kirurgi
plantationskirurgi

' Kl = karolinska institulet, ULi = universitelet i Linköping. UG = universitetet i Göteborg.

Medicinsk miljögift.sfor.skning

Till följd av riksdagens beslut (UbU 1979/80: 2, rskr 26) uppdrog regeringen den 21 februari 1980 åt UHÄ att utreda bl. a. det långsiktiga behovel av toxikologisk forskning. UHÄ förde i anslagsframslällningen för budgetåret 1982/83 fram förslag om en professur i miljögiflsforskning vid Kl. Min företrädare var i avvaktan på resultatet av utredningen inle i 1982 års budgelproposilion beredd atl biträda UHÄ: s förslag. UHÄ har nu redovisat uppdraget och föreslår också alt resurserna för toxikologisk forskning förslärks saml upprepar sitt förslag alt en ijänsl som professor (L 24/26) i medicinsk miljögiflsforskning inrältas vid KL

Av den kartläggning av planering och finansiering av sektoriell forskning som UHÄ gjort framgår all del hos många seklorsorgan föreligger ett stort behov av miljömedicinsk forskning. Vid Kl pågår sedan några år en uppbyggnad av arbets- och miljömedicinsk forskning. En professur i medicinsk miljögiflsforskning skulle utgöra ett vikligl komplement lill den övriga forskningen på området som pågår vid KL Jag biiräder förslaget och förordar att ifrågavarande Ijänsl inrättas (4- 632000 kr.). Jag kommer under anslaget Malemalisk-nalurvetenskapliga fakulteterna att föreslå ökade resurser för toxikologisk forskning.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 95

Utvärdering av medicinsk teknologi

Rektorsämbetet vid universilelel i Linköping och Östergötlands läns landstings förvaltningsutskott har anhållit all regeringen ullalar sitt stöd för etablerandet av ell Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi i Linköping samt beviljar ett basanslag om totalt 8 milj.kr. under den fyraårsperiod som verksamheten i en första fas planeras för. I yttrande över ansökningen anför UHÄ bl.a. all förutsättningarna är goda för all etablera en verksamhel i Linköping enligl de redovisade intentionerna men all vikliga gränsdragningsfrågor beträffande arbetsuppgifter, ansvarsfördelning och finansiering är ofullständigt belysta och därför bör utredas. Medicinska forskningsrådet (MFR) anför i yttrande över ansökningen atl utvärdering av medicinsk teknologi, enligl den definition MFR använder, kräver tillgäng till en myckel bred kompetens inom skilda medicinska, ekonomiska och socialvetenskapliga områden. MFR anför vidare all sådan kompelens finns inom forskningsråd och andra forskningsfinansierande organ såsom Riksföreningen mot cancer, slyrelsen för leknisk utveckling (STU) och sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (Spri). MFR anser i och för sig alt universitetet i Linköping och Östergötlands läns landsting är väl lämpade för all skapa en samarbets-funklion för förstärkning av svensk medicinsk leknisk utveckling samt att ulgöra kontaktorgan mellan samhällel och medicinsk teknisk industri. Men MFR avstyrker inrättande av ett cenlrum för utvärdering av medicinsk teknologi eftersom det skulle ha svårt all samla resurser och kompetens i tillräcklig ulsträckning. Jag vill i sammanhanget nämna att MFR avsätter medel för uivärdering av medicinska teknologier. Mot bakgrund av vad UHÄ och MFR anförl kan jag inle nu tillstyrka förslagel.

Övriga frågor

Jag har vid min medelsberäkning beaktat behovel av en förslärkning av basresurserna allmänl samt även i form av riktade basresurser till områdena samhälls- och miljömedicin (sammanlagt 3467000 kr.). Somjag tidigare framhållit skall minst tre fjärdedelar av detta belopp användas till nya forskartjänster på mellannivå. Jag kommer under anslaget Malemalisk-nalurvetenskapliga fakulteterna all beräkna ytterligare medel för basresurser inom bioteknik- och toxikologiområdena.

Jag har vidare beräknat medel för en Ijänsl som försöksdjurskonsulent vid universilelel i Uppsala och medel för vissa basresurser i anslutning till tjänsten (4- 252000 kr.).

Övergången till nya regler för uppfödning av försöksdjur medför en fördyring. Jag beräknar medel (4- 1400000 kr.) för ändamålet under en särskild anslagsposl till UHÄ: s disposition under förevarande anslag.

I linje med förslag i propositionen (1983/84: 40) om vissa ekonomisk-politiska åtgärder m. m. saml i 1984 års budgelproposilion om minskal anlal platser på läkariinjen vid universitetet i Lund beräknar jag en minskning

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 96

(- 200000 kr.) för budgetåret 1984/85 av de resurser bekostade frän förevarande anslag, som har anknytning till den grundläggande utbildningen.

Jag har i det föregående föreslagit uppbyggnad av ett syslem med ansvarsbibliolek i landet, med bl.a. biblioteket vid Kl som ansvarsbibliotek inom det medicinska områdel. Till följd härav beräknarjag under delta anslag medel motsvarande vad som innevarande budgetär uigätt som bidrag till inedicinska informalionscenlralen vid Kl under anslaget Delegalionen för velenskaplig och leknisk informationsförsötjning (4- 2070000 kr.).

Medel för viss primärvärdsforskning vid universitetet i Uppsala bestrids innevarande budgelår frän anslaget Medicinska forskningsrådet. För näsla budgetär beräknarjag medel för dessa kostnader under förevarande anslag (4- .540000 kr.).

För utveckling av omvärdnadsforskning vid universitetet i Lund harjag beräknal 210 000 kr.

För studiefinansiering inom forskarutbildning bör under näsla budgelår disponeras minsl de belopp som anges i följande labell.

Högskoleenhet Belopp kr.

Karolinska institutet 8 352 000

Universitetet i Uppsala 4912000

Universitetet i Linköping 1 729000

Universitetet i Lund 5519000

Universitetet i Göteborg 5 284 000

Universitelet i Umeå 3434000

29 230 000

Med   hänvisning   till   sammanställningen   beräknar jag   anslaget   till (385 160000 4- 37970000 =) 423 130000 kr. Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att inrätta tjänsler som professor (L 24/26) i enlighet med vad jag har förordat,

2. bemyndiga regeringen atl ändra benämning av tjänst som professor (L 24/26) i enlighet med vad jag har förordat.

3. lill Medicinska jakultetenia för budgelåret  1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 423 130000 kr.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet

97

D 21. Odontologiska fakulteterna

1982/83 Ulgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

51545 643 55 349000 48386000

Reservation

1499284

Della anslag avser odonlologisk forskning och forskarutbildning vid karolinska institutet saml universilelen i Lund, Göleborg och Umeå.

Anslagsfördelning

Högskoleenhet

1983/84 Beräknad ändring 1984/85

Universitets- Före-

och högskole-       draganden ämbetet

Stockholms högskoleregion

Karolinska institutet 17185550 4-1358000 -1385000

Lund/Malmö högskoleregion

Universitetet i Lund 11852000 4-1050000 -   864000

Göteborgs högskoleregion

Universitetet i Göteborg 12 139000 4-1014000 -2883000

Umeå högskoleregion

Universitelet i Umeå 14 1724.50 4-1283000 -1831000

Utgift 55349 000 4-4705 000 -6963000

Anslagsframställning har avgivils av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

4. 4.1

Ändamål	Kostnad
	budget-
	året
	1984/85
	(tkr.)
1.          Pris- ocli löneomräkning
1.1        Prisomräkning	4-1043
1.2       Löneomräkning	4-2821

Summa under 1 4-3 864

3. Konsekvenser av tidigare

beslut

3.1       Ulbyggnad   av   tandläkarut
bildningen i Umeå 4-    90

Ändamål

Allernaliv 1

Basresurser inkl. forskarrekryteringstjänster och studiestöd till forskarutbildningen Gemensamma funktioner

4.2

Summa under 4

Kostnad budgetåret 1984/85 (tkr.)

- 57 4- 751 4-4 705

UHÄ hemsläller all under ell reservationsanslag Odontologiska fakultelerna för budgelåret 1984/85 anvisas 60054000 kr. med angiven fördelning på anslagsposter. 7    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 107. Bilaga 5

Prop. 1983/84:107   Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 98

Föredragandens överväganden

För den ökade landläkärulbildtiingen i Umeå (jfr prop. 1980/81: 100 bil. 12, UbU 29, rskr 354) harjag beräknal ytteriigare 90000 kr. under förevarande anslag.

I enlighet med förslag i propositionen 1983/84: 40 om vissa ekonomiskpolitiska åtgärder m. m. samt i 1984 års budgetproposition om avveckling av tandläkarutbildningen vid universitetet i Göleborg beräknar jag en minskning (- 100000 kr.) för budgelåret 1984/85 av de resurser bekostade från förevarande anslag, som har anknytning till den grundläggande ulbildningen.

Jag har vid min medelsberäkning beaktal behovel av en förslärkning av basresurserna (4- 719000 kr.).

I 1984 års budgetproposition föreslås en ändrad konstruktion av anslaget Vissa tandvårdskostnader. Till följd av förslaget beräknarjag en minskning av förevarande anslag med 11 058000 kr.

För studiefinansiering inom forskarutbildning bör under näsla budgetär disponeras minsl de belopp som anges i följande labell.

Högskoleenhet Belopp kr.

Karolinska institulet 2 316000

Universitetet i Lund 1 122000

Universitelet i Göleborg 1 121 000

Universitetet i Umeå 803 000

5362 000

Med   hänvisning   till   sammanslällningen   beräknar jag   anslaget   till (55 349000 - 6963000=) 48386000 kr.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Odontologiska fakulteterna för budgelårel 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 48386000 kr.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet

99

D 22. Farmaceuiiska fakulteten

1982/83 Ulgift • 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

12645 880 14691000 15618000

Reservation

3 603

Detta anslag avser farmaceutisk forskning och forskarutbildning vid universitetet i Uppsala.

Anslagsfördelning

Högskoleenhet	1983/84	Beräknad ändring	1984/85
		Universitets-och högskoleämbetet	Föredraganden
Uppsala högskoleregion Universitelet i Uppsala	14691000	+ \ 173 000	4-927000

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Ändamål	Kostnad budgetåret 1984/85 0kr.)	Ändamål			Koslnad budgetåret 1984/85 (tkr.)
1.         Pris- och löneomräkning 1.1     Prisomräkning 1.2     Löneomräkning Summa under 1	+   362 +  640 4-1002	4.         Alternativ 1 4.1           Basresurser 4.2           Gemensamma Summa under 4	fui	iktioner	4-   185 -     14 4-   171 4-1173

UHÄ hemsläller att under ell reservationsanslag Farmaceuiiska fakulteten för budgelårel 1984/85 anvisas 15864000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag har vid min medelsberäkning beaktal behovel av en förstärkning av basresurserna (4- 77000 kr.).

För studiefinansiering inom forskarutbildning bör under nästa budgetär disponeras minsl 3006000 kr.

Med   hänvisning   lill   sammanställningen   beräknar jag  anslaget   till (14691000 4-927000=) 15618000 kr. Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Farmaceuiiska fakulteten för budgelårel 1984/85 anvisa ell reservationsanslag av 15618000 kr.

Prop. 1983/84:107   Bilaga 5    Utbildningsdepartementet

100

D 23. Malematisk-naturvetenskapliga fakulteterna

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

285965 648 348976000 384404000

Reservation

1557040

Detta anslag avser matemaiisk-nalurvelenskaplig forskning och forskarutbildning vid universiteten i Stockholm, Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå.

Anslagsfördelning

Högskoleenhet

1983/84 Beräknad ändring 1984/85

Universitets- Före-

och högskole-       draganden ämbetet

Stockholms högskoleregion Universitetet i Stockholm

Uppsala högskoleregion Universitetet i Uppsala

LundlMalmö högskoleregion Universitetet i Lund

Göteborgs högskoleregion Universitetet i Göteborg

Umeå högskoleregion

Universitetet i Umeå

Basresurser

Till universitets- och

högskoleämbetets disposition

Utgift

94900000

98021000

74 589000

40345000

41 121000

348976000

4-   9613000 4- 7263000

8 796000

10149000

4- 8 350000 4- 6789000

4- 3 200000 4- 2405000

4- 5 165 000 4- 5 175 000

4- 3 000000

4- 5 000000
4-39477 000 4-35428000

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Ändamål/högskoleenhet m. m.

Kostnad budgetåret 1984/85 (tkr.)

Ändamål/högskoleenhet m. m.

Kostnad budgelårel 1984/85 (tkr.)

1.      Pris- och löneomräkning

1.1    Prisomräkning 4- 9453

1.2    Löneomräkning 4-16247

Summa under I 4-25 700

2. Förändringar av anslagstek
nisk natur

2.1       Medel för en halv tjänst som      4-      94
forskningsassistent samt en
halv      tjänst      som      1: e
forskningsingenjör till GWl,
UU 4-      82

2.2           Medel för en Ijänsl som fors
karassistent vid institutionen

för biokemi. BMC, UU 4-     195

2.3 Medel för tvä tjänster som +     190 forskare vid institutionen för teoretisk fysik, UL +     177

2.4 Medel för en tjänst som forskar assistent vid institutionen    för    fysikalisk    kemi,

UUm 4-     186

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet

101

Ändamål/högskoleenhet m. m.

Kostnad budgetåret 1984/85 (tkr.)

Ändamål/högskoleenhet m. m.

Kostnad budgetåret 1984/85 (tkr.)

4.5

2.5

2.6

Medel för en halv tjänst som forskare vid institutionen för organisk kemi, UUm Justering mot anslagen E 4. ochE7., UG

Summa under 2

4. 4.1

Alternativ 1

Omvandling av ledigblivande professur i eleklronik till professur i fysikalisk systemteknik, US

4.2

4.3

4.4

Omvandling av ledigblivande professur i astronomi till professur i astrofysik, US Omvandling av ledigblivande professur i ärfllighetslära lill professur i genelik, US Omvandling av ledigblivande professur i astronomi till professur i teoretisk astrofysik, UU

Ill

1470 435

Inrättande av en personlig professur i oorganisk kemi, UUm

4.6

4.7 4.8

4.9

4.10 4.11 4.12

4.13 4.14 4.15

Basresurser

Professur i datorteknik, UU Professur i oceanografi, ssk marin systemanalys, UG Professur  i   elementarparli-kelfysik, US

Professur i matematik, US Långtidsbedömning Kunskapsuppbyggnad, datalogi, UUm

Professur i kemometri, UUm Gemensamma funktioner Gemensamma funktioner

Summa under 4

5.        Ahernativ 2 5.1       Basresurser

Summa under 5

4- 500

+ 7 320

4- 900

4- 900

900 700

4-    300

- 358 4-      50

4-11212

+ 3 000 4- 3 000 4-39477

US = universitetet iniversitetet i ' cinskl centrum

Slockholm, UU  = universitetet i Uppsala, UL = universitetet i Lund, UG = universitetet i Göteborg, UUm = universitetet i Umeå, GWl = Gustaf Werners institut. BMC = biomedi-

UHÄ hemsläller att

1.   de rikllinjer för ulvecklingen och ekonomiska ramar för verksamheten
som redovisats fastställs,

2.   vid universitetet i Slockholm en professur (L 24/26) i fysikalisk sys-
lemteknik inrällas den 1 juli 1984 eller vid den senare tidpunkl då tjänsten
som professor (L 24/26) i eleklronik blir vakant, med samtidig indragning
av sistnämnda tjänst,

3.    vid universitetet i Slockholm en professur (L 24/26) i astrofysik
inrättas den I juli 1984 eller vid den senare tidpunkt då tjänsten som
professor (L 24/26) i astronomi blir vakant, med samtidig indragning av
sistnämnda tjänst,

4.vid universitetet i Stockholm en professur (L 24/26) i genelik inrättas den 1 juli 1984 eller vid den senare fidpunkt då tjänsten som professor (L 24/26) i ärfllighetslära blir vakant, med samtidig indragning av sistnämnda tjänst,

5.   vid universitetet i Uppsala en professur (L 24/26) i teoretisk astrofysik
inrältas den 1 juli 1984 eller vid den senare tidpunkt då tjänsten som
professor (L 24/26) i astronomi blir vakant, med samtidig indragning av
sistnämnda tjänst,

6. vid universitelet i Umeå en för Nils Ingri personlig professur inrättas

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet

102

den 1 juli 1984 och atl den därvid ledigblivande tjänsten som professor (L 24/26) i oorganisk kemi fär återbesättas med oförändrat ämnesinnehåll,

7.   vid universitelet i Uppsala en professur (L 24/26) i datorteknik inrällas
den Ijuli 1984,

8.    vid universilelel i Göteborg en professur (L 24/26) i oceanografi,
särskilt marin systemanalys, inrättas den I juli 1984,

9.   vid universitetet i Slockholm en professur (L 24/26) i elementarparti
kelfysik inrättas den 1 juli 1984,

10. vid universitetet i Slockholm en professur (L 24/26) i matematik inrällas den 1 juli 1984,

11. principbeslut fattas om all vid universitetet i Umeå en professur i datalogi inrättas den 1 juli 1986,

12. principbeslut fattas om all vid universitetet i Umeå en professur i kemometri inrättas den 1 juli 1985,

14. under ett reservationsanslag Malematisk-naturvetenskapliga fakultelerna för budgetåret 1984/85 anvisas 388 453 000 kr. med angiven fördelning pä anslagsposter samt resurser anvisas i enlighet med de förslag under alternativ 2 som UHÄ redovisar senare.

Föredragandens överväganden

Ändrad benämning av tjänster som professor

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) föreslår ell anlal omvandlingar av befintliga ijänsler. Jag biiräder UHÄ: s förslag om ändrad benämning av ledigblivande Ijänsler som professor, dock med oförändrad lönesättning, och förordar atl benämningar ändras enligl följande i samband med återbesättande.

Nuvarande benämning

Lönegrad

Högskoleenhet'    Föreslagen benämning

Elektronik	L24	US	Fysikalisk systemteknik
Astronomi	L24	US	Astrofysik
Arftlighels lära	L 24/26	US	Genetik
Astronomi	L 24/26	UU	Teoretisk astrofysik

US = universitetet i Slockholm, UU = universitetet i Uppsala.

Oorganisk kemi

Universitetet i Umeå har med hänsyn till de särskilda omsländigheler som föreligger i ärendel, föreslagil att en personlig professur inrällas för nuvarande professorn i oorganisk kemi vid universitetet i Umeå, Nils Ingri. LIHÄ föreslår alt en professur (L 24/26) i oorganisk kemi, personlig för Nils Ingri, inrättas vid universitelet den I juli 1984 saml att den professur i oorganisk kemi som därvid blir ledig får äterbesättas med oförändrat ämnesinnehåll.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 103

Jag biiräder UHÄ: s förslag och har beräknal medel för den personliga professuren (+ 500000 kr.).

Oceanografi

En slor del av forskningen inom malematisk-naturvetenskapliga fakulteten vid universitetet i Göleborg är inriklad mot problemställningar inom det marina områdel. Berörda nämnder liksom styrelsen för universitetet förordar en ulbyggnad av verksamheten. Vid universitelet finns landets enda institution för oceanografi och till denna finns två professurer knutna. Den ena tjänsten har dock sedan den 1 juli 1974 hållits vakant (jfr prop. 1974: 1 bil. 10 s. 270, UbU 13, rskr 121). UHÄ föreslår att en Ijänsl som professor (L 24/26) i oceanografi, särskilt marin systemanalys, inrältas vid universitelet den 1 juli 1984. Jag erinrar om vad statsrådet Ingvar Carlsson anförl i del föregående angående havsforskning. Jag finner att återinrättan-det av en andra professur i oceanografi vid universitetet i Göteborg ligger väl i linje med de förslag som regeringen har lagt fram i prop. 1983/84: 10 om svensk havsresurspolitik där frågan om ökade resurser för den marint inriklade naturvetenskapliga forskningen berördes. Jag biiräder därför UHÄ: s förslag och förordar all en tjänst som professor (L 24/26) i oceanografi, särskilt marin systemanalys, inrällas vid universitetet i Göteborg den 1 juli 1984. Jag har beräknal medel för Ijänslen (750000 kr.). Samtidigt bör den vakantsatta professuren vid universilelel dras in.

Datorteknik

För atl slärka den datorinriktade forskningen vid universitetet i Uppsala med datorleknisk kompelens föreslår UHÄ alt en tjänst som professor (L 24/26) i datorteknik inrältas vid universitetet den 1 juli 1984.

Statsrådet Ingvar Carlsson har i det föregående redovisat mer övergripande ställningstaganden lill svensk forskning inom dalaområdet. Jag är inte nu beredd att förorda atl en tjänst som professor i datorteknik inrättas. Däremot bör forskningskompetensen i datorteknik vid universitetet i Uppsala successivt förstärkas. För detta ändamål har jag för budgetåret 1984/85 beräknat 300000 kr.

Övriga frågor

Min anslagsberäkning har anpassats till atl innehavaren av en personlig tjänst, inrältad genom beslut av regeringen den 2 augusli 1979, har lämnai denna. Medel motsvarande vad som tidigare beräknats under arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel för reseersättningar vid zoofysiologiska institutionen vid universitelet i Uppsala beräknas nu under förevarande anslag (4- 40000 kr.). Jag har i den senare frågan samråll med chefen för arbetsmarknadsdepartementet.

Liksom under tidigare år har UHÄ och naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) gemensamt föreslagit att ett antal tjänster som under lång tid

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 104

funnits inrällade med placering vid högskoleenhet inom ramen för NFR: s projektmedel fortsättningsvis skall knytas till berörda enheler och medel för tjänsterna beräknas under förevarande anslag. Jag har därför för nästa budgetår här beräknat medel enligt följande.

Ändamål Högskoleenhet'       Belopp

1. Tjänst vid institutionen för naturvetenskaplig biokemi. Biomedicinskt cenlrum (Ragnarsson) UU 195 000

2. Tvä tjänster vid institutionen för teoretisk fysik

(Almbladh, v. Barth) UL 367000

3. 1/2 tjänst vid institutionen för organisk kemi (Rosén) UUm IIIOOO

4. Två 1/2 Ijänsler vid Gustaf Werners institut (Ingemarsson, Åsberg) UU 175000

5. Tiänst vid institutionen för fysikalisk kemi (Gill-

bro) UUm 185000

' UU = universitetet i Uppsala, UL = universitetet i Lund, UUm = universitetet i Umeå.

UHÄ föreslår en sammanlagd ökning av basresurserna med 7 320000 kr. för nästkommande budgetår. Därav är 1500000 kr. avsedda för stöd till toxikologisk forskning.

-I en komplellerande anslagsframslällning har UHÄ vidare hemställt om särskilda resurser motsvarande 2500000 kr. anvisade under en särskild anslagsposl lill ämbelels disposition avsedda för sekloriellt motiverad forskning.

I sin långtidsplanering av ökade forskningsresurser inom dalaområdet har UHÄ föreslagil att verksamheten vid universitelet i Umeå ges en dalalogisk inriklning. Ämbelel föreslår all kompetensuppbyggnaden sker successivl och inleds genom tillskott av 300000 kr. budgetåret 1984/85. Den fortsatta uppbyggnaden bör enligt ämbetet ske genom motsvarande resurstillskott de två därpå följande budgetåren saml genom inrällande av en professur i dalalogi den 1 juli 1986. Jag biiräder nu förslaget om ell första resurstillskott (+ 300000 kr.) budgelårel 1984/85.

Jag vill i delta sammanhang anmäla atl en ijänsl som professor i neuro-kemi och neuroloxikologi, personlig för Edith Heilbronn, efler mitt förslag, inrättats vid universitetet i Stockholm den 1 juli 1983. Därmed kunde forsknings- och forskarutbildningsverksamhelen vid den av Heilbronn ledda enheten knytas slarkare till universitetet. Förutsättningar föreligger därmed för all i universitetets planering och budgetering behandla denna enhel på samma sätt som institutionerna i övrigl.

Medel har sedan budgelåret 1980/81 konlinueriigt tillförts utvecklingsenheten för tillämpad mikrobiologi vid universitetet i Umeå. UHÄ: s referensgrupp för bioteknik har bedömt det som synnerligen angeläget atl enhelen byggs upp som planerat. En successiv uppbyggnad av en ny verksamhet som den vid universitetet i Umeå har enligt min uppfattning visat sig vara ett lämpligt sätt all främja utvecklingen inom ett expande-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 105

rande ämnesområde och har ulnylljals framgångsrikt vid den mikrobiologiska enhelen. Enhelen bör därför enligl min mening tillföras ytterligare 700000 kr. budgetåret 1984/85.

Jag har vid min medelsberäkning beaktal behovet av en förslärkning av basresurserna för forskning med lolall 6957000 kr. Somjag lidigare har framhållit skall minst tre fjärdedelar av delta belopp användas för nya forskartjänster på mellannivå. Vid fördelning av dessa resurser har jag tagit hänsyn lill de medel som erfordras för atl vid universitetet i Göteborg inrätta en tjänst i Fe 13, personlig för Nguyen Dihn-Nguyen.

Jag har under en särskild anslagspost Till universitets- och högskoleämbetets disposition för budgetåret 1984/85 beräknat 5000000 kr. som en förslärkning av basresurser för bioteknisk och toxikologisk forskning. Därav bör 4000000 kr. disponeras för bioieknisk forskning vid de medicinska, naturvetenskapliga och lekniska fakulteterna. För toxikologisk forskning bör I 000000 kr. fördelas till de medicinska och naturvetenskapliga fakulteterna. UHÄ bör i samråd med berörda forskningsråd lämna förslag till fördelning av medel för dessa ändamål. Jag återkommer till regeringen i denna fråga när sådant förslag föreligger.

För sludiefinansiering inom forskarutbildning bör nästa budgelår disponeras minsl de belopp som anges i följande tabell.

Universitet Belopp kr.

Universitetet i Stockholm 12 128 000

Universitelet i Uppsala 16857000

Universitetet i Lund 13369000

Universitetet i Göteborg 8 599000

Universitetet i Umeå 5 888000

56841000

Med   hänvisning   lill   sammanslällningen   beräknar jag   anslagei   lill (348976000 + 35428000 =) 384404000 kr. Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen alt

1.        bemyndiga regeringen all inrätta ijänsler som professor (L 24/26)
i enlighel med vad jag har förordat,

2. bemyndiga regeringen all ändra benämning av tjänsler som professor (L 24/26) i enlighel med vad jag har förordai,

3. till Malematisk-naturvetenskapliga fakulteterna för budgelåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 384404000 kr.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet

106

D 24. Tekniska fakulteterna

1982/83 Ulgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

303 292 381 344429000 369663000

Reservation

2745 333

Della anslag avser teknisk forskning och forskarutbildning vid tekniska högskolan i Stockholm, universiteten i Uppsala, Linköping och Lund, Chalmers lekniska högskola och högskolan i Luleå.

Anslagsfördelning

Högskoleenhet

1983/84 Beräknad ändring 1984/85

Universitets- Före-

och högskole-       draganden ämbetet

Stockholms högskoleregion

Tekniska högskolan i

Stockholm 106328000

Uppsala högskoleregion

Universitetet i Uppsala 5 241 000

Linköpings högskoleregion

Universitetet i Linköping 32008000

LundlMalmö högskoleregion

Universitetet i Lund 63 791 000

4-14 323 000 4-11591000

525 000

4-    621000

3 954 000 4- 3 241000

4- 8014000 4- 6143000

Göleborgs högskoleregion
Chalmers tekniska högskola	94 355 000	4-12 788 000	4- 9 398000
Umeå högskoleregion
Högskolan i Luleå	42433 000	4- 4 620000	- 5 391000
Energiforskning	273 000	4-       14000	-     273 000
Basresurser (alt. 2)		4- 6000000	-
Utgift	344429000	4-50334000	4-25234000

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Prop. 1983/84:107   Bilaga 5   Utbildningsdepartementet

107

Ändamål/högskoleenhet m.m.'	Kostnad	Ändamål/högskoleenhet m. m.'	Kostnad
	budget-		budget-
	året		året
	1984/85		1984/85
	(tkr.)		(tkr.)

4.3

4.4

4.5

4.6

4.7

4.8

4.9

4.10 4.11

1.     Pris- och löneomräkning

4-11 823 4-18383

4-      12 4-30218

1.1 Prisomräkning

1.2 Löneomräkning

1.3 Löneomräkning av under 2 uppförda tjänster

Summa under 1

2.            Förändringar av anslagstek
nisk natur

2.1       Medel för professur vid  in slilulionen     för     organisk

	kemi, KTH	4-	106
2.2	Medel för 3/4 tjänst vid fysis-
	ka institutionen, CTH	4-	131
2.3	Medel för en tjänst vid in slilulionen för fysikalisk kemi.
	UL	4-	155
2.4	Medel för en tjänst vid fysis-
	ka institutionen, CTH	+	139
2.5	Medel för 1/2 tjänst vid in sli-
	lulionen för teknologi, UU	+	80
Summa under 2		+	611
4.	Alternativ 1
4.1	Omvandling av ledigblivna/ ledigblivande   professurer   i läran om maskinelement till
	maskinelement, KTH		0
	i faslighelsslrukturens eko-
	nomi till fastighetsekonomi.
	KTH		0
	i slrömningsmaskinteknik lill
	turbomaskinteknik, CTH		0
	i   vägbyggnad   (vakant)   till
	byggnadsmekanik, HLu		0
4.2	Ändrad ämnesbenämning för professuren i kemisk tekno-

logi till polymerteknologi, UL

Återbesättande av professuren i industriell organisation före dess ledigblivande, CTH

Basresurser

Medel för docenl/forskaras-sislenltjänsler m. m. Uppräkning av resurser för professur i ekonomiska informationssystem, ULi Övriga basresursförstärkningar

Professur i miljö- och naturresursinformation, KTH, alternativt   i   keramleknologi med pulvermetallurgi, KTH Professur i industriell marknadsföring, CTH Professur  i   keramleknologi med pulvermetallurgi, KTH Professur i verkstadsteknik, HLu

Professur i verksladsteknisk automatisering, CTH Gemensamma funktioner Gemensamma       funktioner (bibliotek)

Summa under 4

5. Alternativ 2

Basresurser

Summa under 5

	0
+	4 800
+	200
+	4 7.50
4-	900
4-	600
4-	900
4-	600
4-	900
-	345
4-	200
4-13 505
4-	6000
4-	6000
4-50 334

KTH = tekniska högskolan i Slockholm, ULi = universitetet i Linköping, UL = universitetet i Lund, CTH = Chalmers lekniska högskola, HLu = högskolan i Luleå.

UHÄ föreslår inrättandet av en verksamhel moisvarande ett tekniskt forskningsråd. Resurser för verksamheten bör vara av en storleksordning moisvarande den som naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) har i förhållande lill anslagei för de malematisk-naturvetenskapliga fakultelerna enligl UHÄ.

UHÄ hemställer att

1.   de rikllinjer för utvecklingen och ekonomiska ramar för verksamhelen
som redovisats fastställs,

2.   vid tekniska högskolan i Slockholm en professur i L 24/26 i maskinele
ment inrättas vid den tidpunkt då den tjänst som professor i L 24/26 i läran

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 108

om maskinelement, som innehas av J. Schnittger, blir vakant, med samtidig indragning av sistnämnda ijänsl,

3. vid tekniska högskolan i Stockholm en professur i L 24/26 i faslighets-ekonomi inrättas vid den tidpunkt dä den tjänst som professor i L 24/26 i faslighelsslrukturens ekonomi, som innehas av E. Carlegrim, blir vakant, med samtidig indragning av sistnämnda tjänst,

4. vid Chalmers tekniska högskola en professur i lurbomaskinleknik i L 24/26 inrättas vid den lidpunkt då den tjänst som professor i L 24/26 i slrömningsmaskinteknik, som innehas av E. Nilsson, blir vakant, med samtidig indragning av sistnämnda tjänst,

5. vid högskolan i Luleå en professur i L 24/26 i byggnadsmekanik inrältas den 1 juli 1984 med samtidig indragning av den vakanta professuren i L 24/26 i vägbyggnad,

6. vid universitetet i Lund professuren i kemisk teknologi den 1 juli 1984 ändras till professur i polymerteknologi med samtidig ändring av professor B. Törneils förordnande i enlighet därmed,

7. vid Chalmers lekniska högskola professuren i industriell organisation får besättas med ny innehavare innan den tidpunkt dä tjänsten, som innehas av H. Bohlin, blir vakant,

8. vid lekniska högskolan i Slockholm en professur i L 24/26 i miljö- och nalurresursinformalion inrältas den Ijuli 1984,

9. vid Chalmers tekniska högskola en professur i L 24/26 i industriell marknadsföring inrältas den 1 juli 1984,

10. vid tekniska högskolan i Slockholm en professur i L 24/26 i keramleknologi med pulvermelallurgi inrättas den 1 juli 1984.

11. vid högskolan i Luleå en professur i L 24/26 i verkstadsteknik inrättas den 1 juli 1984,

12. vid Chalmers tekniska högskola en professur i L 24/26 i verkstads-teknisk automatisering inrällas den 1 juli 1984,

13. under ell reservationsanslag Tekniska fakulteterna för budgelårel 1984/85 anvisas 394 763000 kr. med angiven fördelning på anslagsposter samt resurser anvisas i enlighel med del förslag under alternaliv 2 som UHÄ redovisar senare.

UHÄ har kompletterat sin anslagsframställning med följande yrkanden:

1. atl de riktlinjer för besparingar inom forskningsorganisationen inom arkitekturområdel som UHÄ redovisat fastställs,

2. all som en särskild anslagspost till UHÄ: s disposition under anslaget Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m. budgetåret 1984/85 anvisas 1 252000 kr. för fortsatt och utökat slöd lill energisekreterarverksamheten,

3. all vid lekniska högskolan i Slockholm en professur i L 24 i teoretisk fysik, särskilt statistisk fysik, inrältas vid den lidpunkt då den professur i L 24 i matematisk fysik, som innehas av P.O. Olsson, blir vakant, med samtidig indragning av sistnämnda tjänst,

4. att som en förslärkning av högskolans resurser för sekloriellt moli-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 109

verad forskning budgelåret 1984/85 anvisas 2,5 milj.kr. under anslaget Malemalisk-nalurvetenskapliga fakulteterna och 10,5 milj. kr. under anslaget Tekniska fakulteterna med särskilda anslagsposter lill UHÄ: s disposition. UHÄ har vidare föreslagit alt fakulteten lillförs basresurser för bio-teknisk forskning.

Rektorsämbetet vid lekniska högskolan i Stockholm har inkommii med en skrivelse angående besparing inom forskningsorganisationen inom arkitekturområdel. Skrivelser i frågan har även inkommii från företrädare för arkilekturseklionen.

En skrivelse angående inrättandet av en professur i Iräkemi vid lekniska högskolan i Slockholm har inkommii från Skogsindustriernas samarbetsulskotl. Svenska träindustriarbelareförbundet. Svenska pappersindustri-arbetareförbundet samt Sveriges skogsinduslriförbund. De synpunkter som framförts har beaktats av UHÄ i anslagsframställningen. Vidare har UHÄ med en skrivelse den 15 augusti 1983 överlämnat en framställning från arbetsgruppen för samarbete för energiforskning om ett procentuellt tillägg till basanslaget för energiforskning. Chalmers lekniska högskola (CTH) har anhållit all en personlig professur i konsumenlleknisk forskning inrältas för docent Marianne Kärrholm. UHÄ och slyrelsen för leknisk ulveckling har yttrat sig i ärendel. CTH har vidare kommil in med en skrivelse angående en personlig professur i sannolikhetsteori för tekn.dr. Olav Kallenberg. UHÄ har yttrat sig över skrivelsen.

Föredragandens överväganden

Ändrad benämning av tjänster som professor

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har lagt fram förslag om att benämningen av vissa tjänster som professor skall ändras i samband med återbesättande.

Jag biträder UHÄ: s förslag lill omvandlingar och förordar att tjänsternas benämning i samband med återbesättande ändras enligt följande.

Nuvarande benämning    Lönegrad Högskoleenhet'    Föreslagen benämning

Läran om maskinelementL 24/26 KTH Maskinelement

Fastighetsstruklurens

ekonomi L 24/26 KTH Fastighetsekonomi

Strömningsmaskinlära     L 24/26 CTH Turbomaskinteknik

Vägbyggnad L 24/26 HLu Byggnadsmekanik

' KTH = tekniska högskolan i Stockholm. CTH = Chalmers tekniska högskola, HLu = högskolan i Luleå.

Jag kommer i annal sammanhang alt föreslå regeringen att professuren (L 24) i matematisk fysik vid tekniska högskolan i Stockholm (KTH) i samband med återbesättande ändras lill tjänst som professor i teoretisk fysik, särskilt statistisk fysik.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 110

Vad gäller UHÄ: s förslag till ändrad benämning av ijänsl som professor i kemisk teknologi vid universitetet i Lund anserjag att ändring av benämning av tjänst endast bör ske vid ledigblivande eller i samband med förändringar av mer genomgripande natur inom ett störte ämnesområde.

Jag förordade i prop. 1982/83: 100 (bil. 10, UbU 31, rskr 379), att en tjänst som professor i innovationsleknik (L 24/26). personlig för Torkel Wallmark, skulle inrättas den 1 juli 1983. Samtidigt förordade jag all frågan om ombenämning av den efter Wallmark ledigblivande professuren (L 24/26) i elektronfysik skulle omprövas pä sedvanligt säll. UHÄ har nu kommit in med förslag till ändrat ämnesinnehåll för ijänslen och föreslär alt den återbesätts som professur i fasta tillståndets elektronik. Jag biträder UHÄ: s förslag.

UHÄ har föreslagit alt professuren i industriell organisation vid Chalmers lekniska högskola (CTH) får återbesättas inom befintliga resurser den 1 juli 1984 redan innan den nuvarande innehavaren H. Bohlin pensioneras den 30 juni 1986. UHÄ har i april 1983 föreskrivit atl tjänsten skall återbesättas med oförändrai ämnesinnehåll.

Jag har, somjag anfört under avsnittet Fakultelsprogram och former för inrättande m.m. av tjänst som professor, inget all erinra mol UHÄ:s förslag i sak men anser det orimligt alt en ijänsl i realiteten har två innehavare samtidigt. Jag förordar i stället att ytteriigare en professur (L 24/26) i industriell organisation inrättas vid CTH den 1 juli 1984. Den av H. Bohlin innehavda tjänsten skall dras in dä denne avgår med pension.

Miljö- och naturresursinformation

Ulbiidning och forskning inom såväl arkitektur- som väg- och vattenbyggnads- och lantmäteriområdena finns endasl vid en högskoleenhet i landet, nämligen vid KTH. UHÄ har i de senasle två anslagsframställningarna fört fram ell förslag om en professur i miljö- och nalurresursinformalion vid KTH. Forskning inom områdel skulle spänna över hela fältet av nyss nämnda discipliner och skulle dessutom komplettera och fylla ut gränsområdena mellan dataleknisk bildanalys och bildsynies, dalabashan-tering, lanlmälerimälleknik och fjärranalys.

Förslaget är väl underbyggt och jag förordar att en professur (L 24/26) i miljö- och nalurresursinformalion inrättas vid KTH den 1 juli 1984 (-750000 kr.).

Keramleknologi med pulvermelallurgi

UHÄ tillsatte i september 1981 en referensgrupp med uppdrag att ta fram en samlad plan för ulbiidning och forskning inom malerialleknik vid universilel och högskolor. Gruppen redovisade sin slutrapport våren 1983.

Gruppen har gjort en genomgång av situationen för olika materialkategorier, även i ett inlernalionellt perspekliv. Sverige har en god tradition av kunnande all bygga på inom stålsektorn och belräffande trä, cellulosa.

Prop. 1983/84:107   Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 111

massa och papper. Inom övriga materialkategorier är enligl ulredningen ställningen i stort sett svag beträffande såväl industritradilion som forskning och utbildning. Utvecklingen av kunskap och kompetens pä del malerialtekniska området är intensiv och gäller såväl framtagande av nya material, med speciella eller extrema egenskaper, som modifieringar av kända material.

Referensgruppens rapport har remissbehandlals.

UHÄ lägger fram en långlidsplan för vissa materialområden, främst keramer och komposiler. UHÄ föreslär i första hand inrättande av en professur i keramleknologi med pulvermelallurgi vid KTH den 1 juli 1984.

UHÄ avser all komplellera referensgruppens arbete med en kartläggning av forskningsverksamheten inom del grundläggande materialvelen-skapliga områdel inom matemaiisk-nalurvelenskaplig fakultet i Stockholm, Göleborg och Umeå.

Jag inväntar denna kartläggning innan jag tar ställning till forskningsbehoven inom hela del malerialtekniska områdel i ell längre perspekliv.

Jag förordar dock atl en professur (L 24/26) i keramleknologi med pulvermelallurgi inrältas vid KTH den 1 juli 1984 (4- 750000 kr.).

Personlig professur i konsumentteknisk forskning

CTH har föreslagil atl en personlig professur inrättas för docent Marianne Kärtholm.

Marianne Kärrholm är sedan 1971 ledare för en konsumenlleknisk forskningsgrupp i Göleborg. Gruppen har sedan tillblivelsen varil frislående från men haft en nära koppling till styrelsen för leknisk utveckling (STU), som också finansierat verksamheten.

Sedan den 1 juli 1980 har Marianne Kärtholm dessulom varil adjungerad professor vid CTH, knuten till institutionen för induslriell organisation. Konsumentteknik är sedan dess ett forskarutbildningsämne vid CTH.

Såväl UHÄ som STU tillstyrker CTH:s förslag om inrättande av en personlig professur för Marianne Kärrholm. UHÄ understryker dock alt frågan om en permanenl finansiering av forskargruppen bör lösas samtidigt. STU ser CTH:s förslag om inrättande av en personlig professur för Marianne Kärrholm, som ett steg i riklning mot STU:s och CTH:s intentioner att finna permanenta former för verksamheten, vilken bekostas av STU t.o.m. budgetåret 1986/87.

Då finansieringen för verksamheten är tryggad fram till och med juni 1986 föreslår jag atl regeringen hemställer om bemyndigande atl den 1 juli 1984 inrälla en personlig professur vid CTH för Marianne Kärtholm. UHÄ och STU fär härigenom tillfälle all i samråd med CTH bereda frågan om formerna för en varaktig finansiering av verksamheten.

Trafiksäkerhelsforskning På AB Volvos inilialiv startades 1972 utbildning och forskning i trafiksä-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 112

kerhet vid CTH. Med hjälp av bidrag från AB Volvo har en insfitulion för trafiksäkerhet ulvecklals inom sektionen för maskin- och skeppsleknik. Institutionen leds av Bertil Aldman.

Program för verksamhelen faslställs varje år av Iransportforskningsdele-gationen (TFD) som sorlerar under kommunikalionsdeparlemeniet. En stor del av verksamhelen bedrivs i form av samarbelsprojekt med andra svenska, men också med ulländska forskningsinstitutioner.

Enligt en överenskommelse mellan AB Volvo och kommunikationsdepartementet har AB Volvo sedan 1972 finansierat vissa baskostnader för verksamheten. Budgetåret 1983/84 utgör AB Volvos bidrag 300000 kr. I övrigl finansieras verksamhelen med 585000 kr. över sjätte huvudlileln och med 200000 kr. över åttonde huvudtiteln. AB Volvos bidrag upphör enligl överenskommelsen med ulgången av budgelåret 1983/84.

I samband med atl AB Volvos åtagande nu upphör föreslår jag, efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet, alt de slalliga medlen till verksamheten helt skall anvisas över utbildningsdepartementets huvudlilel. Motivet för mitt förslag är all såväl forsknings- som utbildningsverksamheten vid institutionen utvecklats på sådanl sätt alt verksamheten fått samma slällning som övrig verksamhet vid CTH. Jag beräknar under förevarande anslag medel motsvarande dem som innevarande budgetår bekostats från själle huvudlileln (4- 645000 kr.) saml ytterligare 300000 kr. moisvarande AB Volvos lidigare bidrag.

Jag förordar i enlighel härmed all en professur (L 24/26) inrältas i trafiksäkerhelsforskning vid CTH den 1 juli 1984 med Bertil Aldman som förste innehavare.

Besparing inom forskningsorganisationen inom arkitekturområdet

I proposilionen om besparingar i statsverksamheten m. m. (prop. 1980/81: 20 bil. 8) föreslogs alt forskningsorganisationen inom arkitektur-området skulle minskas med moisvarande ca 4 milj. kr. genom en avveckling av den forskning inom området som bedrevs vid universitetet i Lund. Genom riksdagens beslut (UbU 1980/81: 120) hänsköts frågan lill en särskild utredning om arkitektutbildningens dimensionering och lokalisering. Enligt det uppdrag som regeringen gav till UHÄ den 7 februari 1982 skulle förslagel lämnas efter samråd med statens råd för byggnadsforskning (BFR).

Budgetåret 1983/84 har pä grundval av UHÄ:s förslag 1,8 milj.kr. sparats. UHÄ har nu i en kompletterande anslagsframställning lagl fram förslag till återstående besparing.

UHÄ föreslår all professuren i byggnadskonslrukiion vid CTH dras in under budgetåret 1984/85. Vid CTH finns idag en väl etablerad samverkan mellan arkitektur- och väg- och vallenbyggnadsseklionerna som, enligt UHÄ, garanterar fortsatt forskning och forskarutbildning i ämnel, relevant för arkitekturområdel. Indragningen skulle innebära en nedskärning med

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 113

900000 kr. för professuren med lillhörande tjänster men UHÄ föreslår atl vissa tjänsler i anslulning lill den ordinarie ijänslen får finnas kvar. UHÄ föreslär därför atl 350000 kr. undantas frän den totala besparingen för professuren. UHÄ beräknar således besparingen till 550000 kr.

UHÄ föreslär vidare all den reslerande delen av besparingen, 1 650000 kr. las ut vid de tre berörda högskoleenheterna, enligt följande: KTH 800000 kr., CTH 425000 kr., universitetet i Lund 425000 kr.

UHÄ har föreslagil all besparingen vid KTH las ut i form av en större minskning av fakullelsanslagel i slällel för genom en indragning av professuren i konslruktionslära, vilket föreslagils av BFR.

UHÄ: s förslag lill besparing har föregåtts av ett ingående och långvarigt utredningsarbete där alla berörda haft tillfälle alt ta ställning lill de olika alternativen. Jag finner UHÄ: s förslag väl avvägt och biträder därför förslaget.

Energisekreterarverksamheten

Inom ramen för slalsmakternas särskilda åtgärder för slöd till energiforskningen har medel utgått för energisekreterarverksamhet vid de tekniska högskolorna (molsv.) sedan budgelårel 1975/76. Energiforskningsnämnden (Efn) har utvärderat verksamheten och föreslagil atl slödel i nuvarande form bör avvecklas med utgången av budgetåret 1983/84. Efn, som samrått med UHÄ, förordar atl huvudmannaskap och finansiering av verksamheten övertas av UHÄ fr. o. m. budgetåret 1984/85. Efn anser alt en breddning av verksamheten från tekniska lill samhällsvetenskapliga områden därvid bör vara möjlig.

UHÄ delar Efn: s inställning och anser atl delar av nuvarande energisekreterarverksamhet har ett nära släktskap med verksamheten vid högskoleenheternas kontaktsekretariat och deras informationsverksamhet i övrigl. UHÄ menar alt energisekrelerarverksamhelens organisation och inriklning pä sikl bör utformas med hänsyn till bl. a. dessa omständigheter.

För egen del anserjag alt energisekreterarverksamheten, liksom verksamhelen inom arbetsgruppen för energiforskning vid de tekniska högskolorna, har funnil sin form och etablerats vid sidan av eller gemensaml med kontaktsekretariaten resp. informationsverksamheten i övrigt på ett sådanl sätt all högskoleenheterna i framtiden själva bör avgöra hur verksamhelen skall utformas. Jag finner inte all energisekreterarverksamheten behöver lillföras särskilda medel i fortsättningen.

De särskilda medel för försöksverksamhet med samarbele inom energiforskning som sedan budgetåret 1978/79 anvisals under detta anslag beräknar jag i fortsättningen under anslagsposten Tekniska högskolan i Stockholm.

Metallurgi

UHÄ har på regeringens uppdrag undersökt förulsällningarna för all 8    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 107. Bilaga 5

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 114

flytta metallurgisk utbildning och forskning lill högskolan i Luleå. UHÄ har med anledning härav framfört bl.a. all en sådan flyttning skulle få negativa konsekvenser för den metallurgiska induslrin och dess utbildnings- och forskningsbehov. UHÄ anser att metallurgisk utbildning och forskning inte bör flyttas till högskolan i Luleå. Jag delar UHÄ: s bedömning.

Övriga frågor

Under de senaste åren har resurser för flera forskargrupper och enskilda tjänster, som finansierats genom anslag från forskningsråd, efler hand förts över från råden till högskoleorganisationen. Inför budgetåret 1984/85 föreslär nalurvelenskapliga forskningsrådet och UHÄ gemensaml ytterligare överföringar. För egen del harjag för näsla budgelår beräknal medel för följande överföringar.

Ändamål Högskoleenhet' Belopp (tkr.)

Tjänst vid institutionen för KTH 111

organisk kemi (B. Åkermark)

Tjänst vid avdelningen för UL 163

fysikalisk kemi (T. Drakenberg)

Tjänster vid fysiska insli- CTH 284

tutionen (G. Dunlop och L. Walldén)

' KTH = tekniska högskolan i Stockholm, UL = universitetet i Lund, CTH = Chalmers tekniska högskola.

Jag har vidare beräknal medel för en personlig ijänsl vid CTH, inrältad genom beslut den 18 augusti 1983, samt beaklal kostnadssänkningar för KTH i de fall då innehavare av personliga tjänster, inrättade genom beslut av regeringen den 31 augusti 1978, lämnai dessa.

Jag har också beräknat medel för arbetsledning för anslällda med lönebidrag vid KTH (4- 135000 kr.). Moisvarande koslnad har under innevarande budgelår belaslal tionde huvudtiteln. Jag har i denna fråga samråll med chefen för arbetsmarknadsdepartementet.

Jag har vid min medelsberäkning beaklal behovel av en förslärkning av basresurserna {+ 9037000 kr.). Jag har därvid bl.a. beaktat behovel av basresurser för den professur i ekonomiska informationssystem som inrältas vid universitetet i Linköping den 1 juli 1984. Somjag tidigare framhållit skall minst tre fjärdedelar av basresursförstärkningen användas för nya forskartjänster på mellannivå.

Jag har under anslaget Malematisk-naturvetenskapliga fakultelerna beräknat medel för basresurser för forskning inom biöteknikområdet.

För studiefinansiering inom forskarutbildning bör under nästa budgelår disponeras minsl de belopp som anges i följande labell.

Prop. 1983/84:107   Bilaga 5    Utbildningsdepartementet

115

Högskoleenhet

Belopp kr.

Tekniska högskolan i Stockholm Universitetet i Linköping Universitetet i Lund Chalmers tekniska högskola Högskolan i Luleå

12026 000 6 730000 12 554000 17060000 3 215000

51585000

Vid min medelsberäkning harjag beaklal alt ett engångsbelopp anvisats för innevarande budgetär (-9000000 kr.).

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (344429000 + 25 234000 =) 369663000 kr.

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen all

1. bemyndiga regeringen all inrätta tjänster som professor (L 24/26) i enlighet med vad jag har förordat,

2. bemyndiga regeringen alt ändra benämningen av tjänster som professor (L 24/26) i enlighel med vad jag har förordai,

3. lill Tekniska fakulteterna för budgetåret 1984/85 anvisa ellreser-valionsanslag av 369663000 kr.

D 25. Temaorienterad forskning

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

9127492 13 828000 16103000

Reservation

502731

Della anslag avser temaorienterad forskning och forskarutbildning vid universitetet i Linköping. Verksamhelen bedrivs inom ramen för en sektion av den filosofiska fakulteten.

Anslagsfördelning

Högskoleenhet	1983/84	Beräknad ändring 1984/85
		Universitets-och högskoleämbetet	Föredraganden
Linköpings högskoleregion Universitetet i Linköping	13 828000	4-5 859000	4-2275 000

Anslagsframslällning har avgivils av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen innebär i korihel följande.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet

116

Ändamål	Kostnad	Ändamål	Kostnad
	budget-		budget-
	året		året
	1984/85		1984/85
	(tkr.)		(Ikr.)
1.         Pris- och löneomräkning	4-   903	4.4       1 tjänst som professor inom
4.         Alternativ 1		temat Hälso- och sjukvården
4.1       Förslärkning   av   forskarre-		i samhällel	4-   230
surser och basresurser	4-4 160	4.5       Gemensamma funktioner	-     14
4.2       Ökad forskarfmansiering	+  350	Summa under 4	-H4 956
4.3       1 tjänst som professor inom
temat Teknik och social för-			4-5859
ändring    \	+  230

UHÄ hemställer att under ett reservationsanslag Temaorienterad forskning för budgelåret 1984/85 anvisas 19687000 kr.

Föredragandens överväganden

För närvarande finns elva extra ordinarie tjänster som professor (L 24/26) inrättade vid universitetet i Linköping för temaorienterad forskning, varav två inom temat Hälso- och sjukvården i samhällel och tre inom vart och ett av övriga teman, nämligen Teknik och social förändring. Vatten i natur och samhälle samt Kommunikation - överföring av informalion.

Vid behandlingen av proposifion 1981/82: 100 (bil 12) uttalade riksdagen som sin mening (UbU 1981/82: 26 s. 16, rskr 334) att den fortsalla uppbyggnaden av den temaorienterade forskningen skulle göras i enlighel med universitets- och högskoleämbetets (UHÄ) långlidsplan. Denna plan innebär en årlig ökning om ca 4,6 milj.kr. under perioden 1984/85 - 1986/87 och därefter 2,4 milj.kr. under åren 1987/88 - 1988/89. Med tanke på resurssilualionen i stort för högskolan anserjag del orimligl all garanlera så stora resurstillskott för temaforskningen för kommande år. Jag förordar därför alt den fortsatta utbyggnaden av temaforskningen prövas i del åriiga budgetarbetet.

UHÄ:s förslag om ytteriigare en ijänsl som professor i temat Hälso- och sjukvärden i samhällel är jag. med hänvisning till vad jag ovan har anförl, inte beredd alt biträda. Däremot harjag, i enlighel med UHÄ: s förslag, för avsikt atl i annal sammanhang föreslå regeringen att en tjänst som professor (L 24/26) inom temat Teknik och social förändring inrällas den 1 juli 1984 vid universitetet i Linköping. Jag har beräknal 525000 kr. för ändamålet.

Som en allmän förstärkning av basresurserna harjag beräknal 1 000000 kr.

För studiefinansiering inom forskarutbildning bör under nästa budgelår disponeras minst 2302000 kr.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 117

Med   hänvisning   lill   sammanslällningen   beräknar jag  anslaget   lill (13828000 + 2275000=) 16103000 kr. Jäg hemsläller all regeringen föreslår riksdagen all

1.        godkänna de inriktningar som jag har föreslagil för den framlida
medelsanvisningen till temaforskningen,

2.        lill Temaorienterad forskning för budgelårel 1984/85 anvisa ell
reservationsanslag av 16103000 kr.

D 26. Kungl. biblioteket

1982/83 Utgift 34504 318 Reservation 744681

1983/84 Anslag 39031000

1984/85 Förslag 41485000

Kungl. biblioteket (KB) är Sveriges nalionalbibliolek. KB fick sin nuvarande instruktion (1979: 480) efler en omorganisation är 1979 genom regeringens proposition 1978/79: 122 om vissa åtgärder på informationsför-sörjningsområdel (UbU 37, rskr 352).

Kungl. biblioteket

1. Pris- och löneomräkning 3087000 kr.

2. KB redovisar alt konsekvenserna av ett genomförande av huvudförslagel medför slora försämringar av KB: s service såväl lill andra bibliotek som direkt till forskarna. Med anledning härav lägger KB inte fram förslag om en med 2 % reducerad anslagstilldelning.

3.    KB redovisar bortfall av produktionsstöd (engångsanvisning) till
Liber Förlag/Allmänna Förlaget för utgivning av Svensk bokkatalog om
fattande åren 1971-1975 (- 400000 kr.) saml av engångsanvisning pä
482000 kr. bestående dels av flyttningskostnader och koslnader för termi
naler.

4. Förstärkning av medlen för litleraturförvärv (4- 400000 kr.).

5. Ökade kostnader för dalalagring m. m. i LIBRIS-syslemel (4- 864000 kr.).

Föredragandens överväganden

Jag vill erinra om vad jag anförl i det föregående beträffande litteratur-försörjning.

Jag beräknar medel för pris- och löneomräkning för kungl. biblioteket (KB) (4-2636000 kr.).

Vid min anslagsberäkning harjag också tagit hänsyn lill vissa belopp av engångskaraktär som anvisals under innevarande budgetär (- 882000 kr.).

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 118

Delegalionen för velenskaplig och leknisk informationsförsörjning (DFI) har utvecklingsansvaret för det biblioteksadministrativa ADB-syslemel LIBRIS för vilkel KB har driftansvaret. DFI och KB har ulvecklal syslemet så att sökmöjligheterna väsentligt förbällrals. Med anledning av ökade drifl- och lagringskostnader härför beräknar jag ytterligare medel (4-500000 kr.).

Jag räknar vidare med en förstärkning av KB: s resurser för bokinköp (+ 200000 kr.).

Jag förordar att anslaget lill KB räknas upp med 2454000 kr. jämfört med anslaget för innevarande budgetår och hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen

att till Kungl. biblioteket för budgetåret 1984/85 anvisa ell reservationsanslag av 41 485000 kr.

D 27. Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek

1982/83 Utgift	3065927
1983/84 Anslag	2908000
1984/85 Förslag	3 264000

Reservation 375139

Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek (SPPB) är enligl sin instruktion (1980: 393) ett specialbibliolek inom ämnesområdena psykologi och pedagogik med ett nationellt ansvar för referens- och beståndsservicen inom dessa områden.

Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek

1. Pris- och löneomräkning 316000 kr.

2. Huvudalternativet (- 64000 kr.).

3. Personalförstärkning (+ 248000 kr.) innebärande 1 Ijänsl som infor-matiker i högst F 17 samt 1 tjänst som biblioleksbilräde i befordringsgäng 1 C, lönegrad Fl.

4. Medel för extra arbelskraft (4- 46000 kr.).

5. Ökade resurser för bokinköp (4- 144000 kr.).

6.    Ytterligare medel för reseersättningar, LIBRIS och expenser (4-
185000 kr.).

Föredragandens överväganden

Jag vill erinra om vad jag anfört i del föregående beträffande lilteraturförsörjning.

Jag beräknar medel för pris- och löneomräkning för slalens psykologiskpedagogiska bibliotek (SPPB) {+ 206000 kr.).

Prop. 1983/84:107   Bilaga 5    Utbildningsdepartementet

119

Jag räknar även med en förstärkning av SPPB: s resurser för bokinköp (4- 150000 kr.). Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

att till Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek för budgelårel 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 3 264000 kr.

D 28. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål

(nytl anslag)

Reservation

2214813'

1982/83

1984/85 Förslag 49499000

' Reservationen hänför sig till anslaget Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m. anslagsposterna 3 och 5-7.

Anslagsfördelning

Anslagspost

Beräknad ändring 1984/85

Universitets- Före-

och högskole-       draganden ämbetet'

1. Finansiering av universitetslektorers m.fl. tjänstledighet för forskning

2. Förstärkning av biblioleksresurser inom högskolan

3. Verksamhet med kontaktforskare

4. Högskolans kontaktorganisation m. m.

5. Forsknings- och utvecklingsarbete vid mindre högskolor samt förbättrad nyltjarinformation om forskning

6. Inlernalionalisering

7. Forskning om datateknikens användning

8. Till regeringens disposition

4-    981000 (28 865 000)	+ 29846000
- 4 000000 ( 4000000)	4- 4000000
+    250000 ( 5 000000)	+ 5 250000
4-  1029000	4-2480000
4-  1800000	4- 4 505 000
(    400000)	4-  1500000 4-  1918000
4-      60000 (38265000)	4-49499000

' Inom parentes anges anslagsbelopp för budgetåret 1983/84 anvisade under anslaget Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m.

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet

120

Ändamål	Kostnad	Ändamål		Kostnad
	budget-			budget-
	året			året
	1984/85			1984/85
	(tkr.)			(tkr.)
1.         Pris- och löneomräkning			högskoleämbetet (530000
1.1       Verksamhet   med   kontakt-			kr.) samt medel frän anslaget
forskare	+  250		Slyrelsen för teknisk ulveck-
1.2       Högskolans kontaklorgani-			ling (450000 kr.)	+  980
sation m. m.	4-    49	4.	Alternativ 1
1.3       Universitelsleklorersm.fi.		4.1	Förslärkning av biblioleks-
tjänstledighet för forskning	4-  981		resurser inom högskolan, en-
Summa under 1	4-1280	5.	gångsanslag Ahernativ 2	-4000
2.         Förändringar av anslagslek-		5.1	Forsknings- och utvecklings-
nisk natur			arbete vid regionala högsko-
2.1       Högskolans kontaklorgani-			lor saml förbättrad nyttjarin-
sation m.m. Medel från an-			formation om forskning	4-1800
slaget Universitets- och				4-    60

Anslagsposterna I -4 under förevarande anslag är innevarande budgelår uppförda under anslaget Vissa särskilda ulgifler inom högskolan m.m. Medlen uider anslagsposten 4. Högskolans kontaklorganisation har under innevarande budgelår anvisats dels under anslaget Universitets- och högskoleämbetet, anslagsposten 6. Cenlrall utvecklingsarbete och personalutbildning m.m. (530000 kr.), dels under anslaget Styrelsen för teknisk ulveckling (induslridepartementet) (450000 kr.).

Föredragandens överväganden

Pris- och löneomräkning har beräknals för vissa verksamheler som bekostas under anslaget till 1 231000 kr. och fördelar sig med 981000 kr. för universitetslektorers m.fl. tjänstledighet för forskning samt 250000 kr. för verksamhel med kontaktforskare.

För innevarande budgelår har särskilda medel för biblioteksverksamheten inom högskolan anvisals under anslaget Vissa särskilda ulgifler inom högskolan m. m. Medlen var avsedda som en engångsförstärkning för bokinköp vid de velenskapliga biblioteken och kungl. biblioteket (4 milj. kr.). Vid min anmälan av frågan om litteralurförsörjningen inom högskolan i del föregående harjag föreslagil alt moisvarande belopp anvisas för ändamålet även för budgelårel 1984/85. Jag beräknar därför under della anslag 4 milj.kr. som engångsförstärkning för bokinköp. Jag har tillika i 1984 års budgelproposilion, med hänvisning lill de höga bokpriserna, föreslagit alt 4 milj.kr. anvisas engångsvis för budgetåret 1984/85 (prop. 1983/84: 100 bil. 10 s. 203).

Informations- och konlaklålgärder är betydelsefulla instrument när del gäller att etablera samarbete mellan högskoleenheterna och del omgivande samhället.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 121

Under innevarande budgelår anvisas 5 milj.kr. - en ökning med 3,7 milj.kr. jämförl med föregående budgetår - för verksamhelen med kontaktforskare. Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) konslalerar i sin anslagsframställning för budgetåret 1984/85 all del med den nu anvisade resursvolymen är möjligl alt bredda verksamheten till alt omfatta samlliga län och samlliga högskoleenheter. Del är enligl UHÄ:s mening naturiigt och nödvändigl all den utvidgade verksamheten med kontaktforskare nu får möjlighel all under några år stabilisera sig. UHÄ föreslår därför ell oförändrat anslag för denna verksamhet budgetåret 1984/85.

Även högskolans kontaklorganisation i form av kontaktsekretariaten spelar en viktig roll i samarbetet mellan högskolan och det omgivande samhällel. Kontaktsekrelariaten vid de lekniska högskolorna och vissa universitet överfördes budgelårel 1980/81 till högskolans ansvarsområde. Resurser motsvarande de ijänsler som fanns inrättade den 30 juni 1980 och bekostade av anslag från styrelsen för teknisk utveckling (STU) beräknades fr.o.m. den 1 juli 1980 under berörda fakultetsanslag. STU bekostar under innevarande budgetår forlfarande vissa nya kontaktsekretariat saml medel för förundersökningsinsatser. Fr.o.m. budgetåret 1984/85 bedömer STU att dessa insatser bör begränsas lill stöd till de tjänsler som STU finansierar. Medlen för förundersökningar (450000 kr.) bör enligl STU:s och UHÄ:s mening tillföras högskolans egna anslag.

Genom riksdagens beslut med anledning av proposition 1981/82: 106 uppdrogs ät UHÄ att svara för en systematisk utvecklings- och försöksverksamhet avseende dels högskolans kontaklorganisation, dels organisation och former för spridande av informalion om forskning och forskningsresultat. För ändamålet anvisades 500000 kr. Budgelårel 1983/84 har medlen (530000 kr.) anvisals över UHÄ:s förvaltningsanslag.

Medlen har hittills i huvudsak använts för utvecklingsinsatser avseende kontaktsekretariatens verksamhelsformer. UHÄ framhåller i sin anslagsframslällning för budgetåret 1984/85 all erfarenhelerna hillills har visat atl det är nödvändigl all upprätthålla en vital utveckling av kontaktsekretariatens arbels- och verksamhetsformer. Kontaktsekretariaten spelar enligt UHÄ en central roll i högskolans arbele på atl utvidga forskningssamverkan med det omgivande samhället.

Jag har i del föregående berört verksamheten med kontaktforskare samt högskolans kontaklorganisation.

UHÄ förordar i sin anslagsframslällning alt det anvisas ell oförändrai belopp (530000 kr.) för fortsatt ulvecklingsarbete belräffande högskolans kontaklorganisation m. m. Moisvarande belopp beräknades för innevarande budgetår under UHÄ:s anslag. Vidare föreslår UHÄ att medel (450000 kr.) moisvarande dem som anvisats av STU för särskilda förundersökningar förs upp under förevarande anslag.

Jag beräknar i enlighet med UHÄ: s förslag 980000 kr. under en särskild anslagsposl Högskolans kontaklorganisation m. m. för nämnda ändamål.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 122

I enlighel med vad jag lidigare anfört beräknar jag under denna post medel (4- 1500000 kr.) även för kontaktverksamhet vid mindre högskoleenheter.

Jag beräknar under en särskild anslagspost benämnd Internationalisering medel (4 505000 kr.) för all stimulera högskoleenheterna lill ett ökat internationellt forskarutbyte. Medlen avser främsl utbyte av forskarstuderande och unga forskare samt förbältrade möjligheler för svenska högskoleenheter atl ta emol ulländska gästforskare. Medlen bör utgå i form av slipendier. Medlen bör, somjag lidigare har anfört användas med beaklande av det särskilda anslag som avses för bl. a. ökal forskarutbyte med USA och de medel som STU avser att avsätta för atl stimulera forskarutbytet på del tekniska områdel. Jag avser att i annat sammanhang föreslå regeringen all utfärda riktlinjer för verksamheten.

Jag har i det föregående förordat att medel anvisas för atl stimulera forskning rörande de samhälleliga konsekvenserna av datateknikens ulveckling och tillämpning. Jag beräknar under en särskild anslagspost benämnd Forskning om datateknikens användning 1,5 milj. kr. för detta ändamål.

Statsrådet Ingvar Carlsson har i det föregående behandlat frågan om ett svenskl dellagande i ett samnordiskt projekt som avser ell optiskt teleskop på La Palma. Då redovisade jag riktlinjerna för finansieringen av projeklel som bl.a. innebär att vissa medel skall tillföras projektet som en konsekvens av beslut i nordiska ministerrådet.

Jag har under förevarande anslag, anslagsposten Till regeringens disposition, beräknat medel för den svenska andel som skall ulgå på detta säll budgetåret 1984/85 (1 018000 kr.).

Statsrådet Ingvar Carlsson har i det föregående också redovisal förslag som berör polarforskning och i samband därmed inrättande av ett polarforskningssekretariat. Under anslagsposten Till regeringens disposition har jag beräknat medel för sekretariatets verksamhel budgelårel 1984/85 (500000 kr.).

Med hänvisning till sammanslällningen hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen

all lill Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 49499000 kr.

Prop. 1983/84:107   Bilaga 5    Utbildningsdepartementet

123

Statsrådet Ingvar Carisson anför.

Övriga forskningsfrågor D 29. Forskningsrådsnämnden

1982/83 Ulgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

43 383041 40231000 41841000

Reservation

4776538

Forskningsrådsnämnden (FRN) skall enligl sin instruktion (1977: 35, ändrad senasl 1983: 137) la inilialiv till och finansiellt slödja forskning främst inom områden som är angelägna ur samhällets synpunkt, sprida informalion om forskning och forskningsresultat, främja samordning och samarbete mellan forskningsråden liksom mellan dessa och andra organ när det gäller initiering och finansiering av forskning. I FRN: s ansvarsområde ingår fr.o.m. budgetåret 1980/81 även framtidsstudier och konsekvensanalys.

Från anslaget bestrids koslnaderna för svenskl medlemskap i Internationella institutet för tillämpad systemanalys, HASA (jfr prop. 1976/77: 25, UbU 9, rskr 73).

För förvaltningskostnader fär budgetåret 1983/84 användas högst 4499000 kr.

Sedan budgetåret 1979/80 disponerar FRN även en särskild koslnadsram för finansiering av dyrbar forskningsulrustning under anslaget Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m.

Anslagspost

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Initiering,   samordning   och stöd av forskning Framtidsstudier Forskningsinformation

	FRN	Föredraganden
25 616000 5 100000 9515000 40231000	4-2049000 4-1258000 4-   761000 4-4068000	-H 025 000 4-   204000 4-   381000 4-1610000

Forskningsrådsnämnden

Under sina första är har FRN initierat en rad forskningsprogram som nu nått en betydande omfattning. Programmen representerar områden av hög samhällsrelevans där behovel av insalser måsle bedömas som mycket slort. Del har dock inte varit möjligl all med 1982/83 disponibla resurser och lill buds stående samfinansieringsmöjligheler låta dessa program växa ytteriigare.

Under 1984/85 bör anslagsposten Initiering, samordning och slöd av forskning räknas upp för alt ge kompensation för pris- och löneutveckling-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 124

en (2049000 kr.) men i övrigt ligga på en oförändrad nivå. Däremot önskar FRN planeringsramar för de båda närmast följande budgetåren genom en tillförsäkran om ökning av anslagsposten Initiering, samordning och stöd av forskning med 4 milj.kr. utöver löne- och prisomräkning 1985/86 samt med ytterligare 2 milj.kr. 1986/87. Genom en sådan resursökning skulle nämnden få möjlighet all under 1984/85 initiera nya sludier och förprojekt, som under de två följande budgetåren kan resultera i ny forskning.

Förslaget innebär klarl lägre anspråk på en ökning av FRN: s anslag än som tidigare förts fram för den aktuella perioden samfidigt som FRN i enlighet med statsmakternas intentioner ökal sina ansträngningar alt få en bättre samfinansiering.

FRN föreslår ingen ökning av anslagsposten för framlidsstudier. Anled-■ ningen är i della fall önskemålet att avvakta den uivärdering av framtidsstudierna som skall genomföras under innevarande budgetår. För 1984/85 begär FRN resurser för framtidsstudier med dels löne- och prisomräkning (408000 kr.), dels ell engångsbelopp om 850000 kr. för alt irygga finansieringen av den slora kommunstudie som redan inletts och som fått finansieringsproblem genom alt förväntningarna om samfinansiering med en rad inlressenler inle hell har kunnat infrias.

FRN: s arbele med allmän forskningsinformation synes enligt nämnden ha fält ett gott gensvar hos allmänhelen liksom hos medverkande forskare/informatörer. En särskill intressant målgrupp är här barn och ungdom. FRN nöjer sig också här med anslag på en oförändrad nivä (endast löne-och prisomräkning, 761000 kr.) för att ålerkomma när nu pågående försöksverksamhel hunnit utvärderas.

Uppgiften att fördela resurser för dyrbar utrustning belraklas av FRN som ytterst viklig. FRN beräknar all en uppräkning med 15 milj.kr. behövs för alt ge bibehållen köpkraft jämfört med föregående år. Härulöver begär FRN jämförl med 1983/84 ökade resurser med 10 milj. kr. och föreslår alt en definiliv kostnadsram om 90 milj.kr. förs upp budgelårel 1984/85 saml all delramar förs upp med 45 milj. kr. för vartdera av budgetåren 1985/86 och 1986/87 under anslaget Inredning och ulruslning av lokaler vid högskoleenheterna m. m.

FRN begär för budgetåret 1984/85 - utöver ökade resurser för finansiering av dyrbar forskningsulrustning enligl ovan - ett anslag om 44299000 kr., dvs. en nominell ökning med 4068000 kr., vilket fördelas enligt följande:

1. Pris-och löneomräkning (4- 8%) 4-3218000

2. Engångsanvisning för finansiering av framtidsstudien om kommunerna 4-  850000

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 125

Föredragandens överväganden

Jag hänvisar inledningsvis till vad jag tidigare har anförl rörande forskningsrådsnämndens (FRN) verksamhel, forskningsinformation och nytljarinformalion samt dyrbar vetenskaplig utrustning.

Jag vill i della sammanhang också hänvisa lill vad chefen för induslridepartementet i prop. 1983/84: 84 (s. 63), har anfört angående forskning om kooperativ verksamhet.

Chefen för civildepartementet har i 1984 års budgelproposilion räknal medel inom civildepartementets kommilléanslag för den delfinansiering av framtidsstudien om kommunerna som FRN gjort framslällning om.

Med hänvisning lill sammanställningen under förevarande anslag hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Forskningsrådsnämnden för budgelårel 1984/85 anvisa ell reservationsanslag av 41 841 000 kr.

D 30. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet

1982/83 Utgift 64943625 Reservation 975 118

1983/84 Anslag 76775000

1984/85 Förslag 82 116000

Från anslaget bestrids kostnaderna för den verksamhet som humanis-tisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) finansierar saml för HSFR: s förvallning. Inom ramen för HSFR: s anslag bestrids bl.a. koslnaderna för 15 extra ordinarie tjänsler som professor, 34 forskartjänster och 26 doktorandljänster. För förvaltningskostnader får budgetåret 1983/84 användas högst 3 335 000 kr.

Humanistisk-samhällsvetenskapligajörskningsrådet

Huvuddelen av HSFR: s anslag för budgetåret 1982/83 har gått lill projektforskning och publiceringsverksamhet. Fördelningen har skell pä ämnesgrupper enligl följande sammanställning.

Filosofi och leologi	1549000
Ekonomi	5 800000
Sociologi	4940000
Juridik	1570500
Statsvetenskap	1 840000
Psykologi	4912000
Pedagogik	2 310000
Historia	4883500
Språkvetenskap	4856500
Antikforskning, förhistoria och
utomeuropeiska kulturer	1355000

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5   Utbildningsdepartementet 126

Arkeologi och bebyggelseulveckling	1722000
EsleUska vetenskaper	4 370500
Inlernalionella åtaganden	2514710
Tidskriftsstöd	2852040
Publicering	6299450
Övrigl	4426470
	56201670

Vad belräffar prioriterade forskningsområden anför HSFR följande. Genom regeringens förslag (prop. 1982/83: 100 bil. 10) och riksdagens beslut förutsattes all 2,3 milj. kr. skulle användas för åtgärder inom prioriterade forskningsområden. Av del nämnda beloppel faller 0,6 milj. kr. inom område I: Forskning som är en förutsättning för och konsekvens av den stora "nationella satsningen på teknisk utveckling, 0,5 milj.kr. inom område 4: Forskning om den offentliga verksamheten; dess slyrning, ekonomi och förändring samt 1,1 milj.kr. inom område 5: Insalser för allmän volym-och kompelenshöjning inom del samhällsvelenskapligl-humanistiska området. Vidare förutsattes i propositionen all 0,1 milj.kr. under 1983/84 används inom områdena 6: Forskning om kulturyttringar och kulturfrågor saml 8: Forskning rörande jämställdhet mellan kvinnor och män, för framtagande av genomtänkta förslag pä dessa fält.

Med anledning av dessa beslut har HSFR dels preciserat delområden, där insatser omedelbart kan göras, dels tillsatt en rad programkommittéer och arbetsgrupper med uppgift atl främst föreslå ålgärder som kan komma ifråga fr.o.iti. budgelåret 1984/85. Som exempel kan nämnas att HSFR ifråga om område 1 beslutat satsa 0,3 milj. kr. i en särskild ansökningsomgång redan under innevarande budgetår inom delområdet Tekniksamhället och de handikappade. Betydande medel ges också lill delområdet Datorutvecklingen, individen och samhället. Vad beträffar ett iredje delområde, som HSFR funnil angeläget, nämligen Tekniksamhället och barnen, har ell större, komparativt inriklal projekt pä nordisk bas aktualiserats.

Inom område 4 har medel lilldelals en rad slörre projekl inom ekonomi och statsvetenskap.

Område 5 har av HSFR preciserats lill att i första hand gälla forskning rörande Öst- och Sydöstasien, särskill språk, kulturer och samhällsförhållanden. HSFR: s kommitté inom området har funnh att de få och små universitetsinstitutioner som existerar, snabbt behöver stöd genom ökad projektverksamhet.

Beträffande område 6 har arbetet inom den av HSFR fillsatla arbelsgruppen konslaleral all ulbyggnaden av scklorsforskning på kulturområdet varit svag. Arbetsgruppen har åtskilliga förslag till förbättringar av denna situation.

Ifråga om område 8 pågår verksamheten inom HSFR: s programkommitté för kvinnoforskning.

Åtskilliga av de ijänsler - professurer och forskartjänster - som inräl-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 127

las vid HSFR kan och bör ses i relalion till de av regering och riksdag prioriterade områdena. Av nyligen tillkomna tjänsler kan nämnas professuren i implemenlalionsforskning, som kommer atl ulgöra en belydande resurs för forskning om offenllig verksamhet. Beslutade forskartjänster i dalateknik, stress och hälsa, ulvårderingsforskning, förvaltningsrätt m.fl. kan ocksä räknas hit.

Vid sidan av de av regering och riksdag prioriterade områdena har HSFR självt prioriterat vissa problemfält. Betydande insalser görs sålunda för närvarande inom så sinsemellan olika områden som afrikanistik, dalaarkivverksamhet, medeltidsforskning och historisk antropologi.

HSFR föreslår att ett system med ireåriga anslagsramar införs budgetåret 1984/85. Den totala anslagsramen beräknas uppgå till 100 milj.kr. budgelåret 1985/86 och 110 milj.kr. budgelåret 1986/87.

I förta årets anslagsframställning avstod HSFR från all föreslå inrättandet av nya professurer. HSFR ville först överväga frågan om eventuellt överförande till högskoleorganisationen av ett antal befintliga rådsprofessurer. Övervägandena har lell fram lill ståndpunkten all anlalel rådsprofessurer inle gärna bör översliga de femlon som nu finns. För all säkra viss rörlighet har HSFR beslulal alt under den närmaste treårsperioden söka fä fem professurer överförda lill högskoleorganisationen, nämligen tjänslerna i historia, särskilt de svenska folkrörelsernas historia, lalfysiologi och lalperceplion, komparativ fysiologisk psykologi, barnspråk samt empirisk konfliklforskning.

Enligt HSFR: s mening bör två nya professurer inrättas budgelåret 1984/85, en budgetåret 1985/86 och två budgetåret 1986/87.

För budgetåret 1984/85 föreslår HSFR inrättande av en professur i mullivarial statistisk analys, personlig för professorn Kari G. Jöreskog samt av en professur i finansiering av offentlig verksamhet.

HSFR har inte i föreliggande anslagsframslällning kostnadsberäknat konsekvenserna av en lillämpning av förordningen om externt finansierad verksamhel fr. o. m. den 1 juli 1984 men gör ett antagande all rådets anslag i så fall behöver kraftigt förstärkas.

HSFR begär för budgelårel 1984/85 ett anslag av 90000000 kr., dvs. en ökning med 13225000 kr. Härunder begär HSFR bl.a. följande.

1. Pris- och löneomräkning 6 142400 kr.

2. Överföring av kostnaderna för en professur i historia, särskill de svenska folkrörelsernas historia, till universilelel i Uppsala (385000 kr.).

3. Överföring av koslnaderna för en professur i talfysiologi och lalperceplion Ull universitelet i Slockholm (654000 kr.).

4. Överföring av projektet Sveriges medellida personnamn till anslaget Dialekt- och ortnamnsarkiven saml svenskt visarkiv resp. anslaget Slalliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och maleriel m. m. (540000 kr.).

Prop, 1983/84:107   Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 128

Föredragandens överväganden

Jag hänvisar inledningsvis lill vad jag tidigare har anfört om prioriterade forskningsområden samt om Ireåriga medelsramar för forskningsråden.

Jag hänvisar ocksä till vad jag tidigare har anfört om uivärdering av forskning inom forskningsrådens verksamhetsområden.

Vad gäller humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådels (HSFR) förslag att inrälla en professur i mullivarial statistisk analys, personlig för professorn Karl G. Jöreskog, placerad vid universilelel i Uppsala, villjag anföra följande. Den forskning som Jöreskog bedriver är, enligl HSFR, av slor betydelse inte minst för beteendevetenskaperna. Även internationellt har Jöreskog en stark ställning inom sitt specialområde. Jag biiräder HSFR: s förslag och avser all återkomma lill regeringen med förslag atl inrätta Ijänslen.

Jag är däremot inte nu beredd all stödja HSFR: s förslag alt inrälla en professur i finansiering av offenllig verksamhel. Jag anser det mer ändamålsenligt atl rådel stöder denna forskning genom projektmedel. Jag hänvisar till vad chefen för utbildningsdepartementet har föreslagil under anslaget Samhällsvetenskapliga fakulteterna saml till vad chefen för civildepartementet kommer all föreslå i det följande angående forskning i offenllig förvallning.

Jämställdhetskommillén har i belänkandet (SOU 1983: 4) Om hälften vore kvinnor.... avgivit förslag till en organisation för jämslälldhetsforskning. I betänkandet föreslås bl.a. atl fem särskilda docenttjänster för jämslälldhetsforskning skall inrättas. De flesla remissinstanserna, bl.a. UHÄ, prioriterar detta förslag.

I enlighel med vad chefen för utbildningsdepartementet anförl i del föregående beräknar jag under förevarande anslag 800000 kr. för fem tjänsler som forskare i jämslälldhetsforskning. Del ankommer pä HSFR alt beslämma den närmare inriklningen av tjänsterna.

I prop. 1981/82: 106 om forskning m.m. anförde dåvarande chefen för utbildningsdepartementet atl s. k. områdessludier, t. ex. forskning om Östasien, arabländerna, Afrika och Latinamerika borde ges hög prioritet i högskolemyndigheternas forskningsplanering och resursfördelning. Vid utbildningsutskottets behandling av proposilionen framhölls alt även öst-slalsforskning borde föras lill denna kategori (UbU 1981/82: 37).

Vid universitetet i Uppsala pågår ett arbele med alt bygga upp östslalsforskningen. I ett uppbyggnadsskede av forskningsområdet är del, enligt min mening, ändamålsenligt all stöd till forskningen ulgår i form av projektmedel. HSFR stöder områdesstudier, framför alll afrikanistik och forskning om Öst- och Sydöstasien. Jag utgår från all rådel i fortsättningen även beaktar behovet av öslstatsforskning.

Med anledning av vad som anfördes i utbildningsutskollels belänkande (UbU 1982/83: 31) om våldsinslag i filmer m.m. har regeringen givit HSFR i uppdrag atl lämna visst underiag. Rådet har lämnat en redovisning av

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 129

pågående forskning inomjamrädet. Jag ulgår från att HSFR även fortsätlningsvis stöder och bedriver information om sådan forskning som kan tjäna som underlag vid beslut om ålgärder för all motverka effekterna av våldsinslag i film m. m.

Den 1 juli 1971 inrättades en tjänst som professor i historia, särskilt de svenska folkrörelsernas historia, vid dåvarande statens humanistiska forskningsråd. Tjänsten är personlig för Carl Göran Andrae och är placerad vid universitetet i Uppsala. Med lanke på alt folkrörelserna och deras roll i samhällsutvecklingen utgör ell viktigt inslag i vår moderna historia vill HSFR atl plats bereds för forskning och undervisning på detta område i den ordinarie universitetsorganisationen. Jag stöder HSFR: s förslag. Medel (405000 kr.) härför beräknas för näsla budgelår under anslaget Humanistiska fakulteterna, anslagsposten Universilelel i Uppsala. Förevarande anslag minskas i motsvarande omfattning.

Den I juli 1973 inrättades vid dåvarande statens humanistiska forskningsråd en tjänst som professor i lalfysiologi och lalperceplion. Tjänsten är personlig för Björn Lindblom och är placerad vid universitetet i Stockholm. Kring tjänsten har bildats en lalfysiologigrupp som har bidragit till atl bygga upp ett moderni undervisnings- och forskningslaboratorium med en avancerad datoranläggning. Jag stöder HSFR: s förslag alt ge denna verksamhel en permanent status. Jag vill framhålla vikten av att de personella resurserna utnyttjas för undervisning och forskarutbildning även inom andra fakulteter än den humanistiska. Medel för professuren och talfysiologigruppen (687000 kr.) har för nästa budgelår beräknals under anslaget Humanistiska fakultelerna, anslagsposlen Universitetet i Slockholm. Förevarande anslag minskas i motsvarande omfattning.

Slalsrådel Göransson tillkallade höslen 1982 en särskild utredare för frågan om den fortsatta verksamhelen avseende ordboken över Sveriges dialekter (OSD). Utredningsarbetet är nu avslutat. Ulredarens förslag innebär atl verksamhelen flyttas över från Kungl. Gustav Adolfs Akademien lill dialekt- och ortnamnsarkiven (DOVA) samt svenskt visarkiv och alt medel moisvarande dem som HSFR bidragit med för verksamhelen vid OSD anvisas lill DOVA. Det är enligt min mening glädjande att frågan fåll en lösning. Medel (800000 kr.) för verksamhelen har för budgetåret 1984/85 beräknats under dels anslaget Dialekt- och ortnamnsarkiven saml svenskt visarkiv, dels anslaget Slatliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och maleriel m.m., anslagsposlen Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskl visarkiv. Förevarande anslag minskas i moisvarande omfattning.

Under anslaget Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv och under anslaget Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och materiel m. m., anslagsposten Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskl visarkiv har medel (425000 kr. resp. 115000 kr.) beräknats för koslnaderna för Sveriges Medellida Personnamn. Förevarande anslag minskas i motsvarande omfallning. 9    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 107. Bilaga 5

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 130

Med hänvisning lill vad jag har anförl hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

all till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 82 116000 kr.

D 31. Medicinska forskningsrådet

1982/83 Utgift 134600012 Reservafion 1096861

1983/84 Anslag 159149000

1984/85 Förslag        176356000

Från anslaget beslrids koslnaderna för den verksamhel som medicinska forskningsrådet (MFR) finansierar saml för MFR: s förvaltning. Inom ramen för MFR: s anslag bestrids bl. a. kostnaderna för 11 exlra ordinarie tjänster som professor och 25 forskartjänster. För förvaltningskostnader får budgetåret 1983/84 användas högst 2897000 kr.

Medicinska .forskningsrådet

Huvuddelen av MFR: s verksamhel ulgörs av grundvelenskapligt inriktad medicinsk forskning. Ungefär två tredjedelar av MFR: s resurser utnyttjas för projektanslag. Mer än 70 % av projektanslagsmedlen kan hänföras lill tio tyngdpunktsområden. Dessa områden är: nervsystemet och dess sjukdomar; mikrobiologi samt infektionssjukdomar; cellbiologi; läkemedel och toxikologi; hjärtat, karisyslemel och dess sjukdomar; molekylärbiologi; endokrina organ och deras sjukdomar; matsmältningsorganen och deras sjukdomar; diabetes samt ämnesomsättning. Även MFR: s olika forskartjänsler, som svarar mol 15 % av MFR: s resurser, fördelar sig på tyngdpunktsområden på ungefär samma säll som projektanslagen. Karakteristiskt för MFR: s tyngdpunktsområden är all de har slor medicinsk betydelse och alt svensk forskning inom dessa har en stark internationell ställning. Även om huvuddelen av MFR: s verksamhet är och bör vara grundvelenskapligt inriktad, har MFR i stigande omfattning under senare år inifierat. stimulerat och finansierat forskning inom områden av mer direkt samhällelig belydelse. Enligl riksdagens beslut våren 1982 i anledning av propositionen om forskning m.m. (prop. 1981/82: 106) har MFR tilldelats ett huvudansvar för forskning inom följande prioriterade områden: medicinskt inriktad hälso-Och sjukvårdsforskning, epidemiologi, primärvårdsforskning, forskning om missbruksfrågor samt miljömedicinsk forskning. Inom samlliga dessa områden har MFR i varierande utsträckning initierat och stött forskning under en följd av är. MFR: s slörsla enskilda initiativområde genom åren är hälso- och sjukvårdsforskning. Utöver de av regering och riksdag prioriterade områdena har MFR de senasle åren lyft fram utvärdering av medicinska teknologier som ett viktigt inifiafivomräde.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 131

MFR: s anslagsframslällning för 1984/85 innebär en fortsatt satsning på grundvelenskapligt inriktad forskning samtidigt som verksamheten inom de prioriterade områdena och området utvärdering av medicinska teknologier utvidgas. MFR föreslår att uivärdering av medicinska teknologier blir ell prioriterat område i den forskningspoliiiska proposilionen.

På grundval av analyser av rekrytering lill medicinsk forskning och av åldersstrukturen för forskare vid medicinsk fakultet har MFR under de tre senaste åren gjort betydande omprioriteringar som inneburit att MFR kraftigt ökal antalet forskartjänster. I första hand har forskartjänsler inrättats på posl-doktornivå. MFR: s budgetförslag innebär en ytterligare utökning av della program. En del av den ökade salsningen på forskartjänster har avsett rekryteringstjänster för forskning inom områden med mer direkl samhällelig betydelse. Dessa Ijänsler är av slor vikt för den kompelens-uppbyggnad som krävs inom prioriterade områden. En utökning av denna lyp av tjänster ingår också i budgetförslaget. MFR har för 1983/84 erhållit särskilda medel som svarar mot 25 doktorandtjänster. Dessa tjänsler kommer alt i kombination med post-doklortjänsler få slor belydelse för rekrytering till medicinsk forskning. MFR föreslår en ökning av antalet doktorandljänster lill 35.

Ungefär en tredjedel av den resursförstärkning som MFR föreslår i sin anslagsframställning kommer alt utnyttjas för ökade insalser inom prioriterade områden och utvärdering av medicinska teknologier. En betydande del av dessa insalser kommer alt avse metodutveckling samt kompetensuppbyggnad i form av inrättande av forskartjänster av olika slag. Inom ramen för den föreslagna resursförstärkningen kommer ocksä särskilda insalser atl göras inom forskningsområden av betydelse för bioleknik.

MFR har i sin anslagsframställning utgått från nu gällande koslnader för högskolornas förvallning av rådsanslag.

MFR föreslår för budgelåret 1984/85 ell anslag om 195 milj.kr. dvs. en ökning med 35,9 milj.kr. Inom denna ram föreslår MFR följande förändringar.

1. Pris- och löneomräkning (4- 12,7 milj.kr.).

2. Ökal slöd lill MFR: s verksamhel (4- 23,2 milj.kr.) varvid bl.a. följande avses:

Projektanslag (4- 6,8 milj. kr.) Apparatur (4- 1,6 milj. kr.) Merkostnader för försöksdjur (4- 2,4 milj. kr.) Post-doktorljänsler (4- 2,3 milj. kr.) Doktorandljänster (4- 1,3 milj. kr.) Övriga forskartjänsler (4- 1,7 milj. kr.)

Prioriterade forskningsområden och utvärdering av medicinska teknologier (4- 4,1 milj. kr.).

Av resurserna för projektanslag och forskartjänsler avses 3,0 milj.kr. för fortsatt övertagande av delar av ansvaret för cancerforskning från Riksföreningen mot cancer.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 132

3. Indragning - i samband med nuvarande innehavares avgång med ålderspension - av professuren i bakteriologisk bioteknik.

Föredragandens överväganden

Medicinska forskningsrådet (MFR) har i skrivelse den 14 oklober 1983 redovisal uppdrag om planering av prioriterade forskningsområden. MFR har i anslagsframställningen föreslagil alt utvärdering av medicinska teknologier blir ett prioriterat område. Jag hänvisar lill vad jag i del föregående anfört om prioriterade forskningsområden. Jag finner MFR: s förslag väl förenligt med de övergripande prioriteringar som beslutats av riksdagen (prop. 1981/82: 106, UbU 37, rskr 397) och somjag föreslagit skall gälla även framgent.

Jag hänvisar också lill vad jag i del föregående har anförl om utvärdering av forskning inom forskningsrådens verksamhetsområden samt om treåriga medelsramar för forskningsråden.

MFR har föreslagit atl den extra ordinarie professuren i bakteriologisk bioleknik vid MFR dras in i samband med nuvarande innehavares pensionering. Jag biträder förslaget och avser att i annal sammanhang ålerkomma till regeringen med förslag i enlighel härmed.

Vid MFR finns 25 extra ordinarie forskartjänster inrällade. Rådel föreslär atl ytterligare 5 sådana tjänster inrällas. Jag stöder rådels förslag och har vid min medelsberäkning lagit hänsyn till detta. Jag kommer i annal sammanhang alt föreslå regeringen all Ijänsterna inrättas.

Ansvaret för delar av cancerforskningen förs successivl över från Riksföreningen mol cancer lill MFR och naturvetenskapliga forskningsrådet i enlighel med vad som angavs i 1981 års budgetproposition (prop. 1980/81: 100 bil. 12 s. 578). För nästa budgetär beräknarjag för denna forskning en ökning av medlen under detta anslag.

Medel för viss primärvårdsforskning vid universitetet i Uppsala bestrids innevarande budgelår under förevarande anslag. För nästa budgelår beräknas medel för dessa kostnader under anslaget Medicinska fakulteterna (-540000 kr.).

För MFR beräknarjag förnästa budgetår ett anslag om lotall 176356000 kr., vilket innebär en ökning jämförl med innevarande budgetår om 17207000 kr. Jag har härvid lagil hänsyn till den fördyring som nya regler för uppfödning av försöksdjur medför.

Med hänvisning lill vad jag har anfört hemsläller jag alt regeringen föreslår riksdagen

all lill Medicinska forskningsrådet för budgelåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 176356000 kr.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet

133

D 32. Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m.

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

304248860 342841000 251092000

Reservation

4 314 246

Från anslaget beslrids koslnaderna för den forskningsverksamhet m. m. som naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) finansierar samt för NFR: s förvallning (anslagsposten 1). Inom ramen härför beslrids bl.a. kostnaderna för elva tjänster som professor, för Tage Erianders gästprofessur och för 45 ijänsler som forskare. För förvaltningskostnader får budgetåret 1983/84 användas högst 8649000 kr.

Frän delta anslag bestrids innevarande budgetär också kostnader för svenskl medlemskap i vissa internationella forskningsorganisationer (anslagsposlen 2).

Slutligen bestrids från anslaget också koslnader för rymdforskningspro-jekl under slatens delegation för rymdverksamhet (anslagsposten 3; jfr prop. 1972: 48 s. 37, NU 37, rskr 216).

1983/84 Beräknad ändring 1984/85

Myndigheterna     Föredraganden

Naturvetenskaplig forskning Internationella forskningsorganisationer Rymdforskning

210782000

113 448000 18611000

342841000

4-36500000

+ 8 838000 + 2 598000

+47 936000

4-19955 000

-113448000 4-   1744000

-91749000

Naturvetenskapliga forskningsrådet

NFR: s huvuduppgift är all fördela medel lill forskningsprojekl främsl vid universilel och högskolor. Ett stort arbete läggs därvid ner på granskning och prioritering av inkomna ansökningar. De internationella utvärderingsgrupper som för NFR: s räkning bedömer de resullal som forskargrupperna sedan uppnår ger, med få undanlag, högl betyg ät den av NFR stödda naturvetenskapliga forskningen i Sverige. Detta är inte bara uppmuntrande för forskarna ulan NFR ser del också som ylleriigare ell bevis pä riktigheten i de av NFR valda arbetsmetoderna.

En ulbyggnad och konsolidering av NFR: s stöd till riktad grundforskning och tvärvetenskap pågår sedan nägol är lillbaka. Del gäller projekl där den renl inomvelenskapliga prövningen kompletteras med andra bedömningar, främsl samhälleliga, vilkel leder till alt forskningen ifråga får ökat stöd. För 1983/84 hårde med forskningsrädsnämnden (FRN) gemensamma programmen givits hög prioritel. För budgetåret 1984/85 begärs en ökning med 2,0 milj. kr. för andra slora behov inom områdel.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet

134

Huvuddelen av NFR: s verksamhet, i pengar räknal, utgörs dock av slöd till forskningsprojekt. De områden som NFR, utifrån främsl inomvetenskapliga grunder, kommer att prioritera under 1984/85 är:

Biologi

-  ekologisk teoriutveckling

-  mikrobiologisk ekologi

-  populationsbiologi

-        grundforskning av betydelse
för bevarandet av jordens
biologiska resurser

- celldifferentiering och utvecklingsfysiologi

- genernas slruklur och funktion

Geovetenskaper

- biogeokemiska kretslopp

- internationella geologiska korrelationsprogrammel

- inlernalionella litosfär-projeklel

- europeiska geolraversen

Fysik och matematik

- elementär växelverkan

- komplexa atomära och subalomära syslem

- fysikaliska processer i stjärnor och galaxer

- icke-linjära system

- matematikens datavetenskapliga anknylning

- halvledarfysik och fasta tillståndets elektronfysik

- melodikuppbyggnad

Kemi

- teoretisk kemi

- lolalsyntes av komplicerade naturprodukter

För ökat projektstöd inom främst de ovannämnda områdena begär NFR en anslagsökning om 1,0 milj.kr. För den alll viktigare internationaliseringen av forskningsprojekten begärs ytterligare 1,0 milj. kr.

Inom ramen för projektbidragen vill NFR även under 1984/85 fortsätta de insalser som gjorts vad avser datorer och medeldyr ulruslning saml forskarrekrytering. För dessa ändamål begärs 3,0 resp. 4,0 milj.kr. På forskarrekryteringsområdet är det särskilt behovel av nya posldoklorala tjänster som motiverar den relativt slora ökningen.

NFR önskar också utveckla sitt slöd lill sådan forskning som faller inom de av regering och riksdag prioriterade områdena. Med en ökning om 4,0 milj. kr. skulle NFR kunna fortsätta, och i vissa fall ulöka, sitt stöd till de åtta områden som utvaldes redan inför 1983/84 samt under 1984/85 inleda en ökad satsning på fem andra. De tretton områden som därmed skulle ges särskill stöd är:

- bio- och genteknik

- forskning rörande ny tekniks konsekvenser för människor, växter och djur

- markmikrobiologi

- mät- och analysmetodik för biologi och geovetenskaper

- halvledarfysik och fasta tillståndets elektronfysik

- materialvetenskap

- bildbehandling och simuleringsteknik

- teoretisk dalalogi samt datoranknuten matematik och statistik

Prop. 1983/84:107   Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 135

- avancerad deteklorutveckling

- malm- och resursgeologi

- markvallenforskning

- lolalsyntes av komplicerade naturprodukter

- dalormodellerad kemi

Erfarenhelerna av NFR: s program för posl-doktorstipendier har varil goda och rådet är berett att ulöka antalet stipendier moisvarande 1,0 milj.kr.

För 1984/85 föreslår NFR också en ny extra ordinarie professur i den kondenserade materiens teori för Böije Johansson, och fem nya forskartjänster. För dessa ändamål erfordras en ökning av 1,3 milj. kr.

De nya doklorandljänslerna är ett värdefulll instrument i NFR: s forskningsplanering och NFR föreslär en viss ulbyggnad av della program inom en anslagsökning om 1,0 milj. kr.

NFR: s äskanden baseras på den för 1983/84 gällande modellen vad gäller förvaltningspålägg vid universitet och högskolor. Skulle någon ändring ske härvidlag ulgår NFR ifrån all den blir koslnadsneutral så att eventuella merkostnader för forskningsråden kompenseras genom överföringar frän andra anslag.

NFR begär för budgetåret 1984/85 247282000 kr. för naturvetenskaplig forskning (anslagsposten 1), en ökning med 36500000 kr. I den begärda ökningen ingår följande:

- Löne- och prisomräkning: 18,2 milj.kr.

- Ökade medel för projektbidrag: 2,0 milj. kr.

- Utbyggnad av stödel till riktad grundforskning och tvärvetenskap: 2,0 milj.kr.

- Ökade medel för datorer och medeldyr utrustning: 3,0 milj. kr.

- Ökade medel för forskarrekrytering: 4,0 milj. kr.

- Utbyggnad av slöd för prioriterade områden: 4,0 milj. kr.

- Ökning av programmet för posl-doktorstipendier: 1,0 milj. kr.

- Medel för en ny extra ordinarie professur och fem nya forskartjänster: 1,3 milj.kr.

- Ökning av programmel för doktorandljänster: 1,0 milj. kr.

Vidare föreslår NFR att kostnaderna för av NFR finansierade forskningsverksamheter fr.o.m. budgetåret 1984/85 bör bestridas från andra anslag:

- 3/4 tjänst som forskare (Dunlop) vid Chalmers lekniska högskola

- En tjänst som forskningsassistent (Drakenberg) vid universitelet i Lund

- En Ijänsl som forskningsassistent (Ragnarsson) vid universitetet i Uppsala

- En tjänst som forskare (Almbladh) vid universitetet i Lund

- En Ijänsl som forskare (von Barth) vid universitetet i Lund

- 1/2 tjänst som forskare (Rosén) vid universitetet i Umeå

- 1/2 tjänst som professor (Åkermark) vid tekniska högskolan i Slockholm

Prop. 1983/84:107   Bilaga 5   Utbildningsdepartementet 136

- 1/2 tjänst som forskningsassistent (Ingemarsson) vid universitetet i Uppsala

- 1/2 tjänst som 1: e forskningsingenjör (Åsberg) vid universitetet i Uppsala

- En tjänst som forskningsassistent (Walldén) vid Chalmers tekniska högskola

- En tjänst som forskningsassistent (Gillbro) vid universitetet i Umeå.

Statens delegation för rymdverksamhet (DFR)

Rymdforskningen i Sverige omfattar forskning med hjälp av satelliter, sondraketer och ballonger.

Statsmakterna har beslutat om en breddning av den lillämpade nationella rymdverksamheten (prop. 1978/79: 142, NU 36, rskr 292). Som en följd härav har regeringen bl.a. i augusli 1980 beslutat om byggande av den svenska vetenskapliga satelliten VIKING. Projektets vetenskapliga mål innebär omfattande mätningar av partiklar, plasma, fäll och vågor i en hittills praktiskt taget outforskad del av magnelosfären och med relalion lill uppkomsten av norrsken. Nortskenet kommer även atl avbildas uppifrån av satelliten.

De tre jonosfär- och magnetosfärgrupperna, Kiruna geofysiska inslilul (KGI), institutionen för plasmafysik vid tekniska högskolan i Stockholm (KTH-P) och Uppsala jonosfärobservatorium (UJO), har experiment ombord.

VIKING kommer all sändas upp under första halvårel 1985 med den europeiska bärtakeien Ariane i en gemensam uppsändning med den franska fjärranalyssalellilen SPÖT. Därefter vidtar drift, datanedlagning och velenskaplig bearbetning vilkel skall ske vid den markstation och del vetenskapliga center som Rymdbolagel skall färdigställa vid Esrange i Kiruna. För delta krävs medel under 1984/85. Projeklel lar även i anspråk stora resurser hos de dellagande forskargrupperna.

Som en konsekvens av projeklel har rymdforskningsprogrammet om-prioriterats, med bl.a. reducerad sondraketverksamhel. Delegationen pekar liksom i föregående anslagsframställning pä riskerna med en alllför drastisk minskning av sondraketverksamhelen med risk för nedgång i kompetensen hos forskargrupper, inom industrin samt vid Esrange.

Denna problematik blir, enligl delegationen, särskilt kännbar budgetåret 1984/85. För att få slörsla möjliga utbyte av VIKING-projeklel bör man under VIKING: s livstid dessutom sända upp raketer från Esrange jusl när satelliten passerar ovanför. Della ger möjlighel lill samtidiga mätningar från satelliten som befinner sig uppe i magnelosfären och från rakeierna längre ned i jonosfären.

Delegationen föreslår en ökning av resurserna för nationell rymdforskning om 1 milj.kr. för budgelåret 1984/85 för att de VIKING-relaterade raketerna skall kunna inkluderas i forskningsprogrammet.

Som redovisats i det föregående har två utvärderingar av rymdforsk-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 137

ningsverksamhelen genomförls under budgelårel 1982/83. Dels har DFR i egen regi låtit utvärdera materialforskningsprogrammet, dels har DFR lillsammans med NFR och nämnden för energiproduklionsforskning (NE) låtit utvärdera geokosmo- och plasmafysiken.

Omdömet om arbelel inom malerialforskningsgrupperna är lillfredsslällande (good - very good) medan arbetet inom ett flerlal projekt inom rymdforskningsgrupperna bedöms vara av allra högsla velenskapliga kvalilet (excellent).

Delegationen hemställer alt ett anslag för nationell rymdforskningsverk-samhei för budgetåret 1984/85 förs upp med 21 209000 kr., dvs. en ökning med 2598000 kr.

Förslagel innebär i korthet följande.

1. Pris- och löneomräkning I 598000 kr.

2. VIKING-relaterade sondraketer (4- 1 000000 kr.).

Föredragandens överväganden

Jag hänvisar inledningsvis lill vad jag tidigare har anförl om prioriterade forskningsområden saml om treåriga medelsramar. Jag hänvisar också till vad som anförts om uivärdering av forskning inom forskningsrådens verksamhetsområden.

Jag redovisade i 1983 års budgelproposilion de principer som varit vägledande vid överföring av ijänsler som under lång tid funnits inrättade vid högskolan eller moisvarande men bekostats av forskningsrådsmedel lill all fortsättningsvis bekoslas från anslag till fakulteterna vid högskolan. De förslag lill sådana överföringar som naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) efter samråd med universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) nu föreslår finner jag väl motiverade. Chefen för utbildningsdepartementet har vid sin beräkning av anslaget Mateiriatisk-naturvelenskapliga fakulteterna beräknat medel motsvarande 5,5 heltidstjänster samt vid beräkning av anslaget Tekniska fakultelerna medel moisvarande 3,25 heltidstjänster. I konsekvens härmed harjag minskal förevarande anslag med 1 591 000 kr.

NFR föreslår inrättande av en professur i den kondenserade materiens teori fr. o. m. den 1 juli 1984. Den kondenserade materiens fysik ulgör ett stort forskningsområde i ett mycket expansivt skede med många tillämpningar inom maierial- och elektronikomrädet. Rådet föreslår Börje Johansson, som är en internationellt erkänd forskare och f. n. professor i Århus, till innehavare av tjänsten med placering vid universitelet i Uppsala.

Den av NFR föreslagna tjänstens inriklning är väl i samklang med den prioritering av maierial- och eleklronikforskning som jag lidigare gelt uttryck för. Jag avser därför all senare föreslå regeringen alt inrätta en Ijänsl som professor (Le 24/26) i den kondenserade materiens teori, personlig för professorn Börje Johansson, den 1 juli 1984.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 138

Innehavarna av två av rådets nuvarande professurer uppnår pensioneringsperiodens övre gräns under 1985/86. NFR föreslår atl dessa tjänsler, som inle är personliga, ges ändral ämnesinnehåll. Därvid bör enligl NFR professuren i glaciologi ändras lill teoretisk elementarparlikelfysik och professuren i molekylär cellfysiologi till molekylär immunologi. Jag avser att senare föreslå regeringen atl de aktuella tjänslerna efler de nuvarande innehavarnas pensionering ges förändrad inriklning i enlighel med NFR: s förslag.

Vid NFR finns 45 extra ordinarie forskartjänster inrättade. Tjänslerna, som är tidsbegränsade till sex eller i särskilda fall sju år, är av vital betydelse för svensk naturvetenskap. En stor, inom vissa ämnesområden övervägande del av rekryteringsunderlaget lill landets professurer ålerfinns i denna kategori. NFR hemsläller att ytterligare 5 sädana Ijänsler inrättas. Jag stöder NFR: s förslag och har i min beräkning av anslagsposten 1. Naturvetenskaplig forskning tagit hänsyn härtill. Jag kommer i annat sammanhang atl föreslå att tjänslerna inrättas.

NFR har särskilt uppmärksammat behovet av olika ålgärder för alt främja forskarrekryteringen. Detta har skell dels genom inrällande av slipendier för sludier vid främst ulländska institutioner, dels genom atl rådel avsatt belydande medel för inrättande av tjänsler som kan erhållas relativt tidigl efler doktorsexamen. Jag ser dessa initiativ som myckel betydelsefulla då de öppnar möjligheter för den kategori som nyligen avlagt doktorsexamen att vidga sina internafionella kontakter samt ökar basen för den framtida rekryteringen till högre forskartjänster på en nivå där det reguljära högskolesystemet i huvudsak saknar motsvarighet. Inom ramen för de ökade resurser jag beräknat för NFR: s verksamhel bör dessa initiativ kunna ges hög prioritel.

Regeringen har i prop. 1983/84: 10 lagl fasl riktlinjer för den svenska havsresursverksamheten. I beredningsarbetet för denna proposition har framkommit synpunkter om atl den marint inriklade naturvetenskapliga forskningen bör ges ökade resurser. Särskill har i sammanhanget del angelägna behovet av doktorandljänster framhållits. I propositionen har vidare skett vissa principiella ställningstaganden avseende utnyttjande och samordning av fartygsbeståndet för marint inriktad forsknings- och undersökningsverksamhet. Det ankommer på forskningsrådet alt utifrån de allmänna vetenskapliga kriterier som ligger lill grund för rådels priorileringar, uppmärksamma dessa frågeställningar.

Kostnaderna för Sveriges deltagande i vissa inlernalionella forskningsorganisalioner beslrids innevarande budgelår från en särskild anslagspost under delta anslag. Jag avser alt i det följande återkomma med förslag om en förändrad anslagskonslruktion avseende dessa koslnader som innebär att ell nytt anslag inrällas. Förevarande anslag bör i enlighet härmed minskasmed 113448000 kr.

Utöver medel under förevarande anslag disponerar NFR resurser för

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 139

grundläggande energiforskning, vilka beslrids under anslaget Energiforskning under induslrihuvudliteln. Statsrådet Dahl kommer senare atl redovisa förslag som innebär att den NFR-slödda verksamheten ökas inom ramen för det nya energiforskningsprogrammet. I samband med sina ställningstaganden till fusionsforskning föreslår statsrådet vidare alt NFR fr. o. m. 1 juli 1984 bör överta det ansvar som nu åvilar energiforskningsnämnden för detta forskningsområde.

Under anslagsposlen 3. beräknas medel avsedda för nationell rymdforskning. Dessa medel disponeras av slatens delegation för rymdverksamhet (DFR). DFR har under innevarande budgetår begärt och erhållit ökade resurser för alt kunna bygga upp ett operalionscenler och ett vetenskapligt center vid Esrange i Kiruna för drift av VIKING-satelliten och datanedlagning från denna. DFR begär nu en mindre ökning av resurserna för projeklel för alt kunna studera de storskaliga magnetosfärfenomenen och kopplingen mellan förhållandena i magnelosfären och jonosfären. Della kan göras genom atl raketer sänds upp från Esrange vid de tidpunkter då satelliten passerar ovanför. Jag delar delegationens uppfallning alt del är angeläget all del vetenskapliga utbytet av VIKING-salsningen blir det slörsla möjliga inom ramen för de medel som anvisas. Den uivärdering som delegationen, lillsammans med NFR och nämnden för energiproduktionsforskning, låtit genomföra visar dessutom atl hittillsvarande resurser använts väl av DFR: s rymdforskargrupper. Jag har i mina beräkningar av anslagsposlen 3. lagit hänsyn lill behovet av ökade resurser för VIKING-relaterade sondraketer (4- 1000000 kr.). För anslagsposlen 3. beräknar jag därför för budgetåret 1984/85 sammanlagl 20355000 kr. (4-1744000 kr.).

Med hänvisning till sammanställningen under förevarande anslag och till vad jag har anförl hemsläller jag alt regeringen föreslår riksdagen

atl till Naturvetenskapliga forskningsrådet m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 251 092000 kr.

D 33. Nationell halvledarforskning

1983/84 Anslag '5000000

1984/85 Förslag 16000000

' Engångsanvisning (jfr prop. 1983/84: 8).

Enligt riksdagens beslut beträffande ett nationellt mikroelektronikprogram (prop. 1983/84: 8, NU 11, rskr 130) anvisades 5 milj. kr. till Nafionell halvledarforskning på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1983/84.

Regeringen har i beslut den 2 februari 1984 meddelal bestämmelser för anslaget.

Prop. 1983/84:107   Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 140

Föredragandens överväganden

Till grund för propositionen 1983/84: 8 Nafionellt mikroeleklronikpro-gram, Ålgärder för att främja mikroelektronikens ulveckling, låg ett förslag från slyrelsen för leknisk utveckling (STU). Förslagel hade utarbetats efter samråd med ell flertal myndigheter och företag.

Del nationella mikroeleklronikprogrammet (NMP) ingår som del första av tre block i ett av STU utarbetat förslag lill ell samlat s. k. ramprogram för informationsteknologi. Informationsteknologi används som sammanfattande beteckning pä teknik för atl inhämla, överföra, bearbeta, lagra och presentera information. Informationsteknologin är idag ett av de viktigaste områdena för induslriell tillväxt, såväl internationellt som i Sverige.

De tvä senare blocken har av STU benämnts Syslem resp. Relationer. Dessa block har ännu en lägre grad av konkretion än det första blockel. Komponentteknologi, vilkel utformats som ett nationellt mikroelektronik-program.

NMP har indelats i fyra delprogram: ulbiidning, grundforskning, målinriktad forskning samt industriell utveckling.

Delprogram 2. Grundforskning avser den forskning på halvledarområ-det, som bedrivs inom ett anlal institutioner med naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) som samordnande organ.

En arbelsgrupp, tillsall av NFR, har utarbetat en rapport "Upprustning av svensk halvledarforskning" (Rapport från arbetsgruppen för nationell halvledarforskning 1983-01-19). Uppgiften för arbetsgruppen har varil all klarlägga de villkor, som måsle vara uppfyllda för all en sammanhållen satsning på nationell halvledarforskning skall kunna förverkligas.

Arbetsgruppen har gjorl en invenlering av tillgängliga resurser, både vad gäller forskare och utrustning. Den svenska grundforskningen inom halvle-darområdel håller, vid en internationell jämförelse, hög nivå endast inom ett begränsat fäll. Den utrustning som används i dag är i många fall underdimensionerad och delvis föråldrad.

I syfte alt skapa en internationellt konkurrenskraftig forskningsmiljö har arbetsgruppen föreslagit atl de resurser som satsas på svensk halvledarforskning koncenlreras till de områden där vi redan idag, på vissa punkter, har en framträdande position. Gruppens förslag, vilka stöds av NFR och STU, har legal lill grund för delprogram 2. Grundforskning, i del nationella mikroeleklronikprogrammet.

Behoven av utrustning, tjänsler, drift och avskrivningar beräknar NFR och STU till totalt omkring 55 milj.kr. över fem år. NFR har redan planerat in 10 milj. kr. för utrustning för den kommande femårsperioden.

Chefen för utbildningsdepartementet har i 1984 års budgetproposition tagit upp medel för utrustning. Härvid har bl. a. beräknats minst 20 milj. kr. för anskaffning av ulruslning inom dalaområdel, innefattande mikroelektronik, vid högskoleenheter med fasta forskningsresurser.

Chefen för industridepartemenlel kommer i annal sammanhang att redo-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 141

göra för den närmare inriktningen och omfallningen av NMP för den närmaste treårsperioden.

Jag beräknar för budgelårel 1984/85 16 milj. kr. för delprogram 2. Grundforskning i det nationella mikroelektronikprogrammet. Förde följande tvä budgetåren bör 12 resp. 7 milj. kr. anvisas för delta ändamål.

Jag har erfaril att universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) för närvarande bereder förslag rörande förslärkning av ulbiidning och forskning inom området halvledarteknologi och elektrooptik. UHÄ har låtit göra en genomgång av ulbiidning, forskning och ulruslning inom högskolan.inom områdel. UHÄ avser att lämna förslag lill priorileringar och profilering vid de berörda högskoleenheterna.

Jag kommer senare alt föreslå regeringen atl NFR får i uppdrag att i samråd med UHÄ komma in med förslag lill den närmare fördelningen av medlen för delprogram 2. Grundforskning i del nationella mikroelektronikprogrammet.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

atl lill Nationell halvledarjörskning för budgetåret 1984/85 anvisa ell reservationsanslag av 16000000 kr.

D 34, Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning

1982/83 Ulgift ■   14194268 Reservation 2878033

1983/84 Anslag       '    10334000
1984/85 Förslag 8677000

Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning (DFI) började sin Verksamhet den 1 juli 1979 (prop. 1978/79: 122, UbU 37, rskr 352). DFI är enligt sin instruktion (1979; 479) central myndighel för frågor om övergripande planering och samordning av informationsförsöijningen för forskning och utvecklingsarbete eller liknande verksamhet. Medel för DFI: s verksamhet anvisas även över fjortonde huvudlileln (8440000 kr. för innevarande budgelår).

Delegalionen för velenskaplig och leknisk Injörmalionsförsöijning

1. Pris- och löneomräkning 569000 kr.

2. DFI: s anslag har hittills redovisats under tre program, nämligen program 1. Planering och samordning

program 2. Forskning och utveckling

program 3. Nationella serviceuppgifter,

Denna indelning har efler hand visal sig mindre ändamålsenlig. Huvuduppgiften för DFI är atl svara för "övergripande planering och samordning av informationsförsörjningen". I della ingår forsknings- och utvecklings-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 142

verksamhet som en inlegrerad del. Skillnaderna mellan program 1. och 2. har därigenom i många fall blivit närmast fiktiva.

DFI föreslår därför en ny indelning som bättre beskriver huvudområdena för DFI: s verksamhel, nämligen dels ett program för åtgärder för utveckling av bestånd i vid mening (inkl. litleralur, datorbaserade informationskällor etc), som program I. Informationskällor, dels ett program för utveckling av olika sätt alt nå bestånden, leta sig fram i dem och få ut information, som program 2. Sök- och kommunikationssystem. Härutöver behålls program 3. Nationella serviceuppgifter för bidrag till permanenl verksamhel tills vidare.

3. DFI föreslår all ett system med ansvarsbibliotek böljar etableras den Ijuli 1984.

4. DFI föreslår vidare all fleråriga medelsramar införs för DFI samtidigt som för forskningsråden saml all ijänsler som forskare av den karakiär som finns vid forskningsråden får inrättas vid DFI.

5. DFI förordar alt regeringen föreskriver atl DFI, i likhet med forskningsråden och slyrelsen för leknisk utveckling, för projekt vid högskolan inte skall belastas med lokalkostnader.

6. DFI hemsläller vidare alt fä i uppdrag alt svara för samordning och utveckling av registrering av och kunskapsspridning om pågående projekt.

7. Med anledning av förslagen om ansvarsbibliolek föreslår DFI alt medel (2 126000 kr.) som för innevarande budgetår beräknats under DFI: s anslag för den medicinska informationscentralen (MIC) vid karolinska institulet (Kl) för budgetåret 1984/85 beräknas under anslaget Medicinska fakulteterna. DFI föreslår åven en resursförstärkning (4- 900000 kr.) i den händelse Kl: s bibliotek blir ansvarsbibliotek inom området medicin.

8. Som kompensation för ökad kostnadstäckning för projekl ulförda vid universitet och högskolor begär DFI ytteriigare medel (2 109000 kr.).

9.    DFI föreslår slutligen en resursförsiärkning (4- 3 398000 kr.) för
DFI: s verksamhet.

DFI förulsäller all de ylleriigare medel som erfordras erhålls genom omfördelning inom den samlade forsknings- och utvecklingsbudgelen.

Föredragandens överväganden

I frågor rörande anslag till delegationen för vetenskaplig och leknisk informationsförsörjning (DFI) harjag samråll med chefen för industridepartementet. Jag har därvid bl.a. erfaril all under tolfte huvudtiteln 8500000 kr. beräknas för budgetåret 1984/85 för DFI: s verksamhet.

DFI har föreslagil en ny programindelning av sin verksamhet. Det förefaller mig bällre all benämna programmen enligl DFI: s förslag: Informationskällor, Sök- och kommunikationssystem saml Nationella serviceuppgifter.

Frågan om ansvarsbibliolek har chefen för utbildningsdepartementet

Prop. 1983/84:107   Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 143

anmält i del föregående i samband med att hon behandlade litleraturför-sörjningsfrågor. Hon har därvid förordai att ett system med ansvarsbibliotek etableras och att karolinska institutels (Kl) bibliotek skall svara för medicinområdel. Detta innebär för DFI: s vidkommande att resurser motsvarande dem som innevarande budgetår har anslagits för den medicinska informationscentralen (MIC) vid Kl under förevarande anslag nästa budgelår bör beräknas under anslaget Medicinska fakultelerna. Jag beräknar därför förevarande anslag i enlighet härmed (- 2070000 kr.).

Med anledning av vad föredraganden i 1982 års proposition om forskning m.m. anförde om regislrering av pågående forskning fick DFI i uppdrag all - i samråd med forskningsrådsnämnden - fortsätta utredningen av frågor om registrering av pågående forskning samt all föreslå en lämplig instans för prövning och godkännande av uppläggningen av nya register. DFI föreslår atl ansvarel för samordning m. m. av projeklregistrering tills vidare läggs på DFI framför allt för att det är viktigl att en samordning sker med andra former av informationsbehandling, bl.a. rapportregislrering och rapporthanlering. Detta innebär ingen ändring i den ansvarsfördelning som regering och riksdag godtagit, nämligen all sakligt och finansiellt ansvar för register ligger hos sektorsansvariga instanser. Jag finner i likhet med DFI atl DFI väl lämpar sig för atl ansvara för samordning och utveckling av regislrering av och kunskapsspridning om pågående forskningsprojekl.

Med hänvisning lill vad jag har anförl hemsläller jag all regeringen föreslår riksdagen

alt till Delegalionen för vetenskaplig och teknisk informationsför-söijning för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 8677000 kr.

D 35. Europeisk forskningssamverkan (nytt anslag)
1984/85 Förslag 158158000

Från detta anslag bestrids kostnader för Sveriges dellagande i den europeiska rymdorganisationens (ESA) velenskapliga program (jfr prop. 1974: 1 bil. 10 s. 343, UbU 13, rskr 121) saml för Sveriges bidrag till Esrange specialprojekl (prop. 1972: 48 bil. 1, UbU 27, rskr 217). Koslnaderna för Sveriges deltagande i ESA: s grundprogram och lillämpningsprogram beslrids från ett särskilt anslag under industridepartementets huvudtitel (prop. 1972: 48 bil. 2, NU 37, rskr 216). Statens delegation för rymdverksamhet (DFR) är svenskl beredningsorgan bl.a. för konlakler med ESA.

Från anslaget beslrids vidare koslnader för Sveriges dellagande i den europeiska kärnforskningsorganisaiionen (CERN) (jfr prop. 1953: 127, SU

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5   Utbildningsdepartementet

144

77, rskr 167 samt prop. 1970: 182, SU 224, rskr 439), den europeiska organisationen för astronomisk forskning rörande södra stjärnhimlen (ESO). (jfr prop. 1961: 138, UU 3, rskr 253), det allmänna programmet inom den europeiska konferensen för molekylärbiologi (CEBM) (jfr prop. 1968: 1 bil. 10, SU 41, rskr 114) saml dess program för ett europeiskt laboratorium för molekylärbiologi (EMBL) (jfr prop. 1973: 1 bil. 10, UbU 10, rskr 108). Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) är svenskt kontaktorgan med dessa organisationer.

	Beräknad ändring 1984/85
	Myndig-	Före-
	heterna'	draganden
1.   Bidrag   till   det   europeiska
rymdorganets (ESA) veten-
skapliga program	4-    6223000	4- 35 053 000 ( 28830000
2.   Bidrag till Esrange special-
projekl	+      334 000 (    6210000)	4-    6544000
3.   Bidrag lill CERN, ESO,
CEBM och EMBL	4-    8 838000	4-II656I000 (113448000
Utgift	4- 15395 000 (148488000)	4-158158000

' Inom parentes anges anslagsbelopp för budgetåret 1983/84 anvisade under anslagen Europeiskt samarbete inom rymdforskningen samt anslagsposten 2. Internationella forskningsorganisationer under anslaget Naturvetenskapliga forskningsrådet

Statens delegation för rymdverksamhet

DFR: s beräkningar av Sveriges bidrag till ESA: s velenskapliga program under budgetåret 1984/85 baseras på ett beslut av ESA: s råd om resursnivån för åren 1983—1986. Den av delegationen beräknade ökningen av bidraget jämförl med föregående budgetår är huvudsakligen alt hänföra till prisökningar och växelkursförändringar och således av automatisk nalur.

Vid beräkningen av det svenska bidraget lill Esrange specialprojekt budgelårel 1984/85 har delegalionen förutsatt alt Frankrike och Västtyskland i likhet med innevarande budgetår bidrar lill all läcka del inkomstbortfall som uppstod när England och Nederländerna 198r trädde ut ur projektet.

DFR beräknar det svenska bidragel lill ESA: s velenskapliga program budgelåret 1984/85 lill 35053000 kr. och lill Esrange specialprojekl lill 6544000 kr.

Naturvetenskapliga forskningsrådet

NFR beräknar all koslnaderna för Sveriges dellagande i CERN budgetåret 1984/85 kommer att uppgå till 108501000 kr. samt för deltagandet i

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 145

ESO till 7880000 kr. Deltagandet i CEBM saml i EMBL beräknar NFR kommer all uppgå lill 939000 kr. resp. 4957000 kr. De angivna beräkningarna innefattar koslnader för svenskl deltagande i sammanträden inom de olika organisationerna. NFR: s preliminära beräkningar av koslnaderna för svenskt dellagande i samlliga organisationer moisvarar sålunda 122286000 kr. eller en ökning med 8838000 kr. jämfört med del hittills beräknade anslaget för innevarande budgetår. Förändringen motiveras genom de förändrade relationerna mellan den svenska valulan och de utländska valutor i vilka medlemsbidragen ulgår.

Föredragandens överväganden

Sveriges deltagande i den europeiska rymdorganisationens (ESA) velenskapliga program saml Sveriges bidrag till Esrange specialprojekl regleras genom mellanstatliga konventioner. Kostnaderna för dessa ålaganden har sedan Sveriges anslulning till europeiskl rymdsamarbele år 1972 (prop. 1972: 48, NU 37. rskr 216) beräknals under ell förslagsanslag Europeiskl samarbele inom rymdforskningen. Denna anslagskonslrukfion har inneburit avsevärda fördelar då rymdorganisationernas budgelår sammanfaller med kalenderår, vilkel ofta medför alt organisationens definitiva budgel inte finns fastlagd då de svenska bidragen beräknas utan dessa därvid får baseras på preliminära uppgifter. De exakta valuiarelationerna vid kommande ulbetalningslillfällen kan inle heller förulses.

Moisvarande förutsättningar gäller för det svenska deltagandet i de internationella forskningsorganisationerna CERN, ESO, CEBM och EMBL, likaledes regleral genom skilda mellanstatliga konventioner. Koslnaderna för deltagandet i dessa senare organisationer bestrids innevarande budgetår från en särskild anslagsposl under reservationsanslaget Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m. Denna anslagskonslruktion har under senare år medförl att regeringen vid flera lillfällen fått ålerkomma lill riksdagen med förslag om tilläggsbudget med kompensation för förändrade valularelationer eller andra yllre förändringar som inle föranleits av ändringar i organisationernas verksamhel.

Jag föreslår därför alt kostnaderna för de konvenlionsbundna åtaganden som Sverige iklätt sig såväl för del europeiska rymdsamarbetet som för deltagandet i forskningsorganisationerna CERN, ESO, CEBM och EMBL fr. o. m. budgetåret 1984/85 beräknas under ett nytl förslagsanslag Europeisk forskningssamverkan.

Utgifterna under anslagsposterna 1. och 2. under delta anslag besläms av de avlal som Sverige har ingått om europeiskt samarbete inom rymdforskningen (jfr prop. 1972: 48. NU 37, rskr 216, prop. 1974: 1 bil. 10 s. 343, UbU 13, rskr 121 och prop. 1976/77: 125 bil. 12, NU 40. rskr 345). Enligt avtalen skall Sverige bidra med vissa bestämda andelar i bl.a. budgeten för ESA: s velenskapliga program och Esrange specialprojekt. 10    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 107. Bilaga 5

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet

146

Jag beräknar preliminärt utgifterna för budgelåret 1984/85 för europeiskt samarbete inom rymdforskningen lill 41 597000 kr. Därav ulgör del beräknade svenska bidragel lill ESA: s velenskapliga program 35053000 kr. (4-6223 000 kr.) och bidragel fill Esrange specialprojekl 6544000 kr. (4-334000 kr.). Det svenska bidraget till ESA kan slutgiltigt beräknas först sedan budgeten för ESA för åren 1984 och 1985 har fastställts.

Under anslagsposlen 3. harjag med ulgångspunkl i valutakurserna den 15 november 1983 och då föreliggande preliminära uppgifter om resp. organisations budgel saml de kostnadsindex som avses bli lillämpade beräknal det sammanlagda bidraget under budgetåret 1984/85 lill de forskningsorganisationer som omfallas av anslagsposlen 3. lill 116561 000 kr. (4- 3 113000 kr.). I det beräknade beloppel ingår medel för svenska representanters dellagande i sammanträden med dessa organisationers olika organ.

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

atl lill Europeisk forskningssamverkan för budgetåret 1984/85 anvisa ell förslagsanslag av 158 158000 kr.

D 36. Forskningsinstitutet för atomfysik: Förvaltningskostnader

1982/83 Utgift 198.3/84 Anslag 1984/85 Förslag

12402 166 12499000 14140000

Enligl instruktion av den 29 juni 1964 (ändrad senasl den 9 juni 1977) har forskningsinstitutet för atomfysik lill uppgift all bedriva forskning och ulbiidning inom atomfysikens område. Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) är cenlral myndighet för institutet.

	1983/84	Beräknad ändring	1984/85
		UHÄ	Föredraganden
Personal
Forskarpersonal Övrig personal	20 32.5	of. -2.5	of.
	52,5	4-2,5
Anslag 1.  Förvaltningskostnader' 2.  Lokalkostnader (förslagsvis)	8093 000 4406000	4-1060000 4-   742000	+  899000 +  742000
	12499000	+ 1802 000	4-1641000

Härav får budgetåret 1983/84 högst 7 709000 kr. tas i anspråk för lönekostnader.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 147

Universitets- och högskoleämbetet Utöver pris- och löneomräkning (4- 515000 kr.) föreslår UHÄ

1.   överföring av vissa administrativa tjänster från anslaget Forskningsin
slilutet för atomfysik: Maleriel m. m. (4- 365000 kr.).

2. kompensation för ökade hyreskostnader (4- 742000 kr.),

3. överföring av vissa bibliotekskostnader från anslaget Forskningsinstitutet för atomfysik: Materiel m.m. (4- 150000kr.),

4. uppräkning av anslaget med hänsyn fill faktiska telefonkostnader (4-30000 kr.).

UHÄ hemsläller att under ett förslagsanslag Forskningsinstitutet för atomfysik: Förvaltningskostnader budgetåret 1984/85 anvisas 14 301000 kr.

Föredragandens överväganden

Inom ramen för anslaget bekostas en halv tjänst som i: e byråsekreterare samt en tjänst som assistent för adminislraliva arbetsuppgifter vid insfitutet. För atl upprätthålla institutets administration på ell godtagbart säll har emellertid slyrelsen inrättat ytterligare en halv byråsekrelerar-tjänst, en handläggartjänst med huvudansvar för administrationen och uppgift all vara slyrelsens sekreterare samt en ijänsl som lelefonisl/receptionist. Dessa tjänster belastar nu anslaget Forskningsinstitutet för atomfysik: Materiel m.m. UHÄ föreslår att koslnaderna för samlliga administrativa tjänster fortsättningsvis skall beräknas under förevarande anslag. Jag stöder UHÄ: s förslag (4- 365000 kr.).

UHÄ föreslår vidare atl anslaget justeras med hänsyn lill faktiska telefonkostnader. Vid min beräkning av anslaget har denna juslering skett (4--30000 kr.).

Jag har vidare lagil hänsyn till den av byggnadsstyrelsen aviserade höjningen av lokalkostnader (4- 742000 kr.).

Med hänvisning till sammanslällningen under anslaget hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

all till Forskningsinslilutet för atomfysik:  Förvaltningskostnader för budgelårel 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 14 140000 kr.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 148

D 37. Forskningsinstitutet för atomfysik: Materiel m. m.

Reservation 192327

1982/83 Utgift	2500690
1983/84 Anslag	2 180000
1984/85 Förslag	2268000

Universitets- och högskoleämbetet

Förutom pris- och löneomräkning av anslaget (231 000 kr.) har universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) föreslagit en överföring av vissa adminislraliva tjänster till anslaget Forskningsinstitutet för atomfysik: Förvaltningskostnader (- 365000 kr.), en överföring av vissa bibliotekskoslnader till anslaget Forskningsinstitutet för atomfysik: Förvaltningskostnader (-150000 kr.) samt atl ytteriigare medel (4- 320000 kr.) filiförs anslaget för underhäll av basutruslning vid institutet.

UHÄ hemställer atl under ett reservationsanslag Forskningsinstitutet för atomfysik: Materiel m. m. budgelårel 1984/85 anvisas 2216000 kr.

Föredragandens överväganden

Kostnader för vissa administrativa tjänsler som hittills belastat förevarande anslag bör enligt mitt förslag fortsättningsvis beräknas under institutets anslag för förvaltningskostnader (- 365000 kr.).

Jag har vidare beräknal vissa medel för underhåll av basapparaluren vid inslilulei (4- 300000 kr.). Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

att till Forskningsinstitutet för atomfysik: Materiel m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 2 268000 kr.

D 38. Kiruna geofysiska institut

1982/83 Ulgift 11210371 Reservafion 6000

1983/84 Anslag 17407000

1984/85 Förslag 14763000

Kiruna geofysiska institut (KGI) har enligl förordning den 9 juni 1977 med instruktion för KGI lill uppgift alt bedriva och främja forskning samt mät- och regislreringsverksamhet inom det geokosmofysiska ämnesområdet. KGI bedriver verksamhet vid observaloriel i Kiruna och jonosfärob-servalorierna i Lycksele (LJO) och Uppsala (UJO) och skall vidare inom sitt verksamhetsområde medverka i forskarutbildning som anordnas vid universiteten i Uppsala och Umeå. KGI är, vad avser forskarutbildning, en institution vid universitetet i Umeå.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 149

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) är cenlral myndighel för KGI.

Med anledning av regeringens proposition 1982/83: 120 Ulveckling i Norrbotten beslöl riksdagen alt fr. o. m. budgelårel 1983/84 tillföra anslaget 3 milj. kr. avsedda för tillämpad forskning och utvecklingsarbete inom området lågfrekventa vågor under en treårsperiod. Av detta belopp får institutet budgetåret 1983/84 disponera högst 1 200000 kr.

Av anslaget får budgetåret 1983/84 högsl 8903000 kr. användas för lönekostnader, varav 641 000 kr. från de särskilda medel som anvisals för tillämpad forskning och utvecklingsarbete.

1983/84 Beräknad ändring 1984/85

Personal Forskarpersonal' Övrig personal

	UHÄ		Föredraga r	iden
121/2		4-1		of.
40
521/2		4-1

' Varav en tjänst är personlig för L. Liszka.

Universitets- och högskoleämbetet

UHÄ hemställer alt 19215000 kr. anvisas under anslaget för budgelåret 1984/85, en ökning med 1 808000 kr.

UHÄ: s förslag innebär i korthet följande.

1. Pris- och löneomräkning 892000 kr.

2. Kompensation för ökade lokalkostnader (4- 566000 kr.).

3. Tjänst som forskningsingenjör i högst F 15 inom rymdplasmaprogram-mei.

4. Förstärkt basorganisation (4- 207000 kr.).

UHÄ hemställer all under ett reservationsanslag Kiruna geofysiska insUtul budgetåret 1984/85 anvisas 19215000 kr.

Föredragandens överväganden

Kiruna geofysiska inslilul (KGI) är en grundforskningsinslitution och svarar för merparten av all geokosmofysisk observalorieverksamhel i landet. KGI bedriver dessulom experimentell grundforskning, teoretisk grundforskning, tillämpad forskning samt svarar för forskarutbildning inom geokosmo- och plasmafysik.

En internationell experlgrupp har för naturvetenskapliga forskningsrådets räkning gjort en utvärdering av geokosmo- och plasmafysikforskningen i landet. Enligl gruppens mening är den forskning som utförs vid KGI av högsta vetenskapliga kvalitet. Expertgruppen finner all KGI är underdi-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 150

mensioneral i fråga om forskartjänster i förhållande till såväl omfattningen som nivån på den forskning som bedrivs vid institutet.

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) redovisar i sin anslagsframslällning dels ett omedelbart behov av forskartjänster vid KGI, dels ett behov av tjänsler för långlidsbudgelperioden.

Jag instämmer i gruppens uppfallning och föreslår inrättandet av en tjänst som forskningsingenjör (h F 15) inom rymdplasmaprogrammel och beräknar medel för en sådan Ijänsl från den Ijuli 1984(4- 143000 kr.).

Vid KGI finns en exlra ordinarie tjänst som professor i L 24, vilken innehas av Rolf Boström. Tjänsten är placerad vid jonosfärobservatoriel i Uppsala (UJO). Jag förordar atl en ordinarie ijänsl som professor i geokos-misk fysik i L 24/26 inrällas och atl Boström utses lill försle innehavare av densamma. Koslnaderna härför skall rymmas inom ramen för de medel som slår till KGI: s förfogande.

Jag föreslår en ökning av basresurserna vid KGI (4- 220000 kr.). Uppdelningen av institutets verksamhel på fyra orter i landel saml del förhållande att' KGI är beläget 9 km utanför huvudorten Kiruna, medför atl driftkostnaderna blir väsentligt högre än vad som skulle vara fallet om institutet vore beläget mer centralt eller samlat. KGI har vidare behov av medel för all klara service på datorer och annan leknisk utrustning, vilken är i behov av komplettering och.upprustning under de kommande åren.

Jag beräknar medel för pris-och löneomräkning för KGI (4- 542000 kr.).

De av byggnadsslyrelsen aviserade lokalkostnaderna för 1984/85 innebär nominellt en minskning (- 549000 kr.) i förhållande till innevarande budgetår. Detta beror på att lokalkostnaderna för innevarande budgelår även inkluderar en viss retroaktiv juslering med anledning av de ändrade hyresförhållanden som lidigare inträtt i samband med utökning av lokaler såväl vid UJO som i anslulning lill KGI: s huvudbyggnad i Kiruna.

Vid min medelsberäkning harjag beaktal alt ell engångsbelopp anvisals för innevarande budgelår (-3000000 kr.).

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen alt

1. bemyndiga regeringen all inrätta en ijänsl som professor (L 24/26) i enlighet med vad jag har förordai,

2. lill Kiruna geofysiska institut för budgelårel 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 14763000 kr.

Chefen för utbildningsdepartementet anför.

D 39. Institutet för internationell ekonomi

Reservation 8000

1982/83 Utgift	2232000
1983/84 Anslag	2283000
1984/85 Förslag	2449000

Institutet för internationell ekonomi (jfr prop. 1962: 1 bil. 10 s. 525, SU 102, rskr 245), som även är en institution vid universitetet i Slockholm. har

Prop. 1983/84:107   Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 151

enligt förordning med stadgar den 12 juni 1980 till uppgift att bedriva forskning rörande internationella ekonomiska relationer.

Inslilulels verksamhet finansieras över universitetets i Slockholm budget (bl. a. en Ijänsl som professor), genom detta anslag samt genom externa medel från forskningsråd och sliftelser m.fl.

1983/84 Beräknad ändring 1984/85

UHA Före-

draganden

Personal

Forskarpersonal 5,5                        of.                        of.

Övrig personal 7

Anslag 2283000               4-311000               4-166000

Universitets- och högskoleämbetets (UHÄ) förslag omfallar en förslärkning av de allmänna basresurserna i syfte att bredda basorganisationen av forskartjänster mot bakgrund av bl.a. den slora externfinansierade forskningen vid institulet.

UHÄ hemsläller alt under förevarande anslag för budgelårel 1984/85 anvisas 2594000 kr.

Föredragandens överväganden

Utöver kompensation för löne- och prisökningar beräknarjag 50000 kr. som en allmän förstärkning av basresurserna. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

all till Institutet för iniernalionell ekonomi för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 2449000 kr.

Statsrådet Ingvar Carlsson anför.

D 40. Vissa bidrag till forskningsverksamhet

1982/83 Utgift 11956000' Reservation'

1983/84 Anslag 12824000

1984/85 Förslag 13716000

' Anslagen Bidrag lill Internationella meteorologiska institutet i Stockholm, Bidrag lill Vetenskapsakademien samt Bidrag till Riksföreningen mot cancer.  Anslagen Bidrag till Vetenskapsakademien samt Bidrag till Riksföreningen mol cancer är reservationsanslag.

Under anslaget beräknas de statliga bidragen till verksamheterna vid Internationella meteorologiska insfitutet i Slockholm, lill Vetenskapsakademien saml lill Riksföreningen mol cancer.

Internationella meteorologiska insfitutet i Slockholm (prop. 1955: 1 bil.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet

152

10 s. 697, SU 8, rskr 8) har enligl sina stadgar, faslslällda av Kungl. Maj: t den 29 december 1956, lill uppgift atl bedriva forskning i meteorologi och därmed sammanhängande ämnen samt att främja internationellt vetenskapligt samarbete pä meteorologins område. Verksamheten vid inslitutel bedrivs inom ämnesområdena dynamisk meleorologi, kemisk meteorologi och atmosfärens fysik. Bidrag till institutels verksamhet beräknas under förevarande anslag.

Från detta anslag utgår bidrag lill Vetenskapsakademiens cenlrala verksamhet och till driften av vissa av dess institutioner (jfr prop. 1973: 59, UbU 20, rskr 134).

Från anslaget utgår även bidrag till verksamhelen inom Riksföreningen mot cancer för informalion och forskning (prop. 1971: 1 bil. 10 s. 355, UbU 3, rskr 84).

Som villkor för statsbidraget gäller bl.a. all socialstyrelsen och medicinska forskningsrådet skall utse vardera en ledamot i Riksföreningens mot cancer forskningsnämnd.

Anslagspost	1983/84	Beräknad ändring 1984/85
		Begärda	Före-
		bidrag	draganden
1.   Bidrag    lill    Internationella
meteorologiska   institutet   i
Stockholm	945000	4-    92000	4- 92000
2.   Bidrag till Vetenskapsakade-
mien	8 879000	-H 532000	4-800000
3.   Bidrag   till    Riksföreningen
mot cancer	3000000	of.	of.
	12824000	4-1624000	4-892000

Styrelsen för Internationella meteorologiska institutet i Stockholm

Styrelsen hemställer alt medel för budgetåret 1984/85 anvisas till ett

belopp om 1 037000 kr., vilket innebär en ökning med 92000 kr. Ökningen avser kompensation för pris- och löneutveckling.

Vetenskapsakademien

Vetenskapsakademien hemsläller för budgetåret 1984/85 om ell anslag om 10411 000 kr., vilkel innebär en ökning med I 532000 kr. Akademiens förslag om ökning innebär följande.

1. Kompensation för pris- och löneutveckling 840000 kr.

2. Ökade omkostnader vid akademiens vetenskapliga stationer, en forskartjänst vid vardera La Palma-stationen och Kristinebergs marinbiologiska station saml ökal stöd lill den internationella verksamheten 692000 kr.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 153

Riksföreningen mot cancer

Riksföreningen mot cancer hemsläller om oförändrai slalsbidrag budgelåret 1984/85 för fortsall slöd lill cancerforskningen samt lill inlensifierad informalion om cancersjukdomarnas förebyggande, symptom och behand-hng.

Föredragandens överväganden

Jag har under anslagsposlen 1. Bidraglill Inlernalionella meteorologiska institutet i Stockholm beräknat 1 037000 kr. i syfle att verksamhelen skall kunna bedrivas på oförändrad nivå.

Som bidrag till verksamheten vid Vetenskapsakademien under budgelåret 1984/85 harjag under anslagsposlen 2. beräknat 9679000 kr. Bidraget lill akademien ökas därmed med 800000 kr. jämfört med innevarande budgelår.

Under anslagsposlen 3.. har jag beräknal ett jämfört med föregående år oförändrat bidrag lill Riksföreningen mot cancer.

Med hänvisning till sammanslällningen under förevarande anslag hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen

atl till Vissa bidrag lill forskningsverksamhet för budgelårel 1984/85 anvisa ell reservationsanslag av 13 716000 kr.

D 41. Bidrag till EISCAT Scientific Association

1982/83 Ulgift	327183
1983/84 Anslag	700000
1984/85 Förslag	700000

I december 1975 ingick forskningsråd i Finland, Norge, Storbritannien, Förbundsrepubliken Tyskland och Sverige avtal varigenom storprojektet European Incoherent Scalter Facilily (EISCAT) startade. EISCAT är etablerat som en svensk stiftelse och har högkvarter i Kiruna. En slor radaranläggning med sändare i Tromsö och med mottagarstationer i Kiruna, Sodankylä och Tromsö ger viktig information om den övre atmosfären inom nortskenszonen. Den svenska andelen av driftkostnaderna bestrids av naturvetenskapliga forskningsrådet.

Från detta anslag ulgår bidrag lill EISCAT Scientific Association för av stiftelsen erlagd tull och mervärdeskall på lill Sverige importerad velenskaplig utrustning (prop. 1976/77: 25, UbU 9, rskr 73).

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 154

Föredragandens överväganden

Jag har beräknal ett jämfört med föregående budgetår oförändrai belopp av 700000 kr. under förevarande anslag. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

atl till Bidrag till EISCAT Scientijic Associalion för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 700000 kr.

Chefen för ulbildningsdeparlemenlel anför. I 3. Inredning och utrustning vid högskoleenheterna m. m.

Jag har tidigare i prop. 1983/84: 100 (bil. 10) anmäll förevarande anslag samt bl. a. redovisal mina förslag till inrednings- och utrustningsplaner. Vidare anmälde jag min avsikl att här ålerkomma lill koslnadsramarna Till forskningsrådsnämndens disposition, vilka är avsedda för dyrbar velenskaplig ulruslning. Koslnadsramarna fördes i 1984 års budgelproposilion lills vidare upp med oförändrade belopp.

Med hänvisning till vad jag tidigare har anförl, föreslår jag nu att koslnadsramarna Till forskningsrådsnämndens disposition förs upp i utrustningsplanen enligt följande.

Utrustningsplan (1000-tal kr.)

Utruslningsobjekt	Förordad ram	Kostnadsram	Medelsförbruk-
	eller föror-		ning t. o. m.
	dad föränd-		1983-06-30
	ring av tidi-
	gare ram
Till forskningsrädsnämndens
disposition (budgetåret
1986/87)	4-37 500	37 500
(budgetåret 1985/86)	4- 5000	37 500
(budgetåret 1984/85)	4-42 500	75000
(tidigare budgetår)		112 300	26808

Med anledning härav föreslär jag vidare alt del beställningsbemyndigande för utruslningsanskaffning för budgelårel 1985/86 som tidigare givits ulrustningsnämnden för universitet och högskolor höjs från nuvarande 32,5 milj.kr. fill 37,5 milj.kr. Ett moisvarande bemyndigande för budgelårel 1986/87 bör uppgå till 37,5 milj. kr.

Jag bedömer all de ökade utgifter som hänger samman med här förändrade koslnadsramar budgelåret 1984/85 kan bestridas av de medel somjag lidigare i prop. 1983/84: 100 bil. 10 har beräknal under anslaget.

Jag har i dessa frågor samrått med statsrådet Ingvar Carlsson.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 155

Hemställan

Jag hemsläller alt regeringen föreslär riksdagen att

1.       bemyndiga regeringen att beslula om anskaffning av viss utrust
ning inom de kostnadsramar jag har förordat i det föregående,

2.       godkänna vad jag har förordat i det föregående angående bestri
dande av utgifter för viss utrustning.

Prop. 1983/84:107   Bilaga 5   Utbildningsdepartementet 156

Kulturverksamhet m.m.

Statsrådet Göransson anför.

Enligl proposilionen 1981/82: 106 om forskning m.m. bör även den forskningsverksamhet som kulturinstitutionerna representerar beaklas när riktlinjerna dras upp för den framtida forskningsverksamheten.

Till följd av riksdagens ställningstagande uppdrog regeringen även ål de seklorsansvariga kulturinslilulionerna att redovisa omfallningen och inriklningen av deras FoU-arbele. Del är dessa redovisningar och de yttranden över dessa som har avgivils av UHÄ, högskolemyndigheterna och forskningsråden som ligger lill grund för mina överväganden. En sammanfattning av dessa redovisningar och yttranden bör fogas som bilaga 5.3 till protokollet i detta ärende.

Ell antal myndigheter och institutioner inom kultursektorn har traditionellt en verksamhet som på olika sätt knyter an till forskningsverksamhet. Denna anknytning har främsl legal i all ett antal inslitulioner har haft karaktären av "lärda verk", med hög vetenskaplig kompetens hos de anslällda och med en verksamhel som har utgjort en form av basresurs för forskningen. Arkiv, museer och kulturminnesvård representerar i hög grad samhällets minnesfunktion. I arkiven och museerna förvaras och bevaras belydande delar av den information som forskningen på skilda områden är beroende av.

Ett anlal uppgifter inom kulturinstitutionerna kan i sig karaktäriseras som forskningsuppgifter. Museernas utställningsverksamhel är exempelvis i många avseenden frukten av ett forskningsarbete samtidigt som den fungerar som en forskningsinformation, dvs. förmedlar kunskaper och forskningsresultat till en större allmänhet.

De "lärda verken" har emellertid efter hand kommil atl utvecklas i en riktning som gör det meningsfullt att ocksä tala om seklorsansvariga organ. Riksarkivet har sålunda ett ansvar för ulvecklingen av arkivverksamheten i riket. Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskl visarkiv (DOVA) ansvarar för alt uppgifter om dialekter, ortnamn, visor, folkmusik och folkminnen bevaras och görs tillgängliga för forskningen. Riksantikvarieämbetet (RAÄ) är det cenlrala organet inom kulturminnesvården, som numera är en inlegrerad del i samhällels planering av ulnyttjandel av mark- och vattenresurser. De cenlrala museerna skall, vid sidan av insamling och ulvecklingsarbete av rikskaraktär, bedriva fortlöpande informalion och rådgivning saml svara för olika slag av service lill de regionala museerna. I den meningen kan man också för dessa museers vidkommande tala om ett seklorsansvar för deras resp. områden. Museernas kompelens bör också i störte omfallning än f. n. kunna ulnylljas i samhällels förändringsarbete.

Naturhistoriska riksmuseet intar en särställning. Förutom det sektorsansvar som följer av det nyss sagda har museet ett undervisnings- och informationsansvar inom systematisk zoologi och botanik som hänger nära

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 157

samman med evolulionsforskning, ekologi och biogeografi.

Med sektorsansvaret följer alt institutionerna ocksä har ett ansvar för det forskningsarbete som bör bedrivas för atl en ralionell ulveckling av resp. sektor skall komma tillstånd. Enligt riktlinjerna i 1982 års forskningspolitiska beslut skall sektorsorganen ha det fulla programansvarel och del finansiella ansvarel för sin FoU-verksamhel, innefattande även långsiklig kunskapsuppbyggnad.

Av kulturinslitutionernas redovisningar framgår atl dessa har begränsade möjligheler att bedriva ett FoU-arbete.

Behovet av FoU-arbete bör enligt min mening i princip kunna tillgodoses genom en utvidgning av kulturinslitutionernas samverkan med högskolan och genom samutnyttjande av de resurser som andra seklorer disponerar och som på olika sätt knyter an till behoven inom kultursektorn.

