Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1983/84:107 Regeringens proposition

1983/84:107

om forskning;

beslutad den 9 februari 1984.

Regeringen förelägger riksdagen vad som upptagils i bifogade utdrag av regeringsprotokoll för de ålgärder och de ändamål som framgår av föredra­gandenas hemslällan.

Pä regeringens vägnar INGVAR CARLSSON

LENA HJELM-WALLÉN

Propositionens huvudsakliga innehåll

En framgångsrik forsknings- och utvecklingsverksamhel är en förutsätt­ning för atl Sverige på längre sikt skall kunna återvinna sin ekonomiska styrka, slå vakt om sitt nationella oberoende och få möjligheter lill fortsalt reformverksamhet och kulturell ulveckling. I propositionen läggs en rad förslag om insatser för atl slärka den svenska forskningen.

I propositionens inledande avsnitt redovisas forskningspolitikens hu­vudfrågor idag och vissa övergripande prioriteringar.

En central forskningspolitisk uppgift är att stärka den grundläggande forskning som finansieras via anslag till högskola och grundforskningsråd. Också den långsiktiga riklade kunskapsuppbyggnaden inom olika sam­hällsseklorer bör ges ökad tyngd. Den vetenskapliga kvaliteten i forskning­en måste hävdas med ökad kraft.

Att främja rekryteringen av unga forskare är en avgörande förutsättning för en framgångsrik forskningsverksamhet, liksom atl höja forskningens effektivitet genom förbätlringar av forskarnas arbetsvillkor.

Av grundläggande betydelse är vidare all ulveckla formerna för samver­kan mellan näringslivet och den statliga forskningen samt att fortsatt stimulera del inlernalionella forskarutbytet.

De långsiktiga områdesprioriieringar som angavs i 1982 års forsknings­politiska proposition föreslås forlfarande i huvudsak gälla. Särskild upp­märksamhet riktas mot forskning och ulveckling inom fyra områden, näm­ligen miljövårdsinriktad forskning saml informationsteknologi, material­teknik och bioteknik.

Inom utrikesdepartementets verksamhetsområde redovisas olika åtgär-1    Riksdagen 1983/84. 1 .saml. Nr 107


 


Prop. 1983/84:107                                                                   2

der för alt intensifiera sådan forskningsverksamhet som har särskild utrikes- och säkerhetspolitisk relevans. Särskilda medel anslås för forsk­ningssamarbete med de Europeiska gemenskaperna (EG).

Försvar.\jörskningen innehåller många delar som är gemensamma med forskningen i samhället i övrigt. 1 flera fall finns inom försvarsforskningen unik kompetens. I propositionen fiamhålls vikten av att samhällets lolala forskningsresurser samordnas i ökad ulslriickning. Ett samlat förslag till den flygtekniska forskningens inriktning liiggs fram. Förslagel innebär bl.a. alt den civila andelen ökas genom ett flerårigt ramprogram för civil flygteknisk forskning.

Forskningsinsatserna rörande de sociala konkvenscrna av ulvecklingen inom arbetslivet samt forskningen inom socialförsäkringsområdet betonas, liksom forskning inom socialt behandlingsarbete, miljömedicin och primär­vård. Bristen på kompetenta forskare liksom på handledare inom social­forskningssektorn är stor. I propositionen föreslås därför forlsalla åtgärder för all rekrytera forskare lill området och bygga upp kompelens som grund för en tillämpad forsknings- och utvecklingsverksamhet.

På kommunikationsområdet sammanförs iransportforskningsddega-tionenoch kolleklivtrafikberedningen till en ny myndighet, transportfoisk-ningsberedningen. Den nya myndigheiens uppgift blir att stödja forsk­nings- och utvecklingsverksamhet inom transporiområdel och alt samord­na transporlforskningen. Den längsikliga kunskapsuppbyggande forsk­ningen inom området förstärks.

Anslagen till forskning och forskarutbildning inom utbildningsdeparte­mentets område föresläs öka med sammanlagl 110 milj. kr. ulöver kom­pensation för löne- och prisökningar. Merparten av ökningarna gäller leknik, naturvetenskap och medicin, men även humaniora och samhällsve­tenskap föreslås få ökade resurser. Forskningsrådens anslag ökar med 28 milj. kr. Fakulteternas s. k. basresurserökar med 26 milj. kr., varav minst 75 procent skall användas lill nya ijänsler som doceni och forskarassistent. Ell begränsat antal nya professurer inrättas. För dyrbar vetenskaplig ut­rustning föreslås en ökning med 10 milj. kr. Särskilda medel anvisas för forskning inom mikroelektronik, bioteknik och toxikologi. Medel föreslås för fem forskartjänster inom jämsiiilldhetsforskning.

Forsknings- och ulvecklingsverksamhelen vid mindre högskoleenheter fär ett särskill stöd. Förbättringar föreslås inom studiefinansieringen i forskarutbildningen och åldersgränsen för utbildningsbidrag för doktoran­der avskaffas.

Det inlernalionella forskarutbytet förstärks genom olika ätgärder.

Förslag läggs också fram om hur kullurseklorns forskningsbehov kan fillgodoses.

I fråga om de areella näringarna föreslås i proposifionen all forskningen koncenlreras kring frågor rörande de grundläggande sambanden mellan olika processer i de biologiska systemen. Ylleriigare insalser föreslås för


 


Prop. 1983/84:107                                                                  3

all möjliggöra en fördjupning inom bl. a. markekologi, mikrobiologi, gene­tik och immunologi. Som ett led i satsningen på den långsiktiga kunskaps­uppbyggnaden föreslås medel för ijänsler som doceni och forskarassislenl och för doklorandljänsler.

För att möjliggöra tillämpning av genteknik på främst växter sker omfat­tande satsningar pä kunskapsuppbyggande forskning inom ämnesområdet bioleknik.

I fråga om miljövården betonas behovet av atl forskningen bedrivs med utgångspunkt i en helhetssyn. Förstärkta insatser förutses bl.a. när del gäller forskning rörande försurningens effekter saml övergödning av söt­vatten och marin miljö.

Inom arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde behandlas frågor som rör forskning om arbetsmarknadspolitik, arbetsliv och arbets­miljö, invandring saml jämställdhet.

Inom byggnadsjörskningen läggs större vikl vid den långsiktiga kun­skapsuppbyggnaden. Forskning om byggseklorn i samhällsekonomin, om­byggnad och underhåll av byggnader och frågor om decentralisering och demokrati priorileras.

Forsknings- och utvecklingsinsatsernas belydelse för den industriella tdlväxlen och förnyelsen betonas. Ett nytt treårigt program föreslås för det stöd som styrelsen för leknisk ulveckling (STU) lämnar till teknisk forsk­ning och utveckling under budgetåren 1984/85-1986/87. Nya slödformer föreslås,, liksom inrällandel av en leknisk forskningsrådsfunkiion inom ramen för STU:s kunskapsulvecklingsprogram.

I propositionen läggs vidare fram ett förslag lill nytt treårigt program för energiforskningen omfattande 1 220 milj. kr. Del gäller insalser för forsk­ning och utvecklingsarbete om energianvändning i bebyggelse, transporter och samfärdsel samt för energitillförsel. Ökad vikl läggs vid insatser pä långsiktig och grundläggande forskning inom energisektorn.

När del gäller forskning om den offentHga sektorn redovisas att en delegation inrättas och knyts till civildepartementet med uppgift all vara främsl ett organ för informationsutbyte mellan de aktiva forskarna och företrädare för den statliga och kommunala sektorn. Forskarutbildningens meritvärde föreslås höjas vid tillsättning av statligt reglerade tjänsler.


 


Prop. 1983/84:107                                                    4

Utdrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1984-02-09

Närvarande: statsrådet I. Carlsson, ordförande och siatsräden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Pelerson, Boström, Bodsiröm, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande: statsråden 1. Carisson, Bodström, Hellström, Thunborg, Sigurdsen, Boström, Hjelm-Wallén, Göransson, Lundkvist, Leijon, Gra­din, Gustafsson, Pelerson, Dahl, Holmberg

Proposition om forskning

Statsrådet Ingvar Carlsson anför.

1    Inledning

Den stalstinansiella situationen i Sverige är ansträngd. Regeringens bud­gelförslag för 1984/85 präglas därför av slramhei. Mänga områden av den statliga verksamhelen fär vidkännas nedskärningar. Hårda krav på raliona­liseringar gäller för hela förvaltningen.

Samtidigt är det en central del av regeringens polilik atl främja invesle­ringar inom områden som ökar produklivilelen och stimulerar den ekono­miska lillväxlen. Del gäller i.ex. energisekiorn, transportverksamhelen och byggandet. Det gäller också forskning och teknisk ulveckling.

En framgångsrik forsknings- och utvecklingsverksamhet är en förulsäli­ning för atl Sverige på längre sikl skall kunna återvinna sin ekonomiska styrka, slå vakt om sill nationella oberoende och få möjligheler lill forlsall reformverksamhet och kulturell utveckling.

Forskning och ny teknik har lagl grunden för vårl lands ulveckling från ett fattigt agrarsamhälle lill en modern välfärds- och industrination. Tek­niska genombrott har stärkt industrins konkurrensförmåga och därmed spelat en viktig roll för den ekonomiska tillväxten. Därigenom har resurser skapats för det sociala reformarbetet, som i sin lur i hög grad byggt pä forskning och ny kunskap inom samhällslivets alla områden. Nya rön inom den medicinska forskningen har kontinuerligt och genomgripande föränd­rat vårl sjukvårdssystem. I ell samspel och en växelverkan mellan lek-


 


Prop. 1983/84: 107                                                                 5

niska framsteg och socialt reformarbete har det svenska välfärdssamhället vuxit fram.

1 dag framslår behovel av ylleriigare kunskap för all förstärka resursba­sen och angripa samhällsproblemen med särskild skärpa.

En långsiktig förstärkning av Sveriges industriella och tekniska kun­skapsbas är nödviindig för all slå vakt om och ulveckla induslrins interna­tionella konkurrenskraft. En djupgående omstrukturering av det svenska näringslivel har inlells. Många faktorer pekar på att vi under de närmasle tio åren kommer alt lägga grunden lill en kvalitativt ny industriell ulveck­ling. Detta sker såväl genom förnyelse inom våra basnäringar och traditio­nella industrigrenar som genom framväxten av nya. kunskapsintensiva branscher.

Ny produktionsteknik, nya produkter och styrsystem kommer fram som resultat av landvinningar inom bioteknik och mikroelektronik. Nya materi­al med revolutionerande egenskaper, t.ex. keramer. fiberkompositer och plaster, tränger in på allt fler områden. Mikroelektronikens möjligheter har ännu bara utnyttjats i liten skala. Ändå har Sverige redan nu, i förhållande lill industrins omfallning. fler numeriskt styrda maskiner och robotar än något annat land. På informtilionsteknologins område har basen breddals väsenlligl under senare år både industriellt och forskningsmässigt.

Inom det biolekniska området, där inlressel mer och mer knyts till hybrid-DNA-lekniken. har forskningen redan en ansenlig omfattning. Det industriella utnyttjandet har börjat inom läkemedelsindustrin och, om ock­så i betydligt mindre utsträckning, inom kemisk industri i övrigl. Biotekni­kens betydelse för industrins utveckling på flera områden är oomtvistlig. Inom energiområdet krävs en omfattande utveckling av ny leknik för att möjliggöra en successiv övergång till energisystem som i huvudsak baseras på effektiv energianvändning och varaktiga, helst förnybara och inhemska energikällor med minsta möjliga miljöpåverkan.

För framtiden krävs såväl fortsatta kraftiga satsningar på teknisk ut­veckling och forskning inom induslrin som en bred och kvalilativl högtstå­ende forskning vid våra universitet och högskolor och andra offentligt finansierade organ. Förutom teknisk forskning behövs grundläggande forskning inom naturvetenskaperna och inte minst biovetenskaperna.

Den snabba lekniska utvecklingen inom t.ex. elektronikomrädet griper in i samhällets alla områden och för med sig stora effekier för enskilda människors dagliga liv. Politiska beslutsfattare ställs inför många och svåra beslut där själva hastigheten i den nya teknikens utveckling och tillämp­ning i sig ulgör ell problem. Det är en cenlral uppgift för forskare frän skilda discipliner all i samverkan belysa de möjliga effekterna socialt, kulturellt, ekologiskt osv. av olika länkbara ulvecklingslinjer.

Inom det svenska samhällel upplever vi idag problem inom skilda områ­den. De regionala klyftorna kvarslår forlfarande i hög grad. Arbetslöshe­ten innebär inte bara ett omedelbart slöseri med mänskliga resurser ulan


 


Prop. 1983/84: 107                                                                 6

har också negativa sociala konsekvenser. Utslagning, alkoholmissbruk och bruk av andra beroendeframkallande medel är allvarliga problem. Vårt ekologiska system utsätts för alll mer omfallande slörningar. Vi behöver bällre kunskap om människors levnadsförhållanden och om möjligheterna att påverka dessa med ålgärder inom arbelslivet, del sociala Irygghelssy-stemel och hälso- och sjukvården. För att tillgodose detta kunskapsbehov krävs en bred och kvalitativt högtstående forskning inom såväl samhälls­vetenskap, medicin och humaniora som naturvetenskap.

Den kunskap som las fram om människan, hennes livsvillkor och behov bör utnyttjas aktivt för atl länka teknikutvecklingen in i för samhället och människorna rätta banor.

Den humanistiska forskningen har ett egenvärde i ell demokratiskt sam­hälle. Den förbättrar våra förutsättningar atl förslå och samverka med andra kulturer och länder. Kulturlivets vitalitet stöds av forskning och utveckling på en lång rad områden. Både skapande och upplevelse inom konst, musik och litteratur kan hämta kraft och inspiration i humanistisk forskning.

Behovet av forskning har alltså en direkl koppling till de problem vi i dag upplever. Insatserna måste ske i samspel med och avvägas mol andra investeringar inom respektive område. Men forskningen har en viklig uppgift också i atl förbereda oss för de problem vi i dag inte kan förutse, atl bygga upp en kunskapsbas inför framliden.

Därmed får forskningen en vidiire och djupare innebörd.

Forskning handlar ytterst om människors behov av att orientera sig i tid och rum, om atl göra verkligheten tydlig och tolkningsbar, om atl förslå de skeenden som lett fram till dagens värld och om möjligheler all välja vägar in i framtiden. Människor har alltid gjort sig föreställningar om världsall­tets tillblivelse och om sin plats i universum, om det egna och andra samhällens historia, om legitima meloder atl styra och härska och om naturens och de materiella tingens väsen. Föreställningar och insikler har överförts från generation lill generation. De binder människor samman som individer och samhällsmedlemmar.

Vår insikt om dagens värld har vi ärvt. Vi har en skyldighel att förvalla delta arv och ytterligare vidga synfältet. 1 detta perspektiv är forskning en kulturell förpliklelse och ett förhållningssätt i kamp mot vidskepelse och kunskapsförakt.

Dessa skäl för all forska kan inle skiljas från de mer nyttoorienterade. Vår strävan efler sammanhang och begriplighel är också motiverad av en önskan att lösa problem och atl kunna styra och påverka utvecklingen. På ett mer konkret plan beror Sveriges framtid som kulturnation och välfärds­samhälle på hur klokt vi kan förvalta och använda forskningens framsteg.

Ett viktigt resultat av en allmän satsning på forskning är all vi får vetenskapligt kunniga människor som är tränade både att kritiskt granska nya idéer och alt lösa problem, skapa och förnya. Att det finns många


 


Prop. 1983/84:107                                                                  7

människor med denna kompetens är vitalt för vår samhällsdebatt och kultur. De bidrar också till ;ill öppna vårt samhiille mot omväriden och förmedla kunskap om vår egen ulveckling samt till atl göra andra länders vetenskapliga framsteg tillgiingliga för oss.

Att sprida informalion om forskningen och dess resullal är en angelägen uppgift i ett demokratiskt samhälle, såviil för all tillgodose behov av kunskap för atl kunna lösa egna problem och delta i den demokratiska beslutsprocessen som f(>r att främja intresse för forskning, inle minsl bland barn och ungdomar.

Forskning och ulveckling åtnjuter i dag ett starkt slöd från breda kretsar i vårt land. Del har kommit lill ullryck i de politiska partiernas piogramut-talanden och i de stora intrcsseorganisalionernas och folkrörelsernas pro­gram. Alla de tre stora fackliga huvudorganisationerna har på senare år lagt fram egna program för forskning och utveckling.

Förväntningarna på forskningen är således slora. Forskningen löser dock inle i sig samhällets problem. Det måste ske i en dialog mellan olika samhällsintressen. Men denna förutsätter en forskning av lillriicklig bredd och djup som ger kriliskl prövad kunskap och vidgar vår handlingsfrihet. Forskningen iir en gemensam, nalionell resurs i våra slrävanden att bevara Sverige som en materiellt och kiilttirelll rik och öppen demokrati.

Däri ligger en stor förväntan på och utmaning lill svenska forskare.

2    Definitioner

En omfattande begreppsapparat har utvecklats för alt på ett nyanserat sätt beskriva olika typer av forsknings- och utvecklingsverksamhel. Ut­gångspunkten har varit dels forskningsprojektens karakiär och syfte, dels vem som har ansvaret för forskningsverksamheten.

Den gängse indelningen utifrån forskningsprojektens karaktär formule­rades inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) år 1970 och skiljer mellan grundforskning, tillämpad forskning och utvecklingsarbete.

Med grundforskning avses ett systematiskt och metodiskt sökande efler ny kunskap och nya idéer utan någon bestämd tillämpning i sikle. Grund­forskning syftar till all ge ett bidrag lill den vetenskapliga kunskapsmassan inom ett visst område.

Med tillämpad forskning avses sådanl sökande med en bestämd tillämp­ning i sikte.

Med utvecklingsarbete avses eit idérikt och systematiskt utnyttjande av vetenskaplig och annan kunskap för all åsladkomma nya produkler, nya processer, nya syslem eller väsentliga förbätlringar av nu existerande sådana.

Denna indelning utnyttjas i den internationella forsknings- och utveck-


 


Prop. 1983/84:107                                                                  8

lingsslatisliken, som framför alll beskriver de tekniska och nalurvelen­skapliga områdena.

Ett begrepp som tillkommit under senare år är långsiklig kimskapsupp-bvggnad som syftar till uppbyggnad av kompetens på nya områden moti­verade utifrån sektoriella och motsvarande ändamål. Man har då inle gjort en strikt uppdelning mellan grundläggande och tillämpade inslag i forsk­ningsverksamheten.

När det gäller att beskriva ansvarsförhållanden inom forskningen har begreppet scklorsforskning kommit att användas för atl beskriva sådan forskning som motiveras utifrån en viss samhällssektors eller beställares behov av kunskap för atl främja vissa ändamål och som finansieras av sekiorn eller beställaren.

En indelning utifrån ansvarsaspekten, som ulgår från forskarnas situa­tion, kan göras i forskning på eget programansvar, där forskarna ges hela ansvaret för hur problemen slälls och uppgifterna löses och redovisas, saml uppdrag.sforskning, dåren externbeställare har avgörande inflytande på valet av problemområde.

Forskning på egel programansvar innesluter både den över högskole-budgelen och forskningsråden finansierade forskningen och den sekloriellt och industriellt motiverade forskning som syftar lill långsiklig kunskaps­uppbyggnad inom ell vissl område.

3   Den statliga forskningspolitiken

3.1 Bakgrund

Satsningarna på forskning och ulveckling (FoU) i Sverige uppskattas tili sammanlagt ca 18 miljarder kr. budgelåret 1983/84. De statliga anslagen, inkl. slöd lill induslriell FoU, beräknas uppgå lill drygt hälften, ca 9,2 miljarder kr. Härtill kommer den näringslivsfinansierade FoU-verksamhe-ten som främsl avser utveckling. Det betyder all de svenska FoU-salsning-arna nu kan beräknas uppgå lill ca 2,5 procenl av bruttonationalprodukten (BNP) totalt. Endast ett fåtal industriländer avsätter mer lill FoU i förhål­lande lill BNP. Betydande nysatsningar har dock beslutats i flera av de ledande industriländerna;

De FoU-insalser som ulförs inom induslrin har efler en viss stagnation på 1970-lalel börjal öka avsevärt. Från 1979 lill 1981 ökade anlalel utförda personår med 6 procenl. Moisvarande ökning mellan åren 1981 och 1983 uppskallas till 8 procenl. Läkemedelsindustrin är den bransch som satsar mest på FoU i förhällande lill förädlingsvärdet. Forskningsinsatserna är slora också inom transportsektorn, elektroindiislrin och maskinindustrin.

Den statliga FoU-verksamheten finansieras via anslag direkl till högsko­lan, via anslag till de forskningsråd som fördelar medel främst efter inom-


Prop. 1983/84:107                                                                  9

vetenskapliga kriterier saml via anslag lill seklorsansvariga myndigheler som även de i stor utsträckning förlägger sin forskning lill högskolan.

Den nuvarande svenska organisationen för forskning och utveckling har växt fram under de senaste decennierna. Forskningsråden inrättades hu­vudsakligen under senare hälften av 1940-talet som ett komplement lill den fasta universitetsorganisationen. Under femtio- och sexliotalen genomgick universitetsorganisationen en omfattande expansion. Också forskningsrå­dens resurser ökades avsevärt. Samtidigt inleddes en ulbyggnad av forsk­ningsorganisationen i övrigt. Delvis med modell från forskningsråden in­rättades under sextio- och sjuttiotalen flera organ för finansiering av forsk­ning inom olika samhällsområden. Några exempel är slyrelsen för leknisk ulveckling (STU), statens råd för byggnadsforskning, arbelarskyddsfon­den, delegationen för social forskning och Riksbankens Jubileumsfond, som är en stiftelse under riksdagen. Parallellt härmed tillkom nya forsk­ningsinstitut. Vidare byggdes forskningsorganisationen ul genom alt en rad cenlrala myndigheler fick särskilda resurser för forskning inom sina områ­den, t.ex. naturvårdsverket, arbetarskyddsstyrelsen och livsmedelsver­ket.

Ulvecklingen från sextiotalet och framåt har alltså inneburit dels all de s.k. rörliga resurserna för finansiering av forskning genom forskningsrå­den och motsvarande organ ökal. dels all fasta resurser med anknytning lill behov inom olika myndigheters områden byggls ut. De direkta anslagen till högskolan har emellertid realt sett stagnerat. Grundforskningsrädens anslag har heller inle realt sett ökat nämnvärt under 1970-talel.

Merparten av den statliga forskningsverksamheten ulförs inom högsko­lan. I förhållande lill många andra länder har Sverige relalivi få frislående forskningsinslilul.

3.2 Statens roll i forskningspolitiken

En avgörande fråga när riksdagen skall beslula om rikllinjer för de kommande årens forskningspolitik är på vilket sätt staten skall ta ansvar för slyrning och planering av forskning och utveckling. Den mesl påtagliga uppgiften är all beslula om de slalliga FoU-resursernas omfattning och fördelning på olika sektorer och organ samt om den organisatoriska ut­formningen av FoU-syslemel. Därutöver finns det anledning atl uttala allmänna riktlinjer som gäller hela FoU-syslemel.

Del är uppenbart all samhällels roll i hög grad varierar för olika delar av FoU-syslemel. Belräffande tillämpad forskning och ulveckling inom olika seklorsområden liksom den härtill hörande riktade grundforskningen krävs en medveten planering av insalserna utifrån de politiska förutsättningarna inom respektive område.

När det gäller den allmänna grundläggande forskning som finansieras via anslag till högskolan och forskningsråd är statens ansvar främsl atl förvissa


 


Prop. 1983/84:107                                                                 10

sig om atl det vetenskapliga systemet med dess inbyggda processer för kvalitetskontroll fungerar tillfredsställande. Delaljerad områdesstyrning bör inte ske. Del kan dock krävas direktiv när del gäller myckel resurskrä­vande och långsiktiga insalser som fordrar nationell samordning.

Allt sådant planeringsarbete är med nödvändighet långsiktigt. Det är viktigt atl ändringar i inriktning eller i resurser sker stegvis och inte som abrupta omkastningar. Att bygga upp kompetens inom ett område är en mödosam och tidskrävande process. Detta måste beaklas vid forsknings­politiska ställningstaganden.

En central fråga är på vilkel sätt underlag las fram för den forskningspo­liiiska planeringen och för beslut som gäller avvägningen av resurser mellan olika sektorer och områden.

I riksdagens beslut med anledning av proposition 1981/82: 106 om forsk­ning m.m. framhölls betydelsen av atl få fram ett underlag för övergri­pande beslut och prioriteringar på nationell nivå. Regeringen gav därför alla sektorsorgan i uppdrag atl utarbeta femårsplaner för resp. område. Dessa planer remitterades lill berörda högskoleenheter och lill forsknings­råden. Denna process har genom ambitiösa insatser av sektorsorpan och högskoleenheter och särskilt universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) lell till en nära nog heltäckande beskrivning av den forskning som i dag finansieras av sektorsorganen. Det är angelägel atl den dialog som i sam­band härmed har inletts mellan berörda organ fortsätter. Såväl sektorsor­gan som fakultetsnämnder och forskningsråd har framfört idéer och förslag om fortsättning i olika former. Det lorde dock knappast vara erfoi"derligt eller önskvärt att upprepa den process som nu har genomförls. Av inte minsl praktiska skäl är det nödvändigt att i fortsättningen mer selektivt identifiera problem och områden som kräver åtgärder och beslut från riksdagens och regeringens sida. 1 detta arbete bör även forskningsråds­nämnden (FRN) kunna medverka. Jag ålerkommer senare till FRN:s roll.

Ett vikligl beslutsunderlag för regering och riksdag är underlag som belyser den vetenskapliga kvaliteten på forskningen inom olika områden. Utvärderingar bör successivl göras inom samtliga delar av FoU-systemel. t.ex. av den typ som genomförls av naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR). STU. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) m.fl. de senaste åren. och där även utländska experter anlitats, eller med andra lämpliga meto­der. Jag ålerkommer till detta i del följande.

En betydelsefull del av planeringsprocessen är självfallet också del underlag som tillställs regeringen i form av anslagsframställningar från olika organ med ansvar för forskning och utveckling. Slutligen är direkta kontakter mellan regeringen och aktiva forskare t.ex. via forskningsbered­ningen ett sätt atl snabbt identifiera problem och behov. De vetenskapliga akademierna utgör också en resurs som enligt min mening bör kunna utnyttjas i den forskningspolitiska planeringen i större ulslräckning än som hittills skett.


 


Prop. 1983/84:107                                                                 11

En uppföljning av den internationella utvecklingen utgör också ett cen­lrall underlag inte minst när det gäller teknisk forskning och ulveckling. Genomgångar av den lyp STU, Ingenjörsvelenskapsakademien (IVA) m.fl. gjorl av angelägna områden mol bakgrund av såväl inhemska förut­sättningar som internationell kunskapsulveckling är av stort värde.

Utformningen av den statliga FoU-politiken bör slutligen ske i ett brett perspektiv med beaktande av den icke slatliga forskning och utveckling som bedrivs i industrin eller andra delar av samhållet.

3.3 Huvudfrågor inom forskningspolitiken

Svensk forskning och utveckling är i en iniernalionell jämförelse kvalita-livl höglstående. Resursmässigt håller vi oss väl framme jämförl med andra industrialiserade länder. Inom många områden finns inlernalionellt framstående forskargrupper. Många företag ökar sina satsningar på forsk­ning och ulveckling. Forskningsklimalel i Sverige är gynnsaml. Genom alt samordningen av forskningsfrågorna i regeringskansliel har förslärkls och genom alt forskningsberedningen har givits en mera framträdande roll än under de senaste åren har regeringen markerat forskningens betydelse för landets utveckling.

Del gäller nu alt gå vidare med ålgärder för all lösa de problem som finns. Genom fortsatta målmedvetna forskningspolitiska insatser bör bätt­re förulsällningar kunna skapas för alt verkningsfullt ulnyllja de möjlighe­ter för samhällels ulveckling som forskningen rymmer.  '

I det följande kommer jag alt närmare beröra några huvudfrågor inom forskningspoliliken. Urvalet av dessa frågor har gjorts mot bakgrund av synpunkler som förts fram i anslagsframslällningar, rapporter och yttran­den från olika organ inom det slalliga FoU-systemet, i kontakter med näringslivel, med de vetenskapliga akademierna, med de fackliga organisa­tionerna och andra organisationer i samhället, vid överläggningar i forsk­ningsberedningens regi samt i kontakter med enskilda forskare. 1 del följande utvecklas dessa huvudfrågor vidare.

En första cenlral fråga för forskningspolitiken, somjag utvecklar i av­snitt 4. är förhållandet mellan den sekloriellt inriktade forskningen och den forskning som finansieras via anslag till högskola och lill grundforsknings­råd. Med grundforskningsråd avser jag humanislisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR). medicinska forskningsrådet (MFR), nalurvelen­skapliga forskningsrådet (NFR) saml skogs- och jordbrukels forskningsråd (SJFR). Seklorsforskningens expansion, som ägt rum samtidigt som ansla­gen via fakulteter och grundforskningsråd i stort sell legal på oförändrad nivå. har inte skett utan problem.

En andra fråga som nära sammanhänger med detta är behovet av att säkra den vetenskapliga kvaliteten i forskningsverksamheten. Samtidigt som forskning av hög internationell klass bedrivs på många områden finns


 


Prop. 1983/84:107                                                                 12

inom andra områden påtagliga brisler. Kvalitetsaspekten inom forskningen måste hävdas med ökad kraft. Denna fråga utvecklar jag vidare i avsnitt 5.

Rekiytcringen av unga forskare är en avgörande förutsättning för en framgångsrik verksamhet vad gäller säväl den egenlliga högskoleforsk­ningen som seklorsforskningen och induslriforskningen, I dag är silua­lionen inle lillfredsslällande. I avsnitt 6 avser jag beröra denna fråga.

Den ökade forskningsadministralionen är ett återkommande tema i den forskningspoliiiska debatten. Kritiken avser en rad olika aspekter som påverkar/(-)rvAY7/r;(5 arbetsvillkor. Det gäller t.ex. den interna beslutspro­cessen inom högskoleorganisationen och ansökningsförfarandet för att få externa medel, vilka båda kan vara alltför tidskrävande. Forskningsmiljön påverkas också av arbetsenheternas storlek. Inom vissa områden är insti­tutionerna för små för atl utgöra en slimulerande forskningsmiljö. Del är vikligl atl förbättringar görs i samtliga dessa hänseenden. Till della åter­kommer jag i avsnitt 7,

Samverkan mellan näringslivet och slallig forskning är en i hög grad aktuell fråga somjag tar upp i avsnitt 8, På många håll tas nu initiativ för all uppnå en utökad samverkan i syfte atl främja näringslivels ulveckling. Samtidigt som en sådan samverkan är i samhällels inlresse krävs alt formerna ulvecklas så alt även en balanserad och långsiktig kompetens­uppbyggnad främjas.

En livaktig kontakt med forskningen i andra länder är av stor betydelse. Del gäller såväl universitet och högskolor m, fl, som induslrin. Det inlerna­lionella iithytet måsle fortsatt stimuleras säväl inom den industriella som inom den grundläggande forskningen, 1 avsnitt 9 diskuterar jag forskning­ens inlernalionella aspekler,

Atl prioritera mellan angelägna forskningsområden är en svår men viklig forskningspolitisk uppgift, I 1982 års proposition om forskning m.m, an­gavs ett anlal, relativt breda, områden som särskilt angelägna. Existensen av särskilda organ för forskning inom vissa samhällssektorer kan också sägas ge uttryck för prioriteringar. Det är viktigt att områdesprioriteringar verkar långsiktigt. Därför kommer några avgörande förändringar i dessa prioriteringar inle nu att föreslås. Vissa förskjutningar är dock motiverade och nödvändiga.

Jag kommer att i slutet av denna inledning (avsnitt 10) översiktligt redogöra för mina och de olika föredragandenas förslag till resursökningar för forskning och ulveckling. Jag kommer därvid även alt kort beskriva förslagen till samlade insatser inom ett antal olika områden.


 


Prop. 1983/84:107                                                              13

4    Samspelet mellan sektorsforskning och grundläggande forskning inom högskolan

Sektorsprincipen inom forskningspolitiken innebär atl varje samhälls­sektor skall svara för uppbyggande av forskning som tillgodoser både kortsiktiga och långsikliga behov av kunskaper för sekiorn i fråga. Det är ingen ny princip. De leologiska och juridiska fakulteterna är de äldsla uttrycken för denna. De medicinska fakulteterna skall svara för sjukvårds­sektorns behov av kunskap och kompetens. Jordbruks- och skogssektorn med lantbruksuniversiielei och lillhörande forskningsråd är uttryck för samma princip. Framväxten av de lekniska högskolorna har delvis följl ell likartat mönster.

De seklorer som byggt upp sin forskning under de senasle decennierna har inle alla på samma säll givils en naluriig anknylning fill högskolesysie-mei. Dil hör den sociala forskningen, byggnadsforskningen, arbetslivs-forskningen och energiforskningen vilka ulgör stora områden med relalivi sen omfallande resurser. Inom dessa sektorer har forskningen i huvudsak byggts upp som en projektorganisation med kortsiktiga anslag ulan en samtidig utbyggnad av en långsiklig kunskapsbas med tillhörande forskar­tjänster och forskarutbildning inom högskolans ram. De anslagsbeviljande sekiorsforskningsorganen har hållit resurserna rörliga för hårt tidsbegrän­sade projekl och inte i någon slörre ulslräckning kunnat binda resurser i mer längsikliga forskningsprogram. Samtidigt som seklorsforskningen ex­panderat har anslagen till högskolans basorganisation i stort sett hållits på oförändrad nivä.

Denna nya sektorsforskning är självfallet också beroende av en långsik­lig kunskapsuppbyggnad inom sina respekfive områden. Men den är samti­digt beroende av del fria kunskapssökande som styrs enbart av inomve­tenskapliga kriterier. Så är t.ex. energiforskningen beroende av en kun­skapsbas inom grundläggande naturvetenskaplig forskning där man inte i förväg kan veta inom vilka samhällsområden forskningen kan komma atl utnyttjas. Ocksä delta slag av grundforskning har kommit atl åsidosättas i samband med den nya seklorsforskningens expansion. Forskarna har en­gagerats i kortsiktiga sektorsforskningsprojekt i stället för långsiktig grund­vetenskaplig kompetensuppbyggnad. I dag finansieras en stor del av forsk­ningen vid högskoleinstitulionerna med exlerna medel, huvudsakligen frän sektorsorgan. Det finns institutioner där del i siori sell enbari bedrivs uppdragsforskning med anslag som söks och beviljas för ell år i tagel.

Ell siirskili problem är all en del av seklorsforskningen snarasl fått karaktären av utredningsarbete och sammanställning av information. Så­dan verksamhet bör knappast belasta högskoleorganisationen utan snarare bedrivas inom myndigheler och organisationer av forskarutbildad personal i nära konlakl med forskarna inom högskolan.

Tillämpningen av sektorsforskningsprincipen har således medfört vissa


 


Prop. 1983/84:107                                                                 14

problem. Samtidigt är behovet av ytterligare kunskap för atl ulveckla olika samhällssektorer uppenbart. Del är också en fördel alt della sker i nära konlakl med avnämarna. Vi har således anledning att slå vakt om sektors­forskningsprincipen och därmed pluralismen i svensk forskningspolitik. Men formerna för sektorsforskningen måste ulvecklas så alt vi i tillräcklig omfattning får lill slånd långsiklig kunskaps- och kompetensuppbyggnad.

En ytterst angelägen forskningspolitisk uppgift i dag är därför all slärka såväl den långsiktiga riktade kunskapsuppbyggnaden inom sekiorerna som den grundläggande forskning som finansieras via fakulletsanslag och an­slag lill grundforskningsråd.

Många av seklorsorganen är medvetna om behovel av längsikliga sats­ningar. Den planeringsprocess som nyligen genomförts visar alt flera av organen engagerat sig i den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden. Så finansi­erar t.ex. naturvårdsverket och energiforskningsnämnden professurer vid vissa universilel och högskolor och STU fleråriga ramprogram vid de tekniska högskolorna. Även arbetarskyddsfonden finansierar långsikliga program inom högskolan.

I budgeten för innevarande år förstärktes resurserna för grundläggande forskning med ca 140 milj. kr. 1 del följande kommer att föreslås ytterligare ålgärder som innebär alt den grundläggande och långsiktiga forskningen stärks i relation till den mer kortsiktigt inriktade sektorsforskningen.

-     I földelningen av nytillkommande resurser har den grundläggande forskningen prioriterats. Det gäller anslagen lill högskolan och forsk­ningsråden under utbildningsdepartementets och jordbruksdepartemen­tets huvudtitlar med loiall ca 125 milj. kr.

-     En uppstramning föreslås av sektorsforskningen inom energioinrådet. Insalserna för långsiktig och grundläggande energiforskning kommer atl öka väsentligt. Särskilda medel för energirelaterad grundforskning till­förs NFR (51 milj. kr. för perioden 1984/85-1986/87), STU (25 milj. kr.) samt Sludsvik Energiteknik AB (18 milj. kr.). Vidare ingår i flera delpro­gram betydande moment av långsiklig kunskapsuppbyggnad.

-     För STU:s del ökar omfattningen av kunskapsulvecklingsprogrammel med ca 30 milj. kr. till 236 milj. kr. Samtidigt inrältas en "teknisk forskningsrådsfunktion" inom STU:s ram med en omfattning av ca 20 milj. kr. per år atl fördelas efter rekommendationer från ett forskarsam-mansatt råd.

-     Delegationen för social forskning har inlett eit arbele med all uilysa forskartjänsler för att bygga upp kompetens inom vissa områden. Insat­serna härför avses öka under de närmaste åren.

-     Inom iransporiforskningsområdet föreslås en omorganisaiion som bl.a. syftar lill alt möjliggöra långsiktiga sammanhållna program. Dessulom föreslås en viss resursförstärkning (1 milj. kr.) för en långsiktig kunskapsuppbyggnad.


 


Prop. 1983/84:107                                                                 15

Även i övrigl kommer de olika föredragandena att understryka betydel­sen av insatser inom respektive seklorsforskningsområde för all säkra den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden. Det gäller t.ex. statens råd för bygg­nadsforskning, naturvårdsverket och arbetarskyddsfonden.

Jag avser att inleda överläggningar med berörda organ för atl förvissa mig om atl sektorsorganen i tillräcklig ulsträckning beaktar sitt ansvar för den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden. Jag ämnar också la upp frågan om hur adminisirationen kan förenklas, såväl vid forskningsutförande som forskningsfinansierande organ, för att därmed frigöra resurser för forsk­ning.

Frågan om avgifter på den externt finansierade forskningen kommer senare att behandlas av chefen för utbildningsdepartementet. I avvaktan på UHÄ:s utredningsuppdrag föreslås inga ändringar.

5    Kvalitet i forskning och utvecklingsarbete

En hög kvalitet i forskningen och utvecklingsarbetet är utomordentligt betydelsefull. Forskning som utförs med veienskapligi högisiående melo­der har alltid ett värde. Om däremot de metoder som används inte fyller kraven på kvalitet kan resullalen bli ointressanta eller rent av skadliga. Tillspetsat uttryckt kan man säga alt dålig forskning är sämre än ingen forskning alls, bl.a. dätför att den lar i anspråk resurser som inte ger resultat och däi för att den är vilseledande. Kvalitetskraven gäller alla delar av FoU-systemel och alla lyper av forskning, såväl grundforskning som tillämpad forskning. Kvalilet ifråga om utvecklingsarbete måste mätas efler graden av leknisk och kommersiell framgång för produkten eller processen.

Kvaliteten bedöms framför alk genom jämförelser med forskning och forskningsresultat i andra länder En kvalitativt högstående forskning är i sig en föruisätining för au vi skall kunna della i det internationella kun­skapsutbytet. Svensk forskning och utveckling har länge haft ett gott anseende inom viktiga områden. Del gäller inte minst den medicinska forskningen. Också inom naturvetenskap och teknik finns en rad interna­tionellt framstående forskargrupper, säväl inom högskoleviisendet som inom industrin.

För all typ av forskning och utvecklingsverksamhet gäller självfallet alt hög kvalitet förenad med hög produktivitet bör eftersträvas. Del måste understrykas särskill i en tid då samhällets möjligheter att öka resurserna är begränsade.

En besvärlig konflikt mellan problemanknyining och kvalitetskrav kan uppstå när ett nytl samhällsproblem behöver belysas och forskning måsie byggas upp. Ulbyggnaden av forskningsorganisalion och resurser måsle dä göras med slor omsorg i nära samspel med iniernalionell forskning och


 


Prop. 1983/84:107                                                                 16

elablerad forskning inom angränsande områden. Annars är risken slor för atl kvalitetsproblem uppstår.

Kvalitetskraven måste bevakas i alla organ som fattar beslut om forsk­ning eller fördelar resurser till forskning. I vårt pluralistiska system inne­bär det att ansvaret fördelas pä i första hand forskningsråd, seklorsorgan, fakultetsnämnder och enskilda forskargrupper.

För den forskning som bedrivs på egel programansvar är originalitet och kvalilet de enda styrinstrumenten. Forskningens frihel innebär atl verk­samhelen inte styrs av omedelbara nytlokrav. Forskaren skall fritt kunna välja problem, metoder och former för redovisning av resullal. Samtidigt innebär denna frihel ett slort ansvar för forskarna all se till atl den veten­skapliga kvaliteten på meloder och resultat upprätthålls. Kvalitetsaspek­terna måste hävdas i varje led av forskningsprocessen, vid antagning av forskarstuderande och i forskarutbildningen, vid bedömning av medelsan­sökningar, vid tillsättning av Ijänsler osv. Del är i samhällets inlresse alt i den successiva urvalsprocess sorn sker de mest lämpade anlas lill forskar­utbildning, de mest kompetenta forskarna tilldelas forskningsmedel osv.

Bedömningar av kvaliteten i genomförd och pågående forskning spelar en viktig roll som underiag såväl för de lokala besluten som för regeringens och riksdagens övergripande bedömningar. Det finns en rad meloder alt bedöma den vetenskapliga kvaliteten, t. ex. anlalel uppsalser publicerade i inlernalionelh erkända velenskapliga fidskrifter, internationella kontakter, referenser i den velenskapliga litteraturen osv. NFR har vidare genom ett värdefulll initiativ utvecklat en metod för utvärderingar där internationella forskare anlitats för atl granska verksamheten inom ett avgränsat forsk­ningsområde. Ocksä övriga grundforskningsråd, STU, lantbruksuniversi­tetet, naturvårdsverket, arbetarskyddsfonden m. fl. har låtit göra olika slag av utvärderingar. Därigenom hai- en vetenskaplig bedömning av de fors­kargrupper som är verksamma inom området presenterats tillsammans med konstruktiva förslag till förbätlringar och insatser.

Del är angeläget atl utvärderingar av den velenskapliga kvalileten punklvis görs inom samlliga delar av FoU-syslemet. Därvid bör även forskarutbildningen inom respektive område granskas. Utvärderingarna bör genomföras i sådan tid alt de kan redovisas inför näsla forskningspoli­tiska proposition.

Det är angelägel atl kvalitetskriterier tillmäts ökad betydelse vid fördel­ningen av resurser. Det gäller inie minst inom högskolan. Det finns alllid en risk all andra hänsyn och bedömningar påverkar fördelningsprocessen. En metod för resursfördelning där institutionernas kvalilelspreslalioner spelar en viklig roll har utvecklats av bl.a. medicinska fakultelsnämnden vid karolinska institutet. Denna och liknande metoder bör kunna utvecklas och användas även inom andra fakulteter.

Åtgärder krävs också för all främja kvalileten i forskarutbildningen. Chefen för utbildningsdepartementet kommer senare att behandla dessa frågor.


 


Prop. 1983/84:107                                                                 17

Slutligen villjag framhålla den slora betydelse de internationella kontak­terna har för atl hävda kvalitetskraven i svensk forskning. Jag älerkommer i ell senare avsnill härlill.

6    Forskarrekryteringen

Atl rekrytera och ulbilda nya forskare är en cenlral uppgift för högsko­lan. Ett ständigt tillflöde av personer som genomgår och genomgått fors­karutbildning behövs för all vetenskapssamhället skall bibehålla sin vitali­tet och ulvecklas och slimuleras i sill sökande efter ny kunskap. Av lika slor betydelse är del, alt samhället i övrigt, företag, organisationer, myn­digheler etc. i slor ulslräckning får lillgång lill och utnyttjar personal med forskarutbildning. Den iräning i metodiskt länkande, det analytiska arbets­sätt och den kritiska skolning som en forskarutbildad läll del av är av värde för verksamhel inom snart sagt alla områden i samhällel.

Mot den bakgrunden har situationen inom forskarutbildningen under en lång följd av år varil nedslående. Strömmen ut lill samhällslivet av högl utbildade experter har på vissa områden avtagit kraftigt under loppet av 1970-lalel. Medicinsk och odonlologisk fakultet har liksom Handelshög­skolan i Slockholm uppräiihällil en ganska oförändrad examinationsfre­kvens. Inom övriga fakulteter har del emellertid skett en minskning med hälften eller mer av anlalel avlagda examina, irols au lillslrömningen av nyböijare och anlalel närvarande studerande legat pä oförändrad nivå.

.Antalet nya jörskarsitideiande per läsår har sedan mitten av 70-talet legat ganska konstant kring 2000. Antalet närvarande forskarstuderande har heller inte förändrats dramaiiski. Höstterminen 1973 uppgick anlalel närvarande till ca 11 000. Under de senasle åren har anialet legat på ca 12000. Andelen kvinnliga forskare härpå senare år vuxit och utgör numera ca en tredjedel av samtliga forskarstuderande.

Medelåldern både bland närvarande forskarstuderande och bland dem som avlagt forskarexamen synes ha ökat kraftigt. Medelåldern bland när­varande studerande var hösten 1981 35 år för män och 37 år för kvinnor. Inte fullt var iredje närvarande bedriver studierna pä hellid. Genomsnittli­ga brutto- och nettostudietider för dem som avlagt doktorsexamen har ökat från 11,0 respektive 8,7 terminer läsåret 1974/75 till 14,0 respektive 9.8 terminer. Avsevärda variationer finns mellan fakulteterna i dessa avseen­den.

Den s. k. Andrénska kommittén betonade i betänkandet (SOU 1981: 29) Forskningens framtid handledarens ansvar och handledningens belydelse för forskarutbildningen. Riksrevisionsverket har avlämnat en revisionsrap­port "Effektivitet i forskarutbildningen" där man påtalar brisler inom handledningen. Liknande synpunkler har redovisats från universiteten i 2    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 107


 


Prop. 1983/84:107                                                   18

Lund och Umeå där omfattande undersökningar genomförts under senare år.

Förulsältningarna för en god rekrytering lill forskarutbildning skapas genom åtgärder inom en rad olika områden. Atl grundlägga ett inlresse för forskning hos unga människor är en viktig förutsättning. Den allmänna inställningen lill forskning och ulveckling i samhället torde ha en slor belydelse. Här spelar information om forskning och dess resultat en viktig roll. Alla organ inom FoU-systemet bör ha ett ansvar för alt sprida infor­malion om forskning.

Förhållandena i utbildningssystemet - från förskolan till grundutbild­ningen i högskolan - har en särskild belydelse för all påverka såväl intresset för forskning och forskarutbildning som kunskapsslandarden hos dem som kan komma att gå vidare till forskarutbildning. Jag har erfarit atl chefen för utbildningsdepartementet vid sin anmälan av en proposition om reformering av gymnasieskolan kommer att lägga fram förslag om försök med specialarbete och fördjupningsstudier, som är av betydelse i delta sammanhang. Jag vill också erinra om all reglerna för tillträde till grundläg­gande högskoleutbildning f. n. ses över av en ulredning som hon har tillkallat. Dagens studieorganisation inom högskolan har för vissa ämnen försvårat fördjupade sludier. Möjligheterna atl i olika utbildningslinjer inrymma tillräckligt av fördjupningssludier för alt på så sätt lägga en god grund för forskarutbildning skall enligt riksdagens beslut med anledning av prop. 1981/82: 106 uppmärksammas av UHÄ i arbetet med utbildnings­planer. Vidare spelar kontakl mellan dem som genomgår grundutbildning och aktiva forskare en viklig roll. Utformningen av lärarijänstorganisa-lionen bereds för närvarande i regeringskansliel bl.a. mot bakgrund av detta förhällande.

Villkoren för forskarutbildningen har självfallet ett avgörande inflytande för dem som väljer mellan att fortsätta som forskarstuderande och att söka sig till andra delar av arbetsmarknaden. Del gäller såväl utformningen av de sociala och ekonomiska villkoren som uppläggningen av handledning och kurser. I båda dessa avseenden finns i dag brisler.

Slutligen är kanske den vikligasle förutsättningen för att motivera dem som gåll igenom en grundläggande ulbiidning all fortsätta med forskarut­bildning att del efter doktorsexamen finns arbetsuppgifter där forskarut­bildningen värdesätts och nyttiggörs. Del gäller såväl arbetsmarknaden utanför högskolan som möjligheterna till en karriär inom det akademiska systemet. För del senare är en ökad tillgäng på ijänsler för dem som avlagt doktorsexamen utomordentligt angelägen. En ökning av anlalel s.k. mel-lanljänster är därmed en cenlral fiåga.

En ökad växelverkan mellan högskoleverksamhet och annan verksam­hel är önskvärd. En genomströmning i högskolan är en förutsättning för en vital forskning.

I det följande föreslås en rad åtgärder pä olika områden för alt förbättra förutsättningarna för forskarrekryteringen.


 


Prop. 1983/84:107                                                                 19

-    Genom förstärkningar under fakullelsanslagen kan ca 170 nya mellan-Ijänster inrättas.

-    Genom ell ökat inslag av långsiktiga program inom seklorsanslagen förutses en ytterligare förslärkning av mellantjänster inom högskolan.

-    Genom insatser frän sektorsforskningsorganen ulökas också antalet doktorandtjänster inom högskolan.

-    Studiefinansieringssystemet förbättras, bl.a. genom atl möjligheterna till föriängning av tiden för att inneha utbildningsbidrag ökas.

-    En arbetsgrupp inom ulbildningsdeparlemenlel skall fortsätta över­synen av studiefinansieringssyslemet med sikle på ett ökat inslag av doktorandljänster.

-    En förbättring av meritvärdet av forskarutbildningen kommer atl före­slås av chefen för civildepartementet. Värdet av forskarutbildning vid tillsättning av statliga tjänsler understryks och forskarutbildningsliden jämställs med innehav av statlig tjänst under viss tid.

-    Högskolans ansvar för handledningen av forskarstuderande och för atl anpassa antagningen lill forskarutbildning till de praktiska förutsättning­arna understryks kraftigl.

7    Arbetsvillkoren för forskare inom högskolan

Med hänsyn till högskolans många - internt och externt motiverade -uppgifter på forskningsområdet är högskoleförhällandena och arbetsvillko­ren för forskare där en övergripande forskningspolitisk angelägenhet. I den forskningspolitiska debatten har kritik riklats mol förhållandena inom hög­skolan på en rad punkter. I allmänna ordalag har talats om den växande administrationen. Kriliken torde i hög grad avse problemet med den tid som måste avsättas för alt delta i den inierna beslutsprocessen och för atl ansöka om medel från exlerna organ.

All en slor del av forskares lid går ål för avgöranden av velenskaplig karakiär är i sig en viklig förutsättning för forskningsprocessen och krävs för att säkra kvalitetskraven i forskningen. Men mycket tid och resurser ägnas också åt atl ularbeta anslagsframställningar och anslagsansökningar till seklorsorgan, ät uppgifter av administrativ karaktär, osv. Bristen på resurser gör atl det ofta krävs ansökningar och sammanträden även för att förverkliga mycket små insatser och initiativ. Alt förenkla den nu alltför tidskrävande processen för anslagsframställning skulle innebära betydan­de effektivitetsvinster. Personella resurser skulle då frigöras som kunde användas till forskning i stället för administrativa uppgifter.

I det följande lämnas vissa förslag i detta syfle. Således kommer che­ferna för utbildnings-, jordbruks- och kommunikationsdepartementen atl föreslå att forskningsråden under utbildnings- och jordbruksdepartemen­ten saml del nybildade organet transporlforskningsberedningen får treåri­ga planeringsramar.


 


Prop. 1983/84:107                                                                 20

Vidare föreslås atl de större sektorsorganen ska öka inslaget av långsik­tiga program, vilkel bör leda till alt arbelel ined ansökningar underiättas.

Chefen för utbildningsdepartementet avser alt i annal sammanhang åler­komma lill frågan om möjligheterna att förenkla formerna för anslagsfram­ställning för högskolans forskning och forskarutbildning.

På längre sikt bör möjlighelen också prövas att införa ett system där anslagsframställning för högskolans forskning och forskarutbildning inle behöver inlämnas varje år.

Därutöver vill jag starkt understryka högskoleenheternas ansvar för att i största möjliga utsträckning åstadkomma förenklingar i beslutsprocesser och administration för alt därmed bl. a. förbättra forskningens effektivitet. Jag får här erinra om vad chefen for utbildningsdepartementet anförde i proposition 1983/84: 52 om vissa högskoleorganisaloriska frågor belräffan­de högskolestyrelsernas ansvar i detta avseende.

Kritik har ocksä framförts mot forskningsmiljön inom högskolan. Del tycks gälla framför allt inom det samhällsvetenskapliga och humanistiska området. Många institutioner är för små för att kunna erbjuda en aktiv och stimulerande miljö för forskning. Ansvarel för inslitulionsindelningen åvi­lar högskolestyrelserna. De bör aktivt undersöka möjligheterna atl organi­sera arbetsenheter som når den kritiska storlek som krävs för atl skapa en god forskningsmiljö. Jag vill åter erinra om vad som anfördes i della avseende i proposition 1983/84:52 om vissa högskoleorganisatoriska frå­gor. Jag har erfarit alt ell sådant arbete redan inletts inom högskolan.

Brist på ändamålsenliga lokaler är ett slort problem för många universi­tet och högskolor. Behovel av forskningslokaler har uppmärksammats i samband med åtgärder för all stimulera sysselsättning och produktion inom byggbranschen. Riksdagen har på regeringens förslag under riksmö­tena 1982/83 och 1983/84 i samband med särskilda propositioner för atl främja sysselsällningen anstagil ca 400 milj. kr. lill lokaler för forskning och ulbiidning. Även i forlsättnin.gen bör enligt min mening invesleringar i lokaler för forskning ges hög prioritet när behoven sammanfaller med behov av insatser för att främja byggsysselsättningen.

8    Samverkan mellan näringslivet och statlig forskningsverksamhet

Ett genomgående drag i svensk industris utveckling är att den blir alltmer kiinskapsintensiv. Trols att den samlade invesleringsvolymen fallit under en följd av år har investeringar i forskning och ulveckling ökal. Vid mitten av 1970-talet svarade FoU-insalser för ca 20 procenl av industrins samlade investeringar: nu är motsvarande siffra 40 procent. Denna utveck­ling avspeglar industrins ökande kunskapsberoende i sig men också en strävan alt minska långsiktiga bindningar i traditionella investeringar till förmån för möjligheler att snabbt anpassa sig till ändrade konkurrensförut­sättningar.


 


Prop. 1983/84:107                                                                 21

Under perioden fram till sekelskiftet kommer Sveriges industriella struk­tur att undergå stora förändringar. Vi är på väg att lägga grunden lill en kvalitativt ny industri. Framför allt hänger detta samman med den explo­siva utvecklingen inom bioteknik, mikroelektronik, informationsteknik, fiberoptik, materialteknik, värmeteknik och verkstadsteknik. Denna ut­veckling är ofrånkomlig om industrin skall kunna behålla sin ställning i internationell konkurrens. Kunskap är på väg att bli den dominerande konkurrensfaktorn. Delta bör innebära alt Sverige har möjligheler alt stärka sin inlernalionella konkurrenskraft. Den breda allmänna utbild­ningsnivån i landet är jämförelsevis hög. Det sociala trygghetssystemet ger en stabil grund för en industriell utveckling. Den svenska industrin har en. i förhållande lill sin sloriek. belydande bredd. Del hör dessulom finnas möjligheler alt ulnyllja del lilla landels fördelar i form av korla konlaklvä-gar och smidig samordning.

Dessa gynnsamma faklorer bör kompletteras med en långsiktig kompe-tensbypgnad inom de angivna områdena. Förelagen blir i takt med sin egen ökade FoU-satsning alllmer beroende av högskolans breda kompetens. Om förelagen inle kan förlila sig på alt inom landel finna den forsknings­kompetens som behövs ökar risken att de flyttar sina utvecklingsavdel­ningar utomlands.

Under senare år har flera åtgärder vidtagits som stärkt det direkta samarbetet mellan högskoleforskning och företagens utvecklingsarbete. Det finns nu ett trettiotal s.k. kollektiva forskningsprogram som finansi­eras gemensaml av slaten och berörda branscher. Drygl hälften av dessa genomförs vid särskilda frislående forskningsinstitut. Industrin finansierar ett anlal tjänster som adjungerad professor vilkas innehavare på deltid medverkar i högskolans forskarutbildning. Företag lägger ut forsknings­program på högskoleinstitutioner. En verksamhel med kontaktforskare, dvs. högskoleforskare som lånas ut lill bl.a. mindre och medelstora före­tag, pågår sedan några år. Särskill utvecklade former för samverkan finns sedan lång tid när det gäller läkemedelsforskning, vissa delar av den lekniska forskningen och forskning kring de areella näringarna.

En rad forskarbyar, leknik- och innovationscenlra för samarbele mellan högskola och omvärld har kommit till under de senaste åren. Det gäller t.ex. forskarbyn Ideon i Lund. Teknikcentrum i Linköping och Innova­tionscentrum vid Chalmers tekniska högskola. Vid högskolan i Luleå har sedan dess tillkomst en aktiv och framgångsrik samverkan med regionens näringsliv bedrivits. Planer finns också för ett särskilt elektronikcentrum i Kista utanför Stockholm. Även vid universiteten i Umeå och Uppsala planeras särskilda organisationer för samverkan med näringslivel.

1 ett flertal av landets regioner har särskilda organ skapals för alt utnyttja forskningens möjligheler alt stimulera näringsliv och sysselsätt­ning i regionen.

Intresset för ökad samverkan mellan högskola och näringsliv har ökat


 


Prop. 1983/84:107                                                   22

starkt i flertalet industriländer de senaste åren. Det gäller såväl USA som Japan, Frankrike, Västtyskland och Slorbrilannien. En rad inlernalionella konferenser har anordnats för att utbyta erfarenheler och diskutera lämpli­ga former för denna samverkan.

I USA finansierar näringslivel numera även grundläggande forskning vid universilelen. Där har företagen bl. a. bildat särskilda forskningsråd för att slödja grundforskning som på längre sikt kan stärka den kunskapsbas som krävs för industrins förnyelse.

I den svenska debatten höjs ocksä varnande röster mol den utveckling som nu pågår med allt större inlresse för näringslivets medverkan i den statligt finansierade forskningen och utvecklingen. Man pekar på riskerna för alt de tekniska högskolorna förvandlas lill konsultföretag där kortsiktig uppdragsverksamhet dominerar på ett sådanl sätt atl den långsikliga, grundläggande forskningen och utbildningen drabbas negativt. En annan risk med ökad industrimedverkan är atl på längre sikt en styrning av forskningens inriktning skulle kunna ske på ett sätt som inle är förenligt med samhällets övergripande intressen.

Min egen uppfallning är atl en samverkan mellan den forskning som finansieras med statliga medel och bedrivs vid högskolor eller andra organ och näringslivet otvivelaktigt är av värde för samhällel.

Vi knyler stora förhoppningar lill forskningens möjligheter atl bidra till förnyelsen i svensk industri och därmed förbäitra den svenska ekonomin. Det är då uppenbarligen angeläget atl forskningens resultat ulnylljas i företagens förnyelse av produktionen och atl överföringen av kunskap sker så snabbi som möjligl. Detta förutsäller en nära samverkan.

En nära kontakt med företagen och de problemställningar som uppslår i samband med strävanden alt förnya produktionen torde också innebära en stimulans och källa lill inspiration för dem som är verksamma vid t. ex. de lekniska högskolorna. Det inom läkemedelsområdet sedan lång lid lillbaka väl fungerande samspelel irtellan induslrin och slailigl finansierad forsk­ning vid universitet och sjukhus lorde vara en viklig förklaring till den internationellt sett framgångsrika position som såväl läkemedelsindustrin som den medicinska och farmaceuiiska forskningen intar.

Samtidigt är det självfallet nödvändigl all formerna och villkoren för samverkan väljs så alt negativa effekier på högskolans cenlrala och lång­sikliga uppgifter undviks.

Mina konlakler med svenska industriförelrädare har övertygat mig om alt del inom induslrin finns en stark medvetenhet om grundforskningens belydelse för induslrins långsiktiga förnyelse. Del gäller av naturiiga skäl framför alll den tekniska, nalurvelenskapliga och medicinska grundforsk­ningen. Jag finner den nyss beskrivna internationella ulvecklingen av slort intresse som ett uttryck för att industrisamverkan också kan gälla den grundläggande forskningen och inle begränsa sig lill uppdrag som har karaktär av tillämpad forskning eller utveckling. Jag avser alt inleda över-


 


Prop. 1983/84:107                                                   23

läggningar med företrädare för näringslivel om en ulökad samverkan fram­för allt när det gäller den grundläggande forskningen och den därmed sammanhängande forskarutbildningen.

De initiativ som lagits på senare lid vid de svenska universiteten och högskolorna för atl skapa förulsällningar för induslrisamverkan tyder på ett slarkl engagemang och en belydande entusiasm för att bidra lill arbetet all slärka svensk induslri och svensk ekonomi. Det är en viklig uppgift för regeringen atl underlätta och slödja dessa slrävanden.

Samlidigi är del självfallel angelägel alt noggrant följa den verksamhel som nu pågår och planeras mol bakgrund av de risker som berörts ovan. Även om del lokala engagemanget bör uppmuntras finns det anledning atl förutsättningslöst pröva effekterna på högskolans lolala verksamhel.

Jag anser det därför motiverat alt på ett samlat sätt utvärdera de samver­kansformer som nu byggts upp. En sådan uivärdering bör föreligga i sådan lid all den kan behandlas i nästa forskningspoliiiska proposition, som bör läggas fram i början av år 1987. Jag avser atl i särskild ordning ta initiativ till en sådan uivärdering. Den bör bedrivas sä att den kan ge underlag även för de ställningstaganden till former för industrisamverkan som kan bli akluella de närmasle åren.