Kulturinstitutionerna har redovisal behov av forskning från flera olika utgångspunkter. Jag kommer i det följande alt kommentera hur dessa forskningsbehov kan tillgodoses.

Naturhistoriska riksmuseets forskningsbehov är företrädesvis inomvelenskapligt motiverade, dvs. grundforskning enligt gängse terminologi. Det samarbele som förekommer mellan museet och statens naturvårdsverk, slyrelsen för teknisk utveckling, länsslyrelserna m.fl. myndigheter och institutioner bör utvecklas vidare. Ett vidgat samarbete med högskolan bör också komma lill stånd. För sådana ämnesområden som inte är företrädda vid högskolorna har riksmuseet ett särskilt ansvar. Detta ansvar bör i princip kunna beaktas inom ramen för de ordinarie verksamhetsmedel som slår lill institutionens förfogande. Riksmuseets behov av basresurser pä detta område har dock under senare år inle kunnat tillgodoses i den ulslräckning som har varit fallet när del gäller högskolan och forskningsråden. Det finns därför anledning alt i detta sammanhang förorda en viss förslärkning av dessa basresurser. Jag återkommer i det följande lill denna fråga vid min beräkning av anslagsbehoven för näsla budgelår.

Behovel av långsiklig kunskapsuppbyggnad har betonats av samtliga kulturinstitutioner. Inom museisektorn har man bl.a. pekat på behovet av forskning om teknikens påverkan på samhälle och individ, konsekvenserna av yrkesspecialisering, naturresursernas ojämna fördelning och exploalering, kulturlandskapets förändring, bevarande av hotade hantverkskunskaper, invandrarnas kulturfrågor, urbefolkningarnas situation m. m.

Ansvaret för den långsikliga kunskapsuppbyggnaden inom de områden som här har nämnts åvilar såväl berörda myndigheter som högskolan. Del är angeläget all kulturinstitutionerna lar initiativ till konlakler med högskolorna och försöker finna lämpliga samverkansformer.

Kulturinstitutionerna har även pekat på behovet av mer verksamhetsinriktad ulvecklingsforskning. För kulturminnesvårdens vidkommande finns sålunda behov av melodforskning inom olika områden:  byggnadsvård.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 158

arkeologiska undersökningar, prospekleringsverksamhei m. m. Museerna efterlyser utvecklingsarbete rörande meloder för konservering, dokumentation och registrering. Arkiven önskar ett utvecklingsarbete inom del arkivteoreliska området, bl. a. med hänsyn till framväxten av nya lekniska medier.

Även inom den verksamhelsinriklade utvecklingsforskningen bör i första hand behoven kunna tillgodoses genom ell ökat samutnytljande av befintliga resurser. En viss ökning av institutionernas egenresurser kan dock anses motiverad. Jag återkommer senare lill denna fråga. Jag behandlar försl de samverkansmöjligheler som finns på della område.

Liksom i fråga om den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden bör de resurser som högskolan representerar i ökad ulslräckning kunna utnyttjas även för de forskningsbehov som föreligger här. Samverkansformerna med högskolan bör utvecklas även i delta sammanhang på initiativ av kullurin-stitulionerna.

Statsrådet Ingvar Carisson har lidigare föreslagit vissa förstärkningar av humanislisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådels resurser. Jag vill i della sammanhang erinra om de möjligheter som dessa resurser representerar även för kulturinstitutionernas forskningsbehov.

När del gäller ulveckling av metoder inom det tekniska området, exempelvis i fråga om konserveringstekniker m.m., bör eftersträvas en ökad internationell samverkan, bl. a. på nordiskt plan. Det ankommer på berörda institutioner atl ta de konlakler som kan anses erforderliga.

Del finns vidare anledning att förorda ett ökat samutnytljande av de forskningsresurser som närliggande seklorer redan disponerar.

Regeringen har under höslen -1983 lagl fram ett tioårigt program för insalser i syfle att värda och förbäitra bostadsbeståndet m. m. Detta s. k. ROT-program markerar en förskjutning inom byggseklorn från nybyggnad lill vård och ombyggnad av befintlig äldre bebyggelse. Förskjutningen medför ett ökat behov av kunskaper om bebyggelsehistoriska sammanhang och äldre byggnadsteknik. Såväl RAÄ som UHÄ har poängterat all det mot den bakgrunden är naturligt all de resurser som står till byggnadsforskningens förfogande i ökad utsträckning riktas in mol de problem som är förknippade med den nya inriklningen av byggverksamheten. Även arkitekturmuseet berör denna fråga.

ROT-programmels förskjulning av perspektivet från nybyggnad till vård, underhåll och förbällring av den befintliga byggnadsmassan är belydelsefull ur kulturminnesvårdens synvinkel. Del är givetvis väsentligt alt denna förbättringsverksamhel bedrivs med kunskap om och känsla för den befintliga miljöns kvaliteter och egenart. ROT-programmel har lanserat begreppet "varsam ombyggnad" vilkel ytterligare stryker under vikten av all vid ombyggnader la den befintliga byggnaden som ulgångspunkl för bedömningen av åtgärder. Bostadsminisiern tar senare upp olika forskningsaspekter på bosladsförbällringsprogrammet. Han anför bl.a. atl en

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 159

ökad kunskap om gångna liders byggnadsskick och byggnadsteknik sannolikt kan lillföras dagens byggande många vikliga erfarenheter samt alt del är nödvändigl att utveckla ett ökat kunnande, bl. a. i reslaureringslekniska frågor.

Jag delar denna uppfattning och noterar med tillfredsställelse att bostadsministern betonar denna inriktning i anslutning lill den ireåriga verksamhetsplanen för byggforskningsrådel.

De frågor som bostadsministern lar upp i sammanhanget berör i slor utsträckning RAÄ: s kompetensområde. Det är därför min förhoppning all ett utökat samrådsförfarande skall komma till slånd mellan slatens råd för byggforskning och RAÄ. Jag har i denna fråga samrått med chefen för bostadsdepartementet.

Som jag tidigare har nämnt finns del anledning att beakta behovel av vissa egna forskningsresurser inom kullurfällel. Dessa resurser, som bör ses som ett komplement lill de samverkansmöjligheter som jag här har redovisat, bör ge kulturinstitutionerna vissa möjligheter all ulifrån egna förutsättningar och villkor fä till stånd forskningsverksamhet inom viktiga sektorer. Jag ålerkommer senare lill frågan om dimensioneringen av denna resurs.

I detta sammanhang avser jag - efter samråd med chefen för finansdepartementet - även la upp en fråga rörande näringslivets medverkan lill finansieringen av Tekniska museets verksamhel.

Koslnader för FoU som har eller antas få betydelse för ell förelags rörelse ulgör, som framgår av punkt 18 första stycket av anvisningarna lill 29 § kommunalskatlelagen (1928: 370, KL), avdragsgill driftkostnad vid företagets inkomsttaxering. Detsamma gäller kostnader för informalion om FoU. Avdragsrätlen avser såväl egen forskningsverksamhet (intern FoU) som kostnader för anskaffning av forskningsresultat från utomslående (extern FoU). Till extern FoU hör bl. a. bidrag till utvecklingsbolag och forskningsinstitut. Som förutsättning för avdragsrätlen gäller dock även i bidragsfallen atl den FoU som bedrivs av mollagaren har eller kan anlas få betydelse för förelagets rörelse.

För all underlälla tillämpningen har regeringen — med slöd av riksdagens bemyndigande i andra stycket av nyssnämnda anvisningspunkt — i förordningen (1975: 127) om avdrag vid inkomsttaxeringen för bidrag lill viss forskning eller vissl utvecklingsarbete räknal upp ell antal institutioner vars verksamhet ansetts vara av sådanl slag all avdragsrätl för FoU-bi-drag föreligger utan närmare ulredning. I denna katalog återfinns bl.a. svenska universilel och högskolor, forskningsinstitut som är underställda UHÄ, branschforskningsinslitul saml vissa akademier.

Det av riksdagen lämnade bemyndigandet avser bidrag lill FoU. Någon rätt för regeringen att medge avdrag för bidrag till annan verksamhet -exempelvis museiverksamhet - föreligger inle. Mol bl. a. denna bakgrund har till regeringen framställda yrkanden om att föra in Tekniska museet i

Prop. 1983/84:107   Bilaga 5   Utbildningsdepartementet 160

katalogen avslagits. Enligt min uppfattning visar emellertid utvecklingen under senare år atl Tekniska museets verksamhet har sådan anknytning till och belydelse för industriföretagen atl bidrag till museet bör vara avdragsgilla. En sådan avdragsrätl skulle också i hög grad förbällra museels möjligheler all få bidrag från näringslivel. Jag föreslår därför atl punkl 18 andra stycket av anvisningarna lill 29 § KL ändras så att bemyndigandet kommer att omfatta även museiverksamhet. Med slöd av denna utvidgning avser chefen för finansdepartementet att senare föreslå regeringen alt ta med Tekniska museet i katalogen. Sistnämnda åtgärd kräver dock inle riksdagens medverkan. Förslag lill lag om ändring i KL har upprällals inom ulbildningsdeparlemenlel. Förslagel har upprättals efler samråd med chefen för finansdepartementet. Det bör fogas till prolokollel i della ärende som bUaga 5.4.

Jag föreslår atl medel lill kulturinslilulionerna för forsknings- och utvecklingsinsatser redovisas under ett nytt reservationsanslag.

Anslagsberäkningar för budgetåret 1984/85

Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet

I del föregående harjag förordai alt kulturinstitutionerna bör disponera vissa resurser för FoU-arbete inom kultursektorn, främst avseende verksamhetsinriktad utvecklingsforskning. Jag har vidare förordat en förstärkning av naturhistoriska riksmuseets basresurser för forskning av grundforskningskaraktär. Jag har räknal med alt dessa ändamål bör kunna tillgodoses inom en ram av 1 milj. kr.

Medlen bör för näsla budgetår som jag nyss har angett anvisas under ell nytt reservationsanslag benämnl Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet. Jag har vid min medelsberäkning utgått från en fördelning av resurserna enligl följande.

Ändamål Belopp

Slalens kulturråd

för fördelning inom museisektorn 300000

Riksantikvarieämbetet 200000

Riksarkivet lOOOOO

Naturhistoriska riksmuseet 400000

1000000

Med hänsyn lill att det rör sig om ett nytl ändamål inom kultursektorn bör regeringen ha möjlighel att göra omdispositioner mellan de olika deländamålen.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 161

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att

1. anta det inom utbildningsdepartementet upprättade förslagel till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370),

2. till Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet för budgetåret 1984/85 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av I 000000 kr.

11    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 107. Bilaga 5

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 162

BUaga 5.1

Forskningsrådsnämndens rapport "Forskning om datateknikens användning" (1982: 16)

1. Sammanfattning

Genom beslut den 10 april 1980 uppdrog regeringen ål forskningsrådsnämnden (FRN) all utarbeta ett samlat program för forskning rörande datateknikens framlida användning.

Nämnden lillkallade en arbelsgrupp för att fullgöra uppdraget. FRN har anslutit sig till huvudlinjerna i de av arbelsgruppen framlagda förslagen och överlämnat arbetsgruppens rappori lill regeringen.

Arbelsgruppen fastslår inledningsvis atl begreppet datateknik måsle fattas i vid bemärkelse inom ell framtida samlat forskningsprogram. En heltäckande definition av vilken teknik som skall anses som datateknik är svår alt enas om i en period då lekniken är i sländig utveckling. Den belydelse lekniken har för samhällel eller för den enskilde medborgaren måste vara ett kriterium av större vikt för en sådan bedömning än en formell gränsdragning med hänsyn till den tekniska konstruktionen hos en viss tillämpning.

Gruppen fastslår belräffande ell "samlat forskningsprogram" all del måste vara samlat i den bemärkelsen att "det ger ullryck för en samlad strategi för forskningens utveckling snarare än ell samlat program för forskningens deialjinriktning".

I rapporten indelas forskningsuppgifterna i tre huvudgrupper:

- Forskning kring de grundläggande förulsättningarna för teknikens utveckling och tillämpning, m.a.o. forskningsinriktningar, som studerar egenskaperna och behoven hos användarna av tekniken dvs. människan som individ eller i grupp, organisationer och företag saml samhället i stort.

- Forskning som syftar lill att ulveckla själva lekniken.

- Forskning som syftar till att ulveckla tillämpningar av lekniken. Denna forskning ser gruppen som en förenande länk mellan de båda ovan nämnda områdena.

Gruppen anser all dessa tre huvudinriktningar bör stödjas och byggas ut till en sådan kunskapsnivå och omfattning alt ett meningsfylll samarbele och utbyte av ertarenheier kan äga rum dem emellan.

I rapporten redogörs därefter för pågående forskning.

-     Pågående forskning med syfle att utveckla datatekniken och tillämp
ningen av denna:

Den till volymen största delen av denna forskning bedrivs inom induslrin, till övervägande del inom transnationella förelag. Gruppen konstaterar alt

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 163

omfatiningen av denna forskning är flerfaldigl slörre än hela den svenska forskningsvolymen sammantagen. Av svenska offentliga salsningar nämns främsl STU: s ramprogram för informationsbehandling som löper under en femårsperiod från den 1 juli 1980. Ramprogrammet beräknas kosta ca 70 milj.kr. och avses vara experimenlelll lill sin karakiär. Genom programmet bildas bl.a. forskningslaboratorier vid högskolorna. Vidare nämns förslagen från den av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) tillsatta "dalareferensgruppen" om "Förstärkning av högre utbildning och forskning" (se vidare UHÄ-rapporlen 1981: 16).

-       Pågående forskning med syfle all sludera konsekvenserna av datatekni
ken och dess lillämpningar:

Här refereras lill år 1982 sillande eller just avslutade ulredningar, som dataeffektutredningen, det ovan nämnda förslaget frän UHÄ: s datarefe-rénsgrupp saml lill ulveckling med avseende på arbetsmiljö, arbetsinnehåll och arbetslivels organisation.

—     Pågående forskning som i vidare bemärkelse är av belydelse för dalatek
nikens framlida ulveckling och tillämpning:

Sådan forskning förekommer inom ramen för ovan nämnda program och andra exempel nämns. Forskningsaktiviteter med delta syfte tillhör dock inte de främst prioterade områdena, och kommer inte alt vara av central betydelse för del föreslagna programmel.

1.1 Gruppens förslag

Arbetsgruppens förslag återges här i sina huvuddrag. Som anges ovan föreslår FRN att forskning kring datateknikens utveckling, användning och effekter indelas i tre huvudinriktningar.

Arbelsgruppen konslalerar alt ingen av de tre huvudinriktningarna för närvarande har tillräckliga resurser. Den största eftersläpningen besvärar emellertid forskningen kring de grundläggande förulsättningarna för datateknikens utveckling och tillämpning. Arbetsgruppens förslag till områden för forskningsinsatser rör alltså till helt övervägande del denna huvudinriktning. Däruiöver redovisas vissa synpunkler på inriktningen inom de båda andra huvudinriktningarna.

De områden för forskningsinsatser som beskrivs för forskning kring de grundläggande förutsättningarna är följande:

1. Forskning kring individen

a) Människokroppens funktioner

b) Psykologiska och psykosociala faklorer

c) Kunskapshantering

d) Kommunikation

e) Individen i verksamheter

2. Forskning kring verksamheter

a) Styrsystem, regelsystem och beslutsfattande

b) Strukturfrågor

c) Kunskaps- och informationshantering

d) Effeklivilel hos verksamheler

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 164

3.  Forskning kring samhällets funktioner

a) Ekonomi och samhällsstruktur

b) Demokrati och styrsystem

c) Juridik och regelsystem

d) Värderingar och kultur

e) Kommunikation

O Undervisning och ulbildnig

Arbetsgruppen pekar dessulom på några utvecklingslinjer inom forskning för utveckling av teknik och tekniktUlämpningar som kan bedömas ha nära anknylning lill ovanslående områden, nämligen mulliprocessorsy-slem, komponentleknik, särskilt kemisk och biokemisk, leknik för förslärkning av människokroppens funktioner dä dessa försvagas eller bortfaller, utveckling av arbetsplalsulruslning, av undervisningsredskap, av tillämpad kontorsautomation, av mjukvarukonstruklion för stora dalasys-lem och av meloder för miljökontroll och miljöövervakning.

Slutligen föreslår arbetsgruppen ett slöd lill experimentverksamhet i verklig miljö för att utveckla teknik och tekniklillämpningar.

1.2 Omfattning och genomförande av forskningsinsatserna

De områden för forskningsinsatser som beskrivs ovan bör angripas på följande säll:

- genom tillskapandet av fasta forskningsresurser inom UHÄ-området i form av professurer eller forskningscentra

- genom särskilda anslag till projeklforskning

- genom särskilda anslag till experimenlverksamhet

- genom en samordning av scklorsforskning och övriga ålgärder inom dalaområdel med forskningen inom utbildningsdepartementets område.

Då del gäller omfattningen och genomförandel av insatserna inom huvudinriktningen forskning kring de grundläggande förut sätt ningartia för teknikens utveckling och lillämpning har arbetsgruppen gjorl följande bedömningar.

De resurser som avsätts för forskningsinsatserna bör vara av en sådan storleksordning all de medger en täckning av samtliga områden för forskningsinsatser och så all varje område kan få ett tillskott av fasta och rörliga resurser på en nivå som kan skapa reella möjligheler lill kompetensutveckling inom områdena och till atl forskningsresultaten kan utnyttjas för atl offensivt påverka utvecklingen inom dalaområdet.

Arbetsgruppens bedömning är all detta kräver insatser av en storleksordning som motsvarar 150 lill 200 forskartjänster med följdkoslnader för teknisk och administrativ personal, ulruslning m. m. De totala koslnaderna för de föreslagna förstärkningarna beräknas till mellan 60 och 75 milj. kr./år inberäknat 10 milj. kr./år i kostnader för experimenlverksamhet.

FRN anser alt regeringen, i samband med de forskningspolitiska propo-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 165

sitionerna, skall svara för strategisk samordning av den här akluella forskningen. FRN skall samordna projektverksamheten inom området.

2. Remissammanställning

Rapporten har remissbehandlats. I en promemoria som tillställdes remissinstanserna anmodades dessa atl:

1. Granska och bedöma utredningens förslag mot bakgrund av atl del stalsfinansiella läget inte medger ökade koslnader. Förslag som medför koslnader kan endasl finansieras genom omprioriteringar inom resp. verksamhetsområde.

2. Översiktligt redovisa den forsknings- och utvecklingsverksamhet, som idag pågår och planeras inom dataområdet resp. belysa om och hur de föreslagna ålgärderna kan fogas in i pågående planering av forsknings-och ulvecklingsarbelel inom dataområdet, vad gäller myndigheiens ansvarsområde.

2.1 Forskningsprogrammets allmänna inriktning

Remissinstanserna är övervägande positiva lill de förslag som förls fram i FRN: s rapport. Ett genomgående omdöme är dock att dessa är för allmänl hållna för all ge vägledning för priorileringar resp. avvägningar.

Statskontoret noterar beträffande den indelning i tre huvudinriktningar, som föreslås för forskningen, atl endasl den forskning som avser de grundläggande förutsättningarna för teknikens ulveckling och tillämpning behandlals närmare i rapporten. Slalskonloret finner all del föreslagna programmel alltså inle ulgör "ett samlat program för hela dalaområdet", varför den vägledning som ges för prioriteringar är begränsad.

Statskontoret ansluter sig dock till arbetsgruppens uppfattning all forskning kring de grundläggande förutsättningarna behöver förslärkas.

Statskontoret finner vidare alt trols all rapporten inskränker sig till atl ge en beskrivning av områden och delområden för forskning så ger denna en god uppfattning om "den möjliga spännvidden i och betydelsen av denna forskning".

Slyrelsen för leknisk utveckling (STU) finner alt rapporten återspeglar "en föredömligt vid helhetssyn på datateknik och dess användning". STU efterlyser dock en mindre traditionell syn pä datateknik - särskilt telekommunikation har fått en slyvmoderlig behandling i rapporten.

Datatekniken är, enligt STU: s uppfattning, inne i en ny fas. Teknikanvändningen i förhållande lill användaren uppmärksammas alltmer. FRN: s rappori är där i linje med den internationella ulvecklingen anser STU. Det internationella beroendet bör dock fä en större uppmärksamhet än vad som anges i rapporten.

STU finner det vara "helt riktigt att salsa på de grundläggande förutsätt-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 166

ningarna för tekniken". Men, fastslår STU, "strävanden mol en bättre teknikanvändning, oavsett om det gäller alt göra den effektivare eller bättre anpassad efter människan, bygger genomgående på en bättre och kraftfullare teknik".

Riksrevisionsverket (RRV) anser att det föreslagna forskningsprogrammet i första hand måsle "brytas ner och operationaliseras för att bli användbart". RRV saknar förslag om i vilken prioriteringsordning satsningar skall ske.

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) för fram behovet av långsiktig kunskapsuppbyggnad i samband med en salsning på forskning om datateknikens användning. Förstärkningar behöver tillföras såväl grundläggande ulbiidning som forskning och forskarutbildning i form av basresurser. Della för all en "naluriig dialog skall kunna komma till stånd mellan högskola och samhälle".

Humanistisk-samhäUsveienskaptiga forskningsrådet (HSFR) liksom medicinska forskningsrådet (MFR), naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) och skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) bedömer utredningens förslag lill allmän inriktning av forskningsprogrammet som "riklig och meningsfylld". Råden kommenterar i huvudsak de förslag, som berör deras egna verksamheisområden. NFR menar dock att "det finns skäl för försiktighet vid genomförandet av större forskningsprogram om dalateknikens samhälleliga förutsättningar".

Datadelegalionen anser att såväl regeringens uppdrag till FRN som nämndens förslag är "av stor datapolilisk vikl". Delegationen är "ense med FRN atl forskningsprogrammet måste leda lill ökad kunskap hos beslutsfattare på alla nivåer inom organisationer, förelag och samhällsorgan om samhällels handlingsberedskap skall kunna ökas".

Daladelegalionen uttrycker, liksom STU, lillfredsslällelse över att FRN tolkat begreppet "datateknik" i en vid bemärkelse, helt i överensslämmelse med den i delegationens direktiv.

Delegalionen finner det vidare tillfredsställande att FRN vall att avgränsa uppdraget lill forskning kring "effekt- och konsekvensforskning". Daladelegationen delar FRN: s uppfattning atl den forskning som salsningen avser "skall ha en proakfiv karakiär".

Delegationen finner det positivt all "FRN betonar vikten av alt forska om förutsättningarna för en posiliv teknikutveckling" av delegalionen kallad "förulsättningsforskning". Delegationen betonar vidare viklen av en "långsiktig satsning på förutsättnings/effektforskning".

Delegationen menar atl FRN: s förslag lill satsning sker på "ett område där Sverige, relativt sett, har en medvetenhet, kompetens och klara möjligheter lill komparativa fördelar vid senare tillämpningsutveckling".

Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) "vill understryka atl Sverige hittills, väl hävdat sin framskjutna internationella ställning dä det gäller all la datatekniken i bruk". IVA ser FRN: s förslag "som en välkommen ylierii-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 167

gare förslärkning av kompetens och teknikspridning på ett för framtiden cenlrall område".

Beträffande forskningsprogrammets inriktning vill IVA "betona alt behovel av pedagogiskt utformad information torde vara slörre än behovel av grundläggande forskning".

2.2 Områden för forskningsinsatser

Statskontoret efterlyser ell mer konkret aktionsprogram än den beskrivning av områden och delområden som ges i rapporten. Statskontoret finner inte all rapporten redovisar ett tillräckligt underlag för förslagen till de stora samhälleliga salsningarna på forskning kring de grundläggande förutsättningarna för teknikens utveckling och lillämpning. En forskningsuppgift "av fundamental belydelse" — och som bör lyftas fram i programmet - är "den om leknikfaktorns, speciellt datateknikens, belydelse på gott och ont för ekonomisk utveckling och välfärdsulveckling".

RRV anser alt förslagel "innebär en satsning över hela fältet" varför beröringspunkter finns även med andra prioriterade områden som t.ex. förvallningsforskning, forskning om personal- och arbetslivsfrågor och jämslälldhetsforskning. RRV finner det därför inle "ändamålsenligt att särbehandla forskning om datateknikens användning".

STU vill "något kraftigare än FRN betona nödvändigheten av en reell ökning av forskningen inom hela datateknikområdet". STU menar att del är "vikligl att ingen av de angivna huvudinriktningarna kommer på en underkritisk nivå". Detta förutsätter, enligl STU, alt även basresurserna inom högskolan är "dimensionerade så alt programansvariga organs projektstöd blir meningsfyllt".

UHÄ anser att arbelsgruppen gjorl en överskådlig sammanställning av såväl pågående forskning som av områden för forskningsinsatser. UHÄ menar alt det är angelägel atl de förstärkningar inom olika forskningsområden som FRN föreslår kan "skapas och tillföras högskolans organisation" företrädesvis i form av basresurser.

UHÄ anser vidare all frågor kring bl.a. fortbildning och vidareutbildning inom dataområdet borde ha behandlals utförligare.

UHÄ befarar atl bristen på kunniga instruktörer och handledare inom dataområdet skall begränsa ulvecklingen inom området. Betydande salsningar måste göras på utbildning, inte minsl på utbildning av lärare, enligt UHÄ.

HSFR anser all samlliga fyra huvudområden som FRN föreslår för forskningsinsatser kring de grundläggande förutsättningarna för teknikens utveckling och lillämpning är angelägna och ligger inom HSFR: s ansvarsområde.

Mol bakgrund av atl HSFR i 1983 års budgetproposition ålagts all särskill prioritera forskningsinsatser på områdel "forskning som en förul-

Prop, 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 168

sättning för och konsekvens av den slora nationella satsningen på leknisk utveckling" finner rådet det naluriigl att stödja den forskning, som redovisas i FRN: s rapport.

NFR anför belräffande forskningsprogrammet att "det är en sak atl peka på ett problemområde, en annan och långl svårare att avgöra i vilken grad områdel är tillgängligt för vetenskaplig forskning på nuvarande kunskapsnivå". FRN har lagil för lätt på de kritiska frågorna om forskningsbarhet och tillgång på kompetenta forskare.

SJFR menar att i den närmare definitionen av områden för forskningsinsatser, där FRN trycker hårt på behovet av forskning kring individers, verksamheters och samhällels behov, förutsättningar och krav på datatekniken, saknas en genomgång av olika produktionsprocessers förutsättningar för datateknikens utveckling och tillämpning.

SJFR pekar på produktion av livsmedelsråvara som ett "nytt, ekonomiskt betydelsefullt område där datateknikens samt mäl- och reglerlekni-kens möjligheter och förutsättningar kan bedömas som mycket goda".

Datadelegationen anser alt det är väsenlligl med en ulveckling av fors-kartesurser och ny kunskap inom de fyra delområden, som FRN räknar upp. Dä FRN avstått från alt aktivi prioritera mellan dessa områden vill daladelegationen rekommendera att prioriteringen görs genom all FRN väljer specifika forskningsfrågor inom vart och ett av dessa fyra delområden och inle genom atl enbart rangordna själva delområdena.

2.3 Forskningsprogrammets omfattning och genomförande

Statskontoret anser att rapporten anger en angelägen huvudinriktning, snarare än en plan eller ett program för forskning. Statskontoret finner det angeläget "atl klart markera för forskningsvärlden" att forskning kring de grundläggande förutsättningarna för teknikens ulveckling och tillämpning är av slor vikl.

Statskontoret för fram projektforskning som en form för resursförstärkning som statskontoret finner särskilt lämpad för att främja kompetenstillväxt. Fasla resurser bör tillskapas successivt.

Möjligheler till experimentverksamhet i verklig miljö är betydelsefull, enligl statskontoret.

Kostnadsberäkningarna anser statskontoret vara av underordnat inlresse ulan en tidsplan för full utbyggnad av programmel.

RRV menar atl det inle är möjligl all bedöma den föreslagna satsningen då en uppskattning av befintliga resurser saknas i rapporten.

RRV finner det angelägel alt inte låsa resurser i en alllför fasl organisation under ett kompelensuppbyggnadsskede.

RRV släller sig posilivl fill de föreslagna centrumbildningarna. Redan gjorda salsningar bör dessulom följas upp och utvärderas på ett samlat säll.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 169

Verket anser del vara av vikl all under ett uppbyggnadsskede utnyttja även utländsk kompelens och föreslår ett syslem med gästprofessurer. Del bör kompletteras med adjungerade professurer för alt engagera och tillvarata den kompelens som finns inom landel.

Den övergripande resursmässiga samordningen och prioriteringen inom och mellan forskningsområden bör ske pä statsmaktsnivä, anser RRV. FRN bör alltså inle åläggas ett samordningsansvar för projektforskningen. FRN bör istället åläggas alt bevaka försummade områden samt verka för insyn och debatt. FRN skulle då, vid behov, kunna stödja sådan experimenlverksamhet, som föreslås i rapporten.

STU framhåller all rapportens förslag lill fortsalla och nya forskningsinsatser så långt som möjligl bör realiseras genom all ytterligare slalsmedel salsas. STU avråder från en omfördelning av redan befintliga medel.

STU hänvisar till de stora statliga FoU-satsningar som, del slalsfinansiella läget till trots, görs inom informationsteknologi och dess användning.

STU:s nuvarande insatser med anknytning lill informationsteknologi uppgår lill ca 250 milj. kr./år varav 70 milj. kr. avser svensk kunskaps- och kompetensuppbyggnad inom grundtekniker.

STU anser alt experimenlverksamhet bör främjas i en ännu större utsträckning än vad som föresläs i rapporten.

UHÄ refererar lill de förslag, som förls fram av dess datareferensgrupp, vilka redogörs för i FRN:s rapport. En stor del av datareferensgruppens förslag har förts fram i UHÄ:s peliia för 1981/82 och 1982/83 och har bifallits av statsmakterna.

Konsekvensfrågorna och frågor kring datasamhällets utveckling har behandlats i verkels långtidsplanering. De har även färgat ämbetets förslag till ämnesinnehåll för professurer inom dalaområdet. De avspeglas dessulom i den nya utbildningsplanen för dalavetenskaplig linje.

Belräffande rekryteringsunderlaget för högre fasta tjänster delar verkel FRN:s uppfallning alt "avsaknaden av kompetenta kandidater lill en professur inom ell ämne inte får leda till alt satsningen inom ämnet fördröjs". UHÄ menar all dess forskningsplanering innebär en långsiktig kompetensuppbyggnad och kommer atl bidraga lill en ökning av kompetenta sökande inom dalaområdel mol slulel av planeringsperioden.

UHÄ vill inte ta ställning till de belopp som anges av FRN för en utbyggnad av forskningsresurserna. För högskoleområdet är en forlsall ulbyggnad av forsknings- och utbildningsorganisationen liksom kraftiga förstärkningar av basresurserna av större vikt.

UHÄ finner alt den längsikliga och slralegiska samordningen av forskningsinsatserna bör ligga hos regeringen.

HSFR påpekar atl rådets möjligheter alt göra ompriorileringar inom givna ramar är begränsade. I linje med detta är rådel tveksamt till inrättande av särskilda styrorgan eller institutionella anordningar för forskning inom dalaområdet.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 170

NFR menar, bl. a. under hänvisning till att FRN lagit lätt på frågorna om forskningsbarhet och tillgång på kompelens, all del finns skäl för försiktighet vid genomförandet av större forskningsprogram om datateknikens samhälleliga förutsättningar.

NFR avstyrker förslagen om inrättande av ell stort antal professurer.

NFR finner vidare, mot bakgrund av atl kostnaderna för förslagel skall läckas inom en oförändrad ram, alt då behovet av forskning med dalateknisk anknylning är så stort inom det matematisk-nalurvetenskapliga områdel, bör medel prioriteras för denna forskning framför medel till verksamhel av den arl FRN skisserar.

Datadelegalionen framhåller viklen av all bedöma arbetsgruppens förslag samtidigt med förslag som berör teknik och teknikens lillämpning. Delegalionen varnar för alt om ställningstagande lill forskningssalningar sker sekvensielli, och område för område, är risken stor för atl de områden som är "sent ute" förfördelas.

Behovel av samordning vid beslut av forskningsfinansiering är primärt. Delegationen menar atl den velenskapliga samordningen väl kan skötas av FRN.

Den strategiska, eller poliliska. samordningen menar daladelegalionen väl kan rymmas inom delegationens direktiv.

Daladelegationen stödjer FRN:s förslag belräffande såväl organisationen av forskningsverksamheten som behovel av fasta resurser i form av högre tjänster. Bildandet av forskningscentra skulle stimulera tvär- och mångvelenskaplig forskning, enligt delegalionen. Genomförandel av fältexperiment är en viktig del av forskningssatsningarna.

Datadelegationen finner FRN:s förslag till resursdimensionering högl beräknal med hänsyn lill tillgängliga finansiella och personella resurser. Delegationen varnar för att en alllför kraftig salsning på dataforskning skulle kunna få en negativ inverkan på andra salsningar inom berörda inslitulioner inom samhällsvetenskaplig och humanistisk fakultet.

IVA anser alt "den beräknade kostnaden för forskningstjänsier är hög jämförl med varje annat forskningsområde i landet". Akademien finner del inle heller klarlagt atl del finns kompetent forskningspersonal, eller lokaler, för så massiva insatser.

IVA föreslår en långsammare uppbyggnad av områdel och avråder från inrättandet av ett stort antal professurer.

IVA föreslår all man studerar och analyserar hur det går tiil ute pä fältet när datateknik introduceras. Sådan forskning kan på fem års sikl ge ökad kunskap om hur dalatekniken påverkar individen, föreiagei och samhällel.

Akademien är tveksam till om del finns metodik utvecklad, som kan användas för att studera de framlida effekterna av datoriseringen.

IVA är överens med FRN om atl del är behovsformuleringen som skall studeras. IVA finner del därtor motiverat alt experimentell verksamhet bedrivs.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 171

2.4 Myndigheternas redovisning av egen FoU inom dataområdet

Statskontoret säger sig inte ha den överblick över eller insyn i statligt stöd till forskning och ulveckling att verket har möjlighet atl yttra sig om omfördelning av medel.

Verket menar dock att salsningen på den av FRN föreslagna forskningen bör kunna göras ulan negativa konsekvenser för annan närliggande angelägen forskning. Verket menar att ett neltotillskoli av medel för forskning bör kunna övervägas av statsmakterna.

Statskontoret ger en utförlig redovisning av sill program för metodutveckling, melodstöd och vägledning till myndigheterna vad gäller informationsbehandling och ADB saml frågor kring organisationsförändringar och besparingar. Detta ingår i statskontorets arbetsuppgifter. Verket hänvisar lill ett nyligen framtaget handlingsprogram, statskontorels rappori 1983:20.

Statskontoret bedriver inle forskning. Målinriklad ulveckling ulgör däremot en del av metodslödet.

Resursinsatsen för statskontorets delprogram, rådgivning och metodstöd budgeteras för 1983/84 till 17,1 milj.kr., varav löner för egen personal 12,6 milj. kr. Anslagsframställningen för 1984/85 kommer att ligga på i stort sett samma nivä.

I handlingsprogrammet görs en åtskillnad mellan rådgivning-kunskapsspridning ä ena sidan och målstyrt utvecklingsarbete å andra sidan. Av ovan angivna medel uppskallas cirka hälften användas för utvecklingsarbete.

Med ulveckling menas härvid hela spektrum från sammanslällning av resultat från andras utvecklingsarbete och anpassning lill statsförvaltnings-miljö, till egel utvecklingsarbete som kan vara av intresse även ulanför statsförvaltningen. Tyngdpunkten ligger dock på anpassningsarbetet.

Statskontoret finner alt FRN: s förslag lill forskning kring de grundläggande förulsältningarna för teknikens utveckling och lillämpning innebär en väsenllig breddning lill de discipliner, som tidigare endasl i lilen utsträckning lagit upp datatekniska aspekter, i sina forskningsprogram.

Statskontoret menar att dess handlingsprogram i viss mån har motsvarande bredd. Statskontoret anser del värdefulll om en samverkan kunde etableras mellan det metodråd, som finns knutet lill verkel, och den nya delegation eller motsvarande, som man väntar sig all FRN inrättar, till följd av förslagel.

STU framhåller att FRN:s förslag till fortsatta och nya forskningsinsatser så långt som möjligt bör förverkligas genom atl ytterligare medel tillförs och inle genom en omfördelning av redan befintliga resurser. STU menar all "det vore beklagligt om Sverige som en av de ledande industrinationerna inle kan göra nödvändiga framtidsinvesteringar för all på bred

Prop. 1983/84:107   Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 172

fronl lillvarala de indusiriella förnyelsemöjligheterna, som följer av ulvecklingen inom informationsteknologin".

STU ger en utförlig presentation av sin verksamhet inom området informationsteknologi och informationsbehandling.

STU:s nuvarande insalser med anknytning till informationsteknologi uppgår till cirka 250 milj. kr. varav 70 milj. kr. avser svensk kunskaps- och kompetensuppbyggnad inom grundtekniker (elektronisk och elektrooptisk komponenlteknologi, informationsbehandling, dala- och kommunikationsteknik, mät- och reglerteknik m. m.). Den större delen avser en rad olika tillämpningsutvecklingar. Innovationsidéer från uppfinnare och mindre företag baseras i slor ulsträckning pä informationsteknologi. Del gäller ocksä STU: s leknikupphandlingsprojekt.

Under kommande ireårsperiod (1984/85 - 1986/87) föreslår STU kraftigt ökade satsningar inom informationsteknologi med en stark inriktning mol i synnerhet industrins men även den offentliga seklorns framtida behov. I linje härmed lade STU våren 1983 fram ett förslag till ett nalionelll mikroelektronikprogram (NMP). Della beredes f. n. inom regeringskansliet.

Ett större samlat program inom informationsteknologin som bereds inom STU, avses all inbegripa tre block:

- Utveckling av komponenlteknologi och induslriell ulvecklings- och produktionsförmåga (NMP).

- Ulveckling av systematiska grundtekniker och därmed industrins förutsättningar för innovationer och produktutveckling.

- Forskning och experiment rörande samverkan mellan informationsteknologi och arbetsorganisation, konsekvenser m. m.

STU menar alt den forskning, som bedrivs inom ramprogrammet på "ett naturligt och självgenererande sätt" lell fram till en möjlig och angelägen forskning i den anda som FRN föreslär i sin rappori. Ramprogrammet har, enligt STU, attraherat forskare, vilka verkar inom hell andra områden, lill del datatekniska området.

HSFR hänvisar lill sin uppgift all stödja "forskning som en förutsättning för och konsekvens av den stora nationella satsningen på teknisk utveckling".

HSFR framhåller dock att rådels möjligheler att inom givna ramar göra ompriorileringar är begränsade.

Rådel inrättade 1980 "Svensk samhällsvetenskaplig datatjänst, SSD" med uppgift bl.a. att informera om och förmedla ADB-behandlade data och programpaket, databassyslem m. m.

1982 inrättades, på förslag av HSFR, en professur i rältsinformalik för främjande av forskning rörande juridiska aspekler på datoriseringen.

Under våren 1983 prioriterades två forskartjänster med datoranknytning, matematisk lingvistik samt datateknik, stress och hälsa. Vidare ut-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 173

lystes tvä doktorandljänster våren 1983, "kognitiva aspekter på människa-dalorinteraktion" samt "språk och handikapp".

Inom ramen för ovan nämnda program om forskning som en förutsättning för och en konsekvens av den slora nationella satsningen på leknisk ulveckling prioriterar HSFR forskning på följande områden:

- Tekniksamhället och de handikappade

- Tekniksamhället och barnen

- Datorutvecklingen, individen och samhället.

HSFR härför budgetåret 1984/85 anslagit medel lill "humanistisk dalabehandling" för all stimulera metodutvecklingen på området.

MFR:s insalser när del gäller forskning om dalateknikens användning sker framföralll på området ulveckling av tillämpningar av dalatekniken. MFR redogör för förslag från en arbetsgrupp, som utrett särskilda ålgärder aktualiserade av smådatorutvecklingen. Arbelsgruppen konstalerar i sin rapport "Hälso- och sjukvårdsforskning inför smådalorutvecklingen" att datoranvändningen inom medicinsk forskning visal en explosionsartad ulveckling. Gruppen menar all en ökad datorbchandling är atl förvänta. Smådatorer kommer atl användas både som självsländiga enheler och som intelligenta terminaler mot stordator. Enligt utredningen kommer hälso-och sjukvårdsforskningen all behöva programvara för kommunikation, registrering och analys av epidemiologiska och statistiska dala.

MFR har ännu inle lagit ställning lill arbetsgruppens rapport, men släller sig principiellt posiliv lill förslagen om tillskapande av resurser för utbildning, informationsverksamhet och programvaruutveckling. I rapporten ingår även förslag om inrättande av en programbank, som kan ge medicinska forskare uppgifter om befintliga program för smådatorer. MFR utreder f. n. koslnaderna för programbanken.

NFR stöder inte forskning om dalaieknikens användning. Däremoi används dalaleknik i hög grad i NFR-finansierad forskning om nalurvelenskapliga objekl.

NFR ger dessutom slöd till forskning i datateknik, såväl i gränsområdet mot fysik (t.ex. på halvledarområdel) som i teoretisk dalalogi. Budgetåret 1983/84 har NFR prioriterat matematikens dalavetenskapliga anknytning som forskningsområde.

Behovet av forskning med dataleknisk anknylning anser NFR vara sä slort inom del malematisk-naturvetenskapliga området atl medel bör prioriteras för denna forskning framför medel till verksamhet av den art som FRN föreslår.

SJFR har inget egel program på daiateknikomrädet. Eftersom SJFR är inriklal på skogs- och jordbruksforskning ger rådet, som sektorsorgan, lill stor del stöd till forskning vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Inom SLU har utarbetats ett förslag angående förstärkning av kompetensen

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 174

inom del datatekniska områdel. Förslagel förelades universitetets slyrelse ijuni 1983 och avses ingå i SLU: s anslagsframslällning för 1984/85.

Jordbruket använder datorer främst på fyra nivåer, nämligen postba-serad stordator, lerminalbaserad dator, gårdsdalor och dedikerade mikrodatorer. Datateknik och eleklronik ingår redan i, eller är under utveckling för, utfordringsanläggningar, utrustning för slyrning av foderlilldelningoch kontroll av produklion och tillväxt i mjölk-, slaktsvin- och broilerproduktion.

SLU har inte möjlighet all bli självförsörjande beträffande dataleknisk kompelens. Den lanlbruksvetenskapliga fakulteten vill nu satsa på en försiktig utbyggnad av den datatekniska samt mäl- och reglertekniska kompetensen för ulbiidning på grund- och forskarnivå, service ål fakultetens forskare samt forskning rörande mäl-, styr- och reglerutrustning för jordbrukets produktionsprocesser.

Förslagel inrymmer inrättandet av ett antal ijänsler som professor inom området mät- och reglerteknik, jord- och skogsbruket samt tjänsler som programmerare och försöksledare. Dessulom äskar fakulteten medel för ulruslning inom dataområdet, total kostnad 2,5 milj.kr. SJFR konstaterar alt koslnaden för genomförande av dessa, liksom övriga nya förslag, måsle läckas av medel inom lolall givna resurser.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 175

BUaga 5.2

Betänkandet (SOU 1983:4) Om hälften vore kvinnor 1. Sammanfattning

I belänkandet har jämställdhetskommillén sökt samla all kunskap om kvinnliga forskares situation i forskarsamhället och beskriva jämställdhets-forskningens organisation.

Huvuddelen av betänkandet består av 42 uppsalser, de flesla skrivna av kvinnliga forskare. Utifrån de kvinnliga forskarnas egna erfarenheter har kommittén framlagi sina förslag till åtgärder.

Inledningsvis ger Rita Liljeström en sociologisk studie av vårt samhälle som beslår av tvä världar, kvinnors och mäns världar. Bo Ekehammar beskriver ulvecklingen av andelen kvinnor i forskarutbildningen och vart de tar vägen som färdiga forskare. Vidare har Karin Weslman-Berg beskrivit kvinnoforskningens pionjärperiod i Sverige 1950 — 1975. Efler en redogörelse för jämslälldhetsforskningens ulveckling i andra länder skisseras en länkbar svensk modell för denna forskning.

/ betänkandet (SOU 1983:4) Om hälften vore kvinnor föreslår jämslälld-hetskommiltén sålunda följande: Vi föreslår alt

-        olika modeller prövas för alt irygga den tvärvetenskapliga och forsk-
ningsslimulerande verksamhet som bedrivs av Forum för kvinnliga fors
kare och kvinnoforskning vid universilelen i Slockholm. Linköping,
Lund, Göleborg och Umeå,

- en insfitulion för jämslälldhetsforskning inrällas.

Vidare föreslår vi atl

- utgivning av Kvinnovelenskaplig lidskrift tryggas genom bidrag från arbetsmarknadsdepartementets anslag för jämslälldhetsforskning,

- en bibliotekarieljänst för kvinnohistoriska samlingarna vid Göteborgs universitetsbibliotek snarast inrältas.

När del gäller forskartjänsler föreslår vi atl

- en professur i litteraturvetenskap, särskilt kvinnolitteralur, inrällas vid universilelel i Göleborg 1985,

- en forskartjänst i litteraturvetenskap vid universitetet i Uppsala vid omprövning inriktas mot kvinnolitteralur,

- en professur i jämställdhetsforskning med inriklning pä mänsklig reproduktion och socialisalion inrältas vid universitetet i Göleborg 1984,

- universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) vid bedömningen av innehållet i nya och lediga professurer tar hänsyn lill behovet av tjänster för jämslälldhetsforskning och all högskolestyrelserna förfar på samma säll, när del gäller doceni- och forskarassistentljänsler,

- forskningsråden beaktar möjligheterna atl inrikla forskartjänster mol jämställdhetsforskning.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 176

Slutligen föreslår vi all

-      regeringen inrättar fem särskilda docenttjänster i jämslälldhetsforsk
ning.

Vi föreslår atl

- vetenskapliga handledare utbildas i frågor som rör jämställdhet i forskningen,

- varje fakullelsnämnd, i anslutning till anslagsframslällningen, gör en rappori om åtgärder för jämställdhet inom forskarutbildning och forskning inom sitt ansvarsområde och atl rapporterna sammanställs och sprids inom högskolan.

Vidare föreslår vi all

-      tillämpningen av bestämmelser om åldersgräns för utbildningsbidrag
noga följs från jämställdhelssynpunkt och atl beslutet omprövas om
utvärderingen visar all åldersgränsen hindrar rekryteringen av kvinnor
lill forskarutbildningen.

Slutligen föreslår vi atl

- olika tillsättande organ inom högskolan tar upp en diskussion med nominerande organisationer om den kompetens, utifrån kvinnors och mäns olika erfarenheter, som är nödvändig alt ha med i olika styrelser och nämnder,

- regeringen bevakar att andelen kvinnor ökar i forskningsrådsnämnden och forskningsråden.

Sammanfattning av förslagen med anknytning lill rekrytering Vi föreslår atl

- jämställdhetsfrägorna skall ingå i grundutbildningen av lärare.

- UHÄ omedelbart skall påbörja arbetet med en handbok i jämställdhets-frågor för lärare m.fl.,

- kravet pä skolöverslyrelsen atl bevaka jämställdhetsfrägorna i sin läromedelsgranskning skrivs in i anvisningarna för verksamhelen,

- erfarenheterna från granskningen av läromedel i grundutbildningen vid universilelel i Lund sprids till övriga universitet och högskolor,

- forskningsresultat från jämställdhetsforskningen förs in i läromedlen pä alla nivåer i skolan och högskolan,

- jämställdheten beaktas i utvecklingsplanen för barnomsorgen när det gäller förskolans pedagogiska verksamhel och i ulbildningen och fortbildningen av förskollärare,

- möjligheterna till samverkan mellan ämnen, som av tradition valls av flickor resp. pojkar, las till vara bland annat i de lokala arbetsplanerna i grundskolan,

- jämställdhetsfrägorna betonas i fortbildningen i teknik för låg- och mellanstadielärare.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 177

Vidare föreslår vi alt

-        tidsbestämda mål faslslälls för andel antagna av underrepresenteral kön
Ull utbildningslinjer vid högskolan, där endera könet utgör mindre än 30

%,

- könet i slällel för lotten skall fälla utslaget i valet mellan kvinnlig och manlig sökande med samma poäng till utbildningar, där ena könet utgör mindre än 30 %.

- tidsbestämda mäl anges för andel kvinnor av de forskarexaminerade,

- kvotering lillämpas vid fördelningen av utbildningsbidrag för doktorander,

- de olika procentsatserna fastställs av varje fakultetsnämnd med hänsyn till silutationen inom de olika ämnena och ämnesområdena.

- institution eller enhel som ökar antalet kvinnor bland de forskarstuderande belönas med extra del av anslagen för forskarutbildning,

- tydliga och nyanserade regler för tidsbestämda mål, procentsatser och belöningar fastställs,

- forskningsråden aktivi anstränger sig för alt kunna tilldela kvinnliga forskarstuderande doklorandljänsler,

- de nya assistenlljänslerna och doklorandljänslerna tillsätts enligl regeringsformen och med beaktande av jämställdhetslagen.

Slutligen föreslår vi att

- rekryleringsseminarier för atl särskill intressera kvinnliga studerande för forskning regelbundet anordnas vid varje utbildningslinje vid högskolan,

- flickor och kvinnor på olika nivåer i ulbildningen, som har gjort ell oiraditionellt ulbildningsval ur jämsiälldhetssynvinkel. ges slöd och uppmuntran.

Sammanfattning av förslagen med anknylning lill ijänstetUlsätlningar Vi föreslår atl

-jämställdheten beaktas inom ramen för förtjänst och skicklighet bl.a. vid tillsättning av forskartjänster.

-        handläggarna av tillsättnings- och besvärsärenden på utbildningsdepar-
lemenlel, tillsammans med handläggarna av jämställdhelsärenden på
civildepartementet, liksom jämslälldhetsberedningen inom kanslihuset,
vid återkommande utbildningsdagar studerar jämställdhetsfrågorna.

Vi vill understryka alt

-        be.svärsärenden med kvinnliga och, manliga sökande lill bl.a. forskar
tjänster vid högskolan skall beredas gemensaml av utbildningsdeparte
mentet, civildepartementet och arbetsmarknadsdepartementet.

Vi föreslär vidare all

- UHÄ inom ramen för sin organisation utser ett jämställdhelsorgan med uppgift atl vara remissinstans och svara för information i lillsäilnings-och besvärsärenden, där jämställdheten skall beaktas,

- forskningsstimulerande arbete, pedagogisk verksamhet och läromedelsproduktion beaktas vid bedömning av meriter för doceni- och forskarassistenttjänster,

12    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 107. Bilaga 5

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 178

—     sökande till forskartjänster och lill de nya assistent- och doklorandljäns
lerna förs samman i grupper med någorlunda likvärdiga sökande. Ur
den bäsla gruppen väljs en person, som lillhör det underrepresenterade
könet inom kategorin. Finns fler sökande av minoritelskönel i gruppen
rangordnas de inbördes.

Slutligen föreslår vi all

-  man strävar efter en utveckling mot fler professurer per institution.

Övriga förslag

Vi har i flera sammanhang, senast i belänkandet Förvärvsarbete och föräldraskap (SOU 1982: 18), föreslagil all regeringen i direkliv till ulredningar skall efterlysa förslag, som utgår från ett jämställt synsätt. Förslagen skall vara analyserade från jämställdhelssynpunkt. Undanlag från denna regel skall motiveras i direktiven.

Om slalliga ulredningar på delta säll måste ta fram förslag och handlingsalternativ, som kan påverka ulvecklingen mot jämställdhet, uppslår också en eflerfrågan på experter och sakkunniga med kunskap och erfarenhel från jämställdhetsforskning.

Instruktionerna för forskningsråden, slyrelsen för arbelarskyddsfonden, slyrelsen för internationell utveckling (SIDA) och styrelsen för teknisk ulveckling (STU) bör innehålla krav på att de i sin anslagsbeviljande verksamhel skall beakta att forsknings- och utvecklingsarbete skall främja jämslälldhel.

Della är exempel på några vägar atl välja för atl resultat från jämslälldhetsforskning på olika ämnesområden skall komma samhällel lill del.

2.    Remissammanställning

Jämställdhetskommillén avlämnade i december 1982 belänkandel Om hälften vore kvinnor (SOU 1983:4). 1 belänkandel lämnas en kartläggning av kvinnliga forskares situation samt ett antal förslag till ätgärder för alt uppnå jämslälldhel för kvinnliga forskare.

En reservation mol kommilténs förslag har avgivils av ledamoien Görel Bohlin (m), som inte delar majoritetens uppfattning i de delar som avser kvotering vid antagning lill utbildning m. m. eller i vad förslagen eventuellt kan föranleda i ökade anspråk på ekonomiska resurser.

Belänkandet har remissbehandlals. Yttranden över betänkandet har avgivils av:

brottsförebyggande rådet, beredningen för u-landsforskning, försvarels forskningsanstalt, socialstyrelsen, delegationen för social forskning, cenlrala sludiestödsnämnden. skolöverslyrelsen, universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), universitet och högskolor som lyder under UHÄ, Cenlrum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning vid universitetet i Uppsala, forskningsrådsnämnden, humanislisk-samhällsvelenskapliga forskningsrådet, medicinska forskningsrådet, nalurvelenskapliga forskningsrå-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 179

del, Sveriges lantbruksuniversitet, skogs- och jordbrukets forskningsråd, arbetsmarknadsstyrelsen, arbetarskyddsstyrelsen, arbelarskyddsfonden, arbelslivscentrum, jämstäildhetsombudsmannen, expertgruppen för invandringsforskning, delegationen för arbelsmarknadspolitisk forskning, delegationen för jämslälldhetsforskning, slalens råd för byggnadsforskning, styrelsen för teknisk utveckling, statskontoret, riksrevisionsverket, slatens arbelsgivarverk, slatens arbelsmarknadsnämnd. Kungliga Vetenskapsakademien, Ingenjörsvetenskapsakademien, Svenska arbetsgivareföreningen. Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Centralorganisationen SACO/SR, Moderata samlingspartiets kvinnoförbund. Centerns kvinnoförbund. Folkpartiets kvinnoförbund, Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund, VPK: s kvinnopoliliska ulskoll, Sveriges förenade studentkårer. Forum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning i Stockholm, Göleborg, Lund, Umeå och Linköping, Husmodersförbundel Hem och Samhälle, Svenska kvinnors vänsterförbund. Yrkeskvinnors Riksförbund samt Fredrika-Bremer-Förbundel.

Statens arbetsgivarverk (SAV) och Ingenjörsvelenskapsakademien (IVA) har meddelat att de inle har någol atl anföra i frågan.

I förevarande remissammanslällning presenleras remissinstansernas synpunkler uppdelade i tre avsnitt, nämligen allmänna synpunkter (1), synpunkter pä jämställdhetskommitléns förslag (2) och synpunkter på kostnaderna (3).

Första gången en remissinstans nämns anges den gängse förkortningen inom parentes. Därefter används förkortningen.

Varje avsnitt inleds med kommitléns förslag. Endast de förslag, som har kommenterats av remissinstanserna, återges här. I övrigt hänvisas till den sammanfattning av kommitténs förslag som redovisats ovan.

2.1 Allmänna synpunkter

I belänkandet (SOU 1983:4) Om hälften vore kvinnor har jämslälldhelskommitlén sökt sammanställa kunskap om kvinnliga forskares situation i forskarsamhället med utgångspunkt i 42 uppsatser, de flesta skrivna av kvinnliga forskare. Kommitlén har vidare beskrivit jämslälldhetsforskningens organisation och - med hänvisning till riksdagens beslut all jämslälldhetsforskningen skall vara ett prioriterat område och alt jämställdhet bör ges hög prioritet i all forskning - föreslagil ålgärder för alt uppnå jämställdhet i forskarsamhället.

Kommittén säger därvid atl målel inle är "jämställdhet på männens villkor, utan balans i forskarmiljön och i själva forskningen, så atl del kvinnliga perspektivet får påverka både arbetsförhållandena och forskningens innehåll. Della gäller all forskning, inle bara jämställdhetsforskning. Åtgärder utifrån skall ses som ett slöd för förändringar inifrån, från universitet och högskolor och från forskarna själva".

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 180

Betänkandet innehåller också en sociologisk studie av vårl samhälle av Rita Liljeström "Två världar". Bo Ekehammar beskriver ulvecklingen av andelen kvinnor i forskarutbildningen och vart de lar vägen som färdiga forskare. Vidare har Karin Weslman-Berg beskrivit kvinnoforskningens pionjärperiod i Sverige 1950-1975.

Betänkandets uppläggning och allmänna disposition har mottagits mycket positivt av remissinstanserna. En majorilel av dessa anser att betänkandet är lättläst, intressant, fantasieggande och okonventionell läsning saml tankeväckande, slagkraftigt och värdefullt som dokument.

Bland dessa finns t. ex. försvarets forskningsanstalt (FOA), universitets-och högskoleämbetet (UHÄ), humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR), naturvetenskaptiga forskningsrådet (NFR), Sveriges kmtbruksuniversitet (SLU), skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR), jämställdhetsombudsmannen (JÄMO), statskontoret,.statens arbetsmarknadsnämnd (SAMN), Kungl. Vetenskapsakademien (KVA), .svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet (LF), Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Centralorganisationen SACO/SR. de politiska kvinnoorganisationerna, forum- och centrumorganisationerna för kvinnliga forskare och kvinnoforskning samt Fredrika-Bremer-Förbundel.

UHÄ anser att belänkandel bör få en stor spridning ulanför högskolan, medan FOA framhåller att del bör kunna användas som läromedel inom utbildning av chefer och projektledare. SAMN anser atl belänkandel borde publiceras i en mer lättillgänglig form, t. ex. som pocketbok. Delegationen för jämställdhetsforskning (Jämfo) framhåller att det är värdefulll atl väsentliga frågor genom betänkandet förts in i den forskningspolitiska debatten.

Även om kommittén sålunda vunnit de flesta remissinstansernas gillande i fråga om metoden att inhämta kvinnliga forskares synpunkler, har andra bedömningar också framförts. Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) framhåller atl kommitlén - för atl få en mer fullständig karlläggning -även borde ha intervjuat forskarhandledarna. Delegationen för social forskning (DSF) anser att också kvinnliga forskare med en mindre positiv inställning till jämställdhetsfrågorna borde ha intervjuals.

En allmän utgångspunkt för kommitlén som även behandlals av remissinstanserna är definitionerna av jämslälldhetsforskning och kvinnoforskning.

Kommittén har genomgående använt termen jämställdhetsforskning. Rita Liljeström diskuterar i belänkandel (s. 17-18) definitionerna av jämslälldhetsforskning och kvinnoforskning. Här återges för sammanhangets skull några citat ur Liljeströms uppsats Två väridar.

"Jämställdhelsforskning utgår från en grundläggande likhel mellan kvinnor och män. Den söker bidra lill att identifiera och all avlägsna hinder för förverkligandet av lika villkor såväl på arbetsmarknaden som i del privata och offentliga livet."

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 181

"Man kan säga all kvinnoforskning inleder en omchiffrering av kulturen. Kvinnoforskare är ofta kvinnor som vägrar all vara den konlrastvätska mol vilken det manliga självförhärligandet framträder.

Bland lekmän används beteckningarna jämställdhets- och kvinnoforskning ofta som synonymer. Men bland berörda forskare har motsättningarna stundom varit bittra. Vad har då kvinnoforskare haft alt invända mot jämslälldhetsforskning?

Kvinnoforskare menar, att förverkligandet av lika villkor mellan könen bara alltför lätt blir på männens villkor i ett samhälle där makten är manlig. Kvinnorna assimileras under förutsättning att de gör avkall på sina egna erfarenheler och värderingar. I ljuset av manlig kullurdominans får kvinnor läll prägel av "defekta män" när de frigörs från sin traditionella roll som mannens motbild. När modellen för likhet är manlig är del nägol som inte stämmer hos kvinnorna.

Kvinnoforskning kan ses som en motvikt, ett försök atl korrigera all den forskning som är centrerad på mankön och utgår från manliga livsförhållanden. Vad kvinnoforskare vill säga är hell enkell, att det är viktigt all forskare besinnar om könstillhörighet är relevant för deras problem. När kön ulgår ur analysen skall det inte bero på forskarens aningslöshet utan på rimliga överväganden."

"I den mån jämslälldhetsforskning uppfattar den manliga kulturdominansen som ell verkligl hinder för jämställdhet, och icke i första hand slrävar efler alt omfördela kvinnor och män i syslem vars spelregler och mäl dikteras av män, så bortfaller motsättningen mellan jämställdhets- och kvinnoforskning. Det är möjligt att kvinnoforskningens bidrag jusl ligger i all påminna om huvudmotsättningen."

Några remissinstanser som har behandlal denna definitionsfråga är bl. a. DSF, Sveriges jörenade studentkårer (SFS), Forum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning i Stockholm och / Lund samt humanistiska sektionsnämnderna vid universitetet i Göteborg. Forum i Slockholm betonar nödvändigheten av en distinktion mellan kvinnoforskning och jämslälldhetsforskning. Både Forum i Slockholm och Forum i Lund anser all kvinnoforskning är del överordnade begreppet och jämslälldhetsforskning en del av kvinnoforskningen. Kvinnoforskning (woman studies) är också enligl Foriimorganlsalionerna och humanistiska sektionsnämnderna vid universitetet i Göteborg del internationellt accepterade begreppet. Enligt Forum i Stockholm är det viktigast att kvinnoforskningen ställer nya frågor till vetenskapen och söker "hela sanningen" i stället för som hittills bara "halva".

DSF saknar "en velenskapsleoretisk diskussion som skulle ha kunnat bidraga med en större begreppsmässig klarhet både när det gäller att skilja ut och klargöra sambandet mellan jämställdhet som samhällsmål och jämställdhet som forskningsfält, och atl klargöra kopplingen mellan å ena sidan begreppet kvinnoforskning och å andra sidan forskning otn kvinnor, forskning /o/- kvinnor resp. forskning av kvinnor."

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 182

SFS menar att den uppdelning som kommillén gjort mellan å ena sidan forskning om kvinnor ur olika perspektiv och å andra sidan forskning av kvinnor är myckel vikfig, men alt den inte använts konsekvent i belänkandel. SFS säger bl.a.:

"Inom humaniora och samhällsvetenskap är del naturligt alt fästa vikl både vid all öka antalet/andelen kvinnliga forskare och forskning om kvinnor ur olika perspekliv. Inom leknisk och naturvetenskaplig fakultet kommer det, inom merparten av ämnena, all slälla sig svårt alt finna någon speciell "kvinnoinriktning". Därför är del här viktigl all inrikla sig på atl öka andelen kvinnliga forskare. Om man knyler samman de ivå olika delarna kommer salsningarna på kvinnoforskning all endasl rikias mot de ämnen som kan förena de båda. Genomförs vår distinktion mellan "kvinnor som forskar" och "forskning om kvinnor" blir del naluriigl alt lägga slor vikl vid alt söka öka andelen kvinnor även inom de områden där det inle finns något ulrymme för "forskning om kvinnor".

Jämställdhetskommillén har avgivii sina förslag i syfle atl uppnå jämställdhet i forskarsamhället, dvs. dels för all fä en mer rättvis fördelning mellan män och kvinnor inom forskningen, dels för alt höja kvaliteten i forskningen genom ålgärder som leder lill all erfarenheter frän och kunskap om kvinnors liv och arbete får rättvist inflyiande i forskningen.

Centrala studiestödsnämnden (CSN), SLU, Forumorganisationerna saml Centrum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning i Uppsala delar kommitténs uppfallning atl en rättvisare fördelning mellan män och kvinnor i forskningen skulle få belydelse för forskningens inriktning och kvalilel. Slyrelsen för leknisk utveckling (STU) understryker att fler kvinnor måsle rekryteras till leknisk forskning. Forskningsrådsnämnden (FRN) menar att del är ovedersägligt att kvinnor är en outnyttjad resurs i forskningen. Även Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) anser all det finns fördelar med en jämnare könsfördelning.

Socialstyrelsen anser all forskningen givetvis påverkas av vem som forskar och vilken referensram vederbörande har.

Andra remissinstanser, t.ex. FOA, SFS och saiyihäUsvetenskapliga institutionen vid universitetet i Linköping deklarerar andra åsikter om della. FOA anser inle all fler kvinnor i forskningen skulle påverka forskningens inriktning. Samhällsvetenskapliga Institutionen vid universitetet i Linköping finner det inte givet att kvinnor som grupp kan tillföra forskningen något och betecknar kommitténs metod alt generalisera ulifrån de kvinnliga forskarnas erfarenheler som diskutabel. SFS anser atl ideologiska skillnader är av slörre belydelse för forskningens inriklning än könstillhörigheten.

Socialstyrelsen och rektorsämbetet vid Chalmers tekniska högskola (CTH) har behandlal en annan av kommitténs utgångspunkter, nämligen alt del inle finns några könsbundna skillnader i medfödd begåvning som motiverar den könsbundna uppdelning av arbetsmarknaden som vi har.

Prop. 1983/84:107   Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 183

Både socialstyrelsen och CTH delar kommitténs uppfattning att sådana könsbundna skillnader inte finns, men CTH anser att del skulle varit värdefulll med ett kapitel som kort sammanfattat del akluella kunskapslägel inom delta område.

Flera remissinstanser har behandlal behovel av forskning med kvinnoperspektiv, bl.a. med hänvisning lill vad som framgår av de kvinnliga forskarnas uppsalser. Styrelsen för universitetet i Linköping anser alt kvinnoperspektivet måsle integreras i all forskning och undervisning. Medicinska forskningsrådet (MFR), TCO och medicinska fakultetsnämnden vid universitetet i Linköping har framhållit behovet av all kvinnoperspektiv anläggs på den medicinska forskningen, TCO särskill i fråga om sam-hällsmedicinens inriktning. MFR påpekar atl kvinnor också måsle vara objekl för medicinsk forskning och atl del i belänkandet delvis lämnats en missvisande bild av den medicinska forskningens inriklning.

AMS, Arbetarskyddsfonden (ASF) och Arbetslivscentrum (ALC) har understrukit behovet av forskning över jämställdheten i arbetslivet. AMS yrkar pä mer målinriktad jämställdhelsforskning och anger som exempel den biomedicinska och biopsykologiska forskning som pågår vid karolinska inslitulet. AMS anför bl.a.:

"I projeklel ingår jämförelser mellan könen när del gäller bl.a. stress-reaktioner. Hillills lyder resultaten på all kvinnor hanterar stress bättre än män dvs. på ett mer ekonomiskl sätt. Denna typ av forskning kommer atl få betydelse för arbetslivet och är ett utmärkt exempel pä tvärvetenskaplig jämslälldhetsforskning."

Även FOA har påpekat behovet av forskning beträffande biologiska skillnader mellan kvinnor och män. ALC framhåller behovet av problem-orienterad forskning i samarbete mellan olika discipliner. Socialstyrelsen betonar vikten av all den jämslälldhetsforskning som bedrivs inle ensidigt koncentreras till kvinnor ulan även belyser männens roll. Forskningen bör enligt styrelsen också inbegripa socioekonomiska faktorers belydelse, betydelsen av annat nalionellt-kulturelll ursprung m. m.

Institutionen för förskollärarutbildning vid universitetet i Linköping har påpekat alt vissa högskoleutbildningar, som har särskild betydelse för kvinnliga forskare, inte alls har upplagils lill behandling i belänkandet. Det gäller vårdutbildningar och utbildningar för undervisningsyrken som försl 1977 infördes i högskolan och som saknar forskningsöverbyggnad. Styrelsen för landstingsförbundet (LF) har framhållit alt ökad forskarutbildning på omvärdnadsomrädet på sikt kan komma att innebära ett bättre omhändertagande av patienterna. Även DSF har påpekat denna brist i betänkan-del.

JÄMO saknar en samlad överblick över förhållandena i fråga om jämslälldhel vid samlliga högskolor.

Det långsiktiga tidsperspektivet har även behandlats i några yttranden. Forum för kvinnliga forskare i Stockholm saknar ett preciserat lidsper-

Prop. 1983/84:107   Bilaga 5   Utbildningsdepartementet 184

spekliv i belänkandel och vill som ett gripbart tidsperspektiv ange år 2000. ALC, som menar att högskolans grundstruktur måste ändras, pekar pä alt betänkandet skulle vunnit på att ange mål för sådana långsiktiga förändringar. Även NFR berör det långsikliga perspektivet när det gäller attitydförändringar och uttrycker en förhoppning om alt den är generationsberoende och alt den dolda kvinnodiskrimineringen, som är så svår atl synliggöra och bearbeta, kanske elimineras om 20 år.

2.2 Synpunkter på jämställdhetskommitténs förslag

2.2.1 Organisation

Kommillén föreslår all olika modeller prövas för att irygga den tvärvetenskapliga och forskningsstimulerande verksamhel som bedrivs av Forum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning vid universiteten i Slockholm, Linköping, Lund, Göteborg och Umeå.

Förslaget har kommenterats av ell slorl anlal remissinstanser, t.ex. av DSF, statens råd för byggnadsforskning (BFR), JÄMO, FRN, ALC, SAMN, LO, TCO, SACO/SR och flera högskolor. Samlliga uttalar sin stora uppskattning av den verksamhet som bedrivs av Forum- (eller Centrum-) organisationerna. Högskolan i Luleå har påpekat alt en forumorganisation har bildals i Luleå under namnet "Forum för kvinnor i arbetsliv och forskning". FRN ifrågasätter om inte Forumorganisationerna kunde koncentreras lill en högskoleort. Jämslälldhelsgruppen vid högskolan i Kalmar anser att Forumorganisationerna ej bör institutionaliseras.

Kommittén föreslår vidare att en institution för jämställdhetsforskning inrättas och placeras vid något av de yngre universiteten. Förslagel har kommenterats av flerlalel av remissinstanserna. Meningarna är delade. Förslaget lillslyrks av FOA, socialstyrelsen, ASF och ALC samt av 7"C0, SAMN, Centerns kvinnoförbund, socialdemokratiska kvinnoförbundet, Fredrika-Bremer-Förbundel och LF. LF framhåller dock all del är tveksamt om man i nuvarande ekonomiska läge kan klara kostnaderna.

Negativa lill förslagel är UHÄ och fiera högskolor, JÄMO. SFS, LO, SACO/SR, tnoderata kvinnoförbundet, vänsterns kvinnoförbund, arbetarskyddsstyrelsen. Forumorganisationerna i Stockholm, Göteborg och Linköping saml Centrum för kvinnoforskning och kvinnliga forskare vid universitetet i Upppsala. DSF uttrycker tveksamhet och Jämfo anser all förslaget evenluelll kan genomföras på sikl.

t///Äanförbl.a.:

"Förslaget atl en tvärvetenskaplig institution för jämställdhelsforskning inrättas vilar enligl UHÄ:s bedömning på en alltför svag grund för alt i nulägel vara ändamålsenligt. Argumentet atl denna institution bör inrättas vid något av de yngre universiteten - eftersom den organisatoriska strukturen där ger ulrymme för förändringar - har när alll kommer omkring inte belägg vare sig i belänkandel eller i UHÄ:s erfarenhet. En satsning av

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 185

detta slag skulle tvärt om med lanke på del rådande slalsfinansiella läget kunna få lill följd all den jämslälldhetsforskning som börjat göra sig gällande ute på universilelen - ofta i anslutning lill foraverksamheten - hämmas."

Kommittén föreslår också all utgivning av Kvinnovelenskaplig tidskrift tryggas genom bidrag från arbetsmarknadsdepartementets anslag för jämslälldhetsforskning. Förslaget har tillstyrkts av alla de remissinstanser, som yttrat sig över del, nämligen DSF. UHÄ, BFR. Jämfo, SAMN. ALC, JÄMO, SACO/SR, SFS. Foriimorganlsalionerna, Centrum i Uppsala, centerns kvinnoförbund, folkpartiels kvinnoförbund och Fredrika-Bremer-Förbundel.

I betänkandet föresläs vidare alt en bibliotekarieljänst för kvinnohislo-riska samlingarna vid Göteborgs universitetsbibliotek snarast inrättas.

Förslagel behandlas endast av några få remissinstanser. Del lillslyrks av DSF, arbetarskyddsstyrelsen, universitetet I Göteborg, Forumorganisationerna i Göteborg och Umeå saml av folkpartiets kvinnoförbund. Statskontoret efterfrågar någon form av samordning med del ansvarsbibliotekssyslem som f. n. håller på att utvecklas genom delegalionen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning.

Kommillén föreslår därefter inrättandet av vissa tjänster för forskare, bl.a. alt en professur i litteraturvetenskap, särskilt kvinnolilleratur, inrättas vid universitetet i Göteborg 1985.

Vissa remissinstanser har kommenterat förslaget. Det har tillstyrkts av humanistiska sektionsnämnden vid universitelet i Göleborg, DSF, Jämfo och folkpartiets kvinnoförbund. UHÄ påpekar alt ämbetet har framfört förslagel i anslagsframslällningen för budgelårel 1984/85.

Vidare föreslär kommillén all en forskartjänst i litteraturvetenskap vid universitetet i Uppsala vid omprövning inriktas moi kvinnolitteratur. Förslaget tillstyrks av folkpartiets kvinnoförbund.

Jämslälldhelskommitlén föreslår även att en professur i jämställdhetsforskning med inriklning på mänsklig reproduktion och socialisalion inrättas vid universitetet i Göleborg 1984.

Förslaget tillstyrks av DSF, socialstyrelsen. CTH. ASF. Jämfo, Forum-organisationen i Göteborg och socialdemokratiska kvinnoförbundet saml av institutionen för förskollärarutbildning vid universitelet i Linköping. Socialstyrelsen framhåller all den föreslagna Ijänslen har särskill inlresse för slyrelsen i dess arbete med sex- och samlevnadsfrågor. Negativa lill förslaget är bl. a. arbetarskyddsstyrelsen och SFS.

Kommittén framför vidare förslaget att UHÄ vid bedömningen av innehållet i nya och lediga professurer lar hänsyn till behovet av tjänster för jämslälldhetsforskning och atl högskolestyrelserna förfar på samma sätt när det gäller docent- och forskarassistentljänsler. Detta lillslyrks av DSF, UHÄ, universitelet i Linköping, CTH, Jämfo, SAMN, LF, Forum i Stockholm och Göteborg samt avinoderata kvinnoförbundet och av högskolor-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 186

na i Örebro och Sundsvall/Härnösand. Förslaget är enligt UHÄ inte kontroversiellt.

Jämställdhetskommittén föreslår ocksä att forskningsråden beaktar möjligheterna att inrikta forskartjänster mot jämslälldhetsforskning. Förslagel tillstyrks av Forumorganisaiionerna i Stockholm och Göteborg samt av medicinska fakultetsnämnden vid universitetet i Linköping och CTH. Skolöverstyrelsen (SÖ) betonar dock att det är angelägel atl varje beslut om nya forskartjänster föregås av noggranna överväganden, när det gäller inriktningen, varvid kvinnoforskningen är ett av flera viktiga områden.

Slutligen föreslår kommitlén i detta avsnitt atl regeringen inrättar fem särskilda docenttjänster i jämställdhelsforskning. Della förslag priorileras av DSF, UHÄ, HSFR, JÄMO, Jämfo. konsistoriet vid universitetet i Uppsala, temarådet vid universitetet i Linköping, SAMN. SFS, Forum-och Centrumorganisationerna saml centerns kvinnoförbund. Svenska kvinnors vänsterförbund framhåller vikten av alt det blir fler mellantjänster och doktorandljänster inom della område. FRN anser däremot att förslaget - i nuvarande resursläge är orealistiskt - och vill hellre sammanföra alla forskartjänster, både nya och befintliga, i en cenlrumorganisalion.

Institutionen för systemteknik vid imiversitetet i Linköping anser atl kommittén borde ha föreslagil en omfördelning av resurserna inom sociologi och pedagogik till projekl inriktade mol jämslälldhetsproblem.

2.2.2 Kvinnliga forskares villkor

Jämställdhetskommillén föreslär att velenskapliga handledare ulbildas i frågor som rör jämställdhet i forskningen.

Utbildningen av velenskapliga handledare, vilka f.n. för del mesta är män, har tilldragit sig slor uppmärksamhet hos remissinstanserna. Förslaget tillstyrks av DSF, UHÄ, SLU. NFR, BFR, SAMN, KVA, SFS, TCO. SACO/SR, Forumorganisationerna och det socialdemokratiska kvinnoförbundet. KVA och NFR uttrycker här en förhoppning all den dolda diskrimineringen av kvinnliga forskare skall vara borta inom de närmasle tjugo åren. Forumorganisalionen i Göteborg ifrågasätter om inle handledarresurserna borde knytas till Fora, eftersom organisationen inte tror på en utbildning av befintliga handledare, när del gäller kvinnoforskning.

Vidare föreslår kommillén att varje fakullelsnämnd, i anslulning lill anslagsframställningen, gör en rappori om ålgärder för jämställdhet inom forskarutbildning och forskning inom sitt ansvarsområde och all rapporterna sammanställs och sprids inom högskolan. Förslagel har kommenterats av ell fåtal instanser och bland dem är meningarna delade. Förslaget tillstyrks av SLU, SFS, SACO/SR, LF, SAMN och socialdemokratiska kvinnoförbundet. SAMN anser atl rapporten kunde göras tillsammans med den årligajämslälldhetsredovisningen lill SAMN som åligger myndighelerna. HSFR, JÄMO och Jämfo befarar all förslagel skalle medföra ytterligare byråkrati och avstyrker därför.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 187

Jämställdhetskommillén föreslär även atl tillämpningen av bestämmelser om åldersgräns för utbildningsbidrag noga följs från jämställdhelssynpunkt och att beslutet omprövas om utvärderingen visar att åldersgränsen hindrar rekryteringen av kvinnor till forskarutbildningen. Detta förslag har kommenterats positivi av ell slort anlal remissinslanser, som delar kommitténs uppfallning att bestämmelser om en åldersgräns i slor ulslräckning "drabbar" kvinnliga forskare. Förslagel tillstyrks sålunda bl.a. av FOA, UHÄ, SLU, NFR. JÄMO, SAMN, ALC, arbetarskyddsstyrelsen, TCO, SACO/SR, och de politiska kvinnoorganisationerna. Forum- och Centrumorganisationerna, SFS saml Fredrika-Bremer-Förbundel kräver alt beslämmelsen om åldersgräns omprövas och Jämfo anser alt den bör las bort. Endast FRN varnar för åtgärder som höjer åldern bland de forskarstuderande och påpekar att åldern för nyexaminerade forskare är för hög.

Kommittén har också behandlal kvinnorepresentationen i beslutande organ och föreslår all olika tillsättande organ inom högskolan tar upp en diskussion med nominerande organisationer om den kompetens, utifrån kvinnors och mäns olika erfarenheter, som är nödvändig atl ha med i olika slyrelser och nämnder. Delta förslag tillstyrks av DSF, UHÄ, universitetet i Umeå, humanistiska seklionsnämnderna vid universilelel i Göleborg, SLUi SJFR, BFRi JÄMO, AMS och SAMN. SFS anser däremoi alt det finns risk för atl en mer kompetent person får stå lillbaka beroende på "felaktiv" könstillhörighet om kommitléns förslag blir en tvingande beslämmelse.

Slutligen föreslär kommillén att regeringen bevakar att andelen kvinnor ökar i FRN och forskningsråden. Förslagel lillslyrks av DSF, SJFR, JÄMO, AMS, BFR, arbelarskyddsslyrelsen, STU och riksrevisionsveiket (RRV).

2.2.3 Rekrytering av kvinnliga forskare

I syfte all långsiktigt påverka attityderna i fråga om jämställdhet har kommitlén framfört älta förslag som hänför sig lill skola, förskola, lärarutbildning och läromedel. Eftersom många remissinslanser kommenterat dem "i klump" sammanförs de här. Kommitlén föreslår sålunda alt

- jämställdhelsfrågorna skall ingå i grundutbildningen av lärare,

- UHÄ omedelbart skall påbörja arbetet med en handbok i jämställdhetsfrägor för lärare m.fl.,

- kravet på SÖ alt bevaka jämställdhelsfrågorna i sin läromedelsgranskning skrivs in i anvisningarna för verksamhelen,

- erfarenhelerna från granskningen av läromedel i grundutbildningen vid universitetet i Lund sprids lill övriga universilel och högskolor,

- forskningsresultat frän jämslälldhetsforskningen förs in i läromedlen på alla nivåer i skolan och högskolan,

- jämställdheten beaklas i utvecklingsplanen för barnomsorgen när det gäller förskolans pedagogiska verksamhel och i ulbildningen och fortbildningen av förskollärare,

- möjligheterna lill samverkan mellan ämnen, som av tradition valts av

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 188

flickor resp. pojkar, tas lill vara bland annat i de lokala arbetsplanerna i

grundskolan, - jämställdhelsfrågorna betonas i fortbildningen i teknik för låg- och mellanstadielärare.

Alla förslagen har kommenterats positivt av remissinstanserna - ingen är negativt inställd. De som sålunda yttrat sig över dem är bl. a. DSF, SÖ, NFR, BFR, ALC, JÄMO, statskontoret, RRV, SAMN, socialdemokratiska kvinnoförbundet. Forum i Linköping, folkpartiets kvinnoförbund, husmodersförbundel Hem och Samhälle (HSH), Yrkeskvinnors riksförbund (YKR) och Fredrika-Bremer-Förbundel. SAMN m.fl. remissinslanser finner del myckel vikligl alt jämställdhelsfrågorna behandlas i grundutbildningen av lärare. AMS, JÄMO och SAMN efterlyser den handbok i jämslälldhetsfrågor för lärare som UHÄ skall skriva. Atl jämställdhelsfrågorna måste bevakas i läromedelsgranskningen betonas av NFR, SAMN, LF och Forumorganisationen i Linköping. SÖ påpekar atl del numera efler den Ijuli 1983 är statens institut för läromedelsinformation (SIL) som skall bevaka jämställdhetsfrägorna i läromedelsgranskningen. UHÄ, NFR och SAMN är angelägna om att forskningsresultat från jämslälldhetsforskningen förs in i läromedlen, liksom alt jämställdhelsfrågorna betonas inom lärarfortbildningen i teknik. Undervisningen i tekniska och naturvetenskapliga ämnen behandlas ocksä av NFR och Fredrika-Bremer-Förbundel. Den sistnämnda remissinstansen ifrågasätter om inle särundervisning för flickor och pojkar i bl. a. teknik i vissa fall kunde vara motiverad för alt ge särskill stöd åt flickor. SÖ framhåller all när del gäller problemen inom skolan har man i forskning och debatt ofta ensidigt behandlat pojkarnas situation.

Kommillén har i delta sammanhang också lagil upp förslag som innebär kvotering till högskoleutbildning, där endera könet är underrepresenteral.

Kommittén föreslår bl.a. alt tidsbestämda mål faslslälls för andel antagna av underrepresenteral kön lill utbildningslinjer vid högskolan, där endera könet ulgör mindre än 30 7c.

Förslaget har kommenterats av ett stort anlal remissinslanser. De flesta ullalar all de överhuvud tagel inle kan länka sig könskvolering lill någon typ av ulbiidning. Förslaget avstyrks av brottsförebyggande rådet (BRA), FOA, socialstyrelsen, SLU, FRN, MFR, BFR, arbelarskyddsslyrelsen, statskontoret, RRV, KVA, TCO, LO och SAF samt HSH och Forumorganisationen i Göteborg. Moderata kvinnoförbundet ansluter sig lill Görel Bohlins reservation i ulredningen.

Förslagel tillstyrks däremot bl.a. av Forumorganisaiionerna i Stockholm och / Lund, socialdemokratiska kvinnoförbundet och Fredrika-Bre-mer-Förbundet samt av CTH, SAMN och ALC. Centrum för kvinnoforskning och kvinnliga forskare i Uppsala anser alt UHÄ borde få i uppdrag atl pröva hur en skisserad kvotering skulle ulfalla. UHÄ redogör för sina lidigare uppdrag i fråga om kvotering till vissa högskoleutbildningar och

Prop. 1983/84:107   Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 189

hänvisar lill alt SÖ har i uppdrag atl utvärdera en försöksverksamhet med extra poäng för undertepresenterat kön vid antagning lill gymnasieutbildning.

Kommittén föreslär också all könet i slällel för lotten skall fälla utslaget i valet mellan kvinnlig och manlig sökande med samma poäng till ulbildningar, där ena könet ulgör mindre än 30 %.

Delta förslag har kommenterats av vissa remissinstanser. DSF. JÄMO, SAMN, kommunförbundet, universilelel i Linköping, SACO/SR, Forumorganisationen i Umeå och socialdemokratiska kvinnoförbundet tillstyrker. Statskontoret och moderata kvinnoförbundet avstyrker.

Kommittén föreslår därefter viss form av kvotering lill forskarutbildning och lill utbildningsbidrag.

Kommittén anser sålunda att

- lidsbestämda mål skall anges för andel kvinnor av de forskarexaminerade,

- kvotering skall tillämpas vid fördelningen av utbildningsbidrag för doktorander.

SAMN, de poliliska kvinnoorganisationerna och Fredrika-Bremer-Förbundel är posilivl inställda till förslagen. SFS kan tänka sig posiliv särbehandling vid tilldelning av utbildningsbidrag vid lika meriter. DSF uttrycker slor tveksamhet i fråga om förslagel alt kvolera utbildningsbidrag och ifrågasätter om inle en kvotering skulle kunna få negativa effekter för kvinnliga forskare. Förslagen avstyrks av SLU, NFR, SJFR, AMS och TCO. HSFR finner del däremoi inte ur vägen all tillgripa ocksä tämligen radikala åtgärder.

Vidare föreslår kommillén alt de olika procentsatserna faslslälls av varje fakullelsnämnd med hänsyn till situationen inom de olika ämnena och ämnesområdena.

SACO/SR har i slällel föreslagil atl varje universiletsinstilulion med en skev könsfördelning skall göra ell åtgärdsprogram för alt uppnå jämställd-hel.

Jämställdhetskommillén har vidare föreslagil alt institution eller enhet som ökar antalet kvinnor bland de forskarstuderande belönas med exlra del av anslagen för forskarutbildning.

Detta förslag avstyrks av FOA. SAMN, LO. SAF, socialdemokratiska kvinnoförbundet och moderata kvinnoförbundet. Forum i Umeå anser dock all förslaget bör prövas.

Vidare föreslär kommittén alt forskningsråden aktivt anstränger sig för atl kunna tilldela kvinnliga forskarstuderande doktorandljänster. SACO/SR tillstyrker, medan MFR avstyrker förslagel.

Kommillén anser att de nya assistenltjänsterna och doktorandtjänsterna skall tillsältas enligt regeringsformen och med beaktande av jämslälldhetslagen.

JÄMO, Jämfo och SACO/SR saml Centrum i Uppsala har yttrat sig över förslaget och tillstyrker det.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 190

Vidare föreslår jämställdhetskommillén alt rekryleringsseminarier för all särskill intressera kvinnliga studerande för forskning regelbundet anordnas vid varje utbildningslinje vid högskolan.

Förslaget lillslyrks av HSFR, SACO/SR, vänsterns kvinnoförbund och av Forum i Linköping, som även framhåller behovet av information inom de nya kommunala högskoleutbildningarna, där det inle finns någon fors-karlradilion atl bygga pä.

Kommillén anser all flickor och kvinnor på olika nivåer i utbildningen, som har gjort ell oiraditionellt ulbildningsval ur jämställdhetssynvinkel, skall ges stöd och uppmuntran.

SACO/SR tillstyrker förslaget, medan ALC framför en undran hur della slöd skall ges till kvinnor och flickor i denna situation.

2.2.4 Tjänstetillsättningar ■

I fråga om tillsättning av tjänsler som forskare för kommittén fram vissa förslag, nämligen all -jämställdheten beaktas inom ramen för förtjänst och skicklighet bl.a.

vid tillsättning av forskartjänster, - handläggarna av tillsättnings- och besvärsärenden på utbildningsdepartementet, lillsammans med handläggarna av jämställdhelsärenden på civildepartementet, liksom jämställdhetsberedningen inom kanslihuset, vid återkommande utbildningsdagar studerar jämställdhelsfrågorna. Del första förslaget tillstyrks av DSF, NFR, JÄMO och SAMN. Arbetarskyddsstyrelsen och SACO/SR ifrågasätter om inle förslagel strider mot jämslälldhetslagen.

Förslaget om utbildning i jämställdhet för kanslihustjänslemän tillstyrks av FRN. DSF, JÄMO, SAMN. Forum i Lund och HSH. AMS och Forum i Stockholm finner denna ulbiidning självklar, eftersom jämslälldhetslagen gäller och måste tillämpas.

SJFR tillstyrker kommitténs förslag all besvärsärenden med kvinnliga och manliga sökande till bl.a. forskartjänster vid högskolan skall beredas gemensaml av utbildningsdepartementet, civildeparlemenlel och arbetsmarknadsdepartementet.

Vidare föreslår kommillén alt UHÄ inom ramen för sin organisation utser ett jämställdhetsorgan med uppgift alt vara remissinstans och svara för informalion i tillsättnings- och besvärsärenden, där jämställdheten skall beaklas.

FOA, DSFi FRN och konsistoriet vid universitetet i Uppsala tillstyrker förslaget. UHÄ och moderata kvinnoförbundet finner däremoi inle anledning att tillstyrka förslagel.

DSF och FOA tillstyrker förslaget alt forskningsstimulerande arbete, pedagogisk verksamhel och läromedelsproduktion beaktas vid bedömning av meriter för doceni- och forskarassistenttjänster. JÄMO påpekar att frågan om bedömning av meriter vid tillsättning av statlig tjänst är under ulredning.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 191

Därefter föreslår kommillén alt sökande till forskartjänsler och till de nya assistent- och doklorandljänslerna förs samman i grupper med någorlunda likvärdiga sökande. Ur den bäsla gruppen väljs en person, som lillhör del underrepresenterade könet inom kategorin. Finns fler sökande av minoritelskönel i gruppen rangordnas de inbördes.

Flera remissinslanser har uppmärksammat förslaget. DSF, SAMN, folkpartiets kvinnoförbund samt Forum i Lund och Centrum i Uppsala är positivi inställda till förslaget. De flesta, som yttrat sig över förslaget är dock emot det, nämligen UHÄ, FRN, MFR, BFR, SJFR, SAF och SFS. SLU menar atl ett genomförande skulle kunna leda lill en standardsänkning. Även Forum i Stockholm anför vissa betänkligheter mot det. Socialstyrelsen anser att skickligheten för forskning måsle vara avgörande vid val av person för en forskningsuppgift eller en forskartjänst. Endasl när man har att välja mellan två likvärdiga kandidater bör underrepresenteral kön få försteg.

Jämställdhetskommillén föreslär också alt man strävar efler en ulveckling mot fler professurer per institution.

Della förslag har vunnit anklang hos nästan alla som yttrat sig över del. Det tillstyrks av DSF, ALC, FRN, SAMN, SJFR, KVA, SACO/SR och Cenlrum i Uppsala. SAF vill hellre att man satsar på forskare pä mellannivå än pä professorer. Arbetarskyddsstyrelsen befarar atl det blir för dyrt.

2.2.5 Övriga förslag

FOA och folkpartiets kvinnoförbund tillstyrker kommilténs förslag att regeringen i direkliv till ulredningar skall efterlysa förslag, som utgår från ett jämställt synsätl. Förslagen skall vara analyserande från jämställdhelssynpunkt. Undantag frän denna regel skall motiveras i direktiven.

Jämslälldhetskomittén anser även atl instruktionerna för forskningsråden, styrelsen för arbelarskyddsfonden, slyrelsen för internationell utveckling och STU bör innehålla krav på att de i sin anslagsbeviljande verksamhel skall beakta alt forsknings- och utvecklingsarbete skall främja jämställdhet.

STU avstyrker förslaget medan styrelsen för u-landsjörskning tillslyrker del.

2.3 Kostnader

Jämslälldhelskommitlén har inle gjorl några kostnadsberäkningar ulan ansett att flertalel av förslagen kan realiseras inom ramen för nuvarande anslag.

BRA menar alt del är realistiskt alt räkna med ökade kostnader. RRV anser att man inle - i nuvarande ekonomiska läge - kan acceptera ökade kostnader. Jämfo anser i likhel med kommitlén att det mesta kan realiseras inom nuvarande kostnadsram. Centerns kvinnoförbund påpekar all jäm-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 192

slälldhelsforskningen är ett prioriterat område och Fredrika-Bremer-Förbundel finner all en salsning på jämställdhet för kvinnliga forskare är en god investering.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 193

Bilaga 5.3

Vissa sektorsorgans långtidsbedömningar samt universitets- och högskoleämbetets yttrande däröver

Universitets- och högskoleämbetet

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har främsl samordnande planeringsuppgifter för den statliga högskoleutbildningen, forskningen och forskarutbildningen. UHÄ bedriver dels uppföljnings- och utvärderingsarbete med syfte att verka för att målen för högskolans verksamhel uppnås, dels mer långsiklig forskning med syfte att öka kunskapen om de grundläggande villkoren för högskolans verksamhet.

Den totala omfattningen 1982/83 av UHÄ: s scklorsforskning uppgick till 7 milj.kr. Av detta belopp hänfördes närmare 2 milj.kr. till långsiktig kunskapsuppbyggnad. Delta ulgör UHÄ:s egenlliga forskningsprogram. Resterande 5 milj.kr. finansierade dels sektoriell forskning med direkl verksamhetsanknytning (3,5 milj.kr.), dels UHÄ:s uppföljningsstudier kring högskolereformen (1.5 milj. kr.). Därutöver fanns 4 milj. kr. för lokall utvecklingsarbete som anslogs direkt lill högskoleenheterna under anslagen för grundläggande högskoleutbildning.

Vad beträffar behovet av scklorsforskning för högskolan under den kommande 5-ärsperioden anges endast alt de nuvarande resurserna inte moisvarar dagens behov och önskemål - på cenlral. regional och lokal nivå. UHÄ anger exempel på förändringar vilka medför större krav på högskolans sektorsforskning. Det gäller bl.a. UHÄ:s egen ökade och delvis nya roll i den nationella forskningsplaneringen vilken annonserades i proposition 1981/82: 106, ändrade planeringsförutsättningar betingade av bl. a. demografiska förändringar och strukturförändringar i arbelslivet, och ändrade förulsällningar för UHÄ:s arbele som en följd av säväl gymnasieulredningens förslag som del fortsatta uppföljningsarbetet inom högskolan.

UHÄ framhåller att del f. n. är omöjligt all göra priorileringar i termer av nedskärning på någol speciellt av de angivna programområdena. En nedskärning av resurserna för högskolans FoU förutsätter en detaljerad inventering inom de olika programmen av forskningsbehov och lillgång pä forskarkompetens. UHÄ understryker emellertid sin vilja atl slå vakt om den långsikliga forskningen.

Skolöverstyrelsen

Skolöverslyrelsen (SÖ) är cenlral förvaltningsmyndighet för grundskolan, gymnasieskolan, den kommunala och slatliga vuxenutbildningen samt för vissa andra skol- och utbildningsformer. SÖ har ansvar för den långsikliga och övergripande planeringen av skolväsendet i dess helhel och dess olika delar.

13    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 107. Bilaga 5

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 194

SÖ disponerade inom ramen för anslaget Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet totalt 30445 000 kr. budgetåret 1982/83 för forskning och ulvecklingsarbete. Av dessa avsåg lolall drygl 14 milj.kr. forskning förlagd till högskolan. Ytterligare ca 2 milj. kr. disponerades för planering, uppföljning och information knuten till forskningsverksamheten. Återstoden, dvs. ca 14 milj.kr., utnyttjades för läroplans- och ulvecklingsarbete, som huvudsakligen bedrevs utanför högskolan, dels inom SÖ, dels i enskilda kommuner och skolor saml inom vuxenutbildningens olika delar.

De pedagogiska institutionerna i högskolan är de huvudsakliga anslags-motiagarna/uppdragsmotlagarna genom atl ca 80 procent av de medel som SÖ har förfogal över för forskningsändamål har fördelats till dem.

Genom riksdagsbeslut våren 1981 har SÖ:s ansvar och resurser för utvecklingsarbete inom främst grundskolan förls över lill länsskolnämnder och kommuner. Den hittillsvarande relativt starka betoningen på forskningens anknylning till skolans vardagsproblem kommer därmed atl tonas ner. I stället betonas nu en forskning inriktad på den långsiktiga planeringen av utbildning. Pedagogiken som velenskaplig disciplin måsle kompletteras med annan samhällsvetenskaplig forskning såsom statskunskap, kulturgeografi, förelags- och nationalekonomi, sociologi saml med naturvetenskaplig forskning och delar av humaniora. SÖ har däremoi inle funnil det möjligt att i kvantitativa termer ange ulvecklingen under femårsperioden.

SÖ framhåller all den del av utbildningsforskningen som behandlar undervisning och skolan som organisation alll framgeni torde få räknas som SÖ: s huvudsakliga ansvarsområde vad gäller forskning. Ett annal prioriterat forskningsområde gäller sambandet ulbiidning - arbetsmarknad - arbetsliv saml del större områdel utbildning - samhälle.

Den SÖ-finansierade forskningen har genomgående varit förlagd lill universitet/högskola. SÖ kominer i. ökad utsträckning atl eftersträva en kompetens- och kunskapsuppbyggnad genom tvärinstitutionella projekt i enlighel med de tyngdpunktsförskjutningar i forskningsverksamheten som ovan angivils.

SÖ har sedan länge samarbetat med andra sekiorer/seklorsorgan. Del gäller I.ex. UHÄ, arbetsmarknadsstyrelsen, institutei försocial forskning, arbetslivscentrum, delegalionen för social forskning m. fl. Med flertalet av dessa önskar SÖ intensifiera forskningssamarbetet. En form av slöd till långsiktigt kunskapsuppbyggande som SÖ kan komma atl ge gäller jusl inrättande av tidsbegränsade forskartjänster motsvarande forskningsrådens.

Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning

Delegalionen för velenskaplig och teknisk informationsförsörjning (DFI) är central myndighel för frågor om övergripande planering och samordning av informationsförsörjningen för forskning och utvecklingsarbete eller liknande verksamhel.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 195

En av de uppgifter som anges för DFI i instruktionen är all "planera, initiera och vid behov själv eller gemensaml med andra organ slödja forskning och ulvecklingsarbete".

DFI: s huvudman är utbildningsdepartementet, men anslag erhälles ocksä från industridepartementet. DFLs lolala anslag för 1982/83 uppgår lill 19789000 kr., varav 10789000 kr. frän utbildningsdepartementets huvudtitel och 9000000 kr. från industridepartementets huvudlilel.

DFI: s verksamhel har hillills bedrivils inom tre program, med följande budgelfördelning, fastställd av regeringen i regleringsbrev för 1982/83:

Program 1. Planering och samordning 4470000

Program 2. Forskning och utveckling 9980000

Program 3. Nationella serviceuppgifter 5 339000

19789000 kr.

Regering och riksdag har fastslagit en ansvarsfördelning, enligl vilken DFI svarar för planerings- och utvecklingsinsatser, medan del löpande, operaliva arbelel utförs lokall av bibliotek, informationscentraler etc.

I samband med anslagsframslällningar och inför utformningen av en långlidsplan har några allmänna, vägledande principer formulerats, vilka också har stor betydelse för den av DFI finansierade forskningen:

1. Användarnas behov skall vara styrande

2. Den av DFI stödda forskningen och utvecklingen skall i huvudsak syfta till praklisk lillämpning

3. Inom några för informationsförsörjningen centrala områden behövs i landel en kompelens av hög, internationell klass.

En slor del av DFI: s anslag avsätts för forskning och utvecklingsverksamhel inom informationsförsörjningen. Endasl en mindre del av detta avser emellertid forskning av den art som finansieras av traditionella forskningsråd.

Med en myckel schematisk indelning är det tre områden som forskningsresurserna speciellt inriklas pä.

- Sludier av behov och användning av velenskaplig och teknisk informalion.

- Biblioteksforskning, dvs. forskning som avser verksamhet vid bibliotek, informationscentraler och andra informationsförmedlande instanser.

- Kompetensuppbyggnad inom för informationsförsörjningen inlressanla områden.

Inriklningen av DFI: s verksamhet styrs av två slag av priorileringar, dels av poliliska priorileringar i samhällel i övrigt, dels av informalionsför-sörjningsmotiverade priorileringar.

De politiska prioriteringar som främsl påverkar inriklningen av den av

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 196

DFI finansierade forskningen är främst forskningspoliliken, industripolitiken samt dalapoliliken. Under de senasle åren har regeringen presenleral handlingsprogram i dessa frågor.

De priorileringar som ulgår från lägel inom informationsförsörjningen i landel har formulerats i följande tre punkier:

- Bättre utnyttjande av existerande resurser och ijänsler.

- Snabbare dokumentleverans.

- /?/A7rtJgrundforskning inom cenlrala områden, t.ex. behov och utnyttjande av information, systemutveckling.

För den fortsatta verksamheten lorde behovet av datorleknisk och sy-slemkunnig personal komma all kvarstå och även öka vad avser personal med särskild kunskap om informationsförsörjningsproblematik. Behov av personal med bl. a. samhällsvetenskaplig (t. ex. sociologi, psykologi, statskunskap, ekonomiska ämnen), juridisk och humanistisk bakgrund bedöms även öka.

Ett behov av kunskap avseende områden som library management och moisvarande finns redan i dag men kan f. n. tillgodoses endasl i liten utsträckning.

En systematiserad forskarutbildning inom informationsförsörjningen byggande på grundutbildning och/eller aklivi arbete inom området, bör komma lill stånd.

DFI framhåller all effekterna av prioriteringarna vid en nedskärning med 10 % under perioden skulle med hänsyn till att det i 1983 ärs budgelproposilion genomfördes en minskning av DFLs anslag med ca 10 % (frånsett viss pris- och löneomräkning) redan till budgelårel 1983/84 innebära ell myckel slarkl avbräck i verksamhelen inom ell område av avgjord strategisk belydelse i bl.a. forsknings- och industripolitiskt avseende.

Nedskärningar medför all salsningar på kompetensuppbyggnad (bl.a. stipendiatprogram) och på riktad grundforskning måsle bli mindre. Också direkta försöksverksamheter kommer all få inskränkas.

DFI har redan nu strävat efter atl bedriva projekl gemensaml med seklorsorgan m.fl. Utvecklingen framöver, bl.a. med minskade anslag, kommer att ytterligare öka behovel av samfinansiering.

Institutioner med vilka samverkan, ibland samfinansiering, skett och sker är bl.a. forskningsrådsnämnden (FRN), humanislisk-samhällsvelen-skapliga forskningsrådet (HSFR), slalens råd för byggnadsforskning (BFR), slatens kulturråd, slyrelsen för leknisk utveckling (STU), induslriverkel, utvecklingsfonder och televerket.

En ytterligare förutsättning för informationsförsörjningen är alt ett väl utbyggt internationellt samarbete finns. DFI kommer att söka bygga ut della än mer, även inom konkreta projekl.

DFI framhåller all DFI-slödda projekl placeras ul vid en rad institutioner där förulsältningarna för arbelel finns. Inom högskolan stöder DFI f. n.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 197

sådan verksamhel vid universiteten i Umeå (INFORSK) och Linköping (LIBLAB). Mer omfattande projeklverksamhel finns också vid bl.a. lekniska högskolan i Slockholm och karolinska institutet.

På sikt bör en mer kontinuerlig verksamhel finnas vid fler institutioner, med olika profilering. Vid en permanentning av sådana verksamheter bör i vart fall basfinansieringen gå över resp. högskoleenhet (motsv.). Forskarutbildning bör etableras med anknytning till högskolan i Borås.

Finansiering av verksamhel vid fasta institutioner eller forskargrupper bör på sikt gå via resp. högskoleenhet vad avser basorganisalionen.

Kulturinstitutioner

Statens kulturråd

Enligl instruktionen (1974:644) för statens kulturråd skall rådet främja förverkligandet av målen för den statliga kulturpolitiken. Rådet handlägger ärenden om slatliga ålgärder som rör teater, dans och musik, litteratur och folkbibliotek, konst, museer och utställningar saml folkbildning och folkrörelser.

Vidare skall rådel enligt sin instruktion följa forsknings- och utvecklingsarbetet på kulturområdet.

N uläge

Kulturrådet har hittills inte haft egen forskningsverksamhel. Inte heller har kulturrådet i nämnvärd omfallning gett bidrag till forskning. Sedan är 1979 har rådel i samarbele med fackliga organisationer och studieförbund bedrivit två ulvecklingsprojekl. Kultur i arbetslivet och Kultur i boendemiljö, i vilka forskare har medverkat. Tidigare har dessa forskare delvis finansierats av kulturrådet men under budgelårel 1982/83 har forskarinsatserna helt bekostats av Riksbanksfonden resp. Delegationen för folkrörelseforskning.

Förslag

Kulturrådet presenterar en forskningsplanering för perioden 1984/85-1988/89 som utgår från alt riksdag och regering beslutar om en omfördelning av medel för forskningsändamål. Planeringen bygger på att kulturrådet i någon form får disponera ett tillskott på 1.5 milj.ki". för budgetåret 1984/85 vilket ökar till 3 milj.kr. budgetåret 1988/89. Verksamhelen avses omfalla långsiklig kunskapsuppbyggnad i samarbete med institutioner för forskning och konstnärlig ulbiidning vid högskolan saml forskarmedver-kan i ulvecklingsprojekl och framtidsstudier som kulturrådet bedriver eller deltar i. Dessulom avser kulturrådet atl anslå minsl 150000 kr. till forskningsinformation och för all stimulera kontakter mellan forskare och kulturellt verksamma. Della moisvarar det belopp som kulturrådet nu kan avsätta för hela sin forskningsinriktade verksamhel.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 198

Riksarkivet och landsarkiven

Riksarkivet är cenlral förvaltningsmyndighet för arkivfrågor och chefsmyndighel för de sju landsarkiven i Uppsala, Vadslena, Visby, Lund, Göteborg, Härnösand och Östersund. I arkivmyndigheternas uppgifter ingår atl vara arkivdepåer och alt understödja forskning.

Riksarkivets seklorsansvar kan sammanfattas i tre huvudmål, som alla har stark anknytning lill och betydelse för forskning, nämligen

atl verka för ralionell arkivbildning och arkivvård hos slatliga myndigheter, kommunala organ och enskilda arkivbildare,

all främja forskning inom skilda områden genom alt tillvarata och göra arkivmaterial tillgängligt saml

att tillgodose uppställda kulturpoliliska mål genom atl bevara väsentliga delar av del nationella kulturarvet och eftersträva all det kommer lill utbredd användning.

Nuläge

Den verksamhet av forskningskaraktär som riksarkivet bedriver, innebär huvudsakligen teknisk konlroll av moderna medier, utgivning av stenografiska rådsprolokoll 1674-1688, forllöpande utgivning av svenska medeltidsbrev (svenskt diplomalarium) samt undersökning av medeltida pergamentsomslag i äldre kamerala arkivbestånd.

Tyngdpunkten i pågående forskning ligger med avseende på ekonomiska resurser dels på kontrollen av moderna medier (250000 kr.), dels på de två sistnämnda uppgifterna, svenskl diplomalarium (880000 kr.), och undersökningen av medeltida pergamentsomslag (230000 kr.), vilka år 1976 överfördes från Vitterhetsakademien till riksarkivet. Dessa uppgifter har sålunda inle valls utifrån riksarkivels egna behov av forskning och faller delvis ulanför arkivvetenskapen i egentlig mening.

I ell internationellt perspektiv släpar svensk arkivvelenskaplig forskning efter när det gäller all analysera, sammanslälla och ulål presenlera de mångmila arkivbeståndens informationsinnehåll och adminislraliva bakgrundsförhållanden. Däremoi är svenskl arkivväsen mer avancerat, i vissa avseenden bland de ledande länderna, i fråga om det lekniska områdel och behärskningen av den löpande arkivbildningsprocessen. Detta utesluter inle all besvärande kunskapsluckor och starka behov av kontinueriig metodutveckling föreligger också här, orsakade inte minsl av de moderna arkivmediernas starka föränderlighel.

Förslag

Riksarkivet har angivit en rad uppgifter av FoU-karaktär som väsentliga, bl.a. bevarande av "muntlig historia", ulvecklingen av tekniker för papperskonservering, undersökning av riksarkivets användarkategorier, studium av proveniensprincipens tillämpning liksom av gallringsideologins ulveckling och prakliska tillämpningar samt datorstödda forskarserviceru-liner.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 199

Riksarkivet har emellertid bedömt del som mest väsenlligl all få till stånd forskning inom arkivvelenskapens cenlrala delar och föreslår fyra särskill angelägna projekt för planeringsperioden 1984/85-1988/89, omfattande moderna mediers påverkan på arkivteorin och dess prakliska lillämpning, förbättring av forskarsamhällets användning av arkivmaterial, en total översikt över riksarkivets bestånd och administrationshistorisk forskning.

Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv

I myndigheten dialekt- och ortnamnsarkiven saml svenskl visarkiv (DOVA) ingår dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala, ortnamnsarkivet i Uppsala, dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund, dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivel i Göteborg, dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå samt svenskt visarkiv. Myndigheten har till uppgift att samla in, bevara, bearbeta och utge maierial om svenska, samiska och finska dialekter och folkminnen samt ortnamn i riket, ombesörja statliga ortnamnsundersökningar, handlägga ärenden om fastställande av ortnamn m. m. saml insamla, bevara, bearbeta och utge maierial om visor och folkmusik.

Nuläge

Myndigheiens uppgifter inom forskningsområdet uppvisar stora likheter med de forskningsuppgifter som åvilar universitetsinstitutionerna. Därutöver lillkommer en myckel omfattande arkivmässig bearbetning av del insamlade materialet, så att del dels blir tillgängligt för forskningen dels bevaras till eflerväriden.

Förslag

För atl arkiven skall kunna fylla sin funktion krävs alt de samlar in ett så fylligt tradilionsmaterial som möjligl. Eftersom dialekterna och den äldre folkkulturen snabbi häller på atl försvinna arbetar arkiven i lidsnöd. I en snabbi föränderlig lid måsle också samlida traditionsförändringar dokumenteras. En ralionell tradilionsinsamling förutsätter alt insamling och bearbetning följs åt. Dessulom måste materialet göras tillgängligt för dagens forskare och bevaras på ett ändamålsenligt sätt för framtida forskare.

Insamlingsverksamheten inriktas på atl komplellera luckor i lidigare insamlat material och att systematiskt undersöka geografiska områden som blivit kvantitativt eller kvalilativl otillräckligt undersökta. De mindre arkiven kan dock på grund av bristande resurser inle bedriva en systematisk insamling. Deras möjligheter lill vetenskaplig bearbetning och publicering är också ringa.

Den huvudsakligen historiskt inriklade forskning som sker vid DOVA-arkiven har numera stora rekryteringsproblem. Om inga åtgärder vidlas kommer myndigheten atl tvingas satsa på en myckel resurskrävande internutbildning. DOVA vill, som en insats för en allmän volym- och

Prop. 1983/84:107   Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 200

kompetenshöjning, föreslå alt myndigheten tilldelas två doktorandtjänster för forskarutbildning inom DOV A:s verksamhetsområde. Tjänslerna avses ge velenskaplig kompetens för deltagande i arkivens planmässiga publiceringsverksamhet.

Riksantikvarieämbetet

Riksantikvarieämbetet (RAÄ) är central förvaltningsmyndighet för kulturminnesvården i landet. Regionall svarar länsantikvarierna på länsstyrelserna saml länsmuseerna för kulturminnesvärdande uppgifter.

RAÄ har lill uppgift alt verka för en övergripande planering av kulturminnesvärden och bevaka kulturminnesvårdens intressen vid bebyggdse-och annan samhällsplanering. Vidare skall RAÄ leda arbetet med alt inventera och dokumentera kullurminnen och kulturmiljöer, handlägga frågor om vård och bevarande, ge råd och anvisningar samt främja utbildning och information rörande kulturminnesvården.

Nuläge

De senasle 10-15 åren inom kulturminnesvården har utmärkts av genomgripande reformer, omorganisaiion och decentralisering. Kulturminnesvården har fåll en fastare slällning i samhällsplaneringen och arbetet har koncentrerats pä alt föra ul och befästa de kulturpoliliska målen atl bevara och levandegöra kulturminnena. Detta arbete har delvis gåll ul över kunskapsuppbyggnad och forskning. 1980-lalet har medfört en omsvängning och en starkare betoning av behovet av forskning. Den slarkare integreringen i samhällsplaneringen och vidgningen av ansvarsområdet har också medförl behov av forskning av nyll slag.

Vid myndigheten finns en intern forskningsnämnd. RAÄ bör bedriva och initiera forskning som ger syslemalisk, översikllig, riksiäckande kunskap om kulturminnen, kulturmiljöer och kullurminnesdata och fördjupad kunskap om representativa kulturminnen och kulturmiljöer. Vidare bör RAÄ bedriva forskning som ger förbättrat underlag för beslut och planering och förbättrade meloder i kulturminnesvårdens verksamhel saml forskning som föranleds av samhällsförändringar med konsekvenser för kulturminnen och kulturmiljöer.

RAÄ bör dessulom hälla adekvat insamlat och bearbetat maierial tillgängligt för extern forskning, följa forskningen utanför RAÄ av intresse för kulturminnesvården, sprida forskningsresultat samt identifiera forskningsbehov och försummade forskningsområden.

Forskning för kulturminnesvården berör en rad olika ämnesområden och discipliner. Forskaren måsle vanligen arbela tvärvetenskapligt och ulöver sin ämnesspecialilel tillägna sig andra ämnesområden, meloder och hjälpvelenskaper. Flerlalel av dessa ämnen har moderinslilulioner vid ett eller flera universilel i landet, vilka kan tillgodose seklorns behov av utbildning och expertis. Det råder dock inle alltid god överensslämmelse

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 201

mellan sektorns behov och högskolans kapacitet. Flera ämnen av intresse för sekiorn befinner sig i en krissituation, andra har inle kapacitet att motsvara en ökad efterfrågan på utbildade studerande, som t.ex. medel-lidsarkeologi. Åter andra saknas helt inom högskolan, varför myndigheten fungerar som enda ämnesinstilulion i landet.

Kullurminnesvårdsforskningen kan delas upp i två huvudriktningar: dels objekl/materialinriktad forskning, som studerar kullurminnena, kulturmiljöer och data kring dem (företrädesvis långsiktig kunskapsuppbyggnad), dels metod/teknik inriklad forskning (företrädesvis scklorsforskning). som studerar verksamhetens olika grenar och utvecklar tekniker och metoder för all förbällra dem.

Den forskning som ulförs inom myndigheten på ordinarie anslag återfinns huvudsakligen inom de s.k. jörskningsföretagen, dvs. dels långsikliga och koniinueriiga projekt, som sedan länge varit lierade med myndigheten och under senare år överförls från humanistisk-samhällsvelenskap-liga forskningsrådet (HSFR) till ämbetet (Runverkel, Sveriges kyrkor och Det medeltida Sverige), dels Riksantikvarieämbetets Gollandsundersök-ningar (RAGU). De anställda vid dessa enheter utför kvalificerad forskning till ca 50 % av tjänsten (budgetåret 1982/83: 3,1 milj. kr.).

Utöver denna internfinansierade forskning tillkommer externfinansierad forskning, nämligen forskning finansierad av forskningsråds- och fondmedel. Enheter vid myndigheten söker åriigen slora belopp främsl frän HSFR i konkurrens med högskolan och enskilda forskare. Rädsmedel finansierar merparten av myndighetens slörre projekt (1982/83 ca 2 milj. kr.).

Den lolala förbrukningen för sektorsforskning och långsiktig kunskapsuppbyggnad uppgår lill 4,9 milj. kr., fördelade på ell 60-ial olika slörre och mindre forskningsprojekt. Av dessa svarar forskningsföretagen för 3.1 milj.kr. Av förbrukningen för dokumentationsverksamhet, drygl 21 milj.kr., ulgör 20 milj.kr. bundna anslag för fornminnesinventering, ex-ploaleringsundersökningar samt AMS-medel. RAÄ saknar dock egna rörliga sektorsforskningsmedel.

Förslag

Arbetet med långsiktig forskningsplanering är vid myndigheten i ett inledningsskede. Det återstår att i del fortsatta interna programarbetet prioritera de identifierade forskningsbehoven, inle minst med hänsyn till den befintliga forskarpoleniialen. Vidare bör myndigheiens forskningsansvar närmare definieras i relalion lill andra seklorer.

RAA har preliminärt formulerat fyra programområden för forskningen inom kullurminnesvårdssektorn, nämligen

1. fornminnen och fornvård,

2. kulturlandskap, miljö och landskapsvård.

3. bebvggelse och byggnadsvård samt

4. övergripande kulturminnesvårdsfrågor, information och levandegörande.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 202

Som seklorsorgan har myndigheten all för den givna femårsperioden inom resp. programområde särskilt beakta följande problem:

- akuta vårdbehov, hotade objekl,

- eftersläpande materielbearbelning,

- eftersatta områden.

Inom programområdena I och 2 framslår den slora eftersläpningen i vetenskaplig bearbelning av landets grävnings- och invenieringsmaterial som det f.n. största problemet i den arkeologiska forskningen. Synteser, uivärdering och kunskapsålerföring måste till, den potentiella kunskapsmassan utvinnas, för alt de gjorda invesleringarna i dokumentationsverksamheten skall förränta sig.

RAÄ har inlett förarbeten för ett forskningsprogram om kulturlandskapels framväxt. Syflel är alt systematiskt lägga upp en rad tvärvetenskapliga delprojekt som sammanlagna skall belysa kulturlandskapets utveckling från förhistorisk lid fram till 1800-talels slut. Med några valda regioner i Sverige som exempel skall projektet söka ge en översiktlig helhetsbild av kulturlandskapets framväxt med hänsyn till landskapels humanekologiska förutsättningar och den sociala och ekonomiska utvecklingen.

Utöver här nämnda projekt har myndigheten inom programområdet redovisat ett relativt slort anlal forskningsämnen, dels sådana med karaktär av långsiktig kunskapsuppbyggnad, dels inomvelenskapligt motiverad forskning.

För programområde 3 saknas motsvarigheter till de fylliga kunskapsöversikter och ulredningar om forskningsbehov som föreligger på fornsi-dan. Kulturminnesvårdens seklorsansvar för bebyggelsen gäller dels den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen i allmänhel, dels de av speciallagstiftningen omfattade utvalda monumenten. Dokumentation, värdering, urval, tillsyn och vård av den senare byggnadskategorien måsle bygga på kunskap om hela beståndet, dess antal, ålder, geografiska spridning och egenskaper. Ett kunskapsunderiag motsvarande fornminnesinventeringen finns inle för byggnadsbeslåndel. Utvärdering och systematisering av föreliggande maierial är ell akut behov. Del brislande kunskapsunderiagel gör svårigheterna belydande i del antikvariska arbetet. Ärendehanteringen blir mer tidsödande, urval, granskning och beslut baseras på ett otillräckligt underlag.

De byggnadsanlikvariska sektionerna inom myndigheten, liksom de regionala kuliurminnesorganen, har mot bakgrund av denna situation anmält stora forskningsbehov. Dessa behov gäller lill slor del dokumentationsverksamhet som utgör en nödvändig grund för forskning.

När det gäller byggnadsvård är ämbetets FoU-resurser begränsade redan när del gäller monumenlvård. En syslemalisk bevakning av forskning och forskningsbehov går knappast all genomföra, vare sig del gäller en inriktning mot monumenten eller en vidare bevakning av allmän byggnadsvård. När del gäller all tillvarata kulturminnesvårdens intressen kommer

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 203

nya och stora krav alt ställas på ämbelel, bl. a. från den externa forskningen i och med alt ombyggnads- och underhällsverksamhel ökar i förhållande till nybyggnad.

Programområdet 4 rör övergripande kullurminnesvårdsfrågor m. m. Del omfatlar behov av forskning om kulturminnesvårdens mål, medel och effekter, dess roll i den översiktliga samhällsplaneringen, utåtriktad verksamhel, opinionsbildning, informationsspridning saml kulturminnesvårdens ideologi och teori.

För all tillgodose del sektoriella forskningsbehovet inom kullurminnesvårdsomrädet behöver RAÄ tillföras medel i första hand för forskningen som sådan, men även för all säkra kontinuitet och effektivitet i forskning och forskningsplanering inom myndigheten, för atl bedriva bevakningsforskning och för alt täcka forskningsomkoslnader av olika slag. Resursbehovets storlek har för budgetåret 1984/85 beräknals lill 6 nriilj. kr. med en successiv ökning till 11 milj. kr. budgetåret 1988/89.

Statens historiska museer

Historiska museet, kungl. myntkabinettet, medelhavsmuseet och lekniska institutionen ingär i myndigheten riksantikvarieämbetet och slalens historiska museer.

Det åligger de tre museerna atl bl.a. vetenskapligt bearbeta samlingarna. Inom myndigheten finns en intern forskningsnämnd.

N uläge

Slalens historiska museum förvarar och släller ut föremål och föremålskomplex från företrädesvis förhistorisk lid och medeltid, och är vid sidan av universilelen en av de få inslitulioner i landel som har kvalificerad forskarutbildad personal inom ansvarsområdet. Under efterkrigstiden har de arkeologiska undersökningarna slarkl ökal på grund av samhällsutbyggnaden. Delta har lett till all fyndlillströmningen till museet ökal dramatiskt. I museets forskningsplanering ingår ell femtiotal forskningsuppgifter. Huvuddelen av denna verksamhel är ämnesinriktad och ingår i den långsikliga kunskapsuppbyggnaden.

Vid myntkabinettet bedrivs f. n. dokumentations- och forskningsarbete inom antik numismatik, medaljhistoria och sedelhistoria.

Vad gäller medelhavsmuseel är den internfinansierade forskningen lill allt övervägande del scklorsforskning inriklad på museets samlingar. Den externt finansierade forskningen är till sin huvuddel alt rubricera som långsiktig kunskapsuppbyggnad.

Tekniska institutionen skall vara en central konserveringsanslali med ansvar för vård och konservering av alll maierial som faller inom myndighetens ansvarsområde. Delta innebär även forsknings- och utvecklingsarbete om förvaringsmiljö, vård och konserveringsmeloder. För institutionen gäller scklorsforskning, ulveckling av konserveringsmeloder och för-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 204

bättrad bevarandemiljö. Det långsiktiga kunskapsuppbyggandei utgör den forskning som rör dels orsakerna till materialens nedbrytning både före och efter konservering, dels hur förändringar i miljön på sikt måsle mötas för atl bevarandet över huvud tagel skall vara möjligt i framliden.

Förslag

För atl skapa bällre förutsättningar för statens historiska museum atl nå de uppställda målen fordras både sekloriellt forsknings- och ulvecklingsarbete saml långsiktigt kunskapsuppbyggande både inom museologin och inom de ämnen museet har att företräda.

Myntkabinettet. I Sverige existerar del ell ovanligt markant missförhållande mellan numismaliskl forskningsmaterial och numismatisk forsk-ningspolential. De få forskarna räcker inte till för del slora materialel.

För medelhavsmuseet föreligger följande programområden av särskild belydelse, nämligen forskningen kring museels samlingar, forskning kring maierial där museet fält ett forsknings- och publiceringsansvar samt egna ulgrävningsprojekt i medelhavsomrädel.

För lekniska institutionen finns behov av forskning rörande bl.a. utveckling av konserveringsmeloder samt forskning kring äldre hantverks-metoder och material.

Myndigheten ser positivt på ett ökal samarbele med högskolan. Kullurminnesvårdssektorn och museerna har myckel atl vinna pä atl forskning i ökad ulslräckning utförs inom högskolan. Myndigheten anser dock att del vore olyckligt alt föra all långsiktig kunskapsuppbyggnad och inomvelenskapligt motiverad forskning till högskolan. Del är avgörande för kvaliteten i myndigheiens verksamhet all viss forskning av grundforskningkarak-tär bedrivs inom myndigheten.

Myndigheten anser atl inrällande av adjungerade professurer inom cen-iralmuseernas ämnesområden skulle innebära ett värdefulll tillskott både för forskningen i sig och för atl stärka kontakterna mellan högskolan och myndigheten.

Myndigheten uppskattar att omkring 3 milj.kr. bör lillföras de fyra nämnda institutionerna för ifrågavarande verksamhet. Medlen bör bl.a. ulnylljas för sektorsforskning och långsiktig kunskapsuppbyggnad, personalens forskarutbildning och omkostnader i samband med forskningsverksamhet.

Statens konstmuseer

Myndigheten statens konstmuseer omfattar nationalmuseet, moderna museet, östasiatiska museet och en förvaltningsenhet. Enligl instruktionen (1976:439) skall myndigheten bl.a. vetenskapligt bearbeta sina och övriga slalen tillhöriga eller av staten understödda samlingar av konst och konsthantverk.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 205

Nuläge

Inom sina resp. ansvarsområden bedriver nationalmuseet, moderna museet och östasiatiska museet forskning, företrädesvis med egen vetenskapligt utbildad personal och med egna medel. Forskningen är i första hand knulen lill museernas föremålsbestånd och lill problem med samlingarnas uppbyggnad.

Utslällningsverksamhelen vid museerna är intimt knuten lill forskningen. Utställningarna är ofta resultat av forskning.

Vid nationalmuseet och östasiatiska museet utges vetenskapliga bulletiner, i vilka publiceras resultatet av forskning som bedrivs såväl inom som ulom myndigheten. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet har lämnat bidrag till dessa bulletiner.

Förslag

Kostnaden för framtagning av manuskript till statens konstmuseers årsbok beräknas lill 50000 kr. per år. För resonerande kalaloger inkl. publicering beräknar myndigheten för nationalmuseets vidkommande ca 650 000 kr. per år.

Resultatet av forskningen vid moderna museet offentliggörs i slörsla ulslräckning i av moderna museet publicerade kataloger. För alt bereda personalen möjligheler lill forskarutbildning behövs 200000 kr. per år.

För östasiatiska museels vidkommande innebär utgivandet av museets bulletin (Bulletin of The Museum of Far Eastern Antiquities) en viktig länk lill den stora internationella forskningen. Arbetet med bulletinen beräknas kosta 50000 kr. per år.

För forskarutrustning och forskarservice behöver slatens konstmuseer ett åriigt lillskolt med 50000 kr.

Livrustkammaren, Skoklosters slolt och Hallwylska museet

Livrustkammaren har lill uppgift atl belysa kulturhistoria med anknylning till den forna arsenalen, de kungl. livrusl-. kläd- och skaltkamrarna saml hovstallel. Skoklosters slott har lill uppgift att belysa den kulturhistoria som har samband med slottsbyggnaden, dess användning och samlingar. Hallwylska museet har samma uppgift beträffande Hallwylska palatset. Del åligger myndigheten bl. a. atl vetenskapligt bearbeta de samlingar som har anförtrotts myndigheten.

N uläge

Vid myndigheten bedrivs f.n. forskning och långsiklig kunskapsuppbyggnad inom områdena kulturhistoria, vård och konservering.

Förslag

En kulturhistorisk forskning som samtidigt är ivärvelenskapligl inriklad måsle finnas inom myndigheten.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 206

Konserveringsforskningen inom myndigheten är nödvändig för de kulturhistoriskt värdefulla samlingarnas fortlevnad. Resullalen torde även kunna nyttiggöras inom andra museer.

Skoklosters slolt har ett unikt värde som kulturhistorisk helhetsmiljö, därigenom all flera makthavares represenlationsmiljöer förvaras i ett slolt från 1600-lalel. Inom denna helheismiljö finns ett brett spektrum av fast inredning och av föremål från verktyg, som har använts vid slottsbyggel, till konstföremål av hög konstnärlig halt. Detsamma gäller Hallwylska museets samlingar och livruslkammarens kungliga samlingar. Del är dessa kulturhistoriska helhetsmiljöer som prioriteras vid myndigheiens forskningsplanering.

Myndigheten beräknar att omkring 1,1 milj.kr. behövs i resursförstärkning för forskningsverksamheten.

Naturhistoriska riksmuseet

Naturhistoriska riksmuseet har till uppgift atl främja intresset för, kunskapen om samt forskningen rörande växt- och djurvärlden, jordens uppbyggnad och historia samt människans biologi och naturmiljö. Del åligger museet särskilt atl bl.a. vetenskapligt bearbeta de samlingar som anförtrotts museet, driva och slödja forskning inom de ämnesområden som omfattas av museets verksamhel. Inom ämnesområdet isotopgeologi åligger det museet särskilt alt fortlöpande och i lämpliga former samarbeta med riksantikvarieämbetet och historiska museet, universilelel i Slockholm och Sveriges geologiska undersökning.

Nuläge

Riksmuseet är ett av världens främsta naturhistoriska museer, såväl forskningsmässigt som med avseende på de biologiska samlingarnas omfång och kvalilel. Museets botaniska, zoologiska och paleontologiska samlingar utnyttjas också ständigt av forskare över hela världen. Museels egna forskare är engagerade i ett flertal internationella projekt. Samlingarna är alltfort del vikligasle underlaget för systematisk zoologi och botanik, basvetenskaper inom biologin och nära sammanhängande med evolutionsforskning, ekologi och biogeografi.

Det åvilar riksmuseet, liksom alla större museer i världen, ett globalt ansvar atl driva och påskynda utforskandet av jordens naturresurser, som exploateras och i slor utsträckning förstörs i en accelererande takt. Här krävs betydligt slörre insatser, som inle bara är inomvelenskapligt motiverade, utan som på sikt kan vara bestämmande för människans överlevnadsmöjligheter.

Undervisning och information är nödvändiga komplement till forskningsverksamheten. Riksmuseet har ett utbildningsansvar inom högskolan, genom atl åtta professurer är förenade med undervisnings-, handlednings- och examinalionsskyldighet vid densamma. Professurerna repre-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 207

senterar i flera fall ämnesområden som inte är företrädda vid universitetet i Slockholm, i vissa fall inle vid någon av landels högskoleenheter. Högskolans doktorander handleds av museels professorer. Doktoranderna ingår även i flera forskningsprojekl, som drivs i samarbele mellan riksmuseet och högskolan.

Ett välutvecklat samarbete förekommer mellan riksmuseet och slalens naturvårdsverk samt mellan riksmuseet och styrelsen för teknisk ulveckling. Inom enskilda projekt förekommer vidare samverkan med länsslyrelser, landsting, centrala och regionala museer, arbetarskyddsfonden osv.

Riksmuseet anser atl museels kompetens inom skilda områden bättre kunde utnyttjas inom den sektoriella forskningen, om resurser för långsiklig kunskapsuppbyggnad fördes över från seklorsorganen lill museet.

Riksmuseet tar i yttrandet systematiskt upp museets grundforsknings-verksamhet, den långsikliga kunskapsuppbyggnaden samt tillämpad forskning och uppdragsforskning sektion för sektion.

Förslag

Insamling, hanlering och utnyttjande av miljödata, inkl. naturvetenskapliga samlingar, är förutsättningar för såväl forskning som naturvård. Riksmuseet anser alt om museet skall ges nalionelll arkivansvar för miljöda-laomrädet - vilket i och för sig vore naturligt - krävs betydligt ökade resurser för vård, katalogisering, registrering, lagring av ADB-baserad informalion och ulveckling av ADB-ruliner.

Nalurvårdsundersökningar är beroende av laxonomisk expertis och kunskap. Riksmuseet är landets cenlrum för sådant kunnande. Den zoologiska servicecentralen (ZOOTAX) fyller i detta sammanhang en viklig funklion. Denna verksamhel bör kompletteras med en moisvarande botanisk serviceorganisation (BOTTAX) med specialisitjänsler inom i första hand mykologi, algologi, bryologi och kritisk fanerogamiaxonomi.

På del nationella planet måsle museets huvuduppgift, den allmänna dokumentationen av naturmiljön, alltfort priorileras. Dessulom måste slörre insalser göras inom flora- och faunavård, naturskydd och miljödo-kumenlation. Riksmuseets forsknings- och utvecklingsansvar i detta sammanhang bör definieras och ansvarsfördelningen visavi naturvårdsverket och andra myndigheter klargöras.

På del internationella planet är del nödvändigt att prioritera forskning som syftar till ökade kunskaper om hotade växt- och djurarter framför allt i tropiska ekosystem.

Behovel av ytterligare resurser för forskningsverksamheten uppskattar riksmuseet till 8,5 milj. kr.

Slalens sjöhistoriska museum

Statens sjöhistoriska museum har till uppgift atl främja kunskapen om det svenska sjöförsvarets, den svenska handelssjöfarlens och del svenska

Prop. 1983/84:107   Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 208

skeppsbyggeriets verksamhet och utveckling genom tiderna. Del åligger museet bl.a. all vetenskapligt bearbeta samlingarna.

Nuläge

Inom museets verksamheisområden är det knappast möjligl all dra klara gränser mellan långsiklig kunskapsuppbyggnad, sektorsforskning och inomvetenskaplig forskning. Den forskning som bedrivils vid museet har gåll ut på atl finna bästa möjliga arbetsmetoder vid marinarkeologiska undersökningar samt atl klarlägga skeppstekniska sammanhang under äldre lid.

Förslag

För den akluella femårsperioden planerar museet forskningsarbete om bl.a. marinarkeologisk farlygsdokumentation, kring Wasa och museels övriga föremålsbestånd.

Forskningen avses utföras i samverkan med universilel och andra museer.

Museet uppskattar behovet av ytterligare resurser för forskningsverksamhet under den närmasle femårsperioden till 220000 kr.

Etnografiska museet

Museet skall befrämja intresset för och kunskapen om främmande kulturer, framför allt utomeuropeiska. Del åligger museet atl vårda, förteckna och vetenskapligt bearbeta samlingarna samt atl driva och stödja forskning i de ämnen som tillhör museels verksamhelsomräde.

N uläge

Museet förfogar över fyra forskartjänster saml två personliga forskartjänster med lönebidrag. Forskningen är integrerad i museels verksamhel och endasl en mindre del av forskarnas verksamhet kan kallas forskning i egentlig mening. Antropologi är museets huvudämne. Forskningsverksamheten är särskilt inriklad på u-länder. Ursprungsbefolkningarna är del mesl angelägna enskilda forskningsprojektet. Museels forskning är ofta kopplad lill andra institutioner inom och ulom landet. Museet framhåller all resurserna för forskning är myckel små och atl ytterligare besparingskrav skulle få allvarliga konsekvenser för forskningsverksamheten. Nya samlingar tillförs numera museet i sä liten omfattning atl kunskapsiillväxlen urholkas.

Förslag

Museet ser som de mesl angelägna uppgifterna all aktivera arbetet kring urbefolkningarnas situation saml forskningssamarbetet med de länder som museet har särskill betydelsefulla samlingar från.

Museet beräknar det lotala medelsbehovel för forskning den närmasle

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 209

femårsperioden lill 1245000 kr. Behovet av personal med forskarutbildning har beräknals lill fyra och koslnaderna för utrustning till 20000 kr: Museet har också uttryckt behov av ytterligare forskarrum. För långsiklig kunskapsuppbyggnad begär museet 425000 kr. för fältstudier, biblioteksförvärv, gästforskare, konlaklresor m. m.

För finansieringen av de akluella forskningsprojekten avser museet all även söka medel från Svenska Institutet, SAREC och olika fonder.

Arkitekiurmuseel

Museet skall belysa byggnadskonsten, samhällsplaneringen och bebyggelseforskningen. Museet skall därvid särskilt levandegöra den byggda miljöns samband med samhällel och samhällsplaneringen. Det åligger museet all vårda, förteckna, vetenskapligt bearbeta och genom nyförvärv berika samlingarna.

Nuläge

Den vetenskapliga bearbetningen av samlingarna är inlegrerad i museets löpande verksamhel och under de senasle fem åren har museet erhållit sammanlagl 400000 kr. frän forskningsråd och fonder. I huvudsak har anslagen erhållits som stöd för produktion av böcker och utställningar.

Förslag

Museet planerar forskningsprojekt inom bl.a. områdena bebyggelsekunskap, arkitektonisk planering, byggnadsteknik och byggnadsmaterial.

Museet beräknar det lotala medelsbehovet för forskning den närmasle femårsperioden lill 3950000 kr. Museet har också uttryckt behov av minsl en egen kvalificerad forskare.

De forskningsprojekl som planeras förulsälls finansieras genom anslag från humanislisk-samhällsvelenskapliga forskningsrådet. Riksbankens jubileumsfond och statens råd för byggnadsforskning.

Slalens musiksamlingar

Myndigheten statens musiksamlingar, som bildades den I juli 1981, omfatlar insiiiulionerna musikbibliotekel och musikmuseet, en enhel för dokumentation saml ett gemensamt kansli. Enligl instruktionen (1981: 504) åligger del myndigheten bl. a. att vetenskapligt bearbeta de samlingar och del dokumenlalionsmalerial som har anförtrotts myndigheten. Musikmuseet har lill uppgift alt bedriva sin verksamhel bl a. genom forskning.

N uläge

Statens musiksamlingar uppskallar att cirka en tredjedel av anslaget (1 950000 kr.) till myndigheten går lill forskning och forskningsservice.

Vid musikbibliotekel ingår forskningsuppgifter i verksamheten vid handskrifts- och raritetsavdelningen. Musikmuseel bedriver forskning inom 14    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 107. Bilaga 5

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 210

sina ansvarsområden musikinstrument, uppförandepraxis saml folklig mu-sikkultur. Vid dokumenlationsenhelen bedrivs en högl specialiserad dokumentationsverksamhet (musikbibliografi, arkivregistrering, bilddokumentation) med nära anknytning lill forskning på motsvarande områden i nationellt och internationellt perspektiv.

Förslag

Fr. o. m. budgelåret 1983/84 kommer Operan atl företa mikrofilmning av

äldre material som är deponerat hos musikbiblioteket. Före och i samband

med filmningen behövs urvals- och uppordningsarbeten som har direkt

forskningskaraktär och som måste ulföras under ledning av expertis på

. biblioteket.

Musikmuseel har flera aktuella forskningsprojekl i gång bl.a. inslru-menlforskning i vård-, bevarande- och uppförandeprakliskl syfle saml samarbete mellan Nordens musikmuseer kring en gemensam skandinavisk terminologi för inslrumenlbeskrivning.

Vid dokumenlationsenhelen förbereds ett anlal publikationer i syfte all göra informationen om svensk musik och svenskt musikliv mer tillgänglig.

Nordiska museet

Nordiska museet är ett kulturhistoriskt museum med ett samlingsområde som omfattar arbete och liv i Sverige från 1500-talel lill nutid, saml jämförande maierial från andra länder, främst de nordiska. Museet skall enligl stadgarna bedriva velenskaplig forskning samt förmedla kunskaper i syfte atl vidga kännedomen om det svenska samhällel och dess historia. Museet skall genom sin verksamhel bidra till all öka människors medve-lande om hisioriska samband och ge dem impulser till att della i samhällsarbetet.

Till museet hör institutet för folklivsforskning vars syfle är alt främja velenskaplig forskning samt därpå grundad universitetsutbildning inom ämnel etnologi. Villkoren för den donalionsprofessur som hör till institutei regleras genom ett avlal mellan stiftelsen Nordiska museet och universilelel i Slockholm. Avtalet faslslälls av regeringen.

Museel är en sliftelse lill vilken ulgår slailigl driflbidrag. Regeringen ulser ledamölerna i stiftelsens styrelse saml fastställer museels stadgar. Till museet hör även Julita gård och Kulturarvet i Falun.

Nuläge

Forskningen är helt integrerad i museels verksamhel i övrigt. Resultaten presenteras på olika sätt t.ex. i form av utställningar, utställningskataloger, publikationer och artiklar. Forskning och dokumentation är sä nära förknippade med varandra all forskningsprocessen inte kan betraktas som fristående från dokumentaiionsprocessen. Huvuddelen av museels forskningsresurser används för dokumentation och endast en mindre del för forskning/bearbetning och presentation.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 211

Museel finansierar sin forskning med medel ur förvaltningsanslaget samt från privata fonder, stiftelser och i någon ulsträckning från humanislisk-samhällsvelenskapliga forskningsrådet.

Förslag

Ulifrån ett historiskt perspekliv vill museel salsa på forskning om sårbarheten i dagens samhälle - bl.a. beroendet av hög teknologi, naturresursernas ojämna fördelning och exploalering, bevarandet av utrotningshotade hanlverkskunskaper.

Museel planerar vidare forskning om invandring saml museiteknisk forskning.

Museet beräknar för perioden 1984/85-1988/89 del totala medelsbehovet för forskning fill 15 730000 kr.

Museel framhåller alt humanislisk-samhällsvelenskapliga forskningsrådet bör ompröva sin nuvarande policy i riklning mot ett ökal ansvarslagande för museels forskningsverksamhel.

Bidrag till Tekniska museet

Tekniska museel är en stiftelse till vilken utgår statligt driflbidrag.

Tekniska museet skall belysa utvecklingen inom ingenjörskonsten och dess grundvetenskaper samt inom industrin.

Enligl stadgarna för Tekniska museet skall museet inom sitt ämnesområde bedriva och främja vetenskaplig forskning.

Nuläge

Vid sidan om del löpande dokumentationsarbetet bedriver Tekniska museet teknikhistorisk forskning. Omfallningen är blygsam och svarar inle mot behovet på området och har främsl karaklären av långsiklig kunskapsuppbyggnad.

Förslag

För Tekniska museet framstår det som självklarl att museels roll som centralmuseum kräver stora salsningar på dokumentation och forskning för all kunna genomföra en adekvat och kontinueriig dokumentation av de samhällsseklorer som faller inom museels ansvarsområde.

Tekniska museet avser att i görligaste mån ulveckla och slödja en leknik- och leknikhisloriskl orienterad dokumentation och forskning där teknikens påverkan på samhälle och individ ges störte utrymme. Museel har är 1983 startat forskningsprojektet Landsbygdens elekirifiering. Den totala kostnaden för detta projekts genomförande beräknas uppgå lill 220000 kr. Genom sitt symposieulskott bedriver museet också ämnesinriktad uppdragsforskning. Symposieverksamhetens kostnader har beräknals till ca 50000 kr. årligen. Teknikhistorisk forskning presenleras också i Daedalus, Tekniska museets årsbok. Tekniska museet har ett åriigt behov

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 212

av medel för dokumentation och forskning, som kan beräknas lill ca 200000 kr.

Tekniska museel har i skrivelser till regeringen framställt begäran om en ändring av skatleförfallningarna så all bidrag från näringslivet lill Tekniska museel skall bli avdragsgilla vid bidragens inkomsttaxering.

UHÄ: s yttrande över sektorsorganens långtidsbedömningar

Enligl de principiella beslut som fattades av statsmakterna vid 1982 ärs riksmöle skall genom planering av högskolans och sektorsmyndighelernas långtidsbedömningar en samlad avvägning mellan skilda forskningsinsatser ske i regeringens forskningspoliiiska proposilioner. Som ell led i förberedelserna för 1984 års forskningspoliiiska proposition har regeringen uppdragit åt ett stort anlal seklorsmyndigheler (motsv.) att redovisa långtidsbedömningar avseende planering och finansiering av sektoriell forskning.

UHÄ skall enligt statsmakternas beslut beakta sektorsmyndighelernas långtidsbedömningar och infoga dem i femårsplanerna för högskolans forskning i anslagsframslällningen för budgelårel 1984/85, som också blir ell underiag för 1984 års forskningspoliiiska proposition. Av speciellt intresse är i della sammanhang sektorsorganens uppdrag atl ansvara för den s.k. långsikliga kunskapsuppbyggnaden för sektoriella ändamål. Så långl möjligl skall denna verksamhel förläggas lill högskolan.

Sektorsmyndighelernas långtidsbedömningar

Sektorsmyndighelernas längtidsbedömningar bekräftar i hög grad den bild av planeringssituationen som framgick vid de överläggningar UHÄ hade med ell slorl anlal seklorsmyndigheler höslen 1982. Mänga myndigheler har haft svårt alt lämna uppgifter i den form som förutsätts i regeringsuppdraget. Redovisningen skiljer sig starkt ål mellan olika myndigheter, bl. a. beroende på hur verksamhetsredovisningen f. n. är utformad och vilka traditioner som finns i fråga om långsiktig planering, kontakter med högskolan osv.

Den sammanställning av sektorsmyndighelernas längtidsbedömningar som redovisas i del 2 av UHÄ: s anslagsframslällning ulvisar också alt sektorsmyndigheierna är en myckel heterogen grupp. Den innefattar såväl forskningsråd, vars syfte är all främja vetenskaplig utveckling inom ell visst ansvarsområde (skogs- och jordbrukels forskningsråd), som sektors-forskningsorgan, vilkas syfte är alt genom stöd lill forskning direkt eller indirekl främja samhällsutvecklingen inom berörd seklor (t. ex. STU, BFR och arbetarskyddsfonden) saml sektoriella avnärnare, dvs. myndigheter och organisationer som beställer forskning som ett led i genomförandet av den egna verksamheten (t.ex. försvarels forskningsanstalt och slatens vägverk). Vidare ingår en ganska slor grupp enbart eller i huvudsak FoU-utförande myndigheter av lyp arbelarskyddsslyrelsen, slatens bakteriologiska laboralorium, riksmuseet.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 213

Utifrån dessa olika förutsättningar är svårigheterna slora all avgränsa "långsiklig kunskapsuppbyggnad" på någol enhelligl säll, och varierande tolkningar görs av detta begrepp. Likaså skiftar inställningen lill samverkan med högskolan när del gäller denna verksamhel. Några myndigheter, t. ex. slalens nalurvårdsverk, delegalionen för social forskning och SÖ, är positiva lill mer långsikliga avlal med högskolan för långsiklig kunskapsuppbyggnad med bl.a. extra tjänster, medan andra anser all högskolan även fortsättningsvis bör stå för den mer långsiktiga forskningen och kompetensuppbyggnaden för myndighelernas behov.

Myckel talar sålunda för atl denna första planeringsomgång belraklas som något av en "provomgång" där man får inrikla sig på huvuddrag och väsentliga frågor snarare än fullständig täckning av hela fältet.

Ojämnheten i sektorsmyndighelernas längtidsbedömningar hindrar dock inte all de ger en bredare överblick över seklorsforskningen än man tidigare haft tillgång till och att materialet innehåller flera utmärkla redovisningar och myckel som det är angeläget att arbeta vidare med.

Yttranden från lokala högskolemyndigheter och forskningsråd

I yttrandena från de olika högskolemyndigheterna uttrycks genomgående en posiliv attityd till fortsatt och ökad medverkan i sektoriell forskning och lill utvidgad samverkan med seklorsmyndigheler. Inlressel är stort för sektorsmyndighelernas problem och forskningsuppgifter, och i det av många fakultelsnämnder överlämnade underlagsmaterialet i form av bedömningar på institutions- och forskarnivå av sektorsorganens planer ges ingående belysning av och kommentarer lill nuvarande och föreslagen inriklning av forskningen, kunskapsbehov, befintlig kompetens och utvecklingsplaner. Samtidigt understryks i flerlalel fakultelsnämnders yttranden atl otillräckliga basresurser och i vissa fall brist på lokaler utgör ell hinder för den sektoriella forskningen inom högskolan. Yttrandena kommer alt tillställas sektorsmyndigheierna som ett led i den utvidgade dialog som etablerades i och med denna planeringsomgång.

En huvudfråga i de lokala högskolemyndigheternas yttranden är organisationen av den långsiktiga kunskapsuppbyggnad i högskolan som sektors-myndigheterna finansierar. Utbredd enighet råder om alt formerna härför bör ändras för att få en kvalitativt bra sektorsforskning, programmen bör få längre varaktighet och integreras i den forskningsverksamhet i övrigl som bedrivs inom högskolan, tjänsler bör inrältas och doktorandernas medverkan underiättas. Statens nalurvårdsverk framhålls av många remissinslanser som föredömligt i detta avseende med en stor andel av seklorsforskningen förlagd till högskolan, exlra professurer osv.

Den mycket uttalade högskoleopinionen på denna punkl får starkt slöd i forskningsrådens yttranden. HSFR hänvisar lill erfarenheterna av rådels forskartjänster på docentnivå och anser att en forskargrupp med garanlerad verksamhet under 6-10 är är ett minimum för alt nå effektivitet och

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 214

resultat av verklig belydelse för en sektor. Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) och medicinska forskningsrådet (MFR) gör liknande bedömningar för sina områden.

Avvägningen mellan sektorsorganens krav på att forskning ulförs inom av seklorsorganen prioriterade områden och behoven av kompetensuppbyggnad för denna forskning las också upp i yttranden från råden, varvid kvalitetsaspekterna på sektorsforskningen understryks.

NFR är kritiskt till sektorsmyndigheternas redovisning av framtida behov av kunskap och kompetensuppbyggnad. De bygger alllför myckel på det beslående, menar rådel, och de saknar de konstruktiva framtidsvisioner som behövs för all ell land inle bara i efterhand skall följa med den internationella ulvecklingen. Mer verklig "brain-storming" efterlyses, förslagsvis vid temadagar med deltagande av näringsliv, sektorsorgan och högskolan samt forskningsstödjande organ.

NFR anser vidare all de flesla sektorsmyndigheierna på del nalurve-lenskapligt-tekniska områdel, frånsett STU, naturvårdsverket och energiforskningsnämnden, visar myckel lilen förståelse för högskolans behov av kompetensuppbyggnad för seklorsforskningen. En uppbyggnad enbari baserad på sektorsmyndighelernas insalser skulle ske så långsamt all den skulle leda till myckel marginella ökningar av den långsikliga kompetensuppbyggnad som är nödvändig för en vetenskapligt högtstående sektorsforskning, anser NFR. Om riksdagens beslut alt högskolan i ökad utsträckning skall utnyttjas för scklorsforskning skall få någon innebörd fordras del därför forskningspolitiska beslut som innebär substansiella förstärkningar av högskolans basresurser för jusl delta ändamål. Upprustningen av basresurserna måste priorileras högre än ökning av sekiorsforskningsanslagen, hävdar NFR, som emellertid också betonar alt sektorsmyndighelernas synpunkter bör inhämlas på var dessa ökade basresurser skall sältas in.

I sin behandling av högskolans roll menar HSFR att det skulle vara lyckligast om högskolan genom ordinarie tilldelning tillfördes resurser i sådan ulslräckning att sektorsmyndighelernas önskemål kunde tillgodoses. I alla händelser bör en avsevärd förskjulning av de totala tillgängliga resurserna i denna riktning eftersträvas under de närmaste åren, anser rådel.

Vissa ytlranden över kulturinslitutionernas långtidsbedömning

Kulturinstitutionernas långtidsbedömningar har granskats av UHÄ, de lokala högskolemyndigheterna och forskningsråd. I yttrandena, bl.a. frän de berörda fakultetsnämnderna, framhålls genomgående atl forskningsanslagen på kulturområdet är för små. Sektorsmyndigheierna saknar nästan helt medel för all lägga ut forskning inom högskolan. Som exempel på områden, som inte har någon direkl motsvarighet i eller är svagt utvecklade inom högskolans nuvarande forskningsorganisalion nämns bl.a. forskning   om   bebyggelsehistoria,   konserveringskunskap   och   kultur-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 215

minnesvård. De humanistiska sektionsnämnderna vid universitetet i Göteborg föreslår bl.a. alt "regionala kulturvårdsuniversitelei" inrältas med ramanslag och ijänsler avsedda för särskill formulerade handlingsprogram för kullurvårdande scklorsforskning.

Två problemområden markeras särskilt i yllrandena.

Ett sådant område är utvecklingsarbetet vid de konstnärliga högskolorna. I den mån medel finns inom kultursektorn för all lägga ul forskningsuppdrag har man en inriklning av verksamhelen som utesluter de konstnärliga högskolorna. Dessa kan inte heller få anslag från HSFR för konstnärligt ulvecklingsarbete, vilkel innebär alt någol samspel mellan de konstnärliga högskolorna och kultursektorn inle kan komma till slånd på FoU-sidan över huvud taget. Enligt UHÄ: s uppfallning kan scklorsforskning i kulturrådels regi vara ett sätt att ulveckla samverkan med andra ämnen och forskningsinriktningar för de konstnäriiga högskolornas vidkommande.

Ell annal problemområde är byggforskningsrädels (BFR) verksamhel. I vissa yttranden framförs kritik mol BFR. Det framhålls alt BFR har försummat ansvaret för alt vidmakthålla och öka kunskapen om den befintliga bebyggelsen, kombinalion av äldre och nyare bebyggelse m. m.

1982 års forskningspolitiska beslut — några principfrågor

Enligl statsmakternas beslut på grundval av prop. 1981/82: 106 skall Sektorsmyndigheierna ha program- och finansieringsansvar för sektoriell forskning inkl. långsiklig kunskapsuppbyggnad för sådan forskning. Vidare bör långsiktig kunskapsuppbyggnad företrädesvis ske inom högskolan.

Den nu genomförda enkäten beträffande planering och finansiering av Sektoriell forskning har visat atl denna doktrin inle ulan vidare är generellt tillämplig. Den förutsätter att sektorsforskningsmyndigheterna är organiserade så all del inom varje sektor finns någon eller ell par samverkande Slora myndigheter som kan la ansvar för långsiklig kunskapsuppbyggnad inom sektorn och som har medel som kan disponeras för sådan verksamhel inom högskolan.

Inom informations- och masskommunikationsområdel saknas emellertid, som påpekas i några yttranden från de lokala högskolemyndigheterna, ell sådanl cenlrall sektorsorgan. DFI har ingel sådanl ansvar utan betydligt mer begränsade uppgifter, liksom övriga seklorsmyndigheler inom området.

Inom del samhällsmedicinskt inriktade området saknar de "lunga" instanserna socialstyrelsen och Landstingsförbundet egna forskningsmedel. Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (Spri) har FoU-resurser men använder dem i huvudsak för egna utredningar och FoU med tyngdpunkt på utvecklingsarbete. Delegalionen för social forskning fördelar forskningsmedel lill bl.a. socialmedicinsk forskning.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 216

vilket också MFR gör. Del är emellertid ingalunda klart var ansvaret för långsiktig kunskapsuppbyggnad inom primärvårdsforskning samt hälso-och sjukvårdsforskning ligger.

Även beträffande det miljömedicinska området är del oklart hur ansvaret för långsiktig kunskapsuppbyggnad fördelas mellan de forskningsstödjande organen arbetarskyddsfonden och naturvårdsverket, de forskningsutförande enheterna arbetarskyddsstyrelsen, slalens miljömedicinska laboratorium och institutet för psykosocial miljömedicin saml vilken roll högskolan här skall spela.

Ansvarsförhållandena när del gäller viss medicinskt inriklad forskning präglas i viss utsträckning av att MFR fungerar både som forskningsråd och delvis som sektorsmyndighet för hälso- och sjukvårdsområdet. Detta förhållande aktualiserar frågan om relation och samspel mellan forskningsråd, seklorsmyndigheler och högskolan. Allmänl förutsätter den modell för planering och finansiering av sekloriell forskning som fastställs genom 1982 års beslut all sektorsmyndighelernas FoU-verksamhet kompletteras av en forskningsrådsorganisation till stöd för den grundläggande forskningens utveckling och att ett samspel mellan dessa delar av forskningssystemet sker. Forskningsrådsfunktionen för de tekniska fakultelerna är emellertid, som också framhålls i yttranden från de tekniska fakultetsnämnderna, otillfredsställande löst i den nuvarande organisationen.

Ser man på kulturområdet - kulturrådet, riksantikvarieämbetet, arkiv och museer — saknas pä sektorsmyndighelssidan nästan helt medel för atl lägga ul forskning inom högskolan. I den mån några medel finns för att lägga ul forskningsuppdrag — främst inom kulturområdet — har man en inriklning av verksamhelen (underlag för kulturpolitiken) som utesluter de konstnärliga högskolorna. Dessa kan inle heller få anslag från HSFR för konstnärligt utvecklingsarbete, vilkel innebär atl någol samspel mellan de konstnäriiga högskolorna och kultursektorn inte kan komma lill slånd på FoU-sidan över huvud tagel.

Exempel visar att man närmare måsle precisera var ansvarel för långsiktig kunskapsuppbyggnad skall ligga inom de seklorer där organisationen av seklorsmyndigheler inte "stämmer" med del forskningspoliiiska beslutets förutsättningar. UHÄ: s förslag i det följande är utformat med sikte på alt säkerställa en viss sådan uppbyggnad inom högskolan för de nämnda områdenas del.

En annan principelll viktig fråga gäller samordning i de fall flera sektors-myndigheter har gemensamma eller likartade kunskapsbehov. I högskolemyndigheternas remissvar ges exempel på sådana forskningsområden, och del föreslås all man efler närmare analys försöker formulera tillräckligt breda'problem eller områden för långsiktig kunskapsuppbyggnad för all tillgodose varandra närliggande forskningsbehov. UHÄ anser all samordningsfrågor av här angivet slag bör, som också vissa sektorsmyndigheter föreslagil, kunna behandlas vid "lemairäffar" mellan företrädare för berörda sektorsmyndigheter, högskolan och ev. forskningsråd.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 217

Förutsättningar för högskolans medverkan i långsiktig sektoriell forskning

Som tidigare nämnts är organisationen av den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden inom högskolan som sektorsmyndigheierna finansierar en huvudfråga i de lokala högskolemyndigheternas och forskningsrådens yttranden. UHÄ anser för sin del att de villkor som malematisk-naturvetenskapliga fakultelsnämnden vid universitetet i Lund föreslagit för långsiklig kunskapsuppbyggnad inom nya områden bör ulgöra rikllinjer för samverkan mellan seklorsmyndigheler och högskolan:

Områdel bör passa in i fakultetens forskningsprofil och kunna placeras in naturligt vid någon institution/avdelning.

Områdel definieras av beställare och fakultetsnämnd i samråd, och definitionen ges formen av ett forskningsprogram för en extra professur eller docentur.

Beställaren binder sig för finansiering (lotalfinansiering i förekommande fall) av forskningsprogrammet för en längre period (minst 10 år).

Fakultelsnämnden inrättar tjänsl(er) och tillser all de besätts med vetenskapligt högl kompelenl(a) innehavare.

Områdel ges rang av forskarulbildningsämne och får därigenom del i studiestödssystemet, examensrättigheter etc.

Även om modifikationer av dessa villkor kan vara lämpliga i vissa fall vill UHÄ underslryka betydelsen av all den långsiktigt inriktade sektoriella forskningen får en slällning liknande den intern- och rådsfinansierade forskningen. Härigenom kan inte minst doktorandernas medverkan i seklorsforskningen ske på ett för alla parter bättre sätt än f. n. Förutsättningen är därvid all fakultelsnämnden tar ell ansvar för den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden och dess kvalilel och är beredd all prioritera den vid fördelning av gemensamma resurser. Särskill de malemalisk-nalurvetenskapliga och medicinska fakultetsnämnderna, men även vissa andra ser en sådan roll för fakulletsnämnderna som naluriig eller önskvärd. Enligt UHÄ;s bedömning är det nödvändigt alt fakulletsnämnderna spelar en mer akliv roll i det fortsatta samarbetet med sektorsmyndigheierna. Fakulletsnämnderna kan inte ersätta institutionerna i den hell nödvändiga dialog dessa för med sektorsmyndigheierna men bör komplettera dessa konlakter jusl för all säkerställa att engagemang i långsiklig sekloriell forskning överensstämmer med fakulielsnämndens forskningsprioriteringar. Den forskningsplanering och överblick som utvecklas i anslulning till arbelel med fakultelsprogram bör kunna utnyttjas.

En bällre integrering av den mer långsiktiga seklorsforskningen och kompetensuppbyggnaden för sekloriell forskning i högskolans övriga forskningsverksamhet kräver en samordning inte bara av högskolans och sektorsmyndighelens forskningsplanering ulan även av forskningsrådens och andra beslutsfattares priorileringar. Långsiktig kunskapsuppbyggnad för sektoriell forskning bör anknyta lill kompetens och prioriteringar för inomvelenskapligt motiverad forskning inom resp. högskoleenhet. UHÄ

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 218

ser för sin del forskningsrådens medverkan med ytlranden över sektorsmyndighelernas förslag lill långsiktig kunskapsuppbyggnad som ett led i en sådan samordnad planering.

Balansen mellan olika slags forskning inom högskolan

Av högskolemyndigheternas ytlranden, anslagsframställningar och verksamhetsberättelser framgår att balansen mellan intern- och externfinansierad forskning och mellan grundforskning och tillämpad forskning är ell problem för i första hand de lekniska och samhällsvetenskapliga fakulteterna och för vissa delar av malematisk-naturvetenskapliga fakulteterna. Den externfinansierade forskningen vid leknisk och matemaiisk-nalurvelenskaplig fakultet uppgår i regel lill drygl samma belopp som fakullelsanslagel. En viklig skillnad mellan dessa fakulteter är dock att en belydande del av den externa finansieringen vid malematisk-naturvelenskaplig fakultet kommer från forskningsråden, i huvudsak NFR, medan sektorsforskningsorganen och sektoriella avnämare dominerar vid leknisk fakultet. Eftersom de exlerna anslagen inte är jämnt fördelade mellan institutionerna innebär della en i mänga fall mycket slor andel scklorsforskning, ofta i form av ettårigt projektstöd.

Eftersatta forskningsområden, mång- och tvärvetenskaplig forskning

Över lag instämmer de lokala högskolemyndigheterna i de bedömningar som sektorsmyndigheterna gör av efte;rsalla områden. I många fall har högskolemyndigheterna prioriterat dessa områden i sina anslagsframställningar, och hänvisningar görs också lill fakultetsprogram och lokala utbyggnadsplaner.

Flera av de områden seklorsorganen anser som eftersatta kräver medverkan av flera ämnen inom högskolan. Den mång- och tvärvetenskapliga forskningen kommenteras i några yttranden, där innebörden oflasl är all de i samarbele ingående institutionerna bör stödjas för atl ulveckla det samarbele som efterfrågas. Även forskningsråden tar upp denna fråga och understryker dels samma synpunkler som de lokala högskolemyndigheterna, dels atl mer långsikliga salsningar inom högskolan främjar mång-och tvärvetenskapligt samarbete.

UHÄ: s förslag inom fakultetsanslagen

I anslagsframslällningen för budgetåret 1984/85 och långlidsbedömning-en framlägger UHÄ två alternaliv för fakullelsanslagen. Alternativ 1 följer i huvudsak de principer som gälll de senaste åren, dvs. innebär en sam-manvägning av inomvelenskapligt och sekloriellt motiverade forskningsbehov. Alternativ 2 innehåller bedömning av vilka ytterligare förstärkningar av högskolans forskningsorganisalion som behövs för atl möla de behov som seklorsorganen redovisal i den nu pågående planeringen.

De i många fall överensstämmande prioriteringarna från seklorsmyn-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 219

digheler och fakultetsnämnder av forskningsområden och bedömningar av vad som är eftersatta områden gör att även av sektorsmyndigheierna efterfrågade ornråden ålerfinns i alternativ 1. Sålunda ligger där förslag om professurer bl. a. inom primärvärdsforskning/allmänmedicin, omvårdnadsforskning, arbetsvetenskap och industriellt prioriterade områden.

Inom alternativ 2 tar UHÄ upp förslag om basresurser, i huvudsak mellantjänster inom vissa av sektorsmyndigheterna högl prioriterade områden där kompetens och intresse finns inom högskolan. Vidare föreslås basresurser för viss förstärkning av långsiktig kunskapsuppbyggnad inom högskolan i de fall det saknas ett centralt forskningssiödjande organ inom en seklor. Hänsyn las också lill atl vissa seklorsmyndigheler i sina långtidsplaner räknar med atl även fortsättningsvis repliera på högskolans kompetensuppbyggnad. Slutligen beaklas sektorsforskningens omfattning vid olika fakulteter och de förutsättningar delta innebär för forlsall eller utvidgad samverkan med seklorsmyndigheler, bl. a. behov av fastare organisation av viss sektorsfinansierad forskning. UHÄ presenterar emellertid inle i denna anslagsframställning något färdigt förslag. Särskill när del gäller behov av långsiktig kunskapsuppbyggnad på de nalurvelenskapliga och lekniska områdena har UHÄ fått ett mycket rikt maierial att behandla. Sektorsorganens planer samt högskoleenheternas och NFR: s yttranden innehåller en mångfald förslag och synpunkter som UHÄ inle haft möjlighet atl slutbehandla under arbetet med anslagsframslällningen. Dessulom lillkommer energiforskningsnämndens behovsredovisning i augusli 1983 jämle yttrande häröver. Bl.a. mol denna bakgrund kommer UHÄ vad gäller teknisk och matemaiisk-nalurvelenskaplig fakultet att först i oklober 1983 lägga fram preciserade förslag till regeringen för budgelåret 1984/85.

UHÄ: s förslag med anledning av uppdragel att beakta sektorsmyndighelernas längtidsbedömningar och infoga dem i femårsplanerna för högskolans forskning och forskarutbildning innebär sammanfattningsvis följande åtgärder för all öka högskolans möjligheler alt medverka i långsiklig kunskapsuppbyggnad för sektoriell forskning.

Vissa av sektorsmyndigheierna prioriterade områden föreslås få förstärkningar inom allernaliv 1 för fakullelsanslagen.

Ett alternativ 2 för fakultetsanslagen framläggs som innebär basresurs-förstärkningar inom sekloriellt prioriterade områden alt fördelas efler samråd med berörda seklorsmyndigheler och fakultelsnämnder.

Fastare former för och bättre integration av den externt finansierade långsiktiga kunskapsuppbyggnaden med övrig forskningsverksamhel inom högskolan föresläs, varvid säväl mer långsiktigt programstöd från sektorsmyndigheternas sida som ett ökal ansvar från fakulteisnämndernas sida förulsälls.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 220

Fortsatt dialog med sektorsmyndigheterna

Den nu pågående planeringsprocessen avseende sekloriell forskning har medfört all ett omfallande maierial lagits fram som det är angeläget all bearbeta vidare. Såväl seklorsmyndigheler som fakultelsnämnder och forskningsråd har framfört idéer och förslag om fortsättning i olika former av den planeringssamverkan som skett under budgetåret. UHÄ avser atl i samarbete med berörda inlressenler följa upp planeringen i första hand som ell naturligt led i UHÄ: s och planeringsberedningarnas löpande arbele. Del kan också vara lämpligt atl anordna lemadagar för att samordna en långsiklig kunskapsuppbyggnad inom områden som är.gemensamma för flera seklorsmyndigheler. UHÄ är berett atl ta initiativ till sådana överläggningar.

Ytterligare underlag för hur planeringen fortsättningsvis kan gå lill kommer all ges i en sludie som UHÄ initierat och finansierat våren 1983 om den planeringsprocess som pågått inom i första hand sektorsmyndigheter och högskoleenheter. Mycket lalar för atl uppläggningen bör ändras, eftersom den nu pågående planeringen dels krävt stora arbetsinsatser från många berörda, dels medfört allför kort tid för all bearbeta ell myckel omfattande material.

UHÄ: s förslag enligt alternativ 2 för fakultetsanslagen kan sammanfallas enligt följande.

Fakultet (tkr.)	1984/85	1985/86	1986/87	1987/88	1988/89
Hum fak
Kulturhistorisk
forskning/kultur-
vårdsforskning m. m.		1000	500	500	500
Invandrarforskning
och etniska minori-
teter	500	500	500	500	500
Områdessludier och
u-landsforskning	500	300	1000	500	500
Informations- och
masskommunikations-
forskning (inkl.
humanistisk databe-
handling)	300	500	500	1500	1000
Dövspräksforskning			500
Forskning om forsk-
ning				500	500
	1300	2300	3000	3500	3000
Teolfak
Invandrar- och
u-landsforskning		500	500	500	500
Jurfak
Arbetsvetenskap	350
Ej fördelat		350	350	350	350
	350	350	350	350	350

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet

221

Fakultet (tkr.)	1984/85	1985/86	1986/87	1987/88	1988/89
Samhällsvet fak
Arbetsvetenskap	10.50	700	700	700	700
Förvaltningsforsk-
ning, bl.a. hälso-
och sjukvårdsadmi-
nistrativ forskning		10.50	1050	700	700
Resurser och resurs-
utnyttjande	10.50	700	700	700	700
Kommunikation	1750	700	350	350	350
Inlernalionella
frågor	350	700	700	700	700
Social forskning	1750	1050	1050	1050	1050
	5950	4900	4550	4 200	4 200
Medfak
Toxikologiomrädet	1050	1050	1050	1050	1050
Miljömedicinområdet	525	1313	1313	10.50	1050
Samhällsmedicin-
området	1050	10-50	1050	1050	1050
	2625	3413	3413	3150	3150

Temaorienterad forskning i Linköping

Mal-nat vet fak

Teknfak

3000 6000

500

250

1000

1000

Totalt under 1984/85-1988/89 föreslås högst 60 000 tkr. Som exempel på angelägna forskningsområden har UHÄ angivit bl.a. materialteknik, bioteknik, elektronik, medicinsk teknik och kemiteknik.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet

222

Bilaga 5.4

Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs all punkl 18 av anvisningarna till 29 S kommunalskatlelagen (1928: 370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

An vi. till

18.' Avdrag må ske för kostnad för sådan forskning och sådant ulvecklingsarbete som har eller kan antagas få belydelse för den skattskyldiges rörelse. Avdrag medges även för kostnad för erhållande av information om sådan forskning och sådanl utvecklingsarbete. Avser koslnaden anskaffning av sådana tillgångar, för vilka anskaffningskoslnaden enligt bestämmelser i denna lag får avdragas endasl genom årlig avskrivning på grund av värdeminskning, gäller dock beslämmelserna om sådan avskrivning även belräffande den koslnaden.

Regeringen eller myndighel som regeringen beslämmer kan förordna all bidrag, som den skallskyldige lämnar lill vissa forskning eller visst utvecklingsarbete, skall för tid som anges i förordnandet helt eller delvis anses såsom driftkostnad i den skallskyldiges rörelse.

Föreslagen lydelse

siiingar 29 §

18. Avdrag må ske för koslnad för sådan forskning och sådant utvecklingsarbete som har eller kan antagas få belydelse för den skallskyldiges rörelse. Avdrag medges även för kostnad för erhållande av informalion om sådan forskning och sådanl utvecklingsarbete. Avser kostnaden anskaffning av sådana tillgångar, för vilka anskaffningskostnaden enligl bestämmelser i denna lag får avdragas endasl genom årlig avskrivning på grund av värdeminskning, gäller dock bestämmelserna om sådan avskrivning även beträffande den koslnaden.

Regeringen eller myndighel som regeringen beslämmer kan förordna alt bidrag, som den skaltskyldige lämnar lill viss forskning, visst utvecklingsarbete eller viss museiverksamhet, skall för lid som anges i förordnandet hell eller delvis anses såsom driftkostnad i den skallskyldiges rörelse.

Denna lag träder i kraft dagen efler den dag, då lagen enligl uppgift på den har kommit ul från trycket i Svensk författningssamling. De nya bestämmelserna tillämpas första gången vid 1984 års taxering.

Senaste lydelse 1974:769.

Prop. 1983/84:107   Bilaga 5   Utbildningsdepartementet 223

Innehållsförteckning

Bilaga 5. Anmälan fill proposition om forskning

Föredragande: statsråden Ingvar Carlsson. Hjelm-Wallén och Göransson

Sid.

Inledning ......................................................................... 1

Högskolans och forskningsrådens roll i forskningspolitiken       I

Resurser för högskolan och forskningsrådsorganisalionen under bud
getåren 1984/85-1986/87 m.m......................................... 3

Vissa prioriterade områden ............................................. 5

Utvärdering av forskning ................................................. 6

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet   ..... 6

Medicinska forskningsrådet    ........................................... 7

Nalurvelenskapliga forskningsrådet   ............................... 7

Slatens delegation för rymdverksamhet   ........................ 8

Forskningsrådsnämnden   ............................................... 8

Utvärdering inom högskolan  ........................................... 9

Forskning om datateknikens använd/ung   ...................... .. 13

Fakultelsprogram och former för inrättande m.m. av tjänst som

professor .......................................................................... 17

Hemslällan   ...................................................................... 21

Lilteraturförsörjning  ........................................................ 21

Allmänt   ........................................................................... 21

Ansvarsbibliotek   ............................................................. 22

Hemställan   ..................................................................... 27

Förslärkning av resurser för vetenskapliga bibliotek m.m. 27

Lokalförsörjning   ............................................................. 27

Besiämmelser om externt finansierad forskning............... .. 28

Formerna för forskningssamverkan  ................................. .. 30

Forskares bisysslor ...................................................... ....... 30

Högskolans kontaktorganisation   ................................... .. 30

Forskning vid mindre högskoleenheter   .......................... .. 32

Nyttjarinformation   .......................................................... .. 35

Forskningsrådsnämndens roll ................    ....................... .. 38

Resurser   för   forskningsrådsorganisationen    under    budgetåren

1984/85-1986/87   ........................................................... .. 41

Översyn av administrationen vid forskningsrådsnämnden och forsk
ningsråden inom utbildningsdepartementets område ..... .. 43

Svensk havsforskning   .................................................... 44

Polarforskning  ................................................................. .. 45

Acceleratorbaserad forskning .......................................... 48

Nordiskt optiskt teleskop   ............................................... 49

Hemställan   ..................................................................... .. 51

Dyrbar vetenskaplig utrustning    ..................................... 51

Forskarutbildningen   ....................................................... 52

Dimensioneringen av forskarutbildningen   ...................... 53

Effektiviteten i forskarutbildningen   ................................ 54

Hemställan   ..................................................................... 58

Studiefinansieringen inom forskarutbildningen   .............. ... 58

Hemställan   ..................................................................... ... 61

Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 224

Internationellt forskarutbyte   .......................................... ... 61

Jämställdhet i forskningen    ............................................. 64

Sammanfattning av budgetförslag för forskning och forskarutbild
ning m.m........................................................................... 67

Forskning inom skolväsendets område   .......................... 69

Forskning om högskolan   ................................................ 70

Anslagsberäkningar.................................... .'.................... ... 72

Forskning och forskarutbildning inom högskolan m.m....... 72

D  15. Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning

samt konstnärligt utvecklingsarbete ................................ ... 72

D 16. Humanistiska fakulteterna....................................... ... 75

D 17. Teologiska fakulteterna  ......................................... ... 79

D 18. Juridiska fakulteterna.............................................. ... 81

D 19. Samhällsvetenskapliga fakulteterna........................ ... 83

D 20. Medicinska fakulteterna........................................... ... 90

D 21. Odontologiska fakulteterna .................................... 97

D 22. Farmaceuiiska fakulteten......................................... 99

D 23. Malematisk-naturvetenskapliga fakulteterna .......... . 100

D 24. Tekniska fakultelerna............................................... . 106

D 25. Temaorienterad forskning ....................................... 115

D 26. Kungl. biblioteket .................................................... 117

D 27. Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek............. . 118

D 28. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål........ . 119

Övriga forskningsfrågor .................................................... 123

D 29. Forskningsrådsnämnden   ....................................... . 123

D 30. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet       125

D 31. Medicinska forskningsrådet..................................... . 130

D 32. Naturvetenskapliga forskningsrådet........................ . 133

D 33. Nalionell halvledarforskning.........    ........................ . 139

D 34. Delegalionen för velenskaplig och leknisk informationsförsörj
ning .................................................................................. 141

D 35. Europeisk forskningssamverkan.............................. . 143

D 36. Forskningsinstitutet för atomfysik: Förvaltningskostnader .... 146

D 37. Forskningsinstitutet för atomfysik: Maleriel m.m...... . 148

D 38. Kiruna geofysiska institut  ...................................... . 148

D 39. Institutet för internationell ekonomi   ..................... 150

D 40. Vissa bidrag till forskningssamverkan...................... 151

D 41. Bidrag lill EISCAT Scientific Associalion  ................... 153

I 3. Inredning och utrustning vid högskoleenheterna m.m....... 154

Kulturverksamhet m.m...................................................... 156

Anslagsberäkningar för budgetåret 1984/85.................... . 160

Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet          160

Bilaga 5.1     Forskningsrådsnämndens rapport "Forskning om dala
teknikens användning" (1982: 16)   ................ . 162

1. Sammanfattning   ........................................ . 162

2. Remissammanslällning   ............................... 165

Bilaga5.2     Betänkandet (SOU 1983:4) Om hälften vore kvinnor      175

1. Sammanfallning   .......................................... 175

2. Remissammanställning   ............................... 178

Bilaga 5.3     Vissa sektorsorgans långtidsbedömningar saml universi
tets- och högskoleämbetets yttrande däröver         193

Bilaga 5.4     Förslag  lill   Lag om  ändring  i   kommunalskatlelagen

(1928:370)   .................................................... 222

Prop. 1983/84:107 Bilaga 6

Jordbruksdepartementets verksamhetsområde

Prop. 1983/84:107    Bilaga 6   Jordbruksdepartementet 1

Bilaga 6

Utdrag
JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1984-02-09

Föredragande: statsrådet Lundkvist

Anmälan till proposition om forskning

1    Allmänna synpunkter 1.1 Inledning

Under 1950- och 1960-talen ägde snabba ekonomiska och sociala förändringar rum i samhället, vilka i hög grad berörde jordbruket och skogsbruket. Eflerfrågan på arbelskraft från andra seklorer än jordbruket och skogsbruket var mycket stor under dessa årtionden. En ulveckling som frigjorde resurser till förmån för mer effektiv användning inom framför allt industrin ansågs angelägen. Arbetskraftsbehovet inom jordbruket och skogsbruket minskade avsevärt.

Inom jordbruket minskade såväl arealen jordbruksmark som antalet brukningsenheter och stora arealer jordbruksmark togs ur produklion. Del skedde en specialisering och övergång lill drift i större skala. Ulvecklingen karakteriserades av en forllöpande mekanisering och effektivisering av jordbruket. Trots resursminskningen bibehölls den lotala jordbruksproduktionen och den har under 1970-lalet ökat. Forskningen har därvid varit ett av de medel som använts för att uppnå de av samhället uppslällda produktions- och effektiviletsmålen. I syfle att bättre utnyttja markens produktionsförmåga har genom forskning nya maskinella hjälpmedel lagits fram, växt- och djurmaterialet blivit bättre och odlings- och utfodringsteknik blivit mer rationell samt kunskapen om användningen av handelsgödsel, bekämpningsmedel m. m. ökat.

Även för skogsbrukets del har brukningsformerna ändrals och intensifierats. Efterfrågan på råvara inom skogsindustrin har ökat. En ökad avverkning av skog har möjliggjorts genom en effektivare teknik och rationellare skölsel- och avverkningsmetoder samt genom en ökning av virkesförrådet. I denna utveckling har forskning och försök medverkat, t.ex. forskning rörande anläggningsteknik, beslåndsvård, gödsling, avverknings- och transportteknik m. m.

Den samhällsekonomiska ulvecklingen sedan mitten av 1970-lalel har 1    Riksdagen 1983/84. 1 samt. Nr 107. Bilaga 6

Prop. 1983/84:107    Bilaga 6   Jordbruksdepartementet 2

inneburit atl den tidigare förhållandevis snabba ekonomiska tillväxten har brutits. Detta har även haft återverkningar på jordbruket och skogsbruket. Därvid har ökade kapital- och energikostnader väsentligt påverkat bl.a. jordbrukets situation. Härtill kommer andra krav och restriktioner som påverkar valet av produktionsmetoder och rationaliseringsvägar. Under det senasle årtiondet har sålunda kraven skärpts bl.a. vad gäller miljöpåverkan, arbetsmiljö, produktkvalitet och djurskydd.

Fram till 1970-lalets mitl kännetecknades situationen i skogsbruket av att både virkesförrådet och tillväxten ökade. Della möjliggjorde en utbyggnad av skogsindustrin, med ökal behov av råvara som följd. I della perspekliv är miljöförändringar, I.ex. försurningen, som kan anlas negalivi påverka skogens produklionsförmåga och därigenom rävaruförsötjningen, särskill allvariiga.

Effektiviietskravet inom produktionen har ibland lett lill en användning av brukningsmetoder som medfört försämring av markens produktionsförmåga. Den snabba lillväxlen av produktionen har ocksä inneburit risker för bl.a. miljön. Jag vill som exempel erinra om de övergödningsproblem som uppkommit i vissa vattenområden. Samspelel mellan de areella näringarna och miljön tilldrar sig därtor alll slörre uppmärksamhet. Det intensiva utnyttjandet av våra naturresurser har lett till en ökad insikt om behovet av resurshushållning.

Av del jag nu har redovisal framgår all produklionsföruisäliningarna inom de areella näringarna på olika sätt förändrats. Del är däiiör nödvändigl alt utforma den framtida produktionen sä att den med bevarande av en god förelagsekonomi i ökad ulslräckning kan tillgodose de krav som måste slällas frän allmän synpunkl t.ex. i fråga om produktkvalitet och miljöskydd. För atl lösa denna uppgift behövs forskningsinsatser.

Genom vidgade kunskaper kommer de areella näringarna att stärkas och bällre kunna utnyttja våra förnyelsebara naturtillgångar. I Sverige har vi en omfattande forskning som berör de biologiska produktionsprocesserna. I vissa hänseenden har en unik kompetens byggls upp. Salsningar på denna forskning utgör också en väsenllig förutsättning för ulvecklingen av en biobaserad induslri.

De förslag som jag kommer att lägga fram i del följande innebär för budgetåret 1984/85 en sammanlagd medelsförstärkning med ca 17 milj. kr. för forskning och forskarutbildning inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde.

Resursförstärkningar på angelägna forskningsområden bör också kunna ske genom omfördelning av befintliga resurser. En fortlöpande granskning av pågående verksamhel i syfle atl fördela om resurser är vidare ett medel för alt effektivisera verksamhelen. Samlliga berörda sektorsorgan inklusive Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), statens nalurvårdsverk och skogs-och jordbrukets forskningsråd (SJFR) har i enlighet med direktiv som meddelats av regeringen redovisat långtidsbedömningar för sin FoU-verk-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 6    Jordbruksdepartementet 3

samhet. SLU:s bedömningar har upptagils bl.a. i Utvecklingsplan för Sveriges lantbruksuniversitet 85/86-88/89. Jag anser att sådana planer ulgör en god grund för beslut om den fortsatta verksamhelen. De ger också möjlighel alt i framliden genom omfördelning av befintliga medel kunna åsladkomma resursförslärkningar inom angelägna områden. Den organisation av den programbundna forskningen och försöksverksamheten som gäller för SLU med fördelning varje eller vartannat år av slöd lill projekl innebär ett arbetssätt, som i praktiken är en regelbunden omfördelning för vilken styrelsen för SLU är ansvarig. Jag kommer i annat sammanhang att föreslå regeringen all uppdra ål SLU all i anslagsframställningarna för budgetåren 1985/86 och 1986/87 ge underlag för sådana omfördelningar inom ramen för en summa som svarar mot sammanlagl fyra procenl av medel som anvisas för forskning och forskarutbildning för de berörda budgetåren.

En översiki över FoU-systemet inom jordbruksdepartementels verksamhetsområde bör fogas till protokollet i della ärende som bilaga 6.1.

1.2 Långsiktig kunskapsuppbyggnad

En bättre förståelse av de biologiska processerna är en förutsättning både för en effekliv produklion inom de areella näringarna och för all dessa bedrivs på ell säll som innebär alt tillräcklig hänsyn tas lill behovel av att skydda miljön.

För alt uppnå en sådan insikt måste allt större krav slällas på kunskaperna om de grundläggande sambanden mellan olika processer i de biologiska systemen och deras omgivning. På flera områden lillämpas i praktiken emellertid produktionsmetoder och produklionssyslem där vissa grundläggande kunskaper om orsakssamband saknas. Den grundläggände forskningen har alltså inte hållit jämna sleg med den prakliska utvecklingen.

Biologiska problemställningar uppkommer ofta i den prakliska verksamheten inom jordbruket och skogsbruket. Befintlig kunskapsnivå har gjorl del möjligt att beskriva problemen men ej atl tillräckligt effektivt analysera deras orsaker. Därtill krävs nämligen kunskap om fundamentala biologiska mekanismer, kunskap som vi i dag saknar. Den erhålls försl genom salsningar på forskning, bl. a. pä molekylär nivå.

För alt motverka riskerna för allvariiga bakslag i framliden måste den befintliga kompetensen fördjupas. Jag finner det särskilt angeläget att en förstärkning sker av den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden inom de ämnesområden somjag tar upp i det följande.

En fördjupad kunskap om växter är nödvändig. Det finns en allmän förväntan alt lillämpning av genteknologin kommer atl få stor betydelse inom jord- och skogsbruk under de närmaste decennierna. För att förstå och använda erhållna resultat är det nödvändigt med en väsenllig kunskapsuppbyggnad inom områdena växlfysiologi, biokemi och molekylärbiologi.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 6    Jordbruksdepartementet 4

Markforskningen har hittills till stor del varit kemiskt inriklad. Den bör nu komplelleras med biologiskt inriklad markforskning som innebär all sambandet mellan olika levande organismer i marken och deras dellagande i de fysikaliska och kemiska processerna undersöks. Samspelet mellan dessa processer är avgörande för markens produktionsförmåga. Mot bakgrund härav är en fördjupning av kunskaperna inom bl.a. området mikrobiologi angelägen.

Vidare är det viktigt atl öka kunskaperna om kvävefixerande mikroorganismers förekomst, ekologi och samspel med högre växter. I ett framtida skogsbruk och jordbruk kan en eventuell brist pä energikiävande gödselmedel behöva kompenseras med hjälp av biologiska meloder. Nya kunskaper på del mikrobiologiska områdel kan i framliden bli av utomordentlig betydelse för utvecklingen t.ex. av nya produkler, av metoder för nedbrytning av cellulosa och av metoder för bekämpning av skadegörare.

Skydd mol skadeorganismer i skogsbruket och jordbruket är ytterligare ett område där forskning om grundläggande förhållanden behövs och där forskningsresullalen kan förutsättas bli lillämpbara inom näringarna. Forskningen på detta område har också nära anknytning till forskningen rörande biocider och deras användning.

För all förebygga hälsoslörningar på husdjursområdet erfordras grundläggande forskning rörande produklionssjukdomar. Inom djurproduk-lionen behövs sålunda fördjupade kunskaper om djurens ämnesomsättning. Ulifrån denna forskning bör del vara möjligl att faslställa optimala näringsbehov för olika djurslag. Kunskap om fysiologiska reglermeka-nismer som slyr lillväxl, reproduktion, mjölk- och äggproduktion är ocksä nödvändig för att effeklivisera produktionen och som underlag för ell framgångsrikt avelsarbele.

Immunologin åren slarkl expanderande vetenskap där ökade kunskaper är av slor belydelse för atl klarlägga immunsystemets uppbyggnad och funklion och därigenom förbättra diagnosliken av produklionssjukdomar.

Inom animalieproduklionen har djurens avkastningsförmåga höjls genom förbättrad avel och utfodring. Denna utveckling har inte varil problemfri sedd frän djurhälsosynpunkt. Kravet på ett goll hälsotillstånd-hos djuren har inle alltid tillgodoselts. Tekniska lösningar inom produktionen har inte heller alllid varit biologiskt anpassade. För atl förbättra djurens hälsotillstånd krävs därför enligl min mening ökade forskningsinsatser rörande den moderna djurhållningens påverkan på djurens beteenden och välbefinnande.

Av min redovisning framgår atl del är fiåga om kunskapsfördjupning inom ämnesområden som i grunden är gemensamma för de areella näringarna och miljövården. Den förstärkning av resurserna för forskning inom områdena fysiologi, biokemi, molekylärbiologi, markekologi, mikrobiologi, genelik, immunologi m.m. somjag kommer alt föreslå i det följande syftar alltså lill all bidra lill den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden och lill

Prop. 1983/84:107    Bilaga 6    Jordbruksdepartementet 5

atl leda till en rad resultat som ökar förslåelsen för sambandel mellan mark, vatten, växter, djur och miljö. De fördjupade kunskaperna bör bl. a. göra det möjligt all upprätthålla en effektiv produklion inom de areella näringarna samtidigt som dessa kan bedrivas på ett säll som lar hänsyn lill de krav som bör slällas från miljöskyddssynpunkt.

I fråga om medel lill den kunskapsuppbyggnad somjag nu har förordai återkommer jag senare när jag behandlar anslagen för SLU. SJFR och miljövårdsforskningen.

1.3 Effektivisering av pågående verksamhet

Behovet av en framåtsyftande planering som avser inriktning och omfattning av forskningen på längre sikt gör sig allt mer gällande. Om sådan planering inte sker är del svårt atl göra bedömningar av resursbehovel inom skilda forskningsområden.

Det åren tidskrävande uppgift all initiera ny forskning. Sedan forskning väl etablerats binder den dessulom ofta resurser för lång tid framåt. I enlighet härmed har SJFR och forskningsnämnden vid naturvårdsverket i praktiken bundit sig för fleråriga, delvis mycket stora satsningar inom angelägna forskningsområden. Många andra forskningsinitialiv behöver på motsvarande sätt omsättas i konkret forskning, som kräver insatser över flera år. För delta erfordras en långsiklig planering. SLU arbetar med fleråriga planeringsramar inom vissa områden. Inom vissa områden, t. ex. markekologi, har fleråriga forskningsprogram utarbetats inom SJFR. Enligl min mening är tiden mogen för alt överväga fleråriga medelsramar för SJFR och naturvårdsverkets forskningsnämnd. Ramarna bör omfatta treårsperioder, dvs. samma lid som avses gälla för de forskningspoliiiska propositionerna. Underlag för en bedömning av rådets och nämndens totala medelsbehov för kommande treårsperiod finns emellertid inte f. n. Jag avser därför alt senare föreslå regeringen all uppdra åt SJFR och forskningsnämnden att i anslutning till sina anslagsframställningar för budgelårel 1985/86 redovisa ell sådanl underlag för ålersloden av den för denna proposition gällande perioden.

Utvärdering är ytterligare ett medel av belydelse för all effektivl prioritera olika forskningsinsatser. Genom systematiska utvärderingar av forskningen möjliggörs en bedömning av forskningens resultat och effekier med hänsyn till behovet av kunskapsutveckling och andra samhälleliga mål. Effektiviteten i resursutnyttjandet kan säkrare bedömas. Det blir vidare lättare att avgöra var resurstillskott är mest motiverade och på vilka områden insatserna kan minskas. Sådana utvärderingar bör även kunna utgöra underlag i arbelel med alt ta fram förslag till de omfördelningar jag tidigare förordat.

Sedan år 1978 har utvärderingar gjorts av åtta ämnesområden inom SLU. Av dessa framgår all forskning och försöksverksamhel i hög grad

Prop. 1983/84:107    Bilaga 6   Jordbruksdepartementet 6

bidragit till den produktivitetsökning som skett i jordbruket och trädgårdsnäringen de senaste 15 åren. Ulvärderarnas omdömen är i allmänhet positiva. Förslag om att förbäitra vissa verksamheter har dock framförts.

Under senare år har forskningsnämnden vid naturvårdsverket låtit internationella expertgrupper utvärdera inriktning, resultat och arbelsformer inom avgränsade områden av miljövårdsforskningen. Vid dessa utvärderingar, som genomförls i samarbete med naturvetenskapliga forskningsrådet, har den berörda forskningen i allmänhel fåll goda vitsord. SJFR låter fortlöpande utvärdera den forskning som stöds av rådel. Ulvärderarnas omdömen har även här varit positiva.

De konkreta förslag om inriktning och nya forskningsuppgifter, som lämnas i utvärderingarna, utgör ett viktigt underlag för överväganden om den fortsatta FoU-verksamhelen. SLU, SJFR och naturvårdsverket bör därför även framdeles göra systematiska granskningar inom skilda forskningsområden. Utvärderingarna bör göras regelbundet och översiktligt redovisas ärligen samtidigt med resp. anslagsframställning.

Chefen för utbildningsdepartementet har tidigare behandlal frågor rörande formerna för inrättande m. m. av tjänst som professor. Jag vill i fråga om mitl ansvarsområde tillägga följande.

Enligl gällande bestämmelser har SLU rätt att medge att ledigblivande tjänst som professor återbesätts med oförändrad benämning och oförändrat ämnesinnehåll. Med hänsyn lill det stalsfinansiella läget är det angeläget att regeringen får möjlighet atl pröva eventuella omprioriteringar inom ramen för samtliga ledigblivande tjänster på denna nivå. På grund härav förordar jag - med ändring av gällande bestämmelser - att beslui om återbesättande med oförändrad benämning och ämnesinnehåll av ordinarie eller exlra ordinarie Ijänsler som professor skall underställas regeringen för godkännande.

Jag finner det angelägel alt regeringen får möjlighel all inrätta Ijänsl som professor i de fall det anses önskvärt all få en genom omprövning fastlagd ny inriktning etablerad så fort som möjligt eller när det av t.ex. rekryle-ringsskäl bedöms som ängeläget atl tillsätta en ny innehavare på en ledigblivande tjänst i förlid. Kostnaderna för en sådan åtgärd skall rymmas inom ramen för anvisade medel. Den lid som parallella tjänster får finnas inrättade bör anges särskilt i varje enskilt fall. Om regeringen inrättar en ny tjänst skall samtidigt föreskrivas att den ledigblivande tjänsten skall dras in vid innehavarens avgång.

1.4 Forskarrekrytering

Såsom statsrådet Ingvar Carlsson tidigare har framhållit är del en central uppgift för högskolan att utbilda och rekrytera nya forskare. Många av de högre tjänsterna vid SLU gäller ämnesområden som inte finns företrädda vid andra lärosäten i Sverige. SLU har därför ett stort ansvar för rekryle-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 6    Jordbruksdepartementet 7

ringen av kvalificerad personal inom universitetels ämnesområden.

Vad beträffar dimensioneringen av SLU:s forskarutbildning vill jag anföra följande. I proportion lill antalet fasla forskartjänster inom SLU är såväl antalet nyantagna doktorander som utexaminerade doktorer två till tre gånger lägre än vid jämförbara fakulteter inom andra universitet. För vissa ämnesområden är det dessulom f. n. svårt all finna kompetenta sökande lill högre tjänster.

För att förbättra forskarutbildningen vid SLU har särskilda medel anvisals lidigare. SLU har genom omprioriteringar gjorl belydande satsningar för all slödja och stimulera forskarutbildningen. Anslaget till forskarutbildningskurser har fördubblats innevarande budgetår. Ett flertal av dessa kurser sker i nordisk regi. Ett system med grundläggande, obligatoriska baskurser är under uppbyggnad. Särskilda studierektorer har tillsalls för forskarutbildningen med uppgift bl.a. all samordna kursulbudel och förslärka och förbättra handledarfunktionen genom seminarier, kurser m. m.

Del nya studiefinansieringssyslemet har i viss mån förbättrat villkoren för de forskarstuderande. Jag räknar med atl detta på sikt får en gynnsam effekl framför allt när det gäller att minska antalet studieavbrott inom forskarutbildningen. F. n. avlägger mindre än hälften av dem som påbörjar forskarutbildning examen. De förbättrade finansieringsmöjligheterna i kombination med intensifierade handledarinsatser kan förväntas leda till en viss ökning av antalet utexaminerade doktorer. Däremot minskas troligen inte tiden fram till examination nämnvärt. Del är därför angelägel all doktorandtjänster inrättas, eftersom dessa Ijänsler enbari kan innehas på heltid och är avsedda för egen forskarutbildning. Jag kommer senare all föreslå alt särskilda medel anvisas under anslagen till SLU och SJFR för atl möjliggöra alt doklorandljänsler inrättas.

Den velenskapliga verksamhetens inriklning mot ylleriigare kunskapsfördjupning, somjag lidigare förordat, leder till ökat behov av forskarutbildad personal inom fiera angelägna ämnesområden. Det är här fråga om områden med påtaglig vetenskaplig aktivitet och behovet av kompetenta och kreativa forskare är slort. De s. k.mellantjänsterna är därvid ett vikligl medel att initiera och förstärka forskningen inom dessa ämnesområden. Mellanljänslerna är avsedda för dem som avlagt doktorsexamen, dvs. för utbildade forskare. Härigenom befrämjas enligt min mening en angelägen vetenskaplig utveckling. Jag kommer senare atl föreslå all medel anvisas för dessa ändamål under anslagen till SLU, SJFR och naturvårdsverket.

1.5 Internationell samverkan

Statsrådet Ingvar Carisson har tidigare denna dag framhållit vikten av internationella kontakter. I anslulning härlill villjag anföra följande.

Den inriklning mot grundläggande forskning somjag förordat kräver ett ökat internationellt kunskapsutbyte. Med den snabba velenskapliga kun-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 6   Jordbruksdepartementet 8

skapsutveckling som sker inom det biologiska området är det omöjligt för varje enskilt land atl bedriva egen forskning vid forskningsfrontens alla områden. Inom exempelvis biotekniken gården vetenskapliga ulvecklingen så fort att en god forskarutbildning endasl kan erhållas om svenska forskare har möjlighel att delta i ett aktivt utbyte inom den internationella forskningen. För atl utveckla denna internationalisering av forskningen är det angeläget att svenska forskare medverkar till att forskningsfronten förs framåt inom mänga angelägna forskningsområden.

Detta gäller även den av naturvårdsverket stödda miljövårdsforskningen. De stora miljöproblemen har genomgående internationell räckvidd. Forskningen rörande bl.a. de kemiska hälsoriskerna, försurningsproblemen och de marina föroreningsfrågorna sker redan i dag tili stor del i internationellt samarbete.

Forskarnas strävan att ta aktiv del i det internationella kunskapsutbytet måste därför stödjas. Inom SLU har medel avsatts för bidrag till resor och utlandsvistelser för forskare, utländska gästföreläsare m. m. Inom forskningsnämnden vid naturvårdsverket övfervägs dessa frågor. Jag ulgår ifrån alt SLU men även naturvårdsverket, SJFR och andra forskningsorgan och forskningsstödjande organ i sin forskningsplanering m. m. underlättar för svenska forskare att delta i det internationella kunskapsutbytet.

I detta sammanhang vill jag ta upp ytterligare en fråga som rör internationellt FoU-samarbete. Det finns forskning som är mycket dyrbar och som ell enskilt land har svårt att bygga upp egna resurser för, även om forskningen bedöms som angelägen. I en för flertalet europeiska stater ekonomiskt kärv tid kan därför behovet av angelägen forskning lösas bättre genom samarbele över gränserna.

Unika resurser för en viss lyp av forskning kan finnas i ell vissl land och flera länder kan ha intresse av att utnyttja dessa resurser. I Sverige är t. ex. SLU ensamt om att ha en samlad kompelens inom många delar av den biologiska forskningen. Inom ramen för OECD:s Committee for Agriculture deltar Sverige genom SLU i ett forskningssamarbete inom områdena kvävefixering, fotosyntes och utnyttjandet av biomassa framför allt för livsmedelsändamål. Detta projekt har möjliggjort angelägen forskning genom samutnytljande av olika länders resurser. Yngre forskare har vidare genom detta projekt beretls tillfälle att för kortare eller längre tid studera och arbela vid någol laboratorium med framstående vetenskaplig personal. Det är viktigt att SLU även i fortsättningen aktivt söker delta i internationellt FoU-samarbete inom sådana forskningsområden där så kan ske.

I de nordiska länderna har betydande insatser gjorts för att främja FoU-.samarbetet. Den språkliga och kulturella gemenskapen mellan de nordiska länderna har - liksom på många andra områden - främjat samarbetet inom FoU. FoU-arbelel inom de nordiska länderna rör i slorl likartade problem. Del nordiska FoU-samarbetet omspänner ett brett fält från grundforskning över tillämpad  forskning  till  ulvecklingsarbete.   FoU-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 6   Jordbruksdepartementet 9

samarbetet omfattar konkreta forskningsprojekt, forskarutbildning, symposier, stipendieverksamhet, informationsutbyte och gemensamma forskningsinstitutioner.

Jag ser med särskild lillfredsslällelse på det initiativ till ett utvidgal nordiskl forskningssamarbete som tagils av nordiska ämbetsmannakommittén för jord- och skogsbruksfrågor genom den nyligen genomförda nordiska lantbruksulredningen.

1.6 Övriga frågor

På många forskningsområden används försöksdjur. Detta förhällande har gett upphov till en moralisk konflikt som har sin grund i människors önskan all visa respekt för djuren å ena sidan och nödvändigheten av fortsatt forskning å den andra. Vår strävan måsle vara att med olika medel minska användningen av försöksdjur så långl som möjligt. Detta kan ske bl. a. genom forskning som ger ökade kunskaper om bl. a. alternativa och kompletterande försöksmeloder. Jag kommer senare att föreslå resursförstärkningar för att förbättra kunskaperna inom delta område.

Chefen för utbildningsdepartementet har tidigare redogjort för ett av delegationen för informalionsförsörjning (DFI) framlagt förslag rörande s.k. ansvarsbibliotek. Ell sådant bibliotek får det nationella ansvaret för den velenskapliga och lekniska informationsförsörjningen inom ett eller flera ämnesområden. Enligt DFI:s förslag bör SLU;s bibliotek få ställning som ansvarsbibliotek inom jordbruk, skogsbruk och veterinärmedicin. SLU har vid remissbehandling i huvudsak ställt sig positivi lill DFLs förslag.

Jag är f.n. inte beredd att ta ställning till förslaget att göra SLU:s bibliotek till ansvarsbibliotek. De ekonomiska konsekvenserna av förslaget är inte tillräckligt belysta. Ställning bör kunna tas till frågan i anslutning till budgetpropositionen 1985.

2    Forskning med anknytning till de areella näringarna

Utnyttjandet av en naturresurs kan påverka en eller flera andra naturresurser. Mark-vatlen-djuriiv-växlliv påverkar varandra i ett ofta komplicerat samspel. Bedömningen av naturresurs- och miljöproblem kräver förståelse av samspelet mellan delarna i denna kedja. Runl oss pågår en förändring av naturresurserna. Förändringen har i viss utsträckning sin grund i att produktionsekonomin varil avgörande vid utnyttjandet av naturresurserna ulan atl tillräcklig hänsyn lagils till miljöaspekterna. Del är enligt min mening inte längre möjligt att lösa de problem vi ser framför oss genom atl avgränsa en sektor för forskning. Produktionsmetoderna inom de areella näringarna måste t.ex. ulvecklas mol bakgrund av alt de skall

Prop. 1983/84:107    Bilaga 6    Jordbruksdepartementet 10

tillämpas i ett komplicerat ekosystem. Konsekvenserna för miljön av olika produktionsmetoder måste beaktas i ökad utsträckning.

För att ge ett bättre underlag för planeringen av inriktningen av produktionen inom de areella näringarna krävs en mer heltäckande forskning över slörre ämnesområden. Jag kommer nu att behandla några områden inom vilka denna helhetssyn i forskningen är angelägen.

2.1 Alternativa produktionsformer inom jordbruket och trädgårdsnäringen

Som ett led i en nödvändig effektivisering av jordbruket, som under efterkrigstiden varit ett av mälen för jordbrukspolitiken, har produktionsformerna somjag tidigare har antytt undergått genomgripande förändringar. Jordbruksföretagen har blivit färre men större och produktionen har blivit starkt specialiserad. Med olika lekniska hjälpmedel, förbättrat avels-material, nya utsädessorter och omfattande användning av kemikalier har mark och djur utnyttjats allt intensivare. Ulan dessa förändringar i produktionsformerna hade vi inte uppnått dagens höga avkastning och effektivitet, som är till fördel för såväl konsumenterna som jordbrukarna.

De nuvarande produktionsformerna, som i stor ulslräckning utformats med utgångspunkt i förelagsekonomiska bedömningar, har emellertid visat sig leda till vissa negativa effekier från samhällssynpunkl. Användningen av handelsgödsel har medförl ökad förorening av grund- och ytvatten och bidrar lill försurningen av mark och vallen och till övergödning av vattendrag. Den omfattande användningen av bekämpningsmedel innebär risker från hälso- och miljösynpunkt. Den tillämpade brukningslekniken har ibland gäll ul över naturvårdens intressen. I fråga om växtodlingen har framförts farhågor om alt dagens odlingsformer pä lång sikt kan försämra markens produktionsförmåga.

Inom animalieproduklionen har effeklivitelssträvandena i stor utsträckning inriktats på leknisk utveckling för att spara arbetskraft samt på all genom avel och utfodring höja djurens avkastningsförmåga. Genom atl inle i tillräcklig omfattning beakta djurens naturiiga beteende vid produktionens utformning har negativa effekier belräffande djurens hållbarhet och motståndskraft mol sjukdomar uppkommit. För all motverka produktionssjukdomar har vid utfodringen använts kemikalier som via livsmedlen kan inverka på människors hälsa. Våra kunskaper om hur produktionen bör utformas för all negativa effekter skall undvikas är otillräckliga.

De problem som jag nu har pekat på har givetvis uppmärksammals i skilda sammanhang. 1983 års livsmedelskommilté har regeringens uppdrag att se över hela livsmedelskedjan. I fråga om jordbruksproduktionen gäller uppdraget grundläggande frågor om produktionens omfattning och inriklning med hänsyn lill bl.a. försörjningstryggheten, människors hälsa och miljö. I syfte att få en bättre livsmedelskvalilet harjag nyligen tillsatt en ulredning som fått i uppgift att se över livsmedelkonlrollen.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 6    Jordbruksdepartementet 11

Förslag om minskning av användningen av kemikalier i jordbruket och om ökade forskningsinsatser i dessa frågor har lagts fram av utredningen om användningen av kemiska medel i jord- och skogsbruket i betänkandena (SOU 1983:10) Användning av växtnäring och (SOU 1983:11) Bekämpning av växtskadegörare och ogräs. Den av mig tillsatta kemikommissionen (Jo 1983:02) har i uppdrag all se över och föreslå effektivisering av kontrollen av kemikalier i alla hanteringsled.

Riksdagen beslöl nyligen alt det fr. o. m. den I juli 1984 skall införas en miljöavgift på handelsgödsel och bekämpningsmedel (prop. 1983/84:40, bil. 7. JoU15, rskr93).

De problem vi slår inför när det gäller de nuvarande produktionsformernas risker för hälsa och miljö är enligt min bedömning av den art och omfattning atl vi måste allvariigt överväga möjligheterna lill sådana produktionsformer som med bibehållande av hög effektivitet motverkar dessa risker. Som beslutsunderlag kommer det utredningsarbete som jag nyss har redogjort för alt vara av stor betydelse. Men dessutom måsle vi skaffa oss ökade och bättre kunskaper om alternativ till dagens produktionsformer. Del bör ske genom en samlad och medveten satsning på FoU-arbele rörande sådana alternativ.

Alternativen till dagens produktionsformer bör kännetecknas av att de bevarar markens produktionsförmåga och alt de minimerar användningen av kemikalier. I sådana produktionssystem för växtodling bör slrävan vara att konlrollera sjukdomar, skadegörare och ogräs med förebyggande åtgärder. Exempel på detta är att ta fram växtsorler som är resistenta mol bl. a. skadegörare. Inom djurhållningen bör produktionstekniken inriktas på att minska sjukdomsfrekvensen genom bättre slallmiljöer. Därmed tillgodoses djurskyddet samtidigt som förutsättningar för bättre livsmedelskvalilet skapas.

För alt kunna bedöma värdet av olika produktionsformer är det angeläget atl utarbeta mätsystem som bällre än nu kan registrera långtidsförändringar i markens produktionsförmåga och samtidigt studera de processer som påverkar produktionsförmågan.

I dag råder stor osäkerhet om både de samhällsekonomiska och företagsekonomiska konsekvenserna av olika alternativa produktionsformer. Det är därför väsentligt all karllägga konsekvenserna och effeklerna för vår totala produktion av exempelvis en minskad användning av handelsgödsel och bekämpningsmedel i jordbruket. Därvid måste avkastningseffeklerna och omställningskostnaderna studeras för såväl enskilda företag och regioner som jordbrukssektorn totalt.

Frågan om alternativa produktionsformer rymmer således inte endast naturvetenskapliga frågor utan även frågor av samhällsvetenskaplig nalur. Del är viktigt alt forskning rörande alternativa produktionsformer sker med tillämpning av denna helhetssyn.

Denna satsning på en integrerad forsknings- och utvecklingsverksamhel

Prop. 1983/84:107    Bilaga 6    Jordbruksdepartementet 12

om alternativa produktionsmetoder pä jordbrukets och trädgårdsnäringens områden bör åstadkommas inom ell sammanhållet program. Huvudansvaret för all upprälla ett sådant program och att slödja FoU-verksamheten inom della bör läggas på SJFR som bör samråda med bl.a. SLU och naturvårdsverket. Jag kommer senare att föreslå regeringen att lämna SJFR ell sådanl uppdrag.

Jag ulgår ifrån att merparten av den FoU-verksamhet, som ryms inom ett sådant program, kommer alt bedrivas vid SLU. Behovet av ökade kunskaper om alternativa produktionsformer kan dock inte tillgodoses enbari genom medelstillskolt. Det är därför nödvändigt alt också befintliga resurser inom SLU i ökad utsträckning inriktas mot forskning rörande alternativa produktionsformer.

2.2 Virkesproduktion

Skogen är en resurs som avkastar många olika slag av nyttigheler. Förutom som virke till skogsindustrin är det möjligt att utnyttja träd som bränsle och som råvara för kemiska produkter av olika slag. Skogen har också viktiga funktioner som miljö för rekreation och friluftsliv, som renare av luft, vatten och mark, som bevarare av olika arter och deras genetiska variation m. m.

Det är angeläget att fortlöpande ulveckla metoderna och målen för skötseln av våra skogar i syfle alt nå den största samlade samhällsnyttan. Si

Jag vill i detta sammanhang nämna atl inOm ramen för energiforskningsprogrammet görs stora insatser på forskning om t.ex. skogsbränsleutvin-ning och energiskog. Statsrådet Dahl kommer senare i dag alt ingående behandla FoU-verksamhelen inom detta ämnesområde. Jag kommer därför inle att i mitl anförande behandla energiforskningsfrågor.

Under den förra högkonjunkturen för skogsprodukter förelåg en pålaglig brist på virke i den meningen att otillräcklig mängd av ved levererades lill induslrin. Dock fanns och finns del gott om skog all avverka. Problemet är i första hand av ekonomisk och social natur, inle biologisk.

Beräkningar gjorda av Food and Agriculture Organization of the United Nations (FAO) visar på en fortgående minskning av världens skogstillgångar. I ett längre lidsperspektiv finns skäl att tro på en global brist på virke med stigande produktpriser som följd. Del är därför av stort intresse att sludera de biologiska möjligheterna alt öka virkesproduktionen dels genom att öka skogsmarkens långsiktiga produklionsförmåga, dels genom alt öka användningen av virkessnåla processer. Det finns också skäl att pröva olika vägar alt öka skogsmarksarealen.

Virkesproduktionen kan ökas genom all förbättra utnyttjandet av skogs-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 6   Jordbruksdepartementet 13

markens naturiiga produklionsförmåga. Beräkningar ulförda vid SLU pekar på att del är möjligt alt genom tätare föryngringar och bättre bestånds-vård höja lillväxlen från nuvarande ca 80% lill närmare 90% av skogsmarkens beräknade nalurliga produktionsförmåga i norra Sverige och frän nuvarande ca 65% lill 80% i södra Sverige. För delta krävs i första hand att beslåndsanläggningen lyckas väl. Stora insatser bör därför även i fortsättningen göras inom föryngringsforskningen. Av speciellt inlresse är här atl finna förbättrade föryngringsmetoder för de bördigare markerna. Utöver insalser för en ökad överievnad för plantorna bör föryngringsarbelet inriktas mol att utveckla meloder för alt etablera föryngringen så snabbt som möjligl.

Lövträden ökar L n. snabbt sin andel av virkesförrådet. Med hänsyn därtill är det viktigl alt utveckla meloder för alt minska lövträdens konkurrerande effekl på barrträden ulan all använda kemikalier. Lövträdens produktionsbetingelser bör sluderas mer ingående än hittills.

Ett annat säll all öka och förbättra skogsproduktionen är atl välja rätt genetiskt material. Introduktionen av conlortalallen har visat att ett nytt trädslag med snabb lillväxl och god överlevnad kan få betydelse i vårl skogsbruk. Det behövs dock ylleriigare forskningsinsatser för atl sludera risker och fördelar med främmande trädslag.

Ytterligare ell sätt atl öka virkesproduktionen är att öka skogsmarksarealen. De våta markerna är en resurs, som kan användas för skogsproduktion i slörre ulsträckning än i dag. Forskning pågår för att klarlägga dessa markers produktionsmöjligheter. Ytterligare forskingsinsalser erfordras för all ulveckla meloder för föryngring och beslåndsvård på väta marker. De våta markerna är emellertid känsliga och intressanta från miljösynpunkt. Innan sådana marker tas i anspråk för skogsproduktion bör genom forskning konsekvenserna frän miljösynpunkt klarläggas.

Kunskapen om virkets kvalitet och virkets vidareförädling bör utökas. Genom forskning och utvecklingsarbete pä delta område kan vi skapa förulsällningar för all även i framtiden vara konkurrenskraftiga på väridsmarknaden.

Jag har nu gåll igenom ell anlal olika möjligheler att höja och förbällra skogsproduktionen. Förändringarna inom skogsbruket under det senaste seklet har varit genomgripande. Det finns knappast någon anledning all tro atl förändringarna skall bli mindre i framtiden. Genom bl.a. forskningsinsatser kan vi emellertid fä underlag för beslut om den framtida ulvecklingen. Varje ökning av kunskapen om skogen ökar sannolikheten all vi väljer den rätta vägen. Jag avser därför atl senare förorda förstärkningar av den grundläggande forskningen rörande skogsföryngring, skogsproduktion och markens långsikliga produklionsförmåga.

Del är väsentligt all i skogsforskningen beakta atl skogen har en mångsidig och vidsträckt belydelse vid sidan av funktionen som virkes- och energiråvaruproducent. Skogsforskningen har hittills varil inriklad på de

Prop. 1983/84:107    Bilaga 6   Jordbruksdepartementet 14

skogliga åtgärdernas mesl ändamålsenliga ulformning från biologiska, tekniska och ekonomiska utgångspunkter, lillväxiprocessen i skogen och de faktorer som påverkar denna saml värdering av virkesproduktionen. Denna inriktning har varil naluriig och värdefull. Enligt min mening bör emellertid ökade insalser inom skogsforskning göras för att finna produktionsformer som förenar önskemålen om atl öka tillgången på virkes- och energiråvara och atl förbättra möjligheterna atl utnyttja skogen för andra väsentliga ändamål såsom t. ex. rekreation och friluftsliv.

Jag kommer senare att föreslå regeringen att uppdra ät SJFR alt upprätta ett långsiktigt program för skogsforskning med denna tvärvetenskapliga inriklning. Programmet bör utarbetas i samarbete med SLU, skogsstyrelsen och naturvårdsverket.

2.3 Odling av fisk och skaldjur

Odling av fisk och skaldjur för konsumtion sker sedan länge. Fiskodling och odling av kräftor förekommer också som ersättning för eller komplettering av naturligt producerande slammar, dvs. som en del i fiskevården. Även odling av alger förekommer för framslällning av kemikalier, för omvandling lill energi eller för valtenrening.

Konsumlionsodlingens betydelse för livsmedelsförsörjningen har blivit alll slörre: De biologiska och geografiska förulsällningarna för odling är göda i Sverige. I min anmälan till prop. 1983/84:10 om svensk havsresursverksamhet harjag redovisal min bedömning av fisk- och skaldjursodlingens framlida slora betydelse i vårl land. Del är enligt min mening nödvändigl atl utvecklingen pä detta område sker i kontrollerade former och bygger på ett breddal och fördjupat kunskapsunderlag. Forskning och ulveckling inom flera olika områden kommer därför under de närmasle åren all vara av avgörande belydelse för odlingens framlida resultat. Jag förordar mot bakgrund härav alt ytterligare statliga insatser görs pä FoU främsl rörande fisk- och skaldjursodling.

FoU-verksamhelen pä odlingsomrädei bör syfta till en uppbyggnad av en biologiskt grundad helhetskunskap om skilda produktionsätgärders effekter i syfte au förena kraven på hög produktivitet och god resurshushållning. Den bör ocksä utveckla kunskaper för atl på ett från miljösynpunkt riktigt sätt kunna bedriva näringen. Härtill kommer behovel av ökade kunskaper för all höja avkastningen och av ökade kunskaper om odlingens ekonomiska förutsättningar och om marknadsföring.

I fråga om odlingsteknik finns problem med övervinlringsteknik och vattenföroreningar samt sjukdomskontroll som behöver lösas. Forskning när det gäller infektionssjukdomarna hos fiskar är enligl min mening också viktig.

Ett annat viktigt område i sammanhanget är hanleringen i samband med skörd. På områden såsom slakt, vidareförädling, produktkvalitet, förpack-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 6    Jordbruksdepartementet 15

ning och transporter behövs FoU-insalser. Del är också av stor vikl atl frågor rörande marknadsföring, försäljning och distribution blir föremål för forskningens inlresse.

Enligt min mening bör således en utökad FoU-verksamhel organiseras huvudsakligen inom områdena avelsmelodik, näringsfysiologi och utfodring, fisksjukdomar, odlingsteknik, miljöeffekter, beredning saml distribution och marknadsföring.

Den utökade FoU-verksamheten med anknylning lill odling av fisk, skaldjur m. m. bör organiseras på sådanl sätt alt nya ekonomiska resurser inle i onödan las i anspråk för administration, ulruslning m. m. Del innebär bl.a. atl lämpliga befintliga resurser bör ulnylljas i förslå hand. FoU-verksamhel av det slag jag har förordat i det föregående bedrivs i förhållandevis slor omfallning vid SLU. Erfarenheterna där bör tas till vara. Del gäller t.ex. pä områdena avelsmelodik, näringsfysiologi, utfodring, och ekonomi. I fråga om fisksjukdomar finns en omfattande forsknings- och utvecklingsverksamhel vid slalens veterinärmedicinska anstalt (SVA). Även vid fiskeristyrelsens laboratorier och försöksanstalter bedrivs FoU-verksamhel inom och med anknylning lill fiskodlingsområdet. Verksamhel förekommer även vid andra institutioner och inom den privata industrin.

Del sker en snabb utveckling inom vissa odlingsseklorer som drivs av förelag med slora egna resurser. I dessa förelag bedrivs och kommer att bedrivas FoU-verksamhel med egna medel. 1 fråga om produktionsteknik t. ex. har forskning hittills nästan enbari bedrivils av den privala industrin med i vissa fall anslag frän STU.

Verksamhelen på flera av de forskningsområden somjag har redovisal i del föregående berör även odling i fiskevårdssyfle och traditionellt yrkesfiske. Planeringen av FoU-insalserna bör ske med hänsyn härtill.

Med hänsyn till vad jag nu har anfört framstår det som angeläget alt åstadkomma slörsla möjliga samordning av FoU-verksamheten i fråga om odling av fisk och skaldjur. Ansvarel för denna uppgift bör lämpligen läggas pä SJFR, som således bör tilldelas huvuddelen av de medel som nu anvisas för ökade insalser. Rådet bör faslslälla ell program för verksamhelen. Till rådet bör knytas en särskild ledningsgrupp med sakkunskap på områdel. Gruppen bör få i uppdrag all ularbeta förslag till programmet och all bereda frågor om bidrag till FoU-projekt inom programmet. Ledningsgruppen bör beslå av företrädare för SJFR, SLU, fiskeristyrelsen och naturvårdsverket. Jag kommer senare att räkna medel under anslaget lill SJFR för dessa ändamål.

Härulöver bör en viss del av nya resurser anvisas direkl till SLU. Dessa bör bl. a. användas för en samordning och initiering av SLU:s och SVA:s forskning inom ämnesområdet, men främst för förmedling av de kunskaper av olika slag som finns och som kommer att erhållas. Förmedlingen av forskningsresultaten och information om hur de bör utnyttjas i den prakliska verksamheten bör ske inom ramen för konsulentverksamheten vid SLU och i nära samarbele med fiskeristyrelsen.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 6    Jordbruksdepartementet 16

Mina överväganden grundar sig bl.a. på rapporten (82:14) Vattenbruk för Sverige. Rapporten har utarbetats av en särskild styrgrupp, lillsall av forskningsrädsnämndens nalurresursdelegation och delegalionen för samordning av havsresursverksamhelen. Den har bl.a. haft lill uppgift atl närmare precisera problemen och utreda förutsättningarna för en posiliv utveckling av svenskt vattenbruk. Styrgruppens arbete, somjag anser vara myckel värdefullt, har letts av Hans Ackefors, professor i ekologisk zoologi vid Stockholms universitet. För uppbyggnaden inom SLU av ämnesområdet vattenbruk enligt vad jag nu förordat behövs särskilda insatser. Del är angeläget att Ackefors erfarenheter på området därvid kan las tillvara. Jag kommer mot bakgrund härav att senare föreslå att en Ijänsl som professor i ekologisk zoologi med särskild inriktning på vattenbruk, personlig för Ackefors, inrältas vid SLU den 1 januari 1985. Jag har i denna fråga samrått med chefen för utbildningsdepartementet.

2.4 Bioteknik

Statsrådet Ingvar Carlsson har i sitt anförande upphållit sig vid behovet av ökade salsningar inom området bioteknik. I fråga om forskningssatsningar på bioteknik avseende de areella näringarna vill jag framhålla följande.

Under de närmaste tio åren kan bioteknologiska forskningsinsatser främst åstadkomma billigare och för miljön skonsammare saml mindre energikrävande allernaliv lill nuvarande processer i lantbruket, bättre djurhälsovård genom nya vacciner samt snabbare och förbällrade metoder för förökning av skogsträd. I ell något längre tidsperspektiv kan vi förvänta oss mera betydande förändringar främsl på växtsidan. Genom biolekniska processer kan helt nya växtarter med för Sverige vikliga egenskaper tillskapas. Enligt SLU:s biotekniska forskningsprogram finns det en rad områden som är mycket intressanta i del korla tidsperspektivet. Del gäller t.ex. framslällning av vacciner för djur, utökad biologisk kvävefixering och biologisk bekämpning av växtskadegörare.

Genteknikens tillämpningar pä ell biologiskt syslem bygger på en ingående kunskap om detta systems fysiologi, biokemi och molekylärbiologi. Del finns belydande genetiska kunskaper av detta slag som rör virus, bakterier och däggdjur. Kunskaperna har tagits fram genom omfattande forskningsarbete under de senaste tjugo åren, främst utomlands. I Sverige har bl. a. naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) och medicinska forskningsrådet (MFR) stött forskning inom detta område under många år.

Lika omfattande kunskaper för all möjliggöra tillämpning av genteknik finns inle vad gäller växter. Samhällets stöd till denna typ av växtforskning är inle särskilt omfallande. Däremoi finansieras en mycket slor del av sådan kunskapsinhämtande forskning vad gäller växter av biotekniska företag. Forskningen som har betydelse för företagens växtförädlingsav-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 6    Jordbruksdepartementet 17

delningar görs dels i deras egna laboratorier, dels som uppdragsforskning vid universitetens grundforskningsinslilulioner. En företagsfinansierad forskning kan innebära atl kunskap inom vissa områden, som är intressanta för samhället, stannar inom företagen.

För alt möjliggöra gentekniska tillämpningar på växtsidan måste ökade satsningar göras på kunskapsuppbyggande forskning rörande växternas fysiologi, biokemi och molekylärbiologi. Härvid bör särskill beaklas möjligheterna alt använda gentekniken i förädlingsarbetet med skogsträd, J samband med all jag senare kommer att föreslå förstärkningar inom områdel bioleknik kommer jag all förorda all en professur i molekylär cellbiologi skall inrällas vid SLU saml föreslå all medel anvisas för basresurser inom ämnesområdet växtgenetik. Härulöver räknar jag med alt ytterligare resurser ställs till förfogande av NFR, SJFR, växiförädlingsnämnden och Slatens energiverk. 1 denna fråga har jag samrått med slalsrådel Ingvar Carisson samt statsrådet Dahl.

2.5 Mät- och reglerteknik

Mät-, slyr- och reglerteknik i kombinalion med datateknik kommer under de närmasle åren alt få väsentligt ökad belydelse inom de areella näringarna. Genom en effektivare styrning inom t.ex. områdena grovfoder- och kraftfodertilldelning till djur, klimat och näringstillförsel i växthus, konsigödselgiva efter behov på fältets olika delar saml sådjup och precisionssådd, m.m. kan avsevärda vinster uppnås. Som exempel härpå kan nämnas atl en förbällrad processtyrning vid enbart markarbeien i vårbrukei beräknas kunna ge svenskl jordbruk en förbättring av årsresultalel för jordbruket av ca 400-500 milj.kr. En bristfällig spridningsjämnhei vid tillförsel av handelsgödsel kan å andra sidan orsaka ett årligt inkomstbortfall av 300-400 milj. kr.

Ett ralionelll skogsbruk kräver bällre planering och därmed bällre data. En inlensifierad ulveckling av eleklronik- och datorområdet skulle minska koslnaden för och höja kvalileten på dalainsamlingen. På sikt lorde även satellitdata kunna användas vid praktisk skogsinveniering. Delta kräver dock en fortsatt utveckling inom eleklronik- och datorområdet för insamling och tolkning av data från saielliier. Insalser på detta område kan även ge den utrustningsiillverkande industrin förstärkt internationell konkurrenskraft.

Enligt min mening har SLU goda möjligheter att bedriva forskning inom detta område eftersom där redan finns en god kontaktyta mellan teknik och biologi. För all den akluella forskningen skall bli effektivare krävs dock en förslärkning av kompelensen inom områdel mäl- och reglerteknik.

För dessa ändamål fordras att kunskap om datateknik och mäl- och reglerteknik byggs ut inom SLU. Chefen för utbildningsdepartementet har lidigare denna dag föreslagit ytteriigare resurser för dataleknisk forskning 2    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 107. Bilaga 6

Prop. 1983/84:107    Bilaga 6   Jordbruksdepartementet 18

vid universitetet i Uppsala. SLU bör etablera ell närmare samarbele pä della område. Jag har i denna fråga samrått med cheferna för utbildnings-och industridepartementen.

2.6 Livsmedelsforskning

Även inom livsmedelsområdet bör forskning bedrivas med utgångspunkt i en helhetssyn. Utvecklingsmöjligheterna inom livsmedelsförsörjningen och inom livsmedelsforskningen beror i hög grad på hur kunskapen ulvecklas och förändras inom angränsande forskningsområden, t.ex. nya genombrott på de biologiska, tekniska och biotekniska fälten. Mer velande om sambandel mellan kost och hälsa ger också impulser till andra delar inom livsmedelsforskningen. Helhetssynen kan även ge ett bättre underlag för bedömningar rörande effektiviteten i hela livsmedelskedjan från råvaruproduktion till marknaden, där målet är att en slutprodukt av hög kvalilet lill rimliga priser kan bjudas ul lill konsumenten.

Genom utredningen om svensk livsmedelsforskning pågår en översyn av forskningsplanering, forskningsbehov, forskarutbildning, resursfördelning och informationsverksamhet av betydelse förde delar av livsmedelskedjan som följer efter råvaruproduktionen. Ulredningen har lagt fram delbetänkandet (SOU 1983:69) Livsmedelsforskning I. I betänkandet konstateras alt forskningen om våra livsmedel behöver ökas. Utredningen föreslår bl.a. ökade salsningar inom området både från statens och näringslivets sida. Näringsforskningen föreslås fä belydande resursförstärkningar. Även inom produki- och kvalitetsutveckling liksom i konsument- och marknadsfrågor föreslås en bättre samordning av forskningen utmed hela livsmedelskedjan.

Betänkandet remissbehandlas f.n. Jag avser alt i annat sammanhang ålerkomma till regeringen i denna fråga.

3    Miljövårdsforskning

Forskningen inom miljövårdsområdet har som framgått av vad jag lidigare sagt på många sätt samband med forskningen inom de areella näringarna men sker till stor del också med andra utgångspunkter än denna. Miljövården kan knappast betraktas som en särskild samhällssektor i egentlig mening. Ett hänsynstagande lill miljön måsle integreras i planering och ålgärder inom alla samhällssektorer. Del gäller, somjag lidigare berört, de areella näringarna och del gäller också bl.a. industrin. Under överskådlig lid krävs härulöver särskilda insatser och organ för att leda och samordna arbetet inom hela miljövårdsområdet.

Den samlade miljöpolitiken kommer under fortsättningen av 1980-talel alt i allt högre grad kräva hårdare priorileringar mellan insalser på olika

Prop. 1983/84:107    Bilaga 6   Jordbruksdepartementet 19

delområden. För all rikliga avvägningar skall kunna göras behövs ökade kunskaper av vitt skilda slag. Miljövårdsforskning i vid mening är den grundläggande kunskapskällan i detta sammanhang. Med nu angivna utgångspunkter blir miljövårdsforskning ett sammanfattande begrepp för verksamheter av myckel skiftande slag. Däri inbegrips grundläggande forskning inom bl.a. naturvetenskap, samhällsvetenskap och medicin men också målinriktad forskning för all lösa akuta miljöproblem. Härutöver kan i det vidare begreppet inrymmas såväl undersöknings-, kartläggnings-och övervakningsverksamhet vilka syftar till att följa miljötillståndet och förändringar i detta som tekniskt utvecklingsarbete för att få fram bällre metoder och effektivare utrustning för att lösa miljöproblem. Miljövårdsforskning i den vida mening jag nu nämnt finansieras av och ulförs vid ett stort antal institutioner såväl inom som ulom den egenlliga miljövårdsorganisationen.

Naturvårdsverkets forskningsnämnd har ett centralt ansvar för planeringen av miljövårdsforskningen. Nämnden, som inrättades år 1968, har till sin disposition ett särskilt anslag för miljövårdsforskning. Nämndens arbetsformer överensstämmer i stora delar med dem som gäller för forskningsråden. Kärnan i den forskningsverksamhet som stöds av naturvårdsverkets forskningsnämnd utgörs av forskning inom främst det naturvetenskapliga och medicinska området. Hög prioritet har länge givits försurnings- och metallföroreningsproblemen. Nya prioriteringar under senare år är bl.a. forskning kring luftföroreningar i tätortsmiljön, miljöproblem i kustområdena, miljökonsekvenser av växlnäringsläckage och miljöeffekter av skogsindustriella utsläpp.

I olika sammanhang har en bättre samordning av miljövårdsforskningen diskuterats Hksom var ansvaret för planeringen av miljövårdsforskningen bör ligga. Bedömningen av sådana frågor blir till slor del beroende av hur man definierar begreppet miljövårdsforskning. Om begreppet ges den vida innebörd jag tidigare angivit är det naturiigt att ansvaret för olika delar av vad som kan ses som miljövårdsforskning måste ligga på olika organ och att det inte är meningsfullt eller lämpligt att sträva efter en fullständig samordning av all sådan forskning.

Vad jag här har anförl hindrar självfallel inte atl frågor om en lämplig samordning och ansvarsfördelning när del gäller forskningen inom della område sländigl måsle bevakas. Jag avser att nu ta upp vissa sådana frågor. Min utgångspunkl är därvid att den nuvarande organisatoriska strukturen i stort är ändamålsenlig men att vissa preciseringar kan behöva göras. Den snabba utvecklingen pä miljövårdsområdet, som bl.a. innebär att bedömningarna fortlöpande förändras i frågor om hur allvarliga olika miljöproblem är, gör det angeläget att organisationsstrukturen är flexibel så att en snabb anpassning kan ske till nya situationer.

En grundläggande ulgångspunkl för miljövårdspoliliken bör vara atl miljövårdshänsynen skall integreras i den planering och de ålgärder som

Prop. 1983/84:107    Bilaga 6   Jordbruksdepartementet 20

sker inom varje samhällssektor. Det innebär också att del ligger ett ansvar på sektorsforskningsorganen inom olika områden all se till atl miljövårdsaspekterna beaktas i den forskning resp. organ stöder eller utför. Ansvaret för att finansiera forskning som belyser konsekvenserna för hälsa och miljö lill följd av ny teknik, nya produktionsmetoder eller nya former av naturre-sursulnytljande bör således ligga på del organ som ulvecklar eller bedriver verksamhelen. I ökad ulsträckning har denna princip redan kommil alt tillämpas inom många områden. Delta är exempelvis fallet inom energi-forskningsprogrammet. Också inom forskningen på jordbrukets och skogsbrukels områden har, som tidigare berörts, sludier rörande miljökonsekvenserna alllmer integrerats i forskningsarbetet. Vid planering och genomförande av miljökonsekvensstudier inom olika sektorer bör självfallel ell nära samarbele ske mellan resp. seklorsforskningsorgan och naturvärdsverket. Formerna för sådan samverkan bör bestämmas från fall till fall.

Stöd till tekniskt utvecklingsarbete ulgår främst genom slyrelsen för leknisk utveckling (STU). Av vad jag nyss anfört följer alt STU därvid också har ett ansvar för att beakta att miljökonsekvenserna av olika utvecklingsprojekt tas upp inom ramen för projekten. Resurssnålhet och miljövänlighet är viktiga utgångspunkter vid utveckling av ny produktionsteknik. Därutöver är del vikfigt att utvecklingen av särskild miljövärdsteknik ylleriigare stimuleras. Fortsalla salsningar på utveckling av bl.a. extern i"eningsleknik. samt övervaknings- och kontrollutrustning är av betydelse både från miljövärdssynpunkt och induslripoliliska utgångspunkter. STU bedriver miljövårdslekniska projekt inom ett anlal olika teknikområden och har ocksä ell särskill s. k. insatsområde avseende oljebekämpning och sanering. Det är angeläget att STU och naturvårdsverket gemensamt utvecklar lämpliga samarbelsformer för planering och genomförande av slödet lill miljövårdslekniska utvecklingsprojekt. Jag vill därvid ocksä erinra om den möjlighel naturvårdsverket har all från anslaget för slöd lill miljöskyddsteknik ge bidrag lill byggande av s. k. demonstralionsanlägg-ningar för utprovning av ny leknik, dvs. atl slödja projekl i de senare utvecklingsstadier där stöd från STU normall inte ulgår.

För alt de akula miljöproblemen skall kunna lösas är det nödvändigt med ökade medel lill en målinriklad forskningsverksamhel rörande olika miljöfrågor. Huvudansvaret för atl initiera, prioritera och samordna den målinriktade forskningen om de centrala miljöfrågorna bör också i fortsättningen ligga på naturvårdsverkets forskningsnämnd. Närheten lill den cenlrala miljövårdsadminislralionen bör underlätta såväl prioritering av insatser lill angelägna områden som förmedlingen av forskningsresultaten till beslutsfattare och andra avnämare. Genom den vetenskapliga granskningen av projekten och genom alt forskningen lill huvudsaklig del ulförs vid universitet och högskolor i nära anslulning till grundforskningen bör också forskningens kvalitet kunna säkerställas. Jag vill dock framhålla betydelsen av

Prop. 1983/84:107    Bilaga 6    Jordbruksdepartementet 21

atl en fortlöpande utvärdering sker av forskningens kvalitet. Det synes lämpligt atl fortsatt samarbete därvid sker med bl. a. NFR.

När det gäller inriktningen av de forlsiilla insatserna på miljövårdsforskningsområdet framhåller naturvårdsverkels forskningsniimnd alt en förstärkning av kompelensen nu behövs inom områdena miljömedicin, ekotoxikologi och vattenekologi, marklära och hydrologi saml terrester ekologi. Nämnden framhåller vidare behovet av ökade insatser när del gäller samhällsvetenskaplig forskning, bl. a. miljöekonomi.

De forskningsområden nämnden tar upp berör flera av de miljöproblem som i dag framstår som de allvarligaste och där ökade kunskaper behövs om hur vi skall kunna angripa problemen. Det giiller såväl de kemiska hälsoriskerna och bilavgasproblemen som försurningen och eulrofieringen av våra vattenområden. Jag delar således niimndens bedömning att bl.a. hälsofrågorna nu bör ges ökad uppmärksamhet. Vid min bedömning av resursbehovet har jag därför räknal med alt förstärkta insalser behöver göras inom del miljömedicinska området. Samarbete behövs därvid med bl.a. arbetarskyddsfonden, medicinska forskningsrådet och slatens miljömedicinska laboratorium.

Försurningen framslår allt tydligare som ett av våra allvarligaste miljöproblem. Alllsedan slutet av 1960-lalel har forskning pågått kring försurningens effekter. Ursprungligen knöts intresset främst till svtivlels transport övergriinserna och svavelföreningars direkta och indirekta effekier på vegetation, mark och vatten.

Sedan många år är försurning av sjöar och dess effekter kända. På senare tid har uppmärksamheten alllmer inriktats på effekterna av olika luftburna föroreningar på fundamentala markprocesser och därigenom på förutsättningarna alt bedriva ett effeklivi jordbruk och skogsbruk.

Ulvecklingen av skogsskador i Centraleuropa under de senaste åren har medfört en tilltagande oro för vad som händer och kan hända med den svenska skogen. Behovel av kännedom om skogslillstånd och skogsskador är nu större än lidigare.

Under sommaren och höslen 1983 har ytterligare rapporter kommil om skogsskador i södra Sverige. I vilken ulsträckning dessa är ett resultat av luftföroreningar eller torka eller ett samspel mellan dessa faktorer kan f. n. inte säkert avgöras. Under de senaste åren har dock forskningsresultat visat att en belydande markförsurning skett i södra Sverige, vilken fill slor del orsakas av den sura depositionen. Experimentella resultat talar också för delta.

Det är emellertid angelägel atl inle diskutera luftföroreningarna som enda orsak till markförsurning. Lika väsenlligl är all förslå och kvanlifiera i vilken utsträckning som t. ex. nya inslag i skogsbruket kan ge en försurande effekt. Här kan man bl. a. peka pä frågor som gödselmedlens försurande verkan och helträdsulnyltjandets effekier.

En belydande forskning om luftföroreningarnas effekier på skog och

Prop. 1983/84:107    Bilaga 6    Jordbruksdepartementet 22

mark har bedrivits under de senaste åren. Orsakssambanden är dock myckel komplicerade. Svaveldioxid, kvävedioxider, ozon och andra föroreningar har en rad både direkta och framför alll indirekta effekter. Trols alt en omfattande forskning bedrivs både nationellt och internationellt på delta område kan problemen inte lösas på kort sikt. Koldioxidproblemet anses som ell av de största miljöhoten för framtiden. Forskningsinsatser för att öka våra kunskaper om kolcykeln och hur ökande koldioxidhaller påverkar klimal och växtlighet är angelägna.

Mot bakgrund av de allvarliga långsiktiga effekter försurningen kan få för markens produktionsförmåga är det angelägel att forskningen rörande dels luftföroreningars direkta effekter dels effekter genom markförsämring intensifieras. Självfallet måste också försurningens effekter i övrigt på människorna, i miljön och på olika maierial uppmärksammas. Ett nära samarbete krävs därvid liksom hittills mellan många olika organ. Del är angeläget alt insatserna samordnas så långt det är möjligt. Jag avser därför att föreslå regeringen att uppdra ål naturvårdsverket att i samarbele med SLU, SJFR, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) och med övriga berörda organ utarbeta ett samordnat program för försurningsforskningen.

Ett annal viktigt område som kräver omfattande forskningsinsatser under de närmaste åren är övergödningen eller eulrofieringen av sötvallen och marin miljö och därmed sammanhängande frågor. Problemen med övergödning har blivit avsevärt större än vad man räknat med tidigare. Svåra miljöstörningar har inträffat i samband med förhöjda näringsnivåer i sjöar, t.ex. Ringsjön, och i kustvatten, t.ex. Laholmsbukten och Skalder-viken. Eutrofieringsforskning bedrivs f.n. inom ramen för naturvårdsverkets forskningsprojekl. Detta gäller såväl sölvatlen som marin miljö. Vidare pågår forskning som anknyter till eutrofieringsfrågan vid bl. a. SMHI, fiskerislyrelsen och SLU samt vid vissa andra universitet och högskolor. En del av forskningsverksamheten är internationellt inriktad, särskill den som berör Östersjön och Västerhavet. Det är angeläget att ytterligare forskningsinsatser görs inom förevarande område. Också i detta fall bör det ankomma på naturvårdsverkets forskningsnämnd atl i samarbele med berörda organ svara för den nödvändiga samordningen av forskningen.

Också inom miljövårdsforskningen är det angelägel alt tillgodose behovet av långsiktig kunskapsuppbyggnad. Den olillfredsslällande tillgången på personer med forskarutbildning inom många av de naturvetenskapliga disciplinerna, där ökade anspråk på forskningsinsatser kan väntas från miljövärdens sida under återstoden av 1980-talel, gör att uppbyggnaden av kompetens är en central fråga för miljövårdsforskningen. Naturvårdsverkets forskningsnämnd finansierar redan nu ett antal tjänster som professor vid universiteten och har anslagit medel för breda långsiktiga program. Som chefen för utbildningsdepartementet lidigare anfört är del nödvändigl atl basresurserna vid universilel och högskolor förslärks och statsrådet

Prop. 1983/84:107    Bilaga 6   Jordbruksdepartementet 23

Ingvar Carlsson har beräknal ökade medel för långsiklig kunskapsuppbyggnad all anvisas via forskningsråden. Jag ser det som angeläget att naturvårdsverkets forskningsnämnd också i fortsättningen tar ett ansvar för den riktade grundforskningen inom sill område. Det är därvid viktigt att ett fortsatt samarbele sker mellan forskningsnämnden och bl. a. NFR så att tillgängliga resurser kan koncenlreras och att därigenom forskninsgrup-per av tillräcklig storlek kan skapas vid de institutioner som är mesl lämpade för forskning inom olika ämnesområden.

4   Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anförl hemsläller jag all regeringen dels föreslår riksdagen att

1.       godkänna vad jag har förordai om återbesättande av ijänsl som
professor,

2.       bemyndiga regeringen atl på sätt jag har föreslagit temporärt
inrätta tjänst som professor (L 24/26),

dels bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om de allmänna riktlinjerna för forsknings- och utvecklingsverksamheten inom jordbruksdeparlemenlels verksamhetsområde.

5   Anslagsfrågor för budgetåret 1984/85

I prop. 1983/84:100 bil. II har regeringen föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1984/85 under angivna anslagsrubriker beräkna följande belopp

F 16. Bidrag tili djurskyddsfrämjande åtgärder 1 666000kr.

G 1. Sveriges lantbruksuniversitet: Förvaltningskostnader 350839000 kr.

G 2. Sveriges lantbruksuniversitet: Driftkostnader 164684000kr.

G 5. Skogs- och jordbrukets forskningsråd 47852000 kr.

H 6. Miljövärdsforskning 48200000 kr.

Jag anhåller att nu få anmäla dessa frågor.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 6    Jordbruksdepartementet 24

NIONDE HUVUDTITELN

F.    SERVICE OCH KONTROLL

F 16. Bidrag till djurskyddsfrämjande åtgärder

1982/83 Utgift 1370898 Reservation 168 101

1983/84 Anslag 1666000

1984/85 Förslag 2066000

Under anslaget anvisas medel för all beslrida koslnaderna för prövning från djurskyddssynpunkl av nya djurhållningsmeioder, inredningsdeialjer m. m. i stallar och kostnader för viss verksamhet pä försöksdjursomrädei.

Lantbruksstyrelsen

1. Pris- och löneomräkning 22 000 kr.

2.   Slyrelsen föreslär en uppräkning med 25 000 kr. av anslagsposter för
finansiering av utrednings- och forskningsprojekt beträffande vissa djur
hållningsfrågor.

Centrala försöksdjiirsnämnden

1. Pris-och löneomräkning 135000 kr.

2. Nämnden föreslår en ökning av medelsanvisningen för ökade insalser för att utveckla meloder som helt eller delvis ersätter djurförsök med 500000 kr.

3. Nämnden begär att medel beiäknas för sekreterarresurser med 200000 kr. och att 100000 kr. anslås för utbildning av ledamöter i de djurförsöksetiska nämnderna.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning lill vad jag tidigare har sagt om nödvändigheten av atl minska användningen av försöksdjur bör betydande resursförstärkningar ske av forskningen rörande aliernaliva meloder till djurförsök. För att åstadkomma detta har på mitl inilialiv överläggningar förls med Läkeme-delsindustriföreningen om gemensam finansiering av sådan forskning. Enligt ett nyligen träffat avlal mellan företrädare för slalen och föreningen om forskning för att främja alternativa och kompletteraride meloder lill djurförsök kommer resurserna för sådan forskning att förstärkas med sammanlagt 3 milj. kr. Avtalet, som slutits under förbehåll av regeringens godkännande, gäller för tiden den 1 juh 1984-den 30 juni 1987. Enligl avtalet skall var och en av parterna bidra till finansieringen med 300000 kr. under budgelåret 1984/85 samt med 600000 kr. vart och ett av budgetåren 1985/86 och 1986/87. För den forskning som avses med avtalet skall Cenlrala försöksdjursnämnden efler samråd med MFR faslställa ett ramprogram.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 6    Jordbruksdepartementet 25

För beredning av frågor som gäller genomförande av ramprogrammet knyts en särskild styrgrupp lill nämnden.

Jag beräknar anslaget för nästa budgetår lill 2066000 kr. Jag har därvid räknal med 300000 kr. för forskning enligt avlalel med Läkemedelsindu-striföreningen.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen alt

1.         bemyndiga regeringen alt ikläda sig de förpliktelser som följer av
del avtal angående stöd till forskning rörande alternativa metoder
fill djurförsök somjag har förordat i det föregående,

2.         till Bidrag tdl djurskyddsfrätnjande åtgärder för budgetåret
1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 2066000kr.

G.    FORSKNING OCH UTBILDNING

G 1.    Sveriges lantbruksuniversitet (nytt anslag)

1982/83 Utgift '501576232 Reservation 0586222

1983/84 Anslag        '515523000

1984/85 Förslag        360996000

' Anslagen Sveriges lantbruksuniversitet: Förvaltningskostnader och Sveriges lantbruksuniversitet; Driftkostnader. ' Anslaget Sveriges lantbruksuniversitet: Driftkostnader.

Från anslaget bestrids omkostnader m. m. för utbildning, forskning och programbunden forskning vid institutionerna samt djursjukvård och omkostnader för biblioteksverksamheten vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Verksamheten inom lantbruksuniversitetet bedrivs vid 51 institutioner, elva försöksdistrikt, en till Skara förlagd försöksgård, fem försöksparker saml ell anlal jordbruksegendomar och fältstationer.

Sveriges lantbruksuniversitet

1. Pris- och löneomräkning 22 127000 kr.

2. Huvudförslag -I- 47849000 kr.

Styrelsen gör med erfarenhet av den tvåprocentiga anslagsreduktionen för budgelåret 1983/84 den bedömningen att en ytterligare nedskärning av anslagen med två procent kan komma att äventyra anställningstryggheten för den fast anställda personalen.

Genom de åtgärder styrelsen vidtagil sker en forllöpande ralionalisering av verksamheten. De medel som därvid frigörs utgör fillsammans med de medel som kan frigöras genom omfördelningar basen för de nya satsningar styrelsen skulle vilja göra. Dessa salsningar kan endast komma till stånd om universitetet undgår huvudförslagets nedskärningar. 3    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 107. Bilaga 6

Prop- 1983/84:107    Bilaga 6    Jordbruksdepartementet 26

3. Slyrelsen begär atl den lillfälliga resursförsiärkning som erhälliis för velerinärlinjen anvisas även för budgetåret 1984/85 (4- 390000kr.).

4. Statens råd för skogs- och jordbruksforskning finansierar ivä av de tjänsler som ingår i den systemekologiska forskningsgruppen vid lantbruksuniversitetet, vars verksamhel sedan ett tiotal är finansierals genom anslag från slatliga forskningsråd. Gruppens permanenta karakiär gör alt medlen bör föras över från rådet lill lantbruksuniversitetet (4- 407000kr.).

5. Lantbruksuniversitetet har i samband med SJFR och universitetet i Uppsala påbörjat en salsning på bioieknisk forskning. Lantbruksuniversiielei vill för sin del särskilt utveckla och fördjupa kunskaperna inom genteknik på växtsidan. Styrelsen är som tidigare nämnts beredd alt inom ramen för oförändrade resurser finansiera en professur (L24/26) i molekylär cellbiologi. Nya medel bör lillkomma för biträdeshjälp och övriga basresurser (-(-500000 kr.).

6. Under de närmasle åren kommer användning av mäl-, slyr- och reglerleknik i kombinalion med dalaleknik alt fä väsentligt ökad betydelse inom hela lantbruksuniversitetets ansvarsområde. Lanlbruksuniversiteiet bör etablera ett närmare samarbete med malemaiisk-fysiska sektionen vid universitetet i Uppsala (+ I 000000kr.).

7. En djupare förståelse för frågor rörande miljövänlig produktion, försurningsproblem m. m. kan endast nås genom en fortsatt kunskapsfördjupning inom områden som mikrobiologi, markekologi, resislensbiologi m.fl. grundläggande biologiska forskningsområden. Slyrelsen begär förstärkning av resurserna inom detta område (4- 500000kr/).

8. Intresset för atl öka den inhemska proleinforskningen, som ersällning för dyrbar import, har ökal både frän jordbrukets och statsmakternas sida. Även av beredskapsskäl bör forskningen inom områdel intensifieras (-1-300000kr.).

9. Forskning rörande markens långsiktiga produktionsförmåga är av fortsatt stor belydelse. Produktionsförmågan hotas bl.a. genom en fortgående försurning, erosion och utlakning av tungmetaller. För länglig-gande försök begär styrelsen både på jordbruks- och skogssidan en förstärkning av resurserna (+ 200000kr.).

10.   Möjlighelen atl inrätta särskilda doktorandljänster har visat sig syn
nerligen värdefull. Slyrelsen begär medel för all utöka antalet doktorand
ljänster med två (4-300000kr.).

IL Under senare är har forskningsinsatser i ledet efter råvaruproduktionen betonats från samhällsvetenskapernas sida. Slyrelsen begär medel för studier inom dessa områden (4- 300000kr.).

12. Forskning rörande skogsbrukets förelagsekonomi, dvs. ekonomisk teori och metod som är relevant för analys, planering och ledning av primärproducerande företag inom skogsbruket, bör enligt styrelsen tillföras nya permanenta resurser (4- 200000kr.).

13. Slyrelsen begär en forskartjänst inom området kooperationsforskning (4-200000kr.).

Prop. 1983/84:107    Bilaga 6   Jordbruksdepartementet 27

14.   Stigande energipriser medför ett ökal intresse för lövträd och då i
synnerhet för björken. Betydelsen av björkinblandning i barrskog har
länge diskuterats. Blandskogsfrägan bör inta en framträdande roll i en
utökad forskning om lövträdens produktion (-1- 300000kr.).

15.   Resislensbiologiska och -genetiska arbeten får ökande belydelse som
underlag för en alltmer omfattande resistensförädling som alternativ lill
kemiska bekämpningsätgärder. Slyrelsen begär medel för en utökning av
den resistensbiologiska forskningen (4-300000 kr.).

16.    En belydande del av vär möjlighel lill skogsproduktion är i dag
outnyttjad. Speciellt gäller att produktionskapaciteten för torvmarker och
andra våta marker är dåligl utnyttjad. Ytterligare resurser krävs för pro-
duklionsforskningen (4- 300000kr.).

Föredragandens överväganden

Nuvarande medel för lärariöner, lokaler, central förvaltning, m.m. vid SLU anvisas via förslagsanslag. Medel för löner till övrig personal, för maleriel, m. m. anvisas under ell reservationsvis betecknat driftkostnads-anslag. Inom högskolan i övrigl anvisas medel för grundutbildning resp. forskning och forskarutbildning under reservationsanslag.

Planeringen av forskning men även grundutbildning kräver ofta längre planeringsperioder än ell budgetår. Genom all planeringen kan sträckas över budgélärsgränsen nås många fördelar ur effektivitetssynpunkt samt möjligheter till en ändamålsenlig framförhållning i planeringsprocessen. Delta kan möjliggöras genom all medel anvisas under reservationsanslag. Jag förordar därför alt SLU anvisas medel under ell reservationsanslag. Dock bör, i likhet med vad som gäller högskolan i övrigt, lokalkostnader m. m. vid SLU beräknas under ett särskilt förslagsanslag.

Genom att medel för grundutbildning samt forsknings- och utvecklingsverksamhel inom SLU:s ansvarsområde anvisas under ett gemensamt reservationsanslag ges universitetet bättre möjligheter all uppnå de av statsmakterna uppställda målen för verksamhelen. Jag vill dock framhålla att denna handlingsfrihet även innebär ett större ansvar för SLU att i ett resursknappt läge söka utveckla skilda verksamheter inom ramen för befintliga resurser.

Jag har i min inledande översikt förordat insalser inom ämnesområdet bioleknik. För att möjliggöra en fördjupning och utveckling av kunskaperna inom växlgenlekniken förordar jag att en tjänst som professor i molekylär cellbiolgi inrättas. De merkoslnader som härigenom uppkommer förutsätter jag kan täckas genom omdisponeringar. Jag räknar dock med medel till förslärkning av basresurser inom ämnesområdet (4- 500000 kr.). Härutöver har jag räknat medel för atl möjliggöra en fortsatt kunskapsfördjupning inom bl. a. markekologi och andra grundläggande biologiska forskningsområden {+ 800000 kr.).

De senaste årens metodutveckling inom genteknik har givit upphov till

Prop. 1983/84:107    Bilaga 6    Jordbruksdepartementet 28

en snabbt expanderande gren inom bioteknologi som kallas enzymuiveck-ling och som är en kombinalion av tvä kunskapsintensiva tekniker, genteknik och proleinkrisiallografi. Metoden, som innebär alt man skriiddarsyr enzymmolekyler för specifika ändamål, har en mycket slor potentiell lillämpning både för industriella processer och för att föriindra bakterier och växter så atl deras användbarhet blir större. Jag föroidar alt man vid SLU bygger upp en enhet för enzymulveckling. En sådan enhel, som behärskar både den gentekniska och den proteinkrisltillografiska delen, bör enligl min mening bidra lill all inom landet utveckla den kunskap och de redskap som behövs för alt tillämpa hela denna metodik. Koslnaderna för att bedriva en sådan enhel harjag uppskattat lill 1,5 milj. kr. i ärliga löne- och driflkoslnader saml en engångsinveslering i fasla resurser lill 1 milj.kr.

I min inledande översiki harjag framhållit behovet av ökade och samordnade insatser inorn ämnesområdet odling av fisk och skaldjur. I enlighel med vad jag lidigare förordat har jag under anslaget räknat medel till förslärkning av basresurserna inom områdel (4- 1 000000 kr.).

Med hänvisning lill vad jag tidigare har anfört föreslår jag alt en personlig tjänst som professor i ekologisk zoologi med särskild inriklning pä vattenbruk inrättas för Hans Ackefors. Jag förutsätter atl kostnaderna för ijänslen kan täckas inom de medelsramar som föreslås anvisade för ämnesområdet odling av fisk och skaldjur.

Jag har lidigare framhållit att mäl-, styr- och reglerleknik i kombination med dalaleknik kommer all få ökad belydelse inom de areella näringarna. Jag har därför räknat medel för atl möjliggöra uppbyggnad av kompelens inom della (1000000 kr.).

Jag har lidigare redovisat behovel av all öka kunskaperna om försurningsproblem och om markens långsiktiga produklionsförmåga samt behovel av ökad skogsproduktionsforskning. Jag har i min beriikning av anslaget räknal medel för forskning inom dessa områden (-1- 650000 kr.).

Behovel av doktorandljänster är myckel slorl. Forskarutbildning inom bl.a. de områden somjag här särskilt har angett bör stimuleras. I min beräkning av anslaget harjag räknal medel för delta ändamål (-1- 450000 kr.).

I min beräkning av anslaget har jag räknal medel för överföring av tjänsler lill förevarande anslag från skogs- och jordbrukets forskningsråd under punklen G 5. Tjänslerna ingär i den systemekologiska forskningsgruppen vid SLU. Medlen avser dels tjänst som professor i terrester ekologi, särskill ekosyslemekologi, dels en forskartjänst (-1-407000 kr.).

Jag har i min beräkning av anslaget även räknal medel för all under budgetåret 1984/85 möjliggöra de förändringar av den högre skogliga utbildningen som föreslagils i del av utredningen om översyn av den eftergymnasiala skogliga utbildningen framlagda betänkandet (Ds Jo 1983:6)

Prop. 1983/84:107    Bilaga 6    Jordbruksdepartementet

29

Högre skoglig utbildning (4- I 700000 kr.). Jag kommer inom kort atl föreslå regeringen alt lägga fram en siirskild proposition i ämnet. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen all vid Sveriges lantbruksuniversitet inrätta tjänsler som professor (L 24/26) i enlighet med vad jag har förordai.

2. lill Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 360996000 kr.

G 2. Lokalkostnader m. m. vid Sveriges lantbruksuniversitet

Nytl anslag (förslag) 191 436000

Frän anslaget bestrids kostnader för lokalhyrorvid Sveriges lantbruksuniversitet. Vidare beslrids kostnader för ersättning lill domänverkets fond för upplåten mark.

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Sveriges lantbruksuniversitet

Föredraganden

Lokalhyror Ersällning till domänverkets fond

175 160000

2431000 177591000

-t-36 998 000

+    219000 4-37 217000

+ 13626000

-I-    219000 4-13845000

Föredragandens överväganden

Jag har tidigare förordat all medel till lokalkostnader m. m. vid Sveriges lantbruksuniversitet bör anvisas under ett särskilt anslag. Med hänvisning till   sammanställningen  beräknar jag  för  näsla  budgetår  anslaget   till 191436000 kr. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

all lill Lokalkostnader m.m. vid Sveriges lantbruksuniversitet för budgelårel 1984/85 anvisa ell förslagsanslag av 191 436000 kr.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 6   Jordbruksdepartementet 30

G 6. Skogs- och jordbrukets forskningsråd

1982/83 Utgift 35 122532 Reservation 5357851

1983/84 Anslag 47852000

1984/85 Förslag 56359000

Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) skall enligt sin instruktion främja och stödja i första hand sådan grundläggande och långsiklig forskning som gagnar skogsbruket, jordbruket och trädgårdsnäringen.

Skogs- och jordbrukets forskningsråd

1.      Pris- och löneomräkning 3 203 000 kr.

2. Vid SJFR finns numera forskartjänster. Rådet räknar koslnader för ylleriigare fyra tjänster (4- I 000000kr.).

3. Forskningsråden har numera möjlighet att inrälla särskilda doklorandljänsler i forskarrekrylerande syfle. För budgelåret 1984/85 begär SJFR medel för fyra doktorandljänster (+ 500000kr.).

4. Del är enligt SJFR angelägel alt slå vakt om odlingsmarker så atl dess produktionsförmåga bibehålls. Problemet med försurning bör beaktas särskilt vad avser påverkan på markens reaktionssystem. För budgetåret 1984/85 föreslår rådet en förstärkning av resurserna till markekologisk forskning (4-1500000 kr.).

5. Inom skogs- och jordbrukssektorn är det mycket viktigt atl väsentliga satsningar inom biotekniken görs. Metodutvecklingen och kunskapsuppbyggnaden inom områdena biokemi, mikrobiologi m.fl. blir nödvändiga. SJFR har ularbetal ett femårigt forskningsprogram inom området bioleknik. Rådel bedömer det därför som angeläget med ytteriigare satsning på området (4- 1000000kr.).

6. Inom den skogliga sektorn har en ökad salsning skell på forskning rörande skogsproduktion. Rådel bedömer dock inte denna salsning som tillfyllest utan ser del som synnerligen angeläget atl ytterligare medel slälls till förfogande under den kommande femårsperioden. Därvid bör delområden avseende grundläggande biologisk forskning prioriteras för alt därmed öka insikten beträffande orsakssambanden under olika faser av produk-fionsförioppel {+ 200000kr.).

7.    SJFR kan inle öka sitt anslag till skoglig markkarlering utan all
särskilda medel ställs till rådels förfogande (4- 1 000000kr.).

8. Rådel framhåller att meloder och teknik vid utnyttjande av fjärranalys som hjälpmedel vid skoglig resursinventering bör förfinas och vidareulvecklas. En inledande satsning bedömer rådel som angelägen {+ I 000000kr.).

9. Den framlida forskningen på jordbrukets område måsle i hög grad inriktas mot en mer naturresursbevarande odling och en effektivare hushållning med icke-förnyelsebara energi- och råvarukällor. SJFR föreslår

Prop. 1983/84:107    Bilaga 6    Jordbruksdepartementet 31

därför   atl    medel    anvisas    för   forskning   rörande   odlingssäkerhel (4-2000000kr.).

10. Inom djurproduklionen behövs fördjupade kunskaper om djurens ämnesomsättning framför allt avseende energi- och proteinomsällningen m. m. för all effeklivisera produktionen och för atl utgöra underiag för ett framgångsrikt avelsarbele. Den intensiva produktionen hos våra husdjur har gelt upphov lill sjukdomar med en ofta komplicerad bakgrund. En ökad salsning måste göras på den immunologiska forskningen. SJFR föreslår atl ytterligare medel satsas på forskning rörande djurproduklion (4-2000000kr.).

11. SJFR bedömer atl en generell ökning av medel lill projeklforskning är erforderlig. Med dessa medel avser SJFR att stödja kunskapsuppbyggande forskning inom bl. a. områdena etologi. miljö, systemanalys, datorisering samt näringsinriktad ekonomi och leknik {+ 3 500000kr.).

12. SJFR har för budgelåret 198.3/84 anslagit medel till fiskeribiologisk forskning, i första hand vallenbruk. Rådel har för avsikt alt söka ta fram ett forskningsprogram som i första hand skall beröra områdena avel, fysiologi och nutrition, hälsa och sjukdom saml grundläggande teknisk forskning i samband med vattenbruk.

13. En bättre insikt i forskningen rörande råvaruproduktionen kan berika den forskning som berör råvarans förädling pch vidare bearbetning i livsmedelskedjan. Del är vidare uppenbart att frågorom livsmeddskvanti-let. råvarans lämplighet för processuiveckling och framslällning av den färdiga produkten, dess näringsvärde, förekomsten av tillsatser, m. m. kan i hög grad berika den forskning SJFR i så stor ulsträckning stöder i råvartiledet. SJFR är därför berett atl ta slörre ansvar för kunskapsuppbyggnaden inom livsmedelsforskningen.

14. SJFR hemsläller att medel för två tjänsler, som ingår i den syslem-ekologiska forskningsgruppen vid SLU, överförs till universitelet (-407000 kr.).

15. För informationsverksamhet m.m. har SJFR begärt ytterligare resurser (-1-361 000 kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till vad jag lidigare har anförl om långsiktig kunskapsuppbyggnad, alternativa produktionsformer inom jordbruket och trädgårdsnäringen, virkesproduktion och bioleknik föreslär jag en ökning av anslaget med 5000000 kr. Jag har därvid räknat med ytterligare medel för grundläggande forskning om markekologi, skogsproduktion, djurhälsa och bioteknik. Jag har även räknat medel för arbetet med att ta fram program för forskning rörande alternativa produktionsformer samt långsiktigt program för skogsforskning och för all någon del av forskningen inom programmen skall kunna ulföras under budgetåret. Jag har vidare räknal medel för forskartjänster och doktorandljänster.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 6   Jordbruksdepartementet 32

Den förstärkning av forskningsrådets resurser för atl möjliggöra kunskapsuppbyggnad inom området odling av fisk och skaldjur, somjag lidigare har förordai, harjag beräknat behöva uppgå fill 2000000 kr.

Vid min anslagsberäkning har jag frånräknat medel för tjänsler, som ingår i den systemekologiska forskningsgruppen vid SLU (-407000 kr.).

Med hänvisning till vad jag har anförl hemsläller jag alt regeringen föreslår riksdagen

att till Skogs- och jordbrukets forskningsråd för budgelårel 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 56359000 kr.

H 6. Miljövårdsforskning

1982/83 Ulgift 44766686 Reservation 4842269

1983/84 Anslag 48200000

1984/85 Förslag 52732000

Från anslaget bestrids utgifter för forskning m. m. inom miljövårdsområdet. En särskild forskningsnämnd med företrädare för såväl forskare som avnämare beslutar om anslagets närmare användning.

Statens naturvårdsverk

Forskningsnämnden har under den senasle femårsperioden gjorl omfattande omprioriteringar av verksamhetens inriktning. Huvuddelen av anslaget har använts för samordnande satsningar på avgränsade problemområden, s. k. projektområden. Följande projektområden drivs budgetåret 1983/84:

- försurningens effekier

- metallers påverkan på den yttre miljön

- luftföroreningar i tätortsmiljö

- testsystem för kemiska substanser - vattenmiljön

- dricksvattenkvalitet och hälsa

- miljökonsekvenser av odlingsåtgärder inom jord-och skogsbruk - växlnäringsläckage

- konsekvenser av skogs- och myrdikning

- miljö/cellulosa, miljökonsekvenser av skogsindustriella vattenutsläpp

- bevarande av naturtyper och arter

- den marina kustzonen

- eutrofiering i marin miljö

- gruvindustrins reslproduktupplag

Samfinansiering med andra anslagsbeviljande organ sker på vissa områden. Miljöforskningsanslaget bidrar exempelvis med 750000kr. lill det av forskningsrådsnämnden initierade problemområdel Kemiska hälsorisker i vår totala miljö, och med 250000 kr. till Åkermarkens ekologi.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 6   Jordbruksdepartementet  33

Miljöforskningsanslaget bör enligl verkel för budgelåret 1984/85 räknas upp för alt möjliggöra satsningar inom områdena eutrofiering i marin miljö, miljömedicin, testmetoder för kemiska substanser i mark, restbiotopers betydelse för fauna och flora samt extra tjänster vid högskolan.

Forskningen inom eutrofieringsområdel inriktas dels på situationen i öppna Östersjön, dels på situationen i Kattegatt och Skagerack. De frågor som sluderas är eutrofieringens orsaker, dess konsekvenser och möjliga motåtgärder. Snabba resultat är nödvändiga för att få fram underlag för erforderliga beslut om åtgärder.

En ökad satsning på tillämpad miljömedicinsk forskning (toxikologi, epidemiologi) har betonats bl.a. av bilavgaskommiltén och utredningen om användningen av kemiska medel i jord- och skogsbruk. Indikationer på toxikologiska förändringar hos bl.a. barn och riskgrupper i anslulning lill vissa större industrianläggningar måste klarläggas. För utsläpp till luft finns ett stort behov av ett syslem för all beskriva och bedöma miljöfarligheten. Behovet av kunskaper inom området är mycket slort hos naturvårdsverket och länsstyrelser i samband med koncessions- och tillsynsärenden.

I regeringens proposition om forskning m.m. (prop. 1981/82:106) förs markekologiskl inriktad forskning till den högst prioriterade gruppen. Detta motiveras både från de areella näringarnas och miljövårdens synpunkt. Marken fungerar som mottagare av en rad föroreningar, som kan ha menlig inverkan på den långsikliga produktionsförmågan och på dess förmåga att oskadliggöra andra antropogena föroreningar. En kraftig nysatsning behöver dock ske för all utveckla meloder som möjliggör riskbedömning i samband med beslut om registrering av nya ämnen och ålgärder mot existerande ämnen.

Ytterligare två extra tjänster bör inrättas vid högskolan. Prioritering av ämnesområdena för Ijänsterna kommer atl ske i samråd med andra anslagsbeviljande organ och högskolan.

Projektet "BIODATA" har utvecklat systemrutiner, kodlistor m. m. för ADB-hantering av biologiska och kemiskt-fysikaliska miljödala. Det är viktigt att en central instans finns som kontinuerligt och för hela riket svarar för den gemensamma produktionen och underhållet av dessa kodlistor och register. Vid naturhistoriska riksmuseet bör en enhet upprättas som skall vara en servicefunktion för alla som arbetar med miljödala. För della ändamål bör 380000 kr. överföras till museet.

Under budgetåret 1983/84 avslutas fyra projektområden. 2,8milj.kr. beräknas kunna frigöras för satsningar på nya områden, medan 2milj. kr. måste satsas för fortsatt projektverksamhet. Utrymmet för enskilda projekl ulanför projeklområdena är i dag mycket begränsat.

Naturvårdsverket anser att anslaget för budgetåret 1984/85 bör räknas upp med 6,9 milj. kr. till lolall 55,1 milj.kr.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 6    Jordbruksdepartementet 34

Föredragandens överväganden

Jag hänvisar till vad jag lidigare har anfört om prioriterade forskningsområden. Jag har i min medelsberäkning lagit hänsyn till behovet av ökade resurser för fortsatt forskning inom dessa områden {+ 3000000 kr.). 1 min anslagsberäkning har jag, i enlighet med naturvårdsverkets förslag, utgått ifrån alt medel avseende arbetet med biologiska kodsystem (projeklel BIODATA) i fortsättningen skall beräknas under anslag lill naturhistoriska riksmuseet under ättonde huvudtiteln (-380000kr.). Jag har i denna fråga samrått med statsrådet Göransson.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen -

att till Miljövårdsforskning för budgelåret 1984/85 anvisa ell reservationsanslag av 52732000 kr.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 6   Jordbruksdepartementet 35

BUaga 6.1

Översikt över FoU-organisationen m. m. inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde

1.    FoU-verksamhet med anknytning till de areella näringarna

1.1 Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

SLU bedriver utbildning, forskning och rådgivning inom jordbrukets, trädgårdsnäringens, skogsbrukels och veterinärmedicinens områden. För budgetåret 1983/84 har ca 386 milj. kr. anvisats för forsknings- och utvecklingsverksamhet vid universitetet.

SLU:s traditionella ansvarsområde vad gäller forskning omfatlar mark-växler-djur för produktion av livsmedel och skogsråvara. I anslulning lill detta har även den tekniska och ekonomiska forskningen utvecklats. Förulom den direkl produktionsinriktade verksamheten ingår ansvar för en mer grundläggande biologisk forskning med tillämpningar inom jord- och skogsbruk och veterinärmedicin samt för tillämpad forskning avseende framför allt landskapsplanering, livsmedelshygien samt sjuk- och hälsovård för sällskapsdjur och sporthästar.

Enligt SLU bör del övergripande målet för forskningsverksamheten vara fortsatta insatser på åtgärder som ökar produktivitet och effektivitet inom berörda sektorer. Det gäller bl.a. atl ulveckla kunskaper för att uthålligt kunna använda naturresurserna och för all tillgodose nationella och inlernalionella behov av livsmedel, fibrer och virke. Del innebär vidare en fortsatt uppbyggnad av en biologiskt grundad helhetskunskap om skilda produktionsätgärders effekter. Härtill kommer utveckling och spridning av kunskaper för att öka avkastningen och att bättre ulnyllja produktionsmedlen saml utveckla nya och konkurrenskraftiga produkter för all främja lönsamhet och internationell konkurrenskraft.

Enligt SLU bör samtidigt hänsyn las lill andra samhälleliga mål såsom miljö, livsmedlens kvalilel, djurhälsa, djurskydd, sysselsättning och regional balans.

Ulvecklingen inom de biologiska näringarna och samhället i övrigt kan enligl SLU ställa krav pä utvidgning av ansvarsområdet. Bland områden som anses angelägna för SLU alt bevaka utöver de traditionella anges energiområdel i allmänhet, livsmedelshygien, förädlings- och produktionsmedelsföretagens ekonomi samt grönytor i tätorter.

1.2       Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR)

SJFR ger bidrag lill forskning som gagnar skogsbruket, jordbruket och trädgårdsnäringen. Rådet skall med bibehållande av sin karakiär som sektorsorgan svara för den mer grundläggande och långsikliga kunskaps-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 6    Jordbruksdepartementet 36

uppbyggnaden inom skogs- och jordbruksforskningen. Rådet har även fått ansvar för forskningsområden som lidigare legat ulanför dess mer traditionella verksamhetsområden som t.ex. livsmedelsforskning i vid bemärkelse, viss fiskeribiologisk forskning och energiforskning. Den totala forskningsverksamheten omfattar år 1983/84 ca 47,9 milj. kr.

1.3      Växtförädlingsnämnden

Växtförädlingsnämnden har tilj uppgift atl fördela medel lill sådan förädling av växter för jordbruket och trädgårdsnäringen, som är angelägen från allmän synpunkt och som inte kan förväntas komma till stånd utan särskilt stöd. Vidare skall nämnden forllöpande följa utvecklingen inom växtföräd-lingsomrädel samt verka för en ökad nordisk samverkan inom detta område. Växiförädlingsnämnden disponerar för 1983/84 37milj. kr.

1.4      Skogsstyrelsen

Skogsstyrelsen disponerar 8milj. kr. för bidrag till tillämpad skogspro-duklionsforskning. Verksamheten finansieras med skogsvårdsavgiftsmedel.

Högsl prioriterade områden är olika skogsskötselåtgärders inverkan på markens långsiktiga produktionsförmåga samt försurningens orsaker, dess storiek och inverkan på mark och vegetation m. m.

1.5      Fiskeristyrelsen

Fiskeristyrelsen är cenlral förvallningsmyndighel för ärenden angående vård och utnyttjande av fiskbestånden i havet och fiskerinäringen. Till styrelsen hör tre laboratorier - ett havsfiskelaboratorium, ett hydrografiskt laboratorium och ett sötvattenslaboralorium. Till styrelsen är vidare knulen en forskningsnämnd. FoU-verksamheten uppgår under budgetåret 1983/84 Ull ca 13,5 milj. kr.

Huvudsyftet med verksamhelen vid havsfiskelaboraloriet är att ge den velenskapliga grunden för fiskevården i del öppna havet och vid kusterna.

Hydrografiska laboratoriet utför observationer och mätningar angående vattnets egenskaper av betydelse för slyrelsens verksamhel.

Målet för forskningen vid sötvattenslaboratoriet är f. n. alt ulveckla generella metoder för fiskevården och syftar lill att bibehålla eller öka avkastningen av värdefulla arter av sötvattensfisk. Ett av de dominerande projeklområdena är försurningsproblemet.

1.6      Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA)

SVA är ett expert- och serviceorgan ål lanlbruksstyrelsen och andra myndigheler saml ål enskilda organisationer och allmänhelen. med uppgift

Prop. 1983/84:107    Bilaga 6    Jordbruksdepartementet 37

atl bl.a. utreda smittsamma djursjukdomars uppkomst, orsak, spridnings-sätt m. m. SVA skall vara ell veterinärmedicinskt centrallaboratorium samt ulföra viss rutinmässig diagnostisk verksamhel. Vidare skall SVA aktivt medverka i djursjukdomars förebyggande och bekämpande. Till stöd för dessa funktioner skall SVA ulföra vissl forsknings- och utvecklingsarbete. FoU-verksamheten vid SVA uppgår under budgelårel 1983/84 lill ca 12,2 milj. kr.

Forskningen bedrivs med det övergripande målet att finna meloder för alt förebygga sjukdom hos djur. Sjukdomsproblemen inom animalieproduklionen utgör del hell dominerande forskningsområdet. SVA:s verksamhet skall vidare snabbi kunna anpassas till rådande sjukdomssiluation både vad avser inriktningen och omfatiningen av forsknings- och ulvecklingsarbete.

1.7      Statens livsmedelsverk

Slatens livsmedelsverk är cenlral förvaltningsmyndighet för livsmedelsfrågor. Livsmedelsverket skall bl. a. bevaka konsumentintresset inom livsmedelsområdet och verkställa utredningar och praktiskt vetenskapliga undersökningar om livsmedels allmänna beskaffenhel och värde från närings-synpunkt.

Av verkets resurser salsas den övervägande delen på kontrollverksamhet. FoU-verksamhel under budgelåret 198.3/84 har kostnadsberäknats lill 5,4 milj. kr. I huvudsak är det fråga om utvecklingsarbete (framför allt ulveckling av analysmetoder) samt undersökningar som är direkt knutna lill verkets kontrollfunktioner.

1.8     Statens maskinprovningar (SMP)

SMP provar maskiner, fordon och redskap inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring. SMP är också riksprovplats för grävmaskiner samt lastbilshytter.

SMP bedriver FoU för all finna meloder och ulruslning för alt prova maskiner för jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring. Omfallningen av FoU-verksamheten är 1,1 milj. kr.

1.9      Jordbrukstekniska institutet (JTl)

JTl, har lill ändamål att i nära samarbete med SLU och slalens maskinprovningar samt i samverkan med andra institutioner bedriva teknisk-vetenskaplig forskning, ulveckla maskiner och meloder och följa utvecklingen beträffande främsl jordbrukels maskiner och andra mekaniska och eleklriska hjälpmedel. Institutet skall även bedriva undervisnings- och upplysningsverksamhet angående de lekniska hjälpmedlens ralionella användning i jordbruket.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 6   Jordbruksdepartementet 38

Verksamhelen, som är avlalsbunden, regleras i överenskommelse mellan slalen och en stiftelse som representerar jordbruksnäringen och maskintillverkare m.fl.

FoU-verksamheten omfattar under den nu löpande avtalsperioden ca 9,4 milj. kr. Härav svarar staten enligl avlal för 2,3 milj. kr. och Stiftelsen Svensk jordbruksteknisk forskning för 1,2 milj. kr. Härlill kommer 5,4 milj. kr. från exlerna finansieringskällor.

1.10     Nämnden för skogsteknisk forskning

Slatens stöd lill kollekliv skogsteknisk forskning regleras i ell mellan slalen och Stiftelsen Skogsteknisk FoU träffat avtal om gemensam finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet på del skogslekniska områdel. Ansvarel för verksamhelens genomförande åvilar Nämnden för skogsteknisk forskning.

För budgelårel 1983/84 lillskjuler staten 10,8 milj. kr. för den skogslekniska forskningen. Verksamheten omfallar målinriktat FoU-arbete rörande i huvudsak anläggning, skölsel och avverkning av skog saml transport av skogsbrukets produkter lill förbrukare.

1.11     Institutet för skogsförbättring

Slalens slöd lill kollektiv forskning rörande skogslrädsförädling och skogsgödsling m. m. regleras i ett mellan staten och Stiftelsen Skogsförbättring träffat avlal om gemensam finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet rörande skogslrädsförädling och skogsgödsling m. m. För budgelårel 1983/84 omsätter FoU-verksamheten ca 12,6 milj. kr.

2    FoU-verksamhet med anknytning till miljövårdsområdet 2.1 Statens naturvårdsverk (SNV)

SNV har lill uppgift all leda och främja företrädesvis målinriktad nalur-vårdsforskning och undersökningsverksamhet inom naturvårdsområdet. Den totala FoU-verksamheten omfallar ca 48 milj. kr. budgelåret 1983/84.

Inom verkel finns en forsknings- och undersökningsavdelning bestående av ett forskningssekretariat, två programsekrelarial och fem laboratorier. Vid SNV finns en forskningsnämnd med uppgift främst atl fullgöra verkels uppgifter i fråga om planering av naturvårdsforskning och alt fördela för denna verksamhet anslagna medel. I forskningsnämnden finns företrädare för såväl forskare som avnämare.

Miljövårdsforskningen skall bidra med vetenskapligt faklaunderiag för planering, inilialiv och beslut i olika miljövårdsfrågor. Huvuddelen av forskningen utförs vid universitet och högskolor. Prioriterade forsknings-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 6    Jordbruksdepartementet 39

områden är bl.a. metallers verkan på den yllre miljön, luftföroreningar i lälortsmiljö, den marina kustzonen och testsystem för kemiska substanser. Huvuddelen av arbetet med åtgärder mot försurning utförs som uppdragsforskning.

SNV svarar också för planering för viltforskning. Verket disponerar medel ur villskadereglerings- och jaktvärdsfonderna. Medel ur viltskaderegleringsfonden används i huvudsak lill forskning om älgen medan medel ur jaklvårdsfonden används lill övrig villforskning. SNV erhöll för budgelårel 1982/83 sammanlagl 3,8 milj. kr. ur viltskadereglerings- och jaktvårds-fonderna till viltforskning.

2.2     Statens strålskyddsinstitut (SSI)

SSI har ett centrall samordnande ansvar för målinriktad strålskydds-forskning och skall själv bedriva målinriktat forsknings- och utvecklingsarbete inom strålskyddsområdel. Den totala FoU-verksamheien omfatlar ca 10,6 milj. kr. budgelåret 1983/84.

Institutets egen forskning är av relativt ringa omfattning och bedrivs i huvudsak som projekl med nära anknytning till den mätverksamhel och metodutveckling som betingas av SSL.s övriga verksamhel.

Inom ramen för anslaget Stråiskyddsforskning finansieras forskning utanför institutet, säväl stråiskyddsforskning med anslulning lill kärnkraftsproduktionen och för vilken medel las in från kärnkraftsföretagen genom avgifter som övrig strålskyddsforskning. Del huvudsakliga syftet med med ifrågavai"ande forskning är att ge strålskyddsinstiiulet underlag för ålgärder i akluella strålskyddsfrågor.

2.3     Stiftelsen Institutet för vatten- och luftvårdsforskning

Slatens slöd till kollektiv forskning inom miljövårdsområdet regleras i ett mellan slaten och Föreningen för induslriell Miljövård iräffal avial om gemensam finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet pä vallen- och luflvårdsområdel. Båda parterna medverkar i finansieringen av verksamheten. Under budgetåret 1983/84 uppgår statens bidrag till 8,5 milj. kr. Verksamheten bedrivs i enlighel med ett till avialei fogat ramprogram. Ansvaret för programmets genomförande ävjlar enligt avlalel Stiftelsen Institutet för vatten- och luftvårdsforskning. Forskningen och viss uppdragsverksamhel utförs sedan den 1 juli 1982 i ell av stiftelsen ägt bolag, AB IVL.

Prop. 1983/84:107   Bilaga 6   Jordbruksdepartementet 40

Innehållsförteckning

1 Allmänna synpunkter   ....................................... .... 1

1.1................................................................. Inledning           1

1.2 Långsiktig kunskapsuppbyggnad   .................... .... 3

1.3 Effeklivisering av pågående verksamhel   .......... .... 5

1.4 Forskarrekrytering    ..................................... .... 6

1.5 Internationell samverkan................................ .... 7

1.6 Övriga frågor   ............................................ .... 9

2 Forskning med anknytning till de areella näringarna   ..... 9

2.1 Alternativa produktionsformer inom jordbruket och trädgårdsnäringen  10

2.2 Virkesproduktion  ......................................... 12

2.3 Odling av fisk och skaldjur ............................. .. 14

2.4 Bioleknik ..................................................... .. 16

2.5 Mät- och reglerteknik   ................................. 17

2.6 Livsmedelsforskning ...................................... 18

3 Miljövårdsforskning   ......................................... .. 18

4 Hemslällan   ........    ........................................ .. 23

5 Anslagsfrågor .................................................. .. 23

Bilaga 6.1  Översikt över FoU-organisationen m. m. inom jordbruks
departementets verksamhetsområde   ........ .. 35

Norstedts Tryckeri, Slockholm 1984

Prop. 1983/84:107 Bilaga 7

Arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde

Prop. 1983/84:107    Bilaga 7    Arbetsmarknadsdepartementet i

Bilaga 7

Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1983-02-09

Föredragande: statsrådet Anna-Greta Leijon såvitt avser punkterna 1-4; statsrådet Anita Gradin såvitl avser punkterna 5-7.

Anmälan till proposition om forskning

1    Inledning

Arbetsmarknadsdepartementets ansvarsområde omfattar frågor om arbetsmarknad, arbetsliv och arbetsmiljö, invandring (dvs. migralions- och elnicitelsfrågor) samt jämställdhet. Från forskningssynpunkt är dessa verksamhetsområden tvärvetenskapliga till sin karaktär och finns i varierande ulsträckning företrädda inom flera velenskapliga discipliner. En redovisning av vissa forskningsorgan som är verksamma inom departementets ansvarsområde har upprättats inom arbetsmarknadsdepartementet. Redovisningen bör fogas som bilaga 7.1 lill detta protokoll.

Föredragandenas överväganden

2    Arbetsmarknadspolitisk forskning

Målen för arbetsmarknadspolitiken är främst atl öka sysselsättningen och minska arbetslösheten. De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna syftar också till alt dämpa konflikter mellan olika mål för den allmänna ekonomiska politiken samt lill alt lösa den enskildes sysselsällningssituation.

I den internationella diskussionen om olika ekonomiska teorier och strategier har arbetsmarknadspolitiken hittills spelat en underordnad roll. Sverige har på arbetsmarknadspolitikens område i rnånga avseenden varit ett föregängsland därför att politiken sedan lång lid har utnyttjats som en akliv och integrerad del av den allmänna ekonomiska politiken. Enligt min mening är den svenska hållningen i detta avseende en viktig förklaring till den relativt låga arbetslösheten i Sverige jämfört med många andra industrinationer. 1    Riksdagen 1983/84. I .saml. Nr 107. Bilaga 7

Prop. 1983/84:107    Bilaga 7    Arbetsmarknadsdepartementet 2

Det är självklart alt arbetsmarknadspolitiken i sig inle kan garantera full sysselsättning. Inte ens en perfekt fungerande arbetsmarknad leder till full sysselsättning om inte den lolala efterfrågan i ekonomin är lillräckligl hög. Erfarenhelerna frän de senasle konjunkturnedgångarna visar också att det finns gränser för atl med traditionella arbetsmarknadspoliliska medel åstadkomma stabilitet i ekonomin. Den omprövning som det senaste decenniet har skell av delar av den ekonomiska teorin har emellertid i huvudsak lämnat grundvalen för den svenska arbetsmarknadspolitiken orubbad. Självfallel har dock utformningen av åtgärderna anpassats efler nya förutsättningar.

Resurserna för arbetsmarknadspolitiken fördelas mellan ålgärder som syftar till all förbättra arbetsmarknadens funktionssätt och selektiva sysselsättningsåtgärder som direkt skall förhindra arbetslöshet. Ju bättre an-passningsuppgiflerna kan klaras desto mindre blir kraven på särskilda sysselsättningsskapande ätgärder. En förutsättning för alt resurserna skall kunna fördelas ändamålsenligt och effektivt är ingående kunskaper om förhållandena och utvecklingen på arbetsmarknaden. Sådana kunskaper är också vikliga för all kunna bedöma behovet av arbelsmarknadspolitiska åtgärder och hur sådana skall ulformas liksom för alt kunna utvärdera effeklerna av de ålgärder som vidtas.

2.1      Delegationen för arbetsmarknadspolitisk forskning

Delegationen (A 1981:01) för arbetsmarknadspolitisk forskning (EFA) intar en central slällning när det gäller all fortlöpande vidga och fördjupa kunskaperna på del arbelsmarknadspolitiska omirådel. Delegationen kommer alt i april i år avge ett belänkande. Enligt vad jag har inhämlal kommer detta att innehålla en sammanfattning och utvärdering av de senasle årens forskning kring skilda delar av arbetsmarknadspolitiken och de speciella problem som arbetsmarknadspolitiken är inriklad på alt lösa. Delegationen kommer vidare alt föreslå vissa riktlinjer för den arbetsmarknadspoliliska forskningen. Betänkandet kommer atl remissbehandlas. Även om slutlig ställning lill förslagen får tas först efter remissomgången villjag vid delta tillfälle föra fram vissa allmänna synpunkler på den framtida arbetsmarknadspolitiska forskningen.

2.2      Forskningens inriktning

Arbete åt alla kommer även fortsättningsvis att vara del överordnade målel vid utformningen av den allmänna ekonomiska politiken. Arbetsmarknadspolitiken kommer därvid alt forllöpande ställas inför slora och varierande uppgifter. Enligt min mening bör forskningen kring arbetsmarknadspolitiken därför även i framliden behandla åtskilliga områden och ha till syfte alt ge ett förbättrat underlag för överväganden och beslut rörande

Prop. 1983/84:107    Bilaga 7    Arbetsmarknadsdepartementet 3

arbetsmarknadspolitikens inriklning och dimensionering. Forskningen bör omfatta vad som bestämmer volymen och karaktären på arbetslösheten och dess effekier på människorna. Den bör också inbegripa såväl utbud som efteriVägan på arbete och anpassningsprocesserna på arbetsmarknaden.

A vvägningsjrågor

Avvägning och samordning mellan å ena sidan arbetsmarknadspolitiska ålgärder och å andra sidan generella ekonomisk-politiska insalser saml insatser inom induslri-, regional-, social- och utbildningspolitik är frågor av stor betydelse. Atl analysera dessa och att ge underlag för hanleringen av såväl stabiliserings- som fördelningspoliliska avvägningsproblem är en viktig uppgift för arbetsmarknadsforskningen.

Bl.a. ungdomsarbetslösheten har på senare är medförl ett ökal kommunalt engagemang i sysselsättningspolitiken. Insatsernas art och omfattning har varil mycket varierande. Det finns ett behov av forskning rörande kommunernas arbelsmarknadspolitiska åtgärder och de samordnings- och avvägningsproblem som föreligger mellan statliga och kommunala mål och insalser.

En fråga som kräver särskilda överväganden är ny tekniks och främst datateknikens betydelse för sysselsättning och arbetsmiljö. Dataeffektutredningens (A 1978:05) slutbetänkande som nu läggs fram bör bli en värdefull ulgångspunkl för fortsatt forsknings- och utvecklingsarbete.

Arbetskraftsutbudet och uthudspåverkande åtgärder

Ulbudel av arbetskraft har lill både karakiär och sammansättning förändrals på ell genomgripande sätt under det gångna decenniet. Mot denna bakgrund finns det ett behov av sludier dels av hur delta påverkar arbetsmarknadens funktionssätt och dels av hur situationen på arbetsmarknaden ulvecklas för olika grupper av individer och hushåll. Sådana kunskaper är viktiga när del gäller att bedöma behovet och effekterna av olika åtgärder som påverkar utbudet och underlättar anpassningen. Som exempel på viktiga områden för fortsalt forskning kan nämnas hur efterfrågan på arbetskraft, demografiska förändringar,.skatte- och bidragsbesiämmelser, pensioneringssyslem, arbetsmarknadslagsiifining etc. påverkar arbets-kraftsutbudeis sammansättning och arbetskraftens rörlighet

Forskning bör ocksä bedrivas om alternativa eller kompletterande insatser för alt minska eller förebygga slruklurella obalanser, exempelvis genom olika ålgärder för all underlätta induslrins rekrytering och individernas omställning lill nya arbetsuppgifter.

Efterfrågan på arbetskraft och efterjrågepåverkande åtgärder

När det gäller forskning om eflertrågan på arbetskraft finns forlfarande ett behov av säväl empiriska kartläggningar av rådande förhållanden och ti    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 107. Bilaga 7

Prop. 1983/84:107    Bilaga 7    Arbetsmarknadsdepartementet 4

tendenser som analyser av bakomliggande samband och bestämningsfaktorer. Det finns t.ex. anledning atl efterlysa fördjupade studier av företagens personalpolitik, bl.a. i samband med nyrekryteringar och uppsägningar. Kunskaperna är fortfarande bristfälliga om på vilket säll förelagens personalpolitik i sådana sammanhang påverkas av t.ex. olika anställningsformer eller olika lagregler samt av olika typer av anpassningskostnader.

Vissa arbetsmarknadspoliliska ålgärder syftar lill alt påverka företagens lönekostnader så all del blir förmånligl relalivi sell alt anställa vissa grupper. För atl bättre kunna bedöma effekterna av dessa åtgärder behövs ökade kunskaper om t.ex. lönekostnadernas och lönekosinadsrelationer-nas belydelse för storleken och sammansättningen av företagens efterfrågan på arbetskraft. Kunskaper om dessa faktorers belydelse för arbels-kraftsefterfrågans inriktning är naturligtvis också av intresse i samband med en mer allmän diskussion om hur arbetsmarknadens anpassningsförmåga kommer all utvecklas över liden och vad som kommer all bli bestämmande för denna.

En fråga, som inle har studerats särskill, är vilka effekier nya slödformer får för särskilt utsatta grupper. Det kan gälla t.ex. slöd för all stimulera tidigareläggning av rekrytering. Medför sådana nya stödformer alt exempelvis handikappades konkurrenskraft på arbetsmarknaden försvagas genom att de befintliga stöden för dem relalivi sell kan bli mindre värda?

Del är troligt att beredskapsarbetena även i framtiden kommer att utgöra en belydelsefull och resurskrävande del av de arbetsmarknadspoliliska ålgärderna. Verksamheten är mycket omfattande och mångsidig men har hittills studerats endasl i begränsad ulsträckning. Därför är det angelägel med ytterligare satsningar på forskning och utvärdering när del gäller beredskapsarbeten. I sammanhanget är det också av inlresse att sludera möjligheterna lill alternativa åtgärder.

2.3 Bättre förutsättningar för forskningen

I samband med behandling av frågan om den framlida forskningens inriklning finns det också anledning all betona betydelsen av atl förbättra förulsältningarna för all genomföra arbetsmarknadspolitisk forskning. Det finns exempelvis ett behov av all undersöka vilka dalabaser som kan användas för utvärdering av arbetsmarknadspoliliska ålgärder och atl undersöka vilka förändringar eller kompletteringar av dessa databaser som skulle kunna öka deras användbarhet. Man bör även undersöka behoven och möjligheterna all upprälla nya databaser.

Jag vill också nämna alt del ibland kan vara svårt atl dra klara gränser mellan forskning och utredningsverksamhet eller tillämpade sludier. Inom uiredningsverksamhei finns t.ex. många gånger inslag av metodutveckling. Enligt min mening bör även sludier av utredande och uppföljande karakiär i vissa fall kunna ske inom ramen för delegationens verksamhel.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 7    Arbetsmarknadsdepartementet 5

De områden jag här har lagit upp ulgör ett urval av områden inom vilka fortsatt forskning bör bedrivas. Slutlig ställning till den framfida forskningen på arbetsmarknadsområdet får las när remissbehandlingen av EFA:s belänkande har slutförts.

Avslutning

Arbetsmarknadspolitikens framträdande roll i den s.k. svenska modellen släller krav på en fortlöpande såväl teoretisk som empirisk prövning av politikens utformning. Del vore värdefulll om arbetsmarknadspolitiska frågor liksom sambanden mellan arbetsmarknadspolitik och ekonomisk polilik i övrigt ägnades mer uppmärksamhet inom den samhällsekonomiska forskningen. Del är därför viktigl att fler forskare kan fördjupa sig inom detta arbetsfält för att kritiskt granska arbetsmarknadspolitikens förtjänster och brister. Det kan finnas anledning att ålerkomma lill delta i samband med behandlingen av EFA:s kommande belänkande.

3    Arbetslivs- och arbetsmiljöforskning

Forskning och utveckling (FoU) kring arbetsmiljö- och arbetslivsfrågor har byggts ut myckel kraftigt under 1970-lalel. Nya organ har tillkommit för all finansiera eller bedriva forskning om arbetslivs- och arbelsmiljöfrågor. Arbelarskyddsfonden intar en hell dominerande ställning som forskningsstödjande organ inom arbetsmiljöområdel. FoU med relevans för arbetsmiljön bedrivs såväl inom traditionella forskningsdiscipliner, t.ex. medicin och kemi. som inom flera seklorsforskningsomräden. Dessutom stöds arbetsmiljöforskning av en rad andra meddsbeviljande organ. t.ex. forskningsrådsnämnden, slatens råd för byggnadsforskning, styrelsen för leknisk ulveckling och forskningsråden inom utbildningsdeparlemenlets verk.samhetsområde.

Forskning, som är särskilt inriklad mol arbetsmiljö- och arbelslivspro-blem. bedrivs såväl vid frislående forskningsinslilul som vid landels högskolor, t.ex. tekniska högskolan i Stockholm och Karolinska institutet. Vid sidan av arbelarskyddsstyrelsens forskningsavdelning, som är landels största institution för arbetsmiljöforskning, bedrivs sådan forskning även vid t.ex. landstingens yrkesmedicinska kliniker och försvarels forskningsanstalt. I detta sammanhang bör också arbelslivscentrum nämnas. Centret inrättades år 1977 som ett fristående inslilul med uppgift all bedriva forskning kring medbestämmande i arbetslivet och arbelslivsfrågor i övrigl.

Inom ramen för sin förvaltningsrevision har riksrevisionsverket (RRV) granskal (RRV rapport 1982:38) styrningen av arbetsmiljöforskning. Granskningen har omfattat arbetarskyddsfondens finansiering av forsknings- och ulvecklingsarbete samt forskningsverksamheten vid arbelar-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 7    Arbetsmarknadsdepartementet 6

skyddsslyrelsen. Tillsammans svarar dessa organ för huvuddelen-av de resurser som i dag satsas på arbetsmiljöforskning. Revisionen har bl.a. utmynnat i förslag om en mer akfiv, långsikfig slyrning av medelsanvändningen inom arbetsmiljöforskningen.

3.1 Arbetarskyddsfonden

Arbetarskyddsfonden har till uppgift att stödja sådan forskning och ulveckling saml ulbiidning och informalion som rör arbetsmiljö, medbestämmande och arbelslivsfrågor i övrigl.

Arbelarskyddsfondens verksamhet finansieras genom en särskild arbetarskyddsavgift som f.n. utgår med 0.155 % av den lotala lönesumman. Fondens intäkter beräknas för budgelåret 1983/84 uppgå till ca 470 milj. kr. Jag vill framhålla all endasl en mindre del av dessa medel, ca 20 %, slår till förfogande för beslut i fondens slyrelse om FoU-insalser.

Arbelarskyddsfondens instruktion (1971:803. ändrad senasl 1983:947) ger fonden möjlighel att initiera och stödja FoU-verksamhet inom hela arbetsmiljö- och arbetslivsområdet. För atl få underiag för beslut om fördelning av FoU-medel lill olika områden har styrelsen för fonden tillsatt särskilda programgrupper. I dessa ingår företrädare för bl.a. arbetsmarknadens parter, forskningsinstitutioner, experter från arbelarskyddsslyrelsen och andra myndigheter, företag m.fl. organ. Den närmare inriktningen av gruppernas arbete anges i särskilda direkliv som faslställs av fondens slyrelse. Flertalet direktiv anger två huvuduppgifter för grupperna, nämligen alt karllägga FoU inom ett verksamhetsområde samt att ularbeta förslag (program) för prioritering inom området. Arbetsmarknadens parters inflytande över prioriteringen av FoU på kort och lång sikt garanteras sålunda av den representation de har i arbelarskyddsfondens slyrelse och i de särskilda programgrupperna. Arbetssättet garanterar på motsvarande sätt ell inflytande från forskningen. Värdet av de olika intressenternas inflytande kan inte nog understrykas.

Såväl arbetsmarknadens parter som statsmakterna har varit överens om alt arbetarskyddsfonden bör lägga stor vikt vid sådana FoU-insalser som kan leda lill praktiska resultat i arbetslivet. Denna målsättning finns också uttryckt i arbetarskyddsfondens instruktion. Tanken är alt de erfarenheler som har vunnits skall kunna komma dem lill godo som dagligen utsätts för problem och risker i arbetslivet. I dag kan omkring 40% av beviljade anslagsmedel hänföras till olika former av åtgärdsinriklade projekt, såsom utvecklingsarbete, eliminationsteknik. praktiska försök, referensanläggningar m.m. Jag ser positivt på de insalser som gjorts från fondens sida under senare år för att inrikta FoU-verksamheten mot praktiskt lillämpbara projekl.

Inom prakliskl tillämpbar FoU på arbetsmiljöomrädet finns enligl min mening en potential för atl främja svensk exportindustri. Jag tänker här på

Prop. 1983/84:107    Bilaga 7    Arbetsmarknadsdepartementet 7

den kompelens som finns när del gäller all tidigt beakta arbelsmiljöaspek-ter i industriell produktutveckling och planering. En ökad export av arbetsmetoder, redskap och maskiner som är ändamålsenligt utformade även från arbelsmiljösynpunkl liksom kunskap om produktionsteknik, produktionsutrustning och arbetsorganisation bör således vara möjlig. Även inom området eliminationsteknik/personlig skyddsutrustning m.m. är svenskl kunnande framstående och bör kunna gagna vår exportindustri.

Vid sidan av prakliskl, åtgärdsinriklade insalser stöder arbetarskyddsfonden även kunskapsutvecklande forskning av mera långsiklig karakiär. Sektorsorganen har genom det av riksdagen fattade forskningspolitiska beslutet (prop. 1981/82:106, UbU 37, rskr 174) ålagts ett ansvar för långsiktig kunskapsuppbyggnad inom resp. samhällssektor. För arbelarskyddsfondens del innebär della att styrelsen för fonden, inom ramen för sina samlade FoU-resurser, måste väga behovel av långsiktig kunskapsuppbyggnad mol annan FoU-verksamhet.

Arbetarskyddsfonden har under senare år inom vissa FoU-områden successivt samlat projektvisa insalser till mera sammanhållna forskningsprogram. En nyligen slutförd programrapport för områdel toxikologi är ett exempel på detta. Jag ser mycket positivt på denna utveckling. Jag delar också fondens bedömning att sädana sammanhållna programsatsningar är särskilt lämpliga inom de områden där avsikten är all slödja långsiklig kunskapsuppbyggnad.

Av de projekl som arbelarskyddsfonden stöder ulförs i dag ca hälften inom universitet och högskolor. Fonden planerar all även i fortsätlningen föriägga en stor andel av sin bidragsgivning till projekt som bedrivs vid universilel och högskolor. Bidragsgivningen avser främst forskningsinsatser av långsiktig karaktär. Jag stöder denna målsättning, vilken också ligger i linje med de övergripande rikllinjer för forskningspoliliken som statsrådet Ingvar Carisson har redovisal. Delta slag av insatser avser i första hand bidrag till ijänsler och ulruslning vid högskolorna och innebär sålunda ell icke oväsenlligi lillskoll lill högskolans basresurser för arbels-livsforskning. För den närmasle ireårsperioden kan man, bl.a. med slöd av redan inledda program och akluella programförslag, räkna med all fondens slöd lill långsiklig forskning vid högskolan kommer all molsvara koslnaderna för minst ett 30-lal tjänster.

När det gäller den närmare inriktningen av arbelarskyddsfondens FoU-verksamhel och fördelningen av resurser på olika forskningsområden vill jag hänvisa lill fondens långsikliga planering som redovisas i en bilaga lill delta protokoll. Där konstaleras bl.a. all frågor som hänger samman med dalorisering, automatisering och införande av ny teknik f.n. ägnas stor uppmärksamhet av arbelarskyddsfonden.

Jag vill i detta sammanhang erinra om det särskilda utvecklingsprogram för bättre arbetsmiljö och arbetsorganisation vid utnyttjande av datorer och mikroelektronik i arbetslivet som arbetarskyddsfonden startade år t2   Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 107. Bilaga 7

Prop. 1983/84:107    Bilaga 7    Arbetsmarknadsdepartementet        8

1982 på initiativ av LO, TCO och SAF. Programmel omfatlar bl.a. praktiskt utvecklingsarbete och försöksinvesteringar direkt i produktionen i samband med alt ny leknik introduceras i näringsliv och förvaltning. Utvecklingsprogrammet beräknas pågå under fem är. Det arbelar inom en lotal resursram om 54,5 milj. kr. Genom riksdagsbeslut (prop. 1981/82:123, AU 29, rskr 376) har regeringen bemyndigats att låta fonden disponera 35 milj. kr. för programmel, vilka hos fonden har avsatts för medbestämmande- och styrelserepresenlantulbildning. Vidare har 15 milj. kr. anvisals från fondens kapitalbehållning. Därutöver lillförs arbelarskyddsfonden under en Ireårsperiod med början budgetåret 1982/83 sammanlagt 4,5 milj. kr. från statsbudgeten för all främja forskning och försöksverksamhet kring alternativa sysiemulvecklingsmodeller.

I proposilionen (1978/79:119, UbU 44, rskr 391) om vissa frågor rörande forskning och forskarutbildning föreslogs bl.a. att löntagarorganisationerna skulle fä ett ekonomiskl slöd ur arbetarskyddsfonden för forskningsini-tierande verksamhet. Medlen skulle enligt propositionen kunna användas av organisationerna bl.a. för att ularbeta forskningsprogram och kunskapsöversikter. Ingen begränsning i fråga om ämnesval eller forskningsinriktning skulle gälla för denna verksamhet. Del ingär numera i fondens uppgift enligl instruktionen att slödja arbetstagarorganisationernas forskningsini-lierande verksamhet. Ijuni 1983 beslutade regeringen atl 5 milj. kr. skulle utgå ur fonden för denna verksamhet. Sammanlagt har därmed 15 milj. kr. ställts till löntagarorganisationernas förfogande för detta ändamål.

Genom slödet, som är av allmän forskningspolitisk karakiär, får organisationerna förbättrade möjligheter atl komma in i den planerande och initierande processen pä ett tidigt stadium. Krav och behov, uppslag och idéer från stora avnämargrupper kan på delta sätt kanaliseras till forskningsvärlden.