Del är angeläget att klara regler finns för de enskilda forskarnas industri-uppdrag. I flera år har kritik riktats mol oklarheter i regler för högskolean-ställdas bisysslor.

På regeringens uppdrag har utarbetats ell förslag lill ändring i högskole­lagen och högskoleförordningen som syftar till alt ge forskare en vidgad räll all samarbeta med näringslivel och samhällel i övrigl i olika former. I förslagel förutsätts alt samråd därvid sker med högskolemyndigheterna. Förslaget remissbehandlas f. n. Chefen för utbildningsdepartementet åter­kommer till denna fråga i det följande. Hon kommer också att ta upp ett förslag om en stiftelse för industriuppdrag vid Chalmers lekniska högskola.

Även chefen för industridepartementet kommer senare idag saml i ett förslag lill proposifion om industriell tillväxt och förnyelse all beröra frågan om samverkan med näringslivel.

Slutligen vill jag erinra om atl utbildningen spelar en viktig roll i samver­kan mellan näringslivel och högskolan. Den högre tekniska utbildningen är här av särskilt intresse. En stor del av forskningen och utvecklingsarbetet inom induslrin ulförs av civilingenjörer. I årels budgelproposilion före­slogs en förstärkning med 10 milj. kr. till grundläggande högskoleutbild­ning av betydelse för industriell utveckling.

9   Internationella kontakter

I flera sammanhang i det föregående har jag haft anledning atl framhålla vikten av internationella kontakter för den svenska forskningen.


 


Prop. 1983/84:107                                                                 24

De svenska utgifterna för forskning och utveckling uppgår till 1-2 procent av världens samlade insatser. För förnyelsen säväl inom industrin som inom andra samhällsområden måste vi delta i det internationella kunskapsulbyiei och tillgodogöra oss nya kunskaper som tagits fram också i andra länder.

I flertalet industriländer karaktäriseras utvecklingen under senare är av en ökad salsning på FoU-verksamhet, både inom industrin och vad gäller statliga anslag. Flera länder har också genomförl organisatoriska föränd­ringar som syftar till att åstadkomma effektivare styrning och samordning. I några fall har regeringarna lagt fasl eller föreslagit långsiktiga mäl för en ökning av FoU-resurserna. Jag vill här lämna några exempel som kan vara av intresse som bakgrund lill mina fortsatta överväganden.

I Förenta Staterna har industrins FoU, trols den djupa lägkonjunkluren, ökal med 2-3 procent realt per är under 80-ialet. Under de närmasle åren väntas industrin bygga upp nya forskningslaboratorier i mycket stor om­fattning. Efler några år av åtstramning i anslagen lill civil FoU, föreslås i regeringens budgetförslag för 1984 en belydande ökning av del federala stödet lill universiteten.

Slalens och induslrins samlade ulgifter för FoU i Japan har ökat realt med mellan 5 och 10 procenl per år under perioden 1978-81.

I Frankrike ledde regeringsskiftet 1981 lill ökad akliviiei och nyoriente­ring på forskningsområdet. Ijuli 1982 lade regeringen fram ett längiidspro-gram om omfallning, inriklning och organisafion av de slalliga FoU-sais-ningarna. För år 1984 föreslås betydande ökningar i första hand inom teknologisk FoU men även inom grundforskningen. Målel för den franska FoU-poliliken är all satsningarna ska uppgå lill 3 procent av BNP.

De slalliga anslagen lill forskning har under 1980-lalel minskal i Slorbri­lannien, men under del senasle ärel har stödel till industriell FoU priorite­rats. Den brittiska industrins invesleringar har under de senasle årens lågkonjunktur i stort sett realt legat stilla. Inom vissa branscher, t.ex. informationsteknologi, har emellertid betydande framtidssatsningar gjorts. Även i Västtyskland har regeringens FoU-slöd ökal. Inom induslrins om­råde har del dock övertagits av viixande salsningar från företagens sida. I den norska statsbudgeten för är 1984 ges FoU, i första hand stöd till forskning inom induslrin, stark prioritel.

För Kanadas del gäller motsvarande förhållanden. Även den auslralien-siska statsbudgeten innehåller satsningar på främst FoU inom industrin och nalurvetenskaplig-leknisk grundforskning.

Som redan har framgåtl visar de områden som priorileras en påfallande överensslämmelse. I del övervägande anlalel industriländer söker både regering och induslri all bygga ut kompetens och beredskap inom områden som mikroelektronik, informationsteknik, avancerad produktionsteknik inom verkstadsindustrin, materialteknik och bioleknik. Den lidigare myc­kel koncentrerade satsningen pä energiforskning har ebbat ul och i några


 


Prop. 1983/84:107                                                                 25

fall minskar insatserna på della område. I Norge domineras emellertid FoU-poliliken av oljeverksamhelen. Humanistisk och samhällsvetenskap­lig forskning har under senare år i flertalel länder fått en relalivi slyvmo-derlig behandling.

Flera länder har genomförl organisatoriska förändringar för att stärka styrfunktionen i FoU-systemel. Vanliglvis är skälet att snabbi kunna styra resurser mot prioriterade områden. Några länder har inrättat ett särskill deparlemenl för forskning medan andra nöjt sig med all stärka samord­ningsorganens kompelens och resurser. Bland andra Förenta Slalerna och Västtyskland har vidtagil åtgärder för all underlälla samarbetet mellan universitet och industri.

Svenska forskare deltar i dag i ett omfallande internationellt ulbyle. Del framgår av en karlläggning som gjorts inom ulbildningsdeparlemenlel. Kontakterna med engelskspråkiga länder, framför allt USA, dominerar. Också förelagen har under senare år stärkt sina internationella kontakter, bl.a. genom alt köpa eller köpa in sig i utländska forskningsinlensiva företag.

Även om del inlernalionella ulbylel i dag är av belydande omfallning krävs ylleriigare insalser för all del ska utvecklas vidare i den utsträckning som är önskvärd och nödvändig. Della gäller såväl inom induslrin som inom grundforskningen.

På samhällel vilar i första hand ansvaret atl undanröja administrativa och lekniska hinder, liksom alt på olika vägar underlälla och stimulera kontakter och utbyte. Det kan t.ex. gälla företagens problem med att anställa utländska forskare på grund av den svenska skallelagstiftningen, eller universitetens möjligheter att bjuda in utländska gästforskare. Det finns ocksä anledning att förbättra möjlighelen för yngre svenska forskare eller forskarstuderande att vistas vid ulländska universitet.

Ett särskilt problem har varil svårigheler att efter ullandstjänstgöring få tillgodoräkna sig denna i Ijänslehänseende. Jag har erfaril alt statens arbetsgivarverk numera vid sin prövning av tillgodoräknande av tjänstgö­ring utomlands för inplacering i tjänstetids- eller ålderstilläggsklass betrak­tar tjänst utomlands som om motsvarande ijänsl utövats under ifrågava­rande tid i Sverige.

Också på regeringsnivå är kontakter med andra länder rörande forsk­ningspoliiiska frågor av gemensaml intresse angelägna. Ett omfattande antal sådana kontakter har ägt rum under det senaste årel, bl.a. med Japan, Västtyskland, Frankrike och Storbritannien.

Det nordiska FoU-samarbetet lorde vara relativt omfattande. Över Nor­diska ministerrådets budgel finansieras FoU-inslitulioner, högre utbild­ning, forskningsprojekl och forskarkurser m.m. Uppskattningsvis upptog FoU och därmed sammanhängande funktioner ca 40 procenl av anslagen inom rådets lolala budgel år 1982.

Tyngdpunkten i det "nordiska forskningssamarbetet ligger på den tek-3   Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 107


 


Prop. 1983/84:107                                                                 26

nisk-induslriella sidan. Nordforsk, som är en samarbetsorganisation mel­lan de nordiska teknisk-vetenskapliga forskningsråden, vetenskapsakade­mierna och motsvarande organ, kanaliserar avsevärda bidrag till del nor­diska teknisk-vetenskapliga samarbetet. Nordiska industrifonden stödjer forsknings- och ulvecklingsprojekl av nordiskl inlresse. Ell omläitande samarbele sker också inom ramen förTele-X-projeklei. Forskningssamar-beiei inom del kärntekniska områdel är beiydelsefullt. Åven inom arbets­miljöomrädet bedrivs ell intensivt nordiskl forskningssamarbete. Del nor­diska samarbelel inom forskning och ulveckling har relalivi nyligen för­slärkls genom inrällandet av del nordiska forskningspolitiska rådel.

Överläggningar pågår vidare med de Europeiska gemenskaperna (EG) om ell ulvidgal samarbete mellan Sverige och EG inom forskningsområ­det. Inom EG har under del senasle årel lagits kraftfulla inilialiv för all öka de gemensamma insalserna pä delta område. Förslag har lagts fram om ett samordnat resursprogram för forskningen. Omfattande insatser föreslås bl.a. inom del s. k. ESPRIT-programmet, som gäller mikroelektronik och informationsteknologi. Redan i dag deltar Sverige i del europeiska samar­betet i olika former via bl. a. COST (projektsamarbete inom teknisk FoU), ESA (den europeiska rymdorganisationen), CERN (den europeiska kärn-forskningsorganisaiionen) och EM BL (det europeiska laboratoriet för mo­lekylärbiologi). Förhandlingar om ett arbeismiljöavial som även omfattar forskningsfrågor befinner sig i ell slutskede.

Ell vidgat svenskt FoU-samarbete med EG torde kräva ett ökat engage­mang från såväl slalliga organ som svensk industri för atl skapa de förut­sättningar som fordras för ell framgångsrikt resultat pä lång sikl.

Sverige deltar också i diskussioner i mellanstatliga organisationer som Europai"ådet, OECD och Unesco.

I del följande kommer flera åtgärder all föreslås för att fiämja de interna­tionella forskarkontakterna.

Chefen för utbildningsdepartementet kommer att föreslå att medel anvi­sas för att underiätta såväl uilandsvisielse för yngre forskare som gästfors-karverksamhel i Sverige.

Chefen för induslrideparlementel kommer vidare att föreslå dels all Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéer får en resursförsiärkning, dels alt särskilda medel avsätts inom STU:s resursram för alt främja internationellt forskarutbyte.

Slutligen harjag ertarit att chefen för finansdepartemenlet senare denna dag avser all begära regeringens bemyndigande alt tillkalla en särskild utredare med uppgift alt skyndsanat föreslå former för ett syslem med viss skattenedsättning för högt kvalificerade ulländska forskare som under begränsad lid tjänstgör i svenska förelag eller inom högskolan.


 


Prop. 1983/84:107                                                            27

10   Fördelning av resurser

10.1    Allmänt

Forskning och ulveckling är, somjag tidigare framhållit, ett område som prioriterats i ett för övrigt mycket återhållsamt budgelförslag. Det innebär atl verksamheler med inriktning på forskning och utveckling i stort sett föreslås undantagna från nedskärningar. Det s. k. huvudförslagel med krav på 2 procent besparing per år tillämpas inte för forskning och forskarut­bildning inom högskolan. Däremot ställs krav på förnyelse och ompriori­tering i moisvarande omfattning under de närmaste tre åren. Ompriorile­ringar förutsätts ske även inom sektorsorganens anslag.

Forskning och utveckling föreslås också få ell nytillskott av resurser om totalt ca 150 milj. kr. för budgetåret 1984/85.

Även om resurser lill forskning och ulveckling sålunda priorileras är jag väl medveten om atl forskningsområdet drabbats av koslnadsökningar under senare år, bl.a. för utrustning och litteratur. Trols de tillskott som nu görs kommer inle alla angelägna behov att kunna tillgodoses. Del innebär atl stora krav ställs både på dem som slutligt fördelar dessa resurser och på de svenska forskare som förväntas göra betydande bidrag till samhällsutvecklingen trots knappa resurser.

Jag vill dessutom framhålla atl en framgång för regeringens slrävanden alt förbättra den svenska ekonomin också innebär förbällrade resursförut­sättningar för forskningen. Det gäller inte minsl målsättningen atl kraftigt begränsa inflationen.

Vid fördelningen av FoU-resurser lill olika områden och ändamål har den grundläggande forskningen, med stark betoning på kvalitetskraven, prioriterats. Däruiöver har vid avvägningen mellan olika seklorer det lekniska området fått vissa förstärkningar. En uppstramning av insatserna på energiområdet har därvid, somjag tidigare nämnl, bedömts vara möjlig mol bakgrund av de erfarenheter som vunnits av del hittillsvarande energi­forskningsprogrammet. Den miljövårdsinriklade forskningen får också ett vissl tillskott.

Även i övrigt har vid resursfördelningen hänsyn tagits lill de priorilering­ar som riksdagen beslulade om i anledning av prop. 1981/82: 106.

10.2    Grundläggande forskning

Totalt föreslås till grundläggande forskning inom utbildnings- och jord­bruksdepartementens områden ca 125 milj. kr. i nytillskott. Huvudpunk­terna i salsningen är basresurser, varigenom ca 170 forskartjänster på mellannivå kan tillkomma, dyrbar velenskaplig utrustning, ökade resurser till grundforskningsråden saml särskilda medel för all främja internatio­nellt utbyte. Huvuddelen av förstärkningen går lill del leknisk-naturveten-


 


Prop. 1983/84:107                                                                 28

skapliga områdel, men även samhällsvelenskap och humaniora får ökning­ar. De lekniska, malemalisk-nalurvetenskapliga och medicinska läkulie-lerna samt MFR och NFR lår lillsammans ca 58 milj. kr. De samhällsve­tenskapliga och humanistiska fakulteterna samt HSFR fiir ca K) milj. kr. Fakulteterna inom SLU och SJFR fär lillsammans ca 12 milj. kr.

Med dessa förstärkningar disponerar högskolan (inkl. SLU) totalt ca 2 100 milj. kr. och grundforskningsråden (inkl, SJFR) totalt ca 566 milj. kr.

10.3 Insatser inom prioriterade områden

Riksdagen beslulade i anledning av prop. 1981/82: 106 att följande områ­den skulle priorileras:

-     Forskning som är en förutsättning för och konsekvens av den suirka nationella satsningen på teknisk utveckling.

-     Forskning som avser vikliga problem inom social- och hälsovårdsomrä-del.

-     Forskning som kan belysa ekologiska samband och de faktorer som förändrar dessa.

-     Insalser för en allmän volym- och kompelenshöjning inom det samhälls-velenskapliga och humanisiiskii områdel.

-     Forskning som avser den offenlliga sekiorn, dess slyrning, ekonomi och förändring.

-     Forskning som avser kulturyttringar och kulturfrågor med strävan efter samlade större satsningar.

-     Forskning som avser livsmedelsområdet.

-     Jämslälldhetsforskning.

Jag kommer nu att kort beröra olika förslag som kommer all läggas fram mol bakgrund av dessa priorileringar.

Insatser för alt främja den lekniska utvecklingen görs inom en rad departement, bl.a. försvarsdepartementet, kommunikationsdepartemen­tet, där transportforskningen förstärks och därmed omfattar ca 25 milj. kr., ulbildningsdeparlemenlel med de allmänna salsningarna på teknisk-natur­vetenskaplig och medicinsk forskning, jordbruksdepartementet med för­stärkt forskning kring bioleknik, virkesförsörjning, vattenbruk m.m. och bostadsdeparlemenlel med byggforskning som för nästa budgetär föreslås disponera 197 milj. kr. för forskningsstöd. Inom industridepartementet har för STU beräknals ett medelsbehov av 2 145 milj. kr. för den kommande ireårsperioden. Det innebären ökning jämfört med innevarande treårsperi­od med 370 milj. kr. En ökad tyngd läggs därvid pä insatser för långsiktig kunskapsuppbyggnad.

Vidare kommer energiforskningen, trots en viss åtstramning, atl vara av belydande omfallning, totalt 1 220 milj. kr. för perioden 1984/85-1986/87.

Däruiöver villjag framhålla den belydelse som även samhällsvetenskap­lig och humanistisk forskning har för den lekniska utvecklingen och inrikt­ningen av denna.


 


Prop. 1983/84:107                                                                 29

När det gäller forskning om viktiga problem inom social- och hälso­vårdsområdet föreslås resursökningar dels inom socialdepartementets om­råde med 5 milj. kr., dels inom utbildningsdepartementet rörande medi­cinsk forskning med ca 17 milj. kr.

Insatser för atl allmiint slärka del samhällsvetenskapliga och humanis­tiska området föreslås somjag tidigare nämnt omfallande ca 10 milj. kr.

Forskning om den offentHga verksamhelen föreslås främjas bl. a. genom inrällande ;iv en professur i statsvetenskap samt genom bildandet av en särskild delegation knuten lill civildeparlemenlel.

Forskning inom kidiurområdel behandlas av slalsrådel Göransson. Sär­skilda medel om I milj. kr. föreslås (ill museer, riksantikvarieämbetet och riksarkivet.

Beträffande livsmedelsforskning kommer chefen för jordbruksdeparte­mentet senare all återkomma. Ett utredningsförslag remissbehandlas f. n.

Jämslälldhetsforskning behandlas av cheferna för arbetsmarknadsde­partementet och utbildningsdepartementet. Bl.a. föreslås fem forskar­tjänsler på mellannivå för delta område.

Jag kommer nu all mera ulförligl behandla några områden som dels är av slor belydelse, dels berör ett stort anlal departement. Del gäller dels forskning med anknylning till det ekologiska området, dels tre områden vars betydelse för den industriella utvecklingen jag tidigare framhållit, nämligen informationsteknologin, materialtekniken och biotekniken.

Ekologi.skt inriktad forskning

Vår miljö utsätts för alll mer omfattande störningar.

Försurningen framstår som ett av våra allvarligaste miljöproblem. Allt­sedan slutet av 1960-talet har forskning pågått kring försurningens effekier. Sedan många år är försurning av sjöar uppmärksammad: Den senasle lidens rapporter om skador på skog och mark såväl i vårt land som i Centraleuropa ger anledning lill slor oro. Mot bakgrund av de allvarliga långsiktiga effekier försurningen kan få för markens produktionsförmåga är det angeläget alt forskning rörande såväl luftföroreningars direkta effek­ter som effekter genom markförsämring intensifieras.

Odlingsmarken utsätts för stora påfrestningar som tar sig uttryck i ke­miska, fysikaliska och biologiska förändringar. Övergödning av våra vat­tenområden är ett annat allvarligt miljöproblem, liksom bilavgaser och de kemiska hälsoriskerna. Alt belastningen på miljön har effekter inte bara på fauna och flora ulan också på människors hälsa är uppenbart, men på vilkel sätt och i vilken omfattning är inte fulll ut klarlagt.

Grunden för vårl välstånd är en effektiv och hög produktion inom bl.a. de areella näringarna. Nu växer emellertid kraven på en ändrad inriktning av produktionen för atl bevara miljön och bättre hushälla med vårl lands naturresurser.

För alt kunna angripa problemen krävs ökade kunskaper om de ekolo­giska sambanden i vid mening.


 


Prop. 1983/84:107                                                   30

I Sverige har miljöfrågor uppmärksammats tidigare och med större kraft än på många andra håll i världen. Inom en rad områden med anknytning till miljöfrågorna pågår redan internationellt avancerad forskning och ulveck­ling. Många miljötekniska produkter med slor exporlpotenlial har lagits fram. För att vi i Sverige skall kunna bemästra våra egna problem bättre samtidigt som vi bidrar lill den inlernalionella kunskapsuppbyggnaden krävs fortsalla insalser på en rad olika forskningsområden. Det gäller såväl grundläggande forskning inom naturvetenskap, medicin och samhällsve­tenskap som mera målinriktad forskning kring akluella miljöproblem. Ock­så forlsall ulveckling av avancerad miljöteknik är angelägen.

Forskning av betydelse för miljöskyddet bedrivs således vid och finansi­eras av en rad olika organ. Del gäller högskolan, naturvårdsverket, arbe­larskyddsfonden, MFR. NFR, SJFR. STU, slatens miljömedicinska labo­ratorium, institutet för vatten och luflvårdsforskning. statens meteorolo­giska och hydrologiska institut, naturhistoriska riksmuseet m.fl. Dessut­om kommer miljövårdsaspekler indirekt in i forskning med annan inrikl­ning, t.ex. energiforskning. Också inom många förelag pågår omfattande forskning med inriktning på miljöskyddsfrågor.

En rad av de förslag som behandlas i del följande bör förbäitra förulsält­ningarna atl vinna ytterligare kunskap om miljöproblem i vid mening och utveckla ny miljöteknik.

De allmänna förstärkningarna av den grundläggande naturvetenskapliga och medicinska forskningen somjag tidigare nämnl är på sikl av belydelse också för den miljövårdsinriklade forskningen. Delsamma gäller förslagen om ökade resurser (3 milj. kr.) för forskning inom växtgenleknik och enzymutveckling. Resursökningar föreslås också till bl.a. markekologisk forskning vid SLU. Den föreslagna ökningen av anslaget lill SJFR med 5 milj. kr. ger möjligheler till ytterligare insalser av belydelse för kunskapen om de ekologiska sambanden. Naturvårdsverket föreslås vidare få en förstärkning med 3 milj. kr. för miljövårdsforskning.

Miljömedicinsk forskning är viklig för atl få underlag för skade- och sjukdomsförebyggande ålgärder inom olika samhällssektorer. Denna lyp av forskning föreslås förstärkas genom medel till utrustning vid statens miljömedicinska laboratorium samt statens institut för psykosocial miljö­medicin. Vidare föreslås inrättandet av en professur i medicinsk miljögifts-forskning vid karolinska inslilulei saml en professur i miljö- och naturre-sursinformalion vid lekniska högskolan i Slockholm. Därutöver föreslås särskilda medel för toxikologisk forskning inom högskolan (1 milj. kr.). Naturhistoriska riksmuseet föreslås få förstärkta basresurser (400000 kr.).

STU:s insalser för teknik för avfallsvattenbehandling och återvinning beräknas fortsätta.

Av betydelse i sammanhanget är vidare ökade insatser inom energiforsk­ningsprogrammet rörande utveckling av miljövänliga förbränningspro­cesser.


 


Prop. 198.3/84:107                                                                31

Injörmalionsiekiiologi

Informationsteknologin ulgör sannolikt den vikligaste industriella för­nyelsefaktorn de närmasle decennierna. Någon entydig definition av be­greppet informationsteknologi finns inte. 1 det följande avser jag den teknik som används för att med hjälp av datateknik och elektronik effekti­visera produktion, hantering och ulnylijande av informalion.

Informationsleknologiindiistrin omfattar företag som lar fram produkler baserade på elektronik och datasystem. Denna industri kännetecknas av hög innovationslakt och slor marknadstillväxt och beräknas vara en av de dominerande industribranscherna under 1990-talet.

Informationsteknologins möjligheter till allt mer inlegrerad användning i varuproduktionen, på konior och i distributionen av varor kan komma atl innebära slora omvälvningar för många yrkesgrupper och för människors vardagliga liv. Höga krav måste slällas på att utveckla system som tillvara­tar de mänskliga kvaliteterna i arbetet och svarar mot människors behov i samhällslivet i övrigt. En sådan inriktning är enligt min mening förenlig med en induslriell expansion. Stora salsningar görs också inom delta område. Industrins totala satsning på FoU inom informationsteknologiom­rådet kan uppskattas till ca 2.7 miljarder kr. eller 8000 årsarbeten.

Ett område inom informationsteknologin där ulvecklingen är särskilt snabb iir mikroelektroniken. Allt fler funktioner samlas på en och samma kiselbricka, samtidigt som produktionsmetoderna blir snabbare och tillför­litligare. Inom delta område satsas myckel stora belopp på FoU världen över. Här är den svenska andelen dock betydligt mindre än inom andra delar av informationsteknologin.

I och med beslutet atl salsa på del nationella mikroelektronikprogram-met (NMP, prop. 1983/84:8. Nu II, rskr 130) har enligt min mening Sveriges förutsättningar för en konkurrenskraftig inhemsk utveckling och produktion av mikroelektronikkomponenter förbättrats. Inom ramen för detta program kommer ålgärder alt vidtas för alt höja nivån inom såväl utbildning som forskning och för att stimulera en industriell utveckling pä området. En grund har härmed lagls för en framlida stark inhemsk system-industri. Programmet skall inte ses enskilt utan tillsammans med de insal­ser som görs inom hela informalionsleknologiområdel.

Jag kommer senare i dag all redovisa förslag till finansiering av delpro­grammet Grundforskning i NMP. Chefen för industridepartementet kom­mer i ett senare sammanhang i samband med redovisningen av förslagen till åtgärder för induslriell lillväxl och förnyelse atl lämna en samlad redogörelse för den fortsatta finansieringen av hela mikroeleklronikpro-grammel. Resursökningarna för nästa budgetår föresläs uppgå till ca 64 milj. kr.

En allt starkare tendens är att datatekniken, telekommunikationstekni­ken och mikroelektroniken flyter samman till en teknik, på senare tid ofta sammanfattad i begreppet telemalik.  Denna förutsätter nya former av


 


Prop. 1983/84:107                                                   32

kraftfulla kommunikationsmetoder, såväl s.k. optiska fibrer som satellit­kommunikationer.

Jag vill i detta sammanhang nämna alt man inom televerket bedömer ett fiberoptiskt långdistansnät vara en realistisk möjlighet att tillgodose de ökade kommunikationsbehoven. iElt sådant näl gördel möjligt all överföra mångdubbelt större informationsmängder än i dag. Del finns enligt min mening anledning atl med stort intresse följa de försök som pågår inom della område.

Satelliter spelar redan i dag en viklig roll för den mycket långväga internationella teletrafiken. Genom den lekniska ulvecklingen blir det eko­nomiskt möjligt att använda satellitkommunikation också på kortare av­stånd. Satellitsystem och markbundna telenät bör ses som komplement till varandra.

Den nya tekniken släller slora krav på infraslrukluren. Omfattande investeringar har gjorts för atl bygga upp telenät som är lämpade för nya former av kommunikation. Televerket har det senaste årel salsal ca 175 milj. kr. för utvecklingsinsatser inom informalionsleknologiområdel.

Ett annat område av betydelse är informationsbehandling som förenklat kan definieras som den del av informationsteknologin som behandlar pro­gramvaran och de rutiner som fiir komponenler, olika slags teknik och meloder alt uppträda på ell ändamålsenligt säll. I system för såväl induslri-som kontorsautomalisering som telekommunikationer har programvarans belydelse och dess andel av de lotala ulvecklingskoslnaderna hela liden vuxit.

I det fortsatia arbelel med forskning och ulveckling av program är en rad vetenskaper berörda. Del gäller såväl dalalogi och databehandling som matematik, psykologi, filosofi, logik och språkvetenskap. Den tvärveten­skapliga karaklären på forskningen har inneburit att de nya datorvelenska-perna ej haft en naturlig hemvist. Speciellt när det gälll alt finansiera forskningsprojekl har delta varit ell problem. STU:s ramprogram för sys­temteknik har bidragit till alt möjliggöra forskning inom områdel. Det är enligt min mening väsentligt att de organ som har till uppgift atl stödja FoU inom informalionsleknologiområdel inte genom alllför snäva och traditio­nella avgränsningar uteslänger angelägna projekl.

Den svenska kompelensen inom informationsbehandling har under de senaste åren vuxit bl.a. genom utökade statliga insatser inom högskolans ram. Inom flera områden har en internationellt hög klass uppnåtts. För en fortsatt kompetenshöjning är ett intensivt erfarenhetsutbyte med forskare från andra länder nödvändigt.

De slalliga forskningsresurser som satsas inom syslemleknikområdet kommer från flera håll. För innevarande budgetår budgeteras vid STU ca 60 milj. kr., vid försvarels forskningsanstalt (FOA) 30 milj. kr. och vid NFR ca 1 milj. kr. Till detta kommer de medel som går direkl lill högsko­lan.


 


Prop. 1983/84:107                                                                 33

Televerket ökar f. n. insatserna kraftigt inom hela informalionsleknolo­giområdel. Vidare satsas avsevärda belopp för utveckling av nya system genom upphandling från myndigheterna inom totalförsvaret.

Cheferna för utbildnings- och industridepartementen kommer senare i dag att föreslå åtgärder för att förslärka forskningen inom systemteknik-området.

Inom verkstadsindustrin har dalatekniken kommil atl spela en allt vikti­gare roll. Det gäller styrning av verktygsmaskiner samt olika system för transport och hantering av material. Industrirobotar har i ökande utsträck­ning lagits i bruk. Dalatekniken har också allt mer utnyttjats för konstruk­tion av produkterna.

Den forskning som idag pågår inom detta område bedrivs främst vid högskolan och vid Institutei för Verkstadsteknisk Forskning (IVF). Den totala årliga statliga insatsen är f. n. ca 40 milj. kr.

Ell nytt utvecklingsområde inom den svenska verkstadsindustrin är s. k. flexibla tillverkningssystem (FMS, flexible manufacturing syslems), som gör det möjligl atl förkorta både genomloppslider och omslällningstider i komplicerade lillverkningsföriopp.

Chefen för induslridepartementet kommer vid ell senare lillfälle i sam­band med förslag till åtgärder för industriell lillväxl och förnyelse att redovisa förslag som berör FMS.

En begränsande faktor för informationsteknologiområdet är bristen på personal. Ett slort behov av utbildningsinsatser föreligger. Jag vill erinra om förslagen i budgetpropositionen att förslärka framför alll den högre ulbildningen inom främst detta område med 10 milj. kr.

Under 1980-talel kommer den breda tillväxten av informationstekniska hjälpmedel i alll fler delar av samhället att utgöra en viktig förändringsfak­tor. Det gäller såväl i arbetslivet som i hemmet, i skolan, i kulturlivet osv. Som jag tidigare anförl är del angeläget att kunskap om människor och samhällel i vid mening utnyttjas för att styra inriktningen och användning­en av den nya tekniken. Del kräver en samverkan mellan forskare från skilda discipliner. Jag kommer senare att återkomma till detta vid min behandling av FRN:s förslag rörande forskning om datateknikens använd­ning (FRN 1982:16).

Jag vill också erinra om all arbelarskyddsfonden inlett ett program omfattande 50 milj. kr. under 5 år rörande forskning och utveckling för bättre arbetsmiljö och arbetsorganisation i samband med datorisering.

Jag vill vidare erinra om den utbyggnad som under senare år skett av den s.k. temaforskningen i Linköping bl.a. rörande leknik och social föränd­ring. En ytteriigare professur inom della område föreslås inrältad. Slutli­gen vill jag peka på betydelsen av samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning i allmänhel inför de slora lekniska förändringar som förestår. Somjag tidigare nämnl föreslås här förstärkningar som bör förbättra möj­ligheterna atl bedriva forskning om samhällskonsekvenser av teknikut­vecklingen.


 


Prop. 1983/84:107                                                                 34

Materialteknik

Sverige har av tradition ell högl kunnande inom materialleknikomrädet.

Dagens konstruktionsmaterial har utvecklats i en lid med relativt låga priser på energi och råvaror. Ökade krav ställs nu på material som vid både tillverkning och användning är energi- och resurssnåla, som dessutom är miljövänliga, hållbara och möjliga all återanvända.

Järn och stål har hittills varit helt dominerande som konstruktionsmate­rial men börjar nu i allt större utsträckning få konkurrens av andra materi­al. En ulveckling av nya stålkvalileler med förbättrade egenskaper sker dock kontinuerligt och stålet torde inom överskådlig tid behålla en fram­skjuten ställning. Huvuddelen av de resurser som satsas på FoU inom malerialteknikområdel kommer från induslrin och är till stor del inriktade på järn- och stålområdel. Som exempel kan nämnas att industrin satsar ca 200 milj. kr. per år för FoU inom pulvermetallurgi och snabbstål.

På iräområdel finns ett stort behov av forskning och utvecklingsarbete. Staten har redan genom STU och industriverket gjorl en kraftfull salsning inom området träteknik och på den träbearbetande induslrin. Ökad upp­märksamhet bör nu ägnas del färdiga byggnadssystemet och byggnadsin­dustrin. Chefen för bosladsdepartemenlel kommer i det följande all föror­da att medel för FoU rörande sambanden mellan träkvalitet och funklion i olika delar av byggnader ställs lill byggforskningsrädels förfogande. En samverkan med STU, naturvårdsverket, SLU och branschen bör kunna medverka till en slagkraftig FoU-insats.

Jag kommer i del följande att speciellt uppehålla mig vid några relativt nya områden inom materialtekniken somjag bedömer kommer atl faen allt större belydelse i framliden. Jag syftar på polymera maierial (plaster), fiberkompositer och keramer.

De polymera materialen används inom en rad olika områden. Tillväxten av produktionen har varit i genomsnitt ca 15 procenl per år de senasle 30 åren.

Forskningen inriktas i dag på att i olika avseenden förbättra materialens egenskaper. För att höja hållfastheten används armering med glasfiber. Intresset gäller nu i hög grad alt ulveckla polymera material med elektriska egenskaper och med olika typer av ljuskänslighet. Åldringsegenskaperna är också av betydelse, bl. a. vid medicinska lillämpningar.

Fiberkompositer är sammansatta material där någon form av fiber an­vänds för armering. De har en stor användning inom flygindustrin och vid båtlillverkning. Inom verkstads- och byggnadsindustrin är däremot an­vändningen ännu myckel begränsad.

För alt möjliggöra en bredare användning av avancerade fiberkompo­siter krävs fortsatta och förstärkta FoU-insalser.

Det statliga stödel till-denna forskning kommer i dag främst från STU som satsar ca 20 milj. kr. årligen på forskning om polymera material inkl. fiberkompositer. Dessutom finns fasla tjänsler inom högskoleorganisa­tionen. Industrin satsar totalt ca 150 milj. kr.


 


Prop. 1983/84:107                                                                 35

Jag går nu över till de keramiska materialen. Inom keramområdet går ulvecklingen snabbi och flera lillämpningar av slorl inlresse för svensk industri kan förutses.

Keramiska material i form av lergods och porslin har förekommil i många lusen år. De egenskaper som gjorl dem intressanta är främsl god hållfasthet mot tryck och motståndskraft mot kemiska angrepp. Under senare år har inlressel för keramiska material utvidgats genom de relativt nyuivecklade högpresterande keramerna. Dessa ger möjligheter att minska energiförbrukning, råmalerialförbrukning och miljöpåverkan.

I Sverige inleddes målinriklad FoU-verksamhet rörande högpresterande keramer år 1972 genom ASEA:s försök vid högtryckslaboraloriet i Ro-berlsfors. STU har senare byggt upp keramforskningen vid svenska Sili-katforskningsinslitutel (SFI) i Göteborg. Också vid högskolan, som t.ex. Chalmers lekniska högskola, bedrivs keramforskning. Delsamma gäller FOA. Även vid företag inom l. ex. bilindustrin och verktygsindustrin pågår utvecklingsarbete.

Ett problem vid ulvecklingen av konstruktionskeramer är brist på kon­struktörer. Hela keramområdet har länge varit ett försummat område, vilket påpekats av utländska experter.

Utvecklingsperspektivet för högpresterande keramer är mycket långsik­ligl. Ett genombrott bedöms ske inom fem till tio år, varför salsningarna måste bli relativt långsikliga och uthålliga.

De slalliga salsningarna inom de nya materialområdena kanaliseras främst genom STU, FOA, NFR och direkl genom högskolan. Totalt satsar STU årligen ca 70 milj. kr., FOA 11 milj. kr. och NFR ca 1 milj. kr. Inom UHÄ pågår ett arbele med all la fram en långlidsplan för insatser inom materialområdet.

Chefen för industridepartementet kommer senare i dag i samband med redovisningen av förslagen rörande STU:s fortsatta verksamhel att lämna förslag till ökade satsningar inom dessa materialområden.

Chefen för ulbildningsdeparlemenlel kommer alt föreslå alt en professur i keramleknologi med pulvermelallurgi inrättas vid tekniska högskolan i Slockholm. Vidare föreslås atl en professur i den kondenserade materiens teori inrättas vid NFR.

Bioteknik

Biotekniken är ell område som rymmer stora möjligheter lill ulveckling av betydelse för svensk induslri under de närmasle decennierna. Bioleknik kan definieras som användning och utnyttjande av biologiskt maierial, speciellt celler och cellbeslåndsdelar. i lekniskt-kommersiella processer.

Tekniken i sig är inte ny. Redan för 10000 år sedan kunde man utnyttja biologiska processer för atl lillverka vin och öl saml baka bröd. Den moderna biotekniken baserar sig dock på de senaste 20 årens forsknings­rön och är både forskningsinlensiv och leknikintensiv.


 


Prop. 1983/84:107                                                                 36

Sverige har i viss mån ett gott utgångsläge eftersom del här finns en solid forskningstradition inom väsentliga grundläggande områden. Det finns också små men effektiva försöksanläggningar vid universilel och högsko­lor och vid vissa industriföretag.

Karaktäristiskt för biotekniken är atl den bygger på grundforskningsre-sullat som ofta är relativt unga, ibland mindre än 10 år. Genom traditionellt goda kontakter mellan forskare och näringsliv inom detta område finns förutsättningar för en fortsalt effektiv överföring av grundforskningens resultat till industriprodukter.

Internationellt sett har biotekniken genomgående givils högsla prioritet i fråga om induslriell aktivitel och slatliga salsningar. Sverige är dock bland de första europeiska länderna som etablerat inhemska génteknikföretag.

Den biotekniska industrin i Sverige har en någol annorlunda samman­sättning än i mänga andra länder. Ett marknadsområde med mycket stor potential för svensk induslri utgör den speciella utrustning samt de hjälp­medel och syslem som krävs för alt genomföra biotekniska processer på laboratoriet och industriellt. Svenska företag är redan ledande inom områ­det men del krävs forlsalla salsningar på forskning, utveckling och utbild­ning för all svensk industri skall kunna behålla sin ledande slällning.

Separalionsleknik är ett myckel viktigt område inom biotekniken. Här befinner sig svensk teknologi på toppnivå. Huvuddelen av världens insulin renas i dag med svensk teknologi. Den ställning som svensk separations-teknik i dag har går tillbaka till en stark svensk akademisk tradition och ett gott samarbete mellan universitet och industri.

Intresset kring biotekniken har de senaste åren i hög grad kretsat kring genteknik och speciellt den s.k. rekombinant-DNA-lekniken. Med denna teknik kan främmande gener föras in i en bakteriecells arvsanlag. Den biologiska cellen kan härvid utnyttjas för framställning av nalurliga ämnen som idag finns i ytterst begränsade mängder, t.ex. mänskligt insulin, i närmast obegränsade kvantiteter.

Biomedicinsk industri (läkemedel, diagnoslika, medicinsk-leknisk ul­ruslning m. m.) är myckel expansiv och har redan nått en ansenlig storlek.

Ett samrådsorgan för förelag som är akliva vad gäller den indusiriella fillämpningen av biotekniken i dess moderna former har funnits i IVA:s bioteknikkommillé sedan år 1979. Verksamhelen breddas nu väsentligt genom den år 1983 bildade "Indusuins kommitté för bioleknik" vid Kemi-kontoret. Kommitlén skall även fiingera som ett språkrör för branschen i dialogen med regering och myndigheter om näringspolitiska frågor som berör bioteknik. Förelagen satsar f. n. ca 300 milj. kr. per år på forskning och utveckling inom biöteknikområdet. Häri har inte traditionell läkeme­delsforskning inkluderats.

Statliga medel till bioteknisk forskning utgär i dag främst från STU, NFR. MFR. SJFR. FOA samt riksförbundet mol cancer. De totala ansla­gen för grundläggande och tillämpad forskning uppgår budgelårel 1983/84


 


Prop. 1983/84:107                                                                 37

lill ca 40 milj. kr. varav STU bidrar med hälften. Därtill kommer verksam­het inom ramen för högskolans fasta resurser.

Samtidigt som det svenska samhället ökar sina salsningar på bioieknisk forskning och utveckling måsle självfallel regler och konlroll för verksam­helen Ulformas så all miljöhänsyn kan las och etiska aspekter tryggas.

1 del följande kommer chefen för utbildningsdepartementet att föreslå särskilda medel till del mikrobiologiska centret i Umeå (700000 kr.). Där­utöver föreslås 4 milj. kr. för basresurser inom biöteknikområdet. Förslag lill förstärkningar till MFR och NFR är också av inlresse i delta samman­hang.

Chefen för jordbruksdepartementet föreslår atl en professur i molekylär cellbiologi inrättas vid SLU saml all särskilda medel anvisas för forskning inom våxigeneiik och enzymteknik. Den allmänna förstärkningen lill SJFR bör också möjliggöra ökad forskning inom del biolekniska området.

Statsrådet Sigurdsen kommer atl föreslå en förstärkning av 3 milj. kr. till slatens bakteriologiska laboratorium.

Vidare kommer chefen för induslridepartemenlel au föreslå ökade insal­ser för biöteknikområdet inom STU.

Jag anser del angeläget atl de olika organ som verkar inom biöteknikom­rådet etablerar kontakt och samordnar sina insatser. FRN har initierat en utredning med målsättning atl ta fram ett underlag för en svensk forsk-ningssiraiegi på della område. Del är ell nationellt intresse och viktigl för svensk industris internationella konkurrenskraft att den biotekniska forsk­ningen och de industriella satsningarna kan ske samordnat och på effekti­vast möjliga säll. Jag avser alt nära följa denna ulveckling.

Statsråden Bodsiröm, Hellsiiöm, Thunborg, Sigurdsen, Boström, Hjelm-Wallén, 1. Carlsson, Göransson, Lundkvist, Leijon, Gradin, Gus­tafsson, Pelerson, Dahl och Holmberg anmäler sina föislag. Anförandena och förslagen redovisas i underprotokollen för resp. departement.

Statsrådet Ingvar Carlsson anför.

Med hänvisning till vad jag och övriga statsråd har anfört hemställer jag alt regeringen i en proposition

dels bereder riksdagen lillfälle att ta del av vad jag nu har anfört om

forsknings- och utvecklingsverksamhet, dels förelägger riksdagen vad jag och övriga föredragande har anfört för de åtgärder och ändamål som vi har hemställt om.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar au genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder och ändamål som de har hemställt om.

Regeringen beslular all de anföranden och förslag som redovisas i un­derproiokollen skall bifogas proposilionen som bilugorna I-10.


 


Prop. 1983/84:107                                                            38
Innehållsförteckning

1   Inledning........................................................      4

2   Definitioner..................................................... .... 7

3   Den statliga forskningspolitiken   ........................      8

 

3.1    Bakgrund....................................................      8

3.2    Slalens roll i forskningspoliliken .......................      9

3.3    Huvudfrågor i forskningspolitiken   ..................     II

 

4   Samspelet mellan sektorstbrskning och grundläggande forskning inom högskolan             13

5   Kvalilet i forskning och utvecklingsarbete   ........... .. 15

6   Forskarrekryteringen   ......................................    17

7   Arbetsvillkoren för forskare inom högskolan ........... .. 19

8   Samverkan mellan näringslivel och slallig forskningsverksamhel 20

9 Internationella kontakter  .................................    23

10 Fördelning av resurser......................................    27

10.1   Allmänl.....................................................    27

10.2   Grundläggande forskning   ...........................    27

10.3   Insalser inom prioriterade områden   .............. .. 28


 


Prop. 1983/84:107                              Bilaga 1

Utrikesdepartementets verksamhetsområde


 


 


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 1    Utrikesdepartementet      1

Bilaga 1

Utdrag
UTRIKESDEPARTEMENTET
                      PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984.02-09

Föredragande: statsrådet Bodström, såvitl avser punkterna 1—4 statsrådet Hellström, såvitt avser punkten 5

Anmälan till proposition om forskning

1    Inledning

Ulrikesdepariemenlels verksamhet - utrikes, och säkerhetspolitik, handelspolitik jämte iniernalionelll samarbele, särskill internationellt ut­vecklingssamarbete - omfattar eti direkl ansvar för yissa forskningsområ­den av särskill inlresse för departementets verksamhet.

-    Stockholms internationella fredsforskningsinstititt (SIPRI) får sedan starten 1966 som oberoende stiftelse sina driflsutgifter läckta över de­partementets budgel.

-    I samband med del svenska deltagandel i nedrustningsförhandlingarna i Geneve och i andra inlernalionella sammanhang där Sverige dellar i diskussioner om rusiningsbegränsning och -konlroll ha.r sedan drygt 10 är vissa medel anslagits för lekniskl slöd och utredningar via ett särskill anslag till försvarets forskningsanstalt (FOAj.

-Sedan budgetåret 1982/83 ulgår över departementets budgel även ell anslag för utrikespolitiska institutets forskningsverksamhet. (Della an­slag har lidigare finansierats med medel frän FOA.)

-        Via anslaget för iniernalionelll uivecklingssamarbele finansieras forsk-
ningssamarbeie med och mellan u-länder. Verkslällande organ är styrel­
sen jör u-laiidsjörskning (SAREC). Dessutom erhåller sedan budgetåret
1980/81 Nordiska Afrikaiitstitutei medel från anslaget för internationellt
utvecklingssamarbete.

I    Riksdagen 1983184. I .saml. Nr 107. Bilaga 1

Rättelse: S. I. under Föredragande Står: punkten 5-6 Rätlal lill: punklen 5


Prop. 1983/84:107    Bilaga 1    Utrikesdepartementet     2

2   Forskningsverksamhet flnansierad över utrikesdepartementets huvudtitel

2.1 Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)

Institutet skall enligt stadgarna "bedriva vetenskaplig forskning i kon­flikt- och samarbetsfrågor av betydelse för internationell fred och säkerhet i syfte alt söka ge bidrag till förslåelsen av betingelserna för fredliga lösningar av mellanstatliga konflikter och för en slabil fred."

SIPRLs målsättning är all läcka hela fältet av frågor som rör upprusl­ning, rustningsbegränsning och nedrustning - den specialisering som SIP­RI har valt.

För budgetåret 1983/84 har SIPRI tilldelats ett statligl bidrag av 13,3 milj.kr. I årels budgelproposilion har föreslagils att 14,0 milj.kr. anvisas som bidrag lill SIPRI för budgetåret 1984/85.

2.2 Försvarets forskningsanstalt (FOA) — vissa åtgärder för rustningsbe­gränsning och kontroll

Verksamheten inom ell av FOA: s forskningsprogram syftar till atl slöd­ja utrikesdepartementets arbele inom områdel nedrustning och rustnings-kontroll. Verksamhelen genomförs i sin helhel vid FOA, sedan en arbets­grupp vid statens strålskyddsinslitut den 1 juli 1983 överförts lill FOA i enlighet med regeringens beslut. Med vissa undantag - främst vad gäller detekiionsforskning och övervakning av kärnvapenprov — är verksamhe­len Slarkl beroende av kunnande och kunskapsulveckling inom försvars­forskningen.

Nedrustnings- och ruslningskonlrollfrågorna har på senare år fått allt slörre politisk betydelse och en växande allmän opinion kräver atl resullal skall åstadkommas i de internationella förhandlingarna. Sveriges engage­mang i detta arbele har under del senasle årel ytterligare ökat genom initiativ bl.a. i ansträngningarna att i Slockholm sammankalla en konfe­rens om förtroende- och säkerhetsskapande ålgärder och nedrustning i Europa, i frågan om ett fullständigt provsloppsavial och när det gäller FN-studien om militär forskning och utveckling. De svenska insatserna, som på varje enskilt område ofta innebär mångåriga omfallande förhand­lings- och ulredningsålaganderi, har aldrig tidigare haft en sådan bredd.

Anslag ulgår budgetåret 1983/84 med lillsammans 9,2 milj.kr. till föl­jande forskningsprogramdelar:

1.    Seismologisk  muliipelslaiion  (drifl  av  Hagfors-sialionen  saml  viss forskning). \

2.    Insamling och analys av luftburen radioakliviiei.

3.    Velenskaplig underlagsverksamhel, bl.a. avseende ABC-vapen, salel-liileknik och havsforskning.


 


Prop. 1983/84:107    Bilagal    Utrikesdepartementet       3

4. Särskilt inhumana vapen.

I årets budgetproposition har föreslagits att 9,8 milj. kr. anvisas till FOA för vissa åtgärder för rustningsbegränsning och -kontroll för budgetåret 1984/85.

2.3      Utrikespolitiska institutets forskningsverksamhet

Institutet bedriver forskning inom områdel internationella relationer med tyngdpunkt på för Sveriges utrikes-, säkerhets- och nedrustningspoli­tik särskilt relevanta regioner och problem. Verksamheten syftar lill att utveckla en kvalificerad kompetens inom ett fåtal sakområden. En del av resurserna avsätts till att göra forskningsresultaten tillgängliga för en bre­dare allmänhet samt lill att främja ett svenskt och inlernalionellt forsk­ningssamarbete inom särskilt prioriterade områden.

Dessa omfattar främsl studier kring ekonomisk säkerhet, militära doktri­ner, militära rustningar och rustningskontroll, Östasien och Sovjetunio­nens förhållande till grannstaterna.

För budgelåret 1983/84 tilldelades utrikespolitiska institutei ett anslag på 1,7 milj. kr. för forskning. I årets budgetproposition har föreslagils all 1.8 milj. kr. anvisas lill institulet för budgetåret 1984/85.

2.4      Styrelsen för u4andsforskning (SAREC)

SAREC har enligt sin instruktion till uppgift att "främja forskning som kan underlälla för u-länderna all ulvecklas mot ökal självbestämmande och mot ekonomisk och social rättvisa". Instruktionen framhåller vidare att det åligger SAREC atl:

"-främja forskning och bevaka forskningsfrågor inom områden som är betydelsefulla för u-länderna och för utvecklingssamarbete,

~ handlägga frågor rörande samarbete med och biståndsfinansierat slöd till u-länderna på forskningens område samt stöd till u-landsinriktade internationella forskningsprogram,

~ fördela anslag för u-landsforskning i Sverige,

- ta initiativ till forskningsinsatser inom området för u-landsforskning". För atl uppnå dessa syften omfattar verksamheten slöd till forsknings­samarbete med u-länder, forskningssamarbete mellan u-länder, internatio­nella forskningsprogram samt svensk u-landsforskning. Det totala anslaget är för budgetåret 1983/84 160 milj. kr. 1 årets budgetproposition har föresla­gits att 162,4 milj.kr. anvisas till SAREC för budgetåret 1984/85. Av anslagsökningen på 2,4 milj.kr. beräknas en avsevärd del användas för stöd ål energiforskningsprojekt vid Beijerinslitutet.

Ett centralt mål för verksamheten är att stärka den nationella forsknings­kapaciteten i u-länder. Detta sker bl.a. i samarbete mellan dessa och svenska forskningsinstitutioner. SAREC har f. n. slulit avlal om direkl


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 1    Utrikesdepartementet     4

forskningssamarbete med fjorton u-länder. Tyngdpunkten i de närmaste årens verksamhet kommer att ligga i en fördjupning av detta samarbele snarare än att ytterligare vidga länderkretsen. Antalet gemensamma forsk­ningsprojekt mellan svenska institutioner och u-landsinstitutioner fortsät­ter att öka.

Sverige ser sitt bistånd till länder i Tredje världen som ett led i arbetet på atl stärka dessa länders ställning. Biståndet skall också bidra lill fred, avspänning och säkerhet. Av vikt är härvidlag bl.a. stödet till dessa länders forskningskapacitet. Med en sådan inhemsk kapacitet ökar länder­nas möjligheler att"själva ta fram underlaget för sina utvecklingsstrategier och att anpassa produktionen av varor och tjänsler till olika sociala, kulturella och ekologiska förhållanden. Behoven av bidrag lill forskning i länder i Tredje världen och till forskning om ulveckling är och kommer länge att förbli stora. Anslagen för forskning kommer därför att även fortsatt vara en betydelsefull del av det svenska u-landsbislåndel.

2.5 Nordiska Afrikainstitutet

Nordiska Afrikainsfitutet skall inom Norden främja studiet av afri­kanska förhållanden. Det åligger institutet särskilt alt

-    främja och driva vetenskaplig forskning och undervisning om Afrika,

-    utgöra ett dokumentationscenlrum för afrikaforskningen.

-genom kurser, föreläsningar, seminarier och eljest sprida information om Afrika och aktuella afrikanska förhållanden,

- stödja utbildningen av personal för u-landsuppdrag i Afrika.

För budgelåret 1983/84 har anvisats ett anslag på 2,6 milj. kr. lill Nordis­ka Afrikainslilutet. Härtill kommer uppskattade anslag från övriga nordis­ka länder om sammanlagt 1 milj.kr. I årels budgetproposition har föresla­gits all 2,8 milj. kr. anvisas till insfitutet för budgetåret 1984/85.

3    Föredragandens överväganden

Det allvariiga väridspolitiska lägel har under senare år medverkat till ett bredare och djupare intresse för säkerhetspolitiska och strategiska frågor. När den internationella situationen pi-äglas av stor osäkerhet blir det också ofrånkomligt alt utrikesdepartementet i ökad ulslräckning uppmärksam­mar de bidrag, som forskningen kan ge.

Eftersom en stor del av forskningen på det säkerhetspolitiska och strate­giska områdel bedrivs inom särskilda, delvis Ivärvetenskapliga instilul, har detta område ingen egen, läll identifierbar ställning vid svenska univer­sitet. Olika vägar bör prövas alt fördjupa den internationellt inriktade utbildningen och forskningen främst med anknylning till ämnesområdet statsvetenskap. Det är inte minst vikligl att östslalsforskningen får slörre


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 1    Utrikesdepartementet     5

resurser så atl bredare kunskaper på detta område finns inom landel. Jag vill i delta sammanhang hänvisa lill vad statsrådet Ingvar Carisson senare kommer alt anföra i utbildningsdepartementets bilaga till denna proposi­tion under anslaget Humanislisk-samhällsvelenskapliga forskningsrådet. Dessutom vill jag framhålla atl freds- och konfliktforskningen förstärks genom riksdagens beslut våren 1983 atl inrätta ytterligare en professur i detta ämne vid universitetet i Göteborg.

För att ha stor kompetens på dessa områden är ett brett och levande inlresse för säkerhetspolitiska och slralegiska studier av slort värde. De­partementet behöver, som följd av den internationella händelseutveckling­en, en nära samverkan med svenska forskare inom olika områden. Della innebär bl.a. forskning med departementet som initiativtagare. Utrikesde­partementet har i hög grad intresse av sludier kring problem av belydelse för svensk utrikespolitik, särskill kring neutralitetspolitiken och principer för internationell säkerhet, t.ex. gemensam säkerhet.

Samma direkta inlresse finns även för forskning kring folkrällsliga och andra rättsliga frågeställningar, vilka ofta är intimt sammanbundna med den utrikespolitiska utvecklingen.

I sammanhanget vill jag också understryka atl ett brell synsätt bör prägla den säkerhetspolitiska forskningen, vilket innebär att forskningen bör bedrivas tvärvetenskapligt. Ett exempel på detta är del samband som ofta finns mellan säkerhetspolitiska och strategiska frågor samt frågor som gäller ekonomiska resurser, ekonomisk styrka och ekonomisk utveckling.

Den militärtekniska ulvecklingen gör all insalserna för nedrustning stän­digt måsle inriklas mot nya områden. Det är angelägel alt dessa nya insatser kan stödjas pä forskning, som är genuint oberoende av supermak-ternas.säkerhetsintressen.

Snabba förändringar av olika vapensystem och därav föranledda för­handlingar om rustningskonlroll och nedrustning har tydligt visat hur nära förbunden utrikespolitiken idag är med naturvetenskaplig forskning och teknisk utveckling. Delta gäller emellertid inle bara de militärslrategiska problemen ulan också exempelvis globala resurs- och miljöproblem med många gånger radikala följder för internationell polilik. De nyligen mer allmänt uppmärksammade konflikterna kring de gemensamma luft- och vattenmassorna utgör ett område, där tvärvetenskaplig forskning inriktad på mellanstatliga förhållanden kommer att vara särskilt efterfrågad. Polar­forskningen utgör ett annat exempel på ett område där också utrikespolitis­ka skäl motiverar ökade insatser. Regeringen har, vilket redovisats i andra sammanhang, bl.a. tagit initiativ lill en mer samordnad bevakning av de svenska polarintressena berörande såväl Arktis som Antarktis. Statsrådet Ingvar Carlsson kommer också senare i utbildningsdepartementets bilaga till denna proposition atl beräkna medel för inrättande av ett polarforsk­ningssekretariat.

Mot ovan givna bakgrund harjag i årets budgetproposition på utrikesde-


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 1    Utrikesdepartementet     6

partemenlets huvudtitel under anslaget A 10. Kommittéer föreslagit att en medelsram om 1 milj.kr. inrättas för forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk relevans.

4   Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle atl la del av vad jag nu har anfört om forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säker­hetspolitisk relevans.

5   Forskningssamarbete med EG

5.1      Inledning

Jag vill inledningsvis hänvisa till vad statsrådet Ingvar Carisson i sin inledning anfört om betydelsen av inlernalionellt samarbete på forsknings­området.

En kraftig slrukluromvandling äger rum i den industrialiserade väriden. Flera traditionella industrigrenar minskar eller är på väg att försvinna p. g. 3. ändrade konkurtensförutsättningar. Slora satsningar görs för att ersätta föråldrade produktionsstrukturer med ny teknik. USA och Japan intar här en ledande ställning på väsentliga områden. I Europa har man på många betydelsefulla områden inte kunnat hålla samma förändringslakl vilket haft negativa återverkningar på den industriella uivecklingsfaklorn.

5.2      Utvecklingen inom de Europeiska gemenskaperna

Inom de Europeiska gemenskaperna (EG) har under del senasle året tagits kraftfulla initiativ för att öka insatserna och samarbetet på forsk­ningsområdet och då även på industriellt inriktad forskning. Avsikten är att stärka samverkan inom EG-gemenskapen för att öka konkurrenskraf­ten utåt. Förslag har tagits fram dels om ett samordnat ramprogram för forskningen, dels om sektoriella program på ett flerlal områden som infor­mationsteknologi, databehandling, energi, bioteknik och miljövård. Totalt föreslås en fördubbling av de gemensamma forskningsinsatserna under åren 1984-1987.

5.3     Nuvarande samarbete

Sverige samarbetar sedan länge tillsammans med EG och andra europe­iska länder inom COST (European Cooperation in the Field of Scientific and Technical Research). Samarbetet med EG omfattar även en rad andra


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 1    Utrikesdepartementet     7

forskningsinriktade projekt där varje lands förhållandevis begränsade forskningsresurser kunnat samordnas och effektiviseras. Jag tänker här särskilt på Euronet som ger möjligheler lill ömsesidigt tillträde lill dala­banker och EG:s rävaruhushållningsprogram inom avfalls- och trävaruom-rädet samt.Euronorm inom stålområdet, där Sverige också dellar.

Sedan år 1976 är Sverige genom ett samarbelsavlal med Euratom även anslutet till EG:s fusionsforskningsprogram, där bl. a. del s. k. JET-projek-lel ingår. Sveriges bidrag har de senasle åren uppgått lill i genomsnitt 45 milj. kr. åriigen. Koslnaderna för detta grundforskningsinriktade samarbe­le har hittills redovisats över industridepartementets anslag för energi­forskning.

Statsrådet Dahl kommer senare i dag att redovisa hur samarbelel hittills har bedrivits och de överväganden som framkommit i frågan.

5.4 Föredragandens överväganden

Om Sverige skulle komma ulanför del tekniskt-industriella samarbetet i Europa skulle detta få allvariiga negativa verkningar för vår framlida lekniska och industriella kompelens och därmed för vår export och syssel­sättning. Att på egen hand helt lösa dessa krävande uppgifter ligger inte inom möjligheternas ram. Därför anserjag del som synnerligen viktigt för Sverige all delta i del europeiska forskningssamarbetet.

Sverige har också i olika sammanhang markerat sin vilja lill ell fortsatt och fördjupat samarbete med EG, särskill på forskningssidan. Efter stats­ministerns besök i Bryssel i februari 1983 tillsattes en särskild arbetsgrupp med företrädare för EG och Sverige för atl studera formerna för ett närmare forskningssamarbete mellan Sverige och EG. F. n. pågår en kart­läggning av lämpliga områden för sådant samarbete. Av stort inlresse för svenskt vidkommande är därvid bl.a. del s.k. Esprit-programmet med omfattande insatser inom informalionsleknologiområdel.

Avsikten är all i dessa diskussioner även föreslå en förutsättningslös utvärdering av hittillsvarande fusionsforskningssamarbele mellan Sverige, Euratom och Schweiz. Utgångspunkten från svensk sida måste vara att på bästa sätt fördela tillgängliga resurser för vårl europeiska forskningsenga­gemang i ett forsknings-, handels- och industripolitiskt perspektiv.

I avvaktan på resultat av dessa överläggningar förordar jag att 44 milj. kr. anvisas under ett anslag benämnt Forskningssamarbete med EG. Över anslaget bör Sveriges bidrag lill fusionsforskningssamarbetel med EG finansieras.

Del bör ankomma på regeringen alt efter överiäggningar med EG avgöra den närmare användningen av detta anslag. Statsrådet Dahl kommer sena­re idag bl.a. att lämna ett förslag vad avser svensk grundforskning inom fusionsenergiområdel där ansvarel föreslås åvila naturvetenskapliga forsk­ningsrådet.


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 1    Utrikesdepartementet           8

5.5 Hemställan

Med hänvisning lill vad jag här har anförl hemsläller jag atl regeringen föreslår riksdagen

atl till Foiskningssamarbeie med Europeiska gemenskaperna för budgetåret |984/85 anvisa ett förslagsanslag av 44000000 kr.


 


Prop. 1983/84:107                            Bilaga 2

Försvarsdepartementets verksamhetsområde


 


 


 


Prop. 1983/84:107   Bilaga 2   Försvarsdepartementet     1

BUaga2

Utdrag
FÖRSVARSDEPARTEMENTET
             PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-02-09

Föredragande: Slalsrådel Thunborg Anmälan till proposition om forskning

1    Inledning

Statsmakternas beslut om totalförsvarets verksamhel grundar sig på underlag från myndigheterna i form av långsiktiga studier och planer. Tidshorisonten för dessa är 10- 15 är och i vissa fall ännu längre. Med som regel fem års mellanrum fastläggs inriklningen av verksamheten av riksda­gen genom fleråriga försvarsbeslut. Det senaste beslutet om totalförsvarets långsikliga inriklning och planering fattades av riksdagen år 1982 (prop. 1981/82: 102, FöU 18, rskr 374). Genomförandet av de långsiktiga målen behandlas och beslutas årligen i den ordinarie budgetprocessen. Inrikt­ningen och omfallningen av forskningen inom försvarsdepartementets om­råde måste väsentligen behandlas som en del i de samlade besluten om totalförsvarets utveckling.