3.2 Arbetarskyddsstyrelsens forskningsavdelning

Arbetsmiljölagens övergripande syfte är att skapa en arbetsmiljö som är så bra som möjligt från såväl fysisk som psykisk synpunkl. Arbelarskyddsverket har sektorsansvaret inom detta breda område. Detta fordrar ingående kunskaper om arbetsmiljöproblem samt om samband mellan arbelsmiljöfaktorer och ohälsa. Egna resurser för forskning är en förutsättning för att verket skall kunna fullgöra sitt sektorsansvar på arbetsmiljöområdel. Detta synsätt låg till grund för beslutet all år 1972 inordna det arbetsmedicinska institutei som en avdelning inom arbelarskyddsslyrelsen.

Styrelsens forskningsavdelning är landets cenlrala institut för arbetsmiljöforskning. Kostnaderna för avdelningens verksamhet beräknas uppgå lill ca 77 milj. kr. budgetåret 1983/84. Avdelningens verksamhel finansieras till övervägande del genom statsbudgetmedel. Direkta forskningsanslag från bl.a. arbetarskyddsfonden till enskilda forskare vid avdelningen svarar för

Prop. 1983/84:107   Bilaga 7    Arbetsmarknadsdepartementet        9

ca 10% av finansieringen. Regeringen släller dessutom varje år medel ur arbetarskyddsfonden till slyrelsens förfogande för s.k. särskilda arbelarskyddsprojekl. Budgetåret 1983/84 disponerar styrelsen 12,7 milj. kr. för sådana projekt. Mellan 50 och 60 % av dessa medel fördelas till projekl inom forskningsavdelningen.

Forskningsavdelningens arbele bedrivs i löpande kontakt med arbetslivet. Kontakten med tillsynsavdelningen vid slyrelsen ger impulser lill forskning om akluella problem i arbetslivet. Vidare utgör den ulbiidning som slyrelsen årligen anordnar för personal inom företagshälsovården en viklig kontaktyta mellan forskare vid forskningsavdelningen och personal som har kunskap om och erfarenhel av risker och problem i arbelslivet.

En uppgift för forskningsavdelningen är atl bislå med forskningsinsatser som underlag för styrdsens föreskriftsarbete. En annan viklig uppgift är atl så tidigt som möjligl upptäcka och påvisa nya hälsorisker i arbetsmiljön samt kartlägga samband mellan olika arbelsmiljöfaktorer och ohälsa. Del innebär alt arbelsmiljöforskningen i tiden ofta måste ligga före föreskriftsarbetel när det gäller att uppmärksamma nya problem. Enligt min mening är denna typ av mer långsikliga forskningsinsatser nödvändiga för att författningsarbetet skall kunna ulvecklas pä sikl och vara i linje med akluella arbelsmiljöproblem. Forskningsavdelningen har hären belydelsefull uppgift.

De resurser som slyrelsen disponerar för forskning kan av nalurliga skäl inte läcka alla forskningsbehov inom arbetsmiljöomrädet. Slyrelsen har i sin anslagsframställning för budgetåret 1984/85 uttalat atl den typ av forskning som har väsentlig betydelse från hälsosynpunkt i första hand måsle prioriteras. Prioriteringarna måsle göras med hänsyn till såväl skadefrekvens som skadornas svårighetsgrad. Satsningarna bör enligl styrelsen också koncentreras lill de områden där den egna forskningen kan göra sig gällande inom och utom landel. Slyrelsen har, på grundval av den akluella och den förväntade risksitualionen, prioriterat följande problem och forskningsområden under den närmasle femårsperioden: Belastningsskador, lungskador på grund av luftföroreningar, metoder för testning av cancerframkallande ämnen och ämnen som kan skada foster och arvsanlag, eliminationsteknik samt arbetsorganisation i samband med ny teknik. De av styrelsen föreslagna prioriteringarna saml de överväganden som redovisats som grund för dessa synes, enligt min mening, vara väl avvägda och motiverade.

Enligl styrelsen innebär den skisserade forskningsinriktningen till viss del behov av ökade ekonomiska resurser för rekrytering av forskare med kompetens inom prioriterade områden. Med hänsyn till svårigheten atl tillgodose nya forskningsinsatser med befinllig kompelens anserjag emellertid att styrelsens behov att nyrekrytera forskare får tillgodoses successivt i takt med möjligheterna Ull omdisponeringar inom tillgängliga resursramar.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 7    Arbetsmarknadsdepartementet       10

Forskningsdelegationen vid styrelsen, som nu påbörjat sin arbete, kommer enligt min mening alt kunna medverka till en breddning av styrelsens beslulsunderiag när del gäller forskningsverksamhetens ulformning, inriklning och prioritering. Delegalionen bör ocksä kunna förbättra förutsättningarna för samordning mellan styrelsens forskningsverksamhel och den forskning som bedrivs vid universitet och högskolor, de yrkesmedicinska klinikerna samt forskningsinstitut som är verksamma inom arbeismiljöom-rådet.

Forskningsavdelningen är landels enda tbrskningsinsiiiution med ell uttalat ansvar för arbetsmiljöfrägor. Flera av avdelningens forskare verkar inom forskningsområden som inte alls eller endasl i ringa ulsträckning finns företrädda inom universitet och högskolor. En viklig uppgift för avdelningen är därför alt bevaka den långsikliga kompeiensuppbyggnaden inom arbelsmiljöforskningens delområden. Del gäller säväl för alt kunna fylla avdelningens eget behov av kompetens som för atl öka kunskapen om och intresset för arbetsmiljöfrågor inom universitet och högskolor.

Pä både utbildningens och forskningens område förekommer ell samarbete mellan arbelarskyddsslyrelsen och högskolan. Professorer och laboratorer vid forskningsavdelningen medverkar i högskoleutbildningen, främsl forskarutbildningen. Medverkan beslår i forskaihandledning säväl av den egna personalen som av doktorander inom högskolan. Jag ser mycket posilivl på de insatser som under senare år har gjorts frän styrelsens sida för atl öka antalet doktorander inom avdelningens ämnesområden.

Samarbete med högskolan förekommer ocksä i många av de ca 200 projekt som forskningsavdelningen driver. Arbetsmiljöproblem är ofta så sammansatta all de förutsätter samverkande insatser från skilda forskningsområden för all fruktbärande resultat skall kunna åstadkommas. Jag har med tillfredsställelse kunnal konstatera att samarbele mellan forskare från olika ämnesområden förekommer i ungefär hälften av de projekl som bedrivs vid avdelningen. Karolinska institutet och de tekniska högskolorna är de forskningsorgan som avdelningen främst samarbetar med. Forskningsavdelningens filial i Umeå har på moisvarande säll ett omfallande samarbete med universilelel i Umeå.

3.3 Arbetslivscentrum

Arbelslivscentrum är en cenlral forskningsinstitution med inriktning på frågor som rör arbetslivets demokratisering och arbelslivsfrågor i övrigl. Centret tillkom som ett led i reformarbetet inom arbetslivets område. Det bildades samtidigt som medbestämmandelagen irädde i kraft år 1977.

Forskningen vid centret bedrivs inom alla seklorer på arbetsmarknaden. Projekten avser exempelvis strukturförändringar, arbetsorganisation och produktionssystem, datoranvändning, jämställdhet m.fl. arbelslivsfrågor.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 7    Arbetsmarknad.sdepartcmentet       II

Genom projekten får man vid centret cn långsiktig och problemorienterad teori- och metodkunskap i frågor om inflytande, yrkesroller, organisation och effektivitet.

En bärande idé i medbestämmandelagen är att de anställdas kunskaper och engagemang skall las lillvara för atl utveckla produktionen av varor och tjänster. Genom ett utvecklat medbestämmande kan ökad effektivitet uppnås såviil i offenllig som i privat verksamhel. I samlliga medbeslämmandeavial på arbclsmarknaden understryks också all de anslällda är en viktig resurs i strävandena att förbättra och effeklivera verksamhelen.

Verksamhelen vid arbelslivscentrum har enligt min mening slor betydelse när det gäller atl ulifrån mänskliga förutsättningar ulveckla leknik och arbetsorganisation på ett sådant sätt atl en hög effektivitet uppnås. På arbetsplatserna kan forskare och anslällda i nära samarbele formulera kraven på produktionsmiljön. Nya metoder och forskningsresultat kan bli till förebilder för förändringar på andra arbetsplatser. Arbetslivscentrum har i dag ett stort anlal projekt där forskare och praktiker, såväl arbetsgivare som anställda, söker finna vägar all förändra arbetslivel i riklning mol ökad effektivitet i enlighet med medbestämmandelagens intentioner.

Under senare år har ledningsfrågor och arbclsorganisatoriska frågor kommit att inta en central roll i debatten om näringslivets och den offentliga sektorns förnyelse. En strävan är bl.a. alt motivera de anställda alt la större ansvar för de uppgifter som organisationen har att utföra. Service har i detta sammanhang blivit ett nyckelord.

Jag vill i della sammanhang nämna alt arbetslivscentrum f.n. gör en översyn av centrets framtida forskningsinriktning. Enligt min mening har arbetslivscentrum en naluriig roll vad gäller forskning, ulveckling och ulbiidning kring frågor om den offentliga sektorn, dess uppgifter och organisation.

3.4 Delegationen för arbetstidsfrågor

Arbetarskyddsfonden har sedan sin tillkomst år 1972 finansierat forskning inom arbetstidsområdet. Sammantaget finns genom svensk och internationell forskning omfattande kunskaper på arbelstidsområdel. Dessa kan tillvaratas vid åtgärdsinriklade studier av och försöksverksamhel med nya former av arbetslidssyslem. Det är enligt min mening viktigl att de erfarenheler som härigenom vinns successivt utvärderas. Genom försöksverksamhel inom såväl den privata som den offentliga sektorn bör man kunna komma fram till arbetslidssyslem. som bättre än i dag tillgodoser såväl medicinska, fysiologiska och sociala krav som krav på ett bra utnyttjande av lokaler och ulruslning. Alt initiera och följa sådan försöksverksamhet är en viktig uppgift för delegalionen (A 1974:09) för arbetslidsfrågor (DELFA). Delegalionen har genom tilläggsdirekfiv våren 1983 fått vidgade uppgifter med bl.a. ökad inriktning på ekonomi, sysselsättning och

Prop. 1983/84:107    Bilaga 7    Arbetsmarknadsdepartementet       12

jämställdhet mellan kvinnor och män. Huvuduppgiften för delegationen är att öka kunskaperna om arbetstider samt att ta fram underlag för och stimulera till debatt. DELFA:s uppgift när del gäller forskning rörande arbetstider är alt skapa överblick över den verksamhel som pågår, initiera forskningsprojekt och utredningar samt alt stimulera till praktiska försök , inom arbetstidsområdet.

Del är här naturligt att samverkan sker mellan DELFA och arbetarskyddsfonden i dess egenskap av huvudfinansiär när del gäller medicinska, fysiologiska och sociala aspekter på arbelslidsforskningen. Fonden har i sin verksamhetsplan för perioden fram till budgetåret 1985/86 pekat på att undersökningar av vissa obekväma och oregelbundna arbetstidsföriägg-ningar är angelägna.

Debatten om arbetsdelning har blivit alltmer intensiv i Sverige under del senaste året. Det är en viktig uppgift för DELFA alt belysa frågeställningar kring arbetstiden som ett eventuellt medel i sysselsältningspoliliken. Ett första steg har lagils i och med alt delegationen har låtit utföra en studie av den hittills förda debatten om arbetsdelning i landet. DELFA har kunnal konstalera att kunskaperna om bl.a. effekier på sysselsättning Och ekonomi av arbetsdelning är myckel bristfälliga. Jag anser det därför väsentligt att den internationella forskningen på området följs och att även svenska studier genomförs.

Som exempel på andra områden som närmare bör studeras och analyseras kan nämnas tendensen till längre arbetstider för deltidsanställda saml frågor rörande flexibla livsarbelslider inkl. flexibla pensionsregler och arbetstidsförkortningar.

4    Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle atl ta del av vad jag anfört om den arbetsmarknadspoliliska forskningen saml arbetslivs-och arbetsmiljöforskning.

5    Invandrarforskning

Invandringen till Sverige efter andra världskriget har haft djupgående samhälleliga konsekvenser. Insikten om detta har vuxit fram efler hand i de politiska organen, inom förvaltningen och hos allmänheten. Det var emellertid försl under 1960-lalel som de första insatserna gjordes på invandrarforskningens område. De rörde framför allt invandringens nationalekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter samt invandrarnas levnadsförhållanden.

Efterhand har invandrarforskningen kommil all ulvidgas lill all omfatta

Prop. 1983/84:107    Bilaga 7    Arbetsmarknadsdepartementet       13

sludier inom ett flerlal samhällsvetenskapliga ämnen såsom demografi, sociologi, socialantropologi, statsvetenskap, ekonomisk historia. Trols begränsade resurser kännetecknas forskningsområdet av en relalivi snabb ulveckling både i fråga om inriklning och metoder. Förutom att företrädare för olika velenskapliga discipliner har initierat och genomfört olika projekt har sektorsorgan och slatliga utredningar haft slor belydelse för ulvecklingen. framför allt genom att initiera och finansiera forskning.

Till sin karaktär är invandrarforskningen sådan att den förutsäller ett omfattade internationellt erfarenhetsutbyte. Samarbete mellan forskare från invandrings- och utvandringsländer har vtirit nödvändigt för att genomföra många projekl.

Som nämnts hedrivs invandrarforskningen inom ett stort anlal ämnesområden. Behovel av en överblick över forskningen har alltmer gjort sig gällande. År 1982 gjorde expertgruppen för invandringsforskning (numera delegationen fA 1983:03] för invandrarforskning, EIFO) en förfrågan hos myndigheter och organisationer om vilka frågor inom invandrarforskningen som dessa ansåg vara av särskilt intresse. Svaren har bildal underlag för den prioriteringsdiskussion som finns redovisad i EIFO:s skriftserie, nr 23, Invandringsforskningen i Sverige. Enligl denna redovisning bör fem områden särskilt uppmärksammas. Dessa områden är arbetsmarknad och ekonomi, ulbiidning och språk, hälso-, sjuk- och socialvård, politik och förvallning saml migrationsrörelsers effekt pä befolkningsutvecklingen.

Från diskrimineringsulredningens (A 1978:06) sida har framhållits behovet av forskning rörande etniska relationer generellt, särskilt anlropologisk forskning kring kulturelll samspel och kullurell förändring, forskning från olika ulgängspunkler rörande fördomar och diskriminering samt orsakerna lill dessa fenomen.

Högskolemyndigheterna har yttrat sig över förslagen. Del framgår av yttrandena att det finns ett betydande intresse för forskning kring internationell migration och etnicilet vid olika institutioner vid universiteten i Stockholm. Lund. Göteborg, Uppsala och Umeå.

Samtliga sektorsorgan har också uttryckt slort inlresse för satsningar inom invandrarforskningen med anknylning lill organens verksamhetsområden. Nära nog samtliga samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnen finns också representerade bland de forskare som gör eller som har förklaral sig villiga att göra sådana forskningsinsatser. Del är därför enligl min mening angeläget alt ange de forskningsområden som från samhällets synpunkt bör prioriteras. Härvid bör hänsyn tas till såväl sektorsorganens priorileringar som forskarnas intressen och övrig kunskapsutveckling inom de olika disciplinerna.

Delegalionen för invandrarforskning har fortsatt den prioriteringsdiskussion som påbörjades av expertgruppen. Resultatet kommer enligt vad jag har erfaril alt redovisas under år 1984.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 7    Arbetsmarknadsdepartementet       14

5.1 Forskningens inriktning

Förekomsten av ett stort anlal angelägna forskningsuppgifter och det förhållandet att ElFO:s prioriteringsdiskussion alltjämt pågår medför betydande priorileringssvårigheter. Med hänvisning till vad som hittills kommil fram av diskussionen och av vad jag har anfört lidigare vill jag emellertid framhålla några forskningsområden, som förtjänar särskild uppmärksamhet under planeringsperioden.

Invandrarforskning måste bygga på en mångfacetterad och uiföriig sta-tistisk-demografisk kunskap. Forskningen inom detta fäll bidrar med viktigt underlag för planeringen av samhällsservice inom ett flertal områden men också för politiska bedömningar inför åtgärder som rör regleringen av invandringen och inom det minoritetspolitiska fältet.

Kulturyttringar och etnisk pluralism berör väsentliga samhällsförhållanden sotn aktualiserats av invandringen. Hit hör spörsmål om och hur ell tidigare jämförelsevis homogent samhälle kan anpassa sig socialt, kulturelll och servicemässigt till förekomsten av nya etniska kategorier och minoriteter.

Anslutande forskningsområden är etniska gruppers rättsställning, mcd-borgarskap.ffrågor och invandringens betydelse i övrigt för del Inlernalionella samarbelel. En inlernationelll förankrad forskning om dessa förhållanden, inte minsl från stalsrättsliga utgångspunkter, kan förväntas ge en bättre belysning av frågorna.

En djupare kunskap om familje-, generations- och uppväxtförhållanden är av betydande socialpolitiskt intresse. Genom en sådan skulle större förståelse kunna skapas förde familje- och generationsbelingade spänningar som kan uppstå i invandrarfamiljer och som i vissa fall medför allvariiga konsekvenser för dem som berörs.

Av slor betydelse är forskning om de invandrade gruppernas arbetslivs-förhållanden på grund av arbetets centrala betydelse för jämlika livsvillkor. I detta sammanhang bör även jämslälldhetsforskningens belydelse understrykas. Forskning kring invandrarkvinnornas förhållanden, inte minst i arbetslivet, bör .sålunda ges högre prioritet än hittills. I vissa invandrargrupper är skillnaden mellan kvinnors och mäns förhållanden särskilt slor. Forskning som ger underlag för alt stärka dessa kvinnors ställning är synnerligen angelägen.

Fördomar och diskriminering är två väsentliga områden för ytteriigare forskning. Dessa frågor har aktualiserats inte minsl av invandrarnas egna organisationer. Förekomsten av s.k. institutionell diskriminering bör undersökas och dess konsekvenser för invandrarna belysas närmare.

En förutsättning för framgångsrik forskning inom de angivna områdena är dock att man också får lill stånd en grundläggande forskning kring ämnen som etniska relationer, etniska gruppers dynamik, inkl. exempelvis religionens roll samt identitets- och kulturteoretisk forskning som ansluter till dessa ämnen.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 7    Arbetsmarknadsdepartementet       15

En av forskningens viktiga funktioner är bl.a. att tillföra samhällsorganen kunskapsunderlag för beslut inom invandrar- och minorilelspolilikens område. Utvärderingen av sådana åtgärder är också en väsentlig forskningsuppgift. Denna forskning kan och bör bedrivas från olika utgångspunkter. Delta är enligt min mening ytteriigare ett bärande skäl lill alt alla de forskningsområden somjag nu nämnl bör ges möjlighel alt utvecklas.

5.2 Bättre förutsättningar för forskningen

Beträffande forskningens organisation och behov av resurser under planeringsperioden villjag anföra följande.

Behovet av invandrarforskning gör sig i dag slarkl påmint inom en rad samhällssektorer. Frågan om invandringens långsiktiga följder får en allt större politisk betydelse i alla industriländer. Del är sålunda ell myckel angeläget forskningsområde. Tillkomsten av en delegation för invandrarforskning vid arbetsmarknadsdepartementet är ett första sleg för att förbällra förutsättningarna för denna forskning.

De personella resurserna på forskningssidan vad gäller invandrarforskning i vidare mening är emellertid begränsade. Totalt är det i Sverige endast några tiotal forskare som gjort mer omfattande insalser under en längre sammanhängande tidsperiod. Målel bör vara att få lill slånd en väsenllig ökning av forskningen vid universitet och högskolor.

Del är bl.a. av de skäl som jag nu har redovisat betydelsefullt att det nyligen inrättade centret för invandringsforskning vid universitetet i Stockholm utvecklas i enlighet med stiftarnas intentioner till en enhet för tvärvetenskapligt inriklade studier med en bred bas för forskningsutförande uppgifter.

Eftersom det inte finns särskilda medel avsalta för forskningsområdet utöver de forskningsresurser som arbetsmarknadsdepartementet förfogar över är den fortsatta uppbyggnaden av forskningsområdet beroende av alt högskolorna och berörda forskningsråd och sektorsorgan ger högre prioritel ål områdel.

6   Jämställdhetsforskning

Jämslälldhetsforskning skall enligf riksdagens senasle forskningspoliiiska beslut (prop. 1981/82:106. UbU 37, rskr 397) vara ell prioriterat forskningsområde. Vid beslutet gjordes bedömningen alt kvinnoforskningen en lid framöver sannolikt kommer att vara den dominerande delen av jämslälldhetsforskningen.

I forskningen och i forskarvärlden redovisas ofta skillnader i synen pä jämställdhets- resp. kvinnoforskning. Det är för den fortsatta forskningen viktigt atl de olika synsätten får utrymme. I det följande använder jag

Prop. 1983/84:107    Bilaga 7    Arbetsmarknadsdepartementet       16

emellertid begreppet jämställdhetsforskning för såväl jämställdhels- som kvinnoforskning.

6.1      Organisation för jämställdhetsforskning m.m.

I den nya organisationen för regeringens jämslälldhetsarbete har forskningen fått en framskjuten plals. Delegalionen (A 1983:01) för jämslälldhetsforskning (JÄMFO) har under sitt första verksamhetsår valt alt inle prioritera speciella forskningsområden utan beslutat att tills vidare söka stödja den mångfald jämställdhetsforskning som är under utveckling vid våra universitet och högskolor. Inom delegationen pågår arbele bl.a. med atl la fram ett underlag för förslag till åtgärder för all förbättra kvinnliga forskares situation samt en förstudie om kvinnors och mäns inbördes relationer.

Andra till arbetsmarknadsdepartementet knutna organ som utför resp. stödjer jämställdhetsforskning är arbetslivscentrum och arbetarskyddsfonden samt i någon mån delegalionen för arbelsmarknadspolitisk forskning och delegationen för invandrarforskning.

Initiativ till jämställdhetsforskning tas också av andra statliga organ. Universitets- och högskoleämbetet har en viktig samordnande funklion för den jämställdhetsforskning som bedrivs inom högskolan. Humanislisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) finansierar forskning på jämställdhetsområdet. En programkommitté knulen lill rådet har arbetat fram ett forskningsprogram med kvinnoperspektiv.

Tillkomsten av lagen (1979:1118) om jämställdhet i arbetslivet och inrättandet av jämstäildhetsombudsmannen (JämO) har varil vikliga förutsättningar för utvecklingen av jämslälldhetsarbetet. Flera myndigheler har antagit jämslälldhetsprogram medan det vid vissa andra t.ex. arbetsmarknadsstyrelsen och slalens arbelsmarknadsnämnd har inrällals arbetsenheter för jämställdhetsfrågor.

Det stora behovel av ytterligare kunskaper inom jämställdhetsområdet samt jämställdhelsfrågornas politiska belydelse är enligl min mening starka motiv för en mer intensiv forskning inom området.

6.2     Jämställdhetskommitténs betänkande Om hälften vore kvinnor ...

I betänkandet (SOU 1983:4) Om hälften vore kvinnor... har förhållandena för jämställdhelsforskning och för jämställdheten i forskarväriden redovisats. Betänkandet har remissbehandlats. Chefen för utbildningsdepartementet har tidigare denna dag, efter samråd med mig, redovisal förslag med anledning av betänkandet. Bland dessa vill jag nämna atl medel tillförs HSFR för alt inrälla fem forskartjänster för jämställdhetsforskning. Vidare föreslås alt åldersgränsen 45 är för att erhålla utbildningsbidrag upphävs saml alt information om jämställdhet skall ingå i den handledarutbildning som bedrivs vid högskolor och universitet.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 7    Arbetsmarknadsdepartementet       17

Vid detta tillfälle vill jag ytterligare understryka lämpligheten av att berörda högskoleenheter i sina jämställdhetsplaner enligt förordningen (1980:540) om jämställdhet mellan kvinnor och män i statlig anställning m.m. såvitt angår skilda slags lärartjänster och doktorandtjänster slår fast tidsbestämda mål för andelen kvinnor. Också för forskarstuderande i stort kan det vara lämpligl atl formulera mål för andelen kvinnor vid viss tidpunkt.

6.3 Behovet av jämställdhetsforskning

Den vikt som regeringen tillmäter jämställdhetsfrägorna avspeglas i den organisation som har skapals bl.a. i regeringskansliet för behandling av frågorna. Organisationen ger enligt min mening möjlighet att på ett bättre sätt än tidigare ta tillvara erfarenheter och utveckla idéerom jämställdhet.

För regeringens och myndigheternas ställningstaganden i olika frågor ingår jämställdhelsaspekterna som en viktig del. Kraven på kunskap inom området har ökat och därmed ocksä behovel av forskning.

6.4 Forskningens inriktning

Jag övergår nu lill atl beröra några forskningsområden som mot denna bakgrund bör prioriteras i fortsättningen.

Kvinnors och mäns infiylande

Under de senaste decennierna har kvinnorepresentationen ökat i nästan alla förtroendevalda organ i samhället. Del är därför viktigl all sludera kvinnorepresentationens genomslagskraft i den förda politiken. Forskning som kan belysa della är enligl min mening mycket angelägen.

I analysen av jämslälldhetspolitikens effekier är kvinnors och mäns ekonomiska villkor en faktor av slorl inlresse. Statistiken över fördelningen av förmögenhet, inkomst, bidrag och skatt redovisar i dag hushållens situation. Det är av största vikl all denna slalislik kompletteras med uppgifter uppdelade efler kön.

Del är också viktigl all studera vilken inverkan den förda jämställdhets-politiken har haft på kvinnors och mäns inbördes relationer.

En förändrad mansroll

Mannens situation i familjen och samhället har byggt på bl.a. uppgiften som försörjare och som familjens språkrör i samhället. Förutsättningarna för detta har påverkals av samhällsutvecklingen. Under senare tid har stora förändringar skett snabbt. Forskningen skulle kunna bidra med kunskap om hur mannen möter dessa förändrade villkor och vilka faktorer i samhället som påverkar mansrollen. Viktiga forskningsområden är mannens roll på arbetsplatsen, papparollens belydelse för mansrollen, man-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 7    Arbetsmarknadsdepartementet    '18

nens roll som förälder samt vilka tillfällen i mannens livscykel som är strategiska för förändring.

Kviimors arbetsmarknad

På den svenska arbetsmarknaden arbetar kvinnor och män ofta inom skilda sektorer och vissa yrken domineras av del ena könet. Kvinnors och mäns befallningar ligger genomsnittligt sett pä olika nivåer när det gäller lönesätlning och status i övrigl. Männen dominerar fortfarande inom de mer kvalificerade befattningarna. Vidare har visa yrken övergått från att vara mansdominerade till alt bli kvinnodominerade och vice versa. Ökade kunskaper i frågor som rör den könsuppdelade arbetsmarknaden är nödvändiga för atl la fram underlag för beslut som kan stärka kvinnors ställning i arbetslivet.

Sysselsättningen i traditionellt kvinnliga yrken bedöms i framtiden inte komma atl öka som tidigare. Vissa forskningsresultat tyder på att sysselsättningen i t.ex. kontorsyrken kan komma att minska drastiskt till följd av en ökad användning av ny teknik. För att skapa grund för en åtgärdsinrik-tad forskning bör studier göras över hur arbelslivssitualionen för kvinnor kan förväntas utvecklas när del gäller arbetsuppgifter, arbetsorganisation, arbetsvärdering m.m.

För all få perspektiv på utvecklingen i Sverige beträffande kvinnors yrkesval är internationella jämförelser värdefulla. Det är därför viktigt all Sverige dellar i internationella försök och diskussioner kring kvinnors förvärvsarbete.

Det behövs forskning om vilka faktorer som påverkar flickors utbildnings- och yrkesval. Det kan gälla t.ex. vid vilken ålder valet sker, vilken tradition som finns i familjen och regionen eller vilka attityder som finns hos utbildningsinstitutioner - lärare och arbetsgivare - arbetsledare. Vidare behövs mer kunskap om flickors sätt att förhålla sig till teknikutbildning och lekniskl inriktade yrken liksom om vilken attityd de kvinnor möts av, som väljer otraditionellt, s.k. brylare.

I lider av strukturomvandling och hög arbetslöshet behövs ökad kunskap om eventuella skillnader mellan könen i sättet att förhälla sig lill den stressiluation som följer vid t.ex. hot om friställning vid en företagsnedläggning. Forskningen bör ocksä belysa kvinnors förutsättningar atl möta en arbetslöshetssituation.

Utvecklingen av datateknik och annan ny teknik kommer inte bara att beröra villkoren i arbetslivel ulan också många andra delar av vår tillvaro. Exempelvis kan den komma atl skapa nya förulsällningar för lokalisering av arbetsplalser och bostäder. Teknikens effekter för samhällsplanering behöver därför belysas bl.a. ur ett jämställdhetsperspektiv.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 7    Arbetsmarknadsdepartementet       19

Avsluining

Jag vill avslutningsvis knyta an till vad jag lidigare har anförl om jämslälldhetsforskningens belydelse. Som framgår av statsrådet Ingvar Carlssons inledning förordar regeringen all jämslälldhetsforskningen även i fortsätlningen skall vara ett prioriterat område. Kompetensuppbyggnaden och organisationen för denna forskning är av största vikt. JÄMFO är ännu inne i en fas av uppbyggnad och konsolidering av sin verksamhet. För jämställdhetsforskningen finns inga särskilda Finansieringskällor förulom de medel som via anslag till de samhällsvetenskapliga fakulteterna går till forum resp. cenlrum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning saml de särskilda forskningsmedel som arbetsmarknadsdepartementet disponerar. För den fortsatta uppbyggnaden av forskningsområdet är del därför särskilt viktigt att högskolorna och de berörda forsknings- och sektorsorganen vid sin bidragsgivning beaktar regeringens prioritering av jämställdhetsforskningen.

7    Hemställan

Jag hemställer atl regeringen bereder riksdagen tillfälle alt ta del av vad jag har anfört om invandrar- och jämslälldhetsforskningen.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 7   Arbetsmarknadsdepartementet      20

Bilaga 7.1

Forskningsorgan  inom  arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde

Det finns flera forskningsstödjande och forskningsbedrivande organ inom arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde. De är verksamma inom delområdena arbetsmarknadspolitik, arbetsliv och arbetsmiljö, invandring och jämställdhet. Direkt under departementet sorlerar/>■/a delegationer med uppgift att initiera och samordna FoU saml atl informera om forskningsresultat m.m. Arbetarskyddsfonden har till uppgift att slödja sådan forskning och utveckling (FoU) samt utbildning och information som rör arbetsmiljö, medbestämmande och arbetslivsfrågor i övrigt. Landets centrala institut för arbetsmiljöforskning är arbetarskyddsstyrelsens forskningsavdelning, som sedan år 1972 ingår som en del i arbetarskydds-styrelsen. Arbetslivscentrum har till uppgift att bedriva och främja FoU, bl.a. om förhållanden som rör individer och grupper i arbelslivet.

Ytteriigare ett antal forskningsorgan bedriver emellanåt projekl som rör departementets område, t.ex. Riksbankens jubileumsfond och olika forskningsråd. Dessutom läggs uppdrag ut på universilel och högskolor.

Arbetarskyddsfonden

Arbelarskyddsfonden leds av en styrelse som utses av regeringen efter förslag av bl.a. parterna på arbetsmarknaden. I styrelsen sitter representanter för LO, TCO, SACO/SR, SAF, de kommunala arbetsgivarna saml staten som arbetsgivare. Arbetarskyddsstyrelsen är Ln. representerad genom sin generaldirektör.

Planerings- och budgetmässigt delas fondens stöd till FoU in i sju huvudområden, nämligen

- kemiska arbetsmiljöproblem

- fysikaliska arlbetsmiljöproblem

- arbetsställning, arbetsbelastning

- arbetsolycksfall

-arbetsplats- och maskinutformning, ventilation, skyddsutrustning

- psykosociala arbetsmiljöproblem, arbetsorganisation, medbestämmande

- lokalt skyddsarbete, företagshälsovård.

Den övervägande delen (drygt 60%) av Fou-medlen tilldelas projekt inom de två områdena kemiska arbelsmiljöproblem och psykosociala arbelsmiljöproblem, arbelsorganisalion, medbesiämmande. När del gäller kemiska arbetsmiljöproblem kommer slödet även i framliden enligl fondens planer att bibehållas på en hög nivå. Med hänsyn till den starka koppling som ofta finns mellan användning av ny teknik och krav på ulveckling av arbetsorganisationen kommer ocksä enligl fondens bedöm-

Prop. 1983/84:107   Bilaga 7   Arbetsmarknadsdepartementet       21

ning, delområdet psykosociala arbelsmiljöproblem, arbetsorganisation och medbesiämmande i framliden sannolikt atl dra lill sig särskild uppmärksamhet. Belastningssjukdomarnas slora andel av de arbetsrelalerade sjukdomarna har bl.a. medfört all forskningsområdet arbetsställning, arbetsbelastning prioriteras i fondens verksamhetsplan.

Forskningsavdelningen vid arbetarskyddsstyrelsen

Arbetarskyddsstyrelsen leds av en styrelse som utses av regeringen efter förslag av bl.a. parterna på arbetsmarknaden. Vid styrelsen finns en forsk-ningsdelegalion som är ell rådgivande och beredande organ med uppgift alt främja samordning och ulveckling inom arbetsmiljöforskningen.

Styrelsen har till uppgift att på det arbetsmedicinska områdel bl.a. undersöka olika arbetssituationers krav på människan och hur människans arbetsförmåga påverkas av sådana faktorer som arbelsleknik, utrustning och miljö. I slyrelsens uppgifter ingår också att ta initiativ lill experimentellt Ulrednings-, ulvecklings- och forskningsarbete.

Arbetarskyddsstyrelsens FoU-verksamhet bedrivs främst inom styrelsens forskningsavdelning. Verksamhelen är huvudsakligen lokaliserad lill Solna, medan en knapp sjättedel är förlagd lill en filial i Umeå. Avdelningen sysselsätter omkring 350 personer, moisvarande 260 årsarbetskrafter. För närvarande finns vid avdelningen ca 50 anställda med doktorsexamen.

Avdelningens forskning kan indelas i följande sex ämnesområden

- medicin

- kemi och kemiteknik

- leknik och fysik

- fysiologi

- toxikologi

- beleendevelenskap

Forskning om kemiska hälsorisker har länge spelat en framträdande roll inom avdelningen. Styrelsen uppskattar atl omkring 60% av avdelningens resurser ägnas detta riskområde. Under planeringsperioden kommer, enligt Slyrelsen, forskningen på området atl i hög grad vara inriktad på metoder för kontroll av arbetstagares exponering för kända risker.

Den tekniska och fysikaliska forskningen svarar f.n. för ca 10% av avdelningens resurser. Verksamhelens tyngdpunkter ligger främsl inom två fält, nämligen ventilation och metoder för mätning och elimination av lågfrekvent buller och infraljud. Styrelsen bedömer atl dessa verksamheter även fortsättningsvis kommer alt bedrivas intensivt.

Inom det fysiologiska området har slyrelsen uttalat sig för en prioritering av forskning kring belastningssjukdomar/ergonomi. En viktig del av denna forskning avser frågor om hur arbetets organisation kan inverka på risker för skador av olika slag. Ett annat av styrelsen prioriieral område är lungfysiologi.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 7    Arbetsmarknadsdepartementet       22

Den yrkesloxikologiska verksamhelen vid forskningsavdelningen har ökal successivt. Della har skett mol bakgrund av att bristen pä kunskaper ännu är myckel stora om samband mellan arbetsmiljöfaktorer och organskador, celldegeneralion, cancers uppkomst samt fosterskador. En viss fortsall ulbyggnad planeras, bl.a. avseende genoloxicitet.

Inom del beteendevetenskapliga områdel planeras särskilda salsningar på forskning om samband mellan ny teknik (främsl datorteknik) och arbetsorganisation. Dessa satsningar kommer atl ske i samarbete med bl.a. fysiologer och tekniker.

Arbetslivscentrum

Arbelslivscentrum är ett fristående instilul under slatens och arbets-marknadsparlernas gemensamma ledning. Verksamheten finansieras huvudsakligen med medel från arbelarskyddsfonden. Vid centret finns tre professurer, ca 15 fasla forskningstjänsier och härulöver ett antal forskare knutna lill olika projekl.

Forskningsverksamheten vid centret kan delas in i fyra huvudområden

- arbetsorganisation och produklionssyslem

- ledning och samordning inom företag och förvaltning

- arbetslivet i den politiska, ekonomiska och rättsliga strukturen

- arbetslivet i relalion till människan, familjen och samhället.

Verksamhelen vid centret skall utformas och genomföras i samverkan med arbetsmarknadens parter och i viss män i samarbete med universitet och högskolor. Uppskattningsvis tre fjärdedelar av forskningsprojekten initieras av parterna på arbetsmarknaden, vilka ocksä med egna represenlanler direkt medverkar i projekten. Dessa representanter, "praktiker", utgör en förmedlande länk mellan forskningen och användarna av forskningsresullalen.

Arbelslivscentrum framhåller i sin långtidsbedömning alt väsentliga förändringar inträffat pä arbetsmarknaden sedan organisationen bildades år 1977 och de fyra huvudområdena för forskningsverksamheten lades fast. De frågeställningar som i dag är dominerande gäller hur de politiska och ekonomiska förutsättningarna kan påverkas så all tillväxt och full sysselsättning kan uppnås.

Delta hindrar inle att huvudinriktningen för arbetslivscenlrums lolala verksamhel, enligl centrets mening, även i fortsättningen bör vara atl bedriva FoU om de anställdas inflytande i arbelslivet och deras medverkan i en utveckling av arbetsinnehåll, arbetsorganisation och verksamheten i sin helhel.

Delegationer med uppgifter inom olika forskningsområden m.m.

När det gäller arbetsmarknadspolitik och arbetstidsfrågor sammanfaller arbetsmarknadsdepartementets allmänna ansvarsområde med ansvaret för de viktigare planerings- och samordningsfunktionerna inom motsvarande

Prop. 1983/84:107    Bilaga 7    Arbetsmarknadsdepartementet       23

forskningsområden. Invandraiforskningen liksom forskning om jämställd-hel har belydelse för en rad fackdepartement, medan samordningsansvaret för dessa forskningsområden vilar på organ som hör lill arbetsmarknadsdepartementet.

För att bl.a. initiera och samordna FoU inom de nämnda områdena samt informera om forskningsresultat har följande delegationer inrättats -delegationen för arbetsmarknadspolitisk forskning

- delegalionen för invandrarforskning

- delegationen för jämställdhelsforskning.

Dessulom hör till deparlemenlel delegalionen för arbelstidsfrågor med uppgift atl sludera olika arbetslidsfrågor.

Rikllinjer för delegationernas verksamhet har fastställts av regeringen. Verksamhelen finansieras över arbetsmarknadsdepartementets kommilléanslag. Forskning som initieras av delegationerna bedrivs främst inom högskolans ram.

Den arbelsmarknadspolitiska forskningen

1 delegalionen för arbetsmarknadspolitisk forskning (EFA) ingår företrädare för departementet, myndigheter, arbetsmarknadens parter och forskningen.

EFA arbetar efter ett forskningsprogram som har fastställts av regeringen.

Forskningsprogrammet omfattar två huvudområden

- grundläggande forskning kring arbetsmtirknadens funktionssätt

- utvärdering och uppföljning av arbetsmarknadspolitiken.

Det första huvudområdet omfatlar forskning inom projektområdena

- arbetskraftsulbudels bestämningsfaktorer

- arbetskraftsefterfrågans bestämningsfaktorer.

Del andra huvudområdet omfatlar forskning inom projeklområdena

- avvägning mellan arbetsmarknadspolitik och andra politikområden

- utvärdering och uppföljning av olika arbetsmarknadspoliliska åtgärder.

Totalt medverkar f.n. ett tjugotal forskare från olika discipliner i EFA:s forskningsprojekt.

EFA kommer inom kort atl publicera ett betänkande. I betänkandet kommer delegalionen all presenlera riktlinjer för ett nyll forskningsprogram, vilket när det fastställs skall ligga lill grund för den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden inom arbetsmarknadspolitiken.

Studier på arbetslidsområdcl

Delegationen för arbetslidsfrågor (DELFA) tillsalles år 1974 med uppgift bl.a. atl analysera konsekvenserna av arbetstidsförkortningarna för

Prop. 1983/84:107    Bilaga 7    Arbetsmarknadsdepartementet       24

produktion, sysselsättning, familjeförhållanden etc. under åren 1967-1973.

Delegationens uppdrag kompletterades genom tilläggsdirektiv år 1983. Enligt dessa skall delegationen bl.a. följa utvecklingen av deltidsarbete, belysa möjligheterna till en allmän arbetstidsförkortning och mer flexibla pensionsregler. Orsakerna lill och konsekvenserna av deltidsarbetandes ökade arbetstider skall analyseras liksom argumenten för och emot arbetsdelning. Vidare skall DELFA ta fram alternativa lösningar rörande arbets-tid.sfrågan så all en större variation i arbetstiderna på sikt kan uppnås.

Även om delegationen initierar främsl utredningsaklivileler följer också studier av forsknings- och utvecklingskaraktär.

Delegationen består av representanter för de politiska partierna och arbetsmarknadens parler.

In vandrarforskning

Forskningsområdet kännetecknas av att del i hög grad är tvärvetenskapligt lill sin karaktär och av alt det befinner sig i en dynamisk ulveckling.

Den organisatoriska ramen för invandrarforskningen har vuxit fram efter hand men får i förhållande lill forskningsbehoven alltjämt anses vara svagt utvecklad. Invandrarutredningens förslag i betänkandet (SOU 1974:69) Invandrarna och minoriteterna om en basorganisation för forskningsfrågor ledde till att en expertgrupp för invandringsforskning inrättades år 1975. Gruppen var formelll en kommitté inom arbetsmarknadsdepartementet. Förulom alt bereda ärenden rörande forskningsanslag, utarbeta priorileringar och sprida information om forskningsresultat har expertgruppen bl.a. inifierat ett större forskningsprojekt kring invandringens långtidseffekter (del s.k. PIL-projektel, 1979-1983). I delta projekt har representanter för olika ämnen och universilel samverkat för atl belysa invandringspolitik, arbetsmarknadsfrågor och andra generationens levnadsvillkor.

En uivärdering av expertgruppens arbele genomfördes inom regeringskansliet och fick lill resullal alt expertgruppen år 1983 omvandlades lill en delegation för invandrarforskning (EIFO) av mer fortgående karakiär med i huvudsak forskningsprioriterande och forskningsinformerande uppgifter. I delegalionen finns företrädare för riksdagen, forskningen, statens invandrarverk m.fl.

Samtidigt inrättades vid universitelet i Slockholm ett centrum för invandringsforskning. Till centret har knutils forskare från den tidigare expertgruppen. Centret finansieras inledningsvis via arbetsmarknadsdepartementets och socialdepartementets forskningsanslag samt via utbildningsdepartementet.

Samarbetsgrupper för forskare med intresse för invandrarforskning har efter hand utvecklats också vid andra universitet, bl.a. i Uppsala och i Göleborg. De forskningsprojekl som bedrivs är dock i betydande utsträck-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 7    Arbetsmarknadsdepartementet       25

ning resultat av enstaka forskares inilialiv. Vid sidan av centrumbildningen i Stockholm saknas alltjämt i allmänhel en mer utvecklad bas för forskningssamarbetet.

Den mesl omfångsrika forskningsverksamheten vid de olika ämnesinsii-tutionerna finns i Stockholm men verksamheten är betydande även i Göleborg och Lund-Malmöregionen. Samlliga universitet uppger dock atl invandrarforskning ingår i deras forskningsprofil.

Från arbetsmarknadsdepartementets forskningsanslag har under senare år slöd utgått med i genomsnitt 2 milj. kr. per år för invandrartbrskning inkl. den forskning som initierats av diskrimineringsulredningen (A 1978:06). Härulöver har enskilda projekt inom universilel och högskolor finansierats av främst HSFR, Riksbankens jubileumsfond, skolöverslyrelsen och delegalionen för social forskning.

Jämsiälldhetsforskiung

Frågan om inriklningen av forskningen om jämslälldhel mellan kvinnor och män behandlades av riksdagen i samband med 1982 års beslut om forskningspoliliken. Riksdagen beslöt då alt jämställdhelsforskning, dvs. forskning där jämsiälldhels- och kvinnoaspekler slälls i cenlrum för forskningen, skall höra lill de priorilerade forskningsområdena.

Regeringen beslöl i december år 1982 all inrätta delegalionen för jämställdhetsforskning (JÄMFO). Delegationen har förutom ordförande tio ledamöler varav fem är lekmän (företrädande riksdagspartierna) och fem är forskare.

Delegationens uppgifter är all fastställa forskningsbehov i frågor som rör jämställdhet mellan kvinnor och män och kvinnors roll i samhällsutvecklingen samt all initiera, samordna och följa forskning i sådana frågor. Vidare skall delegalionen stimulera konlakter mellan forskare, planerare, beslutsfattare och finansieringsorgan. Delegalionen har även en informa-tionsuppgifl. JÄMFO bislär också regeringskansliel med kunskapsunderlag, litteratursökningar osv.

Prop. 1983/84:107 Bilaga 8

Bostadsdepartementets verksamhetsområde

Prop. 1983/84:107    Bilaga 8    Bostadsdepartementet 1

BUaga8

Utdrag
BOSTADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-02-09

Föredragande: slalsrådel Gustafsson

Anmälan till proposition om forskning m. m.

I    Inledning

Inom bostadsdepartementels ansvarsområde bedrivs forskning och utvecklingsarbete som omfattar stora delar av samhällsbyggandel. Arbetet har sin tyngdpunkt i frågor om markanvändning och byggande. Dessa frågor är till sin karakiär sektorsövergripande och forskningen finns företrädd inom flera velenskapliga discipliner.

Forskningsorganisationen omfattar ett finansierande organ - statens råd för byggnadsforskning (BFR) - och ett forskningsinstitut - slalens instilul för byggnadsforskning (SIB).

De centrala myndighelerna under bostadsdepartementet - bosladsslyrelsen, slatens planverk och statens lantmäteriverk - bedriver praktiskt inriktat ulvecklings- och utredningsarbete i anslutning till verksamheten. Statens lantmäteriverk bedriver dessulom viss forskning, främst inom programmel Landskapsinformalion. Myndighelerna har f.n. inga medel för alt i nämnvärd utsträckning stödja sådant forsknings- och ulvecklingsarbete som bedrivs utanför myndigheterna.

Riksdagen har under våren 1983 beslulal om vissa riktlinjer för byggnadsforskningens organisation och arbetsformer t prop. 1982/83: 151, CU30, rskr351). Beslutet innebär bl. a. att rådel skall ha ansvaret lorden långsiktiga forskningsplaneringen och kunskapsuppbyggnaden inom bebyggelseområdet. I detta innefattas också grundforskningens ulveckling och resursförsöijning. Tyngdpunkten i det statliga forskningsstödet skall successivl förskjutas mot mer långsiktig forskning.

I    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 107. Bila.ga <

Prop. 1983/84:107    Bilaga 8    Bostadsdepartementet 2

2   Föredragandens överväganden 2.1 Byggnadsforskningens omvärld

2.1.1 Byggsektorn — en viktig bransch i förändring

Byggsektorn har stor betydelse för den ekonomiska utvecklingen, reformpolitiken och sysselsättningen. Byggseklorn är den sektor som har de starkaste länkarna med annan tillverkningsindustri. Värdel av den lolala byggproduktionen uppgår lill ca 8% av det lolala produktionsvärdet i ekonomin. Mer än 300000 personer är direkl sysselsatta med byggproduktion i olika former. I bakomliggande led kan ett något mindre antal uppskallas vara för sin sysselsättning beroende av denna produktion. Del innebär att byggsektorn direkt och indirekt kan beräknas svara för 10-15 % av sysselsättningen i landet. Dessulom tillkommer den sysselsättning som hänför sig lill del befintliga byggnads- och anläggningsbesiändei, dvs. förvallning, övrig service m. m.

Byggsektorn har även betydelse för utrikeshandeln. Byggmaierialindu-strins export uppgår lill ca 15 miljarder kr. per år. Därav svarar exporten av sågade och hyvlade irävaror för ca 7 miljarder kr. Export av maskiner och hjälpmedel för byggande, som inte brukar hänföras lill byggmalerialin-duslrins export, uppgår till ca 3 miljarder kr. Export av entreprenader och konsuliijänsier kan slutligen uppskallas lill ca 4 miljarder kr. per år. År 1982 beräknas den lolala byggexporien ha uppgått till 25,5 miljarder kr.

Importen av byggmaterial uppgår till ca 8 miljarder kr. per år.

Under 1950- och 60-talen ökade byggproduktionen kraftigt. Tillväxten inom byggsektorn var högre än tillväxttakten i den svenska ekonomin totalt. Den genomsnillliga ökningen per år var under 1950-lalet drygt 5% och under 1960-talel drygl 5,5%. Under 1970-lalel har ökningen i byggproduktionen däremoi legat pä i genomsnill 0,5% per år. Eit flerlal samverkande faklorer ligger bakom såväl byggandels expansion under 1950- och 60-ialen som dess siagnalion under 1970-ialei. Behovel av nya bostäder, skolor, lokaler för handel m.m. var stort efter kriget. Det berodde på atl befolkningen ökade, hushållen delades upp och flyllningsrörelserna från glesbygd lill tätorter var stora. Den ekonomiska ulvecklingen var ocksä god och lillväxlen slabil fram till mitten av 1970-talel. Del gav både enskilda hushåll och den offentliga sektorn sladigl stigande inkomster. Det medförde alt det fanns goda förutsättningar för atl tillgodose en ökande eflerfrågan på byggnader och anläggningar.

Situationen är i dag på många säll annorlunda. Den ekonomiska och befolkningsmässiga tillväxten har brutits. Vi slår sannolikt inför en folkminskning under 1990-ialel. Flyttningsrörelserna har stannat av. Industrisektorn har krympt. Underskotlen i den offenlliga sektorn minskar möjligheterna till en offensiv polilik på byggområdet.

Den väsentligaste orsaken lill nedgången i byggnadsverksamheten är

Prop. 1983/84:107    Bilaga 8    Bostadsdepartementet 3

naturligtvis alt bostadsbyggandet och den offentliga sektorns byggande hölls på en myckel hög nivå under 1960- och 70-talen. Med det s.k. miljonprogrammet fick vi ett stort och modernt bostadsbestånd. Kommunernas verksamhet expanderade också myckel snabbt. Förvaltningsbyggnader, galor och va-syslem m. m. har byggls i en ulslräckning som saknar jämförelse.

Byggbranschen har i dag stora svårigheter. Byggproduktionen har stagnerat och sysselsättningen har minskat. En krympande byggsektor för med sig svåra konsekvenser inom många angränsande seklorer. Det finns en fara all landel, om ingenting görs, får en försvagad kompelens och en otillräcklig kapacitet inom byggandet.

I arbelel med alt vända den negativa ekonomiska utvecklingen har slödel lill byggsektorn stått i centrum. Det har varil självklart att la lill vara byggandels möjligheler alt bidra till en positiv ulveckling för samhällsekonomin och sysselsättningen. Della har tagit sig uttryck genom bl.a. tidigareläggning av statliga investeringar och ell omfattande investeringsprogram med insatser främst inom kommunikations-, energi- och bostadssektorn. Den vikt regeringen lägger vid byggsektorn markeras också av atl regeringen inom sig har utsett en byggrupp med särskilt ansvar för regeringens byggpolitik. Gruppen beslår av cheferna för finans-, arbetsmarknads-, bostads- och industridepartementen.

Vi står alltså inför ett 1980- och 90-lal med en verklighet som ställer nya krav på byggsektorn. Nyproduktionen är inte längre den dominerande uppgiften. Slörre uppmärksamhet än tidigare måste ägnas åt det byggnads-och anläggningsbeständ som vi har och hur del skall fördelas, förvaltas och förnyas.

Inom bostadssektorn är en omorientering mot ombyggnad och underhåll sedan länge på gång. Nybyggandel av bosläder har sedan 1970-lalets början successivt minskat sin andel av den totala byggproduktionen. Då var andelen ca 30%. I dag svarar nybyggandet av bosläder för ca 15% av den totala byggproduktionen. Inom bostadssektorn har nedgången av nybyggandel hittills balanserats av en ökande ombyggnads-, reparations- och underhällsverksamhel. Denna verksamhel svarar nu för ca 25%' av den totala byggproduktionen. Produktionsvolymen i bosladsseklorn är därför ungefär lika slor i dag som i början av 1970-lalel.

Det är givetvis inle bara våra bostäder som är i behov av kraftiga insalser i form av underhålls- och ombyggnadsåtgärder. Såväl slatliga som kommunala byggnader och anläggningar måste på sikt bli föremål för sådana ålgärder. Del finns ell växande behov av underhåll, återinveste-ringar och förnyelse i framför allt det kommunala byggnads- och anlägg-ningsbeståndel. Del har en sådan sloriek och ålder atl slora insalser för reparationer samt om- och tillbyggnader (ROT) kommer att behövas framöver. Samtidigt ligger kommunernas underhåll nu på en alltför låg nivå. Mol den bakgrunden har regeringen beslutat om ell tillfälligt stöd till

Prop. 1983/84:107    Bilaga 8    Bostadsdepartementet 4

kommunernas ROT-verksamhet under år 1984. Syftet är alt påskynda nödvändig kommunal förbättringsverksamhel för att därigenom skapa sysselsättning och på sikt minska driftkostnaderna i kommunerna.

Även i framtiden kommer givelvis nybyggnadsverksamhet atl äga rum. Jag tänker då främst på samhälleliga salsningar pä anläggningsområdet: vägar, broar, anläggningar för energiproduktion m.m. Även bostadsbyggandet kommer att ha ett relativt slort inslag av nybyggnad. Nybyggnad av bostäder förväntas äga rum främsl i form av förtätning.

Byggsektorns export har ökal påtagligt under senare år. Som jämförelse kan nämnas att den sysselsätter fler personer än materialtillverkningen för det inhemska nybyggandel av bosläder. Den ökade internationaliseringen har även lett lill en belydande importkonkurrens.

1 del perspektivet är del av största vikt att slå vakt om och utveckla den tekniska kompelens som ulgör grunden för konkurrenskraften i byggsektorn såväl på hemmamarknaden som på den internationella marknaden. För atl bevara del försprång som vi har bl. a. på materialområdet måsle vi slå vakt om kvaliteten, höja bearbetningsgraden och öka teknikinnehållet i det som produceras. Vidare måste tjänster och produkler bl.a. genom forskningen ulformas så atl en inte alltför koslsam anpassning måsle ske vid export. Allt detta kräver en satsning på teknisk ulveckling i industrin. För atl stödja en sådan måste forskningsvolymen i byggseklorn förmås alt öka.

2.1.2 Bosladspolitiken —från ny- till ombyggnad

Dagens stadsbyggnads- och bostadspolitik har sina rötter i 1920- och 1930-talens bosladsnöd. Familjerna var stora, lägenheterna små och dåligt utrustade. De första efterkrigsåren formulerades bostadspolitiska mål avseende såväl utrymmes- och utruslningsstandard som hyresnivå i samband med alt del statliga stödel kraftigl ökades och stödformerna ändrades. Samhällsplaneringen och byggandet fick nya genomförandeinslrument genom 1947 års byggnadslag.

Efterkrigstidens medvetna och akliva bostadspolitik har lett till alt såväl utrymmes- som utruslningsstandarden har ökat mycket starkt. Miljonprogrammet innebar en kraftsamling för atl avskaffa bostadsbristen. Men även om förhållandena i detta avseende i dag är väsentligt annorlunda kvarstår ändå slora behov. Trols alt bostadsbristen totalt sett är bortbyggd är fördelningen av bostadsstandarden ojämn, vilkel innebär atl det fortfarande finns hushåll som har en olillfredsslällande utrymmesstandard. De som har nedsatt rörelseförmåga till följd av ålder, sjukdom eller handikapp har i alltför lilen ulslräckning kunnal beredas bostäder som är anpassade till deras behov. Dessulom finns det betydande brister i vårt bostadsbestånd i form av eftersatt underhåll, dålig energihushållning, undermåliga gemensamma utrymmen och dålig eller åtminstone ofullständig närmiljö.

I en siiualion när bosladsbrislen i kvantitativ bemärkelse är borlbyggd.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 8    Bostadsdepartementet 5

måsle uppmärksamheten i allt större ulslräckning iignas ål det befintliga bostadsbeståndet. Frågan om hur del utnyttjas och fördelas och hur del bör vårdas, utvecklas och kompletteras skjuls i förgrunden. En lyngdpunklsförskjulning har ocksä ägt rum inom bostadspolitiken så all behovel av rymliga och välutrustade bostäder nu kompletteras med krav på den fysiska miljön utanför bostaden, liksom på den sociala miljön. Fortsatt förbiillring och förnyelse av vårt bostadsbestånd och våra boendemiljöer är därför cn angelägen bostadspolitisk uppgift under 1980-lalcl.

Riksdagen har untler höslen 1983 beslutat om ett program för ombyggnad och underhåll av bosläder - bosladsförbiitlringsprogrammcl (prop. 1983/84:40. bil. 9. BoU. 11. rskr 63). Bosladsförbältringsprogrammel beräknas leda lill atl ca 425000 lägenheter byggs om under en tioårsperiod och atl underhållsåtgärderna i flerbostadshus niira nog fördubblas under de närmaste åren. Det är därför naturligt att jämföra bostadsförhätlringspro-grammcl med miljonprogrammcl från åren 1965-1974. Bosladsförbällringsprogrammet kan bli en ;iv de viktigaste expansionskrafterna i byggandet under 1980-lalet.

Bosladsförbällringsprogrammet har såväl bostadssociala som samhällsekonomiska mål. En utgångspunkt är alt alla människor skall ha rätt till en väl underhållen bostad med modern utrustning. Förbiiltringarna skall vidare riktas in så all de främjar ell jiimlikl och inlegrerai boende. Dessutom skall miinniskor i störstii möjliga utsträckning kunna bo kvar i sill område under och efter ombyggnaden. Bostadsmiljön i vid bemärkelse skall bli tillgiinglig för alla grupper i samhällel. Bostadsmiljön skall även vara utformad så all sociala kontakter och social gemenskap mellan människor underiättas och stimuleras.

Som exempel på grupper med siirskilda behov kan niimnas äldre, personer med någon form av funktionsnedsättning, barn och förvärvsarbetande småbarnsföräldrar. En slrävan är atl. bl.a. genom fillgänglighetsskapande ätgärder i den fysiska miljön, göra det möjligt för äldre och handikappade atl klara sig längre lid i ett mer ordinärt boende i stället för att flyttas till vårdinstitutioner. 1 bosladsförbätlringsprogrammel finns även en kulturhistorisk och esielisk aspekl - både som en utgångspunkt och som en restriktion. Detta kommer lill uttryck som ett krav på varsamhet vid all ändring av byggnader.

Om dessa mål slälls mot den verklighet som vi har i dag, är det en stor uppgift vi har framför oss. Vi har en bostadsmarknad som i vissa avseenden är segregerad. Många av bostadsområdena har en ensidig befolknings-och lägenhelssammansällning. De äldre miljöerna har ofta dålig tillgänglighet till och i byggnaderna. I många fall är hela området i olika avseenden otillgängligt för personer med nedsatt rörelse- eller orienleringsförmåga. Vi har. förulom bristerna vad avser standarden i bostäderna, även ett stort antal lägenheler i moderna byggnader där allvarliga byggskador förekommer. 1 vissa fall åtföljs byggskadorna av hälsoproblem. Vi har en del

Prop. 1983/84:107    Bilaga 8    Bostadsdepartementet 6

torftiga boendemiljöer som motverkar ett social engagemang. Vi har på många håll en boendeservice som inte svarar mol de behov som vi ser framför oss i en framtid med en allt större andel äldre människor.

På samma sätt som utvecklingen av byggnadsforskningen var en viklig förutsättning för byggandet på 1960-lalel, är del enligl min mening nödvändigt att nu utveckla ett ökal kunnande på nya områden. Inte minst gäller det installations-, byggnads- och restaureringstekniska frågor. Efter hand kommer förnyelseåtgärderna atl riktas in mot byggnader som har en relativt modern standard. Genomförandemetoderna kommer då att bli annorlunda. Vi måste under 1980-talet skapa nya byggmetoder, när vi skall ta itu med ell slorl men samlidigi splittrat och lekniskl svärhanlerligl boslads-beslånd.

För alt vi skall kunna uppnå de målsättningar som jag tidigare har redovisat måsle stor uppmärksamhet även i fortsättningen ägnas åt kostnadsutvecklingen i byggandet. Detta är en angelägen uppgift inom det forsknings- och utvecklingsarbete som nu bör bedrivas. Som ett exempel på en sådan inriklning av utvecklingsarbetet kan nämnas alt särskilda medel har avsalls i bostadsförbättringsprogrammet för bl.a. leknikupphandling. Dessa medel är avsedda all användas för utveckling av sådana tekniska lösningar på tillgänglighetsproblemen, som är enkla och billiga att tillämpa och som samtidigt tillgodoser de krav som är väsentliga för dem som har nedsatt röriighel.

2.1.3 Samhällsplaneringen -från statlig slyrning till lokalt infiylande

Parallellt med framväxten av de bostadspolitiska styrmedlen förändrades under efterkrigstiden även den lagstiftning som rör fysisk planläggning och byggande. Samhällel har tagit ett ökat ansvar för planering och byggande. Samtidigt har samhällel fått ell starkare inflytande över var, när och hur bebyggelse får ske. Kommunerna har under hela denna period haft ett slort ansvar för och inflytande över bebyggelseutvecklingen.

Det har under senare tid funnits en strävan att inom olika sektorer decentralisera beslutsfattandet, bl.a. genom all minska slalens detaljstyrning av kommunerna. Det pågår även inom kommunerna försök med att decentralisera beslut, antingen inom de olika förvaltningarna eller inom avgränsade geografiska områden.

Strävan att ytterligare minska det slalliga inflytandet över den kommunala verksamheten har inom planeringen och bostadsbyggandet lagil sig konkreta uttryck i del poliliska skeendet under höslen 1983. Jag tänker då i första hand på förslaget till ny plan- och bygglag (PBL), som regeringen den 20 oktober 1983 överlämnade till lagrådet. 1 förslaget föreslås en ytterligare förskjutning av ansvaret från staten till kommunerna. Ansvaret för den lokala miljön blir en kommunal angelägenhet. Besluten kan därigenom läggas närmare dem som berörs av besluten och planeringsprocessen göras enklare och mindre byråkratisk.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 8    Bostadsdepartementet 7

I det nyss nämnda bosladsförbällringsprogrammet vidgas också kommunernas ansvar för alt planera, förbereda och initiera genomförandel av verksamhelen. Den statliga regleringen av bostadsförsörjningen minskar och de årliga redovisningarna av planerat bostadsbyggande slopas.

I bosladsförbätlringsprogrammel förutsätts vidare all förnyelsen av bebyggelsen så långt möjligt skall ske områdesvis och all förnyelsen skall ske på ett planmässigt och ralionelll säll. De statliga ombyggnadsbestämmelserna måste därför utformas sä all de kan anpassas lill de riktlinjer som kommunen har antagit för ulvecklingen i ett område. Rikllinjerna förutsätts uttryckta i områdesbestämmelser eller anlagen detaljplan enligl PBL.

I en levande demokrati är det nödvändigt all människor är intresserade- av samhällsfrågor och dellar i debatten och i genomförandet av de förändringar som besluten leder lill. En förutsättning för deltagande är alt ell sådanl engagemang känns meningsfullt. Medborgarna måsle därför få insyn i och inflyiande över planerings-, bygg- och förvallningsprocessen. PBL-förslagel är ell steg i riklning mot att förbättra medborgarinflylandel. Behovel av förbällrad informalion lill och samråd med berörda kommunmedlemmar och inlressenler i övrigt stryks under i delta sammanhang. Även sakägarkretsen vid planläggningen vidgas.

Medinflylandefrågorna är nära förbundna med frågor om decentralisering av beslulsfallandel. I samband med förnyelse av bosladsområden måste medinflylandefrågorna få en framskjuten plats. Del kan gälla alt initiera en önskad förnyelseverksamhet, all förhindra en icke önskvärd ombyggnad eller all påverka slandardnivån vid ombyggnad. Inom bosladsdepartemenlel har därför påbörjats en översyn av bosladssaneringslagen och andra akluella lagar som har belydelse för genomförandel av förnyelseåtgärder.

I ett demokratiskt samhälle som vårt är det en självklarhet att sådana frågor blir föremål för en kritisk belysning i forskningen. Forskning om demokrati- och inflyiandefrägor är också en förutsättning för atl vi skall få kunskaper som kan visa hur demokratin kan ulvecklas och fördjupas. Del är inle minsl viktigt när del gäller byggande och planering. Strängt taget varje människa berörs av samhällsbyggandet och bebyggelseplaneringen. Jag är därför angelägen all betona att forsknings- och utvecklingsarbetet om den byggda miljön inte ensidigt får riktas in på tekniska frågor. Forskningen måste också vara öppen för all pröva nya problem och frågeställningar som upptäcks eller skapas genom den lekniska ulvecklingen eller andra skeenden i samhällel.

2.2 Byggnadsforskningens inriktning

2.2.1 Angelägna FoU-områden

Jag går nu över lill all redovisa min uppfallning om riksdagens och regeringens styrning av byggnadsforskningen. Jag ansluter mig därvid lill

Prop. 1983/84:107    Bilaga 8    Bostadsdepartementet 8

de Ulgängspunkler som slalsiädei Ingvar Carlsson lidigare denna dag har slälll upp. Riksdagen och regeringen bör sålunda begränsa sig till alt ange de övergripande prioriteringarna i fråga om forskningens inriklning. Inom den politiskt definierade ramen bör forskarvärlden ha stor fiihet att välja vilka problem som skall undersökas och, givetvis, med vilka metoder som problemen skull angripas.

Den övergripande prioriteringen bör komma till uttryck bla. genom den avvägning som görs vid medelstilldelningen till de olika seklorforsknings-organeii. Därvid görs en bedömning dels av seklorns relativa belydelse för samhällsutvecklingen och för miinniskornas välfärd, dels av sekloiforsk-ningens roll i delta sammanhang.

1 det följande ger jag några exempel pä FoU-omräden som anknyier till de utvecklingstendenser somjag redan har pekal pä som väsentliga under 1980-lalet.

Del jag lidigare har nämnt om byggsektorns roll för samhällsekonomi, sysselsättning och utrikeshandel är ett stort område för forskningen. Sambanden mellan byggsektorn och samhällsekonomin pä den ena sidan och sysselsättningen pä den andra är emellertid komplicerade. Del statistiska grundmaterialet är dessulom i mänga fall bristfälligt. Byggnadsforskningen måste medverka till all belysa dessa samband saml ge underlag för riksdagens och regeringens siällningslaganden i längsikliga byggfrågor.

När vi genom bl.a. ny leknik skapar ett samhälle som förändrar människors levnadsvillkor är del naluriigl alt vi studerar hur den enskilde påverkas och hur vi till allas bästa bör hantera de nya möjligheterna. Inle minst är det en viklig uppgift all bidra lill kunskap som gör all den byggda miljön får sådana egenskaper au välfärden får ell reelli innehåll för människorna och all denna välfärd blir jämlikt och jämställt fördelad.

Förutsättningarna för byggandet har ändrals väsentligt underdel senasle decenniel. Byggnadsuppgifter inom den existerande bebyggelsen ställer andra krav på byggnadsindustrin än de fria förutsättningar som exploateringen av obebyggd mark gav på 1950- och 60-lalen. Erfarenhelerna av miljonprogrammels produklion ställer pä allvar krav pä beständighet, utbytbarhet och god underhållsekonomi. Energiaspekierna har stor tyngd. Kvar står vidare behovel av atl genom leknisk ulveckling och ralionalisering öka produklivilelen i byggsektorn och hejda kostnadsökningarna i byggandet och brukandet.

Den ändrade bostadspolitiska situationen, omorienteringen från ny- lill ombyggnad, förvaltningens ökade belydelse och kommunernas ökade ansvar inom planeringen och byggandet är tendenser i samhällsutvecklingen som enligl min mening måste påverka byggforskningens inriktning under den kommande treårsperioden.

Den förändrade inriktningen av samhällsbyggandet lill alt i allt högre grad ändra, komplettera och värda befintliga byggnader och anläggningar innebär en slor omställning för såväl forskningen som byggbranschen.

Prop. 1983/84:107   Bilaga 8   Bostadsdepartementet .       9

Forskning som syftar lill alt ge ökade kunskaper om byggnads- och anlägg-ningsbeslåndel behövs. Utvecklingsarbete som syftar lill att få fram nya meloder och maierial som lämpar sig för ombyggnad behöver intensifieras för att byggnads- och anläggningsverksamhelen skall kunna genomföras lill rimliga kostnader och med goll resultat.

Forsknings- och utvecklingsarbete kan ocksä bli ett stöd för byggbranschen att återhämta sig ur den ekonomiska svacka i vilken den befinner sig. Jag tänker då främst på den inhemska marknaden men del finns skäl alt även framhålla den exportmöjlighet som ligger i ett ökal kunnande bl. a. på materialområdet och inom ROT- sektorn. Ett ökat kunnande ger också en beredskap atl klara ändrade eller ökade inhemska behov utan att behöva importera byggnadsmaterial m. m. Sveriges konkurrenskraft på världsmarknaden ligger i kvalitet och tekniskt försprång. God konkurrenskraft kräver såväl ökande kunskaper om omvärldens behov som en kvalificerad och förutseende teknikutveckling.

På Iräområdel finns ett stort behov av FoU-satsningar. Staten har redan genom STU och statens induslriverk gjort en kraftfull salsning inom områdel träleknik och på den träbearbetande industrin. STU konstaterar i sitt program för träleknik atl utvecklingsområden kan identifieras som skär över de traditionella gränserna och pekar på åtgärder av intresse för hela träindustrisystemel. Utvecklingsområdena omfallar insalser för atl uppnå bl.a. förbällrade egenskaper hos Iräprodukler, Iräbyggnadsleknisk ulveckling m. m. Inom andra delar av del samlade forskningsprogrammet föreslås nu en ökad forskning inom områden som rör skogsproduktionens förutsättningar. Enligt min mening bör till delta forskningsprogram fogas insatser som rör användning i del färdiga byggnadssystemet och byggnadsindustrin. På BFR ankommer atl ägna särskild uppmärksamhet åt sambanden mellan Iräkvalitel och funklion i olika delar av byggnaden. Jag kommer i del följande att förorda att medel för detta ändamål slälls lill BFR:s förfogande. En samverkan mellan BFR, STU, naturvårdsverket, lantbruksuniversitetet och branschen, bör enligt min uppfattning på ett verksamt säll kunna medverka till en slagkraftig FoU-insais som avkastar goda resullal.

En förutsättning för en snabb teknisk utveckling är att branschen markanl ökar sina FoU-insatser på byggnadsområdet. Statens insalser skall enligl min mening snarasl riktas in på en målinriktad utbyggnad av den mer grundläggande forskningen i syfte all främja den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden inom sektorn. Jag återkommer till denna fråga längre fram.'

Bostadsförbättringsprogrammet innehåller som jag lidigare nämnde en rad sociala mål, t.ex. all boendemiljön skall vara tillgänglig för personer med alla former av funktionsnedsättning. För atl dessa mål skall kunna uppfyllas behöver vi kunskap om olika gruppers behov, om hinder i den fysiska miljön och möjligheter att undanröja dessa. Hittillsvarande FoU-arbele har lett till atl kunskapen om behoven i och kraven på miljön är 2    Riksdagen 1983/84. I .saml. Nr 107. Bilaga 8

Prop. 1983/84:107    Bilaga 8    Bostadsdepartementet 10

ganska goda. Uppgiften är nu atl hitta lösningar som är tekniskt möjliga och ekonomiskt genomförbara. Som jag lidigare har redovisal har vissa medel för detta ändamål avsatts redan i bostadsförbältringsprogrammet.

Även sociala mål om kvarboende har givetvis konsekvenser för byggandet. Möjlighelen för den enskilde att bo kvar i sin bostad efter ombyggnad beror ofta av kostnaderna. Valet av standardnivå men även byggprocessens effektivitet får därvid en avgörande inverkan. Dessa faktorer behöver därför även i fortsättningen behandlas i forsknings- och utvecklingsarbetet.

Kravet på varsamhet mot den äldre bebyggelsen har fått en ökad tyngd. Det påverkar besluten om vilken lyp av ålgärder som bör genomföras i olika byggnader och miljöer och valet av standardnivåer i de hus som byggs om. Nya byggnadsmaterial och arbetsmetoder behöver somjag nyss nämnde tas fram. En ökad kunskap om gångna tiders byggnadsskick och byggnadsteknik kan sannolikt tillföra dagens byggande viktiga erfarenheter.

BFR har ett stort ansvar för del forsknings- och ulvecklingsarbete som ligger inom den s.k. ROT-seklorn. Del är väsentligt all rådet fäster slor vikt vid drifts-, underhålls- och förnyelseproblemen inom byggnads- och anläggningsbeståndet. Det gäller inte minst infrastrukturen. Kommunerna har ett avgörande inflytande över investeringar, drift och underhåll av den byggda miljön. I dag saknas emellertid en samlad kunskap om den kommunala infrastrukturens kostnader och om kostnaderna för planering, byggande, drift och underhåll. En viklig uppgift för BFR blir därför att ta fram och ställa samman sådan kunskap.

Decentralisering av beslut, kommunens ökande ansvar för bostadsförsörjningsplaneringen samt behovet av sammanhållna bedömningar av ett områdes brister och utvecklingsmöjligheter är exempel på förändringar som kommunerna slår inför. Medinflytande- och demokralifrågorna får ökad betydelse även i planering, byggande och förvaltning av den fysiska miljön. Denna delvis nya situation kommer all slälla slora krav på kommunerna alt finna nya organisationsformer, planeringsmetoder och genomförandemetoder.

De förslag som civilministern kommer att presentera senare denna dag innebär att del övergripande planeringsansvaret för forskningen om den offentliga sektorn försöksvis kommer att anförtros en särskild delegation. Inom ramen för denna verksamhet har rådet att. lik.som lidigare, stödja sådan forskning som har samband med kommunernas fysiska och ekonomiska planering. Jag vill också framhålla att det givetvis även i fortsättningen är viktigl att byggnadsforskningen medverkar till att öka kunskapen om de beslutsprocesser som styr samhällsbyggandet.

Jag nämnde tidigare att forskningen och utvecklingsarbetet måsle ha som mål bl. a. att minska kostnaderna förde boende och andra brukare. De senaste årens ulveckling av driftkostnaderna innebär att intresset i ökande

Prop. 1983/84:107    Bilaga 8    Bostadsdepartementet II

ulslräckning rikias mot förvallningsskedct. Det ställs ökade krav på beständighet och utbytbarhet hos maierial och komponenler. Ökad uppmärksamhet måste iignas åt fastighelsskötsel och underhållsfrågor. Men förvallningsskedct är iiven ett bruksskede. Det är väsentligt alt nya förvaltningsformer utvecklas och utvärderas med avseende på brukarnas medinfiytan-de och ansvar.

De bostadspolitiska frågorna äger akiualilei främsl därigenom alt ett anlal problem söker sin lösning i cn lid då samhällsekonomin iir anslriingd och då efterfrågan på bostäder förändras. Del generella subventionssystemet har i tider av hög inflation och högl ränteläge utgjort en stor belastning på statsbudgeten. Koslnadslägcl inom byggsektorn har nått en sådan nivå alt boendekostnaderna, trots stora subventioner, upplevs som mycket höga. Della gäller framför alll nyproduktionen. Samhällels bosltulspolitis-ka slyrmedel och deras effeklivilel är ett viktigt område för byggnadsforskningen.

Energifrågorna har under senare år fått stor uppmärksamhet. Inom ramen för del samlade energiforskningsprogram som riksdagen vid flera tillfällen har beslutat om. har BFR haft belydande uppgifter. Rådet har sålunda svarat dels för forskning om energitmvändning för bebyggelsen inom programmet, dels för forskning om energihushållning.

En fortsatt energihushållning är även framdeles ett angeläget mål. M()j-ligheterna alt förverkliga detta mål ökar genom den beslutade salsningen på ombyggnad och förbiillring av bosladshus. Mellan åtgärder för energihushållning och annan bosladsförbällring finns ell nära samband. Den forskning som framöver skall bedrivas inom energihushållningsområdet, bör därför bedrivas samordnat med annan hyggnadstekniskt inriktad verksamhet. Slor vikl hör således läggas vid sambanden mellan energihushållnings- och ombyggnadsfrågor.

Forskningen måsle också medverka lill all vi får bredare kunskaper om skador i och effekter på byggnader och brukare som följd av bl. a. sådana material och nya driftförulsällningar som ofta tillförs genom underhålls-och energisparålgärder. Slutligen villjag peka på behovel av forskning och utvecklingsarbete som kan medverka till atl vi får fram teknik och syslem som är bättre anpassade till brukarnas förutsättningar.

2.2.2 BFR:s verksamhetsplan

Jag går nu över till att redovisa rådels verksamhetsplan för perioden 1984/85-1986/87.

I verksamhetsplanen prioriterar rådel forsknings- och utvecklingsarbete som knyler an lill de slora uppgifterna i byggsektorn under 1980-talel. Det gäller det ökade behovet av underhåll, reparation och ombyggnad av byggnader och anläggningar samt energihushållning. Rådet stryker under behovel av att rusta upp landets infrastruktur. Det gäller särskilt valten-och avloppssystemen. Om ingenting görs kommer dessa syslem enligt

Prop. 1983/84:107    Bilaga 8    Bostadsdepartementet 12

rådet att försämras i allt snabbare takt under de närmaste 10-15 åren. Behovet av atl hejda de snabbt stigande drifl- och underhållskostnaderna för kommunernas försörjningssystem, avfallshantering, galu- och vägnät etc. lägger stora uppgifter på forskningen.

Arbetet med att utveckla ny energileknik och nya systemlösningar för ny och äldre bebyggelse går vidare. Rådel ägnar särskilt stort intresse ål värmepumptekniken som nu anses möjlig atl införa i större omfattning..

Samhällsutvecklingen ställer också nya krav på den kommunala planeringen, bostadsförsörjningen och förvaltningen av bebyggelsen. Liksom tidigare prioriterar rådel bostadsförsörjningen. Här ingär frågor om bostadssegregation, bostadssubventioner, bostadsmarknad, fastighetsförvaltning etc.

I verksamhetsplanen betonas mer än tidigare forsknings- och utvecklingsarbete som syftar lill atl främja byggsektorns exportsatsningar. Byggsektorns roll i samhällsekonomin uppmärksammas. Bl.a. anser rådet atl det är nödvändigt all utarbeta modeller för ekonomiska längtidsbedömningar med särskild inriktning på investerings- och byggnadsverksamhet.

Verksamheten vid rådet kommer under Ireårsperioden 1984/85-1986/87 alt omfatta följande fyra forskningsprogram.

Inom program I, Kommunal och statlig resurshushållning, lägger rådet huvudvikten vid FoU om hur slal och kommun med planer och andra styrmedel påverkar samhälls- och bebyggelseutvecklingen. Syftet är alt belysa samband mellan och konsekvenser av planer och beslut samt de former under vilka samhällels — i första hand kommunernas - planering sker. Tyngdpunkten i den FoU om planering som rådel stöder gäller bebyggelseplaneringen. Rådel prioriterar FoU-insalser som kan medverka till bättre kostnadsslyrning och effektivare samordning av fysisk och ekonomisk planering. Ulvecklingen av meloder för samhällsekonomiska bedömningar och behovsanalyser på nalionell nivå har särskild belydelse och bör inriklas på kartläggning och analys av bostadsmarknaden, de bostadspolitiska styrmedlens effekier saml frågor om byggsektorns samhällsekonomiska betydelse. En cenlral del av detta område gäller regelsystemets -planerings-, byggnads och marklagstiftning - roll för förändring av markanvändning och bebyggelsestruktur. Rådet ger också hög prioritel ål arbetsplatsbebyggelse och arbetsområden som är ett eftersatt forskningsområde liksom åt energifrågornas behandling i samhällsplaneringen.

Program 2, Bebyggelsens utformning, användning och förvaltning, behandlar människors krav på den byggda miljön, byggnaders ombyggbar-hel, funktion och förvaltning samt standardnivåer i bebyggelsen. Sludierna - vari ingår experiment- och demonstrationsprojekt - riktas in på atl finna metoder och lösningar som med en rimlig resursåtgång tillgodoser användbarhet, tillgänglighet, hälsa och en god social organisation. Inom programmets ram studeras både bostads- och arbetsplatsbebyggelse och de brukar-och funktionskrav som ställs på bebyggelsen. Under den gångna treårs-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 8    Bostadsdepartementet 13

perioden har insalserna successivl riklats in på bostadsfrågor i vid mening. Denna inriktning fullföljs i den nya verksamhetsplanen där rådel prioriterar FoU som rör bostadens kvalilel, kostnad och sociala miljö. Studier av den befintliga bebyggelsens skick och förändringsbarhet saml hur sådana omsländigheler påverkar lästighelsförvallningen är enligt rådet vikliga FoU-omräden inom programmel.

Program 3, Byggnads- och anläggningsteknik, produktion och energi-hushåUning, omfattar FoU om material och konstruktioner, byggsystem och energihushållning, mark- och anläggningsteknik samt byggprocessfrågor. På materialområdet bedrivs grundläggande forskning med inriklning på användning av maierial samt beständighet, hälsoskydd och ekonomi. FoU om konstruktionsteknik rikias in på frågor om systemval och optimering. FoU-verksamhelen under den kommande treårsperioden kommer atl inlensifieras inom teknikområdet dels för att la fram förslag om lämpliga åtgärder vid underhåll och ombyggnad i befintlig bebyggelse, dels för att förklara varför olika lyper av skador uppslår och föreslå hur dessa skall kunna undvikas i nyproduktionen.

En omställning av landets energisystem är enligt rådel en långvarig process. Verksamhelen kommer att koncenlreras på sludier av samband mellan olika lekniska lösningar och på atl nå ökad kunskap om såväl ny energisnål byggnadsteknik som hur befintliga byggnader kan tas om hand. Vidare bör verksamheten under perioden leda fram till en melodmässig integration mellan energifrågor och andra byggnadslekniska frågor. Forskning om byggprocessen omfallar studier av sambanden mellan olika aktiviteter från detaljplan till färdig byggnad. Inom områdel behandlas bl.a. frågor om produktionsteknik, ekonomi och arbetsmiljö samt frågor om byggmarknaden.

Inom program 4, Lokala energikällor, solvärmesystem, energilagring, värmepumpar och distributionsteknik, bedrivs FoU enligl delprogrammel Energianvändning för bebyggelsen inom huvudprogrammet Energiforskning, under industridepartementets huvudtitel.

Rådet konstaterar att de senaste årens forskning har avkastat många lovande resultat. Sverige ligger långt framme vad gäller komponenler och systemkunnande inom vissa områden av ny energileknik. Dessa kunskaper behöver nu integreras i befintliga energisystem, provas och vidareutvecklas. Målel för programmet är atl klarlägga de olika energisystemens förutsättning beträffande leknik, ekonomi, lekniska och institutionella hinder m.m. Det innebär, särskill vad gäller experimenlbyggandel, även ett indirekt slöd lill marknadsintroduktion och ger ett underlag för energiverkets, bosladsstyrelsens m.fl. verksamhet.

Efler år 1985 måste fortsatt uppmärksamhet ägnas åt införandet av lokala energikällor och när och i vilken omfattning som alternativa energi-syslem kan införas. För della fordras en kontinueriig forskning och utveckling rörande bl.a. värmepumpar, solvärmesystem, energilagring, dis-3    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 107. Bilaga 8

Prop. 1983/84:107    Bilaga 8    Bostadsdepartementet 14

tributionssysiem saml syslem- och genomförandeliägor. För att fä mer exakta ekonomiska bedömningar och underlätta induslrins produktutveckling måste även experimentbyggnadsverksamheten fortsätta. Detta bör enligl rådet ske genom ramprogram i samarbele mellan industri, konsulter, förvaltare m.fi. Rådets systeminriktade ulvecklingsarbeie genomförs i samarbele och genom samfinansiering med byggindustrin, materialindustrin, komponentindustrin o.s.v. samt med kommuner och förvaltare. De slatliga forskningsmedlen avses utgöra en mindre del av den totala insalsen.

Utöver de fyra forskningsprogrammen omfallar verksamheten lie stödprogram.

Program 5, Injörmalion, syftar till all föra ut FoU-resultaten i praktisk tillämpning. Över program 6, Dokumentation m.m., finansieras slöd lill Byggdok, Byggslandardiseringen saml sådan verksamhel som avser klassificerings- och nomenklaturfrågor. Program 7, Kansli, är ett adminisira-livt hjälppiogram som svarar mot riideis förvaltningskostnader.

Jag tar senare (avsnitt 2.5) upp frågan om resurser för forskning och ulvecklingsarbete samt experiment- och demonstrationsverksamhet under näsikommande budgelår.

2.3 Ityggnadsfurskningens verksanilietsfurmer

Av vad jag nu har redovisal framgår atl byggnadsfoiskningen har stor spännvidd. Byggnadsforskningen var ursprungligen lekniskl-naiurveten-skapligt inriklad med tyngdpunkten i tillämpad forskning och utvecklingsarbete. Ett samhällsbyggande som har ell välfärdsperspektiv och en fördelningspolitisk ansats släller givetvis krav även på uppbyggnad av annan kunskap. I många fall krävs en mångvelenskaplig infallsvinkel.

FoU-verksamheten spänner i dag över ett vidare fäll och innefattar även inslag av grundforskning och långsiktig kunskapsuppbyggnad. Byggnadsforskningen omfatlar numera förutom mer traditionell FoU-verksamhei även ralionalisering, information och utredningar samt experiment- och demonstralionsverksamhel.

Det är mot den bakgrunden naturligt atl frågor om formerna för samverkan med byggnadsforskningens intressenter, med andra forskningsråd och med institutioner inom olika diciplit\er och med seklormyndigheter tilldrar sig stor uppmärksamhet.

Under våren 1983 fattade riksdagen beslut om byggnadsforskningens framtida verksamhetsformer (prop. 1982/83. 151, CU 30, rskr 351). Beslutet innebär alt BFR skall slödja den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden för byggsektorns behov genom alt medverka till alt bygga upp och slödja befintliga institufioner, främsl vid universitet och högskolor samt andra långsiktigt arbetande forskningsinslilul. Rådet arbelar nu i enlighel med dessa rikllinjer.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 8    Bostadsdepartementet 15

Jag framhöll i prop. 1982/83: 151 atl intressenterna inom sektorn, bl.a. företagen, måsle öka sin FoU-verksamhel betydligt. En närmare samverkan mellan företagen och BFR bör kunna utvecklas och fördjupas om intressenternas engagemang i FoU-arbelel ökar. Forskningen kommer därmed bällre all knyta an lill intressenternas problem. Rådel har därför fått uppgiften all inifiera samordnade FoU-satsningar och att genom finansiell medverkan ge ett kompletterande stöd till branschföreträdarnas, myndigheternas och organisationernas egen FoU-verksamhel. En förutsättning för alt de statliga byggforskningsmedlen skall satsas i sådan kollekliv forskning är emellertid att de olika intressenterna, t.ex. branschorgan, bostadsföretag, kommuner eller myndigheler, själva gör minst motsvarande salsning.

Efler vad jag har erfarit har rådel inlett förhandlingar om ramavtal med företrädare för branscher och andra inlressenler. Del är för tidigt alt bedöma effeklerna av rådets ansträngningar i detta avseende, men del är uppenbart att del kan vara förenat med vissa svårigheter atl uppnå åsyftade resultat. Jag anser emellertid alt situationen är sådan atl del krävs en omedelbar ökning av sektorns FoU-insalser. Jag har för avsikl atl la upp överläggningar med företrädare för olika intressegrupper inom sekiorn i syfte all komma fram lill gemensamma rekommendationer om hur detta samarbete skall etableras och i vilka former del skall bedrivas. En cenlral fråga är därvid omfattningen av intressenternas egna FoU-satsningar framöver och hur en rimlig avvägning skall säkras mellan dessa och statens bidrag till den kollektiva tillämpade forskningen.

Jag vill i anslutning härtill betona alt jag inte ser någol motsatsförhållande mellan långsiklig kunskapsuppbyggnad och kollektiv tillämpad forskning. Del är givetvis i många fall rimligt och önskvärt alt branschorganisationer eller andra inlressenler inom byggseklorn genom ramavtal med BFR även går in i och stöder grundläggande forskning och långsiklig kunskapsuppbyggnad. De långsikligl arbetande institutionerna eller instituten bör ocksä kunna ta på sig mer resullatinriklade eller lillfälliga FoU-uppdrag. Den långsikliga kontinuerliga kompeiensuppbyggnaden inom ett område är i många fall en förutsättning för atl den mer tillämpade forskningsverksamheten skall kunna utföras med velenskaplig stringens.

I sin samverkan med forskningsinstitutionerna om den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden och med intressenterna om del branschinriklade till-lämpade FoU-arbetet har rådet olika roller. I det första fallet har institutionerna eller instituten det löpande ansvarel för den velenskapliga kvalileten. Rådel har atl svara för all forskningen sker på relevanta områden. I del andra fallet, i ramavtalen med byggsektorns intressenter, svarar dessa i Slor utsträckning för forskningens relevans. Rådets roll blir här snarare all ombesörja att den forskning som ramavtalet syftar till kommer till slånd och genomförs med tillfredsställande velenskaplig kvalitet. I syfle alt stärka rådets velenskapliga kompelens inrällades år 1983 en velenskaplig nämnd.

JHi

Prop. 1983/84:107    Bilaga 8   Bostadsdepartementet 16

En av nämndens viktigaste uppgifter är att utvärdera den BFR-slödda forskningen med avseende på vetenskaplig kvalilel, kompelens och relevans. Där så är möjligt kommer utvärderingar atl göras med tillämpning av de meloder som används av naturvetenskapliga forskningsrådet och styrelsen för leknisk ulveckling. F. n. är fem forskningsområden akluella för utvärdering. Efler vad jag har ertarit kan de första resultaten vänlas mot slulel av år 1984.

I sin verksamhetsplan anger rådet alt en oförändrad ambiiionsnivå medger en fortsatt salsning på långsiktig kunskapsuppbyggnad vid högskolor, universilel och forskningsinstitut. Ökningsallernalivei har däruiöver sin huvudsakliga inriklning på tillämpad forskning saml ramavtal med kommuner, företag och organisationer.

Min uppfattning är att, oavsett vilken volym byggnadsforskningen i ett givet ögonblick har, en rimlig balans skall upprätthållas mellan den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden och den mer tillämpade forskningen Det är givetvis omöjligt all definiera denna balanspunkt. En slrävan bör vara alt arbeta med hela forskningsprocessen, även om tyngdpunkten i förhållande till vad som gäller i dag enligl min mening måste förskjutas mot mer långsiktig kunskapsuppbyggnad. Stödet till långsiktig kunskapsuppbyggnad bör sålunda ökas under planperioden. Därmed kommer också ett väsenlligl utökat anlal projektanknuina forskartjänsler på mellannivå att kunna inrättas vid forskarutbildningsinstitutionerna.

I prop. 1982/83:151 förordade jag atl en del av de lotall tillgängliga byggforskningsmedlen framdeles skulle avdelas för bosladsstyrelsen, lantmäteriverket och planverket, så att myndigheterna kan beslälla för sin verksamhet nödvändigt FoU-arbete. Myndigheterna skulle därvid ges samma ställning som andra forskningsbeställare men också möjlighel att samfinansiera FoU-projekt med BFR.

Myndigheterna och rådet har i en gemensam skrivelse den 11 januari 1984 pekat på vikten av att slärka forsknings- och utvecklingsarbetet inom myndigheternas ansvarsområden. Samtidigt har man bedömt att del för budgelåret 1984/85 inie är lämpligl alt direkl anslå medel lill myndigheterna. Akuta FoU-behov kan genom samråd t. v. tillgodoses inom ramen för rådels FoU-planering. Rådel och myndigheterna avser all återkomma till frågan om hur verkens framtida FoU-behov skall finansieras i samband med sina anslagsframställningar för budgetåret 1985/86. Jag har förståelse för att myndighelerna med den korla lid som stått lill buds, haft svårt atl överblicka sina FoU-behov och vilkel resursuirymme som krävs. Del ulökade samrådsförfarande som nu kommei lill stånd mellan myndighelerna och BFR, bör innebära att myndigheterna ges möjlighel att både se över de egna behoven av och all initiera FoU-arbete.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 8    Bostadsdepartementet 17

2.4 Vissa administrativa frågor

Rådet lar i sin verksamhetsplan upp två principiella forskningspolitiska frågor av mer administrativ karaktär. Rådet aktualiserar sålunda vissa frågor som avser dess möjligheter att göra åtaganden även efter det aktuella budgelårel och att inrätta forskartjänster vid högskolor och universitet. Rådet hänvisar i båda fallen till att del har ålagts alt medverka lill all förbäitra förutsättningarna för och att öka stödet till den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden.

2.4.1  Rådets bemyndigande

Vad gäller rådets bemyndiganden att göra ålaganden för åren efter del akluella anslagsårel, vill rådet utsträcka dessa från nuvarande två till fyra år. Rådet framhåller också att dessa bemyndiganden framdeles bör motsvara ca 80% resp. 60% av anslagsårels ram för första resp. andra året efter anslagsåret.

Jag delar rådets uppfattning att det är viktigt att det ges möjligheter att planera och initiera forskning i ell mer långsiktigt perspektiv. Della behov måste vägas mot behovel av flexibilitet i verksamhelen. En viss röriighel är nödvändig även för att statsmakterna inom rimlig tid skall kunna påverka inriktningen av forskningsverksamhetenf Jag anser atl en uppbindnings-nivå om ca 70% resp. 50% för första resp. andra året efter anslagsåret innebär en lämplig avvägning mellan dessa motstridiga mål.

Jag vill emellertid betona viklen av alt rådet planerar sin verksamhet så all del finns ett faktiskt utrymme för alt med kort varsel även slödja nya och angelägna forskningsuppgifter.

Vad gäller bemyndigandets utsträckning i tiden ser jag inte sådana nackdelar med dagens system att en ändring är motiverad. Jag anser att det är befogat att man på de forskningsinstitutioner m.fl. som får stöd ställer kravet att de med viss regelbundenhet avrapporterar sin verksamhet. En treårig period förefaller rimlig, för att dessa skall få möjlighet att motivera fortsatt stöd. Efler en sådan treårsperiod måste det vara möjligt för del anslagsgivande organet att förutsättningslöst ompröva sina åtaganden, även om det enskilda projektet i och för sig har planerats för en längre tidsperiod.

2.4.2   Inrättande av forskartjänster

Rådet pekar i sin verksamhetsplan på behovet av förslärkning av basre
surserna för den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden vid högskolan. Enligt
rådet är det angeläget att dessa ökas med ett relativt stort antal forskar
tjänster som riktas in på byggnadsforskningens behov. ■

Sektorforskningens behov av att relativt snabbt kunna bygga upp institutionella baser inom de för byggnadsforskningen angelägna områdena står här mot högskolans behov av atl kunna avväga insalserna mellan olika

Prop. 1983/84:107    Bilaga 8    Bostadsdepartementet 18

forskningsområden. Frågan kräver enligl min mening ytterligare överväganden. Som statsrådet Ingvar Carlsson har anförl tidigare denna dag kommer överläggningar att tas upp mellan fackdeparlement och vissa sektororgan för alt diskutera lämpliga former för att stärka den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden vid högskolan.

2.5 Byggnadsforskningens resursbehov

Jag har nu angett vissa utgångspunkter för den långsiktiga inriklningen av byggnadsforskningen. Inom denna ram ligger ansvaret på rådel och på byggforskningens intressenter all välja forskningsinriktning.

Rådet har redovisat två alternativa nivåer för forskningsvolymen under programperioden. Den lägre nivån innebär i slort sett oförändi-ad ambitionsnivå. Det andra innebär en kraftigt ökad ambitionsnivå. Rådet hänvisar vad avser ökningsalternativel till BFR-rapporten Byggsektorn 1990 (G 13:1982).

I prop. 1982/83: 151 gav jag vissa synpunkter på den nämnda rapporten. Vad gäller det statliga slödet till byggnadsforskningen är del i rådande slalsfinansiella läge inte möjligt atl öka ambitionsnivån inom programperioden 1984/85- 1986/87. Jag framhöll i sammanhanget alt en ökning av den totala FoU-volymen inom sekiorn måste komma lill stånd genom en samverkan mellan rådet och byggsektorns intressenter. Som jag tidigare anmält (avsnitt2.3) avser jag alt ta initiativ till en ökad medverkan från intressenterna i den fortsatta utvecklingen av byggnadsforskningen.

Rådel svarar inom sina program Kommunal och statlig resurshushållning. Bebyggelsens utformning m.m. och Byggnads- och anläggningsteknik m. m. för det allmänna forsknings- och utvecklingsarbetet inom bebyggelseplaneringens, energihushållningens, byggnadsförvallningens och byggnadsteknikens område. Rådet ansvarar vidare för program 3 Energianvändning för bebyggelse inom huvudprogrammet Energiforskning. Med programverksamheten samordnas stöd lill forskningsinriktat experimentbyggande.

Slalens institut för byggnadsforskning (SIB) har sedan tillkomsten finansierats med årliga ramanslag från BFR. Enligt riksdagens beslut våren 1983 om byggnadsforskning m. m. skall SIB fr. o. m. budgetåret 1984/85 finansieras med basanslag under bostadsdepartementets huvudtitel.

Rådets och institutets verksamhet finansieras under innevarande budgetår över följande anslag på statsbudgeten.

Under bostadsdepartementets huvudtitel: B 14. Byggnadsforskning B 15. Lån lill experimentbyggande B 16. Information och utbildning m. m.

Prop. 1983/84: 107    Bilaga 8    Bostadsdepartementet 19

Under industridepartementets huvudtitel: F 20. Energiforskninc. Program 3 Energianvändning för bebyggelse.

Verksamhetens omfattning enligl rådets plan för budgelåret 1984/85 framgår av rådets förslag till beslulsramar (milj. kr.). Beslutsramarna, som även omfattar stödet till SIB, är fördelade på program och ansliig. Hiir redovisar jag endasl det alternaliv som enligl rådet innebär oförändrad ambitionsnivå.

Pidgram/.Anship		11 14	H 15	R 16	F20	,Siimm;i
1.  Kdinnniniil och stntlie rcsiirshiisliAllning		32.H			1.5	34.3
2.  Mebypgelscns irtfornininp m.	m.	27.2	4.0			31.2
3.  Hygpnnds- och nnlappniiigs-leknik m. ni.		98.5	8.0			106.5
4.  Lok;il;i cncrpikiillor m. m.			48.6		69.7	118,3
5.  lnforni;ilion		f..4		2.6	2.3	11.3
fl.  Dokuinenlalion m. m.		9.7			1.4	II.1
7,  Kiinsli		13.1			8.4	21.5
.Summa		187,7	60,6	2.6	83,3	3.14,2
Molsviinindc beslutsnmiiir I9S3/S4		177.0	4d,0	2.5	77.0	308.2

De ramar och anslagsbclopp somjag kommer atl förorda i det följande är avsedda atl göra det möjligt för rådel och inslilutel alt hålla en i huvudsak oförändrad ambitionsnivå inom den allmiinna byggnadsforskningen under budgelåret 1984/85. J;ig anser att del av rådet redovisade förslaget till fördelning av FoU-slödet på olika program i denna del är ändamålsenligt. För den redovisade särskild;» insatsen på Iräområdel beräknarjag medelsbehovel under näsla budgetår till 7 milj. kr. Sammanlaget innebär delta all den slalligt finansierade byggforskningen under näsla budgetår lill sin inriklning bör svara mot vad som anges i följande sammanslällning, såviit avser anslagen under bostadsdepartmenles huvudlilel. 1 beloppen ingår även vad som i det följande tas upp under särskilda anslag till slatens institut för byggnadsforskning. Härtill kommer vad statsrådet Dahl kommer all förorda senare denna dag i fråga om medel från huvudprogrammet Energiforskning under industridepartementets huvudtitel. Vissa medel kan vidare komma alt disponeras från anslaget B 16. Information och utbildning m. m. (prop. 1983/84:100 bil. 13).

Program/Anslag B 14 B 15

10,0

1. Kommunal och statlig resurshushållning 31,5

2. Bebygpelsens utformning m. m. 28.5 1

3. Byggnads- och anliigpninpsteknik m, m. 100,0 I

4. Lokala energikällor m. m. 28.7 Övriga program   , 27.0 .Summa 187,0               38,7

Prop. 1983/84:107    Bilaga 8    Bostadsdepartementet 20

Till frågan om storleken av de bemyndiganden som krävs för att göra åtaganden för efterföljande budgelår återkommer jag i del följande vid min anmälan av anslagen B 14. Slalens råd för byggnadsforskning och B 15. Lån till experimenlbyggande.

2.6 Hemställan

Med hänvisning till vad jag haranfört hemsläller jag

all regeringen bereder riksdagen lillfälle all la del av vad jag har anfört om forsknings- och utvecklingsverksamheten på byggområdet.

B 14. Statens råd för byggnadsforskning

1982/83 Utgift 121283 000 Reservation 76 484 000

1983/84 Anslag 114 000 000

1984/85 Förslag        144 000 000

Från anslaget betalas bidrag till forsknings- och utvecklingsarbetet inom byggnads- och anläggningsområdet. Det ankommer på statens råd för byggnadsforskning (BFR) att fördela tillgängliga medel lill forsknings- och utvecklingsverksamhet.

Med anledning av att SIB fr. o. m. nästa budgetår finansieras direkt över statsbudgeten bör anslagsbenämningarna ändras. Sålunda bör anslaget till den allmänna byggnadsforskningen nästa år benämnas Statens råd för byggnadsforskning.

Statens råd för byggnadsforskning

Enligt rådets förslag lill programstruktur för perioden 1984/85-1986/87 kommer medel från anslaget Statens råd för byggnadsforskning till användning inom tre av rådefs program nämligen program 1, Kommunal och statlig resurshushållning, program 2, Bebyggelsens utformning, användning och förvaltning och program 3 Byggnads- och anläggningsteknik, produklion och energihushållning.

Med anledning av riksdagens beslut våren 1983 om den framlida byggnadsforskningen m. m. (prop. 1982/83:151, CU 30, rskr 351) har regeringen lämnai särskilda anvisningar tili rådet och statens institut för byggnadsforskning (SIB) rörande anslagsframställningarna för budgetåret 1984/85. I enlighet med dessa anvisningar har rådet och institutet i gemensam skrivelse av den 18 november 1983 redovisat förslag till i vilken omfattning som verksamheten vid institutet bör finansieras med basanslag direkl över bostadsdepartementets huvudtitel.

I en gemensam skrivelse av den 11 januari 1984 har rådel. bostadsstyrel-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 8    Bostadsdepartementet 21

sen, statens planverk och statens lantmäteriverk med anledning av prop. 1982/83:151 redovisat sin bedömning av de centrala ämbetsverkens behov av särskilda medel för FoU-verksamhet.

Inom huvudallernalivel - som innebär en i huvudsak oförändrad ambitionsnivå - hemställer rådel i sin anslagsframställning för budgelårel 1984/85 att beslut om bidrag skall få meddelas inom en ram av 187,7 milj. kr. Rådet hemställer vidare att för budgetåren 1985/86 och 1986/87 få göra åtaganden inom en ram av 157 resp. 124 milj. kr.

För vart och ett av budgetåren 1987/88-1989/90 hemställer rådel att få göra ålaganden inom en ram av 88 milj. kr.

Rådel beräknar för budgetåret 1984/85 att del vid oförändrad ambitionsnivå behöver anvisas ett anslag om 187 milj. kr. under förevarande anslag.

Rådets förslag till ramar och anslag inkluderar medel för verksamheten vid SIB.

Föredragandens överväganden

I det föregående har jag redovisat mina överväganden angående byggnadsforskningens inriklning och verksamhetsformer under perioden.

Från den totala ramen för den allmänna byggnadsforskningen betalas f. n. kostnader för den statsfinansierade delen av verksamheten vid slatens institut för byggnadsforskning (SIB). Jag ålerkommer till frågan om medelsbehovel för SIB under anslaget B 18. Slalens institut för byggnadsforskning.

Med hänvisning till vad jag tidigare har anfört förordar jag en ram för den allmänna byggnadsforskningen, exkl. experimentbyggnadsverksamhelen och den över särskill anslag finansierade verksamheten vid SIB av 153 milj. kr. för budgelåret 1984/85. Jag har därvid lagit hänsyn lill en av rådet gjord framställning om en lillfällig omfördelning under budgetåret 1984/85 mellan experimentbyggnads- och bidragsanslagen för att med bidragsmedel kunna förbereda vissa experimenlbyggnadsprojekl inom husbyggnadsområdet. För ålaganden som avser de påföljande budgetåren förordar jag en preliminär ram av 105milj.kr. avseende budgetåret 1985/86 och 75 milj. kr. avseende budgetåret 1986/87.

Anslagsbehovet för budgetåret 1984/85 beräknarjag med hänsyn till behållningen till 144milj.kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge atl beslut om stöd lill byggnadsforskning får meddelas inom en ram av 153000000 kr. under budgetåret 1984/85,

2. medge all beslut om stöd under budgetåren 1985/86 och 1986/87 preliminärt får meddelas inom en ram av 105000000kr. resp. 75000000 kr.,

3. till Statens råd för byggnadsforskning för budgelårel 1984/85 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 144000000 kr.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 8    Bostadsdepartementet 22

B 15. Lån till experimentbyggande

1982/83 Ulgift 57 975 200' Reservation 22 005 000'

1983/84 Anslag 34 000 000

1984/85 Förslag        36 000 000

' Avser anslagen Län till experimentbyggande inom bostadsförsöriningen och Lån lill experimentbyggande inom energiområdet m. m.

Från anslaget betalas utgifter för lån till fördyrade byggnadskostnader i samband med forskningsinriktat experimentbyggande inom bostadsförsörjningen och inom energiområdet.

Lån lill experimentbyggande inom bostadsförsörjningen kan lämnas för alla typer av hus och är avsedda alt göra det möjligt att genomföra byggnadstekniska experiment- och utvecklingsprojekt som syftar lill lösningar som har god möjlighel alt fä en mer allmän tillämpning inom den närmaste tioårsperioden.

Lån till experimentbyggande inom energiområdet används f.n. för att systematiskt pröva nya energikällor samt ny byggnads- och installationsteknik i full skala. Ett antal experimenlbyggnader avses dessutom kunna utnyttjas som demonslrationsanläggningar dä ny teknik skall introduceras för mer allmän tillämpning. Inriktningen av ett nytt treårigt energiforskningsprogram, som omfallar perioden 1984/85-1986/87. kommer atl redovisas av statsrådet Dahl senare denna dag.

Kostnader för uppföljning och utvärdering m. m. i samband med energi-experimenlbyggandel betalas från de bidragsanslag som finansierar de olika forskningsprogrammen.

Statens råd för byggnadsforskning (BFR) beslular om lån till forskningsinriktat experimenlbyggande. Lånen kan vara ränte- och amorteringsfria under en utvärderingstid på upp till tio år. Lånen skall omprovas individuellt efter genomförd uivärdering. Därvid skall också villkoren för en eventuell återbetalning fastställas.

Statens råd för byggnadsforskning

Lån till experimentbyggande kommer lill användning i forsknings- och utvecklingsarbetet inom tre av rådets forskningsprogram, nämligen program 2, Bebyggelsens utformning, användning och förvaltning, program 3, Byggnadsteknik, anläggningsteknik, produktion och energihushållning sairtt program 4. Lokala energikällor, solvärmesystem, energilagring, värmepumpar och distributionssystem.

I sin anslagsframställning har rådet vid oförändrad ambitionsnivå beräknat atl för beslut om lån lill experimentbyggande behövs under budgelåret 1984/85 ett beslutsutrymme av 4.8 resp. 48,6 milj. kr. inom programmen 2, 3 resp. 4, ulöver vad som ännu inle har lagils i anspråk av lidigare års ramar.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 8    Bostadsdepartementet 23

I en särskild skrivelse av den 7 november 1983 har rådet närmare preciserat sitt behov av medel för den experimentbyggnadsverksamhel som ansluter till program 2 och 3. dvs. den allmänna byggnadsforskningen. Rådel framhåller därvid bl.a. alt experimentbyggnadsverksamhel måste förberedas under lång lid. De medel som hittills har ställts till förfogande för experimentbyggande inom bostadsförsörjningen har därför inle kunnat utnyttjats till fullo. Rådet anger emellertid alt del förberedande arbelel nu har kommil så långt alt det finns förutsättningar alt påbörja en rad olika projekt under den kommande verksamhetsperioden.

Inom program 2. Bebyggelsens ulformning m.m., avser rådel bl.a. alt genomföra projekt rörande ombyggnadsprocessen och varsam ombyggnad. Andra projekt som förbereds rör nybyggnad, bl. a. nya bostadsformer och flexibla byggsystem som kan anpassas lill olika verksamheters lokal-och ulrymmesbehov.

Rådel utlyste under år 1982 en tävling - Den goda bostaden i 1980-lalels ekonomi - som nu har genomförls i ett första sleg. Enligt rådel kan det bli aktuellt all ulnyllja experimentbyggnadslån för all genomföra lävlingsför-s lagen.

Inom program 3, Byggnadsteknik m.m., planeras ell ökat experimenlbyggande inom områdena ombyggnad, underhåll och energihushållning. Del är enligt rådets bedömning nu särskilt viktigt alt systemaspekterna kan ulvecklas.

Program 4, Lokala energikällor m.m., föreslår rådel omfatta delprogrammen Solvärmeteknik, Värmepumpar, Naturvärme, Värmelagring. Värmedistribulion, Systemteknik och Genomförandefrågor. Vid oförändrad ambitionsnivå prioriterar rådet delprogrammel Värmepumpar. Värmepumptekniken kommer sannolikt att få en belydande roll i det framtida energisystemet. Värmepumpar är både en energibesparande leknik och en teknik för energitillförsel. Värmepumpar och naturvärmesystem införs nu i snabb takt på marknaden. Delta ställer nya krav på forskningen. Frågor om tillförlitlighet, styr- och regleregenskaper, systemoplimering m.m. ökar i betydelse. Flera tekniker inom programmel Lokala energikällor har nått ett införandeskede. FoU-verksamhet och experimentbyggande inom sådana områden kan minska. Införandeskedel ställer emellertid nya krav. Genomförandefrågor och systemteknik slälls i centrum. Enligl rådel bör därför en ökad satsning inom dessa delprogram göras.

Minskade resurser innebär enligl rådels bedömning att främst verksamheten inom delprogrammen Värmepumpar och Nalurvärme måste dras ned. Problemområden som identifieras under ett pågående införandeskede kan inte ges statligt stöd.

Föredragandens överväganden

Experimentbyggande är enligt min mening ett värdefullt medel atl pröva och omsätta resultaten av forsknings- och utvecklingsarbete i praktisk

Prop. 1983/84:107    Bilaga 8    Bostadsdepartementet 24

tillämpning. Det nära samband som sålunda råder mellan FoU-arbete och experimentbyggande medför alt vad jag lidigare (avsnitt 2.2) har angett som utgångspunkter för byggnadsforskningen i tillämpliga delar gäller även experimentbyggandet.

I en del fall ingår experimentbyggandet som en integrerad del av det lidiga FoU-arbelel. 1 andra fall kan experimenlbyggandel vara sista ledet i ett FoU-arbete som ligger nära marknadsintroduktion och bör följas upp av byggbranschens eller företagens egna insatser, t.ex. som reguljär produktutveckling. Ett experimentbyggnadsobjekt kan också i allmänhet tjäna som demonstralionsobjekt. Det är inte minsl vikligl i de fall det finns skäl atl snabbt sprida kunskaper om ny teknik eller öka exporten av maierial, komponenter och system. Del framstår som allt mer klarl att de största vinsterna i dag står att hämta i ett ökal systemkunnande.

Av rådels anslagsframställning framgår atl det varil förenat med vissa svårigheter all få till stånd experimentbyggnadsverksamhel inom bostadsförsörjningen. Jag har förståelse för atl sådana projekt kräver en omfallande planering och att det i vissa sammanhang har varit svårt alt motivera byggherrar m.fl. att delta i sådan verksamhel. Del är därför med lillfredsslällelse jag noterar atl rådel nu anser liden mogen för en kraftigare satsning på experimenlbyggnadsprojekl inom program 2 och 3. Jag anser det därför vara befogat atl rådet ges möjlighet att bevilja lån fill verksamheten inom dessa program med belopp som ligger i nivä med vad rådel har angett.

Vad gäller experimenthyggnad.sverksamheten inom energiområdet, program 4, Lokala energikällor m.m., är situationen en annan. Experimentbyggandet har på senare år varit omfattande.

Som statsrådet Dahl utvecklar senare denna dag, kommer rådet att ha ansvarel för en i viss ulslräckning till innehåll och inriktning ändrad del av huvudprogrammet Energiforskning. Delar av de områden som BFR nu svarar för kommer sålunda att föras över lill slalens energiverk. Resurserna för del samlade energiforskningsprogrammel föreslås dessutom minska, vilket påverkar även de delar som BFR avses få ansvaret för.

Statsrådet Dahl avser att i annat sammanhang återkomma till regeringen med förslag om atl BFR och energiverket skall få i uppgift att belysa vilka organisatoriska konsekvenser som förändringarna kommer att medföra saml vilka koslnader som är förknippade med denna omställning.

Oavsett hur det organisatoriska ansvaret fördelas, bör län till experimentbyggande även i fortsättningen lämnas till samma ändamål som f.n. Efter beslut av BFR i .samråd med statens energiverk bör således lån kunna lämnas lill fördyrade byggnadskostnader vid uppförande av experimentanläggningar även inom de forskningsområden som förs över lill slatens energiverk. Jag har i denna fråga samrått med statsrådet Dahl.

För långivningen under budgetåret 1984/85 föroidar jag mol bakgrund av vad jag nu har anfört en ram för beslut om 38.7 milj.kr. Jag har därvid

Prop. 1983/84:107   Bilaga 8    Bostadsdepartementet 25

beräknat all ca lOmilj. kr. skall avse experiment inom bostadsförsörjningen inkl. energihushållning, dvs. programmen 2 och 3. För åtaganden som avser budgetåren 1985/86 och 1986/87 förordar jag preliminära ramar om 27 milj. kr. resp. 19 milj. kr.

Jag beräknar atl reservalionsanslagel behöver föras upp med ett belopp av 36,0 milj. kr.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen alt

1. medge atl beslut om lån till experimentbyggande får meddelas intill ett belopp av 38700000 kr. under budgetåret 1984/85 och atl outnyttjad del av denna ram fär utnyttjas även under budgelåret 1985/86,

2. medge atl beslut om lån lill experimentbyggande under budgetåren 1985/86 och 1986/87 preliminärt får meddelas intill ett belopp av 27000000 kr. resp. 19000000 kr.,

3. till Lån till experimentbyggande för budgetåret 1984/85 under elfte huvudtiteln anvisa ell reservationsanslag av 36000000kr.

B 21. Statens institut för byggnadsforskning

Nytl anslag (Förslag) 1000

Slatens institut för byggnadsforskning (SIB) är ett seklortbrskningsinsti-lut inom samhällsbyggnadsområdet. Institutet ansvarar för den långsiktiga kunskaps- och kompetensuppbyggnaden för byggsektorns behov inom ett anlal angelägna områden.

Inslilulei har sedan lillkomslen finansierats med årliga ramanslag och projektanslag från BFR saml med uppdragsintäkter.

Enligl riksdagens beslut våren 1983 om byggnadsforskning m. m. (prop. 1982/83: 151, CU 30, rskr351) skall SIB fr. o. m. budgetåret 1984/85 finansieras med basanslag under bostadsdepartementets huvudtitel. Däruiöver kan SIB även fortsättningsvis söka projektanslag frän BFR och andra forskningsråd saml ta på sig uppdrag.

Statens institut för byggnadsforskning

Till grund för SIB:s verksamhel ligger en av institutet utarbetad verksamhetsplan för pei-ioden 1982/83-1984/85.

Som en följd av riksdagens beslut har institutet lill regeringen överlämnat en anslagsframslällning för budgelåret 1984/85 saml en långlidsbedömning för perioden 1984/85-1988/89.

Verksamhelen vid insiiiuiei rikias under perioden in på följande områden

- bostäder, bosiadsanvändning och bostadspoliiik

- offentlig planering och styrning av byggande och markanvändning

Prop. 1983/84:107    Bilaga 8    Bostadsdepartementet 26

- energihushållning och klimat- och installationsfrågor samt

—       byggnadsmaterial och byggnaders lekniska utformning.
Forskningsområdena är cenlrala inom bostadsdepartementets ansvars
område. De har valts så att de kommer all ha en över liden bestående
aklualitet och angelägenhet och så atl de kan bearbelas sammanhållel i
forskningen.

Forskningen vid institutet är i huvudsak empirisk. Inslagen av fältundersökningar, laborativa sludier och statistisk dalabearbetning är belydande.

Under budgelårel 1982/83 startades lolv nya projekl, medan sex avslutades och tre lades ned. Totalt bedrevs 40 forskningsprojekl vid budgetårs-skiftet 1983.

Dokumentationen och publiceringen av de resultat som har nåtts i arbelel sker väsentligen i institutets meddelandeserie, men resullalen redovisas också i böcker och tidskriftsartiklar saml genom kurs- och seminarieverksamhet. Inslitutel ansvarade också på bostadsdepartementets uppdrag för ett ECE-seminarium om Energy Aspecls on Human Selilemant Policies sommaren 1982 och ordnade den internationella byggforskningsorganisa-lionen CIB:s nionde kongress i Slockholm i augusli 1983.

Institutets uppdragsverksamhet upptar drygt 20% av forskningsenhetens arbetstid. För vissa uppdrag erhåller institutet full kostnadstäckning enligt uppdragslaxa. För andra uppdrag kommer parterna överens om olika grader av delfinansiering. Självfinansieringsgraden är f. n. ungefär 10% av institutels totala budgetomslulning. Antalet uppdrag var under 1982/83 ca 90. Flera större uppdrag erhölls från statliga myndigheler, utredningar, departement och kommuner samt från Landsorganisationen i Sverige.

Institutet anser all uppdragsverksamhelen därmed lolall sett, oavsett finansieringen, har en nivå som med hänsyn till forskningens kvalitet och kraven på långsiktighet inle bör höjas ytterligare. Däremoi avser institutet all vidla åtgärder för all på sikl öka kostnadstäckningen inom ramen för nuvarande uppdragsvolym. SIB anser dock alt uppdragens relevans för forskningen bör ges större tyngd än deras finansiella bidrag. Det bör därför även fortsättningsvis vara möjligt för institutet att ta på sig uppdrag som endast delvis kan finansieras av uppdragsgivaren.

Enligl institulet och BFR uppfylls syftet i prop. 1982/83: 151 om byggnadsforskning m. m. bäst om basanslaget för budgelåret 1984/85 läcker vad som lidigare har täckts av det samlade årsanslaget från BFR. Institutets budget bör därutöver baseras på projektanslag och intäkter från uppdrag av motsvarande sloriek som lidigare. Rådet anför alt frågan om i vilken ulsträckning som institutets verksamhet i fortsättningen bör finansieras över statsbudgeten är av slor principiell vikt och kräver mer ingående bedömningar än vad som har varit möjliga atl göra på den lid som har stått till förfogande. Rådel och institutet avstår därför frän att nu föreslå en mer detaljerad fördelning av anslagen för budgetåret 1984/85.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 8    Bostadsdepartementet 27

Institutet skall enligl prop. 1982,/83: 151 få disponera en rörlig kredil för att täcka tillfälliga likvidiletsflukluaiioner i samband med uppdragsverksamhelen. Inslilutel föreslär all den rörliga krediten skall uppgå lill I 500000 kr. Förslaget bygger bl. a. på atl basanslaget kommer all läcka ca 90%; av institutets koslnader.

Föredragandens överväganden

Anslagsframslällningen frän statens inslilul för byggnadsforskning är den första i sitt slag och baserar sig på statsmakternas beslut under våren 1983 om den framtida byggnadsforskningen. Budgelåret 1984/85 är del sisla årel i institutets nu pågående ireärsprogram. Innevarande verksamhetsperiod sammanfaller alltså inte med rådets treåriga verksamhetsplan.

Institutet har inte haft tillräcklig lid för atl ularbeta en flerärsplan för verksamhelen som kunnat ingå i rådets bedömning av medelsbehovet för den samlade byggnadsforskningen för perioden 1984/85-1986/87. Detta har föranlett rådet och institulet atl avstå frän atl i delta sammanhang lägga förslag om i vilken omfattning som institutets verksamhet på längre sikl bör finansieras med basanslag över bostadsdepartemeniels huvudtitel.

Della är enligt min mening förståeligt. En mer genomgripande analys av inslilulels roll som seklorforskningsinstilui med långsiktigt ansvar för vissa programområden kan behöva göras. Säviii jag har ertarit kommer rådel och institutet atl fortsätta sina överläggningar i frågan, med sikte på alt kunna lämna mer delaljerade förslag rörande institutets finansiering i anslagsframställningarna för budgetåret 198.5/86.

För budgelåret 1984/85 har rådel och institutet föreslagil ett bidragsanslag som innebär samma finansieringsnivä som del ärliga ramanslaget från BFR hittills har läckt, dvs. 85-90% av inslilulels budgetomslulning. Med hänsyn till all budgelåret 1984/85 är det sisla i institutets pågående Ireärsprogram finner jag inle skäl att nu föreslå någon större förändring i fråga om vilken andel av SIB:s verksamhel som bör finansieras med fasta anslag. Enligt min mening bör del föreslagna bidragsanslagel lör nästa budgetår ge en kostnadsökning som ligger i mitten av det intervall som under senare år har täckts genom ramanslag frän BFR.

Jag vill samtidigt framhålla det väsentliga i att institutet pä sikt ökar sin uppdragsverksamhet i enlighet med intentionerna i riksdagens beslut våren 1983 om byggnadsforskningens inriktning och verksamhetsformer. Jag förutsätter atl institutet överväger hur uppdiagsfinansieringen kan ökas, bl.a. i ljuset av alt myndigheterna i framliden ges egna medel för alt beställa FoU-arbeie.

Bidragsmedlen bör i enlighel med vad jag anförde i prop. 1982/83: 151 användas i huvudsak för alt höja kunskapsnivån och för au utföra forskning inom områden som av statsmakterna anges som viktiga men där uppdragsgivare saknas eller inte är beredd alt salsa egna resurser.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 8    Bostadsdepartementet 28

Även vad gäller ansvaret för inriktningen av verksamheten vid institutet innebar 1983 års riksdagsbeslul en förändring. Rådels formella ansvar för verksamhelen vid inslitutel försvinner. Samtidigt har rådel del övergripande ansvaret för den långsiktiga forskningsplaneringen inom bostadsdepartementets område. Institutets verksamhetsplaner bör därför tidsmässigt sammanfalla med rådets och överlämnas lill rådet i så god tid all de kan läggas lill grund för rådets samlade bedömning av byggnadsforskningen.

Vad jag tidigare (avsnitt 2.2.) har sagt om statsmakternas styrning av byggnadsforskningen i allmänhet gäller i alll väsentligt också för inslitutel. Som självständigt forskningsinsfitul har SIB såväl programansvar som ansvar för kvaliteten i forskningen. Riksdagen eller regeringen kan och bör inle gå in med delaljerade föreskrifter om forskningsverksamhetens inriklning.

Mot den bakgrunden och med beaktande av atl budgetåret 1984/85 markerar slutet på en verksamhetsperiod anserjag del inte befogat alt nu redovisa någon uppfallning om den ulförda eller föreslagna verksamheten vid SIB.

Under förevarande anslag skall redovisas samtliga in- och ulbelalningar för SIB: s verksamhel. Anslaget tas upp med ell formelll belopp och skall normalt inle få belaslas. Jag avser all i annal sammanhang ålerkomma till regeringen med förslag att institulet skall få disponera en rörlig kredit för att täcka eventuella svängningar i likviditeten under verksamhetsåret.

Jag hemsläller atl regeringen föreslär riksdagen alt

lill Statens institut jor byggnadsforskning för budgelåret 1984/85 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

B 22. Bidrag till statens institut för byggnadsforskning

Nytl anslag (Förslag) 34 000 000

Föredragandens överväganden

Med hänvisning lill vad jag har anförl under anslaget B 18. Statens institut för byggnadsforskning hemsläller jag alt regeringen föreslår riksdagen atl

till Bidrag tUl statens institut jör byggnadsforskning för budgelårel 1984/85 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 34000000 kr.

Prop. 1983/84:107 Bilaga 9

Industridepartementets verksamhetsområde

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 1

BUaga 9

Utdrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1984-02-09

Föredragande: slalsrådel Peterson såviit avser punkterna 1-3; statsrådet Dahl såviit avser punklen 4

Anmälan till proposition om forskning

I    Forskning, teknisk utveckling och industriell förnyelse

Del har gjorts en mångfald undersökningar i syfle atl påvisa samband mellan å ena sidan resursinsalser i form av forskning och ulveckling och å andra sidan ekonomisk utveckling/avkastning, både på nalionell nivä. branschvis och i enskilda företag. Vissa indikationer på sådana samband finns också. Svårigheterna all mäta de ingående komponenterna saml osäkra modellsamband gör dock resultaten svårtolkade och osäkra.

Ingen ifrågasätter emellertid all tekniskt utvecklingsarbete är ett viktigt konkurrensmedel i industrin. Betydelsen av lekniskl utvecklingsarbete som konkurrensmedel förefaller dessutom öka med liden. Det torde också råda bred enighet om atl industrins utvecklingsarbete liksom den tillämpade forskningen måste vila pä en gemensam kunskapsbas uppbyggd av grundläggande forskning.

I ett längre lidsperspektiv är det alldeles uppenbart att den tekniska forskningens produktion av ny kunskap haft avgörande betydelse för den ekonomiska ulvecklingen. Den tekniska utvecklingens stora genombrott, t.ex. telekommunikation, datorer, transistorer och kärnteknik, har också alldeles uppenbart haft stor betydelse för samhällsutvecklingen. De nämnda exemplen har på ett fundamentalt sätt påverkat både den enskilda individen och samhällslivet i slort.

Även om den ekonomiska betydelsen av teknisk forskning och utveckling pä del hela laget synes odiskutabel ger gjorda studier inle den klara vägledning för utformningen och inriktningen av den lekniska forskningen och ulvecklingen som vore önskvärd. I grunden gäller del således frågan om hur leknisk ulveckling kan åstadkommas på ett bra och från ekonomisk synpunkt effektivt sätt. På nationell nivå finns t.ex. problemet med hur mycket resurser som sammantaget bör salsas på teknisk forskning och 1    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 107. Bllava 9

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 2

utveckling och avvägningen mellan mer grundläggande forskning och utvecklingsarbete. Även om myckel slora resurser salsas på teknisk forskning och utveckling kan en ogenomtänkt inriktning och avvägning mellan olika områden mycket väl leda till begränsade nyttoeffekter i ekonomiska och andra avseenden.

Det är min uppfattning att insatser för leknisk forskning och ulveckling måsle grundas på omsorgsfulla sludier där uppmärksamhet ägnas också ål såväl samhälleliga behov av teknisk forskning och ulveckling som förutsättningar och villkor för resultatens nyttiggörande.

2    Motiv och former för statligt stöd till forskning och utvecklingsarbete

Huvudansvaret för ulbiidning av kvalificerade tekniker och forskare ligger pä staten. Denna utbildning kräver tillgång till en forskningsmiljö.

Forskningens resultat, ny kunskap, har karaktären av kollektiv vara. Nya forskningsrön ges en vid och allmän spridning och det är inte på förhand givet atl den som påtagit sig kostnaderna också har den största nyttan av resullalen.

Del är mot denna bakgrund en gängse uppfallning atl slaten bör ha ett huvudansvar för atl forskning av tillräcklig omfattning och kvalitet bedrivs inom landel. Den tekniska forskningen vid universilel och högskolor och ställiga forskningsinstitut finansieras ocksä i allt väsentligt (ca 90%) av staten medan del lekniska forsknings- och ulvecklingsarbete som utförs i industrisektorn är inriktat på utvecklingsarbete (ca 90%) snarare än forskning och lill den hell övervägande delen (drygt 85%) finansieras av förelagen själva.

En förutsättning för att följa, förstå och rätt tolka forskningsresultat och tekniskt-vetenskapliga utvecklingstendenser är alt del inom landel bedrivs viss egen forskning inom de aktuella områdena. För atl kunna följa utvecklingen inom de flesla områden synes en allmän bredd pä forsknings- och utvecklingsinsatserna i Sverige önskvärd. Detta är också nödvändigl som ett stöd för undervisningen vid högskolan. Genom atl inom de flesla områden volymmässigt ligga vid en viss miniminivå skapas också en beredskap inför framliden som beslår i all del inom de flesla områden finns en viss bas ulifrån vilken en utbyggnad kan ske i framliden.

Det är således vikligl atl bevaka all inga områden blir hell försummade och all en rimlig beredskapsnivå upprätthålls inom de flesta.

Studier visar atl del tar ca två är från del en velenskaplig upptäckt inträffar lills den blir allmänl spridd i internationella lidskrifter. De visar också all det inlernalionella velenskapliga erfarenhetsutbytet lill slor del sker underhand via opublicerade rapporter och genom personkontakter. Därigenom kan information om nya vetenskapliga rön erhållas redan innan

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 3

de är publicerade och allmänl kända. Del internationella erfarenhetsutbytet bygger emellertid på ell givande och tagande. En förutsättning för att få och kunna della däri är således alt själv bedriva välrenommerad och avancerad forskning. Detta talar för en koncenlralion av forskningsinsatserna lill vissa områden.

En koncentration av forskningsinsatserna bör kunna ske ulifrån två olika motivkretsar.

Insatserna bör för det första koncentreras i ell perspekliv av Sveriges framlida komparativa för- och nackdelar i industriellt avseende. Det gäller således teknikområden som bedöms ha belydelse för sädana näringsgrenar där Sverige har eller framgeni kan väntas få komparativa fördelar.

Insalserna bör för del andra också kunna koncenlreras i ett mer renodlat vetenskapligt perspekliv där velenskapliga behov och den velenskapliga nivån skjuls i förgrunden och nyttoaspekterna åtminstone pä kortare sikl skjuls i bakgrunden. Det torde vara en allmänl omfattad värdering att särskilda insatser bör kunna göras för all tillvarata och värna om de internationellt sett särskilt framstående forskare och forskarbegåvningar som kommer fram inom landel.

Avvägningen av forskningsresurserna mellan olika områden syftar mol denna bakgrund lill atl åstadkomma en lämplig kombinalion av bredd och fördjupning. Avvägningen kommer ytterst lill uttryck i form av det svenska forskningssystemets kompetens- och resursmässiga profil. De övergripande sludierna syftar bl.a. lill att la fram underlag för sådana prioriteringar.

Om sökandet efter ny kunskap uppfattas som den tekniska forskningens kännetecken kan det lekniska utvecklingsarbetets kännetecken sägas vara utnyttjandet av teknisk kunskap för alt åstadkomma nya eller väsentligt förbällrade produkter, processer och system. För tydlighetens skull bör genast sägas alt den tekniska kunskap som ulnylljas i de flesla fall inle innefaltar de allra senaste forskningsresullalen. I den bemärkelsen behöver således den lekniska kunskapen inte alltid vara forskningsbaserad. Utvecklingsarbete tar ofta sin utgångspunkl i andra tekniska erfarenheter än forskning, vilket inte sällan gäller för t.ex. uppfinningsverksamhel. Tilläggas bör också alt industriellt utvecklingsarbete syftar till all experimenlelll och genom olika försök lekniskl och kommersielll pröva möjligheierna alt åsladkomma nya produkter, processer och syslem anpassade efler marknadens krav. Del innefaltar således inte den faktiska, reguljära produktionen av t.ex. en ny produkt. Uppfattat pä detta säll kan även utvecklingsarbetet sägas gälla nya kunskaper men då om möjligheler alt åsladkomma nya produkter, processer och system, kunskaper som från renodlad forskningssynpunkt inte alltid ter sig särskilt intressanta eller angelägna men som kan vara ytterst värdefulla från bl.a. kommersiell synpunkt.

Det lekniska utvecklingsarbetet kan ses som den tidiga fasen av leknisk innovationsverksamhel, ell vidare begrepp som omfallar alla de lekniska.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 4

organisatoriska, finansiella och kommersiella ålgärder som behövs för att la fram t.ex. en produki eller en process från idé lill användningsstadiel. Teknisk innovationsverksamhel åren angelägenhet för företagen. Huvudansvaret för atl tillräckliga resurser avdelas för företagens eget produktions- och produktorienierade ulvecklingsarbete vilar på dem.

Statligt stöd till projekt som initieras inom förelagen motiveras bl. a. av atl utvecklingsarbete är en riskfylld och koslsam verksamhel. Till delta kan fogas argument som gäller företagens beteende och inriktning. Förelagen tvingas ofta inrikta sin verksamhel främsl mot kortsiktig lönsamhet, är många gånger obenägna atl la de risker som större utvecklingssteg innebär samt kan av olika institutionella skäl ha svårt all externt finansiera immateriella invesleringar. Satsningar pä forskning och utveckling kan därför ha svårt atl hävda sig i förelagens investeringsbudgetar.

Salsningar pä lekniskl utvecklingsarbete och innovation kan ibland vara olönsamma för del enskilda företaget men lönsamma för samhällel i slort. Riskerna för läckage och patenleringssvårigheler gör all ett företag ibland kan få svårt atl själv ta hem hela vinsten av salsningen på utvecklingsarbete. Då det gäller mer grundläggande insalser är riskerna uppenbara men på grund av möjligheterna lill imitation synes del rimligt att utgå från atl riskerna endasl gradvis avtar ju mer produktionsnära insatserna blir.

Med utgångspunkt i nyss förda resonemang kan det hävdas alt om företagen och marknadsmekanismerna lämnas hell ål sig själva, kommer inte innovationer fram i önskvärd lakl. Särskilt uppenbart är detta för innovationer med främsl sociala och miljömässiga konsekvenser. En läg innovalionsfrekvens kan också vara fallet inom industrigrenar med tämligen mänga och inte särskill stora företag. Riskerna för läckage. bristande finansiella resurser och splittrade utvecklingsresurser medför en hård koncentration lill den omedelbart kommersiellt lönsamma utvecklingen inom alla förelagen. Inom sådana områden krävs ofta en mobilisering och samordning av olika intressenter och utvecklingsresurser för alt genom riskspridning initiera en kraftsamling kring långsikligl betydelsefullt utvecklingsarbete.

Former för statligt stöd lill leknisk forskning och utveckling brukar indelas i generellt och selektivt stöd. Del genuint generella stödet i Sverige har utgjorts av det särskilda forskningsavdraget vid taxering till statlig inkomstskatt men är fr.o.m. årsskiftet 1983-84 avskaffat. Det genuint selekliva stödet kan exemplifieras med slalens lidigare slöd till utvecklingsarbete inom Datasaab, numera Ericsson Information Systems. Den dominerande formen för slalligt stöd lill teknisk forskning och ulveckling är ett mellanting mellan dessa båda extremer och förmedlas av särskilda organ som styrelsen för teknisk utveckling och Industrifonden. Detta stöd fördelas huvudsakligen efter inilialiv från det forsknings- och utvecklingsutförande företaget, högskoleinstitutionen etc. Stödel är generellt i så motto all del står var och en frill att söka slöd. Del är selektivt i den

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 5

meningen atl ett eventuellt beslut om slöd föregås av en projektvärdering från det stödbeviljande organets sida.

Stödel kan ha rådgivnings- och servicekaraklär, t.ex. i samband med teknikupphandling eller i samband med förmedling till exploatering av en utvecklad produkt, process eller syslem. Del kan utgöra bidrag eller län för finansiering av ett särskilt projekt eller en grupp av projekt eller ulgöra bidrag till kollektiv verksamhel inom ell ramprogram. Slödel kan även ges i form av uppdrag eller beställning all la fram eller ulveckla ny teknik eller som slipendier eller pris lill uppfinnare.

För svensk industri som helhet är uppbyggnaden av teknisk kompelens i företagen och vid universitet och högskolor av slor belydelse. Jag avser att ulföriigt behandla dessa frågor i propositionen om industriell tillväxt och förnyelse. Jag vill emellertid redan nu ta upp några viktiga frågor med anknytning lill delta.

Forskningen i Sverige slår på en hög nivå. De senasle årens snabba utveckling, framför allt inom teknikens och naturvetenskapens områden, har emellertid inneburit atl tillgången inom landet på forskare med nödvändig kompetens och inriklning ofta växer långsammare än efterfrågan. Delta gäller forskning och ulvecklingsarbete såväl inom näringslivel som inom universitet och högskolor. Del har vidare visat sig att del svenska skattesystemet medför svårigheter när del gäller alt i tillräcklig omfattning rekty-tera utländska forskare med moisvarande kvalifikationer.

Detta är ett speciellt problem för företag som är verksamma inom vissa avancerade leknikområden och som har ambitioner atl vara med i första ledet när det gäller atl utnyttja ny leknik. Bristen på kompetenta forskare inom dessa nya teknikområden är ell internationellt fenomen som ofta driver upp lönerna till mycket höga nivåer. I kombinafion med de svenska skattesatserna medför delta alt koslnaderna för ell svenskt förelag som vill knyta denna kompelens till sig blir orimligl slora. På sikl får della, enligl min mening, negativa följder för svensk industri som helhel.

Denna fråga har under senare år varit föremål för debatt i flera sammanhang, senasl i industridepartementets näringspolitiska råd. Jag har därför lagil initiativ lill att ålgärder vidlas i syfte att underlätta för industrin all rekrytera utländska forskare och därmed råda bot för de problem jag lidigare har redogjort för.

Chefen för finansdepartementet kommer senare denna dag all begära regeringens bemyndigande att tillkalla en särskild utredare. Dennes uppgift skall vara all närmare utforma ell syslem för särskilda lättnader vid inkomstbeskattningen för ulländska medborgare som tillfälligt arbetar här med kvalificeral forsknings- eller utvecklingsarbete av sådan inriklning eller på sådan kompetensnivå atl betydande svårigheler skulle föreligga för rekrytering inom landel.

Den nya bestämmelserna skall kunna lillämpas redan på 1985 års inkomsler.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 6

I prop 1983/84:100 (bil. 14 s. 153-154) har regeringen föreslagil riksdagen all, i avvaklan på särskild proposition, för budgelårel 1984/85 beräkna lill Styrelsen för leknisk ulveckling: Teknisk forskning och ulveckling ett reservationsanslag av 610 500 000 kr., till Slyrelsen för teknisk ulveckling: Drift av forskningsslalioner ett förslagsanslag av 1 000 kr. saml lill Styrelsen för teknisk ulveckling: Utrustning ell reservationsanslag av 15 300 000 kr. Jag anhåller all nu få la upp dessa frågor som rör verksamheten vid styrelsen för teknisk utveckling.

3    Verksamheten vid styrelsen för teknisk utveckling

Slyrelsen för teknisk ulveckling (STU) är cenlral förvaltningsmyndighet för slatens slöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete.

STU har i enlighet med riksdagens beslut (prop. 1977/78:111, NU 75, rskr 361) såväl induslri- som forskningspolitiska uppgifter. Della är formulerat i STU:s industriroll (I-rollen), dvs. STU:s uppgift atl främja induslrins innovationsverksamhel och tekniska kvalitet, och i ST\J:s forskningsstödjande roll (F-rollen), dvs. STU:s uppgift atl inom den tekniska forskningen höja den vetenskapliga nivån och öka kunnandet inom skilda områden. En tredje uppgift för STU är all med hjälp av tillgänglig eller ny teknik främja ulvecklingen inom olika samhällsseklorer, vilket ulgör STU:s samhällssektorroll (S-rollen).

Dessa tre huvuduppgifter för STU ligger fast.

STU:s verksamhet är uppdelad på program och delprogram, vilka återspeglar STU:s uppgifter. Slöd lill utvecklingsarbete baserade på STU:s I-roll och S-roll kanaliseras huvudsakligen via program 1. Induslrielll och samhällsinriklal lekniskl utvecklingsarbete medan F-rollen huvudsakligen uppfylls genom projektstöd från program 2. Kunskapsutveckling.

STU har föreslagit vissa ändringar i programstrukturen. Jag återkommer till della vid min genomgång av de olika programmen och delprogrammen.

STU:s finansiella slöd kan ulgå som bidrag eller lån. Stödet kan också ges som utvecklingsuppdrag, eller som slipendier eller pris lill uppfinnare. Stödet lämnas anlingen lill kollektiv verksamhet inom ell ramprogram eller lill ett särskill projekt eller en grupp av projekt.

Ulöver finansiellt slöd kan STU bislå med rådgivning och service.

Jag återkommer i del följande med förslag lill vissa förändringar i formerna för STU:s slöd.

STU har i sin anslagsframslällning för budgetåret 1984/85 lämnat förslag lill plan för verksamheten för budgetåren 1984/85-1986/87. En redovisning av STU:s anslagsframställning bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 9.1 Anslagsframslällningen har remissbehandlals. En sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i delta ärende som bilaga 9.2.

Prop. 1983/84:107   Bilaga 9    Industridepartementet 7

Jag vill inledningsvis ge STU ell erkännande för del omfallande och välgrundade planeringsunderlag som lagils fram i form av STU-perspekliv 1983. Del utgör enligt min mening ett gott underiag för statsmakternas beslut vad gäller STU:s verksamhetsområde.

Den verksamhel STU syftar till atl stimulera - forskning och utvecklingsarbete - är lill sin natur långsiklig. Forskningens resultat sprids ofta genom den högre utbildningen till företagens utvecklingsavdelningar, en process pä kanske ett decennium. Det tekniska utvecklingsarbete i innova-lionsprocessens tidigare faser som STU direkt stöder kräver i sig fleråriga insalser. Därutöver tar det ytterligare ett anlal år innan någon kommersiell produktion kan komma igång. STU måste därför arbeta i ett flerårsperspektiv. STU:s verksamhet planeras också, sedan budgetåret 1981/82 i Ireårsramar. Nuvarande treårsperiod avslutas i och med ulgången av 1983/84. För alt skapa rimliga förulsällningar för STU:s arbete bör verksamheten även fortsättningsvis planeras med treåriga budgetramar.

En viktig utgångspunkl för regeringens ställningslagande lill den fortsatta verksamheten vid STU, har varil den utvärdering av hittillsvarande verksamhet som på regeringens uppdrag redovisats dels i STU-perspekliv 1983, dels i en särskild skrivelse daterad den 3 oklober 1983.

STU:s verksamhet är relalivi mångfasellerad. Uppföljning och utvärdering måste anpassas till verksamheternas olika förutsättningar och mål. Som STU framhåller är det t. ex. inle möjligl alt anlägga rent kommersiella och kvantitativa aspekter på stödet till forskningsprojekt vid lekniska högskolor. Stödel lill kunskaps- och kompetensuppbyggande forskning ger helt annorlunda resultat än stödet till utvecklingsarbete i mindre och medelstor industri. STU:s verksamhel kännetecknas av långa tidsförlopp mellan STU:s insalser och insatsernas eventuella effekter. Vidare är del vanligen svårt all bedöma orsakssambanden mellan insalser och effekier. Della tillsammans med den heterogena karaklären hos anslagsmollagare och slödformer gör det svårt all på ett meningsfullt säll sammanslälla ett resultat för STU som helhel. Del av STU redovisade materialet utgör också i huvudsak en sammanställning av separata utvärderingar av olika verksamheter.

Riksrevisionsverket (RRV) anför i sill remissyttrande en del Iveksam-heler eller belänkligheler över del sammanställda utvärderingsmaterialet men framhåller samtidigt alt STU:s utvärderingsfunklion lill stora delar är värdefull och i många avseenden också betydligt mer utvecklad än inom andra myndigheter.

För egen del vill jag anföra följande. STU:s utvärderingsinsatser har successivl utvecklats och har nu fått belydande omfallning. De ligger också relativt väl i linje med ambitionerna i regeringens anvisningar. Trots alt STU:s utvärderingsfunktion i många avseenden uppvisar hög kvalitet bör den kunna ulvecklas vidare. Det är därvid viktigl all STU strävar efter all klarare ange återkopplingen mellan gjorda utvärderingar och förslag till

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 8

framtida insatser och verksamhelsformer; analysen av utvärderingsresultatet måsle ulvecklas så atl konsekvenserna för den framtida verksamheten blir mer uppenbara.

STU:s utvärderingsverksamhet är inriklad på STU:s egna styr-, stöd-dier arbetsformer. Detta är en naturlig inriklning sett ur myndigheiens synvinkel och får anses ulgöra del primära i myndigheiens utvärderingsansvar. Samtidigt blir emellertid, som RRV också påpekar, STU:s utvärderings- och planeringsunderlag nägol för begränsat för all tjäna som underlag för slalsmakternas beslut om omfattning och inriktning av statens insatser på del tekniskt-industriella området. För alt kunna identifiera mer genomgripande alternaliv till tillämpade stödformer eller betydelsefulla samverkanseffekler mellan skilda samhälleliga insatser även ulanför STU, bör ett större grepp las. Jag avser ta initiativ till atl ett sådanl beslutsunderlag tas fram.

STU:s förslag till medelsfördelning mellan de olika programmen innebär en viss omfördelning mot ökade kunskapsulvecklingsinsalser. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) framhåller också att STU:s insatser bör koncentreras på det långsikliga kompeiensuppbyggandet. Chalmers tekniska högskola (CTH) anser all det är av största vikt atl den andel av STU:s totala forskningsbudget som går lill långsiktig kunskapsulveckling och teknisk grundforskning fortsätter att öka.

För egen del vill jag anföra följande.

Genom en kraftfull ekonomisk polilik, inkluderande bl.a. 1982 års devalvering, har regeringen nu lagl grunden för en posiliv induslriell ulveckling. Förelagens vinster har ökat och den finansiella ställningen stärkts. Förulsättningarna för förelagen all la ett ökal finansiellt ansvar för den tekniska forskningen och utvecklingen bör därmed generellt sett ha ökal.

En viklig grund för induslrins forskning och ulveckling är den grundläggande kunskapsuppbyggnad som sker vid bl.a. de lekniska högskolorna. Samhällel har traditionellt ell huvudansvar för denna mer grundläggande forskning. STU är också en belydelsefull extern finansiär av forskningen vid de tekniska högskolorna.

Jag förordar mot denna bakgrund en förskjulning av tyngdpunkten i STU:s stöd mol ökade satsningar för kunskapsutveckling. Jag ålerkommer lill delta vid redovisningen av milt förslag lill budgel för STU:s verksamhel. Jag kommer då också all ta upp frågan om en s.k. forskningsrådsfunkiion inom kunskapsulvecklingsprogrammel.

Huvuddelen av STU:s samlade resurser går lill atl slödja utvecklingsarbete i enskilda personers, förelags eller företagsnära organisationers regi.

IVA anser atl den viktigaste målgruppen för STU:s slöd till tekniskl-industriellt utvecklingsarbete är de mindre och medelstora företagen. IVA släller sig tveksam till ökade STU-insalser för stora företag.

För egen del vill jag anföra följande.

STU:s samlade finansiella stöd lill ulvecklingsarbete är endast en bråk-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 9

del av de resurser som induslrin själv satsar. Den hell övervägande delen av induslrins samlade salsningar står de större förelagen för. STU:s slöd måste utgå från induslrins forsknings- och utvecklingssatsningar och bör ses som ett komplement lill förelagens egna insatser. STU:s insalser bör därtor företrädesvis göras där projektägarnas finansiella resurser är knappa och där STU:s relativt begränsade resurser bedöms vara av avgörande belydelse för projektets genomförande. Jag förordar således en ytterligare förskjulning av STU:s utvecklingsstöd mol de mindre företagen och då särskilt de unga leknikbaserade företagen. Jag vill emellertid samtidigt framhålla viklen av alt STU nära följer utvecklingen inom de slörre förelagen och beaktar de slörre förelagens långsikliga planer i den egna planeringen. I likhet med vad försvarets forskningsanstalt (FOA) påpekar, är del viktigt all STU tidigl i planeringsarbetet förankrar sin programverksamhet i induslrin. Vissa forskningsinsatser i induslrin förutsätter samverkan mellan flera förelag och resullalen är då svåra alt privaiisera. Del är vikligl atl STU stimulerar sådan samverkan mellan förelag. Även då det gäller samråd med andra myndigheler och verk som berörs direkl eller indirekl av STU:s ålgärder, bör som flera remissinslanser påpekar kontakter las på ell tidigt stadium.

Den lekniska utvecklingen framskrider i allmänhel genom små sleg i en kontinueriig process. Ibland sker en språngvis ulveckling genom en banbrytande uppfinning eller ell tekniskt-vetenskapligt genombrott. Den år 1948 uppfunna transistorn, den moderna elektronikens viktigaste byggkloss, är ett exempel på en sådan banbrytande händelse. Uppfinningen av den integrerade kretsen ett och ett halvt decennium senare är ett annat exempel.

Kreativiteten hos enskilda personer är grunden för den industriella förnyelsen. Delta gäller såväl enskilda uppfinnare som forskare och anslällda vid förelag och andra organisationer. Samhället ; -åsie på olika sätt värna om och stimulera denna skaparkraft. Enskilda uppfinnare, dvs. professionelll arbetande från induslrin fristående personer som gör eller gjort uppfinningar, är särskilt viktiga för tillflödet av de mer radikala idéerna. Det är samtidigt en ganska utsatt grupp som arbetar med små resurser under speciella förhållanden. STU är ofta del enda alternativet för extern finansiering i tidiga faser av innovalionsprocessen. Uppfinnarna ulgör därför en viklig målgrupp för STU:s slöd. Utvärdering av hittillsvarande stöd indikerar dock en relalivi låg verkningsgrad på uppfinnarslödel. dvs. relalivi få projekt leder lill kommersiell produklion. För alt en idé/uppfinning skall kunna bli en innovation, dvs. en kommersiellt framgångsrik ny produkt, krävs atl uppfinningen hamnar i räll miljö, får nödvändig tillförsel av riskkapital och framför alll tas om hand av en entreprenör som ser lill alt uppfinningen utvecklas och marknadsanpassas. Detta bör beaklas på ett så tidigt stadium som möjligt utan atl för den skull äventyra uppfinnarens ensamrätt till sin idé/uppfinning. Jag har beräknat medel för en utveckling

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 10

och effeklivisering av slödet lill denna grupp. Stödel till uppfinnare bör kunna ges i nya former. Jag återkommer till detta.

STU framhåller vikten av en allmän bredd pä forskningsinsatserna i Sverige för att utvecklingen inom flertalet större teknikområden skall kunna följas. Samtidigt betonar STU nödvändigheten av alt denna allmänna bredd kompletteras med en tydlig koncenlralion av de begränsade resurser som avsätts för forskning och utveckling lill vissa för Sverige cenlrala områden. IVA instämmer i STU:s skäl för en koncentration av STU:s insatser lill några områden men betonar samtidigt att della inle får drivas så långl att lovande projekl ulanför de prioriterade områdena ej kan få nödvändigt slöd. Del främsta kravet för stöd lill forskning och utveckling bör enligl IVA:s uppfattning vara kvalileten på projektet, inte vilket område projektet tillhör. Liknande synpunkler förs fram av andra remissinslanser.

En grundläggande förutsättning för alt följa, förstå och rätt tolka forskningsresultat och teknisk-vetenskapliga utvecklingstendenser är all det inom landet bedrivs viss egen forskning inom de aktuella områdena. Med hänsyn lill bredden i den svenska industristrukturen och för atl säkerställa en beredskap inför den framlida utvecklingen inom olika teknikområden, bör STU:s insalser enligt min mening ha en stor bredd. För all begränsa resursbehovel bör dock insalserna inom flertalet av dessa områden ha karaktär av bevakningsforskning. STU:s forskningsinsatser kan därigenom koncentreras till områden där svensk industri och samhälle kan bedömas behöva en mer omfattande teknisk-vetenskaplig kompetens och nytl kunnande.