F. n. pägår arbele med alt la fram underiag inför 1987 års försvarsbeslut. Försvarels forskningsanstalt har ijuni 1983 fått regeringens uppdrag all i anslutning lill delta arbete utarbeta en samlad syn på försvarsforskningens långsiktiga utveckling.

Försvarsforskningen har många kontaktpunkter med forskningen inom samhället i övrigt. Inom vissa områden finns unik kompetens, vilken lorde kunna utnyttjas även inom andra seklorer. Inom andra områden ligger forskningsverksamheten nära andra sektorers forskning. Samverkan över sekiorsgränser har ökal betydligt under senare är. Del finns dock möjlighe­ter atl genom en medveten slrävan ylleriigare samordna verksamheten med andra forskningsorgans. Del är särskilt väsentligt all vi i Sverige, med våra begränsade resurser, tar lill vara sådana samordningsmöjligheter.

I det följande (avsnitt 2) redovisar jag inriktningen och omfatiningen i stort av forskningen inom försvarsdepartementets område samt vissa över­väganden som riksdagen bör beredas tillfälle alt la del av. Därefter (avsnitt 3) föreslår jag en långsiklig inriklning av den flygtekniska forskningen. Della förslag har beretls gemensaml med statsrådet Ingvar Carlsson, saml cheferna för utbildningsdepartementet och induslridepartementet. I    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 107. Bilaga 2


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 2    Försvarsdepartementet        2

2    Forskningen inom försvarssektorn

2.1      Nuvarande inriktning

Allmänt sett skall försvarsforskningen bidra lill möjligheterna att tidigt upptäcka och förstå förändringar i vår omvärld och i den tekniska och vetenskapliga ulvecklingen samt till att identifiera behov av och lämna underiag för erforderlig anpassning av verksamheten inom totalförsvaret. Styrande för forskningens innehåll skall vara totalförsvarets samlade be­hov av forskning i olika tidsperspektiv.

Härvid skall försvarsforskningen främst

-     följa och analysera den lekniska och velenskapliga utvecklingen inom områden som är eller kan bli betydelsefulla för totalförsvaret,

-     analysera olika hot samt medverka vid utformningen av säkerhetspoli­tiskt miljöunderiag och prognoser,

-     analysera den svenska samhällsutvecklingen och hur samhällsplanering­en kan påverkas för all hänsyn också skall kunna tas till totalförsvarets intressen,

-     underbygga statsmakternas återkommande prövning av det svenska hänsynstagandet lill icke-konvenlionella stridsmedel,

-     medverka i och med sakunderlag och meloder slödja totalförsvarets studier och planering samt

-     med forskning slödja ulvecklingen av maleriel för totalförsvaret, för­bandsproduktionen saml vid behov den operaliva verksamhelen.

2.2      Försvarsforskningens omfattning

Större delen av del som inom försvarssekiorn betecknas som forskning och utveckling (FoU) är utvecklingsarbete som utförs vid industrier. Forskningens roll är härvid främst atl ge kunskaper, beslutsunderlag och råd. Bl. a. skall försvarsforskningen kunna medverka vid de olika faserna i anskaffningsdialogen mellan försvaret och industrin och härvid omsätta nya rön från den velenskapliga världen till sådana lösningar som är intres­santa för totalförsvaret. Någon klar gräns mellan begreppet forskning och den kunskapsuppbyggnad som sker i utvecklingsarbetet kan därför inte dras. Den senare slyrs i huvudsak av de olika malerielbeslällningar som görs av försvarels malerielverk.

Huvuddelen av denna FoU är knulen till de tre försvarsgrenarna armén, marinen och flygvapnet och finansieras genom anslag till dessa. Omfatt­ningen är 1 000- 1 500 milj. kr. årligen och beslut om utnyttjande av dessa medel fattas i anslulning lill bestämda materielobjekl.

Huvuddelen av den icke objektsbundna forskningen för hela totalför­svaret har samlats lill ett delprogram. Gemensam försvarsforskning. För­svarets forskningsanstalt (FOA) har programansvar för detta delprogram.


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 2    Försvarsdepartementet        3

Produklionsansvaret för huvuddelen av delprogrammet åvilar FOA, och för mindre delar fortifikationsförvaltningen (FortF) resp. försvarets mate­rielverk (FMV). FOA genomför huvuddelen av forskningen inom delpro­grammet. Övriga delar genomförs av bl.a. FortF, flygtekniska försöksan-stallen (FFA), Marintekniska institutet (SSPA), induslrin samt universilel och högskolor.

Härulöver bedrivs forskning för totalförsvarets behov vid FFA och i mindre omfattning vid bl.a. beredskapsnämnden för psykologiskt försvar (BN), militärhögskolan och försvarets läromedelscentral.

2.3 Gemensam försvarsforskning (försvarets forskningsanstalt)

För budgelårel 1983/84 har under anslaget F5. Gemensam försvars­forskning anvisats 286,9 milj.kr. för tillämpad forskning och grundforsk­ning fördelade enligt följande.

Forskning som genomförs vid försvarets forskningsanstalt     270,7

Fortifikatorisk forskning som genomförs vid fortifikationsförvalt­
ningen
                                                                                  5,6
Övrig försvarsteknisk forskning, som genomförs vid försvarets
materielverk                                                                                           10,6

FOA ulför vidare forsknings- och utredningsuppgifter inom utrikesde­partementets verksamhetsområde. Dessa finansieras av medel från del under Iredje huvudtiteln uppförda förslagsanslaget F5. Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och konlroll. För budgetåret 1983/84 har under an­slaget anvisats 9,2 milj. kr.

Härutöver genomför FOA även intäktsfinansierad forsknings- och utredningsverksamhet m. m. Sädana uppdrag fär tas från sektorer utanför totalförsvaret om de kan förväntas medföra positiva effekter för den för-svarsinriktade forskningen och medverka till en vitalisering av denna. Den intäktsfinansierade uppdragsverksamhelen redovisas fr.o.m. budgelåret 1983/84 under fjärde huvudtitelns anslag K I. Försvarets forskningsanstalt: Intäktsfinansierad uppdragsverksamhel och omfattar för budgelåret 1983/84 ca 55 milj. kr.

FOA har, som tidigare nämnts, programansvar för hela delprogrammet Gemensam försvarsforskning. Verksamheten inom delprogrammet är in­delad i lio forskningsprogram, varav åtta vid FOA och ett vid vardera FortF och FMV. Forskningen vid FOA bedrivs vid fem huvudavdelningar (FOA I - 5). Omräknat till heltidsljänstgörande hade FOA Iredje kvartalet 1983 totalt 1 300 anslällda varav 620 akademiker. Verksamheten bedrivs huvudsakligen vid sex platser i landel. nämligen i Stockholmsområdet (60%). varav i innerstaden (35%), Grindsjön (10%) och Ursvik (15%). samt i Linköping (24%), Umeå (13%) och Karlstad (3%). Siffrorna inom parentes anger andelen av FOA:s totala antal anställda. FOA har genom


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 2   Försvarsdepartementet         4

riksdagsbeslut (prop. 1981/82:102 bil. 2, FöU 18, rskr 374) ålagts all 1. o. m. budgetåret 1991/92 minska antalet anslällda som avlönas från ansla­get F 5 med ca 20 personer per år.

Planeringen för de närmasle fem budgetåren innebär en successiv minskning av delprogrammet Gemensam försvarsforskning med ca 10 milj.kr. per år. Det beräknade utrymmet för nyrekrytering pä grund av avgångar är ca 50 personer per år. FOA avser atl sträva efter en allmän kvalitetshöjning genom att anställa en större andel personer med doktors­examen.

FOA har i sitt svar på regeringens uppdrag rörande planering och finan­siering av sekloriell forskning (1983-01-12) angivit att del inom flertalet forskningsprogram finns exempel på områden där ytterligare samverkan mellan olika samhällssektorer borde kunna ge förbättrade möjligheler att upprätthålla en tillräckligt bred, samlad kompetens inom landet.

Från försvarssektorns synpunkt särskilt angelägna samverkansområden är informationsteknologi, nya material, skydd/miljö och räddningstjänst/ katastrofberedskap. Andra lämpliga samverkansområden är t.ex. energi, havsresursverksamhet, transportområdet och tekniskt-vetenskapliga pro­gnoser.

2.4 Flygteknisk forskning

Flygtekniska försöksanstalten (FFA) har till uppgift att främja ulveck­lingen av flygtekniken inom landet. Anstalten bedriver härvid flygteknisk forskning inom områden som aerodynamik, flygmekanik, material- och struklurforskning samt mät- och simuleringsteknik. Forskning bedrivs inte enbart inom områden som är viktiga för totalförsvaret utan också inom områden som är intressanta för samhället i övrigt.

För budgetåret 1983/84 har till anslaget K 2. Flygtekniska försöksanstal­ten anvisats 2,5 milj. kr. Härutöver har försöksanstalten för intäktsfinan­sierad uppdragsverksamhet beräknal ca 70 milj. kr.

FFA är organiserad i ett kansli, en aerodynamisk avdelning, en håll-faslhetsavdelning och en teknisk avdelning. Den ligger i Stockholm och sysselsätter totalt ca 260 personer, av vilka ca 90 har högskoleutbildning.

Huvuddelen av den intäktsfinansierade uppdragsverksamheten har hit­tills finansierats antingen direkl från FMV (ca 60%) genom beställning av projeklbundet arbele samt inom ramen för FMV:s program för icke objekt-bunden forskning eller från Saab-Scania AB för provnings- och forsknings­uppdrag (ca 15%). Intäkter av uppdrag från beställare utanför försvarssek­torn omfattar ekonomiskt sett ca 25% av försöksanstaltens verksamhel. Delar av lekniska högskolans i Slockholm flygtekniska ulbiidning är för­lagd lill FFA.

Till följd av bl. a. del ekonomiska läget har FMV nu aviserat minskning­ar av beställningarna vid FFA. Samtidigt har Saab-Scania AB tvingats


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 2    Försvarsdepartementet         5

förlägga en slörre del av sina beslällningar utomlands bl.a. till följd av atl försöksanstalten numera inle har konkurrenskraftiga vindtunnelresurser. Av bl.a. dessa anledningar planeras nu en minskning vid FFA med ca 40 personer.

2.5      Forskning för psykologiskt försvar

Inom området psykologiskt försvar förekommer forskning både vid FOA och vid BN. Gränsdragningen ulreds f.n. gemensamt av de två myndigheterna. BN:s forskning omfallar ca 900000 kr. årligen och är främsl inriklad på all undersöka masskommunikation, psykologisk krigfö­ring och propaganda samt atl genomföra årliga, riksomfattande opinions­undersökningar av attityder till försvaret.

2.6      Föredragandens överväganden

Den svenska alliansfria utrikespolitiken måste stödjas av ett allsidigt totalförsvar. Den förutsätter också att vi har egna resurser alt successivt utveckla och förändra försvaret så atl del kan anpassas till ändrade lek­niska och poliliska villkor i omväriden. En kompetent och kreativ för­svarsforskning är ett myckel viktigl instrument för detta.

Försvarsforskningen skall bidra till möjligheterna att tidigt upptäcka och förstå förändringar i vår omvärld och i den tekniska och vetenskapliga utvecklingen samt till alt identifiera behov av och lämna underiag för erforderlig anpassning av verksamheten inom totalförsvaret. Sveriges al­liansfria politik gör atl vi måsle sälla målen högl i dessa avseenden. Därvid är del särskill angeläget alt skapa en svensk försvarsprofil och all upp­märksamma sådana områden där ulvecklingen är snabb och kan få väsent­liga konsekvenser för vår försvarspolitik och för utformningen av vårt totalförsvar.

Genom behovet av anpassning till ulvecklingen i omvärlden saml genom sin bredd och förhållandevis slora leknikintensilel kräver planerings- och beslulsproblemen inom totalförsvaret ett omfattande forskningsstöd. För­svarsforskningen har därför fått en ur teknisk-vetenskaplig synvinkel mångfasellerad sammansätining. Där finns också vana och förmåga alt genomföra tvärvetenskapliga, tillämpade projekt. Karaktäristiskt är därvid den styrande effekt som sektorns problem har på forskningens inriklning och den nära samverkan med avnämarna.

Jag ser flera grundläggande motiv för att även fortsätlningsvis hålla samman huvuddelen av forskningen för totalförsvaret i en gemensam forskningsorganisation. Genom atl forskningsgrupper med skilda ämnesin­riktningar samlas inom en organisation undanröjs institutionella hinder för en nödvändig tvärvetenskaplig samverkan. En tillräckligt bred gemensam kunskapsbas kan byggas upp för lillämpningar inom skilda totalförsvars-


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 2   Försvarsdepartementet         6

grenar och myndigheter. Nära kontakter mellan forskare och avnämare kan organiseras. De är viktiga för ömsesidig förståelse och för anpassning­en av forskningens inriktning till avnämarnas behov. Samtidigt är det uppenbart alt en omfattande samverkan med andra forskningsinstitutioner inom och ulom landel är nödvändig.

Sedan slutet av 1960-talet har medelstilldelningen till försvaret fram­tvingat omprövningar av verksamheten inom många områden. Della har bl.a. medfört att forskningsinsatserna och investeringarna i utrustning minskal, trots alt forskningsbehoven inom flertalel områden har ökal. Denna tendens synes fortsätta. Jag anser det därför allt mera angelägel all ta vara på möjligheterna till vidgad forskningssamverkan med andra sam­hällsseklorer. Jag vill betona all flera forskningsbehov för totalförsvaret sammanfaller med andra samhällssektorers behov. En utvecklad forsk­ningssamverkan kan dels underlätta alt upprätthålla den för försvarel erforderliga kompelensen inom landet, dels leda till effektivare utnyttjande av de totala resurserna och därmed vara till ökad ömsesidig nytta. I det föregående (avsnitt 2.3) har angetts ett flertal områden som från försvars­forskningens ulgängspunkler bedömls särskill väl lämpa sig för samverkan med andra sektorer.

Mol bakgrund av vad jag här har anfört bör några forskningsområden
väljas ut för ökad samverkan mellan olika samhällssektorer. Härvid bör
nyss nämnda förslag inom försvarssektorn beaktas. Den ulökade samver­
kan kan ske i forskningens genomförande men bör dessutom i högre grad
än hittills eftersträvas på programnivå. i form av gemensamt finansierade
forskningsprogram mot gemensamma mål. Del bör ankomma på regering­
en atl beslula om erforderliga åtgärder så all den önskade samverkan
säkerställs.
                                   i

Omfatiningen och inriklningen av forskningen inom försvarsdeparte­mentels område harjag behandlal i prop. 1983/84: 100 bil. 6 i anslulning lill mina förslag om inriklningen av del militära försvaret.

3   Den flygtekniska forskningens långsiktiga inriktning

3.1 Inledning

Ett av de prioriterade forskningsområden som angavs i den av riksdagen antagna forskningspoliiiska propositionen (prop. 1981/82: 106. UbU 37, rskr 397) våren 1982 omfattade sådan forskning som är en förutsättning för och konsekvens av den starka nationella salsningen på leknisk utveckling. Den flygtekniska forskningen har genom sin bredd och höga leknologiska nivå en belydelsefull roll för utvecklingen av den lekniska och velenskapli­ga kompetensen inom detta område.

Huvudmannaskapet för den flygtekniska forskningen har i allt väsentligt utövats av försvarel, som genom sina olika myndigheter ansvarat för


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 2    Försvarsdepartementet   7

prakliskl taget all grundforskning och tillämpad forskning inom detta om­råde.

Genom beslut den 10 juni 1982 bemyndigades dåvarande chefen för försvarsdepartemenlel alt tillkalla en särskild utredare, professor Mårten Landahl, med uppdrag att utreda och lämna förslag till framtida inriktning av svensk flygteknisk forskning. Utredaren överiämnade i januari 1983 betänkandet (Ds Fö 1983: 1) Svensk flygteknisk forskning - långsiktig in­riklning och resursbehov. Enligl betänkandet är möjligheterna atl fortsätt­ningsvis bedriva flygforskning i samma omfallning som hittills begränsade av följande orsaker. Försvarel minskar av ekonomiska skäl sina forsk­ningsuppdrag såväl till flygtekniska försöksanstalten (FFA) som induslrin. Examinationen av högskoleingenjörer och forskarutbildningen inom flyg­tekniken har minskal och en bristsituation har uppkommit som förutses öka. Investeringar för förnyelse och modernisering av de forsknings- och försökstekniska resurserna har inte gjorts i önskvärd omfattning eller har uppskjutits på grund av brist på invesleringsmedel. Befintlig utrustning har därför inle tillräckliga preslanda. Delta har bl.a. medfört att vissa prov numera måsle göras utomlands, vilkel i sin tur skapar svårigheter att hålla lidsplaner samt atl lämna garantier för sekretessskydd.

3.2 Utredarens förslag i sammanfattning

Utredaren föreslär ett utökat slöd lill civil flygteknisk forskning genom det av slyrelsen för teknisk ulveckling (STU) stödda programmel och med delfinansiering av industrin. Ett fristående råd bör vidare inrättas för all bl. a. långsikligl samordna den civila och militära flygtekniska forskningen.

Belräffande behovel av långsiktiga investeringar bör enligl utredningen följande åtgärder vidtas.

Kunskaps- och kompetensuppbyggnad omfattande forskarutbildning och vidareutbildning bör säkerställas. FFA bör ges ökade möjligheler att initiera egen forskning genom alt försöksanstaltens direkta anslag höjs till 10% av den årliga omslutningen. FFA bör vidare få bygga upp ell verkska­pital för alt kunna möta tillfälliga nedgångar i beläggningen och kunna genomföra smärre invesleringar. För alt förbättra de forsknings- och för­sökstekniska resurserna föreslås att en superdator, en begagnad transso-nisk vindlunnel eller en annan likvärdig sådan, en ny läghastighelsvindlun-nel och en ny simulator anskaffas. Vidare föresläs anskaffning av viss mindre kostnadskrävande utrustning omfattande en gränsskiktsvindlun-nel, ett akustiklaboratorium och hällfasthetsutrustning.

En sammanfattning av betänkandet bör bifogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.1.


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 2    Försvarsdepartementet   8

3.3      Remissyttrandena

Den föreslagna anskaffningen av vindtunnelresurser lillslyrks av samtli­ga personalorganisationer, FMV, FFA, lujtjärtsverket och Volvo Flygmo­lor AB. FOA och universitets- och högskoleämbetet lar inle slällning i frågan. Överbefälhavaren, chefen för jlygvapnet och 57(7 bekräftar värdel av en ny transsonisk vindlunnel men ullalar iveksamhet med hänsyn till de ekonomiska förulsältningarna för anskaffning. Saab Scania AB bekräftar behovet och lillslyrker anskaffning under förutsättning atl nu definierade program endast lill lilen del belaslas.

Inrällandel av ett forskningsråd tillstyrks av samlliga remissinstanser ulom FOA och STU som vill utreda frågan ytterligare. Ceniralorganisa-lionen SACO/SR, överbejälhavaren och Volvo Flygmotor AB lar inle slällning i frågan.

I övrigl stöds i alll väsenlligl ulredarens slutsatser och förslag av samtli­ga remissinstanser.

En remissammanfattning bör fogas till protokollet i detta ärende som bUaga 2.2.

3.4       Föredragandens överväganden

Utredningen om svensk flygteknisk forskning ger enligt min mening en bred översikt över den flygtekniska forskningen i värt land och dess relalion lill omvärlden. Den flyglekniska forskningen har i huvudsak varil inriklad på att tillgodose försvarsmaktens behov. Den har bidragit till en hög standard på vår försvarsmaleriel och har även genom sin tvärveten­skapliga bredd höjt den leknologiska nivån hos induslrin.

För all en svensk flygindustri skall kunna överleva måste basen breddas genom en ökad andel civil produktion. Den pågående långsiktiga omställ­ningen inom flygindustrin mol en slörre andel civil och exportinriklad produktion bör därför stödjas genom en för dess behov anpassad forsk­ningsverksamhet. Jag vill härvid erinra om all slaten redan har gelt ett betydande stöd lill produklulveckling för den civila flygverksamheten hos Saab-Scania AB och Volvo Flygmotor AB. Chefen för industrideparte­mentet kommer vidare i det följande att förorda ett långsiktigt stöd genom ett flerårigt ramprogram för civil flygteknisk forskning.

Utredningen anser all tillgången lill goda beräkningshjälpmedel har stor betydelse för den flygtekniska forskningens framtid. Jag delar denna upp­fattning och vill härvid erinra om att en beräkningsresurs med en utomor­dentligt hög kapacitet numera finns genom den superdator som under höslen 1983 har anskaffats bl.a. med stöd av statliga medel och som placerats vid Saab-Scania AB.

Jag delar utredningens uppfattning om behovel av nya vindtunnelre­surser och då närmast av en transsonisk vindtunnel. Försvarsmaktens


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 2    Försvarsdepartementet   9

nuvarande ekonomiska situation ger emellertid inle ulrymme för någon sådan investering. För en sådan skulle enligl min mening krävas ett väsent­ligt ekonomiskt stöd från intressenter utanför försvarsmakten. Jag har dock kunnat konstatera att ett sådant ekonomiskt stöd inte kan påräknas. Den stalsfinansiella situationen kräver vidare en utomordentligt stram utgiftspolitik och medger inte ett resurstillskott av den omfattning som en inveslering i nya vindlunnlar innebär. Jag finner därför, efter samråd med statsrådet Ingvar Carlsson och cheferna för industri- och utbildningsdepar­tementen, att det inte är möjligl att förorda anskaffning av vare sig en ny transsonisk vindlunnel eller en ny låghastighetsvindlunnel. Jag anser alt behovet av vindtunnelprov i första hand bör tillgodoses genom anlitande av utländska vindtunnlar och genom ett ökat samarbele i de internationella samarbetsorganisationerna för flygteknisk forskning. De befintliga inhems­ka vindtunnelresurserna bör utnyttjas så länge det är tekniskt och ekono­miskt motiverat.

Den flygtekniska forskningens belydelse för en civil och exportinriklad flygindustriell produklion har nämnts ovan. Del är emellertid också bety­delsefullt att denna forskning liksom hittills även kan bedrivas inom områ­den som är viktiga för totalförsvaret. Verksamhelen vid FFA bör därför även i fortsättningen inriktas mot kompetens att kunna bidra till svensk flygindustriell förmåga att ulveckla och tillverka flygplan- och robotsystem och att medverka i prognoser och bedömningar av den internationella utvecklingen.

För att optimera de samlade insalser som görs inom den flygtekniska forskningen bör enligt min mening verksamheten hos de olika organ som bedriver flygteknisk forskning samordnas. De begränsade samordningsin­satser som i dag förekommer sker informelU och utan någon samlad ledning. FMV har styrt militärt inriktade och bekostade insatser. Civilt inriktade insatser har antingen finansierats genom STU:s forskningsstöd eller av induslrin själv. För alt bättre samla de insatser som görs inom den flygtekniska forskningen avser jag föreslå regeringen all i enlighel med utredningens förslag inrälla ett flygtekniskt råd med uppgift att bl.a. lång­siktigt främja och samordna hela den flygtekniska forskningen. Rådet bör bestå av företrädare för civila och militära flygtekniska sektororgan saml för högskolor, FFA och industrin.

För att behålla kontinuiteten och kompetensen hos FFA som central instans för flygteknisk forskning och provning i Sverige bör ett åriigt anslag om ca 10 % av FFA:s nuvarande omslutning tilldelas FFA. Jag kommer i annat sammanhang att lämna förslag lill regeringen om della. Om FFA får ett anslag av denna storlek, får försöksanstalten större möjligheter till kun­skapsutvecklande forskning, nationellt eller i utökat internationellt samar­bete, och till utjämning av varialioner i den uppdragsfinansierade verksam­heten. För att öka flexibiliteten i FFA:s verksamhet har försöksanstalten getts möjlighet atl av överskott på uppdragsverksamhelen bygga upp ett kapital för att tillgodose smärre investeringar. 2   Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 107. Bilaga 2


 


Prop, 1983/84:107    Bilaga 2    Försvarsdepartementet  10

För alt tillgodose den forlsalla rekryteringen av flygingenjörer och fors­kare har efter riksdagens beslut med anledning av 1982 års budgetproposi­tion (prop. 1982/83: 100 bil. 10, UbU 24, rskr 290) ett ökal anlal utbild­ningsplatser inrättats under läsåret 1983/84.

4   Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen dels föreslår riksdagen alt godkänna de rikllinjer somjag har föror­dat för flygteknisk forskning, dels bereder riksdagen lillfälle alt ta del av vad jag har anförl om försvarsforskningen  saml om samordning mellan forskningen inom olika samhällsseklorer.


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 2    Försvarsdepartementet        11

Bilaga 2.1

Sammanfattning av betänkandet (Ds Fö 1983:1) Svensk flygteknisk forskning — långsiktig inriktning och resurs­behov.

1    Inledning

Flygteknisk forskning och utveckling bedrivs i Sverige vid såväl forsk­ningsanstalter och olika högskoleinstitutioner som vid industrin. En hu­vuddel av den flyglekniska forskningen och provningen sker vid flyglek­niska försöksanstalten (FFA) som är den centrala instansen för flygteknisk forskning och provning i Sverige. Antalet anslällda är ca 260 av vilka ca 90 har akademisk ulbiidning.

Flygtekniken är en s. k. spetsleknologi som utnyttjar de senaste framste­gen frän många andra teknikområden liksom från grundvetenskaper som matematik, fysik, kemi, medicin och psykologi. Den representerar således ett brett teknikområde med anknylning lill många andra samhällsseklorer ulom försvarel och kan endasl bedrivas i en tekniskt och vetenskapligt högl utvecklad miljö. De höga krav som flygtekniken släller ulgör en starkt pådrivande kraft för ulvecklingen av den lekniska och velenskapliga kom­petensen i landet. Slöd lill flygteknisk forskning och ulveckling kan därför förväntas ha en allmänl kompelenshöjande effekt på den tekniska och velenskapliga nivån i landel.

I en tidigare statlig utredning (Ds Fö 1978:8) Flygindustrikommitténs belänkande, del 1, har flygteknikens betydelse för andra teknikområden ulanför flygområdel, t.ex. i form av ulveckling av nya industriprodukter, bedömls. Man fann all denna leknik var väsenllig och av stor ekonomisk betydelse. En internationell expertgrupp genomförde under år 1981 på uppdrag av slyrelsen för leknisk utveckling (STU) en utvärdering av den svenska flygtekniska forskningens velenskapliga kvalilel (STU informa­tion nr 263 - 1981). Gruppen fann att den svenska forskningens kvalitet i allmänhel var god men pekade på vissa områden som borde förstärkas.

2   Forskningens finansiering och omfattning

Den flygtekniska forskningen i landet har hittills till största delen finansi­erats av försvaret antingen direkl genom försvarels malerielverk (FMV) som projeklbundet arbele och inom FMV:s program för icke lypbunden forskning eller indirekt genom beställningar av provning och forsknings­uppdrag från Saab-Scania AB till exempelvis FFA. Den totala volymen på forskning och provning inom ovan nämnda områden som direkt eller indirekt bekostas av FMV kan uppskattas uppgå till ca 70 milj. kr. per är.


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 2    Försvarsdepartementet       12

F.n. anslagsfinansieras direkt över statsbudgeten ca 5 % av FFA:s verksamhel. Ca 75 % av den övriga verksamhelen finansieras genom uppdrag från andra statliga myndigheter och därmed med resurser som las upp via slalsbudgelen. Denna ordning med i huvudsak hel inläklsfinansie­ring genom exlerna uppdrag har fungeral väl. Ulredningen förordar därför all FFA även i fortsättningen skall vara en i huvudsak uppdragsfinansierad myndighet. För att ge FFA ökade möjligheler att bedriva egen forskning föreslås emellertid en höjning av FFA:s direkta anslag till 10 % av den åriiga omslulningen.

Saab-Scania AB:s egenfinansierade långsiktiga forsknings- och utveck­lingsarbete har en volym på ca 20 milj. kr. per år, varav endast en mindre del kan hänföras till civilt inriktad forskning. Det av STU stödda rampro­grammet för civil flygteknisk forskning med en volym för budgetåren 1982/83 och 1983/84 av 5,8 resp. 6,5 milj.kr. svarar för den huvudsakliga långsiktiga forskningsverksamheten på den civila sidan. Tekniska högsko­lans (KTH) egna anslag för forskningen på de flygtekniska områdena uppskattas lill totalt ca 1,5 milj. kr. per år.

Av dessa siffror framgår att del är en avsevärd skillnad mellan den militärt och den civilt inriktade forsknings- och provningsverksamheten. Detta är en naturlig följd av att den militärt inriktade forskningen sedan länge är väl etablerad, medan den civila delen nyligen har startat. Förhål­landet beror också delvis på all de militära problemen är svårare och mera omfallande. Å andra sidan medför den civilt inriktade forskningen mänga nya problem av annan karakiär än den militära. Eftersom Saab-Scania AB:s engagemang i ulveckling av civila flygplan startat relativt nyligen är det troligt att FoU-insalserna på den civila sidan kommer alt behöva ökas kraftigl inom den närmasle framliden.

Den flyglekniska forskningen för flygtransporlsektorn har lidigare varil av mycket begränsad omfattning. Delta beror främst på alt utveckling av civila iransporlflygplan under lång tid inle har förekommil i Sverige. Transportforskningsdelegalionen (TFD), som har lill uppgift alt svara för forskningsstödet inom transportsektorn, har endast i ringa ulsträckning satsat på flygtransporlområdel. STU har finansierat enstaka projekl inom flygsäkerhelsområdet.

Det av STU sedan år 1981 stödda ramprogrammet för civil flygteknisk forskning är en inledande sådan satsning. För atl svara mot behoven föreslär utredningen atl detta stöd får en utökad ram och ges en mera permanent form. Andra salsningar som stöds av STU för näriiggande områden, exempelvis materialområdet, kan också vara värdefulla för del flygtekniska området. En ökad samplanering av sådana insatser bör efter­strävas.


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 2    Försvarsdepartementet        13

3    Forskar- och vidareutbildning

Tillskottet av flygtekniska forskare har under det senaste decenniet varil myckel litet. Sedan millen av 1970-lalet har endast någon enstaka forskare inom aerodynamikområdet utexaminerats. Tidigare brukade ca två aero-dynamiska forskare per år examineras från KTH. Den huvudsakliga anled­ningen till atl tillskottet har minskat så slarkl har varil osäkerheten rörande flyginduslrins framlid i Sverige i kombinalion med den därmed samman­hängande otillräckliga rekryteringen till grundutbildningen.

Den takt med vilken nya forskare och experter f. n. utbildas inom flyg-teknikområdet är följaktligen helt otillräcklig för att ersätta avgången på grund av pensionering under denna tid. Denna bristsituation utgör ett synnerligen allvarligt hot för möjlighelen atl upprätthålla en fortsatt hög kvalilel och kompetensnivå på den flygtekniska forskningen och ulveck­lingen inom landet. Minsl ett decenniums tillskoll av högulbildad personal fattas. En mycket kraftig och målmedveten satsning på forskar- och vida­reutbildning fordras för alt lösa detta problem.

En ökad salsning på forskarutbildning och vidareutbildning fordrar ökad satsning på forskning av långsiktig karaktär. Förutom denna forsknings betydelse för den högre ulbildningen har den ett slort egenvärde. Den är alt betrakta som en nödvändig inveslering i kunskapsuppbyggnad för alt kunna följa med i den snabba utvecklingen inom del flygtekniska områdel.

En särskild betydelse har den långsikliga forskningen för kunskapsutby­te med utlandet. Endasl forskning av framälsyflande natur och av hög kvalitet har högt värde som internationellt ulbytesobjekt.

Vidare fordras del för alt kunna tillgodogöra sig andras forskningsresul­tat en hög kunskapsnivå och kompetens, som endasl egen forskningsverk­samhet kan skapa. Med hänsyn lill de tendenser till ökad restriktivitet i spridningen lill andra länder även av icke hemliga forskningsresultat som blivit uppenbara på senare tid, särskilt vad gäller USA, är det av största vikt att inom landet upprätthålla en egen forskning av hög kvalilel.

4    Forskningens ledning

Någon samlad ledning av den flyglekniska forskningen i Sverige har inte funnits hillills. Det tidigare existerande flygtekniska rådets verksamhet avsåg endast FFA och dess verksamhet var enbart rådgivande. Ledningen har i slällel skett i informell och relativt effekliv samverkan mellan de inblandade organen.

Den till flygplansutvecklingen objeklbundna forskningen har i huvudsak initierats och styrts av Saab-Scania AB. Den långsikliga forskningen under FMV:s resp. STU:s program har utformats i samråd mellan FMV, STU och de grupper vid FFA, KTH och induslrin där forskningen utförts.


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 2    Försvarsdepartementet       14

För ledningen av det av STU stödda ramprogram för civil flygteknisk forskning som påbörjades år 1981 har STU bildat en styrgrupp sammansatt av experter från FFA, högskolan, FMV, luftfartsverket och från industrin. Styrningen avser programmets forskningsinriktning och fördelningen av resurser inom programmet.

För den övervägande delen av högskoleforskningen har flyginduslrins behov varil styrande för valet av problemområden som behandlals. Här­igenom har en nära kontakt mellan högskoleforskarna och induslrin och dess problem utvecklats.

För all främja en bällre samordning är del önskvärt alt finna en lämplig form för en övergripande ledning och samordning av denna typ av forsk­ning. Della skulle kunna åstadkommas genom bildandel av ett fristående råd för flygteknisk forskning med någol andra uppgifter än de som del lidigare flygtekniska rådel hade. Sådana frislående råd finns i flera europe­iska länder.

5    Forskningens situation och investeringsbehov

Den svenska flyglekniska forskningens nuvarande siiualion och behov av invesleringar karakläriseras enligl ulredningen av följande.

De i jämförelse med andra länder fåtaliga svenska forskarna och tekni­kerna har hittills lyckats väl med all lösa uppkomna problem. Detta har kunnal åstadkommas lack vare en under flygindustrins uppbyggnadsskede förutseende politik, som har lett till tidig utbyggnad av goda experimentella resurser och god utbildning av tekniker och forskare med hög kompetens. Dessa har också på ett effektivl sätt kunnat utnyttja del hittills ganska fria kunskapsutbytet med utlandet.

Industrins salsning på civil flygutveckling ställer flygforskningen inför nya och ulökade uppgifter, medan den relativt sett minskande utvecklings-insatsen på militära flygplan inte i nämnvärd utsträckning minskar behovel av långsiklig forskning på den mililära sidan.

De nuvarande personella och materiella resurserna är otillräckliga förde utvidgade uppgifter som föreligger inom ett antal forskningsområden så­som numeriska beräkningsmetoder för strömningar och hållfasthet, gränsskiktsslrömning, aerodynamisk försöksteknik, komposilmaterials skadetålighel, icke förstörande materialprovningsmetoder, flygmekanik, aeroelasticilet, flygsystemleknik, propellerteknik och akustik. På grund av bl.a. den osäkra situation som har rått för flygindustrin under det senaste decenniet har rekryteringen till del flygtekniska områdel försvårats. I kombination med otillräckliga satsningar på långsiklig kunskaps- och kom­petensuppbyggande forskningsverksamhet under senare år har detta lett till att nästan en hel generation högulbildade forskare f. n. saknas. Utbild­ningsbehovet fram lill är 2000 uppskattas till 50 ä 60 nya forskare.


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 2    Försvarsdepartementet  15

Det finns ett slort behov av nyinvesteringar i experimentella resurser, särskill vad gäller del aerodynamiska områdel. Någol väsentligt nytillskott av vindlunnlar har inte skett sedan år 1966. De befintliga tunnlarna har otillräckliga preslanda för all tillåta korrekt simulering av fullskaleförhål-landen. Speciellt giiller detta aerodynamiska egenskaper vid start- och landningsförhållanden samt vid transsoniska farter. Bristen på vindlunnlar med tillräckliga preslanda har lell till all alll större del av industrins vindtunnelprov måsle förläggas ulomlands. Hittills har det inle varil några slörre svårigheler att finna ledig vindlunnelkapacitel bland utländska tunn­lar med godtagbara preslanda. Ell alltför slort beroende av utlandsprov medför emellertid svårigheter all hålla pressade tidsplaner för ulvecklings-och ulprovningsarbete samt för sekrelesskyddel. Minskningen av prov-ningsverksamhel inom landel leder också lill en ularmning av den inhems­ka kompetensen på det experimentella området och försämrade möjlighe­ter lill rekrytering av nya aerodynamiker.

En mycket stor och växande del av utvecklings- och konstruktionsarbe­tet inom den moderna flygindustrin görs med hjälp av numeriska beräk­ningar baserade på komplicerade matematiska modeller. Myckel av det mera långsiktande forsknings- och utvecklingsarbetet inom flygtekniken ägnas därför åt beräkningsmetodulveckling. Nödvändigt är härvid all ha lillgång lill goda beräkningsverklyg i form av avancerade datorer. Genom dess .stora krav pä omfattande beräkningsunderlag har flygtekniken utgjort en av de starka pådrivande krafterna för ulvecklingen av datorer för tekniskt-vetenskapliga beräkningar. Flygtekniken har därför alllid varil snabb atl utnyttja de senasle framstegen på dalorområdel. Ulredningen har därför bl. a. föreslagil anskaffning av en superdator.


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 2    Försvarsdepartementet        16

Bilaga 2.2

Remissyttranden över betänkandet (Ds Fö 1983:1) Svensk flygteknisk forskning — långsiktig inriktning och resursbehov.

Överbefälhavaren

Överbefälhavaren (ÖB) delar i huvudsak de slutsatser som ulredningen presenterar och anser atl en höjning av kompetensnivån inom den flyglek­niska forskningen bör kunna vara samhällsekonomiskt värdefull. ÖB har i princip inte något att erinra mot den inriktning och de investeringsobjekt som föreslås. Dessa är dock inte nödvändiga för att säkerställa utveckling­en av JAS-systemet eller andra aktuella materielobjekl. ÖB konstaterar emellertid att en förhöjd kompetensnivå är värdefull även för försvarsmak­ten. Ambitionen för den flygtekniska forskningen måste fastläggas av slalsmakterna utan att ytteriigare ekonomiska resurser från försvarsmak­ten förutsätts.

Chefen för flygvapnet

Chefen för flygvapnet (CFV) tillstyrker i allt väsentligt utredningens förslag om åtgärder för forskning och utveckling. CFV är tveksam om ekonomisk satsning av denna storieksordning avseende transsoniska vind­tunnlar är motiverad i JAS-sammanhang. Den bör i stället knytas till forsknings- och utvecklingsverksamhet på betydligt längre sikl. Underla­get vad avser finansieringsprinciperna är för bristfälligt för ställningslagan­de nu. Fördelning av medel genom försvarsmaktens gemensamma huvud­program är motiverad. Övriga investeringar i lung utrustning som berör CFV:s verksamhet bejakas i allt väsentligt. CFV är positiv lill förslaget om ell flyglekniskl råd.

Försvarets materielverk

Försvarels materielverk (FMV) stöder oreserverat förslaget om en kraft­full och slabil salsning på långsiktig forskning samt forskar- och vidareut­bildning. FMV tillstyrker förslaget alt inrätta ett råd. FMV finner de av utredningen anförda investeringsbehoven vara mycket väl motiverade. FMV tillstyrker köp av en begagnad transsonisk vindtunnel och anför fördelar även för JAS-projektet. FMV anser vidare att de föreslagna inves­teringarna kräver en förhållandevis stor ekonomisk salsning som dock -utspridd över anskaffningstiden - inte betyder alltför stor åriig koslnad. Behovet av en långsiktig investeringsplan understryks därför av FMV.


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 2    Försvarsdepartementet        17

Försvarets forskningsanstalt

Försvarets forskningsanstalt (FOA) understryker vikten av en långsiklig investeringsplan för tekniska resurser. FOA betonar också vikten av mo­dern utrustning men tar inte ställning beträffande vindtunnelanskaffning. Rådsformen är enligt FOA olämplig för alt la fram beslutsunderlag för den flygtekniska forskningen i dess helhet. FOA anser att det är mest angeläget att finna och besluta om formerna för en samlad ledning, planering och finansiering av den flygtekniska forskningen i dess helhet.

Flygtekniska försöksanstalten

Flygtekniska försöksanstalten (FFA) delar i huvudsak ulredarens upp­fattning om erforderliga ätgärder. FFA framhåller det dominerade behovet av investeringar i nya vindtunnlar för atl öka kunskapen om de inhemska projeklen och tillgodose sekretesskraven. FFA anser att JAS-provningens volym i ny transsonisk vindtunnel är större än vad utredaren har bedömt. FFA delar inte heller utredarens uppfattning att en begagnad transsonisk vindlunnel skulle vara en bättre lösning än en ny. FFA saknar också i utredningen exempel på konsekvenserna, om förstärkningen av resurserna inte kommer lill stånd. FFA anser del vara lämpligt att inrätta ell flygtek­niskt råd.

Luftfartsverket

Luftfartsverket (LEV) kan i allt väsentligt instämma i utredarens förslag. LFV understryker vad utredaren har anfört om nödvändigheten av att salsa på kunskaps- och kompetensuppbyggnad genom prioriterade insatser i forskar- och vidareutbildning. Detta måste anses som en absolut grund­förutsättning för att svensk flygindustri skall kunna nå långsiktig framgång inom den civila sektorn. LFV anser del utomordentligt angeläget att de nämnda bristsituationerna snarast blir åtgärdade. LFV tillstyrker att utre­darens förslag om anskaffning av en begagnad transsonisk tunnel prövas positivt och anser atl goda motiv har angetts. För anskaffning av en låghastighetsvindlunnel bör ytteriigare studier göras. LFV delar uppfatt­ningen att del finns behov av ell organ för samordning av såväl flygtek­niska utbildningsfrågor som civilt och militärt finansierad forskning.

Universitets- och högskoleämbetet

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) stöder sill remissyttrande på yttranden frän Tekniska högskolan i Stockholm, universitetet i Uppsala


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 2    Försvarsdepartementet  18

och högskolan i Luleå. UHÄ framhåller som en viklig utgångspunkl för sina bedömningar riksdagens beslut i anslulning lill propositionen om forskning m. m. (prop. 1981/82: 106). Av della följer bl.a. all sektormyn­digheterna skall ha del fulla programansvarel och del finansiella ansvarel för sin FoU innefattande även långsiklig kunskapsuppbyggnad för sek­torns behov. Den osäkerhet som under en följd av år rått beträffande den flyglekniska forskningens framlid har medfört en försvagad beredskap all la emol kunskapsuppbyggnad inom della område. Ulrymme för investe­ringar i kunskaps- och kompensalionsuppbyggnad resp. experimenlell ut­rustning kan inte skapas inom anslaget Tekniska fakulteterna i annan mån än med garanterad finansiering i form av uppdrag. Det flyglekniska rådel bedöms vara ett förnuftigt arrangemang.

Styrelsen för teknisk utveckling

Styrelsen för teknisk utveckling (STU) anför all slyrelsen har lidigare vid två lillfällen yttrat sig positivi om anskaffning av en transsonisk vind­tunnel. Detta yttrande omfatlar i första hand forskningens omfattning, finansieringsfrågor samt ledning. Arbetet med STU:s nya treärsplan för perioden 1984/85 - 1986/87 pågår och STU har ännu inte lagit slutlig släll­ning lill sina egna avvägningar eller priorileringar. STU bedömer sig ha små möjligheler att inom nuvarande anslagsramar tillgodose aktuella me­delsbehov för experimentell ulruslning. STU tillstyrker inte förslagel om inrällandet av ell råd för flygteknisk forskning.

Ingenjörsvetenskapsakademien

Ingenjörsvelenskapsakademien (IVA) anser att svensk flygteknisk forskning och utveckling vid en internationell jämförelse framstår som mycket koslnadseffektiv. IVA framhåller att invesleringar i flygteknisk forskning och utveckling får belydelse även utanför del flygtekniska områ­det. Olika motiv talar vidare starkt för anskaffning av en transsonisk vindtunnel lill Sverige. Behovel bedöms som stort och väl moliveral. IVA tillstyrker inrättandet av ett flygtekniskt råd.

Saab Scania AB

Utredningens förslag konstateras i stort sett ligga i linje med Saab Scania AB:s åsikter. Vikten av lillgång lill välutbildade svenska forskare och tekniker betonas. Saab Scania AB anser att nästan 10 årskullar flygspecia­lister och flygforskare har förlorats. Det finns enligt bolagels bedömning


 


Prop. 1983/84:107   Bilaga 2   Försvarsdepartementet    19

allt framgent behov av stora och dyra vindtunnlar som tillåter provning vid höga s. k. Reynolds-tal. Saab Scania AB tillstyrker anskaffande! av en begagnad transsonisk vindlunnel under förutsättning att finansieringen av invesleringen och driften till liten del belaslar nu definierade program. Anskaffning av en låghastighetstunnel bör uppskjutas. Bolaget tillstyrker bildandet av ett flygtekniskt råd.

Volvo Flygmotor AB

Volvo Flygmolor AB (VFA) anser atl de ålgärder och salsningar som ulredningen har rekommenderat i stort är motiverade och nödvändiga om svensk flygteknik och flygindustri skall ha en framlid. VFA påtalar beho­vel av kompelens även inom områdena framdrivningssyslem och motorns aerodynamik. Belräffande behovet av en låghastighetstunnel föreslår VFA undersökning av möjligheterna lill en gemensam tunnel med Volvo, som avser bygga en sådan för sin bilutprovning.

Centralorganisationen SACO/SR

Centralorganisationen SACO/SR anser del angeläget atl svensk flygtek­nisk forskning inte stagnerar. Industri, forskningsinstitut och högskolan måsle i samverkan främja långsiklig kompetensuppbyggnad, teknisk ut­veckling och internationellt kunskapsutbyte i den ulsträckning della är möjligl. En prioritering av de insatser som utredningen föreslår låter sig svårligen göras, eftersom de olika förslagen har samband med varandra. Svensk flygteknisk forskning kan inte uppträda som trovärdig part i ett internationellt kunskapsutbyte utan atl själv hålla hög internationell klass. SACO/SR vill särskilt betona del angelägna i all Sverige får en transsonisk vindtunnel som kan svara mol kraven på internationell kvalitet hos svensk civil och mililär flygteknisk forskning.

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige (LO) anser alt det är viktigt alt ta vara på de utvecklingsmöjligheter som flygindustrin har. LO anser alt industrins satsning på JAS-systemet tillsammans med utvecklingen på den civila flygplansmarknaden innebär ett utvecklingsarbete av mycket slor omfatt­ning. Skall della lyckas är det nödvändigt atl utvecklingsarbetet löds genom bl.a. målinriktad forskning vid institut, högskolor och industri. Betydande investeringar i nya experimentanläggningar krävs, samt sals­ningar för att behålla och vidareutveckla vår långsiktiga uppbyggnad av


 


Prop. 1983/84:107   Bilaga 2   Försvarsdepartementet    20

kunskaper och kompetens. LO stödjer därför de förslag som framkommit i ulredningen, såväl belräffande förstärkning av den flygtekniska ulbildning­en och forskningen, inrättandet av ett fristående råd för flygteknisk forsk­ning som en resursförstärkning för tung utrustning. Det senare dock utan alt ta slällning till angelägenhetsgraderingen av invesleringarna.

Statsanställdas förbund

Statsanställdas förbund (SF) anser det angeläget atl, sedan beslut om flygplan JAS har fattats, åtgärder vidtas inom den flygtekniska forskning­ens ram i syfte all säkerställa att JAS-projektet kan fullföljas inom givna ramar liksom atl de civila flygplanssalsningarna underiättas. De av flyg-forskningsulredningen föreslagna ålgärderna utgör mol denna bakgrund en lämplig grund. SF kan därför ställa sig bakom de åtgärder ulredningen föreslår. Förbundet finner det ändamålsenligt atl inrätta ett frislående råd. Likaså anser SF att de av utredningen föreslagna invesleringarna är moti­verade. SF anser det angeläget att regeringen fattar ett snabbt beslut om en transsonisk vindtunnel och att det därvid bör finnas flera intressenter än försvaret, varvid en väsentlig del av kostnaderna inte bör belasta försvars­ramen.

Tjänstemännens Centralorganisation

Med hänsyn till den förnyelse och utveckling av Sveriges induslri som behövs och den salsning på FoU som därvid krävs stödjer Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) utredningens förslag om en resursförsiärkning till vissa områden (kunskaps- och kompetensuppbyggnad, tung utrustning som superdator, vindtunnlar och en ny flygsimulator samt viss lättare ulruslning) utan atl för den skull la ställning lill enskildheterna i förslagen. TCO tillstyrker också inrättandet av ell råd för flygteknisk forskning.


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 2    Försvarsdepartementet        21

Innehållsförteckning

1   Inledning ........................................................ ... 1

2   Forskningen inom försvarssekiorn    ......................     2

 

2.1   Nuvarande inriktning   ...................................     2

2.2   Försvarsforskningens omfattning   ...................     2

2.3   Gemensam försvarsforskning (försvarets forskningsanstalt)  ..        3

2.4   Flygteknisk forskning   ..................................     4

2.5   Forskning för psykologiskt försvar ....................     5

2.6   Föredragandens överväganden   .....................     5

3 Den flygtekniska forskningens långsiktiga inriktning       6

3.1   Inledning   ..................................................     6

3.2   Ulredarens förslag i sammanfattning   ...............     7

3.3   Remissyttrandena   ......................................     8

3.4   Föredragandens överväganden   .....................     8

4 Hemställan   ....................................................   10

Bilaga 2.1  Sammanfattning av betänkandet (Ds Fö 1983:1) Svensk

flygteknisk forskning - långsiktig inriktning och resursbe­
hov  .....................................................
  11

Bilaga 2.2 Remissyttranden över betänkandet (Ds Fö 1983:1) Svensk
flygteknisk forskning - långsiktig inriklning och resursbe­
hov  .....................................................
  16


 


 


 


Prop. 1983/84:107                            Bilaga 3

Socialdepartementets verksamhetsområde


 


 


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 3    Socialdepartementet       1

Bilaga 3

Utdrag
SOCIALDEPARTEMENTET
                        PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1984-02-09

Föredragande: statsrådet Sigurdsen

Anmälan till proposition om forskning

Inledning

Under ett halvt sekel har i Sverige bedrivits ell målmedvetet och brett socialpolitiskt reformarbete, som tilldragit sig slort internationellt inlresse även ur forsknings- och ulvärderingssynvinkd. Det är uppenbart atl det finns behov av kunskaper om människors levnadsförhållanden i skilda hänseenden vid utformningen av socialpolitiken. Sludier har bedrivils av effekterna av de politiska åtgärderna inom arbetsmarknaden, socialförsäk­ringssystemet, socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Utmärkande ex­empel på viktiga sludier ulgör den forskning som bedrivs vid institutei för social forskning (SOFI) vid universilelel i Stockholm och del forsknings-och ulvecklingsarbete (FoU) som bedrivits och bedrivs i anslulning lill låginkomslutredningen och slalisliska centralbyråns levnadsnivåunder­sökningar.

I lider med svåra ekonomiska påfrestningar är det viktigt all ta fram ny kunskap av belydelse för den lekniska ulvecklingen. Del är emellertid lika viktigl att ta fram ny kunskap av betydelse för arbetsmarknads-, social-och hälsopolitiska ålgärder i syfle alt bygga upp en handlingsberedskap för att kunna hantera nya problem.

Skillnaderna mellan olika grupper är forlfarande stora i samhällel då det gäller välfärd och hälsa och de kan riskera alt skärpas i en kärv samhälls­ekonomi, vilkel de svenska levnadsnivåundersökningarna tyder pä. Det saknas dock alltjämt tillräckligt pålitliga underlag för generella bedömning­ar av socialpolitiska insalser. Teori och metodik behöver ulvecklas bl.a. för att kunna förklara socioekonomiska skillnader vad avser ohälsa och tidig död.

Arbetslöshet och arbetsmiljörisker återverkar på en rad områden inom den sociala sekiorn. Vårdbehov och vårdutnyttjande inom såväl kropps­sjukvård som psykiatrisk sjukvård påverkas därav liksom även efterfrågan på samhällels resurser inom socialtjänsten och del ekonomiska trygghets­systemet. I    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 107. Bilaga 3


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 3    Socialdepartementet             2

All belysa de individuella och sociala konsekvenserna av ulvecklingen på arbetsmarknaden är därför en central uppgift för den sociala forskning­en.

I kampen mol alkoholmissbruk och bruk av beroendeframkallande me­del har forskningen främsl inriktats mot atl behandla missbrukare, vilket är viktigl. Det är emellertid också viktigl all även de bakomliggande orsa­kerna kan angripas. FoU-verksamhel inom della område gäller såväl lång­sikliga förändringar av grundläggande samhällsförhållanden som konkreta åtgärder som kan ge effekt även på kort sikt. Forskning om ungdomsar­betslöshet, barns och ungdomars levnadsmiljö och uppväxtvillkor, prosli-, tution. kvinno- och barnmisshandel saml samlevnadsfrågor är därvid ange­lägen.

Den övervägande delen av den socialpolitiskt relevanta forskningen finansieras via fakulletsanslag och forskningsråd utanför socialdeparte­mentets ansvarsområde. Det gäller i hög grad även de under departementet lydande cenlrala myndighelerna.

Socialstyrelsen (SoS) skall, med undantag för forskning inom läkeme­delskontrollen, inte själv bedriva forskning. Styrelsen skall dock ta initia­tiv till FoU och försöksverksamhel inom sitt ansvarsområde.

Slalens miljömedicinska laboratorium (SML). som har SoS som chefs­myndighel, har ansvar för långsiktig forskning inom sitt ansvarsområde.

Institutet för psykosocial miljömedicin (IPM) skall bedriva tillämpad forskning om psykosociala risksituationer, riskgrupper och riskreaktioner inom allmän social miljö, arbetsmiljö och vårdmiljö.

Statens bakteriologiska laboratorium (SBL) skall bl.a. bedriva velen­skaplig forskning för alt få kunskap om hur epidemiska sjukdomar bäsl bekämpas. SBL bedriver forskning inom epidemiologisk övervakning och diagnoslik. mikrobiologisk och immunologisk diagnostik samt produktion av vacciner. SBL har en ledande forskningsposilion i fråga om bl.a. vaccin mot polio, liksom ulveckling av reagens och diagnostiska metoder på viktiga områden.

Riksförsäkringsverket (RFV) har ingel instruktionsmässigl åliggande all bedriva egen forskning. Verket driver dock viss FoU inom sin egen organi­sation, ofta i samverkan med högskoleinstitutioner.

De ovannämnda myndigheterna saknar särskild FoU-budget. Den forsk­ning som bedrivs finansieras dels över myndighetsanslagen, dels genom externa anslag. Ett undantag ulgör SBL som finansierar huvuddelen av forskningskoslnaderna med inkomsler från diagnoslik och preparalför-sörjning.

Inom socialdepartementet finns delegationen för social forskning (DSF). Delegationen har bl.a. till uppgift atl initiera och stimulera FoU inom socialsektorn. Den är beredningsorgan lill regeringen då det gäller att ge bidrag från deparlemenlels anslag för FoU och försöksverksamhel.


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 3    Socialdepartementet       3

Anslagei under socialdepariemenleis huvudlilel för forsknings- och ut­vecklingsarbete saml försöksverksamhel uppgår budgelårel 1983/84 till 26,8 milj.kr.

Föredragandens överväganden

I sitt beslut med anledning av 1982 ärs forskningsproposition (prop. 1981/82:106, UbU 37, rskr 397) prioriterade riksdagen bl.a. forskning om tekniksamhällets förändring och förutsättningar samt forskning rörande den offenlliga verksamhelen, dess slyrning, ekonomi och förändring. Här finns del skäl atl betona forskningsinsatserna rörande de sociala konse­kvenserna av utvecklingen inom arbelslivet samt forskning inom socialför­säkringsområdet.

Den snabba samhällsomvandlingen och det senaste decenniets reform­verksamhet har skapal ell slort behov av informalion om socialförsäkring­ens verkningar och fördelningspoliliska belydelse. Del trängda ekonomis­ka läge som landel befinner sig i och den strukturella omvandling som näringslivet genomgår har betydande konsekvenser för arbetsmarknaden och har inte minskat behovet av denna forskning. Tvärtom ökar behovet av kunskaper om verkningarna av olika inslag i del sociala trygghetssyste­met samtidigt som finansieringsfrågor och olika åtgärder inom socialför­säkringen skjuls i förgrunden.

Vid SOFI pägår ett jämförande projekt som studerar socialpolitikens Ulveckling i 18 OECD-länder under perioden 19.30-1980. Della projekt omfattar i sina centrala delar en analys av socialförsäkringssystemens ulformning och förändringar. Inom projektet pågår också ulveckling av socialpolitisk teori, särskilt rörande förhällandet mellan marknads- resp. politiskt orienterade lösningar på medborgarnas försörjningsproblem. Det­ta projekt kommer alt kunna utgöra en god grund för fortsatt arbete. Chefen för socialdeparlemenlel avser dätför alt föreslå regeringen atl ge delegationen för social forskning i uppdrag att arbeta vidare utifrån detia projekl för all förstärka den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden rörande socialpolitiska frågor. I denna fråga har samråd skett med chefen för Ulbildningsdeparlemenlel.

Del som anförts om socialpolilisk forskning i slort gäller ocksä lill stor del Ulvecklingen inom socialtjänst, hälsoskydd och hälso-och sjukvård i den nya lagstiftningens anda där bl.a. förebyggande åtgärder och viklen av lidiga värdinsalser belönas.

Del sociala behandlingsarbeiet saknar i länga stycken teoribildning som stöd för förståelse och bearbelning av cenlrala problemområden och fråge­ställningar. På fäliel saknas FoU-tradition och ofta tillräcklig insikt om teorins betydelse som grund för utveckling av praktiken. Man är vidare ovan vid erfarenhelsåtertoring och uivärdering.


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 3   Socialdepartementet              4

Även om forskningen inom skilda disciJDliner vid universilel och högsko­lor är grunden för långsiktig kunskapsuppbyggnad kan den inte ensam föra utvecklingen framåt inom socialtjänsten. Därtill krävs även en väl utveck­lad fältanknuten FoU som bl.a. inriklas mol all la fram och dokumentera den "dolda kunskap" som växer fram hos engagerade och eriärna fältarbe­tare i socialt behandlingsarbete, barn- och äldreomsorg etc.

Det måsle emellertid finnas en balans mellan den generella och den siluaiionsbundna, prakliska kunskapen. Kravet pä medveten avgränsning är inte en fråga om alt bara söka enkla orsaksförklaringar och anvisningar för del prakliska handlandet. Det handlar naturligtvis ocksä om att skaffa sig kunskap för all se och förslå problem i ett vidare sammanhang.

FoU inom medicinskt och socialt behandlingsarbete har traditionellt inriktats på problem, dvs. på att finna kunskap för all förebygga eller bekämpa sjukdom och missförhållanden av skilda slag. En sådan problem-orienterad FoU är även nödvändig för socialtjänsten men borde komplel­leras med en ansats, som syftar lill alt söka identifiera sådana faktorer som främjar en gynnsam ulveckling i miljön och hos grupper och individer. Därvid är av speciellt intresse alt utifrån sociala och medicinska utgångs­punkter analysera förulsällningar för öppna vårdformer och en samhälls­planering exempelvis vad avser bostadsförsörjning och närmiljö som är explicit inriklad på all reducera negativa konsekvenser av olika typer av funktionsnedsättningar.

Ämnel socialt arbele inom socionomutbildningen är avsell alt bilda grund för såväl yrkesverksamhet pä det sociala området som för forskarut­bildning. Del är inle minst viktigt all forskningen vid insfitutionerna för socialt arbele beaktar de problem som möter socialarbetaren i del prak­liska arbetet och all FoU och utbildning knyts fastare samman.

Den syn som ovan redovisats på den socialpolitiska forskningen samt mera specifikt FoU inom ämnel socialt arbete som grund för ulvecklingen inom socialtjänsten i den nya lagstiftningens anda gäller i tillämpliga delar i ett hälsopolitiskl perspekliv.

Hälso- och sjukvårdslagen saml hälsoskyddslagen ger de förebyggande insatserna större tyngd än tidigare lagsliflning. I en offensiv folkhälsopoli­tik ingår bl.a. atl öka kunskaperna om den fysiska och psykosociala miljöns inverkan pä hälsa och välbefinnande. I del förebyggande arbetet gäller det all påverka dåliga miljöer och andra orsaker lill fysiska och psykiska lidanden samt lägga folkhälsoaspekter på andra samhällsseklorer som arbetsliv, boende, frilid, skola och trafik.

Del är därför angelägel all konsolidera tillgänglig kompelens inom det miljömedicinska fältet, bl.a. hos sektorsorgan som slalens miljömedi­cinska laboralorium och inslitulet för psykosocial miljömedicin.

Även inom primärvårdsområdei behöver forskningen breddas och för­djupas. Framför alll gäller detta arbetsmetodiken som ännu är svagt ut­vecklad då del gäller ansvar för befolkningens hälsa inom betjäningsområ-


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 3    Socialdepartementet      5

del saml förebyggande insalser. En forskning med utgångspunkl i de problem som möter inom primärvården är också angelägen som grund för utbildningen av personal inom primärvården.

Bl.a. gäller della den praktiskt viktiga forskning som bedrivs främst vid universiteten i Lund och Uppsala inom ramen för allmänmedicin. Slöd för denna forskning bör även i fortsättningen kunna utgå från såväl medicinska forskningsrådet som delegationen för social forskning beroende på projek­tens innehåll och inriklning.

Även för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens medverkan i sam­hällsplaneringen med särskild inriklning på förebyggande insalser i vid bemärkelse är del vikligl med utprövade och pålitliga analys- och plane­ringsmetoder. Även här behövs insatser från högskolorna för utveckling av användbara FoU-meloder.

Av det tidigare anförda framgår atl på ett flertal områden inom socialde­partementets ansvarsområde betonas den långsikliga kunskapsuppbyggna­den och forskarkompetensen.

I 1984 års budgetproposition har särskilda medel inte kunnal avsättas för dessa ändamål. Del har varit nödvändigt att i slället föreslå atl SML, IPM och SBL fär förstärkningar med sammanlagt 5 milj. kr. för vetenskaplig utrustning enligt nedanstående. Avsiklen är alt under de två följande budgetåren föreslå atl anslaget under socialdepartementets huvudlilel för forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhel tillförs dessa medel för den längsikliga kunskapsuppbyggnaden.