Jag vill i detta sammanhang ocksä ta upp frågan om områdesprioriiering och projekturval enligl kvalitetskriterier. Ofta framslälls detta som om del skulle föreligga en konflikt mellan dessa styrkriierier. Enligt min uppfattning behöver ingen sådan motsättning föreligga. En prioritering av särskill angelägna områden, "nyltopriorilering", kan myckel väl och bör förenas med kravel på teknisk-vetenskaplig kvalilet. Om vi vill upprälthälla vär position nära teknikfronlen inom några områden krävs alt alll störte resurser allokeras dit. Med de budgelreslriklioner som föreligger och kommer att föreligga inom överskådlig framtid, innebär detta med nödvändighet en koncentrering av de samlade forsknings- och utvecklingsinsatserna lill särskill angelägna områden. Vid urval av projekl inom dessa områden måsle kvalitetskriteriet väga tungt.

Som framhålls av några av remissinstanserna är det emellertid samtidigt viktigl alt resurser finns tillgängliga för projekl inom relativt smala områden, ulanför de prioriterade, där speciell kompelens finns och där kvalificerad forskning kan genomföras.

Förekomsten av priorilerade områden innebär en koncentrering av huvuddelen av STU:s resurser lill dessa områden, dock inte alla resurser. Det måsle alllid finnas visst ulrymme för högkvalitativa projekt även

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 11

Ulanför de priorilerade områdena. För atl särskill säkerställa medel för mer vetenskapligt inriktade projekt, avser jag föreslå alt en ram avdelas inom kunskapsulvecklingsprogrammel all fördelas efler inomvelenskapliga kriierier. Jag ålerkommer lill delta.

Den av mig förordade ökningen av STU:s insalser för kunskapsutveckling får inle ses som ersättning för nödvändiga förstärkningar av basanslagen för forskning vid leknisk fakultet. Tvärtom ställer ökade satsningar från STU krav på ylleriigare förslärkning av basresurserna vid högskolan. Som chefen för utbildningsdepartementet tidigare i dag redogjort för, har också basresursförstärkning vid högskolans lekniska fakulteter givils hög prioritet. STU:s resurser skall varafiexibla och inle bindas för uppbyggnad av fasta resurser vid högskolan.

STU har i skrivelse den 28 januari 1982 hemställt om vissa ändringar i regelsystemet för STU:s stöd. STU:s skrivelse har remissbehandlals. Riksdagen har lidigare (prop. 1981/82:118, NU 51, rskr 417) beslutat om viss ändring med anledning av STU:s förslag. Jag avser nu atl la upp ytteriigare förslag till förändringar i formerna för STU:s stöd.

STU:s projektstöd lill utvecklingsarbete ges normalt med skyldighet för mottagaren alt under vissa omständigheter betala lillbaka stödet jämle ränla. Della innebär alt stödel enligl gällande bestämmelser skall bokföras som ett lån. Stödet belaslar därmed förelagels soliditet. STU kan därför slällas inför kravel alt efterge en fordran för all ett företag inle skall behöva träda i likvidation. Det kan mot denna bakgrund i vissa fall vara lämpligl med slöd med royallyuppgördser istället för lån. Vidare kan det finnas fall där STU för atl ligga kvar med stöd till ett företag i en rekon-slruktionssiluation med bibehållen älerbetalningsskyldighet för STU-stödel måste ha möjlighel alt omvandla sin fordran till ett anspråk på royally, som utgår under viss lid. Ell royallyavlal medför bokföringsmäs-sigt att STU-stödet omförs till extraordinär intäkt och således inte belastar företagels soliditet. Bokföringsnämnden, Sveriges Industriförbund (SI), IVA och SHIO-familjeföretagen (SHIO) lillslyrker STU:s förslag att få tillämpa royaltyersätlning för slöd.

Jag förordar atl, i likhel med vad som gäller för Induslrifonden och de regionala utvecklingsfonderna, STU:s slöd i fortsättningen även kan ulgå i form av bidrag med förbehåll att mottagaren förbinder sig atl, om projektets resullal kan utnyttjas lönsamt, belala royally eller annan löpande avgift. Det ankommer på regeringen alt lämna de närmare föreskrifter som erfordras.

Enligl STU:s erfarenheler av stödet lill slörre förelag, har det visal sig alt det ur flera synpunkter kan vara lämpligare med "garanti" som stödform i stället för ett traditionellt projektstöd. Vid en granskning av slöd lill slorförelagsprojeki som beviljades under budgetåret 1979/80 har del visal sig atl flertalel av förelagen inte rekvirerar sina beviljade STU-lån förrän de vet om projeklel har lyckats eller ej. Förelagen utnyttjar STU-lånet i det

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 12

fall projeklel misslyckas, varvid återbetalning av medlen inte blir aktuell. STU:s beslut om alt bevilja lån med villkorlig återbetalning används således i dessa fall som en form av garanti. Industrifonden, SI. IVA och SHIO tillslyrker STU:s förslag all införa garanlislöd i någon form.

Jag förordar all STU:s slöd, i likhet med vad som gäller för Industrifonden, försöksvis även fär utgå i form av utfästelse om stöd, s.k. projeklför-säkring. STU skall därvid reservera ett belopp moisvarande utfästelsebeloppet inom sitt för slöd disponibla anslag. För projektförsäkringsålagande skall ulgå försäkringsavgift, royally eller annan löpande avgift. Del bör ankomma på regeringen att svara för den närmare utformningen och att besluta om en evenluell permanentning av denna stödform, om erfarenheterna visar sig goda.

Som jag tidigare nämnde har STU i enlighel med ell av regeringen lämnai uppdrag i sin anslagsframställning för budgetåret 1984/85 lämnat förslag lill ett treårigt program. STU:s stöd till teknisk forskning och utveckling finansieras från anslagen Styrelsen för teknisk utveckling: Tekniskforskning och ulveckling och Slyrelsen för leknisk ulveckling: Utrustning. Däruiöver lämnar STU slöd lill forsknings- och utvecklingsarbetet inom energiområdel inom ramen för anslaget Energiforskning. Slalsrådel Dahl kommer senare atl redogöra för delta program. Jag förordar att regeringen mot bakgrund av STU:s redovisade treärsplan förelägger riksdagen förslag om ell treårigt program för STU:s slöd lill leknisk forskning och ulveckling under budgetåren 1984/85-1986/87.

För den verksamhet som finansieras över anslaget Fl. Styrelsen för teknisk ulveckling: Teknisk forskning och ulveckling beräknar jag för denna period ett medelsbehov av totalt 2145 milj.kr. varav för budgetåret 1984/85 678,9 milj.kr. Jag förordar således att regeringen inhämlar riksdagens godkännande av alt 1466,1 milj.kr. disponeras för STU:s verksamhel avseende leknisk forskning och ulveckling under budgetåren 1985/86-1986/87. Härutöver beräknar jag för stödel under anslaget F3. Styrelsen för teknisk ulveckling: Utrustning under samma period ett medelsbehov av totalt 53,7 milj.kr. varav för budgelårel 1984/85 17,2 milj.kr. Jag förordar således alt regeringen inhämlar riksdagens godkännande av att 36,5 milj.kr. disponeras för STU:s finansiering av utrustning för leknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete under budgetåren 1985/86-1986/87.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet

13

Fl. Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling

1982/83 Utgift '565 764 884 Reservation -255 787 775

1983/84 Anslag       '618 500 000

1984/85 Förslag       546 700 000

' Disponerat 593 132000.

- Odisponerat 4211000.

 Varav 8000000 anvisals över lilläggsbudgel I (prop. 1983/84: 8, NU 11, rskr 130).

Följande sammanslällning ger en ekonomisk översiki av verksamhelen under della anslag (milj.kr.)

	1982/83	1983/84	1984/85
	Utfall	Budget	Beräknar
			STU m.fl.	Före-
				draganden
Kostnader
Program 1 Industriellt och sam-
hällsinriktat tekniskt
utvecklingsarbete	348.4	383.0	-•549.6	■*404.2
Program 2 Kunskapsulveckling	214.3	'248.3	295.1	''236
Program 3 Internationell
kontaktverksamhet'	12.9	13,8	22.7	15
Program 4 Teknikupphandling	10,6	4,2	22.6	14
Rymdverksamhet	13.9	15.2	17.5	15.8
Informationsför-
söriningsverksamhet	9,0	8.4	12.7	8,5
Attathéverksamhet	12,9	15.6	22.3	18.5
Ofördelade medel	-	4.5	-	10

Summa kostnader 621,7 693,0 942,0

Avgår finansiering utöver anslag och ränteintäkter från riksgäldskontoret

Återbetalningar m. m. 37.9 38.0 30

Minskning av reserva
tion -0.9

Summa medelsbehov 584,7 655 912

Avgår övrigt

Ränteintäkter från

riksgäldskontoret" - 36.5 45

Förvaltningskostnader

enl. särskilt anslag _ _ _

Summa anslag 584,7 618,5 867

722

43.1

678,9

65.9

66.3 546,7

 För budgelåret 1984/85 är den kollekliva forskningen inte längre uppdelad på program I och 2 utan ingår i sin helhet i program I.

 Varav 8 milj. kr. anvisats över tillaggsbudget 1 (prop. 1983/84:8. NU II. rskr 130) och ca 40 milj. kr. avser kollektiv forskning.

'' Inkluderar 10 milj. kr. för utökade insatser på elektronikkomponentområdel för genomförande av delprogrammet Målinriktad forskning i det nationella mikroelektronikprogrammet.

' Inkl. internationell myndighetsservice (inkluderades tidigare i program 4). " Kalkylerad räntesats är statens avkastningsränla bå 1983/84. dvs. 13 9K

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 14

Som framgår av sammanslällningen har jag för verksamhelen under detta anslag beräknal ell lolall medelsbehov av 678,9 milj.kr. för budgelårel 1984/85.

Med utgångspunkl i de allmänna överväganden som jag lidigare har redovisal harjag gjort en preliminär fördelning av anslaget för budgetåret 1984/85 på program, delprogram och programelement. Det ankommer pä regeringen att beslula om den slulliga fördelningen sedan STU har redovisal sin detaljerade planering av verksamhelen för kommande budgetår. Jag går nu närmare in på verksamhelen inom de olika programmen.

Program 1. Industriellt och samhällsinriklal tekniskt utvecklingsarbete är f.n. indelal i fem delprogram. Följande sammanställning ger en ekonomisk översiki av verksamheten inom programmet (milj.kr.)

Program 1	1982/83	1983/84	1984/85
Delprogram	Utfall	Budget	Beräknar
			STU	Före-
				draganden
la.  Insatsområden	54.3	46.1	79.3	50.5
Ib. Teknikområden	265.2	299.1	423.4'	319.6'
le.  Industriservice	15,9	18.0	33.8	21.0
Id. Förmedling	3.8	4.4	_    ii>	_io
le. Arbetstagarprojekt"	8.9	14.6	13,1	13.1
	.48,1	383,0	549,6	404,2

' Inkluderar förmedlingsverksamheten och all kollektiv forskning. Tidigare har hälften av den kollektiva forskningsbudgeten redovisats under program 2. '" Inkluderat i delprogram Ib. " Fr.o.m. 1984/85 delprogram Id.

Under innevarande budgetår pågår verksamhel inom 13 insatsområden. Verksamheten avser slörre, konkrei målinriklade, fleråriga men tidsbegränsade utvecklingsinsatser av betydelse för samhällssektorer och induslri. Stödformen har särskilt använts inom områden där teknisk ulveckling, som i och för sig är önskvärd och synes ligga inom räckhåll, annars inle kommer lill slånd. Del medför ell omfattande planerings-, initierings-och samordningsarbete av STU.

Verksamhelen inom de olika insatsområdena löper planenligt. Föregående budgelår avslulades verksamhelen inom ire insalsområden. Del är de första insalsområdessalsningarna som slulförls. Under innevarande budgetär beräknas ytterligare åtta slutföras.

STU framhåller alt del kan dröja åtskilliga år innan de industriella effekterna av avslutade insalsområden kan bedömas mer slutgiltigt. STU anser ändå all genomförd uivärdering ger vid handen all den grundläggande idén med insatsområden är bärkraftig.

Jag delar uppfattningen atl ytterligare erfarenheler bör vinnas innan några långtgående slutsatser kan dras av denna stödform. Hittillsvarande erfarenheler är emellertid lillräckligl intressanta för all motivera fortsatt

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 15

verksamhel. Del är också min uppfattning all inom vissa områden fungerar inle marknadskrafterna tillfredsställande. Inom dessa områden kan STU påskynda ulvecklingen genom all gå in och ta inilialiv lill och samordna olika intressen. Stödformen insalsområden kan ses som ett verktyg för ett sådant mer aktivt arbetssätt för STU.

Jag räknar således med all pågående insatsområdesverksamheler forlsätler planenligt och förordar atl verksamhet inom några nya insalsområden sätts igång under kommande treårsperiod. För budgetåret 1984/85 har jag utöver medel för fullföljande av redan pågående verksamhel beräknal medel för igångsättning av verksamhet inom insatsområdena Flexibla tillverkningssystem, CAD/CAM i verkstadsföretag. Pulverteknisk produktion och Flexibel automatiserad montering. Dessa insalsområden ingår samlliga i av mig priorilerade teknikområden.

Huvuddelen av STU:s finansiella stöd till leknisk forskning och ulvecklingsarbete lämnas inom delprogram Ib. Teknikområden och program 2. Kunskapsutveckling. Insalserna inom kunskapsulvecklingsprogrammel har tyngdpunkten på forskning medan insalserna inom teknikområdesprogrammet i huvudsak avser induslrielll utvecklingsarbete. Som jag redan framhållit måsle en koncentration av insalserna mot ett begränsat anlal prioriterade områden göras.

Prioriteringen innebär en identifiering av områden där såväl behoven av förstärkta satsningar som potentialen för svensk industri har bedömts vara slörsl och där följaktligen en huvuddel av resurserna bör sättas in. STU måste dock även framgent avsätta medel för projekl inom andra områden där STU:s slöd kan leda till satsningar av strategisk betydelse.

I likhet med vad som f.n. gäller bör de prioriterade salsningarna även fortsätlningsvis inriklas dels mol teknikområden som är av strategisk betydelse för ulvecklingen av svensk industri, dels mol leknik för användning inom branscher eller områden av speciell betydelse för svensk ekonomi.

STU har föreslagit ätt följande områden priorileras: verkstadsteknik, informationsteknologi, bioteknik, nya material, massa- och pappersleknik, träleknik, kemiteknik saml leknik för hälso- och sjukvård. Flertalel i-e-missinslanser instämmer i huvudsak i STU:s val av områden. I några enstaka fall lämnas däruiöver förslag lill ökade salsningar på ytteriigare nägot område. I flera remissytiranden finns synpunkter på den närmare inriktningen inom resp. område. Jag återkommer till delta vid min genomgång av de olika priorilerade områdena.

STU:s förslag lill priorilerade områden överensslåmmer väl med de av riksdagen priorilerade områdena för innevarande ireårsperiod (prop. 1980/81:130, NU 64, rskr 425). För all ge resultat är del vikligl all STU:s stöd är uthålligt och långsiktigt. Alltför kraftiga priorileringsändringar är inle rimliga och skulle skapa stora störningar i systemet. Successiva förändringar med tyngdpunklsförskjutningar inom resp. område är dock en

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 16

naturlig process baserad på utvärderingsresultat, omvärldsförändringar, m. m.

Jag förordar således fortsalla massiva satsningar inom områdena verkstadsteknik, informationsteknologi, bioleknik, materialteknik - nya material, massa- och pappersleknik, träleknik, kemiteknik saml leknik för hälso- och sjukvård. Jag förordar vidare ökade insalser inom områdena havsleknik öch lekoteknik samt för genomförande av ell civilt flygtekniskt forskningsprogram.

Jag avser nu något utförligare kommeniera insalserna inom dessa områden.

Verkstadslekniken har avgörande belydelse för den produklions-lekniska förnyelsen i flertalel branscher. En vital inhemsk verksladsteknisk forskning och utveckling är av stor belydelse för ulvecklingen av en konkurtenskraflig svensk industri för tillverkning av verksladsteknisk produktionsutrustning. STU:s insalser bör främst inriklas på ulveckling mol flexibla automaliserade produklionssyslem. Jag har beräknat medel för att den successiva upptrappningen av insatserna på detta område, som har påbörjals under innevarande treårsperiod, kan fortsätta.

Verkstadsindustrin berörs också i hög grad av den snabba utvecklingen inom materialtekniken. Utnyttjandet av ett nytt maierial eller en ny materialkvalitet påverkar inte enbari produktprestanda utan förutsätter normall ocksä förändringar i själva produktionen. Del malerialtekniska området är myckel omfattande. Under innevarande treårsperiod har STU:s insalser framför allt inriktats mol atl förstärka insatserna inom delområden där ulvecklingen av nya maierial och materialegenskaper är cenlral och där slora salsningar sker internationellt. Jag har beräknal medel för all den nuvarande slora salsningen på det malerialtekniska området skall kunna fortsätta på i huvudsak oförändrad nivå totalt sell. För all möjliggöra ökade salsningar på vissa nya material är del därför nödvändigt atl satsningarna på mer konventionella metalliska maierial minskas. Inom metallforskningsomrädet har Sverige en traditionellt stark slällning och slora salsningar görs från induslrins sida. STU:s insalser är här av relativt sell mindre betydelse än inom nya materialområden där STU:s satsningar kan vara direkl avgörande. Jag räknar med all industrin tar ett ökat ansvar för atl upprätlhälla och vidareutveckla kompetensen på metallforskningsområdet. Jag har beräknat medel för ökade satsningar på polymera material, och då särskill polymerbaserade fiberkompositer, saml på högpresterande keramer.

Informationsteknologin är drivkraften bakom stora förändringar inom nära nog alla samhällsområden. Den representerar ett av de få mer belydande tillväxtområdena för 1980-talel och ger även på längre sikl ulomordenlligl slora utvecklingsmöjligheter. STU:s nuvarande program för informationsteknologi är sammansatt av ell anlal olika delar som kan koncentreras till i huvudsak tvä block, nämligen komponenlteknologi och

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 17

syslemleknologi. Tyngdpunkten ligger på systemleknologi men stora salsningar görs också inom komponenlteknologiblockei. Huvuddelen av dessa insalser avser kunskapsulveckling för all skapa den nödvändiga basen för en vidare industriell utveckling. Jag har beräknat medel förökade satsningar inom komponenlteknologiblockei som i huvudsak utgörs av delprogrammet Målinriktad forskning i det nationella mikroeleklronikprogrammet. Jag har vidare beräknal medel för fortsalla kraftfulla salsningar på syslemleknologi.

Satsningarna på induslriell exploalering av biotekniken har ökat kraftigt under de senasle åren. Inlressel kring biotekniken har hillills i hög grad kretsat kring gentekniken och mera specifikt kring den s.k. hybrid-DNA-lekniken. Den biologiska basen för biotekniken har emellertid vidgats genom genombrottet för tekniken med s.k. monoklonala antikroppar. Genom de senaste årens insatser bör del nu finnas förutsättningar för en ytterligare kraftsamling för all vidareutveckla svenska styrkepunkter forskningsmässigt och industriellt. Jag har beräknal medel för en kraftig ökning av insatserna inom det biotekniska områdel. Den successiva upptrappningen av de biolekniska salsningarna som påbörjades under innevarande Ireårsperiod kan därmed fortsätta. Tyngdpunkten kommer även fortsättningsvis alt ligga på kunskapsutveckling.

STU:s insalser inom området kemiteknik syftar lill all på olika sätt slödja svensk kemisk industris ulveckling av s.k. prestations- och specialkemikalier. Det är också inom detta område som en expansion av kemi-industrin förulses för 1980-talet. Jag har beräknat medel för i stort sett oförändrade insalser för i första hand kunskapsulveckling inom strategiska leknologiområden av brett inlresse för den kemiska industrin.

Massa- och pappersindustrins belydelse för svensk ekonomi är odiskutabel. För all den svenska industrin skall kunna upprätthålla sin konkurrenskraft måsle massa- och papperstekniken ulvecklas. Insalserna inom området massa- och pappersteknik syftar bl. a. lill au öka förädlingsgraden hos svenska pappersprodukter. Jag har beräknat medel för i stort sell oförändrad ambitionsnivå på STU:s salsningar inom detta område.

Träindustrin är liksom massa- och pappersindustrin en betydande nel-toexporiör i svensk industri och därmed av slor belydelse för vär bytesbalans med omväriden. Den stora satsning för att öka kompetens- och kunskapsnivån inom området träleknik som påbörjades 1979/80 bör fullföljas på nuvarande nivå. För alt undvika dubbelarbete och öka effekten av de slatliga salsningarna bör verksamhelen inom STU i ökad utsträckning samordnas med de branschfrämjande aktiviteter inom träinduslriområdel som statens induslriverk (SIND) bedriver.

Hälso- och sjukvården är en viklig samhällssektor med stort teknikberoende. Befolkningsutvecklingen med ökande andel äldre gör också alt hälso- och sjukvårdens omfallning stadigt ökas, med stigande koslnader som följd. Vid sidan av rent medicinsk utveckling är ny teknik för 2    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 107. Bilaga 9

Rättelse: S. 30, hemställan 2, 3 och 4 Står: fjortonde Rättat till: tolfte S. 31, rad I Står: fjortonde Rättal lill: tolfte

Prop. 1983/84:107   Bilaga 9   Industridepartementet 18

hälso- och sjukvård en betydelsefull möjlighel att åstadkomma förbättrad vård. Ny och förbättrad teknik kan också sänka sjukvårdskostnaderna och stärka Sveriges industriella konkurrenskraft. Jag har beräknat medel för fortsatta STU-insalser på i huvudsak oförändrad ambitionsnivå.

Jag har tidigare i proposition om svensk havsresursverksamhet (prop. 1983/84:10) föreslagil ålgärder för alt främja denna. Ett viktigt led i en sådan politik utgörs av forsknings- och utvecklingsinsatser inom området havsteknik. STU föreslår att slödet inom detta område ökas och koncentreras till utveckling av teknik vars fillämpningar i första hand finns på oljeulvinningsmarknaden på Nordsjön. Marintekniska Institutet SSPA stöder STU:s förslag. Även delegationen för samordning av havsresursverksamheten (DSH) förordar en ökning av insalserna inom havsteknikområdet men menar att insatserna måste ligga på en betydligt högre nivå än vad STU föreslår.

Min bedömning är att oljeutvinningsverksamheten på Nordsjön erbjuder en intressant marknad för svensk industri. Många produkter lämpade för denna verksamhet karakteriseras av korta serier och snabb teknisk utveckling. Oljeutvinningsverksamheten drivs också kontinuerligt mot nya svårare förhållanden, vilket ställer krav på högre teknisk kvalitet samt bättre tillförlitlighet och säkerhet, dvs. områden där svensk induslri bör ha komparativa fördelar. Jag har beräknat medel för ökade STU-insalser inom området havsteknik. STU;s insatser bör i första hand inriktas på framtagning av produkter och system för oljeulvinningsmarknaden och då särskilt den norska marknaden. Samråd bör härvid ske med styrelsen för det program för havsinduslriell kompetensutveckling som inrättas vid SIND. Jag finner det naturligt med ett närmare samarbete mellan Norge och Sverige på oljeutvinningsområdet. Sverige har en betydande oljeimport medan Norge är Europas största nettoexportör av olja. Samtidigt är den kompetens som svensk industri besitter, vikfig för den norska oljeulvinningsmarknaden. Eftersom oljeulvinningsmarknaden är en förhållandevis ny marknad för svensk induslri har STU:s insatser hillills i första hand inriktats på att bredda den tekniska kunskapen om branschen och dess problemområden. Insalserna bör nu fokuseras på ett antal större projekt för att åstadkomma konkreta resultat. STU bör härvid särskilt beakta problemen för subarktiska och arktiska havsområden. STU bör stödja verksamheten vid SSPA för all vidmakthålla institutet som en resurs för svensk havsleknisk industri.

STU föreslår ökade insatser för forskning inom området civil flygteknik. Flygtekniska försöksanstalten (FFA) tillstyrker ökade insatser men anser att de ökningar STU föreslår är otillräckliga. FFA pekar på den stora positiva effekt som flygindustrin har ur bl. a. teknikspridningssynpunkt för den kvalificerade verkstadsindustrin.

Svensk flyginduslri byggdes upp med målsättningen att i första hand tillgodose försvarets behov av stridsflygplan. Den militära delen har också

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 19

helt dominerat verksamhelen. Statsmakternas uttalade målsättning är emellertid på sikt en flyginduslri med väsentligt ökad andel civil produktion. Industrin strävar också i denna riktning. Volvo Flygmotor och Saab-Scania driver ett antal avancerade civila utvecklingsprojekt i samarbete med amerikansk industri, delvis finansierade med statliga län. För att en medverkan för svensk industri i framtida samarbetsprojekt inom det flygtekniska området skall kunna uppnås är det viktigl att landets knappa resurser utnyttjas väl. Detta kan innebära koncentration av resurserna till vissa områden av flygteknikutvecklingen, medan insatserna inom andra områden begränsas till teknikbevakning.

De nya civila flygplan som skall utvecklas för att säljas i framfiden måste konstrueras för en marknad där förulsättningarna jämfört med de senaste decennierna är väsentligt förändrade. Dessa ändrade förutsättningar gäller såväl bränslekostnadernas ökade andel av driftskostnaderna som ökade krav på miljövänlighet, komfort och säkerhet.

STU:s programförslag omfattar insatser inom områdena: aerodynamik, flygmekanik, stabilitet och flygegenskaper, struktur och material samt buller och vibrationer. Programmet är tänkt att genomföras i samarbete med industrin, högskolor och FFA. Vid programmets utarbetande har förutsatts att utvecklingen av civila flygplan inom vissa områden kan dra nytta av det kunnande som redan finns beträffande militära flygplan.

Jag delar uppfattningen atl ökade satsningar bör göras på civil flygteknisk forskning. För att slödja den pågående omställningen inom flygindustrin mot en större andel civil och exportinriklad produktion bör ett flerårigt ramprogram genomföras för alt säkerställa den långsikliga kunskapsutvecklingen inom svensk flygindustri. Del är enligt min uppfattning nödvändigt att etablera och upprätthålla en kunskapsnivå, som är tillräcklig för att industrin skall kunna samarbeta med utländska flygindustrier och medverka som partner, underleverantör eller huvudleverantör i kommersiellt intressanta civila flygplansprojekt.

Jag har mot denna bakgrund beräknat medel för en successiv ökning av STU:s stöd till civil flygteknisk forskning. Vid min medelsberåkning har jag tagit hänsyn till de belydande utvecklingsinsatser som görs på den mililära sidan. De insatser somjag förordar bör således samordnas med det militära forskningsprogrammet inom området i enlighel med vad chefen för försvarsdepartementet förordat angående flygteknisk forskning (bilaga 2).

Regeringen har i proposition 1982/83:130 om åtgärder för tekoindustrin bl.a. framhållit att insatser på forsknings- och utvecklingsområdet är av stor betydelse för att på lång sikl öka konkurrenskraften inom tekobranschen. Det är enligt min mening ett överievnadsvillkor för denna industri i Sverige att tekotekniken utvecklas. Jag har beräknat medel för att STU i samverkan med SIND skall kunna öka insatserna för produkt- och produktionsteknisk utveckling inom konfeklionsindustrin. En del av dessa insatser bör ske vid Textilforskningsinslitutet (TEFO), som bl.a. därige-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9   Industridepartementet 20

nom ges möjlighet att utvecklas till ett konfektionslekniskt kunskapscentrum.

Jag avser nu att ta upp frågan om en teknisk forskningsrådsfunktion.

STU redovisar vissa förslag fill åtgärder för att ta ett ökat ansvar för stöd till kvalitativt högtstående forskning vars relevans kan avgöras försl på sikl.

Tekniska högskolan i Stockholm (KTH) och universitetet i Lund förordar att ett särskilt forskningsråd inrättas för att ulifrån enbari inomvelenskapligt motiverade bedömningar stödja vetenskapligt betydelsefull och kvalitativt högtstående forskning.

Flertalel remissinstanser som berör denna fråga, bl.a. universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), CTH, forskningsrådsnämnden (FRN), Sveriges Civilingenjörsförbund (CF) och tjänstemännens centralorganisation (TCO), anser dock all denna funktion bör kunna klaras inom STU.

FRN menar att ett lekniskl forskningsråd med slällning mellan STU och nalurvelenskapliga forskningsrådet (NFR) knappast skulle lösa de gränsdragnings- och ansvarsproblem som alltid kommer att finnas; snarast tvärtom. Vad som kan och bör diskuteras, enligl FRN:s mening, är avvägningen mellan STU:s olika former av forskningsstöd. CF och TCO avråder också bestämt från särskilda organisatoriska lösningar.

Flera remissinslanser, bl.a. CTH och NFR, anser all en särskild beslutsordning bör skapas för den lekniska grundforskning som STU stöder. Det är härvid väsentligt all STU använder forskare som beslutsfattare, inle sina handläggare. Della säkrar, enligl NFR:s mening, en god förankring i forskningsvärlden och ulgör samtidigt den bästa garanlin för upprätthållande av kvalileten.

Föregen del vill jag anföra följande. Det häri olika sammanhang, bl.a. i industridepartementets industriella och tekniska råd, anförts all det finns en oro i forskarsamhället för all STU:s uppgift all bevaka de induslri- och sektorpolitiska aspekterna skulle medföra att i ell internationellt perspektiv särskilt framstående teknisk forskning, vars relevans är svår att skönja, inle ges slöd efter sin förtjänst. Tanken på all inrälla ett lekniskl forskningsråd har förls fram.

De undersökningar som STU har företagit, för all systematiskt klargöra vilka förslag till forskning vid högskolans tekniska fakulteter som i dag saknar finansiering men som på grund av sin kvalitet borde ha finansierats, visar att de nyss nämnda farhågorna är överdrivna. Det finns dock ett mindre antal projekt som del i dag är svårt att finna finansiering för.

För all säkerställa stöd till kvalitativt högtstående forskning vars relevans kan avgöras först på sikl, förordar jag alt på försök en teknisk forskningsrådsfunkiion inrällas inom ramen för STU:s kunskapsulvecklingsprogram. Jag beräknar preliminärl atl 20 milj.kr. per år avdelas inom program 2 för detta ändamål. Fördelningen av medel ur denna pott bör ske

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 21

enligt en särskild beslutsordning med faslslällda ansökningstillfällen. Ett slödärende avgörs på grundval av rekommendation från ett forskarsam-mansatt råd. Föredragande skall vara en särskild från STU:s övriga organisation frislående huvudsekreterare. Del forskarsammansatia rådet skall utses av forskarsamhället enligl en förenklad valprocedur: fakulletsnämnderna vid högskolor och universitet med anknylning lill STU:s verksamhet, lämnar ett begränsat antal namnförslag. En av forskarsamhället utvald valberedning utser ell allsidigt sammansatt råd på 10-12 personer. Della råd kompletterar sig sedan med vetenskapliga ad hoc grupper enligt exempelvis den modell som det medicinska forskningsrådet tillämpar.

Del bör ankomma pä regeringen alt göra de närmare avvägandena och vidla de ålgärder som erfordras för atl skapa en forskningsrådsfunktion med den inriktning somjag här skisserat.

STU:s stöd lill kollektiv forsk ning syftar lill alt stimulera sådan forskning och ulveckling som är gemensam för en bransch eller annan grupp av företag/intressenter. Stödformen innebär att avlal träffas mellan STU och industrirepresentanterna om gemensam finansiering av ett specificerat forsknings-och ulvecklingsprogram. Avtalen är vanligen treåriga och STU:s finansiering uppgår i genomsnitt till ca 50 procenl.

På grundval av bl.a. de utvärderingar som gjorts bedömer STU all den kollekliva forskningen har stor belydelse som effeklivi komplement lill förelagens egen forskning. STU anser alt förelagsgemensamma forskningsresurser kommer alt få en ökad betydelse i framliden. Såväl statens råd för byggnadsjörskning (BFR) som Kollektivjorskningsinsliiutens samarbelsorgan (SAMKO) delar denna bedömning. SAMKO konslalerar vidare atl företagen, trots de ekonomiskt bistra lider som har varil. i ökande omfattning engagerar sig i den kollekliva forskningen. STU föreslår att slödet till kollektiv forskning förstärks. STU föreslår vidare en ny modell för finansiering som innebär alt industriintressenterna och staten i princip bör dela finansieringen lika och atl i stället för att som tidigare variera finansieringsandelen kan en anpassning ske genom atl den totala omfattningen av ramprogrammet varieras. Slutligen föreslår STU all slödel till kollektiv forskning i sin helhel redovisas under delprogram Ib i stället för nuvarande uppdelning mellan delprogram Ib och program 2. SAMKO stöder STU:s samtliga förslag.

För egen del vil! jag anföra följande. Jag delar bedömningen att den kollektiva forskningen utgör ett värdefullt komplement till företagens egen forskning. Det är milt intryck alt den kollektiva forskningen i många fall har ett högt anseende och är väl respekterad i industrin.

För närvarande finns 28 kollekliva forskningsprogram. Av dem har hittills 12 utvärderats. Del är enligl min mening angelägel all ett ordentligt beslulsunderiag finns tillgängligl inför varje avlalssilualion.Taklen i ulvär-deringsarbelel bör därför öka. Härigenom säkerställs all programmen anpassas lill den lekniska ulvecklingen och lill induslrins behov. Del är inte

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 22

meningen att STU:s stöd till en kollekliv forskningsverksamhel automatiskt skall förnyas. Inför varje förnyelse av avlal skall en reell prövning göras. Avgörande för eventuellt engagemang från statens sida är bedömd nytta av verksamhelen saml induslrins inlresse av att finansiellt medverka. Jag är inte beredd alt i sin helhet tillstyrka STU:s förslag lill ny finansieringsmodell. Huvudregeln skall även fortsätlningsvis vara atl industrin skall finansiera slörre delen av verksamheten. Med tanke pä den allmänna förstärkning av induslrins finansiella resurser som skett och beräknas ske även under de närmasle åren, bör STU sträva efler alt minska slatens finansieringsandel för kollekliv forskning lill 40 procent. Ett medel för all åstadkomma detta i de fall induslrin inle anser sig kunna öka sin insats kan t.ex. vara en minskning av den totala omfatiningen av ramprogrammet. Jag vill emellertid samtidigt framhålla alt för de program där STU har satsat på all bygga upp ny kompetens eller där verksamhelen bedöms vara väsenllig också för en vidare krets av förelag som t. ex. på grund av storiek eller kompetens har svårt atl engagera sig i industrikolleklivel. bör STU även forlsällningsvis ha möjlighel all finansiera en större del av programmen.

Vad gäller programtillhörighelen bör. som STU anför, avgörande för valet av program vara den kollektiva forskningens övergripande inriktning och mål. Industriparlen har ett uttalat ansvar för mäl och innehåll i programmen, vilkel medför alt programmen i flertalet fall tydligt inriklas mot industriella mål. På samma sätt som för utvecklingsprojekten finansierar industrin en stor del av verksamhelen. Induslrin dellar vidare löpande i styrningen av verksamheten och resulialrapporlering sker i för industrin ändamålsenliga former. Mot denna bakgrund tillstyrker jag STU:s förslag alt i fortsätlningen redovisa den kollektiva forskningen i sin helhel under delprogram Ib. Jag är inle beredd atl la ställning lill STU:s förslag om ökade resurser lill kollektiv forskning. Kollektiv forskning är ingel mål i sig. Den är ett bland flera medel för all stimulera kompetensuppbyggnaden i främst industrin. Inom ramen för de direkliv som statsmakterna meddelar ankommer det på STU att själv bedöma var och i vilken form STU:s slöd är mest verkningsfullt.

När det gäller stödet till enskilda uppfinnare anför STU följande. Enskilda uppfinnare har slort behov av finansiellt slöd och rådgivning. Detta har sedan länge varil uppmärksammat och stödel till dessa har successivl vidgals och blivit mer variationsrikt. I en internationell jämförelse är stödet i Sverige till uppfinnare väl uppbyggt. Vid sidan av slödel till ulvecklingsprojekl har STU vissa särskilda stödformer för all främja uppfinningsverksamhet, bl.a. arbetsstipendier, uppfinnarslipendier och sedan 1980 idéutvecklingsstipendier. De senare ges till personer som inte tidigare arbetat med uppfinningsverksamhel.

I budgetpropositionen 1983 (prop. 1982/83:100. bilaga 14, s. 197) uttalade jag alt STU bör pröva olika former för atl stimulera uppfinningsverksam-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 23

hel. Jag angav som ett alternaliv att STU prövar all ulnyllja uppfinnarslipendier för atl täcka uppfinnares lönekostnader under en begränsad tidsperiod, dvs. en form av ej projeklbundet stöd. Riksdagen har anslutit sig till uttalandet (NU 1982/83:34, rskr 373). STU har i skrivelse den 10 november 1983 till regeringen hemställt om all få införa stödformen Näringsbidrag för innovatörer. Förslagel har tagits fram bl. a. i samråd med en referensgrupp för uppfinnarfrågor.

STU:s förslag bör fogas lill protokollet i detta ärende som bilaga 9.3. Stödformen rikiar sig till kreativa personer och innovativa grupper eller småförelag. Slödel skall inle vara belagt med älerbetalningsskyldighet. Stödet skall göra del möjligt för mollagaren alt under en lidsperiod på normalt upp lill 2 år mer koncentrerat kunna arbela med nya idéer och utvecklingsarbete.

Föregen del villjag anföra följande. Uppfinnare svarar för en slor del av det idéflöde som är en så viktig källa för förnyelsen av industrin. För all säkerställa en tillräcklig omfattning av denna nyskapande verksamhel krävs stimulanser av olika slag. Jag har som lidigare nämnts beräknal medel för en utveckling och effeklivisering av ökade insatser riklade mol denna grupp. En del av dessa medel bör användas för all pröva ell mer långsiktigt, ej projeklbundet slöd. Jag finner STU:s förslag lill ett sådant stöd intressant. Del bör ankomma på regeringen alt svara för den närmare utformningen av ett sådant slöd i huvudsak enligt de riktlinjer som STU föreslår.

Verksamheten inom delprogrammet le. Industriservice är riktad mot mindre och medelstora förelag samt planeras och genomförs i nära samverkan med SIND och de regionala utvecklingsfonderna. Delprogrammel inkluderar bl. a. försöksverksamhet med förmedling av ny utländsk teknik lill svenska förelag, småföretagsservice vid kollektiva inslilul och regional produklutvecklingsservice i samverkan med induslrin. På regeringens uppdrag bedrivs vidare i samarbete med några utvecklingsfonder försöksverksamhel med s.k. regionalt projekikonsullslöd lill förelag som genomför produktutvecklingsarbete. Slödet finansieras lill lika delar av STU och landstingen i de fyra län som omfattas av försöksverksamheten. Verksamhelen har nyligen utvärderats och föreslås successivt utvidgas till alt omfatta 20 län i slutet av den kommande Ireårsperioden.

Som jag redogjort för vid min anmälan av förslag till åtgärder för industriell ulveckling och förnyelse förordar jag en överföring av huvudmannaskapet för projeklkonsultstödel till SIND. I övrigt räknar jag med atl verksamhelen inom delprogrammel le fortsätter på oförändrad ambitionsnivå med i huvudsak nuvarande inriklning.

STU föreslår all delprogram Id. Förmedling inordnas i delprogram Ib. Jag förordar atl en sådan förenkling av programstrukturen görs. STU:s förmedlingsinsalser är nära kopplade lill den service- och rådgivningsverksamhet som bedrivs inom delprogrammet Ib. All ha ell särskill delprogram

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 24

för en verksamhel med en så pass begränsad omfattning som förmedlings-programmet har är inle rimligt.

Delprogram le. Arbetstagarinitierade projekt syftar lill atl få igång tekniskt industriellt ulvecklingsarbete grundat på idéer eller initiativ från anslällda som inle arbelar med forskning och utveckling. STU:s erfarenheter av programmet är goda. En fördel med stödel är atl projektidéerna föds och ulvecklas i del förelag som skall tillgodogöra sig resultaten. Verksamhelen inom programmet är en försöksverksamhel sedan 1980. Det är således för tidigt för en genomlysande uivärdering. Erfarenhelerna hittills motiverar dock att verksamhelen drivs vidare. En utvärdering bör påbörjas och redovisas senasl år 1986. Jag har med hänsyn lill vissa reservationer under delprogrammet beräknal medel för en fortsatt verksamhet på i huvudsak nuvarande nivå.

Syftet med STU:s program 2 för kunskapsutveckling är atl skapa en nödvändig kunskapsbas för framtida utveckling av industriella processer, metoder och produkter inom sektorer som från induslriell synpunkt bedöms vara särskilt inlressanla. STU:s insalser under detta program görs dels i form av ramprogram för kunskapsulveckling, dels i form av obundet projektstöd. Ca hälften av insalserna sker f.n. i form av ramprogram.

CTH anser att försiktighet bör iakttagas vid påbörjande och avveckling av ramprogram. Dels binds STU:s röriiga medel upp i en icke önskvärd omfattning, vilket bl.a. kan få negativa återverkningar på andra vetenskapsområden. Dels bör vid avveckling av ramprogram ulrymme finnas för att ulnyllja den uppbyggda kompelens som skett under programtiden, t.ex. i form av forskarinilierade projekl. Även CF betonar behovet av flexibililel vid genomförandel av satsningen på kunskapsuppbyggnad. UHÄ understryker vikten av atl nedskärning eller avveckling av ett ramprogram sker successivl och atl UHÄ informeras pä ett tidigt stadium om sådana förändringar.

Jag vill i detta sammanhang anföra följande. STU bör även fortsättningsvis sträva efter alt ej binda upp mer än hälften av resurserna inom kunskapsutvecklingsprogrammet i ramprogram. Härigenom bör en tillräcklig grad av flexibilitet kunna upprätthållas. Slödel för ell ramprogram skall vara tidsbegränsat och inte bli permanent. När ett ramprogram skall avvecklas måste detta ske successivl och förberedas i god lid. Om ett ramprogram öppnar ett nytt område som befinns vara så intressant ur teknisk-vetenskaplig synvinkel och för den högre lekniska ulbildningen atl forskningen inom områdel bör permanentas, skall ålgärder vidtagas inom högskolan så all kompetenser och resurser tillvaratas i den reguljära verksamhelen. För ramprogram som visal sig särskilt intressanta från induslriell synpunkl bör STU överväga all som ett alternaliv till avveckling pröva möjligheterna alt lillsammans med induslrin i kollektiv form finansiera forskningen i ett forlvarighelslillslånd. Där industrins intresse inte är lillräckligl starkt och där högskolan inte är beredd all ta över finansieringsan-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 25

svaret bör dock en fortsalt finansiering av ramprogram eller projekt med ändrat mål och ny inriktning kunna komma ifråga.

Under STU:s program 3. Internationellt samarbete planeras och stöds STU:s internationella kontaktverksamhet samt viss projektsamverkan. Vidare biträds depariement och myndigheler vid förhandlingar med främmande länder och inlernalionella organisationer, s.k. internationell myndighetsservice.

STU pekar på det internationella beroendet inom del tekniskt-vetenskapliga och industriella områdel och föreslär bl. a. åtgärder för alt stimulera yngre forskare frän industrin och forskningsinstitutioner atl bedriva forskning vid ulländska inslitulioner. Centralorganisationen SACO/SR menar atl betydelsen av impulser ulifrån inte nog kan betonas. Erfarenheter från att ha bedrivit forskning utomlands berikar inte bara stipendiaten ulan också forskningen vid svenska institutioner. SACO/SR anser det därför vara myckel lillfredsslällande om STU kommer all finansiera yngre forskares vislelse vid ulländska insliluiioner. Även IVA och 5/ välkomnar STU:s förslag att finansiera yngre forskares vistelse och forskning vid ulländska institutioner. Sveriges Tekniskt-Vetenskapliga Attachéverksamhet (STATT) delar STU:s åsikt om att teknik- och kunskapsöverföring från andra länder får ökad belydelse för svensk industriell ulveckling och forskning i framtiden. STATT påpekar dock all när det gäller teknikbevakning i andra länder sammanfaller STU:s och STATT:s ambitioner i vissa fall. STATT efterlyser därför ett klarläggande vad gäller ansvarsområde för resp. organisation.

För egen del vill jag framhålla följande. Teknik- och kunskapsöverföring från andra länder får ökad betydelse för svensk industriell ulveckling och forskning. Huvuddelen av framtidens teknik och kunskapsbasen för denna tas fram i andra länder. Kontakten i den inlernalionella forskarvärlden är av slor belydelse för atl Sverige skall kunna följa och la del av ulvecklingen. STU har ell ansvar för alt främja internationellt tekniskt samarbete och därvid samverka med utländska institutioner och internationella organisationer. Jag räknar med atl STU reserverar medel under program 2 för all möjliggöra för yngre svenska forskare all skaffa sig erfarenhel från ullandel. Ansvarel för bevakning av leknisk utveckling och forskning utomlands faller i första hand på företagen och forskarna själva. STATT spelar i detta sammanhang en viklig roll. Jag ålerkommaer snart lill detta. Jag vill emellertid redan här markera att STATT har som huvuduppgift att bevaka leknisk utveckling och forskning ulomlands. STU med flera myndigheler bör således repliera på STATT när del gäller teknikbevakning i andra länder och inte bygga upp egna resurser för della ändamål. Jag har beräknat medel för en fortsatt verksamhet inom STU:s program 3 på i stort sell oförändrad nivå.

Program 4. Teknikupphandling inbegriper STU:s olika teknikupphand-lingsslödjande aklivileler. Programmel benämndes tidigare Myndighets-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 26

service och inkluderade då även internationell myndighetsservice som nu redovisas under program 3.

STU föreslär kraftigt ökade resurser för teknikupphandling bl. a. för atl stimulera leknikupphandling mellan förelag och för s.k. obeslällda projekl. Vidare föreslås fortsatta insatser för samverkan med kommuner och landsting. TCO välkomnar STU:s ambitioner på teknikupphandlingsomrädet. IVA och 5/ betonar all ökade insatser från STU:s sida inle kan ersätta ålgärder hos de presumtiva teknikupphandlande offenlliga myndigheterna själva. STU kan bara ge råd. De upphandlande myndigheterna måsle själva skaffa sig erforderlig leknisk och kommersiell kompelens saml kapacitet alt la risker i utvecklingen av sin egen verksamhel och vid anskaffning av lekniska system. IVA anser inte att teknikupphandling mellan förelag motiverar särskilda insatser från STU. Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet framhåller goda erfarenheler av hittillsvarande samarbele med STU inom områdel leknikupphandling och förutser ökade krav på engagemang och resurser från STU i framliden.

Som jag tidigare framhållit fäster regeringen stort avseende vid teknikupphandling som inslrumenl för den industriella förnyelsen. Vid min presentation av regeringens förslag lill åtgärder för industriell lillväxl och förnyelse kommer en samlad redogörelse all lämnas för hur regeringen avser alt utnyttja leknikupphandling för del industriella förnyelsearbetet. Även om huvudansvaret för atl en teknikupphandling kommer till stånd ligger hos upphandlare och leverantör är det onekligen så atl denna process kan påverkas genom samhälleliga insatser av olika slag. STU:s tek-nikupphandlingsstödjande ålgärder ulgör exempel på sådana insalser. Som jag lidigare redogjort för kompletteras STU:s insatser av andra samhälleliga åtgärder. Jag har beräknat medel för fortsatta insalser inom STU:s teknikupphandlingsprogram på en någol högre ambitionsnivå. Insatserna bör koncentreras på kommunal och landstingskommunal teknikupphandling. Jag har även beräknal visst utrymme för fortsatt arbele med s.k. obeslällda projekt. Teknikupphandling mellan förelag är i första hand en uppgift för Induslrifonden. Jag ålerkommer till delta vid min behandling av fondens verksamhel.

Under anslagsposlen Rymdverksamhet anvisas medel för viss nationell rymdverksamhel vid delegalionen för rymdverksamhel. Delegalionen föreslår bl.a. en ökning av resurserna för forskning och utveckling inom fjärtanalysområdel med I milj.kr. utöver pris-och löneomräkning. Statsrådet Ingvar Carlsson har lidigare i dag vid sin beräkning av medel för anslaget Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m. under åttonde huvudlileln tagit hänsyn lill behovel av ökade resurser inom delprogrammel Rymdforskning. Mot bakgrund av de myckel stora statliga satsningar på rymdverksamhel som i övrigt görs f.n., bl.a. genom Tele-X-projektet, anserjag inle alt ytterligare höjningar av ambitionsnivån inom andra delar av rymdverksamheten nu är motiverade. Jag har därför under

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 27

anslagsposten Rymdverksamhel beräknal medel för forlsall verksamhet i oförändrad omfattning.

Under anslagsposten Information.sförsörjningsverksamhel har medel beräknals för den del av verksamhelen vid delegationen för velenskaplig och leknisk informationsförsörjning som gäller leknisk forskning, utvecklingsarbete och viss serviceverksamhet inom området vetenskaplig och teknisk information och dokumentation. Delegalionen föreslår ökade insatser för att öka kunskapen bl.a. om uppbyggnad och utnyttjande av fakiadatabanker av olika slag saml för ulveckling av sök- och kommunikationssystem. Jag har under denna anslagsposl beräknat medel för fortsalt verksamhet på i slort sett oförändrad nivå.

Under anslagsposten Attachéverksamhet lämnas stöd lill Sveriges Teknisk-Vetenskapliga Attachéverksamhet (STATT). Huvuddelen av verksamhelen finansieras genom bidrag under detta anslag medan ålersloden finansieras genom uppdragsintäkter. STATT föreslär dels fortsatt bevakning vid de nuvarande älta attachékonioren, dels utvidgad bevakning i USA och Europa samt försöksvis vidgad bevakning i olika former i övriga världen. STATT framhåller även i sin plan atl del är viktigt all kunna göra särskilda insalser för alt slödja en viss bransch eller förelagsgrupp för atl höja dess lekniska kunskapsnivå eller stimulera lill leknikimporl. STATT föreslår därför alt ökade medel avdelas för denna form av specialbevakning.

För egen del vill jag anföra följande. STATT:s huvuduppgift är alt bevaka ny leknik, tekniska trender och kursändringar i de viktigaste industriländernas teknik- och forskningspolilik. STATT:s erfarenhel och kontaktnät är en fasl grund för forlsall ulbyggnad av del internationella bevak-ningsnälel. Jag har mol denna bakgrund beräknal medel för en ökad ambiiionsnivå vad gäller aitachéverksamhelen. Medel har bl. a. avsatts för hälftenfinansiering av en skogsindusiriteknisk attaché vid kontoret i Washington för bevakning av utvecklingen inom det skogsindustriella området i Nordamerika. Jag har därvid förutsatt atl skogsindustrin i Sverige svarar för den andra hälften av erforderlig finansiering.

För budgetåret 1983/84 har regeringen i likhel med tidigare budgetår av riksdagen bemyndigats att godkänna avlal och beslut rörande stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete m. m. som innebär åtaganden för flera budgetår. Sålunda har regeringen bemyndigats godkänna sådana avtal och beslut som inberäknal löpande avtal och beslut, innebär ålaganden om högst 280 milj.kr. för budgelårel 1984/85, 240 milj.kr. budgelåret 1985/86, 220 milj.kr. budgelårel 1986/87 och 170 milj.kr. budgelåret 1987/88. Med hänsyn lill alt jag har förordat en treårig ram för verksamhelen under detta anslag erfordras inget bemyndigande för de närmasle tre åren. Ett sådant bör däremot inhämtas för de därpå följande två åren för att möjliggöra en femårig planeringsperiod för STU. Jag förordar därför atl regeringen inhämlar riksdagens bemyndigande atl un-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 28

der budgelåret 1984/85 få falla beslut om slöd till nämnda ändamål som, inberäknal löpande avlal och beslut, innebär ålaganden om högsl 230 milj.kr. under budgelåret 1987/88 och 180 milj.kr. budgelårel 1988/89. Lämnas bemyndigande ankommer del på regeringen att meddela de närmare föreskrifter som behövs.

I likhet med vad som gäller för innevarande budgetår får STU placera sina medel räntebärande i riksgäldskontorel och därvid tillgodoräkna sig ränta på den del av anslaget som inte förbrukats. Hänsyn till den förvän-lade ränleeffekten har lagits vid beräkningen av anslagets storlek. Om STU genom god kassahållning lyckas öka ränteiillskotlel utöver del förväntade får STU disponera delta tillskott.

Somjag lidigare har nämnt beräknarjag alltså medelsbehovet för verksamhelen under delta anslag för budgetåret 1984/85 lill 678,9 milj.kr. Jag har samtidigt räknat med all STU kan fillgodogöra sig en ränleeffekt på 65.9 milj.kr. vid en anlagen räntesats av 13%. Jag har vidare beräknat förvaltningskostnader m. m. för STU:s verksamhet under detta anslag till 66,3 milj. kr. Del innebär, med hänsynslagande till alt förvaltningskostnaderna las upp under ett särskill anslag, att detta anslags storlek för budgetåret 1984/85 bör uppgå lill 546,7 milj.kr. Det ankommer på regeringen att faslställa räntesatsen.

Fla. Styrelsen för teknisk utveckling: Förvaltningskostnader

Nytt anslag (förslag) 66 272 000

Från anslaget bestrids kostnader för styrelsens för leknisk ulveckling förvallning och medelsfördelande verksamhel. Följande sammanställning ger en ekonomisk översiki av verksamhelen under della anslag (1000-lal kr.).

	1983/84 Budget	1984/85 Förslag
Kostnader
Förvaliningskoslnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader	65 280 (41000) 5 290	67 440 (42 219) 6565
Summa koslnader	70570	74005
Avgår flnansiering från annat anslag Medel frän anslaget Energiforskning	7 484	7733
Summa anslag	-	66272

Medel för att läcka denna nettokostnad har hillills anvisals över anslaget Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och ulveckling.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 29

F2. Styrelsen för teknisk utveckling: Drift av forskningsstationer

1982/83 Ulgift

1983/84 Anslag 1 000

1984/85 Förslag I 000

Under anslaget, som tas upp med formelll I 000 kr., redovisas kostnader och intäkler för drift och förvallning av forskningsstationer.

En forskningsstations uppgift är att ställa lämpliga forskningslokaler och därtill anknuten service till förfogande för mindre forskargrupper och instilul. Programmet omfattar f.n. endast forskningsstationen i Slockholm, vars drift handhas av en särskild stiftelse.

Jag förordar all anslaget tas upp med oförändrat I 000 kr. för budgetåret 1984/85.

F3. Styrelsen för teknisk utveckling: Utrustning

1982/83 Utgift ''13 411200 Reservation

198.3/84 Anslag 15 300 000

1984/85 Förslag 14 000 000

'- Disponerat 14 184000. " Odisponerat 675 000.

'17 585 311

Över anslaget anvisas medel för anskaffning av dyrare apparaler och inslrumenl för leknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete. Nyttjare av utrustning som har anskaffats med medel från anslaget belastas med koslnader för avskrivningar och förräntning. Medel motsvarande dessa kostnader omförs lill särskild inkomsttitel i statsbudgeten.

Följande sammanställning ger en ekonomisk översikt av verksamheten under delta anslag (1000-lal kr.).

	1982/83 Ulfall	1983/84 Budget	1984/85 Beräknar
			STU	Föredraganden
Kostnader	14184	16 200	18000	17 200
Avgår finansiering utöver anslag och ränteintäkter
Minskning av reservation	-416	_	_    ■'	_
Summa medelsbehov	14600	16200	18000	17 200
Avgår övrigt Ränteintäkter från riksgäldskontoret'*		900	1000	3 200
Summa anslag	14600	15300	17000	14000

Kalkylerad räntesats är statens avkastningsränla bå 1983/84, dvs 13%.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9   Industridepartementet 30

STU anser att utruslningsanslagel bör räknas upp enligt samma principer som STU:s projektanslag och föreslår att 18 milj.kr. tas upp under detta anslag för budgetåret 1984/85.

Jag vill i detta sammanhang understryka behovet av att STU samråder med andra berörda organ innan beslut om bidrag för finansiering av dyrbar utrustning tas. Regeringen har därför föreskrivit att STU skall ta kontakl med statens provningsanstalt innan stöd lämnas för anskaffning av dyrbar provningsutrustning. Härigenom kan onödiga utrustningsdubbleringar undvikas och ett bättre utnyttjande av befintliga resurser uppnås.

Den kunskapsuppbyggnad vid högskolan som STU stöder kräver som regel tillgång lill avancerad vetenskaplig utrustning. STU:s medel skall dock inte användas lill att finansiera uppbyggnaden av basresurser vid högskolan. Däremot skall kostnader för dyrbar specialutrustning med direkt koppling till genomförandel av STU-stödda projekl kunna bestridas från detta anslag.

I likhet med vad som gäller för STU:s medel under anslaget Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling, får STU placera sina medel under detta anslag räntebärande i riksgäldskontoret och därvid tillgodoräkna sig ränta på den del av anslaget som inte förbrukats. Hänsyn lill den beräknade ränteeffekten har tagits vid beräkningen av anslagets storiek. Om STU genom god kassahållning lyckas öka räntetillskottet utöver det förväntade får STU disponera detta tillskott.

För budgetåret 1984/85 beräknarjag ell medelsbehov av 17,2 milj.kr. under delta anslag för att anskaffa mer kostnadskrävande utrustning. Med en samtidigt beräknad ränteeffekt på 3,2 milj. kr. innebär detta att anslagets storiek för budgetåret 1984/85 bör uppgå till 14,0 milj. kr.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna vad jag förordat (s, 11-12) om vidgade former för styrelsens för teknisk utveckling stöd till teknisk forskning och utveckling,

2. till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling för budgetåret 1984/85 under tolfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 546700000 kr.,

3. till Styrelsen för teknisk utveckling: Förvaltningskostnader för budgetåret 1984/85 under tolfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 66272000 kr.,

4. till Styrelsen för teknisk utveckling: Drift av forskningsstationer för budgetåret 1984/85 under tolfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr.,

5. till Styrelsen för teknisk utveckling: Utrustning för budgetåret

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 31

1984/85 under tolfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 14000000 kr.,

6. medge att under budgetåren 1985/86-1986/87, 1466100000 kr. ulöver de medel som ej disponerats under budgetåret 1984/85 får användas för styrelsens för teknisk utveckling stöd till leknisk forskning och utveckling,

7. medge all under budgetåren 1985/86-1986/87, 36500000 kr. utöver de medel som ej disponerats under budgetåret 1984/85 får användas för styrelsens för teknisk utveckling stöd till finansiering av utrustning,

8. bemyndiga regeringen atl under budgetåret 1984/85, i enlighet med vad jag har anförl, ikläda staten ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete m. m. som, inberäknal löpande avtal och beslut, innebär åtaganden om högst 230000000 kr. under budgetåret 1987/88 och 180000000 kr. under budgetåret 1988/89.

4   Energiforskning 4.1 Inledning

Riksdagen beslutade år 1975 (prop. 1975:30 bil. 1. NU 30, rskr 202) att genomföra ett treårigt Huvudprogram Energiforskning. För huvudprogrammet fastställdes en ram om 366 milj. kr. Våren 1978 beslutade riksdagen om en förlängning av huvudprogrammel med tre år (prop. 1977/78:110, NU 68, rskr 341). För huvudprogrammet och med huvudprogrammel sammanhängade insatser fastställdes för perioden 1978/79- 1980/81 en lolal ram om 835 milj. kr.

Ell Iredje ireärsprogram för forskning och ulveckling på energiområdel beslutades av riksdagen våren 1981 (prop. 1980/81:90 bil. I, NU 60, rskr 381). En tolal ram om 1400 milj. kr. för peroiden 1981/82-1983/84 faslslälldes.

1 1984 års budgelproposilion (prop. 1983/84: 100 bil. 14 s. 138) har regeringen föreslagil riksdagen all i avvaktan på särskild proposition i ämnet för budgelåret 1984/85 till Energiforskning beräkna ell reservationsanslag av 1 000 kr. Jag tar i det följande upp frågan om ett nytt treårigt energiforskningsprogram och om anslag lill Energiforskning för budgetåret 1984/85.

Det nuvarande huvudprogrammet Energiforskning är indelal i sex program. Av dessa är programmen I -4 i sin tur uppdelade på delprogram. En utförlig redovisning av mål och medelsramar m. m. återfinns i prop. 1980/ 81:90(bil. 1 s. 457f.).

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet

32

Verksamma organ inom energiforskningsprogrammet är iransporiforsk-ningsdelegalionen (TFD), nalurvelenskapliga forskningsrådet (NFR). slatens råd för byggnadsforskning (BFR), energiforskningsnämnden (Efn), slyrelsen för teknisk ulveckling (STU), statens energiverk samt Studsvik Energiteknik AB.

Den våren 1981 beslulade fördelningen av medel på program och delprogram under perioden 1981/82-1983/84 framgår av följande sammanslällning (milj. kr.).

Huvudprogram f:nergiforskning

l%l/82-1983/84

Huvudprogram Energiforskning

1981/82-1983/84

Energianvändning i indu
striella processer m.m. 171

varav

3 rä. massa och papper (i5

Järn och stål ni. m. 61

Kemi- och livsmedels
industri m. m. 21
Jordbruk och trädgårds-

näring	11
Samhällels varuflöden	13
Energianvändning för
transporter och
samfärdsel	70
varav
Åtgärder i transportsy-
stemet	10
Användning av alterna-
tiva drivmedel	40
Alternativa driv-
system ni. m.	20
Energianvändning för
bebyggelse	2.6
varav
Solvärmeieknik	37
Värmepumpar	56
Varmelagring	92
Värmedistribution	34
Syslem- och genom-
förandefrågor	20
Effektivare energian-
vändning	17

4.   Energitillförsel	700
varav
Skogsbränslen-Torv	125
Energiodling	95
Branslcförädling	117
Förbränningsanlägg-
ningar	60
Vindenergi	1.50
Teknikbevakning	50
Tillförselsystein	13
Fusionsenergi	90
5.   Allmänna energisystem-
studier	25
6.   Energirelaterad
grundforskning	50
vaiav
NFR	24
SJU	10.5
Sludsvik Energitek-
nik AB	11.5
Fiirstärkning av tiögsko-
lornas basresurser inom
energitekniska anmes-
områden	4
Reserv tor senare fördelning	ll.l
Saniordning m. m. av huvud-
programmet	15
Summa för huvud-
programmet	1400

Slalens energiverk övertog den I juli 1983 ansvarel för de delar av programmet Energitillförsel som tidigare nämnden för energiproduklionsforskning (NE) ansvarat för.

Programansvar för programmen I -5 i enlighel med vad som har angivits i förordningen om statligt stöd lill energifo.-skning (SFS 1979:319) saml i prop. 1980/81: 90 (bil. 1 s. 518-520) och prop. 1982/83: 100 (bil. 14 s. 249-252) åvilar

STU belräffande program I. Energianvändning i industriella processer m.m. och program 2. Energianvändning för transporter och samfärdsel, delprogrammen Användning av alternativa drivmedel och Alternativa drivsystem m. m..

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet

33

_r

	y5 ■>
r ~		Energi-relateiad grimd-torskning
1 1	H c/)
L _	LL z

UJ UJ t2 "b >5  5  ;

U    y:   -

_h

\

		'f-
		LlJ
		_1
	1    u
ru	5i C OJ 'L2	D
		0
Ul   fu   >	LU ■::	Li,

E E

o

_r

BFR Statens rad byggnadsforskning	Energi-anviindning lor bebyggelse	3 Ll.
		Industriellt ut- veck-lings-arbete

7

STU Styrelsen för teknisk utveckling	/	Energianvändning i industriella processer ni. m.
	\

c

5

OJ

■o c

_L

=   y:   a>

Ht-

Energianv. för transporter och samfärdsel	Anv. av alt. driv-	medel och alt. drivsystem ni. m.
	Atgar-der i Irans-	port-systemet

y

<:=

r£E c .:.;

.—   rji •i? b

LlJ   M,

S.ä'

Si

Ils

3    Riksdagen 1983/84. I .saml. Nr 107. Bilaga 9

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 34

TFD beträffande program 2. Energianvändning för transporter och samfärdsel, delprogrammet Åtgärder i transportsystemet,

BFR I beträffande program 3. Energianvändning för bebyggelse,

slalens energiverk, beträffande program 4. Energitillförsel, delprogrammen Skogsbränslen-Torv, Energiodling, Bränsleförädling, Förbränningsanläggningar, Vindenergi och Tillförselsystem, saml

Efn beträffande program 4. Energitillförsel, delprogrammen Teknikbevakning och Fusionsenergi samt program 5. Allmänna energisyslemstu-dier.

Underiag för planering av energiforskningen efter den 30 juni 1984 har kommit in från programansvariga organ och moisvarande. I planeringsunderlaget redovisas fyra planeringsalternaliv där alternativ 1 avser snabb avveckling av det slalliga stödet, alternaliv 2 avser en med 10% per år reducerad nivå, allernaliv 3 betecknar oförändrad ambitionsnivå i förhållande till budgelåret 1983/84 och alternativ 4 en mot bakgrund av gällande energipolitiska rikllinjer avvägd forcering av insalserna. Delta material har remissbehandlats. Vidare har Efn med utgångspunkt i bl.a. detta planeringsunderiag redovisat sin syn pä vissa långsikliga och övergripande frågor och på avvägningen av de samlade statliga insatserna under treårsperioden 1984/85-1986/87. Efn har härvid givit sin syn på sammanslällningen av den statliga satsningen i tre alternativa ambilionsnivåer, benämnda minimi-, medel- och maximinivån. Även detta material har remissbehandlats.

Från programansvariga organ och motsvarande har kommit in anslagsframslällningar avseende budgetåret 1984/85. Dessa anslagsframställningar överensstämmer i huvudsak med planeringsunderlaget för ireårsperioden vad belräffar insatser under periodens första år.

En sammanfattning av nyss nämnda underlag och remissyttranden häröver bör fogas till prolokollel i della ärende som bilaga 9.4.

4.2 Föredragandens överväganden

4.2.1 Inledning

Ett centralt mäl för energipolitiken under 1980-lalet är all kraftigl minska oljeberoendel. Enligt riksdagens beslut skall ca 60% av energiförbrukningen år 1990 täckas med annat än olja jämförl med ca 30% år 1979. Vidare skall förutsättningar skapas för alt senast lill år 2010 avveckla kärnkraften. En successiv utveckling skall ske mol ett energisystem som i huvudsak baseras på varaktiga, helst förnybara och inhemska, energikällor med minsta möjliga miljöpåverkan. En effektiv energihushållning skall främjas.

De energipolitiska målen innebär atl vi efler 1980-talet till stor del måsle förlita oss på energikällor som i dag bara svarar för en obetydlig andel av vår energiförsörjning. För alt delta skall vara möjligl behövs belydande insalser på bl. a. leknisk forskning och utveckling.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 35

Oljekrisen i början av 1970-talet och den växande insikten om behovet av dels nyorientering av energiförsörjningssystemel, dels energihushållning ledde lill en kraftsamling pä forskning och utveckling inom energiområdel. Särskilda resurser avsattes till ett första energiforskningsprogram år 1975. Detta har följts av ytterligare två program på vardera tre år. Sammanlagt har därigenom från slalens sida ca 2600 milj. kr. salsals på energiforskning under nio är.

Energiforskningsprogrammel är emellertid bara en del i det omfallande stödprogram som numera finns för atl stimulera den lekniska ulvecklingen på energiområdel.

Ulanför energiforskningsprogrammel bedrivs sålunda statligt finansierade forsknings- och utvecklingsinsatser inom energiområdet även av slatens vatlenfallsverk och. när del gäller forskning om kärnsäkerhet, kärnkrafts-anknutet strålskydd och hanlering av radioaktivt avfall, av slalens kärn-kraflsinspeklion, slatens slrålskyddsinsliiul och nämnden för hantering av använl kärnbränsle. Till detta skall också läggas de betydande satsningar på utvecklingsarbete som tillverkningsindustrin, konsultföretag och andra grenar av näringslivel själva finansierar.

I flertalet industriländer bedrivs ett omfattande forsknings- och ulvecklingsarbete inom energiområdet, huvudsakligen i syfte att öka graden av självförsörjning med energi. Sveriges medverkan i internationellt forsknings- och utvecklingssamarbete pä energiområdet sker främst inom ramen för det internationella energiorganet (lEA) och i samarbele med de nordiska länderna. Dessulom dellar Sverige sedan år 1976 i den europeiska atomenergigemenskapens (Euratom) samarbetsprogram på fusionsenergiområdel. Härulöver förekommer på vissa områden bilateralt samarbele.

Vid sidan av energiforskningsprogrammel satsar slaten stora resurser på all åstadkomma marknadsintroduktion av ny leknik som kan ge minskal oljeberoende och bidra till ökade energibesparingar. Betydande slalliga insalser görs i form av t.ex. byggnadsforskning, slöd lill experimentbyggande saml informalion och ulbiidning m. m. i energifrågor.

Inom ramen för del slalliga slödet för åtgärder för att ersätta olja, m. m. (prop. 1983/84:62, NU 9, rskr 24) har för perioden den 1 januari 1984 t. o. m. den 30juni 1987 beräknals 1 650 milj. kr. för slöd lill oljeersällande ålgärder. Detta stöd skall medverka lill all ny leknik som minskar oljeberoendet introduceras på marknaden. För stöd till invesleringar inom energiområdet satsade slalen 500 milj. kr. år 1983 och för år 1984 finns vidare 450 milj. kr. För alt underlälta upphandling av ny teknik m. m. inom ramen för energiupphandlingsdelegationens (I 1982:07) ansvarsområde finns för åren 1983 och 1984 700 milj. kr.

Medlen inom energiforskningsprogrammet ulgör, tillsammans med de övriga slödformerna, sammanlaget omfallande resurser som barett inbördes samband och som gemensamt bidrar lill ulveckling av ny teknik inom

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 36

energiområdel. Denna salsning av samhälleliga medel är slörre än vad som har gjorts under någon tidigare period på detta område.

Samhällets insalser omfattar numera hela utvecklingskedjan, från grundforskning över scklorsforskning och tillämpad forskning till prototyp- och demonslrationsanläggningar och åtgärder för atl främja marknadsintroduktion och samordnad upphandling av ny eller nyutvecklad energiulrustning. Denna spännvidd av insalser ger goda förutsättningar för att resultaten frän forskningsarbelel snabbt skall finna en kommersiell lillämpning och för bedömningar av var i utvecklingskedjan, som insatserna fyller de största behoven och kan ge de bäsla effeklerna.

Förändringar har skell vad belräffar myndighetsorganisalionen inom energiområdel. Jag tänker här främst på bildandel av slalens energiverk den 1 juli 1983 som central statlig myndighel inom del energipolitiska området. Verket har bl.a. i uppgift all planera och ge stöd lill forskning och ulveckling inom energilillförselområdel. Även viss bevakning av frågor av mer långsiktigt inlresse som underlag för energiplanering ingår i verkets uppgifter. Arbetsuppgifterna är främsl inriklade mot energilillförselområdel, men omfatlar också vissa övergripande frågor vad gäller energianvändning; det senare bl.a. för alt få fram underlag för planering av energilillförsel och för initiativ vad avser energihushållning i olika samhällsseklorer. Till verkels uppgifter hör även att göra bedömningar av den långsikliga energiutvecklingen såväl nationellt som internationellt. Härulöver har slalens energiverk del huvudsakliga myndighetsansvaret för bl. a. oljeersällningsslöd och 1984 års investeringsprogram.

Det övergripande målel för insalserna inom huvudprogrammet Energiforskning har hittills varit atl främja utveckling av teknik som är av särskild vikl för den svenska energiförsörjningen och som kan leda till kommersielll utnyttjande på kort eller medellång sikl. Erfarenhelerna från tidigare programperioder visar all väsentliga framsteg i den avsedda riklningen har gjorts.

Enligl min mening bör insatserna inom energiforskningsprogrammel även fortsätlningsvis i huvudsak koncentreras lill sädana för vår energiförsörjning angelägna och fruktbara ulvecklingslinjer, som kan ge betydelsefulla bidrag till vår energiförsörjning redan på kort och medellång sikl.

Del är angeläget atl programmel därvid behåller sin inriklning på främsl tekniskt och naturvetenskapligt forsknings- och utvecklingsarbete. Jag kommer därför i det följande vid behandlingen av olika delprogram all lägga särskild vikl vid sådan verksamhel.

Samtidigt som mer marknadsnära insatser görs finns ett behov av långsiktiga salsningar på grundläggande forskning inom energiområdel. Dessa kan bidra till att på sikl öppna nya lovande utvecklingsmöjligheter. Jag vill här anknyta lill vad statsrådet Ingvar Carlsson i sin inledning anförde om behovet av en samverkan mellan den forskning som bedrivs med sektorsorganens stöd och forskningen vid våra högskolor. Vid min medelsberäk-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 37

ning har jag därför lagl slor vikl vid den långsikliga forskningen. Jag beräknar i linje med detta atl ca 30 tidsbegränsade forskartjänster på mellannivå kan inrältas. Inom en i övrigl minskad medelsram för energiforskningen tryggas således den långsikliga kunskapsuppbyggnaden. Härigenom bidrar energiforskningsprogrammel till all läcka kostnader för långsiklig kompetensuppbyggnad vid universitet och högskolor. Del bör vara en uppgift för slalens energiverk att lämna förslag på hur dessa Ijänsler kan fördelas mellan olika teknikområden och högskolor.

Forskning och ulvecklingsarbete för att kunna utnyttja sädana energikällor som ersätter olja och oljeprodukter bör få la i anspråk en huvuddel av resurserna inom programmet under den närmaste treårsperioden. Insatserna inom programmel bör även medverka lill förverkligandet av de övriga mer långsiktiga energipolitiska målen enligt 1981 ärs riksdagsbeslul (prop. 1980/81:90 bil. 1. NU 60, rskr 381). Inte minsl är det därvid väsentligt att fortsätta stödja insatser som är inriklade på att öka effektiviteten i energianvändningen.

Stor vikl bör enligl min mening fästas vid del industriella utvecklingsarbetet som drivkraft i den lekniska omdaningen av energisystemet. Induslrins engagemang och insalser inom del energitekniska områdel bör kunna ge betydande bidrag till den industriella förnyelsen i landel. Verksamhelen inom energiforskningsprogrammel bör därför i ökande utsträckning läggas upp sä alt industriella och andra inlressenler successivt kan ta över ansvarel för att driva utvecklingen vidare. Efn redovisar i sitt uppdrag olika vägar all åstadkomma delta, bl. a. genom s. k. utvecklingsupphandling och teknikupphandling. De olika former av statligl slöd till inlroduklion av ny leknik som, enligt vad jag nyss har redovisat, numera finns tillgängliga bör kunna underlätta en sådan utveckling.

Den goda tillgången på elektricitet som vi sannolikt kommer atl ha under några år framåt är belydelsefull både för induslrins utveckling och konkurrenskraft och för möjligheterna alt till en låg kostnad värma bostäder. På kort sikt bör därför den elektricitet som finns tillgänglig nyttiggöras, vilket kan bidra till all slärka den svenska ekonomin. Detta får emellertid inte binda handlingsmöjligheterna på lång sikt. Samtidigt som denna tillgång på elektricitet nyttiggörs i samhället måste forlsalla insatser göras för alt effektivisera elanvändningen. Såväl inom t.ex. processindustrin som i hushållen är forlfarande effektivitetsvinster möjliga. För att underiätta avvecklingen av kärnkraften och för alt klara den långsiktiga energiförsörjningen måste energisystemet göras fiexibelt och omställningsbart..

Genom insalserna inom huvudprogram Energiforskning kan den svenska industrin öka sin kompelens och konkurrensförmåga. Därmed bidrar programmel till alt de slora möjligheterna till export av energiulrustning kommer de svenska företagen till del. Genom insatserna inom programmet ulvecklas teknik och utrustning som även kan komma till nytta i många länder som har svära energiförsörjningsproblem. Därigenom kan program-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 38

met även bidra lill alt främja arbelel med atl förverkliga de biständspolitiska målen.

När slulel av den pågående programperioden nu närmar sig är del enligl min mening angeläget all på nyll överväga i vilka former energiforskningen bör bedrivas och vilken ambiiionsnivå som är lämplig. Genom energiforskningsprogrammel har ny teknik kunnat utvecklas och introduceras. I fiera fall har lekniken kommil lill ett stadium av kommersiell mognad och står inför en marknadsintroduktion. Del har också blivit möjligl atl i vissa fall värdera vilka ulvecklingslinjer som är fruktbara och som kan få belydelse för energiförsörjningen på kort och medellång sikt. Della bör givetvis påverka programmets fortsatta uppläggning. Vidare har, somjag redan har nämnt, nya slödformer tillkommit och organsaiionen på området förändrats.

Således kan t.ex. diskuteras om tiden är mogen att genomföra en uppdelning av energiforskningsprogrammel och om en integrering med annan forskning hos andra organ bör ske. Förslag med sådan inriktning har belysts av programorganen. £/« anser därvid atl perioden 1984/85-1986/87 bör utnyttjas för all förbereda inordning av vissa områden inom energiforskningen i andra forskningsprogram eller älgärdsprogram. Slalens energiverk framhåller för sin del atl energiforskningsprogrammets struktur med uppdelningen på bl.a. energianvändning inom induslri, bebyggelse och transporter samt på energitillförsel liksom ansvarsfördelningen mellan de programansvariga organen har hisioriska orsaker. Ell viktigt syfle var atl snabbt få i gång verksamhel på dessa olika områden. Både programstrukturen och ansvarsfördelningen bör emellertid enligl energiverkel nu ses över. Ingenjörsvelenskapsakademien (IVA) anser det rikligl atl nu förbereda en upplösning av del sammanhållna energiforskningsprogrammel senast i och med ulgången av näsla planeringsperiod, dvs. efter budgelårel 1986/87. Försvarels forskningsanstalt (FOA) anser alt man på sikt bör finansiera delar av del nuvarande programmet inom andra energi-eller induslripoliliska älgärdsprogram.

Enligt min mening finns del fördelar med atl ytterligare en tid bedriva energiforskningen inom ell sammanhållel huvudprogram. På sikl anserjag emellertid atl del är lämpligt all i ökad ulsträckning sträva mot en integrering av insalserna med övrig verksamhel inom resp. teknikområden eller motsvarande vid programansvariga organ.

För alt nå den sammankoppling som är önskvärd från effektivitetssynpunkt mellan teknikutveckling inom olika områden förordar jag all slalens energiverk fr.o.m. ingången av den nya treårsperioden ges vissa övergripande uppgifter i fråga om forsknings- och utvecklingsverksamheten inom huvudprogrammel, med undanlag av den forskning som sker inom ramen för delprogrammet Energirelaterad grundforskning. De nya uppgifterna bör omfalla även viss forskning om energianvändning och -hushållning. Fortsättningsvis bör därmed en ökad samordning ske mellan insalserna på

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 39

tillförsel- resp. användningssidan. Energiverkel bör här ha ell ansvar för alt inilialiv tas till insatser på båda dessa områden.

Huvudprogrammet bör delas in i programmen Energianvändning för industriella processer m.m.. Energianvändning för transporter och samfärdsel. Energianvändning för bebyggelse, Energilillförsel saml Övrig långsiklig forskning och grundforskning. Till programmel Övrig långsiktig forskning och grundforskning hänför jag för den kommande ireårsperioden programmen Allmänna energisyslemsludier och Energirelaterad grundforskning.

Inom vissa delprogram har ulvecklingen numera hunnil så långl all en närmare anknytning till introduktionsfrämjande ålgärder bör ske. Viss forskning och ulveckling inom programmel Energianvändning för bebyggelse bör mol denna bakgrund i fortsättningen hänföras lill programmel Energitillförsel och i samband härmed byta huvudman. Jag avser, efler samråd med chefen för bostadsdepartementet, att återkomma lill regeringen med förslag om att berörda myndigheter skall få i uppdrag atl under våren 1984 dels belysa vilka organisatoriska förändringar som med anledning härav behöver ske och hur de kan genomföras, dels ulforma förslag till syslem för samråd vid beredning och beslut i projekl som rör teknikområden och utvecklingsverksamhel där båda myndighelerna är verksamma.

Som statsrådet Hellström föreslagil lidigare denna dag kommer Sveriges deltagande i EG:s fusionsforskningsprogram alt föras till ett nytt anslag under utrikesdepartementets huvudtitel benämnt Forskningssamarbete med EG. Inom energiforskningsprogrammet kvarstår därefter endasl sådan fusionsforskning som är av grundforskningskaraktär och som bedrivs i Sverige. Jag förordar därför efter samråd med statsrådet Ingvar Carlsson atl NFR övertar del ansvar för fusionsenergiprogrammel som Efn nu har.

I frågor om viss programsammanhållande verksamhet, utrednings- och utvärderingsverksamhet och långsiklig teknikbevakning liksom i fråga om programmel Allmänna energisystemstudier ligger ansvarel på Efn. Med lanke på den stora vikl dessa verksamheter har för atl underbygga såväl forsknings- och utvecklingsplaneringen som den energipolitiska planeringen i stort anserjag att en närmare anknytning än f. n. av dessa bör ske lill de cenlrala energipolitiska uppgifter som numera ligger på statens energiverk. Jag anser också atl det är väsentligt att slärka de mer långsikliga funktionerna inom energiverkel liksom verkels övergripande och samordnande myndighetsroll inom energisekiorn. Della är icke minsl vikligl med tanke på behovet av en stark myndighel uppbyggd för atl driva det energipolitiska arbelel vidare efler den omprövning av rikllinjerna som förestår år 1985.

Jag förordar mol denna bakgrund alt Efn från den 1 juli 1984 förs samman med statens energiverk. Efn upphör därmed som särskild myndighet. Den organisationslösning som regeringen därvid avseratt tillämpa för att undvika onödiga störningar i pågående verksamheter och bevara upp-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 40

byggd kompetens är alt resurser t. v. samlat förs lill en forskningsenhet inom verkets avdelning för frågor om bl.a. energianvändning, analyser och prognoser. Energiverkel bör därefter överväga hur det långsiktiga arbetet på det för verksamhelen bäsla sättet kan utformas och utvecklas inom verket inkl. överväga om något eller några inslag i Efn:s nuvarande verksamhet har sådan karakiär alt de hör närmare hemma hos någol annal organ. Del ankommer på regeringen all fastställa den närmare organisationen av energiverkel.

Ulöver vad jag nu har anfört vill jag erinra om del angelägna i atl de resultat som nås inom energiforskningsprogrammel görs allmänl tillgängliga. Jag anser all stor uppmärksamhet bör ägnas ål alt ge avnämare och de potentiella avnämarna löpande såväl allmän som mer specialiserad informalion om verksamhet och resultat inom de olika programmen..Detta bör ingå som en normal del i de programansvariga organens uppgifter.

Under innevarande Ireårsperiod har till regeringens förfogande stått en vid programperiodens ingång ofördelad reserv inom huvudprogrammet. Reserven har i huvudsak använts för stöd lill störte utvecklings- och försöksprojekt m.m., som vid programperiodens början inle kunde kostnadsberäknas eller lidsbestämmas med erforderlig noggrannhet. Erfarenheterna av denna ordning har varil positiva. Det har bl.a. möjliggjort en viktig flexibilitet i resursfördelningen inom huvudprogrammet och visat sig vara strategiskt betydelsefull. Jag anser alt del bör vara värdefulll all även under näsla treårsperiod ha en t. v. ofördelad reserv. Jag har i mina medelsberäkningar reserverat 63 milj. kr. inom den lotala medelsramen för en sådan reserv. Del bör ankomma på regeringen all besluta hur dessa medel skall användas.

Åtskilliga tekniker som hittills har finansierals inom energiforskningsprogrammet bör under nästa treårsperiod nå prototyp- och demonslra-tionsstadiei och därigenom närma sig kommersiell introduktion. Tillverkningsindustrin, värme- och kraflproduklionsintressena saml energianvändarna inom olika samhällssektorer bör kunna ta ett successivt större ansvar för alt .införa och vidareulveckla den teknik som har kommit fram. Härigenom kan en ökad effektivitet uppnås när del gäller all nå de energi-politiska målen.

Som.jag tidigare anförde är det sammanlagda slödet till ulveckling och introduktion av ny teknik inom energiområdel myckel omfallande och energiforskningen utgör endast en del därav. Jag har för den kommande perioden beräknat en viss minskning av slödel lill energiforskning. Detta ulgör emellertid totalt sett inle en lägre ambitionsnivå när del gäller statens salsning på forskning och ulveckling i samhället. Tvärtom krävs alt vi försäkrar oss om en god kvalitet på grundforskningen om vi på lång sikl skall klara all hälla en god kvalitet på den tillämpningsinriklade forskningen och utvecklingsarbetet både vid högskolor och i induslrin. Jag vill därför underslryka alt den minskning av resurserna som föreslås ske inom

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 41

ramen för energiforskningsprogrammet dels skall ses mot bakgrund av de stora insalser som totalt sett görs inom energisekiorn, dels skall betraktas ulifrån behovel av alt skapa utrymme för mer långsiktiga satsningar inom den grundläggande forskningen ulanför huvudprogram Energiforskning.

Av mig beräknade medel för slöd till forskning och utveckling m.m. inom energiområdel under budgetåret 1984/85 och för perioden 1984/85-1986/87 framgår av följande sammanslällning (milj. kr.).

Vid min medelsberäkning harjag inte medräknat kostnader för deltagande i del europeiska fusionssamarbetet. Medel härför har slalsrådel Hellström beräknat över anslaget Forskningssamarbete med EG.

1984/85	1984/85
	1986/87
83.5	228.0
28.7	96.0
48.1	118.5
207.5	568.5
34.9	117.5
18.8	63.0

Huvudprogram Energiforskning

1. Energianvändning i industriella processer m.m.

2. Energianvändning för transporter och samfärdsel

3. Energianvändning för bebyggelse

4. Energitillförsel

5. Övrig långsiktig forskning och grundforskning
Reserv för senare fördelning
Summa för huvudprogrammet 421,5 1191,5

Jag kommer i del följande all ange preciserade mål för verksamhelen inom olika program och delprogram. 1 mina medelsberäkningar inkluderar jag därvid koslnaderna dels för sådana informationsåtgärder som sammanhänger med ulvecklingsverksamhelen inom de olika programmen, dels för administrationen av dessa. Inom energiforskningsprogrammets ram bör under löpande ireärsprogram finnas ett ulrymme för en successiv omprövning och precisering av programmet i dess olika delar. Delta gör del möjligt all la hånsyn till förändrade omständigheter och lill resultaten frän utvärderingar som pågår vad gäller några delprogram. Det,ankommer pä regeringen att vid riksdagens bifall till del förslag om medelsram somjag nyss har redovisat, besluta om den närmare fördelningen av medel mellan olika program och delar därav liksom om den närmare programindelningen. Jag vill underslryka all de medelsbehov som anges för program och vissa delprogram för hela ireårsperioden får ses som preliminära beräkningar och all jusleringar och omfördelningar kan komma atl aktualiseras mol bakgrund av erfarenheler och underlag som successivl kommer fram under programperioden.

Med utgångspunkl i vad jag nu har anfört har jag för Huvudprogram Energiforskning beräknal en medelsram om sammanlagt I 191.5 milj. kr. för treårsperioden 1984/85-1986/87, varav för budgetåret 1984/85 421.5 milj. kr. Jag kommer i det följande att föreslå att medlen anvisas under reservationsanslaget E 12. Energiforskning. Behållning av tidigare anvisade medel till Huvudprogram Energiforskning bör föras upp som ingående reservation pä anslaget.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 42

Jag har vid min beräkning av medelsbehovet för de olika programmen inberäknal förvaltningskostnader vid programorganen. Vid min beräkning av medel för programmet Energilillförsel har jag lagil hänsyn lill atl Efn från den 1 juli 1984 har föreslagils föras samman med statens energiverk.

Jag har inom ramen för den ofördelade.reserven även inberäknat medel för de extra koslnader som i ett övergångsskede kan föranledas av de av mig föreslagna förändringarna i myndighetsorganisation och programansvar.

Jag övergår nu till alt närmare behandla de olika programmen.

4.2.2 Energianvändning i industriella processer

Som chefen för induslrideparlementel tidigare har redogjort för lämnar STU slöd till leknisk forskning och ulveckling som finansieras från anslagen Slyrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och ulveckling och Styrelsen för leknisk utveckling: Utrustning. Därutöver lämnar STU slöd till forsknings- och utvecklingsarbete inom energiområdel inom ramen för anslaget Energiforskning. Jag kommer i del följande atl redogöra för della program.

Under innevarande treårsperiod är STU ansvarig för forskning och utveckling, med särskild tonvikt pä komponent- och processidan, inom programmel Energianvändning i industriella processer m.m. Programmel omfallar f. n. delprogrammen Trä, massa och papper. Järn och slål m. m.. Kemi- och livsmedelsindustri m.m.. Jordbruk och trädgårdsnäring samt Samhällets varuflöden.

För den kommande treårsperioden föreslår STU alt programmel Energianvändning i industriella processer m.m. förändras till atl omfatta delprogrammen Massa och papper. Järn och stål samt Gemensamma energitekniker. Vid sidan av programmel föresläs dessulom alt särskilda medel bör ställas till förfogande för större försöksanläggningar.

Skälen för den föreslagna nya programstrukturen anges av STU bl.a. vara atl den nuvarande, huvudsakligen branschinriklade, delprogram-strukturen inom programmet Energianvändning i industriella processer m. m. har visat sig fungera väl vad avser genomförande av forsknings- och utvecklingssatsningar inom de två största branscherna, massa- och pappersindustri saml järn- och stålindustri. Däremoi har del visal sig all vid genomförandet av insatser inom övriga delprogram endasl en relativt svag koppling lill branschstrukturen har kunnal konstaleras. Kopplingen mellan likartade tekniker och processer, oavsett bransch, har visat sig mer intressant än branschstrukturen för planeringen av forskningsinsatser. Vidare finns belydande likheter mellan dessa delprogram och STU:s del av programmel Energianvändning för bebyggelse vad avser delprogrammen Sol-värmeteknik, Värmepumpar, Värmelagring, Värmedistribulion m. m. saml Effektivare energianvändning, Ell ytterligare skäl för den föreslagna nya

m.m.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 43

programstrukturen är att tyngdpunkten inom det nya delprogrammet avses utgöras av industriellt utvecklingsarbete. Ell mål för delprogrammet är all salsningar skall kunna göras även i slutet av utvecklingskedjan, närmare marknaden. Samtidigt nås fördelen att en närmare samordning mellan STU:s insatser inom energiforskningsprogrammel och STU:s övriga verksamhet därmed kan förberedas.

Efn har i sitt yttrande framfört synpunkler på STU:s programstruktur främsl belräffande anknytningen till de energipolitiska målen samt möjligheterna till uivärdering. Efn påpekar alt STU:s huvudförslag innebär alt en mängd insalser med olika syften förs samman i delprogrammet Gemensamma energitekniker och att della kommer att ställa ökade krav pä STU:s handläggning vad avser insatsernas energi- och branschrelevans. Under förutsättning att bl.a. detta kan uppfyllas har Efn inga erinringar mot en programstruktur enligt STU:s huvudförslag.

Remissinstanserna har lämnai det redovisade förslagel ulan erinran. Enligt NFR är slora delar av STU:s energiforskningsprogram mycket väl utarbetade med välgrundade förslag till förändringar. IVA lillslyrker den föreslagna programstrukturen men framhåller också all STU:s slöd inte enbart bör vara inriktat på komponenter utan även måste beakta systemaspekter. Även Sveriges industriförbund och Jernkontoret finner förslaget lill ny delprogramindelning väl förankrat.

För egen del vill jag anföra följande.

Från induslrins, jordbrukets och trädgårdsnäringens synpunkt bör målet för ulvecklingsarbete som berör energianvändning i allmänhet vara alt uppnå låga sammanlagda kostnader vid rådande eller väntade marknadspriser för resursinsatser i produktionen, varav energikostnaderna utgör en viktig del. Mol denna bakgrund är det angeläget alt insalserna inom programmel Energianvändning i industriella processer m. m. planeras och genomförs i nära konlakl med annan verksamhet för ulveckling av industrins och de andra näringsgrenarnas produktionsmetoder. Särskild vikt fäster jag vid ett nära samarbele mellan verksamhelen inom programmel och övrigt stöd till leknisk utveckling som administreras av STU. Det är vidare väsenlligl att verksamhelen bedrivs i nära konlakl med industrin, såväl den utrustningsiillverkande induslrin som de branscher som skall utnyttja de energitekniska nyheterna i sina processer.

Inom jordbruket har oljeberoendel genom den fortgående mekaniseringen kommit att bli stort. Detta gäller i hög grad för de motordrivna jordbruksredskapen men även för utrustning för t. ex. klimathållning och torkning. Inom trädgårdsnäringen är kostnaderna för uppvärmning av växthus mycket kännbara. Del är därför väsenlligl att även inom dessa områden utveckla teknik som möjliggör resurshushållning och minskad oljeanvändning.

Målet för programmet bör mot denna bakgrund vara all främja och komplettera energiteknisk kompetensuppbyggnad och ulvecklingsverk-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 44

samhet inom industrin saml jordbruket och trädgårdsnäringen, så att tekniska möjligheter till effektivare energianvändning snabbare kan utnyttjas. Insatserna bör koncenlreras mol områden med belydande energisparmöj-ligheter där resullal kan nås redan på kort och medellång sikl. Därvid bör särskilt eflerslrävas ersällning och sparande av olja. Energiforskningsstöd bör alltså inle längre sällas in på områden där marknadskrafterna ulgör tillräcklig drivkraft för önskvärd utveckling eller där andra slödformer, som verkar senare i utvecklingskedjan, kan bedömas få bättre effekt. Del bör ankomma på STU att i samråd med bl. a. slalens energiverk och BFR kontinuerligt bevaka att inle dubblering sker eller alt angelägna ändamål blir utan slöd på grund av oklarheter i avgränsningar mellan stödformer.

Delprogrammet Massa och papper bör enligl STU bildas frän det nuvarande delprogrammet Trä, massa och papper. Delprogrammet Trä, massa och papper omfatlar under innevarande programperiod insatser rörande bl.a. Mekanisk och lermisk avvatlning av massa och papper. Mekanisk fiberfriläggning och målning, Kemikalieålervinning med anslutande energi-generering. Kemisk fibertViläggning och blekning av massa. Styrning och reglering samt Övrig skogsindustri innefattande skivindustri och sågverk. För den kommande Ireårsperioden föreslår STU alt insatser avseende skivindustri och sågverk görs inom ramen för det nya delprogrammet Gemensamma energitekniker.

Efn släller sig positiv till STU:s förslag inom delprogrammel men påpekar att insalser för alt effektivisera elanvändningen bör priorileras starkare än i STU:s underiag. Remissinstanserna har lämnat STU:s förslag ulan erinran.

För egen del anserjag all verksamhelen inom delprogrammet Massa och papper för den kommande ireårsperioden bör bedrivas huvudsakligen i enlighel med STU:s förslag. Målel för insalserna bör vara atl slödja leknisk ulveckling som gör det möjligl all med effeklivi utnyttjande av vedråvaran minska eller ersätta användningen av ulifrån tillförd energi, främsl olja och el saml genom effeklivisering och internt spillvärmeutnyiljande minska nettokostnaden för energi i tillverkningen. Verksamhelen bör i första hand koncentreras på lovande ulvecklingslinjer inom massa- och pappersbranschen. Betydelsefulla insalsområden inom delprogrammet anserjag i likhet med STU vara Mekanisk och lermisk avvatlning av massa och papper saml Kemikalieålervinning med anslutande energigenerering.

Delprogrammet Järn och stål bör enligl STU bildas från moisvarande delprogram som under innevarande programperiod omfattar insatser rörande bl.a. Råjärns- och järnsvamplillverkning, Gjutning och ytbehandling, Värmning, Energiålervinning, Slålframslällning och Plastisk bearbelning. STU föreslår all insalser avseende verkstadsindustrin därvid förs till del nya delprogrammet Gemensamma energitekniker. Ett nytt insatsområde benämnt Kortare produktionsvägar lill färdiga produkter föresläs införas genom en uppdelning av det nuvarande insatsområdet Gjutning och ytbehandling.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 45

Efn ställer sig i huvudsak posiliv lill STU:s förslag inom delprogrammet. Remissinstanserna har lämnai STU:s förslag ulan erinran.

För egen del anserjag all verksamheten inom delprogrammel Järn och slål bör bedrivas huvudsakligen i enlighel med STU:s förslag. Målet för insalserna bör vara alt slödja ulvecklingsinsalser för all genom effeklivisering av energiutnyttjandel och genom oljeersättning bidra till god energiekonomi och därmed motverka höjda produktionskostnader saml minska branschens oljeberoende. Betydelsefulla insatsområden inom delprogrammel anserjag i likhet med STU vara energiåtervinning, värmning, gjutning och ytbehandling samt råjärns- och järnsvampslillverkning.

Delprogrammet Gemensamma energitekniker föreslås av STU nybildas för ireårsperioden 1984/85-1986/87. Till del nya delprogrammel hänför STU följande delar av nuvarande program och delprogram.

Från programmet Energianvändning i industriella processer m. m. delprogrammen Kemi- och livsmedelsindustri m.m.. Jordbruk och Trädgårdsnäring, Samhällels varuflöden.

Från delprogrammet Trä. massa och papper insalser avseende skivindustri och sågverk.

Från delprogrammel Järn och stål m.m. vissa insalser avseende verkstadsindustrin.

De senare ändringarna medför vissa ändringar i delprogrambenämningarna.

Till del nya delprogrammel hänför STU vidare en mindre del av insalserna avseende förbränning inom STU:s del av programmel Energianvändning för transporter och samfärdsel saml STU:s del av programmet Energianvändning för bebyggelse omfattande stöd lill industriellt utvecklingsarbete och innovalionsinriklade projekl. Efn anser all tyngdpunkten för delprogrammel Gemensamma energitekniker bör vara industriellt utvecklingsarbete med tillverkningsindustrin som den huvudsakliga målgruppen. Det är dock enligl Efn angeläget all den nya programstrukturen inte leder till atl de bebyggelseinriklade forsknings- och utvecklingsprojekten får svårare alt konkurrera om STU:s medel än de processinriklade. Remissinstanserna har lämnat STU:s förslag utan erinran.

För egen del anserjag all målet för delprogrammel Gemensamma energitekniker i enlighel med STU:s förslag bör vara atl inom insatsområdena värmeöverföring, separation, förbränning m.m. effektivisera energianvändningen och minska oljeberoendet. Tyngdpunkten för delprogrammet anserjag bör vara industriellt utvecklingsarbete med tillverkningsindustrin som den huvudsakliga målgruppen. Åven insalser rörande bebyggelsein-riktal forsknings- och utveckingsarbete är dock betydelsefulla. Jag anser vidare alt insatserna inom Energianvändning för bebyggelse, somjag senare återkommer lill. under den kommande ireårsperioden renodlat bör inriktas på frågor om bebyggelsens energianvändning. Detta innebär atl jag anser att STU:s del av detta program omfattande stöd lill industriellt

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 46

utvecklingsarbete och innovalionsinriklade projekt, som har föreslagits i planeringsunderlaget, bör föras lill programmel Energianvändning i industriella processer m. m.

Vad avser medelsbehovel för störte försöksanläggningar och försöksverksamheter har STU föreslagil, vid sidan av sina förslag lill forsknings-och ulvecklingsinsalser inom programmet Energianvändning i industriella processer m. m., atl STU i en reserv för senare fördelning inom Huvudprogram Energiforskning 1984/85-1986/87 får räkna med atl kunna beviljas ylleriigare 110 milj. kr. för bidrag till sådana anläggningar. Jag har vid min beräkning av medel för programmet Energianvändning i industriella processer m. m. inkluderat ett begränsat belopp för sådana slörre försöksanläggningar och försöksverksamheter. Därutöver kan regeringen bevilja medel ur den t. v. ofördelade reserven.

Inom programmel Energianvändning i industriella processer m.m. beräknarjag alt insalserna behöver uppgå lill sammanlagt 228 milj. kr. för treårsperioden 1984/85-1986/87, varav för budgelårel 1984/85 83,5 milj. kr.

4.2.3 Energianvändning för transporter och samfärdsel

Programmel Energianvändning för transporter och samfärdsel omfattar under innevarande treårsperiod insatser rörande den direkta energianvändningen för transporter och samfärdsel. Programmet är indelal i delprogrammel Ålgärder i transportsystemet, för vilkel TFD har programansvar, och delprogrammen Användning av alternativa drivmedel och Alternativa drivsystem m. m. för vilka STU ansvarar. Som chefen för kommunikationsdepartementet lidigare redogjort för föreslås atl TFD förs lill den nya myndigheten transporlforskningsberedningen (TFB) den 1 juli 1984. TFB övertar därvid ansvarel för de delar av programmel Energianvändning för transporter och samfärdsel som TFD f. n. ansvarar för.

Inom delprogrammet Åtgärder i transportsystemet har insatser under perioden 1981/82—1983/84 gjorts av TFD inom områdena kunskapsuppbyggnad, ransonering av drivmedel, energi-bebyggelse-transporler, vägtransporter, sjöfarl samt flyglransporter.

För treårsperioden 1984/85-1986/87 föreslår TFD au verksamheten skall bedrivas på en oförändrad ambitionsnivå. Enligt TFD:s mening har delprogrammet Åtgärder i transportsystemet för närvarande en förhållandevis väl avvägd storlek, ca 10 milj. kr. för en ireårsperiod, både med hänsyn till de forskningsresurser som står till buds och med tanke på den begränsade kapacitet som finns för att ta del av och i praktiken tillämpa många av de forskningsresultat som kommer fram. Denna begränsade mottagningskapacitet finns enligl TFD såväl hos statlig och kommunal förvaltning som i enskild verksamhet.

Efn gör bedömningen vad beträffar delprogrammet Åtgärder i transport-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 47

systemet att området har belydelse för möjligheterna atl utforma en på sikl väl fungerande energipolitik och alt områdel i medelnivån bör stödjas på ungefär nuvarande ambiiionsnivå.

Remissinstanserna har huvudsakligen uttalat sig positivt om programmets allmänna uppläggning. Statens vägverk påpekar att vägsektorn nästan hell måsle förlila sig på slalliga insatser för forsknings- och utvecklingsarbete. Statens väg- och trafikinstitut framför uppfattningen att det även fortsättningsvis krävs resurser för insatser inom områdel transportsystem-energi. Transportrådet framhåller att ett bibehållande av nuvarande ambiiionsnivå är önskvärt och sannolikt nödvändigl för att de uppställda energisparmålen skall kunna nås. Statens energiverk för inle fram någon erinran mot delprogrammets mål eller innehåll men anser alt del bör integreras i TFD:s eller transportrådels ordinarie verksamhet.

För egen del vill jag framhålla atl transporter och samfärdsel är en sektor i samhällel som i hög grad är oljeberoende och känslig för störningar i oljeimporten. Somjag har framhållit i andra sammanhang, t. ex. i samband med förslag lill riksdagen om fortsall slöd för åtgärder för all ersätta olja, m.m. samt för investeringar inom energiområdel (prop. 1983/84:62 s. 42) måste insatser på atl få fram och introducera alternativa drivmedel och nya motorer, drivsystem etc. priorileras. Vad gäller delprogrammel Åtgärder i transportsystemet bör målel för insalserna således vara att bidra lill att minska oljeberoendet inom transportsektorn, saml att - i syfte att få underlag för ålgärder på statlig, kommunal och enskild nivä - dels vinna ökad kunskap om hur transportsystemens utformning påverkar drivme-delsförbi"ukningen och sårbarheten vid slörningar i drivmedelstillförseln, dels sludera möjliga förändringar i transportsystemet. Jag delar energiverkets uppfallning atl verksamhelen inom delprogrammel successivl bör integreras med den ordinarie verksamhelen.

Under innevarande ireårsperiod har insalser inom programmet Energianvändning för transport och samfärdsel gjorts av STU inom de två delprogrammen Användning av alternativa drivmedel och Alternativa drivsystem m.m. För treårsperioden 1984/85-1986/87 föreslår STU att verksamheten skall bedrivas inom ett sammanlagl delprogram Energianvändning i fordon och beslå av en drivmiedelslinje och en drivsystemlinje. Jämförl med nuvarande period innebär förslagel enligl STU främst att drivmedels- och drivsysteminsatserna koordineras, varvid dessulom hänsyn tas till det kompletta fordonets egenskaper, vidare att en mer diversifierad salsning ulförs på drivmedel inkl. petroleumbaserade sådana saml alt insalser sker på drivsystem.

Vid sidan härav sker forsknings- och utvecklingsinsatser rörande alternativa drivmedel inom programmet Energitillförsel. Till skillnad därifrån är STU:s verksamhet främsl inriklad pä insalser rörande den direkta energianvändningen för transporter och samfärdsel.

Efn tillstyrker STU:s förslag till ell sammanslaget delprogram Energian-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 48

vändning i fordon, eftersom de två områdena drivmedel och drivsystem är så starkt kopplade lill varandra.

Remissinstanserna har i allmänhet lämnat de förslag som har framförts i planeringsunderlaget utan erinran. Transportrådet vill framhålla det angelägna i atl delprogrammen Åtgärder i transportsystemet. Användning av alternativa drivmedel och Alternativa drivsystem m. m. koordineras väl mellan de programorgan som hanterar de olika anslagen. Statens energiverk anför att den verksamhet som rör energianvändningen i fordon och som STU har ansvar för bör integreras i STU:s övriga program.

För egen del anser jag att verksamhelen skall bedrivas inom ell sammanslaget delprogram Energianvändning i fordon i enlighel med STU:s förslag. Insatser inom ett sådant delprogram är motiverade bl. a. som komplettering till den svenska bilindustrins egna ulvecklingsprogram. Jag finner även atl utvecklingsarbete bör bedrivas i nära samarbete med mo-lorfabrikanterna för alt påskynda utvecklingen av motorer som kan drivas med alkoholer. Målet för delprogrammet bör mot denna bakgrund vara att genom slöd till forskning och utvecklingsarbete undanröja tekniska hinder för och osäkerheter vid introduktion av främsl alkoholdrivmedel. Genom bevakning av den tekniska utvecklingen i andra länder och vissl inhemskt utvecklingsarbete bör vidare en kunskapsbas skapas för utveckling av drivmedel som skiljer sig från dagens huvudtyper och förenar högre effektivitet eller flexibilitet vid drivmedelsutnylljande med goda miljöegenskaper. Inriklningen bör därvid vara att sludera främst alternativa förbränningsmotorer, elektrokemiska system och avancerade batterier. Jag återkommer i anslutning till delprogrammel Bränsleförädling till insatser rörande produklion av alternativa drivmedel.

Inom programmet Energianvändning för iransporler och samfärdsel beräknarjag mot denna bakgrund att insalserna behöver uppgå lill sammanlagt 96 milj. kr. för den kommande treårsperioden 1984/85-1986/87, varav för budgetåret 1984/85 28,7 milj. kr. För delprogrammel Åtgärder i transportsystemet beräknarjag att insatserna bör uppgå lill ca 10 milj. kr. för treårsperioden 1984/85-1986/87. För delprogrammet Energianvändning i fordon har jag beräknal all insalserna bör uppgå till ca 85 milj. kr. för ireårsperioden 1984/85-1986/87.

4.2.4 Energianvändning för bebyggelse

Programmel Energianvändning för bebyggelse omfattar under innevarande treårsperiod forsknings- och ulvecklingsinsalser avseende den direkta energianvändningen, främsl för uppvärmning, i bebyggelse av olika slag. Programmel är indelal i området Forskning och utveckling, för vilkel BFR har programansvar, och Induslrielll utvecklingsarbete m.m. där verksamhet bedrivs av STU. Inom områdel Forskning och utveckling är verksamheten uppdelad på de fem delprogrammen Solvärmeieknik, Vär-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 49

mepumpar. Värmelagring, Värmedistribulion m. m. saml System- och ge-nomförandefrägor. Inom STU:s område Induslrielll utvecklingsarbete m. m. är verksamhelen f. n. uppdelad på de fem delprogrammen Solvärmeteknik, Värmepumpar, Värmelagring. Värmedistribulion m.m. och Effektivare energianvändning.

Somjag nyss har anfört bör STU:s del av programmel Energianvändning för bebyggelse under den kommande treårsperioden hänföras lill delprogrammet Gemensamma energitekniker inom programmel Energianvändning i industriella processer m.m. Jag kommer därför beträffande programmet Energianvändning för bebyggelse i fortsättningen atl behandla enbart den verksamhel för vilken BFR har programansvar.

Vid sidan av insatser inom Huvudprogram Energiforskning lämnar BFR inom ramen för sin ordinarie byggnadsforskningsverksamhet även slöd lill forskning och ulveckling rörande bl.a. energisparande i byggnader. Nära samordnad med insatserna inom programmet är den från anslag under bostadsdepartementets huvudlilel finansierade forskningsinriktade experimentbyggnadsverksamhet som BFR bedriver. Chefen för bostadsdepartementet har tidigare denna dag redovisat förslag belräffande denna verksamhel (bil. 8).

För den kommande treårsperioden föreslår BFR alt programmet Energianvändning för bebyggelse skall omfatta delprogrammen Solvärmeieknik, Värmepumpar, Naturvärme, Värmelagring. Värmedistribution. Genomförandefrågor samt Sysiemieknik. Jämförl med innevarande programperiod innebär BFR:s förslag att delprogrammet Syslem- och genomförandefrågor delas i två nya delprogram. Systemteknik resp. Genomförandefrågor, och att delprogrammet Energilagring delas i ell delprogram Värmelagring och ett delprogram Naturvärme. BFR anför att en forcering av delprogrammen Geomförandefrågor och Systemteknik nu bör ske med anledning av all flera tekniker har nått ett införandeskede.

Efn anser atl de förändringar av programstrukturen som BFR föreslär är ändamålsenliga. Remissinstanserna har i huvudsak lämnat förslagel lill programindelning utan erinran. STU påtalar dock i sill remissyllrande en överlappning mellan de olika programorganens ansvarsområden inom bl. a. områdena värmepumpar saml latent- och termokemisk energilagring. Åven statens energiverk framför liknande synpunkter och anser att ansvarsfördelningen mellan BFR och energiverkel bör övervägas.

För egen del anserjag atl till programmel Energianvändning för bebyggelse bör hänföras forsknings- och utvecklingsinsatser avseende bebyggelsens ulformning, drift och underhåll i relalion lill den direkta energianvändningen för främsl uppvärmning. Jag anser all målel för programmel bör vara atl genom leknisk forskning och utveckling bidra till att minska energianvändningen i bebyggelse. Programmet bör omfalla insatser inom delprogrammen Solvärmeteknik, Värmepumpar, Nalurvärme, Värmelagring, Värmedistribulion saml System- och genomförandefrågor. 4    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 107. Bilaga 9

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 50

Insatserna inom programmet bör under den kommande ireårsperioden mer renodlat inriktas på frågor om bebyggelsens energianvändning, med särskild betoning på sådana leknikområden som har anknytning till BFR:s verksamhet inom byggnads- och anläggningsleknisk forskning och utveckling. Della innebär dels, som jag nyss har anfört, att vissa frågor som hillills har tillhört detta program i fortsättningen bör hänföras till delprogrammet Gemensamma energitekniker inom programmel Energianvändning i industriella processer m.m., dels atl jag nu förordar en i vissa avseenden ändrad ansvarsfördelning mellan BFR och statens energiverk. Den ändrade fördelningen motiveras av atl vissa programelemenl inom de nämnda delprogrammen är slarkl orienterade mot energilillförsel i slörre skala. De bör därför föras samman med likartad verksamhet inom programmet Energilillförsel, för vilket energiverket numera har programansvarel. BFR:s verksamhet vad gäller energitillförsel bör fortsättningsvis sikta mol bostads- och byggnadsanknulna lillämpningar, anläggningslek-niska problem och liknande saml leknik som syftar till atl i enskilda byggnader och i små värmesystem utnyttja lågvärdiga naturiiga energikällor som ett sätt att öka effektiviteten i användningen av olja, el och andra mer högvärdiga energikällor. Mol denna bakgrund förordar jag alt ansvaret för vissa insalser inom delprogrammen Solvärmeieknik, Värmepumpar, Värmelagring och Värmedislribulion förs från BFR lill slalens energiverk.

Jag har lagil hänsyn lill den förändrade ansvarsfördelningen vid min beräkning av medel för resp. program. Jag har därför inom programmel Energitillförsel som energiverket svarar för beräknat medel för dessa verksamheler. Vissa projekl som nu ligger nära sin avslutning bör av praktiska skäl slulföras av BFR. Del bör ankomma på regeringen att besluta om de jusleringar som krävs inom delprogrammen för atl uppnå detta.

I fråga om de organisatoriska konsekvenserna av omfördelningen kommer jag, somjag nyss har nämnl, att i samråd med chefen för bostadsdeparlemenlel återkomma till regeringen. Jag går nu över till atl behandla delprogrammen.

Delprogrammet Solvärmeteknik omfattar under innevarande programperiod insalser för ulveckling av solvärme för byggnadsuppvärmning, lappvattenberedning samt fjärrvärme och gruppcentraler. Forskning kring beräkningsmodeller, solstrålning, provningsmetoder, åldringsegenskaper etc. ingår också. För den kommande treårsperioden föreslår BFR alt delprogrammel Solvärmeieknik skall innefatta programelemenlen solvärme för byggnadsuppvärmning, solvärme för lappvattenberedning och solvärme för fjärrvärme och gruppcentraler.

Efn pekar pä all en uivärdering av solvärmeområdel pågår och föreslår att ylleriigare insatser inom området därför bör anslå. Flera av remissinstanserna framför synpunkler på BFR:s förslag avseende delprogrammet Solvärmeieknik. STU pekar på all en kostnadssänkning på solvärmesystemen krävs för all nå ett med el konkurrenskraftigt pris. Statens energiverk

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 51

betonar all i enlighet med en allmän syn på energiforskningsprogrammets fortsatta ulveckling bör insalserna när del gäller solvärme inriktas pä stöd lill industrins utvecklingsarbete och på slöd lill prototyp- och demonslrationsanläggningar. I samband därmed kan anslaget enligt energiverket skäras ned. Statens planverk anser alt solvärmeanläggningar i direkt anslutning lill planerade fjärrvärmesyslem förtjänar slöd för utförande och uivärdering. Svenska kraftverksföreningen anser att de delar av solvärmeområdel där man redan nu kan konstatera alt energibidraget blir litet bör kunna beskäras ylleriigare eller hell ulgå.

För egen del anserjag atl insalser för ulveckling av solvärmeieknik är angelägna som ett led i utvecklingen mot ell energiförsörjningssystem som så långl möjligt är grundat på förnybara och inhemska energikällor. Jag anser dock i likhet med flera remissinstanser att insatserna bör vara återhållsamma vad beträffar projekt av typen systeminriktat utvecklingsarbete inom della delprogram bl.a. därför alt sådana satsningar inte lorde följas av något nämnvärt industriellt utvecklingsarbete.

Somjag tidigare har anförl anserjag all vissa insatser rörande solvärme i fortsättningen bör höra hemma inom programmel Energilillförsel. Till programmel Energitillförsel för jag således insatser för fjärrvärmeproduktion och slora system, medan jag till programmet Energianvändning för bebyggelse hänför de insatser som i första hand är anknutna till byggnaderna och energianvändarna.

Delprogrammet Värmepumpar omfattar under innevarande programperiod värmepumpsleknik, inkl. de värmeupptagande systemen, för alla lillämpningar som avser bebyggelsens värmeförsörjning. För den kommande treårsperioden föreslår BFR atl delprogrammet Värmepumpar skall innefatta programelemenlen systemutveckling, avancerade värmepumpar och absorplionsvärmepumpar. Jämförl med nuvarande programstruktur har absorplionsvärmepumpar flyttals från delprogrammel Värmelagring lill delprogrammet Värmepumpar. BFR har i allernaliv oförändrad nivä prioriterat delprogrammet Värmepumpar högt.

Efn anser all pä en medelnivå bör slöd successivl irappas ned vad belräffar de ulvecklingslinjer som är på väg all kommersialiseras. Härvid förutsätts all tillverkarna av värmepumpar lar ansvar för del forlsalla arbetet på atl utveckla syslem med eldrivna värmepumpar.

Remissinstanserna har lämnat de förslag som framförts i planeringsunderlaget i huvudsak ulan erinran. Några remissinslanser har dock pekat pä vikten av all omgivningspåverkan sluderas i samband med värmepumpstekniken. Statens energiverk menar att insatserna när det gäller värmepumpar nu bör inriktas på stöd lill induslrins utvecklingsarbete och på slöd till prototyp- och demonstrationsanläggningar. Anslagen under Huvudprogram Energiforskning kan därmed skäras ned. Även statens planverk anser all slödel kan Irappas ned i takt med den ökade kommersialiseringen.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 52

För egen del vill jag inledningsvis framhålla att värmepumpstekniken tack vare de insalser som har gjorts på bl.a. forskning och utveckling under senare år har blivit en belydelsefull och ekonomisk leknik för att minska oljeberoendet inom uppvärmningsseklorn. Åven i fortsättningen bör det beroende på den goda oljeersättningseffekten vara angeläget all stödja värmepumpsleknik för uppvärmning av bebyggelse så att den når tillräcklig mognad för introduktion på bred front. Jag anser dock i likhet med flera remissinstanser att det statliga stödet inom ramen för energiforskningsprogrammel bör minskas i lakl med alt lekniken blir kommersiellt tillgänglig. Målel för delprogrammet bör vara all utvärdera och slödja ulvecklingen av sådana värmepumpsyslem som är nära introduktionsske-del och alt bidra lill ulveckling av nya lyper av värmepumpar. Av vikl är vidare atl klargöra i vilka tillämpningar och under vilka förutsättningar som värmepumpar av olika sloriek och av lika typ kan ge påtagliga energibesparingar.

Som jag nyss har anfört bör vissa insalser rörande värmepumpar föras lill programmet Energitillförsel. Som grundprincip bör gälla att till programmel Energitillförsel hänförs de insatser rörande värmepumpar vars tillämpning främst kan bedömas ske i större syslem och till programmet Energianvändning för bebyggelse hänförs ulveckling av sådan leknik och sådana system som är anknutna lill bebyggelsens egenskaper. Del är givetvis varken möjligl eller nödvändigt atl dra en stark gräns mellan dessa områden; en väl fungerande samverkan mellan de båda programansvariga organen får förutsättas säkerställa alt dubbelarbete inle sker resp. atl ingel område av belydelse försummas.

BFR föreslår för den kommande treårsperioden ett nytt delprogram. Naturvärme. Detta skall enligl BFR innefatta programelemenlen yljord-värmesystem, ytvatlenvärmesystem, grundvattenvärmesystem, bergvär-mesyslem, uteluflvärmesyslem och geolermi. Jämförl med nuvarande programstruktur har värmeulvinning ur mark, vallen m.m. flyttats från delprogrammet Värmelagring till del föreslagna nya delprogrammet. Efn framför uppfattningen atl programelemenlel geolermi inte bör ingå i BRF:s delprogram Nalurvärme. Stöd med anknylning till geolermi bör enligl Efn även fortsätlningsvis begränsas till främst ulveckling i samband med värmepumpstillämpningar. Remissinstanserna har inle anfört allvarliga invändningar mot förslagel. Några remissinslanser, t.ex. NFR och slalens planverk, har pekal på vikten av områdel geolermi.

För egen del anserjag i likhet med BFR all ett nytt delprogram Nalurvärme bör inrällas. Til delprogrammel hänför jag insalser inom områdena ytjordvärme, yivaltenvärme, grundvattenvärme, bergvärme och ulelufl-värme. Vad belräffar de av BFR föreslagna insatserna inom Geolermi anserjag alt verksamheten även i fortsättningen bör hänföras lill delprogrammel Teknikbevakning inom programmel Energitillförsel.

Målet för delprogrammel Nalurvärme bör vara alt klarlägga förutsätt-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 53

ningarna för användningen av nalurliga värmekällor och all utvärdera anläggningar i drifl i syfle atl verifiera leknik, ekonomi, tillförlitlighet, leknisk livslängd och miljöegenskaper.

Delprogrammel Värmelagring omfatlar insalser rörande värmelagring i samband med bebyggelsens värmeförsörjning. Under innevarande programperiod har insatser gjorts inom områdena värmelagring i vattenmagasin och mark och inom värmeutvinning i mark, vatten och luft. För den kommande treårsperioden föreslår BFR all delprogrammet Värmelagring skall innefatta programelementen Lagring i vatten. Lagring i mark. Lagring i akviferer. Lagring i latenta syslem och Termokemisk energilagring. Jämfört med nuvarande programstruktur föreslås delprogrammet Värmelagring delas upp i de tvä delprogrammen Värmelagring och Naturvärme. Vidare har absorplionsvärmepumpar flyttats till delprogrammel Värmepumpar.

Efn anser alt de justeringar av programstrukturen som BFR föreslår är ändamålsenliga. Några av remissinstanserna framhåller den stora potential som värmelagring har. STU har för området termokemisk energilagring föreslagit alt insatserna i första hand sker inom programmet Energirelaterad grundforskning. Statens energiverk anför att insatserna när det gäller värmelagring bör inriklas på stöd lill induslrins utvecklingsarbete och på slöd till prototyp- och demonstrationsanläggningar. Verket anser vidare att forskningsanslagen därvid kan skäras ned.

För egen del anserjag atl till delprogrammet Värmelagring bör hänföras insatser rörande värmelagring i samband med bebyggelsens värmeförsörjning. Till delprogrammet hänför jag sådana insatser belräffande värmelagring som är av anläggnings- och byggnadsteknisk karaktär samt sådan leknisk ulveckling som avser korttidslagring för värmeförsörjning i småhus och mindre, användarstyrda distributionssystem. Målet för delprogrammel bör vara all slödja utveckling för några av de mesl intressanta lagrings-koncepten och utveckling av härför erforderlig slyr- och reglerteknik. Della innebär alt till delprogrammet bör för den kommande treårsperioden hänföras insalser inom områdena lagring i vatten och mark saml termokemisk värmelagring. I fråga om de planerade insalserna inom bl. a. termokemisk värmelagring räknar jag med att BFR och STU samordnar sina resp. insatser. Insatser för lagring i grundvatlenmagasin och akviferer hänför jag lill delprogrammel Fjärrvärme och värmeeffektivisering inom programmel Energitillförsel.

Delprogrammet Värmedistribulion omfattar under innevarande programperiod yttre syslem för vattenburen värmedistribulion samt de sy-slemtekniska aspekterna på distributionssystemens uppbyggnad och drifl. För den kommande Ireårsperioden föreslår BFR alt delprogrammel Värmedistribution skall omfatta programelementen Fjärrvärme och kraftvärme, Gruppceniralleknik, Inre distributionssystem samt Naturgas för byggnadsuppvärmning. Jämfört med nuvarande programstruktur innebär

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 54

BFR:s förslag all lill delprogrammel Värmedistribulion förs programelementen Inre distributionssystem och Nalurgas för byggnadsuppvärmning.

Efn är tveksam lill om programelemenlel Nalurgas för byggnadsuppvärmning bör ingå i delprogrammel Värmedislribulion. Remissinstanserna har i allmänhel inga invändningar mot BFR:s förslag. Statens energiverk framhåller att insatserna när del gäller värmedislribulion bör inriktas på stöd till industrins utvecklingsarbete och på stöd lill prototyp- och demonstrationsanläggningar. Forskningsanslagen kan därvid enligt energiverket skäras ned. Bosladsstyrelsen framhåller atl frågan om avvägning mellan storskalig fjärrvärme och lokala energikällor bör ägnas ökad uppmärksamhet varvid även förlusterna i distributionsnäten bör beaklas. Svenska gasföreningen anser all nalurgas för byggnadsuppvärmning bör ingå i programmel.

För egen del villjag inledningsvis erinra om alt en kraftig ulbyggnad av fjärrvärme f. n. planeras och genomförs i Sverige. Utbyggnaden innebär energipolitiska fördelar genom all den möjliggör dels en ökad användning av importerade och inhemska fasta bränslen, dels förberedelser för en framtida kraftvärmeproduktion. Betydande insalser för atl utveckla vär-medistribulionsmeloder är angelägna redan i ett kort tidsperspektiv med hänsyn till de slora ekonomiska bindningar som görs i uppvärmningssystem. Det är här av vikl atl påpeka att de värmedistribulionsmeioder som stöds skall vara effektiva och flexibla saml resurssnåla i sig. Insatser rörande värmedislribulion bedrivs f. n. även vid slalens energiverk och jag anser del därför lämpligl all området fjärrvärme och krafivärme hänförs lill energiverket.

Till delprogrammel Värmedislribulion hänför jag mol denna bakgrund för den kommande treårsperioden insatser rörande gruppcentralteknik och inre distributionssystem. Några särskilda insalser på nalurgas för byggnadsuppvärmning harjag inte ansett erforderliga inom forskningsprogrammet under den nu föreslående ireårsperioden bl. a. därför att STU i sitt planeringsunderlag har anförl all där upptagna medel för delområdena värmeöverföring och förbränning bedömts räcka lill även för naturgaspro-jekl. Målet för delprogrammet bör vara att utveckla syslem och teknik som förbättrar förulsältningarna i bebyggelsen all införa kollektiva värmeför-sörjningssyslem saml alt ulveckla tekniker och syslem för införande av lokala energikällor i anslulning lill gruppcentraler som ell sätt all öka effektiviteten i utnyttjande av olja etc.

Delprogrammet Genomförandefrågor ingår under innevarande programperiod i delprogrammel Syslem- och genomförandefrågor. För den kommande treårsperioden föreslår BFR all del nya delprogrammel Genomförandefrågor skall omfalla forskning rörande kommunal energiplanering, institutionella hinder, markanvändning, förvaltningsfrågor, marknadsutveckling för ny energileknik saml uivärdering. Jämfört med nuva-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9   Industridepartementet 55

rande programstruktur innebär BFR:s förslag alt ett nytl delprogram inrättas. BFR anger vidare all en forcering av delprogrammel bör ske med anledning av att flera tekniker har nätt ett införandeskede. Vad beträffar delprogrammel har BFR framfört uppfattningen all en god samordning och koordinering fordras med Efn:s program Allmänna energisyslemsludier och med verksamheten med kommunal energiplanering vid slatens energiverk. BFR anser dock detta vara väl förberett och inte leda till oklarheter eller problem.

Efn anser alt inom delprogrammet Genomförandefrågor är det inle fullt klart att all verksamhet bör stödjas via energiforskningsprogrammel. När del gäller frågor om t.ex. institutionella hinder och marknadsutveckling anser Efn atl även statens energiverk, slalens planverk m.fi. bör bedriva viss forskningsinriklad utredningsverksamhet.

För egen del anserjag att delprogrammet Genomförandefrågor även för den kommande ireårsperioden bör ingå i delprogrammet System- och genomförandefrågor. Målel för delprogrammel vad belräffar genomförandefrågor bör vara alt klarlägga sambandel mellan markanvändning och planering av bebyggelse och ny energileknik samt atl ge kunskap om sambandet mellan förvallning och ekonomi för ny energileknik, främst frågor om skötsel, underhåll och leknisk livslängd. Jag delar Efn:s uppfattning att verksamhet avseende marknadsutveckling och introduktion hör närmare hemma inom energiverkets, planverkets och andra myndigheters ordinarie verksamhet, liksom inom näringslivels verksamhet. Vad beträffar insatser och forskning rörande kommunal energiplanering räknar jag med all ytterligare underlag för bedömningar av forskningsinsatser kommer fram senare i år som ett resullal av Efns utvärderingsarbete. Utvärdering bör normalt ske i anslulning lill de projekt och programelemenl som skall utvärderas. För övergripande utvärderingsarbeten inom huvudprogrammet bör medel finnas tillgängliga inom den t.v. odisponerade reserv som avses stå till regeringens förfogande.

Delprogrammel Systemteknik ingår under innevarande programperiod i delprogrammel Syslem- och genomförandefrågor. För den kommande Ireårsperioden föreslår BFR alt ett nytt delprogram Systemteknik skall omfalla övergripande sludier av makroenergisystem, basdata och underlag för uivärdering, krafibalanser i elkraftsystemet, projeklering av experimentanläggningar för systeminriktat utvecklingsarbete saml uivärdering av anläggningar.

Efn påpekar atl för den fortsatta förändringen av energisystemet har framför allt kommunerna en viktig roll genom sin energiplanering och utbyggnad av fjärrvärme m. m. Utan särskild slöd har emellertid kommunernas inlresse all pröva nya lösningar varil lågt och staten har således en uppgift när del gäller att få nya systemlösningar utvecklade, utprovade och demonstrerade.

Flera remissinslanser har framfört synpunkter på delprogrammel Sy-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 56

stemteknik. Statens geotekniska institut delar BFR:s förslag vad avser principerna rörande systeminriktat utvecklingsarbete i samarbele med induslrin och nyttjare för atl etablera nya tekniska system på marknaden. Statens institut för byggnadsforskning anger att systemfrågor, kommunens roll och möjligheter i samband med genomförandet av energisparplaner osv. behandlas myckel summariskt i BFR:s förslag. STU ställer sig tveksam till BFR:s planerade insatser inom området systemfrågor och anser atl ytteriigare medel för att effeklivisera verksamheten inte erfordras. Statens energiverk anser alt anslaget lill insalser på systemteknik kan skäras ned.

För egen del anserjag att insalser på systemteknik även för den kommande treårsperioden bör ingå i delprogrammet System- och genomförandefrågor. Insatserna bör koncenlreras hårt och i första hand avse all ge kunskapsmässigl underlag för alt bedöma dels hur nya lekniska komponenter kan sättas samman lill uppvärmningssystem i olika typer av bebyggelse, dels vilka förutsättningarna är för alt införa nya system i olika delar av landel.

För programmet Energianvändning för bebyggelse förordar jag att insatserna bestäms till 118,5 milj. kr. för treårsperioden 1984/85-1986/87 varav för budgetåret 1984/85 48,1 milj. kr.

4.2.5 Energitillförsel

Programmet Energitillförsel omfatlar forskning och utveckling om utvinning av energi från energiråvaror och energikällor i naturen samt omvandling av energin lill energibärare såsom el, hetvatten osv. samt distribution/ överföring av energibärare.

Innevarande programperiod ingår i programmel Energilillförsel följande delprogram: Skogs- och lorvbränslen. Energiodling, Bränsleförädling, Förbränningsanläggningar, Vindenergi, Tillförselsystem, Teknikbevakning och Fusionsenergi.

När statens energiverk påbörjade sin verksamhel den 1 juli 1983 upphörde nämnden för energiproduktionsforskning (NE). Dess uppgift inklusive ansvaret för programmel Energilillförsel fördes över lill slalens energiverk med undantag av delprogrammen Teknikbevakning och Fusionsenergi som fördes till Efn. Planeringsunderiagel för perioden 1984/85-1986/87 har vad beträffar programmel Energitillförsel utarbetats av NE respektive Efn.

NE har föreslagit följande indelning i delprogram: Skogsbränslen, Torv-bränslen, Energiodlingsbränslen, Bränsleförädling, Förbränningsanläggningar av. Vindenergi, Elproduklionsleknik och Tillförselsystem. 1 förhållande till innevarande program för energiforskning har delprogrammet för Elproduktionsteknik tillkommit. Vidare har det tidigare delprogrammel Skogs- och lorvbränslen delats i två separata delprogram. Efn har inkommit med förslag vad avser Teknikbevakning och Fusionsenergi.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 57

NE föreslår alt målel för programmet Energitillförsel liksom tidigare bör vara all ulveckla leknik och all klarlägga förulsältningarna för varaktiga, helst förnybara och inhemska energikällor som kan ge bidrag till energiförsörjningen på kort och medellång sikl.

NE:s förslag inrymmer omfallande insalser för oljeersällning och en jämfört med innevarande forskningsprogram slörre betoning av direkta tekniklillämpningar i form av slöd till ulveckling av maskiner samt experiment- och försöksanläggningar.

Vid sidan av sina uppgifter inom energiforskningsprogrammel ansvarar energiverkel för del statliga slödel för alt ersätta olja, m. m. Inom ramen för detta stöd lämnas stöd till bl.a. prototyp- och demonslrationsanläggningar. Därigenom kan en snabb marknadsintroduktion uppnäs av verksamhel som har fått stöd inom ramen för energiforskningsprogrammel.

För alt uppnå en kraftig minskning av oljeberoendel och för atl skapa förutsättningar för all avveckla kärnkraften krävs att energikällor, som i dag används endasl marginellt eller inte alls ökar i användning. Kunskapen om utnyttjande av dessa energikällor är i många fall liten. Energiforskningsprogrammet har här en viklig roll för atl förbättra kunskapsnivån och utveckla den teknik som behövs för ett utökat utnyttjande av i första hand inhemska bränslen. Ansträngningar bör också göras för atl fördjupa de biologiska kunskaperna om biobränslena inför produklion och användning i stor skala av dessa.

För skogsbränslen och torv och andra allernaliv lill olja som i ökande utsträckning blir tillgängliga råder i varierande grad osäkerhet belräffande faktorer som tillgänglighet, teknisk genomförbarhet, kostnader, hälso- och miljöeffekter samt andra bieffekter. Ett viktigt syfte med energiforskningsinsatserna är atl klarlägga dessa faktorer. Under de hittillsvarande programperioderna har ett omfallande arbete påbörjats inom ramen för energiforskningsprogrammel för atl dels klarlägga nämnda faklorer, dels utveckla leknik.

Riksdagen har nyligen beslulal (prop. 1983/84:28, SkU 9, rskr 96) om rikllinjer för energibeskattningen. Beslutet innebär bl.a. atl inhemska bränslen från den 1 januari 1984 har befriats från mervärdeskatt och undantagils från förmånsbeskaltning.

Riksdagen har ocksä beslutat om ålgärder för alt ersätta olja. m. m. och om investeringar inom energiområdel underår 1984 (prop. 1983/84:62. NU 9, rskr 124). Jag framhöll vid min anmälan av den senare proposilionen det angelägna i att slöd lämnas lill projekl som avser samordnad ulveckling av t.ex. de olika leden i bränslekedjan från ulvinning lill förbränning. För inhemska bränslen och energiformer skapas härigenom en naluriig marknad samt incitament atl utveckla nya produktionsmetoder och nya produkler. I propositionen angav jag vidare all avgränsningar mot det statliga energiforskningsprogrammet skulle bestämmas ulifrån hur långt i utvecklingsskedet en viss leknik har kommil. Stödel för oljeersällande ålgärder

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 58

inriktas på investeringar i teknik som kommer atl få belydelse för atl minska oljeberoendel fram lill år 1990 och de närmaste åren därefter. Från energiforskningsprogrammet bör däremot stöd lämnas till utveckling av teknik som befinner sig i ett sä tidigt stadium atl detta krav inte uppfylls. En nära samverkan mellan stödsystemen är angelägen för atl inle låsningar och hinder i det tekniska utvecklingsarbetet ska uppslå. Genom all ansvaret nu är samlat inom en myndighel har förutsättningarna förbättrats för en sådan samverkan.

Remissinstanserna har i regel inget alt invända mol NE:s förslag. Vad beträffar målet för programmel anser domänverket atl del bör markeras all priorileringar skall göras av varaktiga, helst förnybara och inhemska energikällor. Domänverket biiräder i övrigl NE:s syn att del tidigare målet för programmet Energitillförsel bör kvarstå och förordar en insats på oförändrad nivå. Vad beträffar de olika delprogrammen förordar Lantbrukarnas Riksförbunden kraftigare insats inom områdena skogsbränslen, lorvbränslen, energiskog och energigrödor, medan Svenska Kraftverksföreningen anser att koltekniken bör ha en större plals i tillförselprogrammet.

För egen del anserjag att målel för programmel Energilillförsel liksom hittills bör vara atl utveckla teknik och att klarlägga förulsällningar för varaktiga, helst förnybara och inhemska energikällor, som kan ge bidrag till energiförsörjningen på kort och medellång sikl.

NE har, som jag nyss har nämnl. föreslagil en förändrad indelning i delprogram. Jag kan i stort sett ansluta mig lill NE:s förslag och förordar att programmet indelas i följande delprogram: Skogsbränslen, Torvbräns-len. Energiodlingsbränslen, Bränsleförädling, Förbränningsanläggningar, Vindenergi och Elproduklionsleknik. Del nuvarande delprogrammet Till-förselsyslem bör däremot inte längre redovisas som ett separat delprogram. Jag kommer i det följande alt redovisa all della delprogram bör integreras med övrig forsknings- och utredningsverksamhet inom energiverkel. Till programmet Energilillförsel för jag liksom tidigare delprogrammet Teknikbevakning. Till detta senare delprogram för jag inte längre bevakningsområdel Ny kärnleknik. Jag föreslår istället all detta område förs lill programmet Övrig långsiklig och grundläggande forskning. Delprogrammel Fusionsenergi upphör atl vara ett eget delprogram. Inom programmet Övrig långsikfig och grundläggande forskning harjag beräknal vissa medel vad avser den svenska grundforskningen inom fusionsenergiområdet. Jag ålerkommer med en närmare redogörelse för förändringarna under 4.2.6.2 Fusionsenergi.

Till programmel Energilillförsel för jag även delar av det nuvarande programmet Energianvändning för bebyggelse. Del gäller den del av delprogrammel Solvärmeieknik som avser Fjärrvärme och delar av delprogrammel Värmepumpar. Även de delar av delprogrammel Värmelagring som avser Grundvatlenmagasin och Akviferer bör ingå i programmet Energilillförsel. Från delprogrammet Värmedistribulion för jag pä samma

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 59

sätt de delar som avser Fjärtvärme och Kraft värme. Nämnda delar av programmet Energianvändning för bebyggelse för jag till ell nytt delprogram somjag föreslår får namnei Fjärrvärme och värmeeffektivisering. Jag har också räknat med att ansvaret för området Semigeotermi i det av BFR föreslagna delprogrammet Naturvärme samordnas med den verksamhel som bedrivs inom delprogrammet Teknikbevakning. Ansvaret för det nya delprogrammet Fjärrvärme och värmeeffektivisering bör ligga på slalens energiverk. Jag tar upp dessa förändringar vid min behandling av respektive delprogram.

Under perioden 1984/85-1986/87 bör verksamheten inom programmet Energilillförsel inriktas företrädesvis mol ålgärder som kan medverka lill atl klargöra förutsättningarna för ett ökat utnyttjande av inhemska helst förnybara energikällor. Här kommer de planerade utvärderingarna av gjorda insalser på vindenergi och energiodling alt ulgöra ett underlag för beslut om fortsatta insatser inom dessa delprogram. Del är angelägel att insatserna inom programmel Energilillförsel nu, i slörre utsträckning inriklas mol ulveckling av maskiner, utrustningar och förbränningsanläggningar, som kan medverka lill en snabbare inlroduklion av de inhemska bränslena. I detta sammanhang vill jag liksom NE betona behovel av atl även ta fram ny leknik för elproduktion. 1 insalserna på atl ulveckla bränslen som kan ersätta olja harjag lagl särskild vikl vid insalser som gäller alternativa drivmedel. Jag vill även betona betydelsen av ett nära samarbele mellan slatens energiverk och naturvårdsverket i frågor om forskning om miljöeffekter vid utvinning och användning av energi.

Inledningsvis redogjorde jag för min allmänna syn på inriktning och dimensionering av del kommande forskningsprogrammet för energiområdet. Jag har i enlighet med delta föreslagil förhållandevis små förändringar belräffande omfallningen på programmel Energitillförsel jämförl med nuvarande nivå. Vidare har jag vid medelsberäkningen avvägt behovel av forsknings- och ulvecklingsinsalser mol resurser som finns inom andra stödsystem för insatser rörande bl. a. för inlroduklion och kommersialisering av teknik inom energiområdel. Del ankommer på statens energiverk som ansvarig myndighet för dessa stödsystem atl medverka till atl avvägningen mellan insatser frän olika statliga stödsystem sker på ett effektivt och ändamålsenligt sätt.

Jag går nu över till atl behandla de olika delprogrammen inom programmet Energitillförsel.

Till delprogrammel Skogsbränslen hänförs f. n. ulveckling av kunskap och teknik för produktion av bränslen baserade på skogsråvaror exklusive massaved och timmer. I delprogrammel ingår bränsleberedning genom ulveckling av mekanisk och teknisk förädling såsom torkning, pelletering och pulverisering. Utveckling av nya lagrings- och transportsystem ingår ocksä i delprogrammet. Däremoi ingär inle utveckling av förbränningsme-toder eller mer avancerad kemisk bränsleförädling.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 60

Den gångna ireårsperioden har karaktäriserats av omfallande kunskaps-och teknikutveckling samt i vissa fall kommersiell inlroduklion. Under den senasle liden har enligl NE branschens egen insikt om den slora potentialen och om ekonomin börjat ge gynnsamma resultat.

NE föreslär alt målel för forsknings- och utvecklingsverksamheten under perioden 1984/85- 1986/87 bör vara all bedriva en fortsatt kunskapsulveckling, så atl elablerad kunskapsnivå kan upprätthållas, och alt säkerställa ett fortsatt utvecklande av teknik och maskinutrustning, främst för hel- och dellrädsutnylljande.

Efn behandlar i sitt planeringsunderlag möjligheterna för ell framgångsrikt utnyttjande av skogsbränslena. Strategin enligt Efn, för de slatliga energiforskningsinsatserna på skogsbränsleområdet, bör vara att genom punktinsatser på utvalda områden slödja ulvecklingen av ny och effektivare teknik på sådana områden där branschen själv kan förväntas dröja. Slaten bör vidare enligt Efn finansiera viss för branschen gemensam kunskapsulveckling avseende t.ex. systemstudier, ekologi och naturvård.

Skogsstyrelsen anser att ulvecklingen nu har kommil in i ell stadium där de kommersiella intressena är sä starka att del slalliga finansiella slödet bör kunna minska betydligt i omfattning. Skogsslyrelsen anser vidare att det största hindret för ell mer omfallande utnyttjande av skogsråvara som bränsle är att mollagningsmöjligheterna är begränsade. Därför anser skogsslyrelsen atl insatserna under den kommande treårsperioden bör inriktas på ålgärder som leder till att dessa möjligheler ökas. Det belyder ålgärder av karaklären utveckling, demonstration och informationsspridning. Statens energiverk föreslår all insatserna förskjuts ylleriigare lill utvecklingsarbete inom de förelag som tillverkar maskiner för utvinning och produklion av lorv och skogsenergi. Sveriges Lantbruksuniversitet understryker behovet av en ökad forskning för atl få fram en fungerande skördeleknik för skogsbränslen. Lanlbruksstyrelsen betonar alt det finns behov av rådgivning och leknik för utnyttjande av fastbränslen.

För egen del anserjag att de inhemska bränslena och däribland skogsbränslena tillhör de alternativ som snabbt kan ge värdefulla bidrag till oljeersällningen. Under den gångna ireårsperioden har den årliga förbrukningen av skogsbränslen för eldningsändamål ökat betydligt. Del är angeläget atl denna utveckling fortsätter. Den forcering av forsknings- och utvecklingsinsatserna som har skett under innevarande period har härvid lagl grunden fill en fortsatt framgångsrik verksamhet inom delta område.

Målet för den kommande treårsperioden bör således vara atl slödja en fortsatt kunskapsulveckling och alt säkerställa ell fortsalt utvecklande av leknik och maskinutrustning.

I innevarande treårsprogram 1981/82 - 1983/84 ingår skogsbränslen och lorvbränslen i samma delprogram. Målet har varil atl under perioden ulveckla teknik, genomföra försök samt klarlägga kostnader, miljöeffekter och övriga förutsättningar för en ökad användning av skogs- och lorv-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 61

bränslen. Syflel har varit atl öka inslaget av teknik som kan nå kommersiell mognad så alt användningen av dessa bränslen kan öka. 1 kommande program bör uppdelning ske pä olika delprogram eftersom ulvecklingen på skogs- resp. lorvbränsleområdet kommil olika långt och behovet av insatser skiljer sig år.

1 likhel med bl.a. skogsslyrelsen anserjag att insalserna när del gäller all ta lill vara skogsresier i skogsindustrin nu kommil in i ett stadium där de kommersiella intressena är så starka alt det slatliga finansiella slödet inom forskningsprogrammet bör kunna minska i omfattning.

För alt underlätta en snar introduktion av utvecklad leknik bör verksamhelen liksom lidigare genomföras i nära samarbele med skogsbrukets organisationer, skogsslyrelsen och med induslrin.

Det är också viktigt att en rimlig balans upprätthålls mellan skogsindustrins behov av råvara och en ökad användning av skogsbränslen. Med hänsyn till risken för att statligt slöd lill anläggningar eldade med skogsbränslen kan snedvrida konkurrensen om skogsråvara i förhållande lill skogsindustrin, bör forskningsstöd endast lämnas när del kan visas att det inte uppstår konflikter gentemot konkurrerande råvaruiniressen.

Jag förordar vidare att den forskning som syftar till att undersöka såväl de kort- som de långsikliga effekterna för mark och miljö lill följd av ett effektivare skogsbruk ges en hög prioritet under perioden. Ell nära samarbete bör ske med slalens naturvårdsverk när del gäller frågor om miljöeffekter.

Delprogrammet Lorvbränslen innefattar ulveckling av kunskap och teknik för produklion av bränslen grundade på lorv. Della omfattar vidareutveckling av mekaniska förädlingsinsatser såsom pelleiering och pulverisering. Åven ulveckling av lagrings- och transportsystem ingår.

Den svenska torvmarksarealen utgör drygt 10% av landels yta. För att säkerställa alt 1981 års energipoliiiska mål vad gäller lorvanvändning uppnås behöver endasl 0,5% av denna areal las i anspråk. 1 energiforskningsprogrammet för perioden 1981/82-1983/84 ingår lorvbränslen i delprogrammet Skogsbränslen. På lorvområdei omfattar programmel områdena: Torvinveniering, Olika lorvuivinningsmetoder för åretruntbruk saml Av-valtningsleknik för lorv. Vidare ingår förädling till pellets, briketter m. fl.

Insatserna för kunskapsutveckling har följl de planer som finns för innevarande ireärsprogram. Inventeringen av torvmarker större än 50 ha har fullföljts. Projekl för avvatlning av lorv har satts i gång. Teknik- och maskinulvecklingsinsatserna har under perioden koncentrerats lill insalser för att få fram meloder för åretrunlbrytning. Ell antal system har utvecklats och prövats i prototypskala. Åven vad gäller slycketorvsmaskiner har vissa ulvecklingsinsalser gjorts.

Enligl NE bör målet för forsknings- och utvecklingsverksamheten under perioden 1984/85-1986/87 vara atl bibehålla etablerad kunskapsulveck-lingsnivå, som bas för den introduktion som nu har inletts, och att säker-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 62

slälla fortsalt ulveckling av erforderiig leknik och maskinutrustning. Behovel av ulveckling kommer enligl NE all bli omfattande, särskill på leknik-och maskinsidan.

Bland remissinstanserna förordar domänverket och länsstyrelsen i Örebro län en kraftig ökning av insatserna på delprogrammel Torvbränslen. Även Sveriges geologiska undersökning förordar ökade insatser. Sveriges Lantbruksuniversitet anser att ulvecklingen av teknik anpassad till små och medelslora förbrukare är försummad. SMHI anser att studier av de hydrologiska effeklerna av ett ökal lorvulnylljande måste ligga före ell slorskaligt utnyttjande av lorv. Domänverket markerar sin tveksamhet inför att avdela större resurser för torvbrytning för små objekl. Domänverkel anser vidare all resurser bör avsättas för anpassning och utveckling av modern regler- och styrteknik i nuvarande maskinsystem..

För egen del anserjag, i likhel med NE, all målel för forsknings- och utvecklingsverksamheten inom delprogrammel Torvbränslen under perioden 1984/85-1986/87 bör vara att dels bibehålla elablerad kunskapsnivå, dels säkerställa en fortsatt utveckling av erforderlig leknik och maskinulruslning.

Jag anser all inriktningen här liksom när det gäller delprogrammel Skogsbränslen bör vara atl genom punktinsatser stödja ulveckling av ny och effektivare teknik pä sådana områden där branschen själv kan befaras dröja. Avsikten är emellertid all induslrin på sikl successivt skall ansvara för en alll störte del av utvecklingsarbetet.

Utveckling av teknik för utvinning av lorvbränsle anserjag vara särskill angelägen med lanke på del stora behovet av alt få fram maskiner och utrustningar som t. ex. möjliggör åretrunlbrytning.

Huvuddelen av insatserna inom delprogrammet Torvbränslen bör ske med sikle pä all i slutet av treårsperioden kunna visa upp dels fungerande anläggningar för ulvinning av torven, dels fungerande distributionssystem där även små och medelstora förbrukares behov kan tillgodoses.

Del är också angelägel atl tillräckliga resurser avsätts för grundläggande forskning kring torvbrytningens inverkan på vattenförhållandena. Jag förordar att medel sätts av som moisvarar NE:s förslag på oförändrad nivå vad belräffar forskning om avvatlning resp. miljöstudier. I samband med inventeringen av brylvärda torvmarker bör ett samarbete ske med naturvårdsverket, så atl en bedömning och prioritering från naiurvårdssynpunkt kommer till stånd. Däremot bör s.k. branschutveckling kunna minskas någol lill förmån för en intensifierad satsning på leknik- och maskinutveckling. Det är väsentligt atl förutsättningar skapas för maskintillverkarna alt ta fram för världsmarknaden nya och inlressanla produkter. Där kan även den moderna dalatekniken, speciellt vad avser slyr- och reglerleknik, sannolikt komma till användning.

Delprogrammet Energiodling omfatlar forskning och ulveckling avseende produktion på främsl medellång och lång sikt av de inhemskt odlade

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 63

energiråvarorna energiskog, energigrödor, vass, alger m.m. Delprogrammel indelas i två huvuddelar:

- Energiskogsbruk vilket avser odling av vedarlade växter på slora arealer bestående av myrmarker, skogsmarker och ej utnyttjad åkermark.

- Energigrödebruk vilkel avser odling av energigrödor dels på åkermark, och där som en med övriga grödor inlegrerad produki i växtföljden, dels i havsmiljöer.

NE har under hela den tid som systematisk energiodlingsulveckling har bedrivits i Sverige, dvs. från år 1975, varit den aktör som svarat för planering och slöd lill ulveckling av syslem för energiodling.

Under pågående Ireårsperiod har insalserna intensifierats inom områdel. Tyngdpunkten i delprogrammet har härvid legal på energiskogsbruk. Slorförsök har vidare påbörjats för alt ta fram underiag för atl bedöma konsekvenserna av att utnyttja energiskog i slor skala.

NE anser att insalsperioden 1981/82-1983/84 för delområdet Energiskogsbruk bör avslutas med atl en sedan lidigare planerad utvärdering genomförs. Denna utvärdering kommer enligl vad jag har erfaril att utföras av statens energiverk. Resultatet planeras föreligga tidigast under andra halvårel 1984.

Vad beträffar delområdet Energiskogsbruk anser NE atl målel för perioden 1984/85-1986/87 bör vara all skapa förulsällningar för en evenluell inlroduklion genom att upprätthålla och fortsätta kunskapsutvecklingen och genom att komplettera den påbörjade teknikutvecklingen. Vidare bör påbörjade störte försök fortsätta och försöksverksamheten ulökas.

Utveckling av energiskogsbruk bör enligt NE fortsätta i nuvarande omfallning intill atl anlingen kommersiell introduktion genomförls eller tillförselsällen visals olämpliga eller behovel av energislagel inle föreligger. Ulvecklingsarbelel kommer att nå maximal omfattning under tiden 1984-1990 för atl därefter övergå i ett uppföljnings- och introduktions-skede.

Beträffande delområdet Energigrödebruk anser NE att målel på kort sikt bör vara alt systematiskt pröva och välja grödor, ulveckla odlingsleknik, genomföra fältförsök och analysera potential. Teknikens förutsättningar skall anges bl. a. genom analys av och fältförsök med odlingssyslem där energigrödor ingår i växtföljden.

Utvecklingen av energigrödor startade i mer belydande omfattning under åren 1981-1983. De biologiska förlopp som studeras kräver enligt NE tidscykler om 4-6 år, varför perioden 1984/85-1986/87 följer nuvarande uppläggning för atl senare under 1980-lalel komplelleras med slorförsök och maskinulveckling saml försöksvis införande.