Statens miljömedicinska laboratorium (SML)

Med hänvisning till atl hälsopolitiken i alll högre grad måsle inriklas på alt påverka livsmiljön är miljömedicinsk forskning viklig för all få underiag för skade- och sjukdomsförebyggande åtgärder inom olika samhällssek­torer.

I laboratoriets forskningsprogram anserjag att den markering som görs av forskning kring inomhusklimatet i bl.a. bosläder, skolor och daghem, är av särskill inlresse. Detsamma gäller epidemiologiska bevakningssyslem, metoder för all sludera besvärsreaklioner i befolkningen och forskning med speciell inriklning på riskanalyser. För riskanalyser som år en av SML:s huvuduppgifter och en viktig samhällsangelägenhet är toxikologisk forskning i vid bemärkelse av fundamental belydelse.

Antalet kemiska ämnen är stort och toxikologiska undersökningar för att få fram kunskapsunderlag för en praktisk fungerande produktkontroll är av stor betydelse. Flera av de problem som bl.a. primärkommunernas miljö-och hälsoskyddsnämnder, landsting och länsstyrelser nu försöker angripa, exempelvis vad gäller besvärsreaktioner hos befolkningen på olika miljö­faktorer, kräver forskningsinsatser inom såväl det toxikologiska som det allmänhygieniska områdel.


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 3    Socialdepartementet             6

En förutsättning för all SML skall kunna vidmakthålla sin kompetens på längre sikl är atl laboratoriet kan bedriva aktiv forskning med modern leknik. Bristen på ulruslning är f.n. en i viss utsträckning hämmande faktor.

I 1984 års budgetproposition har därför under femte huvudtiteln anslaget H 1 Statens miljömedicinska laboralorium för budgelåret 1984/85 beräk­nats vissa medel för inköp av atomabsorptionsutruslning saml för alt ersätta delar av befintlig utrustning för fältstudier med sammanlagt 1.7 miljoner kronor.

Statens institut för psykosocial miljömedicin (IPM)

I den socialpolitiska lagstiftningen framhålls viklen av en helhetssyn vid analys av miljö- och hälsoproblem. lPM:s forskning har genom sin kombi­nalion av både medicinsk, social och beteendevetenskaplig kompetens förutsättningar för en effektiv problemanalys. Jag anser det vikligl atl del i forskningsprojekten ingår en del där olika åtgärder praktiskt prövas och utvärderas.

Liksom SML har institutet sedan länge behövt förslärka sin utrustning för atl mäta hur kroppen reagerar vid olika psykosociala påfrestningar. I 1984 års budgetproposition har under femte huvudlileln anslaget H2 Sta­tens instilul för psykosocial miljömedicin för budgelårel 1984/85 beräknats 300000kr för inköp av en laboraloriedator samt utrustning för helautoma­tisk blodprovstagning.

Statens bakteriologiska laboratorium (SBL)

Regeringen avser atl under våren 1984 lägga fram en proposition om SBL:s framlida verksamhet och organisation. Utrymmet för alt finansiera forskning har under senare år minskat lill följd av all den diagnostiska verksamheten vid SBL fåll mindre omfallning. Forskningen kan därför förväntas komma atl i slörre grad än hittills bli beroende av projektanslag från forskningsråd och andra externa finansiärer.

Utöver de uppgifter som SBL ålagts bedrivs vid SBL forskning som skulle kunna ulvecklas lill kommersielll inlressanla produkler inom det bio-tekniska området. Ell forskningsområde som bl.a. från denna ulgångs­punkl är intressant är kolhydrat-kemisk forskning för utveckling av diag­nostiska meloder för bl.a. urin-, tarm- och luftvägsinfektioner samt för framslällning av effektiva och ofarliga vacciner.

För SBL är kommersiellt inriktad diagnostisk forskning ett relativt nytt område. När del gäller vaccinproduklionen har forskningen koncentrerats på all förbäitra befintliga vacciner. Socialdepartementet har mol bakgrund av att utredningar pågått om SBL:s framtida verksamhet inte varit beredd att la ställning lill sådana salsningar. Jag anser emellertid atl det är angelä-


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 3    Socialdepartementet             7

get atl forskning med inriktning på all utvcckki nya produkter kan fortsät­ta. Jag avser därför att i den kommande SBL-proposilionen föreslå atl 3 milj.kr. beräknas för budgelåret 1984/85 att användas i första hand för inköp av vetenskaplig utrustning.

Anslaget under socialdepartementets huvudtitel för forsknings- och utveck­lingsarbete samt försöksverksamhet

1 1984 års budgetproposition har ulföriigt redovisats den forskning som bedrivs med stöd från anslaget samt för den inilialivverksamhet delegatio­nen för social forskning bedriver inom fiir socialpolitiken angelägna områ­den samt redovisats synen på eifordcrliga initiativ och förstärkningsål-gärder.

I en särskild skrivelse till riksdagen (1983/84:11) har chefen för socialde­partementet redovisat sin syn på FoU inom barnomsorgsområdet. De redovisningar som bifogades regeringsskrivelsen bör kunna tjäna som un­derlag för djupare analyser vad giiller t.ex. tyngdpunkten i denna forsk­ning, dess innehåll och förläggning. Rcdovisningiirna bör också kunna medverka lill utvecklingen av det programarbete på det biirn- och familje­politiska områdel som delegationen för social forskning påbörjat i samar­bele med barn- och ungdomsdelegationen.

Budgetåret 1983/84 har anslaget tillförts 1.2milj.kr, för att främja den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden inom ämnel socialt arbete, den barn-och familjepolitiska forskningen, invandringsforskning med socialpolilisk inriklning. hälso- och sjukvårdsforskning i ett hälsopolitiskl och samhälls­vetenskapligt perspekliv. epidemiologisk forskning samt forskning i an­slutning till Vindelns hälsocentrum (universitetet i Umeå).

Inom samlliga ovan nämnda områden finns brist på kompetenta forska­re, liksom på handledare. Åtgärderna bör därför företrädesvis ägnas fors­karrekrytering och förstärkning av universitetens kompetens som grund för en tillämpad forsknings- och utvecklingsverksamhet.

Delegationen för social forskning har under budgelåret 1983/84 utlyst ell antal forskarstipendier inom de prioriterade områdena. Syftet är att bereda forskare på nivån efter doktorsexamen, men även lägre nivåer, möjlighel atl under högst sex år odelat få iigna sig ål forskningsarbete inom några av de områden som är väsentliga för den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden inom den sociala sektorn.

Än en gäng skall framhållas betydelsen av alt fortsätta på den väg delegationen för social forskning slagit in på. nämligen atl avsätta en del av sin budgel för forskar- och forskarrekryteringsljänster med syftet all bl.a. slärka forskar- och handledarkompetensen för sektorns FoU. Della är viktigt icke minsl därför atl del utvecklingsarbete och den försöksverk­samhel som bedrivs inom kommuner och landsting måsle baseras på tillförlitliga metoder. Kvalitativt dåliga undersökningar som grund för för-


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 3    Socialdepartementet       8

ändringsarbete kan leda lill felaktiga beslut och medföra olägenheter för såväl de medborgare som berörs av förändringarna som för ekonomin. Relevans och kvalitet måste gälla även praktiskt orienterade studier. Det är också rimligt att det arbete som initiativgrupperna inom delegationen för social forskning nu bedriver skall resultera i programunderiag för mer långsiktiga salsningar på angelägna områden inom välfärds- och hälsopoli­tiken innefattande även ekonomiska inslag i del sociala trygghetssystemet. Som delegationen lidigare framhållit är del också viktigl atl man inom vissa forskningsområden där den internationella kompetensen bedöms högre än inom landet avsätter medel för en internationell samverkan. Delegalionen har särskilt nämnl barn- och ungdomsområdet.

1 1984 års budgetproposition har under femte huvudlileln anslagei Forsknings- och ulvecklingsarbeie saml försöksverksamhet för budgetåret 1984/85 beräknals till 27417000kr.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

alt godkänna de allmänna rikllinjer för forskningen inom socialde­partementets verksamhetsområde somjag har angett i det föregå­ende.


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 3    Socialdepartementet 9

Innehållsförteckning

Inledning ...........................................................     1

Föredragandens överväganden  .............................     3

Statens miljömedicinska laboralorium    .................     5

Slatens instilul för psykosocial miljömedicin ............ ... 6

Statens bakteriologiska laboralorium   ...................     6

Anslaget för forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverk­
samhet  .........................................................
... 7

Hemslällan   .................................................... ... 8


 


 


 


Prop. 1983/84:107                         Bilaga 4

Kommunikations­departementets verksamhetsområde


 


 


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 4    Kommunikationsdepartementet       I

Bilaga 4

Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET  PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-02-09

Föredragande: statsrådet Boström

Anmälan till proposition om forskning

Inledning

Inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde bedrivs eller initieras forskning och ulveckling (FoU) med inriktning på transporter, geoteknik, meleorologi och hydrologi saml telekommunikationer. En korl-lältad redovisning av forskningsverksamheten vid departementets samtli­ga myndigheler bör fogas till prolokollel i delta ärende som bilaga 4.1.1 detta sammanhang kommer transporlforskningen att närmare behandlas.

Transportforskningen omfatlar forskning om transporterna av personer och gods, transportmedel, transportleder och andra anläggningar, trafi­kanter och trafikmiljö. Även forskning om den trafikprocess transporterna ger upphov till, iransportekonomiska frågor liksom sambandet mellan transportsektorn och samhällel i övrigl ingår. Vidare omfattas forskning om metoder för trafik- och transportplanering. Transportforskningsområ-det är sålunda myckel vittomfattande.

Många olika organ är delakliga i den svenska transporlforskningen. Statlig iransporlforskning initieras i dag av dels forskningssiödjande myn­digheler såsom iransporllbrskningsdelegalionen (TFD), kolleklivlrafikbe-redningen (KTB), slyrelsen för leknisk utveckling (STU), och slalens råd för byggnadsforskning (BFR), dels förvaltningsmyndigheter med ansvar för en viss del av transportsektorn, vilka anlingen ulför egen FoU eller lägger ut forskningsuppdrag till olika forskningsbedrivande organ. Exem­pel på sådana myndigheler är vägverket, trafiksäkerhelsverket, transporl­rådet, SJ, sjöfarlsverkel och luftfartsverket. Exempel pä FoU-bedrivande organ är, förutom högskolan, slalens väg- och trafikinslitut (VTI), flygtek­niska försöksanstalten (FFA) och marintekniska insliiuiet (SSPA). Forskningsorganen finansierar sin verksamhet med dels uppdragsmedel, dels anslag över statsbudgeten för egen FoU-verksamhei.

Den Slalligt finansierade transporlforskningen koslar cirka 130 milj. kr. per är. Härulöver läggs myckel slora summor ned på FoU inom framför 1    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 107. Bilaga 4


Prop. 1983/84:107    Bilaga 4   Kommunikationsdepartementet       2

allt bil- och flygindustrin, skepps- och varvsindustrin saml slörre tran­sportföretag. Den lotala omfallningen av denna verksamhel är inle möjlig alt ange men torde uppgå till ett belopp av flera miljarder.

De slatliga forskningsmedlen budgetåret 1981/82 fördelade sig på vägtra­fik med 56procenl, på järnvägstrafik med löprocent, pä sjötrafik med 9 procent, på luftfart med 4 procent och på gemensamma områden med 15 procenl. Den forskning som utförs på sjö- och luftfarlsområdena och på för iransporlgrenarna gemensamma områden finansieras praktiskt taget i sin helhet av de forskningsstödjande myndighelerna. Vägtrafikforskningen stöds till stor del av vägverket och VTI. Järnvägsforskningen finansieras nästan i sin helhel av SJ.

Drygt hälften av den slatliga transporlforskningen budgetåret 1981/82 utfördes vid statliga forskningsinstitut, främst vid VTI. Högskolan svarade för endasl 10 procent av medelstilldelningen.

Föredragandens överväganden

1    Bakgrund

En viklig utgångspunkt för trafikpolitiken är att transportsektorn skall kunna medverka till alt olika samhälleliga mål uppnås. För detta krävs en transportseklor med snabb teknisk och funktionell ulveckling. Della un­derstryker all transportforskningsfrägorna är av klart trafikpolitiskt inlres­se och måste ses som ett viktigl medel att nå olika samhälleliga mål. Härlill kommer all en målmedveten salsning på forsknings- och utvecklingsverk­samhet inom transportsektorn är av fundamental belydelse för utveckling­en av svenskt näringsliv och för att öka svensk industris konkurrenskraft gentemot utlandet.

Forsknings- och ulvecklingsarbete är således av största belydelse för att underbygga och följa upp trafikpolitiska beslut, att klarlägga de förhållanden som påverkar transportsektorns utveckling

och de samhällsekonomiska effekterna av olika åtgärder, all förbättra effektiviteten i transportsystemet vad gäller såväl person-som godstransporter och därmed sänka kostnaderna och förbättra före­lagens lönsamhet, all förbäitra standarden i persontransporlsystemet,-särskill beträffande

den kollektiva trafiken, att förbällra trafikmiljön och trafiksäkerheten, att förbällra energihushållningen inom transportsystemet, att ulveckla meloder för trafikplanering och prognoser.

Transporlforskningens övergripande uppgift är att inhämla och utveckla kunskaperna om transportsystemet för all få en bällre handlingsberedskap och framförhållning i de olika intressenternas långsikliga planering och


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 4    Kommunikationsdepartementet       3

invesleringar samt ett bättre beslutsunderlag för verksamhelen även pä kort sikt.

Del trafik- och fordonstekniska utvecklingsarbetet har som övergri­pande mål atl utveckla säkra och effektiva syslem och utrustningar inom trafikområdet.

Transporlforskningskommittén. som tillsattes i februari 1980, hade till uppgift att göra en översyn av forsknings- och utvecklingsverksamheten inom transportområdet. Kommittén avlämnade i juni 1981 betänkandet (Ds K 1981:5) Transportforskning - Organisation och Samverkan. I pro­position 1981/82:100, bilaga 9, redovisades en sammanfattning av kommit­téns förslag samt en sammanslällning av remissyttrandena över betänkan­det. I samma proposition redovisade dåvarande chefen för kommunika­tionsdepartementet sina allmänna ställningstaganden till kommilténs för­slag.

Trafikutskottet framförde (TU 1981/82:23) som sin mening atl del ford­ras en väl fungerande samordning och ett sammanhållel och målinriktat program för atl forsknings- och utvecklingsarbetet skall kunna bedrivas ralionelll. Ytterligare överväganden av fransportforskningskommitténs förslag och remissyttranden över delta borde enligl ulskottel göras och ett förslag till en effektivare transportforskningsorganisalion föreläggas riks­dagen. Riksdagen har sedermera bifallit utskottets hemslällan.

Även riksrevisionsverket har i ett revisionsprojekt. Den stadiga tran­sporlforskningen - inriktning och utförande, gett sin syn på hur transporl­forskningen bör inriklas och utformas för all nå en ökad effektivitet.

Jag kommer i det följande all redovisa hur transporlforskningen enligl min mening bör samordnas och göras mer målinriklad. Den närmare ut­formningen av organisation, samarbets- och verksamhetsformer m. m. för de berörda statliga forskningsstödjande och forskningsbedrivande organen ankommer det pä regeringen och myndigheterna att besluta om. Med hänsyn till riksdagens uttalande kommer jag dock som bakgrund till mina förslag atl relativt ingående redovisa de riktlinjer som enligt min bedöm­ning bör ligga till grund för verksamheten.

Hur Iransporlforskningen bör bedrivas och organiseras är i hög grad beroende av vilka krav som ställs på forskningen. De huvudsakliga krav som enligl min mening bör ställas gäller samordning av resursinsatser, forskningens inriktning, forskningens kvalitet och forskningsresultatens användbarhet. Dessa krav utgör utgångspunkt för min fortsatta framställ­ning.

2   Trafiksäkerhetsprofessuren vid Chalmers tekniska högskola

Jag vill inledningsvis beröra den särskilda Irafiksäkerhetsprofessuren vid Chalmers tekniska högskola, knulen lill institutionen för Irafiksäker-


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 4    Kommunikationsdepartementet       4

het. Enligt en överenskommelse mellan AB Volvo och kommunikationsde­partementet har AB Volvo under en längre lid finansierat professuren och vissa baskostnader för verksamhelen. Budgetåret 1983/84 ulgör AB Vol­vos bidrag 300000 kr. I övrigt finansieras verksamheten med 585000 kr. över sjätte huvudtiteln och med 200000 kr. över åttonde huvudtiteln. AB Volvos bidrag upphör enligt överenskommelsen den Ijuli 1984. Verksam­heten i sin helhel avses fr.o.m. budgelåret 1984/85 finansieras över åt­tonde huvudtiteln.

3   Samordnad transportforskning 3,1 Ny myndighet

För alt transporlforskningen skall kunna leva upp lill de målsättningar somjag nyss redovisade måsle de relativt små och splittrade resurser som finns i dag samordnas bättre. Genom en bällre samordning och problem-orientering och genom atl skapa en balans mellan kunskapsuppbyggande och tillämpad forskning kan Iransporlforskningen förväntas bli mer effek­tiv. Som ell naturligt led i en bättre samordning av forskningen föreslår jag atl kollektivtrafikberedningen (KTB) och transportforskningsdelegalionen (TFD) sammanförs lill en ny myndighet - transporlforskningsberedningen (TFB). Delta överensstämmer också med transportforskningskommitléns förslag. En redovisning av TFD:s och KTB:s verksamheter lämnas i den underbilaga som skall fogas lill protokollet.

Beredningens ledamöter bör utses av regeringen. Beredningen bör bestå av represenlanler för avnämare, forskningsorgan och Irafik- och transport­myndigheter. Det ankommer på regeringen atl bestämma anlalel leda­möler.

TFD:s nuvarande expertnämnder för teknik, ekonomi och trafiksäker­het bör ersättas av programgrupper. Exempel på områden för vilka särskil­da programgrupper kan inrättas är persontransporter, godslransporler saml trafiksäkerhet och trafikmiljö. Genom en sådan slruklur kan de flesta FoU-frågor på ett enkelt sätt fördelas på programgrupperna.

Programgrupperna bör sammansättas av personer med slor sakkunskap inom verksamhetsområdet. I programgrupp, vars område berör andra myndigheter, bör dessa vara representerade. Antalet ledamöter kan vari­era beroende på FoU-områdels storlek och komplexitet.

Hos beredningen bör finnas ett kansli som leds av en chef. förslagsvis benämnd forskningschef. Jag föreslär att för denne inrättas en ordinarie tjänst med beteckningen p. Härulöver bör TFD:s och KTB:s nuvarande kansliresurser i sin helhet - för närvarande tolv personer - överflyttas lill den nya myndigheten.

KTB:s verksamhet finansieras dels över reservationsanslaget I 16. dels


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 4    Kommunikationsdepartementet       5

över kommunikalionsdeparlemenlets kommilléanslag. dels över ett sär­skilt reservationsanslag av engångskaraktär (1 19).

Medel på anslaget 1 16 används för alt genoiriföra olika demonstrations­försök m. m. 1 prop. 1983/84:100, bilaga 8 föreslogs, i avvaktan på särskild proposition om forskning, för budgetåret 1984/85 ett reservationsanslag (I 16) på 3 489000 kr. Anslaget har pris-och löneomräknats lill 3629000 kr. Jag föreslår alt regeringen återkallar förslaget i prop. 1983/84:100 och beslular alt 3 629000 kr. slälls lill TFB:s förfogande. Jag föreslår vidare att eventuell reservation på anslaget Kollektivtrafikberedningen (116) över­förs den Ijuli 1984 lill del nya anslag som jag kommer att föreslå i det följande.

Medel för kanslipersonalens löner och resor, ledamöternas arvoden m.m. har inräknats i departementets kommilléanslag. Dessa medel har i prop. I98.V84:I00 beräknats lill 1.5 milj.kr. för budgetåret 1984/85. Jag föreslår, med ändring av prop. 1983/84:100. att departementets kommit­téanslag för budgetåret 1984/85 minskas med 1.5 milj. kr., som bör tillgodo­föras den nya myndigheten.

För budgetåret 1982/83 beviljades KTB ett reservationsanslag till Åtgär­der för att främja investeringar och utvecklingsarbete i kollektivtrafiken (119) på 40 milj.kr. för atl bidra lill merkostnaderna för invesleringar i främst ny teknik inom kolleklivlrafikområdet. Dessa medel har ännu inle helt förbrukats. Jag föreslår alt resterande medel pä anslaget får dispone­ras av TFB fr.o.m. den Ijuli 1984.

I prop. 1983/84:100, bilaga 8 föreslogs, i avvaktan på särskild proposition om forskning, för budgelårel 1984/85 ett reservationsanslag (115) på 18418000 kr. för Iransporlforskningsdelegationen. Efler pris- och löneom­räkning och överföring av medel till åttonde huvudtiteln har anslaget beräknals till 18482000 kr. Jag föreslår atl regeringen återkallar förslagel i prop. 198,3/84:100 och beslutar att 18482000 kr. ställs till TFB:s förfogan­de. Jag föreslår också atl eventuell reservation på anslaget Transportforsk-ningsdelegationen (I 15) vid utgången av budgetåret 1983/84 överförs till det nya anslaget.

Jag förordar atl lill den nya myndigheten därtitöver anslås I milj. kr. för i huvudsak långsiklig kunskapsuppbyggande forskning.

Sammantaget föreslår jag således alt TFB anvisas ett reservationsanslag för budgetåret 1984/85 på (36290004-1 ."iOOOOO-t-19482000) 24611000 kr. Anslaget benämns 115. Transportforskningsberedningen.

Det sammanlagna behovel av förvaltningsmedel beräknarjag till ca 4,2 milj.kr. TFD:s lokalkostnader har beräknats lill 121000 kr. Lokalerna är dimensionerade för enbart TFD:segen personal, varför sammanslagningen kommer atl kräva andra lokaler lill förmodligen högre kostnader. Arbetet i den organisationskommitté somjag föreslår i det följande kan komma all ge anledning till en annan fördelning inom anslaget.

I programmet Energianvändning för transporter och samfärdsel har TFD programansvar för delprogrammet Åtgärderi transportsystemet. Program-


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 4    Kommunikationsdepartementet       6

ansvaret bör överföras lill TFB. Medel som anvisas över tolfte huvudtiteln för delprogrammel Energiforskning - Åtgärder i Iransporlsyslemel skall fr. o. m. budgetåret 1984/85 föras till TFB. Eventuell reservation pä ansla­get vid utgången av budgetåret 1984/85 överförs lill TFB.

TFD:s och KTB:s anslag har beräknals för varje budgelår. Verksam­hetsplaneringen för TFB bör enligt min mening utsträckas till all omfatta tre budgetår. Härigenom åsladkoms en anpassning lill den planeringspe­riod som gäller för STU, BFR och andra forskningsstödjande myndigheter. Den samordning med främsl andra forskningsstödjande myndigheler som jag kommer all beröra i det följande förutsätter ätt myndigheterna har sammanfallande planeringsperioder. TFB ges dessulom möjligheter atl leva upp till statsmakternas intentioner om ökad satsning på långsiktig kunskapsuppbyggande forskning.

TFB:s verksamhetsplanering bör sålunda omfalla budgetåren 1984/85 — 1986/87. Jag föreslår atl TFB medges alt meddela beslut om stöd lill transportforskning under budgetåren 1985/86 och 1986/87 inom en ram av 12 milj. kr. resp. 8 milj. kr.

Jag förslår vidare alt den nya myndigheten inrällas den Ijuli 1984 och all TFD och KTB därvid upphör. Den parlamenlariska beredningen för kol-lektivirafikfrågor bör behållas som en "programgrupp" under en över­gångstid för all fullfölja arbelel med pågående projekt och uppnå en tids­mässig samordning med TFB:s fördelning av forskningsmedel. Del bör ankomma på regeringen atl bestämma närmare hur den nya myndigheten skall vara organiserad och anpassa organisationen och arbetsformerna till förändringar i förulsältningarna.

För atl olika adminislraliva och organisatoriska frågor skall hinna bli lösta i lid avser jag atl sä snart som möjligl föreslå regeringen alt bemyn­diga mig atl tillkalla en organisationskommitté för dessa uppgifter. Kom­mittén bör även behandla avgränsningsfrågor gentemot andra forsknings­stödjande organ - främst STU och BFR.

3.2 Samordnade resursinsatser

För atl effeklivisera transporlforskningen är del enligl min uppfattning viktigl all möjligheterna lill samordnade resursinsalser med andra myndig­heler m.fl. lillvaralas.

Förvallningsmyndighelerna tillgodoser sina forskningsbehov genom egen forskning och ulveckling eller genom atl lägga ul uppdrag lill högsko­lan och sektorsforskningsorgan. Det gäller även affärsverken SJ och luft­fartsverket. De medel som finansierar denna forskning kan i della sam­manhang belraklas som relalivi bundna. Delsamma gäller de medel som finansierar forskningsorganens egen FoU-verksamhet eftersom dessa me­del används huvudsakligen för atl bygga upp och anpassa kunskapsnivån efter uppdragsgivarnas forskningsbehov.


 


Prop. 1983/84:107   Bilaga 4    Kommunikationsdepartementet       7

Det är sålunda i första hand de forskningsstödjande myndigheternas forskningsmedel som enligl min mening kan bli föremål för en bättre samordning. Möjligheterna till samordning med förvaltningsmyndigheter­nas och forskningsorganens - främsl VTLs - forskningsresurser bör givelvis också las lill vara.

TFD:s ansvar för all samordna den svenska iransporlforskningen har bl. a. lagit sig ullryck i all andra forskningssiödjande organ m. fl. är repre­senterade i delegalionen samt i dess experlnämnder, projektkommittéer m. m. Genom detta informationsutbyte har berörda organ hållit sig under­rättade om varandras forskningsverksamhel. Avsiklen med denna upp­läggning är bl. a. all undvika uppenbart dubbelarbete.

De program TFD och andra forskningsansvariga organ utarbetar omfal­lar endasl den egna verksamhelen. Nägon egentlig koordinering av pro­grammen görs inte. Forskningsverksamheten inom transportområdet är därför i stor utsträckning sekloriellt indelad efter myndigheter.

Transporlproblemen låter sig sällan inordnas efler myndighetsgränser. Många problemområden inom transportsektorn är av den karaktären all de omfallar inslag av flera av de forskningssiödjande organens verksamhets­områden, t.ex. inslag av systemfrågor (TFD), teknikfrågor (STU) och bebyggelse- och miljöfrågor (BFR). Starka skäl lalar då enligl min uppfatt­ning för all transporlforskningen bör bli mer problemorienterad och mind­re myndighetsindelad. Härigenom skapas förulsällningar för en effektivare forskning genom alt FoU-resurser från olika myndigheler samordnas och koncentreras mot väsentliga problemområden. Dessulom undviks all vik­tiga forskningsområden hamnar mellan myndighetsgränserna. Ell uttryck för detta synsätt kan t.ex. vara att transporlpoliliska utgångspunkter får påverka den forskning som finansieras av STU och BFR i högre utsträck­ning än vad som f. n. är fallet.

På regeringens uppdrag har TFD, efter samråd med STU och BFR, redovisal angelägna områden för forskning och ulveckling där samordnade insalser för närvarande bedöms kunna komma i fråga. Dessa områden är enligt redovisningen materialadministration, skeppsleknik, trafiksäkerhet, bebyggelse-, Irafik-, energi- saml flygoperativa frågor.

Det bör forlsällningsvis ankomma på TFB all i samband med utarbetan­det av beredningens långsiktiga program, efter samråd med berörda myn­digheler, ange inom vilka forskningsområden samordnade resursinsatser bör förekomma samt de olika resursinsatsernas sloriek.

Jag är medveten om att vissa prakliska problem kan uppslå i samband med genomförandet av en resurssamordning av della slag. De berörda myndigheterna sorterar t.ex. under olika departement, TFB under kom­munikationsdepartementet, STU under induslridepartementet och BFR under bostadsdepartementet. I händelse av all svårlösta problem uppstår, ankommer det på regeringen att i sisla hand svara för alt erforderiig samordning kommer till slånd.


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 4    Kommunikationsdepartementet       8 4    Transportforskningens inriktning och bedrivande

För alt FoU-medlen, vad avser den tilliimpade forskningen,.skall kom­ma till största möjliga nytta krävs, förutom samordnade resursinsalser, atl forskningen uppfyller högl slällda krav på relevans i fråga om val av FoU-områden. Även om den tillämpade forskningen är av god vetenskap­lig kvalitet är den av föga värde om den inte bedrivs kring relevanta problemställningar och resultaten inte svarar mot avnämarnas behov.

Utgångspunkten i det långsikliga programarbelel bör vara en kartlägg­ning av avnämarnas forskningsbehov, trafikpolitiska beslut m. m. Forskar­nas idéer och synpunkler bör givetvis tillvaratas.

Beredningen bör med hjälp av programgrupperna och kansliet samt i samarbete med avnämare och forskare kartlägga de väsentliga problem som har betydelse för utvecklingen inom ansvarsområdet. Detta utgör grunden för de långsiktiga forskningsprogrammen. 1 programmen bör ingå förslag lill prioriteringar mellan de delområden som ingär i resp. program­grupps ansvarsområde saml mellan läng- och kortsiktiga forskningsområ­den.

De långsiktiga programmen bör innehålla aktuellt kunskapsläge, ekono­miska ramar och förslag lill samordning med de andra forskningssiödjande organen. I programarbetet bör även den forskning som utförs genom andra organ än de forskningssiödjande beaktas. Exempel pä sådana organ är VTI och vägverket. Möjligheterna till nordiskl och internationellt samarbete bör också las lill vara. De långsikliga programmen redovisas för regeringen som underlag för de återkommande forskningspoliiiska propositionerna.

Som underlag för de långsikliga programmen bör samlliga myndigheler tillställa TFB sina längsikliga planer inom iransportforskningsområdel. Härigenom ges TFB möjlighel att göra avvägningar mellan skilda FoU-om­råden. TFB bör vidare fä till uppgift all svara för all la fram en samman­slällning av myndighelernas långsikliga planer inom iransportforsknings­områdel. Härigenom ges en överblick av forskningsverksamheten och underlällas slalsmakiernas siällningslaganden i fråga om prioriteringar m.m.

Verksamhelen inom transportforskningsomrädet består inte bara av forskning ulan också av utvecklingsarbete och demonstrationsförsök. Det är väsentligt alt TFB fördelar sina resurser över hela della område så atl forskningsmedlen kommer lill största möjliga nytla.

Del är angelägel alt forskningsverksamhetens resultat också omsätts i prakliska åtgärder. Av olika skäl är processen från forskningsidé till i praktiken omsatta forskningsresultat ofta långl utdragen. Det har visal sig, inte minst vid den verksamhet som KTB bedriver på kolleklivlrafikområ­det, att utvecklingsarbete och demonstrationsförsök utgör en viktig länk mellan forskning och realiserandet av forskningsresultaten. Del är ofta försl efler prakliska försök som närmare slällning kan tas till möjligheterna


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 4    Kommunikationsdepartementet       9

att i slörre skala genomföra forskningsresullalen. Samverkan måsle därvid ofta etableras med industrins eget utvecklingsarbete. Det finns därför enligt min uppfallning anledning att i tillämpliga delar utvidga denna leknik lill alt omfatta hela iransportforskningsområdel.

Som lidigare framhållits kommer de långsikliga programmen atl ulgöra Ulgångspunklen för verksamhelen. Della innebär all programgrupperna kommer all koncentrera sitt arbete till de områden som är prioriterade i dessa program. Till grund för forskningen inom dessa områden utarbetas kortsiktiga program. Programmen skall vara problemorienlerade och för­ankrade i en'problemanalys, dvs. ett klargörande av problemens olika beståndsdelar och hur dessa relaterar sig lill varandra. I sammanhanget vill jag underslryka vikten av atl forskningen sedan följs upp och utvärderas.

Den ordning jag här redovisar innebär en ökad koncenlralion av forsk­ningsinsatserna, vad gäller den tillämpade forskningen, på prioriterade FoU-områden. En stor del av de samlade FoU-medlen för tillämpad forsk­ning läggs i dag ut på forskningsprojekl som forskarna själva föreslår i samband med ansökningar. Även om dessa områden i och för sig kan vara angelägna finns det, somjag ser del, risk för all vikliga problemområden härigenom inle blir tillräckligt allsidigt belysta. Forskarnas viktigaste upp­gift är alt föreslå med vilka forskningsinsatser problemen inom de priori­terade forskningsområdena skall belysas. Härvidlag har forskarna givelvis sin oinskränkta frihel. Det gäller dock alt även i övrigl tillvarata forskarnas kreativitet, idéer och uppslag lill forskningsinsatser.. När del gäller trafik-tekniskt utvecklingsarbete måste av naturliga skäl stort ulrymme lämnas för idéer och forskningsinitialiv från enskilda och industri. .

Beslut om programmen, såväl de lång- som kortsiktiga, bör fattas av beredningen på förslag av programgrupperna, vad avser de delar som berör beredningens verksamhetsområde. Beslut om de delar av program­men som berör STU eller BFR fattas av dessa myndigheter på förslag av beredningen. Innan programmen fastställs bör de bli föremål för en allsidig remissbehandling, främst bland avnämare av forskningsresullalen samt representanter för forskarsamhället.

Med utgångspunkt i de kortsiktiga programmen har forskningsorgan och avnämare att lägga fram idéer och förslag lill forsknings-, ulvecklings- och demonstrationsprojekt. Om forskarkompetens saknas får TFB ansvar för att stödja långsiktig kunskapsuppbyggande forskning så att erforderiig kompelens uppnås.

5    Krav på forskarkompetens

Höga anspråk bör slällas på forskningens velenskapliga kvalilel. Även om forskningens inriktning väl svarar rpol forskningsbehoven blir satsade medel mer eller mindre bortkastade om forskningens kvalitet är bristfällig. 2   Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 107. Bilaga 4


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 4    Kommunikationsdepartementet      10

Den långsiktiga kunskapsuppbyggande forskningen är enligl min upp­fallning av fundamenlal belydelse för all säkra den kompetens inom olika FoU-områden som krävs för all den mer lillämpade forskningen skall bli effekliv. Jag vill särskill belöna TFB:s ansvar för den långsiktiga kompe­tensuppbyggnaden. Delta framgår även av 1982 års forskningspoliiiska beslut där sektorsmyndigheierna bl. a. åläggs ell ansvar för den kunskaps­uppbyggande forskningen. Jag har tidigare föreslagil att den anslagsför­stärkning på 1 milj. kr. somjag förordar i huvudsak bör användas för sådan forskning.

För att stärka forskarkompetensen vid högskolan anserjag atl TFB bör ha möjlighet atl bidra lill all finansiera ett antal forskartjänster vid högsko­lan. Finansieringen av tjänslerna bör i regel omfalla en period av högsl tre år. Vid vilken högskola tjänslerna skall placeras bör kunna variera beroen­de på behovssiluaiionen.

Transportforskning bedrivs för närvarande vid ell slorl anlal högsko­leenheter och institutioner. Genom denna spridning föreligger risk för atl inle tillräcklig kompetens kan upprätthållas vid vissa inslitulioner. Samti­digt ger denna mångfald möjlighel alt behandla ämnesområdet från olika infallsvinklar. TFB bör uppmärksamma denna fråga och i samråd med berörda högskolemyndigheter närmare överväga om fördelar kan uppnås genom mer koncentrerade insatser lill vissa högskoleregioner.

Många transportforskningsproblem är av tvärvetenskaplig karaktär med inslag av t.ex. både teknisk och ekonomisk forskning. TFB bör ulifrån framtagna program och krav på långsiktig forskning ta närmare slällning lill hur den tvärvetenskapliga forskningen kan stödjas.

6    Informationsverksamhet m. m.

En viktig del av TFB:s arbele måste vara uppföljning och sammansläll­ning av FoU-resultaien. För att resullalen skall komma lill nyiia krävs också en omfallande informalion om dessa. TFD:s informafionsverksam­het är för närvarande eftersatt. Forskning, vars resultat inle sprids och pä ett effektivt sätt görs tillgänglig för andra forskare och potentiella avnä­mare är i många avseenden inte meningsfull. Det är därför enligl min mening nödvändigl atl informationsverksamheten förslärks. I blickpunk­ten är härvid inte bara rapporiverksamheien ulan även anordnandet av konferenser och seminarier för diskussion om forskningsmetoder, forsk­ningsresultat m. m.

För avnämare inom olika forskningsområden är det viktigt alt få infor­malion inte bara om den forskning som bedrivs i Sverige utan även om resultaten av utländsk forskning. Sådana resultat är många gånger appli-cerbara även på svenska förhållanden.

Ell bra exempel på vad jag här avser är den informationsverksamhet


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 4    Kommunikationsdepartementet      11

som bedrivs av KTB. I rapporter som utges löpande lämnar KTB kortfat­tade redovisningar av olika undersökningar och försök, såväl svenska som utländska, som bedrivs inom kolleklivlrafikområdet. Motsvarande redo­visningar kan lämpligen las fram för de olika programgruppernas verksam­hetsområden.

Det är vikligl atl TFB inle bara redovisar nya forskningsrön utan även med lämpliga intervall sammanställer och redovisar det totala kunskapslä­gel - även del internationella - inom beredningens forskningsområden.

En väl fungerande dokumentationsverksamhet är ytterligare en viktig förutsättning för bällre forskningsresultat. Ulvecklingen inom transport­dokumentationens område har gått myckel snabbt under senare år, bl.a. vad gäller olika databaser. För att samordna dokumentationsverksamhe­ten inrättade TFD den Ijuli 1983 en särskild dokumentalionsnämnd. TFB bör ha ett särskilt ansvar för dokumentationsverksamheten och fortsätta med den verksamhel som för närvarande bedrivs av TFD. Det är också viktigl atl en samordning sker med andra insatser inom den velenskapliga och tekniska informationsförsörjningen, bl. a. vad gäller det förslag om ett system med ansvarsbibliotek som chefen för utbildningsdepartementet för fram senare i dag. Jag vill i della sammanhang erinra om förordningen om samråd i fråga om leknisk och vetenskaplig informalionsförsörjning m.m. (SFS 1979:477).

7   Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anförl hemsläller jag att regeringen dels

1.       återkallar förslagen i prop. 1983/84:100 bil. 8 lill reservationsan­
slag fill

Transporlforskningsdelegationen och Kollektivtrajlkberedning-en för budgelåret 1984/85, dels föreslår riksdagen alt

2.   godkänna att transporlforskningsdelegationen och kollektivtra­fikberedningen upphör och att en central myndighet (transport-forskningsberedningen) med uppgifter och organisation enligt de riktlinjer jag har förordai inrältas den 1 juli 1984,

3.   bemyndiga regeringen att för chefen för Iransportforskningsbe-redningens kansli inrätta en ordinarie tjänst med beteckningen p,

4.   lill Transportforskningsberedningen för budgetåret 1984/85 anvi­sa ett reservationsanslag på 24611 000 kr.,

5.   medge all regeringen bemyndigar transportforskningsberedning­en alt besluta om statligt stöd till forskning och ulveckling under budgetåren 1985/86 och 1986/87 inom en ram av 12000000 kr. resp. 8000000 kr.,


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 4    Kommunikationsdepartementet      12

6.  med ändring av vad som föresläs i prop. 1983/84: 100 bil. 8 till Kommiitér m.m. under själle huvudlileln för budgetaret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 3 100 000 kr.,

7.  godkänna atl befintliga reservationer på anslagen Åtgärder jör att jrämja investeringar och utvecklingsarbete i kollektivtrafiken,

Transportforskiiingsdelegatioiien och Kolleklivtrafikberedning­en överförs den 1 juli 1984 lill reservationsanslaget Transportjbrskiiingsbeiedningen.


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 4    Kommunikation.sdeparfementct      13

Bilaga 4.1

FoU inom kommunikationsdepartementets verksamhets­område

i det följande lämnas en kortfattad redovisning av alla departementets myndigheter som antingen utför forskning eller är beställare av forskning. Riksdagen har förutsatt att regeringen i lämpligt sammanhang redovisar del FoU-arbete som pågår inom järnvägsområdet. Till följd härav har redovisningen av SJ:s FoU-verksamhet gjorts mer utföriig än för andra myndigheter.

Transportforskningsdelegationcn (TFD)

TFD handhar uppgifter som avser initiativ, planläggning, samordning och stöd i fråga om forskning och utveckling rörande transporter, trafik och trafiksäkerhet.

Delegationen består av företrädare för irafikverk, forskning, näringsliv och intresseorganisationer inom Iransportsektorn. Delegalionen har inrät­tat Ire rådgivande och beredande expertnämnder med inriktning mol tra­fiksäkerhet, Iransporl- och trafikteknik samt transport- och trafikekonomi.

För budgetåret 1982/83 beviljade TFD lolall 17,6 milj. kr. till ett drygt sjuttiotal projekl. Av följande tabell framgår hur FoU-medlen fördelades på transportmedel och viktigare ämnesområden.

TFD-insatser under 1982/83 fördelade på FoU-områden (1 000 kr.)

 

FoU-om-

Kollektiv-

Gods-

Trnfik-

Energi

Övrigt

Totalt

råden

trafik

transpor­ter

säkerhel

 

 

 

Transport-

 

 

 

 

 

 

planering

980

2 187

385

1000

4 5.52

Väg-

 

 

 

 

 

 

transporter

1331

580

3 770

1.148

786

7815

Spårbundna

 

 

 

 

 

 

transporter

-

-

220

150

-

370

Sjö-

 

 

 

 

 

 

transporter

-

1264

145

1 100

2 264

4 773

Flyg-

 

 

 

 

 

 

transporter

-

-

100

-

-

100

Totalt

2 311

4031

4235

2983

4050

17610

TFD har beslutat att under planeringsperioden i första hand prioritera FoU-insatser inom följande kunskapsområden:

-     samhällsekonomi och trafikpolitik

-     materialadministration och godslransporler

-     trafiksäkerhet


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 4    Kommunikationsdepartementet      14

Dessulom ämnar delegationen göra betydande insatser inom kunskaps­områdena:

-     kollektivtrafik

-     tätortstrafik

-     sjöfart och hamnar

-     energi

För fördjupade forskningsinsatser inom främsl de prioriterade områdena begär delegationen en anslagsökning med I milj. kr. per är under den femåriga planeringsperioden.

Kollektivtrafikberedningen (KTB)

KTB tillkom år 1979 till följd av riksdagens trafikpolitiska beslut. Denna parlamenlariska beredning har i uppgift atl i samlade former närmare analysera behovel av nya trafiklösningar på kolleklivlrafikområdet. KTB skall initiera, följa upp och utvärdera försöksverksamhet med nya trafiksy­stem, följa den nationella och internationella ulvecklingen på områdel och pröva olika utvecklingsåtgärder för den kollekliva trafikförsörjningen. Ar­betsområdet omfattar såväl tätorter som landsbygden.

Beredningens verksamhet hittills har främsl omfattat praktiskt inriklade demonstrationsförsök men har även haft inslag av utvecklingsarbete. För budgetåret 1983/84 har för denna del av verksamheten anvisals ett anslag på 3,5 milj. kr.

För atl stimulera lill invesleringar i framför allt ny eller mer utvecklad leknik på områdel har KTB anvisats ell särskill anslag på 40 milj. kr. Anslaget är avsett för bidrag till invesleringar i fasla anläggningar, fordon och fordonskomponenter saml beställnings-, lednings- och informations­centraler.

Vägverket (VV)

VV har ett primärt ansvar för tillämpad forskning och utveckling inom väg- och gatusektorn. Inom del kommunala väghållningsomrädel begrän­sas vägverkels seklorsansvar i huvudsak lill forskning rörande del stals­kommunala vägnätet.

Sektorsansvaret innebär att VV initierar och finansierar forskning hos olika forskningsorgan samt har ett utbyggl konlakl- och informationsnät med forskningsinstitut, högskolor, universitet och näringsliv.

Vägverkets nuvarande forskningsverksamhel är indelad i följande områ­den: Inriklningsplanering med syfte alt ta fram underiag för mäl och planeringsmodeller, tillståndsbeskrivning med syfte alt mäta vägstandard och vägtransportslandard saml projeklering, trafikteknik, geoteknik, byggnadsteknik, slitlagerteknik, broteknik, byggnadsproduktionsleknik och driftproduktionsteknik.


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 4    Kommunikationsdepartementet      15

Forskningsplanerna konkretiseras i ett långsikligl ramprogram, ell tre­årigt handlingsprogram och ett detaljerat årsprogram. Under 1982 avsatte vägverket ca 27 milj. kr. till teknisk forskning och utveckling. De medel som används för FoU las ur vägverkets produktionsmedel och har under senare år i slort följl ulvecklingen hos anslaget för drift av slalliga vägar.

Forskningen under 1980-talet kommer att inriklas på miijiigheler all effektivisera nuvarande teknik, men resurser kommer alt satsas även på all ulveckla ny leknik, nya metoder och nytt material.

Under resten av 1980-talet bedöms forskningens omfattning och inrikl­ning ej undergå några större reella förändringar i förhållande till nuvarande verksamhet. Nytillkommande forskningsverksamhel bedöms ej påverka behovel av resurser i någon väsentlig grad ulan klaras genom marginella resurskompletteringar och vidareutbildning av befintliga resurser.

Tranksäkerhetsverkef (TSV)

Trafiksäkerhelsverket är central myndighet för uppgifter rörande trafik­reglering, fordonskontroll, förarutbildning. körkort, bil- och körkortsregis-Irering, Irafiksäkerhelsinformation och allmänl trafiksäkerhetsarbele.

TSV tilldelas särskilda medel för finansiering av materialundersökningar och ulredningar på irafiksäkerhetsområdel. Verksamheten är enligt TSV:s bedömning i princip inle alt anse som forskningsverksamhel utan snarast som utredningsverksamhet.

Anslaget för verksamheten var för budgetåret 1982/83 2,4 milj. kr. För 1983/84 och kommande budgetår föreligger enligt TSV ett slort behov av utredningsverksamhet på fordons-, körkorts- och trafikområdet. Verksam­hetens syfte och karaktär av ulredningar och malerialundersökningar som underiag för bedömningar och beslut i verkets löpande verksamhel medger emellertid inle långsiklig planering av det slag som eftersträvas inom egentlig forskning.

Statens väg- och trafikinstitut (VTI)

VTI har till uppgift atl bedriva dels forsknings- och ulvecklingsarbete främsl avseende vägar, vägtrafik och vägtrafiksäkerhel, dels syslemalisk informations- och dokumentationsverksamhet rörande sådan verksamhet.

Verksamhelen är indelad i fem olika program, nämligen trafiksystem, väg, fordon, trafikant- och myndighelsuppgifter. Verksamheten finansi­eras dels med bidrag direkt över statsbudgeten, dels med ersättning för uppdragsforskning. Den forskning som ulförs av bidragsmedel används bl.a. för alt höja kunskapsnivån och att utföra forskning inom områden som bedöms som viktiga, men där uppdragsgivare saknas eller inte är beredda atl salsa egna resurser.

Under budgetåret 1982/83 disponerade VTI ca 52 milj. kr. för uppdrags-


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 4    Kommunikationsdepartementet     16

forskning och forskning i egen regi. Fördelningen på programmen framgår av följande tablå.

Program                                                                   Egen Fou      Uppdrag
_____________________________ kkr__________ kkr.

5 260

6280

8339

92.50

4 167

6 125

2 825

3 650

6 235

-

Trafiksystem

Väg

Fordon

Trafikant

Myndighetsuppgifter

Totalt                                        26826            25305

Forskningsverksamheten i de olika programmen bestäms av särskilda ramprogram som inslitutel upprättar. Nuvarande ramprogram gäller för perioden 1981 -1985.1 programmet anges de områden inom vilka institutet - efter samråd med en rad intressenter inom väg- och trafikområdet -anser det angeläget att verka, oavsett om det gäller egen FoU eller upp­drag.

Under den tid programmet hittills gällt har - huvudsakligen inom upp­dragsverksamheten - betydande insatser gjorts inom områdena drift och underhåll, vintertrafik, energi, trafiken som arbetsmiljö, fordons köregen­skaper och vägytans funktionella egenskaper. Vidare har inom egen FoU stora satsningar gjorts inom kolleklivlrafikområdet.

Slora delar av vad som las upp i del nuvarande ramprogrammet beträf­fande VTLs forskningsinriktning kommer att återfinnas i del ramprogram som skall gälla för perioden 1984-1988.

Luftfartsverket

Verkels forskningsuppgifter avser sådan forskning där verkel självi är engagerat som uppdragsgivare eller med forskningsstöd. Verket arbetar i flygtransportsektorn, som i sin tur är en del av transportsektorn. Detta innebär bl.a. atl verket kan ha ett direkl inlresse av allmän transport-forskning och forskning med speciell inriklning på flygtransportseklorn utan atl delta tar sig uttryck i verkets forskningsplanering.

Luflfarlsverkel sammanställer åriigen en FoU-plan i samband med drifl-budgeleringen. Sedan vissa posler räknats bort, som enligt normerna för statistiska centralbyråns FoU-slalislik ej skall medtas, var de beräknade koslnaderna för 1982/83 579000 kr.

Luftfartsverket saknar underiag för en bedömning av de åriiga föränd­ringarna under planeringsperioden av verkets engagemang i forskning. Erfarenhetsmässigt kan de relativa förändringarna från år lill år vara bety­dande, men genomsnittliga insatser av ungefär samma omfattning som den för 1982/83 budgeterade kan belraklas som ett sannolikt utfall för redovis­ningsperioden.


 


Prop. 1983/84:107   Bilaga 4   Kommunikationsdepartementet     17

Sjöfartsverket

Inom sjöfartsverkels driflavdelning förekommer forskning och forsk­ningsfinansiering i relativt begränsad omfattning. Sjötransportforskning finansieras som regel av TFD och STU.

Av driftavdelningen initierad forskning är som regel av tillämpad, använ­darnära karakiär på gränsen lill utveckling. Forskning av mera långsiktig art inom avdelningens område utgörs av vintersjöfartsforskning med an­knytning till isbrytning samt forskning med inriktning mot riskanalyser och sjösäkerhet inom farledsverksamheten. Budgetåret 1982/83 satsade sjö­fartsverket ca 600000 kr. resp. 250000 kr. på FoU på dessa områden. Avsiklen är atl forskningen inom dessa områden under perioden 1984/85-1988/89 skall bedrivas i ungefär samma omfallning som hittills.

Statens järnvägar (SJ)

Av 1983 års budgetproposition (prop. 1982/83:100, bil. 8) framgår atl SJ i sill långsiktiga program för att förbättra verkets ekonomi lägger vikt på en ökad salsning på forskning och utveckling. Riksdagen har (TU 1982/83:15, rskr 293) förutsatt att regeringen noga följer frågan och i lämpligt samman­hang redovisar det forsknings- och ulvecklingsarbete som pågår inom järnvägsområdet samt vilka eventuella ytteriigare initiativ som regeringen anser erforderliga. I det följande lämnas med anledning härav en sådan redogörelse.

FoU på järnvägsområdet har stor betydelse för SJ:s möjligheter att hävda sig i konkurrensen med andra Iransportgrenar och att bidra till en från samhällels synpunkt effekliv transportapparat.

Inom SJ ingår FoU som en integrerad del inom varje fackavdelnings verksamhel. SJ:s engagemang inom FoU-sektorn grundar sig på företags­ekonomiska kriterier. Merparten av FoU-arbetel är att hänföra till utveck­lingsprojekt där industrin ofta är inkopplad. En del andra drivs i samarbete med högskolor. Den mer omfattande järnvägstekniska forskningen drivs inom den internationella järnvägsorganisationen UIC:s forskningsorgan till vars verksamhet SJ bidrar. Forskning för långsiktig kunskapsuppbyggnad (grundforskning) bedrivs i mycket ringa omfallning inom SJ.

FoU-verksamhetens omfattning 1982/83 uppgick lill ca 23 milj. kr. varav 22 milj. kr. finansierades med SJ:s medel. Den målinriktade (inriktad på specifika SJ-problem) forskningens del var ca 3 milj. kr. varav ca 1 milj. kr. gick lill UIC. Till svenska högskolor gick ca 0,5 milj. kr. och reslerande 1.5 milj. kr. användes dels inom SJ, dels för samarbete med forskare och med induslrin. Av samhällels (TFD, STU m.fl.) medel till FoU inom transport­sektorn gick under åren 1977-1980 endast 0.2 % till spårbunden trafik.

Den omorganisaiion som genomförls under 1982/83 medför atl olika organisationsenheter nu har ett klart resultatansvar för sin verksamhet.


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 4    Kommunikationsdepartementet      18

Dessa enheter kommer alt upprätta långsiktiga planer för erforderiiga FoU-insalser inom sin verksamhel.

SJ kommer i framliden också all arbeta mera i systemlermer avseende totala Irafiklösningar än hittills vilket bl. a. för med sig delvis nya krav på omfattningen, uppläggningen och genomförandet av FoU-insalserna på järnvägsområdet.

I det följande ges exempel på akluella ulvecklingsobjekt.

Gemensamt för gods och persontrafik pågår eller planeras viklig FoU-verksamhet inom bl. a. följande områden;

-     Bana och övriga fasta anläggningar
Utveckling av datorställverk

Utveckling av arbetsmaskiner och arbetsmetoder Kartdokumentation av bangårdar Prov med nyutvecklad rangerbroms Långtidshållfasthet hos betongsliprar och befästningar Spännarmering av betongsliprar Maskinell spåriägesvärdering Fiberoptisk kommunikation Informationssystem

- Fordon

Hydroslalisk kraftöverföring på järnvägsfordon

Gångdynamiska beräkningar

Negativa effekter på lågpassagerare p. g. a. vagnarnas impulsrörelser

Simuleringsmodeller för samverkan fordon-bana

- Planeringsmodeller

Metoder för dimensionering och utformning av godslägplan Matematiska metoder för optimal fördelning av lomma vagnar och con­tainer

Dalorbaserad modell för utvärdering av alternativa Irafikupplägg med avseende på restidsförändringar, lurtäthetsförändringar saml direkt­vagns- alternativt lågbylestrafikering.

SJ arbelar hårt för all kunna uppfylla rimliga kvalitetskrav (punktlighet, färre skador på malerielen, snabba besked om trafikstörningar, etc). Tåg-föringen följs sä att man kan se var bristerna finns. Del har t.ex. lett till alt korla mölesspår nu förlängs. Informationsfunktionen har förstärkts, och informationsinsatser i form av bildskärmar, bättre platlformsskyltning m.m. genomförs. Ulvecklingen i dessa avseenden har krävt och kräver belydande FoU-insalser.

När del gäller godstiafikcn fortsätter SJ kundanpassa transportkvalite­ten i olika avseenden samt åstadkomma förbättrat utnyttjande av godstrafi­kens resurser i vagnar och anläggningar. Bland FoU-objekten kan nämnas del nya systemet för styckegodstransporter beroende på samlaslning av gods med krav på hög Iransporistandard. Merparten av godset kan direkt-transporteras i s. k. C-samcontainer från kund till kund. Största vikt ägnas


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 4    Kommunikationsdepartementet     19

kombinationslekniken mellan järnväg och bil. Systemet som utvecklas i samverkan mellan SJ och Svelast är ett exempel på samverkan inom FoU-området mellan SJ och dess dotterbolag.

Ett annat exempel på utveckling av transportsystem inom godslrafiken är kombiirafiken som innebär alt trailer, container och växelflak iranspor-leras med järnväg den längre delen av transportsträckan och med bil den kortare anslulningsstäckan. Ytteriigare ett exempel är den s. k. maxilådan som är en speciell vagnskorg som är monterad på en containervagn. Maxilådan kombinerar vagnsunderredets långa ekonomiska livslängd med kundanpassade vagnskorgar för transporter med begränsad varaktighet. Efter utveckling i samarbete med SJ investerar kunder i isolerade maxilå-dor för transport av livsmedel. Maxilådor för andra godsslag är under ulveckling. Ulvecklingen sker i samarbete med ett annat av SJ:s dotterbo­lag, AB Gävle Vagnverkstad (AGEVE).

Specialvagnar för viss typ av gods eller bestämd kund ulvecklas i samar­bete med kunder och tillverkare. Ett exempel pä en avancerad special vagn är den nya kolvagnen som är försedd med isolering och uppvärmning för all säkerställa kolleverenser även under extrema vinterförhållanden.

Slölmälare av elektronisk typ har utvecklats för alt bättre kunna över­vaka vilka påkänningar som godset utsätts för. Resultatet kommer att ligga till grund för utveckling av förpackningar och nya lastförstängningsmedel och får också inverkan på rangertekniken, utveckling av vagnar m. m. SJ:s nya containervagnar är försedda med s.k. längslagig slötinrältning dvs. ett buffertarrangemang som kan ta upp stora stötkrafler utan atl godset ska­das.

Datorhjälpmedel utvecklas för regislrering och fördelning av vagnar för all bättre utnyttja vagnparken. En ökad datoranvändning för uppföljning och planering av godstransporterna kommer att bidra till större flexibilitet och bällre transportkvalitet. Dokumentlösa iransporler utvecklas för att ersätta fraktsedelsdokumenlet med en överföring av motsvarande data direkl mellan kundens och SJ:s datorer. Fördelarna är snabbare och säk­rare informalion och minskad pappershantering.

Planeringen inom ett järnvägsföretag är ett projekt som pägår vid Tek­niska högskolan i Linköping. Det skall ligga till grund för fortsatt forskning inom intressanta delområden. För alt utvidga kontakterna mellan forskare vid högskolorna och SJ finns i Linköping en adjungerad professor i järn-vägsleknik.

När det gäller persontransporter är det viktigt att utveckla nya lågpro­dukter så all de blir speciellt anpassade för olika resbehov.

Förortslrafiken i Stockholm, Göteborg och Skåne förbättras med nya motorvagnar som konslruerals specielli med tanke på driftsäkerhet under svåra vinterförhållanden. Tågen levereras från ASEA där större delen av utvecklingsarbetet utförts.

Frågan om hur det framtida lagsystemet vid sidan av ell snabbtågssys-


 


prop. 1983/84:107    Bilaga 4    Kommunikationsdepartementet     20

tem skall se ut utreds f. n. inom SJ. Förutom planering av ett trafikprogram medför detta ett utvecklingsarbete på en rad områden när det gäller fordo­nens driftformer. Konceptet för framlidens tågsystem beräknas bli färdigt inom kort. Därefter blir det aktuellt att ta itu med frågor om konstruktion av fordon, bl. a. förutsättningarna för framtida beställning av motorvagnar hos den svenska induslrin.

Statens geotekniska institut (SGI)

SGI är central förvaltningsmyndighet för geotekniska ärenden. Institutet verkar för ändamålsenlig användning av geotekniken i byggprocessens alla led för atl åstadkomma bättre teknik, ekonomi och säkerhet i planering, byggande och underhåll. För atl uppfylla denna målsättning arbetar institu­tet inom följande program: forskning, information; konsultation och skred-fariiga områden. SGLs primära uppgift är all vara ett forskningsinstitut.

Geoteknik behandlar jords och bergs lekniska egenskaper och tillämp­ningen vid anläggnings- och byggnadsverksamhet. På senare år har geotek­niken fått ett ökande verksamhetsområde. Exempel härpå är deponering av riskavfall, energilagring i mark, radon och fukt i byggnader saml be­dömning av områdens skredfarlighet.

SGI satsade budgetåret 1982/83 ca 7 milj. kr. på geoleknisk forskning varav ca 4 milj. kr. på egen FoU. Det totala beloppet fördelades på följande områden

- anläggningar (vägar, broar, hamnar etc)

-     byggnader (grundläggningsteknik, grundförslärkningar etc.)

-     fysisk planering (markanvändning)

-     laboratorieverksamhet

-     fält- och mätverksamhel (borrning, jordrörelser)

- skredverksamhet

Generellt gäller, enligt de analyser SGI gjort, all den geotekniska forsk­ningen för perioden 1984/85-1988/89 inte kommer alt förändras i större grad.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI)

SMHI är central förvaltningsmyndighet för meteorologiska, hydrologis­ka och oceanografiska ärenden. SMHI ulför undersökningar och utred­ningar på uppdrag av myndigheter och enskilda. Institutet bedriver också tillämpad forskning och utveckling.

Inom institutet finns fyra avdelningar, nämligen den meteorologiska avdelningen, den hydrologiska och oceanografiska avdelningen, den tek­niska avdelningen och den administrativa avdelningen.

SMHLs FoU finansieras dels genom allmänna medel över statsbudgeten dels via forskningsrådsmedel eller uppdragsmedel från andra FoU-finan-


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 4    Kommunikationsdepartementet     21

siärer. I huvudsak är SMHLs verksamheisområden avnämare av FoU-re-sullaten. I vissa fall utförs FoU-insalserna huvudsakligen på uppdrag av forskningsråden. SMHI utför också delar av projekl som planeras och finansieras ay externa uppdragsgivare,

SMHI anslog totalt 5,3 milj. kr. för forskning och ulveckling vid SMHI under budgetåret 1982/83. I denna summa jngår inte den forskning som utförs vid SMHI men som planeras och finansieras av externa uppdragsgi­vare. Forskningsmedlen är fördelade på meteorologi med 3,0, på hydrologi med 1,2 och på oceanografi med 1,1 milj. kr.

SMHLs FoU-resurser utnyttjas för all anpassa de olika verksamheterna lill nya eller förändrade behov hos avnämarna saml för all ralionalisera produktionen. SMHI ser FoU som ett av sina viktigaste instrument för verksamhetsförändringar.

Allmänt sett går utvecklingen mot allt mer datoriserade informationssys­tem. En stor del av SMHLs FoU-resurser kommer under 1980-talet att inriktas mot en sådan ulveckling.

Televerket

Televerket ska'! verka för alt samhällels och enskildas behov av tele­kommunikationer tillgodoses. Verket svarar därvid för anläggning, drift och underhåll av de statliga teleanläggningar som är underställda verket.

Televerket har en central roll inom lelesektorn, som enligt televerket rimmar väl med ett sekloriellt forskningsansvar enligl redovisningen i prop. 1981/82:106, Verkel är berett i princip all la på sig ett sådanl ansvar men anser del samtidigt ulomordenlligl angelägel all finna former härför som överensstämmer med televerkets uppgifter som affärsdrivande verk. Härvid måste uppmärksammas atl televerket finansierar nästan hela sin verksamhet med egna inläkler och att televerket på många områden arbe­tar i konkurrens med andra förelag.

En avsikt med televerkets nuvarande forskningsverksamhel är all upp­rätthålla en ständig kunskapsuppbyggnad på viktiga områden varav vissa nu utvecklas explosionsartat.

Slora och för televerket och svensk teleindusiri myckel betydelsefulla FoU-insaiser på telekommunikationens område görs på Ellemiel, del av televerket och l-M Ericsson samägda utvecklingsbolaget.

Televerket har framhållit svårigheten atl skilja pä innebörden i begrep­pen forskning resp. utveckling.

Budgetåret 1982/83 uppgick televerkets lotala forskningsverksamhel i sträng bemärkelse till 4,9 milj. kr. medan FoU-insatserna totalt uppgick till 177 milj. kr. Ca 95 % av de renodlade forskningsinsatserna ulgör långsiklig kunskapsuppbyggande forskning. Forskningen utförs dels i egen regi, dels i form av uppdrag till forskningsinstitutioner m. fl.

Televerket anser att det finns behov av ökade forskningsinsatser inom


Prop. 1983/84:107    Bilaga 4    Kommunikationsdepartementet     22

televerkets sektoriella ansvarsområde under femårsperioden 1984/85-1988/89. Insatsökningen har, uttryckt i I 000-tal kr., beräknats Ull 1950 1984/85, 900 1985/86, 850 1986/87, 750 1987/88 och 900 1988/89.

En insats på ca 4 milj. kr./år beräknas atl från televerket kunna tillföras ett LSI-design center inom STU:s mikroelektronikprogram för FoU under den kommande femårsperioden. Hälften uppskallas gälla forskningsdelen.


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 4   Kommunikationsdepartementet      23

Innehållsförteckning

Inledning ........................................................... ... 1

Föredragandens överväganden

1   Bakgrund   ...................................................... ... 2

2   Trafiksäkerhetsprofessuren vid Chalmers tekniska högskola                 3

3   Samordnad transportforskning   ...........................     4

 

3.1    Ny myndighet  .............................................     4

3.2    Samordnade resursinsalser   ...........................     6

 

4   Transporlforskningens inriklning och bedrivande ......     8

5   Krav pä forskarkompetens   ................................     9

6   Informationsverksamhet m.m...............................    10

7   Hemslällan........................................................    11

Bilaga 4.1     FoU   inom   kommunikationsdepartementets   verksam­
hetsområde   ........................................
   13


 


 


 


Prop. 1983/84:107                            Bilaga 5

Utbildningsdepartementets verksamhetsområde


 


 


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet      I

BUaga5

Utdrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET
              PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1984-00-00

Föredragande: statsråden Ingvar Carlsson, Hjelm-Wallén och Göransson.

Anmälan till proposition om forskning

Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Hjelm-Wallén, anför.

Inledning

Utbildningsdepartementet svarar budgetåret 1983/84 för i det närmasle en tredjedel av de statliga utgifterna för forskning och ulvecklingsarbete (FoU). Den hell dominerande delen av insalserna hänför sig till högskolan och forskningsrådsorganisationen. Anslagen till dessa ändamål uppgår in­nevarande budgelår lill ca 2,3 miljarder kr. Medel för FoU finns dock även inom bl.a. kulturområdet och skolväsendel.

Statsrådet Ingvar Carlsson har i sin allmänna inledning redovisat de övergripande ställningstaganden som ligger till grund för förslagen ocksä inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Jag hänvisar lill denna som en bakgrund för de förslag som presenleras i det följande. Därvid behandlas för överblickeris och sammanhangels skull åtskilliga frågor i vilka del ankommer på regeringen eller berörda myndigheler atl beslula.

Högskolans och forskningsrådens roll i forskningspolitiken

Enligl högskolelagen skall inom högskolan bedrivas ulbiidning, forsk­ning och utvecklingsarbete. Forskningen inom högskolan skall syfta lill all vinna ytterligare kunskaper och till alt finna vetenskaplig grund för utbild­ning och annan verksamhel.

Utvecklingsarbetet inom högskolan skall syfta lill alt främja ulveckling-. en inom sådana områden, av konstnärlig eller annan karakiär, som berörs av ulbildningen och forskningen.

Högskolan svarar även för forskarutbildning.

Till verksamheten inom högskolan hör också all sprida kännedom om forskning och utvecklingsarbete. Kännedom skall också spridas om vilka I    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 107. Bilaga 5


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet          2

erfarenheter och kunskaper som har vunnits och om hur dessa erfarenhe­ter och kunskaper kan tillämpas.

Högskoleenheter med fasla forskningsresurser finns pä sju orter: Stock­holm, Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg, Umeå och Luleå. Inom ut­bildningsdepartementets område finns sammanlagl elva sådana enheler, nämligen universiteten i Slockholm, Uppsala, Linköping, Lund, Göleborg och Umeå, lekniska högskolan i Slockholm, karolinska institutet, Chalmers lekniska högskola, högskolan i Luleå och högskolan för lärarut­bildning i Slockholm. Vidare finns vid konsthögskolan och musikhögsko­lan i Stockholm vissa fasta resurser för konstnärligt utvecklingsarbete.

Kostnaderna för den fasla forskningsorganisationen inom utbildningsde­parlementels område bestrids ur fakullelsanslagen. Innevarande budgetår uppgår dessa anslag till sammanlagl ca 1,5 miljarder kr. koslnader för lokaler bestrids från ett särskill anslag. Kostnaderna för byggnader,'inred­ning och utrustning för forskningsorganisationen beslrids ur särskilda kosl­nadsramar.

Utöver de medel för forskningsverksamheten som på detta sätt perma­nent anvisas lill högskolan fär denna också projeklbundna medel för grundläggande forskning. Dessa medel anvisas främsl över anslagen lill forskningsråden. Forskningsrådens främsta uppgift är att främja veten­skapligt belydelsefull forskning. Forskningsråden skall även uppmärksam­ma behovet av forskning inom områden som är angelägna från samhällels synpunkl. Forskningsråden skall vidare verka för all informalion om forskning och forskningsresultat sprids.

Forskningsråden inom utbildningsdeparlementels verksamhetsområde är tre: humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR), medi­cinska forskningsrådet (MFR) och nalurvelenskapliga forskningsrådet (NFR).

Vid sidan av forskningsråden finns forskningsrådsnämnden (FRN) som har till huvuduppgift alt la inilialiv lill och slödja forskning främsl inom områden som är angelägna från samhällels synpunkl. FRN har ell särskill ansvar för forskningsinformation. Vidare svarar FRN för fördelning av medel för dyrbar velenskaplig utrustning. Anslagen lill forskningsråden och FRN uppgår innevarande budgelår till ca 620 milj.kr. För dyrbar velenskaplig utrustning har för detta budgelår anvisals 65,3 milj. kr.

Högskolan spelar en cenlral roll även när det gäller forskning som finansieras av ell slort anlal sektorsorgan. Högskolan anlitas också i väx­ande omfattning för forskningsuppdrag från förelag m. fl.

Högskolans forskning och forskarutbildning är grundläggande för lan­dels samlade forskningsverksamhet och dess ulveckling.

Utvärderingar av forskning, som på regeringens uppdrag gjorts av uni­versitets- och högskoleämbetet (UHÄ), FRN och forskningsråden inom utbildningsdepartementets område, visar all den svenska forskningen inom många områden ligger pä en hög nivå. Dessa utvärderingar kommer all redovisas och kommenteras i del följande.


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 3

Del är nödvändigt atl en hög kvalitet på forskningen kan bibehållas och ytterligare förbättras. Här spelar rekryteringen och ulbildningen av forska­re en slor roll. Likaså har de internationella kontakterna stor belydelse. Skall svensk högskoleforskning trots sin relafivt begränsade volym kunna spela en fortsalt viklig roll måste del internationella perspektivet vara vägledande. Alt skapa en god forskningsmiljö är också utomordentligt väsenlligl. Detta är en angelägenhet för myndigheterna på samlliga nivåer inom högskoleorganisationen. Jag ålerkommer lill dessa frågor i det föl­jande.

Resurser för högskolan och forskningsrådsorganisationen under budgetåren 1984/85-1986/87 m. m.

Som statsrådet Ingvar Carlsson tidigare framhållit är satsning på forsk­ning i nuvarande ekonomiska situation viktig. Av särskild belydelse är förstärkningar till den grundläggande forskningen och ulbiidning av nya forskargenerationer som högskoleenheter och forskningsråd svarar för. De förslag som statsråden Ingvar Carisson och Göransson och jag kommer atl lägga fram i det följande innebär för budgetåret 1984/85 en sammanlagd medelsförstärkning, utöver kompensation för löne- och prisökningar, med 110 milj. kr. för forskning och forskarutbildning inom utbildningsdeparte­mentets verksamhetsområde.

Forskningsrådens anslag ökar med drygt 28 milj. kr. Därutöver ökar de särskilda medlen för dyrbar vetenskaplig utrustning med 10 milj. kr.

En förstärkning av högskolans basresurser görs med ca 26 milj.kr. Huvuddelen - minst tre fjärdedelar av della belopp - skall användas lill nya forskartjänster på mellannivå. Basresursförslärkningen är avsedd alt möta högskolans egna, i första hand inomvelenskapligt motiverade behov. Många seklorsmyndigheler har fört fram önskemål om förstärkningar av skilda slag inom högskolan. Som framhållits av statsrådet Ingvar Carisson i inledningen måste sådana förstärkningar komma lill slånd genom atl sek­torsmyndigheter och andra organ lar ett slörre ansvar för den långsikliga kunskapsuppbyggnaden inom sina resp. områden.

Jag har bedömt ytterligare mellantjänster som mer angelägna än nya tjänster som professor. Antalet nya professurer som föresläs är därför begränsat. Nya Ijänsler som professor föreslås inom följande ämnesområ­den: musikvelenskap, statsvetenskap, adminislraliv databehandling (ADB), medicinsk miljögiflsforskning, oorganisk kemi, oceanografi, sär­skill marin systemanalys, miljö- och naturtesursinformation, keramlekno­logi med pulvermetallurgi, mullivarial statistisk analys samt den konden­serade materiens teori saml inom temat teknik och social förändring. Ulöver dessa forskningstjänsier föreslås tvä professurer inom områdel för konstnäriigt utvecklingsarbete, nämligen i fotografi och i pianospelning.

Som en del i det nationella mikroeleklronikprogrammet föreslås 16 milj. kr. fill grundforskning inom halvledarfysik.


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet          4

Forskningen inom bioteknik' och toxikologi föreslås få en särskild för­slärkning av resurserna med sammanlagl 5 milj. kr.

Särskilda medel — 4,5 milj. kr. — föreslås för vissa internationaliserings-åtgärder.

Huvuddelen av resursförstärkningarna hänför sig lill de nalurvelenskap­liga, medicinska och lekniska forskningsområdena. Betydande ökningar föreslås dock också för humaniora och samhällsvelenskap.

Högskolan och forskningsrädsorganisalionen inom utbildningsdeparle­menlets område kommer med de föreslagna förstärkningarna alt budget­året 1984/85 för forskning och forskarutbildning disponera sammanlagl 2500 milj.kr. Någon besparing enligt del s.k. huvudförslagel skall inle göras i fråga om resurserna för forskning och forskarutbildning inom högskolan undet budgelåret 1984/85 och de därpå närmasl följande tvä budgetåren. Däremot bör en förnyelse av dessa verksamheter ske genom omfördelningar inom ramen för befintliga resurser i moisvarande omfatt­ning. Jag avser alt i annat sammanhang återkomma till frågan om möjlighe­terna att förenkla formerna för anslagsframslällning när det gäller högsko­lans forskning och forskarutbildning. Möjligheterna bör också prövas att införa ett system där anslagsframställning för högskolans forskning och forskarutbildning inte behöver inlämnas varje år.

Statsrådet Ingvar Carlsson kommer i del följande all föreslå ireårsramar för anslagen lill forskningsrädsorganisalionen inom utbildningsdeparte­mentets område.

Till hög kvalilel pä högskolans forskning bidrar givelvis också en förnuf­tig användning av högskolans resurser lotall sett. Inom utbildningsdeparte­mentet studeras f.n. i nära samverkan med högskolemyndigheterna vissa frågor rörande resursanvändningen inom högskolan. Jag har redogjort för denna verksamhel i årels budgetproposifion (prop. 1983/84: 100 bil. 10 s. 27).

En fråga som anmäler sig i detta sammanhang är den om ansvarsfördel­ning inom högskolan när del gäller forskning och forskarutbildning. Jag erinrar om atl jag berörde denna fråga från den grundläggande utbildning­ens utgångspunkter i budgetpropositionen (s. 28).

Del är inle möjligt för ett litet land som Sverige all ha omfallande och högtstående verksamhel inom alla discipliner vid alla berörda högskoleen­heter. Redan idag är det så alt vissa specialiteter bara finns på en eller ell par högskoleorter. Om vi skall utnyttja våra resurser på bästa sätt och bevara livskraftiga forskningsmiljöer inom.så många discipliner som möj­ligt är del nödvändigl att mer systematiskt än hittills försöka åstadkomma någon form av ansvarsfördelning mellan högskoleenheter med avseende på forskning och forskarutbildning.

Självfallel kan en ansvarsfördelning aldrig genomföras så långl alt alla ämnen bara finns företrädda pä ett eller ell fätal ställen i landet. Många ämnen är sä grundläggande och har en så stor verksamhetsvolym all de


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet    5

naluriigl bör och skall finnas på alla de orter där del finns forskningsorgani­salion inom berörd fakultet. När det gäller alt åstadkomma en ansvarsför­delning med avseende på de ämnen som inle hör till denna kategori måste givetvis en rad faklorer vägas in. Hänsyn måsle las till bl. a. olika ämnens inbördes sammanhang, vilka resurser — personella och andra — som finns pä olika orter samt till behoven i fråga om den grundläggande utbildningens inriktning och omfallning.

Strävan atl få en ändamålsenlig profilering av olika högskoleenheters verksamhet måsle givetvis i princip förverkligas pä del nationella planet och således beröra samtliga högskoleenheter med fasla forskningsresurser. Det ankommer på UHÄ atl pröva möjligheterna till arbetsfördelning inom högskolan och, i de fall beslut av regering och riksdag fordras, lägga fram förslag till sådana. Jag vill särskilt framhålla vikten av alt hithörande frågor prövas noga där det finns tvä eller flera högskoleenheter inom ett begrän­sat geografiskt avstånd från varandra. Möjligheterna till en mer systema­tisk arbetsfördelning mellan högskoleenheterna i Stockholm-Uppsalaom­rådet, innefattande också Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), bör enligl min mening här särskilt uppmärksammas. Jag avser all i annal samman­hang föreslå regeringen atl uppdra åt UHÄ att i samverkan med berörda högskolemyndigheter samt forskningsråden ulforma en planering för en sådan fördelning. Jag har i denna fråga samråll med chefen för jordbruks­departementet.

Statsrådet Ingvar Carlsson anför.

Vissa prioriterade områden

Genom beslut av regering och riksdag med anledning av proposilionen 1981/82: 106 om forskning m.m. (UbU 37, rskr 397) våren 1982 angavs vissa prioriterade forskningsområden. Dessa områden var följande:

-    Forskning som är en förutsättning för och konsekvens av den starka nationella salsningen på leknisk utveckling.

-    Forskning som avser viktiga problem inom social- och hälsovårdsområ­det.

-    Forskning som kan belysa ekologiska samband och de faktorer som förändrar dessa.

-    Insalser för en allmän volym- och kompetenshöjning inom det samhälls-vetenskapligl-humanisliska området.

-    Forskning som avser den offentliga sektorn, dess styrning, ekonomi och förändring.

-    Forskning som avser kulturyttringar och kulturfrågor med slrävan efter samlade större satsningar.

-    Forskning som avser livsmedelsområdet

-    Jämslälldhetsforskning.


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet     6

Vissa myndigheter - i huvudsak forskningsråden inom utbildningsde­partementets område - har fått i uppdrag atl ansvara för utveckling av dessa områden. I budgetpropositionen för budgetåret 1983/84 föreslogs sammanlagl 10 milj. kr. för slöd lill prioriterade områden. Berörda myndig­heter har föreslagil särskilda förstärkningar lill dessa områden också inför ■ budgetåret 1984/85.

Jag har lidigare i min inledning framhållit all dessa priorileringar bör verka långsiktigt. Några ändringar föreslås därför inte.

Jag ulgår från att berörda myndigheter svarar för fortsalt slöd lill de prioriterade områdena. Jag vill samtidigt erinra om vad jag anför i inled­ningen om kvalitetskriterier som urvalsgrund vid fördelning av forsknings­medel.

Utvärdering av forskning

Forskningsråden inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde har enligl sin instruktion i uppgift bl.a. att göra utvärderingar av den forskning de finansierar.

I 1982 års proposition om forskning m.m. redovisades resultaten av utvärderingar av svensk forskning som hade gjorts inom resp. forsknings­råds verksamhetsområde. I propositionen betonades angelägenheten av atl forskningsråden regelbundet redovisar resultaten av de utvärderingar som görs inom deras verksamhetsområden. Det förordades därför all en ny samlad redovisning skulle göras.

Råden, FRN och UHÄ har haft i uppdrag att redovisa sådana utvärde­ringar.

Humanistisk-samhäUsvetenskapUga forskningsrådet

HSFR framhåller inledningsvis de svårigheter som är förknippade med utvärderingar inom HSFR: s verksamhetsområde. Del gäller bl.a. möjlig­heterna att engagera personer som har såväl nödvändig överblick och tid alt avsätta som — ifråga om utländska forskare - tillräckliga insikler i svenska språket. De pågående utvärderingsprojekten torde, enligl HSFR, vara att betrakta som en försöksverksamhel. Erfarenheterna härav kom­mer atl ligga lill grund för en konlinueriigt fungerande utvärdering.

HSFR anger flera utvärderingsprojekt vilka rådel initierat men där resul­taten väntas föreligga först under år 1984. Del gäller forskning rörande svensk samhällsorganisation, svensk skatterättslig forskning, miljöhislo-risk forskning - i samarbele med NFR - och uivärdering av den av HSFR inrättade Svensk Samhällsvetenskaplig Datatjänst (SSD). Rådet har angett att man utnyttjar utländska forskare i del första och tredje utvärderings­projektet.

Vidare har HSFR företagit en invenlering av beteendevelenskaplig forskning, dvs. av vad som producerats inom sociologi, social- och kultur-antropologi, psykologi och pedagogik under åren 1970-1980. Denna inven-


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet     7

tering utgör ell första steg i en kommande internationell utvärdering av beteendevelenskaplig forskning.

Medicinska forskningsrådet

Inför 1982 års proposition om forskning m. m. redovisade MFR bl. a. en analys av publiceringen av resultaten av MFR-slödd forskning. Analysen visade alt ungefär 70 % av publikationerna återfanns i icke-skandinaviska tidskrifter med väl utbyggda system med bedömning av utomslående med hög velenskaplig kompelens (refereesystem). Merparten av reslerande publikationer återfanns i de skandinaviska vetenskapliga tidskrifter vilka dels har refereesystem, dels har omfattande internationell spridning. Enligl MFR: s uppfattning ulgjorde publikalionsmönstret en mycket belydelsefull utvärdering. Därför ansågs inte någol behov av alt anlita utländsk sakkun­skap på annal sätt föreligga. MFR anser, enligl nu föreliggande uppdrags­redovisning, fortfarande publiceringsmönslret vara den viktigaste formen av internationell utvärdering. Publiceringsmönstrel har inle väsentligt för­ändrats sedan MFR: s förra redovisning.

MFR redovisar vissa internationella undersökningar och analyser, bl. a. en cileringssludie gjord av Institute for Scientific Information i Philadel-phia. Studien visar att något mindre än 5 % av huvudmännen för pågående MFR-projekt är bland de mesl citerade forskarna i världen. En jämförelse med USA visar att av den av National Inslilules of Health (NIH) stödda forskningen uppbärs 3 % av anslagen av de mest citerade forskarna; dvs. en något lägre andel än för Sverige. Studierna gäller biomedicinsk forsk­ning.

Inom NIH har vissa utvärderingar gjorts, bl. a. en som visar all 80 % av samlliga svenska sökande erhållit ett NIH-slipendium. Genomsnillet ligger på 59 %. MFR nämner att Sverige är klarl "övertepresenteral" i ell antal andra NIH-program. MFR anser atl en naturlig slutsats av detta är all, eftersom resurserna kommer från icke-svenska källor, svenska medicinska forskare bedriver forskning av internationellt hög klass.

MFR har också låtit tre sakkunniga utanför Sverige granska MFR: s inilialivverksamhet inom hälso- och sjukvårdsforskning. Skälet till detta är dels alt nägon internationell publiceringstradilion ännu inte utvecklats inom området, dels alt en hel del av iniliafivverksamhelen har avsell melodöversikter, litteraturgenomgångar m. m. vilka primärt publicerats på svenska.

Nat urvetenskapUga forskningsrådet

NFR redovisade inför 1982 års proposition om forskning m. m. en utför­lig rappori om internationella utvärderingar av forskningsprojekt inom NFR: s verksamhetsområde under perioden 1977 - 1980. En redovisning av NFR:s utvärderingsverksamhet ålerfinns i prop. 1981/82: 106 (s. 37-38).


 


Frop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet     8

NFR: s utvärderingsverksamhet har därefter fortgått och ulvecklals vi­dare från de grunder som då var gällande. Under perioden från januari 1981 till oklober 1983 har ylleriigare 12 projektområden ulvärderals och sam­manlagl 55 ufiändska forskare har deltagit i detta arbele.

I ett antal fall där ett forskningsområde förutom NFR har ylleriigare finansiär har ulvärderingen skett i samråd med denna. Dessa utvärderingar har därmed kommit atl ge en mer heltäckande bild av den inom området pågående forskningen.

Erfarenhelerna av de utvärderingar som NFR nu redogör för stämmer väl med vad som lidigare framkommit. De goda vitsord som'den av NFR stödda forskningen tidigare fält står sig alltjämt.

F.n. utvärderas ytterligare sju projektområden och NFR beräknar att hela dess forskningsstödjande verksamhet inom något år i alll väsenlligl kommer att vara granskad av utländsk expertis.

Statens delegation för rymdverksamhet

Under budgetåret 1982/83 har två utvärderingar av rymdforskningsverk­samheten genomförts. Dels har statens delegation för rymdverksamhet (DFR) i egen regi låtit utvärdera materialforskningsprogrammet, dels har DFR tillsammans med NFR och nämnden för energiproduklionsforskning låtit utvärdera geokosmo- och plasmafysiken. Utvärderingarna har följt de av NFR utarbetade procedurerna med inlernalionella experter som både tagit del av skriftliga redovisningar och gjort besök hos grupperna.

Omdömet om arbelel inom malerialforskningsgrupperna är lillfredssläl­lande (good — very good) medan arbetet inom ett flerlal projekt inom rymdforskningsgrupperna bedöms vara av högsla velenskapliga kyalitet (excellent).

Forskningsrådsnämnden

FRN redovisar en uivärdering av FRN: s allmänna inriktning och dess roll i det svenska FoU-syslemel. Vidare redovisar FRN en uivärdering av programmet kemiska hälsorisker, en utvärdering av den forskning som stöds inom ramen för kommitléns (tidigare delegationen) för folkrörelse­forskning verksamhet samt en bedömning av kommitténs (tidigare delega­lionen) för långsiklsmoliverad forskning hela verksamhel. Utvärderingar­na har till slörsla delen utförts av nordiska experter.

Utvärderingen av FRN: s allmänna inriktning och dess roll i del svenska FoU-syslemet behandlas i det följande under avsnittet Forskningsråds­nämndens roll.

Syftet med utvärderingarna av folkrörelseforskningen, den långsiktsmo-tiverade forskningen och programmel kemiska hälsorisker var all fä en uppfallning om kvalilet och inriklning inom tre olika forskningsområden.

Gemensamt för samtliga utvärderingar är den i grunden positiva inställ­ningen lill de mål som gäller för FRN eller de speciella områden som


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet    9

utvärderats. Den kritik som uttryckts gäller ofta all vissa ansatser inte kunnat drivas längre eller med tillräcklig kraft och snabbhet. Genomgåen­de hävdar ulvärderarna atl verksamheten i flera fall är unik och inle rimligen kommil lill stånd ulan de initiativ som tagits inom FRN-organisa-tionen.

Chefen för utbildningsdepartementet anför.

Utvärdering inom högskolan

UHÄ har haft i uppdrag att redovisa resullal av utvärderingar av den forskning som bedrivs inom högskolan.

För att få en uppfallning om förekomsten av mer systematiserade forskningsulvärderingar inom högskolan och sektorsorganen har UHÄ låtit göra en mindre karlläggning. Intervjuer har genomförls med dekaner inom humanistisk, samhällsvetenskaplig, medicinsk och malematisk-na-turvelenskaplig fakultet vid några högskoleenheter, med vissa rektorsäm­beten, forskningsansvariga vid vissa seklorsorgan, samt med bl. a. företrä­dare för HSFR och NFR.

UHÄ har också redovisal en genomgång av viss akluell litteratur, såväl svensk som utländsk, på forskningsutvärderingens område.

Enligl UHÄ framgår det av den gjorda kartläggningen inom fyra fakul­teter atl del inle där över huvud laget förekommer någon heltäckande nationell forskningsutvärdering disciplinvis. Kartläggningen har enligl UHÄ emellertid på ell intressant sätt belyst såväl dagslägel vad gäller forskningsutvärdering som de olika företrädarnas tveksamhet och skepsis resp. aspirationer och planer. UHÄ ser den gjorda karlläggningen som inledningen lill en period av mer samlade ansträngningar att finna lämpliga former för kvalitetsgranskning i svensk forskning. UHÄ nämner också atl ett projekl startat inom UHÄ — Kvalitet i högskolan genom vilkel UHÄ bl.a. vill bidra lill att finna en ändamålsenlig rollfördelning i utvärderings­arbetet samt tillförlitliga och meningsfulla former för forskningsulvärde-ring.

Enligt UHÄ bör forskningsulvärdering i högskolan ses i två perspekliv, nämligen den enskilda disciplinens resp. fakultetens eller fakullelsnämn-dens. Del som i svensk forskning närmast liknar utvärdering av detta slag är forskningsrådens granskningar. Inom del malematisk-naturvelenskap-liga områdel är del relalivi många discipliner som genom NFR: s utvärde­ringar blir förhållandevis väl täckta. Vid intervjuerna betonades också från företrädare för medicinsk fakultet atl det medicinska forskarsamhällets egen kvalitetsgranskning fungeral tillfredsställande och all man där var obenägen atl ändra formen för utvärderingar.

UHÄ anser också all de utvärderingar som inom vissa områden redan görs i forskningsrådens regi, med förhållandevis små förändringar i proce-


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet          10

dur och med mycket begränsade koslnadsökningar, skulle kunna ulvidgas och vara lill vägledning för statsmakterna i forskningspoliiiska övervägan­den.

Fakulletsnämnderna har, som ett led i sin forskningsplanering och inför beslut om medelstilldelning, en uppgift att utvärdera den information som institutionerna levererar om den egna fors4

UHÄ: s kartläggning av ell begränsat antal sektorsorgan visar att ge­nomförda forskningsutvärderingars form och omfattning varierar. UHÄ framhåller all vissa seklorsorgan, ofta i anslutning till atl långsiklig forsk­ning i ökad omfallning prioriterats, har ulvecklat intressanta och lill synes effektiva metoder för forskningsulvärdering. Dessa bör enligl UHÄ också kunna nyttiggöras inom högskolan.

UHÄ: s karlläggning av forskningsulvärderingar och diskussioner med företrädare för olika forskningsinstitutioner inom och utom den svenska högskolan har aktualiserat vissa rollfördelningsfrägor. UHÄ är berett all ta initaliv i följande sammanhang:

-     nationella granskningar disciplinvis, i ett inledningsskede lämpligen som försöksverksamhet inom humanistisk och/eller samhällsvetenskaplig fa­kultet

-     samordning och slöd lill fakulletsnämnderna i del forlsalla arbelel med fakultelsprogram

-     stöd till metodutveckling vad gäller forskningsulvärdering

-     diskussion av förutsättningarna för extern utvärdering av temaforsk­ningen i Linköping

-     samverkan med såväl forskningsråden som seklorsorganen i bl. a. frågor om forskningsulvärdering.

Riksrevisionsverket (RRV) har genomfört en granskning av de vikligaste av de styrmedel (styrfaktorer) genom vilka statsmakterna styr forskningen och förulsältningarna för forskningen (Styrning av högskolans forskning, RRV dnr 1982: 189). Granskningen, som främsl hämtar sitt underlag från den psykologiska forskningen och från samhällsvetenskaplig fakullel/fa-kulletsnämnd, belyser slyrningsproblemen på institutions-, fakultets- och högskolenivån saml för UHÄ och externa finansiärer.

Granskningen visar på problem med beslutsunderlaget och med förmå­gan atl fatta beslut. Fakultetsnämndernas anslagsframställningar innehål­ler t.ex. myckel få uppgifter om forskningens resurser och resultat och fakulletsnämnderna har t.ex. i slor ulsräckning undvikit alt fatta obe­kväma beslut.


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet         11

RRV har som en ulgångspunkl i revisionen haft en helhetsyn på verk­samhelen på institutionsnivå. Bl. a. behovel av ett sammanhållet ansvar för forskning, forskarutbildning och grundutbildning leder lill alt UHÄ får en viktig funktion. RRV ger förslag hur bl.a. UHÄ skall förbättra sin planering och uppföljning/utvärdering av forskningen.

Statsrådet Ingvar Carlsson anför.

Med anledning av vad som här redovisats i fråga om utvärdering villjag anföra följande.

Jag har i inledningen utvecklat betydelsen av utvärderingar av forskning för att la fram planeringsunderlag för forskningspoliliken.

Forskning är en verksamhet som är svår att mäta. De kvantitativa mått som används i forskningssammanhang avser oflasl vad som skulle kunna kallas forskningens "input": pengar, personal, materiel etc. I vissa sam­manhang används ocksä kvantitativa uppgifter om forskningens resullal. Del kan gälla anlal forskningsrapporter, antal omnämnanden i velenskapli­ga tidskrifter etc.

RRV ger i revisionsrapporten Slyrning av högskolans forskning exempel på hur forskningsansvariga organ kan presentera olika uppgifter (indika­torer) om forskningens resurser och resullal. Indikatorerna kan dels till­sammans med andra kvalitativa uppgifter tjäna som underlag för beslut, dels vara en utgångspunkt för mer omfattande utvärderingar av forskning.

Vissa forskningsområden är så exklusiva att endast ett mycket litet anlal personer har kompetens att bedöma verksamheten inom dem. Givetvis kan della medföra problem. I vart fall måste här sä långt möjligl kompetens inom det internationella forskarsamhället utnyttjas.

Bedömningar av forskning förekommer redan i skilda former. Som ex­empel kan nämnas dispulationerna i samband med avläggande av doktors­examen, sakkunnigbedömningarna vid tillsättning av högre forskartjänster och den ofta mycket ingående prövning som görs av forskningsprojekl från anslagsbeviljande organs sida. Vissa myndigheler har inskrivet i sina in­struktioner all de skall utvärdera forskning inom sina resp. verksamhets­områden. Det gäller t.ex. forskningsråden inom utbildningsdepartemen­tets verksamhetsområde.

Som jag anfört i del föregående bör alla myndigheter med ansvar för forskningsverksamhel regelbundet göra utvärderingar och redovisa resul­taten av dessa. Sådana mer systematiska belysningar av verksamhelen inom ett eller flera forskningsområden ger inle bara underiag för den berörda myndighetens och forskarens eller forskargruppens fortsatta verk­samhet. Utvärderingar av detta slag är också nödvändiga för de övergri­pande beslut som fattas av regering och riksdag.

Inför den proposition som nu anmäls har på regeringens uppdrag forsk­ningsråden  inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde, FRN


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet          12

saml UHÄ redovisal resultaten av vissa utvärderingar inom sina resp. områden.

Vad gäller HSFR är del enligt min mening glädjande all rådet har initierat flera utvärderingsprojekt under de senaste två åren. Även om den förul nämnda inventeringen av beteendevetenskaplig forskning endast är en böljan lill en uivärdering, är de slutsatser som HSFR har kunnat dra därur intressanta. Tyngdpunkter har identifierats, likaså brister i ulveck­lingen av långsiklig kunskapsuppbyggnad, framför allt inom pedagogisk forskning. Kvalitativa aspekler har kunnat bedömas genom att andelen forskningsresultat, som har publicerats i internationella fidskrifter eller handböcker, undersökts.

Vad gäller MFR delar jag rådels uppfattning att alla indikationer visar att svensk medicinsk forskning står pä en internationellt sett hög nivå.

MFR skulle enligt uppdraget redovisa resultat av uivärdering av svensk forskning inom MFR: s område. MFR: s redovisning innefaltar såväl publi-ceringsstudier, citeringsstudier, undersökning av svenska forskningsme­delsansökningars framgång, sakkunnigutlåtanden som exemplifieringar av forskningsresultats belydelse för praklisk hälso- och sjukvård. Redovis­ningen belyser en del av MFR: s verksamhet. Jag utgår från att MFR fortsätter denna genomgång av olika forskningsområden.

Inför 1982 års proposition om forskning m. m. föreslogs en viss ändring av ansvarsfördelningen vad gällde planering av och stöd till hälso- och sjukvårdsforskning. FRN föreslog då alt MFR: s ansvar i första hand borde koncenlreras på alt vidmakthålla och utveckla en kvalilalivt framstående biomedicinsk forskning. Enligt propositionen fanns inte tillräckliga skäl för atl ändra huvudmannaskapet utan MFR borde även i fortsättningen ha ansvaret för sådan medicinskt inriktad hälso- och sjukvårdsforskning som MFR då stödde. Delegalionen för social forskning (DSF) ålades ansvarel för forskning kring den hälso- och sjukvård som har ulgångspunkl i ett social-, samhälls- och beieendevetenskapligt perspektiv. MFR redovisar en granskning av rådels inilialivverksamhet inom hälso- och sjukvårds­forskningen, gjord av tre sakkunniga hämtade ulanför Sverige. I yllrande­na diskuteras bl. a. bredden pä svensk sådan forskning. Enligl MFR samar­betar rådel och DSF i dessa frågor såväl som i flera andta där resp. organs verksamheler har mer eller mindre nära beröring med varandra. Vad MFR här anför visar enligt min mening att rådel ligger väl framme inom sin del av forskningsområdet samt alt ansvarsuppdelningen mellan MFR och DSF inle inverkat negativt på bredden av forskningen inom området.

Vad belräffar NFR har, som framgått av 1982 års redovisning för riksda­gen, rådels inilialiv atl konsekvent utvärdera sin projektverksamhet väckt internaUonellt intresse. NFR har, enligt min uppfattning, genom ordningen med bedömningar av utländsk velenskaplig expertis pä ell mycket för­tjänstfullt sätt kompletterat det prioriteringsförfarande på vetenskapliga grunder som kontinuerligt äger rum i rådets programulskoll i samband med


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet   13

ställningstaganden lill nya forskningsprojekl. De ulländska bedömningarna har givit en god uppfattning om kvaliteten av svensk naturvetenskaplig forskning inom ett anlal forskningsområden i ett internationellt perspekliv.

De forskargrupper som varil föremål för internationell utvärdering har till övervägande del upplevt denna som posiliv, inle minsl genom alt den även omfatlal diskussion om framfida inriktningar och trender inom forskningsområdet.

NFR har vidare påverkat andra nationella projeklfinansiärer att, där så varil lämpligl, lillsammans med NFR svara för samordnade internationella utvärderingar. Därigenom har inle bara själva ulvärderingsförfarandel fält en vidare spridning utan samordningen har också givit en mer övergri­pande bild av den pågående nationella forskningen bedömd enligt samma grundläggande kriterier, något somjag anser vara betydelsefullt.

FRN valde, för all uppfylla regeringens uppdrag om en utvärdering av den forskning som finansieras av FRN, att belysa och utvärdera tre områ­den, nämligen verksamheten inom kommillén för långsiklsmoliverad forskning, folkrörelseforskningen samt programmel för kemiska hälsoris­ker. Ulvärderarnas omdömen är i många fall klart positiva. Det föreligger dock också vissa förslag all förbättra olika verksamheler. Jag utgår ifrån att FRN saml berörda forskare och forskargrupper i sitt forlsalla arbele beaktar de synpunkler som förts fram i utvärderingarna.

Jag ålerkommer i del följande lill den utvärdering som gjorts av FRN: s allmänna inriktning och roll i del svenska FoU-systemet.

Chefen för ulbildningsdeparlemenlel anför.

Ifråga om utvärderingar inom högskolan delar jag UHÄ:s uppfattning all det fortsatta arbelel bör ägnas ål bl. a. nationella granskningar disciplin­vis inom skilda forskningsområden. Arbelel med dessa bör bedrivas i sådan takt atl resultaten från nägol eller några, t.ex. inom humanistisk eller samhällsvetenskaplig fakultet, kan redovisas inför nästa forsknings-politiska proposition.

Vidare anser jag det värdefulll all UHÄ stödjer metodutveckling vad gäller forskningsutvärdering. UHÄ: s arbele med frågan om utvärdering av forskning måsle bedrivas i samverkan med såväl forskningsråd som berör­da seklorsorgan.

Statsrådet Ingvar Carisson anför.

Forskning om datateknikens användning

Som en följd av riksdagens beslut med anledning av motioner om utbild­ning och forskning om dalateknik (motionerna 1976/77:983 och 1674 (yr­kande 6), UbU 8, rskr 36) uppdrog regeringen genom beslut den 10 april


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5   Utbildningsdepartementet 14

1980 ål FRN alt ularbeta ett samlat program för forskning rörande datatek­nikens framtida användning.

FRN har lagt fram förslag till ett samlat forskningsprogram med huvud­inriktning på forskning kring de grundläggande förutsättningarna för data­teknikens ulveckling och tillämpning.

Förslagel har remissbehandlals. En sammanfattning av förslaget samt remissammanställningen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 5.1.

FRN fastslår beträffande begreppet datateknik att en heltäckande defini­tion av vilken teknik som skall anses vara dalateknik är svår att enas om i en period då tekniken är i ständig utveckling. Den betydelse tekniken har för samhället eller för den enskilde medborgaren måste, enligl FRN, vara ett kriterium av störte vikt för en sådan bedömning än en formell gräns­dragning med hänsyn lill den tekniska konstruktionen hos en viss tillämp­ning.

Forskningsprogrammet ger enligl FRN uttryck för en samlad strategi för forskningens utveckling snarare än ett samlat program för forskningens deialjinriktning.

FRN delar in forskningsuppgifterna i tre huvudgrupper;

-     Forskning kring de grundläggande förutsättningarna för teknikens ut­veckling och tillämpning, m.a.o. forskningsinriktningar, som studerar egenskaperna och behoven hos användarna av lekniken, dvs. männi­skan som individ eller i grupp, organisationer och företag samt samhäl­let i slorl.

-     Forskning som syftar till atl utveckla själva tekniken.

-     Forskning som syftar till att utveckla tillämpningar av tekniken. Denna forskning ser FRN som en förenande länk mellan de båda ovan nämnda områdena.

FRN anser att dessa tre huvudinriktningar bör stödjas och byggas upp till en sådan kunskapsnivå och omfattning att ell meningsfyllt samarbete och utbyte av erfarenheler kan äga rum dem emellan.

FRN konstaterar alt ingen av de tre huvudinriktningarna f. n. har till­räckliga resurser. Den största eftersläpningen vidlåder emellertid forsk­ningen kring de grundläggande förutsättningarna för datateknikens utveck­ling och lillämpning. Förslagen om forskningsinsatser rör därför till helt övervägande del denna huvudinriktning. Här ges förslag lill forskning kring individen, forskning kring verksamheter och forskning kring samhäl­lets funktioner.

FRN framhåller bl.a. betydelsen av forskning om mulliprocessorsys-lem, komponentleknik, särskilt kemisk och biokemisk, leknik för förslärk-slärkning av människokroppens funktioner då dessa försvagas eller bort­faller, ulveckling av arbetsplalsulruslning, av undervisningsredskap, av tillämpad kontorsautomation, av mjukvarukonstruklion för slora datasys­tem och av metoder för miljökontroll och miljöövervakning.


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet          15

Slutligen föreslår FRN ell stöd till experimentverksamhet i verklig miljö, för utveckling av leknik och tekniklillämpningar.

FRN föreslär resursförstärkningar i form av fasta tjänster och/eller forskningscentra, anslag till projektforskning samt experimentverksamhet.

Då det gäller omfallningen och genomförandel av insalserna inom hu­vudinriktningen forskning kring de grundläggande förutsättningarna för teknikens utveckling och tillämpning har FRN gjorl följande bedömningar.

De resurser som avsätts för forskningsinsatserna bör vara av en sådan storleksordning all de täcker samtliga områden. Varje område bör få ell tillskott av fasla och rörliga resurser som kan skapa reella förutsättningar för kompetensutveckling och utnyttjande av forskningsresultaten.

FRN: s bedömning är att detta kräver insatser av en storleksordning som motsvarar 150 till 200 forskartjänster med följdkostnader för leknisk och administrativ personal, utrustning m. m. De totala koslnaderna för de föreslagna förstärkningarna beräknas till mellan 60 och 75 milj. kr./år in­beräknal 10 milj. kr./år i kostnader för experimenlverksamhet.

FRN anser att regeringen, i samband med de forskningspolitiska propo­sitionerna, skall svara för strategisk samordning av den här aktuella forsk­ningen. FRN skall samordnaprojeklverksamhelen inom områdel.

De flesta remissinstanser är positiva till den allmänna inriktningen av forskningsprogrammet. Ett flerlal finner dock förslagen för allmänl hållna för all ge vägledning för priorileringar eller avvägningar.

Genom riksdagsbeslul (prop. 1981/82: 123, AU 29, rskr 376) har rege­ringen bemyndigats alt låta arbelarskyddsfonden ta i anspråk 50 milj.kr. för ett forsknings- och ulvecklingsprogram för bättre arbetsmiljö och ar­betsorganisation i samband med dalorisering.

Syftet med programmet är att ta fram exempel pä hur man vid datorise­ring i arbetslivet både kan tillgodose kraven på en rationell och effektiv produklion och kraven på god arbetsmiljö, medbestämmande och arbets­organisation. Programmet skall innefatta praktiska projekt och knytas an direkt till produktionen.

Programmel skall löpa under fem år. I en preliminär kalkyl har kostna­derna uppskattats lill 50 milj.kr. Dessulom kommer av slalliga medel all tillskjutas ytterligare 4,5 milj. kr. under en treårsperiod. Dessa medel skall användas för särskilda satsningar på forskning om systemutvecklingsme-loder som kan ge ökal inflyiande för de anställda vid datoriseringen.

För egen del vill jag anföra följande.

FRN: s förslag till forskningsprogram är vittomfattande och syftar till atl öka vår kunskap om sambandet mellan individen, samhället och datatekni­ken.

Av FRN: s rapport saml av den samlade redovisning som remissinstan­serna lämnai framgår att en stor del av de resurser som i dag satsas på forskning inom dataområdet är inriktade på forskning som syftar till alt utveckla själva lekniken och tillämpningen av denna. Den lill volymen


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet          16

största delen av denna forskning bedrivs inom induslrin, lill övervägande del inom utländska multinationella förelag. Omfallningen av denna forsk­ning är svår all bedöma. Det står emellertid klart atl den är flerfaldigl störte än hela den svenska forskningsvolymen sammantagen. Av svenska offentliga satsningar kan främst nämnas de insalser styrelsen för teknisk ulveckling (STU) gör med anknylning lill informationsteknologi. De upp­går f. n. lill ca 100 milj. kr./år varav 70 milj. kr. avser svensk kunskaps- och kompetensuppbyggnad inom grundläggande teknik.

Jag vill vidare hänvisa till den salsning som del nationella mikroeleklro­nikprogrammet (NMP) innebär. Inom ramen för della program anvisas innevarande budgelår 5 milj.kr. för grundforskning inom halvledarfysik. Delprogrammet syftar till uppbyggnad av den forskningsmiljö som krävs för all ge kunskap om de mekanismer, som styr egenskaper hos kompo­nenler eller deras framslällningsprocesser. För perioden 1983/84 - 1986/87 planeras en salsning om totalt ca 39 milj. kr. för delta program. Chefen för industridepartementet återkommer i annat sammanhang i frågan om det nationella mikroelektronikprogrammet. Jag kommer i del följande all un­der ett anslag benämnl Nalionell halvledarforskning beräkna 16 milj.kr. för budgelårel 1984/85 för delprogrammel Grundforskning i mikroeleklro­nikprogrammet.

Som framgår av vad jag här sagl om inriktningen av pågående forskning inom dalaområdel är fördelningen av resurser ojämn. Detta har FRN lagil fasla på och lagl ell förslag med tyngdpunkt på en salsning på forskning kring de grundläggande förulsättningarna för datateknikens utveckling och lillämpning. FRN föreslår fyra delområden för forskningsinsatser: forsk­ning kring individen, forskning kring verksamheter, forskning kring sam­hällels funktioner samt forskning för metodutveckling. För denna forsk­ning föreslår FRN resursförslärkningar i form av fasta tjänster och/eller forskningscentra. Dessulom föreslår FRN att rörliga forskningsresurser lillförs för projeklforskning och experimenlverksamhet m.m. Vidare har FRN nyligen redovisal resultaten av en utredning om datorkapacitet vid universitet och högskolor.

Jag finner FRN:s förslag förtjänstfullt. Förslagel är dock, vilket också framhållits av många remissinstanser, alltför allmänl hållet för alt ligga lill grund för beslut om ett forskningsprogram rörande datateknikens använd­ning. Jag delar helt FRN:s uppfallning om behovel av balans i satsning­arna på forskning inom dataområdet. Enligt min mening behövs således ytterligare insatser för såväl utveckling av '"mjukvara" som forskning kring de samhälleliga aspekterna av datateknik. När det gäller all öka kunskapen om sambandel mellan individen, samhället och datatekniken är del enligl min mening angeläget atl den kunskap som idag finns uppbyggd inom skilda discipliner främst inom det samhällsvetenskapliga och huma­nistiska områdel kring individen och samhällel, kan ulnylljas som underlag för de beslut rörande användningen av den nya tekniken som samhället nu


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet   17

står inför. En samverkan mellan forskare från skilda discipliner är här nödvändig. För alt stimulera lill sådan samverkan kommer i del följande all beräknas 1,5 milj. kr. för detta ändamål under anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål. Jag avser all i.annal sammanhang föreslå regeringen i vilka former della.arbele skall bedrivas. Jag vill också hänvisa till den förslärkning av temaforskningen i Linköping, som kommer all föreslås av chefen för utbildningsdepartementet, innefattande inrällandet av en professur i Teknik och social förändring.

Salsningen pä grundforskning inom NMP är störst budgelårel 1984/85, 16 milj. kr. Därefter Irappas den ned. Därvid kan medel i viss utsträckning frigöras för insalser jnom andra områden.

Chefen för ulbildningsdeparlemenlel anför.

Fakultetsprogram och former för inrättande m. m. av tjänst som professor

Forskarutbildningsutredningen (FUN) föreslog i sill belänkande (SOU 1977:63) "Fortsall högskoleutbildning" att riksdagen skulle faslslälla mål och rikllinjer för varje fakultet i anslulning lill behandlingen av motsvaran­de budgetanslag.

Till grund för programmen skulle ligga förslag och bedömningar från högskolemyndigheterna. Med en sådan ordning skulle, enligt FUN, riks­dag och regering inle längre behöva styra forskningsverksamhetens inrikl­ning genom alt faslslälla ämnesinnehåll för högre ijänsler.

I propositionen om vissa frågor rörande forskning och forskarutbildning (prop. 1978/79: 119) behandlades frågan om atl vidareutveckla formerna för riksdagens och regeringens planering och slyrning av forskning och forskarutbildning inom högskolan. Förslagen till program för den tema-orienterade forskningen vid universitelet i Linköping anfördes som exem­pel på konkreta måldokument för en verksamhet av den arl FUN föresla­gil. UHÄ fick i uppdrag alt försöksvis utarbeta förslag till mål och rikllinjer för några disciplinorienterade fakulteter. Försl när resultatet av några sädana försök förelåg skulle underlag finnas för atl ta slällning till frågan om huruvida ell syslem borde införas där forsknings- och forskarulbild-ningsverksamheten skulle styras utifrån nationella mäl och rikllinjer an­givna av riksdagen och regeringen.

I maj 1981 lämnade UHÄ en delrapport till regeringen över del arbete som inletts med anledning av uppdraget. Programutkast hade utarbetats för humanistisk, samhällsvetenskaplig och leknisk fakultet. Som ett under­lag för dessa hade verksamhetsbeskrivningar utarbetats av fakulletsnämn­derna.

I 1982 års proposition om forskning m.m. fastslogs alt det arbele som UHÄ påböijat tydde på atl fakultelsprogram skulle kunna fylla en viklig funktion både i den lokala och den centrala planeringen. UHÄ fick i 2    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 107. Bilaga 5


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet          18

uppdrag all skyndsamt fullfölja arbetet med fakultelsprogram.

UHÄ har redovisal sitt uppdrag lill regeringen i en skrivelse av den 31 oktober 1983. Lokala underiag för fakultetsprogram har försöksvis utarbe­tats vid flerlalel berörda högskoleenheter och överlämnats till UHÄ i samband med anslagsframställningarna för budgetåret 1984/85. Huvudsyf­tet med ett fakultelsprogram är atl presentera en plan för den långsiktiga utvecklingen av verksamhelen, dvs. såväl sådan som bekostas av fakul­letsanslag och forskningsrådsanslag, som verksamhel som bedrivs med externa medel, t. ex. från seklorsorgan eller andra finansiärer. Della inne­bär atl programmet skall omfatta såväl grundforskning och mer tillämpad forskning som ulvecklingsarbete och utredningar samt forskarutbildning.

För teknik och naturvetenskap har UHÄ utvecklat dels ell förslag lill systematik, dels en delaljerad skiss över hur och med vilkel innehåll nationella fakultelsprogram skulle kunna utformas och användas.

Fakultetsprogrammet för tekniska vetenskaper är indelal i huvudområde (teknikvetenskaper), delområden (t.ex. mekanisk och lermisk teknik) och basområden (exempelvis tillämpad mekanik). För varje basområde lämnas sedan en beskrivning av

1)  nuläge och inlernalionella trender inom forskningsområdet,

2)  beskrivning av nuvarande verksamhet vid berörda högskoleenheter, deras profiler, inriklning och omfattning,

3)  en verksamhetsplan för ulvecklingen inom området för de närmaste fem åren.

UHÄ menar att dessa beskrivningar, som är grundade på fakultetsnämn­dernas anslagsframställningar, verksamhetsberättelser, ulredningar m. m., bör ge möjligheler alt bedöma kompelens och möjligheler saml brisler inom varje basområde i landel. UHÄ anför alt beskrivningen av nuläge och trender bör vara utformad i ell internationellt perspekliv. Vidare är del nödvändigt all arbelel med fakultelsprogram görs av vetenskapligt kunniga personer.

I fakulietsprogrammen för matemaiisk-nalurvelenskaplig och teknisk fakultet upptas samtliga högre ijänsler. Inplaceringen i basområde är gjord med utgångspunkt i den akluella verksamheten och oberoende av benäm­ning och tillsättningsprogram. Antalet forskarstuderande och omfattningen av tillgängliga resurser anges.

UHÄ menar all erfarenheterna av det hittills bedrivna arbetet visar att det råder skilda förutsättningar för fakulteterna när del gäller möjligheter­na att finna systematiska beskrivningar av pågående forskningsverksamhel som en grund för framtida förändringar och förslag. UHÄ förordar således inle någon enhetlig modell för ulvecklingen av fakultelsprogram.

I prop. 1981/82: 106 anförde min företrädare all han ansåg liden mogen att pröva om inrällande av ijänsler som professor och bestämning av inriktningen av professurer alltjämt borde vara ell styrinstrument för rege-


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet          19

ring och riksdag. Utbildningsutskottet betonade all regering och riksdag inle bör lämna ifrån sig nuvarande styrinstrument innan det visat sig möjligl all finna instrument som är lika bra (UbU 1981/82:37). Regeringen uppdrog den 16 september 1982 åt UHÄ all utreda formerna för inrättande m. m. av ijänsl som professor.

UHÄ har i en promemoria av den 17 oklober 1983 framlagt förslag till dels allmänna principer, dels konkreta ålgärder vad gäller inrättande av tjänst som professor.

Som allmänna principer fastslår UHÄ att riksdagens och regeringens styrning av forskningen i princip skall vara en bred ramslyrning — mäl, prioriteringar, resurser. Högskoleenheterna skall sedan ges slor frihel all ulforma delaljbeslul och välja åtgärder. Pä cenlral myndighetsnivå bör ligga ell övergripande uppföljnings- och samordningsansvar som också skall innefatta framtagning av ett samlat beslutsunderlag för regeringens och riksdagens resursallokering till högskoleforskningen.

Som konkreta åtgärder föreslår UHÄ bl.a. atl stöd lill nya forsknings­områden normalt skall ske genom medelsanvisning utan direkl koppling lill inrällande av ordinarie professur. Områdessalsningarna skall ges en fler­årig utformning. Möjlighelen alt inrälla ordinarie tjänst som professor bör finnas kvar, bl. a. för att stabilisera basorganisationen inom viktiga forsk­ningsområden.

Vidare föreslår UHÄ att beslut rörande återbesättande av ledigbliven ordinarie professur med oförändrai eller ändrat ämnesinnehåll skall kon­cenlreras lill en beslutsnivå, lämpligen UHÄ. Rutiner bör skapas för alt från sektorsorgan till högskoleanslag överföra medel för väl elablerad scklorsforskning av hög kvalitet avseende långsiktig kunskapsuppbygg­nad. Prövningen av forskningsprioriteringar och områdessatsningar bör pä sikt koncenlreras lill de forskningspoliiiska propositionerna.

UHÄ föreslår också att utredning skall göras, bl. a. i samråd med forsk­ningsråden, av hur en nödvändig samverkan i beredningsarbetet på verks­nivån skall åstadkommas. Vidare krävs, enligt UHÄ, ytterligare övervä­ganden vad avser vissa ijänsler, t. ex. kliniska professurer.

Slutligen betonar UHÄ all i nuvarande situation med hot om nedlägg­ning av viss högskoleforskning och krav på koncentrering av forskningsre­surserna måsle forskningsslyrningen pä alla nivåer i allt högre grad gälla "negativa priorileringar", varför de särskilda styrproblemen i sädana sam­manhang behöver närmare utredas.

För egen del vill jag anföra följande.

UHÄ har nu redovisat erfarenhelerna av försöksvis utarbetade program för matemaiisk-nalurvelenskaplig och teknisk fakultet samt erfarenhelerna av lokall arbele i samma syfle för flerlalel fakulteter. Ett slorl arbete har lagts ned på detta. Syftet har varit att utveckla ett verkningsfullt instru­ment för planering och profilering av forskningsinsatser såväl inom enskil-


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet          20

da högskoleenheter som på nationell nivå. All ta fram program som tjänar som styrinstrument för en så mångfasellerad verksamhet som forskning är dock en svår uppgift. Olika profiler avtecknar sig vid olika tillfällen. Atl finna former för systematisk planering, som smidigt kan anpassas lill en föränderlig verksamhel utan all samtidigt upplevas som en byråkratisk tvångströja, kräver enligl min mening stor öppenhet hos dem som har planeringsansvaret.

Försöken med fakultelsprogram visar alt på lokal nivå har en genom­gång av forskningen inom resp. fakultet medfört en bättre överblick av den pågående verksamhelen och bättre kommunikation såväl internt som gent­emot sektorsorgan, forskningsråd och andra uppdragsgivare. Arbetet har vidare medfört att man fått ett bällre grepp om den roll scklorsforskning spelar i de olika institutionernas verksamhet.

Ytterligare arbete krävs, enligt min mening, för att man skall kunna la ställning till vilken roll fakultelsprogram kan spela som planerings- och styrinstrument för forskningsverksamheten. Jag anser därför all arbetet bör fortsätta med en klar inriktning på all ta fram lätthanterliga dokument, som kan utnyttjas för den övergripande planeringen och styrningen nalio-neUl. Härvid bör bl. a. prövas vilka former som skulle kunna användas för uppföljning och utvärdering i ell system med fakultetsprogram. Jag avser atl i annat sammanhang ålerkomma till regeringen med förslag till ell uppdrag till UHÄ av denna innebörd.

Jag delar UHÄ: s mening att satsningar på nya forskningsområden hu­vudsakligen bör göras genom s.k. öronmärkning av medel och all högre tjänsler bör inrättas först då ett forskningsområde blivit fast etablerat. Jag går därmed över till frågan om styrning genom inrättande av professors­tjänster.

Enligl min mening måste regeringens och riksdagens inrättande av professurer beslå som styrinstrument i avvaktan på en fortsall utveckling av fakultelsprogram i enlighel med vad jag nyss angivit. Den prövning av ämnesinnehållet för ledigblivande professurer som regelmässigt görs blir med dagens krav på förnyelse genom omprioriteringar av central belydel­se. Jag delar UHÄ: s uppfallning all det är lämpligt alt koncentrera beslu­ten i dessa frågor lill en beslutsnivå. Sä länge inriktningen av professors-tjänster är del vikligasle styrinstrumentet som slår till förfogande anserjag det m.h.l. de krav jag nyss nämnt nödvändigl atl besluten fattas på slalsmaklsnivå.

Enligt gällande bestämmelser har UHÄ rätt att medge atl ledigblivande tjänst som professor återbesätts med oförändrad benämning och oföränd­rat ämnesinnehåll. Della innebär all regering och riksdag endasl får möjlig­het all ta ställning i de fall UHÄ aktualiserar en förändring. Av de nyss anförda skälen förordar jag atl beslut av UHÄ om återbesättande av ordinarie eller extra ordinarie tjänst som professor skall underställas rege­ringen för prövning.


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet   21

UHÄ har i lidigare anslagsframställningar framhållit del angelägna i att finna former för en temporär dubblering inom ramen för befintliga medel av en - i vederböriig ordning prövad - professur fram till dess atl den avgående innehavaren pensioneras. I anslagsframslällningen för budget­året 1984/85 har UHÄ fört fram ett konkret förslag av sådan innebörd. Jag kommer atl la slällning till förslaget vid min behandling av anslaget lill de lekniska fakulteterna. Här vill jag allmänt framhålla att jag finner det angeläget att regeringen ges möjlighel alt inrätta Ijänsl som professor när del anses önskvärt alt få en genom omprövning fastlagd ny inriklning etablerad sä fort som möjligt eller när det av t.ex. rekryteringsskäl bedöms som angeläget all tillsätta en ny innehavare pä en ledigblivande tjänst i förtid. Koslnaderna för en sådan åtgärd skall då rymmas inom ramen för anvisade medel. Den tid som parallella tjänster får finnas inrättade bör anges särskill i varje enskilt fall. Om regeringen inrättar en ny tjänst skall samtidigt föreskrivas all den ledigblivande ijänslen skall dras in vid inne­havarens avgång.

Hemställan

Med hänvisning lill vad jag har anfört hemsläller jag all regeringen föreslär riksdagen

atl godkänna vad jag har förordat om återbesättande av tjänst som professor samt bemyndiga regeringen atl pä säll jag föreslagil temporärt inrätta tjänst som professor (L 24/26).

Lilteraturförsörjning Allmänt

Litteralurförsörjningen utgör en betydelsefull förutsättning för högsko­lans verksamhel. Väl fungerande och välförsedda bibliotek är nödvändiga för kvaliteten i både forskning och utbildning. Litteralurförsörjningen lik­som hela informationsförsörjningsområdet måsle därför uppmärksammas i de samlade prioriteringarna inom forskningsområdet.

Prisutvecklingen inom områdel har varil osedvanligt ogynnsam. Orsa­kerna härtill ligger främst i den internationella kostnadsutvecklingen. Såle­des har priset på utländsk vetenskaplig litteratur bara under del senaste årel ökat med ca 35 %. Antalet periodiska publikationer som enskilda forskare behöver för att följa ulvecklingen inom sina områden ökar. Samti­digt tvingar meddsbrislen flertalet bibliotek atl minska antalet prenumera­tioner.

Den nationella samordningen mellan de vetenskapliga biblioteken behö­ver förbättras. Frågan om en uppdelning av ansvaret för olika områden av litteralurförsörjningen har diskuterats under en lång följd av år utan all några slörre resullal uppnåtts. En ansvarsfördelning mellan biblioteken, bl. a. vid förvärv av utländskt material, bör kunna medföra färre dubbelin-


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet          22

köp av litteratur och störte möjligheler att hålla fler titlar. Syslemet måsle givetvis kopplas lill ett närmare samarbete och informationsutbyte mellan de vetenskapliga biblioteken, snabbare Qärriån etc. Ett sådanl syslem bör givetvis innebära ett väsentligt mått av besparing och rationalisering. Av den anledningen har denna fråga uppmärksammats inom del förul nämnda resursöversynsprojektel. I detta studeras högskolans resursanvändning i avsikt att åsladkomma rationaliseringar och omprioriteringar inom olika områden. De ålgärdei-jag i det följande föreslår motiveras av iakttagelser som har gjorts i bl. a. detta arbele.

Även inom högskoleenheterna finns i många fall anledning att förbättra samordningen. Vid sidan av högskolans ceniralbibliotek har vid många institutioner byggls upp inslitulionsbibliotek. Högskolans biblioteks­nämnd/huvudbiblioteket har ofta varken överblick över vad som köps eller möjlighet att påverka dessa inköp. Samma litteratur kan därför ålerfinnas både cenlrall och lokall. I andra fall inköps centralt litteratur som inte kommer till användning därför atl institutionerna inle efterfrågar den. Lokala rutiner för samkatalogisering och avvägning mellan cenlral/lokal-bibliolek erfordras. Redan i proposilionen (1975:9) om reformering av högskoleutbildningen m. m. anförde dåvarande chefen för utbildningsde­partementet (s. 543) alt han fann ell förslag från statskontoret att inordna inslitutionsbiblioleken i vederbörande läroanstalts bibliotek väl grundat. Åtgärder i denna riktning har emellertid vidtagits av högskoleenheterna endasl i begränsad omfattning.

Både lokall och nationellt krävs sålunda insatser för alt förbättra organi­sationen kring litteraturservicen. Samtidigt måsle organisationsfrågor lö­sas utgående från de förutsättningar som finns vid varje enskild högsko­leenhet. De berörda högskoleenheter som inle redan gjort della har anled­ning se över sin organisation för lilleraturservice och utarbeta en plan för högskoleenhetens samlade lilteraturförsörjning. Jag återkommer härlill i samband med mina förslag i det följande. Jag utgår frän alt delegationen för velenskaplig och teknisk informalionsförsörjning (DFI) och UHÄ mol bakgrund av sina resp. ansvarsområden kommer atl följa och stödja arbe­tet vid högskoleenheterna.