Flera remissinstanser pekar pä den oklara silualionen vad belräffar möjligheterna alt inom de närmaste decennierna få ett tillskott lill energiförsörjningen från energiodling i den storieksordning som anges i NE:s

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 64

planeringsunderlag. Därför förordar bl.a. statens energiverk, skogsstyrelsen och domänverket en satsning under den kommande Ireårsperioden på oförändrad nivå. Skulle en prioritering bli nödvändig mellan insatserna inom ramen för oförändrad nivå vill domänverkel förorda skogs- och lorvbränsle framför energiodling. Skälet är atl de förra har den säkraste och största potentialen i ett kort och medellångt perspekliv. Svenska kommunförbundet menar alt om energiverkets uivärdering ger posilivl ulfall borde en salsning moisvarande Efn:s maximinivå vara motiverad. SMHI anser atl de hydrologiska konsekvenserna bör klarläggas innan en storskalig ulvinning inleds. Sveriges lantbruksuniversitet och skogsstyrelsen pekar i sina remissvar på alt produkterna från energiodling inte bara skall ses som energiråvaror, ulan all de även kan ge ett brell sortiment av sidoprodukter som kan utnyttjas till foder eller kemikalieråvara. Sveriges Lantbruksuniversitet understryker behovet av en ökad forskning för att få fram en fungerande skördeteknik för energiodling. Här behövs enligt lantbruksuniversitetet en forcerad forskning vid främst Jordbrukstekniska institutet och institutionen för lantbrukets arbetsmetodik och leknik vid SLU. Slatens energiverk förordar alt insatserna inom delprogrammet Energiodling, om den planerade ulvärderingen av insalserna ger positivt utfall, drivs på en i slort sell oförändrad nivå. Vidare, bör enligl energiverkel, huvudansvaret för verksamhelen under den kommande programperioden överföras på någon organisation eller något företag som i framliden kan svara för energiodling och ulvinning.

I likhel med remissinstanserna anser jag alt silualionen är oklar vad beträffar möjligheterna att inom de närmasle årtiondena utnyttja energiskog och energigrödor som energiråvara. Den planerade utvärderingen av slalens insatser vad avser energiskog bör avvaktas innan ställning tas till frågan om de fortsatta satsningarna på detta område.

Sannolikt kan dock energiodling få en relativt stor betydelse i del svenska energisystemet på lång sikl. Eftersom andra aktörer än slalen lills vidare kan vänlas saknas på området kommer slalen även forlsällningsvis att ha en betydande roll när det gäller alt ulveckla leknik och bygga upp kompetens. Jag är på della stadium inte beredd alt, som statens energiverk föreslår, förorda atl huvudansvaret för denna verksamhel förs över på någon organisation eller ett förelag. Delta kan bli akluelll när förutsättningarna för energiodling är klarare.

Belräffande delområdet Energiskogsbruk bör målet för perioden 1984/ 85-1986/87 vara atl klargöra förulsältningarna för en eventuell introduktion av energiskogen som energiråvara. Nuvarande nivå på insatserna inom området bör i huvudsak upprätthållas. Vid sidan av kunskapsulveckling på nuvarande nivå krävs viss kompletterande teknikutveckling. Jag är inte beredd att innan den hittillsvarande verksamheten har utvärderats tillstyrka en intensifiering av insatserna. Jag anser således all inga nya slörre försök bör inledas. Däremot bör påbörjad försöksverksamhel få resurser som möjliggör en fortsällning på ungefär nuvarande nivå.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 65

Vad beträffar delområdet Energigrödor, som omfatlar bl.a. alg- och vassodling samt utnyttjande av halm som energiråvara, anserjag all insalser bör ske med målel alt vid slutet av perioden 1984/85-1986/87 kunna göra en första utvärdering av energigrödornas potential och ekonomi.

Med energiforskningsprogrammels allmänna lyngdpunkl i sådana insatser som kan ge effekl pä kort och medellång sikt bör ambilionsnivån på delprogrammet Energiodling vara något lägre än föregående period.

Till delprogrammet Bränsleförädling hör forskning och utveckling rörande omvandling av dels inhemska energiråvaror som ved, lorv och skiffer, dels kol till flytande eller gasformiga bränslen.

Målet för verksamheten under innevarande tieårsperiod, har varit atl klarlägga vilka tekniska möjligheter alt förädla energiråvaror som är ändamålsenliga i del svenska energisystemet. Den cenlrala delen av programmel har varil all utveckla leknik för framslällning av syntesgas ur biomassa och torv saml leknik för direklförvälskning av dessa råvaror. Vidare har inom programmet givits slöd lill ulveckling av teknik för etanolframsläll-ning och teknik för utnyttjande av energiinnehållet i de svenska skiffrarna.

Målet för den kommande treårsperioden bör. enligt NE, innebära en starkare prioritering av förgasning än tidigare. Undersökningsresultat avseende utnyttjandet av kerogen i skiffer bör enligl NE ges ökat utrymme i programmel.

NE har för områdets cenlrala delar uppställt följande mål.

- Teknik för syntesgasframsiällning av biomassa och lorv skall ulvecklas så atl beslut om uppförande av en demonstrationsanläggning kan las underår 1985.

- Teknik för bränngasframslällning av biomassa och torv skall utvecklas och provas i pilolskala under år 1986.

- Teknik för direklförvälskning av biomassa, lorv och kolförädling skall sluderas, förelrädesvis i iniernalionell samverkan, för atl om positiva resultat uppnås ge underlag för beslut om pilot-anläggning 1986- 1987.

- Teknik för framställning av etanol ur cellulosa skall ulvecklas för utprovning i försöksskala 1986.

- Utvecklingen av leknik för utnyttjande av del organiska energiinnehållet i de svenska skiffrarna skall studeras och utvärderas.

NE föreslår insalser för alt tillgodose de uppräknade målen. Däruiöver föreslås insalser på områdena Tunga oljor och resloljor samt Syslem och miljö.

Efn föreslår att en koncenlralion av insalserna skall ske till de områden som bedöms ha starkast konkurrenskraft bland de områden som erhåller forskningsstöd. Stödet bör vidare differenlieras så alt endast dessa utvecklingslinjer drivs till demonslralionssiadiel. Eventuella demonstrationsanläggningar bör enligt Efn finansieras ulanför energiforskningsprogrammel. Efn föreslår alt huvuddelen av insalserna läggs på förgasning av biomassa, lorv och skiffer. En mindre del läggs på förvätskning resp. etanol. Efn 5    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 107. Bilaga 9

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 66

föreslår en insalsnivå som motsvarar oförändrad nivå i NE:s planeringsunderlag på områdena Förgasning av biomassa och torv resp. Skiffer. För områdena Förvätskning av biomassa och lorv resp. Etanolframställning föreslår Efn en insats på en lägre ambitionsnivå.

Bland remissinstanserna anser länsstyrelsen i Örebro län att en långsiktig samhällsekonomisk kalkyl måste föregå ställningstagandena som berör landets skifferlillgångar samt att miljömässiga och sociala konsekvenser bör beaklas särskilt. Statsföretag AB anser all områdena förgasning av biomassa resp. förgasning av skiffer i NE:s förslag tilldelats alllför slor del av tillgängliga resurser. Lantbrukarnas riksförbund vill ha ökade insatser på etanolframställningsteknik och anser alt en insats på NE:s mest ambitiösa nivå (nivå 4) är synnerligen välmotiverad.

Jag anser, i likhet med vad jag anförde vid anmälan lill budgetpropositionen år 1983 (prop. 1982/83: 100 bil. 14 s. 122), atl åtgärder måste vidlas för all skapa en tryggare drivmedelsförsörjning. Jag framhöll därvid all de statliga insalserna främsl bör gälla alt utveckla användningen av M 100 (ren alkohol) som drivmedel. Jag anförde vidare atl målel för de slatliga insalserna bör vara atl ge närmare underlag för beslut i slulel av 1980-talel i frågan om introduktionen av M 100 som drivmedel i större skala.

Med dagens stora oljeberoende inom transport- och samfärdsdseklorn är vårt samhälle fortfarande myckel sårbart om slörningar i oljelillförseln inträffar. Det är därför en angelägen uppgift all inom energiforskningsprogrammet även i fortsättningen slödja forsknings- och utvecklingsinsatser inom drivmedelsområdet. Syflel är atl medverka till all del utvecklas kommersielll acceptabel leknik för inhemsk produklion av alternativa drivmedel.

I riksdagens beslut om riktlinjer för energipolitiken våren 1981 ansågs frågan om ersättning av importerade bränslen med inhemska bränslen som cenlral. Den därvid fastställda planen för introduktion av alternativa drivmedel har därefter varil vägledande för arbelel med dessa frågor. Försök har bedrivits med användning av metanolbränslet M 100 (ren metanol) i fordon. Delta har skett parallellt med ulveckling av M lOO-molorer, som har testats i svenska personbilar under någol år. Enligl planen bedrivs under åren 1983-84 arbele för alt ytterligare klarlägga de problem som finns med all distribuera och lagra metanol.

Fram lill den 1 januari 1980 var skallen på motoralkoholer densamma som skallen på bensin. En ändring i 2§ bensinskatielagen (1961:372) trädde då i kraft. Skatten på moloralkoholer blev hälften så stor som på bensin. Eftersom energiinnehållet i motoralkoholerna är ungefär hälften mol bensinens kunde härmed motoralkoholerna skatlemässigt likställas med bensin som drivmedel.

F. n. gäller att skatten på moloralkoholer är något mindre än hälften av skatten på bensin. Genom beslut av riksdagen höslen 1983 om särskild avgift på bensin (prop. 1983/84:62, NU 9, rskr 124) kom motoralkoholerna

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 67

i ytterligare något gynnsammare läge än tidigare i förhällande till bensinen.

Inför framtida ställningstaganden om metanol som drivmedel är det angelägel atl ytteriigare klarlägga förulsältningarna för hur produktionen av denna kan ske inom landel. Det är också som Efn har framhållit, nödvändigl med en samhällsekonomisk analys.

Enligt min mening kommer de satsningar som görs för all öka kunskapen om produklion och distribution av alternativa drivmedel att vara värdefulla når prisrdalionerna förändras mellan dessa och de drivmedel som nu är förhärskande på marknaden.

Försörjningsskäl lalar också för all vi måsle arbeta oss bort ifrån del ensidiga beroendet av oljeprodukter inom iransportsektorn. Vi bör sträva efter all bygga upp ett kunnande om hur alternativa drivmedel kan framställas ur inhemska energiråvaror. Forsknings- och utvecklingsarbete för att få fram kommersielll acceplabd leknik för inhemsk produklion av alternativa drivmedel bör mol denna bakgrund även i fortsättningen vara en angelägen uppgift inom ramen för energiforskningsprogrammel. Jag har under programmet Energianvändning för transporter och samfärdsel föreslagil en rad ålgärder vad avser utveckling av leknik för användning av alternativa drivmedel i fordon. De insalser som görs inom delprogrammet Bränsleförädling skall därför ses som en del av de åtgärder som vidlas för att minska beroendet av oljeproduklerna i transportsektorn.

Vad belräffar de svenska skiffrarna kan dessa användas för energiproduktion. Deras värde är emellertid bl. a. beroende av hur priserna på olika energislag ulvecklas och huruvida en ulvinning av andra produkter som är möjliga att framställa ur skiffrarna blir akluell. I direktiven lill 1981 års energikommitté (EK 81) angavs att resultaten från del forsknings- och Ulvecklingsprogram som bedrivits i Ranstad borde utvärderas. EK 81 fick också i uppgift atl belysa hur de svenska skifferlillgångarna långsiktigt kan komma att ulnylljas.

EK 81 har i en delutredning (Ds I 1983: 20) belyst frågan om del långsiktiga utnyttjandet av de svenska skiffertillgångarna. 1 ell speciellt yttrande över delutredningen har EK 81 framfört sina synpunkler. Där föreslår kommittén all slalen inom ramen för tillgängliga energiforskningsmedel stöder ett fortsall ulvecklingsarbete när det gäller s. k. slaggande förgasning för Ulvinning av fossilt bränsle. EK 81 undrstryker att ett sådant utvecklingsarbete måste avvägas i förhållande bl.a. till länkbara utvecklingsinsatser för förgasning av biomassa och andra energiråvaror.

För egen del anserjag alt målel för delprogrammet jämförl med innevarande Ireårsperiod bör innehålla en slarkare prioritering av forskning om förgasning än av forskning om förvätskning. Vidare bör inriklningen vara atl de ulvecklingslinjer som bedöms ha de bästa möjligheterna att nå kommersiell mognad drivs till demonslralionssiadiel.

Inom områdel Förgasning förordar jag all forskningsinsatserna prioriteras mellan biomassor, torv och skiffer utifrån de här givna målsättningar-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 68

na. Däruiöver kan insalser för forskning och utveckling kompletteras med insalser från slödel för alt ersätta olja, m. m. när del blir aktuellt alt i prololyp- eller demonstralionsanläggning utprova den utvecklade tekniken.

Vad beträffar verksamhelen i Ranslad redovisade chefen för industridepartemenlel efler samråd med mig vid sin anmälan till 1984 års budgetproposition (1983/84: 100 bil 14, s. 67), under rubriken processuiveckling i Ranslad alt det saknas förutsättningar att föreslå ell nytt forsknings- och ulvecklingsprogram för verksamhelen i Ranstad.

När det gäller etanol anser jag det angelägel alt samarbelel fortsätter mellan berörda forskningsorgan och förelag i syfte atl klarlägga förutsättningarna för att uppföra en försöksanläggning.

Beträffande tunga oljor bör vissa insatser kunna ske på områdel katalysatorer för behandling av tunga oljor.

Del bör inom den föreslagna resursramen finnas visst ulrymme för att under detta delprogram studera frågan om s. k. kombinatanläggningars möjlighet alt erbjuda ekonomiskl och tekniskt goda lösningar. Med kom-binal avses bl.a. anläggningar där man kan producera energi med en kombination av olika tekniker och energibärare.

Jag förordar slutligen all miljöfrågorna vid produklion av förädlade bränslen behandlas som en integrerad del av insalserna inom resp. teknikområde.

Delprogrammet Förbränningsanläggningar omfattar förbränningsteknik, miljöteknik och värmeteknik. Insatserna kan röra eldstadens utformning, bränsleinmalning, förbränningsförlopp, bränsleegenskaper och hantering av restprodukter.

Den hittillsvarande verksamheten inom detta delprogram har syftat till all bredda och fördjupa del förbränningsiekniska kunnandet inom landel, all slödja utvecklingen av s.k. fluidiserade bäddar med sikle på en kommersiell introduktion, atl slödja utvecklingen av en ny generation små anläggningar för inhemska bränslen samt alt slödja långsiktiga projekl avseende ny förbränningsteknik.

Vad beträffar delområdet Miljöteknik har hittillsvarande aklivileler syftat till alt klargöra vilka krav som är möjliga alt slälla på förbränningsanläggningar samt att stödja ulvecklingen av ny leknik för all möla dessa krav. Dessulom sker inom detta område forskning om miljövänlig eldning av tjocka brännoljor.

Inom delprogrammet har också gjorts insatser inom områdel Bränsleblandningar. Försök avseende förbränning av olika slags bränsleblandningar har genomförls. Slöd har lämnals både lill försök med kol-oljeblandningar och kol-valtenblandningar. Andra bränsleblandningar som kol-metanol eller halm-olja har ocksä studerats.

På delområdet Teknikstudier har tillverkande företag lillsammans med Stiftelsen för Värmeteknisk Forskning (Värmeforsk) genomförl gemen-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 69

samma projekt som har haft till syfle all sludera driftfrågor samt utbyggnads- eller planeringsfrågor vad avser förbränningsanläggningar.

NE har inom en ungefärligt oförändrad medelsram föreslagil insalser på alla uppräknade områden. De största insalserna föreslås ske pä områdena Eldningsieknik resp. Syslemsludier.

Flera av remissinstanserna, såsom FOA, Sveriges lantbruksuniversitet, statens planverk och Lantbrukarnas riksförbund pekar på betydelsen av alt utveckla eldningsteknik för inhemska bränslen. STU lar upp den överlappning som förekommer mellan programorganen och betraktar förbränningstekniken som övervägande en energianvändningsteknik som STU bör ha huvudansvaret för. Svenska kommunförbundet förordar en något större salsning på kol-välske-blandningar, än vad NE föreslagit.

För egen del anserjag atl målet för delprogrammet bör vara alt åsladkomma en effektiv förbränning av fasla bränslen under iakttagande av höga miljökrav. Det är vidare angelägel all del ulvecklas teknik som medger en hög flexibilitet beträffande användning av olika bränslen. Att utveckla ny eldningsteknik är därför en angelägen uppgift.

För de flesta bränslen finns i dag utvecklad teknik för produktion av värme, ofta i kombinalion med el. Del är emellertid angeläget alt denna teknik kan ersällas med ny leknik som medger högre effektivitet, samtidigt som stränga krav på miljöskydd kan tillgodoses.

Vad belräffar den överiappning som enligt STU finns mellan programorganen vad avser detta delprogram vill jag framhålla alt en sådan överlappning kan ha vissa fördelar särskilt när det är oklart vilken linje utvecklingen kommer alt följa. Samtidigt kan överlappningen skapa vissa problem vad avser möjligheterna all långsikligl stärka kunskapsuppbyggnaden och när del gäller miljöeffekter. Dessa frågor räknar jag med kommer atl belysas i den utvärdering av den förbränningsiekniska forskningen som Efn har påbörjat. Det bör emellertid ankomma på myndigheterna all samråda och hålla varandra underrättade om sin verksamhel så att det inte uppkommer dubbelarbete.

Delprogrammet Vindenergi omfallar forsknings- och utvecklingsinsatser rörande främst större nälanslulna vindkraftsaggregai samt därtill anknytande försöksverksamhel.

Hittills har i världen byggts endasl något tiotal vindkraftsaggregai i storiek jämförbara med de två stora svenska aggregaten i Maglarp resp. Näsudden. I främsl Danmark och Förenta Slalerna har man satsat på de små vindkraftsaggregalen som där har genomgått en snabb utveckling.

Beräkningar höslen 1981 gav enligt NE som resultat atl vindkraftsaggregai byggda enligl de båda svenska konstruktionerna skulle ge en elproduktionskostnad om 35 resp. 25 öre/KWh vid lillverkning i större serier (beräkningarna baserades pä 1982 års penningvärde, 25 års avskrivning och 6% real kalkylränta). Under innevarande period har NE i samarbete med kraflföretag och tillverkare tagit initiativ till tvä s.k. serieanpassningspro-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 70

jekl där aggregat av samma lyp som Näsudden och Maglarp vidareulvecklas för offerter på serier om fem aggregat vardera. Avsiklen är därvid alt del skall bli möjligt atl på ell säkrare underlag bedöma investerings- och driftskostnader. Vad belräffar Maglarp och Näsudden har för övrigl under innevarande period driftsansvarel överlämnats lill Sydkraft AB resp. till slalens vattenfallsverk.

Åven mindre vindkraftverk har uppmärksammats inom energiforskningsprogrammet. NE har i samarbete med svenska företag stött utvecklingsarbete med syfte alt ta fram svensk leknik på delta område. 1 ett av fallen har delta fått lill följd att en första serie om 25 aggregat beställts. Under innevarande treårsperiod är målsättningen atl till år 1985 ta fram erforderligt underlag för vidare bedömningar rörande vindkraften. En utvärdering genomförs av statens energiverk och kommer enligt vad jag har erfarit atl avrapporlcras hösten 1984. Ulvärderingen kommer bl.a. atl omfatta erfarenhelerna från de två slora prototyper som nu är i drift i Maglarp resp. Näsudden.

För den kommande treårsperioden föreslär NE insatser pä kunskapsutveckling för horisontalaxlade aggregat och alternativa vindkraflssyslem med inriktning på utvärdering under år 1987. För havsbaserad vindkraft anger NE som mål all före år 1990 ta fram erforderligt underiag för bedömning av dess framtida möjligheter. Förutsättningen för atl dessa insatser skall komma till stånd är atl pågående utvärderingar ger positiva resultat och alt kraftföretagen beställer ytterligare vindkraftsaggregai, menar NE. Efn anser atl slödet till vindenergi på både minimi- och medelnivå bör uppgå till 40 milj. kr. under treårsperioden. En satsning på ett internationellt samarbele omkring havsbaserad vindkraft skulle kräva ytterligare 30 milj. kr.

Bland remissinstanserna har statens energiverk förordai atl staten, som villkor för forlsalla salsningar inom vindenergiprogrammel, bör kräva alt industrin lar på sig ett betydande ekonomiskl ansvar. SMHI stöder NE:s förslag om nivå på insalserna. Lantbruksstyrelsen föreslår en satsning på havsbaserade vindkraftverk med motiveringen all della skulle kunna medverka till atl minska markanvändningskonflikterna vid en eventuell ulbyggnad.

För egen del anserjag att den fortsatta uppläggningen av vindkraftprogrammet är starkt beroende av den kraft- och utrustningsproducerande induslrins inlresse. Bedömningen av vindkraftens förutsättningar att hävda sig på energimarknaden görs bäst av de förelag som senare skall ha hand om elproduklion resp. produktion av anläggningarna. Jag vill därför instämma i de synpunkter som statens energiverk har framfört i sitt remissyttrande och anser i likhel med verket atl ell villkor för fortsalla satsningar inom vindenergiprogrammel är alt induslrin lar på sig ett belydande ekonomiskl ansvar.

I 1981 års riksdagsbeslul om rikllinjer för energipolitiken (prop. 1980/

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 71

81:90 bil. l.s. 110) angavs att målel varan vindkraften skulle svara för 0-1 TWh år 1990. Driftserfarenhelerna från de anläggningar för vindkraft som hittills uppförts i Sverige och i andra länder tyder på all vindkraften kan ge ell bidrag lill energiförsörjningen på sikl. Bedömningarna är hittills atl denna leknik ännu inle är ekonomiskl bärkraftig och alt dess lönsamhel är slarkl beroende av ulvecklingen av priset på el från konkurrerande elproduklionskällor. Vidare krävs ytterligare ulveckling av lekniken innan den på en mer säker grund kan etableras i stor skala och därmed jämföras med annan elproduktion. Det är naturligt alt kraftinduslrin svarar för upphandlingen av kommande generalioner vindkraftsaggregai. Enligl vad jag har erfaril är också kraflförelagen beredda alt i samband med de lidigare nämnda sludierna av vindkraftens produklionsföruisättningar ta emot och behandla offerter på vidareutvecklade vindkraftsaggregai.

Sammanfattningsvis anserjag atl det nu är för tidigt att ta slällning till hur slor del av energiforskningsprogrammel som bör ägnas ål vindenergin. Innan slutgiltig ställning tas lill omfallningen av delprogrammel bör dels den kommande ulvärderingen avvaktas, dels bör överläggningar tas upp med kraflförelagen och den utrustningsiillverkande induslrin samt berörda myndigheter om den fortsalla verksamheten pä vindenergiområdel.

I likhet med NE förordar jag att ett nytt delprogram benämnt Elproduktionsteknik inrättas för insatser på nya processer för elproduklion saml effektivare leknik för elproduktion. Andra insalser avseende elproduklion görs inom delprogrammen Bränsleförädling, Förbränningsanläggningar, Vindenergi, Teknikbevakning och Fusionsenergi.

NE har föreslagil alt målet för verksamhelen bör vara all klargöra de tekniska och ekonomiska saml miljömässiga förutsättningarna för elproduktion med nya processer och i nya syslemlillämpningar som underiag för praklisk tillämpning under 1990-lalel.

I delprogrammet bör enligt NE ingå forskning om kombinationsprocesser med syfte att höja uttaget av elenergi. Vidare bör teknik- och processuiveckling med materialutveckling ingå som en viktig del. Därutöver bör utveckling av teknik för småskalig kraftvärme ingå dvs. mindre anläggningar för samtidig el- och värmeproduktion. Ulvecklingsinsalser föreslås även inom området Lågtemperalurteknik för elproduktion.

Remissinstanserna har i regel inga synpunkter eller erinringar mot de i NE:s planeringsunderlag lämnade förslagen pä insatsnivåer. Statens vatlenfallsverk har i sill yttrande understrukit behovel av att forskning och utveckling avseende småskalig kraftvärme bör göras tidsmässigt så att resultat föreligger när behovet av nya elprodukiionsanläggningar uppkommer. Verkel pekar också på möjligheterna att använda befintliga ddistribu-tionsnäl för atl åstadkomma billiga systemlösningar för värmeförsörjning. IVA anser alt insalserna inom delprogrammet Ny elproduklionsleknik bör inriktas på utveckling av vissa komponenler samt systemstudier.

För egen del anser jag alt områdel Elproduklionsleknik har strategisk

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 72

betydelse för våra möjligheter att tillgodose behovet av nya elproduktionsanläggningar i framtiden.

Jag anser att målel för delprogrammet Elproduklionsleknik bör vara alt klargöra lekniska, ekonomiska och miljömässiga förutsättningar för ny elproduktionsteknik som underiag för praktiska tillämpningar under 1990-talel. I delprogrammet bör ingå bl.a. sammansatta processer och småskalig kraft värme.

Under senare år har potentialen för elproduktion i kraftvärmeverk och i industrins mottrycksanläggningar utretts av bl.a. Svenska Värmeverksföreningen. Den bedömda potentialen är betydande framför alll vad avser kraftvärme, ca 16 TWh, jämfört med nu utbyggd 5 TWh och utnyttjad 1 -2 TWh. För industriellt mottryck är förutsättningarna för en produklionsul-byggnad mer begränsad och beroende av utvecklingen både vad avser produktionsvolym och vad avser induslrins struktur. Beträffandfe ny småskalig krafivärme finns en rad olika tekniker under utveckling t.ex. direkleldade slirlingmotorer, faslbränsleförgasare i kombinalion med förbränningsmotorer samt kolvångsmaskiner. För ulveckling av småskalig krafvärme krävs förulom teknikutveckling sludier av en utspridd elproduktion i små anläggningar. Forskningen inom detta delprogram är väsentlig för våra möjligheter att få fram leknik som möjliggör att kärnkraftspro-ducerad el kan ersättas med annan el. Den kan också bidra till atl ge ett mindre sårbart energisystem.

Del är enligl min mening angelägel alt utvecklingsarbetet på detta område sker i form av samarbelsprojekt där såväl kraftinduslrin som utrusl-ningslillverkarna är företrädda. Därigenom kan sannolikt en bällre målinriktning nås än vid traditionell uppläggning av utvecklingsarbetet.

Delprogrammet Tillförselsystem omfatlar verksamhet rörande samspelet mellan olika energitillförselsätt och dessas inverkan på energisystemet.

Under den innevarande treårsperioden har de tekniska och ekonomiska frågorna vid införande av ny energiteknik på lokal och regional saml nalionell nivå studerats.

Efn anser all detta delprogram på sikt bör integreras med energiverkets forsknings- och utredningsverksamhet. För perioden 1984/85-1986/87 anser emellertid Efn all del kan finnas skäl all behålla delprogrammel inom energiforskningsprogrammet, dock med en viss reducering.

För egen del instämmer jag i Efn:s uppfattning atl delprogrammel Tillförselsystem bör integreras i statens energiverks forsknings- och utredningsverksamhet, men menar all det bör ske under perioden 1984/85-1986/87. Jag anser således atl det fortsättningsvis inte bör kvarstå som ell egel delprogram och beräknar inga särskilda medel inom energiforskningsprogrammel för insalser härpå under den kommande ireårsperioden.

Delprogrammet Teknikbevakning omfatlar områden som först på lång sikl kan få belydelse för energiförsörjningen i Sverige. Teknikområden som är akluella för bevakning är i första hand inriktade på framställning av

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 73

elenergi. Del gäller solceller, vågkraft, bränsleceller, etc. 1 övrigt har hittills ingått nya energibärare och energilagring, geotermisk energi saml ny kärnteknik.

När NE upphörde den 1 juli 1983 fördes ansvarel för delprogrammet Teknikbevakning lill Efn.

Målet för verksamheten inom delprogrammet under den kommande ireårsperioden bör enligl Efn vara alt åsladkomma bevakning och utvärdering av energiteknik som på lång sikl kan få väsenllig belydelse för svensk energiförsörjning. Följande områden föreslår Efn bör ingå: Solenergi, Våg-energi. Geotermisk energi. Energiomvandling och Nya energibärarsystem saml Ny kärnleknik.

Remissinstanserna har i regel inga synpunkler pä delprogrammet Teknikbevakning. STU anser emellertid atl resurserna för långsiktig teknikbevakning är tillräckliga i Sverige. Det gäller den teknikbevakning som utförs av FOA. IVA och STU inom ramen för ramprogram o. d.

För egen del anserjag alt del är angelägel atl vi följer utvecklingen på ett begränsat urval områden som vid ett framgångsrikt resullal kan ge ell bidrag lill energiförsörjningen försl på lång eller mycket lång sikl. Jag kan delvis ansluta mig till STU:s uppfattning att det inom ramprogram vid FOA, STU och IVA finns vissa resurser för långsiktig teknikbevakning. Dessa bör enligl min mening komplelleras.

Besluten om nya eller fortsatta forsknings- och utvecklingsinsatser inom energiområdet kan sannolikt grundas på ell säkrare beslulsunderiag om vi ägnar en del av resurserna inom energiforskningsprogrammet åt långsiktig teknikbevakning. Delprogrammel Teknikbevakning har därför enligl min mening stor belydelse för våra möjligheler alt upprätthålla en hög kvalité på de fortsatta salsningarna inom energiforskningen.

Vad beträffar Efn:s förslag om bevakningsomräden har jag inget atl erinra. Bevakningsområdel Ny kärnleknik bör emellertid enligl min mening tills vidare ingå i programmet Övrig långsiklig forskning och grundforskning. Jag återkommer härtill i del följande (avsnitt 4.2.6).

Slödet till teknikbevakning bör i fortsättningen behandlas i ett nära samband med övriga insalser på tillförselområdel. Jag vill här erinra om det jag anförde inledningsvis om behovel av ökad samordning av stödel lill forskning och utveckling å ena sidan och stödel för åtgärder för all ersätta olja å andra sidan. I konsekvens med detta föreslog jag också au statens energiverk får ett vidgal ansvar för forskningsstödet. Jag föreslår därför att ansvarel för delprogrammet Teknikbevakning förs över från Efn lill statens energiverk. Samtidigt bör även de delar av områdel semigeotermi som hittills har legal inom BFR:s ansvarsområde föras lill delprogrammet.

Det nya delprogrammel Fjärrvärme och värmeeffektivisering omfattar forskningsinsatser inom bl.a. områdena fjärrvärme, värmelagring, värmepumpar och värmedislribulion.

1 likhel rned vad jag lidigare anfört vid min genomgång av programmet

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 74

Energianvändning för bebyggelse bör vissa delar av det nuvarande programmet i fortsättningen höra till programmel Energilillförsel. Dessa insatser bör ske inom ett nytt delprogram Fjärrvärme och värmeeffektivisering.

Från delprogrammet Solvärmeteknik hänförs de insatser som syftar till atl utveckla komponenler och syslem i fjärrvärmeproduktion och slora syslem. Vidare bör vissa insatser vad gäller värmepumpar föras till del nya delprogrammel. De delar jag avser är de vars insatser rörande lillämpning främst kan bedömas ske i slörre system medan de insalser som avser utveckling av teknik som är anknuten lill bebyggelsens egenskaper även i fortsättningen bör ske inom ramen för programmet Energianvändning för bebyggelse.

Från delprogrammet Värmelagring för jag de insatser som avser Lagring i grundvattenmagasin och i akviferer. Jag anser vidare atl de insalser inom delprogrammet Värmedislribulion som avser Fjärrvärme och krafivärme bör ingå i det nya delprogrammet.

Målet för det nya delprogrammet Fjärrvärme och värmeeffektivisering bör vara alt ulveckla leknik och system för effektiv kollekliv värmeförsörjning som förelrädesvis bygger på förnybara och inhemska energiråvaror. Det bör också ske insatser inom programmel som syftar till utveckling av teknik och syslem som medger en mer effektiv värmeförsörjning i kollekliva lösningar.

Ansvarel för delta nya delprogram bör ligga på statens energiverk. Därmed förs vissa delar av BFR:s nuvarande ansvarsområden över från BFR till energiverket.

Jag räknar även med att I 060000 kr. bör beräknas under delprogrammet för all fullfölja solmälningsverksamhelen vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.

I min medelsberäkning harjag för programmet Energitillförsel beräknal en insalsnivå motsvarande 568,5 milj. kr. för treårsperioden 1984/85-1986/ 87. För budgelårel 1984/85 beräknarjag därvid 207,5 milj. kr.

4.2.6 Övrig långsiklig forskning och grundforskning

Jag förordar atl vissa insalser avseende långsiktig kompetensuppbyggnad och vissa insatser av grundforskningskaraktär samordnas i programmel Övrig långsiklig jörskning och grundjörskning.

Långsiktig forskning och grundforskning ingår, som delar av olika program och delprogram, i del nuvarande huvudprogrammel Energiforskning. Del har emellertid visat sig nödvändigt all ulöver dessa insatser sätta av särskilda resurser för den grundläggande forskningen och den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden. Delta har i innevarande Ireärsprogram skett inom dels programmet Energirelaterad grundforskning dels inom delprogrammen Teknikbevakning resp. Fusionsenergi inom programmel Energitillförsel saml inom programmet Allmänna energisyslemsludier.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 75

För innevarande treårsperiod fungerar NFR, STU och Studsvik Energiteknik AB som programansvariga organ vad belräffar programmel Energirelaterad grundforskning. För delprogrammen Teknikbevakning. Fusionsenergi och Allmänna energisyslemsludier är del Efn.

Efn har i sitt planeringsunderlag föreslagil alt energirelaterad grundforskning även i fortsättningen skall redovisas som ett program. Till ell annat nyll program för Efn delprogrammel Teknikbevakning och delprogrammel Fusionsenergi. Delta nya program ges av Efn namnet Långsiklig energileknikforskning. Programmet Allmänna energisyslemsludier har av Efn föreslagils även i fortsättningen utgöra ett egel program.

Remissinstanserna har i några fall fört fram synpunkter på denna programindelning. STU anser atl det av Efn föreslagna programmel Långsiktig energileknikforskning i stor ulslräckning är detsamma som ålerfinns i programmet Energirelaterad grundforskning. Statens energiverk anser att anslagen till grundläggande forskning i sin helhet bör överföras till och integreras i NFR:s och STU:s ordinarie anslag liksom den långsiktiga delen av anslaget till teknikbevakning. Energiverket anser vidare att en del av de medel som i dag disponeras inom energiforskningsprogrammel bör ulnylljas för en allmän förbättring av den högre ulbildningen inom främsl teknik, samhällsvetenskap och naturvetenskap. IVA betonar att det är nödvändigt alt prioritera den långsikliga grundläggande energiforskningen.

Efn föreslår i sitt planeringsunderlag alt del inrällas ramprogram vid högskolan med stöd av energiforskningsprogrammet. Efn har ocksä i syfte alt åsladkomma sådana lösningar för avsikl att ta initiativ till bildandet av en samarbetsgrupp med högskolan för planering av långsiktig kompelens-uppbyggnad vid högskolan inom energitekniska områden.

För egen del anserjag alt del är angelägel alt det inom programmet för energiforskning finns särskilda resurser för långsiktigt motiverad forskning. Resultaten från sädana forskningsinsatser kanske visar sig först på lång sikt men uthålliga satsningar på atl bygga upp en grundläggande kompetens har visat sig nödvändiga om man totalt sett vill uppnå en god kvalité på forsknings- och utvecklingsinsatserna.

Jag anser därför alt insatserna inom denna del av del samlade energiforskningsprogrammet även under den kommande ireårsperioden bör ske på en hög ambitionsnivå. Det betyder alt jag har för avsikt alt, jämfört med innevarande ireärsprogram föreslå ökade insalser på vissa delar av delta program. En hel del av dessa resurser bör kunna komma högskolan lill del. Jag har också med inlresse noterat Efn:s inilialiv i fråga om samarbele vid planeringen av långsiktig kunskapsuppbyggnad vid högskolan. Detta överensstämmer också med de önskemål statsrådet Ingvar Carlsson inledningsvis anförde om behovel av alt seklorsforskningen medverkar lill att den riktade grundforskningen tillförs resurser.

Jag har funnil alt det är lämpligl all ha ett i huvudsak sammanhållel program för den långsiktigt motiverade och grundläggande forskningen.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 76

Det finns emellertid motiv för atl inom programmel Energilillförsel behälla den del som avser teknikbevakning och som ingår i del nuvarande delprogrammet med samma namn. Anledningen lill delta är jag vill försäkra mig om atl urvalet av teknikbevakningsområden sker i nära samband med den forsknings- och utvecklingsverksamhet som sker på tillförselområdet i övrigt liksom med den långsikliga utrednings- och prognosverksamhel som energiverkel bedriver. Jag anser också alt del har stora fördelar att den information och kunskap som teknikbevakningen ger kan nyttjas i det dagliga arbelel med urval av forsknings- och stödprojekt vid slatens energiverk. I övrigt förordar jag alt det bör finnas ell speciellt program för den grundläggande och långsiktiga forskningen. Delta bör benämnas Övrig långsiklig forskning och grundforskning och omfatta del lidigare programmel Energirelaterad grundforskning och del tidigare programmet Allmänna energisyslemsludier. Vidare bör områdel Ny kärnleknik ingå i detta samlade program för gmndläggande forskning.

Den energirelalerade grundforskningen kan liksom resullal från delprogrammet Teknikbevakning inom programmet Energitillförsel bidra till atl öppna på sikt lovande utvecklingsmöjligheter. Del är nödvändigl med en viss långsiktig kompetensuppbyggnad inom energiområdet för att lägga grunden för mer marknadsnära utvecklingsinsatser i framliden. Den lyp av salsningar som medges inom della program är svåra att få genomförda på annat sätt och sker heller inte utanför ramen pä energiforskningsprogrammel. Mol denna bakgrund bör verksamheten även fortsättningsvis ges ell relativt stort utrymme inom huvudprogrammet Energiforskning.

Jag går nu över lill atl beskriva de olika delprogrammen inom della program, dvs., Energirelaterad grundforskning. Ny kärnleknik och Allmänna energisyslemsludier. Vidare kommer jag här atl redovisa de bedömningar och överväganden som gjorts belräffande Fusionsenergin.

Energirelaterad grundforskning

Delprogrammet Energirelaterad grundforskning omfattar sådan grundforskning som har direkl anknylning till energiområdel, men som inle stöds inom ramen för övriga delar av huvudprogram Energiforskning. Medlen inom programmel har under innevarande programperiod fördelats av NFR och STU samt anvisals direkl till Studsvik Energileknik AB.

NFR:s program är uppdelat i tre delområden; energiomvandling i fysikaliska resp. biologiska system samt miljöeffekter. NFR förordar all rådels del vad belräffar energirelaterad grundforskning under perioden 1984/85-1986/87 blir 51 milj. kr. Del skulle ge rådet möjlighet till ökade satsningar på följande områden: höglemperalur/hållfasta keramer, molekylärbiologisk växtförädling och alternativa energiformers miljöeffekter.

STU:s program avser främsl forskning inom ytfysik och ytkemi saml förbränningsteknik. Vidare ingår katalysforskning och forskning om termokemisk lagring av energi. STU föreslår i sitt planeringsunderiag ell

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 77

program för STU:s verksamhel inom delprogrammel Energirelaterad grundforskning med en insats om 18 milj. kr. på medelnivån för treårsperioden 1984/85-1986/87.

Vid Studsvik Energiteknik AB är förbränningsmekanismer och reak-lionskinetik samt miljöeffekter de största områdena. Båda har anknylning till förbränningen. Andra områden är kemisk energilagring, plastmaterial, svävbäddsleknik saml solenergi. Bolagel föreslår atl Sludsvik Energitekniks del av detta program blir 28 milj. kr. på samlliga nivåer den kommande Ireårsperioden. Förslaget omfallar 18 milj. kr. inom energidivisionen och 10 milj. kr. inom kärnleknikdivisionen. Förslaget ligger 11,5 milj. kr. över nuvarande anslagsnivå.

Forskningen vid Sludsvik Energiteknik AB har blivit föremål för ingående analys inför del kommande ireårsprogrammei. Som ett led i framtagandet av ett underlag för planering av energiforskningen efter den 30 juni 1984 har en utredare' på uppdrag av Efn utrett vilka basresurser och vilken kompetens som finns vid bolagels division energileknik. Utredaren har konstaterat all divisionen anses ha uppnått en ledande slällning inom områdena kolleknik, förbränning och miljö saml en belydande kompelens inom områdena fjärrvärme och närvärme.

I utredningen diskuteras alt bolaget uppträder i olika roller gentemot sina intressenter. För det första ulgör del en uppdragsforskningsinstitu-lion, för del andra fungerar del som ett "konventionellt konsultföretag"". Därutöver upplräder Sludsvik Energileknik AB som ett företag som marknadsför produkler och tjänsler på den fria marknaden. Della kan, anser utredaren, bl.a. medföra atl kvaliteten på basresurser och kompelens försämras saml alt forskningsrollen därmed uttunnas. I utredningen pekas ocksä på det förhållandel alt de statliga grundforskningsanslag som beviljas Studsvik inle kommer samtliga svenska företag inom området tillgodo.

Utredaren anser atl en lösning på dessa problem skulle kunna vara att avskilja Energidivisionens forskningslaboratorier och annan grundläggande forskningsverksamhet och med detta som bas organisera ett forskningsinstitut. Delta skulle arbeta parallellt med och oberoende av den kommersiellt inriktade verksamheten.

Efn anser all målel för delprogrammel Energirelaterad grundforskning bör vara att slödja naturvetenskaplig och teknisk grundforskning inom vissa priorilerade områden av stor relevans för den långsikliga energiforskningen. Insalserna bör sikta till långsiklig kunskapsuppbyggnad och slöd till kompetensuppbyggnad vid högskolan. Genom delprogrammel Energirelaterad grundforskning stöds den riklade grundforskning som inle ulgör en naluriig del av övriga program inom energiforskningsprogrammel. Stödel lill Studsvik Energileknik AB kan dock direkt syfta till att tillgodose kompetensuppbyggnaden vid bolaget.

' Professor John Olof Edström. Tekniska högskolan i Stockholm.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9   Industridepartementet 78

Efn har i sitt planeringsunderlag inle tagit slällning för inrättande av ell forskningsinstitut vid Sludsvik Energiteknik AB. men anser atl förulsältningarna bör undersökas för bildandet av ell inslilul eller annan samarbetsform som ger en uppläggning som stärker förutsättningarna för långsiktig forskning i Sludsvik. Bl.a. bör därvid krav ställas pä en uppläggning och ledning av verksamheten som garanterar den velenskapliga kvaliteten. Vidare bör ell samarbete med högskolan eftersträvas och resultaten från forskningen göras allmänl tillgängliga på samma säll som görs vad gäller annan grundläggande forskning som erhåller slöd inom energiforskningsprogrammel.

Efn anser alt den energirelalerade grundforskningen är viklig både från forskningspolitisk ulgångspunkl och för den mer målinriktade delen av forskningsprogrammet. Efn föreslår att NFR tilldelas 51 milj. kr., STU 25 milj. kr. saml Studsvik Energiteknik AB 18 milj. kr.

Flera av remissinstanserna har framfört synpunkter på det av Efn föreslagna programmet Energirelaterad grundforskning. Forskningsrådsnämnden anser alt Humanistiska och Samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) borde bringas att ta ett större ansvar för den långsikliga humanistiska och samhällsvetenskapliga kompetensuppbyggnad som har relevans för energiforskningen. En lämplig utgångspunkl borde vara ell åtminstone ulvidgal samarbele mellan programmet Allmänna energisyslemsludier och HSFR: NFR anser all vissa överiappningar föreligger mellan STU:s fyra huvudområden för långsiktigt slöd inom energirelaterad grundforskning och NFR:s salsningar. Enligl NFR har STU och NFR lyckats lösa dessa överlappningar i samförstånd. NFR är däruiöver posiliv lill ell i STU sammanhållel energiforskningsprogram. NFR har även synpunkter på det säll på vilket anslagen till grundforskningen vid Sludsvik Energileknik AB fördelas och anser alt dessa intar en särställning i och med att de går direkt från statsmakterna till bolagel utan särskild velenskaplig prövning. Del riktigaste vore. anser NFR, all någol slags basslöd anslogs medan verksamheten därutöver skulle bedömas i konkurrens med projektansökningar från högskolan. BFR understryker behovel av en ökad integration mellan högskoleforskning och utvecklingsarbete inom industri och konsultkår. Rådel tar därför avstånd från Efn:s krav på verksamheten vid ett evenluelll energiforskningsinstilul som föreslagils av utredaren. Åven Kraftverksföreningens utvecklingssiiftelse lar avstånd från förslagel. IVA anser all förslaget bör undersökas ytterligare. Siudsviks Energiteknik AB avvisar också själva ulredarens förslag all lägga stora delar av verksamheten i ett separat forskningsinstitut. Bolaget vill med skärpa hävda atl en instiiuiio-natisering av forskningen skulle isolera den från de viktiga impulserna frän en ralionell växelverkan med andra funktioner i föreiagei och dess externa kontaktyta. STU har lämnat synpunkler på den del av Siudsviks Energileknik AB:s verksamhet som ligger utanför den kärntekniska verksamhelen i företagel. Siudsviks Energileknik AB bedöms av STU som en väsenl-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 79

lig nalionell resurs som bör kunna ulvecklas till internationell konkurrenskraft och som en experimentell resurs inom områden som förbrännings-och förgasningsieknik för fasla bränslen samt energilagring och energirelaterad materialforskning. STU instämmer i Efn:s förslag all Siudsviks Energiteknik AB skall erhålla begärda medel för energirelaterad grundforskning och förklarar sig beredda att samfinansiera vissa projekl med bolaget.

För egen del anser jag att den energirelalerade grundforskningen är viklig som grund för den mer målinriktade delen av energiforskningen. Delprogrammet Energirelaterad grundforskning bör omfatta sådan grundforskning som har direkl anknylning lill energiområdet, men som inte stöds inom ramen för övriga delar av energiforskningsprogrammel. Målel bör liksom tidigare vara all slödja naturvetenskaplig och teknisk grundforskning inom vissa prioriterade områden av stor relevans för den långsikliga energiforskningen. Insatserna bör sikta lill en långsiktig vetenskaplig kunskapsuppbyggnad samt därigenom i viss mån till slöd till forskarutbildningen inom energiområdet. Inom delprogrammets ram bör stöd kunna ges lill forskare som önskar utbyta erfarenheler och kunnande med forskare i andra länder. Delprogrammel bör betraktas som ett komplement till övriga program inom huvudprogrammet och till NFR:s och STU:s verksamhet ulanför energiforskningsprogrammel.

Vad belräffar den verksamhel, som inom delprogrammets ram bedrivs vid Siudsviks Energiteknik AB, skiljer den sig i viss mån från de insatser som görs vid NFR och STU. Skillnaden består i att NFR och STU som programorgan fördelar medel vidare lill en rad forskare och institutioner medan Sludsvik Energileknik AB erhåller sitt anslag som en resurs för grundläggande energiforskning vid bolaget.

I likhel med utredaren anser jag atl den kompetensuppbyggnad som hillills har bedrivits vid Studsvik Energileknik AB har varit framgångsrik. Bolagel har uppnått en ledande ställning vad avser kolleknik, förbränning och miljöfrågor saml en betydande kompetens belräffande fjärrvärme. Mot bakgrund av detta och efler samråd med slaisrådet Ingvar Carisson finner jag det inte motiverat all i dag medverka till att skilja av Division Energitekniks forskningslaboratorier från övrig verksamhel och med dessa som bas inrätta ell särskill forskningsinstitut.

I slället villjag betona betydelsen av att forsknings- och utvecklingsarbetet sker i nära samarbele med den affärsdrivande delen av Sludsvik Energileknik AB:s verksamhel. Därigenom kan bolagets resurser ständigt prövas och successivt förbättras. Idéer frän affärsverksamheten kan ge impulser till forskningen och forsknings- och utvecklingsarbetet kan därmed bli mer probleminriktal. Delta synsätl där forsknings- och utvecklingsarbete inom högskola resp. induslri sker i ett nära samarbete har ocksä slöd hos flera remissinslanser. Inom ramen för den nuvarande organisationen av Studsvik Energiteknik AB bör därför, som bolagsledningen anger, lösningar eflerslrävas som stärker förutsättningarna för långsiktig forskning i bolagel.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 80

Jag beräknar medelsbehovet för delprogrammel Energirelaterad grund
forskning till ca 95,5 milj. kr. för treårsperioden 1984/85-1986/87. Dessa
medel fördelar sig enligt följande:
NFR 52,5 milj. kr.

STU 25 milj. kr.

Sludsvik Energileknik AB    18 milj. kr.

Med hänsyn lill aU insatserna inom deUa delprogram till sin karakiär bör vara mindre starkt målstyrda än inom de övriga programmen, går jag inte närmare in på inriklningen av verksamheten hos de olika organ som har att fördela medlen.

Fusionsenergi

Den inlernalionella ulvecklingen vad beträffar fusionsenergin bedrivs främsl inom ramen för fyra slora ulvecklingsprogram i Västeuropa, Förenta staterna. Japan och Sovjetunionen. De stora salsningar som görs inom detta område motiveras av att fusionsenergin kan komma alt ge stora energiförsörjningsbidrag i framtiden. Även om slora framsteg har gjorts under senare tid återstår åtskilliga problem alt lösa innan målel, en fungerande fusionsreaklor för energiproduktion, är nått.

Den största försöksanläggningen inom Euralomprogrammel, till vilkel Sverige är anslutet, logs i bruk ijuni i 1983 och avses vara i bruk till och medar 1991. Dengår under namnei JET (Joint European Torus) och finns i Culham i Storbritannien. Näsla slora sleg i Euratomsamarbelel är all undersöka förutsättningarna för uppförandet av ytteriigare en försöksreak-lor pä 1990-lalel. Först därefter kan man börja planera för byggandet av en kraftproducerande reaklor. Bedömningarna av när delta mål kan nås varierar, men enighet förefaller att råda om atl kraftproduktion från fusionsreaktorer kommer atl kunna bli aktuella försl åtskilliga år in på 2000-talel.

Enligl de av riksdagen våren 1981 beslulade rikllinjerna för energipolitiken skall Sverige som ell led i en internationell arbetsfördelning ta eU medansvar för ulvecklingen beträffande fusionsenergin. Målet anges härvid vara atl utforma den svenska verksamheten så att den utgör eU effektivt bidrag lill och ger erforderiig insikt i Euralomprogrammel.

Den svenska verksamhelen som finansieras genom energiforskningsmedel och medel från Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) bedrivs huvudsakligen vid lekniska högskolan i Stockholm, vid Chalmers tekniska högskola och Studsvik Energiteknik AB med smärre aklivileler vid Forskningsinstitutet för Atomfysik (AFI) och vid universiteten i Lund och Uppsala.

Enligt Efn bör målel för delprogrammet fusionsenergi vara alt bedriva en svensk verksamhel som är ell effektivt bidrag till och ger erforderiig insikt i Euralomprogrammel och som vidare möjliggör kvalificerade bedömningar av fusionen som en energikälla pä lång sikl.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 81

Efn har beräknal koslnaderna för den kommande treårsperioden. De uppgår lill på medelnivån till ca 50 milj. kr. per år, inberäknat kostnaderna för den svenska forskningen. Kostnaderna för EG-samarbetei beräknas som en andel av de medverkande ländernas bruttonationalprodukt.

Några remissinslanser har bl. a. ifrågasatt om EG-samarbetel på fusions-området har tillräcklig anknytning till energiforskningsprogrammet. Dessa anser all ansvarel för fusionsforskningen kan föras över till NFR.

Lantbrukarnas Riksförbund är också tveksamma lill fusionsprogrammet och anser alt motiven för deltagande i EG-samarbetel är svaga. IVA däremot betonar del forskningspoliiiska värdet av fusionsforskningen. Statens energiverk anser att del bör ifrågasättas om fusionen bör ingå i energiforskningsprogrammet. Med hänsyn lill verksamhetens karaktär hör den närmasl hemma i NFR:s program. STU anser att EG-samarbetel inte har tillräcklig anknylning lill energiforskningsprogrammel och därför bör överföras, inkl. medel, till NFR, som har den bäsla kompetensen för delta program.

För egen del anserjag alt en bedömning av våra insatser på fusionsområ-del måste ske från flera utgångspunkter. En ulgångspunkl är fusionsenergins belydelse vad avser dess möjligheter atl på lång sikt bidra lill energiförsörjningen. Det råder enighet om alt del kommer alt dröja mycket lång tid innan fusionstekniken fär betydelse för försöjningen med energi. Detta lalar för alt fusionsforskningen snarare bör betraktas som en belydelsefull långsiklig forskningsuppgift av mer allmän karakiär än som forskning som bedrivs i energipoliliskt syfle. Med dessa utgångspunkter bör fusionsenergiforskningen finansieras via anslag lill grundforskningen snarare än via energiforskningsprogrammel. Den nalurliga hemvisten är i så fall NFR.

En annan utgångspunkl är fusionsforskningens och framför alll EG-samarbelels värde från velenskaplig synpunkt. Då måsle bedömas om forskningen inom della område har eller kommer atl fä någon avgörande betydelse för den vetenskapliga nivån eller för utvecklingen på näraliggande fäll av den vetenskapliga sfären i landet.

Bedömningar måste självfallel också göras av fusionssamarbetels betydelse för teknikutvecklingen. Hittills har endasl marginella beslällningar av ulruslning o.d. skett hos svensk induslri varför betydelsen för den tekniska utvecklingen i industrin lorde vara begränsad.

Slutligen måste vårt dellagande i fusionssamarbetet inom EG bedömas ulifrån vad del betyder för våra inlernalionella relationer all vi dellar i en internationell arbetsfördelning där vi har medansvar för alt lösa problem som har betydelse för den långsikliga energiförsöjningen.

Statsrådet Hellström har tidigare i dag anförl alt medel för deltagande i del europeiska fusionssamarbeiet bör bestridas från ett särskilt anslag benämnt Forskningssamarbete med EG och all frågan om fortsatt svenskl deltagande bör behandlas i samband med de överläggningar om forskningssamarbete med EG som inlells. Jag har erfarit all ulrikesdepartemenlet har 6    Riksdagen 1983/84. I suml. Nr 107. Bilaga 9

Prop. 1983/84:107   Bilaga 9    Industridepartementet 82

beräknat 44 milj. kr. för della ändamål. I enlighel med vad jag tidigare har anförl bör fusionsforskningen belraklas som en grundforskningsuppgift och efter samråd med statsrådet Ingvar Carisson bedömer jag det lämpligast aU NFR från den 1 juli 1984 övertar det ansvar för fusionsenergiprogrammel som Efn nu har. Jag har beräknal medel härför inom NFR:s del av programmel Energirelaterad grundforskning. 1 detta harjag även inberäknal de delar av Euratomsamarbelel soni avser nettokostnaden för den svenska forskningen under budgelåret 1984/85.

Ny kärnteknik

Inom delprogrammel Teknikbevakning har under innevarande treårsperiod ingått teknikbevakningsområdel Ny kärnteknik.

Området Ny kärnleknik omfattar andra reaklorlyper och bränslecykler än dagens kommersiella reaklorsyslem. Bevakningsverksamheten har varit inriklad på bridreaklorer, men också höglemperalurreaktorer och lo-riumbränslecykler ingår. Målel har varil att bevara en begränsad inhemsk kompetens inom området som bl. a. möjliggör en effektiv bevakning av den internationella utvecklingen. Sludier har genomförls på ett anlal tekniska delområden som säkerhelsfrågor, bränslecykel med bl.a. hänsyn till uranförsörjning och plutoniumspridning saml aUernaliva bränslecyklar (to-riumbaserade).

Efn har i sill planeringsunderiag behandlal Ny kärnteknik skill från området Teknikbevakning under rubriken Övrig långsiktig forskning och grundforskning.

Efn har efter överläggningar med kraftinduslrin, berörda myndigheler och högskoleinstitutioner kommit till slutsatsen alt bevakningsområdel bör utvidgas från 10 lill 15 milj. kr. pä samlliga nivåer för perioden 1984/85-1986/87. Dessa ytteriigare 5 milj. kr. ska bl.a. användas lill sludier och forskning rörande ny säkerhetshöjande teknik, säkerhels- och materialfrågor.

IVA, Industriförbundet och Tekniska Högskolornas energigrupp instämmer i förslaget till en utökning av delprogrammel medan statens vattenfallsverk anser att de föreslagna 10 milj. kr. är tillräckliga. LRF ifrägasäller den insats som föreslås inom området.

Kommittén (I 1983:05) för översyn av kärnbränslenämndens verksamhel har i november 1983 lämnai en delrapport med bl. a. en kartläggning av forskningen på kärnavfallsområdel, kärnsäkerhelsområdel i övrigt samt forskningen på områdena övrig kärnleknik och fusionsenergi. Enligl sina direkliv skall kommitlén bl. a. överväga om en samordning av forskningen rörande hantering av kärnavfall och kärnsäkerhelsforskning är lämplig, samt i så fall, föreslå lämpligl huvudmannaskap. Kommitlén skall beakta bl.a. möjlighelen av att inlemma nämnda forskningsinilierande verksamhel i statens kärnkraftinspeklion och slatens strålskyddsinslitut. Kommit-

Prop. 1983/84:107   Bilaga 9   Industridepartementet 83

lén skall även pröva möjligeten atl låta samordningen i någon form avse även den statligl finansierade kärnenergiforskningen i övrigl.

I avvaklan på kommitléns arbete bedömer jag alt områdel Ny kärnteknik bör föras över från delprogrammet Teknikbevakning och tills vidare ingå som ett delprogram inom programmel Övrig långsiktig forskning och grundforskning. Programansvarigt organ är tills vidare statens energiverk. När kommillén för översyn av kärnbränslenämndens verksamhel m. m. har slutfört sitt arbete, bör emellertid övervägas en samordning med övrig forskning på kärnenergiområdel.

Målel för bevakningsområdet Ny kärnteknik bör vara atl dels bevara en begränsad inhemsk kompelens som möjliggör en effektiv bevakning av del internationella utvecklingslaget, dels ulveckla en kompetens som kan användas vid svenskl internationellt arbete med nedrustnings-, strålskydds-och säkerhetsfrågor.

För områdel Ny kärnteknik harjag för treårsperioden 1984/85-1986/87 beräknal en insats om ca 10 milj. kr.

Allmänna energisyslemsludier

Delprogrammet Allmänna energisystemstudier omfattar under innevarande programperiod forskning och sludier kring energipolitikens möjligheter och begränsningar och sätter in forsknings- och utvecklingsinsatserna inom energiområdel i ett energipoliliskt sammanhang.

Efn har som ansvarigt programorgan föreslagil att insalserna inom området skall fortsätta på en oförändrad ambiiionsnivå den kommande treårsperioden. Denna nivå innebär ökade insalser på sludier rörande avvägningar mellan energipolitiska mål och dessas konsekvenser för hälsa, säkerhel, miljö och naturresurser samt sludier rörande energipolitikens avgränsning, mål och konsekvenser på kommunal nivå. För övriga delområden innebär del oförändrade eller minskade insalser.

Flera remissinstanser ger slöd för fortsalla insalser inom delprogrammel. NFR menar atl en höjd nivå för området Avvägning mellan energipoliiiska mål och de konsekvenser som uppfyllandet av målen kan få för hälsa, säkerhel, miljö och naturresurser framstår som särskilt angelägna. FOA förordar alt ökade insatser görs inom områdel Allmänna energisyslemsludier som i huvudsak bör bedrivas frislående från genomförande-verksamheten. FRN anser atl programmet bör ges en bredare inriklning saml anför atl belydande fördelar lorde slå atl finna i att studier av relationerna teknik-samhälle finansieras av de programorgan som bl. a. har ansvar för teknikbevakningen. BFR har uppfattningen all en god samordning och koordinering fordras mellan programmet Allmänna energisystem-studier och rådels delprogram Genomförandefrågor. LO påpekar alt programmel har belydelse för kommande energipolitiska beslut och framhåller vidare utvärderingsverksamheten inom programmets ram.

Andra remissinslanser anser atl verksamhelen inom delprogrammet bör

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 84

minskas eller förändras. STU anser alt den föreslagna nivån på insatserna bör minskas och en mer delaljerad planering bör genomföras där hänsyn las till en fortsättning och uppdelning av redan påbörjad verksamhel. Statens energiverk menar alt den vetenskapligt motiverade delen av programmel Allmänna energisyslemsludier bör föras över till humanistiska-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR). Tekniska Högskolornas energiarbetsgrupp anser att övergripande systemstudier inom energiområdet efter tillkomsten av slatens energiverk bör ha en naturlig hemvist inom energiverket.

För egen del anserjag alt den syslemstudieverksamhel som bedrivs med medel ur della program är viklig om man vill skaffa sig ett helhetsperspektiv vid fallandel av energipolitiska beslut. Del är alltid väsentligt all kunna inhämta kunskap om de sammanlagda lekniska, ekonomiska och miljömässiga effeklerna av besluten. Della ger bättre och säkrare beslut. I likhet med flera remissinslanser anser jag likväl all ambilionsnivån kan sänkas nägol vad belräffar insatserna i delprogrammet beträffande området Syslemsludier. Detta är rimligt om man i bedömningen av resursbehovet väger in alt genom slatens energiverk har särskilda resurser för cenlral energipolilisk ulrednings- och utvärderingsverksamhet tillkommit.

Den långsikliga kompeiensuppbyggnaden, dvs. vissa tjänsler vid högskolan som f. n. bekoslas från programmel, och de vetenskapligt motiverade delarna av programmel i övrigt, liksom de speciella insatser av framtids-sludiekaraktär som kan visa sig erforderliga från tid lill annan, harjag nyss förordai blir ett delprogram som ingår i programmel Övrig långsiktig forskning och grundforskning. Med detta villjag också markera den långsiktiga betydelsen av den verksamhet som finansieras genom dessa medel. Jag vill också härigenom betona all del är angelägel atl den vetenskapliga nivån även i fortsättningen ulgör ell viktigt kriterium för valet av salsningar inom detta område.

Jag har även räknal med all verksamhelen inom delprogrammel kompletteras och nära samordnas med dels liknande arbeien inom övriga program, dels verksamhel som bedrivs ulanför energiforskningsprogrammet vid myndigheler och organisationer m. m. Del är också min uppfallning att den utvärdering av olika insatser, som sker som en del i programorganens löpande verksamhet, även fortsätlningsvis är av stor betydelse för kvalitén på de beslut som fattas om insatser inom energiforskningsprogrammel.

Ansvaret för delprogrammel bör somjag har ulvecklal i det föregående (avsnill 4.2.1) i fortsättningen åvila slalens energiverk.

Jag räknar med atl medelsbehovel för den verksamhet som enligl vad jag nu har förordai i fortsättningen kommer alt ulgöra delprogrammel Allmänna energisystemstudier kommer atl vara ca 12 milj. kr. för treårsperioden.

I min medelsberåkning harjag beräknat en insats om sammantaget 117,5

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 85

milj. kr. för programmet Övrig långsiktig forskning och grundforskning under perioden 1984/85-1986/87, varav 34,9 milj. kr. för budgetåret 1984/ 85 med den beräknade fördelningen på delprogram som jag i del lidigare föreslagil.

4.2.7 Finansiering av Huvudprogratn Energiforskning

Huvudprogram Energiforskning finansieras under innevarande treårsperiod genom en avgift på oljeprodukter exkl. bensin. De inkomsler som uppkommer genom avgifien avskiljs och förs lill en särskild fond hos riksgäldskonloret, energiforskningsfonden. Riksdagen har (prop. 1983/ 84:62, NU 9, rskr 124) nyligen beslutat om en höjning av den särskilda avgiften för oljeprodukter fr. o. m. år 1984. Vidare beslutade riksdagen atl även införa en avgift på bensin.

Med hänvisning till vad jag nu har anförl förordar jag all riksdagens • bemyndigande inhämtas all för Ireårsperioden 1984/1985- 1986/87, ulöver under budgelårel 1983/84 ej disponerade medel, 1 191.5 milj. kr. får användas för Huvudprogram Energiforskning och all till Energiforskning för budgelårel 1984/85 under tolfte huvudlileln ell reservationsanslag anvisas av 421,5 milj. kr.

De programansvariga organen har för sin planering och organisation av insatserna behov av att kunna göra fieråriga ålaganden. Jag förordar därför all regeringen inhämlar riksdagens bemyndigande att, i samband med slöd lill forskning och ulveckling inom energiområdel, ikläda staten viss ekonomisk förpliktelse för budgetåren 1987/88 och 1988/89.

4.3    Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemsläller jag alt regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna de huvudsakliga rikllinjerna för verksamhelen inom Huvudprogram Energiforskning somjag har förordai,

2. medge all under budgelären 1984/85-1986/87 fär användas 1 191 500000 kr. ulöver de medel som ej disponerats under budgetåret 1983/84 för Huvudprogram Energiforskning,

3. till Energiforskning för budgetåret 1984/85 under tolfte huvudtiteln anvisa ell reservationsanslag av 421 500000 kr.,

4. bemyndiga regeringen alt under budgelåret 1984/85 ikläda staten ekonomisk förpliklelse i samband med stöd till forskning och ulveckling inom energiområdet som, inberäknal redan fattade beslut, innebär åtaganden om 35000000 kr. för budgetåret 1987/ 88 och om 35000000 kr. för budgetåret 1988/89.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 86

Bilaga 9.1

STU:s anslagsframställning

STU:s insalser för leknisk forskning och induslrielll utvecklingsarbete sker i form av stöd till

- Grundläggande och långsiktig kompetens och kunskapsuppbyggnad bl.a. i form av ramprogram för kunskapsulveckling

- Samlade teknikutvecklingsprogram av brett intresse för svensk industri, bl.a. i form av insalsområden

- Program för kollektiv forskning

- Enskilda forsknings- och utvecklingsprojekt

- Service- och rådgivningsverksamhet

STU leds av en styrelse. Chef för ämbetsverket är en generaldirektör. Inom STU finns fem projeklenheter, en planeringsenhet, en internationell enhet, en serviceenhet och en administrativ enhet. En ulredning pågår om samordning av vissa administrativa funktioner för STU och ett antal geografiskt närbelägna myndigheter, främst statens industriverk (SIND) och statens energiverk (SEV).

Den 1 juli 1983 var 294 personer anställda vid STU. Av dessa var 179 handläggare.

Vid STU tillämpas programbudgelering med följande programindelning. ■ 1. Industriellt och samhällsinriklal tekniskt utvecklingsarbete

2. Kunskapsulveckling

3. Internationell kontaktverksamhet

4. Myndighetsservice

5. Drift av forskningsslalioner

Programmel Industriellt och samhällsinriklal tekniskt utvecklingsarbete indelas i följande delprogram.

la. Insatsområden

Ib. Teknikområden

1c. Industriservice

Id. Förmedling

le. Arbetstagarprojekt

STU föreslår att den internationella myndighelsservicen överförs från program 4 lill program 3 samfidigt som program 4 döps om till Teknikupphandling. Verksamhelen inom delprogram Id. Förmedling inordnas under delprogram Ib samtidigt som delprogram Id utgär.

STU:s verksamhel under programmen 1-4 finansieras från reservationsanslaget F 1. Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och ulveckling.

Slöd till forsknings- och ulvecklingsarbete inom energiområdel lämnas under särskilda program från anslaget Energiforskning.

Program 5 finansieras från förslagsanslaget F 2. Styrelsen för teknisk

Prop. 1983/84:107   Bilaga 9    Industridepartementet 87

utveckling: Drift av forskningsstationer. Detta anslag får i princip inte belastas. För att lösa tillfälliga eller säsongmässiga likviditetsproblem för drift av forskningsslalioner disponerar STU en röriig kredit i riksgäldskontoret på lOOOOOkr.

För finansiering av investeringar i utrustning anvisas medel under reservationsanslaget F 3. Styrelsen för teknisk utveckling: Utrustning.

Från anslaget F 1 finansieras dessulom viss rymdverksamhet, informationsförsörjningsverksamhet samt slatens bidrag till Sveriges Teknisk-Vetenskapliga Attachéverksamhet (STATT). STU har dock inget programansvar för dessa verksamheter.

För STU:s verksamhet under anslag F 1 tillämpas f.n. på försök en ny anslagsteknik, innebärande att STU får placera sina medel räntebärande i riksgäldskontoret och därvid tillgodoräkna sig ränta på den del av anslaget som inte förbrukats.

F 1. Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling

Följande sammanställningar ger en ekonomisk översiki av STU:s förslag till verksamhet under detta anslag (milj. kr.)

	1982/83	1983/84	1984/85	1985/86	1986/87
	Utfall	Budget	STU:sm	.fl. förslag
Kostnader
Program 1
Industriellt och sam-
hällsinriklal tekniskt
utvecklingsarbete	348,1	383,0	549,6	640,6	720,9
Program 2
Kunskapsutveckling	214,3	248,3	295,1	347,9	400,9
Program 3
Internationell kontakt-
verksamhet	12,9	13,8	22,7	25,5	27,5
Program 4
Teknikupphandling	10,6	4,2	22.6	29,7	39,3
Rymdverksamhel	13,9	15,2	17,5	19.3	21,2
Informationsförsöonings-
verksamhet	9,0	8,4	12,1	15,0	17,5
Attachéverksamhel	12,9	15,6	22,3	25,1	28,7
Ofördelade medel	-	4,5	-	-	-
Summa koslnader	621,7	693,0	941,9	1103,1	1256,0
Avgår finansiering
utöver anslag
Återbetalningar m.m.	37,9	38,0	30,0	30,0	30,0
Minskningar av reservation	-0,9	-	-	-	-
Ränteintäkter från riks-
gäldskontoret	-	36,5	45,0	45,0	45,0
Summa anslag	584,7	618,5	866,9	1028,1	1181,0

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9   Industridepartementet 88

STU:s uppgift är trefaldig och kan beskrivas med tre roller. Den första är att med hjälp av tillgänglig eller ny teknik främja utvecklingen inom olika samhällssektorer - samhällssektortollen. Den andra är att främja industrins innovationsverksamhet och lekniska kvalitet - industrirollen. Den tredje är att inom den tekniska forskningen höja den vetenskapliga nivån och öka kunnandet inom skilda områden - den forskningssiödjande rollen (prop. 1977/78: 111, NU 75, rskr 361).

STU får sedan budgetåret 1981/82 sina anslag i treåriga ramar. För innevarande treårsperiod, 1981/82-1983/84, har sammanlagt 1 774 milj. kr. anvisats lill verksamhelen under anslaget Slyrelsen för leknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling. För perioden 1984/85-1986/87 föreslår STU m.fl. insalser för stöd till teknisk forskning och ulveckling, exklusive energiforskning, lill ett sammanlagt belopp av 3076 milj. kr.

Huvudinriktningen på STU:s förslag för den kommande treårsperioden är att understödja de offensiva salsningar som kan förutses i svensk industri under 1980-lalet. Omfallande insatser föreslås inom följande områden som bedöms ha särskill stor strategisk betydelse.

- Verkstadsteknik

- Informationsteknologi

- Bioteknik

- Nya maierial

- Massa- och pappersteknik saml Träteknik

- Kemiteknik

- Teknik för hälso- och sjukvård

Utöver dessa prioriterade områden föreslår STU selektiva insatser som är anpassade lill näraliggande utvecklingsmöjligheter i svensk induslri. Dessa är:

- Havsleknik, särskill undervattensteknik

- Skogsteknik, särskill maskinulveckling

- Transportteknik, särskilt materialhantering

Insalserna inom de prioriterade områdena sker via såväl program la, program Ib som program 2. Följande sammanslällning ger en översikt över de lolala satsningar som STU föreslår för de priorilerade områdena under den kommande treårsperioden (milj. kr.).

Prioriterade områden 1982/83      1983/84      1984/85      1985/86      1986/87

Utfall        Budget      STU:s m.fl. förslag

Verkstadsteknik	46,9	59.1	77,0	97,0	111,0
Informationsteknologi	93,8	136,0'	194,2-	216.1'	220,5''
Bioteknik	12,4	21,2	45,0	59.0	78,0
Nya maierial	68,2	70.3	93.2	108,2	118,7
Massa- och pappersteknik
samt Träteknik	54.0	62,4	75,8	82.5	84,1
Kemiteknik	15.8	19,2	28.5	31,5	34,3
Teknik för hälso- och
sjukvård	34,6	39,9	58.9	66,2	72,6
Totalsumma	325,7	407,5	572,6	662,5	719,2
' Varav NMP 34,0           '	,.	60,0
'    "        "    62,0           "	..	47,0

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 89

Utvärdering av STU:s verksamhet

Som ell led i planering, slyrning och ulveckling av verksamhelen bedrivs inom STU systematiskt utvärderingsarbete. Ulvärderingen är framälsyflande och knyls så långl möjligl lill praktiska åtgärder. Samtidigt är ambitionen all tidsmässigt samordna utvärderingsinsatser med aktuella behov av beslulsunderiag. Utvärderingsinsatserna har successivt kunnal ökas och uppgår nu till en avsevärd omfattning.

Under budgetåret 1982/83 har en slörre. samlad presentation av utvärderingsinsatser avrapporterals av STU. Utvärderingarna analyserar såväl utfallet av STU:s verksamhet som inriktning och arbetsformer.

Ett konkrei önskemål har varil alt effekter av STU:s stöd redovisas i termer som gör dem jämförbara med andra insatser för att främja industrins utveckling och förnyelse. Uppföljning och utvärdering av olika verksamheter måste emellertid anpassas lill skilda förutsättningar och mål. Det är t.ex. inle möjligl all anlägga renl kommersiella aspekler pä stöd till kunskaps- och kompetensuppbyggande forskning, vilket ger hell annorlunda resultat än utvecklingsprojekt inom mindre och medelstor industri. Det är således inle möjligt att mäta och summera ett resultat för STU som helhet. Försök i den riktningen måsle begränsas till del kommersiella stödel.

Effekier av kommersiellt slöd kan exempelvis mätas i företagens om-sällningssiffror. Dessa kan ulgöra en grund för all jämföra olika lyper av ålgärder. Genom atl STU:s stöd avser en tidig fas i utvecklingsarbetet, som måsle kompletteras av omfallande andra insatser, är det emellertid inle möjligl all klarl särskilja STU:s belydelse. Långa utvecklingstider gör också alt omsällning endasl kan hänföras till insalser långt tillbaka i tiden. Enbart kvantitativa mått fångar inle heller olika indirekta effekter av slödet.

Ylleriigare ell önskemål är alt erfarenheter från extern expertis utnyttjas vid utvärderingsarbetet. Ett sätt alt tillgodose detta är all uppdra ål fristående konsuller eller forskare att genomföra utvärderingarna. STU anlitar regelmässigt olika konsuller, ulländska forskare och andra exlerna sakkunniga. Vidare lillförs exlerna erfarenheter genom del aktiva ulbyle av meloderfarenheter som STU:s utvärderare har med kollegor inom andra offentliga organ och inom internationella organisationer.

I det följande redogörs för ett anlal utvärderingar av olika verksamheler inom STU, i huvudsak enligt STU:s programstruktur.

Insatsområden är en ny arbetsform vid STU som introducerades 1977/78. Stödformen kan ses som ett nytt sätt atl styra forsknings- och ulvecklingsarbete till intressanta sektorer inom induslri och samhälle. Trols alt tillräcklig lid ännu inle förflutit för alt göra en slutgiltig bedömning av effeklerna har STU redan analyseral flertalet insatsområden.

Stödformen insalsområden har befunnits vara en framkomlig väg atl

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 90

organisera samverkan för att främja leknisk ulveckling. Berörda STU-an-svariga har också utövat ett större ledningsansvar än vid konventionellt hanterade projekt. En lärdom från utvärderingarna är att områden med stora inslag av icke-lekniska problem är svårare atl föra lill framgång än vad som förutsägs.

Utvecklingsorienterat företagsstöd samt stöd till enskilda innovatörer

Metodproblemen vid denna stödtyp kan synas triviala. All undersöka om ett visst projekt lett lill en kommersialiserad produkt och vilket ekonomiskt resultat den givit förefaller elementärt. I praktiken försvåras emellertid analyserna genom bl.a. det långa tidsperspektivet. En slor del av de projekl man vill granska har ännu inte kommit så långt att det är möjligl all avgöra deras ulfall. De långa lidsförloppen leder ofta också till alt projektet ändrar karaktär och resulterar i något annat än som ursprungligen avsågs. Vidare måste man observera atl STU:s stöd endast åren del av de insatser som krävs för alt föra ett projekl lill framgång. Därför är det svårt all klart ange ett orsakssamband mellan STU-stödel och projektets eventuella framgång.

En mindre utvärdering av produkt- och uppfinningsprojekl har gjorts. Analysen har gjorts på samlliga ansökningar under två slumpvis valda kvartal under åren 1976 och 1977. Ulvärderingen har gjorts inom berörd projeklenhet på egel initiativ och med egen personal. Resultaten från de båda kvartalen är likartade. Ungefär en tredjedel av projekten när exploatering, varav ett mindre antal når mer betydande omsällning. Värt all notera är också atl ännu efter mer än sju år pågår fortfarande utvecklingsarbete för ca en tredjedel av projeklen.

En liknande analys har gjorts av utvecklingsprojekt inom läkemedelsteknik, medicinsk leknik och handikappteknik. Resultatet uppvisar ett likartat mönster med den skillnaden alt den ekonomiska effekten blivit mångdubbelt större, främst beroende på den stora kommersiella potentialen inom i första hand läkemedelsområdet.

Inom STU:s sektion för förmedlingsverksamhet görs en uppföljning varje år. För budgetåret 1981/82 kan i korthet sägas att sektionen under årel biträtt vid 216 exploateringsärenden och lyckats uppnå 39 exploateringsavtal. Ersättningen till uppfinnarna för dessa ulgörs av engångsbelopp i 20 fall, sammanlagl 2,8 milj. kr. och av royally i 20 fall. Härutöver förekommer några oplionsavtal. Genom att flera former av ersättning kan förekomma i samma avtal blir summan större än lolala antalet avtal.

Ej projeklbundet stöd till innovativa grupper är en försöksverksamhet som under ca 4 år bedrivits vid STU. Stödformen är förmånlig för mottagarna och goda resultat har uppnätts. Totalt har 14 stödmoltagare, som sammanlagl mottagit 3,3 milj. kr., lyckats sälla 8 produkler i kommersiell produklion. Omsättningen 1982 uppgick för dessa produkter till 2,3 milj. kr. och förväntas öka. Ungefär lika många produkter hade kommil så långt

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 91

atl produktion bedömdes sannolik. En generell osäkerhet är emellertid atl flertalel "framgångsrika" produkter jusl lanserats och ännu inte visal om de klarar en bestående marknadsetablering. Utvärderarens bedömning är alt det goda utbytet av della slöd till stor del beror på del strikta urvalet av mottagare.

STU:s stöd med villkorlig återbetalning följs konlinuerligl upp enligt en särskild rutin. Med utgångspunkt i de drygt 600 projekl där STU l.o.m. 1982 beslutat om återbetalning har en ingående analys gjorts av de kommersiella effekterna.

De 135 projekl som vid analyslillfällel var helt slutreglerade har detalj-granskals. Vid detta tillfälle uppgick deras sammanlagda ackumulerade omsättning till 3 200 milj. kr. Det kan emellertid även här noteras all huvuddelen av de kommersiella resultaten kommer från ell mycket begränsat antal projekt.

I analysen har också exploateringsformens betydelse belysts. Bl. a. har olika motlagarkategorier jämförts vad gäller återbelalningsfrekvens i följande tabell.

Mottagarkategori	Totalt             Tolall	Beräkn.	Beräkn.
	slöd                antal	tol. åter-	tol. äler-
	700 milj. kr.    projekl	betaln.	belaln.
	4000	170 milj. kr.	i%av stödbel.
	varav andel i % lil
	mottagarkategori		25
Enskilda
- uppfinnare	19                   50	6	7
- instilulionsforskare	12                     7	5	9
Utvecklingsbolag	35                  ,27	34	22
Mindre företag	II                    10	21	48
(<500)
Större företag	22                     6	34	35
O500)

Skillnaden mellan olika motlagarkategorier är som synes påtaglig. En fundamental orsak till detta är atl mindre resp. större företag som regel själva exploaterar den utvecklade produkten. I övriga kategorier förutsätts en förmedling av produkten till en exploatör, någol som erfarenhetsmässigt ökar risken för misslyckande.

Under åren 1981-1983 har STU på industridepartementets uppdrag bedrivii en försöksverksamhet i fyra län med projektkonsultstöd. Olika projektägare har fått ekonomiskl stöd för att leda produktutvecklingsprojekt. Verksamheten har bedrivits i samarbete med de regionala utvecklingsfonderna och har utvärderats av en fristående konsult. Konsulten sammanfattar sina resultat med att stödformen passar väl ihop med ulvecklingsfondernas övriga stödformer. I flertalet fall har stödet varit framgångsrikt genom att dyra och tidskrävande misstag kunnal undvikas. Vi-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9   Industridepartementet 92

dåre har slödet lett lill all en ny konsullgrupp etablerats parallellt med att berörda förelag lärt sig all utnyttja sådan kompelens.

En fristående konsult har utvärderat STU:s ramprogram för bevakning, information, rådgivning och utredningar avseende uppfinnarverksamhet. Utvärderingen har föranleits av alt det andra av två fleråriga ramprogram avseende verksamhet bedriven inom Svenska Uppfinnareföreningen avslutats vid utgången av 1983. Inför beslut om framtida stöd lill denna verksamhel har det krävts kompletterande beslulsunderiag.

Ulvärderingen utgick från befinllig dokumentation inom STU och föreningen. Huvudvikten har dock legat vid ell slort antal intervjuer med uppfinnare för atl utröna verksamhetens värde för aktiva uppfinnare. Mol denna bakgrund har konsulten lämnai en bedömning av verksamhetens, effektivitet och föreslagit en omprövning av ramprogrammet. Vidare har konsulten föreslagil atl STU prövar möjlighelen att slödja regionala upp-finnarföreningar samt all vissa smärre organisationsförändringar görs inom STU.

Kollektiv forskning bedrivs i samverkan mellan stat och induslri med utgångspunkl i långsiktiga avtal, kollekliva ramprogram. Sedan några år har STU haft ambitionen att inför mer ingående omprövningar av resp. program genomföra separata utvärderingar som kompletterande beslulsunderiag. För närvarande bedrivs 28 kollekfiva ramprogram. Hitfills har 12 särskilda utvärderingar genomförts. Under budgetåret 1982/83 har två utvärderingar avseende 5 kollektiva program avrapporterats.

Belräffande två av programmen. Metallurgisk forskning och Metall-forskning, konstaterades hög kvalitet och resullal av väsenlligl värde för induslrin. Programmet för bearbetningsteknisk forskning bedömdes ännu inte ha funnit sin definitiva form och hade belräffande delar av sin verksamhel svagt slöd i induslrin. Andra delar av verksamhelen kunde påvisas ge mer intressanta resullal. Därför föreslogs en förändring av tyngdpunkten i ramprogrammet. Det fjärde ramprogrammet. Järnbruksforskning, konstaterades ha annan karaktär än den ursprungliga. Därför ifrågasatte ulvärderingsmannen om det även i fortsättningen borde bedrivas i form av kollektivt ramprogram. Den övergripande bedömningen i analysen är att verksamheten är välskölt och åtnjuter gott anseende hos avnämarna inom induslrin. Denna bedömning grundar sig på besök vid de forskningsutförande organen och Jernkontoret saml på en ingående analys av tillgänglig dokumentation angående verksamheten. Uppfattningen har bekräftats vid omfattande intervjuer med forskningschefer vid nio stålförelag och ytterligare ell tjugotal personer med nära kontakter med respektive kollektiva forskningsprogram i samband med ett tiotal förelagsbesök.

Den femte av dessa utvärderingar beträffande kollekliv forskning är en analys av Inslilutel för tillämpad matematik. Huvudvikten i analysen ligger vid en omfattande genomgång av intressenternas utbyte av institutets verksamhet. Delvis p.g.a. verksamhelens karaktär har inslitutel svårt atl

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 93

få tillräckliga konlakler i induslrin. Avnämarna ulgörs i detta fall inle av en viss bransch med lätt identifierbara experter. Man kan också konstatera att inslitutel inle riktigt förmält följa den myckel snabba ulvecklingen på informationsbehandlingens område. Lösningen på dessa problem har inle varil uppenbar. Därför har avtalals om en provisorisk förlängning av ramprogrammet med ytterligare ett år.

STU:s ramprogram för kunskapsutveckling är svåra atl utvärdera. Som tidigare har nämnts är ett problem vid uivärdering den långa lid som förflyter mellan den STU-stödda insalsen och del faktiska nyttiggörandet av resultaten. Detta förhållande gäller i ännu högre grad ifråga om kun-skapsutvecklingsprojekl.

Av dessa skäl har STU funnit det meningslöst atl ens försöka göra direkta utvärderingar av ramprogrammen. 1 slället har utvärderingarna inriktats på indirekta bedömningar såsom vetenskaplig kvalitet, programmens förankring i industrin och i vilken ulslräckning programmen innebär ulbiidning av forskare av särskilt värde för industrin.

Under årel har fyra internationella utvärderingar avseende vetenskaplig kvalilel avrapporterals. Vidare har en särskild analys genomförls av sex olika ramprograms industriella förankring. Härutöver pågår en analys av i vilken grad STU:s program för kunskapsutveckling bidrar lill all öka tillgången på forskare inom områden av särskild betydelse för industrin.

De fyra inlernalionella rapporterna avser den velenskapliga kvaliteten i STU:s ramprogram Skeppsteknik, Förbränningsteknik, Organisk syntes samt Tal, ljud och hörsel. Dessa utvärderingar har på STU:s uppdrag genomförts av fyra separata arbetsgrupper, var och en beslående av tre till fem utländska forskare med internationellt anseende inom respektive områden.

Analysen av induslriell förankring behandlar sex pågående ramprogram och koncentrerar sig på hur induslrins intressen knutits till ramprogrammen. Ulvärderingen ulgår från en ingående karlläggning av informationskanalerna mellan industrirepresentanter och forskare. De sex ramprogrammen klassificeras med hänsyn till hur informationsnäten ser ul och en jämförande studie görs för att förklara skillnader och bedöma konsekvenser av olika informationsnät.

Program 1. Industriellt och samhällsinriktat tekniskt utvecklingsarbete

Program 1 omfattar utveckling av produkler, processer, metoder och syslem som kan utnyttjas i induslriell verksamhet. Inom programmet genomförs också sådan forsknings-och utvecklingsverksamhet söm behövs för all bygga under denna lyp av verksamhel.

Under programmet planeras och verkställs STU:s insatser för innova-tionsinriklad verksamhet av belydelse för olika samhällsseklorer och näringslivet. Programmel syftar till att generera ny leknik och effektivare

Prop. 1983/84:107   Bilaga 9   Industridepartementet

94

användning av såväl ny som tidigare känd teknik. Vidare syftar programmet till all genom uppsökande verksamhel öka STU:s konlakler med enskilda och förelag som har utvecklingsbara idéer för att stimulera dem till fortsall utveckling och nyttiggörande.

Följande sammanställning ger en ekonomisk översikt av STU:s förslag till verksamhet under program 1 (milj. kr.).

Program 1	1982/83	1983/84	1984/85      1985/86	1986/87
Delprogram	Utfall	Budget	STU:s m. fl. förslag
la. Insatsområden	52,9	46,9	79,3           89,4	91.3
Ib. Teknikområden	266,8	299,1	423,4         496,4	564,3
le. Industriservice	16,0	18,0	33,8          40,4	49,5
Id. Förmedling	4,0	4,4	Ingår fr.o.m. 1984/85 Teknikområden	i Ib.
le. Arbetstagarprojekt	8,5	14,6	13,1           14,4	15,8
Summa program 1	348,2	383,0	549,6         640,6	720,9

Delprogram la. Insatsområden

Med insalsområden avses störte sammanhållna, målinriktade, fleråriga och tidsbegränsade insatser för teknisk forskning och utveckling. Ungefär hälften av budgeten för insatsområdena går till tekniska högskolor och andra offenlliga forskningsorganisationer. Reslen går till företagssektorn. Stödformen insalsområden används av STU särskilt inom områden där leknisk utveckling, som i och för sig är önskvärd och synes ligga inom räckhåll, annars inle skulle komma lill slånd.

För närvarande pågår 13 insatsområden för en sammanlagd årsbudget av 46,9 milj. kr. För perioden 1984/85 - 1986/87 föreslår STU alt lika många nya insalsområden påbörjas. Följande sammanslällning ger en kort redovisning av nuvarande och planerade insalsområden (milj. kr.).

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet

95

Insatsområden	Påböriades/	Kostnad	(Förslag)	Total	Beräknas
	planeras	(Budget)		koslnad	vara
	påbörjas	1983/84	1984/85		avslutat
Kollekliva transporter	78/79	3,0	_	24,2	83/84
Trafiksäkerhet	78/79	2,0	—	2l',7	83/84
Olje- och gasutvinningsteknik
till havs	78/79	1,0	-	17,8	83/84
Stålframställning ur fosforrika
malmer	78/79	3,4	-	17,8	83/84
Gjutjärnsprodukler	78/79	2,0	-	10,6	83/84
Slorkök 90	78/79	2,8	-	21,4	83/84
Sjukvårdsmiljö	78/79	3,0	0,6	17,2	84/85
Blod och blodprodukter .	79/80	3,9	-	20,1	83/84
Datorbaserad bildbehandling	79/80	2,0	-	18,5	83/84
Grundläggningsleknik i tätort	79/80	2,5	1,8	11,1	84/85
Oljebekämpning/sanering	80,/8l	8,8	10,0	30,0	85/86
Polymera konstruktionsmaterial	81/82	9,0	9,3	35,0	85/86
Djupprospektering	82/83	3,5	4,0	19,0	86/87
Flexibla tillverkningssystem	84/85	-	7,5	40,0	87/88
CAD/CAM-syslem i verkstads-
företag	84/85	-	10,7	65,0	87/88
Pulverleknisk produktion	84/85	-	3,0	25.0	88/89
Flexibel automatisk montering	84/85	-	4,0	.S5,0	87/88
Industriella mineraler	84/85	-	3,2	27,0	89/90
Fordonselektronik	84/85	-	3,2	10,0	86/87
Givare	84/85	-	6.5	22,0	86/87
Legeringsmetaller	84/85	-	3,5	24.0	88/89
Aluminium och magnesiumgjutgod	s 84/85	-	3.2	20,0	88/89
Vävnadsförankrade proteser	84/85	-	4,3	31.0	89/90
Informationsteknologi för
handikappade	84/85	-	3,2	10,0	86/87
Tekniska fiberkompositer	85/86	-	—	32,0	89/90
Lim- och fogningsmetoder	85/86	-	-	15,0	89/90
Summa insatsområden		46,9	77,6	620,4

Delprogram Ib. Teknikområden

Delprogrammel omfallar ulveckling av produkler, processer, meloder eller syslem som avses utnyttjas i induslriell eller annan verksamhel. Till delprogrammel hör även sådan forskningsverksamhel som behövs för all utvecklingsarbete skall kunna genomföras. Delprogrammel, som f. n. har en sammanlagd årsbudget på ca 250 milj. kr., år indelat i följande leknikområden.

- Informations- och systemteknik

- Processteknik

- Socialteknik och biovetenskaper

- Tillverkningsteknik

- Produkt- och uppfinningsutveckling saml rådgivning

- Övrig teknikutveckling

Förulom direkta projektstöd omfatlar delprogrammel även rådgivning i tekniska, ekonomiska och juridiska frågor lill mindre förelag och enskilda personer.

Kollekliv forskning bedrivs i enlighet med ell av STU och en grupp förelag (och evenluelll någon ytterligare part, t.ex. sektormyndighel) ge-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 96

mensaml finansierat flerårigt ramprogram. Denna s. k. kollektiva forskningsverksamhet har inslag av både ulvecklingsarbete och kunskapsuppbyggnad och har därför tidigare redovisats delvis under delprogram Ib, delvis under program 2. STU föreslår att denna verksamhel fr. o. m. budgelåret 1984/85 redovisas under delprogrammet Teknikområden.

Följande sammanställning ger en översikt över de satsningar som STU föreslår inom delta delprogram för de prioriterade områdena under den kommande treårsperioden (milj. kr.).

Prioriterade områden	1982/83	1983/84	1984/85	1985/86	1986/87
	Utfall	Budget	STU:sm,	fl. förslag
Verkstadsteknik	27,8	38,1	30,0	35,0	40,0
Informationsteknologi	24,6	27,7	38,8	44,1	-54.5
Bioteknik	8,4	9,1	19,8	27,6	38,0
Nya material	21,9	22.7	43,2	51.0	53.5
Massa- och papperteknik
saml Träteknik	36,5	42.0	61,8	69,5     '	72.4
Kemiteknik	5,9	6,6	15,4	17.5	18,0
Teknik för hälso- och
sjukvård	13,7	26,8	36,9	41,0	44,5
Summa under delprogram Ib	138,8	173,0	275,9	285,7	320,9

Under delprogrammet lämnar STU stöd fill enskilda uppfinnare. Denna grupp har ett stort behov av finansiellt stöd och rådgivning och STU:s stöd har successivl vidgals och blivit mer variationsrikt. Vid en internationell jämförelse är stödel i Sverige till uppfinnare väl uppbyggt och omfallande. Vid sidan av slödet lill ulvecklingsprojekl har STU olika former för alt främja uppfinningsverksamhel, bland annal arbetsstipendier, uppfinnarslipendier och sedan 1980 idéuivecklingsslipendier. Vissa stipendier kan sökas av personer som inle lidigare arbetat med uppfinningsverksamhel och andra stipendier är avsedda för personer som tidigare visal goda resultat av sin verksamhel som innovatörer.

STU stöder även Svenska Uppfinnareföreningen sedan en lång lid. Stödel, som för närvarande utgår i form av medel för ett flerårigt ramprogram, avses fr. o. m. 1984 ulgå i form av slöd lill avgränsade projekl.

Delprogram le. Industriservice

Verksamheten under detta delprogram planeras och genomförs i nära samarbete med SIND och med de regionala utvecklingsfonderna. STU:s uppgift är i detta sammanhang atl tillföra teknisk kompelens. Verksamhelen omfatlar bland annal följande.

- Samarbelsgrupper för produktutveckling vid landets 24 utvecklingsfonder

- Samordningsfunktion i vad avser utvecklingsfondernas utvecklingskapi-lal

- Försöksverksamhet för förmedling av ny utländsk leknik lill svenska

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 97

förelag. Förslag till plan har utarbetats gemensamt av Exportrådet. SIND. STATT och STU.

- Regional produklutvecklingsservice som innebär all STU lillsammans med ulvecklingsfonder, länsstyrelser och landsting delfinansierar en verksamhel med syfle alt utnyttja de lärar-, elev- och materiella resurser som finns vid landels lekniska gymnasieskolor.

- Regionalt projekikonsullslöd

-  Smäföretagsservice vid kollekliva institut
Försöksverksamheten med regionalt projekikonsullslöd har utvärde
rats. Resultaten har därvid visals vara så positiva att STU föreslagit alt
verksamhelen utökas från 4 till alt omfatta 20 län.

Delprogram le. Arbelstagareinitierade projekl

Detta delprogram ulgör en komplettering och påbyggnad lill den ordinarie förslagsverksamheten i främsl tillverkande förelag. STU:s syfle är att initiera och stödja projekt som baseras pä lekniskl kvalificerade idéer frän anslällda i förelagen, som inle arbelar med forskning och ulveckling. En fördel med STU:s stöd är alt projektidéerna föds och ulvecklas i del förelag som skall tillgodogöra sig resultaten. Teknisk ulveckling av sådana idéer stöds med två tredjedelar av koslnaderna. En bra modell för samverkan med större företag har etablerats och STU:s erfarenheler av programmel är goda.

Program 2. Kunskapsutveckling

Under della program planeras, genomförs och uppföljs STU:s slöd till kunskapsutvecklande och kompetensuppbyggande teknisk forskning. Målel för insatserna är atl skapa en kunskapsbas för framtida utveckling av industriella processer, metoder och produkler inom sektorer som från industriell synpunkt framstår som intressanta. Stödel ges dels för projekl dels för s. k. ramprogram. F. n. är 300-500 forskare och 800-1 000 doktorander inom högskolesektorn verksamma i projekl eller ramprogram som finansieras under programmel Kunskapsutveckling.

I likhet med verksamheten under programmel Teknikområden ligger tonvikten pä insalserna under delta program på de prioriterade områdena. Följande sammanslällning ger en översikt över de salsningar som STU föreslår inom della program för de priorilerade områdena under den kommande ireårsperioden (milj. kr.).

7    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 107. Bilaga 9

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet

98

Prioriterade områden	1982/83	1983/84	1984/85	1985/86	1986/87
	Utfall	Budget	STU:sm.	fl. förslag
Verkstadsteknik	19,1	20,0	22,0	27,0	30.0
Informationsteknologi	65,5	72,6	85,0	100,0	110,0
Bioteknik	9,0	12.1	25.2	32,0	40.0
Nya material	33,1	34,1	35,0	38.6	46,2
Massa- och pappersteknik
saml Träteknik	17,5	20,4	14,0	13,0	11.7
Kemiteknik	9,1	12,6	13,1	14.0	16,3
Teknik för hälso- och
sjukvård	4,9	7,0	15.5	17,7	20,1
Summa under program 2	158,2	178,8	209,8	242,3	274,3

Slödel till ramprogram för kunskapsutveckling är långsikligl och ell program varar minst 5 år, vanligen 7-8 år. De förutsätter belydande planerings- och samordningsinsatser och skall vara så stora all de medger slralegiska diskussioner med avnämarna beträffande t.ex. inriktning och ulformning. Genom ramprogrammens uppläggning åstadkoms en profilering av insatser mellan de skilda högskolorna. Anslagen till ramprogram för kunskapsulveckling uppgår f. n. lill ca 40 procenl av program 2.

F.n. genomförs följande 18 ramprogram vid STU för en sammanlagd årsbudget av 96,8 milj. kr.

Ramprogram	Start år	Beräknas avslutat år
Genteknologi för industriell
tillämpning	1979/80	Fortsätter t.v.
Tal. ljud och hörsel	1979/80	1983/84
Elektronisk och elektrooptisk
komponentteknologi	1979/80	Fortsätter t.v.
Trämaterial	1980/81	1984/85     ■
Polymerbaserade fiberkompositer	1980/81	1984/85
Laserbearbetning	1980/81	1984/85
Ytors fysik och kemi	1980/81	1984/85
Datorstödd konstruktion och
tillverkning	1980/81	1984/85
Informationsbehandling	1980/81	1984/85
Cellulosafiberbaserad material-
teknologi	1980/81	1984/85
Teknikgrundande syntetisk organisk
kemi	1980/81	1985/86
Elkraftsteknik	1980/81	1984/85
Skeppsteknik	1980/81	1983/84
Träbyggnadsteknik	1980/81	1984/85
Pulvermelallurgi	1980/81	1985/86
Civil flygteknisk forskning	1982/83	Fortsätter t.v.
Adapliv styrning av verktygsmaskiner	1983/84	1986/87
Adaptivt styrda industrirobotar	1983/84	1986/87

STU beräknar atl huvuddelen av ramprogrammen kommer all genomföras och avslutas planenligt.

Under budgelårel 1984/85 har STU beräknat medel för att påbörja följande nya ramprogram.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 99

CAD/reglerteknik

Materialadministration

Snabbstelning av metaller

Flerfasstål och superplaslicitet

Makromolekylära funktionella kemikalier

Kolhydratkemi

Cellbiologi för industriell tillämpning

Separation med vattenhaltiga tvåfassystem

Bioorganisk syntes

Ceralier

Kolhydralkemi/immunreceplorer

Perifer cirkulation

Elledande polymerer

Kristallin cellulosa

Mineralteknisk processkemi

Handikappteknisk forskning

Medicinsk informationsbehandling

Induslriell strömningsteknik

Program 3. Internationellt samarbete

Under delta program genomförs STU:s inlernalionella kontaktverksamhet och projektsamverkan. STU biträder också depariement och myndigheler vid förhandlingar med främmande länder och internationella organisationer.

Teknik- och kunskapsöverföring från andra länder fär en allt störte belydelse för ulvecklingen inom svensk induslri och forskningsväsende. I STU Perspektiv 1981 "Internationella beroenden och teknisk-industriell förnyelse" har STU belyst bland annal det internationella beroendet inom det teknisk-vetenskapliga området, svårigheler som uppslår genom della beroende och vilka åtgärder som krävs i samband härmed. Analysen har lett fram lill förslag om en ökad internationell orientering av STU:s verksamhet. Ansvaret för bevakning av teknisk forskning och utveckling utomlands faller visserligen på förelagen och forskarna själva, men STU:s insalser kan skapa bättre belingelser för och underlälla bevakningen. I della sammanhang spelar den teknisk-vetenskapliga aitachéverksamhelen en viktig roll genom sitt samarbele med STU.

För den kommande treårsperioden har STU beräknat ökade medel för följande insalser.

- Utbyggd kontaktverksamhet och projektsamverkan med de mindre industriländerna i Västeuropa saml utvecklingssamverkan i Norden

- Nya former för kontinuerlig bevakning av ulvecklingen inom särskilda teknikområden bland annat i samverkan med industrin

- Utveckling av formerna för atl ta hem utländsk teknik till svensk industri

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9   Industridepartementet 100

- Särskilda ålgärder för all stimulera yngre forskare frän induslrin och forskningsinstitutioner att forska vid utländska institutioner

Program 4. Teknikupphandling

Teknikupphandling är en metod som tillämpas vid anskaffning av produkler, tjänster och system som inle finns på marknaden, ulan kräver utvecklingsarbete för att upphandlarens krav skall kunna tillgodoses. Köparen presenterar upphandlingsunderlag och specificerar sina krav. Risktagande och övriga affärsmässiga åtaganden regleras i avtal mellan upp-handlaren och leverantören.

Teknikupphandling har visat sig vara ett lämpligl säll för både köpare och säljare att uppnå ökad effektivitet av utvecklingsarbete respektive inom den egna verksamheten. STU:s roll är atl dels stimulera lill och förbäitra betingelserna för teknikupphandling genom information, utbildning etc. dels att biträda vid leknikupphandlingsprojekt med råd och finansiering. STU:s finansiering kan komma både köpare och säljare tillgodo. Den avser dels beställarens ökade kostnader för bland annat upphandlingsunderlag och kravspecifikationer, dels det utvecklingsarbete som ingår i teknikupphandlingen.

STU lämnar för närvarande stöd för leknikupphandling bland annat lill Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet. Inför den kommande Ireårsperioden föreslår STU fortsatta insatser för dessa verksamheter men även ökade resurser för atl stimulera teknikupphandling mellan förelag och för s. k. obeställda projekt.

Statens delegation för rymdverksamhet, som under innevarande budgetår disponerar 15,2 milj. kr. för nalionell rymdverksamhel under detta anslag, föreslår en uppräkning av detta belopp till 17,5 milj. kr. Medlen fördelas på tre av delegationens delprogram. Delegationens förslag innebär följande.

Inom delprogrammel Rymdforskning används medlen från detta anslag dels för industriuppdrag, dels för övrig rymdforskning. Ca hälften av de medel som används för rymdforskning går till rymdindustrier i form av beslällningar på utrustning. Arbelel med rymdforskningsprogrammet bedrivs i samarbete med andra länder. Exempelvis avses svenska experiment alt sändas upp med tvä sovjetiska satelliter under åren 1986/87. Programmets främsta projekl är den velenskapliga satelliten Viking som är avsedd att studera nortskenet på hög höjd över Nordpolen. Totalt under detta anslag föresläs 6,9 milj. kr. för detta delprogram.

Inom delprogrammel Fjärranalys finansieras störte delen av det nationella programmet över detta anslag. Den kraftiga ökningen av intresset för fjärtanalys på användarsidan vänlas leda lill ell kommersiellt genombrott under andra hälften av 1980-talet. Sverige torde, bl.a. genom sitt dellagan-

Prop. 1983/84:107,   Bilaga 9    Industridepartementet 101

de i projeklel med den franska Qårranalyssatelliten SPÖT, ha goda möjligheter all inta en ledande roll vid Qärranalysens kommersiella exploatering om en kraftfull vidareuppbyggnad av resurser och kunskaper kan uppbådas.

Delegationen föreslår en målmedveten och koordinerad induslripolilisk satsning på ulveckling och introduktion av teknik och meloder under de närmasle åren i anslutning till dala från Landsat och SPÖT. Satsningen bör omfalla såväl varor som tjänster och bygga på en stark hemmamarknad som bas för exploalering utomlands.

Delegationens slöd till forskning inom Qärtanalysområdel inriktas på tillämpningar inom jord- och skogsbruk, luftföroreningar, mikrovågsteknik (som en förberedelse för den europeiska rymdorganisationens fjärranalyssatellit ERS-I) saml forskning rörande meloder för bildbehandling, främst lillämpningsförsök baserade på Landsal- och SPOT-daia. Delegalionen föreslår vidare alt fortsätta den särskilda långsiktiga salsning på bildbehandling och mikrovågsteknik som inleddes innevarande budgetår.

Sammanfattningsvis föreslår delegationen en ökning av resurserna för forskning och ulveckling inom fjärranalysområdet med 1 milj. kr. (utöver pris- och löneomräkning) till 8,5 milj. kr.

Inom delprogrammel Industriutveckling används medel från detta anslag för förberedande arbele med nya projekt. Delegalionen beräknar medel för en oförändrad ambiiionsnivå. Tolall föreslås 2,0 milj. kr. för della delprogram under anslaget.

Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning, DFI, är den cenlrala myndigheten för frågor om övergripande planering och samordning av informationsförsörjningen för forskning och utvecklingsarbete eller liknande verksamhel. DFI slarlades år 1979 och leds av en slyrelse med tolv ledamöler, som i första hand företräder allmän- och användariniressen. Uppgifterna i DFLs instruktion (SFS 1979:477) ger DFI en mer aktiv roll än exempelvis forskningsråden. Vidare är, enligt samma instruktion, slalliga myndigheter m. m. skyldiga atl samråda med DFI innan de vidtar viktigare åtgärder som berör informationsförsörjning.

Verksamheten vid DFI har hittills bedrivits under tre program; Planering och samordning. Forskning och utveckling samt Nationella serviceuppgifter. Från och med budgelåret 1984/85 föreslår DFI en ny benämning på de två första programmen; Informationskällor saml Sök- och kommunikationssystem.

Under program 1. Informationskällor kommer DFI främst alt studera informationsbehov och informationsulnyltjande inom avgränsade områden för all få underlag för fortsatta utvecklingsinsatser. Syflel med detta är all planera för ett syslem med ansvarsbibliotek. Under programmel kommer DFI vidare all fortsätta arbelel rörande arbetsräilsliga frågor, exempelvis copyright. För delta har DFI beräknal 9,4 milj. kr.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 102

Program 2. Sök- och kommunikationssystem omfattar studier av kommunikationssystem och metoder för alt bearbeta informalion. DFI har påbörjat en studie av bibliotekskatalogers funktion och användning och räknar med att fortsätta denna sludie under 1984/85. Kostnaderna härför beräknar DFI till 10,9 milj. kr.

Under program 3. Nationella serviceuppgifter utgår för närvarande medel dels för den externa servicen vid informationscentralerna vid karolinska institutet och lekniska högskolan i Slockholm, dels bidrag lill vissa organisationer. DFI föreslår att dessa bidrag från och med budgetåret 1984/85 förs över till andra program under DFLs anslag. I särskild ordning har DFI föreslagit att ett system med ansvarsbibliotek etableras i landet med början under 1984/85. För verksamheten under programmet har DFI beräknal 4,7 milj. kr.

Medel för verksamheten vid DFI kanaliseras dels via della anslag, dels via ett anslag under VIII huvudlileln (utbildningsdepartementet). För budgetåret 1983/84 disponerar DFI sammanlagt 18,8 milj. kr. varav 8,4 milj. kr. från XII huvudtiteln. För budgetåret 1984/85 föreslår DFI enligl föregående alt sammanlagl 25,0 milj. kr. anvisas för verksamhelen. Till detta kommer ytterligare 3,7 milj. kr. förökade projeklkoslnader vid högskolan.

Sveriges Teknisk-Vetenskapliga Attachéverksamhel är sedan den 1 juli 1981 en offentlig stiftelse med svenska staten och Ingenjörsvetenskapsakademien som huvudmän. Stiftelsen har i sin nuvarande styrelse representanter från industri- och utrikesdepartementen, STU, IVA saml svensk induslri.

STATT:s målsättning är alt verksamhelen genom sökning, insamling, analys och överföring av leknisk och teknisk-politisk information samt kontaktskapande aktiviteter skall bidra till Sveriges teknisk-industriella och därmed samhälleliga ulveckling.

Attachéernas huvudfunktion är atl bevaka forsknings- och industripolitik, leknikpoliiik, tekniska nyheter och trender.

Allachékontor med saiiimanlagt ca 45 anställda finns för närvarande i Washington, Los Angeles, Tokyo, Beijing, Moskva, Bonn, Paris och London. Ett kansli i Slockholm leder och samordnar verksamheten. Attaché-kontoren är för det mesta lokaliserade till de svenska ambassaderna och attachéerna åtnjuter diplomatisk status. Denna status är nödvändig för verksamhelen men förutsätter även en viss balans mellan bas- och uppdragsverksamhet, innebärande atl den senare inte bör ulgöra en alltför slor andel.

Verksamhelen finansieras till 75% under della anslag. Återstående 25% finansieras genom inläkler från uppdrag, publikationer, konferenser etc. Verksamhelen drivs under tre program; bas-, informations- och uppdragsverksamhet.

Basverksamheten omfattar kontaktskapande aklivileler, bevakning av

Prop. 1983/84:107   Bilaga 9   Industridepartementet 103

nyheter och löpande rapportering hem lill Sverige av dessa. Vidare skall fältkontoren vara ett stöd för den övriga ambassaden i teknisk-vetenskapliga frågor.

Syftet med STATT:s informalionsaklivileler är dels alt förmedla resultaten från kontorens basverksamhet, dels all vara ett stöd i marknadsföringen av uppdragsservicen.

Uppdragsverksamhelen bär sina egna direkta kostnader och de taxor som lillämpas samordnas med Exportrådet. Slora, konlraktsbundna uppdrag svarar för närvarande för drygl 30% av de lotala inläklerna av uppdragsverksamheten. Bland övriga uppdrag dominerar utredningar och besöksservice:

Under de senaste åren har två marknadsundersökningar genomförts för att mäta svensk industris intresse och behov av aitachéverksamhelen samt önskemål om förändringar. Dessa undersökningar visar på ett myckel positivt intresse för och behov av aitachéverksamhelen såväl hos svensk industri, som hos statliga myndigheler, fackliga och andra organisationer. Vidare är efterfrågan på uppdragstjänsler fortlöpande slor. Volymen för dessa kan dock p.g.a. de nämnda balanskraven inle få växa väsentligt snabbare än verksamheten i sin helhet. Det finns dock skäl atl särskilt peka på del operaliva värdel för näringslivet i den information som förmedlas genom uppdrag, samtidigt som statskassan inte belastas.

STATT disponerar för sin basverksamhet 15,6 milj. kr. under innevarande budgetår. En oförändrad ambitionsnivå av denna verksamhel kräver enligt STATT en genomsnittlig ökning av anslaget med ca 13% dvs. 20,2 milj. kr.

Vad gäller omfatiningen av aitachéverksamhelen i nuvarande bevakningsländer föresläs en utökning endast i USA. Kostnad för detta är 0,3 milj. kr. Som nytl bevakningsområde föreslås en utökning av kontoret i Washington för alt bevaka det skogslekniska områdel i Nordamerika. Denna s. k. skogsallaché skulle i så fall finansieras med en lika stor andel, 0,3 milj. kr., från skogsbranschen i Sverige. Vidare föreslås en utökad bevakning i Europa bl. a. genom sidobevakning från befintliga allachékontor till en koslnad av 0,7 milj. kr. saml en studie av Östasien till koslnad av 0,5 milj. kr. Sammantaget föresläs sålunda 1,8 milj. kr. för utökad verksamhet.

F 3. Styrelsen för teknisk utveckling: Utrustning

Följande sammanställning ger en ekonomisk översiki av STU:s förslag lill verksamhel under detta anslag (milj. kr.).

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9   Industridepartementet 104

1982/83      1983/84      1984/85      1985/86      1986/87
Utfall Budget      STU:s förslag

Ulruslning	14,2
Avgår finansiering utöver anslag Återbetalningar m.m. Ökning av reservation	0,0 0,4
Summa anslag	14,6

16.2      18,0 19,5 21,0

0,9 1,0 1,0 1,0

15.3      17,0 18,5 20,0

Över anslaget anvisas medel för anskaffning av dyrare apparater och instrument (lägst 50000 kr.) för teknisk forskning och induslrielll utvecklingsarbete. Nyttjare av utrustning som har anskaffals med medel från anslaget belastas med koslnader för avskrivningar och förtänlning. I den mån som nyttjaren inte har möjlighet all svara för dessa kostnader är STU skyldigt atl helt eller delvis svara för nämnda koslnader genom belastning av berört program under amorteringstiden. Medel moisvarande avskrivning och förtänlning skall föras lill särskild inkomsltilel i statsbudgeten.

STU framhåller att beslut om lån för utrustningsanskaffning fattas efter samma principer som för anslag lill enskilda projekl. Del är således den verksamhet som avses bedrivas med hjälp av utrustningen som är av avgörande betydelse för STU:s beslut. Eflerfrågan följer i slort efterfrågeutvecklingen på STU:s projektanslag. För budgelåret 1984/85 beräknar STU atl 17,0 milj. kr. erfordras.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 105

BUaga 9.2

Sammanställning av remissyttranden över STU:s anslagsframställning

Vid remissbehandling av STU:s anslagsframställning för budgetåret 1984/85 och plan för budgetåren 1984/85-1986/87 har 33 myndigheler, organisationer och fackföreningar yttrat sig. Yttrande har avgells av försvarels forskningsanstalt (FOA), flygtekniska försöksanstalten (FFA), sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinslitut (SPRI), televerket, transportforskningsdelegationen (TFD), delegalionen för vetenskaplig och leknisk informationsförsörjning (DFI), universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) efter hörande av universiteten i Uppsala, Lund, Göleborg, Umeå, Slockholm och Linköping, tekniska högskolan i Slockholm. Chalmers lekniska högskola, högskolan i Luleå samt forskningsrädsnämnden (FRN), medicinska forskningsrådet (MFR), naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR). slatens naturvärdsverk (SNV), arbelarskyddsslyrelsen, slatens råd för byggnadsforskning (BFR), slatens induslriverk (SIND), Sveriges geologiska undersökning (SGU). delegalionen för samordning av havsresursverksamheten (DSH), marintekniska institutei, SSPA, slalens delegation för rymdverksamhet (DFR), statens energiverk (STEV), energiforskningsnämnden (EFN), Centralorganisationen SACO/SR, Handikappinstitutet, Ingenjörsvelenskapsakademien (IVA), Kollektivforskningsinsliluiens samarbetsorgan (SAMKO), Landsorganisationen i Sverige (LO), Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet. Svenska uppfinnareföreningen (SUF), Sveriges civilingenjörsförbund (CF), Sveriges induslriförbund (SI), Sveriges Tekniska Attachéer (STATT) och Tjänstemännens centralorganisation (TCO). Dessutom har riksrevisionsverket (RRV) yttrat sig över STU:s utvärderingsmalerial.

I Allmänt

Genomgående är svaren positiva till de förslag som redovisas av STU. Dock innehåller många av remissvaren en mol STU avvikande uppfallning i enskilda frågor. IVA anser all anslagsframslällningen och planen utgör ett goll underlag för statsmakternas beslut rörande stödel lill leknisk forskning och utveckling (FoU) genom STU. STU:s motiv och argument synes generellt väl underbyggt och akademien kan i väsentliga stycken instämma i STU:s huvudförslag. CF anser all STU:s huvudförslag i huvudsak bör genomföras. BFR anser all programförslagen är väl genomarbetade. TFD och Svenska kommunförbundet har ulifrån sina utgångspunkter inget att invända mol förslagen.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 106

2    Utvärdering av tidigare STU-insatser

En utvärdering av de insalser som redan har gjorts anses av flera som en förutsättning då sloriek och inriktning av framlida insalser planeras. Sveriges industriförbund anser att en av fördelarna med flerårsprogram är all en fortlöpande uivärdering kan ske av de vidlagna ålgärderna. I detta sammanhang bedömer förbundel tre år som en orimligt kort utvärderingsperiod varför en beskrivning av forskningsinsatserna i ett sex- eller nioår-sperspektiv eventuellt bör övervägas. SACO/SR anser att kvalileten på svensk forskning ofta bara kan bedömas utifrån en internationell synvinkel. Organisationen finner det därför myckel positivt att STU även i fortsättningen har för avsikt atl använda sig av internationell expertis för att bedöma bl. a. den velenskapliga kvaliteten i de olika projekten. Likartade synpunkler framförs av Uppsala universitet och Sveriges industriförbund.

RRV har i sill remissvar särskill berört den uivärdering av STU:s verksamhet som gjorts inom STU. Inledningsvis konstateras all STU:s salsning på uivärdering ligger väl i linje med ambitionerna i regeringens anvisningar. Dock anser verket alt utvärderingsmaterialet i vissa delar ej uppfyller de enligt verkel långtgående ambitionerna i regeringens särskilda anvisningar för anslagsframslällning för budgelårel 1984/85.

Exempelvis anser RRV all STU:s utvärdering i regel inle omspänner del vida fält av funktioner och statliga resursinsatser utanför STU, som krävs för att STU:s planeringsunderiag, såsom sägs i regeringens särskilda anvisningar, skall kunna "tjäna som underlag för statsmakternas beslut om omfallning och inriklning på det tekniskt/industriella området".

Dä det gäller inriktningen av STU:s utvärderingsfunklion anser RRV atl det antagligen finns risker förknippade med en ensidig inriktning av utvär-deringsfunklionen, dvs. en inriklning av utvärderingsverksamheten mot att skapa planerings- och beslutsunderlag för de egna slyr-, slöd- eller arbetsformerna. Härigenom avsäger sig STU många gånger möjlighelen alt identifiera mer genomgripande alternativ till tillämpade stödformer. Vidare riskerar STU atl göra ""närsynta observationer" vilka i sin lur kan leda lill opportuna slutsatser.

RRV anser vidare all valet av kriterierna för insalsområdessatsningar representerar en förskjutning i förhällande till den roll som formulerades då dessa områden ursprungligen inrättades. Dä återfanns bland motiven förekomsten av institutionella eller andra trögheter inom angelägna samhällsområden. De utvärderingar av insatsområden som presenterats i det sammanställda materialet förefaller, enligt RRV, inte ha utgålt från dessa bredare kriierier och kan därför knappast göra anspråk på alt kallas utvärdering i betydelsen uppskattning av måluppfyllelse eller av stödformens sammantagna effekl.

Verkel anser atl det finns en alltför svag koppling mellan den ulvärde-

Prop. 1983/84:107   Bilaga 9   Industridepartementet 107

ring som gjorts om ramprogrammen och de slutsatser som därvid dras. Visserligen rimmar slutsatserna väl med regeringens anvisning alt särskill belysa STU:s induslripolitiska roll, men slutsatserna har, enligt RRV, inte något direkt samband med de utvärderingar som gjorts.

Åven då det gäller STU:s slöd lill kollektiv forskning anser RRV att uivärderingsambitionerna tycks ha varit lägre än för vissa andra slödformer.

Då det gäller spridning av resultat för utvärderingar anser RRV erfarenhelsmässigl att en del utvärderingar diskuteras i en relativt begränsad krets och verkel finner det därför angeläget all STU försöker vidga formerna för hanleringen av sammanställt utvärderingsmaterial.

Sammanfattningsvis anser RRV atl del trots de iveksamheier eller betänkligheter som verkel anfört i samband med det sammanställda utvärderingsmaterialet inte hindrar att STU:s verksamhel inom della område lill slora delar är värdefull och i många avseenden också betydligt mer utvecklad än inom andra myndigheler.

3   STU:s roll i ett större perspektiv

FOA anser alt störte förändringar i de olika samhällssektorernas planer och ålaganden rörande utvecklingsarbeten m. m. bör redovisas tidigt så alt slutsatser kan dras på en nationell nivå om konsekvenserna för industrins framtida tekniska nivå och utveckling.

SIND tar upp frågan om vilka meloder som bör användas för atl påverka induslrins förnyelse. I detta sammanhang framhölls licens- och teknikupphandling saml samarbetet mellan STU och de regionala utvecklingsfonderna såsom viktiga inslrumenl. Vad gäller flera av de föreslagna projekten under beteckningen innovationsfrämjande åtgärder inriklas dessa på före-tagseiablering och affärsutveckling. Verkel framhåller därvid vikten av samarbete med andra organisationer för atl undvika dubbelarbete. Delsamma gäller områdel riskkapital.

Beträffande de ålgärder som föreslås i anslagsframställningen saknar SIND, med utgångspunkt i sill regionalpoliliska ansvar, förslag som särskill siktar på teknisk förnyelse och utveckling i de regionalpoliliska stödområdena.

FOA anser att den strävan till en tidig förankring inom induslrin för programverksamhet, som förs fram i STU-perspekliv, är i linje med vad FOA tidigare har anförl.

FRN anser att FoU-insatser bör planeras med utgångspunkt i en specifik syensk induslriell strategi. Nämnden framhåller atl eftersom det över hela världen satsas på i stort sett samma "utvecklingskoncept"' bör Sverige utveckla en "lilläggsidé", som gör del möjligt atl la upp tävlan med andra. För alt finna en industriell strategi bör forskningen ta sin utgångspunkl i

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 108

människors vardagsliv och i samhällels ulformning, existerande kulturmönster, ekosystem etc. De resultat söm denna forskning i bäsla fall ger, kommer enligl nämnden alt kunna vara en drivande faktor i en fortsatt industriell utveckling.

IVA berör STU:s induslriroll och anser atl en koncentration av insatserna bör ske lill del långsiktiga kompeiensuppbyggandet eftersom, enligl akademien, STU:s uppgift inte är att vara kommersiell finansiär av marknadsetablering, produktion m. m. Inom ramen för den produklulveckling som sker med hjälp av STU-medel anser SIND å andra sidan all del är viktigl atl det skapas möjligheler alt kommersialisera resultaten av produktutvecklingen så alt projeklen inte avstannar efter utvecklingsfasen.

Vad gäller avvägningen mellan slöd lill induslrielll tekniskt utvecklingsarbete inom dels storföretagen, dels den mindre och medelslora industrin släller sig IVA tveksam lill ökade insalser i form av finansiering inom företagssektorn för STU:s del. STU må gärna arbela mol målet all långsiktigt komplettera den teknikutveckling som sker företrädesvis inom sektorn störte förelag. Strävan atl följa utvecklingen bör dock, enligt akademien, ej kopplas till regelrätt finansiering av utvecklingsprojekt inom stora förelag.

LO saknar i STU:s förslag en analys av sambanden mellan leknisk utveckling och induslrins förnyelse på kort sikl. LO anser alt STU i samarbele med SIND måsle känna ett ansvar för atl en teknikspridning sker bland små och medelstora företag. Med anledning av detta saknar LO förslag till ålgärder eller en analys av dessa problem.

Landstingsförbundets slyrelse anser del angeläget all regeringen ger hög prioritel åt insalser för leknisk forskning och industriell förnyelse och finner därför alt starka skäl talar för atl STU tillförsäkras medel i enlighet med sill huvudförslag. Förbundel berör frågan om de möjligheter som ulvecklingsfonderna numera har för all lämna utvecklingskapital lill de mindre och medelstora företagen i form av krediler eller bidrag på royalty-basis. Genom del samarbele mellan STU och resp. utvecklingsfond som utvecklats i anknytning till denna stödform möjliggörs enligt förbundet kompetenta bedömningar av de projekl som uppkommer och finner det angeläget atl samverkan mellan STU och utvecklingsfonderna får utvecklas vidare.

CF anser att STU:s arbetsfördelning med främst de regionala utvecklingsfonderna, fortlöpande bör övervägas. I den fortsatta utvärderingen av stödsystemet bör klarare gränser mellan STU:s och utvecklingsfondernas ansvarsområde eftersträvas.

Seklorsansvaret berörs bl. a. av televerket som anser att finansieringen i samband med teknikupphandling på informalionsleknologiområdel idag är oklar. Detta på grund av all innebörden i seklorsansvaret ännu ej fått en entydig tolkning. Eftersom sådana seklorsmyndigheler som t.ex. televerket, FMV och FOA inle tilldelas extra medel för della slags ansvar blir det

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 109

enligl televerket omöjligt för dessa alt svara upp mot STU:s förväntning på ytteriigare medel från myndigheterna. Delta gör del extra angelägel, enligt verket, alt statsmakterna bestämmer sig för STU:s allernaliv två.

4    Omfattningen av STU:s totala verksamhet

I anslagsframställningen frän STU har tre olika ambilionsnivåer redovisats. Alternativ två, vilket är STU:s huvudförslag, innebär en ökning av ambilionsnivån. Alternativ ett innebär en oförändrad ambitionsnivå och allernaliv noll innebär en minskad ambitionsnivå. Mänga av remissinstanserna har hävdat all alternativ tvä bör genomföras. Bland de som renl allmänt har betonat betydelsen av alt detta alternaliv genomförs märks BFR, SAMKO, SUF och högskolan i Luleå. I de fall då ell genomförande av allernaliv ett innebär alt de intressen som företräds av remissinstanserna ej ges ökade, och i vissa fall minskade, resurser är åsikten att alternativ tvä bör genomföras än slarkare. Till dessa hör SIND, som konstaterar att ett flerlal väsentliga nya satsningar inom smäförelagsområdel riskerar all bortprioriteras om ej huvudalternativet genomförs. SNV anser all endasl allernaliv två i rimlig grad tillgodoser vissa miljövårdsintressen.

Industriförbundet anser all frågan om slorieken på den begärda anslagsökningen är den mesl kontroversiella i anslagsframställningen från STU. För att kunna tillgodose STU:s önskemål krävs, enligl förbundet, med hänsyn till rådande budgetunderskott all en belydande besparing sker ulanför den snäva sekiorn "stimulans till leknisk FoU"". Denna möjlighel finns, enligl förbundet, ulan tvekan inom ramen för del defensiva industristödet, vilka skulle påverka näringslivets konkurrenskraft om de överfördes lill leknisk forskning och utveckling.

Det generella skatteavdraget för företagens FoU-utgifter berörs av IVA och Industriförbundet i likartade svar. Ett generöst generellt skatteavdrag ulgör enligl IVA ett alternativ att föredra framför motsvarande ökning av del selektiva slödel genom STU.

En helt annan infallsvinkel, då del gäller bedömningen av den totala omfatiningen av STU:s verksamhel, förs fram av KTH. I underremiss lill UHÄ vill högskolan fästa UHÄ:s uppmärksamhet på all STU i sina bedömningar ej explicit beaklal den sannolika tillgängen på kvalificerade forskare och ingenjörer inom de områden där större satsningar föreslås.

5   Områdesprioriteringar

De leknikområden, som har prioriterats av STU, ligger enligl remissvaren väl till för framlida satsningar. TCO tillslyrker i allt väsentligt STU:s förslag. De särskilda salsningar som STU markerar bedöms av

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9   Industridepartementet 110

TCO som inlressanla för svenskl samhälle och näringsliv. En likartad inställning har framförts av televerket, CTH, NFR och LO.

MFR uttrycker oro för alt del föreligger en risk för underfinansiering eller utebliven finansiering av den grundläggande tekniska forskning som inle faller inom de av STU faslslällda områdena för kunskapsulveckling. Även IVA för fram denna oro och anser all även om del är vikligl all koncentrera insatserna lill några områden får del ej leda lill all medelsramarna begränsas för lovande projekt som ej kan hänföras lill de prioriterade områdena. Del främsta kravet för slöd lill FoU skall vara kvalileten hos projekt och inle vilket område projeklel lillhör.

NFR anser den mer påtagliga brislen i STU Perspekliv 1983 är det faktum alt nästan ingel område las upp, som inle på samma säll uppmärksammas över hela världen i de industrialiserade länderna. De djärva långtidsperspektiven saknas, de som skulle leda till stort försprång för svensk industri.

CTH anser att en alllför slor del av STU:s resurser satsas på ulveckling av befintlig leknik. Avgörande för den svenska industrins konkurrenskraft är förmågan att med den tekniska grundforskningen som grund kunna bedöma nästa steg i den velenskapliga ulvecklingen.

LO saknar i förslagel lill teknikinriklning en analys där effekten av satsningarna på basteknologier vävs ihop med de branschspecifika behoven. CF anser atl samlade överblickar över befintliga branschers kun-skapsförulsätlningar behövs. En viktig uppgift för STU är därför att slödja kunskapsulveckling i anslulning lill etablerade teknikområden i svensk industri.

SNV framhåller atl för många av de områden som förs fram av STU föreligger väsentliga miljövårdsproblem.

Då det gäller specifika teknikområden har som lidigare nämnts de av STU prioriterade områdena av flerlalel remissinslanser ansetts vikliga. Dessa områden är informationsteknologi, nya maierial, bioleknik, verkstadsteknik, massa- och pappersleknik. träleknik, kemiteknik och teknik för hälso- och sjukvård. Då del gäller informationsteknologi pekar flera remissinstanser, däribland televerket, på del nationella mikroeleklronikprogrammet och påtalar betydelsen av atl della genomförs. NFR, DFI, DFR och FOA har framfört likartade synpunkter. DFR anser all rymdverksamheten är både avnämare av och i viss ulslräckning bidragsgivare lill utvecklingen inom elektronikområdet och det föreslagna stödprogrammet kan bidra till att ytterligare stärka och bredda svensk industris konkurrenskraft på den internationella rymdmarknaden. Inom ramen för STU:s ordinarie program finner DFR mol denna bakgrund särskild anledning all uttala sill slöd för ell fullföljande av insatsområdet datorbaserad bildbehandling i form av stöd till konkreta utvecklingsprojekt. Ur DFL.s synpunkl år dock systemteknologi och det som rör relationer mellan människa, maskin och samhälle av störst intresse.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 111

Institutionen för ADB vid Stockholms universitet instämmer dock inte i den av STU gjorda prioriteringen i mån av begränsade anslag (alternativ 1), dvs. all endast nya insatser inom det komponentleknologiska området inom informationsteknologin kan komma ifråga. Institutionen anser att en fortsatt salsning och även nya insatser inom det syslemteknologiska området är minsl lika vikliga som en satsning på del komponentteknologiska området.

Vikten av satsningar inom biöteknikområdet påtalas av bl.a. Uppsala universitet, MFR och LO. Uppsala universitet anser det angeläget att STU i samband med den planerade expansionen inom detta område även fortsättningsvis ser till atl kvalitativt högl slående projekt med intressanta frågeställningar premieras. Projekl inom cellbiologi, cellfysiologi och molekylär immunologi där genteknik utnyttjas bör ges hög prioritet.

Åven inom materialområdet ger Uppsala universitet, liksom bl.a. BFR och LO, sitt stöd till den föreslagna salsningen. De sistnämnda anser all den internationella utvecklingen inom malerialteknikområdel har stor betydelse för svensk industri. Den störte betydelse som lättare material får i produktionen bl. a. på grund av de högre energipriserna är ett exempel där traditionella material får slå lillbaka för nya material. Umeå universitet anser alt polymerkemi är ett område där behov av satsningar på ulbiidning och forskning inle nog kan poängleras.

Havsleknik framhävs av bl.a. DSH, SSPA, CTH, högskolan i Luleå, FOA och LO. DSH anser dock att om STU:s bidrag lill havsleknik skall kunna få någon väsenllig betydelse för svensk induslri bör della område lyftas till en annan nivå än den som STU föreslagil. DSH föreslår att det finansiella slödet inom havstekniken ges formen av en särskild fond, lill STU:s förfogande, som exlra slöd lill havsteknisk forskning under en femårsperiod. SSPA vill framhålla sambandet mellan utvecklingsinsatser inom skeppsteknisk forskning resp. ramprogrammet för strömnings- och kaviiationsmekanik saml fartygsdynamik och insatserna på havsteknik. Stora delar de de studier som ulförs inom de två förstnämnda områdena ger resultat som är lillämpbara inom offshore-verksamhei. Högskolan i Luleå ser med beklagande atl STU inle avser alt slödja industriell slröm-ningsleknik.

Inom sjukvårdsområdet anser SPRI, atl starka skäl lalar för att STU tillförsäkras tillräckliga medel för all slutföra DASIS-projektel på ell för svensk industri och sjukvård bra sätt. Även Landstingsförbundet anser del angeläget atl DASIS-projektel slutförs.

SPRI hälsar vidare med slor tillfredsställelse STU:s initiativ till ett flerårigt ramprogram för utveckling av kompelens avseende medicinsk informationsbehandling. Linköpings tekniska högskola anser den växande andelen åldringar i den svenska befolkningen som det i dag överskuggande problemet inom svensk sjukvård. Högskolan anser därför att det är en svaghet i STU-perspeklivet att det inle pä något samlat sätt redovisas åtgärdsförslag ämnade att minska åldringsproblemet.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 112

Avfallshanlering och ålervinningsleknik bedöms av flera såsom ell område vilket bör prioriteras högre, åtminstone om alternaliv två inte genomförs. Bland dessa ålerfinns SNV, Högskolan i Luleå, BFR och LO. SNV anser alt programförslaget om behandling av avloppsvatten och avfall samt återvinning har fåll en något kort rubrik men alt innehållet i själva programmet emellertid är i linje med verkels uppfattning. Detta dock under förutsättning alt alternativ två genomförs.

Även inom områdel massa- och pappersteknik finner SNV del angeläget all STU även fortsättningsvis avsätter medel lill särskild miljövårdssatsning. BFR anser atl del inom programförslaget lill träleknik saknas ett stort området - mögel på virke. Rådet anser all luflförsurningens inverkan på växande träd och lagrat virke ur mögelbenägenhetssynpunkt bör uppmärksammas. Å andra sidan anser CTH att träleknik och angränsande områden kan tonas ned något.

FFA anser alt flygindustrin och den flyglekniska forskningen behandlas relativt summariskt i planen. Forsknings- och utvecklingsinsatserna bör ses med utgångspunkt i den tillväxtpolential som svensk flygindustri har. Utvecklandet av tekniskt avancerade projekl är inle möjligt utan lillgång lill de kunskaper och den kompetens kvalificerad forskning ger. Vidare pekar FFA på den slora positiva effekt som flygindustrin har från bl.a. teknikspridningssynpunkl inom den kvalificerade verkstadsindustrin. Ett genomförande av alternativ ett synes förutsätta all svensk flygindustri på sikl avvecklas. Mol bakgrund av della anser FFA all STU:s förslag avseende ramprogram för flygteknisk forskning är klart otillräckligt som stöd åt den civila flygindustrin.

Mineralresurs- och geoteknik inom delprogrammel leknikområden och programmet kunskapsutveckling bör enligt SGU genomföras enligt allernaliv två. Delta med hänsyn till det behov som föreligger all vidareulveckla och bredda den svenska mineralinduslrin. BFR anser alt programförslaget inom mineral- och geoteknik är bra och väl samordnat med BFR:s verksamhel.

De fackliga centralorganisationerna LO och TCO framhåller vikten av att arbetsmiljöaspeklerna - också de sociala och psykologiska - beaktas i alla projekt redan när dessa planeras. Arbetarskyddsstyrelsen anser del synnerligen angelägel atl stöd ges lill kunskapsutveckling som kan leda lill en förbällring inom områdel transportteknik i avseende på säkerhet och miljö. Slyrelsen vill även understryka atl STU bör verka för att ny leknik kan utnyttjas för atl förse handikappade med bästa möjliga hjälpmedel i arbetet. Även inom området livsmedelsteknik anser slyrelsen att del är angelägel alt arbetsredskap ulvecklas, som minskar olycksfrekvensen inom bl.a. slakterier. Handikappinstitutet anför alt de lillsammans med STU f.n. utarbetar ett ramprogram för FoU inom handikappteknik och all detta område saknar fasta basresurser inom högskoleorganisationen. Inslilutel finner del tilltagna budgetutrymmet som knappt tilltagel.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 113

6    Kunskapsutveckling, grundforskning och tillämpad forskning

Flera remissinslanser berör de salsningar som STU gör inom högskolan. Enighel råder därvidlag om att dessa insatser är av stor vikt. FOA anser dock alt del är av cenlral vikt att STU hela liden balanserar grundforsk-ningsslödel emol de länkbara tillämpade forskningsaktiviteterna, vilka är av intresse ur sektormyndigheternas perspektiv.

Lunds universitet uttrycker oro för att andelen resurser för kunskapsulveckling, av det lolala anslaget för teknisk forskning och utveckling, minskar i STU:s förslag under perioden 1984/85-1986/87. UHÄ anser all de STU-medel som avses för långsiktig kunskapsuppbyggnad bör ulgöra en rimlig andel av de medel som sammanlagt under en viss lid anvisas av STU för forskning inom högskolan. CTH anser alt det är av största vikl atl den andel av STU:s lotala forskningsbudget som går till långsiklig kunskapsulveckling och leknisk grundforskning fortsätter att öka. SACO/SR har uttryckt likartade åsikter.

STU använder ramprogram för alt planera insalser över en flerårspe-riod. Della planeringsförfarande får slöd i remissvaren. Uppsala universitet t.ex. anser det vara en utomordentlig stöd- och arbetsform. Dock framhåller UHÄ och Lunds universitet atl löptiden bör vara längre och ges en vid avgränsning. Detta gäller främst då avsikten är all bygga upp kunskaper och kompelens inom helt nya områden. I dessa fall bör minst ett tioårsperspekliv användas.

IVA framhåller atl grundprincipen för ramprogrammen för kunskapsutveckling är alt de skall vara strikt tidsbegränsade. 1 särskilda fall kan ramprogram, som synes vara speciellt lovande men oavslutade vid programmets formella slut, tillålas fortsätta i ett nyll ramprogram inom samma eller modifierat ämnesområde. UHÄ å andra sidan anser alt vid nedskärning eller avveckling av ramprogram bör STU la slor hänsyn lill vad som enligl högskolemyndigheternas bedömningar av inomvetenskapliga skäl eller med hänsyn lill utbildningens behov ler sig angelägel. Della innebär all STU i vissa fall enbart av dessa skäl bör vara berett atl under en begränsad lid anvisa medel för atl upprätthålla för högskolan värdefull kompelens i avvaktan på att högskolan genom omprioriteringar eller på annal sätt skapar ekonomiskt ulrymme för all långsiktigt lillvarala sådan kompetens. CTH anser au försiktighet bör iakttagas vid uppslartning och avveckling av ramprogram. Dels binds STU:s rörliga medel upp i en icke önskvärd omfattning, vilkel kan få negativa återverkningar på andra vetenskapsområden. Dels bör vid avveckling av ramprogram ulrymme finnas för att ulnyllja den uppbyggda kompelens som skett under programtiden t. ex. i form av forskarinilierade projekt.

CF påpekar atl en belydande flexibilitet måste finnas fortlöpande i det prakliska genomförandet av salsningen på kompetensuppbyggnad inom olika kunskapsområden. Dä ell teknikområde prioriteras och någon typ av 8    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 107. Bilaga 9

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 114

program ulformas bör långtgående beredskap bibehållas för atl genom omdispositioner anpassa inriklning, tonvikt och nivå efler den internationella utvecklingen.

7   Tekniskt forskningsråd

Sedan lång tid har, främst bland forskare inom de lekniska fakulteterna, förls en diskussion om behovel av ell lekniskl forskningsråd. I STU:s treärsplan förs en diskussion med viss anknylning lill denna fråga. UHÄ anser atl en leknisk forskningsrådsfunkiion skall ha ell arbetssätt liknande det för NFR med velenskapliga ledamöter utsedda av vetenskapliga församlingar, där ledamölerna ansvarar för och beslutar om resursfördelningen efter velenskapliga värderingar och kvalitetsaspekter. Del eventuella rådets adminislrativa förankring finner UHÄ mindre betydelsefull. Flera högskolor och universilel däribland KTH och Lunds universitet, har framfört en likarlad syn på den lekniska rådsfunklionen. CTH anser all råds-funktionen skall inrättas inom STU.

FRN anser atl ett forskningsråd med en slällning mellan STU och NFR knappast skulle lösa de gränsdragnings- och ansvarsproblem som alltid kommer atl finnas. Nämnden anser därför all del mol denna bakgrund inle finns anledning all vidta några organisatoriska förändringar vad gäller ansvarel för teknisk forskning. Vad som kan och bör diskuteras är avvägningen mellan STU:s olika slödformer. NFR anser atl STU:s anslagsframställning visar aU STU är väl medvetet om de problem som är förknippade med beslut om slöd lill teknisk forskning. Därför är det viktigl atl STU använder forskare som beslutsfattare, inte sina handläggare. Delta säkrar en god förankring i forskarväriden och utgör samtidigt den bästa garanlin för uppehållande av kvalileten.

CF framhåller som sin mening alt det, trots de brisler som finns, inte bör inrällas någol nytt medelsfördelande organ. Bristerna bör avhjälpas inom ramen för den befintliga organisationen. TCO framför likartade synpunkler. IVA anser all forskningsrådsfunktionen tillhör en av STU:s främsta uppgifter.

8    Kollektiv forskning

Den kollektiva forskningen som samarbetsform mellan å ena sidan slalen och ä andra sidan ell anlal företag bedöms av STU såsom alll viktigare då den framlida karaklären av teknisk FoU alltmer blir sådan alt företagsgemensamma forskningsresurser får en ökad betydelse. SAMKO instämmer kraftfullt i detta och konstaterar atl företag trots de ekonomiskt bistra lider som har varil, i ökande omfattning engagerar sig i den kollektiva

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9   Industridepartementet 115

forskningen. Belräffande STU:s ambition atl framdeles eftersträva all få deltaga i arbetet med att ulforma förslag lill ramprogram för kollekliv forskning förulsäller SAMKO alt STU:s kunskaper om näringslivets forskning och forskningsbehov därigenom kommer atl öka. SAMKO tror dock inte all det är lämpligl atl STU lägger synpunkter på detaljutformningen av ramprogrammen. Vidare finner SAMKO den nya principen för finansieringen av ramprogrammet, dvs. en delning mellan inlressentsam-manslulningaroch staten, som tillfredsställande. De kollektiva forskningsinstituten framhålls vidare av bl. a. CF och BFR.

RRV släller sig frågande lill STU:s förslag att redovisa slödel lill kollektiv forskning i sin helhet i program 1. Detta förefaller inle förenligt med statsmakternas önskan alt programindelningen skall ulgöra en styrmöjlighet.

9   Uppfinnare

I frågan vad gäller slöd lill uppfinnare och uppfinningsverksamhel finner SUF det beklagligt alt STU inle skiljl insalserna för uppfinningsfasen från produklulvecklingsfasen i innovationskedjan. Detta hade enligt föreningen gjort del möjligt all yttra sig över STU:s intentioner vad gäller insatserna för uppfinnandel som sådanl och egentlig uppfinningsuiveckling. En ungefäriig uppskattning ger dock, enligt SUF, vid handen all andelen för anslagsområdet produkt- och uppfinningsuiveckling utgör mindre än en procent av STU:s lotala satsning på teknisk FoU. Enligt SUF:s uppfallning är inte denna fördelning rimlig med hänsyn lill behovet av nyskapande verksamhet och då främst produktförnyelse. SUF anser det vidare förvånande all STU inte i anslagsframslällningen särskilt markerat en salsning på slipendier lill uppfinnare.

10    Teknikupphandling

Teknikupphandling som offenllig stödform bedöms posilivl av flera remissinslanser. Landstingsförbundet anser alt erfarenhelerna, från den mellan Landstingsförbundet och STU gemensamt bildade stiftelsen Landstingens fond för teknikupphandling och produktutveckling, är goda. Svenska kommunförbundet pekar på det tjugotal leknikupphandlingsprojekt, som samarbelel mellan STU och Svenska kommunförbundet, har resulterat i. Dessa projekl har enligt förbundet rönt slort inlresse och engagemang i kommunerna. IVA vill starkt understryka all ökade insatser, genom teknikupphandling, från STU:s sida inle kan ersätta åtgärder hos de presumtiva teknikupphandlande offentliga myndigheterna själva. Teknikupphandling mellan företag bör ej motivera särskilda insatser från STU.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 116

Industriförbundet anser alt statsmakterna bör medverka lill en sådan ordning alt leknikupphandling ges en prioriterad slällning vid behandlingen av myndigheternas anslagsframställningar även om generella besparingsin-slruklioner råder. Förbundel ser vidare posilivl på alt STU framdeles kommer alt kräva ett större engagemang, och inte bara allmänt intresse, från deltagare i framlida insalsområden. TCO välkomnar STU:s ambition inom teknikupphandling och anser all olika lösningar i anslulning till en ibland tidspressad leknikupphandlingsprocess bör sökas genom att mer långsiktiga förslag eller radikalt annoriunda lösningar ges slöd.

FOA slutligen anser all STU:s verksamhel inom leknikupphandlingsom-rådel behöver förslärkas i två avseenden; dels befogenheter aU tillsammans med SIND skapa överblick av möjliga slörre gemensamma behov av upphandling av resp. teknikupphandling för den offentliga sektorn, dels ökade möjligheter att verka för att leknikupphandlingsprojekt genomförs där särskill produktionskapaciteten i landel utnyttjas eller ulvecklas. Insalser på della område kan enligl FOA ge myckel slor utdelning inle minsl om de kopplas lill gemensamma forskningsinstitut inom kollekliva forskningsinstitut eller nationella program lyp NMP.

11    Internationella frågor

Då det gäller det internationella ulbylel av erfarenheler understryker IVA att del är företagen, myndighelerna resp. forskarna själva som har det yttersta ansvaret för delta. Kontakter på överordnad myndighetsnivå i andra länder har bara begränsad betydelse och bör ej överbelonas.

Förslaget all inrätta ett speciellt stipendieprogram för forskares vistelse utomlands bemöts positivt av SACO/SR, IVA, Industriförbundet och STATT. SACO/SR anser aU betydelsen av impulser ufifrån inte nog kan betonas. Erfarenheter från atl ha bedrivit forskning utomlands berikar inle bara stipendiaten utan också forskningen vid svenska inslitulioner.

STATT konstaterar att del är viktigl för STU att aktivt driva internationell kontaktverksamhet. Men eftersom deras och STU:s ambitioner i vissa fall sammanfaller är det mol denna bakgrund angelägel att ansvarsområdena och arbetsfördelningen för STATT:s verksamhet i relation fill STU:s inlernalionella verksamhet klart definieras för au största möjliga effektivitet skall uppnås.

12    Samordning och samråd med andra myndigheter och organisationer

Det nationella mikroelektronikprogrammet ulgör en för svenskt vidkommande delvis ny planeringsteknik. Denna teknik släller slora krav på

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 117

samrådsförfarande mellan olika myndigheler och organisationer. Samrådet är ofta informellt. Formerna för samarbete med STU berörs i flera remissvar. FOA efterlyser närmare kontakter mellan statliga verk och myndigheter för all kartlägga möjligheterna till gemensamma aktiviteter t.ex. i form av nationella forskningsprogram eller teknikupphandling. FOA pekar även på atl anstalten finner del väsentligt au STU vid planering av FoU-insalser vidgar sin systemsyn till att omfatta flera myndigheler, samhällsseklorer och organisationer än vad som f.n. synes vara fallet.

Televerket anser att det finns anledning för STU att då del gäller planering inom framtida informalionsleknologisatsningar samråda med televerket på ett myckel tidigt stadium - lika tidigt för televerket som för annan myndighet. En automatik för ett sådant tidigt samråd vore önskvärt. Åven LO önskar ett samrådsförfarande inom informalionsleknologiområdel.

Andra myndigheter och organisationer som pekar på viklen av ett samrådsförfarande vid planering av framlida insalser är bl.a. NFR inom materialvetenskap, 5yVV inom miljövård och BFR inom avfallshantering.

13   Ansvarsfördelning mellan STU och UHÄ

Med hänvisning lill all sektorsmyndigheierna själva har ell planeringsansvar och finansiellt ansvar för att tillgodose sitt behov av långsiklig kompetensuppbyggnad anser UHÄ atl STU har ell särskill ansvar för atl de forskningsmedel som STU anvisar lill högskolan används på ett med hänsyn lill högskolans samlade uppgifter ansvarsfullt sätt.

Eftersom en stor del av högskolans resurser kommer via STU är det naturiigt all frågan om ansvarsfördelning mellan högskolan och STU berörs av flera remissinstanser. UHÄ finner det självklart att STU har en särskild skyldighet att tillse att medlen från STU till högskolan används på ett med hänsyn lill högskolans samlade uppgifter inom utbildning och forskning ansvarsfullt sätt. UHÄ instämmer med STU att den rådande principiella ansvarsfördelningen bör beslå. Denna innebär all UHÄ som cenlral myndighet för högskolan har del övergripande ansvaret för att högskolor inom givna ekonomiska ramar ulvecklas på ett balanserat säll med avseende på samlliga ålagda uppgifter. STU:s uppgifter inom högskolan uppfattar UHÄ så, att STU med hjälp av tidsbegränsade anvisningar av forskningsmedel skall medverka till alt sådana kunskaper och sådan kompetens utvecklas, som enligt STU:s och statsmakternas bedömning är av långsiktigt sammhälleligt intresse, främst inom det industripolitiska områdel. Härvid förutsätter UHÄ all förefintliga informella kontakter mellan STU och UHÄ ytteriigare utvecklas.

MFR anser all en expansion av STU:s resurser inte får ske på bekostnad av en utebliven expansion av forskningsrådens resurser. NFR menar att balansen fordrar atl en eventuell anslagsökning lill STU också erfordrar en

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 118

motsvarande uppräkning av anslagen till högskolan och forskningsråden. CFoch IVA har i sina remissvar framfört likartade synpunkter.

Sveriges Induslriförbund anser alt en av anledningarna lill STU:s ökande anslagsbehov finns inom högskolesystemet. Högskolan har enligt förbundel inte förmått bygga ut forskningssystemet i takt med industrins behov. STU:s forskningsanslag har inle bara kommit att bli en förnyelse-faktor ulan har också i ökande ulsträckning tvingats ta ansvar för permanent forskningsverksamhet, som borde finansieras inom högskolans basresurser. Högskolans finansieringsmekanismer har dock, enligl Industriförbundet, uppenbarligen svårt att tillräckligt snabbt omfördela medel i takt med teknikens och naturvetenskapernas utveckling.

14   Stödvillkor

I fråga om de lånevillkor som är förknippade med vissa projektstöd från STU anser DSH att ränle- och återbelalningsvillkoren vid de s.k. villkorslånen bör ses över och alt slalen tar på sig ett större finansiellt risktagande, speciellt vid tidskrävande ulveckling och marknadsföring av nya produkter.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet

119

Bilaga 9.3

STU:s förslag till Näringsbidrag för innovatörer. (Idébidrag)

Vem

Idébidrag kan ges till kreativa personer och innovativa grupper/småförelag. I princip skall idébidraget kompensera för en persons lönebortfall och smärre utgifter under en tidsperiod.

Storlek och Beloppet är 200000 kr. per idébidrag och år. Beslut

lidsomfattning avser perioderna 0,5 år, 1 år eller 2 år. Normalt bör beslutet avse 2 år.

Om synnerliga skäl föreligger kan idébidraget föriängas. Maximalt kan idébidrag utgå under 6 år med nytl beslut minsl vartannat år (3 gånger 2 år).

Fördelning och Konstruktionen av idébidraget är aU 180000 kr. avser täcka bortfall av lön

beskattning och sociala avgifter och 20000 kr. skall användas för resor, experiment

m.m. Idébidraget skall likställas med näringsbidrag. Även ersättning för de

direkta levnadskostnaderna skall beskattas.

Ansökan

Idébidrag söks i regel på normalt sätt. I ansökan skall framgå personens/ gruppens meriter beträffande idé- och innovationsutveckling. Sökanden bör också ange lämpliga referenspersoner.

Undanlagsvis kan idébidrag utgå på initiativ från STU.

Kriterier

Bedömning

Mollagaren, enskild person, grupp eller förelag skall vara seriös, kreativ och skicklig innovatör.

Stödel bör utgå under så lång tid att mollagaren kan bearbeta sina idéer så långt att de kan fortsätta i normal projektform och finansieras på normall sätt, helst av andra än STU.

Om mollagaren är en enskild person, som innehar anställning hos en organisation eller företag skall vederbörande ha begärt och erhållit tjänstledighet. (Gäller ej innovativa småföretag).

Prövningsförfarande bör vara uppbyggt på en prövning av dels personkompetensen, dels idéerna. Härvid är angivna referenspersoner av stor betydelse.

Variant

Idébidragets huvudsakliga syfle är all tillåta en person/grupp att ulveckla sina egna idéer. Dock har samhällel via STU också inlresse av all kreativa personer är verksamma inom vissa prioriterade områden, exempelvis STU:s insalsområden. Därför bör minsl 5 idébidrag kopplas fill sådana områden.

Prop. 1983/84:107   Bilaga 9   Industridepartementet

120

Budgel

Minst 5 idébidrag är styrda lill prioriterade områden. Minst 10 idébidrag är obundna. Efter några år inträder jämvikt varvid 15—20 idébidrag utbetalas vilkel motsvarar en budgel av 3-4 milj. kr./år.

Beslut

Beslutsordning beslutas i STU:s styrelse. Beslutsfattande bör dock harmoniera så långl som möjligt med STU:s normala beslutsordning. Särskild referensgrupp med utomstående personer föreslås inrältas för beredning av beslut.

Stödgrupp

För att stötta idébidragsmotlagarna inrättas en särskild stödgrupp om 3-5 personer med uppgift all vara en relevant samtalspartner i olika frågeställningar.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 121

BUaga 9.4

Sammanfattning av och sammanställning av remissyttranden över underlag för planering av energiforskningen efter den 30 juni 1984 från STU, TFD, BFR, NE, Efn, NFR och Studsvik Energiteknik ÄB

Innehåll

1 Sammanfattning av planeringsunderlaget   .................. 122

1.1................................................................................. Inledning   122

1.2 Energianvändning i industriella processer m.m........ 123

1.3 Energianvändning för iransporler och samfärdsel   . 125

1.4 Energianvändning för bebyggelse  .......................... 126

1.5 Energilillförsel........................................................... 129

1.6 Långsiklig energileknikforskning (LET)...................... 134

1.7 Allmänna energisyslemsludier.................................. 135

1.8 Energirelaterad grundforskning ............................... 135

1.9 Energiforskningsnämndens planeringsunderiag för energiforskning efter den 30 juni 1984  138

2 Sammanslällning av remissyttrandena.......................... 144

2.1 Remissinstanserna   ................................................ 144

2.2 Allmänna synpunkler................................................ 144

2.3 Programmets omfattning m.m.................................. 149

2.4 Energianvändning i industriella processer m. m....... 153

2.5 Energianvändning för transporter och samfärdsel   156

2.6 Energianvändning för bebyggelse   ......................... 158

2.7 Energitillförsel........................................................... 163

2.8 Allmänna energisyslemsludier.................................. 174

2.9 Övrig långsiklig forskning och grundforskning  ........        176

2.9.1 Energirelaterad grundforskning........................ 177

2.9.2 Ny kärnteknik................................................... 180

2.9.3 Fusionsenergi .................................................. 181

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 122

1    Sammanfattning av planeringsunderlaget

1.1 Inledning

Programorgan inom huvudprogrammet Energiforskning är transporl-forskningsdelegalionen (TFD), naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR), statens råd för byggnadsforskning (BFR), energiforskningsnärnnden (Efn), styrelsen för leknisk ulveckling (STU), statens energiverk saml Sludsvik Energiteknik AB.

Regeringen beslulade den 8juni 1982 atl uppdra åt STU, TFD, BFR, Efn och NFR atl senasl den 31 mars 1983 - Efn belräffande vissl underlag dock senast den 1 augusli 1983 - redovisa underlag för planering av energiforskningen efter den 30 juni 1984.

Regeringens uppdrag innebar att programorganen skulle redovisa fyra planeringsalternaliv, nämligen: snabb avveckling (alternativ 1), reducerad nivå (allernaliv 2), oförändrad ambiiionsnivå (alternativ 3) samt forcering (allernaliv 4).

För de olika planeringsalternativen skulle insalsnivån beräknas enligl följande. För planeringsallernativet Snabb avveckling skulle budgetramen väljas för varje delprogram/programelement av programorganel. För planeringsallernativet Reducerad nivå skulle budgetramen för ett helt program väljas så all den motsvarade en årlig minskning av slödel med 10 % med utgångspunkt från budgetåret 1983/84. För planeringsallernativet Oförändrad nivå skulle budgetramen för hela programmel väljas så atl den motsvarade en oförändrad real ekonomisk nivå med ulgångspunkl från budgelårel 1983/84 med en anlagen inflalion om 8 % per år. För planeringsalternativet Forcering skulle budgetramen väljas för varje delprogram/ programelemenl enligt resp. programorgans bedömning.

Regeringens uppdrag innebar vidare alt Efn i visst underlag skulle redovisa sin samlade syn på uppläggning och resursramar m. m. för de olika delområden som enligl Efn:s bedömning bör ingå i en väl avvägd slallig salsning på energiforskningen efter den 30 juni 1984. Redovisningen skulle avse flera alternativa ambilionsnivåer, där minsl en nivå skulle innebära en i reala termer minskad ekonomisk omfallning av del slatliga stödel lill forsknings- och utvecklingsinsatser inom energiområdet i förhållande lill vad som gäller för Ireårsperioden 1981/82-1983/84.

Programorganen har i enlighet med regeringsuppdraget inkommii med planeringsunderlag för energiforskningen efler den 30juni 1984. Vidare har Studsvik Energileknik AB lill Efn inkommii med planeringsunderlag angående energirelaterad grundforskning vid Sludsvik Energileknik AB. Efn har med utgångspunkt i bl. a. programorganens planeringsunderlag redovisat det särskilda underlaget. Delta material har remissbehandlats.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 123

1.2 Energianvändning i industriella processer m. m.

Under innevarande ireårsperiod, 1981/82-1983/84, stöder STU forskning och utveckling inom programmet Energianvändning i industriella processer m. m. Programmel omfattar f. n. delprogrammen Trä, massa och papper. Järn och stål m. m.. Kemi- och livsmedelsindustri m. m.. Jordbruk och trädgårdsnäring samt Samhällets varuflöden.

För den kommande treårsperioden föreslår STU att programmet Energianvändning i industriella processer m.m. förändras till alt omfatta delprogrammen Massa och papper. Järn och stål samt Gemensamma energitekniker.

Skälen för den föreslagna nya programstrukturen anges av STU bl.a. vara att den nuvarande, huvudsakliga branschinriklade delprogramslruk-luren inom programmet Energianvändning i industriella processer m. m. har visat sig fungera väl vad avser genomförande av forsknings-och utvecklingssatsningar inom de två största branscherna, massa- och pappersindustri samtjärn- och stålindustri. Däremoi har det enligt STU visat sig atl vid genomförandel av insalser inom övriga delprogram endast en relativt svag koppling till branschstrukturen kunnat konstateras.

Delprogrammet Massa och papper bör enligt STU bildas från del nuvarande delprogrammel Trä, massa och papper. Delprogrammel Trä, massa och papper omfattar under innevarande programperiod insalser rörande Mekanisk och lermisk avvatlning av massa och papper. Mekanisk fiberfriläggning och målning. Kemikalieåtervinning med anslutande energigenerering. Kemisk fiberfriläggning och blekning av massa, Slyrning och reglering, övergripande och allmänna insalser. Övrig skogsindustri innefattande skivindustri och sågverk, Energigenerering utöver ålervinningscykeln. Övriga insalser. Miljövård, Skogsbruk samt försökspappersmaskinen FEX.

För den kommande Ireårsperioden föreslår STU alt delprogrammet Massa och papper skall innnefatta insatsområdena Mekanisk och lermisk avvatlning av massa och papper, Kemikalieålervinning med anslutande energigenerering. Övergripande och allmänna insalser. Mekanisk fiberfriläggning saml Kemisk fiberfriläggning och blekning.

Jämfört med nuvarande plan för perioden 1981/82-1983/84 innebär STU:s förslag för perioden 1984/85-1986/87 bl.a. följande. Insalserna inom området Styrning och reglering har fördelals på övriga insatsområden. Detta slag av insatser är dock fortfarande högl prioriterat. Insatsområdet miljövård utgår beroende på att inga vikliga insatser förutses. Insalserna inom områdena Energigenerering utöver ålervinningscykeln. Övriga insatser och skogsbruk, vilka utgår ur delprogramstrukturen, kommer att kunna göras inom insatsområdet Övergripande och allmänna insatser. Insatser avseende skivindustri och sågverk görs inom ramen för det nya delprogrammet Gemensamma energitekniker.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 124

Delprogrammet Järn och stål bör enligt STU bildas från det nuvarande delprogrammel Järn och stål m. m. Delprogrammet Järn och stål m. m. omfallar under innevarande programperiod insalser rörande Råjärns- och järnsvamplillverkning, Gjutning och ytbehandling, Värmning, Energiåtervinning, Slålframslällning, Plastisk bearbetning. Övergripande och allmänna insatser. Verkstadsteknik, Gjuterileknik, Konstruktionsteknik samt övriga insatser.

För den kommande treårsperioden föreslår STU att delprogrammet Järn- och stål skall innefatta insatsområdena Råjärns- och järnsvamptillverkning, Gjutning och ytbehandling, Värmning, Energiålervinning, Slålframslällning, Plastisk bearbelning. Övergripande och allmänna insatser. Verkstadsindustri saml Kortare produktionsvägar till färdiga produkter.

Jämfört med nuvarande plan för perioden 1981/82-1983/84 innebär STU:s förslag för perioden 1984/85-1986/87 bl. a. följande. Insatsområdet Övriga insalser utgår varvid motsvarande insalser fördelals på övriga insatsområden. Ett nyll insatsområde. Kortare produktionsvägar lill färdiga produkler, införs genom utbrytning ur del nuvarande insatsområdet Gjutning och ytbehandling. Ökad satsning läggs på insatsområdena Stålframställning saml Gjutning och ytbehandling inklusive Kortare produktionsvägar fill färdiga produkler. Minskad satsning görs på insatsområdena Övergripande och allmänna insalser. Råjärns- och järnsvamptillverkning och Värmning. Satsningen på Verkstadsindustri begränsas till branschspecifika insalser. Insatser avseende branschen Verkstadsindustri görs i övrigt inom ramen för det nya delprogrammel Gemensamma energitekniker.

Delprogrammet Gemensamma energitekniker föreslås av STU nybildas för treårsperioden 1984/85-1986/87. Till det nya delprogrammel Gemensamma energitekniker hänför STU följande delar av nuvarande program och delprogram.

Från programmet Energianvändning i industriella processer m. m. delprogrammen Kemi- och livsmedelsindustri m.m.. Jordbruk och Trädgårdsnäring samt Samhällets varuflöden. Från delprogrammet Trä, massa och papper insatser avseende skivindustri och sågverk. Från delprogrammet Järn och stål m. m. vissa insalser avseende verkstadsindustrin.

De senare ändringarna medför vissa förändringar i delprogrambenämningarna. Till programmel hänför STU vidare en mindre del av insatserna avseende förbränning inom STU:s del av programmet Energianvändning för transporter och samfärdsel saml STU:s del av programmel Energianvändning för bebyggelse omfattande stöd fill induslrielll ulvecklingsarbete och innovalionsinriklade projekl.

För den kommande ireårsperioden föreslår STU alt delprogrammet Gemensamma energitekniker skall innefatta insatsområdena Förbränning, Värmeöverföring, Separation samt Övrigl.

En sammanfattning av STU:s förslag till medelsfördelning för programmet Energianvändning i industriella processer m. m. framgår av nedan-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 125

stående labell för planeringsallernativen reducerad nivä. oförändrad ambitionsnivå samt forcerad nivå (milj. kr.).

Delprogram Reducerad Oförändrad Forcerad

nivä nivä nivå

57	81	81
51	73	73
09,5	164	164

Massa och papper

Järn och stål

Gemensamma energitekniker

Summa 217,5 318 318

STU föreslår dessutom alt styrelsen i en reserv, för senare fördelning inom huvudprogrammel Energiforskning under perioden 1984/85-1986/87 får räkna med all kunna beviljas 110 milj. kr. för slörre försöksanläggningar och försöksverksamheter.

1.3 Energianvändning för transporter och samfärdsel

Programmet Energianvändning för transporter och samfärdsel är under innevarande treårsperiod indelal i delprogramrhel Åtgärder i transportsystemet för vilkel TFD har programansvar, och delprogrammen Användning av alternativa drivmedel och Alternativa drivsystem m.m. för vilka STU ansvarar.

Inom delprogrammet Åtgärder i transporl.'iystemet har insatser under innevarande treårsperiod gjorts av TFD inom områdena kunskapsuppbyggnad, ransonering av drivmedel, energi-bebyggelse-transporler, vägtransporter, sjöfarl samt flyglransporter. Den hell övervägande delen av medlen har använts för frågor som har med vägtransport och vägtrafik all göra inom bl.a. planeringsteknik, samåkning, trafikteknik och alternativa energiråvaror. För treårsperioden 1984/85-1986/87 föreslår TFD atl verksamhelen skall bedrivas på en oförändrad ambiiionsnivå. Enligt TFD:s mening har delprogrammet Åtgärder i transportsystemet f. n. en förhållandevis väl avvägd sloriek. TFD:s förslag lill insatsnivåer för de olika planeringsallernativen framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Delprogram	Snabb avveckling	Reducerad nivå	Oförändrad nivå	Forcerad nivä
Åtgärder i transportsystemet	6	8,1	12	12

Delprogrammel Energianvändning I fordon föreslås av STU nybildas för Ireårsperioden 1984/85-1986/87 av de Ivå delprogrammen Användning av alternativa drivmedel och Alternativa drivsystem m. m. Det nya delprogrammel Energianvändning i fordon föreslås omfatta insatsområdena Övergripande och koordinerande insatser. Drivmedelslinjen samt Drivsystemlinjen. För insatsområdet Övergripande och koordinerande insatser

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 126

planeras insatser inom delområdena Simuleringssludier, Koordinering av drivmedel- och drivsystemlinjerna saml Minskning av det kompletta fordonels specifika energianvändning. För insatsområdet Drivmedelslinjen planeras insatser inom delområdena Metanol. Övriga alternativa drivmedel. Speciella oljebaserade drivmedel samt Drivmedelsrelaterad förbränningsteknik. För insatsomrädel Drivsyslemlinjen planeras insatser inom delområdena Kolvmotorer, Alternativa värmemotorer, Hybridsyslem saml Elektrokemiska system.

Jämfört med nuvarande plan för perioden 1981/82-1983/84 innebär förslaget för perioden 1984/85-1986/87 bl. a. atl drivmedels- och drivsystem-insatserna koordineras, varvid hänsyn läges lill det kompletta fordonels egenskaper. Vidare innebär förslaget att en mer diversifierad salsning utföres på drivmedel inklusive petroleumbaserade sådana, atl insalser sker på drivsystem som även innefattar kolvmotorer saml atl vissa smärre insatser överförs lill del nya delprogrammet Gemensamma energitekniker.

STU:s förslag lill insalsnivåer för olika planeringsalternaliv framgår av följande sammanslällning (milj. kr.).

Delprogram Reducerad Oförändrad Forcerad

nivå nivå nivå

Energianvändning i fordon 57 84 84

1.4 Energianvändning för bebyggelse

Programmet Energianvändning för bebyggelse föreslås av BFR för perioden 1984/85-1986/87 innefatta delprogrammen Solvärmeieknik, Värmepumpar, Nalurvärme, Värmelagring, Värmedistribulion, Systemteknik saml Genomförandefrågor. Jämförl med innevarande programperiod innebär BFR:s förslag atl delprogrammel System- och genomförandefrågor delas upp i två nya delprogram Systemteknik resp. Genomförandefrägor och atl delprogrammel Värmelagring delas i ett delprogram Värmelagring och ett delprogram Naturvärme. Till delprogrammel Värmepumpar förs vidare enligl FBR:s förslag programelemenlel Absorplionsvärmepumpar.

Delprogrammet Solvärmeteknik föreslås av BFR för Ireårsperioden 1984/85-1986/87 innefatta programelementen Solvärme för lappvattenberedning. Solvärme för byggnadsuppvärmning samt Solvärme för fjärrvärme och gruppcentraler. Inom delprogrammel planeras insalser rörande lappvattenberedning med lillämpningar i småhus, flerbostadshus och övriga större konsumenter av tappvallen i enskilda byggnader. Under perioden bör enligl BFR fortsatt uppföljning ske av anläggningar i fäll för alt faslslälla långlidsprestanda samt drifl och underhållskostnader. För byggnads-iippvärmning planeras insatser rörande system med korttidslager för en-bostadshus. Kombinationer med ved eller elackumulering bör enligt BFR priorileras eftersom energilagrel kan samulnyltjas. Syslem med luft som

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 127

värmebärare föreslås endast bli föremål för begränsad uppföljning. För fjärtvärme och gruppcentraler föreslås insatser rörande fåltgeomelri, verkningsgrad för solfångare, värmeförluster från rör, värmeväxlare och arma-lur, värmekapacilel och systemdynamik, Iryckfall i rör och solfångare, flödesfördelning saml reglering. En simuleringsmodell föreslås tas fram för generaliserade sludier.

Delprogrammet Naturvärnie föreslås av BFR innefatta programelemenlen Ytjordvärmesystem, Ytvatlenvärmesystem, Grundvallenvärmesy-stem. Bergvärmesystem, Uteluflvärmesyslem och Geolermi. Inom delprogrammel planeras för ytjordvärme insalser bl.a. rörande dimensionering för energiupplagning och provning av olika köldbärare. För yivaltenvärme föreslår BFR bl.a. insatser rörande sjöars energiinnehåll och möjliga vär-meultag. Fortsalt uppföljning av medelslora anläggningar för drifts-erfarenhet och långtidsaspekler samt studier av vallenkemiska frågor och igensällningsproblem vid återföring av del kylda grundvattnet är exempel på områden inom grundvaltenvärme. För bergvärme planerar BFR insatsr bl.a. rörande byggande av fullskaleanläggningar för mindre grupper av främsl småhus samt uppföljning av långtidseffekter för mindre energibrunnar. Brunnsbyggande och teknik för återföring av det ofta mycket salthal-liga geolermalvaltnet saml ulveckling av nya förångare och värmeväxlare är exempel på insatser inom geolermi. Forsknings- och utvecklingsbehoven för uteluflvärme föresläs koncentreras kring uppföljning av slora anläggningar där studier av bullerfrågor, lokalklimatets förändring och av-froslningsleknik är viktiga områden.

Delprogrammet Värmepumpar föreslås av BFR innefatta programelementen Systemutveckling, Avancerade värmepumpar och Absorplionsvärmepumpar. Jämförl med nuvarande programstruktur har Absorplionsvärmepumpar flyttats från delprogrammet Värmelagring lill delprogrammet Värmepumpar. Inom delprogrammet planeras insalser rörande bl.a. marknadspotentialen för värmepumpsyslem med olika värmekällor i konkurrens med andra nya och konventionella tekniker och omgivningspåverkan från slora värmepumpar med avseende pä buller, temperatur, ekologi m. m. För systemorienlerade komponentssludier föreslår BFR insalser inom avfroslningsleknik, förångarekonstruklioner, preslandaökning hos kompressorer m. m. och för systemstudier insatser rörande leknik och ekonomi för kompletta installationer. För gruppceniralleknik med värmepumpsyslem planeras insalser för olika typer av bostadsbebyggelse och lokaler saml för induslrins lokaler och processer.

Delprogrammet Värmelagring föreslås av BFR innefatta programelementen Lagring i vatten. Lagring i mark. Lagring i akviferer. Lagring i latenta system samt Termokenisk energilagring. Jämfört med nuvarande programstruktur har delprogrammel Värmelagring delats upp i de två delprogrammen Värmelagring och Nalurvärme. Vidare har absorplionsvärmepumpar flyttats till delprogrammel Värmepumpar. Inom delpro-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 128

grammet har verksamhelen hittills koncentrerats på lagringstekniker för gropar, bergrum och i jord. Dessa lagringstekniker kan enligt BFR vidareutvecklas. Utvärderingar beräknas ske inom pågående fullskaleförsök. Den fortsatta utvecklingen kommer att i hög grad koncentreras på block-fyllda gropar och bergrum, borthålslager i berg samt akviferer i jord och berg.

Delprogrammet Värmedistribution föreslås av BFR innefatta programelemenlen Fjärtvärme och kraftvärme. Gruppcentralteknik, Inre distributionssystem samt Naturgas för byggnadsuppvärmning. Jämfört med nuvarande programstruktur innebär BFR:s förslag att lill delprogrammet Värmedistribulion förs programelementen Inre distributionssystem och Nalurgas för byggnadsuppvärmning. Inom värmedislributionstekniken förutser BFR utvecklingstendenser såsom ökat behov av underlag för mot-trycksproduklion och utsträckning av centrala näl lill perifera områden samt ytterligare sänkning av systemtemperaturen. Delta kommer enligl BFR att ställa krav på utveckling av bl.a. teknik för renovering eller ersättning av äldre kulvertsyslem, billigare värmetransport och distributionssystem, metoder atl renovera husens uppvärmningssyslem och införa läglemperatur, teknik för kort- och långtidslagring för bränslesubstituering i fjärrvärmenäten saml teknik för kombinerad el- och värmeproduktion i mindre skala.

Delprogrammet Genomförandefrågor ingår under innevarande programperiod i delprogrammet System- och genomförandefrågor. Jämfört med nuvarande programstruktur innebär BFR:s förslag atl för den kommande treårsperioden ett nytl delprogram inrättas. BFR anger att en forcering inom området nu bör ske med anledning av all flera tekniker har nått ett införandeskede. BFR föreslår att det nya delprogrammel Genomförandefrågor skall omfatta forskning rörande kommunal planering med melodfrågor och utvärderingar för all underlälla för kommunerna atl skapa värmeförsörjningsplaner och för att klarlägga frågor om institutionella hinder för ny energileknik. Vidare föreslås delprogrammel omfatta frågor rörande markanvändning där sambandet mellan markanvändning och planering av bebyggelse och ny energiteknik ingär, samt förvaltningsfrågor för att ge kunskap om sambandet mellan förvaltning och ekonomi för ny energiteknik främst rörande skölsel, underhåll och teknisk livslängd. Delprogrammel föreslås även omfalla insatser om marknadsutveckling för ny energileknik saml utvärderingar av verksamhelen vad gäller resultatens relevans, praktiska genomslagskrafl, kvalitet, strategiska betydelse m:m. saml genom utvärderingar skapa underlag för informalionsinsatser.

Delprogrammet Systemteknik ingår under innevarande programperiod i delprogrammet System- och genomförandefrågor. Jämfört med nuvarande programstruktur innebär BFR:s förslag all för den kommande treårsperioden ell nytt delprogram Systemteknik inrättas. BFR föreslår all det nya delprogrammet skall omfalla insalser rörande övergripande sludier av

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 129

makroenergisystem och avvägningen mellan storskaliga fjärrvärmebasera-de system för bebyggelsens värmeförsörjning mol å andra sidan en mer småskalig leknik. Vidare föreslär BFR insalser rörande basdala och underlag för utvärderingar, projektering av experimentanläggningar för systeminriktat utvecklingsarbete samt utvärdering av anläggningar. Insalserna bör ge kunskapsmässigl underlag dels för överväganden om hur olika nya tekniska komponenler skall sällas samman till uppvärmningssystem i olika lyper av bebyggelse, dels för bedömning av förutsättningarna för införande av olika syslem i skilda delar av landel. Insatser planeras även rörande krafibalanser i elkraftsystemet.

En sammanfallning av BFR:s förslag för perioden 1984/85-1986/87 lill medelsfördelning för programmet Energianvändning för bebyggelse framgår av nedanstående labell för olika planeringsalternativ (milj. kr.).

Delprogram	Snabb	Reducerad	Oförändrad	Forcerad
	avveckling	nivå	nivå	nivå
Solvärmeteknik	3	27	30	30
Värmepumpar	9	39	56	56
Naturvärme	4	20	27	40
Värmelagring	8	29	39	39
Värmedistribution	4	24	28	28
Genomförandefrågor	9	15	27	27
Systemteknik	3	12	20	20
Summa	40	166	227	240
Internationellt
samarbete	2	4	6	7
Information	4	9	14	15
Kansli	20	25	28	35
Summa totalt	66	204	275	297

1.5 Energitillförsel

När statens energiverk påbörjade sin verksamhel den 1 juli 1983 upphörde nämnden för energiproduktionsforskning (NE). Dess uppgift inkl. ansvarel för programmel Energilillförsel fördes över lill statens energiverk med undanlag av programmen Teknikbevakning och Fusionsenergi som fördes lill Efn. Planeringsunderlaget för perioden 1984/85- 1986/87 har vad beträffar programmet Energitillförsel utarbetats av NE.

Programmet Energitillförsel omfattar f. n. följande delprogram: Skogs-och torvbränslen. Energiodling, Bränsleförädling. Förbränningsanläggningar, Vindenergi, Tillförsdsyslem, Teknikbevakning och Fusionsenergi.

NE har föreslagil följande indelning i delprogram för den kommande perioden: Skogsbränslen, Torvbränslen, Energiodlingsbränslen, Bränsleförädling, Förbränningsanläggningar. Vindenergi. Elproduklionsleknik och Tillförselsysiem. 1 förhållande lill innevarande program för energiforskning har delprogrammet för Elproduklionsleknik tillkommit. Vidare 9    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 107. Bilaga 9

Prop. 1983/84:107   Bilaga 9   Industridepartementet 130

har del tidigare delprogrammel Skogs- och lorvbränslen delals i två separata delprogram. Efn har inkommii med förslag vad avser Teknikbevakning och Fusionsenergi.

NE föreslår all målel för programmel Energitillförsel liksom tidigare bör vara alt ulveckla leknik och all klarlägga förutsättningarna för varaktiga, helst förnybara och inhemska energikällor som kan ge bidrag till energiförsörjningen på kort och medellång sikl. NE:s förslag inrymmer omfattande insalser för oljeersätlning och en jämfört med innevarande forskningsprogram störte betoning av direkta tekniktillämpningar i form av stöd till utveckling av maskiner samt experiment- och försöksanläggningar.

Till delprogrammet Skogsbränslen hänförs f. n. utveckling av kunskap och teknik för produklion av bränslen baserade på skogsråvaror exkl. massaved och timmer. I delprogrammet ingår bränsleberedning genom utveckling av mekanisk och teknisk förädling såsom torkning, pelleiering och pulverisering. Utveckling av nya lagrings- och transportsystem ingår också i delprogrammet. Däremoi ingår inte utveckling av förbrännnings-metoder eller mer avancerad kemisk bränsleförädling. NE föreslår insatser inom delområdena Kunskapsutveckling resp. Teknik- och maskinulveckling. Delområdet Kunskapsulveckling bör enligt NE inriktas på en profil som innebär alt resurser ägnas ät mer långsiktiga problem. Inom delområdet Kunskapsutveckling föreslås insatser på sludier av framtida system för behandling, transport och vidareberedning av skogsbränslen. Inom delområdet Teknik- och maskinutveckling föreslås insalser på Skogsbränsleut-lag. Transporter, Upparbeiningssystem och Skogsbränsleberedning.

Delprogrammet Torvbränslen föreslås av NE nybildas för treårsperioden 1984/85- 1986/87. Inom del nya delprogrammel föreslås inom delområdet Kunskapsutveckling fortsatta insatser på Resursanalys med syfle att inventera potentialen och egenskaperna hos torvmarker lämpliga för energiproduktion. Vidare föreslås insalser inom områdena Avvatlning och Miljöstudier. NE föreslär också att stöd ges lill Branschforskningsprogram, som är under uppbyggnad. Inom delområdet Teknik- och maskinutveckling föreslås insatser inom fyra olika områden: Ytutvinning, Full-djupsulvinning, In-silu-ulvinning och Torvbehandling. In-silu-utvinning innebär att bakteriellt producerad metan utvinns ur myrvallnet. Med torvbehandling avses insalser med syfle all åsladkomma ett handelsbränsle genom avvatlning, torkning och eventuell kompaktering.

Delprogrammet Energiodling omfattar forskning och utveckling avseende produktion på främst medellång och lång sikt av de inhemskt odlade energiråvarorna energiskog, energigrödor, vass, alger, m. m. Delprogrammet föreslås av NE indelas i två huvuddelar:

- Energiskogsbruk vilkel avser odling av vedartade vä.xter på slora arealer beslående av myrmarker, skogsmarker och ej utnyttjad åkermark.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 131

- Energigrödebruk vilkel avser odling av energigrödor dels på åkermark, och där som en med övriga grödor integrerad produkt i växtföljden, dels i havsmiljöer.

Vad beträffar den del av delprogrammet som avser Energiskogsbruk föreslår NE insalser inom delområdena Kunskapsutveckling, Maskinutveckling och Storförsök. Insalserna på Kunskapsulveckling föreslås fördjupas och omfatta 1. ex. biologiska problem vid anläggande och skölsel av energiskog. Vidare föreslås fortsalla insatser på miljökonsekvensstudier vid producerande odlingar. Övrig kunskapsutveckling ayser framför allt ell fullföljande av den påbörjade markinventeringen. Inom delområdet Maskinutveckling föreslås insalser på ulveckling av skördare, planterings-och andra maskintyper. Vad beträffar delområdet Slorförsök föreslås dels alt igångsatta storförsök bibehålls, dels atl odlingsförsöken komplelleras med ell flertal odlingsförsök främst på torvmarker. Motiven lill denna utökning är enligt NE all den största markpoienlialen för energiskogsodling finns på torvmarkerna och alt generaliserbarhelen från de pågående försöken är alltför låg. Vidare föreslås insatser för att stödja lantbrukare och förelag som är beredda atl påbörja odling med en betydande del egna resurser.

Vad belräffar området Energigrödor föreslår NE insatser inom delområdena Kunskapsulveckling, Maskinulveckling och Försöksverksamhet. Insalserna föreslås ske med en inriklning som medger att en första, på fältförsök baserad, uivärdering av energigrödornas potential och ekonomi kan göras 1987. Dessförinnan kommer vissa energigrödor såsom halm att kunna utvärderas.

Delprogrammet Bränsleförädling föreslås av NE omfalla följande delområden: Förgasning, Förvätskning, Etanol, Skiffer, Tunga oljor och Syslem och miljö. Inom delområdet Förgasning föreslås en huvuddel av insalserna ske. Dessa insalser avser förgasning av torv och biomassa i laboralorie- och pilolskala. Arbetet skall syfta till alt ta fram underiag för beslut om en demo-anläggning till hösten 1985 och vidare i nästa steg om en fullskaleanläggning 1988-1990. Inom delområdet Förgasning planeras även insatser vad gäller utveckling av förgasningsieknik för bränngaspro-duklion. Vidare ingår termokemisk omvandling och biokemisk gasproduktion. Även förgasning av kol studeras genom utvärdering av ulländska insalser och evenluelll genom deltagande i samarbetsprojekt. Insalser beräknas också av NE för pyrolys genom deltagande i IE A-projekt. Inom delområdet Förvätskning föreslår NE insatser vad beträffar direklförvälskning av biomassa och torv samt utveckling av katalysatorer för ler-mokemiska omvandlingsprocesser. Inom delområdet Etanol bör enligl NE insatserna koncenlreras lill fortsatt slöd för ett utvecklingsarbete bedrivet av Alfa-Laval i samarbele med Träforskningsinstiluiet och högskolorna med inriklning mot uppförande av försöksanläggning 1986 och framta-

Prop. 1983/84:107   Bilaga 9   Industridepartementet 132

gande av underlag för beslut om pilot-anläggning. Vidare föreslår NE för delområdet Skiffer en inriktning som syftar lill produktion av mellan-värdesgas. Mot slutet av perioden 1984/85-1986/87 skall det vara möjligl att föreslå bästa förgasningsieknik för skiffer och ta fram underlag för beslut om demo-anläggning. Teknikutvecklingen avses, vad gäller förgasning av skiffer, genomföras vid Ranslads laboratorier och några olika högskolor. Utvecklingsinsatserna i Ranstad beräknas uppgå till 48 milj. kr. för treårsperioden. NE har i planeringen för delområdet Skiffer beräknat en resursinsats av 20 milj. kr. Delta ulgör endast en delfinansiering av den verksamhel NE anser bör ske. Inom delområdet Tunga oljor föreslår NE insatser för vissa grundläggande undersökningar avseende katalysatorer för behandling av tunga oljor. Delprogrammel föresläs även inom delområdet Syslem och miljö omfatta syslemsamband mellan produklion och användning i energisystemet. Vidare analys av kombinatanläggningars möjlighet alt erbjuda ekonomiskt och tekniskt goda lösningar. Inom delområdet System och miljö planeras även för insatser som avser sludier av miljökonsekvenser av olika bränsleförädlingstekniker.

Delprogrammet Förbränningsanläggningar föreslås av NE omfatta delområdena Eldningsteknik, Miljöteknik, Bränsleemulsioner, Bränslekunskap och Teknikstudier. NE föreslår inom delområdet Eldningsteknik insatser på bl.a. grundläggande förbränningsforskning, fluidiserade bäddar, förbränningsteknik för små pannor, grundläggande mekanismer vid utsläpp av skadliga ämnen och förbränning av inhemska bränslen. Inom delområdet Miljöteknik föreslås vissa omdisponeringar ske jämfört med innevarande period. Slödel för hälso- och miljceffektforskningen avvecklas då denna förulsälls stödjas av statens naturvårdsverk. Däremoi planeras insalser på gasreningsleknik, och insalser för alt utnyttja lunga bränn-oljor på ett miljövänligt sätt samt insatser för studier av hur kondensat och aska från eldning av inhemska bränslen kan omhändertas. Vidare föreslås delprogrammet omfatta insatser för sludier och försök vad avser fasibräns-leemulsioner. Insalser föreslås även ske för alt öka kunnandet inom områdel kolreningsleknik för storskalig eldning med råkol. Även insatser på all förbättra den grundläggande kompetensen om bränslens uppbyggnad och egenskaper bör enligl NE ingå. Slutligen föreslås insalser på tekniksludier m. m. som bl. a. avser nya anläggningskoncepl för inhemska bränslen och syslem för värmeproduktion som innehåller färdigutvecklade komponenter från andra program t. ex. förgasnings- eller torkningssteg.

Inom delprogrammet Vindetiergi har under innevarande period omfattande insatser skett på två stora prototyper. Enligt NE bör de lidigare insalserna utvärderas så att förulsättningarna för en introduktion av vindkraft i Sverige klarläggs. De förslag på insatser som NE har lagl inom delprogrammet och som återges i del följande förutsätter dels att den utvärdering som pågår och som beräknas avslutas 1984/85 ger ett positivt utfall, dels atl kraflförelagen beställer ytteriigare vindkraftsaggregai. Med

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 133

dessa förutsättningar som grund föreslår NE för den kommande treårsperioden insalser på kunskapsulveckling för horisontalaxlade aggregat och alternativa vindkraflssyslem med inriktning på utvärdering under år 1987. Vidare föreslås insalser på havsbaserad vindkraft genom ett lEA-samarbe-le. Det senare skulle ha som mål alt före år 1990 ge underiag för en bedömning av havsbaserad vindkrafts framlida möjligheler.

Delprogrammet Elproduktionsteknik föreslås av NE nybildas för treårsperioden 1984/85-1986/87. Det nya delprogrammet föreslås omfalla delområdena Sammansatta processer. Kraftvärme, Övrig elproduklion och Systemfrågor. I delområdet Sammansatta processer bör enligt NE ingå utveckling av processer i avsikl alt höja utbytet av elenergi med hänsyn lagen lill lolalekonomi, bränsleutnyltjande och miljöpåverkan. Delområdet Krafivärme avses omfatta teknik eller tekniktillämpningar som ej används i dag i Sverige för samtidig el- och värmeproduktion. Introduktionen av denna nya teknik förväntas ske som ett komplement till bränsleeldade helvatlenpannor och som ersättning för elpannor och värmepumpar om dessa blir ekonomiskt ogynnsamma. Inom delprogrammel planeras även insalser avseende Övrig elproduklion. Della kan avse utvecklingsinsatser för att utnyttja spillvärmeflöden för elproduklion. NE beräknar medel för Övrig elproduktion försl på "Forcerad nivå". Vissa insalser föreslås inom delprogrammel även vad avser Systemfrågor. Inom della delområde har NE beräknal insatser för utvecklingsarbete i samband med introduktion av ny elproduklionsleknik, för effekluljämning och för systemanpassning saml belaslningsstyrning.

Delprogrammet Tillförselsystem omfallar f. n. insalser rörande samspelel mellan olika energitillförselsätt och dessas inverkan på energisystemet. NE föreslår insatser inom följande delområden för treårsperioden 1984/ 85-1986/87: Tekniska och ekonomiska systemfrågor samt Införandesira-legier. Delområdet Tekniska och ekonomiska systemfrågor omfattar förslag på insalser som syftar lill alt klarlägga del lekniska och ekonomiska samspelel mellan olika tillförselsält i energisystemet. Delområdet Införan-destralegier skall enligl NE omfalla insalser som ger underiag för att i ett helhetsperspektiv identifiera optimala lösningar vid dimensionering och avvägning mellan olika syslem.

NE:s förslag lill insalsnivåer för olika planeringsalternaliv framgår av följande sammanslällning (milj. kr.)'.

Prop. 1983/84:107   Bilaga 9   Industridepartementet 134

Delprogram	Snabb	Reducerad	Oförändrad	Forcerad
	avveckling	niva	niva	niva
Skogsbränslen	33	65	110	180
Torvbränslen	38	65	95	120
Energiodlingsbränslen	48	80	105	150
Bränsleförädling	30	90	110	160
Förbränningsanläggningar	30	85	120	165
Vindenergi	8	40	70	130
Elproduklionsleknik	-	10	30	40
Tillförselsystem	1	10	10	15
Summa	188	445	650	960

1.6 Långsiktig energiteknikforskning (LET)

Delprogrammet Teknikbevakning omfattar områden som försl på lång sikl kan få belydelse för energiförsörjningen i Sverige. Efn föreslår att insalser sker på bevakning av följande områden under den kommande treårsperioden: Vågenergi, Energiomvandling/Energibärare, Geotermisk energi. Ny kärnteknik och Solenergi.

Efn har föreslagit följande insalser för perioden 1984/85-1986/87 för delprogrammet Teknikbevakning.

Delprogram	Snabb avveckling	Reducerad nivä	Oförändrad nivå	Forcerad nivå
Teknikbevakning	12	45	65	98

Delprogrammet Fusionsenergi omfattar f. n. framför alll deltagande i EG:s fusionsprogram. Efn har på oförändrad nivå föreslagil att målet skall vara all bedriva en svensk verksamhet som är ell effektivl bidrag till och ger erforderlig insikt i Euralomprogrammel och som möjliggör kvalificerade bedömningar av fusionen som energikälla på lång sikt.

Samarbetsavlalei mellan Sverige och EG innebär ekonomiska förpliklelser som inte kan anges på alternativa nivåer. Kostnaderna fördelas på deltagarländerna i enlighel med förhållandet mellan parternas bruttonationalprodukter.

I de fyra nivåer som anges i nedanslående labell ingår i samlliga fall ett fortsatt EG-samarbete inom fusionsenergin. Skillnaderna mellan nivåerna ulgörs av valet av ambiiionsnivå beträffande den svenska verksamhelen. De bindande ålaganden som vänlas föreligga den 30 juni 1984 är enligt Efn 30 milj. kr. varför detta egentligen ulgör nivå "Snabbavveckling".

Efn har föreslagit följande insatser för perioden 1984/85-1986/87 för delprogrammel Fusionsenergi.

Delprogram	Snabb avveckling	Reducerad nivå	Oförändrad nivä	Forcerad nivå
Fusionsenergi	130 (30)	135	148	161

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9   Industridepartementet 135

1.7 Allmänna energisystemstudier

Programmet Allmänna energisyslemsludier (AES) fördes över till Efn den 1 juli 1982 från delegationen för energiforskning (DFE) som tidigare haft programansvarel. Programmel omfatlar forskning och studier, som analyserar energipolitikens möjligheler och begränsningar och sätter in forsknings- och utvecklingsinsatser inom energiområdet i ett energipoliliskt sammanhang. Kunskapsuppbyggnaden inom AES har hittills varit inriklad på alt främst belysa möjligheterna och begränsningarna på ett nationellt plan för oljeersättning och ökning av effektiviteten i samhällets energianvändning.

För den kommande treårsperioden, 1984/85-1986/87, föreslår Efn att AES-programmet skall innefatta insatser rörande alternativ för det svenska energisystemels långsiktiga utveckling innehållande bl. a. fortsall systemanalys- och framtidsstudieverksamhet samt studier av aktörer och beslutsprocesser av betydelse för energisystemets utveckling. Vidare föreslås insalser rörande internationella energimarknader med fördjupade studier av bl. a. växelspelet mellan olje-, kol-, gas- och uranmarknaderna och av olika störningar och deras påverkan på Sveriges energiförsörjning. Efn föreslår vidare insatser rörande avvägning mellan energipoliiiska mål och de konsekvenser som uppfyllandet av målen kan få för hälsa, säkerhet, miljö och naturtesurser samt insalser rörande energipolitikens avgränsning, mål och konsekvenser på nationell och kommunal nivå. I AES-programmet planeras även insatser om energipolitiska styrmedel samt syntes och överföring av resultat från energisystemstudier.

Efn:s förslag för perioden 1984/85-1986/87 till medelstilldelning för programmet Allmänna energisyslemsludier för de olika planeringsallernativen framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Program	Snabb avveckling	Reducerad nivä	Oförändrad nivå	Forcerad nivå
Allmänna energisystemstudier	8	24	35	38

1.8 Energirelaterad grundforskning

Inom programmet Energirelaterad grundforskning stöds forsknings- och utvecklingsinsatser av NFR, STU och Sludsvik Energiteknik AB.

NFR:s insatser avser naturvetenskaplig forskning som kan få betydelse främst för inhemska och förnybara energikällor och deras utnyttjande samt miljöeffekter av olika energiformer. Syftet är vidare alt vidmakthålla och förbättra den grundläggande kompelensen på energiområdel och kontinuerligt föra en diskussion med den lillämpade forskningen rörande de viktigaste prioriteringarna och salsningarna på lång sikl.

NFR har givit stöd inom ramen för anslaget till energirelaterad grund-

Prop. 1983/84:107   Bilaga 9   Industridepartementet 136

forskning till områdena elektrokemi och foloelektrokemi, ytfysik och katalys samt förbränning och högtemperaturmaterial, enzym- och cellteknik, biomassa, fission och fusion, termolagring, miljöeffekter.

NFR föreslår för NFR:s del av programmel Energirelaterad grundforskning för ireårsperioden 1984/85-1986/87 i planeringsalternaliv forcerad nivå insalser rörande Energiomvandlingar i fysikaliska system omfattande elektrokemi, fotoelektrokemi, ytfysik och katalys, förbränningsforskning, fissionsenergi, fusionsenergi, lermolagring samt högtemperaturmaterial. Vidare föreslår NFR insatser rörande Energiomvandlingar i biologiska system omfattande produktion av biomassa, nedbrytning av biomassa saml enzym- och cellteknik. Programmet omfattar vidare insatser rörande Miljöeffekter av energiomvandlingar omfattande studier rörande meteorologi, kemi, geologi samt ekologi.

Jämfört med nuvarande förhållanden innebär NFR:s förslag för perioden 1984/85-1986/87 alt den nuvarande inriktningen i allt väsentligt kommer att bestå. Ökade satsningar föreslås dock på områdena högtemperaturke-ramer, molekylärbiologisk växtförädling och alternativa energiformers miljöeffekter.

NFR:s förslag för perioden 1984/85-1986/87 för NFR:s del av programmel Energirelaterad grundforskning för olika planeringsalternaliv framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Program Reducerad Oförändrad        Forcerad

nivå nivå nivå

NFR:sdelav 25,2 36,8 51

Energirelaterad grundforskning

STU föreslår för STU:s del av programmet Energirelaterad grundforskning för treårsperioden 1984/85-1986/87 insatser rörande Allmänna insalser. Grundläggande ytfysikaliska och ytkemiska studier riktad mol industriellt intressanta områden för framfiden såsom katalys och förbränning. Insatser föreslås vidare rörande Grundläggande förbränningsleknisk forskning. Grundläggande studier av selektiv slrålningsabsorption och strål-ningslransmission. Grundläggande katalysforskning. Studier av enzymer och celler. Grundläggande studier syftande till ny separalionsleknik samt Grundläggande forskning rörande termokemisk energilagring.

Jämförl med nuvarande plan för perioden 1981/82-1983/84 innebär STU:s förslag för perioden 1984/85-1986/87 i planeringsalternativ forcerad nivå atl följande insalsområden lillkommer: Allmänna insatser. Grundläggande katalysforskning, Studier av enzymer och celler. Grundläggande sludier syftande till ny separalionsleknik samt Grundläggande forskning rörande termokemisk energilagring.

STU:s förslag för perioden 1984/85-1986/87 ull medelstilldelning för STU:s del av programmel Energirelaterad grundforskning för olika planeringsalternaliv framgår av följande sammanslällning (milj. kr.).

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 137

Program Reducerad Oförändrad Forcerad

nivå nivå nivå

STU:sdelav 16.6 21 31

Energirelaterad grundforskning

Studsvik Energiteknik AB driver forsknings- och utvecklingsarbete inom programmet Energirelaterad grundforskning, som under treårsperioden 1981/82-1983/84 bgräknals molsvara 11,5 milj. kr. Under den innevarande perioden omfattade verksamheten Kemiska meloder för energilagring och energiomvandling. Solenergi, Polymera maierial saml miljöpåverkan.

Studsvik Energiteknik AB föreslår för bolagels del av programmel Energirelaterad grundforskning i skrivelse till Efn insatser för treårsperioden 1984/85-1986/87 rörande grundläggande fluidiseringsleknik där bolaget anför att fenomenen vid fluidisering är dåligt kända, vilket leder till problem vid driften av existerande anläggningar, saml områdel grundläggande förbränningsmekanismer som i dag anförs ha svag svensk forskningsupp-backning.

Vidare priorileras områdel reaktionskineiik ocl» miljöeffekter vid fast-bränsleförbränning där bolagel anför atl kvantitativ kunskap saknas om kinetiken, bildningsprocessen och växelverkan mellan det stora antal organiska och oorganiska föreningar som bildas vid all typ av förbränning. Inonf området solenergi föreslås verksamheten fortsätta i oförändrad omfallning. Bolaget prioriterar vidare kemiska metoder för energilagring'Och energiomvandling. Områdel anges vara del internationellt mest framgångsrika av forskningsprojekten.

För områdel polymermaierial för energiändamål innefattande morfolo-gisk karaklärisering, kemisk analys samt korrelering lill experimentella långtidsresultat föreslår bolaget en mindre ökning av insalserna. Insalserna inom Kärnleknikdivisionen planeras fortsättningsvis inriklas mol de fyra huvudområdena omgivningsbelastning från energiproduktion, vatten-kemi och kortosion. avfallsteknik saml reaktorhärdens dynamik.

Sammanställning av förslag från Studsvik Energiteknik AB till insalser för perioden 1984/85-1986/87 inom bolagels del av programmet Energire laterad grundforskning framgår av nedanslående tabell (milj. kr.).

84/85 85/86 86/87 Totalt

Grundläggande fluidiseringsleknik 0.50 0.70 0.90 2.10
Grundläggande förbränningsmekanismer 1.00 1.25 1.50 3.75
Reaktionskineiik och miljöeffekter 1.70 2.00 2.30 6.00
Solenergiforskning 0.40 0.50 0.60 1.50
Kemisk energilagring 0.70 0.80 0.90 2.40
Plastmatenalforskning 0.50 0.75 1.00 2.25
Omgivningsbelaslning från energi
produktion • I.IO 1.20 1.30 3.60
Vatlenkemi och korrosion 0.60 0.70 0.70 2.00
Avfallsteknik 0.60 1.00 1.40 3.00
Reaktorhärdens dynamik 0.40 0.50 0.60 1.50

Summa 7.50 9.40 11.20 28.10

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 138

1.9 Energiforskningsnämndens planeringsunderlag för energiforskning efter den 30 juni 1984

Energiforskningsnämnden (Efn) har enligl regeringsbeslut den 8 juli 1982 avgelt yttrande över underlaget från programorganen och redovisat sin samlade syn på de olika delområden som enligt nämndens bedömning bör ingå i en väl avvägd statlig satsning på energiforskning efler den 30 juni 1984. Energiforskningsnämnden har valt atl arbeta med tre alternativa ambilionsnivåer som har benämnts minimi-, medel- och maximinivån. För var och en av nivåerna redovisar nämnden sin syn på vilken sammansättning en slallig satsning på slöd lill forskning och utveckling inom energiområdet bör ha.

Vad gäller inriktningen av det slatliga stödet till energiforskning på en miniminivå vill Efn anföra att på denna nivå bör en koncentration ske till viktiga områden som bedöms vara starkt beroende av slalligt stöd för erforderiig bevakning, kunskaps- och kompetensuppbyggnad eller utvärdering. Della innebär i förhållande till nulägel enligt nämnden en medvelel kraftigl sänkt ambitionsnivå på många områden vad gäller slöd lill teknikutveckling, slörre försök och försöksanläggningar m.m. På miniminivån bör de fortsatta insatserna, med vissa undantag, svara mot ett planeringsalternaliv innebärande en minskning med 10% per år i förhållande lill budgetåret 1983/84. För vissa områden bör insatserna, av olika skäl, inte minskas utan bibehållas på ålminstone oförändrad real nivå. Detta gäller områdena energigrödor, grundläggande kolkunskap, system- och miljöfrågor avseende bränsleförädling, del nya området elproduklionsleknik, effektivare elanvändning inom hushåll, service och induslri samt det särskilda programmet för energirelaterad grundforskning. En viss ökning av bevakningsinsatserna inom området Ny kärnteknik är motiverad för atl upprätthålla erforderlig långsiktig kompetens. För områdena förgasning av biobränslen, direklförvälskning av biobränslen samt eldningsteknik för fasla bränslen bör enligt Efn insatserna kunna minskas i förhållande till nuläget. Vissa andra områden får ges lägre prioritet inom energiforskningsprogrammet och insalserna bör här enligl nämnden minska ännu kraftigare eller avvecklas helt. Det gäller värmepumpar som utnyttjar naturvärme, direkt solvärme, solvärme för enskilda byggnader, det av NE föreslagna delprogrammet Tillförselsystem samt fusionsforskningssamarbetet med EG. För vindenergi bör insatserna molsvara miniminivån varvid dock vissa medel bör reserveras i avvaklan på den förestående ulvärderingen av de hittillsvarande insatserna inom området.

Vad gäller det statliga slödel lill energiforskning på en medelnivå anför Efn att på denna nivå bibehålls den nuvarande allmänna roll som energiforskningsstödet spelar i fråga om stöd till och beställning av utvecklingsarbete, forskning inkl. erfarenhelsöverföring under iniroduklionsskedet, stimulans till industriell förnyelse på det energitekniska områdel, stöd lill

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 139

grundläggande forskning samt forskning kring övergripande frågor och systemfrågor m. m. En hård prioritering sker dock för all skapa utrymme för de vikligaste utvecklingsinsatserna. Vägledande härvidlag är bl.a. statens och energiforskningsstödets strategiska roll i förhållande till andra aktörer m. m. Detta innebär att utvecklingsstödet från energiforskningsprogrammet avvecklas på vissa områden, medan det fortsätter i samverkan med annat statligt stöd och näringslivets egna insatser på andra. På denna nivå inryms självfallel samtliga på miniminivån föreslagna insatser. Medelnivån innebär i förhållande till miniminivån större insatser på ell anlal områden där insatserna närmasl bör bibehållas på samma reala nivå som i dagsläget. Det gäller utvinning av skogs- och torvbränslen och energiskog saml miljöteknik och tekniksludier inom förbränningsområdet, förgasning och biobränslen och skiffer, bränsleemulsioner, geotermisk energi för uppvärmningsändamål, värmedistribulion och systemteknik, teknikbevakning på eltillförselområdel, energihushållning i bosläder och lokaler, området gemensamma energitekniker, systemstudieverksamhelen inom programmel Allmänna energisystemstudier (AES) och på transportområdet, genomförandefrågor på bebyggelseområdel saml fusionsforskningssamarbetet med EG. För värmepumpar, som utnyttjar säsongslagrad solvärme, samt direkt solvärme bör enligt energiforskningsnämnden insalserna ligga över miniminivå varvid dock vissa medel bör reserveras i avvaktan på resultaten av den till våren 1984 planerade utvärderingen av det s. k. Sol 85-programmet. För värmepumpar, som utnyttjar nalurvärme och spillvärme, bör insatserna kunna ökas något i förhållande till miniminivån. För effektivare elanvändning och energianvändning i fordon bör insalserna ligga högre än på miniminivån. Vad gäller induslrins energianvändning bör för de energitunga branscherna massa- och pappersindustrin samtjärn- och stålindustrin tillkomma en förslärkning av stödet till störte försöksanläggningar.

Vad gäller inriktningen av det slatliga slödet till energiforskning på en maximinivå anser Efn atl på denna nivå ingår samlliga de insalser som bör ingå i medelnivån. Därtill kommer vissa selekliva höjningar av ambitionsnivån för del slatliga stödel i syfte alt mer aktivt än i dag, i samverkan med andra slödformer, påskynda utveckling och introduktion av teknik på kort-och långsiktigt strategiska områden. Del bör betonas att denna ambitionsnivå inle innebär en forcering av insatserna inom samtliga områden, utan en selekliv ambitionsnivåhöjning kombinerad med tidigare nämnd nerdragning eller avveckling på andra områden. Insalserna på maximinivån bör enligt nämnden i förhållande lill medelnivån innebära ökningar enligt följande. För områdel energiskog bör insalserna motsvara ett planeringsalternativ med en mot bakgrund av gällande energipolitiska riktlinjer avvägd forcering av insalserna, varav dock vissa medel bör reserveras i avvaktan på en till år 1985 aviserad uivärdering. Medelsreservationer av samma skäl, störte än i medelnivån, bör göras även för vindenergiområdel samt

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9   Industridepartementet 140

för värmepumpar i kombination med säsongslagrad solvärme och för direkt solvärme. Även för geotermisk energi bör vissa medel kunna reserveras för en försöksanläggning för varm berggrund/krosszoner. För skif-ferförgasning, eldningsieknik samt miljöteknik och tekniksludier inom för-bränningsområdet och teknikbevakning på energiomvandlingsområdet bör insalserna molsvara maximinivån För värmepumpar som utnyttjar natur-och spillvärme bör ulvecklingen kunna påskyndas genom stöd till experimentanläggningar pä en medelnivå, medan för solkraft och massa- och pappersindustrin störte insalser bör ingå än i medelnivån.

Sammanställning av Efn:s allernaliv på olika ambilionsnivåer (i milj. kr. exkl. kanslikostnader) för planeringen av statligt stöd till energiforskning 1984/85-86/87.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet

141

Program	Efn;s ambitionsnivå"
delprogram, etc.
	Minimi	medel	maximi
Energianvändning i industriella
processer och bebyggelse	214	308	329
varav
Massa och papper	61	79	100
Järn och stål	57	95	95
Gemensamma energitekniker	96	134	134
Energiinriktade åtgärder i
transportsystemet	8	12	12
Energianvändning i fordon	54	69	79
Lokala energikällor för bebyggelsen	205	314	398
varav
Värmepumpar-I- Naturvärme	81	103	164
Solvärmeteknik-l-Värmelagring	64	125	148
därav i reserv		(60)	(70)
Värmedislribution 4-Systemteknik	44	58	58
Genomförande frågor	16	28	28
Energihushållning i bebyggelse	106	155	155
varav
Förutsättningar för energihushållning	14	20	20
Byggnaden	50	72	72
Brukare-Byggnad	15	23	23
Genomförande frågor	27	40	40
Energitillförsel	486	605	718
varav
Skogsbränslen	65	110	110
Torvbränslen	65	95	95
Energiodlingsbränslen	85	105	140
därav i reserv			(35)
Bränsleförädling	99	106	131
Förbränningsanläggningar	94	111	134
Vindenergi	40	40	70
därav i reserv	(20)	(20)	(50)
Elproduklionsleknik	30	30	30
Tillförselsystem	8	8	8
Långsiktig energiteknikforskning	80	218	261
varav
Teknikbevakning	50	70	113
därav i reserv			(30)
Fusion	30	148	148
A llmänna energisystemstudier	24	35	35
Energirelaterad grundforskning	93	93	93
varav
NFR	50	50	50
STU	25	25	25
Studsvik	18	18	18
/? ('.ven-	(20)	{Hor	(185)'--
Summa för samUiga program''	1270	1809	2 080

" De anslag som medräknats är anslagen F20 Energiforskning (Industridepartementet) - exkl. kanslikostnader - samt B 14 Byggnadsforskning (Bostadsdepartementet) vad gäller Energihushållning - exkl. kanslikostnader - och B 15 Lån till experimentbyggande (Bostadsdepartementet) vad gäller experimentbyggande inom energiområdet.

 Inkl. medel för information och internationellt samarbete.

' Inkluderat i medlen för delprogrammen Solvärmeteknik-FVärmelagring. Energiodlingsbränslen, Vindenergi samt Teknikbevakning. Exkl. medel för kanslikostnader.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 142

Efn har också redovisat sin syn på ett antal långsikliga och övergripande frågor som rör energiforskningen. Efn anser alt gällande allmänna utgångspunkter och rikllinjer för energiforskningen i slort bör gälla även fortsättningsvis. Insatserna inom energiforskningsprogrammet bör komplettera de insatser som görs av näringslivet, statens vatlenfallsverk m. fl. Vid en hård prioritering av olika energiforskningsinsatser bör, vad gäller del slalliga forskningsstödet, sådana insatser som är inriktade mot det längre lidsperspektivet ges prioritet. Vidare bör prioritering ske ulifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv och, när det gäller stöd till teknikutveckling, med beaktande av möjligheterna att nå marknadsmässig konkurtenskraft.

Enligt Efn:s uppfattning har behovel av samordning mellan energiforskningen och ålgärder på de induslripoliliska och biståndspolitiska områdena blivit alll mer uttalat, bl. a. genom att flera nya energitekniker börjat närma sig praktisk tillämpning.

Efn har särskilt uppmärksammat utvecklingen av basresurser och kompelens på viktiga energitekniska områden inom högskolan och inom Studsvik Energiteknik AB samt behov av eventuella särskilda åtgärder på området.

Att åsladkomma en långsiktig kompetensuppbyggnad på energiområdet är viktigt från såväl forskningspoliiiska som energipolitiska utgångspunkter Och ell ansvar som, lill följd av 1982 års forskningspolitiska beslut, åvilar resp. programorgan. Som ett medel för all säkerställa den långsiktiga kompetensuppbyggnaden på området föreslår Efn atl kompetensuppbyggnad inom vissa långsiktigt viktiga energitekniska områden bedrivs inom ramprogram, som vart och ett ulförs vid en eller flera högskoleinstitutioner och finansieras av de programansvariga organen med medel de disponerar inom resp. program. Inom ramprogrammen kan sedan tjänster tillsättas m.m. Ramprograminen bör vara långsiktiga och utformas enligl rullande femårsplanering med ett perspektiv på ålminstone lio år. Härigenom uppfylls rikllinjerna i 1982 ärs forskningspolitiska beslut samtidigt som en energipoliliskt nödvändig kompetensuppbyggnad säkerställs. I rapporten lämnas förslag till en procedur för formulering av ramprogrammen. För all bl.a. påskynda denna process avser Efn la initiativ, fillsammans med universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), för atl bilda en samarbetsgrupp för planering av långsiktig kompetensuppbyggnad inom viktiga energitekniska områden vid högskolan.

Vad gäller Studsvik Energiteknik AB vill Efn inle nu förorda inrättande av ell energiforskningsinstilul, som föreslås i en konsullrapport. Däremot anser Efn, mot bakgrund av nämnda konsultulredning, atl förutsättningarna bör undersökas för bildande av ett energiforskningsinstilul eller annan samarbetsform, som ger en uppläggning som stärker förulsältningarna för långsiktig forskning i Studsvik. Enligl konsultstudien finns det f. n. risk för atl affärsmässiga priorileringar i bolaget bl.a. leder lill all den längsikliga forskningen inom division Energileknik blir eftersatt och att bolagets möj-

Prop. 1983/84:107   Bilaga 9   Industridepartementet 143

lighet att vara organisafion för långsiktig energiforskning i Sverige minskar.

Problem med snabb avveckling eller forcerad ökning av stödet föreligger främst vid högskolorna och är i hög grad kopplade till hur den grundläggande kompelensen där är garanterad. Enligt Efn bör de föreslagna ramprogrammen här både kunna ge nödvändiga förutsättningar för atl underiätta forcering och undvika vissa problem i samband med avveckling.

Efn förordar vidare ökad användning av ramstöd lill långsiktig, kompetensuppbyggande forskning vid högskolor saml kollektivt branschforsk-ningssamarbele med induslrin.

Mol bakgrund av en konsultulredning för Efn fram förslag lill klarlägganden rörande programorganen och energiforskningsprogrammet bör agera i relation lill leknikupphandling på energiområdet. Centrala i sammanhanget är bl. a. skillnaderna mellan begreppen utvecklingsupphandling och teknikupphandling. Härvid anser Efn all leknikupphandling, såsom det traditionellt definieras, normalt inte ligger inom energiforskningsprogrammel. Utvecklingsupphandling däremot, kan vara en viktig metod för programorganen att slödja utveckling av ny teknik.

Efn behandlar även för- och nackdelar på skilda områden med stöd till forskning och utveckling som lämnas inom ramen för ett sammanhållet energiforskningsprogram.

Efn anser atl det slalliga stödet till energiforskning även för näsla treårsperiod bör utgå inom ramen för ett anlal sammanhållna program med var sin programansvarig myndighet. Den gemensamma planeringsperioden medger bl.a. en samordning och samlad avvägning av de slalliga energiforskningssatsningarna. BFR:s program Energihushållning i bebyggelsen bör därvid ges samma ställning under energiforskningsförordningen som övriga program. För BFR:s båda program bör vidare FoU-stödet och lånen lill forskningsinriktat experimentbyggande slås ihop lill ell anslag. Efn har därför, fill skillnad frän vad som gäller för innevarande programperiod, räknal samman insatserna på dessa områden med dem som i dag finansieras från Huvudprogram Energiforskning.

Efn anser all för vissa områden bör medel reserveras i avvaklan på aviserade utvärderingar. Om en gemensam ekonomisk ram för de sammanhållna programmen ges av statsmakterna, så bör dessa medel läggas i en gemensam reserv inom denna ram.

Efn har vidare tagit upp konsekvenserna av en överföring av vissa delområden till andra sektorsinriktade forskningsprogram eller en inordning av forsknings- och utvecklingsstödet i andra energipoliiiska eller induslripoliliska älgärdsprogram. Efn anser alt några slörre förändringar på dessa punkier inle bör ske i samband med den nu förestående programperioden. Däremoi ges vissa anvisningar på områden som därefter, dvs. efter den 30 juni 1987, bör kunna utgå ur energiforskningsprogrammet och i stället överföras eller inordnas på någol av de nämnda sätten. Förberedd-

Prop. 1983/84:107   Bilaga 9   Industridepartementet 144

ser för della vidlas lämpligen redan under programperioden 1984/85-1986/ 87. Efn vill också betona att energiforskningen måste utvärderas såväl med utgångspunkt från vetenskapliga kvalitetskrav som i fråga om verksamhetens och resultatens relevans.

2   Sammanställning av remissyttrandena

2.1      Remissinstanserna

Efter remiss har yttranden över programorganens och Efn:s underlag avgells av försvarets forskningsanstalt, statens järnvägar, statens vägverk, statens väg- och trafikinstitut, transportforskningsdelegationen, sjöfartsverket, luftfartsverket, transportrådet, universitets- och högskoleämbetet efler hörande av universilelen och de tekniska fakulteterna, forskningsrådsnämnden, naturvetenskapliga forskningsrådet, Sveriges lantbruksuniversitet, statens råd för byggnadsforskning, statens institut för byggnadsforskning, energiforskningsnämnden, styrelsen för teknisk utveckling, statens energiverk, statens meteorologiska och hydrologiska institut, statens geotekniska institut, byggnadsstyrelsen, lantbruksstyrelsen, skogsstyrelsen, jordbrukstekniska institutet, statens naturvårdsverk, bostadsstyrelsen, statens planverk, statens industriverk, Sveriges geologiska undersökning, statens vattenfallsverk, statens kärnkraftinspektion, domänverket, fonden för industriellt utvecklingsarbete, länsstyrelsen i Örebro län. Statsföretag AB, Ingenjörsvetenskapsakademien, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Sveriges Industriförbund, Lantbrukarnas riksförbund. Svenska kraftverksföreningen. Svenska elverksföreningen. Svenska Petroleum Institutet, Tjänstemännens centralorganisation. Landsorganisationen, AB Asea-Alom, Svenska Värmeverksföreningen, Jernkontoret, Tekniska högskolornas energiarbetsgrupp, Studsvik Energiteknik AB samt Svenska Gasföreningen.

2.2      Allmänna synpunkter

Remissinstanserna har huvudsakligen ullalat sig positivt om den allmänna uppläggningen av EFUD 84. 1 slora drag accepteras bakgrundsteckningen, lägesbeskrivningarna av olika teknikområden och avvägningsprinciperna. Flera remissinslanser påtalar dock avsaknaden av resultatredovisning och utvärdering av verksamheten inom energiforskningsprogrammet.

Försvarels forskningsanstalt (FOA) har funnit all Energiforskningsnämnden i sin rappori har presenterat tre i slort väl avvägda och motiverade förslag till energiforskningens inriktning och innehåll för perioden 1984/ 85-1986/87. FOA förordar en omfallning av energiforskningen enligt Efn:s medelnivå, varvid medel reserverats såsom Efn föreslagil. Vid genomfö-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9   Industridepartementet 145

randel av programmel bör beredskapsaspekler vägas in och något vidgad systemverksamhet eftersträvas.

Transportforskningsdelegaiionen'har vad avser den verksamhet som berör delegalionen inget atl invända mot de förslag som framförs i planeringsunderlaget.

Sveriges lantbruksinstitut (SLU) noterar med lillfredsslällelse atl programorganen i stort föreslår en oförändrad ambitionsnivå som huvudalternativ för de områden där SLU bedriver forskningsverksamhel. Delta innebär emellertid enligl SLU att mycket angelägna satsningar på vissa områden icke ryms inom den givna resursramen.

Slatens industriverk (SIND) påtalar att verkel från induslripolilisk synpunkt inget har all anföra med anledning av framförda förslag.

Forskningsrädsnämnden (FRN) erinrar om alt Efn redovisar en rad förslag till ålgärder för att säkerställa den långsiktiga kompetensuppbyggnaden för energiforskning. Dessa förslag har delvis utarbetats i samråd med UHÄ och innebär i korihel all de programansvariga organen bör få möjligheter att ge upp till 4-åriga anslag till kompetenta grupper inom viktiga områden; att UHÄ skall ularbeta regler för vilka påslag för kompetensuppbyggnad som skall kunna uttagas ur anslagen; att Efn skall få yttra sig över inriklningen på professurer som omprövas inom högskolan samt atl högskolorna skall få möjlighel all inrätta 4-åriga arvodestjänster för energiforskning. Forskningsrådsnämnden anser att dessa förslag är väl ägnade atl förstärka baskompetensen för energiforskning inom högskolans organisation och ge ökad kontinuitet i verksamheten.

Forskningsrådsnämnden påtalar all Efn för fram ytteriigare förslag till åtgärder, framför alll all den långsiktiga kompetensuppbyggnaden inom vissa vikliga energitekniska områden säkerställs genom att den bedrivs inom ett antal ramprogram som vart och ett utförs vid en eller flera högskoleinstitutioner och finansieras av ansvariga programorgan. För planering av dessa ramprogram vill Efn inrälla en samarbetsgrupp tillsammans med UHÄ. När ramprogrammen väl definierats och finansierats skall resp. högskola och institution under slor frihel ansvara för genomförandet. Forskningsrådsnämnden anser det föreslagna förfarandel vara väl avvägt vad gäller kraven på såväl problemrelevans som frihel att finna de optimala formerna för forskningens genomförande och all Efn:s förslag bör genomföras. Förslaget kan enligt FRN jämföras med de ramprogram för kunskapsuppbyggnad som sedan ell anlal år drivits av STU. De erfarenheter av planering, genomförande och avveckling som STU gjort borde enligt FRN vara möjliga att utnyttja för den nu föreslagna verksamhelen. Även om del är positivt att sektoriella organ tar på sig ell långsikligare ansvar för den långsiktiga kompetensuppbyggnaden inom sina ansvarsområden löser enligl FRN emellertid inle della de strukturella problem som kan finnas i balansen mellan högskolans egna forskningsresurser och de externt tillförda resurserna. Konstruktionen med ramprogram snarasl ökar 10   Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 107. Bilaga 9

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 146

nödvändigheten av alt finna ordnade former för att föra över forskningsresurser från externfinansiering lill direkl högskolefinansiering. Forskningsrådsnämnden ulgår från all dessa frågor ges stor uppmärksamhet i den samarbeisgrupp mellan programorgan och högskolesystem som Efn föreslår.

Även Sveriges lantbruksuniversitet anser det angeläget att fasla basresurser för forskning inom energiområdel kraftigl förslärks så alt en långsiklig kompetensuppbyggnad kan tillgodoses.

Slalens energiverk anför all en sammanslällning av de nuvarande stödprogrammen visar all de ulgör ett relativt komplicerat system. Dels stöds liknande lyper av ålgärder - t. ex. värmepumpar och fastbränslepannor -inom flera program och av flera myndigheter. Dels finns ett slorl anlal stödformer - investeringsbidrag, räntebidrag, amorteringsanslånd, villkorliga lån m. m. Systemet bör enligl energiverket förenklas avseende såväl stödberätligade åtgärder och slödformer som myndighetsansvar. Energiverkel föreslår all de delar som rör energihushållning inom olika samhällsområden — t.ex. bostadssektorn — integreras med de övriga statliga insalserna inom respektive områden och upphör atl vara särskilda energislöd. De delar av de slalliga energisatsningarna som rör energilillförsel samlas i två program: dels oljeersällningsslöd med syftet alt påskynda omställning från olja, dels slöd lill energileknisk utveckling i näringslivet.

Vidare bör enligt slatens energiverk en del av de nuvarande statliga medlen på energiområdel föras över till den högre utbildningen och forskningen som en allmän förslärkning på de områden som har slörsl betydelse för energiförsörjningen på lång sikt.

Formerna för de statliga stöden bör förenklas. Huvudslödformen bör
vara direkta invesleringsbidrag kompletterande med kredilgarantier för
vissa typer av anläggningar. Statens energiverk föreslås få ansvar för de
två programmen. >

Energiverket föreslår alt de,statliga utgifterna på energiområdel kan minskas väsentligt, vilket skall göra de faktiska kostnaderna lättare att förutse.

Statens naturvårdsverk föreslår alt det uppdras ål berörda programorgan alt innan forskningsprogrammet förverkligas lillsammans med naturvårdsverket göra en genomgång av om miljöstudier krävs och i så fall omfallningen av dessa.

Statens planverk påtalar att det svenska energiforskningsprogrammel i ell internationellt perspektiv avviker starkt från de övriga I-ländernas, genom det slora ulrymme energibesparing och förnybara energikällor erhållit. En fortsalt prioritering av energihushållning och en ökad salsning på effektivare elanvändning kommer även i framliden att få en avgörande betydelse för möjligheterna alt begränsa samhällets behov av invesleringar i kraftverk och distributionsanläggningar. Beträffande energitillförsel bör enligt planverket forskning och teknikutveckling koncentreras på inhems-

Prop. 1983/84:107   Bilaga 9   Industridepartementet 147

ka, uthålliga och helst förnybara energikällor. I ett kortsiktigt perspekliv måsle dock även en salsning göras på inlroduklion av kol och gas, vilket medför ett nytt beroende av imporlbränsle med befarad stor känslighet för pris- och leveransslörningar.

Planverket anför vidare att den hillills kraftiga satsningen på förnybara energikällor bör bli föremål för en övergripande utvärdering för alt möjliggöra framtida kurskorrigeringar. Härtill krävs ökade resurser för utvärdering och resullatålerföring. Detta är generellt sett av stor belydelse för hela energiforskningens inriktning och för dess möjlighel alt utgöra ett adekvat instrument för atl uppnå energipolitikens mål. Mot denna bakgrund vill planverkel förorda en ambiiionsnivå som i huvudsak innebär oförändrade forskningsinsatser inom energiområdet.

Sveriges geologiska undersökning stöder i alll väsentligt satsningarna på alternativa inhemska energikällor, men anser all alllför lilen vikl läggs vid den grundläggande kartläggningen av våra inhemska energikällor saml kartläggningen av förutsättningar för nyttjandet av dessa.

Den nivå del slatliga energiforskningsprogrammel bör ha för kommande treårsperiod anser statens vallenfallsverk ej bör undersliga innevarande periods salsningar. Man når under perioden 1984/85-1986/87 sannolikt den kostnadskrävande prololyp- och demonstrationsfasen för ett flertal tekniker anför verkel. Den av Efn angivna möjlighelen att reservera medel synes enligt vatlenfallsverkel därvid kunna ulgöra en lämplig form för medelstilldelning.

Domänverkel understryker angelägenheten av all de övergripande målen i energipolitiken står fast och att energiforskningsprogrammel är anpassat härtill. Detta innebär krav på en fortsatt hög ambitionsivå för perioden 1984/85-1986/87.

Fonden för Industriellt utvecklingsarbete (Industrifonden) noterar med intresse den ökande koppling mellan energipolitik och industripolitik och de hänvisningar till marknadskrafternas betydelse som underlaget enligt fonden ger uttryck för. Industrifonden ser posilivl på en harmonisering mellan energipolitiken och induslripoliliken. All åsiadkomina denna starkare harmonisering genom störte egenfinansiering från företagen betraktar Industrifonden som ett realistiskt och verkningsfullt medel. Induslrifonden erinrar vidare om alt i underlaget framhålles att STU och Induslrifonden i högre ulslräckning än f. n. bör slödja induslrielll utvecklingsarbete inom energiområdel på samma villkor som projekl inom andra leknikområden.

Länsstyrelsen i Örebro län anser all det är mycket viktigt alt medel slälls lill förfogande för energiforskningen. En neddragning av medel till induslriforskningen skulle strida mol ambitionerna atl utveckla ny leknik och skapa nya produkter och arbetstillfällen inom industrin. Flera industrier i Örebro län har i sitt sortiment produkler som används inom energisektorn. För bl. a. dessa företag är det vikligl alt det sker en fortsall forskning och ulveckling inom energiområdet så alt man kan bedriva fortsatt produklul-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 148

veckling och hävda sig i den internationella konkurrensen. Länsstyrelsen understryker också vikten av alt energiforskningen även behandlar sambandel mellan energiplanering och annan samhällsplanering. Markanvändningsplanering och stadsförnyelseåtgärder hör lill sådana förändringar i den fysiska miljön som direkl påverkar energianvändningen. Länsstyrelsens roll som regional samordnare av och ansvarig för statsmakternas beslut i skilda frågor omfattar även energipolitiken. Den forskning som i det regionala perspektivet berör energiplaneringens samband med annan samhällsplanering bör även inriktas på frågor som rör ansvar och samverkan inom och mellan länen.

Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) anser alt del slatliga stödel till energiforskning fr. o. m. den 1 juli 1984 bör planeras så att det senast 1987 så långl möjligt kan integreras i del slöd fill kunskapsuppbyggnad och teknisk utveckling som ulgår av industripolitiska skäl eller motiveras av andra samhä isintressen. IVA anför vidare att marknadsförutsättningarna för tekniken i högre grad än hittills bör vara styrande för medelstilldelning och att en samplanering av energiforskningsprogrammet med övriga energipoliiiska insalser är nödvändig.

IVA framhåller all energiforskningens plals i forskningssystemet behöver ytterligare belysning samt att, i avvaklan på planerade utvärderingar inom flera områden, inga ytterligare storskaliga försök bör startas. Toialni-vån på forskningsstödet bör enligt IVA läggas strax över Efn:s miniminivå och fusionsforskningssamarbetel bör därvid också ingå. De medel som på detta sätt frigörs jämfört med dagsläget bör enligl IVA tillföras högskolesystemet för fördelning till discipliner med energiteknisk relevans.

AB Asea-Alom ser med tillfredsställelse att den långsiktiga kärntekniska forskningen kan fortsätta här i landet och påpekar all ungefär hälften av den elström som produceras i vårt land i mitten av 1980-talet skall komma från kärnkraften, vilkel visar alt kärnkraften under de närmaste decennierna kommer att spela en viktig roll i svensk energiförsöijning.

Svenska värmeverksföreningen anser att forskningen principiellt i första hand bör inriktas på atl utveckla och förbäitra känd leknik. Det är föreningens uppfattning att om forskningen lidigare givils denna inriklning skulle oljeersättningen i dag varit störte än vad den faktiskt är. Praktiskt sett bör forskningsstödet kopplas till industrins utveckling av sådan ny energiteknik som har förutsättningar att få kommersiell utnyttjning inom en överblickbar framtid. Därutöver bör kunskapsuppbyggnaden om framtida energisystem tryggas. Detta bör ske i anknytning lill högskolor och konsultföretag som är verksamma inom energiområdet. Denna kunskapsuppbyggnad kan enligt föreningen ske utan att dyrbara protolypanlägg-ningar i full skala behöver uppföras. Värmeverksföreningen påtalar även vikten av att en kontinuerlig utvärdering sker av forskningens resultat och inriktning samt atl information om avslutade forskningsprojekl överförs till användare och intressenter på ett överskådligt sätt. Inom detta område anser föreningen att del finns behov av ökade insatser.

Prop. 1983/84:107   Bilaga 9   Industridepartementet 149

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) instämmer i Efn:s bedömning att det nu är angelägel all finna effektiva former för den långsiktiga kompetensuppbyggnaden inom energiområdel. Ulan att ta ställning till den av Efn föreslagna proceduren härför anmäler UHÄ att ramprogrammen måste ha en tillräckligt lång löptid och atl ramprogrammen måste ges en så vid avgränsning atl forskare från olika discipliner får reella möjligheter att konkurtera om medlen. UHÄ menar vidare att de energiforskningsmedel som avses för långsiklig kompetensuppbyggnad bör utgöra en rimlig andel av de medel som sammanlagt under en viss tid satsas på energiinriklad FoU inom högskolan.

UHÄ instämmer i vad som anförs i yttrandet från malemalisk-nalurvetenskapliga fakultelsnämnden vid universilelel i Lund och tillstyrker att energiforskningen framgent utvärderas bällre än vad som hittills synes ha skett. Därvid bör frågan om energiforskningens velenskapliga kvalilel inte negligeras.

2.3 Programmets omfattning m. m.

De flesta av de remissinstanser som uttalar sig om programmets omfallning anser alt en ambitionsivå motsvarande medelnivån är välmotiverad.

Svenska kommunförbundet förordar en totalram för energiforskningen som motsvarar Energiforskningsnämndens medelnivå. Energiforskningen bör enligt förbundel i första hand koncenlreras på tekniker som kan ge väsentliga bidrag för att trygga den framtida energiförsörjningen. Därmed avses både möjligheter att öka tillförseln och all minska användningen av energi genom mindre energikrävande teknik.

Kommunförbundet anSer vidare atl forskningen sedd på kort sikl bör inriktas på områden som innebär ökade möjligheler att relativt snabbi minska oljeberoendet, dvs. pä värmeförsörjningen. Forskningen måsle emellertid också tillgodose kunskapsutvecklingen på längre sikl, särskilt problem som gäller elförsörjningen vid avvecklingen av kärnkraften.

Landstingsförbundet framhåller att del samhällsekonomiska lägel har en slor betydelse för hur stora resurser som kan ges till energiforskning. Det är därför viktigl all de resurser som finns används på ett så effektivt sätt som möjligl. I konsekvens med della bör enligl förbundel forskning med sikle på atl just minska vårt beroende av utländska bränslen prioriteras. Mot denna bakgrund ansluter sig Landstingsförbundet till atl energiforskningen efter den 30 juni 1984 planeras ulifrån vad som i underlaget betecknas som medelnivån.

Några remissinslanser vill inom ramen för en ambitionsnivå motsvarande medelnivån särskilt poängtera vissa forskningsområden. Sålunda före-slår försvarets forskningsanstalt atl ramprogram skapas för grundläggande förbränningsleknisk forskning. Detta är enligl FOA ell område där ökade insatser bör göras inom landel med tanke på teknikens centrala roll i den

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 150

framlida energiförsörjningen och därmed sammanhängande miljö- och häl-sokonsekvenser. FOA erinrar om alt man på STU:s uppdrag gjort en förstudie till ett sådanl ramprogram. Ell annat område som enligl FOA bör övervägas är forskning kring meloder för elproduklion och -lagring samt effektivare elanvändning. Delta berör bl.a. slyr- och reglerteknik saml materialteknik.

Lantbrukarnas riksförbund (LRF) anför atl - mot bakgrund av de svårigheler som de inhemska, förnybara energialternativen under senare lid haft att etablera sig på energimarknaden - en fortsatt kraftfull satsning på forskning och utvecklingsarbete för att främja dessa energislag är starkt motiverad. I annat fall försvåras avsevärt möjligheterna att fullfölja intentionerna i de senaste energipoliiiska besluten. LRF framhåller därför särskilt viklen av tillräckligt stora insatser inom områdena för skogsbränslen, lorv, energiskogsodling och energiodling samt delområdet etanol inom bränsleomvandling. Då förbrukningssidan utgör en flaskhals framför alll för skogsbränslen bör hanlering och förbränningsleknik i mellan- och storskaliga anläggningar ges stor vikt. LRF anser del även nödvändigl att stödet till forskning och ulveckling på energiområdel också i fortsätlningen sker inom ramen för ett sammanhållet energiprogram. Enligl LRF:s uppfattning bör energiforskningsprogrammel för nästa 3-årsperiod ha en realt sett oförändrad nivå, vilkel innebär någol mer än Efn:s medelnivå.

Statens järnvägar (SJ) betonar att en effektivisering i järnvägslrafiken från energisynpunkt bör las upp under programmel Energianvändning för transporter och samfärdsel. Det kan gälla studier med syfte all åstadkomma effektivare utnyttjande av tillgängliga resurser och studier av nya transportsystem. Samordning med andra transportmedel för ett optimalt energiutnyttjande är ett område som också enligt SJ bör studeras närmare.

Andra remissinslanser diskuterar även programmets indelning och fördelning på programansvariga organ och överväger behov av ändringar. Statens naturvårdsverk anför t.ex. att inom områdel förbränningsleknik och -anläggningar är ansvaret i dag splittrat på slatens energiverk, BFR och STU. Naturvårdsverket anser att denna uppdelning försvårar åstadkommandet av en effekliv miljöforskning på området. Verkel ifrågasätter också om det gagnar energiforskningen. En samordning lill en myndighet bör eftersträvas.

Svenska kraflverksföreningen anser att programmel i enlighel med programorganens förslag bör fortsätta på i huvudsak den oförändrade nivån och med i huvudsak de avvägningar som gjorts. Föreningen anser dock att kolfrågorna bör ges ytterligare utrymme samt att vissa områden där man redan nu kan konstatera atl energibidragel blir litet bör kunna ytterligare beskäras eller ulgå hell. Exempel är vågenergi samt delar av solvärmeområdel.

Svenska elverksföreningen släller sig i huvudsak bakom de synpunkter som framförts av Svenska kraftverksföreningen.

Prop. 1983/84:107   Bilaga 9   Industridepartementet 151

Svenska Petroleum Institutet påpekar att mot bakgrund av bl.a. den myckel kraftiga nedgången i oljeförbrukningen en väsenllig redukfion av anslagen till forskning i energitillförsel är klart motiverad. De totala erforderliga anslagen till forskning i energitillförsel torde därvid enligt institutet komma att behöva uppgå till totalt högst 300 milj. kr. för perioden 1984/ 85-1986/87. Det är institutets bedömning att en styrning till projekt med hög potential kommer att ge ett lika bra resultat som skulle uppnås med t. ex. nuvarande anslagsnivå, men med spridning av resurserna på eU stort antal projekt med låg eller obefintlig potential till framgång.

Tjänstemännens centralorganisation (TCO) anser att en konsekvent energipolitik, som utgår från det övergripande målet att kärnkraften skall vara avvecklad år 2010, ställer sådana krav på beslutsunderlag beträffande ny energiteknik, nya energiformer och energisystem att medelnivån för energiforskningsprogrammet 1984/85-1986/87 är energipoliliskt motiverad. För TCO framstår det som nödvändigt att kraven på återställd balans i samhällsekonomin sätts i första rummet. Lyckas inte detta minskas drastiskt möjligheterna alt genomföra hela den omläggning av energisystemet som svenska folkel lagit ställning för. TCO anser att problemen i samhällsekonomin kan tillmätas överordnad roll ulan atl trovärdigheten i energipolitiken behöver ifrågasättas. Om därför den fortsatta beredningen av frågan om det ekonomiska stödet till energiforskningen efter 1984 leder fram lill bedömningen att en lägre nivå än medelnivån kan väljas bör detta ske.

Svenska värmeverksföreningen anför att volymen på statens stöd till forskning och ulveckling inom energiområdet bör vågas mol den vinsl som insatserna på sikt medför med avseende på minskad import av energiråvaror, leknisk utveckling som kan öka exportmöjligheterna, meningsfull sysselsättning och bättre miljö. Föreningen har för sin del inte anledning att föreslå någon annan omfallning på stödel än det som i dag gäller. Däremot anser föreningen att forskningen skulle vinna i effektivitet om stödet kanaliserades via färte slödgivande organ än vad som i dag är fallet. Värmeverksföreningen påtalar vidare alt ett praktiskt sätt atl bedriva forskning och ulveckling är i s.k. kolleklivforskningsprogram, där slaten och industrin gemensamt anslår medel för forskning.

Landsorganisationen i Sverige (LO) påtalar att ett stöd till ytterligare prototyp- och demonstrafionsanläggningar i vissa avseenden är angeläget, men alt detta ej ersätter en fortsatt salsning på forskning inom energiområdet. Det är LO:s uppfattning att stor vikt bör läggas vid en uivärdering av del nuvarande forskningsprogrammet. LO kan i stort tillstyrka de förslag och prioriteringar som Efn har gjort på medelnivån. LO pekar dock på möjligheten att den tekniska ulvecklingen i övrigt inom industrin inte tillräckligt beaktas i förslagen till inriktning av programmet.

Statens råd för byggnadsforskning (BFR) har inte funnit anledning att föreslå någon ändring av programstruktur eller programansvar genlemol

Prop. 1983/84:107   Bilaga 9   Industridepartementet 152

övriga programorgan. STU:s förslag till ändring av slyrelsens programstruktur har tillstyrkts av BFR. Efn bör enligt BFR vara programansvarigt organ för programelementet Geolermi, men rådel ansvarar för verksamheten med den s. k. våta geotermin inom delprogrammen Värmepumpar och Nalurvärme. Gränsen mellan att utnyttja grundvatten eller geotermalvat-ten som värmekälla för värmepumpar är ej möjlig att fastlägga. Delprogram Värmedistribulion är enligt rådets uppfattning avgränsad mot verksamheten vid statens energiverk på ett tillfredsställande sätt. Rådel påtalar vidare att frågor om driftslrategier, aktiv effektstyrning, krafibalanser, m.m. faller inom delprogrammet Systemteknik i överensstämmelse med ansvarsförhållanden under perioden 1981-1984.

BFR anser att den nuvarande gränsdragningen mellan rådet och STU bör bestå inom energiområdet. Rådet bör vara programansvarigt organ för delprogrammet Energianvändning för bebyggelse, men STU bör ges ett stort handlingsutrymme inom ramen för detta programansvar så som varit fallet från och med budgetåret 1982/83.

STU konstaterar för sin del att erfarenheterna av stödarbetet under de hittillsvarande tre 3-årsperioderna visar att de olika programorganens upplevda ansvarsområden tenderar alt överlappa varandra i allt högre grad. Tillkomsten av statens energiverk kommer att råda bot på vissa av de problem som uppstått, men STU menar ändå att diskussioner måsle föras kanske under hela perioden 1984/85-1986/87, för att senast inför årsskiftet 1987/88 kunna nå bästa möjliga arbetsfördelning, samarbelsformer och myndighetsinterna arbetsformer i övrigt inom den då sektorintegrerade verksamheten. Det nu samlade underlaget från programorganen bekräftar enligl STU:s uppfallning den hittills i praktiken upplevda överiappningen. Särskilt tydlig har överiappningen blivit i kontaktytan mellan STU:s och statens energiverks ansvarsområden.

STU anser att del f. n. är stor risk för att "STU-kompetens" håller på atl dubbleras på t. ex. energiverket och Efn, då den ralionella lösningen enligt styrelsen är atl överföra ansvarel på STU i del ögonblick som del står klart all vidareulvecklingsmofivet är mer industripolitiskt betingat. Detta gäller enligl slyrelsen hela tillförselområdet med undantag av kärntekniksidan där andra organ är mer kompetenta än STU.

Gränsdragningsproblemaliken mellan NE och STU har hittills enligt STU:s uppfattning varit provisoriskt löst. Vissa, särskilt i inledningsfasen av energiforskningsprogrammel, prakliska rikllinjer har funniis vilka genomgått endast mindre justeringar vid några tillfällen.

STU föreslår följande rollbeskrivningar som utgångspunkt för en diskussion om hur gränsdragningarna på forsknings- och utvecklingssidan skall kunna förbällras. Statens energiverk stöder rent energipoliliskt motiverade forsknings- och utvecklingsinsatser på tillförselsidan i syfte att kunna visa på en tekniskt godtagbar funktion hos ett eller flera alternativa tillförselsysiem inom ramen för en vald införandestrategi. Vissa länkar i en

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9   Indu.stridepartementet 153

sådan kedja av delsystem (avgränsningsbara utruslningsdelar, komponenler, apparater) kan därvid vara tekniskt överdimensionerade eller på annal sätt ofullständiga och därmed ekonomiskt omotiverade, men tillräckligt funktionella var för sig för all syslemfunkiionen skall kunna uppnås. En vidareutveckling av systemet och dess delar görs avhängig en teknisk-företagsekonomisk lönsamhetsbedömning på industrins villkor. STU stöder som huvuduppgift inom energiforskningsprogrammet energi- och industripolitiskt motiverade insalser pä energianvändningssidan ända fram till det kommersiella stadiet. STU stöder inom energiforskningsprogrammel även de industripolitiskt motiverade tekniska vidareutvecklingsinsatserna av olika tillförselsyslems länkar/komponenter i syfte att göra dessa kommersiella.

2.4 Energianvändning i industriella processer m. m.

Enligt planeringsunderlagels förslag innefaltar programmet Energianvändning i industriella processer verksamheler inom delprogrammen Massa och papper. Järn och stål saml Gemensamma energitekniker. Remissinstanserna anser huvudsakligen all denna programstruktur är välmotiverad. Enligt naturvetenskapliga forskningsrådets (NFR) bedömning är den slora delen av STU:s energiforskningsprogram mycket väl utarbetad med välgrundade förslag till förändringar. Argumentationen för ett i STU sammanhållet energiforskningsprogram finner NFR övertygande.

BFR har dock uppfattningen all STU:s verksamhet inom området energianvändning för bebyggelse bör ses som en integrerad del av STU:s övriga verksamhel. Rådet finner STU:s förslag om ändrad programstruktur rimligt. En framskrivning av nuvarande verksamhel bör ske och insats-nivåerna bör i så fall ligga i linje med STU:s förslag. Rådet finner emellertid i likhel med bedömningar i Efn:s rappori 3 1983 att verksamhelen inom området Lokala energikällor riskerar atl uttunnas i nivåer lägre än STU:s allernaliv 3. Även på denna nivå är verksamheten av måttlig storleksordning enligl BFR med hänsyn till de lolala insatserna inom området Lokala energikällor från rådel, statens energiverk, vallenfallsverkel. Sydkraft, bosladsstyrelsen m.fl. och med hänsyn till tempot i marknadspenetrationen.

Statens energiverk påpekar atl slödel till energiforskning inom områdel industriella processer har haft stor belydelse för atl öka energikompelen-sen och energimedvetandet hos speciellt de mest energikrävande branscherna. Stödel bör emellertid nu skäras ned enligl verkel och del slöd som är moliveral bör i slället integreras i STU:s ordinarie program. Det är emellertid viktigl enligt energiverket att STU:s allmänna kompelens ulnylljas i energiforskningsprogrammel, eftersom det kommer att likna STU:s tekniska ulvecklingsprogram. STU och energiverkel bör därför öka sitt samarbele.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 154

Statsföretag AB finner att del av STU föreslagna nya delprogrammet Gemensamma energitekniker är den del av STU:s programområde som är av störst intresse med hänsyn till Statsföretagsgruppens nuvarande energiprofil och vill tillstyrka skapandet av det nya delprogrammet. I övrigt anför Statsföretag all STU:s långsikliga ambitioner på energileknikområdet och dess huvudförslag för perioden 1984/85-1986/87 bör accepteras av statsmakterna. En för hela programmet Energianvändning i industriella processer gemensam medelsposl för slörre försöksanläggningar och -verksamheler bör finnas och vara av storleksordningen 100 milj. kr. Den av Efn föreslagna splittringen av dessa medel på delprogrammen Trä, massa och papper saml Järn och stål bör enligl Statsföretag ej komma lill stånd, bl. a. för alt den ej möjliggör stora försöksanläggningar inom delprogrammet Gemensamma energitekniker. Delprogrammel Gemensamma energitekniker bör vidare tillföras 15-20 milj. kr. för insalser avseende industriellt utvecklingsarbete och innovalionsinriklade projekt inom energitillförselområdet, vilket har föreslagits av STU men där Efn ej ansett sig kunna ta slällning.

IVA noterar all en förändrad programstruktur föresläs för STU:s del så all, förulom de kampanjinriktade branschprogrammen för järn och stål resp. papper och massa, övrigl energiforskningsslöd inordnas under ett program med benämningen Gemensamma energitekniker. Delta förslag överensstämmer i sin uppläggning väl med de synpunkler som IVA framfört om det riktiga i alt inordna energiforskningsstödel i STU:s övriga forskningsstöd. IVA tillstyrker därför den föreslagna ändringen, men framhåller också att STU:s slöd inte enbart bör vara inriktal på komponenter, utan även måste beakta systemaspekter.

Sveriges industriförbund finner förslagel till delprogrammen rörande industriella processer väl förankrat inom berörda branscher. Förbundel har med slor tillfredsställelse noterat alt utveckling av leknik och metoder som kan ge resultat beträffande energianvändningen på kort sikt skall priorileras. Förbundel vill vidare framhålla beträffande STU:s ansvarsområden alt de ekonomiska insatserna varit värdefulla för ett flertal industribranscher såsom massa- och pappersindustrin och järn- och stålindustrin. De långsiktiga programmen för resp. branscher har lett lill atl många goda resultat har kunnat tas fram och utnyttjas i företagens aktiviteter med effekliv användning av energin och därmed effektivt utnyttjande av de ekonomiska resurserna. Förbundel instämmer i STU:s bedömning alt del är värdefulll att särskilda ekonomiska medel får utgå på energiområdet för dessa två branscher under ytteriigare en treårsperiod. Dä bör man hinna med de projekt som fortfarande har hög prioritet för branscherna. För den därefter kommande perioden, dvs. fr.o.m. den 1 juli 1987 har förbundet ingel att erinra om STU:s satsningar på energiområdet integreras med de allmänna industriella satsningarna hos samma myndighet. Förbundel instämmer i STU:s förslag att de medel, som nu utgår för energiområdet.

Prop. 1983/84: i07    Bilaga 9   Industridepartementet 155

redan under nästa treårsperiod inlemmas i teknikprogrammet. Förbundet instämmer också i Kemikontorets förslag om en oförändrad ambitionsnivå. I dagens ekonomiska läge bör man dock pä sikl överväga en viss nedtrappning av de totala resurserna. En hårdare prioritering av fördelningen än i dag måste då ske.

Jernkontoret anser atl del är väsentligt atl energiforskningen utförs i samarbete med berörd induslri och stödjer tanken alt energianvändning i industriella processer fr. o. m. år 1987 integreras med STU:s övriga verksamhet, vilket förutsäller erforderiig resursförsiärkning. Jernkontoret anser vidare alt förslaget till innehåll och omfattning av delprogrammet järn-och stålverk är väl förankrat inom branschen och har därför kontorets fulla slöd. Jernkontoret påpekar atl ett flertal projekt inom stålbranschen har nått del stadium då slora försöksanläggningar behövs för att driva projeklen vidare och vill därför underslryka behovet av de av STU begärda medlen för större försöksanläggningar. Jernkontoret anför vidare all det är angeläget alt landel redan nu, som alternativ till kärnkraften, satsar på utveckling av elproduktionssystem, som på lång sikl kan ge låga elpriser. För sin långsiktiga planering behöver förelagen ha kännedom om kostnadsutvecklingen på bl. a. olika energiformer.

Järn- och stålindustrin har små möjligheler atl med dagens leknik ersätta olja med fasla bränslen. Jernkontoret anser del därför nödvändigt med utveckling av förgasningsprocesser. Denna utveckling får dock inte begränsas lill inhemska bränslen ulan även kolförgasning måsle behandlas. Gasbehovet vid ell järnverk kan bli sä stort atl del är orealistiskt att tänka sig inhemska bränslen som råvara.

Jernkontoret anser att del finns skäl som talar för att energiforskningen under den kommande treårsperioden tilldelas samma resurser som tidigare.

Vad belräffar delprogrammet Gemensamma energitekniker delar BFR STU:s uppfallning alt industrin intar en avvaktande hållning inom området solvärmeteknik och att detta bör leda till ett minskat medelsbehov för industriellt utvecklingsarbete. Fullföljandet av kärnkraftprogrammet leder lill låga elpriser särskill under sommarhalvåret och därmed uppstår en svår konkurtenssituation för bl.a. solvärme. BFR delar även STU:s uppfattning att detta gäller även för delprogram Värmelagring. Emellertid anser BFR atl förhållandet inte gäller för den del av verksamheten inom Värmelagring som är kopplad lill indirekl solvärmeutnyttjande, s. k. naturvärme, och för flera kombinationer av solvärme och värmepumpar, med eller utan lager, i lågtemperatursystem. En minskning av insatserna inom delprogram Solvärmeteknik och i viss utsträckning Värmelagring borde enligt BFR:s mening balanseras av en ökande verksamhet inom övriga delprogram. Såvitt rådet kan bedöma har delta ej skett under perioden 1981/82-1983/84 och kommer ej heller till uttryck i STU:s förslag lill medelstilldelning för perioden 1984/85-1986/87. Ökade insatser föreslås av BFR enbart inom området Förbränningsanläggningar.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9   Industridepartementet 156

Inom området Värmepumpar framför BFR alt den av STU föreslagna nivån är synnerligen låg mol bakgrund av det myckel snabba marknadsinförandet och de omfattande utvecklingsinsatserna inom industrin.

2.5 Energianvändning för transporter och samfärdsel

I planeringsunderlaget för energiforskningsprogrammel är insatserna rörande energianvändning för transporter och samfärdsel uppdelade på dels forskning om energiinriktade ålgärder i transportsystemet, dels forskning om energianvändning i fordon.

Transportrådet (TPR) framhåller atl ett bibehållande av nuvarande ambitionsnivå är önskvärt och sannolikt nödvändigl för att de uppställda energisparmålen skall kunna nås. Under överskådlig tid framöver kommer enligl rådet transportsektorn att vara nästan helt beroende av oljeprodukler. Koslnaderna för oljeimporten är också en myckel stor del i landets utrikesaffärer. För att så långt möjligt åsladkomma förbättringar i dessa avseenden krävs fortsatta ansträngningar på hushållningsåtgärder samtidigt som del är angeläget att bedriva försök med drivmedel som på sikt kan produceras inom landel. Det är därför enligt rådel angeläget att de båda delprogrammen. Åtgärder i transportsystemet resp. Användning av alternativa drivmedel m.m., koordineras väl mellan de programorgan som hanterar de olika anslagen inom delprogram 2 i energiforskningsprogrammet Energianvändning för transporter och samfärdsel. En neddragning av resurserna till forskning inom delprogrammet Åtgärder i transportsystemet skulle enligt TPR:s mening därför kunna fä stora negativa samhällsekonomiska effekier.

STU erinrar om all ett nära samarbele finns mellan STU och TFD inom energiforskningsprogrammel. TFD har aklivi deltagit i STU:s planering och STU har under hand tagit del av TFD:s planeringsunderlag. STU finner därför att delprogrammet Åtgärder i transportsystemet är väl avvägt såväl vad beträffar storlek som inriktning. STU instämmer i TFD:s bedömning att en oförändrad ambitionsnivå bör vara huvudalternativ.

Statens naturvårdsverk bedömer del viktigl alt energianvändningen inom transportområdet studeras. Verket anför att stora möjligheter fill besparingar av energi bedöms vara möjliga genom förändringar i transportsystemet. Samtidigt bör belydande miljöfördelar kunna nås. Den totala satsningen på delprogrammet Åtgärder i transportsystemet som i dag ryms inom TFD:s ansvarsområde borde därför enligt slatens naturvårdsverk ökas och koncentreras till de delar som är relevanta för strukturförändringar inom transportsektorn, dvs. överföring till energieffektiva transportformer. Samtidigt bör studier göras av hur miljöpåverkan då kan minskas. Det kan dock enligt naturvårdsverkets mening ifrågasättas om inte sådana studier inom transportsektorn snarare bör ske inom Efn:s program för allmänna energisystemstudier.

Prop. 1983/84:107   Bilaga 9   Industridepartementet 157

Länsstyrelsen i Örebro län erinrar om alt en utredning om samordnad varudistribution i Örebro län har visat att del borde finna förutsättningar att uppnå väsentliga kostnadsbesparingar i varudistributionen genom samordnad distribution. Det borde enligt länsstyrelsen finnas skäl att fortsätta dessa studier på riksnivå och göra en djupare undersökning och analys av de samhällsekonomiska vinster även inom energiområdet som en samordnad distribtuion kan ge.

Statens energiverk anför att när det gäller programmel Energianvändning för transporter och samfärdsel bör den del som transportforsknings-delegationen ansvarar för, integreras i dess eller transportrådets ordinarie verksamhel och upphöra som en särskild del i energiforskningsprogrammet. Den del som rör energianvändning i fordon och som STU har ansvar för bör enligl energiverkel integreras i STU:s övriga program.

Slatens järnvägar (SJ) påtalar atl TFD:s insatser inom delprogrammet Åtgärder i transportsystemet t. o. m. år 1982 uppgår till ca 19,2 milj. kr. Av dessa medel har endast 0,8% fördelals på spårbundna transporter. I en översikt över kommande insatser inom energiforskningsprogrammet har ämnesområdet spårbundna transporter hell utelämnats utan någon motivering. Mot bakgrund av att forskningsinsatserna under programmet Energianvändning för transporter och samfärdsel skall inriktas på atl underbygga överväganden om trafikpolitiska ålgärder, med syfte att minska oljeberoendel inom transportsektorn, måste här enligt SJ framhållas järnvägstrafikens höga energieffektivitet och låga oljeberoende. Med hänsyn till detta bör enligt SJ avvägningen mellan spårbunden trafik med möjligheler lill eldrift och vägtrafik behandlas i energiforskningsprogrammel.

Statens vägverk påpekar att vägsektorn nästan hell måsle förlila sig på statliga insalser för ulrednings- och utvecklingsarbete på energibesparings-området, varför verket förordar att denna sida stärks. Vägverket anser all transportforskningsdelegalionens anslag till energiforskning inte bör sänkas under den nivå på 12 milj. kr., som TFD framfört som sill huvudalternativ.

Statens väg- och trafikinslitut delar TFD:s uppfattning om all del även fortsättningsvis krävs resurser för en fortsatt kompetensutveckling och kunskapshöjning beträffande översiktliga och generella samband inom områdel transportsystem - energi. Institutet delar också TFD:s uppfattning om forsknings- och utvecklingsinsatser rörande effekten av s. k. ålgärdspa-kel. En precisering och prioritering av vilka ålgärdskombinationer som bör studeras är dock nödvändig, eftersom sådana sludier ofta kräver slora resursinsalser. Institutet har uppfattningen all det är effektivl att i vissa sammanhang koncentrera begränsade forsknings- och utvecklingsresurser lill ett fåtal frågeställningar - t.ex. effekten av ändrad inriklning och nivå på driftverksamheten inom väg- och trafikområdet. Institutet framhåller särskill behovel av att ett fasl system för hastighetsmätningar byggs upp. Ett sådanl syslem skulle göra det möjligl att följa förändringar i trafikens

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 158

hastighetsnivåer och därmed även förändringar i bilarnas bränsleförbrukning. Della lorde förulom förtjänsterna på energiområdel även kunna utnyttjas lill andra former av trafikanalyser.

Sjöfartsverket anser att TFD:s förslag om bibehållande av oförändrad nivå skall vara vägledande. Inom denna ram bör TFD ha möjlighel och ulrymme att göra rimliga priorileringar. Sjöfartsverket påtalar vidare det orimliga i att TFD:s finansiering på sjöfartens område hell föll bort vid planeringsalternativen nedskärning.

Luftfartsverket instämmer i allt väsentligt i TFD:s beskrivningar av nuläget och i bedömningarna för den framtida inriktningen av energiforskningen inom del akluella delprogrammel. Verket påpekar vidare atl även om inga projekl som berör flyg pågår i delprogrammel Ålgärder i transportsystemet kommer troligen nya projekt all kunna initieras under den kommande programperioden.

2.6 Energianvändning för bebyggelse

Programstrukturen inom BFR:s nuvarande ansvarsområde föreslås av BFR bli någol förändrad under nästa ireårsperiod genom att de nya delprogrammen Nalurvärme, Systemteknik, Genomförandefrågor inrättas. Programelemenlel absorplionsvärmepumpar föreslås flyttat från delprogram Värmelagring till delprogram Värmepumpar. Delta innebär alt tidigare delprogram uppdelats. De föreslagna delprogrammen inom programmel Energianvändning för bebyggelse är Solvärmeteknik, Värmepumpar, Naturvärme, Energilagring, Värmedislribulion, Genomförandefrågor och Systemteknik. Vidare har STU föreslagit atl STU:s område inom programmel Energianvändning för bebyggelse för perioden 1984/85-1986/87 hänförs lill delprogrammel Gemensamma energitekniker inom programmel Energianvändning i industriella processer m. m.

Statens institut för byggnadsforskning anser all uppläggningen av förslagel lill verksamhetsplan för programmel är ambitiös. Tyvärr har inte förslagel enligt institutet blivit så väl genomarbetat som vore önskvärt. Institutet påtalar vidare att teknikfrågorna dominerar i förslaget samtidigt som del på flera ställen sägs all systemfrågor, genomförande och uppföljning kommer atl vara viktiga under de kommande åren.

STU påtalar i remissvaret en ökande överlappning mellan de olika programorganens ansvarsområden. BFR:s förslag till verksamhetsplan medför enligt STU exempel på sådana kontaktytor mol STU rörande Värmepumpar inom områdena systemorienlerade komponenlstudier innefattande förångarkonstruklioner, avfroslningsleknik, preslandaökning hos kompressorer, andra drivkällor än el och höjning av värmefaktor.

STU anför vidare angående Absorpiionsvärmepum'par områdena framtagning av nya mediapar för uppvärmningsändamål och grundforskningsinsatser beträffande teorier för absorbatorprocesser.

Prop. 1983/84:107   Bilaga 9   Industridepartementet 159

Denna uppräkning av insalser inryms enligt STU hell i STU:s förslag.

Exempel på ytterligare sådana kontaktytor anges av STU vara latent värmelagring innefattande begränsade grundforskningsinsatser främsl beträffande metoder för värmetransport saml vidare termokemisk energilagring innefattande begränsade grundforskningsinsalser, syftande främst lill teknisk bedömning av nya hittills beaktade möjligheter.

STU har för termokemisk energilagring föreslagil alt insalserna i första hand sker inom programmet Energirelaterad grundforskning. De insatser som planeras av STU och NFR samordnas inom NFR:s energiutskott.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) påpekar atl ett rationellt sätt att åstadkomma en effektiv energihushållning är alt ta hänsyn till lokalklimatologiska förhållanden vid planering av ny bebyggelse. Beräkningar och mätningar visar enligt SMHI att energiförlusterna från en byggnad kan vara upp till 30% högre på en, ur lokalklimatologisk synpunkt, exponerad plats jämfört med på en skyddad plats. Under de senaste åren har utvecklingen av metoder för sådanl hänsynstagande lagit fart, men ylleriigare forsknings- och ulvecklingsinsalser krävs menar SMHI. SMHI anser vidare all forskningsinsatser på detta område kan bli samhälls- och privatekonomiskt myckel lönande invesleringar för framliden.

Slatens vattenfallsverk framför uppfattningen all elvärme även efter en kärnkraftavveckling kan vara ett goll alternativ i vissa fall. Med hänsyn till den starka reduktionen av uppvärmningsbehovet, som ernås framledes vid energisnål bebyggelse, kan dvärmen få god konkurtenskraft i områden med låg värmetäthet anför verket. Vatlenfallsverkel anser att billigare systemlösningar för värmeförsörjningen är önskvärda och pekar på möjligheten all nyttja befintliga eldislributionsnät.

Svenska Elverksföreningen noterar med lillfredsslällelse all Efn:s rapport nr 3 förordar alt tappvallenvärmning och rumsuppvärmning ses som två separata behov med olika varaktighet. Föreningen delar också uppfattningen all de båda behoven tenderar all bli av samma storleksordning. Grundsynen innebär enligt elverksföreningens mening att de olika behoven kan tillgodoses med skilda tekniska lösningar, vilkel även underlättar introduktion och användning av kombinerade försöijningssystem/tillför-, selsätt. Speciellt tappvallenvärmningen är av inlresse i byggnader som nu försörjs med direktverkande el. Systemlösningar för effektivare tappvallenvärmning kan vara en dellösning för alt långsiktigt kunna bibehålla el som huvudsaklig uppvärmningsform i nämnda byggnadsbestånd. Svenska elverksföreningen anser all föreslagen miniminivå är fulll tillräcklig inom områdena värmepumpar och direkt solvärme.

Vad beträffar delprogrammet Solvärmeteknik anför naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) alt rådel delar BFR:s uppfallning alt i samband med solvärmeforskningen den kunskapsuppehållande funktionen bör finnas i en samlad grupp vid någon högskola. STU drar slutsatsen av BFR:s

Prop. 1983/84:107   Bilaga 9   Industridepartementet 160

förslag alt nu samla intressenter inkluderande tillverkande industrier i solvärmeprojekt kan väntas möta en del svårigheter, särskilt om man kräver alt industrin skall medfinansiera projekten. Dessutom krävs enligt STU:s uppfattning en kraftig kostnadssänkning på solvårmesystemen och då främst på solfångaren vilket torde kräva idéer med stor innovationshöjd för att nå ett konkurtenskraftigt energipris. Statens energiverk betonar att, i enlighet med dess allmänna syn på energiforskningsprogrammets fortsatta utveckling, insatserna när det gäller solvärme bör inriktas på stöd till induslrins ulvecklingsarbete och på slöd till prototyp- och demonslrationsanläggningar. Energiverket anför att anslagen till de delar som BFR nu ansvarar för liksom till övriga delar av energiforskningsprogrammel kan skäras ned. Statens planverk ansluter sig i stort till BFR:s planeringsalternativ 2, men förordar dessutom en nedtrappning av stödet till den mångfald likartade solvärmesystem som f. n. utvecklas inom området. Planverket anser dock atl solvärmeanläggningar i direkt anslutning till lågtempererade fjärtvärmesystem förtjänar stöd för utförande och utvärdering. Svenska kraftverksföreningen anser alt de delar av solvärmeområdet, där man redan nu kan konstatera all energibidragel blir litet, bör kunna ytterligare beskäras eller helt utgå.

Angående delprogrammet Värmepumpar anser Sveriges lantbruksuniversitet att värmepumpar representerar en delteknik som kan få stor betydelse inom jordbruk och trädgårdsnäring. Universitetet påpekar att inom dessa näringar kan värmepumpar ingå i uppvärmningssystem där de svarar för baslasten, varvid de utnyttjas på mest ekonomiska sätt. Statens institut för byggnadsforskning instämmer i vikten av atl omgivningspåverkan studeras i samband med värmepumpstekniken.

STU påtalar en ökande överlappning mellan de olika programorganens ansvarsområden och exemplifierar detta avseende kontaktytorna mot BFR. STU framhåller att en sådan överlappning, utgående från BFR:s förslag vad beträffar delprogrammet Värmepumpar, föreligger rörande systemorienlerade komponentstudier innefattande förångarkonstruklioner, avfroslningsleknik, prestandaökning hos kompressorer, andra drivkällor än el och höjning av värmefaktor saml rörande absorplionsvärmepumpar innefaUande framtagning av nya mediapar för uppvärmningsändamål och grundforskningsinsatser beträffande teorier för absorbatorprocesser. STU framhåller alt dessa insatser inryms hell i styrelsens förslag avseende slöd till insatser på värmepumpområdet som innebär förbättring av dagens leknik och dess lillämpningar. STU framhåller vidare att all uppvärmning i industriella processer ligger inom styrelsens ansvarsområde.

Slalens energiverk menar atl ansvaret för den del av BFR:s experiment-byggnadsprogram som avser omläggningar för central värmeproduktion och distribution, t. ex. slora värmepumpar, bör ses över. Verkel menar att insatserna när del gäller värmepumpar bör inriklas på stöd till induslrins

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 161

utvecklingsarbete och på slöd till prololyp- och demonslrationsanläggningar saml all forskningsanslagen i samband därmed kan skäras ned.

Stolens planverk anser all det statliga slödel till forskning och utveckling inom områdel värmepumpar med nalurvärme och spillvärme successivt bör trappas ned i takt med den ökade kommersialiseringen och del därigenom ökade industriella ulvecklingsarbelel. Verkel anför även att möjligheler dock måsle beredas för forskning med målsättningen atl förbättra dagens teknik, vilkel på sikt kan ge nya och effektivare typer av värmepumpar. Vad beträffar värmepumpar med säsongslagrad solvärme menar planverkel all en avvaktande hållning bör inläs till dess all ulvärderingen av solvärmeområdet har genomförls.

Rörande delprogrammet Naturvärme framhåller NFR all geotermin särskilt kan nämnas där rådet anser atl behovel av grundläggande forskning med rätta framhålls i planeringsunderiagel. BFR anser att Efn bör vara programansvarigt organ för programelemenlel Geolermi men alt BFR ansvarar för verksamheten med sedimenlärt berg inom delprogrammen Värmepumpar och Naturvärme. Slatens planverk framför uppfattningen atl inom området geotermisk energi bör insalserna även vid en miniminivå få en omfattning som motsvarar Efn:s planeringsalternaliv medelnivå.

SMHI anser att man bör studera hur tillgängligheten och potentialen för t.ex. sjövärme och ulelufl är fördelade över landel som underlag lill kommunernas framtida val av energiförsörjning. SMHI finner denna synpunkt delvis tillgodosedd inom delprogrammel Nalurvärme. SMHI stöder vidare de lämnade förslagen där verksamheten till slor del inriktas mot utvärdering av stora anläggningar för all fä erfarenheler av drift, ekonomiskt ulfall och miljökonsekvenser. Stålens geotekniska instilul anför all insatserna inom delprogrammet Nalurvärme bör läggas på minsl oförändrad insatsnivå enligt BFR:s program.

Vad beträffar delprogrammel Värmelagring anför NFR all BFR inom termokemisk energilagring kompletterar STU:s ökade satsning. Nalurvärme som energikälla kommer alt ställa krav på ganska omfattande insalser inom t.ex. vattenkemi. 57(7 har för termokemisk energilagring föreslagit att insatserna i första hand sker inom programmel Energirelaterad grundforskning. STU påtalar vidare all BFR:s förslag lill verksamhetsplan medför en överlappning mellan de olika programorganens ansvarsområden inom programelemenlel latent värmelagring innefattande begränsade grundforskningsinsalser, främst beträffande meloder för värmetransport samt inom lermoteknisk energilagring innefattande begränsade grundforskningsinsatser syftande främst till leknisk bedömning av nya hittills beaktade möjligheter. Slatens energiverk anför all insatserna när det gäller värmelagring bör inriklas på stöd lill induslrins utvecklingsarbete och på slöd till prototyp- och demonslrationsanläggningar. Verkel anser vidare all, liksom för övriga delar av energiforskningsprogrammet, anslagen lill de delar som nu BFR ansvarar för kan skäras ned. Statens geotekniska 11    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 107. Bilaga 9

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 162

institut anser att anslaget inom delprogrammel Värmelagring bör läggas på minsl oförändrad nivå. Sveriges geologiska undersökning (SGU) framhåller den slora polenUal som värmelagring och nalurvärme har och den kraftiga utbyggnad som utnyttjandet av denna potential kommer atl medföra och erinrar om den betydelse SGU:s kartmaterial har i delta sammanhang.

Angående delprogrammel Värmedistribution bedömer STU den industriella potentialen för områdel nalurgas vara liten och STU har inte explicit tagit upp några insalser på nalurgasområdet. STU påtalar vidare atl, i en pågående ulredning hos SIND, utpekas bl.a. förbränningsleknik och metodik för ledningsdragning som områden med behov av teknisk ulveckling. STU anför slutligen atl de i STU:s planeringsunderiag upptagna medlen för delområdena värmeöverföring och förbränning bedöms räcka lill även för nalurgasprojekt.

Svenska Gusföreningen ser del nödvändigl atl reagera mol Efn:s ståndpunkt, där nämnden säger sig vara tveksam lill om nalurgas för byggnadsuppvärmning bör ingå i programmel på det sätt som BFR föreslår. Gasföreningen påpekar bl. a. atl gasens betydelse i den globala energiförsörjningen är mycket slor och anser atl forsknings- och ulvecklingsprogram för nalurgas redan nu måsle läggas in i energiforskningsprogrammel.

Statens energiverk framhåller atl insalserna när det gäller värmedislribulion bör inriktas på stöd till industrins utvecklingsarbete och på stöd lill prototyp- och demonstrationsanläggningar. Anslagen kan därmed enligt verkel skäras ned. Bostadsstyrelsen framhåller att frågan om avvägning mellan storskalig fjärrvärme och lokala energikällor bör ägnas ökad uppmärksamhet, varvid även förlusterna i distributionsnäten bör beaktas. Byggnadsstyrelsen påtalar alt inom t.ex. fjärrvärmeområdel kan man för svensk del ifrågasätta behovel av ell alllför omfallande internationellt samarbele. Styrelsen har del intrycket all betydande svenska forskarre-surser salsas på sådanl samarbete och efterlyser därför en speciell utvärdering av del internationella samarbelel.

Rörande delprogrammet Systemteknik anför NFR alt satsningen utmärkt kompletterar Efn:s program Allmänna energisyslemsludier. Statens institut för byggnadsforskning anger att systemfrågor, kommunernas roll och möjligheter i samband med genomförandet av energisparplaner osv. behandlas myckel summariskt i BFR:s förslag. STU erinrar om all BFR:s förslag alt bedriva verksamhet med benämningen systeminriktat utvecklingsarbete har varit uppe lill diskussion tidigare. STU anför att termen systeminriktat utvecklingsarbete i BFR:s förslag har fåll olika betydelse beroende på sammanhanget. I vissa fall används termen för verksamhel som andra programorgan ansvarar för, t. ex. produklulveckling.

Statens geotekniska institut tillstyrker BFR:s förslag vad avser principerna rörande systeminriktat utvecklingsarbete i samarbele med industrin och nyttjare för alt etablera nya lekniska system på marknaden samt anser

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 163

atl del vore värdefulll för introduktionen av markenergisystem atl verksamhel av denna arl kom lill stånd. Institutet anför vidare all, genom alt bygga upp en tvärfacklig kompelens inom områdel geovelenskap-energi-leknik-planering, del finns förutsättningar alt utveckla syslem som ur leknisk och ekonomisk synpunkt är ell kraftfullt allernaliv till främsl oljebaserade användningar.

2.7 Energitillförsel

NE har i enlighel med regeringens uppdrag redovisal sitt planeringsunderlag för den kommande treårsperioden på fyra olika nivåer, där nivå 1 utgör den lägsta och nivå 4 den högsta. Dessa nivåer har definierats i det inledande avsnittet till föredragandes överväganden i bil. 9 om energiforskning.

NE föreslår att det övergripande målet för planeringen på nivåerna 2-4 liksom lidigare bör vara alt utveckla leknik och klariägga förutsättningarna för varaktiga, helst förnybara, energikällor som kan ge bidrag på kort och medellång sikt.

Flerlalel av remissinstanserna har inget all erinra mot det av NE föreslagna programmel Energilillförsel. Vad belräffar programmets nivå anser Domänverket atl det tidigare målet för energilillförsel bör kvarstå och förordar en insats på NE:s nivå 3. Verket anför vidare atl målel för programmel inle endasl bör avse teknikutveckling, utan i lika hög grad kunskapsutveckling. Särskilt angelägel är detta beträffande de ekologiska effekterna av skogsbränslefångsl.

Domänverket anser vidare det vara väsentligt med fortsall höga ambitioner att både spara och all substituera olja. Domänverkel anser också att det i programmel bör finnas en markering för atl vi inte ska göra oss alltför beroende av nya importerade bränslen såsom kol och eventuellt gas. En prioritering bör därför ske av varaktiga, helst förnybara och inhemska energikällor. Vad gäller skogsbränslen, lorvbränslen och energiodlingsbränslen har Domänverkel ingel alt invända mot avvägningen av insatser inom resp. planeringsnivå; ej heller mol relationer mellan nivåerna inbördes eller mellan den framförvarande perioden och den förflutna.

Vad belräffar programmets nivä anser Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) alt NE:s alternativ 4 i princip bör följas, men med frågetecken för artificiell avvatlning av torv som bl. a. belastas av hög vattentransportkostnad per lon TS till avvaltningsanläggning. För atl minimera kostnaderna för lorvulnylljande förefaller del lämpligare all utveckla teknik för eldning med fuktiga bränslen. Belräffande avvägningen mellan olika programområden förordar Lantbrukarnas Riksförbund en kraftigare insats inom områdena skogsbränslen, torvbränslen, energiskog och energigrödor.

Svenska Kraftverksföreningen vill all kollekniken skall ha en störte plals i lillförselprogrammel.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 164

Vad avser oljeersätlning med andra bränslen anser Kraftsverksförening-ens utvecklingsstiftelse (VÄST) alt avvägningen mellan lillförselprogram-mets olika delar i huvudsak är rimlig. VÄST anser dock aU kollekniken borde ha en störte plals och all i alla händelser andra stödåtgärder för inlroduklion av ny energiteknik kommer all behövas för den fortsatta kolulvecklingen. Detta har delvis redan beaktats i och med kolmiljöfondens tillkomst och bör beaklas vid dimensioneringen av nya medel lill oljeersättningsfonden från den 1 januari 1984.

STU vill ha en satsning på några nalurgasprojekt. Eftersom naturgas nu är under introduktion i Sverige genom Sydgasprojeklet anser STU del vara motiverat alt även denna energikälla och dess utnyttjande kommer med i energiforskningsprogrammel. Till en början bedöms den industriella potentialen vara liten och STU har inte explicit lagit upp några insatser på naturgasområdet. I en pågående utredning hos SIND utpekas bl.a. förbränningsteknik och metoder för ledningsdragning som områden med behov av teknisk utveckling. De i STU:s planeringsunderlag upptagna medlen för delområdena värmeöverföring och förbränning anser STU räcka lill även för några nalurgasprojekt.

Naturvårdsverket efterlyser en klarare ansvarsfördelning mellan naturvårdsverket och energiforskningsorganen belräffande miljöeffeklforsk-ning. Ansvarsfördelningen mellan naturvårdsverket och energiforskningsorganen för miljöeffektforskning bör även i fortsätlningen i huvudsak kunna baseras på de principer som hittills gällt. Naturvårdsverket menar att det är väsentligt atl del tidigt sker en mer delaljerad uppdelning av ansvarel. I delta sammanhang bör framhållas att som huvudprincip också bör gälla att anslag för forskning och ulveckling av ny teknik alllid bör täcka kostnaden för erforderliga mätningar och provtagning av belydelse för miljön. Inom området förbränningsleknik och -anläggningar är ansvaret i dag splittrat på slatens energiverk, BFR och STU. Denna uppdelning försvårar åstadkommandel av en effekliv miljöforskning på områdel. Naturvårdsverket vill ifrågasätta om del gagnar energiforskningen och förordar all en samordning till en myndighet bör eftersträvas.

Vad belräffar delprogrammet Skogsbränslen anser Domänverket bedömningar och förslag på nivå 3 i NE:s rapport väl underbyggda och avvägda. Även Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) instämmer i de av NE föreslagna insalserna på nivå 3 och anser all dessa är väl avvägda och angelägna, särskill som man nu genom skogsstyrelsen/SIND:s rapport Ökad eldning med skogsråvara har klargjort, att stora mängder skogsbränslen kan las ut utan att skogsindustrins råvarubehov påverkas. Tvärtom skulle en skogsbränslemarknad vara en god draghjälp till all få ul mera industrived samtidigt som möjligheterna att bedriva en god skogsvård skulle gynnas, säger SLU.

Domänverket anser att man kan tona ner den i debatten stundtals överbetonade risken för konflikt mellan industri- och energianvändning av

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9   Industridepartementet 165

skogsråvara. Insikten om att en vidgad skogsbränslemarknad kommer att medverka till ett ökal ulbud av skogsråvara, inkl. induslrivirke.

Skogsstyrelsen anser alt "restvolymen", eller den största möjliga energimängd man kan ta ul, är ca 35 TWh i stället för den av NE uppgivna 45 TWh.

Skogsstyrelsen tar även upp behovel av insalser för alt utveckla en som man säger mer differentierad syn på var energiråvara kan tas till vara. Della mot bakgrund av de beräkningar som hillills gjorts av tillgångarna på skogsenergi och där vissa restriktioner lagts på möjligheterna atl la bort en störte del av biomassa än vad som sker vid konventionell sortimenlshugg-ning.

Skogsstyrelsen anser atl en del av de arealer, som är undantagna i de nu gjorda beräkningarna, troligen skulle kunna ge ell belydande tillskoll lill skogsenergiförsörjningen och anser del därför angelägel alt resurser även i fortsätlningen tillförs de projekt som syftar till att klarlägga biologiska effektei" av uttag av bart och fina kvistar. Medel bör också avdelas för ulveckling av skördetekniker som medger att näringsrika delar av biomassan lämnas kvar, väl spridda över avverkningsytan. Härvid bör även de närliggande problemen studeras som orsakas av strängläggning av avverkningsrester vid slutavverkning.

När del gäller skörd av skogsenergi finner skogsstyrelsen all utvecklingen nu kommil in i det stadium där de kommersiella intressena är sä starka atl del statliga finansiella slödel bör kunna minska betydligt i omfattning. Insalserna bör i första hand riktas mol förbrukarledet.

Lantbruksstyrelsen efterfrågar i första hand rådgivning om teknik för utnyttjande av fastbränslen i liten och medelstor skala. Lantbruket och trädgårdsnäringen efterlyser också information om värmepumpsteknik för små och medelstora anläggningar. Eflerfrågan av rådgivning beträffande andra alternativa energikällor, t.ex. vindkraft och vattenkraft i lilen skala har varit mycket begränsade. Kunskaperna om alternativa energikällor är i de flesla fall lillfredsslällande och leknik, om än mänga gånger bristfällig, för att omvandla energin lill t.ex. värme finns. Vad som däremot många gånger saknas är kunskap, rådgivningsunderlag e.d. om länkarna mellan "källa" och utnyttjande. Exempel pä vad som här avses kan vara utrustning för tillvaratagande, konservering, iransporl och lagring. Dessa problem blir ocksä myckel snabbt slora när den aktuella anläggningen växer. Ett exempel är här utnyttjande av halm för uppvärmning. Lantbruksstyrelsen vill därför all medel anslås som gör del möjligt all etablera ell delprogram - genomförandefrågor - gemensaml för biobränslen.

Liknande tankegångar framförs av skogsstyrelsen som anser att del största hindret för ett mer omfattande utnyttjande av skogsråvara som bränsle är att mollagningsmöjligheterna är begränsade, dvs. förbrukningsställena är för få. Därför anser skogsslyrelsen atl insalserna under den kommande ireårsperioden bör inriklas på ålgärder som leder till all dessa

Prop. 1983/84:107   Bilaga 9   Industridepartementet 166

hinder undanröjs. Vissa av dessa åtgärder har mera karakiär av ulveckling, demonslralion och informationsspridning än forskning. Lanlbruksstyrelsen anser dessutom att del är myckel angelägel all slalsmakterna på ell tydligare sätt än hillills klargör alt de stöder en balanserad utveckling av eldning med skogsråvara.

Domänverket har synpunkter beträffande de ekologiska effekterna av skogsråvara och anser alt denna fråga har många dimensioner. Den kräver såväl djupgående, långsiklig forskning belräffande produktions, mark- och miljökonsekvenser som kunskapsulveckling av mera kortsiktig natur, t.ex. anpassning av skogsskölselprogram, gödslingsätgärder etc. Hit hör också ulveckling av ändamålsenliga skördesystem, "grönddsavskiljare", frågor om återförande av aska m.m. Frågan har också ett samband med markernas kemiska status och med försurningstendenserna.

Energiverkel föreslår atl insatserna inom ell skogsbränsle- och torvpro-gram förskjuls ytterligare till utvecklingsarbete inom de företag som tillverkar maskiner för utvinning och produktion av torv och skogsenergi.

Beträffande delprogrammel Torvbränslen förordar bl.a. Domänverket en kraftig ökning av insalserna. Mol bakgrund av omedelbara behov av alt öka produktiviteten och lösa konstaterade problem inom ramen för konventionell leknik, dels för att få fram ny väderoberoende produktionsteknik, är insalser på NE:s nivå 3 en absolut nödvändighet. Sveriges Geologiska undersökning (SGU) förordar ökade insalser. Länsstyrelsen i Örebro län förordar insatsnivå 4. Statsföretag ullalar sig inle om nivån som sådan, men förordar satsning på skogs- och lorvbränslen framför energiskog och energigrödor.

Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) anser all slatens ansvar för ulvecklingen pä lorvområdei är slorl ännu en lid på grund av branschens relativa omognad. "Enligl IVA:s mening lorde inte omognaden vara större på detta område än i fråga om skogsbränslen."

SLU vill understryka viklen av atl ökad introduktion av torvbränslen i små och medelstora anläggningar t.ex. enskilda jord-och skogsbruksföretag, kräver ulveckling av leknik anpassad för dessa förbrukare. Della område är försummat, då det saknar attraktionskraft på de stora maskin-tillverkarna, menar SLU.

STU har ingel insatsområde inom torvutvinningsområdet, men kan komma atl stödja externa initiativ, menar man. Belräffande torvbehandling bör samdiskussion ske med STU, eftersom pressnings- och lorkningstekni-kerna är myckel vikliga inom delta område, anför STU i sill yttrande.

SMHI varnar för miljöriskerna och menar atl ell ökat utnyttjande av torvbränslen kan innebära ökad belastning på våra vattendrag i form av föroreningar i samband med utvinning. Vidare påverkas markens magasi-neringsförmåga och därmed flödesförhållandena i ell vattendrag. Det är SMHL.s uppfattning all sludier av de hydrologiska effeklerna av ökal lorvulnylljande måste ligga före ell slorskaligt utnyttjande av torv.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 167

SGU anser del angeläget all medel för inventeringsarbeten beviljas som ett stöd för torvindustrins planeringsunderlag för energiforskningen och ett skydd för våra våtmarker mot exploatering av olönsamma objekt.

Domänverket understryker behovet av en målmedveten, långsiktig salsning på nya system, baserade på en rationell avvattningsteknik, samt behovel av grundläggande kunskapsuppbyggnad.

Domänverket markerar sin tveksamhet inför all inledningsvis avdela störte resurser för torvbrytning på små objekt. Däremoi har verket inget att invända mot atl resurser avdelas för inventering av potentialen och egenskaperna hos torvmarker mindre än 50 ha. Del kommer all vara lättare atl tekniskt/ekonomiskt klara av miljöskyddsåtgärder på stora objekt. Med hänsyn till den förhållandevis goda tillgången på från kvalitetssynpunkt lämpliga torvmossar, större än 50 ha, vill verket prioritera utvecklingsinsatser lill detta område. Vad gäller "Avvattningsinsatserna" ser verket det synnerligen positivt atl resurser avsätts för grundläggande forskning kring torvens vatlenkemi. Under "Teknik- och maskinutveckling" bör enligt verkets mening en väsentlig del av maskintorvlekniken ägnas melodstudier.

Domänverket anser också alt resurser bör avsättas för anpassning och i utveckling av modern regler- och styrteknik i nuvarande maskinsystem. Förutom kostnadssänkningar kommer detta all ge en radikal minskning av arbetskraftsbehovet under själva torkningssäsongen, vilkel skulle minska problemet med torvindustrins starkt varierande behov av arbetskraft över ärel. Belräffande "fulldjupsulvinning" vill verkel underslryka viklen av att teknikutvecklingen sker synkront med ökade insikler om möjligheterna till artificiell avvatlning.

Delprogrammet Energiodling är uppdelat i två huvuddelar: Energiskogsbruk och Energigrödebruk.

SLU instämmer i NE:s bedömning atl energiskog och energigrödor kan få en viktig strategisk belydelse i det svenska energisystemet. SLU vill dessulom betona flexibiliteten i produkternas användningsområden. Förulom energiråvaror erhålls ett brett sortiment av sidoprodukler som kan utnyttjas lill foder eller kemikalieråvara.

SLU anser att del av NE föreslagna insalsbehovel för delprogrammet Energiodling är rikligl bedömt och all en rimlig fördelning har gjorts mellan Energiskog och Energigrödor. SLU understryker betydelsen av kraftfulla insalser på "kunskapsutveckling" som grund för planerade satsningar på "storförsök" i ett forcerat utvecklingsalternativ. I ell forcerat allernaliv krävs även störte insatser pä "maskinutveckling".

SLU anser vidare atl det inom oförändrade resursramar endast ges små möjligheter alt salsa på växtförädling, syftande lill ulveckling av energiskogens och energigrödornas långsiktiga produktionspotential. Della är särskill beklagligt då snabb ökning av både energiskogens och andra energigrödors avkastning är en huvudförutsältning för deras möjlighet att långsiktigt konkurrera med andra energibärare.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 168

Icke heller ryms önskvärda satsningar på storförsök med energigrödor inriktade på studier av hela system under realistiska befingelser eller på produki- och marknadsutveckling för sidoprodukter. Ökade salsningar behövs här särskilt rörande organisation av decentraliserade leverantörs-system och eldningssystem för fastbränslen.

Vad beträffar områdel encrgigrödor vill SLU väsentligt utöka forskningsinsatserna på fysokemiområdet. Detta mot bakgrund av den betydelse denna forskning kan få på ekonomin i växtbaserade energiförsöijnings-system. Därigenom kan nya användningsområden för växtråvaror identifieras och utvecklas.

Statens energiverk föreslår atl insatserna inom delprogrammel Energiodling vid eU eventuellt posilivl ulfall av den planerade utvärderingen av insalserna drivs på en i stort oförändrad nivå. Vidare bör enligt energiverkel huvudansvaret för verksamheten under den kommande programperioden överföras på någon sådan organisation eller förelag som i framtiden kan svara för energiskogsodling och utvinning. Energiverket anser vidare att insatserna inom ramen för programmet även bör avse andra typer av anläggningar och utrustning - t.ex. bränsletransportörer och leknik för rökgasrening.

SMHI vill att de hydrologiska konsekvenserna klarläggs innan en storskalig ulvinning inleds. Främsl ärdet vattentillgängen som kan bli kritisk i områden med vattenbrist under torta somrar, men föroreningar i samband med gödsling och avverkning kan inte uteslutas, menar SMHI.

Skogsstyrelsen anser atl situationen ännu är oklar vad gäller möjligheten alt inom de närmaste decennierna från energiskogsodling få ett tillskoll till energiförsörjningen av den storieksordning som indikeras i NE:s rapport, dvs. >15 TWh per år. I slorförsöken kommer man under den kommande Ireårsperioden att göra de första stora skördarna. Dessa skördar och ålerväxten efter dem kommer att ge besked på många punkter som f. n. år oklara. Därför bör, enligt skogsstyrelsens uppfattning, programmel för energiskogsodling fortsätta på nuvarande nivå under perioden 1984- 1987. Skogsstyrelsen framhåller också all det är nödvändigt all se på energiskogsodlingen inle bara som en energikälla, ulan man bör också beakta möjligheterna atl utnyttja denna råvara i skogsindustrin.

Jordbrukstekniska institutet (Jl) anser all medelsbehovel för maskinutveckling inom energiskogsodlingsprogrammel är större än vad NE beräknat. På medelsnivån är behovet 6 milj. kr. slörre än de 10 milj. kr. NE föreslagil. Utöver satsning på utveckling av skördare under treårsperioden är det enligt JI nödvändigt atl satsa på följande utvecklingsdelar: Kalkning och grundgödsling, plantering av sticklingar, ogräsbekämpning i bestånd, gödsling i bestånd saml hantering, torkning och lagring av skörden. Under den akluella perioden 1984-1987 bör man inom de uppräknade områdena befinna sig i ett intensivt utvecklingsskede med omfattande provkörningar och modifieringar av framtagen utrustning. Vidare måste verksamhel pågå

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 169

för all man skall inhämla ylleriigare kunskap om maskinsystem och utvecklingsbehov. Dessulom behöver handledningar utarbetas för spridning av kunskap till blivande odlare.

Domänverket anser nivå 3 vara oundgängligen nödvändig för atl under perioden kunna genomföra de ylleriigare FoU-insatser som krävs i syfle att, med rimlig säkerhet och inom rimlig tid, kunna avgöra i vilken ulslräckning den teoretiskt tillgängliga markpoienlialen i landel skall kunna ulnylljas för energiskogsodling.

Domänverkel är iveksaml lill om utvecklingslaget 1984/85 kommer att medge en första samlad bedömning av energiskogsbrukels möjligheter på goda marker. Erfarenheler och kunskaper kommer ännu en tid all vara alltför begränsade och osäkra för atl medge generalisering i slörre omfattning. Enligl verkets uppfallning krävs ett vidgal försöksprogram för alt energiskogsodling skall få kommersiell skala av energipolilisk betydelse.

Skulle en prioritering bli nödvändig mellan insalserna för olika bränslen inom ramen för nivå 3 vill domänverket förorda skogs- och lorvbränsle. Skälet är alt skogs- och lorvbränsle har den största och säkraste energilill-försdpotentialen i korl och medellångl perspekliv samlidigi som väsenfiiga FoU-insalser forlfarande är nödvändiga för all nå denna potential.

Vad beträffar delområdet Energiskog anser verket all målet för perioden 1984/85-1986/87 bör vara relaterat lill behovel av alt så snabbt som möjligl klarlägga energiskogens praktiska potential genom all, som föreslås, fortsätta och fördjupa delområdena kunskapsutveckling, maskinutveckling och slorförsök.

Vad gäller "Storförsök" vill domänverket understryka uppfattningen beträffande torvmarker att generaliserbarhelen av resultaten från de pågående försöken är alllför låg och att pågående storförsök därför behöver kompletteras med försök på betydligt flera lokaler. Domänverket anser atl komplellerande försök mera bör syfta lill alt lösa frågor av biologisk/ klimatisk/ekologisk nalur och mindre till frågor av leknisk natur.

IVA menar att Efn:s planeringsunderlag ger ett intryck av all potentialen för energiskog i Sverige är betydande, men den bedömningen är ännu osäker anser IVA.

Skogsstyrelsen är. med hänsyn till del nuvarande lägel inom slorförsöken på fastmark, tveksam lill om det går all göra en samlad bedömning av energiskogsbrukels möjligheter på goda marker.år 1984/85. Forskningen har visserligen gått framåt men det finns fortfarande många osäkra faktorer. Potentialen för energiskogsbränsle anges till <60 TWh per är. Efter inlroduklion omkring 1990 anges sekelskiftet som den tidpunkl då 25% av potentialen kan komma atl användas. Om man räknar med en produktion av 15 ton torrsubstans per hektar krävs cirka 1 miljon hektar nelloareal av lyckade odlingar för nivån 60 TWh. För alt uppnå 250000 ha energiskogsodling vid sekelskiftet, efler inlroduklion ett decennium lidigare med några tusental hektar energiskogsodling, fordras en årlig ökning av arealen lycka-12    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 107. Bilaga 9

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 170

de energiskogsodlingar med över 50%. Skogsstyrelsen anser all det är mindre troligt all man kan uppnå en sådan ökningstakt. Skogsstyrelsen anser emellertid att energiskogsodling kan komma atl ge ett betydelsefullt tillskott lill den framtida försörjningen med energi från inhemska bränslen. Del kan leda till au skogsindustrins framlida eflerfrågan på råvara kan tillgodoses på ell billigare och effektivare sätt genom att konkurrensen om vissa sortiment minskar. Del är emellertid olyckligt om förväntningarna sälls orealistiskt högt genom redovisning av alltför optimistiskt färgade bedömningar.

SLU understryker behovet av en ökad forskning för atl få fram en skördeteknik för skogsbränslen. Även tekniken för markberedning, beståndsanläggning (plantering), och -skölsel (ogräsbekämpning, bevattning, gödsling) behöver utvecklas för atl förbättra odlingsekonomin. Här behövs en kraftig forcerad forskning som inle kan utföras av maskintillverkarna, eftersom man där saknar erforderiig kunskap om odlingens biologiska förutsättningar. SLU anser alt Jordbrukslekniska inslitulet (JI) har ell stort ansvar på delta område, men även institutionen för lantbrukets arbetsmetodik och teknik (AT) och institutionen för skogsteknik vid SLU bör kunna göra betydande insatser i samråd med på SLU befinllig biologisk sakkunskap.

SGU poängterar i sitt yttrande att den nya metodik som utarbetats för all framställa jordarlskartor gör del möjligt all framställa kartor i ökad takt. SGU vill även fästa induslrideparlementels uppmärksamhet på användbarheten av reguljära och förenklade jordartskartor vid bedömning av mark lämpad för energiskogsodling.

Kommunförbundet anser all energiskogsbränsle är en inhemsk energitillgång som kan få slor strategisk belydelse. Om ulvärderingen ger positivi utfall bör därt'ör en satsning moisvarande Efn:s maxinivå vara motiverad.

Till delprogrammel Bränsleförädling hör forskning och ulveckling rörande omvandling av inhemska energiråvaror som ved, lorv och skiffer samt kol till flytande eller gasformiga bränslen.

Länsstyrelsen I Örebro län anser all det är angeläget alt en långsiktig samhällsekonomisk kalkyl föregår ställningstaganden som berör landets skiffertillgängar samt att miljömässiga och sociala konsekvenser beaktas särskilt. Dessutom bör ell förundersökningsprogram upprättas och genomföras i samråd med berörda intressenter. Skiffergruppen har närmare angivit några exempel på sådana undersökningar. Forskning och ulveckling inom miljöområdet bör i störte ulslräckning ske parallellt med insatser inom processteknikens område så att miljöfrågorna kan behandlas som en integrerad del av de olika utvecklingsprojekten. Länsstyrelsen anser mol denna bakgrund att de forskningsmedel som avser skifferfrågorna torde vara otillräckliga.

Beträffande förgasning av biomassa anser Statsföretag AB att det kan ifrågasättas om inte detta program tilldelas alltför stor del av tillgängliga

Prop. 1983/84:107   Bilaga 9    Industridepartementet 171

resurser. Detsamma gäller även förgasning av skiffer anser Statsföretag AB.

SGU refererar till de utredningar om alunskifferförekomster i såväl fjällkedjan som mellansverige STU har ulfört på uppdrag av bl.a. NSG. Dessa studier utgör ett väsentligt planeringsunderlag vid utnyttjfndet av alunskiffer, säger SGU.

Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) vill ha ökade insalser på etanolframställningsteknik. Enligt LRF vore en insats pä minst nivå 4 synneriigen välmotiverad. Demonstralionsanläggningen för tillverkning av etanol ur spannmål i Lidköping kommer alt tas i drift vid årsskiftet. Erfarenheterna från ulvärderingen av Batldle-processen (ett samarbelsprojekl mellan Svenska Lantmännens Riksförbund, Alfa-Laval, Mo Domsjö och Holmen) har hittills varit synnerligen lovande. Om statsmakterna visar fortsatt svalt inlresse för introduktion av ett inhemskt drivmedel i form av etanol, bortfaller självklart incitamenten för berörda industriella intressenter atl arbela inom området. Vikliga medel för att uppnå en introduktion av etanol, vilkel under lång tid kan bedömas bli det enda inhemska drivmedlet på marknaden, är såväl en välvillig inställning till slöd till FoU-projekt som en rimlig beskattning på etanol som drivmedel anför LRF.

Beträffande delprogrammel Förbränningsanläggningar föreligger från flera remissinslanser önskemål om alt kraftfulla insalser görs för all ulveckla nya mer effektiva förbränningsanläggningar.

Statens planverk vill prioritera satsningar på atl utveckla förbränningsteknik för inhemska bränslen. Planverket delar NE:s och Efn:s uppfattning alt en markant forskningsinsats erfordras vad belräffar inhemska energilill-gångar som t.ex. skogs- och lorvbränslen saml energiodlingsbränslen. Eldningstekniken för sådana fasla bränslen måsle ulvecklas mol ett huvudteknikområde redan kring sekelskiftet. Bränsleförädling och utveckling av nya effektivare förbränningsanläggningar, som kan utnyttja bränslen, bör prioriteras. Insalserna inom detta område är av strategisk betydelse för hela oljeersättningsprogrammel. På kort sikl kan denna konvertering stimuleras av andra slatliga ålgärder såsom förmånliga lån, beskattningsregler och bidrag. Slaten har även en viktig roll när del gäller all slödja den nya miljöteknik, som dä kommer all erfordras.

LRF anser att eldningsteknik är ett område av central belydelse för möjligheterna att introducera inhemska bränslen. En mångskiftande teknikutveckling krävs för olika biobränslen, effektområden och förädlingsgrader. Syslem med hög verkningsgrad bör gynnas och för fuktiga bränslen för teknik där vattnets ångbildningsvärme lillvaralas ägnas slorl inlresse i linje med nivå 4. Belydande insatser på detta område är nödvändiga och bör ligga på minsl NE:s nivå 3.

SLU understryker betydelsen av all utveckla eldningstekniken. Den vikligaste orsaken till att iräbränsleanvändningen har ökal så långsamt lorde vara negativa erfarenheler från pionjäranläggningar, orsakade av en

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 172

brist på fungerande och säker eldningsteknik. SLU anser att della gäller framför alll för små och medelslora anläggningar och i ännu högre grad för halm och andra fasla inhemska bränslen än för skogsbränsle.

SLU har vidare fått informalion om alt minsl 75 % av de trädgårdsanläggningar i Skåne som på senare år övergått från olja lill annat bränsle har salsal på kol. Av de övriga har flertalet installerat värmepumpar. I det aktuella storieksintervallet, 0,2-2 MW, borde träflis och halm enligt SLU kunna bli konkurtenskraftiga allernaliv under förutsättning att en teknik-och systemutveckling kommer till stånd pä de svaga punkterna i eldnings-systemet. Enligt SLU sker i dag ingen utveckling av eldningstekniken i vidare bemärkelse, dvs. av utrustningen kring själva pannan (förlagring, bränslehantering och -inmatning, askulmatning etc.) och icke heller av eldningssyslemel - inkl. torkning och lagring av bränslet, transporter etc. - för värmeproduklionsanläggningar i slorleksinlervaller från 15 kW upp till några hundra kilowatt. I della intervall förekommer enskilda bosläder, jordbrukels ekonomibyggnader, många trädgårdsanläggningar, vissa kommunala anläggningar, enstaka hyreshus, sjukhus, ålderdomshem, skolor etc.

För det nämnda värmeproduklionsområdel kan eldning med skogsbränsle och halm betecknas som en delleknik som kräver en kraftig statlig uppbackning i form av forskningsmedel.

FOA föreslår att ell ramprogram skapas för grundläggande förbränningsteknisk forskning; ett område där ökade insatser bör göras inom landet med tanke på teknikens centrala roll i den framtida energiförsörjningen och därmed sammanhängande miljö- och hälsokonsekvenser. FOA har på STU:s uppdrag gjort en förstudie lill ett sådanl ramprogram. Ell annat område som bör övervägas är forskning kring metoder för elproduktion och -lagring saml effektivare elanvändning. Detta berör bl.a. slyr- och reglertekniken samt materialtekniken.

Kommunförbundet förordar en någol större satsning på kol-vätskeblandningar. Sådana bränslen skulle kunna utnyttjas i befintliga oljeeldningsanläggningar, vilka därigenom fåren längre livslängd.

Energiverket anser alt stödet fill förbränningsleknisk ulveckling ska riktas i huvudsak till svenska panntillverkare för deras arbele med produktutveckling och lill uppförande av prolotypanläggningar.

STU anser att nomenklaturen inom området snarasl måste göras enhetligare. Enligt styrelsens uppfattning är överiappningen mellan programorganen extra stor inom detta område såväl på de mera grundläggande som de tillämpande delarna. Gränserna kan inte få tillåtas "flyta" längre.

STU betraktar förbränningstekniken som övervägande en energian-vändningsleknik och anser att huvudansvaret för delta område bör ligga på STU.

Belräffande delprogrammet Vindenergi har ell fåtal remissinslanser yttrat sig.

Prop. 1983/84:107   Bilaga 9   Industridepartementet 173

Energiverket förordar all staten som villkor för fortsatta salsningar inom vindenergiprogrammel kräver alt induslrin tar på sig ett betydande ekonomiskt ansvar.

SMHI vill ha en fortsatt satsning inom vindkraftprogrammet 1984-1987. Resultaten från forskning visar atl vindkrafllillgångarna i Sverige är väl så goda som i många andra länder och all det från den synpunkten finns goda förutsättningar för en introduktion av vindkraft i det svenska kraftnätet, menar SMHI.

SMHI stöder NE:s uppfattning all resultaten från den hittills genomförda forskningen och utvecklingsarbetet är så positiva all del motiverar den föreslagna nivån på insatserna 1984-87.

SMHI anser att del vore myckel olyckligt med en snabb ulveckling av vindkraftprogrammet med lanke dels på de positiva resultaten hittills, dels på de förhållandevis ringa insatser som krävs för all färdigutveckla lekniken och därmed få underlag all bedöma dess framlida potential.

Lantbruksstyrelsen föreslår en satsning på havsbaserade vindkraftverk, vilkel kan medverka lill atl markanvändningskonfliklerna vid en eventuell vindkraflulbyggnad minskar. Slyrelsen vill mol bakgrund av vad som redovisas i planverkets rapport (61: 1982) föreslå att forskning om havsbaserade vindkraftverk inryms i energiforskningsprogrammel.

NE har föreslagil alt ett nytt delprogram med namnei Elproduktionsteknik inrällas. I detta föreslås inga nya processer för elproduklion eller effektivare teknik för elproduktion. Della delprogram har inle tilldragit sig någol slörre intresse hos remissinstanserna.

Statens vattenfallsverk anser atl forskning och ulveckling för effektivare elanvändning avsevärt kommer alt öka i belydelse under den akluella perioden. Under hela 1980-lalet och sannolikt även under en del av 1990-talel blir eltillgången god och elprisutvecklingen gynnsam. Det är därför befogat all under denna lid fortsätta atl förskjuta energikonsumtionen mot el, speciellt om därvid lätt eldningsolja i första hand ersälls. Detta innebär alt koslnaderna för alt effektivisera elanvändningen inte bör vara högre än kostnaden för alt tillföra elenergi. Denna koslnad är läg under den närmasle tioårsperioden. Först efler mitten av 1990-talel förväntas kraftvärdena öka i någon större omfattning.