Ansvarsbibliotek

Med ett s. k. ansvarsbibliolek avses en institution som givits och åtagit sig del nationella ansvarel för velenskaplig och leknisk informalionsför­sörjning inom ett ämnesområde. Syftet med ett system av ansvarsbibliolek är atl den vetenskapliga och lekniska informationsförsörjningen för landets forsknings- och utvecklingsverksamhel skall fungera effektivl på nalionell nivä.

Ansvarsbibliotekets uppgifter bör bestå framför allt i referensservice och beståndsservice, men även i planering och utveckling, dvs. atl la initiativ lill alt bygga upp samlingar (litteratur, databaser etc.) samt alt


 


Prop. 1983/84:107   Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 23

samarbeta på skilda plan inom ämnesområdet såväl nationellt som interna­tionellt. I planering och utveckling bör även ingå utvärdering och kontroll.

DFI har på regeringens uppdrag utrett och inkommii med förslag an­gående förutsättningarna alt inrätta ett syslem med ansvarsbibliolek.

DFI stöder sina förslag på en utredning av den s. k. ansvarsbiblioteks-
utredningen, vars rappori Ansvarsbibliotek. Ell system för nationell infor­
mationsförsörjning (DFI 1983:1 och 3) har remissbehandlats av delegalio­
nen.
         I

Av remissammanställningen framgår bl.a. atl decentraliserade ansvars­bibliotek tillstyrks av flertalel remissinstanser, t.ex. av nalionelll forsk-ningsplanerande organ. Undantagen ulgörs av bl.a. UHÄ som anser all det maierial arbetsgruppen presenterat inle utan väsentliga komplellering­ar kan ligga lill grund för ell ansvarsbibliotekssyslem. Främst gäller del i fråga om ekonomi-, planerings- och slyrningsfunklioner. UHÄ anser dock atl en profilering av de vetenskapliga bibliotekens service måste ske men att den bör kunna komma lill slånd genom frivilliga överenskommelser saml genom markeringar vid beslut om anslagstilldelning.

DFI anser alt arbetsgruppen övertygande visal all de frivilliga åtaganden de vetenskapliga biblioteken gjorl under de senaste årtiondena vad gäller förvärvs- och fördelningsplaner på många sätt visal sig resultatlösa. Därför måste andra vägar prövas för all lösa sådana frågor. Ett ansvarsbiblioteks­syslem av den modell arbetsgruppen föreslär, som har framgångsrika föregångare utomlands, bör kunna motsvara de behov som den nationella vetenskapliga och lekniska FoU-verksamhelen har av en specialiserad och kvalificerad informationsservice.

Med utgångspunkl i rapportens förslag, inhämtade yttranden och i övrigl framförda synpunkter, föreslär DFI, alt ett syslem med ansvarsbibliolek successivt byggs upp i Sverige med början den 1 juli 1984. DFI framhåller alt ansvarsområdena bör byggas upp kring centrala ämnesområden och anpassas till den indelning som gäller för forskningen och med hänsynsla­gande till förutsättningarna vid befintliga bibliotek.

Det är, enligt DFI, angeläget atl utnyttja redan befintliga resurser vid olika bibliotek när ell ansvarsbibliotekssystem byggs upp. Inom flera områden har idén om ansvarsbibliotek i realiteten fungerat sedan en del är lillbaka. I enlighel härmed föreslår DFI alt beslut nu fattas om atl ansvars­bibliolek inrällas inom ämnesområdena medicin samt lantbruk, skogsbruk och veterinärmedicin den 1 juli 1984 och inom områdena ekonomi och beleendevelenskap den Ijuli 1985.

För det fortsatta arbetet föreslår DFI att delegationen får i uppgift att närmare utreda dels formerna för ansvarsbibliotek inom teknikområdet, dels förutsättningar för ansvarsbibliotek för övriga ämnesområden. Utred­ningsarbetet förutsätts i så fall ske i nära samverkan med de institutioner som är berörda av verksamhelen.

Del ingår också bland DFLs förslag atl delegationen får ansvaret för


 


Prop. 1983/84:107   Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 24

samordning och planering av ansvarsbibliotekssystemet, vilket då också innefattar ansvar för den successiva ulbyggnaden.

Ansvarel för driften av systemet bör, enligt DFI, läggas på resp. biblio­tek eller den myndighet som biblioteket tillhör och befintliga styrorgan bör utnyttjas.

Ansvarsbibliotekssystemet bör enligl DFI regleras av regering och riks­dag. Efter några års försöksverksamhet kan det formaliseras t.ex. i en förordning där ansvarsbiblioteken och deras uppgifter anges. Vidare bör medel för biblioteken anvisas direkl till ansvarsbiblioteken resp. de myn­digheler som de tillhör och markeras särskilt i regleringsbrev.

Såvida regering och riksdag beslular om ett ansvarsbibliotekssyslem för del medicinska områdel med Kl: s bibliotek som ansvarsbibliotek fr. o. m. den 1 juli 1984 bör enligl DFLs förslag för budgetåret 1984/85 till Kl anvisas 3069000 kr., varav 1990000 kr. motsvarar de medel som idag utgår över DFI: s anslag lill medicinska informationscentralen vid Kl: s bibliotek och 136000 kr. löne- och prisomräkning.

De medel som krävs för ansvarsbibliotekssystemet bör, enligt DFI, tillkomma genom en omfördelning av resurser som nu ulgår ull forskning och forskarutbildning.

För egen del vill jag, efler samråd med statsrådet Ingvar Carlsson, anföra följande.

Högskoleenheterna avsätter själva medel för litteraturservice inom ra­men för sina utbildnings- och forskningsanslag. Härutöver föreligger möj­lighet att med stöd av förordningen om externt finansierad verksamhet (UHÄ-FS 1982: 113) ta betalt för bibliotekstjänster i vissa fall.

Del är således i huvudsak högskolestyrelsens ansvar atl tillse atl avväg­ningen mellan litteratursérvice och andra ändamål sker på ett sådant sätt alt biblioleksresurserna anpassas lill forskningens, utvecklingsarbetets och utbildningens behov.

Jag utgår från alt högskoleenheterna även i fortsättningen med uppmärk­samhet följer kostnadsutvecklingen inom detta område och vidtar erfor­derliga åtgärder för atl garantera lilleraturservicens kvalitet. Av särskild betydelse är att alla möjligheter Ull rationaliseringar och effektiveringar tillvaratas. Varje högskoleenhet som ännu,inte gjort detta bör i enlighet med vad jag nyss sagt utarbeta en plan för enhetens samlade lilteraturför­sörjning. I detta arbete bör avvägningen mellan huvud- och inslitulionsbib­liotek liksom samordningsmöjligheter lokall och regionalt uppmärksam­mas. Regional samverkan kan exempelvis innebära ett förbättrat samarbe­te mellan de vetenskapliga biblioteken och övriga högskoleenheters biblio­tek. Samarbete ulanför högskoleorganisationen, t. ex. med näringsliv och kommuner, kan också vara aktuellt. Jag avser all föreslå regeringen all uppdra ät DFI att i samråd med UHÄ stödja och följa arbete av detta slag och redovisa en sammanslällning över olika insalser lill regeringen. DFI bör därvid lämna förslag till vilka ålgärder som centralt kan genomföras för


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet   25

att understödja en lokal utveckling mot en ralionell och effekliv biblioteks-organisation vid högskoleenheterna.

Införandet av ett ansvarsbibliotekssyslem bör, som DFI och flera re­missinslanser framför, på sikt medföra rationaliseringsvinster även i eko­nomiska termer på så säll att resursförslärkningar kan koncenlreras till vissa bibliotek. Åtgärder vid enskilda högskoleenheter visar alt motsva­rande rationaliseringar bör kunna åstadkommas genom en bättre samord­ning mellan ceniralbibliotek och institutions- eller seklionsbibliotek inom en enskild högskoleenhet. Sammantaget bör ålgärder av nu angivet slag medföra ett bällre resursutnyttjande, som ger förutsättningar för en för­stärkt kvalitet även med oförändrade resurser totalt sett. Nyckelorden i del arbele som behöver genomföras är således profilering, förbällrad sam­verkan och ökad lokal slyrning.

Jag förordar atl ell ansvarsbibliotekssyslem successivl byggs upp i hu­vudsak i enlighet med DFI: s förslag. Syslemet bör i en första etapp endast omfatta ett fätal ansvarsområden och den forlsalla uppbyggnaden bör föregås av kompletterande ulredningsarbele. Jag anser i likhet med DFI och statskontoret att en reglering av systemet bör anslå lills praktiska erfarenheler vunnits genom några års verksamhel. Jag räknar vidare med att systemet skall kunna införas inom ramen för befintliga medelsramar för FoU och liknande verksamhet.

I ansvarsbibliotekets arbetsuppgifter bör ingå ell nationellt ansvar för alt den vetenskapliga och tekniska informationsförsörjningen lill landels sam­lade forsknings- och utvecklingsverksamhet inom ansvarsområdet håller en hög kvalilel och fungerar effektivt. Häri ingår uppgifter avseende refe­rensservice, beståndsservice, information samt planering och ulveckling. Ansvarsbiblioteket har att lösa denna uppgift i samarbete med övriga berörda vetenskapliga bibliotek. Jag förutsätter alt DFI och övriga berörda myndigheler genom informella överläggningar åstadkommer en arbetsför­delning, som tar hänsyn till behov och resurser för ändamålel. Inilialiv till sådana diskussioner förutsätter jag skall las av den myndighel lill vilken ansvarsbiblioteket hör.

Av det jag nyss anförl framgår all ansvarsbibliotekssyslem enligl min mening endasl bör införas när del med hänsyn till aktuella förhållanden inom olika områden är ändamålsenligt. Del är inte ens troligt atl alla områden lämpar sig för en arbetsfördelning av angivet slag. I enlighet med DFLs förslag föreslår jag atl KI:s bibliotek och informationscentral ges ställning som ansvarsbibliotek inom området medicin fr.o.m. budgelårel 1984/85. Chefen för jordbruksdepartementet bereder f.n. frågan om an­svarsbibliolek inom områdena lantbruk, skogsbruk och veterinärmedicin. Ytterligare beslut om ansvarsuppgifter bör f. n. inte fallas. DFI bör dels följa och utvärdera här föreslagen verksamhet, dels utreda och föreslå eventuella ulbyggnader av systemet. Jag utgår från alt endasl områden där kvalitets- och effektivitetsvinster kan göras blir aktuella som nya ansvars­biblioteksområden.


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet          26

Jag vill erinra om att utredningen (A 1979:01) rörande informalion om risker i arbetsmiljön har föreslagit alt ett ansvarsbibliolek utvecklas vid arbelarskyddsslyrelsen. Chefen för arbetsmarknadsdepartementet har ef­ter samråd med mig i samband med behandlingen av utredningens betän­kande (SOU 1982: 20) i 1984 års budgetproposifion (prop. 1983/84:100 bil. 12 s. 151) uttalat all hon anser att utvecklingen av ett ansvarsbibliotek vid arbelarskyddsslyrelsen är angelägen. I propositionen föreslås atl genom omprioriteringar inom verksamhetsområdet ytterligare medel för della ändamål slälls till arbelarskyddsstyrelsens förfogande. Även jag finner det ändamålsenligt all ell ansvarsbibliotek utvecklas vid arbelarskyddsslyrel­sen, bl.a. med hänsyn till slyrelsens inslruklionsenliga uppgift atl fungera som cenlrall dokumenlationsorgan på arbelsmiljöforskningens område. DFI bör också följa och utvärdera ulvecklingen av arbelarskyddsstyrel­sens bibliotek.

Ansvarsbibliotekssyslemet bör enligt vad jag nyss har anfört finansieras inom ramen för befintliga resurser. DFI har föreslagil att medel (900000 kr.) omfördelas för atl tilldelas Kl: s bibliotek. Enligl min mening bör frågan om kostnader och ambitionsnivå ytterligare belysas, varvid särskilt bör sluderas möjligheterna till besparingar vid de bibliotek som inte skall fylla funktionen av ansvarsbibliolek. Jag utgär från atl berörda myndighe­ler ålerkommer i denna fråga i samband med sina anslagsframslällningar.

Jag kommer i del följande under anslaget Medicinska fakulteterna an­slagsposlen 1. Karolinska institulet att beräkna medel (-t- 2070000 kr.), moisvarande dem som för innevarande budgetär beräknats under anslaget till DFI avsedda för den riksiäckande verksamhelen vid medicinska infor­mationscentralen vid Kl.

Jag avser atl i annat sammanhang föreslå regeringen att uppdra åt DFI att i samråd med UHÄ, SLU och arbetarskyddsstyrelsen meddela de anvisningar som erfordras för tillämpningen av ansvarsbibliotekssyslemet. Jag förutsäller också all DFI ansvarar för atl samråd kring syslemet arrangeras i ändamålsenliga former. Jag har i denna fråga samrått med cheferna för jordbruks- och arbetsmarknadsdepartementen.

Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av de av mig förordade rikllinjerna för uppbyggande av ett ansvarsbibliotekssyslem.

I stockholmsregionen finns f. n. ell slort anlal vetenskapliga bibliotek: kungl. biblioteket (KB), statens psykologisk-pedagogiska bibliotek samt biblioteken vid universitetet, tekniska högskolan och KL Enligl min me­ning bör ansvarsfördelningen mellan dessa bibliotek prövas. Härvid bör särskild uppmärksamhet ägnas KB:s ställning och arbetsuppgifter. Jag återkommer i annal sammanhang till regeringen i denna fråga.

Datateknik är ett betydelsefullt hjälpmedel för atl bibehålla och förbättra överblicken över del snabbi växande informationsflödet. Således har det nationella söksystemet LIBRIS byggts upp för att betjäna de svenska biblioteken. Som ett komplement Ull LIBRIS pågår med stöd av DFI


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet   27

utveckling av olika lokala system vid flera högskoleenheter. Driftsansvarel för LIBRIS åvilar KB men driften av systemet handhas av daiamaskincen­tralen för adminislraliv dalabehandling (DAFA) medan de lokala systemen ulvecklas och fungerar i samarbete med berörd regional datorcentral för högre ulbiidning och forskning. Del är härvid väsenlligl alt sådana lösning­ar väljs som totalt sett innebär bäsla möjliga användning av resurserna. Inom del förut nämnda resursöversynsprojektel har frågan om all ulveckla en nationell dalastrategi för högskolan uppmärksammals. Jag räknar här­vid med alt även den här berörda frågan tas upp i detta arbete.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemsläller jag att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna de av mig förordade rikllinjerna för ansvarsbibliotek.

Förslärkning av resurser för vetenskapliga bibliotek m. m.

Under de närmasl föregående budgetåren anvisades under anslaget Vis­sa särskilda ulgifler inom högskolan m. m. tillfälliga medel för förslärkning av biblioteksverksamheten inom högskolan. Medlen anvisades dels som en engångsförstärkning av vissa mindre högskolors bibliotek (1982/83), dels mol bakgrund av kostnadsutvecklingen avseende främst utländsk litteratur (1983/84). Jag har i budgetpropositionen för 1984/85 föreslagil en engångs­anvisning om 4 milj. kr. som kompensation för prishöjning på velenskaplig litteratur. Som ylleriigare förstärkning av resurserna för bokinköp beräk­narjag 4 milj. kr. Jag återkommer härtill i det följande under anslaget Vissa särskilda ulgifler för forskningsändamål.

Lokalförsörjning

Lokalförsörjningen för forskningen är allmänl av slor belydelse för forskningens möjligheter all utvecklas. Regeringens investeringsprogram omfallar också insatser för atl stärka forskning och utbildning inle minsl inom områden som är av belydelse för förnyelsen av näringslivet. Sedan hösten 1982 har regeringen föreslagit nya byggnadsarbeten för inemot 400 milj. kr. inom delta område.

På regeringens uppdrag har byggnadsslyrelsen, UHÄ, slatens kulturråd och riksarkivet utrett förutsättningarna för ett mer ralionelll planeringssys-lem för lokaler och lokalkostnader samt hur lokalförsörjningen för den externt finansierade verksamhelen vid högskoleenheterna kan förbällras. Byggnadsstyrelsen och UHÄ har i skrivelse till regeringen den 13 septem­ber 1983 bl. a. föreslagil vissa förändringar i nuvarande system för lokalför­sörjning för externt finansierad verksamhet i avvaktan på resultaten av en mer övergripande översyn.

Jag har i 1984 års budgelproposilion (bil. 10 s. 56 fl allmänl redovisat det


 


Prop. 1983/84:107   Bilaga 5 . Utbildningsdepartementet 28

nyss nämnda s.k. lokalkostnadsprojeklet. Detta syftar bl.a. lill att få resurser för lokaler, inredning och utrustning närmare integrerade i plane­ringen med ett långsiktigt mål atl få bällre balans mellan rena verksamhels-resurser och lokalresurser. Jag anförde därvid atl jag räknar med att myndigheterna skall kunna fullfölja sill arbele i sådan lid atl systemföränd­ringar genom försöksverksamhel eller på annal sätt kan påbörjas senast den Ijuli 1985.

Jag är inle beredd all nu ta ställning lill byggnadsstyrelsens och UHÄ: s förslag i fråga om den externt finansierade verksamhelen utan räknar med all denna fråga skall bli föremål för en fortsatt beredning inom ramen för lokalkostnadsprojeklet. Jag vill i detta sammanhang också erinra om alt jag med hänsyn till ökningen av den externt finansierade verksamheten räknal upp inkomsterna för lokaler i 1984 års budgetproposition. Inkomsterna beräknas för budgelåret 1984/85 uppgå till 40 milj. kr. Jag bedömer del som nödvändigl att man även i fortsättningen i alla de fall det är möjligt utnyttjar de befintliga statliga lokalerna även för externt finansierad verk­samhet.

Bestämmelser om externt finansierad forskning

Sedan riksdagen godkänt de av regeringen i 1982 års forskningsproposi­tion förordade principerna för kostnadstäckning och kostnadsfördelning vid uppdragsverksamhet har regeringen i december 1982 utfärdat förord­ning med bestämmelser om externt finansierad verksamhet vid högsko­leenheterna inom ulbildningsdeparlemenlels område. Samtidigt uppdrog regeringen ål UHÄ att undersöka vilka koslnader - och slorieken av dessa - som belastar högskolan i samband med verksamhel som finansieras av forskningsråd m.fl.

De nu gällande beslämmelserna om externt finansierad verksamhet vid högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets område innebär att full kostnadstäckning skall utgå för den verksamhet som hell eller delvis bekostas med exlerna medel. För verksamhel som har synnerlig belydelse för forskning och ulbiidning vid högskoleenheten får högskolestyrelse bevilja nedsättning av ersättningen. Budgetåret 1983/84 har övergångsvis föreskrivits all för sådan verksamhel som bekostas med medel från forsk­ningsråd inom utbildnings- och jordbruksdepartementens områden skall ett förvallningspålägg av 3 % lillämpas. Della undantag föranleddes av atl dessa forskningsråd ej har omfattats av tidigare gällande bestämmelser om ersättning för arbete.

I vissa fall medges dessulom befrielse frän att utge ersättning för lokal­kostnader.

UHÄ har i skrivelse den 21 november 1983 lagt fram förslag lill ändring­ar i förordningen om externt finansierad forskning saml angivit att uppdra­get om kostnadsredovisning kommer atl avrapporteras inom kort. I sam­band med uppdragels fullgörande och utarbetande av tillämpningsföre-


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet   29

skrifter till förordningen har UHÄ funnil alt behov finns av vissa justering­ar av förordningen.

I sina förslag har UHÄ strävat efler att utforma beslämmelserna ut­gående från en i sak oförändrad balans mellan högskoleenheternas egna anslag och anslagen från forskningsråden. Enligt UHÄ: s uppfattning skall den övriga grundforskningen behandlas pä samma säll som den av forsk­ningsråden stödda forskningen medan den rena seklorsforskningen skall stå för full kostnadsersättning.

UHÄ föreslår sammanfattningsvis följande.

Förordningen bör ändras så atl det även av bl.a. rubriken framgår att den avser jämväl forskningsrådsfinansierad verksamhet.

Vad gäller de statliga forskningsråden inom utbildnings- och jordbruks­departementens verksamhetsområde bör som koslnadsersällningsprincip gälla all råden skall läcka de tillkommande kostnader som är förenade med varje projekl. Det bör ankomma på UHÄ atl faslställa en schablon för beräkning av de koslnader som således bör bestridas av råden till den del de avser koslnaderna för högskoleenheternas gemensamma funktioner. Detta bör göras efler samråd med FRN. Dessa tillkommande kostnader kan preliminärt uppskallas uppgå till ungefär 7 % av de totala projektkost­naderna. Som jämförelse erinras om all övergångsvis gällande förvall­ningspålägg utgör 3 % av dessa.

Ett införande av principen om ersällning för tillkommande kostnader för forskningsråden innebär en merkosinad för dessa. Kostnadsökningen lorde uppgå till 15 ä 20 milj.kr. Råden bör kompenseras för della. UHÄ kan med relativt kort varsel ta fram ett underlag för fördelningen av beloppel, om sä erfordras.

Principen om ersättning för tillkommande koslnader bör också gälla vid forskningsrådsliknande medelstilldelning (forskningsbidrag) från andra statliga eller privata bidragsgivare eller när det är frågan om gåvo- eller donationsmedel. Tillämpningen bör emellertid vara restriktiv och ske efter närmare anvisningar av UHÄ.

När del är frågan om ren scklorsforskning eller annan uppdragsforsk­ning bör, som nu, gälla principen om full kostnadsersättning. Högskolesty­relse bör dock ha vissa möjligheter att nedsätta ersättningsbeloppet om del är av "särskild" belydelse för enhetens forskning.

För egen del vill jag anföra följande.

UHÄ: s uppdrag att redovisa de koslnader som är förknippade med externt finansierad forskning har ännu inle redovisats. Det har därför inle varil möjligt atl ta slällning lill det av UHÄ framlagda förslaget om en annan beräkningsgrund för kostnadsersättning till högskolan för viss ex­ternt finansierad forskning. Pä grund härav anserjag atl ett förvallningspå­lägg på 3 % bör fä lillämpas även under budgetåret 1984/85. Del ankommer på regeringen all beslämma i denna fråga.


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet    30

Formerna för forskningssamverkan

I 1982 års proposition om forskning m. m. diskulerades olika former av särskild organisation för forskningssamverkan. Föredraganden underströk bl. a. viklen av all högskolan i möjligaste mån, utan alt avvika från grund­läggande principer för dess verksamhel, anpassar sitt arbete i fråga om forskningssamverkan till de berättigade krav som kan slällas från bl.a. näringslivet.

Den förfallningsmässiga regleringen av högskolan medger redan nu en belydande variation av formerna för forskningssamverkan. Det bör vara möjligt att inom ramen för högskoleförordningens bestämmelser tillgodose de flesla berättigade krav som kan förknippas med en sådan verksamhet. En särorganisalion i form av stiftelse borde, enligt föredraganden, utnytt­jas endast om alldeles särskilda förhållanden motiverade del och frågan borde i varje enskill fall prövas av regeringen.

Som statsrådet Ingvar Carlsson anförde i inledningen till denna proposi­tion är tiden nu mogen för atl på ell samlat säll utvärdera de samverkans­former som har byggls upp.

Chalmers lekniska högskola (CTH) har i särskild skrivelse framhållit att speciella insatser krävs såväl vad gäller marknadsföring av högskolans kompetens som vad gäller projektledning och ansvarstagande för fullgö­rande av uppdrag för externa finansiärer. Svårigheter föreligger atl åstad­komma della inom högskolans normala organisation. CTH anhåller därför atl regeringen inrättar en stiftelse för teknisk och induslriell ulveckling benämnd Chalmers Induslriteknik. Jag delar uppfattningen all denna verk­samhet bör bedrivas i form av en stiftelse. Vikligl är all frågan om former för insyn i verksamhelen får en lillfredsslällande lösning. Jag avser att ålerkomma lill regeringen härvidlag.

Forskares bisysslor

I maj 1983 framlade en arbetsgrupp inom regeringskansliet en rapport angående högskoleanställdas bisysslor, i vilken redovisades gällande be­stämmelser om bisysslor i lagen (1976:600) om offenllig anställning och i kollektivavtal saml gruppens synpunkter på dessa bestämmelsers tillämp­ning på högskoleområdet. Höslen 1983 uppdrogs ät regeringsrådet Jöran Mueller att föreslå nya regler om rätt för högskoleanställda att ulöva bisysslor. Som statsrådet Ingvar Carlsson berört inledningsvis har Mueller i december 1983 redovisat sitt uppdrag i en promemoria, vilken för närva­rande är föremål för remissbehandling.

Högskolans kontaktorganisation

Regeringen uppdrog år 1982 åt UHÄ att, med beaklande av vad som sades i 1982 års proposition om forskning m. m. vad gäller forskningsinfor­mation inom högskolan, samordna en systematisk ulvecklings- och för­söksverksamhel avseende dels högskolans kontaklorganisation, dels orga-


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet   31

nisation och former för spridande av informalion om forskning och forsk­ningsresultat.

UHÄ har redovisal sina åtgärder med anledning av uppdraget varvid UHÄ har koncentrerat sig på försöksverksamhel avseende högskolans kontaklorganisation. Ulvecklings- och försöksverksamhel beträffande högskolans organisation och former för spridande av information om forskning och forskningsresultat har i första hand bedrivits inom den av FRN och UHÄ lillsalta nyltjarinformationsutredningen. Resullalen av denna verksamhel har redovisats i utredningens slutbetänkande (FRN-rap-port 1983:9). Statsrådet Ingvar Carisson kommer senare alt ta upp FRN: s och UHÄ: s gemensamma bedömningar med anledning av utredningens förslag och avgivna remissyttranden.

UHÄ konslalerar att högskolans organisation för planering och initiering av uppdragsverksamhel visar upp en stor variation i fråga om organisa­tionsformer, arbelsformer och inriktning. Den kartläggning UHÄ gjort av kontaklorganisationen vid högskoleenheter med fasta forskningsresurser visar att kontaktsekretariaten - där sädana finns - visserligen har en central roll men att del i övrigl finns en mångfald organisationsformer och arbetssätt. Andra arbetsenheter som är involverade i koniaklarbelet är bl.a. informationssekretariat, kurssekretarial, energisekrelerare och - i vissa fall - bibliotek.

UHÄ ger en redovisning av totalt 48 särorganisalioner för forsknings­samverkan. Enligl UHÄ: s uppfallning är del nödvändigt med en belydan­de lokal anpassning till förutsättningar och problem när det gäller kontakt-organisationens utformning och arbetssätt. Enhetliga lösningar över landet kan och bör därför inte eflerslrävas. Däremot är del nödvändigt, anser UHÄ, all högskoleenheterna - såsom bl.a. nylljarinformalionsulredning-en förordai - ser över de samlade instrumenlen för kontaktverksamhet och uppdragsarbele i syfle att skapa enkla och enhetliga kontaktvägar för företag, kommuner och organisationer.

I den kartläggning som UHÄ gjorl av kontaklorganisationen och dess arbelsformer har UHÄ sorterat fram ett anlal vikliga utvecklingsbehov och problemområden. UHÄ finner atl kontaktorganisationen i slorl sell fungerar bra men att det återstår vikliga problem all lösa för all ge organi­sationen större kapacitet och effektivare arbelsformer.

Kontaktsekretariaten sysslar i dag huvudsakligen med förmedling av externa forskningsuppdrag till forskare inom högskolan. Dessulom verkar sekretariaten för alt forskningsresultat och uppfinningar genererade inom högskolan förs ul och nyttiggörs. Kontaktsekretariaten svarar även ge­nomgående för verksamheten med kontaktforskare. STU finansierar ett antal tjänster knutna till de tekniska och naturvetenskapliga ämnesområde­na med speciell inriklning och forskningssamverkan med små och medel­slora företag. Konlaktsekretarial finns f. n. vid flerlalel universilel och högskolor med fasl forskningsorganisalion. Inom ramen för UHÄ:s och


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet   32

STU:s försöksverksamhel finns dessutom kontaklsekrelerarfunktioner vid konstfackskolan och högskolan i Sundsvall/Härnösand. Vid flera av de mindre högskoleenheterna är konlaktfunktioner under uppbyggnad på lo­kall inilialiv.

För uppdraget att pröva och utveckla nya arbelsformer har särskilda medel ställts lill UHÄ:s förfogande, budgetåret 1982/83 500000 kr. och budgetåret 1983/84 530000 kr. Även STU har givit finansiellt stöd lill vissa utvecklingsprojekt. De medel som anvisats för ändamålel har bl.a. an­vänts till stöd för ett tiotal störte projekt avseende nya former för kon­takter mellan högskolan och det omgivande samhället. UHÄ redogör för de olika projekten, varav flertalet forlfarande pägår. En preliminär sam­manställning visar genomgående positiva resultat.

UHÄ anger några av verksamhetens viktigare problemområden som måste bearbetas under de närmasle åren, såsom lokal forskningssamver­kan, kapacilelshöjning, särorganisalioner, forskningskompetens m. m.

Sammanfattningsvis framhåller UHÄ all del är vikligl och nödvändigt atl försöksverksamheten och arbetet med atl utveckla högskolans organi­sation för forskningssamverkan fortsätter, inte minsl mot bakgrund av framväxande kontaktorganisationer. En fortsatt systematisk utvärdering och uppföljning av kontaktverksamheten är enligt UHÄ: s mening nödvän­dig för atl säkerställa en långsiktig utbyggnad och successiv breddning av högskolans forskningssamverkan.

För egen del villjag anföra följande.

En välutvecklad organisation för högskolans konlakter med det omgi­vande samhället är angelägen. Jag delar UHÄ: s uppfattning att del bör finnas olika lösningar för konlaklorganisalionens utformning. Del är vik­tigt och nödvändigt att arbelel med all utveckla sådana kontaktformer fortsätter. Jag kommer alt vid min anmälan av anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål beräkna medel för detta ändamål.

I det följande kommer jag atl närmare ta upp frågor om bl. a. kontaklor­ganisationen vid mindre högskoleenheter. Del är angeläget atl UHÄ i del fortsatta arbelel med ulveckling av högskoleenheternas kontaklorganisa­tion beaktar behovet av nära samverkan mellan kontaktsekretariaten m. m. vid mindre och störte högskoleenheter.

Forskning vid mindre högskoleenheter

UHÄ har pä regeringens uppdrag utrett och kommil in med förslag angående ålgärder för att främja forsknings- och utvecklingsarbete m. m. vid vissa mindre högskoleenheter. UHÄ stöder sina förslag på en utred­ning av en arbetsgrupp inom ämbelel (FOMI), vars rappori om FoU vid regionala högskolor (UHÄ-rapport 1983:9) remissbehandlats av UHÄ.

Liksom flertalet högskolemyndigheter, övriga myndigheter och organi­sationer som yttrat sig i ärendet tillstyrker UHÄ i allt väsenlligl arbets­gruppens huvudförslag. Delta görs under betonande av dels all forskning


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet          33

och forskarutbildning vid mindre högskolor skall ske i ell intensifierat samarbele med högskoleenheter som har fasla forskningsresurser, dels alt dessa förslag tillstyrks inom ramen för UHÄ:s samlade resursavvägning för hela högskoleområdets forskning och forskarutbildning.

I första hand föreslår UHÄ att medlen för forskningsanknytning av den grundläggande ulbildningen ökas väsenlligl. De tillkommande medlen bör därvid användas lill initiering, planering och genomförande av FoU-pro-jekl samt forskarutbildning av lärare.

Del är angelägel, framhåller UHÄ, all den kompelens för forsknings-och utvecklingsarbete, som lärarna vid högskoleenheter utan fasta forsk­ningsresurser inom resp. områden har, kan utnyttjas för atl främja, lokal och regional utveckling.

UHÄ föreslår därför dels att tjänst som adjungerad professor vid univer­silel eller högskola med fasl forskningsorganisation skall kunna placeras vid mindre högskola, dels också all tjänst som forskarassistent skall kunna placeras på likartat säll med beaklande av de bestämmelser rörande sådan Ijänsl som finns i högskoleförordningen.

UHÄ förordar all uppbyggnaden av informations- och kontaklresurser dels vid mindre högskolor enligt FOMI: s förslag, dels vid vissa högskolor enligl den s. k. nyttjarinformationsutredningens förslag får ske i någol långsammare takt än vad utredningarna föreslagit. UHÄ föreslär således väsentligt lägre resurser för del förstnämnda ändamålel än vad FOMI fört fram.

FOMI föreslår alt samarbele mellan högskoleenheter och det omgivande samhället skall främjas genom att lill de mindre högskolorna knutna forsk­ningsstiftelser under vissa förutsättningar ges statligt slöd. UHÄ finner förslaget vara både principiellt intressant och väl värt all praktiskt pröva. Samtidigt pekar UHÄ på atl många remissyttranden är kritiska lill en ensidig salsning på forskningsstiftelser av delta slag.

UHÄ föreslår att försöksverksamheten med Centrum för småföretagar­utveckling, knutet till högskolan i Växjö men med en rikstäckande karak­tär, permanentas. Verksamheten har stötts av statens induslriverk och försöksperioden ulgår först med juni månad 1984. En uivärdering av verk­samheten är planerad.

De kostnadsberäkningar och priorileringar som FOMI har gjorl med anledning av sina förslag ställer sig UHÄ i alll väsentligt bakom. Detta innebär förslag om resurstillskott pä resp. 6,5 milj.kr., 5 milj.kr. och 4 milj.kr. för budgetåren 1984/85, 1985/86 och 1986/87. De 6,5 milj.kr. fördelar sig med 4,5 milj.kr. för forskningsanknytning samt 1,0 milj. kr. för stöd till två forskningsstiftelser (industridepartementet). De högskolor som priorileras för ytteriigare forskningsanknylningsresurser budgelårel 1984/85 är högskolorna i Karlstad, Växjö och Örebro med 1 milj.kr. vardera, däruiöver föreslås för övriga s.k. regionala högskolor samman­lagt 1,5 milj.kr. 3    Riksdagen 1983/84: I saml. Nr 107. Bilaga 5


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet          34

Jag vill för egen del underslryka det angelägna i alt ta tillvara den kompelens för forsknings- och utvecklingsarbete som finns vid högskolor utan egna fasta forskningsresurser. I detta sammanhang villjag erinra om att fakulletsnämnderna har ett samlat ansvar för atl främja forskning och forskarutbildning inom hela högskoleregionen. Jag vill också erinra om atl de avsevärda resurser som f. n. disponeras för all finansiera universitets­lektorers (motsv.) tjänstledighet för forskning även kommer berörda mind­re högskolor och deras lärare lill godo.

Självklart kommer FoU-verksamhelen vid de mindre högskolorna ulan­för universitetsorterna alltid att vara en mycket begränsad del av högsko­lans totala FoU-verksamhet. I ett regionalt perspektiv utgör dessa högsko­lors FoU dock en viklig resurs för utbildningens kvalilel och för samhälls­utvecklingen i lokalt och regionalt perspektiv. Jag vill framhålla att viss forskning med regional anknytning i vissa fall bäsl lorde kunna bedrivas vid de nu berörda högskolorna.

Jag anser del emellertid inle lämpligl alt medel direkl för forskning anvisas särskill till de mindre högskolorna från anslaget Forskningsan­knytning av grundläggande högskoleutbildning. Ändamålen för della an­slag styrs i första hand av den grundläggande utbildningens behov, medan enligl min mening de mindre högskolornas medel för forskning sä långl möjligt bör kanaliseras på samma säll som medel för forskning vid övriga högskoleenheter.

I regeringskansliet bereds f. n. frågan om en ijänsleorganisatorisk reform med utgångspunkt i lärarljänslutredningens (LÄTU) förslag (SOU 1980:3). Vissa av de frågor som UHÄ aktualiserar behandlas naturiigen i detta sammanhang. Jag lar därför här inle upp några ijänsleorganisaloriska frågor. Belräffande UHÄ: s förslag om placering vid mindre högskolor av tjänster som adjungerad professor och forskarassistent villjag dock under­stryka all det redan idag är fulll möjligl alt innehavare av sådan tjänst efler beslut av vederbörande högskoleenhet med fasla forskningsresurser får föriägga sin verksamhet till annan högskoleenhet. Del ankommer pä berör­da högskoleenheter all besluta härom. Det är på samma sätt fullt möjligt -och kan vara en viktig väg för samverkan - all en doktorand förlägger sill arbete lill en högskoleenhet ulanför berörd universitetsort.

Ulgångspunklen för FoU-verksamhelen vid högskolorna utanför univer­sitetsorterna måste vara de lärarresurser dessa högskolor disponerar, själva eller i samverkan med universitet eller annan högskoleenhet. Med tanke på den roll som externt finansierade forskningsprojekl, t.ex. med regional anknytning, bör kunna spela vid dessa högskolor villjag framhålla all högskolorna har möjlighel att, som komplement lill sin lärarorganisa­tion, inrätta tjänsler som forskningsassistent inom ramen för de medel som kan stå lill förfogande för projekt av det nämnda slaget.

Jag delar uppfattningen alt ålgärder alt förbällra informationen om forskning är utomordentligt vikliga. Statsrådet Ingvar Carlsson kommer i del följande att ta upp frågor om forskningsinformation.


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet          35

Försöksverksamheten vid Centrum för småföretagarutveckling, knutet till högskolan i Växjö, kommer att utvärderas under år 1984. Jag är därför inte nu beredd all ta ställning till frågan om permanentning av verksamhe­ten.

En vidare ulveckling i syfle all bl.a. främja samverkan med del omgi­vande samhället är inle primärt en fråga om ökade ekonomiska resurser. Myckel kan göras - och görs redan nu - med utnyttjande av de resurser och finansieringskanaler som står till buds. Det är dock angelägel att de berörda högskoleenheterna får en förstärkt basorganisalion för dels kon­takterna med olika intressenter utanför högskolan, dels systematiserade kontakter med högskoleenheterna med fast forskningsorganisation. Jag kommer i det följande att beräkna 1,5 milj.kr. för dessa ändamål under anslaget Vissa särskilda ulgifter för forskningsändamål. Vid vissa högsko­leenheter med fasta forskningsresurser finns utbildning som saknar an­knylning till fasl forskningsorganisalion. Jag utgår från att behovet av förbättrade konlakter här beaktas vid utnyttjandet av befintliga resurser för kontaktverksamhet vid resp. högskoleenhet.

Jag vill i della sammanhang erinra om att chefen för industridepartemen­lel, som angetts i årels budgetproposition, kommer alt ta upp vissa förslag lill fördjupad samverkan mellan småförelag och högskola i samband med sin anmälan av en proposifion om induslriell tillväxt och förnyelse.

Statsrådet Ingvar Carlsson anför.

Nyltjarinformation

Regeringen gav år 1979 FRN i uppdrag atl tillsammans med UHÄ undersöka vilka behov av nyltjarinformation om forskning som inte är tillgodosedda samt lämna förslag till hur de problem som kan vara förknip­pade med ökad nytljarinformalion skall lösas.

Uppdraget omfattade den forskning som bedrivs inom utbildningsdepar­tementets område. Utredningen behandlar inle den forskningsinformation som vänder sig till allmänheten. Inle heller informalion om forskning och forskningsresultat forskare emellan berörs.

FRN tillsatte i december 1979 en arbelsgrupp för utredningsuppdraget med representanter för nämnden, UHÄ och DFI. Gruppen antog namnei nyltjarinformationsutredningen. I 1982 års forskningsproposition (1981/ 82: 106 s. 100) behandlades en delrapport från ulredningen Från forskning till tillämpning - kontaktvägar och informalion (FRN-rapport 1981:44). Utredningens slutrapport Från forskning lill lillämpning (FRN-rapport 1983:9) överlämnades i april 1983 lill FRN och UHÄ och har därefter remissbehandlats. Remissinstanserna ansluter sig i huvudpunkterna till utredningens förslag saml lämnar en rad synpunkter inför del fortsatta arbetet. FRN och UHÄ släller sig i alll väsenlligl bakom utredningens


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet          36

förslag. Några av de frågor utredningen tar upp, bl. a. rörande meritvärdet av arbete med forskningsinformation, kommer att behandlas i särskild ordning.

Utredningen diskuterar vissa ansvarsfrågor. Del konstateras alt förut­sättningen för all forskningsresultaten förs ul lill de potentiella nyttjarna är atl ett klart ansvar fastläggs för dem söm skall göra detta. Enligl högskole­lagen skall högskolan svara för forskningsinformation! Denna skyldighel bör enligt utredningens bedömning innebära att högskolan skall bygga upp en organisation som utgör stöd och hjälp för forskaren och institutionen all föra ul nyttjarinformationen.

Högskolans organisation för kontaktverksamhet och nyttjarinformation är idag av icke obetydlig omfattning men utgör enligt ulredningen en splittrad organisation. Vissa samordningsåtgärder har dock påbörjats. Ul­redningen föreslår all högskolan ser över organisationen för denna verk­samhet för atl exempelvis samla funktionerna inom en självständig enhet.

Beträffande forskningsfinansiärerna - forskningsråd, seklorsorgan m.fl. - finner utredningen det självklarl alt de har ett inlresse av och ett ansvar för atl den forskning de finansierar också nyttiggörs. Della sker idag ofta genom att forskningsråden stöder velenskaplig publicering. En­ligl ulredningen bör ansvaret gå längre än så.

I utredningens nyss nämnda delrapport föreslogs bl.a. atl statligt finan­sierade forskningsprojekl bör planeras och budgeteras även med avseende pä hur information och resullalspridning skall ske till skilda nyltjargrupper utanför högskolan. I samband med proposition 1981/82: 106 om forskning m.m. har regering och riksdag godtagit denna princip. Regeringen har därefter gell forskningsråden inom utbildningsdepartementet och FRN i uppdrag alt svara för alt informalion och resullalspridning beaklas vid planering och budgetering av forskningsprojekl. Enligt utredningens me­ning bör moisvarande skyldighet även åläggas andra statliga forsknings­finansiärer.

Ulredningen redovisar förslag om fortsatt utvecklingsarbete och för­söksverksamheter. Ett viktigt sätt alt föra vidare forskningsresultat är genom fortbildning och vidareutbildning av yrkesverksamma. Ett annat effekUvl säll att sprida kunskap om nya forskningsresultat är arrangemang av typ seminarier, konferenser och kurser. Utredningen anser all det är nödvändigl att universitet och högskolor systematiskt ulvecklar kurser och kurspaket med syfle alt förmedla kunskap om forskningen och dess resul­tat till skilda nyltjargrupper. Ulredningen presenterar i en modell kontakt­vägar mellan forskare och "nyttjare". Modellen beskriver olika organ som kan fungera som "mellanlänkar". Ett exempel på en sådan mellanlänk är den mindre högskolan ulan fasta forskningsresurser. Med sin kontakl och kännedom om företag och myndigheler i regionen ulgör den en länk till de högskoleenheter som har fasla forskningsresurser.

Vid högskolan i Sundsvall/Härnösand har prövats hur en effektiv organi-


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet   37

sation för detta kan se ul. Ulredningen föreslår en försöksverksamhel i full skala.

Utredningen har närmare studerat några andra mellanlänkar. Bl.a. har de fackliga organisationernas roll diskuterats. De cenlrala fackliga organi­sationerna har jämförelsevis omfattande utredningsverksamhet som gäller bl.a. forskningsfrågor. De bör i anslulning till denna verksamhel också kunna förmedla informalion, menar utredningen. En annan väg all nå ul är via den fackliga pressen, som redan idag i viss utsträckning förmedlar sådan informalion.

Inom utredningens ram bedrivs bl.a. en försöksverksamhel med abon­nemangssystem för löpande nyttjarinformation. Ulredningen finner del viktigt all pröva ett rationellt system för en nyttjarinriklad dalabas över i första hand pågående och avslutade forskningsprojekl och de rapporter som de avkastat. Det material som malas in i dalabasen skall innehålla tillräcklig information för att bedöma om projektet kan ge värdefulla infor­mationer. Profilerade sökningar i dalabasen skall också vara möjliga.

Utredningen förutsätter all de olika verksamheterna inte ställer krav på ytterligare resurser.

Medel behövs dock för två ändamål, nämligen en försöksverksamhet i Sundsvall/Härnösand (800000 kr.) samt för ytterligare utvecklings- och försöksverksamhel (900000 kr.).

För egen del vill jag anföra följande.

Vikten av all på olika sätt förbäitra informationen om forskningen och dess resullal har ofta betonats under senare år. Forskningsinformation är av avgörande belydelse för forskningens utveckling och dess möjligheter alt Ulöva sin samhällsroll.

Idag finns inom högskolan stora resurser i form av kompetent personal, utrustning, bibliotek m. m. som utnyttjas i en omfattande forskningsinfor-malionsverksamhet. Hur dessa resurser används varierar naturligtvis frän högskoleenhet till högskoleenhet. Jag är emellertid övertygad om atl många ålgärder fortsättningsvis kan vidtas som leder till ell bällre utnytt­jande av högskolans forskningsresurser. I della arbete kan utredningens ovan angivna rikflinjer och diskussionen omkring dem utgöra en värdefull vägledning.

Under den senaste femårsperioden har forskningsinformationen på olika säll varit föremål för speciella salsningar i Sverige. Bland annat har FRN .fått särskilda medel (ca 9,5 milj. kr. för innevarande budgelår) för alt pröva olika meloder och modeller för allmän forskningsinformation. Denna verk­samhet innehåller en rad sinsemellan olika aktiviteter, exempelvis sals­ningar på populärvetenskaplig bokutgivning och aktiviteter som rikiar sig lill barn och ungdom. Dessutom fördelar FRN stöd till högskolans forsk­ningsinformation.

Enligt min mening bör verksamheten med nytljarinformalion fr.o.m. budgelårel 1984/85 tillgodoses inom ramen för de resurser som anvisas för


 


Prop. 1983/84:107   Bilaga 5    Utbildningsdepartementet    38

forskningsinformation under anslaget till FRN. Jag avser att i särskild ordning ge FRN i uppdrag atl i samråd med UHÄ svara för del fortsatta utvecklingsarbetet avseende nyttjarinformation. FRN kommer därmed alt fä ett övergripande ansvar även för denna del av forskningsinformations-verksamheten, vilket bör underlälla samordning och samplanering med andra delar av verksamhelen.

Jag vill i detta sammanhang erinra om vad föredraganden i 1982 års proposition om forskning m. m. anförde om vikten av långsiklig planering av förmedling och spridning av forskningsresultat. Del ankommer pä FRN atl i samråd med UHÄ redovisa behov av ställningstaganden av regering och riksdag för det fortsatta arbetet. FRN bör i sitt arbele med informa­tionsfrågor beakta utredningens förslag och de synpunkter som framkom­mit i remissbehandlingen av utredningen.

Forskningsrådsnämndens roll

FRN har till uppgift alt ta initiativ till och slödja forskning främst inom områden som är angelägna från samhällets synpunkl. Nämnden skall här­vid beakta behovet av tvär- och mångvelenskaplig forskning.

FRN har i en rapport hösten 1983 för regeringen redovisat FRN:s erfarenheler och bedömningar av det hittillsvarande arbetet.

En grundläggande erfarenhet, som FRN redovisar, är det slora behovel av insalser av det slag FRN skall svara för. Generellt gäller ocksä enligl FRN: s bedömning atl FRN: s arbele bidragit lill atl ökad uppmärksamhet i FoU-syslemet i dess helhet nu ägnas åt frågor om långsiktig planering och forskning och bevakning av gränsöverskridande forskningsproblem.

När del gäller forskningsinformation har FRN givits unika möjligheler all bygga upp en verksamhel av för forskningssystemet hell nytt slag. Vissa belydande och nyskapande salsningar har här skell, hävdar FRN.

Ansvaret för framtidsstudier har tillförts FRN försl fr. o. m. budgelårel 1980/81 och erfarenheterna är för FRN: s del i della fall mera begränsade. FRN bedömer dock sina möjligheler att ansvara för framlidsstudierna som goda.

FRN:s insalser inom såväl forskning och framtidsstudier som inom forskningsinformation kan bli omstridda och resultera i kontroversiella projekl. FRN vill framhålla all även sådana projekl är nödvändiga i ett vitalt och öppet forskningssystem. FRN ser det som en viklig uppgift atl med sin förankring skydda även dessa projekt.

FRN vill vidare slarkl underslryka den situation som den fortgående sektoriseringen av svensk forskning skapar. FRN påtalar de alll fler var­nande röster som höjs inför en alltför långtgående seklorisering som ris­kerar all splittra de begränsade resurser ett litet land som Sverige alltid kommer alt ha. FRN anser sig - med rimligt stöd - ha slora möjligheler att genom långsikliga program i samarbele med berörda inlressenler skapa alternativ till en alltför långtgående sektoriell splittring av resurserna..


 


Prop. 1983/84:107   Bilaga 5    Utbildningsdepartementet    39

FRN redovisar några av de problem som FRN möter i sill arbete och som är av principiellt intresse och kräver fortsall bearbelning. FRN beto­nar sin roll som ell allmänl forskningsorgan ulan permanent ansvar för ell vissl disciplinområde.

Detta menar FRN skapar en vaghet i omgivningens uppfattning av FRN. Ett problem som hänger samman med omgivningsberoendet ulgör FRN: s speciella roll som samarbelsorgan. FRN framhåller även alt samfinansie­ring och samarbetet med andra myndigheler m.fl. även för med sig pro­blem av renl teknisk natur.

Uppgiften atl initiera forskning inom eftersatta områden och/eller inom områden som kräver samarbete frän mänga olika discipliner är enligl FRN myckel tidskrävande. Del är ett viktigt skäl till all FRN även fortsätlnings­vis skall kunna utnyttja de möjligheler reservationsanslag ger. Därutöver måste emellertid också budgetplaneringen och verksamhetsplaneringen förbällras.

Vetskap om vilka resurser som slår till förfogande under en kommande treårsperiod skulle slarkl förbättra möjligheterna till långsiktsplanering.

FRN har låtit göra en utvärdering av FRN: s allmänna inriktning och dess roll i del svenska FoU-systemet.

Denna uivärdering har utförts av en arbelsgrupp vars ledamöler hämtats från andra nordiska länder.

Arbelsgruppen menar alt syftet med FRN: s tillkomst var dels atl åstad­komma ökad överblick över och balansering av den långtgående sektori­seringen och specialiseringen av del svenska FoU-syslemel, dels atl skapa ell brett samhällsinflylande på forskningsiniliering och -prioritering i del totala FoU-syslemel.

Arbelsgruppen har frapperats av att den breda poliliska representa­tionen i FRN inle har förmått verka lillbaka in i det politiska syslemet. Del har lill synes på denna punkt inte funniis någon politisk vilja atl använda nämnden i enlighet med de mål som uppställdes vid FRN:s inrättande. Utredarna släller därför frågan om regering och riksdag saknar förtroende för FRN eller kunskap om FRN: s möjligheler.

Ulvärderarna slår fast alt det forlfarande finns ett behov av bällre överblick över det alllmer uppsplittrade svenska FoU-systemet och av en samordning och sammanhållning av den alllmer fragmenlerade forsknings­verksamheten. Strävan till sammanhållning och överblick är naluriig, men denna del av FRN: s mål måste nog belraklas som någol av en paradox i del svenska FoU-syslemet, där man sedan 1970-lalels början i olika sam­manhang slagit fast den sektoriella forskningspoliliken som den ledande styrprincipen för samhällels forskningsverksamhet.

Arbetsgruppen har svårt alt se hur FRN som komplement till forsknings­råden och seklorsorgan skulle kunna motverka den sektoriella specialise­ringen och splittringen av forskningsresurserna, då man samtidigt anser atl säväl seklorsorganen som forskningsråden även skall kunna verka enligt den etablerade rollfördelningen.


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet          v 40

Om FRN skall kunna ha den effekt som har eftersträvats, är det också nödvändigl, atl se över den svenska forskningspolitikens grundmurade seklorsdoklrin, som inte längre ser ul alt ifrågasättas av mer än ett fåtal, anser utredarna.

Den kritik ulvärderarna rikiar mot FRN: s verksamhet och arbetsformer gäller främst de långa planeringslider som föregått forskningsprogrammen samt alt FRN i så begränsad utsträckning kunnat uppnå samfinansiering med andra organ.

Beträffande de särskilda verksamheterna inom FRN ger ulvärderarna myckel positiva omdömen om informationsverksamheten och stödel till dyrbar vetenskaplig utrustning. Framlidssludieverksamheten synes enligl utredarnas mening fungera bra i FRN:s regi. Utredarnas kommentar lill denna verksamhet är av mer principiell nalur då de konstaterar att verk­samheten enligl deras uppfattning inle kan fungera ulan en politisk dimen­sion. Del står därför inle helt klart för ulvärderarna om det är mera ändamålsenligt all placera framtidsstudierna i anknytning lill FRN än till regeringskansliets planeringsverksamhet.

I sina slutord konstaterar arbelsgruppen alt FRN inte lill alla delar förmått uppfylla de mål som uppställdes när FRN inrättades. I de flesla fall har orsaken till alt målen inle kunnal uppnås inle legat i FRN: s verksam­het ulan klart berott på orealistiska förväntningar, inte minst hos statsmak­terna, saml på en ovilja att i andra delar av FoU-systemet fungera efter intentionerna och låta FRN komma till sin fulla rätt.

Utredarna har på många områden varit imponerade av FRN:s nyska­pande och resultalrika arbete som inneburit både högklassig forskning och nya inspirerande angreppssätt och samarbelsformer i det svenska forskar­samhället. FRN har emellertid funnits i bara sex år och del är enligl utredarna en alldeles för kort tid för alt möjliggöra en bedömning av FRN: s forskningspolitiska roll och resultaten av FRN: s insatser. En verk­samhet som är så olradilionell och avviker så slarkl från det övriga FoU-systemel i Sverige behöver därför betydligt längre tid för atl ulvecklas och slå rot i de omgivande forskningsmiljöerna. Utredarna tror därför alt del kan vara ändamålsenligt att om 5-6 år företa en ny och kanske något grundligare utvärdering, som även utsträcks lill andra delar av del samver­kande FoU-syslemet.

Den särskill tillkallade utredaren (Dir 1982:96) för översyn av forsk­ningsrådens adminislralion har i sin rappori (Ds U 1984:4) Administratio­nen vid forskningsrådsnämnden och forskningsråden inom utbildningsde­partementets område, till vilken jag strax återkommer, även lagit upp vissa frågor rörande FRN. Utredaren framhåller bl.a. atl FRN inte synes ha funnil en fullt adekvat intern organisation.

För egen del vill jag anföra följande.

Bakgrunden lill att FRN inrättades var alt forskningsråden, som funge­rar väl när del gäller all fördela medel lill inomvelenskapligt motiverad


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet   41

forskning, inte alltid kunnal fånga upp och tillgodose de forskningsbehov som har sin ulgångspunkl i akluella samhällsproblem. Likaså hade rådens ämnesmässigl avgränsade ansvarsområden medfört svårigheler för dem, som vill arbela med tvär- och mångvelenskapliga forskningsuppgifter, all få slöd.

Som FRN:s främsta uppgift angavs därför att vid sidan av de insatser som de enskilda råden gör, initiera och stödja forskning främst inom områden som är angelägna från samhällels synpunkt. FRN skall härvid särskilt beakta behovet av tvär- och mångvelenskaplig forskning. För FRN: s verksamhel skall gälla all projekl m. m. i regel skall samfinansieras med forskningsråd eller sektoriella organ. FRN fick också redan från början ansvar för bl.a. forskningsinformation (prop. 1975/76:129 s. 54).

FRN:s verksamhetsområde har därefter vidgats lill att omfatta även slödel lill dyrbar velenskaplig utrustning och framtidsstudier.

FRN:s arbele med forskningsinformation och dyrbar velenskaplig ul­ruslning fungerar, enligl ulvärderarna, bra. Del är enligl min mening ange­läget att arbetet med dessa frågor hålls samman så att en instans får överblick och möjligheler till samordning. FRN har ocksä en sammansäll­ning som gör den väl lämpad för atl svara både för forskningsinformation och stöd lill dyrbar velenskaplig ulruslning.

FRN bör även forlsällningsvis ha en viklig uppgift all fylla när del gäller forskningsiniliering. Formerna för della arbete bör dock närmare övervä­gas.

FRN har också gjort värdefulla insalser genom utredningar i olika forsk­ningspolitiska frågor. FRN tog således på regeringens uppdrag fram under­lag för de priorileringar av forskningsområden som gjordes i 1982 års proposition om forskning m. m. FRN har, också på regeringens uppdrag, utrett bl. a. frågor om forskningsstatistik och forskningsinformation. Beho­vel av underlag för övergripande forskningspolitiska beslut kommer att öka. Möjligheterna bör därför prövas all fortsättningsvis i ökad omfattning utnyttja FRN för att ta fram underlag för den övergripande forskningspoli­iiska planeringen. Enligt min bedömning skulle FRN kunna spela en viklig roll i detta arbete. Förändringar i FRN:s organisation och arbetsformer kan bli aktuella. Jag ålerkommer till regeringen i annat sammanhang med förslag i denna fråga.

Resurser för forskningsrådsorganisalionen under budgetåren 1984/85— 1986/87

Jag har inledningsvis redovisat förslag om ökade resurser för forsknings­rådsorganisationen för budgelåret 1984/85. Min beräkning omfatlar en resursökning av totalt ca 29 milj.kr. ulöver kompensation för löne- och prishöjningar. Därtill kommer de särskilda medel som chefen för utbild­ningsdepartementet beräknal för lung vetenskaplig ulruslning under kost­nadsramen Till forskningsrådsnämndens disposition (+ 10 milj.kr.).


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet   42

Vid min beräkning av resurserna för forskningsrådsorganisationen för budgelåret 1984/85 har hänsyn lagits bl.a. lill ell fortsatt ökal ansvarsta­gande för cancerforskning av MFR och NFR.

Vid riksdagens behandling av 1982 års proposition om forskning m.m. (prop. 1981/82: 106, UbU 37, rskr 397) uttalades att det vore önskvärt med en mer långsiklig planering av den verksamhet som handhas av forsknings­rådsorganisationen. Jag delar i princip uppfattningen atl del även på detta område vore en fördel med fleråriga ramar för forskningen.

A andra sidan är det samhällsekonomiska läget myckel ansträngt. Ytter­ligare medel har trols detta kunnal tillföras forskningsrådsorganisalionen såväl innevarande budgetår som i det budgelförslag som nu framlägges. Dessa förstärkningar har dock inte kunnat föreläggas riksdagen förrän efter en myckel noggrann analys av övriga anslagsäskanden och av vilkel budgetunderskott som kan accepteras.

Regeringens ekonomiska politik börjar nu ge avsett resultat. Nägon uppmjukning av den hårda utgiflsgranskningen är emellertid inle möjlig förrän balansen i samhällsekonomin återställts.

För all underlätta rådsorganisalionens planering bör denna för budget­åren 1985/86 och 1986/87 utgå från en uppräkning av anslagen med 4 % för vardera budgelårel. Möjlighelen att därutöver tillföra den grundläggande forskningen ytterligare medel får prövas på samma sätt som skell under de två senaste årens budgetbehandling. Detta innebär atl regeringen även fortsättningsvis kommer att prioritera forskningen myckel högl.

1984/85           för treårsperioden
_______________________________________ (tkr.)_______ (tkr.)_________

Forskningsrådsnämnden                    41841     130611
Humanistisk-samhällsvetenskapliga

forskningsrådet                               82116    2.56333

Medicinska forskningsrådet              176356     550513

Naturvetenskapliga forskningsrådet 230 737    720269
Statens delegation för rymdverksamhet

(nationell rymdforskning)                 20355      63 540

Förslagen omfattar inle de särskilda resurser som avser svenskl med­lemskap i internationella forskningsorganisationer baserat på konventions­bundna åtaganden och inte heller de resurser som avser tung velenskaplig utrustning.

Jag har lidigare berört gällande bestämmelser för kostnadsersättning för externt finansierad forskning och den akluella fillämpningen härav. I sam­band därmed anförde jag atl jag har för avsikt atl ålerkomma lill regeringen med förslag till ändrade bestämmelser.

I avvaklan på ställningstaganden härtill harjag, vid mina förslag lill de medelsramar som jag nyss redovisal, baserat dessa pä tillämpningen av gällande bestämmelser.


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet          43

Översyn av administrationen vid forskningsrådsnämnden och forsknings­råden inom utbildningsdepartementets område

Med slöd av regeringens bemyndigande lillkallade jag i december 1982 en särskild utredare (Dir. 1982:96) för all göra en översyn av administra­tionen vid FRN och forskningsråden inom utbildningsdeparlementels om­råde.

Utredaren har ijanuari 1984 lämnai en rapport (Ds U 1984:4) Admini­strationen vid forskningsrådsnämnden och forskningsråden inom utbild­ningsdepartementets område. Utredarens förslag innebär sammanfatt­ningsvis följande.

De adminislraliva koslnaderna vid rådsorganisalionen inom ulbildnings­deparlemenlels område uppvisar inle någon nämnvärd irendmässig för­ändring under perioden 1977-1983, mätt såsom procentuell andel av resp. forskningsråds anslag. Däremot uppgår de administrativa kostnaderna, definierade på vissl sätt, till högre belopp än regleringsbrevsposlen lill förvaltningskostnader under ifrågavarande anslag. Detta gäller framför allt MFR och NFR. FRN skiljer sig från de tre forskningsråden på så säll alt nämnden förbrukar en stor och växande del av sitt myndighetsanslag själv utan alt det kanaliseras till forskningsutförande inslitulioner. Att andelen är stor, numera över 30 %, beror delvis på FRN: s arbetssätt med omfal­lande insatser för all initiera och planera forskning. All andelen är växande beror enligt utredarens mening pä atl FRN överskattat tillväxten av myn­dighetsanslaget och efter hand kommil atl bedriva ell inilierings- och planeringsarbete som är väl ambitiöst i förhållande till de medel som FRN själv eller fillsammans med andra forskningsfinansierande organ kan slälla lill de forskningsutförande institutionernas disposition. Utredaren förordar på denna punkl all en bällre balans upprättas inom FRN ifråga om plane­ringsinsatser och direklforskningsslöd.

För samtliga fyra myndigheter gäller att mera medel förbrukas för admi­nistrativ verksamhel än vad sorn föreskrivs i regleringsbrev. Utredarens uppfattning är den atl myndighelernas eget ansvar för en kostnadspress bör slärkas genom att regleringsbrevsföreskriften slopas och atl regering och riksdag i slällel får tillgång till en mer omfattande resultatredovisning samtidigt som den revisionella kontrollen förbättras.

Utredarens allmänna intryck av forskningsråden och FRN är atl den administrativa verksamheten fungerar väl. Skillnader mellan de fyra myn­dighelerna är emellertid iakltagbara, speciellt ifråga om delfunktioner. Huvudomdömet hindrar emellertid inte heller den uppfattningen att ralio­naliseringsinsatser är möjliga ulan nämnvärda kvalitetsförluster. Utreda­rens huvudförslag innebär all var och en av de fyra myndighelerna ges i uppdrag att genomföra intern rationalisering med tillvaratagande av vissa samverkansmöjligheter. I detta är då inle inberäknal de administrativa besparingar som ovan förordats inom FRN i syfle all uppnå bättre balans mellan skilda verksamheler, eftersom utredaren där förutsatt atl ifrågava-


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet          44

rande medel omdisponeras till direkt forskningsstöd. Utöver detta huvud­förslag, pekar utredaren på besparingar som skulle kunna realiseras vid en förändrad myndighetsstruktur, där forskningsrådens och FRN: s uppgifter fullgjordes inom ramen för en samlad organisation med "myndigheler i myndigheten". I samband med genomgången av de fyra myndighelerna har utredaren noterat all den yngsta av dem, FRN, ännu inte synes ha funnit en fulll adekvat intern organisation. Én annan mera generell iaktta­gelse i fråga om såväl råden som FRN gäller att möjlighelen till delegation av beslutanderätt i vissa lyper av löpande ärenden ännu inte ulnyltjals i rimlig utsträckning. Detta gäller i princip samlliga fyra myndigheler. Även pä denna punkt lämnas förslag i rapporten. Utredarens förslag bereds f. n. inom regeringskansliet.

Svensk liavsforskning

Delegationen för samordning av havsresursverksamheten (DSH) har inlett ett programarbete som avser utforskning och tillståndskonlroll av havet. Den samordningsgrupp som bedriver detta arbete har nyligen re­dovisat en sammanställning av aktuella problem och behov inom svensk naturvetenskaplig forskning. DSH anser en förstärkning av svensk havs­forskning vara mycket angelägen för att få ett säkrare vetenskapligt under­lag för beslut som förenar ell insiktsfullt bevarande med ell bättre utnytt­jande av de levande resurserna i våra kust- och havsområden. Delegatio­nen finner avvägningen mellan de förslärkningsbehov inom olika veten­skapsgrenar som redovisas i rapporten vara i princip riktig.

I rapporten redovisas den svenska havsforskningens ulveckling och aktuella kunskapsläge bl. a. med utgångspunkt i de internationella utvärde­ringar som under senare år genomförls i naturvetenskapliga forskningsrå­dets regi. Vid utvärderingarna har man särskill betonat behovet av ell ökal internationellt forskarutbyte samt fler permanenta tjänsler inom havs­forskningen.

Följande exempel på grundforskningsområden där en förstärkning be­döms särskilt motiverad såväl inomvelenskapligt som ulifrån behovel av kunskap för långsiktigt nalurtesursulnytljande återfinns i rapporten.

1.  Inlerdisciplinär havsutforskning.

2.  Marinbolanisk ekologi.

3.  Marin kemi.

4.  Marin mikrobiologi.

5.  Fiskpatologi.

6.  Fiskekologi.

7.  Oceanforskning.

Vidare berörs i rapporten behovel av resursorienteräd forskning samt det slora behovet av kvalificerad utrustning.


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet   45

De redovisade förslagen motsvarar lotall en ärlig koslnad av 13-13,5 milj.kr. och inom många av de angivna områdena poängleras särskilt behovet av forskartjänster på mellannivå.

För egen del vill jag anföra följande.

I regeringens proposition om svensk havsresursverksamhet (prop. 1983/84:10) anmälde jag min avsikl att i della sammanhang ålerkomma med vissa förslag som avser den marint inriklade grundforskningen.

Jag förutsätter alt NFR, ulifrån den rapport som DSH nu sammanställt, i sitt reguljära prioriteringsarbele ägnar särskild uppmärksamhet ät det be­hov av mellantjänster som framkommit. Del bör vidare vara möjligt för NFR att vid inrällandet av doktorandljänster bidra till atl förslärka basen för den framtida naturvetenskapliga havsforskningen.

Jag vill vidare erinra om att chefen för ulbildningsdeparlemenlel lidigare har uttalat all tre fjärdedelar av de belopp som nu lillförs högskolan över fakullelsanslagen m. m. skall utnyttjas för forskartjänsler på mellannivå. Även inom ramen för dessa resurser bör det vara möjligt atl tillgodose högl prioriterade tjänsler för havsforskning.

Chefen för utbildningsdepartementet kommer vidare all vid sin anmälan av anslaget Malematisk-naturvetenskapliga fakulteterna föreslå inrättande av en Ijänsl som professor i oceanografi. särskill marin systemanalys. Denna tjänst bör innebära en god förstärkning till den fysikaliska havs­forskningen och medföra alt frågeställningar som är grundläggande för inlerdisciplinär utforskning av havet bällre kan tillgodoses.

Polarforskning

Polarforskningskommitlén vid Vetenskapsakademien (KVA) framlade i februari 1983 ett förslag lill övergripande program för svensk polarforsk­ning.

Utgående frän den tradition som finns inom svensk polarforskning beto­nar kommitlén atl det ännu älerslår myckel av grundläggande fakta atl karllägga och samla in inom polarområdena.

Energiomsättningen i dessa områden spelar en nyckelroll för del globala klimatet och dess klimatförändringar. De ismassor som är bundna i Ant­arktis och de arktiska gladärerna innehåller informalion om klimat och atmosfäriska förhållanden under årtusenden. Polarområdena har vidare en unik karaktär som ett i stor ulslräckning opåverkat referensomräde i kontrast till den ekologiska miljön på lägre latituder med den påverkan som där sker. Förutom de avsevärda naturresurser i form av olja och gas som finns i polarområdena är havet kring Antarktis biologiskt mycket produk­tivt. Ell framtida utnyttjande av dessa olika resurser förutsätter ökad kunskap om miljön och dess extrema förhållanden.

Polarforskning kan därför enligl kommittén motiveras utifrån säväl grundforskningsmässiga som tillämpningsmässiga aspekler. Möjlighelen atl följa den politiska och rättsliga utvecklingen i polarregionerna har ett


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet   46

övergripande inlresse och detta kan endasl ske genom ell engagemang i velenskapliga aktiviteter.

Kommillén sammanfattar motiven för en svensk polarforskning på föl­jande sätt.

Forskningsinsatser motiveras av ett allmänl kunskapsintresse. Särskilt viktigl är att genom internationell kunskapsbevakning hälla ett visst mini­mum av kompelens.

Sverige har av tradition ett starkt engagemang i globala frågor som resurshushållning, miljövård och u-landsproblem. Inte minsl kommer del framtida utnyttjandet av Antarktis att ha belydelse i ell sådanl samman­hang.

Det begynnande industriella inlressel för i första hand Arktis' resurser utgör en marknadspotential för svensk industri och teknologiskt kunnan­de.

Polarkommitléns rappori utmynnar i följande förslag.

1.    En organisation av lyp polardelegation bör upprättas med representa­
tion både från politiskt, vetenskapligt och tekniskt/industriellt håll, helst
direkt knutet till regeringskansliel.

2.  En strategi och plan för svensk polarverksamhet bör tas fram.

3.  En verksamhet för svensk polarforskning bör byggas upp successivl i en lakl av 1 till 2 milj.kr. per år, för att på sikt nå storleksordningen 10 milj.kr. per år.

Polarkommitléns förslag har remissbehandlats.

1.   Det organisatoriska förslaget om inrättande av en polardelegation har
av vissa remissorgan kommenterats på följande sätt.

STU och DSH avstyrker inrällandel av en delegation. Försvarets forskningsanstalt (FOA) intar en restriktiv hållning till inrällande av nya organ men kan länka sig ett styrorgan på frivillig bas bildal av berörda ansvariga organ.

Marintekniska institutet anser alt DSH: s hittillsvarande verksamhel bör utvärderas innan ställning tas lill en ny delegation.

Universitetet i Göteborg poängterar alt en ev. frislående delegation inle får spela rollen av forskningsråd men gärna samordna samhälls- och andra intressen.

FRN är öppen för all en organisatorisk enhel med exekutiv funktion för polarforskningen tillskapas inom ramen för nämnden. Statens nalurvårds­verk stöder att polarforskningsverksamhelen knyts lill FRN.

Universitetet i Stockholm vill se en fristående delegation som styrelse för verksamhelen och KVA: s polarkommilté som ett råd till denna. STU ser akademiens kommitté som lämpligl kontaktforum.

2.   Polarkommitléns förslag om en strategi och plan för svensk polar­
forskning stöds av NFR och DSH. Sveriges industriförbund ser det som
angeläget att Sverige markerar ett tydligt intresse för arktiska problem.
Detta bör ske pä politisk nivå och genom ett koncentrerat stöd lill några


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet   47

vetenskapsområden där svensk forskning har hög internationell standard.

3. Beträffande tänkt resursnivå för svensk polarverksamhet anför NFR tveksamhet till att den av polarkommiltén föreslagna resursnivån av 10 milj.kr. är tillräcklig för att bedriva polarforskning av större omfattning. Medlen bör vidare enligl rådet inte tillskapas genom en omfördelning av resurser som NFR fördelar lill liknande forskningsändamål.

Jag vill för egen del anföra följande.

Regeringen har i prop. 1983/84: 10 om svensk havsresursverksamhet ulvecklal sin syn på ett svenskl engagemang inom polarområdena och behovet av atl delta i och främja det internationella samarbetet där. Rege­ringen har nyligen i prop. 1983/84: 79 lämnat förslag som berör ett svenskt godkännande av 1959 års fördrag om Antarktis och en anslutning till 1980 års konvention om bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis.

Chefen för industridepartementet lämnade i den proposilionen förslag lill ell program för havsinduslriell kompetensutveckling som bl. a. omfat­lar arktisk leknik. Chefen för utrikesdepartementet berörde i samma pro­position den utrikespolitiska och folkrällsliga ulvecklingen i polarområ­dena, vartill för Arklis' vidkommande lillkommer säkerhetspolitiska fakto­rer av belydelse för Sverige. Samtidigt betonades Sveriges inlresse av ökad kunskap överlag gällaiide polarområdenas användning, liksom del svenska intresset atl medverka till ökat internationellt och regionall samar­bele vid del framlida utnyttjandet av polarregionerna.

Jag anmälde i propositionen om havsresursverksamhei min avsikl att i detta sammanhang återkomma med förslag som berör den svenska polar­forskningen. Jag gjorde därvid den bedömningen all del f. n. utifrån totala prioriteringar och avvägningar av resurserna för svensk grundforskning är ogörligt atl tillåla en mer väsentlig expansion av polarforskningsområdel. Del är dock av vikl all säkra och utveckla en grundläggande kunskapsnivå inom forskningsområdet och de inriktningar inom detta där Sverige har ett internationellt gott anseende bör ges fortsalt stöd.

Polarforskning kräver med nödvändighet stora resurser för all kunna bedrivas på ell konlinuerligl och kraftfullt säll. I ell litet land som Sverige är del inle möjligl all bygga upp en bred velenskaplig bas för forskning exklusivt inriklad mol polarområdena. Det är därför särskill vikligl alt utveckla och bibehålla ett inlernalionellt forskningssamarbete inom delta fäll.

Med undantag av Ymerexpeditionen till,Arktis är 1980 som organisera­des i svensk regi har svenska polarforskare under senare lid i slor utsträck­ning varil hänvisade lill internationella expeditioner och så måsle även bli fallet under överskådlig tid.

Sverige är genom KVA knutet till det internationella samarbetet i Inter­national Council of Scientific Unions inom vilket Scientific Committee on Anlarlic Research hör hemma. KVA är vidare ansluten lill Comilé Arcti-que. Båda utgör viktiga kontaktorgan i sammanhanget. De nordiska natur-


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5   Utbildningsdepartementet 48

vetenskapliga forskningsråden förbereder en gemensam polarforsknings­konferens lill sommaren 1984 för alt öka det nordiska samarbetet inom området.

Jag finner det vara angeläget för Sveriges vidkommande ätt möjligheter­na till internationellt kunskapsutbyte och kunskapsbevakning inom polar­forskningen förslärks och har därför under anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål beräknat medel moisvarande 500000 kr. för inrät­tande av ett polarforskningssekrelarial med begränsad omfattning. Ett motsvarande belopp kommer efter samråd med chefen för induslrideparte­mentet atl lillföras sekretariatet från medel anvisade under industridepar­tementets huvudtitel.

Vidare kommer sekretariatet atl via utrikesdepartementets huvudtitel få tillgång till resemedel för sin institutionella verksamhet. Avsikten är att sekretariatet skall ges en uppbyggnadsperiod av tre år med början den 1 juli 1984.

Sekretariatet bör få en frislående slällning men ges nära anknylning lill KVA och dess kontaktnät inom forskningsområdet. Den av KVA inrättade polarforskningskommittén bör i fortsättningen kunna ha en rådgivande funklion lill sekretariatet vad avser framtida strategi och planering av svensk polarforskning. Den programstyrelse för havsinduslriell kompe­tensutveckling som chefen för industridepartementet i annat sammanhang föreslår skall inrällas bör vidare kunna tillföra sekretariatet synpunkler i frågor med teknisk och induslriell inriklning. Likaså bör ett nära samarbe­te etableras med den interdepartementala arbelsgrupp för polarfrägor som blir upprättad inom regeringskansliet och vars arbele samordnas av utri­kesdepartementet.

Acceleratorbaserad forskning

I prop. 1982/83:100 (bil. 10) redovisade jag ett anlal förslag som avsåg uppbyggnad av ett nationellt acceleratorcenlrum saml ställningstaganden i de delar som avsåg ombyggnad och anslutning av en från CERN införskaf­fad lagringsring lill den lälljonacceleralor som är under uppförande vid Gustaf Werners institut vid universitetet i Uppsala.

Den tekniska uppbyggnaden av lälljonacceleratorn fortgår, lagringsring­en har levererats till Uppsala och arbelel med erforderliga byggnadsåt­gärder inkl. lokaler för lagringsringen pågår eller förbereds.

Chefen för utbildningsdepartementet har nyligen i budgetpropositionen (prop. 1983/84: 100 bil. 10 ss. 471, 475 och 480) beräknat medel som avser en definitiv koslnadsram för samtliga experimentlokaler vid institutet, liksom medel för basutruslning för vissa experimentulrymmen saml anslu­tande inslilulionslokaler. FRN har beslutat avsätta medel för experimen­tell utrustning i anslulning lill projektet och har i sin långsikliga planering lagil hänsyn lill behovet av sådan utrustning i anslutning lill lagringsringen. Del ankommer nu främst på forskare och tekniker alt i samarbele med


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet   49

internationell expertis åstadkomma den nationella resurs som även i ett internationellt perspekliv bör ge möjlighel lill en mycket slagkraftig forsk­ning.

Det ursprungliga förslaget om ett nationellt acceleratorcenlrum omfat­tade även som ett ytterligare sleg en supraledande lungjonaccelerator med en angiven koslnad av ca 50 milj. kr. fördelad över en period av fyra till sex år. Realiserandet av en acceleralor även för lungjonfysik skulle, om den samlokaliserades med anläggningen i Uppsala, innebära en koncentration av lekniska och personella resurser med förulsällningar all ge en interna­tionellt attraktiv forskningsmiljö.

Jag har konstaterat alt de ekonomiska åtaganden, som en uppbyggnad av ett komplett acceleratorcenlrum, inkl. en lungjonaccelerator, skulle medföra, är alltför slora för alt kunna bäras inom de nationella resurser för forskning som kan bli tillgängliga under en överblickbar framtid. Ansträng­ningar för atl uppnå ett bredare nordiskl ekonomiskt engagemang i en lungjonaccelerator i anslulning lill anläggningen i Uppsala har inte givit resultat. Den lungjoninriklade svenska forskningen fär därför söka andra experimentella möjligheter.

Forskarna vid och styrelsen för forskningsinslilutet för atomfysik har varit de främsta förespråkarna för en ny svensk lungjonaccelerator. Man har vid institutet under den senaste liden utarbetat ett alternaliv för det fall att en lungjonaccelerator inle kan förverkligas. Alternativet innebär all den jonkälla för högladdade lunga joner som institutet utvecklat i samarbe­le med Orsay-laboratoriet utanför Paris ansluts till en mindre lagrings- och acceleratorring. De preliminärt uppskattade kostnaderna för alternativet har uppgivits vara ca 14 milj.kr. Tyngdpunkten i institutets forskning skulle därvid förskjutas från kärnfysik mot atom- och molekylfysik samti­digt som anknytningen till elementarparlikelfysiken vid CERN skulle få ökal ulrymme.

Del är enligt min uppfallning ännu för tidigt atl ta ställning till det nya förslag som forskningsinstitutet ularbelat. NFR bör ges tillfälle alt yttra sig över såväl den vetenskapliga relevansen av det tänkta projektet som ange­lägenheten av detta i förhållande lill andra förslag inom tillgängliga resurs­ramar. Projeklel bör även ses i ett perspektiv som omfattar en vidare krets av fysiker, främsl i stockholmsregionen.

Nordiskt optiskt teleskop

En särskild arbetsgrupp inom samarbelskommitlén för de nalurvelen­skapliga forskningsråden i Norden (NOS-N) har utarbetat ett förslag till ell samnordiskt 2,5 m optiskt teleskop med tänkt placering på La Palma. Koslnaden för teleskopels uppbyggnad har beräknats till 34,8 milj. DKR. och den åriiga driftskostnaden för anläggningen till 2,4 milj. DKR.

Behovet av ell nytt teleskop är i första hand betingat av den starka begränsningen av den observationstid som kan erbjudas nordiska astro-4    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 107. Bilaga 5


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet          50

nomer inom ramen för nuvarande internationellt samarbete. Många aslro-fysiska projekt som kräver längre observationslider är för dem för närva­rande omöjliga atl genomföra.

La Palma erbjuder en av världens bästa observationsplatser pä del norra halvklotet och där finns redan grunden till ell internationellt samarbele etablerad. Teleskopet som är avsett för såväl synligt som infraröll ljus skall få en okonventionell och starkt innovativ konstruktion där den senasle teleskopteknologin kommer att utnyttjas. Della gör all koslnaden kan reduceras kraftigt i förhållande till traditionella teleskop.

Projeklel har en bred uppslutning av astronomer i de nordiska länderna och NOS-N har rekommenderat dess genomförande. Den störte delen av anläggningskostnaderna för teleskopet samt medel för driftskostnaderna beräknas bli täckta genom nationella medel, främst sådana till forsknings­rådens disposition. Därvid skall enligt överenskommelse Danmark och Norge svara för vardera 20 % samt Finland och Sverige för vardera 30 % av kostnaderna. Dessa relationer skall vidare ulgöra utgångspunkt vid fördelning av observationstiden vid teleskopet.

Forskningsråden i flera nordiska länder har emellerfid konstaterat all de resurser som bedöms bli tillgängliga under den aktuella uppbyggnadstiden är otillräckliga för atl klara de lotala investeringskostnaderna. NOS-N har därför vänt sig lill de nordiska samarbelsorganen med önskemål om bidrag motsvarande ca en tredjedel av den beräknade invesleringskoslnaden.

Del nordiska forskningspoliiiska rådel har ställt sig positivi till projektet och rekommenderat nordiska ministerrådet atl bidra till invesleringen med en andel motsvarande NOS-N: s önskemål. Ministerrådet (undervisnings-och kulturministrarna) beslöl den 7 december 1983 alt - under förutsätt­ning av ell godkännande av riksdagen i resp. land - tillskjuta ett belopp moisvarande 10 milj. DKR. till investeringen i ett samnordiskt optiskt tele­skop på La Palma. Della belopp avses ulgå som ett särskilt bidrag ulanför den nordiska kullurbudgelens ram fördelat med 3 milj. DKR. år 1985 saml vardera 3,5 milj. DKR. åren 1986 och 1987. Andelen av de särskilda bidrag som förmedlas via nordiska ministerrådet avses belasla de fyra dellagande länderna i den relation varmed resp. land bidrar lill den nordiska kultur-budgeten. Medlen kommer alt ställas till förfogande för den stiftelse som de nordiska forskningsråden gemensamt avser att inrätta för att bygga och senare driva det nordiska teleskopet.

Det nordiska optiska teleskopet utgör ett projekl som inle enbart syftar lill att stimulera den nordiska forskningen inom astronomiområdel och öka forskningssamarbetet länderna emellan. Del innebär också all den delvis unika kompetens som finns i de olika länderna när det gäller teknisk ulformning av bl.a. slyreleklronik, spegelslipning etc. kommer atl kombi­neras. Jag ser del som betydelsefullt all man inom Norden lyckats förbere­da ett så omfattande samarbelsprojekt för forskning som det här är fråga om. Del blir alltmer nödvändigt alt finna vägar till samgående i de lunga


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet   51

ulrustningsprojekl som krävs för all nordiska forskare skall kunna göra sig gällande inom internationell forskning.

I sin beräkning av anslaget Vissa särskilda ulgifter för forskningsända­mål har chefen för utbildningsdepartementet mot denna bakgrund lagil hänsyn lill den andel av kostnaderna för teleskopet som under budgetåret 1984/85 kommer atl belasla den svenska statsbudgeten som en konsekvens av nordiska ministerrådets beslut. Jag förutsäller därvid atl de övriga koslnader som för svenskt vidkommande är förenade med del nordiska optiska teleskopet kommer atl täckas inom ramen för de medel som slälls lill forskningsrådsorganisaiionens förfogande.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

atl godkänna vad jag har anförl rörande finansieringen av ell sam­nordiskt optiskt teleskop.

Chefen för utbildningsdepartementet anför.

Dyrbar vetenskaplig utrustning

FRN har i sin anslagsframställning för budgelåret 1984/85 redovisal utveckling och användning av de särskilda koslnadsramar för dyrbar forskningsulrustning som funniis inrättade sedan är 1979. Kostnadsra­marna, som är avsedda för dyrbar velenskaplig ulruslning i anslulning lill av forskningsrådsorganisalionen stödda forskningsprojekl, beräknas under anslaget Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m. De disponeras av FRN.

Frän all ha utgjort 15 milj. kr. vid inrättandet uppgår ramen för inneva­rande budgelår till 65,3 milj.kr. Numera ulgör 25 % av kostnadsramens storlek planeringsnivå för s. k. big science-projekl. Kostnadsramen i övrigt utnyttjas för utruslningsobjekt med en koslnad som översliger 200000 kr.

En klar uppfattning om hur dessa resurser för dyrbar utrustning har fördelals över olika forskningsområden under den gångna femårsperioden är enligt nämnden svår att erhålla. Den procentuella fördelningen av medel till objekl som högpriorilerats av de olika instanserna inom forskningsråds­organisationen ger dock en översikfiig bild. Sålunda har objekl prioriterade av STU erhållit 21 %, NFR-stödd verksamhel har erhållit 42 % medan 25 % gåll till MFR: s verksamhetsområde. Objekt särskill stödda av skogs-och jordbrukets forskningsråd (SJFR) har erhållit 6 % medan av HSFR resp. av FRN och övriga instanser prioriterade objekl erhållit vardera 3 %.

För atl underlälta det långsikliga utnyttjandet av resurserna för dyrbar utrustning anvisas sådana forllöpande ulöver aktuellt budgelår även för de


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet          52

därpå följande två budgelären och dä med vardera hälften av det belopp som ulgår del akluella budgetåret.

Denna konstruktion medför enligl min uppfattning ett tillräckligt plane­ringsutrymme och jag har därför inle funnit anledning atl nu ange en lolal omfallning av de resurser som kan ställas till FRN: s disposition för dyrbar vetenskaplig utrustning under den kommande ireårsperioden.

För närvarande är FRN skyldig att underställa regeringen för prövning sådana beslut som omfallar utruslningsobjekt med en kostnad överstigan­de 1 milj.kr. Nämnden har tidigare föreslagil all denna kostnadsgräns borde höjas till 3 milj. kr.

I belänkandet (Ds SB 1983: 1) Del fortsatta delegeringsarbelet i rege­ringskansliet som för närvarande remissbehandlas har den sakkunnige föreslagil samma koslnadsgräns.

Kostnadsutvecklingen för vetenskaplig utrustning är sådan atl genom­snittsbeloppet för de ansökningar som nu tillställs FRN ligger nära 1 milj. kr.

Mot denna bakgrund avser jag alt senare ålerkomma lill regeringen med förslag för att underiälia den fortsatta formella hanteringen av de särskilda utruslningsresurserna till FRN: s disposition.

Vad gäller resurser för dyrbar velenskaplig utrustning anmälde jag i 1984 års budgetproposition (prop. 1983/84: 100 bil. 10 s. 481) min avsikt atl ålerkomma i detta sammanhang.

Under anslaget I 3. Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleen­heterna m. m. kommer jag därför all föreslå en förändrad utrustningsplan vilkel bl. a. innebär att kostnadsramen Till fcrskningsrådsnämndens dispo­sition budgelårel 1984/85 ökas lill 75 milj. kr.

Forskarutbildningen

Jag vill inledningsvis hänvisa till vad statsrådet Ingvar Carlsson lidigare anfört i inledningen.

Forskarutbildningen har en central roll inom högskola och forskning. Inom den genereras ny kunskap samtidigt som studerande utbildas för viktiga uppgifter både inom och utom högskolan.

Det är av största vikt alt de resurser som står lill förfogande för forskar­utbildning utnyttjas på ett sådant sätt att kvaliteten inom forskarutbildning­en kan hållas på en hög nivå. Jag har i den allmänna debatten i olika sammanhang framhållit atl kvalileten inom forskarutbildningen måsle vid­makthållas och helst stärkas. I debatten har bl.a. kvaliteten i doktorsav­handlingarna särskilt uppmärksammats. Jag finner del betydelsefullt att denna fråga kontinuerligt följs. Samtidigt villjag dock framhålla alt enbart doktorsavhandlingarnas innehåll och deras bidrag till inomvetenskaplig utveckling inte avgör forskarutbildningens kvalilet. Flera utredningar, som initierats av UHÄ och av RRV, visar på stora problem i andra avseenden inom forskarutbildningen. Rekryteringen till vissa ämnesområden är svag.


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet   53

forskarutbildningen visar tendenser till ineffektivitet och de studerande klagar på väsentliga brisler i arbetsmiljön. Jag ser myckel allvarligt på dessa problem och kommer i det följande att närmare ulveckla och precise­ra mina synpunkler på olika komponenter inom forskarutbildningen som påverkar kvaliteten. Jag älerkommer därefter till frågan om bedömningen av doktorsavhandlingar.

För sammanhangels skull behandlar jag här även vissa frågor som inle kräver beslut av regering och riksdag.

Dimensioneringen av forskarutbildningen

I prop. 1981/82: 106 (s. 132) anmälde min företrädare all han - i likhel med UHÄ - inle ansåg det möjligl atl införa ett dimensioneringssystem för forskarutbildningen som innebär all anlagningstal preciseras för varje ämne eller grupp av ämnen och högskoleenhet. Han ansåg dock att del centrala bevakningsansvarel borde åvila UHÄ, som då hade all forllö­pande följa ulbudel av examinerade från forskarutbildningen och arbets­marknadssituationen för de forskarulbildade samt notera och analysera förändringar.

Inle heller jag anser all del finns ett underlag för all ange anlagningstal till forskarutbildning på nationell nivå. Anlalel forskarstuderande är unge­fär 12000. Dimensioneringen slyrs f.n. i huvudsak av lillslrömningen. Inlressel från de enskildas sida styrs i sin lur av personliga bedömningar av den framlida arbetsmarknadssituationen och meritvärdet av forskarut­bildning, relaterat lill bl. a. sludiefinansieringen under utbildningstiden och det allmänna intresset för forskning.

Totalt sett torde det inte föreligga någon brist på sökande till forskarut­bildning. Däremot bör fördelningen av de forskarstuderande på fakulteter och ämnen bevakas av UHÄ och fakultetsnämnderna utifrån bedömningar av rekryteringsbehoven i slorl. Dessa bedömningar måste göras med ut­gångspunkt i övergripande forskningspolitiska priorileringar och sedan ligga lill grund också för den lokala resurstilldelningen lill forskarutbild­ningen i olika ämnen. UHÄ bör i sina anslagsframställningar redovisa den akluella rekryleringssiluationen.

RRV har i en rappori. Effektivitet i forskarutbildningen, redovisat resul­tat från en undersökning av vissa institutioner vid universitetet i Lund. RRV påpekar där att fakultetsnämnderna bör övervaka att formerna för resursfördelning gynnar kvalilel framför kvantitet. Institutionerna bör en­ligl RRV dimensionera antalet doktorander efter de föreliggande resur­serna i fråga om handledning, försörjning och delaktighet i forskarmiljö. Fakulletsnämnderna bör, enligt-RRV, konlrollera institutionernas dimen­sionering av anlalel doktorander och - vid behov - även pröva frågan om begränsad antagning till forskarutbildning med hänsyn till resurserna.

Jag har erfaril all del förekommer alt flera studerande anlas lill forskar­utbildning än som kan ges tillräcklig handledning, plals i forskargrupp eller


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet   54

arbetsplats. Del finns också exempel på alt vissa handledare har för många studerande alt handleda. Dessa förhållanden är i längden inte acceptabla, eftersom de inverkar negativt på kvaliteten i forskarutbildningen.

Jag vill här framhålla de möjligheler som enligl högskoleförordningen finns för högskolemyndigheterna atl lokall begränsa antagningen till fors­karutbildning. Jag vill underslryka all dessa möjligheter bör användas sä all de tillgängliga resurserna verkligen utnyttjas på bäsla säll. Fakultets­nämnderna bör se lill att inte flera studerande anlas än alt de inom befint­liga resurser och med rimliga krav på handledning kan genomföra forskar­utbildningen på ett effektivl sätt.

Effektiviteten i forskarutbildningen

RRV har i sin nämnda rapport bl.a. studerat och kommenleral genom­strömningen och aklivitetsgraden i forskarutbildningen. Rapporten har varit på remiss hos högskoleenheterna och UHÄ. RRV har sammanställt svaren i en särskild rapport "Bättre forskarutbildning".

Av RRV: s rappori framgår att del föreligger slora skillnader i fråga om studietid mellan å ena sidan de humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna och å andra sidan de tekniska och malematisk-naturveten­skapliga fakulteterna. RRV har angett ell mått för andelen doktorander, som disputerar efler en rimlig tid i forskarutbildningen, och kallar del för dispulalionskvoten. Denna kvot saml sludieintensileten var lägst inom de försl nämnda fakulteterna och högsl vid de sistnämnda.

RRV har - för all bl.a. uppnå en god studiesituation och en god rekrytering av doktorander — gett vissa rekommendationer lill de lokala högskolemyndigheterna och till UHÄ.

Även represenlanler för de forskarstuderande och personalorganisatio­nerna har i olika sammanhang framhållit vikten av atl doktorandernas miljö och arbetsförutsättningar i övrigl förbällras. Därvid har framhållits behovel av all institutionerna lar sill ansvar för forskarutbildningen, så att doktoranderna får tillräcklig handledning, försörjning och delaktighet i forskarmiljön saml arbetsplats.

Jag vill för egen del framhålla följande.

Det framgår av RRV: s rapport alt del på vissa håll föreligger problem inom forskarutbildningen, t.ex. långa studietider och låg examinations-frekvens. Av en annan ulredning, utförd på uppdrag av UHÄ, Doktorand 82, framgår även all var Iredje doktorand inom de filosofiska fakulteterna vid undersökningstillfället inte alls eller endast som en bisysselsätlning, ägnade sig ål sludier. Klagomål på handledningen har framförts från de forskarstuderandes sida. Handledningen av de kvinnliga doktoranderna har i vissa undersökningar fått hård kritik från de studerande. Del saknas i stort sett utbildning av forskarhandledare.

De flesta av de nämnda problemen kan och bör bemästras genom åtgär­der från högskolemyndigheternas sida. Jag vill här erinra om att utredning-


 


Prop. 1983/84:107   Bilaga 5    Utbildningsdepartementet 55

en (U 1979: 10) om forskningens och forskarutbildningens situation i den nya högskolan (den Andrénska kommillén) framförde en rad förslag lill förbättringar i villkoren för forskarutbildning. Min företrädare uttalade i prop. 1981/82: 106 atl han utgick från alt kommitténs förslag skulle beaklas av berörda myndigheler och organ. Jag vill för min del starkt betona vikten av att sä sker.

Jag vill i anslutning härlill påpeka alt del åligger instilulionsslyrelserna all bereda de doktorander som har antagils en sä god forskarmiljö som möjligt med beaktande av gällande bestämmelser och anvisningar. Dokto­randerna har rätt till handledning i sin forskning. RRV: s rekommendatio­ner överensstämmer på flera punkter med de förslag som den Andrénska kommillén framförde. De berörda lokala myndighelerna måsle på alll sätt främja en god och kreativ forskarmiljö samt övervaka alt handledningen av doktorander fungerar tillfredsställande. Fakulletsnämnderna bör följa upp och utvärdera rekryteringen lill forskarutbildningen saml utvärdera resul­taten. Ytterst ankommer det på högskolestyrelsen all ansvara för all forskarutbildningen fungerar enligt gällande bestämmelser. UHÄ bör ock­så kunna göra väsentliga insatser, bl.a. när det gäller alt anordna och stimulera handledarutbildning och på annal sätt förbällra handledningen i forskarutbildningen.

Möjligheterna för doktorander atl fä kontakl med forskning i andra länder - något som enligl min mening är av slor betydelse för kvalileten i forskarutbildningen - kommer att behandlas i del följande.

Jag övergår nu lill alt behandla frågan om bedömning av doktorsavhand­lingar.

Kvaliteten på doktorsavhandlingarna är av slor betydelse för forskning­ens anseende. Del är därför angelägel att de regler som gäller för bedöm­ningen av doktorsavhandlingar är så utformade all de bidrar till att upprätt­hålla kvaliteten pä avhandlingarna.

Enligt bestämmelser i högskoleförordningen skall en betygsnämnd utses särskilt för varje avhandling. Antalet ledamöter bestäms av fakultetsnämn­den, som utser ledamöterna. Dessa skall vara tre eller fem. Den lärare som utsetts all vara handledare för doktoranden skall vara ledamot i nämnden. Betygsnämnden utser ordförande inom sig. Vidare har fakultetsopponen-len rätt all närvara vid sammanlräde med nämnden och deltaga i överlägg­ningarna men ej i besluten.

Betygsnämnden är beslutför när samlliga ledamöter är närvarande. Som nämndens beslut gäller den mening som de flesta förenar sig om. Om avhandlingen godkänns får skälen för nämndens beslut inte redovisas i protokoll eller annan handling. Detsamma gäller även i fråga om de skäl som enskild ledamot kan ha anfört i skiljaklig mening eller i annan ordning.

UHÄ utsände under hösten 1983 ett förslag fill ändrade bestämmelser för betygsnämndernas sammansättning till de högskoleenheter inom UHÄ-området, som har fast forskningsorganisalion.


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5   Utbildningsdepartementet 56

UHÄ har - med bifogande av yttranden från nämnda enheter och från Sveriges förenade studentkårer (SFS) - i skrivelse den 13 december 1983 lagt fram förslag lill ändring av gällande bestämmelser om betygsnämnder­nas sammansättning. SLU har också yttrat sig över UHÄ: s förslag. Enligl förslaget skall inom varje odelad fakultet eller sektion finnas en eller flera betygsnämnder. Vidare skall betygsnämnd bestå av dels två fasla leda­möter, valda för två år i sänder, dels tre lillfälliga ledamöler, undantagsvis en ledamol, som utses särskill för varje avhandling. Som lillfällig ledamot får enligl förslaget utses velenskapsidkare ulom fakulteten eller sektionen.

UHÄ föreslår också all huvudhandledaren skall vara ledamot av betygs­nämnden, om inte särskilda skäl föreligger där emol. När handledaren inle ingär i nämnden skall han endast ha närvarorätt. Vidare framför UHÄ förslag om att skälen för betygsnämndens beslut skall redovisas kortfattat i protokoll eller i annan handling. Delsamma föreslås gälla i fråga om de skäl som enskild ledamot kan ha anförl för sitt ställningstagande.

För egen del finner jag det värdefulll atl UHÄ snabbi har aktualiserat förändringar med anledning av den diskussion som förekommil i samband med vissa uppmärksammade disputationer.

Jag är medveten om alt riksdagen lämnade ulan erinran ett ullalande av min företrädare i prop. 1981/82: 100 (bil. 10) om atl fasta ledamöter borde införas i betygsnämnderna. UHÄ: s förslag ligger helt i linje med detta. Jag konstaterar dock i fråga om förslaget på denna punkl att remissopinionen inom högskolan var mycket splittrad. Sålunda vägde opinionen för resp. mot förslagel jämnt bland högskolestyrelserna. När det gäller fakullels-nämnderna/sektionsnämnderna avstyrkte en majoritet i likhel med SFS förslagel.

Argumenten mol all införa fasla ledamöter i betygsnämnd är framför alll dels all del är svårt - för atl inle säga i vissa fall omöjligt - atl finna fasta ledamöter med tillräcklig sakkunskap, dels all arbetet för de fasla ledamö­lerna kan bli så betungande alt möjligheterna alt utan särskilda anordning­ar rekrytera ledamöter måsle anses små. UHÄ anser här att flera betygs­nämnder bör utses för varje fakultet/sektion. Mol delta kan dä hävdas alt det inle blir särskill slor förändring gentemot den nuvarande situationen med en betygsnämnd för varje avhandling saml alt en ordning där konlinui-tetsönskemålen så långt möjligt tillgodoses inom ramen för en varierad sammansätining av en nämnd torde bli mera lätthanterlig än en ordning med ett antal skilda nämnder, om än med vissa fasta ledamöter. De fakultelsnämnder som förespråkar ett system med fasla ledamöler har f. ö. - i flertalet fall - redan infört del. Sammanfattningsvis finns del enligl min mening behov av ökad fasthet och kontinuitet inom betygsnämnderna. Jag konstaterar dock all delta behov kan tillgodoses utan någon förändring av beslämmelserna i denna del. Hänsyn kan på della säll enklast las till de skiftande förhållandena vid olika högskoleenheter och inom olika fakul­teter. Jag är för min del ocksä övertygad om alt den debatt som förls om


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet          57

betygsnämnderna kommer att vara ett incitament för samtliga berörda högskolemyndigheter all fortsättningsvis ägna stor uppmärksamhet åt be­tygsnämndernas sammansätining.

Handledaren skall enligt nu gällande regler ingå i betygsnämnden. UHÄ föreslår - efler intryck av remissynpunkterna - endast en mindre föränd­ring, nämligen att handledaren, om särskilda skäl föreligger, inte skall vara ledamot av betygsnämnd. Jag ansluter mig här till UHÄ: s bedömning, att del i vissa fall kan föreligga risk för partiskhet, l. ex. när handledaren varit medförf'allare lill avhandlingen.

Jag är däremot inte beredd all biträda UHÄ: s förslag på den andra punkl där remissopinionen också var mera påtagligt splittrad, nämligen i fråga om atl i betygsnämndens protokoll redovisa skälen för nämndens beslut liksom de skäl enskild ledamot kan ha anförl. Jag anser att de argument som anfördes för riksdagens slällningstagande i denna fråga med anledning av prop. 1981/82: 106 (UbU 37 s. 59) i denna fråga forlfarande är giltiga. Dock anserjag del rimligt från rättssäkerhetssynpunkt all skälen för be­tygsnämnds beslut liksom för enskild ledamots ställningslagande skall få redovisas när del är fråga om underkännande av avhandling och förordar all bestämmelserna ändras i enlighet härmed.

Regeringen bör inhämla riksdagens godkännande av vad jag anförl om betygsnämndens sammansättning och motivering av dess beslut. Jag avser atl i annal sammanhang återkomma till regeringen med förslag lill de ändringar i högskoleförordningen som mina här redovisade ställningsta­ganden och UHÄ: s förslag i övrigl föranleder.

Jag vill i detta sammanhang även beröra frågan om forskarutbildningens meritvärde. Chefen för civildeparlemenlel kommer i det följande atl före­slå alt sådana regler införs att en doktorsexamen i förljänslhänseende tillgodoräknas en sökande till statlig tjänst som fyra år.

När del gäller forskarutbildningens meritvärde inom den enskilda sek­torn har en rapport avgivils av UHÄ den 12 december 1983. I rapporten föreslås atl det i del fortsatta arbetet med all stärka forskarutbildningens meritvärde för den enskilda sektorn skall ägnas särskild uppmärksamhet ål tre huvudfrågor:

-     Utvecklande av kurser och moment i forskarutbildningen med direkt inriklning på projeklarbele inom förelag och industrier. Flera olika modeller bör prövas, bl. a. i anslulning lill de danska erfarenhelerna av s.k. Erhvervsforskeruddannelse.

-     Fortsall förstärkning av högskolans organisation och arbelsformer för forskningssamverkan, med tyngdpunkt på atl främja kontakterna med mindre och medelstora företag och all bl.a. kanalisera också kortare FoU-uppdrag lill forskarstuderande och yngre forskare. I detta sam­manhang är del angelägel med fortsatt och systematisk marknadsföring och information om högskolan som resurs i samhället.


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet   58

- Utvecklande av organisation och syslem för bättre s. k. nyttjarinforma

tion om forskning och forskningsresultat.

Jag utgår från all rapporten överiämnas till högskoleenheterna för atl tagas i beaklande i del lokala planerings- och utvecklingsarbetet.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anförl hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

all godkänna vad jag har förordai om betygsnämndernas samman­sättning och om motivering av nämndernas beslut.

Studiefinansiering inom forskarutbildningen

På förslag av min företrädare i prop. 1981/82: 106 beslöl riksdagen (UbU 37, rskr 397) atl införa ett nytt studiefinansieringssyslem inom forskarut­bildningen. Syftet var framför allt all ge doktoranderna möjlighel atl ägna störte del av sin lid ål den egna utbildningen och därmed göra utbildningen mer effektiv. Genom reformen avskaffas nu successivl de tidigare assi­stent- och amanuenstjänsterna och den slipendiedel som fanns i tjänsterna används för att inrätta nya utbildningsbidrag för doktorander.

Sedan den 1 juli 1983 är den reguljära formen för sludiefinansiering inom forskarutbildning utbildningsbidraget (f.n. 5610 kr./män.), som kan inne­has under högst fyra är. Endasl i undantagsfall får utbildningsbidrag bevil­jas forskarstuderande som har fyllt 45 år.

Antalet utbildningsbidrag var budgelåret 1982,/83 1 600 och uppgår nu till ca 3 225. För innevarande budgelår anvisas medel lill utbildningsbidrag under fakullelsanslagen med sammanlagl 218 394000 kr. Härfill kommer utbildningsbidragen lill forskarstuderande vid SLU.

För fullgörande av vissa uppgifter inom den grundläggande högskoleut­bildningen får arvodestjänst som assistent inrättas på dellid (20-50 %). Sådan tjänst är knuten Ull innehav av utbildningsbidrag.

Utbildningsbidraget reduceras inte för den som har assistenitjänst med 20 % tjänstgöring. För tjänstgöring därutöver reduceras utbildningsbidra­get i moisvarande män.

Sedanden Ijuli 1982 har också doklorandljänsler (L 10 eller 12) inrättats vid forskningsråden och sektoriella FoU-organ. Anlalel doktorandljänster vid dessa myndigheler uppgår lill ca 110. Även inom högskolan får sedan den 1 juli 1983 inrällas doklorandljänsler inom ramen för en försöksverk­samhet, som skall utvärderas efter en femårsperiod. Enligl vad jag har erfaril har hillills ca 35 doktorandljänster inrättats inom högskolan. Enligt beslämmelserna för doktorandljänster har innehavaren rätt att meddela undervisning eller utföra annal arbete omfattande högsl en femiedel av full arbetstid.

Från SFS och från de fackliga organisationerna har kritik framförts mol


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet          59

del nya studiefinansieringssyslemet. Kritiken gäller bl.a. avsaknaden av sociala förmåner för de forskarstuderande som enbart uppbär utbildnings­bidrag. Organisationerna har också påpekat all utbildningsbidrag inom vissa fakulteter har delats upp i så små delar alt de studerande inte fåll något reellt stöd. De studerande har i vissa fall tvingats all tjänstgöra som assistent i myckel stor omfallning. Införandel av en åldersgräns, 45 år, har också kritiserats med hänvisning till alt den missgynnar kvinnor, som i allmänhet påbörjar forskarstudier vid en högre ålder än män.

UHÄ har fått regeringens uppdrag alt följa övergången till det nya syslemet för studiefinansiering och fortlöpande komma med de förslag till ålgärder som kan vara påkallade.

UHÄ har höslen 1983 avlämnat en delrapport om uppföljningen av övergången till det nya syslemet. Av rapporten framgår bl. a. atl behoven av assislenlinsatser i grundutbildningen tenderar alt leda till en uppsplitt­ring av utbildningsbidragen och till att dessa i stor utsträckning förenas med förordnande som assistent, vilkel närmasl är regeln inom de malema­tisk-naturvetenskapliga och tekniska fakulteterna. Problemet all upprätt­hålla en god balans mellan doktorandens insatser i grundutbildningen och den egna forskarutbildningen kvarstår således efter förändringarna av slu­diefinansieringen. UHÄ föreslår också att åldersgränsen 45 år för erhål­lande av utbildningsbidrag upphävs, eftersom åldersgränsen synes drabba kvinnliga forskarstuderande.

Rapporten har behandlals av en arbelsgrupp inom utbildningsdeparte­mentet med represenlanler för högskolemyndigheterna, SFS, Tjänstemän­nens centralorganisation (TCO) och Centralorganisationen SACO/SR.

För egen del vill jag framhålla följande. Jag anser i likhet med min företrädare atl en förbättring av studiestödet är en viktig del av en fortsatt salsning på FoU. Införandet av utbildningsbidrag som den huvudsakliga formen för studiestöd för doktorander syftade lill atl göra studierna effekti­vare. De tendenser till fragmentisering av utbildningsbidragen som UHÄ har påpekat bör enligl min mening motverkas. För att få Ull stånd en relativt snabb förändring har regeringen genom beslut den 26 januari 1984 ändrat förordningen om utbildningsbidrag för doktorander. Det huvudsak­liga innehållet i förändringarna är följande.

Utbildningsbidrag skall normalt ledigkungöras som helt bidrag. Endast på begäran av den forskarstuderande skall bidragel kunna delas upp. Bidrag skall inle kunna utgå med mindre än hälften av ett hell bidrag. F. n. kan bidraget utgå med lägst 25 % av hell bidrag.

De möjligheter som nu finns till förlängning av liden för innehav av utbildningsbidrag ändras från högst ett lill högsl två år. Detta innebär att förlängningsreglerna för utbildningsbidrag och för doklorandtjänsl kom­mer att överensstämma.

Enligl gällande regler får vidare en högskolestyrelse i vissa fall föreskri­va alt utbildningsbidrag endasl får utgå, om doktoranden ålar sig ässi-


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet          60

slenttjänstgöring. Del har framkommit atl denna bestämmelse har lilläm­pals generellt vid några högskoleenheter. Del bör med anledning härav erinras om att avsikten inle har varit atl generellt koppla utbildningsbidrag och assistenlljänsl. Bestämmelsen har således tillkommit för atl tillgodose behov av assislentljänslgöring vid vissa institutioner, inte för hela högsko­leenheter eller fakulteter.

Jag anser i likhet med UHÄ alt åldersgränsen 45 är bör upphävas, eftersom den synes drabba kvinnliga studerande. En högre åldersgräns skulle principiellt kunna motiveras men skulle beröra så få fall all jag inle är beredd atl förorda någon sådan gräns. Jag avser all ålerkomma lill regeringen med förslag till ändrade bestämmelser. Jag förordar att rege­ringen inhämlar riksdagens godkännande av att beslämmelsen om en ål­dersgräns upphävs.

Jag vill i annal sammanhang återkomma till frågan om de sociala förmå­nerna för doktorander med utbildningsbidrag.

SFS har vidare i en skrivelse anhållit dels att doktorander med hell utbildningsbidrag samt 20 % assislentljänstgöring skulle få rätt lill föriäng­ning av bidragsliden motsvarande assistenltjänstgöringens omfattning, dels atl doktorand, som inle medgivits fortsatt bidrag, skulle kunna anföra besvär häröver till UHÄ.

Jag anser för min del alt en generell rätt till förlängning av bidragstiden för doktorand med 20 % assistenltjänslgöring inle kan medges. 1 så fall måsle det nuvarande studiefinansieringssyslemet ändras sä att utbildnings­bidrag reduceras även för den som har assistenltjänslgöring av denna omfattning. Däremot villjag framhålla alt en doktorand, som haft ovanligt betungande arbetsuppgifter som assistent, bör kunna medges förlängning av bidragstiden på grund av särskilda skäl. Denna möjlighet föreligger nu sedan regeringen vidtagit de ovan redovisade ändringarna. Någon ytterli­gare ändring av beslämmelserna är sålunda inle erforderlig.

Beträffande frågan om möjlighet att anföra besvär över beslut atl inle medge fortsatt utbildningsbidrag finner jag problemen mer komplicerade. Visserligen finns det, som SFS anför, skäl att av rättssäkerhetssynpunkt medge den enskilde doktoranden besvärsrätl, men det kan ifrågasättas om en evenluell besvärsinslans har förutsättningar att göra en sakkunnig be­dömning av fall av detta slag. Jag avser därför atl ta initiativ lill en undersökning av del problem, som SFS tagit upp.

Jag har erfarit att del vid vissa inslitulioner föreligger svårigheler att rekrytera forskarbegåvningar lill doklorandstudier. Detta gäller bl.a. ma-temalikämnet. Jag finner alt dessa problem pä sikt är myckel allvarliga. I flera undersökningar har rekryteringssvårighelerna påvisats och hänförts lill problemen för de studerande atl få en godtagbar försörjningssituation.. SACO/SR, TCO och SFS har framfört önskemål om införande av ytterliga­re doktorandljänster.

UHÄ har nyligen i en rapport redovisat en bearbetning av uppgifter om


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet   61

doktorandernas studiesituation, baserad på statistiska centralbyråns (SCB) forskarutbildningsregister. Av denna rappori framgår bl. a. all yngre doktorander inom humanistisk och samhällsvetenskaplig fakultet, vilka inle haft någon studiefinansieriiig, i myckel ringa omfallning har avlagt doktorsexamen. Vidare framgår det all doktorander med någon lyp av studiestöd har fullföljt sina studier i jämförelsevis stor utsträckning.

För egen del anser jag det utomordentligt väsentligt atl studiefinansie­ringen lillförs sädana resurser alt högskolan kan rekrytera de forskarbe­gåvningar som behövs. På sikt bör den silualionen eftersträvas all doklo-randerna kan ges försörjning direkt vid antagningen. En rad av de problem som man från olika håll pekat på när del gäller del nya studiefinansierings­syslemet skulle lättare kunna lösas genom ell ökal utnyttjande av dokto­randljänster med möjligheter lill en flexibel reglering av tjänsternas inne­håll vad avser bl. a. fördelning på egen ulbiidning och instilulionsijänslgö-ring. Jag ämnar därför ta initiativ till en översyn av systemet med sikte på förändringar i denna riklning.

Utbildningsbidragen ulgår f. n. med 5610 kr./män. Jag har vid min be­räkning av berörda anslag nu enbari beräknat koslnader moisvarande löneomräkning för de assislenttjänster som finns kvar från det lidigare . studiefinansieringssyslemet.

Jag vill även i delta sammanhang la upp frågan om placering av dokto­randljänster hos sektoriella FoU-organ eller andra myndigheler. Enligt nu gällande bestämmelser skall doklorandtjänsl, som inrättas av en myndig­het som disponerar egna FoU-medel. alllid placeras vid en högskoleenhet efter medgivande av slyrelsen för enhelen. Enligl min mening bör emeller­tid tjänsten direkl kunna placeras vid berörd myndighel, om delta är lämpligl. Jag förordar således att sådan doklorandtjänsl, som har inrättats av myndighel som disponerar särskilda medel för forskningsändamål, efter regeringens medgivande får placeras vid myndigheten.

Jag har i frågor rörande forskarutbildning m. m. samrått med chefen för jordbruksdepartementet.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anförl hemsläller jag all regeringen föreslår riksdagen

1.  alt godkänna vad jag har förordai i fråga om upphävande av åldersgräns för erhållande av utbildningsbidrag för doktorander.

2.  atl godkänna.vad jag har förordat i fråga om placering av dokto­randljänster.

Internationellt forskarutbyte

Utbildningsdepartementet skickade i april 1983 ut en förfrågan angående internationellt forskarutbyte till vissa myndigheler, däribland UHÄ och


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet   62

forskningsråden. UHÄ remitterade skrivelsen till högskoleenheter med fasta forskningsresurser.

Dessa ombads redogöra för de avtal, stipendier och övrigl utbyte som gör del möjligt för svenska forskare och forskarstuderande alt forska i andra länder samt för utländska forskare och forskarstuderande all bedriva forskning i Sverige. Redogörelsen skulle också innehålla uppgifter om hur dessa möjligheler utnyttjades och de problem som eventuellt samman­hänger med della utbyte.

Del inkomna materialet ger inle en fullständig bild av forskarutbytets omfattning och inriklning, eftersom uppgifterna frän högskoleenheterna inte är heltäckande. Utbytet mellan svenska högskoleenheter och utlandet förefaller vara omfattande. Svaren från högskoleenheterna lyder visserii­gen på alt även allmänna konlakter forskare emellan i form av deltagande i konferenser m.m. ibland har redovisats. Dessa är naturiigtvis ofta en förutsättning för all ett utbyte av forskare skall kunna inledas. Många inslitulioner uppger alt de planerar att ulöka ulbylel av forskare och forskarstuderande med andra länder. Totalt redovisas ca 60 formaliserade avlal. Del framgår av materialet atl en mycket lilen del av del faktiska forskarutbytet äger rum på grundval av dessa avtal.

Förutom högskoleenheternas eget forskarutbyte med utlandet finns pro­gram, stipendier, avlal m. m. vid andra forskningsorgan samt vid Svenska institutei (SI). Dessa omnämns i högskoleenheternas redogörelser främsl när det gäller finansiering av forskarkontakterna mellan Sverige och utlan­det. Man anser sig synnerligen beroende av det ekonomiska slöd som kan erhållas från dessa organ.

Ell omfattande internationellt forskarutbyte äger rum, dels på informell basis, dels genom avtal rnellan högskoleenheter, insfitutioner, forsknings­råd m.fl. Dessulom finns planer för alt öka utbytet. Det gäller t. ex. STU:s avsikter alt avsätta avsevärda belopp för atl finansiera forskarstuderandes och yngre forskares vistelser i ullandel. Del gäller vidare NFR: s begäran i anslagsframställningen för budgetåret 1984/85 om ytteriigare medel för internationellt forskarutbyte och HSFR: s planer på samverkan med del franska forskningsrådet Centre national de la recherche scienlifique. Det gäller inte minsl på många håll vid högskoleenheterna.

Del största problemet alt fä till slånd ett ökal internationellt forskarut­byte synes vara av ekonomisk arl. Som lidigare framhållits uppger högsko­leenheterna atl de är mycket beroende av medel utifrån för alt finansiera utbytet. Det gäller inte enbart atl kunna skicka egna forskare och forskar­studerande'utomlands ulan också att kunna la emot utländska forskare eller utländska forskarstuderande. I det senare fallet kan brist på handle­darresurser vara avgörande. Enheterna anser sig således sakna tillräckliga egna resurser för att öka utbytet.

Bristen på egna medel vid högskoleenheterna för alt finansiera svenska forskares vistelser utomlands framgår ocksä av att de möjligheler som de


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet          63

externa organen, t.ex. NFR, MFR, SI och KVA erbjuder ofta utnyttjas maximall. Eflerfrågan är långt slörre än tillgången.

Inte bara högskoleenheterna ulan även SI och Ingenjörsvelenskapsaka­demien (IVA) anger problem av ekonomisk arl. SI framhåller alt antalet slipendier ål ulländska forskare för forskning i Sverige minskar år från år eftersom kostnaderna ökar snabbare än anslagen. Vidare saknar SI kom­plement till stipendierna, t.ex. resebidrag. IVA påpekar att dess totalkost­nader för öststats- och Kinaulbylel konstant överskridit del av utrikesde­partementet beviljade beloppet.

Såväl IVA som SI framhåller bristen i alt särskilda resurser saknas för att finansiera forskarutbyte med ett ur forskarsynpunkl så viktigt land som USA. IVA:s karlläggning av forskarutbytet inom akademiens verksam­hetsområde visade alt man från svenska institutioners sida skulle vilja ha ett ökat stöd jusl för della ändamål.

Forskarutbytet med USA synes vara omfattande av materialet att döma. Av IVA: s kartläggning drar också STU slutsatsen atl utbytet borde öka med industriländer med annat språk än engelska, t.ex. Frankrike, Väst­tyskland och Japan.

Även om bristen på ekonomiska resurser framställs som del viktigaste problemet vad beträffar forskarutbytet mellan Sverige och andra länder, framför allt för högskoleenheternas egna initiativ och möjligheter, fram­kommer även andra problem. Vissa av dessa problem har med tjänstekon-struklioner och befordringssystem atl göra. SLU pekar på svårigheten att med bibehållen lön för längre lid få förlägga en forskares verksamhel lill en utländsk institution utan regeringens medgivande. Universitetet i Lund framhåller atl exempel på direkta byten av ijänsler med utländskt universi­lel finns men att sådana arrangemang ofta innefattar praktiska problem. Meritvärdering av utlandsverksamhet är ett annat problem.

För egen del får jag anföra följande.

Ett särskilt problem av ekonomisk arl är den jämförelsevis höga direkta inkomstbeskattningen i Sverige. Detta har klara olägenheter från forsk­ningens synpunkt. Som statsrådet Ingvar Carlsson har framhållit i inled­ningen har regeringen tagit initiativ i denna fråga genom atl bemyndiga chefen för finansdepartementet all tillkalla en särskild utredare med upp­gift all skyndsaml föreslå särskilda former för beskattning av högl kvalifi­cerade utländska forskare med lillfällig anställning i Sverige.

Många av de problem som omnämns är främsl frågor för högskoleenhe­terna själva. Högskoleenheterna kan avsätta medel för forskarutbyte inom ramen för sina anslag. Det finns inte heller några formella hinder all föriägga tjänstgöring utomlands för svenska forskare, alt inrätta fonder för forskarutbyte eller atl för forskarstuderande som innehar utbildningsbi­drag eller doklorandtjänsl förlägga sludier och arbele ulomlands. Likväl anser jag det angelägel alt genom särskilda insalser stimulera ell ökal utbyte.


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet   64

Flera instanser har betonat viklen av atl forskarstuderande och unga forskare får möjlighet lill internationella kontakter genom vistelser utom­lands. Det torde vara väsenfiigt mycket lättare för forskare, vilka varit verksamma ell par år, dels atl få särskilda stipendier, resebidrag m. m. som SI, forskningsråd m.fl. delar ul, dels att inom ramen för projekl få medel för vistelse utomlands. Vidare lorde det också vara lällare för etablerade forskare att söka stipendier utomlands.

För alt stimulera högskoleenheterna lill ett ökat forskarutbyte föreslår jag mot denna bakgrund alt 4 505000 kr. anvisas. Jag återkommer härtill under anslaget Vissa särskilda ulgifter för forskningsändamål. Medlen bör främst avse forskarstuderande och yngre forskare. Forskarstuderande för­utsätts då uppbära utbildningsbidrag eller inneha doklorandtjänsl. Bidra­gel skall således avse merkostnader söm uppkommer i samband med utlandsvistelse. Medlen bör också kunna användas för särskilda koslnader i samband med alt svenska högskoleenheter lar emol utländska gästfors­kare.

Vid användningen av medlen bör hänsyn las lill de resurser som STU kommer att anvisa för internationellt forskarutbyte inom det tekniska ornrädet.

Jag har i årels budgelproposilion (prop. 1983/84: 100 bil. 10) under ansla­get Kulturellt utbyte med ullandel föreslagil bl. a. en avsevärd höjning av anslaget lill Fulbrightkommissionen. De medel som jag här föreslår för forskarutbyte bör därför i första hand avse andra länder än USA. Frankri­ke, Japan och Västtyskland är exempel pä länder som enligl niin mening särskill bör beaklas i utbytesverksamheten.

I övrigt vill jag hänvisa till vad statsrådet Ingvar Carlsson anfört i inledningen. Chefen för jordbruksdepartementet kommer senare atl be­handla frågan om internationellt forskarutbyte inom jordbruksdepartemen­tets verksamhetsområde.

Jämställdhet i forskningen

Jag övergår nu till atl behandla de frågor om jämställdhet mellan kvinnor och män inom forskningen som aktualiserats av jämställdhetskommitléns

förslag i betänkandet (SOU 1983:4) "Om hälften vore kvinnor           ". Jag

har i dessa frågor samrätt med statsrådet Gradin.

Jämslälldhelskommitténs betänkande avlämnades i januari 1983. Det har remissbehandlals. Sammanställningar av kommilténs förslag och av remissyttrandena bör fogas till prolokollel i detta ärende som bilaga 5.2.

Riksdagen beslöl 1982 (UbU 37, rskr 397) med anledning av proposilio­nen 1981/82: 106 om forskning m.m. atl jämslälldhetsforskning skulle till­höra de prioriterade forskningsområdena. I detta sammanhang betonades vikten av fler kvinnliga forskare, varvid en hänvisning gjordes till jäm­ställdhetskommitténs arbete.

Jag vill inledningsvis anmäla atl jag ansluter mig till den målbeskrivning


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet          65

för jämställdhetsslrävandena inom forskningen som kommittén angivit och som fåll remissinstansernas slöd. Jag citerar:

"Målel är inte jämslälldhel på männens villkor, ulan balans i forskar­miljön och i själva forskningen, sä all del kvinnliga perspektivet får påver­ka både arbetsförhållandena och forskningens innehåll. Delta gäller all forskning, inle bara jämslälldhetsforskning. Åtgärder ulifrån skall ses som ett stöd för förändringar inifrån, från universitet och högskolor och från forskarna själva."

I belänkandel har jämställdhetskommillén lämnai en fyllig redogörelse för de kvinnliga forskarnas situation saml ell flerlal förslag lill förbättringar av både de kvinnliga forskarnas villkor och kvinnoforskningens organisa­tion. UHÄ har framhållit att belänkandet bör få slor spridning och andra remissinslanser har påpekat att betänkandet borde kunna användas i sam­band med informalion och utbildning i jämställdhetsfrägor. Jag ansluter mig till vad dessa remissinstanser anförl.