Med samma utgångspunkl anser statens vallenfallsverk all insalserna för forskning och utveckling avseende småskalig kraftvärme inom effektområdet 50 kW-25 kW elenergi bör göras tidsmässigt, så all resultat kan föreligga när behovel av nya elprodukiionsanläggningar uppkommer. Lokala fjärrvärmesyslem i detta effektomräde byggs ofta för inhemska bränslen eller värmepumpar. Härigenom erhålls även en effektiv elanvändning. Del är vattenfallsverkets uppfattning all elvärme även efter en kärnkraftsavveckling kan vara ett gott alternativ i vissa fall. Med hänsyn till den starka reduktion av uppvärmningsbehovel, som ernås framledes vid energisnål bebyggelse, kan dvärmen få god konkurrenskraft i områden med låg

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9   Industridepartementet 174

värmeläthet. Valtenfallsverkel delar åsikten all billigare systemlösningar för värmeförsörjning är önskvärda och pekar på möjligheten att nyttja befintliga eldislributionsnäl.

Statsföretag AB anser att del bör övervägas om inle insatserna vad avser elproduklionsleknik kan föras över lill att hanteras av slatens vatlenfallsverk i samverkan med övriga kraftföretag.

IVA föreslår i fråga om delområdet sammansatta processer inom vär-mekraftområdel att insatserna bör inriktas på utveckling av vissa komponenler saml systemstudier. Områdel lorde dock främjas bättre av atl en demonstrationsanläggning beslälls menar IVA.

STU kräver en diskussion rörande styrelsens satsningar på bl.a. högtemperaturmaterial inom området "Sammansatta processer".

Nya system för effektivisering av induslriell mottryckskraft bör beaklas. Även inom detta område bör diskussion med styrelsen ske, säger STU.

Vad beträffar delprogrammen Teknikbevakning och Tillförselsysiem har remissinstanserna i regel inget att invända mot de av Efn föreslagna insalserna. STU har emellertid uttryckt sin iveksamhet över de insatser som föreslås. STU konstaterar att man inom STU till grund för sitt arbete inom ramprogram och i övrigt aktivt bedriver en noggrann långsiktig teknikbevakning. Vidare ulförs avancerad teknikbevakning inom FOA och IVA. Forskarsamhället ulgör den största teknikbevakningsresursen. Sammantaget leder detta STU till slutsatsen att resurser för denna funkuon i Sverige härigenom är tillräckliga.

STU anser också att det är en kraftig överlappning mellan långsiktig energileknikforskning (LET) och energirelaterad grundforskning. STU anser att del tekniska innehållet i LET, som det framgår i planeringsunderlaget, i slor omfallning är detsamma som återfinnes i programmet Energirelaterad grundforskning. Dessulom ingår slora delar av långsiktig kompetensuppbyggnad i alla delar av energiforskningen, dvs. hos BFR, slatens energiverk, STU och TFD. Mot denna bakgrund anser STU all LET bör begränsas till sådan bevakning som utgör direkt underlag för AES-programmet, samt viss uivärdering av energiteknik.

2.8 Allmänna energisystemstudier (AES)

I FOA:s yttrande över förslagen lill de tidigare treåriga energiforskningsprogrammen har betydelsen av systemstudier betonats. Resurser och kompelens inom detta område har byggls ut. Mol bakgrund av erfarenheter från försvarssektorn vill FOA dock ifrågasätta om samordningen och omfattningen av energisektorns systemstudier f. n är tillräcklig. Del är väsentligt atl ett allsidigt, genomarbeiet och sammanfattande underlag finns då beslut fattas i energiförsörjningsfrågor och därtill anknutna stödåtgärder och forskningsfrågor. Åven om ekonomiska överväganden har slor belydelse bör säkerhels-, industri- och forskningspolitiska aspekter beaklas.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 175

FOA förordar all ökade insalser görs inom området Allmänna energisystemstudier, och att de i huvudsak bör bedrivas fristående från genomförandeverksamheten.

NFR bedömer att den viktigaste delen av Efn-programmet ändå måste vara AES-delen, som ger Efn ett övergripande ansvar för systemanalytiska studier inom energiområdet. NFR menar att en höjd nivå för område 3 "Avvägning mellan energipolitiska mål och de konsekvenser som uppfyllandet av målen kan få för hälsa, säkerhet, miljö samt naturresurser" framstår som särskilt angelägen, men hela programmet är väl genomtänkt.

Forskningsrådsnämnden (FRN) har i sina ytlranden över lidigare Ireärsprogram för energiforskningen pekal på viklen av atl programmet Allmänna energisystemstudier ges en bredare inriklning. Den energipolitiska debatt som förts under en lång tid har enligt FRN tydligt visal all energipoliiiska problem endast till en del är av teknisk och/eller ekonomisk natur. De förslag som nu förs fram för näsla programperiod tyder på en vilja lill ett breddal synsätt, vilket FRN välkomnar, men som också bör kunna drivas längre. Så t. ex. bordet det ökade intresset bland forskare med olika inriktning för studier av relationerna teknik - samhälle, teknik och social förändring etc. - kunna utnyttjas inom energiforskningsprogrammel. Om så sker är det emellertid inle uppenbart all all sådan forskning skall inrymmas i AES-programmet. Betydande fördelar torde enligl FRN slå att finna i att studier av relationerna teknik-samhälle finansieras av de programorgan som bl. a. har ansvar för teknikutvecklingen.

BFR har uppfattningen att en god samordning fordras mellan BFR:s delprogram genomförandefrågor, AES-programmet och energiverkels verksamhet med kommunal energiplanering. BFR anför vidare att samordningen måste vara väl förberedd för all inte leda till oklarheter eller problem.

STU anser atl den för AES-verksamhelen presenterade målsättningen visserligen ligger i linje med de lidigare målsättningarna men att nivån på insatserna kraftigt kan minskas. En mera delaljerad planering bör enligt STU genomföras på en nivå av ca 30 manår mol förslagna ca 70.

Statens energiverk föreslår alt den vetenskapligt motiverade delen av programmel allmänna energisyslemsludier bör föras över till samhällsvetenskapliga forskningsrådet.

Tekniska högskolans energiarbetsgrupp (THE) anser alt övergripande syslemsludier inom energiområdet, efler tillkomsten av statens energiverk, inom delta verks aktiviteter bör kunna få en nära anknytning till en hel uppsättning av styr- och stimulansmedel. Denna lyp av insalser bör följaktligen ha en naluriig hemvist inom statens energiverk. Metodutveckling för systemstudier bör enligt THE dock även fortsall kunna stödjas av Efn.

Landsorganisationen påpekar att AES-programmet har belydelse för kommande energipoliiiska beslut och framhåller vidare utvärderingsverksamheten inom programmets ram.

Prop. 1983/84:107   Bilaga 9   Industridepartementet 176

2.9 Övrig långsiktig forskning och grundforskning

Långsiktig forskning och grundforskning ingår i del nuvarande treårsprogrammet inom programmet Energirelaterad grundforskning och delprogrammen Teknikbevakning resp. Fusionsenergi inom programmet Energitillförsel. Därutöver ingår långsikfig forskning som delar av övriga delprogram inom Energiforskningsprogrammel.

I det planeringsunderlag som Efn utarbetat för den kommande treårsperioden har Efn föreslagit atl energirelaterad grundforskning skall redovisas som ett program. I ett nytt program kallat Långsiktig energiteknikforskning har Efn sammanfört de nuvarande delprogrammen Teknikbevakning resp. Fusionsenergi.

Remissinstanserna har i några fall fört fram synpunkter på denna programindelning. STU anser atl det av Efn föreslagna programmel Långsiktig energiteknikforskning i stor omfattning är detsamma som återfinns i programmet Energirelaterad grundforskning. Statens energiverk anser atl anslagen fill grundläggande forskning i sin helhet bör överföras Ull och integreras i NFR:s och STU:s ordinarie anslag liksom den långsikliga delen av anslaget till teknikbevakning. Energiverket anser vidare alt en del av de medel som i dag disponeras inom energiforskningsprogrammet bör utnyttjas för en allmän förbättring av den högre ulbildningen inom främst leknik, samhällsvetenskap och naturvetenskap. IVA betonar att del är nödvändigt att prioritera den långsiktiga grundläggande energiforskningen. Sveriges Lantbruksuniversitet anser del angeläget att fasla basresurser för forskning inom energiområdel kraftigl förslärks, så alt en långsiktig kompetensuppbyggnad kan tillgodoses.

Forskningsrådsnämnden (FRN) erinrar om atl Efn redovisar en rad förslag till åtgärd för att säkerställa den långsiktiga kompetensuppbyggnaden för energiforskning. Dessa förslag har delvis utarbetats i samråd med UHÄ och innebär i korthet att de programansvariga organen bör få möjligheter att ge upp till 4-åriga anslag till kompetenta grupper inom viktiga områden; att UHÄ skall utarbeta regler för vilka påslag för kompetensuppbyggnad som skall kunna utlagas ur anslagen; atl Efn skall få yttra sig över inriktningen på professuren som omprövas inom högskolan saml att högskolorna skall få möjlighet all inrätta 4-åriga arvodestjänster för energiforskning. Forskningsrådsnämnden anser att dessa förslag är väl ägnade all förslärka baskompelensen för energiforskning inom högskolans organisation och ge ökad konunuitet i verksamheten.

Forskningsrådsnämnden påtalar att Efn för fram ytterligare förslag till åtgärder, framför alll att den långsikliga kompeiensuppbyggnaden inom vissa vikliga energitekniska områden säkerställs genom att den bedrivs inom ell antal ramprogram som vart och ett utförs vid en eller flera högskoleinslituuoner och finansieras av ansvariga programorgan. För planering av dessa ramprogram vill Efn inrätta en samarbetsgrupp tillsam-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 177

mans med UHÄ. När ramprogrammen väl definierats och finansierats skall resp. högskola och institution under slor frihel ansvara för genomförandet. Forskningsrådsnämnden anser del föreslagna förfarandet vara väl avvägt vad gäller kraven på såväl problemrelevans som frihet att finna de optimala formerna för forskningens genomförande och alt Efn:s förslag bör genomföras. Förslaget kan enligt FRN jämföras med de ramprogram för kunskapsuppbyggnad som sedan ell anlal år.drivits av STU. De eria-renheter av planering, genomförande och avveckling som STU gjort borde enligl FRN vara möjliga atl utnyttja för den nu föreslagna verksamheten. Åven om del är posilivl all sektoriella organ pålar sig ett långsikligare ansvar för den långsikliga kompetensuppbyggnaden inom sina ansvarsområden löser enligl FRN emellertid inle della de slruklurella problem som kan finnas i balansen mellan högskolans egna forskningsresurser och de externt tillförda resurserna. Konstruktionen med ramprogram snarast ökar nödvändigheten av att finna ordnade former för att föra över forskningsresurser frän externfinansiering till direkl högskolefinansiering. Forskningsrådsnämnden utgår från all dessa frågor ges slor uppmärksamhet i den samarbetsgrupp mellan programorgan och högskolesystem som Efn föreslår.

Även UHÄ anser del vara angelägel alt finna effektiva former för den långsikliga kompeiensuppbyggnaden inom energiområdet. UHÄ lar inte ställning för formerna men understryker atl de av Efn föreslagna ramprogrammen inte kan ersätta en allmän förslärkning av högskolornas basresurser.

2.9.1 Energirelaterad grundforskning

Vad belräffar programmet Energirelaterad grundforskning har detta under innevarande programperiod omfattat bl. a. anslag lill NFR, STU och Studsvik Energiteknik AB.

Forskningsrådsnämnden förordar i sill remissvar atl humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) får ta ett större ansvar för den energirelalerade grundforskningen. Forskningsrådsnämnden menar all de motiv som kan anföras för atl tillföra NFR särskilda resurser för energirelaterad grundforskning också gäller den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningen. Om än på en helt annorlunda budgetnivå borde i princip även t. ex. HSFR bringas all la en slörre del av ansvarel för den långsikliga humanistiska och samhällsvetenskapliga kompetensuppbyggnad som har relevans för energiforskningen.

Forskningsrådsnämnden anser all en lämplig startpunkt för del här anförda borde vara ett åtminstone utvidgal samarbele mellan programmel AES och HSFR. Utvecklingen kan sedan ge underlag för atl avgöra om HSFR bör ges mera direkl ansvar för vad som kan kallas energirelaterad grundforskning inom humaniora och samhällsvelenskap.

NFR redogör för de överlappningar mellan olika programorgan som

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 178

föreligger och anser alt STU:s program visserligen omfattar mycket mer än den energirelalerade grundforskningen, men att de olika delarna av dess energiforskningsprogram verkar vara mycket väl samordnade. STU:s fyra huvudområden för långsikliga stöd inom energirelaterad grundforskning sammanfaller delvis med NFR:s satsningar, nämligen i fråga om grundläggande ytfysikaliska och ytkemiska studier saml grundläggande katalysforskning, där STU och NFR hittills i goll samförstånd kunnat samordna sina insatser, vilkel utan svårigheter även bör kunna ske i fortsätlningen.

Den slora delen av STU:s energiforskningsprogram anser NFR vara mycket väl utarbetat med välgrundade förslag till förändringar. Argumentationen för ett i STU sammanhållet energiforskningsprogram är övertygande anser NFR.

Statens energiverk anser atl anslagen till grundläggande forskning i sin helhet bör överföras lill och integreras i NFR:s och STU:s ordinarie anslag, liksom den långsiktiga delen av anslaget till teknikbevakning. Statens energiverk föreslår att en del av de medel som nu disponeras inom energiforskningsprogrammet bör utnyttjas för en allmän förbättring av den högre ulbildningen inom främst teknik, samhällsvelenskap och naturvetenskap.

IVA betonar allmänl sett behovel av långsiklig grundläggande energiforskning och enligt IVA är det nödvändigt atl prioritera den långsikliga grundläggande energiforskningen.

Studsvik Energiteknik AB har inom ramen för programmel Energirelaterad grundforskning under innevarande programperiod erhållit ett speciellt anslag för energirelaterad grundforskning.

Efn har som ett led i framtagandet av ett underlag för planering av energiforskningen den kommande ireårsperioden givit en utredare i uppdrag att ulreda vilka basresurser och vilken kompetens som finns vid bolagets division Energileknik.

NFR har synpunkter på det sätt på vilkel anslagen till grundforskningen vid Studsvik Energiteknik fördelas:

NFR ser här principiella problem då Sludsvik Energiteknik AB samtidigt är ett forskningsutförande organ och anslagen till dess energirelalerade grundforskning därför kommer all inta en särställning jämfört med den som utförs vid högskolorna. Varje projektansökan från högskolan har i NFR, STU eller annat organ jämförts med andra ansökningar av likartad natur och anslagen erhålls alltså i direkl öppen konkurtens, medan grund-tbrskningsanslagen till Studsvik Energiteknik AB går direkt från statsmakterna utan särskild velenskaplig prövning.

Forskningsstödet lill Studsvik Energiteknik AB borde nog ges en principiellt annan form. Del riktigaste vore enligt NFR:s mening något slags basslöd (moisvarande högskolornas basorganisation), medan verksamheten därutöver skulle bedömas i konkurrens med projektansökningar från högskolan.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9    Industridepartementet 179

BFR understryker behovet av en ökad integration mellan högskoleforskning och utvecklingsarbete inom induslri och konsultkår. BFR tar därför avstånd från Efn:s krav på verksamheten vid ett eventuellt energi-forskningsinstitut som föreslås i den underlagsrapport som utarbetats angående verksamheten vid Studsvik Energiteknik AB.

Enligl BFR:s erfarenheler föreligger en svaghet i den samlade svenska FoU-kapaciteten genom att högskoleforskningen arbetar alltför avskild från utvecklingsarbetet inom induslri och konsultkår. Undanlag finns, men en förändring i riktning mol ökad integration är önskvärd. En organisatorisk konstruktion av ett energiforskningsinstilul där specialister med status av adjungerad professor kan växla mellan högskola, institut och induslri synes ge fördelar. I ett internationellt perspekliv finns ulomlands slora ingenjörsförelag, t.ex. Ballelle, med bred kompetens, hög kvalilel och kontinuitet i verksamheten. Dylika förelag kan på ell annal sätt än högskolan konkurtera om kompetens med industrin.

Rådel kan inte dela Efn:s krav på verksamhelen vid ett eventuellt energiforskningsinstitut. BFR anser även att underlagsrapportens förslag bör vidareutvecklas och bli föremål för ytterligare analys, bl.a. vad gäller marknaden för ett sådant institut.

Åven IVA menaratt förslaget bör undersökas ytterligare, mot bakgrund av de farhågor som redovisas i rapporten. Åven om en belydande del av den långsiktiga forskningen kan och bör rymmas inom högskoleväsendet, finns det vikliga delar som med fördel hanteras i en frislående organisation av Siudsviks typ. Del är då viktigt alt kraven på kommersialism och egenfinansiering inte slälls så högl att de tränger ut denna långsiktigt motiverade forskning, menar IVA.

Kraftverksföreningens utvecklingsstiftelse (VÄST) har allvarliga invändningar mot utredningens förslag, men har uppfattningen atl ett sådant institut där staten och näringslivet garanterar en betydande grundfinansiering f.n. skulle ge avsevärda problem. En aspekl är att institutet skulle behöva förses med ett syslem av styrorgan, forskningsgrupper etc. av i slort sell samma slag som i Stiftelsen för Värmeleknisk Forskning.

STU har lämnat synpunkter på den del av Studsvik Energiteknik AB:s verksamhel som ligger ulanför det kärntekniska området och anser del värdefullt all Sludsvik Energileknik AB ökar sin kontaktyta mol industrin genom speciella ålgärder, såsom t.ex. bildandel av Teknikparlner AB. Studsvik Energiteknik AB bedöms av STU som en väsentlig nationell resurs, som bör kunna utvecklas lill en internationell konkurtenskraft och som experimenlell resurs inom områden såsom förbrännings- och förgasningsieknik för fasta bränslen, energilagring och energirelaterad materialforskning av olika slag.

STU avser alt stödja grundläggande studier såväl som tillämpningsinriklade experiment m.m. inom bl.a. förbränningsområdet. Sludsvik Energileknik AB utgör i detta sammanhang en viktig part i ett ur STU:s synpunkt önskat samarbele mellan FOA, KTH, STU och bolaget.

Prop. 1983/84:107   Bilaga 9   Industridepartementet 180

STU instämmer i att Sludsvik Energileknik AB för tiden 1984/85-1986/ 87 erhåller de begärda medlen för Energirelaterad grundforskning och är beredd alt samfinansiera vissa projekt med Studsvik. STU ulgår dä i från en likafinansiering mellan parlerna.

Efter den 30 juni 1987, alternativt redan inför EFUD-84, bör vissa basresurser ges till Studsvik Energiteknik AB direkt och projektmedel överföras till NFR resp. STU för fördelning i vanlig ordning.

Studsvik Energiteknik AB avvisar själva konsullrapportens förslag alt lägga slora delar av verksamheten i ell separat forskningsinstitut. Studsvik delar uppfattningen atl detta är vikliga frågor. Sedan verksamheten nu i huvudsak funnil sin inriklning och stabiliserats har bolagsledningen för avsikt alt i sin organisation speciellt beakta de synpunkter som framfördes i konsullrapporten, och förutsätter att också en lösning på finansieringen av den långsikliga forskningen kan uppnås.

Vad gäller formerna för organisationen av den långsiktiga forskningen avvisar bolaget tanken på att avskilja slora delar av verksamheten i ell separat forskningsinstitut. Bolagel vill med skärpa hävda alt en institulio-nalisering av forskningen skulle isolera den från vikliga impulser från en ralionell växelverkan med andra funktioner i förelaget och dess externa kontaktyta. De obestridda framgångar som Studsvik Energiteknik AB haft baseras på den organisatoriska smidighet och effektivitet som bolagsformen medger. Inom ramen härför bör lösningar kunna finnas som tillgodoser Efn:s krav.

2.9.2 Ny kärnteknik

Vad beträffar området Ny kärnteknik har Efn - efler samråd med företrädare för kraftindustrin, berörda myndigheler och högskoleinstitutioner, - föreslagit alt 15 milj. kr. anslås lill bevakningsområdet för Ny kärnleknik, dvs. en ökning med 5 milj. kr. De 5 milj. kr. skall bl.a. användas till studier och forskning rörande ny, säkerhetshöjande teknik.

Efn har föreslagil ökade instaser i alla alternativ för fortsalt utveckling inom det konventionella kärnenergiområdel.

IVA vill tillstyrka detta då det annars enligl IVA finns risk att viktiga element i vår nuvarande tekniska kompetens går förlorade, vilket kan leda till svårigheter att genomföra vårt nuvarande kärnkraftprogram.

Industriförbundet anser all Efn:s förslag om att ytterligare medel sätts av lill kärnteknisk forskning är bra. Industriförbundet vill också föreslå en komplettering med ett program över kärnvärmesystem, som syftar till att en fullskaleanläggning byggs.

ASEA-ATOM ser med tillfredsställelse på atl den långsikliga kärntekniska forskningen kan fortsätta här i landet.

Tekniska högskolornas energiarbetsgrupp (THE) förordar en förslärkning med 5 milj. kr.:

"Med hänsyn till de förhållanden på de säkerhets- och tillgänglighetsre-

Prop. 1983/84:107   Bilaga 9   Industridepartementet 181

laterade områdena, som åberopats i Efn:s rapport, finner THE starka skäl tala för den föreslagna förstärkningen om cirka 5 milj. kr. inom områdel ny kärnleknik. Den i en reservation till Efn: beslut föreslagna lägre insalsnivån kan således ej tillstyrkas."

Statens vatlenfallsverk anser atl de av Efn föreslagna 10 milj. kr. är tillräckliga under perioden.

Vad belräffar forskning och ulveckling på kärnkraflomrädet har enligt statens vatlenfallsverk programorganens satsning endasl perifert intresse för kraftföretagen. Orsaken till detta är att statsmakterna uttalat all kärnkraftindustrin skall bära sina egna kostnader för forskning och ulveckling. SKI och SSI adminislrerar en forsknings- och utvecklingsverksamhet inom säkerhets- och strålskyddsområdet som finansieras med avgifter från kärnkraftföretagen. På detta sätt fungerar även SKI och SSI som statliga programorgan inom sina områden.

Den föreslagna insalsen om 10 milj. kr. anser slalens vallenfallsverk medge en bevakning som torde vara tillräcklig för svenskt vidkommande för perioden i fråga.

LRF ifrågasätter den insats som föreslås inom områdel kärnteknisk forskning.

Studsvik Energiteknik AB delar Efn.s uppfattning att den internationella utvecklingen avseende alternativ till dagens kommersiella reaklorsyslem är viktig alt bevaka på ett effektivt sätt. Erfarenheterna från motsvarande arbete under nuvarande period bekräftar detta vad gäller t.ex. breederul-vecklingen genom närvaro vid SuperPhoenix i Frankrike och toriumcykel-arbelet genom bevakning av utvecklingen vid AECL i Canada.

Bolagel instämmer i Efn:s bedömning all för viss långsiklig verksamhel som inte har direkt anknytning till driften av de svenska kärnkraftverken krävs vissa speciella insatser.

Finansieringen av sådan verksamhel har lidigare skell genom direkl anslag lill del lidigare AB Atomenergi och via NE, men kan knappast förväntas få slöd från de säkerhetsmyndigheler som i övrigt svarar för säkerhets- och avfallsfrågor i samband med lättvattenreaktorer. Bolaget instämmer därför i förslagel alt Efn:s arbetsfält Ny kärnteknik vidgas. En kompetensuppehållande forskning bör bedrivas vid universilel och högskolor; i den mån forskningen är av tvärleknisk nalur eller kräver insyn i t. ex. process- och systemlekniska frågor anser bolaget dock alt kompelensen hos Sludsvik Energiteknik AB och ASEA-ATOM bör utnyttjas i första hand.

2.9.3 Fusionsenergi

Vad belräffar delprogrammet Fusionsenergi ifrågasätter ett par av remissinstanserna om EG-samarbetel på fusionsområdet har tillräcklig anknytning till energiforskningsprogrammel.

STU anser all fusionsforskningen är synnerligen koslsam. Den stora

Prop. 1983/84:107    Bilaga 9   Industridepartementet 182

potentialen för denna leknik är orsaken till de stora internationella salsningarna. Sverige dellar sedan år 1976 i EG-samarbetel inom områdel. Under 1980-talet synes det möjligl att vikliga forskningsresultat framkommer som bättre belyser teknikens framtida möjligheler.

STU anser all EG-samarbetel ej har tillräcklig anknylning till energiforskningsprogrammel och därför bör överföras, inkl. medel, lill NFR som har den bästa kompetensen för detta program.

Statens energiverk anser alt det bör ifrågasättas om fusionen bör ingå i programmel och anför vidare att det med hänsyn lill verksamhetens karaktär närmast hör hemma i naturvetenskapliga forskningsrådets (NFR) program.

Lantbrukarnas riksförbund anser all motivet för ett deltagande i EG:s fusionsprogram förefaller vara svaga mol bakgrund av projektets osäkerhet och den höga koslnaden (närmare 150 milj. kr.). Ett fortsatt engagemang i della program bör därför endast bli akluelll vid en insats på Efn:s maximinivå.

IVA betonar del forskningspoliiiska värdel av fusionssamarbeiet och vill framhålla alt Sveriges dellagande i detta samarbete inte kan ses snävt energipoliliskt. Det forskningspolifiska värdel måste också bedömas. Enligl akademiens mening vore det mycket olämpligt att avstå från att delta i della samarbete på grund av den framstående forskning inom plasmafysik och fusionsteknologi som bedrivs inom landel.

Prop. 1983/84:107   Bilaga 9   Industridepartementet 183

Innehåll

1 Forskning, teknisk utveckling och industriell förnyelse     1

2 Motiv och former för statligt stöd till forskning och utvecklingsarbete                    2

3 Verksamhelen vid styrelsen för leknisk utveckling   . ... 6

4 Energiforskning  ............................................... 31

4.1 Inledning   ...............    ................................. 31

4.2 Föredragandens överväganden   ....................... 34

4.2.1 Inledning ................................................ 34

4.2.2 Energianvändning i industriella processer m.m. 42

4.2.3 Energianvändning för transporter och samfärdsel            46

4.2.4 Energianvändning för bebyggelse    ............. . 48

4.2.5 Energilillförsel  ......................................... 56

4.2.6 Övrig långsiktig forskning och grundforskning        74

4.2.7 Finansiering av Huvudprogram Energiforskning       85

4.3                                                                    Hemställan          85

Bilaga 9.1  STU:s anslagsframslällning .................... . 86

Bilaga 9.2 Sammanställning av remissyttranden över STU:s anslags
framställning    ....................................... 105

Bilaga 9.3 STU:s förslag till Näringsbidrag för innovatörer (Idébi
drag)    .............................................. ,, 119

Bilaga 9.4 Sammanfattning av och sammanslällning av remissyttranden över underlag för planering av energiforskningen efler den 30juni 1984 från STU, TFD, BFR, NE, Efn, NFR och

Sludsvik Energiteknik AB  ......................... 121

Prop. 1983/84:107 Bilaga 10

Civildepartementets verksamhetsområde

Prop. 1983/84:107    Bilaga 10   Civildepartementet 1

Bilaga 10

Utdrag
CIVILDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-02-09

Föredragande: statsrådet Holmberg

Anmälan till proposition om forskning

1    Inledning

Riksdagen beslöt år 1978 att anslå medel för en velenskaplig utvärdering av kommunindelningsreformen (prop. 1978/79:61, KU 17, rskr 79). Kom-munaldemokraliska kommillén (Kn 1977:07) har varit administrativt ansvarig för forskningsprojektets genomförande. Kommitlén har ocksä utgjort referensgrupp med uppgift att lämna synpunkter under forskningsarbetets gång. Mot bakgrund av erfarenhelerna frän detta arbete har kommittén tagit upp frågan om den fortsalla kommunalforskningens organisation och inriktning. Kommittén' har överlämnat belänkandel (SOU 1983: 15) Kommunalforskning i Sverige. En sammanfallning av belänkandel bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 10.1.1 en särskilt publicerad bilaga till betänkandet (Ds C 1983:1) Kommunalforskningsprojekt i Sveri-gie 1972-1982 redovisar kommittén en invenlering av forskningsprojekt med inriktning på kommunal självstyrelse.

Svenska kommunförbundet har i en skrivelse lill regeringen den 6 april 1983 föreslagit alt ell särskilt forskningsråd för kommunal forskning inrällas.

Belänkandet och kommunförbundets framslällning har remissbehandlats. En förteckning över remissinslanser och en sammanslällning av deras yttranden bör fogas lill protokollet i della ärende som bilaga 10.2.

I februari 1983 utsågs f.d. statssekreteraren i budgetdepartementel Stig Larsson alt som särskild utredare se över vissa frågor om meritvärderingen bl.a. forskarutbildningens meritvärde vid statliga tjänstetillsättningar (C 1983:01). Ulredningen log namnei meritutredningen.

' Kommunalrådet Lars Eric Ericsson, ordförande, överförmyndaren Leif Andersson, landstingsrådet Bror R Eriksson, landstingsrådet Karl-Gunnar Holmqvist, f. d. partisekreteraren Gustaf Jonnergård, kommunalrådet Anita Jonson, ämnesläraren Rune Zachrisson och kommunalkonsulenten Göran Åstrand.

1    Riksdagen 1983/84. t sand. Nr 107. Bilaga 10

Prop. 1983/84:107    Bilaga 10   Civildepartementet 2

En väsenllig del av utredningsarbetet är grundat på de erfarenheter och synpunkter som kommit fram vid personliga intervjuer med riksdagsmän, anslällda vid vissa departement, ett slort antal statliga myndigheter, kommunala och landstingskommunala organ, fackliga organisationer saml privala förelag.

Utredningen har överlämnat betänkandet (Ds C 1983:16) Meritvärderingen vid slatliga tjänstetillsättningar m. m. En sammanfattning av betänkandet i vad avser forskarutbildningens meritvärde bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 10.3.

Belänkandel har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanser och en sammanslällning av deras yttranden bör fogas till protokollet i detta ärende som bUaga 10.4.

2   Föredragandens överväganden

2.1 Forskning om den offentliga sektorn

Bakgrund

Utvecklingen av den offenlliga verksamheten har varit en väsentlig förutsättning för det moderna välfärdssamhällets framväxt. Av landels sammanlagda konsumtion och investeringar används i dag mer än en tredjedel för statliga, kommunala och landstingskommunala uppgifter. I slor utsträckning tillgodoses medborgarnas behov av service, trygghet och omvårdnad av samhällsorgan. Omfattande transfereringar sker lill enskilda inom ramen för det sociala trygghetssystemet.

Samhällsuppgifterna är i stor ulslräckning decentraliserade till kommuner och landstingskommuner. Dessa lar i anspråk ca två tredjedelar av den offentliga seklorns resurser. Under de senaste decennierna har det främsl varit den kommunala verksamheten som expanderat. Utbyggnaden av den kommunala verksamheten har också inneburit atl kommunerna och landstingskommunerna har fått stor belydelse för sysselsättningen. Nästan en fjärdedel av det totala antalet sysselsatta eller en miljon människor är verksamma med kommunala uppgifter.

Allmänheten betraktar i stor ulslräckning den statliga och den kommunala verksamhelen som en helhet. Grundsynen om en enhetlig offenfiig verksamhet bör också enligt min mening prägla samhällssynen.

Det är mol den nu angivna bakgrunden naturligt att ta upp frågan om forskning om den offentliga sekiorn. Den kommunalt inriktade samhällsforskningen är naturligtvis av särskill inlresse. Här har kommunaldemo-kraliska kommittén gjort ett betydelsefullt kartläggningsarbeie.

Kotnmunaldemokratiska kommitténs kartläggning och förslag

Kommitlén har gjort en invenlering och kartläggning av kommunalforsk-ningsprojekt åren 1972-1982. Syftet har varit att få en aktuell bild av dels

Prop. 1983/84:107    Bilaga 10    Civildepartementet 3

vilka frågor som aktualiserats inom den moderna kommunalforskningen, dels vilka organ som bedriver sådan forskning och dels vilka fonder, myndigheler och andra som finansierar forskningen. Kommittén gör i belänkandet en sammanfallande redovisning av resultat och slutsatser frän kartläggningen.

Avgränsningen av begreppet kommunalforskning har gjorts så atl kartläggningen omfattar framför allt undersökningar som tar sikte pä den kommunala självstyrelsen som sådan och på kommunernas och landstingskommunernas roll i samhällsutvecklingen och för samhällsekonomin mera allmänt. Undersökningar inom följande områden har lagits med:

- kommunal planering

- kommunal demokrati, medborgardeltagande och lokala organ

- kommunernas relalion lill omgivningen, staten och näringslivel saml regional utveckling

- kommunal beslutsprocess och medbestämmande

- kommunal ekonomi.

Denna avgränsning medför atl forskningsprojekl som gäller speciella områden av kommunal verksamhet som t.ex. barnomsorg, energihushållning, skola, äldrevård saml hälso- och sjukvård inte har tagils med.

Kartläggningen omfatlar 127 forskningsprojekl. Fördelningen av projeklen på olika ämnesområden framgår av följande labell.

Ämnesområde Antal %

projekt

1. Forskning om kommunal planering och samhällsplanering     35 27

2. Forskning om kommunal demokrati, medborgardeltagande och lokala organ 30 24

3. Forskning om kommunens relalion till omgivningen, slalen och näringslivel samt regional utveckling 24 19

4. Forskning om kommunal beslutsprocess och medbestämmande 21 17

5. Forskning om den kommunala ekonomin 17 13

Summa 127 100

Ämnesmässigl dominerar således undersökningar om kommunal planering och kommunal demokrati. Del område som har ägnals minst intresse är kommunal ekonomi.

När det gäller fördelningen av forskningsprojekten på kommuners resp. landstingskommuners verksamhet framgår atl ca 80 procent av projekten har kommunerna som studieobjekt. Endasl en lilen del är alltså inriklade på landstingskommunerna.

Flertalet forskningsprojekt (ca 75 procent) har genomförts vid universitets- och högskoleinstitutioner, framför allt statsvetenskapliga och företagsekonomiska inslitulioner. För övriga projekt har sektoriella forskningsinstitut (ca 11 procent) saml kommuner, myndigheler och konsulter (ca 13 procent) varit ansvariga. Trols atl den kommunala verksamheten

Prop. 1983/84:107    Bilaga 10   Civildepartementet 4

omfattar ett slort antal områden finns del relativt få projekt som är tvärvetenskapliga i den meningen att forskare inom olika discipliner samarbetar.

Forskningsprojekten har i stor utsträckning finansierats genom särskilda anslag från olika forskningsråd och fonder. Bland dessa dominerar statens råd för byggnadsforskning (BFR) som har finansierat nära hälften av alla projekt.

Den nuvarande kommunalforskningen kännetecknas av organisatorisk decentralisering. Kommitlén framhåller att della i och för sig är önskvärt. Avsaknaden av ett samordningsorgan medför dock enligt kommittén en splittrad syn på den verklighet som studeras. Demokrati-, planerings- och ekonomiaspekterna bör ses som en helhet.

Kommitlén framhåller också atl kommunalforskningens resurser är mycket begränsade med hänsyn fill den kommunala verksamhetens omfallning. Resurserna är dessutom ojämnt fördelade över tiden.

En ytterligare brist är enligt kommittén forskningens ojämna fördelning med hänsyn fill inriktning. Forskning med inriktning på landstingskommunerna och kommunal ekonomi är klart eftersatta områden.

Kommitlén konstaterar också att del bland representanter för kommuner och landstingskommuner upplevs som en brist alt den kommunalforskning som bedrivs inte på ett bättre sätt når ut till olika intressenter. Det intresse för fortsatt forskning inom olika akluella kommunala problemområden som alldeles uppenbart finns från kommunernas och landstingskommunernas sida bör dessutom kanaliseras till forskarna.

Kommittén föreslår att en särskild delegation för kommunalforskning inrättas inom civildepartementet. I delegalionen föreslås - förutom departementet - Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, anslagsbeviljande myndigheter saml de aktiva forskarna på området bU representerade. Forskarna bör enligt kommittén väljas så all olika akademiska discipliner blir företrädda.

Delegationens arbetsuppgifter bör enligl kommillén bestå i att

- dokumentera och informera om pågående forskning på området, eventuellt på samnordisk bas,

- ansvara för utgivning av ett informationsblad om kommunal forskning och/eller en kommunalvetenskaplig tidskrift, eventuellt även en småskriftserie,

- initiera forskning om kommunala frågor saml att artangera seminarier med deltagande av forskare, politiker och andra intressenter med syfte att åstadkomma ett forskningsprogram för området,

- föreslå hur en mer permanent ordning på forskningsområdet skall se ul. Kommittén föreslår att delegafionen får arbeta under en försöksperiod

av tre år. Därefter las slällning lill den fortsatta verksamhelen mol bakgrund av delegationens egna förslag.

Delegationen bör enligt kommitténs mening ha tillgång till ett kvalificerat kansli. Huvudsekreteraren bör vara en disputerad forskare. I kansliet

Prop. 1983/84:107   Bilaga 10   Civildepartementet 5

bör även två personer på forskarassisent/forskningssekrelerarenivå och en kanslist ingå. Delegationens budget bör enligt kommitlén också ge utrymme för bl.a. sammanträden, konferenser och seminarier. Enligt kommilténs beräkningar blir de lotala kostnaderna för delegationens verksamhet under försöksperioden ca 3 milj. kr. dvs. ca 1 milj. kr. per år. Delegationen bör enligt kommitténs mening inte ha tillgäng till egna resurser för forskning. Dock bör delegationen kunna fä disponera medel för särskilda ändamål efter beslut av regeringen.

Svenska kommunförbundets förslag

Svenska kommunförbundet har i en skrivelse till regeringen ullalat sig för all ett kommunalt forskningsråd inrältas. Enligt förbundet är det angeläget att kraftigt stödja den kommuninriklade forskningen. Del gäller enligt förbundet att samordna och stödja den forskning som är gemensam och övergripande för kommunerna. Det föreslagna forskningsrådet skulle ha lill uppgift att främja och stödja forskning genom alt ta initiativ till forskningsprojekt, formulera forskningsbara problem, följa forskningsarbetet saml utvärdera och informera om forskningens resultat. En huvudman för den kommuninriklade forskningen skulle enligt förbundet ge tydligare målinriktning på kommunproblemen.

Medel till det kommunala forskningsrådet skulle enligl förbundel kunna ulgöras av de medel som är anvisade för olika forskningsprogram om kommunal samhällsplanering inom skilda forskningsråd. Enligl förbundets mening borde del vara möjligt att få större effektivitet genom att samordna finansieringen av den kommunala forskningen.

Remissytiranden

Flertalet remissinstanser har ställt sig positiva till kommitténs förslag att inrätta en delegation för kommunalforskning under en försöksperiod. Åven Svenska kommunförbundet har i sill yttrande stött delta förslag. Detsamma gäller Landstingsförbundet. Bland de positiva remissinstanserna kan i övrigl nämnas forskningsrädsnämnden, humanislisk-samhällsve-tenskapliga forskningsrådet, expertgruppen för forskning om regional ulveckling och arbelslivscentrum. Kommuner och landstingskommuner som yttrat sig är också överlag positiva lill kommitténs förslag. Stockholms kommun samt Kopparbergs och Västerbottens läns landstingskommuner förordar dock ett organ med anslagsmedel för forskningen såsom kommunförbundet har föreslagil.

Även slalens råd för byggnadsforskning delar kommilténs uppfattning alt det behövs ett organ för alt stödja kommunalforskningen. Rådel lägger fram ett egel förslag som i viss mån avviker från kommitténs. Enligt rådets uppfallning bör statsmakterna redan nu la ställning för en förstärkning av kommunalforskningen, vilket föreslås ske genom att forskningsråden lar ett gemensamt ansvar för forskningsområdet.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 10   Civildepartementet 6

Bland de negativa remissinstanserna är universitets- och högskoleämbetet, som anser att behovel av centralt utvecklande funktioner m. m. bör kunna tillgodoses av de nu existerande forskningsråden och seklorsorganen. Av de högskoleenheter som yttrat sig till ämbetet är emellertid flertalel positiva till kommilténs förslag.

När det gäller vad som skall avses med kommunalforskning, dvs. vilket område den föreslagna delegalionen skall syssla med, delar de flesla remissinstanserna kommitléns uppfattning atl det skall gälla framför alll forskning som lar sikte på den kommunala självstyrelsen som sådan och på kommunernas och landstingskommunernas roll i samhällsutvecklingen och för samhällsekonomin mera allmänt. Några remissinstanser anser dock atl kommittén definierat begreppet kommunalforskning alltför snävt. Dessa instanser menar atl även viss forskning inom speciella områden t. ex. barnomsorg och skola borde ingå.

I fråga om delegationens sammansättning och närmare arbetsuppgifter har vissa remissinstanser synpunkter som avviker från kommitténs förslag. Ett par remissinstanser anser t.ex. all delegalionen inte bör initiera ny forskning.

Mitt ställningstagande

Den offentliga seklorns verksamhel är i dag en central politisk fråga. Den ekonomiska situationen kräver långtgående omprövningar av verksamhetens omfattning och inriktning. Samtidigt finns en strävan alt åsladkomma ett nyiänkande i den offentliga förvaltningen. Brister i den offentliga seklorns service och dess förmåga alt tillgodose medborgarnas behov måste uppmärksammas. Inom regeringskansliet bedrivs arbetet med atl skapa gynnsamma förutsättningar för en utveckling av myndighelernas service och effektivitet inom många områden. Ett viktigl inslag i arbetet är att åstadkomma ökad samverkan mellan stal och kommun och förenklingar av regler för relationer dem emellan. En annan del av arbetet syftar till atl stimulera medborgarna och folkrörelserna till ökad delaktighet och ansvarstagande i den offenlliga verksamhelen. Nya former för brukarnas akliva medverkan behöver ulvecklas. Den långtgående regelstyrningen av olika verksamheler måste begränsas. Delsamma gäller sektorsindelningen i stat och kommun.

Del gäller här alltså i stor ulsträckning nya frågor och nya problemställningar i samhällsförvaltningen. I det pågående förändringsarbetei har forskningen en given plats. Den offenlliga sektorns omfallning och de samhällsekonomiska problemen har medfört ett ökat behov av ell förbällral beslutsunderlag. En kortekt verklighetsbeskrivning är en väsentlig grund för de förändringar av den offenlliga verksamheten som kommer att behöva vidtas framöver. Det behövs också bättre kunskaper om beslutens konsekvenser. Till detta kan forskningen ge vikliga bidrag. Den samhällsinriktade forskningen ger också näring åt samhällsdebatten och medverkar lill en kritisk granskning av verkligheten.

Prop. 1983/84:107   Bilaga 10   Civildepartementet 7

Jag ser som särskilt betydelsefullt att ett informationsutbyte kan komma till stånd mellan beslutsfattare och forskare. Det är viktigt att forskarna kommer i kontakt med de praktiska samhällsproblemen och politikernas priorileringar. Polifikerna i sin tur har ett behov och intresse av information om forskningens resultat, möjligheter och begränsningar. Jag vill med della hävda att ett intimt samspel mellan teoreUker och praktiker är nödvändigt för atl åstadkomma en kortekt och konstruktiv analys av verkligheten.

På grund av den kommunala verksamhetens omfattning och betydelse för medborgarna är naturligtvis forskningen om denna del av den offentliga verksamheten angelägen. Jag delar kommunaldemokratiska kommitténs uppfattning att kommunalforskningen behöver fortsalt stöd och uppmärksamhet. Del är som kommittén framhållit väsenlligl alt förbäitra möjligheterna alt få till stånd en helhetssyn på den forskning som bedrivs. Samtidigt är det viktigt att slå vakt om mångfalden i forskningen.

Somjag tidigare har sagt måsle den offentliga verksamheten ses som en helhet. En nära samverkan mellan samhällsorganen är nödvändig på olika områden. Det är angeläget alt en fortlöpande översyn sker även av den statliga förvaltningen samt av fördelningen av uppgifter och befogenheter mellan statliga och kommunala organ. Härigenom kan samhällsverksamheten bättre anpassas till de enskilda människornas behov och önskemål. Denna grundsyn om den offentliga sektorn som en helhet leder enligt min mening till att även forskning om statlig verksamhet bör uppmärksammas och stödjas i delta sammanhang.

Liksom kommitlén anserjag atl en forskningsdelegation som knyls lill civildepartementet bör inrättas. Mot bakgrund av vad jag nyss har sagt bör emellertid verksamheten i en sådan delegation inle begränsas lill det kommunala områdel utan omfatta forskning om hela den offentliga sekiorn.

Jag avser alltså att föreslå regeringen att en delegation för forskning om den offentliga sektorn inrättas. Verksamhetsområdet för delegationen bör i första hand inriklas på övergripande frågor av det slag som kommittén preciserat i fråga om den kommunala sektorn. Del gäller således frågor som rör folkslyrelsen samt kommunernas, landstingskommunernas och den statliga sektorns roll i samhällsutvecklingen. Ämnesinriktningen för delegationen blir av naturliga skäl i första hand den samhällsvetenskapliga forskningen. Jag delar kommitténs uppfattning alt frågor som berör den kommunala ekonomin och landstingskommunal verksamhet bör ges ökat ulrymme. Jag vill också betona betydelsen av atl tvärvetenskaplig forskning stimuleras. Någon bundenhet vid traditionella discipliner bör inte finnas.

Beträffande forskning om statlig verksamhel finns det i dag inle någon samlad inventering av det slag som kommillén redovisal i fråga om kommunalforskning. Del får ankomma på delegalionen att som en del av sitt inledande arbete göra en sådan inventering och redovisa den för regeringen.

Frop. 1983/84:107    Bilaga 10    Civildepartementet 8

Delegationen bör såsom kommittén föreslagit fill att börja med inrättas under en försöksperiod av tre år. Liksom kommittén anserjag att fortsatta diskussioner med olika intressenter behövs innan ställning las lill en fortsättning efter försöksperiodens slut. Jag anser det också betydelsefullt atl man när en ny verksamhel startas redan från början bestämmer sig för att utvärdera och ompröva den efter en viss lid.

När det gäller delegationens närmare arbetsuppgifter kan jag i huvudsak anslula mig till kommitténs förslag. Det gäller alltså att på olika sätt dokumentera och informera om aktuell forskning, skapa kontakter mellan forskare och avnämare samt stimulera till nya forskningsinsatser om aktuella problem. Delegationen blir härigenom framför allt ett organ för ömsesidigt informationsutbyte mellan de akfiva forskarna och företrädare för den statliga och den kommunala sektorn. Prioriteringar och anslagsbeslut ankommer däremot liksom hittills på andra organ. Frågor om behovel av forskningsstödjande insatser bör dock tas upp till diskussion i delegationen. Jag vill i detta sammanhang erinra om att regering och riksdag i samband med 1982 års forskningspoliiiska besjut (se prop. 1981/82:106 s. 42 och 46) har utpekat forskning om den offentliga verksamhelen, dess styrning, ekonomi och förändring som ett prioriterat område.

I det föregående harjag betonat vikten av ett ömsesidigt informationsutbyte mellan politiker och forskare. Jag anser det mot den bakgrunden vara naturligt att det i delegalionen ingår företrädare för såväl staten som kommunerna och landstingskommunerna. I delegationen bör också som ledamöter ingå aktiva forskare från olika forskningsområden. I likhet med kommunaldemokratiska kommittén finner jag del väsentligt att delegationen samverkar med bl.a. forskningsorgan och anslagsbeviljande myndigheter.

Medelsbehovel för delegationens verksamhet under budgetåret 1984/85 beräknarjag till 1 milj. kr. Vid min anmälan till årets budgetproposifion (prop. 1983/84:100 bil. 15 s. 23) harjag föreslagit atl civildepartementets kommilléanslag las upp lill 10601000 kr. Anslaget bör med anledning av vad jag nu har anfört räknas upp med 1 milj. kr.

Sammanfattningsvis anser jag alltså att en delegation för forskning om den offentliga sektorn bör inrättas med de uppgifter och den inriklning som jag nyss har beskrivit. Delegalionen bör knytas lill civildepartementet och arbeta under en försöksperiod av tre år. Det ankommer på regeringen atl fatta beslut om inrättande av delegalionen. Jag kommer därför att återkomma lill regeringen i denna fråga. Jag har dock ansett det betydelsefullt atl riksdagen i della sammanhang informeras i frågan.

Jag har i detta ärende samråll med chefen för utbildningsdepartementet.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 10   Civildepartementet 9

2.2 Forskarutbildningens meritvärde

Bakgrund

Merilutredningen (C 1983:01) har haft till uppgift all se över en del av de principer som gäller för meritvärderingen vid tillsättning av statligt reglerade tjänster. Ett av syftena har varit att underlätta en ändamålsenlig bedömning av vissa meritvärderingsfrågor och en ralionell handläggning av dem. I direktiven för ulredningen har särskilt framhållits värderingen av bl.a. forskarutbildning (Dir 1983:9).

Som bakgrund till sina förslag beträffande forskarutbildningens meritvärde när del gäller att bedöma förtjänst och skicklighet har meritutredningen i sitt belänkande (Ds C 1983: 16) Meritvärderingen vid statliga tjänstetillsättningar m. m. dels satt in den svenska forskningen i ett globalt sammanhang, dels diskuterat ett föränderiigt samhälles krav på forskningens ulveckling.

Från global synpunkt kan man då konstatera atl de svenska resurserna för forsknings- och ulvecklingsarbete och de resultat som dessa leder till utgör endast en bråkdel av de totala forskningsresurserna och forskningsresultaten i världen. Detta gör atl vi är beroende av kunskaper och impulser ulifrån saml av atl dessa kunskaper kan lillgodogöras del svenska samhällel. En förutsättning för att landet skall kunna tillgodogöra sig dessa kunskaper är bl. a. att del finns den kompetens som behövs för all tillämpa och vidareutveckla forskningsresullalen.

Högskolan har enligt utredaren som sin primära uppgift jämsides med aktuell forskning alt svara för ulbiidning av den kvalificerade arbelskraft som samhällel behöver. Forskarutbildningen syftar således inte endasl lill all fylla högskolans eflerfrågan av lärare och forskare utan svarar även för samhällels behov av forskarulbildade inom skilda seklorer. Hittills har forskningskompetensen inte utnyttjats effektivt för praktiskt arbele. En ökad rörlighet av personal mellan högskolan och samhället i övrigt skulle kunna göra forskarnas användbarhet bällre känd och samtidigt ge dem erfarenhel av samhällets olika sektorer.

Bedömning av skicklighet

1 olika sammanhang har uttalanden gjorts om att forskarutbildning bör ges ell ökal meritvärde vid tjänstetillsättning och vid befordran. Den vetenskapliga utbildningen anses ge en allmän melodskolning och träning i problemanalys, som är av värde för de flesta arbetsuppgifter av kvalificerad art. En utbredd uppfattning är dock samtidigt att det inte bör sättas upp högre kompetenskrav för nägon tjänst än vad arbetsuppgifterna kräver.

Merilutredningen utgår från all meritvärdet av forskarutbildning i första hand skall beaklas inom ramen för en skicklighetsbedömning. Meritvärdet av fullgjord forskarutbildning besläms främsl av om det för tjänsten upp-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 10    Civildepartementet 10

ställts behörighetsvillkor som innebär alt viss ulbiidning krävs. Åven om behörighetsvillkor inte finns kan anställningsmyndighelen framställa önskemål om viss formell utbildning. Med hänsyn till den vikt som forskarutbildning bör tillmätas har utredaren funnit alt det behövs riktlinjer för hur meritvärdet av sådan utbildning skall beaktas när det gäller all bedöma skickligheten. Han föreslår atl riktlinjerna tas in i en förordning, där myndigheter åläggs all överväga om velenskaplig erfarenhel bör tillerkännas särskilt meritvärde och där vetenskaplig examen eller motsvarande kompetens tillerkänns väsentlig belydelse vid meritvärderingen, om vetenskaplig erfarenhel angetts som önskemål i samband med ledigkungörande. Dessutom bör föreskrivas all myndighelerna regelbundet skall ompröva gällande formella behörighetsvillkor. Utöver detta menar utredaren atl myndigheterna vart tredje år i sina anslagsframslällningar skall redovisa vilka behörighetsvillkor som bör tas bort och vilka som bör införas.

Bedömning avförtjänst

Belräffande fullgjord forskarutbildning som merit när del gäller förtjänst föreslår utredaren alt sådan utbildning skall tillgodoräknas med fyra år. Della bör enligt utredningen regleras genom en ändring i anställningsförordningen (1965:601). Som motiv anges all tiden från antagning till forskarutbildning till dess doktorsexamen avlagts kan sägas molsvara fyra års heltidsarbete. Utredaren är medveten om atl del kan finnas viss tveksamhet till alt utbildningstid skall kunna vara förtjänstgrundande, men understryker alt endast en liten del av forskarutbildningen omfatlar rena utbild-ningsavsnilt, medan huvuddelen av liden ägnas ål självsländiga forskningsuppgifter.

Forskarlöner m. m.

Enligt utredaren kan forskarutbildningen göras mer attraktiv inte bara genom en högre meritvärdering utan ocksä genom atl förmånssystemet förbättras. Under forskningsavsnittel i belänkandel berörs ulvecklingen av forskarlönen i jämförelse med dels inhemska löner för andra tjänstekategorier inom såväl den statliga som den privata sekiorn, dels moisvarande förmåner för forskare i andra industriländer. Utredaren konstaterar att löneförmåner och andra förmåner knutna lill forskartjänster inom den svenska högskolan är föga konkurrenskraftiga. Ett näraliggande problem är också enligl utredaren frågan om i vilken ulsträckning tjänstgöring ulomlands skall få tillgodoräknas för inplacering i Ijänslelidsklass. Della gäller såväl inflyttade utländska forskare som hemvändande svenska. Båda dessa frågor är dock reglerade i kollektivavtal och omfattas inte av utredarens förslag.

Remissyttranden

Samlliga remissinstanser som uttalat sig i frågan delar utredningens

Prop. 1983/84:107   Bilaga 10   Civildepartementet 11

uppfattning om att erfarenhel av forskning och forskarutbildning bör anses meriterande vid tillsättning av tjänst och att meritvärdet av en fullgjord forskarutbildning i första hand skall beaktas inom ramen för en skicklig-helsbedömning. Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) lägger mycket stor vikt vid vetenskaplig examen och tror atl en ökad andel medarbetare med forskarutbildning skulle ge bättre förutsättningar för metodutveckling och nyiänkande i en myndighels verksamhel.

Även om det föreligger en positiv inställning lill ett ökal meritvärde för forskarutbildning så är flertalet remissinstanser kritiska lill förslagel atl reglera meritvärdet i en förordning. Televerket ser i en sådan reglering risker för en formalistisk värdering av vetenskaplig kompelens, vilket skulle kunna motverka syftet med regleringen. Enligt televerket bör i Slällel hänsyn tas till exempelvis avhandlingens kvalitet och betydelse för de akluella arbetsuppgifterna. Poslverket menar att det vid en bedömning av en sökandes kompelens och lämplighet är det sammanlagda värdet av flera faktorer som är avgörande, varför det skulle vara olämpligt alt reglera en av faktorerna. UHÄ finner det onödigt med andra föreskrifter än behörighetskrav för tjänster som innefattar forskning. Sveriges lantbruksuniversitet däremot anser det värdefullt med en förordning där vetenskaplig erfarenhel tillerkänns särskilt meritvärde.

Beträffande forskarutbildningens förtjänslgrundande meritvärde har nästan samtliga remissinstanser anslutit sig fill förslaget om fyra ärs tillgodoräknande.

Statens arbetsgivarverk (SAV) har en principiell invändning mot förslagel och anser att genomgången utbildning bör prövas i samband med bedömningen av befordringsgrunden skicklighet och då endast med avseende på de med tjänsten förenade arbetsuppgifterna. SAV vill dock inle motsätta sig förslagel om forskarutbildningens betydelse anses böra stärkas av ulbildningspolitiska skäl. Försäkringskasseförbundet anser det felaktigt atl jämställa utbildningslid med statligt reglerad anställning och framhåller att viss värnpliktsutbildning och annan militär utbildning i så fall skulle kunna jämföras med forskarutbildning. Postverket finner ingen anledning att reglera tillgodoräknande av forskarutbildning när det gäller förtjänst eftersom det framför alltr skickligheten som skall beaktas vid ijänstetillsättning. Även socialstyrelsen påminner om att utredaren velat tona ned förtjänstens betydelse.

UHÄ och Sveriges förenade studentkårer (SFS) vill komplettera förslaget med atl den som genomgått i studieplan fastställd etapputbildning om minst fyra terminer skall få tillgodoräkna sig två år.

Lanlbruksstyrelsen upplyser om all veterinär med avlagd doktorsexamen redan nu tillgodoräknas fyra år.

Ell fåtal remissorgan har yttrat sig beträffande lönesätlning av forskartjänster och inplacering i tjänstetidsklass och har därvid betonat angelägenheten av en attraktiv lönesättning och tillgodoräknande av likartad , anställning utomlands.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 10    Civildepartementet 12

Mitt ställningstagande

Jag har i föregående avsnitt av mina överväganden framhållit forskningens betydelse för det pågående förändringsarbetet inom den offentliga sekiorn bl.a. genom mitl förslag om inrättande av en lill civildepartementet knuten forskningsdelegation. Jag delar även den uppfattning som kommil till uttryck i meritutredningens belänkande belräffande behovet av ulveckling och förnyelse inom skilda forskningsområden för atl därigenom tillgodose skilda behov i ett samhälle under sländig förändring.

För all göra forskning och forskarutbildning allraklivi behövs olika stimulansåtgärder och ultalanden härom återfinns i åtminstone de två tidigare forskningsproposifionerna (1978/79:119 och 1981/82:106). Atl ge forskarutbildning ett större meritvärde än för närvarande - framför alll i samband med Ijänstelillsätlningar - är ett önskemål som framställts i flera sammanhang och torde vara en av de få åtgärder regeringen — utan alt kränka kollektivavtalsbundna områden — kan vidta för att uppnå en stimulanseffekt. Jag instämmer sålunda i meritutredningens förslag att värdel av forskarutbildningsmeriter vid en tjänstetillsättning skall förstärkas och främst komma till uttryck vid bedömningen av de sökandes skicklighet. Mot bakgrund av bl. a. regeringens strävan att göra samhällel mindre byråkratiskt och administrativt betungande är jag dock i likhel med remissinstanserna tveksam till om det är lämpligt alt i en förordning reglera värdel ur skicklighetssynpunkt av vetenskaplig ulbiidning för sådana tjänster där vetenskaplig kompetens inle är ett behörighetsvillkor. En sådan förordning skulle kunna ge ulrymme för myndigheterna alt själva utarbeta informella behörighetsvillkor som komplement till de regler som regeringen fastställt. Eftersom ulvecklingen under senare tid har gäll i riklning mol atl avveckla kompetens- och behörighetsregler kan jag inte se några skäl för regeringen att utfärda en sådan förordning. Enligl min uppfattning är del den sökandes lämplighet för tjänsten som efter en sammanvägning av olika faklorer - däribland forskningserfarenhet - skall utgöra merit vid bedömning av skickligheten i sådana fall där forskarutbildning inte bedöms vara nödvändig för att fullgöra arbetsuppgifterna.

Även om jag således inte är beredd att föreslå en förordning om forskarutbildningens meritvärde vill jag kraftigt stryka under vikten av all vid en sammanvägning beakta för tjänsten värdefulla forskningsmeriter. Den uppfattning jag nu framfört om forskningens betydelse och forskarutbildningens meritvärde bör ges spridning till berörda myndigheler. Det bör ankomma på statens arbetsgivarverk alt informera om denna.

Vad sedan gäller värdet av forskarutbildning när det gäller förtjänsten vill jag anslula mig till utredningens förslag och lill den uppfattning som framförts av flertalet remissinslanser. Jag anser således att fullgjord forskarutbildning skall få tillgodoräknas med fyra år när det gäller att pröva förtjänsten vid tjänstetillsättning. Jag avser dock att återkomma lill regeringen belräffande bl.a. förtjänslbegreppel sedan remissbehandlingen av

Prop. 1983/84:107   Bilaga 10   Civildepartementet 13

meritutredningens betänkande i dess helhet avslulats. Åven om jag har en viss förståelse för den tveksamhet att jämställa utbildningstid med statlig anställning som framförts från några remissorgan är jag övertygad om att en forskarstuderande under sin utbildning får sådana erfarenheler av såväl kvalificeral utredningsarbete som problemanalyser och självständigt ställningstagande att de kan jämföras med olika lyper av anslällning. Däremoi ser jag ingen anledning alt utvidga förtjänstbegreppet lill all gälla även annan utbildning än fullgjord forskarutbildning.

Numera finns möjlighet att fullgöra forskarutbildning i en statlig doktorandtjänst. Också andra kombinationer av statlig tjänst och forskarutbildning förekommer. Avsiklen är naturligtvis inte atl den studerande i en sådan situation skall få räkna sig tillgodo både anställningstid och fullgjord forskarutbildning.

Jag har i de nu behandlade frågorna samrått med cheferna för utbildnings- och jordbruksdepartementen.

3   Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemsläller jag alt regeringen dels föreslår riksdagen att med ändring av vad som föreslås i prop. 1983/84:100 bil. 15 lill Kommittéer m. m. under trettonde huvudtiteln för budgelårel 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 11601000 kr., dels bereder riksdagen tillfälle atl la del av vad jag har anfört om forskning om den offentliga sektorn och om forskarutbildningens meritvärde.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 10    Civildepartementet 14

Bilaga 10.1

Sammanfattning av betänkandet (SOU 1983:15) Kommunalforskning i Sverige

Riksdagen anslog 1979 medel för en velenskaplig utvärdering av kommunindelningsreformen. Uppgiften anförtroddes en särskild forskningsgrupp, kommunaldemokratiska forskningsgruppen. Kommunaldemokra-fiska kommittén fick det adminislrauva ansvaret för projektet. Forskningsprogrammet har genomförts och resultaten redovisas i en särskild rapportserie. I seplember 1981 gavs kommillén i uppdrag av dåvarande kommunministern all la upp frågan om den fortsatta kommunalforskningen mol bakgrund av de erfarenheler som vunnits av forskningsgruppens verksamhet. Den nye civilministern, som tillträdde efter valet 1982, har också ullalat att den framtida kommunala forskningens organisation och inriktning närmare bör övervägas. I föreliggande belänkande framläggs förslag om atl inrätta en delegation för kommunal forskning.

I kapitel 1 beskrivs kommunaldemokratiska forskningsgruppens verksamhet, kommitténs uppdrag, hur arbetet lagts upp, vad betänkandet syftar till och slutligen hur del är disponeral. Syflel med belänkandel är enligl kommittén att beskriva forskningsområdet och dess belingelser, att översiktligt beskriva de allmänna villkoren för forsknings- och utvecklingsarbete i Sverige samt att mot bakgrund av de nämnda förhållandena dels beskriva och analysera svensk kommunalforskning i dag, dels föreslå åtgärder för all främja forskningens slällning, öka effektiviteten och skapa bällre betingelser för kontakterna mellan forskare och avnämare.

I kapitel 2 beskrivs inledningsvis samhällsutvecklingen under efterkrigstiden med särskild hänsyn lill den kommunala och landstingskommunala utvecklingen. Kommittén konstaterar all den redovisade ulvecklingen leder till ökade krav på den offentliga förvallningen, bl. a. beträffande kvaliteten på beslutsunderlagen. Kommitlén finner även att resultaten frän den samhällsvetenskapliga forskningen kommil att spela en alll större roll i såväl förberedelserna för som utvärderingarna av slörre samhällsreformer.

I kapitel 3 behandlas sektorsforskningen och existerande seklorsforskningsorgan. Med scklorsforskning menas enligl en definition av OECD en forskning som motiveras utifrån en viss samhällssektors behov av kunskap för aU främja dess ulveckling och som finansieras av denna seklor. Det finns f.n. ett femtiotal seklorsforskningsorgan i Sverige. Den undersökning kommitlén företagit av ell urval sektorsforskningsorgan visar pä belydande skillnader i fråga om organisation och resurser. Samtliga sektorsforskningsorgan initierar och informerar om forskning samt knyter kontakter inom sektorn. En annan allmän uppgift för dessa organ är atl förmedla ny kunskap mellan dem som bedriver forskning och dem som använder resultaten. I forskningspolitiska beslut under senare är har riks-

Prop. 1983/84:107   Bilaga 10   Civildepartementet 15

dagen fastslagit atl högskolan skall svara för en väsentlig del av den sektoriella forskningen.

Huvuddelen av kapitel 4 ägnas åt en beskrivning och analys av en invenlering av kommunalforskningsprojekt perioden 1972-1982. 127 projekl har identifierats. Undersökningar om kommunal planering eller samhällsplanering dominerar ämnesmässigl. 80 procenl av projekten är inriktade på kommunerna och en mycket liten del riktar sig mol landstingskommunerna. 75 procent av projekten har ulförts vid universitets- och högskoleinstitutioner. Bland dessa intar statsvetenskapliga och företagsekonomiska institutioner den mest framträdande ställningen. Nära hälften av alla projekt har finansierals av statens råd för byggnadsforskning. Den totala anslagssumman uppgårtill cirka 52 miljoner kronor.

Avslutningsvis redovisas i kapitlet några exempel på sådant forsknings-och utvecklingsarbete med relevans för kommuner och landstingskommuner som bedrivs utanför högskolan, bl.a. inom vissa regionala organ för forskning med landslingskommuner som initiativtagare och/eller huvudmän.

I kapitel 5 redovisas inriktningen och de olika organisatoriska lösningarna för kommunalforskningen i Danmark, Norge och Finland. Vid en jämförelse i detta hänseende mellan Sverige och de övriga nordiska länderna finner kommittén både likheter och skillnader. Inget land har något samordningsorgan för kommunalforskning. I Danmark och Finland finns särskilda organ för kommunalforskning. I Finland, Norge och Sverige finansieras forskningen till största delen av forskningsråd och deparlemenl.I Danmark finansieras forskningen genom den kommunala momsfonden. Endast i Finland och Norge finns organ som förmedlar forskningsresultat. I samtliga länder är kommunalforskningen förhållandevis begränsad och har i ganska slor ulslräckning karakiär av utredningsarbete/uppdragsforskning.

I kapitel 6 redovisar kommittén sina överväganden och förslag.

Den svenska kommunalforskningen kännetecknas av en utpräglad organisatorisk decentralisering, vilket kommillén i och för sig anser önskvärt. Avsaknaden av ell samordningsorgan medför dock enligl kommittén en splittrad syn på den verklighet som sluderas. De resurser som ställs lill kommunalforskningens förfogande är mycket begränsade med hänsyn till den kommunala och landslingskommunala verksamhelens omfallning. Resursflödet är också ojämnl fördelat över liden. Klart eftersatta områden inom kommunalforskningen är enligt kommitténs mening forskning inriktad på landstingskommunerna och kommunal ekonomi. Den framtida kommunalforskningen måste ges en bredare ämnesmässig inriktning än hittills. Del inlresse som visats inle minst från de båda kommunförbundens sida för den fortsatta kommunalforskningen pekar enligt kommitténs mening på att det finns ett behov av ett forum för fortsatta konlakter mellan akliva kommunalforskare och representanter för seklorns verksamhet.

Prop. 1983/84:107   Bilaga 10   Civildepartementet 16

Kommittén föreslår atl en särskild delegation. Delegationen för kommunal forskning, inräUas som en kommitté inom civildepartementets område. I delegationen bör ingå representanter för kommun- och landstingsförbundet, civildepartemenlet, de meddsbeviljande organen samt de aktiva kommunalforskarna. Delegationen bör få ansvaret för att dokumentera och informera om pågående forskning på området och att i anslutning härtill svara för utgivningen av en informationsskrift och/eller en kommunalvetenskaplig tidskrift, atl initiera forskning om kommunala frågor samt artangera seminarier med främsta syfle att tillskapa ett forskningsprogram på kommunalforskningsområdet samt att föreslå hur en mer permanent organisation av ett samordningsorgan bör se ut. Delegationens arbete bör enligt kommitténs mening pågå i tre år i en första etapp. Delegationen bör ha tillgång till kansliresurser och en budgel som ger möjlighet atl arrangera sammanträden, konferenser etc. samt att bygga upp en dokumentafions-och informationsverksamhet. Delegationen bör emellertid inte ha lillgång till medel för forskning. Kostnaderna beräknas uppgå fill cirka 1 miljon kronor per år.

Prop. 1983/84:107   Bilaga 10   Civildepartementet 17

Bilaga 10.2

Sammanställning av remissyttranden över betänkandet (SOU 1983:15) Kommunalforskning i Sverige samt skrivelse från Svenska kommunförbundet om inrättande av ett särskilt forskningsråd för kommunal forskning

Remissinstanserna

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgells av transportforsk-ningsdelegationen (TFD), delegationen för social forskning (DSF), universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), forskningsrådsnämnden (FRN), hu-manislisk-samhällsvelenskapliga forskningsrådet (HSFR), institutet för social forskning, riksarkivet, statens råd för byggnadsforskning, statskontoret, styrelsen för teknisk utveckling (STU), expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU), arbetslivscentrum, Stockholms, Örebro, Kopparbergs och Västerbottens läns landstingskommuner, Stockholms, Upplands-Väsby, Malmö, Göteborgs, Karlstads och Luleå kommuner. Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Centralorganisationen SACO/SR, Föreningen Sveriges kommunalekonomer och Statsvetenskapliga förbundet.

UHÄ har i sin tur inhämtat yttranden frän universiteten i Stockholm, Uppsala, Linköping, Lund, Göleborg och Umeå, tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers lekniska högskola saml från högskolorna i Växjö, Karlslad, Östersund och Luleå. Örebro läns landstingskommun har avgett sitt yttrande gemensaml med Örebro kommun och högskolan i Örebro.

Utan föregående remiss har ett gemensaml yttrande avgetts av professor Sten Jönsson, doceni Nils Brunsson och professor Rolf A. Lundin.

Sammanfattning av remissinstansernas synpunkter

De flesla remissinstanserna har uttryckt sin tillfredsställelse med atl forskningen kring kommunerna och deras verksamhet, liksom kommunalforskningens organisation, las upp lill behandling. De flesla remissinstanserna är också ense med kommunaldemokratiska kommittén i bedömningen av var bristerna i kommunalforskningen finns, även om några instanser vill vidga begreppet kommunalforskning lill all omfatta även seklorsslu-dier.

Då man kommer in på kommitténs förslag om att en forskningsdelegation skall inrällas under civildepartemenlet på tre år saml om delegationens sammansättning och uppgifter, blir uppfattningarna bland remissinstanserna mer blandade. Flertalet remissinstanser är dock positiva till 2    Riksdagen 1983184. 1 saml. Nr 107. Bilaga 10

Prop. 1983/84:107    Bilaga 10    Civildepartementet 18

kommitténs förslag. Några remissinstanser lämnar egna förslag till hur kommunalforskningen bättre skulle kunna organiseras.

Bland de remissinstanser som är negativa till förslaget om en forskningsdelegation märks UHÄ. Behovet bör enligt ämbetet kunna tillgodoses av de nu existerande forskningsråden och seklorsorganen. Svaren från universiteten och högskolorna visar dock inle någon enad ståndpunkt i frågan. De flesta svar som UHÄ fogat till sitt remissvar uttrycker sitt gillande till kommitténs förslag. Således är det endasl företagsekonomiska, kulturgeografiska och nationalekonomiska institutionerna vid universitetet i Slockholm, temarådet vid universitetet i Linköping, universitelet i Umeå, tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola som är negativa till förslaget.

Kommuner och landslingskommuner säger med ett par undanlag ja lill kommitténs förslag. De som har en annan uppfattning stödjer i stället kommunförbundets förslag om ett särskill forskningsråd för kommunal forskning.

De fackliga remissinstanserna lillslyrker kommilténs förslag men anser all det måste ingå representanter för löntagarorganisationerna i delegationen.

Svenska kommunförbundet tillstyrker kommitléns förslag med motiveringen atl delegationen i slorl sett skulle få samma uppgifter som de kommunförbundet föreslagil. Förbundet framhåller alt man bör bedriva arbelel i delegationen i nära samarbele med kommunförbunden. Förbundet är också berett atl gå in som medartangör för seminarier och symposier.

Landstingsförbundet lillslyrker också kommitténs förslag.

J del följande återges lill all börja med remissinstansernas allmänna synpunkler på betänkandet. Därefter återges remissinstansernas kommentarer lill kommitténs förslag om all inrätta en forskningsdelegation, dess sammansättning och arbetsuppgifter. Slutligen återges remissinstansernas kommentarer lill Svenska kommunförbundets skrivelse angående inrättande av ell särskilt forskningsråd för kommunal forskning.

Allmänna synpunkter

De flesla remissinstanserna har uttryckt sin lillfredsslällelse med alt forskningen kring kommunerna och deras verksamhet las upp lill behandling.

Behovet av kommunal forskning

Delegationen för social jörskning: DSF delar uppfattningen atl kommunal forskning är ett viktigl forskningsområde med slor belydelse för samhällsutvecklingen.

Humanistisk-samhällsvetenskapllga    forskningsrådet:    Kommunerna

Prop. 1983/84:107   Bilaga 10   Civildepartementet 19

spelar en nyckelroll när det gäller all praktiskt omsätta den politik som formuleras av regering och riksdag och praktiseras av verk och andra myndigheter. Forskning om kommunerna är exempelvis central för förståelse av orsakerna till att vissa poliliska beslut framgångsrikt kan förverkligas medan andra misslyckas.

Forskningsrådsnämnden: Del är enligl nämndens uppfattning positivt atl frågorna om del kommunala engagemanget i FoU-frågorna nu tas upp till systematisk prövning. Det borde från nämndens utgångspunkt närmast vara självklart att primärkommuner och landsting skall engagera sig i och ta ansvar för FoU av intresse för dem. Det faktum atl FoU-arbelets resultat kan vara av intresse för fler än en kommun bör inte utgöra hinder för ett sådant akfivt och ansvarstagande engagemang.

Det kommunala ansvarsområdets utveckling och verksamhetens omfattning gör del naluriigl all både statligt och kommunall slöd ges för FoU med inriktning på kommunernas problem.

Statens råd för byggnadsforskning: Rådet ser med slor tillfredsställelse
pä regeringens initiativ att utreda frågan om den kommunala forskningens
organisation. Kommunernas växande roll i samhällsekonomin och väl
färdsutvecklingen efter kommunindelningsreformen har successivt ökal
behovel av forskning och utveckling. Det gäller dels kommunerna som
samhälls- och beslutsorganisation, dels också omfallningen och kvaliteten
på de verksamheter som organiseras och bedrivs av kommunerna. Behov
av ökad forskning följer också med de vidgade uppgifter som statsmak
terna ger kommunerna. Minskad statlig reglering ger ej sä standardiserade
lösningar och därmed behov av atl med forskningens hjälp ulveckla nya
idéer och handlingsalternativ. Rådet delar utredningens uppfatt
ning vad gäller angelägenheten av att förslärka den svenska forsknings-
och utvecklingsverksamheten med avseende pä kommunernas behov.

Statskontoret: Statskontoret anförde i remissvaret lill statskonUollkom-mitténs slutbetänkande (SOU 1980:10): "Eftersom kommunerna numera svarar för merparten av den offentliga sekiorn framslår det som alllmer angelägel atl ulveckla kunskap om kommunall arbete, organisation, ekonomi, ralionalisering m.m.... forskningen om kommunal ekonomi och organisation är relativt outvecklad i Sverige."

Även om en hel del kommunalforskning har utförts sedan delta skrevs kan det ändå hävdas atl ytterligare forskning inom området är angelägen. Vi tillslyrker således KDK:s förslag om ökade forskningsinsatser på della område.

Örebro läns landstingskommun (Örebro kommun, högskolan i Örebro): Allmänt vill kommunen, landstingel och högskolan tillstyrka förslagen till förstärkande av forskningen kring kommuner och landsfing, med understrykande av behovet av forskning kring landstingen.

Västerbottens läns landstingskommun: Med tanke på den kommunala sektorns storlek och betydelse i samhällel finner förvaltningsutskottet det

Prop. 1983/84:107    Bilaga 10   Civildepartementet 20

rimligt atl åtgärder vidlas för en samordnad styrning av kommunforskning. Problemområden som i hög grad bör vara aktuella för en samlad forskningsinsats är bl. a. den omställningsprocess från expansion till stagnation som många kommuner och landsting befinner sig i och de konsekvenser detta för med sig på olika sätt. Det måste vara ett klart intresse från såväl den kommunala sektorn som staten att ett så väsenfiigt forskningsområde tas upp i en samordnad forskningsinsats.

Stockholms kommun: Stockholm delar i stor utsträckning synpunkten alt forskningen om kommunerna i landet behöver förslärkas och alt detta måsle ske genom engagemang från statsmakternas sida. Oberoende av kommunaldemokratiska kommitténs arbete har Stockholms kommun genom beslut i fullmäktige den 1 november 1982 i skrivelse till Svenska kommunförbundet lagil initiativ till en framställning till statsmakterna om inrättandet av ett särskilt forskningsråd för del kommunala verksamhetsområdet. Svenska kommunförbundet ställde sig den 25 mars 1983 bakom Stockholms framställning och har tillställt regeringen detta förslag, också denna framställning ingår i remissen. Idén om ökade forskningsinsatser inom det kommunala verksamhetsområdet kan därför tillstyrkas.

Upplands-Väsby kommun: Upplands-Väsby vill framhålla viklen av en akliv kommunalforskning och dess betydelse för den kommunala ulvecklingen.

Malmö kommun: Det är väsentligt med insalser för kommunalforskning i landet, där bl. a. områden avseende kommunal ekonomi samt sysselsättning och näringsliv särskilt bör uppmärksammas.

Centralorganisationen SACO/SR: Det är SACO/SR:s bestämda uppfallning all forsknings- och ulvecklingsarbete skall belraklas som en naturlig del i arbetet med atl ulveckla ell bättre samhälle. Dessvärte är forskningen vid våra högskolor dåligt utnyttjad i flera av samhällssektorerna. Exempelvis är den kommunala och landstingskommunala sektorn allvarligt underförsörjd vad gäller FoU-arbele. En av orsakerna till detta är att det hittills inte funniis någon större efterfrågan pä sådana FoU-insalser. Mot denna bakgrund ser SACO/SR det som mycket positivt att KDK fick i uppdrag atl bl. a. kartlägga forskningsområdet kommunal forskning.

Avgränsning av "kommunalforskning" m.m.

Kommittén har definierat ämnet kommunal forskning som forskning om den kommunala självstyrelsen som sådan samt om kommunernas och landstingskommunernas roll för samhällsutvecklingen och samhällsekonomin mera allmänt. Den sammanslällning som gjorts av kommunala forskningsprojekt de senaste lio åren visar atl området kommunal ekonomi är eftersatt. Vidare har landstingskommunerna varil föremål för forskarnas intresse i mycket ringa utsträckning.

De flesta remissinstanserna samtycker lill den avgränsning som gjorts och instämmer i bedömningen av forskningens brister på nämnda områ-

Prop. 1983/84:107    Bilaga 10   Civildepartementet 21

den. Några svar visar dock på ytterligare områden som vederbörande organ bedömt bör utforskas.

Delegationen för social forskning: DSF finner att den innehållsliga avgränsningen som gjorts av forskningsfältet är väl balanserad och har en så klar gräns som det är möjligt och meningsfullt att dra gentemot den sociala sektorsforskningen. Den företagna inventeringen av kommunalforskningsprojekt ger en god översiktlig beskrivning av forskningens allmänna inriklning, omfattning och finansiering. Enligt DSF hade det dock varit värdefulll om kommitlén inle stannat vid detta ulan gåll djupare in i forskningsmaterialet och gjort kunskapsöversikter på de olika delområdena.

En allmän synpunkt på betänkandet är att del innehåller värdefulla beskrivande avsnitt men alltför sällan analyser och diskussioner av alternativa lösningar. Kommittén verkar ha varit myckel bunden vid att föreslå ett sektorsorgan. Någon analys har heller icke gjorts av vilka förutsättningar och hinder som finns för atl utveckla kommunalforskningen vid universitet och högskolor.

Statens råd för byggnad,fforskning: Kommitlén har ansett det nödvän
digl att göra en snäv definition av kommunal forskning för alt göra området
tydligt och hanlerbart. Den avgränsas till kommunal självstyrelse samt
kommunernas roll för samhällsutveckling och samhällsekonomi. Kommit
téns översikt i forskningskalalogen ger en bra bild av den nuvarande
kommunalforskningen. Det innehåll som definitionen getts i katalogen
stämmer i stort sett med rådets uppfattning om vad som är kärnområdet i
den kommunala forskningen. Rådel tillslyrker därför alt avgränsningen
läggs till grund för beslut om kommunalforskningens fortsatta organisa
fion.----

Rådel instämmer i behovet av ekonomisk forskning och forskning om den landstingskommunala demokratin men anser atl del finns fler områden med samma betydelse. Dit hör den sociala delen av kommunernas verksamhel som gäller sambanden mellan kommunal organisation och kommunala beslut om välfärdsuivecklingen. Samma prioritet bör ges åt forskning om kommunerna och näringslivel.

Centralorganisationen SACO/SR: SACO/SR instämmer i kommitténs beskrivning av kommunal forskning om man gör den innehållsliga begränsning som gällde för kartläggningsarbelel. Det är helt klart att sådan forskning förekommer i alllför liten omfattning. SACO/SR har i andra sammanhang pekat på behovel av en professur i bl. a. kommunal ekonomi.

Organisationen instämmer i kommitténs uppfattning atl det nu kan behövas särskilda åtgärder för att forskning inom dessa specifika områden skall komma i gång. SACO/SR menar dock atl kommitlén varit alllför snäv i sin bedömning av vilka discipliner som är berörda av kommunal forskning. Det finns bl.a. inom de juridiska fakultelerna discipliner som direkl berör olika delar av den kommunala verksamhelen. Som exempel kan nämnas socialrätl, civilrätt (kommunen som mark- och fastighetsägare), arbetsrätt

Prop. 1983/84:107    Bilaga 10    Civildepartementet 22

(kommunen som arbetsgivare), miljörätt (kommunen som ansvarig för naturvårds- och hälsovårdsfrågor).

Vidare är natur- och kulturgeografisk forskning av inlresse för kommu
nal forskning. De rättsliga och poliliska förutsättningarna för kommuner
nas ställning är i stort sett lika. Däremot råder som bekant slora skillnader
mellan kommunerna i fråga om läge, areal, typografi, klimat, befolknings
struktur. Sådana skillnader ger olika förutsättningar för de enskilda kom
munernas näringsliv och ekonomi.   

SACO/SR anser att den innebörd kommittén givit kommunal forskning också är en bra definition pä de områden som i dag är eftersatta, dvs. där speciella ålgärder måste sällas in. Däremot anser SACO/SR all beställar-kompelens och forskningsinformation till berörda intressenter måste gälla all den forskning som pä olika säll berör kommuner och landsting. Denna skillnad bör beaktas då åtgärder diskuteras.

Statsvetenskapliga förbundet: Kommitténs grundläggande synsätl innebär att den kommunala verksamheten betraktas som en seklor på samma sätt som verksamheter med ett nägoriunda klart avgränsat sakinnehåll, typ skolsektor, bostadssektor etc. Detta är inte någol lyckat grepp och rimmar f. ö. dåligt med den definition kommittén ger kommunalforskning, vilken definition ju närmasl kan beskrivas som ett makroperspektiv på den kommunala verksamheten. De kommunala ålgärderna omfatlar numera merparten av de offentliga aktiviteterna, någol som ju bl.a. har som konsekvens all varje reform av någon räckvidd på del kommunala området måsle bedömas och analyseras med hänsyn till sina konsekvenser för samhällsorganisationen och samhällsekonomin i dess helhet. Påpekandet understryker atl en viktig del av kommunalforskningen måste avse kommunernas relationer till omgivningen.

Stockholms läns landstingskommun: I tjänsteutlåtande från regionplane-konlorel anförs alt kommillén har en för snäv definition av begreppet kommunalforskning. Enligt kontoret, bör begreppet innefatta forskning kring kommunal verksamhel i vid mening och inle bara forskning kring kommunal självstyrelse och organisation. - Liksom kommittén konstalerar regionplanekontorel alt forskningen kring landslingen är otillräcklig. Som ett angeläget område för forskning i anslutning till landslingen tar kontoret upp landslingens förutsättningar för att la pä sig och sköta länsdemokratiska uppgifter.

Som ett iredje eflersaU område tas forskningen kring storstadsregionerna upp. Det är enligt kontoret angeläget all svensk kommunalforskning knyler an till den internationella forskningen. I detta sammanhang spelar storstadsregionerna en viktig roll.

Liknande påpekande om storstadsregionerna har gjorts av Göteborgs kommun.

Stockholms kommun: Ulredningen har belyst kommunala forskningsfrågor och gjort en invenlering av forskningsprojekt som haft anknytning till

Prop. 1983/84:107    Bilaga 10   Civildepartementet 23

den kommunala självstyrelsen. Utredningen har här koncentrerat sig på kommunaldemokratiska frågor. I sitt förslag till Delegationen för kommunal forskning (sid. 65) använder utredningen en vidare definition: "forskning med den kommunala självstyrelsen som föremål, dvs. om kommuner och landslingskommuner som makrosystem med avseende på demokrati, planering och ekonomi".

Om man utgår från den kommunala arenan som ett forskningsområde kan man använda begreppet kommunalforskning. Det inkluderar då i vid bemärkelse kommunernas hela politiska ansvarsområde. I det förslag till kommunalt forskningsråd som Svenska kommunförbundet tillställt regeringen är del ett begrepp för all forskning om och för kommunerna som inkluderas. I begreppet kommunalforskning ingår forskning om kommunal demokrati, administration och planering, kommunalteknik och infrastruktur, om kommunalekonomi och samhällsekonomi samt forskning om kommunala verksamheler.

Forskningsdelegationen och dess sammansättning

Remissinstansernas inställning lill kommilténs förslag om en forsknings-delegation inom civildepartementet är till övervägande delen positiv. Förslaget tillstyrks sålunda i huvudsak av forskningsrådsnämnden, humanis-tisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, riksarkivet, expertgruppen för forskning om regional utveckling, arbetslivscentrum, Stockholms, Värmlands, Örebro och Västerbottens läns landstingskommuner, Upplands-Väsby, Malmö, Göteborgs, Karlstads och Luleå kommuner, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens centralorganisation. Centralorganisationen SACO/ SR, Föreningen Sveriges kommunalekonomer och Statsvetenskapliga förbundet.

Negativa lill förslagel är universitets- och högskoleämbetet, statskontoret, Kopparbergs läns landstingskommun, Stockholms kommun och professorerna Jönsson och Lundin samt docent Brunsson.

Ylleriigare ell anlal remissinslanser kan sägas inta en tveksam hållning till förslaget. Det gäller transportforskningsdelegationen, delegationen för social forskning, institutet för social forskning och statens råd för byggnadsforskning.

Transportforskningsdelegationen: Den redovisning som görs i bilagan kommunalforskning i Sverige visar att forskningen täcker slora ämnesområden, bl.a. kommunal planering, kommunal demokrati, kommunal ekonomi, beslutsprocesser och medbestämmande samt kommunens relationer till stal och näringsliv. Ett sammanhållande forum för verksamhet inom den kommunala sektorn kan därför behövas för att överblicka ämnesområdet och för all medverka fill informationsspridning. Organisationen av en sådan verksamhet, som ej förutsattes ha meddsbeviljande funktion, bör klarläggas.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 10   Civildepartementet 24

Delegationen för social forskning: En allmän forskningspolitisk strävan är koncentration av forskningsresurserna, inte en uppsplittring. DSF:s uppfattning är att kommunalforskningen omfattar ett mycket smalt forskningsfält med relevans för ett tämligen begränsat antal forskningsdiscipliner. Den nuvarande anslagsbeviljande organisationen syns väl täcka det aktuella forskningsfältet. I flera av organen är kommunförbunden representerade och kan företräda kommunforskningens intressen. Både Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet är sålunda representerade i DSF. Mot denna bakgrund finner DSF det inte vara motiverat att tillskapa ytterligare ett forskningsbeviljande organ för kommunalforskning.

Däremoi kan det finnas ett behov av ett forum för samråd och informationsutbyte om kommunalforskning mellan aktiva forskare och avnämare. När det gäller forskningsdokumenlalion har DFI (delegalionen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning) i uppdrag att i samråd med FRN se över dessa frågor. Denna utredning borde avvaktas innan nya verksamheter startas. För alt utarbeta forskningsprogram, arrangera seminarier och i övrigl vara kontaktorgan mellan forskare och avnämare borde man, enligl DSF:s mening, för närvarande kunna begränsa sig till att inrätta en mindre arbetsgrupp knuten till civildepartementet.

Samma synpunkter har redovisats från institutet för social forskning.

Universitets- och högskoleämbetet: Det behov av centralt utvecklande, övervakande och samordnande funktioner som anses behövas inom kommunalforskningsområdet borde på ett tillfredsställande sätt kunna skötas av nu existerande forskningsråd och sektorsorgan. Forskningsråden och FRN har i sina instruktioner att "verka för att information om forskning och forskningsresultat sprids." Vidare skall DFI enligt regeringens direktiv ulgå från forskningsanvändarens behov.

Statens råd för byggnadsforskning: Rådet avstyrker kommitténs förslag att en delegafion för kommunal forskning skall inrältas på tre år med uppgift all föreslå "hur en mer permanent ordning bör se ut." Rådel anser inle att det är motiverat atl skjuta på beslutet ytterligare tre år.

Rådel delar kommitténs uppfattning att mycket står att vinna genom bättre samordning. Men del räcker inle med samordning om det inte finns en organisation som svarar för att den önskade forskningen kommer till stånd. På den punkten är kommittén inte bara vag ulan motsägelsefull. Å ena sidan tycks kommittén luta åt att problemet är alt forskningen är decentraliserad och det enda som behövs är samordning och forskningsprogram. Å andra sidan framhåller den atl forskningen är försummad och har alltför begränsade resurser. Resultatet blir alt kommittén skjuter frågan ifrån sig.

Rådet anser att del i nuvarande samhällssiluafion är nödvändigt atl statsmakterna nu lar ställning för en förstärkning av kommunalforskningen. Det är inte motiverat att skjuta på ett beslut ytterligare tre år. Rådets uppfattning stöds av rådets fyra kommunala kontaktgrupper. De har i en

Prop. 1983/84:107    Bilaga 10    Civildepartementet 25

gemensam skrivelse lill rådet framfört all de känner oro för all flera forskningsområden som är viktiga för kommungrupperna inle på ell självklart sätt faller inom byggforskningens kompetensområde.

Rådel anser alt organisationsfrågan kan lösas genom all de forskningsråd som enligl kommitlén finansierar kommunal forskning — forskningsrådsnämnden, humanistisk-samhällsvelenskapliga forskningsrådet. Riksbankens jubileumsfond, arbetarskyddsfonden, byggforskningsrådet och delegationen för social forskning - får i uppdrag atl gemensamt läcka in det forskningsfält som kommitlén definierat. Kommillén har skapat förutsättningar för della genom att strukturera och avgränsa området. Tillsammans svarar råden både för sektorsforskning och grundforskning inom områdel. Som framgår av ovan är rådel berett atl åta sig ett vidgat ansvar för kommunalforskningen. En viss förstärkning behövs av rådens resurser för att initiativ skall kunna tas till forskning inom outvecklade områden.

En fördelning av programansvarel för kommunalforskningen mellan flera forskningsråd gör det nödvändigt att ha ett sammanhållande organ, liknande den forskningsdelegation som kommittén föreslår. Del skall ha lill uppgift atl svara för övergripande långsikliga frågor, hålla konlakl med kornmunala, lokala initiativ i form av forskningsstiftelser m. m., samordna forskningsrådens program och lämna statsmakterna underlag för planering och finansiering av kommunalforskningen. I likhet med kommittén anser rådel atl ett sådant organ endast skall disponera resurser för den egna program- och utredningsverksamheten. Finansieringen av forskningen bör ske över forskningsråden eller direkt lill universitetsinstitutioner och forskningsinstitut. Beredningen bör ha en fristående slällning i förhållande fill regeringen men sorlera under civildepartementet. Kommunala företrädare bör vara väl representerade.

En sådan modell skulle ge den kommunala forskningen en organisation som liknar den som sedan flera år finns på energiområdel. Som programorgan är rådet väl förtrogen med den. Den har inneburit att forsknings- och utvecklingsarbete mycket snabbi kunnal göra insatser inom ett i stort sell obearbetat område. Även om forskningsområdena är mycket olika så har kommunalforskningen på samma sätt behov av förstärkta insatser på kort sikt.

Mot bakgrund av dessa erfarenheter föreslår rådet att ovannämnda förslag bearbetas vidare och prövas för kommunalforskningen. Förslaget innebär i huvuddrag att statsmakterna tillsätter en beredning. Den bör ges uppdragel alt efler samråd med de sex forskningsråden lägga fram ett förslag lill hur programansvaret skall fördelas mellan råden. Den bör också ange del lotala resursbehovet för kommunal forskning och utarbeta förslag till direkliv till forskningsråden. Beredningens förslag bör ligga färdigt så att det kan behandlas i 1985 års budgetproposition. Erfarenheterna av hur organisationen fungerar bör utvärderas efter en period om 3-5 år.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 10   Civildepartementet 26

Statskontoret: Vi är tveksamma fill förslagel om alt inrätta en delegation för kommunal forskning knuten till civildepartementet och anser att man i nuvarande stalsfinansiella läge bör vara ytterst restriktiv när del gäller att inrätta nya organ. Vi menar att vad kommitlén vill uppnå genom inrättande av en delegation bör kunna uppnås utan all nya organ tillskapas och vill i denna del peka på följande omsländigheler.

En delegation leder i sig inte nödvändigtvis till mer forskning inom området i fråga. Del kan ifrågasättas om inle de pengar som enligl förslagel skulle salsas på delegalionen - ca 1 milj. kr. om året - skulle göra större nytta om de direkt kom forskningen till godo. Della kan åstadkommas på tvä sätt. Forskningsrådsnämnden (FRN) kan tillföras medel direkt avsedda för förvallningsforskning, förelrädesvis inriktad på kommunal ekonomi och organisation samt landstingskommunal verksamhet. Alternativt kan en professur i kommunal ekonomi och organisation inrättas.

Det är också fullt möjligt att åsladkomma en ökad forskning inom områdel ulan resurstillskott. Regeringen kan i den aviserade forsknings-proposifionen och i därtill kopplade regeringsbeslut utpeka kommunal ekonomi och organisation som ett prioriterat forskningsområde. För atl stödja prioriteringen inom detta område kan mycket vät en delegation för kommunal forskning knuten lill forskningsrådsnämnden etableras.

Behovel av kommunikation mellan forskare och forskningsanvändare bör också det kunna tillgodoses utan medverkan av en mellanhand. Kommuner och landsting är väl organiserade genom Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet. Det bör ligga i dessa organs intresse atl hålla konlakl med forskningen inom området och alt bidra till all forskningsproblem formuleras ulifrån användarnas perspektiv. På forskningssidan har nyligen genomförts en omorganisation där förvaltningsforskningen håller på att byggas upp som överbyggnad till förvaltningshögskolor vid de olika universitetsorterna. Denna omorganisaiion är ännu inte fullt genomförd, men det är rimligt all anta all förvaltningshögskolorna framgent kan komma all fungera som naturiiga knutpunkter inom forskningsorganisationen.

Expertgruppen för forskning om regional utveckling: ERU har en positiv inställning till kommilténs önskemål om alt inrälla en delegation för kommunalforskning. ERU ställer sig dock tveksam lill förslaget om alt anslagsbeviljande myndigheter skall vara representerade i delegalionen. Vid prövning av framtida organisation anser ERU det viktigt att ta slällning lill vems intressen en samordningsgrupp för kommunal forskning (eller ett organ med mer omfallande arbetsuppgifter) skall företräda, statens eller landstingens och kommunernas. ERU ser det som naturligt atl det är kommunala och landslingskommunala intressen som skall tillvaratas av delegalionen. Kopplingen - både den personella och ekonomiska - mellan kommittén och landstingen saml kommunerna bör därför förstärkas. ERU ser mot denna bakgrund positivt på en diskussion om framtida

Prop. 1983/84:107   Bilaga 10   Civildepartementet 27

organisation. ERU ansluter sig lill kommitténs tanke om ell samarbele med organisationer (t.ex. Arbetslivscentrum, DSF, EFA, EIFO, ERU, ESO) med likartade arbetsuppgifter. Samarbetet kan innebära atl någon av organisationerna ingår i kommillén. Forskningsorganisationer med koppling lill kommunal och landstingskommunal verksamhel, t.ex. Stiftelsen Dalarnas forskningsråd, avdelningen kommunal planering pä SIB eller SPRI, är också tänkbara samarbelsorgan.

Arbetslivscentrum: Förslagen är i huvudsak rimliga även om de förefaller väl traditionella. Erfarenheter av en utbredd seminarieverksamhet eller den typ av cenlrala forskningsdokumentalionssyslem som föreslås är, enligl vår erfarenhel, inte särskilt övertygande.

Enligl förslagel skall forskningsdelegationen inle vara forskningsfinansierande. Del är möjligt att under ett inledande skede det kan vara olämpligt alt man bedriver forskningsfinansierande verksamhel men del bör bli möjligl, enligl vår mening, all ell sådant organ som det föreslagna utvecklas till en sorts forskningsråd t.ex. genom att medel anvisas från forskningsfinansiärer typ byggnadsforskningsrådet och arbetarskyddsfonden inom en anslagsram. Forskningsdelegationen skulle då inom ramen för Iräffade överenskommelser och anvisade medel på Bfr:s och Asf:s med fleras uppdrag utföra projeklbedömning och svara för finansieringsbeslul. Den särskilda kompetensen i ett organ som den föreslagna delegationen skulle kunna bidra fill en mer sakkunnig bedömning än som nu är fallet av kommunalt inriktade projekl. Man skulle därigenom också avlasta styrelser och kanslier för de nämnda organen. Detta kan också fördelakligl påverka hur forskning formuleras genom alt detta kan möjliggöra en ämnesmässig koncentration.

Örebro läns landstingskommun (Örebro kommun och högskolan i Öre
bro): Vad gäller frågan om organisation av en sådan förstärkt forskning vill
vi tillstyrka utredningens förslag om en särskild delegation för kommunal
forskning, bl. a. med uppgiften att bereda förslag till en permanenl ordning.
Det synes klokt att avvakta erfarenheterna frän en sådan organisations-,
form innan en sä omfallande organisation som eget forskningsråd inrättas.
Dock bör en delegation för kommunalforskning ulformas med vissa för
ändringar i förhållande till utredningens förslag.    

De erfarenheter som vi gjorl av eget engagemang i forskningsfrågor borde pä något sätt komma den föreslagna delegationen till godo, exempelvis genom all ålminstone ett landsting med egen forskningsaktivitet kan bli representerat i delegationen. Delta skulle också stärka landstingsrepresentationen i delegationerna så atl landstingsfrågorna inte som skell kommer i skymundan i forskningen.

Kopparbergs läns landstingskommun: Forskningsrådsnämnden och de centrala forskningsråden har fåll ökal intresse för kommunal forskning de senaste åren. Därför finner landstinget det inte nödvändigt med en samordning av befintlig kommunal forskning i dagslägel. Vidare synes det svårt

Prop. 1983/84:107    Bilaga 10   Civildepartementet 28

att samordna kommunal forskning med så begränsade resurser (1 milj. kr.) som föreslås. I de fall en central delegation inrättas bör därför resurserna inte bli så begränsade att verksamhetens intentioner svårligen kan genomföras.

Västerbottens läns landstingskommun: Förvaltningsutskottet anser att det redan nu bör vara möjligt all komma fram till en permanent lösning. Syftet med ytterligare överläggningar mellan olika intressenter som KDK anser erforderliga bör kunna nås i remissbehandlingen av föreliggande betänkande och den efterföljande beredningen av ärendel.

Oavsett om del blir en provisorisk eller permanent lösning anser förvalt-ningsulskotlel att de kommunala och landslingskommunala huvudmännen måste representeras i del forskningsorgan som bildas. Detta borde vara ett intresse för forskarna själva, inte bara för den kommunala sektorn.

Stockholms kommun: Det råder ett splittrat ansvar över forskningen på den kommunala arenan och behovet av överblick är stort. Förslaget att inrätta ett organ med uppgift alt ge en bättre överblick och ta initiativ till angelägen kommunal forskning tillstyrks.

I två avseenden reser emellertid kommunaldemokratiska kommitténs förslag om en förbättrad kommunal forskning vissa invändningar. Detta gäller dels den föreslagna ämnesavgränsningen för delegationen och dels delegationens status när del gäller att inom hela sitt ämnesområde kunna fullständigt prioritera och finansiera forskningsinsatser.

Kommunaldemokratiska kommitténs förslag innebär en fokusering på enbart de juridiska, rätlsvetenskapliga och samhällsvetenskapliga aspekterna av kommunernas verksamhet. Denna begränsade inriklning kan inte tillstyrkas.

Som framgår av det initiativ som Stockholms kommun tagit ligger det ett värde i all hela det kommunala verksamhetsfältet överblickas i ett sammanhang och av ett forskningsorgan. I många avseenden är kommunal verksamhel väl avgränsad och definierbar. Kommunallagsliftningen och de fakultativa uppgifter som flertalet kommuner praktiskt arbetar med ger bilden av ett väl sammanhållet och avgränsat arbetsfält. Del är viktigl, bland annat av prioriteringsskäl, alt hela detta kommunala område från forskningssynpunkt belyses i ett sammanhang och med likartade värderingar och utgångspunkter.

Kommunerna måste ges möjligheter - även genom representation i forskningsorganels styrelse - all prioritera forskningsinsatser inom olika delområden av den kommunala verksamheten. En meningsfull sådan prioritering mellan statsvetenskapliga, kommunaltekniska, sociala eller miljö-betonade insatser ur del kommunala forskningsområdet ställer således krav på en lolal syn över hela verksamhetsfältet, som ett forskningsorgan enbart inriktat mol kommunaldemokraliska eller statsvetenskapliga frågor aldrig kan uppnå. Detta innebär sammanfattningsvis atl forskningsfältet bör definieras i enlighet med kommunernas verksamhetsområde och att

Prop. 1983/84:107   Bilaga 10   Civildepartementet 29

kommunerna bör beredas ett avgörande inflytande i forskningsorganets definition av forskningsuppgifter och prioriteringar mellan olika verksamhetsområden. Kommittén föreslår atl kommunalforskningen skall beredas inom ramen för en delegafion. Delta innebär bland annat atl organet inle skulle ha några egna forskningsresurser att fördela över sitt verksamhetsområde. Detta innebär alt kommunalforskningsorganet skulle vara hänvisat lill att vinna gehör för sina förslag om forskningsinsatser hos seklorsforskningsorgan av typen byggforskningsrådet eller humanistisk-samhälls-vetenskapliga forskningsrådet med en i huvudsak annan inriklning och prioritering av sina respektive verksamheler. Risken skulle i så fall vara slor att från kommunal synpunkt angelägna forskningsinsatser inle kommer till utförande därför all finansiärerna frän sina utgångspunkter finner dem mindre motiverade. Denna status för kommunalforskningen kan inte accepteras.

Upplands-Väsby kommun: Kommunen anser att möjligheterna lill en ökad kontakt (mellan forskningen och de enskilda kommunerna) skulle ges genom ett inrättande av den föreslagna forskningsdelegationen. Delegationen bör i slor utsträckning arbela som en "länk" mellan kommunerna och forskningen.

Malmö kommun: Malmö kommun bifaller förslaget om inrättande av en delegation för kommunalforskning som skall samordna, initiera och informera om forskning i kommunala frågor. Delegationen bör arbeta under den föreslagna treårsperioden, innan slällning tas till en mer permanent organisation som t. ex. ett särskilt forskningsråd.

Göteborgs kommun: Det är angeläget att forskningen inom akluelll
område intensifieras. Kommunstyrelsen stöder därför KDK:s förslag om
all del bör inrättas en särskild forskningsdelegation inom civildepartemen
tet under en försöksperiod på tre år.        I arbelel med hur en permanenl

ordning på områdel bör se ut anser kommunstyrelsen alt kommunerna och

landstingen måste få ett slarkl inflyiande.  Det är ute i kommunerna

man bäst känner problemen. Vidare vill kommunstyrelsen slarkl

betona all det är angelägel atl del sker ell samarbele mellan delegalionen och andra sektorforskningsorgan som har anknytning lill den kommunala verksamhelen.

Svenska kommunförbundet: Styrelsen finner alt den av KDK föreslagna delegalionen för kommunalforskning skall få i slorl sett motsvarande uppgifter (som de förbundet föreslagit) med undantag för att fördela anslag till forskning. Styrelsens principiella uppfattning är atl ett särskilt forskningsråd för kommunal forskning vore ett effektivt sätt alt slödja och samordna sådan forskning. Eftersom en mer permanent lösning av den kommunala forskningens organisation kräver mera vittgående överväganden och omdisponeringar sä är slyrelsen dock beredd all tillstyrka kommunaldemokraliska kommitténs förslag om en delegation för kommunalforskning.

Landstingsförbundet: Landstingsförbundets slyrelse vill betona behovel

Prop. 1983/84:107    Bilaga 10   Civildepartementet 30

av ökal samarbele och informationsutbyte mellan forskare med kommunala frågor som specialitet och representanter för seklorns verksamhet. Den starka sektoriseringen av forskningen leder till all tvärvetenskapliga och övergripande frågor inle beaklas tillräckligt. Styrelsen har därför ingel att erinra mol aU man för en treårig försöksperiod inrättar ett särskill organ -delegalionen för kommunal forskning - med i betänkandet föreslagna uppgifter och sammansäUning. Kommunalforskningen behöver ökade insalser och bättre samordning. I dag är forskningen splittrad och en god överblick saknas. Förbundsstyrelsen utgår från att den försöksvis inrättade delegalionen lar initiativ för att förbällra denna situation. Styrelsen vill därför ifrågasätta om inte särskilda statliga medel bör ställas till delegationens förfogande för att ulveckla forskningen.

Landsorganisationen i Sverige: LO anser att den lösning som här presenteras som ett första led i atl slärka kommunalforskningen är godtagbar. Mönstret har framförallt hämtats frän de kommittéer som finns inom arbetsmarknadsdepartementet, expertgruppen för arbetsmarknadsforskning och ERU, och erfarenheterna från dessa kommiltéer är förhållandevis goda. Med tanke på att regeringen i vår kommer att presentera en sammanhållen forskningspolitisk proposition är den begränsade reform man nu föreslår möjlig aU fillstyrka, även om det annars finns anledning aU vara försiktig med nya sektorsforskningsorgan.

LO anser all det är minsl sagt rimligt all som ledamöter i delegalionen ocksä ha med de fackliga organisationerna, dels därför att dessa kan bidra med värdefull erfarenhet, dels därför atl såväl Kommun- som Landstingsförbundet indirekl kan sägas representera arbetsgivarsidan.

Centralorganisationen SACO/SR: SACO/SR anser all vissa bestämda krav måsle ställas på delegationen. För det första skall delegationens arbele tidsbegränsas. Målsättningen för delegationens arbete bör vara att den hittar lösningar som innebär atl delegalionen blir umbärlig. SACO/SR avvisar således tanken på alt ett särskill seklorsorgan inräUas för kommunal forskning. Denna forskning skall ligga vid institutioner på universilel och högskolor. På så säll kan befintlig kompetens och forskningsmiljö utnyttjas samtidigt som forskningsresurserna utnyttjas effektivt.

Det andra kravel gäller delegationens sammansättning. SACO/SR anser alt de fackliga organisationer som organiserar anslällda inom kommuner och landsting bör vara företrädda i delegationen. Del är ju i realiteten de anslällda som färla hand om verkställigheten av de politiska besluten. Det är SACO/SR:s bestämda uppfattning att de anslällda med sina erfarenheter kan tillföra forskningen värdefulla synpunkler, både vad gäller aktualitet och inriktning. Som jämförelse kan nämnas alt de fackliga organisationerna har ledamolplals i delegationen för arbetsmarknadspolitisk forskning.

SACO/SR anser alt delegationens vetenskapliga sammansätining bör göras så bred som möjligl med hänsyn till alt del lotala antalet ledamöler inle skall bli ohanterligt.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 10   Civildepartementet 31

Föreningen Sveriges kommunal eko no mer: Föreningen tillslyrker inrättandet av en delegation för kommunal forskning. Föreningen anser dock all delegafionen borde fä vidare uppgifter, i synnerhet ansvarel för fördelning av anslag lill forskning vilket nu ligger pä andra seklorsforskningsråd vars knytning till intresseområdet kommunalekonomi är ganska ringa. Endast övergångsvis kan därför den föreslagna lösningen accepteras och delegafionen bör därför skyndsamt utreda hur en mera permanent ordning skulle länkas se ul.

Föreningen vill dock ånyo hävda alt en absolut grundförutsättning för alt få till stånd en fungerande kommunalekonomisk forskning är att särskilda resurser tillskapas inom detta ämnesområde.

Statsvetenskapliga förbundet: Enligt statsvetenskapliga förbundets mening är det angeläget alt förbäitra informationen om den forskning som bedrivits och bedrivs. Delta behov kan i väsentlig ulslräckning tillgodoses av den föreslagna delegationen.

Del är mycket välbetänkt atl delegationens verksamhel i en första etapp pågår i tre år. Kanske kan skälen till atl närmare anknyta verksamheten till högskolan då visa sig starka.

Vi vill i delta sammanhang betona, atl vi finner kommitténs skrivning beträffande finansieringen av förstudier onödigt restriktiv. Även om delegationen inte själv fär tillgäng ull forskningsmedel bör del klart uttalas, atl den bör disponera ett belopp av storleksordningen minst 100000 kr. per år avsedda för att initiera forskning och vetenskapligt pröva olika uppslags bärkraft.

Del är angelägel all parlamentariker med ell bredare intresse för samhällsproblemen och för den kommunala och landstingskommunala verksamhetens övergripande politiska, organisatoriska och ekonomiska villkor ingår i delegalionen.

Forskningsdelegationens uppgifter

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: För atl svensk forskning skall kunna hållas pä en kvalitetsmässigt hög nivä är det viktigt atl den genomförs i nära anknytning till del internationella forskarsamhället. En konsekvens av detta är att forskning om t. ex. svensk kommunalpolitik bör presenleras på ett sådant sätt att den kan förslås även i länder där kommunerna har en hell annan ställning i det politiskt/administrativa systemet. Självfallet är det i sammanhanget också nödvändigl att presentera idéer och resullal på någol internationellt gångbart språk. Vanligen gynnar della inle tillgängligheten för en bredare svensk publik. Därtill kommer alt forskningsinriktningar av alla slag - oberoende av om de ulformas i disciplinorienterade eller tvärvetenskapligt sammansatta grupper - tenderar att ulveckla en egen terminologi som i lyckade fall förenklar för den redan insatte med hemvisl i forskarsamhället men försvårar för andra

Prop. 1983/84:107   Bilaga 10   Civildepartementet 32

avnämare. Redan "språkproblem" av det slag som antytts släller slora
krav på den forskningsinformation som skall ha verklig möjlighet alt nå ut
fill berörda praktiker. Utgivning av en informafionstidskrift är ett medel
bland många atl öka forskningsresultatens fillgänglighet. Kontakter mellan
forskare och praktiker behöver organiseras av flera skäl. Ett är att konti
nuitet i umgänget mellan olika aktörer på exempelvis det kommunala
området underiältar erfarenhetsutbytet. Ett annat skäl är alt detta ger möj
lighet för alla parter att utveckla rimliga attityder och förväntningar. Kun
skap är av avgörande betydelse för att göra säkrare bedömningar av sam
hällsutvecklingen och förbättra uppfattningen av de möjligheter och risker
som är förknippade med olika handlingsalternativ.     Den av utred
ningen lanserade idén om seminarieverksamhet är därför värd allt stöd.
Seminarierna bör emellertid syfta till alt föra ut redan befintlig kommunal
forskning, inle primärt initiera ny.

Statens råd för byggnadsforskning: Rådet avstyrker kommitténs förslag att delegationen skall ha ansvar för att dokumentera och informera om pågående forskning i Sverige och övriga länder. Det bör vara FRN:s och forskningsrådens uppgift att svara för en samlad dokumentation och information om kommunalforskningen. Rådet är positivt till kommilténs förslag all ge ut informafionsblad och/eller en kommunalvetenskaplig fidskrift. Frågan om huvudman bör dock diskuteras ytterligare. Rådet avstyrker därför förslaget i nuvarande form.

Statskontoret: Kommittén menar att kommunalforskningen kännetecknas av en utpräglad fragmentarisering, dvs. atl man inom olika vetenskapliga discipliner har olika syn på den studerade verkligheten. Detta anförs som ett motiv för en samordnande delegafion. Mol detta kan invändas atl en sådan fragmentarisering lika väl kan ses som en sund pluralism, som är angelägen atl vidmakthålla i forskningsvärlden. Självklart finns dock ett värde i alt olika synsätt konfronteras och berikar varandra.

Också della kan uppnås utan samordnande departemenlsinitialiv. Kon-taklkonferenser mellan forskare, avnämare och finansiärer kan och bör arrangeras av de berörda parterna: förvaltningshögskolorna, kommunförbunden, forskningsrådsnämnden (eller annan finansiär). Genom atl inrätta ett särskilt organ för delta slags kontakter fråntas till viss del dessa parter ansvaret för att själva få sitt eget samspel att fungera.

Samma resonemang kan föras beträffande spridning av skriftlig information i form av en vetenskaplig journal eller en "bulletin" om nyll på forskningsfronten. Det kan f. ö. nämnas all del finns en tidskrift lämpad för publicering av forskningsmaterial i artikelform, nämligen Nordisk Administrativt Tidsskrift, som hittills knappast alls har utnyttjats av svenska förvallningsforskare.

Expertgruppen för forskning om regional ulveckling: ERU anser all ett ä jourhållande av den inventering av kommunal forskning i Sverige som gjorts av KDK kan vara givande för intressenterna för atl informera sig om

Prop. 1983/84:107    Bilaga 10    Civildepartementet 33

pågående och avslutad forskning. Översikten bör också kunna ulvidgas lill atl innehålla relevant utländsk forskning.

ERU, ställer sig däremoi tveksam till en utgivning av nya lidskrifter på detta område. Ett användande av befintliga tidskrifter med en inarbetad spridning bör vara mer värdefull.

ERU anser att ett samarbete med befintliga organ inom forskningen kan vara givande mot bakgrund av de ambitioner som finns atl stimulera lill en utbyggnad av antalet regionala forskningsstiftelser. Universitetens konlaktsekretarial har permanentats och avses utökas under budgelåret 1982/ 83. Sekretariat skall nu finnas på alla högskoleorter med fast forskningsorganisation och bör kunna bidra med information.

Västerbottens läns landstingskommun: De beskrivningar av det tilltänkta "forskningsorganets" uppgifter som gjorts av KDK kan förvaltningsutskoltet instämma i. F. n. anses att del är en fördel om även.anslags-fördelningen så långl som möjligt kan samordnas av ett organ. Detta får naturligtvis inle utesluta att frislående organ/organisationer ska kunna ge bidrag till kommunforskning.

Upplands-Väsby kommun: Delegationen bör stimulera till s.k. aktionsforskning som förenklat uttryckt innebär att forskare aktivi deltar i del skeende han önskar studera. Denna lyp av forskning skulle ge-en bättre kontakt mellan forskare och avnämare och därmed troligen öka forskningsresultatens relevans för den kommunala verksamhelen. Vidare skulle en ökad forskning av detta slag ge möjlighet tillelt ökal utnyttjande av den kunskapsresurs som kommunens personal utgör.

Vidare bör delegationen stimulera projekt som bedrivs av enskilda kommuner. Det är viktigt att det aktiva förändringsarbetei som bedrivs i många kommuner systematiskt dokumenteras och studeras. För detta dokumentationsarbete behöver många kommuner stöd med resurser av olika slag.

Karlstads kommun: Bland de uppgifter som delegationen föreslås fä ansvaret för kan tveksamhet uttryckas vad beträffar behovet av en ny tidskrift. Förutom specialtidskrifter för de olika velenskapliga disciplinerna finns redan i dag tidskrifter med en mera allmän inriktning varför uppsalser m. m. som rör kommunerna inte bör undandras dessa. Däremoi bör en viktig uppgift vara att samla informalion om pågående forskning och att föra denna vidare t.ex. via ett informationsblad. Denna uppgifts omfattning rimmar också någorlunda väl med de resurser som föreslås bli slällda lill delegationens förfogande.

Svenska kommunförbundet: Styrelsen vill framhålla att delegationen bör bedriva sitt arbete i samarbete och samråd med kommunförbunden vilket kan garanteras genom att förbunden blir representerade i delegalionen. Kommunförbundet är också berett att t.ex. gå in som medarrangör för seminarier och symposier omkring för kommunerna viktiga frågor. Beträffande delegationens sammansättning anser styrelsen atl en mindre delegation som till sig knyler en eller flera brett sammansatta referensgrupper lorde arbeta effektivare än en stor delegation. 3    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 107. Bilaga 10

Prop. 1983/84:107    Bilaga 10    Civildepartementet 34

Centralorganisationen SACO/SR: Tre av de fyra arbetsuppgifter som delegationen föreslås få handlar om olika lyper av forskningsinformation. SACO/SR tycker att det är hell rikligt att kommittén har fäst så stor vikl vid informationsfrågorna.

Statsvetenskapliga förbundet: Vad belräffar dokumentationen vill förbundel framhålla atl de knappa personella och ekonomiska resurser som kommer alt slällas lill delegationens förfogande gör del nödvändigt alt prioritera denna verksamhel lägre än övriga funktioner. I fråga om delegationens tredje uppgift, atl initiera forskning, råder en viss tveksamhet inom förbundet. Artangerande av seminarier och andra sammankomster torde bara i ringa ulslräckning kunna bidra lill aktiva forskningsinsatser. Över huvud tagel bör man vara återhållsam med all inrätta tlera forskningsadmi-nislrativa organ. De ekonomiska medel som står till förfogande gör sannolikt mera nytla om de satsas direkt på forskning, t. ex. genom inrättande av forskartjänster eller som projektanslag.

Kommunförbundets förslag om inrättande av ett särskilt forskningsråd för kommunal forskning

Transportforskningsdelegationen: TFD stöder ej del — - framförda förslagel atl medel till ett kommunalt forskningsråd skulle kunna utgöras av de medel som är anvisade andra forskningsorgan för olika forskningsprogram om kommunal samhällsplanering. Ett sådant förslag skulle i realiteten innebära att man skapade flera sektorsorgan med överlappande uppgifter.

Behovet av samordning i fråga om kommunalforskning med anknylning lill transport- och trafikområdet bör kunna tillgodoses genom utveckling av de sedan flera år etablerade samarbets- och informationsrutiner som finns. mellan TFD, vägverket, planverket, kommunförbundet och kommunerna.

Statens råd för byggnadsforskning: Rådet anser atl en samordnad, effektivare kommunalforskning bör kunna komma i gång ulan ytteriigare utredning. Den av rådel föreslagna organisationsmodellen ger den önskade ämnesmässiga bredden. De tillskoll som behövs för atl de nuvarande forskningsråden skall kunna vidga sina kompelensgränser blir en betydligt mindre ulgift än koslnaderna för att inrätta ett nytt organ. Rådet avstyrker därför Kommunförbundels förslag alt inrätta ett särskill forskningsråd för kommunalforskning.

Forskningsrådsnämnden: Även om, som framhållits, den kommunala verksamhetens omfattning och belydelse mer än väl motiverar "sekloriellt" definierade FoU-insatser inom del kommunala området, visar det föreliggande förslaget om inrällande av ett kommunalt forskningsråd självi på, enligl nämndens uppfattning, fundamentala forskningspoliiiska problem med en sådan lösning. .  Spännvidden i de kommunala problemen gör alt de griper in i en hdrad

Prop. 1983/84:107    Bilaga 10    Civildepartementet 35

existerande sektoriella och andra FoU-organs ansvarsområde och en rad insalser görs redan av och med slöd av dessa organ. Atl skapa ett statligl forskningsråd för kommunal forskning skulle kunna medföra fortsatt fragmentarisering av det svenska FoU-systemet och ökade gränsdragningsproblem. Att låta ett kommunall forskningsråds resurser vara beroende av storleken på de medel som de existerande slatliga organen tillförs vid ett givet tillfälle relevanta program och åstadkommas genom överföring av dessa medel kan inte vara rimligt.

Nämnden tillslyrker inte ett statligt forskningsråd för kommunal forskning.

Styrelsen för teknisk utveckling: Vad gäller kommuninriklad forskning ser STU det som naturligt att befintliga forsknings- och utredningsresurser utnyttjas.

De inifiativ och förslag till kommuninriklad forskning som tas av ansvariga organisationer bör dock, enligt STU:s mening, göras på en ad hoc-mässig grund. Den existerande strukturen av stödorgan är tillräcklig för alt tillfredsställa kraven på vetenskaplig prövning.

STU vill därför avstyrka förslaget om atl inrätta ett kommunalt forskningsråd.

STU är självfallet beredd att tillsammans med Kommunförbundet verka för att angelägen forskning som knyler an till STU:s ansvarsområde kommer till stånd.

Kopparbergs läns landstingskommun: Förvaltningsutskottet finner Kommunförbundets förslag mer intressant (än kommunaldemokraliska kommitténs) eftersom störte effekfivitet borde kunna uppnås genom att samordna finansieringen av kommunalforskningen.

Västerbottens läns landstingskommun: Förvaltningsutskottet anser del Vara en fördel om även anslagsfördelningen så långt möjligt kan samordnas av ett organ.

Centralorganisationen SACO/SR: SACO/SR anser inte atl det skall inrättas ell särskilt sektorsorgan för kommunal forskning och kan därför inle tillstyrka Svenska kommunförbundets förslag. SACO/SR kan inte heller tillstyrka den föreslagna finansieringen av ett sådant råd. Den samordning som Kommunförbundet eftersträvar med sitt förslag bör kunna tillgodoses genom att ett forskningsprogram för kommunal forskning utarbetas.

Föreningen Sveriges kommunalekonomer har inte direkt berört Kommunförbundets förslag till meddsbeviljande forskningsråd men indirekt tillstyrkt tanken på ett sådant i och med alt man anser att delegationen i kommitténs förslag borde getts vidare uppgifter, "i synnerhet ansvaret för fördelning av anslag till forskning".

Prop, 1983/84:107    Bilaga 10   Civildepartementet 36

BUaga 10.3

Sammanfattning av betänkandet (Ds C 1983:16) Meritvärderingen vid statliga tjänstetillsättningar m. m. i vad betänkandet avser forskarutbildningens meritvärde

Merilutredningen har haft till uppgift att se över en del av de principer som gäller meritvärderingen vid lillsätlningen av statligt reglerade tjänster.

Huvudsyftet är alt skapa bättre möjligheter att tillgodose de växande kraven på kunskaper, erfarenhet och skicklighet som ställs för att statsförvaltningen skall kunna fullgöra sina uppgifter effektivt och därvid ge god service tilf allmänhelen.

En viklig målsättning är att skapa bättre förutsättningar för en bredare rekrytering och en ökad personalrörlighet.

Väsentligt är också aU underiätta en mer ändamålsenlig bedömning av vissa meritvärderingsfrågor och en rationell handläggning av dem. I direktiven har särskilt framhållits värderingen av deltidsarbete, vård av barn m.m., forskarutbildning, studieledighetstid, språkkunskaper och ufiands-anställning.

Bestämmelsen om att endasl förtjänst och skicklighet skulle beaklas vid en statlig tjänstetillsättning tillkom genom 1809 års regeringsform. I samband med regeringsformen 1974 tillfördes att även s.k. arbetsmarknads-och lokaliseringspolitiska skäl skall få vägas in vid en tjänstetillsättning.

Det svenska samhällel har under tiden efter 1809 genomgått och genomgår fortfarande stora förändringar. I avsnittet "Sverige i förändring" och "Sammanfattande synpunkter" beskrivs i breda och översiktliga penseldrag de vikfigaste förändringarna och utvecklingstendenserna av belydelse för den stafiiga verksamheten och dess villkor.

Med denna bakgrund blir kopplingen mellan, å ena sidan, målen för myndigheternas verksamhet, kraven från statsmakterna om bl. a. effektivitet, service, rättssäkerhet m. m. och behoven av framförhällning och flexibilitet samt, å andra sidan, myndigheternas bemanning och bemanningsplanering en allt viktigare fråga. Den behandlas i avsnittet "Rekryteringen i en helhetssyn" där även den förändrade synen på människan i arbetslivet berörs.

För en statlig IjänstetillsäUning finns eU omfattande regelverk. Bestämmelser av särskill intresse för meritvärderingen las upp i avsnillet "Tjäns-lefillsältningens rättsliga utgångspunkter".

En viktig förutsäUning för att få räu person på rätt plats är att myndigheten fastställer arbetsanalys och sökprofil. Arbetsanalysen innebär att arbetsuppgifternas art och omfattning anges och att detta görs mot bakgrund av målen för verksamheten, statsmakternas krav på myndighetens verksamhet och med hänsyn fill förutsebara förändringar och förutsätttingar för verksamhelen. I sökprofilen besläms de krav som ställs på tjänstens innehavare.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 10    Civildepartementet 37

Arbetsanalys och sökprofil blir viktiga hjälpmedel vid ett ställningslagande om en tjänst skall återbesättas eller inrättas. Om ett tillsättningsförfarande skall inledas, påverkar innehållet i arbetsanalysen och sökprofilen valet av rekryleringsväg, urvalsförfarandet och meritvärderingen.

Främst sökprofilen bestämmer vilka meriter som är relevanta och hur de skall värderas. Generellt innebär det en förskjulning mol att sökandenas skicklighet och förmåga att ulföra arbetsuppgifterna blir avgörande vid tjänstetillsättningen. För att myndigheten skall få en så god uppfattning som möjligt om dem som närmast kan komma i fråga för tjänsten bör intervju och referenstagning genomföras. Del gäller inte minsl för att utröna sökandenas personliga egenskaper och lämplighet i övrigl för tjänsten.

Avseende urvalskriteriet skicklighet anges atl endast meriter av betydelse för tjänsten i fråga skall beaktas. Sökprofilen bestämmer vilka dessa är och utgör den måttstock med vilken de skall mätas och värderas.

I skicklighetsbedömningen beaktas bl.a. relevant yrkeserfarenhet oberoende av om den utförts i offenllig eller prival anställning. Därvid sammanvägs anställningstid, arbetsuppgifternas art, omfattning och kvalitet i en helhetsbedömning. Erfarenhet som vård av barn m.m., forskarutbildning, utlandstjänst, språkkunskaper, facklig verksamhet m.fl. meriter beaktas i den mån och omfattning som sökprofilen anger.

I skicklighelskriteriel skall de personliga egenskaperna särskill uppmärksammas. Del gäller t.ex. kreativitet, mognad, analysförmäga, ordningssinne eller självständighet. Hänsyn måste därvid las lill de övriga i arbelsgruppen. Den skall erhålla ett riktigt komplement i kompetens m. m. och dessulom ges goda förutsättningar alt samarbeta effektivt.

Förtjänslbegreppel definieras som

- anställningstid i slalligt reglerad tjänst inrättad för minst 40 procenl av hellidstjänstgöring,

- vård av barn vid hel ledighet från slallig eller annan anställning eller utan samband med anslällning, dvs. främst de fall vården av barn utförts före inträde på arbetsmarknaden. Högst tvä år får tillgodoräknas,

- fullgjord forskarutbildning med fyra år.

Forskningen behandlas i ett särskilt avsnitt och där ges en beskrivning av framtida inriktning och vissa incitament som - ulöver meritvärderingen av forskarutbildning - kan vara av betydelse i delta sammanhang. Förslag till förordning om forskarutbildningens meritvärde läggs fram. Dessulom föreslås att myndighelerna vart tredje år i sina anslagsframslällningar redovisar vilka formella behörighetsvillkor om viss utbildning som bör tas upp resp. införas.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 10    Civildepartementet 38

Bilaga 10.4

Sammanställning av remissyttranden över betänkandet (Ds C 1983:16) Meritvärderingen vid statliga tjänstetillsättningar m. m. i vad betänkandet avser forskarutbildningens meritvärde

Remissinstanserna

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av domstolsverket (DV), tjänsteförslagsnämnden för domstolsverket (TFN), notarienämnden (NON), kriminalvårdsstyrelsen, datainspektionen, försvarels malerielverk (FMV), socialstyrelsen, riksförsäkringsverket, statens bakteriologiska laboralorium (SBL), försäkringsrätten för norta Sverige, försäkringskasseförbundel, poslverket, televerket, universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), lantbruksstyrelsen, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), arbetarskyddsstyrelsen, patent- och regislreringsverkel, statens arbetsgivarverk (SAV), Sveriges förenade studentkårer (SFS) och Fredrika-Bremer-Förbundel.

Yttrandena

Domstolsverket (DV) och tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet (TFN): Båda remissinstanserna hänvisar lill sina respektive yttranden över betänkandet (SOU 1981:31) Forskarutbildningens meritvärde där båda ansåg bl. a. atl skäl ej förelåg atl ulforma del formella meritvärdet på annal säll än att den faktiska utbildningstiden, dock maximall fyra år, såsom motsvarande normalstudietiden, skulle få tillgodoräknas. De fann ej heller rimligt att den som innehaft och utövat domartjänsl under tiden för forskarutbildning borde få tillgodoräkna även den som tjänstetid.

Notarienämnden (NON): Under den lid NON handhaft tillsättningen av notarieljänsler har hillills inte förekommit sökande med fullgjord forskarutbildning. NON har emellertid i sitt remissyttrande över Forskarutbildningens meritvärde bedömt del som hell osannolikt att sökande till nola-rieljänst som kan åberopa fullgjord forskarutbildning vid juridisk fakultet inle skulle erhålla sådan tjänst. NON har alltjämt samma uppfattning. Därest sökande till nolarieljänsl skulle åberopa fullgjord forskarutbildning inom annat område får meritvärdet härav bedömas enligt den meritvärderingspraxis som sedan lång lid gäller vid tillsättning av nolarieljänsl.

Kriminalvårdsstyrelsen: Kriminalvårdsstyrelsen vill med anledning av remissen anföra all slyrelsen intet har att erinra mot de överväganden och förslag som betänkandet omfatlar i dessa delar.

Datainspektionen: Dalainspektionen anser ocksä all skicklighelsbedöm-ningen hos en sökande skall tillmätas särskild belydelse.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 10    Civildepartementet 39

Försvarets materielverk (FMV): Det är FMV:s erfarenhet, att även pä lägre tjänster inom en myndighel med föränderlig verksamhel är det viktigl all skickligheten ger utslag i de lägre lönegraderna. Även anställda i lägre lönegrader bör ha möjlighet att utvecklas mer till följd av skicklighet än förtjänst. Det är FMV:s mening att det nu lagda förslaget som helhet på sikt kan leda till ökad effektivitet och kvalitet inom myndigheten.

Socialstyrelsen: Socialstyrelsen delar uppfattningen atl meritvärdet av forskarutbildning i första hand skall beaktas inom ramen för en skicklighetsbedömning. Meritvärdet av forskarutbildning skall främst bestämmas av om det för tjänsten uppställts ett behörighetsvillkor för sådan utbildning. Socialstyrelsen anser att den metodskolning och iräning i problemanalys som forskarutbildningen ger givelvis bör las lillvara när myndigheten tillsätter tjänster med sådana krav. Del torde närmast vara självklarl alt en myndighet anger om forskarutbildning erfordras när man fastställer arbetsanalys och sökprofil. Forskarutbildning kan givetvis också vara en merit vid tillsättning av vanliga handläggartjänster. Socialstyrelsen har inte något att erinra mot detta förslag om alt räkna forskarutbildning i förljänslhänseende, men vill erinra om alt utredaren själv velat tona ner förtjänstens betydelse vid en Ijänslefillsätlning. Alt fä räkna fullgjord forskarutbildning som merit i förtjänsthänseende kommer sannolikt att kunna slärka forskarens möjligheter atl få arbele inom det statliga området. Socialstyrelsen släller sig tveksam till alt i författning reglera forskarutbildningens meritvärde. De i förslaget fill författning framförda intentionerna tillämpas redan idag.

Riksförsäkringsverket: Riksförsäkringsverket har lagit del av ifrågavarande avsnitt och får härmed meddela, all verket inle har några särskilda synpunkter att lägga fram i detta avseende.

Slatens bakteriologiska laboratorium (SBL): SBL vill kraftigt underslryka betydelsen av atl underlätta forskarutbyte över gränserna och finner del angelägel att statsmakterna på alll sätt, vad gäller meritvärdering av utlandstjänst, skatte- och inkomstpolitik m. m. underlättar sådanl samarbele. SBL finner förslagel alt ge forskarutbildningen meritvärde i förtjänst-hänseende motsvarande fyra års heltidsarbete vara väl avvägt och tillslyrker såväl detta som principen att gällande formella behörighetsvillkor om utbildning omprövas regelbundet och att förslag om sådana villkor vid behov skall framställas av myndigheten. Även tjänstgöring som forskare fullgjort utomlands bör få tillgodoräknas som förtjänst vid tjänstetillsättning och för placering i tjänstetidsklass.

Vad slutligen gäller lönenivån för personer med forskarutbildning inom mikrobiologi, biokemi och jämförbara naturvetenskapliga ämnen vill SBL framhålla all konkurtenssituationen genlemol industrin är utomordentligt besvärande.

Försäkringsrätten för norra Sverige: Försäkringsrätten får meddela alt rätten inte har något att erinra mot utredningens förslag i detta avsnitt.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 10   Civildepartementet 40

Försäkringskasseförbundet: V våra synpunkter på utredningsdirektiven uttalade vi bl. a. vår stora oro över den långtgående förändring av innebörden i RF:s begrepp saklig grund, som blivit följden av bl.a. regeringens handlande under de senaste åren. För alt tillsättningen skall kunna ske efler objektiva grunder borde, enligl vår uppfattning, sådana kriterier som påverkar innebörden av begreppet saklig grund kräva riksdagsbehandling. Som lagstiftningen idag är konstruerad kan regeringen genom en förordning föra in andra kriierier under begreppet saklig grund. Vi är alltså ytterligt tveksamma lill della sätt att hantera dessa frågor.

Alt meritvärdet av en forskarutbildning i första hand skall beaktas inom ramen för en skicklighetsbedömning är enligt vår uppfattning helt klart. Har den sökande en för tjänsten adekvat ulbiidning t.ex. en forskarutbildning, är det helt naturligt atl denna skall räknas vid bedömningen av den sökandes kompelens för befattningen dvs. skickligheten.

Vi ser härvid med stor tillfredsställelse att utredningens lotala förslag innebär en förskjutning mot att sökandens skicklighet och förmåga att utföra arbetsuppgifterna på befattningen i fråga, blir avgörande vid tjänste-fillsättningen.

När del gäller meritvärdet av fullgjord forskarutbildning som merit i förtjänslhänseende, anser vi rent principiellt, och trots att meritvärdet -enligt utredarens förslag - i förtjänsthänseende givits en mer underordnad betydelse, atl det är felaktigt atl utbildningstid generellt jämställs med statligt reglerad anställning. Om man ändå väljer att göra så har vi svårt att förstå varför forskarutbildning skall prioriteras. Enligt vår mening bör exempelvis viss värnpliktsutbildning och annan militär utbildning lika väl kunna framhållas i detta avseende.

Postverket: Att forskning bedrivs inom olika seklorer är otvivelaktigt av vikt för samhällets tillväxt och framåtskridande. Forskningsutbildning bör därför ges ell meritvärde i tillsättningssammanhang som svarar upp lill dess betydelse. Exempelvis kan den alll snabbare ulvecklingen inom datakommunikationens område medföra ell ökal behov av forkarulbildad personal för Postverkets vidkommande.

Det är dock ur Postverkets synpunkt tveksamt om meritvärdet skall regleras i en särskill förordning (bilaga 2:3). Atl avgöra en sökandes kompetens och lämplighet är alltid en bedömningsfråga där det sammanlagda värdet av ett flertal faktorer (utbildning, erfarenhet, personliga egenskaper, behov av kompetenslillskott etc.) är avgörande. All reglera en av dessa faktorer kan därför inte anses lämpligl enligl vår mening.

I den föreslagna ändringen i Lagen om offenllig anställning 4 kap. 3 § (bilaga 2:1) sägs alt främst skickligheten skall beaktas vid tjänsietillsält-ning, ett synsätt som vi från Postverkets sida hell ansluter oss till. Vid de Ijänstelillsätlningar där krav på forskarutbildning ställs kommer förtjänstfaktorn att få en helt underordnad betydelse för utvalet. Vi ser därför ingen anledning atl i en förordning (bilaga 2:2) reglera ell tillgodoräknande av forskarutbildning i förtjänsthänseende.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 10    Civildepartementet 41

Televerket: Televerket instämmer i utredningens konstateranden belräffande den stora betydelsen av en högtstående forsknings- och utvecklingsverksamhel och att det därför finns anledning atl stimulera forskningen bl. a. genom en höjning av forskarutbildningens meritvärde. När det gäller formerna härför ställer sig emellertid televerket tveksamt till de förslag som lagls fram. Enligt televerkets mening kan det inte anses motiverat atl reglera grunderna för skicklighetsbedömningen med avseende på forskarutbildning i en särskild förordning.

Det föreliggande förslagel till förordning om forskarutbildningens meritvärde synes kunna medföra risker för en formalistisk värdering av velenskaplig kompetens, en effekt som skulle kunna motverka syftet med regleringen i fråga. Det är enligl televerkets mening av slor belydelse atl del, vid bedömning av en forskarutbildad sökandes meriter, från fall till fall kan tas hänsyn till t.ex. avhandlingens kvalitet och relevans för de aktuella arbetsuppgifterna.

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ): UHÄ vill slarkl underslryka viklen av en högre värdering av vetenskaplig utbildning. En höjning av forskarutbildningens meritvärde måsle anses vara lill fördel från samhällets synpunkl, då det för många arbetsuppgifter inom statlig eller statligt reglerad verksamhet är till fördel om fler befattningshavare har en vetenskaplig bakgrund. Allmänt sett torde en ökad andel av medarbetare med forskarutbildning ge förbällrade förutsättningar för metodutveckling och nytänkande i myndighetens verksamhel. Velenskaplig examen bör därför betraktas som en väsentlig merit för vissa befallningar inom den offenlliga sekiorn. UHÄ ställer sig däremoi tveksamt till en särskild förordning om forskarutbildningens meritvärde. Föreskrifterna i 4 och 5 §§ som i och för sig tillstyrks är av den arl alt de lämpligare bör ges formen av ultalanden i en proposition. UHÄ vill här peka på alt fullgjord forskarutbildning normall bör uppställas som behörighetskrav för tjänst som innefattar forskning. Övriga föreskrifter torde vara onödiga.

Beträffande forskarutbildningens förtjänstgrundande meritvärde instämmer UHÄ i utredningens förslag att fullgjord forskarutbildning/avlagd doktorsexamen skall få tillgodoräknas som förtjänst med fyra år. Givetvis bör del inle vara möjligl att tillgodoräkna sig utbildningen samtidigt med innehavd statlig tjänst.

UHÄ föreslär, all även en med godkända resultat genomgången etapp inom forskarutbildningen lillerkännes ell vissl meritvärde som förtjänst. Som förutsättning härför skall gälla alt elappen har omfattat minst fyra terminer och är fastställd i studieplan. UHÄ föreslår därför atl den som genomgått ovannämnda elappulbildning (licentiatexamen) skall få räkna sig två år till godo som förtjänst.

UHÄ vill slutligen slarkl underslryka angelägenheten av att tillämpningen av reglerna för inplacering i ijänslelidsklass görs flexiblare. För akademiska tjänster meriterande verksamhel som förvärvals inom prival eller

Prop. 1983/84:107    Bilaga 10   Civildepartementet 42

offentlig arbetsmarknad inom eller utom landel bör ges lika vikt vid inplacering i Ijänslelidsklass.

Lantbruksstyrelsen: Lanlbruksstyrelsen delar utredningens uppfattning atl erfarenhel av forskning och forskarutbildning bör anses meriterande vid tillsättning av ijänsler. Enligt lantbruksstyrelsens uppfattning är det angelägel att forskarutbildning i förljänslhänseende bedöms enhetligt vid tillsättning av tjänst hos statliga myndigheter. Utredningens förslag atl fyra år får tillgodoräknas som förtjänst och att delta regleras i anställningsförordningen är väl ägnat att åsladkomma en likarlad bedömning och samtidigt öka forskningens meritvärde i rimlig omfattning.

Därutöver bör forskarutbildningen tillmätas ökad vikt i skicklighetsbedömningen i de fall då forskningsområdet varit delsamma eller berör del område inom vilket den forskarulbildade söker anslällning oavsett om utbildningen skett inom landet eller utrikes. Har den skett utrikes bör den dock vara av jämförbar kvalitet för alt kunna beaklas.

Veterinär som avlagt doktorsexamen tillgodoräknas redan nu högsl fyra är för avslutad forkarutbildning och dessutom ytterligare ett år för gradual-avhandling.

Styrelsen delar vidare utredningens uppfattning att högre krav inte bör ställas för en befattning än vad arbetsuppgifterna kräver. Del förefaller därför överflödigt alt i särskild förordning reglera atl myndighelerna i arbetsanalysen och sökprofilen skall överväga om vetenskaplig erfarenhel bör tillerkännas särskild meritvärde eftersom en sådan bedömning får anlas ulgöra en självklar del vid framtagande av dessa handlingar.

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU): SLU har tidigare (yttrande över SOU 1981:29 och 30) framhållit viklen av atl forskarutbildningen ges ett klarare uttalat meritvärde. SLU delar utredningens uppfattning alt meritvärdet i forskarutbildningen i första hand skall beaklas inom ramen för en skicklighelsbedömning. SLU finner det särskilt värdefullt all ulredningen föreslår en egen förordning om forskarutbildningens meritvärde med möjlighel all för tjänster som innefattar forskning eller i övrigl nära anknyier till vetenskaplig verksamhet i arbetsanalys och sökprofil få tillskriva atl vetenskaplig erfarenhet tillerkännas särskilt meritvärde.

SLU delar även utredningens uppfattning alt tid för fullgjord forskarutbildning skall få tillgodoräknas som förtjänst och motsvara fyra års heltidsarbete. På något sätt borde även förmåga att ge forskningsinformation göras meriterande. Möjligen borde del i kommande anvisningar klart framgå atl det är möjligl atl medta forskningsinformation i arbetsanalys och sökprofil och därmed tillerkännas särskilt meritvärde. Likaså är del angeläget alt försöka finna former som ger pedagogisk skicklighet ett reellt meritvärde vid tillsättning av forskartjänsler. Avsnitt 11.7 om inplacering i Ijänslelidsklass bör omedelbart uppmärksammas. Det märkliga är att inle ens slatliga ijänsler i annat nordiskl land (t.ex. professorstjänst i Norge) tillmäts betydelse för inplacering i ijänslelidsklass.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 10   Civildepartementet 43

Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA): SVA anser liksom ulredningen att forskningssamverkan högskola-samhälle bör underlättas. SVA ansluter sig lill utredningens uppfattning all forskarutbildningens meritvärde vid Ijänstetillsättning och befordran bör ökas. Del synes rikligt att meritvärdet i första hand inrymmes i skickligheten och att härvid i första hand, av regeringen eller enligl regeringens bemyndigande, uppslällda behörighetskrav beaklas. Myndigheterna bör åläggas att vart tredje år redovisa en sådan omprövning i sin anslagsframställning. SVA ansluter sig i princip till detta synsätt men förutsätter alt omprövningen avses gälla endast vid nytillsällning av ijänsler. SVA kan även ansluta sig lill utredningens uppfattning alt forskarutbildning även skall få tillgodoräknas vid förtjänstberäkningen.

Arbetarskyddsstyrelsen: Arbetarskyddsstyrelsen vill betona, i enlighel med utredningens förslag, att det är angeläget all forskarutbildning får tillgodoräknas som förtjänst eftersom de forskarstuderande i realiteten i hög grad bedriver forskning och atl en förhållandevis liten del ägnas åt rena utbildningsavsnitt.

Patent- och registreringsverket: I en konkurtenssituation mellan flera sökande lill en tjänst har dock verket alltid betraktat forskarutbildning som en merit. Denna merit bedöms jämsides med andra meriter från fall till fall och mol bakgrund av de krav, som ställs på en person i den sökta tjänsten. Det är av vikt att framhålla alt forskarutbildningens meritvärde i förtjänsthänseende enligt verkets mening har störst belydelse vid inträdet på arbetsmarknaden för att därefter minska. Effekten av den föreslagna beslämmelsen får i den fortsatta kartiären inte bli ett formellt tjänsleårsbe-räknande som undartränger den bedömning av skicklighet vilken bör vara avgörande och vilken ofta - såsom fallet är med en myndighet som paientverket - i betydande utsträckning måste grundas på erfarenheter vunna under tjänstgöringen hos myndigheten. Den föreslagna förordningen om forskarutbildningens meritvärde anser verket kan ulgå. Ett av problemen inom den statliga personaladminislrafionen utgör den stora floran av författningar, avtal m. m. De bestämmelser som ev. behövs bör inflyta i anställningsförordningen.

Statens arbetsgivarverk (SAV): I sitt yttrande 1981-11-02 över belänkandet Forskningens meritvärde avstyrkte SAV ett genomförande av förslaget om tillgodoräknande av forskarutbildning i förtjänslhänseende. Verkel ansåg nämligen all genomgängen ulbiidning - oavsett nivå - bör prövas i samband med bedömningen av befordringsgrunden skicklighet eller lämplighet och då endasl med avseende på de arbetsuppgifter som förenas med tjänsten.

Verkel har även nu samma principiella invändning mol förslagel men vill inle motsätta sig det om forskarutbildningens belydelse av ulbildningspolitiska skäl anses böra stärkas.

I betänkandet sägs atl längdenav forskarutbildningen är ett viktigt skäl

Prop. 1983/84:107    Bilaga 10    Civildepartementet 44

till alt tiden skall få tillgodoräknas på samma sätt som tjänstelid. I anledning härav vill SAV dock framhålla följande.

Behörig alt antas till forskarutbildning är den som uppfyller dels villkor för allmän behörighet, dels villkor för särskild behörighet. Dél allmänna behörighetsvillkoret är att på ett lillfredsslällande sätt ha gått igenom t. ex. allmän utbildningslinje inom grundläggande högskoleutbildning om minst 80 poäng.

Allmän utbildningslinje inom grundläggande högskoleutbildning kan omfatta lägst 40 poäng och högsl 220 poäng. Skillnaden i utbildningstidens längd kan inte anses vara särskilt stor mellan följande två fall

- grundläggande högskoleutbildning om 80 poäng jämte forskarutbildning fyra år (sammanlagl moisvarande 240 poäng) och

- enbart grundläggande högskoleutbildning om 220 poäng.

De jämförande exemplen talar mol alt man tillmäter forskarutbildningen samma betydelse som tjänstetid. Skulle förslagel genomföras vill SAV erinra om att forskarutbildningen kan fullgöras i en statlig tjänst inrättad för tjänstgöring om minst 40 procent av helfidstjänstgöring (doklorandtjänsl, hellidstjänstgöring eller utbildningsbidrag förenat med anställning om minst 10 procent som assistent). Om forskarutbildning skall få räknas i ijänstelidshänseende bör detta ske endast i den mån inle tiden i fråga eljest räknas som anställningstid.

Sveriges förenade studentkårer (SFS): Vi vill hälsa utredningens förslag med tillfredsställelse att fullgjord forskarutbildning skall fillgodoräknas som fyra år i förtjänslhänseende. Utredaren motiverar ställningstagandet med all forskarutbildning omfattar endast en förhållandevis lilen del rena utbildningsavsnitt.

SFS anser att forskarutbildning skall behandlas som forskningsarbete. Forskarutbildningen skiljer sig föga frän annan forskning som disputerade forskare utför. Dessulom ulför de forskarstuderande i mänga fall andra arbetsuppgifter, för vilka det även finns statligt anställd personal. Della innebär all de forskarstuderandes arbete i mycket överensstämmer med vad annan statligt anställd personal ulför. Därför bör forskarutbildning likställas med forskningsarbete.

SFS föreslår att forskarutbildningens meritvärde räknas ur förtjänsthänseende på ett differentierat sätt.

Detta differentierade räknesätt skulle innebära alt:

- för forskarstuderande, som är anslällda för alt forskarstudera, endast anställningstiden räknas i förtjänslhänseende,

- för forskarstuderande, som uppbär utbildningsbidrag förenat med arvodestjänst om 20-50% tjänstgöring, fyra är för den fullgjorda forskarutbildningen, saml antalet år som anställd assistent omräknat i hellidstjänstgöring räknas i förtjänslhänseende;

-     för forskarstuderande, som enbart uppbär utbildningsbidrag, fyra år för
fullgjord forskarutbildning räknas i förtjänsthänseende.

Prop. 1983/84:107    Bilaga 10    Civildepartementet 45

Av denna anledning vill SFS fortfarande förorda alt licentiatexamen skall tillgodoräknas tvä år i förtjänsthänseende.

Fredrika-Bremer-Förbundel: Vi instämmer i uppfattningen all en högtstående forsknings- och utvecklingsverksamhel är nödvändig för en förnyelse av svenskt näringsliv och samhälle. I utredningen påpekas atl det är av vitalt inlresse alt svensk forskning tillförs impulser och kunskaper utifrån. Vi vill framhålla atl del är nog sä viktigt atl la lill vara alla inhemska resurser. Vi menar alt så inte sker idag. Sverige har inle råd att fortsätta alt underutnyttja den kvinnliga halvan av befolkningen. Professorskåren utgörs av 3% kvinnor, docentkåren av 10% kvinnor, forskarassislentkåren av 13% kvinnor och övriga forskare av 12% kvinnor. Mer än 50% av de som avlägger grundexamen är kvinnor, men på forskarutbildningen ulgör kvinnorna mindre än 30 %. Mol denna bakgrund förefaller det oss märkligt alt jämställdhets- och kvinnoforskning ej finns med bland de forskningsområden som diskuteras och som utredningen säger "kommer att ha en avgörande betydelse för det framtida samhället". Utredningen har här missal den största förnyelsemöjligheten: forskning av och om kvinnor!

Prop. 1983/84:107    Bilaga 10    Civildepartementet 46

Innehållsförteckning

1 Inledning  ........................................................        1

2 Föredragandens överväganden  ..........    .............       2

2.1                                                                  Forskning om den offentliga sekiorn           2

Bakgrund ................................................. ... 2

Kommunaldemokraliska kommilténs kartläggning och för
slag   .................................................... ... 2

Svenska kommunförbundets förslag   ............. ... 5

Remissyttranden......................................... ... 5

Mitt ställningstagande   .............................. ... 6

2.2                                             Forskarutbildningens meritvärde                      9

Bakgrund ................................................. ... 9

Bedömning av skicklighet    .......................... ... 9

Bedömning av förtjänst ............................... .. 10

Forskarlöner m.m........................................ .. 10

Remissytiranden......................................... 10

Mitt slällningstagande.................................. 12

3 Hemslällan........................................................ .. 13

Bilaga 10.1 Sammanfattning av betänkandet (SOU 1983:15) Kom
munalforskning i Sverige    ......................      14

Bilaga 10.2 Sammanställning av remissytiranden över betänkandet (SOU 1983: 15) Kommunalforskning i Sverige samt skrivelse från Svenska kommunförbundet om inrättande av ett särskill forskningsråd för kommunal forskning    ....     17

Bilaga 10.3 SammanfaUning av belänkandet (Ds C 1983:16) Meritvärderingen vid statliga tjänstetillsättningar m. m. i vad belänkandet avser forskarutbildningens meritvärde   ...    36

Bilaga 10.4 Sammanslällning av remissyttranden över betänkandet
(Ds C 1983: 11) Meritvärderingen vid slalliga tjänslelill
sällningar m. m. i vad betänkandet avser forskarutbild
ningens meritvärde    .............................     38

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984