I betänkandet dokumenteras bl.a. kvinnornas svårigheler inom forsk­ningen och forskarutbildningen samt den kvinnliga underrepresentationen på högre forskartjänster.

För all få till stånd en mindre könsuppdelad arbetsmarknad anserjag all det krävs genomgripande insatser för att främja otradilionella yrkesval, som på sikl kan leda lill en utjämning, även inom forskningen. Vårl samhälle är dominerat av män och styrs av mäns värderingar. Vi behöver ökad kunskap bl. a. om hur kvinnor och män skall kunna uppnå jämställd-hel. Därför behövs forskning om hur både kvinnors och mäns attityder kan utgöra hinder för att uppnå reell jämställdhet. Jämställdhetsforskningen kommer sannolikt även i fortsättningen att vara kvinnoinriklad, eftersom vi hillills har saknat kvinnoperspektivet inom forskningen. De flesla som är intresserade av forskning med kvinnoperspektiv är kvinnor. Det finns sålunda ett samband mellan atl antalet kvinnliga forskare ökar och atl forskningsfältet ulvidgas till atl omfalla även de områden där kvinnopers­pektivet nu saknas.

Även om alla de insatser, som skulle behövas, inte kan komma lill slånd omedelbart, villjag här peka på vissa ålgärder, som kan stimulera jäm­ställdhetsforskningen och därmed pä sikl förbättra möjligheterna all uppnå jämställdhet för kvinnliga forskare. Jag vill ocksä här peka pä atl antalet kvinnliga forskarstuderande numera har ökat även relalivi; kvinnorna ulgör nu ca en tredjedel av alla forskarstuderande. Före 1980 var andelen kvinnor ca en Qärdedel.

Kommitlén har angett några förslag i syfte atl stimulera flickor och kvinnor all söka sig lill forskning, t.ex. all ge slöd och uppmuntran lill flickor och kvinnor som har gjorl otradilionella utbildningsval och att regelbundet anordna rekryteringsseminarier inom högskolan för all intres­sera kvinnliga studerande för forskning.

Jag vill i delta sammanhang anknyta till vad statsrådet Ingvar Carlsson 5    Riksdagen 1983/84. I samt. Nr 107. Bilaga 5


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet          66

anfört i inledningen om betydelsen av all förhållandena i utbildningssyste­met påverkar intresset för forskning och forskarutbildning. Del är synnerli­gen angeläget all barns och ungdomars nalurliga kreativitet och nyfikenhet på omvärlden las lill vara och slirnuleras i skolarbetet.

När det gäller rekryteringen lill forskning anserjag atl insatser behövs inom både skolan och högskolan. Flickor måste få minsl lika mycket slöd och uppmuntran när del gäller bl.a. alt slimuleras till inlresse för bl.a. leknik och naturvetenskap. Här vill jag också peka på de viktiga insatser för rekryteringen som görs av FRN i samband med informalion om forsk­ning till barn och ungdom. Inom högskolan bör man la vara på begåvade kvinnliga studerande, som visar intresse och fallenhet för forskarutbild­ning.

Den miljö som möter en kvinnlig forskare är i allmänhet präglad av manliga värderingar. I betänkandet avslöjas den dolda diskrimineringen av kvinnor. För kvinnliga studerande kompliceras dessutom ofta forskarut­bildningen av alt de vanligtvis måste använda mer tid för barnomsorg än manliga studerande gör. Flera undersökningar har också visal alt kvinnliga studerande bemöts annorlunda av och därför får svårigheter i kontakterna medde mantiga handledarna.

Sammantaget finner jag atl de faktiska och omedvetna mönster som utmynnar i negativa attityder mol kvinnor måste bearbetas och brytas. Genom att öppet diskulera och ompröva de faklorer inom forskningen och forskarutbildningen, vilka på olika sätt diskriminerar kvinnor, skulle vi kunna skapa en öppnare och mer givande forskningsmiljö för både kvinnor och män. Jag har, när jag behandlade avsnittet Forskarutbildningen pekal pä atl handledningen i forskarutbildningen måste slimuleras och att det bl. a. ankommer på UHÄ atl verka för alt handledarulbildning kommer till slånd. Det är väsentligt all sådan utbildning innefattar information om jämslälldhelsproblematiken.

Jag har även i samband med vad jag anförl om effektiviteten i forskarut­bildningen betonat fakulteisnämndernas ansvar och uppgifter i detta sam­manhang. Hit hör också atl övervaka alt rekryteringen av kvinnliga forska­re slimuleras.

Jag har också tidigare anmäll alt jag, med hänsyn till risken atl kvinnliga forskare kan diskrimineras, avser att föreslå regeringen alt bestämmelsen om åldersgränsen, 45 år, för erhållande av utbildningsbidrag, skall upphä­vas.

Jag vill i detta sammanhang erinra om all det åligger myndigheterna all utarbeta jämslälldhetsplaner. De tjänsler inom högskolan och forsknings­råden som är avsedda företrädesvis för forskningsverksamhet är profes­sor, doceni, forskarassistent och forskare. Kvinnornas andel pä dessa tjänster är låg. Enligt min mening bör högskolemyndigheterna ange tids­bestämda mål för andelen kvinnor på dessa tjänster.

Del har hittills inte funnits nägon särskild organisation inom högskolan


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet   67

för jämställdhetsforskning. Sedan 1978 har dock på inilialiv av kvinnliga forskare bildats forum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning på var och en av universitetsorterna saml i Luleå. I Uppsala benämns forumverk­samheten centrum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning. Verksam­heten har tillförts medel frän anslaget Samhällsvetenskapliga fakulteterna.

Jämslälldhelskommitlén har framfört förslag till en organisation för jäm­slälldhetsforskning innefattande bl.a. flera tjänster som professor och docent.

För min del villjag framhålla följande.

Jämställdhetsforskning är ell relativt nytt tvärvetenskapligt forsknings­fält, där olika organisatoriska former prövas för all successivt etablera forskningen. De flesta remissinstanserna, bl.a. UHÄ, häri sammanhanget prioriterat docenttjänster ulan bundenhet till vissl ämne. Under anslaget Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet kommer statsrådet Ingvar Carlsson all beräkna medel för forskartjänster i jämställdhets-forskning. Pä de orter där tjänsterna placeras bör en samverkan med resp. forumorganisation äga rum. Medel bör härutöver — liksom hitfills — även i fortsättningen ulgå för jämslälldhetsforskning vid universiteten från ansla­get Samhällsvetenskapliga fakulteterna, att fördelas till resp. forum/cen­trum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning.

Jämställdhetskommittén har även behandlat frågan om hur Kvinnove-lenskaplig tidskrift i fortsättningen skall tillgodoses i ekonomiskt hänseen­de.

Jag har erfarit atl denna tidskrift, somjag finner värdefull, får bidrag från stödel till kulturtidskrifter, från UHÄ och från HSFR. Eftersom rådet har funnil möjligheter till ett utökat stöd, utgår jag från att tidskriften skall kunna finansieras forsällningsvis.

Del ankommer på högskolemyndigheterna atl pröva jämställdhetskom­mitténs övriga förslag lill organisatoriska förändringar. Jag avser därför att överlämna betänkandet saml remissammanställningen till UHÄ för hand­läggning.

Sammanfattning av budgetförslag för forskning och forskarutbildning m.m.

Medel för forskning och forskarutbildning kommer vid bifall lill mina och slalsrådel Ingvar Carlssons förslag att fördelas på följande sätt.

Rättelse: S. 68. ändringar i sifferkolumnerna.


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5 Utbildningsdepartementet               68

Medel för forskning och forskarutbildning under fakullelsanslagen för­delade på orter.

Högskoleenhet                                  milj.kr.

Universitetet i Stockholm                      189

Tekniska högskolan i Stockholm            118

Karolinska institutet                             150

Högskolan för lärarutbildning i Stockholm 2

Universitetet i Uppsala                          275

Universitetet i Linköping                        79

Universilelel i Lund                               315

Universitetet i Göteborg                        ;%

Chalmers tekniska högskola '                104

Universitetet i Umeå                             161

Högskolan i Luleå                                 37

Ej fördelat                                             8

Summa                                              1634

Medel   för  forskning och  forskarutbildning  fördelade  på  fakulteter
(molsv.).

Ändamål                                    milj.kr.

Humanistiska fakulteterna              162

Teologiska fakulteterna                   12

Juridiska fakulteterna                      16

Samhällsvetenskapliga fakulteterna 187

Medicinska fakulteterna                 423

Odontologiska fakulteterna             48

Farmaceuiiska fakulteten                16

Malematisk-naturvetenskapliga fakulteterna         384

Tekniska fakulteterna                    370

Temaorienterad forskning               16

Gemensamt                                   65

 

Summa

 

 

 

 

 

1699

 

Medel för

övrig

forskni

ing

undei

r uibildni

ingsdepartemenlels huvudtitel.

Ändamål

 

 

 

 

 

milj, kr.

 

Forskningsråd m. m.                                      551
Övrigt forskningsstöd

-    europeisk forskningssamverkan                  158

-    forskningsinstitut m. m.                                64

-    kungl. biblioteket m. m.                                53

Summa                                                        826

För anslagen lill forskning och forskarutbildning har UHÄ begärt en prisomräkning med 10.6 7c. Jag har i enlighet med vad som tillämpats för motsvarande ändamål för statsbudgeten i övrigt beiäknat ca 7 7c för samtliga utgiftsslag utom för bokinköp där jag har beräknal en prisomräk­ning om 14 7r.

I löneomräkning har UHÄ för reservalionsanslagen lill fakultelerna


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet   69

samt till temaorienterad forskning begärt 79052000 kr. Jag har beräknat 79 125000 kr. för följande avtal:

Avtal 1982-08-25 om anställningsvillkor för vissa statliga läkare m.fl. (ABL).

Avtal 1983 om löner fr. o.m. 1983-01-01.

Avtal 1983-04-20 om beräkning av avlöningsförmåner för tid fr. o. m. maj 1983 m.m.

Avtal 1983-04-29 om löner för statstjänstemän m.fl. (ALS 1983), änd­ringar av TFU.

L-ATF för liden 1983-07-01 - 1984-06-30.

I årels budgetproposition har räknats méd vissa besparingar till följd av förvaltningsralionalisering under anslagen lill grundläggande högskoleut­bildning. Ralionaliseringar av motsvarande omfattning skall givelvis göras i fråga om den förvallning som bekostas från anslagen lill forskning och forskarutbildning inom högskolan. De medel som därvid frigörs skall-an­vändas för forsknings- och forskarulbildningsändamål inom resp. fakultet (molsv.).

De förslag som förls fram i anslagsframslällningar och i andra skrivelser och som inle behandlas i det följande har med hänsyn lill del slalsfinan­siella lägel eller av andra skäl inte kunnal lagas upp.

Statsrådet Göransson anför.

Forskning inom skolväsendets område

Från anslaget Forskning och centralt utvecklingsarbete bekoslas forsk­ning och centralt utvecklingsarbete inom ungdomsskola och vuxenutbild­ning saml informationsåtgärder i samband därmed. Skolöverstyrelsen (SÖ) ansvarar för planering, samordning, utvärdering och spridning av informa­tion om verksamhelen. Skolforskningen beslår huvudsakligen av upp­dragsforskning inom högskolans ram.

Riksdagens beslut med anledning av proposition 1980/81:97 om skol­forskning och personalutveckling irädde i kraft den i juli 1982 (UbU 97, rskr 385). Den vikligasle förändringen innebar atl tyngdpunkten i verksam­heten försköts från ett sammanhållet forsknings- och utvecklingsarbete mot ett betonande av forskning som underlag för en långsiktig planering.

Under perioden 1982-1985 skall enligt riksdagsbeslutet huvudparten av de delar av anslaget B 7 som tidigare utnyttjats för ulvecklings- och läroplansarbele överföras lill ett särskill anslag som länsskolnämnderna disponerar. Den kvarvarande delen av anslaget skall successivt inriktas mol att bestrida kostnader för forskning, främst av övergripande och långsiktig karaktär, visst centrall utvecklingsarbete rörande bl. a. vuxenut­bildning, handikappfrågor och frågor rörande invandrare och nationella minoriteter samt planering, uppföljning och information.


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5   Utbildningsdepartementet    70

SÖ avser atl i ökad ulsträckning eftersträva en kompelens- och kun­skapsuppbyggnad genom tvårinstitutionella projekt inom delvis nya forsk­ningsområden.

Forskning inom skolområdet skall enligt riksdagsbeslutet integreras med den långsiktiga planeringen och ulvecklingen av del svenska skolväsendet. SÖ har i uppgift atl lägga fram långsiktiga skolforskningsprogram enligt riktlinjer som angivits i proposition 1980/81:97 och i proposition 1981/82:106 om forskning m. m. SÖ har i 1984/85 års anslagsframställning redovisat vissa konsekvenser av utvecklingen på skolområdet belräffande övergripande forskningspoliiiska principer, forskningens innehåll och forskningsplaneringens organisation och genomförande i den slalliga skol­adminislrationen. På skolområdet har sedan mitten av 1970-talel genom­förts slora förändringar. Inom de närmasle åren aktualiseras vissa ytterli­gare förändringar. Till de vikligasle frågorna för skolforskningen hör upp­följning och uivärdering av effeklerna av beslutade och kommande re­former, bl. a. decentraliseringen pä utbildningsområdet och den successiva reformeringen av gymnasieskolan.

För budgetåret 1984/85 har jag i 1984 års budgetproposition (prop. 1983/84: 100) föreslagit all till anslaget B 7. Forskning och centrall utveck­lingsarbete inom skolväsendet anvisas 24937000 kr.

Chefen för utbildningsdepartementet anför.

Forskning om högskolan

Forskning om högskolans olika verksamheter bedrivs främst med medel från UHÄ. Den ulförs lill slörsla delen av forskare inom högskolan men även av UHÄ.

Enligt UHÄ var budgelårel 1982/83 den totala omfatiningen av UHÄ:s FoU-verksamhel 7 milj.kr., därav 2 milj.kr. för långsiktig kunskapsupp­byggnad, 1,5 milj.kr. för uppföljningsstudier samt 3,5 milj.kr. för seklo­riell FoU med direkl verksamhelsanknylning.

Fr.o.m. innevarande budgelår finns medel för forskning inomhögsko-lan under en särskild anslagspost. Forskning om högskolan m.m., under anslaget Universitets- och högskoleämbetet. För innevarande budgetär uppgår anslagsposten lill 4,8 milj. kr.

UHÄ:s forskningsanslag omfallar två delprogram, nämligen forskning om högskolan och uppföljning och policystudier. Det senare programmel startade under budgetåret 1982/83 samtidigt som UHÄ:s program för uppföljning av högskolereformen avslutades. Delprogrammet syftar lill all ta fram kunskaper som kan tjäna som stöd för planerings- och utvecklings­arbete inom hela högskolan.

Delprogrammet forskning om högskolan omfattar fyra större huvudom­råden: högskolan i samhällel, högskolans organisation och forskningens


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet          71

resp. utbildningens villkor och möjligheter. Inom dessa fyra områden har sedan starten år 1971 ett hundratal projekl initierats inom tolv olika sam-hällsvetenskapliga och humanistiska discipliner. Vidare har ett 30-lal dok­torsavhandlingar publicerats.

Jag har i årels budgetproposition föreslagit all dessa medel för nästa budgelår skall uppgå lill 4940000 kr.


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet          72

Anslagsberäkningar

Forskning och forskarutbildning inom högskolan m. m.

Chefen för utbildningsdepartementet anför.

I budgetpropositionen har medel för forskning och forskarutbildning inom högskolan m.m. endast beräknats preliminärt. I del följande redovi­sar statsrådet Ingvar Carlsson och jag förslag till anslagsbelopp under åttonde huvudlileln för budgelårel 1984/85.

D 15. Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete

Reservation           718440

1982/83 Ulgift

13 307099

1983/84 Anslag

14650000

1984/85 Förslag

15 236000

Från anslaget bestrids koslnader för dels olika ålgärder för forsknings­anknytning av grundläggande högskoleutbildning, dels konstnärligt ut­vecklingsarbete. Medlen för konstnärligt utvecklingsarbete disponeras av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ).

Universitets- och högskoleämbetet

Regionslyrelserna har utarbetat program för utveckling av olika insatser som tjänar syftet att ge den grundläggande högskoleutbildningen ell ökal mått av anknytning till forskning och forskarutbildning. Samtliga region­styrelser föreslår väsentliga ökningar av anslaget. Förslagen varierar från ca 10 % till ca 50 % ökning av de olika regionernas andel av anslagsposlen. Totalt föreslås en förstärkning med 3 200000 kr.

Med anledning av ett regeringsuppdrag har UHÄ genom en arbelsgrupp (FOMI) låtit utreda vissa frågor rörande de mindre högskolornas roll i fråga om forskning och forskarutbildning. FOMI har i sitt belänkande föreslagit atl viss verksamhel skall bekostas med medel ur detta anslag. Dessa förslag innebär en ökning av anslagsposten 1 med 4500000 kr. budgelåret 1984/85, 3000000 kr. budgetåret 1985/86 och 2500000 kr. bud­gelårel 1986/87.

Med hänsyn lill vad regionslyrelserna och FOMI anförl beräknar UHÄ i alternaliv 1 för budgelårel 1984/85 en ökning av denna anslagsposl med 210000 kr. I allernafiv 2 beräknar UHÄ en ökning med 5250000 kr. främsl med hänsyn lill FOMI: s förslag. UHÄ har i skrivelse den 10 oklober 1983 inkommit med förslag lill fördelning av medlen under anslagsposlen 1. Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning mellan hög­skoleregionerna med anledning av UHÄ:s ställningslagande lill FOMLs förslag.


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet   73

UHÄ föreslår alt medlen för forskningsanknytning ökas med 5460000 kr. ulöver pris- och löneomräkning (-1- 576000 kr.).

UHÄ anser del synnerligen viktigt all den successiva uppbyggnaden av resurser för konstnärligt utvecklingsarbete fortsätter. Medlen är nu alllför begränsade med hänsyn lill del syfle de skall tjäna vid tretton konstnärliga utbildningsinstitutioner i landet; UHÄ föreslår att medlen för konstnärligt utvecklingsarbete fär en förstärkning budgetåret 1984/85 med 866000 kr. ulöver pris- och löneomräkning (+ 157000 kr.).

För budgetåret 1984/85 föreslår UHÄ inrättande av nya professurer inom de fyra ämnesområdena målning, fotografi, keramik och glas saml pianospelning. Professurerna bör, i likhet med vad som gäller för befintliga professurer inom det konstnäriiga området tillsättas av regeringen med en förordnandelid på lio år samt vara förenade med konstnärligt utvecklings­arbete. De föreslagna professurerna bör i likhet med befintliga professurer vid konstnärliga utbildningar finansieras från anslaget D 8. Utbildning för kultur- och informationsyrken.

Anslagsfördelning

Anslagspost/region              1983/84     Beräknad ändring 1984/85

UHÄ               Före-

draganden


1.     Forskningsanknytning
av grundläggande hög­
skoleutbildning

a. Stockholms högskoleregion

b. Uppsala högskoleregion

c.  Linköpings högskoleregion

d. Lund/Malmö högskoleregion

e. Göleborgs högskoleregion

f.  Umeå högskolcregion

2.     Konstnärligt utvecklings­
arbete

Utgift


 

2041000

-1-   137 000

+ 82000

2 244 000

-t-1847 000

+ 90000

1337000

-1-   252000

-1- 53000

2 281000

4-1574 000

-1- 91000

1813 000

4-1401000

-1- 73000

1 804 000

+   825 000

+  72 000

3 130000

-1-1023000

4-125 000

14650000

4-7 059000

4-586000


Föredragandens överväganden

Jag har i det föregående under punkten Forskning vid mindre högsko­leenheter lagil ställning till universitets- och högskoleämbetets (UHÄ) förslag angående ålgärder för att främja forsknings- och utvecklingsarbete m. m. vid vissa mindre högskoleenheter. Mina ställningstaganden där inne­bär att jag inte anser det lämpligl att anvisa medel för detta ändamål från anslagsposten Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbild­ning under delta anslag. Jag kommer i det följande under anslaget Vissa särskilda ulgifter för forskningsändamål att beräkna medel för viss verk­samhel i syfle atl underlälta uppdragsfinansierad FoU vid berörda högsko-


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet   74

leenheter och samverkan mellan dessa enheter och universilelen m.fl. i fråga om forskning och forskarutbildning.

Chefen för induslridepartementet kommer i annat sammanhang i sina förslag rörande industriell lillväxl och förnyelse att föreslå att särskilda medel ställs lill statens industriverks förfogande för alt verkel i samarbete med förening Svensk Form skall kunna inträlta ett centrum för designfräm­jande verksamhet. Med anledning härav utgår jag ifrån all UHÄ beaktar behovel av utvecklingsarbete inom designområdet.

Jag vill här erinra om atl slalsrådel Göransson i 1984 års budgelproposi­lion vid sin anmälan av anslaget F 7. Inkomstgaranlier för konstnärer förordat att två nya garantirum beräknas för innehavare av tidsbegränsad tjänst som professor resp. huvudlärare, vilkas förordnanden löper ut under budgelåret 1984/85.

Fotograjl

UHÄ har föreslagil atl en tjänst som professor i fotografi inrättas vid universitetet i Göteborg för fotografulbildningens konstnärliga och veten­skapliga ledning. Den föresläs bli finansierad inom ramen för de resurstill­skott som har beslutals för den successiva uppbyggnaden av fotografui-bildningen vid universitetet. Jag biträder UHÄ: s förslag att den 1 juli 1984 skall inrättas en tjänst som professor (Lp 24/26) i fotografi vid nämnda universitet. Med tjänsten skall vara förenat konstnärligt utvecklingsarbete.

Pianospelning

Vid musikhögskolan i Stockholm finns en tjänst som professor i kördiri-gering, personlig för Eric Ericson. Denne uppnår den övre pensionsgrän­sen vid utgången av år 1984. UHÄ föreslår atl, när denna tjänst upphör, i dess ställe skall inrällas en tjänst som professor i pianospelning vid musik­högskolan. Jag biträder yrkandet och föreslår att - inom ramen för befint­liga resurser - en ijänsl som professor (Lp 24/26) i pianospelning, med vilken skall vara förenat konstnärligt utvecklingsarbete, skall inrättas vid musikhögskolan i Stockholm vid den tidpunkt Ericson lämnar sin tjänst.

Ändrad benämning på tjänst som professor

UHÄ föreslår atl ämnesbenämningen för tjänsten som professor (Lp 24/26) i komposition, instrumentation och formlära vid musikhögskolan i Stockholm i samband med återbesättande skall ändras till komposition. Jag biträder förslagel.

Med hänvisning lill sammanställningen beräknarjag förevarande anslag till 15 236000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen all inrätta tjänster som professor (Lp 24/26) i enlighel med vad jag har förordat.


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet


75


2.   bemyndiga regeringen atl ändra benämningen av en tjänst som professor (L 24/26) i enlighet med vad jag har förordai,

3.   lill Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete för budgetåret 1984/85 anvi­sa ell reservationsanslag av 15 236000 kr.

D 16. Humanistiska fakulteterna

1982/83 Utgift   118292996       Reservation         2043 294

1983/84 Anslag  149311000

1984/85 Förslag 161678000

Della anslag avser humanistisk forskning och forskarutbildning vid uni­versiteten i Stockholm, Uppsala, Lund, Göleborg och Umeå.

Anslagsfördelning

 

 

Högskoleenhet

1983/84

Beräknad ändring

; 1984/85

 

Universitets-och högskole­ämbetet

Före­draganden

Stockholms högskoleregion Universitelet i Stockholm

35 254000

4- 3 486000

4- 3 024000

Uppsala högskoleregion Universitetet i Uppsala

37 330000

4- 4429000

+ 2437000

Lund/Malmö högskoleregion Universitetet i Lund

30229000

4- 3 829000

4- 3 280000

Göteborgs högskoleregion Universitetet i Göteborg

30 609 000

4- 3 662000

4- 2 153 000

Umeå högskoleregion Universitetet i Umeå

15 561000

4-   1890000

4-   1457000

Till universitets- och högskoleämbetets dispostion

328000

4-       16000

4-       16000

Utgift

149311000

4-17312000

4-12367000

Anslagsframslällning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen innebär i korthet följande.


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet


76


 

Ändamål/högskoleenhet m. m.'

Kostnad

Ändamål/högskoleenhet m.m.'

Kostnad

 

budget-

 

 

budget-

 

året

 

 

året

 

1984/85

 

 

1984/85

 

(tkr.)

 

 

(tkr.)

1.         Pris- och löneomräkning

 

 

4.5

Professur   i   litteraturveten-

 

l.l       Prisomräkning

4-

4449

 

skap,   ssk   kvinnolitteralur.

 

1.2       Löneomräkning

4-

6341

 

UG

4-    525

Summa under 1

4-10790

4.6 4.7

Gemensamma funktioner Gemensamma       funktioner

-     153

2.         Förändringar av anslagstek-

 

 

 

(bibliotek), UG

4-      30

nisk natur 2.1       Överföring    från    anslaget

 

 

Siimi

■na under 4

4- 4 130

Humanistisk-samhällsveten-

 

 

5.

Allernaliv 2

 

skapliga forskningsrådet

4-

1092

5.1

Centrum för invandrar- och

 

Summa under 2

4-

1092

5.2

minoritetsforskning, UU Östasiatiska språk

4-    500 4-    500

4.         Alternativ 1

 

 

5.3

Humanistisk,   ssk   språkve-

 

4.1       Basresurser

4-

2153

 

tenskaplig,   dalabehandling,

 

4.2       Studiestöd

4-

525

 

UG

+    300

4.3       Professur i musikvelenskap, UL

4-

525

Summa under 5

4-  1300

4.4       Professur i  turkiska språk.

 

 

 

 

4-17312

UU

4-

525

 

 

 

' UU = universitetet i Uppsala, UL = universitetet i Lund, UG = universitetet i Göteborg.

UHÄ hemsläller att

1.  de riktlinjer och ekonomiska ramar för verksamhelen som redovisats fastställs,

2.  en professur i Lo 24/26 i musik vetenskap inrättas den 1 juli 1984 vid universilelel i Lund,

3.  en professur i Lo 24/26 i turkiska språk inrällas den 1 juli 1984 vid universitetet i Uppsala,

4.  en professur i Lo 24/26 i litteraturvetenskap, särskilt kvinnolitteralur, inrättas den 1 juli 1984 vid universitelet i Göteborg,

5.  universitetet i Uppsala anvisas 500000 kr. för uppbyggnad av invand­rar- och minoritetsforskning,

6.  universilelel i Lund anvisas 500000 kr. för uppbyggnad av forskning i östasiatiska språk,

7.  universitetet i Göteborg anvisas 300000 kr. för forskning i humanis­tisk, särskilt språkvelenskaplig, databehandling,

8.  under ett reservationsanslag Humanistiska fakultelerna för budgetåret 1984/85 anvisas 166623000 kr. med angiven fördelning på anslagsposter.

Föredragandens överväganden

Musikvetenskap

I Sverige finns för närvarande två professurer i musikvetenskap, en vid universitetet i Uppsala, vars innehavare även har undervisningsskyldighet vid universitetet i Stockholm, och en vid universitetet i Göteborg.


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet   77

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) föreslår alt en tjänst som professor i ämnel inrällas den 1 juli 1984 vid universitetet i Lund.

Jag billäder UHÄ: s förslag och förordar alt en tjänst som professor (L 24/26) i musikvetenskap inriiltas vid universitetet i Lund den I juli 1984.

Tysk litteralur

För niirvarande finns i Sverige fyra professurer i tyska. Ingen av dessa har emellertid särskild inriklning mol lyskspräkig litleralur. 1 andra slörre kulturspråk, bl.a. engelska, franska och ryska finns professurer med in­riktning mot litteratur.

Det finns enligt min mening starka skäl för atl inrälla en professur i tyska med inriktning mot tyskspråkig litteratur. I mängti med Sverige jiimförbara länder finns flera professurer i ämnet. Vidare har den tyska klassiska litteraturen under flerti perioder av vår litterära historia intagit en cenlral slällning. Den lyskspråkigii efterkrigslilicraluren iir enligl många bedöma­re den mest vitala i Europa.

Jag avser all i annal sammanhtmg ålcrkommii lill regeringen med förslag alt ge UHÄ i uppdrag alt undersöka möjligheterna alt i samhand med omprövning av befintliga tjänster inriiltii en professur i tyska, särskilt tyskspråkig litleralur.

Turkiska språk

UHÄ har fört fram förslag om inräiumde ;iv en professur i turkiska språk vid universilelel i Uppsala. UHÄ anser till ingen f. n. kan anses företräda ämnel i landel och alt risk föreligger alt ämnet hell försvinner ur svensk utbildning och forskning.

Jiig deliir UHÄ: s upplallning all en sådan risk föreligger. Diiremot anser jag alt del främst gäller all garanleni ulbiidning i turkiska. DelUi kan ske genom en ordinarie Ijänsl som universitetslektor i ämnet. Denna fråga bör prövas i budgetarbetet inför budgelåret 1985/86.

Litteraturvetenskap, säiskilt kvinnolilleratur

UHÄ har föreslagit inrättande av en professur i litteraturvetenskap, siirskili kvinnolitteralur. vid universilelel i Göleborg. Jag vill i delta sam­manhang hänvisa till v;id jag i det föregående har anfört angående resurser förjiimstiilldhelsforskning.

Öst- och Sydöstasien

UHÄ har föreslagil all universitetet i Lund anvisas 500000 kr. för uppbyggnad av forskning i östasiatiska språk och kulturer. Med anledning härav har universitelet i Stockholm inkommii med en skrivelse. Universi­tetet ifrågasätter UHÄ: s förslag med hänvisning till de resurser som finns vid universitetet i Slockholm vad beträffar såväl utbildning som forskning om Öst- och Sydöstasien. Frågan behöver enligt min mening utredas ytterligare.


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet   78

Forskning om dövas språk

UHÄ har föreslagit inrällande av ett centrum för forskning om dövas språk vid universitetet i Stockholm budgelåret 1986/87. Med anledning härav har Sveriges dövas riksförbund inkommit med en skrivelse. Förbun­del ultalar sin tillfredsställelse över UHÄ: s förslag men anser atl dels de föreslagna resurserna är för små. dels förslaget borde avse det närmasle budgetåret.

Enligl många bedömare är den forskning om dövas språk som bedrivs vid universitetet i Stockholm internationellt sell unik och jag anser därför atl den bör få en fastare organisation. Efter vad jag har erfarit kommer emellertid medel att finnas tillgängliga för denna forskning under de när­maste åren genom anslag från bl.a. Riksbankens jubileumsfond. Med tanke härpå förefaller UHÄ: s förslag väl avvägt i liden. Det ankommer på universitetet all planera för ett genomförande av förstagel.

Övriga frågor

Jag beräknar under della anslag medel för en tjänst som professor i historia, särskilt de svenska folkrörelsernas historia. Motsvarande kostnad bestrids innevarande budgetår från anslaget Humanistisk-samhällsvelen-skapliga forskningsrådet (+ 405000 kr.). Tjänsten är placerad vid universi­telet i Uppsala och är personlig för Cari-Göran Andrae. Jag förordar all en ordinarie Ijänsl som professor (L 24/26) i historia, särskill de svenska folkrörelsernas historia, inrättas vid universitetet med Andrae som försle innehavare.

Från HSFR: s anslag bestrids också innevarande budgetår koslnader för en Ijänsl som professor i talfysiologi och lalperceplion saml därtill hörande basresurser. Jag beräknar nu medel härför under förevarande anslag (4-687000 kr.). Denna tjänst är placerad vid universitetet i Stockholm och är personlig för Björn Lindblom. Jag förordar atl en professur (L 24/26) i lalfysiologi och lalperceplion inrällas vid universitelet med Lindblom som försle innehavare.

Jag beräknar vidare medel för en personlig ijänsl vid universilelel i Lund (4- 151 000 kr.) inrättad genom beslut den 18 augusli 1983.

Med slöd av riksdagens bemyndigande (jfr prop. 1966: I bil. 10 s. 361, SK 42, rskr 125) har regeringen den 25 augusti 1983 föreskrivit att en vakant tjänst som professor i finska språket och kulluren vid universitetet i Slockholm skall återbesättas med benämningen finska.

Som en allmän förslärkning av basresurserna lar jag under detta anslag upp 1 951 000 kr. Jag har därvid bl.a. beaktal behovel av medelsförstärk­ning för den arktiska kulturforskningen vid universitetet i Umeå. Somjag lidigare har framhållit skall minst tre fjärdedelar av basresursförstärkning­en användas för nya forskartjänsler på mellannivå.

För sludiefinansiering inom forskarutbildning bör under nästa budgetår disponeras minsl de belopp som anges i följande tabell.


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet


79


 


Universitet


Belopp kr.


 


Universitetet i Stockholm Universitelet i Uppsala Universitetet i Lund Universitetet i Göteborg Universitetet i Umeå


74.18000 7 242000 6916000 5813000 2 355 000

29764000


Med   hänvisning   till   sammanställningen   beräknar jag  anslaget   till (149311000 4- 12367000=) 161678000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.   bemyndiga regeringen atl inrätta tjänster som professor (L 24/26) i enlighel med vad jag har förordat,

2.   till Humanistiska fakulteterna för budgelårel 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 161678000 kr.


D 17. Teologiska fakulteterna

1982/83 Utgift        9373 163

1983/84 Anslag     11274000

1984/85 Förslag    12080000


Reservation


117768


Della anslag avser leologisk forskning och forskarutbildning vid univer­siteten i Uppsala och Lund.

A nslagsfördelning


Högskoleenhet


1983/84


Beräknad ändring 1984/85


 


Uppsala högskoleregion Universitetet i Uppsala

Litnd/Malmö högskoleregion Universitetet i Lund Utgift


 

 

Universitets-och högskole­ämbetet

Före­draganden

5 834000

4-   761000

-h 390 000

5440000

+  801000

4-416000

11274000

4-1562000

4-806000


Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ).


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet          80

Ändringsförslagen innebär i korihel följande.

 

Ändamål

Koslnad

 

budget-

 

året

 

1984/85

 

(tkr.)

1.         Pris- och löneomräkning

 

1.1       Prisomräkning

4-   347

1.2       Löneomräkning

-f-  490

Summa under 1

+  837

4.         Alternaliv 1

 

4.1       Basresurser

4-  736

4.2      Gemensamma funktioner

-     11

Summa under 4

4-   725

 

4-1562

UHÄ hemsläller atl

1.    de rikllinjer för utvecklingen och ekonomiska ramar för verksamhe­ten som redovisats fastställs,

2.    vid Bengt Hägglunds pensionsavgång från den för honom personliga tjänsten som professor i kristendomens idéhistoria en permanent professur i islamologi inrällas vid universitetet i Lund,

3.    vid Evald Löveslams pensionsavgång från den för honom personliga tjänsten som professor i kristendomens litteratur en permanent professur i judaislik inrättas vid universitetet i Lund,

4.    under ett reservationsanslag Teologiska fakulteterna för budgetåret 1984/85 anvisas 12 836000 kr. med angiven fördelning pä anslagsposter.

Föredragandens överväganden

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har föreslagit atl två person­liga professurer (båda i L 24) vid universitetet i Lund, en i kristendomens idéhistoria och en i urkristendomens litteratur, i samband med innehava­rens avgång, skall ersättas med en professur i islamologi och en professur i judaislik.

I likhel med UHÄ anserjag att uppbyggnaden av kunskaper som rör islamologi och därmed arabväriden bör slärkas vid universilelel i Lund där en kompetens inom området redan finns. Kunskaper om islam är en förutsättning för att kunna förstå samhällssystem och mänskligt beteende inom stora delar av arabvärlden.

Jag förordar atl de resurser som frigörs när innehavarna av de personliga Ijänsterna pensioneras används för atl inrälla tjänsler på mellannivå inom i första hand islamologi.

I skrivelse lill regeringen har UHÄ föreslagil att ijänslen som professor i religionspsykologi (L. 24/26) vid universilelel i Uppsala efler återbesäl-


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet   81

lande skall vara förenad med undervisningsskyldighet även vid universile­lel i Lund. Regeringen har med slöd av riksdagens bemyndigande Ofr prop. 1966: 1 bil. 10 s. 361, SK 42, rskr 125) föreskrivit all ijänslen skall vara förenad med undervisningsskyldighet i enlighel med UHÄ: s förslag.

Som en allmän förstärkning av basresurserna lar jag under detta anslag upp 128000 kr.

Vidare förordar jag alt medel för sludiefinansiering inom forskarutbild­ning bör disponeras under nästa budgelår med minst de belopp som fram­går av följande tabell.

Universitet                                                            Belopp kr.

Universitetet i Uppsala                                         I 166000

Universitetet i Lund                                              1079000

2245000

Med   hänvisning   till   sammanställningen   beräknar jag  anslaget   till (11 274 000 4- 806000 =) 12 080000 kr. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Teologiska fakulteterna för budgetåret  1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 12 080000 kr.

D 18. Juridiska fakulteterna

1982/83 Utgift       11346475         Reservation                99462

1983/84 Anslag     14 267 000

1984/85 Förslag    15511000

Delta anslag avser juridisk forskning och forskarutbildning vid universi­teten i Slockholm. Uppsala och Lund.

Anslagsfördelning

Högskoleenhet                    1983/84     Beräknad ändring 1984/85

 

 

 

Universilets-och högskole­ämbetet

Före­draganden

Stockholms högskoleregion

 

 

 

Universitetet i Stockholm

5 371000

4-   518000

+  460000

Uppsala högskoleregion

 

 

 

Universitetet i Uppsala

4 628000

4-  488000

4-   402 000

Lund/Malmö högskolcregion

 

 

 

Universitetet i Lund

4 268 000

4-   801000

+   382 000

Utgift

14267000

4-1807 000

4-1244000

6    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 107. Bilaga 5

Rättelse: S. 82. kolumn Belopp kr., efter varje belopp tillkommer 000 S. 83. rad 4. Rättat till: 187494 000.

under Föredr.iganden - Umeå Rattat till: -  I 412000 under Föredraganden - Utgift Rattat till: 4- 10306000


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet


82


Anslagsframslällning har avgivils av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen innebär i korthet följande.


Ändamål/högskoleenhet m. m.'


Kostnad budgel­året 1984/85 (tkr.)


Ändamål/högskoleenhet m. m.'


Koslnad budgel­året 1984/85 (tkr.)


 


4.3

I.      Pris- och löneomräkning

398

744

1.1         Prisomräkning                4-

1.2         Löneomräkning              4-

Stiinma under I                       4-1 142

4.     Alternaliv 1

4.1          Basresurser                   +  315

4.2          Gemensamma funktioner            -     15


15

4-   315

Gemensamma   funktioner  (bib­
liotek)
                             4-

Stimma under 4

5.        Alternativ 2

5.1       Medel för forskartjänst 4- studie­
stöd, arbetsvetenskap, UL
          4-   350

Summa under 5                      +   350

4-1807


UL = universitetet i Lund.

UHÄ hemsläller all

1.   de rikllinjer för ulvecklingen och ekonomiska ramar för verksamhe­ten som redovisats faslslälls,

2.   under ett reservationsanslag Juridiska fakultelerna för budgelåret 1984/85 anvisas 16074000 kr. med här angiven fördelning på anslagspos­ter.

Föredragandens överväganden

Som en allmän förstärkning av basresurserna lar jag under detta anslag upp 282000 kr.

För studiefinansiering inom forskarutbildning bör under nästa budgetår disponeras minsl de belopp som anges i följande tabell.

Universitet                                                            Belopp kr.


Universitetet i Stockholm Universitetet i Uppsala Universitetet i Lund


697000

1086000

839000

2622000


Med   hänvisning   till   sammanställningen   beräknar jag  anslaget   lill (14 2670004-1244000=) 15511000 kr. Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

alt lill Juridiska jakiilteterna för budgelåret 1984/85 anvisa ell reser­vationsanslag av 15 511000 kr.


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet    83

D 19. Samhällsvetenskapliga fakulteterna


1982/83 Ulgift      134227660

1983/84 Anslag   177188000

1984/85 Förslag   187494000


Reservation


1632319


Detta anslag avser samhällsvetenskaplig forskning och forskarutbildning vid universiteten i Stockholm, Uppsala, Linköping, Lund, Göleborg och Umeå samt högskolan för lärarutbildning i Stockholm. Under anslaget beräknas vidare vissa ofördelade medel för jämställdhetsforskning samt medel för verksamheten vid demografiska databasen i Haparanda.

Anslagsfördelning


Högskoleenhet


1983/84     Beräknad ändring 1984/85

Universitets-  Före-

och högskole-       draganden ämbetet


 


Stockholms högskoleregion

Universitetet i Stockholm Högskolan för lärarut­bildning i Stockholm

Uppsala högskoleregion Universitelet i Uppsala

Linköpings högskolcregion Universitetet i Linköping

Lund/Malmö högskoleregion Universitetet i Lund

Göteborgs högskoleregion Universitetet i Göteborg

Umeå högskoleregion

Universitetet i Umeå Demografiska databasen i Haparanda

EJ fördelade medel

Jämställdhetsforskning

Massmedieforskning

Utgift


39214000    4-9696000    4-3 157000

2211000    4-      88000  4-      91000

28951000

4- 3 588000  4- 2010000

! 392 000

4-    238000  4-     173 000

 

32633 000

4- 5672000

4-

3 000000

36999000

4 857000

4-

2698000

25619000

4- 3951000

-

1412000

7 771000

4- 480000

4-

845 000

1088000

4-  54000

4-

54000

310000

- 310000

-

310000

177188000

4-28314000

+   1

10306000


Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen innebär i korihel följande.


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5   Utbildningsdepartementet


84


 


5.2

5.3

5.4

5.5

Ändamål/högskoleenhet m. m.'

Kostnad

 

budget-

 

året

 

1984/85

 

(tkr.)

1.          Pris- och löneomräkning

 

l.l        Prisomräkning

4- 4 767

1.2       Löneomräkning

4- 7603

Summa under 1

4-12 370

Förändringar av anslagsteknisk natur

2.2

Överföring från anslagsposten 10. Massmedieforskning Överföring från anslaget Lokala och individuella linjer och en­staka kurser

4- 4 158

 

Sumiti

IH under 2                                      +

4 1.58

3.

Konsekvenser av tidigare hesliit

 

3.1

Medel för professur i national­ekonomi, särskilt den offentliga

 

 

förvaltningens ekonomi, US       4-

525

Summa under 3                                        +

525

4.

Alternaliv 1

 

4.1

Professur! klinisk psykologi, US4-

0

4.2

Basresurser                                 4-

3 780

4.3

Professur i offentlig förvalt-

 

 

ning. UG                                     4-

210

4.4

Professur i forskning om perso-

 

 

nal-och arbetslivsfrågor. UUm 4-

525

4.5

Professuri ADB, UL                  4-

420


Kostnad budget­året 1984/85 (tkr.)

Ändamål/högskoleenhet m. m.

+ 525 - 169 4-       20

4-  5 311

4.6          Professur i sociologi med massmedieforskning. UL

4.7          Gemensamma funktioner

4.8          Gemensamma funktioner

Summa under 4

5, 5.1

Allernaliv 2

Medel för forskartjänst 4- stu­
diestöd inom forskningsområde!
arbetsvetenskap. US. UU, UG   4-  1050
Medel för forskartjänst + stu­
diestöd inom forskningsområdet
resurser och resursutveckling.
UL. UG, UUm
                   4-   10.50

Medel för forskartjänst 4- stu­
diestöd inom forskningsområdet
kommunikation. US. UU. UL.
UG, UUm
                         4-  17.50

Medel för forskartjänst 4- stu­
diestöd inom forskningsområdet
internationella frågor. US
            4-    350

4- 17.50 4- 5 9.50 4-28314

Medel för forskartjänst 4- stu­diestöd inom forskningsområdet social forskning. US. UU. UL. UG. UUm

Summa under 5


' US = universitetet i Stockholm. UU = universitetet i Uppsala, UL = universitetet i Lund. UG = universitetet i Göteborg. UUm = universitetet i Umeå.

UHÄ hemställer alt

1.    de riktlinjer för ulveckling och ekonomiska ramar för verksamhelen som redovisats faslslälls,

2.    universilelel i Slockholm tillförs medel för den inrällade professuren i nationalekonomi, särskill den offenlliga förvaltningens ekonomi.

3.    vid universitetet i Slockholm professuren i tillämpad psykologi änd­ras till en professur i klinisk psykologi den 1 juli 1984,

4.    vid universilelel i Göleborg en professur i offenllig förvaltning inrät­tas den Ijuli 1984.

5.    vid universitetet i Umeå en professur i forskning om personal- och arbelslivsfrågor inrällas den I juli 1984,

6.    vid universilelel i Lund en professur i administrativ databehandling inrällas den Ijuli 1984.

7.    vid universitetet i Lund en professur i sociologi med massmedie­forskning inrältas den 1 juli 1984

samt att för budgelårel 1984/85 särskilda medel tillförs de samhällsve­tenskapliga fakulteterna enligl följande:


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet   85

8.    vid universiteten i Stockholm, Uppsala och Göleborg 350000 kr. vardera för arbelsvelenskaplig forskning,

9.    vid universiteten i Lund, Göteborg och Umeå 350000 kr. vardera för forskningsområdet resurser och resursulveckling,

 

10.   vid universilelen i Slockholm, Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå 350000 kr. vardera för forskningsområdet kommunikation,

11.   vid universitetet i Slockholm 350000 kr. för forskningsområdet in­ternationella frågor,

12.   vid universiteten i Slockholm, Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå 350000 kr. vardera för området social forskning,

13.   under ett reservationsanslag Samhällsvetenskapliga fakulteterna för budgetåret 1984/85 anvisas 205502000 kr. med här angiven fördelning på anslagsposter.

Föredragandens överväganden

Klinisk psykologi

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) föreslår atl den efler Carl-Otto Jonsson ledigblivande tjänsten som professor (L 24/26) i tillämpad psykologi vid universitetet i Stockholm omvandlas lill en professur i kli­nisk psykologi. UHÄ har lidigare i särskild skrivelse föreslagit att den ledigblivande professuren (L 24/26) i tillämpad psykologi vid universitetet i Lund i samband med atl den återbesätts ändras till professur i klinisk psykologi.

Sveriges psykologförbund har inkommit med en skrivelse angående professuren i Lund.

UHÄ framhåller dels alt klinisk psykologi har stor belydelse för psyko-logulbildningen, dels all ämnel i del inlernalionella vetenskapssamhället ulgör ell etablerat delområde inom psykologin saml alt den kliniska psyko­login i Sverige under senare år varit i stark tillväxt. Jag biiräder UHÄ:s förslag och förordar alt tjänsternas benämning ändras i enlighel därmed.

Administrativ databehandling

UHÄ:s förslag om en professur i administrativ databehandling vid uni­versitetet i Lund innebär, atl ämnel blir företrätt med en professur vid samtliga universitet med forskningsresurser inom samhällsvetenskaplig fakultet. Jag biiräder UHÄ: s förslag och förordar all en Ijänsl som profes­sor (L 24/26) i adminislraliv dalabehandling inrällas vid universitetet i Lund den Ijuli 1984.

I prop. 1982/83: 100 (bil. 10 s. 476) beräknade jag medel för vissa koslna­der vid institutionen för informationsbehandling vid universitelet i Lund (100000 kr.). Vid universitetet i Göleborg finns en tjänst som professor i administrativ databehandling, vilken Ijänsl är gemensam för universitetet och Chalmers lekniska högskola. Innehavaren skall dessulom ha 25 7c av


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet   86

sin tjänstgöring förlagd till universitetet i Lund. Med hänsyn till förra årels medelsanvisning saml all jag nu förordar alt en tjänst som professor i administrativ databehandling inrältas vid universitetet i Lund förordar jag alt beslämmelsen atl innehavaren av tjänsten i Göteborg skall tjänstgöra även i Lund upphävs.

Offentlig förvaltning och arbetsvetenskap

Med anledning av vad jag anförde i prop. 1982/83:100 (bil. 10 s. 475) angående forskning i offenllig förvallning uppdrog regeringen ål UHÄ att undersöka möjligheterna all genom ändring av några av de befintliga tjänsterna som professor inom forskningsområden av direkt eller indirekt betydelse föi" offentlig verksamhel tillgodose förvallningsforskningens be­hov vid universiteten i Göleborg och Lund. UHÄ redogör i anslagsfram­ställningen för dessa möjligheter och drar därvid slutsatsen att det först om några är kan bli möjligt alt för universitetets i Göteborg del genom ompröv­ning tillgodose della behov. I Göleborg finns dessutom endasl en professur i statsvetenskap. UHÄ föreslär mot denna bakgrund atl en professur i offenllig förvallning inrällas vid universilelel i Göleborg. Universilelen i Slockholm, Lund och Göleborg har inkommit med en gemensam skrivelse med anledning av UHÄ: s förslag.

Jag delar UHÄ:s uppfattning om behovet av en professur med inriktning mol förvaltningsforskning. Jag förordar att en ijänsl som professor (L 24/26) i statsvetenskap inrällas vid universilelel i Göleborg den 1 juli 1984. Tjänsten bör inriklas mot offentlig förvaltning. Jag vill ocksä i detta sam­manhang anföra följande vad gäller forskning om den offentliga verksam­helen och arbetsvetenskapen.

UHÄ:s förslag vad gäller forskning om den offentliga verksamhelen omfattar sex nya högre tjänster under perioden 1984/85 - 1988/89. Vad gäller arbetsvetenskapen för UHÄ för samma period fram förslag om tre professurer i personal- och arbetslivsfrågor, en professur i datateknik och arbetsliv samt en professur i datateknik och arbetsorganisation. Forskning om den offentliga verksamhelen saml arbetsvetenskap är otvivelaktigt angelägna forskningsområden. Mot bakgrund av del slalsfinansiella läget anserjag det emellertid omöjligt all biträda alla dessa förslag. Förslagen innebär, om de skulle realiseras, all utrymmet för andra salsningar inom samhällsvetenskaplig fakultet under den avsedda perioden skulle bli myc­ket begränsat. Möjligheterna till fortsatta insatser inom dessa områden får prövas mol andra angelägna behov inom ramen för befintliga resurser. Jag hänvisar här också till vad slalsrådel Ingvar Carlsson kommer alt anföra under anslaget Humanislisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet.

Freds- och konfliktforskning

Vid universitetet i Uppsala finns sedan den 1 juli 1981 inrättad Dag Hammarskjölds professur i freds- och konfliktforskning. Riksdagen har


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet          87

bemyndigat regeringen all den 1 juli 1983 inrätta en professur i freds- och konfliktforskning vid universilelel i Göleborg (UbU 1982/83:31. rskr 379). Utskottet anförde härvid atl genom inrättande av en andra professur i freds- och konfliklforskning blir del möjligt alt tillgodose skilda inriktning­ar inom ämnesområdet och förutsatte atl området för den nya ijänslen preciserades i enlighet härmed.

Regeringen uppdrog i juni 1983 åt UHÄ att inkomma med förslag lill närmare beskrivning av ämnesinnehållet för tjänsterna. Härvid skulle ul­gångspunklen vara alt de båda tjänsterna skulle tillgodose skilda inrikt­ningar inom ämnesområdet.

UHÄ har efter yttranden från samtliga universitet samt humanistisk­samhällsvetenskapliga forskningsrådet i skrivelse den 1 november 1983 föreslagit ämnesbeskrivningar för de båda ijänsterna. Gemensamt för des­sa anges: "Freds- och konfliktforskning studerar betingelserna för kon­flikter, konfliktlösningar och fred i samhälleliga syslem och i de internatio­nella relationerna". För ijänslen i Uppsala anges sedan: "Inom området skall särskild vikl läggas vid konfliktteori och krigsorsaksproblematik" medan inriklningen av tjänsten i Göteborg anges sålunda: "Inom området skall särskild vikl läggas vid internationella utvecklings- och resurspro­blem".

För båda Ijänsterna avslutas ämnesbeskrivningen enligl följande: "Freds- och konfliktforskning bedrivs såväl tvärvetenskapligt som inom skilda discipliner. Meriterande för tjänsten är velenskaplig verksamhet av relevant innehåll oavsett verksamhetens institutionella förankring."

Regeringen har genom beslut den 9 februari 1984 föreskrivit all tjänster­na får ledigförklaras med de av UHÄ föreslagna ämnesbeskrivningarna.

Jag vill i delta sammanhang framhålla följande.

Professuren i Göteborg får med den föreslagna ämnesbeskrivningen en inriktning mol internationella ulvecklings- och resursproblem, vilka sär­skilt ingående har studerats vid universitetet sedan ell drygt decennium. Denna inriktning kan sägas karakteriseras av studier av del s.k. strukturel­la våldet, av nord-sydfrågor eller en betoning av del ekonomiska perspekti­vet i internationella relationer.

Professuren i Uppsala, Dag Hammarskjölds professur, inriktas genom den föreslagna ämnesbeskrivningen mol sludier av hur konflikter uppstår och löses saml av fredliga lösningar av konflikter. Här blir andra perspek­liv i de internationella relationerna och i samhällssystemen vägledande; det direkta våldet, öst-västrelalionerna och del poliliska perspektivet sna­rare än del ekonomiska.

Enligt min mening bör samtidigt dessa skilda aspekter av freds- och konfliktforskningen inle överbelonas. Det är viktigt att forskningen vid de båda universiteten ger oss ökade kunskaper om del internationella poli­liska skeendet, om de krafter som påverkar internationell politik och därmed en bättre grund för arbelel med att främja en fredlig utveckling i världen.


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet   88

Jag förordar att tjänsternas ämnesinnehåll fastställs på del sätt som jag har föreslagil.

Huvudmannaskapet för Latinamerikainstitutet

Föreståndaren vid Latinamerikainslilulet i Stockholm har i en skrivelse till utbildningsdepartementet anhållit all frågan om en överföring av insti­tutels huvudmannaskap från utbildningsdepartementet lill utrikesdeparte­mentet prövas. Styrelsen för institutet stöder en sådan ändring under förutsättning alt institutets verksamhetsinriktning bibehålls oförändrad med fortsall nära samarbete med universitelet i Stockholm ifråga om forskning, utbildning och biblioteksverksamhet. UHÄ har avgivii yttrande i ärendet efter hörande av styrelsen för universitetet i Stockholm. UHÄ avstyrker ett ändral huvudmannaskap.

Efter samråd med chefen för utrikesdepartementet anserjag mig f.n. inle kunna förorda ändral huvudmannaskap för Latinamerikainslilulet. De främsta skälen härlill är följande. Under senare år har en uppbyggnad skett av s. k. områdesstudier vid svenska universitet. Denna forskning avser ell visst geografiskt område och omfattar studier av samhällsförhållanden, kulturliv, språk, etc, dvs. den är i hög grad tvärvetenskaplig. För universi­tetets i Stockholm del kommer främst Östasien och Latinamerika ifråga. Studiet av dessa områden är inte främst biståndsmoliverat. I prop. 1981/82: 106 om forskning m.m. samt vid riksdagens behandling därav (UbU 37, rskr 397) framhölls att områdessludier borde ges hög prioritet i högskolemyndigheternas planering och resursfördelning. Jag utgår frän atl del för den fortsatta uppbyggnaden av områdessludier med inriklning på Latinamerika vid universitetet i Stockholm är av stort värde alt inslitutel alltjämt har anknylning till universitetet. Särskilt vill jag framhålla betydel­sen av den roll som biblioteket vid institutet spelar.

Övriga frågor

UHÄ har föreslagit att den efter Pär-Erik Back ledigblivande profes­suren (L 24/26) i statskunskap vid universitetet i Umeå fär återbesättas med oförändrai ämnesinnehåll men ändras lill professur i statsvetenskap. Jag biiräder UHÄ: s förslag.

Regeringen har medgivit atl professuren (L 24/26) i statistik, särskill offentlig siatislikproduklion, vid universitetet i Stockholm får ledigförkla­ras som professur i statistik med inriktning mot allmän statistikproduktion. Innehavaren av tjänsten skall även vara skyldig atl förlägga 20 % av sin tjänstgöring lill statistiska cenlralbyrån. Jag förordar all Ijänslen ändras i enlighel härmed.

Medel för viss primärvårdsforskning vid universitetet i Umeå anvisas innevarande budgelår under anslaget Forsknings- och utvecklingsarbete saml försöksverksamhel under femte huvudtiteln. För nästa budgelår be­räknarjag medel för delta ändamål under förevarande anslag (560000 kr.).


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet   89

Jag har i denna fråga samrått med statsrådet Sigurdsen.

Den 1 juli 1983 inrättades ett centrum för regionalvelenskaplig forskning vid universitetet i Umeå (CERUM). Medel för verksamheten vid cenlrum anvisas innevarande budgelår dels under tolfte huvudtiteln, dels under förevarande anslag. Fr.o.m. budgelårel 1984/85 bör samlliga koslnader för centrum belasla förevarande anslag (4- 250000 kr.). Jag har i denna fråga samrått med chefen för industridepartementet. Härutöver vill jag erinra om att riksdagen genom beslut våren 1983 med anledning av prop. 1982/83: 120 om ulveckling i Norrbotten anvisade medel för forskning kring Nortbottens utvecklingsproblem. Dessa medel disponeras för forsk­ning vid cenlrum för regionalvelenskaplig forskning.

Riksdagen har beslulal om avveckling av vissa slalliga fonder (prop. 1981/82:231, FiU 1982/83: 11, rskr 31). Som en konsekvens härav beräknar jag under förevarande anslag medel för en professur i försäkringsrätt (4-48000 kr.) saml för en professur i försäkringsmalematik och matematisk statistik (4- 59000 kr.), båda vid universitetet i Stockholm, vilka lidigare delvis bekostats med fondmedel.

UHÄ har vidare föreslagit alt de särskilda medlen för massmedieforsk­ning som UHÄ har fördelat till högskoleenheterna fr.o.m. budgetåret 1984/85 fördelas direkl till universilelen som riktade basresurser till stöd för den ivärvetenskapliga massmedie-/masskommunikationsforskningen. Med anledning härav har kommunikalionsgruppen vid universitelet i Göle­borg inkommit med skrivelse lill regeringen. Gruppen hemsläller all de särskilda medlen för massmedieforskning anvisas i enlighel med tidigare gjord fördelning. UHÄ: s förslag skulle innebära alt universitetet i Göle­borg inle skulle tilldelas några medel vare sig för masskommunikalionsse-minarierna eller lill dokumentationscentralen NORDICOM.

Jag anser att den värdefulla forskningsinformationsverksamhel som be­drivs vid NORDICOM bör garanteras forlsall stöd och beräknar härför 50000 kr. För riklade basresurser lill massmedie-/masskommunikalions-forskning beräknarjag under förevarande anslag lolall 320000 kr., varav 55000 kr. till vartdera universilelen i Stockholm, Uppsala, Lund och Umeå och 105 000 kr. till universitetet i Göteborg vilket belopp inkluderar stöd lill NORDICOM.

En professur (L 24/26) i nationalekonomi, särskill den offenlliga förvalt­ningens ekonomi, inrättades vid universitelet i Stockholm den Ijuli 1982 genom omvandling av en personlig professur i nationalekonomi, vilken ursprungligen var knulen lill konjunklurinstilutet. Inga medel tillfördes universitetet med anledning av detta. Samhällsvetenskapliga fakultets­nämnden har anhållit att tjänsten får hållas vakant till dess medel lillförs för tjänsten. Jag beräknar nu medel för denna (4-240000 kr.). Jag utgår frän alt ätgärder för all besätta tjänsten vidlas snarasl möjligt.

Universitetet i Göleborg har hemslälll alt en professur i pedagogik med inriklning mol den samhälleliga barnomsorgen inrättas vid universitetet i


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5    Utbildningsdepartementet   90

Göteborg. Jag är f.n. inle beredd all föreslå en sådan tjänst. Jag vill hänvisa lill vad slalsrådel Sigurdsen har anfört vid sin anmälan av sina förslag till denna proposition.

Som en allmän förslärkning av basresurserna harjag beräknat 1 844000 kr. Som jag tidigare framhållit skall minsl tre Ijårdedelar av detta belopp användas till nya forskartjänster pä mellannivå.

För sludiefinansiering inom forskarutbildning bör under näsla budgetår disponeras minst de belopp som anges i följande tabell.

Universitet                                                            Belopp kr.

Universitetet i Stockholm                                    7414000

Universitetet i Uppsala                                      6501 000

Universitetet i Linköping                                       614000

Universitetet i Lund                                            8313000

Universitetet i Göteborg                                   8 220 000

U niversitetet i U meå                                       3 854 000

34916000

Vid min medelsberäkning harjag beaklal all ett engångsbelopp anvisats för innevarande budgetår (- 4000000 kr.).

Med hänvisning till sammanslällningen beräknar jag anslaget lill (177 188000 + 10306000 =) 187494000 kr.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen alt

1.        bemyndiga regeringen all inrätta Ijänsler som professor (L 24/26)
i enlighel med vad jag har förordai,

2.   bemyndiga regeringen att ändra benämning av tjänsler som pro­fessor (L 24/26) i enlighet med vad jag har förordai,

3.   till Samhällsvetenskapliga fakulteterna för budgelårel 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 187494000 kr.

D 20. Medicinska fakulteterna

1982/83 Utgift     343944007         Reservation            9040528

1983/84 Anslag   385160000

1984/85 Förslag        423130000

Detta anslag avser medicinsk forskning och forskarutbildning vid karo­linska institutet saml vid universiteten i Uppsala, Linköping, Lund, Göle­borg och Umeå.


 


Prop. 1983/84:107    Bilaga 5

Anslagsfördelning


Utbildningsdepartementet


 


Högskoleenhet


1983/84      Beräknad ändring 1984/85

Universitets-    Före-

och högskole-       draganden ämbetet


 


Stockholms högskoleregion Karolinska inslitulet

Uppsala högskoleregion Universitetet i Uppsala

Linköpings högskoleregion Universitetet i Linköping

Lund/Malmö högskoleregion Universitetet i Lund

Göteborgs högskoleregion Universitetet i Göteborg

Umeå högskoleregion Universitetet i Umeå

Universitets- och högskoleämbetet Utgift


-13 434 000

121134800     4-13981000

6934000

5 729000

59011250

22886350     4- 3074000     4- 2 118000

67965 250

4- 7050000     4- 5 387000

7 126000

5 584000

66431 150

47731200    ■     4-6353000      4- 43I800Ö